SAAB — Annual Report 2017

Mar 14, 2018

Saab – Steget före

Innehåll

Vision och mission	1
Varför investera i Saab	2
Ordförande har ordet	4
Vd-ord	6
Omvärld	8
VÄRDESKAPANDE	10
Steget före – Saabs strategi	12
Långsiktiga ambitioner	14
Saab skapar långsiktigt värde	16
Perspektiv på hur Saab skapar värde	18
Saabs aktie	20
MARKNAD	22
Försvars- och säkerhetsmarknaden	24
Starkare lokal närvaro	26
Nolltolerans mot korruption	27
EFFEKTIVITET	28
Digitalisering	31
Affärsorienterad kultur	32
Hållbara lösningar för framtiden	33
INNOVATION	34
I teknikens framkant	37
Innovationssamarbeten	38
Attrahera och behålla talanger	39
STYRNING AV HÅLLBARHETSARBETET	40
GRI-Index	41
Lagstadgad hållbarhetsrapport och revisorns yttrande	44
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OCH FINANSIELLA RAPPORTER	45
Koncernen – Ekonomisk översikt 2017	46
Affärsområden	47
Övriga väsentliga händelser	53
Risker och riskhantering	54
Bolagsstyrningsrapport	58
Styrelse och revisorer	64
Koncernledning	66
Övrig information	68
FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER	72
UTDELNINGSMOTIVERING	128
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 2017	129
REVISIONSBERÄTTELSE	130
INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA	136
FLERÅRSÖVERSIKT	138
ORDLISTA	139
SAAB I VÄRLDEN	140

MARKNAD Vår starka lokala närvaro med samarbeten, partnerskap, långsiktighet och ansvarsfulla affärer i fokus stärker vår marknadsposition och tillväxt.

EFFEKTIVITET

Fokus ligger på att effektivisera funktionella processer, implementera en än mer affärsorienterad kultur samt att utveckla ledare och medarbetare.

INNOVATION

Vi koncentrerar produktportföljen till innovationer inom systemintegration och våra fem kärnområden och anser att mångfald driver innovation.

Omslagsbild: Fredrik Wising, Teknologie doktor i Plasmafysik, Business development and strategy inom affärsområdet Surveillance. Se intervju med Fredrik Wising om hur Saab jobbar med utveckling av framtida teknologi på sidan 36.

Bild till höger: Nordamerikansk vildmark

Saab publicerar en integrerad års-och hållbarhetsredovisning, inspirerad av IIRC:s ramverk för integrerad rapportering, med kompletterande information i Sustainability fact book på www.saabgroup.com. Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 45–129. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt. Tryckt årsredovisning kan beställas via servicecenter@servistik.se.

Kalendarium

Årsstämma	10 april 2018
Delårsrapport jan – mar	26 april 2018
Delårsrapport jan – jun	20 juli 2018
Delårsrapport jan – sep	23 oktober 2018
Bokslutskommuniké jan – dec	15 februari 2019

MISSION Skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer.

VISION

Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

Det är ett grundläggande mänskligt behov och en mänsklig rättighet att känna trygghet. Tryggheten ställs dock inför många olika typer av hot, det kan handla om militära hot, terrorism, olyckor eller naturkatastrofer.

Saab utvecklar innovativa, högteknologiska och kostnadseffektiva system för att öka tryggheten för samhällen och människor. Samtidigt genomsyras verksamheten av insikten om att en del av de system och lösningar som bidrar till ökad trygghet inte bara används i fred utan också kan komma att användas i konflikt. Det innebär ett stort ansvar. Genom att agera ansvarsfullt i allt vi gör bygger vi förtroende hos kunder, medarbetare och samhälle och bidrar till en säkrare värld.

Varför investera i Saab?

Saab AB är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 1998 och på Large Cap-listan sedan 2006. Ticker: SAAB B ISIN kod: SE0000112385

På plats nära kunden

Saab har under de senaste åren byggt ut marknadsorganisationen och skapat en starkare lokal närvaro och relation till kunden på utvalda marknader. Förmågan att bygga långsiktiga industriella partnerskap ger ökade insikter om vad som efterfrågas och bidrar till förmågan att vidareutveckla teknik och färdiga produkter för att möta kunders krav på ny teknik och hållbara lösningar.

Kostnadseffektiva

Saab arbetar ständigt med att korta ledtider och öka effektiviteten i tillverkningen. Detta har resulterat i lägre kostnader för Saab och för kunderna. Redan när produkter och lösningar designas vävs kostnadseffektivitet alltid in som en parameter och Saab arbetar kontinuerligt med att effektivisera processer genom ökad automatisering och digitalisering.

Höginnovativa

Teknikutvecklingen går allt snabbare och konkurrensen hårdnar. Att alltid finnas i teknikens framkant i kombination med kostnadseffektivitet är en del av Saabs DNA. Teknologisk spetskompetens, kompetenta medarbetare och affärsstrategi driver Saab och dess kunder att hela tiden ligga steget före för att möta framtidens utmaningar.

Nyckeltal (MSEK)

	2017	2016	2015
Orderstock vid årets slut	106 849	107 606	113 834
Försäljningsintäkter	31 394	28 631	27 186
Rörelseresultat (EBIT)	2 155	1 797	1 900
Rörelsemarginal (EBIT), %	6,9	6,3	7,0
Årets resultat	1 438	1 175	1 402
Varav moderbolagets aktieägarandel	1 407	1 133	1 362
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	13,10	10,60	12,79
Fritt kassaflöde	852	2 359	-726
Utdelning per aktie, SEK	5,50*	5,25	5,00
Soliditet, %	32,2	32,3	36,8
Egenfinansierad FoU, andel av försäljning, %	6,6	7,2	6,5
Antal anställda vid årets slut	16 427	15 465	14 685

* Styrelsens förslag

Orderingång och försäljningsintäkter

Vägen mot lönsam tillväxt

Resan mot lönsam tillväxt har kantats av medvetna vägval under flera år gällande strategiska investeringar i utveckling av nya teknologier och produkter samt en ny strategi för att i marknadsorganisationen finnas nära kunden i varje läge.

Sammantaget har detta lagt en stabil grund för lönsam tillväxt, vilket också är en förutsättning för att långsiktigt kunna skapa värde för aktieägare, kunder, medarbetare och de samhällen i vilka Saab verkar.

Internationalisering, flexibilitet och snabbhet avgör framtiden

Bästa aktieägare och andra med intresse för Saab. Vi lever i en värld som präglas av motsatsförhållanden, ytterligheter och ökade spänningar. En värld som är mindre stabil än den vi vant oss vid under de senaste årtiondena. Globalisering, samarbete och öppenhet ifrågasätts alltmer men samtidigt ser vi hur enskilda regioner integrerar sina samhällen och ekonomier än mer och hur teknologiska genombrott kopplar samman olika delar av världen. 2017 var ett år som märktes av nya terrordåd och upptrappade geopolitiska hot. I sådana tider hamnar säkerhetsfrågor i fokus och det yttersta försvaret för den nationella suveräniteten och de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna blir viktigare.

Saab fyllde under året som gick 80 år. Företaget grundades med uppdraget att säkra svensk luftstridsförmåga och blev därmed en viktig del av svensk säkerhet och neutralitet. Vi kan konstatera att uppdraget, att försörja den svenska försvarsmakten med högteknologiska system som ökar svensk försvarsförmåga, är lika aktuellt idag, men att Saab nu även har stora delar av världen som sin marknad.

Fortsatt internationalisering kommer också att vara ett ledord för Saab när vi blickar in i framtiden. Vi bygger vidare på redan etablerade verksamheter i ett flertal länder och kommer kontinuerligt att fortsätta växa internationellt. Det är dock viktigt att vi växer där vi har potential att vidareutveckla vår verksamhet på ett sätt som är till gagn för både nya och gamla kunder. Att växa genom hållbara affärer är också en avgörande ledstjärna. Vi måste

också växa under strikta lönsamhetskrav för att klara de stora investeringar som krävs för att hela tiden ligga steget före.

Själva grunden för vår internationella konkurrenskraft är vårt högteknologiska kunnande och vår innovationskraft. Saab har både ett teknologisk djup och en bredd i sitt erbjudande vilket är ett resultat av våra strategiska, långsiktiga och mycket omfattande satsningar på forskning och utveckling. Dessa satsningar gör att vi nu har några av världens modernaste system på marknaden. För att fortsatt vara internationellt konkurrenskraftiga i en tid när den teknologiska utvecklingen går häpnadsväckande fort gäller det att värna denna innovationskraft på alla tänkbara sätt och att ställa stora krav på att verksamheten bedrivs effektivt i alla led.

Att växa och samarbeta internationellt är förutsättningar för att Saab idag och i framtiden skall kunna vara en konkurrenskraftig och högteknologisk svensk aktör. Dessutom måste vi dra nytta av den industriella digitaliseringen. Saab är ett unikt företag och komplexiteten i stora

Viktiga händelser 2017

Beställning på nästa generations sjömålsrobot

Saab tecknade i mars ett kontrakt med Försvarets Materielverk (FMV) gällande utveckling och produktion av nästa generations sjömålsrobot. Kontraktet innefattar utveckling av både en flygburen och fartygsbaserad sjömålsrobot. Nästa generations sjömålsrobotsystem kommer att integreras på det svenska flygvapnets nya stridsflygplan Gripen E, samt i den svenska marinens korvetter av Visby-klass. Ordervärdet uppgick till SEK 3,2 miljarder och leveranser sker under 2017–2026.

Första flygning med Gripen E

Den 15 juni lyfte Gripen E för första gången. Under flygningen kontrollerades flygegenskaper och grundläggande systemfunktioner och planet uppförde sig precis som det skulle. Flygningen gjordes med en fullt ut kvalificerad mjukvara för det nya flygsystemet. Flygprovverksamheten fortsätter och under 2019 påbörjas leverans till svenska FMV och Brasilien.

utvecklingsprojekt som nästa generations ubåt, stridsflygssystem och flygburna övervakningssystem kräver ett projektgenomförande av absolut högsta klass.

2017 var ett år med flera framgångar. Fortsatt stark orderingång inom flygburen övervakning och support samt order rörande utveckling av nästa generations produkter är viktiga signaler att vi är på rätt väg. Rörelseresultatet och rörelsemarginalen stärktes och Saab tog ett steg mot sitt långsiktiga finansiella mål om 10 procent rörelsemarginal. Även medelstora beställningar ökade, vilket är mycket glädjande.

Det är på den vägen vi ska vandra även 2018 och framåt. Jag vill på styrelsens vägnar rikta ett varmt tack till Saabs VD, koncernledning, alla våra medarbetare och partners.

Stockholm i februari 2018

Marcus Wallenberg Styrelseordförande »Grunden för vår internationella konkurrenskraft är vårt högteknologiska kunnande och vår innovationskraft. «

Modifiering och uppgradering av svenska korvetter

I slutet av juni tecknade Saab kontrakt med FMV avseende modifiering och uppgradering av svenska marinens korvetter av typ Gävle. I kontraktet ingår en helhetsöversyn samt att fartygen ska moderniseras med ett nytt avancerat stridsledningssystem. Ordervärdet uppgick till SEK 1,249 miljarder och arbetet utförs under perioden 2017–2020 på Saabs anläggningar i Karlskrona och Järfälla inom affärsområdena Kockums och Surveillance.

Förändringar i Saabs koncernledning

Under första kvartalet lämnade Ulf Nilsson rollen som chef för Saabs affärsområde Aeronautics och efterträddes av Jonas Hjelm som tidigare var affärsområdeschef för Support and Services. Under tredje kvartalet utsågs Ellen Molin till ny affärsområdeschef för Support and Services och Jessica Öberg till ny affärsområdeschef för Industrial Products and Services. Dan Jangblad, som tidigare var affärsområdeschef för Industrial Products and Services, lämnade koncernledningen och tillträdde en tjänst som Senior Advisor till VD.

Vi skapar lönsam tillväxt genom att ligga steget före

Under 2017 har vi lagt stort fokus på fortsatt lönsam tillväxt och effektivisering av verksamheten. När Saab växer ökar också kraven från omvärlden. Vi måste hela tiden utmana oss själva att bli bättre, effektivare och ligga steget före. Det är så vi kan nå våra långsiktiga ambitioner om en säkrare och tryggare värld och göra våra kunder ännu bättre.

Fortsatt stark utveckling

Året präglades av en stark utveckling på de marknader där vi verkar. Även inom civil säkerhet märks en ökande efterfrågan i en orolig tid då hotbilder blir alltmer komplexa. 2017 var ett viktigt år då Saabs position som ledande internationell aktör och partner stärktes ytterligare. I somras ägde den historiska första flygningen med Gripen E, världens modernaste stridsflygplan, rum och under hösten pekades Saab ut av Australiens regering som önskvärd leverantör av taktiska ledningssystem bland annat till deras kommande fregatter. Vidare mottog Saab under året två större order inom flygburen övervakning och Sverige beställde utveckling och produktion av nästa generations sjömålsrobot, modifiering och uppgradering av korvetter av typ Gävle, ett nytt signalspaningsfartyg samt fortsatt support och underhåll av Gripen C/D.

Under året mottog vi större order inom flera områden och orderingången stärktes med 41 procent till 30, 8 miljarder kronor. Vid 2017 års utgång var Saabs orderstock 106,8 miljarder kronor, varav 63 procent är order utanför Sverige. Vår orderstock nu är 3,4 gånger så stor som våra försäljningsintäkter, vilket positionerar oss väl för fortsatt tillväxt under kommande år. Försäljningsintäkterna uppgick till 31,4 miljarder kronor.

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 155 och rörelsemarginalen till 6,9 procent. Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK 1 388.

Saab har idag stora pågående utvecklingsprojekt gällande en ny generation ubåt, A26, ett nytt flygstridssystem, Gripen E, den nya generationen flygburna övervakningssystem, GlobalEye och även ett nytt lätt torpedsystem till Sverige. Det är av yttersta vikt för Saab att vi driver och genomför dessa stora komplexa projekt effektivt och att alla levererar på högsta nivå. Under året har vi drivit ett stort antal effektiviseringsprojekt inom företaget, där vi bland annat jobbar med att strömlinjeforma funktionella processer. Främst affärsområdet Dynamics och verksamheter relaterade till flygburna övervakningssystem och supportverksamhet stärkte lönsamheten under året. Under 2018 fortsätter fokus vara på effektiviseringar, vilket är en viktig faktor för att Saab ska nå sitt långsiktiga mål på 10 procent rörelsemarginal.

Samarbeten en viktig nyckel för framgång

Olika typer av samarbeten stärker inte bara vår affär. Det är också ett sätt för oss att bidra till sysselsättning, sammanhållning och ökat utbyte mellan olika länder. Vi ser också att detta i stor utsträckning efterfrågas av kundländer, då det bidrar till att utveckla såväl försvarsförmåga som industriell kompetens i landet.

Under 2017 meddelade vi att vi planerar att förlägga tillverkning av skolflygplanet T-X till USA, om Boeing och Saab vinner den pågående upphandlingen för detta plan i USA. Vi ingick även ett avtal med Nanyang Technological University i Singapore om att fördjupa vårt forskningssamarbete inom bland annat trafikledning. Den sistnämnda är bara ett av våra många exempel på den så kallade "triple helix"-modellen, där mervärde skapas i samarbete mellan industri, universitet och myndigheter.

I en orolig omvärld blir långsiktigt ansvarstagande allt viktigare

Det är fortsatt oroligt i vår omvärld. Hot såsom krig, terrorism, geopolitiska hot och cyberattacker gör att människor känner en stor osäkerhet. I takt med att hotbilder förändras och blir alltmer komplexa suddas gränserna sakta ut mellan det som traditionellt anses vara militära respektive civila hot. Saabs förmågor och kärnkompetens inom systemintegration, sensorer och cybersäkerhet blir därför allt mer efterfrågade.

I tider av oro är vårt gemensamma ansvar att stå upp för frihet, trygghet och säkerhet. Vi vill hjälpa till att göra världen till en säkrare, tryggare plats för människor och samhällen. I vår långsiktiga affärsmässighet ligger att vi alltid ska göra de hållbara vägvalen och agera

Viktiga händelser 2017, forts.

Order inom flygburen övervakning

Saab fick i januari en order inom flygburna radarsystem (AEW&C). Ordervärdet var cirka MUSD 236 och leveranser kommer att ske från år 2019 till år 2021. Det flygburna radarsystemet ger tillgång till en detaljerad lägesbild, som kan användas för exempelvis gränsövervakning, räddningsinsatser och att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Arbetet utförs inom Saabs affärsområden Surveillance och Support and Services.

Schweiziska Armasuisse väljer Saab för nästa generations pansarvärnssystem

Saab fick under juni en beställning från den schweiziska federala upphandlingsmyndigheten för försvarsmateriel, Armasuisse, om att leverera nästa generations lätta pansarvärnssystem, NLAW, tillhörande utbildningsmaterial i form av hanteringsvapen och simulatorer för inomhusträning samt support och underhåll av utbildningsutrustningen, till den schweiziska armén. Ordervärdet uppgår till SEK 1,035 miljarder och leveranser kommer att ske mellan 2018–2021.

»Vi måste hela tiden utmana oss själva att bli bättre, effektivare och ligga steget före. Det är så vi kan nå våra långsiktiga ambitioner och göra våra kunder ännu bättre. «

enligt företagets värderingar, uppförandekod, regelverk och processer, där antikorruption och export av försvarsprodukter utgör två betydande områden. Hållbara och ansvarsfulla affärer är en förutsättning för vår lönsamhetsutveckling. Under året har vi ytterligare integrerat hållbarhet i verksamheten och i affärsstrategin. FN Global Compacts principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption utgör en viktig bas.

Vår globala miljö är en annan stor utmaning som även vi måste hantera på olika vis. Ett exempel på hur vi hela tiden utmanar oss själva är att vi under 2017 lyckats genomföra en rad testflygningar av Gripen D på biobränsle. Flygningarna gick helt enligt plan och vårt fortsatta arbete inom detta område innebär att vi flyttar fram våra positioner och att vi säkrar Gripen ytterligare för framtiden.

Ökad internationalisering centralt i vår strategi

Vår innovationsförmåga i kombination med att vi finns på plats nära kunden runt om i världen

ger oss en unik förmåga att dela insikter och kunskaper med kunderna. Därigenom kan vi också ligga steget före och hela tiden möta deras behov av nya lösningar. Inom området cybersäkerhet jobbar vi nu med att ta fram konkreta innovationer och tekniska lösningar. Det är en av många utmaningar vi har framför oss.

I linje med vår affärsstrategi är vi nu etablerade på fler ställen än någonsin tidigare. I Australien har vi under året skapat en stark plattform för fortsatt tillväxt och befäst ytterligare en hemmamarknad. Även i Förenade Arabemiraten tog vi ett viktigt steg för fortsatt etablering i och med invigningen av ett nytt center för utveckling och produktion av sensorsystem. I USA och flera andra länder arbetar vi mot att stärka vår närvaro och fördjupa våra relationer. Detta är naturliga steg i vår tillväxtresa. Ser vi ett antal år framåt kommer vi att ha en större verksamhet utanför Sverige än idag. En fortsatt internationalisering, effektivisering och fokus på att finnas lokalt där våra kunder finns är centralt i vår strategi.

Vi måste hela tiden utmana oss själva och bli effektivare i allt vi gör. När vi växer ökar också kraven från omvärlden vilket innebär att all framgång behöver byggas vidare på genom att ytterligare stärka försäljningen, ta hem nya order samt leverera i samtliga projekt.

Vi ser med tillförsikt fram emot de kommande åren och tror att de kommer präglas av en fortsatt tillväxt, stark teknikutveckling och nya framsteg. Inget av detta sker dock utan våra drygt 16 000 medarbetare. Det är deras kompetens, engagemang, olika perspektiv och bakgrunder som driver utvecklingen av vår verksamhet framåt.

Stockholm i februari 2018

Håkan Buskhe VD & koncernchef

Ledningssystem till australiska flottan

I början av oktober pekade Australiens regering ut Saab som önskvärd leverantör av taktiskt ledningssystem för flottans nio nya fregatter. Dessutom blev Saab utpekad som leverantör av stridsledningssystemet 9LV för det kommande programmet omfattande Offshore Patrol Vessels.

Omvärldsfaktorer

Saab säljer produkter och tjänster i många länder över hela världen. Det geopolitiska läget har skärpts under de senaste åren, vilket lett till ett ökande behov av säkerhetsoch försvarsförmåga. Samtidigt leder den teknologiska utvecklingen till ständigt nya och effektivare lösningar som stärker staters förmåga att skydda samhällen.

Omvärldsfaktorer

Geopolitiska förutsättningar och makrofaktorer

Det oroliga geopolitiska läget i världen har lett till att flera länder under de senaste åren sett över sin försvarsförmåga, både sin egen och i samarbete med andra länder. Den europeiska försvarsmarknaden påverkas bland annat av Rysslands militära upprustning. Detta upplevda hot, tillsammans med att samhällen i Europa utmanas av bland annat terrorism, har lett till ökade försvarsbudgetar i området. Samtidigt allokeras även alltmer resurser till skydd av olika slag.

Interoperabilitet och samarbeten

Samtidigt som vi ser en tendens till ökat fokus på försvar av egna gränser och territorium så är det idag viktigt med ett försvar som kan delta i internationella insatser. Efterfrågan ökar på försvarssystem som är konstruerade för att enkelt kunna fungera tillsammans med andra. När olika försvarsstyrkor samverkar krävs att systemen koordineras och integreras. Det blir alltmer vanligt att större försvarsmateriel och system utvecklas i samarbete mellan företag och länder, bland annat för att dela utvecklingskostnader.

Kostnadseffektiva produkter och lösningar

Behov av moderniserad och ny försvarsmateriel ökar, samtidigt som försvarsanslagen är begränsade. Detta driver efterfrågan på avancerade produkter med lägre inköpspris och som är kostnadseffektiva att driva och underhålla. Samtidigt ökar kraven på att korta ledtiderna för avancerade system.

Teknologiutveckling

ICT, informations- och kommunikationsteknik, genomsyrar alla dimensioner av samhället idag. Processer på olika nivåer i samhälle digitaliseras, vilket ökar sårbarheten. Att säkerställa robusthet och säkerhet i alla system är en absolut nödvändighet. Den snabba teknikutvecklingen förändrar förutsättningar för både förmågeutveckling och planeringsoch anskaffningsprocesser. Kortare besluts- och utvecklingscykler och ökad oförutsägbarhet ställer krav på effektiva leveranser.

Hållbar affärsverksamhet

I en globaliserad värld med begränsade energiresurser och klimathot ökar förväntningarna på företag att arbeta med social och miljömässig hållbarhet. Även kraven på redovisning och transparens ökar. Under 2015 lanserade FN nya hållbara utvecklingsmål med en tydlig uppmaning till näringslivet att bidra.

Bygga upp inhemsk förmåga

Allt fler länder ställer krav på industriellt samarbete i samband med inköp av försvarsmateriel. Detta samarbete kan handla om teknologi- och kompetensöverföring, forskningssamarbeten eller att bidra till att bygga upp lokal industri. Syftet är att utveckla den nationella förmågan att vidmakthålla och bygga ut försvarssystemen.

Påverkan och vår position

När nya ekonomiska och geopolitiska förhållanden uppstår förändras både konfliktmönster och säkerhetsbehov. Kunder efterfrågar integrerade lösningar från leverantörer med hög kännedom om de globala sammanhangen och de specifika förutsättningarna för de lokala marknaderna. Saab har under de senaste åren byggt ut sin marknadsorganisation och skapat en starkare relation till kunden vilket i många länder är en förutsättning för att kunna bli vald som leverantör.

Utvecklingen mot internationella samarbeten ställer krav på att Saab utvecklar öppna, kostnadseffektiva och intelligenta system som kan koordineras och integreras i andra system. Nära samarbete och utveckling tillsammans med olika kunder har från början bidragit till att forma oss. Saabs system och lösningar präglas idag av hög interoperabilitet och systemintegration, vilket är Saabs kärnkompetens.

Saab har alltid haft ett behov att väva in kostnadseffektivitet som en parameter redan när produkten eller lösningen designas. Som ett resultat av detta erbjuder Saab sedan många år multifunktionella produkter som är designade för att lösa flera uppgifter. Vi jobbar ständigt med att korta ledtider och öka effektiviteten i tillverkningen. Detta har resulterat i lägre kostnader för Saab och för våra kunder.

Saabs kärnkompetens är systemintegration. Detta handlar till stor del om att integrera ICT för applikationer med många olika funktioner och att skapa en säkerhet och robusthet i systemen. Saab återinvesterar en stor del av omsättningen i forskning och utveckling. En kontinuerlig, nära dialog med kunder, samarbetspartners och universitet säkerställer att vi driver teknologiutvecklingen framåt i linje med våra prioriterade områden. Med hjälp av ny teknologi arbetar Saab aktivt för att bli effektivare i sina leveranser.

För att säkerställa att vi bedriver vår verksamhet på ett ansvarsfullt och transparent sätt har vi prioriterat ett antal väsentliga frågor för vårt hållbarhetsarbete som vi årligen rapporterar och följer upp. Saab bidrar till att utveckla lösningar med högre energiprestanda som minskar kostnader och effekter på miljön. Genom innovationsförmåga, industrisamarbeten och teknologiöverföring bidrar vi dessutom till teknologisk och ekonomisk utveckling på de marknader där vi verkar.

Saabs system och lösningar präglas av en hög interoperabilitet och systemintegration. Det ger oss stor förmåga att möta krav på samarbeten och teknologiöverföring. Under de senaste åren har Saab stärkt sin lokala närvaro på utvalda marknader. Med medarbetare på plats på den lokala marknaden fördjupas Saabs kunskaper om hur marknaden och de lokala upphandlingsprocesserna fungerar.

Digitaliseringens betydelse för försvarsbranschen

Teknologiutvecklingen går framåt i en rasande takt. Digitaliseringen i samhället för med sig att kostnaden för att spara och distribuera stora mängder information minskar samtidigt som information och verktyg för databehandling finns tillgängligt var vi än befinner oss. Men vad innebär denna utveckling egentligen för Saab som har världsledande teknologi inom många områden?

För Saab är digitalisering självklart ett viktigt ledord för framtiden. Inom några områden har Saab redan dragit nytta av den tekniska utvecklingen, inom andra finns stora framtida möjligheter.

Det handlar främst om två grundläggande egenskaper som är genomgående i Saabs större mjukvarusystem; Virtualisering, det vill säga att mjukvaran görs helt oberoende av underliggande hårdvara och separation av säkerhetskritisk data.

– Ett bra exempel är Gripens flygsystem. Verifiering av mjukvara i stridsflygplan är en klassisk flaskhals som kan leda till år av försening av utveckling av systemet. Skälet är den rigorösa hantering man behöver ha av säkerhetskritiska funktioner. Är dessa funktioner blandade med taktiska funktioner (som till exempel radarförmåga, elektroniska självskyddssystem med mera) blir verifieringen mycket omfattande och långsam. I Gripen har vi helt separerat den säkerhetskritiska delen och kan verifiera den separat. Resultatet har blivit en mycket kortare utvecklingstid samt möjlighet till mer flexibel utveckling av nya taktiska funktioner utan att äventyra flygsäkerheten, berättar Pontus De Laval, Chief Technology Officer på Saab.

Pontus berättar vidare att Saabs system blir allt komplexare och mjukvarutunga för varje ny generation som utvecklas. Att då själv ta fram all denna mjukvara blir i framtiden omöjligt och resurser kommer inte att finnas för att hålla tillräcklig kvalitet. Saab måste därför kraftigt öka effektiviteten i förmågan att få fram komplexa mjukvarubaserade system.

– Vår vision är att endast den mjukvara som ger våra system unika egenskaper ska utvecklas i egen regi, 95 procent kan vi hämta utifrån. Detta ställer dock nya krav på utvecklingsmiljö och verktyg för kvalitetssäkring av extern mjukvara (open source med mera). Inom dessa områden gör vi därför nu en stor satsning. Resultatet av denna satsning blir förutom effektiviserad utvecklingsförmåga även intressanta nya produkter som exempelvis extremt säkra molnmiljöer för militära- och säkerhetskritiska tillämpningar.

I förlängningen tror vi att detta kommer att öppna upp för vidareförädling av känslig data (radar, signalspaning, sonar med mera) med artificiell intelligens, säger Pontus De Laval.

» För Saab är digitalisering självklart ett viktigt ledord för framtiden. Inom några områden har Saab redan dragit nytta av den tekniska utvecklingen, inom andra finns stora framtida möjligheter. «

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017 9

Pontus De Laval, Chief Technology Officer

Värdeskapande

Genom att konsekvent vara långsiktiga och finansiellt stabila skapar vi värde i linje med vår vision att öka tryggheten för samhällen och människor. Vår ambition är att alltid ligga i teknikens framkant vilket möjliggörs genom investeringar i forskning och utveckling och olika samarbeten. Under 2017 fortsatte vår tillväxtresa och den fortsätter även 2018. Vi stärker våra lokala positioner och effektiviserar våra interna processer vilket gör att vi kan utveckla, producera och leverera effektivare på kortare tid.

Steget före – Saabs strategi / 12

Perspektiv på hur Saab skapar värde / 18

Långsiktiga ambitioner / 14

Saabs aktie / 20

Saab skapar långsiktigt värde / 16

Steget före – Saabs strategi bygger på tre prioriterade områden

För att hela tiden ligga steget före och kunna möta kundernas behov på bästa sätt har Saab prioriterat tre områden; marknad, effektivitet och innovation. I praktiken innebär det att finnas nära kunden och hela tiden arbeta effektivare med innovation som ledstjärna i all verksamhet. Samtidigt genomsyrar hållbarhetsfrågorna allt Saab gör och engagerade och delaktiga medarbetare är nyckeln till en fortsatt tillväxtresa.

Innovation

Produktportföljen koncentreras till innovationer inom fem kärnområden* där mångfald och engagerade medarbetare driver innovation.

*Läs mer om våra fem kärnområden på sid 37.

Marknad

Genom stark lokal närvaro, partnerskap och samarbeten ligger fokus på områden där marknadspositionen är stark samt på att stärka positionen inom områden med goda tillväxtmöjligheter. Långsiktighet och ansvarsfulla affärer fördjupar kundrelationer och ger ökad insikt och möjlighet att möta framtida behov av produkter och tjänster.

Effektivitet

Fokus ligger på att kontinuerligt effektivisera funktionella processer, utveckla, producera och leverera effektivare på kortare tid för att möta kundernas krav och öka deras förmåga, implementera en än mer affärsorienterad kultur samt att utveckla ledare och medarbetare.

Säkerhet och försvarsförmåga grunden i Saabs hållbarhetsåtagande Saab grundades för 80 år sedan då det var oroliga tider i världen

och Sverige behövde öka förmågan att skydda sina gränser. Sedan dess har Saab utvecklats till en internationell partner som bidrar till ökad säkerhet och försvarsförmåga i Sverige och andra länder. Det är grunden i vårt hållbarhetsåtagande. För att bidra till ökad säkerhet och försvarsförmåga på ett ansvarsfullt sätt har vi prioriterat ett antal frågor för Saabs hållbarhetsarbete (se nedan). För detaljerad redovisning kring respektive fråga se Sustainability fact book på www.saabgroup.com/responsibility.

• Ansvarsfulla affärer
• Nolltolerans mot korruption • Efterlevnad av exportregler
• Ansvarsfulla leverantörs-
• relationer
• Informationssäkerhet
• Produktsäkerhet

Minska påverkan på miljön

• Minska påverkan på klimatet
• Fasa ut farliga kemiska ämnen
• Miljömässigt hållbara innovationer

Attraktiv arbetsgivare

• Utveckla ledare och medarbetare
• Attrahera och behålla medarbetare
• Jämställdhet och mångfald
• Hälsa och säkerhet

Bidra till samhället

• Industrisamarbeten och teknologiöverföring
• Forskning och utveckling
• Främja utbildning och teknikintresse

Vägen mot de långsiktiga ambitionerna

Saab har utifrån de tre prioriterade områdena i affärsstrategin identifierat långsiktiga ambitioner, vilka aktiviteter som krävs för att nå dem och hur de ska följas upp. Saabs prioriterade hållbarhetsfrågor är integrerade i strategiarbetet.

Prioriterade områden	Långsiktig ambition	Vägen dit	Resultat 2017
d kna ar M	• Vara väl etablerade på valda mark nader och ha en stark lokal närvaro. • Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent över en konjunkturcykel.	• Industrisamarbeten och teknologiöverföring, sid 24. • Fokuserade marknadssatsningar, sid 26. • Ökad lokal närvaro och partnerskap sid 26. • Ökad orderingång av medelstora order, sid 26. • Efterlevnad av exportregler, sid 27. • Nolltolerans mot korruption, sid 27.	• 55 procent av orderingången och 63 procent av orderstocken var utanför Sverige. • 18 procent av våra medarbetare var anställda utanför Sverige. • Den organiska försäljnings tillväxten uppgick till 10 procent.
vitet kti ffe E	• Rörelsemarginalen (EBIT) ska i genomsnitt uppgå till minst 10 procent över en konjunkturcykel. • Soliditeten ska överstiga 30 procent över en konjunkturcykel. • Minska miljöpåverkan.	• Effektiverare processer, sid 30–31. • Digitalisering och automatisering, sid 31. • Informationssäkerhet, sid 31. • Ansvarsfulla leverantörsrelationer, sid 31. • Utveckla ledare och medarbetare, sid 32. • Minska utsläpp av växthusgaser, sid 33. • Fasa ut farliga ämnen, sid 33.	• Rörelsemarginalen uppgick till 6,9 procent. • Soliditeten uppgick till 32,2 procent. • Utsläpp av växthusgaser relaterat till omsättningen har minskat med 26 procent från 2007.
n o ovati n n I	• Vara branschledande inom innovation. • Ha en produktportfölj bestående av tekniskt ledande lösningar och produkter anpassade efter marknadens behov.	• Investera i banbrytande teknologier, sid 36. • Koncentrera produktportföljen till innovationer inom fem kärnområden, sid 37. • Öka FoU-samarbeten med valda kunder internationellt, sid 37. • Universitetssamarbeten, sid 38. • Attrahera talanger och främja utbildning och teknikintresse, sid 39. • Främja mångfald, sid 39.	• 23 procent av försäljnings intäkterna investerades i forskning och utveckling. • Globalt 25,2 procent kvinnliga chefer och 23,2 procent kvinnor totalt. I Sverige 28,4 procent kvinnliga chefer och 23,1 procent kvinnor totalt. • 36 verksamma industri doktorander under året.

• 55 procent av orderingången och 63 procent av orderstocken var utanför Sverige.
• 18 procent av våra medarbetare var anställda utanför Sverige.
• Den organiska försäljningstillväxten uppgick till 10 procent.
• Rörelsemarginalen uppgick till 6,9 procent.
• Soliditeten uppgick till 32,2 procent.
• Utsläpp av växthusgaser relaterat till omsättningen har minskat med 26 procent från 2007.
• 23 procent av försäljningsintäkterna investerades i forskning och utveckling.
• Globalt 25,2 procent kvinnliga chefer och 23,2 procent kvinnor totalt. I Sverige 28,4 procent kvinnliga chefer och 23,1 procent kvinnor totalt.
• 36 verksamma industridoktorander under året.

55% orderingång utanför Sverige

Vägen dit Resultat 2017 Koppling till FN:s globala mål

Hållbar industri, innovationer och infrastruktur med delmålet att stödja inhemsk teknikutveckling, forskning och innovation.

Fredliga och inkluderande samhällen med delmålet att väsentligt minska alla former av korruption.

36 industridoktorander

Bekämpa klimatförändringen.

God utbildning för alla.

Jämställdhet.

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017 15

Saab skapar långsiktigt värde

För Saab är globala relationer och partnerskap både en väg för att knyta samman människor, teknik och företagande men också ett sätt att bidra till nationell och internationell säkerhet. Genom att agera uthålligt och långsiktigt i arbetet med att skapa lönsam tillväxt bygger vi förtroende och bidrar till en säkrare värld.

Fred Andersson på Saab i Järfälla är en av flera medarbetare som under året varit klassmentor till ungdomar i skolor i socialt utsatta områden. – Det är spännande att få träffa ungdomar och berätta om hur arbetslivet fungerar. Det har också varit jättepositivt att upptäcka hur glada både elever och personal på skolorna blir när vi kommer. Självklart är det även trevligt att komma ut och få omväxling till de vanliga arbetsuppgifterna.

Strategiska investeringar

Lönsam tillväxt

Långsiktigt värdeskapande

Skapat värde:

Kunder

Ökad säkerhet och försvarsförmåga Teknologiutbyte Efterlevnad av exportregler Nolltolerans mot korruption

Medarbetare

Kompetensutveckling Löner och förmåner Program för ökad mångfald och jämställdhet

Samhälle

Ökad säkerhet och försvarsförmåga Innovation och kunskapsspridning Arbetstillfällen Produkter som bidrar till minskad klimatpåverkan

Hållbarhet integrerat i verksamheten

Ägare Stabil återbäring

Leverantörer och samarbetspartners Engagemang kring hållbarhet i leverantörskedjan Långsiktiga relationer

7,3 miljarder SEK Forskning och utveckling

10,0 miljarder SEK Löner till anställda

2,8 miljarder SEK Skatt till samhället

563 miljoner SEK Utdelning till ägare

145 miljoner SEK Räntor till kreditgivare

15,8 miljarder SEK Leverantörskostnader

Saab förvärvade Kockums i juli 2014. Sedan dess har affärsområdet haft god tillväxt och lönsamhet. Detta har i sin tur lett till stora anställningsbehov såväl inom produktionsverksamheten i Karlskrona och på Muskö, som inom utvecklings- och konstruktionsverksamheten i Karlskrona och i Malmö. Sedan förvärvet har antalet anställda i det närmaste fördubblats. Under 2017 valde över 200 personer att tacka ja till anställning hos Kockums.

Perspektiv på hur Saab skapar värde

Lönsam tillväxt är en förutsättning för att Saab ska kunna fortsätta att skapa värde långsiktigt för olika intressenter. Här berättar några av dem om hur Saab bidrar ur deras perspektiv.

Finansanalytiker

Vad utmärker Saab bland de företag som du analyserar? – Saab har en unik profil i jämförelse med andra tillverkande företag i regionen. Kombinationen av den höga tekniknivån, forskningsoch utvecklingsintensiteten samt långa ledtider och storleken på projekten skapar utmaningar men framförallt stora möjligheter.

Finns det några hållbarhetsfrågor där ni har speciella förväntningar på Saab?

– Som aktiv inom flyg- och försvarsindustrin är kraven och förväntningarna höga på Saabs affärsetik. Detta gäller framför allt inom arbetet mot korruption, samarbetet tillsammans med exportreglerande myndigheter samt det långsiktiga arbetet att driva ökad transparens hos både leverantörer och kunder i industrin.

Erik Golrang, Aktieanalytiker, SEB

Kreditgivare – SEK

Kan du nämna några saker som är särskilt viktiga för att ni ska vara nöjda med Saab som partner?

– SEK har ett uppdrag att finansiera svensk exportnäring. För oss är det viktigt med en öppen och nära dialog om de affärer vi finansierar och hur Saab hanterar korruptionsrisker i affärsverksamheten. Denna dialog fungerar mycket bra tillsammans med Saab.

Finns det några hållbarhetsfrågor där ni som kreditgivare har särskilda förväntningar på Saab?

– SEK förväntar sig att Saab har effektiva och väl fungerande anti-korruptionssystem på plats och att vi har en fortsatt bra dialog kring det arbetet. Vi ser också goda möjligheter för Saab att använda bolagets kompetens och teknologi inom hållbar stadsutveckling.

Johan Henningsson, Hållbarhetschef SEK

Kund – Air Force Brasilien

Vad upplever du som extra betydelsefullt för att Saab skapar värde för Air Force Brasilien som kund?

– Gripen är ett mycket komplext program eftersom det innefattar hela kedjan från utveckling till leverans av flygplan samt support. Det är många parter inblandade och det är mycket viktigt att alla parter levererar sin del av kontraktet. Detta kräver en tydlig, öppen och transparent kommunikation i effektiva kanaler. Jag är mycket glad att kunna säga att med Saab har vi allt detta på plats.

Finns det några hållbarhetsaspekter där ni har speciella förväntningar på Saab?

– Vi känner oss helt komfortabla med att Saab har implementerat alla relevanta och nödvändiga policyer i hela sin verksamhet och att dessa efterlevs.

Paulo Rogerio Sobrinho, Gripen Project Manager, Brazilian Air force

Medarbetare Australien

Kan du nämna några saker som är särskilt viktiga för dig för att vara nöjd med Saab som arbetsgivare?

– För mig är det viktigt att ha friheten att tänka utanför boxen när det är nödvändigt. Att göra precis som alla andra kan leda till sämre resultat och att man hamnar på efterkälken jämfört med konkurrenterna. Det jag gillar med Saab är att vi håller ögon och öron öppna för nya perspektiv. Vi uppskattar alternativa sätt att se på saker för att vi vill vara de bästa och utmana det okända. Det är en stimulerande och utvecklande arbetsmiljö där alla samarbetar.

Finns det några hållbarhetsfrågor där du har särskilda förväntningar på Saab?

– Jag behöver veta att min arbetsgivare är etisk och att värderingarna stämmer överens med mina, så jag har tur som får jobba för Saab som har som mission att skapa trygghet för samhällen och människor. Vi bryr oss på riktigt om de lokala sammanhangen. I Australien stöttar vi så många fantastiska sociala initiativ. Vi vet att en trygg och hälsosam miljö är av största vikt för att blomstra och att vi behöver respektera det för kommande generationers skull.

Mandy Barlow, Marketing Communications, Saab Australien

Saabs aktie

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2017 till SEK 1 746 405 504 fördelat på 1 907 123 icke marknadsnoterade A-aktier samt 107 243 221 noterade B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Samtliga Saabs A-aktier ägs av Investor AB.

Aktier och röstetal 31 december 2017

Aktieslag	Antal aktier	Andel av aktier, %	Antal röster	Andel av röster, %
Serie A	1 907 123	1,7	19 071 230	15,4
Serie B	107 243 221	98,3	104 916 6591)	84,6
Summa	109 150 344	100	123 987 889	100

1) Antal röster är exklusive 2 326 562 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar. Källa: Modular Finance

Ägarstruktur

Antal aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 41 557 (36 137), varav svenska ägare svarade för 74,5 procent (73,7) av kapitalet och 78,0 procent (77,2) av rösterna.

Saabs största ägare 31 december 2017

Ägare	Antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %1)
Investor AB	32 778 098	30,0	40,3
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse	9 590 087	8,8	7,7
Swedbank Robur fonder	4 901 334	4,5	4,0
AFA Försäkring	2 425 011	2,2	2,0
Livförsäkringsbolaget Skandia	1 965 641	1,8	1,6
Handelsbanken Fonder	1 961 295	1,8	1,6
Norges Bank	1 859 716	1,7	1,5
Unionen	1 840 640	1,7	1,5
Alliance Bernstein	1 519 383	1,4	1,2
Fidelity	1 513 600	1,4	1,2
Andra AP-fonden	1 244 266	1,1	1,0
Lannebo Fonder	1 100 000	1,0	0,9
Vanguard	1 060 760	1,0	0,9
Gladiator	950 000	0,9	0,8
FAM AB	926 853	0,8	0,7
Summa de 15 största ägarna	65 636 684	60,1	66,9
Övriga svenska ägare	21 617 789	19,8	17,3
Övriga utländska ägare	7 045 557	6,5	5,7
Anonyma ägare	12 523 752	11,5	10,1
Återköpta aktier	2 326 562	2,1	-
Summa	109 150 344	100	100

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut.

Källa: Modular Finance

Fördelning av aktieinnehav 31 december 2017

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av ägare, %	Antal aktier	Andel av kapital, %
1– 500	36 769	88,5	3 714 701	3,4
501– 1 000	2 557	6,2	2 012 555	1,8
1 001– 5 000	1 864	4,5	3 645 269	3,3
5 001– 10 000	134	0,3	988 430	0,9
10 001– 20 000	92	0,2	1 324 371	1,2
20 001– 50 000	57	0,1	1 859 704	1,7
50 001–	84	0,2	83 081 562	76,2
Anonyma ägare			12 523 752	11,5
Summa1)	41 557	100	109 150 344	100

1) Inklusive 2 326 562 återköpta B-aktier.

Omsättning och statistik

Under 2017 omsattes på Nasdaq Stockholm totalt 60 869 967 av Saabs B-aktier (53 789 976) vilket motsvarar cirka 40,3 procent av den totala omsättningen av Saabs B-aktier. På övriga handelsplattformer omsattes 2017 cirka 43,1 procent av Saabs B-aktier på Cboe , 9,1 procent på London Stock Exchange samt cirka 2,9 procent på Turquoise. Resterande aktier omsattes i mindre mängd fördelat på ett flertal olika plattformar. Den högsta kursen för Saabs B-aktier som omsattes på Nasdaq Stockholm under året, SEK 455,4 noterades den 2 juni och den lägsta kursen, SEK 339,6 den 9 januari.

Källa: Modular Finance

Saab B, Aktieprisutveckling under de senaste fem åren

Saab B, Aktieprisutveckling under 2017

Saabs långsiktiga incitamentsprogram

Sedan 2007 erbjuder Saab tillsvidareanställda deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Sparande sker genom ett löneavdrag på 1–5 procent av månadslönen och B-aktier i Saab köps sedan på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. Sedan 2008 erbjuds ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner deltagande i ett Prestationsrelaterat Aktieprogram.

Årsstämman 2017 beslutade i enlighet med styrelsens förslag om ett långsiktigt incitamentsprogram 2017/2018, bestående av ett Aktiesparprogram 2018 och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram 2018 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017.

Mer information om incitamentsprogrammet finns i förvaltningsberättelsen på sidorna 68–69 samt i not 10.

Bemyndiganden

Årsstämman 2017 beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 340 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2017/2018, huvudsakligen sociala avgifter. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

Årsstämman 2017 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm. Styrelsen har under 2017 inte fattat beslut om att utnyttja något av de två återköpsmandaten. Båda återköpsmandaten gäller fram till årsstämman 2018.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2017 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 5,50 per aktie (5,25). Detta skulle motsvara 42 procent (49) av nettoresultatet.

Femårsöversikt

För information om data per aktie, se www.saabgroup.com.

Analytiker som följer Saab

För information om vilka analytiker som följer Saab, se www.saabgroup.com.

5 903 av Saabs anställda har anmält

sig till Saabs aktiesparprogram 2018. Vissa av deltagarna är med i flera program.

INVESTERARRELATIONER

Ann-Sofi Jönsson, Head of Investor Relations E-post: ann-sofi.jonsson@saabgroup.com Telefon: 08-463 02 14

efter utspädning Eget kapital per aktie Direktavkastning

vid årets slut %

Marknad

öppen och transparent marknad.

Marknaden vi verkar på, både nationellt och internationellt, förändras i snabb takt och vi måste agera snabbare för att hela tiden ligga steget före. Fokus ligger på områden där vi har en stark marknadsposition och på att ytterligare stärka positionen inom områden med goda tillväxtmöjligheter. Vår globala närvaro och vår mångfald utvecklas genom partnerskap och lokala samarbeten och vi arbetar aktivt för att skapa en alltigenom

55%

av orderingången utanför Sverige

63%

av orderstocken utanför Sverige

18%

av våra anställda utanför Sverige

10%

organisk försäljningstillväxt

Nolltolernas mot korruption / 27

Försvars- och säkerhetsmarknaden

En ökande geopolitisk oro har påverkat försvars- och säkerhetsmarknaden under några år. Samtidigt leder den teknologiska utvecklingen till nya lösningar och system. Förmågorna i dessa system och lösningar påverkar och omdanar hur nationer och organisationer säkerställer sitt försvar och sin säkerhet. Saab följer marknadsutvecklingen noga.

Försvarsmarknaden

De totala försvarsutgifterna i världen ökade för andra året i rad under 2016 (Källa: SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute). I Nordamerika ökade de för första gången på många år och i Västeuropa ökade de för andra året i rad. Under 2016 hade USA fortsatt världens högsta försvarsutgifter

medan Kina hade världens näst högsta. Ryssland, Saudiarabien och Indien hamnade även på listan över de fem länder med högst försvarsutgifter i världen. Den största utgiftsökningen under året stod Indien för med en ökning på 8,5 procent. Saudiarabien däremot minskade sina utgifter med 30 procent, till

Mellanöstern, Afrika, Ryssland samt vissa länder i Latinamerika förväntas vara fortsatt pressade av det lägre oljepriset. I Asien och Östeuropa förväntas samma tillväxt som tidigare och i Västeuropa och Nordamerika förväntas försvarsbudgetar fortsatt öka.

Kommersiellt flyg

Marknaden för kommersiellt flyg växer med cirka 5 procent per år. En stark drivkraft är att en större andel av världens befolkning har råd att flyga. Andra drivkrafter är teknisk utveckling som minskar bränsleförbrukning, exempelvis vingars utformning, ny teknik för lägre produktionskostnader samt smarta material som strukturer med inbyggda systemfunktioner. Saab är underleverantör till de största globala flygplanstillverkarna.

Säkerhet och trafikledning

Den totala marknaden för civil säkerhet är omfattande. Saab är främst verksamt inom trafikledningssystem för luft och hav, samt inom säkerhetssystem för kritisk infrastruktur som fängelser och räddningstjänst. Tillväxten i trafikledningssystem uppskattas till cirka 5 procent per år och marknaden för kritisk infrastruktur växer med cirka 8 procent per år. De främsta drivkrafterna för marknaden är dels ett ökat säkerhetsbehov och dels utbyggnad och modernisering av kritisk infrastruktur.

Teknikkonsulttjänster

Combitech är ett självständigt teknikkonsultbolag inom Saab AB. Combitech är aktivt främst på den nordiska marknaden för tekniska konsulttjänster. Marknaden har under de senaste åren vuxit starkt drivet av efterfrågan på spetskompetens och tekniskt kunnande kombinerat med branschkunskaper för att skapa nya lösningar med hänsyn för miljö och säkerhet. De tjänster Combitech erbjuder omfattar informationssäkerhet, systemintegration, kommunikation, mekanik, systemsäkerhet, systemutveckling, teknisk produktinformation och logistik.

Ännu ett steg i det långsiktiga partnersamarbetet mellan Saab och Brasilien

Efter två år av fokus på tekniköverföringsprogrammet för utveckling av Gripen etablerar Saab nu tillverkning i Brasilien för att säkerställa kontinuiteten för Gripen-programmet i landet, skapa nya jobb och stötta utvecklingen av den lokala försvarsindustrin.

Kommunen São Bernardo do Campo i São Paulos storstadsområde har valts som plats för fabriken Saab Aeronáutica Montagens. Fabriken ska leverera delar till de Gripen som anskaffats av det brasilianska flygvapnet.

Chef för anläggningen är Marcelo Lima, ingenjör med mer än 23 års erfarenhet av att implementera och leda produktionsverksamheter inom en rad olika branscher som till exempel fordon och energi.

– Marcelo Lima är en mycket erfaren yrkesperson med stor erfarenhet av projekt som liknar vår nya fabrik. Han kommer att tillföra både lokal och internationell kunskap till det här projektet, vilket är mycket viktigt för Gripen-programmet, säger Mikael Franzén, chef för affärsenheten Gripen Brazil inom Saabs affärsområde Aeronautics.

Fabriken kommer att ansvara för att bygga flygplansdelar som – stjärtkon, luftbroms, vingbox, främre flygkropp (för både den en- och tvåsitsiga versionen) och bakre flygkropp på de Gripen som levereras till det brasilianska flygvapnet. Verksamheten kommer att påbörjas efter att infrastrukturen har förberetts.

– Investeringen i den nya fabriken är ännu ett steg i det långsiktiga partnersamarbetet mellan Saab och Brasilien. De första två åren låg fokus på att utveckla flygplanet och inleda tekniköverföringsprogrammet. I enlighet med schemat etablerar vi nu tillverkning i Brasilien för att säkerställa kontinuiteten för Gripen-programmet i landet, skapa nya jobb och stötta utvecklingen av den lokala försvarsindustrin, tillägger Franzén.

Inledningsvis kommer verksamheten ha 55 yrkesverksamma anställda, ett antal som förväntas växa med åren. Rekryteringsprocessen har redan påbörjats. Efter urvalsprocessen kommer en del av medarbetarna att utbildas vid Saabs anläggning i Linköping. Utbildningen påbörjas i januari 2018 och ska pågå i upp till 24 månader. När personalen återvänder till Brasilien kommer de att vara redo att börja arbeta vid fabriken i São Bernardo do Campo.

» I enlighet med tidplanen etablerar vi nu tillverkning i Brasilien för att säkerställa kontinuiteten för Gripenprogrammet i landet, skapa nya jobb och stötta utvecklingen av den lokala försvarsindustrin. «

Mikael Franzén, chef för affärsenheten Gripen Brazil

Starkare lokal närvaro ger ökad insikt

På en alltmer komplex marknad är lokal närvaro och ökad affärsorientering avgörande för att vinna fler strategiskt viktiga affärer. Saabs stärkta lokala närvaro innebär större möjlighet att erbjuda rätt kombination av produkter och lösningar.

Vi utvecklar och utvärderar löpande vårt erbjudande för att öka tillväxtmöjligheterna på olika marknader runt om i världen. Genom vår starka bas i Sverige och lokal närvaro i över 30 länder över hela världen säkerställer vi en nära kontakt med våra kunder.

På en alltmer komplex marknad är lokal närvaro och ökad affärsorientering avgörande för att vinna fler strategiskt viktiga affärer, oavsett om det handlar om militära eller civila säkerhetslösningar. Sedan 2013 har Saab en marknadsorganisation som är uppdelad på fem marknadsområden: Europe, North America, Latin America, Middle East & Africa och Asia Pacific. Denna organisation har stärkt Saabs lokala närvaro på utvalda nyckelmarknader. Vi fokuserar våra satsningar till marknader där vi redan har en stark position och på områden med goda tillväxtmöjligheter.

För kunderna innebär det att de får tillgång till mer specialiserad kompetens och kunskap om erbjudandet och Saab får bättre insikt om marknaden. Effektiviteten i marknadsföringsoch försäljningsprocessen har förbättrats genom mindre dubbelarbete och en tydligare ansvarsfördelning. Nu arbetar vi närmare kunderna och har större möjlighet att erbjuda rätt kombination av produkter och lösningar.

Lokal närvaro säkerställer små och medelstora order

För Saab är det viktigt att ha en jämn ström av små och medelstora order. Dessa kan omsättas och levereras till kund snabbare än större, mer komplexa order. De omvandlas därmed snabbare till försäljningsintäkter. I många av dessa projekt sker betalning vid leverans och rörelseresultatet i verksamheter med mindre order är relativt jämnt fördelat över tid, medan lönsamheten i stora projekt typiskt sett blir högre i takt med att riskerna minskar då allt större del av orderna levererats.

Under året ökade medelstora order vilket var mycket positivt då vi under en längre tid jobbat fokuserat på olika marknader för att öka basen där vi är verksamma.

Vi växer genom samarbete och kunskapsöverföring

Industrisamarbeten är ett viktigt led i Saabs strävan att växa internationellt. När Saab gör stora försvarsmaterielaffärer innehåller avtalen ofta mer än bara försäljning av produkter. Många länder ställer krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Genom kundanpassade erbjudanden har Saab tillsammans med partners bidragit till flera lyckosamma projekt som påverkar landets ekonomi i positiv riktning.

För Saab finns det fördelar med att sprida kunskap genom teknologiöverföring. Människor från olika företag och organisationer möts och det uppstår nya affärsidéer som skapar värde för alla parter. Detta genererar många gånger nya affärer. I samband med Gripen-kontraktet med Brasilien tar Saab under ett antal år emot cirka 350 brasilianska ingenjörer som flyttar till Sverige för att lära sig hur man bygger stridsflygplan.

Hittills har 110 ingenjörer fullföljt sin träning och rest tillbaka hem till Brasilien för att genomföra arbetspaketet för Gripen vid det nyuppförda utvecklingscentret

GDDN (Gripen Design and Development Network). Omkring 100 brasilianska utvecklingsingenjörer är på plats tillsammans med ett 20-tal expatriater från Saab. Dialogen på plats i båda länderna förbättrar leveranserna och breddar vår kompetens.

Förutom de krav på industrisamarbete som kunder kan ställa i samband med en stor affär är Saab naturligtvis delaktig i en mängd andra former av industrisamverkan, exempelvis nära utvecklingsarbeten med kunder och leverantörer. Saab deltar i breda innovationssamarbeten mellan industri, universitet och offentlig sektor. Samverkan stärker Saabs kunskapsbas samtidigt som relationen med kunderna fördjupas. Fördjupade relationer i kombination med lokal närvaro ger ökad insikt om kundernas behov och bättre möjligheter att utveckla teknik och lösningar som ökar deras förmåga.

Europa är Saabs motor

– Europa är Saabs hemmamarknad, vilket orderingången de senaste åren tydligt visar. 2017 var inget undantag. Även fast vi framgångsrikt vinner affärer runt om i världen, ofta långt utanför Europa, är den europiska marknaden fortfarande Saabs motor. Samtidigt som vi växer i Europa måste vi titta både inåt inom Sverige och utåt på länder som Australien för att förstå hur vi kan växa. Lärdomen är att tillväxtmöjligheten är som störst där vi integrerats både i det lokala samhället och i industrin. Med andra ord i länder där vi tillhandahåller arbetstillfällen, tekniskt kunnande och leveranssäkerhet.

Magnus Lewis Olsson, Head of Market Area Europa

Nolltolerans mot korruption

Saab är en långsiktig, pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Korruption medför negativa konsekvenser för såväl samhälle som affärsliv och är något Saab aldrig kan acceptera. Vi utgår från våra grundläggande värderingar, uppförandekod, gällande lagstiftning, branschgemensamma uppförandekoder och tydliga interna processer för att förebygga korruptionsrisker.

Strikt prövning av marknadskonsulter

Inför varje affärsinitiativ gör vi en korruptionsriskanalys. Om vi inte kan minimera och hantera de risker vi identifierar på ett tillfredsställande sätt avstår vi från affären.

För att komma in på nya marknader är det vanligt att företag med global verksamhet anlitar marknadskonsulter och andra parter i försäljningsprocessen, vilket även Saab gör. Det kan skapa förståelse för hur en marknad fungerar, men kan också innebära ökad exponering för korruptionsrisker. Vi tillämpar därför en strikt process som bland annat innebär att samarbeten med marknadskonsulter och andra parter i försäljningsprocessen måste prövas, utvärderas och motiveras hos en central funktion på Saab som hanterar alla sådana relationer. Parterna måste också genomgå en särskild utbildning och förbinda sig att arbeta enligt Saabs etiska värderingar och riktlinjer. Avtalen innehåller tydliga åtaganden kring affärsetik och möjliggör löpande uppföljning av parternas arbetsinsatser genom rapporteringskrav och granskningsrätt. Under året tog Saab, i samarbete med en extern advokatbyrå, fram riktlinjer och en vidareutvecklad modell för att fastställa och motivera ersättningen till marknadskonsulter i större affärer. Vi påbörjade också implementeringen av en ny förstärkt process för korruptionsriskbedömning av andra avtal än marknadskonsultavtal och tredjeparter, däribland industriella försäljningssamarbeten, offsetrelaterade avtal och joint venture-bolag.

Andy Keough, Chef för Saab i Australien

Stark plattform i Australien

– Saabs engagemang i Australien genererade ett antal betydelsefulla affärer under 2017 vilket tillåter oss att planera för ytterligare expansion. Vi säkrade en unik position som leverantör av stridsledningssystem till australiensiska flottan, tecknade kontrakt med Australiens största fängelse samt gick in på ett antal nya marknader inom sjukhusoch polissäkerhet. Sammantaget har vi nu en stark plattform som ger oss möjlighet att rekrytera fler personer lokalt och vidare utforska nya områden inom cyber security samt hälso- och gruvindustrin.

Utbildning ett viktigt verktyg

Kontinuerlig utbildning av medarbetare är ett viktigt verktyg för att minimera riskerna. Förutom att alla medarbetare utbildas i uppförandekoden har vi en separat webbaserad antikorruptionsutbildning. Medarbetare i särskilt riskutsatta positioner som till exempel marknad och försäljning, industrisamarbeten och projektledning får dessutom fördjupade klassrumsutbildningar. Var tredje år får styrelsen en fördjupad utbildning i antikorruption.

Medarbetare som får kännedom om eller misstänker överträdelser mot lag eller Saabs uppförandekod förväntas rapportera detta via vårt visselblåsarsystem, som administreras av extern part.

Försvarsmaterielexport innebär stort ansvar

För Saab är det av yttersta vikt att säkerställa att företaget följer de regler som finns kring export av försvarsprodukter. Det är avgörande för att behålla förtroendet för verksamheten.

FN-stadgan slår fast att det är varje lands rättighet – och skyldighet – att skydda sina medborgare mot väpnat angrepp. Det militära försvaret är den yttersta förutsättningen för detta. För Sveriges del är en inhemsk försvarsindustri en viktig komponent i försvarsförmågan. En egen försvarsindustri möjliggör oberoende och att Sverige kan delta i internationella samarbeten inom försvarsmaterielteknikens

område. Utan försäljning till och samarbete med andra länder kan den svenska tekniska kompetensen inom försvarsmaterielområdet inte upprätthållas. Samtidigt innebär export av försvarsmateriel ett stort ansvar och är därför omgärdad av strikta regelverk. Saab har byggt upp en gedigen organisation, koncerngemensamma styrdokument och verktyg för att underlätta för verksamheten att följa de exportkontrollregelverk som är tillämpliga för företagets produkter och verksamhet.

Vad vi säljer till vem

Den största delen av Saabs export sker från Sverige, där Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) på uppdrag av regeringen avgör vilka försvarsprodukter Saab får sälja till vilka länder. Export av försvarsmateriel får bara ske efter tillstånd från behörig myndighet. Sådant tillstånd kan ges om det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl för exporten och om den är förenlig med svenska utrikespolitiska intressen. Beslut om exporttillstånd avgörs från fall till fall där ISP väger in ett antal kriterier i en helhetsbedömning. ISP tar även hänsyn till vilken typ av produkt beslutet gäller.

Effektivitet

I en värld av ständig förändring och hård konkurrens är hög effektivitet och minskade ledtider en förutsättning för att kunna möta våra kunders behov med teknik och lösningar som ökar deras förmåga och samtidigt förbättra vår lönsamhet. Vi måste kunna leverera mer för mindre. Därför är arbetet med att öka effektiviteten ständigt pågående. Fokus ligger på att effektivisera processer, utveckla ledare och medarbetare och implementera en än mer affärsorienterad kultur.

6,9% 26%

Utsläpp av växthusgaser relaterat till omsättningen har minskat med 26 procent sedan 2007

Soliditet

Snabbare, smartare, säkrare och uppdaterat

Att digitalisera och effektivisera verksamheten löper som en röd tråd genom hela Saabs verksamhet. Ett exempel på detta är den digitala transformationen inom Human Resources som Saab genomför runt om i världen. Det kommer bland annat att leda till effektivare arbetssätt och bättre överblick över personalstyrkan.

Det handlar framförallt om att skapa ett modernt och gemensamt systemstöd med standardiserade HR-processer för bland annat rekrytering, utvecklingssamtal, talangidentifiering, kompetensutveckling och hantering av personaldata.

– Istället för att alla länder har sina egna systemlösningar och processer tar vi fram gemensamma HR-processer som fungerar över hela koncernen, säger Helena Sollenberg, projektledare för HR-transformationen.

Med stöd av ett flödesbaserat digitalt arbetssätt och en modern systemlösning kan personalinformation automatiskt överföras mellan olika HR-processer. Ökad effektivitet skapas genom att undvika separata registreringar och onödiga integrationer mellan olika HR-system.

Det nya HR-systemet ger också en bättre överblick och en samlad nulägesbild över antal anställda, antal lediga tjänster, personalomsättning, hur lång tid en rekrytering tar och på sikt även möjlighet att få en bild av vilken kompetens som finns inom företaget.

– Tillgång till den här källan av information och ständigt uppdaterad data gör det lättare att analysera personalhändelser och fatta väl underbyggda beslut, säger Helena Sollenberg. » Istället för att alla länder har sina egna systemlösningar och processer tar vi fram gemensamma HR-processer som fungerar över hela koncernen. «

Helena Sollenberg, projektledare, HR-transformationen

Det är en stor insats att implementera en gemensam systemlösning. Det förberedande arbetet har pågått sedan 2016 och planen är att en global utrullning ska ske i början av 2019. Alla stora länders HR-avdelningar har jobbat tillsammans för att kartlägga nuläget och hitta gemensamma HR-processer som fungerar för alla.

Det nya HR-systemet kommer att ge den anställde insyn i sin egen anställningsdata och möjlighet att själv ändra viss information i ett så kallat self-service-gränssnitt.

Effektivare processer – en nyckel för fortsatt tillväxt

Under 2017 stärkte Saab sin rörelsemarginal. För att nå de långsiktiga finansiella målen, säkra en lönsam tillväxt och omfattande investeringar i utveckling av nya produkter, krävs fokus på affärer, kundnytta och att effektiviteten kontinuerligt förbättras.

Saab arbetar kontinuerligt med att bli effektivare och vässa processer på olika nivåer. Under 2017 gjordes stora insatser i verksamheten för att standardisera ett antal processer som ska leda till ett än mer gemensamt arbetssätt som ger snabbare och smidigare beslutsflöden och kräver mindre resurser. Fokus ligger på att skala bort det som inte behövs, öka effektiviteten, lyssna och lära av varandra och utbyta erfarenheter och kunskaper.

Digitalisering och automatisering leder till ökad kundnytta

I arbetet med att hela tiden bli effektivare och jobba smartare spelar den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och artificiell intelligens en avgörande roll. Inom Saab drivs olika program på koncernnivå som syftar till att effektivisera administrativa funktioner via standardisering och automatisering av processer. Här har man kommit olika långt inom olika delar av organisationen.

Inom produktutvecklingen handlar det i grunden om att separera mjukvara från hårdvara. Saabs system blir allt komplexare och mjukvarutunga för varje ny generation som utvecklas och att verifiera den mjukvara som är säkerhetskritisk är en klassisk flaskhals som kan leda till förseningar i utvecklingen.

I Gripens flygsystem har Saab idag helt separerat den säkerhetskritiska delen av mjukvaran vilket har resulterat i mycket kortare utvecklingstider och möjlighet till flexiblare utveckling av nya taktiska funktioner utan att äventyra flygsäkerheten. Inom forskning och utveckling kring nästa generations produkter och koncept sker den bland annat inom områden som programutveckling och artificiell intelligens där nya smartare system kan samla in mängder av data som skapar förbättrade beslutsunderlag och öka kundernas förmåga.

Stort fokus på informationsoch IT-säkerhet

I en allt osäkrare omvärld med växande cybersäkerhetsutmaningar är det viktigt att arbeta förebyggande med informations- och ITsäkerhet. Under 2017 fortsatte vi den stegvisa implementeringen av Saab Securitys informations- och IT-säkerhetsstrategi, bland annat genom att förstärka organisationen med ytterligare resurser inom informationssäkerhetsområdet, förbättra informationen på intranätet och genomföra utbildningar för medarbetare då deras agerande är det viktigaste skyddet. Dessutom fortsatte vi att utveckla tekniska lösningar och genomförde revisioner av våra IT-system.

Leverantörerna en förlängning av vår egen verksamhet

Saab har i flertalet fall mycket långa och nära samarbeten med leverantörer vilket är centralt för att kunna förse kunder med produkter i världsklass. Vi ser leverantörerna som en förlängning av vår egen verksamhet och kräver att de tar samma sociala och miljömässiga ansvar som vi gör. Ett systematiskt arbete för att säkerställa ansvar i leverantörskedjan minimerar inte bara risker, utan bidrar även till bättre kvalitet på de produkter vi köper. Vår uppförandekod för leverantörer, som bygger på FN Global Compacts principer, ingår i alla nya avtal och i avtal som omförhandlas. I koden uttrycker vi en förväntan att leverantörerna ska ställa liknande krav på sina respektive leverantörer. Under 2018 planerar vi att rekrytera en person som ska arbeta med ansvarsfulla inköp och tillföra kompetens inom området.

Saab och Atlas Copco i samarbete för digitaliserad gruva

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017 31

Under hösten fick det självständiga dotterbolaget Combitech det prestigefyllda uppdraget att bli digitaliseringspartner till Atlas Copco. Erfarenheter och tekniska plattformar från Saab spelar en viktig roll, liksom Combitechs expertis från digitalisering av flyg, försvar och telekom.

Att effektivisera arbetet i gruvor innebär inte bara stora kostnadsbesparingar och produktivitetsökning, utan även ökad säkerhet för Atlas Copcos kunder. Det nya partnerskapet omfattar bland annat den autonoma gruvans kontrollrum, cyber security och ekosystemlösningar.

Samarbetet kommer bland annat att bygga på tekniska plattformar från Saab och på arbetssätt och erfarenheter från digitaliseringen av stridsflygplanet Gripen E som möjliggjort halverad utvecklingstid och radikalt minskade kostnader.

Combitech har under senaste året intensifierat sin satsning på digitalisering inom industrin och det är detta arbete som nu bär frukt.

– Att bli utvald som digitaliseringspartner till ett världsledande svenskt industriföretag känns som ett viktigt erkännande. Samarbetet med Atlas Copco är ett viktigt steg i vår ambition till att bli en kunskapshub för digitalisering inom svensk industri, säger Lars Ydreskog, vice vd och ansvarig för digitalisering på Combitech.

– Saabs och Combitechs samlade expertis inom digitaliserad utveckling är mycket attraktiv för industrin. Detta i kombination med Combitechs ledande position inom cyber security gör att vi har ett mycket starkt erbjudande till marknaden.

Samarbetet inleddes under hösten och Combitech kommer att bygga en demo av delsystem i en autonom gruva, ett "proof of concept". Demon följs av flera inkrement under våren som skall leda till en framtida digitaliserad gruva. Diskussioner om liknande partnerskap inom digitalisering pågår också hos flera andra stora svenska industriföretag.

Utveckla en affärsorienterad och prestationsbaserad kultur

Medarbetarnas kompetens är en viktig del för Saabs förmåga att uppnå affärsmålen. För att varje medarbetare ska ges förutsättningar att nyttja sin potential och bidra till affärsmålen krävs kompetenta ledare. Vår ambition är att utveckla en än mer affärsorienterad och prestationsbaserad kultur, där internationalisering för att skapa förutsättningar för samarbete och förståelse mellan länderna, ingår som en

viktig del. Saab erbjuder kompetens- och ledarskapsutveckling i en mängd olika former. Vissa utbildningar är obligatoriska för alla medarbetare och sker flexibelt och kostnadseffektivt genom e-utbildning. Den största och viktigaste delen av medarbetarnas utveckling sker dock i det dagliga arbetet i samarbetet och kunskapsöverföringen mellan kollegor.

Det ska vara tydligt vilka förväntningar som finns på varje medarbetare. IPM-samtalen (Individual Performance Management) är ett

viktigt verktyg där medarbetare och chef gemensamt sätter individens enskilda mål kopplade till företagets affärsmål.

En grundförutsättning för medarbetarnas prestation är att Saab är en trygg, säker och hälsosam arbetsplats. Under året inledde Saab ett arbete med att anpassa Saabs processer till arbetsmiljöstandarden ISO 45001 och att skapa en global arbetsmiljöprocess. Det arbetet kommer att slutföras under 2018.

Kunskapsöverföring en viktig del i att jobba effektivare

När ett kontrakt är signerat innebär det startskottet för en mängd aktiviteter. En mycket viktig del i kedjan från kontrakt till leverans är Saabs produktionsenheter som ansvarar för att tillverkningen sker med kvalitet och enligt tidplan.

Att utnyttja de möjligheter till förbättringar som den tekniska utvecklingen ger är självklart men en stor del i att jobba effektivare och bygga yrkeskunskap sker i det dagliga arbetet, i samarbetet och kunskapsöverföringen mellan kollegor.

Inom produktionen i Göteborg arbetar Kalevi Ristolainen och Maddelejné Hou. Kalevi har 32 års erfarenhet, Maddelejné ett år. Med sin långa yrkeserfarenhet ser Kalevi att hans kanske viktigaste uppgift är att föra sin omfattande kunskap vidare till Maddelejné och andra nya kollegor. I det här fallet kunskap om sändar-mottagarenheten i Saabs flygburna övervakningssystem ERIEYE. Något som är en lite större utmaning för Kalevi än för andra.

"Att jag är döv gör ibland att nya arbetskamrater blir lite osäkra. Det krävs tålamod, det är lite mer omständligt när jag ska lära ut, man får visa, peka och skriva, men jag tycker det fungerar."

Att det fungerar och fungerar bra är något Maddelejné Hou skriver under på. Det är Kalevis engagemang och kunskap som hon lär sig mest av.

"Jag har gått några grundläggande utbildningar och läst en del men det jag lärt mig rent tekniskt är det som framförallt Kalevi men också övriga arbetskamrater har lärt mig. Att alltid ha fokus på leveranstid och kvalitet. Bara göra ett moment i taget, men ändå göra det snabbare."

Varje liten enskild del i en enhet kräver sin yrkesskicklighet och det tar flera år att lära sig de ingående delarna i sändar-mottagarenheten. Men Kalevi är nestor inom sitt område och han är stolt, både över sin yrkeskunskap och det förbättringsarbete han och kollegorna ständigt har fokus på.

"Det är det roligaste i jobbet, att tillsammans med arbetskamraterna se hur vi kan förbättra vårt flöde med bibehållen kvalitet. Och jag tycker vi lyckas bra. Tidigare tog

det 22–23 timmar att producera vår del i sändar- och mottagarenheten, nu tar det 16–17 timmar. Det är en ganska bra förbättring tycker jag."

För Kalevi närmar sig pensionen men några år till blir det. Det finns alltid nya utmaningar och nya kollegor att lära upp och lära av och fokus är som alltid kunden.

Bild på Clean Sky om det finns plats "Jag tänker alltid på hur vi kan korta leveranstiden utan att göra avkall på kvaliteten. Om inte vi håller våra tider påverkar det nästa led i kedjan och det får konsekvenser. Kunden ska ha sina prylar i tid och med kvalitet, så är det bara."

Hållbara lösningar för framtiden

Ett systematiskt arbete för att minska påverkan på miljön är en förutsättning för Saabs fortsatta konkurrensförmåga och överlevnad. I samklang med Parisavtalet (COP 21) stödjer Saab det globala målet att begränsa uppvärmningen till under två grader Celsius. Vårt mål är att minska utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent relaterat till omsättningen från 2007 fram till 2020. I slutet av 2017 var minskningen hela 26 procent. Uppfyllelsen av klimatmålet beror förutom på faktiska utsläpp även på årsomsättning och fjärrvärmeleverantörernas bränslemixar.

Under året gjorde Saab en rad åtgärder, bland annat bytte vi elavtal till "Bra Miljöval" på ett antal orter, effektiviserade lokalanvändningen, installerade energieffektiv belysning, installerade solceller och tog tillvara överskottsvärme.

Den största andelen av Saabs direkta koldioxidutsläpp kommer från tjänsteresor. I takt med att verksamheten bli alltmer internationell ökar behovet av att hitta en balans mellan behovet av resor och att minska påverkan på klimatet. Detta gör att vi strävar efter att effektivisera resandet på olika sätt, exempelvis genom att uppmuntra användningen av informationsteknologi för att genomföra möten på distans.

Sedan 2006 rapporterar Saab information om växthusgasutsläpp till CDP (Carbon Disclosure Project), Saab fick 2017 graderingen A-. Information om CDP och Saabs fullständiga redovisning finns på www.cdp.net.

Fasa ut farliga ämnen

Vissa kemiska ämnen som Saab använder i verksamheten är förenade med risker för människa och miljö och kan bli föremål för reglering av myndigheter och kunder. Vi deltar aktivt i internationella organisationer som bland annat arbetar med att få fram branschgemensamma alternativ till farliga ämnen.

Forsknings- och utvecklingssamarbeten

En viktig del i Saabs arbete för att minska påverkan på miljön är forsknings- och utvecklingssamarbeten för att skapa hållbara lösningar för framtiden. Saab är till exempel en av huvudleverantörerna till Clean Sky, Europas största forskningsprogram med syfte att minska utsläppen från flygplan. Vi har bland annat bidragit med en innovativ flygplansvinge som med laminär strömning minskar luftmotståndet och därmed bränsleförbrukningen.

Conny Einarsson i produktionen av en innovativ flygplansvinge till Clean Sky, Europas största forskningsprogram.

Utsläpp av växthusgaser från olika källor inom Saab

Utsläpp av växthusgaser inom Saab

Uppfyllelse av klimatmålet beror förutom på faktiska utsläpp även på årsomsättning och fjärrvärmeleverantörers bränslemix.

Årsvis jämförelse av olika utsläppskällor

Innovation

Vi har formats i tuff konkurrens och med höga krav på låga livscykelkostnader för våra produkter. Vi vet vad som krävs och har vägen framåt klar för oss; den senaste teknologin, de smartaste lösningarna och de nyaste innovationerna. Navet är våra kompetenta och engagerade medarbetare och vi anser att mångfald driver innovation.

av försäljningsintäkterna investerades i forskning och utveckling

36

verksamma industridoktorander under året

23%

kvinnor globalt

25%

kvinnliga chefer globalt

Attrahera och behålla talanger / 39

Breaking the thought barrier – att utmana det okända

Vad händer om 15–20 år? Hur arbetar Saab med utveckling av ny teknologi – att ligga steget före för att undvika, motverka och skydda vårt samhälle mot framtida hot? Dagens generation modernaste produktportföljer bygger på tidigare långsiktiga förberedelser för kommande generationer.

Just nu pågår arbetet för fullt med generationsskiftet inom grundteknologin AESA (aktiva, elektriskt styrda antenner). Det handlar om väldigt långsiktig forskning och processer som ibland kan ta upp till 20 år från idé till färdig produkt. Grunden till det som säljs idag lades alltså redan på 90-talet. Radar och elektroniska självskyddssystem är strategiskt mycket viktigt för Saab, och varje år investeras betydande belopp inom forskning och utveckling. Forskningen måste bedrivas på ett flertal områden, från hårdvara som halvledarkomponenter och antenner till mjukvara som signalbehandlingsalgoritmer och beslutsstöd.

– När Saab arbetar med framtida behov och målbilder gör vi det utifrån olika perspektiv och typer av information. Hur våra kunder tänker och vad teknologin och dess möjligheter innebär för att möta framtiden, berättar Fredrik Wising som är Teknologie doktor i Plasmafysik och arbetar med forskning och teknologiförsörjning för nästa generations produkter inom radar och elektroniska självskyddssystem inom affärsområde Surveillance. Tidigare arbetade vi i stort sett enbart på uppdrag av svenska försvarsmakten men i takt med att dess satsningar minskat så har vi på ett positivt sätt själva tvingats definiera de system som möter kundernas behov. Det innebär ett behov av långsiktiga relationer, samarbeten och influenser från kunder, försvarsskolor och tankesmedjor runt om i världen. I kombination med våra egna analyser, planer och scenarier lägger det grunden för vår utveckling av nästa generations sensorkoncept. Dagens forskning sker bland annat inom områden som algoritmforskning, programutveckling och AI, där nya smartare system kan samla in mängder av data, göra ännu vassare analyser och dra slutsatser som ger förbättrade beslutsstöd.

– De gamla parabolantennerna kunde bara se åt ett håll, för att sedan vridas för att fånga upp signaler i andra riktningar. Nästa generations antenner kan titta åt alla håll samtidigt utan tidsfördröjning. De är också multifunktionella och anpassningsbara och ger kunden möjlighet att bevaka hela sitt intresseområde och prioritera mål. Dessutom kan de uppgraderas med ny programvara på bara någon minut.

Saabs bredd i produktfloran under samma tak ger möjlighet till synergier, återanvändning, effektivitet, bättre produkter och snabbhet till marknaden, vilken är en unik konkurrensfördel.

– Ta till exempel vår världsledande förmåga att alstra extremt rena mikrovågor. Det är avgörande för att se svåra mål i komplex miljö, och vi har

kunnat satsa det som krävs eftersom det är så viktigt i alla våra produkter. Detta möjliggjorde bland annat att våra radarsystem kunde varna för terroristernas raketattacker i Afghanistan, vilket räddade livet på ett mycket stort antal soldater.

Att Saabs produktportfölj är konkurrenskraftig bekräftas även av att Saab var en av de första på marknaden med införandet av galliumnitrid, GaN, i militära radar- och elektroniska självskyddssystem, ett elektronikområde som Saab har forskat inom sedan slutet av 90-talet och fått ett prestigefyllt pris för.

Teknologin ger bland annat längre räckvidd och bättre robusthet för radarsystem som jaktplansradar, flygburen spaningsradar (GlobalEye), och för den nya radarfamiljen för mark och fartyg (GIRAFFE). Den är också helt avgörande för antennerna till det avancerade självskyddsystemet till Gripen E.

– Vi ser fortfarande en stark efterfrågan på de vidareutvecklade varianterna av det som utvecklades under 90-talet, och vi har många år framför oss med nästa generations sensorer, menar Fredrik Wising. Och samtidigt forskar vi idag för det som kommer om 10 till 20 år.

» Vi ser fortfarande en stark efterfrågan på de vidareutvecklade varianterna av det som utvecklades under 90-talet, och vi har många år framför oss med nästa generations sensorer. Samtidigt forskar vi idag för det som kommer om 10 till 20 år. «

Fredrik Wising, Teknologie doktor i Plasmafysik, Business development and Strategy, Surveillance

Innovativa och kostnadseffektiva lösningar som möter framtiden

Saabs högteknologiska verksamhet spelar en betydande roll för att driva teknologiutvecklingen i samhället till förmån för ekonomisk tillväxt, säkerhet och hållbarhet. Saabs avancerade produktutveckling genererar kunskap, teknologiska lösningar och innovationer som möter framtiden.

En förändrad hotbild tillsammans med den allt snabbare tekniska utvecklingen kräver att vi hela tiden utmanar, ifrågasätter och utvecklar nya innovationer. Därför investerar Saab varje år cirka en fjärdedel av omsättningen i forskning och utveckling. Strategin är att koncentrera FoU-investeringarna till fem kärnområden: flygteknik, avancerade vapensystem, ledningssystem, sensorer och undervattenssystem med träning och support som integrerade delar. Vi investerar i områden där vi redan är, eller kan bli, marknads- eller teknikledande.

Från kompletta plattformar som flygstridssystemet Gripen, ubåtssystemet A26 och radarsystemet Erieye till system som

Carl-Gustaf, RBS 70 och vår omfattande radarfamilj, stärker vi våra kunders förmåga. Saab är dessutom en föregångare när det gäller integration av komplexa system som till exempel GlobalEye. Det flygburna övervakningssystemet bygger på vårt kunnande inom flera områden, som radar, kommunikations- och ledningssystem, flygplansintegration, signalspaning och självskydd. Det finns bara ett fåtal leverantörer i världen som klarar att leverera den typen av avancerade system.

I takt med att vår kundbas förändras fortsätter vi även att expandera vår civila portfölj. Genom innovation och förvärv kan vi erbjuda konkurrenskraftiga system inom civil säkerhet. Vår teknik används på flygplatser, fängelser och sjukhus, i hamnar och städer, samt skyddar stora händelser som presidentbesök och Olympiska spel.

SAFE, Remote Tower, TactiCall, OneView och Aerobahn är exempel på produkter som skyddar gränser samt flöden av människor och varor. Idag använder hela 50 procent av alla operatörer av flygledningssystem Saabs lösningar. Flygledningssystemen bidrar till stor minskning av både kostnader och koldioxidutsläpp för kunden. Vi samarbetar dessutom med ledande kommersiella flygtekniktillverkare som Boeing och Airbus för att utveckla avancerade lättviktsstrukturer för mer bränsleeffektiva flygplan.

FEM KÄRNOMRÅDEN

1. Flygteknik Utveckling av avancerad militär och civil flygteknik, bland annat flygstridssystemet Gripen.

2. Avancerade vapensystem Pansarvärnsvapen, missiler och ammunition samt integrerade stridssystem och nätverkslösningar.

3. Ledningssystem System för ledning och koordinering av militära operationer samt civil trafikledning för land, sjötrafik och flyg.

4. Sensorer Flygburna övervakningssystem, eldledning, spaning och markbaserat luftvärn.

5. Undervattenssystem Ubåtssystemet A26 och obemannade farkoster samt system för lokalisering, vapen, självskydd och kommunikation.

Samarbete och partnerskap lägger grunden

Genom partnerskap och samarbeten utvecklar vi innovativa lösningar för både civil och militär användning som skapar värde för oss, våra kunder och samhället. Partnerskapet med Boeing för att ta fram kandidat till framtidens träningssystem för stridsflygpiloter är ett bra exempel på ett nära samarbete som samtidigt ytterligare utvecklar två innovativa företag. En annan viktig faktor för Saabs innovationsförmåga är samarbeten med universitet

och tankesmedjor. För att kunna konkurrera på viktiga marknader strävar vi efter att stärka vår närvaro globalt. Det gör det möjligt för oss att samarbeta med lokala företag och att ta del i upphandlingar som kräver lokal forskning och utveckling.

Vi skiftar från teknik- till kunddriven produktutveckling, vilket kräver att vi blir mer systematiska i vårt innovationsarbete. För att lyckas behöver vi utveckla vår förmåga att förutse kundernas framtida behov och det kan vi bara göra genom att finnas nära marknaden. Vi har idag etablerad närvaro i alla världsdelar.

Saab bygger även relationer genom ett globalt innovationsprogram. Vi tar med vårt sätt att arbeta med forskning och utveckling i Sverige till nya marknader genom att bygga relationer med akademier, företag och offentlig sektor. I första hand är programmet avsett för länder där Saab vill etablera sig långsiktigt.

Forsknings- och innovationscentrum tillsammans med Brasilien Saab är en av grundarna till svenskbrasilianska forsknings- och innovationscentrat CISB

Uppgiften är att identifiera, utveckla och stödja forskning och utveckling för avancerad teknologi inom ramen för framför allt miljö, försvar och transport. Organisationen har 17 medlemmar och över 100 samarbetspartners. Många potentiella kunder vill tillägna sig den teknik och de förmågor som Saab kan erbjuda. Samtidigt ger det Saab möjlighet att tidigt delta i kundprojekt.

Jovice Ng Boon Sing, ansvarig för forskningssamarbetet med Nanyang Technology University i Singapore. Samarbetet fokuserar på digitalisering och är ett viktigt steg för att säkerställa Saabs ledande position inom området.

Universitetssamarbeten

En viktig faktor för Saabs innovationsförmåga är universitetssamarbeten. De primära lärosäten som Saab samarbetar med för närvarande är Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Försvarshögskolan i Stockholm, Aalto-universitetet i Esbo, Finland och Nanyang Technology University i Singapore. Samarbetena innebär bland annat att medarbetare på Saab får möjlighet att forska som industridoktorander och att forskare och studenter från akademien får möjlighet att bli involverade i Saabs arbete. För närvarande har Saab 36 verksamma industridoktorander.

Tävling inom innovation

För att främja innovationskraften inom Saab arrangerar företaget varje år en innovationstävling för alla medarbetare. De deltagare som kvalificerar sig får stöd av innovationscoacher genom hela processen. De utvalda insikterna och idéerna kommer sedan att utvärderas av medlemmar i ledningsgruppen som utser vinnarna och ger dem de resurser de behöver för att driva sina innovationsprojekt.

Sydafrika en förebild i mångfaldsarbetet

Saab i Sydafrika har initierat flera projekt för att inkludera människor med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden som till exempel utvecklingsprogram för att öka möjligheten för ungdomar att få jobb. Projekten ligger i linje med den sydafrikanska regeringens åtgärdsplan för att få bukt med den sociala och ekonomiska obalansen i samhället.

Naome Sithole tillhör transformationsteamet som arbetar med att främja mångfald och inkludering på Saab i Sydafrika

Jämställdhet och mångfald driver innovation

På Saab finns en övertygelse, som också har stöd i forskningen, att mångfald ger organisationen tillgång till olika perspektiv och därmed ökad innovationskraft. För oss innebär mångfald att respektera alla människors lika värde oavsett exempelvis ålder, kön, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionshinder och etnicitet. Det handlar också om att blanda olika erfarenheter och utbildningsbakgrunder. Alla som arbetar med rekrytering får utbildning i mångfaldsfrågor och mångfald finns även

med som en parameter i ledarskapsutbildningar och den globala rekryteringsprocessen. Det är viktigt att alla medarbetare inser betydelsen av mångfald och uppskattar varje individs unika bidrag till företaget.

Jämställdhet är en viktig fråga och stort fokus läggs på att öka andelen lönesättande chefer som är kvinnor. Målsättningen är att till 2025 öka andelen chefer som är kvinnor till 30 procent globalt och 35 procent i Sverige. Vi slutet av 2017 hade vi 25,2 procent kvinnliga chefer globalt och 28,4 procent i Sverige. Vi arbetar också för att öka teknikintresset och

kännedomen om Saab hos kvinnor, med syfte att på sikt bredda rekryteringsbasen. Ett exempel är vårt samarbete med svenska ridsportförbundet för att den vägen öka kännedomen om Saab bland unga kvinnor.

För att underlätta för personer med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden och skapa snabbspår för människor med relevant utbildning arbetar vi med olika initiativ som till exempel Äntligen arbete, RAMP (Rapid Acceleration Management Programme) och Novare potential.

Bättre utbildning för barn i Indien

Saab inledde under året ett samarbete med den indiska utbildningsorganisationen Pratham som arbetar för att barn inte bara ska närvara i skolan utan även utvecklas. Arbetet sker i samarbete med staten, lokala samhällen, föräldrar, lärare och volontärer. Tack vare bidrag från Saab och ett antal andra svenska företag kommer Pratham under en treårsperiod att kunna nå ut till 30 000 barn i Assam, en delstat i nordöstra Indien.

Saabs tekniska gymnasium

Saabs tekniska gymnasium är ett nationellt treårigt program som Saab driver i samarbete med Vasagymnasiet och Arboga kommun. Saabs personal fungerar som lärare, handledare och utbildningsansvariga inom vissa teknikområden. Saab ansvarar dessutom för studiebesök, språkstudier utomlands, praktik och sommarjobb. Genom detta utökas basen för anställningsbara, nyutexaminerade ingenjörer.

Attrahera och behålla medarbetare

För att stärka vår framtida konkurrenskraft är det viktigt att vi fortsatt befinner oss i teknikens framkant och att vi kan leda och organisera för ökad innovationsförmåga. En förutsättning är att vi lyckas behålla och utveckla våra medarbetare och locka till oss nya talanger. Därför mäter vi medarbetarengagemanget genom återkommande kortare mätningar, där resultatet fungerar som underlag för dialog och utveckling ledare och medarbetare emellan.

Saab uppmuntrar grundskole- och gymnasieelever till högre studier genom att visa vilka möjligheter som finns inom matematik, teknik och forskning. På universitetsnivå är det viktigt för oss att positionera oss som en attraktiv arbetsgivare. I Universums ranking över de mest attraktiva arbetsgivarna bland ingenjörsstudenter i Sverige kom Saab på plats nummer 6.

Samhällsengagemang

Kulturen inom Saab och stoltheten över att vara en del av företaget stärks genom att

medarbetarna ges möjlighet att göra nytta utanför arbetslivet. Fokus för Saabs samhällsengagemang är att främja utbildning och teknikintresse och insatserna ska så långt det är möjligt ske med engagemang från våra medarbetare. Saabs medarbetare engagerar sig bland annat genom att arbeta som mattevolontärer, lärare, klassmentorer och genom att samla in pengar till skolor och barnhem i närheten av Saabs verksamheter i Sydafrika och Kenya.

Styrning av hållbarhetsarbetet

Styrelsen antar koncernens uppförandekod och hållbarhetsrapportering. Corporate Responsibility Council föreslår prioriteringar till koncernledningen. Rådet består av representanter från Saabs koncernledning och leds av vice vd, som är ansvarig för hållbarhetsfrågorna i koncernledningen. Saabs funktion för Corporate Responsibility samordnar hållbarhetsarbetet inom koncernen. För varje prioriterad hållbarhetsfråga finns en utsedd person som varje år ansvarar för att samla in information inom sitt område och rapportera mål och resultat.

Nolltolerans mot korruption

Styrelsen ansvarar genom revisionsutskottet för att övervaka utvecklingen av uppförandekoden och har det yttersta ansvaret för att följa upp och utvärdera det affärsetiska arbetet. Ethics and Compliance Board leder och drar upp riktlinjer för arbetet, fattar beslut om affärsetiska frågor och följer upp visselblåsarärenden. Rådet sammanträder minst åtta gånger om året och leds av Saabs chefsjurist som rapporterar arbetet till styrelsens revisionsutskott. Andra viktiga funktioner för affärsetikarbetet är Ethics and Compliance som ansvarar för att övervaka, koordinera och utveckla det korruptionsförebyggande arbetet och bidra med sakkunskap inom området och Market Network Management som i samarbete med berörda marknads och produktfunktioner leder hela processen för att sluta avtal med marknadskonsulter och andra tredjeparter.

Minska påverkan på miljön

Ansvaret för Saabs strategiska utveckling och uppföljning av miljöarbetet ligger på Group Function Environmental Management. Inom affärsområdena drivs miljöarbetet med affärsområdeschefen som ytterst ansvarig. De mål som sätts på koncernnivå bryts ner inom respektive affärsområde och dotterbolag. Group Environmental Council samordnar och följer upp Saabs miljöarbete.

Attraktiv arbetsgivare

Saabs personaldirektör har det övergripande ansvaret för personalarbetet inom koncernen. Utveckling av koncernens personalarbete sker i samverkan med HR-funktioner inom respektive affärsområde och leds av HR-staben.

Bidra till samhället

Insatserna styrs utifrån Saabs vision och verksamhetsidé. Aktiviteter för att bidra till social utveckling ska, enligt Saabs strategi för samhällsengagemang, främst ske med hjälp av Saabs medarbetare och teknik samt fokusera på att främja teknikintresse och utbildning.

Policyer

Styrning av hållbarhetsarbetet sker genom etablerade policyer och liknande dokument, såsom: uppförandekod, personalpolicy, miljöpolicy, arbetsmiljöpolicy, inköpspolicy, mångfaldspolicy, resereglemente och säkerhetspolicy. Uppförandekoden innehåller avsnitt om affärsetik, informationssäkerhet, socialt ansvarstagande, arbetsplatsen, miljö med mera. Koden finns på svenska och engelska. Saab har även en särskild uppförandekod för leverantörer som bygger på FN Global Compacts tio principer och Internationella arbetsorganisationens kärnkonventioner. Saab har ingen särskild policy för mänskliga rättigheter eftersom dessa frågor tas om hand i Saabs övriga policyer. Samtliga koncernövergripande policyer finns tillgängliga för alla medarbetare på Saabs intranät. Även Saabs globala ledningssystem med styrande processer och riktlinjer finns tillgängligt på intranätet. Saab är certifierat gentemot miljöledningssystemet ISO 14001.

Samarbeten, initiativ och medlemskap

Saab är sedan 2011 anslutet till FN Global Compact och har åtagit sig att följa dess tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Som en vägledning i hållbarhetsarbetet följer Saab OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Utöver dessa har Saab valt att ansluta sig till ett antal hållbarhetsinitiativ och organisationer. Se exempel nedan:

• Den affärsetiska kommittén för Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD)
• Styrgruppen för International Forum on Business Ethical Conduct (IFBEC)
• Miljösamarbeten i branschorganisationerna Teknikföretagen och Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)
• Miljösamarbeten inom Europa via Aerospace and Defence industries Association (ASD) och globalt via

International Aerospace Environmental Group (IAEG)

• Global Compact Network Nordic Countries
• Carbon Disclosure Project
• Global Reporting Initiative.

GRI-index

Saab rapporterar sitt hållbarhetsarbete i enlighet med ramverket Global Reporting Initiative (GRI), FN Global Compact och årsredovisningslagen. Rapporteringen omfattar koncernens alla verksamheter under räkenskapsåret 2017 om inget annat anges. GRI-tabellen nedan innehåller sidhänvisningar till Saabs årsredovisning 2017 (ÅR) Sustainability fact book publicerad på Saabs webbsida (SFB), och Saabs webbsida. Tabellen anger även

vilka delar av informationen som berör Global Compacts tio principer och de hållbarhetsområden som omfattas av årsredovisningslagen.

STANDARDUPPLYSNINGAR
STRATEGI OCH ANALYS	Styrning och indikatorer	Sida	Global Compact	ÅRL
	G4-1 Kommentar från VD	ÅR 6–7
ORGANISATIONS PROFIL
	G4-3 Organisationens namn	ÅR Insida första sida
	G4-4 Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster	ÅR 37
	G4-5 Huvudkontorets lokalisering	ÅR 138, SFB 35
	G4-6 Länder där organisationen är verksam	ÅR 138, SFB 35
	G4-7 Ägarstruktur och bolagsform	ÅR 20
	G4-8 Marknader	ÅR 3
	G4-9 Bolagets storlek	ÅR 2
	G4-10 Medarbetarstatistik	ÅR 39, 138, SFB 20, 35
	G4-11 Procent kollektivavtalsanslutna	I Sverige 100%, övriga världen ingen uppgift	Princip 3	Sociala förhållanden
	G4-12 Leverantörskedja	ÅR 40, SFB 9		Sociala förhållanden
	G4-13 Större förändringar under redovisningsperioden	ÅR 2–7
	G4-14 Försiktighetsprincipens tillämpning	ÅR 40, SFB 31
	G4-15 Externa stadgar, principer och initiativ	ÅR 40, SFB 31
	G4-16 Medlemskap i organisationer	ÅR 40, SFB 31
IDENTIFIERADE VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR
	G4-17 Bolag och enheter som omfattas	ÅR 45
	G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll	ÅR 40, SFB 31
	G4-19 Materiella aspekter	ÅR 13, SFB 4
	G4-20 Intern påverkan	Alla väsentliga aspekter har intern påverkan
	G4-21 Extern påverkan	Alla väsentliga aspekter har extern påverkan
	G4-22 Förklaring till korrigeringar från tidigare rapporter	Ej applicerbart
	G4-23 Väsentliga förändringar i omfattning, avgränsning eller mätmetoder jämfört med tidigare års redovisningar	Ej applicerbart
INTRESSENT RELATIONER
	G4-24 Intressentgrupper	www.saabgroup.com
	G4-25 Identifiering och urval av intressenter	www.saabgroup.com
	G4-26 Metoder för samarbete med intressenter	www.saabgroup.com
	G4-27 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter	www.saabgroup.com
RAPPORTPROFIL
	G4-28 Redovisningsperiod	Denna sida
	G4-29 Senaste redovisningen	2016
	G4-30 Redovisningscykel	Denna sida
	G4-31 Kontaktperson för rapporten	ÅR 40, SFB 34
	G4-32 GRI-index	ÅR 41–43, SFB 32-34
	G4-33 Policy och praxis för extern granskning	ÅR 44 , Revisorns
		yttrande om att rapporten är upprättad.
STYRNING
	G4-34 Styrning	ÅR 40, SFB 31
ETIK OCH INTEGRITET
	G4-56 Uppförandekod	ÅR 40, SFB 31	Princip 10

GRI-index

SÄRSKILDA UPPLYSNINGAR
Väsentliga aspekter EKONOMISK PÅVERKAN	Styrning och indikatorer	Sida	Global Compact	ÅRL
Ekonomiska resultat	DMA Ekonomiska resultat	ÅR 2
	G4-EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde	ÅR 17, SFB 30
Indirekt ekonomisk påverkan	DMA Indirekt ekonomisk påverkan	ÅR 17, SFB 30
	G4-EC8 Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning	ÅR 17, SFB 30
MILJÖPÅVERKAN
Energi	DMA Energi	ÅR 33, SFB 13–14, 16	Princip 8, 9	Miljöpåverkan
	G4-EN3 Direkt och indirekt energianvändning per primär energikälla	ÅR 33, SFB 13–14	Princip 8, 9	Miljöpåverkan
	G4-EN5 Energiintensitet	ÅR 33 , SFB 13–14	Princip 8	Miljöpåverkan
	G4-EN6 Energibesparingar genom sparande och effektivitetsförbättringar	ÅR 33, SFB 13–14	Princip 7, 8	Miljöpåverkan
	G4-EN7 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva produkter och tjänster	ÅR 33 , SFB 13–14, 16 Princip 7, 8		Miljöpåverkan
Utsläpp	DMA Utsläpp	ÅR 33 , SFB 13–14, 16 Princip 7, 8		Miljöpåverkan
	G4-EN15 Totala mängden direkta utsläpp av växthusgaser	ÅR 33 , SFB 13–14	Princip 8	Miljöpåverkan
	G4-EN16 Totala mängden indirekta utsläpp av växthusgaser	ÅR 33, SFB 13–14	Princip 8, 9	Miljöpåverkan
	G4-EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser	ÅR 33, SFB 13–14	Princip 8	Miljöpåverkan
	G4-EN18 Intensitet för utsläpp av växthusgaser	ÅR 33 , SFB 13–14	Princip 7, 8, 9	Miljöpåverkan
	G4-EN19 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt uppnådd minskning	ÅR 33, SFB 13–14, 16	Princip 7, 8	Miljöpåverkan
	Avfall och avloppsvatten DMA Avfall och avloppsvatten	www.saabgroup.com	Princip 7,8	Miljöpåverkan
	G4-EN23 Total avfallsvikt per typ och hanteringsmetod G4-EN24 Totalt antal och volym av signifikanta utsläpp	www.saabgroup.com Inga signifikanta utsläpp noterades under 2017	Princip 7, 8	Miljöpåverkan
Produkter och tjänster	DMA Produkter och tjänster	ÅR 33 , SFB 13–14, 16 Princip 7, 8		Miljöpåverkan
	G4-EN27 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster, samt resultat härav	ÅR 33, SFB 13–14, 16	Princip 8	Miljöpåverkan
Efterlevnad	DMA Efterlevnad	ÅR 33 , SFB 13–14, 16 Princip 8		Miljöpåverkan
	G4-EN29 Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser	Inga betydande böter
Transport	DMA Transport	ÅR 33, SFB 13–14	Princip 7, 8	Miljöpåverkan
	G4-EN30 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material för organisationens verksamhet, inklusive transport av arbetskraft	ÅR 33, SFB 13–14	Princip 7, 8	Miljöpåverkan
Miljöbedömning av leverantörer	DMA Miljöbedömning av leverantörer	ÅR 31, SFB 9	Princip 8	Miljöpåverkan
	G4-EN32 Procent av nya leverantörer som granskats avseende miljökriterier	ÅR 31, SFB 9	Princip 8	Miljöpåverkan

SÄRSKILDA UPPLYSNINGAR
SOCIAL PÅVERKAN – ANSTÄLLNINGSFÖR HÅLLANDEN OCH ARBETSVILLKOR	Styrning och indikatorer	Sida	Global Compact	ÅRL
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet	DMA Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet	ÅR 32, SFB 21		Sociala förhållanden
	G4-LA6 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrela terade dödsolyckor per region	SFB 21		Sociala förhållanden
Träning och utbildning	DMA Träning och utbildning	ÅR 32, SFB 18-20		Sociala förhållanden
	G4-LA9 Genomsnittligt antal tränings- och utbildningstimmar per anställd och år, fördelat på personalkategorier	ÅR 32, SFB 18, Saab rapporterar ej antal timmar eftersom det inte mäter kvalitet.		Sociala förhållanden
	G4-LA11 Procent anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling	Alla erbjuds	Princip 6	Sociala förhållanden
Mångfald och jämställdhet	DMA Mångfald och jämställdhet	ÅR 39, SFB 20	Princip 6	Sociala förhållanden
	G4-LA12 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer	SFB 20	Princip 6	Sociala förhållanden
Bedömning av arbetsvillkor hos leverantörer	DMA Bedömning av arbetsvillkor hos leverantörer	ÅR 31, SFB 9	Princip 4	Sociala förhållanden
	G4-LA14 Procent av nya leverantörer som granskats avseende kriterier för arbetsvillkor	ÅR 31, SFB 9	Princip 4	Sociala förhållanden
SOCIAL PÅVERKAN – MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Bedömning av mänskliga rättigheter hos leverantörer	DMA Bedömning av mänskliga rättigheter hos leverantörer	ÅR 31, SFB 9	Princip 2	Sociala förhållanden
	G4-HR10 Procentandel av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt eventuella åtgärder	ÅR 31, SFB 9	Princip 2	Sociala förhållanden
SOCIAL PÅVERKAN – SAMHÄLLE
Anti-korruption	DMA Anti-korruption	ÅR 27, SFB 6–7	Princip 10	Antikorruption
	G4-SO3 Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption	ÅR 27, SFB 6–7	Princip 10	Antikorruption
	G4-SO4 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption	SFB 6-7	Princip 10	Antikorruption
Bedömning av leveran törers samhällspåverkan	DMA Bedömning av leverantörers samhällspåverkan	ÅR 31, SFB 9		Antikorruption
	G4-SO9 Procentandel av nya leverantörer som har granskats avseende samhällspåverkan	ÅR 31, SFB 9	Princip 10	Antikorruption
SOCIAL PÅVERKAN – PRODUKTANSVAR
Marknads kommunikation	DMA Marknadskommunikation	ÅR 27, SFB 6–8
	G4-PR6 Försäljning av förbjudna eller omdiskuterade produkter	ÅR 27, SFB 8
Kunders integritet	DMA Kunders integritet	ÅR 31, SFB 10
	G4-PR8 Totalt antal underbyggda klagomål gällande överträdelser mot kundintegriteten och förlust av kunddata	ÅR 31, SFB 10, Av strategiska skäl rapporterar Saab ej data

Kompletterande information

Definitioner

Områdena sociala förhållanden, personal och mänskliga rättigheter i ÅRL redovisas i GRI-indexet som sociala förhållanden.

Risker och riskhantering

Strategiska risker kopplade till antikorruption, miljö och arbetsvillkor redovisas i ÅR s. 54–57.

Mänskliga rättigheter

Affärsmodell

Under 2017 inledde Saab ett arbete med att kartlägga företagets alla risker kopplade till mänskliga rättigheter som kommer att slutföras under 2018.

Saabs affärsmodell beskrivs i ÅR s. 16–17.

Kontakt

Evalena Persson, Director Corporate Responsibility Coordination, E-post: evalena.persson@saabgroup.com

Lagstadgad hållbarhetsrapport

Saab har enligt 6 kap 11 § årsredovisningslagen upprättat en hållbarhetsrapport. Omfattningen på Saabs hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen framgår av GRI-indexet på sidorna 41–43. Den utgörs av sidorna 12–17, 26–27, 31–33, 39–40, 54–57 och 59 i detta dokument.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Saab AB, org.nr 556036-0793

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2017 enligt ovanstående sammanfattning och hänvisningar och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 2 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Förvaltningsberättelse och finansiella rapporter

INNEHÅLL

Koncernen – Ekonomisk översikt 2017	46
Affärsområden	47
Övriga väsentliga händelser	53
Risker och riskhantering	54
Bolagsstyrningsrapport	58
Styrelse och revisorer	64
Koncernledning	66
Övrig information	68
Finansiella rapporter och noter	72
Utdelningsmotivering	128
Förslag till vinstdisposition 2017	129
Revisionsberättelse	130
Information till aktieägarna	136
Flerårsöversikt	138
Ordlista	139
Saab i världen	140

Koncernen – Ekonomisk översikt 2017

Ekonomisk översikt 2017

Saab AB (publ.), organisationsnummer 556036–0793, med säte i Linköping, Sverige. Huvudkontorets besöksadress är Gustavslundsvägen 42, Bromma, med postadress Box 12062, 102 22 Stockholm till och med 27 mars 2018. Från och med 28 mars 2018 är besöks- och postadressen Olof Palmes gata 17, 5tr, 111 22 Stockholm. Telefonnumret till huvudkontoret för Saab AB är 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på Nasdaq Stockholm och sedan 2006 på Large Cap-listan. Största ägaren är Investor med 30 procent av aktierna motsvarande 40 procent av rösterna per den 31 december 2017. Röstandelen är beräknad på antalet aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344, fördelade på 1 907 123 A-aktier med 10 röster per aktie och 107 243 221 B-aktier med en röst per aktie.

Vid årets slut var totalt 2 326 562 B-aktier återköpta för att säkra koncernens långsiktiga aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Bolagsstyrningsrapport

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten som återfinns i detta dokument på sidorna 58–71 innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar avseende både moderbolaget och koncernen.

Hållbarhetsrapport

Saab har enligt 6 kap 11 § årsredovisningslagen upprättat en separat lagstadgad hållbarhetsrapport. Omfattningen av denna framgår av sammanställningen på sidan 44 i detta dokument. Kompletterande hållbarhetsinformation återfinns i Sustainability fact book som kan hämtas på www.saabgroup.com/ responsibility. Sammantaget utgör dessa dokument Saabs integrerade års- och hållbarhetsredovisning som upprättats utifrån kraven i GRI:s riktlinjer, G4, nivå core.

Verksamheten

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder Saab produkter, lösningar och tjänster inom försvar och säkerhet.

Under 2017 hade koncernen kunder i drygt 100 länder. Forskning och utveckling sker främst i Sverige. Koncernen har anställda främst i Europa, Sydafrika, USA och Australien, och finns på plats med egna kontor i fler än 30 länder runt om i världen.

Saab var under 2017 organiserat i sex olika affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance, Support and Services, Industrial Products and Services och Kockums.

Corporate

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK -455 (-356) under 2017.

Långsiktiga finansiella mål

De långsiktiga målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen (EBIT) och soliditeten.

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2017 redovisades en organisk försäljningstillväxt om 10 procent (5).

Rörelsemarginalen (EBIT) ska i snitt uppgå till minst 10 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2017 uppgick rörelsemarginalen till 6,9 procent (6,3).

Soliditeten ska överstiga 30 procent. Vid slutet av 2017 uppgick soliditeten till 32,2 procent (32,3).

Utdelning och utdelningspolicy

Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20-40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel ska delas ut till aktieägarna. För 2017 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 5,50 (5,25) per aktie. Detta skulle motsvara 42 procent (49) av nettoresultatet.

Prognos 2018

Försäljningstillväxten under 2018 bedöms vara i linje med Saabs långsiktiga mål: en årlig organisk tillväxt på 5 procent.

Rörelsemarginalen 2018, exklusive väsentliga jämförelsestörande poster, bedöms stärkas jämfört med 2017. Därmed tar Saab ett ytterligare steg mot sitt långsiktiga finansiella mål: en rörelsemarginal på 10 procent.

Affärsområde Aeronautics

Aeronautics är den innovativa leverantören av militära flygsystem i världsklass och bedriver forskning, utveckling och produktion av militära flygsystem. Här utförs även studier som förberedelse för kommande militära bemannade och obemannade flygsystem samt vidareutveckling av befintliga produkter.

Tjänster och lösningar

• Gripen är världens mest flexibla och anpassningsbara flygstridssystem. Med sin modulära design är det möjligt att uppgradera och anpassa efter kundernas krav.
• Obemannade/autonoma system.
• Boeing och Saab utvecklar tillsammans nästa generations skolflygplan inför det amerikanska flygvapnets planerade upphandling, T-X-programmet.

I Aeronautics ingår affärsenheterna Gripen E/F, Gripen C/D, Gripen Brazil, Advanced Pilot Training Systems och Operations Contracts.

Orderläge

Saab mottog en beställning från FMV för tillhandahållande av utvecklings- och driftstödsresurser till Gripen för verksamhet under 2017. Dessutom tecknades ett kontrakt med FMV om fortsatt support och underhåll av Gripen C/D med ett totalt ordervärde på SEK 1,9 miljarder. Ordervärdet för Aeronautics uppgick till MSEK 536 och leveranser kommer att ske från juni 2017 till december 2019.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Aktivitetsnivån inom Gripen-programmen till Sverige och till Brasilien var fortsatt hög. 2017 gjordes fortsatt betydande satsningar på utveckling inom T-X-programmet, dock på en lägre nivå än 2016. Under 2018 förväntas det amerikanska flygvapnet meddela vem de väljer som leverantör för T-X-programmet. Till följd av stort intresse för Gripen gjordes större satsningar på marknadsföring under 2017 jämfört med 2016.

Nyckeldata

MSEK	2017	2016
Orderingång	3 295	1 789
Orderstock	50 154	54 127
Försäljningsintäkter	7 267	7 138
EBITDA	528	576
EBITDA-marginal, %	7,3	8,1
Rörelseresultat, EBIT	478	535
Rörelsemarginal, %	6,6	7,5
Operationellt kassaflöde	1 264	435
Antal anställda (FTE)	3 073	2 932

Kassaflöde

Aeronautics mottog stora milstolpebetalningar under både första och fjärde kvartalet 2017. Aktivitetsnivån och upparbetningen var hög under hela året.

Försäljningsandel 2017

Orderingång Försäljningsintäkter

Affärsområde Dynamics

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster, träningssystem och signaturhanteringssystem till försvarsmakter. Produktportföljen innehåller även militära och civila nischprodukter såsom obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin.

Tjänster och lösningar

• Markstridssystem, bland annat NLAW, AT4, Carl-Gustaf och Bill 2.
• Markbaserade luftförsvarssystem, bland annat RBS 70, RBS 70 NG och BAMSE.
• Sjömålsmissil RBS15 samt internationella missilprogram som Meteor, Taurus, IRIS-T och GLSDB.
• Undervattenssystem som fjärrstyrda och autonoma farkoster samt torpeder och undervattenssensorer.
• Avancerade kamouflagesystem som produkterna Barracuda MCS, ULCAS och SOTACS.

Produkter och lösningar har sålts till fler än 60 länder över hela världen.

I Dynamics ingår affärsenheterna Ground Combat, Missile Systems, Underwater Systems, Training and Simulation och Barracuda.

Orderläge

Dynamics tecknade ett större kontrakt med FMV gällande utveckling och produktion av nästa generations sjömålsrobot. Det totala ordervärdet uppgick till SEK 3,2 miljarder. FMV beställde därefter ytterligare produktion av sjömålsrobotar av nästa generation för MSEK 500.

Saab fick även en större beställning från den schweiziska federala upphandlingsmyndigheten för försvarsmateriel, Armasuisse, om att leverera nästa generations lätta pansarvärnssystem, NLAW, till den schweiziska armén. Ordervärdet uppgick till cirka SEK 1,035 miljarder och leveranser kommer att ske 2018–2021.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkterna ökade till följd av stark orderingång inom stora delar av verksamheten under de senaste åren.

Rörelsemarginalen stärktes till följd av högt kapacitetsutnyttjande inom hela verksamheten, där Training and Simulationverksamheten levererade en stark lönsamhetsförbättring under året.

Kassaflöde

Det operationella kassaflödet var positivt främst till följd av mottagna betalningar för leveranser under fjärde kvartalet.

Försäljningsandel 2017

Nyckeldata

MSEK	2017	2016
Orderingång	8 615	6 680
Orderstock	11 399	8 031
Försäljningsintäkter	5 267	4 927
EBITDA	660	522
EBITDA-marginal, %	12,5	10,6
Rörelseresultat, EBIT	575	447
Rörelsemarginal, %	10,9	9,1
Operationellt kassaflöde	1 105	282
Antal anställda (FTE)	2 143	2 094

Försäljningsintäkter

Affärsområde Surveillance

Affärsområde Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina radar-, signalspanings- och självskyddssystem samt ledningssystem för marin, flygvapen och armé samt för sjöfart och flygtrafik.

Tjänster och lösningar

• Flygburna övervakningssystemen GlobalEye och Saab Erieye AEW&C (Airborne Early Warning & Control) för försvar och civil säkerhet.
• Ytradarfamiljen Giraffe, Sea Giraffe och Arthur för luft- och havsövervakning och vapenlokalisering.
• Militära ledningssystem baserat på 9LV för marinen samt till flygvapen och armé.
• Signalspaningssystem (SIGINT) för en samlad lägesbild och för att hitta och identifiera hot, för såväl taktiska som strategiska tillämpningar.
• Självskyddssystem som varnar för hot och skyddar flygplan, helikoptrar, fordon och fartyg.
• Nosradar till stridsflygplan, datalänkar och laseravståndsmätare.

I Surveillance ingår affärsenheterna Airborne Surveillance Systems, Combat Systems and C41 Solutions, Electronic Warfare Systems och Surface Radar Solutions. Från och med 1 januari 2018 utgör den nya affärsenheten Cyber Security en del av Surveillance. Affärsenheten Traffic Management var en del av Surveillance under hela 2017 men ingår från och med 1 januari 2018 i affärsområde Industrial Products and Services.

Orderläge

Surveillance och Support and Services mottog en större order inom flygburen övervakning uppgående till MUSD 236, cirka SEK 2 miljarder, varav cirka MSEK 550 var relaterat till Surveillance. Vidare ingicks ytterligare ett avtal inom flygburen övervakning och en beställning uppgående till SEK 1,35 miljarder

Nyckeldata

MSEK	2017	2016
Orderingång	8 528	5 993
Orderstock	16 169	16 415
Försäljningsintäkter	8 015	7 659
EBITDA	945	940
EBITDA-marginal, %	11,8	12,3
Rörelseresultat, EBIT	591	449
Rörelsemarginal, %	7,4	5,9
Operationellt kassaflöde	–73	1 865
Antal anställda (FTE)	4 198	3 963

kronor, varav MSEK 789 var relaterat till Surveillance.

Surveillance och Kockums tecknade även ett större kontrakt avseende modifiering och uppgradering av svenska marinens korvetter av typ Gävle. Ordervärdet uppgick till SEK 1,249 miljarder, varav MSEK 501 var relaterat till Surveillance.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkter och rörelsemarginalen stärktes främst till följd av hög aktivitetsnivå inom flygburen övervakning.

Kassaflöde

Surveillance mottog större förskottsbetalningar under 2016, vilket inte upprepades under 2017 då aktivitetsnivån och upparbetningen var hög, vilket ledde till negativt kassaflöde.

24%

Försäljningsandel 2017

SEK miljarder

15 16 17

Orderingång Försäljningsintäkter

Affärsområde Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter och lösningar för militära och civila uppdrag.

Tjänster och lösningar

• Skräddarsydda supportlösningar inom alla områden - över hela produktens livscykel.
• Tillhandahåller allt från enskilda reservdelar
• till ett tillgänglighetsbaserat åtagande. • Tekniska tjänster, underhåll och reparationsarbete.
• Produkter och integration för flygburna övervakningssystem, kommunikationssystem, CBRN-lösningar - Kemiska(C), Biologiska(B), Radiologiska(R) eller Nukleära(N), militära elektroniksystem samt fältlösningar.

I Support and Services ingår affärsenheterna Aviation Services, Airborne ISR, Gripen Support, Networks and Public Safety, Tactical Solutions och Maintenance Production. Från och med 1 januari 2018 ingår Maintenance Production i Gripen Support och Tactical Solutions och Networks and Public Safety slås ihop till en affärsenhet med namnet Communication and Tactical Solutions.

Orderläge

Support and Services och Surveillance mottog en större order inom flygburen övervakning. Ordervärdet uppgick till MUSD 236, cirka SEK 2 miljarder, varav cirka MSEK 1 450 var relaterat till Support and Services. Vidare ingicks ytterligare ett avtal inom flygburen övervakning och en beställning uppgående till SEK 1,35 miljarder mottogs, varav MSEK 561 var relaterat till Support and Services.

Ett större kontrakt tecknades med FMV om fortsatt support och underhåll av Gripen C/D med ett totalt ordervärde på SEK 1,9 miljarder. Ordervärdet för Support and Services uppgick till MSEK 1 164.

Nyckeldata

MSEK	2017	2016
Orderingång	7 324	4 473
Orderstock	14 039	12 938
Försäljningsintäkter	6 201	5 081
EBITDA	692	470
EBITDA-marginal, %	11,2	9,3
Rörelseresultat, EBIT	673	454
Rörelsemarginal, %	10,9	8,9
Operationellt kassaflöde	104	1 243
Antal anställda (FTE)	2 043	2 119

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkter och rörelsemarginalen ökade främst till följd av en hög aktivitetsnivå inom området flygburna övervakningssystem.

Kassaflöde

Det operationella kassaflödet påverkades av en hög aktivitetsnivå inom främst flygburen övervakning, där flera större milstolpebetalningar mottogs under 2016 som inte upprepades under 2017.

Försäljningsandel 2017

Orderingång Försäljningsintäkter

Affärsområde Industrial Products and Services

Affärsenheterna inom Industrial Products and Services har en inriktning mot business-to-business-kunder (B2B). Till det kommer en minoritetsportfölj där Saab äger andelar i bolag i olika tillväxtfaser.

Tjänster och lösningar

• Teknikkonsulttjänster till kunder inom industri, försvar och myndigheter genom det självständiga dotterbolaget Combitech. Företaget har en bred tjänsteportfölj, med spetskompetens inom Cyber Security och digitalisering.
• Produktion till flygindustrin såsom delar till vingar, klaffar och dörrar till kommersiella flygplanstillverkare såsom Boeing och Airbus.
• Säkerhetskritiska system och komponenter såsom datorer, displaysystem och aktuatorer för krävande miljöer för flygplan och helikoptrar.
• I minoritetsportföljen samlas och utvecklas produktidéer som uppstått i utvecklingsprojekt men ligger utanför kärnverksamheten.
• Industrial Products and Services investerar också i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms kunna komplettera kärnportföljen.

I Industrial Products and Services ingår affärsenheterna Aerostructures och Avionics Systems, samt det självständiga konsultbolaget Combitech. Från och med 1 januari 2018 ingår även affärsenheten Traffic Management i affärsområdet.

I minoritetsportföljen ingår delägande i Vricon Inc, UMS Skeldar AG, Cold Cut Systems AB, C-leanship AS, Revibe Energy AB, Hyker Security AB och Cind AB.

Orderläge

Orderingången ökade inom teknikkonsultbolaget Combitech, men var något lägre inom affärsenheterna Avionics och Aerostructures. Aerostructures hade under 2016 en större order som inte upprepades under 2017.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkterna ökade till följd av högre försäljningsintäkter inom Combitech, som stärktes till följd av en ökad efterfrågan, effekterna från övertagandet av utvecklingsverksamhet från Ericsson i oktober 2016 samt förvärvet av Watchcom AS 2016.

Rörelseresultatet inom Combitech ökade som en följd av en god beläggning och mer åtagande medan affärsenheten Aerostructures påverkades av senarelagda leveranser.

Under 2017 gjordes betydande satsningar inom den minoritetsportfölj där Saab äger andelar i bolag i olika tillväxtfaser.

Kassaflöde

Det operationella kassaflödet var negativt främst till följd av senarelagda leveranser och valutatransaktioner relaterade till projekt inom affärsenheten Aerostructures under perioden.

Försäljningsandel 2017

Nyckeldata

MSEK	2017	2016
Orderingång	3 311	3 358
Orderstock	8 665	9 361
Försäljningsintäkter	4 022	3 605
EBITDA	172	170
EBITDA-marginal, %	4,3	4,7
Rörelseresultat, EBIT	136	134
Rörelsemarginal, %	3,4	3,7
Operationellt kassaflöde	-264	-54
Antal anställda (FTE)	2 713	2 679

Rörelsemarginal

SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017 51

Affärsområde Kockums

Kockums är världsledande inom sitt segment vad gäller utveckling, produktion och vidmakthållande av ubåtar, ytstridsfartyg och navala system. I produktportföljen återfinns ubåtar med luftoberoende framdrivning, örlogsfartyg med smygteknologi samt minjaktssystem. Kockums levererar även delsystem och komponenter för integration i navala lösningar hos kunder inom och utom Sverige.

Tjänster och lösningar

• Design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg.
• Design, konstruktion och underhåll av minröjningsfartyg samt autonoma farkoster.

Affärsområdets unika kompetens ligger inom signaturanpassning och smygteknik, materialoptimering och stöthållfasthet samt inom systemintegration. Kockums produkter är utformade för hög tillgänglighet, enkelt underhåll och lång livslängd. Exempel på detta är ubåtar av Västergötlandsklass, som efter 30 år är operativa såväl i Sverige som i Singapore. Luftoberoende framdrivning med Stirlingsystem, konstruktioner av kolfiberkomposit samt system för minjakt, är lösningar där Kockums är ledande och där produkterna återfinns i ett flertal länder i världen.

Kockums produktionsanläggningar i Karlskrona har sedan Saabs förvärv genomgått stora moderniseringar. Genom investeringar i metodutveckling, industrirobotar och digitalisering kan man idag klassas som ett av världens modernaste varv för produktion och underhåll av ubåtar. I Kockums ingår affärsenheterna Submarines och Surface Ships.

Orderläge

Ett kontrakt tecknades med FMV avseende leverans av ett signalspaningsfartyg. Beställningen omfattar perioden 2017–2020 och det totala ordervärdet uppgår till MSEK 730.

Kockums och Surveillance tecknade även ett kontrakt avseende modifiering och uppgradering av svenska marinens korvetter av typ Gävle. Ordervärdet uppgick till SEK 1,249 miljarder, varav MSEK 748 var relaterat till Kockums.

Nyckeldata

MSEK	2017	2016
Orderingång	2 129	1 293
Orderstock	8 815	8 910
Försäljningsintäkter	2 712	2 311
EBITDA	180	165
EBITDA-marginal, %	6,6	7,1
Rörelseresultat, EBIT	157	134
Rörelsemarginal, %	5,8	5,8
Operationellt kassaflöde	206	639
Antal anställda (FTE)	1 115	853

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkterna ökade under 2017 till följd av en fortsatt högre upparbetningstakt inom de pågående halvtidsmodifieringarna av två ubåtar av Gotland-klass och hög aktivitet relaterat till underhåll av ytfartyg.

Kassaflöde

Under 2017 mottog Kockums större förskotts- och milstolpebetalningar vilket ledde till positivt kassaflöde, trots en fortsatt hög aktivitetsnivå och upparbetning.

Personal

Under 2017 ökade antalet anställda inom Kockums till följd av ökat behov av anställda inom både design- och produktionsfasen inom större projekt.

Försäljningsandel 2017

Övriga väsentliga händelser

Övriga väsentliga händelser under perioden januari–december 2017

• Saab meddelade att de valt det polska varvet Nauta, Shiprepair Yard baserat i Gdynia, som är en del av den polska försvarskoncernen PGZ för att bygga plattformen till den svenska marinens signalspaningsfartyg.
• Den 15 juni genomförde Saab en lyckad första flygning med nästa generations stridsflygplan, Gripen E. Premiärflygningen genomfördes i de östra delarna av Östergötland och varade i 40 minuter. Under flygningen kontrollerades flygegenskaper och grundläggande systemfunktioner.
• Under första kvartalet lämnade Ulf Nilsson rollen som chef för Saabs affärsområde Aeronautics och efterträddes av Jonas Hjelm som tidigare var affärsområdeschef för Support and Services. Under tredje kvartalet utsågs Ellen Molin till ny affärsområdeschef för Support and Services och Jessica Öberg till ny affärsområdeschef för Industrial Products and Services. Dan Jangblad, som tidigare var affärsområdeschef för Industrial Products and Services, lämnade koncernledningen och tillträdde en tjänst som Senior Advisor till VD.
• Saab Digital Air Traffic Solutions AB och Storumans kommun tecknade en avsiktsförklaring med inriktningen att etablera världens första Remote Tower Centre för mindre regionala flygplatser (AFIS). Avsiktsförklaringen innebär att Saab Digital Air Traffic Solutions (SDATS) och Storumans kommun inleder en förstudie med syfte att etablera ett "Remote AFIS Centre" för fjärrstyrd flygtrafikledning och digitala flygtrafikledningstjänster för mindre regionala flygplatser. Utvecklingen av tekniken och metodiken kommer initialt att ske på Hemavan – Tärnaby Airport, med målsättningen att utöka dialogen för fler flygplatser.

• Saab presenterade i september Gripen Aggressor som är en flygplansvariant baserad på Gripen C-serien. Gripen Aggressor är en optimal plattform för att agera motståndare vid realistiska luftstridsövningar och har en unik balans mellan hög prestanda, förmåga, flexibilitet och tillgänglighet, kombinerat med låg driftkostnad.

• I september presenterade även Saab och det indiska infrastrukturbolaget Adani Group en plan för samarbete inom flyg och försvar i Indien i linje med den indiska regeringens "Make in India"-initiativ. Det tilltänkta samarbetet kan omfatta design, utveckling och produktion av Gripen för Indien och andra högteknologiska produkter av nationell vikt för Indien, samt bildande av joint ventures i Indien i linje med Indiens "Make in India" policy.

• Saab deltar, gemensamt med Boeing, i upphandlingen av avancerade skolflygplan till det amerikanska flygvapnet, USAF. Saab meddelade under perioden att, förutsatt att upphandlingen vinns, så kommer Saab att förlägga tillverkningen för sina delar av skolflygplanet T-X i USA.
• Saab pekades ut av Australiens regering som önskvärd leverantör av ett taktiskt ledningssystem för flottans nio nya fregatter. Saabs stridsledningssystem 9LV kan vara en viktig del av deras kommande fregattprogram och uppgradering av jagarprogrammet (Air Warfare Destroyer). Saab har också blivit utpekad som leverantör av stridsledningssystemet 9LV för det kommande programmet omfattande Offshore Patrol Vessels.
• Saab förvärvade företaget Applied Composites AB, ACAB, som är baserat i Linköping, från GKN Aerospace. Förvärvet säkrar viktiga teknologier för utveckling av framtidens markstridssystem och avancerade radomer.
• Saab förvärvade den svenska tillverkaren av stridsbåtar N. Sundin Dockstavarvet AB samt reparationsvarvet Muskövarvet AB, för att stärka Saabs produktportfölj inom det marina segmentet. Förvärvet av företagen trädde i kraft den 29 december 2017.
• Saab och det amerikanska företaget Raytheon Company meddelande att de ingått ett samarbete kring utveckling av nya vapensystem för markstrid som ska uppfylla närstående amerikanska och internationella krav.
• Saab ökade sin närvaro i Förenade Arabemiraten genom att etablera utveckling och produktion i Abu Dhabi av ett flertal försvars- och säkerhetsprodukter, inledningsvis med fokus på sensorsystem.

Väsentliga händelser efter periodens slut

• Saab valdes av Patria som en av huvudleverantörerna till den finska marinens halvtidsmodifieringsprogram Squadron 2000. Patria har huvudansvaret för programmet, inom vilket Finlands fyra robotfartyg i Haminaklassen ska repareras och uppgraderas. Saab ska leverera stridsledningssystemet 9LV Combat Management System (CMS), eldledningssystemet 9LV Fire Control System (FCS) inklusive eldledningssiktet Ceros 200 och vapenstationen Trackfire Remote Weapon Station (RWS).
• Saab tecknade ett kontrakt gällande produktion och leverans av Saabs nya lätta torped till den finska marinen. Kontraktet är en del av Squadron 2000 (SQ2000), den finska marinens halvtidsuppgradering av fyra robotbåtar av Hamina-klass.
• Saab utökade sin verksamhet i Finland genom att etablera ett nytt utvecklingscenter – STC (Saab Technology Centre) – i Tammerfors.
• Saab fick en beställning av undervattensfarkosten Sabertooth. Sabertooth är en hybridfarkost som kan opereras i både autonoma (AUV) och fjärrstyrda (ROV) operationer. Leveranserna kommer genomföras under 2018.
• Saab mottog en beställning från FMV för upprätthållande av grundläggande utvecklings- och driftstödsresurser till Gripen för verksamhet under tre år 2018–2020 uppgående till MSEK 1 350.

Risker och riskhantering

Att bedriva affärsverksamhet medför risker. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster. Saab övervakar och hanterar riskexponeringen på ett strukturerat och proaktivt sätt.

Saabs verksamhet kännetecknas av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till militära och civila kunder över hela världen. Verksamheten består till stor del av stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år, i nära samarbete med kunder, leverantörer, olika andra företag och institutioner. Därutöver bedriver Saab innovationsprogram och teknologiöverföring.

Saabs strategi påverkas av både externa och interna faktorer som kan ge upphov till risker. Förmågan att identifiera, utvärdera och hantera risker är därför en viktig komponent såväl i genomförandet av Saabs strategi som i styrning och kontroll av företaget. Syftet är att, genom en god förståelse för riskerna och deras effekter, bättre kunna stödja beslutsfattandet och möta Saabs långsiktiga mål genom ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.

Saabs styrelse är ytterst ansvarig för styrningen av riskhanteringen och koncernledningen ansvarar för att det finns en effektiv riskprocess.

De risker som beskrivs här på sidorna 54–57 är de risker som Saab bedömer kan få betydande påverkan på hela koncernen.

Riskhantering

Inom Saab ansvarar varje affärsområde, marknadsområde och koncernfunktion för att inom respektive organisation, löpande på alla nivåer, identifiera och hantera risker i enlighet med Saabs gemensamma riskprocess. Alla risker värderas som sannolikheten för att risken realiseras samt potentiell påverkan på verksamheten. Detta ger Saab ett verktyg att mäta riskexponering och prioritera vid behov.

Under 2017 har Saab etablerat en Enterprise Risk Management (ERM) funktion som aktivt arbetar med den övergripande riskhanteringsprocessen. ERM-arbetet syftar till att ge en koncernövergripande bild av Saabs risker. I det övergripande riskarbetet klassificeras Saabs risker inom fem olika områden: strategiska risker, omvärldsrisker och politiska risker, operationella risker samt finansiella risker och compliancerisker. Dessa riskområden kan påverka Saabs resultat och ställning på marknaden om de inte hanteras på ett effektivt och proaktivt sätt.

Merparten av de i verksamheten identifierade riskerna hanteras på lokal nivå. Bland dessa risker, identifierar dock Saab årligen ett antal risker som enskilt eller i samspel kan ha stor påverkan på affärsområdesnivå. Av dessa kan ett tiotal även ha större påverkan på hela koncernen. Arbetet, som leds av ERM-funktionen, utgör en del av det strategiska arbetet och involverar främst ledningen för affärs- och marknadsområdena men även koncernledningen och vissa koncernstaber. Dessa stora risker och uppföljningen av hanteringen av dem, rapporteras regelbundet till koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen.

Utöver detta har Saabs internrevisionsfunktion ansvar för att oberoende granska effektiviteten i ett urval av de interna kontrollprocesserna varje år. Risker hanteras även genom upphandling av försäkring och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

Strategiska risker

Saabs strategi att växa globalt genom att stärka närvaron på nyckelmarknader, utveckla innovativa lösningar och förvärva bolag inom prioriterade områden exponerar Saab för olika risker. De strategiska

riskerna innefattar bland annat risker relaterade till produktportföljen, affärskritiska tillgångar, internationella etableringar och samarbeten, bolagsförvärv samt att långsiktigt kunna attrahera och behålla rätt kompetens.

Utveckling och introduktion av nya system och produkter

Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter. Risken med att utveckla och introducera nya system och produkter består i att de utvecklade produkterna inte lever upp till marknadens krav och därför inte ger den tidigare bedömda avkastningen eller att produkterna tidsmässigt kommer fel i förhållande till behov. Långa utvecklingscykler gör att omvärldsförändringar kan leda till att behovet inte finns eller ser annorlunda ut när produkter väl är redo att erbjudas till marknaden.

För att minska utvecklingsrisken i större system och produkter är samarbete mellan olika nationer av stor vikt. För egenutvecklade produkter är det av avgörande betydelse att tidigt identifiera en första kund. Historiskt sett har en stor del av Saabs produktförnyelse skett i samarbete med den svenska Försvarsmakten och Försvarets Materielverk (FMV). Andelen produktförnyelse som sker i samarbete med andra nationer ökar i takt med att Saab växer sin verksamhet utanför Sverige. Det är Saabs bedömning att Sverige under många år framöver kommer att stå för den största andelen av satsningar på utveckling inom stridsflyg, missil- och undervattensområden. Egenutvecklade system avser i nuläget i huvudsak radarsystem, ledningssystem, understödsvapen samt telekrigssystem. Omprövning av framtida affärsmöjligheter sker löpande för dessa system för att hantera ett eventuellt nedskrivningsbehov.

Andra åtgärder för att minska utvecklingsrisken är att viss teknologi utvecklas i partnerskap med andra företag samt produktutveckling genom modularisering. Ett exempel på en betydande samarbetssatsning är Saabs samarbete med Boeing i syfte att delta i det i det amerikanska flygvapnets upphandling av nya skolflygplan, det så kallade T-X-programmet.

Den modulära uppbyggnaden gör att nya modeller kan utvecklas kontinuerligt och kostnadseffektivt och att nya kundbehov kan mötas snabbare och till lägre kostnad.

Internationella etableringar och samarbeten

Förvärv och samarbeten är en integrerad del av Saabs internationella tillväxtstrategi för att fortsätta att stärka närvaron på utvalda nyckelmarknader. Det görs främst genom forskningssamarbeten med universitet, gemensamma affärserbjudanden med andra företag, bolagsförvärv och nyetableringar. Att hantera riskerna i samband med ökad internationalisering är ett långsiktigt arbete och en viktig del i Saabs årliga strategiska arbete och affärserbjudanden.

Attrahera och behålla kompetens

Saabs framtida konkurrenskraft är beroende av att globalt kunna attrahera och behålla engagerade medarbetare och ledare med rätt kompetens. Saab lägger stor vikt vid karriärutveckling för att kunna rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade talanger med olika bakgrund. För att hantera risken tillämpas en strukturerad process för att identifiera och

utveckla medarbetare. Saab arbetar långsiktigt med att uppmuntra till högre studier och att positionera sig som en attraktiv arbetsgivare.

Cybersäkerhet

Cyberhot är en risk som ökat under senare år då Saabs produkter innehåller en stor mängd mjukvara. Traditionellt har militära system hanterat cyberhoten genom att inte vara uppkopplade mot civila nätverk. Detta är inte längre fallet vilket gör att cybersäkerhet kommer mycket högt upp på agendan i utvecklingsprojekt. För att hantera detta på ett effektivt sätt har Saab en speciell enhet inom bolaget för att ta fram mjukvarukomponenter som kan användas för att skydda våra system. Saab arbetar också aktivt med att möta de nya och ökade cybersäkerhetskraven som ställs på företaget.

Omvärldsrisker och politiska risker

Saabs affärer och kundrelationer sträcker sig över decennier och cirka 80 procent av omsättningen utgörs av försäljning av försvarsmateriel, som regleras av nationella lagar och förordningar samt internationella överenskommelser. För delar av Saabs verksamhet är det viktigt med goda politiska relationer. Omvärldsrisker och politiska risker innefattar bland annat risker relaterade till regelförändringar, exportrestriktioner, kundrelationer, makroekonomiska trender och ekonomiska kriser, politisk osäkerhet och maktskiften, embargon och andra omvärldsrisker, vilka kan påverka Saabs affärs- och tillväxtmöjligheter negativt.

Den största identifierade politiska risken för Saab består i förändring av lagar, regelverk, förordningar eller mellanstatliga överenskommelser på ett sätt som gör att Saabs relation till en eller flera kunder påverkas. I synnerhet påverkar Sveriges försvarspolitik och regelverk kring export av försvarsmateriel Saabs verksamhet.

Kundpåverkande omvärldsrisker

Ytterligare en större identifierad risk inom detta område utgörs av omvärldsrisker som kan påverka Saabs kunder på ett sätt som gör att ingångna avtal inte kan fullföljas. Det kan betyda att Saab inte får betalt för levererade produkter och system eller att Saab till exempel behöver avbryta ett projekt när stora satsningar på detta redan gjorts. En stor del av Saabs orderstock innehåller kontrakt med en ordersumma på över en miljard kronor som ska levereras över många år. Därför kan påverkan på Saab bli stor om ett större kontrakt avbryts eller förändras och omförhandlas.

Saab hanterar omvärlds- och politiska risker genom att följa utvecklingen av lagar, regelverk och förordningar och genom att kontinuerligt ha tillgång till information om de förändringar som sker eller kan komma att ske i framtiden. På detta sätt kan Saab förbereda för och anpassa verksamheten till de förändringar som sker.

Saab hanterar även omvärldsrisker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar och andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska eller andra omvärldsrisker realiseras.

Operationella risker

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operationella risker som kan ha en påverkan på den dagliga verksamheten. De operationella riskerna innefattar bland annat risker relaterade till orderingång, kontraktshantering, projektgenomförande, kostnadskontroll, leverantörer, resurser, produktansvar, avbrott i verksamheten, industrisamarbeten, miljö och miljöskulder, hälsa, informationshantering och säkerhet.

Projektgenomförande av långa kundkontrakt

Saabs verksamhet präglas av långa komplicerade utvecklingsuppdrag i teknologins framkant som i vissa fall även innebär medverkan till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten. Risken i långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas genomföra eller leverera högteknologiska kostnadseffektiva lösningar i enligt kundens krav eller enligt budget, vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller i väsentligt högre kostnader. Större pågående kundprojekt under 2017 var Gripen till Sverige och Brasilien, AEW system till Förenade Arabemiraten och ubåt A26 till Sverige. Riskerna i långa kundprojekt hanteras genom att det, innan ett avtal tecknas, alltid görs en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans. Analysen görs genom en etablerad process för att säkra kontraktskvaliteten i affärer – den så kallade Win Business-processen. Processen innehåller en genomgripande analys av riskerna i projektet och krav på hantering av uppkomna risker. I projektgenomförandefasen, den så kallade Execute Business-processen, görs kontinuerliga genomgångar med hjälp av olika typer av granskningar. En viktig del i dessa granskningar är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som vidtas för att motverka riskerna. De identifierade större kundprojekten följs också regelbundet upp av koncernledningen och rapporteras till styrelsen. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning för större delen av långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningar av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt vid värdering av varulager. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva resultateffekter.

Informationshanteringsrisk

Kunskap, information och intellektuella tillgångar är av avgörande betydelse för Saabs konkurrensförmåga, liksom välfungerande IT-system, nätverk och effektiv kommunikation. Saab hanterar information som är av central betydelse för kundernas verksamhet och, i många fall, av betydelse för nationers säkerhet. Att upprätthålla och kontinuerligt förbättra Saabs informations- och IT-säkerhet är därför kritiskt för att Saab ska nå sina affärsmål. Informationshanteringsrisken för Saab ligger i att information kommer i fel händer genom att informationen hanteras på fel sätt eller att någon kommer åt informationen genom att bryta sig in i Saabs IT-system. För att förebygga risker i informationshanteringen arbetar Saab med en uppsättning av administrativa och tekniska skyddsåtgärder. Dessa innefattar exempelvis tydliga regelverk, processer, rutiner och tekniska lösningar för informations-, IT- och kommunikationssäkerhet. För att säkerställa att Saabs medarbetare hanterar information i enlighet med gällande regelverk får alla nyanställda en grundläggande säkerhetsutbildning. Ett kontinuerligt och systematiskt informations- och IT-säkerhetsarbete är avgörande för att Saab skall kunna behålla konkurrensförmåga, lönsamhet och förtroende på en utmanande marknad.

Nytt miljötillstånd för Saabs flygverksamhet i Linköping

Nytt miljötillstånd håller på att sökas för Saabs verksamhet i Tannefors, Linköping, vilket bland annat omfattar produktion av flygplan och flygverksamhet. Tillsynsmyndigheten har under lång tid ansett att Saab behöver ett nytt tillstånd då många av dagens villkor är inaktuella. De största riskerna för Saab i tillståndsprövningen är de hårda krav på ljudisolering av omgivande fastigheter. En analys av möjliga konsekvenser pågår. För att minska bullerstörningar över Linköping planerar Saab, i samarbete med Linköpings kommun, för flytt av start- och landningsbanan 600 meter bort från staden. Detta skulle minska bullerutbredningen över Linköpings stad.

Finansiella risker

Genom sin omfattande och internationella verksamhet är Saab är exponerat för olika slags finansiella risker. De finansiella riskerna utgörs av valutarisk, ränterisk, likviditets- och finansieringsrisk, kredit- och motpartsrisk, råvarurisk, skatte- och transferprisrisk samt pensionsåtaganden.

Valuta-, ränte och finansieringsrisker

Det övergripande ansvaret för hantering av de finansiella riskerna inklusive refinansieringsrisken ligger hos Group Treasury. Hantering av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Se mer information i not 38. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen inom varje område.

Pensionsåtaganden

Därtill har Saab omfattande pensionsåtaganden som hanteras i Saabs pensionsstiftelse. Saabs Pensionsstiftelse grundades 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld. Beräkning sker årligen på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel. Se mer information i not 34.

Compliancerisker

Saabs verksamhet bygger på omvärldens förtroende i förhållande till kunder, leverantörer, medarbetare och inte minst i förhållande till det politiska systemet. Därför är etiska värden, transparenta affärsrelationer och regelefterlevnad av central betydelse för Saab. Saab är en långsiktig och pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Förtroendet från allmänheten och det politiska systemet är en förutsättning för Saabs långsiktiga överlevnad men det handlar lika mycket om att vara ett företag som alla anställda är stolta över. Saab gör affärer över hela världen och har relationer med kunder och andra intressenter i alla världsdelar. Saabs åtagande är att agera etiskt korrekt i allt bolaget gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, bolagets hållbarhetsarbete inklusive uppförandekod (Code of Conduct), samt branschgemensamma uppförandekoder. Saabs uppförandekod har utvecklats med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Saab har nolltolerans mot korruption och tydliga interna processer för att arbeta riskförebyggande.

Den risk som finns när bolaget gör affärer är brister i efterlevnad såväl inom organisationen som i leverantörsledet samt hos företagets partners. Saabs ansvar för hållbara affärer sträcker sig bortom Saab och omfattar även företagets partners och leverantörer. För att förstå och vara framgångsrik på olika marknader med olika affärskulturer, kan det vara motiverat att använda sig av marknadskonsulter och rådgivare med lokal förankring, vilket också är normalt i branschen. Men konsulter kan vara en riskfaktor vad gäller korruption. Inom Saab ska därför alla sådana samarbeten prövas, utvärderas och motiveras centralt. Det finns en tydlig beslutsordning som ska följas, och varje beslut ska föregås av en grundlig analys. Saab tillhandahåller också utbildning till de marknadskonsulter som anlitas. Att de genomgått utbildningen och signerat att de åtar sig att arbeta enligt Saabs riktlinjer är en förutsättning för att nya kontrakt ska tecknas.

Internt regelverk och utbildning

Alla Saabs medarbetare utbildas i uppförandekoden. Saab genomför årligen en översyn av uppförandekoden inklusive interna regelverk för bland annat gåvor och representation samt sponsring. Utöver utbildningen i Saabs uppförandekod tar alla medarbetare del av en webbaserad anti-korruptionsutbildning. Den är utformad för att särskilt spegla de risker som förekommer i Saabs verksamhet och är tillgänglig på engelska och svenska.

Därutöver utbildas medarbetare inom marknads- och försäljningsorganisationen, commercial, inköp samt medarbetare inom project management i innebörden av de krav som ställs på affärsansvariga att göra en korruptionsriskvärdering i samband med varje affär. Utbildningen omfattar också kunskap om aktuell lagstiftning och om Saabs processer för anlitande av konsulter och andra rådgivare. Särskilda

utbildningar avseende affärsetik har också genomförts med Saabs styrelse.

Sedan ett par år finns ett program på plats som innebär att företagets internrevision varje år granskar ett antal slumpvis utvalda avtalsrelationer i syfte att kontrollera att processen efterlevs och att motparten bedriver sin verksamhet i linje med Saabs värderingar.

Under 2018 kommer Saab att utvidga och ytterligare förstärka

det förebyggande arbetet mot korruption genom tydligare krav på korruptionsriskanalyser även vid andra affärssamarbeten. Förändringen är ett steg i Saabs kontinuerliga förbättringsarbete.

Saab har sedan ett antal år ett whistleblowersystem. Systemet kompletterar ordinarie linjerapportering och ger möjlighet att rapportera både via nätet och via telefon. Det administreras av en extern part och garanterar medarbetarnas anonymitet.

Potentiell Resultatpåverkan

Strategiska risker

Utveckling och introduktion av nya system och produkter Internationella etableringar och samarbeten Attrahera och behålla kompetens Cybersäkerhet

Omvärldsrisker och politiska risker

Kundpåverkande omvärldsrisker

Operationella risker

Projektgenomförande av långa kundkontrakt Informationshanteringsrisk

Finansiella risker

Compliancerisker

Alla risker värderas som sannolikheten för att risken realiseras och potentiell påverkan på resultatet. Bland dessa risker definieras årligen ett antal risker som enskilt eller i samverkan kan ha en större påverkan på koncernen.

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar, regler och riktlinjer.

Saab har en uppförandekod (Code of Conduct) som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för bolagets och de anställdas agerande i kontakt med kunder, affärspartners och i samhället samt de anställdas agerande gentemot varandra som kollegor. Saabs uppförandekod utgör en del i styrningen av Saab. För ytterligare information om Saabs uppförandekod, se sida 40.

Svensk kod för bolagsstyrning

Eftersom Saab har aktier upptagna till handel på Nasdaq Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden, innebär det att Saab även ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Saab tillämpar Koden och strävar efter att i sin bolagsstyrning hålla en hög standard. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2017. Saabs webbsida, www.saabgroup.com, har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Bolagsstyrningsrapporten inkluderar styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering. Den återfinns i slutet av denna bolagsstyrningsrapport.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor. Saab har inte avvikit från Kodens regler under 2017.

Bolagsstämma och ägarstruktur

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid en bolagsstämma har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2017 skedde enligt Koden, och årsstämman 2018 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Årsstämma i Saab hölls den 5 april 2017 i Stockholm och 484 aktieägare var representerade vid stämman, motsvarande cirka 62 procent av det totala antalet röster i bolaget. I år kommer årsstämman att hållas den 10 april 2018 i Linköping, för mer information, se sida 136.

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2017 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 A-aktier samt 107 243 221 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie och B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktierna är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. A-aktierna är inte marknadsnoterade. Samtliga A-aktier ägs av Investor AB.

Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sida 69 för ytterligare information. Den 31 december 2017 hade Saab ett eget aktieinnehav om 2 326 562 B-aktier, motsvarande 2,1 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sida 20.

Största aktieägare, 31 december 2017

Källa: Modular Finance	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Investor AB	30,0	40,3
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	8,8	7,7
Swedbank Robur Fonder	4,5	4,0
AFA Försäkring	2,2	2,0
Livförsäkringsbolaget Skandia	1,8	1,6
Handelsbanken Fonder	1,8	1,6
Norges Bank	1,7	1,5
Unionen	1,7	1,5
Alliance Bernstein	1,4	1,2
Fidelity	1,4	1,2

Valberedning

Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011, och som gäller tills vidare, ska Saab ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, och aktieägarna de företräder, offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta en ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag till beslut i nedanstående frågor att presenteras för årsstämman:

• a) stämmoordförande,
• b) styrelse,
• c) styrelseordförande,
• d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
• e) revisorer (i förekommande fall), och
• f) arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämman den 5 april 2017 lämnade valberedningen förslag till beslut om ordförande vid årsstämman, styrelse samt styrelse- och revisorsarvode. I samband därmed meddelande valberedningen att den tillämpat bolagsstyrningskodens regel 4.1 som mångfaldspolicy i fråga om styrelsen. Målet med policyn är att valberedningens förslag ska leda till att styrelsen i Saab får en ändamålsenlig sammansättning med tillfredsställande mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund.

Inför årsstämman i Saab den 10 april 2018 meddelades i pressmeddelande den 27 september 2017 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder) och Anders Algotsson (AFA Försäkring). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 54 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2017.

Valberedningens förslag till beslut har offentliggjorts i samband med kallelsen till årsstämma 2018.

Styrning och rapportering 2017

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2018

Ledamot	Representerar	Andel av röster, % 2017-08-31	Andel av kapital, % 2017-08-31
Petra Hedengran	Investor AB	40,3	30,0
Peter Wallenberg Jr Knut och Alice	Wallenbergs Stiftelse	7,7	8,8
Jan Andersson	Swedbank Robur Fonder	4,1	4,7
Anders Algotsson	AFA Försäkring	2,1	2,4
Marcus Wallenberg	Styrelseord förande Saab AB

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 5 april 2017 ska Saabs styrelse bestå av tio bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 5 april 2017 omvaldes Håkan Buskhe, Sten Jakobsson, Sara Mazur, Bert Nordberg, Cecilia Stegö Chilò, Marcus Wallenberg och Joakim Westh. Danica Kragic Jensfelt, Daniel Nodhäll och Erika Söderberg Johnson valdes in som nya styrelseledamöter vid årsstämman. Johan Forssell, Per-Arne Sandström och Lena Treschow Torell hade meddelat att de avböjde omval. Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen.

Nuvarande sammansättning i styrelsen är resultatet av valbered-

ningens arbete inför årsstämman 2017 med tillämpning av mångfaldspolicyn. Styrelsen i Saab består av ledamöter med mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. I styrelsen finns sammantaget den kompetens och erfarenhet som är viktiga för Saabs verksamhet och som valberedningen bedömer behövs för att möta Saabs framtida utmaningar och behov. Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saabs styrelse, exklusive verkställande direktören, är 44,4 procent kvinnor.

Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Sten Jakobsson till vice ordförande. I styrelsen är endast verkställande direktören, Håkan Buskhe, anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2017, finns i not 10.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Ordinarie

Marcus Wallenberg
Håkan Buskhe
Sten Jakobsson
Danica Kragic Jensfelt

Sara Mazur Daniel Nodhäll Bert Nordberg Cecilia Stegö Chilò

Erika Söderberg Johnson Joakim Westh

Arbetstagarledamöter

Ordinarie
Stefan Andersson
Göran Gustavsson
Nils Lindskog

Suppleanter Conny Holm Magnus Gustafsson Tina Mikkelsen

Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget med mera framgår av presentationen av styrelsen, se sidorna 64–65.

Krav på oberoende

I tabellen nedan framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning och oberoende 2017

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget / bolagsledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Håkan Buskhe	2011	Nej2)	Ja
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Danica Kragic Jensfelt	2017	Ja	Ja
Sara Mazur	2013	Ja	Ja
Daniel Nodhäll	2017	Ja	Nej 3)
Bert Nordberg	2016	Ja	Ja
Cecilia Stegö Chilò	2010	Ja	Ja
Erika Söderberg Johnson	2017	Ja	Ja
Joakim Westh	2010	Ja	Ja

1) Ledamot i Investor AB:s styrelse.

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab. 3) Anställd i Investor AB.

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt åtta ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2017 har styrelsen haft ett konstituerande möte och sju ordinarie styrelsemöten och ett extra möte, totalt nio möten. Styrelsens möten under 2017 har hållits i Stockholm, förutom mötet i december som hölls i Göteborg i samband med besök i Surveillances verksamhet.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om det antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning över de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policyer för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen.

Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och behandlas särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor, hantering av väsentliga riskområden samt förvärv och avyttringar av bolag. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan och strategi. Detta behandlades av styrelsen i september. Vid styrelsens möte i december behandlas årligen bolagets budget för kommande år.

Styrelsen behandlande då även prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram. Styrelsen har under 2017 särskilt arbetat med frågor relaterade till stora projekt som Gripen NG till Brasilien, Gripen E till Sverige, A26 till Sverige samt aktuella AEW&C-affärer. Styrelsen har även under året arbetat med andra väsentliga export- och marknadssatsningar. Under 2017 har bolaget arrangerat två särskilda informationsmöten för styrelsens ledamöter, där de fått information och en fördjupning om exempelvis Gripen, digitalisering och fokusländer.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

Styrelsens arbete i utskott

Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principer i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor. Revisionsutskottets ledamöter efter årsstämman 2017 är Joakim Westh (utskottets ordförande), Daniel Nodhäll och Erika Söderberg Johnson, varav både Joakim Westh och Erika Söderberg Johnson är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare har samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2017 sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering och lämna förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, informera styrelsen om resultatet av revisionen, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet, biträda valberedningen vid upprättande av förslag till stämmobeslut om revisorsval och i vissa fall upphandla revision samt fastställa riktlinjer för andra tjänster än revision som tillhandahålls av bolagets revisor. Revisionsutskottet ska även årligen övervaka och utvärdera effektiviteten och lämpligheten av bolagets affärsetiska program, inklusive uppförandekod, samt hålla sig informerat om väsentliga avvikelser eller överträdelser av bolagets affärsetiska regelverk, inklusive whistleblower-rapporter, genom regelbunden rapportering från Ethics and Compliance Board. Bolagets externa revisor deltar i revisionsutskottets möten. Under 2017 har revisionsutskottet särskilt arbetat med aktuella frågor rörande bolagets finansiella ställning, den finansiella rapporteringen, genomförande av stora projekt, budget, riskhantering, intern kontroll samt frågor relaterade till bolagets affärsetiska regelverk.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras till övriga styrelseledamöter. Utskottet hade under 2017 fem möten.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter efter årsstämman 2017 är Sten Jakobsson, Marcus Wallenberg och Bert Nordberg. Sten Jakobsson är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2017 sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året

avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen presenteras för årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Det är ersättningsutskottet som ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under 2017 arbetat särskilt med frågor relaterade till bolagets långsiktiga incitamentsprogram, såsom förslag till prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram samt frågor relaterade till det nya kompletterande Prestationsprogram Särskilda Projekt.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras därefter till övriga styrelseledamöter. Utskottet hade under 2017 tre möten.

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen styrelsens arbete, och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär och lämnar sin uppfattning om hur väl styrelsen och dess arbete fungerar. Resultatet jämförs sedan

med tidigare års utfall och diskuteras vid styrelsemötet i december. Frågeformuläret är uppdelat i sex delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen, samarbetsklimatet och förbättringsområden. Styrelsens ordförande deltar inte i styrelsens diskussion om resultatet av utvärderingen av ordföranden.

Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med framtagande av förslag till styrelsens sammansättning.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Vidare har styrelsen utvärderat verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna har besvarat ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar inte i denna utvärdering.

Verkställande direktören

Verkställande direktör och koncernchef är Håkan Buskhe som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen, se sida 65. Håkan Buskhe äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare

Redovisning av riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare, se sida 68.

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2017

		Arvode
Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse möten 1)	Närvaro utskotts möten 2)	Styrelse arvode KSEK 3)	Revisions utskottet KSEK	Arvode Ersättnings utskottet	Totalt arvode KSEK
Marcus Wallenberg		x	9	3	1 550		80	1 630
Håkan Buskhe			9
Sten Jakobsson		x	9	3	640		135	775
Cecilia Stegö Chilò			9		570			570
Johan Forssell 4)	x		2	1
Danica Kragic Jensfelt 5)			5		570			570
Sara Mazur			9		570			570
Daniel Nodhäll 6)	x		6	4	570	150		720
Bert Nordberg 7)		x	8	2	570		80	650
Per-Arne Sandström 8)	x		2	1
Erika Söderberg Johnson 9)	x		6	4	570	150		720
Lena Treschow Torell 10)		x	2	1
Joakim Westh	x		9	5	570	225		795

1) Av totalt 9 möten under 2017.

2) Av totalt för revisionsutskottet 5 möten under 2017 och för ersättningsutskottet 3 möten under 2017.

3) Avser av årsstämman 2017 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2018. VD Håkan Buskhe erhåller ej arvode.

4) Lämnade styrelsen vid årsstämman 2017, då han avböjt omval. Erhöll arvode för perioden januari-mars 2017

på 173 750 kronor och deltog i 2 styrelsemöten samt 1 utskottsmöte fram till årsstämman 2017.

5) Invald vid årsstämman i april 2017, därefter 5 styrelsemöten av totalt 6 styrelsemöten .

6) Invald vid årsstämman i april 2017, därefter totalt 6 styrelsemöten samt 4 utskottsmöten.

7) Ny ledamot i ersättningsutskottet efter årsstämman 2017, därefter deltagit i samtliga möten.

8) Lämnade styrelsen vid årsstämman 2017, då han avböjt omval. Erhöll arvode för perioden januari-mars 2017 på 190 000 kronor och deltog i 2 styrelsemöten samt 1 utskottsmöte fram till årsstämman 2017.

9) Invald vid årsstämman i april 2017, därefter totalt 6 styrelsemöten samt 4 utskottsmöten.

10) Lämnade styrelsen vid årsstämman 2017, då hon avböjt omval. Erhöll arvode för perioden januari-mars 2017

på 173 750 kronor och deltog i 2 styrelsemöten samt 1 utskottsmöte fram till årsstämman 2017.

Bolagets revisor

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. Härutöver har bolagets delårsrapport för första kvartalet, halvårsrapport och delårsrapport för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman. Bolagets revisor har på uppdrag av styrelsen även granskat måluppfyllelsen av prestationsmålen i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, som omvaldes till ny revisor vid årsstämman 2015, för perioden 2015–2019.

PricewaterhouseCoopers (PwC)

• Valdes vid årsstämman 2015 för perioden 2015 till och med årsstämman 2019.
• Bo Hjalmarsson, auktoriserad revisor, är huvudansvarig revisor. Andra revisionsuppdrag: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och SAS AB.

PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwCs globala nätverk med verksamhet i ca 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet ska även i tillämpliga fall godkänna sådana tjänster i enlighet med dessa riktlinjer.

Ersättning till revisorer 2016-2017

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman.

PwC har under 2017 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.

Ersättning till revisorer 2016–2017 avseende koncernen

MSEK	2017	2016
Revisionsuppdrag:
PwC	20	18
Övriga	3	3
Andra uppdrag:
PwC	3	5

För ytterligare information se not 11

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar för intern kontroll avseende finansiell rapportering enligt den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i den svenska årsredovisningslagen.

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisor. Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet. Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras. Revisionsutskottet följer regelbundet upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Efter varje möte i revisionsutskottet sker rapportering till styrelsen. För ytterligare information om revisionsutskottet, se ovan.

Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor av strategisk vikt som till exempel eventuella uppköp och försäljningar av tillgångar och hur bolaget ska finansiera sig. Därtill berörs frågor som intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorn har deltagit i samtliga möten med revisionsutskottet under 2017.

Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2017. Styrelsen har också vid samma tillfälle träffat bolagets revisor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Intern kontroll över finansiell rapportering

Saabs ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering är utformad i enlighet med det så kallade COSO- ramverket (2013 Ramverk) och ska ge ett stöd åt verksamheten att nå finansiella mål genom att på ett strukturerat följa upp riskexponeringen. Vidare har intern kontroll som mål att säkerställa att både den interna och den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och bereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till stor del av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Affärer utanför Sverige utgör något mer än hälften av verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp under en lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkringsredovisning och andra finansiella transaktioner, skatter samt redovisning av pensioner. Utöver risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter.

Koncernstaben Group Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Denna process involverar en självutvärdering, en så kallad Self Assessment, som koncernstaberna och affärsområdena genomför. Den aktuella

riskbilden stäms av med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse med denna. Information om utvecklingen inom väsentliga riskområden samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott. Styrelsen, genom revisionsutskottet samt internrevision, informeras om status av självutvärderingen. Saabs riskbedömning och självutvärdering kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer

Varje affärsområde utformar sina riskhanteringsrutiner och sin struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer. De mest signifikanta riskerna som har identifierats inom finansiell rapportering hanteras genom kontrollstrukturer inom affärsområdena och koncernstaberna. De är baserade på Saabs minimikrav på god intern kontroll för de finansiella rapporteringsprocesserna.

Information, kommunikation och kontrollaktiviteter

Intern kontroll inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller. Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören, eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga, säkerställs bland annat en enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga via Saabs interna verksamhetsledningssystem som är tillgängligt på den interna webbplatsen.

Kontrollaktiviteterna är av både manuell och automatiserad karaktär och inkluderar bland annat attestrutiner, kontoavstämningar, processefterlevnad, resultatanalyser och behörigheter.

Uppföljning och utvärdering

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsområde mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning. Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Group Finance beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning. Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsområde används den tidigare nämnda självutvärderingen, den så kallade Self Assessment, vilken kartlägger och testar nyckelfunktioner för kontroll i varje affärsprocess.

Till den interna kontrollstrukturen hör koncernavdelningen Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokala internkontrollprocessen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen.

Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, eller på eget initiativ, och avrapporteras sedan till utskottet. Koncernledningen och dess medlemmar kan även från tid till annan lämna uppdrag till internrevisionen. Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen om status på de finansiella kontrollerna och självutvärderingen.

Aktiviteter under 2017

Kontroller har under 2017 utförts enligt respektive kontrolls fördefinierade frekvens och två självutvärderingsprocesser har genomförts. Status avseende genomförda kontroller och resultat av självutvärderingar är en integrerad del av Saabs bokslutsprocess och rapportering sker till koncernledning och revisionsutskott. Koncernens funktion för internrevision och våra revisorer har under året utfört granskning av koncernens arbete med intern kontroll.

Ett webbaserat verktyg har under 2017 tagits i drift där alla kontroller finns definierade och protokoll från genomförda kontroller sparas. Verktyget har effektiviserat processen för intern kontroll och skapat en god möjlighet till analys av genomförda kontroller. Saabs ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering har vidareutvecklats under året och fler verksamheter har integrerats i ramverket.

Styrelse

Stående från vänster:

Erika Söderberg Johnson

Ledamot av styrelsen sedan 2017 Ledamot i Saabs revisionsutskott Finanschef, Biotage AB Född 1970 Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Aktier i Saab: 100

Andra styrelseuppdrag:

Styrelseledamot i Qliro Group AB

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseledamot i Sectra AB och MedCap AB Finanschef på Karo Bio AB, Affibody AB och Global Genomics AB Investment Banking rådgivare i Enskilda, SEB

Nils Lindskog

Arbetstagarledamot sedan 2016 och suppleant 2007–2016 Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg Född 1955 M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 957

Stefan Andersson

Arbetstagarledamot sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping Född 1974 Tekn. kand. Aktier i Saab: 3 104

Cecilia Stegö Chilò

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Rådgivare till företags- och organisationsledningar Född 1959 Studier i statskunskap och nationalekonomi Aktier i Saab: 1 500

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Gotlands Bryggeri AB, Ledamot i Spendrups Bryggeri AB, Investment AB Spiltan, Stiftelsen Yump och Centrum för Näringslivshistoria

Tidigare anställningar och befattningar: Vice Ordförande i Fortum Värme AB, Styrelseledamot i Stiftelsen Expo, AMF

Fonder, Länsförsäkringar Liv, Linköpings Universitets Holding AB samt Marginalen Kredit och Finans, Verkställande direktör för Stiftelsen Fritt Näringsliv och chef för tankesmedjan Timbro, Statsråd och chef för kulturdepartementet, Ledarskribent och utrikespolitisk kommentator för Svenska Dagbladet, Kommentator Sveriges Radio, Svenska Arbetsgivareföreningen, Moderata Samlingspartiet

Magnus Gustafsson

Suppleant sedan 2016 Ordförande i AF-klubben vid Saab AB i Linköping/Tannefors Född 1965 Civ. Ing. Teknisk Fysik och Elektroteknik, Linköpings Tekniska Högskola Aktier i Saab: 545

Conny Holm

Suppleant sedan 2017 Arbetstagarledamot 2008-2016 och suppleant 1995-2007, Ordförande i Verkstadsklubben vid Avionics Systems, Jönköping Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 852

Bert Nordberg

Ledamot av styrelsen sedan 2016 Ledamot i Saabs ersättningsutskott Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S Född 1956 Ingenjör

Aktier i Saab: 8 500 Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i AB Electrolux, Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) och Essity Aktiebolag (publ)

Tidigare anställningar och befattningar:

Styrelseledamot i Skistar AB och Axis AB Styrelseordförande i Imagination Technologies Group Plc. och Sony Mobile Communications AB, Styrelseordförande och verkställande direktör för Sony Ericsson Communications AB Olika chefsbefattningar inom Ericssonkoncernen Olika befattningar inom Data General Corporation och Digital Equipment Corporation

Marcus Wallenberg

Ordförande sedan 2006 Vice ordförande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992 Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956 B. Sc. of Foreign Service Löjtnant i Marinen

Aktier i Saab: 100 000 Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB och FAM AB, Ledamot i AstraZeneca PLC, Investor AB, Temasek Holding Ltd och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i Electrolux AB och LKAB, Styrelseledamot i Stora Enso Oyj och EQT Holdings AB, Verkställande direktör och

Koncernchef i Investor AB, Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf och Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London, Citicorp (Hong Kong), Citibank N.A. (New York)

Göran Gustavsson

Arbetstagarledamot sedan 2017 Suppleant 1995–2000 samt 2008–2016 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping Född 1953 Aktier i Saab: 2 213

Danica Kragic Jensfelt

Ledamot av styrelsen sedan 2017 Professor och Prodekan, Skolan för Datavetenskap och Kommunikation, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Föreståndare, Centrum för autonoma system, KTH Född 1971 Docent, Datalogi, KTH Teknologie Doktor, Datalogi, KTH Civilingenjör maskinteknik, Tekniska universitet i Rijeka, Kroatien Hedersdoktor, Lappeenranta Tekniska Universitet IEEE Fellow

Aktier i Saab: 500 Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i FAM AB och the Institute for Future Studies,

Ledamot i Scientific Advisory Board, Max Planck Institute for Intelligent Systems, Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Avdelning för Elektroteknik, Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).

Medlem i Administrative committee, IEEE Robotics and Automation Society

Tidigare anställningar och befattningar:

Ledamot i Sveriges unga akademi Ordförande i STINT Natur- och Teknikvetenskap bedömningsgrupp, Forskare vid Columbia University, Brown University, Johns Hopkins University och INRIA Rennes Ordförande i IEEE RAS Technical Committee on Computer and Robot Vision Ledamot i Forskningspolitiska kommittén, KVA

Håkan Buskhe

Ledamot av styrelsen sedan 2011 VD och koncernchef i Saab AB Född 1963 Civilingenjör, Teknologie licentiat Anställd 2010 Aktier i Saab: 46 505

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Nefab AB Vice ordförande i styrelsen för ASD – AeroSpace and Defence Industries Association of Europe

Tidigare anställningar och befattningar:

Styrelseledamot i Vattenfall AB och i Teknikföretagen, Ordförande i Green Cargo, President and CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, CEO Land Operations, Schenker AG, CEO Schenker North, CEO Schenker-BTL AB, CEO Storel, CEO Carlsberg och Coca-Cola Distribution AB, Production Director Carlsberg Sverige

Sara Mazur

Ledamot av styrelsen sedan 2013 Vice President och Head of Ericsson Research, Ericsson AB

Född 1966 Docent elektroteknik Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Teknologie doktor elektroteknik, KTH, Civilingenjör elektroteknik KTH, Filosofie Hedersdoktor Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: 2 000

Andra styrelseuppdrag:

Vice Ordförande i WASP, Wallenberg Autonomous System and Software Program Ledamot i Chalmers Tekniska Högskola AB, Combient AB, Nobel Media AB och SICS North Swedish ICT AB och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelning XI - utbildning och forskning

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice President System Management, Business Unit Networks, Ericsson AB, Director för Wireless Access Networks Research, Ericsson Research, Ericsson AB, Ledamot i skolstyrelsen samt Strategiska rådet i skolan Elektro- och Systemteknik, KTH, styrelsen för Integrated Transport Research Lab och styrelsen för Wireless@KTH

Daniel Nodhäll

Ledamot av styrelsen sedan 2017 Ledamot i Saabs revisionsutskott Ansvarig för Noterade Kärninvesteringar, Investor AB Född 1978 Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm

Aktier i Saab: 2 000 Andra styrelseuppdrag:

Styrelseledamot i Husqvarna AB

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseledamot i Kunskapsskolan Education Sweden AB,

Investment Manager, Head of Capital Goods i Investor AB

Joakim Westh

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ordförande i Saabs revisionsutskott Född 1961 Civilingenjör i Flygteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), M.Sc. i Flyg- och Rymdteknik, Massachusetts Institute of Technology (MIT) Aktier i Saab: 8 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Amexci AB Ledamot i CGI Group Inc., Absolent Group AB och Swedish Match AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i EMA Technology AB och Absolent AB, Styrelseledamot i Arcam AB, Intrum Justitia AB, Rörvik Timber AB, Telelogic AB och VKR Holding A/S, Styrelsesuppleant i Sony Ericsson Mobile Communications AB, Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence, LM Ericsson AB och medlem av Group Management Team, LM Ericsson AB, Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB, Partner McKinsey & Co. Inc.

Sten Jakobsson

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och vice ordförande sedan 2010 Ordförande i Saabs ersättningsutskott Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 5 500

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Power Wind Partners AB, Ledamot i Xylem Inc. och Arla Plast AB

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseordförande i LKAB, Styrelseledamot

i Stena Metall AB och FLSmidth A/S, Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige, Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsområdeschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division, Asea central staff – Production trainee

Tina Mikkelsen

Suppleant sedan 2016 Ordförande i Unionen klubben Saab Stockholm vid Saab AB, Stockholm Född 1973 Ingenjör i Elektronik vid Stockholms Tekniska Institut (STI). Aktier i Saab: 1 709

Revisorer PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor, huvudansvarig

Uppgifter om aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, även närstående fysiska och juridiska personers aktieinnehav.

Koncernledning

Ann-Kristin Adolfsson

Senior Vice President and Chief Strategy Officer, Head of Group Strategy Född 1962 Civilekonom Anställd 1986 Aktier i Saab: 2 297

Görgen Johansson

Senior Vice President and Head of Business Area Dynamics Född 1964 Civilekonom Anställd 2004 Aktier i Saab: 7 932

Gunnar Wieslander Senior Vice President and Head of Business Area Kockums Född 1962 Marinofficer Anställd 2015 Aktier i Saab: 745

Jessica Öberg

Senior Vice President and Head of Industrial Products and Services Född 1972 Anställd 1996 Aktier i Saab: 2 087

Ellen Molin

Senior Vice President and Head of Business Area Support and Services Född 1973 Civilekonom Anställd 2006 Aktier i Saab: 501

Magnus Örnberg

Executive Vice President and Chief Financial Officer (CFO) Född 1965 Civilekonom Anställd 2012 Aktier i Saab: 12 478

Lena Eliasson

Senior Vice President and Head of Group Human Resources Född 1967 Civilingenjör Anställd 2012 Aktier i Saab: 7 725

Håkan Buskhe

VD och koncernchef Ledamot av Saabs styrelse sedan 2011 Född 1963 Civilingenjör, Teknologie licentiat Anställd 2010 Aktier i Saab: 46 505

Sebastian Carlsson

Senior Vice President and Head of Group Communication Född 1984 Anställd 2012 Aktier i Saab: 157

Micael Johansson

Deputy CEO and Senior Executive Vice President Född 1960 Kandidatexamen Anställd 1985 Aktier i Saab: 8 863

Anders Carp

Senior Vice President and Head of Business Area Surveillance Född 1971 Anställd 2001 Aktier i Saab: 3 277

Jonas Hjelm

Senior Vice President and Head of Business Area Aeronautics Född 1971 Anställd 2006 Aktier i Saab: 6 870

Annika Bäremo

Senior Vice President and Head of Group Legal Affairs, General Counsel, Secretary of the Board of Directors Född 1964 Jur. Kand. Anställd 2012 Aktier i Saab: 7 193

Saab genomförde följande förändringar i koncerledningen under 2017:

Under första kvartalet lämnade Ulf Nilsson rollen som chef för Saabs affärsområde Aeronautics och efterträddes av Jonas Hjelm som tidigare var affärsområdeschef för Support and Services. Under tredje kvartalet utsågs Ellen Molin till ny affärsområdeschef för Support and Services och Jessica Öberg till ny affärsområdeschef för Industrial Products and Services. Dan Jangblad, som tidigare var affärsområdeschef för Industrial Products and Services, lämnade koncernledningen och tillträdde en tjänst som Senior Advisor till VD.

Övrig information

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare 2017

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen till varje årsstämma föreslå riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2017 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan.

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets hemsida. Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan.

Saab skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Riktlinjerna baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2017.

Fast ersättning

Den kontanta ersättningen skall bestå av fast lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Den långsiktiga rörliga ersättningen består av aktiebaserade incitamentsprogram.

VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessa förmåner skall inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen och skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, övernattningsbostad och sjukvårdsförsäkring.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara lägst 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För VD utgör avsättningen max 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den s k Saab-planen. Enligt denna plan är procentsatsen beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Det uppsamlade försäkringskapitalet skall sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

Samtliga ledande befattningshavare kan även ges rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med högst sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter skall ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny

anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 kan, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på normalt sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader.

Avräkning skall normalt göras från avgångsvederlag mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Konsultarvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster skall utgå ett marknadsmässigt arvode.

Information i årsredovisningen not 10

Not 10 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

Incitamentsprogram som föreslogs årsstämman 2017

Styrelsen föreslog att årsstämman 2017 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2017/2018, bestående av ett Aktiesparprogram 2018, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2018 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare att gälla för tiden från årsstämman 2018

Ersättningsutskottet har utvärderat ersättningen till de ledande befattningshavarna i Saab AB, inklusive rörlig ersättning, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare, som beslutades av årsstämman 2017, och de gällande ersättningsstrukturerna samt ersättningsnivåerna i bolaget.

Ersättningsutskottet har rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman att godkänna ersättningsriktlinjer med samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2017. Mot ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att årsstämman 2018 beslutar om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare med oförändrat innehåll.

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2018

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2019 (LTI 2019), som utgörs av tre delar, Aktiesparprogram 2019, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2019 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2019. Utöver LTI 2019 föreslås årsstämman 2018 även besluta om Prestationsprogram Särskilda Projekt 2018 som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2018, vilket antogs av årsstämman 2017. Villkoren och kostnaden för ovan nämnda program redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

Saabs långsiktiga incitamentsprogram och bemyndigande om återköp av egna aktier

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av två delar, ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget.

I april 2017 beslutade årsstämman även om införandet av ett tredje program, Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Numera benämns programmen med det kalenderår som motsvarar sparperioden.

Det långsiktiga incitamentsprogrammet omfattar högst 1 340 000 B-aktier i Saab per år. Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2014-2018.

Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. I april 2014 beslutade Saabs årsstämma att modifiera det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet för att öka intresset för programmet i målgruppen. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet riktas till högst 175 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader och de deltar även i Aktiesparprogrammet dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör

är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie.

Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen. Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar samt fritt kassaflöde. Den relativa viktningen mellan målen är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 40 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 30 procent till fritt kassaflöde. Prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Om maximinivåerna för prestationsmålen uppnås eller överskrids kommer prestationsmatchning att uppgå till (och inte överskrida) det högsta antalet aktier om 360 000. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt. Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014–2018.

Sedan april 2017 har Saab infört ett nytt program, Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till högst 45 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagande i det nya programmet förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på åtta likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår som är kopplade

till Saabs särskilda projekt inom utvalda produktområden. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i det nya programmet och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Programmet omfattar högst 80 000 B-aktier i Saab.

Årsstämman 2017 beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 340 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2017/2018, huvudsakligen sociala avgifter. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

Årsstämman 2017 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

Styrelsen har under 2017 inte fattat beslut om att utnyttja något av de två återköpsmandaten. Båda återköpsmandaten gäller fram till årsstämman 2018.

Innehåll finansiella rapporter och noter

RÄKNINGAR

Resultaträkning, koncernen	73	Resultaträkning, moderbolaget	79
Totalresultat, koncernen	74	Totalresultat, moderbolaget	79
Finansiell ställning, koncernen	75	Balansräkning, moderbolaget	80
Förändring i eget kapitel, koncernen	77	Förändring i eget kapitel, moderbolaget	82
Kassaflödesanalys, koncernen	78	Kassaflödesanalys, moderbolaget	83

NOTER

1	Redovisningsprinciper	84	18	Materiella anläggningstillgångar	101
2	Bedömningar vid tillämpning av		19	Biologiska tillgångar	103
	redovisningsprinciper	85	20	Förvaltningsfastigheter	103
3	Rörelseförvärv	86	21	Andelar i intresseföretag och
4	Segmentrapportering	86		joint ventures	104
5	Försäljningsintäkternas fördelning och rörelsens kostnader	88	22	Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures	106
6	Övriga rörelseintäkter	89	23	Fordringar på koncernföretag	106
7	Övriga rörelsekostnader	89	24	Finansiella placeringar	106
8	Leasingavtal	89	25	Andra långfristiga värdepappersinnehav 106
9	Statliga bidrag	89	26	Långfristiga fordringar och
10	Anställda och ersättningar	90		övriga fordringar	107
11	Arvode och kostnadsersättning		27	Varulager	107
	till revisorer	95	28	Kundfordringar	108
12	Avskrivningar och nedskrivningar	95	29	Förutbetalda kostnader och
13	Finansnetto	95		upplupna intäkter	108
14	Bokslutsdispositioner	96	30	Likvida medel	108
15	Skatt	96	31	Eget kapital	108
16	Resultat per aktie	98	32	Räntebärande skulder	109
17	Immateriella anläggningstillgångar	99	33	Skulder till kreditinstitut	109

34	Ersättningar efter avslutad anställning	110
35	Avsättningar	112
36	Övriga skulder	114
37	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	114
38	Finansiell riskhantering och finansiella instrument	114
39	Ställda säkerheter och eventual förpliktelser (ansvarsförbindelser)	120
40	Närstående	120
41	Koncernföretag	120
42	Obeskattade reserver	122
43	Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 122
44	Uppgifter om moderbolaget	123
45	Miljöredovisning	123
46	Nya redovisningsprinciper 2018	124
47	I bokslutet använda valutakurser	127
48	Nyckeltalsdefinitioner	127

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2017	2016
Försäljningsintäkter	4, 5	31 394	28 631
Kostnad för sålda varor		-23 946	-21 748
Bruttoresultat		7 448	6 883
Övriga rörelseintäkter	6	104	201
Försäljningskostnader		-2 430	-2 223
Administrationskostnader		-1 493	-1 364
Forsknings- och utvecklingskostnader		- 1 348	-1 592
Övriga rörelsekostnader	7	-87	-70
Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat	21	-39	-38
Rörelseresultat	5, 11, 12	2 155	1 797
Finansiella intäkter		121	90
Finansiella kostnader		-272	-276
Finansnetto	13	-151	-186
Resultat före skatt		2 004	1 611
Skatt	15	-566	-436
Årets resultat		1 438	1 175
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 407	1 133
Innehav utan bestämmande inflytande		31	42
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	16	13,20	10,67
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	16	13,10	10,60

ORDERLÄGE

Orderingången 2017 var högre än 2016, främst till följd av att Saab under 2017 mottog flera större beställningar inom flygburna radarsystem (AEW&C). Beställningar med en ordersumma

över MSEK100 stod för 65 procent (45) av den totala orderingången.

Totalt mottog Saab order om SEK 30,8 miljarder under 2017, varav SEK 10,9 miljarder (12,0 miljarder) var hänförliga till order under MSEK 100.

Totalt var 86 procent (84) av orderingången hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten och 55 procent (59) till marknader utanför Sverige.

Under 2017 hade index- och prisförändringar en positiv effekt på orderingången om MSEK 812 jämfört med MSEK 727 under 2016.

Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 106 849 jämfört med MSEK 107 606 vid årets början.

Orderstockens fördelning över år: 2018: SEK 25,0 miljarder 2019: SEK 20,0 miljarder 2020: SEK 17,0 miljarder 2021: SEK 17,0 miljarder Efter 2021: SEK 27,8 miljarder

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER REGION

MSEK	2017	2016
Sverige	13 218	12 389
Övriga Europa	4 549	4 981
Nordamerika	2 791	2 740
Central- och Sydamerika	2 653	2 014
Asien	6 691	5 107
Afrika	449	495
Australien etc.	1 043	905
Summa	31 394	28 631

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER MARKNADSSEGMENT

MSEK	2017	2016
Militärt flyg	14 797	12 787
Land	6 386	6 453
Marin	5 466	4 897
Samhällssäkerhet	2 166	1 987
Kommersiellt flyg	1 765	1 987
Andra segment	814	520
Summa	31 394	28 631

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Försäljningsintäkterna under året ökade inom alla affärsområden och uppgick till MSEK 31 394 (28 631). Den främsta delen av ökningen är relaterad till större beställningar inom området flygburna övervakningssystem, supportverksamheten och en ökad försäljning inom affärsområdet Dynamics.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 18 176 (16 242), motsvarande 58 procent (57), av de totala försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkterna till Asien ökade med 31 procent och Central och Sydamerika ökade med 32 procent jämfört med 2016. Av försäljningsintäkterna avsåg 84 procent (83) den försvarsrelaterade marknaden.

RESULTAT, MARGINAL OCH LÖNSAMHET

Bruttomarginalen under året var 23,7 procent (24,0).

Totala avskrivningar uppgick till MSEK 839 (946). Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 555 (493).

De totala utgifterna för satsningar på forskning och utveckling uppgick till MSEK 7 348 (7 421), cirka 23 procent (26) av försäljningsintäkterna. Utgifter för egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 2 059 (2 065), varav MSEK 871 (784) har aktiverats. Aktiveringen av utvecklingsutgifter är främst hänförlig till GlobalEye. De egenfinansierade utvecklingssatsningarna är främst relaterade till radar- och sensorteknologi samt till T-X-programmet. Under året gjordes betydande, men mindre satsningar på utveckling inom T-X-programmet jämfört med 2016.

Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 284 (453), varav avskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 160 (311). Andel av intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK -39 (-38).

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 155 (1 797) med en rörelsemarginal på 6,9 procent (6,3). Områden relaterat till flygburna övervakningssystem stärkte sin lönsamhet till följd av hög aktivitetsnivå. Trots en något lägre rörelsemarginal i fjärde kvartalet såg affärsområdet Dynamics en förbättrad rörelsemarginal till följd av högt kapacitetsutnyttjande inom hela verksamheten. Inom Dynamics levererade Training and Simulation-verksamheten en stark lönsamhetsförbättring under året.

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -566 (-436), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 28 procent (27). Sänkningen av bolagsskattesatsen i USA ledde till en höjd skattesats 2017 till följd av omräkning av uppskjutna skattefordringar.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt uppgick till 10,1 procent (8,9) och räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 10,4 procent (9,0), båda beräknade på en rullande 12-månadersperiod.

Totalresultat för koncernen

MSEK	2017	2016
Årets resultat	1 438	1 175
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelser	-190	-623
Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser	43	137
Summa	-147	-486
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Omräkningsdifferenser	-257	387
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	106	-711
Upplösta mot resultaträkningen	525	462
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	-137	39
Summa	237	177
Årets övriga totalresultat	90	-309
Årets totalresultat	1 528	866
varav moderbolagets aktieägares andel	1 481	778
varav innehav utan bestämmande inflytande	47	88

Omvärdering av nettopensionsförpliktelser har påverkat årets totalresultat med MSEK -190 före skatt (-623), se not 34 för mer information.

Kassaflödessäkringar har påverkat årets totalresultat med MSEK 494 efter skatt (-210), se not 38 för mer information.

FINANSNETTO

MSEK	2017	2016
Finansnetto hänförligt till pensioner	-69	-60
Räntenetto	-100	-76
Valutavinster/-förluster	54	-11
Övriga finansiella poster	-36	-39
Summa	-151	-186

Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden bokförd i balansräkningen. Se not 34 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner.

Räntenetto avser avkastning på likvida medel och kortfristiga placeringar samt räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder samt realiserade resultat avseende derivat.

Valutavinster/-förluster redovisade i finansnettot är främst hänförliga till säkringar av offertportföljen, vilka värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

Övriga finansiella poster består av orealiserade resultat vid marknadsvärdering av kortfristiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av valutakurser för likvida medel i andra valutor än SEK. För att minska ränterisken i investeringsportföljen, bestående av långa räntebärande värdepapper, används derivat.

Finansiell ställning för koncernen

MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	17	7 862	7 094
Materiella anläggningstillgångar	18	5 271	4 811
Biologiska tillgångar	19	352	291
Förvaltningsfastigheter	20	40	33
Andelar i intresseföretag och joint ventures	21	700	788
Finansiella placeringar	24	26	165
Långfristiga fordringar	26	662	505
Uppskjutna skattefordringar	15	211	252
Summa anläggningstillgångar		15 124	13 939
Varulager	27	7 743	6 660
Derivat	38	1 139	1 290
Skattefordringar		26	120
Kundfordringar	28	4 342	5 402
Fordringar på beställare	26	7 917	6 222
Övriga fordringar	26	522	599
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	29	1 193	1 035
Kortfristiga placeringar	24	4 469	4 542
Likvida medel	30	2 202	1 402
Summa omsättningstillgångar		29 553	27 272
SUMMA TILLGÅNGAR		44 677	41 211

FINANSIELL STÄLLNING

Vid utgången av december 2017 var nettoskulden MSEK 1 834, en minskning med MSEK 2 jämfört med årets slut 2016 då nettoskulden uppgick till MSEK 1 836.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 3 164.

Kundfordringar uppgick till MSEK 4 342 per den 31 december 2017 och till MSEK 5 402 per den 31 december 2016. Fordringar på beställare uppgick till MSEK 7 917 per den 31 december 2017 och till MSEK 6 222 per den 31 december 2016.

Skulder till beställare uppgick till MSEK 9 094 per den 31 december 2017 och till MSEK 7 884 per den 31 december 2016.

Nettoavsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, per 31 december 2017 uppgick till MSEK 2 646, jämfört med MSEK 2 424 vid årets slut 2016. Detta hade en negativ påverkan på nettoskulden om MSEK 222. Ökningen i avsättning beror huvudsakligen på att diskonteringsräntan för beräkningen av pensionsåtagandet sänktes till 2,50 procent från 2,75 procent. Inflationsantagandet för beräkning av pensionsskulden var 1,75 procent, i linje med antagandet vid årets slut 2016. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 34.

Under året gjordes nettoinvesteringar om cirka MSEK 2 132, där aktiverade egenfinansierade satsningar inom forskning

och utveckling uppgick till MSEK 871.

Förvärv av koncernföretag gjordes om MSEK 170. Dessutom utbetalades utdelning till moderbolagets aktieägare uppgående till MSEK 559.

Valutakursdifferenser på likvida medel samt orealiserade resultat avseende finansiella placeringar påverkade nettoskulden negativt med MSEK 79.

Per den 31 december 2017 uppgick kortfristiga placeringar och likvida medel till MSEK 6 671 jämfört med MSEK 5 944 vid årets slut 2016. Under året utökades belåningen med cirka MSEK 700, då MSEK 1 038 återbetalades av lån om MSEK 1 350 som förfaller 2018. Samtidigt emitterades nya lån

med förfall 2022 till ett värde av MSEK 1 700.

Aktiverade utvecklingsutgifter i balansräkningen uppgick till MSEK 2 360 per 31 december 2017 jämfört med MSEK 1 652 per 31 december 2016. Ökningen är främst hänförlig till utvecklingen av GlobalEye.

Varulagret ökade med MSEK 1 083 under året. Ökningen är främst hänförlig till affärsområdena Dynamics och Surveillance och kommande leveranser.

Materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 5 271 vid årets slut, vilket var i linje med årsslutet 2016.

Finansiell ställning för koncernen

MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	31
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital		543	543
Andra reserver		-23	-243
Balanserade vinstmedel		11 923	11 110
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		14 189	13 156
Innehav utan bestämmande inflytande		188	145
Summa eget kapital		14 377	13 301
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	32	6 235	5 624
Övriga skulder	36	210	202
Avsättningar för pensioner	34	3 424	3 069
Övriga avsättningar	35	1 024	811
Uppskjutna skatteskulder	15	274	30
Summa långfristiga skulder		11 167	9 736
Kortfristiga räntebärande skulder	32	92	292
Skulder till beställare		9 094	7 884
Leverantörsskulder		2 958	2 880
Derivat	38	1 093	1 955
Skatteskulder		120	81
Övriga skulder	36	805	695
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	4 483	3 988
Avsättningar	35	488	399
Summa kortfristiga skulder		19 133	18 174
Summa skulder		30 300	27 910
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		44 677	41 211

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 39.

NETTOLIKVIDITET/-SKULD

MSEK	Not	2017-12-31 2016-12-31
Tillgångar
Likvida medel	30	2 202	1 402
Kortfristiga placeringar	24	4 469	4 542
Summa likvida placeringar		6 671	5 944
Kortfristiga räntebärande fordringar	26	14	29
Långfristiga räntebärande fordringar	26	454	391
Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner	26	40	51
Långfristiga räntebärande finansiella investeringar	24	-	140
Summa räntebärande tillgångar		7 179	6 555

MSEK	Not	2017-12-31 2016-12-31
Skulder
Skulder till kreditinstitut	32	5 798	5 107
Skulder till intresseföretag och joint ventures	32	45	239
Övriga räntebärande skulder	32	484	570
Avsättningar för pensioner1)	34	2 686	2 475
Summa räntebärande skulder		9 013	8 391
Nettolikviditet(+)
/ nettoskuld (-)		-1 834	-1 836

1) Exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt.

Den genomsnittliga nettolikviditeten/-skulden under 2017 uppgick till MSEK -2 193 (-1 810). Nettolikviditeten/-skulden exklusive räntebärande fordringar och nettopensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2017 till MSEK 344 (28).

Förändring i eget kapital för koncernen

				Andra reserver
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräk nings reserv	Omvärde ringsreserv	Balan serade vinstmedel	Summa moder bolagets aktie ägares andel	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2016	1 746	543	-538	153	11	10 936	12 851	61	12 912
Årets totalresultat			-241	372		647	778	88	866
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram						84	84		84
Utdelning						-530	-530	-18	-548
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande						-27	-27	14	-13
Utgående eget kapital 31 december 2016	1 746	543	-779	525	11	11 110	13 156	145	13 301
Ingående eget kapital 1 januari 2017	1 746	543	-779	525	11	11 110	13 156	145	13 301
Årets totalresultat			477	-257		1 261	1 481	47	1 528
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram						111	111		111
Utdelning						-559	-559	-4	-563
Utgående eget kapital 31 december 2017	1 746	543	-302	268	11	11 923	14 189	188	14 377

För definition av andra reserver, se not 31.

Kassaflödesanalys för koncernen

MSEK	Not	2017	2016
Den löpande verksamheten:
Resultat efter finansiella poster		2 004	1 611
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	43	1 479	1 226
Utdelning från intresseföretag och joint ventures		26	16
Betald inkomstskatt		-272	-120
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		3 237	2 733
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Fordringar på och skulder till beställare		-475	5 092
Varulager		-994	-1 329
Övriga rörelsefordringar		795	- 2540
Övriga rörelseskulder		704	521
Avsättningar		-103	-323
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 164	4 154
Investeringsverksamheten:
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-193	-98
Aktiverade utvecklingsutgifter		-871	-784
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-1 093	-807
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		25	27
Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar		63	-1 525
Förvärv av finansiella tillgångar		-30	-169
Avyttring av finansiella tillgångar		104	25
Förvärv av verksamheter, netto likviditetspåverkan	3, 43	-170	-49
Avyttring av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	43	-	77
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2 165	-3 303
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån		-1 301	-582
Upptagande av lån		1 700	732
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-559	-530
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-4	-5
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande		-	15
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-164	-370
ÅRETS KASSAFLÖDE	43	835	481
Likvida medel vid årets början		1 402	850
Valutakursdifferens i likvida medel		-35	71
Likvida medel vid årets slut	43	2 202	1 402

INVESTERINGAR

Kassaflödeseffekten av investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 093 (807).

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 064 (882), av vilka MSEK 871 (784) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter och MSEK 193 (98) andra immateriella anläggningstillgångar.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster uppgick till MSEK 3 520 (4 348), se not 43.

Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Sedan 31 december 2016 har programmet inte utnyttjats. Saab har som ambition att utnyttja detta program i situationer då en större finansiell flexibilitet efterfrågas.

Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK 1 388 (2 603). Det definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster, samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Det fria kassaflödet uppgick till MSEK 852 (2 359). För mer detaljerad information om kassaflödet, se not 43.

Resultaträkning för moderbolaget

MSEK	Not	2017	2016
Försäljningsintäkter	4, 5	19 958	17 988
Kostnad för sålda varor		-15 546	-14 125
Bruttoresultat		4 412	3 863
Försäljningskostnader		-1 428	-1 250
Administrationskostnader		-953	-850
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 701	-1 807
Övriga rörelseintäkter	6	50	76
Övriga rörelsekostnader	7	-22	-38
Rörelseresultat		358	-6
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		525	430
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		6	11
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		24	-16
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		120	110
Räntekostnader och liknande resultatposter		-156	-218
Resultat efter finansiella poster		877	311
Bokslutsdispositioner	14	-11	-141
Resultat före skatt		866	170
Skatt	15	-217	-73
Årets resultat		649	97

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Surveillance, Support and Services och Industrial Products and Services samt en enhet inom Dynamics. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport.

Totalresultat för moderbolaget

MSEK	2017	2016
Årets resultat	649	97
Övrigt totalresultat:
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Omräkningsdifferenser	-4	-
Årets övriga totalresultat	-4	-
Årets totalresultat	645	97

Balansräkning för moderbolaget

MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	17	542	545
Materiella anläggningstillgångar	18	3 228	3 033
Finansiella anläggningstillgångar:
Andelar i koncernföretag	41	6 065	5 848
Fordringar på koncernföretag	23	81	50
Andelar i intresseföretag och joint ventures	22	369	398
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	23	370	311
Andra långfristiga värdepappersinnehav	25	23	23
Andra långfristiga fordringar	26	19	7
Uppskjuten skattefordran	15	103	88
Summa finansiella anläggningstillgångar		7 030	6 725
Summa anläggningstillgångar		10 800	10 303
Omsättningstillgångar
Varulager	27	5 442	4 980
Kortfristiga fordringar:
Skattefordringar		15	67
Kundfordringar	28	1 907	3 184
Fordringar på koncernföretag		2 248	3 261
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		1	20
Fordringar på beställare	26	6 787	4 730
Övriga fordringar	26	398	427
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	29	1 158	1 109
Summa kortfristiga fordringar		12 514	12 798
Kortfristiga placeringar		4 459	4 524
Kassa och bank		1 181	651
Summa omsättningstillgångar		23 596	22 953
SUMMA TILLGÅNGAR		34 396	33 256

LIKVIDITET, FINANSIERING, INVES-TERINGAR OCH ANTAL ANSTÄLLDA

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 3 418 per den 31 december 2017 jämfört med MSEK 3 041 per den 31 december 2016.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 549 (472). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 170 (78). Vid årets slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 9 357 jämfört med 8 941 personer vid årets början.

Balansräkning för moderbolaget

MSEK	Not	2017-12-31	2016-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	31
Bundet eget kapital:
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		675	682
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital:
Balanserat resultat		4 234	4 579
Årets totalresultat		645	97
Summa eget kapital		7 843	7 647
Obeskattade reserver	42	2 291	2 280
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	34	252	153
Övriga avsättningar	35	837	654
Summa avsättningar		1 089	807
Skulder
Skulder till kreditinstitut	33	5 798	5 107
Skulder till koncernföretag		5 667	6 465
Skulder till beställare		6 495	5 431
Leverantörsskulder		1 854	2 056
Skulder till intresseföretag och joint ventures		44	239
Övriga skulder	36	560	512
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	2 755	2 712
Summa skulder		23 173	22 522
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		34 396	33 256

För information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 39.

Förändring i eget kapital för moderbolaget

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets total resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2016	1 746	688	543	5 020		7 997
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond		-6		6		-
Årets totalresultat					97	97
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna				-530		-530
Aktiesparprogram				84		84
Utgående eget kapital 31 december 2016	1 746	682	543	4 579	97	7 647
Ingående eget kapital 1 januari 2017	1 746	682	543	4 676		7 647
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond		-7		7		-
Årets totalresultat					645	645
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna				-559		-559
Aktiesparprogram				111		111
Utgående eget kapital 31 december 2017	1 746	675	543	4 234	645	7 843

Kassaflödesanalys för moderbolaget

MSEK	Not	2017	2016
Den löpande verksamheten:
Resultat efter finansiella poster		877	311
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	43	830	762
Betald inkomstskatt		-156	-56
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 551	1 017
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Fordringar på och skulder till beställare		-993	5 119
Varulager		-456	-1 291
Övriga rörelsefordringar		1 252	-3 144
Övriga rörelseskulder		-86	644
Avsättningar		-116	-131
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 152	2 214
Investeringsverksamheten:
Lämnade/återbetalade aktieägartillskott		4	-41
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-170	-78
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-549	-472
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		15	8
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		55	-1 508
Förvärv av finansiella tillgångar		-100	-166
Avyttring av finansiella tillgångar		46	38
Förvärv av verksamheter		-230	-44
Avyttring av koncernföretag		16	79
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-913	-2 184
Finansieringsverksamheten:
Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag		-1 052	496
Upptagande av lån		1 700	732
Amortering av lån		-1 169	-553
Utbetald utdelning till aktieägarna		-559	-530
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		1 371	265
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		291	410
ÅRETS KASSAFLÖDE		530	440
Likvida medel vid årets början		651	211
Likvida medel vid årets slut	43	1 181	651

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

VERKSAMHETEN

Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping. Bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) var under 2017 indelad i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance, Support and Services, Industrial Products and Services och Kockums. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 4.

Styrelsen och verkställande direktören har den 22 februari 2018 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 10 april 2018 för fastställande.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS.

Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen samt de redovisningsprinciper beträffande väsentliga resultat- och balansposter som anges under respektive notupplysning har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår.

TILLÄMPNING AV NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSREGLER

Inga väsentliga nya eller reviderade standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2017 har tillkommit under året.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ TRÄTT IKRAFT

IASB har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft:

Standarder	Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar:
IFRS 9 Finansiella instrument	1 januari 2018 (antagen av EU))
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder	1 januari 2018 (antagen av EU)
IFRS 16 Leasingavtal	1 januari 2019 (antagen av EU)

IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning och nedskrivning av finansiella tillgångar. Enligt standarden ska säkringsredovisning tillämpas prospektivt och ett företag behöver inte räkna om tidigare perioder och Saab har inte gjort detta. Saab påbörjade arbetet under 2016 att utvärdera effekterna av införandet av den nya standarden och har under 2017 fortsatt med en mer detaljerad utvärdering. Utvärderingen har drivits i projektform med deltagare från olika delar av företaget. Den nya standarden kommer inte att ha någon väsentlig påverkan på bolagets resultaträkning eller finansiella ställning. Säkringsredovisningen kommer inte att påverkas men Saab kommer att gå över till IFRS 9:s säkringsredovisning då det är ett val i standarden. Effekten på eget kapital i öppningsbalansen 2018 uppgår till MSEK -4, vilket är hänförligt till nedskrivningar av fordringar på intresseföretag och joint ventures.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunder erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Saab har sedan 2015 aktivt drivit ett projekt för att utvärdera effekterna och förbereda implementeringen av IFRS 15. Projektet har en intern styrgrupp där Saabs CFO är ordförande och personal från olika delar av företaget såsom Ekonomi, Juridik och Försäljning deltar.

En stor andel av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt med både utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder och där så kallad successiv vinstavräkning använts. Väsentliga punkter i analysen som gjorts är att bedöma antal prestationsåtaganden och när dessa uppfylls, det vill säga över tid eller vid en given tidpunkt. I den analys av kundkontrakt som gjorts är bedömningen att Saab i allt väsentligt kommer till slutsatsen att samma antal prestationsåtagande föreligger som i nuvarande redovisning och att intäkten för långa kundkontrakt även fortsättningsvis kommer att kunna redovisas successivt i enlighet med IFRS 15:s metod för redovisning av intäkt över tid. För ett fåtal kundkontrakt kommer en justering av metod för intäktsredovisning att göras. Den främsta anledningen till förändringen är att ett fåtal långa kundkontrakt inte kan redovisa intäkt succesivt över tid beroende på att rätten till betalning inklusive vinst för nerlagt arbete inte uppfylls. Saab kommer att tillämpa fullständig retroaktivitet för övergång till IFRS15 från 2018, med vissa enligt standarden godkända undantag. Exempelvis kommer Saab för avslutade avtal inte att räkna om avtal som inleds och avslutas inom samma årliga rapportperiod. Omräkningseffekter för IFRS 15 som uppstår påverkar eget kapital i öppningsbalansen för jämförelseåret 2017 med MSEK -164 och öppningsbalansen för 2018 med MSEK -92. Resultaträkningen för 2017 får en påverkan genom att försäljningsintäkterna ökar med MSEK 272 och kostnad sålda varor ökar MSEK 177. Rörelseresultatet påverkas därigenom positivt med MSEK 95 och årets resultat med MSEK 70. För mer information se not 46.

IFRS 16 Leasingavtal är en ny standard för redovisning av leasingkontrakt som ersätter IAS 17 Leasing. För bolag som är leasetagare försvinner den nuvarande klassificeringen i operationell och finansiell leasing och ersätts av en modell där tillgångar och skulder för alla leasingavtal ska redovisas i balansräkningen. För leasingavtal, där avtalsperioden är högst 12 månader eller den underliggande tillgången är av lågt värde, finns en valmöjlighet att tillämpa en lättnadsregel. Saab har under 2017 påbörjat arbetet med att utvärdera effekten av införandet av den nya standarden. Som framgår av not 8 Leasingavtal har framtida leasingavgifter identifierats för operationella leasingavtal om cirka SEK 2 miljarder. Med undantag för korta leasingavtal under ett år och leasingavtal med lägre värde som kommer att exkluderas kommer dessa avtal efter nuvärdeberäkning att redovisas i balansräkningen som nyttjanderätt på tillgångssidan och leasingskuld på skuldsidan. Val av övergångsmetod har ännu ej utvärderats. Under 2018 kommer Saab att fortsätta med analys och utvärdering samt förbereda införandet av standarden från 2019.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

KLASSIFICERING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Not 1, forts.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs under respektive notupplysning. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen.

Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag och joint ventures

Intresseföretag är företag vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över. Joint ventures avser företag som koncernen genom samarbetsarrangemang har ett gemensamt inflytande över. Intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Se vidare not 21.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt vinster och förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

UTLÄNDSK VALUTA

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

VÄSENTLIGA SKILLNADER MELLAN KONCERNENS

OCH MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen. Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip utifrån nettoredovisning av olika portföljer. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som har terminssäkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NOT 2 BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process.

En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundkontrakt. Bedöm-

Not 2, forts.

ning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva effekter som påverkar intäkts- och resultatavräkning. Idag befinner sig flera stora projekt i ett tidigt stadium med större osäkerhet i risker att beakta i resultatavräkning och totalkostnad. Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar även balansposter såsom fordran och skuld till beställare, kundfordringar, varulager och avsättning för förlustkontrakt. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar eller leveranser i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 5.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende radar och sensorer, system för signalspaning och självskydd, flygtrafikledning samt flygburna övervakningssystem. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 2 360 (1 652). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller linjärt över en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov. För mer information, se not 17.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 177 (5 196), se vidare not 17.

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 9 341 (8 608). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 34.

NOT 3 RÖRELSEFÖRVÄRV

Inga väsentliga rörelseförvärv genomfördes under 2017.

NOT 4 SEGMENTRAPPORTERING

RÖRELSESEGMENT

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik, missilsystem och navala system samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och i andra utvalda länder.

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer i allt väsentligt med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor. Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är uppdelad i sex affärsområden, vilka också är rörelsesegment:

• Aeronautics
• Dynamics
• Surveillance
• Support and Services
• Industrial Products and Services
• Kockums

Affärsområdena beskrivs nedan. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Aeronautics

Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter.

Dynamics

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster, träningssystem och signaturhanteringssystem till försvarsmakter, samt därtill relaterade militära och civila nischprodukter.

Surveillance

Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina radar-, signalspanings- och självskyddssystem samt ledningssystem för marin, flygvapen och armé samt för sjöfart och flygtrafik.

Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag.

Industrial Products and Services

Affärsenheterna inom Industrial Products and Services har en inriktning mot business-to-business-kunder (B2B). Till det kommer en minoritetsportfölj där Saab äger andelar i bolag i olika tillväxtfaser.

Kockums

Kockums utvecklar, levererar och underhåller lösningar i världsklass för naval miljö. I portföljen finns ubåtar med Stirlingsystem för luftoberoende framdrivning, ytstridsfartyg, minröjningsfartyg samt autonoma farkoster. Kockums unika kompetens ligger inom signaturanpassning, stöthållfasthet och avancerad smygteknik.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande jämförelsestörande poster

Under 2017 har inga väsentliga poster som icke är kassaflödespåverkande redovisats.

Information om större kunder

Saab har en kund, Försvarets Materielverk (FMV), som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. FMV är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna för 2017 uppgick till MSEK 10 695 (9 804).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

Säsongsvariationer

En stor del av Saabs verksamhet består av större projekt där intäkten redovisas enligt successiv vinstavräkning i förhållande till upparbetning. Upparbetningsgraden i dessa projekt är normalt sett lägre under det tredje kvartalet jämfört med övriga kvartal. Det fjärde kvartalet påverkas normalt sett även av en högre andel leveranser inom främst Dynamics.

Industrial Support and Products and Koncernen Aeronautics Dynamics Surveillance Services Services Kockums Corporate Elimineringar MSEK 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 Externa försäljnings intäkter 6 830 6 728 5 109 4 786 7 673 7 383 6 060 4 901 2 890 2 510 2 704 2 306 128 17 - Interna försäljnings intäkter 437 410 158 141 342 276 141 180 1 132 1 095 8 5 - - -2 218 -2 107	Koncernen 2017 2016 - 31 394 28 631 - -
Totala försäljnings
intäkter 7 267 7 138 5 267 4 927 8 015 7 659 6 201 5 081 4 022 3 605 2 712 2 311 128 17 -2 218	-2 107 31 394 28 631
Rörelseresultat före andelar i intresseföretags och joint ventu res resultat 477 524 540 413 591 449 673 454 199 209 157 135 -443 -349 - -	2 194 1 835
Andelar i intresseföretags och joint ventu
res resultat 1 11 35 34 - - - - -63 -75 - -1 -12 -7 - - Rörelseresultat 478 535 575 447 591 449 673 454 136 134 157 134 -455 -356 - -	-39 -38 2 155 1 797
Finansiella intäkter - - 4 2 13 19 1 1 - 2 1 - 195 152 -93 -86	121 90
Finansiella kostnader -81 -83 -48 -47 -65 -70 -32 -30 -27 -21 -8 -7 -104 -104 93 86	-272 -276
Resultat före skatt 397 452 531 402 539 398 642 425 109 115 150 127 -364 -308 - -	2 004 1 611
Skatt1) -69 -4 -81 -64 -85 -45 -47 -100 -41 -32 -31 -27 -212 -164 - -	-566 -436
Årets resultat 328 448 450 338 454 353 595 325 68 83 119 100 -576 -472 - -	1 438 1 175
Tillgångar 8 543 7 123 5 956 4 988 13 939 12 748 5 431 5 050 3 944 3 574 3 797 3 332 20 808 20 576 -17 741 -16 180 44 677 41 211
varav andelar i intresseföretag och joint ventures 86 40 177 144 4 4 - - 188 248 23 24 222 328 - -	700 788
Skulder 8 110 6 659 3 819 2 995 7 762 6 870 3 583 3 804 3 038 2 566 2 815 2 598 11 472 11 139 -10 299	-8 721 30 300 27 910
Operationellt kassaflöde 1 264 435 1 105 282 -73 1 865 104 1 243 -264 -54 206 639 -954 -1 807 - -	1 388 2 603
Sysselsatt kapital 2 191 2 303 3 283 3 320 7 580 7 206 3 220 2 614 2 821 2 326 1 016 749 3 280 3 173 -	- 23 391 21 691
Investeringar 413 96 155 84 559 575 274 457 60 130 101 92 595 338 - -	2 157 1 772
Avskrivningar 50 41 85 75 354 491 19 16 36 36 23 31 272 256 - -	839 946

1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate.

Geografiska områden
Koncernen	Sverige		Övriga Europa		Nordamerika		Central- och Sydamerika		Asien
MSEK	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Externa försäljningsintäkter	13 218	12 389	4 549	4 981	2 791	2 740	2 653	2 014	6 691	5 107
i % av omsättning	42	43	14	17	9	10	8	7	21	18
Anläggningstillgångar	13 513	12 103	412	486	453	690	4	4	143	118

Koncernen	Afrika		Australien, etc.		Summa
MSEK	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Externa försäljningsintäkter	449	495	1 043	905	31 394	28 631
i % av omsättning	1	2	4	3	100	100
Anläggningstillgångar	469	417	130	121	15 124	13 939

Not 4, forts.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

	Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Aeronautics	6 836	6 732
Dynamics	1 163	938
Surveillance	5 107	4 519
Support and Services	5 447	4 356
Industrial Products and Services	1 405	1 443
Summa	19 958	17 988

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

		Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Sverige	8 785	8 671
Övriga Europa	2 729	3 124
Nordamerika	1 406	1 387
Central- och Sydamerika	2 550	1 983
Asien	3 964	2 392
Afrika	319	273
Australien, etc.	205	158
Summa	19 958	17 988

NOT 5 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING OCH RÖRELSENS KOSTNADER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Försäljningsintäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder.

För långa kundkontrakt där utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna har identifierats.

Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte har fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare. Alla pågående uppdrag från beställare för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster redovisas som skulder till beställare.

Varuförsäljning

Varuförsäljning inkluderar försäljning av varor som har tillverkats av Saab och varor som har köpts in för vidareförsäljning, till exempel reservdelar och annan utrustning som säljs separat.

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de vidhängande kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tjänsteuppdrag

Med tjänsteuppdrag avses utförande av en uppgift för kunds räkning under en avtalad tidsperiod, till exempel konsult- och supporttjänster.

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.

Royalty

Royalty inkluderar intäkter från extern part för användande av Saabs tillgångar såsom patent, varumärken och programvara.

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Långa kundkontrakt	21 755	19 160	14 077	12 546
Varuförsäljning	3 714	3 759	2 406	2 045
Tjänsteuppdrag	5 923	5 703	3 474	3 390
Royalty	2	9	1	7
Summa	31 394	28 631	19 958	17 988

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande: Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anlägg-

ningstillgångar förutom egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter (se nedan). Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor. Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och

stabsfunktioner samt kostnader hänförliga till affärsområdes- och affärsenhetsledning.

Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.

Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter.

Övriga rörelseintäkter och -kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag samt intresseföretag och joint ventures.

Rörelsens kostnader, exklusive övriga rörelseintäkter och kostnader, enligt kostnadsslagsindelning fördelas enligt följande:

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Material och komponenter	6 972	7 497
Köpta tjänster	3 916	2 955
Personalkostnader	12 604	11 642
Av- och nedskrivningar	884	932
Övriga externa kostnader	4 842	3 900
Summa	29 218	26 926

Av- och nedskrivningar inkluderar nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av varulager.

NOT 6 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Vinst från övriga operativa verksamheter	20	28	-	-
Försäkringsersättning	17	15	10	14
Realiserade ackumulerade omräkningsdifferenser	15	-	-	-
Statliga bidrag	9	13	8	11
Tradingresultat	8	7	8	7
Värdeförändring förvaltnings fastigheter	7	-	-	-
Vinst vid försäljning av materi ella anläggningstillgångar	6	3	6	-
Vinst vid försäljning av koncernföretag	-	49	-	-
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	-	36	-	28
Övrigt	22	50	18	16
Summa	104	201	50	76

Tradingresultat avser resultat i Saab Treasury från handel i valuta- och penningmarknadsinstrument enligt av styrelsen godkänt riskmandat, se not 38.

Övriga operativa verksamheter innefattar bland annat resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten och driftnetto från uthyrning av fastigheter.

NOT 7 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Värdeförändring derivat och kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	-55	-30	-9	-
Förlust vid försäljning och utrangering av materiella och immateriella anläggningstill gångar	-22	-14	-13	-17
Förlust från övriga operativa verksamheter	-2	-4	-	-
Övrigt	-8	-22	-	-21
Summa	-87	-70	-22	-38

Övriga operativa verksamheter består av resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten.

NOT 8 LEASINGAVTAL

REDOVISNINGSPRINCIPER

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella.

Leasingavgifter avseende tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

Leasingavgifter avser framförallt lokaler, datorer och bilar.

Koncernen innehar även en byggnad och ett flygplan via finansiellt leasingavtal, se not 18.

	Koncernen
MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2016	300	147
2017	344	157
Kontrakterat
2018	362	95
2019	330	46
2020	288	14
2021	245	6
2022	174	4
2023 och framåt	454	1
Summa kontrakterat	1 853	166

	Moderbolaget
MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2016	222	110
2017	250	108
Kontrakterat
2018	287	57
2019	277	25
2020	247	5
2021	219	1
2022	150	-
2023 och framåt	416	-
Summa kontrakterat	1 596	88

NOT 9 STATLIGA BIDRAG

REDOVISNINGSPRINCIPER

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från EU hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. Dessa redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Under 2017 har MSEK 36 (42) erhållits. I resultaträkningen har MSEK 34 (28) redovisats genom att reducera forsknings- och utvecklingskostnader och som övrig rörelseintäkt. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisades MSEK 29 (27) som förutbetald intäkt.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt MSEK 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2017 utbetalat netto MSEK 263 (263). Skulden per den 31 december 2017 uppgick till MSEK132 (137), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 10 ANSTÄLLDA OCH ERSÄTTNINGAR

Medelantalet anställda uppgick 2017 till 15 935 (14 890) personer, varav 78 procent (78) var män. En fullständig specifikation över antalet anställda per land har sänts till Bolagsverket och finns att ladda ner på www.saabgroup.com, Investor, Financial Data.

	2017	varav män	2016	varav män
Moderbolaget
Sverige	8 837	78%	8 460	79%
Övriga Europa	61	80%	58	76%
Nordamerika	19	68%	17	76%
Central- och Sydamerika	23	83%	5	60%
Asien	67	90%	69	90%
Afrika	49	92%	44	91%
Moderbolaget, summa	9 056	78%	8 653	79%
Koncernföretag
Sverige	4 075	78%	3 610	78%
Övriga Europa	870	81%	842	82%
Nordamerika	653	75%	615	75%
Central- och Sydamerika	24	63%	19	53%
Asien	141	78%	121	79%
Afrika	797	71%	734	72%
Australien, etc.	319	82%	296	82%
Koncernföretag, summa	6 879	77%	6 237	77%
Koncernen, summa	15 935	78%	14 890	78%

1) Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter (FTE). I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Könsfördelning i företagsledningen

	Moderbolaget
Andel kvinnor i procent	2017	2016
Styrelsen	40	30
Övriga ledande befattningshavare	38	27

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2017		2016
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	4 914	2 482	4 718	2 350
varav pensionskostnad 1)		924		868
Koncernföretag	4 055	1 153	3 592	982
varav pensionskostnad 2)		408		358
Koncernen, summa	8 969	3 635	8 310	3 332
varav pensionskostnad 3)		1 332		1 226

1) Av moderbolagets pensionskostnader avsåg MSEK 14 (14) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 19 (21), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 19 (21), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar.

2) Pensionskostnaderna har justerats till följd av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare noterna 1 och 34.

3) Av koncernens pensionskostnader avsåg MSEK 22 (21) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 19 (21), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 19 (21).

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

	2017			2016
MSEK	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda
Moderbolaget	31	4 883	30	4 688
Koncernföretag	70	3 985	71	3 521
Koncernen, summa	101	8 868	101	8 209

Av de löner och ersättningar som lämnades till övriga anställda i koncernen avsåg MSEK 30 (25) andra ledande befattningshavare än styrelsen, verkställande direktören och vice verkställande direktörer.

För information om ersättningar till anställda efter avslutad anställning, se not 34.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandatperioden april 2017 – april 2018 med sammanlagt SEK 6 180 000 (5 960 000) och utgår med SEK 1 550 000 (1 430 000) till ordföranden, med SEK 640 000 (610 000) till vice ordföranden och med SEK 570 000 (560 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2017 – april 2018 dessutom till utskottets ordförande Joakim Westh arvode på SEK 225 000 (Per-Arne Sandström 200 000) och till utskottets ledamöter Erika Söderberg-Johnson och Daniel Nodhäll SEK 150 000 vardera (Johan Forsell och Joakim Westh 135 000 vardera).

För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2017 – april 2018 dessutom till utskottets ordförande Sten Jakobsson arvode på SEK 135 000 (Lena Treschow Torell 135 000) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg SEK 80 000 (80 000) samt Bert Nordberg SEK 80 000 (Sten Jakobsson 80 000).

Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2017 framgår av tabellen på sidan 92.

Not 10, forts.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, består av fast lön. Ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Håkan Buskhe har från och med 1 september 2010 deltagit i de Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av respektive årsstämma från och med 2009 till och med 2016 samt i Aktiesparprogram 2011-2016. Från och med maj 2017 har Håkan Buskhe deltagit i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt, som är ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016, och beslutades av årsstämman 2017. I december 2017 avslutades den ettåriga prestationsperioden för Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017. Styrelsen beslutade att sju av de åtta uppsatta prestationsmålen hade uppnåtts, vilket resulterade i ett utfall om 87,5 procent. Tilldelning av prestationsaktier kommer att ske i maj 2020.

Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2013 uppgick per 31 december 2017 till SEK 554 363 (2 600 965 ) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2014 till SEK 2 462 517 (1 392 788) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2015 till SEK 1 882 252 (478 142 ) vid beräknat utfall samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2016 samt prestationsprogram Särskilda projekt 2017 till SEK 1 736 598 vid beräknat utfall.

Under perioden 1 januari till och med 31 december 2017 har till Håkan Buskhe kostnadsförts lön och andra förmåner om SEK 18 814 165 (16 575 461), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 5 106 662 (2 964 874 ).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 62 år.

Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2017 uppgick kostnaden för Håkan Buskhes pension inklusive ITP till SEK 4 979 931 (4 808 228 ).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick per 31 december 2017 till 12 personer (10) bestående av vice verkställande direktörer, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Per den 31 december 2017 bestod Saabs koncernledning av Håkan Buskhe (verkställande direktör), Micael Johansson , Magnus Örnberg, Görgen Johansson, Anders Carp , Jonas Hjelm, Gunnar Wieslander, Ann-Kristin Adolfsson, Ellen Molin , Annika Bäremo, Jessica Öberg, Sebastian Carlsson och Lena Eliasson.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön, ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av respektive årsstämma från och med 2009 till och med 2016 samt i Aktiesparprogram 2011-2016.

Från och med maj 2017 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017 som beslutades av årsstämman 2017, som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016. I december 2017 avslutades den ettåriga prestationsperioden för Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017. Styrelsen beslutade att sju av de åtta uppsatta prestationsmålen hade uppnåtts, vilket resulterade i ett utfall om 87,5 procent. Tilldelning av prestationsaktier kommer att ske i maj 2020. Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2013 uppgick per 31 december 2017 till SEK 624 855 (3 923 300) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2014 till SEK 2 882 456 (2 629 207) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2015 till SEK 2 423 750 (915 983) vid beräknat utfall, samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2016 samt prestationsprogram Särskilda projekt 2017 till SEK 3 335 477 vid beräknat utfall.

År 2017 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön och andra förmåner om SEK 50 679 766 (41 987 229 ), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 9 739 628 (7 204 460 ).

Pensionsvillkor

Från och med 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för andra ledande befattningshavare. Två personer har dock pensionsålder enligt gällande lag och kollektivavtal.

Utöver ITP är 10 personer (9) i kretsen anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2017 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 14 748 622 (13 277 774 ). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 62 år.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under normalt sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag enligt avtal till 10 befattningshavare motsvarande maximalt 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen har upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället har uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader.

Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

Not 10, forts.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2017

						Utestående matchningsrätter
SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Aktie relaterade program3)	Övriga förmåner2)	Pensions kostnad	Totalt	vid beräknat utfall i aktierelaterade program3)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 600 000	-	-	-	1 600 0001)	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	753 750	-	-	-	753 750	-
Övriga styrelseledamöter
Sara Mazur	567 500	-	-	-	567 500 1)	-
Johan Forssell	173 750	-	-	-	173 750	-
Per-Arne Sandström	190 000	-	-	-	190 000 1)	-
Cecilia Stegö Chilò	567 500	-	-	-	567 500 1)	-
Lena Treschow Torell	173 750	-	-	-	173 750 1)	-
Joakim Westh	770 000	-	-	-	770 000 1)	-
Bert Nordberg	627 500	-	-	-	627 500 1)	-
Danica Kragic Jensfelt	427 500	-	-	-	427 500	-
Daniel Nodhäll	540 000	-	-	-	540 000	-
Erika Söderberg Johnson	540 000	-	-	-	540 000 1)	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	13 707 503	4 970 946	135 716	4 979 931	23 794 096	6 635 730
Andra ledande befattningshavare	40 940 138	7 918 850	1 820 778	14 748 622	65 428 388	9 266 537
Summa	61 578 891	12 889 796	1 956 494	19 728 553	96 153 734	15 902 267

1) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då delar av arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaravgifter bolaget annars skulle ha betalat.

2) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

3) Aktierelaterade program avser Aktiesparprogram, Prestationsrelaterade Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2016

						Utestående matchningsrätter
SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Aktie relaterade program3)	Övriga förmåner2)	Pensions kostnad	Totalt	vid beräknat utfall i aktierelaterade program3)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 502 500	-	-	-	1 502 5001)	-
Vice ordförande						-
Sten Jakobsson	687 500	-	-	-	687 500	-
Övriga styrelseledamöter						-
Sara Mazur	557 500	-	-	-	557 500	-
Johan Forssell	688 750	-	-	-	688 750	-
Per-Arne Sandström	752 500	-	-	-	752 5001)	-
Cecilia Stegö Chilò	557 500	-	-	-	557 5001)	-
Lena Treschow Torell	692 500	-	-	-	692 5001)	-
Joakim Westh	688 750	-	-	-	688 7501)	-
Bert Nordberg	420 000	-	-	-	420 0001)	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	13 610 587	2 751 150	213 724	4 808 228	21 383 689	4 547 886
Andra ledande befattningshavare	34 782 769	4 802 000	2 402 460	13 277 774	55 265 003	7 628 211
Summa	54 940 856	7 553 150	2 616 184	18 086 002	83 196 192	12 176 097

1) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då delar av arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaravgifter bolaget annars skulle ha betalat.

2) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

3) Aktierelaterade program avser både Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som har erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Saab har Aktiesparprogram där tillsvidareanställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpte tre år tidigare, under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs Aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner som berättigar till prestationsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör samt Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmen ger den anställde rätt till prestationsaktier beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås.

Långsiktiga incitamentsprogram

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av två delar, ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. I april 2017 beslutade årsstämman även om införandet av ett tredje program, Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Numera benämns programmen med det kalenderår som motsvarar sparperioden. Det långsiktiga incitamentsprogrammet omfattar högst 1 340 000 B-aktier i Saab per år.

Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2014–2018.

Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

I april 2014 beslutade Saabs årsstämma att modifiera det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet för att öka intresset för programmet i målgruppen. Det prestationsrelaterade programmet riktas till högst 175 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader och de deltar även i Aktiesparprogrammet, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie.

Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren har behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen.

Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt1), rörelsemarginal efter avskrivningar2) samt fritt kassaflöde3). Den relativa viktningen mellan målen är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 40 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 30 procent till fritt kassaflöde. Prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Om maximinivåerna för prestationsmålen uppnås eller överskrids kommer prestationsmatchning att uppgå till (och inte överskrida) det högsta antalet aktier om 360 0004). Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån.

Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.

Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014-2018.

Sedan april 2017 har Saab infört ett nytt program, Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till högst 45 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagande i det nya programmet förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15-52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på åtta likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår som är kopplade till Saabs särskilda projekt inom utvalda produktområden. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i det nya programmet och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Programmet omfattar högst 80 000 B-aktier i Saab.

• 1) Justerat för förvärv och avyttringar samt valutakursdifferenser.
• 2) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.
• 3) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter. 4) Programmen 2014-2016 omfattade 440 000 aktier.

HÄNDELSER UNDER 2017

2013 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

I Aktiesparprogram 2013 har matchning skett vid tre tillfällen under 2017 och vid ett tillfälle i januari 2018 med totalt 330 071 aktier. Därmed är programmet avslutat. Efter mätperiodens utgång i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2013, den 31 december 2016, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5–15 procent i genomsnitt per år har uppnåtts under treårsperioden. Styrelsen har beslutat om prestationsmatchning vilket innebär att deltagarna har fått maximal matchning av aktier. Prestationsmatchning har skett vid tre tillfällen under 2017 och vid ett tillfälle i januari 2018 med totalt 78 568 aktier. Programmet är avslutat.

2014 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

Matchning i Aktiesparprogrammet kommer att ske vid tre tillfällen under 2018 och vid ett tillfälle i februari 2019. Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014, den 31 december 2015, konstaterades att prestationsmålen delvis har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2018 och vid ett tillfälle i februari 2019.

2014 års Prestations relaterade Aktieprogram	Rapporterat utfall	Utfall presta tionsmål, % Vikt, %		Tilldelning, %
Organisk försäljningstillväxt	11%	73	30	22
Rörelsemarginal efter avskrivningar 1)	6,7%	60	40	24
Fritt kassaflöde 2)	MSEK -807	-	30	-
Total tilldelning				46

1) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter, inklusive strukturkostnader hänförliga till omorganisationen av tidigare affärsområdet Security and Defence

Solutions för helåret 2015.

2) Tidigare benämnt operativt kassaflöde. Justerat för förvärv och avyttringar av verksamheter, koncern- och intresseföretag.

2015 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

Matchning i Aktiesparprogrammet kommer att ske vid tre tillfällen under 2019 och vid ett tillfälle i februari 2020. Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015, den 31 december 2016, konstaterades att prestationsmålen delvis har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2019 och vid ett tillfälle i februari 2020.

2015 års Prestations relaterade Aktieprogram	Rapporterat utfall	Utfall presta tionsmål, % Vikt, %		Tilldelning, %
Organisk försäljningstillväxt	5%	73	30	22
Rörelsemarginal efter avskrivningar	6,3%	10	40	4
Fritt kassaflöde	MSEK 2 359	100	30	30
Total tilldelning				56

Not 10, forts.

2016 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

Matchning i Aktiesparprogrammet kommer att ske vid tre tillfällen under 2020 och vid ett tillfälle i februari 2021. Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016, den 31 december 2017, konstaterades att prestationsmålen delvis har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2020 och vid ett tillfälle i februari 2021.

2016 års Prestations relaterade Aktieprogram	Rapporterat utfall	Utfall presta tionsmål, % Vikt, %		Tilldelning, %
Organisk försäljningstillväxt	10%	58	30	17
Rörelsemarginal efter avskrivningar	6,9%	-	40	-
Fritt kassaflöde	MSEK 852	100	30	30
Total tilldelning				47

2017 års Prestationsprogram Särskilda Projekt

Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsprogram Särskilda projekt (SPI) 2017, den 31 december 2017, konstaterades att sju av åtta prestationsmål har uppnåtts, motsvarande ett utfall av 87,5 procent av de sammanlagda prestationsmålen.

De åtta prestationsmålen i SPI 2017 har varit operativa mål och milstolpar relaterade till Saabs produktområden Gripen, flygburna radarsystem (AEW&C) och ubåtar. Milstolparna har till exempel utgjorts av olika steg i ett utvecklingsprojekt som varit väsentliga för projektens genomförande. Målen har bland annat varit kopplade till olika konstruktionsoch designgodkännanden såsom Critical Design Review och Test Readiness Review. Det har även varit prestationsmål kopplade till fysisk leverans av viktiga delsystem eller första flygning av en ny plattform. På grund av försvarsbranschens karaktär kan ytterligare information om de enskilda prestationsmålen inte lämnas.

Måluppfyllelsen har granskats av både Saabs internrevision samt extern revisor PwC. Styrelsen har beslutat om tilldelning av prestationsaktier med 87,5 procent av maximal

tilldelning av prestationsaktier i programmet. Leverans av prestationsaktier i SPI 2017 kommer att ske i maj 2020.

2018 års Aktiesparprogram, Prestationsrelaterat Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt.

I april 2017 beslutade Saabs årsstämma att likt tidigare år erbjuda de anställda deltagande i Långsiktigt incitamentsprogram 2018, bestående av ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som tidigare program.

I november 2017 föreslog Saabs styrelse även ett Prestationsprogram Särskilda Projekt 2018 med motsvararande villkor som 2017 års Prestationsprogram Särskilda Projekt. Införandet av och anmälan om deltagande i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2018 i november 2017, är villkorat av att årsstämman i april 2018 beslutar om programmet. Eventuell tilldelning av prestationsaktier i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2018 kommer att levereras i februari 2021. Samtliga program startade i januari 2018 och löper fram till februari 2022. Prestationsperioden för de två prestationsrelaterade programmen löper under kalenderåret 2018.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2013–2016

Aktiesparprogram	Antal aktier	Antal deltagare
2013	389 346	3 781
2014	448 921	4 997
2015	369 530	5 310
2016	286 715	6 501

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2013–2016

Prestationsrelaterat Aktieprogram		Antal aktier Antal deltagare
2013	53 307	164
2014	48 935	145
2015	41 135	151
2016	29 165	155

Aktiesparprogram (antal aktier i tusental) 2013 2014 2015 2016 Totalt Antal matchningsberättigade aktier vid årets början 349 418 307 - 1 074 Tilldelade under året (köpta aktier) - - 56 287 343 Förtida matchning -6 -8 -6 -1 -21 Ordinarie matchning -278 - - - -278 Förverkade -6 -12 -12 -5 -35 Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut 59 398 345 281 1 083 Antal deltagare 2017-12-31 3 088 4 354 4 900 6 255 Andel av totalt antal anställda, % 19 27 31 39 Genomsnittlig återstående löptid, år 0,0 0,8 1,8 2,8 Prestationsrelaterat Aktieprogram (antal aktier i tusental) 2013  2014 2015 2016 Totalt Antal matchningsberättigade aktier vid årets början 48 44 34 - 126 Tilldelade under året (köpta aktier) - - 6 29 35 Förtida matchning -2 -1 -1 - -4 Ordinarie matchning -38 - - - -38 Förverkade - -2 - - -2 Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut 8 41 39 29 117 Antal deltagare 2017-12-31 133 129 145 155 Genomsnittlig återstående löptid, år 0,0 0,8 1,8 2,8 Totalt antal matchningsberättigade aktier vid året slut (antal aktier i tusental) 2013 2014 2015 2016 Totalt

Aktiesparprogram 59 398 345 281 1 083 Prestationsrelaterat Aktieprogram 8 41 39 29 117 Avgår aktier som ingår i båda programmen -8 -41 -39 -29 -117 Totalt 59 398 345 281 1 083

Redovisad kostnad för ovanstående program,
inklusive sociala avgifter, MSEK	2017	2016
Aktiesparprogram 2012	-	36
Aktiesparprogram 2013	34	35
Aktiesparprogram 2014	49	46
Aktiesparprogram 2015	48	17
Aktiesparprogram 2016	20	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2013	6	6
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014	7	6
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015	9	3
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016	3	-
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2017	7	-
Summa	183	149

Kostnaden för aktieprogrammen ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktieprogrammen uppgick under 2017 till MSEK 5 (4).

Kostnaden baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

NOT 11 ARVODE OCH KOSTNADS-ERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
PwC
Revisionsuppdrag	20	18	11	10
varav PwC Sverige	14
Revisionsverksamhet utöver revisions uppdraget	2	4	2	4
varav PwC Sverige	2
Skatterådgivning	-	1	-	-
Övriga tjänster	1	-	1	-
varav PwC Sverige	1
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag	3	3	-	-
Summa	26	26	14	14
varav PwC Sverige	17

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisorn eller som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport. För 2017 uppgick uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisor till försumbara belopp.

Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

NOT 12 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

		Koncernen
MSEK	2017	2016
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-160	-311
Andra immateriella anläggningstillgångar	-124	-142
Rörelsefastigheter	-92	-92
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-240	-223
Inventarier, verktyg och installationer	-223	-178
Summa	-839	-946

	Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-56	-200
Goodwill	-40	-40
Andra immateriella anläggningstillgångar	-75	-96
Byggnader	-57	-58
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-134	-121
Inventarier, verktyg och installationer	-129	-116
Summa	-491	-631

Inga nedskrivningar gjordes 2017 eller 2016.

NOT 13 FINANSNETTO

		Koncernen
MSEK	2017	2016
Ränteintäkter på lånefordringar	49	33
Finansiella intäkter vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde i resultaträkningen	64	48
Övriga finansiella intäkter Finansiella intäkter	8 121	9 90
Räntekostnader på lån och finansiella skulder	-149	-109
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde i resultaträkningen	-	-62
Finansiella kostnader avseende pensioner Övriga finansiella kostnader	-69 -54	-60 -45
Finansiella kostnader	-272	-276
Finansnetto	-151	-186

Moderbolaget	Resultat från andelar i koncernföretag		joint ventures	Resultat från andelar i intresseföretag/
MSEK	2017	2016	2017	2016
Utdelning	73	1 131	-	-
Mottagna koncernbidrag	470	276	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	-	75	6	11
Nedskrivningar	-13	-1 058	-	-
Övrigt	-5	6	-	-
Summa	525	430	6	11

Moderbolaget	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
MSEK	2017	2016	2017	2016
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	82	75
Ränteintäkter, övriga		-	38	35
Utdelning	5	1	-	-
Kursdifferenser	29	-14	-	-
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/
skulder	21	17	-	-
Övrigt	-31	-20		-
Summa	24	-16	120	110

Moderbolaget	resultatposter	Räntekostnader och liknande
MSEK	2017	2016
Räntekostnader, koncernföretag	-12	-11
Räntekostnader, övriga	-144	-207
Summa	-156	-218

NOT 14 BOKSLUTSDISPOSITIONER

	Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Byggnader och mark	-	-2
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	-52	-49
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan	-52	-51
Periodiseringsfond	41	-90
Summa	-11	-141

NOT 15 SKATT

REDOVISNINGSPRINCIPER

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen och utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. I de fall den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, exempelvis vid omvärdering av nettopensionsförpliktelse redovisas sammanhängande skatteeffekt också i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller fås tillbaka innevarande räkenskapsår, med tillämpning av skattesatser som är beslutade per balansdagen. Justering görs av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader. Temporära skillnader utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader, hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag samt joint ventures, som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på när tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade på balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när fordran och skuld avser samma skattemyndighet.

Skatt redovisad i resultaträkningen

Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

		Koncernen
MSEK	2017	2016
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-412	-144
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	6	3
Summa	-406	-141
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-74	-252
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	26	21
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-108	-59
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-4	-5
Summa	-160	-295
Summa redovisad skatt i koncernen	-566	-436

Totalt uppgick koncernens uppskjutna skatt till MSEK-160 (-295) och årets aktuella skattekostnad till MSEK -406 (-141), vilket gav en total redovisad skatt om MSEK -566 (-436) i koncernens resultaträkning.

Effekt av förändrad skattesats påverkade uppskjuten skatt med totalt MSEK -80 varav temporära skillnader med MSEK -34 och utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag med MSEK -46.

I tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" avseende koncernen på sidan 97 specificeras hur uppskjuten skatt påverkade resultatet.

		Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-224	-70
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	17	-
Summa	-207	-70
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-2	-3
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-8	-3
Summa	-10	-3
Summa redovisad skatt i moderbolaget	-217	-73

Avstämning av effektiv skatt

	Koncernen
MSEK	2017 (%)	2017	2016 (%)	2016
Resultat före skatt		2 004		1 611
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-441	-22,0	-354
Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter	-0,7	-15	-0,4	-7
Effekt av förändrad skattesats	-4,0	-80	-	-
Ej avdragsgilla kostnader	-2,1	-42	-3,8	-61
Ej skattepliktiga intäkter	1,5	30	3,5	57
Omvärdering av uppskjuten skattefordran	-	-	-3,7	-60
Skatt på tillkommande ej aktiverade
underskottsavdrag	-1,0	-20	-0,4	-6
Skatt hänförlig till tidigare år	0,1	2	-0,1	-2
Övrigt	-	-	-0,1	-3
Redovisad effektiv skatt	-28,2	-566	-27,0	-436

The United States Tax Cuts and Jobs Act ("lagen") undertecknades den 22 december 2017 och introducerar betydande förändringar i den amerikanska federala skattelagstiftningen som träder i kraft den 1 januari 2018. Även vissa delstater ändrade sin skattelagstiftning. Saabkoncernen påverkas av dessa ändringar på grund av sin amerikanska verksamhet. I enlighet med IAS 12 Inkomstskatter har de uppskjutna skattefordringar och skulder som hänför sig till den amerikanska verksamheten omvärderats baserat på de ändrade skattesatserna i lagen. På grund av att verksamheten i USA huvudsakligen har uppskjutna skattefordringar är den sammantagna konsekvensen en uppskjuten skattekostnad om MSEK 80.

Ej skattepliktiga intäkter påverkades av realisationsresultat vid försäljning av koncern-, intresseföretag och övriga andelar med MSEK 0 (51).

	Moderbolaget
MSEK	2017 (%)	2017	2016 (%)	2016
Resultat före skatt		866		170
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-190	-22,0	-37
Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet	-2,0	-17	-5,0	-9
Ej avdragsgilla kostnader	-5,1	-44	-184,1	-313
Ej skattepliktiga intäkter	3,0	26	168,2	286
Skatt hänförlig till tidigare år	0,9	8	-	-
Redovisad effektiv skatt	-25,1	-217	-42,9	-73

Not 15, forts.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Immate riella anlägg nings	Materiella anlägg nings		Avsättning för	Övriga avsätt	Periodi serings	Säkerhets	Under skotts			Kvittning	Netto upp skjutna skatte fordringar och skulder
											317 -295
											176
-8	2	-	-	-	-	-	1	-	-5		-5
											29
											222
2	7	237	768	195	-	-	337	430	1 976	-1 724	252
-411	-481	-	-	-1	-409	-299	-	-153	-1 754	1 724	-30
											222
											-160
											-94
											-10
											-21
											-63
											211
-545	-502	-	-	-1	-402	-220	-	-164	-1 834	1560	-274
	tillgångar -309 -87 - -5 -409 -409 -131 - -5 3 -542 3	tillgångar -466 -6 - -4 -474 -474 -12 - -4 1 -489 13	Varulager 257 -30 - 10 237 237 -9 - - -6 222 222	pensioner 617 13 137 1 768 768 23 43 - -1 833 833	ningar 307 -116 - 3 194 194 -9 - - -2 183 184	fonder -390 -19 - - -409 -409 8 - -1 - -402 -	reserv 1) -299 - - - -299 -299 79 - - - -220 -	avdrag 354 -38 - 20 337 337 -82 - - -14 241 241	Övrigt 246 -12 39 4 277 277 -27 -137 - -2 111 275	Totalt 317 -295 176 29 222 222 -160 -94 -10 -21 -63 1 771	av skatt -1 560

1) Hänförlig till Lansen försäkrings AB.

Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i resultaträkningen uppgick 2017 till MSEK -160 (-295). Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till MSEK -94 (176). Utgående balans 31 december 2017, MSEK -63 (222), bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 211 (252) och skatteskuld MSEK -274 (-30).

Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse och omräkningsdifferens uppgick till MSEK -82 (-38), vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK 26 (21) och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK -108 (-59).

Övriga belopp på raden "Redovisat över resultaträkningen" uppgick till MSEK -78 (-257), vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år.

Not 15, forts.

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

		Koncernen
MSEK	2017	2016
Avsättningar till pensioner	43	137
Kassaflödessäkringar	-137	39
Summa	-94	176

Förfallotidpunkter för redovisade och oredovisade

underskottsavdrag i koncernen

MSEK Förfallotidpunkt	Redovisade underskotts avdrag	Ej redovisade underskotts avdrag
Obegränsad förfallotid	690	153
2024	17	-
2031	169	-
2032	4	-
2034	134	-
Summa underskottsavdrag	1 014	153
Redovisad uppskjuten skattefordran	241	-

De redovisade skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i USA kan utnyttjas till och med år 2034, men förfaller delvis från och med år 2031. På grund av förändringarna i den amerikanska skattelagstiftningen har de underskottsavdrag som hänför sig till verksamheten i USA beräknats utifrån de ändrade skattesatserna. Den uppskjutna skattefordringen hänförlig till underskottsavdrag i USA har reducerats med cirka MSEK 46.

Vid utgången av 2017 uppgick Saabkoncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till MSEK 153 (62).

Moderbolaget	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld
MSEK	2017-12-31	2017-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-218	-218
Varulager	98	-	98
Kundfordringar	3	-	3
Avsättningar till pensioner	124	-	124
Övriga avsättningar	52	-	52
Långfristiga skulder	2	-	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	42	-	42
Summa skattefordringar/
-skulder	321	-218	103
Kvittning	-218	218	-
Netto skattefordringar/-skulder	103	-	103

Moderbolaget MSEK	Uppskjuten skattefordran 2016-12-31	Uppskjuten skatteskuld 2016-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-206	-206
Varulager	95	-	95
Kundfordringar	2	-	2
Avsättningar till pensioner	98	-	98
Övriga avsättningar	53	-	53
Långfristiga skulder	2	-	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	44	-	44
Summa skattefordringar/ -skulder	294	-206	88
Kvittning	-206	206	-
Netto skattefordringar/-skulder	88	-	88

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld i moderbolaget Saab AB redovisades över resultaträkningen.

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	135	59
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	1 636	262

Bedömd förfallotidpunkt för redovisade

uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	168	30
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	1 665	188

NOT 16 RESULTAT PER AKTIE

	2017	2016
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	1 407	1 133
Vägt antal genomsnittligt utestående stamaktier;
före utspädning (tusental)	106 602	106 164
efter utspädning (tusental)	107 401	106 907
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	13,20	10,67
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	13,10	10,60

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt antal återköpta aktier i eget förvar. Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning beräknas utifrån effekterna av alla potentiella aktier (Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram) som ger upphov till utspädningseffekt.

NOT 17 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGS-TILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under det fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som har uppkommit vid förvärv av intresseföretag och joint ventures inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag och joint ventures.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tilllämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• Patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• Aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt eller baserat på bedömd produktionsvolym, dock över en maximal tidsperiod på 10 år. Produktionsvolymen är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Förvärvade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
• Goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar

De redovisade värdena för immateriella tillgångar prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017-12-31 2016-12-31		2017-12-31 2016-12-31
Goodwill	5 177	5 196	333	373
Aktiverade utvecklingsutgifter	2 360	1 652	-	56
Andra immateriella tillgångar	325	246	209	116
Summa	7 862	7 094	542	545

Goodwill

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 893	5 742	784	784
Förvärvat via rörelseförvärv	75	35	-	-
Omräkningsdifferenser	-94	116	-	-
Utgående balans 31 december	5 874	5 893	784	784
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-697	-697	-411	-371
Årets avskrivningar	-	-	-40	-40
Utgående balans 31 december	-697	-697	-451	-411
Redovisat värde 31 december	5 177	5 196	333	373

Förvärvat via rörelseförvärv 2017 avser Applied Composites AB, Muskövarvet AB samt N. Sundin Dockstavarvet AB. Förvärvat via rörelseförvärv 2016 avser Phaeros Group BVBA, Nordic Defence Industries A/S samt Watchcom Security Group AS.

Not 17, forts.

Aktiverade utvecklingsutgifter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	7 202	6 366	2 010	2 010
Förvärvat via rörelseförvärv	-	16	-	-
Internt utvecklade tillgångar	871	784	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-140	-	-10	-
Omräkningsdifferenser	-17	36	-	-
Utgående balans 31 december	7 916	7 202	2 000	2 010
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-5 550	-5 209	-1 954	-1 754
Årets avskrivningar	-160	-311	-56	-200
Avyttringar och omklassificeringar	140	-	10	-
Omräkningsdifferenser	14	-30	-	-
Utgående balans 31 december	-5 556	- 5 550	-2 000	-1 954
Redovisat värde 31 december	2 360	1 652	-	56

Förvärvat via rörelseförvärv 2016 avser Phaeros Group BVBA samt Nordic Defence Industries A/S.

Andra immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 975	1 915	1 408	1 364
Förvärvat via rörelseförvärv	19	14	-	-
Investeringar	193	98	170	78
Avyttringar och omklassificeringar	-53	-77	-16	-34
Omräkningsdifferenser	-17	25	-	-
Utgående balans 31 december	2 117	1 975	1 562	1 408
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 729	-1 641	-1 292	- 1230
Årets avskrivningar	-124	-142	-75	-96
Avyttringar och omklassificeringar	47	70	14	34
Omräkningsdifferenser	14	-16	-	-
Utgående balans 31 december	-1 792	-1 729	-1 353	-1 292
Redovisat värde 31 december	325	246	209	116

Förvärvat via rörelseförvärv 2017 avser Muskövarvet AB samt N. Sundin Dockstavarvet AB. Förvärvat via rörelseförvärv 2016 avser Phaeros Group BVBA samt Watchcom Security Group AS.

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Kostnad för sålda varor	123	141	115	136
Försäljningskostnader	1	1	-	-
Forsknings- och utvecklingskostnader	160	311	56	200

Utvecklingsutgifter

Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, system för signalspaning och självskydd, flygtrafikledning samt flygburna övervakningssystem.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärven av Sensis, MEDAV samt N. Sundin Dockstavarvet och avser nedlagda utgifter för kundrelationer, varumärken, patent och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, MSEK 325, är MSEK 81 hänförligt till förvärvade värden och MSEK 244 till licenser för verksamhetssystem med mera.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter, eller grupper därav, som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Förvärvade verksamheter förfogar normalt över kunskap, teknik och lösningar som kommer stora delar av koncernen till godo och de förvärvade verksamheterna integreras ofta med övrig verksamhet kort tid efter förvärven. Goodwill allokeras därför till och prövas för nedskrivning på affärsområdesnivå, vilket även motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen. För affärsområde Industrial Products and Services avser goodwill i sin helhet affärsenheten och det självständiga konsultbolaget Combitech, varvid prövning för nedskrivning görs direkt på affärsenheten.

Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.

Goodwill fördelar sig per affärsområde enligt följande:

MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Dynamics	671	644
Surveillance	3 583	3 674
Support and Services	330	336
Industrial Products and Services	330	324
Kockums	263	218
Summa goodwill	5 177	5 196

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt affärsområdenas affärsplaner. Saabs bedömning är att detta inte medför något nedskrivningsbehov.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE Volym/tillväxt

Tillväxten i affärsplanerna baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De baseras också på bedömningar av kassaflödenas fördelning över de många gånger långa projektens löptider, vilka är beroende av tidpunkterna för och storleken av förskott och milstolpebetalningar. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som har tagits fram av koncernledningen och har fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 (0) procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen baseras på enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I samtliga affärsområden finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt. Rörelsemarginalen bygger på gällande slutkostnadsprognoser.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital). WACC-ränta som har använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonterings räntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig.

De senaste årens orderingång har ändrat orderstockens sammansättning för vissa affärsområden och bidragit till en stor andel affärsområdesöverskridande projekt vilket försvårar differentieringen av diskonteringsräntor mellan affärsområden. Till följd av detta applicerar Saab en enhetlig diskonteringsränta i nedskrivningstesterna. Diskonteringsräntan (WACC) som har använts för 2017 är 10 procent (10) före skatt.

Not 17, forts.

Känslighetsanalys

Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 18 MATERIELLA ANLÄGGNINGS-TILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent har tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas, vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter, eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod, skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• Rörelsefastigheter/byggnader: 20–90 år.
• Maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år.
• Inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år.
• Flygplan: 17–25 år.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Nedskrivning av materiella tillgångar

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som har värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika

tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivningar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017-12-31 2016-12-31		2017-12-31 2016-12-31
Rörelsefastigheter/ byggnader och mark1)	2 019	2 044	1 456	1 467
Maskiner och andra tekniska anläggningar	1 595	1 470	818	695
Inventarier, verktyg och installationer	805	674	474	396
Pågående nyanläggningar	852	623	480	475
Summa	5 271	4 811	3 228	3 033

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark 1)

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 918	4 898	2 088	2 123
Förvärvat via rörelseförvärv	55	-	-	-
Investeringar	66	112	41	74
Omklassificeringar	-	-	11	18
Avyttringar	-5	-136	-	-110
Avyttring till bolag inom koncernen	-	-	-	-17
Omräkningsdifferenser	-17	44	-	-
Utgående balans 31 december	5 017	4 918	2 140	2 088
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	- 2874	-2 872	- 1 518	-1 567
Årets avskrivningar	-92	-92	-57	-58
Förvärvat via rörelseförvärv	-35	-	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	2	100	-6	95
Avyttring till bolag inom koncernen	-	-	-	12
Omräkningsdifferenser	1	-10	-	-
Utgående balans 31 december	-2 998	-2 874	-1 581	-1 518
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897
Redovisat värde 31 december	2 019	2 044	1 456	1 467

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Förvärvat via rörelseförvärv 2017 avser Applied Composites AB, Muskövarvet AB samt N. Sundin Dockstavarvet AB.

Not 18, forts.

I rörelsefastigheter ingår en fastighet som hyrs av Saab Sensis i USA via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid till och med år 2025. Redovisat värde uppgår till MSEK 75. Fastigheten skrivs av linjärt över nyttjandeperioden fram till och med år 2025.

Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 96, varav MSEK 12 förfaller inom ett år, MSEK 47 förfaller senare än ett år men inom fem år samt MSEK 37 som förfaller senare än fem år. Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 84.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 835	4 637	2 686	2 573
Förvärvat via rörelseförvärv	66	-	-	-
Investeringar	403	326	295	244
Omklassificeringar	-2	-3	-11	-24
Avyttringar	-132	-212	-104	-107
Omräkningsdifferenser	-67	87	-	-
Utgående balans 31 december	5 103	4 835	2 866	2 686
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-3 365	-3 278	-1 991	-1 974
Årets avskrivningar	-240	-223	-134	-121
Förvärvat via rörelseförvärv	-61	-	-	-
Omklassificeringar	1	-4	-	-
Avyttringar	97	209	77	104
Omräkningsdifferenser	60	-69	-	-
Utgående balans 31 december	-3 508	-3 365	-2 048	-1 991
Redovisat värde 31 december	1 595	1 470	818	695

Förvärvat via rörelseförvärv 2017 avser Applied Composites AB samt N. Sundin Dockstavarvet AB.

I maskiner och andra tekniska anläggningar ingår ett flygplan som hyrs via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid till och med år 2020. Redovisat värde uppgår till MSEK 397. Flygplanet skrivs av linjärt över nyttjandeperioden. Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 399, varav MSEK 37 förfaller inom ett år, och MSEK 362 förfaller senare än ett år men inom fem år. Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 377.

Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 158	2 112	1 313	1 283
Förvärvat via rörelseförvärv	57	2	-	-
Investeringar	336	292	208	167
Omklassificeringar	-2	6	-	2
Avyttringar	-93	-280	-52	-139
Omräkningsdifferenser	-14	26	-	-
Utgående balans 31 december	2 442	2 158	1 469	1 313
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 484	-1 566	-917	-941
Årets avskrivningar	-223	-178	-129	-116
Förvärvat via rörelseförvärv	-27	-	-	-
Avyttringar	90	272	51	138
Omklassificeringar	-	2	-	2
Omräkningsdifferenser	7	-14	-	-
Utgående balans 31 december	-1 637	-1 484	-995	-917
Redovisat värde 31 december	805	674	474	396

Förvärvat via rörelseförvärv 2017 avser Applied Composites AB, Muskövarvet AB samt N. Sundin Dockstavarvet AB. Förvärvat via rörelseförvärv 2016 avser Phaeros Group BVBA, Nordic Defence Industries A/S samt Watchcom Security Group AS.

Pågående nyanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	623	541	475	488
Investeringar	228	77	5	-13
Omräkningsdifferenser	1	5	-	-
Redovisat värde 31 december	852	623	480	475

Investeringar i pågående nyanläggningar avser ett netto av nya investeringar och omklassificeringar till andra tillgångsslag.

Säkerheter

Den 31 december 2017 var fastigheter med redovisat värde på MSEK 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare.

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	291	290
Investeringar	61	-
Förändring av verkligt värde	13	10
Avgår verkligt värde avverkning	-13	-9
Redovisat värde den 31 december	352	291
Varav anläggningstillgångar	352	291

Den 31 december 2017 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 388 000 m3 granskog, 720 000 m3 tall och 90 000 m3 lövskog. I maj 2017 förvärvades 110 000 m3 skog för MSEK 61. Tillväxten i skogen är cirka 45 000 m3 per år. Under året avverkades cirka 34 700 m3 skog, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på MSEK 13 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen till följd av att det finns ett skjutfält inom fastigheten. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20 FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

REDOVISNINGSPRINCIPER KONCERNEN

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Verkliga värdet har fastställts genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en beräkning av verkligt värde.

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Redovisat värde 1 januari	33	34
Värdeförändring	7	-1
Redovisat värde 31 december	40	33

Förvaltningsfastigheter består av en hyresfastighet som hyrs ut till en utomstående hyresgäst.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet har analyserats och ett driftnetto har räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en beräkning av verkligt värde med ett direktavkastningskrav på 8 procent. Direktavkastningskravet motsvarar driftnettots risk. Verkligt värde är inte baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	4	4
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-2	-2
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	2

NOT 21 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

REDOVISNINGSPRINCIPER

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Joint ventures är företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet i ett intresseföretag och det gemensamma bestämmande inflytandet i ett joint venture uppstår redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet eller det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen och joint venture-företagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags och joint ventures resultat" koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade överrespektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint venture-företag minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag eller joint venture överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget eller joint venture-företaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget eller joint venture-företaget.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget upphör eller det gemensamma bestämmande inflytandet över joint venture-företaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag och joint ventures	Koncernen
MSEK	2017	2016
Redovisat värde 1 januari	788	602
Förvärv av intresseföretag och joint ventures	3	97
Andel i intresseföretags och joint ventures resultat1)	-39	-38
Nyemission/kapitaltillskott	12	102
Återbetalning insatt kapital	-20	-
Justering mot fordran	9	-
Omräkningsdifferenser och internvinster	-27	41
Utdelningar	-26	-16
Redovisat värde 31 december	700	788

1) Andel i intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretag/joint ventures.

Koncernens intresseföretag och joint ventures innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom ventureportföljen och redovisas därför i rörelseresultatet.

Saab har under 2017 förvärvat Hyker Security AB, ett intresseföretag.

Aggregerat för Saabs intresseföretag uppgick årets nettoresultat till MSEK -130 (-65), övrigt totalresultat till MSEK -62 (65) vilket gav ett totalresultat om MSEK -192 (0). För Saabs joint ventures uppgick årets nettoresultat till 13 (-16), övrigt totalresultat till MSEK -17 (31) vilket gav ett totalresultat om MSEK -4 (15). Saabs redovisade andel i intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK -39 (-38). Andelar i intresseföretag och joint ventures per den 31 december 2017 inkluderade goodwill med MSEK 141 (131).

Nedan specificeras intresseföretagens och joint venture-företagens intäkter, resultat, tillgångar, skulder, eget kapital samt koncernens resultat- och kapitalandel.

Not 21, forts.

		Försäljnings				Eget	Ägd	Andel i intresse företags och joint ventures	Redovisat värde andel i intresse - företag och joint
2017, MSEK Intresseföretag	Land	intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	kapital	andel i %1)	resultat	ventures
Akaer Participacões S.A.	Brasilien	115	-23	530	197	333	25,0	-6	83
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	89	-	447	70	377	36,6	-	138
FFV Services Private Limited	Indien	93	41	134	2	132	49,0	20	65
S.N. Technologies SA	Schweiz	48	3	53	4	49	50,0	2	25
Taurus Systems GmbH	Tyskland	2 204	15	1 810	1 771	39	33,0	5	13
UMS Skeldar AG	Schweiz	11	-92	314	112	202	47,0	-43	95
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	146	24	263	34	229	27,2	7	62
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		523	-98	651	457	194		-30	67
Summa intresseföretag		3 229	-130	4 202	2 647	1 555		-45	548
Joint ventures
Fortis Marine Solutions Pte Ltd	Singapore	-	-	73	25	48	49,0	-	24
Gripen International KB	Sverige	-	13	5	-	5	50,0	6	2
Järfälla-Veddesta Holdings AB	Sverige	-	-	705	705	-	35,0	-	-
Saab Grintek Technologies Ltd	Sydafrika	350	-	160	87	73	70,0	-	51
Vricon Inc.	USA	119	-	263	114	149	50,0	-	75
Summa joint ventures		469	13	1 206	931	275		6	152
Summa		3 698	-117	5 408	3 578	1 830		-39	700

2016, MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel i %1)	Andel i intresse företags och joint ventures resultat	Redovisat värde andel i intresse - företag och joint ventures
Intresseföretag
Akaer Participacões S.A.	Brasilien	-	-	561	162	399	25,0	-	100
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	187	-	427	48	379	36,6	-	139
FFV Services Private Limited	Indien	55	19	109	18	91	49,0	9	44
S.N. Technologies SA	Schweiz	77	18	41	-6	47	50,0	9	23
Taurus Systems GmbH	Tyskland	510	-3	2 070	2 046	24	33,0	-1	8
UMS Skeldar AG	Schweiz	13	-80	352	45	307	47,0	-37	144
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	131	50	268	54	214	27,2	14	58
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		407	-69	623	379	244		-24	73
Summa intresseföretag		1 380	-65	4 451	2 746	1 705		-30	589
Joint ventures
Fortis Marine Solutions Pte Ltd	Singapore	1	-2	74	26	48	49,0	-1	25
Gripen International KB	Sverige	-	22	430	350	80	50,0	11	40
Järfälla-Veddesta Holdings AB	Sverige	-	-	715	715	-	35,0	-	-
Saab Grintek Technologies Ltd	Sydafrika	357	-	181	108	73	70,0	-	51
Vricon Inc.	USA	51	-36	273	107	166	50,0	-18	83
Summa joint ventures		409	-16	1 673	1 306	367		-8	199
Summa		1 789	-81	6 124	4 052	2 072		-38	788

1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.

NOT 22 MODERBOLAGETS ANDELAR

I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

	Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	398	199
Förvärv	9	188
Utdelningar	-44	-
Andel av årets nettoresultat i joint ventures	6	11
Utgående balans 31 december	369	398
Redovisat värde 31 december	369	398

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint venture-företag

2017 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Akaer Participacões S.A., Brazil	25,0	97
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	23
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	6
UMS Skeldar A.G., CHE-113.226.140, Switzerland	47,0	56
Combient AB, 556985-1560, Järfälla	24,9	22
Joint ventures
Vricon, Inc., USA	50,0	83
Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping	35,0	-
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	2
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	-
Summa		369

2016 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Akaer Participacões S.A., Brasilien	25,0	97
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	23
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	4
UMS Skeldar AG, CHE-113.226.140, Schweiz	47,0	56
Combient AB, 556985-1560, Järfälla	25,7	15
Joint ventures
Vricon, Inc., USA	50,0	83
Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping	35,0	-
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	40
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	-
Summa		398

NOT 23 FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget	Långfristiga fordringar på koncernföretag		och joint ventures	Långfristiga fordringar på intresseföretag
MSEK	2017	2016	2017	2016
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	50	19	311	288
Reglerade fordringar	-	-19	-	-
Tillkommande fordringar	31	49	67	16
Kursdifferenser	-	1	-8	7
Utgående balans 31 december	81	50	370	311

NOT 24 FINANSIELLA PLACERINGAR

		Koncernen
MSEK		2017-12-31 2016-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	26	25
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	-	140
Summa	26	165
Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Räntebärande värdepapper	4 469	4 542
Summa	4 469	4 542

Verkligt värde på räntebärande värdepapper som hålles till förfall uppgick till MSEK 0 (140). Placeringar i räntebärande värdepapper utgörs av fastränteobligationer, FRN (Floating Rate Notes, obligationer med rörlig ränta) och certifikat.

NOT 25 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	40	62
Avyttringar	-	-1
Omklassificering	-	-21
Utgående balans 31 december	40	40
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-17	-17
Utgående balans 31 december	-17	-17
Redovisat värde 31 december	23	23

Avyttring 2016 avser återbetalning av tidigare investerat kapital i Biogeneration Ventures B.V. Omklassificering 2016 avser Akaer Engenharia S.A. till intresseföretag.

NOT 26 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

	Koncernen
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	172	104
Fordringar på joint ventures, räntebärande	282	284
Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande	40	51
Övriga räntebärande fordringar	-	3
Övriga ej räntebärande fordringar	168	63
Summa	662	505

	Koncernen
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	14	19
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	21	33
Fordringar på joint ventures, räntebärande	-	10
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	-	10
Förskott till leverantörer	44	37
Övriga ej räntebärande fordringar	443	490
Summa	522	599

	Koncernen
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Fordringar på beställare
Uppdragsinkomster	12 654	10 538
Avgår upparbetade förskott	-4 737	-4 316
Summa	7 917	6 222

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Skulder till beställare uppgick till MSEK 9 094 (7 884).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till MSEK 10 718 (8 905). Redovisat bruttoresultat uppgick till MSEK 1 936 (1 633).

	Moderbolaget
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Andra långfristiga fordringar
Ej räntebärande fordringar	19	4
Räntebärande fordringar	-	3
Summa	19	7

			Moderbolaget
MSEK		2017-12-31 2016-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Ej räntebärande fordringar	398	427
Summa	398	427
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	10 982	8 711
Avgår upparbetade förskott	-4 195	-3 981
Summa	6 787	4 730

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Skulder till beställare uppgick till MSEK 6 495 (5 431).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till MSEK 9 238 (7 382). Redovisat bruttoresultat uppgick till MSEK 1 744 (1 329).

	Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	7	15
Tillkommande fordringar	15	3
Reglerade fordringar	-3	-11
Utgående balans 31 december	19	7

NOT 27 VARULAGER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in-, först ut-metoden (FIFU) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som har uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

		Koncernen
MSEK		2017-12-31 2016-12-31
Råvaror och förnödenheter	3 249	2 436
Varor under tillverkning	3 302	3 174
Färdiga varor och handelsvaror	1 192	1 050
Summa	7 743	6 660

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt MSEK 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2017 utbetalat MSEK 263 (263). Skulden per 31 december 2017 uppgick till MSEK 132 (137), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med MSEK 82 (44). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgick till MSEK 38 (59).

	Moderbolaget
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 987	1 689
Varor under tillverkning	2 434	2 449
Färdiga varor och handelsvaror	949	777
Förskott till leverantörer	72	65
Summa	5 442	4 980

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med MSEK 82 (38) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med MSEK 34 (51).

NOT 28 KUNDFORDRINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet vanligen redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att kundfordringar minskas med erhållen likvid.

Koncernens utestående kundfordringar uppgick per 31 december 2017 till MSEK 4 342 (5 402). Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Sedan 31 december 2016 har programmet inte utnyttjats. Saab har som ambition att utnyttja detta program i situationer då en större finansiell flexibilitet efterfrågas. Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 84 procent (83) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 54 procent (47) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick per 31 december 2017 till MSEK 27 (14) vilket motsvarar 0,6 procent (0,3) av den totala kundfordringsstocken.

Kundfordringarna i moderbolaget uppgick till MSEK 1 907 (3 184). Under året gjordes nedskrivningar med MSEK 7 (5). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 0 (4).

Nedskrivning av kundfordringar

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Nedskrivningar, 1 januari	-14	-12
Nedskrivningar för beräknade förluster	-14	-7
Återföring av tidigare nedskrivningar	1	4
Realiserade kreditförluster	-	2
Kursdifferenser	-	-1
Nedskrivningar, 31 december	-27	-14

Åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar

	Koncernen
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
<30 dagar	366	312
30 till 90 dagar	198	298
91 till 180 dagar	110	116
>181 dagar	407	415
Förfallna kundfordringar	1 081	1 141
Ej förfallna kundfordringar	3 261	4 261
Summa kundfordringar	4 342	5 402

NOT 29 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK		2017-12-31 2016-12-31	2017-12-31 2016-12-31
Förutbetalda kostnader	585	481	468	353
Balanserade värdeför ändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-	-	543	505
Upplupna tjänsteintäkter	293	163	-	1
Övriga upplupna intäkter	315	391	147	250
Summa	1193	1 035	1158	1 109

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 30 LIKVIDA MEDEL

REDOVISNINGSPRINCIPER

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

	Koncernen
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Kassa och bank	1 463	1 102
Bankdepositioner	739	300
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	2 202	1 402
Summa enligt kassaflödesanalysen	2 202	1 402

Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar med en löptid på mindre än tre månader. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till MSEK 42 (50). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 33 och not 38.

NOT 31 EGET KAPITAL

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är SEK 16.

Utestående aktier
den 31 december 2017	Antal aktier	Andel aktier, % Andel röster, %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,4
Aktier serie B	104 916 659	98,2	84,6
Summa	106 823 782	100,0	100,0
Utestående aktier den 31 december 2016	Antal aktier	Andel aktier, % Andel röster, %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,4
Aktier serie B	104 498 400	98,2	84,6
Summa	106 405 523	100,0	100,0
Förändring av antal utestående aktier 2017	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari	1 907 123	104 498 400	106 405 523
Förtida matchning aktiesparprogram		22 747	22 747
Matchning aktiesparprogram		395 512	395 512
Antal utestående aktier 31 december	1 907 123	104 916 659	106 823 782

Under 2017 har inga B-aktier återköpts på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Under året matchades 418 259 aktier i Saabs Aktieprogram. Överlåtna aktier motsvarar 0,4 procent av aktiekapitalet. I eget förvar finns efter årets matchning 2 326 562 aktier. Aktier i eget förvar saknar rösträtt.

Utdelning till aktieägare uppgick till MSEK 588 (559), vilket motsvarar SEK 5,50 per aktie (5,25).

Förslag till vinstdisposition 2017

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

SEK

Summa	4 879 070 355
Till nästa år balanseras	4 291 539 554
Till aktieägarna utdelas SEK 5,50 per aktie	587 530 801
disponeras enligt följande:
Summa	4 879 070 355
Årets resultat	645 290 131
Balanserade vinstmedel	4 233 780 224

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Saabs soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK. Omräkningsreserven uppgick vid årets slut till MSEK 268 (525). Av omräkningsreserven har MSEK 15 (0) omklassificerats till vinst i resultatet.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som har omklassificerats till förvaltningsfastigheter. Under 2017 har ingen omföring av omvärderingsreserv till balanserade vinstmedel gjorts.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag har lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Not 31, forts. NOT 32 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

	Koncernen
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	5 798	5 107
Övriga räntebärande skulder	437	517
Summa	6 235	5 624
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	-	-
Skulder till intresseföretag och joint ventures	45	239
Övriga räntebärande skulder	47	53
Summa	92	292
Summa räntebärande skulder	6 327	5 916

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av MSEK 0 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller MSEK 5 684 (5 467) mellan ett och fem år från balansdagen och MSEK 551 (157) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består av Medium Term Note-lån (MTN) samt Schuldschein-lån. För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 38.

Verkligt värde på MTN-lån och Schuldschein-lån överstiger bokfört värde med MSEK85 (136). I övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 33 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

	Moderbolaget
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	28	36
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-28	-36
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kreditfaciliteter: Företagscertifikat	5 000	5 000
Outnyttjad del företagscertifikat	-5 000	-5 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Summa	-	-
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit (revolverande kreditfacilitet)	6 000	6 000
Outnyttjad del av revolverande kreditfacilitet	-6 000	-6 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN)	4 812	4 150
Kreditfacilitet: Schuldschein (SSD)	985	957
Underkurs	1	-
Summa	5 798	5 107
Summa skulder till kreditinstitut	5 798	5 107

Saab har sedan 2009 ett Medium Term Note-program (MTN) för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. 2015 utökades MTN-programmet från MSEK 3 000 till MSEK 6 000.

Inom ramen för detta program har Saab emitterat obligationer till fast ränta, men också till rörlig ränta, så kallade Floating Rate Note-lån (FRN). Under september 2017 släcktes delar av de MTN-lån om MSEK 1 350 som förfaller december 2018 ut med MSEK 1 038. Samtidigt emitterades nya lån med förfall 2022 till ett värde av MSEK 1 700. Detta medförde att utestående lån under MTN-programmet tillsammans uppgår till MSEK 4 812. I december 2015 undertecknades Schuldschein-lån till ett värde av MEUR 100.

NOT 34 ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Saabkoncernens ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser pensioner. Pensionerna omfattar såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda. Övriga pensionsplaner är förmånsbestämda och avser pensionsförpliktelser som kvarstår inom koncernen, tryggas genom egen pensionsstiftelse eller genom försäkring.

REDOVISNINGSPRINCIPER KONCERNEN

Avgiftsbestämda planer

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Förmånsbestämda planer avser främst den svenska verksamheten där ITP2-planen svarar för 92 procent (91) av det totala åtagandet.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Merparten av åtagandet tryggas genom avsättning till en pensionsstiftelse. Nettoförpliktelsen per balansdagen beräknas som nettot av verkligt värde på stiftelsetillgångarna och nuvärdet av pensionsåtagandet.

Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkningen fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig bostadsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen.

Om beräknat åtagande per balansdagen avviker från det prognostiserade uppkommer aktuariella vinster eller förluster som redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar används samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda pensionsplaner.

Sverige

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen, omfattar personer födda 1978 och tidigare och är en förmånsbestämd plan medan ITP1 planen är avgiftsbestämd och omfattar personer födda 1979 och senare.

Förmånsbestämda pensionsplaner i Saab i Sverige är tryggade antingen genom överföring av medel till egen pensionsstiftelse, genom skuldföring i balansräkningen eller genom finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP2-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2017 på MSEK 6 098 (5 579) jämfört med ett åtagande på MSEK 8 572 (7 826) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 71 procent (71).

För den del av förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension som är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller nedanstående. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta saknar möjlighet att lämna sådan information som möjliggör för Saab att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan varför de redovisas som en avgiftsbestämd plan. All nyintjänad pension tryggas genom stiftelselösningen. Inga tillkommande premier betalas därmed till Alecta.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Vid utgången av 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 procent (149).

USA

I USA finns en förmånsbestämd pensionsplan för vissa anställda och dessutom finns en kompletterande tilläggsplan för personer i företagsledande befattning. Planerna är företagsspecifika enligt ett avtal från 1986 mellan de anställda och företaget och planerna omfattar ålders- och efterlevandepension. Pensionen är antastbar under de första fem anställningsåren och pensionsåldern är 65 år. Inbetalning för att säkra pensionsåtagandet motsvarande nyintjäning görs årligen till en extern förvaltare. Under 2017 har inbetalningar motsvarande MSEK 0 (1) gjorts då andelen fonderat överstiger förpliktelsen.

Schweiz

I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställdas ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och av de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering.

Övriga länder

Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans med Sverige.

Upplysningar avseende förmånsbestämda planer

2017-12-31	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	8 830	320	191	9 341
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-6 144	-354		-197 -6 695
Nuvärdet av nettoförpliktelser	2 686	-34	-6	2 646
Andel fonderat	70%	111%	103%	72%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	18	14	16
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt)	2 686	-	-	2 686
Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt)	738	-	-	738
Långfristiga fordringar	-	34	6	40

2016-12-31	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	8 110	313	185	8 608
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-5 635	-364		-185 -6 184
Nuvärdet av nettoförpliktelser	2 475	-51	-	2 424
Andel fonderat	69%	116%	100%	72%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	18	13	16
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt)	2 475	-	-	2 475
Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt)	594	-	-	594
Långfristiga fordringar	-	51	-	51

Kostnad redovisad i resultaträkningen

			Totalt
			279
			69
			348
			725
			259
			1 332
	Sverige 259 71 330	USA 14 -2 12	Koncernen Schweiz 6 - 6

2016	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	230	14	7	251
Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år	-	-	-10	-10
Räntekostnad netto	63	-3	-	60
Kostnad förmånsbestämda planer
i resultaträkningen	293	11	-3	301
Kostnad avgiftsbestämda planer				679
Löneskatt				246
Total kostnad för ersättningar efter
avslutad anställning				1 226

Poster inkluderade i kassaflödesanalysen

2017	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-3	-	-7	-10
Utbetalningar	-274	-5	-5	-284
Uttag	-	5	5	10
Total kassaflödespåverkan	-277	-	-7	-284

2016	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-4	-1	-5	-10
Utbetalningar	-256	-20	8	-268
Uttag	-	20	-8	12
Total kassaflödespåverkan	-260	-1	-5	-266

Beräknade utbetalningar 2018 uppgår till cirka MSEK 314.

Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Aktuariell förlust hänförlig till pensioner uppgick under 2017 till MSEK 152 vilket förklaras av följande. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat, vilket gav en aktuariell vinst på MSEK 400. Den aktuariella förlusten på pensionsförpliktelser uppgick till MSEK 552, vilket beror på en lägre diskonteringsränta med 25 punkter samt på erfarenhetsjusteringar. Inflationsantagandet är oförändrat. Förändringar i demografiska antaganden har inte påverkat väsentligt.

Aktuariell förlust hänförlig till särskild löneskatt uppgick under 2017 till MSEK 38.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	2 424	1 893
Utbetalda ersättningar	-284	-268
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-10	-10
Kostnad redovisad i resultaträkningen	348	301
Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet	152	497
Reglering/omräkningsdifferens	6	-1
Uttag från pensionsstiftelse	10	12
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer
31 december	2 646	2 424

Förändring av pensionsförpliktelse

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Verkligt värde 1 januari	8 608	7 742
Intjänade förmåner under året	278	251
Intjänade förmåner tidigare år	-	-10
Räntekostnad	237	250
Pensionsutbetalningar	-284	-268
Regleringar	-8	-4
Aktuariell vinst (-)/förlust (+)	552	611
Omräkningsdifferens	-42	36
Verkligt värde 31 december	9 341	8 608

Förändring av förvaltningstillgångar

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Verkligt värde 1 januari	6 184	5 849
Finansiell intäkt	170	190
Uttag	-10	-12
Reglering	-12	-4
Insättningar	10	10
Aktuariell vinst	400	114
Omräkningsdifferens	-47	37
Verkligt värde 31 december	6 695	6 184

Räntekostnad på pensionsförpliktelsen med avdrag av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Känslighetsanalys (exklusive särskild löneskatt)

	Koncernen
MSEK	Förändring	Förändring av åtagande
Diskonteringsränta	0,25%	-407
	-0,25%	435
Inflation	0,25%	422
	-0,25%	-449
Lön	0,25%	90
	-0,25%	-84
Livslängd	+1 år	363

Not 34, forts.

Avkastning på förvaltningstillgångar

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	570	304
Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar	-170	-190
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	400	114

Styrning

Pensionsstiftelsen förvaltas av en styrelse som sammanträder 4–5 gånger per år. Styrelsens uppgift är att:

• Utse medlemmarna i Investeringskommittén
• Utse ansvarig förvaltare
• Årligen fastställa investeringspolicyn
• Fastställa strategisk (långsiktig) och taktisk (kortsiktig) tillgångsallokering samt godkänna avvikelser inom ramen för det strategiska och taktiska mandatet
• Årligen godkänna benchmark-index för uppföljning av stiftelsens tillgångar
• Årligen fastställa stop loss-limit

Investeringsstrategi och riskhantering

Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga en väl diversifierad portfölj.

Stiftelsens placeringar är föremål för ett antal restriktioner och limiter. Dessa syftar till ett begränsa förluster i placeringarna. Group Treasury följer förvaltningen löpande och rapporterar utfallet till styrelsens ordförande och investeringskommittén.

Förvaltningstillgångar fördelade

per tillgångsklass	Koncernen
Procent	2017	varav noterade på aktiv marknad	2016	varav noterade på aktiv marknad
Räntebärande tillgångar	39	100	36	100
Aktierelaterade tillgångar	36	100	38	100
Hedgefonder	9	-	12	-
Fastigheter	14	-	13	-
Likvida medel	2	-	1	-
Totala tillgångar	100	75	100	74

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

	Koncernen
Procent	2017	2016	2015	2014	2013
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)1)
Diskonteringsränta den 31 december	2,50	2,75	3,25	2,50	4,00
Framtida löneökning	2,75	2,75	2,75	2,50	3,00
Framtida ökning av pensioner	1,75	1,75	1,75	1,50	2,00
Personalomsättning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige.

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Som bas används en nominell statsobligation vars duration motsvarar den genomsnittliga durationen på pensionsåtagandet. Till detta läggs ett påslag vilket är differensen mellan räntan på en bostadsobligation och en nominell statsobligation med liknande löptider. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga framtida utbetalningar.

Långsiktigt löneökningsantagande: Den långsiktiga löneökningen antas motsvara en real löneökning om 1 procent plus ett inflationsåtagande om 1,75 procent, vilket ger en framtida löneökning om 2,75 procent.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från marknadens prissättning av inflation på löptider som motsvarar pensionsskuldens duration. För 2017 är antagandet 1,75 procent.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2007:31).

Personalomsättning: Personalomsättningen beräknas till 3 procent per år.

REDOVISNINGSPRINCIPER MODERBOLAGET

Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från IAS 19 genom att:

• Beräkningen inte tar hänsyn till framtida löneökningar
• Diskonteringsräntan bestäms av PRI
• Förändringar i diskonteringsräntan eller andra aktuariella antaganden redovisas direkt i resultat- och balansräkningen
• Överskott i pensionsplanen inte kan redovisas som tillgång medan underskott antingen ska skuldföras eller återställas genom inbetalningar till stiftelsen

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Pensionsförpliktelser ITP 2	4 278	4 167
Avdrag tryggade medel i pensionsstiftelse	-4 278	-4 167
Summa ITP 2 i egen regi	-	-
Övriga pensioner	91	86
Övriga pensionsavsättningar	161	67
Summa	252	153
Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti	44	57
MSEK	2017	2016
Belopp hänförliga till pensionsförpliktelser ITP 2 som förväntas utbetalas inom 12 månader	190	179

NOT 35 AVSÄTTNINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Avsättningar för tillkommande kostnader för industriellt samarbete

Vissa av Saabs avtal med kunder innehåller krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Kostnaderna för detta ingår i projektets uppdragsutgifter och redovisas löpande som en kostnad i takt med dess färdigställandegrad. Utgifterna redovisas sedan mot denna avsättning vilket kan ske även efter leveransen av varor och tjänster enligt avtalet.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras.

Not 35, forts.

Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Avsättning för ersättningar vid uppsägning av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning samt tiden för planens genomförande.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning. Avsättning för miljöåtaganden ingår i övriga avsättningar enligt nedan.

		Koncernen
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	497	331
Förlustkontrakt	81	86
Garantier	60	72
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	9	15
Övrigt	377	307
Summa	1 024	811
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	10	7
Förlustkontrakt	183	84
Garantier	114	98
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	18	39
Övrigt	163	171
Summa	488	399

	Moderbolaget
MSEK	2017-12-31 2016-12-31
Tillkommande kostnader för industriellt samarbete	497	331
Förlustkontrakt	133	78
Garantier	89	122
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	20	42
Övrigt	98	81
Summa	837	654

Tillkommande kostnader för industriellt samarbete

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2017	338	331
Avsättningar som gjorts under året	192	189
Belopp som tagits i anspråk under året	-23	-23
Utgående balans 31 december 2017	507	497

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2017	170	78
Avsättningar som gjorts under året	251	158
Belopp som tagits i anspråk under året	-122	-96
Outnyttjade belopp som har återförts	-7	-7
Omklassificering	-26	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	-2	-
Utgående balans 31 december 2017	264	133

Garantier

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2017	170	122
Avsättningar som gjorts under året	95	30
Belopp som tagits i anspråk under året	-63	-35
Outnyttjade belopp som har återförts	-11	-8
Omklassificering	-17	-20
Utgående balans 31 december 2017	174	89

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2017	54	42
Avsättningar som gjorts under året	19	19
Belopp som tagits i anspråk under året	-41	-41
Outnyttjade belopp som har återförts	-1	-
Omklassificering	-4	-
Utgående balans 31 december 2017	27	20

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2017	478	81
Avsättningar som gjorts under året	51	14
Belopp som tagits i anspråk under året	-78	-16
Outnyttjade belopp som har återförts	-19	-2
Omklassificering	111	21
Omräkningsdifferenser och övrigt	-3	-
Utgående balans 31 december 2017	540	98

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2017	1 210	654
Avsättningar som gjorts under året	608	410
Belopp som tagits i anspråk under året	-327	-211
Outnyttjade belopp som har återförts	-38	-17
Omklassificering	64	1
Omräkningsdifferenser och övrigt	-5	-
Utgående balans 31 december 2017	1 512	837

Tillkommande kostnader för industriellt samarbete

Vissa av Saabs avtal med kunder innehåller krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete.

Avsättning för tillkommande kostnader för industriellt samarbete avser utgifter för att uppfylla framtida åtaganden om industriellt samarbete i enlighet med dessa avtal. Utgifterna bedöms utfalla under projektens löptid men även efter att leverans av varor och tjänster enligt avtalen har skett och då i enlighet med avtalet och regelverket för industriellt samarbete.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Utgifterna bedöms utfalla främst under 2018.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser vissa militära projekt. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för kvarvarande utgifter i projekt, miljöåtagande samt royalty.

Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte skett.

NOT 36 ÖVRIGA SKULDER

		Koncernen
MSEK		2017-12-31 2016-12-31
Övriga långfristiga skulder
Skulder till tidigare ägare och minoritetsägare	123	112
Personalrelaterade skulder	52	52
Övrigt	35	38
Summa	210	202
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	159	174
Övriga kortfristiga skulder
Mervärdesskatt	316	191
Personalens källskatt	265	262
Skulder till intresseföretag och joint ventures	20	18
Övrigt	204	224
Summa	805	695

		Moderbolaget
MSEK		2017-12-31 2016-12-31
Mervärdesskatt	181	55
Personalens källskatt	161	167
Övrigt	218	290
Summa	560	512
Varav skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen	13	21

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 37 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2017-12-31 2016-12-31	2017-12-31	2016-12-31
Upplupna kostnader
Upplupna projekt– kostnader	1 459	979	527	597
Semesterskuld	1 126	1 074	760	722
Sociala avgifter	775	769	614	631
Ej ankomna fakturor	407	309	263	228
Personalskulder	301	234	206	162
Skadereserver	90	92	1	1
Royalty och kommission	31	46	27	33
Övrigt	128	258	61	33
Summa upplupna kostnader	4 317	3 761	2 459	2 407
Förutbetalda intäkter
Balanserade värde förändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-	-	231	198
Övrigt	166	227	65	107
Summa förutbetalda intäkter	166	227	296	305
Summa	4 483	3 988	2 755	2 712

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 38 FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saabs finansiella tillgångar och skulder samt kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Group Treasury ansvarar för hanteringen av de finansiella riskerna. Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och hur verksamheten inom Treasury ska bedrivas. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera eventuell negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft eller finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• Valutarisk
• Likviditetsrisk
• Refinansieringsrisk
• Ränterisk
• Råvaruprisrisk
• Kredit– och motpartsrisk
• Pensionsåtagande

Group Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på MSEK 50 (50). Mandatet fördelas mellan hanteringen av finansiella risker relaterat till fasta priser i offerter och i begränsad omfattning trading. Riskhanteringen sker i olika portföljer och rapporteras dagligen enligt definierade riskmått.

Hantering av koncernens upplåning och placering av likvida medel, kundfinansiering, garantier, samt försäkringar är centraliserad till Group Treasury. I vissa begränsade fall hanteras försäkringarna inom koncernens försäkringsbolag Lansen Försäkrings AB.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisning och värdering av finansiella tillgångar och skulder

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över tillgången. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar, som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Detta gäller för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, där anskaffningsvärdet exklusive transaktionskostnader utgör verkligt värde. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Garman–Kohlhagens. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernens finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt nedan angivna kategorier, vilka avgör hur respektive post värderas.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: (i) finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och (ii) andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt har valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen, förutom när säkringsredovisning tillämpas då den del som avser effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat.

Investeringar som hålls till förfall:

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.

Lånefordringar och kundfordringar:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att kundfordringar minskas med erhållen likvid. Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

Finansiella tillgångar som kan säljas:

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som är tillgängliga för försäljning eller som inte har klassificerats som någon av de andra kategorierna av finansiella tillgångar. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Värdeförändringar redovisas direkt mot övrigt totalresultat. När tillgångarna säljs återförs de ackumulerade värdeförändringarna till resultaträkningen. Orealiserade värdenedgångar redovisas i övrigt totalresultat om inte värdenedgången är väsentlig eller har varat under en längre tid då värdet ska skrivas ned över resultaträkningen. Om nedskrivningen avser eget kapitalinstrument, såsom aktier, ska nedskrivningen inte reverseras över resultaträkningen.

Andra finansiella skulder:

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till verkligt värde vilket motsvaras av erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Säkringsredovisning

För att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs att det finns en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt att säkringsförhållandet ska vara effektivt under säkringens löptid.

För att täcka koncernens valuta– och ränterisker används främst derivatinstrument utgörande av terminskontrakt, optioner och swappar. Dessa derivat värderas till verkligt värde initialt men även vid varje efterföljande omvärdering, det vill säga vid varje rapporteringstillfälle.

Förändringar i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas direkt i resultaträkningen. Om underliggande säkrade poster avser rörelserelaterade fordringar eller skulder redovisas resultateffekten i rörelseresultatet medan motsvarande resultateffekt avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning för kassaflödessäkringar enligt nedan.

Kassaflödessäkring

De valutaterminskontrakt (säkringsinstrument) som främst har ingåtts i syfte att säkra framtida in– och utbetalningar mot valutarisker och som har klassificerats som kassaflödessäkringar (avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer) redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke–finansiell tillgång eller skuld inkluderas upplösningen i det ursprungliga anskaffningsvärdet. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas, löses in eller företaget

på annat sätt avbryter säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen har inträffat men den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår det redovisade ackumulerade resultatet i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade resultat omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

FINANSIELLA INSTRUMENT

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivatinstrument med positiva marknadsvärden samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivatinstrument med negativa marknadsvärden samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder.

Följande tabell visar en fördelad rapport över finansiell ställning kategoriserad och klassificerad enligt IAS 39.

Klassificering och kategorisering av

finansiella tillgångar och skulder ¹)	Bokfört värde
	2017-12-31	2016-12-31
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar till verkligt värde via resultaträkningen	26	25
Investeringar som hålles till förfall 2)	-	140
Långfristiga fordringar	481	505
Derivat som säkringsredovisas	1 030	1 225
Derivat värderade till verkligt värde i resultaträkningen avseende handel	109	65
Kundfordringar och övriga fordringar	13 343	12 740
Kortfristiga placeringar värderade till verkligt värde	4 469	4 542
Likvida medel	2 202	1 402
Summa finansiella tillgångar	21 660	20 644
Finansiella skulder
Räntebärande skulder3)	6 327	5 916
Derivat som säkringsredovisas	1 007	1 862
Derivat värderade till verkligt värde i resultaträkningen avseende handel	86	93
Övriga skulder	6 934	6 284
Summa finansiella skulder	14 354	14 155

1) Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden

redovisas som skulder. Derivat med legal kvittningsrätt uppgår till MSEK 853.

2) Verkligt värde (Nivå 1) 2017: MSEK 0; 2016: MSEK 140.

3) Verkligt värde (Nivå 2) 2017: MSEK 6 412; 2016: MSEK 6 052.

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde delas in i följande tre värderingsnivåer:

Nivå 1

Enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen:

• Obligationer och räntebärande värdepapper
• Elderivat • Ränteterminer

Nivå 2

Enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata:

• Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till balansdagskurser.
• Optioner: Garman–Kohlhagens optionsprissättningsmodell används för marknadsvärdering av samtliga optioner.
• Ränteswappar och cross currency basis–swappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att det diskonterade nuvärdet av de rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna.

Nivå 3

Enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag:

• Aktier och andelar som är onoterade

Not 38, forts.

Per den 31 december 2017 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2017	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande värdepapper	4 469	4 469	-	-
Valutaterminer	1 056	-	1 056	-
Valutaoptioner	25	-	25	-
Cross currency basis–swappar	51	-	51	-
Elderivat	7	7	-	-
Aktier och andelar	26	-	-	26
Summa	5 634	4 476	1 132	26

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2017	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	1 021	-	1 021	-
Valutaoptioner	11	-	11	-
Ränteswappar	61	-	61	-
Summa	1 093	-	1 093	-

FINANSIELL RISKHANTERING

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet eller nettotillgångarna negativt.

Ekonomisk exponering

Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor än den funktionella valutan. Valutarisker uppkommer också vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta.

Utestående fastprisofferter i utländsk valuta hanteras vanligtvis i en särskild portfölj, offertförsäkringsportföljen. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar för de största valutorna inom offertportföljen vid årsskiftet.

Netto	Terminer		Optioner		Summa säkring
säkringar (miljoner)	2017	2016	2017	2016	2017	2016
USD	-45	-23	-172	-55	-217	-78
EUR	-74	-18	-105	-	-179	-18
GBP	-3	-5	-	-15	-3	-20
DKK	-	20	-	-	-	20
CZK	-	-178	-	-	-	-178

Offertförsäkringsportföljens externa säkringar ställs i relation till benchmark för att allokera VaR. Benchmark motsvaras av den externa säkring som optimalt skulle göras för att helt eliminera den valutariskrisk en offert ger upphov till ställd i relation till sannolikheten för att affärskontraktet erhålls. Om dessa två överensstämmer kommer offertförsäkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, det vill säga dess VaR–mått uppgår då till noll.

Under 2017 allokerades cirka MSEK 30 uttryckt som VaR till offertförsäkringsportföljen och vid årets slut uppgick VaR till MSEK 17 (7). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerterna samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2017 uppgick till MSEK 54 (–11).

Omräkningsexponering

Totalresultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat och nettotillgångar omräknas till SEK. Värdet av nettotillgångar utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 4 951 (5 055), se tabellen ovan.

Nettotillgångar omräknat till SEK MSEK 2017-12-31 2016-12-31 USD 2 057 2 181 EUR 778 768 AUD 651 616 ZAR 392 314 GBP 307 310 CHF 127 194 Andra valutor 639 672 Summa 4 951 5 055

Effekten på nettotillgångarna av en växelkursförändring på +/– 10 procent skulle bli en värdeförändring motsvarande MSEK 495.

Valutarisken på grund av omräkningseffekter på de utländska koncernföretagens nettotillgångar kurssäkras inte.

Transaktionsexponering

Kontrakterade flöden i orderstocken är utsatta för transaktionsexponering. Saab säkrar valutaexponeringen i orderstocken med valutaderivat (främst terminskontrakt) vilket innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende den aktuella orderstocken. För att minska transaktionsexponeringen tillämpas också nettning av belopp i utländsk valuta. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Under 2017 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 58 procent (57) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stor nettoexponering mot utländska valutor.

De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken om SEK 106,8 miljarder (107,6 ), är SEK, USD, EUR och GBP. Av den totala orderstocken är 56 procent (62) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 44 procent (38) innehåller rörliga priser med index– och/eller valutaklausuler.

I de fall kassaflödet ligger väldigt långt fram i tiden kan en rullningsstrategi tillämpas, säkringen läggs vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma och säkringsredovisningen för den tidsperioden tillämpas då på förändringarna i spot–kursen.

Vid nedskrivning av icke valutasäkrade förlustkontrakt i utländsk valuta baseras värderingen på framtida kassaflöden till avistakurs. Dessa kontrakt avser främst

långa civila flygplansprogram i USD avseende framtida förväntade beställningar. Ramavtal innehåller både transaktions– och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygplansprogrammen.

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Marknadsvärdet på befintliga säkringar avseende orderstock och ramavtal uppgick till MSEK 73 (–564). Valutakänsligheten, det vill säga effekten av en växelkursförändring på +/– 10 procent, skulle påverka marknadsvärdet på derivaten med +/– MSEK 223 (362). Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

Not 38, forts.

I tabellen nedan visas kassaflöden för de derivat som kassaflödessäkras uttryckta i miljoner i lokal valuta.

		EUR			GBP			USD
Miljoner	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto
2018	-114	197	83	-53	62	9	-417	471	54
2019	-39	50	11	-46	24	-22	-210	164	-46
2020	-123	37	-86	-67	13	-54	-251	473	222
2021	-	5	5	-25	1	-24	-344	564	220
2022	-	4	4	-33	1	-32	-136	112	-24
2023 och framåt	-	1	1	-22	2	-20	-99	102	3
Summa flöden 2017	-276	294	18	-246	103	-143	-1 457	1 886	429
Summa flöden 2016	–249	344	95	–205	81	–124	–1 644	2 013	369

Valutaexponering

Koncernens totala utestående valutaderivat avseende samtliga valutarisker framgår av nedanstående tabell.

Koncernens utestående derivat

Valutaderivat			Verkligt värde 2017		2016
Miljoner	Valuta	Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Lokal valuta	Netto
Löptid upp till 1 år	EUR	-249	61	97	-36	-131	–8
	GBP	-20	31	19	12	-30	33
	USD	-687	372	471	-99	-620	-574
	Övriga		42	50	-8	-	–23
Summa			506	637	-131		–572
Löptid 1 till 3 år	EUR	59	46	38	8	-61	-21
	GBP	66	21	39	-18	14	6
	USD	-105	323	94	229	-97	-50
	Övriga		16	6	10	-	1
Summa			406	177	229		–64
Löptid 3 till 5 år	EUR	-9	-	4	-4	82	–5
	GBP	55	2	88	-86	65	-47
	USD	-96	167	71	96	-135	96
	Övriga		-	-	-	-	-
Summa			169	163	6		44
Löptid över 5 år	EUR		-	-	-	-4	-1
	GBP	20	-	34	-34	53	-83
	USD	82	-	21	-21	185	88
	Övriga		-	-	-	-	-
Summa			-	55	-55		4
Valutaderivat, totalt1)2)			1 081	1 032	49		-588

1) Balanserade premier på öppna valutaoptionskontrakt uppgår till MSEK -19 (-12).

2) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -1 (-554).

Moderbolagets utestående derivat

Valutaderivat				Verkligt värde 2017		2016
Miljoner	Valuta	Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Lokal valuta	Netto
	EUR	-122	129	145	-16	4	–28
	GBP	656	764	643	121	104	–104
	USD	102	54	190	-136	–547	–421
	Övriga		62	64	-2		–15
Valutaderivat, totalt moderbolaget			1 009	1 042	-33		–568

Not 38, forts.

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel ska alltid finnas motsvarande ett värde av MSEK 4 000, justerat för lån med förfallodag inom 12 månader och ska aldrig understiga det lägsta av och ska aldrig understiga 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter).

Treasury beräknar alla garantier utfärdade av bank i form av ett riskviktat belopp. Likvida medel får ej understiga det riskviktade beloppet.

Likviditetsrisken minimeras genom en diversifiering av finansieringskällor och löptider. För löptidsanalys för koncernens finansiella skulder, se tabeller för respektive derivattyp i denna not samt information om räntebärande skulder i not 32. Koncernens övriga finansiella skulder innefattar leverantörsskulder med kredittider på normalt 30-90 dagar samt andra skulder av rörelsekaraktär som klassificeras som kortfristiga.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter
MSEK	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Revolverande kreditfacilitet (förfall 2022)	6 000	-	6 000
Checkräkning (förfallotidpunkt 2018)	42	-	42
Summa bekräftade kreditfaciliteter	6 042	-	6 042
Företagscertifikat	5 000	-	5 000
Medium Term Notes (MTN)	6 000	4 812	1 188
Summa låneprogram	11 000	4 812	6 188
Summa lånefaciliteter	17 042	4 812	12 230

Saab har två revolverande kreditfaciliteter med ett motvärde av MSEK 6 000 fördelat mellan åtta banker. Båda faciliteterna löper på fem år till 2022. Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK 5 000 (5 000) och ett Medium Term Note–program (MTN) på MSEK 6 000 (6 000). Per den 31 december 2017 hade företagscertifikat för MSEK 0 (0) och MTN–lån för MSEK 4 812 (4 150) emitterats.

Utöver dessa kreditfaciliteter, som ett led i att diversifiera finansieringskällorna, har Saab lånat MEUR 100 under en Schuldschein–dokumentation. Därtill har Saab ett program för försäljning av kundfordringar med en ram om MSEK 1 475 varav utnyttjat per den 31 december 2017 var MSEK 0 (0). Saab har som ambition att utnyttja detta program i situationer då en större finansiell flexibilitet

efterfrågas. Inga finansiella kovenanter föreligger i några av Saabs kreditfaciliteter.

Refinansieringsrisk

Med refinansieringsrisk avses att Saab inte kan ersätta lån som går till förfall, varken med nya lån eller egna medel. För att minimera denna risk har Saab en diversifierad förfallostruktur på upptagna lån, se tabellen under upplåning. Låneportföljens genomsnittliga kapitalbindning ska för Saab ligga i intervallet 24-60 månader. Per den 31 december 2017 uppgick denna till 42 månader.

Som ett led i att minimera refinanseringsrisken återköptes MTN lån med förfall 2018 till ett nominellt värde av MSEK 1 038 och ersattes med nya MTN lån med förfall 2022 uppgående till MSEK 1 700.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån. För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i SEK och växlas till bolagets valuta via valutaswappar. Ränte- och valutarisk vid extern finansiering i utländsk valuta hanteras med cross currency basis–swappar.

Saab exponeras för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Posten med störst exponering är pensionsåtaganden på grund av skuldens långa duration.

Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto.

Låneportföljen

Låneportföljen består av lån och räntederivat. Portföljens genomsnittliga räntebindning, duration, ska ligga i intervallet 12-48 månader (12-48). Per årsskiftet var durationen för låneportföljen 31 månader (29).

Räntebindning avseende långfristig upplåning med rörlig ränta säkras i huvudsak till fast ränta genom ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

En förändring av marknadsräntor med +/- 0,10 procentenheter skulle påverka finansiella kostnader med cirka +/- 1 MSEK och övrigt totalresultat med +/-12 MSEK.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter och lån)

MSEK (Nom) Förfall	Räntebindning1)	Kapitalbindning
1 år	1 499	312
2 år	1 575	1 575
3 år	425	425
4 år	400	1 141
5 år och framåt	1 839	2 285
Summa	5 738	5 738

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat.

Placeringsportföljen

Placeringsportföljen består av placeringar i räntebärande värdepapper och räntederivat. Portföljens genomsnittliga räntebindning, duration, ska ligga i intervallet 3-24 månader (3-24). Per årsskiftet var durationen för placeringsportföljen 10 månader (9).

En ökning av marknadsränta med 0,10 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter negativt med 5 MSEK. En motsvarande minskning av marknadsränta med 0,10 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter positivt med 5 MSEK.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner

MSEK (Nom)

Förfall	Räntebindning1)	Kapitalbindning
1 år	4 327	1 619
2 år	90	1 374
3 år	100	1 524
4 år	400	400
5 år och framåt	420	420
Summa	5 337	5 337

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat.

Valutaterminer

Valutaterminer som används för att säkra kommersiella kassaflöden innehåller en räntekomponent. I vissa fall väljer Saab att lägga säkringen vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma. Det avser framför allt mycket långa kundkontrakt och genererar då en ränterisk. Underliggande kassaflöden som är exponerade för förlängningar via valutaterminer uppgick vid årsskiftet till MUSD 271 (276).

Räntederivat

Koncernens utestående räntederivat framgår av nedanstående tabell:

Räntederivat			Verkligt värde 2017			2016
Miljoner	Valuta	Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Lokal valuta Netto
Löptid upp till 1 år	SEK	150	-	3	-3		-
Summa			-	3	-3		-
Löptid 1 till 3 år		SEK 2 200	-	46		-46 2 225	–87
	EUR2)	85	48		48	-	-
Summa			48	46	2		-87
Löptid 3 till 5 år		SEK 1 750	-	12		-12 1 125	-26
	EUR2)	15	3	-	3	80	27
Summa			3	12	-9		1
Löptid över 5 år	SEK		-	-	-	-	-
	EUR2)		-	-	-	20	2
Summa			-	-	-		2
Räntederivat, totalt 1)3)			51	61	-10		-84

1) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -6 (-5).

2) Avser Cross currency basis-swappar (CCY).

3) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -53 (-111).

Råvaruprisrisk

Med råvaruprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt av en råvaruprisförändring. Kostnader för inköp av råvaror hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kunder och leverantörer. Kostnader för inköp av el hanteras genom säkringsinstrument. Hanteringen av elhandel är utlagd på diskretionärt förvaltningsuppdrag. Marknadsvärdet på elderivatsportföljen var vid årsskiftet MSEK 7 (7). För elderivat tillämpas säkringsredovisning. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0 (0).

Koncernens utestående elderivat

Elderivat			Verkligt värde 2017			2016
Miljoner	Mega watt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Mega watt	Netto
Löptid upp till 1 år	12	4	-	4	19	4
Summa		4	-	4		4
Löptid 1 till 3 år	10	3	-	3	11	3
Summa		3	-	3		3
Elderivat, totalt1)		7	-	7		7

1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK 7 (7).

Kredit– och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker identifieras och hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt hanteras genom att tillgängliga bank– eller försäkringsprodukter utnyttjas. I vissa fall kan även exportkreditinstitutioner användas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer hanteras genom att erhålla bankmässig säkerhet. Den 31 december 2017 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för MSEK 44 (47).

Kundfordringar utgör en kommersiell kreditrisk. I de fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande används bank– eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN för att säkerställa att betalning kommer att erhållas. Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank– eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg. Läs mer om koncernens kundfordringar i not 28.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot finansiella institutioner genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst A– enligt Standard and Poor's eller A3 enligt Moody's.

Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget.

Saab har med finansiella motparter ingått ISDA-avtal, det vill säga avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se tabeller nedan. Saab har endast ett CSA avtal vilket ger en ensidig rätt till säkerhet.

Marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder som lyder under kvittningsavtal

2017	Brutto– belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säker heter erhållna/ ställda	Netto– belopp
Valutaderivat	1 081	-	1 081	-853	-4	224
Räntederivat	-	-	-	-	-	-
CCY1)	51	-	51	-	-	51
Elderivat	7	-	7	-	-	7
Tillgångar	1 139	-	1 139	-853	-4	282
Valutaderivat	1 032	-	1 032	-853	-	179
Räntederivat	61	-	61	-	-	61
CCY1)	-	-	-	-	-	-
Elderivat	-	-	-	-	-	-
Skulder	1 093	-	1 093	-853	-	240

1) Cross currency basis–swappar.

2016	Brutto– belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säker heter erhållna/ ställda	Netto– belopp
Valutaderi vat	1 243	-	1 243	–1 121	-	122
Räntederivat	-	-	-	-	-	-
CCY1)	29	-	29	-	-	29
Elderivat	18	-	18	-	-	18
Tillgångar	1 290	-	1 290	-1 121	-	169
Valutaderi vat	1 831	-	1 831	-1 121	-	710
Räntederivat	113	-	113	-	-	113
CCY1)	-	-	-	-	-	-
Elderivat	11	-	11	-	-	11
Skulder	1 955	-	1 955	–1 121	-	834

1) Cross currency basis-swappar.

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (BIS I). Den 31 december 2017 uppgick kreditriskerna till MSEK5 855 (4 890), varav utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten uppgick till MSEK5 462 (5 126).

Säkringsreserv

Säkringsreserven före skatt uppgick till MSEK -379 (-990), varav det orealiserade värdet på derivat var MSEK -46 (-658) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av derivat var MSEK -333 (-332).

Förändringen i säkringsreserven 2017, MSEK 611, bestod av upplösning mot resultaträkningen MSEK 525, värdeförändring på befintliga derivat MSEK 62, marknadsvärdet på under året upptagna säkringar MSEK 8 samt förändring som uppstått vid förlängning av derivat MSEK 16. För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0 (0).

Trading

Handel bedrivs, i begränsad omfattning, för egen räkning i ränte- och valutainstrument. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap.

Styrelsen har utfärdat ett riskmandat för handel i ränte- och valutainstrument. Under 2017 allokerades MSEK 15 uttryckt som VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2017 blev resultatet MSEK 8 (7), vilket har redovisats under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till MSEK 0,5 (1).

Pensionsåtagande

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden. Stiftelsen har ett långsiktigt avkastningsmål som motsvarar årlig finansiell kostnad för pensionsskulden enligt PRI Pensionsgaranti. Placeringsriktlinjer anger tillgångsfördelningen enligt följande 0-40 procent aktier, 0-15 procentalternativa tillgångar, 25-100 procent räntebärande produkter och 0-20 procent fastigheter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har BBB i kreditrating enligt Standard & Poor's och Baa enligt Moody's. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 53 procent (48) investerat i räntebärande och fastighetsrelaterade tillgångar, varav 14 (13) procent består av fastighetsrelaterade tillgångar, resterande 47 procent (52) i aktie- och alternativa tillgångar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var MSEK 6 098 (5 579) den 31 december 2017 och avkastningen uppgick till 9 procent (5). Under 2017 kapitaliserades stiftelsen med MSEK 0 (0) och det betalades MSEK 0 (0) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK	2017-12-31 2016-12-31		2015-12-31	2014-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	6 098	5 579	5 316	5 091
Nuvärdet av förmåns– bestämda förpliktelser1)	8 554	7 811	7 006	7 416
Konsolideringsgrad	71%	71%	76%	69%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	5 522	5 369	5 237	5 106
Konsolideringsgrad	110%	104%	102%	100%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 39 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

REDOVISNINGSPRINCIPER

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017-12-31 2016-12-31		2017-12-31 2016-12-31
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Övriga tillgångar	-	2	-	-
Summa	-	2	-	-
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, PRI Pensionsgaranti	111	107	111	107
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	4 285	4 123
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	8	8	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse företag	11	6	292	-
Summa	130	121	4 688	4 230

Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av bolagets verksamhet över hela världen. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning.

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier för koncernen som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2017-12-31	Andel	i % 2016-12-31	Andel i %
Bankgarantier:
On demand	18 714	99	18 093	99
Proprieborgen	168	1	266	1
Summa bankgarantier	18 882	100	18 359	100
Fördelning:
Förskott	10 298	55	10 152	55
Fullgörande	4 978	26	4 791	26
Anbud, kredit och övriga	3 606	19	3 416	19
Summa garantier	18 882	100	18 359	100

I sin affärsverksamhet utfärdar Saab AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterföretag och joint ventures. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets eller joint venture–företagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål.

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualförpliktelser.

NOT 40 NÄRSTÅENDE

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysningar om ersättningar, se not 10.

Av moderbolagets omsättning avsåg 6 (6) procent försäljning till koncernföretag medan 20 (17) procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag. Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag och joint ventures uppgick till cirka MSEK114 (212) respektive MSEK113 (85). För information om

fordringar på och skulder till intresseföretag och joint ventures, se not 26 och not 36.

NOT 41 KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

		Ägarandel i %
Koncernföretag	Koncernföretagets säte, land	2017	2016
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
Combitech Oy	Finland	100	100
Saab Australia Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Czech s.r.o.	Tjeckien	100	100
Saab Defense and Security USA LLC	USA	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	75	75
Saab Kockums AB	Malmö, Sverige	100	100
Saab Medav Technologies GmbH	Tyskland	100	100
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Sensis Corporation	USA	100	100
Saab Technologies B.V.	Nederländerna	100	100

Det totala ägandet för innehav utan bestämmande inflytande uppgick till MSEK 188 (145). Inget innehav utan bestämmande inflytande bedöms som väsentligt.

		Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	18 501	18 413
Nyemissioner/lämnade kapitaltillskott	-	6
Förvärv	250	87
Återbetalda kapitaltillskott	-5	-
Försäljningar och likvidationer	-28	-5
Utgående balans 31 december	18 718	18 501
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-12 653	-11 596
Årets nedskrivningar	-13	-1 058
Försäljningar och likvidationer	13	1
Utgående balans 31 december	-12 653	-12 653
Redovisat värde 31 december	6 065	5 848

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Not 41, forts.

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

2017-12-31 Koncernföretag/Organisationsnummer/Säte	Antal andelar	Andel i %	Redovisat värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100	158
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100	1 064
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100	3
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100	4
Fastighets AB Stensholm-Huskvarna, 556030-2746, Jönköping	150 000	100	42
Fastighets AB Tannefors 1:114, 559043-3206, Linköping	500	100	6
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga	100 000	100	10
GKN Aerospace Applied Composites AB, 556326-2988, Linköping	10 000	100	82
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100	51
Muskövarvet AB, 556675-3496, Haninge	1 002	100	60
N. Sundin Dockstavarvet AB, 556193-6138, Kramfors	5 100	100	90
Nordic Defence Industries A/S, Danmark	-	100	22
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Linköping	30 000	100	4
Saab Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100	3
Saab Asia Pacific Co. Ltd, Thailand	-	100	12
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100	93
Saab Canada, Inc., Kanada	-	100	1
Saab Czech s.r.o, Tjeckien	-	100	25
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100	103
Saab Digital Air Traffic Solutions AB, 559060-0747, Linköping	295	59	35
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100	357
Saab France S.A.S, Frankrike	-	100	-
Saab India Technologies Private Limited, Indien	-	100	-
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100	14
Saab Kenya Ltd, Kenya	-	100	-
Saab Kockums AB, 556205-5623, Malmö	500 000	100	340
Saab Medav Technologies GmbH, Tyskland	-	100	203
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100	49
Saab North America, Inc., USA	-	100	2 043
Saab Seaeye Holdings Ltd, Storbritannien	-	100	194
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	100	443
Saab Support & Services Thailand AB, 559025-4016, Linköping	500	100	-
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Järfälla	1 000	100	-
Saab Technologies B.V., Nederländerna	-	100	295
Saab Technologies BVBA, Belgien	-	100	29
Saab Technologies Ltd., Kanada	-	100	18
Saab Technologies s.r.o., Tjeckien	-	100	-
Saab Technologies Norway AS, Norge	-	100	3
Saab Technologies UK Limited, Storbritannien	-	100	-
Saab Training Systems GmbH, Tyskland	-	100	3
Saab Transpondertech AB, 556535-9790, Linköping	1 000	100	-
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping	1 000	100	-
Vilande bolag m.m.	-	-	62
Redovisat värde vid årets slut			6 065

NOT 42 OBESKATTADE RESERVER

	Moderbolaget
MSEK	2017	2016
Periodiseringsfond:
Ingående balans 1 januari	1 850	1 760
Årets avsättning	309	90
Årets återföring	-350	-
Utgående balans 31 december	1 809	1 850
Ackumulerade avskrivningar utöver/under plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	-2	-4
Årets avskrivningar utöver/under plan	-	2
Utgående balans 31 december	-2	-2
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	432	383
Årets avskrivningar utöver plan	52	49
Utgående balans 31 december	484	432
Summa obeskattade reserver 31 december	2 291	2 280

NOT 43 KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens fria kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen.

FRITT KASSAFLÖDE

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital exklusive skatter och
andra finansiella poster	3 593	2 927
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:
Fordringar på och skulder till beställare	-475	5 092
Varulager	-994	-1 329
Rörelsefordringar	795	-2 540
Övriga rörelseskulder	704	521
Avsättningar	-103	-323
Förändring av rörelsekapital	-73	1 421
Kassaflöde från den löpande verksamheten exklu
sive skatter och andra finansiella poster	3 520	4 348
Investeringsverksamheten:
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-1 064	-882
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-1 093	-807
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	25	27
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar	-	-83
Kassaflöde från investeringsverksamheten1)	-2 132	-1 745
Operationellt kassaflöde	1 388	2 603
Skatter och andra finansiella poster	-356	-194
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	-10	-78
Förvärv av verksamheter	-170	-49
Avyttring av koncernföretag	-	77
Fritt kassaflöde	852	2 359

1) Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande tillgångar samt exklusive avyttring och förvärv av finansiella tillgångar, förvärv av verksamheter och avyttring av koncernföretag. I de fall förvärv och avyttring av finansiella anläggningstillgångar bedöms vara av rörelsekaraktär ingår dock posten i investeringsverksamheten.

FRITT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2017	2016
Fritt kassaflöde	852	2 359
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	63	-1 525
Andra finansiella placeringar och fordringar	84	17
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-1 301	-582
Upptagande av lån	1 700	732
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-559	-530
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-4	-5
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande	-	15
Årets kassaflöde	835	481

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel

	Koncernen
MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	1 463	1 102
Bankdepositioner	739	300
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	2 202	1 402
Summa enligt kassaflödesanalysen	2 202	1 402

	Moderbolaget
MSEK	2017-12-31	2016-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	442	351
Bankdepositioner	739	300
Summa enligt balansräkningen	1 181	651
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 181	651

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Erhållen utdelning	26	16	1 090	98
Erhållen ränta	40	28	141	115
Erlagd ränta	-145	-111	-159	-126
Summa	-79	-67	1 072	87

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2017	2016	2017	2016
Avskrivningar	839	946	491	631
Realisationsresultat vid försäljning av koncern-, intresseföretag och övriga andelar	-	-49	-	-57
Avsättningar	378	190	283	166
Nedskrivningar	-	-	13	1 058
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	39	38	-	-
Utdelning och koncern bidrag från/till koncern företag	-	-	-78	-1 131
Övrigt	223	101	121	95
Summa	1 479	1 226	830	762

Not 43, forts.

Avstämning av skulder vars kassaflöden redovisas i finansieringsverksamheten

				Icke kassaflödespåverkande förändringar
Räntebärande skulder, MSEK	2016-12-31	Kassaflöden1)	Förvärv	Omräkningsdifferenser	2017-12-31
Skulder till kreditinstitut	5 107	662	-	29	5 798
Skulder till intresseföretag och joint ventures	239	-195	1	-	45
Övriga räntebärande skulder	570	-68	34	-52	484
Summa räntebärande skulder	5 916	399	35	-23	6 327

1) Beloppen avser kassaflöden hänförliga till skulder som redovisas i finansieringsdelen i kassaflödesanalysen.

Förvärv av verksamheter

	Koncernen
MSEK	2017	2016
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	94	64
Materiella anläggningstillgångar	57	2
Uppskjuten skattefordran	-	3
Varulager	70	3
Rörelsefordringar	86	18
Likvida medel	42	6
Summa tillgångar	349	96
Långfristiga skulder	24	-
Avsättningar	5	1
Uppskjuten skatteskuld	11	8
Räntebärande skulder	10	-
Rörelseskulder	67	24
Summa skulder	117	33
Utbetald köpeskilling	212	55
Avgår likvida medel i förvärvade verksamheter	-42	-6
Påverkan på koncernens likvida medel (positiv (–) / negativ (+))	170	49

2017 förvärvades företagen Applied Composites AB, N. Sundin Dockstavarvet AB samt Muskövarvet AB. Förvärv 2016 avser Phaeros Group BVBA, Nordic Defence Industries A/S och Watchcom Security Group AS.

Avyttring av koncernföretag

		Koncernen
MSEK	2017	2016
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	-	16
Likvida medel	-	1
Summa tillgångar	-	17
Avsättningar	-	17
Uppskjuten skatteskuld	-	3
Rörelseskulder	-	2
Summa skulder	-	22
Försäljningspris	-	78
Erhållen köpeskilling	-	78
Avgår likvida medel i avyttrade verksamheter	-	-1
Påverkan på koncernens likvida medel	-	77

Ingen avyttring har skett 2017. Avyttring 2016 avser fastighetsbolag.

NOT 44 UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är till och med 27 mars 2018 Saab AB, Box 12062, SE–102 22 Stockholm. Från och med 28 mars 2018 är adressen Olof Palmes gata 17, 5 tr, 111 22 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2017 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.

Saab AB bedriver även en mindre verksamhet i en filial i Sydkorea.

NOT 45 MILJÖREDOVISNING

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab AB:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, skjutning med grovkalibriga vapen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Tillsynsmyndigheten och mark- och miljödomstolen beslutade under 2006 respektive 2007 om kompletterande villkor för verksamheten mot bakgrund av EU:s IPPC–direktiv. En tillståndsprocess pågår avseende nytt miljötillstånd för verksamheten inom Tannefors industriområde i Linköping.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Under 2017 förvärvade Saab AB bolaget Applied Composites AB som bedriver tillståndspliktig verksamhet på grund av verksamhetens förbrukning av epoxi och polyesterplast. Verksamheten är placerad i Malmslätt i Linköpings kommun och tillverkar kompositmaterial vilket ger upphov till stoftutsläpp och utsläpp av lösningsmedel. Tillståndet meddelades av Länsstyrelsen i Östergötland 1995.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab AB under 2017 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller brutit mot några förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Saab Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics AB bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken. Dessa verksamheter ingår i ovan nämnda ansökan om nytt miljötillstånd för verksamheten inom Tannefors industriområde.

Saab Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken och Saab Barracuda AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Gamleby. En tillståndsprocess pågår avseende nytt miljötillstånd för verksamheten inom Saab Dynamics AB. Saab Bofors Test Center AB bedriver också tillståndspliktig verksamhet i Degerfors, Lindesbergs och Härjedalens kommuner.

Dessutom bedriver Saab Kockums AB tillståndspliktig verksamhet i Karlskrona och på Muskö, söder om Stockholm.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel från verkstäderna och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall, lagring och omlastning av explosiv vara samt bullerstörningar för omgivningen.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har dotterbolagen under 2017 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller brutit mot några förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab AB bedriver verksamhet i Arboga, Docksta, Huskvarna, Jönköping, Ljungbyhed, Linköping (Malmslätt), Muskö, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Arboga och Linköping (Malmslätt) finns gällande tillståndsbeslut kvar. Dessa meddelades av länsstyrelsen 1993 respektive 1994. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolaget Saab Dynamics AB i Motala. I Motala finns ett gällande tillstånd kvar. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

NOT 46 NYA REDOVISNINGSPRINCIPER 2018

NYA REDOVISNINGSPRINCIPER

Från och med 2018 tillämpas den av IASB utgivna standarden IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder vid redovisning av intäkter. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 har en samlad modell för all intäktsredovisning som utgår från ett avtal om försäljning av en vara eller tjänst mellan två parter. Företaget redovisar sedan intäkten när man uppfyller åtagandet att leverera utlovade varor eller tjänster till kunden vilket innebär att en intäkt ska redovisas när kunder erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. Huvuddragen i intäktsredovisningen följer en femstegsmodell:

• 1. Identifiera kontraktet
• 1. Identifiera åtaganden
• 1. Fastställ transaktionspriset
• 1. Fördela transaktionspriset på respektive åtagande
• 1. Redovisa intäkten när åtagande uppfylls

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt med både utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. Analysen enligt femstegsmodellen för dessa kontrakt har framförallt inneburit att ta ställning till om det föreligger ett eller flera prestationsåtaganden (steg 2) och när det eller dessa uppfylls (steg 5). Då Saabs långa kundkontrakt oftast innehåller en väsentlig kundanpassning av varor och/eller integrering av varan med andra varor och tjänster innebär det oftast att ett prestationsåtagande identifierats. Om ytterligare prestationsåtaganden identifierats förutom utveckling och tillverkning exempelvis support överensstämmer detta med hur intäkt redovisas enligt nuvarande standard.

Ett prestationsåtagande uppfylls enligt standarden vid given tidpunkt eller över tid. Om ett prestationsåtagande uppfylls över tid ska ett av följande kriterier vara uppfyllt: a) kunden erhåller omedelbar nytta när åtagandet uppfylls; b) företagets prestationer skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar, eller c) företagets prestationer skapar inte en tillgång som har alternativ användning för företaget och företaget har rätt till betalning för hittills nedlagda utgifter inklusive vinst. Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster samt att kostnaden för att anpassa tillgången och sälja den till ny kund inte skulle vara oväsentlig är slutsatsen att tillgången inte bedöms ha en alternativ användning. Då kontrakten också innehåller klausuler som innefattar rätt till betalning plus skälig vinst för nedlagda utgifter innebär detta att kriterierna för att redovisa långa kundkontrakt över tid uppfylls. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen därmed som tidigare i förhållande till kontraktets färdigställandegrad.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda utgifter för utfört arbete per balansdagen och beräknade totala utgifter för genomförandet av åtagandet enligt kontraktet. Av den totalt intäkten avräknas

under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserad på när olika delmål som kontraktsmilstolpar eller levererade enheter uppfylls. En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna har identifierats.

För Saabs tjänsteuppdrag som innefattar försäljning av konsulttimmar och supporttjänster, till fast pris eller löpande räkning, erhåller normalt kunden nytta när åtagandet uppfylls. Intäkten redovisas över tid i takt med att uppdraget enligt kontraktet utförs.

Viss del av Saabs intäkter är hänförliga till produkter där utveckling, kundanpassning och integration är obetydlig, med andra ord till största delen enbart tillverkning av produkter, samt vidareförsäljning av exempelvis reservdelar. Dessa kontrakt intäktsredovisas vid en given tidpunkt dvs normalt när kontrollen av varan övergått till kund i enlighet med villkoren i kontraktet.

Från och med 2018 hanterar IFRS 9 klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning och nedskrivning av finansiella fordringar och ersätter merparten av vägledningen i IAS 39.

Koncernens finansiella tillgångar klassificeras i enlighet med IFRS 9 i tre kategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat och verkligt värde via resultaträkningen beroende på om de är finansiella fordringar, derivat eller eget kapitalinstrument och i enlighet vad som beskrivs nedan.

Värderingen av koncernens finansiella fordringar styrs på grundval av företagets affärsmodell för förvaltningen av ekonomiska tillgångar. Kortfristiga placeringar innehas främst för handel för att placera överskottslikviditet och försäljningar sker frekvent för att hantera likviditetsbehov och maximera avkastning. Uppföljning och värdering sker löpande till verkligt värde via resultaträkningen. Tillgångar som innehas i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden som utgörs av kapitalbelopp och ränta från den operativa verksamheten såsom likvida medel, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och avtalstillgångar i enlighet med IFRS 15 värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning av finansiella fordringar såsom kundfordringar, avtalstillgångar och lånefordringar på intresseföretag och joint ventures kommer att beräknas baserat på förväntade kreditförluster för hela förväntade löptiden istället för när det finns objektiv information som visar att koncernen inte kommer att få full betalning som under tidigare standarder.

Derivat värderas till verkligt värde via resultaträkningen, förutom när säkringsredovisning för kassaflödessäkringar tillämpas då den del som avser effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Saabs metod för tillämpning av säkringsredovisningen blir oförändrad efter övergången till IFRS 9:s regler för säkringsredovisning.

Eget kapital instrument som aktier och andelar värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Förutom förändring av princip för nedskrivningar innebär övergången till IFRS 9 ingen förändring i värderingen av finansiella tillgångar och skulder.

För mer information se not 2.

Nedan visas effekterna 2017 för tillämpning av IFRS 15. Ingående balans 2018 har omräknats i enlighet med IFRS 9 och IFRS 15.

	2017-12-31	Justering	2017-12-31	Justering	2018-01-01
Finansiell ställning, MSEK TILLGÅNGAR	Utfall	IFRS 15	Omräknat	IFRS 9	Omräknat
Anläggningstillgångar	14 459	-	14 459	-	14 459
Långfristiga fordringar på intresseföretag och joint ventures	454	-	454	-5	449
Uppskjutna skattefordringar	211	27	238	1	239
Summa anläggningstillgångar	15 124	27	15 151	-4	15 147
Varulager	7 743	504	8 247	-	8 247
Fordran på beställare –> Avtalstillgångar	7 917	83	8 000	-	8 000
Kundfordringar, derivat och övriga kortfristiga fordringar	6 029	-	6 029	-	6 029
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 193	-293	900	-	900
Likvida medel och kortfristiga placeringar	6 671	-	6 671	-	6 671
Summa omsättningstillgångar	29 553	294	29 847	-	29 847
SUMMA TILLGÅNGAR	44 677	321	44 998	-4	44 994
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	14 189	-92	14 097	-4	14 093
Innehav utan bestämmande inflytande	188	-	188	-	188
Summa eget kapital	14 377	-92	14 285	-4	14 281
Skulder
Långfristiga skulder	11 167	-	11 167	-	11 167
Skulder till beställare –> Avtalsskulder	9 094	418	9 512	-	9 512
Övriga kortfristiga skulder	10 039	-5	10 034	-	10 034
Summa skulder	30 300	413	30 713	-	30 713
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	44 677	321	44 998	-4	44 994

Not 46, forts.

VID UTGÅNGEN AV 2017

Resultaträkning, MSEK	Jan-dec Utfall	Justering IFRS 15	Jan-dec Omräknat
Försäljningsintäkter	31 394	272	31 666
Kostnad för sålda varor	-23 946	-177	-24 123
Bruttoresultat	7 448	95	7 543
Bruttomarginal, %	23,7		23,8
Rörelsekostnader	-5 293	-	-5 293
Rörelseresultat	2 155	95	2 250
Rörelsemarginal, %	6,9		7,1
Finansnetto	-151	-	-151
Resultat före skatt	2 004	95	2 099
Skatt	-566	–25	-591
Periodens resultat	1 438	70	1 508
Hänförligt till:
moderbolagets aktieägares andel	1 407	70	1 477
innehav utan bestämmande inflytande	31	-	31
Resultat per aktie före utspädning, SEK	13,20	0,66	13,86
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	13,10	0,65	13,75

VID SLUTET AV TREDJE KVARTALET

Finansiell ställning, MSEK	2017-09-30 Utfall	Justering IFRS 15	2017-09-30 Omräknat
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	14 276	-	14 276
Uppskjutna skattefordringar	302	56	358
Summa anläggningstillgångar	14 578	56	14 634
Varulager	7 891	689	8 580
Fordran på beställare –> Avtalstillgångar	7 610	-169	7 441
Kundfordringar, derivat och övriga kortfristiga fordringar	5 361	-	5 361
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 172	-300	872
Likvida medel och kortfristiga placeringar	4 794	-	4 794
Summa omsättningstillgångar	26 828	220	27 048
SUMMA TILLGÅNGAR	41 406	276	41 682
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	13 763	-175	13 588
Innehav utan bestämmande inflytande	172	-	172
Summa eget kapital	13 935	-175	13 760
Skulder
Långfristiga skulder	10 570	-	10 570

		41 682
27 471	451	27 922
9 168	-6	9 162
7 733	457	8 190
	41 406	276

VID SLUTET AV TREDJE KVARTALET

Jan-sep	Justering	Jan-sep Omräknat
		21 516
		-16 491
5 043	-18	5 025
		23,4
		-3 770
1 273	-18	1 255
5,9		5,8
-45	-	-45
1 228	-18	1 210
-309	4	-305
919	-14	905
890	-14	876
29	-	29
8,35	-0,13	8,22
8,29	-0,13	8,16
	Utfall 21 575 -16 532 23,4 -3 770	IFRS 15 -59 41 -

VID SLUTET AV ANDRA KVARTALET

Finansiell ställning, MSEK	2017-06-30 Utfall	Justering IFRS 15	2017-06-30 Omräknat
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	14 137	-	14 137
Uppskjutna skattefordringar	156	52	208
Summa anläggningstillgångar	14 293	52	14 345
Varulager	7 478	623	8 101
Fordran på beställare –> Avtalstillgångar	7 414	-106	7 308
Kundfordringar, derivat och övriga kortfristiga fordringar	5 508	-	5 508
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 250	-303	947
Likvida medel och kortfristiga placeringar	4 603	-	4 603
Summa omsättningstillgångar	26 253	214	26 467
SUMMA TILLGÅNGAR	40 546	266	40 812
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	13 184	–162	13 022
Innehav utan bestämmande inflytande	168	-	168
Summa eget kapital	13 352	–162	13 190
Skulder
Långfristiga skulder	10 104	-	10 104
Skulder till beställare –> Avtalsskulder	6 993	429	7 422
Övriga kortfristiga skulder	10 097	-1	10 096
Summa skulder	27 194	428	27 622
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	40 546	266	40 812

Not 46, forts.

VID SLUTET AV ANDRA KVARTALET

Resultaträkning, MSEK	Jan-jun Utfall	Justering IFRS 15	Jan-jun Omräknat
Försäljningsintäkter	15 353	5	15 358
Kostnad för sålda varor	-11 885	-4	-11 889
Bruttoresultat	3 468	1	3 469
Bruttomarginal, %	22,6		22,6
Rörelsekostnader	-2 583	-	–2 583
Rörelseresultat	885	1	886
Rörelsemarginal, %	5,8		5,8
Finansnetto	-9		–9
Resultat före skatt	876	1	877
Skatt	-217	-	-217
Periodens resultat	659	1	660
Hänförligt till:
moderbolagets aktieägares andel	642	1	643
innehav utan bestämmande inflytande	17	-	17
Resultat per aktie före utspädning, SEK	6,03	0,01	6,04
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	5,98	0,01	5,99

VID SLUTET AV FÖRSTA KVARTALET

Finansiell ställning, MSEK	2017-03-31 Utfall	Justering IFRS 15	2017-03-31 Omräknat
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	13 963	-	13 963
Uppskjutna skattefordringar	180	43	223
Summa anläggningstillgångar	14 143	43	14 186
Varulager	7 152	487	7 639
Fordran på beställare –> Avtalstillgångar	6 518	-12	6 506
Derivat och övriga kortfristiga fordringar	5 826	-	5 826
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 157	-259	898
Likvida medel och kortfristiga placeringar	6 826	-	6 826
Summa omsättningstillgångar	27 479	216	27 695
SUMMA TILLGÅNGAR	41 622	259	41 881
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	13 689	-127	13 562
Innehav utan bestämmande inflytande	166	-	166
Summa eget kapital	13 855	-127	13 728
Skulder
Långfristiga skulder	9 681	-	9 681

Avtalsskulder 8 063 387 8 450 Övriga kortfristiga skulder 10 023 -1 10 022 Summa skulder 27 767 386 28 153

KAPITAL OCH SKULDER 41 622 259 41 881

VID SLUTET AV FÖRSTA KVARTALET

Resultaträkning, MSEK	Jan-mar Utfall	Justering IFRS 15	Jan-mar Omräknat
Försäljningsintäkter	7 430	156	7 586
Kostnad för sålda varor	-5 694	-109	-5 803
Bruttoresultat	1 736	47	1 783
Bruttomarginal, %	23,4		23,5
Rörelsekostnader	-1 244	-	-1 244
Rörelseresultat	492	47	539
Rörelsemarginal, %	6,6		7,1
Finansnetto	-17	-	-17
Resultat före skatt	475	47	522
Skatt	-115	-11	-126
Periodens resultat	360	36	396
Hänförligt till:
moderbolagets aktieägares andel	354	36	390
innehav utan bestämmande inflytande	6	-	6
Resultat per aktie före utspädning, SEK	3,33	0,33	3,66
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	3,30	0,33	3,63

INGÅENDE BALANS 2017

Finansiell ställning, MSEK	2017-01-01 Utfall	Justering IFRS 15	2017-01-01 Omräknat
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	13 687	-	13 687
Uppskjutna skattefordringar	252	53	305
Summa anläggningstillgångar	13 939	53	13 992
Varulager	6 660	526	7 186
Fordran på beställare –> Avtalstillgångar	6 222	-227	5 995
Kundfordringar, derivat och övriga kortfristiga fordringar	7 411	-	7 411
Förutbetalda kostna der och upplupna intäkter	1 035	-163	872
Likvida medel och kortfristiga placeringar	5 944	-	5 944
Summa omsättningstillgångar	27 272	136	27 408
SUMMA TILLGÅNGAR	41 211	189	41 400

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 13 156 -164 12 992 Innehav utan bestämmande inflytande 145 - 145 Summa eget kapital 13 301 -164 13 137 Skulder Långfristiga skulder 9 736 - 9 736 Skulder till beställare –> Avtalsskulder 7 884 355 8 239 Övriga kortfristiga skulder 10 290 -2 10 288 Summa skulder 27 910 353 28 263 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 41 211 189 41 400

Skulder till beställare –>

SUMMA EGET

NOT 47 I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

			Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2017	2016	2017	2016
Australien	AUD	1	6,42	6,57	6,54	6,37
Brasilien	BRL	1	2,49	2,80	2,68	2,48
Danmark	DKK	100	132,29	128,69	129,49	127,20
Euro	EUR	1	9,85	9,57	9,63	9,47
Indien	INR	100	12,86	13,40	13,13	12,74
Kanada	CAD	1	6,56	6,74	6,58	6,46
Norge	NOK	100	100,11	105,40	103,30	101,99
Schweiz	CHF	1	8,43	8,91	8,67	8,69
Storbritannien	GBP	1	11,10	11,18	10,99	11,57
Sydafrika	ZAR	100	66,96	66,75	64,14	58,55
Tjeckien	CZK	100	38,49	35,40	36,61	35,03
USA	USD	1	8,23	9,10	8,54	8,56

NOT 48 NYCKELTALSDEFINITIONER

Nedan följer definitioner av finansiella nyckeltal som används i rapporten. För mer information och förklaringar av användandet av respektive nyckeltal hänvisas till saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.

Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA Rörelseresultat före av– och nedskrivningar.

EBITDA–marginal Rörelseresultat före av– och nedskrivningar i procent av försäljningsintäkter.

Effektiv skattesats Aktuella och uppskjutna skatter i procent av resultat före skatt.

Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten samt kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella tillgångar.

Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Jämförelsestörande poster Resultatposter av engångskaraktär med en betydande inverkan på resultatet och som är viktiga för att förstå den underliggande verksamhetsutvecklingen.

Kapitalomsättningshastighet Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettoinvesteringar Förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Nettolikviditet/nettoskuld Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättningar för pensioner exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt.

Operationellt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster, samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Orderingång Totalt värde på mottagna order under året.

Orderstock Totalt värde på utestående order vid årets slut.

Organisk försäljningstillväxt Förändring av försäljningsintäkter i procent justerat för valutaeffekter vid omräkning av utländska dotterföretag och strukturförändringar såsom förvärv och avyttringar av dotterföretag.

Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) i procent av försäljningsintäkter.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Överskottsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

Utdelningsmotivering

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB.

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till SEK 5,50 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med MSEK 588. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK4 879 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 11 923 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 1 407 och för moderbolaget till MSEK 649.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 31,3 procent jämfört med koncernens mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 32,2 procent 2017.

Saabs bruttoinvesteringar för 2017 uppgick till MSEK 1 093, vilket bedöms vara en bra uppskattning av det årliga framtida investeringsbehovet i

materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2017 uppgick till MSEK 2 059 varav MSEK 871 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettoskuld inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 1 834. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller lång sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551: 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

Förslag till vinstdisposition 2017

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

SEK
Balanserade vinstmedel	4 233 780 224
Årets totalresultat	645 290 131
Summa	4 879 070 355
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 5,50 per aktie	587 530 801
Till nästa år balanseras	4 291 539 554
Summa	4 879 070 355

Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	675 427 730
Balanserad vinst	4 291 539 554
Summa	7 255 843 923

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 588 (559), eller SEK 5,50 (5,25) per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2017, det vill säga 106 823 782. Soliditeten för koncernen uppgår till 32,2 procent (32,3) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 31,3 procent (31,3).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 22 februari 2018

Marcus Wallenberg Ordförande

Sten Jakobsson Danica Kragic Jensfelt Sara Mazur Daniel Nodhäll Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Bert Nordberg Cecilia Stegö Chilò Erika Söderberg Johnson Joakim Westh Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Stefan Andersson Göran Gustavsson Nils Lindskog

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Buskhe Verkställande direktör och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 2 mars 2018 PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Saab AB (publ), org nr 556036-0793

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB (publ) för år 2017 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58 till 67. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 45 till 129 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 58 till 67. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer

Vår revisionsansats Översikt

Omfattning

Väsentlighet

Särskilt Betydelsefulla Områden

• I revisionen har vi fokuserat på verksamheten i moderbolaget Saab AB samt dotterbolagen Saab Dynamics AB och Saab Kockums AB. Därutöver har enheter i Australien, Sydafrika, USA och Nederländerna varit föremål för granskningsåtgärder.
• En stor del av Saabs redovisade intäkter och resultat härrör från långa kontrakt där ledningens antaganden och bedömningar är betydelsefulla för såväl redovisning av intäkter som kostnad såld vara. Utöver resultaträkningsposter så påverkas även flera balansposter av antaganden och bedömningar för de långa kundkontrakten. En väsentlig del av vår granskning inriktas mot granskning av stora projekt. Från och med 2018 kommer Saab att redovisa intäkter enligt IFRS 15, intäkter från avtal med kunder. För Saab är det, som framgår av not 46, viktigt att bedöma att kriterier för redovisning av intäkter över tid är uppfyllda. Vi har därför under året granskat Saabs projekt för implementering av IFRS 15.

En stor del av Saabs intäkter och resultat kommer från långa kundkontrakt med betydande inslag av utveckling och anpassningar för specifika kunder vilka är förknippade med tekniska och affärsmässiga risker. Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt enligt succesiv vinstavräkning vilka i sin tur baseras på ledningens uppskattningar och mätning av färdigställandegrad, beräknad marginal och totala kostnader och risker.

Detta ställer stora krav på projektkontroll och uppföljning för att vid varje tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av intäkter och resultat. I många fall innebär också kundprojekten stora inslag av löpande interagerande med både beställare och underleverantörer varför kundprojektens ekonomiska utfall inte enbart beror på Saabs egna aktiviteter utan också av andra parter.

dess kontrollerade företag inom EU. uttalanden.

resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden som påverkas av verkställande direktörens och styrelsens bedömningar och antaganden. Detta gäller särskilt bedömningen av de långa kontrakt Saab har och där intäktsredovisning sker enligt succesiv vinsavräkning. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt specifika omständigheter i olika större kundprojekt.

En omfattande del av Saabkoncernens verksamhet sker i moderbolaget Saab AB. Därutöver bedrivs betydande verksamhet i dotterbolagen Saab Dynamics AB och Saab Kockums AB i Sverige. Dessa enheter ingår i revisionen av koncernen. I utlandet bedrivs verksamhet av betydelse för den finansiella rapporteringen främst i Australien, Sydafrika, USA och Nederländerna. I dessa enheter är vår revision främst inriktad på projektrelaterade delar i den finansiella rapporteringen.

Utöver revisionen av koncernredovisningen och årsredovisningen genomför vi översiktlig granskning av Saabs delårsrapporter för första, andra och tredje kvartalet. Denna kvartalsvisa granskning hjälper oss att kontinuerligt förstå förändringar i förhållanden, främst inom långa kundkontrakt, som påverkar den finansiella rapporteringen.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering för koncernen som helhet (se tabellen nedan). Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Koncernens väsentlighetstal	100 miljoner kronor
Hur vi fastställde det	Fem procent av rörelseresultatet.
Motivering av valet av väsentlighetstal	Vi valde rörelseresultatet som riktmärke eftersom vi bedömer att detta är det mått som användarna av årsredovisningen oftast använder vid analys av koncernens resultat och eftersom det är ett allmänt accep terat riktmärke. Nivån fem procent anses i revisionsstandarder vara en godtagbar kvantitativ väsentlighetströskel.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden, och innefattar bland annat de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter. Dessa områden behandlades inom ramen

för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, och när vi bildade oss en uppfattning om dem, men vi gör inte ett separat uttalande om dessa områden. En omfattande del av Saab-koncernens verksamhet sker i moderbolaget Saab AB. De särskilt betydelsefulla områden som redogörs för nedan gäller både koncernen och moderbolaget.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Långa kundkontrakt

Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt enligt succesiv vinstavräkning vilka i sin tur baseras på ledningens uppskattningar och bedömning av färdigställandegrad, marginal, risker och totala återstående kostnader. I de fall ett projekt leder till förlust redovisas förlusten så snart den kan fastställas.

Färdigställandegraden och resultatavräkningen kan ske baserat på upparbetade kostnader, uppfyllande av milstolpar eller baserat på levererade enheter.

Risken i den finansiella rapporteringen är att intäkter och resultatavräkning inte på ett korrekt sätt speglar Saabs upparbetning i de långa kontrakten och att risker i de långa kontrakten avviker från utfall vilket kan leda till att resultatavräkning sker till felaktig marginal. Detta kan i sin tur leda till felperiodisering av intäkter och kostnader.

Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar utöver försäljningsintäkter och kostnad för sålda varor balansposter så som fordringar hos och skulder till beställare, kundfordringar, varulager och avsättningar för förlustkontrakt.

I årsredovisningen beskrivs risker relaterade till långa kundkontrakt på sidan 55 och 56 och i noterna till de finansiella rapporterna (not 2 och not 5) beskrivs redovisningsprinciperna närmare.

Från och med 2018 så kommer Saab att tillämpa IFRS 15, intäkter från avtal med kunder. För bolag som tillämpar succesiv vinstavräkning ställer IFRS 15 upp tydligare kriterier för när intäkt kan tas över tid. I och med att Saab tillämpar succesiv vinstavräkning enligt tidigare redovisningsprinciper är det viktigt att bedöma huruvida kriterierna för att redovisa intäkt över tid är uppfyllda.

Saab har under ett par års tid drivit ett projekt för implementering av IFRS 15. I projektet har de kartlagt viktiga kriterier för i tillämpningen av IFRS 15. Projektet har varit omfattande och omfattat ett betydande antal kundkontrakt.

Bytet av redovisningsprincip kommer som framgår av not 46 att påverka Saabs finansiella rapportering.

Saab har processer, metoder och kontroller för att redovisa och följa de långa kundkontrakten från offert till genomförande och avslut. Dessa processer omfattar bland annat projektorganisation, dokumentation, ekonomisk uppföljning och rapportering samt vägledning om tillämpning av redovisningsprinciper. Detta beskrivs i Saabs årsredovisning bland annat på sidorna 55 och 56.

I vår revision har vi utvärderat utformningen av dessa processer, metoder och kontroller och på urvalsbasis testat att de fungerar som avsett. I vår testning av kontroller har vi fokuserat på följande:

• Test av övergripande kontroller på affärsområdes-, affärsenhets- och i förekommande fall programnivå.
• Test av transaktionskontroller kring redovisning av upparbetning på långa kundprojekt avseende inköp till projekt.
• Test av att projektbedömningar dokumenterats och godkänts enligt fastställda metoder inom Saab.

Vi har vidare gjort ett urval av kontrakt där vi genomfört substansgranskning. Urvalet baseras på kvantitativa eller kvalitativa faktorer där vi valt ut långa kundkontrakt som är beloppsmässigt väsentliga utifrån kontraktsvärde, intäkt, resultatavräkning eller omfattningen av risker i återstående kostnader.

För de långa kundtrakt vi valt ut har vi sedan i detalj skapat oss en förståelse för projektet bland annat genom att ta del av kontraktklausuler, projektplaner, analyser av färdigställandegrad, och kontraktsprognoser. Kvartalsvis har vi genomgång av projekten med projektledare, projektcontroller eller motsvarande. Vid dessa genomgångar genomför vi följande moment med fokus på att redovisningen på ett rimligt sätt speglar de i vissa projekt väsentliga riskerna i projekten:

• Vi tar vi del av hur ledningen bedömer projektgenomförande och påverkan på den finansiella rapporteringen. Detta inkluderar totalt kontraktsvärde, färdigställandegrad, modell för beräkning av färdigställande, upparbetade kostnader och bedömning av återstående kostnader.
• Vi stämmer av ledningens bedömningar mot underliggande dokumentation och jämför med bedömningar från tidigare kvartal.
• Vi stämmer av finansiell information mellan olika rapporter och system samt kontrollräknar beräkningar.

I dessa genomgångar använder vi vår kännedom om Saab och hur liknande långa kontrakt hanterats för att ställa frågor och diskutera och utmanar ledningens antaganden och bedömningar. Vi bedömer även om redovisningsprinciper tillämpas konsekvent mellan olika kontrakt under likartade förutsättningar. I denna del testar vi även de belopp som redovisas som pågående projekt. Vi testar dem utifrån kvantitativa och kvalitativa faktorer och bedömer att de redovisas i enlighet med Saabs redovisningsprinciper.

Gripen E Sverige, Gripen NG Brasilien och Luftburen övervakningsradar Förenade Arab Emiraten kontrakt har varit av särskild betydelse i vår granskning.

För enskilda kundkontrakt har vi från tid till annan iakttagelser kring både belopp och bedömningar som vi rapporterar till företagsledningen och revisionsutskottet. Projektens komplexitet och bedömningsinslagen innebär att redovisade belopp till sin natur är behäftade med osäkerhet där senare utfall kan avvika från bolagets nu gjorda bedömningar.

I samband med vår granskning av långa kundkontrakt under året har vi även beaktat effekten av införandet av IFRS 15. Vi har löpande följt Saabs projekt för bedömning av kriterier enligt IFRS 15. I granskningen testade vi alla stora kontrakt och stickprovsvis för mindre kontrakt. Vi har även bedömt de effekter i den finansiella rapporteringen som bytet av redovisningsprincip medfört.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-44 samt 136-140. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• dentifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB (publ) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning

med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det inne bär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgär der, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, besluts underlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens för slag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolags styrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolags styrningsrapporten på sidorna 58–67 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisnings lagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrnings rapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revi sionssed i Sverige har. Vi anser att denna gransk ning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upp lysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med års redovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovis ningslagen.

PricewaterhouseCoopers AB, Stockholm, utsågs till Saab AB (publ)s revisor av bolags stämman den 15 april 2015 och har varit bolagets revisor sedan 7 april 2011.

Stockholm den 2 mars 2018

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Information till aktieägarna

Årsstämma 2018

Årsstämma hålls tisdagen den 10 april 2018 klockan 16.00 i Saabs hangar, Åkerbovägen 10, Linköping.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast onsdagen den 4 april 2018.

• per telefon till 013-18 20 55
• per post till: Saab Aktiebolag c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm
• via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta i årsstämman

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden AB, onsdagen den 4 april 2018, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registreras i aktieboken i eget namn (s.k. rösträttsregistrering) för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast onsdagen den 4 april 2018, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av SEK 5,50 per aktie och den 12 april 2018 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden AB utsända utdelningen den 17 april 2018.

Distribution av årsredovisning

Årsredovisningen kommer finnas tillgänglig på Saabs hemsida www.saabgroup.com cirka tre veckor innan årsstämman den 10 april. En tryckt version av årsredovisningen kommer att distribueras till de aktieägare som begärt det. Tryckt årsredovisning kan även beställas via mail till servicecenter@servistik.se.

Flerårsöversikt

MSEK, om ej annat anges	2017	2016	2015	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008
Orderingång	30 841	21 828	81 175	22 602	49 809	20 683	18 907	26 278	18 428	23 212
Orderstock 31 december	106 849	107 606	113 834	60 128	59 870	34 151	37 172	41 459	39 389	45 324
Försäljningsintäkter	31 394	28 631	27 186	23 527	23 750	24 010	23 498	24 434	24 647	23 796
Utlandsandel, %	58	57	58	55	59	64	63	62	69	68
Andel försvarsverksamhet, %	84	83	82	79	81	82	84	83	83	83
Rörelseresultat (EBIT)	2 155	1 797	1 900	1 659	1 345	2 050	2 941	975	1 374	166
Rörelsemarginal, %	6,9	6,3	7,0	7,1	5,7	8,5	12,5	4,0	5,6	0,7
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)	2 994	2 743	2 859	2 523	2 367	3 168	4 088	2 187	2 598	1 515
EBITDA-marginal, %	9,5	9,6	10,5	10,7	10,0	13,3	17,4	9,0	10,5	6,4
Finansiella intäkter	121	90	169	103	62	153	162	116	50	29
Finansiella kostnader	-272	-276	-338	-239	-428	-202	-324	-341	-450	-565
Resultat efter finansiella poster	2 004	1 611	1 731	1 523	979	2 003	2 783	776	976	-406
Årets resultat	1 438	1 175	1 402	1 168	742	1 560	2 217	454	699	-242
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	1 407	1 133	1 362	1 153	741	1 585	2 225	433	686	-248
Balansomslutning	44 677	41 211	35 088	29 556	27 789	28 938	31 799	29 278	30 430	32 890
- varav totalt eget kapital	14 377	13 301	12 912	11 373	12 227	11 280	13 069	11 444	10 682	9 330
- varav eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	14 189	13 156	12 851	11 291	12 136	11 168	12 950	11 274	10 542	9 240
Eget kapital per aktie, SEK1)	132,83	123,64	121,28	107,02	114,04	105,43	122,94	107,66	99,91	86,49
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar och nettopensionsförpliktelser	344	28	-1 880	185	1 953	3 837	4 735	2 382	-1 631	- 3 061
Nettolikviditet/-skuld 6)	-1 834	-1 836	-3 217	-2 113	813	1 996	5 333	3 291	-634	-1 693
Kassaflöde från den löpande verksamheten	3 164	4 154	358	-713	-662	350	2 392	4 487	1 696	954
Fritt kassaflöde6)	852	2 359	-726	-1 094	-1 460	-396	2 477	4 349	1 447	659
Fritt kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK3)	7,93	22,07	-6,82	-10,23	-13,38	-3,63	22,69	39,84	13,26	6,13
Genomsnittligt sysselsatt kapital	22 541	21 135	18 454	15 897	15 454	15 131	13 987	13 743	13 775	13 994
Genomsnittligt eget kapital	13 839	13 107	12 143	11 800	11 754	12 175	12 257	11 063	10 006	10 169
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	10,1	8,9	11,2	11,1	9,1	14,6	22,2	7,9	10,3	1,4
Räntabilitet på eget kapital, %	10,4	9,0	11,5	9,9	6,3	12,8	18,1	4,1	7,0	-2,4
Överskottsgrad, %	7,25	6,59	7,61	7,49	5,92	9,18	13,21	4,47	5,78	0,82
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,39	1,35	1,47	1,48	1,54	1,59	1,68	1,78	1,79	1,70
Soliditet, %	32,2	32,3	36,8	38,5	44,0	39,0	41,1	39,1	35,1	28,4
Räntetäckningsgrad, ggr	8,37	6,84	6,12	7,37	3,29	10,91	9,58	3,20	3,16	0,35
Resultat per aktie före utspädning, SEK2) 5)	13,20	10,67	12,88	10,86	6,98	15,00	21,19	4,12	6,45	-2,31
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3) 5)	13,10	10,60	12,79	10,78	6,79	14,52	20,38	3,97	6,28	-2,31
Utdelning, SEK	5,504)	5,25	5,00	4,75	4,50	4,50	4,50	3,50	2,25	1,75
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	1 093	807	799	732	543	328	325	262	197	386
Utgifter för forskning och utveckling	7 348	7 421	6 841	5 970	6 543	5 946	5 116	5 008	4 820	4 141
Antal anställda vid årets slut	16 427	15 465	14 685	14 716	14 140	13 968	13 068	12 536	13 159	13 294

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2017: 106 823 782; 2016: 106 405 523; 2015: 105 957 065; 2014: 105 499 980; 2013: 106 414 144; 2012: 105 930 829; 2011: 105 331 958; 2010: 104 717 729; 2009: 105 511 124; 2008: 106 829 893

2) Genomsnittligt antal aktier före utspädning 2017: 106 601 672; 2016: 106 164 150; 2015: 105 714 805; 2014: 106 125 666; 2013: 106 125 107; 2012: 105 632 911; 2011: 104 982 315; 2010: 105 217 786; 2009: 106 335 553; 2008: 107 515 049

3) Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 2017: 107 400 920; 2016: 106 906 726; 2015: 106 450 263; 2014: 106 916 255; 2009-2013: 109 150 344; 2008: 107 515 049

4) Styrelsens förslag. 5) Årets resultat med avdrag för innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier.

6) För mer information och förklaringar av användandet av dessa nyckeltal hänvisas till saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.

2013 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för samarbetsarrangemang (IFRS 11).

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

2012 och tidigare perioder har inte omräknats till operationellt och fritt kassaflöde

Ordlista

9LV	Stridsledningssystem	GlobalEye	Flygburet övervakningssystem, (AEW&C)
A26	Ubåtsprogram till den svenska marinen	GLSDB	Artillerisystem, Ground Launched Small Diameter Bomb
AEW&C	Airborne Early Warning & Control, flygburet radar och kontrollsystem	GRI	Global Reporting Initiative, standard för hållbarhetsredovisning
Arthur	Artillery Hunting Radar, artillerilokaliseringsradar	Gripen	Flygstridssystem
ASD	AeroSpace and Defence Industries Association of Europe	ICT	Information and communication technology, informationsteknologi
AT4	Axelburet anti-tank vapensystem	ISP	Inspektionen för strategiska produkter
Carl-Gustaf	Axelburet granatgevär	ISR	Intelligence, surveillance and reconnaissance,
CBRN	Kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen		underrättelseverksamhet, övervakning och spaning
CDP	Carbon Disclosure Project	LTI	Långsiktigt incitamentsprogram
Erieye	Flygburet övervakningssystem (AEW&C)	SOTACS	Special operations tactical suit, kamouflage
FMV	Försvarets Materielverk	T-X programmet	USA:s upphandlingsprogram för militära träningsflygplan
FoU	Forskning och utveckling	WASP	Wallenberg Autonomous
FTE	Full time equivalent, heltidsekvivalent vilket motsvarar en anställd som arbe tar heltid under ett år		Systems Program
GDDN	Gripen Design and Development Network
Giraffe	System för radarövervakning och stridsledning

Saab i världen

Antal anställda

Antal anställda per ort	31 dec 2017	Antal anställda per land	31 dec 2017
Linköping, Sverige	5 996	Sverige	13 545
Göteborg, Sverige	1 573	Sydafrika	714
Järfälla, Sverige	1 221	USA	620
Karlskoga, Sverige	870	Australien	328
Karlskrona, Sverige	676	Storbritannien	195
Gauteng/Centurion/		Nederländerna	148
Pretoria/Johannesburg/		Tyskland	131
Bedfordview, Sydafrika	650	Tjeckien	88
Huskvarna, Sverige	519	Norge	82
Arboga, Sverige	503	Danmark	81
East Syracuse NY, USA	484	Finland	77
Malmö, Sverige	452	Kanada	59
Växjö, Sverige	342	Schweiz	58
Adelaide SA, Australien	253	Indien	53
Östersund, Sverige	199	Brasilien	42
Trollhättan, Sverige	144	Kenya	36
Fareham, Storbritannien	139	Övriga	170
Apeldoorn, Nederländerna	104
Uttenreuth, Tyskland	98	Totalt	16 427
Gamleby, Sverige	94
Kista, Sverige	92
Stockholm, Sverige	90
Jönköping, Sverige	79
Sönderborg, Danmark	79
Sundbyberg, Sverige	78
Slavkov, Tjeckien	78
Nyköping, Sverige	77
Western Cape/Cape
Town/Hermanus/ Bredasdorp, Sydafrika	63
Haninge, Sverige	63
Lillington, USA	58
Thun BE, Schweiz	58
Luleå, Sverige	52
Rockingham WA,
Australien	51
Norrköping, Sverige	48
Halden, Norge	47
Örnsköldsvik, Sverige	45
Tammerfors, Finland	40
Helsingborg, Sverige	38
Karlstad, Sverige	35
Övriga	1 056

Kontaktuppgifter

Huvudkontor Saab AB Olof Palmes gata 17, 5tr 111 22 Stockholm Telefon: 08-463 00 00

Org. nummer 556036-0793 www.saabgroup.com www.saab.com