Annual Report • Mar 1, 2008
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Sandvik utvecklar, tillverkar och marknadsför högteknologiska produkter och tjänster som bidrar till att förbättra produktiviteten och lönsamheten för kunderna. Det är Sandviks affärsidé. Alla industriföretag måste effektivisera produktionen så att stigande kostnader för råvaror, löner, energi etc. kommer i balans med vad som kan tas ut genom högre priser. Sandviks kunderbjudande bidrar till att stänga detta så kallade produktivitetsgap hos kunderna.
Sandvik skapar kundvärde genom att erbjuda produkter som ger kostnadsbesparingar samt tillförlitliga och kostnads effektivare processer. Genom en stark global närvaro erbjuds kunder över hela världen optimala lösningar som omfattar produkter, service och teknisk support. Sandvik skall vara en uppskattad partner och kundernas självklara förstahandsval.
Genom att bedriva kärnverksamheter, exempelvis tillverkning, i egen regi säkerställs att Sandviks produkter lever upp till koncernens höga och glo balt standardiserade prestanda- och kvalitetsnormer. Sandviks produktions organisation är starkt integrerad med forskning och utveckling och har en effektivitet som ligger i världsklass. Detta skapar goda förutsättningar för kontinuerlig lansering av nya produkter och är en stor konkurrensfördel för koncernen.
Omfattande och målinriktad forskning och utveckling är en förutsättning för fortsatt lönsam tillväxt. FoU-insatserna är kundorienterade och projekt drivs i nära samverkan med kund. För att säker ställa maximalt kundvärde, bygger koncernens forskning och utveckling på ledande och unik teknologi och aktiv patentverksamhet. FoU möjliggör också effektivare tillverkningsprocesser och mer rationella produktionslinjer. Sandvik satsar årligen nära 3 miljarder kronor inom FoU och drygt 2 300 medarbetare är verksamma inom området. Koncernen har omkring 4 800 aktiva patent och im materiella tillgångar som ägs och förvaltas i ett separat bolag för maxi malt värdeskapande.
Sandviks distributionssystem baseras på ett fåtal stora och strategiskt placerade lager inom de största marknadsområdena. Därigenom kan koncernen erbjuda såväl snabba leveranser som ett brett produkterbjudande. Effektiv lagerhållning och avancerad logistik ökar leveranssäkerheten och säkerställer god kundservice.
Sandvik har en decentraliserad organisation. Besluten avseende den operativa verksamheten fattas inom koncernens tre affärsområden; Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology. Affärsområdena har specialistkompetens inom materialteknik och djupgående kunskap om kundernas processer. För att ut veckla de bästa lösningarna sker arbetet nära kunderna. Sandvik är teknologiskt och marknadsmässigt ledande inom sina verksamhetsområden; industriverktyg, gruvutrustning samt speciallegeringar och keramiska material. Förvärv av kompletterande företag stärker positionerna inom områden med hög tillväxt och god lönsamhet.
En effektiv och öppen bolagsstyrning ger ökat förtroende för Sandvik hos olika intressenter samt skapar ett tydligt fokus på kund- och aktieägarvärde. Bolagsstyrningen tydliggör rollerna och ansvaret för ägare, styrelse och verkställande ledning. Den innefattar också kon cernens kontroll- och ledningssystem.
Sandvik har en stark företagskultur. Koncernen arbetar målmedvetet med de tre grundläggande värderingarna: Open Mind, Fair Play och Team Spirit. Det fi nns en tydlig uppförandekod som vägleder medarbetarna i deras affärsverksamhet. Sandvik arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljömässiga och sociala mål för den egna verksamheten.
Sandviks affärsfi losofi bygger på långsiktighet och kontinuitet men också på fl exibilitet och förmåga att kontinuerligt förbättras. Koncernen har en ständig strävan att skapa värde för sina aktieägare. Sandvik har uppnått cirka 10 % årlig tillväxt räknat över de senaste 20 åren – till lika delar från organisk tillväxt och genom förvärv. Den senaste femårsperioden har Sandviks totalavkastning uppgått till i genomsnitt 27 % per år.
Sandvik Aktiebolag; (publ) Organisationsnummer 556000-3468
| INNEHÅLL | SID |
|---|---|
| Koncernchefens kommentar | 2 |
| Sandvik-aktien | 4 |
| Förvaltningsberättelse | 6 |
| Koncernöversikt | 6 |
| Resultat, avkastning och fi nansiell ställning | 7 |
| Marknadsläge | 9 |
| Orderingång och försäljning | 10 |
| Affärsområden och förändringar i koncernen | 11 |
| Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 14 |
| Personal | 17 |
| Icke-fi nansiell information | 19 |
| Sandviks risker och riskhantering | 21 |
| Redovisning koncernen | 29 |
| Resultaträkning | 29 |
| Balansräkning | 30 |
| Förändringar i eget kapital | 32 |
| Kassafl ödesanalys | 33 |
| Redovisning moderbolaget | 35 |
| Resultaträkning | 35 |
| Balansräkning | 36 |
| Förändringar i eget kapital | 38 |
| Kassafl ödesanalys | 39 |
| Kommentarer och noter | 40 |
| Väsentliga redovisningsprinciper | 40 |
| Noter | 53 |
| Motivering till utdelningsförslag | 79 |
| Vinstdisposition | 80 |
| Revisionsberättelse | 81 |
| Hållbarhetsredovisning | 82 |
| Bolagsstyrningsrapport | 90 |
| Styrelse och revisorer | 96 |
| Koncernledning och koncernstaber | 98 |
| Finansiella nyckeltal | 99 |
| Årsstämma, utbetalning av utdelning | 100 |
Förutom den fi nansiella informationen i årsredovisningen presenteras Sandvik-koncernen i broschyren Sandviks Värld som distribueras till aktieägarna i april 2008. Mer information om koncernen fi nns på www.sandvik.com
Sandvik fortsatte att utvecklas väl under 2007. Försäljningen ökade med 19 % i värde till 86 miljarder kronor och vinsten efter fi nansnetto ökade med 17 % till 13 miljarder kronor. En starkt bi dragande orsak till denna utveckling är förmågan att skapa värde för våra kunder. Den tydliga kundfokuseringen gör att möjligheterna till fortsatt lönsam tillväxt är goda men under 2008 måste koncernens kassafl öde förbättras, vilket medför att ökad kapitaleffektivitet är ett prioriterat mål.
Efterfrågan på Sandviks produkter var stark inom samtliga kundsegment. Efterfrågan drevs av den ekonomiska utvecklingen i världen, energisektorns omställning, Sandviks inträde i nya produktområden samt företagets geografi ska expansion. Sandvik fortsätter att växa snabbare än marknaden i stora delar av världen, till exempel Asien, Ryssland och östra Europa. Kundernas omställning till modern teknologi i sina tillverkningsprocesser utgjorde en stark drivkraft. Sandvik har investerat kraftfullt i produktionsutrustning och kapacitet och expanderat nätverket av underleverantörer.
Företagsförvärv var en fortsatt viktig del av strategin för lönsam tillväxt. Vi har under året gjort betydande förvärv inom alla tre affärsområden och växte genom detta in i nya, lönsamma pro duktsegment och marknader. Arbetet med att integrera dessa förvärv med Sandviks verksamhet går planenligt.
Förmågan att utveckla, tillverka och mark nadsföra våra produkter på ett effek tivt sätt och därigenom ta marknadsandelar är i det långa loppet ut slags givande för utvecklingen för våra tre affärsområden.
Sandvik Toolings ledande position inom skärande bearbetning stärktes av ökande efterfrågan och framgångsrika produktlanseringar. Varumärkesstrategin med differentierade kunderbjudanden var fortsatt framgångsrik och om fattande investeringar gjordes i förbättrad produktionsteknik och ökad kapacitet. Genom förvärvet av Diamond Innovations kombinerades Sandviks kun nande inom skärande bearbetning med kompetens inom superhårda material.
Inom Sandvik Materials Technology fortsatte det omfattande förändringsprogrammet för ökad lönsamhet. Produktmixen fortsatte att förändras mot mer förädlade och specialiserade produkter.
Affärsområdet är väl positionerat på fl era expansiva marknader, till exempel oljeoch gasutvinning, energisektorn, petrokemi samt medicinteknik. Sedan länge är Sandvik ett välkänt varumärke som leverantör av specialiserade material för medicintekniska produkter. Genom förvärvet av Doncasters Medical Technologies har Sandvik etablerat sig som underleverantör av implantat och kirurgiska instrument. Produkterna mark nadsförs idag under varumärket Sandvik.
Under året varierade priset på legeringsmetallen nickel kraftigt med ett dramatiskt prisfall under sommaren 2007. Den totala negativa resultateffekten för koncernen av dessa metallprisförändringar uppskattades till cirka 450 MSEK år 2007. Nickelprisutvecklingen kommer även under 2008 att belasta Sandviks resultat.
År 2007 var framgångsrikt även för Sandvik Mining and Construction. En kraftigt ökande efterfrågan på metaller respektive den kraftiga utbyggnaden av infrastruktur som sker i många utvecklingsländer gjorde att affärsområdets marknader fortsatte sin starka tillväxt. Ett stort antal produktlanseringar bidrog tillsammans med kundernas ökande efterfrågan på mekanisering, automatisering och service till den starka tillväxten. En nyckelverksamhet inom gruv- och anläggningsindustrin är krossning. Inom gruvindustrin sker krossning för att förenkla transport av malmen och inom anläggningsindustrin för att producera grus – som är en bristvara – till anläggningsprojekten. Sandvik har målmedvetet genom företagsförvärv byggt upp produktprogrammet för krossning och är nu en av få globala aktörer i denna bransch som snabbt är på väg att konsolideras.
För ett ledande och globalt företag som Sandvik räcker det idag inte med att vara fi nansiellt framgångsrikt. Alltfl er intressenter kräver en helhetssyn som omfattar såväl det fi nansiella som det miljömässiga och sociala ansvaret. Sandvik har ett skarpt fokus på dessa tre ansvarsområden och strävar efter en god långsiktig affärsutveckling med ansvarstagande för alla tre områdena. Förutom de mål vi har för vår egen verksamhet och våra processer i avseende på bland annat yttre miljö och arbetsmiljö så är det här värt att framhålla miljöeffekternas inverkan också på vår produktutveckling och de stora miljöförbättringar som uppstår hos kunderna vid användningen av de nya
produkterna. Detta gäller till exempel minskad energiförbrukning, lägre bullernivåer, möjligheten att använda mindre råmaterial eller högre säkerhet för operatörer. Den starka inriktningen på att förbättra produktiviteten i kundernas processer är vårt största bidrag till en bättre miljö därigenom att det leder till ett effektivare resursutnyttjande hos våra kunder.
Sandviks affärsidé är att förbättra kundernas produktivitet och lönsamhet och detta är också ledstjärnan för koncernens omfattande satsningar på forskning och utveckling. Det är denna fokusering på att skapa värde för kunderna som är grunden för Sandviks framgångsrika utveckling. Det är intressant att notera att denna utveckling började för exakt 150 år sedan med grundarens – Göran Fredrik Göransson – framgångsrika experiment med att använda den så kallade Bessemermetoden för att framställa stål. Detta lade grunden till vad som sedermera blev dagens Sandvik och utgör det första exemplet i vår historia på betydelsen av forskning och utveckling, målmedvetenhet och kundfokus. Vi arbetar kontinuerligt vidare med dessa framgångsfaktorer!
Fokuseringen på kundvärde har också bidragit till att ge aktieägarna en totalavkastning om 27 % i genomsnitt per år under den senaste femårsperioden. Den föreslagna utdelningen för 2007 ger en hög direktavkastning och är ett uttryck för Sandviks strävan att kontinuerligt skapa värde för sina aktieägare.
Sandviken i januari 2008
Lars Pettersson Verkställande direktör och koncernchef
Det överordnade ekonomiska målet för Sandvik-koncernen är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sandvik-aktien. Utdelningen skall uppgå till minst 50 % av vinsten per aktie över en längre period.
För 2007 föreslås utdelningen uppgå till 4,00 kronor per aktie. Utdelningen motsvarar en ökning med 23 % mot föregående år och därmed har utdelningsökningen i genomsnitt varit 11 % per år från 1997. Utdelningen utgör 52 % av vinsten per aktie 2007, som ökade med 19 % och uppgick till 7,65 kronor. Totalt innebär detta att styrelsen föreslår en utdelning av cirka 4,7 miljarder kronor till aktieägarna för 2007.
Sandviks aktiekurs ökade under 2007 med 12 % (14 % korrigerat för inlösen) jämfört med Stockholmsbörsens minskning på 6 % mätt som OMX Stockholm All-Share-index (OMXS). Kursen vid
årets slut var 111,25 kronor, vilket motsvarar ett börsvärde på 132 miljarder kronor (118). Sandvik var värdemässigt det 6:e (12) största företaget på den nordiska börsen i Stockholm. Under året omsattes Sandvik-aktier till ett värde av 275 miljarder kronor, vilket gjorde aktien till den 7:e (10) mest omsatta.
Under 2007 motsvarade kurs ökningen och utdelningen på Sandvik-aktien en avkastning på 18 %. Den senaste femårsperioden har totalavkastningen, det vill säga aktiens kursutveckling inklusive återinvesterad ut delning, uppgått till i genomsnitt 27 % per år. Jämförelseindexet, OMX Stockholm Benchmark (OMX SB), har under samma period ökat med 16 % per år.
Det är av yttersta vikt att Sandvik som företag alltid värderas utifrån relevant och korrekt information. För att uppnå detta krävs en tydlig strategi för fi nansiell kommunikation samt att företaget
har regelbundna kontakter med fi nansmarknadens olika aktörer. Detta sker främst via presentationer i samband med de fyra kvartalsrapporterna men även via kapitalmarknadsdagar, besök vid olika Sandvik-enheter samt deltagande i konferenser och seminarier. Kontakterna med fi nansmarknaden koordineras via Sandviks koncernstab Investor Relations. Under året genomfördes fl er än 300 möten med investerare och analytiker runt om i världen. Den årliga kapitalmarknadsdagen hölls i Sandviken i september. Vidare anordnades en kapitalmarknadsdag i USA och investe rarbesök vid Sandviks enheter i bland annat Sverige, USA, Indien, Kina, Brasilien och Tjeckien.
Under maj–juni 2007 genomfördes det obligatoriska inlösenförfarande som beslutades vid årsstämman i april 2007. Därigenom erhöll aktieägarna en extra utskiftning av 3,00 kronor per aktie, motsvarande cirka 3,6 miljarder kronor.
Åren 2003–2005 omräknade efter split 5:1. * Förslag till årsstämman 2008.
Sandvik är listat på den nordiska börsen i Stockholm och är ett av Stockholmsbörsens äldsta bolag med notering redan 1901. Sandviks börskurs kan även följas på de nordiska börserna i Helsingfors och Köpenhamn. I USA kan Sandvik-aktien handlas genom amerikanska depå bevis (American Depositary Receipts, ADR).
Intresset för Sandvik-aktien fortsatte att öka under 2007 såväl inom som utom Sverige och antalet aktieägare steg med nära 15 000 till cirka 89 000. Sandviks aktieägare fi nns i omkring 75 länder.
För mer information hänvisas till Sandviks webbplats www.sandvik.com/ir
| 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 186 | 1 186 | 237 | 247 | 250 |
| Antal aktier vid årets slut, omräknat efter split (miljoner) |
1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 235 | 1 250 |
| Börsvärde vid årets slut (miljarder) | 132 | 118 | 87,8 | 70,6 | 64,2 |
| Antal aktieägare | 88 950 | 74 124 | 55 966 | 59 382 | 61 063 |
| Utdelning i % av vinst per aktie | 52 | 50 | 55 | 57 | 94 |
| Total avkastning (värdeökning + utdelning) % | 18 | 38 | 42 | 12 | 32 |
| Andel aktier i Sverige (%) | 63 | 63 | 61 | 62 | 62 |
| Andel aktier ägda av de 10 största ägargrupperna (%) | 38 | 35 | 45 | 41 | 36 |
| 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|
| AB Industrivärden | 11,5 | 11,0 | 11,0 | 10,4 | 8,2 |
| JP Morgan Chase Bank* | 8,7 | 5,6 | 10,9 | 9,8 | 6,1 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 4,0 | 3,8 | 3,8 | 3,4 | 3,5 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 3,1 | 2,9 | 1,1 | 0,6 | 1,5 |
| SSB CL Omnibus AC OM07 (15 pct)* | 2,3 | 3,5 | 6,1 | 6,3 | 3,0 |
| Swedbank Robur Fonder | 2,3 | 2,4 | 2,6 | 2,4 | 3,5 |
| Handelsbanken fonder | 2,1 | 2,0 | 2,2 | 1,9 | 3,2 |
| AMF Pensionsförsäkrings AB | 1,5 | 1,8 | 3,8 | 2,4 | 3,2 |
| SEB fonder | 1,5 | 1,7 | 1,6 | 1,4 | 1,7 |
| Fjärde AP-fonden | 1,4 | 1,5 | - | - | - |
* Administrerar förvaltarregistrerade aktier
Orderingången uppgick under 2007 till 92 059 MSEK (77 708), vilket var en ökning med 18 % i värde och med 18 % för jämförbara enheter vid fast valuta. Sandvik-koncernens fakturering uppgick till 86 338 MSEK (72 289), vilket var en ökning med 19 % i värde och med 18 % för jämförbara enheter vid fast valuta. Av faktureringen hän förde sig 94 % (94) till marknader utanför Sverige.
Sandvik-koncernens resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader uppgick till 12 997 MSEK (11 113). Vinst per aktie blev 7,65 SEK (6,45). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 27,0 % (27,6).
Styrelsen föreslår en utdelning om 4,00 SEK per aktie (3,25), vilket utgör 52 % (50) av vinsten per aktie och innebär en ökning med 23 % från föregående år.
Sandvik-koncernen hade under 2007 en stark utveckling i ett fortsatt positivt affärsklimat. Efterfrågan drevs av den ekonomiska utvecklingen i världen, energisektorns omställning, Sandviks inträde i nya produktområden samt företagets geografi ska expansion. Sandvik fortsätter att växa snabbare än marknaden i stora delar av världen, till exempel Asien, Ryssland och östra Europa. Kundernas omställning
till modern teknologi i sina tillverkningsprocesser utgjorde en stark drivkraft. Företaget har investerat kraftfullt i produktionsutrustning och kapacitet och expanderat nätverket av underleverantörer. Sandviks starka marknadsposition tillsammans med genomförda förbättringsåtgärder innebär att koncernen är väl positionerad för fortsatt lönsam tillväxt.
I samband med bokslutskommunikén för 2006 offentliggjordes nya fi nansiella mål för Sandvik. De nya målen baseras på Sandviks starka utveckling de senaste åren och bedömningar om bolagets styrka och positionering inför framtiden.
I tabellen nedan visas de nya koncernmålen (tidigare mål inom parentes).
Målen för koncernen har brutits ner till affärsområdesnivå och avser befi ntlig verksamhet (se tabell nedan).
Utfallet sedan 1997 har varit en organisk tillväxt med 6 % i genomsnitt per år och en avkastning på 19,7 %. Härtill har tillväxten genom förvärv med avdrag för avyttringar varit 3 % i genomsnitt per år. Under 2007 var den organiska tillväxten 9 % och avkastningen 27,0 %. Nettoskuldsättningsgraden var 1,0 vid utgången av 2007. Föreslagen utdelning utgör 52 % av vinsten per aktie.
| Sandvik-koncernen | 2007 | 2006 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång, MSEK | 92 059 | 77 708 | +18 |
| Fakturering, MSEK | 86 338 | 72 289 | +19 |
| Resultat efter fi nansiella poster, MSEK | 12 997 | 11 113 | +17 |
| Finansiella mål för koncernen | Från 2007 | (2000–2006) |
|---|---|---|
| Organisk tillväxt | +8 % + förvärv | (+6 % + förvärv) |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % för befi ntlig verksamhet | (20 %) |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,7–1,0 | (<0,7) |
| Utdelning som andel av vinst per aktie | *50 % | (*50 %) |
| Organisk tillväxt | Avkastning på sysselsatt kapital |
|---|---|
| +7 % | 30 % |
| +9 % | 25 % |
| +8 % | 20 % |
i % av fakturering
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, %
03 04 05 06 07 13,4 20,5 23,7 27,6 27,0
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
INVESTERINGAR I ANLÄGGNINGAR, MSEK
Rörelseresultatet uppgick till 14 394 MSEK (12 068). Resultatet ökade med 19 % jämfört med föregående år.
Högre försäljnings- och produktionsvolymer, förbättrad produktmix och positiva effekter av rationaliseringar påverkade resultatet positivt. Rörelseresultatet påverkades negativt av förändrade valutakurser gentemot 2006 med cirka 800 MSEK.
Finansnettot blev -1 397 MSEK (-955). Försämringen av fi nansnettot jämfört med föregående år orsakades huvudsakligen av ökad genomsnittlig skuldsättning. Resultatet efter fi nansnetto blev 12 997 MSEK (11 113).
Skatten uppgick till totalt 3 403 MSEK (3 006) eller 26 % (27) av resultatet före skatt.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick till 9 116 MSEK (7 701). Vinsten per aktie blev 7,65 SEK (6,45).
Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 27,0 % (27,6) och avkastningen på eget kapital till 34,4 % (31,8).
Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till 5 476 MSEK (8 170). Kassafl ödet efter investeringar, förvärv och avyttringar blev -5 007 MSEK (2 846). Likvida medel uppgick vid årets slut till 2 006 MSEK (1 745). Räntebärande avsättningar och skulder minskat med likvida medel gav en netto skuld på 29 940 MSEK (16 811).
Sandvik har en kreditfacilitet på 500 MEUR som förfaller 2012 och en på 1 000 MEUR som förfaller 2013. Dessa faciliteter, som är koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. Under svenska obligationsprogram på 15 472 MSEK är obligationer
för 11 169 MSEK utestående per årsskiftet. Det fi nns också obligationer på 740 MUSD emitterade i USA. Dessa har kvarvarande löptider om 10 och 15 år.
Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors har betygen A+ för Sandviks långa upplåning och A-1 för den korta upplåningen.
Rörelsekapitalet var vid årets slut 28 804 MSEK (21 352). Den relativa kapitalbindningen var 31 % (27) av faktureringen.
Ökningen av den relativa kapitalbindningen förklaras främst av temporärt ökade varulager inom Sandvik Materials Technology orsakat av förändrad produktionsmix tillsammans med produktionsstörningar.
Lagervärdet var vid årets slut 25 301 MSEK (18 738). Den relativa lagerbindningen var 27 % (24) av faktureringen.
Kundfordringarna var vid årets slut 15 228 MSEK (12 574). Den relativa kapitalbindningen var 16 % (16) av faktureringen.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 14 394 | 12 068 |
| % av fakturering | 16,7 | 16,7 |
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader, MSEK | 12 997 | 11 113 |
| % av fakturering | 15,1 | 15,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 27,0 | 27,6 |
| Avkastning på eget kapital, % | 34,4 | 31,8 |
| Vinst per aktie, SEK | 7,65 | 6,45 |
| Vinst per aktie efter utspädning, SEK | 7,65 | 6,45 |
För definitioner se sidan 52.
| Resultat efter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fakturering, MSEK | fi nansnetto, MSEK | Vinstmarginal, % | ||
| 2006 | 1:a kvartalet | 17 481 | 2 684 | 15 |
| 2:a kvartalet | 17 851 | 2 695 | 15 | |
| 3:e kvartalet | 17 587 | 2 583 | 15 | |
| 4:e kvartalet | 19 370 | 3 151 | 16 | |
| 2007 | 1:a kvartalet | 20 409 | 3 365 | 16 |
| 2:a kvartalet | 22 002 | 3 795 | 17 | |
| 3:e kvartalet | 21 216 | 3 104 | 15 | |
| 4:e kvartalet | 22 711 | 2 733 | 12 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Kassafl öde från den löpande verksamheten, MSEK | 5 476 | 8 170 |
| Kassafl öde efter investeringar, förvärv och avyttringar, MSEK | -5 007 | 2 846 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK | 2 006 | 1 745 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK | 29 940 | 16 811 |
| Finansnetto, MSEK | -1 397 | -955 |
| Soliditet, % | 35 | 41 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,0 | 0,6 |
| Eget kapital 31/12, MSEK | 29 823 | 27 198 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK | 24,10 | 22,00 |
För definitioner se sidan 52.
Eget kapital uppgick vid årets slut till 29 823 MSEK (27 198), vilket motsvarar 24,10 SEK per aktie (22,00). Soliditeten var 35 % (41).
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 5 399 | 4 801 |
| % av fakturering | 6,3 | 6,6 |
Av investeringar i anläggningar avsåg 588 MSEK (626) Sandvik Mining and Constructions maskiner för uthyrning.
Utbetald köpeskilling avseende företagsförvärv under året (med avdrag för förvärvade likvida medel) utgjorde 5 856 MSEK (1 261). Erhållen köpeskilling avseende avyttring av företag och aktier utgjorde 363 MSEK (70).
Investeringar avseende internt upparbetade immateriella tillgångar uppgick till 431 MSEK (247).
Moderbolagets fakturering var 20 682 MSEK (17 932) och rörelseresultatet uppgick till 521 MSEK (323). Ränte bärande skulder och avsättningar minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick den 31 december 2007 till 10 240 MSEK (4 445). Investeringar i anläggningar uppgick till 1 128 MSEK (1 011).
Moderbolagets balansomslutning ökade med 5 099 MSEK (från 40 084 MSEK till 45 183 MSEK). Under året har förvärv av dotterbolag samt kapitaltillskott skett med 2 036 MSEK (1 230). De största förvärven var Extec Screens and Crushers Ltd. samt Doncasters Medical Technologies.
Varulagret har ökat med 1 643 MSEK. Detta avser i huvudsak Sandvik Materials Technology hänförligt till ökade volymer av råvaror, halvfabrikat samt material i arbete. Den under slutet av året förändrade produktionsmixen har tillsammans med anpassning till effektivare produktionsprocesser inne burit temporärt ökade lagervolymer.
Moderbolaget har under 2007 lämnat ett koncernbidrag uppgående till 3 004 MSEK till Sandvik Intellectual Property AB.
Moderbolaget erhöll 2007 utdelningar uppgående till totalt 5 944 MSEK varav från Sandvik Finance B.V. 2 595 MSEK samt från AB Sandvik Bruket 3 000 MSEK.
Antalet anställda i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2007 till 7 999 personer (7 514).
Moderbolagets verksamhet bedrivs förutom i Sverige i ett antal länder via huvudsakligen representationskontor.
Den globala tillverkningsindustrin fortsatte sin tillväxt under 2007. Samtliga regioner utvecklades positivt framförallt i Asien och östra Europa. Industriproduktionen i OECD-länderna ökade under året med 3 % jämfört med föregående år.
I EU fortsatte tillverkningsindustrin att utvecklas positivt med 3,7 %. Tysklands tillverkningsindustri ökade kraftigast bland de västeuropeiska industrinationerna med en ökning på 6,5 %. Tillverkningsindustrin i Frankrike ökade med 2 % medan Italien och England låg kvar på en oförändrad nivå. I östra Europa var utvecklingen stark, i Ryssland och Polen ökade tillverkningsindustrin 10 % jämfört med föregående år.
I USA ökade tillverkningsindustrin 2 %, vilket var något lägre än år 2006. Brasiliens tillverkningsindustri ökade tillväxttakten till 6 % medan Mexikos utveckling var svagt positiv, 1 %.
Asien fortsatte att uppvisa den snabbast växande industriproduktionen. Tillväxten var fortsatt stark i bland annat Kina, Indien och Sydkorea. I Kina ökade industriproduktionen med 18 % och i Indien låg ökningen inom tillverkningsindustrin på 10 %. I Sydkorea fort satte tillväxten i tillverknings industrin och uppgick till 8 %. I Japan var tillväxten 3 %.
Efterfrågan från verkstadsindustrin låg på en hög nivå. Aktiviteten i den globala fordonsindustrin var fortsatt god. Inom fl ygindustrin var aktiviteten hög, och efterfrågan ökade främst i NAFTAländerna (USA, Kanada och Mexiko).
Gruvindustrin fortsatte att växa starkt under året, framförallt i Sydamerika och Australien. Aktivitetsnivån var även mycket hög i Asien, Sydafrika och Ryssland. Råvarupriserna var fortsatt höga för både bas- och ädelmetaller.
Anläggningsindustrin utvecklades positivt under 2007, framförallt i Asien, där i synnerhet Kina fortsatte att uppvisa kraftig tillväxt. I Europa var utveck lingen fortsatt positiv med investeringar i både infrastruktur- och energisektorn.
Affärsläget var fortsatt bra för högförädlade nischprodukter till investeringsrelaterade kundsegment, som processindustri, olja/gas samt övrig energisektor.
Efterfrågan utvecklades positivt inom samtliga regioner under 2007. Sandviks tillväxt inom EU förstärktes under året, med hög aktivitet i bland annat Tyskland och Italien. I östra Europa var efter frågan fortsatt stark. Order ingången i NAFTA ökade. Konjunkturläget i Sydamerika var under året gynnsamt, kopplat till en hög aktivitet och produktionstakt inom gruvindustrin. Även i Afrika var efterfrågan god, till följd av ett bra investeringsklimat inom gruvindustrin. Efterfrågan i Asien och Australien ökade från en redan hög nivå genom god tillväxt i framförallt
Kina, Indien och Australien. Asien och Australien svarade för 24 % av koncernens totala orderingång.
Utvecklingen på affärsområde Sandvik Toolings marknader var positiv under året. Efterfrågan ökade i både västra och östra Europa. Tyskland och Ryssland visade särskilt god tillväxt. Efterfrågan i NAFTA avtog något, men låg fortsatt på en hög nivå. I Asien fortsatte marknaderna att utvecklas positivt där Kina, Indien och Japan visade särskilt
stark tillväxt. Efterfrågan var god från verkstadsindustrin, olja/gassektorn, samt den tunga fordonsindustrin med undantag för USA och förbättrades ytterligare inom fl ygindustrin. Aktivitetsnivån inom bilindustrin i östra Europa och Asien var hög, trenden i västra Europa var fortsatt god, dock något svagare. Efterfrågan från den amerikanska bilindustrin försvagades något.
För affärsområde Sandvik Mining and Construction utvecklades efterfrågan starkt inom samtliga regioner under året. Metallpriserna var på fortsatt höga nivåer till följd av hög efterfrågan på bas- och ädelmetaller. Även aktivitetsnivån i kolindustrin var hög till följd av dels den starka efterfrågan från den kinesiska stålindustrin, dels det höga oljepriset. Detta ledde till ökade kapacitetsinvesteringar. I anläggningsindustrin var aktiviteten hög i främst länderna i östra Europa och Asien.
Efterfrågan på produkter från Sandvik Materials Technology var fortsatt mycket god och affärsläget var starkt i samtliga regioner. Samtliga produktområden uppvisade tillväxt och högförädlade nischprodukter prioriterades av kapacitetsskäl. Marknadsläget var starkt för produkter till viktiga sektorer såsom olja/gas, energi, medicinteknik, kemi och petrokemi. Även efterfrågan på produkter till konsumentvaruindustrin visade generellt sett en positiv utveckling även om den försvagades under slutet av året.
| Orderingång per marknadsområde | ||
|---|---|---|
| -- | -- | -------------------------------- |
| 2007 MSEK |
Andel % |
2006 MSEK |
% | Förändring * |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 42 262 | 46 | 35 469 | +19 | +15 |
| NAFTA | 15 449 | 17 | 14 145 | +9 | +14 |
| Sydamerika | 5 143 | 6 | 5 336 | -4 | -5 |
| Afrika, Mellanöstern | 6 757 | 7 | 5 737 | +18 | +26 |
| Asien, Australien | 22 448 | 24 | 17 021 | +32 | +29 |
| Koncernen totalt | 92 059 | 100 | 77 708 | +18 | +18 |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
| 2007 | Andel | 2006 Förändring |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | * | |
| Europa | 39 704 | 46 | 32 446 | +22 | +18 |
| NAFTA | 14 901 | 17 | 13 916 | +7 | +11 |
| Sydamerika | 5 445 | 6 | 4 339 | +25 | +24 |
| Afrika, Mellanöstern | 6 716 | 8 | 5 450 | +23 | +29 |
| Asien, Australien | 19 572 | 23 | 16 138 | +21 | +19 |
| Koncernen totalt | 86 338 | 100 | 72 289 | +19 | +18 |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
| 2007 | 2006 | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | MSEK | Förändring, % | |
| USA | 11 187 | 10 622 | +5 |
| Australien | 7 498 | 5 928 | +26 |
| Tyskland | 7 467 | 6 458 | +16 |
| Sverige | 5 082 | 4 155 | +22 |
| Italien | 5 023 | 4 285 | +17 |
| Frankrike | 3 560 | 3 184 | +12 |
| Sydafrika | 3 547 | 2 619 | +35 |
| Kina | 3 434 | 2 827 | +21 |
| Brasilien | 3 333 | 2 574 | +29 |
| Storbritannien | 3 267 | 2 578 | +27 |
Koncernens orderingång och fakturering per affärsområde visas i separata tabeller. Det börsnoterade företaget Seco Tools, i vilket Sandvik äger 60 % av aktierna och 89 % av rösterna, avger en egen årsredovisning i vilken verksam heten kommenteras.
Sandvik Toolings orderingång uppgick till 25 134 MSEK (22 730), vilket var en ökning med 10 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 24 732 MSEK (22 477), vilket var en ökning med 9 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering negativt med 2 %.
Faktureringsökningen kan hänföras till den gynnsamma marknadsutvecklingen, ökade marknadsandelar och en positiv prisutveckling. Tillväxten var högre för hårdmetallverktyg än för snabb stålsverktyg.
Rörelseresultatet uppgick till 5 989 MSEK (5 191), vilket gav en rörelsemarginal på 24,2 %. Förbättringen berodde främst på ökad försäljnings volym, höjda priser samt högt kapacitetsutnyttjande. Resultatet påverkades även positivt av affärsområdets förbättrade produktivitet, effektiviseringsåtgärder inom tillverkning och distribution samt av de förändringar i kundbas och produktprogram för högre lönsamhet som genomförts.
Antalet anställda var den 31 december 16 440 (15 139).
Sandvik Mining and Constructions orderingång utvecklades starkt under året och uppgick till 37 986 MSEK (28 431), vilket var en ökning med 29 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Under året erhölls ett antal strategiska order, bland annat ett komplett kross- och transportsystem till Bolidens Aitikgruva till ett värde av cirka 800 MSEK. Talvivaara Mining Company i Finland beställde en kross- och siktanläggning samt transportsystem till ett värde av cirka 275 MSEK. Sandviks enskilt största order på krossar och siktar erhölls av Arcelor Mittal i Ukraina till ett värde av 160 MSEK. I Australien erhöll affärsområdet ett stort kontrakt på mobil utrustning till en ovanjordsgruva till ett värde av 430 MSEK. Inom anläggningsindustrin var orderingången stark, med bland annat order från entreprenörsföretag i Chile och Mexiko avseende tunnelborriggar till ett värde av cirka 50 MSEK respektive 40 MSEK. Affärsområdet gick starkt framåt inom gruvindustrin i Mexiko samt etablerade sig inom an läggningsindustrin i landet. Under året etablerade sig Sandvik som en ledande leverantör av avancerad brytnings utrustning till den kinesiska kolgruve industrin med en fördubbling av orderingången som följd.
Faktureringen uppgick till 33 073 MSEK (25 001), vilket var en ökning med 26 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Förändrade valutakurser påverkade faktureringen negativt med 2 %.
| 2007 | 2006 | Förändring | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | MSEK | % | * | |
| Sandvik Tooling | 25 134 | 22 730 | 11 | 10 |
| Sandvik Mining and Construction | 37 986 | 28 431 | 34 | 29 |
| Sandvik Materials Technology | 22 733 | 20 978 | 8 | 12 |
| Seco Tools | 6 176 | 5 540 | 11 | 14 |
| Koncerngemensamt | 30 | 29 | / | / |
| Koncernen totalt | 92 059 | 77 708 | 18 | 18 |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
| 2007 | 2006 | Förändring | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | MSEK | % | * | |
| Sandvik Tooling | 24 732 | 22 477 | 10 | 9 |
| Sandvik Mining and Construction | 33 073 | 25 001 | 32 | 26 |
| Sandvik Materials Technology | 22 486 | 19 337 | 16 | 20 |
| Seco Tools | 6 011 | 5 436 | 11 | 13 |
| Koncerngemensamt | 36 | 38 | / | / |
| Koncernen totalt | 86 338 | 72 289 | 19 | 18 |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % av fakt. | MSEK | % av fakt. | |
| Sandvik Tooling | 5 989 | 24 | 5 191 | 23 |
| Sandvik Mining and Construction | 4 979 | 15 | 3 672 | 15 |
| Sandvik Materials Technology | 2 435 | 11 | 2 324 | 12 |
| Seco Tools | 1 491 | 25 | 1 266 | 23 |
| Koncerngemensamt | -500 | / | -385 | / |
| Koncernen totalt | 14 394 | 17 | 12 068 | 17 |
Rörelseresultatet uppgick till 4 979 MSEK (3 672), vilket gav en rörelsemarginal på 15,1 %. Förbättringen berodde främst på högre volym och ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande.
Antalet anställda var den 31 december 15 173 (12 165).
Orderingången uppgick till 22 733 MSEK (20 978), vilket var en förbättring med 12 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Under året erhölls ett antal stora projektorder på sömlösa rör till olja/gasindustrin, bland annat en order i Norge på cirka 170 MSEK samt två order i USA till ett värde av 130 MSEK vardera. Stora order erhölls även på sömlösa rör till konstgödselindustrin samt till ånggeneratorer.
Faktureringen uppgick till 22 486 MSEK (19 337), vilket var en förbättring med 20 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringstillägg för högre råvarupriser på verkade faktureringen positivt med cirka 16 procentenheter. Förändrade valutakurser påverkade faktureringen negativt med 2 %.
Under året har priset för nickel varierat kraftigt med ett dramatiskt prisfall under sommaren 2007. Lager av metaller har löpande omvärderats till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde. Den totala negativa resultateffekten av dessa metallprisförändringar har beräknats till 450 MSEK för år 2007.
Rörelseresultatet uppgick till 2 435 MSEK (2 324), vilket gav en rörelsemarginal på 10,8 %. Rörelseresultatet har under året påverkats positivt av bättre produktmix och positiv prisutveckling men negativt av högre produktionskostnader och metallprisförändringar.
Under 2007 etablerades en stark position inom området medicintekniska appli kationer genom tre strategiska förvärv, bland annat Doncasters Medical Technologies.
Antalet anställda var den 31 december 9 098 (8 585).
Sandvik Tooling förvärvade i början av året Diamond Innovations, en tillverkare av superhårda material så som syntetisk diamant och kubisk bornitrid. Därmed stärks Sandvik Toolings framtida tillväxtpotential då affärsområdet nu har en helt integrerad värdekedja från råvara till färdigprodukt både vad gäller hårdmetall och superhårda material. Sandvik Tooling träffade under året en principöverenskommelse med Mori Seiki om avyttring av Sandvik Tobler. Sandvik Tobler tillverkar och säljer chuckar, dornar, fi xturer och andra arbetsstyckehållande verktyg för främst bil- och fl ygindustri. Varumärkena Walter, Titex och Prototyp slutförde under året samgåendet till ett gemensamt produktområde. Samordningen av produktutveckling, marknadsstöd och säljaktiviteter i det nya produktområdet förstärker tillväxtmöjligheterna och ökar effektiviteten för de tre varumärkena. Dormer och Precision slutförde framgångsrikt samgåendet till ett produktområde, Dormer, vilket stärker båda varumärkenas möjligheter för fortsatt tillväxt. Valenite och Safety bildade under året ett produktområde, ValeniteSafety, och i samband med detta lanserades också de nya varumärkena Valenite-Safety och ValeniteImpero i Europa.
Arbetet med att konsolidera, effektivisera och öka kapaciteten inom produktionen fortsatte under året. I Storbritannien lades tillverkningen av specialverktyg i Halesowen ned, liksom produktionen av snabbstålsborrar i Worksop. Dessutom annonserades beslutet att stänga produktionen av volframkarbidpulver vid Sandvik Hard Materials enhet i Coventry. Likaså upphörde produktionen av specialverktyg i Mexiko.
Under året utökade Sandvik Tooling kapaciteten för hårdmetalltillverkning. En ny fabrik för tillverkning av hårdmetallskär invigdes i Münsingen, Tyskland. Sandvik Tooling beslutade att utöka produktionen av hårdmetallskär i Semine, Japan. Kapacitetsuppbyggnaden kommer att ske under 2008 och 2009. En ny fabrik för specialverktyg invigdes i Schmalkalden, Tyskland. I Rovereto, Italien, investerades det i en ny fabrik för hårdmetall- och snabbståls verktyg. Kapacitetsuppbyggnaden av de hållande verktygen, Coromant Capto, fortsatte bland annat genom omfattande investeringar i Sandviken, Sverige. Sandvik Hard Materials slutförde under året förvärvsprocessen av Rexams amerikanska enhet för tillverkning av hårdmetallverktyg till burktillverkningsindustrin. Sandvik Hard Materials invigde under året dessutom en ny fabrik för tillverkning av hårdmetallverktyg till burktillverkningsindustrin, pumpapplikationer, samt andra hårdmetallkomponenter i Barcelona, Spanien. I Asien fortsatte expansionen av Sandvik Toolings verksamhet. En ny fabrik för specialverktyg och för sintrings- och slipningsoperationer byggs i dagsläget upp i Wuxi, Kina. Under året beslutades också att utöka produktionen av borrar i solid hårdmetall i Lang Fang, Kina. I östra Europa beslutade affärsområdet att expandera produktionen av gängskär för oljerör.
Crushing & Screening Ltd. som båda har ett kunderbjudande inom mobil krossning. Extec ligger nära Birmingham i Storbritannien och har serviceenheter i Australien, USA och Tyskland. Fintec har sitt huvudkontor och produktion nära Belfast i Storbritannien.
Båda företagen har ett kompletterande kunderbjudande till Sandvik som redan hade stora mobila krossar främst för gruvor och stenbrott. Extec tillför medelstora mobila krossar främst för anläggningsindustrin och Fintec mindre mobila krossar för återvinning av betong och mineraler. Genom dessa två förvärv etablerade Sandvik sig som en ledande aktör inom det expansiva området mobil krossning.
Under januari och februari förvärvade affärsområdet även två företag i Australien, Shark Abrasion Systems Ltd. och Hydramatic Engineering Pty Ltd. Shark Abrasion Systems Ltd. är marknadsledande inom utveckling och produktion av slitdelar för skopor till underjordslastare. Hydramatic Engineering Pty Ltd. är marknadsledande inom utveckling och produktion av specialiserade borrnings- och bultningsmaskiner för bergförstärkning i underjordsgruvor och tunnlar.
Affärsområdet fortsatte under året arbetet med att implementera en ny infrastruktur inom logistik, ett av de viktigaste områdena för att säkerställa tillgängligheten av produkter och reservdelar till kunderna. I april invigdes det nya centrallagret i Chicago som är ett av tre centrallager som står för den globala försörjningen av verktyg och reservdelar.
Sandvik Mining and Construction fortsatte även att etablera produktion och montering av utrustning på nya marknader nära sina kunder. Detta ger förutom närheten till kunderna en
mycket fl exibel produktion, kostnadsfördelar och kortare ledtider. Samtliga anläggningar styrs och samordnas av Sandvik Mining and Constructions globala produktionsorganisation vilket medför att produktsortimentet och kvaliteten är densamma vid affärsområdets alla anläggningar.
Vid årsskiftet 2006/2007 slutfördes förvärvet av Metso Powdermet AB. Företaget är världsledande på pulvermetallurgiska komponenter tillverkade genom så kallad hetisostatisk pressning (HIP) till nära färdig form. Metso Powdermet AB utvecklar och levererar skräddarsydda komponenter i höglegerade stål samt nickel- och koboltlegeringar. Genom förvärvet stärker Sandvik Materials Technology sin position i de strategiskt viktiga segmenten olja/gas, energi och medicinteknik. Metso Powdermet AB ger även tillgång till den kompletterande kompetens som krävs för att Sandvik Materials Technology skall kunna ta en betydande position inom applikationsutveckling och komponenttillverkning av pulverbaserade produkter pressade till nära färdig form. Produkterna marknadsförs idag under varumärket Sandvik.
Under året genomförde Sandvik Materials Technology tre förvärv inom det strategiskt viktiga och snabbt växande medicinska segmentet. I juni förvärvades Doncasters Medical Technologies, en världsledande tillverkare och underleverantör av ortopediska implantat och instrument. Produkterna tillverkas i höglegerade rostfria material, titan- samt koboltbaserade legeringar. I december förvärvades JKB Medical Technologies, som är en ledande tillverkare och underleverantör av ryggradsimplantat och medicinska instrument. Produkterna tillverkas i titanlegeringar samt i höglegerade rostfria material. I slutet av året träffades en överenskommelse med det amerikanska företaget Medtronic Inc. om att förvärva en tillverkningsenhet som är specialiserad på medicinska instrument för ryggradskirurgi. Enheten ligger i Memphis, Tennessee i USA.
Kombinationen av förvärvens kärnkompetens som tillverkare av medicinska implantat och instrument och Sandvik Materials Technologys kärnkompetens inom material- och ytteknologi, bearbetning samt produktion skapar en slagkraftig kombination på den medicintekniska marknaden. De tre förvärven bildar tillsammans med Sandviks övriga medicintekniska verksamhet ett helt nytt produktområde inom Sandvik Materials Technology. Samtliga produkter marknadsförs idag under varumärket Sandvik.
Under året genomfördes en kapacitetshöjande investering i en anläggning i Sandviken för vakuumomsmältning av höglegerade rostfria material och titanlegeringar, för att kunna möta den ökande efterfrågan från det medicinska och dentala segmentet. Omfattande investeringar pågår även med syfte att öka kapaciteten inom området ytteknologiprodukter.
Som ett led i arbetet med att fasa ut verksamheter som ligger utanför den defi nierade kärnverksamheten för Sandvik Materials Technology avyttrades Sandvik Sorting Systems, med en årsomsättning på cirka 1 000 MSEK och cirka 300 anställda. I början av året avyttrades även minoritetsandelen på 11,6 % av Outokumpu Stainless Tubular Products.
Avancerad forskning inom utvalda nischer är en förutsättning för Sandviks tillväxt och lönsamhet. Forskningsutgifterna uppgick under 2007 till 2 739 MSEK (2 287) och motsvarade 3 % av faktureringen. Av dessa utgifter aktiverades 377 MSEK (179) i balansräkningen. Mer än 2 300 personer arbetar inom forskning, utveckling och kvalitetssäkring. Många är specialister med hög ut bildning och kompetens.
Sandvik Tooling bedriver affärsområdesgemensam forskning och utveckling (FoU) avseende verktygsmaterial och produktionsprocesser vid kompetenscentra på fl era platser runt om i världen. Produkt- och applikationsutveckling utförs av respektive produktområde i nära samarbete med kunderna.
De största utvecklingsenheterna för Sandvik Mining and Construction fi nns i Finland, Sverige, Österrike och USA, där affärsområdet genom nära samarbete med kunderna utvecklar behovsanpassade produkter och helhetslösningar för gruv- och anläggningsindustrin.
Sandvik Materials Technology har ett av Europas största FoU-centrum för avancerade metalliska material och speciallegeringar i Sandviken. I Hallstahammar har affärsområdet även en FoU-enhet för keramiska och metalliska motståndsmaterial.
Sandvik Toolings forskning och utveckling inriktas mot framtagning av nya verktygsmaterial och produkter samt mot förbättring av produktionsmetoder och produktionsutrustning. Syftet är att förbättra verktygens prestanda och kvalitet samt att effektivisera både kundens och affärsområdets produktion. Nya metoder utvecklas kontinuerligt för tillverkning av hårdmetallpulver, keramiska material, kubisk bornitrid och syntetisk diamant.
Utveckling av metoder för pressning av pulver till vändskär samt för ytbeläggning av vändskär har hög prioritet.
Under 2007 introducerade Sandvik Coromant mer än 3 000 nya artiklar, samt fyra nya sorter för svarvning och fräsning i stål. Två banbrytande verktygskoncept lanserades – CoroTurn®TR och CoroMill®390. Svarvkonceptet CoroTurn®TR har en ny anordning för att spänna fast vändskäret i det hållande verktyget, iLock. Detta ger ökad stabilitet och förbättrad prestanda. Fräskonceptet CoroMill®390D förbättrar kundernas produktivitet genom ett inbyggt system som möjliggör vibrationsfri bearbetning.
Det nybildade produktområdet Walter, med de tre varumärkena Walter, Titex och Prototyp, erbjuder ett komplett produktsortiment för all metallbearbetning – svarvning, fräsning och borrning. Under 2007 introducerade varumärket Walter en helt ny generation av Xtra.tec® sid- och planfräsar. Sortimentet av svarvverktyg utökades med ett fl ertal nya produkter, däribland nya Tiger.tec® skärmaterial. Titex lanserade den nya solida hårdmetallborren Xtreme Plus. Prototyp ut ökade sortimentet av gängtappar med hög prestanda och dessutom introducerades nya pinnfräsar för bearbetning av fl ygplanskomponenter.
Det under 2007 nytillkomna produktområdet Diamond Innovations introducerade under året ett fl ertal nya produkter. De lanserade bland annat CBN700, den hårdaste formen av kubisk bornitrid som hittills tillverkats. Ett fl ertal produkter i syntetisk diamant introducerades för kunder inom olja- och gassektorn. Nya skärmaterial lanserades också för tillverkningsindustrin, däribland en ny syntetisk diamantsort.
ValeniteSafetys fokus för 2007 var att leverera kompletta och innovativa skärverktygslösningar till stora producenter
inom i synnerhet fordonsindustrin. Bland annat utvecklades nya fräsar för bearbetning av gjutjärn och aluminium. ValeniteSafety introducerade också ett nytt konkurrenskraftigt fi nkornigt skärmaterial med hög slitstyrka avsett för fräsoperationer.
Dormer utökade under året sitt erbjudande av roterande verktyg inom solid hårdmetall med nya pinnfräsar, samt gängtappar och borrverktyg för bearbetning av rostfritt stål.
Sandvik Hard Materials har under året förbättrat sitt produkterbjudande och lanserat nya hårdmetallsorter. En ny teknisk lösning har utvecklats för roterande hårdmetallknivar. Konceptet är utformat så att kunderna snabbt och enkelt kan anpassa hårdmetallverktygen för olika operationer. Detta ger ökad fl exibilitet, minskade ställtider och förbättrad produktivitet för kunden.
Sandvik Hard Materials har också utökat sin produktportfölj för tillverkning av aluminium- och andra metallburkar och är därmed ett av få företag i världen som kan erbjuda ett komplett verktygssortiment.
Sandvik Mining and Construction fortsatte att introducera ny teknologi och nya produkter på marknaden. Genom sitt nära samarbete med kunderna kan Sandvik Mining and Construction ständigt behovsanpassa produkter och helhetslösningar mot kundens behov. Kunders kostnadsutveckling framförallt på energiområdet samt deras svårigheter att rekrytera kunnig personal har varit viktiga drivkrafter inom produktutvecklingen.
Affärsområdet fortsatte under året att lansera den nya generationens underjords lastare och truckar. Förbättrad tillförlitlighet, servicevänlighet och ergonomi
samt personlig säkerhet är de viktigaste egenskaperna. Samtliga maskiner i det nya produktprogrammet är även förberedda för automatisering och det nya produktprogrammet för underjordslastare och truckar är en del i en produktionsfi losofi där ökad funktionalitet i automatisering, förbättrad ergonomi och säkerhet samt optimering av gruvprocessen utvecklas.
Under 2007 introducerade Sandvik även en ny generation av rullar till transportband. Transportband inom gruvindustrin kan ha en hastighet på över 10 meter per sekund och kan transportera upp till 50 000 ton i timmen. Det ställer stora krav på de ingående komponenterna, speciellt de rullar som banden vilar på. Sandviks rullar HM150 har en ny och innovativ design, vilket minskar energiutvecklingen med nästan 3 watt per rulle. Med tusentals rullar i ett transportband ger det besparingar med fl era kilowatt samtidigt som ljudnivån sänks med upp till 20 decibel. Livslängden på rullarna ökar väsentligt och produktiviteten stiger genom att hastigheten höjs, energiförbrukningen minskas och tiderna för stillestånd reduceras.
I april introducerade Sandvik Mining and Construction en rigg för topphammarborrning Sandvik DP1500i som bygger på modern teknologi. Operatören har full kontroll över borrningen med tillgång till alla nödvändiga data som möj liggör maximal produktivitet. Funktioner i det nya konceptet möjliggör även integration i kundens produktionssystem samt diagnostik för snabbt och lätt genomförande av underhåll. Den fungerar i alla temperaturförhållanden med låg bränsleförbrukning. Hytten erbjuder god komfort, den är luftkonditionerad och är försedd med luftfi lter.
Genom utnyttjande av simulatorer adresserar Sandvik Mining and
Constructions produktutveckling ett antal begränsningar inom industrin som brist på platser att öva på, maskiner att öva med och hög utbildningskostnad. Det ger dessutom möjligheten till en kostnadseffektiv och säker utbildning där den riktiga utrustningen kan vara kvar i produktionen samtidigt som utbildningen pågår.
Inom Sandvik Materials Technology utvecklas avancerade material, produkter och systemlösningar i nära samarbete med kunderna för att öka produktiviteten samt minska energiåtgången och reducera miljöbelastningen.
Genom förvärven av Doncasters Medical Technologies, JKB Medical Technologies samt Medtronics enhet i Memphis breddades Sandviks produktprogram till det medicinska segmentet till att även omfatta implantat och kirurgiska instrument. Produkterna tillverkas i höglegerade rostfria material, titan- samt koboltbaserade legeringar. Kombinationen av förvärvens kärnkompetens som tillverkare av medicinska implantat och instrument och Sandvik Materials Technologys kärnkompetens inom materialoch ytteknologi, bearbetning samt produktion skapar mycket goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av det medicinska produktprogrammet. De förvärvade enheternas applikationskunnande ger dessutom Sandvik möjlighet att ytterligare utveckla sitt materialerbjudande till det medicinska segmentet. För att kunna ta tillvara alla utvecklingsmöjligheter ut ökades FoU-resurserna inom det medicinska området i samband med förvärven.
Sandvik ClikLoc® är en ny koppling som används för att sammankoppla rör i krävande miljöer vid oljeplattformar. Den revolutionerande funktionen gör att Sandvik ClikLoc® reducerar installationstiden med upp till 17 timmar jämfört med konventionella rörkopplingar. Oljebolagen sparar både tid och pengar på den nya kopplingen, eftersom ett stort antal kopplingar krävs för ett rör som går från plattformen till oljekällan. Sandvik ClikLoc® är mycket användarvänlig och säker, utan rörliga delar eller behov av verktyg.
Produktområde Kanthal fortsatte lanseringen av värmesystem för gaseldade industriugnar med nya modeller av brännare som marknadsförs under varumärket Ecothal®. Kanthals värmesystem ger kunder i värmebehandlingsindustrin möjlighet att höja produktiviteten och samtidigt minska sin miljöpåverkan.
Nya legeringar för värmebeständig tråd introducerades av produktområde Kanthal. Legeringarna innehåller väsentligt mindre mängd av den dyra metallen nickel, men de har bibehållen eller förbättrad prestanda. Detta innebär sänkta kostnader och en minskad förbrukning av högvärdiga legeringselement.
Kanthal lanserade även nya värmesystem till aluminiumindustrin, vilka är baserade på de unika rören i materialet Kanthal APM® samt på Superthal® värmemoduler. Systemlösningarna bidrar till ökad produktivitet och mer effektiv energianvändning.
Produktområde Process Systems vidareutveckling av processanläggningar för frysning av snabbkaffe samt för högeffektiv kylning av antioxidanter inom däckindustrin resulterade i en kraftigt ökad försäljning. Kunderna uppskattar framförallt den höga produktiviteten i processerna samt den jämna och höga kvaliteten. Kundernas produktion och maskinutnyttjande gynnas även av Process Systems lokala närvaro med en egen serviceorganisation för underhåll och reservdelar.
Under året utökades sortimentet av stanslinjer, som används för stansning av förpackningsmaterial. De nya stanslinjerna har ökad livslängd och möjliggör stansning av segare och hårdare material.
Vid energiproduktion genom kolförbränning har man länge velat öka effektiviteten och reducera miljöpåverkan genom att höja processtemperaturen. Det största hindret för detta har varit att endast mycket dyra material har klarat de höga kraven på prestanda vid dessa temperaturer. I ett EU-samarbete har Sandvik Materials Technology därför utvecklat materialet Sandvik Sanicro25® för moderniserad kolförbränning. Under projektet knöts kontakter med energiföretag och pannbyggare som uppskattade materialets egenskaper. Storskalig produktion av sömlösa rör i Sandvik Sanicro25® har verifi erats under året och marknadspotentialen bedöms vara stor.
Lanseringen av de unika ytteknologiprodukterna fortsatte under året. Sandvik Santronic® är speciellt utvecklad för tilllämpningar inom elektronik och telekom. Tillverkningstekniken bygger på en ny metod för att belägga rostfria precisionsband med olika typer av ytskikt, exempelvis nickel, silver eller koppar. Därmed öppnas nya möjligheter att ge banden kombinationer av olika egenskaper – den ena sidan av bandet kan exempelvis förses med ett strömledande skikt. Sandvik Santronic® erbjuder kunderna unika fördelar när det gäller produkt egenskaper samt funktion och bidrar även till att kunderna kan öka sin produktivitet. Sandvik Decorex®, som är avsedd för designändamål, har en dekorativ yta som är mer formbar än vad som är möjligt att uppnå vid lackering. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår tillsammans med ledande aktörer inom olika applikationsområden.
För Sandvik är en effektiv kompetensförsörjning viktig för konkurrensförmågan. För att säkerställa att hela koncernen utgör en gemensam rekryteringsoch kompetensbas initierades 2003 ett globalt program inom personalområdet kallat Connect. Utgångspunkten för programmet är att integrera arbetet med kompetensförsörjning och kompetensutveckling i affärsverksamheten. Det innebär ett gemensamt arbetssätt inom ett antal viktiga personalprocesser som bemanning, kompetensutveckling och förändringsarbete. Målet är att alla medarbetare på ett enkelt sätt skall ges möjligheter att utvecklas inom koncernen dels genom utannonsering av alla lediga befattningar, dels genom tillgång till olika kompetensutvecklingsaktiviteter. Samtidigt får personalansvariga chefer via de nya processerna bättre stöd i att defi niera framtida kompetensbehov och att utarbeta rätt kompetensförsörjningsstrategi som är en betydelsefull del i affärsstrategin.
För Sandvik är det viktigt att både män och kvinnor har samma möjlighet att utvecklas inom koncernen. Företaget har därför initierat ett antal olika aktiviteter i syfte att öka jämställdheten. Bland annat har en ny rekryteringspolicy fastställts som innebär att bägge könen skall vara representerade bland slutkandidaterna före tillsättandet av en befattning.
Målet är att öka andelen kvinnor till 25 % före utgången av 2010.
Antalet anställda vid slutet av året var 47 123 (41 743). För jämförbara verksamheter ökade antalet anställda med 3 815 personer under året (2006 en ökning med 735 personer).
Koncernens antal anställda i Sverige den 31/12 2007 uppgick till 11 342 personer (10 586).
Uppgifter om personalkostnader samt medelantalet anställda återfi nns på sidorna 55–58.
Lönebildningen inom Sandvik baseras på en lönepolicy som stödjer Sandviks affärsmål, bidrar till att Sandvik förblir ett attraktivt företag att arbeta och utvecklas i, stimulerar intern rörlighet samt ger en ökad effektivitet. Lönepolicyn baseras på fyra hörnstenar: befattningens komplexitet och svårighetsgrad, individuell prestation, marknadsläget samt stimulans till egen utveckling.
Sandvik har sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. System har modifi erats under 2007 där utgångspunkterna har varit förbättrad transparens och ökad elasticitet med bättre koppling till företagets mål. Det modifi erade systemet innebär möjlighet till ett högre maximalt
ANTAL ANSTÄLLDA 31/12
* Deltidsanställda har omräknats till motsvarande antal heltidsanställda.
värde, begränsat till 250 MSEK inklusive löneskatt, men också väsentligt högre krav för att få full utdelning. Koncernens goda avkastning under 2007 innebar att 238 MSEK avsattes till resultatandelsstiftelsen.
Under år 2000 infördes som en del i det totala kompensationspaketet ett aktierelaterat program för långsiktig variabel lön för cirka 350 högre chefer och specialister internationellt i koncernen. Programmet baserades på en årlig tilldelning av personaloptioner på Sandvikaktier med en löptid av fem år och rätt till utnyttjande efter tre år, förutsatt att anställningen då kvarstår. Tilldelningen baserades på Sandviks avkastning på sysselsatt kapital under föregående år. Tilldelningen skedde i sig vederlagsfritt men optionsinnehavaren måste erlägga fastställt lösenpris för aktien. Programmet baseras på befi ntliga aktier och medför därför ingen nyemission av aktier.
Tilldelning under programmet skedde under åren 2000–2004. Under 2007 har optioner tilldelade under 2002, 2003 och 2004 års program kunnat utnyttjas.
Optionerna säkras fi nansiellt så att effekten på företagets kostnader för framtida kursökningar i Sandvik-aktien begränsas. För ytterligare upplysningar se sidorna 55–56, not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare.
Efter två års uppehåll med långsiktig variabel lön (LVL) beslutade styrelsen att under 2006 införa ett kontantbaserat program för LVL. Syftet med LVL är att med en gemensam målbild för högre chefer, specialister och aktieägare skapa en koppling till framtida prestationsmål för att långsiktigt öka företagets värde. Detta sker genom ett gemensamt koncern- och affärsområdesövergripande fokus och styrning mot lönsam tillväxt. Vidare är syftet att öka möjligheterna att rekrytera
och behålla nyckelpersoner i koncernen.
Programmet för 2006 löper under tre år med utbetalning 2009. Programmet har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år tre. Programmet omfattar cirka 350 anställda i Sandvikkoncernen. Utfallet av LVL förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, upprättade av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år.
Styrelsen beslutade att under 2007 införa ett motsvarande kontantbaserat program enligt samma struktur som beskrivits ovan. Programmet för 2007 löper under en 3-årsperiod där utbetalning sker 2010.
De riktlinjer för ersättning till styrelse och ledande befattningshavare som gällt under 2007 framgår av not 3.5 på sidorna 55–56. Följsamheten gentemot riktlinjerna har granskats av företagets revisorer.
Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende 2008 är utformade för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalifi cerade medarbetare till Sandviks koncernledning.
Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig variabel lön och långsiktig variabel lön. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen.
För erhållande av årlig variabel lön förutsätts uppfyllelse av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat och till mätbara mål inom individens ansvarsområde. För koncernledningen kan den årliga variabla delen uppgå till maximalt 50–75 % av den fasta lönen.
Den långsiktiga variabla lönen förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, satta av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av långsiktig variabel lön 45–50 % av en fast årslön.
Tidigare år har den långsiktiga variabla lönen utgjorts av personaloptioner. Programmet baserades på en årlig tilldelning av personaloptioner på Sandvikaktier. Av utestående 30 000 optioner per 2007-12-31 avser samtliga led ande befattningshavare. Se vidare not 3.5.
Koncernledningens övriga förmåner skall motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis på marknaden. Förmånerna utgörs av pension, bil, bostad, sjukvårdsförsäkring och avgångsvederlag.
Pensionsförmåner för koncernledningen baseras endast på den fasta lönen och skall vara förmåns- eller avgiftsbestämda. Normalt infaller pensionsåldern vid 62 års ålder. För verkställande direktören infaller pensionsåldern vid 60 år. Avgångsvederlag utgår, normalt sett, vid uppsägning från Sandviks sida. Från avgångsvederlaget, som är mellan 12 till 18 månadslöner för personer under 55 år och mellan 18 till 24 månadslöner för personer över 55 år, avräknas eventuell annan inkomst av tjänst. Inget avgångsvederlag utgår vid uppsägning från anställdas sida.
Styrelsen skall äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl för det.
Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Vid sidan av de fi nansiella resultaten av Sandviks verksamhet, redovisas miljömässiga och sociala resultat i Sandviks hållbarhetsredovisning som återfi nns på sidorna 82–89.
Sandviks arbete med hållbar utveckling utgår från de risker och möjligheter inom områden som miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och korruption samt kunder och leverantörer som koncernen har identifi erat som en del av sin koncernövergripande riskhanteringsprocess. Sandviks arbete med hållbar utveckling utgör en integrerad del av affärsprocessen med inriktning på kontinuerlig förbättring. Sandvik har en tydlig uppförandekod (Code of Conduct) som utgör basen för förbättringsarbetet.
Sandvik har fastställt följande koncernövergripande miljömål:
Exempel på aktiviteter som under året genomförts i arbetet med att uppfylla målen är fortsatt certifi ering med ISO 14001 för bolag som nyligen förvärvats, införande av energisparprogram, avveckling av klorerade lösningsmedel och minsk ning av vattenförbrukningen genom recirkulation. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är elförbrukning, förbrukning av fossila bränslen, koldioxidutsläpp och vattenförbrukning. Utfallet för 2007 redovisas i Sandviks hållbarhetsredovisning.
Sandvik följer tillämpliga lagar och förordningar på miljöområdet i de länder där Sandvik har verksamhet och utöver detta tillämpas ännu striktare krav när det är ekologiskt berättigat, tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Sandviks svenska enheter bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljölagstiftningen vid anläggningarna i Sandviken, Gimo, Stockholm, Hallstahammar, Molkom, Surahammar, Svedala, Arbrå och Köping samt ytterligare ett antal orter i Sverige. Tillstånden vid dessa anläggningar avser till exempel tillverkning av valsbara ämnen, stång-, rör-, band-, tråd- och bergborrprodukter, metallpulver, hårdmetallprodukter, gjutgods och diverse utrustning och verktyg. Alla tillståndspliktiga enheter har de tillstånd som behövs för att driva verksamheten. Den huvudsakliga miljöpåverkan vid dessa anläggningar är utsläpp till luft och vatten, föro rening av mark samt buller. Sandviks beroende av att tillstånd fi nns på dessa anläggningar är stort.
Under året har inga nya tillstånd sökts. 2008 kommer en ansökan att lämnas in för att få producera vätgas i Stockholm. Inga betydande överskridanden av tillståndsvillkor har inträffat under året.
För de tillståndspliktiga enheterna lämnas varje år offentliga rapporter till tillsynsmyndigheterna med bland annat redogörelse för tillståndsbeslut och hur villkoren uppfyllts, årsvärden på utsläpp samt åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan eller förbrukningen av resurser. Ingen av enheterna har fått några väsentliga förelägganden av tillståndsmyndigheterna under året.
Vid 25 enheter inom hela Sandvikkoncernen förekommer kända eller förmodade markföroreningar. Av dessa har nio legala krav på sanering av marken till en uppskattad total kostnad av cirka 30–40 MSEK. Därtill har saneringsåtgärder beslutats vid ytterligare sex anläggningar.
Vid förvärv av nya företag med produktion görs alltid en omfattande miljöundersökning för att upptäcka eventuella miljöskulder.
Sandviks verksamhet påverkar klimatet på olika sätt och två av koncernens anläggningar omfattas av det handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid som har införts inom EU. Den första perioden för utsläppsrätter, 2005–2007, är nu slut och en ny gällande 2008–2012 påbörjades vid årsskiftet. Nya utsläppsrätter förväntas komma under våren 2008. Lagstiftningen och därmed också betydelsen av "metallurgisk process" förändras från och med 2008 till att defi nieras som "fysikalisk förändring av materialet". Förändringen innebär att i stort sett all användning av fossila bränslen inom industriområdet i Sandviken innefattas av handeln med ut släppsrätter och därför har ett utvidgat tillstånd sökts och beviljats av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Sannolikt kom mer tilldelningen av antalet utsläppsrätter att sjunka under den nya perioden vilket
ökar betydelsen av att minska förbränningen av fossilt bränsle.
Under 2007 har Sandvik sålt 19 000 utsläppsrätter till ett värde av 513 000 SEK samt återköpt 6 400 utsläppsrätter till ett värde av 4 000 SEK.
Handeln med utsläppsrätter påverkar Sandvik genom att priserna på all el, även den som inte påverkas av utsläppsrätter, har stigit kraftigt.
I övrigt känner inte Sandvik till några förändringar i miljörelaterade lag- eller omvärldskrav som kan få väsentliga operativa eller fi nansiella konsekvenser för verksamheten.
Sandvik har fastställt följande koncernövergripande sociala mål:
Exempel på aktiviteter som under året genomförts för att arbeta i riktning mot målen är certifi ering av arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS 18001, utbildning, riskutvärderingar på arbetsplatsen, ökad fokus på tillbudsrapportering, effektivisering av skyddskommittéer och motivering av chefer att anställa kvinnor speciellt i regioner där andelen kvinnor är mycket låg. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är antal dödsfall, antal olyckor, antal tillbud, frånvaro på grund av olyckor, sjukdom samt total frånvaro. Ytterligare indikatorer följs upp årsvis. Under 2007 förolyckades en av Sandviks medarbetare som en följd av olycka i arbetet. Utfallet för 2007 redovisas i Sandviks hållbarhetsredovisning.
Sandviks policies när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrättsfrågor och korruption är samlade i en uppförandekod. För att markera vikten av efterlevnad genomförs regelbundet utbildning i denna. Vid utgången av 2007 hade mer än 90 % av koncernens medarbetare genomgått denna utbildning.
Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter har inrapporterats under 2007. Några enstaka fall av misstänkt korruption har dock inrapporterats samtliga dessa fall har genomgått en utredning och korrigerande åtgärder har vidtagits där så varit påkallat.
Sandvik är en global koncern med representation i 130 länder och är som sådan exponerad för ett antal affärsmässiga och fi nansiella risker. Riskhantering är därför en viktig process för Sandvik i syfte att nå uppsatta mål. En effektiv riskhantering är en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen av verksamheten.
Sandvik arbetar sedan fl era år med ett heltäckande program för riskhantering, Entreprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten såväl affärsområden som koncernfunktioner.
Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen. Styrelsen behandlar ERM-rapporten en gång per år.
Syftet med det integrerade risk arbetet är att:
• koppla riskarbetet till företagets Performance Management, det vill säga att bland medarbetares personliga mål skall även inkluderas arbete med riskhantering.
Riskhanteringen omfattar följande riskområden:
Riskexponeringen skiljer sig åt mellan de olika affärsområdena. Koncernen har
etablerat en koncerngemensam riskhanteringsmodell med gemensamma defi nitioner, rapportformat och processer som samtidigt skapar utrymme för varje affärsområde att identifi era och hantera sina respektive risker.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifi ering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en åtgärdsplan i syfte att antingen acceptera, reducera, eliminera eller öka risken. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer.
Riskerna klassifi ceras enligt följande kategorier, se nästa sida.
ERM-PROCESS – ÖVERSIKT
Befattningshavare med ett operativt ansvar skall säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifi eras, värderas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Här ingår exempelvis riskområden som marknad och länder, forskning och utveckling, produkt, produktion och miljö. Regelbundet samman ställs respektive enhets risker i en rapport i vilken också framgår de åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Varje risk värderas och tilldelas en åtgärdsplan. På koncernnivå konsolideras denna information.
Sandvik verkar globalt inom många olika områden och bedriver sin verksamhet inom ramen för de regelverk som gäller för olika länder, marknader och sakområden. Sandvik skall följa lagar avseende miljö, drivande av bolag, beskattning, anställningsförhållanden, marknadsföringsregler med mera. För sin externa redovisning följer Sandvik International Financial Reporting Standards (IFRS).
Verksamhetsdrivande bolag i Sandvik rapporterar sin ekonomiska situation löpande, i enlighet med interna rapporteringsregler och i enlighet med de redovisningsregler som Sandvik följer (IFRS).
Sandvik är från tid till annan part i rättstvister avseende affärsverksamheten av större eller mindre omfattning. Som en följd av den löpande verksamheten är Sandvik också part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Inga av dessa är av materiell natur.
I likhet med ett stort antal andra företag som säljer svetselektroder i USA är Sandviks amerikanska dotterbolag
Sandvik Inc. föremål för rättegångar avseende skadeståndsanspråk där man hävdar att exponering för svetsrök orsakar neurologiska skador. I dessa rättegångar fi nns fl era svaranden förutom Sandvik Inc. Bolaget har inte förlorat någon process eller träffat förlikning an gående något skadeståndskrav. De enda kostnader som uppstått är rättegångskostnader vilka täckts av försäkringar.
Käranden måste för att vinna dessa processer mot Sandvik Inc. visa att de eventuella neurologiska skadorna orsakats av svetselektroder från Sandvik Inc. Bolaget har en låg marknadsandel av svetselektroder i USA, mindre än 1 %. I många fall har Sandvik Inc. avförts då käranden ej kunnat visa att de använt svetselektroder från Sandvik Inc. Sandvik är av uppfattningen att det inte fi nns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder skadeståndsanspråken men förväntar sig – trots frånvaron av sådana bevis och med beaktande av den minimala marknadsandelen – att Sandvik Inc. kommer att vara tvunget att försvara sig mot denna typ av krav i rättegångar och att det inte kan uteslutas att Sandvik Inc. i framtiden kan komma att få vidkännas kostnader för denna typ av rättegångar.
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda de tekniska innovationerna mot patentintrång och kopiering. Sandvik skyddar sina immateriella rättig heter genom juridiska processer om så krävs.
Skatteverket genomförde 2007 en taxeringsrevision av Sandvik AB respektive Sandvik Intellectual Property AB (IP-bolaget) och granskade därvid den omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter som gjordes 2005.
Omorganisationen innebar att svenskägda patent och varumärken överfördes
till IP-bolaget. Omorganisationen motiverades av behovet att renodla verksamheten med immateriella rättigheter i ett eget bolag vilket synliggör de stora värdena av immateriella rättigheter och ger operativa fördelar.
Skatteverket underkände IP-bolagets deklarationer för 2005 och 2006 med avseende på de skattemässiga avdragen för avskrivningar av överförda IP-rättigheter.
Skatteverket godkände Sandvik ABs deklaration för 2005. Därefter har Skatteverket genom Allmänna ombudet överklagat sitt eget beslut avseende effekten av ovan nämnda omorganisation. Allmänna ombudet yrkar också att Skatteverkets underkännande av avdrag för avskrivningar i IP-bolaget skall undanröjas för det fall att Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle bifallas. Om över klagandet godkänns skulle detta inte påverka Sandviks resultat eftersom den då tillkommande skattekostnaden om cirka 5 050 MSEK motsvarar skatte värdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget.
Om Sandviks uppfattning accepteras av domstolen skulle detta medföra en minskad skattekostnad om cirka 5 050 MSEK som intäktsförs i koncernen då domstolsbeslutet vunnit laga kraft.
Sandvik anser att Skatteverkets upptaxering av IP-bolaget är felaktig samt att Allmänna ombudets yrkande i Länsrätten beträffande Sandvik AB är felaktigt. Alla transaktioner följer de civilrättsliga avtal som träffats mellan berörda koncernbolag och är genomförda helt enligt de avtal som ingåtts. Beskattning enligt Sandviks deklaration följer, enligt Sandvik och anlitade experter, gällande lagstiftning. Skatteverkets upptaxering av IP-bolaget respektive Allmänna ombudets yrkade upptaxering av Sandvik AB baseras endast på att den genomförda omläggningen medfört en enligt Skatteverket oacceptabel skattefördel för Sandvik.
IP-bolaget överklagade i januari 2008 Skatteverkets taxeringsbeslut. I avvaktan på att rättsprocessen skall avslutas har Sandvik reserverat för skatte effekten av gjorda avskrivningar i IP-bolaget och för upplupen ränta för den skatt som Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle medföra om det skulle bifallas.
Sandvik har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen.
Som ett naturligt led i Sandviks olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med Sandviks externa försäkringsrådgivare.
I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för stora skador och för att garantera leveranssäkerhet till kund.
Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens fi nanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för fi nansförvaltning samt hantering av fi nansiella risker inom koncernen. Sandvik Financial Services är etablerad som den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens fi nansiella risker skall hanteras.
Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för valuta-, ränte-, likviditets- och fi nansierings risker. Det är för Sandviks verksamhet fördelaktigt med en central handläggning av frågor gällande fi nansiering och fi nansiell exponering. Sandvik bedriver därför inom Sandvik Financial Services en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Sverige. Enheter för kundfi nansiering fi nns i USA och Tyskland.
Internbanken skall ge service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i fi nansiella frågor. Den svenska enheten övertar större delen av de fordringar som skapas genom intern försäljning inom koncernen. Då intern försäljning i huvudsak sker i köpande bolags lokala valuta uppnår internbanken en god kontroll över koncernens transaktionsexponering. Internbanken driver även företagets nettingsystem och svarar för den internationella kassahanteringen.
Internbanksverksamheten inom Sandvik har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att minimera de fi nansiella risker som företaget exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens
fi nansnetto. Som motpart till Sandvik i fi nansiella transaktioner accepteras endast banker med en solid ställning och med en god kredit-rating.
Den största fi nansiella risk som Sandvik är exponerat för är valutarisken. Valutakursernas förändring påverkar företagets resultat, eget kapital och konkurrenssituation på olika sätt:
I den internationella verksamhet Sandvik bedriver erbjuds kunderna regelmässigt betalningsmöjligheter i deras egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både i kundford-
NETTOFLÖDEN I UTLÄNDSK VALUTA, MSEK
EUR USD AUD NOK ZAR CAD Övriga
ringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder.
Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige har Sandvik i Sverige ett stort överskott i infl ödet av utländsk valuta, vilket är utsatt för transaktionsrisker. Företaget har även stora exporterande produktions- och distributionsenheter i andra länder, speciellt i euro-området, med ett fl öde i andra valutor än sina egna. Koncernens nettoinfl öde av valutor, efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, var 2007 cirka 9 700 MSEK (10 400).
Flödena under 2008 förväntas inte bli nämnvärt annorlunda.
Enligt Sandviks riktlinjer skall nettofl ödet av utländsk valuta säkras. Den första säkringsåtgärden är att utnyttja inkommande valuta till betalningar i samma valuta. Vidare valutasäkras större projektorder vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettofl ödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt. Samman taget för koncernen är säkringshorisonten, beroende på de olika affärsområdenas mix av valutafl öden, normalt mellan en och fyra månader, men kan förändras med maximalt cirka sex månader genom strategiska valutasäkringar beslutade av CFO. Vid årsskiftet var den genomsnittligt säkrade tidshorisonten cirka 2 månader (2).
Vid säkringen av framtida betalningsfl öden används valutaterminskontrakt och valutaoptioner.
Det verkliga värdet av vid årsskiftet utestående valutakontrakt framgår av diagrammet Säkrad utländsk valuta, på föregående sida, som visar utestående kontrakt för de viktigaste valutorna värderade till valutakurs på balansdagen. Orealiserade vinster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettofl öden var vid årsskiftet 34 MSEK (-99). Av dessa avser 39 MSEK kontrakt som förfaller under 2008 och -5 MSEK kontrakt som förfaller under 2009 eller senare. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för den väsentligaste delen av säkringstransaktionerna. För en mer detaljerad uppdelning av kassafl ödeseffekterna per kvartal, se sidan 28.
Ett enskilt dotterbolag har normalt inte någon omräkningsrisk i sin egen balansräkning. Sandviks mål är att ett dotterbolags fordringar och skulder i utländsk valuta skall vara balanserade (valutasäkrade).
Den 31 december 2007 var koncernens nettotillgångar i dotterbolagen i utländsk valuta cirka 30 800 MSEK (24 700).
Ett dotterbolag gör som regel sin upplåning inom koncernen i egen valuta. Nettotillgången, det vill säga vanligtvis
dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Ingen valutasäkring görs utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt mot eget kapital.
En stor andel av Sandvik-koncernens upplåning sker för att fi nansiera de utländska dotterbolagens investeringar. Upplåning sker då ofta i en särskild valuta varefter internbanken lånar ut till de behövande dotterbolagen i lokala valutor. Inlåning sker dessutom från dotterbolag med överskott. I dessa fall säkras internbankens in- och utlåning genom valutaterminskontrakt. Koncernens upplåning i olika valutor framgår nedan.
NETTOTILLGÅNGAR I UTLÄNDSK VALUTA, MSEK
UPPLÅNING PER VALUTA, MSEK
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstår.
Som en uppskattning kan anges att en förändring av USD-kursen med plus eller minus 10 öre beräknas ändra Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 50 MSEK (60) på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2007. En ändring av EUR- och AUD-kurserna med 10 öre ger effekter om 80 MSEK (70) respektive 35 MSEK (35). Därutöver fi nns effekter av övriga valutor i den korg av valutor som koncernens verksamhet ger upphov till.
Resultatändringen inträffar med fördröjning eftersom valutakursändringen inte får genomslag förrän säkringshorisonten har passerats. Erfarenheten visar att valutakursändringarna även har andra indirekta effekter på resultatet. Dessa kan vara svåra att förutse och att analysera.
Uppskattningen skall därför användas med försiktighet för ett företag som Sandvik med global tillverkning och försäljning. Se diagram på föregående sida.
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens räntebindningstid.
Företagets exponering för ränte fl uktuationer (ränterisk) är betydligt mindre än valutarisken. Ränterisken uppstår på två sätt:
Koncernens räntesatser på utestående lån
| MSEK | Effektiv ränta, % | Totalt |
|---|---|---|
| Obligationslån | 4,6 | 10 697 |
| Företagscertifi kat | 4,5 | 6 881 |
| Private Placement | 6,1 | 4 762 |
| Övriga lån | 4,5 | 6 506 |
| Totalt | 4,8 | 28 846 |
| MSEK | 2008 | 2012 | 2016 | 2017 | 2019 | 2020 | 2022 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| EUR | 303 | 303 | ||||||
| SEK | 1 200 | 1 375 | 2 575 | |||||
| USD | 1 030 | 644 | 1 223 | 515 | 3 412 | |||
| Totalt | 303 | 1 200 | 1 375 | 1 030 | 644 | 1 223 | 515 | 6 290 |
Sandvik har ingen långfristig överskottslikviditet och placerar normalt inte medel i annat än kortfristig bankin låning/kortfristiga penningmarknads instrument med förfall kortare än 90 dagar. Det fi nns således ingen nämnvärd ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar.
Förändringar i ränteläget påverkar därmed främst företagets upplåningskostnad.
Koncernens förfalloprofi l och räntesatser på utestående lån per den 31 december 2007 framgår av ovanstående diagram och tabell.
Sandvik har ingått ett antal ränteswapavtal för att påverka räntebindningen. Nominella värden på ingångna ränteswapavtal och slutligt förfall framgår av ovanstående tabell.
Beräknat marknadsvärde av ingångna ränteswapavtal var vid årsskiftet 196 MSEK (-3). Säkringsredovisning en ligt IAS 39 tillämpas för dessa ränte swapavtal då de är direkt kopplade till specifi ka lån.
Koncernens genomsnittliga räntesats inklusive övriga lån och effekter av ränteswapavtal var cirka 4,8 % (4,3).
Sandviks genomsnittliga räntebindningstid på lån skall enligt koncernens riktlinjer vara 12 månader men kan efter beslut av CFO variera mellan 6 och 30 månader och var vid årsskiftet 13 månader (28) – med hänsyn taget till ingångna räntederivat. För att minska refi nansieringsrisken eftersträvas en god spridning av lånens förfallotidpunkter. Vid årsskiftet var den genomsnittliga återbetalningstiden 4,3 år.
Lånevillkoren följer i huvudsak sedvanlig marknadsstandard. Endast i undantagsfall har säkerheter ställts i samband med upptagande av lån. De fall där detta har gjorts framgår i not 29.
Låneportföljens verkliga värde inklusive derivat avseende upplåning, skulle förändras med cirka 195 MSEK (193) vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet över hela räntekurvan, givet samma volym och räntebindningstid som per den 31 december 2007.
Med likviditets- och fi nansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och fi nansieringsmöjligheterna begränsade när lån skall omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
I Sandviks fi nanspolicy regleras likviditets- och fi nansieringsrisken genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Vid årsskiftet var summan av likvida medel och kreditfaciliteter 16 192 MSEK (10 872) jämfört med 9 954 MSEK (8 185) i låneförfall de närmaste sex månaderna.
Sandvik har kreditfaciliteter på 500 MEUR med förfall 2012 och på 1 000 MEUR med förfall 2013. Kreditfaciliteterna har ställts till företagets förfogande av en grupp banker. De banker som ingår i denna har även andra relationer till Sandvik. Kreditfaciliteterna, som är koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. Storleken på kreditfaciliteter omprövas successivt för att anpassas till koncernens behov av likviditetsreserv.
Företaget har svenska obligationslåneprogram med rambelopp på 15 472 MSEK (5 451). Vid årsskiftet var 10 697 MSEK (3 842) utestående med en genom snittlig räntebindningstid på 3,9 år (1,2). Sandvik har gett ut obligationer till ett värde av 740 MUSD (300) på den amerikanska
marknaden, så kallade "private placement" med kvarvarande löptider på mellan 10 och 15 år.
Sandvik har ett svenskt företagscertifi katprogram med ett rambelopp på 10 000 MSEK (4 000). Vid årsskiftet var 5 971 MSEK (3 224) utestående. Företagscertifi katen hade en återstående genomsnittlig löptid på drygt en månad.
Sandvik har även ett europeiskt certifi katprogram med ett rambelopp på 750 MEUR (500). Vid årsskiftet var motsvarande 910 MSEK (2 648) utestående. Certifi katen hade en återstående genomsnittlig löptid på cirka två månader.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors åsatt betyget A+ för Sandviks långa upplåning och A-1 för den korta upplåningen.
Koncernens fi nansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot fi nansiella och kommersiella motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Sandvik har inträtt avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av fi nansiella transaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta innebär att företaget inte har några större kreditexponeringar gentemot den fi nansiella sektorn. Företaget har däremot en kreditrisk i de utestående kundfordringarna. Fördelningen av respektive affärsområdes fakturering per industrisegment innebär god riskspridning.
Per den 31 december 2007 uppgick det totala nominella beloppet för derivatinstrument avseende köpta och sålda valutor till 43 375 MSEK (49 408). Dessa derivat ingår i koncernens hantering av valutarisker för transaktionsfl öden och fi nansiering.
Sandviks kunder önskar ofta fi nansiera sina investeringar i ny utrustning med löptider som motsvarar produkternas förväntade ekonomiska livslängd. Sandvik Financial Services arbetar därför i nära kontakt med fi nansiella institutioner, till exempel banker och exportkreditnämnder, för att kunna erbjuda för kunden konkurrenskraftiga lösningar. I vissa fall måste Sandvik lämna återköps garantier, det vill säga återköpa en maskin till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 25 MSEK (49).
| MSEK | 2007 |
|---|---|
| Kundfordringar | 15 228 |
| Likvida medel | 2 006 |
| Orealiserade vinster på derivat | 982 |
| Övriga fordringar | 487 |
| Totalt | 18 703 |
| 2007 | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Brutto | Nedskrivning | Redovisat värde |
| Ej förfallna kundfordringar | 11 577 | -64 | 11 513 |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader | 3 139 | -53 | 3 086 |
| Förfallna kundfordringar 3 månader–12 månader | 765 | -160 | 605 |
| Förfallna kundfordringar >12 månader | 238 | -214 | 24 |
| Summa | 15 719 | -491 | 15 228 |
Sandvik erbjuder krediter till företagets distributörer och slutkunder, speciellt inom affärsområdet Sandvik Mining and Construction, i NAFTA-länderna och i Europa genom egna fi nansbolag. Värdet på utestående krediter i dessa bolag var vid årsskiftet 487 MSEK (344).
Utöver traditionell fi nansiering av utrustning som kunden köper förekommer även uthyrning av maskiner till kunder som endast har behov av en maskin för en kortare period. Värdet i balansräkningen för dessa maskiner uppgick vid årsskiftet till 569 MSEK (565).
Totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 15 719 MSEK (13 041). Dessa var nedskrivna med totalt -491 MSEK (-467).
Utestående kundfordringar samt åldersanalys per den 31 december framgår av tabellen på föregående sida.
Sandviks verksamhet ger upphov till risker för förändringar av priser på marknadsnoterade råvaror, främst i nickel, volfram, kobolt och el. Nickelpriserna varierade kraftigt under året med ett ingående pris på 34 000 USD per ton, högsta noteringen på 54 000 USD per ton, för att sedan sluta på 26 000 USD per ton vid årsskiftet.
Total årsförbrukning av nickel uppgår till cirka 26 000 ton. I samband med erhållande av större order inom Sandvik Materials Technology säkras priset på
marknadsnoterade råvaror ingående i ordern genom terminssäkring. Vid årsskiftet uppgick volymen säkrad nickel till cirka 700 ton. Marknadsvärdet av in gångna derivat för råvaror var -7 MSEK (37). Genom legeringstillägg i slutpriset mot kund reduceras resultateffekten av förändringen av råvarupriserna. En sänkning av nickelpriset med 1 000 USD per ton beräknas ändra Sandviks resultat negativt med cirka 80 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2007.
För el sker en löpande säkring av priset genom derivat för de stora tillverkningsenheterna i Sverige. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår till cirka 900 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 21 månaders för-
| Balansposter | Derivat för säkrings redovisning 2) |
Tillgångar värde rade till verkligt värde via resultat räkningen 1) - Derivat för handelsändamål 3) |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Låne- och kundfordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Finansiella placeringar | 79 | 89 | 79 | 89 | 79 | 89 | ||||||
| Andelar i intresseföretag | 348 | 543 | 348 | 543 | 348 | 543 | ||||||
| Kundfordringar | 15 228 | 12 574 | 15 228 | 12 574 | 15 228 | 12 574 | ||||||
| Övriga fordringar 4) | 1 043 | 1 626 | 1 043 | 1 626 | 1 043 | 1 626 | ||||||
| Derivat 5) | 407 | 575 | 527 | 982 | 527 | 982 | 527 | |||||
| Likvida medel | 2 006 | 1 745 | 2 006 | 1 745 | 2 006 | 1 745 | ||||||
| Summa fi nansiella tillgångar | 407 | - | 575 | 527 | 427 | 632 | 18 277 | 15 945 | 19 686 | 17 104 | 19 686 | 17 104 |
| Derivat för säkrings redovisning 2) |
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträk ningen 1) - Derivat för handelsändamål 3) |
Finansiella lån |
Övriga fi nansiella skulder |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Låneskulder 6) | 28 846 | 15 375 | 28 846 | 15 375 | 28 473 | 15 305 | ||||||
| Derivat 7) | 303 | 497 | 303 | 497 | 303 | 497 | ||||||
| Leverantörsskulder | 6 777 | 5 921 | 6 777 | 5 921 | 6 777 | 5 921 | ||||||
| Skulder till intresseföretag | 103 | 143 | 103 | 143 | 103 | 143 | ||||||
| Övriga skulder 8) | 539 | 361 | 539 | 361 | 539 | 361 | ||||||
| Summa fi nansiella skulder | - | - | 303 | 497 | 28 846 | 15 375 | 7 419 | 6 425 | 36 568 | 22 297 | 36 195 | 22 227 |
1) Fair Value Option tillämpas ej.
2) Varav +111 MSEK (0) avser kassaflödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget kapital. För mer detaljerad information, se vidare under säkringsredovisningsavsnittet.
3) Varav +226 MSEK (-7) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas. 4) Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
5) Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
6) Redovisas i balansräkningen som kort- och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.
7) Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.
8) Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder redovisade i balansräkningen.
väntad förbrukning. Marknadsvärdet av ingångna el-derivat var 103 MSEK (-95). En förändring av elpriset med cirka 10 öre per kWh beräknas ändra Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 90 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2007.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för större delen av derivaten för säkring av råvaror och el.
Verkligt värde baseras på marknadspriser och beräknas enligt allmänt vedertagna metoder. Vid värdering har offi ciella marknadsnoteringar på balansdagen använts om sådana fi nns tillgängliga. Omräkning till SEK har skett till noterad valutakurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar och skulder samt fi nansiella derivat är upptagna till verkliga värden utom kortfristiga och långfristiga lån som är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle minska koncernens långfristiga lån med 373 MSEK (70). Vid värdering av räntebärande
skulder har företagets svenska obligationslån omräknats till noterade marknadskurser där sådana förekommer. Övriga långfristiga skulder har omvärderats baserat på skillnaden mellan nominell ränta och aktuell marknadsränta. Kortfristiga lån, innefattande bland annat utestående företagscertifi kat med en räntebindningstid understigande 12 månader, har ej omvärderats.
Vid utgången av 2007 tillämpas säkringsredovisning i enlighet med IAS 39 enligt nedanstående:
• Kassafl ödessäkringsredovisning av valutaderivat (säkringsinstrument) som används för säkring av framtida kommersiella betalningar i utländsk valuta (säkrad post). Detta medför att alla derivat upptas i balansräkningen till verkligt värde och värdeförändringar i valutaterminskontrakt redovisas i säkringsreserven inom eget kapital. Belopp som har redovisats i säkringsreserven inom eget kapital redovisas i resultaträkningen samtidigt som den externa försäljningen eller inköpet intäkts- eller kostnadsförs, det vill säga när leverans
| 2007 | 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| Derivat | 244 | 430 | ||||
| Låne- och kundfordringar | -114 | -247 | ||||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 1 | 1 | ||||
| Finansiella skulder | -1 516 | -909 | ||||
| Totalt | -1 385 | -725 |
| Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2008 | 2008 | 2008 | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 | 2010 Summa | |
| Valutaderivat | 37 | 6 | -9 | 3 | -1 | -1 | 0 | 3 | -9 | 29 |
| Räntederivat | -2 | -2 | -2 | -6 | ||||||
| Råvaruderivat | 10 | 10 | 9 | 17 | 16 | 7 | 6 | 5 | 8 | 88 |
| Totalt | 45 | 14 | -2 | 20 | 15 | 6 | 6 | 8 | -1 | 111 |
För ytterligare information om Sandviks riskområden hänvisas till företagets bolagsstyrningsrapport, sidorna 90–95 och hållbarhetsredovisning, sidorna 82–89. till extern kund eller inköp från extern leverantör sker.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Sandvik tillämpar inte säkringsredovisning för samtliga säkringstransaktioner. I de fall säkringsredovisning inte tillämpas medför den skilda hanteringen av derivat, som marknadsvärderas, och skulder, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, att en redovisningsmässig volatilitet uppstår i fi nansnettot.
Ekonomiskt sett anser sig Sandvik vara säkrat och riskhanteringen följer den av styrelsen godkända fi nanspolicyn.
| Belopp i MSEK | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| Intäkter | Not 1, 2 | 86 338 | 72 289 |
| Kostnad för sålda varor | -57 222 | -47 084 | |
| Bruttoresultat | 29 116 | 25 205 | |
| Försäljningskostnader | -10 334 | -9 342 | |
| Administrationskostnader | -2 896 | -2 524 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | Not 4 | -1 818 | -1 583 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 119 | 136 | |
| Övriga rörelseintäkter | Not 5 | 386 | 263 |
| Övriga rörelsekostnader | Not 6 | -179 | -87 |
| Rörelseresultat | Not 1, 3, 7, 8 | 14 394 | 12 068 |
| Finansiella intäkter | 377 | 334 | |
| Finansiella kostnader | -1 774 | -1 289 | |
| Finansnetto | Not 9 | -1 397 | -955 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 12 997 | 11 113 | |
| Skatt | Not 11 | -3 403 | -3 006 |
| Årets koncernresultat | 9 594 | 8 107 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 9 116 | 7 701 | |
| Minoritetsintresse | 478 | 406 | |
| Resultat per aktie, SEK | Not 12 | 7,65 | 6,45 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | Not 12 | 7,65 | 6,45 |
| Belopp i MSEK | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Patent och andra immateriella tillgångar Not 13 |
2 492 | 1 095 |
| Goodwill Not 13 |
8 933 | 5 156 |
| Totalt | 11 425 | 6 251 |
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader och mark Not 13 |
5 719 | 4 798 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar Not 13 |
10 925 | 9 344 |
| Inventarier, verktyg och installationer Not 13 |
1 548 | 1 366 |
| Pågående nyanläggningar och förskott | ||
| avseende materiella anläggningstillgångar Not 13 |
2 703 | 2 169 |
| Totalt | 20 895 | 17 677 |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i intresseföretag Not 1, 16 |
348 | 543 |
| Finansiella placeringar Not 17 |
79 | 89 |
| Uppskjutna skattefordringar Not 11 |
1 323 | 1 338 |
| Långfristiga fordringar Not 18 |
2 029 | 1 683 |
| Totalt | 3 779 | 3 653 |
| Summa anläggningstillgångar | 36 099 | 27 581 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager Not 19 |
25 301 | 18 738 |
| Kortfristiga fordringar | ||
| Kundfordringar | 15 228 | 12 574 |
| Fordringar hos intresseföretag | 186 | 563 |
| Skattefordringar Not 11 |
1 429 | 667 |
| Övriga fordringar Not 18 |
4 179 | 3 365 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 007 | 668 |
| Totalt | 22 029 | 17 837 |
| Likvida medel | 2 006 | 1 745 |
| Summa omsättningstillgångar | 49 336 | 38 320 |
| SUMMA TILLGÅNGAR Not 1 |
85 435 | 65 901 |
| Belopp i MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||
| Eget kapital | ||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 057 | 1 057 |
| Reserver | 368 | -512 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 25 765 | 24 177 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 28 614 | 26 146 |
| Minoritetsintresse | 1 209 | 1 052 |
| Summa eget kapital Not 20 |
29 823 | 27 198 |
| Långfristiga skulder | ||
| Räntebärande skulder | ||
| Avsättningar för pensioner Not 23 |
3 100 | 3 180 |
| Skulder till kreditinstitut | 2 682 | 2 255 |
| Övriga skulder Not 26 |
15 695 | 4 935 |
| Totalt | 21 477 | 10 370 |
| Icke räntebärande skulder | ||
| Uppskjutna skatteskulder Not 11 |
1 786 | 2 029 |
| Avsättningar för skatter Not 11 |
2 760 | 1 413 |
| Övriga avsättningar Not 24 |
701 | 647 |
| Övriga långfristiga skulder Not 27 |
129 | 98 |
| Totalt | 5 376 | 4 187 |
| Summa långfristiga skulder | 26 853 | 14 557 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Räntebärande skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 9 158 | 6 780 |
| Övriga skulder Not 26 |
1 311 | 1 405 |
| Totalt | 10 469 | 8 185 |
| Icke räntebärande skulder | ||
| Förskott från kunder | 1 795 | 1 409 |
| Leverantörsskulder | 6 777 | 5 921 |
| Skulder till intresseföretag | 103 | 143 |
| Skatteskulder Not 11 |
1 334 | 1 133 |
| Övriga skulder Not 27 |
2 168 | 1 966 |
| Avsättningar Not 24 |
569 | 735 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 5 544 | 4 654 |
| Totalt | 18 290 | 15 961 |
| Summa kortfristiga skulder | 28 759 | 24 146 |
| SUMMA SKULDER | 55 612 | 38 703 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 85 435 | 65 901 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i Not 29.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt tillskjutet |
Balanserade vinstmedel inkl. årets |
Minoritets- | Totalt eget |
|||||||
| Belopp i MSEK Ingående eget kapital 1 januari 2006 |
Aktiekapital 1 424 |
kapital 1 057 |
Reserver 1 184 |
resultat 19 823 |
Summa 23 488 |
intresse 1 019 |
kapital 24 507 |
|||
| Årets förändring av omräkningsreserv | - | - | -1 784 | - | -1 784 | -41 | -1 825 | |||
| Årets förändring av säkringsreserv | - | - | 122 | - | 122 | - | 122 | |||
| Köp av minoritetsägda aktier i dotterföretag | - | - | - | - | - | -2 | -2 | |||
| Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital | - | - | -34 | - | -34 | - | -34 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare |
- | - | -1 696 | - | -1 696 | -43 | -1 739 | |||
| Årets resultat | - | - | - | 7 701 | 7 701 | 406 | 8 107 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare | - | - | -1 696 | 7 701 | 6 005 | 363 | 6 368 | |||
| Utdelningar | - | - | - | -3 203 | -3 203 | -330 | -3 533 | |||
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | - | - | - | -148 | -148 | - | -148 | |||
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | - | - | - | 4 | 4 | - | 4 | |||
| Utgående eget kapital 31 december 2006 | 1 424 | 1 057 | -512 | 24 177 | 26 146 | 1 052 | 27 198 | |||
| Ingående eget kapital 1 januari 2007 | 1 424 | 1 057 | -512 | 24 177 | 26 146 | 1 052 | 27 198 | |||
| Årets förändring av omräkningsreserv | - | - | 800 | - | 800 | 31 | 831 | |||
| Årets förändring av säkringsreserv | - | - | 111 | - | 111 | - | 111 | |||
| Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital | - | - | -31 | - | -31 | - | -31 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare |
- | - | 880 | - | 880 | 31 | 911 | |||
| Årets resultat | - | - | - | 9 116 | 9 116 | 478 | 9 594 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare | - | - | 880 | 9 116 | 9 996 | 509 | 10 505 | |||
| Utdelningar | - | - | - | -3 855 | -3 855 | -352 | -4 207 | |||
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | - | - | - | -136 | -136 | - | -136 | |||
| Återförd skatteavsättning avseende aktieoptioner | - | - | - | 22 | 22 | - | 22 | |||
| Inlösen av egna aktier | -712 | - | - | -2 847 | -3 559 | - | -3 559 | |||
| Fondemission | 712 | - | - | -712 | 0 | - | 0 | |||
| Utgående eget kapital 31 december 2007 | 1 424 | 1 057 | 368 | 25 765 | 28 614 | 1 209 | 29 823 |
| Belopp i MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader | 12 997 | 11 113 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 3 077 | 2 976 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, m. m. | -627 | -291 |
| Betald skatt | -3 404 | -2 708 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 12 043 | 11 090 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | -5 528 | -3 090 |
| Förändring av rörelsefordringar | -2 505 | -2 523 |
| Förändring av rörelseskulder | 1 466 | 2 693 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 5 476 | 8 170 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | -5 856 | -1 261 |
| Investeringar i anläggningar | -5 399 | -4 801 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | 363 | 70 |
| Försäljning av anläggningar | 409 | 668 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | -10 483 | -5 324 |
| Kassafl öde efter investeringar | -5 007 | 2 846 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna externa lån | 16 671 | 4 057 |
| Amortering av externa lån | -3 619 | -2 933 |
| Inlösenprogram egna aktier | -3 559 | - |
| Personaloptionsprogram | -100 | -80 |
| Utbetald utdelning | -4 207 | -3 533 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 5 186 | -2 489 |
| Årets kassafl öde | 179 | 357 |
| Likvida medel vid årets början | 1 745 | 1 559 |
| Kursdifferens i likvida medel | 82 | -171 |
| Likvida medel vid årets slut | 2 006 | 1 745 |
Kompletterande upplysningar Not 31.
| Belopp i MSEK | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Not 2 | 20 682 | 17 932 |
| Kostnad för sålda varor | -16 111 | -13 646 | |
| Bruttoresultat | 4 571 | 4 286 | |
| Försäljningskostnader | -621 | -577 | |
| Administrationskostnader | -1 982 | -1 719 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | Not 4 | -1 019 | -778 |
| Övriga rörelseintäkter | Not 5 | 488 | 455 |
| Övriga rörelsekostnader | Not 6 | -916 | -1 344 |
| Rörelseresultat | Not 3, 7, 8 | 521 | 323 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | Not 9 | 5 997 | 9 264 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | Not 9 | 5 | 1 |
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar | Not 9 | - | 0 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | Not 9 | 638 | 657 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | Not 9 | -1 165 | -898 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 5 996 | 9 347 | |
| Bokslutsdispositioner | Not 10 | 3 063 | 305 |
| Skatt | Not 11 | -745 | -29 |
| Årets resultat | 8 314 | 9 623 |
| Belopp i MSEK | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | Not 14 | 26 | 51 |
| Totalt | 26 | 51 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | Not 14 | 484 | 473 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | Not 14 | 3 624 | 3 492 |
| Inventarier, verktyg och installationer | Not 14 | 305 | 309 |
| Pågående nyanläggningar och förskott | |||
| avseende materiella anläggningstillgångar | Not 14 | 1 352 | 974 |
| Totalt | 5 765 | 5 248 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | Not 15 | 13 762 | 11 723 |
| Fordringar hos koncernföretag | 48 | 34 | |
| Andelar i intresseföretag | Not 16 | 4 | 4 |
| Fordringar hos intresseföretag | - | 0 | |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Långfristiga fordringar | Not 18 | 20 | 23 |
| Uppskjuten skattefordran | Not 11 | 22 | 17 |
| Totalt | 13 857 | 11 802 | |
| Summa anläggningstillgångar | 19 648 | 17 101 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | Not 19 | 6 242 | 4 599 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 1 255 | 1 150 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 16 311 | 15 846 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 131 | 474 | |
| Skattefordringar | Not 11 | 393 | 16 |
| Övriga fordringar | Not 18 | 518 | 456 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 679 | 423 | |
| Totalt | 19 287 | 18 365 | |
| Likvida medel | 6 | 19 | |
| Summa omsättningstillgångar | 25 535 | 22 983 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 45 183 | 40 084 | |
| Belopp i MSEK | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 | |
| Reservfond | 1 611 | 1 611 | |
| Totalt | 3 035 | 3 035 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 1 552 | 1 637 | |
| Årets vinst | 8 314 | 9 623 | |
| Totalt | 9 866 | 11 260 | |
| Summa eget kapital | Not 20 | 12 901 | 14 295 |
| Obeskattade reserver | |||
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan | Not 21 | - | 2 430 |
| Periodiseringsfonder | Not 22 | - | 639 |
| Övriga obeskattade reserver | Not 22 | 19 | 15 |
| Totalt | 19 | 3 084 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | Not 23 | 108 | 106 |
| Avsättningar för skatter | Not 11 | 55 | 42 |
| Övriga avsättningar | Not 24 | 154 | 127 |
| Totalt | 317 | 275 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | Not 25 | 1 718 | 1 669 |
| Skulder till koncernföretag Övriga skulder |
Not 25 Not 25 |
30 10 131 |
3 2 511 |
| Totalt | 11 879 | 4 183 | |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Övriga skulder | - | 9 | |
| Totalt | - | 9 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 10 902 | 12 766 | |
| Övriga skulder | 1 080 | 1 324 | |
| Totalt | 11 982 | 14 090 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder Leverantörsskulder |
159 1 721 |
53 1 734 |
|
| Skulder till koncernföretag | 3 655 | 27 | |
| Skulder till intresseföretag | 82 | 125 | |
| Övriga skulder | 136 | 205 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 28 | 2 332 | 2 004 |
| Totalt | 8 085 | 4 148 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 45 183 | 40 084 | |
| Ställda säkerheter | Not 29 | - | - |
| Eventualförpliktelser | Not 29 | 16 068 | 11 929 |
| Fritt | Summa | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktie- | Reserv- | eget | eget | |
| Belopp i MSEK | kapital | fond | kapital | kapital |
| Ingående eget kapital 1 januari 2006 | 1 424 | 1 611 | 4 739 | 7 774 |
| Årets resultat | - | - | 9 623 | 9 623 |
| Utdelning till aktieägare | - | - | -3 203 | -3 203 |
| Koncernbidrag | - | - | 341 | 341 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | - | -95 | -95 |
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | - | - | -149 | -149 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | - | - | 4 | 4 |
| Utgående eget kapital 31 december 2006 | 1 424 | 1 611 | 11 260 | 14 295 |
| Årets resultat | - | - | 8 314 | 8 314 |
| Utdelning till aktieägare | - | - | -3 855 | -3 855 |
| Inlösen av egna aktier | -712 | - | -2 847 | -3 559 |
| Fondemission | 712 | - | -712 | 0 |
| Koncernbidrag | - | - | -3 012 | -3 012 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | - | - | 843 | 843 |
| Återförd skatteavsättning avseende aktieoptioner | - | - | 11 | 11 |
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | - | - | -136 | -136 |
| Utgående eget kapital 31 december 2007 | 1 424 | 1 611 | 9 866 | 12 901 |
| Belopp i MSEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 9 059 | 9 652 |
| Återläggning av avskrivningar | 592 | 576 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, m.m. | -3 130 | -337 |
| Betald skatt | -282 | -85 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 6 239 | 9 806 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | -1 643 | -743 |
| Förändring av rörelsefordringar | -441 | -991 |
| Förändring av rörelseskulder | 3 967 | 883 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 8 122 | 8 955 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | -2 036 | -1 232 |
| Investeringar i anläggningar | -1 128 | -1 011 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exkl. likvida medel | 3 | 13 |
| Försäljning av anläggningar | 38 | 19 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | -3 123 | -2 211 |
| Kassafl öde efter investeringar | 4 999 | 6 744 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | -1 841 | -4 316 |
| Upptagna externa lån | 8 679 | 1 821 |
| Amortering av externa lån | -1 288 | -1 230 |
| Inlösenprogram egna aktier | -3 559 | - |
| Lösen av optioner | -136 | -148 |
| Utbetald utdelning | -3 855 | -3 203 |
| Koncernbidrag | -3 012 | 341 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | -5 012 | -6 735 |
| Årets kassafl öde | -13 | 9 |
| Likvida medel vid årets början | 19 | 10 |
| Likvida medel vid årets slut | 6 | 19 |
Kompletterande upplysningar Not 31.
bedömningar för redovisningsändamål
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De fi nansiella rapporterna omfattar sidorna 6–80. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 januari 2008. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2008.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och fi nansiella tillgångar som kan säljas.
Kvittning av fordringar och skulder samt av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för
koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare nedan.
Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande år då de fi nansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som ej beaktats när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande.
De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare
beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Nedanstående nya standarder och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2007 års fi nansiella rapporter: IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och sammanhängande ändringar i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse som fi nansiella instrument har för koncernens fi nansiella ställning och resultat samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskernas karaktär och omfattning. IFRS 7 och sammanhängande ändringar i IAS 1 medför ytterligare upplysningar i koncernens fi nansiella rapporter för år 2007 med avseende på koncernens fi nansiella mål och kapitalhantering. Standarden har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven.
Ett antal uttalanden från IFRIC som trätt i kraft 2007 har iakttagits vid upprättandet av koncernens fi nansiella rapporter för år 2007. Inget uttalande har dock haft någon väsentlig inverkan på koncernens fi nansiella resultat och ställning.
Inga nyutkomna IFRS eller tolkningar har tillämpats i förtid.
Inga nya IFRS träder i kraft under 2008, i hög grad avhängigt av att IASB i juli 2006 beslutade att inte införa några väsentliga förändringar i regelverket före den 1 januari 2009. Ett fåtal tolkningar från IFRIC träder i kraft under 2008.
IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter har i september 2007 utkommit i ny reviderad form som från år 2009 innebär omfattande förändringar i de fi nansiella rapporternas utseende och periodicitet. Den nya IAS 1 innebär framförallt redovisning av andra förändringar i eget kapital än transaktioner med ägare antingen i en separat fi nansiell rapport eller integrerat med resultaträkningen. I samband med att företaget ändrar en redovisningsprincip retroaktivt skall ytterligare en balansräkning (per ingången av den tidigaste jämförelseperioden) presenteras i årsredovisningen. Detta skall göras även när företaget omklassifi cerar poster i de fi nansiella rapporterna. Denna nya standard är ännu inte godkänd av EU.
IAS 23 Lånekostnader har i mars 2007 utkommit i ny reviderad form innebärande att i anskaffningsvärdet skall inräknas lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt den tidigare gällande rekommendationen fi ck samtliga lånekostnader tas till resultatet när de uppkom. Den nya standarden beräknas få en begränsad effekt på Sandviks fi nansiella resultat och ställning. Ändringen är ännu inte godkänd av EU.
IFRS 8 Rörelsesegment utfärdad i november 2006 ersätter den tidigare
standarden för segmentsrapportering, IAS 14, och utgör ett led i det samarbete som pågår mellan IASB och FASB för att minska skillnader mellan IFRS och US GAAP. Företag skall således från och med år 2009 presentera sin externa segmentsrapportering med företagsledningens synsätt, det vill säga baserat på samma information som ledningen internt använder för att utvärdera och följa upp hur verksamheten i ett segment utvecklas. Standarden har godkänts av EU. Sandvik har ännu inte slutfört analysen av vilka eventuella förändringar som den nya standarden medför vad gäller koncernens segmentsrapportering.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment.
Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av fi nansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av fi nansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, fi nansiella placeringar och fi nansiella skulder.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl ytande från moderbolaget. Bestämmande infl ytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett be stämmande infl ytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifi erbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. När anskaffningsvärdet överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags fi nansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande infl ytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande infl ytande, men inte ett bestämmande infl ytande, över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande infl ytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande infl ytandet upphör.
Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster men endast i den utsträckning det inte fi nns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Utländska verksamheters fi nansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter
och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt.
Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Omräkningsreserven innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004, tidpunkten för övergång till IFRS. Ackumulerade omräkningsdifferenser före den 1 januari 2004 är fördelade på andra eget kapitalkategorier och särredovisas inte.
Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten sålunda hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att någon försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyrt produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområdet Sandvik Mining and Construction och inom produktområdet Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsterna och uppdragsutgifterna vilka är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas omedelbart i koncernens resultaträkning.
Royalty periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
ter på investerade medel (inklusive fi nansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av fi nansiella tillgångar som kan säljas, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på fi nansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av fi nansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen använts (se nedan).
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida inoch utbetalningarna under ett fi nansiellt avtals förväntade löptid till den fi nansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnaderna och alla andra över- och underkurser.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, fi nansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfi nns låneskulder, operativa skulder till leverantörer och andra samt derivat.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtals enlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld. En fi nansiell tillgång och en fi nansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redo visas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. En fi nansiell tillgångs klassifi cering avgör hur den värderas efter första redovisningstillfället. Koncernen klassifi cerar sina fi nansiella instrument utifrån i vilket syfte instrumenten förvärvades.
Företagsledningen bestämmer klassifi cering vid den första redovisningen. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
Finansiella tillgångar och skulder klassifi ceras i följande kategorier:
i) Finansiella tillgångar och fi nansiella skulder som innehas för handel vilket innefattar Sandviks alla derivat. Derivathandel bedrivs i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positiva värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativa värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster). ii) Finansiella tillgångar och fi nansiella skulder som redan från början bestäms tillhöra denna kategori (fair value option). Sandvik har inga fi nansiella instrument klassifi cerade i denna undergrupp.
b) Lånefordringar och kundfordringar Långfristiga fordringar bland anläggningstillgångar och kundfordringar bland omsättningstillgångar är ickederivata fi nansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte
är noterade på en aktiv marknad. Efter anskaffningstidpunkten redovisas dessa till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Finansiella skulder det vill säga Sandviks upplåning, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan upplåningsbeloppet (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassifi ceras som kortfristiga skulder om företaget inte har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen i åtminstone tolv månader efter balans dagen.
d) Finansiella tillgångar som kan säljas Aktier och andelar bland fi nansiella anläggningstillgångar avser innehav som inte är noterade på en aktiv marknad och är klassifi cerade som tillgångar som kan säljas. Enligt huvudregeln värderas dessa tillgångar efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Om det föreligger objektiva belägg för att det fi nns ett nedskrivningsbehov överförs en ackumulerad förlust bokförd i eget kapital till resultaträkningen. Innehav som inte är noterade och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas dock till anskaffningsvärde, eventuellt justerat om nedskrivningsbehov konstaterats.
Ovanstående utgör de redovisningsprinciper som Sandvik i huvudsak tillämpar för redovisning av fi nansiella tillgångar och fi nansiella skulder. De undantag som tillämpas från ovanstående principer gäller för fi nansiella instrument som ingår i säkringsrelationer.
En mer genomgående beskrivning ges för undantag från ovanstående principer i avsnittet säkringsredovisning i riskavsnittet.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för, även risker för förändringar i verkliga värdet av vissa tillgångar, skulder och kontrakterade transaktioner. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnaderna belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det fi nns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas.
Fordringar och skulder i utländsk valuta För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
Sandvik använder valutaterminer och valutaoptioner för säkring av framtida kassafl öden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta inklusive koncerninterna transaktioner i enlighet med den ändring i IAS 39 som IASB fastställde i april 2005. Dessa instrument redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Sandvik har i begränsad omfattning ingått valutakontrakt som inte innehas för säkring. Värdeförändringar på dessa kontrakt redovisas direkt i resultaträkningen.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-fi nansiell tillgång (till exempel varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-fi nansiell skuld upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i det första redovisade värdet på tillgången eller skulden.
För säkring av osäkerheten i framtida räntefl öden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränte swaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Vissa av Sandviks ränteswapavtal uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och värdeförändringar på dessa derivatinstrument redovisas därför i resultaträkningen. Även de avtal som Sandvik med anledning av optionsprogram för anställda ingått för att skydda företaget mot framtida uppgångar i Sandvik-aktiens värde redovisas på detta sätt.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas
värdeförändring i resultaträkningen och den vinst eller förlust på den säkrade posten, som är hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som fi nns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde, samt av kontrakterade fl öden. De använda derivatinstrumenten innefattar råvaru- och elderivat för säkring av med leverantörer ingångna leveranskontrakt.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av juridisk rättighet och avskrivningar på patent och licenser. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för utveckling och köp av programvaror för koncernens IT-verksamhet. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivning av immateriella tillgångar Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjande period prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjande perioderna är för:
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inte några lånekostnader utan dessa belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig, oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt fi nansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasing objektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs ut enligt fi nansiella leasingavtal redovisas ej som materiella anläggningstillgångar då riskerna förenade med ägandet förts över på leasetagaren. I stället bokförs en fi nansiell fordran avseende de framtida minimileaseavgifterna.
Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Maskiner och inventarier skrivs i allmänhet av linjärt på 5–10 år, uthyrda anläggningar på 3 år, byggnader på 10–50 år och markanläggningar på 20 år. Mark skrivs inte av. För datautrustning tillämpas en degressiv avskrivning över 3–5 år.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden med en diskonteringsränta som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den speciella tillgången. För en tillgång som inte genererar kassafl öden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Nedskrivningar och eventuell återföring av nedskrivningar av vissa andra tillgångar som fi nansiella tillgångar som omfattas av IAS 39, varulager, förvaltningstillgångar som används för fi nansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar prövas enligt respektive standard.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkurans beaktats. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapital. Om de återköpta aktierna annulleras minskas aktiekapitalet med dessa aktiers kvotvärde. Om återköpta aktier utfärdas på nytt eller säljs redovisas likviden direkt mot eget kapital.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är.
Inom koncernen fi nns ett fl ertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning. När så är möjligt
söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år även i görligaste mån stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller från och med oktober 2007 att alla nyanställda, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösningen (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassifi ceras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Denna redovisning tillämpas beträffande de väsentligaste förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller aggregerat är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallad erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen
eller minskade framtida inbetalningar till planen.
Åtaganden för ålderspension till tjänstemän i Sverige enligt den tidigare ITP-planen hanteras huvudsakligen inom det så kallade FPG/PRI-systemet. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152 procent (2006: 143 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten eller lämna ersättning vid uppsägning genom erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black&Scholes-modellen och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Sandviks optionsprogram innehåller inga andra villkor än att mottagaren fortfarande skall vara anställd då den treåriga intjänandeperioden uppnåtts. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.
Kontantreglerade optioner ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black&Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor och förutsättningar. Skulden omvärderas varje balansdag samt när den regleras. Alla förändringar i verkligt värde på skulden redovisas i resultaträkningen som en personalkostnad.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befi ntlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassafl ödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas alternativt att det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
In- och utbetalningar har delats upp i kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och fi nansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid fl öden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och fi nansieringsverksamheterna.
Förutom kassa- och bankfl öden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridisk person. Även av Redovisningsrådets Akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens fi nansiella rapporter är främst redovisning av fi nansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp (URA 7). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina fi nansiella rapporter.
I moderbolaget tillämpas inte säkringsredovisning.
Sandvik har valt att i överensstämmelse med RR 32:06 inte tillämpa bestämmelserna i IAS 39 om fi nansiella garantiavtal gällande garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta de fi nansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångsoch skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de fi nansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwill kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att
bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassafl öden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs ytterligare i not 13 och som förstås av beskrivningen skulle ändringar under 2008 av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassafl öde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Mining and Constructions hyresfl otta med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruvbranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att
sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2007 års utgång till 569 MSEK (565).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassifi ceras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill utgör cirka 30 % av koncernens tillgångar (se not 13). Nedskrivningar uppgick under åren 2006 och 2007 inte till några väsentliga belopp, men nedskrivningar kan aktualiseras om prognoser för framtida kassafl öden förändras till följd av ändringar i affärsmodell och strategi, konkurrenssituation eller lagliga förutsättningar för verksamheten.
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden, diskonteringsräntan och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar, är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antaganden som kan gälla demografi ska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det verkliga utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker.
Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautfl öden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta skall motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån eller, om en fungerande marknad för sådana inte fi nns, statsobligationer. En sänkt
diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.
För att bestämma den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar tar bolaget i beaktande tillgångarnas nuvarande och förväntade kategorifördelning och historisk såväl som förväntad avkastning på de olika kategorierna av tillgångar.
Med hänsyn till rådande räntenivåer ökade Sandvik diskonteringsräntan något 2007, från ett viktat genomsnitt 2006 på 4,8 %, till 5,3 %. Den viktade genomsnittliga förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna var 6,5 % 2007 jämfört med 6,0 % år 2006.
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattetillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 1 323 MSEK (1 338) vid utgången av 2007. I koncernen fanns vid utgången av 2007 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 700 MSEK (1 000) som inte värderats utifrån bedömningsgrunden att utnyttjande måste vara troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således på verka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående tvister redovisas enligt ledningens bästa bedömning och uppgick vid utgången av år 2007 till 2 760 MSEK (1 413).
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den fi nansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister se sidan 22.
Bolaget refererar till tidigare skrivningar avseende Redovisningsprinciper där bolaget redogör för vilka redovisningsprinciper, bland fl era möjliga alternativ, som företaget valt att tillämpa. Ledningen vill särskilt uppmärksamma följande:
Redovisningen av Sandviks varulager följer reglerna enligt IAS 2 om varulager. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. En följd av reglerna enligt IAS 2 är att i det fall marknadsvärdet sjunkit på material och komponenter som ingår i Sandviks färdiga produkter, någon nedskrivning av lagrets värde till dessa lägre värden inte får ske om den färdiga produktens pris till kund, efter avdrag för försäljningskostnader, fortfarande överstiger Sandviks anskaffningsvärde för produkten. De lägre marknadsvärdena på i lagret ingående material och komponenter kommer istället till uttryck i form av lägre försäljningsmarginaler i kommande redovisningsperioder i den mån Sandvik måste anpassa sina priser till kund nedåt till följd av marknadsvärdeförändringar. I tider med stor prisvolatilitet i råmaterial och komponenter bör detta förhållande beaktas vid bedömningen av framtida resultat.
IAS 19 medger att aktuariella vinster och förluster som uppstår i förmånsbestämda pensionsplaner inte omedelbart resultatförs utan blott den del av dessa vinster och förluster som ligger utanför en "korridor" om plus eller minus 10 % av det högre av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen eller det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Även annan systematisk metod som leder till snabbare redovisning av dessa vinster och förluster är möjlig, inklusive omedelbar redovisning i resultatet. Sandvik har valt att tillämpa korridorregeln och att vinster och förluster resultatförs över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. De oredovisade aktuariella förlusterna uppgick vid 2007 års utgång till 932 MSEK (856).
Aktieägarnas andel av årets koncernresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
Eget kapital i relation till totalt kapital.
Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive avsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel dividerat med summan av eget kapital.
Fakturering dividerad med genomsnittligt totalt kapital.
Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året.
Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
| NOT | SID | |
|---|---|---|
| 1 | Segmentsrapportering | 54 |
| 2 | Intäkternas fördelning | 54 |
| 3 | Personaluppgifter samt ersättningar till företagsledning och revisorer | 55 |
| 3.1 Medeltal anställda | 55 | |
| 3.2 Sjukfrånvaro moderbolaget | 55 | |
| 3.3 Löner, ersättningar och sociala kostnader | 55 | |
| 3.4 Löner och ersättningar per marknadsområde | 55 | |
| 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare | 55 | |
| 3.6 Könsfördelning i företagsledningen | 58 | |
| 3.7 Revisionsarvoden | 58 | |
| 4 | Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 58 |
| 5 | Övriga rörelseintäkter | 58 |
| 6 | Övriga rörelsekostnader | 58 |
| 7 | Rörelsens kostnader | 58 |
| 8 | Leasingavgifter avseende fi nansiell och operationell leasing | 59 |
| 9 | Finansnetto | 59 |
| 10 | Bokslutsdispositioner | 59 |
| 11 | Skatter | 60 |
| 12 | Vinst per aktie | 61 |
| 13 | Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar | 62 |
| 14 | Moderbolagets immateriella och materiella anläggningstillgångar | 64 |
| 15 | Andelar i koncernföretag | 65 |
| 16 | Andelar i intresseföretag | 69 |
| 17 | Finansiella placeringar | 69 |
| 18 | Långfristiga fordringar och övriga fordringar | 70 |
| 19 | Varulager | 70 |
| 20 | Särskilda upplysningar om eget kapital | 70 |
| 21 | Moderbolagets ackumulerade avskrivningar utöver plan | 71 |
| 22 | Moderbolagets övriga obeskattade reserver | 71 |
| 23 | Avsättningar för pensioner och andra långfristiga ersättningar | 72 |
| 24 | Övriga avsättningar | 74 |
| 25 | Långfristiga räntebärande skulder | 74 |
| 26 | Övriga räntebärande skulder | 74 |
| 27 | Övriga icke räntebärande skulder | 74 |
| 28 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 74 |
| 29 | Eventualförpliktelser och ställda säkerheter | 75 |
| 30 | Närstående | 75 |
| 31 | Kompletterande upplysningar kassafl ödesanalys | 75 |
| 32 | Förvärv av rörelse | 76 |
| 33 | Uppgifter om moderbolaget | 78 |
| 34 | Upplysningar om aktier, ägarförhållanden och rättigheter | 78 |
(Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| Sandvik Tooling |
Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools |
Koncern- gemensamt |
Eliminering | Koncernen totalt |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Intäkter | ||||||||||||||
| Externa intäkter | 24 732 22 477 | 33 073 25 001 | 22 486 19 337 | 6 011 | 5 436 | 36 | 38 | 86 338 | 72 289 | |||||
| Interna intäkter | 338 | 328 | 6 | 178 | 351 | 724 | 23 | 15 | 131 | 164 | -849 -1 409 | |||
| Koncernen totalt | 25 070 22 805 | 33 079 25 179 | 22 837 20 061 | 6 034 | 5 451 | 167 | 202 | -849 -1 409 | 86 338 | 72 289 | ||||
| Andelar i | ||||||||||||||
| intresseföretags resultat | 5 | 2 | 63 | 44 | 49 | 90 | 2 | 119 | 136 | |||||
| Rörelseresultat per | ||||||||||||||
| affärsområde | 5 989 | 5 191 | 4 979 | 3 672 | 2 435 | 2 324 | 1 491 | 1 266 | -500 | -385 | 14 394 | 12 068 | ||
| Finansnetto | -1 397 | -955 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | -3 403 | -3 006 | ||||||||||||
| Årets resultat | 9 594 | 8 107 | ||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||
| Tillgångar | 22 375 18 715 | 26 678 17 722 | 22 440 17 841 | 4 795 | 4 106 | 1 931 2 627 | 78 219 | 61 011 | ||||||
| Andelar i intresseföretag | 19 | 13 | 57 | 120 | 263 | 403 | 9 | 7 | 348 | 543 | ||||
| Summa tillgångar | 22 394 18 728 | 26 735 17 842 | 22 703 18 244 | 4 804 | 4 113 | 1 931 2 627 | 78 567 | 61 554 | ||||||
| Ofördelade tillgångar | 6 868 | 4 347 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 85 435 | 65 901 | ||||||||||||
| Skulder | 5 034 | 4 502 | 8 126 | 5 922 | 3 637 | 3 944 | 1 295 | 1 140 | 2 228 2 454 | 20 320 | 17 962 | |||
| Ofördelade skulder | 35 293 | 20 741 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 55 613 | 38 703 | ||||||||||||
| Investeringar i anläggningar | 2 024 | 2 031 | 1 273 | 1 094 | 1 227 | 1 050 | 563 | 426 | 312 | 200 | 5 399 | 4 801 | ||
| Förvärv av verksamheter | 1 508 | 77 | 2 842 | 839 | 1 973 | 97 | 6 323 | 1 013 | ||||||
| Avskrivningar | -1 161 | -968 | -916 | -841 | -563 | -600 | -309 | -278 | -90 | -89 | -3 039 | -2 776 | ||
| Nedskrivningar | -5 | -100 | -10 | -32 | -6 | -5 | -148 | |||||||
| Övriga icke kassafl ödes påverkande poster |
29 | 17 | -73 | -91 | 4 | -72 | 0 | 67 | -587 | -212 | -627 | -291 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor.
| Europa | NAFTA Sydamerika |
Afrika, Mellanöstern |
Asien, Australien |
Koncernen totalt |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Externa intäkter | 39 704 32 446 | 14 901 13 916 | 5 445 | 4 339 | 6 716 5 450 | 19 572 16 138 | 86 338 | 72 289 | ||||
| Totala tillgångar | 56 339 43 551 | 11 952 | 8 935 | 3 775 | 3 003 | 2 512 1 785 | 10 857 8 627 | 85 435 | 65 901 | |||
| Direkta investeringar i anläggningar | 3 739 | 3 369 | 591 | 596 | 352 | 242 | 160 | 127 | 557 | 467 | 5 399 | 4 801 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade.
De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 1) | 2007 | 2006 | |
| Varuförsäljning | 81 499 | 67 931 | 20 625 | 17 884 |
| Anläggningskontrakt | 1 547 | 1 424 | - | - |
| Tjänsteuppdrag/Serviceuppdrag | 2 613 | 2 090 | 52 | 46 |
| Uthyrning av maskiner | 679 | 844 | 5 | 2 |
| Totalt | 86 338 | 72 289 | 20 682 | 17 932 |
1) Omklassificering har skett jämfört med föregående års årsredovisning.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | |||||||
| Antal | varav kvinnor % |
Antal | varav kvinnor % |
Antal | varav kvinnor % |
Antal | varav kvinnor % |
||
| Sverige | 10 964 | 20 | 10 381 | 19 | 7 707 | 19 | 7 384 | 18 | |
| Övriga Europa | 14 645 | 19 | 13 645 | 19 | - | - | 3 | 40 | |
| Europa totalt | 25 609 | 20 | 24 026 | 19 | 7 707 | 19 | 7 387 | 18 | |
| NAFTA-området | 5 782 | 19 | 5 349 | 20 | - | - | - | - | |
| Sydamerika | 3 074 | 12 | 2 667 | 12 | 1 | - | 1 | - | |
| Afrika, Mellanöstern | 2 694 | 11 | 2 451 | 11 | - | - | - | - | |
| Asien, Australien | 7 264 | 14 | 6 179 | 14 | - | - | - | - | |
| Totalt | 44 423 | 18 | 40 672 | 17 | 7 708 | 19 | 7 388 | 18 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid | % 4,5 |
% 5,3 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
45,5 | 52,5 |
| Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: | ||
| Sjukfrånvaron fördelad efter kön: | ||
| Män | 4,0 | 4,7 |
| Kvinnor | 6,3 | 8,0 |
| Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: | ||
| 29 år eller yngre | 3,5 | 3,5 |
| 30–49 år | 4,0 | 4,8 |
| 50 år eller äldre | 5,7 | 7,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Löner och ersättningar | 16 080 | 14 600 | 3 222 | 2 908 | |
| Sociala kostnader | 4 244 | 4 075 | 1 495 | 1 345 | |
| Resultatandel till anställda | 238 | 150 | 197 | 135 | |
| Totalt | 20 562 | 18 825 | 4 914 | 4 388 | |
| Varav pensionskostnader | |||||
| ingående i sociala kostnader | 1 392 | 1 219 | 416 | 353 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 46 MSEK (50) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 189 MSEK (159). På motsvarande sätt avsåg 7 MSEK (7) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 75 MSEK (63). Löner och ersättningar inkluderar från och med år 2007 även icke-monetära förmåner. Även jämförelsetalen för år 2006 har därmed justerats.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Sverige | 4 443 | 3 952 | 3 222 | 2 908 |
| Övriga Europa | 6 219 | 5 675 | 0 | 0 |
| Europa totalt | 10 662 | 9 627 | 3 222 | 2 908 |
| NAFTA-området | 2 476 | 2 419 | - | - |
| Sydamerika | 572 | 439 | 0 | 0 |
| Afrika, Mellanöstern | 661 | 559 | - | - |
| Asien, Australien | 1 709 | 1 556 | - | - |
| Totalt | 16 080 | 14 600 | 3 222 | 2 908 |
| Varav till styrelser och verkställande direktörer: | ||||
| Löner och ersättningar | 366 | 336 | 28 | 28 |
varav rörlig lön 63 59 8 7 Löner och ersättningar inkluderar från och med år 2007 även icke-monetära förmåner. Även jämförelsetalen för år 2006 har därmed justerats.
Principerna för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman 2007. Dessa är utformade för att säkerställa att Sandvik ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalifi cerade medarbetare.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön (ÅVL), långsiktig variabel lön (LVL), pension samt övriga förmåner som bil, bostad, sjukvårdsförsäkring samt avgångsvederlag. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott vilket har sammanträtt vid fyra tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktig variabel lön. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av
| Lön/ | Årlig | Långsiktig | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse- | variabel | variabel | Övriga | Pensions- | Finansiella | ||
| SEK | arvode | lön 2) | lön 3) | förmåner 4) | kostnad | Instrument 5) | Summa |
| Styrelsens ordförande Clas Åke Hedström | 1 325 000 6) | - | - | - | 2 134 000 7) | - | 3 459 000 |
| VD Lars Pettersson | 6 870 821 8) | 3 333 000 | 2 486 327 | 252 997 | 5 376 000 | 3 361 104 | 21 680 249 |
| Andra ledande befattningshavare 9) | 17 610 439 | 8 736 660 | 5 409 111 | 1 753 127 | 9 305 000 | 8 287 259 | 51 101 596 |
| Summa | 25 806 260 | 12 069 660 | 7 895 438 | 2 006 124 | 16 815 000 | 11 648 363 | 76 240 845 |
1) Avser kostnadsfört under 2007.
2) Belopp hänförligt till 2007 och som bedöms kommer att utbetalas 2008.
Under 2007 har ÅVL som kostnadsförts 2006 utbetalts med 13 865 000 SEK varav 4 500 000 SEK till VD. 3) Avser reserverat belopp år 2 i 2006 års program samt år 1 i 2007 års program baserat på antagande om maximalt utfall för respektive program.
4) Avser huvudsakligen bil- och bostadsförmåner.
5) Värdet avser under året inlösta personaloptioner. Beloppet har beräknats som skillnaden mellan inlösenpris och verkligt värde för aktien vid lösentillfället.
6) Kostnadsfört under 2007 och kommer att utbetalas 2008. Av beloppet avser 1 275 000 SEK styrelsearvode och 50 000 SEK i arvode för ersättningsutskottet.
7) Pension till styrelsens ordförande utgår enligt tidigare anställningsavtal.
8) Lars Petterssons lön uppgick till 6 500 000 per 2007-01-01. Till detta kommer semestertillägg. 9) Avser följande personer under 2007: Peter Larson, Peter Gossas, Anders Thelin, Lars Josefsson och Per Nordberg. (Carina Malmgren Heander till och med 2007-11-14).
Till styrelsens ordförande och övriga externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
Ersättningen till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön och variabel lön vilken består av två komponenter; en årlig del baserad på måluppfyllelse för året samt en långsiktig del kopplad till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period av tre år. Till detta kommer övriga förmåner och pension. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För koncernledningens sammansättning se sidan 98.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Den årliga variabla delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är huvudsakligen relaterade till företagets resultat, men även till individuellt mätbara mål inom individens ansvarsområden. För koncernledningen kan den årliga variabla delen uppgå till maximalt 50–75 % av den fasta lönen. För långsiktig variabel lön se nedan.
Pensionssystemet för koncernledningen består av tre delar; en grundläggande del som utgörs av ITP-planen med 65 års pensionsålder, en kompletterande premiebaserad pension samt en förmånsbaserad pension mellan 60 och 65 år för VD och mellan 62 och 65 år för övriga i koncernledningen.
Sker uppsägning av anställning från Sandviks sida, och uppsägningen ej beror på grov misskötsamhet, utgår avgångsvederlag. Från avgångsvederlaget, som är mellan 12 till 18 månadslöner för personer under 55 år och mellan 18 till 24 månadslöner för personer över 55 år, avräknas eventuell annan inkomst av tjänst.
Enligt årsstämmans beslut uppgick arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 4 250 000 SEK. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Clas Åke Hedström) 1 275 000 SEK på årsbasis, till styrelsens vice ordförande (Anders Nyrén) 850 000 SEK och 425 000 SEK till varje övrig extern styrelseledamot (Georg Ehrnrooth, Sigrun Hjelmquist, Egil Myklebust, Fredrik Lundberg och Hanne de Mora).
Utöver dessa belopp utgår enligt bolagsstämmobeslut ett arvode till ledamöter som inte är anställda i bolaget för utskottsarbete inom styrelsen med 100 000 SEK per ledamot i styrelsens revisionsutskott (Anders Nyrén, Fredrik Lundberg och Sigrun Hjelmquist) och 50 000 SEK per ledamot i styrelsens ersättningsutskott (Clas Åke Hedström, Egil Myklebust och Georg Ehrnrooth).
Förutom pensionslöftet till styrelsens ordförande, fi nns inga pensionsutfästelser avseende övriga styrelsemedlemmar. Pensionsförpliktelsen till ordföranden utgör per 2007-12-31, 51 995 266 SEK och avser ett förmånsbestämt pensionslöfte, där pensionsförsäkring ej tecknats, vilket är hänförligt till hans tid som verkställande direktör för Sandvik AB.
För koncernchefen och verkställande direktören Lars Pettersson utgår från och med 1 januari 2007 årlig fast lön med 6 500 000 SEK samt förmånsvärde av tjänstebostad och tjänstebil. Till detta kommer rörlig lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga rörliga lönen för 2007 bedöms uppgå till 3 333 000 SEK.
Lars Petterssons pensionsålder är 60 år. Pensionens storlek mellan 60 och 65 års ålder, uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp och 50 % av fast lön över 30 prisbasbelopp. Vad avser pensionen före 65 år har pensionsförsäkring ej tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 12 947 130 SEK till den del den är intjänad per 2007-12-31. Pensionen från och med 65 år byggs upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 40 % av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Avtal har vidare träffats om att avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 18 månader utöver uppsägningstiden, vilken är sex månader.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år. Pensionens storlek mellan 62 och 65 års ålder uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp, 50 % av fast lön mellan 30–50 prisbasbelopp och 25 % av fast lön i löneintervallet 50–100 prisbasbelopp. Avseende pensionen före 65 års ålder har pensionsförsäkring ej tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 15 111 186 SEK till den del den är intjänad per 2007-12-31.
Vad avser pensionen efter 65 år för övriga befattningshavare i koncernledningen byggs denna upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 20–30 % (beroende på ålder) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Avtal har vidare träffats om att avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 12–18 månader utöver uppsägningstiden, vilken är sex månader. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen avräknas eventuell annan inkomst av tjänst från avgångsvederlaget.
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera fortsatt företagslojalitet hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Från och med 2007 har systemet modifi erats där utgångspunkterna varit förbättrad transparens och ökad elasticitet med bättre koppling till företagets mål. Det modifi erade systemet innebär möjlighet till ett högre maximalt värde, begränsat till 250 MSEK, men också väsentligt ökade krav för full utdelning. Koncernens avkastning under år 2007 innebar att 238 MSEK avsattes till resultatandelsstiftelsen.
Under år 2000 infördes som en del i det totala kompensationspaketet ett aktierelaterat program för långsiktig variabel lön för cirka 350 högre chefer och specialister internationellt i koncernen. Programmet baserades på en årlig tilldelning av personaloptioner på Sandvik-aktier med en löptid av fem år och rätt till utnyttjande efter tre år, förutsatt att anställningen då kvarstår. Tilldelningen baserades på Sandviks avkastning på sysselsatt kapital under föregående år. Tilldelningen skedde i sig vederlagsfritt men optionsinnehavaren måste erlägga fastställt lösenpris för aktien. Programmet baseras på befi ntliga aktier och medför därför ingen nyemission av aktier.
Tilldelning under programmet skedde under åren 2000–2004. Under 2007 har optioner tilldelade under 2002, 2003 och 2004 års program kunnat utnyttjas.
Årets rörelseresultat har belastats med 231 545 SEK för aktierelaterade ersättningar inklusive sociala kostnader.
Bolaget har genom ett avtal med en bank tillförsäkrat sig en möjlighet att banken levererar 9 000 000 aktier efter genomförd split (5:1 enligt stämmobeslut 2006) till en kurs av 46,80 SEK såsom en fi nansiell säkring. Av avtalet har 1 842 605 aktier utnyttjats under år 2007. Motsvarande utnyttjande var år 2006 2 677 847 aktier. Totalt har 7 905 987 aktier utnyttjats. Före split säkrades 270 000 aktier genom köpoptioner med ett genomsnittligt pris på 267,50 SEK. Köpeoptionen hade utnyttjats fullt år 2006. Effekten på företagets kostnader av framtida kursuppgångar i Sandvik-aktien begränsas därmed. De fi nansiella säkringarna har påverkat årets resultat positivt med 54 549 000 SEK. Programmet och därtill hörande fi nansiella säkringar har således i årets bokslut inneburit en nettointäkt på 54 317 455 SEK.
Styrelsen beslutade att under 2006 införa ett kontantbaserat program för långsiktig variabel lön (LVL). Syftet med LVL är att med en gemensam målbild för ledande befattningshavare och aktieägare skapa en koppling till framtida prestationsmål för att långsiktigt öka företagets värde. Detta sker genom ett gemensamt koncern- och affärsområdesövergripande fokus och styrning mot lönsam tillväxt. Vidare är syftet att öka möjligheterna att rekrytera och behålla nyckelpersoner i koncernen.
Programmet för 2006 löper på en 3-årsperiod där utbetalning sker 2009. Programmet har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år tre. Programmet omfattar cirka 350 anställda i Sandvik-koncernen. Utfall av LVL förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, upprättade av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av LVL-programmet 45–50 % av en fast årslön. Kostnaden för 2006 års program har efter justering av beräkningsbasen och gjorda löneantaganden beräknats till 151 MSEK för 3-årsperioden, varav två tredjedelar har reserverats i och med 2007 års bokslut.
Styrelsen beslutade under 2007 att införa ett motsvarande kontantbaserat program enligt samma struktur som beskrivits ovan. Programmet för 2007 löper under en 3-årsperiod där utbetalning sker 2010. Kostnaden för 2007 års program har beräknats till 169 MSEK för 3-årsperioden, varav en tredjedel har reserverats i 2007 års bokslut.
Tilldelade samt vid årsskiftet utestående optioner framgår av nedanstående tabell:
| Reglerings | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| tilldelning | Lösenperiod | SEK | SEK | optioner | optioner | aktier 2) | metod 1) |
| 2003-02-15 | 2006-02-16 – 2008-02-15 | 202,70 | 39,62 | 967 200 | 171 200 | 890 240 | Fysisk leverans |
| 2004-02-18 | 2007-02-19 – 2009-02-20 | 262,70 | 51,34 | 312 000 | 153 537 | 798 392 | Fysisk leverans |
| Datum för | Lösenpris | Lösenpris efter split |
Tilldelade | Utestående | Antal utestående underliggande |
Tilldelade samt vid årsskiftet utestående optioner för anställda i moderbolaget framgår av nedanstående tabell:
| Antal | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lösenpris | utestående | |||||||
| Options- | Datum för | Lösenpris | efter split | Tilldelade | Utestående | underliggande | Reglerings | |
| program | tilldelning | Lösenperiod | SEK | SEK | optioner | optioner | aktier 2) | metod 1) |
| 2003 års | 2003-02-15 | 2006-02-16 – 2008-02-15 | 202,70 | 39,62 | 483 600 | 64 100 | 333 320 | Fysisk leverans |
| 2004 års | 2004-02-18 | 2007-02-19 – 2009-02-20 | 262,70 | 51,34 | 155 500 | 87 300 | 453 960 | Fysisk leverans |
1) Verkställande direktören har enligt sitt optionsavtal möjlighet till kontantreglering. Verkställande direktören har under 2007 kontantreglerat sina optioner avseende 2004 års program. Efter 2007-12-31 finns inga optioner där möjlighet till kontantreglering föreligger.
2) Efter inlösenförfarande 2005 och 2007 samt aktiesplit den 8 juni 2006 berättigar varje option tilldelning av 5,2 aktier.
| Options- program |
VD Lars Pettersson |
Övriga ledande befattningshavare |
|---|---|---|
| 2001 års | - | - |
| 2002 års | - | - |
| 2003 års | - | 5 000 |
| 2004 års | - | 25 000 1) |
1) 5 000 avser Carina Malmgren Heander.
| Optioner i tusental | Vägt genomsnittligt lösenpris 2007, SEK |
Antal optioner 2007 |
Vägt genomsnittligt lösenpris 2006, SEK |
Antal optioner 2006 |
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid periodens början | 46,67 | 757 | 46,00 | 1 572 |
| Förverkade under perioden | 51,34 | -49 | 43,17 | -75 |
| Inlösta under perioden | 45,32 | -384 | 43,72 | -740 |
| Utestående vid periodens utgång | 45,16 | 324 | 46,67 | 757 |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 45,16 | 324 | 42,92 | 462 |
| Optioner i tusental | Vägt genomsnittligt lösenpris 2007, SEK |
Antal optioner 2007 |
Vägt genomsnittligt lösenpris 2006, SEK |
Antal optioner 2006 |
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid periodens början | 46,96 | 396 | 46,00 | 808 |
| Förverkade under perioden | 51,34 | -45 | 43,17 | -7 |
| Inlösta under perioden | 45,55 | -200 | 43,64 | -405 |
| Utestående vid periodens utgång | 46,38 | 151 | 46,96 | 396 |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 46,38 | 151 | 43,36 | 241 |
För aktieoptioner som lösts in under perioden var den vägda genomsnittliga aktiekursen under perioden 121,26 kronor. Utestående optioner per den 31 december 2007 har ett lösenpris inom intervallet 39,62 kronor till 51,34 kronor och en genomsnittlig avtalsenlig löptid på 8 månader.
Det uppskattade värdet av tilldelade optioner beräknas enligt Black&Scholes-modellen. Den avtalsenliga löptiden på optionen (5 år) används som indata i modellen. I Black&Scholes-modellen har hänsyn tagits till förväntad tidig inlösen.
| Koncernen och moderbolaget, SEK | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Tilldelade aktieoptioner 2004 | - | 3 756 996 |
| Kostnad hänförlig till kontantreglerade optioner tilldelade 2003 |
- | 9 422 423 |
| Kostnad hänförlig till kontantreglerade optioner tilldelade 2002 |
1 170 809 | - |
| Kostnad hänförlig till kontantreglerade optioner tilldelade 2004 |
3 348 419 | - |
| Sammanlagd kostnad till följd av aktierelaterade ersättningar |
4 519 228 | 13 179 419 |
| Andel kvinnor, % | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Styrelser och verkställande direktörer |
8 | 6 | 23 | 23 |
| Övriga ledande befattningshavare |
13 | 13 | - | 13 |
Arvoden till koncernens revisorer har uppgått till:
| Övriga revisorer vid | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KPMG | koncernens bolag | Totalt | |||||
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Revision | |||||||
| Moderbolaget | 5,9 | 5,2 | 0,0 | 0,1 | 5,9 | 5,3 | |
| Dotterbolagen (exkl. Seco Tools) |
38,9 | 39,9 | 3,1 | 2,5 | 42,0 | 42,4 | |
| Seco Tools | 0,3 | 0,3 | 7,2 | 7,4 | 7,5 | 7,7 | |
| Koncernen | 45,1 | 45,4 | 10,3 | 10,0 | 55,4 | 55,4 | |
| Övriga tjänster | |||||||
| Moderbolaget | 4,2 | 10,8 | |||||
| Dotterbolagen (exkl. Seco Tools) |
11,4 | 13,2 | |||||
| Seco Tools | 0,6 | 0,5 | |||||
| Koncernen | 16,2 | 24,5 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som redovisning och skatt samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Utgifter för | ||||
| forskning och utveckling | 2 195 | 1 762 | 1 019 | 778 |
| kvalitetssäkring | 544 | 525 | 236 | 222 |
| Totalt | 2 739 | 2 287 | 1 255 | 1 000 |
| varav kostnadsfört totalt varav kostnadsfört avseende |
2 362 | 2 108 | 1 255 | 1 000 |
| forskning och utveckling | 1 818 | 1 583 | 1 019 | 778 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 118 | 151 |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | 26 | - |
| Försäkringsersättningar | 144 | - |
| Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär |
- | 61 |
| Övrigt | 98 | 51 |
| Totalt | 386 | 263 |
Försäkringsersättningar avser ersättningar till följd av brand vid Sandvik Toolings produktionsenhet i Tübingen, Tyskland.
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av koncerngemensamma tjänster.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär |
-157 | - |
| Övrigt | -22 | -87 |
| Totalt | -179 | -87 |
Övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag, valutaförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär samt av realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | -20 562 | -18 825 |
| Avskrivningar | -3 039 | -2 776 |
| Nedskrivningar av lager | -281 | -247 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | -5 | -148 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar | -80 | -111 |
I moderbolaget uppgick nedskrivningar av osäkra kundfordringar till 25 MSEK (22). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2007 eller 2006.
Koncernen innehar anläggningar under fi nansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång uppgående till 145 MSEK (61).
Variabla avgifter i resultatet är 0 MSEK (0).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Inom ett år | 25 | 16 | 25 | 16 | |
| Mellan ett år och fem år | 52 | 17 | 45 | 17 | |
| Längre än fem år | 102 | 4 | 60 | 4 | |
| Totalt | 179 | 37 | 130 | 37 |
Koncernen innehar fi nansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 572 MSEK (412). Variabla avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Inom ett år | 246 | 176 | 156 | 163 | |
| Mellan ett år och fem år | 326 | 236 | 200 | 197 | |
| Längre än fem år | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Totalt | 572 | 412 | 356 | 360 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och större dator- och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2007 redovisas en kostnad för koncernen på 451 MSEK (417) och för moderbolaget på 110 MSEK (92). Här ingår minimileaseavgifter på 442 MSEK (416), variabla avgifter på 15 MSEK (8) och intäkter från vidareuthyrning på 6 MSEK (7).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Inom ett år | 477 | 460 | 150 | 116 |
| Mellan ett år och fem år | 1 031 | 834 | 293 | 232 |
| Längre än fem år | 368 | 301 | 127 | 108 |
| Totalt | 1 876 | 1 595 | 570 | 456 |
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidaruthyrs uppgår till 7 MSEK (4).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 569 MSEK (565). I årets avskrivningar ingår 274 MSEK (292). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 262 MSEK (249). Variabla avgifter uppgår till 57 MSEK (37).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Inom ett år | 148 | 146 | 11 | 12 |
| Mellan ett år och fem år | 113 | 102 | 1 | 1 |
| Längre än fem år | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Totalt | 262 | 249 | 12 | 13 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 197 | 143 |
| Utdelningar | 1 | 1 |
| Andra placeringar inklusive derivat: | ||
| Nettovinst vid avyttring av fi nansiella tillgångar | 36 | 40 |
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av fi nansiella tillgångar/skulder |
143 | 113 |
| Netto valutakursförändringar | - | 17 |
| Andra fi nansiella intäkter | 0 | 20 |
| Finansiella intäkter | 377 | 334 |
| Räntekostnader | -1 541 | -1 043 |
| Andra placeringar inklusive derivat: | ||
| Nettoförlust vid avyttring av fi nansiella tillgångar | -107 | -200 |
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av fi nansiella tillgångar/skulder |
-89 | -37 |
| Netto valutakursförändringar | -34 | - |
| Andra fi nansiella kostnader | -3 | -9 |
| Finansiella kostnader | -1 774 | -1 289 |
| Finansnetto | -1 397 | -955 |
Värdering av ränteswapar har påverkat fi nansnettot positivt med 4 MSEK (13). Vid värdering görs interpolering i en beräknad räntekurva baserad på aktuella marknadsräntor för olika löptider. Värdering av aktierelaterade derivat har påverkat resultatet positivt med 85 MSEK (71). Värderingen görs med hjälp av noterade aktiekurser per bokslutsdagen.
Ränteintäkter/räntekostnader för de fi nanisella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till -1 486 MSEK (-1 039). Resultateffekten under 2007 från säkrad post och säkringsinstrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till -0,4 MSEK (-).
| Resultat från andelar i koncernföretag |
Resultat från andelar i intresseföretag |
|||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Utdelning, netto efter skatt | 6 003 | 9 284 | 5 | 1 |
| Realisationsresultat vid avyttringar av andelar |
-17 | -20 | - | - |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar |
11 | - | - | - |
| Totalt | 5 997 | 9 264 | 5 | 1 |
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar |
Ränteintäkter och liknande resultatposter |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ränteintäkter, koncernföretag | - | - | 619 | 457 | |
| Ränteintäkter, övriga | - | - | 19 | 8 | |
| Derivat, koncernföretag | - | - | - | 129 | |
| Övrigt | - | 0 | - | 63 | |
| Totalt | - | 0 | 638 | 657 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2007 | 2006 |
| Räntekostnader, koncernföretag | -607 | -628 |
| Räntekostnader, övriga | -476 | -243 |
| Derivat, koncernföretag | -65 | - |
| Övrigt | -17 | -27 |
| Totalt | -1 165 | -898 |
| Moderbolaget | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan |
2 429 | -143 |
| Periodiseringsfond, årets förändring | 638 | 437 |
| Övriga obeskattade reserver, förändring | -4 | 11 |
| Totalt | 3 063 | 305 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Årets skattekostnad | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Periodens aktuella skatt | -4 396 | -3 135 | -829 | -115 | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
229 | -16 | 67 | 64 | |
| Total aktuell skattekostnad | -4 167 | -3 151 | -762 | -51 | |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag |
763 | 145 | 17 | 22 | |
| Total redovisad skattekostnad | -3 404 | -3 006 | -745 | -29 |
Koncernens skattekostnad för året uppgick till 3 404 MSEK (3 006) eller 26,2 % (27,0) av resultatet efter fi nansnetto.
Justering av skatt avseende tidigare år omfattar i huvudsak effekter av gynnsamma utslag i svenska skatteprocesser och förhandsbesked samt upplösning av reserver efter avslutade skatterevisioner i utländska dotterbolag.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats, baserad på skattesatserna i respektive land, är 29,6 % (27,0). Skattesatsen i Sverige är 28,0 % (28,0).
Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på respektive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat efter fi nansiella poster | 12 997 | 11 113 | ||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
-3 849 | -29,6 | -3 001 | -27,0 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader | -195 | -1,5 | -179 | -1,6 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 199 | 1,5 | 244 | 2,2 |
| Ändringar avseende tidigare år | 229 | 1,8 | -16 | -0,1 |
| Effekter av underskottsavdrag, netto | 75 | 0,6 | -22 | -0,2 |
| Övrigt | 137 | 1,1 | -32 | -0,3 |
| Total redovisad verklig skatt | -3 404 | -26,2 | -3 006 | -27,0 |
Uppskjuten skattefordran/avsättning för uppskjuten skatt
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2007 | 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
| Immateriella anläggningstillgångar | 34 | -666 | -632 | 39 | -282 | -243 |
| Materiella anläggningstillgångar | 96 | -965 | -869 | 195 | -1 573 | -1 378 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 58 | -2 | 56 | 26 | -31 | -5 |
| Lager | 1 445 | -62 | 1 383 | 1 034 | -30 | 1 004 |
| Fordringar | 66 | -335 | -269 | 95 | -237 | -142 |
| Räntebärande skulder | 325 | -263 | 62 | 549 | -184 | 365 |
| Icke räntebärande skulder | 513 | -761 | -248 | 393 | -444 | -51 |
| Övrigt | 19 | -49 | -30 | 20 | -261 | -241 |
| Underskottsavdrag | 84 | - | 84 | - | - | - |
| Summa | 2 640 | -3 103 | -463 | 2 351 | -3 042 | -691 |
| Kvittning inom bolag | -1 317 | 1 317 | - | -1 013 | 1 013 | - |
| Total uppskjuten skattefordran/avsättning för uppskjuten skatt | 1 323 | -1 786 | -463 | 1 338 | -2 029 | -691 |
| Materiella anläggningstillgångar | - | -37 | -37 | - | -38 | -38 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Avsättningar | 27 | - | 27 | 26 | - | 26 |
| Icke räntebärande skulder | 32 | - | 32 | 29 | - | 29 |
| Summa | 59 | -37 | 22 | 55 | -38 | 17 |
| Kvittning inom bolag | -37 | 37 | - | -38 | 38 | - |
| Total uppskjuten skattefordran/avsättning för uppskjuten skatt | 22 | - | 22 | 17 | - | 17 |
Moderbolagets verkliga skattesats 8,2 % (0,3) understiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningsintäkter från dotterbolag och intressebolag.
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat före skatt | 9 059 | 9 652 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
-2 537 | -28,0 | -2 703 | -28,0 |
| Skatteeffekter av: | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader | -33 | -0,4 | -59 | -0,6 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 1 758 | 19,4 | 2 669 | 27,6 |
| Ändringar avseende tidigare år | 67 | 0,7 | 64 | 0,7 |
| Total redovisad verklig skatt | -745 | -8,2 | -29 | -0,3 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt till följd av säkringsredovisning | 31 | 34 |
| Totalt | 31 | 34 |
| Moderbolaget | 2007 | 2006 |
| Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag | 843 | -95 |
| Totalt | 843 | -95 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på cirka 700 MSEK (1 000). Skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ingående balans, netto | -691 | -744 | 17 | -5 |
| Förändring över resultaträkningen | 763 | 145 | 5 | 22 |
| Förvärv/avyttring av dotterföretag | -489 | -30 | - | - |
| Redovisat mot eget kapital | -31 | -34 | - | - |
| Statligt stöd | 32 | 48 | - | - |
| Omräkningsdifferens | -47 | -76 | - | - |
| Utgående balans, netto | -463 | -691 | 22 | 17 |
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Avsättningar för skatter | -2 760 | -1 413 | -55 | -42 | |
| Skatteskulder | -1 334 | -1 133 | - | - | |
| Skattefordran | 1 429 | 667 | 393 | 16 | |
| Netto skatteskuld/skattefordran | 95 | -466 | 393 | 16 |
Avsättningar för skatter -2 760 MSEK (-1 413) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker. Ökningen under 2007 (1 347 MSEK) förklaras huvudsakligen av reserveringar relaterade till skatteärendet avseende Sandvik Intellectual Property AB och omorganisationen av ägande och hantering av patent och varumärken som gjordes 2005. För kompletterande beskrivning se avsnittet "Sandviks risker och riskhantering".
| Före utspädning | Efter utspädning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Resultat per aktie | 7,65 | 6,45 | 7,65 | 6,45 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan. Avrundning sker nedåt till närmaste 5 öre.
Beräkningen av resultat per aktie för 2007 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 9 116 MSEK (7 701) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2007 uppgående till 1 186 287 (1 186 287). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 9 116 | 7 701 |
| I tusental aktier | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 1 186 287 | 1 186 287 |
| Effekt av innehav av egna aktier och inlösen | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, före utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2007 har baserats på ett resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 9 116 MSEK (7 701) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2007 uppgående till 1 188 397 (1 190 801). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| stamaktieägare, efter utspädning | ||
|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 9 116 | 7 701 |
| I tusental aktier | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 |
| Effekt av utestående aktieoptioner | 2 110 | 4 514 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, efter utspädning |
1 188 397 | 1 190 801 |
| Internt upparbetade immateriella tillgångar | Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| utgifter för FoU Aktiverade |
Programvaror | varumärken etc. Patent, licenser, |
Övrigt | Summa | utgifter för FoU Aktiverade |
Programvaror | varumärken etc. Patent, licenser, |
Goodwill | Övrigt | Summa | Totalt | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2006 | 479 | 429 | 54 | 78 | 1 040 | 15 | 220 | 84 | 4 921 | 145 | 5 385 | 6 425 |
| Nyanskaffningar | 179 | 56 | 7 | 5 | 247 | - | 25 | 3 | - | 22 | 50 | 297 |
| Förvärv av rörelse | - | - | - | - | - | - | 2 | 153 | 567 | 63 | 785 | 785 |
| Köp av minoritetsägda aktier i dotterföretag | - | - | - | - | - | - | - | - | 26 | - | 26 | 26 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - | - | - | -34 | - | -34 | -34 |
| Avyttringar och utrangeringar | -21 | -8 | - | - | -29 | 0 | -38 | -4 | - | -6 | -48 | -77 |
| Omklassifi ceringar | -3 | -27 | 8 | -5 | -27 | - | 50 | -26 | - | 17 | 41 | 14 |
| Årets omräkningsdifferenser | -1 | 0 | - | -6 | -7 | 0 | -8 | -5 | -324 | -16 | -353 | -360 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 633 | 450 | 69 | 72 | 1 224 | 15 | 251 | 205 | 5 156 | 225 | 5 852 | 7 076 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 633 | 450 | 69 | 72 | 1 224 | 15 | 251 | 205 | 5 156 | 225 | 5 852 | 7 076 |
| Nyanskaffningar | 377 | 37 | 15 | 2 | 431 | - | 13 | 38 | - | 11 | 62 | 493 |
| Förvärv av rörelse | - | - | - | - | - | - | - | 552 | 3 886 | 839 | 5 277 | 5 277 |
| Avyttringar och utrangeringar | -9 | -13 | - | - | -22 | - | -4 | -16 | - | -15 | -35 | -57 |
| Omklassifi ceringar | -37 | -4 | 28 | -29 | -42 | - | 7 | 4 | -58 | 36 | -11 | -53 |
| Årets omräkningsdifferenser | 7 | 1 | 6 | 1 | 15 | - | 11 | -11 | -51 | -35 | -86 | -71 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 971 | 471 | 118 | 46 | 1 606 | 15 | 278 | 772 | 8 933 1 061 11 059 | 12 665 | ||
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2006 | 49 | 189 | 43 | 25 | 306 | 10 | 152 | 34 | - | 49 | 245 | 551 |
| Avyttringar och utrangeringar | -11 | -8 | - | - | -19 | - | -38 | -2 | - | - | -40 | -59 |
| Omklassifi ceringar | 4 | -33 | -4 | 1 | -32 | - | 23 | 3 | - | 2 | 28 | -4 |
| Årets avskrivningar på anskaffningsvärden | 35 | 115 | - | 5 | 155 | 5 | 37 | 65 | - | 21 | 128 | 283 |
| Årets nedskrivningar | 62 | - | - | - | 62 | - | - | - | - | - | - | 62 |
| Årets omräkningsdifferenser | - | 0 | - | -1 | -1 | - | -7 | -1 | - | - | -8 | -9 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 139 | 263 | 39 | 30 | 471 | 15 | 167 | 99 | - | 72 | 353 | 824 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 139 | 263 | 39 | 30 | 471 | 15 | 167 | 99 | - | 72 | 353 | 824 |
| Avyttringar och utrangeringar | -4 | -6 | - | - | -10 | - | -4 | -1 | - | - | -5 | -15 |
| Omklassifi ceringar | - | -1 | 5 | -6 | -2 | - | -2 | -11 | - | 48 | 35 | 33 |
| Årets avskrivningar på anskaffningsvärden | 60 | 107 | 13 | 8 | 188 | - | 40 | 46 | - | 134 | 220 | 408 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | -2 | -12 | - | -13 | - | 8 | 3 | - | -8 | 3 | -10 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 196 | 361 | 45 | 32 | 634 | 15 | 209 | 136 | - | 246 | 606 | 1 240 |
| Redovisade värden | ||||||||||||
| 1 januari 2006 | 430 | 240 | 11 | 53 | 734 | 5 | 68 | 50 | 4 921 | 96 | 5 140 | 5 874 |
| 31 december 2006 | 494 | 187 | 30 | 42 | 753 | 0 | 84 | 106 | 5 156 | 153 | 5 499 | 6 252 |
| 1 januari 2007 | 494 | 187 | 30 | 42 | 753 | 0 | 84 | 106 | 5 156 | 153 | 5 499 | 6 252 |
| 31 december 2007 | 775 | 110 | 73 | 14 | 972 | 0 | 69 | 636 | 8 933 | 816 10 454 | 11 425 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande 2006 |
||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | -1 | -6 | - | -4 | -11 | - | -6 | - | - | -2 | -8 | -19 |
| Försäljningskostnader | - | -8 | - | - | -8 | - | -13 | - | - | -16 | -29 | -37 |
| Administrationskostnader | -34 | -101 | - | -1 | -136 | -5 | -18 | -65 | - | -3 | -91 | -227 |
| Totalt | -35 | -115 | - | -5 | -155 | -5 | -37 | -65 | - | -21 | -128 | -283 |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande 2007 |
||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | - | -11 | - | - | -11 | - | -1 | -1 | - | -44 | -46 | -57 |
| Försäljningskostnader | - | -10 | - | -3 | -13 | - | -27 | - | - | -48 | -75 | -88 |
| Administrationskostnader Totalt |
-60 -60 |
-86 -107 |
-13 -13 |
-5 -8 |
-164 -188 |
- - |
-12 -40 |
-45 -46 |
- - |
-42 -134 |
-99 -220 |
-263 -408 |
| Byggnader | Pågående | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående balans 1 januari 2006 | 8 476 | 24 752 | 4 456 | 1 492 | 39 176 | |
| Nyanskaffningar | 404 | 1 761 | 393 | 1 946 | 4 504 | |
| Förvärv av rörelse | 109 | 298 | 23 | - | 430 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -386 | -1 685 | -406 | -72 | -2 549 | |
| Omklassifi ceringar | 191 | 1 019 | 87 | -1 117 | 180 | |
| Årets omräkningsdifferenser | -436 | -1 150 | -211 | -80 | -1 877 | |
| Utgående balans 31 december 2006 | 8 358 | 24 995 | 4 342 | 2 169 | 39 864 | |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 8 358 | 24 995 | 4 342 | 2 169 | 39 864 | |
| Nyanskaffningar | 500 | 1 882 | 424 | 2 102 | 4 908 | |
| Förvärv av rörelse | 419 | 704 | 117 | 15 | 1 255 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -238 | -1 502 | -364 | -17 | -2 121 | |
| Omklassifi ceringar | 365 | 1 228 | 124 | -1 591 | 126 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 94 | 297 | 76 | 24 | 491 | |
| Utgående balans 31 december 2007 | 9 498 | 27 604 | 4 719 | 2 702 | 44 523 | |
| Av- och nedskrivningar | ||||||
| Ingående balans 1 januari 2006 | 3 690 | 15 733 | 3 066 | - | 22 489 | |
| Förvärv av rörelse | 24 | 191 | 13 | - | 228 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -213 | -1 409 | -365 | - | -1 987 | |
| Omklassifi ceringar | 1 | -48 | 10 | - | -37 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 247 | 1 862 | 384 | - | 2 493 | |
| Årets nedskrivningar | 4 | 41 | 7 | - | 52 | |
| Årets omräkningsdifferenser | -193 | -719 | -139 | - | -1 051 | |
| Utgående balans 31 december 2006 | 3 560 | 15 651 | 2 976 | - | 22 187 | |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 3 560 | 15 651 | 2 976 | - | 22 187 | |
| Förvärv av rörelse | 53 | 113 | 43 | - | 209 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -148 | -1 193 | -357 | - | -1 698 | |
| Omklassifi ceringar | -1 | 13 | 31 | - | 43 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 275 | 1 926 | 430 | - | 2 631 | |
| Årets nedskrivningar | 2 | 3 | - | - | 5 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 38 | 166 | 47 | - | 251 | |
| Utgående balans 31 december 2007 | 3 779 | 16 679 | 3 170 | - | 23 628 | |
| Redovisade värden | ||||||
| 1 januari 2006 | 4 786 | 9 019 | 1 390 | 1 492 | 16 687 | |
| 31 december 2006 | 4 798 | 9 344 | 1 366 | 2 169 | 17 677 | |
| 1 januari 2007 | 4 798 | 9 344 | 1 366 | 2 169 | 17 677 | |
| 31 december 2007 | 5 719 | 10 925 | 1 549 | 2 702 | 20 895 | |
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivning per resultatrad | Byggnader och mark |
Maskiner | Inventarier | Totalt | ||
| Nedskrivningar | ||||||
| Kostnad sålda varor | -2 | -3 | - | -5 | ||
| Taxeringsvärden | 2007 | 2006 | ||||
| Byggnader (i Sverige) | 1 059 | 954 |
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 217 MSEK (205). Under 2007 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för 110 MSEK (84).
Mark (i Sverige) 253 178
Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 6 MSEK (15). Detta anskaffningsvärde har reducerats med 2 MSEK (4) avseende erhållna statliga stöd.
Prövning av redovisade goodwillvärden har skett inför bokslutet 31 december 2007. Som framgår nedan redovisas i Sandviks koncernbalansräkning goodwill med totalt 8 933 MSEK (5 156), i allt väsentligt hänförligt till ett antal större företagsförvärv:
| Bokfört värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2007 | 2006 | |||
| Sandvik Tooling | |||||
| Waltergruppen | 1 056 | 995 | |||
| Diamond Innovations | 674 | - | |||
| Affärsområdesnivå | 719 | 765 | |||
| Totalt | 2 449 | 1 760 | |||
| Sandvik Mining and Construction | |||||
| Exploration | 424 | 404 | |||
| Extec/Fintec | 1 372 | - | |||
| Affärsområdesnivå | 1 834 | 1 648 | |||
| Totalt | 3 630 | 2 052 | |||
| Sandvik Materials Technology | |||||
| Kanthalgruppen | 1 041 | 996 | |||
| MedTech | 1 498 | - | |||
| Affärsområdesnivå | 81 | 108 | |||
| Totalt | 2 620 | 1 104 | |||
| Seco Tools och koncerngemensamt | 234 | 240 | |||
| Koncernen totalt | 8 933 | 5 156 |
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassafl ödet baserat på prognoser som täcker en femårsperiod. Kassafl öden bortom denna tidsperiod har extrapolerats baserat på infl ationen i inget fall överstigande 2 %. Rörelsekapitalbehovet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år 5. Diskonteringsräntan har normalt antagits uppgå till 10 % före skatt.
Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning med mera oftast integrerats med annan Sandvik-verksamhet i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassafl öde och tillgångar har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå, dock högst segmentsnivå. Detta gäller i första hand verksamheten inom affärsområdet Sandvik Mining and Construction. Det nya kundsegmentet Exploration samt de nya dotterföretagen Extec och Fintec har dock prövats separat. Verksamheterna inom Walter, Diamond Innovations, Kanthal och Med-Tech bedrivs för närvarande på ett sådant sätt att goodwill hänförlig till dessa förvärv har kunnat prövas separat.
Ju högre organisatorisk (kassagenererande) nivå prövningen görs på, desto mindre är sannolikheten för identifi ering av ett nedskrivningsbehov och dessa prövningar har – med stor marginal – motiverat redovisade goodwillvärden. Prövningen av goodwillvärden hänförliga till Waltergruppen, Kanthal och Exploration har inte heller påvisat något nedskrivningsbehov. Känsligheten i beräkningarna innebär att goodwillvärdet fortsatt försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med 1 procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med 1 procentenhet.
Aktiverade utvecklingsprojekt som ännu inte är färdiga för användning har prövats utan att något nedskrivningsbehov identifi erats. Under 2006 gjordes nedskrivningar med 62 MSEK.
| Patent och | |
|---|---|
| liknande rättigheter | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |
| Ingående balans 1 januari 2006 | 110 |
| Nyanskaffningar | 70 |
| Avyttringar och utrangeringar | -78 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 102 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 102 |
| Nyanskaffningar | 7 |
| Avyttringar och utrangeringar | -10 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 99 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |
| Ingående balans 1 januari 2006 | 60 |
| Avyttringar och utrangeringar | -39 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 30 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 51 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 51 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 22 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 73 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 26 |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande |
2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | - | -4 |
| Försäljningskostnader | -14 | -11 |
| Administrationskostnader | -8 | -15 |
| Totalt | -22 | -30 |
| Byggnader och mark |
Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 1 januari 2006 | 793 | 8 163 | 958 | 567 | 10 481 |
| Nyanskaffningar | 5 | 65 | 34 | 837 | 941 |
| Avyttringar och utrangeringar | -1 | -242 | -36 | -3 | -282 |
| Omklassifi ceringar | 14 | 375 | 37 | -426 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 811 | 8 361 | 993 | 974 | 11 139 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 811 | 8 361 | 993 | 974 | 11 139 |
| Nyanskaffningar | 6 | 149 | 24 | 942 | 1 121 |
| Avyttringar och utrangeringar | -2 | -126 | -38 | - | -166 |
| Omklassifi ceringar | 30 | 486 | 48 | -564 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 845 | 8 870 | 1 027 | 1 352 | 12 094 |
| Uppskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2006 | 41 | - | - | - | 41 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 41 | - | - | - | 41 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 41 | - | - | - | 41 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 41 | - | - | - | 41 |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2006 | 356 | 4 620 | 646 | - | 5 622 |
| Avyttringar och utrangeringar | -1 | -207 | -34 | - | -242 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 24 | 456 | 72 | - | 552 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 379 | 4 869 | 684 | - | 5 932 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 379 | 4 869 | 684 | - | 5 932 |
| Avyttringar och utrangeringar | -1 | -104 | -34 | - | -139 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 24 | 481 | 72 | - | 577 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 402 | 5 246 | 722 | - | 6 370 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2006 | 478 | 3 543 | 312 | 567 | 4 900 |
| 31 december 2006 | 473 | 3 492 | 309 | 974 | 5 248 |
| 1 januari 2007 | 473 | 3 492 | 309 | 974 | 5 248 |
| 31 december 2007 | 484 | 3 624 | 305 | 1 352 | 5 765 |
| Taxeringsvärden – moderbolaget | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Byggnader (i Sverige) | 280 | 221 |
| Mark (i Sverige) | 82 | 46 |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2007 | 2006 | |||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Vid årets början | 12 123 | 10 921 | |||
| Förvärv | 1 888 | 1 230 | |||
| Kapitaltillskott | 148 | - | |||
| Avyttringar | -8 | -28 | |||
| 14 151 | 12 123 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||
| Vid årets början | -400 | -400 | |||
| Under året återförda nedskrivningar | 11 | - | |||
| -389 | -400 | ||||
| Redovisat värde vid årets slut | 13 762 | 11 723 |
Årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".
| Direkta innehav | 2007 | 2006 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel | Bokfört värde |
Antal | Andel | Bokfört värde |
||
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisationsnummer | andelar | i % 2) | kSEK | andelar | i % 2) | kSEK |
| SVERIGE | |||||||
| C.O. Öberg & Co:s AB, Sandviken | 556112-1186 | 2 000 | 100 | 0 | 2 000 | 100 | 0 |
| Dropler High Tech AB, Sandviken | 556332-0380 | 1 000 | 100 | 119 | 1 000 | 100 | 119 |
| Elasis Svenska AB, Sandviken | 556307-8947 | 100 000 | 100 | 110 | 100 000 | 100 | 110 |
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | - | 0 3) | 0 | - | 0 3) | 0 |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 2 591 | 1 000 | 100 | 100 |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 33 212 | 200 000 | 100 | 33 020 |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 100 050 | 2 000 | 100 | 100 050 |
| Malcus AB, Sandviken | 556350-7903 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | 3 000 | 100 | 851 |
| Tamrock Svenska AB, Sandviken | 556189-1085 | 100 | 100 | 123 | 100 | 100 | 123 |
| AB Sandvik Antenn, Sandviken | 556350-7895 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Automation, Sandviken | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Belts, Sandviken | 556041-9680 | 25 000 | 100 | 2 500 | 25 000 | 100 | 2 500 |
| AB Sandvik Bruket, Sandviken | 556028-5784 | 13 500 | 100 | 1 698 | 13 500 | 100 | 1 698 |
| AB Sandvik Calamo, Molkom | 556190-2569 | 50 000 | 100 | 5 000 | 50 000 | 100 | 5 000 |
| AB Sandvik Communication, Sandviken | 556257-5752 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| AB Sandvik Construction Segment, Malmö1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Export Assistance AB, Sandviken | 556061-3746 | 80 000 | 100 | 0 | 80 000 | 100 | 0 |
| AB Sandvik Falken, Sandviken | 556330-7791 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 15 000 | 100 | 15 000 | 15 000 | 100 | 15 000 |
| AB Sandvik Hard Materials, Stockholm1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Hard Materials Norden AB, Stockholm | 556069-1619 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Information Technology AB, Sandviken1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 |
| AB Sandvik International, Sandviken1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Klangberget, Sandviken | 556135-6857 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 1 000 | 100 | 100 | |||
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction AB, Sandviken1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken1) | 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken1) Sandvik Nora AB, Nora |
556234-7343 556075-0506 |
1 000 80 000 |
100 100 |
50 135 000 |
1 000 80 000 |
100 100 |
50 135 000 |
| Sandvik Powdermet AB, Surahammar | 556032-6760 | 600 | 100 | 119 554 | 600 | 100 | 104 190 |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Rock Tools, Sandviken | 556081-4328 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 150 177 | 101 000 | 100 | 150 177 |
| AB Sandvik Service, Sandviken | 556234-8010 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Systems Development AB, Sandviken1) | 556407-4184 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling AB, Sandviken1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Sverige AB, Sandviken1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Tranan, Sandviken | 556330-7817 | 1 000 | 100 | 9 088 | 1 000 | 100 | 1 939 |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 91 |
| AB Sandvik Vallhoven, Sandviken | 556272-9680 | 6 840 | 100 | 1 800 | 6 840 | 100 | 1 800 |
| Sandvik Västanbyn AB, Sandviken | 556590-8075 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Västberga Service, Stockholm | 556356-6933 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Örebro AB, Sandviken | 556232-7949 | 10 000 | 100 | 167 | 10 000 | 100 | 167 |
| AB Sandvik Örnen, Sandviken | 556330-7783 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, Sandviken | 785500-1686 | - | 100 | 0 | - | 100 | 0 |
| Scandinavian Handtools AB, Sandviken | 556093-5875 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Steebide International AB, Sandviken | 556048-3405 | 15 000 | 100 | 1 000 | 15 000 | 100 | 1 000 |
| Tooling Support Halmstad AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 25 145 | 80 000 | 100 | 25 145 |
| AB Trellbo, Sandviken | 556251-6780 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Walter Norden AB, under bildande, Halmstad | 100 |
| Direkta innehav | 2007 | 2006 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel | Bokfört värde |
Antal | Andel | Bokfört värde |
|||
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | andelar | i % 2) | kSEK | andelar | i % 2) | kSEK | ||
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | - | 6 3, 4) 1 202 442 | - | 6 3, 4) 1 202 442 | |||
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | - | 99 | - | - | 99 | - | ||
| BRASILIEN | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | |
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 46 072 | 1 894 797 190 | 100 | 46 072 | ||
| BULGARIEN | Sandvik Bulgaria Ltd. | - | 100 | 0 | - | 100 | 0 | |
| ENGLAND | Inhoco 3367 Ltd. | 97 001 | 100 | 861 486 | ||||
| Sandvik Medical Solutions Ltd. | 1 320 714 | 100 | 938 385 | |||||
| GREKLAND | Sandvik A.E. Tools and Materials | 5 529 | 100 | 1 567 | 5 529 | 100 | 1 567 | |
| INDIEN | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 246 | 27 5) | 277 028 | 16 030 246 | 27 5) | 277 028 | |
| IRLAND | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. | 100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 | |
| ITALIEN | Sandvik Sorting Systems S.p.A. | - | - | - | 28 571 | 10 3) | 8 329 | |
| JAPAN | Sandvik K.K. | 2 600 000 | 100 | 224 701 | 2 600 000 | 100 | 224 701 | |
| KENYA | Sandvik Kenya Ltd. | 35 000 | 96 | 0 | 35 000 | 96 | 0 | |
| KINA | Sandvik China Holding Co Ltd. | - | 100 | 327 915 | - | 100 | 182 725 | |
| Sandvik China Ltd. | - | 100 | 190 666 | - | 100 | 190 666 | ||
| Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | - | 100 | 17 466 | - | 100 | 17 466 | ||
| Sandvik Mining and Construction (China) Ltd. | - | 100 | 44 468 | - | 100 | 44 468 | ||
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | - | 44 | 66 870 | |||||
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Ltd. | - | 100 | 6 809 | - | 100 | 4 309 | ||
| KOREA | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 | |
| MALI | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | ||||
| MAROCKO | Sandvik Maroc SARL | 940 | 94 | 0 | 940 | 94 | 0 | |
| MEXIKO | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 | |
| MONGOLIET | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | ||||
| NEDERLÄNDERNA Sandvik Finance B.V. | 18 786 | 100 | 4 923 930 | 18 786 | 100 | 4 923 930 | ||
| PERU | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 100 | 26 025 | 6 562 795 | 100 | 26 025 | |
| POLEN | Sandvik Baildonit S.A. | - | 100 | - | 148 100 | 100 | 93 140 | |
| Sandvik Polska Sp. z.o.o. | 3 211 | 100 | 93 197 | 3 211 | 100 | 57 | ||
| SCHWEIZ | Sanfi nanz AG | 1 000 | 100 | 735 | 1 000 | 100 | 0 | |
| SLOVAKIEN | Sandvik Slovakia s.r.o. | - | 100 | 1 238 | - | 100 | 1 238 | |
| TJECKIEN | Sandvik CZ s.r.o. | - | 100 | 0 | - | 100 | 0 | |
| TURKIET | Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret A.S. | 125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 | |
| TYSKLAND | Sandvik GmbH | - | 1 3) | 1 486 | - | 1 3) | 1 486 | |
| Sandvik Holding GmbH | - | 1 3) | 367 | - | 1 3) | 367 | ||
| UNGERN | Sandvik Magyarorszag Kft. | - | 100 | 3 258 | - | 100 | 3 258 | |
| ZIMBABWE | Sandvik Mining and Construction | |||||||
| Zimbabwe (Pty) Ltd. | 233 677 | 100 | 3 269 | 233 677 | 100 | 3 269 | ||
| 13 761 518 | 11 723 141 |
1) Kommissionärsbolag.
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges.
3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
4) Andel av kapitalet 33 %. 5) Aktier upp till en ägarandel på 97 % innehas av företag inom koncernen.
| Koncernens innehav i % | 2007 1) 2006 1) | Koncernens innehav i % | 2007 1) 2006 1) | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| SVERIGE | Kanthal AB | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction | |||
| Roxon AB | 100 | 100 | Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 | ||
| Sandvik Invest AB | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction | ||||
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | Tomago Pty. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Sandvik SRP (Arbrå) AB | 100 | 100 | Sandvik RC Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | Sandvik Rotary Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Seco Tools AB | 60 2) | 60 2) | Walter Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | ||
| ALGERIET | Sandvik Mining and Construction Algerie SpA | 100 | 100 | BELGIEN | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| ARGENTINA | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 | BRASILIEN | Diamond Innovations Brasil | ||
| Walter Argentina S.A. | 100 | - | Comércio E Importação Ltda. | 100 | - | ||
| AUSTRALIEN | Hydramatic Engineering Pty. Ltd. | 100 | - | Sandvik MGS S.A. | 51 | 51 | |
| Sandvik Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. 100 | 100 | |||
| Sandvik Shark Pty. Ltd. | 100 | - | Walter do Brasil Ltda. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Mining and Construction Perth Pty. Ltd. 100 | 100 | CHILE | Sandvik Chile S.A. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Mining and Construction | Sandvik Exploration Equipment | 100 | 100 | ||||
| Adelaide Pty. Ltd. | 100 | 100 | DANMARK | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| Koncernens innehav i % | 2007 1) 2006 1) Koncernens innehav i % |
2007 1) 2006 1) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| FILIPPINERNA | Sandvik Philippines Inc. | 100 | 100 | SERBIEN | |||
| Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 | MONTENEGRO | Sandvik Serbia/Montenegro d.o.o. | 100 | 100 | |
| FINLAND | Sandvik Mining and Construction Hollola Oy | 100 | 100 | SINGAPORE | Kanthal Electroheat (SEA) Pte. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Finland Corp. 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction | |||||
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | S.E. Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | ||
| FRANKRIKE | Gunther Tools S.A.S. | 100 | 100 | Sandvik South East Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Safety Production S.A.S. | 100 | 100 | Walter AG Singapore Pte. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Safety S.A.S. | 100 | 100 | SLOVENIEN | Sandvik d.o.o. | 100 | 100 | |
| Sandvik CFBK S.A.S. | 100 | 100 | SPANIEN | Sandvik Española S.A. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials France Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. |
100 100 |
100 100 |
STORBRITANNIEN Dormer Tools Ltd. | Walter Tools Iberica S.A.U. | 100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. 100 | 100 | Dormer Tools (Sheffi eld) Ltd. | 100 | 100 | |||
| Sandvik S.A.S. | 100 | 100 | Extec Screens and Crushers Ltd. | 100 | - | ||
| Sandvik Tobler S.A.S. | 100 | 100 | Fintec Crushing and Screening Ltd. | 100 | - | ||
| Walter France Eurl | 100 | 100 | Kanthal Ltd. | 100 | 100 | ||
| GHANA | Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. | 100 | 100 | Prototyp UK Ltd. | 100 | 100 | |
| HONGKONG | Kanthal Electroheat Hk Ltd. | 100 | 100 | Safety Cutting Tools UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hong Kong Ltd. | 100 | 100 | Sandvik Ltd. | 100 | 100 | ||
| INDIEN | Sandvik Mining and Construction Tools India Ltd. | 97 | 97 | Sandvik Medical Solutions Ltd. | 100 | - | |
| Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction Ltd. | 100 | 100 | ||
| INDONESIEN | PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 | Sandvik Osprey Ltd. | 100 | 100 | |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | Walter GB Ltd. | 100 | 100 | ||
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | SYDAFRIKA | ARO Mining (Pty) Ltd. | 100 | - | |
| IRLAND | Diamond Innovations International Sales Sandvik Ireland Ltd. |
100 100 |
- 100 |
Sandvik Mining and Construction RSA (Pty) Ltd. 100 | 100 | ||
| ITALIEN | Dormer Italia S.p.A. | 100 | 100 | Sandvik (Pty) Ltd. Sandvik Mining and Construction |
100 | 100 | |
| Impero S.p.A. | 100 | 100 | Delmas (Pty) Ltd. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Italia S.R.L. | 100 | 100 | SDS Mining Supplies (Africa) (Pty) Ltd. | 100 | 100 | ||
| SSC Holding Italia S.R.L. | 100 | - | TAIWAN | Sandvik Hard Materials Taiwan Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Italia S.R.L. | 100 | 100 | Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | ||
| JAPAN | Sandvik Mining and Construction Japan K.K. | 100 | 100 | Walter Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | - | TANZANIA | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 | |
| KANADA | Dormer Tools Inc. | 100 | 100 | THAILAND | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Canada Inc. | 100 | 100 | Walter (Thailand) Co. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Mining and Construction Canada Inc. | 100 | 100 | TJECKIEN | Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. | 100 | 100 | |
| Sandvik Rock Tools Inc. | 100 | 100 | Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | ||
| Valenite-Modco Ltd. | 100 | 100 | TYSKLAND | ARO Hydramatic Europe GmbH | 100 | - | |
| KAZAKHSTAN | Tamservice Ltd. | 100 | 100 | Gurtec GmbH | 100 | 100 | |
| KINA | Sandvik Hard Materials (Wuxi) Co. Ltd. Sandvik Round Tools Production Co. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
Günther & Co. GmbH J&M Mining Supply GmbH |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Sales and Trade (Shanghai) Ltd. | 100 | 100 | Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | ||
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | Safety Deutschland GmbH | 100 | 100 | ||
| Walter Wuxi Co. Ltd. | 100 | 100 | Sandvik GmbH | 100 | 100 | ||
| KOREA | Sandvik SuhJun Ltd. | 70 | 70 | Sandvik Customer Financing Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction | ||||
| KROATIEN | Sandvik, za trgovinu d.o.o. | 100 | 100 | Central Europe GmbH | 100 | 100 | |
| MALAYSIA | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 | TDM Systems GmbH | 75 | 75 | |
| Sandvik Malaysia Wood Technology Sdn. Bhd. 100 | 100 | Walter AG | 100 | 100 | |||
| Sandvik Mining and Construction | Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | ||||
| (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | Werner Schmitt PKD-Werkzeug AG | 100 | 100 | ||
| Walter Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | - | UKRAINA | Sandvik Ukraine | 100 | 100 | |
| MEXIKO | Sandvik Medical Solutions S.A. de C.V. Sandvik de México S.A. de C.V. |
100 100 |
- 100 |
UNGERN USA |
Walter Hungaria Kft. Diamond Innovations Inc. |
100 100 |
100 - |
| Sandvik Mining and Construction | Diamond Innovations International Inc. | 100 | - | ||||
| de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | Extec Inc. | 100 | - | ||
| Valenite de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | Kanthal Corp. | 100 | 100 | ||
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | MRL Industries Inc. | 100 | 100 | ||
| NEDERLÄNDERNA Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 | Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | ||
| Sandvik DC Venlo B.V. | 100 | 100 | Precision Twist Drill Co. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Intellectual Property B.V. | 100 | 100 | Sandvik Customer Finance LLC | 100 | 100 | ||
| NIGERIA | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 | Sandvik Inc. | 100 | 100 | |
| NORGE | Sandvik Gram A/S | 100 | 100 | Sandvik Medical Solutions Alabama LLC | 100 | - | |
| Sandvik Norge A/S | 100 | 100 | Sandvik Medical Solutions Connecticut | 100 | - | ||
| NYA ZEELAND | Sandvik Tamrock A/S Sandvik New Zealand Ltd. |
100 100 |
100 100 |
Sandvik Medical Solutions Oregon Inc. | 100 | - | |
| Walter New Zealand Ltd. | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction USA LLC Sandvik Process Systems LLC |
100 100 |
100 100 |
||
| PERU | Sandvik del Peru S.A. | 100 | 100 | Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| POLEN | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 | TDM Systems Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Sp. z.o.o. | 100 | 100 | Valenite LLC | 100 | 100 | ||
| RUMÄNIEN | Sandvik SRL | 100 | 100 | Walter USA Inc. | 100 | 100 | |
| RYSSLAND | LLC Sandvik | 100 | 100 | ZAMBIA | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| OOO Walter | 100 | - | ÖSTERRIKE | Montanwerke Walter Ges.m.b.H. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | Sandvik BPI Bohrtechnik GmbH & Co. KG | 100 | 100 | ||
| Sandvik-MKTC OAO | 98 | 98 | Sandvik in Austria Ges.m.b.H. | 100 | 100 | ||
| SCHWEIZ | Sandvik AG | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction GmbH | 100 | 100 | |
| Sansafe AG | 100 | 100 | Sandvik Mining and Construction | ||||
| Santrade Ltd. Walter (Schweiz) AG |
100 100 |
100 100 |
Materials Handling GmbH & Co. KG | 100 | 100 | ||
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier, där ej annat anges.
2) Andel av rösterna 89 % (89).
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ackumulerade kapitalandelar | ||
| Redovisat värde vid årets början | 543 | 484 |
| Förvärv av intresseföretag | 6 | - |
| Avyttring av intresseföretag | -234 | -7 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 119 | 136 |
| Mottagna utdelningar | -85 | -66 |
| Årets omräkningsdifferens | -1 | -4 |
| Redovisat värde vid årets slut | 348 | 543 |
| 2007 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Balzer Sandvik Coating AB | Sverige | 102 | 20 | 59 | 20 | 39 | 49,00 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Caterpillar Impact Products Ltd. | Storbritannien | 479 | 91 | 123 | 75 | 48 | 40,00 |
| Eimco Elecon | Indien | 157 | 14 | 223 | 71 | 152 | 25,10 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 2 540 | 52 | 1 050 | 528 | 522 | 50,00 |
| Bellataire LLC | USA | 62 | -8 | 150 | 96 | 54 | 50,00 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 78 | 4 | 48 | 30 | 18 | ||
| 2006 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Balzer Sandvik Coating AB | Sverige | 66 | 4 | 40 | 13 | 27 | 49,00 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| AvestaPolarit Stainless Tube AB1) | Sverige | 3 531 | 246 | 3 159 | 1 765 | 1 394 | 11,65 |
| Caterpillar Impact Products Ltd. | Storbritannien | 439 | 81 | 215 | 95 | 120 | 40,00 |
| Eimco Elecon | Indien | 147 | 13 | 242 | 107 | 135 | 25,10 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 693 | 153 | 1 193 | 675 | 518 | 50,00 |
| Fintec Crushing & Screening Ltd. | Storbritannien | 388 | 21 | 218 | 166 | 52 | 49,10 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 25 | 1 | 13 | 6 | 7 |
1) Under innehavstiden har Sandvik haft betydande inflytande via styrelserepresentation.
Balansdagen för intressebolaget Eimco Elecon är 31 mars 2007. Utdelning utbetald 2007 är medtagen i resultatet.
Rapport med senare datum har ej kunnat erhållas.
Övriga intressebolag redovisas med en månads eftersläpning.
Fintec Crushing & Screening Ltd. är sedan 31 maj 2007 helägt dotterbolag.
| Moderbolagets andelar i intresseföretag | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | |||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Redovisat värde vid årets början | 4 | 8 | ||
| Avyttring av intresseföretag | - | -4 | ||
| Redovisat värde vid årets slut | 4 | 4 | ||
| Organisationsnummer | Röst och kapitalandel i % | Bokfört värde, MSEK | ||
| 2007 | ||||
| Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 | 4 | |
| 2006 |
Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm 556098-1333 49 4
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Aktier och andelar | 79 | 89 |
| Totalt | 79 | 89 |
Verkligt värde på aktier och andelar har ej kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt vilket lett till att de värderats till anskaffningsvärde.
| Koncernen | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | |||
| Fonderade pensionsplaner | 1 035 | 894 | |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 525 | 352 | |
| Övriga räntebärande fordringar | 469 | 437 | |
| Totalt | 2 029 | 1 683 | |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | |||
| Derivat som innehas för placering | 29 | - | |
| Derivat som innehas för säkring | 571 | 371 | |
| Fordran på beställare | 1 129 | 747 | |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 1 919 | 1 533 | |
| Övriga räntebärande fordringar | 280 | 549 | |
| Övriga förskott till leverantörer | 251 | 165 | |
| Totalt | 4 179 | 3 365 | |
| Moderbolaget | 2007 | 2006 | |
| Långfristiga fordringar | |||
| Övriga icke räntebärande fordringar | 20 | 23 | |
| Totalt | 20 | 23 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | |||
| Derivat | 103 | 27 | |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 407 | 148 | |
| Övriga räntebärande fordringar | 8 | 281 | |
| Totalt | 518 | 456 | |
| Koncernen | |||
| Anläggningskontrakt | 2007 | 2006 |
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst (efter avdrag för redovisad förlust) |
6 622 | 4 513 |
|---|---|---|
| Erhållna förskott | 770 | 882 |
| Av beställaren innehållna belopp | 0 | 6 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 1 129 | 747 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 414 | 134 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Råvaror och förnödenheter | 6 964 | 5 690 | 3 639 | 2 227 |
| Varor under tillverkning | 5 157 | 4 093 | 1 873 | 1 376 |
| Färdiga varor | 13 180 | 8 955 | 730 | 996 |
| Totalt | 25 301 | 18 738 | 6 242 | 4 599 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 281 MSEK (247) och för moderbolaget med 113 MSEK (78). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2007 och 2006.
| Specifi kation av egetkapitalposten reserver | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | -512 | 1 272 |
| Årets omräkningsdifferenser | 800 | -1 784 |
| Utgående omräkningsreserv | 288 | -512 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | 0 | -88 |
| Kassafl ödessäkringar redovisade direkt mot eget kapital | 80 | 88 |
| Utgående säkringsreserv | 80 | 0 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | -512 | 1 184 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | 800 | -1 784 |
| Säkringsreserv | 80 | 88 |
| Utgående reserver | 368 | -512 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserv Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens fi nansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Mot bakgrund av Sandviks starka utveckling de senaste åren och bolagets styrka och positionering inför framtiden beslutade styrelsen om nya fi nansiella mål inför 2007.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Organisk tillväxt | 8 % | 6 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % | 20 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,7–1,0 | <0,7 |
| Utdelning, % av vinst per aktie | *50 % | *50 % |
Sandviks övergripande fi nansiella mål baseras på koncernens världsledande position inom de olika produktområdena, stark global närvaro, kraftfull satsning på FoU samt effektiv produktion och logistik.
Målet för Sandviks organiska tillväxt är 8 % per år jämfört med den underliggande genomsnittliga marknadstillväxten som uppgår till 4–6 % inom Sandviks verksamhetsområden. Det högre satta målet baseras på:
• Ökade marknadsandelar på nuvarande och nya marknader.
• Nya produkter.
• Nya applikationsområden med stora tillväxtmöjligheter.
Kapital defi nieras som totalt eget kapital inklusive minoritetsintressen.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Eget kapital | ||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 057 | 1 057 |
| Reserver | 368 | -512 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 25 765 | 24 177 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
28 614 | 26 146 |
| Minoritetsintresse | 1 209 | 1 052 |
| Summa eget kapital | 29 823 | 27 198 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 4,00 kronor per aktie till årsstämman 2008. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen uppgått till drygt 50 % av vinst per aktie. Det har inneburit att drygt hälften av vinsten per aktie per år har delats ut i form av ordinarie utdelningar. Utöver den ordinarie utdelningen under 2007 gjordes en extra utskiftning om 3 559 MSEK (3 SEK per aktie).
Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering.
Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB skall aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de två senaste åren förändrats på följande sätt:
| Antal aktier | Kvotvärde SEK/aktie | Aktiekapital SEK | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital 31 december 2005 | 237 257 435 | 6,00 | 1 423 544 610 |
| Aktiesplit 5:1, 8 juni 2006 | 949 029 740 | - | - |
| Aktiekapital 31 december 2006 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiesplit 2:1, 22 maj 2007 | 1 186 287 175 | - | - |
| Fondemission, 14 juni 2007 | - | 0,60 | 711 772 305 |
| Indragning av inlösenaktier, 20 juni 2007 | -1 186 287 175 | -0,60 | -711 772 305 |
| Aktiekapital 31 december 2007 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
Under 2007 har ett inlösenförfarande genomförts innebärande att varje befi ntlig aktie har delats upp på två aktier. Av dessa två aktier har en aktie automatiskt lösts in mot en likvid om 3,00 kronor. Eget kapital har därmed minskats med 3 559 MSEK, varav aktiekapitalet med 712 MSEK. Genom fondemission har aktiekapitalet återställts genom att medel har överförts från fritt eget kapital till aktiekapitalet.
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2007 beräknas uppgå till 4 745 MSEK (4,00 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
Inga aktier fi nns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal.
Sandvik-aktien är offi ciellt noterad endast på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som fi nns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Patent och liknande rättigheter |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2006 | 1 | 2 075 | 182 | 29 | 2 287 |
| Skillnad mellan årets bokföringsmässiga och planenliga avskrivningar | 0 | 127 | 13 | 3 | 143 |
| Utgående balans 31 december 2006 | 1 | 2 202 | 195 | 32 | 2 430 |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 1 | 2 202 | 195 | 32 | 2 430 |
| Skillnad mellan årets bokföringsmässiga och planenliga avskrivningar | -1 | -2 202 | -195 | -32 | -2 430 |
| Utgående balans 31 december 2007 | - | - | - | - | - |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Periodiseringsfonder | ||
| Avsatt vid taxeringen 2002 | - | 435 |
| Avsatt vid taxeringen 2004 | - | 204 |
| Utgående balans 31 december | - | 639 |
| Övriga obeskattade reserver | 19 | 15 |
| Summa obeskattade reserver | 19 | 654 |
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen i görligaste mån sökt styra över till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Planerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste arrangemangen beskrivs nedan.
Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar fl era arbetsgivare inom fl era olika branscher. Tjänstemän omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar fl era arbetsgivare inom fl era olika branscher. ITPplanen har nyligen omförhandlats och från oktober 2007 gäller att nyanställda tjänstemän erbjuds den premiebaserade lösning som Svenskt Näringsliv och PTK framförhandlade (ITP 1). Tidigare anställda kvarstår i den äldre ITP-planen. Ålderspensionsdelen i den planen, ett förmånsbestämt åtagande, hanteras av Sandvik huvudsakligen inom det så kallade FPG/PRI-systemet, det vill säga i egen regi. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den så kallade kollektiva konsolideringsnivån till 152 procent (143 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, som inte överenstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
Härutöver fi nns i moderbolaget kompletterande förmånsbestämda åtaganden till ett begränsat antal personer i företagsledningen.
De förmånsbestämda pensionsförpliktelsernas nuvärde uppgick vid utgången av 2007 till 1 900 MSEK (1 694). Förvaltningstillgångarna i Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige uppgick till 1 895 MSEK (1 863).
Ökningen i pensionsförpliktelsernas nuvärde hänger delvis samman med att Finansinspektionen år 2007 fastställde nya försäkringsmatematiska antaganden innebärande bland annat att den antagna livslängden efter pensionstillfället ökade.
Huvuddelen av de anställda i koncernens amerikanska bolag har varit berättigade att delta i respektive arbetsgivares förmånsbestämda pensionsplaner. Dessa åtaganden har från och med 1 januari omförhandlats i så motto att nyanställda fortsättningsvis erbjuds en avgiftsbestämd lösning och att de förmånsbestämda planerna därvid stängts för nya medlemmar.
I den amerikanska delen av koncernen fi nns även åtaganden avseende sjukförmåner efter pension. Kvarvarande förmånsbestämda pensionsförpliktelsers nuvärde uppgick vid utgången av 2007 till 2 448 MSEK (2 460). Förvaltningstillgångarnas värde uppgick till 2 028 MSEK (1 908).
Sandvik står som garant för ett antal förmånsbestämda planer i Storbritannien. Dessa planer är fonderade i stiftelser och tillhandahåller pensionsförmåner baserat på förmånstagarnas slutlöner och tjänstgöringstider. Samtliga förmånsbestämda planer stängdes för nya medlemmar i september 2006. Anställda erbjuds sedan dess möjligheten att ansluta till en avgiftsbestämd plan.
Nuvärdet av de återstående förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2007 till 4 441 MSEK (4 547). Motsvarande förvaltningstillgångar uppgick till 3 776 MSEK (3 680).
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, fi nns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd.
Nuvärdet för de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna uppgick vid utgången av 2007 till 2 077 MSEK (1 805). Förvaltningstillgångarna i den fi nska stiftelsen uppgick till 2 466 MSEK (2 223).
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser i övriga länder uppgick till 3 223 MSEK (2 911). Värdet för förvaltningstillgångar uppgick till 1 066 MSEK (743).
De totala kostnaderna för de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna framgår nedan:
| Pensionskostnad | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år | -407 | -397 |
| Räntekostnad | -658 | -605 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 638 | 582 |
| Amortering av oredovisade aktuariella vinster och förluster | -5 | -15 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | -1 | - |
| Inbetalningar från anställda | 47 | 42 |
| Resultat vid regleringar av pensionsplaner | 23 | -6 |
| Total kostnad | -363 | -399 |
Den totala pensionskostnaden, fördelad på avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer, uppgår till:
| Avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Avgiftsbestämda planer | -1 029 | -820 |
| Förmånsbestämda planer | -363 | -399 |
| Total pensionskostnad | -1 392 | -1 219 |
Uppgiften avseende avgiftsbestämda planer innefattar även de planer som redovisas enligt lokala regler samt de avgifter för förmånsbestämda åtaganden tryggade genom försäkring hos Alecta som beskrivits till vänster.
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar under 2007 var 607 MSEK (814).
Pensionskostnaden redovisas i resultaträkningen i posterna kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader och fi nansiella kostnader. I fi nansiella kostnader redovisas den del av räntekostnaden i pensionskostnaden ovan som avser planer med underskott med 170 MSEK (164).
En tillgång redovisas om för viss plan förvaltningstillgångarna överstiger den beräknade skulden med beaktande av de begränsningsregler för vilka redogörs under avsnittet redovisningsprinciper. Värdet av samtliga pensionsplaner är fördelat på lång fi nansiell fordran respektive avsättning enligt nedan:
| Avsättning för pensioner | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Fonderade pensionsplaner redovisade som lång fi nansiell fordran |
1 035 | 894 |
| Pensionsplaner redovisade som avsättning för pensioner |
-3 100 | -3 180 |
| Avsättning för pensioner, netto | -2 065 | -2 286 |
Vinster och förluster av ändrade aktuariella antaganden resultatförs jämnt fördelat över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning som för viss pensionsplan den totala vinsten eller förlusten faller utanför en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
I sammanställningen nedan specifi ceras nettovärdet av de viktigaste förmånsbaserade åtagandena avseende pensioner och sjukförmåner:
| Åtaganden | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | -11 758 | -11 164 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 11 231 | 10 417 |
| Nettoskuld fonderade planer | -527 | -747 |
| Ej fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | -2 331 | -2 253 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring tidigare år | 32 | - |
| Oredovisade aktuariella förluster (+) och vinster (-), netto |
932 | 856 |
| Pensionsskuld för planer redovisade enligt IAS 19 | -1 894 | -2 144 |
| Pensionsskuld för planer som redovisas enligt lokala regler | -171 | -142 |
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner, netto | -2 065 | -2 286 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande: (%) |
2007 | 2006 |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 38 | 41 |
| Räntebärande placeringar | 48 | 46 |
| Övrigt | 14 | 13 |
| Totalt | 100 | 100 |
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 2007-12-31 (och 2007-01-01) ingår lån till Sandvik-företag med 154 MSEK (138) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 200 MSEK (165).
Följande tabeller förklarar utvecklingen av de redovisade förpliktelserna avseende pensioner och sjukförmåner, respektive utvecklingen av förvaltningstillgångarna.
| Förpliktelsernas utveckling | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets ingång | -13 417 | -13 226 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad |
-1 065 | -1 002 |
| Utbetalda ersättningar | 548 | 510 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | -253 | -31 |
| Aktuariella vinster(+)/förluster(-) | -83 | -400 |
| Valutakursdifferenser | 181 | 732 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets utgång -14 089 | -13 417 | |
| Förvaltningstillgångarnas utveckling | 2007 | 2006 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång | 10 417 | 9 848 |
| Förväntad avkastning | 638 | 582 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning | -31 | 232 |
| Utbetalda ersättningar, netto | -501 | -473 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 625 | 708 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | 250 | 26 |
| Valutakursdifferenser | -167 | -506 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång | 11 231 | 10 417 |
Följande tabell förklarar utvecklingen av nettoskulden avseende pensioner och sjukförmåner:
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets ingång | -2 286 | -2 746 |
| Nytillkomna planer, inkl. tillkomna genom företagsförvärv | -44 | -22 |
| Årets pensionskostnad för förmånsbestämda planer | -363 | -399 |
| Inbetalda avgifter eller liknande från företagen till planer | 625 | 708 |
| Ändring av nettoskuld på grund av valutakursändringar | 32 | 169 |
| Ändring av nettoskulden för förmånsbaserade planer redovisade enligt IAS 19 |
250 | 456 |
| Förändring av pensionsplaner vilka redovisas enligt lokala regler |
-29 | 4 |
| Avsättning för pensioner, netto | -2 065 | -2 286 |
| Väsentliga aktuariella antaganden (viktade genomsnitt, %) | 2007 | 2006 |
| Diskonteringsränta | 5,3 | 4,8 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 6,5 | 6,0 |
| Förväntad löneökningstakt | 3,6 | 3,5 |
| Förväntad infl ation | 2,5 | 2,4 |
| Förändring av sjukvårdskostnader | 9,0 | 9,0 |
| Oredovisade aktuariella vinster (-) och förluster (+) 2007 | 2006 | |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster vid årets ingång |
856 | 778 |
| Förändrade antaganden för förpliktelserna | -137 | 318 |
| Erfarenhetsbaserade förändringar för förpliktelserna | 167 | 82 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna |
31 | -232 |
| Årets amortering | -5 | -15 |
| Årets omräkningsdifferens | 20 | -75 |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster vid årets utgång |
932 | 856 |
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 108 MSEK (106). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett fl ertal svenska dotterbolag inklusive Seco Tools ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 1 895 MSEK (1 863) vilket var 289 MSEK (366) högre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena.
Utvecklingen av kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i företagets egen regi:
| Fonderade | Ofonderade | ||
|---|---|---|---|
| 2007 | förpliktelser | förpliktelser | Totalt |
| Kapitalvärde vid årets ingång | -1 163 | -93 | -1 256 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | -53 | -6 | -59 |
| Räntekostnad | -41 | -2 | -43 |
| Utbetalning av pensioner | 34 | 6 | 40 |
| +/– effekter av inlösen samt | |||
| förvärvade/avyttrade verksamheter | -6 | - | -6 |
| Annan ökning av kapitalvärdet | -18 | - | -18 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | -1 247 | -95 | -1 342 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | -1 234 | -28 | -1 262 |
| Fonderade | Ofonderade | ||
|---|---|---|---|
| 2006 | förpliktelser | förpliktelser | Totalt |
| Kapitalvärde vid årets ingång | -1 098 | -89 | -1 187 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | -42 | -10 | -52 |
| Räntekostnad | -33 | -3 | -36 |
| Utbetalning av pensioner | 31 | 9 | 40 |
| +/– effekter av inlösen samt förvärvade/avyttrade verksamheter |
-6 | - | -6 |
| Annan ökning av kapitalvärdet | -15 | - | -15 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | -1 163 | -93 | -1 256 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | -1 150 | -23 | -1 173 |
| Utvecklingen av verkligt värde av stiftelsetillgångar: | 2007 | 2006 | |
| Verkligt värde vid årets ingång | 1 452 | 1 338 | |
| Avkastning | 23 | 115 | |
| Avgifter från/gottgörelser till arbetsgivaren | - | -1 | |
| Verkligt värde vid årets utgång | 1 475 | 1 452 | |
| Avstämning av den redovisade pensionsskulden: | 2007 | 2006 | |
| Kapitalvärdet vid årets utgång | -1 342 | -1 256 | |
| Verkligt värde av stiftelsetillgångar | 1 475 | 1 452 | |
| Överskott i stiftelsetillgångar | -241 | -302 | |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | -108 | -106 | |
| Årets pensionskostnad utgörs av följande poster: | |||
| Pensionering i egen regi | 2007 | 2006 | |
| Kostnad exklusive räntekostnad | -59 | -52 | |
| Räntekostnad | -43 | -36 | |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | 23 | 115 | |
| Resultateffekt av inlösen av förpliktelser m.m. | - | 0 | |
| Kostnad för pensionering i egen regi | -79 | 27 | |
| Pensionering genom försäkring | |||
| Försäkringspremier | -320 | -287 | |
| Delsumma | -399 | -260 | |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | -79 | -59 | |
| Kostnad för kreditförsäkring | -1 | 0 | |
| Årets pensionskostnad | -479 | -319 | |
| Kostnader som täcks av överskott i särskilt avskiljda | |||
| tillgångar/ökning av överskott i särskilt avskiljda tillgångar | 79 | -26 | |
| Årets nettokostnad hänförlig till pensioner | -400 | -345 | |
| Förvaltningstillgångarna | |||
| består av följande: (%) | 2007 | 2006 | |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 20 | 23 | |
| Räntebärande placeringar | 76 | 73 | |
| Övrigt | 4 | 4 | |
| Totalt | 100 | 100 | |
| Väsentliga aktuariella antaganden: (%) | 2007 | 2006 |
Diskonteringsränta 3,64 3,64
| Avsättningar för | Personal- | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Avsättningar för garantiåtaganden |
omstrukturerings- åtgärder |
relaterade avsättningar |
Övriga avsättningar |
Totalt |
| Redovisat vid föregående års slut | 359 | 200 | 272 | 551 | 1 382 |
| Avsättningar som gjorts under året | 178 | 77 | 230 | 196 | 681 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | -153 | -79 | -139 | -404 | -775 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | -12 | -10 | - | -17 | -39 |
| Årets omräkningsdifferenser | 7 | 2 | 7 | 5 | 21 |
| Redovisat vid årets slut | 379 | 190 | 370 | 331 | 1 270 |
| varav kortfristig del | 230 | 108 | 204 | 27 | 569 |
| varav långfristig del | 149 | 82 | 166 | 304 | 701 |
| Moderbolaget | |||||
| Redovisat vid föregående års slut | 24 | 0 | 78 | 25 | 127 |
| Avsättningar som gjorts under året | 3 | - | 67 | - | 70 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | -1 | - | -31 | -12 | -44 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | 1 | - | - | - | 1 |
| Redovisat vid årets slut | 27 | 0 | 114 | 13 | 154 |
Övriga avsättningar
miljörelaterade förhållanden.
uppgående till cirka 35 MSEK (20).
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I beloppet ingår bland annat avsättningar för långsiktig variabel lön, sociala avgifter, utestående personaloptioner och särskild löneskatt för ej tryggade pensioner.
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkt som följer:
| 2007 | 2006 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom ett till fem år |
Senare än fem år |
Totalt | Inom ett till fem år |
Senare än fem år |
Totalt | ||
| Skulder till kreditinstitut | 1 255 | 463 | 1 718 | - | 1 669 | 1 669 | |
| Skulder till koncernföretag | 30 | - | 30 | 2 | 1 | 3 | |
| Övriga skulder | 7 707 | 2 424 | 10 131 | 2 161 | 350 | 2 511 | |
| Totalt | 8 992 | 2 887 | 11 879 | 2 163 | 2 020 | 4 183 |
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Obligationer | 15 203 | 4 563 |
| Övrigt | 492 | 372 |
| Totalt | 15 695 | 4 935 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Obligationer | 1 025 | 1 331 |
| Övrigt | 286 | 74 |
| Totalt | 1 311 | 1 405 |
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet om fi nansiella risker.
Under rubriken ingår de övriga avsättningar som inte har klassifi cerats som garantiåtgärder, avsättningar i samband med omstrukturering eller personalrelaterade avsättningar. Exempel är avsättningar för affärsmässiga förlustkontrakt, ingångna hyreskontrakt avseende lokaler där ingen verksamhet bedrivs eller för
De avsättningar som är klassifi cerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utfl öde av resurser inom tolv månader efter balansdagen. Bland de förvärvade bolagen under året fanns avsättningar vid förvärvstillfället
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för placering | 1 | 3 |
| Derivat som innehas för säkring | 54 | 25 |
| Övrigt | 74 | 70 |
| Totalt | 129 | 98 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för placering | 3 | 0 |
| Derivat som innehas för säkring | 224 | 466 |
| Växelskulder | 131 | 129 |
| Skuld till beställare | 414 | 134 |
| Övrigt | 1 396 | 1 237 |
| Totalt | 2 168 | 1 966 |
| Moderbolaget | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Personalrelaterade | 1 344 | 1 139 |
| Övriga | 988 | 865 |
| Totalt | 2 332 | 2 004 |
Sandvik är från tid till annan part i rättstvister avseende affärsverksamheten av större eller mindre omfattning. Som en följd av den löpande verksamheten är Sandvik också part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Inga av dessa är av materiell natur.
I likhet med ett stort antal andra företag som säljer svetselektroder i USA är Sandviks amerikanska dotterbolag Sandvik Inc. föremål för rättegångar avseende skadeståndsanspråk där man hävdar att exponering för svetsrök orsakar neurologiska skador. I dessa rättegångar fi nns fl era svaranden förutom Sandvik Inc. Bolaget har inte förlorat någon process eller träffat förlikning angående något skadeståndskrav. De enda kostnader som uppstått är rättegångskostnader vilka täckts av försäkringar.
Käranden måste för att vinna dessa processer mot Sandvik Inc. visa att de eventuella neurologiska skadorna orsakats av svetselektroder från Sandvik Inc. Bolaget har en låg marknadsandel av svetselektroder i USA, mindre än 1 %. I många fall har Sandvik Inc. avförts då käranden ej kunnat visa att de använt svetselektroder från Sandvik Inc. Sandvik är av uppfattningen att det inte fi nns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder skadeståndsanspråken men förväntar sig – trots frånvaron av sådana bevis och med beaktande av den minimala marknadsandelen – att Sandvik Inc. kommer att vara tvunget att försvara sig mot denna typ av krav i rättegångar och att det inte kan uteslutas att Sandvik Inc. i framtiden kan komma att få vidkännas kostnader för denna typ av rättegångar.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Diskonterade växlar | 65 | 43 | - | - | |
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
2 392 | 1 514 | 16 068 11 929 | ||
| Totalt | 2 457 | 1 557 | 16 068 11 929 | ||
| varav för dotterföretag | 15 762 11 761 |
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 16 068 MSEK, varav 12 235 MSEK utgjorde moderbolagets garantier avseende fi nansiell upplåning i Sandvik Treasury AB. Resterande belopp utgjorde huvudsakligen utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer samt fi nansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, garantier för erhållna förskott eller olika typer av fullgörandegarantier.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 2 457 MSEK och utgjordes huvudsakligen av garantier utställda av fi nansiella institut för olika typer av fullgörandeåtaganden huvudsakligen avseende koncernens anläggningskontrakt inom Sandvik Mining and Construction.
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| Koncernen | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 217 | 205 |
| Företagsinteckningar | 42 | 41 |
| Totalt | 259 | 246 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2007 och 2006.
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 2 131 MSEK (2 146). Koncernens inköp från intresseföretag uppgick till 803 MSEK (810). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (27). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 1 MSEK (1). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (33). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 14 791 MSEK (12 882), vilket motsvarar 72 % (72), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 83 % (81). Av moderbolagets varuinköp kom 2 610 MSEK (1 879) eller 13 % (13) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (33). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 96 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Likvida medel – koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 1 927 | 1 680 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 79 | 65 |
| Summa enligt balansräkningen | 2 006 | 1 745 |
| Summa enligt kassafl ödeanalysen | 2 006 | 1 745 |
| Likvida medel – moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 6 | 19 |
| Summa enligt balansräkningen | 6 | 19 |
| Summa enligt kassafl ödesanalysen | 6 | 19 |
Kortfristiga placeringar har klassifi cerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | 1 | 1 | 6 005 | 9 287 |
| Erhållen ränta | 257 | 175 | 529 | 445 |
| Erlagd ränta | -1 381 | -1 069 | -1 029 | -845 |
| Totalt | -1 123 | -893 | 5 505 | 8 887 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet | ||||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3 077 | 2 976 | 581 | 576 |
| Förändring i värdet av fi nansiella instrument |
- | - | -178 | -45 |
| Ej utdelade resultatandelar | ||||
| i intresseföretag | -37 | -70 | - | - |
| Realisationsresultat vid försäljning | ||||
| av anläggningstillgångar | -152 | -185 | 15 | 40 |
| Avsättningar till pensioner | -253 | -272 | 2 | 3 |
| Bokslutsdispositioner | - | - | -3 063 | -305 |
| Övrigt Totalt |
-186 2 449 |
236 2 685 |
105 -2 538 |
-30 239 |
| 2007 | 2006 | |||
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen | ||||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||||
| Anläggningstillgångar | 6 323 | 1 017 | ||
| Varulager | 935 | 399 | ||
| Rörelsefordringar | 641 | 306 | ||
| Likvida medel | 385 | 18 | ||
| Summa tillgångar | 8 294 | 1 740 | ||
| Avsättningar | -44 | -21 | ||
| Rörelseskulder | -919 | -350 | ||
| Övriga skulder | -772 | -118 | ||
| Summa avsättningar och skulder | -1 735 | -489 | ||
| Skuldförd köpeskilling | -308 | - | ||
| Utbetald köpeskilling | -6 241 | -1 251 |
| 2007 | 2006 | |
|---|---|---|
| Förvärv av minoritetsägda aktier i dotterbolag | ||
| Utbetald köpeskilling | - | -28 |
| Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten | 385 | 18 |
| Påverkan på likvida medel | -5 856 | -1 261 |
| 2007 | 2006 | |
| Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen | ||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | ||
| Anläggningstillgångar | -94 | -25 |
| Varulager | -43 | -13 |
| Rörelsefordringar | -363 | -11 |
| Likvida medel | -41 | - |
| Summa tillgångar | -541 | -49 |
| Avsättningar | 77 | - |
| Rörelseskulder | 261 | 9 |
| Övriga skulder | 70 | 1 |
| Summa avsättningar och skulder | 408 | 10 |
| Erhållen köpeskilling | 404 | 70 |
| Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten | -41 | - |
| Påverkan på likvida medel | 363 | 70 |
I nedanstående tabell specifi ceras de förvärv som gjordes under 2006 och 2007. Årliga intäkter och antal anställda avser tiden för förvärven.
| Affärsområde | Företag | Förvärvsdatum | Årliga intäkter | Antal anställda |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Mining and Construction | SDS Corporation, Australien | 1 juni 2006 | 650 | 500 |
| Sandvik Mining and Construction | UDR Group, Australien | 8 juni 2006 | 275 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction | Hagby-Asahi, Sverige | 1 juli 2006 | 160 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction | Implementos Mineros, Chile | 27 september 2006 | 90 | 90 |
| Sandvik Materials Technology | Metso Powdermet, Sverige | 29 december 2006 | 90 | 13 |
| Sandvik Tooling | Rexam EMD, USA | 29 december 2006 | 50 | - |
| Sandvik Mining and Construction | Shark Abrasion Systems, Australien | 17 januari 2007 | 70 | 10 |
| Sandvik Mining and Construction | Hydramatic Engineering, Australien | 28 februari 2007 | 330 | 290 |
| Sandvik Tooling | Diamond Innovations, USA | 15 mars 2007 | >1 000 | 600 |
| Sandvik Mining and Construction | Extec Screens and Crushers Ltd., Storbritannien | 31 maj 2007 | 1 800 | 450 |
| Sandvik Mining and Construction | Fintec Crushing and Screening Ltd., Storbritannien | 31 maj 2007 | 560 | 325 |
| Sandvik Materials Technology | Doncasters Medical Technologies, Storbritannien | 13 juli 2007 | 500 | 430 |
| Sandvik Materials Technology | JKB Medical Technologies, USA | 14 december 2007 | 90 | 90 |
I samtliga förvärv under 2007 erhölls 100 % ägarandel. Inga egetkapitalinstrument har givits ut som del i köpeskillingen vid förvärven.
Shark Abrasion Systems utvecklar och producerar slitdelar till skopor för underjordslastare. Sandvik är sedan tidigare exklusiv distributör av dessa produkter.
Hydramatic Engineering utvecklar och producerar borrnings- och bultningsmaskiner under varumärket ARO för bergförstärkning i underjordsgruvor och tunnlar. Huvudkontoret fi nns i Redhead, Australien och företaget har också enheter i Sydafrika, Tyskland, USA och Storbritannien.
Diamond Innovations tillverkar verktyg för bearbetning med extremt hårda material, syntetisk diamant och kubisk bornitrid. Huvudkontoret och den största produktionsenheten fi nns i Worthington, Ohio, USA. Enheter fi nns också i Florida, USA, på Irland samt i Hongkong.
Extec Screens and Crushers Ltd. och Fintec Crushing and Screening Ltd. utvecklar och tillverkar mobila utrustningar för krossning och sortering, inklusive förbrukningsvaror och service, för den globala anläggningsindustrin. Extec har tillverkningsenheter i Birmingham och på Nordirland samt försäljnings- och serviceenheter i Australien, USA och Tyskland. Sandvik har tidigare varit minoritetsägare i Fintec men är nu ensam ägare.
Doncasters Medical Technologies är tillverkare och underleverantör av ortopediska implantat och kirurgiska instrument till den medicinska industrin. Verksamheten bedrivs från enheterna i Storbritannien, USA och Mexiko.
JKB Medical Technologies är kontraktstillverkare av ryggradsimplantat och medicinska instrument. Huvudenheten fi nns i Milford, Connecticut i USA.
Sandvik träffade i slutet av 2007 en överenskommelse med företaget Medtronic Inc. om att förvärva en tillverkningsenhet som är specialiserad på medicinska instrument för ryggradskirurgi. Enheten ligger i Memphis, Tennessee i USA. Årliga intäkter uppgår till cirka 140 MSEK och antalet anställda är 110.
I januari 2008 träffade Sandvik en överenskommelse om förvärv av det sydafrikanska företaget Corstor International (Pty) Ltd. Corstor är ett företag inom tillverkning och försäljning av system för lagring och hantering av borrkärnor för gruv- och prospekteringsindustrin. Årliga intäkter uppgår till cirka 70 MSEK och antalet anställda är 100.
Goodwill har uppstått som ett resultat av synergieffekter i form av exempelvis förbättrade produktionsprocesser, integration av produktionskapacitet, gemensam FoU-verksamhet samt försäljningssynergier genom tillkommande produktprogram.
Redovisade värden i förvärvade företag under 2007 i enlighet med IFRS och justering till verkliga värden av tillgångar och skulder i dessa företag visas per affärsområde i nedanstående tabeller:
| Sandvik Tooling | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | Verkligt värde | Verkligt värde | ||
| Redovisat värde i | Verkligt | redovisat | redovisat | |
| förvärvade företag | värde justering | i koncernen | i koncernen | |
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 132 | 132 | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 141 | 506 | 647 | 10 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 82 | -23 | 59 | - |
| Varulager | 245 | 74 | 319 | 8 |
| Kortfristiga fordringar | 282 | -71 | 211 | 4 |
| Likvida medel | 149 | - | 149 | - |
| Räntebärande skulder | -39 | - | -39 | - |
| Icke räntebärande skulder | -192 | -241 | -433 | - |
| Identifi erbara nettotillgångar | 668 | 377 | 1 045 | 22 |
| Goodwill | 729 | 70 | ||
| Köpeskilling | 1 774 | 92 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | -149 | - | ||
| Netto erlagd likvid | 1 625 | 92 |
| Sandvik Mining and Construction | 2007 | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde | Verkligt värde | ||||
| Redovisat värde i | Verkligt | redovisat | redovisat | ||
| förvärvade företag | värde justering | i koncernen | i koncernen | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 975 | 975 | 198 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 280 | - | 280 | 192 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 17 | 6 | 23 | 30 | |
| Varulager | 559 | 3 | 562 | 371 | |
| Kortfristiga fordringar | 345 | - | 345 | 266 | |
| Likvida medel | 182 | - | 182 | 18 | |
| Räntebärande skulder | -238 | - | -238 | -116 | |
| Icke räntebärande skulder | -707 | -195 | -902 | -340 | |
| Identifi erbara nettotillgångar | 438 | 789 | 1 227 | 619 | |
| Bortfall kapitalandel i intresseföretag | -61 | - | |||
| Goodwill | 1 587 | 449 | |||
| Köpeskilling | 2 753 | 1 068 | |||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | -182 | -18 | |||
| Skuldförd köpeskilling | -308 | - | |||
| Netto erlagd likvid | 2 263 | 1 050 |
| Sandvik Materials Technology | 2006 | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | Verkligt värde | Verkligt värde | ||
| Redovisat värde i | Verkligt | redovisat | redovisat | |
| förvärvade företag | värde justering | i koncernen | i koncernen | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 73 | 211 | 284 | 20 |
| Materiella anläggningstillgångar | 119 | - | 119 | - |
| Finansiella anläggningstillgångar | 13 | - | 13 | - |
| Varulager | 58 | - | 58 | 20 |
| Kortfristiga fordringar | 97 | - | 97 | 36 |
| Likvida medel | 54 | - | 54 | 1 |
| Räntebärande skulder | -1 | - | -1 | -2 |
| Icke räntebärande skulder | -111 | -61 | -172 | -32 |
| Identifi erbara nettotillgångar | 302 | 150 | 452 | 43 |
| Goodwill | 1 570 | 77 | ||
| Köpeskilling | 2 022 | 120 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | -54 | -1 | ||
| Netto erlagd likvid | 1 968 | 119 |
Förvärvsanalysen avseende JKB Medical Technologies är preliminär. Uppgifter för att kunna göra verkligt värde justering är ännu ej tillgängliga.
| Summa verkligt värde för tillgångar och skulder i förvärvade verksamheter |
2007 | Verkligt värde | 2006 Verkligt värde |
|
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde i förvärvade företag |
Verkligt värde justering |
redovisat i koncernen |
redovisat i koncernen |
|
| Immateriella anläggningstillgångar | 73 | 1 318 | 1 391 | 218 |
| Materiella anläggningstillgångar | 540 | 506 | 1 046 | 202 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 112 | -17 | 95 | 30 |
| Varulager | 862 | 77 | 939 | 399 |
| Kortfristiga fordringar | 724 | -71 | 653 | 306 |
| Likvida medel | 385 | - | 385 | 19 |
| Räntebärande skulder | -278 | - | -278 | -118 |
| Icke räntebärande skulder | - 1 010 | -497 | -1 507 | -372 |
| Identifi erbara nettotillgångar | 1 408 | 1 316 | 2 724 | 684 |
| Bortfall kapitalandel i intresseföretag | -61 | - | ||
| Goodwill | 3 886 | 596 | ||
| Köpeskilling | 6 549 | 1 280 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | -385 | -19 | ||
| Skuldförd köpeskilling | -308 | - | ||
| Netto erlagd likvid | 5 856 | 1 261 | ||
| varav utgifter direkt hänförliga till förvärven | 49 | 14 |
Justeringar av värdering till verkligt värde för tillgångar och skulder avseende förvärv som gjordes under 2006 är inte väsentliga.
| Sandvik | Sandvik Mining and Tooling Construction |
Sandvik Materials Technology |
Totalt | Sandvik | Sandvik Mining and Tooling Construction |
Sandvik Materials Technology |
Totalt | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande infl ytande förelåg |
Bidrag från tidpunkten då bestämmande infl ytande förelåg |
||||||||
| Intäkter | 836 | 1 673 | 263 | 2 772 | Intäkter | - | 767 | - | 767 |
| Årets resultat | -33 | 40 | 16 | 23 | Årets resultat | - | 35 | - | 35 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2007 |
Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2006 |
||||||||
| Intäkter | 1 056 | 2 758 | 572 | 4 386 | Intäkter | 50 | 1 342 | 90 | 1 482 |
| Årets resultat | -31 | 98 | 35 | 102 | Årets resultat | 3 | 65 | 14 | 82 |
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Sandviken. Adressen till huvudkontoret är 811 81 Sandviken.
Moderbolagets aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Koncernredovisningen för år 2007 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie berättigar till en röst. Det totala antalet aktier skall lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000.
Antalet aktier vid utgången av 2007 uppgick till 1 186 287 175 med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte.
Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet avser AB Industrivärden med 11,50 %.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital. Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter skall tillsättas vid årsstämma. Arbetstagarrepresentanter utses av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Sandvik AB har låneavtal med villkor som får verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det fi nns inga avtal mellan bolaget och dess styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Bolagets konjunkturberoende avviker inte från vad som i övrigt förekommer inom branschen. Beträffande väsentliga händelser hän visas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per 2007-12-31 framgår av denna årsredovisning. Här framgår att bolagets nettoskuldsättningsgrad uppgår till 1,0 (0,6). Bolagets nettoskuldsättningsgrad motsvarar vad som är förekommande inom branschen. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som bedömts erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av ej utnyttjade kreditfaciliteter som vid årsskiftet uppgick till drygt 1 500 MEUR, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till det ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är motiverad med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Sandviken den 30 januari 2008 Sandvik Aktiebolag; (publ) STYRELSEN
Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att
| till förfogande stående balanserade vinstmedel | 1 552 040 258 |
|---|---|
| samt årets vinst | 8 313 570 724 |
| Kronor | 9 865 610 982 |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas 4,00 kronor per aktie | 4 745 148 700 |
| i ny räkning överföres | 5 120 462 282 |
| Kronor | 9 865 610 982 |
Koncernens och moderbolagets resultatoch balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2008.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli
2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Sandviken den 30 januari 2008
Clas Åke Hedström Ordförande
Göran Lindstedt Fredrik Lundberg Hanne de Mora
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Vice ordförande
Georg Ehrnrooth Sigrun Hjelmquist Tomas Kärnström
Egil Myklebust Anders Nyrén Lars Pettersson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 2008 KPMG Bohlins AB
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sandvik AB; (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6–80. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redo visningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, års redovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med års redovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncern redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltnings berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sandviken den 19 februari 2008
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Sedan Sandvik grundades 1862 har hållbar utveckling utgjort en viktig del i koncernens verksamhet. Balansen mellan fi nansiell framgång, omsorg för miljön och medarbetarnas säkerhet och hälsa har alltid varit av stor betydelse. I dag är betydelsen av hållbar utveckling ännu större i ett globalt perspektiv med tanke på till exempel klimatförändringar, nyttjande av ändliga resurser, mänskliga rättigheter och korruption.
Detta är andra året som Sandvik publicerar en hållbarhetsredovisning som beskriver koncernens risker, möjligheter och ställningstagande i ett hållbarhetsperspektiv samt visar koncernens resultat ur både ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Denna gång har även hållbarhetsredovisningen varit föremål för oberoende granskning i enlighet med FAR SRS rekommendation RevR 6 Oberoende granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning och AccountAbility's AA1000 Assurance Standard.
Hållbarhetsredovisningen är uppdelad i följande delar:
• På Sandviks webbplats www.sandvik.se återfi nns fullständiga referenser till Global Reporting Initiatives riktlinjer, G3, vilka tillämpas vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen.
Ett antal intressenter påverkar och/eller påverkas av koncernens verksamhet. Sandvik har identifi erat tre särskilt viktiga intressentgrupper: ägare, kunder och anställda. Dessa har avgörande betydelse för verksamheten och det förekommer regelbundna kontakter med dessa på olika nivåer inom koncernen.
Dialogen med ägarna sker framför allt via styrelsen och på bolagsstämman, men även genom en väl utvecklad Investor Relations-funktion, som ofta för dialoger med specifi ka Social Responsible Investment (SRI)-analytiker. Dessa dia loger har gett värdefull information om vilka hållbarhetsfrågor Sandvik bör fokusera på och vad som bör redovisas. Sandviks anställda är representerade i moderbolagets styrelse. Information och förhandlingar förs vid behov lokalt med medarbetarrepresentanter till exempel i samband med organisationsförändringar. Kundkontakter hanteras lokalt genom Sandviks försäljningsorganisationer runt om i världen.
Därutöver sker kontakter med myndigheter och dialog med utbildningsenheter, intresseorganisationer (NGO), samhällsmedborgare med fl era efter behov.
Hållbarhetsarbetet inom Sandvik bedrivs decentraliserat inom respektive affärsområde utifrån ett antal övergripande koncernmål och uppförandekoden (Code of Conduct) som fastslogs av Sandviks styrelse i augusti 2004. Inom varje affärsområde fi nns specifi ka organisationer utsedda för att koordinera frågorna och stötta de lokala ledningarna. På koncernnivå fi nns olika råd (till exempel för miljö, hälsa och säkerhet) för koordinering av arbetet mellan affärsområden samt beredning av gemensamma policies, övergripande mål och indikatorer till koncernledningen. För att säkerställa att ledningssystem, internkontroller och riskhantering fungerar fi nns en oberoende enhet (Group Assurance) som kontinuerligt följer upp organisationens verksamhet och kvar talsvis rapporterar till styrelsens revisionsutskott och koncernledning. Indikatorer och nyckeltal inrapporteras och undergår kvalitetsgranskning kvartalsvis.
Hållbarhetsredovisningen avser räkenskapsåret 2007. Om inte annat anges tillämpar hållbarhetsredovisningen samma redovisningsprinciper som års redovisningen i övrigt och omfattar hela koncernens verksamhet, dock inte Seco Tools, intressebolag och samriskbolag. Specifi ka mätmetoder och antaganden presenteras i anslutning till respektive indikator. Data avseende förvärv som gjorts under året ingår endast i 2007 års indikatorer.
Hållbarhetsredovisningen baseras på årsredovisningslagen, Sveriges Finansanalytikers Förenings rekommendationer om Corporate Responsibility samt på den tredje generationens riktlinjer, G3, från den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI). Mer information om GRI fi nns på organisationens webbplats www.globalreporting.org Ambitionen har varit att redovisningen skall motsvara nivå B+ enligt GRI, vilket innebär att många men inte alla indikatorer redovisas och att redovisningen genomgått en oberoende granskning.
På Sandviks webbplats www.sandvik.se återfi nns ett fullständigt GRI-index med kommentarer till samtliga indikatorer.
Sandvik verkar på många ställen i världen där risken för miljöförstöring, brott mot de mänskliga rättigheterna och korruption förekommer. Dessutom har Sandvik en stor mängd producerande enheter där miljö-, hälso- och säkerhetsrisker förekommer. Sandvik har en etablerad riskhanteringsprocess, där dessa typer av risker utvärderas. Riskutvärderingen omfattar inte enbart den egna verksamheten utan även risker relaterade till områden Sandvik verkar i och risker hos leverantörer. Riskhanteringsprocessen beskrivs med början på sidan 21 i Sandviks Årsredovisning.
På koncernnivå har ett antal övergripande miljörisker inom den egna verksamheten identifi erats:
Risker relaterade till utsläpp är till exempel kopplade till utsläpp av koldioxid. Dessa utsläpp orsakas av den egna verksamhetens förbränning av fossila bränslen, transporter och genom inköp av el som producerats genom förbränning av fossila bränslen. Dessutom påverkas Sandvik av att energipriserna stiger på grund av utsläppsbegränsningar och andra styrmedel som myndigheter
inför. Samtidigt fi nns en långsiktig affärsmöjlighet för Sandvik i sökandet efter nya koldioxidneutrala energikällor, men även på kort sikt i utvinningen av mer svårutvunna fossila bränslen. I Sandviks Värld återfi nns en sammanfattning av Sandviks möjligheter avseende energiutvinning.
I avsnittet miljöansvar nedan redovisas hur miljöriskerna hanteras.
I förvaltningsberättelsen (sidan 19–20) återfi nns information om tillståndspliktig verksamhet och miljöskulder.
Inom Sandvik fi nns ett stort antal tillverkande enheter och serviceverkstäder. Även om fokus på säkerhet och arbetsmiljöförbättringar är stor på dessa enheter fi nns risk för olyckor. Våra produkter kan också utgöra en risk vid användning hos kund vilket ställer stora krav på kvalitetskontroll i den egna produktionen och hos underleverantörer samt behov av enkla och tydliga användarmanualer och produktspecifi kationer.
I avsnittet socialt ansvar redovisas hur arbetsmiljöriskerna hanteras.
Sandvik har tydliga policies när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrättsfrågor och korruption. Dessa policies är sammanfattade i en uppförandekod (se www.sandvik.se under "Om Sandvik" och "Hållbar utveckling"). Överträdelser av dessa policies skulle få stor negativ påverkan på Sandviks förtroende och verksamhet. Därför genomförs regelbundet utbildning i företagets grund läggande värderingar, policies och risker när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrätt och korruption men även miljö och arbetsmiljö. Vid utgången av 2007 hade mer än
90 % av medarbetarna genomgått denna utbildning. Utöver detta genomförs regelbundna intern revisioner på enheter som bedömts vara särskilt exponerade för dessa risker. Resultaten av revisionerna delges lokala ledningen, landchefer och koncernledningen.
Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter har inrapporterats under 2007. Några enstaka fall av misstänkt korruption har inrapporterats. Samtliga dessa fall har genomgått en utredning och korrigerande åtgärder har vidtagits där så varit påkallat.
Sandvik ställer krav på leverantörer av material, komponenter och tjänster att leva upp till Sandviks uppförandekod. Sandvik har många leverantörer och kontrollen av dessa är komplex. Processer för utvärdering och kontroll av signifi kanta leverantörer implementeras gradvis med fokus på länder där riskerna bedöms vara större.
Sandviks fi nansiella utveckling framgår av förvaltningsberättelsen och de fi nansiella rapporterna i årsredovisningen där även koncernens fi nansiella mål och utfall i förhållande till dessa mål presenteras. Affärsrelaterade risker presenteras i avsnittet Sandviks risker och riskhantering i årsredovisningen.
I tabellen på nästa sida åskådliggörs hur det värde som skapas genom koncernens verksamhet har uppstått och distribuerats till olika intressentgrupper.
Förutom tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid har Sandvik inte mottagit några betydande statliga stöd under året (jämför not 13 i årsredovisningen).
Miljöfrågor är prioriterade inom Sandvik. I koncernens uppförandekod ingår en policy för miljöfrågor som bland annat tar fasta på vikten av målstyrning och ett förebyggande arbete för att uppnå ständiga förbättringar.
Miljömålen, som fastställdes av koncernledningen i maj 2006, presenteras nedan. Målen har även preciserats i mer detaljerade miljömål för respektive affärsområde.
* Tabellen inkluderar Seco Tools.
| Indikatorer | 2007 | 2006* | 2005* |
|---|---|---|---|
| Förbrukning av metalliska råvaror (ton) | 399 000 | 405 000 | 372 000 |
| • varav återvunnet material (%) | 78 | 78 | 80 |
* Värden justerade sedan 2006 års redovisning.
| Indikatorer | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|
| Förbrukning av energi (TJ)* | 8 000 | 7 500 | 6 800 |
| • varav fossilt bränsle (TJ) Direkt energi | 2 600 | 2 400** | 2 100 |
| • varav elenergi (TJ) Indirekt energi*** | 5 400 | 5 100 | 4 700 |
* Energiförbrukningen rapporteras i Tera Joule (TJ).
** Värden justerade sedan 2006 års redovisning.
*** Energiförbrukningen inkluderar inte den energi som elproducenterna förbrukar för att generera elen.
Sandvik fastställde 2002 målet att samtliga betydande produktions-, service- och distributionsenheter skulle certifi eras mot den internationella standarden för miljöledningssystem ISO 14001 före slutet av 2004. Med betydande avses fl er än cirka 20 anställda. I slutet av 2007 var cirka 130 produktions- och distributionsenheter (87 %) certifi erade. Utöver detta var
större delen av koncernens serviceenheter certifi erade. Merparten av de enheter som ej är certifi erade utgörs av nya förvärv under året. Under 2008 beräknas alla enheter vara certifi erade.
I följande avsnitt redovisas utfallet relativt koncernens mål mätt med relevanta indikatorer och nyckeltal.
Materialförbrukningen skiljer sig åt mellan de olika affärsområdena. Inom Sandvik Tooling och Sandvik Materials Technology baseras produktionen huvudsakligen på metalliska råvaror medan den inom Sandvik Mining and Construction huvudsakligen baseras på inköpta komponenter. I tabellen till vänster redovisas Sandviks förbrukning av metalliska råvaror.
Sandvik Materials Technologys anläggningar i Sandviken och Hallstahammar har den största råvaruförbrukningen inom koncernen. De viktigaste råvarorna för Sandvik Materials Technology är järn, nickel, krom, mangan och molybden i form av legeringar eller ingående i skrot. Nära 80 % av dessa kommer från återvunnet skrot. De viktigaste råvarorna för Sandvik Tooling är olika volfram föreningar och kobolt, men även föreningar med mer ovanliga grundämnen som tantal används. Sandvik Mining and Construction förbrukar en del järn och manganråvaror för tillverkning av gjutgods. Cirka 86 % av detta utgörs av skrot.
Även om återvinningen är hög redan i dag strävar Sandvik kontinuerligt mot att öka andelen återvunna råvaror för att dels få ett uthålligt materialutnyttjande, dels minska miljöpåverkan. Detta görs genom att återköpa använda produkter och återvinna restprodukter från egna produktionsanläggningar. Sandvik Toolings nybyggda återvinningsfabrik för hårdmetall i Chiplun i Indien beskrivs
närmare i Sandviks Värld. Affärsområdets mål är att återvinna 50 % av alla sålda och uttjänta hård metallskär. I dagsläget återvinns cirka 25 %. Även Sandvik Mining and Construction har påbörjat en byggnation av en återvinningsanläggning i Chiplun för hårdmetall ur borrkronor.
Miljöfarliga kemikalier används endast i en begränsad och väl övervakad omfattning och dessa omhändertas efter användning på ett miljösäkert sätt. Trikloretylen används fortfarande för avfettning vid tio tillverkningsenheter med en sammanlagd årsförbrukning på cirka 16 kubikmeter. Före utgången av 2008 skall all trikloretylen vara ersatt med alternativa lösningsmedel.
I tabellen på föregående sida och diagrammet nedan visas utvecklingen av energiförbrukningen inom Sandvik.
Sandviks elförbrukning var 5 400 TJ (5 100), en ökning med 6 %. Ökningen påverkades av struktureffekter från bolag förvärvade under året med 5 procentenheter. Resterande 1 procentenhet är en volymökning av elkonsumtionen. Rensat för struktureffekt var Sandviks elförbrukning 5 140 TJ.
Relaterat till försäljningsvolym fortsätter koncernen sin förbättring i att producera energieffektivt. Jämfört med start året 2004 (index = 100) ligger elförbrukningen i relation till försäljningsvolymen på index 89. Struktureffekt under året ingår med 4 enheter. Rensat för denna ligger förbrukningen på index 85, en nedgång från i fjol med 7 enheter och från starten med 15 %. Sandvik ligger på en lägre nivå än det uppsatta målet, på 10 % minskning.
I diagrammet nedan återges fördelningen av energiförbrukningen mellan de olika affärsområdena. Större delen av Sandvik Materials Technologys förbrukning sker vid produktionsenheten i Sandviken. I Sandviks Värld ges exempel på åtgärder som vidtagits för att minska elförbrukningen vid denna enhet. Vid andra anläggningar inom Sandvik genomförs enkla men viktiga besparingsåtgärder som utbyte av gamla kyl- och värmeanläggningar, införande av automatisk tändning och släckning av belysning.
Vatten är en värdefull resurs och hushållning är därför väsentlig. I tabellen på nästa sida visas utvecklingen av färskvattenförbrukningen inom Sandvik.
Mer än hälften av förbrukningen sker i Sverige där vattentillgången är god. I fi guren på nästa sida visas vattenförbrukningen i de 10 länder där Sandvik förbrukar mest vatten. Tillsammans utgör denna förbrukning 92 % av den totala förbrukningen inom Sandvik. Endast ett av dessa länder, Indien, tillhör länder med mycket begränsad vattentillgång.
Samtliga produktionsenheter i Indien har infört system där allt avloppsvatten renas och tas tillvara i den egna verksamheten. Liknande system har även införts vid Sandviks anläggningar i São Paulo, Brasilien. För verksamheten i Indien erhålls dessutom cirka 6 % (12) av vattenbehovet från upp samlat regnvatten.
Ett tiotal av Sandviks produktionsenheter ligger inom eller nära skyddade områden med högt värde avseende biologisk mångfald. Fem av enheterna ligger i USA och resterande i Europa. Cirka hälften av områdena utgörs av våtmark. Sandvik tar särskild hänsyn till dessa områden och i relevanta fall i samarbete med myndigheterna.
ELFÖRBRUKNING
Förändring av elförbrukning relativt volym, 2004–2007. Diagrammet visar index jämfört med 2004. Volym defi nieras som fakturering justerad för struktur-, valuta- och priseffekter.
Technology 58 % I diagrammet ovan visas energiförbrukningen per anställd i olika länder vilket ger en viss indikation på
ENERGIFÖRBRUKNING
Förändring av koldioxid genererat från förbränning av fossila bränslen relativt volym, 2004–2007. Diagrammet visar index jämfört med 2004. Volym defi nieras som fakturering justerad för struktur-, valuta- och pris effekter.
| Indikatorer | 2007 | 2006* | 2005 |
|---|---|---|---|
| Förbrukning av vatten (tusen m3 ) |
4 500 | 4 600 | 3 800 |
| varav inköpt (tusen m3 ) |
3 500 | 3 300 | 3 300 |
| varav vatten från egna brunnar (tusen m3 ) |
500 | 500 | 400 |
| varav insamlat regnvatten (tusen m3 ) |
500 | 800 | 100 |
* Justerad sedan förra rapporttillfället.
| Indikatorer | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|
| Utsläpp av koldioxid (ton CO2)* | 554 000 | 484 000 *** | 434 000 |
| varav från förbränning av fossilt bränsle (ton CO2). Direkt |
215 000 | 198 000 *** | 180 000 |
| varav förbrukning av elenergi (ton CO2). Indirekt** |
339 000 | 286 000 | 254 000 |
* Exklusive utsläpp från transporter av råvaror och färdiga produkter samt resor.
** Utsläppen är beräknade med faktorer (International Energy Agency Dataservice) som tar hänsyn till vilken typ av primär energi som använts vid el-tillverkningen. Utsläppen inkluderar alltså även utsläpp för generering av elen.
*** Värden justerade sedan 2006 års redovisning.
| Indikatorer | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|
| Mängd avfall (ton)* | 171 000 | 150 000 | 140 000 |
| varav farligt avfall (ton) | 28 000 | 35 000 | 24 000 |
| varav avfall till deponi (ton) | 105 000 | 95 000 | 90 000 |
* Exklusive uppkommet metallskrot som återvinns internt eller externt.
Utsläppen från Sandviks verksamhet är av olika art. Ett av de viktigaste utsläppen som för närvarande prioriteras är utsläpp av koldioxid till luft. I tabellen och diagrammet intill visas utvecklingen av utsläpp av koldioxid.
Sandviks utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen var 215 000 ton (198 000), en ökning med 8 %. Struktureffekter från bolag förvärvade under året påverkade med 4 procentenheter. Resterande (4 procentenheter) var en följd av ökad förbränning av fossila bränslen. För jämförbara enheter var Sandviks utsläpp av kol dioxid från förbränning av fossila bränslen 207 000 ton.
Koncernens koldioxidutsläpp från användning av fossila bränslen var i relation till förändringen av försäljningsvolymen oförändrad jämfört med start året. Jämfört med 2006 har utsläppen minskat med 1 procentenhet.
Sandviks utsläpp av koldioxid från förbrukning av el var 339 000 ton (286 000), en ökning med 18 %. Ökningen påverkades av struktureffekter från bolag förvärvade under året med 14 procentenheter. Resterande (4 procentenheter) var en volymökning av elkonsumtionen. Rensat för struktur var Sandviks koldioxidutsläpp från elförbrukning 299 000 ton. Anledningen att ökningen koldioxidutsläpp från förbrukad el är större än ökningen av elförbrukningen är att Sandvik under året förvärvat enheter i länder där utsläppen per förbrukad MWh är avsevärt högre än tidigare genomsnittet för koncernen.
Av det totala avfallet utgörs 16 % av farligt avfall. I tabellen till vänster visas producerade avfallsmängder.
Sandviks sociala ansvar omfattar såväl medarbetarnas arbetsmiljö och anställningsvillkor som grundläggande respekt för mänskliga rättigheter och ett konstruktivt samhällsengagemang. Koncernens policy för socialt ansvar är en del av uppförandekoden och återfi nns på koncernens webbplats www.sandvik.se
Med utgångspunkt i policyn och identifi erade risker har Sandvik formulerat ett antal mål, framförallt avseende arbetsoch anställningsförhållanden på koncernens anläggningar. Målen, som fastställdes av koncernledningen i maj 2006, presenteras nedan. Målen har även preciserats i mer detaljerade sociala mål för respektive affärsområde.
I följande avsnitt redovisas utfallet relativt koncernens mål mätt med relevanta indikatorer och nyckeltal. Koncernens globala och lokala policies och processer samt lokal lagstiftning stödjer arbetet med att skapa förutsättningar för att arbets- och anställningsvillkor är förenliga med Sandviks uppförandekod.
Antalet anställda i Sandvik-koncernen och fördelningen av dessa i olika geografi ska områden återges i not 3 i årsredovisningen. Under året har 3 897 medarbetare lämnat Sandvik, vilket ger en personalomsättning på 9,7 %. Medeltalet anställda i de bolag som omfattas av hållbarhetsredovisningen var vid årets slut 40 291 (37 045).
Under 2006 tog koncernledningen beslut om att alla betydande produktions-, service- och distributionsenheter även skall certifi eras mot den internationella specifi kationen för arbetsmiljöledningssystem OHSAS 18001 eller motsvarande. Med betydande avses enheter med cirka 20 eller fl er anställda. I slutet av 2007 var 119 produktions- och distributionsenheter (80 %) certifi erade. Utöver detta var huvuddelen av koncernens service enheter certifi erade. Omkring hälften av de enheter som ej är certifi erade utgörs av nya förvärv under året. Under 2008 beräknas alla enheter vara certifi erade.
Tabellen nedan, ger en översikt över Sandviks resultat vad gäller hälsa och säkerhet.
Dödsfallet under året orsakades av en bilolycka.
Antalet olyckor och olycksfallsprocenten har sedan 2005 minskat med 19,7 respektive 36 % medan antalet förlorade arbetsdagar på grund av olyckor är ungefär detsamma. Målet är en minsk ning med 50 % innan slutet av 2008.
Sjukfrånvaron har minskat med 40 % sedan 2005. Målet är en minskning med 50 % innan slutet av 2010.
I tabellen nedan ges en jämförelse mellan antal olyckor och olycksfrekvens 2007 för de olika affärsområdena.
Ökad fokus på strukturerad uppföljning i form av utredningar och åtgärder när tillbud och olyckor sker syftar till att minska risken för framtida olyckor. Proaktiva åtgärder sätts in enligt samma koncept när risker observeras vid interna revisioner.
Många enheter stimulerar rapportering av tillbud, till exempel sätter mål att anmäla ett specifi cerat antal tillbud i förhållande till ett olycksfall. Från och med
| Indikatorer | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|
| Antal dödsfall på grund av olycka i arbetet | 1 | 2 | 0 |
| Antal olycksfall* | 827 | 980 | 1 030 |
| Olycksfallsfrekvens** | 10,3 | 13,2 | 16,1 |
| Antal inrapporterade tillbud | 3 179 | - | - |
| Förlorade arbetsdagar på grund av olycksfall | 12 603 | 14 897 | 12 715 |
| Förlorade arbetsdagar per anställd på grund av olycksfall | 0,31 | 0,40 | 0,40 |
| Total frånvaro (från planerat arbete) | 2,6 % | 2,7 % | 3,3 % |
| Sjukfrånvaro (arbetsrelaterad och annan orsak) | 2,4 % | 2,5 % | 4,0 % |
* Arbetsrelaterad olycka hos egen personal som resulterar i minst en dags frånvaro.
** Olycksfallsfrekvensen definieras som antal olyckor per miljoner arbetstimmar. Antagande: årsarbetstiden per anställd är 2 000 timmar.
| Indikatorer | Sandvik Tooling |
Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Övriga |
|---|---|---|---|---|
| Antal olycksfall* | 183 | 379 | 256 | 9 |
| Olycksfallsfrekvens** | 5,7 | 14,0 | 14,2 | 2,6 |
* Arbetsrelaterad olycka hos egen personal som resulterar i minst en dags frånvaro.
** Olycksfallsfrekvensen definieras som antal olyckor per miljoner arbetstimmar. Antagande: årsarbetstiden per anställd är 2 000 timmar.
| Förebyggande arbete/ | ||||
|---|---|---|---|---|
| Mottagare | Utbildning | Rådgivning | Riskkontroller | Behandling |
| Anställda | 3 | 3 | 3 | 3 |
| Anställdas familjer | 3 | 2 | 2 | 2 |
| Övriga invånare | 2 | 0 | 1 | 0 |
Anger antalet länder som Sandvik har program för inom respektive kategori.
| Kategori | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|
| Alla anställda | 17,0 | 17,0 | 17,0 |
| Interna styrelser och verkställande direktörer | 8,0 | 6,0 | 6,0 |
| Chefs-/arbetsledarbefattningar | 12,1 | 11,9 | 10,5 |
| Tjänstemän (exklusive chefer) | 28,0 | 28,7 | 30,4 |
| Verkstadsarbetare | 10,7 | 10,8 | 10,8 |
2007 har antal tillbud införts som en koncerngemensam indikator (se tabell, föregående sida). För att effektivisera arbetet med att minska antalet olyckor fi nns lokala skyddskommittéer. I Sandviks Värld beskrivs ett konkret exempel på hur antalet olyckor kan minskas.
I en del länder präglas samhället och arbetslivet av förekomsten av allvarliga smittsamma sjukdomar, exempelvis är HIV/AIDS ett betydande problem i framförallt södra Afrika. Sandvik har infört program med utbildning och råd om HIV/AIDS till medarbetare och deras familjer och i vissa fall även till andra invånare i närheten av Sandviks verksamhet. Inom ramen för programmet erbjuds även testmöjligheter samt gratis kondomer och antiretrovirala läkemedel. I södra Afrika har Sandvik omfattande
verksamhet i Sydafrika, Zambia och Zimbabwe. En sammanfattning av HIV/ AIDS-programmen i dessa länder återges i tabellen ovan.
Sandviks verksamheter i Tanzania och Ghana har inte lika omfattande program men verksamheten är under uppbyggnad.
Omkring 75 % av Sandviks anställda arbetar utanför Sverige. Med medarbetare i dotterbolag i fl er än 60 länder och med en rad olika nationaliteter och språk är mångfalden inom koncernen stor. En stor mångfald är en viktig förutsättning för att säkerställa att rätt kompetens är tillgänglig i rätt tid för de behov som fi nns inom Sandvik. Hög mångfald säkerställs genom att erbjuda samma förutsättningar och lika möjligheter för alla anställda oberoende av ålder, ras, hudfärg, nationalitet, religion, kön eller funktionshinder.
Andelen kvinnor inom Sandvik är fortfarande endast 17 %, vilket framgår av tabellen till vänster. Sandvik vill öka andelen kvinnor för att bli mer attraktiv som arbetsgivare för att säkerställa tillgången till kompetenta medarbetare i en framtid med ökad konkurrens om kvalifi cerad arbetskraft. Koncernledningen har därför satt som mål att öka andelen kvinnor till 25 % före slutet av 2010.
Fördelningen av medeltalet anställda inom olika geografi ska regioner och med hänsyn till kön framgår av not 3 i räkenskaperna i årsredovisningen. Övriga relevanta nyckeltal avseende fördelningen män och kvinnor framgår av tabellen ovan.
Vi har på uppdrag av Sandvik AB granskat Sandviks hållbarhetsredovisning 2007. Hållbarhetsredovisningen återfi nns på sidorna 19–20 och 82–89 i Sandviks Årsredovisning 2007 och på Sandviks webbplats www.sandvik.com/sustainability under rubriken GRI Index i form av fullständiga referenser till Global Reporting Initiatives (GRI) Sustainability Reporting Guidelines, G3, vilka tillämpas vid upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vårt uppdrag har bestått i att granska såväl kvalitativ som kvantitativ information i hållbarhetsredovisningen. Syftet med den granskningen är att vi skall uttala oss om huruvida vi funnit några omständigheter som tyder på att hållbarhetsredovisningen inte i allt väsentligt är upprättad enligt nedan angivna kriterier. Granskningen har utförts i enlighet med FAR SRS rekommendation RevR 6 Oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning och AccountAbilitys AA1000 Assurance Standard.
I enlighet med AA1000 Assurance Standard bekräftar vi att vi är oberoende från Sandvik AB och opartiska i förhållandet till Sandviks intressenter.
Sandviks verkställande ledning ansvarar för det löpande arbetet med hållbar utveckling utifrån perspektiven ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar samt för hållbarhetsredovisningen. Vår uppgift är att uttala oss om hållbarhetsredovisningen baserat på vår utförda granskning.
Hållbarhetsredovisningen är upprättad utifrån tillämpliga delar av Sustainability Reporting Guidelines, G3, utgivna av Global Reporting Initiative (GRI) samt de av Sandvik specifi kt framtagna och angivna redovisnings- och beräkningsprinciperna, Fair Play Reporting, vilka tillsammans utgör de kriterier mot vilka vår granskning genomförts.
Granskningen har bland annat omfattat:
På förhand tillkännagivna besök vid åtta av Sandviks anläggningar i Tjeckien, Tyskland, USA, Sydafrika, Sverige, Italien och Indien. Intervjuer med ledningen och nyckelpersoner i syfte att säkerställa att väsentliga förhållanden är beaktade i hållbarhetsredovisningen och att hållbarhetsrelaterad data rapporterats på ett i allt väsentligt enhetligt sätt och överensstämmer med fastställda principer.
Genomgång på stickprovsbasis av underliggande dokumentation som legat till grund för hållbarhetsinformation och data i hållbarhetsredovisningen.
Det har vid vår granskning inte framkommit några omständigheter som tyder på att Sandviks hållbarhetsredovisning 2007 inte i allt väsentligt är upprättad enligt de angivna kriterierna.
KPMG Bohlins AB Sandviken den 19 februari 2008
Caj Nackstad Åse Bäckström Auktoriserad revisor Specialistledamot FAR SRS
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för Sandvik-koncernen och bidrar till affärsnyttan och aktieägarvärdet i företaget.
Sandvik AB är ett publikt bolag, noterat på OMX Nordiska Börsen Stockholm och har cirka 89 000 aktieägare. Sandvik AB har sitt säte i Sandviken, Sverige och är moderbolag i Sandvik-koncernen. Sandvik AB har dotterbolag i cirka 60 länder. Verksamheten är global med en närvaro i 130 länder och antalet medarbetare uppgår till cirka 47 000. Sandvik skall vara det självklara förstahandsvalet för kunderna och skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressenter – framförallt kunder, aktieägare och medarbetare. Samtidigt skall Sandvik uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att skapa en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och verkställande ledning. Bolagsstyrning, eller Corporate Governance, omfattar koncernens styroch ledningssystem. Ett viktigt led i bolagsstyrningen är också kopplingen till Sandviks riskhantering enligt ERMmodellen och till ersättningsformer till
ledande befattningshavare. Bolagsstyrningsrapporten är inte en del av årsredovisningen och har inte reviderats av Sandviks externa revisorer.
Bolagsstyrningen inom Sandvik baseras på tillämplig lagstiftning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning och interna riktlinjer. För ytterligare information om den svenska bolagskoden och information om årsstämma med mera hänvisas till Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings webbplats, www.bolagsstyrning.se
Information om aktieägare och aktieinnehav fi nns på sidorna 4–5 (avsnittet om Sandvik-aktien).
Enligt Sandviks bolagsordning är bolagets fi rma Sandvik Aktiebolag. Aktiekapitalet uppgår till 1 423 544 610 kronor och antalet aktier till 1 186 287 175. Varje aktie har en röst vid omröstning på bolagsstämma. Bolagets styrelse skall, till den del den utses av bolagsstämma, bestå av lägst fem och högst åtta ledamöter med högst fem suppleanter. Antalet revisorer skall vara lägst två och högst tre med samma antal suppleanter för dem.
Stämman kan också utse en revisor, utan suppleant, om stämman till revisor utser ett registrerat revisionsbolag. Bolagets räkenskapsår är kalenderår och bolagsstämman skall hållas i Sandviken eller Stockholm.
För bolagsordningen i sin helhet, se www.sandvik.se
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämma fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll fi nns publicerat på bolagets webbplats, www.sandvik.se
Vid årsstämman den 26 april 2007 deltog aktieägare som representerade 52,3 % av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Sven Unger valdes till ordförande för årsstämman. Stämman beslutade om utdelning av 3,25 kronor per aktie för år 2006 samt genom utskiftning ytterligare 3,00 kronor per aktie. Lars Pettersson, verkställande direktör och koncernchef, kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2006 och utvecklingen under det första kvartalet 2007. Han redogjorde även för koncernens affärsidé och framtida strategiska utveckling. Till styrelseledamöter omvaldes Georg Ehrnrooth, Clas Åke Hedström, Sigrun Hjelmquist, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén och Lars Pettersson. Clas Åke Hedström valdes till styrelsens ordförande. Perso nalorganisationerna har utsett Tomas
Kärnström och Göran Lindstedt till ordinarie styrelseledamöter och Mette Ramberg och Bo Westin till suppleanter. Anders Nyrén är styrelsens vice ordförande. Årsstämman godkände styrelsens förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare.
I enlighet med bolagsstämmans beslut har Sandvik en valberedning. De för bolaget kända fyra största aktieägarna utser en ledamot vardera och dessa samt styrelsens ordförande utgör valberedning. Valberedningen skall ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag på antal styrelseledamöter, förslag på arvode till styrelseledamöterna och revisorerna, förslag på styrelse och styrelseordförande samt förslag på hur en valberedning skall utses inför årsstämman jämte dess uppdrag.
Sammansättningen av valberedningen skall offentliggöras så snart den är utsedd, dock senast sex månader före stämma.
Valberedningen, som inför årsstämman 2007 bestod av Carl-Olof By, ordförande (Industrivärden), Curt Källströmer (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Staffan Grefbäck (Alecta Pensionsförsäkring), Marianne Nilsson (Swedbank Robur Fonder) och Clas Åke Hedström (Sandviks ordförande), hade tre sammanträden. Valberedningen hade genom Sandviks styrelse ordförande erhållit information om styrelsens egen utvärdering. Valberedningen har diskuterat de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Frågan om jämnare könsfördelning har därvid särskilt uppmärksammats.
Valberedningen har kommit fram till att den nuvarande storleken på styrelsen, åtta ledamöter, är den mest lämpliga och att den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på styrelsen till följd av bolagets läge och framtida inriktning.
Valberedningen föreslog omval av Hanne de Mora, Georg Ehrnrooth, Sigrun Hjelmquist, Fredrik Lundberg, Egil Myklebust, Anders Nyrén, Lars Pettersson och Clas Åke Hedström, ordförande.
Valberedning inför årsstämma 2008 Inför årsstämman den 29 april 2008 utgörs valberedningen av Carl-Olof By, ordförande (Industrivärden), Curt Källströmer (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Staffan Grefbäck (Alecta Pensionsförsäkring), Marianne Nilsson (Swedbank Robur Fonder) och Clas Åke Hedström (Sandviks ordförande).
Valberedningen skall ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till styrelseledamöterna och revisorerna, förslag till styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag till hur en valberedning skall utses inför årsstämman 2009 jämte dess uppdrag.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall fortlöpande be döma bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.
Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs genom en skriftlig instruktion.
Styrelsens viktigaste uppgifter är att:
Sandviks styrelse består av åtta ledamöter till den del den utses av årsstämman. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes vid årsstämman 2007 Georg Ehrnrooth, Clas Åke Hedström,
Sigrun Hjelmquist, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén och Lars Pettersson. Clas Åke Hedström, som utsågs till styrelsens ordförande, har tidigare varit verkställande direktör och koncernchef i bolaget (1994–2002). Verkställande direktören och koncernchefen Lars Pettersson är anställd i bolaget. Clas Åke Hedström och Lars Pettersson är inte oberoende i förhållande till bolaget enligt koden. Anders Nyrén är verkställande direktör i Industrivärden. Fredrik Lundberg är styrelseledamot i Industrivärden. Industrivärden har drygt 11 % av rösterna i Sandvik. Anders Nyrén och Fredrik Lundberg är enligt koden ej att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Övriga fyra ledamöter valda av stämman är oberoende i förhållande till Sandvik och bolagets stora aktieägare. Styrelsen uppfyller därmed kravet på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även skall vara oberoende av bolagets större aktieägare och av de som är oberoende av bolaget och större ägare fi nns erforderlig erfarenhet av börsbolag.
Sandviks chefsjurist Bo Severin är styrelsens sekreterare och sekreterare i ersättnings- och revisionsutskotten samt i valberedningen.
| Ledamot | utskottet | Styrelse Revisions- Ersättnings- utskottet |
|
|---|---|---|---|
| Antal möten | 8 | 5 | 4 |
| Georg Ehrnrooth | 7 | 4 | |
| Clas Åke Hedström | 8 | 4 | |
| Sigrun Hjelmquist | 8 | 5 | |
| Fredrik Lundberg | 8 | 5 | |
| Hanne de Mora | 8 | ||
| Egil Myklebust | 7 | 4 | |
| Anders Nyrén | 7 | 5 | |
| Lars Pettersson | 8 | ||
| Tomas Kärnström | 8 | ||
| Göran Lindstedt | 7 | ||
| Mette Ramberg | 7 | ||
| Bo Westin | 7 |
För övriga upplysningar om styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 96–97.
Styrelsens arbetsordning med instruktion för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör och för ekonomisk rapportering upp dateras och fastställs årligen. Uppdateringen baseras bland annat på den utvärde ring av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategi för affärs verksamheten, förvärv och väsentliga investe ringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar. Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott.
Under året har styrelsen sammanträtt åtta gånger. Styrelsen har behandlat strategifrågor relaterade till affärsområdenas verksamhet. Samtliga tre affärsområdesledningar har presenterat mål och strategier och styrelsen har besökt Sandvik Toolings enhet i Gimo, Sandvik Mining and Constructions enhet i Tammerfors, Finland, samt Sandvik Materials Technologys enhet i Hallstahammar.
Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal som till exempel ersättarplanering och ersättningsvillkor. Beslut har fattats avseende investeringar, förvärv och avyttringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till var och en av de stämmovalda externa styrelseledamöterna till 425 000 SEK. Till
ordföranden utgår 1 275 000 SEK och till vice ordföranden 850 000 SEK. Utöver detta har 100 000 SEK utgått per ledamot i revisionsutskottet och 50 000 SEK per ledamot i ersättnings utskottet, sammanlagt 450 000 SEK. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 55–56.
Utvärdering av styrelsens ledamöter För att säkerställa att styrelsen uppfyller de krav som erfordras genomförs en systematisk och strukturerad process för att utvärdera styrelsens arbete och dess ledamöter. Utvärderingarna sker individuellt avseende styrelsens arbete och behov av erfarenhet och kompetens. Resultatet av utvärderingarna diskuteras gemensamt i styrelsen. Styrelsens ordförande redogör för resultatet vid möte med valberedningen.
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner. Utskottens uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Enligt styrelsens arbetsordning skall ersättningen till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet utifrån de principer som fastställts av årsstämman. Ledamöterna i ersättnings utskottet var 2007 styrelsens ordförande Clas Åke Hedström (ordförande i ersättningsutskottet), Georg Ehrnrooth och Egil Myklebust.
Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för bolags ledningen.
Ersättningar till koncernens verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättnings utskottets rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sidorna 55–56.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2007 vid fyra tillfällen.
Revisionsutskottets ledamöter är Anders Nyrén (ordförande), Sigrun Hjelmquist och Fredrik Lundberg. Utskottet hade fem möten under 2007 i vilka bolagets externa revisorer och företrädare för företagsledningen men ej verkställande direktören har deltagit. Områden som revisionsutskottet behandlat har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets interna och externa revision. Andra områden som behandlats av utskottet är koncernens implementering av systematiska processer för riskhantering, redovisningsregler, skatter, fi nansverksamhet, försäkrings- och pensions frågor.
På ordinarie bolagsstämma 2004 valdes KPMG Bohlins AB, med huvudrevisor Caj Nackstad, till bolagets externa revisorer för en fyraårsperiod fram till och med årsstämman 2008.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelsen. Denna utgör en rekommendation till aktieägarna inför deras beslut på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen och god revisionssed, vilket innebär att revisionen planeras och genomförs på basis av kunskap om Sandvik-koncernens verksamhet, aktuella utveckling och strategier. Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och börsens krav på information i årsredovisningen, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt ekonomisk kontroll.
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik ABs styrelse.
De externa revisorernas oberoende regleras genom en särskild instruktion beslutad i revisionsutskottet, i vilken anges inom vilka områden de externa revisorerna får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Enligt revisorslagen är revisorerna skyldiga att löpande pröva sitt oberoende.
För information om arvoden till revisorer se sidan 58, not 3.7.
Se www.sandvik.se för information om koncernens operativa organisation och verksamhet.
De tre affärsområdena Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology utgör Sandviks operativa struktur. Affärsområdescheferna, som rapporterar till verkställande direktören för Sandvik AB, har ansvar för affärsverksamheten inom respektive affärsområde. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden eller kundsegment. Affärsområdena har interna styrelsemöten där verkställande direktören för Sandvik AB fungerar som ordförande. Förutom affärsområdeschefen och affärsområdets ekonomichef deltar Sandvik ABs två vice
verkställande direktörer, koncernens affärscontroller och chefsjurist normalt vid dessa sammanträden.
Koncernledningen består av verkställande direktören, de två vice verkställande direktörerna och de tre affärsområdescheferna. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens fi nansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning samt andra strategiska frågor. Koncernen har elva koncernfunktioner vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomi, fi nans, IT, information, intern kontroll, juridik, personal, skatter samt investerar kontakter, immateriella rättigheter och patent och varumärken. Immateriella rättigheter och patent och varumärken hanteras som ett helägt bolag i koncernen. Utöver koncernledning, affärs områden och koncernfunktioner fi nns ett antal kommittéer som har till uppgift att koordinera koncerngemensamma strategiska områden som miljö och arbetsmiljö, forskning och utveckling, inköp, IT, fi nans och personal.
Verkställande direktören och övrig koncernledning presenteras på sidan 98. För principer, ersättningar och andra arvoden till koncernledningen, se sidorna 55–56, not 3.5.
I samtliga länder där Sandvik har dotterbolag fi nns en landchef. Landchefens uppgift är bland annat att representera Sandvik gentemot myndigheter i landet, ansvara för koncer növergripande frågor, samordna koncerngemensamma processer och säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För varje land har en medlem av koncernledningen utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Denne fungerar i de fl esta fall som styrelseordförande i de lokala styrelserna och har som uppgift att bland annat genom landchefen säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
Sandvik är ett förvärvsintensivt företag som under den senaste 10-årsperioden genomfört ett 50-tal företagsförvärv. Under de senaste två åren har 12 nya bolag förvärvats med cirka 3 000 anställda och en sammanlagd omsättning på över 5 miljarder kronor (vid förvärvstillfället). Förvärv svarar således för en betydande andel av Sandvik-koncernens tillväxt.
En snabb och väl genomförd integration av nya bolag i Sandvik är av största vikt. Förvärvets affärsmässiga synergier måste säkerställas. Integrationen omfattar även lednings- och personalfrågor, införlivandet i Sandviks administrativa rutiner och värderingar med kärnvärdena Open Mind, Fair Play och Team Spirit.
Integrationen säkerställs i tre steg. I den initiala förvärvssituationen, innan förhandlingar slutförts och förvärvet genomförts, analyseras och bereds väsentliga integrationsaspekter. Direkt när ett förvärv genomförts tillsätts en integrationsgrupp som planerar och genomför integrationen inom olika områden. Slutligen införlivas det nya bolaget i Sandviks administrativa rutiner och den nya personalen utbildas i Sandviks regler och värderingar. Häri ingår även den fi nansiella rapporteringen, vilket medger tidig konsolidering i Sandviks ekonomiska rapportering och koncernredovisning.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för ledning och intern kontroll.
Riktlinjerna för Sandviks verksamhet fi nns samlade i The Power of Sandvik. Innehållet utgörs bland annat av:
The Power of Sandvik utgör basen för koncernens process för intern kontroll och riskhantering samt information och kommunikation.
Alla anställda i koncernen skall följa riktlinjerna i The Power of Sandvik. Varje chef inom koncernen ansvarar för att säkerställa att uppförandekoden, riktlinjer och instruktioner efterlevs.
Uppförandekoden avser Sandviks interna verksamhet, företagets roll i samhället samt företagets förhållningssätt gentemot kunder, anställda, leverantörer och ägare. Koden baseras på grundläggande värderingar för ett ansvarsfullt företagande, mänskliga rättig heter, arbetsvillkor och miljö såsom de beskrivs i OECDs riktlinjer för multi nationella företag samt tillämpliga lagar och förordningar. För att säkerställa att dessa riktlinjer och värderingar återspeglas i Sandviks faktiska handlingar, sker uppföljning och kontroll genom självutvärdering, rapportering av nyckel tal samt kvartalsvis avrapportering till koncernledningen och styrelsen. En kommitté med
representanter från koncernledningen anordnar regelbundet seminarier med koncernens chefer runt om i världen där uppförandekoden beskrivs, diskuteras och omvandlas i lokala handlingsplaner.
En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt.
Koncernens riskhantering följer den ERM-modell som beskrivs närmare på sidan 21 och är integrerad i den löpande planeringen, uppföljningen och kontrollen inom ramen för den strategiska och operativa styrningen. Mål sättningen med den integrerade risk hanteringen är:
Sandvik har en organisation som medger ett kontinuerligt arbete med att underhålla den interna kontrollen för fi nansiell rapportering i enlighet med det så kallade COSO regelverkets fem komponenter. De båda komponenterna kontrollmiljö och riskhantering har beskrivits på föregående sida. Arbetet med de tre övriga komponenterna kontrollaktiviteter, information och uppföljning beskrivs på föregående sida.
Kontrollaktiviteter fi nns implementerade inom alla områden som påverkar den fi nansiella rapporteringen. Inom affärsoch produktområden ansvarar controllers för att upprätthålla den interna kontrollen inom respektive område. De följer upp verksamheten genom analytiska kontroller såsom trend analyser, prognos- och budgetuppföljning, resultat- och balansanalyser samt genom redovisningsmässiga avstämningar. Resultatet av detta arbete återrapporteras löpande till respektive ledning och till berörda koncernstaber. Koncernens stabsfunktioner följer löpande upp sina respektive ansvarsområden för att identifi era potentiella risker och felaktigheter och samverkar om så behövs med affärsområden och rapporterande enheter. De staber som har särskilt ansvar för intern kontroll avseende fi nansiell rapportering är Group Financial Control, Group Business Control och Group Assurance.
Styrelsen erhåller regelbundet fi nansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar alla kvartalsbokslut samt årsbokslutet innan dessa publiceras och följer upp den granskning av intern kontroll som utförs av Group Assurance och de externa revisorerna.
Sandvik har även ett system med in terna styrelsemöten för olika enheter, med en formell agenda som inkluderar fi nansiell information, uppföljning och beslut.
Styrande dokument såsom policies och instruktioner uppdateras löpande på bolagets intranät som fi nns tillgängligt för alla medarbetare. Även rapporteringskrav uppdateras på bolagets intra nät och kommuniceras genom formella och informella kanaler samt på återkommande möten och konferenser.
Information till externa parter kommuniceras löpande på Sandviks webbplats där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten. Därutöver fi nns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation.
För den löpande uppföljningen av den fi nansiella informationen på de olika enheterna ansvarar ytterst respektive verksamhetschef. Därutöver görs uppföljning på affärsområdesnivå, av koncernstaber, företagsledning och slutligen av styrelsen.
Koncernfunktionen Group Assurance har till uppgift att löpande följa upp hur väl den interna kontrollen, bolagsstyrningen och riskhanteringen fungerar. Under 2007 genomförde Group Assurance ett antal uppföljningar av väsentliga enheter och processer. Dessa rapporteras löpande till revisionsutskottet, koncern- och affärsområdesledningarna.
Group Assurance utvärderar på uppdrag av styrelsen och revisionsutskottet för Sandvik AB att koncernen har en väl fungerande bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering.
Syftet med Group Assurance verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att utvärdera om det fi nns en väl fungerande riskhantering och interna kontroller, kvalitetssäkra internkontrollerna och genom att rekommendera förbättringar av bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering. Group Assurance oberoende säkerställs genom avrapportering till revisions utskottet. Funktionellt rapporterar chefen för Group Assurance till Sandviks vice verkställande direktör för ekonomi och fi nans.
Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policies för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat fi nansiell rapportering, efterlevnad av uppförandekoden och IT. Granskningen resulterar i åtgärder och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och revisionsutskottet.
Clas Åke Hedström, f 1939. Ordförande sedan 2002, styrelseledamot sedan 1994. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB 1994–2002, chef för affärsområde Sandvik Tooling 1980–1994 och olika positioner inom Sandvik Coromant 1965–1980. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelse ledamot i AB SKF. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 225 000.
Lars Pettersson, f 1954. Styrelseledamot sedan 2002. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör teknisk fysik, fi losofi e doktor h. c. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2002, vice verkställande direktör och chef för affärsområde Sandvik Specialty Steels 2000–2002, olika positioner inom produktion och ledning i Sandvik 1978–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelseledamot i Skanska AB, Teknikföretagen och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 113 443.
Georg Ehrnrooth, f 1940. Styrelseledamot sedan 1997. Utbildning och arbetslivserfarenhet: diplomingenjör, teknologie doktor h. c. Verkställande direktör för Metra Oyj (nuvarande Wärtsilä Oyj Abp) 1991–2000, verkställande direktör Lohja Oyj Abp 1979–1991, olika positioner inom produktion och ledning i Wärtsilä Oyj Abp 1965–1979. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelseordförande i Sampo plc, styrelseledamot i Oy Karl Fazer Ab och Nokia Oyj. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 55 000.
Sigrun Hjelmquist, f 1956. Styrelseledamot sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör, teknologie licentiat. Styrelseordförande och partner i Sight Executive Group sedan 2005, partner i BrainHeart Capital AB 2000–2005, verkställande direktör för Ericsson Components AB 1998–2000, diverse befattningar inom Ericsson koncernen 1979–1998. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelseledamot i Svenska Handelsbanken AB, E.ON Sverige AB, RAE Systems Inc., Audiodev AB, Micronic Laser Systems AB, Silex AB, Seamless Distribution AB och Symsoft AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 5 000.
Fredrik Lundberg, f 1951. Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör, civilekonom, ekonomie doktor h. c., teknologie doktor h. c. Verksam inom L E Lundbergföretagen AB sedan 1977 och koncernchef sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelseordförande i Cardo AB, Holmen AB, Hufvudstaden AB, samt styrelseledamot i Svenska Handels banken AB, AB Industrivärden, L E Lundbergföretagen AB och NCC AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 3 300 000, via L E Lundbergföretagen AB 12 900 000, via AB Industrivärden 136 431 200.
Anders Nyrén, f 1954. Styrelseledamot sedan 2002, vice ordförande. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilekonom, MBA. Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, vice verkställande direktör, ekonomi och fi nans i Skanska AB 1997–2001, olika ledande befattningar i AB Wilhelm Becker, STC Scandinavian Trading Co AB, STC
Venture AB, OM International AB, Securum AB och Nordbanken 1979–1997. Nuvarande styrelseuppdrag: ordförande i Aktiemarknadsbolagens Förening och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, vice ordförande i Svenska Handelsbanken, styrelseledamot i Ericsson, Industrivärden, SCA, Skanska, SSAB och Ernströmgruppen. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 4 500.
Egil Myklebust, f 1942. Styrelseledamot sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: jur. kand. Koncernchef i Norsk Hydro 1991–2001, verkställande direktör Næringslivets hovedorganisasjon 1989–1990, verkställande direktör i Norsk Arbeidsgivareforening 1987–1988, olika ledande positioner inom Norsk Hydro 1971–1987, Consultant, The National Insurance Administration 1968–1971. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelseordförande i SAS och styrelseledamot i University Board (University of Oslo). Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Hanne de Mora, f 1960. Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilekonom, magistergrad i Business Administration från IESE, Barcelona. En av grundarna och ägarna, tillika styrelse ordförande i managementbolaget a-connect (group) ag sedan 2002, partner i McKinsey & Company Inc. 1989–2002, olika befattningar inom brand management och controlling inom Procter & Gamble 1986–1989. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelse ledamot i Tomra Systems ASA. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 0.
Tomas Kärnström, f 1966. Styrelseledamot sedan 2006 (Arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: huvudskyddsombud Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986. Nuvarande styrelseuppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 2 865.
Göran Lindstedt, f 1942. Styrelseledamot sedan 1989 (Arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: löntagarkonsult. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1965. Nuvarande styrelseuppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 9 460.
Bo Westin, f 1950. Styrelseledamot sedan 1999 (Arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: ordförande i Metallklubben, Sandvik Rotary Tools AB i Köping, olika operatörsbefattningar inom Sandvik Mining and Construction sedan 1973, Volvo Köpingverken 1971–1972, Köpings Mekaniska verkstad 1968–1970. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelse ledamot i Sandvik Rotary Tools. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Mette Ramberg, f 1961. Styrelseledamot sedan 2006 (Arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör NTH Norge, Forskningsingenjör sedan 1997. Nuvarande styrelse uppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 825.
Percy Barnevik, hedersordförande, f 1941. Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Caj Nackstad, f 1945. Huvudansvarig, auktoriserad revisor, KPMG. Andra revisionsuppdrag i Bilia, Billerud, Skanska, LKAB, Axel Johnson AB och Wallenius. Nuvarande styrelseuppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 0.
Bo Severin, f 1955. Sekreterare i Sandviks styrelse sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: jur. kand. Chefs jurist i Sandvik AB. Nuvarande styrelseuppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 12 333.
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier avser 1 januari 2008.
Lars Pettersson, f 1954. Styrelseledamot sedan 2002. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör, teknisk fysik, fi losofi e doktor h. c. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2002, vice verkställande direktör och chef för affärsområde Sandvik Specialty Steels 2000-2002, olika positioner inom produktion och ledning i Sandvik 1978–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelseledamot i Skanska AB, Teknikföretagen och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 113 443; personaloptioner: – .
Peter Larson, f 1949. Vice verkställande direktör Sandvik AB sedan 2002 samt ansvarig för IT sedan 2004 och för HR sedan december 2007. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilekonom. Vice verkställande direktör och ansvarig för IT Sandvik AB 2004–2007, vice verkställande direktör och CFO Sandvik AB 2002–2004, vice verkställande direktör Kanthal 1992–2000, administrativ chef, Uddeholm Tooling 1989–1992, controllerbefattningar inom Härnösands Grafi t AB, Kanthal AB och Asea/ABB mellan 1974–1989. Nuvarande styrelseuppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 22 325; personaloptioner: 10 000.
Per Nordberg, f 1956. Vice verkställande direktör och CFO, Sandvik AB sedan 2004. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilekonom. CFO, OMX 2002–2004, Group Treasurer, AstraZeneca Plc 1999–2002, Group Treasurer, Astra 1995–1999, olika ledande ekonombefattningar inom Atlas Copco 1981–1994. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelseledamot i Första AP Fonden. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 500; personaloptioner: – .
Anders Thelin, f 1950. Chef för affärs område Sandvik Tooling sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör. Olika positioner inom FoU, produktion och ledning inom Sandvik Coromant 1976–2000. Nuvarande styrelseuppdrag: styrelse ledamot i
Haldex AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 15 918; personaloptioner: 5 000.
Lars Josefsson, f 1953. Chef för affärsområde Sandvik Mining and Construction sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör, teknisk fysik. Verkställande direktör, ABB STAL/ALS-TOM Sweden AB 1998–2003. Nuvarande styrelseuppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 25 000; personaloptioner: 5 000.
Peter Gossas, f 1949. Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 2001. Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör. Avesta Polarit 1986–2001, SSAB 1974–1986. Nuvarande styrelseuppdrag: – . Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 120; personaloptioner: 5 000.
Affärsutveckling och IT Peter Larson Business Control Andreas Burman Financial Control Björn Wahlborg Finans Anders Örbom Group Assurance Heléne Gunnarson Immateriella rättigheter Henrik Hägglöf Information Anders Wallin Investor Relations Jan Lissåker Juridik Bo Severin Skatter och fi nansiella projekt Thomas B. Hjelm
Personal Carina Malmgren Heander (t.o.m. 14/11 2007), Peter Larson (fr.o.m. 4/12 2007)
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier och personaloptioner avser 1 januari 2008.
| 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fakturerad försäljning, MSEK | 86 338 | 72 289 | 63 370 | 54 610 | 48 810 | 48 700 | 48 900 | 43 750 | 39 300 | 42 400 | |
| Förändring, % | +19 | +14 | +16 | +12 | 0 | 0 | +12 | +11 | -7 | +24 | |
| varav organisk, % | +18 | +14 | +14 | +15 | +5 | -7 | +3 | +12 | -8 | +1 | |
| varav struktur, % | +3 | +1 | -1 | -1 | +2 | +10 | +1 | -4 | -1 | +22 | |
| varav valuta, % | -2 | -1 | +3 | -2 | -7 | -3 | +8 | +3 | +2 | +1 | |
| Rörelseresultat, MSEK | 14 394 | 12 068 | 9 532 | 7 578 | 4 967 | 5 771 | 6 103 | 6 327 | 4 425 | 4 595 | |
| % av fakturering | 17 | 17 | 15 | 14 | 10 | 12 | 12 | 14 | 11 | 11 | |
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader, MSEK | 12 997 | 11 113 | 8 819 | 6 877 | 4 187 | 5 063 | 5 606 | 5 804 | 5 465 | 3 935 | |
| % av fakturering | 15 | 15 | 14 | 13 | 9 | 10 | 11 | 13 | 14 | 9 | |
| Årets koncernresultat, MSEK | 9 594 | 8 107 | 6 392 | 5 111 | 2 788 | 3 436 | 3 688 | 3 712 | 3 620 | 2 095 | |
| Eget kapital, MSEK | 29 823 | 27 198 | 24 507 1) 23 551 1) 21 440 | 23 205 | 23 972 | 23 019 | 20 109 | 18 621 | |||
| Soliditet, % | 35 | 41 | 41 | 46 | 46 | 48 | 50 | 55 | 52 | 47 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,0 | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,3 | 0,3 | 0,4 | |
| Kapitalomsättningshastighet, % | 112 | 115 | 112 | 108 | 98 | 97 | 102 | 104 | 95 | 104 | |
| Likvida medel, MSEK | 2 006 | 1 745 | 1 559 | 1 720 | 1 972 | 2 175 | 2 258 | 2 097 | 2 369 | 1 800 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 34,4 | 31,8 | 27,4 | 21,7 | 12,8 | 14,9 | 15,5 | 17,3 | 12,4 2) | 11,9 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 27,0 | 27,6 | 23,7 | 20,5 | 13,4 | 15,4 | 17,4 | 20,3 | 15,1 2) | 16,3 | |
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 5 399 | 4 801 | 3 665 | 2 967 | 3 153 | 2 357 | 2 627 | 2 087 | 1 875 | 2 811 | |
| Investeringar totalt, MSEK | 10 068 | 6 081 | 3 950 | 3 278 | 3 260 | 5 066 | 4 083 | 2 670 | 2 233 | 3 202 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten, MSEK | 5 476 | 8 170 | 7 266 | 5 322 | 6 421 | 7 190 | 5 093 | 4 476 | 3 394 | 3 919 | |
| Kassafl öde, MSEK | 179 | 357 | -380 | -207 | -104 | 48 | 73 | -334 | 577 | -791 | |
| Antal anställda 31/12 | 47 123 | 41 743 | 39 613 | 38 421 | 36 930 | 37 388 | 34 848 | 34 742 | 33 870 | 37 520 |
1) Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel. 2) Exklusive jämförelsestörande poster.
| DATA PER AKTIE, SEK (Från 2004 enligt IFRS. Dessförinnan enligt tidigare redovisningsprinciper. Alla historiska belopp är omräknade med hänsyn till split 5:1.) | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 | 1998 | |
| Resultat1) | 7,65 | 6,45 | 4,95 | 3,85 | 2,20 | 2,70 | 2,85 | 2,85 | 2,80 | 1,60 |
| Resultat efter utspädning 2) | 7,65 | 6,45 | 4,90 | 3,75 | 2,15 | 2,70 | 2,85 | 2,80 | 2,75 | 1,60 |
| Eget kapital | 24,10 | 22,00 | 19,80 | 18,30 | 17,20 | 18,60 | 19,10 | 17,80 | 15,50 | 14,40 |
| Utdelning (2007 enligt förslag) | 4,00 | 3,25 | 2,70 | 2,20 | 2,10 | 2,00 | 1,90 | 1,80 | 1,60 | 1,40 |
| Direktavkastning 3), % | 3,6 | 3,3 | 3,6 | 4,1 | 4,2 | 5,2 | 4,2 | 4,0 | 3,0 | 5,0 |
| Utdelningsandel 4), % | 52 | 50 | 55 | 57 | 94 | 73 | 66 | 63 | 57 | 86 |
| Börskurser Sandvik-aktien, årshögsta | 150,50 | 106,00 | 79 | 56 | 50 | 52 | 49 | 62 | 56 | 50 |
| årslägsta | 95,75 | 70,50 | 54 | 46 | 35 | 38 | 35 | 36 | 27 | 27 |
| vid årets slut | 111,25 | 99,50 | 74 | 54 | 50 | 39 | 45 | 45 | 54 | 28 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 235,2 | 1 250,1 | 1 250,1 | 1 255,1 | 1 293,5 | 1 293,5 | 1 293,5 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 216,9 | 1 255,8 | 1 250,1 | 1 252,5 | 1 277,6 | 1 293,5 | 1 293,5 | 1 293,5 |
| P/E-tal 5) | 14,5 | 15,4 | 15,0 | 13,9 | 22,1 | 14,2 | 15,6 | 15,9 | 19,1 | 17,4 |
| Börskurs i % av eget kapital 6) | 462 | 452 | 374 | 293 | 288 | 209 | 235 | 255 | 344 | 196 |
3) Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut. 4) Utdelning dividerad med resultat per aktie.
1) Årets resultat per aktie. 2) Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående konvertibelprogram.
5) Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie. 6) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie.
Kompletterande definitioner, se sidan 52.
| FAKTURERING | RÖRELSERESULTAT OCH RÖRELSEMARGINAL | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2005 | 2007 | 2006 | 2005 | |||||
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | ||
| Sandvik Tooling | 24 732 | 22 477 | 20 847 | 5 989 | 24 | 5 191 | 23 | 4 420 | 21 | |
| Sandvik Mining and Construction | 33 073 | 25 001 | 20 560 | 4 979 | 15 | 3 672 | 15 | 2 654 | 13 | |
| Sandvik Materials Technology | 22 486 | 19 337 | 17 003 | 2 435 | 11 | 2 324 | 12 | 1 729 | 10 | |
| Seco Tools* | 6 011 | 5 436 | 4 919 | 1 491 | 25 | 1 266 | 23 | 1 100 | 22 |
* I Sandvik-koncernen ingår Seco Tools, e n fristående och börsnoterad företagsgrupp som marknadsför verktyg för metallbearbetning.
Årsstämma hålls tisdagen den 29 april 2008 kl. 17.00 på Jernvallen, Sandviken.
Aktieägare, som vill delta i årsstämman, skall anmäla detta till bolaget under adress Sandvik AB, Koncernstab Juridik, 811 81 Sandviken, per telefax 026- 26 10 86, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09.00–12.00 och 13.00–16.00 eller via Internet på koncernens svenska webbplats (www.sandvik.se). Anmälan skall vara Sandvik AB tillhanda senast onsdagen den 23 april 2008. För att få rätt att delta måste aktieägare också onsdagen den 23 april 2008 vara införd i den av VPC AB förda aktieboken.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste onsdagen den 23 april 2008 hos VPC tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att äga rätt att delta i stämman. Observera att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar banks aktieägardepå och/ eller handlar via Internet.
Vid anmälan skall namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt, bör denna insändas före årsstämman.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning för år 2007 lämnas med 4,00 kronor per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås måndagen den 5 maj 2008. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna sändas ut torsdagen den 8 maj 2008. Utdelningen skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med fl era. För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Sandviks Årsredovisning för 2007 omfattar den formella fi nansiella redovisningen, det vill säga förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, noter etc., och trycks i en mindre upplaga för aktieägare som beställt denna. Den allmänna informationen, som tidigare ingått i Årsredovisningen, trycks nu separat som Sandviks Värld och distribueras till alla aktieägare. Den formella Årsredovisningen är tillgänglig på koncernens webbplats (www.sandvik.com) och kan beställas i tryckt form.
| Årsredovisning 2007 | april 2008 |
|---|---|
| Sandviks Värld 2007/2008 | april 2008 |
| Rapport 1:a kvartalet | 29 april 2008 |
| Årsstämma | 29 april 2008 |
| Rapport 2:a kvartalet | 18 juli 2008 |
| Rapport 3:e kvartalet | 30 oktober 2008 |
| Bokslutskommuniké 2008 | 4 februari 2009 |
| Årsredovisning 2008 | april 2009 |
| Sandviks Värld 2008/2009 | april 2009 |
| Rapport 1:a kvartalet | 28 april 2009 |
| Årsstämma | 28 april 2009 |
Finansiell information kan beställas från Sandvik AB Koncernstab Information 811 81 Sandviken Telefon 026-26 10 47 www.sandvik.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.