Keeping people and society safe

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020

Detta är Saab

Ända sedan Saab grundades har vi strävat efter att göra människor och samhällen trygga. Det är ett grundläggande mänskligt behov och, som vi ser det, en mänsklig rättighet att känna sig trygg. Genom system och lösningar som ökar säkerheten kan vi göra detta möjligt. Idag förser vi den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar inom militärt försvar och civil säkerhet. Med världsomspännande verksamhet utvecklar, anpassar och förbättrar Saab hela tiden ny teknik för att uppfylla kundernas föränderliga behov.

Varför vi finns här?

Saab grundades för över 80 år sedan då den svenska regeringen bedömt att den behövde hjälp med att utöka kapaciteten hos landets försvarsindustri för att skydda sina invånare.

Läs mer på sida 7

Hållbarhet & värderingar

Saabs kärnvärden och hållbarhetsåtaganden är grunden för hela verksamheten. Saab lever upp till sina intressenters förtroende genom att agera etiskt och ta ansvar för människor och miljö.

Läs mer på sida 60

Strategi

Uppdrag

Saabs mission är att utveckla innovativa, högteknologiska och kostnadseffektiva militära system för att göra samhällen och

människor trygga.

Saabs strategi bygger på marknadsfaktorer i kombination med stark innovationsförmåga. Genom att leverera i enlighet med strategin kan Saab utföra sin mission och arbeta mot sin vision samt skapa ett större värde.

Läs mer på sidorna 8-9

Affärscase om hur Saab genomför sin verksamhet inom kärnområden Läs mer om hur vi tar oss mot våra långsiktiga finansiella och hållbarhetsmål

Saabs investment story Saab är ett tillväxtbolag på en växande marknad. Läs mer om Saabs strategiska prioriteringar för att skapa hållbart aktieägarvärde

VD har ordet om 2020 Läs mer om Saabs resultat och hur bolaget har genomfört sin strategi under verksamhetsåret

Vision

Det är en mänsklig rättighet att känna sig trygg.

Global närvaro och kunder

Saab har idag en global närvaro med kunder över hela världen. Saabs intäkter kommer från långsiktiga kundavtal i form av utveckling och tillverkning av komplexa system, produkter och serviceuppdrag samt underhåll.

Innovation

Saab utvecklar kontinuerligt nya produkter och tjänster och investerar ungefär en femtedel av sin försäljning inom forskning och utveckling. Bolaget har nära samarbete inom utveckling med kunder, leverantörer, den akademiska världen och den offentliga sektorn.

Läs mer på sida 18

Hållbarhet är en integrerad del av verksamheten för att skapa värde Under 2020 ökade Saab sina instatser för att leverera hållbart värde för kunder, medarbetare och aktieägare. Läs mer på sidan

Innehåll

Året i korthet	2
VD har ordet	4
Mission	6
Saabs strategi	8
Värdeskapande	9
En växande marknad	10
Sverige som bas för tillväxt	16
Investeringar i innovation	18
Internationell expansion	24
Hållbarhet som värdeskapande	32
Ordförande har ordet	42

Förvaltningsberättelse	44
Affärsområden	46
Risker och osäkerhetsfaktorer	54
Hållbarhetsrapport	60
Bolagsstyrningsrapport	84
Styrelse	90
Koncernledning	92
Finansiella rapporter och noter	98
Utdelningsmotivering	150
Förslag till vinstdisposition 2020	151
Revisionsberättelse	152
Saabs aktie	158
Flerårsöversikt	160
Ordlista	161

Om denna rapport

Hållbarhetsprioriteringar är integrerade i hela årsredovisningen. I Hållbarhetsrapporten på sidorna 60-83 beskrivs Saabs hållbarhetsarbete mer i detalj. Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 44-151. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt. Tryckt årsredovisning kan beställas via [email protected].

Året i korthet

Under 2020 stärkte Saab sin orderstock, vilket bevisar den innovativa produktportföljens konkurrenskraft samt kundernas förtroende för företaget. Detta säkerställer fortsatt framtida tillväxt. Trots det dramatiska året med covid-19-utbrottet och de utmaningar som uppstod till följd av det, uppnådde bolaget viktiga milstolpar och genererade ett starkt positivt kassaflöde för helåret.

VIKTIGA HÄNDELSER 2020

Stark ökning av orderingången med 56 %. Fortsatt nya vunna kontrakt med viktiga kunder i en utmanande pandemimiljö. Mindre order var i linje med föregående år.
Försäljningen i linje med föregående år. Tillväxt i försvarsverksamheten men nedgång i den civila verksamheten.
Stabil underliggande resultat. Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 2 738 MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 7,4%.
Positivt operationellt kassaflöde. Stärkt operativt kassaflöde på 2 773 MSEK (-1 300) drivet av en god projektexekvering.
Solid balansräkning. Nettoskuld uppgick till 4,3 miljarder kronor, motsvarande 1,5 Nettoskuld/EBITDA.
Hållbarhet. Saab erhöll A- från Carbon Disclosure Project för andra året i rad.

NYCKELTAL

MSEK	2018	2019	2020
Försäljningsintäkter	33 156	35 433	35 431
Organisk försäljningstillväxt, %	4	6	1
Rörelseresultat före avskrivningar	3 182	4 305	2 833
Rörelseresultat	2 266	2 937	1 315
Rörelsemarginal, %	6,8	8,3	3,7
Justerad rörelsemarginal	7,7	8,3	7,4
Resultat före skatt	1 796	2 607	1 112
Årets resultat	1 366	2 025	1 092
Vinst per aktie, SEK	11,21	14,81	8,01
Fritt kassaflöde	-3 195	-2 036	3 753
Nettoskuld/EBITDA	0,46	1,64	1,51
Utdelning per aktie, SEK	4,50	-	4,70*

*Föreslagen utdelning

RÖRELSEMARGINAL (EBIT)

3,7 %

FÖRSÄLJNING

35 431 MSEK

ORDERINGÅNG

42 328 MSEK

SOLIDITET

35,7 %

Covid-19-påverkan på verksamheten

Corona-pandemin har fortsatt att påverka världen negativt, inte minst den globala flygindustrin. Under andra halvåret 2020 såg Saab en ökad risk relaterad till effekterna av covid-19, vilket påverkade delar av verksamheten negativt.

PÅVERKAN PÅ VERKSAMHETEN

Covid-19-påverkan på Saab som företag har främst förknippats med osäkerheter och störningar i distributionskedjorna. Under Q3 vidtogs åtgärder för att minska ökade framtida risker i verksamheten genom justering av projektkalkylerna, särskilt inom Aeronauticsdivisionen. Den civila verksamheten påverkades också av den betydande nedgången i flygindustrin.

EKONOMISKA KONSEKVENSER

Saabs bedömning av de covid-19-relaterade riskerna påverkade försäljning och intäkter negativt. Projektjusteringarnas totala påverkan på resultatet var -1 779 MSEK. Påverkan från lägre efterfrågan inom Saabs civila verksamhet påverkade försäljningen och resultatet, särskilt inom affärsområdet IPS.

OPERATIONELLT KASSAFLÖDE

2 773

MSEK

VIDTAGNA ÅTGÄRDER

Saab vidtog ett antal åtgärder för att mildra pandemins påverkan på verksamheten, utöver åtgärder för att minska riskerna i distributionskedjan. Inom områden där efterfrågan minskat har kapaciteten, inklusive personal, omvärderats. Saab införde också kortare arbetstid för anställda inom vissa affärsområden.

SOCIALA ASPEKTER/ ESG-EFFEKTER

Saab anpassade verksamheten till samhällets behov genom att tillfälligt producera skyddsutrustning till det svenska sjukvårdssystemet under delar av pandemin. Då Saabs kunder är beroende av Saab för service och support har bolaget visat prov på flexibeltet. Genom att vara förberett har Saab hanterat krisen, risker och oförutsedda händelser.

Fokuserad strategi för lönsam tillväxt

För Saab, som för många andra, var stora delar av 2020 ett dramatiskt år. Vi har varit tvungna att anpassa oss till de utmanande tiderna och vi har varit tvungna att vidta omfattande åtgärder för att mildra effekterna av Covid-19-pandemin på vår verksamhet. Saab befinner sig dock fortfarande på en tillväxtresa och vi har sett en exceptionellt stark ordertillväxt under hela året. Dessutom lyckades vi nå flera viktiga milstolpar i våra stora program. Vi ökade också vår internationella expansion och vi fortsatte att optimera vår projektportfölj.

EN TYDLIG FÄRDPLAN FÖR LÖNSAM TILLVÄXT

Saab är på en internationell tillväxtresa. Vårt mål är att bli ett globalt multinationellt företag; en ledande aktör inom teknologi med ökad försäljning och stärkt lönsamhet. För att nå våra mål arbetar vi strategiskt med marknadsprioriteringar och att effektivisera vår produktivitet. Vår produktportfölj är optimerad så att den bidrar till att stärka våra kärnområden; Aeronautics, Advanced Weapons Systems, Command & Control, Sensors and Underwater Systems.

Som ett försvars- och säkerhetsföretag är vårt engagemang för hållbarhet och FN:s Global Compact-principer djupt. Vi strävar efter att leverera hållbart värde för kunder, partners, anställda, ägare och samhället i stort. Saabs hållbarhetsåtagande utgör grunden för vår långsiktiga utveckling och tillväxt.

NYA SÄTT ATT ARBETA I UTMANANDE TIDER

2020 var ett år där vår anpassningsförmåga sattes på prov. Vi var tvungna att hitta nya sätt att arbeta för att ta itu med utmaningarna från pandemin och för att kunna fortsätta vår resa även under dessa omständigheter. Pandemins inverkan på Saabs försvarsverksamhet har främst förknippats med osäkerheter och störningar i försörjningskedjorna. Vi vidtog därför åtgärder för att mildra ökade framtida risker som identifierats i vår verksamhet. Vår verksamhet inom civil luftfart har påverkats allvarligt av avstängningarna och den efterföljande nedgången i resandet. Sammantaget hade detta en negativ inverkan på Saabs resultat.

Vi nådde några mycket viktiga milstolpar i stora projekt under året: den historiska leveransen av den första Gripen E till Brasilien och leveransen av den första och andra GlobalEye till Förenade Arabemiraten. Vi levererade den andra uppgraderade ubåten i Gotlandsklass till Sverige och vi slutförde den första testskjutningen från ytfartyg och ubåt av vår nya Saab Lightweight

Torpedo. Dessutom genomförde vi den första testflygningen av vår nya AESA-radar för stridsflygplan. Allt detta tack vare en stor insats från engagerade medarbetare. Jag är mycket stolt över hur Saab som organisation framgångsrikt har navigerat i dessa utmanande tider och bevisat att vi kan leverera även under de globala nedstängningar vi ser nu.

KONTINUERLIG TILLVÄXT OCH INTERNATIONELL EXPANSION

Saab har fortsatt att vinna affärer under hela året. Vi ökade vår orderingång med 56 procent och totalt var 70 procent av orderingången hänförlig till marknader utanför Sverige. Efterfrågan på våra produkter och innovativa lösningar är hög och vi stärkte orderboken under året. Justerat för jämförelsestörande poster, inklusive engångseffekter relaterat till Covid-19, var den underliggande försäljningstillväxten 4% och den justerade EBIT-marginalen landade på 7,4 procent.

Saab har en tydlig och fokuserad marknadsstrategi med Sverige som bas och vi ökar aktivt vår närvaro på strategiska marknader, exempelvis USA, Tyskland, Storbritannien och Australien. Här strävar vi efter att bygga upp lokal produktion och investera i immateriella rättigheter i nära samarbete med den lokala industrin och försvarsmakten.

År 2020 tillkännagav Saab inrättandet av ett FCAS center för framtida stridsflygsystem i Storbritannien. Vi fick den australiensiska regeringens förtroende att leverera mobila fältsjukhus, vilket utgör ett stort steg framåt när det handlar om att förverkliga våra ambitioner om tillväxt och diversifiering i Australien. Etableringen av produktionsanläggningen för skolflygplanet T-7 i USA går enligt plan. Vi är också stolta över att leverera RBS15 till Tyskland tillsammans med vår partner Diehl. Förenade Arabemiraten lade en ny order på ytterligare två GlobalEye-system samt ett supportavtal för de tre tidigare beställda systemen.

INNOVATION OCH LEDARSKAP

Saab är ett innovationsföretag. Den tekniska utvecklingshastigheten är snabb och vi som företag kan aldrig tappa fokus på vår ambition att ligga i teknologins framkant. För att säkerställa våra kunders framtida behov utforskar vi dagligen ny teknik och innovation. Under året har vi tagit ytterligare steg i vårt ledarskap för innovation och teknik genom att etablera "Innovation Labs" inom fem områden: Artificiell intelligens, System of Systems, Additive Manufacturing, Autonomy och Sensors. Dessa initiativ kommer att bidra till att säkra vår position som ett innovationsföretag och ledande aktör inom de nya teknologierna. Under året investerades nästan en fjärdedel av vår omsättning i forskning och utveckling.

STRATEGISK ARBETSKRAFTSPLANERING

Tack vare våra begåvade och banbrytande medarbetare ligger Saab i framkant inom den teknologiska utvecklingen. Vårt mål är att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare som stöder våra anställda att växa och bryta nya teknologiska gränser. Eftersom förändringshastigheten är snabbare än någonsin tidigare, förbereder vi oss ständigt genom att investera i våra anställda. Med vår strategiska arbetskraftsplanering vet vi vilken typ av resurser och kompetenser vi har idag, vad vi behöver ha i framtiden och hur vi kan fylla luckorna. Mångfald är av yttersta vikt för Saab - genom att sammanföra olika erfarenheter och olika perspektiv når vi våra affärsmål.

Jag vill tacka alla Saabs medarbetare, som med sina talanger, engagemang och ambitioner - under detta speciella och krävande år - är viktiga för vår framgång.

Stockholm, februari 2021

Micael Johansson VD och Koncernchef

Skydda människor och samhällen

När Saab grundades 1937 var det främsta målet att leverera militärflygplan till det svenska flygvapnet. Idag förser vi den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar inom försvar och civil säkerhet. Med en världsomspännande verksamhet utvecklar, anpassar och förbättrar Saab hela tiden ny teknik för att uppfylla kundernas krav och behov.

ETT ENGAGEMANG FÖR FRED FRÅN FÖRSTA BÖRJAN

Saab grundades 1937. Två år senare bröt andra världskriget ut med katastrofala konsekvenser. Sedan grundandet har Saab strävat efter att stödja den svenska Försvarsmakten i dess uppdrag att försvara Sverige och landets intressen, friheter och svenskarnas rätt att leva på sitt sätt.

För att uppfylla åtagandet över tid har Saab utvecklats till en global partner med ökat fokus på internationellt samarbete. Idag bidrar Saab till ökad säkerhets- och försvarsförmåga inte bara i Sverige, utan i många andra länder runtom i världen.

SAABS FRÄMSTA UPPGIFT

Sedan grundandet har kärnan i Saabs verksamhet varit bolagets engagemang för samhällets behov. Fred, säkerhet och stabilitet är en förutsättning för att nå de globala målen för hållbar utveckling som de globala samfundet har satt upp. Saabs innovativa och resurseffektiva produkter och tjänster bidrar till samhällen genom att varje dag garantera säkerhet och självständighet.

FOKUS PÅ TEKNIKLEDARSKAP OCH HÅLLBARHET

Saabs uppdrag är att bidra till säkerheten genom att flytta fram de intellektuella och teknologiska gränserna. I en värld där samhällshoten ökar inom allt fler områden bidrar Saab till försvars- och säkerhetsförmåga runtom i världen. Grunden för Saabs hållbarhetsåtagande är att skapa säkerhets- och försvarsförmåga

"Vi är övertygade om att en hög etisk standard och ansvar i vår verksamhet också är avgörande för långsiktig lönsamhet." Micael Johansson, VD och koncernchef

på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Genom att agera ansvarsfullt i allt vi gör, följa lagar och regler och ha ett nära samarbete med nationella myndigheter upprätthåller vi kundernas, våra anställdas och samhällets förtroende.

Sverige en stark grund Andel av försäljning 2020

36%

Växande internationell närvaro Tillväxt orderingång 2020

En fokuserad strategi för tillväxt

Saabs strategi bygger på fyra fokusområden – marknad, portfölj, prestation och innovation. Detta betyder att bolaget verkar nära sina kunder, utvecklar portföljen kontinuerligt och arbetar effektivt med innovation som ledstjärna i alla sina verksamheter. Hållbarhet är kärnan i Saabs verksamhet och påverkar allt bolaget gör, och de engagerade medarbetarna gör att företaget utmärker sig och är nyckeln till fortsatt tillväxt.

Stark produktportfölj

Skapa en portfölj i världsklass inom Saabs kärnområden; Aeronautics, Sensorer (radar, EW), Undervattenssystem, Styrning och kontroll (C2) och Avancerade vapensystem.

Innovation/ teknologiledarskap

Utnyttja extern teknologiförsörjning och kortare tid till marknaden (TTM) för nya produkter och tjänster än andra företag genom att leda utvecklingen inom områden där Saab kan skapa unikt värde nära kunderna.

Hållbarhet

Hållbarhet är integrerat i alla aspekter av Saabs strategi och fokuserar på tre strategiska åtaganden: försvars- och säkerhetsförmåga, ledande compliance-program och ansvar för människor och miljö.

Globalt multinationella

Accelerera marknadsexpansionen med Sverige som hemmabas, genom att bygga en stark lokal närvaro och strategiska partners på viktiga marknader och därmed bli globalt multinationella.

Strategisk personalplan

Implementera strategiska utvecklingsplaner för arbetsstyrkan med fokus på kompetens- och ledarskapsutveckling, däribland att skapa ett Saab-specifikt utbildningslandskap för att stödja fortsatt lärande och utveckling.

Operational Excellence

Skapa förbättrat kund- och aktieägarvärde genom att driva Operational Excellence i samtliga delar av Saab.

Skapa värde för alla våra intressenter

Saab har haft en kraftig tillväxt under de senaste åren tack vare sin starka bas i Sverige och sin innovationshistorik med världsledande tekniktillgångar. Detta har lagt grunden för en unik position på den globala marknaden för försvar och säkerhet. Med sin starka orderstock och en mer fokuserad affärsstrategi kommer Saab att fortsätta sin tillväxtresa.

Saab strävar efter att skapa ett större värde för alla sina intressenter. Detta kommer Saab åstadkomma genom att genomföra sin strategi i kombination med fortsatta investeringar inom FoU och innovation, en stark produktportfölj, ökad närvaro på strategiska marknader och genom att driva en aktiv hållbarhetsagenda. Saabs intressenter är samhället, kunderna, medarbetarna och aktieägarna.

Saabs värdeskapande drivkrafter

En unik position på en växande marknad

Efterfrågan och det förändrade behovet av försvars- och säkerhetslösningar nu och i framtiden ökar. Som en innovativ nischaktör, med tillgång till den senaste teknologin, är inte Saabs möjligheter beroende av ökade försvarsutgifter.

Den internationella

bolagets tillväxt

Läs mer på sida 24

expansionen påskyndar

Saabs globala multinationella strategi med stark lokal närvaro är nyckeln när det gäller att påskynda bolagets internationella expansion. Saab riktar sig mot – och får åtkomst till – sina viktiga marknader tillsammans med strategiska partners, allianser och samarbeten.

Läs mer på sida 10

Nyckeln till tillväxt är Saabs svenska arv 2

Sverige är bolagets viktigaste kund som ger bolaget möjligheten att bygga och utveckla sin kapacitet. Med den svenska verksamheten är bolaget väl positionerat för fortsatt tillväxt på den globala marknaden.

Läs mer på sida 16

3

Saab investerar i innovation och ökad effektivitet

Genom att fortsätta investera i innovation och effektivitet stärker bolaget sina kärnteknologiområden ytterligare. Saabs portföljstrategi bygger på att säkerställa fokus på framtida framgång.

Läs mer på sida 18

Hållbarhet skapar värde

Hållbarhet är en integrerad del i hur Saab gör affärer och planerar att växa. Saabs hållbarhetsstrategi med fokus på ansvar ger bevisat långsiktigt värdeskapande.

Läs mer på sida 32

Svarar upp mot en osäker värld i förändring

Världen förändras snabbt och den globala makten förflyttas. Detta grundar sig på den snabba utvecklingen inom teknologi, den växande oron för klimatförändringar och idéerna om globalisering och internationella etablissemang som utmanas. Samtidigt har covid-19-pandemin bidragit till att belysa samhällenas sårbarhet, vilket lett till att ett ökande antal länder vidtagit åtgärder för att hålla sina invånare säkra. I en komplex och snabbföränderlig värld är Saab väl positionerat med en portfölj av lösningar i världsklass som kan skydda människor och samhällen från de ökande riskerna och växande hoten.

Pandemin har varit en dramatisk påminnelse om att människor och stater är sårbara och ömsesidigt beroende av varandra, men att de också kan anpassa sig, fokusera och mobilisera stora resurser i tider av nöd och kris. Även om pandemin tveklöst har haft stora effekter på kort sikt, så formar en mer grundläggande utveckling världen på lång sikt.

Den fulla omfattningen av covid-19:s påverkan på de globala geopolitiska balanserna kan vi ännu inte bedöma. Trots detta är det tydligt att ett antal trender håller på att växa fram och dessa har redan påverkat ett antal balanser som tidigare framstått som oföränderliga. Covid-19 är uppenbarligen inte orsaken till dessa förändringar, som startat långt före utbrottet, men pandemin har blivit ett lackmustest som ytterligare har drivit på denna utveckling i det politiska strålkastarljuset.

1 ÖKANDE GEOPOLITISK OSÄKERHET OCH FÖRFLYTTAD GLOBAL MAKT

Den globala makten förflyttas, politiskt och ekonomiskt. Under de senaste årtiondena har globaliseringen skapat möjligheter, minskat fattigdomen och stöttat freden för miljarder människor. Detta äventyras dock av de senaste årens ökade politiska spänningar och handelstvister mellan länder. En bidragande faktor är de förflyttade maktbalanserna mellan USA och Kina. Samtidigt som USA länge har varit världens ledande militärmakt, minskar dess andel av den globala försvarsmarknaden – medan Kina är på uppgång och investerar kraftigt i sin militära kapacitet. Samtidigt går Kina och USA olika vägar när det gäller teknologi, till exempel 5G, vilket stör bilaterala flöden av teknik, kompetens och investeringar. Detta skapar en fördjupad affärsmässig, ekonomisk och kulturell klyfta som riskerar att medföra en ökad global geopolitisk osäkerhet. Länder förväntas fortsätta att använda ekonomiska verktyg i kampen – sanktioner, exportkontroller och bojkotter – att bli snabbare att agera och med mål som är mer uttalat politiska.

I Europa har oron för Rysslands avsikter i regionen byggts upp sedan annekteringen av Krim 2014, understödd av ökad militär aktivitet i Östersjön och Arktis. Effekten av detta är att många europeiska länder ökar sin militära kapacitet. Ett exempel är Sverige, där Sveriges riksdag 2020 godkände ytterligare 2,5 miljarder euro för försvarsutgifter under de kommande fem åren. Sverige har stadigt ökat sin försvarsbudget sedan 2014. Den totala ökningen från 2014 till 2025 kan bli så mycket som 85 %. Detta skulle motsvara 1,5 procent av landets BNP 2025.

Sverige är Saabs hemmamarknad där koncernen har en stark marknadsandel, som 2020 stod för 36 procent av Saabs intäkter. Sveriges försvarskapacitets växande behov under de kommande åren kommer att skapa en möjlighet för Saab att både stärka sin position på hemmamarknaden, men också stimulera tillväxt och fortsatta satsningar på innovation och teknologi som utvecklats i nära samarbete med den svenska kunden.

SNABB UTVECKLING INOM TEKNOLOGI DRIVER PÅ ETT VÄXANDE BEHOV AV INFORMATIONSSÄKERHET

Digital teknologi skapar en ny typ av militärt försvar och strid. Förmågan att samla in, skydda och utnyttja data är allt mer avgörande för såväl ekonomiskt som politiskt välstånd. Detta gäller också i en militär konflikt eller på ett slagfält som skyddar gränser. Den snabba utvecklingen inom AI, maskininlärning och automatisering banar väg för nya system och högre effektivitet. Samma typ av plattformar för sjö-, land- och luftförsvar som användes för tio år sedan efterfrågas fortfarande i många fall, men den snabba utvecklingen av ny teknik förbättrar kontinuerligt kapaciteten hos dessa produkter.

Sub-Saharan Africa MENA APAC ex China

⁰ ^2423222120 ²⁵ ²⁵

⁰ ^2423222120

20 000

⁰ ^2423222120 ²⁵ ²⁵

20 000

⁰ ^2423222120 ²⁵ ²⁵

10 000

Sub-Saharan Africa MENA APAC ex China

20 000

10 000

Afrika söder om Sahara

⁰ ^2423222120 ²⁵

800

400

⁰ ^2423222120 ²⁵

Mellanöstern och Afrika

Asien Stillahavsområdet exkl. Kina

SEK miljarder

SEK miljarder 80 000

60 000

• Hög aktivitetsnivå i industrin

• Ökande behov av försvarsförmåga globalt

SEK miljarder

USA och Europa förväntas fortsätta med höga försvarsinvesteringar trots budgetpåverkan av Covid-19
APAC exkl. Kina och Latinamerika växer snabbast men från låga nivåer
Svensk försvarsbudget förväntas att stiga kraftigt till och med 2025
Saab är involverad i många kampanjer och har en rad utstående offerter

Källa: Saab och Janes

"Klimatförändringarna ökar risken för konflikter, fattigdom och svält, undergräver de mänskliga rättigheterna och är en växande orsak till påtvingad migration."

Flygvapen har inte ersatt styrkor på land eller till sjöss, utan ändrat användarvillkoren. Samtidigt kommer alla militärer att behöva hantera cyberdomänen – inte som ersättning för, utan i tillägg till, traditionella domäner. Cyberkapacitet blir allt viktigare när Internet of Things för den fysiska världen allt närmare online-världen. Detta skapar också nya behov av säkerhet för att utveckla och använda både fysisk och logisk riskhantering. Det är sannolikt att cyberattackerna kommer att fortsätta att öka samt att de troligtvis kommer att bli mer selektiva och riktas mot sektorer med stor påverkan, såsom politiska val eller företagsspionage. Med en allmän övergång i samhället mot mobila enheter, kan attacker specifikt riktas mot dataintrång i mobila enheter och tillhörande system.

Den nästan universella spridningen av enheter för att fånga upp och överföra text, bild och ljud sätter det gamla informationsvapnet i nya händer. Det ökande informationsflödet är en källa till både styrka och sårbarhet för fria samhällen.

Saab investerar en stor del av sin försäljning inom forskning och utveckling samt samarbetar och har en nära dialog med kunder, partners och universitet för att behålla sitt ledarskap inom teknologi. Under 2019 skapade Saab en affärsenhet för cybersäkerhet. Ny teknologi används kontinuerligt för att förbättra leveranseffektiviteten.

3 KLIMATFÖRÄNDRINGAR SOM ORSAKAR SÄKERHETSHOT

Klimatförändringarna ökar risken för konflikter, fattigdom och svält, undergräver de mänskliga rättigheterna och är en växande orsak till påtvingad migration.

Detta innebär att realiteten av klimatförändringarna har en säkerhetsaspekt, liksom en mer omfattande påverkan på världens befolkning och miljö. Extrema väderförhållanden påverkar jordbruksproduktionen, vilket leder till att människor överger landsbygden till förmån för städerna. Potentiell osäkerhet när det gäller mat och livsmedel leder också oundvikligen till en ökning av antalet migranter som försöker ta sig till mer stabila områden som Europa och Nordamerika. Massförflyttning på grund av geopolitiska spänningar har lett till en ökning av illegala invandrare och en migrantkris som kan leda till potentiella säkerhetshot.

Extremväder medför också direkta hot mot säkerheten eftersom skador på infrastruktur till följd av översvämningar, skogsbränder och stormar gör det till en ännu större utmaning att skydda viktiga installationer. Exempel under 2020 är bland annat bränderna i Kalifornien och Australien samt översvämningarna i Östafrika och Europa.

FN:s klimatforskare uppskattar att människans utsläpp har genererat en grads global uppvärmning sedan före industrialiseringen, och eftersom takten i klimatförändringarna snabbt ökar, förutspår de ytterligare en halv grads uppvärmning redan 2030. Tropiska områden kommer att bli ännu mer utsatta för extrem uppvärmning, med en motsvarande högre risk för klimatrelaterad osäkerhet. Men miljontals människor runtom i världen upplever redan rekordvärmeböljor, extrem nederbörd, och stigande havsnivåer – förändringar som stör försörjningsmöjligheter och sporrar migration, förvärrar osäkerheten när det gäller mat och livsmedel, vattenbristen och konkurrensen om resurser – det vill säga förändringar som ökar risken för dödliga konflikter.

INTERNATIONELLT SAMARBETE UTMANAS

De värderingar, normer och institutioner som byggts upp av västmakterna efter andra världskriget, förstärkta efter det kalla kriget, undergrävs i grunden av revisionistiska och framväxande stormakter. Istället för att övergå till en ny ordning riskerar världen politisk och ekonomisk fragmentering, dekonstruktion av etablerade normer och ökad konflikt längs globala och regionala skiljelinjer.

Återkomsten av både protektionism och nationalism hotar att splittra institutioner som funnits sedan andra världskriget och internationella system som EU, NATO, internationell humanitär rätt, havsrätten, FN-stadgan och WTO:s regler. Detta kan leda till mindre tillgänglighet till konfliktlösningsmekanismer – och som resultat en ökad risk för konflikt.

SAAB VÄL POSITIONERAT FÖR ATT SVARA MOT ÖKANDE SÄKERHETSBEHOV

Mot bakgrund av aktuella globala trender har Saab aldrig varit viktigare för sina kunder och de människor som bolaget tjänar. För att bygga vidare på dessa växande behov har Saab gjort betydande investeringar under de senaste tio åren, vilket i kombination med strategiska partnerskap har gjort det möjligt för företaget att bygga upp en stark och tydlig position på exportmarknaden genom sin kunskap inom teknologi, och därmed försett både Sverige och andra länder med säkerhets- såväl som försvarskapacitet. Företaget kommer att fortsätta investera i sina kärnområden för att ytterligare stärka sin position.

"De val vi gör idag kommer att forma världen i många decennier"

– Världen står inför ett avgörande ögonblick i historien med en konstellation av faktorer som samverkar med en kraft orsakad av pandemins effekter. Allt fler utmaningar från auktoritära regimer i kombination med demokratisk urholkning och ett dramatiskt förändrat geopolitiskt och teknologiskt landskap, innebär att vi måste öka insatserna om vi vill försvara vår livsstil i den fria, demokratiska världen på lång sikt, säger Damon Wilson, Executive Vice President för Atlantic Council, en opartisk amerikansk tankesmedja.

BESKRIV DE VIKTIGASTE AKTUELLA UTMANINGARNA FÖR DEN GLOBALA SÄKERHETSSITUATIONEN

– För det första utmanas starka stabiliserande, internationella system som har funnits sedan efter andra världskriget, som Nato och EU. För det andra ser vi en ökad konkurrens mellan stormakterna. För första gången på många generationer kan vi föreställa oss en verklig konflikt mellan stora nationer. Detta kombineras med den auktoritära kapitalismens uppkomst och kanske en urholkning av förtroendet för den demokratiska kapitalismen med en populistisk motreaktion i vissa länder.

– Detta sker mot bakgrund av en snabb utveckling inom teknologi som splittrar våra samhällen och innebär en stor potential, men också en stor fara. Slutligen står vi inför klimatförändringarnas krafter.

– Allt detta samverkar i en allt snabbare takt orsakad av pandemin. Samtidigt bidrar osäkerheten om den roll som ledande nationer vill – eller kan – spela framöver när det gäller att föra de systemutmaningar vi för närvarande står inför till ett avgörande ögonblick i historien.

VAD KOMMER DETTA ATT LEDA TILL?

– Vad vi ser är en konflikt mellan den fria världen och auktoritära stater. Jag är dock ganska optimistisk om vart vi är på väg. Anledningen är att demokratier har byggt försvarssystem för självkorrigering, som bygger på att hålla oss själva ansvariga och ta itu med våra egna brister. Men vi går igenom en tuff period då vi måste räkna ut hur vi ska upprätta rätt ramverk för framtida välstånd och säkerhet.

– För att skydda vår demokratiska livsstil mot hot behöver demokratiska nationer över hela världen intensifiera samarbetet när det gäller ett antal områden, oavsett om det är FoU, 5G, FN eller ett toppmöte med demokratier, ett mycket omdiskuterat ämne i USA för tillfället. De val vi gör idag kommer att forma världen i många decennier. Vi har sett ett fullskaligt angrepp från Kreml med alla deras verktyg, från desinformation, korruption och manipulation till militära insatser som i Georgien, Ukraina och Arktis, vilket förklarar varför länder som Sverige ökar sin militära kapacitet. Dessutom måste vi lista ut hur vi ska hantera hotet från Kina – och vi måste göra det tillsammans.

Damon Wilson, Atlantic Council

VILKA OMRÅDEN ANSER DU ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER FÖRSVARET AV DEN FRIA VÄRLDEN?

– Samarbete, som jag nämnde, kommer att vara väsentligt. Det är därför NATO:s roll kommer att bli allt viktigare. Med tiden kommer Kina att utgöra den enskilt viktigaste utmaningen för NATO:s allierade. En viss grad av ömsesidigt ekonomiskt beroende är oundvikligt och fördelaktigt. Men NATO måste fortfarande lära sig att konkurrera i denna nya tid av geoekonomisk konkurrens. Med denna strategi skulle NATO också öka sina ansträngningar för att stärka sina medlemmars motståndskraft på alla framväxande slagfält; mot cyberhot, för att garantera säkerheten i telekommunikationsnäten och viktig transportinfrastruktur, för att skydda avgörande distributionskedjor, öka energioberoendet och hjälpa till att fastställa standarder för användning av artificiell intelligens, kvantdatorer och andra nya teknologier.

– Vi måste investera i både våra "mjuka" och "hårda" maktmedel. Vi måste få ett försprång inom teknologi, ett område där Saab spelar en viktig roll för USA. Men vi måste också använda oss av mjuka maktmedel och snarare föregå med goda och inspirerande exempel än att komma med hotelser. Vi bör låta våra motståndare veta att vi har den militära kapaciteten att både försvara vårt folk och att nå andra så att vi inte behöver använda oss av den, samtidigt som vi föregår med gott exempel och investerar i vårt folk. Detta kan leda till en ny demokratisk våg över hela världen.

Atlantic Council är en amerikansk tankesmedja inom området för internationella frågor. Den grundades 1961 och erbjuder ett forum för internationella politiska, affärsoch intellektuella ledare.

Driva tillväxt och marginalexpansion i Ground Combat

Ground Combat är en av affärsenheterna inom affärsområdet Dynamics som de senaste åren haft stora marknadsframgångar.

Ground Combat är av en affärsenheterna inom affärsområdet Dynamics som de senaste åren har haft stora marknadsframgångar, och har visat på en kraftig försäljningstillväxt, ökad marknadsandel och stärkta marginaler. Saab eftersträvar att ytterligare stärka sin position och i USA har Carl-Gustaf systemet utnämnts till "Program of record" vilket visar på kundens förtroende såväl som fortsatt tillväxtpotential. Under 2020 kunde Saab välkomna Norge som den fjortonde kunden som valt den senaste generationens Carl-Gustaf M4 till sin försvarsmakt. En grund för fortsatt framgång är, att som marknadsledare i detta segment, möjligheten att bygga produktionsförmåga utanför Sverige, för att öka kapaciteten och växa ytterligare.

FÖRDUBBLA FÖRSÄLJNINGEN OCH DRIVA MARGINALEXPANSION

• Stark försäljningstillväxt under de senaste fem åren

FORTSATT STARK TILLVÄXT UNDER 2020

Stark lönsamhetstillväxt tvåsiffriga marginaler
Stärkt marknadsandel
Ledande position i Europa, USA och Indien inom understödsvapensegmentet
Med ett förbättrat produkterbjudande och lösningar, inklusive C-G M4 och ny ammunition, har betydande volymvinster gjorts sedan början av 2010-talet

EN HÖGKVALITATIV KUNDBAS

Levererar till mer än 40 kunder globalt och är en del av den amerikanska arméns Program of record sedan 2013
14 kunder har valt den senaste generationen Carl-Gustaf M4, däribland Sverige, USA, Indien, Australien och Kanada

POTENTIAL FÖR YTTERLIGARE MARKNADSTILLVÄXT

Alltmer instabil värld som leder till förnyat fokus på nationellt försvar
Saabs bevisade framgång och historik med sina nischprodukter
Senaste generationens system anpassat för att möta nya hot
Stark förståelse och förmåga att anpassa sig till kundernas behov
Starkt fokus på att bredda portföljen med partners och innovation

Tillväxt Ground Combat 2015 – 2020

+115%

Etablera klimatanpassade anläggningar för hållbar tillväxt

Saab arbetar aktivt med att begränsa risker när nya anläggningar ska etableras för att stödja Saabs långsiktiga affärsplan och strategier i enlighet med Saabs policyer och klimatmål.

Energieffektiva byggnader är en del av Saabs övergripande miljö-, klimat- och kostnadsbesparande strategi för att säkra en hållbar verksamhet. I takt med att både antalet kvadratmeter och golvytan ökar globalt varje år i samband med att Saabs verksamhet växer, har bolaget säkerställt en process för att bygga i enlighet med alla rättsliga krav, såsom klimat- och miljökrav i det aktuella landet samt i de flesta fall utifrån bästa praxis enligt BREEAM- eller LEED-standarder.

I början av ett projekt bedöms fysiska risker och övergångsrisker i samband med klimatförändringar. Eftersom de flesta koldioxidutsläppen kommer från energianvändningen är det enklaste steget för att hantera utsläppen att minska förbrukningen genom energieffektiv design. Nästa steg är att ersätta fossila energikällor med koldioxidfri förnybar energi på plats, samt att se över bolagets energiinfrastruktur. Exempel på initiativ är Saabs solcellsprojekt i Sydafrika och Australien, samt anläggningen i Kallebäck (Göteborg) i Sverige. Ett annat exempel är att vidta åtgärder för att mildra effekterna av fysiska klimatrisker förknippade med extremväder som kraftigt regn, stormar och stigande havsnivåer, när nya anläggningar planeras runt om i världen

Saab strävar också efter att uppnå bästa möjliga komfort och funktion för sina anställda genom att följa det regelverk som fastställts i företagets mål, till exempel i Saabs anläggningsprojekt, vilket innebär att bästa praxis enligt standarder som BREEAM är viktiga för Saab att följa.

Mary Harben Workplace Design Manager

"Det är av stor vikt att integrera energieffektivit vid design av byggnader, inte bara för att nå våra hållbarhets mål, utan även för att skapa en bekväm och effektiv arbetsmiljö för vår personal"

Sverige – starkt arv och fortsatt betydelse

Sverige utgör fortsatt basen för Saabs strategiska prioriteringar. Det är Saabs hemmamarknad och att stötta Sverige har varit ett huvuduppdrag sedan Saab grundades 1937. Precis som då står Sverige återigen inför en alltmer osäker och oförutsägbar värld. Därför har landets riksdag beslutat att kraftigt utöka försvarsmakten genom en unik ökning av finansieringen.

Att tjäna den svenska statens intresse har alltid varit en viktig del i det Saab gör och idag förser bolaget Försvarsmakten med utrustning och tjänster inom ett brett spektrum. Genom ett nära samarbete har Saab utvecklat högteknologiska och kostnadseffektiva produkter och tjänster anpassade till Sveriges geografiska läge och förutsättningar.

Idag är Saabs produkter – Gripen-flygplanen, Erieye-sensorn, Visby-korvetterna på sjön och ubåtarna i Gotland-klassen under havsytan – bland många andra en integrerad del av Sveriges försvar. Allt under ledning och kontroll av yrkesmilitärerna inom Försvarsmakten. Och dessa funktioner är under ständig utveckling. Att ha denna starka position förpliktigar och med det kommer ett stort ansvar. Saab satsar på kompetenser och ny teknologi för att möta morgondagens hot. Varje ny produkt är utformad i nära samarbete med yrkesutövare för att säkerställa att Saab uppfyller de höga krav som kunden ställer.

Sverige är Saabs främsta referenskund och en viktig lanseringsmarknad. När Saab grundades 1937 var bolagets främsta mål att leverera militärflygplan till det svenska flygvapnet. Företaget började lansera flygplan under andra världskriget och har spelat en viktig roll i Sveriges försvarskapacitet sedan dess.

Företaget ligger också bakom några av de största försvarsinvesteringsprojekt som har genomförts i

svensk historia. Dessa omfattar Saab 35 Draken, Saab 37 Viggen och senast Gripen E – nästa generations militärflygplan. Dessa projekt har resulterat i omfattande teknisk kunskap samt nya tillämpningar inom ett antal områden. Saab har också blivit världsledande inom andra tekniska områden, bland annat avancerade vapensystem, undervattensteknik, kontroll- och styrningssystem och sensorsystem.

Detta har möjliggjorts genom en nära relation till Försvarets Materielverk, FMV, samt det svenska försvaret, som har gett Saab den avgörande möjligheten att göra Sverige till referenskund för sina produkter. Parallellt har Sverige försetts med välanpassade och kostnadseffektiva försvarssystem från en leverantör som kan leverera även i konflikttider. Den forskning och utveckling som Saab har genomfört har även resulterat i en rad viktiga bonuseffekter inom civila områden. .

För att kunna fortsätta utveckla och leverera ledande teknik och system och därmed säkerställa landets försvarskapacitet, behöver Saab expandera verksamheten ytterligare internationellt. Framöver har Saab som mål att fortsätta bygga vidare på företagets mångåriga och nära relationer med de svenska myndigheterna och Försvarsmakten.

Ökning av Sveriges försvarsutgifter 2025 jämfört med 2020

40%

Totalt värde på försvarsfinansieringen från 2020–2025 (miljarder SEK)

~500

Förväntade försvarsutgifter i procent av BNP år 2025

1,5%

"Saab har som mål att fortsätta bygga vidare på företagets mångåriga och nära relationer med de svenska myndigheterna och Försvarsmakten."

En miljö som främjar innovation

Saab föddes ur innovation. Det är också nyckeln till Saabs framtida framgång. Ständigt utforskande av nya idéer uppmuntras och främjas både inom företaget och i samarbete med kunder och partners. En stor del av Saabs anställda arbetar med FoU och mer än 20 procent av företagets årliga försäljning investeras i innovation tillsammans med våra kunder. Fokus ligger på Saabs kärnområden – men även på ny teknik och hur denna kan användas för att förbättra både det befintliga och framtida produktutbudet.

EN INNOVATIONSSTRATEGI SOM TRYGGAR FRAMTIDEN

Innovation har varit nyckeln till den globala framgång som Saab har uppnått under årtiondena och till den världsledande position företaget har uppnått inom sina kärnområden. Saab är ett av de svenska teknikföretag som satsar mest på FoU. Allt fler anställda – över 20% av de anställda världen över år 2020 – är engagerade i FoU-arbete.

Saabs syn på innovation bygger på att bolaget hanterar innovation som verksamhetskritisk. En viktig del av detta baseras på att främja en innovationsvänlig företagskultur, där nya idéer uppmuntras. Det är också att skapa arenor för innovation, både internt och externt i samarbete med kunder och olika partners, för att bredda utbudet av innovativt tänkande.

En av Saabs styrkor är att företaget är relativt litet ur ett globalt perspektiv, med en platt organisation och korta ledtider. En annan fördel är att Saabs ingenjörer uppmuntras att röra sig mellan de olika kärnområdena när det gäller teknik som AI och automatisering, och att identifiera möjliga synergier mellan områdena. Detta kan i sin tur leda till nya lösningar eller kombinationer av produktområden.

INNOVATIONSFOKUS

Saab koncentrerar produktutvecklingen till sina fem kärnområden – Aeronautics, Avancerade vapensystem, Styrnings- och kontrollsystem samt Sensorer och Undervattenssystem – för att kunna förutse och uppfylla kundernas långsiktiga behov. Produkter som nyligen krävt avsevärda FoU-resurser omfattar utvecklingen av stridsflygplanet Gripen E, övervakningssystemet GlobalEye och ubåten A26.

Under 2020 fortsatte Saab det arbete som påbörjades under 2019 för att konsolidera sin portfölj. Det

långsiktiga målet är att avsevärt öka FoU-effektiviteten genom att minska antalet unika eller specialbeställda system och att öka både antalet delade komponenter och programvara.

UTVÄRDERING AV NYA TEKNOLOGIER

Den snabba teknologiutvecklingen ger både nya möjligheter att förbättra befintliga produkter och potentiellt utöka Saabs verksamhet till nya områden. Saab investerar i nyskapande teknologier som AI, autonomi, 3D-printing, sensorer, cyber, moln och rymd, som potentiellt skulle kunna användas för ett brett spektrum av produkter; alltifrån stridsflygplan till molnlagring samt från att underlätta beslutsfattande i komplexa frågor till brandbekämpning.

Företaget utvärderar kontinuerligt nya affärsmodeller för att utnyttja dessa nya tekniker, eventuellt med partners. Saab har redan gjort stora investeringar i digitalisering, programvarustyrda system och virtualisering samt har en världsledande position inom både sensorteknik och 3D-printing. Bolaget har som mål att vidareutveckla sin portfölj på ett sätt som skapar värde för kunden. De möjligheter som identifieras kommer att skalas upp från demonstration i innovationslaboratorier, genom utveckling och industriell anpassning och i slutändan, till leverans.

SAABS INNOVATIONSLAB

Saabs fem innovationslaboratorier, som täcker de strategiska teknikområdena, är företagets sätt att införa ny teknik på ett snabbare sätt. Huvudfokus för dessa är att visa upp ny teknik för kunder och partners. Ett prioriterat projekt ges vanligtvis en liten summa i finansiering och har en kort livslängd. Mottot är att "misslyckas snabbt" för att undvika självbelåtenhet.

SAAB INNOVATION GREENHOUSE

Under 2020 fortsatte Saab att bygga sitt "växthus", som ska uppmuntra nya idéer inom företaget. Anställda som har insikter, idéer och nya innovationsmöjligheter kan ansöka om stöd från Saab Innovation Greenhouse. Greenhouse erbjuder utvalda projekt stöd för att testa och utveckla idén i syfte att skala upp den till ett projekt för den bredare verksamheten. För att främja eventuella potentiellt intressanta möjligheter tittar Saab först på efterfrågan och därefter på projektets användbarhet och genomförbarhet.

Saab hade från början planerat att under 2020 ta Innovation Greenhouse på en roadshow till ett antal Saab-anläggningar för att ytterligare uppmuntra anställda att ansöka om stöd för sina idéer, men detta fick skjutas upp på grund av pandemin.

Ökning av egenfinansierad FoU 2020

Andel av FoU i ny produktutveckling

2/3

FoU-utgifter % av försäljningen

21%

"Saab arbetar kontinuerligt med att optimera sin produktportfölj samt att se över och utvärdera vilka produkter och lösningar som bolaget ska investera i för att förbli konkurrenskraftigt."

SAMARBETE MED NYSTARTADE FÖRETAG

Saabs Start-Up-team träffar ständigt svenska och internationella nystartade företag för att identifiera lovande samarbeten. Teamet arbetar också med många av Saabs affärsenheter i syfte att identifiera behov och utmaningar som skulle kunna åtgärdas genom uppstartssamarbete.

SAAB VENTURES

Ibland resulterar Saabs utvecklingsprojekt också i potentiella tillämpningar som faller utanför kärnverksamheten. Dessa projekt hanteras av Saab Ventures, som vidareutvecklar dem tillsammans med externa investerare, om möjligt. På så sätt kan teknik som utvecklats av Saab skapa långsiktigt värde även utanför företagets kärnmarknader. Saab Ventures samarbetar också med nystartade företag och andra små och medelstora företag. Under 2015 påbörjades ett joint venture samarbete - Vricon Inc - med Maxar

för att utveckla fotorealistiska 3D kartor och modeller. Som en del i Saabs strategi för värdeskapande genom innovation såldes Saabs aktier i bolaget 2020 för 117 MUSD.

EN INNOVATIV ARBETSPLATS

Saab erbjuder en inkluderande, säker och hälsosam arbetsplats. Företaget kännetecknas också av sin innovativa anda. Mångfald ger organisationen tillgång till olika perspektiv och stimulerar innovation. Detta innebär att mångfald bland medarbetarna uppmuntras och det är en viktig parameter i Saabs globala rekryteringsprocess och ledarskapsutbildning.

Jämställdhet är högt prioriterat och Saabs mål är att år 2025 ha ökat andelen kvinnliga chefer till 30 procent globalt och 35 procent i Sverige.

Likabehandling och icke-diskriminering ligger också i linje med de mänskliga rättigheterna. Alla som arbetar med rekrytering hos Saab får information om mångfaldsfrågor, och mångfald är en av parametrarna i ledarskapsutbildning och rekryteringsprocessen. Företaget har ett antal nätverk för kvinnor och för mångfald i vidare bemärkelse. Genom att arbeta aktivt med hälsa och säkerhet på arbetet minskar Saab på både kort och lång sikt risken för olyckor, sjukdomar och arbetsplatsskador. Läs mer om hur Saab tar ansvar som arbetsgivare på sida 71.

OPTIMERING AV PORTFÖLJEN

Saab arbetar kontinuerligt med att optimera sin produktportfölj samt med att se över och utvärdera vilka produkter och lösningar bolaget ska investera i för att förbli konkurrenskraftigt och lönsamt på lång sikt. Genom att se över portföljen kan synergieffekter identifieras mellan produktområden, vilket kan leda till nya lösningar eller kombinationer av produktområden. Det gör också att Saab kan identifiera produkter som bör bytas ut – eller avyttras. Under 2020 minskades Saabs produktportfölj med cirka 30 produkter.

RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER

Saabs produkter är utformade för att ha en lång livslängd. Genom att använda resurser effektivt genom hela livscykeln skapar företaget produkter med mindre miljöpåverkan och låga livscykelkostnader, något som är utmärkande för Saabs produkter. En av stridsflygplanet Gripens konkurrensfördelar, bortsett från en optimerad konstruktion med lätta material för låg bränsleförbrukning, är ett unikt underhållskoncept som förlänger dess livscykel. För mer information om hur Saabs produkter bidrar till att minska miljöpåverkan, se sida 40-41.

För tillfället utförs den största delen av FoU-arbetet i Sverige, men strategin är att öka FoU-kapaciteten på utvalda marknader. Målet är att bygga upp företagets immateriella rättigheter, utöka dess industriella partnerskap, till exempel med Boeing i USA, samt att öka samarbeten med universitet. Vid Imperial College i London har Saab till exempel öppnat ett innovationscenter för att utnyttja brittisk expertkunskap inom olika områden. Inledningsvis ligger fokus på radarteknik.

Allt större fokus ligger också på att skapa virtuella innovationscenter för att främja gränsöverskridande samarbete mellan Saabs verksamheter på olika platser världen över.

GEMENSAMMA INITIATIV

Saab är medlem i ett antal branschöverskridande initiativ för industriell omvandling och innovation som Combient och AMEXCI. En viktig del av produkteffektiviteten är att delta i och utnyttja resultaten av dessa partnerskap. AMEXCI är Saabs FoU-partner inom additiv tillverkning.

Produkter i portföljen

~450

Utfasade produkter

Avyttringar sedan 2019

CASE

Teknikinnovation som driver kundernas säkerhetsstrategier

Hur vi optimerar produktportföljen för förbättrad effektivitet

Saabs långsiktiga strävan är att öka försäljningen och stärka marginalerna genom att erbjuda sina försvars- och säkerhetskunder bättre service än konkurrenterna. Som en del i denna strategi genomför Saab produktportföljseffektivisering som kommer att fortsätta de närmaste åren.

En grund för bolagets strategi är att stötta kundernas befintliga och framtida försvarskapacitet genom att leverera produkter i världsklass och lönsamma produkter inom kärnområdena; Aeronautics, Undervattenssystem, Styrning och kontroll, Sensorer och Avancerade vapensystem. Dessa representerar områden där Saab har en världsledande position och där bolaget förväntar sig en betydande tillväxt.

Som en del av denna strategi har Saab genomfört ett program kallat P50, inriktat på att fokusera bolagets övergripande FoU-insatser i framtida funktioner inom kärnområdena.

Under året fasade bolaget ut mer än 30 produkter, avyttrade produktområdet QPS (Quality Positioning Services) och frigjorde mer än 100 MSEK som återinvesterades i FoU-program inom våra kärnområden. Majoriteten av produkterna som fasats ut är produkter där Saab har nya och modernare alternativ, till exempel både tidigare versioner av, samt gamla ammunitionstyper för, vapensystemet Carl-Gustaf. Saab har dessutom stoppat utvecklingen av projekt som inte hör till kärnverksamheten och där det krävdes betydande

investeringar för att skapa de första avtalen, till exempel vissa teknikprodukter för civilflyg; EFVS (Enhanced Flight Vision System). Strävan att ytterligare fokusera FoU och innovation till att differentiera delar av kärnportföljen påbörjades i början av 2019 och har hittills resulterat i tre avyttringar; QPS, NVH (Noise Vibration Harshness) och Vricon, där det totala värdet för de avyttrade verksamheterna uppgår till 1,2 miljarder kronor.

Minskningen av den totala produktportföljen uppgår till ca 20 procent. Programmet kommer att fortsätta under 2021/2022 med målet att avsevärt förbättra FoU-produktiviteten.

Petter Bedoire, Chief Technology Officer

"En grund för strategin är att stötta kundernas befintliga och framtida försvarskapacitet"

Tillväxt genom internationell expansion

Saabs framtida framgång kommer att avgöras av förmågan att expandera internationellt. Företagets strategi för global tillväxt bygger på marknadsföring av världsledande expertis inom fem kärnområden; flygteknik, avancerade vapensystem, styrnings- och kontrollsystem, sensorer och undervattenssystem, samtidigt som bolaget fortsätter att investera i innovation för att behålla och stärka sin position. Fokus ligger på viktiga marknader som USA, Storbritannien och Australien – där målet är att öka Saabs närvaro, det vill säga etablera en lokal verksamhet samt blir en naturlig del av dessa länders nationella försvarskapacitet, liknande den roll som bolaget har uppnått i Sverige.

FÖRSTÄRKNING AV SAABS POSITION PÅ UTVALDA VIKTIGA MARKNADER

Företaget har som mål att skapa oberoende enheter med utvecklings- och produktionskapacitet på utvalda marknader, som USA, Storbritannien och Australien. Dessa marknader har valts utifrån att de är demokratier med låg grad av korruption. De är också attraktiva på grund av volymen, mognaden och affärsvillkoren på deras inhemska försvarsmarknader.

Saab har en etablerad lokal operativ närvaro i dessa länder, en i viss utsträckning installerad bas och har identifierat framtida affärsmöjligheter. Tillväxt kommer att uppnås genom ökad inhemsk försäljning, FoU, investeringar och export med stöd från den lokala regeringen och institutioner samt upprättande av partnerskap och industri- och universitetssamarbeten för att bygga plattformar för ytterligare tillväxt. Syftet är att uppnå nationell industristatus inom utvalda nischområden.

Målet är att uppnå ett globalt och multinationellt kluster, där Saabs verksamhet blir en naturlig del av dessa länders försvarskapacitet. En anledning är att utvecklingen av högteknologiska försvarssystem anses vara av nationellt intresse i många länder, vilket gör dem ovilliga att importera denna typ av teknologi. Ett exempel är USA. Med en marknadsandel på 40 procent är det världens största försvarsmarknad – men den står bara för 1 procent av den totala globala importen.

Saab etablerar för närvarande kompetenscenter inom olika områden på dessa marknader, bland annat Styrnings- och kontrollsystem i Australien och radarsystem i USA. Syftet är att kompetensen ska delas med andra regioner och att dessa operativa enheter ska kunna exportera det de utvecklar och producerar till andra länder.

Under året gick ökade etableringen av lokal produktionskapacitet för T-7 flygplanen i USA, samtidigt som det inom Australiens beställning av Saabs lösning för mobila sjukvårdsmoduler etablerades ett globalt utvecklingscenter i landet. Saab tillkännagav också ett beslut om att skapa ett nytt FCAS (Future Combat Air System)-center i Storbritannien för att ytterligare utveckla den nära relationen med de andra industripartnerna för FCAS och det brittiska försvarsministeriet.

FOKUSERING AV MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING TILL ETABLERADE MARKNADER

Saab har väletablerad verksamhet på ett 20-tal marknader, som alla har identifierats med en god tillväxtpotential. Tillväxt kommer att uppnås genom att utnyttja lokal närvaro och den befintliga installerade basen. Ett exempel är Tyskland, där Saab 2020 fick en order från sin tyska partner Diehl Defence på sjömålsroboten RBS15 till den tyska flottan. Ordervärdet är cirka 1,7 MDRSEK med leveranser mellan 2022 och 2026. Saab utvärderar också kontinuerligt möjligheterna att växa på utvalda marknader genom fusioner och förvärv.

FOKUS PÅ UTVALDA MÖJLIGHETER TILL MEGAAFFÄRER

Megaaffärer avser större plattformsförsäljning, till exempel Gripen, GlobalEye och ubåtar. Dessa affärer ger Saab flera affärsmöjligheter, det vill säga inledande försäljning, återkommande affärer och efterservice. Under 2020 levererade Saab sitt första och andra GlobalEye Early Warning-flygplan till Förenade Arabemiraten. Avtalet mellan Förenade Arabemiraten och Saab omfattar tre plan utrustade med radar och andra övervakningssensorer. Under året tecknade Saab ett supportavtal med Förenade Arabemiraten och mot slutet av året tecknades ett följdkontrakt på två

HUVUDDELEN AV SAABS ORDERINGÅNG 2020

ytterliggare GlobalEye-flygplan. Detta bekräftar Saabs styrka och förmåga avseende försvarssystem. Ambitionen är att kunna erbjuda GlobalEye till fler kunder.

EXPORTEFTERLEVNAD

Marknaden för säkerhets- och försvarsutrustning är kraftigt reglerad och Saab har åtagit sig att följa alla exportkontrollbestämmelser som gäller för verksamheten. För att möjliggöra efterlevnad har Saab, förutom regelbunden utbildning av nyckelpersoner, en kompetent organisation, noggranna processer,

internrevisioner och särskilt anpassade IT-verktyg. Läs mer om exportefterlevnad på sida 74.

NOLLTOLERANS MOT KORRUPTION

Saab har nolltolerans mot korruption och styrs av sina grundläggande värderingar, sin uppförandekod, gällande lagar, branschetiska regler och tydligt definierade interna processer för att förebygga risker för korruption. Läs mer om arbetet med antikorruption på sida 66-67.

Kärnteknologier redo för internationell tillväxt

Saab investerar i teknologi för att behålla en marknadsledande position. Saabs kärnområden är flygteknik, avancerade vapensystem, styrnings- och kontrollsystem, sensorer och undervattenssystem. De utgör områden där Saab har en världsledande position, starkt stöd från kunderna och där bolaget förväntar sig avsevärd tillväxt framöver. Saab kommer att fortsätta fokusera sina FoU-investeringar till dessa områden för att säkerställa spetskompetens och framtida kapacitet.

Flygteknik

Saabs kompetens inom flygteknik omfattar Gripen, ett jaktplan i världsklass, men även forskning, utveckling och produktion av andra flygplanssystem. Detta omfattar framtida bemannade och obemannade system samt vidareutveckling av befintliga produkter. Samarbeten med andra världsledande enheter är en viktig framgångsfaktor.

Utvecklingen och exportframgången för Gripen har banat väg för Tier-2-partnerskap med andra industrier och länder, där Saab upplever en stark internationell efterfrågan på sin ledande teknik och kompetens inom området. Ett exempel är det nya avancerade pilotutbildningssystemet T-7, som har konstruerats och utvecklats tillsammans med Boeing i första hand för amerikanska flygvapnet.

Ett annat exempel är att Storbritannien och Sverige har undertecknat ett samförståndsavtal gällande utvecklingen av nästa generations system för luftstrider (FCAS – Future Combat Air Systems). Saab leder Sveriges industriella deltagande i FCAS i nära samarbete med det svenska försvarsdepartement.

Ett antal andra nationer och branscher visar just nu intresse för att ta del av Saabs expertis inom flygteknikområdet.

Avancerade vapensystem

Företaget erbjuder en marknadsledande produktportfölj bestående av markstridsvapen, missilsystem och torpeder för alla försvarsgrenar.

Med sin heltäckande kapacitet, från fullständig systemintegration till delsystem och komponentexpertis, har Saab en flexibel affärsmodell som utnyttjar internationella partnerskap för att uppfylla kundernas krav på distributionssäkerhet och lokal produktion.

Produktsortimentet innehåller det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf, som fyller ett flertal funktioner och gör att infanterisoldater kan hantera flera utmaningar på det moderna slagfältet.

Order under 2020 omfattade ett flerårigt ramavtal med den amerikanska armén för den senaste versionen av Carl-Gustaf, i den amerikanska armén känd som M3E1 och globalt som M4.

Produkterna omfattar också missiler i Meteor-programmet, där Storbritannien, Sverige, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien samverkar för att erbjuda tillgång till teknik och expertis i hela Europa.

Sensorer

Saabs sensorlösningar ger kunder inom alla domäner situationsmedvetenhet genom toppmodern övervakning, beslutsstöd, engagemangsvägledning och hotdetektering, lokalisering och skydd.

Saab är världsledande inom sensor-, mikrovågs- och antennteknik för radarsystem samt lösningar för elektronisk krigföring, allt från Airborne Early Warning-system och lösningar för luftstrid till tillämpningar för marksystem och marina system. Sensorportföljen förser Saabs kärnprodukter med unika möjligheter och stöttar bolagets partners som Tier 2-leverantörer.

GlobalEye är Saabs senaste Airborne Early Warning-system. Det är det enda systemet i sitt slag på marknaden som erbjuder kapacitet för flera domäner samt luft-, sjöfart- och markövervakning i en enda lösning. Under 2020 levererade Saab de två första GlobalEye-flygplanen till Förenade Arabemiraten och fick en uppföljningsorder på ytterligare två system.

Sensorportföljen innehåller också radarfamiljen Giraffe, ett multiuppdragssystem i världsklass med ett brett utbud av tillämpningar, från marin övervakning till markbaserat luftförsvar och vapenlokaliseringsfunktion. Radarn kan konfigureras för ett brett spektrum av uppdrag, från att skydda trupper och viktig infrastruktur till större evenemang och topphemliga anläggningar. Den marina Sea Giraffe-radarn förser örlogsfartyg med övervakning av luft och hav. Sea Giraffe har varit en framgång på den amerikanska marknaden, där olika konfigurationer har valts ut eller installerats på sex klasser av amerikanska fartyg. Saab tecknade under 2020 flera avtal om att vidareutveckla systemet för amerikanska krav, med utvecklings- och distributionskedjan hos Saab i USA.

Produkterna för elektronisk krigföring ger Gripen unika möjligheter att öka flygplanets överlevnadsförmåga och skydd. De tillför också offensiv störning och elektronisk attackkapacitet. Gripen EW-programmet är ett av världens mest avancerade elektroniska krigföringsprogram som ger Saab unika och avancerade möjligheter som kan användas i hela EW-portföljen. EW-lösningarna är kompatibla med andra Saab- och tredjepartsplattformar inom mark- och sjödomänerna.

Styrnings- och kontrollsystem

Styrnings- och kontrollösningar är en viktig del av Saabs helhetserbjudande och de ger kunderna en överlägsen situationsmedvetenhet och avgörande beslutsstöd. Saab erbjuder fullständiga styrnings- och kontrollösningar samt lösningar som bildar delar av stora, komplexa integrerade system.

Erbjudandet sträcker sig från eldledning till kompletta integrerade stridssystem, inklusive flera sensorer, effektorer och missiler för marin-, luft- och markdomäner. Att vara en konkurrenskraftig ledande systemintegratör kräver ett starkt styrnings- och kontrollerbjudande. Detta är avgörande för att kunna erbjuda funktioner som stöder nationell självständighet på Saabs viktiga marknader. Kompatibilitet och informationssäkring blir också allt viktigare för att ytterligare stärka styrnings- och kontrollområdet.

Styrnings- och kontrollösningarna är hjärnorna bakom Saabs produkter och lösningar, inklusive plattformslösningarna. Detta omfattar den civila marknaden och säkerhetsmarknaden, såsom civil trafikledning och skydd av tillgångar med högt värde. Under 2020 undertecknade Saab betydande marina styrnings- och kontrollkontrakt, ett svenskt integrerat luftförsvarsprogram för markbaser samt flera civila och säkerhetskontrakt, för att till exempel förse den irländska polismyndigheten med den SAFE-enhetliga styrnings-, kontrolloch kommunikationsplattformen.

Undervattenssystem

Saab är en innovativ leverantör av marina system i världsklass, allt från ytfartyg och undervattensvapensystem till ubåtar.

Företaget bygger sin position på system med hög överlevnadsförmåga som stöds av kostnadseffektiv systemintegration baserad på höga kundkrav med särskild inriktning på undervattenskapacitet.

Området omfattar framtida bemannade och obemannade marina system samt vidareutveckling av befintliga produkter. Militära produkter utvecklas i Sverige, medan produkter för kommersiellt bruk utvecklas i Storbritannien.

I takt med den snabba utvecklingen av sjökrigföringen behöver dagens väpnade styrkor till exempel torpeder som är både lätta att kontrollera och mycket anpassningsbara. Saabs nya lättviktstorpedsystem, som för närvarande är under utveckling för den tuffaste miljön i världen, det vill säga Östersjön, svarar upp mot dessa utmaningar.

Förutom order från den svenska flottan och nyligen även från den finska marinen, har även andra nationer visat intresse för systemet. Samtidigt har Saab samarbetat med den holländska skeppsbyggaren Damen Shipyards Group för att undersöka framtida möjligheter på den internationella ubåtsmarknaden.

Företagen har ett exklusivt avtal om att arbeta tillsammans för att driva det potentiella ersättningsprogrammet av ubåtar i Walrus-klassen för Nederländerna. Utöver detta projekt kommer Saab och Damen också att undersöka hur de skulle kunna lämna gemensamma anbud på andra ubåtsupphandlingsprogram.

Genom förvärvet av Kockums 2014, fick Saab tillgång till mer än 100 år av skeppsbyggarkunskap och en verksamhet som kontinuerligt har utvecklat sin förmåga genom världsledande innovationer. Denna kunskap och teknikledarskap reflekteras i utvecklingen och tillverkningen av de två Blekingeklassubåtarna som beställts till den svenska flottan.

Stark tillväxtpotential i vår amerikanska verksamhet

USA är den största marknaden i världen för försvarsutrustning, -system och -tjänster. Det är också en viktig motor för Saabs framtida tillväxt.

Verksamheten var till en början inriktad på att kanalisera produkter som konstruerats i Sverige till den amerikanska marknaden, inklusive Giraffe-radarn och Carl Gustaf. Men under de senaste åren har Saab omdefinierat sin position och har nu ett stabilt fotfäste som Saab Inc. Verksamheten i USA fick starkt momentum med 2018 års avtal med Boeing om att utveckla det avancerade pilotutbildningssystemet T-7A för det amerikanska flygvapnet.

Idag utvecklar, modifierar och levererar Saabs Inc. Saabs portfölj till amerikanska kunder baserat på teknik som utvecklats i både USA och Sverige. Företaget överför aktivt teknik från Sverige där så är lämpligt, samtidigt som bolaget använder sig av en distributionsbas i 24 amerikanska delstater. Saab omsätter cirka 400 MUSD på den amerikanska marknaden, har cirka 650 anställda samt verksamhet på sju platser i landet. Tekniken som utvecklats av Saab Inc. finns även för export utanför USA.

Saabs tillväxtstrategi i USA baseras på att bygga ett starkt, enhetligt varumärke, samtidigt som bolaget uppnår en position som "integrerad" leverantör; det vill säga en del av den nationella försvarsindustrin som bidrar med arbetstillfällen, skatteintäkter, politiska väljare samt genererar militär teknik som fokuserar på USA:s krav. Att etablera Saab som "integrerad" möjliggör ytterligare tillgång till finansiering av forskning och utveckling. Målet är högprioriterade amerikanska kundbehov och uppdrag som för närvarande inte täcks av amerikanska leverantörer. De senaste kontrakten omfattar order inom området hotsimulatorer.

SAAB PÅBÖRJAR BYGGANDET AV EN NY "SMART" AMERIKANSK PRODUKTIONSANLÄGGNING

Under 2020 påbörjade Saab byggandet av en ny, i hög grad automatiserad amerikansk anläggning för avancerad tillverkning och produktion i West Lafayette, Indiana. Anläggningen är en viktig del av Saabs tillväxtstrategi i USA och skapar stark organisk kapacitet för utveckling, tillverkning och försäljning av produkterna. Anläggningen kommer att ligga i Purdue University-anslutna Discovery Park District. Saab har ingått ett samarbete med Purdue University och avser genom detta att utöka sin USA-baserade forskning och utveckling med fokus på spjutspetsteknik inom områden som sensorsystem, artificiell intelligens och autonoma system. Inledningsvis kommer anläggningen att producera stora strukturella sektioner och utföra slutmonteringen av Saab-delarna till det avancerade T-7 skolflygplanet som utvecklats av Boeing och Saab för det amerikanska flygvapnet. Platsen valdes utifrån stödet från delstaten Indiana, samarbetsmöjligheterna med det världsledande Purdue-universitetet och dess strategiska, geografiska läge.

Försäljning (MUSD)

Anställda

650

Stärker vår position i Australien

Australien är en av Saabs strategiska marknader med signifikant potential för stärkt position och framtida tillväxt. Ambitionen är att Saab skall vara en naturlig del av landets försvarskapacitet.

Det finns flera skäl till att välja Australien. Bland annat ett långsiktigt regeringsengagemang för att öka försvarsbudgeten (+70 procent till 2030) och för att fokusera sina investeringar på den lokala försvarsindustrins kapacitet. Samtidigt har Saab en lång historia av framgångsrikt samarbete med försvarsmakten i Australien, en väletablerad verksamhet, högkvalificerad arbetskraft och en växande produktportfölj i landet. Saabs orderingång översteg 160% i jämförelse med 2019 och organisk tillväxt uppgick till 4% för 2020.

INTERVJU

Storbritannien som en strategisk försvarsmarknad med tillväxtpotential

Nigel Maddox är senior militär rådgivare för försvarssektorn vid Department for International Trade's Defence and Security Exports som stöder brittiska företag inom försvars-, säkerhets- och cybersektorn utomlands. Nedan finns en sammanfattning av en intervju med Nigel angående den brittiska försvarssektorns betydelse och dess potential för Saab som strategisk partner.

Storbritannien och många av dess handelspartners har ett gemensamt mål om en trygg och säker värld. Genom ökad export kan industrin investera i utveckling av ny teknik och innovation, vilket ger Storbritanniens väpnade styrkor och säkerhetsorgan tillgång till ledande teknik, utbildning och stöd. Samarbete med allierade och partners hjälper till att ytterligare utveckla värdefull ny teknik och nya funktioner.

Samtidigt som detta behov av att få tillgång till externa resurser är gemensamt för länder i många sektorer, är behovet av att samarbeta med likasinnade länder allt tydligare inom de tekniska sektorerna. Mer måste göras med begränsade FoU-budgetar. Länderna och deras teknikföretag utvecklar i allt snabbare takt för att upprätthålla konkurrenskraften och ser därför inte tekniska allianser eller FoU-allianser som en möjlighet, utan som ett strategiskt behov.

Den brittiska regeringens nya investering på ytterligare 5,8 miljarder pund i försvars-FoU kommer att påskynda utvecklingen av nästa generations teknologi och funktioner för den brittiska försvarsmakten och göra det möjligt för dem att bättre kunna försvara Storbritannien och dess intressen. Investeringen kommer också att utveckla en rad framtida funktioner genom utveckling av generationen-efter-nästa-teknologier för morgondagens försvarsmakt.

Team Tempest har tagit in 800 miljoner pund i saminvesteringar från den privata sektorn, och bedriver banbrytande forskning inom områden som stordata och artificiell intelligens. På lång sikt kommer projektet att bidra till att upprätthålla Storbritanniens strategiska förmåga att utveckla framtida stridsflygsystem, liksom landets marknad för export av försvarsindustri och arbetstillfällen, och vi är glada över att ha Saab som partner på det här området.

Storbritannien kommer att förbli en engagerad partner och allierad till sina vänner, inte bara för att vi står inför samma hot och intressen, utan för att Storbritannien har en djup, historisk tro på samma värderingar som Europa står för: fred, demokrati, frihet och rättsstatsprincipen, på vår kontinent och utanför. Att främja våra gemensamma värderingar, ta itu med våra gemensamma hot och upprätthålla en stark och blomstrande ekonomi kommer att kräva ett djupt och speciellt partnerskap, bland annat i försvars-, säkerhets- och utvecklingsengagemang.

Nigel Maddox, Senior Military Advisor, Department of International Trade

"Storbritannien och många av dess handelspartners har ett gemensamt mål om en trygg och säker värld."

FAKTA OM DEN BRITTISKA FÖRSVARSMARKNADEN:

Under 2018–2019 spenderade det brittiska försvarsministeriet totalt 38 miljarder pund på förvärv, support och personal och det senaste utgiftsgranskningsavtalet för fyra år bör öka den siffran med 16,5 miljarder pund.
Den brittiska andelen av den globala försvarsexportmarknaden uppskattades 2019 till 16 % och Storbritanniens största försvarsexportmarknader har varit Mellanöstern, Europa och Nordamerika.
På rullande tioårsbasis är Storbritannien fortfarande den näst största globala försvarsexportören efter USA.
Under 2019 fick Storbritannien försvarsorders värda 11 miljarder pund, jämfört med föregående år (14 miljarder pund) och belysande för den volatila globala exportmarknaden för försvar.
Under 2019 var värdet på Storbritanniens försäljning av säkerhetsexport 7,2 miljarder pund, en ökning från 2019 (5,2 miljarder pund) som tog Storbritannien till tredje plats (från fjärde plats 2018) i rankingen. Storbritanniens största marknader för säkerhetsexport var Europa, Nordamerika och Asien-Stillahavsområdet.

SAABS STRATEGISKA INRIKTNING I STORBRITANNIEN:

Storbritannien och Sverige undertecknade ett samförståndsavtal om FCAS-samarbete i juli 2019. Saab leder Sveriges industriella deltagande i FCAS i nära samarbete med det svenska försvarsdepartement.
I juli 2020 tog Saab beslutet att till en början investera 50 MGBP som en del av sitt åtagande att bygga upp en långsiktig relation med Storbritannien kring FCAS.
Centret är en del av Saabs långsiktiga planer för den brittiska marknaden för att utveckla inhemsk kapacitet, investera i forskning och utveckling och öka de immateriella rättigheterna.

Saabs hållbarhetsåtagande

Saab ska leverera värde på ett hållbart sätt för kunder, partners, anställda, ägare och samhället som helhet. Saabs hållbarhetsåtagande utgör grund för bolagets långsiktiga utveckling och tillväxt.

Samhällsåtagandet är kärnan i Saab. Fred, säkerhet och stabilitet är en förutsättning för att se till att vi lyckas nå de globala målen för hållbar utveckling som det globala samfundet har satt upp. I en värld där hoten mot våra samhällen ständigt växer och förändras bidrar Saab till försvars- och säkerhetsförmåga runtom i världen. Saab grundades som svar på ett växande hot mot Sveriges självständighet och har sedan dess utvecklats till en betrodd internationell partner som bidrar till ökad säkerhet och försvarsförmåga i Sverige och i många andra länder runt om i världen.

Grunden för Saabs hållbarhetsåtagande är att skapa värde för sina intressenter på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Genom att agera ansvarsfullt i allt bolaget gör, följa lagar och regler och ha ett nära samarbete med nationella myndigheter upprätthåller Saab kundernas, anställdas och samhällets förtroende.

VÅRT HÅLLBARHETSÅTAGANDE

Saabs produkter skapar säkerhets- och försvarskapacitet i Sverige och andra länder. Portföljen omfattar även produkter som bidrar till att minska klimatpåverkan. För att fortsätta att skapa värde på lång sikt är det avgörande att bolaget bedriver verksamheten på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. En långsiktig strategi är oerhört viktig för Saab, inte minst eftersom flera av bolagets projekt sträcker sig över mycket lång tid. Saab mäter och övervakar kontinuerligt viktiga hållbarhetsaspekter och integrerar dem i sina processer. I Saabs hållbarhetsrapport (s.60–83) redovisas bolagets mål och resultat inom respektive område. Saabs prioriteringar kan sammanfattas i tre huvudsakliga åtaganden (se bilden nedan).

SAAB BIDRAR TILL FN:S MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

I FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Devlopment Goals) har den globala agendan fastställts för att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt, social integration och skydd av miljön. Saab bidrar genom sin verksamhet till de flesta av målen för hållbar utveckling. De mål som Saab har störst förmåga att påverka och som är knutna till affärsstrategin är mål 4, 5, 9, 13 och 16. Mer information om hur Saab bidrar till målen för hållbar utveckling finns på sidorna 60–63.

EFFEKTER AV COVID-19 PÅ HÅLLBARHETSARBETET

Covid-19-krisen har varit en drivkraft för förändring då nya utmaningar har tvingat Saab att anpassa sig och hitta nya arbetssätt. Detta har omfattat färre affärsresor nationellt och internationellt. Det ökade antalet digitala möten har visat att det i viss mån går att hantera affärsrelationer via digitala verktyg och minska affärsresorna. Covid-19-krisen har påverkat Saabs hållbarhetsarbete inom vissa områden, eftersom det till exempel har varit svårt att interagera med aktörer i underleverantörsledet. Begränsningarna med internationella resor har också försvårat samarbeten med partners runt om i världen. Saab har försökt svara upp mot dessa utmaningar när så har varit möjligt i syfte att uppfylla hållbarhetsåtagandena.

Eftersom Saabs kunder är beroende av Saab för service och support har Saab varit tvungna att vara flexibla under den här perioden. Covid-19-krisen har därför gjort det möjligt för Saab att bli bättre på att förbereda sig för risker och oförutsedda händelser. Saab anpassade sig också till samhällets behov genom att tillfälligt producera skyddsutrustning till det svenska sjukvårdssystemet under den värsta krisen. Saab påbörjade ytterligare 35 liknande satsningar under året.

Säkerhets och försvarsförmåga

Saab grundades för över 80 år sedan under en turbulent tid i världen när Sverige behövde förmågan att upprätthålla sin suveränitet. Sedan dess har Saab utvecklats till en internationell partner som bidrar till säkerhet och försvarsförmåga, både i Sverige och andra länder runt om i världen.

FOKUS PÅ KUNDENS BEHOV

För att behålla sitt teknologiska försprång utvecklar Saab kontinuerligt nya produkter och investerar en stor del av försäljningen i forskning och utveckling. Saab har även nära utvecklingssamarbeten med leverantörer och kunder samt bidrar till breda samarbeten mellan industri, den akademiska världen och den offentliga sektorn. All utveckling sker med fokus på att ta fram produkter som är säkra att använda och anpassade efter kundens behov.

UNIVERSITETSSAMARBETEN

En viktig del av Saabs innovativa kapacitet är hur bolaget samarbetar med aktörer utanför företaget för att få tillgång till ny kunskap. Universitetssamarbetena är ett exempel, där Saabs anställda har möjlighet att forska för en doktorsexamen, samtidigt som forskare och studenter från skolorna kan delta i bolagets arbete. Saab hjälper också till att finansiera ett antal adjungerade professorer.

INNOVATIONSCENTRA

Sverige ses av många länder som ledande inom entreprenörskap och nytänkande. Det sätt som Saab bedriver forskning och utveckling i Sverige tar bolaget med sig till nya marknader genom att bygga relationer med den akademiska världen, företag och den offentliga sektorn. Saab är till exempel en av grundarna av det svensk-brasilianska forsknings- och innovationscentret CISB i Brasilien. Bolaget fortsatte under året även att arbeta tvärfunktionellt för att identifiera områden där samarbeten med nystartade företag skulle kunna vara ömsesidigt fördelaktiga.

INDUSTRISAMARBETE

När Saab vinner stora kontrakt kräver kundens hemland ofta industriella samarbeten, många gånger med teknologi- och kompetensöverföring som viktiga element. Genom kundanpassade erbjudanden har Saab och bolagets samarbetspartners bidragit till flera framgångsrika projekt som stöttat de lokala ekonomierna. Ett exempel är det industriella samarbete som är knutet till Gripen-programmet i Brasilien. Saab för med sig det svenska arbetssättet till nya marknader genom att bygga relationer med den akademiska världen, företag och den offentliga sektorn.

PRODUKTSÄKERHET

Med en produktportfölj som innehåller allt från avancerade flygsystem till ubåtar är det avgörande att Saabs produkter är säkra att använda. Systemsäkerhetsingenjörer i Saabs organisation hanterar analysarbetet i projekten och delar med sig av produktsäkerhetskunskap genom information och utbildning.

LÄS MER ...

om hur Saab arbetar med forskning och utveckling, industriella samarbeten och produktsäkerhet i hållbarhetsrapporten på sidorna 60–83.

"En viktig del av Saabs innovativa kapacitet är hur vi samarbetar utanför företaget för att få tillgång till ny kunskap."

Antal industridoktorander

Partnerskap med universitet

FoU-utgifter % av omsättning

21%

Ledande complianceprogram

En av Saabs grundläggande värderingar är förtroende. Vi är ärliga, pålitliga och håller vad vi lovar. Genom att följa riktlinjerna och principerna i Saabs uppförandekod visar våra medarbetare vad den här värderingen innebär i praktiken. Antikorruption, exportkontroll och informationssäkerhet är avgörande områden för Saab. Därför arbetar företaget hela tiden med att utveckla bättre rutiner och processer. Målet är att ha branschledande compliance-program.

ANTIKORRUPTION

Saab är en långsiktig, pålitlig affärspartner och främjar en öppen och transparent marknad. Saabs kontrakt löper på 10, 20 eller till och med 30 år. Det är därför viktigt att alla delar av företaget har en sund och etisk affärskultur. Korruption får negativa konsekvenser för samhället och näringslivet och är något som Saab aldrig kan acceptera. Saab styrs av sina grundläggande värderingar, uppförandekoden, lagar, branschetiska regler och tydligt definierade interna processer för att förebygga risker för korruption.

INFORMATIONSSÄKERHET

Bolaget hanterar information som är oerhört viktig för kunderna och i många fall för Sveriges och andra nationers säkerhet. I en allt mer osäker värld med växande cybersäkerhetsutmaningar är kontinuerlig och systematisk säkerhetshantering avgörande. För att ta tillvara de möjligheter som ny teknologi erbjuder måste Saab kontinuerligt förbättra säkerhetshanteringen inom företaget. Där är riskhantering en nyckelfaktor.

EFTERLEVNAD AV EXPORTLAGAR

Marknaden för säkerhets- och försvarsmateriel är kraftigt reglerad och Saab har åtagit sig att följa alla exportkontrollbestämmelser som gäller för verksamheten. För att möjliggöra efterlevnad har Saab, förutom regelbunden utbildning av nyckelpersoner, en kompetent organisation, noggranna processer, internrevisioner och särskilt anpassade IT-verktyg.

Den största delen av Saabs export är från Sverige, där Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) på uppdrag av regeringen bestämmer vilka försvarsprodukter svensk industri får sälja till vilka länder. Beslut om exporttillstånd fattas från fall till fall där ISP väger in ett antal kriterier i en omfattande bedömning. ISP tar också hänsyn till vilken typ av produkt det handlar om.

EXPORTEN ÄR VIKTIG FÖR FÖRSVARSKAPACITETEN

För att förbli konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt är Saab beroende av export och partnerskap med andra länder. Multinationella samarbeten bidrar till att stärka den svenska försvarsindustrin, vilket är avgörande för att Sverige ska klara av nya säkerhetsutmaningar.

INTERVJU

Förstärkta insatser mot korruption

Under 2020 började Saab tillsätta lokala Ethics and Compliance Officers för att fortsätta stärka det korruptionsförebyggande arbetet. Genom de nya rollerna kan arbetet bättre anpassas till respektive affärsområdes risker samtidigt som medarbetarna ges kortare väg till råd och stöd. Susanna Sjösten är nyutnämnd Ethics and Compliance Officer på Saabs affärsområde Kockums.

HUR HAR DU TAGIT DIG AN UPPGIFTEN?

Det började med ett gediget introduktionsprogram tillsammans med vårt centrala team för att få en förståelse kring vårt arbetssätt och de policyer och rutiner vi har att förhålla oss till inom Saab. Efter detta började jag definiera en plan för arbetet hos oss inom affärsområde Kockums. Utgångspunkten var att utifrån våra policyer kartlägga vilka funktioner hos oss som är berörda. Därefter initierade jag möten med organisationen för att förstå hur vi arbetar idag och vilka utmaningar vi ställs inför. Vi har även haft en dialog kring hur jag ska kunna stötta organisationen framåt. Allt detta kommer att ligga till grund för fortsatta utbildningsinsatser för att ytterligare öka förståelsen inom organisationen.

VILKA UTMANINGAR SER DU I DIN NYA ROLL?

Rollens ansvarsområde berör många delar av organisationen. Det är verkligen viktigt att anpassa arbetet till vår verksamhet och våra specifika förutsättningar. Det är en utmaning att nå ut med budskap till alla de medarbetare som berörs på ett eller annat sätt. Vissa situationer kan få stor inverkan på våra affärer och då känns det tryggt att vi har ett tydligt budskap från vår koncernchef och att jag har en öppen dialog med min ledning.

"Rollens ansvarsområde berör många delar av organisation."

Susanna Sjösten Ethics and Compliance Officer

Ansvar för människor och miljö

Inget företag kan leva isolerat. Vi är alla beroende av ett välfungerande och hållbart samhälle för att överleva på sikt. För Saab är det självklart att ta ansvar för människor och miljö inom hela värdekedjan.

ANSVARSFULL ARBETSGIVARE

För att bli ännu mer konkurrenskraftigt i framtiden måste Saab ligga i framkant när det gäller teknologi. Medarbetarna kommer att driva detta arbete framåt. Därför är Saab en inkluderande, säker och hälsosam arbetsplats. Mångfald ger organisationen tillgång till olika perspektiv och stimulerar innovation. Alla som arbetar med rekrytering hos Saab får regelbundet en genomgång av mångfaldsfrågor, och mångfald är en av parametrarna i ledarskapsutbildning och rekryteringsprocessen. Genom att arbeta aktivt med hälsa och säkerhet på arbetet minskar Saab på både kort och lång sikt risken för olyckor, sjukdomar och arbetsplatsskador. Läs mer om hur Saab tar ansvar som arbetsgivare på sidorna 71-73.

LEVERANTÖRERNA ÄR EN FÖRLÄNGNING AV SAABS EGEN VERKSAMHET

Vi ser våra leverantörer som en förlängning av vår egen verksamhet och förväntar oss att de tar samma sociala och miljömässiga ansvar som vi gör. Systematiska åtgärder för att säkerställa ansvar i leveranskedjan minimerar inte bara riskerna, utan leder också till högre kvalitet i de produkter vi köper. Vår uppförandekod för leverantörer, som bygger på principerna i FN:s Global Compact, ingår i alla nya och omförhandlade kontrakt. Koden föreskriver att Saab förväntar sig att bolagets leverantörer ska ställa liknande krav på sina underleverantörer.

MINDRE PÅVERKAN PÅ MILJÖN

För att förbli konkurrenskraftigt i framtiden arbetar Saab aktivt för att minska sin påverkan på miljö och klimat. Saabs miljöstrategi är fokuserad på att minska utsläppen av växthusgaser, öka resurseffektiviteten och fasa ut farliga ämnen. Saabs klimatmål är att minska verksamhetens utsläpp av växthusgaser med 33 procent till 2030. Ambitionen är att öka kretsloppet av resurser inom bolagets produktlivscykler samt i verksamhet. Saab arbetar också strategiskt med att fasa ut farliga ämnen i produkter och bidra till en giftfri miljö.

LÄS MER ...

om hur Saab arbetar med mångfald, minskar miljöpåverkan samt hälsa och säkerhet i hållbarhetsredovisningen på sidorna 60–83.

"Alla som jobbar med rekrytering på Saab får en genomgång av mångfaldsfrågor."

26%

Medarbetarengagemang

81%

Minsking av växthusgasutsläpp

-37%

Utveckla hållbara lösningar

En viktig del av Saabs arbete för att minska miljöpåverkan är genom forskning och utveckling samt samarbeten som syftar till att skapa hållbara lösningar. Genom att dessutom använda resurser effektivt genom hela livscykeln skapar bolaget produkter med mindre miljöpåverkan och låga livscykelkostnader, vilket är utmärkande för Saabs produkter.

Saabs portfölj har under 2000-talet utökats till att omfatta produkter och tjänster som aktivt bidrar till att minska kundernas miljöpåverkan, till exempel genom att skapa effektivare flöden på marken och effektivisera produkter i luften eller till sjöss. Därför har Saab initierat sin Climate Impact Portfolio, genom vilken bolaget kategoriserar sina produkter och tjänster som kan bidra till en mer hållbar verksamhet och minska klimatpåverkan från affärerna. Detta är ett sätt som Saab bidrar till ett mer hållbart samhälle, samt ett sätt att uppfylla förväntningar från kunder, investerare och även medarbetare.

För att kontinuerligt utveckla och öka de miljömässigt hållbara erbjudanden samt minska utsläppen från verksamheten, har Saabs klimatfond etablerats för att stödja hållbara innovationer i hela företaget. Det första projektet som fick bidrag till utveckling var Remote Support, som möjliggör fjärrservice av Saabs komplexa produkter. Detta är möjligt tack vare en säker AR/VR-lösning, som direkt minskar både Saabs och kundernas behov av att resa och därmed också utsläppen av växthusgas.

Aerobahn

MINSKA UTSLÄPP GENOM FÖRBÄTTRADE TRAFIKFLÖDEN PÅ FLYGPLATSER

Saab har ett starkt avtryck på marknaden för trafikledning inom både flyg och sjöfart. Ett sätt på vilket Saab bidrar till att minska koldioxidavtrycket inom flyg är via bolagets flygledningssystem som finns på de flesta av världens största flygplatser. Aerobahn CDM Suite är en lösning som förbättrar effektiviteten i trafikflödena och därigenom bidrar till att sänka bränsleförbrukningen på marken. Med Aerobahn minskar flygplansutsläppen på marken med mer än 15 %.

SeaEye

VÄRLDSLEDANDE INOM ELEKTRISK UNDERVATTENSROBOTIK

Att minska miljöpåverkan genom robotik som är smart, kraftfull och flexibel är viktigt för Saab Seaeye som världsledande inom elektrisk undervattensrobotik.

Saab Seaeyes banbrytande teknologi ökar fokus på miljöansvar och används för att utföra en mängd olika uppgifter inom ett brett spektrum av kommersiella och vetenskapliga sektorer samt försvar. Detta resulterar i renare hav, smartare energianvändning och större vetenskaplig kunskap.

Saabs helt elektriska robotteknologi reducerar utsläppen av koldioxid genom att minska antalet och storleken på de stödfartyg som annars skulle krävas. Den bidrar också till att hålla haven renare genom att erbjuda läcksökning, samtidigt som rörledningsintegriteten övervakas och viktiga vetenskapliga forskningsuppdrag kan genomföras i den marina miljön.

SUM

SUSTAINABLE UNDERGROUND MINING

Framtidens gruva släpper ut noll koldioxid, är digitaliserad och autonom. Saabs dotterbolag Combitech är en partner i detta och en av grundarna i alliansen Sustainable Underground Mining, som består av LKAB, ABB, Epiroc och Sandvik. Målet är att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på stora djup.

Tillsammans ska de fem företagen etablera både en testgruva där ny teknik ska utvecklas och testas i en verklig gruvmiljö samt en virtuell testgruva. Testbädden byggs i LKAB:s gruvor under jord i Kiruna med hjälp av Combitech och utnyttjar kunskap och lösningar från Saab och Combitech.

Sea Traffic Management

FÖRBÄTTRAT SKYDD AV HAVSMILJÖN MED SMART TEKNOLOGI

Effektiva trafikflöden och säkerhet har stor betydelse inom sjöfarten. Ett exempel på Saabs bidrag inom dessa områden är bolagets aktiva roll i initiativet Sea Traffic Management (STM), där Saab bidrar på flera nivåer. Saab är en av grundarna av Navelinks industrikonsortium som tillhandahåller ett ekosystem för planering av fullständiga fartygsrutter från kaj till kaj. Samtidigt tillhandahåller Saab den transponderteknik som möjliggör det informationsutbyte som är nödvändigt för samma ruttplanering.

Ett annat exempel är när regeringen i delstaten Queensland valde Saab för att uppgradera sitt informationssystem för hantering av fartygstrafik (VTMIS). VTMIS möjliggör både effektiv och säker sjöfart genom att tillhandahålla detaljerad information om sjöförhållanden, fartygstrafik och potentiella faror. Detta gör att myndigheter och fartygsbesättningar kan ta ut säkrare rutter som undviker känsliga marina områden längs den 2 500 km långa kusten vid Stora barriärrevet.

Remote Support

TILLHANDAHÅLLA EXPERTHJÄLP MED HJÄLP AV AR/VR

Inom Saabs underhållstjänster både i Sverige och globalt finns ett ökat behov av säker digital kommunikation för att öka tillgången till Saabs personal och möjligheten att snabbt lösa tekniska problem utan att behöva resa. Detta är särskilt efterfrågat under perioder då resandet är begränsat och omvärldsförhållandena förändras.

Saabs lösning ger möjlighet att dela live-videor och instruera personal som är på plats på anläggningen, samtidigt som serviceexperterna inte behöver befinna sig på samma anläggning. Verktyget innehåller också stöd för augmented reality via overlay-teknologi.

Bleed Air Heat Detection

VIKTMINSKNING FÖR FLYGPLAN VIA FIBEROPTISK SENSORTEKNOLOGI

Den här produkten, som utvecklats av Saab som en del av forskningsprogrammet Clean Sky, är bolagets lösning för att övervaka distributionen av varmluft från flygplansmotorerna till kabinutrymmet genom användning av fiberoptik. Detta minskar systemets vikt med 80 % och antalet delar med 90 %, vilket leder till minskad miljöpåverkan med upp till 340 ton koldioxid under ett flygplans livslängd. Lösningen har därigenom fått flera innovationspriser, däribland Airbus Innovation Award.

BLADE

BREAKTHROUGH LAMINAR AIRCRAFT DEMONSTRATOR IN EUROPE

BLADE är ett Airbus-projekt inom det europeiska Clean Sky-ramverket för att flygtesta experimentella vingsektioner med laminärt flöde på ett A340-flygplan. Flygtester har genomförts med slutlig aerodynamisk analys utförd under 2020.

Vingsektionen med laminärt flöde utvecklades och byggdes av Saab. Under flygtesten fungerade vingen som utvecklats av Saab på ett utmärkt sätt och visade stabilt laminärt flöde på en mycket stor del av vingytan.

Användningen av Saabs vingkoncept integrerat i ett nytt flygplan har potential att minska det totala luftmotståndet för flygplanet med cirka 9 % om det tillämpas på vingen och stjärtfenpartiet och spara cirka 5 % i bränsleförbrukning.

Aktiveringssystem för klaffar och framkantsklaffar

MINSKAR FLYGPLANETS LUFTMOTSTÅND MED HJÄLP AV ELEKTROMEKANISKA MANÖVERDON OCH KONTROLLER

Saabs affärsområde Avionics Systems arbetar för närvarande med att utveckla lösningar för att minska bränsleförbrukningen och övervaka flygplanssystemen mer effektivt som en del av forskningsprogrammet Clean Sky. På Boeing 787, till exempel, är Saabs elmotorer en del av ett system som anpassar vingens form under flygning för att minimera motståndet och bränsleförbrukningen, vilket minskar utsläppen under flygplanets livslängd med så mycket som 10 000 ton koldioxid.

Skyddar vårt samhälle i en osäker värld

BETYDELSEFULL ROLL I UTMANANDE TIDER

2020 kommer att beskrivas som ett av de mest dramatiska och utmanande åren i modern tid. Covid-19-viruset har haft förödande konsekvenser för liv och hälsa i alla delar av världen och medfört allvarliga konsekvenser för samhället. Det är nu ett nytt år men viruset håller oss fortfarande i sitt grepp och det är uppenbart att effekterna kommer att märkas i alla delar av samhället under lång tid framöver.

Vi har olyckligtvis sett en trend under det senaste året där öppenhet, samarbete, engagemang i globala institutioner och frihandel har ifrågasatts. Dessa tendenser har intensifierats under pandemin, vilket är oroande.

När vaccineringen börjar ta fart kommer länder, människor och företag förhoppningsvis att återvända till vardagen med en mer positiv och samarbetsvillig syn på framtiden. En positiv inställning kan dock aldrig tas för givet. Vi har under det senaste året sett spänningar öka och det globala säkerhetslandskapet bli mer osäkert. Saabs uppdrag är att bidra till fred och stabilitet genom att vara en långsiktig, högkvalitativ och pålitlig partner till våra kunder.

ATT FÅ IDÉER ATT FLYGA

Kärnan i Saab ligger innovation och att ligga i framkant inom teknik samt att vara en ledare inom systemintegration med förmågan att kostnadseffektivt utveckla och producera komplexa plattformar.

För att fortsätta utveckla denna marknadsposition förlitar vi oss på våra fantastiska medarbetare, men också genom att arbeta i nära dialog med våra kunder och med många professionella partners om framtida behov. Saab bygger sin framgång på teknisk uppfinningsrikedom och en öppenhet för samarbete. Det är därför nästan en fjärdedel av Saabs intäkter avsätts till forskning och utveckling. Det ger oss en unik position

att utveckla avancerade produkter och att stödja våra kunder på lång sikt.

Saab har bevisat sin förmåga att snabbt omvandla idéer till världsledande produkter. Ett exempel är det luftburna sensorsystemet GlobalEye, som bara tog fem år från order till leverans.

ATT BIDRA TILL ATT GÖRA VÄRLDEN BÄTTRE

Den viktigaste delen av Saabs bidrag till samhället ligger i uppdraget att hålla människor och samhällen säkra, vilket det har varit ända sedan företaget grundades i slutet av 1930-talet. Men som för varje annat företag sträcker sig ansvaret utöver detta. Saab arbetar aktivt enligt FN: s Global Compact-principer. Särskilt fokus ligger på goda arbetsförhållanden, höga miljöstandarder och antikorruption; områden som är avgörande för Saabs trovärdighet, långsiktiga utveckling och tillväxt. Saabs hållbarhetsåtagande sträcker sig längre än att bara leva upp till befintliga lagar och regler.

RÄTT POSITION FÖR ATT TILLVARATA VÄRDESKAPANDE MÖJLIGHETER

Saabs uppgift är att skapa värde för befintliga och framtida aktieägare genom att vara en pålitlig partner för kunder och länder. Genom att ständigt förbättra effektiviteten kan Saab vidmakthålla ekonomisk flexibilitet och beredskap så att man kan tillvarata värdeskapande möjligheter nu och i framtiden.

Saab är på en resa mot lönsam tillväxt. Företagets internationella expansion syftar till att bli en lokal kraft och en pålitlig partner för kunder på utvalda hemmamarknader.

Trots motvind har vi under förra året sett en stark utveckling på de marknader där Saab är verksamt, vilket har resulterat i en stark orderingång.

Saab-teamet har gjort exceptionella ansträngningar i hanteringen av de utmaningar som kommer när samhällen och marknader stängs ner. Trots dessa omständigheter har Saab kunnat uppnå milstolpar i stora program till kunder runt om i världen. Pandemins direkta och indirekta följder har haft en negativ inverkan på lönsamheten, främst på grund av påverkan på leverantörskedjan och utmaningar inom den civila luftfartsverksamheten. Vår tro är att vi har lyckats klara stormen på ett professionellt sätt. Saab är redo för framtida insatser.

Å styrelsens vägnar vill jag tacka Saabs VD, koncernledningen, alla 18 000 anställda och partners som varje dag arbetar hårt för att stödja våra kunder och att utveckla vårt företag till förmån för alla aktieägare.

Stockholm, februari 2021

Marcus Wallenberg Ordförande

Förvaltningsberättelse och finansiella rapporter

Innehåll

45
46
52
54
60
84
94
98
150
151
152
157
158
160
161
162

Ekonomisk översikt 2020 – Koncernen

EKONOMISK ÖVERSIKT 2020

Saab AB (publ.), Saab AB (publ.), organisationsnummer 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Huvudkontorets besöksadress är Olof Palmes gata 17, 5tr, 111 22 Stockholm. Telefonnumret till huvudkontoret för Saab AB är 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på Nasdaq Stockholm och sedan 2006 på Large Caplistan. Största ägaren är Investor med 30,2 procent av aktierna motsvarande 40,6 procent av rösterna. Röstandelen är beräknad på antalet aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Vid årets slut uppgick det totala antalet aktier i bolaget till

135 845 847, fördelade på 2 383 903 A-aktier med 10 röster per aktie och 133 461 944 B-aktier med en röst per aktie.

Vid årets slut var totalt 3 598 774 B-aktier återköpta för att säkra koncernens långsiktiga aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Bolagsstyrningsrapport

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten som återfinns i detta dokument på sidorna 84-93 innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar avseende både moderbolaget och koncernen.

Hållbarhetsrapport

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en hållbarhetsrapport som återfinns i detta dokument på sidorna 60-83. För information om Saabs affärsmodell se sidorna 6-9.

VERKSAMHETEN

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder Saab produkter, lösningar och tjänster inom försvar och säkerhet. Under 2020 hade koncernen kunder i drygt 100 länder. Forskning och utveckling sker främst i Sverige. Koncernen har anställda främst i Europa, Sydafrika, USA och Australien, och finns på plats med egna kontor i fler än 30 länder runt om i världen.

Saab var under 2020 organiserat i sex olika affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance, Support and Services, Industrial Products and Services och Kockums.

CORPORATE

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK 49 (-377) under 2020.

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL

De långsiktiga målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen (EBIT) och soliditeten.

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2020 redovisades en organisk försäljningstillväxt om 1 procent (6).

Rörelsemarginalen (EBIT) ska i snitt uppgå till minst 10 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2020 uppgick rörelsemarginalen till 3,7 procent (8,3). Rörelsemarginalen exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 7,4 procent (8,3).

Soliditeten ska överstiga 30 procent. Vid slutet av 2020 uppgick soliditeten till 35,7 procent (34,8).

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2020 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,70 per aktie (0), Föreslagen utdelning skulle motsvara 58 procent (0) av nettoresultatet.

PROGNOS 2021

Försäljningstillväxt: Organisk försäljningstillväxt i linje med vårt långsiktiga mål om 5 procent

Rörelseresultat: EBIT-marginal för helåret i linje med justerad marginal om 7,4 procent för 2020

Operationellt kassaflöde: Positivt för helåret

Osäkerheten kring Covid-19 och dess framtida effekter är fortsatt hög.

Aeronautics

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

Aeronautics är världsledande inom utveckling och tillverkning av innovativa flygsystem. Här bedrivs forskning, utveckling och produktion av militära flygsystem. Här utförs även framtidsstudier som förberedelse för kommande bemannade och obemannade flygsystem samt vidareutveckling av befintliga produkter.

Gripen är världens mest anpassningsbara och flexibla flygstridssystem. Med sin modulära design är det möjligt att uppgradera och anpassa efter kundernas krav.
Framtida flygsystem, såväl bemannade som obemannade.
Saab och Boeing har tillsammans utvecklat nästa generations skolflygplan för det amerikanska flygvapnet, T-7.

I Aeronautics ingår affärsenheterna Gripen E/F, Gripen C/D, T-7 och Aeronautical Solutions.

ÅRLIG SUMMERING

Aeronautics visade en lägre orderingång för helåret 2020 jämfört med 2019. Försäljningsintäkterna minskade under 2020 främst till följd av projektkalkylkorrigeringarna om MSEK 1 121 i Gripen E/F programmen. Justerat för jämförelsestörande poster var försäljningen 2020 oförändrad mot föregående år. Verksamheten för Gripen-programmen är i en tidig produktionsfas samtidigt som aktivitetsnivån inom utveckling är fortsatt hög. Rörelseresultatet för helåret, justerat för korrigeringarna av projektkalkyler, samt en nedskrivning av kapitalandelen i ett intressebolag om MSEK -32, försämrades något mot 2019. Högre marknadsföringskostnader till följd av fem pågående Gripen-kampanjer påverkade resultatet negativt.

Jonas Hjelm Head of Business Area Aeronautics

Försäljningsandel 2020

Rörelsemarginal

Nyckeldata

MSEK	2020	2019
Orderingång	2 025	2 979
Orderstock	36 838	42 120
Försäljningsintäkter	7 307	8 218
EBITDA	-431	737
EBITDA-marginal, %	-5,9	9,0
Rörelseresultat (EBIT)	-500	677
Rörelsemarginal, %	-6,8	8,2
Justerat röreselresultat¹⁾	653	677
Justerad rörelsemarginal, %¹⁾	7,7	8,2
Operationellt kassaflöde	-2 226	-1 591

¹⁾ För mer information om jämförelsestörande poster se not 42

Orderingång

Försäljningsintäkter

SEK billion 0 2 4 6 8 10 18 19 20 % -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 18 19 20

Dynamics

PRODUKTER, TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster, träningssystem och avancerade kamouflagesystem till försvarsmakter. Produktportföljen innehåller även militära och civila nischprodukter såsom obemannade undervattensfarkoster för offshoreindustrin.

Markstridssystem, bland annat Carl-Gustaf, AT4 och NLAW.
Markbaserade luftförsvarssystem, bland annat RBS 70, RBS 70 NG och BAMSE.
Sjömålsrobbot RBS15 samt internationella missilprogram som Meteor, Taurus, IRIS-T och GLSDB.
Undervattenssystem som fjärrstyrda och autonoma farkoster samt torpeder och undervattenssensorer.
Träningssystem för markstrid baserat på laser och radio samt även virtuella träningslösningar.
Avancerade kamouflagesystem som produkterna Barracuda MCS, ULCAS och SOTACS.

I Dynamics ingår affärsenheterna Ground Combat, Missile Systems, Underwater Systems, Training & Simulation och Barracuda.

ÅRLIG SUMMERING

Orderingången för helåret 2020 växte 38 procent och var på en rekordhög nivå. Den starka tillväxten var drivet av internationella ordrar avseende bl.a missilsystem, men även ordrar inom undervattensegmenten. Den första beställningarna på minröjningsfarkosten MuMNS via partnern Thales till Storbritannien och Frankrike. Ett avtal avseende Carl-Gustaf M4 till Norge tecknades vilket innebär att Norge blir det 14:e landet som kommer använda senaste generationens Carl-Gustaf systemet.

Försäljningsintäkterna stärktes och visade en tillväxt på 13 procent för 2020 jämfört med 2019. En hög aktivitetsnivå och leveranstakt bidrog positivt till volymökningen, drivet av Ground Combat. Rörelsemarginalen under 2020 stärktes till följd av volymutvecklingen. Resultatet i affärsområdet påverkades med MSEK -15 av projektkalkylkorrigeringar relaterad till Covid-19.

Görgen Johansson Head of Business Area Dynamics

Försäljningsandel 2020

Nyckeldata

MSEK	2020	2019
Orderingång	9 231	6 706
Orderstock	16 527	14 264
Försäljningsintäkter	6 913	6 140
EBITDA	917	792
EBITDA-marginal, %	13,3	12,9
Rörelseresultat (EBIT)	829	716
Rörelsemarginal, %	12,0	11,7
Justerat röreselresultat¹⁾	844	716
Justerad rörelsemarginal, %¹⁾	12,2	11,7
Operationellt kassaflöde	551	158

¹⁾ För mer information om jämförelsestörande poster se not 42

Orderingång

Försäljningsintäkter

Rörelsemarginal

Surveillance

PRODUKTER, TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

Affärsområde Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Inom Surveillance finns en världsledande mikrovågs- och antennverksamhet som bygger på effektiv långsiktig produktutveckling som nyttjar synergierna mellan de olika produktområdena.

Världsledare inom mark- och sjöbaserad radarsystem för luftförsvar, vapenlokalisering och sensorer och tidig varning.
Värdens största kundbas avseende luftburen AEW&C-system.
Affärsområde Surveillance levererar världsledande lösningar för övervakning, ledningssystem och självskyddssystem.
Produkter inkluderar GlobalEye, EW&C system, radar produktfamiljen Giraff, elektronisk försvarsteknik produkter Arexis och stridsledningssystem baserat på Saabs 9LV-teknologi, radar för stridsflyg, och cybersäkerhet plattformen Egira

Affärsområdet Surveillance är även Saabs kompetenscenter för cybersäkerhet, artificiell intelligens samt dataanalys. I Surveillance ingår affärsenheterna Combat Systems, Cyber Security, Electronic Warfare Systems och Radar Solutions.

ÅRLIG SUMMERING

Helåret 2020 visade Surveillance en stark orderingång på BSEK 14, motsvarande en uppgång på 48 procent. Den starka orderingången drevs av två stora vunna kontrakt; systemlösning för integrerad luftvärnsförmåga till Sverige och tilläggsbeställning av två sensorsystem GlobalEye till Förenade Arabemiraten.

Försäljningsintäkterna helåret 2020 var i linje med föregående år. En lägre aktivitetsnivå, timing i projektgenomförande samt Covid-19 relaterade störningar i verksamheten hade en negativ inverkan på försäljningsvolymerna men även resultatet. Resultatet belastades med projektkorrigeringar om MSEK -166.

Anders Carp Head of Business Area Surveillance

Försäljningsandel 2020

Försäljningsintäkter

Rörelsemarginal

Nyckeldata

MSEK	2020	2019
Orderingång	13 928	9 390
Orderstock	22 183	16 465
Försäljningsintäkter	7 888	7 699
EBITDA	852	1 151
EBITDA-marginal, %	10,8	14,9
Rörelseresultat (EBIT)	505	853
Rörelsemarginal, %	6,4	11,1
Justerat röreselresultat¹⁾	671	853
Justerad rörelsemarginal, %¹⁾	8,3	11,1
Operationellt kassaflöde	1 281	1 156

Orderingång

Support and Services

PRODUKTER, TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till Saabs samtliga marknader. Det innefattar supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag.

Skräddarsydda supportlösningar inom alla områden – genom hela produktens livscykel.
Tillhandahåller allt från enskilda reservdelar till ett tillgänglighetsbaserat åtagande.
Tekniska tjänster, underhåll och reparationsarbete.
Produkter och integration för flygburna övervakningssystem, kommunikationssystem, militära elektroniksystem, fältlösningar samt CBRN-lösningar.

I affärsområde Support and Services ingår affärsenheterna Aviation Services, Airborne ISR, Gripen Support, Communication and Tactical Solutions.

ÅRLIG SUMMERING

Support and Services visade en stark orderutveckling för helåret 2020, en ökning på 191 procent. Både större och mindre ordrar bidrog. Viktigt bidrag kom från affärsområdets del av följdkontraktet på de två flygburna övervakningssystemen GlobalEye.

Försäljningsvolymerna 2020 visade tillväxt i jämförelse med 2019. Detta var till följd av god projektexekvering inom supportarbetet för Gripen C/D samt positiva volymeffekter från GlobalEye, trots fortsatt negativ volym och resultatpåverkan från den civila flygverksamheten. Affärsområdets resultat belastades med MSEK -118 för lagernedskrivningar relaterad till Covid-19.

Ellen Molin Head of Business Area Support and Services

Försäljningsandel 2020

Nyckeldata

2019
4 099
8 986
5 821
762
13,1
742
12,8
742
12,7
11

¹⁾ För mer information om jämförelsestörande poster se not 42

Orderingång

Försäljningsintäkter

Rörelsemarginal

Industrial Products and Services

PRODUKTER, TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

Affärsenheterna inom Industrial Products and Services (IPS) har en inriktning mot civila B2B-affärer med världsledande kunder inom olika säkerhetskritiska sektorer. Marknaden efterfrågar säkra och hållbara lösningar. IPS finns i skärningen mellan dessa och arbetar med ett antal unika utvecklingsprojekt med fokus på ett mer hållbart och digitaliserat samhälle.

Teknikkonsulttjänster till kunder inom industri, försvar och myndigheter genom det helägda dotterbolaget Combitech. Företaget har en bred tjänsteportfölj, med spetskompetens inom cybersäkerhet och digitalisering.
Ledande teknologier inom flygtrafikledning, marin trafikledning och lösningar för civil säkerhet
Utveckling och produktion till flygindustrin med inriktning mot vingar, klaffar och dörrar till kommersiella flygplanstillverkare såsom Boeing och Airbus.
Säkerhetskritiska system och komponenter inom avionik såsom datorer, displaysystem och aktuatorer för krävande miljöer för flygplan och helikoptrar.

I affärsområdet Industrial Products and Services ingår affärsenheterna Aerostructures, Avionics Systems, Traffic Management samt det självständiga konsultbolaget Combitech.

ÅRLIG SUMMERING

IPS visade en ökad orderingång under 2020. Detta var främst drivet av affärsenheten Traffic Management, där ett antal större orders inom Public Safety and Security området signerades. Även inom affärsenheten Combitech var orderingången stark.

Försäljningsintäkterna under 2020 minskade jämfört med föregående år. Affärsenheten Combitech bidrog positivt medan övriga affärsenheter rapporterade lägre försäljningsintäkter, främst till följd av minskad efterfrågan pga rådande pandemi. Rörelseresultatet 2020 minskade jämfört med 2019.

Resultatet belastades av en förlustkontraktsreservering inom affärsenheten Aerostructures om MSEK -315 relaterat till lägre prognostiserade leveranstakter samt volymer i de kommersiella flygprogrammen till följd av pandemin.

Försäljningsandel 2020

Nyckeldata

MSEK	2020	2019
Orderingång	5 611	5 515
Orderstock	8 794	9 035
Försäljningsintäkter	5 846	6 556
EBITDA	-322	324
EBITDA-marginal, %	-5,5	4,9
Rörelseresultat (EBIT)	-398	238
Rörelsemarginal, %	-6,8	3,6
Justerat röreselresultat¹⁾	-83	238
Justerad rörelsemarginal, %¹⁾	-1,4	3,6
Operationellt kassaflöde	1 028	-302

¹⁾ För mer information om jämförelsestörande poster se not 42

Orderingång

SEK billion 18 19 20 % -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10

Försäljningsintäkter Rörelsemarginal

Kockums

PRODUKTER, TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

Kockums är världsledande inom sitt segment vad gäller utveckling, produktion och vidmakthållande av ubåtar, ytstridsfartyg och navala system. I produktportföljen återfinns ubåtar med luftoberoende framdrivning, ytstridsfartyg med smygteknologi samt minjaktssystem och snabbgående patrull- och lotsbåtar. Kockums levererar även delsystem och komponenter för integration i navala lösningar hos kunder inom och utom Sverige.

Design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg.
Design, konstruktion och underhåll av snabbgående patrull- och lotsbåtar.

Affärsområdets unika kompetens ligger inom smygteknik, stöthållfasthet, modularitet samt inom systemintegration. Kockums produkter är utformade för hög tillgänglighet, enkelt underhåll och lång livslängd. Exempel på detta är ubåtar av Gotlandsklass byggda på 90-talet som genomgått halvtidsmodiferingar, och rustats upp med modern teknik som gör dessa fartyg till de vassaste konventionella ubåtarna för närvarande. Kockums produktionsanläggningar i Karlskrona har sedan Saabs förvärv genomgått stora moderniseringar. Genom investeringar i metodutveckling, industrirobotar och digitalisering är Saab Kockums ett av världens modernaste varv för produktion och underhåll av ubåtar. I Kockums ingår affärsenheterna Submarines, Surface Ships och Docksta.

ÅRLIG SUMMERING

Kockums visade en ökad orderingång under 2020 jämfört med 2019. Ökningen var främst hänförlig till tilläggsbeställningar inom nuvarande ubåtsprogram.

Försäljningsintäkterna 2020 var i linje med föregående år och berodde på en god aktivitetsnivå framförallt inom undervattensidan. Rörelseresultatet under helåret stärktes något jämfört med föregående år. Verksamheten är i en omställning från utveckling till produktion och produktivitetsåtgärder för att förbättra lönsamheten fortsätter.

Lars Tossman Head of Business Area Kockums

Försäljningsandel 2020

Nyckeldata

MSEK	2020	2019
Orderingång	1 801	1 216
Orderstock	3 631	4 852
Försäljningsintäkter	3 027	3 007
EBITDA	153	124
EBITDA-marginal, %	5,1	4,1
Rörelseresultat (EBIT)	119	88
Rörelsemarginal, %	3,9	2,9
Operationellt kassaflöde	983	-70

Orderingång

Försäljningsintäkter Rörelsemarginal

Övriga väsentliga händelser

ÖVRIGA HÄNDELSER I KORTHET 2020:

I januari påbörjade Saab produktionen av sina delar av skolflygplanet T-7A i Linköping. T-7A har utvecklats och tillverkas tillsammans med Boeing för det amerikanska flygvapnet.
Den 29 januari utsåg Saab Lars Tossman till ny chef för affärsområde Kockums. Lars Tossman tillträdde sin nya tjänst 1 februari 2020 och blev då också medlem av Saabs koncernledning.
Den 4 mars meddelades att Saab Digital Air Traffic Solutions (SDATS) har blivit utvalda av Storbritanniens flygvapen, Royal Air Force (RAF) för att leverera en demonstrator för ett digitalt flygledartorn till flygbasen vid Lossiemouth i Storbritannien.
I mars offentliggjorde Saab en beställning från det brittiska försvarsdepartementet på livstidsförlängning och support av artillerilokaliseringssystemet Arthur.
Den 26 mars meddelades att Saab har tecknat en 24-månaders revolverande kreditfacilitet på 4 miljarder kronor med en grupp av tre banker.
Den 1 april höll Saab bolagsstämma i Stockholm.
I april erhöll Saab en order från Svenska Myndigheten för Samhällsberedskap (MSB), avseende flygande brandbekämpningsförmåga
I april genomförde Saab de första flygproverna med Saabs nya X-band Active Electronically Scanned Array (AESA) radarn för stridsflyg.
I april levererade Saab det första flygburna sensorsystemet GlobalEye till Förenade Arabemiraten (UAE).
I maj utsåg Saabs styrelse Christian Luiga till ny CFO och vice VD med tillträde september 2020. Anders Carp utsågs även till vice VD.
I maj tecknade Saab avtal avseende leverans av ett Airborne Early Warning and Control (AEW&C) system baserat på flygplanet Saab 2000 och radar Erieye. Ordervärdet var MSEK 1 553.
I juli slutförde Saab avyttringen av alla sina aktier i det USA-baserade joint venture-företaget Vricon Inc.
Saab har i juli med stöd av Sverige lämnat in ett erbjudande avseende

framtida stridsflygsförmåga till Kanada. Förslaget omfattar 88 Gripen E, med ett omfattande stöd- och träningsprogram samt ett industriellt och teknologiskt paket.

Saab har i augusti avyttrat QPS (Quality Positioning Services), tillverkare av hydrografiska mjukvarulösningar.
Den 24 september genomförde det första brasilianska Gripen E-flygplanet sin första flygning i Brasilien. Flygplanet flög från flygplatsen i Navegantes till Embraers anläggning i Gavião Peixoto.
I september levererade Saab det andra flygburna sensorsystemet GlobalEye Swing Role Surveillance System till Förenade Arabemiraten.
I september tecknade Saab kontrakt med Australiens försvarsdepartement för att leverera medicinska moduler för insatsberedda fältsjukhus till den australiska regeringens program Joint Project 2060 Ordervärdet är 337 MAUD (2 150 MSEK) och gäller åren 2020-2027, inklusive fem års support.
Saab har i oktober tecknat ett sjuårigt ramavtal med den amerikanska armén för granatgeväret Carl-Gustaf M4. Värdet på ramavtalet uppgår till cirka MSEK 770.
Saab har i december tecknat kontrakt med Försvarets materielverk och fått en beställning på en systemlösning för ett integrerat sensor- och ledningssystem för luftvärnet. Ordervärdet är cirka 2,1 miljarder SEK och kontraktsperioden är 2020-2025.
Saab har i december skrivit kontrakt med det tyska varvet Lürssen och fått en beställning på leverans och integration av ledningssystem till bulgariska marinens nya korvetter med multifunktionsförmåga.
Den 16 december levererade Saab den andra av två ubåtar i Gotlandsklass till Försvarets materielverk (FMV) efter omfattande uppdatering.
Saab har i december skrivit kontrakt med franska Armament General Directorate (DGA) gällande uppgradering och livstidsförlängning av franska flygvapnets mobila radar- och ledningssystem. I systemet ingår Saabs markradar Giraffe AMB med tillhörande mobil ledningscentral.
Saab har i december fått en order från Försvarets materielverk, FMV, för att definiera åtgärder som krävs för att säkerställa framtida förmåga för Gripen C/D fram till 2035. Ordervärdet uppgår till MSEK 185.
Under fjärde kvartalet tecknade Saab ett tilläggskontrakt med Förenade Arabemiraten avseende försäljning av två GlobalEye, Saabs avancerade flygburna sensorsystem. Ordervärdet är 1,018 miljarder USD och kontraktsperioden är 2020-2025.

För mer information om mottagna ordrar, se våra pressreleaser på https://www. saab.com/newsroom/press releases.

HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG

I januari har Saab fått den första beställningen från Thales på minröjningsfarkosten MuMNS (Multi-Shot Mine Neutralisation System). Ordern på cirka MSEK 300 bokades som orderingång under fjärde kvartalet 2020. Leveranser av de första systemen kommer ske under 2022.
Saab har i januari tecknat ramavtal med Norges försvarsmakt för Carl-Gustaf M4, senaste versionen av granatgeväret Carl-Gustaf.
Saab och Försvarets materielverk (FMV) har i januari tecknat två avtal rörande nästa generations ytfartyg och korvetter: en produktdefinitionsfas för halvtidsmodifiering av fem befintliga Visby-klasskorvetter, samt en produktdefinitionsfas för nästa generations korvett.
I februari 2021 levererade Saab det tredje GlobalEye-systemet till Förenade Arabemiraten.

24 september, genomfördes den första flygningen med Gripen E i Brasilien. Flygplanet flög från flygplatsen i Navegantes till Embraers anläggning i Gavião Peixoto.

Den 16 December, levererade Saab den andra Gotland-class ubåten till FMV efter omfattande uppgraderingar

Risker och osäkerhetsfaktorer

All affärsverksamhet medför risker. Rätt hanterade kan risker leda till möjligheter och addera värde medan risker som inte hanteras rätt kan orsaka skador och förluster. Saab har ett strukturerat och proaktivt sätt att identifiera och hantera risker och möjligheter för att skydda företagets affär.

Saab bedriver utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerade system och produkter till militära och civila kunder över hela världen. Verksamheten består till stor del av stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år, i nära samarbete med kunder, leverantörer, partners och institutioner.

Saab påverkas av både geopolitiska faktorer och bransch- och verksamhetsrelaterade händelser som kan ge upphov till osäkerheter och risker. Förmågan att identifiera, utvärdera och hantera risker är därför en viktig del såväl i genomförandet av Saabs strategi som i styrning och kontroll av företaget. Syftet är att, genom en god förståelse för riskerna och deras effekter, bättre kunna stödja beslutsfattandet och möta Saabs långsiktiga mål genom ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.

RISKHANTERING

Inom Saab ansvarar varje affärsområde och koncernfunktion för att inom respektive organisation identifiera och hantera risker i enlighet med Saabs gemensamma riskprocess och gällande policyer, riktlinjer och instruktioner.

I kombination med Enterprise Risk Managementarbetet (ERM) som fokuserar på övergripande risker och osäkerheter som koncernen är exponerad för, fås både en top- down och bottom-up syn som stöd för arbetet att uppnå Saabs strategi och långsiktiga mål.

Syftet med ERM är att ge en koncernövergripande bild av de risker och osäkerheter som Saab är exponerade för och att stödja värdeskapande, säkerställa riskmedvetenhet och balansera risker mot avkastning.

Merparten av de i verksamheten identifierade riskerna hanteras på lokal nivå. Bland dessa risker, identifierar Saab genom ERM-processen ett antal risker som enskilt eller i samspel kan ha stor påverkan på affärsområdesnivå. Dessa risker värderas mot företagets risktolerans och beslut fattas om lämpliga åtgärder för att undvika, minska, sprida eller godta riskerna. Ett antal av dessa risker, enskilt eller

i samverkan, kan potentiellt också påverka hela koncernen.

ERM-arbetet är en del av det strategiska arbetet och involverar ledningen för affärsområdena samt koncernledningen och koncernstaber.

ERM-funktionen arbetar aktivt med den övergripande riskhanteringen. De väsentligaste riskerna och osäkerheterna samt uppföljningen av hanteringen av dem, rapporteras regelbundet under året till koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen.

Utöver detta har Saabs internrevisionsfunktion ansvar för att oberoende granska effektiviteten i ett urval av de interna kontrollprocesserna varje år.

FÖRSÄKRING OCH SKADEFÖREBYGGANDE

Saab har ett koncernövergripande globalt försäkringsprogram som innehåller alla vanligen förekommande företagsförsäkringar, inklusive produktansvar. Upphandling av försäkringar görs på både den svenska och internationella försäkringsmarknaden. Försäkringspolicyn säkerställer att lokala försäkringslagar efterlevs i tillämpliga fall.

Det huvudsakliga syftet med det skadeförebyggande arbetet är att förebygga incidenter, egendomsskador och avbrott i verksamheten. För att säkerställa en hög nivå finns ett koncernövergripande program, Saab Blue, som föreskriver kraven gällande det fysiska skyddet, det

förebyggande arbetet och handlingsplaner för om incidenter inträffar. För att säkerställa att kraven efterlevs och för att stödja verksamheten i det skadeförebyggande arbetet, utförs årligen riskbesiktningar. Resultatet av dessa sammanställs och rapporteras till koncernledningen.

EXTERNA MILJÖ- OCH KLIMATRISKER

Klimataspekter är också viktiga att ta hänsyn till i Saabs långsiktiga strategiarbete eftersom framtida klimatförändringar kan påverka verksamheten. Naturkatastrofer kan störa den egna verksamheten och/ eller påverka leverantörskedjan och regler och krav på industriprocesser skärps kontinuerligt.

Saab arbetar med att mitigera dessa risker i verksamheten och satsar på miljömässigt hållbart innovationsarbete som bidrar till att både minska Saabs miljöpåverkan och att utveckla produkter med mindre miljöpåverkan. Se exempel på sidan 40. Under året har det interna arbetet för att analysera finansiella risker och möjligheter kopplade till både fysiska och transitional risker med anledning av klimatförändringar fortsatt. Arbetet utgår från TCFD:s riktlinjer (Taskforce on Climate-related Financial Discloures) och kommer att fortsätta under 2021. Ett exempel på detta är att i samband med planering av nya anläggningar i världen bedöms risker kopplade till klimatförändringar. Saab vidtar till exempel åtgärder för att minska riskerna av väderförändringar, högre energipriser

och tar miljöhänsyn avseende byggnadskrav samtidigt som vi bidrar till bra hälsa för anställda i linje med Saabs miljö och klimatmål.

COVID-19 RELATERADE RISKER

För Saab har riskerna och osäkerhetsfaktorerna kring COVID-19 huvudsakligen varit relaterade till anställdas hälsa och välbefinnande, störningar i leverantörskedjan och

begränsningar i möten med kunder och leverantörer samt den kraftigt minskade efterfrågan inom den globala flygindustrin. Saab aktiverade omedelbart sin krishanteringsorganisation och vidtog åtgärder för att minska pandemins inverkan såsom bland annat hemarbete och social distansering för anställda som arbetar på anläggningarna, omplanering i produktion och leverantörskedjor, ökad digital

kommunikation och intern omflyttning av personal. Planeringen har påbörjats för en säker återgång under 2021 till arbetsplatsen med anledning av COVID-19. För att hantera en eventuell likviditetsrisk undertecknades en ny revolverande kreditfacilitet på 4 miljarder kronor med tre av Saabs relationsbanker. En kreditgaranti säkrades också hos Exportkreditnämnden, EKN.

Risk	Beskrivning	Hantering
STRATEGISKA RISKER	Saabs strategi att växa globalt genom att stärka närvaron på nyck elmarknader, utveckla innovativa lösningar och förvärva bolag inom prioriterade områden exponerar Saab för olika risker som kan påverka förmågan att skapa värde och nå målen.	De strategiska riskerna hanteras genom strategier och strategiska planer som läggs fast av styrelsen, koncernledningen och affärs områdenas ledningsgrupper.
Utveckling och introduktion av nya	Saabs framgång är beroende av förmågan att utveckla och till verka innovativa produkter och lansera dem på marknaden i rätt tid	• Satsningar på nya produkter sker efter analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.
högteknologiska system och produkter	och till konkurrenskraftiga priser. Långa utvecklings- cykler gör också att omvärldsförändringar kan leda till att behovet ser annor lunda ut när produkter erbjuds till marknaden. Risken består i att produkterna inte ger den tidigare bedömda avkastningen.	• För att minska risken är samarbete mellan olika nationer av stor vikt för större system och för egenutvecklade produkter, såsom t ex radar-, lednings- och telekrigssystem samt understödsvapen är det viktigt att tidigt identifiera första kund.
	Historiskt har en stor del av Saabs produktförnyelse skett i samar bete med den svenska Försvarsmakten och Försvarets Materiel verk (FMV) och i samarbete med andra nationer.	• Det är Saabs bedömning att Sverige kommer att stå för den största andelen av satsningar på utveckling inom stridsflyg, missil- och undervattensområden.
	Det finns också en risk att konkurrenterna utvecklar nya produkter eller teknologier, så kallade disruptive technologies, som kan med	• Utveckla viss teknologi i partnerskap med andra företag, som t ex skolflygplanet T-7 tillsammans med Boeing.
	föra att Saabs produkter uppfattas som obsoleta.	• Produktutveckling genom modularisering som gör att nya model ler kan utvecklas kontinuerligt, kostnadseffektivt och snabbare.
		• Saab arbetar aktivt inom AI, maskininlärning och automatisering.
Internationella	Förvärv och samarbeten är en integrerad del av Saabs internatio	• Affärsdriven tillväxt i fokus länder.
etableringar och samarbeten	nella tillväxtstrategi för att fortsätta att stärka närvaron på utvalda nyckelmarknader.	• Internationella samarbetsprogram, partnerskap och gemen samma affärserbjudanden med andra företag.
		• Fördelning av resurser och lokal ledning.
		• Forskningssamarbeten med universitet.
		• En central organisation som ansvarar för förvärvsprocessen och som stöder verksamheten.
		• Noggrann analys och undersökning vid bolagsförvärv och nyeta bleringar.
Attrahera och	Saabs framtida konkurrenskraft är beroende av att globalt kunna behålla kompetens attrahera och behålla medarbetare och ledande befattningsha vare med nyckelkompetenser inom exempelvis flertalet teknikom råden, produktion, IT-säkerhet, affärsutveckling och projekthante	• Strategisk kompetenskartläggning och -planering säkrar tillgång till medarbetare med rätt kunskaper vid rätt tidpunkt.
		• Tillämpar en strukturerad process för att utveckla och behålla medarbetare och identifiera talanger. Jobbrotation.
	ring. Saab är också beroende av att personalen kompetensutveck las.	• Arbetar långsiktigt för att positionera sig som en attraktiv arbets givare bland studenter och yrkesverksamma.
	Saab arbetar med komplex teknik och produktlivscykeln är mycket lång. Det kan därför också vara en utmaning att säkerställa kompe	• Erbjuder industridoktorandtjänster, trainee-program, examens arbeten och sommarjobb.
	tens över tid. En utförlig beskrivning av Saabs hållbarhetsarbete, inklusive säkerhet och hälsa, och nyckeltal avseende medarbetare finns på sidorna 62-63.	• Arbetar med att främja utbildning och teknikintresse bland yngre elever för att bredda den framtida rekryteringsbasen.
Informations hanterings- och	Saab hanterar information som är av central betydelse för kunder nas verksamhet och, i många fall, av betydelse för nationers säker	• Kontinuerligt och systematiskt informations- och IT-säkerhets arbete och regelbundna revisioner av IT-säkerheten.
cyberrelaterade risker	het. Informationshanteringsrisken för Saab består i att information kommer i fel händer genom exempelvis felaktig hantering, intrång i	• Tydliga regelverk, processer, rutiner och tekniska lösningar för informations-, IT- och kommunikationssäkerhet.
	IT-system eller manipulerade kommunikationsvägar. Cybersäkerhetsrisken har också ökat med anledning av den	• Standardiserade processer för implementering av nya system, uppgraderingar och den dagliga verksamheten.
	ökande andelen hemarbete under pandemin.	• All personal utbildas i informationshantering och säkerhet.
	Cyberhot är en risk som också ökat mot Saabs produkter, som innehåller en stor mängd mjukvara och försvarshemligheter, då det	• Säkerhetsåtgärder har vidtagits och personalen har fått extra information angående säkerhetsaspekter vid hemarbete.
	blivit vanligare att produkterna är uppkopplade mot civila nätverk.	• Olika nivåer av såväl fysiska som digitala säkerhetsklassifice ringar för att minska risken för informationsspridning.
	Saab förlitar sig på IT-system också i den dagliga verksamheten. Störningar eller fel i kritiska system kan ha en direkt påverkan på verksamheten. Felaktig hantering av finansiella system kan	• Etablerat affärsenheten Cyber Security som arbetar med lös ningar för att öka cybersäkerheten i Saabs produkter.
påverka företagets finansiella rapportering.		• Rutiner för att säkerställa att GDPR förordningen följs.

Risk	Beskrivning	Hantering
OMVÄRLDS OCH POLITISKA RISKER	Cirka 85 procent av Saabs omsättning utgörs av försäljning av för svarsmateriel, som regleras av nationella lagar och förordningar samt internationella överenskommelser, och mer än hälften av den totala försäljningen är internationell. Saab är därför beroende av goda och stabila politiska och mellanstatliga relationer runt om i världen och nationella prioriteringar.	Saab arbetar proaktivt för att hantera omvärlds- och politiska ris ker och osäkerheter bland annat genom strategiska konsekvensa nalyser och alternativa strategier. Det är dock inte möjligt att helt undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska eller andra omvärldsrisker realiseras.
Geopolitiska och makroekonomiska risker och osäkerheter	Efterfrågan på försvarsmateriel är beroende av att stater har poli tiskt mandat och vilja samt statsfinansiell möjlighet att göra för svarsinvesteringar. Försvarsindustrin påverkas därför av en rad makroekonomiska faktorer, som exempelvis tillväxttakten i den globala ekonomin, handelshinder och valutakursförändringar. Den är också exponerad för risker relaterade till geopolitisk oro. Saabs orderstock består till stor del av kontrakt med en order summa överstigande en miljard kronor och som ska levereras över flera år. Därför kan påverkan på Saab bli stor om ett större kontrakt avbryts eller förändras och omförhandlas beroende på att kunden påverkats negativt av omvärldsfaktorer.	• Omvärldsbevakning. • Dialog med myndigheter och det politiska etablissemanget. • Proaktiva åtgärder för att bedöma och hantera såväl riskerna som möjligheterna. • Större investeringar görs huvudsakligen i ett mindre antal strate giska länder. • Internationella samarbetsprogram. • Avtalsvillkor. • Exportgarantier, försäkringslösningar och andra instrument.
Förändrade regelverk	Den största delen av Saabs export sker från Sverige där Inspektio nen för strategiska produkter (ISP) avgör vilken krigsmateriel Saab får tillverka, marknadsföra, sälja och exportera till vilka länder. ISP gör en samlad bedömning där flera faktorer vägs in. Sedan 2018 gäller att mottagarlandets demokratiska status ska ha en större tyngd vid bedömningen. Saab kan också vara beroende av export kontrollagstiftningen i andra länder där Saab har egen verksamhet eller har leverantörer. Vissa av Saabs civila produkter omfattas av exportkontroll avseende produkter med dubbla användningsom råden. Risken för Saab utgörs av förändringar i lagar, regler och till stånd.	• Kontinuerligt följa utvecklingen av lagar, regelverk och förord ningar för att vid behov anpassa verksamheten. • Dialog med myndigheter och det politiska etablissemanget • Avtalsvillkor. • Central och lokala exportkontrollfunktioner.

Risk	Beskrivning	Hantering
VERKSAMHETS RISKER	Verksamhetsrisker kan påverka Saabs förmåga att leverera sina uppdrag och är viktiga för den pågående verksamheten. Riskerna innefattar bland annat risker relaterade till orderingång, kontrakts hantering, projektgenomförande, leverantörer, produktansvar, miljö och arbetsmiljö.	Verksamhetsrisker hanteras i taktiska och operationella affärs beslut samt i verksamheten i hela organisationen. Information om Saabs arbete med produktansvar och miljö- och arbetsmiljörisker finns i Saabs Hållbarhetsrapport på sidorna 54-70.
Risker relaterade till genomförandet av långa kundprojekt	Saabs verksamhet präglas av långa komplicerade utvecklings uppdrag i teknologins framkant som i vissa fall även innebär indu strisamarbeten med kundländerna. Vid avtalens ingående finns i	• Innan ett avtal tecknas, görs en grundlig analys av förutsättning arna och riskerna. • En etablerad process för att säkra kontraktskvaliteten i affärer,
	vissa fall inte någon produkt framtagen. Avtalen ingås också ofta med en fastpriskomponent vilket kan innebära risk för felaktig pris sättning om kostnaderna inte kunnat uppskattas på ett adekvat sätt. Risken i långa kundprojekt består därför i att Saab inte lyckas leve rera högteknologiska kostnadseffektiva lösningar i enligt med kontraktet eller inte lyckas genomföra de kontrakterade industri samarbetena. Detta kan resultera i att åtagandet inte fullgörs, till väsentligt högre kostnader och negativ inverkan på kassaflödet.	Win Business-processen, som innehåller en genomgripande analys av riskerna och krav på hantering.
		• I projektgenomförandefasen, Execute Business-processen, görs kontinuerliga genomgångar med hjälp av olika typer av gransk
		ningar som innehåller tydliga beslutspunkter. En viktig del i dessa granskningar är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgär der som vidtas för att motverka riskerna.
		• Effektiv projekthantering av både leveransprojektet och industri samarbetet.
	Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning för större delen av	• Focus på bäst praxis och hög effektivitet.
	långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedöm ningar av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt vid vär dering av varulager. Ändrade bedömningar av projektens total	• Stora krav ställs på projektplanering och kontroll samt uppfölj ning för att vid varje tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar ger en tillfredställande grund för redovisning av intäkter och resultat.

kostnader får retroaktiva resultateffekter.

Saabs riktigt stora kundprojekt följs också regelbundet upp av koncernledningen och rapporteras till styrelsen.
Övriga projekt med stor påverkan följs regelbundet upp av respektive affärsområdesledning och rapporteras till koncernledningen.
Saabs internrevision gör också oberoende granskningar av processefterlevnad i ett antal projekt varje år.

Risk	Beskrivning	Hantering
Beroende av nya kontrakt och ökad konkurrens	En stor andel av Saabs intäkter kommer från ett begränsat antal kunder och relativt få kontrakt. Saab är därför beroende av att vinna nya kontrakt på en begränsad tillgänglig marknad efter- som	• Marknadsorganisationen har omorganiserats för att tydligare fokusera marknads- och försäljningsinsatser till nyckelmarkna der där möjligheten till nya affärer är hög.
	det endast finns ett visst antal stater och försvarsföretag att sälja till.	• Saab har identifierat tre strategiska marknader; Australien, Stor britannien och USA, där den lokala närvaron har och kommer att stärkas ytterligare.
	Konkurrensen på den militära marknaden samt på den civila flyg plans- och säkerhetsmarknaden är hård och framförallt amerikan	• Arbete med att optimera produktportföljen.
	ska och europeiska företag är starka aktörer, men konkurrensen ökar också från företag i andra delar av världen.	• Fokus på kvalitet, innovation, säkerhet, utvecklingstid, leve ransprecision och pris.
	Många konkurrenter är också starka på sina respektive hemma	• Referenskunder, partnerskap och industriella samarbeten.
	marknader.	• Ökad lokal närvaro på utvalda marknader med egen verksamhet, försäljningskontor och egen personal.
Leverantörsrisk	Saab är beroende av leveranser från underleverantörer av exem pelvis delsystem, komponenter och utrustning. Saab är för vissa delsystem beroende av leverans från en enda eller ett fåtal leve rantörer. Leverantörerna måste dela samma värderingar som uttrycks i Saabs uppförandekod för leverantörer och ha en hållbar produk tion för att inte negativt påverka Saab.	• Väljer, utvärderar och dokumenterar leverantörer och affärs partners utifrån objektiva faktorer såsom kvalitet, miljö, leverans, pris och tillförlitlighet.
		• Aktivt arbete med olika leverantörsalternativ, som alternativa leverantörer och in-& outsourcing.
		• Nära samarbete med leverantörerna för hög kvalitet.
		• Systematiskt arbete för att säkerställa att leverantörerna tar affärsetiskt, socialt och miljömässigt ansvar samt har ett skade förebyggande arbete.
		• Saabs uppförandekod för leverantörer samt uppföljning av efter levnad.
Pandemirisk	En pandemi kan potentiellt påverka delar av eller hela verksam	• En väl förberedd organisation för krishantering på plats.
	heten från orderingång, produktion, leveranser, försörjningskedja	• Förberedd för störningar i t ex leverantörsledet.
	till anställdas hälsa och välbefinnande. En pandemi kan potentiellt försena beslut på grund av andra priori	• Digitala verktyg för säkra möten med kunder och leverantörer samt möjligheter till hemarbete
	teringar i länders budgetar och långsiktigt påverka försvarsbud getar. Större upphandlingar kan också komma att påverkas. Den kan också leda till ökad protektionism på vissa marknader.	• Ökat antal partnerskap och lokal verksamhet.

Risk	Beskrivning	Hantering
FINANSIELLA RISKER	Finansiella risker kan påverka möjligheten att skydda Saabs finan siella position. Risken består i potentiella negativa effekter på Saabs finansiella tillgångar och skulder samt kontraktuella åtag anden. Se mer information i not 36. Det finns potentiellt också en risk att Saab inte uppfyller finansin stitut och investerares krav på hållbarhet (ESG). Risken består i att väljas bort.	De finansiella riskerna regleras av koncernens finanspolicy som antagits av Saabs styrelse samt detaljerade direktiv och proces ser. Hanteringen av dessa risker är centraliserad till Group Trea sury och sker till stor del genom användandet av finansiella instru ment. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska aktivt hante ras för att reducera eventuell negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet. Risken att väljas bort hanteras genom att tillämpa TCFDs riktlinjer, kommunikation och KPI rapportering. Group Treasury stödjer även affärsområdena i implementering av finansiella policys och riktlinjer samt med utbildning.
Ränterisk	Risken att Saabs finansnetto påverkas negativt av förändringar i räntenivån. Saab exponeras när marknadsvärdet på vissa balans poster påverkas av förändringar i underliggande räntor. Störst exponering är i posten pensionsåtaganden. Saab har både ränte bärande tillgångar och skulder.	• Ränteterminer och ränteswappar för att få önskad duration avse ende räntebindning. • Ränte- och valutarisk vid finansiering i utländsk valuta hanteras med valutaswappar (intern) eller cross currency basis-swappar (extern).
Valutarisk	Risken att ogynnsamma förändringar i valutakurserna påverkar resultatet eller det egna kapitalet negativt. T ex när intäkter och kostnader är i andra valutor än den funktionella (transaktions exponering) och vid omräkning av utländska koncernföretag till SEK (omräkningsexponering) samt vid lämnande av fastpris- offer ter i utländsk valuta.	• Valutaexponeringen i orderstocken (transaktionsexponering) säkras genom nettning och med valutaderivat (främst termins kontrakt). Detta innebär att valutakursförändringar inte påverkar orderstockens framtida resultat. • Valutarisken hänförlig till omräkningsexponering kurssäkras inte. • Fastprisofferter i utländsk valuta hanteras i en offertförsäkrings portfölj.

Risk	Beskrivning	Hantering
Refinansieringsrisk	Risken att Saab inte kan refinansiera lån som förfaller, varken med nya lån eller egna medel, eller väsentligt fördyras. Se mer informa tion i not 30.	• Skuldhantering sköts av Group Treasury och lånen upptas huvud sakligen av moderbolaget för att säkerställa effektivitet och risk kontroll.
	Den finansiella skuldsättningen består främst av obligationer	• En revolverande kreditfacilitet med åtta banker (RCF).
	utgivna under ett Medium Term note-program.	• En diversifierad förfallostruktur på upptagna lån.
		• Låneportföljens genomsnittliga kapitalbindning ska vara i inter vallet 24–60 månader.
		• För att hantera en eventuell likviditetsrisk undertecknades en ny revolverande kreditfacilitet på 4 miljarder kronor.
		• En kreditgaranti säkrades också hos EKN.
Motpartsrisk	Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker främst i transaktioner med t ex kunder och finansiella aktörer. Kreditrisken i kundfordringarna bedöms som låg, då de huvudsak	• Kundfordringar är i begränsad omfattning säkrade via betalnings instrument i bank (remburs) och i vissa specifika kontrakt via exportkreditinstitutioner.
	ligen är gentemot stater och myndigheter.	• Alla finansiella motparter ska ha långsiktigt lägsta kreditbetyg A enligt Standard and Poor's eller A3 enligt Moody's.
	Finansiell kreditrisk består av exponering mot finansiella institutio ner genom t ex depositioner, placeringar och utestående derivat instrument.	• ISDA-avtal med finansiella motparter.
Rapporteringsrisk och Skatterisk	Risk relaterad till att kommunikationen av den finansiella informa tionen till kapitalmarknaden är att rapporterna inte ger en rättvi sande bild av Saabs verkliga finansiella ställning och resultat.	• Saabs enheter rapporterar regelbundet sin finansiella ställning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Saabs koncernredovisning, baserad på dessa rapporter, upprät
	Risker kopplade till transferpriser, men också nya skatteregler och	tas i enlighet med IFRS och relevanta delar av årsredovisningsla gen. Se mer information i not 1.
	riktlinjer och lokala skatteregler i de länder Saab är verksamt.	• Saabs resultat analyseras av affärsområdes- och gruppfunktio ner före publicering.
		• Saab har rutiner för att säkerställa efterlevnad av regelverket, exempelvis internkontroll, internrevision och externa revisorer.
		• Den centrala enheten Group Tax ansvarar för policys, instruktio ner och riktlinjer inom skatteområdet samt följer upp efterlevna den av lokala skatteregler och transferprispolicy.
Pensionsåtaganden	Ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser avgifts och förmånsbestämda pensioner.	• För avgiftsbestämda pensioner betalar Saab avgifter till en sepa rat juridisk enhet som övertar förpliktelserna.
	Se mer information i not 32.	• Förmånsbestämda pensionsförpliktelser kvarstår i koncernen och tryggas genom Saabs pensionsstiftelse eller försäkring.
		• Förpliktelserna jämförs årligen med stiftelsens tillgångar och vid underskott redovisas detta som en skuld i Saabs balansräkning.

Risk	Description	Management
COMPLIANCE RISKER	I Saabs verksamheter är bolaget skyldigt att följa lagar och regler, följa överenskomna kundregelverk samt fatta medvetna beslut om vilka globala standarder Saab ska leva upp till.	Compliancefrågorna är integrerade i affärsstrategin och påver kar Saabs strategiska prioriteringar. Vägledande för arbetet är Saabs uppförandekod som är antagen av styrelsen.
	Saab gör affärer över hela världen och har relationer med kunder	• Policy om nolltolerans för mutor och korruption.
	och andra intressenter i alla världsdelar. Etiska världen, transpa	• Utbildning i Saabs uppförandekod.
	renta affärsrelationer och regelefterlevnad är av central bety	• Strikt prövning av marknadskonsulter och affärspartners.
	delse för Saab. Förtroendet från allmänheten och det politiska systemet är tillsammans med medarbetarnas stolthet över före	• Whistleblower-system.
	taget en förutsättning för Saabs långsiktiga lönsamhet och över levnad.	• Uppförandekod för leverantörer
		• Tydliga roller och ansvar.
	Saabs verksamhet påverkas också av tillstånd, licenser, patent och annan immaterialrätt.	• Informations- och IT-säkerhetsstrategi samt säkerhets klassificering.
	Läs mer om Saabs hållbarhetsarbete och nyckeltal på sidorna 54–70.	• Internutbildning av all personal i informationshantering.
		• Systematiskt miljöarbete för att minska påverkan på miljön.
		• Arbetsmiljöpolicy.
		• Ansluten till FN:s Global Compact.
		• ISO 9001 och 14001 certifierad.
		• Saab intern etik och compliance-funktion.
		• Internkontroll och internrevisionsfunktioner.

Hållbarhetsrapport

Saab grundades för 80 år sedan under en orolig period då Sverige behövde stärka förmågan att skydda landets suveränitet. Genom åren har Saab utvecklats till en pålitlig internationell partner som bidrar till ökad säkerhet och försvarsförmåga i Sverige och många andra länder världen över. Ett åtagande gentemot samhällets behov har alltid varit kärnan i Saabs verksamhet.

HÅLLBARHETSANSATS

Sedan Saab grundades har åtagandet gentemot samhällets behov varit kärnan i företagets verksamhet. Fred, säkerhet och stabilitet är en förutsättning för att uppnå FN:s globala mål för en hållbar utveckling som det globala samfundet gemensamt har antagit. I en värld där hoten mot våra samhällen ökar och ändrar karaktär bidrar Saab till säkerhet och försvarsförmåga världen över.

Genom sin verksamhet har Saab en positiv inverkan på ekonomiska, sociala och miljömässiga områden, till exempel inom säkerhet, hållbara innovationer, teknikintresse, internationellt samarbete, antikorruption och mångfald. Saab strävar kontinuerligt efter att motverka och minimera verksamhetens potentiella negativa

påverkan och har åtagit sig att bidra till en hållbar utveckling. Hållbarhet är integrerat i alla aspekter av Saabs affärsstrategi för att motverka risker och ta tillvara möjligheter.

Saab utvecklar innovativa, högteknologiska och kostnadseffektiva system som ökar säkerheten i samhället och för individer. Samtidigt finns en medvetenhet i hela verksamheten om att vissa av systemen och lösningarna som bidrar till ökad säkerhet också kan missbrukas. Med denna risk följer ett stort ansvar. Genom att agera ansvarsfullt i allt vi gör, följa lagar och regler och samverka med nationella myndigheter vinner vi kundernas, medarbetarnas och samhällets förtroende.

Idag har Saab en viktig roll för Sveriges och många andra länders säkerhet och försvarsförmåga. Mot den bakgrunden,

och med särskild hänsyn till att våra produkter oftast upphandlas av statliga aktörer, har Saab ansvar för att förse våra kunder med högkvalitativa, hållbara och kostnadseffektiva produkter. Som en av Sveriges största investerare i forskning och utveckling bidrar Saab även till samhället genom hållbara innovationer och genom att främja teknikintresset i de länder där Saab är verksamt. Genom tekniköverföring, industrisamarbeten och triple helix-program i samverkan med näringsliv, universitet/högskolor och offentlig sektor strävar Saab efter att sprida kunskap och bidra till samhällsutvecklingen.

	Säkerhet och	Industrisamarbeten
	försvarsförmåga	Forskning och utveckling
		Produktsäkerhet
SAABS	Ledande compliance	Anti-korruption
HÅLLBARHETS ÅTAGANDEN	program	Efterlevnad av exportregler
		Informationssäkerhet
	Ansvar för människor	Mångfald
	och miljö	Miljö
		Hälsa och säkerhet

Saab bidrar genom sin verksamhet till de flesta av FN:s hållbarhetsmål. De mål som Saab har störst möjlighet att påverka och som kopplar till affärsstrategin är mål nummer 4, 5, 9, 13 och 16.

PRIORITERADE HÅLLBARHETSFRÅGOR

Saab förser offentliga aktörer och företag världen över med lösningar för försvar, flyg och civil säkerhet. Vi utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik för att möta kundernas behov och skapa värde i linje med vår vision som är att öka tryggheten för samhällen och människor.

Hållbarhet är integrerat i alla delar av Saabs strategi och utgör grunden för företagets långsiktiga utveckling och tillväxt. Det är viktigt att våra intressenter har förtroende för att Saab är en ansvarsfull aktör som bidrar till en hållbar utveckling.

Saabs prioriterade hållbarhetsfrågor kan sammanfattas i tre åtaganden: säkerhet och försvarsförmåga, ledande compliance-program, samt ansvar för människor och miljö genom hela värdekedjan (se illustrationen till vänster).

OM SAABS HÅLLBARHETSRAPPORT

Saabs hållbarhetsrapport innehåller information om företagets utveckling och påverkan inom antikorruption, miljö, medarbetare, mänskliga rättigheter och samhälle. Rapporten beskriver våra arbetssätt, mål, resultat, nyckeltal och väsentliga hållbarhetsrisker inom respektive område. Hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och omfattar koncernens alla verksamheter under räkenskapsåret 2020 om inget annat anges. Saab rapporterar även hållbarhetsdata i enlighet med GRI (Global Reporting Initiative) och FN Global

Compact. GRI-index med korsreferenser till FN Global Compact finns sist i hållbarhetsrapporten. Information om Saabs affärsmodell finns på sida 6-9. Saabs växthusgasutsläpp är

externt granskade och en bestyrkanderapport finns på sidan 156. Saab rapporterar sedan 2006 information om klimataspekter till rapporteringsramverket CDP. Information om CDP och Saabs fullständiga redovisning finns på www.cdp.net.

Mål och resultat

I denna hållbarhetsrapport redovisas Saabs prioriterade hållbarhetsfrågor utifrån årsredovisningslagens fem områden för hållbarhet – antikorruption, miljö, medarbetare, mänskliga rättigheter och samhälle. För en illustration av Saabs prioriterade hållbarhetsfrågor, se sidan 60. De prioriterade hållbarhetsfrågorna är integrerade i affärsstrategin, affärsplanen och bidrar till Saabs strategiska prioriteringar. Saab bidrar till flera av FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling,

men har valt att prioritera de fem mål som särskilt relaterar till Saabs affärsstrategi.

ANTIKORRUPTION

Prioriterad hållbarhetsfråga	Långsiktiga mål	Resultat 2020	Koppling till affärsstrategisk prioritering	Koppling till FN:s globala mål11)
Nolltolerans mot korruption	Saabs antikorruptionsprogram ska till höra de främsta inom industrin. Alla anställda ska förstå betydelsen av och främja öppenhet och integritet.	Se sidorna 66-67	Marknad	Mål 16.5: Bekämpa korruption och mutor

MILJÖ

Prioriterad hållbarhetsfråga	Långsiktiga mål	Resultat 2020	Koppling till affärsstrategisk prioritering	Koppling till FN:s globala mål11)
Minska påverkan på klimatet	Minska Saabs växthusgasutsläpp med 33 procent till 2030 (relaterat till 2017).	37% minskning p.g.a. minskat affärsresande och reducerad provflygningsverksamhet, samt reducerad produktion i vissa länder p.g.a. Covid-19	Effektivitet	Mål 13: Bekämpa klimatför ändringarna
Fasa ut farliga ämnen	Fasa ut kromater, kadmium och andra prioriterade farliga ämnen.	Analys av aktuell status och upprättande av mätmetod. Se sidorna 68-70	Portfölj
Resurseffektivitet	Minska mängd avfall till deponering med 10 procent till 2025 (relaterat till 2019)	90% minskning återanvänd ning av blästringsmaterial och årliga variationer	Portfölj
	Minska vattenförbrukning med 20 pro cent till 2025 (relaterat till 2018)	4% ökning p.g.a. ökad produk tion och ett vattenläckage i en kylanläggning
	Minska antalet kemiska produkter inom kategorierna lim och färg med 20 pro cent till 2025 (relaterat till 2018).	Totala antalet kemiska pro dukter har minskat med 4%. Lim har ökat med 6% och fär ger med 2%

MEDARBETARE

Prioriterad hållbarhetsfråga	Långsiktiga mål	Resultat 2020	Koppling till affärsstrategisk prioritering	Koppling till FN:s globala mål11)
Säkerhet och hälsa	Öka benägenheten att rapportera till bud, med målet 10 rapporterade tillbud per arbetsolycka (Ökad rapportering av tillbud leder till färre olyckor.)	4,5 rapporterade tillbud per arbetsolycka.	Effektivitet
Jämställdhet och mångfald	Minst 25 procent av medarbetarna och 30 procent av cheferna ska vara kvinnor år 2025	23% av medarbetarna och 26% av cheferna var kvinnor.	Innovation	Mål 5: Jämställdhet
Utveckla	100 procent av medarbetarna ska årli gen ha samtal med sin chef om mål, utveckling och prestation	73% av medarbetare har haft samtal med sin chef om mål, utveckling och prestation.	Effektivitet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Prioriterad hållbarhetsfråga	Långsiktiga mål	Resultat 2020	Koppling till affärsstrategisk prioritering	Koppling till FN:s globala mål11)
Efterlevnad av exportregler	Saab ska kontinuerligt utveckla regel verk och processer för att vara ledande inom exportkontroll.	Se sidorna 74-75.	Marknad	Mål 16.4: Bekämpa olagliga vapenflöden.
Ansvarsfulla leverantörsrelationer	Saab ska kontinuerligt utveckla samar betet med leverantörer inom socialt och miljömässigt ansvar.	Se sidorna 74-75.	Effektivitet

SAMHÄLLE

Prioriterad hållbarhetsfråga	Långsiktiga mål	Resultat 2020	Koppling till affärsstrategisk prioritering	Koppling till FN:s globala mål11)
Informationssäkerhet	Informationssäkerhet ska vara integrerat i alla centrala processer.	Integrering i 40% av alla centrala processer	Effektivitet
Produktsäkerhet	Säkerhetsnivån för Saabs system och produkter ska uppfylla relevanta lagar, föreskrifter, internationella standarder och bästa praxis.	Se sidorna 76-77	Effektivitet
Innovation och kunskaps spridning	Saab ska årligen ha minst 30 industri doktorander.	48 industridoktorander	Innovation	Mål 9.5: Uppmuntra innovation och väsentligt öka antalet personer som arbetar med forskning och utveckling.
Främja utbildning och tek nikintresse	Öka samarbetet med grund- och gymnasieskolor på orter där Saab bedriver verksamhet.	Se sidorna 76-77	Innovation	Mål 4.4: Öka antalet ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskun nande, för sysselsättning.

1) Saab bidrar till flera av FN:s globala mål. Här redovisas endast kopplingen till de fem mål Saab har valt att prioritera.

Baserat på Saabs prioriterade hållbarhetsfrågor och på möjligheten att göra skillnad har Saab valt att fokusera på fem av FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Målen kopplar även till Saabs affärsstrategiska prioriteringar som framgår av Saabs hållbarhetsmål och resultat ovan.

Mål 4. God utbildning för alla

Saab fokuserar särskilt på delmålet 4.4 att öka antalet ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning. Saab bidrar till målet genom sitt samhällsengagemang för att främja utbildning och teknikintresse.

Mål 5. Jämställdhet

Saab fokuserar särskilt på delmålet 5.5 att tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer. Saab bidrar till målet genom att arbeta aktivt för att öka andelen kvinnliga ledare i företaget.

Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Saab fokuserar särskilt på delmålet 9.5 att uppmuntra innovation och väsentligt öka antalet personer som arbetar med forskning och utveckling. Saab bidrar till målet bland annat genom universitetssamarbeten, industri- och innovationssamarbeten och teknologiöverföring.

Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna

Saab bidrar till målet, och särskilt till delmål 13.2, genom utvecklingen av miljömässigt hållbara innovationer och genom att arbeta systematiskt för att minska koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.

Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen

Saab fokuserar särskilt på delmål 16.4 att bekämpa olagliga vapenflöden och delmål 16.5 att bekämpa korruption och mutor. Saab bidrar genom att följa de exportkontrollregelverk som är tillämpliga för företagets produkter och genom ett systematiskt arbete mot korruption. Det är också Saabs uppfattning att demokrati- och välståndsutveckling är beroende av grundläggande säkerhet, vilket Saabs produkter bidrar till.

Intressentdialog och väsentlighetsanalys

Intressenternas förväntningar, tillsammans med Saabs egen strategiska bedömning, ligger till grund för valet av prioriterade frågor för Saabs hållbarhetsarbete (se sidorna 60-63) och därmed även innehållet i denna rapport. Saab får in synpunkter från intressenterna via en mängd olika kanaler varav några listas i tabellen nedan. Saab deltar även i flera samarbeten och organisationer som ger värdefulla bidrag till arbetet.

Nolltolerans mot korruption, efterlevnad av exportregler och klimatförändringar är de hållbarhetsfrågor som de flesta

intressenter pekar på som särskilt viktiga för Saabs verksamhet. När det gäller klimatförändringarna vill intressenterna veta hur Saab arbetar med miljömässigt hållbara innovationer, med att minska koldioxidutsläppen från verksamheten och hur Saab kan bidra till ett hållbart samhälle. Att motverka negativ påverkan på mänskliga rättigheter i leverantörskedjan är en annan viktig fråga för Saabs intressenter. Intressentgrupperna har dessutom förväntningar på Saab utifrån sina respektive intresseområden.

Saab har noterat ett ökat intresse från intressenterna att ha en dialog med Saab om hållbarhetsfrågor. Särskilt ägare och investerare har visat ett sådant ökat intresse under 2020. Detta är något som Saab välkomnar. För att leva upp till intressenternas förväntningar arbetar Saab kontinuerligt med att utveckla bedömningen av väsentliga hållbarhetsfrågor och intressentdialogen. Detta kommer att vara i fokus under 2021 då Saab fortsätter att utveckla och förbättra sitt hållbarhetsarbete.

Intressentgrupp	Huvudsakliga dialogformer
Ägare och investerare	• Separata möten med investerare kring hållbarhetsfrågor • Årsstämman • Hållbarhetsenkäter från investerare och analytiker • Kontinuerlig dialog med investerare och analytiker
Medarbetare	• Löpande dialog via den dagliga verksamheten • Utvecklingssamtal • Medarbetarundersökningar • Dialog med fackföreningar
Studenter och presumtiva medarbetare	• Arbetsmarknadsdagar och liknande event • Samarbeten med universitet och högskolor • Externa undersökningar om studenters förväntningar på framtida arbetsgivare
Kunder	• Personliga möten, mässor och konferenser
Samhället i stort, inklusive beslutsfattare och intresseorganisationer	• Deltagande i försvarsforum och debatter, exempelvis Almedalen och Folk och Försvar i Sälen • Deltagande i branschorganisationer i Sverige och EU • Samarbeten med offentliga organisationer och myndigheter, till exempel EU och FN • Volontärarbete och samarbeten med ideella organisationer • Fokusgrupper
Leverantörer och partner	• Löpande kontakt med leverantörer och partner

Styrning av hållbarhetsarbetet

Styrelsen är ansvarig för att övervaka företagets strategiska inriktning, där hållbarhet ingår som en viktig del, för att säkerställa långsiktig lönsamhet. Styrelsen antar koncernens uppförandekod och hållbarhetsrapporter. Strategy Board, som består av representanter från koncernledningen och leds av Saabs Chief Strategy Officer, föreslår prioriteringar till koncernledningen. Saabs stabsfunktion Corporate Responsibility samordnar hållbarhetsarbetet inom koncernen. För varje prioriterad hållbarhetsfråga finns en utsedd person som driver arbetet och varje år rapporterar mål och resultat.

NOLLTOLERANS MOT KORRUPTION

Styrelsen ansvarar genom revisionsutskottet för att övervaka utvecklingen av uppförandekoden och har det yttersta ansvaret för att följa upp och utvärdera det affärsetiska arbetet. Ethics and Compliance Board leder och drar upp riktlinjer för arbetet, fattar beslut i affärsetiska frågor och följer upp visselblåsarärenden. Rådet sammanträder minst åtta gånger per år och leds av Saabs chefsjurist som rapporterar arbetet till styrelsens revisionsutskott. Andra viktiga stabsfunktioner för etikarbetet är Ethics and Compliance som driver och utvecklar Saabs antikorruptionsprogram samt Market Network Management som leder processen vid anlitandet av nya affärspartner.

MINSKA MILJÖPÅVERKAN

Stabsfunktionen Environmental Management utvecklar strategier och mål inom området samt samordnar miljöarbetet inom koncernen för att uppfylla intressenters krav. De mål som sätts på koncernnivå bryts ner inom respektive affärsområde. Miljöarbetet drivs av affärsområdena där affärsområdeschefen är ytterst ansvarig. Group Environmental Council säkerställer att externa och interna miljökrav hanteras och uppfylls. Uppföljning och utvärdering av arbetet sker en gång om året via ledningens genomgång, samt vid revisioner på olika nivåer inom företaget. Miljömålen och aktiviteterna följs upp kvartalsvis genom hela organisationen.

MEDARBETARE

Saabs Head of Group Human Resources har det övergripande ansvaret för HR-arbetet inom koncernen. Utvecklingen av arbetet sker i nära samverkan med HR-funktionerna inom respektive affärsområde under ledning av HR-staben. För att främja mångfald och inkludering planeras och drivs arbetet av en särskild arbetsgrupp med representanter från hela verksamheten. Arbetsgruppen vägleds och övervakas av en styrgrupp med representanter, så kallade "Champions", från respektive affärsområdes ledningsgrupp, tillsammans med representanter från HR. Arbetet följs upp av koncernledningen.

Inom affärsområdena drivs arbetsmiljöarbetet med affärsområdeschefen som ytterst ansvarig. Arbetsmiljöuppgifter fördelas från affärsområdeschefen ner i affärsområdet. HR-funktionen stödjer arbetet genom en särskild utsedd arbetsmiljökoordinator. En koncerngemensam funktion för arbetsmiljö samordnar och utvecklar arbetet genom att tillhandahålla gemensamma processer och stödverktyg.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Saab har identifierat efterlevnad av exportregler (rätten till liv, frihet och personlig säkerhet) och ansvarsfulla leverantörsrelationer (rätten till rimliga arbetsvillkor) som de mest väsentliga riskerna kopplade till mänskliga rättigheter. Bolaget har koncerngemensamma styrdokument och verktyg för att underlätta för verksamheten att följa de exportkontrollregelverk som är tillämpliga för företagets produkter och verksamhet. Exportkontrollchefen ansvarar för företagets övergripande policy, direktiv och styrande dokument, samt för att ge råd till verksamheten i operationella frågor och följa upp efterlevnaden inom företaget. Därutöver har varje affärsområde egna funktioner för exportkontroll som sköter det operationella arbetet. Ett exportkontrollråd med representanter från Saabs affärsområden uppmuntrar till samverkan och behovsprioritering.

Saab arbetar ständigt för att utveckla och förbättra arbetssätt för att minimera sociala risker i leverantörskedjan. Procurement Council, som består av Saabs inköpschefer, har det övergripande ansvaret. Strategierna för arbetet utvecklas inom en koncerngemensam inköpsfunktion. Samordning och utveckling av det operationella arbetet sker genom en arbetsgrupp med inköpsrepresentanter från respektive affärsområde under ledning av

den centrala inköpsfunktionen. Till stöd för arbetet finns även en funktionsöverskridande referensgrupp.

BIDRA TILL SAMHÄLLET

Saab har som ambition att bidra till social utveckling på de marknader där vi verkar med fokus på att främja utbildning och teknikintresse. Arbetet sker med utgångspunkt i Saabs vision och verksamhetsidé och ska, enligt Saabs strategi för samhällsengagemang, främst ske med hjälp av Saabs medarbetare och teknik med fokus på att främja utbildning och teknikintresse bland barn och ungdomar.

Sponsring handlar om affärsmässiga samarbeten där Saab i utbyte mot finansiell eller annan typ av stöd får rätten att använda samarbetet för varumärkesstärkande aktiviteter. Beslut gällande samhällsengagemang och sponsring fattas av kommunikationschefen på den initierande enheten. Beslut gällande sponsring av allmänna eller politiska organisationer måste godkännas av Ethics and Compliance board som består av medlemmar i koncernledningen.

POLICYER

Styrningen av Saabs hållbarhetsarbete sker genom etablerade policydokument såsom: uppförandekod, uppförandekod för leverantörer, antikorruptionspolicy, miljöpolicy, modern slavery policy, konfliktmineralpolicy, arbetsmiljöpolicy, inköpspolicy, mångfaldspolicy, resereglemente och säkerhetspolicy. Uppförandekoden innehåller avsnitt om affärsetik, informationssäkerhet, socialt ansvarstagande, arbetsplatsen, miljö med mera. Koden finns på svenska, engelska, portugisiska, spanska, tyska, arabiska och tjeckiska. Saab har även en särskild uppförandekod för leverantörer som utgår ifrån FN Global Compacts tio principer och Internationella arbetsorganisationens kärnkonventioner. Saab har ingen särskild policy för mänskliga rättigheter då dessa frågor omfattas av de övriga policydokumenten. Samtliga koncernövergripande policydokument finns tillgängliga för alla medarbetare i Saabs globala verksamhetssystem. Saabs ledningssystem är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och ISO 45001.

SAMARBETEN, INITIATIV OCH MEDLEMSKAP

Saab är sedan 2011 anslutet till FN Global Compact och har åtagit sig att följa dess tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Som vägledning i hållbarhetsarbetet har Saab valt att ansluta sig till ett antal hållbarhetsinitiativ och organisationer. Se exempel nedan:

Den affärsetiska kommittén för Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD)
Styrgruppen för International Forum on Business Ethical Conduct (IFBEC)
Miljösamarbeten via Säkerhetsoch försvarsföretagen (SOFF)
Europeiska miljösamarbeten via Aerospace and Defence Industries Association in Europe (ASD) och globala samarbeten via International Aerospace Environmental Group (IAEG)
Näringslivets Internationella Råd (NIR)
Global Compact Network Nordic Countries
Klimatredovisning till CDP
Fossilfritt Sverige
Global Reporting Initiative (GRI)
Green Chain
ICC Sweden

Antikorruption

Korruption medför negativa konsekvenser för såväl samhälle som affärsliv och är något Saab aldrig kan acceptera. Vi utgår från grundläggande värderingar, uppförandekod, gällande lagstiftning, branschgemensamma uppförandekoder och tydliga interna processer för att förebygga korruptionsrisker.

UTVÄRDERING AV KORRUPTIONSRISKER

Saab arbetar på olika sätt med att identifiera och bedöma korruptionsrisker och förbättringar av antikorruptionsprogrammet. I den koncernövergripande riskhanteringsprocessen (Enterprise Risk Management, ERM) används ett analysverktyg för att bedöma korruptionsrisken i Saabs affärsverksamhet. Detta sker med hjälp av en metod som mäter korruptionsrisken i alla potentiella avtal över MSEK 50 mot en uppsättning viktade riskindikatorer och en landriskmultiplikator. Vidare genomför stabsfunktionen Ethics and Compliance en årlig koncernövergripande utvärdering för att identifiera och hantera korruptionsrisker och förbättringsområden i Saabs antikorruptionsprogram. Underlag till den koncernövergripande riskutvärderingen samlas in från ett flertal källor som inkluderar workshops med intressenter, lagkrav och regelverk, extern benchmarking, ERM-processen och andra mätetal. Lokala platsbesök i verksamheten genomförs med regelbundna intervall om tre till fyra år för att upprätthålla dialog och identifiera förbättringar av programmet. Resultatet av utvärderingarna och aktiviteterna omvandlas till åtgärder i årliga handlingsplaner.

PRÖVNING AV AFFÄRSPARTNER

Våra framgångar skulle inte vara möjliga att uppnå utan våra affärspartner. Vi är samtidigt medvetna om att anlitandet av affärspartner kan medföra en risk, såväl ur legalt perspektiv som för Saabs rykte, om det inte hanteras korrekt. Vi delar därför in våra affärspartner i fyra riskkategorier, där varje kategori hanteras i enlighet med en särskild process som utgår ifrån korruptionsrisken.

Affärspartner som anlitas för att stödja eller bistå i vår marknadsföring och försäljning eller strategiska planering (marknadskonsulter) anses utgöra den största risken. Samarbetet med sådana externa aktörer styrs därför av en central process för att (i) genom due diligence och bakgrundskontroller bedöma aktörens referenser och lämplighet för uppdraget, (ii) utbilda och genom åtaganden i avtalen förbinda aktören vid Saabs förväntningar gällande antikorruption och efterlevnad, och (iii) följa upp och kontrollera aktörens resultat och

agerande. Ethics and Compliance Board godkänner enskilda uppdrag över vissa gränsvärden och granskar statistik.

Saabs internrevisorer granskar årligen ett antal utvalda marknadskonsulter för att kontrollera att motparten bedriver sin verksamhet i linje med Saabs värderingar och ingångna avtal.

Liknande processer för att hantera korruptionsrisker används för andra affärspartner förenade med hög korruptionsrisk, exempelvis leverantörer, joint ventures och så kallade prime contractors.

GÅVOR OCH REPRESENTATION

Saabs regler för gåvor och representation ger tydlig vägledning och innebär krav på godkännande beroende på förmånens värde. Till regelverket finns ett verktyg knutet för dokumentation och identifiering av röda flaggor. Saab har även regler för sponsring som innebär att alla åtaganden med koppling till offentlig verksamhet ska beslutas enligt en särskild ordning.

UTBILDNING

Webbaserad utbildning i uppförandekoden och grundläggande antikorruptionsutbildning är obligatorisk för alla medarbetare. Ledande befattningshavare och medarbetare i riskutsatta positioner som till exempel marknad och försäljning, industrisamarbeten, projektledning och inköp genomgår också återkommande och anpassade klassrumsutbildningar. Vart tredje år ges styrelsen en fördjupad utbildning i antikorruption och det senaste utbildningstillfället ägde rum under 2020. Under året har Saab tagit fram två nya e-utbildningar under 2020 som riktas till medarbetare inom marknad och försäljning respektive inköp och som kommer att ingå i utbildningsprogrammet.

Nyckeltal

	2019	2020	Mål
Antal klassrumsutbildningar i antikorruption	16	43
Antal revisioner av marknadskonsulter under året	5	21	5
Antal ärenden som rapporterats via visselblåsarsystemet 2	13	11

1) Till följd av reserestriktioner

2) För mer information, se sidan 79

HUVUDSAKLIGA RISKER

• Bristande efterlevnad kan leda till negativ påverkan på samhällsutvecklingen i de länder där Saab verkar samt till minskat förtroende för Saab och de värderingar företaget står för.

VISSELBLÅSARSYSTEM

Medarbetare som får kännedom om eller misstänker överträdelser mot lag eller Saabs uppförandekod förväntas rapportera detta via Saabs visselblåsarsystem som är ett komplement till den ordinarie linjerapporteringen. Systemet administreras av en extern part och ger medarbetare möjlighet att rapportera anonymt både via nätet och telefon, eller diskutera etiska frågeställningar.

INTERNATIONELLA SAMARBETEN

Saab deltar i branschinitiativ, som IFBEC, ASD och SOFF, för att jämföra kvaliteten på vårt arbete mot mutor och korruption och dela bästa praxis.

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2020

Uppdaterade processen för anlitande av nya affärspartner
Införde koncernövergripande korruptionsriskbedömning
Lanserade ett compliance-verktyg för koncernens Enterpris Risk Management-system (ERM).
Tog fram nya e-utbildningar för medarbetare inom marknadsföring och försäljning samt inköp.
Genomförde antikorruptionsutbildning för styrelsen och koncernledningen

PLANERADE AKTIVITETER 2021

Utse och introducera Ethics and Compliance Officers i affärsområdena
Digitalisera processen för anlitande av nya affärspartner
Se över förvärvsprocessen
Uppdatera material för klassrumsutbildningar

HUVUDSAKLIGA POLICYDOKUMENT

Uppförandekod
Uppförandekod för leverantörer
Antikorruption
Gåvor och representation
Sponsring och
samhällsengagemang

Giraffe AMB

Miljö

För att öka och bibehålla konkurrenskraften även i framtiden och bidra till ett hållbart samhälle arbetar Saab aktivt för att minska miljöpåverkan, både från den egna verksamheten och från våra produkter.

Saabs miljöstrategi fokuserar på att minska klimatpåverkan från den egna verksamheten, utfasning av farliga ämnen och resurseffektivitet. Miljöaspekter och miljökrav återspeglas i Saabs verksamhetssystem och är integrerade i alla led under livscykeln, från produktutveckling till avveckling.

MINSKA KLIMATPÅVERKAN

Saab fastställde under 2018 ett koncernövergripande mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 33 procent till 2030. Målet sattes för att bidra till Parisavtalet.

Under 2020 minskade utsläppen av växthusgaser med 37 procent jämfört med 2017. Utsläppen från tjänsteresor minskade med 65 procent främst till följd av restriktioner på grund av covid-19-pandemin.

Trots att resandet minskade till följd av restriktionerna på grund av covid-19 har Saab fortsatt effektiviseringsarbetet för att minska utsläppen av växthusgaser. Under våren anslöt Saab till initiativet Fossilfritt Sverige och stödjer därmed arbetet för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland senast år 2045. Saab beslutade även om att till år 2025 fasa ut fordon som drivs uteslutande med fossila drivmedel och som används vid tjänsteresor. I samband med det tog Saab beslut om att underlätta och påskynda övergången till helt eldrivna fordon och har installerat laddstationer vid samtliga större anläggningar. Saab har en femårsplan att ytterligare utöka antalet laddstationer.

Tjänsteresor utgör en stor andel av Saabs koldioxidutsläpp. Vi strävar därför efter att effektivisera resandet och uppmuntrar användningen av digitala möten. Pandemin har fått oss att inse att vi kan använda digitala möten i ökad utsträckning vilket sannolikt kommer att bidra till ett förändrat beteende även när pandemin är över.

För att minska utsläppen från den egna verksamheten arbetar vi även med energieffektivisering i våra fastigheter. Vårt tidigare arbete med fokus på energieffektivitet och lokal produktion av energi genom solceller vid anläggningen i Sydafrika har resulterat i en fortsatt minskning

av utsläppen från den verksamheten. De investeringar vi gjort i verksamheten under 2020 beräknas leda till en minskad förbrukning av el och värme med upp till 3 540 MWh per år.

Det är viktigt att ta hänsyn till klimataspekter i Saabs långsiktiga affärsstrategiska arbete, eftersom framtida klimatförändringar och krav sannolikt kommer att påverka verksamheten. Därför inledde Saab under året ett internt arbete för att analysera de finansiella riskerna och möjligheterna kopplade till klimatförändringar. Arbetet utgår från TCFD:s riktlinjer (Taskforce on Climate-related Financial Disclosures) och väntas fortsätta under 2021 och framåt.

Saab rapporterar klimataspekter till det globala rapporteringsramverket CDP och i enlighet med GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol). Vi är stolta över att vi under 2020 fick bedömningen A- av CDP för vårt arbete. Information om CDP och Saabs fullständiga redovisning finns på www.cdp.net.

RESURSEFFEKTIVITET OCH CIRKULARITET

Inom resurseffektivitet och cirkularitet har Saab fastställt mål för minskad användning av råvaror, vatten och minskat avfall till deponi, samt för att minska antalet kemiska produkter och ytterligare förbättra våra produkters miljöprestanda.

Saab arbetar kontinuerligt för att säkerställa resurseffektivitet och begränsa miljöpåverkan i ett tidigt skede i produktutvecklingsprocessen. Arkitekturlösningar utvärderas mot kriterier som förmågan att uppfylla krav (gällande modularitet, farligt material och miljöpåverkan), förmåga att anpassas till förväntade framtida behov, utvecklingspotential, samt aspekter gällande underhåll, support och logistik. Genom processen utformas Saabs produkter för en ökad livslängd. Ett exempel är Gripen som utöver en optimerad design med lätta material och jämförelsevis låg bränsleförbrukning även har ett unikt koncept för underhåll som förlänger flygplanets livslängd. Gripens smarta och anpassningsbara tekniska lösningar möjliggör snabb uppgradering av flygplanets elektronik så snart ny teknologi blir tillgänglig, vilket också möjliggör en lång och effektiv livslängd.

Inom Saab finns flera exempel på cirkulära affärsmodeller där vi tillhandahåller en tjänst eller funktionalitet i stället för att sälja den specifika utrustningen

eller hårdvaran. Detta bidrar till att förlänga produkternas livscykel och optimerar resursanvändningen. Ett exempel under 2020 är en beställning från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) gällande brandbekämpningsflyg. Saab tillhandahåller hela tjänsten för brandbekämpning, inklusive våra egna flygplan, piloter och underhåll. Ett annat exempel som bidrar till ökad resurseffektivitet och cirkularitet är när Saab erbjuder kunder möjlighet att leasa, i stället för köpa, militär utbildningsmateriel.

Den ökade användningen av additiv tillverkning (så kallad 3D-printing) inom produktionen kommer att bidra till att vi uppfyller våra mål för minskad användning av råvaror och minskat avfall. Under 2020 visade en demonstrator av en av Saabs produkter att additiv tillverkning kan minska förbrukningen av råvaror med så mycket som 75 procent. I dagsläget innehåller ett flertal av Saabs produkter 3D-printade komponenter och antalet komponenter som är redo för serietillverkning ökar stadigt.

Digitaliseringen ses ofta som en möjliggörare inom den cirkulära ekonomin. Under 2020 driftsattes inom Saab en av Sveriges första installationer av ett privat mobilnät. Ett privat mobilnät gör det möjligt för innehavare att introducera 5G-teknologi i sin IT-infrastruktur med full kontroll över såväl utrustning som data. Teknologin kan användas inom områden som logistik för att spåra och optimera flöden eller för att följa upp användning, slitage och servicebehov av maskiner och verktyg vilket ökar effektiviteten och förlänger produkternas livslängd.

Ett annat exempel på cirkularitet finns vid Saab Kockums varv i Karlskrona. Saab Kockums har under året vidtagit åtgärder för att möjliggöra ytterligare återanvändning av blästringsmaterial av sand och stål. Tidigare har cirka 100-200 ton blästringsavfall per år deponerats. Blästringsmaterialet återanvänds nu antingen vid anläggningen eller externt.

Utsläpp av växthusgaser relativt till Saabs klimatmål 2030

Värdet för växthusgasutsläppen för 2017-2019 justerades under året. Detta på grund av att mer detaljerad data samlades in samt att analysmetoderna förbättrades.

Bortskaffande av avfall

Utsläpp av växthusgaser fördelat per källa

Scope 1 Egna fordon och flygplan, 24,3% Scope 1 - Oplanerade utsläpp t.ex. genom olyckor,
1,3%
Scope 2 Fjärrvärme, ånga, kyla, 17,5%
Scope 2 Elektricitet (market-based), 18,6%
Scope 3 Godstransporter, 11,4%
Scope 3 Tjänsteresor flyg, 15,7% Scope 3 - Tjänsteresor – bil, tåg, 7,1%

Vår rapportering omfattar följande växthusgaser, alla omvandlade till CO2-ekvivalenter (CO2e): CO2, CH4 (metan), N2O (lustgas), SF6, HFC, PFC och NF3

Vår rapportering av scope 3 inkluderar de kategorier där vi har kvalitetssäkrad data och en god möjlighet att påverka leverantörerna. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra data för att inkludera kvarvarande kategorier med betydande inverkan.

Merparten av våra källor är årligen uppdaterade källor från IEA (www.IEA.org), DEFRA (www.gov.uk) och Lokala miljövärden (www.energiforetagen.se).

PwC har översiktligt granskat Saabs utsläpp av växthusgaser som redovisas i diagrammen på denna sida. Bestyrkanderapporten återfinns på sid 156.

AVFALLSHANTERING

Under 2020 genererade Saabs enheter sammanlagt 7 244 ton avfall. Avfallsdatan omfattar avfall från egna produktionsanläggningar och kontor, som till exempel:

Scope 1 - Oplanerade utsläpp t.ex.

genom olyckor

Förpackningsmaterial från transporter av inköpta komponenter och delsystem (papper, plast, trä etc)
Sköljvätskor, avfettningsavfall etc. från ytbehandling och rester av processkemikalier i tillverkningen
Metall- och kolfiberavfall från metallbearbetning i tillverkningen
Rester av flygbränsle från produktionstester, felsökning och underhåll av flygplan
Elektrisk och elektronisk utrustning, metallskrot och kemikalieavfall från underhåll av produkter och system som ägs av våra kunder
Elektrisk och elektronisk utrustning, papper etc. från kontorsverksamheten
Avfall från sand-/stålblästring från underhåll av fartyg etc.

Saab sorterar avfallet som genereras i verksamheten i kategorier för att möjliggöra att det hanteras i enlighet med avfallshierarkin. Saab förvarar farligt avfall i behållare med sekundärskydd för att förhindra läckage. Avfallet sänds för hantering till lokala anläggningar som i sin tur skickar rapporter till Saab över det avfall som tagits emot. Baserat på rapporterna redovisar Saabs enheter avfallet fördelat på olika kategorier till ett centralt system. Saab säkerställer att påverkan minimeras genom att kontrollera att avfallshanteraren har nödvändiga tillstånd så att farligt avfall hanteras på ett säkert sätt och rapporterar externt om bortskaffandet i enlighet med gällande lagstiftning.

FASA UT FARLIGA ÄMNEN

Som global tillverkare av produkter, tjänster och lösningar arbetar Saab för att ersätta farliga ämnen med säkra och rimliga alternativ där så är möjligt, för att uppfylla globala miljöbestämmelser.

Saab utvecklar och upprätthåller en långsiktig strategi för att fasa ut farliga ämnen i syfte att:

undvika beroende av ett ämne, en process eller artikel som är eller kommer att bli föremål för begränsningar
säkerställa teknisk prestanda
säkerställa att nuvarande och framtida lagstiftning, såväl som kundernas krav, uppfylls

Saabs strategi för att fasa ut farliga ämnen syftar också till att minimera risken för påverkan på människors hälsa, miljön, öka spårbarheten av farliga ämnen och riskmedvetenheten gällande sådana ämnen i leverantörskedjan.

Det långsiktiga målet är att fasa ut kromater, kadmium och andra prioriterade farliga ämnen i enlighet med interna planer och baserat på externa krav. Arbetet sker genom kartläggning och genomförande av aktiviteter, samt uppföljning av nyckeltal som visar den övergripande utvecklingen och framstegen i arbetet.

Att kvalificera nya material, komponenter och processer är angeläget för Saab för att hantera ämnen som begränsas utifrån lagkrav och kundkrav, samt för hantering av frågor kring obsolescens Saab har ett flertal pågående interna program som syftar till att finna alternativ och kvalificera nya material, kemiska produkter, färgsystem och ytbehandlingar för att på så vis kunna fasa ut specifika ämnen. Kromater och kadmiumföreningar har högst prioritet inom Saab. Vi deltar också i internationella projekt som syftar till att utveckla alternativ till ytbehandlingar som innehåller kromater och/eller kadmiumföreningar.

På grund av de höga kraven på säkerhet och teknisk prestanda inom flyg och försvarsområdet går det i dagsläget inte att ersätta vissa farliga ämnen.

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2020 Klimat

Etablerade Saab Climate Impact Portfolio genom kategorisering av Saabs produkter och tjänster som möjliggör minskade koldioxidutsläpp och ökad resurseffektivitet.
Beviljade finansiering ur Saabs klimatfond för att bidra till utvecklingen av miljömässigt hållbara innovationer med minskad klimatpåverkan.
Investerade i energieffektivisering i fastigheterna i Linköping för att minska värmebehovet, vilket motsvarade en minskning med 2 244 MWh / år, motsvarande 224 ton lägre koldioxidutsläpp.
Ersatte tre oljepannor med värmepumpar vid Saabs anläggning i Arboga, vilket resulterade i en minskning av koldioxidutsläpp med motsvarande 79 ton.
Genomförde energieffektiviseringsåtgärder kopplat till lufttryckssystem, belysning, ventilation och industriprocesser (i synnerhet i måleriverkstäder) vilket har resulterat i en lägre energiförbrukning motsvarande 1 297 MWh / år.
Genomförde initiativ för att involvera medarbetare och öka medvetenheten om potentialen för utsläppsminskningar, exempelvis en digital miljövecka för Saabs medarbetare, kampanjer för cykling och samarbeten med lokala kollektivtrafikoperatörer.
Dialoger med kollektivtrafikoperatörer för att möjliggöra ökad tillgång till kollektivtrafik.

Resurseffektivitet

Genomförde studier inom optimerad användning av sekundära råvaror, minimerat restavfall och åtgärder för att öka återanvändning i stället för avyttring.
Fortsatte att undersöka möjligheten till effektivisering av vattenanvändningen som identifierades i studien från 2019.
Implementerade en ny lösning för återanvändning av material från sand-/stålblästring vid Saab Kockums varv i Karlskrona.

Farliga ämnen

Deltog i ett projekt med målet att utveckla och publicera en ny standard för zink-nickelplätering av fästanordningar som ersättning för kadmiumplätering inom flygindustrin.
Kvalificerade leverantör med alternativ till kadmiumplätering.
Utvecklade blyfria alternativ för tändsatser i produktportföljen för understödsvapen.

PLANERADE AKTIVITETER 2021

Installera system för detaljerad energiövervakning och realtidsövervakning vid tre större tillverkningsfastigheter i Linköping för att optimera energiförbrukningen vid anläggningen.
Fortsätta genomföra energieffektiviseringsåtgärder vid våra anläggningar, med fokus på de områden som har störst potential för utsläppsminskning.
Öka medvetenheten om utsläpp från tjänsteresor och om hur resandet kan effektiviseras.
Genomföra aktiviteter i utvecklingsfasen för att utvärdera och implementera mer resurseffektiva produkter.
Öka återanvändningen av blästringsmaterial från Muskövarvet.
Delta i internationella projekt för teknologiutbyten för att utvärdera och kvalificera nya alternativ som kan ersätta material, processer och kemiska produkter som innehåller farliga ämnen.
Vidare öka kunskapen om farliga ämnen i produkter som ingår i vår produktportfölj.

HUVUDSAKLIGA RISKER

Att Saab inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med vårt mål
Att Saab inte lyckas ta fram acceptabla och kvalificerade alternativ till befintliga farliga ämnen eller till ämnen med kommande restriktioner
Extrema väderförhållanden som påverkar leverantörskedjan, vår egen verksamhet och kunder
Okända historiska föroreningar i mark och vatten

HUVUDSAKLIGA POLICYDOKUMENT

Miljöpolicy
Uppförandekod
Uppförandekod för leverantörer

Medarbetare

För att stärka Saabs framtida konkurrenskraft måste Saab fortsatt ligga i teknikens framkant. Medarbetarna är den drivkraft som för arbetet framåt.

För att varje medarbetare ska ha förutsättningar att utnyttja sin fulla potential krävs kompetenta och engagerade ledare. Ambitionen är att fortsätta utveckla ett ännu mer affärsorienterat och prestationsdrivet ledarskap, där innovation, internationalisering och mångfald ingår som viktiga delar.

UTVECKLA OCH BEHÅLLA

Det ska vara tydligt för varje medarbetare vilka förväntningar som ställs på dem. En prestationsdriven kultur bidrar till medarbetarnas engagemang och möjligheter att uppnå sin potential. Det är därför viktigt att medarbetare och deras chefer har pågående, meningsfulla samtal om förväntningar och vilka mål som ska uppfyllas, och att medarbetarna ges regelbunden återkoppling. Saab mäter medarbetarnas engagemang och resultatet ligger till grund för dialogen och utvecklingen ledare och medarbetare emellan.

Saab erbjuder samtliga medarbetare kompetens- och ledarskapsutveckling i en mängd olika former. Den viktigaste aspekten vid planeringen av aktiviteter är att identifiera möjligheter till lärande och verkliga erfarenheter i det dagliga arbetet, till exempel att få nya, utökade eller utmanande uppgifter. Saab främjar lärande medarbetare emellan, som i relationen mellan mentor och adept eller genom att delta i interna nätverk. Formella utbildningar är en del av den personliga utvecklingen, där vissa utbildningar är obligatoriska för alla medarbetare, och digitala utbildningar som är flexibelt och kostnadseffektivt.

För att identifiera medarbetares potential arbetar Saab med en väletablerad talangprocess. Med utgångspunkt i individens utvecklingsbehov upprättas en utvecklingsplan som ska förbereda medarbetaren för nästa steg, till exempel en ledande befattning. Att fördjupa förståelsen för bolaget är viktigt för medarbetare

i befattningar där förutsättningarna att lyckas bygger på samverkan mellan affärsområden eller funktioner. För nyutexaminerade och medarbetare som befinner sig i början av sin karriär finns särskilda utvecklingsprogram, liksom för medarbetare som ska övergå i en ny befattning eller roll på en högre nivå.

Saab har långsiktiga samarbeten med ett antal högskolor och universitet, främst i Sverige men också i utlandet, för att gemensamt säkerställa att utbildningarna ger rätt kompetens för framtida arbetskraft. Vi uppmuntrar våra medarbetare att forska och bli industridoktorander som ett led i att driva grundforskningen framåt. Saabs

specialister och adjungerade professorer gästföreläser på högskolor för att dela med sig av sin kunskap.

ATTRAHERA MEDARBETARE

Att Saab lyckas locka till sig rätt medarbetare är avgörande för företagets fortsatta konkurrenskraft. Därför arbetar Saab för att positionera sig som en attraktiv arbetsgivare bland studenter och yrkesverksamma.

Webbaserade och fysiska aktiviteter, exempelvis studiebesök, är viktiga för att visa hur det är att arbeta på Saab. Medarbetarna uppmuntras att berätta om sitt arbete och varför de arbetar på

Andel chefer globalt som är kvinnor

26%

Andel medarbetare globalt som är kvinnor

Saab. Studenter och yrkesverksamma får också möjlighet att lära sig mer om Saab genom exempelvis sommarjobb och examensarbeten.

Saab arbetar även långsiktigt med att främja utbildning och teknikintresse bland yngre elever för att bredda basen för framtida rekryteringar samtidigt som man tar ett samhällsansvar. Läs mer om Saabs samhällsengagemang på sida 76-77.

SÄKERHET OCH HÄLSA

En förutsättning för medarbetarnas prestation och för ett hållbart yrkesliv är att Saab är en trygg, säker och hälsosam arbetsplats ur ett fysiskt, organisatoriskt och socialt perspektiv. Alla chefer ska ha de verktyg och den kunskap som krävs för att främja en säker och hälsosam arbetsplats för medarbetarna. Det kontinuerliga arbetet inom området bidrar till medarbetarnas hälsa och produktivitet.

För att nå våra mål inom hälsa och säkerhet har vi identifierat två fokusområden. För det första ska vi fortsätta implementeringen av den globala arbetsmiljöprocessen och säkerställa certifieringsprocessen enligt ISO 45001. Saab kommer att arbeta för att stärka ledarskapet och projektledningen inom området. För det andra kommer Saab att utveckla aktiviteter inom ramen för hälsostrategin till stöd för ett hållbart arbetsliv.

För att tidigt beakta de risker som kan vara förenade med uppdrag i riskutsatta miljöer är arbetsmiljöaspekten inbyggd i affärsprocesserna. En viktig skyldighet som arbetsgivare är att se till att medarbetare är förberedda och väl rustade för resor och utlandsuppdrag. Saab har därför välutvecklade rutiner och utbildningar inför resor.

MÅNGFALD

Saab är en inkluderande arbetsplats där mångfald och jämställdhet är en självklarhet. På Saab finns en övertygelse, som även har stöd i forskningen, att mångfald ger tillgång till olika perspektiv och därmed ökad innovationskraft. Att ha likabehandling och icke-diskriminering som princip är också i linje med de mänskliga rättigheterna. Alla som arbetar med rekrytering utbildas i mångfaldsfrågor och mångfald är även en parameter i ledarskapsutbildningar och i den globala rekryteringsprocessen. Företaget har ett flertal nätverk för kvinnor och även nätverk för mångfald i en vidare bemärkelse.

En majoritet av Saabs medarbetare är män. Därför har Saab sedan flera år lagt stort fokus på att öka andelen kvinnliga chefer.

Genom ett systematiskt och uthålligt arbete lyckades företaget fördubbla andelen kvinnliga chefer i Sverige på tio år, mellan 2007 och 2017. Saab har fortsatt fokus på jämställdhet och har nu höjt målen ytterligare. Vårt fokus behöver dock utökas och mångfald och inkludering ingår nu som en del i Saabs engagemang och fokus på företagskultur. Arbetet planeras och drivs av en grupp med representanter från alla delar av verksamheten. Gruppen leds och övervakas av en styrgrupp bestående av representanter från respektive affärsområdes ledningsgrupp och från HR. Arbetet följs upp av koncernledningen.

I Sydafrika har Saab startat flera projekt för att inkludera personer som tidigare haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Inom ramen för "Saab skills programme" har företaget anställt ungdomar med funktionshinder som får utbildning och mentorskap för att fullt ut kunna bidra i verksamheten. Företaget utbildar dessutom årligen ett antal arbetslösa ungdomar i så kallade ICP-standarder, vilket är en eftertraktad kunskap inom industrin. Projekten ligger i linje med den sydafrikanska regeringens handlingsplan för att hantera den sociala och ekonomiska obalans som uppstod till följd av apartheid, Broad Based Black Economic Empowerment (BBBEE).

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2020

Fortsatte att implementera och utveckla de prioriterade aktiviteterna i Saab People Strategy
Fortsatte arbetet med strategic workforce planning för att identifiera de långsiktiga behoven av kunskaper, kompetenser och förmågor och genomföra de kortsiktiga åtgärderna som krävs för att uppnå dem.
Implementerade ett nytt digitalt stöd för medarbetare, inklusive gemensam support för alla HR-ärenden.
Implementerade en ny digital onboardingprocess för nyanställda, inklusive pre-onboarding som förbereder nya medarbetare inför första arbetsdagen.
Genomförde en förstudie som förberedelse för en framgångsrik implementering av en ny plattform för lärande.
Fortsatte att uppmuntra samtal om medarbetarnas prestationer genom införandet av tätare avstämningar för att främja löpande återkoppling.
Global certifiering enligt ISO 45001. Certifikatet kommer att utökas med ytterligare enheter i enlighet med planen.

• Utvecklade en hälsostrategi och genomförde relaterade aktiviteter. I Sverige infördes ett verktyg för anmälan av sjukfrånvaro.

PLANERADE AKTIVITETER 2021

Implementera Saab Learning Landscape, för att stödja och främja ständigt lärande och realisera Saabs strategiska arbetskraftsplan.
Fortsätta implementeringen av en ny strategi för att attrahera rätt framtida arbetskraft och framtidssäkra vårt arbetsgivarvarumärke.
Fortsätta att stödja medarbetarnas prestationer.
Stärka vår ledarförsörjning och ledarskapsförmåga.
Fortsätta certifieringsprocessen av ledningssystemet för arbetsmiljö mot ISO 45001 enligt planen för 2021.
Fortsätta den globala implementeringen av våra arbetssätt och nyckeltal för uppföljning.
Implementera en global e-utbildning inom hälsa och säkerhet för att öka kunskapen om Saabs arbetsmiljöpolicy och hur den kan användas i det dagliga arbetet.
Identifiera aktiviteter inom ramen för hälsostrategin som främjar ett hållbart arbetsliv.

HUVUDSAKLIGA RISKER

Att Saab inte lyckas attrahera och behålla rätt medarbetare
Att Saab inte lyckas främja mångfald och inkludering och därmed får försämrad innovationskraft
Att medarbetarna inte förstår vad som förväntas av dem, att de inte har tydliga mål och utvecklingsplaner och att deras prestationer därmed försämras
Att Saab inte lyckas erbjuda en arbetsmiljö som möjliggör balans mellan arbete och fritid
Att Saab inte lyckas erbjuda en säker arbetsmiljö så att medarbetarnas hälsa påverkas av faktorer i arbetet

HUVUDSAKLIGA POLICYDOKUMENT

Uppförandekod
Arbetsmiljöpolicy
Resesäkerhetspolicy
Mångfaldspolicy

Nyckeltal – Utveckla

	2019	2020	Mål
Antal utbildningar Saabs medarbetare genomfört under året (gäller endast utbildningar som bokats via Saabs interna kompetensportal)	75 825	48 059
Andel av medarbetarna som uppger engagemang för sitt arbete i medarbetarenkäten	78,1%	81,4%	80%
Andel av medarbetarna som har haft samtal med sin chef om mål, utveckling och prestation	Mäts globalt från 2020	73%	100%
Personalomsättning (Sverige)	10%	6%

Nyckeltal – Attrahera

	2019	2020	Mål
Antal examensarbeten (Sverige)	232	226	Minst 150
Antal sommarjobb (Sverige)	380	159
Placering i företaget Universums ranking över attraktiva arbetsgivare bland ingenjörsstudenter (Sverige)	9	6

Nyckeltal – Säkerhet och hälsa

	2019	2020	Mål
Antal rapporterade tillbud per arbetsolycka (ökad benägenhet att rapportera tillbud minskar risken för arbetsolyckor)	3,2	4,5	10
Lost Time Injury Frequency Rate (LTIFR) (Sverige)	1,09	0,85
Antal (och frekvens*) av arbetsrelaterade dödsolyckor	Ej rapporterad	0 (0)
Antal (och frekvens*) av allvarliga arbetsolyckor (exkl. dödsolyckor)	Ej rapporterad	6 (0,2)
Antal (och frekvens*) av registerbara arbetsolyckor	Ej rapporterad	348 (11,6)
Vanligaste kategorin av arbetsolyckor	Ej rapporterad	Mindre skär/ klämskador
Frisktal (andel anställda i procent med sjukfrånvaro under 40 timmar på ett år) (Sverige)	74.5%	67,68%
Sjukfrånvaro (Sverige)	3.09%	3,59%
Sjukfrånvaro, Kvinnor (Sverige)	4.59%	5,05%
Sjukfrånvaro, Män (Sverige)	2.64%	3,13%

*Arbetade timmar 2020 är 30,026,731 (uträkning för frekvens är baserat på antal händelser delat på arbetade timmer, gånger 1,000,000)

Nyckeltal – Mångfald

	2019	2020	Mål
Andel kvinnor i koncernledningen	33%	31%
Andel kvinnor i styrelsen (stämmovalda)	40%	36%
Andel sommarjobbare som är kvinnor (Sverige)	40%	33%
Andel examensarbetare som är kvinnor (Sverige)	35%	34%
Andel i "Saab skills programme" som är kvinnor (Sydafrika)	40%	44%
Genomsnittsålder bland Saabs medarbetare	45 år	45 år
Saabs gradering i B-BBEE (Broad Based Black Economic Empowerment), ett sydafrikanskt program för att ge inflytande åt tidigare missgynnade grupper	Nivå 4	Nivå 4
Andel chefer globalt som är kvinnor	25%	26%	30%
Andel medarbetare globalt som är kvinnor	23%	23%	25%
Andel chefer i Sverige som är kvinnor	28%	29%	35%
Andel medarbetare i Sverige som är kvinnor	23%	24%	30%

Mänskliga rättigheter

Saabs intressenter förväntar sig att Saab bedriver verksamheten på ett ansvarsfullt sätt. Saab arbetar kontinuerligt för att motverka negativ påverkan inom och utanför företaget i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som slår fast att företag har ett ansvar för att respektera mänskliga rättigheter.

Saab har förbundit sig att tillämpa FN Global Compacts tio principer och har integrerat dem i företagets uppförandekod. Genom inköpsprocesser och i kontakt med samarbetspartner ska vi öka medvetenheten om FN Global Compact och på så sätt främja de värderingar Saab står för. Saab påverkar mänskliga rättigheter genom sitt arbete inom ett flertal områden, alltifrån arbetet med mångfald och arbetsmiljö till antikorruption och exportkontroll. Arbetet med mänskliga rättigheter är

en kontinuerlig process som utvecklas löpande.

Saab har i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter identifierat de mest väsentliga frågorna rörande mänskliga rättigheter kopplat till företagets verksamhet: efterlevnad av exportregler (rätten till liv, frihet och personlig säkerhet) och ansvarsfulla leverantörsrelationer (rätten till rimliga arbetsvillkor).

EFTERLEVNAD AV EXPORTREGLER

Samtidigt som försvarsmateriel bidrar till att upprätthålla mänskliga rättigheter kan de, om det missbrukas, också användas till kränkningar av mänskliga rättigheter. Export av försvarsmateriel medför därför ett stort ansvar och området är omgärdat av strikta regelverk. Delmål 16.4 i FN:s globala hållbarhetsmål handlar specifikt om att bekämpa olagliga vapenflöden.

FN-stadgan slår fast att det är varje lands rättighet att skydda sina medborgare mot väpnat angrepp. Det militära försvaret är den yttersta förutsättningen för detta. En inhemsk försvarsindustri är en viktig komponent i försvarsförmågan, men förutsätter försäljning och tekniksamarbeten med andra länder för att utvecklas långsiktigt.

En stor del av Saabs export sker från Sverige, där Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) på uppdrag av regeringen avgör vilka system Saab får sälja till vilka mottagarländer. All export av försvarsmateriel kräver tillstånd. Sådant tillstånd kan ges om det finns säkerhets och försvarspolitiska skäl för exporten och om den är förenlig med svenska utrikespolitiska intressen och inte strider mot några av Sveriges internationella åtaganden eller skyldigheter. Beslut om exporttillstånd avgörs från fall till fall där ISP beaktar ett antal kriterier i sin helhetsbedömning.

ISP tar även hänsyn till vilken typ av produkt beslutet gäller, se nedan.

Saab har egna interna processer som väger in risker kopplade till bland annat mänskliga rättigheter vid bedömningen av nya affärsmöjligheter. Saab för också en dialog med svenska myndigheter om

VID BESLUTET OM EXPORTTILLSTÅND BEAKTAS VILKEN TYP AV PRODUKT EXPORTEN GÄLLER

Den tillståndgivande myndigheten i Sverige delar in produkterna i följande kategorier:

Krigsmateriel för strid, till exempel vapen
Övrig krigsmateriel, till exempel radarövervakningssystem
Produkter med dubbel användning, till exempel elektronik och datorer

mänskliga rättigheter och säkerhetsläget i världen, en dialog som tillsammans med Saabs egna riskbedömningar kopplat till affärsmöjligheter utgör underlag i företagets interna processer.

Saab har koncerngemensamma styrdokument och verktyg för att underlätta för verksamheten att följa de exportkontrollregelverk som är tillämpliga för företagets produkter och verksamhet. Exportkontrollchefen ansvarar för företagets övergripande policy, direktiv och styrande dokument, ger råd till verksamheten i operationella frågor och följer upp efterlevnaden inom företaget. Varje affärsområde har dessutom egna funktioner för exportkontroll som sköter det operationella arbetet. För att samverka och behovsprioritera finns även ett exportkontrollråd med representanter från Saabs affärsområden.

Saab utvecklar ständigt sina processer för att förbättra arbetet. Internutbildningar inom exportkontroll hålls kontinuerligt för medarbetare som kommer i kontakt med kontrollerade produkter eller teknik. För exportkontrollhandläggare och andra nyckelpersoner genomförs en konferens vartannat år för att öka kunskap och förståelse för olika exportkontrollregelverk samt närliggande rättsområden. Vi samverkar även med annan industri genom olika branschorganisationer i Sverige, EU och USA.

ANSVARSFULLA LEVERANTÖRSRELATIONER

Saabs uppfattning är att ett aktivt arbete med social och miljömässig hållbarhet i leverantörskedjan inte bara är positivt för människor och miljö, utan att det även främjar andra värden såsom kvalitet, långsiktighet och lönsamhet.

Saabs inköp görs till stor del av verksamheter i Sverige och omfattar huvudsakligen komponenter och teknik kopplade till företagets system och i mindre utsträckning drifts- och servicetjänster. Merparten av leverantörerna finns i Europa. Leveranser sker därmed vanligtvis från leverantörer som verkar i regioner som håller en hög nivå vad gäller krav och principer kopplade till social och miljömässig hållbarhet. Oavsett var våra leverantörer är verksamma, måste vi vara observanta och ha den kompetens som krävs för att föra utvecklande dialoger om vi bedömer att en leverantör inte lever upp till våra krav och värderingar. En viktig del i arbetet är att säkerställa att våra leverantörer ställer liknande krav på sina respektive leverantörer. Det gäller inte minst ambitionen att Saabs produkter ska vara fria från mineraler som är utvunna på ett sätt som inte är socialt hållbart, så kallade konfliktmineraler. I uppförandekoden för leverantörer finns ett särskilt avsnitt om konfliktmineraler och Saab har även en policy och regelverk för konfliktmineraler.

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2020

Fortsatte att genomföra tredjepartsrevisioner av leverantörer gällande hållbarhetsaspekter.
Fortsatte att arbeta med tvärfunktionella team och affärspartner kring hållbarhet i leverantörskedjan i syfte att identifiera utmaningar, öka kunskapen och hitta nya arbetssätt.
Lanserade en e-utbildning om hållbarhet och ansvar i leverantörskedjan, som omfattar utmaningar och hantering av hållbarhetsrisker.
Deltog i nätverk för företag och mänskliga rättigheter.

PLANERADE AKTIVITETER 2021

Genomföra tredjepartsrevisioner av leverantörer för att bedöma efterlevnaden av Saabs uppförandekod för leverantörer.
Fortsätta att utveckla utbildningsprogram inom efterlevnad av exportkontrollregler skräddarsydda för särskilda behov inom organisationen.
Börja använda ett webbaserat verktyg för uppföljning av leverantörer och deras hållbarhetsarbete.
Utöka Saabs Procurement Academy, den koncerngemensamma utbildningen för inköpare, med avsnitt om hållbarhet och ansvar i leverantörskedjan.

HUVUDSAKLIGA RISKER

Brister i efterlevnaden av Saabs uppförandekod för leverantörer
Att mineraler och andra råvaror som Saab och dess underleverantörer använder i sina produkter anskaffas från konfliktområden

HUVUDSAKLIGA POLICYDOKUMENT

Uppförandekod
Uppförandekod för leverantörer
Konfliktmineralpolicy
Modern Slavery Policy
Exportkontrollpolicy

Samhälle

Grunden i Saabs hållbarhetsåtagande är att skapa trygghet för människor och samhällen genom att bidra till säkerhet och försvarsförmåga. Med sin högteknologiska verksamhet bidrar Saab även till andra aspekter i samhället.

Saabs verksamhet har en betydande roll i att driva innovations- och teknologiutvecklingen i samhället. Med medarbetare på ett stort antal orter i Sverige och runtom i världen så skapar Saab arbetstillfällen, samverkansmöjligheter och kunskapsspridning. Med tanke på de produkter Saab säljer är ansvarstagande för informations- och produktsäkerhet en självklarhet.

INNOVATION OCH KUNSKAPSSPRIDNING

Saabs avancerade produktutveckling genererar kunskap, teknologiska lösningar och innovationer som möter framtiden. En viktig del i Saabs innovationsförmåga är vår samverkan med externa aktörer för att få tillgång till ny kunskap. Samarbeten med universitet är ett exempel som har pågått under många år. Det innebär bland annat att medarbetare på Saab får möjlighet att forska som industridoktorander och att forskare och studenter från akademien får möjlighet att involveras i Saabs verksamhet. I samarbete med universiteten har även ett antal adjungerade professorer utsetts.

Ett annat initiativ syftar till att underlätta samverkan med startupföretag. Under året har Saab fortsatt sitt tvärfunktionella arbete internt för att identifiera behov där startuplösningar kan vara gynnsamma och driva projekt, så kallade "proof-of-concepts". Baserat på ett "proof-of-concept" lade Saab i år sin första order för en startuplösning som ska bli ett standardverktyg.

Under året testades "Växthuset", ett inkubatorkoncept för tvärorganisatoriska idéer och de första projekten levererades. Innovationslabbet inom additiv tillverkning (3D-printing) levererade också ett flertal framgångsrika produkter som bidrar till innovation. Ytterligare innovationslabb byggs för att förstå, demonstrera och testa disruptiva teknologier och främja dialogen med kunder i tidigt skede. Under 2020 bildades "Innovation and Technology Council", ett råd som ska styra koncernens initiativ inom innovation och teknologi under ledning av teknikchefen.

När Saab gör stora försvarsmaterielaffärer innehåller avtalen ofta mer än bara försäljning av produkter. Många länder

ställer krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Genom kundanpassade erbjudanden har Saab tillsammans med partner bidragit till flera framgångsrika projekt med en positiv påverkan på partnerlandets ekonomi.

Sverige ses av många länder som ett föredöme inom entreprenörskap och innovation. Saab tar med det svenska sättet att arbeta med forskning och utveckling till nya marknader genom att bygga relationer med akademi, företag och offentlig sektor. I samarbete med flera andra stora svenska bolag, akademi och Sveriges Innovationsmyndighet Vinnova har Saab varit pådrivande för att skapa innovationsplattformar i kundländer. Initiativet leds av Vinnova och samordnar svenska innovationsaktiviteter i en rad länder, såsom Kanada, Brasilien och Indien, för att öka samverkan mellan Sverige och övriga partnerländer. Exempel på aktiviteter från året är innovationsveckor om hur länders innovationsekosystem kan effektiviseras, matchning med startupföretag, initiering av bilaterala projektsamarbeten och benchmarking inom olika tekniska områden.

Många potentiella kunder vill tillägna sig den teknik och de förmågor som Saab erbjuder. Det ger Saab möjligheten att delta i tidigt skede i kundprojekt. Saab är till exempel en av grundarna till det svensk-brasilianska forskningscentret CISB i Brasilien. Organisationen har 17 medlemmar och över 100 samarbetspartner.

Vissa av Saabs utvecklingsprojekt resulterar i produktidéer som ligger utanför kärnverksamheten. Dessa projekt samlas i Saab Ventures, som tillsammans med externa investerare vidareutvecklar idéerna och hittar en naturlig hemvist för verksamheten. Se exempel på www.saab.com.

FRÄMJA UTBILDNING OCH TEKNIKINTRESSE

Saabs ambition är att bidra till social utveckling på de marknader där vi verkar med fokus på att främja utbildning och teknikintresse. Det skapar förtroende för Saabs verksamhet och bidrar till kunskapsutveckling som är till nytta för såväl samhället i stort som för Saab. Samhällsinsatserna ska främst ske med hjälp av företagets medarbetare eftersom det ger värdefulla erfarenheter för de medarbetare som engagerar sig.

För att främja teknikintresse genomför Saab en mängd aktiviteter som riktar sig till barn och ungdomar från förskoleåldern och uppåt. Allt ifrån teknik för barn, tekniktävlingar, studiebesök och sommarteknikskola till ett gymnasieprogram där eleverna har nära kontakt med Saabs verksamhet. Se fler exempel på www.saab. com.

Saab tar med sig förmågan att vara nytänkande och skapa förändring in i ridsporten genom sponsringskonceptet Ridsportens Innovationer. Med ett innovativt tankesätt vill Saab bidra till sportens utvecklig. Ett antal spännande samarbetsprojekt främjar ökad kunskap och innovation, samtidigt som de väcker intresset för tekniska utbildningar bland unga ryttare. Saab engagerar ungdomarna med seminarier kring innovation och personlig utveckling kopplat till ridsportmiljön.

INFORMATIONSSÄKERHET

Saab hanterar information som är av central betydelse för kunders verksamhet och i många fall även för Sveriges och andra nationers säkerhet. I en allt osäkrare omvärld med ökande cybersäkerhetsutmaningar är ett kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete avgörande.

Saab har en global säkerhetsorganisation och arbetar i enlighet med ISO 27001 för att kontinuerligt förbättra företagets styrning och hantering inom området. Vi genomför regelbundna utbildningar och har processer för hantering av risker och incidenter, säkerhetsrevisioner och sårbarheter. För att gå från kravdrivande till processintegrerad säkerhet har Saab från och med 2019 satt upp ett mål om att införa kontrollpunkter för informationssäkerhet i alla centrala processer.

LÄROSÄTEN SAAB HAR SAMARBETEN MED

Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
Tekiska Högskolan vid Linköpings Universitet
Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg
Försvarshögskolan, Stockholm
Lunds Universitet
Aalto-universitetet, Finland
Nanyang Technology University, Singapore
Purdue University, USA
Imperial College, UK
Cranfield University, UK

Nyckeltal – Informationssäkerhet

	2019	2020	Mål
Informationssäkerhet ska vara integrerat i alla centrala processer	35%	40%	100%
Dataskydd – handläggningstid av förfrågningar om tillgång/åtkomst till per sonuppgifter	30 dagar	10 dagar	Semi-automatiserad process
Dataskydd ska vara integrerat i alla centrala processer	20%	40%	100%
Nyckeltal - Innovation och främjande av teknikintresse

	2019	2020	Mål
Antal industridoktorander	45	48	30
Antal deltagare i ungdomsseminarier om ridsporten	600	240*
Andel av anställda i Sydafrika som är del av "Saab Skills Programme"	9%	6%

* Minskning av deltagare på grund av mötesrestriktioner

DATA- OCH INTEGRITETSSKYDD

Saab har åtagit sig att skydda våra medarbetares och kunders personuppgifter. I ett samhälle där förändringar i regelverken sker i snabb takt och frågor om dataskydd och integritet blir allt viktigare, måste varje organisation bygga upp förmågan att hantera utmaningar kopplat till befintliga och kommande lagar inom området. Saab har etablerat en global

dataskyddsorganisation och har en styrningsstruktur på plats. Vi genomför regelbundet utbildningar för medarbetare och har rutiner för hantering av personuppgiftsincidenter och förfrågningar om tillgång till personuppgifter (registerutdrag), samt för inbyggt dataskydd (privacy by design) och dataskydd som standard (privacy by default).

PRODUKTSÄKERHET

Med en produktportfölj som innehåller allt från avancerade flygsystem till ubåtar är det av yttersta vikt att Saabs produkter är säkra att använda och inte orsakar skada på person, egendom eller miljö. Säkerhetsnivån för Saabs system och produkter ska uppfylla relevanta lagar, föreskrifter, internationella standarder och bästa praxis. Det metodiska analysarbetet för produktsäkerhet som sker under produktutvecklingen beskrivs bland annat i "System Safety Handbook" och ingår i Saabs globala verksamhetssystem.

I Saabs organisation finns systemsäkerhetsingenjörer som driver analysarbetet i projekten och sprider kunskap om produktsäkerhet genom information och utbildningar. Samarbete inom området är viktigt och berör många olika roller utöver systemsäkerhetsingenjörerna som till exempel konstruktörer, systemingenjörer, inköpare och projektledare.

För att garantera fortsatt luftvärdighet i militära och civila flygplan har Saab särskilda processer för flyg och systemsäkerhet. Processerna innebär bland annat att Saab följer hur flygplanen används i drift och analyserar alla rapporterade händelser. Ett annat område med höga krav på produktsäkerhet är ubåts- och ytfartygsverksamheten.

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER UNDER 2020

Fortsatt samverkan med startupföretag.
Etablerade Swedish India Traffic Safety and Innovation Partnership (SITIS) i samarbete med AB Volvo, Ericsson, Autoliv, Tech Mahindra, Chalmers och ett flertal indiska partner med syfte att skapa innovativa lösningar.
Saab ställde om delar av produktionen till tillverkning av skyddsutrustning till sjukvården för att hjälpa samhället att bekämpa covid-19-pandemin.
Saab, ABB och Mölnlycke tecknade en avsiktsförklaring om att gå samman för smart, digitaliserad och flexibel produktion för att öka den svenska motståndskraften i kölvattnet av covid-19-pandemin.
Implementerade ledningssystem för informationssäkerhet i enlighet med ISO 27001 för alla affärsområden och affärsenheter.
Skapade ett för allmänheten tillgängligt verktyg för förfrågningar om tillgång till personuppgifter (registerutdrag).
Etablerade koncernövergripande och lokala processer för vägledning gällande personuppgiftshantering.
Genomförde utbildningar för medarbetare med behov av utbildning inom personuppgiftshantering.

PLANERADE AKTIVITETER 2021

Fortsätta att arbeta med innovationslabb för forskning inom disruptiva teknologier.
Implementera ledningssystem för informationssäkerhet i enlighet med ISO 27001 i samtliga verksamhetsländer och marknadsenheter.
Utveckla och förbättra interna rutiner för hantering av personuppgiftsöverträdelser och förfrågningar om tillgång till personuppgifter (registerutdrag).
Integrera utbildning i personuppgiftshantering i introduktionsprogrammet för nya medarbetare.
Fortsätta att utbilda medarbetare i behov av utbildning i personuppgiftshantering.

HUVUDSAKLIGA RISKER

Att information hamnar i fel händer eller att någon bryter sig in i Saabs IT-system
Framtida brist på ingenjörer
Icke-efterlevnad av data- och integritetslagar, som ex. GDPR

HUVUDSAKLIGA POLICYDOKUMENT

Produktsäkerhetspolicy
Säkerhetspolicy
Integritetsskyddspolicy
Sponsorskapspolicy
Uppförandekod

GRI-index

Saab har rapporterat i enlighet med Global Reporting Inititiative (GRI) sedan 2014. Hållbarhetsrapporten för 2020 har upprättats i enlighet med GRI-standardens til lämplighetsnivå "Core Option". Rapporten omhändertar hela koncernens verksamhet för året 2020, om inte annat särskilt anges. GRI-indexet upprättas i samband med Saab ABs årsredovisning och är ett komplement till hållbarhetsrapporten. GRI-indexet på efterföljande sidor innehåller sidreferenser till årsredovisningen (ÅR),

Saabs CDP-rapport och Saabs hemsida. Indexet innehåller även referenser till FN Global Compacts tio principer. För mer information om GRI besök www.globalreporting.org.

GENERELLA UPPLYSNINGAR	BESKRIVNING	SIDHÄNVISNING/KOMMENTAR	FN GLOBAL COMPACT
Organisationsprofil
102-1 (GRI:2016)	Organisationens namn	Saab AB
102-2	Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster	ÅR 46-51, 74-75
102-3	Huvudkontorets lokalisering	ÅR 45
102-4	Verksamhetsorter	ÅR 159
102-5	Ägarstruktur och bolagsform	ÅR 45
102-6	Marknader	ÅR 24-25
102-7	Organisationens storlek	ÅR 2-3, 82, 159
102-8	Information om personalstyrka	ÅR 82
102-9	Leverantörskedja	ÅR 75
102-10	Förändringar i organisationen och dess leverantörskedja	ÅR 52
102-11	Tillämpning av försiktighetsprincipen	ÅR 60, 64-65, 68-70	Princip 7
102-12	Externa initiativ	ÅR 60, 65
102-13	Medlemskap i organisationer	ÅR 65

Strategi 102-14	Uttalande ifrån ledande beslutsfattare	ÅR 4–5, 42-43

Etik och integritet
102-16	Värderingar, principer och etiska riktlinjer	Saabs Uppförandekod*	Alla principer
Styrning
102-18	Styrningsstruktur	ÅR 64-65, 84-89
Intressentdialog
102-40	Intressentgrupper	ÅR 64
102-41	Kollektivavtal	Alla anställda i Sverige har kollektivavtal (Information saknas för resten av världen)	Princip 3
102-42	Identifiering och urval av intressentgrupper	ÅR 64-65
102-43	Kommunikation med intressentgrupper	ÅR 64-65
102-44	Frågor som lyfts av intressentgrupper	ÅR 64-65
Redovisningsprofil
102-45	Enheter som ingår i rapporteringen	ÅR 141-142
102-46	Process for att definiera redovisningens innehåll	ÅR 60-65
102-47	Identifierade väsentliga områden	ÅR 60
102-48	Reviderad information	Ingen reviderad information
102-49	Väsentliga förändringar	Inga väsentliga förändringar
102-50	Redovisningsperiod	ÅR 78
102-51	Datum för senaste redovisning	27 Februari 2020 (Årsredovisning 2019)
102-52	Redovisningscykel	ÅR 78
102-53	Kontaktuppgifter för frågor om redovisningen	[email protected]
102-54	Uttalande om att redovisningen följer GRI Standards	ÅR 78
102-55	GRI-Index	ÅR 78-82
102-56	Externt bestyrkande	GRI-redovisningen har inte bestyrkts

Antal och kategorisering av ärenden som rapporterats via visselblåsarsystemet

EKONOMISKA UPPLYSNINGAR	BESKRIVNING	SIDHÄNVISNING/KOMMENTAR	FN GLOBAL COMPACT
Ekonomisk utveckling
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	AR 8-9, 65, Uppförandekod* Påverkan sker både innanför och utanför Saab
201-1 (GRI:2016)	Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde	ÅR 99
Antikorruption
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65, 66-67.	Princip 10
Egen väsentlig upplysning	Antal revisioner av marknadskonsulter under året	ÅR 66	Princip10
			FN GLOBAL
MILJÖUPPLYSNINGAR	BESKRIVNING	SIDHÄNVISNING/KOMMENTAR	COMPACT
Energi
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65, 68-70. Påverkan sker både innanför och utanför Saab	Princip 7-9
302-1 (GRI:2016)	Energianvändning inom organisationen	ÅR 68-70, för mer detaljerad information se Saabs CDP-rapport på www.saab.com	Princip 8
302-4 (GRI:2016)	Minskning av energianvändning	ÅR 68-70, för mer detaljerad information se Saabs CDP-rapport på www.saab.com	Princip 8
Utsläpp
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65, 68-70. Påverkan sker både innanför och utanför Saab	Princip 7-9
305-1 (GRI:2016)	Direkta (Scope 1) växthusgasutsläpp	AR 68-70, för mer detaljerad information se Saabs CDP-rapport på www.saab.com	Princip 8
305-2 (GRI:2016)	Energi indirekta (Scope 2) växthusgasutsläpp	AR 68-70, för mer detaljerad information se Saabs CDP-rapport på www.saab.com	Princip 8
305-3 (GRI:2016)	Övriga indirekta (Scope 3) växthusgasutsläpp	AR 68-70, för mer detaljerad information se Saabs CDP-rapport på www.saab.com	Princip 8
305-5 (GRI:2016)	Minskning av växthusgasutsläpp	AR 68-70, för mer detaljerad information se Saabs CDP-rapport på www.saab.com	Princip 8

Avfall

103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65, 68-70. Påverkan sker både innanför och utanför Saab	Princip 7-8
306-1, 306-2 (GRI:2020)	Områdesspecifika upplysningar om styrning	ÅR 68-70	Princip 8
306-3 (GRI:2020)	Avfall genererat	ÅR 68-70	Princip 8
306-5 (GRI:2020)	Avfall hanterat via avfallshantering	ÅR 68-70	Princip 8
Miljöefterlevnad
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65 , 68-70. Impact occurs inside and outside of Saab	Princip 8
307-1 (GRI:2016)	Efterlevnad av miljölagar	En identifierad bot á 50 000SEK p.g.a. icke-efter levnad. Inga övriga signifikanta böter eller icke-mo netära sanktioner.
Miljömässiga bedömningar av leverantörer

103-1, 103-2, 103-3	Styrning av området	ÅR 75. Påverkan sker främst utanför Saab	Princip 8
308-1 (GRI:2016)	Nya leverantörer som granskades utifrån miljökriterier	Alla nya strategiska leverantörer. Saab kan inte uppge antal leverantörer av sekretesskäl.	Princip 8

* Länk till Saabs uppförandekod: https://www.saab.com/about/sustainability/policies-and-statements

SOCIALA UPPLYSNINGAR	BESKRIVNING	SIDHÄNVISNING/KOMMENTAR	FN GLOBAL COMPACT
Hälsa och säkerhet
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65, 71-73. Påverkan sker främst innanför Saab, framförallt för medarbetare	Princip 1-2
403-1, 403-2, 403-3, 403-4, 403-5, 403-6, 403-7 (GRI:2018)	Områdesspecifika upplysningar om styrning	Besök www.saab.com/about/sustainability/ för mer information	Princip 1-2
403-9 (GRI:2018)	Arbetsrelaterade skador	ÅR 73	Princip 1-2
Egen väsentlig upplysning	Antal rapporterade tillbud per arbetsolycka	ÅR 73	Princip 1-2
Träning och utbildning
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65, 71-73. Påverkan sker både innanför och utanför Saab, framförallt för medarbetare
404-3 (GRI:2016)	Andel av medarbetarna som har haft samtal om mål, utveckling och prestation	ÅR 73	Princip 6
Egen väsentlig upplysning	Antal utbildningar Saabs medarbetare genomfört under året	ÅR 73
Mångfald och jämställdhet
103-1, 103-2, 103-3	Styrning av område	ÅR 64-65, 71-73. Påverkan sker både innanför och utanför Saab, framförallt för medarbetare	Princip 6
405-1 (GRI:2016)	Mångfald i ledning och personalstyrka	ÅR 73, 82	Princip 6

102-7: ORGANISATIONENS STORLEK/ ANTAL VERKSAMHETSORTER	31 DEC 2020
Antal verksamhetsorter
Sverige	72
Utanför Sverige	96
Totalt	168
102-8: INFORMATION OM PERSONALSTYRKA	KVINNOR	MÄN	TOTALT
Anställda Sverige
Heltid	3 361	11 120	14 481
Deltid	182	237	419
Totalt	3 543	11 357	14 900

Anställda utanför Sverige Heltid	614	2 414	3 028
Deltid	78	67	145
Totalt	692	2 481	3 173
Totalt antal anställda
Heltid	3 975	13 534	17 509
Deltid	260	304	564
Totalt	4 235	13 838	18 073
405-1: MÅNGFALD I LEDNING OCH I PERSONALSTYRKA	KVINNOR	MÄN	TOTALT
Anställda
Under 30 år	580	1 671	2 251
30–50 år	2 203	6 437	8 640
Över 50 år	1 454	5 728	7 182
Totalt	4 237	13 836	18 073
Koncernledning
Under 30 år	0	0	0
30–50 år	2	3	5
Över 50 år	2	6	8
Totalt	4	9	13
Styrelse*
Under 30 år	0	0	0
30–50 år	1	2	3
Över 50 år	3	5	8

Totalt 4 7 11

* Endast stämmovalda styrelsemedlemmar.

Verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt Miljöbalken

TILLSTÅNDSPLIKTIGA VERKSAMHETER I MODERBOLAGET

Moderbolaget Saab AB:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, skjutning med grovkalibriga vapen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för verksamheten i Tannefors, som meddelades av Mark och Miljödomstolen vann laga kraft i början av 2019.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade lednings och telekrigssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab AB under 2020 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller brutit mot några förelägganden.

TILLSTÅNDSPLIKTIGA VERKSAMHETER I DOTTERBOLAG

Verksamheten som bedrivs av Saab Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som meddelades av Mark- och miljödomstolen och som vann laga kraft i början av 2019 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics AB bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken och Saab Barracuda AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Gamleby. Under 2019 meddelades ett nytt tillståndsbeslut av Länsstyrelsen i Örebro län för Saab Dynamics AB i Karlskoga. Det nya tillståndet fick rättslig kraft i början av 2020.

Saab Bofors Test Center AB bedriver också tillståndspliktig verksamhet i Degerfors, Lindesbergs och Härjedalens kommuner. Tillståndet i Lindesberg gick ut den 30 juni 2020 och det fanns inget behov av förnyelse på grund av förändrad verksamhet. Saab Dynamics AB bedriver tillståndspliktig verksamhet placerad i Malmslätt i Linköpings kommun. Dessutom bedriver Saab Kockums AB tillståndspliktig verksamhet i Karlskrona och på Muskö, söder om Stockholm. Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag

utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och stoft från verkstäderna, emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall, lagring och hantering av explosiv vara samt bullerstörningar för omgivningen.

Slutliga villkor, för verksamheten i Karlskrona, m.a.p. buller och utsläpp till vatten som erhölls 2019 trädde i kraft under 2020. Under 2020 fick verksamheten i Karlskrona en mindre företagsbot för ett villkorsbrott avseende anmälan och godkännande inför en sanering. I övrigt bedrevs verksamheten i Karlskrona och på Muskö i enlighet med tillämpliga villkor i dess tillstånd.

ANMÄLNINGSPLIKTIGA VERKSAMHETER

Saab AB bedriver verksamhet i Arboga, Huskvarna, Ljungbyhed, Linköping (Malmslätt) och Nyköping som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolaget Saab Dynamics AB i Motala kommun. Där finns dock ett gällande tillstånd kvar. Vidare bedriver dotterbolagen N. Sundin Dockstavarvet AB anmälningspliktig verksamhet i Kramfors kommun och Muskövarvet AB på Muskö i Haninge kommun. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är begränsade.

Bolagsstyrningsrapport

INLEDNING

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares (Nasdaq Rulebook), Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar, regler och riktlinjer.

Saab har en uppförandekod (Code of Conduct) som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för bolagets och de anställdas agerande i kontakt med kunder, affärspartners och i samhället samt de anställdas agerande gentemot varandra som kollegor. Saabs uppförandekod utgör en del i styrningen av Saab.

Svensk kod för bolagsstyrning

Saab följer Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) då bolaget har aktier upptagna till handel på Nasdaq Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden. Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden, och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2020. Saabs webbsida, www.saab.com, har en särskild avdelning för bolagsstyrning som uppdateras kontinuerligt i enlighet med Koden.

Bolagsstyrningsrapporten inkluderar styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor. Saab har inte gjort någon avvikelse från Kodens regler under 2020.

Nasdaq Rulebook

Saab har under 2020 haft två olika ärenden i disciplinnämnden, Nasdaq Stockholm. Disciplinnämnden har prövat om Saab har agerat i strid med Nasdaqs regelverk avseende offentliggörande av information. I beslut 2020:03 har disciplinnämnden funnit att Saab har brutit mot Nasdaqs regelverk och meddelat Saab att betala ett vite om fyra årsavgifter, motsvarande SEK 7 767 039. I beslut 2020:04 har disciplinnämnden konstaterat att Saab inte har handlat i strid med Nasdaqs regelverk.

1 BOLAGSSTÄMMA OCH ÄGARSTRUKTUR

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid bolagsstämman har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt.

Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen.

Förberedelser och genomförande av årsstämman 2020 skedde enligt Koden och årsstämman 2021 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Årsstämma i Saab hölls den 1 april 2020 i Stockholm och den påverkades av den pågående Covid-19 pandemin samt gällande restriktioner i samhället. Endast 239 aktieägare var representerade vid stämman. Majoriteten av aktieägarna representerades av ombud och endast några få var fysiskt närvarande, motsvarande cirka 64 procent av det totala

antalet röster i bolaget. I år kommer årsstämman att hållas den 13 april 2021, för mer information, se sidan 157.

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2020 till SEK 2 173 533 552, fördelat på 2 383 903 A-aktier samt 133 461 944 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie och B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktierna är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm, Large cap-listan. A-aktierna är inte marknadsnoterade. Samtliga A-aktier ägs av Investor AB.

Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, för ytterligare information se sidorna 96-97. Den 31 december 2020 hade Saab ett eget aktieinnehav om 3 598 774 B-aktier, motsvarande 2,65 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sida 84 och 158.

Största aktieägare, 31 december 2020

Källa: Modular Finance	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Investor	30,2	40,6
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	8,8	7,8
Första AP-fonden	4,4	3,9
AllianceBernstein	2,3	2,0
AFA Försäkring	2,2	1,9
Vanguard	1,9	1,7
Schroders	1,6	1,4
Unionen	1,4	1,2
Nordea Fonder	1,4	1,2

2 VALBEREDNING

Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011, och som gäller tills vidare, ska Saab ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, och aktieägarna de företräder, offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta en ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag till beslut i nedanstående frågor att presenteras för årsstämman:

a) stämmoordförande,

b) styrelse,

c) styrelseordförande,

d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,

e) revisorer (i förekommande fall), och

f) arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämman den 1 april 2020 lämnade valberedningen förslag till beslut om ordförande vid årsstämman, styrelse,

styrelse- och revisorsarvode. Valberedningen har tillämpat bolagsstyrningskodens regel 4.1 som mångfaldspolicy i fråga om styrelsen. Målet med policyn är att valberedningens förslag ska leda till att styrelsen i Saab får en ändamålsenlig sammansättning med tillfredsställande mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund.

Inför årsstämman i Saab den 13 april 2021 meddelades i pressmeddelande den 22 september 2020 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Ossian Ekdahl (Första AP-fonden) och Anders Algotsson (AFA Försäkring). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Valberedningens ledamöter representerar tillsammans cirka 53 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2020.

Valberedningens förslag till beslut på årsstämman 2021 kommer att offentliggöras i samband med kallelsen till årsstämma 2021.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2021

Ledamot	Representerar	Andel av röster, % 31 Aug 2020	Andel av kapital, % 31 Aug 2020
Petra Hedengran	Investor AB	39,69	30,16
Peter Wallenberg Jr	Knut och Alice Wallen bergs Stiftelse	7,62	8,82
Ossian Ekdahl	Första AP-fonden	3,79	4,39
Anders Algotsson	AFA Försäkring	2,11	2,44
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande Saab AB

3 STYRELSEN

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 1 april 2020 ska Saabs styrelse bestå av elva bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 1 april 2020 omvaldes Sten Jakobsson, Danica Kragic Jensfelt, Sara Mazur, Johan Menckel, Daniel Nodhäll, Bert Nordberg, Cecilia Stegö Chilò, Erika Söderberg Johnson, Marcus Wallenberg och Joakim Westh. Micael Johansson valdes in som ny styrelseledamot vid årsstämman. Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen.

Nuvarande sammansättning i styrelsen är resultatet av valberedningens arbete inför årsstämman 2020 med tillämpning av mångfaldspolicyn. Styrelsen i Saab består av ledamöter med mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. I styrelsen finns sammantaget den kompetens och erfarenhet som är viktiga för Saabs verksamhet och som valberedningen bedömer behövs för att möta Saabs framtida utmaningar och behov. Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saabs styrelse som inte är anställda i bolaget är 40 procent kvinnor.

Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Sten Jakobsson till vice ordförande. Endast verkställande direktören, Micael Johansson, är anställd i bolaget och samtidigt ledamot i styrelsen.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2020, finns i not 8.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg Micael Johansson Sten Jakobsson Danica Kragic Jensfelt Sara Mazur Johan Menckel Daniel Nodhäll Bert Nordberg

Cecilia Stegö Chilò Erika Söderberg Johnson Joakim Westh

Arbetstagarledamöter

Ordinarie Stefan Andersson Göran Andersson Nils Lindskog

Suppleanter

Conny Holm Magnus Gustafsson Tina Mikkelsen

Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget med mera framgår av presentationen av styrelsen, se sidorna 90-91.

Krav på oberoende

I tabellen framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning och oberoende 2020

Invald	Oberoende av bolaget/ bolagsledningen	Oberoende av större aktieägare
1992	Ja	Nej1)
2020	Nej2)	Ja
2008	Ja	Ja
2017	Ja	Ja
2013	Ja	Nej3)
2019	Ja	Ja
2017	Ja	Nej4)
2016	Ja	Ja
2010	Ja	Ja
2017	Ja	Ja
2010	Ja	Ja

1) Ledamot i Investor AB:s styrelse

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab

förhållande till större aktieägare.

3) Ledamot i Investor AB:s styrelse 4)Anställd i Investor AB

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sju ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2020 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sju ordinarie styrelsemöten och nio extra möten, totalt sjutton möten. Styrelsens möten under 2020 har hållits i Stockholm, Styrelsen har under oktober 2020 besökt verksamheterna vid Kockums i Karlskrona och Surveillance i Göteborg.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om det antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning över de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policyer för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen.

Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och behandlas särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor, hantering av väsentliga riskområden samt förvärv och avyttringar av bolag. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan och strategi, vilket under 2020 behandlades i december. Vid styrelsens möte i december behandlas också årligen bolagets budget för kommande år liksom Enterprise Risk Management. Styrelsen behandlade i december även prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram. Styrelsen har under 2020 särskilt arbetat med frågor relaterade till stora projekt som Gripen NG till Brasilien, Gripen E till Sverige, A26 till Sverige, GlobalEye till Förenade Arabemiraten och skolflygplanet T-7A till amerikanska flygvapnet samt andra väsentliga export- och marknadssatsningar. Styrelsen har också under 2020 arbetat med specifika strategiska frågor, ärenden relaterade till effekterna av Covid-19 pandemin och tillsättandet av två nya vice verkställande direktörer, Christian Luiga och Anders Carp. Under 2020 arrangerade bolaget ett särskilt informationsmöte för styrelseledamöterna där de fick detaljerad information om bl. a. Gripen, vissa marknadsmöjligheter och strategiska överväganden.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

4 STYRELSENS ARBETE I UTSKOTT Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principerna i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor. Revisionsutskottets ledamöter efter årsstämman 2020 är Joakim Westh (utskottets ordförande), Daniel Nodhäll och Erika Söderberg Johnson, varav både Joakim Westh och Erika Söderberg Johnson är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare har samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2020 sekreterare i utskottet.

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2020

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering och lämna förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, informera styrelsen om resultatet av revisionen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, biträda valberedningen vid upprättande av förslag till stämmobeslut om revisorsval och i vissa fall upphandla revision samt fastställa riktlinjer för andra tjänster än revision som tillhandahålls av bolagets revisor. Revisionsutskottet ska även årligen övervaka och utvärdera effektiviteten och lämpligheten av bolagets affärsetiska program, inklusive uppförandekod, samt hålla sig informerat om väsentliga avvikelser eller överträdelser av bolagets affärsetiska regelverk, inklusive whistleblower-rapporter, genom regelbunden rapportering från Ethics and Compliance Board. Bolagets externa revisor deltar normalt i revisionsutskottets möten. Under 2020 har revisionsutskottet särskilt arbetat med aktuella frågor rörande bolagets finansiella ställning, frågor relaterade till effekterna av Covid-19 pandemin, den finansiella rapporteringen, genomförande av stora projekt, budget, riskhantering, intern kontroll, samt frågor relaterade till bolagets affärsetiska regelverk. Under 2020 anordnade revisionsutskottet även ett offentligt upphandlingsförfarande för val av revisor och har biträtt valberedningen med förslag till val av revisor.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras till övriga styrelseledamöter efter begäran. Utskottet hade under 2020 fem möten.

5 Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter efter årsstämman 2020 är Sten Jakobsson, Marcus Wallenberg och Bert Nordberg. Sten Jakobsson är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i för hållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2020 sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor

						Arvode
Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse möten 1)	Närvaro utskotts möten 2)	Styrelse arvode KSEK 3)	Revisions utskottet KSEK	Arvode Ersättnings utskottet	Totalt arvode KSEK
Marcus Wallenberg		x	17	4	1 990		90	1 990
Micael Johansson			174)
Sten Jakobsson		x	17	4	700		150	850
Cecilia Stegö Chiló			12		620			620
Danica Kragic Jensfelt			16		620			620
Sara Mazur			15		620			620
Johan Menckel			17		620			620
Daniel Nodhäll	x		17	5	620	165		785
Bert Nordberg		x	17	4	620		90	710
Erika Söderberg Johnson	x		16	5	620	165		785
Joakim Westh	x		17	5	620	250		870

1) Av totalt 17 möten under 2020.

2) Av totalt för revisionsutskottet 5 möten under 2020 och för ersättningsutskottet 4 möten under 2020.

3) Avser av årsstämman 2020 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2021. VD Micael Johansson erhåller ej arvode.

4) Invald vid årsstämman i april 2020. Deltog i årets 6 första möten i egenskap av VD.

för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen presenteras för årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättningsutskottet ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och för att förbereda (på uppdrag av styrelsen) en ersättningsrapport avseende ersättning enligt riktlinjerna. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under 2020 arbetat särskilt med frågor relaterade till bolagets långsiktiga incitamentsprogram inklusive förslag till prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram, en ny pensionsplan för ledande befattningshavare samt upprättande av en ersättningsrapport i enlighet med nya lagkrav.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras därefter till övriga styrelseledamöter efter begäran. Utskottet hade under 2020 fyra möten.

UTVÄRDERING

Styrelsens ordförande utvärderar årligen styrelsens arbete, och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär och lämnar sin uppfattning om hur väl styrelsen och dess arbete fungerar. Resultatet jämförs sedan med tidigare års utfall och diskuteras vid styrelsemötet i december.

Frågeformuläret är uppdelat i sex delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen, samarbetsklimatet och förbättringsområden. Styrelsens ordförande deltar inte i styrelsens diskussion om resultatet av utvärderingen av ordföranden.

Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med framtagande av förslag till styrelsens sammansättning.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Styrelsen utvärderar årligen verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar inte i denna utvärdering.

6 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktör och koncernchef är Micael Johansson som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen, se sida 91. Micael Johansson äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGS-VILLKOR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare finns på sidorna 94-97.

7 BOLAGETS REVISOR

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. Härutöver har bolagets delårsrapport för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman. Bolagets revisor har därutöver på uppdrag av styrelsen även granskat måluppfyllelsen av prestationsmålen i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2020.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget Pricewaterhouse-Coopers AB, som omvaldes till ny revisor vid årsstämman 2019, för perioden 2019–2021.

PricewaterhouseCoopers (PwC)

Valdes vid årsstämman 2019 för perioden 2019 till och med årsstämman 2021.
Bo Hjalmarsson, auktoriserad revisor, var huvudansvarig revisor under januari – mars 2020. Peter Nyllinge, auktoriserad revisor, är huvudrevisor sedan april 2020. Andra större revisionsuppdrag: Sandvik AB.

PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwCs globala nätverk med verksamhet i ca 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet ska även i tillämpliga fall godkänna sådana tjänster i enlighet med dessa riktlinjer.

ERSÄTTNING TILL REVISORER 2019–2020

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman.

PwC har, i begränsad omfattning, under 2020 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.

Ersättning till revisorer 2019–2020 avseende koncernen

MSEK	2020	2019
Revisionsuppdrag:
PwC	20	21
Övriga	4	3
Andra uppdrag:
PwC	2	1

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING

Styrelsen ansvarar för intern kontroll avseende finansiell rapportering i enlighet med de krav som anges i den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och svensk kod för bolagsstyrning.

Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet och VD. Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras och revisionsutskottet följer regelbundet upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Efter varje möte i revisionsutskottet sker rapportering till styrelsen.

Revisionsutskottet behandlar kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar samt även strategiska frågor som till exempel eventuella förvärv och försäljningar samt koncernens finansiering. Därtill berörs frågor som intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Den bolagsstämmovalde revisorn har deltagit i 5 av 5 möten med revisionsutskottet under 2020.

Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2020. Styrelsen har också vid samma tillfälle träffat bolagets revisor utan närvaro av VD eller annan person från bolagets ledning.

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-ramverkets principer och ska ge ett stöd åt verksamheten att nå finansiella mål genom att på ett strukturerat sätt följa upp riskexponeringen. Vidare har intern kontroll som mål att säkerställa att både den interna och den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och bereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Intern kontroll utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter.

Inom Saab finns en process för uppföljning av intern kontroll där roller och ansvar definierats, kontrollmatriser med nyckelkontroller ingår och rapportering tydliggörs.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till militära och civila kunder över hela världen. Verksamheten består till stor del av stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år. Inom Saab identifieras och bedöms risker med en påverkan på den finansiella rapporteringen inom ett flertal processer som t.ex. bokslut, investeringar, projektgenomförande och inköp. Utöver risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också de interna processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter.

Koncernstaben Group Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Den aktuella riskbilden stäms av med Saabs internrevision och tas hänsyn till vid upprättande av den årliga internrevisionsplanen, vilken fastställs av revisionsutskottet.

Kontrollaktiviteter

Inom Saabs interna processer och funktioner finns nyckelkontroller definierade för uppföljning av den interna kontrollen. Det finns även generella IT nyckelkontroller. Nyckelkontrollerna genomförs utifrån en fördefinierad frekvens. Kontrollaktiviteterna är av både manuell och automatiserad karaktär och inkluderar bland annat attestrutiner, kontoavstämningar, processefterlevnad och behörigheter till IT system.

Information och kommunikation

Policies, koncerndirektiv och manualer uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga via Saabs verksamhetsledningssystem. För uppföljning av nyckelkontroller används ett web-baserat verktyg som på ett tydligt sätt visar status och resultat på utförda kontroller. Rapportering avseende genomförda kontroller är en integrerad del av Saabs bokslutsprocess vilket sker till koncernledning och revisionsutskott kvartalsvis.

Uppföljning och utvärdering

Varje chef för ett affärsområde/legal enhet och respektive ekonomiorganisation är ansvariga för den finansiella informationen från respektive enhet.
Revisionsutskottet beslutar om de principer som ska gälla avseende redovisning och finansiell rapportering och följer upp dessa.
Två gånger per år genomförs en självutvärderingsprocess på utförda nyckelkontroller. I självutvärderingsprocessen ingår även att bedöma om väsentliga risker per intern process hanteras med befintliga nyckelkontroller.
Saabs internrevisionsfunktion rapporterar direkt till revisionsutskottet och till CFO. Internrevisionen arbetar i enlighet med den av revisionsutskottet antagna internrevisionsplanen och genomför oberoende och objektiva granskningar i syfte att utvärdera och öka effektiviteten i den interna kontrollen. Funktionen gör också årligen en granskning av utförda nyckelkontroller och självutvärderingsprocessen.
Bolagets revisor granskar årligen statusen på Saabs interna kontroll avseende finansiell rapportering.

Styrelse

MARCUS WALLENBERG Ordförande sedan 2006 Vice ordförande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992. Ledamot i Saabs ersättningsutskott.

SARA MAZUR Ledamot av styrelsen sedan 2013 Director Strategic Research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

DANICA KRAGIC JENSFELT

Ledamot av styrelsen sedan 2017 Professor, Skolan för elektroteknik och datavetenskap och föreståndare för Centrum för autonoma system, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

CECILIA STEGÖ CHILÒ Ledamot av styrelsen sedan 2010 Rådgivare till företags- och organisations-

SARA MAZUR

Född 1966 Docent elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

Teknologie doktor elektroteknik, KTH Civilingenjör elektroteknik, KTH Filosofie Hedersdoktor, Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: 4 500

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Wallenberg Autonomous System and Software Program (WASP). Styrelseledamot i Investor AB, Combient AB och Nobel Media AB. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelning för utbildning och forskning.

Tidigare anställningar och befattningar: Vice President and Head of Ericsson Research, Ericsson AB. Vice President System Management, Business Unit Networks Ericsson AB. Director Wireless Access Networks Research, Ericsson Research, Ericsson AB. Styrelseledamot i Chalmers Tekniska Högskola AB, RISE Research Intitutes of Sweden AB, RISE SICS North Swedish ICT AB och Integrated Transport Research Lab, KTH. Ledamot i Skolstyrelsen, Strategiska rådet för Elektro- och Systemteknikskolan KTH samt styrelsen för Wireless@KTH.

DANIEL NODHÄLL Ledamot av styrelsen sedan 2017 Ledamot i Saabs revisionsutskott. Chef för Noterade Bolag, Investor AB.

JOHAN MENCKEL Ledamot av styrelsen sedan 2019 Verkställande direktör och koncernchef i Gränges AB.

BERT NORDBERG

Ledamot av styrelsen sedan 2016 Ledamot i Saabs ersättningsutskott.

JOHAN MENCKEL

Född 1971 Civilingenjör, Industriell ekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Aktier i Saab: 8 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Nederman Holding AB och World Materials Forum, Frankrike.

Tidigare anställningar och befattningar: Ledamot i Svenska postkodföreningen. VD för Sapa Heat Transfer. Affärsområdeschef för Sapa Profiles Asia. VD för Sapa Heat Transfer Shanghai. Managementkonsult Accenture och grundare av addnature.com.

DANIEL NODHÄLL

Född 1978 Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Aktier i Saab: 2 500

Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Electrolux Professional AB och Husqvarna AB.

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseledamot i Kunskapsskolan Education Sweden AB. Investment Manager, Head of Capital Goods i Investor AB.

STEN JAKOBSSON Ledamot av styrelsen sedan 2008 och vice ordförande sedan 2010.

Ordförande i Saabs ersättningsutskott.

MARCUS WALLENBERG Född 1956 B.Sc. of Foreign Service, Georgetown University Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 125 000

Andra styrelseuppdrag: Styrelseordförande i SEB och FAM AB. Styrelseledamot i AstraZeneca PLC, Investor AB och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseordförande i AB Electrolux, LKAB och Svenska ICC Service AB. Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB. Styrelseledamot i bl a Temasek Holding Ltd, Stora Enso Oyj, EQT Holdings AB.

STEN JAKOBSSON

Född 1949 Civilingenjör Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

Aktier i Saab: 6 875

Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Xylem Inc. och Arla Plast AB.

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseordförande i Power Wind Partners AB och LKAB. Styrelseledamot i Stena Metall AB och FLSmidth A/S. Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige. Vice verkställande direktör för Asea Brown Boveri AB, Sverige. Affärsområdeschef för Business Area Cables. Verkställande direktör för ABB Cables AB och för Asea Cylinda. Produktionschef på Asea Low Voltage Division.

DANICA KRAGIC JENSFELT

Född 1971 Docent, Datalogi, KTH Teknologie Doktor, Datalogi, KTH Civilingenjör maskinteknik, Tekniska Universitet i Rijeka, Kroatien Hedersdoktor, Lappeenranta Tekniska

Universitet Aktier i Saab: 2 000

Andra styrelseuppdrag:

Styrelseledamot i FAM AB, H&M Group, CROSEIR AB, Scientific Advisory Board, Max Planck Institute for Intelligent Systems. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelning för Elektroteknik och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseledamot, Institutet för framtidsstudier. Vice skolchef, Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH. Ledamot i Sveriges unga akademi. Ordförande i STINT Naturoch Teknikvetenskap bedömningsgrupp. Forskare vid Columbia University, Brown University, Johns Hopkins University och INRIA Rennes. Ordförande i IEEE RAS Technical Committee on Computer and Robot Vision och ledamot i Forskningspolitiska kommittee, KVA.

Uppgifter om aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, även närstående fysiska och juridiska personers aktieinnehav.

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

MICAEL JOHANSSON Ledamot av styrelsen sedan 2020 Verkställande direktör och koncernchef i

ERIKA SÖDERBERG JOHNSON Ledamot av styrelsen sedan 2017 Ledamot i Saabs revisionsutskott. Finanschef Kinnevik AB.

GÖRAN ANDERSSON Dynamics AB, Linköping. Ledamot av styrelsen sedan 2020 Kassör i Verkstadsklubben IF Metall vid Saab AB, Linköping.

BERT NORDBERG

Född 1956 Ingenjör

Aktier i Saab: 10 625

Andra styrelseuppdrag:

Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S. Styrelseledamot i Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA), Essity Aktiebolag (publ) och Sigma Connectivity AB.

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseledamot i AB Electrolux, SkiStar AB och Axis AB. Styrelseordförande i TDC Group A/S, Imagination Technologies Group Plc. och Sony Mobile Communications AB. Styrelseordförande och verkställande direktör för Sony Ericsson Communications AB. Olika chefsbefattningar inom Ericsson-koncernen samt olika befattningar inom Data General Corporation och Digital Equipment Corporation.

MICAEL JOHANSSON

Född 1960

Kandidatexamen i matematik och datavetenskap, Uppsala Universitet Aktier i Saab: 26 963

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot för AeroSpace and Defence Industries Association of Europe (ASD).

Tidigare anställningar och befattningar: Vice verkställande direktör för Saab AB. Senior Vice President och affärsområdeschef för Surveillance, Saab AB. President för Saab Avitronics samt olika chefsbefattningar inom Saab koncernen.

NILS LINDSKOG Ledamot av styrelsen sedan 2016 och suppleant 2007-2015 Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg.

JOAKIM WESTH Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ordförande i Saabs revisionsutskott.

Ledamot av styrelsen sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab

CECILIA STEGÖ CHILÒ

Född 1959 Studier i statskunskap och nationalekonomi Aktier i Saab: 1 875

Andra styrelseuppdrag:

Styrelseledamot i Investment AB Spiltan och Infostat AB.

Tidigare anställningar och befattningar: Ordförande i Gotlands Bryggeri AB, Fortum Värme AB (nuvarande Stockholm Exergi Holding AB). Styrelseledamot i Spendrup Bryggeri AB, AMF Fonder AB, Länsförsäkringar Liv, Linköpings Universitets Holding AB samt Marginalen Group AB. Verkställande direktör för Stiftelsen Fritt Näringsliv. Chef för tankesmedjan Timbro. Statsråd och chef för kulturdepartementet.

ERIKA SÖDERBERG JOHNSON

Född 1970 Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm

Aktier i Saab: 1 950 Tidigare anställningar och befattningar: Finanschef Biotage AB, Karo Bio AB, Affibody AB och Global Genomics AB. Investment Banking rådgivare i Enskilda, SEB. Styrelseledamot i Sectra AB, Qliro Group AB och MedCap AB.

CONNY HOLM Suppleant sedan 2017 samt 1995-2008. Ledamot av styrelsen 2008-2016 Ordförande i Verkstadsklubben IF Metall vid Avionics Systems, Huskvarna.

TINA MIKKELSEN Suppleant sedan 2016 Ordförande i Unionen klubben Saab Stockholm vid Saab AB, Järfälla.

MAGNUS GUSTAFSSON Suppleant sedan 2016 Ordförande i Akademikerföreningen vid Saab AB, Linköping.

JOAKIM WESTH

Född 1961

Civilingenjör i Flygteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) M.Sc. i Flyg- och Rymdteknik, Massachusetts Institute of Technology (MIT) Aktier i Saab: 10 000

Andra styrelseuppdrag:

Styrelseordförande i Amexci AB. Styrelseledamot i CGI Group Inc., Absolent Group AB och Swedish Match AB.

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseordförande i EMA Technology AB och Absolent AB. Styrelseledamot i Arcam AB, Intrum AB, Rörvik Timber AB, Telelogic AB och VKR Holding A/S. Styrelsesuppleant i Sony Ericsson Mobile Communications AB. Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence och medlem av Group Management Team, LM Ericsson AB. Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB. Partner i McKinsey & Co. Inc

Arbetstagarrepresentanter

STEFAN ANDERSSON

Född 1974 Tekn. kand. Maskinteknik, Högskolan Dalarna Aktier i Saab: 2 740

GÖRAN ANDERSSON

Född 1972 Aktier i Saab: 1 581

NILS LINDSKOG

Född 1955 M.Sc.E.E. Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 1 675

Suppleanter

MAGNUS GUSTAFSSON

Född 1965 Civilingenjör, Teknisk Fysik och Elektroteknik, Linköpings Tekniska Högskola Aktier i Saab: 905

CONNY HOLM

Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 1 207

TINA MIKKELSEN

Född: 1973 Ingenjör i elektroteknik vid Stockholms Tekniska Institut (STI) Aktier i Saab: 1 660

Koncernledning

MICAEL JOHANSSON President and Chief Executive Officer (CEO) Född 1960 Kandidatexamen i matematik och datavetenskap Anställd 1985 Aktier i Saab: 26 963

CHRISTIAN LUIGA Deputy CEO and Chief Financial Officer Född 1968 Ekonomi studier Stockholms Universitet Anställd 2020 Aktier i Saab: 8 000

JONAS HJELM Senior Vice President and Head of Business Area Aeronautics Född 1971 Anställd 2006 Aktier i Saab: 6 156

GÖRGEN JOHANSSON Senior Vice President and Head of Business Area Dynamics Född 1964 Civilekonom Anställd 2004 Aktier i Saab: 19 165

ANDERS CARP Deputy CEO and Head of Business Area Surveillance Född 1971 Anställd 2001 Aktier i Saab: 10 680

JESSICA ÖBERG Senior Vice President and Head of Business Area Industrial Products & Services Född 1972 Anställd 1996 Aktier i Saab: 7 862

ELLEN MOLIN

Senior Vice President and Head of Business Area Support and Services Född 1973 Civilekonom Anställd 2006 Aktier i Saab: 3 617

Aktieinnehav per den 25 februari 2021.

LARS TOSSMAN Senior Vice President and Head of Business Area Kockums Född 1962 Anställd 1986 Aktier i Saab: 17 611

ANNIKA BÄREMO Senior Vice President and Head of Group Legal Affairs, General Counsel, Secretary of the Board of Directors Född 1964 Jur. Kand. Anställd 2012 Aktier i Saab: 17 059

SEBASTIAN CARLSSON Senior Vice President and Head of Group Communication Född 1984 Anställd 2012 Aktier i Saab: 3 218

LENA ELIASSON Senior Vice President and Head of Group Human Resources Född 1967 Civilingenjör Anställd 2012 Aktier i Saab: 19 009

DEAN ROSENFIELD Senior Vice President and Chief Marketing Officer Född 1968 Master of Management Anställd 2001 Aktier i Saab: 3 738

CHRISTIAN HEDELIN Senior Vice President and Chief Strategy Officer Född 1969 Civilingenjör Anställd 2018 Aktier i Saab: 1 332

SA AB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 93

Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGS-VILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2020

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen minst vart fjärde år upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget för beslut av årsstämman. På årsstämman 2020 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan.

Riktlinjer

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets hemsida. Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag. Riktlinjerna omfattar inte ersättning som beslutas av bolagsstämman.

Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2020 och tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman.

Riktlinjernas främjande av Saabs strategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

Ett framgångsrikt genomförande av Saabs affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. För detta krävs att Saab kan erbjuda marknadsmässiga och konkurrenskraftiga totalersättningar anpassade efter bolagets utveckling och situation, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt präglas av förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

För information om bolagets affärsstrategi, se den externa hemsidan www.saab.com.

Fast ersättning

Den fasta ersättningen skall bestå av kontant lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Saab betalar därför normalt inga kortsiktiga rörliga kontantersättningar till VD eller övriga ledande befattningshavare. Den rörliga

ersättningen består istället av långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman och därmed inte omfattas av dessa riktlinjer. VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i dessa program. Styrelsen föreslår att årsstämman 2020 fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2021). Styrelsens avsikt är att även inför kommande årsstämmor föreslå årsstämman långsiktiga incitamentsprogram. Villkoren och kostnaden för bolagets långsiktiga incitamentsprogram redovisas i styrelsens fullständiga förslag till respektive årsstämma.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Sådan ersättning skall inte vara pensionsgrundande såvida inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, bostad och sjukvårdsförsäkring.

Värdet av förmåner skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis på marknaden. För förmåner som till exempel tjänstebil och sjukvårdsförsäkring får värdet uppgå till högst 5 procent av den fasta årslönen. Vidare kan befattningshavare på individnivå ges rätt till bostad och resor, varvid värdet av sådana förmåner får uppgå till högst 25 procent av den fasta årslönen.

För befattningshavare vilka är stationerade i annat land än sitt hemland får ytterligare ersättning och andra förmåner utgå i skälig omfattning med beaktande av de särskilda omständigheter som är förknippade med sådan utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt skall tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av den fasta årslönen.

Pension

Pensionsåldern skall vara lägst 62 år. VD skall ha rätt till pensionsförmåner enligt ITP-avtalet samt en individuell tilläggspension. Den årliga pensionsavsättningen för tilläggspensionen till VD skall högst utgöra 35 procent av den fasta årslönen. Övriga ledande befattningshavare skall ha rätt till pensionsförmåner enligt ITP-avtalet samt enligt den så kallade Saab-planen. Pensionsförmåner enligt Saab-planen skall vara premiebaserade och avsättningar sker månadsvis. Enligt Saab-planen sker avsättningar för dels förtida pensionsavgång från 62 års ålder, dels utökad ålderspension från 65 år på lönedelar över 20 inkomstbasbelopp per

år. Avsättningar enligt Saab-planen fastställs individuellt utifrån antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Årliga avsättningar för pensionsförmånerna för en enskild ledande befattningshavare får sammantaget inte överstiga 55 procent av den fasta årslönen.

Enligt Saab-planen har samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD, vidare rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension. Förstärkt sjukpension erhålls utöver allmän sjukförsäkring och ITP-avtalets sjukpension och beräknas enligt procentsatser av pensionsgrundande lön, 10-65 procent i olika löneintervall. Den förstärkta sjukpensionen erhålls som längst till 65 år. Saab upprätthåller avsättningar för ålderspension vid sjukpension. Efterlevandepension för ledande befattningshavare, inklusive VD, grundas på det högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller på det uppsamlade kapitalet i försäkringen.

Anpassningar till lokala regler

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt skall tillgodoses.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med högst sex månaders uppsägningstid. Om anställningen upphör på Saabs initiativ kan, utöver en uppsägningstid på normalt sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för 24 månader.

Ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning kan utbetalas. Sådan ersättning skall kompensera för eventuellt inkomstbortfall och skall endast utbetalas i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen skall baseras på fast kontant månadslön vid tidpunkten för uppsägningen och skall avse den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket kan vara högst 18 månader efter anställningens upphörande.

Avräkning skall normalt göras från avgångsvederlag mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Konsultarvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag) skall utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt att sådana tjänster bidrar till genomförandet av Saabs affärsstrategi och tillvaratagandet av Saabs långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.

Ytterligare information i årsredovisningen

Årsredovisningens noter innehåller vidare en beskrivning av ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram, pension och övriga förmåner.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats. Detta har skett genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens utveckling över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

Ersättningsprinciperna för att fastställa lön, långsiktiga incitamentsprogram, pension och förmåner tillämpas på ett likartat sätt för såväl ledande befattningshavare som för övriga anställda inom Saab koncernen.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att på styrelsens uppdrag upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Styrelsen skall upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna skall gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet skall även bereda styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Styrelsen skall äga rätt att tillfälligt frångå riktlinjerna, helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

INFORMATION I ÅRSREDOVISNINGEN NOT 8

Not 8 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

INCITAMENTSPROGRAM SOM FÖRESLOGS ÅRSSTÄMMAN 2020

Styrelsen föreslog att årsstämman 2020 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2021 (LTI 2021), bestående av ett Aktiesparprogram 2021, Prestationsrelaterat Aktieprogram

2021 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021, med vissa justeringar av prestationsmålen och utökningar avseende antalet deltagare i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021 samt i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE ATT GÄLLA FÖR TIDEN FRÅN ÅRSSTÄMMAN 2021

Bakgrund och motiv

Ersättningsutskottet har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i Saab AB som beslutades av årsstämman 2020 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget.

Ersättningsutskottet har rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman 2021 att godkänna ersättningsriktlinjer med i princip samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2020. Vad gäller pension föreslås dock en ändring för att marknadsanpassa pensionsförmånerna för nya ledande befattningshavare.

Mot ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare med samma innehåll som 2020 (se ovan), förutom att riktlinjerna avseende pension föreslås ha följande lydelse.

Pension

Pensionsåldern skall vara 65 år. Ledande befattningshavare skall ha rätt till pensionsförmåner enligt ITP-avtalet och kan även omfattas av Nya Saab-planen. Pensionsförmåner enligt den Nya Saab-planen skall vara premiebaserade och avsättningar sker månadsvis. Enligt den Nya Saab-planen sker avsättningar för ålderspension från 65 år på lönedelar över 30 inkomstbasbelopp per år, om så inte redan sker enligt ITP1. Nya Saab-planen innebär avsättningar om 30 procent på den del av årslönen som inte försäkras enligt ITP-avtalet. Årliga avsättningar för pensionsförmånerna för en enskild ledande befattningshavare får sammantaget inte överstiga 40 procent av den fasta årslönen.

Enligt den Nya Saab-planen har samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD, vidare rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension. Förstärkt sjukpension erhålls utöver allmän sjukförsäkring och ITP-avtalets sjukpension och beräknas enligt procentsatser av pensionsgrundande lön, 10-65 procent i olika löneintervall. Den förstärkta sjukpensionen erhålls som längst till 65 år. Saab upprätthåller avsättningar för ålderspension vid sjukpension. Efterlevandepension för ledande befattningshavare, inklusive VD, grundas på det högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller på det uppsamlade kapitalet i försäkringen.

INCITAMENTSPROGRAM SOM FÖRESLÅS ÅRSSTÄMMAN 2021

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2022 (LTI 2022), som utgörs av tre delar, Aktiesparprogram 2022, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022. Villkoren och kostnaden för ovan nämnda program redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

SAABS LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPROGRAM OCH BEMYNDIGANDE OM ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av två delar, ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget.

I april 2017 beslutade årsstämman även om införandet av ett tredje program, Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Numera benämns programmen med det kalenderår som motsvarar sparperioden.

Det långsiktiga incitamentsprogrammet omfattar högst 1 465 000 B-aktier i Saab per år. Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod.

Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2016–2021.

Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet riktas till högst 200 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader och de deltar även i Aktiesparprogrammet dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie.

Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen. Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar samt fritt kassaflöde. Den relativa viktningen mellan målen är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 40 procent till fritt kassaflöde. Prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Enligt 2020 års stämmobeslut omfattar det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet maximalt 258 000 aktier.

Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt. Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016–2021.

År 2017 beslutade årsstämman om införandet av ett nytt program, Prestationsprogram Särskilda Projekt, som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till högst 100 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagande i det nya programmet förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås.

Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på tio likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår som är kopplade till Saabs särskilda projekt inom utvalda produktområden. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i det nya programmet och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Enligt 2020 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 214 000 aktier.

Antal matchnings- och prestationsaktier har omräknats för berörda program till följd av företrädesemissionen.

Årsstämman 2020 beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 465 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2020, huvudsakligen sociala avgifter. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

Årsstämman 2020 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

I september 2020 beslutade styrelsen att utnyttja förvärvsbemyndigandet för att återköpa högst 1 135 000 B-aktier i Saab för säkerställande av leverans i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt. Återköp av B-aktier i Saab skedde under oktober och november 2020 för ett belopp om 242 MSEK .

Innehåll finansiella rapporter och noter

Räkningar

Resultaträkning, koncernen	99	Resultaträkning, moderbolaget	105
Totalresultat, koncernen	100	Totalresultat, moderbolaget	105
Finansiell ställning, koncernen	101	Balansräkning, moderbolaget	106
Förändring i eget kapital, koncernen	103	Förändring i eget kapital, moderbolaget	107
Kassaflödesanalys, koncernen	104	Kassaflödesanalys, moderbolaget	107

Noter

1	Redovisningsprinciper	108	18	Biologiska tillgångar	128
2	Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper	109	19	Andelar i intresseföretag och joint ventures	128
3	Segmentrapportering	110	20	Moderbolagets andelar i
4	Försäljningsintäkter	112		intresseföretag och joint ventures	130
5	Rörelsekostnader	114	21	Fordringar på koncernföretag	130
6	Övriga rörelseintäkter och kostnader	114	22	Andra långfristiga värdepappersinnehav 130
7	Statliga bidrag	114	23	Långfristiga fordringar
8	Anställda och ersättningar	115		och övriga fordringar	130
9	Arvode och kostnadsersättning		24	Varulager	131
	till revisorer	119	25	Kundfordringar	131
10	Avskrivningar och nedskrivningar	120	26	Förutbetalda kostnader
11	Finansnetto	120		och upplupna intäkter	132
12	Bokslutsdispositioner	120	27	Likvida medel	132
13	Skatt	120	28	Eget kapital	132
14	Resultat per aktie	123	29	Räntebärande skulder	133
15	Immateriella anläggningstillgångar	124	30	Skulder till kreditinstitut	133
16	Materiella anläggningstillgångar	126	31	Ersättningar efter avslutad anställning	134
17	Leasing	127	32	Avsättningar	136

33	Övriga skulder	138
34	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	138
35	Finansiell riskhantering och finansiella instrument	138
36	Ställda säkerheter och eventual förpliktelser (ansvarsförbindelser)	144
37	Närstående	144
38	Koncernföretag	144
39	Obeskattade reserver	146
40	Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 146
41	Uppgifter om moderbolaget	147
42	Jämförelsestörande poster	147
43	I bokslutet använda valutakurser	148
44	Nyckeltalsdefinitioner	148
45	Väsentliga händelser efter periodens slut	149

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2020	2019
Försäljningsintäkter	4,42	35 431	35 433
Kostnad för sålda varor	42	-29 755	-27 398
Bruttoresultat		5 676	8 035
Övriga rörelseintäkter	6,42	1 291	217
Försäljningskostnader		-2 339	-2 609
Administrationskostnader		-1 409	-1 488
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 331	-1 137
Övriga rörelsekostnader	6,42	-393	-76
Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat	19,42	-180	-5
Rörelseresultat		1 315	2 937
Finansiella intäkter		230	190
Finansiella kostnader		-433	-520
Finansnetto	11	-203	-330
Resultat före skatt		1 112	2 607
Skatt	13	-20	-582
Årets resultat		1 092	2 025
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 073	1 983
Innehav utan bestämmande inflytande		19	42
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	14	8,07	14,88
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	14	8,01	14,81

ORDERLÄGE

Orderingången uppgick till MSEK 42 328 (27 216), en ökning på 56 procent. Under året erhölls ett antal stora ordrar. Orderingången av medelstora ordrar uppgick till MSEK 11 839 (9 729) en ökning med 22 procent. Mindre ordrar var i nivå med föregående år och uppgick till MSEK 13 267 (13 288). Totalt var 91% (85) av orderingången hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten under året och 70% (71) hänförlig till marknader utanför Sverige.

Under 2020 hade index- och prisförändringar en positiv effekt på orderingången om MSEK 588 jämfört med MSEK 1 378 under 2019.

Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK

99 816 jämfört med MSEK 93 293 vid årets början. Totalt var 71 (69) procent av orderstocken hänförlig till marknader utanför Sverige.

Orderstockens fördelning över år: 2021: SEK 31,4 miljarder 2022: SEK 21,9 miljarder 2023: SEK 16,7 miljarder 2024: SEK 15,2 miljarder Efter 2024: SEK 14,6 miljarder

FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT

Organisk försäljnings-

Valutaeffekter avseende omräkning av utländska

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER REGION

MSEK	2020	2019
Sverige	12 662	13 188
Övriga Europa	6 239	5 677
Nordamerika	3 938	3 889
Central- och Sydamerika	4 527	4 314
Asien	6 336	6 464
Afrika	180	357
Australien etc.	1 549	1 544
Summa	35 431	35 433

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER MARKNADSSEGMENT

MSEK	2020	2019
Militärt flyg	16 343	16 314
Land	7 480	6 657
Marin	7 183	7 109
Samhällssäkerhet	2 057	2 410
Kommersiellt flyg	1 423	1 955
Andra segment	945	997
Summa	35 431	35 433

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Försäljningsintäkterna uppgick till MSEK 35 431 (35 433). Exklusive projektkalkylkorrigeringarna avseende Covid-19 uppgick intäkterna till MSEK 36 762, motsvarande en tillväxt på 4% .

Dynamics uppvisade en stark försäljningstillväxt till följd av god exekvering och hög takt i leveranser och även Support and Services ökade försäljningsintäkterna markant till följd av god projektexekvering och positiva effekter frånGlobalEye. Även Surveillance och Kockums ökade intäkterna jämfört med 2019. Försäljningsintäkterna för IPS påverkades negativt av den kraftiga nedgången i efterfrågan inom den civila flygindustrin med anledning av Covid-19. Aeronautics uppvisade negativ tillväxt till följd av projektkalkylkorringeringarna med anledning av Covid-19.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 22 769 (22 245), motsvarande 64 procent (63), av de totala försäljningsintäkterna. Av försäljningsintäkterna avsåg 88 procent (85) den försvarsrelaterade marknaden.

RESULTAT, MARGINAL OCH LÖNSAMHET

Bruttomarginalen under 2020 uppgick till 16,0 procent (22,7). Justerat för jämförelsestörande poster var bruttomarginalen 20,6 procent. Försämringen förklaras främst av korrigeringar av projektkalkyler till följd av Covid-19 och nedgången inom den civila affärsverksamheten.

Totala av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 1 518 (1 368). Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 169 (1 106).

De totala utgifterna för satsningar på forskning och utveckling uppgick till MSEK 7 440 (7 643), cirka 21 procent (22) av försäljningsintäkterna. Utgifter för egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 2 450 (2 387), varav MSEK 1 353 (1 392) har aktiverats. Aktiveringen av egenfinansierade utvecklingsutgifter är främst hänförlig till satsningen att utveckla Gripen E/F inför framtida exportaffärer.

Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 349 (262), varav av- och nedskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 233 (142). Ökningen förklaras främst av avskrivningar på flygburet övervakningssystem om MSEK 94. Andel av intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK -180 (-5).

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 315 (2 937) med en rörelsemarginal på 3,7 procent (8,3). Exklusive projektkalkylkorrigeringar, realisationsvinst vid avyttring av Vricon och andra jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till MSEK 2 738 och rörelsemarginalen till 7,4%.

Procent 2020 2019

tillväxt 1 6 Förvärv - -

dotterföretag -1 1 Total försäljningstillväxt 0 7

Saab har i enlighet med de tillfälliga regler som införts i Sverige i samband med Covid-19 erhållit ersättning för sjuklönekostnader inom den svenska delen av koncernen under året. Stödet betalas ut till samtliga svenska arbetsgivare och behöver inte sökas. Stödet uppgår till MSEK 35 och är redovisat som övrig rörelseintäkt inom respektive affärsområde. Saab har inte ansökt om statligt stöd för det korttidsarbete som införts för medarbetare på affärsenheterna Aerostructures och Combitech inom affärsområdet IPS.

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -20 (-582). Skatten har påverkats av en icke skattepliktig intäkt från försäljningen av joint venture-företaget Vricon.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt uppgick till 4,3 procent (9,1) och räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 5,1 procent (10,0). Avkastningsmåtten på sysselsatt kapital och eget kapital har kraftigt påverkats av jämförelsestörande poster under året.

Totalresultat för koncernen

MSEK	2020	2019
Årets resultat	1 092	2 025
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelser	-252	-612
Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser	54	124
Summa	-198	-488
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Omräkningsdifferenser	-663	215
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	1 304	33
Upplösta mot resultaträkningen	-436	168
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	-180	-43
Summa	25	373
Årets övriga totalresultat	-173	-115
Årets totalresultat	919	1 910
varav moderbolagets aktieägares andel	926	1 857
varav innehav utan bestämmande inflytande	-7	53

Omvärdering av nettopensionsförpliktelser har påverkat årets totalresultat med MSEK -252 före skatt (-612), se not 31 för mer information.

Kassaflödessäkringar har påverkat årets totalresultat med MSEK 688 efter skatt (158), se not 35 för mer information.

FINANSNETTO

MSEK	2020	2019
Finansnetto hänförligt till pensioner	-73	-91
Räntenetto	-70	-78
Valutavinster/-förluster	110	-32
Räntekostnad leasingskuld	-93	-104
Övriga finansiella poster	-77	-25
Summa	-203	-330

Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden redovisad i balansräkningen. Se not 31 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner.

Räntenetto avser ränta på likvida medel, kortfristiga placeringar samt räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder samt ränta på ränteswapar.

Valutavinster/-förluster redovisade i finansnettot är främst hänförliga till säkringar i valutorna av offertportföljen, vilka värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Under 2020 påverkades koncernen positivt av resultat från derivat avseende säkrade offerter i

utländsk valuta medan resultatet var negativt 2019.

Räntekostnad leasingskuld avser räntekomponenten hänförlig till leasingskulder redovisade i balansräkningen.

Övriga finansiella poster består av realiserade och orealiserade resultat avseende kortfristiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av valutakurser för likvida medel i andra valutor än SEK.

För att minska ränterisken i investeringsportföljen, bestående av långa räntebärande värdepapper, används derivat.

Finansiell ställning för koncernen

MSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar:
Immateriella anläggningstillgångar	15	11 520	10 465
Materiella anläggningstillgångar	16	6 608	6 223
Biologiska tillgångar	18	376	368
Nyttjanderättstillgångar	17	2 516	2 549
Andelar i intresseföretag och joint ventures	19	496	672
Finansiella placeringar	35	30	26
Långfristiga fordringar	23	617	752
Uppskjutna skattefordringar	13	231	266
Summa anläggningstillgångar		22 394	21 321
Omsättningstillgångar:
Varulager	24	10 252	10 475

Derivat	35	1 677	1 444
Skattefordringar		28	26
Kundfordringar	25	4 062	5 198
Avtalstillgångar	4,25	9 900	12 234
Övriga fordringar	23	899	710
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	979	969
Kortfristiga placeringar	35	8 104	5 794
Likvida medel	27	2 273	1 687
Summa omsättningstillgångar		38 174	38 537
SUMMA TILLGÅNGAR		60 568	59 858
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	28
Aktiekapital		2 174	2 174
Övrigt tillskjutet kapital		6 099	6 099
Andra reserver		474	434
Balanserade vinstmedel		12 719	11 828
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		21 466	20 535
Innehav utan bestämmande inflytande		178	274
Summa eget kapital		21 644	20 809
Skulder
Långfristiga skulder:
Långfristiga leasingskulder	17	2 095	2 138
Övriga långfristiga räntebärande skulder	29	5 291	6 513
Övriga skulder	33	100	180
Avsättningar för pensioner	31	6 445	6 014
Övriga avsättningar	32	2 197	1 344
Uppskjutna skatteskulder	13	56	40
Summa långfristiga skulder		16 184	16 229
Kortfristiga skulder:
Kortfristiga leasingskulder	17	444	434
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	29	2 168	1 322

Avtalsskulder	4	8 409	8 899
Leverantörsskulder		3 302	3 221
Derivat	35	965	1 706
Skatteskulder		42	71
Övriga skulder	33	778	1 193
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	5 939	5 272
Avsättningar	32	693	702
Summa kortfristiga skulder		22 740	22 820
Summa skulder		38 924	39 049
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		60 568	59 858

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 36.

Finansiell ställning för koncernen

FINANSIELL STÄLLNING

Vid utgången av december 2020 var nettoskulden MSEK 4 273, en minskning med MSEK 2 796 jämfört med årets slut 2019 då nettoskulden uppgick till MSEK 7 069.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 5 800 (1 194).

På grund av fakturering och milstolpebetalningar i stora projekt samt korrigering av projektkalkyler relaterad till Covid-19 minskade avtalstillgångarna jämfört med årets slut 2019 med MSEK 2 334. Samtidigt minskade avtalsskulderna med MSEK 490 till följd av upparbetning mot tidigare erhållna förskott.

Nettoavsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, per 31 december 2020 uppgick till MSEK 5 067, jämfört med MSEK 4 722 vid årets slut 2019. Förändringen hade en negativ påverkan på nettoskulden om MSEK 345. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 31. Materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK

6 608 (6 223) vid årets slut.

Nyttjanderättstillgångar redovisade i balansräkningen uppgick till MSEK 2 516 (2 549).

Under året gjordes nettoinvesteringar om MSEK 2 868 (2 769). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 269 (1 213).

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 622 (1 588), av vilka MSEK 1 353 (1 392) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter. Aktiverade utvecklingsutgifter i balansräkningen ökade med MSEK 1 119. Ökningen är främst hänförlig till satsningen att utveckla Gripen E/F inför framtida export-affärer. Av de totala investeringarna i immateriella anläggningstillgångar avsåg MSEK 269 (196) andra immateriella anläggningstillgångar, ökningen är

främst hänförlig till IT-säkerhet.

Per den 31 december 2020 uppgick kortfristiga placeringar och likvida medel till MSEK 10 377, en ökning med MSEK 2 896 jämfört med årets slut 2019.

Under året ökade sysselsatt kapital med MSEK 743 till MSEK 36 709. Ökningen i sysselsatt kapital är hänförlig till Gripen-programmen samt framtida leveranser inom Dynamics.

För att stärka företagets finansiella flexibilitet och vid behov refinansiera framtida låneförfall, tecknade Saab under 2020 en 24-månaders revolverande kreditfacilitet på 4 miljarder kronor.

I syfte att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Saabs olika aktiesparprogram utnyttjades bemyndigandet om förvärv av egna aktier från bolagstämman. Under året återköptes egna aktier av serie B uppgående till MSEK 242.

NETTOLIKVIDITET/-SKULD

MSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
Tillgångar
Likvida medel	27	2 273	1 687
Kortfristiga placeringar	35	8 104	5 794
Summa likvida placeringar		10 377	7 481
Kortfristiga räntebärande fordringar	23	64	58
Långfristiga räntebärande fordringar	23	351	521
Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner	23	-	28
Summa räntebärande tillgångar		10 792	8 088
Skulder
Leasingskulder	17	2 539	2 572
Skulder till kreditinstitut	30	7 412	7 789
Skulder till intresseföretag och joint ventures	29	39	45
Övriga räntebärande skulder	29	9	1
Avsättningar för pensioner1)	31	5 067	4 750
Summa räntebärande skulder och avsättning för pensioner		15 065	15 157
Nettolikviditet(+) / nettoskuld (-)		-4 273	-7 069

Den genomsnittliga nettolikviditeten/-skulden under 2020 uppgick till MSEK -6 850 (-6 490). Nettolikviditeten/-skulden exklusive räntebärande fordringar, nettopensionsförpliktelser och leasingskulder uppgick per den 31 december 2020 till MSEK 2 918 (-354 ).

1) Exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt.

Förändring i eget kapital för koncernen

					Andra reserver
MSEK	Aktie kapital	Pågående företrädes emission	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräk nings reserv	Omvärde rings reserv	Balan serade vinst medel	Summa moder bolagets aktieägares andel	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2019	1 746	428	6 099	-386	447	11	11 067	19 412	221	19 633
Årets totalresultat				158	204		1 495	1 857	53	1 910
Transaktioner med ägarna: Företrädesemission	428	-428
Återköp av aktier							-301	-301		-301
Aktiesparprogram							185	185		185
Utdelning							-601	-601	-4	-605
Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande							-17	-17	4	-13
Utgående eget kapital 31 december 2019	2 174	-	6 099	-228	651	11	11 828	20 535	274	20 809
Ingående eget kapital 1 januari 2020	2 174		6 099	-228	651	11	11 828	20 535	274	20 809
Årets totalresultat				686	-635		875	926	-7	919
Omföring omvärderingsreserv						-11	11
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier							-242	-242		-242
Aktiesparprogram							187	187		187
Utdelning									-9	-9
Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande							60	60	-80	-20
Utgående eget kapital 31 december 2020	2 174	-	6 099	458	16	-	12 719	21 466	178	21 644

För definition av andra reserver, se not 28.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK	Not	2020	2019
Den löpande verksamheten:
Resultat efter finansiella poster		1 112	2 607
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	40	2 033	2 132
Utdelning från intresseföretag och joint ventures		63	20
Betald inkomstskatt		-144	-408
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		3 064	4 351
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Avtalstillgångar och -skulder		1 704	-1 649
Varulager		95	-1 141
Övriga rörelsefordringar		805	176
Övriga rörelseskulder		468	-218
Avsättningar		-336	-325
Kassaflöde från den löpande verksamheten		5 800	1 194
Investeringsverksamheten:
Aktiverade utvecklingsutgifter		-1 353	-1 392
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-269	-196
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-1 269	-1 213
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		23	32
Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar		-2 312	3 219
Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures		-97	-171
Avyttring av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures		1 110	35
Förvärv av verksamheter	40	-4	-
Avyttring av koncernföretag	40	169	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-4 002	314
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån		-3 077	-990
Amortering av leasingskulder		-437	-415
Upptagande av lån		2 728	8
Företrädesemission		-	11
Återköp av aktier		-242	-301
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-	-601
Utbetald utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande		-12	-24
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande		-85	8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-1 125	-2 304
ÅRETS KASSAFLÖDE	40	673	-796
Likvida medel vid årets början		1 687	2 451
Valutakursdifferens i likvida medel		-87	32
Likvida medel vid årets slut	40	2 273	1 687

INVESTERINGAR

Kassaflödeseffekten av investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 269 (1 213). Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 622 (1 588), av vilka MSEK 1 353 (1 392) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter och MSEK 269 (196) andra immateriella anläggningstillgångar.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster uppgick till MSEK 5 641 (1 469), se not 40.

Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK 2 773 (-1 300). Den positiva förändringen var hänförligt till ett förbättrat rörelsekapital drivet av god projektexekvering och leveranser i flera av Saabs program. Det operationella kassflödet definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Kassaflöde från den löpande verksamheten exkluderar skatter och andra finansiella poster men inkluderar amortering av leasingskulder.

Det fria kassaflödet uppgick till MSEK 3 753 (-2 036). För mer detaljerad information om kassaflödet, se not 40.

Under året har Saab för den svenska delen av koncernen ansökt om och erhållit anstånd med betalning av skatter och avgifter för tre månader som en del av det statliga stödpaketet till svenska företag i samband med Covid-19 pandemin. Anstånden har återbetalats i sin helhet och har inte inte haft någon effekt på kassaflödet för helåret.

Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att öka den finansiella flexibiliteten. Per den 31 december 2020 var fordringar till ett värde av MSEK 0 (0) sålda.

Resultaträkning för moderbolaget

MSEK	Not	2020	2019
Försäljningsintäkter	4,42	21 986	21 960
Kostnad för sålda varor	42	-19 518	-17 341
Bruttoresultat		2 468	4 619
Försäljningskostnader		-1 393	-1 587
Administrationskostnader		-863	-867
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 998	-1 944
Övriga rörelseintäkter	6,42	90	26
Övriga rörelsekostnader	6,42	-300	-65
Rörelseresultat		-1 996	182
Resultat från finansiella poster:	11
Resultat från andelar i koncernföretag		515	807
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		889	-63
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		41	55
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		149	352
Räntekostnader och liknande resultatposter		-260	-189
Resultat efter finansiella poster		-662	1 144
Bokslutsdispositioner	12	309	-103
Resultat före skatt		-353	1 041
Skatt	13	258	-248
Årets resultat		-95	793

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Surveillance, Support and Services och Industrial Products and Services samt en enhet inom Dynamics. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport.

Totalresultat för moderbolaget

MSEK	2020	2019
Årets resultat	-95	793
Övrigt totalresultat:
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Omräkningsdifferenser	-	-
Årets övriga totalresultat	-	-
Årets totalresultat	-95	793

Balansräkning för moderbolaget

MSEK	Not	2020-12-31	2019-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	15	780	658
Materiella anläggningstillgångar	16	4 183	3 967
Finansiella anläggningstillgångar:
Andelar i koncernföretag	38	6 342	6 178
Fordringar på koncernföretag	21	91	78
Andelar i intresseföretag och joint ventures	20	354	383
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	21	290	463
Andra långfristiga värdepappersinnehav	22	27	24
Andra långfristiga fordringar	23	19	18
Uppskjuten skattefordran	13	384	131
Summa finansiella anläggningstillgångar		7 507	7 275
Summa anläggningstillgångar		12 470	11 900
Omsättningstillgångar
Varulager	24	6 833	6 996
Kortfristiga fordringar:
Kundfordringar	25	2 047	2 125
Fordringar på koncernföretag		3 336	3 797
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		18	10
Avtalstillgångar		7 591	10 095
Övriga fordringar	23	697	378
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	1 849	1 961
Summa kortfristiga fordringar		15 538	18 366
Kortfristiga placeringar		8 076	5 783
Kassa och bank		1 598	1 007
Summa omsättningstillgångar		32 045	32 152
SUMMA TILLGÅNGAR		44 515	44 052

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital	28
Bundet eget kapital:
Aktiekapital		2 174	2 174
Uppskrivningsfond		656	663
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital:
Överkursfond		5 557	5 557
Balanserat resultat		5 327	4 582
Årets totalresultat		-95	793
Summa eget kapital		14 162	14 311
Obeskattade reserver	39	2 199	2 508
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	31	235	238
Övriga avsättningar	32	2 304	1 344
Summa avsättningar		2 539	1 582
Skulder
Skulder till kreditinstitut	30	7 412	7 788
Skulder till koncernföretag		6 496	5 428
Avtalsskulder	4	3 504	5 147
Leverantörsskulder		2 166	2 191
Skulder till intresseföretag och joint ventures		39	45
Skatteskulder		6	29
Övriga skulder	33	972	988
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	5 020	4 035
Summa skulder		25 615	25 651
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		44 515	44 052

För information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 36.

LIKVIDITET, FINANSIERING, INVESTERINGAR OCH ANTAL ANSTÄLLDA

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 1 224 per den 31 december 2020 jämfört med MSEK 2 777 per den 31 december 2019.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 668 (686). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 250 (156).

Vid årets slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 10 094 jämfört med 9 885 personer vid årets början.

Förändring i eget kapital för moderbolaget

		Bundet eget kapital
MSEK	Aktie kapital	Pågående före trädesemission	Uppskriv ningsfond	Reserv fond	Överkurs fond	Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel	Årets total resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2019	1 746	428	669	543	5 557	5 293	-	14 235
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond			-6			6		-
Årets totalresultat							793	793
Transaktioner med ägarna:
Företrädesemission	428	-428						-
Återköp av aktier						-301		-301
Utdelning till ägarna						-601		-601
Aktiesparprogram						185		185
Utgående eget kapital 31 december 2019	2 174	-	663	543	5 557	4 582	793	14 311
Ingående eget kapital 1 januari 2020	2 174		663	543	5 557	5 375	-	14 311
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond			-7			7		-
Årets totalresultat							-95	-95
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier						-242		-242
Aktiesparprogram						187		187
Utgående eget kapital 31 december 2020	2 174	-	656	543	5 557	5 327	-95	14 162

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK	Not	2020	2019
Den löpande verksamheten:
Resultat efter finansiella poster		-662	1 144
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	40	580	387
Betald inkomstskatt		-21	-254
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		-103	1 277
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Avtalstillgångar och -skulder		1 255	-1 783
Varulager		325	-863
Övriga rörelsefordringar		-207	79
Övriga rörelseskulder		371	253
Avsättningar		-250	-183
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 391	-1 220
Investeringsverksamheten:
Lämnade/återbetalade aktieägartillskott		-326	-7
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-251	-156
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-666	-686
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		6	8
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		-2 312	3 227
Förvärv av finansiella tillgångar		-42	-142
Avyttring av finansiella tillgångar		1 092	6
Förvärv av verksamheter		-	-1
Avyttring av koncernföretag		99	9
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2 400	2 258
Finansieringsverksamheten:
Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag		1 333	-669
Upptagande av lån		2 725	15
Amortering av lån		-3 068	-985
Företrädesemission		-	11
Återköp av aktier		-242	-301
Utbetald utdelning till aktieägarna		-	-601
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		852	876
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		1 600	-1 654
ÅRETS KASSAFLÖDE		591	-616
Likvida medel vid årets början		1 007	1 623
Likvida medel vid årets slut	40	1 598	1 007

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

VERKSAMHETEN

Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping. Bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) var under 2020 indelad i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance, Support and Services, Industrial Products and Services och Kockums. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 3.

Styrelsen och verkställande direktören har den 25 februari 2021 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 13 april 2021 för fastställande.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS.

Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen såvida inte posten som är föremål för bedömningen redovisas i övrigt totalresultat.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen samt de redovisningsprinciper beträffande väsentliga resultat- och balansposter som anges under respektive notupplysning har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår.

Koncernredovisningen har upprättats med anskaffningsvärde som värderingsgrund om inte annat framgår nedan och i redovisningsprinciperna i respektive not.

PÅVERKAN FRÅN COVID-19 PÅ DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Den pågående pandemin har påverkat Saabs finansiella rapporter på ett antal områden. Den finansiella effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar som klassificerats som jämförelsestörande poster till följd av Covid-19 framgår av not 42 Jämförelsestörande poster. Covid-19 har även påverkat koncernens värdering av kundfordringar vilket beskrivs i not 25 Kundfordringar.

Som en konsekvens av Covid-19 har Saab löpande under året sett över behovet av ändrade uppskattningar och bedömningar. I not 2 framgår hur Covid-19 har påverkat de uppskattnings- och bedömningsposter som är av störst vikt för koncernen. Pandemin har vidare lett till att offentliga organ har infört diverse stöd till företag. Saab har erhållit vissa statliga stöd med anledning av pandemin, se not 7 Statliga bidrag för ytterligare information.

Utöver de finansiella effekterna vilka det redogörs för ovan beskrivs påverkan

på koncernen från pandemin utanför de finansiella rapporterna och noterna i förvaltningsberättelsen i allmänhet och specifikt i beskrivningarna av utvecklingen för respektive affärsområde, i denna års- och hållbarhetsredovisning.

TILLÄMPNING AV NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSREGLER

Ett antal ändringar av befintliga redovisningsstandarder har trätt i kraft under året. Ingen av dessa som inte redan har förtidstillämpats sedan tidigare har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ TRÄTT IKRAFT

IASB har givit ut ett antal ändringar och standarder som ännu ej trätt i kraft. Ingen av dessa väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

KLASSIFICERING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB. Bestämmande inflytande föreligger när Saab har rätt till och kan påverka den rörliga avkastningen från företaget genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs under respektive notupplysning. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen.

Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag och joint ventures

Intresseföretag är företag vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över. Joint ventures avser företag som koncernen genom samarbetsarrangemang har ett gemensamt inflytande över. Intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Se vidare not 19.

Not 1, forts.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt vinster och förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

UTLÄNDSK VALUTA

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

VÄSENTLIGA SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar.

Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder

Moderbolaget redovisar inte leasingavtal i balansräkningen som nyttjanderättstillgång och leasingskuld . Leasingavgifter redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden i enlighet med undantaget från IFRS 16 som finns i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar inte IFRS 9 fullt ut utan reglerna för redovisning av finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärden i RFR 2. Detta innebär bland annat att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej klassificeras som säkringsinstrument värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som klassificeras som säkringsinstrument styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post tills dess att den säkrade transaktionen har inträffat.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NOT 2 BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för

att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar vinstavräkning över tid vid långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva effekter som påverkar intäkts- och resultatavräkning. Saab bedriver och har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas, vilket innebär en större osäkerhet i risker avseende resultatavräkning och totalkostnad. Under året har Covid-19 påverkat Saabs bedömning av de totala kostnaderna som krävs för att uppfylla åtaganden i ett antal väsentliga kontrakt. Dessa uppdaterade bedömningar har lett till att koncernen har korrigerat projektkalkyler bland annat i affärsområdet Aeronautics. Korrigeringar av projektkalkyler med en direkt och väsentlig påverkan från Covid-19 har klassificerats som jämförelsestörande poster, se vidare not 42. Utöver de projektkalkyljusteringar som klassificerats som jämförelsestörande poster ingår det i Saabs löpande verksamhet att se över

risker i projekt och totalkostnadsprognoser. Denna översyn resulterar också i korrigeringar av projektkalkyler, såväl positiva som negativa. Inom dessa korrigeringar kan Covid-19 också ha haft vissa effekter, dock ej väsentliga, därför har de inte klassificerats som jämförelsestörande poster. Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar även balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättning för förlustkontrakt. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar eller leveranser i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 4.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat betydande belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende det flygburna övervakningssystemet GlobalEye samt en exportversion av Gripen. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 5 699 (4 580). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Covid-19 har inte påverkat denna bedömning då Saab inte har identifierat att den rådande pandemin skulle påverka de långsiktiga affärsplaner som stödjer aktivering och värdering av dessa tillgångar. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 10 år. De redovisade värdena för aktiverade utvecklingskostnader prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För tillgångar som är under upparbetning beräknas tillgångens återvinningsvärde årligen oavsett om indikation på nedskrivningsbehov har identifierats eller inte. För mer information, se not 15.

Not 2, forts.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 141 (5 355), se vidare not 15.

I bedömningen av återvinningsvärdet 2020 har koncernen med anledning av Covid-19 inte haft anledning att justera principer för fastställande av diskonteringsräntan för framtida kassaflöden. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov.

NOT 3 SEGMENTRAPPORTERING

RÖRELSESEGMENT

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik, avancerade vapensystem, ledningssystem och navala system samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och i andra utvalda länder.

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. I segmentsredovisningen redovisas samtliga leasingavtal som operationella leasingåtaganden. Utöver IFRS 16 så överensstämmer i allt väsentligt de rapporterbara segmentens redovisningsprinciper med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor. Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är uppdelad i sex affärsområden, vilka också är rörelsesegment:

Aeronautics • Dynamics
Surveillance
Support and Services • Industrial Products and Services
Kockums

Affärsområdena beskrivs nedan. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Aeronautics

Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter.

Dynamics

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster, träningssystem och signaturhanteringssystem till försvarsmakter, samt därtill relaterade militära och civila nischprodukter.

Surveillance

Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot.

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 12 774 (12 132). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 31.

Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina radar-, signalspanings- och självskyddssystem samt ledningssystem för marin, flygvapen och armé.

Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag.

Industrial Products and Services

Affärsenheterna inom Industrial Products and Services har en inriktning mot främst civila kunder. Det helägda, oberoende dotterbolaget Combitech ingår i affärsområdet.

Kockums

Kockums utvecklar, levererar och underhåller lösningar i världsklass för naval miljö. I portföljen finns ubåtar med Stirlingsystem för luftoberoende framdrivning, ytstridsfartyg, minröjningsfartyg samt autonoma farkoster. Kockums unika kompetens ligger inom signaturanpassning, stöthållfasthet och avancerad smygteknik.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande jämförelsestörande poster

Väsentliga jämförelsestörande poster som är icke kassaflödespåverkande har fördelat sig mellan rörelsesegmenten enligt följande; Aeronautics MSEK 1 153 (0), Dynamics MSEK 15 (0), Surveillance MSEK 166 (0), Support and Services MSEK 118 (0), Industrial Products and Services MSEK 315 (0), Corporate MSEK 653 (0). För ytterligare information om jämförelsestörande poster se not 42.

Information om större kunder

Under 2020 hade Saab tre kunder som enskilt svarade för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. Svenska försvaret är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna uppgick till MSEK 10 683 (10 876). Den brasilianska staten är kund främst till affärsområdet Aeronautics och de totala intäkterna uppgick till MSEK 4 211 (3 921). Förenade Arabemiraten är kund till främst Surveillance och Support and Services och de totala försäljningsintäkterna under 2020 uppgick till 3 828 (2 316).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

Säsongsvariationer

En stor del av Saabs verksamhet består av större projekt där intäkten redovisas enligt vinstavräkning över tid i förhållande till upparbetning. Upparbetningsgraden i dessa projekt är normalt sett lägre under det tredje kvartalet jämfört med övriga kvartal. Det fjärde kvartalet påverkas normalt sett även av en högre andel leveranser inom främst Dynamics.

Koncernen	Aeronautics		Dynamics		Surveillance		Services	Support and	Services	Industrial Products and	Kockums		Corporate		Elimineringar		Koncernen
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Extern orderingång	1 722	2 737	8 935		6 468 13 622		9 136 11 818	3 641	4 462	4 189		1 748 1 031	21	14	-	-	42 328	27 216
Intern orderingång	303	242	296	238	306	254	127	458	1 149	1 326	53	185	-	-	-2 234	-2 703	-	-
Summa	2 025	2 979	9 231		6 706 13 928		9 390 11 945	4 099	5 611	5 515		1 801 1 216	21	14	-2 234	-2 703	42 328	27 216
Extern orderstock 36 667 42 104 16 360 14 066 21 947 16 241 13 912								8 611	7 692	7 834	3 430	4 690	-192	-253	-	-	99 816	93 293
Intern orderstock	171	16	167	198	236	224	326	375	1 102	1 201	201	162		-	-2 203	-2 176	-	-
Summa					36 838 42 120 16 527 14 264 22 183 16 465 14 238			8 986	8 794	9 035		3 631 4 852	-192	-253	-2 203	-2 176	99 816	93 293
Externa försälj ningsintäkter	7 158	7 949	6 595	5 931	7 595	7 471	6 369	5 685	4 598	5 118		3 003 2 984	113	295	-	-	35 431	35 433
Interna försälj ningsintäkter	149	269	318	209	293	228	152	136	1 248	1 438	24	23		-	-2 184	-2 303	-	-
Totala försälj ningsintäkter	7 307	8 218	6 913	6 140	7 888	7 699	6 521	5 821	5 846	6 556		3 027 3 007	113	295	-2 184	-2 303	35 431	35 433
Rörelseresultat före andelar i intresseföretags och joint ventures resultat	-453	703	796	677	505	853	711	742	-398	239	119	88	215	-360	-	-	1 495	2 942
Andelar i intresse företags och joint ventures resultat	-47	-26	33	39	-	-	-	-	-	-1	-	-	-166	-17	-	-	-180	-5
Rörelseresultat	-500	677	829	716	505	853	711	742	-398	238	119	88	49	-377	-	-	1 315	2 937
Finansiella intäkter	-	1	2	3	7	20	-	9	-	2	-	1	428	339	-207	-185	230	190
Finansiella kostnader	-124	-108	-67	-58	-75	-92	-52	-44	-73	-58	-12	-14	-237	-331	207	185	-433	-520
Resultat
före skatt	-624	570	764	661	437	781	659	707	-471	182	107	75	240	-369	-	-	1 112	2 607
Skatt1)	-187	-207	-32	-43	-57	-111	21	-8	66	-25	-17	-7	186	-181	-	-	-20	-582
Årets resultat	-811	363	732	618	380	670	680	699	-405	157	90	68	426	-550	-	-	1 092	2 025
Tillgångar	12 857 11 106		7 869		7 317 15 528 16 431		5 621	6 272	6 273	7 066					4 816 4 437 33 201 29 225 -25 597 -21 996		60 568	59 858
varav andelar i intresseföretag och joint ventures	36	110	252	241	4	4	-	-	4	3	-	-	200	314	-	-	496	672
Skulder	11 780	9 760	5 239	4 866		9 279 10 249	3 476	4 104	4 904	5 062					3 635 3 314 18 571 15 978 -17 960 -14 284		38 924	39 049
Operationellt kassaflöde	-2 226 -1 591		551	158	1 281	1 156	1 856	11	1 028	-302	983	-70	-700	-662	-	-	2 773	-1 300
Sysselsatt kapital	6 790	5 237	4 402	4 182	7 969	7 813	3 387	4 255	3 969	5 064		1 230 1 236	8 962	8 179	-	-	36 709	35 966
Investeringar	1 219	1 143	156	216	756	583	131	89	57	81	26	33	546	656	-	-	2 891	2 801
Avskrivningar	69	60	88	76	347	298	77	20	76	86	34	36	827	792	-	-	1 518	1 368

1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate.

Geografiska områden Koncernen	Sverige		Övriga Europa		Nordamerika		Central- och Sydamerika		Asien
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Externa försäljningsintäkter	12 662	13 188	6 239	5 677	3 938	3 889	4 527	4 314	6 336	6 464
i % av omsättning	36	37	18	16	111)	11	132)	12	183)	18
Anläggningstillgångar	18 624	17 211	1 270	1 183	1 563	1 749	95	165	243	386

Koncernen	Afrika		Australien, etc.		Summa
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Externa försäljningsintäkter	180	357	1549	1 544	35 431	35 433
i % av omsättning	1	1	4	4	100	100
Anläggningstillgångar	392	467	207	160	22 394	21 321

1) Varav USA utgör 10 (10) % av koncernens totala försäljningsintäkter.

2) Varav Brasilien utgör 12 (12) % av koncernens totala försäljningsintäkter.

3) Varav Förenade Arabemiraten utgör 11 (7) % av koncernens totala försäljningsintäkter.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Aeronautics	7 172	7 959
Dynamics	1 390	1 332
Surveillance	5 825	5 434
Support and Services	5 865	5 083
Industrial Products and Services	1 783	2 152
Corporate	-49	-
Summa	21 986	21 960

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Sverige	7 523	8 510
Övriga Europa	3 430	3 154
Nordamerika	1 669	2 020
Central- och Sydamerika	4 344	4 088
Asien	4 755	3 778
Afrika	121	235
Australien, etc.	144	175
Summa	21 986	21 960

NOT 4 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER
-------------------------------	--	--	--

REDOVISNINGSPRINCIPER

Försäljningsintäkter

Intäktsredovisningen utgår från avtal om försäljning av en vara eller tjänst mellan Saab och den andra parten i avtalet. Intäkter redovisas när åtagandet att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden är uppfyllt vilket innebär att en intäkt ska redovisas när kunder erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. Huvuddragen i intäktsredovisningen följer en femstegsmodell:

1. Identifiera kontraktet
1. Identifiera prestationsåtaganden
1. Fastställ transaktionspriset
1. Fördela transaktionspriset på respektive prestationsåtagande
1. Redovisa intäkten när åtagandet uppfylls

Långa kundkontrakt

En stor andel av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt med både utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. Analysen enligt femstegsmodellen för dessa kontrakt innebär framförallt att bedöma antal prestationsåtaganden (steg 2) och när dessa uppfylls (steg 5), det vill säga över tid eller vid en given tidpunkt.

Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster innebär det oftast att ett enskilt prestationsåtagande identifieras. Ett prestationsåtagande uppfylls vid given tidpunkt eller över tid. Om ett prestationsåtagande uppfylls över tid ska ett av följande kriterier vara uppfyllt: a) kunden erhåller omedelbar nytta när åtagandet uppfylls, b)Saabs prestationer skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar, eller c) Saabs prestationer skapar inte en tillgång som har alternativ användning för Saab och företaget har rätt till betalning för hittills nedlagda utgifter inklusive vinst i händelse av att kunden säger upp avtalet av andra skäl än företagets underlåtenhet att utföra vad som utlovats.

Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster samt att kostnaden för att anpassa tillgången och sälja den till ny kund inte skulle vara oväsentlig är slutsatsen oftast att tillgången inte bedöms ha en alternativ användning. Då kontrakten också innehåller klausuler som innefattar rätt till betalning plus skälig vinst för nedlagda utgifter innebär detta att kriterierna för att redovisa intäkter från långa kundkontrakt över tid uppfylls. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen därmed i förhållande till kontraktets färdigställandegrad.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda utgifter för utfört arbete per balansdagen och beräknade totala utgifter för genomförandet av åtagandet enligt kontraktet. Av den totala intäkten avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall baseras på när olika delmål som kontraktsmilstolpar eller levererade enheter uppfylls. En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna har identifierats.

I långa kundkontrakt förekommer det att Saab erhåller förskott från kunder eller

upparbetar väsentliga avtalstillgångar. Om det föreligger en betydande finansieringskomponent redovisas effekten av tidsvärdet endast för de avtal vars förskott kvarstår även efter tolv månader.

Det förekommer att innehållet i avtalsrelationen mellan Saab och motparten ändras under avtalstiden genom t.ex. tilläggsbeställningar. Saab utvärderar huruvida tilläggsbeställningar och andra avtalsändringar ska redovisas som en del av det ursprungliga kontraktet eller som ett nytt kontrakt baserat på om det tillkommer varor eller tjänster som är väsentligen avskilda ifrån grundkontraktet och om priset för dessa varor eller tjänster motsvarar ett fristående försäljningspris. Om båda dessa förhållanden är uppfyllda redovisas innehållet i avtalsändringen som ett nytt avtal.

Produkter

Viss del av Saabs intäkter är hänförliga till produkter där utveckling, kundanpassning och integration är obetydlig, med andra ord till största delen enbart tillverkning av produkter, samt vidareförsäljning av exempelvis reservdelar. Dessa kontrakt intäktsredovisas vid en given tidpunkt dvs normalt när kontrollen av varan övergått till kund i enlighet med villkoren i kontraktet.

Tjänsteuppdrag

För Saabs tjänsteuppdrag som innefattar försäljning av konsulttimmar och supporttjänster, till fast pris eller löpande räkning, erhåller normalt kunden nytta när åtagandet uppfylls. Intäkten redovisas därmed huvudsakligen över tid i takt med att uppdraget enligt kontraktet utförs.

Saab bedriver verksamhet på den militära försvarsmarknaden samt på den civila flygplans- och säkerhetsmarknaden. Under 2020 stod försäljning av försvarsmateriel för 88 procent (85) av Saabs försäljningsintäkter. Saabs internationella försäljning utgör mer än hälften av dess totala verksamhet och omfattar i regel betydande belopp under långa tidsperioder. Under 2020 gick 64 procent (63) av Saabs försäljningsintäkter till marknader utanför Sverige.

En stor andel av Saabs försäljningsintäkter kommer från ett begränsat antal kunder och relativt få kontrakt. Den europeiska marknaden inklusive Sverige är Saabs viktigaste marknad. Svenska försvaret är Saabs viktigaste kund och stod under 2020 för 30 procent (31) av Saabs försäljningsintäkter.

Saabs verksamhet präglas av mångåriga komplexa utvecklingsuppdrag i teknologisk framkant. Saab ska i långa kundprojekt genomföra och leverera högteknologiska kostnadseffektiva lösningar i enlighet med kundkontraktet. Den avtalsmodell för stora utvecklingsprojekt enligt vilken Saab ofta bedriver utvecklingsverksamhet är komplicerad och medför risker. Ofta ingås avtal där kunden beställer en produkt enligt en kravspecifikation och däri anger vilka egenskaper produkten ska ha och vilka problem den ska lösa. Saab åtar sig därefter att leverera i enlighet med kravspecifikationerna och producera den produkt eller det system som krävs. Vid avtalens ingående finns det alltså i vissa fall inte någon produkt framtagen och produkten ska normalt sett levereras flera år senare. De flesta kontrakten ingås med en fastpriskomponent. Under 2020 stod Långa kundkontrakt för 62 procent (62) av de totala försäljningsintäkterna .

Merparten av Saabs försäljningsintäkter relaterar till projekt som i de flesta fall intäktsredovisas och resultatavräknas över tid. Detta ställer stora krav på projektplanering och kontroll samt uppföljning för att vid varje tillfälle säkerställa antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av försäljningsintäkter och resultat. Saab uppdaterar löpande totalkostnadsprognoser för långa kundkontrakt och retroaktiva effekter, både positiva och negativa, på försäljningsintäkterna uppkommer därmed. Under året har korrigeringar av projektkalkyler till följd av Covid-19 inneburit väsentliga retroaktiva effekter, se noterna 2 och 42. Påverkan av retroaktiva effekter från normala uppdateringar av totalkostnadsprognoser har ej varit väsentlig i förhållande till försäljningsintäkterna. Ca 80 procent av försäljningsintäkterna redovisas över tid i takt med projektets färdigställandegrad.

Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar balansräkningsposter som avtalstillgångar och avtalsskulder samt kundfordringar för vilka sedvanliga betalningsvillkor tillämpas. Många av Saabs större avtal med kunder baseras på en betalningsmodell enligt vilken huvuddelen av betalning ska ske först efter, eller i samband med, att produkten eller systemet har levererats eller dellevererats. Saab bedriver och har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas. Under 2020 har flera av koncernens större projekt nått långt i projektgenomförandet vilket medfört att koncernen uppnått viktiga milstolpar. Detta har medfört att avtalstillgångarna har minskat med MSEK 2 334 under året. Ingående avtalsskulder per 1 januari 2020 har i all väsentlighet intäktsförts under räkenskapsåret.

Avsättning för garantier i samband med sålda produkter eller tjänster redovisas normalt när en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras, se vidare not 32. Koncernen har inga väsentliga skyldigheter eller åtaganden avseende returer av produkter.

Saab har inte identifierat några kundkontrakt där en väsentlig finansieringkomponent föreligger.

Not 4, forts.

Framtida intäkter avseende kundkontrakt

Orderstocken förväntas att realiseras och redovisas som intäkt enligt följande tabell:

Orderstockens fördelning över år

MSEK	2020	2019
Inom 1 år	31 373	28 896
Inom 2 år	21 869	22 255
Inom 3 år	16 748	16 087
Inom 4 år	15 247	13 205
4 år och framåt	14 579	12 850
Summa	99 816	93 293

							and	Support	Industrial Products and				Corporate/
	Aeronautics		Dynamics		Surveillance		Services		Services		Kockums		eliminering			Koncernen
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Försäljningsintäkter per kundkategori:
Militära kunder	7 155	7 948	6 294	5 607	7 581	7 435	5 794	4 859	1 169	1 114	3 003	2 984	93		279 31 089 30 226
Civila kunder	3	1	301	324	14	36	575	826	3 429	4 004	-	-	20	16	4 342	5 207
Summa externa intäkter	7 158	7 949	6 595	5 931	7 595	7 471	6 369	5 685	4 598	5 118	3 003	2 984	113		295 35 431 35 433
Försäljningsintäkter per intäktsslag:
Långa kundkontrakt	6 282	6 840	2 062	2 258	5 503	5 083	3 396	2 376	2 300	2 954	2 323	2 216	42		279 21 908 22 006
Tjänster	853	897	864	699	1 421	1 646	2 469	2 556	1 991	1 891	657	734	40	15	8 295	8 438
Produkter	23	212	3 669	2 974	671	742	504	753	307	273	23	34	31	1	5 228	4 989
Summa externa intäkter	7 158	7 949	6 595	5 931	7 595	7 471	6 369	5 685	4 598	5 118	3 003	2 984	113		295 35 431 35 433
Försäljningsintäkter per marknadssegment:
Militärt flyg	7 151	7 949	327	543	3 698	3 449	4 806	3 888	298	364	-	-	63		121 16 343 16 314
Land	7	-	4 747	3 977	1 311	1 256	921	931	481	493	-	-	13	-	7 480	6 657
Marin	-	-	1 501	1 192	2 431	2 516	169	230	11	13	3 003	2 984	68	174	7 183	7 109
Samhällssäkerhet	-	-	6	210	3	8	220	159	1 871	2 024	-	-	-43	-	2 057	2 401
Kommersiellt flyg	-	-	-	-	-	-	253	477	1 164	1 478	-	-	6	-	1 423	1 955
Andra segment	-	-	14	9	152	242	-	-	773	746	-	-	6	-	945	997
Summa externa intäkter	7 158	7 949	6 595	5 931	7 595	7 471	6 369	5 685	4 598	5 118	3 003	2 984	113		295 35 431 35 433
Tidpunkt för intäktsredovisning:
Över tid	7 111	7 716	2 522	2 931	6 523	6 321	5 392	4 455	2 986	3 050	2 840	2 813	84		279 27 458 27 565
Vid en given tidpunkt	47	233	4 073	3 000	1 072	1 150	977	1 230	1 612	2 068	163	171	29	16	7 973	7 868
Summa externa intäkter	7 158	7 949	6 595	5 931	7 595	7 471	6 369	5 685	4 598	5 118	3 003	2 984	113		295 35 431 35 433

Försäljningsintäkter per kundkategori		Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Militära kunder	20 053	19 432
Civila kunder	1 933	2 528
Summa	21 986	21 960

Försäljningsintäkter per intäktsslag

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Långa kundkontrakt	15 739	15 761
Tjänster	4 762	4 729
Produkter	1 485	1 470
Summa	21 986	21 960

Försäljningsintäkter per marknadssegment

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Militärt flyg	15 378	15 659
Land	2 758	2 269
Marin	1 887	1 525
Samhällssäkerhet	567	558
Kommersiellt flyg	1 396	1 949
Summa	21 986	21 960

Tidpunkt för intäktsredovisning

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Över tid	18 192	17 771
Vid en given tidpunkt	3 794	4 189
Summa	21 986	21 960

NOT 5 RÖRELSEKOSTNADER

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande: Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar förutom egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter (se nedan). Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor.

Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner samt kostnader hänförliga till affärsområdes- och affärsenhetsledning.

Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.

Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter.

Rörelsens kostnader, exklusive övriga rörelseintäkter och kostnader, enligt kostnadsslagsindelning fördelas enligt följande:

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Material och komponenter	8 942	8 259
Köpta tjänster	4 523	4 599
Personalkostnader	14 667	14 225
Av- och nedskrivningar	1 966	1 398
Övriga externa kostnader	4 736	4 151
Summa	34 834	32 632

Av- och nedskrivningar inkluderar nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av varulager och kundfordringar.

NOT 6 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH KOSTNADER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Övriga rörelseintäkter och kostnader

Övriga rörelseintäkter och kostnader avser resultat från operativa verksamheter som inte tillhör kärnverksamheten, kostnader som inte är direkt hänförbara till resultatfunktionerna, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, statliga bidrag, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag, verksamheter samt intresseföretag och joint ventures.

Övriga rörelseintäkter

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Vinst vid försäljning av intressebo lag/joint ventures	997	5	-	-
Vinst vid försäljning av koncern företag	110	-	-	-
Statliga bidrag	48	22	41	15
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeföränd ring derivat	41	32	11	7
Vinst från övriga operativa verk samheter	13	11	-	-
Återbetalning köpeskilling tidigare förvärv	13	-	-	-
Försäkringsersättning	9	2	9	2
Förändring verkligt värde biolo giska tillgångar	8	19	-	-
Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	8	13	4	1
Vinst vid verksamhetsöverlåtelse	-	72	-	-
Övrigt	44	41	25	1
Summa	1 291	217	90	26

Övriga rörelsekostnader

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Avsättning tvister och rättsliga processer	-300	-	-300	-
Nedskrivning fordran mot intresse företag	-59	-	-	-
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeför ändring derivat	-22	-	-	-
Förlust från övriga operativa verk samheter	-5	-9	-	-
Förlust vid försäljning och utrange ring av materiella anläggnings tillgångar	-2	-1	-	-
Avsättning restvärdesgaranti avseende korttidslease	-	-65	-	-65
Övrigt	-5	-1	-	-
Summa	-393	-76	-300	-65

NOT 7 STATLIGA BIDRAG

REDOVISNINGSPRINCIPER

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från EU hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. Dessa redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Projektrelaterade bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen främst som en kostnadsreduktion och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag erhållna under 2020 avseende ersättning för sjuklönekostnader relaterat till Covid-19 redovisas som övrig rörelseintäkt i resultaträkningen.

Under 2020 har MSEK 148 (147) erhållits i projektrelaterade stöd. I resultaträkningen har MSEK 80 (153) redovisats genom att främst reducera forsknings- och utvecklingskostnader samt kostnad för sålda varor. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisades MSEK 113 (45) som förutbetald intäkt.

Utöver projektrelaterade stöd har Saab i enlighet med de tillfälliga regler som införts i Sverige i samband med Covid-19 erhållit ersättning för sjuklönekostnader inom den svenska delen av koncernen. Stödet betalas ut till samtliga svenska arbetsgivare och behöver inte sökas. Stödet uppgick under året till MSEK 35 och är redovisat som övrig rörelseintäkt inom respektive affärsområde. Saab har under år 2020 inte ansökt om statligt stöd för det korttidsarbete som infördes för medarbetare på affärsenheterna Aerostructures och Combitech inom affärsområdet IPS. Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 8 ANSTÄLLDA OCH ERSÄTTNINGAR

Medelantalet anställda uppgick 2020 till 17 822 (17 174) personer, varav 77 procent (77) var män. För information om antal anställda per ort och land, se sidan 162.

Medelantal anställda1)

			varav män

			77%
9	88%	13	85%
0	-	4	100%
			81%
			76%
			89%
9 898	77%	9 587	77%

			77%
			82%
			75%
			61%
			79%
			72%
			83%
			77%
17 822	77%	17 174	77%
	2020 9 818 21 50 - 4 792 1 078 712 80 191 548 523 7 924	varav män 77% 86% 83% - 77% 84% 74% 66% 79% 72% 81% 77%	2019 9 523 21 17 9 4 519 899 741 57 195 716 460 7 587

1) Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter (FTE). I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Könsfördelning i företagsledningen

	Moderbolaget
Andel kvinnor i procent	2020	2019
Styrelsen	36	40
Övriga ledande befattningshavare	31	33

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2020		2019
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	5 589	2 769	5 493	2 733
varav pensionskostnad 1)		1 018		1 001
Koncernföretag	4 779	1 530	4 602	1 397
varav pensionskostnad 2)		639		553
Koncernen, summa	10 368	4 299	10 095	4 130
varav pensionskostnad 3)		1 657		1 554

1) Av moderbolagets pensionskostnader avsåg MSEK 10 (8) moderbolagets styrelse och vd, inkluderande styrelsesuppleanter och vice vd. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 10 (10), varav hänförligt till tidigare styrelse och vd MSEK 9 (9), inkluderande styrelsesuppleanter och vice vd:ar.

2) Pensionskostnaderna har justerats till följd av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare noterna 1 och 31.

3) Av koncernens pensionskostnader avsåg MSEK 21 (21) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och vd:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 10 (10), varav hänförligt till tidigare styrelser och vd:ar MSEK 9 (9).

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, vd och vice vd samt övriga anställda

	2020		2019
MSEK	Styrelse, vd och vice vd	Övriga anställda	Styrelse, vd och vice vd	Övriga anställda
Moderbolaget	33	5 556	35	5 458
Koncernföretag	81	4 698	91	4 511
Koncernen, summa	114	10 254	126	9 969

Av de löner och ersättningar som lämnades till övriga anställda i koncernen avsåg MSEK 40 (31) andra ledande befattningshavare än styrelsen, verkställande direktören och vice verkställande direktörer. Av de löner och ersättningar som 2019 lämnades till styrelse, vd och vice vd avsåg MSEK 3 ersättning till tidigare vd.

För information om ersättningar till anställda efter avslutad anställning, se not 31.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandatperioden april 2020 – april 2021 med sammanlagt SEK 7 560 000 (7 560 000) och utgår med SEK 1 900 000 (1 900 000) till ordföranden, med SEK 700 000 (700 000) till vice ordföranden och med SEK 620 000 (620 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2020 – april 2021 dessutom till utskottets ordförande Joakim Westh arvode på SEK 250 000 (250 000) och till utskottets ledamöter Erika Söderberg Johnson och Daniel Nodhäll SEK 165 000 (165 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2020 – april 2021 dessutom till utskottets ordförande Sten Jakobsson arvode på SEK 150 000 (150 000) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg och Bert Nordberg SEK 90 000 (90 000) vardera.

Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2020 framgår av tabellen på sidan 117.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, består av fast lön. Ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Under perioden 1 januari till och med 31 december 2020 har till verkställande direktören Micael Johansson kostnadsförts lön och andra förmåner om SEK 19 951 266 (3 405 627), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 4 774 431 (645 036). Jämförelsesiffrorna för Micael Johansson avser hans period som verkställande direktör, 23 oktober till och med 31 december 2019. Micael Johansson har deltagit i pågående Aktiesparprogram 2016–2020, Prestationsrelaterade Aktieprogram 2016–2020, samt i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017–2020. För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sidorna 118-119.

Håkan Buskhe var verkställande direktör till och med den 22 oktober 2019. Under perioden 1 januari till och med 22 oktober 2019 har Håkan Buskhe kostnadsförts lön och andra förmåner om SEK 37 809 117 , varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 25 827 439. I enlighet med villkoren för de långsiktiga incitamentsprogrammen har styrelsen beslutat att avgående verkställande direktören Håkan Buskhe har rätt att delta i framtida matchningar i samtliga pågående incitamentsprogram, d v s Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt, som han deltog i vid tidpunkten för sin avgång som verkställande direktör. Aktier i dessa program kommer att tilldelas eller matchas vid ordinarie tillfällen, men ersättningen har i sin helhet kostnadsförts under 2019 vilket utgör SEK 17 826 016 av den totala ersättningen avseende aktierelaterade program om SEK 25 696 377.

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören ska vara lägst 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 65 år. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2020 uppgick kostnaden för verkställande direktören Micael Johanssons pension inklusive ITP till SEK 4 819 063 (896 527). För 2019 uppgick kostnaden för verkställande direktören Håkan Buskhes pension inklusive ITP till SEK 4 350 679.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Not 8, forts.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick per 31 december 2020 till 12 personer (11) bestående av vice verkställande direktör, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Den 31 december 2020 bestod Saabs koncernledning av Micael Johansson (verkställande direktör), Christian Luiga, Görgen Johansson, Anders Carp, Jonas Hjelm, Lars Tossman, Christian Hedelin, Dean Rosenfield, Ellen Molin, Annika Bäremo, Jessica Öberg, Sebastian Carlsson och Lena Eliasson.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön, ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan presenteras för ersättningsutskottet och styrelsen.

Bland andra ledande befattningshavare erhöll en person enligt beslut 2018 kontant ersättning av engångskaraktär i samband med rekrytering. Ett belopp på totalt SEK 850 500 ska utbetalas under 36 månader från anställningens start. Inbetalningarna sker månadsvis i form av pensionspremier och är villkorat av att den anslutne inte underrättat om anställningens upphörande/egen uppsägning. För år 2020 har SEK 283 500 (283 500) utbetalats.

Samtliga berättigade befattningshavare har deltagit i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2016-2020 samt i Aktiesparprogram 2016–2020. Från och med maj 2017 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017-2020.

År 2020 uppgick kostnaden för lön och andra förmåner till kretsen andra ledande befattningshavare kostnadsförts till SEK 77 692 124 (62 767 605), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 27 647 957 (22 298 248). För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sidan 118-119.

Pensionsvillkor

Pensionsåldern 62 år tillämpas för andra ledande befattningshavare. Tre (två) personer har dock pensionsålder enligt gällande lag och kollektivavtal.

Utöver ITP är 9 personer (9) i kretsen anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2020 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 15 771 150 (14 639 146). Andra ledande befattningshavare äger rätt, respektive skyldighet om bolaget så begär, att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 62 år.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under normalt sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag enligt avtal till 9 (9) befattningshavare motsvarande maximalt 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen har upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader.

Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har sjukvårdsförsäkring och möjlighet till tjänstebil. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

Not 8. forts.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2020

			Aktie
SEK	Grundlön resp. styrelse och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	relaterade program2)	Övriga förmåner1)	Pensions kostnad	Totalt
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 990 000					1 990 000
Vice ordförande
Sten Jakobsson	850 000					850 000
Övriga styrelseledamöter
Sara Mazur	620 000					620 000
Cecilia Stegö Chilò	620 000					620 000
Joakim Westh	870 000					870 000
Bert Nordberg	710 000					710 000
Danica Kragic Jensfelt	620 000					620 000
Daniel Nodhäll	785 000					785 000
Erika Söderberg Johnson	785 000					785 000
Johan Menckel	620 000					620 000
Vd och koncernchef Micael Johansson	15 176 835		4 482 338	292 093	4 819 063	24 770 329
Andra ledande befattningshavare	49 760 667	283 5003	24 592 914	3 055 043	15 771 150	93 463 274
Summa	73 407 502	283 500	29 075 252	3 347 136	20 590 213	126 703 603

1) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

2) Aktierelaterade program avser Aktiesparprogram, Prestationsrelaterade Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt.

3) Inklusive ersättning till en ledande befattningshavare som enligt överenskommelse har utbetalats i form av pensionspremie.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattnigshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.

På ersättningsutskottets rekommendation föreslår styrelsen att årsstämman godkänner ersättningsriktlinjer som i sak överensstämmer med de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2020. De föreslagna ersättningsriktlinjerna är mer detaljerade än tidigare för att uppfylla nya lagkrav, men medför inte några ändringar i ersättningsstrukturen.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2019

			Aktie
SEK	Grundlön resp. styrelse och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	relaterade program2)	Övriga förmåner1)	Pensions kostnad	Totalt
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 952 500	-	-	-	-	1 952 500
Vice ordförande
Sten Jakobsson	843 750	-	-	-	-	843 750
Övriga styrelseledamöter
Sara Mazur	615 000	-	-	-	-	615 000
Cecilia Stegö Chilò	615 000	-	-	-	-	615 000
Joakim Westh	858 750	-	-	-	-	858 750
Bert Nordberg	705 000	-	-	-	-	705 000
Danica Kragic Jensfelt	615 000	-	-	-	-	615 000
Daniel Nodhäll	776 250	-	-	-	-	776 250
Erika Söderberg Johnson	776 250	-	-	-	-	776 250
Johan Menckel	465 000	-	-	-	-	465 000
Vd och koncernchef Micael Johansson	2 760 591	-	632 832	12 204	896 527	4 302 154
Vd och koncernchef Håkan Buskhe	11 981 678	-	25 696 3774)	131 062	4 350 679	42 159 796
Andra ledande befattningshavare	40 185 857	283 5003)	19 930 748	2 367 500	14 639 146	77 406 751
Summa	63 150 626	283 500	46 259 957	2 510 766	19 886 352	132 091 201

1) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

2) Aktierelaterade program avser Aktiesparprogram, Prestationsrelaterade Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt.

3) Inklusive ersättning till en ledande befattningshavare som enligt överenskommelse har utbetalats i form av pensionspremie.

4) I enlighet med villkoren för de långsiktiga incitamentsprogrammen har styrelsen beslutat att avgående verkställande direktören Håkan Buskhe har rätt att delta i framtida matchningar i samtliga pågående incitamentsprogram, d v s Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt, som han deltog i vid tidpunkten för sin avgång som verkställande direktör. Aktier i dessa program kommer att tilldelas eller matchas vid ordinarie tillfällen, men ersättningen har i sin helhet kostnadsförts under 2019 vilket utgör SEK 17 826 016 av den totala ersättningen avseende aktierelaterade program om SEK 25 696 377.

Not 8. forts.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som har erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Saab har Aktiesparprogram där tillsvidareanställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpte tre år tidigare, under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs Aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner som berättigar till prestationsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör samt Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmen ger den anställde rätt till prestationsaktier beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås.

Långsiktiga incitamentsprogram

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av tre delar, ett Aktiesparprogram, ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. I tabellen nedan framgår hur många aktier pågående program maximalt omfattar samt maximalt antal personer som prestationsprogrammen riktar sig till.

Pågående incitamentsprogram	Maximalt antal aktier	Max antal deltagare 1)
Aktiesparprogram 2016	900 000
Aktiesparprogram 2018	900 000
Aktiesparprogram 2019	900 000
Aktiesparprogram 2020	993 000
Aktiesparprogram 2021	993 000
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016	440 000	175
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2018	360 000	175
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2019	310 000	175
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020	310 000	175
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021	258 000	200
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2018	130 000	45
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2019	130 000	45
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2020	162 000	45
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021	214 000	100

1) Tillsvidareanställda som arbetar i ett land där Aktiesparprogrammet är infört erbjuds att deltaga i Aktiesparprogrammet, därmed finns inget max antal deltagare.

Sedan 2017 benämns programmen med det kalenderår som motsvarar sparperioden. Av den anledningen finns inget Aktiesparprogram 2017 och Prestationsrelaterat Aktieprogram 2017.

Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021 samt Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021, som beslutades av årsstämman 2020 har motsvarande villkor som de långsiktiga incitamentsprogram som beslutades av årsstämman 2019, med vissa justeringar av prestationsmålen och utökningar avseende antalet deltagare.

Aktiesparprogram

Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år

efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2016–2021.

Matchning i Aktiesparprogram 2016 har skett vid tre tillfällen under 2020 och vid ett tillfälle i februari 2021. Matchning i Aktiesparprogram 2018 kommer att ske vid tre tillfällen under 2021 och vid ett tillfälle i februari 2022.

Prestationsrelaterat Aktieprogram

Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det prestationsrelaterade programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se tabell ovan, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader och de deltar även i Aktiesparprogrammet, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren har behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen.

Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt 1), rörelsemarginal efter avskrivningar 2) samt fritt kassaflöde 3). Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.

Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016–2021. Prestationsmatchning i program 2016 har skett vid tre tillfällen under 2020 och vid ett tillfälle i februari 2021. Prestationsmatchning i program 2018 kommer att ske vid tre tillfällen under 2021 och vid ett tillfälle i februari 2022.

Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020, den 31 december 2020, konstaterades att prestationsmålen delvis har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2023 och vid ett tillfälle i februari 2024.

1) Justerat för förvärv och avyttringar samt valutakursdifferenser.

2) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.

3) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.

2020 års Prestations relaterade Aktieprogram	Rapporterat utfall	Utfall presta tionsmål, %	Vikt, %	Tilldelning, %
Organisk försäljningstillväxt	1%	26	30	8
Rörelsemarginal efter avskrivningar	7,4%	-	40	-
Fritt kassaflöde	MSEK 2 495	100	30	30
Total tilldelning				38

2019 års Prestations relaterade Aktieprogram	Rapporterat utfall	Utfall presta tionsmål, %	Vikt, %	Tilldelning, %
Organisk försäljningstillväxt	6%	100	30	30
Rörelsemarginal efter avskrivningar	8,3%	70	40	28
Fritt kassaflöde	MSEK -2 036	100	30	30
Total tilldelning				88

Prestationsprogram Särskilda Projekt

År 2017 beslutade årsstämman om införandet av ett nytt program, Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI), som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se ovanstående tabell, inklusive verkställande direktören. Deltagande i SPI förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. För vd och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i det nya programmet och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för vd och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Eventuell tilldelning av

Not 8, forts.

prestationsaktier sker tre år senare och baseras på åtta likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för SPI 2018-SPI 2020. Från och med SPI 2021 baseras programmet på 10 likaviktade prestationsmål.

Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI) 2020, den 31 december 2020, konstaterades att fem av åtta prestationsmål har uppnåtts. De åtta prestationsmålen i SPI 2020 har varit operativa mål och milstolpar relaterade till Saabs produktområden Gripen, flygburna radarsystem (AEW&C) och ubåtar. Milstolparna har till exempel utgjorts av olika steg i ett utvecklingsprojekt som varit väsentliga för projektens genomförande och kundkontrakten. Målen har bland annat varit kopplade till olika konstruktions- och designgodkännanden såsom Design Reviews och Acceptance Tests. Det har även varit prestationsmål kopplade till fysisk leverans eller första flygning av nya plattformar. Prestationsmålen i tidigare SPI program har varit av liknande karaktär som i SPI 2020. På grund av försvarsbranschens karaktär kan ytterligare information om de enskilda prestationsmålen inte lämnas. Måluppfyllelsen har granskats av både Saabs internrevision samt extern revisor PwC.

Tilldelning av prestationsaktier i SPI 2020 kommer att ske i februari 2023. Under 2020 har tilldelning av 66 687 prestationsaktier skett i SPI 2017.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2016–2020

Aktiesparprogram	Antal aktier	Antal deltagare
2016	348 290	6 501
2018	434 874	6 996
2019	584 225	7 519
2020	633 079	7 891

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016–2020

Prestationsrelaterat Aktieprogram	Antal aktier	Antal deltagare
2016	35 168	155
2018	41 726	162
2019	52 722	158
2020	53 075	162

Aktiesparprogram
(antal aktier i tusental)	2016	2018	2019	2020	Totalt
Antal matchningsberättigade aktier vid årets början	324	428	478	-	1 230
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	95	633	728
Förtida matchning	-6	-14	-13	-5	-38
Ordinarie matchning	-257	-	-	-	-257
Förverkade	-5	-14	-20	-9	-48
Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut	56	400	540	619	1 615
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,8	1,8	2,8

Prestationsrelaterat Aktieprogram

(antal aktier i tusental)	2016	2018	2019	2020	Totalt
Antal matchningsberättigade aktier vid årets början	33	41	44	-	118
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	8	53	61
Förtida matchning	-	-3	-3	-	-6
Ordinarie matchning	-28	-	-	-	-28
Förverkade	-	-3	-1	-1	-5
Antal matchningsberättigade
aktier vid årets slut	5	35	48	52	140
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,8	1,8	2,8

Totalt antal matchnings-

berättigade aktier vid året slut
(antal aktier i tusental)	2016	2018	2019	2020	Totalt
Aktiesparprogram	56	400	540	619	1 615
Prestationsrelaterat Aktieprogram	5	35	48	52	140
Avgår aktier som ingår i
båda programmen	-5	-35	-48	-52	-140
Totalt	56	400	540	619	1 615

Redovisad kostnad för ovanstående program,
inklusive sociala avgifter, MSEK	2020	2019
Aktiesparprogram 2015	-	26
Aktiesparprogram 2016	25	52
Aktiesparprogram 2018	57	60
Aktiesparprogram 2019	64	26
Aktiesparprogram 2020	26	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015	-	5
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016	2	8
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2018	10	18
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2019	15	12
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020	3	-
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017	1	11
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2018	6	10
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2019	8	11
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2020	8	-
Totalt	225	239

Kostnaden för aktieprogrammen ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktieprogrammen uppgick under 2020 till MSEK 7 (8). Kostnaden baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

NOT 9 ARVODE OCH KOSTNADS-ERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
PwC
Revisionsuppdrag	20	21	12	12
varav PwC Sverige	15	15	-	-
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	1	1
varav PwC Sverige	1	1	-	-
Skatterådgivning	0	0	0	0
Övriga tjänster	1	0	0	0
varav PwC Sverige	0	0	-	-
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag	4	3	-	-
Summa	26	25	13	13
varav PwC Sverige	16	16	-	-

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisorn eller som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport. För 2020 uppgick uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisor till försumbara belopp.

Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

NOT 10 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-233	-142
Andra immateriella anläggningstillgångar	-116	-119
Rörelsefastigheter	-96	-89
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-277	-246
Inventarier, verktyg och installationer	-331	-322
Nyttjanderättstillgångar	-465	-450
Summa	-1 518	-1 368

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Avskrivningar
Goodwill	-40	-40
Andra immateriella anläggningstillgångar	-84	-74
Byggnader	-55	-57
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-166	-148
Inventarier, verktyg och installationer	-233	-212
Summa	-578	-531

Inga nedskrivningar har redovisats i koncernen eller moderbolaget under 2020 eller 2019.

NOT 11 FINANSNETTO

		Koncernen
MSEK		2020	2019
Ränteintäkter på lånefordringar		71	80
Finansiella intäkter vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde i resultaträkningen Övriga finansiella intäkter		110 49	85 25
Finansiella intäkter		230	190
Räntekostnader på lån och finansiella skulder		-191	-185
Räntekostnader på leasingskulder		-93	-104
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen		-46	-110
Finansiella kostnader avseende pensioner		-73	-91
Övriga finansiella kostnader		-30	-30
Finansiella kostnader		-433	-520
Finansnetto		-203	-330
Moderbolaget	Resultat från andelar i koncernföretag	Resultat från andelar i intresseföretag/- joint ventures

MSEK	2020	2019	2020	2019
Utdelning	23	40	41	-
Mottagna koncernbidrag	463	757	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	105	9	1 005	-
Nedskrivningar	-75	-	-157	-63
Övrigt	-1	1	-	-
Summa	515	807	889	-63

Moderbolaget	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är Övriga ränteintäkter och anläggningstillgångar liknande resultatposter
MSEK	2020 2019		2020	2019
Ränteintäkter, koncernföretag	-	-	102	111
Ränteintäkter, övriga	-	-	47	241
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	0	3	-	-
Utdelning	0	1	-	-
Kursdifferenser	-4	15	-	-
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder	133	59	-	-
Nedskrivning av finansiella tillgångar	-54	-4	-	-
Övrigt	-34	-19	-	-
Summa	41	55	149	352

Moderbolaget	Räntekostnader och liknande resultatposter
MSEK	2020	2019
Räntekostnader, koncernföretag	-5	-15
Räntekostnader, övriga	-255	-174
Summa	-260	-189

NOT 12 BOKSLUTSDISPOSITIONER

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	-123	-65
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan	-123	-65
Periodiseringsfond	432	-38
Summa	309	-103

NOT 13 SKATT

REDOVISNINGSPRINCIPER

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen och utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. I de fall den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, exempelvis vid omvärdering av nettopensionsförpliktelse redovisas sammanhängande skatteeffekt också i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller fås tillbaka innevarande räkenskapsår, med tillämpning av skattesatser som är beslutade per balansdagen. Justering görs av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader. Temporära skillnader utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader, hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag samt joint ventures, som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på när tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade på balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när fordran och skuld avser samma skattemyndighet. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som uppstått ur en och samma transaktion redovisas netto i balansräkning och tilläggsuppysningar. Det uppkommer inte någon temporär skillnad vid första redovisningstillfället av sådana poster som är hänförliga till en och samma transaktion.

Skatt redovisad i resultaträkningen

Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-121	-378
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	7	6
Summa	-114	-372
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	34	-145
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	59	11
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-18	-87
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	6	-5
Uppskjuten skatt hänförlig till ändrade skattesatser	13	16
Summa	94	-210
Summa redovisad skatt i koncernen	-20	-582

Totalt uppgick koncernens uppskjutna skatt till MSEK94 (-210) och årets aktuella skattekostnad till MSEK -114 (-372), vilket gav en total redovisad skatt om MSEK -20 (-582) i koncernens resultaträkning.

I tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" avseende koncernen på nästkommande sida specificeras hur uppskjuten skatt påverkade resultatet.

		Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	7	-234
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-2	3
Summa	5	-231
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	239	-15
Uppskjuten skatt avseende ändrade skattesatser	14	1
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	0	-3
Summa	253	-17
Summa redovisad skatt i moderbolaget	258	-248

Avstämning av effektiv skatt

	Koncernen
MSEK	2020 (%)	2020	2019 (%)	2019
Resultat före skatt		1 112		2 607
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-21,4	-238	-21,4	-558
Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter	0,4	5	-1,4	-36
Effekt av förändrad skattesats	1,3	15	0,6	16
Ej avdragsgilla kostnader	-2,1	-24	-1,2	-30
Ej skattepliktiga intäkter	22,6	252	1,9	48
Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag	-2,1	-24	-1,0	-26
Omvärdering av tidigare ej aktiverad uppskjuten skattefordran	0,8	9	0,5	12
Skatt hänförlig till tidigare år	1,2	13	0,0	1
Skatteeffekt intresseföretag	-3,5	-38	-0,0	-1
Övrigt	1,0	10	-0,3	-8
Redovisad effektiv skatt	-1,8	-20	-22,3	-582

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -20 (-582), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 1,8 procent (22,3). Ej skattepliktiga intäkter påverkades av realisationsresultat vid försäljning av koncern-, intresseföretag och övriga andelar med MSEK 1 107 (85).

	Moderbolaget
MSEK	2020 (%)	2020	2019 (%)	2019
Resultat före skatt		-353		1 041
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	21,4	76	-21,4	-223
Effekt av förändrad skattesats	-0,3	-1	0,1	1
Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet	2,2	8	-0,1	-1
Ej avdragsgilla kostnader	-23,9	-84	-4,8	-50
Ej skattepliktiga intäkter	73,2	256	2,4	25
Omvärdering av tidigare ej aktiverad uppskjuten skattefordran	1,3	5	-	-
Skatt hänförlig till tidigare år	-0,6	-2	-	-
Redovisad effektiv skatt	73,3	258	-23,8	-248

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

		Koncernen
MSEK	2020	2019
Avsättningar till pensioner	54	124
Kassaflödessäkringar	-180	-43
Summa	-126	81

Förfallotidpunkter för redovisade och oredovisade

underskottsavdrag i koncernen
MSEK Förfallotidpunkt	Redovisade underskotts avdrag	Ej redovisade underskotts avdrag
Obegränsad förfallotid	737	469
2022	21	-
2023	5	11
2024	-	27
2027	-	1
Summa underskottsavdrag	763	508
Redovisad uppskjuten skattefordran	166

Vid utgången av 2020 uppgick Saabkoncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till MSEK 508 (410).

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen, MSEK	Immateriella anlägg nings tillgångar	Materiella anlägg nings tillgångar 1)	Varulager	Avsättning för pensioner	Övriga avsätt ningar	Periodi serings fonder	Säkerhets reserv 2)	Under skotts avdrag	Övrigt	Totalt	Kvittning av skatt	Netto uppskjutna skatteford ringar och skulder
Utgående balans
31 dec 2018 Omklassificering	-711	-506 93	265	1 148	227	-407	-107	197	260 -93	366 -		366 -
Ingående balans 1 jan 2019	-711	-413	265	1 148	227	-407	-107	197	167	366		366
Redovisat över resultaträkningen	-246	-42	40	31	42	-7	107	-76	-59	-210		-210
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-	-	124	-	-	-	-	-43	81		81
Förvärv/avyttring av rörelse	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-		-
Omräkningsdifferens	-3	-8	1	0	0	-	-	7	-8	-11		-11
Utgående balans 31 dec 2019	-960	-463	306	1 303	269	-414	-	128	57	226		226
Varav uppskjutna skattefordringar	1	13	306	1 303	269	-	-	128	267	2 287	-2 021	266
Varav uppskjutna skatteskulder	-961	-476	-	-	-	-414	-	-	-210	-2 061	2 021	-40
Ingående balans 1 jan 2020	-960	-463	306	1 303	269	-414	-	128	57	226		226
Redovisat över resultaträkningen	-222	-5	57	25	126	94	-	41	-22	94		94
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-	-	54	-	-	-	-	-180	-126		-126
Förvärv/avyttring av rörelse	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-		-
Omräkningsdifferens	1	2	-20	0	-9	-	-	-3	10	-19		-19
Utgående balans 31 dec 2020	-1 181	-466	343	1 382	386	-320	-	166	-135	175		175
Varav uppskjutna skattefordringar	1	13	343	1 382	386	-	-	166	156	2 447	-2 216	231
Varav uppskjutna skatteskulder	-1182	-479	-	-	-	-320	-	-	-291	-2 272	2 216	-56

1) Innehåller från och med 2019 uppskjuten skatt på nyttjanderättstillgångar och leasingsskulder.

2) Hänförlig till Lansen försäkrings AB.

Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i resultaträkningen uppgick 2020 till MSEK 94 (-210). Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till MSEK -126 (81). Utgående balans 31 december 2020, MSEK 175 (226), bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 231 (266) och skatteskuld MSEK -56 (-40).

Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse och omräkningsdifferens uppgick till MSEK 41 (-76), vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK 59 (11) och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK -18 (-87).

Övriga belopp på raden "Redovisat över resultaträkningen" uppgick till MSEK 53 (-134), vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år.

Saab har vid övergången till IFRS 16, 1 januari 2019, hanterat leasingskulder och nyttjanderätter som hänförliga till en och samma transaktion varmed någon temporär skillnad inte uppstod vid övergången. Uppskjutna skattefordringar och -skulder från temporära skillnader som har uppstått efter övergången redovisas netto i balansräkningen och netto i kategorin Materiella anläggningstillgångar ovan. Uppskjutna skattefordringar från leasingskulder som förelåg innan övergången omklassificerades från kategori Övrigt.

Moderbolaget	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld
MSEK	2020-12-31	2020-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-204	-204
Varulager	145	-	145
Kundfordringar	12	-	12
Avsättningar till pensioner	119	-	119
Övriga avsättningar	241	-	241
Långfristiga skulder	2	-	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	36	-	36
Underskottsavdrag	6	-	6
Övrigt	27	-	27
Summa skattefordringar/ -skulder	588	-204	384
Kvittning	-204	204	-
Netto skattefordringar/-skulder	384	-	384

Moderbolaget MSEK	Uppskjuten skattefordran 2019-12-31	Uppskjuten skatteskuld 2019-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-216	-216
Varulager	107	-	107
Kundfordringar	5	-	5
Avsättningar till pensioner	123	-	123
Övriga avsättningar	81	-	81
Långfristiga skulder	2	-	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	-	40
Övrigt	-	-11	-11
Summa skattefordringar/
-skulder	358	-227	131
Kvittning	-227	227	-
Netto skattefordringar/-skulder	131	-	131

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld i moderbolaget Saab AB redovisades över resultaträkningen.

	Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skattefordringar
--	-----------------------------------------------------------------------

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	197	121
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	2 250	467

Bedömd förfallotidpunkt för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	246	10
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	2 026	194

NOT 14	RESULTAT PER AKTIE

	Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	2020 1 073	2019 1 983
	Vägt antal genomsnittligt utestående stamaktier;
före utspädning (tusental)		133 010	133 245
	efter utspädning (tusental)	133 877	133 929
	Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	8,07	14,88
	Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	8,01	14,81

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt antal återköpta aktier i eget förvar. Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning beräknas utifrån effekterna av alla potentiella aktier (långsiktiga incitamentsprogram) som ger upphov till utspädningseffekt.

NOT 15 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under det fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som har uppkommit vid förvärv av intresseföretag och joint ventures inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag och joint ventures.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tillämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar licenser för verksamhetssystem, utformning och införande av nya verksamhetssystem samt förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

Patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
Aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över en maximal tidsperiod på 10 år. Förvärvade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
Goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Nedskrivning av goodwill, aktiverade utvecklingsutgifter och övriga immateriella tillgångar

De redovisade värdena för immateriella tillgångar prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets

redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2020-12-31 2019-12-31		2020-12-31 2019-12-31
Goodwill	5 141	5 355	213	253
Aktiverade utvecklingsutgifter	5 699	4 580
Andra immateriella tillgångar	680	530	567	405
Summa	11 520	10 465	780	658

Goodwill

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	6 052	6 007	784	784
Förvärvat via rörelseförvärv	4
Avyttringar	-40	-17
Omräkningsdifferenser	-178	62
Utgående balans 31 december	5 838	6 052	784	784
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-697	-697	-531	-491
Årets avskrivningar	-		40	-40
Utgående balans 31 december	-697	-697	-571	-531
Redovisat värde 31 december	5 141	5 355	213	253

Förvärvat via rörelseförvärv 2020 avser Saab Sensores e Serviços Brasil Ltda. Avyttrat 2020 avser Quality Positioning Services (Q.P.S).

Aktiverade utvecklingsutgifter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	10 500	9 084	2 000	2 000
Internt utvecklade tillgångar	1 353	1 392
Omräkningsdifferenser	-30	24
Utgående balans 31 december	11 823	10 500	2 000	2 000
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-5 920	-5 756	-2 000	-2 000
Årets avskrivningar	-233	-142
Omräkningsdifferenser	29	-22
Utgående balans 31 december	-6 124	-5 920	-2 000	-2 000
Redovisat värde 31 december	5 699	4 580	-	-

Andra immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 510	2 276	1 879	1 730
Investeringar	269	196	251	156
Avyttringar och omklassificeringar	-2	24	-5	-7
Omräkningsdifferenser	-44	14
Utgående balans 31 december	2 733	2 510	2 125	1 879
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 980	-1 857	-1 474	-1 406
Årets avskrivningar	-116	-119	-84	-74
Avyttringar och omklassificeringar	4	8	-	6
Omräkningsdifferenser	39	-12
Utgående balans 31 december	-2 053	-1 980	-1 558	-1 474
Redovisat värde 31 december	680	530	567	405

Avskrivningar och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Kostnad för sålda varor	116	119	124	114
Forsknings- och utvecklingskostnader	233	142

Utvecklingsutgifter

Den totala aktiveringen avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende det flygburna övervakningssystemet GlobalEye samt en exportversion av Gripen.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter, eller grupper därav, som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Förvärvade verksamheter förfogar normalt över kunskap, teknik och lösningar som kommer stora delar av koncernen till godo och de förvärvade verksamheterna integreras ofta med övrig verksamhet kort tid efter förvärven. Goodwill allokeras därför till och prövas för nedskrivning på affärsområdesnivå, vilket även motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen. För affärsområde Industrial Products and Services bedöms det dock inte finnas några väsentliga synergieffekter mellan affärsenheterna varvid prövning för nedskrivning sker på affärsenhetsnivå.

Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.

Goodwill fördelar sig per affärsområde enligt följande:

MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Dynamics	672	681
Surveillance	3 030	3 129
Support and Services	333	330
Industrial Products and Services	810	918
Kockums	264	264
Corporate	32	33
Summa goodwill	5 141	5 355

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt affärsområdenas affärsplaner. Saabs bedömning är att detta inte medför något nedskrivningsbehov. I bedömningen av återvinningsvärdet 2020 har koncernen med anledning av Covid-19 inte haft anledning att justera principer för fastställande av diskonteringsräntan för framtida kassaflöden. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE Volym/tillväxt

Tillväxten i affärsplanerna baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De baseras också på bedömningar av kassaflödenas fördelning över de långa löptiderna för projekten, vilka är beroende av tidpunkterna för och storleken av förskott och milstolpebetalningar. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som har tagits fram av koncernledningen och har fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 (0) procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen baseras på enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I samtliga affärsområden finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt. Rörelsemarginalen bygger på gällande slutkostnadsprognoser.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital). WACC-ränta som har använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, unika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga

verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. De senaste årens orderingång har ändrat orderstockens sammansättning för vissa affärsområden och bidragit till en stor andel affärsområdesöverskridande projekt vilket försvårar differentieringen av diskonteringsräntor mellan affärsområden. Till följd av detta applicerar Saab en enhetlig diskonteringsränta i nedskrivningstesterna. Diskonteringsräntan (WACC) som har använts för 2020 är 10 procent (10) före skatt.

Känslighetsanalys

Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 16 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverk-

ningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent har tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas, vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter, eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod, skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

Rörelsefastigheter/byggnader: 20–90 år.
Maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år.
Inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Nedskrivning av materiella tillgångar

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som har värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivningar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2020-12-31 2019-12-31	2020-12-31 2019-12-31
Rörelsefastigheter/ byggnader och mark1)	2 740	2 270	1 613	1 489
Maskiner och andra tekniska anläggningar	1 706	1 598	1 105	1 005
Inventarier, verktyg och installationer	1 095	1 071	775	701
Pågående nyanläggningar	1 067	1 284	690	772
Summa	6 608	6 223	4 183	3 967

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter.

I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark 1)

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 257	5 145	2 285	2 161
Effekt av förändringar i redo visningsprinciper, IFRS 16	-	151
Investeringar	537	387	197	130
Omklassificeringar	96	4	-18
Avyttringar och utrangeringar	-98	-127	-	6
Omräkningsdifferenser	-45	-1
Utgående balans 31 december	5 747	5 257	2 464	2 285
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 987	-3 094	-1 693	-1 638
Effekt av förändringar i redo visningsprinciper, IFRS 16	-	79
Årets avskrivningar	-96	-89	-55	-57
Avyttringar, utrangeringar och omklassificeringar	57	123	-	2
Omräkningsdifferenser	19	-6
Utgående balans 31 december	-3 007	-2 987	-1 748	-1 693
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-		897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897
Redovisat värde 31 december	2 740	2 270	1 613	1 489

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 422	5 589	3 263	3 078
Effekt av förändringar i redo visningsprinciper, IFRS 16	-	473
Investeringar	373	342	249	233
Omklassificeringar	112	-6	19	-1
Avyttringar och utrangeringar	-112	-82	-82	-47
Omräkningsdifferenser	-164	52
Utgående balans 31 december	5 631	5 422	3 449	3 263
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-3 824	-3 735	-2 258	-2 153
Effekt av förändringar i redo visningsprinciper, IFRS 16	-	104
Årets avskrivningar	-277	-246	-166	-148
Omklassificeringar	-50	9
Avyttringar och utrangeringar	106	81	80	43
Omräkningsdifferenser	120	-37
Utgående balans 31 december	-3 925	-3 824	-2 344	-2 258
Redovisat värde 31 december	1 706	1 598	1 105	1 005

Finansiella rappo rter

Not 16, forts.

Inventarier, verktyg och installationer
		Koncernen Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 124	2 779	1 975	1 747
Investeringar	402	370	302	267
Omklassificeringar	-63	22	5	-2
Avyttringar och utrangeringar	-71	-85	-23	-37
Omräkningsdifferenser	-58	38
Utgående balans 31 december	3 334	3 124	2 259	1 975

Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 053	-1 779	-1 274	-1 099
Årets avskrivningar	-331	-322	-233	-212
Omklassificeringar	44	-8	-	1
Avyttringar och utrangeringar	63	70	23	36
Omräkningsdifferenser	38	-14
Utgående balans 31 december	-2 239	-2 053	-1 484	-1 274
Redovisat värde 31 december	1 095	1 071	775	701

Pågående nyanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 284	1 224	772	716
Investeringar	-43	114	-82	56
Omklassificeringar	-146	-56
Omräkningsdifferenser	-28	2
Redovisat värde 31 december	1 067	1 284	690	772

Investeringar i pågående nyanläggningar avser ett netto av nya investeringar och omklassificeringar till andra tillgångsslag.

Säkerheter

Den 31 december 2020 var fastigheter med redovisat värde på MSEK 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 17 LEASING

Koncernens och moderbolagets åtaganden som leasetagare omfattar främst lokaler och byggnader för produktion och/eller administration. Koncernens övriga leasingavtal avser främst flygplan och bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder över flera år men möjligheter till förlängning kan finnas, vilket beskrivs mer utförligt nedan. Koncernen eller moderbolaget har inga väsentliga åtaganden som leasegivare.

Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylls, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån.

Utöver de leasingavtal som är redovisade per bokslutsdagen har koncernen inte tecknat några väsentliga nya avtal.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd.

Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna redovisas initialt till nuvärdet av framtida leasingbetalningar som inkluderar fasta avgifter, variabla leasingavgifter som beror på ett index eller ett pris, garanterat restvärde som förväntas betalas till leasegivaren, lösenpris för köpoption, om det är rimligt säkert att optionen kommer utnyttjas samt viten för att avsluta leasingavtalet, om leasingavtalets längd speglar antagandet att denna möjlighet kommer att utnyttjas. Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntan om den räntan lätt kan fastställas, annars den marginella låneräntan.

Saab fastställer den marginella låneräntan för olika löptider genom att konstruera en räntekurva som utgår från interbank ränteswapkurva justerad för Saabs kreditrisk. Till detta adderas kreditrisken i en skuld med den underliggande tillgångstypen som säkerhet. Räntan räknas om i det fall leasetagaren inom Saabkoncernen har en annan funktionell valuta än SEK. Räntan justeras också för skillnader i kreditrisk mellan det aktuella koncernföretaget och Saabkoncernen. Saab använder marknadsdata i form av t.ex. swapräntor för att beräkna den marginella låneräntan. I de fall noteringar för en variabel saknas på en viss löptid tilllämpas interpolering respektive extrapolering. De väsentliga bedömningar som har gjorts vid fastställandet av den marginella låneräntan omfattar främst antaganden om påslag för leasetagarspecifik kreditrisk och säkerhetsspecifik kreditrisk. Påslagen för kreditrisken baseras på noterade obligationer för liknande underliggande kreditrisk.

Nyttjanderätter värderas vid första redovisningstillfället till leasingskuldens värde, med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätter värderas därefter med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Nedskrivningsbehov prövas om det finns omständigheter som tyder på att nyttjanderättens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.

Nyttjanderätter och leasingskulder presenteras i egna poster i balansräkningen som Nyttjanderättstillgångar och Lång- respektive kortfristiga leasingskulder. Leasingbetalningar för korta kontrakt och leasingavtal för tillgångar av mindre

värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre.

Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i ett antal av koncernens leasingavtal för lokaler och byggnader. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. När leasingavtalets längd fastställs, beaktas tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller att inte utnyttja en option för att säga upp ett avtal. Möjligheter att förlänga ett avtal inkluderas endast i leasingavtalets längd om det är rimligt säkert att avtalet förlängs (eller inte avslutas). De väsentliga bedömningar som har iakttagits vid bedömning av leaseperiodens längd har utgått från Saabs bedömningar vid uppdelning av leasingavtal i grupper baserat på om de är av strategisk karaktär eller inte. Strategisk karaktär avser lokaler som innehåller svårflyttad produktionsutrustning eller för vilka Saab av någon annan anledning har ekonomiska incitament att utnyttja en option. Leaseperioden för dessa kontrakt bedöms löpande varvid förlängningsoptioner är mer troliga att inkluderas ju kortare den återstående kontraktstiden är. För leasingkontrakt som inte är av strategisk karaktär har Saab bedömt att det inte föreligger några ekonomiska incitament att utnyttja optioner som påverkar leasingavtalets längd. Det förekommer emellertid att förlängningsoptioner som inte har beaktats vid beräkningen av leasingskulden utnyttjas även om den initiala bedömningen var att det inte fanns betydande ekonomiska incitament att utnyttja förlängningsoptionen.

Räntekostnader på leasingskulder presenteras som finansiella kostnader i resultaträkningen.

Kassaflöden från leasingavtal klassificeras och presenteras enligt nedan:

Leasingskuldens amortering ingår i finansieringsverksamheten.
Räntebetalningar ingår i kassaflöde från den löpande verksamheten.
Betalningar för korttidsleasingavtal och betalningar för leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde och inte ingår i värderingen av leasingskulden presenteras i den löpande verksamheten.

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om leasingavtal.

Nyttjanderättstillgångar

MSEK	Fastigheter	Övrigt	Koncernen
Ingående balans 1 januari 2019	2 172	553	2 725
Nya avtal	159	76	235
Avskrivningar	-331	-120	-451
Omvärdering 1)	29	-	29
Omräkningsdifferenser	11	-	11
Utgående balans 31 december 2019	2 040	509	2 549
Ingående balans 1 januari 2020	2 040	509	2 549
Nya avtal	220	95	315
Avskrivningar	-344	-121	-465
Omvärdering 1)	164	-10	154
Omräkningsdifferenser	-33	-4	-37
Utgående balans 31 december 2020	2 047	469	2 516

1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt.

Not 17, forts.

Leasingskulder	Koncernen
MSEK	2020	2019
Ingående balans leasingskulder 1 januari	2 572	2 695
varav långfristiga leasingskulder	2 138	2 296
varav kortfristiga leasingskulder	434	399
Nya avtal	324	232
Kostnadsförd ränta	93	102
Betalda leasingavgifter	-530	-517
Omvärdering 1)	160	33
Omräkningsdifferenser	-80	27
Utgående balans 31 december	2 539	2 572
varav långfristiga leasingskulder	2 095	2 138
varav kortfristiga leasingskulder	444	434

1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt. Av leasingskulderna uppgår odiskonterade leasingavgifter inom ett år till MSEK 552 (541) och inom intervallet ett till tre år från balansdagen till MSEK 1 316 (1 079) och MSEK 1 196 (1 464) senare än tre år från balansdagen. Leasingavgifter i perioder som omfattas av en förlängningsoption som inte har inkluderats i beräkningen av leasingskulden uppgår till MSEK 1 244 (1 188). Beloppet har beräknats utifrån en förlängningsperiod per avtal.

Resultat från leasingavtal som inte redovisas som

nyttjanderätter och leasingskulder	Koncernen
MSEK	2020	2019
Kostnader för korttidsleasingavtal	53	58
Kostnader för leasingavtal för tillgångar av lågt värde	7	9
Summa	60	67

Betalda leasingavgifter för leasingavtal som inte redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder uppgick till MSEK 60 (67) varmed koncernens totala betalda leasingavgifter uppgick till MSEK 590 (584). Kontrakterade åtaganden för korttidsleasingavtal uppgår per 2020-12-31 till MSEK 25 (22).

Nedan tabell visar resultat från leasingavtal för moderbolaget.

	2020		2019
MSEK	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier	Byggnader och mark	Maskiner och inventarier
Kostnadsförda leasingavgifter	286	136	283	154
varav variabla leasingavgifter
Kontrakterade leasingavgifter
Inom 1 år	287	110	275	118
1 till 3 år	703	335	640	189
Senare än tre år	1 046	-	1 138	217
Summa kontrakterat	2 036	445	2 053	524

NOT 18 BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare.

		Koncernen
MSEK	2020	2019
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	368	349
Investeringar
Förändring av verkligt värde	19	33
Avgår verkligt värde avverkning	-11	-14
Redovisat värde den 31 december	376	368
Varav anläggningstillgångar	376	368

Den 31 december 2020 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 392 000 m3sk granskog, 793 000 m3sk tall och 95 000 m3sk lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 41 000 m3sk per år. Under året avverkades cirka 24 000 m3sk skog, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på MSEK 11 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen till följd av att det finns ett skjutfält inom fastigheten. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 19 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

REDOVISNINGSPRINCIPER

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Joint ventures är företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet i ett intresseföretag och det gemensamma bestämmande inflytandet i ett joint venture uppstår redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet eller det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen och joint venture-företagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags och joint ventures resultat" koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över-respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint venture-företag minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag eller joint venture överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget eller joint venture-företaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget eller joint venture-företaget.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget upphör eller det gemensamma bestämmande inflytandet över joint venture-företaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Not 19, forts.

Intresseföretag och joint ventures	Koncernen
MSEK	2020	2019
Redovisat värde 1 januari	672	646
Förvärv av intresseföretag och joint ventures	2	38
Avyttring av intresseföretag och joint ventures	-78	-51
Andel i intresseföretags och joint ventures resultat1)	-180	-5
Nyemission/kapitaltillskott	204	44
Omräkningsdifferenser	-61	20
Utdelningar	-63	-20
Redovisat värde 31 december	496	672

1) Andel i intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretag/joint ventures.

Koncernens intresseföretag och joint ventures innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet.

Saab har under 2020 avyttrat samtliga aktier joint-venture bolaget Vricon Inc. Kapitaltillskott avser främst konvertering av lån för intressebolaget UMS Skeldar AG.

Aggregerat för Saabs intresseföretag uppgår årets nettoresultat till MSEK -49 (-127), övrigt totalresultat till MSEK -87 (56) vilket ger ett totalresultat om MSEK -136 (-71). För Saabs joint ventures uppgår årets nettoresultat till -27 (216), övrigt totalresultat till MSEK 0 (8) vilket ger ett totalresultat om MSEK -27 (224).

Saabs redovisade andel i intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK -180 (-5). Årets resultatandel inkluderar nedskrivningar av andelarna i Akaer Participacões S.A, AVIA SATCOM Co., Ltd och Kedtech Holding AB uppgående till totalt MSEK-145. Nedskrivningarna är gjorda med anledning av låg affärsaktivitet och försämrade framtida utsikter för dessa bolag.

Andelar i intresseföretag och joint ventures per den 31 december 2020 inkluderade goodwill med MSEK 48 (115).

Nedan specificeras intresseföretagens och joint venture-företagens intäkter, resultat, tillgångar, skulder, eget kapital samt koncernens resultat- och kapitalandel.

2020, MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel i %1)	Andel i intresse företags och joint ventures resultat	Redovisat värde andel i intresse företag och joint ventures
Intresseföretag
Akaer Participacões S.A.	Brasilien	103	-34	260	174	86	42,2%	-47 ²⁾	36
FFV Services Private Limited	Indien	45	4	163	19	144	49,0%	2	71
S.N. Technologies SA	Schweiz	165	16	99	6	93	50,0%	8	47
Taurus Systems GmbH	Tyskland	1 788	73	628	498	130	33,0%	24	43
UMS Skeldar AG	Schweiz	152	-110	607	300	307	47,0%	-52	144
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	227	-4	341	49	292	27,0%	-1	79
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		783	6	892	663	229		-105 ³⁾	76
Summa intresseföretag		3 263	-49	2 990	1 709	1 281		-171	496
Joint ventures
Järfälla-Veddesta Holdings AB	Sverige	-	27	690	690	0	35%	-9	0
Summa joint ventures		-	-27	690	690	0		-9	0
Summa		3 263	-76	3 680	2 399	1 281		-180	496

1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.

²⁾ Inkluderar nedskrivning MSEK 32 av Saabs andel. Se även not 42 jämförelsestörande poster.

³⁾ Inkluderar nedskrivning MSEK 113 av Saabs andel i Avia Satcom Co Ltd och Kedtech Holding AB. Se även not 42 jämförelsestörande poster.

2019, MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel i %1)	Andel i intresse företags och joint ventures resultat	Redovisat värde andel i intresse företag och joint ventures
Intresseföretag
Akaer Participacões S.A.	Brasilien	162	-66	465	189	276	39,9%	-26	110
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	22	-	510	56	454	25,1%	-	114
FFV Services Private Limited	Indien	49	22	178	29	149	49,0%	11	73
S.N. Technologies SA	Schweiz	70	6	94	17	77	50,0%	3	39
Taurus Systems GmbH	Tyskland	629	55	1 612	1 509	103	33,0%	18	34
UMS Skeldar AG	Schweiz	148	-127	389	382	7	47,0%	-60	3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	259	28	368	63	305	27,0%	7	82
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		627	-45	903	678	225		-12	74
Summa intresseföretag		1 966	-127	4 519	2 923	1 596		-59	529
Joint ventures
Järfälla-Veddesta Holdings AB	Sverige	-	14	699	699	0	35,0%	-5	0
Vricon Inc.	USA	506	230	511	113	398	50,0%	115	199
Summa joint ventures		506	216	1 210	812	398		110	199
Övriga justeringar av intresseföre tag och joint ventures								-56	-56
Summa		2 472	89	5 729	3 735	1 994		-5	672

1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.

NOT 20 MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	383	366
Förvärv1)	211	80
Avyttringar	-83
Utdelningar
Nedskrivning2)	-157	-63
Utgående balans 31 december	354	383
Redovisat värde 31 december	354	383

1) Avser främst konvertering av lånefordran avseende UMS Skeldar AG.

2) Avser Akaer Participacões S.A., Avia Satcom Co Ltd och Kedtech Holding AB.

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint venture-företag

	Röst- och
2020 MSEK	kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Akaer Participacões S.A., Brazil	42,2	36
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	0
Skill Scandinavia AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	25,1	0
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	9
UMS Skeldar A.G., CHE-113.226.140, Switzerland	47,0	258
Combient AB, 556985-1560, Järfälla	24,9	35
Joint ventures
Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping	35,0	14
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	0
Summa		354

2019 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Akaer Participacões S.A., Brazil	39,9	112
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	23
Skill Scandinavia AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	25,1	54
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	9
UMS Skeldar A.G., CHE-113.226.140, Switzerland	47,0	61
Combient AB, 556985-1560, Järfälla	24,9	35
Joint ventures
Vricon, Inc., USA	50,0	83
Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping	35,0	4
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	0
Summa		383

NOT 21 FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget	Långfristiga fordringar på koncernföretag		Långfristiga fordringar på intresseföretag och joint ventures
MSEK	2020	2019	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	78	68	463	391
Förändring i reserv för förväntade kreditförluster	-		54	-3
Tillkommande fordringar	13	15	95	77
Reglerade fordringar	-	5	-209	-10
Kursdifferenser	-		5	8
Utgående balans 31 december	91	78	290	463

NOT 22 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	41	42
Förvärv	3	2
Avyttringar	-	3
Utgående balans 31 december	44	41
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-17	-17
Utgående balans 31 december	-17	-17
Redovisat värde 31 december	27	24

Förvärv 2020 avser AMEXCI AB.

NOT 23 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

	Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	147	308
Fordringar på joint ventures, räntebärande	204	213
Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande	-	28
Övriga ej räntebärande fordringar	266	203
Summa	617	752

Förändring i reserv för förväntade kreditförluster på räntebärande fordringar uppgick till MSEK 54 (3) varav MSEK 59 var hänförligt till en enskild fordran, se not 42.

	Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	-	2
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	19	38
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	15	7
Förskott till leverantörer	299	81
Övriga räntebärande fordringar	64	56
Övriga ej räntebärande fordringar	502	526
Summa	899	710

	Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Andra långfristiga fordringar
Ej räntebärande fordringar	19	18
Summa	19	18

	Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Ej räntebärande fordringar	697	378
Summa	697	378

Moderbolaget
	2019


	18

	18
	2020 18 1 19

NOT 24 VARULAGER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in-, först ut-metoden (FIFU) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som har uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

	Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Råvaror och förnödenheter	5 001	4 664
Varor under tillverkning	4 331	4 720
Färdiga varor och handelsvaror	920	1 091
Summa	10 252	10 475

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med MSEK396 (103). Årets nedskrivningar inkluderar två poster om totalt MSEK 255, som klassificerats som jämförelsestörande poster. Dels nedskrivning av reservdelar relaterad till civilt flyg på grund av Covid-19 samt anpassning av produktportfölj. Se not 42. Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgick till MSEK 51 (73).

	Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Råvaror och förnödenheter	2 622	2 545
Varor under tillverkning	3 245	3 594
Färdiga varor och handelsvaror	781	834
Förskott till leverantörer	185	23
Summa	6 833	6 996

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med MSEK 286 (94) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med MSEK 50 (68).

NOT 25 KUNDFORDRINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet vanligen redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende försvarsrelaterad verksamhet bedöms utifrån förväntade kreditförluster till följd av betalningsinställelse inom de kommande tolv månaderna. Denna bedömning sker individuellt per motpart. Bedömningen baseras primärt på motpartens kreditrisk efter hänsyn till erhållna säkerheter. Indata består framförallt av officiella kreditratingbetyg för motparter.

Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende civil verksamhet bedöms utifrån ett sannolikhetsvägt belopp avseende förväntade kreditförluster. Beräkningen baseras på en individuell bedömning av motpartens betalningsförmåga och på konstaterade kundförluster de senaste tio räkenskapsåren, utifrån vilket ett sämre scenario, basscenario och bättre scenario har beräknats. Basscenariot har beräknats utifrån snittet av konstaterade kundförluster under dessa tio år. Övriga två scenarion har beräknats utifrån historisk information samt även framåtblickande information såsom tro om framtiden och konjunkturprognos. Varje scenario har åsatts en sannolikhet där basscenariot är viktat till 70 procent (80) i beräkningen och övriga två scenarion till 15 procent (10) vardera. Under 2020 har basscenariot givits mindre vikt för att återspegla en större osäkerhet kring framtiden givet den rådande pandemin. Slutligen utvärderas både för försvarsrelaterad och civil verksamhet om justeringar av beräknade reserver behöver göras för att återspegla kreditrisk som inte fångas av beräkningsmodeller. Denna utvärdering har resulterat i att koncernen har ökat förlustreserven hänförlig till civil verksamhet med MSEK 30 (0).

Avtalstillgångar redovisade i balansräkningen hänförliga till ännu ej fakturerat arbete har i allt väsentligt samma riskkaraktäristika som redan fakturerat arbete för samma typ av kontrakt. Koncernen tillämpar därmed samma bedömning för förväntade kreditförluster i avtalstillgångar som för kundfordringar.

Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Kundfordringar skrivs bort när motparten inte längre bedöms ha någon återbetalningsförmåga vilket kan indikeras av erhållen slutavräkning vid likvidation av motparten eller annan information som gör att Saab bedömer att någon återbetalning inte längre är sannolik.

Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att kundfordringar minskas med erhållen likvid och kundfordran släcks ut från balansräkningen.

Koncernens utestående kundfordringar uppgick per 31 december 2020 till MSEK 4 062 (5 198) varav MSEK 3 522 (4 238) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Avtalstillgångar uppgick till MSEK 9 900 (12 234) varav MSEK 8 971 (11 166) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Saabs program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten har inte utnyttjats per den 31 december 2020.

Den försvarsrelaterade försäljningen utgjorde 2020 88 procent (85) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 52 procent (69) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN.

Nedskrivningar för förväntade kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar uppgick per 31 december 2020 till MSEK 103 (39) vilket motsvarar 2,5 procent (0,8) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningarna är i sin helhet hänförliga till kundfordringar. Av nedskrivningarna är MSEK 48 (18) hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet och MSEK 55 (21) till civil verksamhet.

Kundfordringarna i moderbolaget uppgick till MSEK 2 047 (2 125). Under året gjordes nedskrivningar med MSEK 40 (4). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 4 (0).

Nedskrivning av kundfordringar, koncernen

	2020
MSEK	Försvars relaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt
Nedskrivningar, 1 januari	-18	-21	-39
Nedskrivningar för förväntade förluster	-37	-39	-76
Återföring av tidigare nedskrivningar	6	2	8
Realiserade kreditförluster	0	3	3
Kursdifferenser	1	0	1
Nedskrivningar, 31 december	-48	-55	-103

	2019
MSEK	Försvars relaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt
Nedskrivningar, 1 januari	-11	-30	-41
Nedskrivningar för förväntade förluster	-8	-2	-10
Återföring av tidigare nedskrivningar	-	1	1
Realiserade kreditförluster	1	10	11
Kursdifferenser
Nedskrivningar, 31 december	-18	-21	-39

Åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar

	2020
MSEK	Försvars relaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt
<30 dagar	423	38	461
30 till 90 dagar	241	24	265
91 till 180 dagar	43	7	50
>181 dagar	231	31	262
Förfallna kundfordringar	938	100	1 038
Ej förfallna kundfordringar	2 584	440	3 024
Totala kundfordringar	3 522	540	4 062

	2019
MSEK	Försvars relaterad verksamhet	Civil verksamhet	Totalt
<30 dagar	279	139	418
30 till 90 dagar	146	23	169
91 till 180 dagar	37	8	45
>181 dagar	270	29	299
Förfallna kundfordringar	732	199	931
Ej förfallna kundfordringar	3 505	762	4 267
Totala kundfordringar	4 237	961	5 198

NOT 26 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020-12-31 2019-12-31		2020-12-31 2019-12-31
Förutbetalda kostnader	546	489	529	429
Balanserade värdeför ändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-		945	1 074
Upplupna tjänsteintäkter	176	130	127	40
Övriga upplupna intäkter	257	350	248	418
Summa	979	969	1 849	1 961

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 27 LIKVIDA MEDEL

REDOVISNINGSPRINCIPER

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

	Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Kassa och bank	1 123	891
Bankdepositioner	1 150	796
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	2 273	1 687
Summa enligt kassaflödesanalysen	2 273	1 687

Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar med en löptid på mindre än tre månader. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till MSEK 56 (78). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 30 och not 35.

NOT 28 EGET KAPITAL

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är SEK 16.

Utestående aktier
den 31 december 2020	Antal aktier	Andel aktier, %	Andel röster, %
Aktier serie A	2 383 903	1,8%	15,5%
Aktier serie B	129 863 170	98,2%	84,5%
Summa	132 247 073	100,0%	100,0%
Utestående aktier
den 31 december 2019	Antal aktier	Andel aktier, % Andel röster, %
Aktier serie A	2 383 903	1,8%	15,4%
Aktier serie B	130 542 460	98,2%	84,6%
Summa	132 926 363	100,0%	100,0%
Förändring av antal utestående
aktier 2020	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari	2 383 903	130 542 460	132 926 363
Återköp av aktier		-1 135 000	-1 135 000
Matchning och tilldelning i långsiktiga incitamentsprogram		455 710	455 710

Antal utestående aktier 31 december 2 383 903 129 863 170 132 247 073

Under 2020 har 1 135 000 B-aktier återköpts på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Under året har 455 710 aktier matchats eller tilldelats i Saabs långsiktiga incitamentsprogram.

Överlåtna aktier motsvarar 0,3 procent av aktiekapitalet. I eget förvar finns efter årets matchning 3 598 774 aktier.

Utdelning till aktieägare lämnades ej under året.

Not 28, forts.

Förslag till vinstdisposition 2020

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

SEK

Balanserade vinstmedel	5 327 279 926
Överkursfond	5 557 130 127
Årets resultat	-94 501 727
Summa	10 789 908 326
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 4,70 per aktie	621 561 243
Till överkursfond	5 557 130 127
Till nästa år balanseras	4 611 216 956
Summa	10 789 908 326

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK. Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till MSEK 16 (651). Av omräkningsreserven har MSEK -25 (0) omklassificerats till resultaträkningen.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter. Av omvärderingsreserven har MSEK 11 omförts till balanserade vinstmedel vid försäljning av förvaltningsfastighet i Tannefors, Linköping.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Överkursfond

Belopp överstigande kvotvärdet per aktie som inkommit i samband med företrädesemission. Beloppet finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning har lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 29 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	5 291	6 512
Övriga räntebärande skulder	-	1
Summa	5 291	6 513
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2 121	1 277
Skulder till intresseföretag och joint ventures	39	45
Övriga räntebärande skulder	8
Summa	2 168	1 322
Summa räntebärande skulder	7 459	7 835

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp om MSEK 0 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller MSEK 3 266 (5 513) mellan ett och fem år från balansdagen och MSEK 2 025 (1 000) senare än fem år från balansdagen. De odiskonterade kassaflödena i intervallet mellan ett och fem år från balansdagen uppgår till MSEK 3 406 (5 237) och MSEK 2 289 (1 528) senare än fem år från balansdagen. Räntekurvan per balansdagen har använts för att beräkna framtida kassaflöden från lån med rörlig ränta.

Skulder till kreditinstitut består av Medium Term Note-lån (MTN) samt Schuldscheinlån. För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 35.

Verkligt värde på MTN-lån och Schuldschein-lån överstiger bokfört värde med MSEK 19 (78). I övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 30 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

		Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	56	31
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-56	-30
Utnyttjat kreditbelopp	-	1
Kreditfaciliteter: Företagscertifikat	5 000	5 000
Outnyttjad del företagscertifikat	-5 000	-5 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN)	1 318	1 275
Kreditfacilitet: Schuldschein (SSD)	803
Summa	2 121	1 276
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit
(revolverande kreditfacilitet)	10 000	6 000
Outnyttjad del av revolverande kreditfacilitet	-10 000	-6 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN)	5 090	5 470
Kreditfacilitet: Schuldschein (SSD)	201	1 042
Summa	5 291	6 512
Summa skulder till kreditinstitut	7 412	7 788

Saab har sedan 2009 ett Medium Term Note-program (MTN) för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under 2018 utökades MTN-programmet upp till MSEK 10 000. Inom ramen för detta program har Saab emitterat obligationer till fastränta, men också till rörlig ränta, så kallade Floating Rate Note-lån (FRN). Under året förföll lån om MSEK 850. Återköp uppgick till MSEK 708 samtidigt som nya obligationer emitterats till ett belopp om MSEK 1 225. Sammantaget innebär detta att nominellt belopp för utestående lån under MTN-programmet tillsammans uppgår till MSEK 6 412 med ett redovisat upplupet anskaffningsvärde om MSEK 6 408. I december 2015 undertecknades Schuldschein-lån till ett värde av MEUR 100.

För att stärka företagets finansiella flexibilitet och vid behov refinansiera framtida låneförfall, tecknade Saab under första kvartalet 2020 ytterligare en 24-månaders revolverande kreditfacilitet på 4 miljarder kronor. Faciliteten har under året inte utnyttjats.

NOT 31 ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Saabkoncernens ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser pensioner. Pensionerna omfattar såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda. Övriga pensionsplaner är förmånsbestämda och avser pensionsförpliktelser som kvarstår inom koncernen, tryggas genom egen pensionsstiftelse eller genom försäkring.

REDOVISNINGSPRINCIPER KONCERNEN

Avgiftsbestämda planer

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Förmånsbestämda planer avser främst den svenska verksamheten där ITP2-planen svarar för 93 procent (93) av det totala åtagandet.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Merparten av åtagandet tryggas genom avsättning till en pensionsstiftelse. Nettoförpliktelsen per balansdagen beräknas som nettot av verkligt värde på stiftelsetillgångarna och nuvärdet av pensionsåtagandet.

Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkningen fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer, om sådan finns tillgänglig, som motsvarar pensionsförpliktelsen. I Sverige har fastställande av diskonteringsränta för detta syfte utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen.

Om beräknat åtagande per balansdagen avviker från det prognostiserade uppkommer aktuariella vinster eller förluster som redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar används samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda pensionsplaner.

Sverige

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen, omfattar personer födda 1978 och tidigare och är en förmånsbestämd plan medan ITP1-planen är avgiftsbestämd och omfattar personer födda 1979 och senare.

Förmånsbestämda pensionsplaner i Saab i Sverige är tryggade antingen genom överföring av medel till egen pensionsstiftelse, genom skuldföring i balansräkningen eller genom finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP2-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2020 på MSEK 7 096 (6 741) jämfört med ett åtagande på MSEK 11 929 (11 262) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 59 procent (60).

För den del av förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension som är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller nedanstående. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta saknar möjlighet att lämna sådan information som möjliggör för Saab att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan varför de redovisas som en avgiftsbestämd plan. All nyintjänad pension tryggas genom stiftelselösningen. Inga tillkommande premier betalas därmed till Alecta.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Vid utgången av 2020 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent (169).

USA

I USA finns en förmånsbestämd pensionsplan för vissa anställda och dessutom finns en kompletterande tilläggsplan för personer i företagsledande befattning. Planerna är företagsspecifika enligt ett avtal från 1986 mellan de anställda och företaget och planerna omfattar ålders- och efterlevandepension. Pensionen är antastbar under de första fem anställningsåren och pensionsåldern är 65 år. Inbetalning för att säkra pensionsåtagandet motsvarande nyintjäning görs årligen till en extern förvaltare. Under 2020 har inbetalningar motsvarande MSEK 0 (0) gjorts.

Schweiz

I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställdas ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och av de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering.

Övriga länder

Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans med Sverige.

Upplysningar avseende förmånsbestämda planer

2020-12-31	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	12 192	304		278 12 774
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-7 141	-290		-276 -7 707
Nuvärdet av nettoförpliktelser	5 051	14	2	5 067
Andel fonderat	59%	95%	99%	60%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	20	14	17
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt)	5 051	14	2	5 067
Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt)	1 378	-		1 378
Långfristiga fordringar

2019-12-31	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	11 529	317		286 12 132
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-6 792	-345		-273 -7 410
Nuvärdet av nettoförpliktelser	4 737	-28	13	4 722
Andel fonderat	59%	109%	95%	61%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	20	13	17
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt)	4 737	-	13	4 750
Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt)	1 264	-		1 264
Långfristiga fordringar	-	28	-	28

Kostnad redovisad i resultaträkningen

2020	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	334	12	9	355
Räntekostnad netto	73	-		73
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	407	12	9	428
Kostnad avgiftsbestämda planer				920
Löneskatt				309
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning				1 657
2019		Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	313	11	8	332
Räntekostnad netto	92	-1	-	91
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	405	10	8	423


Kostnad avgiftsbestämda planer Löneskatt				837 294

Poster inkluderade i kassaflödesanalysen

2020		Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-1	-	6	-7
Utbetalningar	-286	-49	-12	-347
Uttag	0	49	12	61
Total kassaflödespåverkan	-287	-	-6	-293
		Koncernen

2019
MSEK Insättning till pensionsstiftelse	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
och övriga fonderingar	-3	-	6	-9
Utbetalningar Uttag	-280 -	-36 36	-2 2	-318 38

Beräknade utbetalningar 2021 uppgår till cirka MSEK 322.

Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuariell förlust hänförlig till pensioner uppgick under 2020 till netto MSEK -252 vilket förklaras av följande:

Nettot av ändrade antaganden avseende diskonteringsränta och inflation har resulterat i en aktuariell förlust på MSEK -643. Detta är främst kopplat till den svenska delen av pensionsåtagandet där antagen diskonteringsränta har minskat med 50 punkter från 1,50% till 1,00% och inflationsantagandet har minskat med 25 punkter från 1,75% till 1,50% jämfört med årets ingång.

Positiva erfarenhetsjusteringar, främst hänförligt till lägre inflation och löneutveckling än förväntat, har resulterat i en aktuariell vinst på MSEK 141.

Aktuariell förlust hänförlig till särskild löneskatt uppgick till MSEK -46. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat, vilket gav en aktuariell vinst på MSEK 296.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	4 722	4 099
Utbetalda ersättningar	-347	-318
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-7	-9
Kostnad redovisad i resultaträkningen	428	423
Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet	211	488
Reglering/omräkningsdifferens	-1	1
Uttag från pensionsstiftelse	61	38
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer
31 december	5 067	4 722

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Verkligt värde 1 januari	12 132	10 752
Intjänade förmåner under året	355	332
Räntekostnad	184	244
Pensionsutbetalningar	-347	-318
Regleringar	-3	4
Aktuariell vinst (-)/förlust (+)	502	1 096
Omräkningsdifferens	-49	22
Verkligt värde 31 december	12 774	12 132

Förändring av förvaltningstillgångar

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Verkligt värde 1 januari	7 410	6 653
Finansiell intäkt	111	153
Uttag	-61	-38
Reglering	-6	3
Insättningar	7	9
Aktuariell vinst (+)/förlust (-)	296	608
Omräkningsdifferens	-50	22
Verkligt värde 31 december	7 707	7 410

Räntekostnad på pensionsförpliktelsen med avdrag av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Känslighetsanalys (exklusive särskild löneskatt)

Koncernen
MSEK	Förändring	Förändring av åtagande
Diskonteringsränta	0.25%	-595
	-0.25%	638
Inflation	0.25%	613
	-0.25%	-575
Lön	0.25%	123
	-0.25%	-113
Livslängd	+ 1 år	559

Avkastning på förvaltningstillgångar

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	407	761
Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar	-111	-153
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar
under året	296	608

Styrning

Pensionsstiftelsen förvaltas av en styrelse som sammanträder 4–5 gånger per år. Styrelsens uppgift är att:

Utse medlemmarna i placeringsrådet
Utse ansvarig förvaltare
Årligen fastställa placeringsriktlinjer
Fastställa strategisk (långsiktig) och taktisk (kortsiktig) tillgångsallokering samt godkänna avvikelser inom ramen för det strategiska och taktiska mandatet
Årligen godkänna benchmark-index för uppföljning av stiftelsens tillgångar
Årligen fastställa alarmnivåer

Investeringsstrategi och riskhantering

Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga en väl diversifierad portfölj.

Stiftelsens placeringar är föremål för ett antal restriktioner och limiter. Dessa syftar till ett begränsa förluster i placeringarna. Treasury Operations följer förvaltningen löpande och rapporterar utfallet till styrelsens ordförande och placeringsrådet.

Förvaltningstillgångar fördelade per tillgångsklass

	Koncernen
Procent	2020	varav noterade på aktiv marknad	2019	varav noterade på aktiv marknad
Räntebärande tillgångar	26	100	31	100
Aktierelaterade tillgångar	34	100	36	100
Hedgefonder	14	-	13
Fastigheter	22	-	19
Likvida medel	4	-	1
Totala tillgångar	100	60	100	67

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

	Koncernen
Procent	2020	2019	2018	2017	2016
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)1)
Diskonteringsränta den 31 december	1,00	1,50	2,25	2,50	2,75
Framtida löneökning	2,50	2,75	3,00	2,75	2,75
Framtida ökning av pensioner	1,50	1,75	2,00	1,75	1,75
Personalomsättning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige.

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld i den svenska delen av verksamheten:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Som bas används en nominell statsobligation vars duration motsvarar den genomsnittliga durationen på pensionsåtagandet. Till detta läggs ett påslag vilket är differensen mellan räntan på en bostadsobligation och en nominell statsobligation med liknande löptider. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga framtida utbetalningar. Långsiktigt löneökningsantagande: Den långsiktiga löneökningen antas motsvara en real löneökning om 1 procent plus ett inflationsåtagande om 1,50 procent, vilket ger en framtida löneökning om 2,50 procent.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från marknadens prissättning av inflation på löptider som motsvarar pensionsskuldens duration. För 2020 är antagandet 1,50 procent.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2007:31).

Personalomsättning: Personalomsättningen beräknas till 3 procent per år.

REDOVISNINGSPRINCIPER MODERBOLAGET

Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från IAS 19 genom att:

Beräkningen inte tar hänsyn till framtida löneökningar
Diskonteringsräntan bestäms av PRI
Förändringar i diskonteringsräntan eller andra aktuariella antaganden redovisas direkt i resultat- och balansräkningen
Överskott i pensionsplanen inte kan redovisas som tillgång medan underskott antingen ska skuldföras eller återställas genom inbetalningar till stiftelsen

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Pensionsförpliktelser ITP2	4 792	4 649
Avdrag tryggade medel i pensionsstiftelse	-4 792	-4 649
Summa ITP2 i egen regi	-	-
Övriga pensioner	104	97
Övriga pensionsavsättningar	131	141
Summa	235	238
Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti	36	40

MSEK	2020	2019
Belopp hänförliga till pensionsförpliktelser ITP2 som förväntas utbetalas inom 12 månader	207	202

NOT 32 AVSÄTTNINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Avsättningar för tillkommande kostnader för industriellt samarbete

Vissa av Saabs avtal med kunder innehåller krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Kostnaderna för detta ingår i projektets uppdragsutgifter och redovisas löpande som en kostnad i takt med dess färdigställandegrad. Utgifterna redovisas sedan mot denna avsättning vilket kan ske även efter leveransen av varor och tjänster enligt avtalet.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna levereras och garantiperioden inleds om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras.

Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Avsättning för ersättningar vid uppsägning av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning samt tiden för planens genomförande.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning. Avsättning för miljöåtaganden ingår i övriga avsättningar enligt nedan.

	Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	1 014	834
Förlustkontrakt	475	24
Garantier	58	51
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	4	3
Övrigt	646	432
Summa	2 197	1 344
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	15	15
Förlustkontrakt	175	205
Garantier	207	115
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	43	93
Övrigt	253	274
Summa	693	702

	Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	1 080	823
Förlustkontrakt	471	92
Garantier	175	80
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	44	96
Övrigt	534	253
Summa	2 304	1 344

Tillkommande kostnader för industriellt samarbete

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2020	849	823
Avsättningar som gjorts under året	257	334
Belopp som tagits i anspråk under året	-77	-77
Utgående balans 31 december 2020	1 029	1 080

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2020	229	92
Avsättningar som gjorts under året	659	543
Belopp som tagits i anspråk under året	-234	-164
Omräkningsdifferenser och övrigt	-4
Utgående balans 31 december 2020	650	471

Garantier

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2020	166	80
Avsättningar som gjorts under året	153	138
Belopp som tagits i anspråk under året	-46	-25
Outnyttjade belopp som har återförts	-4	-2
Omklassificering	-	16
Omräkningsdifferenser och övrigt	-4
Utgående balans 31 december 2020	265	175

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2020	96	96
Avsättningar som gjorts under året	44	33
Belopp som tagits i anspråk under året	-93	-85
Utgående balans 31 december 2020	47	44

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2020	706	253
Avsättningar som gjorts under året 1)	373	309
Belopp som tagits i anspråk under året	-53	-24
Outnyttjade belopp som har återförts	-17	-4
Omklassificering	-100
Omräkningsdifferenser och övrigt	-10
Utgående balans 31 december 2020	899	534

1) Inkluderar avsättning för ny bedömning av koncernens pågående tvister och rättsliga processer,

MSEK 300. Se även not 42 Jämförelsestörande poster.

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2020	2 046	1 344
Avsättningar som gjorts under året	1 486	1 357
Belopp som tagits i anspråk under året	-503	-375
Outnyttjade belopp som har återförts	-21	-6
Omklassificering	-100	-16
Omräkningsdifferenser och övrigt	-18
Utgående balans 31 december 2020	2 890	2 304

Tillkommande kostnader för industriellt samarbete

Vissa av Saabs avtal med kunder innehåller krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Avsättning för tillkommande kostnader för industriellt samarbete avser utgifter för att uppfylla framtida åtaganden om industriellt samarbete i enlighet med dessa avtal. Utgifterna bedöms utfalla under projektens löptid men även efter att leverans av varor och tjänster enligt avtalen har skett och då i enlighet med avtalet och regelverket för industriellt samarbete.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Utgifterna bedöms utfalla främst under 2021.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser vissa militära projekt samt projekt inom kommersiellt flyg. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Av årets tillkommande avsättningar avser MSEK 315 avsättning för förlustkontrakt relaterat till lägre prognosticerade volymer och leveranstakter inom civilt flyg till följd av Covid-19. Denna avsättning är klassificerad som en jämförelsestörande post, se not 42.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för kvarvarande utgifter i projekt, miljöåtagande, tvister och rättsliga processer, leasingrelaterade avsättningar samt royalty.

Under året har en ny bedömning av risker avseende koncernens pågående tvister och rättsliga processer gjorts och en avsättning om MSEK 300 har redovisats. Tvisterna är främst hänförliga till leveranser i både pågående och avslutade projekt. På grund av förhandlingsläget i de rättsliga processerna kan inte alla uppgifter enligt upplysningskraven i IAS37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar lämnas.

Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte redovisats.

NOT 33 ÖVRIGA SKULDER

	Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Övriga långfristiga skulder
Skulder till tidigare ägare och minoritetsägare	-	76
Personalrelaterade skulder	44	48
Övrigt	56	56
Summa	100	180
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	38	34
Övriga kortfristiga skulder
Mervärdesskatt	353	529
Personalens källskatt	270	271
Skulder till intresseföretag och joint ventures	3	175
Övrigt	152	218
Summa	778	1 193
	Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Mervärdesskatt	91	236
Personalens källskatt	156	166
Övrigt	725	586
Summa	972	988
Varav skulder som förfaller till betalning

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

senare än fem år efter balansdagen 18 15

NOT 34 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31	2020-12-31	2019-12-31
Upplupna kostnader
Upplupna projekt kostnader	2 177	2 120	2 071	1 637
Semesterskuld	1 288	1 207	863	811
Sociala avgifter	809	794	659	641
Ej ankomna fakturor	594	433	340	253
Personalskulder	395	335	247	191
Royalty och kommission	57	30	56	28
Skadereserver	5	13	4	5
Övrigt	180	28	106	75
Summa upplupna kostnader	5 505	4 960	4 346	3 641

Förutbetalda intäkter
Balanserade värde förändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-	-	490	322
Statliga bidrag	113	45	97	29
Övrigt	321	267	87	43
Summa förutbetalda intäkter	434	312	674	394
Summa	5 939	5 272	5 020	4 035

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 35 FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saabs finansiella tillgångar och skulder samt kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Group Treasury ansvarar för hanteringen av de finansiella riskerna. Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och hur verksamheten inom Treasury ska bedrivas. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera eventuell negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft eller finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

Valutarisk
Likviditetsrisk
Refinansieringsrisk
Ränterisk
Råvaruprisrisk
Kredit- och motpartsrisk
Pensionsåtagande

Group Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på MSEK 50 (50) för hanteringen av finansiella risker relaterat till fasta priser i offerter. Riskhanteringen sker i olika portföljer och rapporteras dagligen enligt definierade riskmått.

Hantering av koncernens upplåning och placering av likvida medel, kundfinansiering, garantier, samt försäkringar är centraliserad till Group Treasury.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisning och värdering av finansiella tillgångar och skulder

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över tillgången. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab nedskrivningsbehovet för förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar eller en grupp av finansiella tillgångar, som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Detta gäller för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, där verkligt värde exklusive transaktionskostnader utgör anskaffningsvärde. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Garman-Kohlhagens. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernens finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt nedan angivna kategorier, vilka avgör hur respektive post värderas.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde:

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden som utgörs av kapitalbelopp och ränta, såsom likvida medel, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och avtalstillgångar.

Ränteintäkter redovisas som finansiella ränteintäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultatet tillsammans med valutakurseffekter.

Finansiella skulder i denna kategori avser räntebärande skulder, leverantörsskulder och övriga skulder vilka initialt redovisas till verkligt värde vilket motsvaras av erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat:

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte uppnås både genom att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektivränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutaomräkningsvinster- och förluster, vilka presenteras i resultaträkningen. Då tillgången tas bort ur balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster i OCI till resultaträkningen.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Vinst eller förlust för tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i resultaträkningen i den period vinsten eller förlusten uppkommer. Derivat klassificerade som säkringsinstrument i en redovisningsmässig kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat avseende den del som avser effektiv säkring. Eget kapitalinstrument som aktier och andelar värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar:

Nedskrivningsbehov avseende finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen prövas vid varje bokslutsdatum utifrån modell baserat på förväntade kreditförluster. Förluster för nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Bortbokning från balansräkningen sker när det inte längre föreligger rimlig förväntan att erhålla betalning. Se även not 25 och 23.

Säkringsredovisning

För att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs att det finns en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt att säkringsförhållandet ska vara effektivt under säkringens löptid.

För att täcka koncernens valuta- och ränterisker används främst derivatinstrument utgörande av terminskontrakt, optioner och swappar. Dessa derivat värderas till verkligt värde initialt men även vid varje efterföljande omvärdering, det vill säga vid varje rapporteringstillfälle.

Förändringar i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas direkt i resultaträkningen. Om underliggande säkrade poster avser rörelserelaterade fordringar eller skulder redovisas resultateffekten i rörelseresultatet medan motsvarande resultateffekt avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning för kassaflödessäkringar enligt nedan.

Kassaflödessäkring

De valutaterminskontrakt (säkringsinstrument) som främst har ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker och som har klassificerats som kassaflödessäkringar (avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer) redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en ickefinansiell tillgång eller skuld inkluderas upplösningen i det ursprungliga anskaffningsvärdet. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas, löses in eller företaget på annat sätt avbryter säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen har inträffat men den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår det redovisade ackumulerade resultatet i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade resultat omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Koncernen bedömer att det föreligger en osäkerhet kring STIBOR till följd av referensräntereformen. STIBOR är den enda referensränta som är föremål för säkringsredovisning i Saabkoncernen genom koncernens exponering i MTN-lån. Nominellt belopp för swappar i kassaflödessäkring uppgår till MSEK 4 450.

FINANSIELLA INSTRUMENT

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivatinstrument med positiva marknadsvärden samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivatinstrument med negativa marknadsvärden samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder.

Följande tabell visar klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder2)

	Bokfört värde
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Finansiella tillgångar
Värderat till upplupet anskaffningsvärde4):
Kundfordringar, avtalstillgångar och övriga fordringar	15 000	18 542
Likvida medel	2 273	1 687
Långfristiga fordringar	617	724
Värderat till verkligt värde via resultaträkningen3):
Kortfristiga placeringar	8 104	5 794
Derivat avseende handel	147	146
Finansiella placeringar	30	26
Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat3)
Derivat som säkringsredovisas	1 530	1 298
Summa finansiella tillgångar	27 701	28 217
Finansiella skulder
Värderat till upplupet anskaffningsvärde:
Räntebärande skulder1)	9 996	10 407
Övriga skulder4)	8 105	7 960
Värderat till verkligt värde via resultaträkningen3):
Derivat avseende handel	46	15
Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat3)
Derivat som säkringsredovisas	919	1 691
Summa finansiella skulder	19 066	20 073
1) Verkligt värde	10 015	10 485

2) Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden

redovisas som skulder. Derivat med legal kvittningsrätt uppgår till MSEK 863 (1 243).

3) Påverkan av kreditrisk för dessa instrument bedöms som låg mot bakgrund av limiter i befintlig placeringspolicy.

4) Redovisat värde bedöms i allt väsentligt överensstämma med verkligt värde.

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde delas in i följande tre värderingsnivåer:

Nivå 1

Enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen:

Obligationer och räntebärande värdepapper
Elderivat
Ränteterminer

Nivå 2

Enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata från Reuters Datascope:

Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till balansdagskurser.
Optioner: Garman-Kohlhagens optionsprissättningsmodell används för marknadsvärdering av samtliga optioner.
Ränteswappar och cross currency basis–swappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att det diskonterade nuvärdet av de rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna.

Nivå 3

Enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag:

• Aktier och andelar som är onoterade

Per den 31 december 2020 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2020	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande värdepapper	8 104	8 104
Valutaterminer	1 549		1 549
Valutaoptioner	49		49
Ränteswappar	2		2
Cross currency basis–swappar	77		77
Aktier och andelar	30			30
Summa	9 811	8 104	1 677	30

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2020	Nivå 1	Nivå 2
Valutaterminer	841		841
Valutaoptioner	23		23
Ränteswappar	100		100
Elderivat	1	1
Summa	965	1	964

FINANSIELL RISKHANTERING

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet eller nettotillgångarna negativt.

Ekonomisk exponering

Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i andra valutor än den funktionella valutan. Valutarisker uppkommer också vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta.

Utestående fastprisofferter i utländsk valuta hanteras vanligtvis i en särskild portfölj, offertförsäkringsportföljen. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar för de största valutorna inom offertportföljen vid årsskiftet.

Netto	Terminer1)		Optioner2)			Summa säkring
säkringar (miljoner)	2020	2019	2020	2019	2020	2019
USD	-21	-35	-125	-30	-146	-65
EUR	-44	-32	-30	-20	-74	-52
GBP	1	-13	0	-25	1	-38
CZK	100	-	-	-	100	-

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner. 2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner.

Offertförsäkringsportföljens externa säkringar ställs i relation till benchmark för att allokera VaR. Benchmark motsvaras av den externa säkring som helt skulle eliminera den valutariskrisk en offert ger upphov till ställd i relation till sannolikheten för att affärskontraktet erhålls. Om dessa två överensstämmer kommer offertförsäkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, det vill säga dess VaR-mått uppgår då till noll.

Under 2020 allokerades MSEK 35 uttryckt som VaR till offertförsäkringsportföljen och vid årets slut uppgick VaR till MSEK 4,4 (15,8). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas omfattningen av offerter samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2020 uppgick till MSEK 110 (-32).

Omräkningsexponering

Totalresultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat och nettotillgångar omräknas till SEK. Värdet av nettotillgångar utsatta för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 5 866 (6 983), se följande tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2020-12-31	2019-12-31
USD	2 098	3 063
EUR	912	1 214
AUD	962	904
ZAR	654	534
GBP	301	413
DKK	188	172
BRL	123	158
Andra valutor	628	525
Summa	5 866	6 983

Effekten på nettotillgångarna per 2020-12-31 av en växelkursförändring på +/– 10 procent skulle bli en värdeförändring motsvarande MSEK 587 (698).

Valutarisken på grund av omräkningseffekter på de utländska koncernföretagens nettotillgångar kurssäkras inte.

Transaktionsexponering

Kontrakterade flöden i orderstocken är utsatta för transaktionsexponering. Saab säkrar valutaexponeringen i orderstocken med valutaderivat (främst terminskontrakt) vilket innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende den aktuella orderstocken. För att minska transaktionsexponeringen tillämpas också nettning av belopp i utländsk valuta. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Under 2020 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 64 procent (63) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stor nettoexponering mot utländska valutor.

De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken om SEK 99,8 miljarder (93,3), är SEK, USD, EUR och GBP. Av den totala orderstocken är 64 procent (68) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 36 procent (32) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

I de fall kassaflödet ligger väldigt långt fram i tiden kan en rullningsstrategi tilllämpas, säkringen läggs vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma och säkringsredovisning tillämpas då på förändringar i spot-kursen.

Vid nedskrivningsprövning av icke valutasäkrade förlustkontrakt i utländsk valuta baseras värderingen på framtida kassaflöden till avistakurs. Dessa kontrakt avser främst långa civila flygplansprogram i USD avseende framtida förväntade beställningar. Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygplansprogrammen.

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning. Säkringen är effektiv när säkringsförhållandet ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att kriterierna för effektivitet fortfarande är uppfyllda. De faktorer som undersöks för att säkerställa effektiviteten är valuta, tidpunkt för betalningsflöden samt belopp. Om flödet genererat av säkringsinstrumentet matchar flödet från den säkrade posten i valuta, tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv. Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten och/eller flödets belopp ändras. Då delar av portföljen löper under lång tid skulle effekter från terminspunkter också kunna innebära en källa till ineffektivitet. Säkringsförhållanden är uppsatta så att justering för detta sker löpande för att undvika denna effekt. Ineffektivitet som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

Marknadsvärdet på befintliga säkringar avseende orderstock och ramavtal uppgick till MSEK 710 (-309). Valutakänsligheten, det vill säga effekten av en växelkursförändring på +/– 10 procent, skulle påverka marknadsvärdet på derivaten per 2020-12-31 med +/– MSEK 849 (587). Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

I tabellen nedan visas kassaflöden för de derivat som kassaflödessäkras uttryckta i miljoner i lokal valuta.

		EUR			GBP			USD
Miljoner	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto
2021	-204	250	46	-84	49	-35	-495	1 205	710
2022	-55	89	34	-48	31	-17	-250	382	132
2023	-35	36	1	-42	15	-27	-138	183	45
2024	-24	33	9	-67	5	-62	-165	349	184
2025	-	26	26	-	4	4	-78	134	56
2026 och framåt	-	15	15	-	4	4	-14	-	-14
Summa flöden 2020	-318	449	131	-241	108	-133	-1 140	2 253	1 113

Summa flöden 2019	-267	372	105	-271	88	-183	-1 181	2 099	918

Valutaexponering

Koncernens totala utestående valutaderivat avseende samtliga valutarisker framgår av nedanstående tabell.

Koncernens utestående derivat

Valutaderivat				Verkligt värde 2020		2019
Miljoner	Valuta	Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Lokal valuta	Netto
Löptid upp till 1 år	EUR	-61	118	77	41	-7	86
	GBP	38	39	48	-9	39	43
	USD	-813	685	348	337	-426	-291
	Övriga	-	30	29	1	-	12
Summa			872	502	370		-150
Löptid 1 till 3 år	EUR	-28	34	33	1	-78	-13
	GBP	49	22	85	-63	79	-9
	USD	-156	432	145	287	-462	-199
	Övriga		7	11	-4	-	17
Summa			495	274	221		-204
Löptid 3 till 5 år	EUR	-38	12	7	5	-19	-10
	GBP	59	4	17	-13	37	-4
	USD	-240	211	55	156	84	82
	Övriga		-	2	-2	-	-2
Summa			227	81	146		66
Löptid över 5 år	EUR	-13	3	-	3	-12	-6
	GBP	-2	1	-	1	-	-
	USD	14	-	7	-7	25	1
Summa			4	7	-3	-	-5
Valutaderivat, totalt1)			1 598	864	734	-	-293

1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK 821 (151)

Moderbolagets utestående derivat

Valutaderivat		Verkligt värde 2020		2019
Miljoner Valuta	Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Lokal valuta	Netto
EUR	-76	296	148	148	9	66
GBP	146	71	156	-85	148	16
USD	-901	1 314	862	452	-653	-386
Övriga		36	43	-7		21
Valutaderivat, totalt moderbolaget		1 717	1 209	508		-283

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Likviditetsrisken minimeras genom en diversifiering av finansieringskällor och löptider. För löptidsanalys avseende koncernens finansiella skulder, se tabeller för respektive derivattyp i denna not samt information om räntebärande skulder i not 29. Koncernens övriga finansiella skulder innefattar leverantörsskulder med kredittider på normalt 30-90 dagar samt andra skulder av rörelsekaraktär som klassificeras som kortfristiga.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter, MSEK	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Revolverande kreditfacilitet (förfall 2022: BSEK 4, 2023: BSEK 6)	10 000	-	10 000
Checkräkning (förfallotidpunkt 2021)	56	-	56
Summa bekräftade kreditfaciliteter	10 056	-	10 056
Företagscertifikat	5 000	-	5 000
Medium Term Notes (MTN)	10 000	6 412	3 588
Summa låneprogram	15 000	6 412	8 588
Summa lånefaciliteter	25 056	6 412	18 644

Likvida medel tillsammans med outnyttjade krediter justerat för lån med förfallodag inom 12 månader ska alltid finnas till ett värde motsvarande minst MSEK 4 000, men ska aldrig understiga det högsta av 10 procent av omsättningen eller ett riskvägt belopp av utestående bankgarantier. Därutöver skall bekräftade outnyttjade kreditfaciliteter finnas. Saab har tre revolverande kreditfaciliteter med ett motvärde av MSEK10 000 (6 000) fördelat mellan åtta banker. Två befintliga faciliteter, uppgående till sammanlagt MSEK 6 000, förlängdes under året från 2022 till 2023. Med anledning av Covid-19 och osäkerhet på kapitalmarknaden tog Saab upp ytterligare en facilitet uppgående till MSEK 4 000 med förfall 2022. Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK5 000 (5 000) och ett Medium Term Note-program (MTN) på MSEK 10 000 (10 000). Per den 31 december 2020 hade företagscertifikat för MSEK 0 (0) och MTN–lån för MSEK 6 412 (6 745) emitterats.

Utöver dessa kreditfaciliteter, som ett led i att diversifiera finansieringskällorna, har Saab lånat MEUR 100 under en Schuldschein-dokumentation. Därtill har Saab ett program för försäljning av kundfordringar med en ram om MSEK 1 425 varav utnyttjat per den 31 december 2020 var MSEK 0 (0). Saab har möjlighet att utnyttja detta program i situationer då en större finansiell flexibilitet efterfrågas.

Inga finansiella kovenanter föreligger i några av Saabs kreditfaciliteter.

Refinansieringsrisk

Med refinansieringsrisk avses att Saab inte kan ersätta lån som går till förfall, varken med nya lån eller egna medel. För att minimera denna risk har Saab en diversifierad förfallostruktur på upptagna lån, se tabellen under upplåning. Låneportföljens genomsnittliga kapitalbindning ska för Saab ligga i intervallet 24-60 månader. Per den 31 december 2020 uppgick denna till 38 månader (34).

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån. För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i SEK och växlas till bolagets valuta via valutaswappar. Ränte- och valutarisk vid extern finansiering i utländsk valuta hanteras med cross currency basis-swappar.

Saab exponeras för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Posten med störst exponering är pensionsåtaganden på grund av skuldens långa duration.

Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto.

Låneportföljen

Låneportföljen består av lån och räntederivat. Portföljens genomsnittliga räntebindning, duration, ska ligga i intervallet 12-48 månader (12-48). Per årsskiftet var durationen för låneportföljen 25 månader (27).

Räntebindning avseende långfristig upplåning med rörlig ränta säkras i huvudsak till fast ränta genom ränteswappar. Utestående ränteswappar täcker ungefär 70 procent (67) av det utestående lånekapitalet med rörlig ränta per 2020-12-31. I redovisningen tillämpas kassaflödessäkring. Effektiviteten på en säkring utvärderas när säkringsförhållandet ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kravet. De faktorer som undersöks för att säkerställa effektiviteten är tidpunkt för betalningsflöden och belopp på räntebetalningar samt det nominella värdet på säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Om det nominella värdet på säkringsinstrumentet inte överstiger det nominella värdet på den säkrade posten och flöden genererade av säkringsinstrumentet inte överstiger flöden från den säkrade posten i tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv. Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0). Referensräntereformen skulle kunna påverka effektiviteten i säkringsrelationer i framtiden. En förändring av marknadsräntor med +/- 0,10 procentenheter skulle påverka finansiella kostnader med cirka +/- 0,5 MSEK (0,7) och övrigt totalresultat med +/-16 MSEK (24) utifrån låneportfölj per 2020-12-31.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter och lån)

MSEK (Nom) Förfall	Räntebindning	Varav effekt av ingångna derivat	Kapitalbindning
1 år	3 238	-3 850	2 121
2 år	1 527	1 350	1 553
3 år	551	400	617
4 år	200	200	400
5 år och framåt	1 900	1 900	2 725
Summa	7 416	-	7 416

Placeringsportföljen

Placeringsportföljen består av placeringar i räntebärande värdepapper och räntederivat. Portföljens genomsnittliga räntebindning, duration, ska ligga i intervallet 3-24 månader (3-24). Per årsskiftet var durationen för placeringsportföljen 10 månader (8). En ökning av marknadsränta med 0,10 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter negativt med 8 MSEK (5). En motsvarande minskning av marknadsränta

med 0,10 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter positivt med 8 MSEK (5) utifrån placeringsportfölj per 2020-12-31.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner

MSEK (Nom)
Förfall	Räntebindning1)	Kapitalbindning
1 år	7 367	4 032
2 år	100	1 391
3 år	328	1 364
4 år	620	1 328
5 år och framåt	725	1 025
Summa	9 140	9 140

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat.

Valutaterminer

Valutaterminer som används för att säkra kommersiella kassaflöden innehåller en räntekomponent. I vissa fall väljer Saab att lägga säkringen vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma. Det avser framför allt mycket långa kundkontrakt och genererar då en ränterisk. Underliggande kassaflöden som är exponerade för förlängningar via valutaterminer uppgick vid årsskiftet till MUSD 0 (0).

Räntederivat

Koncernens utestående räntederivat framgår av nedanstående tabell:

Räntederivat				Verkligt värde 2020		2019
Miljoner	Valuta	Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Lokal valuta Netto
Löptid upp till 1 år	SEK	400	-	3	-3	725	-3
	EUR2)	80	64	-	64
Summa			64	3	61		-3
Löptid 1 till 3 år		SEK 1 750	-	20		-20 1 750	-15
	EUR2)	20	12	-	12	85	100
Summa			12	20	-8		85
Löptid 3 till 5 år	SEK	700	2	19	-17	600	-
	EUR2)	-				15	15
Summa			2	19	-17		15
Löptid över 5 år		SEK 1 600	1	58		-57 1 500	-65
Summa			1	58	-57		-65
Räntederivat, totalt 1)3)			79	100	-21		32

1) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -18 (-19).

2) Avser Cross currency basis-swappar (CCY).

3) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -80 (-63).

Råvaruprisrisk

Med råvaruprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt av en råvaruprisförändring. Kostnader för inköp av råvaror hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kunder och leverantörer. Kostnader för inköp av el hanteras genom säkringsinstrument. Hanteringen av elhandel är utlagd på diskretionärt förvaltningsuppdrag. Marknadsvärdet på elderivatsportföljen var vid årsskiftet MSEK -1 (-1). För elderivat tillämpas säkringsredovisning. Elförbrukningen säkras på prognos i en trappstegsmodell där 90 procent av det kommande årets förbrukning är prissäkrad, säkringsgraden går sedan ner linjärt till 0 procent till och med kvartal 13. Effektiviteten på säkringen utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kravet. För att säkerställa att säkringen är effektiv undersöks att den säkrade volymen per kvartal inte överstiger den prognostiserade volymen. Värdeförändringar på derivat som överstiger den prognostiserade volymen i ett kvartal redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0 (0).

Koncernens utestående elderivat

Elderivat			Verkligt värde 2020	2019
	Mega watt	Tillgång MSEK	Skuld MSEK	Netto	Mega watt	Netto
Löptid upp till 1 år	14	0	0	0	14	1
Summa		0	0	0		1
Löptid 1 till 3 år	11	0	1	-1	11	-2
Summa		0	1	-1		-2
Elderivat, totalt1)		0	1	-1		-1

1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -1 (-1).

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar och avtalstillgångar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker identifieras och hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt hanteras genom att tillgängliga bank- eller försäkringsprodukter utnyttjas. I vissa fall kan även exportkreditinstitutioner användas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer hanteras genom att erhålla bankmässig säkerhet. Den 31 december 2020 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för MSEK 299 (81).

Kundfordringar och avtalstillgångar utgör en kommersiell kreditrisk. I de fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande används bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN för att säkerställa att betalning kommer att erhållas. Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg. Läs mer om koncernens kundfordringar inklusive reservering för kreditförluster i not 25.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot finansiella institutioner genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst A- enligt Standard and Poor's eller A3 enligt Moody's. Risken för kreditförluster bedöms därmed som låg och behov av kreditreserv föreligger ej vid årets utgång (-).

Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget.

Saab har med finansiella motparter ingått ISDA-avtal, det vill säga avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se tabeller nedan.

Finansiella tillgångar och skulder som lyder under kvittningsavtal

2020 MSEK	Brutto belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säker heter erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	1 598	-	1 598	-861	-	737
Räntederivat	2	-	2	-2	-	-
CCY1)	77	-	77	-	-	77
Elderivat	-	-	-	-	-	-
Tillgångar	1 677	-	1 677	-863	-	814
Valutaderivat	864	-	864	-861	-	3
Räntederivat	100	-	100	-2	-	98
CCY1)	-	-	-	-	-	0
Elderivat	1	-	1	-	-	1
Skulder	965	-	965	-863	-	102

1) Cross currency basis-swappar.

			Netto belopp i	Ramavtal	Säker heter
2019 MSEK	Brutto belopp	Kvittning	balans räkningen	om nettning	erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	1 322	-	1 322	-1 239	-	83
Räntederivat	4	-	4	-4	-	-
CCY1)	115	-	115	-	-	115
Elderivat	3	-	3	-	-	3
Tillgångar	1 444	-	1 444	-1 243	-	201
Valutaderivat	1 615	-	1 615	-1 239	-	376
Räntederivat	87	-	87	-4	-	83
CCY1)	-	-	-	-	-	-
Elderivat	4	-	4	-	-	4
Skulder	1 706	-	1 706	-1 243	-	463

1) Cross currency basis-swappar.

Den 31 december 2020 uppgick exponeringen i utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten till MSEK 9 269 (7 846). Exponeringen beräknas genom att använda marknadsvärdet för tillgångar mot varje motpart.

Säkringsreserv

Säkringsreserven före skatt uppgick till MSEK 578 (-290), varav det orealiserade värdet på derivat var MSEK 740 (87) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av valutaderivat var MSEK -162 (-377). För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0 (0).

Förändring i säkringsreserven per derivat

2020 (2019)
MSEK	Valutaderivat Räntederivat		Elderivat	Totalt
Upplösning mot resultaträk ningen	-437 (179)	1 (14)	0 (-25)	-436 (168)
Värdeförändring befintliga derivat	303 (-251)	-18 (-25)	1 (-6)	286 (-282)
Värdeförändring nya derivat	552 (28)	1 (5)	-1 (-4)	552 (29)
Förändring från förlängning	465 (285)	- (-)	- (-)	465 (286)

Totalt 884 (241) -16 (-6) 0 (-35) 868 (201)

Effekter i säkringsreserven per derivat

2020 MSEK	Valutaderivat	Räntederivat	Elderivat
Redovisat belopp i säkringsreserv	821	-80	-1
Nominellt belopp	-8 465	4 450	251)
Förfallotidpunkt	2021-2027	2021-2030	2021-2023
Säkringskvot	1:1	1:1	1:1
Värdeförändring på utestående derivat sedan 1 januari	670	-17	0
Värdeförändring på den säkrade posten för att avgöra effektivitet	-670	17	0

1) Megawatt

Pensionsåtagande

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden. Stiftelsen har ett långsiktigt avkastningsmål som motsvarar årlig finansiell kostnad för pensionsskulden enligt PRI Pensionsgaranti. Placeringsriktlinjer anger tillgångsfördelningen enligt följande 0-40 procent aktier, 0-20 procent alternativa tillgångar, 10-100 procent räntebärande produkter och 0-30 procent fastigheter. Investeringar görs i räntebärande värdepapper vars emittent som lägst har BBB i kreditrating enligt Standard & Poor's och Baa enligt Moody's.

Av stiftelsens kapital var vid årets slut 26 procent (30) investerat i räntebärande, 23 procent (19) i fastighetsrelaterade tillgångar, 35 procent (37) i aktier samt 16 procent (14) i alternativa tillgångar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var MSEK 7 096 (6 741) den 31 december 2020 och avkastningen uppgick till 5 procent (11). Under 2020 kapitaliserades stiftelsen med MSEK 0 (0) och det betalades MSEK 0 (0) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK			2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31 2017-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	7 096	6 741	6 051	6 098
Nuvärdet av förmåns– bestämda förpliktelser1)	11 900	11 235	9 916	8 554
Konsolideringsgrad	60%	60%	61%	71%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	6 239	6 043	5 776	5 522
Konsolideringsgrad	114%	112%	105%	110%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 36 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

REDOVISNINGSPRINCIPER

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2020-12-31 2019-12-31		2020-12-31 2019-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, PRI Pensionsgaranti	125	121	125	121
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	3 980	4 618
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	8	9	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse företag	11	11	121	396
Summa	144	141	4 226	5 135

Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av koncernens verksamhet över hela världen. För vissa av dessa tvister har Saab reserverat MSEK 300 (0) till följd av förnyad bedömning under året, se not 32 samt not 42. Övriga tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning.

Nedanstående tabell visar den totala summan bankgarantier för koncernen som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier.

MSEK	2020-12-31	Andel i %	2019-12-31	Andel i %
Bankgarantier:
On demand	15 400	100	17 435	97
Proprieborgen	65	-	517	3
Summa bankgarantier	15 465	100	17 952	100
Fördelning:
Förskott	8 319	54	9 611	54
Fullgörande	6 768	44	7 744	43
Övrigt	378	2	597	3
Summa garantier	15 465	100	17 952	100

I sin affärsverksamhet utfärdar Saab AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterföretag och joint ventures. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets eller joint venture-företagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål.

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualförpliktelser.

NOT 37 NÄRSTÅENDE

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysning om ersättningar se not 8.

Av moderbolagets omsättning avsåg 7 (7) procent försäljning till koncernföretag medan 19 (22) procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag. Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag och joint

ventures uppgick till cirka MSEK 67 (201) respektive MSEK 409 (253). För information om fordringar på och skulder till intresseföretag och joint ventures, se not 23 och not 33.

Saab AB har under året sålt samtliga aktier i intressebolaget Kallebäck Property Invest AB till Saabs pensionsstiftelse till marknadsvärde för en likvid uppgående till MSEK 173.

NOT 38 KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

			Ägarandel i %
Koncernföretag	Koncernföretagets säte, land	2020	2019
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
Combitech Oy	Finland	100	100
Saab Australia Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Czech s.r.o.	Tjeckien	100	100
Saab, Inc.	USA	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	100	75
Saab Kockums AB	Malmö, Sverige	100	100
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Sensis Corporation	USA	100	100
Saab Sensor Systems Germany
GmbH.	Tyskland	100	100
Saab Technologies B.V.	Nederländerna	100	100

Det totala ägandet för innehav utan bestämmande inflytande uppgår till MSEK 178 (274). Inget innehav utan bestämmande inflytande bedöms som väsentligt.

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	18 831	18 834
Nyemissioner/lämnade kapitaltillskott	326	-
Förvärv	-	1
Försäljningar och likvidationer	-87	-4
Utgående balans 31 december	19 070	18 831
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-12 653	-12 653
Årets nedskrivningar	-75	-
Utgående balans 31 december	-12 728	-12 653
Redovisat värde 31 december	6 342	6 178

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

2020-12-31 Koncernföretag/Organisationsnummer/Säte	Antal andelar	Andel i %	Redovisat värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100	158
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100	1 064
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100	3
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100	4
Fastighets AB Stensholm-Huskvarna, 556030-2746, Jönköping	150 000	100	42
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga	100 000	100	10
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100	51
Muskövarvet AB, 556675-3496, Haninge	1 002	100	61
N. Sundin Dockstavarvet AB, 556193-6138, Kramfors	5 100	100	85
Nordic Defence Industries A/S, Danmark	-	100	22
Saab Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100	3
Saab Asia Pacific Co. Ltd, Thailand	-	100	12
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100	107
Saab Canada, Inc., Kanada	-	100	1
Saab Czech s.r.o, Tjeckien	-	100	25
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100	103
Saab Digital Air Traffic Solutions AB, 559060-0747, Linköping	295	59	35
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100	357
Saab France S.A.S, Frankrike	-	100	-
Saab India Technologies Private Limited, Indien	-	100	-
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100	14
Saab Kockums AB, 556205-5623, Malmö	500 000	100	340
SAAB LTD, Förenade Arabemiraten	-	100	-
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100	49
Saab North America, Inc., USA	-	100	2 246
Saab Seaeye Holdings Ltd, Storbritannien	-	100	194
Saab Sensor Systems Germany GmbH, Tyskland	-	100	308
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	100	443
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Järfälla	1 000	100	-
Saab Tactical Electronics AB, Linköping	1 000	100	51
Saab Technologies B.V., Nederländerna	-	100	295
Saab Technologies BV, Belgien	-	100	29
Saab Technologies Ltd., Kanada	-	100	18
Saab Technologies Norway AS, Norge	-	100	3
Saab Technologies s.r.o., Tjeckien	-	100	-
Saab Technologies UK Limited, Storbritannien	-	100	-
Saab Training Systems GmbH, Tyskland	-	100	3
Saab Training and Simulation GmbH, Tyskland	-	100	-
Saab Transpondertech AB, 556535-9790, Linköping	1 000	100	-
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping	1 000	100	-
Vilande bolag m.m.	-	-	62
Redovisat värde vid årets slut			6 342

NOT 39 OBESKATTADE RESERVER

	Moderbolaget
MSEK	2020	2019
Periodiseringsfond:
Ingående balans 1 januari	1 863	1 825
Årets avsättning	-	360
Årets återföring	-432	-322
Utgående balans 31 december	1 431	1 863
Ackumulerade avskrivningar utöver/under plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	-2	-2
Årets avskrivningar utöver/under plan	-	-
Utgående balans 31 december	-2	-2
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	647	582
Årets avskrivningar utöver plan	123	65
Utgående balans 31 december	770	647
Summa obeskattade reserver 31 december	2 199	2 508

NOT 40 KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens fria kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen.

FRITT KASSAFLÖDE

	Koncernen
MSEK	2020	2019
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital exklusive skatter och andra finansiella poster 1)	2 905	4 626
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Avtalstillgångar och -skulder	1 704	-1 649
Varulager	95	-1 141
Övriga rörelsefordringar	805	176
Övriga rörelseskulder	468	-218
Avsättningar	-336	-325
Förändring av rörelsekapital	2 736	-3 157
Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster	5 641	1 469
Investeringsverksamheten:
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-1 622	-1 588
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-1 269	-1 213
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	23	32
Kassaflöde från investeringsverksamheten 2)	-2 868	-2 769
Operationellt kassaflöde	2 773	-1 300
Skatter och andra finansiella poster	-278	-690
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	1 093	-46
Förvärv av verksamheter	-4	-
Avyttring av koncernföretag	169	-
Fritt kassaflöde	3 753	-2 036

1) Inkluderar även amortering av leasingskulder.

2) Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande tillgångar samt exklusive avyttring och förvärv av finansiella tillgångar, förvärv av verksamheter och avyttring av koncernföretag. I de fall förvärv och avyttring av finansiella anläggningstillgångar bedöms vara av rörelsekaraktär ingår dock posten i investeringsverksamheten.

FRITT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2020	2019
Fritt kassaflöde	3 753	-2 036
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	-2 312	3 219
Andra finansiella placeringar och fordringar	-80	-90
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-3 077	-990
Upptagande av lån	2 728	8
Företrädesemission	-	11
Återköp av aktier	-242	-301
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-	-601
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-12	-24
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande	-85	8
Årets kassaflöde	673	-796

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel

	Koncernen
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	1 123	891
Bankdepositioner	1 150	796
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	2 273	1 687
Summa enligt kassaflödesanalysen	2 273	1 687

	Moderbolaget
MSEK	2020-12-31	2019-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	448	211
Bankdepositioner	1 150	796
Summa enligt balansräkningen	1 598	1 007
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 598	1 007

Räntor och utdelning

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Erhållen utdelning	63	20	103	34
Erhållen ränta	89	61	205	185
Erlagd ränta	-258	-265	-188	-186
Summa	-106	-184	120	33

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2020	2019	2020	2019
Avskrivningar	1 518	1 368	578	531
Realisationsresultat vid försäljning av koncern-och intresse företag och joint ventures	-1 103	-8	-1 110	-12
Avsättningar	1 286	632	1 206	438
Nedskrivningar	59	-	232	63
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	180	5	-	-
Utdelning och koncernbidrag från/ till koncernföretag	-	-	-527	-798
Övrigt	93	135	201	165
Summa	2 033	2 132	580	387

Not 40, forts.

Avstämning av skulder vars kassaflöden redovisas i finansieringsverksamheten

			Icke kassaflödespåverkande förändringar
Räntebärande skulder, MSEK	2019-12-31	Kassaflöden1)	Omräknings differenser	Nya avtal/ omvärdering	2020-12-31
Skulder till kreditinstitut	7 789	-343	-34	-	7 412
Skulder till intresseföretag och joint ventures	45	-6	-	-	39
Leasingskulder	2 572	-437	-80	484	2 539
Övriga räntebärande skulder	1	-	-	7	8
Summa räntebärande skulder	10 407	-786	-107	484	9 998

1) Beloppen avser kassaflöden hänförliga till skulder som redovisas i finansieringsdelen i kassaflödesanalysen.

Avyttring av koncernföretag

	Koncernen
2020	2019

42	-
43	-
14	-
43	-
142	-
	-
20	-
	-
	-
	-
169	-
	20 233 212 -43

Under 2020 har QPS (Quality Positioning Services) samt Fastighets AB Tannefors 1:114 avyttrats. Ingen avyttring har skett under 2019.

NOT 41 UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets B-aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab AB, Olof Palmes gata 17, 5tr, SE-111 22 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2020 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.

Saab AB bedriver även en mindre verksamhet i en filial i Sydkorea.

NOT 42 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Jämförelsestörande poster utgörs av de finansiella effekterna från händelser eller transaktioner med betydande konsekvenser, som är relevanta för att förstå resultatet vid jämförelse mellan perioder. Sådana händelser eller transaktioner kan vara hänförliga till omstruktureringsprogram, kostnader kopplade till tvister, händelser i omvärlden, nedskrivningar samt vinster eller förluster från avyttring av koncernföretag, joint ventures eller intresseföretag.

Jämförelsestörande post	Affärsområde	MSEK	Helår 2020	Helår 2019
Korrigering av projektkalkyler, Covid-19	Aeronautics	Försäljningsintäkter	-1 121	-
Korrigering av projektkalkyler, Covid-19	Surveillance	Försäljningsintäkter	-166	-
Korrigering av projektkalkyler, Covid-19	Dynamics	Kostnad sålda varor	-15	-
Korrigering av projektkalkyler, Covid-19	Corporate	Försäljningsintäkter	-44	-
Reservation förlustkontrakt, Covid-19	Industrial Products and Services	Kostnad sålda varor	-315	-
Nedskrivning av varulager, Covid-19	Support and Services	Kostnad sålda varor	-118	-
Nedskrivning av varulager, anpassning av produktportfölj	Corporate	Kostnad sålda varor	-137	-
Nedskrivning av andelar i intresseföretag	Corporate	Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	-113	-
Nedskrivning av långfristig fordran mot intresseföretag	Corporate	Övriga rörelsekostnader	-59
Nedskrivning av andelar i intresseföretag	Aeronautics	Andel av intresseföretags och joint ventures resultat	-32	-
Avsättning för ny bedömning av koncernens pågående tvister och rättsliga processer	Corporate	Övriga rörelsekostnader	-300	-
Realisationsvinst avyttring Vricon Inc	Corporate	Övriga rörelseintäkter	997	-
Summa			-1 423	-

För mer utförlig beskrivning av poster som klassificerats som jämförelsestörande poster hänvisas till nedan noter: Korrigering av projektkalkyler - se not 2 Reservation av förlustkontrakt - se not 32 Nedskrivning av varulager - se not 24 Nedskrivning av andelar i intresseföretag - se not 19 Nedskrivning av långfristig fordran mot intresseföretag - se not 23 Avsättning för ny bedömning av koncernens pågående tvister och rättsliga

processer - se not 32

NOT 43 I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

			Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2020	2019	2020	2019
Australien	AUD	1	6,26	6,51	6,34	6,57
Brasilien	BRL	1	1,57	2,31	1,81	2,40
Danmark	DKK	100	134,9	139,62	140,7	141,78
Euro	EUR	1	10,04	10,43	10,49	10,59
Indien	INR	100	11,16	13,06	12,43	13,43
Kanada	CAD	1	6,39	7,13	6,86	7,13
Norge	NOK	100	95,32	105,77	97,88	107,47
Schweiz	CHF	1	9,25	9,57	9,80	9,52
Storbritannien	GBP	1	11,11	12,20	11,80	12,07
Sydafrika	ZAR	100	55,93	66,48	56,20	65,44
Tjeckien	CZK	100	38,33	40,96	39,67	41,23
USA	USD	1	8,18	9,33	9,21	9,46

NOT 44 NYCKELTALSDEFINITIONER

Nedan följer definitioner av finansiella nyckeltal som används i rapporten. För mer information och förklaringar av användandet av respektive nyckeltal hänvisas till saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.

Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.

EBITDA–marginal Rörelseresultat före av- och nedskrivningar i procent av försäljningsintäkter.

Effektiv skattesats Aktuella och uppskjutna skatter i procent av resultat före skatt.

Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive amortering av leasingskulder samt kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella tillgångar.

Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Försäljningsintäkter justerat för jämförelsestörande poster

Försäljningsintäkter med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.

Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster utgörs av de finansiella effekterna från händelser eller transaktioner med betydande konsekvenser, som är relevanta för att förstå resultatet vid jämförelse mellan perioder. Sådana händelser eller transaktioner kan vara hänförliga till omstruktureringsprogram, kostnader kopplade till tvister, händelser i omvärlden, nedskrivningar samt vinster eller förluster från avyttring av koncernföretag, joint ventures eller intresseföretag.

Kapitalomsättningshastighet Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettoinvesteringar Förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Nettolikviditet/nettoskuld Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättningar för pensioner exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt.

Operationellt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster, amortering av leasingskulder samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Orderingång Totalt värde på mottagna ordrar under året.

Orderstock Totalt värde på utestående ordrar vid årets slut.

Organisk försäljningstillväxt Förändring av försäljningsintäkter i procent justerat för valutaeffekter vid omräkning av utländska dotterföretag och strukturförändringar såsom förvärv och avyttringar av dotterföretag.

Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) i procent av försäljningsintäkter.

Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster Rörelseresultat (EBIT) med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.

Rörelsemarginal justerad för jämförelsestörande poster Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster i procent av justerade försäljningsintäkter.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Utgifter för forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat i resultaträkningen och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning och eventuell nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter. Utgifter för egenfinansierad forskning och utveckling innehåller både kostnadsförda utgifter exklusive avskrivningar och nedskrivningar, och utgifter aktiverade i balansräkningen som utvecklingskostnader. Totala utgifter för forskning och utveckling innehåller utöver utgifter för egenfinansierad forskning och utveckling, den del av Saabs forskning och utveckling som bedrivs tillsammans med kunder och som rapporteras under kostnad för sålda varor.

Överskottsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

NOT 45 VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER PERIODENS SLUT

I januari har Saab fått den första beställningen från Thales på minröjningsfarkosten MuMNS (Multi-Shot Mine Neutralisation System). Ordern på cirka MSEK 300 bokades som orderingång under 2020. Leveranser av de första systemen kommer ske under 2022.
Saab har i januari tecknat ramavtal med Norges försvarsmakt för Carl-Gustaf M4, senaste versionen av granatgeväret Carl-Gustaf.
Saab och Försvarets materielverk (FMV) har i januari tecknat två avtal rörande nästa generations ytfartyg och korvetter: en produktdefinitionsfas för halvtidsmodifiering av fem befintliga Visby-klasskorvetter, samt en produktdefinitionsfas för nästa generations korvett. Det samlade kontraktsvärdet är MSEK 190.
Saab levererade den 20 februari 2021 det tredje GlobalEye-systemet till Förenade Arabemiraten.

Utdelningsmotivering

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB.

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsen förslår en total utdelning om MSEK 622, vilket motsvarar SEK 4,70 per aktie. Föregående räkenskapsår föreslog styrelsen en utdelning på 4,70 per aktie, totalt MSEK 625. Styrelsen beslutade att till årsstämman 2020 dra tillbaka detta förslag med anledning av den osäkerhet som utbrottet av Covid-19 medfört. På årsstämman 2020 beslutades sedan att ingen utdelning lämnades till moderbolagets aktieägare för 2019.

Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 10 790 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 12 719 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 1 073 och för moderbolaget till MSEK -95.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 35,1 procent jämfört med koncernens mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 35,7 procent 2020.

Saabs bruttoinvesteringar för 2020 uppgick till MSEK 1 269. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2020 uppgick till MSEK 2 450 varav MSEK 1 353 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettoskuld inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive leasingskulder och avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 4 273.

Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller lång sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551:

1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

Förslag till vinstdisposition 2020

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

SEK
Balanserade vinstmedel	5 327 279 926
Överkursfond	5 557 130 127
Årets totalresultat	-94 501 727
Summa	10 789 908 326

disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 4,70 per aktie	621 561 243
Till överkursfond	5 557 130 127
I ny räkning överföres	4 611 216 956
Summa	10 789 908 326

Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Aktiekapital	2 173 533 552
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	656 520 566
Överkursfond	5 557 130 127
Balanserad vinst	4 611 216 956
Summa	13 540 872 336

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 622, eller SEK 4,70 per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2020, det vill säga 132 247 073. Soliditeten för koncernen uppgår till 35,7 procent (34,8) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 35,1 procent.

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 25 februari 2021

Marcus Wallenberg Ordförande

Sten Jakobsson Danica Kragic Jensfelt Sara Mazur Johan Menckel Daniel Nodhäll Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Bert Nordberg Cecilia Stegö Chilò Erika Söderberg Johnson Joakim Westh

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Stefan Andersson Göran Andersson Nils Lindskog Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Micael Johansson Verkställande direktör och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 1 mars 2021 PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nyllinge Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Saab AB (publ), org nr 556036-0793

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB för år 2020 med undantag för hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60 till 82 respektive 84 till 93. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 44 till 151 i detta dokument

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 60 till 82 respektive 84 till 93.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap

och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS

Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

I syfte att utforma en ändamålsenlig revision har vi uppdaterat vår förståelse kring hur Saabs verksamhet är organiserad, om viktiga system och processer samt de interna kontroller som finns för att ge styrelse och ledning trygghet i att den finansiella rapporteringen håller en hög precision. För det ändamålet har vi genomfört intervjuer med ledande befattningshavare på olika nivåer i koncernen och ledare för koncernfunktioner samt tagit del av rapporter, policys, instruktioner och planerings- och styrningsdokument. Vi har även haft en regelbunden dialog med internrevisions- och intern kontroll-funktionerna för att dela relevant information och koordinera aktiviteter om och när det har bedömts relevant.

En stor del av Saabs intäkter och resultat kommer från långa kundkontrakt med betydande inslag av utveckling och anpassningar för specifika kunder, vilka är förknippade med tekniska och affärsmässiga risker. Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt enligt successiv vinstavräkning vilka i sin tur baseras på ledningens uppskattningar och mätning av färdigställandegrad, beräknad marginal och totala kostnader och risker. Detta ställer stora krav på projektkontroll och uppföljning för att vid varje tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av intäkter och resultat. I många fall innebär också kundprojekten stora inslag av löpande interagerande med både beställare och underleverantörer varför kundprojektens ekonomiska utfall inte enbart beror på Saabs egna aktiviteter utan också av andra parter.

I revisionen har vi fokuserat på verksamheten i moderbolaget Saab AB samt dotterbolagen Saab Dynamics AB, Saab Kockums AB, Combitech AB och Saab Barracuda AB. Därutöver har enheter i Australien, Sydafrika och USA varit föremål för granskningsåtgärder. Vi har beaktat covid-19 och dess påverkan på vår revision och utformat våra granskningsåtgärder för att möta nya och/eller förändrade risker i revisionen. Vi har sammantaget kunnat utföra vår revision även om pandemin har medfört ändrade arbetsformer och ökad användning av digitala verktyg för kommunikation och insamling av revisionsbevis.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. I revisionen av Saab har det funnits ett särskilt betydelsefullt område. Detta område behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inget separat uttalande om detta område.

Särskilt betydelsefullt område

Långa kundkontrakt

Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt över tid enligt successiv vinstavräkning, vilken baseras på ledningens uppskattningar och bedömning av färdigställandegrad, marginal, risker och totala återstående kostnader. I de fall ett projekt leder till förlust redovisas förlusten så snart den kan fastställas.

Färdigställandegraden och resultatavräkningen kan beräknas baserat på upparbetade kostnader, uppfyllande av milstolpar eller baserat på levererade enheter.

Risken i den finansiella rapporteringen är att intäkter och resultatavräkning inte på ett korrekt sätt speglar Saabs uppfyllande av prestationsåtaganden i de långa kontrakten och att risker i de långa kontrakten avviker från det förväntade utfallet, vilket kan leda till att resultatavräkning sker till felaktig marginal. Detta kan i sin tur leda till felperiodisering av intäkter och kostnader över projektets livslängd.

Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar utöver försäljningsintäkter och kostnad för sålda varor balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättningar för förlustkontrakt. I årsredovisningen beskrivs risker relaterade till långa kundkontrakt på sidan 56 och i noterna till de finansiella rapporterna (not 2 och not 4) beskrivs redovisningsprinciperna närmare.

Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Saab har processer, metoder och kontroller för att redovisa och följa de långa kundkontrakten från offert till genomförande och avslut. Dessa processer omfattar bland annat projektorganisation, dokumentation, ekonomisk uppföljning och rapportering samt vägledning om tillämpning av redovisningsprinciper. Detta beskrivs i Saabs årsredovisning bland annat på sidan 56.

I vår revision har vi utvärderat utformningen av dessa processer, metoder och kontroller och på urvalsbasis testat att de fungerar som avsett. I vår testning av kontroller har vi fokuserat på följande:

Test av övergripande kontroller på affärsområdes-, affärsenhets- och i förekommande fall programnivå.
Test av transaktionskontroller kring redovisning av upparbetning på långa kundprojekt avseende inköp till projekt.
Test av att projektbedömningar dokumenterats och godkänts enligt fastställda metoder inom Saab.

Vi har vidare gjort ett urval av kontrakt där vi genomfört substansgranskning. Urvalet baseras på kvantitativa eller kvalitativa faktorer där vi valt ut långa kundkontrakt som är beloppsmässigt väsentliga utifrån kontraktsvärde, intäkt, resultatavräkning eller omfattningen av risker i återstående kostnader. Kontrakt avseende Gripen E Sverige, Gripen NG Brasilien och Luftburen övervakningsradar Förenade Arabemiraten har varit av särskild betydelse i vår granskning.

För de långa kundkontrakt vi valt ut har vi sedan skapat oss en förståelse för projektet bland annat genom att ta del av kontraktaklausuler, projektplaner, analyser av färdigställandegrad, och kontraktsprognoser. Kvartalsvis har vi genomgång av projekten med projektledare, projektcontroller eller motsvarande. Vid dessa genomgångar genomför vi följande moment:

Vi tar vi del av hur ledningen bedömer projektgenomförande och påverkan på den finansiella rapporteringen. Detta inkluderar totalt kontraktsvärde, färdigställandegrad, modell för beräkning av färdigställande, upparbetade kostnader och bedömning av återstående kostnader.
Vi stämmer av ledningens bedömningar mot underliggande dokumentation och jämför med bedömningar från tidigare kvartal.
Vi stämmer av finansiell information mellan olika rapporter och system samt gör kontrollberäkningar.

I dessa genomgångar använder vi vår kännedom om Saab och vår erfarenhet av liknande långa kontrakt för att diskutera och utmana ledningens antaganden och bedömningar. Vi granskar också att redovisningen sker enligt Saabs redovisningsprinciper med konsekvent tillämpning mellan olika kontrakt under likartade förutsättningar.

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVIS-NINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 till 43 och 157 till 163 samt hållbarhetsrapporten på sidorna 60 till 82. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi tagit del av före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tilllämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen..

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen..

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGS-STYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 84 till 93 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPOR-TEN

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna 60 till 83 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

PricewaterhouseCoopers AB, Stockholm, utsågs till Saab ABs revisor av bolagsstämman den 11 april 2019 och har varit bolagets revisor sedan 7 april 2011.

Stockholm den 1 mars 2021

PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Revisors rapport över översiktlig granskning av Saabs växthusgasutsläpp

TILL SAAB AB (PUBL), ORG.NR. 556036-0793

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen att översiktligt granska Saab AB (publ) ("Saab") utsläpp av växthusgaser för år 2020 som redovisas på sid. 69 i årsredovisningen 2020, närmare bestämt i diagrammen "Utsläpp av växthusgaser fördelat på källor" och "Utsläpp av växthusgaser relaterat till Saabs klimatmål 2030" (exklusive prognoser).

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta redovisningen av växthusgasutsläpp i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 68 och utgörs av Greenhouse Gas (GHG) Protocol – A Corporate Accounting and Reporting Standard, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en redovisning av växthusgasutsläpp som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om redovisningen av växthusgasutsläpp grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3410 Assurance Engagements on Greenhouse Gas Statements utgiven av IAASB. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av redovisningen av växthusgasutsläpp, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Saab enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som

definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av redovisningen av växthusgasutsläpp.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att redovisningen av växthusgasutsläpp (som anges ovan) inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Stockholm, 1 mars 2021 PricewaterhouseCoopers AB

Peter Nyllinge Auktoriserad revisor

Isabelle Hammarström Specialistmedlem i FAR

Information till aktieägarna

ÅRSSTÄMMA 2021

Årsstämma hålls tisdagen den 13 april 2021, kl. 15.00. Med anledning av coronaviruset och i syfte att minska risken för smittspridning har styrelsen beslutat att årsstämman ska hållas online med stöd av tillfälliga lagregler som gäller under 2021. Detta innebär att årsstämman kommer att genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud eller utomstående. Aktieägare kan därför endast utöva sin rösträtt på årsstämman genom att aktieägaren deltar online eller poströstar.

Information om rätt att delta och anmälan, om hur aktieägare kan utöva sin rösträtt, samt om ombud och biträden kommer att framgå av kallelsen till årsstämman. Information kommer även att finnas på bolagets hemsida www. saab.com/arsstamma.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning av SEK 4,70 per aktie och den 15 april 2021 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden AB utsända utdelningen den 20 april 2021.

DISTRUBUTION AV ÅRSREDOVISNING

Årsredovisningen kommer finnas tillgänglig på Saabs hemsida www.saab.com tre veckor före årsstämman den 13 april. En tryckt version av årsredovisningen kommer att distribueras till de aktieägare som begärt det. Tryckt årsredovisning kan även beställas via mail till [email protected].

Aktien

AKTIEKAPITAL OCH ANTAL AKTIER

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2020 till SEK 2 173 533 552 fördelat på 2 383 903 icke marknadsnoterade A-aktier samt 133 461 944 noterade B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Samtliga Saabs A-aktier ägs av Investor AB.

Aktier och röstetal 31 december 2020

Aktieslag	Antal aktier	Andel av aktier, %	Antal röster1)	Andel av röster, %
Serie A	2 383 903	1,8	23 839 030	15,5
Serie B	133 461 944	98,2	129 863 170	84,5
Summa	135 845 847	100	153 702 200	100

1) Antal röster är exklusive 3 598 774 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Källa: Modular Finance

ÄGARSTRUKTUR

Antal aktieägare i Saab uppgick vid utgången av december 2020 till 60 399 jämfört med 51 699 vid utgången av december 2019, varav svenska ägare svarade för 76,7 procent (77,8) av kapitalet och 79,4 procent (80,4) av rösterna.

Saabs största ägare 31 december 2020

Ägare	Antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %1)
Investor	40 972 622	30,2	40,6
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	11 981 083	8,8	7,8
Första AP-fonden	5 945 786	4,4	3,9
AllianceBernstein	3 098 724	2,3	2,0
AFA Försäkring	2 965 261	2,2	1,9
Vanguard	2 575 842	1,9	1,7
Schröder	2 133 754	1,6	1,4
Unionen	1 905 970	1,4	1,2
Nordea Fonder	1 838 469	1,4	1,2
Swedbank Robur Fonder	1 786 610	1,3	1,2
Keel Capital	1 505 520	1,1	1,0
Zadig Assets Management	1 373 907	1,0	0,9
Livförsäkringsbolaget Skandia	1 365 839	1,0	0,9
Gladiator	1 304 596	1,0	0,8
BlackRock	1 222 436	0,9	0,8
Summa 15 största ägarna	81 976 419	60,3	67,3
Övriga svenska ägare	28 398 666	20,9	18,5
Övriga utländska ägare	11 950 318	8,8	7,8
Anonyma ägare	9 921 670	7,3	6,5
Återköpta aktier	3 598 774	2,6	-
Summa	135 845 847	100	100

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2020. Källa: Modular Finance

Fördelning av aktieinnehav 31 december 2020

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av ägare, %	Antal aktier	Andel av kapital, %
1– 500	52 449	86,8	5 367 406	4,0
501– 1 000	3 893	6,4	2 968 506	2,2
1 001– 5 000	3 533	5,8	7 122 903	5,2
5 001– 10 000	234	0,4	1 698 438	1,3
10 001– 20 000	129	0,2	1 803 880	1,3
20 001– 50 000	72	0,1	2 244 016	1,7
50 001–	89		0,1 104 719 028	77,1
Anonyma ägare			9 921 670	7,3
Summa	60 399		100 135 845 847	100

Källa: Modular Finance

OMSÄTTNING OCH STATISTIK

Under 2020 omsattes på Nasdaq Stockholm totalt 137 181 146 av Saabs B-aktier (88 061 946) vilket motsvarar cirka 53 procent av den totala omsättningen av Saabs B-aktier. På övriga handelsplattformar omsattes 2020 cirka 34,6 procent av Saabs B-aktier på Cboe, 4,7 procent på London Stock Exchange samt cirka 1,7 procent på Turquois.

Den högsta kursen för Saabs B-aktier som omsattes på Nasdaq Stockholm under året, SEK 344,9 noterades den 20 januari och den lägsta kursen, SEK 161,45 den 23 mars.

Saab B, Aktieprisutveckling under de senaste fem åren

Saab B, Aktieprisutveckling under 2020

SAABS LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPROGRAM

Sedan 2007 erbjuder Saab tillsvidareanställda deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Sparande sker genom ett löneavdrag på 1–5 procent av månadslönen och B-aktier i Saab köps sedan på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. Sedan 2008 erbjuds ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner deltagande i ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Årsstämman 2020 fattade beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2021 (LTI 2021), bestående av ett Aktiesparprogram 2021, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021. Mer information om incitamentsprogrammet finns i förvaltningsberättelsen på sidorna 94–97 samt i not 8.

BEMYNDIGANDEN

Årsstämman 2020 beslutade att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 135 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2020, huvudsakligen sociala avgifter.

Årsstämman 2020 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget.

I september2020 beslutade styrelsen att utnyttja förvärvsbemyndigandet för att återköpa B-aktier i Saab. Återköp av B-aktier i Saab skedde under oktober och november 2020 för ett belopp om MSEK 242.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2020 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,70 per aktie (0). Föreslagen utdelning skulle motsvara 58 procent (0) av nettoresultatet.

FEMÅRSÖVERSIKT

För information om nyckeltal per aktie, se www.saab.com/investors/financial-data.

ANALYTIKER SOM FÖLJER SAAB

För information om vilka analytiker som följer Saab, se www.saab.com/investors/ our-share/analysts.

7 361 av Saabs anställda som har

anmält sig till Saabs aktiesparprogram 2021. Vissa av deltagarna är med i flera program. Motsvarande antal föregående år var 6 974 vilket motsvarar en ökning med 5,5%.

INVESTERARRELATIONER

Merton Kaplan Chef Investor Relations [email protected] +46 734 18 20 71

Resultat per aktie Eget kapital per aktie Direktavkastning

2019181716

Flerårsöversikt

MSEK, om ej annat anges	2020	2019	2018	2017	2016	2015	2014	2013	2012	2011
Orderingång	42 328	27 216	27 975	30 841	21 828	81 175	22 602	49 809	20 683	18 907
Orderstock 31 december	99 816	93 293	102 184	107 233	107 606	113 834	60 128	59 870	34 151	37 172
Försäljningsintäkter	35 431	35 433	33 156	31 666	28 631	27 186	23 527	23 750	24 010	23 498
Utlandsandel, %	64	63	59	58	57	58	55	59	64	63
Andel försvarsverksamhet, %	91	85	85	84	83	82	79	81	82	84
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar
(EBITDA)	2 833	4 305	3 182	3 089	2 743	2 859	2 523	2 367	3 168	4 088
EBITDA-marginal, %	8,0	12,1	9,6	9,8	9,6	10,5	10,7	10,0	13,3	17,4
Rörelseresultat (EBIT)	1 315	2 937	2 266	2 250	1 797	1 900	1 659	1 345	2 050	2 941
Rörelsemarginal, %	3,7	8,3	6,8	7,1	6,3	7,0	7,1	5,7	8,5	12,5
Finansiella intäkter	230	190	193	121	90	169	103	62	153	162
Finansiella kostnader	-433	-520	-663	-272	-276	-338	-239	-428	-202	-324
Resultat efter finansiella poster	1 112	2 607	1 796	2 099	1 611	1 731	1 523	979	2 003	2 783
Årets resultat	1 092	2 025	1 366	1 508	1 175	1 402	1 168	742	1 560	2 217
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	1 073	1 983	1 313	1 477	1 133	1 362	1 153	741	1 585	2 225
Balansomslutning	60 568	59 858	56 128	44 998	41 211	35 088	29 556	27 789	28 938	31 799
– varav totalt eget kapital	21 644	20 809	19 633	14 285	13 301	12 912	11 373	12 227	11 280	13 069
– varav eget kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare	21 466	20 535	19 412	14 097	13 156	12 851	11 291	12 136	11 168	12 950
Eget kapital per aktie, SEK1)	162,32	154,48	145,43	121,86	114,17	111,99	98,83	105,31	97,35	113,53
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande
fordringar, leasingsskulder och nettopensionsför
pliktelser	2 918	-354	2 190	344	28	-1 880	185	1 953	3 837	4 735
Nettolikviditet/-skuld 6)	-4 273	-7 069	-1 460	-1 834	-1 836	-3 217	-2 113	813	1 996	5 333
Kassaflöde från den löpande verksamheten	5 800	1 194	-490	3 164	4 154	358	-713	-662	350	2 392
Fritt kassaflöde6)	3 753	-2 036	-3 195	852	2 359	-726	-1 094	-1 460	-396	2 477
Fritt kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK3)	28,03	-15,20	-27,27	7,33	20,38	-6,30	-9,45	-12,35	-3,35	20,96
Genomsnittligt sysselsatt kapital	36 338	34 485	28 151	22 495	21 135	18 454	15 897	15 454	15 131	13 987
Genomsnittligt eget kapital	21 227	20 221	16 959	13 793	13 107	12 143	11 800	11 754	12 175	12 257
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	4,3	9,1	8,7	10,5	8,9	11,2	11,1	9,1	14,6	22,2
Räntabilitet på eget kapital, %	5,1	10,0	8,1	10,9	9,0	11,5	9,9	6,3	12,8	18,1
Överskottsgrad, %	4,36	8,83	7,42	7,49	6,59	7,61	7,49	5,92	9,18	13,21
Kapitalomsättningshastighet, ggr	0,98	1,03	1,18	1,41	1,35	1,47	1,48	1,54	1,59	1,68
Soliditet, %	35,7	34,8	35,0	31,7	32,3	36,8	38,5	44,0	39,0	41,1
Räntetäckningsgrad, ggr	3,57	6,01	3,71	8,72	6,84	6,12	7,37	3,29	10,91	9,58
Resultat per aktie före utspädning, SEK2) 5)	8,07	14,88	11,27	12,79	9,85	11,90	10,03	6,45	13,86	19,57
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3) 5)	8,01	14,81	11,21	12,70	9,79	11,81	9,96	6,27	13,41	18,82
Utdelning, SEK	4,70 4)	0,00	4,50	5,50	5,25	5,00	4,75	4,50	4,50	4,50
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	1 269	1 213	1 481	1 093	807	799	732	543	328	325
Utgifter för forskning och utveckling	7 440	7 643	7 562	7 348	7 421	6 841	5 970	6 543	5 946	5 116
Antal anställda vid årets slut	18 073	17 420	17 096	16 427	15 465	14 685	14 716	14 140	13 968	13 068

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2020: 132 247 073; 2019: 132 926 363; 2018: 133 482 880; 2017: 115 685 451; 2016: 115 232 495; 2015: 114 746 834; 2014: 114 251 832; 2013: 115 241 831; 2012: 114 718 422; 2011: 114 069 871

2) Genomsnittligt antal aktier före utspädning 2020: 133 009 986; 2019: 133 245 360; 2018: 116 467 822; 2017: 115 444 915; 2016: 114 971 098; 2015: 114 484 478; 2014: 114 929 422; 2013: 114 928 817; 2012: 114 395 790; 2011: 113 691 233

3) Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 2020: 133 877 141; 2019:133 929 292; 2018:117 144 915; 2017: 116 310 466; 2016: 115 775 275; 2015: 115 280 946; 2014: 115 785 595; 2013: 118 205 015; 2012: 118 205 015; 2011: 118 205 015

4) Styrelsens förslag.

5) Årets resultat med avdrag för innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier.

6) För mer information och förklaringar av användandet av dessa nyckeltal hänvisas till saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.

2017 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för intäkter från avtal med kunder (IFRS 15). 2013 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för samarbetsarrangemang (IFRS 11).

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

2012 och tidigare perioder har inte omräknats till operationellt och fritt kassaflöde.

Genomsnittligt antal utestående aktier har för åren 2017-2011 justerats i enlighet med IAS 33, Resultat per aktie, i enlighet med villkoren i företrädesemissionen som genomfördes 2018.

Ordlista

9LV Stridsledningssystem

A26 Ubåtsprogram till den svenska marinen

AEW&C Airborne Early Warning & Control, flygburet radar- och kontrollsystem

Arthur Artillery Hunting Radar, artillerilokaliseringsradar

AT4 Axelburet anti-tank vapensystem

Carl-Gustaf Axelburet granatgevär

CBRN Kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen

CDP Carbon Disclosure Project

Erieye Flygburet övervakningssystem (AEW&C)

FMV Försvarets Materielverk

FoU Forskning och utveckling

FTE Full time equivalent, heltidsekvivalent vilket motsvarar en anställd som arbetar heltid under ett år

Giraffe System för radarövervakning och stridsledning

GlobalEye Flygburet övervakningssystem (AEW&C)

GLSDB

Artillerisystem, Ground Launched Small Diameter Bomb

GRI Global Reporting Initiative, standard för hållbarhetsredovisning

Gripen Flygstridssystem

ICT

Information and communication technology, informationsteknologi

ISP Inspektionen för strategiska produkter

ISR Intelligence, surveillance and reconnaissance, underrättelseverksamhet, övervakning och spaning

LTI Långsiktigt incitamentsprogram

MBD Model Based Design

MCS Mobile Camouflage System Protection

Nasa National Aeronautics and Space Administration

SOTACS Special operations tactical suit, kamouflage

T-7 programmet USA:s militära träningsflygplan

ULCAS Ultra-lightweight camouflage screen

Saab i världen

	31 dec 2020		31 dec 2020
Linköping, Sverige	6 611	Muskö, Sverige	70
Göteborg, Sverige	1 701	Jönköping, Sverige	70
Järfälla, Sverige	1 425	Sao Bernardo, Brasilien	65
Karlskoga, Sverige	1 103	Docksta, Sverige	64
Karlskrona, Sverige	758	Thun, Schweiz	63
Huskvarna, Sverige	588	Nyköping, Sverige	63
Arboga, Sverige	512	Lillington, USA	62
Malmö, Sverige	494	Frösön, Sverige	56
Centurion, Sydafrika	448	Rockingham, Australien	55
Syracuse, USA	447	Luleå, Sverige	55
Adelaide, Australien	406	Kapstaden, Sydafrika	49
Växjö, Sverige	346	Singapore, Singapore	34
Stockholm, Sverige	255	Jyväskylä, Finland	33
Gardelegen, Tyskland	174	Ljungbyhed, Sverige	33
Trollhättan, Sverige	136	West Lafayette, USA	28
Östersund, Sverige	132	Norrköping, Sverige	28
Fareham, Storbritannien	125	Gaviao Peixoto, Brasilien	28
Sonderborg, Danmark	120	New Delhi, Indien	26
Apeldoorn, Nederländerna	111	New York, USA	26
Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten	100	Helsingborg, Sverige	26
Tampere, Finland	88	Västerås, Sverige	26
Nürnberg, Tyskland	88	Motala, Sverige	26
Slavkov, Tjeckien	86	Övriga	758
Gamleby, Sverige	75	Totalt	18 073

ANTAL ANSTÄLLDA PER ORT ANTAL ANSTÄLLDA PER LAND

	31 dec 2020
Sverige	14 900
USA	643
Australien	505
Sydafrika	497
Tyskland	274
Storbritannien	197
Finland	151
Danmark	135
Nederländerna	119
Brasilien	118
Förenade Arabemiraten	105
Tjeckien	94
Schweiz	63
Norge	50
Kanada	47
Singapore	34
Indien	28
Saudiarabien	24
Övriga	89
Totalt	18 073

AI assistant

SAAB — Annual Report 2020

2958_10-k_2021-03-04_3831fcd1-1df3-41ed-b035-4a5cadb31a24.pdf

Keeping people and society safe

Detta är Saab

Varför vi finns här?

Hållbarhet & värderingar

Strategi

Vision

Global närvaro och kunder

Innovation

Innehåll

Om denna rapport

Året i korthet

VIKTIGA HÄNDELSER 2020

NYCKELTAL

RÖRELSEMARGINAL (EBIT)

SOLIDITET

Covid-19-påverkan på verksamheten

PÅVERKAN PÅ VERKSAMHETEN

EKONOMISKA KONSEKVENSER

VIDTAGNA ÅTGÄRDER

SOCIALA ASPEKTER/ ESG-EFFEKTER

Fokuserad strategi för lönsam tillväxt

EN TYDLIG FÄRDPLAN FÖR LÖNSAM TILLVÄXT

NYA SÄTT ATT ARBETA I UTMANANDE TIDER

KONTINUERLIG TILLVÄXT OCH INTERNATIONELL EXPANSION

INNOVATION OCH LEDARSKAP

STRATEGISK ARBETSKRAFTSPLANERING

Skydda människor och samhällen

ETT ENGAGEMANG FÖR FRED FRÅN FÖRSTA BÖRJAN

SAABS FRÄMSTA UPPGIFT

FOKUS PÅ TEKNIKLEDARSKAP OCH HÅLLBARHET

En fokuserad strategi för tillväxt

Stark produktportfölj

Innovation/ teknologiledarskap

Hållbarhet

Globalt multinationella

Strategisk personalplan

Operational Excellence

Skapa värde för alla våra intressenter

Saabs värdeskapande drivkrafter

En unik position på en växande marknad

Nyckeln till tillväxt är Saabs svenska arv 2

Saab investerar i innovation och ökad effektivitet

Hållbarhet skapar värde

Svarar upp mot en osäker värld i förändring

SNABB UTVECKLING INOM TEKNOLOGI DRIVER PÅ ETT VÄXANDE BEHOV AV INFORMATIONSSÄKERHET

Afrika söder om Sahara

Mellanöstern och Afrika

Asien Stillahavsområdet exkl. Kina

• Hög aktivitetsnivå i industrin

"Klimatförändringarna ökar risken för konflikter, fattigdom och svält, undergräver de mänskliga rättigheterna och är en växande orsak till påtvingad migration."

3

KLIMATFÖRÄNDRINGAR SOM ORSAKAR SÄKERHETSHOT

INTERNATIONELLT SAMARBETE UTMANAS

SAAB VÄL POSITIONERAT FÖR ATT SVARA MOT ÖKANDE SÄKERHETSBEHOV

"De val vi gör idag kommer att forma världen i många decennier"

BESKRIV DE VIKTIGASTE AKTUELLA UTMANINGARNA FÖR DEN GLOBALA SÄKERHETSSITUATIONEN

VAD KOMMER DETTA ATT LEDA TILL?

VILKA OMRÅDEN ANSER DU ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER FÖRSVARET AV DEN FRIA VÄRLDEN?

Driva tillväxt och marginalexpansion i Ground Combat

FÖRDUBBLA FÖRSÄLJNINGEN OCH DRIVA MARGINALEXPANSION

FORTSATT STARK TILLVÄXT UNDER 2020

EN HÖGKVALITATIV KUNDBAS

POTENTIAL FÖR YTTERLIGARE MARKNADSTILLVÄXT

Etablera klimatanpassade anläggningar för hållbar tillväxt

Sverige – starkt arv och fortsatt betydelse

En miljö som främjar innovation

EN INNOVATIONSSTRATEGI SOM TRYGGAR FRAMTIDEN

INNOVATIONSFOKUS

UTVÄRDERING AV NYA TEKNOLOGIER

SAABS INNOVATIONSLAB

SAAB INNOVATION GREENHOUSE

SAMARBETE MED NYSTARTADE FÖRETAG

SAAB VENTURES

EN INNOVATIV ARBETSPLATS

OPTIMERING AV PORTFÖLJEN

RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER

GEMENSAMMA INITIATIV

SAAB Annual Report 2020