SAAB — Annual Report 2015

Mar 10, 2016

VISION

Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

MISSION

Skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer.

Det är ett grundläggande mänskligt behov och en mänsklig rättighet att känna trygghet. Tryggheten ställs dock inför många olika typer av hot, det kan handla om militära hot, terrorism, olyckor eller naturkatastrofer.

Saab utvecklar innovativa, högteknologiska och kostnadseffektiva system för att öka tryggheten för samhällen och människor. Samtidigt genomsyras verksamheten av insikten om att en del av de system och lösningar som bidrar till ökad trygghet inte bara används i fred utan också kan komma att användas i konflikt. Det innebär ett stort ansvar. Genom att agera ansvarsfullt i allt vi gör bygger vi förtroende hos kunder, medarbetare och samhälle och bidrar till en säkrare värld.

Läs om Saabs hållbarhetsarbete i den separata Hållbarhetsredovisningen, den finns på saabgroup.com.

KALENDARIUM

Årsstämma	14 april 2016
Delårsrapport januari–mars	21 april 2016
Delårsrapport januari–juni	21 juli 2016
Delårsrapport januari–september	25 oktober 2016
Bokslutskommuniké januari–december	15 februari 2017

Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 34–114. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt. Tryckt årsredovisning kan beställas via servicecenter@servistik.se.

INNEHÅLL

Saab i korthet
Saab 2015	1
Ordförande har ordet	2
VD-ord	4
Marknad	6
Strategi	12
Mål	30
Saabs aktie	32
Förvaltningsberättelse	34
Affärsområden	36
Risker och riskhantering	44
Bolagsstyrningsrapport	48
Styrelse och revisorer	54
Koncernledning	56
Finansiella rapporter och noter	60
Utdelningsmotivering	113
Förslag till vinstdisposition	114
Revisionsberättelse	115
Information till aktieägarna	117
Flerårsöversikt	118
Ordlista	119

SAAB I KORTHET

OM SAAB

Saab förser den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar inom militärt försvar och civil säkerhet. Saab har verksamhet och medarbetare på alla kontinenter.

* Affärsområdet Security and Defence Solutions upphörde 1 januari 2016, för mer information se sid. 35.

FEM KÄRNOMRÅDEN

Flygteknik Utveckling av avancerad militär och civil flygteknik, bland annat flygstridssystemet Gripen.

Avancerade vapensystem

Pansarvärnsvapen, missiler och ammunition samt integrerade stridssystem och nätverkslösningar.

Ledningssystem System för ledning och koordinering av militära operationer samt civil trafikledning för land, sjötrafik och flyg.

Sensorer Flygburna övervakningssystem, eldledning, spaning och markbaserat luftvärn.

Undervattenssystem

Ubåtssystemet A26 och obemannade farkoster samt system för lokalisering, vapen, självskydd och kommunikation.

STRATEGI

• Lönsam tillväxt: Effektivt projektgenomförande, fokuserade marknadssatsningar och säkerställa nya ordrar.
• Effektiv verksamhet: Effektiva funktionella processer, stärkt ledarskap samt global forskning och utveckling.

Läs mer om Saabs strategi på sidorna 12–29.

• Portfölj: Fokus på kärnområdena, marknadsdriven förnyelse, internationellt fokus och hållbara innovationer.
• Medarbetare: Talangrekrytering, kompetensutveckling, ökad mångfald och prestationsdriven kultur.

SAAB 2015

Saab visade stark tillväxt och stabil lönsamhet under 2015. Dessutom har företaget vunnit ett flertal betydande ordrar för Gripen, A26 och GlobalEye. Fokus läggs nu på genomförandet av de leveranser som ligger framför oss.

MISSILSKYDDSSYSTEM TILL INDISKA FLYGVAPNET

Saab mottog följdbeställningar avseende ett integrerat missilskyddssystem för installation på indiska arméns och flygvapnets avancerade lättviktshelikopter Dhruv.

UBÅT A26 TILL SVERIGE

I juni beställde den svenska marinen ubåtar av typ A26, världens mest moderna ubåtsprogram. Leveranserna startar 2022 och avslutas 2024. A26 kommer att vara en unik och teknikintensiv ubåt med beprövad modulär design, som ger plattformen hög tillgänglighet och låg livscykelkostnad.

STORBRITANNIEN BESTÄLLDE RADARSYSTEMET GIRAFFE

Det brittiska försvarsdepartementet har beställt ytterligare radarsystem av typen Giraffe AMB samt uppgraderingar av befintliga brittiska Giraffe-system och tillhörande utrustning.

ORDER PÅ GRIPEN TILL BRASILIEN

Saab mottog i september en order avseende utveckling och produktion av 36 stridsflygplan av nästa generations Gripen till det brasilianska flygvapnet. I december trädde även avtalet avseende operativ förmåga för Gripen till Brasilien i kraft.

SUPPORTAVTAL GÄLLANDE SKOLFLYGPLAN SK60

Försvarets materielverk (FMV) och Saab förlängde supportavtalet avseende SK60. Det innebär att Saab även fortsättningsvis är huvudleverantör och ansvarar för all drift, underhåll och beredskap för samtliga SK60-flygplan hos den svenska försvarsmakten.

FLYGBURET ÖVERVAKNINGSSYSTEM

I november meddelades att Förenade Arabemiraten har beställt Saabs nya flygburna övervakningssystem, GlobalEye i syfte att utöka och förbättra landets flygburna radarförmåga. GlobalEye kombinerar Saabs helt nya radarsystem Erieye ER (Extended Range) med Bombardiers avancerade jetflygplan Global 6000.

UTDELNING

Orderstock vid årets slut 113 834 60 128 59 870 Försäljningsintäkter 27 186 23 527 23 750 Rörelseresultat (EBIT) 1 900 1 659 1 345 Rörelsemarginal (EBIT), % 7,0 7,1 5,7 Årets resultat 1 402 1 168 742 Resultat per aktie, SEK (efter utspädning) 12,79 10,78 6,79 Fritt kassaflöde -726 -1 094 -1 460 Utdelning per aktie, SEK 5,00* 4,75 4,50 Soliditet, % 36,8 38,5 44,0 Egenfinansierad FoU, andel av försäljning, % 6,5 5,7 5,6 Antal anställda vid årets slut 14 685 14 716 14 140

För 2015 föreslår styrelsen årsstämman att besluta om utdelning till aktieägare uppgående till SEK 5,00 (4,75) per aktie. Det motsvarar 39 procent (43) av nettoresultatet.

2015 2014 2013

Orderingång och försäljningsintäkter

Andel av försäljningsintäkter

82% försvarsrelaterade produkter och tjänster 18% civila produkter och tjänster

*Styrelsens förslag 2015.

Nyckeltal (MSEK)

Organisk försäljningstillväxt

5 procent per år över en konjunkturcykel

7% Mål: minst 10 procent per år över en konjunkturcykel

Soliditet

Mål: ska överstiga 30 procent

ORDFÖRANDE HAR ORDET 2015 – ETT FRAMGÅNGSÅR FÖR SAAB

Bästa aktieägare, och andra med intresse för Saab. 2015 var ett framgångsrikt år för Saab. Bolaget fick flera viktiga beställningar, exempelvis ubåten A26 till Sverige, Gripen till Brasilien och ett nytt flygburet övervakningssystem till Förenade Arabemiraten. Dessa framgångar, i kombination med det hårda arbete som lagts under året, ger ett starkt fundament för bolaget att utvecklas vidare ifrån.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld försämrades under 2015 och osäkerheten ökade. Hundratusentals människor tvingades på flykt både till kringliggande länder och till Europa. Terrorism fortsatte att vara ett allvarligt och reellt hot i många delar av världen, så också i Europa. Samtidigt kan vi känna tacksamhet över hur många människor och stater gått samman i sympati för de drabbade och för att hjälpa nödställda.

Den geopolitiska oron måste givetvis mötas på olika sätt. Den har tydligt satt behovet av säkerhet och varje nations rätt att försvara sig i fokus. Många länder stärker nu sina nationella försvar och ser över möjligheterna att samarbeta med andra. I Norden har vi sett hur länder rört sig närmare varandra på det försvarspolitiska området, samtidigt som Frankrike och Storbritannien har aviserat att de avser öka sina försvarsutgifter under kommande år.

Detta sker samtidigt som delar av världen fortfarande är inne i en återhämtningsfas efter finanskrisen under 2008 och 2009. De ekonomiska resurserna är begränsade. En av Saabs konkurrensfördelar är förmågan att utveckla och leverera produkter där kostnadseffektivitet är lika självklart som funktionalitet och innovativ teknologi. Denna, vår styrka, växer i betydelse hos existerande och potentiella partners.

SATSNINGAR PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING GER FRAMGÅNG

Saab satsar mycket på forskning för att kunna utveckla världsledande teknologier. Trots bolagets relativa litenhet så gör smart tänkande, internationella samarbeten och mod att pröva nytt att bolaget kan erbjuda en bred och konkurrenskraftig produktportfölj. Innovation är del av Saabs DNA och de material och arbetsmetoder som sågs som "rocket science" för något decennium sedan, är idag i produktion. Saabs forskning om materialet grafen – det tunnaste, starkaste och mest ledande material som tagits fram – är ett utmärkt exempel på innovation. Saab har även bidragit till ett tillverkningstekniskt centrum (TTC) vid Örebro universitet som fokuserar på 3D-printing och 3D-röntgen.

En annan viktig del i Saabs forsknings- och utvecklingssamarbeten är att skapa miljömässigt

hållbara lösningar. Ett exempel är projektet Clean Sky Smart Fixed Wing Aircraft (SFWA). Ytterligare exempel på tekniskt framstående projekt är att Saab sedan 2008 har deltagit med ett team av beräkningsingenjörer, konstruktörer, komposittekniker och aerodynamiker som utvecklat ett nytt sätt att designa och tillverka flygplansvingar i kolfiberförstärkta kompositer. Vingen med en helt slät panel, som levererades under 2015, gör att bränsleförbrukningen, och därmed miljöpåverkan, minskar betydligt.

SATSNINGAR PÅ BREDA PARTNERSKAP

Under 2015 fick Saab en banbrytande beställning från Brasilien på 36 Gripen. En del i överenskommelsen med Brasilien handlar om teknologi- och kunskapsöverföring. Cirka 350 brasilianska ingenjörer kommer under projektets gång arbeta hos Saab. Programmet kommer att bidra till utvecklingen av en självständig, avancerad försvarsindustri i Brasilien. Jag är övertygad om att detta viktiga program kommer att fungera som en plattform för nya affärer och bidra till tillväxt inom såväl brasiliansk som svensk industri.

Saabs mission är att skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer.

Förmågan att bygga långsiktiga industriella partnerskap bidrar till produktutveckling, men ger också Saab nya kunskaper och erfarenheter som kan ha stort värde för framtida affärer. Att samarbeta tätt med kunder och det lokala näringslivet har blivit en framgångsfaktor för Saab. Kunskap växer när den delas och utvecklas av fler. Genom att Saab delar med sig av teknologiutveckling och produktionsmetoder, kan andra länder och företag växa och utvecklas. Det gör också oss bättre på sikt. Denna styrka vill vi bygga vidare på.

EFFEKTIVITET I LEVERANS TILL KUND

Vid årets slut uppgick orderstocken till cirka 114 miljarder svenska kronor, vilket gör den över tre gånger större än för tre år sedan. Under 2015 uppnådde Saab en försäljningstillväxt på 16 procent. Denna utveckling är ett resultat av ett tålmodigt och fokuserat arbete med produktförnyelse i kombination med ett intensivt marknadsföringsoch försäljningsarbete.

De stora beställningarna innebär samtidigt stora åtaganden gentemot våra kunder. En ökande närvaro på lokala nyckelmarknader, ett intensifierat arbete för högre effektivitet samt öppenhet och transparens är nycklar till att säkerställa en fortsatt tillväxt och att vi framgångsrikt kan leverera enligt våra beställningar.

SAAB SOM FÖRSVARSMATERIELLEVERANTÖR

Grundläggande i FN-stadgan är regeln om varje lands rätt till suveränitet och rätt att skydda sig mot väpnat angrepp. För oss som är verksamma inom försvarsindustrin är det av yttersta vikt att vi säkerställer att vi följer de regler som finns kring export av försvarsprodukter. Vi vill att våra kunder och partners ska se oss som en långsiktig, pålitlig affärspartner som vill ha en öppen och transparent marknad. Saab har absolut nolltolerans mot alla former av korruption.

Under 2015 lämnade en parlamentarisk kommitté i Sverige ett förslag på hur exportkontrollen till ickedemokratiska stater ska skärpas. Utredningen slår fast att framtida beslut ska baseras på en fall-till-fallbedömning där flera kriterier vägs mot varandra och att de försvars- och säkerhetspolitiska kriterierna som talar för exporttillstånd även fortsättningsvis

ska väga tyngst. Saab har även under de senaste åren pekat på behovet av en internationell harmonisering av exportlagstiftningen för att den ska vara kraftfull och konkurrensneutral. Det är bakgrunden till att vi engagerat oss i framtagandet av FN:s Arms Trade Treaty, vilket är ett globalt regelverk för handel med försvarsmateriel.

I snart 80 år har Saabs produkter och lösningar bidragit till att upprätthålla säkerheten och till att främja trygghet, demokrati och utveckling. Detta är en uppgift som är betydelsefull i en orolig omvärld. Saabs mission är att skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer. Jag vill tacka Saabs VD, koncernledning och alla de nästan 15 000 anställda som under 2015 bidragit till att utveckla Saab till ett företag som står starkt inför kommande år.

Stockholm i februari 2016

Marcus Wallenberg Ordförande

VD-ORD STARK POSITION FÖR FORTSATT TILLVÄXT

2015 var ett utmanande år för Saab. Vi har idag en än mer attraktiv portfölj och vi jobbar ännu närmare kunderna, vilket har resulterat i en orderstock på rekordnivå.

Saab har en stark position för fortsatt tillväxt. Konkurrenskraften har stärkts under det gångna året och intresset för våra produkter är stigande. Samtidigt är försvars- och säkerhetsmarknaden stadd i snabb förändring. Det är en osäker värld och kundernas krav förändras. Vikten av att förstå behoven, att svara upp mot kortare ledtider och att hela tiden utveckla teknologier för smartare lösningar är större än någonsin. Jag är stolt över att Saab når framgångar i denna tid.

Försvarsmarknaden är fortsatt starkt påverkad av exceptionella politiska händelser och det världsekonomiska läget. Krig och konflikter, miljontals människor på flykt samt terrorismens brutala dåd berör och upprör. Med våra produkter och tjänster kan vi bidra till en säkrare och tryggare värld.

STORA AFFÄRER

I slutet av juni fick vi en beställning på två nya A26-ubåtar till Sverige. Produktionen är igång och det internationella intresset växer. Få andra försvarsföretag i världen utvecklar och tillverkar både ubåtar och flygstridssystem. Undervattensförmåga är ett av den svenska regeringens nationella säkerhetsintressen och vi tar uppgiften att vara en del i att Sverige kan upprätthålla och utveckla den förmågan på största allvar.

Brasiliens order på 36 Gripen kom i september. Avtalet är en verklig "game changer" för Saab. Det bekräftar att Gripen är det mest kapabla och moderna flygstridssystemet på marknaden.

Det befäster också Saabs position som en världsledande stridsflygplanstillverkare och det stärker bolagets förutsättningar för tillväxt. Det är inte bara den största exportordern i Saabs historia, utan också starten på ett unikt samarbete mellan företag och institutioner i Sverige och Brasilien, som kommer att påverka Sverige under många decennier.

I november fick vi ett kontrakt från Förenade Arabemiraten på ett nytt flygburet radar- och sensorsystem med en ny plattform, Bombardiers flygplan Global 6000. Det flygburna systemet är ett resultat av många års forskning och Saabs unika förmåga att med nya teknologier bygga vidare på beprövade system. Ordern hade en stor, positiv påverkan på affärsområdena Electronic Defence Systems och Support and Services under det fjärde kvartalet, eftersom det förberedande arbete vi redan hade gjort vinstavräknades vid kontraktets tecknande.

I partnerskap med Boeing fortsätter det strategiskt viktiga T-X-programmet. Våra båda företag har stort fokus på innovation, är globalt konkurrenskraftiga och befinner sig ständigt i teknologins framkant. Gemensamt utvecklar vi framtidens flygutbildningssystem i syfte att delta i det amerikanska flygvapnets upphandling.

Vid årets slut uppgick Saabs orderstock till cirka 114 miljarder kronor, vilket är mer än fyra gånger årsomsättningen. Försäljningsintäkterna ökade med 16 procent till cirka 27 miljarder kronor. Samtliga affärsområden ökade sin omsättning under 2015.

Rörelseresultatet uppgick till 1,9 miljarder kronor med en rörelsemarginal på 7,0 procent.

Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK -500 för helåret och MSEK 653 för det fjärde kvartalet. I början av 2016 har likviditeten stärkts genom betydande förskotts- och milstolpebetalningar. Detta kommer leda till en stärkt balansräkning och att nettoskulden går mot noll, beroende på upparbetningstakt, under första kvartalet 2016.

EFFEKTIVA AFFÄRER

I en osäker värld är hög effektivitet och minskade ledtider en förutsättning för att möta kundernas krav och öka lönsamheten. Vi måste kunna leverera mer för mindre, därför är arbetet med att effektivisera ständigt pågående. Efter ett antal viktiga utvecklingsprojekt och insatser för att öka vår effektivitet – bland annat en omorganisation som trädde i kraft vid årsskiftet – sätts nu fokus på ett effektivt genom-

Saab fortsätter att investera i smart teknik. Det har alltid varit Saabs styrka att ligga steget före och ha blicken mot horisonten.

förande av de stora leveranser som ligger framför oss. Så byggs en stark position för framtiden.

Saab fortsätter att investera i smart teknik. Det har alltid varit Saabs styrka att ligga steget före och ha blicken mot horisonten. En applikation som gör produkten litet snabbare, en arbetsmetod som gör den än mer kostnadseffektiv eller ett nytt material som ökar dess kapacitet. Det är alltid något som kan förbättras. Utveckling sker ofta i nära samarbete med våra kunder. De gångna åren har inneburit flera nya produkter eller nya versioner av tidigare framgångar och under 2015 har ytterligare nyheter nått marknaderna, bland annat det flygburna radar- och sensorsystemet GlobalEye.

HÅLLBARA AFFÄRER

Våra affärer bygger på förtroende, inte bara mellan oss och våra kunder, utan också i vår relation till samarbetspartners, medborgare och samhällen. Hållbara affärer, där affärsetik, transparens och ett strukturerat anti-korruptionsarbete utgör grunden, är nycklar till framgång. Vi har under året fortsatt stärka våra regelverk och hur vi arbetar. FN Global Compact är integrerat i Saabs uppförandekod och utgör basen i Saabs uppförandekod för leverantörer. Under 2015 har vi inlett ett arbete just med fokus på hållbara affärer i hela leverantörskedjan.

Bakom en rekordstor orderstock står företagets viktigaste resurs: våra medarbetare. Jag är stolt över att leda ett företag med en sådan hög kompetens. Vi fortsätter att öka vår internationalisering och bygger hemmamarknader runt om i världen. Medarbetare med 60 olika nationaliteter, många olika bakgrunder och en mångfald av erfarenheter formar idag Saab som företag på alla kontinenter.

Som ett högteknologiskt spetsföretag behöver vi locka kompetenta medarbetare, inte minst inom teknikområdet. Ett större intresse för teknik bland barn och unga är därför en långsiktig överlevnadsfråga. Utbildningens betydelse för samhällens och företags utveckling kan aldrig överskattas. Vi fokuserar på att utveckla våra ledare och medarbetare för att de ska ges förutsättningar att utvecklas personligt och professionellt. Våra affärsmål bryts ned till mål för varje medarbetare. Det gör Saab bättre och våra kunder nöjdare.

Att blanda människor, idéer, erfarenheter och kulturer ger ett dynamiskt företag med större innovationskraft och ökad lönsamhet. Jämställdhet är därför en framgångsfaktor som vi arbetar för

dagligen. Vi har allt att vinna på samhällen med människor av olika bakgrund och med olika erfarenheter. För mig som VD är det viktigt att mångfald och tolerans alltid präglar våra arbetsplatser.

I TEKNOLOGINS FRAMKANT

Att vi alltid finns i teknologins framkant och kombinerar det med kostnadseffektivitet är en del av Saabs DNA. Vi har formats i tuff konkurrens och med höga krav på låga livscykelkostnader för våra produkter. Vi vet vad som krävs och har vägen framåt klar för oss; den senaste teknologin, de smartaste lösningarna och de nyaste innovationerna. Långsiktigt, finansiellt stabilt och i ständig framkant.

Stockholm i februari 2016

Håkan Buskhe VD och koncernchef

MARKNAD DET GEOPOLITISKA LÄGET

Den geopolitiska oron i Europa, Mellanöstern och Asien har ökat och utvecklingen är svår att förutspå. Det gör att många länder ser över sin försvarsförmåga, nationellt och i samarbete med andra.

Den säkerhetspolitiska osäkerheten har ökat, vilket föranlett flertalet europeiska länder att se över sina militära resurser. Den europeiska försvarsmarknaden påverkas bland annat av Rysslands militära upprustning och dess maktprojektion i närområdet.

Trenden av minskade försvarsbudgetar i Europa har därför brutits. Det upplevda hotet har förstärkt behovet av en ökad beredskap, nationellt och i samarbete med andra. Detta noteras inte minst i en ökad betoning av de ömsesidiga försvarsförpliktelserna inom NATO, som numera även innefattar cybersäkerhet. Lägesbildsförmåga, sensorer, interoperabilitet samt övning, träning och simulering är några områden i fokus.

SAMHÄLLETS ROBUSTHET UTMANAS

Det finns flera oroshärdar i världen och det är svårt att förutsäga hur olika situationer kommer att utvecklas. I Europa utmanas samhällens robusthet av bland annat terrorism och de kraftiga flyktingströmmarna i kölvattnet av konflikterna i Mellanöstern och Afghanistan. Frågan om hur flyktingströmmarna ska hanteras diskuteras inom och mellan länder. Länder inom EU har även infört gränskontroller.

De komplexa väpnade striderna i bland annat Syrien och Irak, med svåra humanitära konsekvenser, skakar tillsammans med terrororganisationen Daeshs framväxt om en redan instabil region i

Mellanöstern. Konflikterna och osäkerheten stärker önskan om stabilitet, vilket driver en fortsatt stor import av försvarsmateriel till regionen.

GEOPOLITISK ORO I SÖDRA OCH ÖSTRA ASIEN

Kinas mångåriga starka ekonomiska uppgång har möjliggjort en kraftig förstärkning av landets försvarsmakt, vilket mötts av misstroende från grannländer. Maritima anspråk i Öst- och Sydkinesiska haven upplevs som provocerande, vilket leder till militära spänningar.

Fortsatt ekonomisk tillväxt i kombination med en växande oro för utvecklingen i regionen driver ökande försvarsutgifter i Sydostasien, där flertalet länder investerar i materielförnyelse, framför allt inom det marina området, men även inom luftförsvar. Kinas långsiktiga och starka investeringar i militär modernisering skapar en till synes modern och avancerad försvarsmakt, vilket är en utveckling som följs noga av omvärlden.

Behovet av beredskap och träning har vuxit i takt med ökad geopolitisk instabilitet. Saab erbjuder olika typer av tränings- och utvecklingssimulatorer, bland annat för flygstridssystemet Gripen.

MARKNAD DRIVKRAFTER

Förändrade hotbilder driver efterfrågan på avancerade, kostnadseffektiva produkter. Dessutom ökar kundernas önskemål om långsiktiga och hållbara samarbeten för att bygga upp och utveckla sin egen förmåga.

KOSTNADSEFFEKTIVITET EFTERFRÅGAS

Förändrade hotbilder gör att det på många håll finns behov av moderniserad och ny försvarsmateriel, samtidigt som försvarsanslagen är begränsade. Efterfrågan ökar på avancerade produkter som dels har ett lägre inköpspris, dels är kostnadseffektiva att driva och underhålla. Ett annat viktigt sätt för kunden att uppnå kostnadseffektivitet är att produkten kan användas för att lösa flera olika uppgifter.

INTEROPERABILITET OCH SAMARBETE

Efterfrågan ökar på försvarssystem som är konstruerade för att enkelt kunna fungera tillsammans med andra. När olika försvarsstyrkor samverkar krävs att systemen kan koordineras och integreras på ett smidigt sätt. Dessutom blir det alltmer vanligt förekommande att försvarsmateriel och -system utvecklas i samarbete mellan olika företag och länder, bland annat för att dela utvecklingskostnader.

HÅLLBAR AFFÄRSVERKSAMHET

Försvarsindustrin agerar inte isolerat från samhället i övrigt, utan måste agera ansvarsfullt i förhållande till människor och miljö. I en global och transparent värld blir det allt viktigare för försvars- och säkerhetsföretag att använda resurseffektiva produkter och processer, erbjuda rimliga arbetsvillkor och att aldrig medverka till korruption.

BYGGA UPP INHEMSK FÖRMÅGA

Allt fler länder ställer krav på industriellt samarbete i samband med inköp av försvarsmateriel. Detta samarbete kan handla om teknologi- och kompetensöverföring, forskningssamarbeten eller om att bidra till uppbyggnad av lokal industri. Syftet är att utveckla den inhemska förmågan att vidmakthålla och bygga ut försvarssystemen för att minska beroende av externa leverantörer, samt att kunna exportera.

EFFEKTIVA TRANSPORTER

Person- och godstransporter i världen ökar vilket ställer krav på flygplatsers och hamnars kapacitet. System som optimerar flödet i trafiken efterfrågas. Syftet är mer effektivt resursutnyttjande och kostnadsbesparingar, men också miljövinster då väntetider och därmed bränsleförbrukning kan minskas. I övningen Arctic Challenge Exercise 2015 deltog cirka 3 600 personer och 115 flygplan från nio olika länder. På bilden syns Gripen tillsammans med en F18 och en F16. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten.

MARKNAD CIVIL SÄKERHET

Ungefär 20 procent av Saabs verksamhet återfinns inom kommersiellt flyg, civil säkerhet och teknikkonsulttjänster.

KOMMERSIELLT FLYG

Marknaden för kommersiellt flyg växer med cirka fem procent årligen och har gynnats av att en allt större andel av världens befolkning har råd att flyga. Drivkrafter på marknaden är utveckling som minskar bränsleförbrukning, exempelvis vingars utformning och framtagning av teknik för lägre produktionskostnader samt smarta material såsom strukturer med inbyggda systemfunktioner. Saab är underleverantör till de största flygplanstillverkarna.

SÄKERHET OCH TRAFIKLEDNING

Den totala marknaden för civil säkerhet är mycket omfattande. Saab är främst verksamt inom trafikledningssystem för luft, land och hav, samt inom säkerhetssystem för kritisk infrastruktur som fängelser och räddningstjänst.

Den globala marknaden för trafikledningssystem är värd ungefär sju miljarder USD och tillväxten uppskattas till fem procent årligen. Marknaden för säkerhetssystem för kritisk infrastruktur är värd cirka två miljarder USD och växer med cirka åtta procent årligen.

TEKNIKKONSULTTJÄNSTER

Konsultverksamheten är genom Combitech en växande verksamhet inom Saab. Tekniskt kunnande kombineras med djupgående branschkunskaper för att skapa nya lösningar med hänsyn till både miljö och säkerhet. Tjänsterna omfattar informationssäkerhet, systemintegration, kommunikation, mekanik, systemsäkerhet, systemutveckling, teknisk produktinformation och logistik.

SJÖTRAFIKÖVERVAKNING

Saab erbjuder idag system för marin trafikövervakning. Dels för övervakning och styrning av aktiviteterna i hamnar, men även för övervakning av kuststräckor. Systemen använder data från olika sensorer som transpondrar, radar och kameror för att ge trafikledarna rätt beslutsunderlag och kan integreras mot Saabs Kleinport-system som hanterar administration, logistik med mera i hamnen.

Systemen utvecklas hela tiden med nya förbättrade funktioner, men även med högre prestanda för att hantera ökad trafik med bibehållen säkerhet. Ett exempel är att allt fler kunder efterfrågar möjligheten att övervaka och driva flera hamnar från en gemensam trafikledningscentral. Detta är möjligt i befintliga system, men funktionen utvecklas och förbättras nu ytterligare. Dessutom förbättras möjligheten att tidigt kunna följa fartygens rutt mot hamnen. Det är

ett viktigt steg i utvecklingen mot nästa generations marina trafikövervakning, så kallade STM-system (Sea Traffic Management). STM ska studeras och demonstreras i ett internationellt projekt och beräknas bli en ny standard från 2019.

"STM kommer att ge trafikledarna bättre överblick över helheten och därmed möjlighet att optimera hela logistikkedjan", säger Anders Carp, chef för Saab Traffic Management.

STM-nätverken kommer att ha en större datakapacitet och bygga på en annan typ av transpondrar, där fartygens rutter planeras i detalj och kommuniceras med omvärlden. Det gör det möjligt att detaljplanera hela logistikkedjan, från ankomsttid, lotsning, bogsering, ur- och ilastning till järnväg och lastbil samt avfärd från hamnen. Genom avancerad planering av fartygens vägval och hastighet kan de anlända till hamn i exakt rätt tid, vilket ökar effektiviteten samtidigt som bränslekostnader och utsläpp minskar.

MARKNAD FÖRSVARSMARKNADEN

Drygt 80 procent av Saabs försäljningsintäkter kommer från försvarsrelaterade produkter och tjänster. Försvarsmaterielbranschen skiljer sig från många andra branscher genom att säkerhets- och utrikespolitiska hänsyn påverkar besluten.

Försäljning av försvarsmateriel sker ofta mellan företag och offentlig förvaltning i ett land (Business to Government). I vissa fall är Saab underleverantör till ett annat försvarsföretag (Business to Business) och i andra fall sker handel med försvarsmateriel mellan stater (Government to Government) och Saab kan då vara underleverantör till en stat. Saabs kunder är alltså ofta myndigheter och politiska beslutsfattare.

Handel med försvarsmateriel regleras av nationella upphandlingssystem och ofta även av säkerhetspolitiska hänsyn. Vid export av försvarsmateriel regleras försäljningsprocessen av såväl mottagarlandets som leverantörslandets regler för handel med försvarsmateriel.

FÖRSVARSINDUSTRINS SÄRPRÄGEL

Materielförsörjning är en del av den nationella försvarsstrategin. Det är vanligt med statligt ägande i försvarsindustrier och försvarsmaterielexport är också i många fall ett utrikes- och säkerhetspolitiskt verktyg. Politiken sätter begränsningar för industrin, men kan också bistå med finansiering av utveckling och exportstöd.

Försvarsföretag har traditionellt en stark hemmamarknad då deras roll är att trygga den nationella materielförsörjningen, vid sidan av att vara vinstdrivande bolag. Detta har också inneburit att många försvarsindustrier har en bred portfölj för att tillfredsställa nationens många olika behov.

Hemmamarknadens storlek har betydelse för försvarsföretagens storlek. Det är därför inte så anmärkningsvärt att de amerikanska bolagen Lockheed Martin och Boeing eller brittiska BAE Systems är mångfalt större än Saab.

KUNDER SÖKER LÅNGSIKTIGA SAMARBETEN

Försvarsbudgetar har krympt på de traditionellt stora marknaderna i Nordamerika och Europa,

medan konkurrensen ökat på tillväxtmarknaderna i Latinamerika, Mellanöstern och Asien. Bland de stora konkurrenterna på försvarsmarknaden finns utöver amerikanska och europeiska företag, även ryska och kinesiska försvarsföretag.

Flera länder i exempelvis Asien, Mellanöstern och Sydamerika har ambition att stärka sitt nationella oberoende och bli mer självförsörjande av försvarsmateriel. Därför gynnas den inhemska industrin. Många länder kräver också att de mer etablerade försvarsföretagen inleder olika former av partnerskap, samarbeten och teknologiöverföringar till den inhemska industrin.

Allianser och samarbeten är vanliga i försvarsindustrin och många bolag tillverkar allt från enskilda komponenter till plattformar och integrerar dessutom andras system. Det gör att företag som konkurrerar på ett område är varandras partner, kunder eller leverantörer på andra områden.

Sverige fattade i slutet av 1930-talet beslut om självförsörjning av stridsflygplan. Det lade grunden till Saab, Svenska Aeroplan AB. Flygplanet Saab 17 började tillverkas 1939.

REGLER FÖR EXPORT AV FÖRSVARSMATERIEL FRÅN SVERIGE

All försäljning av vapen och annan försvarsmateriel sker inom strikta och kontrollerade ramar för att säkerställa att försvarsmateriel exporteras i enlighet med folkrätten. En övervägande del av Saabs export sker från Sverige.

I Sverige ansvarar myndigheten Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) för kontrollen av krigsmateriel. ISP:s uppdrag är att pröva ansökningar om tillverkning, tillhandahållande, export och samarbeten med utlandet. Krigsmateriel omfattar bland annat vapen, ammunition, spanings- och mätutrustningar, skyddsmateriel, militär utbildning, tekniskt bistånd eller andra för militärt bruk utvecklade produkter. Riktlinjerna för svensk vapenexport innebär att det ska finnas säkerhetseller försvarspolitiska skäl för exporten och att den inte får strida mot svensk utrikespolitik.

Dessa regler gäller all export av försvarsmateriel från Sverige, oavsett storlek på order eller mottagarland.

MARKNAD FÖRSVARSMARKNADEN

2015 uppgick den totala världsmarknaden för försvarsmateriel* till cirka USD 294 miljarder. De kommande åren förväntas marknaden visa viss tillväxt. USA är fortsatt den enskilt största marknaden, men störst tillväxt ses i Asien.

Drygt 60 procent av Saabs försäljningsintäkter kommer från Europa, främst Sverige. Den region där Saab vuxit snabbast de senaste fem åren, om än från låga nivåer, är Latinamerika och med Brasiliens beställning av 36 Gripen förväntas utvecklingen fortsätta.

Nordamerika

Marknadsvärde 2015: USD 106 miljarder Årlig tillväxt 2016−2020: −1 procent USA är världens största enskilda marknad, men försvarsutgifterna har minskat sedan 2010 då USA avslutade de militära insatserna i Afghanistan och Irak, samt som en effekt av generella budgetnedskärningar.

Saab har tillsammans med Boeing utvecklat en Ground Launched Small Diameter Bomb för artilleribekämpning av komplexa mål.

ANDEL AV VÄRLDSMARKNADEN 2016–2020

Latinamerika

Marknadsvärde 2015: USD 10 miljarder Årlig tillväxt 2016−2020: 3 procent

Brasilien står för ungefär hälften av den latinamerikanska försvarsmarknaden. Landet har en ambition att modernisera sitt försvar bland annat genom ett nytt ubåtsprogram och Saabs flygstridssystem Gripen. I Latinamerika används militära system även till att övervaka och motverka droghandel.

Den brasilianska regeringen har beställt 36 Gripen NG som ska levereras 2019–2024.

3%

ANDEL AV VÄRLDSMARKNADEN 2016–2020

* Totala globala försvarsutgifter uppgick till USD 1 627 miljarder 2015, i den siffran ingår även personalkostnader. För Saab är värdet på marknaden för försvarsmateriel mer relevant. Källa till marknadsstatistik: IHS Group, september 2015

Europa

22%

ANDEL AV VÄRLDSMARKNADEN 2016–2020

Marknadsvärde 2015: USD 71 miljarder Årlig tillväxt 2016−2020: 1 procent

Det säkerhetspolitiska läget har blivit mer spänt i regionen och därför ser ett flertal länder nu över sitt behov av att förnya sina försvarssystem och fylla på lagren av förbrukningsmateriel som exempelvis

A26 till den svenska marinen är ett av världens mest moderna ubåtsprogram.

ANDEL AV VÄRLDSMARKNADEN 2016–2020

Asien

Marknadsvärde 2015: USD 100 miljarder Årlig tillväxt 2016−2020: 5 procent

Försvarsmarknaden i Asien har vuxit med cirka 30 procent de senaste fem åren. Ett skäl till de ökade försvarsutgifterna är politisk spänning kring den Sydkinesiska sjön, ett av världens mest trafikerade bihav som även är mycket rikt på naturresurser. Indiens marknad för försvarsmateriel växer kraftigt, bland annat driven av stark ekonomisk tillväxt i landet.

Saab utvecklar och levererar stridsledningssystem till den australiska flottans Anzac-fregatter.

2%

ANDEL AV VÄRLDSMARKNADEN 2016–2020

Afrika

Marknadsvärde 2015: USD 7 miljarder Årlig tillväxt 2016−2020: 3 procent

Ekonomisk tillväxt och nya hotbilder gör att marknaden för försvarsmateriel i Afrika växer, om än från låga nivåer.

I KORTHET

• Effektivt projektgenomförande
• Fokuserade marknadssatsningar
• Säkerställa små och mellanstora ordrar
• Nolltolerans mot korruption

Orderstockens fördelning över tid

	SEK miljarder
2016	21,8
2017	15,9
2018	12,3
2019	11,7
Efter 2019	52,1

Saabs affärer löper ofta över många år. Orderstockens fördelning över tid ger en bild över vilken omsättning som kan förväntas från redan tecknade kontrakt.

Orderstockens geografiska fördelning

Orderingång

Saab har under de senaste åren haft en mycket stark orderingång, främst genom ett antal stora ordrar. Orderstocken uppgick vid årsskiftet till mer än SEK 100 miljarder. Fokus är att leverera till kunderna, samtidigt som försäljningsinsatserna intensifieras för att få in fler små och medelstora ordrar.

LÅNGSIKTIG TILLVÄXT

Saabs mål är att den organiska tillväxten ska överstiga fem procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. Utöver detta kan kompletterande förvärv göras i syfte att vinna marknadsandelar eller få tillgång till nyckelteknologi. Verksamheter kan även avyttras.

En stor del av orderstocken består av stora ordrar, exempelvis flygstridssystemet Gripen till Sverige och Brasilien, ubåtar av typ A26 till Sverige och ett flygburet radarsystem till Förenade Arabemiraten.

Stora affärer förbereds under lång tid och kontrakten löper ofta över många år. Saab eftersträvar en bra balans mellan olika storlekar på ordrar. Ett stabilt inflöde av små och medelstora ordrar ger Saab möjlighet att satsa på stora utvecklingsprojekt med avkastning på lång sikt. Ett exempel på utvecklingsprojekt är samarbetet med Boeing i syfte att delta i det amerikanska flygvapnets upphandling av nya skolflygplan, det så kallade T-X-programmet.

ÖKAD LÖNSAMHET

Saabs lönsamhetsmål är en rörelsemarginal på minst tio procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. Försäljningsintäkterna förväntas växa kommande år vilket möjliggör en förbättrad lönsamhet eftersom en stor del av försäljningsökningen kan hanteras med befintliga resurser.

En viktig framgångsfaktor för att nå bättre lönsamhet är att verksamheten bedrivs effektivt. Det uppnår Saab bland annat genom att ständigt utmana befintliga arbetssätt. Läs mer under Strategi: Effektiv verksamhet, sida 17.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

Effektivisera projektgenomföranden En av de viktigaste faktorerna för Saabs lönsamhet är effektivt projektgenomförande. Det gäller att leverera enligt avtalat åtagande, i rätt tid och inom budget. Saab lägger därför stor vikt vid att förbättra processer och sprida goda exempel inom företaget.

Fokuserade marknadssatsningar

Marknadsförings- och försäljningsinsatserna fokuseras till de länder som står för merparten av orderingången. Satsningarna görs dessutom främst inom portföljens fem kärnområden. Läs mer under Strategi: Portfölj, sida 20.

Öka andelen små och medelstora ordrar Det är viktigt att även vinna små och medelstora ordrar, vilka snabbare kan levereras till kund och därmed omvandlas till försäljningsintäkter. I dessa projekt är dessutom rörelseresultatet relativt jämnt fördelat över tid, medan lönsamheten i stora projekt typiskt sett blir högre i takt med att riskerna minskar då allt större del av ordern redan levererats.

Produkter med beprövad funktionalitet

Vid sidan av lanseringar av nya produkter har Saab en mycket konkurrenskraftig och lönsam portfölj av mogna produkter. Dessa produkter är attraktiva på marknaden eftersom de har hög kvalitet och beprövad funktionalitet.

LOKAL MARKNADSNÄRVARO

Saab har byggt upp en stark lokal närvaro på utvalda nyckelmarknader genom etableringen av marknadsområden. Stora affärer gällande exempelvis flygstridssystem bedrivs i centrala kampanjer där berört affärsområde och marknadsområde arbetar nära tillsammans.

Marknadsorganisationen ger insyn i lokala upphandlingsprocesser och möjlighet att arbeta nära kunderna för att kunna erbjuda rätt kombination av produkter och lösningar. Detta arbetssätt ökar Saabs

Här byggs det första provflygplanet i utvecklingen av Gripen E.

Saab samarbetar med Boeing avseende amerikanska flygvapnets upphandling av skolflygplan, det så kallade T-X-programmet.

möjligheter att vinna fler små och medelstora ordrar. På vissa nyckelmarknader, som har en stark inhemsk försvarsindustri, kan Saab vara underleverantör till en lokal aktör.

Leverantör i mellanstatliga affärer

Vissa stora försvarsaffärer görs mellan Sverige och ett annat land. I de fallen är det Försvarets Materielverk (FMV) som förhandlar och tecknar avtal med kundlandet. Saab bistår FMV i försäljningsprocessen, men endast som underleverantör till den svenska staten. Detta förhållande förekommer främst i stora affärer rörande exempelvis flygstridssystem eller större övervakningssystem.

Forskningssamarbeten

Saab deltar i breda innovationssamarbeten mellan industri, universitet och offentlig sektor. Att delta i forskningssamarbeten är också del av Saabs strategi att stärka samarbetet med kunderna.

Mångfald och mångsidigt tänkande driver innovation och det faktum att Saab bedriver forskningsoch utvecklingsarbete på flera kontinenter ökar bolagets konkurrenskraft.

Korruptionsförebyggande arbete

Saab har nolltolerans mot korruption. Detta är en förutsättning för att vara en långsiktig och pålitlig affärspartner. Dessutom är det en konkurrensfördel när kunderna utvärderar leverantörer på en alltmer öppen och transparent försvarsmarknad.

Förebyggande av korruptionsrisker utgår från gällande lagstiftning, företagets uppförandekod (Code of Conduct), processer och värderingar samt branschgemensamma uppförandekoder.

Samarbeten med marknadskonsulter är exempel på affärsupplägg som innebär en ökad risk eftersom ersättningar går till företag som inte står under Saabs direkta kontroll. Därför måste alla sådana avtal prövas, utvärderas och motiveras hos en central funktion inom Saab, Market Network Management.

Medarbetare i särskilt riskutsatta grupper som till exempel marknad och försäljning får utbildning i Saabs uppförandekod, samt obligatoriska fördjupningsutbildningar som bland annat omfattar allmänt riskmedvetande och interna processer samt verktyg för korruptionsriskhantering.

Det är obligatoriskt för alla Saabanställda att genomgå en webbaserad antikorruptionsutbildning.

SAABS MARKNADS-OMRÅDEN

För att vara nära kunderna på nyckelmarknader har Saab etablerat fem marknadsområden:

• Nordic & Baltic (inkl. Polen)
• Europe, Middle East & Africa
• North America
• Latin America
• Asia Pacific

Läs mer om internationella forskningssamarbeten i Saabs Hållbarhetsrapport.

TEKNOLOGIÖVERFÖRING

När Saab gör stora försvarsmaterielaffärer innehåller avtalen ofta mer än bara försäljning av produkter. Allt fler länder ställer krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Köparlandet vill på det sättet få hjälp att bygga upp eller stärka inhemsk försvarsindustri.

Önskemål om teknologiöverföring var en faktor när Brasilien valde Gripen. Syftet är att samarbetet ska bidra till att ytterligare utveckla Brasiliens egen försvarsindustri. Genom Gripen får Brasilien också möjlighet att delta i en omfattande internationell utveckling av högteknologi.

Sammanlagt kommer cirka 350 brasilianska ingenjörer och tekniker att tillbringa tid på Saab i Sverige, där de utbildas genom att arbeta med ett antal projekt tillsammans med Saabs medarbetare. Utbildningen kommer att möjliggöra omfattande utveckling och produktion, inklusive slutmontering, av Gripen i Brasilien. Den kompetens som byggs upp på det här sättet ger också Brasilien inhemsk förmåga att underhålla och uppgradera Gripen.

Avtalet innefattar även forskningsprojekt vilket bäddar för ett nära och långsiktigt samarbete mellan Sverige och Brasilien.

AFFÄRSMODELL

Saabs erbjudande till marknaden består dels av komplicerade system med stort inslag av forskning och utveckling, dels av tjänster och produkter med hög grad av repetition. Affärsmodellen tar hänsyn till produktområde, systemens komplexitet, kundgrupp och geografisk marknad.

Komplexa försvarsbeställningar

I komplexa försvarsbeställningar är lösningarna heltäckande och omfattar ofta även träning, underhåll, support och service över produktens hela livscykel. Leveranser kan pågå under flera år efter utvecklingstiden. Dessa system konfigureras och utvecklas efter kundens specifika behov och har därför ofta en stor andel kundfinansierad utveckling. Dessutom inbegriper komplexa försvarsbeställningar ofta inslag av industrisamarbete, exempelvis teknologiöverföring.

Underleverantör

Saab kan också vara underleverantör till en partner som har den huvudsakliga kontakten med slutkunden, exempelvis vid leverans av delsystem. Flera av Saabs system, till exempel ledningssystem, är plattformsoberoende och kan även integreras med andra företags produkter och system. Ett annat skäl till att välja att vara underleverantör kan vara kostnad eller att kundlandet önskar att huvudleverantören är ett inhemskt företag.

Volymbeställningar

Underhåll, support och träning kan även säljas separat. Även förbrukningsmaterial som understödsvapen, ammunition och reservdelar hör till kategorin volymbeställningar. Dessa produkter och lösningar säljs ofta direkt till slutkund. En del av produkterna och tjänsterna levereras samma dag som beställningen inkommer, medan andra har en ledtid på över ett år. Dessa har en låg andel kundfinansierad utveckling jämfört med komplexa system.

Dimensioner i Saabs affär

BETYDANDE ORDRAR 2015

• I mars mottogs följdbeställningar från indiska Hindustan Aeronautic Limited (HAL) gällande ett integrerat missilskyddssystem för installation på indiska försvarsmaktens avancerade lättviktshelikopter Dhruv. Ordervärdet uppgick till MSEK 740.
• Kontrakt med Försvarets Materielverk (FMV) avseende två ubåtar av typ A26, samt halvtidsmodifiering av två ubåtar av Gotlands-klass. Beställningarna omfattar perioden 2015-2024 och det totala ordervärdet uppgår till SEK 8,6 miljarder.
• Beställningar från det brittiska försvarsdepartementet på radarsystem av typen Giraffe AMB samt uppgraderingar av befintliga brittiska Giraffe-system. Ordervärdet är cirka MSEK 610. Leveranserna startar under senare delen av 2015 och pågår till 2018.
• Order mottogs från den brasilianska regeringen avseende utveckling och produktion av 36 Gripen NG. Leveranser av Gripen NG till det brasilianska flygvapnet kommer att äga rum mellan åren 2019 och 2024 och det totala ordervärdet uppgår till cirka SEK 39,3 miljarder. Saab mottog också en order från Brasilien avseende extern last till Gripen NG. Ordervärdet uppgick till cirka MUSD 245 och leveranser ska äga rum mellan åren 2019 och 2024.
• I oktober meddelades att Saab har förlängt support- och underhållsavtalet med FMV gällande skolflygplan SK60 hos svenska försvarsmakten. Kontraktet gäller i tre år från den 1 juli 2017 och ordervärdet uppgick till MSEK 400.
• Förenade Arabemiraten beställde ett nytt flygburet radarsystem. Ordervärdet uppgick till cirka USD 1,27 miljarder.
• Ett flertal ordrar avseende avancerade vapensystem och ammunition mottogs under året.

TYPER AV FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Saabs intäktsmodell delar in försäljningsintäkterna i tre huvudsakliga kategorier: försäljning av produkter och reservdelar, tjänsteuppdrag samt långa kundkontrakt. Därutöver har Saab en mindre del royaltyintäkter.

Långa kundkontrakt står för cirka 60 procent av Saabs försäljningsintäkter, men intäkternas fördelning skiljer sig mellan affärsområdena. Aeronautics intäkter domineras av långa kundkontrakt, medan Support and Services i högre utsträckning har tjänsteuppdrag. Karaktären på intäkterna gör att omsättning, resultat och kassaflöde fluktuerar över året. Långa kundkontrakt omfattar utveckling och tillverkning av komplexa system. Ett exempel är FMV:s beställning av ubåten A26 som Saab kommer arbeta med fram till 2024. Långa kontrakt vinstavräknas i takt med färdigställandet medan kassaflödet beror på hur leveranser, förskott och milstolpebetalningar faller in under avtalsperioden.

Tjänsteuppdrag består av konsult- och supporttjänster. Det kan till exempel handla om löpande underhåll kopplade till tidigare leveranser. Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs och tjänsteuppdrag till fast pris redovisas enligt samma principer som långa kundkontrakt.

Den tredje delen i Saabs intäktsmodell är försäljning av produkter och reservdelar som Saab tillverkar och lagerhåller alternativt köper in för kunds räkning. Intäkterna redovisas i resultaträkningen när varornas ägande har överförts till köparen.

För mer information, se not 5.

Pansarvärnsvapnet AT4 har exporterats till mer än 15 länder och under 2015 lanserades en ny version av vapnet.

Fördelning av försäljningsintäkter 2015

Från och med 1 januari 2016 har affärsområdet Security and Defence Solutions upplösts och affärsenheterna har fördelats på övriga affärsområden. För mer information, se sida 35.

I KORTHET

• Stärkta funktionella processer
• Stärkt ledarskap
• Global forskning och utveckling

MAXIMAL PRESTANDA

Saabs ambition är att alltid ge kunden maximal prestanda till minsta möjliga kostnad. Ett exempel på detta är att Saab i utvecklingen av sina flygstridssystem har lyckats bryta kostnadskurvan. Saab utvecklar ytterligare förmågor och kapacitet utan att kostnaden ökar i samma utsträckning.

Rörelsekostnader definieras som försäljningsoch administrationskostnader.

Försäljning per anställd*

*Genomsnittligt antal heltidsekvivalenter (FTE).

STRATEGI EFFEKTIV VERKSAMHET

Saabs viktigaste konkurrensfördel är förmågan att utveckla och leverera produkter där kostnadseffektivitet är lika självklar som enastående funktionalitet och innovativ teknologi.

Saabs långsiktiga avkastningsmål är en rörelsemarginal på tio procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. Med en rekordhög orderstock är fokus effektivt projektgenomförande så att försäljningstillväxten även resulterar i ökad lönsamhet.

Lönsamheten i bolaget har under flera år påverkats av stora satsningar på forskning och utveckling då det funnits behov att förnya produktportföljen. Saab ska även fortsättningsvis vara ett forskningsintensivt bolag, men satsningarna återgår till normal nivå. Läs mer om Saabs forsknings- och utvecklingssatsningar under avsnitt Strategi: Portfölj, sida 20.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

Efter en period av fokus på produktförnyelse går Saab nu in i en fas av att förbättra arbetssätt, processer och infrastruktur. Vid tillväxt ges utrymme att effektivisera administration och koncerngemensamma funktioner.

I en matrisorganisation som Saab med affärsområden, marknadsområden och koncernövergripande funktioner är det centralt att renodla styrning och processer för att undvika ineffektivitet.

Projektgenomförande

Att driva projekt på ett optimalt sätt är viktigt i en verksamhet där kundprojekten är komplexa och ofta löper över lång tid. Saabs projektledare och medarbetare söker ständigt nya vägar för att minska kostnader, utan att det påverkar kvalitet eller produktivitet.

Global forskning och utveckling

För att konkurrera på den globala marknaden strävar Saab efter att stärka sin närvaro på utvalda nyckelmarknader. En större del av forskning och utveckling kommer att ske utanför Sverige. Detta möjliggör bättre samarbete med lokala företag och att Saab kan ta del i upphandlingar som kräver lokal forskning och utveckling. Dessutom kan Saab utveckla sin innovationskraft genom att ta tillvara idéer och innovationer som härrör från medarbetare globalt.

Effektiva funktionella processer

Saab har vuxit både organiskt och genom förvärv, vilket har resulterat i att alla funktionella processer inom HR, kommunikation, ekonomi och IT inte är lika i hela koncernen. Ett arbete att renodla processerna har påbörjats i syfte att skapa interna synergier och förbättra resultatstyrningen.

Konsolidering av verksamhetsorter

Saab finns i fler än 30 länder och i Sverige bedrivs verksamheten på fler än 50 olika orter, ofta dessutom i olika lokaler på samma ort. Det finns utrymme att samla verksamheten på färre ställen för att skapa starkare kompetenscentrum och minska kostnader.

Aktiviteter för att stärka ledarskapet

2013 initierades ett arbete i syfte att utveckla en mer affärsorienterad organisation präglad av resultatstyrning och gott ledarskap. Projektet kom internt att kallas "Ledarskapsboost" och omfattade fyra huvud-

Saab minskar utvecklingstiden för den nya generationens Gripen med hjälp av modellbaserad metodik.

STRATEGI EFFEKTIV VERKSAMHET

områden: Skapa en prestationsdriven kultur, vara både ledare och chef, stärka affärsförståelsen och att bli mer internationell. Läs mer under Strategi: Medarbetare sida 26.

EFFEKTIVA ARBETSSÄTT

Lean utveckling och administration Saab använder agila metoder och Lean i sin utveckling för att öka produktiviteten. Leans filosofi är att ta bort alla beståndsdelar i en arbetsprocess som inte skapar värde för slutkunden.

De operativa cheferna har ett stort ansvar att genomföra förbättringsåtgärder tillsammans med sina medarbetare, både i administration och i produktion. Medarbetarnas kreativitet tas tillvara då de löpande föreslår förbättringar av processerna. Denna kontinuerliga förbättring medför tusentals smarta effektiviseringar varje år.

Att Lean-filosofin även har implementerats i vissa administrativa processer sparar resurser och ökar engagemanget hos medarbetarna.

Modellbaserad utveckling

Saab arbetar sedan länge med modellbaserad utveckling, vilket medger effektivitetsvinster och markanta förenklingar av utvecklingsarbetet. Behovet av textdokument och ritningar har försvunnit då utvecklingen istället sker med visuella element som ökar förståelsen för vad man vill uppnå och ger en tydligare helhetsbild.

Genom att visualisera allt i en modell som alla inblandade kan arbeta med blir det enklare att upptäcka problem i ett tidigt skede, och åtgärda dem innan de hamnar i produktion och blir dyrare att lösa. Kunden är med i processen och kan se hur systemet är tänkt att se ut och fungera. Därigenom undviks förseningar och fördyringar på grund av olika förväntningar på slutresultatet.

Modellbaserad utveckling används i utvecklingen av Gripen där man gått från att behöva tiotusentals olika ritningar och dokument till att helt arbeta digitalt. Nu används 3D-ritningar som följer produkten genom hela kedjan från ritning till produktion.

Organisationsförändring

Saab ser kontinuerligt över organisationen för att finna synergier och minska administrationskostnader i koncernen. I affärsområdena samlas affärsenheter som har teknologier, marknader eller kunderbjudanden med gemensamma nämnare. Därför har affärsområdet Security and Defence Solutions upplösts och dess affärsenheter har fördelats på andra delar av organisationen från och med 2016.

ANSVARSFULLA LEVERANTÖRER

För att tydliggöra Saabs förväntningar på sina leverantörer lanserade företaget under 2015 en särskild uppförandekod för leverantörer som bygger på FN Global Compacts tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. I uppförandekoden uttrycker Saab även en förväntan att leverantörerna ska ställa liknande krav på sina respektive leverantörer.

Läs mer om Saabs uppförandekod för leverantörer i Saabs Hållbarhetsrapport.

UBÅTSRÄDDNINGSFARKOST

En ubåtsräddningsfarkost, URF, kan beskrivas som en ambulans som används för att rädda besättningen på en ubåt i nöd. Det finns ett omfattande internationellt samarbete där länder avtalat om att hjälpa varandra i sådana situationer. Den svenska försvarsmaktens URF har bland annat egenskapen att den är lätt att transportera och därmed snabbt kan vara på plats även vid olyckor på svårtillgängliga platser i världen.

FMV har genomfört ett flerårigt moderniseringsarbete som gjort URF Mk II till en betydligt effektivare farkost än sin tidigare version. I senare delen av detta projekt fick Saab Kockums uppdraget att genom ett antal åtgärder ytterligare höja säkerhet och funktion. Detta innefattade bland annat förbättringar av trimsystemet som används för att manövrera URF:en.

Kockums fick uppdraget strax före jul 2014 och farkosten var i full operativ drift hos försvarsmakten redan i juli 2015, vilket är exceptionellt kort tid i dessa sammanhang. Detta är ett utmärkt exempel på Saabs beredskap och förmåga till snabba projektgenomföranden.

"Den viktigaste faktorn för att vi lyckades med en sådan kraftsamling på kort tid var det mycket goda samarbetet med FMV, besättningen och våra leverantörer. Samtidigt är kompetensen och det stora engagemanget hos våra medarbetare naturligtvis en förutsättning", säger Fredrik B Svensson, projektledare på Saab Kockums.

I KORTHET

• Fokus på kärnområdena
• Marknadsdriven utveckling
• Internationellt fokus
• Hållbara innovationer

FEM KÄRNOMRÅDEN

Saabs erbjudande måste vara konkurrenskraftigt för att lyckas på en tuff marknad, därför fokuseras resurserna på Saabs fem kärnområden. Träning och support är integrerade delar av kärnområdena.

0

2 000

4 000

6 000

8 000

MSEK

AVANCERADE VAPENSYSTEM

2011 2012 2014 2014 2015

Pansarvärnsvapen, missiler och ammunition samt integrerade stridssystem och nätverkslösningar.

LEDNINGSSYSTEM

Totala satsningar på forskning och utveckling

System för ledning och koordinering av militära operationer samt civil trafikledning för land, sjötrafik och flyg.

UNDERVATTENSSYSTEM

Ubåtssystemet A26 och obemannade farkoster samt system för lokalisering, vapen, självskydd och kommunikation.

FLYGTEKNIK

Utveckling av avancerad militär och civil flygteknik, bland annat flygstridssystemet Gripen.

SENSORER

Flygburna övervakningssystem, eldledning, spaning och markbaserat luftvärn.

STRATEGI PORTFÖLJ

Saab investerar i produktinnovation och gör strategiska förvärv för att fortsätta bygga en fokuserad och marknadsorienterad portfölj. Satsningarna sker huvudsakligen inom kärnområden där koncernen har, eller kan skaffa sig, betydande konkurrensfördelar.

KÄRNOMRÅDEN

För att vara konkurrenskraftig fokuseras verksamheten på fem kärnområden: flygteknik, sensorer, undervattenssystem, ledningssystem och avancerade vapensystem, med träning och support som integrerade delar.

Kärnområdena har också gemensamma drag som att de är högteknologiska, komplexa och att det finns starka synergier. Till exempel har Saab utvecklat såväl sensorer och vapensystem som ledningssystem i flygstridssystemet Gripen.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

Forskning och utveckling Saab investerar i områden där koncernen är, eller kan bli, marknads- eller teknikledande.

Under senare år har Saab gjort stora forskningsoch utvecklingssatsningar (FoU) inom kärnområdena för att skapa eller förnya produkter och produktgrupper. Exempel på detta är senaste versionen av Gripen, sensorer, AESA-radarteknologi, markstridsvapnen Carl-Gustaf och AT4, liksom ubåten A26. Investeringarna ger Saab möjlighet att erbjuda världsledande produkter och lösningar som tillgodoser kundernas försvars- och säkerhetsbehov. Under 2015 fortsatte Saab att investera i samarbetet med Boeing avseende amerikanska flygvapnets upphandling av skolflygplan, det så kallade T-X-programmet.

Under 2015 uppgick de totala utgifterna för satsning på egen- och kundfinansierad FoU till MSEK 6 841, motsvarande 25 procent av försäljningsintäkterna.

Marknadsdriven förnyelse

Produktförnyelse görs ofta i nära samarbete med kunderna för att säkerställa att Saab erbjuder den mest avancerade teknologin i tillämpningar som kunderna efterfrågar.

Ett bra exempel på effektiv och marknadsdriven produktförnyelse är AT4-familjen, ett mycket framgångsrikt axelburet understödsvapen som har exporterats till 15 länder runt om i världen. Den starka marknadspositionen och efterfrågan från kunder har lett till att förbättrade versioner med bland annat utökad räckvidd och bredare förmåga har utvecklats.

Internationellt fokus

Den hårda konkurrensen på tillväxtmarknaderna ökar kraven på lokal närvaro och därför avser Saab att utöka internationella samarbeten kring forskning och utveckling. Samarbeten med lokala företag ger större möjligheter att delta i upphandlingar där lokal forskning och utveckling är en konkurrensfördel.

Saabs befintliga lokala samarbeten inom utbildning, forskning, utveckling och produktion bidrar också till att företaget fortsätter att ligga i framkant vad gäller teknologisk innovation.

Banbrytande teknologier

Saab uppmuntrar sina medarbetare att utforska nya områden och använda banbrytande teknik. Under 2015 prisades Saab för att som första företag inom försvarsindustrin ta galliumnitrid (GaN), ett revolutionerande halvledarmaterial, ut på marknaden. GaN-teknologin finns bland annat i den nya generationens Giraff-radarsystem som Saab lanserade 2014. Den nya tekniken har bidragit till längre räckvidd genom högre uteffekt, ökad bandbredd samt förbättrad tillförlitlighet.

Saab bedriver även forskning om hur materialet grafen – det tunnaste, starkaste och mest ledande material som någonsin skapats – skulle kunna användas för kamouflage och komposit med helt nya egenskaper.

Under 2015 lanserade Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, i nära samarbete med fyra svenska universitet och högskolor samt andra företag, ett omfattande forskningsprogram för autonoma system och mjukvara. Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP, omfattar grundforskning, utbildning och rekrytering av forskare.

Saabs flygtrafilkledningssystem Remote Tower är bland annat installerat på Leesburg Airbort i USA.

STRATEGI PORTFÖLJ

HÅLLBARA INNOVATIONER

Genom ny resurseffektiv teknik kan Saab bidra till att minska miljöbelastningen, vilket är nödvändigt för att kunna konkurrera på en global marknad även i framtiden. En spin-off från Saabs militära teknologi är C-leanship, en fjärrstyrd farkost som rengör skroven på några av världens största fartyg. Tvättroboten leder till mindre utsläpp till miljön än traditionella rengöringsmetoder. Dessutom förbrukar ett fartyg med rent skrov mindre bränsle.

Saab deltar också i olika forskningssamarbeten för att skapa hållbara lösningar för framtiden. Ett av dessa är Clean Sky, ett initiativ finansierat av EU och flygbranschen, som handlar om att minska utsläpp och buller från flyget. Ett annat exempel är ett samarbetsprojekt mellan de militära organisationerna i Sverige och USA med syfte att utvärdera biobränsle för olika militära flygtillämpningar där Saab deltar genom att tillhandahålla Gripen som testplattform. Saab har också tagit initiativ till CISB, ett svenskbrasilianskt forsknings- och innovationscentrum. Centret är en neutral öppen innovationsarena med syfte att identifiera, utveckla och stötta forskningsoch utvecklingsprojekt av avancerad teknologi, inklusive hållbar energi.

Minska miljöpåverkan

Saab arbetar målmedvetet med att minska påverkan på miljön och klimatet, bland annat bedrivs ett effektiviseringsarbete för att minska energianvändningen i Saabs anläggningar. Saabs klimatmål är att minska relativa koldioxidutsläpp med 20 procent under åren 2007–2020. Den största andelen av Saabs totala utsläpp av koldioxid kommer från resande och Saab uppmuntrar därför resefria möten som telefoneller videokonferenser.

Saab rapporterar sedan 2006 information om växthusgasutsläpp till Carbon Disclosure Project (CDP), en oberoende organisation som samlar klimatdata från företag över hela världen.

Ett annat fokusområde är utfasning av farliga kemiska ämnen i processer och produkter. Saabs arbete med att finna alternativ och kvalificera material och processer är ett kontinuerligt arbete. Flera projekt pågår för att ersätta bland annat färger som innehåller kromater samt kadmium och bly som ingår i specifika produkter.

Tillverkning av ubåt av typ A26 påbörjades genom att det första stålet till spant i ubåtens skrov skars ut.

Läs mer om att minska miljöpåverkan i Saabs Hållbarhetsrapport.

STRATEGI PORTFÖLJ

MARKNADSANPASSAD PORTFÖLJ

Saabs marknad karaktäriseras av förändring och portföljen genomgår ständig förnyelse och anpassning till kundernas behov genom externa samarbeten, investeringar och avyttringar.

Samarbeten

Samarbeten är en viktig del av Saabs strategi. Koncernens närvaro på viktiga marknader leder till nära kundrelationer som på sikt kan utvecklas till samarbeten med universitet, samhälle och näringsliv.

I samband med ordern från Sverige på ubåten A26 etablerade Saab ett samarbetsavtal med Damen Shipyards Group i Nederländerna och Naval Shipyard S.A. i Polen för att utforska möjligheter på ubåtsmarknaden.

PORTFÖLJBOLAG OCH FÖRVÄRV

Produktinvesteringar och förvärv syftar till att stärka portföljen inom kärnområdena eller att öka Saabs lokala närvaro på utvalda marknader.

Under 2015 bildade Saab och det amerikanska företaget DigitalGlobe ett joint venture, Vricon Inc., för att erbjuda avancerade tredimensionella terrängmodeller.

I slutet av 2015 ingick Saab och UMS Aero Group AG ett strategiskt samarbete inom obemannat flyg. Saabs tillgångar relaterade till den obemannade helikoptern Skeldar överfördes till det samägda bolaget UMS Skeldar AG.

Saab förvärvade under året 15 procent av det brasilianska företaget Akaer Engenharia som är verksamt inom flygindustrin.

SAAB VENTURES

Vissa av Saabs utvecklingsprojekt resulterar i produktidéer som ligger utanför kärnverksamheten. Dessa projekt samlas i Saab Ventures, som har till uppgift att tillsammans med andra investerare driva och utveckla verksamheterna för att senare hitta en ny naturlig hemvist för bolagen. Saab Ventures har också till uppgift att hitta och investera i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms kunna komplettera Saabs portfölj.

Saab Ventures innehav

Bolag	Ägarandel
C-leanship Aps (c-leanship.com)	47,9%
Cold Cut Systems AB (coldcutsystems.se)	28,7%
ReVibe Energy AB (revibeenergy.com)	35,9%
Wrap International AB (wrap.se)	22,6%

Under perioden 2011–2015 har Saab genomfört drygt 30 transaktioner. Totalt har transaktionerna haft en positiv nettoeffekt på kassaflödet uppgående till MSEK 410.

TRANSAKTIONER 2011–2015
	2011	2012	2013	2014	2015
Förvärv och investeringar	• Sensis	• HITT • Medav • Sörman Information • Bayes Risk Management	• TIKAB • Hydro-Lek • Pipavav Defence and Offshore Engineering	• Saab Kockums • Bayes Risk Management	• Akaer Engenharia • Securecom • Vricon Inc. • Saab South Africa (Pty) Ltd • UMS Skeldar AG • Järfälla-Veddesta Holdings AB • Combient AB
Avyttringar	Avyttring av ett flertal innehav inklusive portföljinnehav i Ventures som till exempel C3 Technologies	Avyttring av portföljinnehav i Ventures	Avyttring av portföljinnehav i Ventures	• Scandinavian Air Ambulance • Fastighets AB Odengatan • Hawker Pacific Airservices • Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd	• Advance Development Group Inc • Pipavav Defence and Offshore Engineering • Omnigo (Pty) Ltd

STRATEGI FÖRDJUPNING: SENSORER

SENSORSYSTEM

Saab utvecklar avancerade sensorer för en rad olika användningsområden, som flygburna övervakningssystem, eldledningssystem, kartritning och luftvärn. Andra typer av sensorer används för att upptäcka hot mot flygplan, fartyg och fordon samt för att samla information om motståndarens system, aktiviteter och avsikter. Dessa brukar benämnas självskydd och signalspaningssystem.

Produktutvecklingen bygger vidare på lång erfarenhet av system i drift i fler än 40 länder. Saabs sensorsystem präglas av en långt driven modularisering vilket innebär att samma teknologi och byggstenar kan användas i flera olika produkter. Den modulära uppbyggnaden gör också att nya modeller kan utvecklas kontinuerligt och kostnadseffektivt. Saab skiljer sig från traditionella försvarsföretag genom att ett industriellt tänk genomsyrar allt som görs. Det gäller att både vara innovativ i egen utveckling och att ta de bästa idéerna från kommersiella lösningar.

Saabs viktigaste konkurrensfördelar är att systemen kombinerar hög prestanda med att vara kompakta, lätta att integrera i befintliga kundsystem, samt lätta att använda och underhålla med begränsad personalstyrka. Dessutom erbjuder Saab service och support under produkternas hela livstid.

TRE ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR YTRADAR

Ett exempel på avancerad sensorutveckling är att Saab under 2015 fortsatte utvecklingen av ytradarsystem, det vill säga radar placerad på land eller på fartyg till sjöss. Ytradar har i huvudsak tre användningsområden:

• Luftvärn, det vill säga att spana efter flygplan, robotar med mera för att leda en vapeninsats.
• Vapenlokalisering innebär att leta efter till exempel artillerigranater och raketer för att se var eldgivningen kommer ifrån. Detta är huvuduppgiften för Saabs artillerilokaliseringsradar Arthur.
• Sense-and-warn-funktionen är inriktad på att räkna ut var objektet kommer att slå ner. Ett flertal nationer har på senare år använt Saabs Giraffe AMB:s varningssystem för att skydda sina trupper i bland annat Afghanistan och Irak.

Förberedelser inför antennmätning vid Saabs radarverksamhet i Göteborg.

Svårigheten är att sortera ut vad som är viktigt av allt det radarn ser.

SVÅRIGHETEN ÄR ATT SORTERA

Moderna radarsystem kan se mycket små saker på mycket långt håll. En gevärskula syns några kilometer bort. Svårigheten är att sortera ut vad som är viktigt av allt det radarn ser. Det gäller speciellt om objekten är små och långsamma. Saabs lösning är utvecklingen av ELSS (Enhanced Low Slow and Small), en ny funktion som gör det möjligt att se och följa små och långsamma mål samt urskilja om det är till exempel en fågel eller en drönare. Saabs system har också stor förmåga att sortera bort andra typer av ointressanta signaler. I en stadsmiljö finns till exempel starka reflexer från hus och bilar, signaler som kan vara uppemot en miljon gånger starkare än signalen från målet man vill se.

Dessutom har moderna stridsflygplan avancerad störningsutrustning för att försvåra upptäckt och följning från radarsystem och därför måste moderna radarsystem innehålla avancerad teknik för att hantera störningsförsök. På det området pågår en ständig kapplöpning mellan radarkonstruktörerna och störningsingenjörerna.

SJÄLVSKYDDSSYSTEM OCH SIGNALSPANING

Störningsutrustning är en del av begreppet elektronisk krigföring, där Saab även erbjuder system för självskydd och signalspaning. Självskyddssystem utgörs av sensorer som uppfattar signaler från motståndarens radar. Syftet är att uppfatta och identifiera radarsignaler som kan utgöra ett hot och sedan störa ut dem eller aktivera motmedel. Ett exempel på motmedel är att fälla facklor som kan avleda inkommande missiler. Signalspaning handlar om att samla data och information från olika typer av sensorer för att skapa ett bra beslutsunderlag. Enkelt uttryckt handlar det om att tjuvlyssna på andras radarer.

Ett område som spås växa i framtiden är utvecklingen av passiv radar. Det handlar om sensorer som lyssnar på förvrängning av radiovågor. Det är möjligt att upptäcka och lokalisera exempelvis ett flygplan genom att en vanlig TV- eller radiosignal studsat på flygplanskroppen.

NYTT FLYGBURET ÖVERVAKNINGSSYSTEM

I februari 2016 lanserade Saab det nya flygburna övervakningssystemet GlobalEye, som innehåller en helt ny radar, Erieye ER (Extended Range), och en ny flygplanslösning.

GlobalEye har en swing-role-kapacitet som är unik på marknaden och som innebär att systemet kan växla mellan luft-, sjö- och markövervakning under ett pågående uppdrag. Systemet används tillsammans med flygplanet Bombardier Global 6000, vilket innebär att räckvidden ökar kraftigt och systemet kan hålla sig i luften i över elva timmar.

Den nya Erieye-radarn som ingår i GlobalEye har ännu bättre prestanda än sina föregångare och tillgodoser kundernas behov av att kunna möta förändrade hotbilder och bevaka mål som blivit mindre och mindre på radarytan.

GlobalEye bygger på Saabs kunnande inom flera områden, som radar, kommunikations- och ledningssystem, flygplansintegration, signalspaning och självskydd. Det finns bara ett fåtal leverantörer i världen som klarar av att leverera den här typen av avancerat system.

Saabs första kund är Förenade Arabemiraten som i november 2015 beställde 'Swing Role Surveillance System'.

I KORTHET

• Rekrytera rätt talanger
• Kontinuerlig kompetensutveckling
• Ökad mångfald av idéer och individer
• Skapa en resultatdriven kultur

SAABS AMBITION ÄR ATT VARJE MEDARBETARE SKA

• Vara prestationsinriktad
• Ha god affärsförståelse
• Tänka globalt och mångsidigt
• Vara en stark och engagerad medarbetare

Antal anställda per land	31 dec 2015
Sverige	12 036
Sydafrika	629
USA	540
Australien	308
Storbritannien	211
Nederländerna	143
Tjeckien	129
Tyskland	112
Norge	84
Danmark	71
Övriga	422
Totalt	14 685

Att attrahera, behålla och utveckla ledare och medarbetare är avgörande för att säkra strategisk kompetens. Saab arbetar också aktivt med att bygga en kultur som främjar mångfald, prestation och personligt ledarskap.

Saab verkar på en global marknad som ständigt förändras, och där det är viktigt att ha tydliga värderingar som är vägledande för företagets strategi och dagliga arbete. Saabs kärnvärden är kunnande, förtroende och vilja.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

Talangrekrytering

En stor utmaning är att rekrytera och behålla topptalanger. För att förbli konkurrenskraftigt behöver Saab de bästa medarbetarna inom flera områden. Framförallt behöver företaget ingenjörer, vilket det råder brist på i Sverige.

Saab arbetar med att öka teknikintresset bland ungdomar genom långsiktighet, engagemang och samarbete. Insatserna börjar redan i tidiga åldrar genom sponsring och samarbete med organisationer som arbetar för att uppmuntra ungas teknikintresse. Företaget uppmuntrar gymnasieelever till högre studier genom att visa vilka möjligheter som finns inom forskning, teknik, ingenjörskonst och matematik. På universitetsnivå syftar aktiviteterna till att positionera Saab som en attraktiv arbetsgivare.

Ett årligt sommarjobbsprogram för cirka 400 studenter, 150 examensarbeten, skolbesök, mattevolontärer, karriärmässor, företagskvällar och föreläsningar är några exempel på hur Saab engagerar sig i unga människor och potentiella medarbetare.

Under året behöll Saab sin åttondeplats i företaget Universums ranking över de mest attraktiva arbetsgivarna bland svenska civilingenjörsstudenter. Bland män rankas Saab topp tre och bland kvinnor klättrar Saab allt högre i rankingen, men från låga nivåer.

Mångfald

Att blanda människor, idéer, erfarenheter och kulturer ger ett dynamiskt företag med större innovationskraft och ökad lönsamhet. Mångfald är en viktig del av Saabs globala rekryteringsprocess och ingår också i företagets ledarskapsutbildningar.

För Saab är det angeläget att alla medarbetare inser vikten av mångfald på arbetsplatsen och uppskattar varje individs unika bidrag till företaget. Saab stärker medarbetarna i detta genom den så kallade medarbetarboosten (se sida 29) som leds av chefer på alla nivåer i hela företaget.

Som ett led i att öka mångfalden deltar Saab i ett antal olika initiativ för att uppmuntra ungdomar att Lina och Aylin bygger flygplan i kartong på IGE day hos Saab i Järfälla. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT.

2007 var andelen kvinnor i lönesättande ledarpositioner 13 procent och vid utgången av 2015 var andelen 27,2 procent.

Procent kvinnliga chefer Procent kvinnliga anställda

söka sig till tekniska utbildningar och sedan till Saab. I Sverige är ett exempel "Introduce a Girl to Engineering Day" (IGEday), där Saab och andra företag under 2015 öppnade sina dörrar för tjejer mellan 12 och 19 år i syfte att inspirera dem till studier inom områdena forskning, teknik, ingenjörskonst och matematik.

Talangutveckling

För att trygga tillgången på kompetens är det avgörande att identifiera, utveckla och behålla talanger. Saab arbetar med en väletablerad process som fortlöpande ser över ledarskapsresurser och successionsplanering, samt identifierar talanger och framtida ledare. Fokus är att skapa en bred och mångfacetterad talangpool.

Saabs så kallade "high potentials" stimuleras och motiveras bland annat genom att medarbetare får möjlighet att rotera mellan affärsområden och koncernfunktioner. Fokus är att ytterligare stärka deras kunskap om och bidrag till företaget. Företaget erbjuder också flera ledarskapsutbildningar däribland Advanced Corporate Management Network (ACMN), som förbereder internationella ledare för att verka framgångsrikt inom en global marknad och verksamhet.

Nyexaminerade och unga yrkesverksamma som startar sin karriär med Saabs traineeprogram, Saab Graduate Leadership Programme (SGLP), får också ta del av kvalificerad utbildning och arbetsrotation. Under 2015 antogs tio kandidater till SGLP baserat på deras potential och vilja att bli framtida ledare på Saab.

Talangutbyte

Saab begränsar sig inte enbart till företagets egna talanger. Ett exempel är de brasilianska ingenjörer som är i Sverige för att utbyta kunskap med Saabs ingenjörer, som en del av Gripen-avtalet med Brasilien. Flera av Saabs medarbetare utvecklas också i det nära samarbetet med Boeing i USA kring T-X-programmet. Utöver detta tecknades under året en bred överenskommelse med Försvarshögskolan som gäller utbildning, forskning och innovation.

Genom utbildningsprogrammen FEM och TIO, som genomförs med andra stora internationella företag, får seniora ledare på Saab möjlighet till utbildning som ska utveckla deras förmåga att leda, utveckla och förvalta komplexa, internationella verksamheter.

SAAB GRADUATE LEADERSHIP PROGRAMME "LEADERS OF A SAFER TOMORROW"

Traineeprogrammet "Saab Graduate Leadership Programme" riktar sig till nyexaminerade som har ambition och potential att utvecklas till framtida ledare inom Saab: "Leaders of a safer tomorrow". Programmet riktades tidigare bara till svenska sökanden, men från och med 2015 deltar personer från andra länder. I det senaste programmet, som inleddes i september 2015, deltar tio medarbetare från Australien, Sverige och Sydafrika.

Av totalt ungefär 14 månader är sju veckor gemensamma, medan övrig tid är skräddarsydd för respektive individ och del av verksamheten. Deltagarna får arbeta inom en rad olika delar av koncernen vilket ger dem en helhetsbild av Saab. Dessutom får de utbildning i bland annat ledarskap och personlig utveckling.

"Något som skiljer Saabs program från många andra traineeprogram är att vi traineer får ansvar för att på olika sätt driva förändring från dag 1. Vi försöker bidra till organisationen genom att sprida kunskap och hitta förbättringar. Jag uppskattar också det starka engagemanget från företagsledningen ", säger Tanika Hogan som jobbar med marknadskommunikation i Sydafrika och är deltagare i Saab Graduate Leadership Programme.

Erfarenheterna från tidigare årgångar visar att en hög andel av deltagarna nu arbetar på viktiga positioner inom Saab.

STOLTA MEDARBETARE

Sverige är Saabs största marknad med 42 procent av försäljningsintäkterna. Företaget har 14 685 medarbetare med fler än 60 nationaliteter i 35 länder. Saab har en låg personalomsättning och medarbetarna är mycket nöjda. 82 procent uppger i medarbetarenkäten att de är stolta över att arbeta på Saab och känner stolthet över Saabs högteknologi och bredd. Dessutom visar enkäten att ett skäl till att medarbetarna trivs är att Saab värnar om att medarbetarna har en god balans mellan arbete och fritid.

PRESTATIONSINRIKTAD KULTUR

En prestationsinriktad kultur med fokus på både vad som åstadkoms och hur det görs, är avgörande för att lyckas i den globala konkurrensen. Varje medarbetare har en utvecklingsplan "Individual Performance Management-plan". Tillsammans ska medarbetare och chef identifiera medarbetarens individuella mål kopplade till Saabs affärsmål. Det är centralt att varje medarbetare förstår hur det egna arbetet bidrar till företagets övergripande mål, och att stort personligt ansvar ger stora möjligheter att påverka sin utveckling.

En viktig del av den prestationsinriktade kulturen är ett etiskt uppträdande där varje medarbetare känner ansvar. Berörda nyckelfunktioner får utbildning i ansvarsfulla affärer och under 2015 lanserades en uppdaterad version av Saabs uppförandekod och ett förbättrat visselblåsarsystem för att ytterligare stötta medarbetarna.

Medarbetarboost

Som en del av det kontinuerliga arbetet med att uppmuntra medarbetarnas engagemang och motivation lanserades under 2015 den företagsövergripande utbildningen "medarbetarboost". Syftet är att stärka medarbetarnas förståelse för vart Saab är på väg, hur varje medarbetare kan påverka Saabs framtid och vad som förväntas av den enskilde för att uppnå Saabs mål. Initiativet, som består av en kombination av grupparbeten, samtal och presentationer, fokuserar på fyra delar: prestationsdriven kultur, affärsförståelse, internationalisering samt engagerade och motiverade medarbetare.

ARBETSMILJÖ

Hälsa och välbefinnande är viktigt för Saab och dess medarbetare. Saab stärker arbetsmiljön på olika sätt, bland annat genom tydliga policyer och riktlinjer, bra balans mellan arbete och fritid, stöd till lokala idrottsaktiviteter och genom att medarbetarna har tillgång till träning och friskvård.

I medarbetarenkäten för 2015 fick frågan om Saab uppmuntrar hälsa och välmående ett högt betyg. En global process för arbetsmiljö håller på att utarbetas och kommer vara fullt implementerad 2020.

Saab omfattar olika verksamheter i många länder vilket ger stora utvecklingsmöjligheter inom koncernen.

MÅL SAABS MÅL OCH MÅLUPPFYLLNAD

Saabs mål syftar till att företaget ska agera framgångsrikt, långsiktigt och hållbart. De finansiella målen gäller från och med 2011.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2015 redovisades en organisk försäljningstillväxt om 11 procent (-3).

MÅLUPPFÖLJNING

Försäljningstillväxten är ett resultat av den kraftiga orderingången de senaste åren. Samtliga affärsområden visar tillväxt trots en fortsatt utmanande försvars- och säkerhetsmarknad.

Försäljning

Rörelsemarginal

RÖRELSEMARGINAL

Rörelsemarginalen (EBIT) ska i snitt uppgå till minst 10 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2015 uppgick rörelsemarginalen (EBIT) till 7,0 procent (7,1).

MÅLUPPFÖLJNING

Rörelseresultatet har påverkats positivt av vinstavräkning i stora projekt i affärsområdena Aeronautics, Electronic Defence Systems och Support and Services. Investeringar i produktförnyelse, främst relaterad till sensorer och T-Xprogrammet, har haft en negativ effekt på rörelseresultatet.

RÖRELSE-MARGINAL

SOLIDITET

KUNNANDE FÖRTROENDE VILJA

FÖRSÄLJNING

Soliditet

SOLIDITET

Soliditeten ska överstiga 30 procent. Vid slutet av 2015 uppgick soliditeten till 36,8 procent (38,5).

MÅLUPPFÖLJNING

Under 2015 har upplåningen ökat i syfte att stärka Saabs långsiktiga flexibilitet. Soliditeten är dock stabil på en nivå över koncernens mål.

5,00

UTDELNING

Det långsiktiga utdelningsmålet är att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel ska delas ut till aktieägarna.

MÅLUPPFÖLJNING

För 2015 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 5,00 per aktie (4,75). Det motsvarar 39 procent (43) av nettoresultatet.

NOLLTOLERANS MOT KORRUPTION

Saab ska ha tydliga och lättillgängliga regelverk och processer för att förebygga korruption och hantera intressekonflikter. Samtliga medarbetare ska återkommande utbildas i antikorruption.

MÅLUPPFÖLJNING

9 507 av Saabs medarbetare har genomgått den webbaserade antikorruptionsutbildningen. Drygt 1 000 medarbetare har sedan 2011 genomgått den fördjupade antikorruptionsutbildningen.

ANSVARSFULLA LEVERANTÖRSRELATIONER

Saab ska kontinuerligt utveckla samarbetet med leverantörer kring socialt och miljömässigt ansvar.

MÅLUPPFÖLJNING

Saab lanserade en särskild uppförandekod för leverantörer och uppdaterade avtalsmallarna med en klausul kring uppförandekoden.

MINSKA PÅVERKAN PÅ KLIMATET

Minska utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent från 2007 fram till 2020 relaterat till omsättningen.

MÅLUPPFÖLJNING

Minskning av utsläpp av växthusgaser med 17 procent från 2007.

FASA UT FARLIGA KEMISKA ÄMNEN

Fasa ut farliga kemiska ämnen med oacceptabla risker och ämnen som kan bli föremål för reglering av myndigheter och kunder.

MÅLUPPFÖLJNING

Utfasningsarbetet fortsatte enligt affärsområdenas handlingsplaner. Under året driftsatte Saab en ny tvättanläggning för utfasning av trikloretylen samt en ny ytbehandlingsmetod för ersättning av sexvärda kromföreningar som beräknas tas i drift fullt ut 2016.

MINSKA MILJÖ-PÅVERKAN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

DET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET ATT KÄNNA SIG SÄKER

ANSVARFULLA AFFÄRER

BIDRA TILL SAMHÄLLET

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD

Saab ska vara en inkluderande arbetsplats där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. I Sverige ska Saab ha minst 35 procent kvinnliga chefer och minst 30 procent kvinnliga medarbetare år 2025. Globalt ska Saab ha minst 30 procent kvinnliga chefer och 25 procent kvinnliga medarbetare år 2025.

MÅLUPPFÖLJNING

I Sverige hade Saab 27,2 procent kvinnliga chefer och 23 procent kvinnliga medarbetare. Globalt hade Saab 23,5 procent kvinnliga chefer och 22,4 procent kvinnliga medarbetare.

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Minst 85 procent av medarbetarna ska vara mycket nöjda med att arbeta på Saab.

Saab ska placera sig bland de fem bästa i Universums ranking över attraktiva framtida arbetsgivare bland svenska ingenjörsstudenter.

MÅLUPPFÖLJNING

82 procent av Saabs medarbetare var mycket nöjda med att arbeta på Saab.

Saab kom på plats åtta i Universums ranking över attraktiva arbetsplatser bland svenska ingenjörsstudenter.

SAMHÄLLSENGAGEMANG

Saab ska bidra till social utveckling på de marknader där företaget är verksamt. Insatserna ska främst ske med hjälp av Saabs medarbetare och teknik samt ha ett särskilt fokus på att främja utbildning och teknikintresse.

MÅLUPPFÖLJNING

Saab fortsatte under året med aktiviteter för att främja utbildning och teknikintresse, bland annat med hjälp av medarbetare som ställer upp som mattevolontärer och genom aktiviteter för att intressera tjejer för teknik.

SAAB ÅRSREDOVISNING 2015 – 31

SAABS AKTIE

AKTIEKAPITAL OCH ANTAL AKTIER

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2015 till SEK 1 746 405 504 fördelat på 1 907 123 icke marknadsnoterade A-aktier samt 107 243 221 noterade B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Samtliga Saabs A-aktier ägs av Investor AB.

Aktier och röstetal 30 december 2015

Aktieslag	Antal aktier	Andel av aktier, %	Antal röster	Andel av röster, %
Serie A	1 907 123	1,7	19 071 230	15,5
Serie B	107 243 221	98,3	104 049 9421)	84,5
Summa	109 150 344	100,0	123 121 172	100,0

1) Antal röster är exklusive 3 193 279 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens

Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar. Källa: Modular Finance

ÄGARSTRUKTUR

Antal aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 33 339 (33 732), varav svenska ägare svarade för 82,9 procent (81,7) av kapitalet och 85,2 procent (83,7) av rösterna.

Saabs största ägare 30 december 2015

Ägare	Antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %1)
Investor AB	32 778 098	30,0	40,6
Wallenbergstiftelserna	9 468 700	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	8 031 192	7,4	6,5
AFA Försäkring	6 513 727	6,0	5,3
Unionen	2 900 828	2,7	2,4
Handelsbanken fonder	2 376 876	2,2	1,9
DFA fonder (USA)	1 660 630	1,5	1,3
Lannebo fonder	1 371 000	1,3	1,1
Nordea fonder	1 358 952	1,2	1,1
SEB fonder	937 641	0,9	0,8
Foundation Asset Management	926 853	0,8	0,8
Svolder AB	820 000	0,8	0,7
Lazard Frères Gestion fonder (FRA)	731 600	0,7	0,6
Gladiator fonder	728 880	0,7	0,6
RAM fonder	640 599	0,6	0,5
Summa de 15 största ägarna	71 245 576	65,3	71,8
Övriga svenska ägare	18 466 761	16,9	15,3
Övriga utländska ägare	16 244 728	14,9	12,9
Återköpta aktier	3 193 279	2,9	-
Summa	109 150 344	100	100

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Källa: Modular Finance

Fördelning av aktieinnehav 30 december 2015

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av ägare, %	Antal aktier	Andel av kapital, %
1– 500	28 598	85,8	3 313 591	3,0
501– 1 000	2 537	7,6	2 022 531	1,9
1 001– 5 000	1 828	5,5	3 575 913	3,3
5 001– 10 000	137	0,4	1 028 902	0,9
10 001– 20 000	80	0,2	1 150 319	1,1
20 001– 50 000	60	0,2	1 894 786	1,7
50 001–	99	0,3	96 164 302	88,1
Summa1)	33 339	100,0	109 150 344	100,0

1) Inklusive 3 193 279 återköpta B-aktier.

Källa: Modular Finance

OMSÄTTNING OCH STATISTIK

Under 2015 omsattes på Nasdaq Stockholm totalt 52 601 224 av Saabs B-aktier (42 935 663) vilket motsvarar cirka 73,4 procent av Saabs totala omsättning. Under 2015 omsattes cirka 20,5 procent av Saabs B-aktier på Chi-X, cirka 3,2 procent på Turquoise, cirka 2,9 procent på BATS och mindre än 0,01 procent på Burgundy. Den högsta kursen för Saabs B-aktier som omsattes på Nasdaq Stockholm under året, SEK 270,30, noterades den 30 november 2015 och den lägsta kursen, SEK 189,60, den 14 januari 2015.

Saab B, 1 januari 2011 – 31 december 2015

Saab B, 1 januari 2015 – 31 december 2015

SAABS AKTIE

SAABS LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPROGRAM

Sedan 2007 erbjuder Saab tillsvidareanställda deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Sparande sker genom ett löneavdrag på 1–5 procent av månadslönen och B-aktier i Saab köps sedan på Nasdaq Stockholm. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. Sedan 2008 erbjuds ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner deltagande i ett Prestationsrelaterat Aktieprogram.

Årsstämman den 15 april 2015 beslutade i enlighet med styrelsens förslag om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTI 2015), bestående av ett Aktiesparprogram 2015 och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015. De föreslagna villkoren för LTI 2015 motsvarar de villkor som infördes genom LTI 2014 och som har bedömts ändamålsenliga.

LTI 2015 möjliggör för nuvarande och framtida anställda att bli aktieägare i Saab och innefattar krav på egen investering i aktier i Saab. Syftet med programmet är att stimulera anställda till fortsatt långsiktigt engagemang och fortsatt goda prestationer samt öka koncernens attraktivitet som arbetsgivare.

Mer information om incitamentsprogrammet finns i förvaltningsberättelsen på sidorna 58–59 samt i Not 10.

BEMYNDIGANDEN

Utdelning per aktie

SEK

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

11 12 13 14 15

*

*Enligt styrelsens förslag.

Årsstämman 2015 beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 340 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2015, huvudsakligen sociala avgifter. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

Årsstämman 2015 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm. Styrelsen har under 2015 inte fattat något beslut om att utnyttja detta återköpsmandat.

Båda återköpsmandaten gäller fram till årsstämman 2016.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2015 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 5,00 per aktie (4,75). Detta skulle motsvara 39 procent (43) av nettoresultatet.

FEMÅRSÖVERSIKT

För information om data per aktie, se www.saabgroup.com.

ANALYTIKER SOM FÖLJER SAAB

För information om vilka analytiker som följer Saab, se www.saabgroup.com.

4549

av Saabs anställda har anmält sig till Saabs aktiesparprogram 2015.

INVESTERARRELATIONER

Ann-Sofi Jönsson, Head of Investor Relations E-post: ann-sofi.jonsson@saabgroup.com Telefon: 08-463 02 14

Direktavkastning vid årets slut

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

INNEHÅLL

Koncernen – Ekonomisk översikt 2015	35
Affärsområden	36
Övriga väsentliga händelser	42
Risker och riskhantering	44
Bolagsstyrningsrapport	48
Styrelse och revisorer	54
Koncernledning	56
Övrig information	57
Finansiella rapporter	60
Utdelningsmotivering	113
Förslag till vinstdisposition	114
Revisionsberättelse	115

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONCERNEN – EKONOMISK ÖVERSIKT 2015

EKONOMISK ÖVERSIKT 2015

Saab AB (publ.), organisationsnummer 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Huvudkontorets besöksadress är Gustavslundsvägen 42, Bromma, med postadress Box 12062, 102 22 Stockholm och telefonnummer 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på Nasdaq Stockholm och sedan oktober 2006 på Large Cap-listan. Största ägaren är Investor AB med 30 procent av aktierna motsvarande 41 procent av rösterna. Röstandelen är beräknad på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344, fördelade på 1 907 123 A-aktier med 10 röster per aktie och 107 243 221 B-aktier med en röst per aktie. Vid årets slut var totalt 3 193 279 B-aktier återköpta för att säkra koncernens långsiktiga aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten som återfinns i detta dokument på sidorna 48–56 innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar avseende både moderbolaget och koncernen.

VERKSAMHETEN

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder Saab produkter, lösningar och tjänster inom försvar och säkerhet. Under 2015 hade koncernen kunder i drygt 100 länder. Forskning och utveckling sker främst i Sverige. Koncernen har anställda främst i Europa, Sydafrika, USA och Australien, men finns på plats med egna kontor i fler än 30 länder runt om i världen.

Saab var 2015 organiserat i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Industrial Products and Services.

Från och med 1 januari 2016 har affärsområdet Security and Defence Solution upplösts och dess affärsenheter har fördelats på övriga affärsområden enligt nedan.

• Traffic Management och Combat Systems and C4I Solutions blir del av affärsområde Electronic Defence Systems.
• Training and Simulation blir del av affärsområde Dynamics.
• Critical Systems & Communication Solutions blir del av affärsområde Support and Services.
• Affärsenheten Saab Kockums kommer att rapporteras som ett separat rörelsesegment.

CORPORATE

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, och sekundära verksamheter såsom Saab Aircraft Leasing.

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK -128 (41) under 2015.

Upplösningar av riskavsättningar, hänförliga till de återstående riskerna relaterade till avvecklingen

av Saabs leasingverksamhet (SAL), bidrog positivt till rörelseresultatet under 2015 och 2014. Under 2014 avvecklades den ägda delen av leasingportföljen och den del som innehas genom operationella leasingavtal reducerades. Leasingkontrakten på de inhyrda flygplanen avslutades under januari 2015 och leasingverksamheten avvecklades helt under 2015.

Den 23 oktober meddelade Saab att affärsområde Security and Defence Solutions per den 1 januari 2016 upphör och dess affärsenheter flyttas till andra affärsområden. Omorganisationen gav upphov till MSEK 106 i omstruktureringskostnader. En avyttring av fastighetsbolag gav upphov till en realisationsvinst på MSEK 107.

I oktober 2014 avyttrade Saab sitt minoritetsägande i Hawker Pacific Airservices, vilket resulterade i en realisationsvinst uppgående till MSEK 93. Under 2014 bidrog även en försäljning av ett koncernbolag, vars tillgångar i huvudsak bestod av en fastighet, positivt till rörelseresultatet.

Operationellt kassaflöde hänförligt till Corporate uppgick till MSEK 110 (57) under 2015. Försäljning av kundfordringar hade en positiv effekt om MSEK 228.

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL

De långsiktiga finansiella målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen (EBIT) och soliditeten.

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2015 redovisades en organisk försäljningstillväxt om 11 procent (-3).

Rörelsemarginalen (EBIT) ska i snitt uppgå till minst 10 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2015 uppgick rörelsemarginalen (EBIT) till 7,0 procent (7,1).

Soliditeten ska överstiga 30 procent. Vid slutet av 2015 uppgick soliditeten till 36,8 procent (38,5).

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna. För 2015 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 5,00 (4,75) per aktie. Detta skulle motsvara 39 procent (43) av nettoresultatet.

PROGNOS 2016

Försäljningstillväxten under 2016 bedömer vi kommer att vara i linje med Saabs långsiktiga finansiella mål: en årlig organisk tillväxt på 5 procent.

Rörelsemarginalen 2016, exklusive väsentliga jämförelsestörande poster, bedömer vi kommer att vara i linje med 2015.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE AERONAUTICS

Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Gripen är världens mest flexibla och anpassningsbara flygstridssystem och systemet kommer att uppgraderas och förbättras kontinuerligt.
• Obemannade/autonoma system.
• Boeing och Saab utvecklar tillsammans en seriemässig prototyp för nästa generation skolflygplan inför det amerikanska flygvapnets planerade upphandling, T-X-programmet.

I Aeronautics ingår affärsenheterna Gripen E, Gripen C/D, Advanced Pilot Training Systems och Operations Contracts.

ORDERLÄGE

Under 2015 trädde avtalet med den brasilianska regeringen avseende utveckling och produktion av 36 Gripen NG i kraft. Av den totala beställningen på SEK 39,3 miljarder var cirka SEK 35,5 miljarder relaterade till Aeronautics. Dessutom trädde avtalet med Brasiliens försvarsdepartement via COMAER (Comando da Aeronáutica) avseende extern last till Gripen NG i kraft. Ordervärdet uppgick till cirka SEK 1,8 miljarder.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 stod för 98 procent (95) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna ökade under 2015 jämfört med 2014, främst till följd av omsättning relaterad till Gripen NG till Brasilien och Gripen E till Sverige.

Rörelsemarginalen påverkades negativt av den signifikanta satsning som gjordes 2015 på T-Xprogrammet, där framtidens skolflygplan utvecklas tillsammans med Boeing. Detta arbete kommer att fortgå under 2016.

I december bildade Saab och UMS Aero Group AG, en schweizisk leverantör av taktiska obemannade flygfarkoster, det gemensamma bolaget UMS Skeldar AG. Samarbetet innebär att Saabs tillgångar avseende den obemannade helikoptern Skeldar överlåts till UMS Skeldar. Överlåtelsen gav upphov till en realisationsvinst om MSEK 117.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 26 procent (10).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt 2015 till följd av tidsmässiga skillnader mellan upparbetning och milstolpebetalningar och investeringar inom T-X-programmet.

MEDARBETARE

Antal anställda ökade något under året, huvudsakligen till följd av ökad aktivitet inom Gripenprogrammen.

Nyckeldata

MSEK	2015	2014
Orderingång	39 349	6 213
Orderstock	59 476	26 388
Försäljningsintäkter	6 262	5 454
EBITDA	548	439
EBITDA-marginal, %	8,8	8,0
Rörelseresultat, EBIT	509	398
Rörelsemarginal, %	8,1	7,3
Operationellt kassaflöde	-632	-401
Antal anställda (FTE)	2 723	2 690

Försäljningsandel 2015

Orderingång

Försäljningsintäkter

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE DYNAMICS

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter, samt militära och civila nischprodukter såsom obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Markstridssystem, bland annat NLAW, AT4, Carl-Gustaf och Bill 2.
• Markbaserade luftförsvarssystem, bland annat RBS 70, RBS 70 NG och BAMSE.
• Sjömålsmissil RBS 15 samt internationella missilprogram som Meteor, Taurus, IRIS-T och GLSDB.
• Undervattenssystem som fjärrstyrda och autonoma farkoster samt torpeder och undervattenssensorer.
• Avancerade kamouflagesystem, som Barracuda MCS, ULCAS och SOTACS.

Produkter och lösningar har sålts till fler än 60 länder över hela världen.

I Dynamics ingår affärsenheterna Ground Combat, Missile Systems, Underwater Systems och Barracuda. Från och med 1 januari 2016 ingår även affärsenheten Training and Simulation i affärsområdet.

ORDERLÄGE

FMV beställde under 2015 fortsatt utveckling av Ny Lätt Torped samt vidmakthållande av undervattensvapensystem och sonarsystem Hydra. Det finska försvaret beställde leveranser av pansarvärnsvapnet NLAW och Saab fick också de första beställningarna på det nya bärbara vapensystemet Carl-Gustaf M4, bland annat från Slovakiens armé. Dessutom erhölls en beställning från den amerikanska armén på det bärbara pansarvärnsvapnet AT4 CS RS (Reduced Sensitivity).

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 stod för 45 procent (23) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna stärktes 2015, jämfört med 2014, på grund av en stark orderingång under året. Under det fjärde kvartalet 2015 stärktes försäljningsintäkter och rörelsemarginalen jämfört med 2014 till följd av ökade leveranser och förändrad produktmix. Detta ledde även till ett positivt rörelseresultat för året.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 81 procent (81).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt under 2015 till följd av upparbetning relaterad till kommande leveranser.

MEDARBETARE

Antal anställda ökade under 2015 till följd av ökad orderingång.

Nyckeldata
MSEK	2015	2014
Orderingång	4 261	2 325
Orderstock	4 963	3 915
Försäljningsintäkter	3 199	2 974
EBITDA	227	226
EBITDA-marginal, %	7,1	7,6
Rörelseresultat, EBIT	171	165
Rörelsemarginal, %	5,3	5,5
Operationellt kassaflöde	-251	-69
Antal anställda (FTE)	1 533	1 461

Försäljningsandel 2015

Orderingång

Försäljningsintäkter

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE ELECTRONIC DEFENCE SYSTEMS

Verksamheten bygger på Saabs nära samarbete med kunder som efterfrågar effektiva lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Affärsområdet har en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Ytradarfamiljen Giraffe för luft- och havsövervakning, vapenlokaliseringssystemet Arthur.
• Självskyddssystem som varnar för hot och skyddar flygplan, helikoptrar, fordon och fartyg, bland annat IDAS, BOL, ESTL och LEDS.
• Signalspaningssystem för en samlad lägesbild och för att hitta och identifiera hot.
• Flygburna övervakningssystem, AEW&C ( Airborne Early Warning & Control) för försvar och civil säkerhet.

I Electronic Defence Systems ingår affärsenheterna Surface Radar Solutions, Airborne Surveillance Systems, och Electronic Warfare Systems. Från och med 1 januari 2016 ingår affärsenheterna Traffic Management och Combat Systems and C4I Solutions i affärsområdet.

ORDERLÄGE

Orderingången under 2015 innehöll bland annat en beställning på ett flygburet radarsystem till Förenade Arabemiraten om SEK 5,6 miljarder, en beställning om SEK 1,7 miljarder relaterad till brasilianska regeringens beställning av Gripen, samt en beställning avseende ett integrerat missilskyddssystem från indiska försvarsmakten.

Det brittiska försvarsdepartementet beställde ytterligare radarsystem av typen Giraffe AMB samt uppgraderingar av befintliga brittiska Giraffe-system och tillhörande utrustning.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 stod för 84 procent (42) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna ökade och rörelsemarginalen stärktes under 2015 jämfört med 2014, främst till följd av att förberedande arbete relaterat till beställningen på ett flygburet radarsystem till Förenade Arabemiraten vinstavräknades vid kontraktets tecknande.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 77 procent (76).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt under 2015 på grund av tidsmässiga skillnader i upparbetning och milstolpebetalningar inom större projekt och fortsatt höga investeringar i produktutveckling.

MEDARBETARE

Antal anställda var i linje med föregående år.

Nyckeldata

MSEK	2015	2014
Orderingång	11 982	2 484
Orderstock	14 005	6 365
Försäljningsintäkter	4 132	4 052
EBITDA	642	625
EBITDA-marginal, %	15,5	15,4
Rörelseresultat, EBIT	221	211
Rörelsemarginal, %	5,3	5,2
Operationellt kassaflöde	-295	-589
Antal anställda (FTE)	2 180	2 190

Försäljningsandel 2015

Orderingång

Försäljningsintäkter

SEK miljarder 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SECURITY AND DEFENCE SOLUTIONS

Verksamheten omfattar stridsledningssystem för marin, flygvapen och armé, samt design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg. Portföljen innehåller även system för träning och simulering, säkerhetssystem och lösningar för säker kommunikation samt system för sjöfarts- och flygtrafikledning.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg.
• Militära stridsledningssystem baserat på 9LV för marinen samt till flygvapen och armé.
• System för virtuell- och liveträning främst till armé men även till marin och flygvapen.
• Trafikledningssystem för sjöfart, hamnar och flygplatser innefattande landningssystem, system för marksäkerhet och flygtornslösningar.
• Säkerhets- och ärendehanteringssystem till fängelser, flygplatser, polis och ambulans.

Från och med 1 januari 2016 har Security and Defence Solution upplösts och dess affärsenheter har fördelats på övriga affärsområden:

• Traffic Management och Combat Systems and C4I Solutions blir del av affärsområde Electronic Defence Systems.
• Training and Simulation blir del av affärsområde Dynamics.
• Critical Systems & Communication Solutions blir del av affärsområde Support and Services.
• Affärsenheten Saab Kockums kommer att rapporteras som ett separat rörelsesegment.

ORDERLÄGE

Under 2015 har FMV beställt två ubåtar av typ A26, samt halvtidsmodifiering av två ubåtar av Gotlandsklass med totalt ordervärde på SEK 8,6 miljarder under perioden. Ett kontrakt tecknades med FMV avseende årsöversyn samt att modifiera två av svenska marinens korvetter.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 stod för 73 procent (47) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna ökade under 2015 främst till följd av förvärvet av Saab Kockums.

Rörelsemarginalen var på en lägre nivå 2015 till följd av en utmanande marknad och förseningar i upphandlingar inom Training and Simulation och

Critical Systems & Communication Solutions. Saab Kockums genererade ett starkt rörelseresultat 2015.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 57 procent (73).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var positivt under 2015 till följd av tidsmässiga skillnader mellan upparbetning och milstolpebetalningar, främst inom Saab Kockums.

MEDARBETARE

Antal anställda minskade 2015, jämfört med årsslutet 2014, till följd av kontinuerliga anpassningar av verksamheten.

Nyckeldata

MSEK	2015	2014
Orderingång	15 651	6 110
Orderstock	16 056	6 823
Försäljningsintäkter	6 387	5 762
EBITDA	470	468
EBITDA-marginal, %	7,4	8,1
Rörelseresultat, EBIT	336	356
Rörelsemarginal, %	5,3	6,2
Operationellt kassaflöde	1 096	157
Antal anställda (FTE)	3 054	3 234

Försäljningsandel 2015

Orderingång

Försäljningsintäkter

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SUPPORT AND SERVICES

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Skräddarsydda supportlösningar inom alla områden – över hela produktens livscykel.
• Tillhandahåller allt från enskilda reservdelar till ett tillgänglighetsbaserat åtagande.
• Tekniska tjänster, underhåll och reparationsarbeten.
• Produkter och integration för flygburna övervakningssystem, CBRN-lösningar, militära elektroniksystem samt fältlösningar.

I Support and Services ingår affärsenheterna Air, Land, Maintenance Repair Operations, Life Cycle Logistics och Airborne ISR. Från och med 1 januari 2016 ingår även affärsenheten Critical Systems & Communication Solutions i affärsområdet.

ORDERLÄGE

Orderingången 2015, jämfört med 2014, ökade främst till följd av en beställning på ett flygburet radarsystem till Förenade Arabemiraten, där SEK 4,0 miljarder var hänförliga till Support and Services, den brasilianska regeringens beställning av Gripen NG, där SEK 2,1 miljarder var relaterade till Support and Services. Dessutom var volymen av små och medelstora ordrar stark.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 stod för 77 procent (58) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna ökade och rörelsemarginalen stärktes under 2015, främst till följd av att förberedande arbete relaterat till beställningen på ett flygburet radarsystem till Förenade Arabemiraten

vinstavräknades vid kontraktets tecknande. Dessutom bidrog en god faktureringstakt avseende mindre och medelstora projekt.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 59 procent (37).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt under 2015, främst till följd av tidsmässiga skillnader mellan upparbetning och milstolpebetalningar under året.

MEDARBETARE

Antal anställda var oförändrat jämfört med föregående år.

Nyckeldata

MSEK	2015	2014
Orderingång	9 417	4 720
Orderstock	12 053	7 976
Försäljningsintäkter	5 345	3 570
EBITDA	596	394
EBITDA-marginal, %	11,2	11,0
Rörelseresultat, EBIT	578	376
Rörelsemarginal, %	10,8	10,5
Operationellt kassaflöde	-513	-32
Antal anställda (FTE)	1 825	1 818

Försäljningsandel 2015

Orderingång

Försäljningsintäkter

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRIAL PRODUCTS AND SERVICES

Affärsenheterna inom Industrial Products and Services har en inriktning mot business-to-business-kunder (B2B). Till det kommer en minoritetsportfölj där Saab äger andelar i bolag i olika tillväxtfaser.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Teknikkonsulttjänster till kunder inom industri, försvar och myndigheter genom det självständiga dotterbolaget Combitech. Företaget har en bred tjänsteportfölj, med spetskompetens inom Cyber Security, Internet of things och R&D Excellence.
• Produktion till flygindustrin såsom delar till vingar, klaffar och dörrar till kommersiella flygplanstillverkare såsom Boeing och Airbus.
• Säkerhetskritiska system och komponenter såsom datorer, displaysystem och aktuatorer för krävande miljöer för flygplan och helikoptrar.
• I minoritetsportföljen samlas och utvecklas produktidéer som uppstått i utvecklingsprojekt men ligger utanför kärnverksamheten. Industrial Products and Services investerar också i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms kunna komplettera kärnportföljen.

Inom Industrial Products and Services ingår affärsenheterna Aerostructures och Avionics Systems, samt det självständiga konsultbolaget Combitech. I minoritetsportföljen ingår delägande i Vricon Inc, UMS Skeldar AG, Cold Cut Systems AB, C-leanship AS, Minesto AB, Revibe Energy AB och WRAP International AB.

ORDERLÄGE

Orderingången under 2015 ökade främst till följd av att affärsenheten Avionics Systems fick beställningar inom ramen för den brasilianska regeringens beställning på Gripen NG.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 stod för 30 procent (22) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna ökade något under 2015, jämfört med 2014, främst på grund av fler leveranser inom affärsenheten Aerostructures och en god utveckling inom både affärsenheten Avionics Systems och teknikkonsultbolaget Combitech.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 45 procent (46).

Rörelsemarginalen stärktes 2015, jämfört med 2014, till följd av rörelseresultatsförbättringar inom Avionics Systems och innehav i Saab Ventures. I maj tillkännagav Saab och DigitalGlobe Inc., en världsledande leverantör av högupplösta satellitbilder, ett joint venture, Vricon Inc.

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt under 2015, främst till följd av en hög upparbetning i samband med föreberedelser för kommande leveranser inom Aerostructures.

MEDARBETARE

Antal anställda var oförändrat jämfört med föregående år.

Nyckeldata

MSEK	2015	2014
Orderingång	3 632	2 604
Orderstock	9 587	9 537
Försäljningsintäkter	3 562	3 465
EBITDA	260	143
EBITDA-marginal, %	7,3	4,1
Rörelseresultat, EBIT	213	112
Rörelsemarginal, %	6,0	3,2
Operationellt kassaflöde	-15	-320
Antal anställda (FTE)	2 381	2 370

Försäljningsandel 2015

Orderingång

Försäljningsintäkter

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIGA VÄSENTLIGA HÄNDELSER

ÖVRIGA VÄSENTLIGA HÄNDELSER

UNDER PERIODEN JANUARI-DECEMBER 2015

• I januari 2015 tecknades ett revolverande kreditavtal på SEK 4 miljarder som löper på fem år med möjlighet att förlänga löptiden med ett plus ett år. Detta gjordes i syfte att refinansiera det befintliga avtalet som förfaller 2016 och för att täcka allmänna företagsändamål.
• Saab inledde ett samarbete med den holländska varvsgruppen Damen Shipyards Group för att utforska möjligheter på den internationella ubåtsmarknaden.
• Årsstämman den 15 april 2015 beslutade om omval av samtliga styrelseledamöter: Håkan Buskhe, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Sara Mazur, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh, samt omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande.
• Årsstämman 2015 beslutade om omval av det registrerade revisionsbolaget Pricewaterhouse-Coopers AB till revisor för en period till slutet av årsstämman 2019.
• Saab och Embraer har undertecknat ett samarbetsavtal inom ramen för den brasilianska upphandlingen av Gripen. Samarbetsavtalet är ett led i Saabs åtagande att leverera industrisamarbete i förhållande till upphandlingen. Embraer kommer att ta en ledande roll i Gripenprogrammet och även ansvara för en betydande del av produktion och leverans av såväl den ensitsiga som den tvåsitsiga versionen av Gripen NG, nästa generations stridsflygplan för Brasilien.

• I april tecknades ett revolverande kreditavtal på SEK 2 miljarder med förfall 2020-01-15 med möjlighet att förlänga löptiden med ett plus ett år. Kreditavtalet stärker Saabs finansiella flexibilitet och har till syfte att täcka allmänna företagsändamål.

• Sedan april drivs flygtrafikledningen vid Örnsköldsvik Airport med Remote Tower Services av LFV Remote Tower Center i Sundsvall.

• I september utökade Saab ramen för befintligt Medium Term Note-program från SEK 3 miljarder till SEK 6 miljarder.
• I oktober emitterades 3-åriga MTN-lån om totalt MSEK 350 med förfallodatum den 10 december 2018. MTN-programmets totala storlek är SEK 6 miljarder och Saab har nu emitterat obligationer uppgående till SEK 4,15 miljarder.
• I oktober meddelades att Saab genomför förändringar i affärsområdesstrukturen samt i koncernledningen. Affärsområde Security and Defence Solutions upphörde den 1 januari 2016 och dess affärsenheter flyttades till andra affärsområden.
• I december bildade Saab och UMS Aero Group AG, schweizisk leverantör av taktiska obemannade flygfarkoster, det gemensamma bolaget UMS Skeldar AG. Saabs tillgångar avseende den obemannade helikoptern Skeldar överläts till UMS Skeldar.
• Saab har i december 2015 undertecknat Schuldschein-lån till ett värde av MEUR 100. De totala lånen uppgår till MEUR 100, varav MEUR 23 utbetalas i det fjärde kvartalet 2015 och MEUR 77 under det första halvåret 2016.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER PERIODENS SLUT

• I januari 2016 ingick Saab avtal gällande produktion och leverans av ammunition till det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf. Det sammanlagda ordervärdet uppgår till cirka SEK 1,4 miljarder. Leveranser kommer äga rum under perioden 2016-2019.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER OCH RISKHANTERING

Saab bedriver affärsverksamhet över hela världen och projekten sträcker sig över långa tidsperioder. Många projekt omfattar högteknologisk utveckling och förädling av produkter. Dessutom driver Saab olika forsknings- och innovationsprogram samt erbjuder teknologiöverföring som en del av affärerna.

Att bedriva affärsverksamhet medför risker. Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. De risker som beskrivs i årsredovisningen är de risker Saab bedömer är de mest väsentliga för verksamheten. Var och en av dessa risker kan ha en betydande påverkan på bolagets verksamhet.

Väsentliga riskområden omfattar omvärldsrisker samt politiska, finansiella och operationella risker.

Riskhantering

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringsprocessen. Kontrollprocesser i form av riktlinjer, direktiv och verktyg reglerar hanteringen av dessa risker. Saabs internrevisionsfunktion har ansvar för att oberoende granska effektiviteten i ett urval av de interna kontrollprocesserna varje år. Risker hanteras även genom upphandling av försäkringar och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkringar sker, dels på marknaden och dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

OMVÄRLDSRISKER

Regelverk kan förändras och påverka Saabs affärs- och tillväxtmöjligheter negativt.

Förmågan att skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är central för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier. Försäljningen av försvarsmateriel, vilket utgör den största delen av Saabs omsättning, regleras av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgång till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag. I synnerhet påverkar Sveriges försvarspolitik och regelverk kring export av försvarsmateriel Saabs verksamhet. Risken för Saabs verksamhet består i att lagar, regelverk eller förordningar förändras på ett sätt som gör att Saabs relation till en kund påverkas.

Historiskt sett har svenska staten, genom Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV), stått för en stor del av Saabs produktförnyelse. I takt med att Saabs verksamhet utanför Sverige växer ökar andelen produktutveckling som sker i samarbete med andra nationer än Sverige. Trots detta är Saabs bedömning att Sverige under många år framöver kommer att stå för den största andelen av utvecklingssatsningarna. Under 2015 utgjorde utveckling av produkter och system tillsammans med kunder 19 procent av försäljningsintäkterna.

Omvärldsrisker kan påverka en kund på ett sätt som gör att ingångna avtal ej kan fullföljas

Naturkatastrofer, ekonomiska kriser, politiska maktskiften och embargon är exempel på omvärldsrisker som kan påverka Saabs kunder negativt på så sätt att leveransplaneringen förändras i ett projekt, att innehållet i ett projekt förändras eller att kunden får en bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal. Detta kan betyda att Saab inte får betalt för levererade produkter och system eller att företaget exempelvis behöver avbryta ett projekt när stora satsningar på detta redan gjorts. En stor del av Saabs orderstock innehåller kontrakt med en ordersumma på över en miljard kronor som ska levereras över många år. Därför kan påverkan på Saab bli betydande om ett större kontrakt avbryts eller förändras och omförhandlas.

Hantering omvärldsrisker

Genom att följa utvecklingen av lagar, regelverk och förordningar ser Saab till att kontinuerligt ha tillgång till information om de förändringar som sker eller kan komma att ske i framtiden. På detta sätt kan Saab anpassa verksamheten efter de förändringar som sker.

Saab hanterar även omvärldsrisker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar och andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att helt undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om omvärldsrisker realiseras.

FINANSIELLA RISKER

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker. Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Därtill har Saab omfattande pensionsåtaganden som hanteras i Saabs pensionsstiftelse. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen av varje område relaterade till finansiella risker. Det övergripande ansvaret för hanteringen av de finansiella riskerna ligger hos Group Treasury.

Finansiella risker
Risk	Valutarisk Ränterisk Likviditets- och finansieringsrisk Kredit- och motpartsrisk Råvarurisk	Pensions åtagande
Hantering	Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy Läs mer om finansiella risker i not 38.	Se nedan

Pensionsåtagande

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande, vilket framgår av not 34. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till nuvärde. Skuldens storlek är beroende av bland annat antaganden om diskonteringsränta, inflation och livslängd.

Hantering av pensionsskulden

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal fastställd mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Det finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer i Saab Sverige. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2015 på MSEK 5 316 (5 091) jämfört med ett åtagande på MSEK 7 019 (7 428) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 76 procent (69). Saabs Pensionsstiftelse grundades 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilka jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel. Målsättningen med Saab Pensionsstiftelse är att över tid avkasta minst 4 procent realt per år på det investerade kapitalet. Stiftelsen investerar i räntebärande papper, aktier samt hedgefonder.

OPERATIVA RISKER

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker vilka har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Saab investerar kontinuerligt stora belopp i forskning och utveckling, dels i egenutveckling av system och produkter, dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i nuläget i huvudsak radar- och sensorsystem, ledningssystem, understödsvapen samt signalspaningsoch självskyddssystem. Viss teknologi utvecklas även i partnerskap med andra företag. Ett exempel på en betydande satsning inom detta område är Saabs samarbete med Boeing i syfte att delta i det amerikanska flygvapnets upphandling av nya skolflygplan, det så kallade T-X-programmet.

Exempel på förvärvad teknologi är den teknologi som förvärvades genom köpet av Saab Kockums år 2014. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en strategisk och finansiell analys samt bedömning av framtida affärsmöjligheter. Risken med att utveckla och introducera nya system och produkter består i att de utvecklade produkterna ej lever upp till marknadens krav och därför inte ger den avkastning som förväntades då investeringsbeslutet togs eller att produkterna tidsmässigt kommer fel i förhållande till behov. Långa utvecklingscykler gör att omvärldsförändringar kan leda till att behovet inte finns eller ser annorlunda ut när produkter är redo att erbjudas till marknaden.

Hanteringen av utveckling och introduktion av nya system och produkter

Under 2015 standardiserade Saab sitt erbjudande genom att paketera produkterna i produktdatabasen, vilken lanserades 2013. Produktdatabasen är sammankopplad med Saabs CRM-system (Customer Relationship Management) och är ett säljstöd för den globala marknadsorganisationen. Genom bra paketering reduceras även projekteringskostnaderna. Saab har också under året fortsatt att arbeta med effektivisering av produktutvecklingen genom modularisering. Den modulära uppbyggnaden gör att nya modeller kan utvecklas kontinuerligt och kostnadseffektivt samt att nya kundbehov kan mötas snabbare och till lägre kostnad. Ett exempel på detta är att Saab utvecklar sensorsystem där modulariseringen innebär att samma teknologi och byggstenar kan användas i flera olika produkter.

För att minska risken i utvecklingen av nya produkter är det avgörande att tidigt identifiera en första kund. Under 2015 skärptes kraven på att en första kund finns tydligt identifierad vid alla investeringsbeslut för utveckling. Utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med de i not 17 beskrivna redovisningsprinciperna. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod, dock maximalt över en tidsperiod om tio år. En omprövning av framtida affärsmöjligheter sker löpande och detta kan leda till ett nedskrivningsbehov.

Långa kundprojekt

Hantering av långa kundprojekt innebär risker. Saabs verksamhet präglas av komplicerade utvecklingsuppdrag i teknologins framkant där konkurrenssituationen är komplex. Framgång beror på förmågan att erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar och att i vissa fall även medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Risken i att hantera långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas genomföra eller leverera enligt kundens krav eller enligt budget, vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller att kostnaderna blir väsentligt högre.

Hantering av långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar som är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad process för att säkra kontraktskvaliteten i affärer – den så kallade Win Business-processen. Denna process innehåller en genomgripande analys av riskerna i projektet och krav på hantering av uppkomna risker.

Under 2015 har Saab arbetat med att kontinuerligt förbättra processen. I projektgenomförandefasen görs kontinuerliga genomgångar av arbetet i de olika faserna av projektet med hjälp av olika typer av granskningar, exempelvis designgranskningar, projektgranskningar, granskningar av beslut. En viktig del är att identifiera risker, bedöma och värdera dem och vidta åtgärder för att minska risken. Detta sker enligt Saabs riskhanteringssprocess.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Under 2015 stärktes denna process genom att Win Business-processen blev tydligare sammanlänkad med internkontrollprocessen för finansiell rapportering. Detta innebär att bolaget än mer systematiskt går igenom de olika delarna av projekten och kontrollerar att alla beslut i processen tagits på rätt sätt, att materialet är sammanställt i enlighet med vad som krävs och att bedömningarna som gjorts i affärsmöjligheterna är korrekta.

Under 2015 ingick Saab tre större projekt, Gripen till Brasilien, försäljningen av ett flygburet radarsystem till Förenade Arabemiraten och tecknande av kontraktet med Försvarets materielverk att bygga två ubåtar av typ A26. Detta, tillsammans med de större beställningar som mottagits under tidigare år, gör att orderstocken är rekordhög och i huvudsak består av större projekt. Därför är det i nuläget av yttersta vikt att Saab fokuserar på att genomföra dessa större projekt enligt tidplan och enligt kundens krav.

Miljörisker och miljöskulder

Saab arbetar målmedvetet med att minska påverkan på miljön och klimatet. Bolaget arbetar aktivt med forsknings- och utvecklingssamarbeten för hållbara lösningar, att minska påverkan på miljön och klimatet, samt att fasa ut farliga kemiska ämnen. De största miljöriskerna för

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER OCH RISKHANTERING

verksamheten är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggningar samt förorening av mark. För mer information om miljöfrågor, -risker och -skulder, se bland annat not 45.

Hantering av miljörisker och miljöskulder

Saabs affärsområden redovisar årligen planer på utfasning av identifierade ämnen inom sin verksamhet. De strategiska planerna utgör grunden för Saabs projekt för utfasning och uppföljning sker löpande. Verksamheterna i Linköping och Karlskoga omfattas av den europeiska Sevesolagstiftningen som syftar till att minska riskerna vid storskalig hantering av kemikalier. Mot bakgrund av detta har Saab infört strikta rutiner för riskbedömning, styrning och kontroll av kemikaliehanteringen. Väl etablerade rutiner för säker kemikaliehantering finns även på andra platser där Saab är verksamt. Under 2015 infördes ett nytt koncerngemensamt kemidatasystem för hälso- och miljöinformation om kemiska produkter.

Flera projekt pågår för att ersätta bland annat färger som innehåller kromater, samt kadmium och bly vilket ingår i specifika produkter. Exempelvis driftsatte Saab under 2015 en ny ytbehandlingsprocess för att ersätta kromatanvändning samt en ny tvättanläggning för utfasning av trikloretylen.

Bolaget arbetar också med bevakning, kravanalys, utbildning och kommunikation tillsammans med leverantörer och andra företag i försvars- och säkerhetsbranschen i syfte att minska användningen av farliga ämnen och dess risker vid hantering. Saab deltar även aktivt i flera samverkansgrupper, internationellt och nationellt, för att utveckla arbetet inom kemikalie- och miljöområdet. Under 2015 har flera aktiviteter initierats för att möta förväntade förbud, enligt kemikalielagstiftningen REACH, mot användning av vissa farliga kemiska ämnen.

Saab arbetar aktivt med att bedöma och minimera risken för brand i verksamheten. Eftersom brand i en verkstadslokal kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet är ett effektivt brandskyddsarbete även en väsentlig del i arbetet med att minska miljöriskerna.

Integreringen av Saabs miljökrav i Saab Kockums fortsatte under 2015. Bolaget kartlägger sina verksamheter och fastigheter över hela världen i syfte att bedöma risken för att Saab riskexponeras till följd av markföroreningar. Om markföroreningsrisker identifierats görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning, samt vid behov saneringar. Information om förorenade områden dokumenteras löpande. Från 2009 finns en försäkringslösning för hantering av marksaneringskostnader. Under 2015 har två större statusrapporter tagits fram och vidare har saneringar genomförts i Eskilstuna, Karlskoga, Motala och Östersund till en kostnad av cirka MSEK 7.

Från 2009 finns en försäkringslösning för hantering av marksaneringskostnader. Övergripande riskbedömningar görs för att klarlägga hur verksamheterna påverkas av klimatförändringarna. Dessa risker redovisas inom ramen för rapporteringen till Carbon Disclosure Project (CDP). Mer information om CDP återfinns på www.cdp.net.

Compliance-risker

Saab har tydliga riktlinjer för hur bolaget ska agera i kontakter med kunder, leverantörer, samarbetspartners och samhälle. Saab har relationer med kunder och andra intressenter i alla världsdelar. Saabs åtagande är att agera etiskt korrekt i allt bolaget gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, bolagets uppförandekod (Code of Conduct) samt branschgemensamma uppförandekoder. Saab har nolltolerans mot korruption och tydliga interna processer för att förebygga korruptionsrisker. Bolaget ska vara en långsiktig och pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Den risk som finns när bolaget gör affärer är att det bryter mot sitt åtagande.

Hantering av compliance-risker

Saabs uppförandekod har utvecklats med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Alla medarbetare utbildas i uppförandekoden. Under 2015 genomförde Saab en översyn av uppförandekoden samt lanserade en särskild leverantörskod. Saab såg även över interna regelverk gällande bland annat gåvor och representation samt sponsring. Utöver utbildningen i Saabs uppförandekod tar alla medarbetare del av en webbaserad antikorruptionsutbildning. Den är utformad för att särskilt spegla de risker som förekommer i Saabs verksamhet och är tillgänglig på engelska och svenska. Vid utgången av 2015 hade fler än 9 500 medarbetare genomgått utbildningen.

En grundsten i Saabs compliance-arbete är att varje affär och marknadsaktivitet ska föregås av en korruptionsriskanalys. För att underlätta för alla medarbetare att genomföra analysen har särskilda verktyg utvecklats som hjälper till att peka ut faktorer som typiskt sett är ägnade att påverka risken för korruption. Alla medarbetare inom marknadsoch försäljningsorganisationen utbildas i innebörden av de krav som ställs på affärsansvariga att göra en korruptionsriskvärdering i samband med varje affär. Utbildningen omfattar också kunskap om aktuell lagstiftning och om Saabs processer för anlitande av konsulter och andra rådgivare. Med start hösten 2013 gjordes en ny inventering med syftet att bredda målgruppen till att omfatta medarbetare från andra delar av organisationen, exempelvis Project Management, Commercial och Inköp. Denna inventering resulterade i att ytterligare drygt 300 medarbetare inkluderades i målgruppen. Dessa utbildningar pågår och kommer fortsätta under 2016.

Användningen av marknadskonsulter och andra rådgivare är normalt i en komplex omvärld. I Saab ska alla sådana samarbeten prövas, utvärderas och motiveras centralt. Det finns en tydlig beslutsordning som ska följas, och varje beslut ska föregås av en grundlig analys. Saab tillhandahåller också utbildning för de marknadskonsulter som anlitas. Att de har genomgått utbildningen och förbundit sig att arbeta enligt Saabs riktlinjer är en förutsättning för att nya kontrakt ska tecknas. Under 2015 implementerade Saab ett program som innebär att företagets internrevision varje år granskar ett antal slumpvis utvalda avtalsrelationer i syfte att kontrollera att processen efterlevs och att motparten bedriver sin verksamhet i linje med Saabs värderingar.

Saab har sedan första kvartalet 2015 ett nytt whistleblowing-system. Systemet kompletterar ordinarie linjerapportering och ger möjlighet att rapportera både via internet och via telefon. Det administreras av en extern part och garanterar medarbetarnas anonymitet.

Under 2016 kommer Saab genomföra en särskild utbildning i affärsetik för inköpsorganisationen och se över integrationen av företagets affärsetiska regelverk i det övergripande verksamhetssystemet, GMS (Global Management System).

Informationshanteringsrisk

Kunskap, information och intellektuella tillgångar är av avgörande betydelse för Saabs konkurrensförmåga, liksom välfungerande IT-system, nätverk och effektiv kommunikation. Saab hanterar information som är av central betydelse för kundernas verksamhet och i många fall av betydelse för nationers säkerhet. Att upprätthålla och kontinuerligt förbättra Saabs informations- och IT-säkerhet är därför kritiskt för att Saab ska nå sina affärsmål.

Informationshanteringsrisken för Saab ligger i att information kommer i fel händer genom att informationen hanteras på fel sätt eller att någon kommer åt informationen genom att bryta sig in i Saabs informationshanteringssystem.

Hantering av informationshanteringsrisker

För att förebygga risker i informationshanteringen arbetar Saab med en uppsättning av administrativa och tekniska skyddsåtgärder. Dessa innefattar exempelvis tydliga regelverk, processer, rutiner och tekniska lösningar för informations-, IT- och kommunikationssäkerhet. Ett kontinuerligt och systematiskt informations- och IT-säkerhetsarbete är avgörande för att Saab skall kunna behålla konkurrensförmågan, lönsamheten och förtroendet på en utmanande marknad.

Målet med Saabs övergripande säkerhetsstrategi är att Saab ska vara det ledande företaget inom företagssäkerhet och hantering av säkerhetsrisker. Under 2015 har Saabs övergripande fokus varit att skydda den mest kritiska informationen och kommunikationen mot kvalificerade hot.

Saab har under året infört ett omfattande program i syfte att utarbeta en förstärkt koncerngemensam informations- och IT-säkerhetsstrategi för att möta dagens samt morgondagens säkerhetsutmaningar. Programmet innehåller en mängd delprojekt för att exempelvis kartlägga företagets mest skyddsvärda tillgångar, identifiera hot och sårbarheter, värdera risker samt ta fram handlingsplaner för att modernisera och utveckla IT-säkerheten och anpassa informationssäkerheten.

Trots de vanligt förekommande tekniska sårbarheterna är människorna i systemet ofta den svagaste länken. För att säkerställa att Saabs medarbetare hanterar information i enlighet med gällande regelverk får alla nyanställda en grundläggande säkerhetsutbildning. Under året ökades utbildningssatsningen kring informationssäkerhet för de anställda och som ett led i Saabs höga ambition att öka medarbetarnas säkerhetsmedvetande har bolaget tagit fram flera nya utbildningar under året.

VÄSENTLIGA RISKER
Politiska risker och omvärldsrisker	Finansiella risker (Läs mer i not 38.)	Operativa risker
Exportlagstiftning Makroekonomiska faktorer	Valutarisk Ränterisk Likviditets- och finansieringsrisk Kredit- och motpartsrisk Råvarurisk Pensionsåtagande	Utveckla och introducera nya system och produkter Långa kundprojekt Miljörisker och miljöskulder Compliance-risker Informationshanteringsrisk

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

INLEDNING

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar, regler och riktlinjer.

Saab har en uppförandekod (Code of Conduct) som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för bolagets och de anställdas agerande i kontakt med kunder, affärspartners och i samhället samt de anställdas agerande gentemot varandra som kollegor. Saabs uppförandekod utgör en del i styrningen av Saab. För ytterligare information om Saabs uppförandekod, se Saabs Hållbarhetsrapport.

Svensk kod för bolagsstyrning

Eftersom Saab har aktier upptagna till handel på Nasdaq Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden, innebär det att Saab även ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Saab tillämpar Koden och strävar efter att i sin bolagsstyrning hålla en hög standard. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2015. Saabs webbsida, www.saabgroup.com, har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor. Saab har inte avvikit från Kodens regler under 2015.

BOLAGSSTÄMMA OCH ÄGARSTRUKTUR

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid en bolagsstämma har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2015 skedde enligt Koden, och årsstämman 2016 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Årsstämma i Saab hölls den 15 april 2015 i Stockholm och 546 aktieägare var representerade vid stämman, motsvarande cirka 71 procent av det totala antalet röster i bolaget. I år kommer årsstämman att hållas den 14 april 2016 i Linköping, för mer information se sida 117.

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2015 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 A-aktier samt 107 243 221 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktierna är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. A-aktierna är inte marknadsnoterade. Bolagets A-aktier ägs samtliga av Investor AB.

Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sida 59 för ytterligare information. Den 31 december 2015 hade Saab ett eget aktieinnehav om 3 193 279 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sida 32.

STÖRSTA AKTIEÄGARE, 30 DECEMBER 2015

Källa: Modular Finance	Andel av kapital, % Andel av röster, %
Investor AB	30,0	40,6
Wallenbergstiftelserna	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	7,4	6,5
AFA Försäkring	6,0	5,3
Unionen	2,7	2,4
Handelsbanken fonder	2,2	1,9
DFA fonder	1,5	1,3
Lannebo fonder	1,3	1,1
Nordea fonder	1,2	1,1
SEB fonder	0,9	0,8

VALBEREDNING

Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011, och som gäller tills vidare, ska Saab ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, och aktieägarna de företräder, offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman för beslut:

• a) stämmoordförande,
• b) styrelse,
• c) styrelseordförande,
• d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och
• övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
• e) revisorer (i förekommande fall), och
• f) arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämman i Saab den 14 april 2016 meddelades i pressmeddelande den 9 oktober 2015 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Tomas Hedberg (Swedbank Robur Fonder) och Anders Algotsson (AFA Försäkring). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 58 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2015.

Valberedningens förslag ska offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2016.

VALBEREDNINGENS LEDAMÖTER INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2016

Ledamot	Representerar	Andel av röster, % 2015-08-31	Andel av kapital, % 2015-08-31
Petra Hedengran	Investor AB	39,5	30,0
Peter Wallenberg Jr Knut och Alice	Wallenbergs Stiftelse	7,6	8,7
Tomas Hedberg	Swedbank Robur Fonder	6,8	7,9
Anders Algotsson	AFA Försäkring	4,6	5,3
	Marcus Wallenberg Styrelseordförande Saab AB

STYRNING OCH RAPPORTERING 2015

STYRELSEN

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelse ledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 15 april 2015 ska Saabs styrelse bestå av nio bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 15 april 2015 omvaldes Håkan Buskhe, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Sara Mazur, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh. Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Sten Jakobsson till vice ordförande. I styrelsen är endast verkställande direktören, Håkan Buskhe, anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2015, finns i not 10.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget med mera framgår av presentationen av styrelsen, se sidor 54-55.

Arbetstagarledamöter

Ordinarie Stefan Andersson Catarina Carlqvist Conny Holm

Suppleanter Göran Gustavsson Jan Kovacs Nils Lindskog

Krav på oberoende

I tabellen nedan framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH OBEROENDE 2015

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget / bolagsledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej1)
Håkan Buskhe	2011	Nej2)	Ja
Johan Forssell	2010	Ja	Nej3)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Sara Mazur	2013	Ja	Ja
Per-Arne Sandström	2005	Ja	Ja
Cecilia Stegö Chilò	2010	Ja	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej4)
Joakim Westh	2010	Ja	Ja

1) Ledamot i Investor AB:s styrelse.

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab. 3) Ledamot i Investor AB:s styrelse samt verkställande direktör i Investor AB.

4) Ledamot i Investor AB:s styrelse.

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt åtta ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2015 har styrelsen haft ett konstituerande möte, åtta ordinarie styrelsemöten och två extra möten, totalt elva möten. Alla styrelsens möten under 2015 har hållits i Stockholm. I december gjorde styrelsen även besök på Saab Medav Technologies i Tyskland och på Saab Technologies (tidigare HITT) i Holland.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om det antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning över de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VDinstruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policyer för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen.

Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och behandlas särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor, hantering av väsentliga riskområden samt förvärv och avyttringar av bolag. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan

och strategi. Detta behandlades av styrelsen i september. Vid styrelsens möte i december behandlas årligen bolagets budget för kommande år. Styrelsen har under 2015 särskilt arbetat med avtalet med Förenade Arabemiraten om leverans av nytt avancerat flygburet radarsystem samt liksom under 2014 avsatt tid för avtalet med Brasilien om Gripen NG och frågor relaterade till Gripen E till Sverige. Styrelsen har även under året arbetat med andra väsentliga export- och marknadssatsningar samt bolagets affärsetiska regelverk. Under 2015 har styrelsen fastställt en uppdaterad uppförandekod samt tagit del av arbetet med bolagets hållbarhetsrapport.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

STYRELSENS ARBETE I UTSKOTT

Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principer i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor. Revisionsutskottets ledamöter är Per-Arne Sandström (utskottets ordförande), Johan Forssell och Joakim Westh, varav både Per-Arne Sandström och Joakim Westh är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare besitter samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2015 sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet samt biträda valberedningen med förslag till stämmobeslut om revisorsval. Revisionsutskottet ska även årligen övervaka och utvärdera effektiviteten och lämpligheten av bolagets affärsetiska program, inklusive uppförandekod, samt hålla sig informerat om väsentliga avvikelser

Saabs styrelse vid besök på trafikledningscentralen vid Rotterdams hamn.

eller överträdelser av bolagets affärsetiska regelverk, inklusive whistleblower-rapporter, genom regelbunden rapportering från Ethics and Compliance Board. Bolagets externa revisor deltar i revisionsutskottets möten. Under 2015 har revisionsutskottet särskilt arbetat med aktuella frågor rörande bolagets finansiella ställning, den finansiella rapporteringen, budget, intern kontroll, uppdaterad uppförandekod samt frågor relaterade till bolagets affärsetiska regelverk. Revisionsutskottet har även biträtt valberedningen inför revisorsval vid årsstämman 2015.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras till övriga styrelseledamöter. Utskottet hade under 2015 fem möten.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, Sten Jakobsson och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2015 sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Det är ersättningsutskottet som ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under 2015 arbetat särskilt med frågor relaterade till bolagets långsiktiga incitamentsprogram, såsom förslag till minimi- och maximinivå för respektive prestationsmål i bolagets prestationsrelaterade aktieprogram.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras därefter till övriga styrelseledamöter. Utskottet hade under 2015 tre möten.

UTVÄRDERING

Styrelsens ordförande utvärderar årligen styrelsens arbete, och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär och lämnar sin uppfattning om hur väl styrelsen och dess arbete fungerar. Resultatet jämförs sedan med tidigare års utfall och diskuteras vid styrelsemötet i december. Frågeformuläret är uppdelat i sex delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen, samarbetsklimatet och förbättringsområden. Styrelsens ordförande deltar inte i styrelsens diskussion om resultatet av utvärderingen av ordföranden.

Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med framtagande av förslag till styrelsens sammansättning.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Vidare har styrelsen utvärderat verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna har besvarat ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar ej i denna utvärdering.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktör och koncernchef är Håkan Buskhe som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen och koncernledningen, se sidor 54-56. Håkan Buskhe äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Redovisning av riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare, se sidor 57-59.

NÄRVARO SAMT ERSÄTTNING TILL STYRELSEN 2015

						Arvode
Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse möten1)	Närvaro utskotts möten2)	Styrelse arvode KSEK3)	Revisions utskottet KSEK	Arvode Ersättnings utskottet	Totalt arvode KSEK
Marcus Wallenberg		x	11	3	1 400		80	1 480
Håkan Buskhe			11
Johan Forssell	x		9	5	550	120		670
Sten Jakobsson		x	11	3	600		80	680
Sara Mazur			11		550			550
Per-Arne Sandström	x		11	5	550	180		730
Cecilia Stegö Chilò			11		550			550
Lena Treschow Torell		x	10	3	550		135	685
Joakim Westh	x		10	5	550	120		670

1) Av totalt 11 möten under 2015.

2) Av totalt för revisionsutskottet 5 möten under 2015 och för ersättningsutskottet 3 möten under 2015.

3) Avser av årsstämman 2015 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2016. VD Håkan Buskhe erhåller ej arvode.

BOLAGETS REVISOR

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har bolagets delårsrapport för första kvartalet, halvårsrapport och delårsrapport för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, som omvaldes till ny revisor vid årsstämman 2015, för perioden 2015–2019.

PricewaterhouseCoopers (PwC)

• Valdes vid årsstämman 2015 för perioden 2015 till och med årsstämman 2019.
• Anna-Clara af Ekenstam, Auktoriserad revisor, Huvudansvarig revisor från och med slutet av september 2015. Andra revisionsuppdrag: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Knowit AB.
• Håkan Malmström, Auktoriserad revisor, huvudansvarig revisor under perioden januari – slutet av september 2015.

PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwCs globala nätverk med verksamhet i ca 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

ERSÄTTNING TILL REVISORER

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman.

PwC har under 2015 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.

ERSÄTTNING TILL REVISORER 2014–2015 AVSEENDE KONCERNEN

MSEK	2015	2014
Revisionsuppdrag:
PwC	18	18
Övriga	2	2
Andra uppdrag:
PwC	4	3

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i den svenska årsredovisningslagen.

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisor. Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet. Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de

publiceras. Revisionsutskottet följer regelbundet upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Efter varje möte i revisionsutskottet sker rapportering till styrelsen. För ytterligare information om revisionsutskottet, se ovan.

Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor av strategisk vikt som till exempel eventuella uppköp och försäljningar av tillgångar och hur bolaget ska finansiera sig. Därtill berörs frågor som intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorn har deltagit i samtliga möten med revisionsutskottet under 2015.

Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2015. Styrelsen har också vid samma tillfälle träffat bolagets revisor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Intern kontroll över finansiell rapportering

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina strategiska och finansiella mål genom att på ett strukturerat sätt följa upp bolagets riskexponering. Den finansiella internkontrollen är en del av samtliga internkontrollprocesser inom Saab. Ramverket för dessa är utformat i enlighet med det så kallade COSO-ramverket (2013 Ramverk), vilket har utvecklats av the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen har som mål att säkerställa att både den interna och den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och bereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till stor del av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Affärer utanför Sverige utgör något mer än hälften av verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp under en lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkringsredovisning och andra finansiella transaktioner, skatter samt redovisning av pensioner. Utöver risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter.

Koncernstaben Group Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Denna process involverar en självutvärdering, en så kallad Self Assessment, som koncernstaberna och affärsområdena genomför. Den aktuella riskbilden stäms av med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse med denna. Information om utvecklingen inom väsentliga riskområden samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott. Styrelsen, genom revisionsutskottet samt internrevision, informeras om status av självutvärderingen. Saabs riskbedömning och självutvärdering kommuniceras också löpande till Saabs

SAABS INTERNKONTROLLPROCESS AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING

externa revisor.

Varje affärsområde utformar sina riskhanteringsrutiner och sin struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer. De mest signifikanta riskerna som har identifierats inom finansiell rapportering hanteras genom kontrollstrukturer inom affärsområdena och koncernstaberna. De är baserade på Saabs minimikrav på god intern kontroll för de finansiella rapporteringsprocesserna.

Information, kommunikation och kontrollaktiviteter

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller. Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören, eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga, säkerställs bland annat en enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga via Saabs interna verksamhetsledningssystem som är tillgängligt på den interna webplatsen.

Kontrollaktiviteterna är av både manuell och automatiserad karaktär. Exempel på viktiga kontrollaktiviteter är godkännande och kontroll av olika typer av bokföringstransaktioner, analys av nyckeltal, granskning av logglistor, avstämning av konton, checklistor samt applikationskontroller av finansiell information i de IT-system som stödjer den finansiella rapporteringen.

Uppföljning och utvärdering

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsområde mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning. Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Group Finance beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning. Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsområde används den tidigare nämnda självutvärderingen, den så kallade Self Assessment, vilken kartlägger och testar nyckelfunktioner för kontroll i varje affärsprocess.

Till den interna kontrollstrukturen hör koncernavdelningen Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokala internkontrollprocessen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen.

Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, eller på eget initiativ, och avrapporteras sedan till utskottet. Koncernledningen och dess medlemmar kan även från tid till annan lämna uppdrag till internrevisionen. Revisionsutskottet rapporterar till styrelsen om status på de finansiella kontrollerna och självutvärderingen.

Aktiviteter under 2015

Under 2015 har fokus varit att förtydliga styrningsmodellen av den interna kontrollen. Ett tydligare ramverk för Saabs interna kontrollprocess har skapats genom förändringar i styrningsmodellen och framtagande av uppdaterade koncernriktlinjer för internkontroll. I tydliggörandet av styrningsmodellen har linjeorganisationens mandat i internkontrollprocessen betonats, vilket har resulterat i större transparens och ökat fokus på internkontroll i hela koncernen.

De uppdaterade koncernriktlinjerna gällande internkontroll innebär att krav på samma kontroller för alla delar av koncernen har införts, det vill säga kontrollmiljön har ensats och en större grad av standardisering i kontrollaktiviteterna har införts. De processer som det under året har fokuserats på är boksluts-, inköps- och investeringsprocesserna samt processerna för offertgivning och projektgenomförande.

Under 2015 har två självutvärderingar (Self Assessments) gjorts inom samtliga affärsområden och inom stabsfunktionerna central accounts, treasury, koncernredovisning, skatt och ICT. Dessa gjordes i slutet av juni och i slutet av september. En uppföljning och granskning av resultaten av självutvärderingarna gjordes därefter av affärsområdena tillsammans med Group Finance. Resultatet av självutvärderingarna rapporterades till koncernledningen och revisionsutskottet.

Saabs internkontrollprocess implementerades i affärsenheten Saab Kockums som förvärvades 2014.

Under året har utbildning i internkontroll och självutvärderingsprocessen till ledning och personal runtom i Sverige hållits löpande.

Koncernens funktion för internrevision har utgjort ett stöd i självutvärderingsprocessen.

Fokus 2016

Under 2016 kommer fokuseringen på internkontroll och självutvärderingsprocessen att fortsätta. Det kommer att läggas särskild vikt vid vidareutveckling och optimering av den nuvarande internkontrollprocessen. Baserat på lärdomar från arbetsinsatsen under 2015 kommer koncernriktlinjerna för internkontrollprocessen att justeras och Saab kommer att genomföra jämförelser internt mellan affärsenheter för att etablera "best practice" inom företaget. Vidare kommer Saab att utarbeta och följa upp handlingsplaner för att förbättra internkontrollprocessen på de enheter där det under 2015 bedömts att fokus på internkontroll ska öka.

Arbetet med att integrera koncernens utländska dotterbolag i internkontrollprocessen kommer under året att fortsätta tillsammans med affärsområdena.

De processer som övervakas inom ramen för internkontroll kommer under 2016 att utökas med Human Resources processer. Dessutom kommer det att göras en översyn av möjligheter till automatisering och utökat systemstöd i nuvarande internkontrollprocess.

Självutvärderingen kommer att genomföras vid minst två tillfällen och involvera samtliga affärsområden och vissa stabsfunktioner. Internrevisionsavdelningen kommer att ta en aktiv roll i övervakningen av självutvärderingen och genomföra oberoende kontroller.

STYRELSE

MARCUS WALLENBERG

Ordförande sedan 2006. Vice ordförande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992. Ledamot i Saabs ersättnings-

utskott. Född 1956.

Bachelor of Science of Foreign Service.

Löjtnant i Marinen.

Aktier i Saab: 100 000.

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB och Foundation Asset Management AB, Ledamot i AstraZeneca PLC, Investor AB, Temasek Holding Ltd och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i Electrolux AB och LKAB, Ledamot i Stora Enso Oyj och EQT Holdings AB, Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB, Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf, Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London, Citicorp (Hong Kong), Citibank N.A. (New York).

HÅKAN BUSKHE Ledamot av styrelsen sedan 2011. VD och koncernchef i Saab AB. Född 1963. Civilingenjör, Teknologie licentiat.

Anställd 2010. Aktier i Saab: 40 853.

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Vattenfall AB och Nefab AB.

Tidigare anställningar och befattningar:

President and CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, Ordförande i Green Cargo, CEO Land Operations, Schenker AG, CEO Schenker North, CEO Schenker-BTL AB, CEO Storel, CEO Carlsberg och Coca-Cola Distribution AB, Teknikföretagen, Production Director Carlsberg Sverige.

JOHAN FORSSELL

Ledamot av styrelsen sedan 2010. Ledamot i Saabs revisionsutskott. VD och koncernchef Investor AB.

Född 1971. Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm.

Aktier i Saab: 7 000. Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Atlas Copco, Investor AB, Patricia Industries och EQT Holdings AB.

Tidigare anställningar och befattningar:

Direktör Investor AB, Ansvarig Kärninvesteringar, Projektdirektör, Aleris AB, Analyschef Kärninvesteringar, Investor AB, Ansvarig för Verkstad- och Hälsosektorn, Ansvarig för Verkstadssektorn, och Analytiker Kärninnehav, Investor AB.

STEN JAKOBSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och Vice ordförande sedan 2010. Ledamot i Saabs ersättningsutskott. Född 1949. Civilingenjör.

Aktier i Saab: 5 500.

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Power Wind Partners AB och LKAB, Ledamot i Stena Metall AB, FLSmidth A/S och Xylem Inc.

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige, Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsområdeschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division, Asea central staff – Production trainee.

SARA MAZUR

Ledamot av styrelsen sedan 2013.

Vice President och Head of Ericsson Research, Ericsson AB. Född 1966.

Docent elektroteknik (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan, Teknologie doktor elektroteknik, (KTH), Civilingenjör elektroteknik, (KTH), Filosofie Hedersdoktor Luleå Tekniska Universitet.

Aktier i Saab: 500.

Andra styrelseuppdrag:

Vice Ordförande i WASP, Wallenberg Autonomous System Program, Ledamot i SICS North, Integrated Transport Research Lab KTH, Strategiska rådet för skolan Elektro- och Systemteknik, KTH och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelning XI – utbildning och forskning.

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice President System Management, Business Unit Networks, Ericsson AB, Director Wireless Access Networks Research, Ericsson Research, Ericsson AB, Ledamot i styrelsen för skolan Elektro- och Systemteknik, KTH och Wireless@KTH, KTH.

ARBETSTAGARLEDAMÖTER

STEFAN ANDERSSON Ledamot av styrelsen sedan 2008. Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping. Född 1974. Tekn. kand.. Aktier i Saab: 2 625.

CATARINA CARLQVIST Ledamot av styrelsen sedan 2007. Vice Ordförande i AF-klubben vid Saab Dynamics AB, Karlskoga. Född 1964. Luleå Tekniska Universitet. Aktier i Saab: 88.

CONNY HOLM Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant 1995–2008. Ordförande i Verkstadsklubben vid Avionics Systems, Jönköping. Född 1947. Verkstadstekniskt gymnasium. Aktier i Saab: 1 558

Uppgifter om aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, även närstående fysiska och juridiska personers aktieinnehav.

PER-ARNE SANDSTRÖM

Ledamot av styrelsen sedan 2005. Ordförande i Saabs revisionsutskott. Född 1947. Tekniskt gymnasium.

Aktier i Saab: 3 000.

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i TeliaSonera AB.

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, President and CEO, Ericsson Inc., USA, Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB, Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK, Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB, Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB, Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB.

CECILIA STEGÖ CHILÓ Ledamot av styrelsen sedan

1. Rådgivare till företags- och organisationsledningar.

Född 1959. Studier i statskunskap och nationalekonomi.

telsen Yump och Centrum för Näringslivshistoria. Tidigare anställningar och befattningar:

Vice Ordförande i Fortum Värme AB, Ledamot i AMF Fonder, Länsförsäkringar Liv samt Marginalen Kredit och Finans, Verkställande direktör Stiftelsen Fritt Näringsliv, Chef för Tankesmedjan Timbro, Statsråd och chef för kulturdepartementet, Ledarskribent och utrikespolitisk kommentator i Svenska Dagbladet, Kommentator i Sveriges Radio, Svenska Arbetsgivareföreningen, Moderata

Aktier i Saab: 600.

Andra styrelseuppdrag:

Andra styrelseuppdrag: Ordförande i Gotlands Bryggeri AB, Ledamot i Spendrups Bryggeri AB, Linköpings Universitets Holding AB, Investment AB Spiltan, Stiftelsen Expo, Stif-Ledamot i Investor AB och SKF AB, Ordförande i Chalmers Tekniska Högskola och Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA.

2005.

utskott. Född 1946. Professor i fysik, Fil. dr.. Aktier i Saab: 5 400.

Tidigare anställningar och befattningar:

LENA TRESCHOW TORELL Ledamot av styrelsen sedan

Ordförande i Saabs ersättnings-

Vice ordförande i ÅF AB, Verkställande direktör och preses, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Ledamot i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Gambro AB och Micronic Mydata AB, Ordförande Euro-CASE (European Council of Applied Sciences, Technology and Engineering), Director, Joint Research Centre, European Commission (Bryssel), Vice rektor, Chalmers, Göteborg, Professor i Materialfysik, Chalmers, Göteborg, Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet.

JOAKIM WESTH

Ledamot av styrelsen sedan 2010.

Ledamot i Saabs revisionsutskott.

Född 1961.

Civilingenjör i Flygteknik, (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan, M.Sc. i Flyg- och Rymdteknik, (MIT) Massachusetts Institute of Technology.

Aktier i Saab: 8 000.

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i CGI Group Inc., Absolent AB och Swedish Match AB.

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i EMA Technology AB och Absolent AB, Ledamot i Intrum Justitia AB, Rörvik Timber AB, Telelogic AB och VKR Holding A/S, Styrelsesuppleant i Sony Ericsson Mobile Communications AB, Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence, Ericsson och medlem av Group Management Team, Ericsson, Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB, Partner, McKinsey & Co. Inc.

SUPPLEANTER REVISOR

GÖRAN GUSTAVSSON

Suppleant sedan 2008. Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping. Född 1953. Aktier i Saab: 1 871.

JAN KOVACS

Suppleant sedan 2008. Ordförande i Unionen-klubben vid Saab AB, Linköping. Född 1960. Tekniskt gymnasium. Aktier i Saab: 2 147.

NILS LINDSKOG

Samlingspartiet.

Suppleant sedan 2007. Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg. Född 1955. M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola. Aktier i Saab: 787.

PricewaterhouseCoopers AB

ANNA-CLARA AF EKENSTAM Auktoriserad revisor, huvudansvarig.

T.o.m. slutet av september 2015: HÅKAN MALMSTRÖM Auktoriserad revisor, huvudansvarig.

KONCERNLEDNING

HÅKAN BUSKHE VD och koncernchef. Ledamot av Saabs styrelse sedan 2011. Född 1963. Civilingenjör, Teknologie licentiat. Anställd 2010. Aktier i Saab: 40 853. Läs mer på sida 54.

LENNART SINDAHL Deputy CEO, Senior Executive Vice President. Född 1956. Civilingenjör. Anställd 1986. Aktier i Saab: 20 331.

MAGNUS ÖRNBERG Executive Vice President och Chief Financial Officer (CFO). Född 1965. Civilekonom. Anställd 2012. Aktier i Saab: 5 927.

ANN-KRISTIN ADOLFSSON Senior Vice President och Chief Strategy Officer, Head of Group Strategy. Född 1962. Civilekonom. Anställd 1986. Aktier i Saab: 1 429.

ANNIKA BÄREMO

Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs, General Counsel, Secretary of the Board of Directors.

Född 1964. Jur. Kand.. Anställd 2012. Aktier i Saab: 3 602.

LENA ELIASSON Senior Vice President och Head of Group Human Resources. Född 1967. Civilingenjör. Anställd 2012. Aktier i Saab: 6 163.

JONAS HJELM Senior Vice President och Head of Business Area Support and Services. Född 1971. Anställd 2006. Aktier i Saab: 8 275.

DAN JANGBLAD

Senior Vice President och Head of Business Area Industrial Products and Services. Född 1958. Civilingenjör. Anställd 2000. Aktier i Saab: 23 490.

GÖRGEN JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics. Född 1964. Civilekonom. Anställd 2004. Aktier i Saab: 4 479.

MICAEL JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Electronic. Defence Systems. Född 1960. Kandidatexamen. Anställd 1985. Aktier i Saab: 6 620.

ULF NILSSON Senior Vice President och Head of Business Area Aeronautics. Född 1964. Civilingenjör. Anställd 1989. Aktier i Saab: 4 882.

Under 2015 ingick även dessa personer i koncernledningen: Gunilla Fransson, Senior Vice President och Head of Business Area Security and Defence Solutions, till och med 23 oktober 2015.

Åsa Thegström, Senior Vice President och Head of Group Communication, till och med 31 december 2015.

56 – SAAB ÅRSREDOVISNING 2015

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATION

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2015

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen till varje årsstämma föreslå riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2015 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan.

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets hemsida. Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan.

Saab skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Riktlinjerna baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2015.

Fast ersättning

Den kontanta ersättningen skall bestå av fast lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Den långsiktiga rörliga ersättningen består av aktiebaserade incitamentsprogram.

VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessa förmåner skall inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen och skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, övernattningsbostad och sjukvårdsförsäkring.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För VD utgör avsättningen max 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kallade Saab-planen. Enligt denna plan är procentsatsen beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Det uppsamlade försäkringskapitalet skall sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

Samtliga ledande befattningshavare kan även ges rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter skall ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 skall, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas.

I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Konsultarvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster skall utgå ett marknadsmässigt arvode.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATION

INFORMATION I ÅRSREDOVISNINGEN NOT 10

Not 10 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

INCITAMENTSPROGRAM SOM FÖRESLOGS ÅRSSTÄMMAN 2015

Styrelsen föreslog att årsstämman 2015 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015, bestående av ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLL-NINGSVILLKOR TILL LEDANDE BEFATTNINGS-HAVARE ATT GÄLLA FÖR TIDEN FRÅN ÅRSSTÄMMAN 2016

Ersättningsutskottet har utvärderat ersättningen till de ledande befattningshavarna i Saab AB, inklusive rörlig ersättning, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare, som beslutades av årsstämman 2015, och de gällande ersättningsstrukturerna samt ersättningsnivåerna i bolaget.

Ersättningsutskottet har rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman att godkänna ersättningsriktlinjer med i princip samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2015. Mot ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att årsstämman 2016 beslutar om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare med i princip samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2015.

Vad avser fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt konsultarvode till styrelseledamöter är riktlinjerna oförändrade jämfört med 2015. Vissa förtydliganden föreslås i riktlinjerna avseende pension och övriga villkor enligt nedan.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara lägst 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För VD utgör avsättningen max 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kallade Saab-planen. Enligt denna plan är procentsatsen beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Det uppsamlade försäkringskapitalet skall sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

Samtliga ledande befattningshavare kan även ges rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter skall ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 kan, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på normalt sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader.

I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Avvikelse från riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman 2015. Styrelsen har beslutat att avvika från riktlinjerna under 2015.

I samband med förändringar i Saabs affärsområdesstruktur har en överenskommelse ingåtts med en ledande befattningshavare. Som en del i överenskommelsen ingår att inkomst från annan anställning, som denne kan komma att få under uppsägningstiden och tiden för avgångsvederlag från Saab, inte skall avräknas mot ersättning från Saab under motsvarande tid.

INCITAMENTSPROGRAM SOM FÖRESLÅS ÅRSSTÄMMAN 2016

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2016, som utgörs av två delar, Aktiesparprogram 2016 och Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016. Villkoren och kostnaden för Aktiesparprogram 2016 och Prestationsrelaterat Aktieprogram 2016 redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

SAABS LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPRO-GRAM OCH BEMYNDIGANDE OM ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av två delar, ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Det långsiktiga incitamentsprogrammet omfattar högst 1 340 000 B-aktier i Saab per år.

Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2012-2015.

Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. I Prestationsrelaterade Aktieprogram 2011-2013 har upp till 286 nyckelpersoner (i varje program), inklusive verkställande direktören, erbjudits att avsätta högst 7,5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab under tolv månader. Investering som sker inom ramen för detta program tillgodoräknas även deltagaren i Aktiesparprogrammet, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden för att prestationsmatchning ska tilldelas. Prestationsrelaterade Aktieprogram 2011-2013 berättigar till 1–4 prestationsaktier, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör. Styrelsen kan reducera antalet prestationsaktier som skall matchas om styrelsen bedömer det som rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och i övrigt.

I april 2014 beslutade Saabs årsstämma att modifiera det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet för att öka intresset för programmet i målgruppen. Det prestationsrelaterade programmet riktas numera till högst 175 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan även i detta program spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader. och de deltar även i Aktiesparprogrammet. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie.

Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen uppnåtts under förutsättning att deltagaren behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen

Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar samt fritt kassaflöde. Den relativa viktningen mellan målen är att 30 procent av maximal tilldelning är

hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 40 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 30 procent till fritt kassaflöde. Prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Om maximinivåerna för prestationsmålen uppnås eller överskrids kommer prestationsmatchning att uppgå till (och inte överskrida) det högsta antalet aktier om 440 000. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.

Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2012-2015.

Årsstämman 2015 beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 340 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2015, huvudsakligen sociala avgifter. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

Årsstämman 2015 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm.

Styrelsen har under 2015 inte fattat beslut om att utnyttja något av de två återköpsmandaten. Båda återköpsmandaten gäller fram till årsstämman 2016.

INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

RÄKNINGAR

61	Resultaträkning, moderbolaget	67
62	Totalresultat, moderbolaget	67
63	Balansräkning, moderbolaget	68
65	Förändring i eget kapitel, moderbolaget	70
66	Kassaflödesanalys, moderbolaget	71

NOTER

1	Redovisningsprinciper	72
2	Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper	73
3	Rörelseförvärv	74
4	Segmentrapportering	74
5	Försäljningsintäkternas fördelning och rörelsens kostnader	76
6	Övriga rörelseintäkter	77
7	Övriga rörelsekostnader	77
8	Leasingavtal	77
9	Statliga bidrag	78
10	Anställda och ersättningar	78
11	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	82
12	Avskrivningar och nedskrivningar	83
13	Finansnetto	83
14	Bokslutsdispositioner	83
15	Skatt	84
16	Resultat per aktie	86
17	Immateriella anläggningstillgångar	87

18	Materiella anläggningstillgångar	89
19	Biologiska tillgångar	91
20	Förvaltningsfastigheter	91
21	Andelar i intresseföretag och joint ventures	92
22	Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures	94
23	Fordringar på koncernföretag	94
24	Finansiella placeringar	94
25	Andra långfristiga värdepappersinnehav 94
26	Långfristiga fordringar och övriga fordringar	95
27	Varulager	95
28	Kundfordringar	96
29	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	96
30	Likvida medel	96
31	Eget kapital	96
32	Räntebärande skulder	97
33	Skulder till kreditinstitut	97

34	Ersättningar efter avslutad anställning	98
35	Avsättningar	100
36	Övriga skulder	102
37	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	102
38	Finansiell riskhantering och finansiella instrument	102
39	Ställda säkerheter och eventual förpliktelser (ansvarsförbindelser)	108
40	Närstående	108
41	Koncernföretag	108
42	Obeskattade reserver	110
43	Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 110
44	Uppgifter om moderbolaget	111
45	Miljöredovisning	112
46	I bokslutet använda valutakurser	112
47	Nyckeltalsdefinitioner	112

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

MSEK	Not	2015	2014
Försäljningsintäkter	4, 5	27 186	23 527
Kostnad för sålda varor		-20 700	-17 450
Bruttoresultat		6 486	6 077
Övriga rörelseintäkter	6	371	430
Försäljningskostnader		-2 061	-2 144
Administrationskostnader		-1 323	-1 214
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 565	-1 487
Övriga rörelsekostnader	7	-48	-21
Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat	21	40	18
Rörelseresultat	5, 11, 12	1 900	1 659
Finansiella intäkter		169	103
Finansiella kostnader		-338	-239
Finansnetto	13	-169	-136
Resultat före skatt		1 731	1 523
Skatt	15	-329	-355
Årets resultat		1 402	1 168
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 362	1 153
Innehav utan bestämmande inflytande		40	15
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	16	12,88	10,86
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	16	12,79	10,78

ORDERLÄGE

Orderingången 2015 var högre än 2014, främst till följd av att Saab under 2015 mottog flera större ordrar relaterade till bland annat Gripen till Brasilien, ubåten A26 till Sverige och ett flygburet övervakningssystem till Förenade Arabemiraten. Dessutom ökade volymen av små och medelstora ordrar.

Totalt var 95 procent (80) av orderingången hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten och 80 procent (45) till marknader utanför Sverige.

Under 2015 hade index- och prisförändringar en positiv effekt på orderingången om MSEK 183 jämfört med MSEK 346 under 2014.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 stod för 86 procent (61) av den totala orderingången.

Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 113 834 jämfört med MSEK 60 128 vid årets början.

Orderstockens fördelning över år: 2016: SEK 21,8 miljarder 2017: SEK 15,9 miljarder 2018: SEK 12,3 miljarder 2019: SEK 11,7 miljarder Efter 2019: SEK 52,1 miljarder

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER REGION

MSEK	2015	2014
Sverige	11 399	10 512
EU exklusive Sverige	4 307	3 770
Övriga Europa	626	592
Syd-, Central- och Nordamerika	4 061	2 895
Asien	5 370	4 007
Afrika	541	573
Australien etc.	882	1 178
Summa	27 186	23 527

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER MARKNADSSEGMENT

MSEK	2015	2014
Militärt flyg	12 642	10 481
Land	5 581	5 240
Marin	4 286	3 192
Samhällssäkerhet	2 127	2 330
Kommersiellt flyg	2 096	1 838
Andra marknader	454	446
Summa	27 186	23 527

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Försäljningsintäkterna ökade med 16 procent under 2015 jämfört med 2014.

Förvärv hade en positiv nettoeffekt, främst hänförlig till Saab Kockums som förvärvades 2014, om 3 procent (2) och valutaeffekter hade en positiv effekt om 2 procent (0) på försäljningsintäkterna. Den organiska försäljningstillväxten uppgick till 11 procent (-3).

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 15 787 (13 015), motsvarande 58 procent (55), av de totala försäljningsintäkterna.

Av försäljningsintäkterna avsåg 82 procent (79) den försvarsrelaterade marknaden.

RESULTAT, MARGINAL OCH LÖNSAMHET

Bruttomarginalen under 2015 på 23,9 procent (25,8) var lägre än 2014 främst till följd av en förändrad projektmix då Saab har fler större kundprojekt med betydande andel kundfinansierad utveckling. Totala avskrivningar uppgick till MSEK 959 (872). Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 451 (406).

De totala utgifterna för satsningar på forskning och utveckling uppgick till MSEK 6 841 (5 970). Utgifter för egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 1 765 (1 338), varav MSEK 524 (171) har aktiverats. De egenfinansierade utvecklingssatsningarna härrör främst från radar- och sensorteknologi samt T-X-programmet. Den ökade aktiveringen av utvecklingskostnader är relaterad till en ny version av ett flygburet övervakningssystem.

Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 508 (466), varav avskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 323 (320). Andel av intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK 40 (18).

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 900 (1 659) med en rörelsemarginal på 7,0 procent (7,1). Justerat för jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till MSEK 1 782 (1 566) och rörelsemarginalen uppgick till 6,6 procent (6,7).

Under 2015 och 2014 bidrog upplösningar av riskavsättningar, hänförliga till de återstående riskerna relaterade till avvecklingen av Saabs leasingverksamhet (SAL), positivt till rörelseresultatet.

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -329 (-355), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 19 procent (23). Den lägre skattesatsen beror främst på icke skattepliktiga intäkter, såsom realisationsvinster.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt uppgick till 11,2 procent (11,1) och räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 11,5 procent (9,9), båda beräknade på en rullande 12-månadersperiod.

TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

MSEK	2015	2014
Årets resultat	1 402	1 168
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelser	839	-1 220
Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser	-183	266
Summa	656	-954
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Omräkningsdifferenser	-20	517
Finansiella tillgångar som kan säljas	-27	27
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	-381	-1 140
Upplösta mot resultaträkningen	361	-23
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	11	253
Summa	-56	-366
Årets övriga totalresultat	600	-1 320
Årets totalresultat	2 002	-152
varav moderbolagets aktieägares andel	2 007	-167
varav innehav utan bestämmande inflytande	-5	15

Omvärdering av nettopensionsförpliktelser har påverkat årets totalresultat med MSEK 839 före skatt (-1 220), se not 34 för mer information. Kassaflödessäkringar har påverkat årets totalresultat med MSEK -9 efter skatt (-910), se not 38 för mer information.

FINANSNETTO
MSEK	2015	2014
Finansnetto hänförligt till pensioner	-64	-57
Räntenetto	-79	7
Valutavinster/-förluster	-118	-5
Övriga finansiella poster	92	-81
Summa	-169	-136

Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden bokförd i balansräkningen, se not 34 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner.

Räntenetto avser avkastning på likvida medel och kortfristiga placeringar samt räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder.

Valutavinster/-förluster redovisade i finansnettot är hänförliga till säkringar av offertportföljen, vilka värderas till verkligt värde. Under 2015 påverkades värderingen till stor del av marknadsvärdesförändringar i derivat i offertportföljen exponerade mot valutorna USD och EUR.

Övriga finansiella poster består av kostnader hänförliga till programmet för försäljning av kundfordringar, orealiserade resultat vid marknadsvärdering av kortfristiga placeringar samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av likvida medel i andra valutor än SEK.

I december 2015 sålde Saab sin ägarandel i det indiska företaget Pipavav Defence and Offshore Engineering Company Limited. Försäljningen resulterade i en realisationsvinst om MSEK 117, vilken har redovisats i i övriga finansiella poster. En kombination av valuta- och aktiekursförsämringar ledde till en värdenedgång om MSEK 19 under 2014, vilken har redovisats i övriga finansiella poster.

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	17	6 476	6 351
Materiella anläggningstillgångar	18	4 472	3 702
Biologiska tillgångar	19	290	289
Förvaltningsfastigheter	20	34	33
Andelar i intresseföretag och joint ventures	21	602	397
Finansiella placeringar	24	190	292
Långfristiga fordringar	26	444	152
Uppskjutna skattefordringar	15	351	656
Summa anläggningstillgångar		12 859	11 872
Varulager	27	5 243	5 819
Derivat	38	1 058	469
Skattefordringar		106	60
Kundfordringar	28	2 913	3 414
Övriga fordringar	26	8 102	4 255
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	29	962	1 113
Kortfristiga placeringar	24	2 995	1 270
Likvida medel	30	850	1 284
Summa omsättningstillgångar		22 229	17 684
SUMMA TILLGÅNGAR		35 088	29 556

FINANSIELL STÄLLNING

Vid utgången av december 2015 var nettoskulden MSEK 3 217, en ökning med MSEK 1 104 jämfört med årets slut 2014.

Kassaflödet från den löpande verksamheten var positivt och uppgick till MSEK 358.

Avsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, per 31 december 2015 uppgick till MSEK 1 893, jämfört med MSEK 2 528 vid årets slut 2014. Detta hade en positiv påverkan på nettoskulden om MSEK 635. Minskningen i avsättning beror huvudsakligen på att diskonteringsräntan för beräkningen av pensionsåtagandet höjdes från 2,50 procent till 3,25 procent under året. Inflationsantagandet för beräkning av pensionsskulden ändrades från 1,50 procent till 1,75 procent, vilket delvis motverkade den positiva effekten. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 34.

Nettoskulden ökade även till följd av att nettoinvesteringar om MSEK 1 084 gjordes under 2015. Saab har även tecknat ett finansiellt leasingavtal gällande ett flygplan avsett för affärsresor, utbildning och träning. Detta har ökat nettoskulden med MSEK 435 under året. Utdelning till moderbolagets aktieägare uppgående till MSEK 501 utbetalades under året.

Valutakursdifferenser på likvida medel samt orealiserade resultat avseende finansiella placeringar påverkade nettoskulden med MSEK -77.

I syfte att stärka bolagets finansiella flexibilitet ökades under 2015 den långfristiga nettoupplåningen med MSEK 2 360 och den kortfristiga nettoupplåningen med MSEK 533. Per den 31 december 2015 uppgick kortfristiga placeringar och likvida medel till MSEK 3 845.

Aktiverade utvecklingsutgifter i balansräkningen uppgick till MSEK 1 157 per 31 december 2015 och till MSEK 952 per 31 december 2014. Den ökade aktiveringen av utvecklingskostnader är relaterad till en ny version av ett flygburet övervakningssystem.

Varulagret minskade med MSEK 576 under 2015, till följd av betydande leveranser. Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott.

Materiella anläggningstillgångar ökade främst till följd av ovan nämnda finansiell leasing av ett flygplan.

Kundfordringar minskade, samtidigt som fordringar hos beställare ökade, vilket främst var relaterat till Gripen E.

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	31
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital		543	543
Andra reserver		-374	-363
Balanserade vinstmedel		10 936	9 365
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		12 851	11 291
Innehav utan bestämmande inflytande		61	82
Summa eget kapital		12 912	11 373
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	32	4 872	2 105
Övriga skulder	36	136	141
Avsättningar för pensioner	34	2 373	3 149
Övriga avsättningar	35	1 097	1 234
Uppskjutna skatteskulder	15	34	48
Summa långfristiga skulder		8 512	6 677
Kortfristiga räntebärande skulder	32	853	264
Förskott från kunder		1 098	856
Leverantörsskulder		2 340	1 840
Derivat	38	1 614	1 400
Skatteskulder		37	47
Övriga skulder	36	725	978
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	6 549	5 609
Avsättningar	35	448	512
Summa kortfristiga skulder		13 664	11 506
Summa skulder		22 176	18 183
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		35 088	29 556

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 39.

NETTOLIKVIDITET/-SKULD

MSEK	Not	2015-12-31 2014-12-31
Tillgångar
Likvida medel	30	850	1 284
Kortfristiga placeringar	24	2 995	1 270
Summa likvida placeringar		3 845	2 554
Kortfristiga räntebärande fordringar	26	48	5
Långfristiga räntebärande fordringar	26	367	83
Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner	26	49	59
Långfristiga räntebärande finansiella investeringar	24	141	142
Summa räntebärande tillgångar		4 450	2 843

MSEK	Not	2015-12-31 2014-12-31
Skulder
Skulder till kreditinstitut	32	4 762	2 001
Skulder till intresseföretag och joint ventures	32	251	244
Övriga räntebärande skulder	32	712	124
Avsättningar för pensioner1)	34	1 942	2 587
Summa räntebärande skulder		7 667	4 956
Nettolikviditet(+) / nettoskuld (-)		-3 217	-2 113

1) Exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt.

Den genomsnittliga nettolikviditeten/-skulden under 2015 uppgick till MSEK -3 634 (-1 185). Nettolikviditeten/-skulden exklusive räntebärande fordringar och nettopensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2015 till MSEK -1 880 (185).

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

				Andra reserver
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräk nings reserv	Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas och omvärderings reserv	Balanse rade vinst medel	Summa moder bolagets aktie ägares andel	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2014	1 746	543	346	-353	11	9 843	12 136	91	12 227
Årets totalresultat	-	-	-908	514	27	200	-167	15	-152
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier	-	-	-	-	-	-252	-252	-	-252
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	50	50	-	50
Utdelning	-	-	-	-	-	-479	-479	-5	-484
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	3	3	-19	-16
Utgående eget kapital 31 december 2014	1 746	543	-562	161	38	9 365	11 291	82	11 373
Ingående eget kapital 1 januari 2015	1 746	543	-562	161	38	9 365	11 291	82	11 373
Årets totalresultat			24	-8	-27	2 018	2 007	-5	2 002
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	66	66	-	66
Utdelning	-	-	-	-	-	-501	-501	-10	-511
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	-12	-12	-6	-18
Utgående eget kapital 31 december 2015	1 746	543	-538	153	11	10 936	12 851	61	12 912

För definition av andra reserver, se not 31.

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2015	2014
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 731	1 523
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	43	688	723
Utdelning från intresseföretag och joint ventures		25	2
Betald inkomstskatt		-266	-394
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 178	1 854
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		349	-856
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-3 573	-282
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		284	21
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		1 426	-914
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-306	-536
Kassaflöde från den löpande verksamheten		358	-713
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-70	-68
Aktiverade utvecklingsutgifter		-524	-171
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-799	-732
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		7	15
Avyttring av leasingtillgångar		-	105
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		-1 722	720
Förvärv av andra finansiella tillgångar		-354	-
Avyttring av andra finansiella tillgångar		222	40
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	3, 43	-235	152
Avyttring av koncern- och intresseföretag,
netto likviditetspåverkan	43	316	299
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-3 159	360
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		-1 865	-468
Upptagande av lån		4 758	1 000
Återköp av aktier		-	-252
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-501	-479
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-10	-5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		2 382	-204
ÅRETS KASSAFLÖDE	43	-419	-557
Likvida medel vid årets början		1 284	1 764
Valutakursdifferens i likvida medel		-15	77
Likvida medel vid årets slut	43	850	1 284

INVESTERINGAR

Kassaflödeseffekten av investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 799 (732).

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 594 (239), av vilka MSEK 524 (171) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter och MSEK 70 (68) andra immateriella anläggningstillgångar.

KASSAFLÖDE

Kassaflödet från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster, uppgick till MSEK 886 (-346), se not 43.

Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Per den 31 december 2015 var fordringar till ett värde av MSEK 1 299 sålda, jämfört med MSEK 1 071 per den 31 december 2014. Detta hade en positiv effekt på kassaflödet från den löpande verksamheten uppgående till MSEK 228 under 2015.

Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK -500 (-1 197). Det definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster, samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar samt leasingtillgångar. Det förbättrade operationella kassaflödet under 2015, jämfört med 2014, är främst hänförligt till milstolpebetalningar inom Saab Kockums och Gripenprogrammen. Det fria kassaflödet uppgick till MSEK -726 (-1 094). För mer detaljerad information om kassaflödet, se not 43.

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2015	2014
Försäljningsintäkter	4, 5	18 022	16 175
Kostnad för sålda varor		-14 209	-11 869
Bruttoresultat		3 813	4 306
Försäljningskostnader		-1 204	-1 365
Administrationskostnader		-817	-730
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 591	-1 170
Övriga rörelseintäkter	6	54	170
Övriga rörelsekostnader	7	-47	-11
Rörelseresultat		208	1 200
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		-67	554
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		-	194
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		53	-67
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		176	205
Räntekostnader och liknande resultatposter		-94	-180
Resultat efter finansiella poster		276	1 906
Bokslutsdispositioner	14	-160	-419
Resultat före skatt		116	1 487
Skatt	15	-153	-317
Årets resultat		-37	1 170

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Industrial Products and Services. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport. Affärsområdet Dynamics är dotterbolag och ingår inte i moderbolaget.

Moderbolagets försäljningsintäkter under 2015 uppgick till MSEK 18 022 (16 175). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 208 (1 200).

Netto finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK 68 (706). Efter bokslutsdispositioner på MSEK -160 (-419) och skatt på MSEK -153 (-317) uppgick årets resultat till MSEK -37 (1 170).

TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

MSEK	2015	2014
Årets resultat	-37	1 170
Övrigt totalresultat	-	-
Årets totalresultat	-37	1 170

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	17	803	1 117
Materiella anläggningstillgångar	18	2 882	2 574
Finansiella anläggningstillgångar:
Andelar i koncernföretag	41	6 817	6 764
Fordringar på koncernföretag	23	19	865
Andelar i intresseföretag och joint ventures	22	199	135
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		288	-
Andra långfristiga värdepappersinnehav	25	45	137
Andra långfristiga fordringar	26	15	25
Uppskjuten skattefordran	15	91	131
Summa finansiella anläggningstillgångar		7 474	8 057
Summa anläggningstillgångar		11 159	11 748
Omsättningstillgångar
Varulager	27	3 668	4 490
Kortfristiga fordringar:
Skattefordringar		81	-
Kundfordringar	28	1 252	1 826
Fordringar på koncernföretag		1 358	2 838
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		46	9
Övriga fordringar	26	6 596	2 784
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	29	800	794
Summa kortfristiga fordringar		10 133	8 251
Kortfristiga placeringar		2 994	1 270
Kassa och bank		211	377
Summa omsättningstillgångar		17 006	14 388
SUMMA TILLGÅNGAR		28 165	26 136

LIKVIDITET, FINANSIERING, INVESTERINGAR OCH ANTAL ANSTÄLLDA

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 5 154 per den 31 december 2015 jämfört med MSEK 2 577 per den 31 december 2014.

Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 602 (551). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 49 (63). Vid årets slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 8 632 jämfört med 8 695 personer vid årets början.

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2015-12-31	2014-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	31
Bundet eget kapital:
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		688	694
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital:
Balanserat resultat		5 057	4 316
Årets totalresultat		-37	1 170
Summa eget kapital		7 997	8 469
Obeskattade reserver	42	2 139	1 979
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	34	137	140
Övriga avsättningar	35	618	638
Summa avsättningar		755	778
Skulder
Skulder till kreditinstitut	33	4 762	2 000
Skulder till koncernföretag		5 636	5 921
Förskott från kunder		400	439
Leverantörsskulder		1 705	1 301
Skulder till intresseföretag och joint ventures		251	244
Skatteskulder		-	17
Övriga skulder	36	611	821
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	3 909	4 167
Summa skulder		17 274	14 910
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		28 165	26 136
Ställda säkerheter	39	15	-
Ansvarsförbindelser	39	4 748	4 551

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
		Uppskrivnings		Balanserade	Årets total	Totalt eget
MSEK	Aktiekapital	fond	Reservfond	vinstmedel	resultat	kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2014	1 746	700	543	4 992	-	7 981
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	-6	-	6	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	1 170	1 170
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-479	-	-479
Återköp aktier	-	-	-	-252	-	-252
Aktiesparprogram	-	-	-	50	-	50
Utgående eget kapital 31 december 2014	1 746	694	543	4 316	1 170	8 469
Ingående eget kapital 1 januari 2015	1 746	694	543	5 486	-	8 469
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	-6	-	6	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	-37	-37
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-501	-	-501
Aktiesparprogram	-	-	-	66	-	66
Utgående eget kapital 31 december 2015	1 746	688	543	5 057	-37	7 997

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2015	2014
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		276	1 906
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	43	617	182
Betald inkomstskatt		-212	-277
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		681	1 811
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		716	-926
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-2 479	2 184
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		-39	45
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		2	-3 488
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		3	-193
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-1 116	-567
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-112	-30
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-49	-63
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-617	-551
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		3	11
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		-1 728	708
Förvärv av finansiella tillgångar		-509	-122
Avyttring av finansiella tillgångar		212	4
Förvärv av koncernföretag		-208	-341
Avyttring av koncernföretag och intresseföretag		319	375
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2 689	-9
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag		457	-839
Upptagande av lån		4 758	1 000
Amortering av lån		-1 543	-160
Återköp av aktier		-	-252
Utbetald utdelning till aktieägarna		-501	-479
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		468	415
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		3 639	-315
ÅRETS KASSAFLÖDE		-166	-891
Likvida medel vid årets början		377	1 268
Likvida medel vid årets slut	43	211	377

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

VERKSAMHETEN

Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping. Bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) var under 2015 indelad i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Industrial Products and Services. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 4.

Styrelsen och verkställande direktören har den 26 februari 2016 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 14 april 2016 för fastställande.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS.

Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tilllämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen samt de redovisningsprinciper beträffande väsentliga resultat- och balansposter som anges under respektive notupplysning har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår.

TILLÄMPNING AV NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSREGLER

IASB och IFRIC har givit ut och EU har antagit följande nya och reviderade

standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2015: • Årliga förbättringar av IFRS standarder, förbättringscykeln 2011-2013.

• 1. IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas
• 1. IFRS 3 Rörelseförvärv
• 1. IFRS 13 Värdering till verkligt värde.
• 1. IAS 40 Förvaltningsfastigheter.
• IFRIC 21 Avgifter.

Förändringarna har inte haft någon väsentlig effekt på de finansiella rapporterna.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ TRÄTT IKRAFT

IASB har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft:

Standarder	Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar:
IFRS 9 Financial instruments	1 januari 2018 (ej antagen av EU))
IFRS 15 Revenue from contracts with customers	1 januari 2018 (ej antagen av EU)

IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. Saab har ännu inte utvärderat effekten av införandet av standarden.

IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunder erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Saab har påbörjat arbetet med att utvärdera effekterna av införandet av den nya standarden och kommer under 2016 att göra en detaljerad utvärdering.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

KLASSIFICERING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs under respektive notupplysning. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen.

Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med

den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag och joint ventures

Intresseföretag är företag vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över. Joint ventures avser företag som koncernen genom samarbetsarrangemang har ett gemensamt inflytande över. Intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Se vidare not 21.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt vinster och förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

UTLÄNDSK VALUTA

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

VÄSENTLIGA SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen. Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip utifrån nettoredovisning av olika portföljer. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som har terminssäkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NOT 2 BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning. Ändrade bedömningar kan påverka resultatavräkning, redovisning av förlustreserv samt varulager. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 5.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende radar och sensorer, system för signalspaning och självskydd, flygtrafikledning samt flygburna övervakningssystem. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 1 157 (952). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 5 år med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter där maximal nyttjandeperiod är 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov. För mer information, se not 17.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 045 (5 015), se vidare not 17.

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad

Not 2, forts.

anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 7 742 (8 153). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 34.

NOT 3 RÖRELSEFÖRVÄRV

Inga väsentliga rörelseförvärv genomfördes under 2015.

NOT 4 SEGMENTRAPPORTERING

RÖRELSESEGMENT

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik och missilsystem samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och andra utvalda länder.

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer i allt väsentligt med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor. Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är sedan 1 januari 2015 uppdelad i sex affärsområden, vilka också är rörelsesegment:

• Aeronautics
• Dynamics
• Electronic Defence Systems
• Security and Defence Solutions
• Support and Services
• Industrial Products and Services

Affärsområdena beskrivs nedan. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Aeronautics

Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter.

Dynamics

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter, samt militära och civila nisch-produkter såsom obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin.

Electronic Defence Systems

Verksamheten bygger på Saabs nära samarbete med kunder som efterfrågar effektiva lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Affärsområdet har en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd.

Security and Defence Solutions

Verksamheten omfattar stridsledningssystem för marin, flygvapen och armé, samt design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg. Portföljen innehåller även system för träning och simulering, säkerhetssystem och lösningar för säker kommunikation samt system för sjöfarts- och flygtrafikledning.

Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag.

Industrial Products and Services

Affärsenheterna inom Industrial Product and Services har en inriktning mot business-to-business kunder (B2B). Till det kommer en minoritetsportfölj där Saab äger större eller mindre andelar i spännande bolag i olika tillväxtfaser.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande jämförelsestörande poster

Väsentliga poster som icke är kassaflödespåverkande utgjordes 2015 av en engångspost på MSEK 117, som avsåg överlåtelse av den obemannade helikoptern Skeldar till UMS Skeldar AG.

Information om större kunder

Saab har en kund, Försvarets Materielverk (FMV), som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. FMV är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna för 2015 uppgick till MSEK 9 252 (8 086).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

Säsongsvariationer

En stor del av Saabs verksamhet består av större projekt där intäkten redovisas enligt successiv vinstavräkning i förhållande till upparbetning. Upparbetningsgraden i dessa projekt är normalt sett lägre under det tredje kvartalet jämfört med övriga kvartal. Det fjärde kvartalet påverkas normalt sett även av en högre andel leveranser inom främst Dynamics.

Not 4, forts.

Koncernen	Aeronautics		Dynamics		Systems	Electronic Defence	Solutions	Security and Defence	Services	Support and		Industrial Products and Services	Corporate		Elimineringar			Koncernen
MSEK	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Externa försäljnings intäkter	5 934	5 242	3 109	2 840	3 977	3 867	6 264	5 635	5 222	3 371	2 613	2 588	67	-16	-		- 27 186 23 527
Interna försäljnings intäkter	328	212	90	134	155	185	123	127	123	199	949	877	-	-	-1 768	-1 734	-	-
Totala försäljnings intäkter	6 262	5 454	3 199	2 974	4 132	4 052	6 387	5 762	5 345	3 570	3 562	3 465	67	-16	-1 768		-1 734 27 186 23 527
Rörelseresultat före andelar i intresseföretags och joint ventures resultat Andelar i intresseföretags	509	398	132	143	221	211	317	342	578	376	230	131	-127	40	-	-	1 860	1 641
och joint ventures resultat	-	-	39	22	-	-	19	14	-	-	-17	-19	-1	1	-	-	40	18
Rörelseresultat	509	398	171	165	221	211	336	356	578	376	213	112	-128	41	-	-	1 900	1 659
Finansiella intäkter	2	11	2	16	1	-	11	10	1	1	-	1	262	179	-110	-115	169	103
Finansiella kostnader	-82	-124	-37	-44	-50	-58	-47	-59	-37	-44	-22	-19	-173	-6	110	115	-338	-239
Resultat före skatt	429	285	136	137	172	153	300	307	542	333	191	94	-39	214	-	-	1 731	1 523
Skatt1)	6	-18	-27	-29	-21	11	-69	-68	-64	-3	-5	-10	-149	-238	-	-	-329	-355
Årets resultat	435	267	109	108	151	164	231	239	478	330	186	84	-188	-24	-	-	1 402	1 168
Tillgångar	4 556	4 349	4 161	3 441	7 691	7 598	8 275	7 092	4 631	3 583	3 058				2 623 18 757 13 339 -16 041 -12 469 35 088 29 556
varav andelar i intresseföretag och joint ventures	29	29	127	89	4	4	65	79	-	-	212	28	165	168	-	-	602	397
Skulder	4 224	4 064	2 426	1 749	4 524	4 112	5 284	4 231	3 658	2 755	2 118	1 935	8 556	6 419	-8 614		-7 082 22 176 18 183
Operationellt kassaflöde	-632	-401	-251	-69	-295	-589	1 096	157	-513	-32	-15	-320	157	76	-47	-19		-500 -1 197
Sysselsatt kapital	2 186	2 152	2 687	2 186	4 702	4 621	4 194	4 257	3 052	2 214	2 028	1 626	1 730	-727	-		- 20 579 16 329
Investeringar	109	106	53	68	502	305	69	53	264	20	27	50	369	369	-	-	1 393	971
Avskrivningar	39	41	56	61	421	414	134	112	18	18	47	31	244	195	-	-	959	872

1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate.

Geografiska områden

Koncernen	Sverige		EU exklusive Sverige		Övriga Europa		Nordamerika		Sydamerika	Central- och
MSEK	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Externa försäljningsintäkter	11 399	10 512	4 307	3 770	626	592	2 477	2 387	1 584	508
i % av omsättning	42	45	16	16	2	3	9	10	6	2
Anläggningstillgångar	10 949	8 959	271	581	235	55	783	1 650	3	4

Koncernen	Asien		Afrika		Australien, etc.		Summa
MSEK	2015	2014	2015	2014	2015	2014	2015	2014
Externa försäljningsintäkter	5 370	4 007	541	573	882	1 178	27 186	23 527
i % av omsättning	20	17	2	2	3	5	100	100
Anläggningstillgångar	98	87	415	426	105	110	12 859	11 872

Not 4, forts.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Aeronautics	5 979	5 265
Electronic Defence Systems	2 953	3 269
Security and Defence Solutions	2 684	2 986
Support and Services	4 849	3 131
Industrial Products and Services	1 557	1 524
Summa	18 022	16 175

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Sverige	8 461	8 842
EU exklusive Sverige	2 370	2 325
Övriga Europa	400	305
Nordamerika	1 344	1 411
Central- och Sydamerika	1 424	313
Asien	3 552	2 507
Afrika	311	307
Australien, etc.	160	165
Summa	18 022	16 175

NOT 5 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING OCH RÖRELSENS KOSTNADER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Försäljningsintäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder.

För långa kundkontrakt där utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna har identifierats. Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte har fakturerats beställare redo-

visas som fordringar hos beställare. Alla pågående uppdrag från beställare för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster redovisas som skulder till beställare.

Varuförsäljning

Varuförsäljning inkluderar försäljning av varor som har tillverkats av Saab och varor som har köpts in för vidareförsäljning, till exempel reservdelar och annan utrustning som säljs separat.

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de vidhängande kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tjänsteuppdrag

Med tjänsteuppdrag avses utförande av en uppgift för kunds räkning under en avtalad tidsperiod, till exempel konsult- och supporttjänster.

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.

Royalty

Royalty inkluderar intäkter från extern part för användande av Saabs tillgångar såsom patent, varumärken och programvara.

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Långa kundkontrakt	16 798	14 137	11 356	10 259
Varuförsäljning	3 606	3 569	2 543	2 422
Tjänsteuppdrag	6 733	5 796	4 120	3 492
Royalty	49	25	3	2
Summa	27 186	23 527	18 022	16 175

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande: Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anlägg-

ningstillgångar förutom egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter (se nedan). Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor.

Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner samt kostnader hänförliga till affärsområdes- och affärsenhetsledning.

Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.

Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter.

Övriga rörelseintäkter och -kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag samt intresseföretag och joint ventures.

Rörelsens kostnader, exklusive övriga rörelseintäkter och -kostnader, enligt kostnadsslagsindelning fördelas enligt följande:

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Material och komponenter	6 949	5 450
Köpta tjänster	2 501	1 956
Personalkostnader	11 401	10 601
Av- och nedskrivningar	1 008	857
Övriga externa kostnader	3 789	3 431
Summa	25 648	22 295

Av- och nedskrivningar inkluderar nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av varulager. Avskrivningar i leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) ingår ej.

NOT 6 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Vinst vid försäljning av koncernföretag	245	57	-	-
Vinst från övriga operativa verksamheter	47	24	-	-
Tradingresultat	21	17	21	17
Vinst vid omvärdering av skuld för villkorad tilläggsköpeskilling	16	24	-	-
Statliga bidrag	16	7	14	6
Vinst vid försäljning av immate riella rättigheter och materiella anläggningstillgångar	1	111	-	110
Värdeförändring förvaltnings fastigheter	1	2	-	-
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	1	-	-	-
Vinst vid försäljning av intresseföretag	-	93	-	-
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	-	21	-	7
Realiserade ackumulerade omräkningsdifferenser	-	18	-	-
Övrigt	23	56	19	30
Summa	371	430	54	170

Tradingresultat avser resultat i Saab Treasury från handel i ränte- och valutainstrument av styrelsen godkänt riskmandat, se not 38.

Övriga operativa verksamheter innefattar bland annat resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten och driftnetto från uthyrning av fastigheter.

NOT 7 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Förlust vid försäljning och utrangering av materiella anläggnings tillgångar	-17	-2	-27	-2
Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	-12	-3	-16	-9
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	-	-7	-	-
Förlust från övriga operativa verksamheter	-	-2	-	-
Övrigt	-19	-7	-4	-
Summa	-48	-21	-47	-11

Övriga operativa verksamheter består av resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten.

NOT 8 LEASINGAVTAL

REDOVISNINGSPRINCIPER

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella.

En del av de över 500 regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – som har levererats har ingått i Saabs leasingportfölj. Denna har bestått av såväl ägda flygplan som flygplan inhyrda via operationella leasingavtal.

Under 2014 avvecklades den ägda delen av portföljen och innehavet var vid årets slut 0. I januari 2015 avslutades leasingavtalen avseende de 6 inhyrda flygplan som fanns vid årets början.

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2014	99	36	4

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Inga leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal har betalats 2015.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar. Under 2015 har en köpoption avseende en av koncernens anläggningar utnyttjats.

Koncernen innehar även en byggnad och ett flygplan via finansiellt leasingavtal, se not 18.

Koncernen
Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
298	149
391	146
390	121
291	97
226	47
196	18
174	5
717	5
1 994	293

	Moderbolaget
MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2014	197	113
2015	306	110
Kontrakterat
2016	321	90
2017	239	75
2018	183	35
2019	168	11
2020	154	-
2021 och framåt	670	-
Summa kontrakterat	1 735	211

NOT 9 STATLIGA BIDRAG

REDOVISNINGSPRINCIPER

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från EU hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. Dessa redovisas i rapporten över finansiell ställning som förutbetald eller upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Under 2015 har MSEK 72 (72) erhållits. I resultaträkningen har MSEK 76 (82) redovisats genom att reducera forsknings- och utvecklingskostnader och som övrig rörelseintäkt. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisades MSEK 13 (18) som förutbetald intäkt.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt MSEK 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2015 utbetalat netto MSEK 263 (263). Skulden per den 31 december 2015 uppgick till MSEK 148 (162), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 10 ANSTÄLLDA OCH ERSÄTTNINGAR

Medelantalet anställda uppgick 2015 till 14 545 (14 106) personer, varav 79 procent (79) var män. En fullständig specifikation över antalet anställda per land har sänts till Bolagsverket och kan beställas från Saab AB, Group Finance - Investor Relations.

	Medelantal anställda1)

	2015	varav män	2014	varav män
Moderbolaget
Sverige	8 428	79%	8 471	80%
EU exklusive Sverige	28	75%	6	67%
Övriga Europa	13	100%	11	100%
Syd-, Central- och Nordamerika	11	91%	8	100%
Asien	73	89%	62	87%
Afrika	31	87%	18	100%
Moderbolaget, summa	8 584	79%	8 576	80%
Koncernföretag
Sverige	3 402	78%	2 931	78%
EU exklusive Sverige	714	82%	711	82%
Övriga Europa	147	77%	165	74%
Syd-, Central- och Nordamerika	595	75%	663	74%
Asien	104	76%	107	77%
Afrika	684	73%	656	73%
Australien, etc.	315	81%	297	80%
Koncernföretag, summa	5 961	78%	5 530	78%
Koncernen, summa	14 545	79%	14 106	79%

1) Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter (FTE). I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Könsfördelning i företagsledningen

	Moderbolaget
Andel kvinnor i procent	2015	2014
Styrelsen	33	33
Övriga ledande befattningshavare	33	33

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2015		2014
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	4 774	2 256	4 660	1 900
varav pensionskostnad1)	-	820	-	474
Koncernföretag	3 394	977	3 003	1 038
varav pensionskostnad2)	-	399	-	537
Koncernen, summa	8 168	3 233	7 663	2 938
varav pensionskostnad3)	-	1 219	-	1 011

1) Av moderbolagets pensionskostnader avsåg MSEK 13 (10) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 22 (23), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 21 (23), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar.

2) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare not 34.

3) Av koncernens pensionskostnader avsåg MSEK 9 (17) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 28 (29), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 21 (23).

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

	2015		2014
MSEK	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda
Moderbolaget varav rörlig ersättning	27 -	4 747	25 -	4 635
Koncernföretag	80	3 314	75	2 928
varav rörlig ersättning	2		1
Koncernen, summa	107	8 061	100	7 563
varav rörlig ersättning	2		1

Av de löner och ersättningar som lämnades till övriga anställda i koncernen avsåg MSEK 43 (30) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

För information om ersättningar till anställda efter avslutad anställning, se not 34.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandatperioden april 2015 – april 2016 med sammanlagt SEK 5 300 000 (4 635 000) och utgår med SEK 1 400 000 (1 230 000) till ordföranden, med SEK 600 000 (525 000) till vice ordföranden och med SEK 550 000 (480 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2015 – april 2016 dessutom till utskottets ordförande Per-Arne Sandström arvode på SEK 180 000 (180 000) och till utskottets ledamöter Johan Forssell och Joakim Westh SEK 120 000 (120 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2015 – april 2016 dessutom till utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på SEK 135 000 (135 000) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg SEK 80 000 (80 000) samt Sten Jakobsson SEK 80 000 (80 000).

Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2015 framgår av tabellen nedan.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, består av fast lön. Ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Håkan Buskhe har från och med 1 september 2010 deltagit i de Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av respektive årsstämma från och med 2009 till och med 2014 samt i Aktiesparprogram 2011-2014.

Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2011 uppgick per 31 december 2015 till SEK 71 047 (331 897) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2012 till SEK 347 112 (196 889) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2013 till SEK 1 477 871 (362 585) vid beräknat utfall samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2014 till SEK 345 360 vid beräknat utfall.

Under perioden 1 januari till och med 31 december 2015 har till Håkan Buskhe kostnadsförts lön och andra förmåner om SEK 13 673 590 (12 003 325), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 1 792 923 (1 407 998).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 62 år.

Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2015 uppgick kostnaden för Håkan Buskhes pension inklusive ITP till SEK 4 280 797 (4 222 203).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick per 31 december 2015 till 11 personer (9) bestående av vice verkställande direktörer, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Per den 31 december 2015 bestod Saabs koncernledning av Håkan Buskhe (verkställande direktör), Lennart Sindahl, Magnus Örnberg, Görgen Johansson, Micael Johansson, Jonas Hjelm, Ann-Kristin Adolfsson, Ulf Nilsson, Annika Bäremo, Dan Jangblad, Åsa Thegström och Lena Eliasson.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön, ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Bland andra ledande befattningshavare erhöll två personer enligt beslut 2012 kontant ersättning av engångskaraktär i samband med rekrytering. Ett belopp på totalt SEK 1 990 000 ska utbetalas under 36 månader från anställningens start. Inbetalningarna sker månadsvis i form av pensionspremier och är villkorat av att den anslutne inte underrättat om anställningens upphörande/egen uppsägning. För år 2015 har SEK 305 280 utbetalats och därmed är det totala beloppet om SEK 1 990 000 utbetalat.

Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av respektive årsstämma från och med 2009 till och med 2014 samt i Aktiesparprogram 2011- 2014. Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2011 avslutades i januari 2016. Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2011 uppgick per 31 december 2015 till SEK 148 159 (637 883) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2012 till SEK 714 479 (476 532) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2013 till SEK 2 245 682 (624 927) vid beräknat utfall, samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2014 till SEK 670 135 vid beräknat utfall.

År 2015 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön och andra förmåner om SEK 49 480 374 (34 550 213), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 5 912 308 (3 616 076).

Pensionsvillkor

Från och med 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för andra ledande befattningshavare. En person har dock pensionsålder 60 år och två personer har pensionsålder enligt gällande lag och kollektivavtal.

Utöver ITP är 9 personer (9) i kretsen anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2015 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 14 325 571 (12 063 664). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under normalt sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag enligt avtal till 9 befattningshavare motsvarande maximalt 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen har upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället har uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2015

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktie relaterade program5)	Övriga förmåner3)	Pensions kostnad	Totalt	Utestående matchningsrätter vid beräknat utfall i aktie relaterade program5)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 437 500	-	-	-	-	1 437 5002)	-
Vice ordförande							-
Sten Jakobsson	661 250	-	-	-	-	661 250	-
Övriga styrelseledamöter							-
Sara Mazur	532 500	-	-	-	-	532 500	-
Johan Forssell	652 500	-	-	-	-	652 500	-
Per-Arne Sandström	712 500	-	-	-	-	712 5002)	-
Cecilia Stegö Chilò	532 500	-	-	-	-	532 500	-
Lena Treschow Torell	667 500	-	-	-	-	667 5002)	-
Joakim Westh	652 500	-	-	-	-	652 5002)	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	11 880 667	-	1 707 903	85 020	4 280 797	17 954 387	2 241 391
Andra ledande befattningshavare	43 262 7864)	305 2801)	3 817 5904)	2 094 718	14 325 571	63 805 945	3 778 455
Summa	60 992 203	305 280	5 525 493	2 179 738	18 606 368	87 609 082	6 019 846

1) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt överenskommelse har utbetalats i form av pensionspremie.

2) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaragifter bolaget annars skulle ha betalat.

3) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

4) Inklusive beräknad ersättning för ledande befattningshavare som lämnade koncernledningen under 2015, se även sidan 58 i förvaltningsberättelsen.

5) Aktierelaterade program avser både Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2014

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktie relaterade program2)	Övriga förmåner3)	Pensions kostnad	Totalt	Utestående matchningsrätter vid beräknat utfall i aktie relaterade program2)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 298 750	-	-	-	-	1 298 750	-
Vice ordförande							-
Sten Jakobsson	596 250	-	-	-	-	596 250	-
Övriga styrelseledamöter							-
Sara Mazur	475 000	-	-	-	-	475 000	-
Johan Forssell	590 000	-	-	-	-	590 000	-
Per-Arne Sandström	647 500	-	-	-	-	647 5004)	-
Cecilia Stegö Chilò	475 000	-	-	-	-	475 000	-
Lena Treschow Torell	610 000	-	-	-	-	610 0004)	-
Joakim Westh	590 000	-	-	-	-	590 000	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	10 595 327	-	1 366 099	41 899	4 222 203	16 225 528	1 386 416
Andra ledande befattningshavare	30 270 801	663 3361)	1 804 352	1 811 724	12 063 664	46 613 877	2 107 656
Summa	46 148 628	663 336	3 170 451	1 853 623	16 285 867	68 121 905	3 494 072

1) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt överenskommelse har utbetalats i form av pensionspremie.

2) Aktierelaterade program avser både Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

3) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

4) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaragifter bolaget annars skulle ha betalat.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som har erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Saab har aktiesparprogram där tillsvidareanställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpte tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats.

När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs Aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns prestationsbaserade aktieprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–7 prestationsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. I 2011-2013 års program utgår 1–4 prestationsaktier.

Långsiktiga incitamentsprogram

Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av två delar, ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Det långsiktiga incitamentsprogrammet omfattar högst 1 340 000 B-aktier i Saab per år.

Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2012-2015.

Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. I Prestationsrelaterade Aktieprogram 2011–2013 har upp till 286 nyckelpersoner (i varje program), inklusive verkställande direktören, erbjudits att avsätta högst 7,5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab under tolv månader. Investering som sker inom ramen för detta program tillgodoräknas även deltagaren i Aktiesparprogrammet, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden för att prestationsmatchning ska tilldelas. Prestationsrelaterade Aktieprogram 2011-2013 berättigar till 1–4 prestationsaktier, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör. Styrelsen kan reducera antalet prestationsaktier som skall matchas om styrelsen bedömer det som rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och i övrigt.

I april 2014 beslutade Saabs årsstämma att modifiera det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet för att öka intresset för programmet i målgruppen. Det prestationsrelaterade programmet riktas numera till högst 175 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan även i detta program spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader och de deltar även i Aktiesparprogrammet. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie.

Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts under förutsättning att deltagaren har behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen.

Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt1), rörelsemarginal efter avskrivningar2) samt fritt kassaflöde3). Den relativa viktningen mellan målen är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt,

40 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 30 procent till fritt kassaflöde. Prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Om maximinivåerna för prestationsmålen uppnås eller överskrids kommer prestationsmatchning att uppgå till (och inte överskrida) det högsta antalet aktier om 440 000. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.

Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2012–2015.

• 1) Justerat för förvärv och avyttringar samt valutakursdifferenser.
• 2) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.
• 3) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.

Händelser under 2015

2011 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

I Aktiesparprogram 2011 har matchning skett vid tre tillfällen under 2015 och vid ett tillfälle i januari 2016 med totalt 422 955 aktier. Därmed är programmet avslutat. Efter mätperiodens utgång i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2011, den 31 december 2014, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5-15 procent i genomsnitt per år inte hade uppnåtts under treårsperioden och därmed har ingen tilldelning av prestationsaktier skett under 2015. Programmet är avslutat.

2012 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

Matchning i Aktiesparprogrammet kommer att ske vid tre tillfällen under 2016 och vid ett tillfälle i januari 2017. Efter mätperiodens utgång i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2012, den 31 december 2015, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5–15 procent i genomsnitt per år inte hade uppnåtts under treårsperioden och därmed kommer ingen tilldelning av prestationsaktier att ske under 2016.

2014 års Prestationsrelaterat Aktieprogram

Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014, den 31 december 2015, konstaterades att prestationsmålen delvis har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2018 och vid ett tillfälle i februari 2019.

2014 års Prestations relaterade Aktieprogram	Rapporterat utfall	Utfall presta		tionsmål, % Vikt, % Tilldelning, %
Organisk försäljningstillväxt	11%	73	30	22
Rörelsemarginal efter avskrivningar 1)	6,7%	60	40	24
Fritt kassaflöde 2)	MSEK -807	-	30	-
Total tilldelning				46

1) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter, inklusive strukturkostnader hänförliga till omorganisationen av tidigare affärsområdet Security and Defence Solutions för helåret 2015.

2) Tidigare benämnt operativt kassaflöde. Justerat för förvärv och avyttringar av verksamheter, koncern- och intresseföretag.

2015 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

I april 2015 beslutade Saabs årsstämma att likt tidigare år erbjuda de anställda deltagande i Långsiktigt incitamentsprogram 2015, bestående av ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som 2014 års program. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet omfattar ledande befattningshavare och nyckelpersoner och berättigar till 2-7 prestationsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Programmen startade i januari 2016 och löper fram till februari 2020. Prestationsperioden för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015 löper under kalenderåret 2016. De två programmen omfattar högst 1 340 000 aktier.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2011-2014

Aktiesparprogram	Antal aktier	Antal deltagare
2011	495 874	2 970
2012	491 142	3 475
2013	389 346	3 781
2014	376 198	4 997

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2011–2014

Aktiesparprogram				Antal aktier Antal deltagare
2011				85 474	176
2012				72 213	177
2013			53 307
2014				41 512	164 145
Aktiesparprogram	2011	2012	2013	2014	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	447 844	468 956	317 776		- 1 234 576
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	65 409	376 198	441 607
Förtida matchning	-8 168	-13 808	-8 879	-3 498	-34 353
Ordinarie matchning	-359 132	-	-	-	-359 132
Förverkade matchningsaktier	-15 218	-9 624	-8 001	-3 807	-36 650
Antal matchnings berättigade aktier
vid årets slut	65 326	445 524	366 305		368 893 1 246 048
Antal deltagare 2015-12-31	2 632	3 172	3 648	4 956
Andel av totalt antal anställda, %	18	22	25	34
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,7	1,7	2,8
Prestationsrelaterat Aktieprogram	2011	2012	2013	2014	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	73 136	68 902	43 943	-	185 981
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	8 318	41 512	49 830
Förtida matchning	-383	-1 555	-425	-794	-3 157
Ordinarie matchning	-54 204	-	-	-	-54 204
Förverkade matchningsaktier	-7 936	-469	-767	-440	-9 612
Antal matchnings berättigade aktier vid årets slut	10 613	66 878	51 069	40 278	168 838
Antal deltagare 2015-12-31	156	167	161	139
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,7	1,7	2,8
Totalt antal matchningsberättigade
aktier vid året slut	2011	2012	2013	2014	Totalt
Aktiesparprogram	65 326	445 524	366 305		368 893 1 246 048
Prestationsrelaterat Aktieprogram	10 613	66 878	51 069	40 278	168 838
Avgår aktier som ingår i båda programmen	-10 613	-66 878	-51 069	-40 278	-168 838

Totalt 65 326 445 524 366 305 368 893 1 246 048

Redovisad kostnad för ovanstående program,

inklusive sociala avgifter, MSEK	2015	2014
Aktiesparprogram 2010	-	17
Aktiesparprogram 2011	30	23
Aktiesparprogram 2012	31	28
Aktiesparprogram 2013	32	11
Aktiesparprogram 2014	16	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2010	-	5
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2011	-	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2012	-	-3
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2013	6	2
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014	2	-
Summa	117	83

Kostnaden för aktieprogrammen ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktieprogrammen uppgick under 2015 till MSEK 7 (7).

Kostnaden baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

NOT 11 ARVODE OCH KOSTNADS-ERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
PwC
Revisionsuppdrag	18	18	10	10
Revisionsverksamhet utöver revisions uppdraget	2	1	2	1
Skatterådgivning	1	1	-	-
Övriga tjänster	1	1	-	-
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag	2	2	-	-
Summa	24	23	12	11

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport.

Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

NOT 12 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

		Koncernen
MSEK	2015	2014
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-323	-320
Andra immateriella anläggningstillgångar	-185	-146
Rörelsefastigheter	-95	-90
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-197	-163
Inventarier, verktyg och installationer	-159	-145
Leasingflygplan	-	-8
Summa	-959	-872

		Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-205	-202
Goodwill	-40	-40
Andra immateriella anläggningstillgångar	-116	-96
Byggnader	-60	-56
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-113	-97
Inventarier, verktyg och installationer	-107	-91
Summa -641

Inga nedskrivningar gjordes 2015 eller 2014.

NOT 13 FINANSNETTO

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Ränteintäkter på lånefordringar	9	53
Avgår projektränta som tillgodoförs bruttoresultatet	-	-1
Finansiella intäkter vid avyttring av finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	117	-
Finansiella intäkter vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	30	49
Övriga finansiella intäkter	13	2
Finansiella intäkter	169	103
Räntekostnader på lån och finansiella skulder	-88	-46
Finansiella kostnader vid omvärdering av finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	-	-19
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde i resultaträkningen	-138	-72
Finansiella kostnader avseende pensioner	-64	-57
Övriga finansiella kostnader	-48	-45
Finansiella kostnader	-338	-239
Finansnetto	-169	-136

Moderbolaget	i koncernföretag	Resultat från andelar		Resultat från andelar i intresseföretag/ joint ventures
MSEK	2015	2014	2015	2014
Utdelning	470	104	-	-
Mottagna koncernbidrag	166	255	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	89	62	-	194
Nedskrivningar	-839	-1	-	-
Övrigt	47	134	-	-
Summa	-67	554	-	194

Moderbolaget	anläggningstillgångar	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är	Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
MSEK	2015	2014	2015	2014
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	171	155
Ränteintäkter, övriga	-	-	5	51
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	97	-	-	-
Utdelning	2	-	-	-
Kursdifferenser	5	5	-	-
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/ skulder	-27	-53	-	-
Avgår projektränta som tillgodoförs brutto resultatet	-	-	-	-1
Övrigt	-24	-19	-	-
Summa	53	-67	176	205

Moderbolaget	Räntekostnader och liknande resultatposter
MSEK	2015	2014
Räntekostnader, koncernföretag	-10	-23
Räntekostnader, övriga	-84	-157
Summa	-94	-180

NOT 14 BOKSLUTSDISPOSITIONER

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Byggnader och mark	10	12
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	-28	1
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan	-18	13
Periodiseringsfond	-142	-432
Summa	-160	-419

NOT 15 SKATT

REDOVISNINGSPRINCIPER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser, som är beslutade per balansdagen, applicerade på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder mot framtida skattepliktiga överskott. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag samt joint ventures som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på när redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder då fordran och skuld avser samma skattemyndighet.

Skatt redovisad i resultaträkningen

Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

		Koncernen
MSEK	2015	2014
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-195	-403
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-13	18
Summa	-208	-385
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-64	-32
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	19	55
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-67	-4
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-9	11
Summa	-121	30
Summa redovisad skatt i koncernen	-329	-355

Totalt uppgick koncernens uppskjutna skatt till MSEK -121 (30) och årets aktuella skattekostnad till MSEK -208 (-385), vilket gav en total redovisad skatt om MSEK -329 (-355) i koncernens resultaträkning. I tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" avseende koncernen på sidan 85 specificeras hur uppskjuten skatt påverkade resultatet.

		Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-97	-287
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-17	21
Summa	-114	-266
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-39	-34
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-	-17
Summa	-39	-51
Summa redovisad skatt i moderbolaget	-153	-317

Avstämning av effektiv skatt

	Koncernen
MSEK	2015 (%)	2015	2014 (%)	2014
Resultat före skatt		1 731		1 523
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-381	-22,0	-335
Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter	0,3	5	0,7	11
Effekter av förändrad skattesats	-	-1
Ej avdragsgilla kostnader	-2,9	-50	-9,7	-147
Ej skattepliktiga intäkter	6,9	120	4,6	70
Skatt på utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag	-	-	0,3	4
Aktivering av underskotts avdrag hänförligt till tidigare år	-	-	0,9	13
Skatt hänförlig till tidigare år	-1,3	-22	1,9	29
Redovisad effektiv skatt	19,0	-329	-23,3	-355

Ej skattepliktiga intäkter påverkades av realisationsresultat vid försäljning av koncern-, intresseföretag och övriga andelar samt minskning av skuld för villkorad köpeskilling med MSEK 378 (182).

	Moderbolaget
MSEK	2015 (%)	2015	2014 (%)	2014
Resultat före skatt		116		1 487
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-26	-22,0	-327
Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet	-15,5	-18	0,1	2
Skatt hänförlig till tidigare år	-	-	0,1	2
Ej avdragsgilla kostnader	-232,8	-270	-5,5	-82
Ej skattepliktiga intäkter	138,4	161	5,9	88
Redovisad effektiv skatt	-131,9	-153	-21,3	-317

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen, MSEK	Immate riella anlägg nings tillgångar	Materiella anlägg nings tillgångar	Varulager	Avsättning för pensioner	Övriga avsätt ningar	Periodi serings fonder	Säkerhets reserv 1)	Under skotts avdrag	Övrigt	Totalt	Kvittning av skatt	Netto upp skjutna skatte fordringar och skulder
Ingående balans 1 jan 2014	-392	-361	187	391	284	-264	-299	188	4	-262		-262
Redovisat över resultaträkningen	120	-10	23	99	-88	-94	-	51	-71	30		30
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-	-	266	-	-	-	-	253	519		519
Förvärv/avyttring av rörelse	-	-1	-	5	132	-	-	135	11	282		282
Omräknings differens	-13	-8	9	-2	12	-	-	28	13	39		39
Utgående balans 31 dec 2014	-285	-380	219	759	340	-358	-299	402	210	608		608
Varav uppskjutna skattefordringar	8	9	220	770	342	-	-	402	325	2 076	-1 420	656
Varav uppskjutna skatteskulder	-293	-389	-1	-11	-2	-358	-299	-	-115	-1 468	1 420	-48
Ingående balans 1 jan 2015	-285	-380	219	759	340	-358	-299	402	210	608		608
Redovisat över resultaträkningen	-19	-83	35	42	-35	-32	-	-48	19	-121		-121
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-	-	-183	-	-	-	-	11	-172		-172
Förvärv avyttring av rörelse	-	-	-	-	-	-	-	-5	-	-5		-5
Omräknings differens	-5	-3	3	-1	2	-	-	5	6	7		7
Utgående balans 31 dec 2015	-309	-466	257	617	307	-390	-299	354	246	317		317
Varav uppskjutna skattefordringar	4	8	258	617	309	-	-	354	414	1 964	-1 613	351
Varav uppskjutna skatteskulder	-313	-474	-1	-	-2	-390	-299	-	-168	-1 647	1 613	-34

1) Hänförlig till Lansen försäkrings AB.

Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i resultaträkningen uppgick 2015 till MSEK -121 (30). Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till MSEK -172 (519). Utgående balans 31 december 2015, MSEK 317 (608), bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 351 (656) och skatteskuld MSEK -34 (-48).

Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse och omräkningsdifferens uppgick till MSEK -48 (51), vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK 19 (55) och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK -67 (-4).

Övriga belopp på raden "Redovisat över resultaträkningen" uppgick till

MSEK -73 (-21), vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år.

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

		Koncernen
MSEK	2015	2014
Avsättningar till pensioner	-183	266
Kassaflödessäkringar	11	253
Summa	-172	519

Förfallotidpunkter för redovisade och oredovisade underskottsavdrag i koncernen

MSEK Förfallotidpunkt	Redovisade underskotts avdrag	Ej redovisade underskotts avdrag
Obegränsad förfallotid	745	38
2029	2	-
2031	311	-
2032	9	-
2034	145	-
Summa underskottsavdrag	1 212	38
Redovisad uppskjuten skattefordran	354	-

Vid utgången av 2015 uppgick Saabkoncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till MSEK 38 (44). De skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i USA kan utnyttjas längst till och med år 2034, men förfaller delvis från och med år 2029.

Materiella anläggningstillgångar -	-214
		-214
Varulager 92	-	92
Kundfordringar 2	-	2
Avsättningar till pensioner 93	-	93
Övriga avsättningar 86	-	86
Långfristiga skulder 1	-	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31	-	31
Summa skattefordringar/ -skulder 305	-214	91
Kvittning -214	214	-
Netto skattefordringar/-skulder 91	-	91

Moderbolaget MSEK	Uppskjuten skattefordran 2014-12-31	Uppskjuten skatteskuld 2014-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-210	-210
Varulager	88	-	88
Kundfordringar	2	-	2
Avsättningar till pensioner	95	-	95
Övriga avsättningar	115	-	115
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	41	-	41
Summa skattefordringar/
-skulder	341	-210	131
Kvittning	-210	210	-
Netto skattefordringar/-skulder	131	-	131

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld i moderbolaget Saab AB redovisades över resultaträkningen.

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade

uppskjutna skattefordringar

140	10
1 824	295

Bedömd förfallotidpunkt för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	15	10
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	1 632	204

NOT 16 RESULTAT PER AKTIE

	2015	2014
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	1 362	1 153
Vägt antal genomsnittligt utestående stamaktier;
före utspädning (tusental)	105 715	106 126
efter utspädning (tusental)	106 450	106 916
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	12,88	10,86
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	12,79	10,78

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt antal återköpta aktier i eget förvar. Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning beräknas utifrån effekterna av alla potentiella aktier (Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram) som ger upphov till utspädningseffekt.

NOT 17 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGS-TILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under det fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som har uppkommit vid förvärv av intresseföretag och joint ventures inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag och joint ventures.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tilllämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• Patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• Aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av baserat på bedömd produktionsvolym, dock över en maximal tidsperiod på 5 år. Produktionsvolymen är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Förvärvade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
• Goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar

De redovisade värdena för immateriella tillgångar prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2015-12-31 2014-12-31	2015-12-31 2014-12-31
Goodwill	5 045	5 015	413	453
Aktiverade utvecklingsutgifter	1 157	952	256	461
Andra immateriella tillgångar	274	384	134	203
Summa	6 476	6 351	803	1 117

Goodwill

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 712	5 302	784	784
Förvärvat via rörelseförvärv	-	218	-	-
Omräkningsdifferenser	30	192	-	-
Utgående balans 31 december	5 742	5 712	784	784
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-697	-697	-331	-291
Årets avskrivningar	-	-	-40	-40
Utgående balans 31 december	-697	-697	-371	-331
Redovisat värde 31 december	5 045	5 015	413	453

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB.

Aktiverade utvecklingsutgifter

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 862	5 898	2 010	2 010
Internt utvecklade tillgångar	524	171	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-	-257	-	-
Omräkningsdifferenser	-20	50	-	-
Utgående balans 31 december	6 366	5 862	2 010	2 010
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-4 910	-4 560	-1 549	-1 348
Årets avskrivningar	-323	-320	-205	-202
Omräkningsdifferenser	24	-30	-	1
Utgående balans 31 december	-5 209	-4 910	-1 754	-1 549
Redovisat värde 31 december	1 157	952	256	461

Andra immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 847	1 651	1 323	1 261
Förvärvat via rörelseförvärv	5	88	-	-
Investeringar	70	68	49	63
Avyttringar och omklassificeringar	-9	-4	-7	-
Omräkningsdifferenser	2	44	-1	-1
Utgående balans 31 december	1 915	1 847	1 364	1 323
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 463	-1 254	-1 120	-1 024
Årets avskrivningar	-185	-146	-116	-96
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-47	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	5	4	5	-
Omräkningsdifferenser	2	-20	1	-
Utgående balans 31 december	-1 641	-1 463	-1 230	-1 120
Redovisat värde 31 december	274	384	134	203

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB.

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Kostnad för sålda varor	184	144	156	136
Försäljningskostnader	1	2	-	-
Forsknings- och utvecklingskostnader	323	320	205	202

Utvecklingsutgifter

Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, system för signalspaning och självskydd, flygtrafikledning samt flygburna övervakningssystem.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärven av Ericsson Microwave Systems, Sensis, MEDAV och ThyssenKrupp Marine Systems och avser nedlagda utgifter för kundrelationer, varumärken, patent och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, MSEK 274, är MSEK 156 hänförligt till förvärvade värden och MSEK 118 till licenser för verksamhetssystem med mera.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter, eller grupper därav, som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Förvärvade verksamheter förfogar normalt över kunskap, teknik och lösningar som kommer stora delar av koncernen till godo och de förvärvade verksamheterna integreras ofta med övrig verksamhet kort tid efter förvärven. Goodwill allokeras därför till och prövas för nedskrivning på affärsområdesnivå, vilket även motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen.

Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.

Goodwill fördelar sig per affärsområde enligt följande:

MSEK	2015-12-31	2014-12-31
Dynamics	598	596
Electronic Defence Systems	2 407	2 407
Security and Defence Solutions	1 490	1 458
Support and Services	246	246
Industrial Products and Services	304	308
Summa goodwill	5 045	5 015

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt affärsområdenas affärsplaner. För Electronic Defence Systems och Support and Services har prognosticerade kassaflöden överstigit de senaste två årens utfall. Saabs bedömning är att detta inte medför något nedskrivningsbehov.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE Volym/tillväxt

Tillväxten i affärsplanerna baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De baseras också på bedömningar av kassaflödenas fördelning över de många gånger långa projektens löptider, vilka är beroende av tidpunkterna för och storleken av förskott och milstolpebetalningar. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som har tagits fram av koncernledningen och har fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 (0) procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen baseras på enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I samtliga affärsområden finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital). WACC-ränta som har använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig.

De senaste årens orderingång har ändrat orderstockens sammansättning för vissa affärsområden och bidragit till en stor andel affärsområdesöverskridande projekt vilket försvårar differentieringen av diskonteringsräntor mellan affärsområden. Till följd av detta applicerar Saab en enhetlig diskonteringsränta i nedskrivningstesterna. Diskonteringsräntan (WACC) som har använts för 2015 är 10 procent (10) före skatt.

Känslighetsanalys

Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 18 MATERIELLA ANLÄGGNINGS-TILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av

plats eller område där dessa tillgångar finns. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rap-

porten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent har tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas, vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter, eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod, skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• Rörelsefastigheter/byggnader: 20–90 år.
• Maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år.
• Inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år.
• Flygplan: 17–25 år.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Nedskrivning av materiella tillgångar

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som har värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivningar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015-12-31 2014-12-31		2015-12-31 2014-12-31
Rörelsefastigheter/ byggnader och mark1)	2 026	2 066	1 453	1 463
Maskiner och andra tekniska anläggningar	1 359	803	599	514
Inventarier, verktyg och installationer	546	459	342	283
Pågående nyanläggningar	541	374	488	314
Summa	4 472	3 702	2 882	2 574

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 858	4 881	2 087	1 928
Förvärvat via rörelse förvärv	-	243	-	-
Investeringar	48	91	39	84
Omklassificeringar	39	131	40	95
Avyttringar	-36	-535	-43	-20
Omräkningsdifferenser	-11	47	-	-
Utgående balans 31 december	4 898	4 858	2 123	2 087
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 792	-2 993	-1 521	-1 485
Årets avskrivningar	-95	-90	-60	-56
Förvärvat via rörelse förvärv	-	-164	-	-
Avyttringar	19	467	14	20
Omräkningsdifferenser	-4	-12	-	-
Utgående balans 31 december	-2 872	-2 792	-1 567	-1 521
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897
Redovisat värde 31 december	2 026	2 066	1 453	1 463

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

I rörelsefastigheter ingår en fastighet som hyrs av Saab Sensis i USA via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid till och med år 2025. Redovisat värde uppgår till MSEK 95. Fastigheten skrivs av linjärt över nyttjandeperioden fram till och med år 2025.

Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 121, varav MSEK 12 förfaller inom ett år, MSEK 48 förfaller senare än ett år men inom fem år samt MSEK 61 som förfaller senare än fem år. Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 103.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 936	3 310	2 416	2 330
Förvärvat via rörelseförvärv	-	368	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	14	-
Investeringar	734	238	199	176
Omklassificeringar	22	15	-5	1
Avyttringar	-71	-110	-51	-91
Omräkningsdifferenser	16	115	-	-
Utgående balans 31 december	4 637	3 936	2 573	2 416
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-3 133	-2 659	-1 902	-1 885
Årets avskrivningar	-197	-163	-113	-97
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-312	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-8	-
Omklassificeringar	4	-1	-	-
Avyttringar	64	96	49	80
Omräkningsdifferenser	-16	-94	-	-
Utgående balans
31 december	-3 278	-3 133	-1 974	-1 902
Redovisat värde 31 december	1 359	803	599	514

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB.

I maskiner och andra tekniska anläggningar ingår ett flygplan som hyrs via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid till och med år 2020. Redovisat värde uppgår till MSEK 452. Flygplanet skrivs av linjärt över nyttjandeperioden. Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 457, varav MSEK 32 förfaller inom ett år, och MSEK 425 förfaller senare än ett år men inom fem år. Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 435.

Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående balans
1 januari	2 079	1 838	1 247	1 127
Förvärvat via rörelseförvärv	-	134	-	-
Investeringar	216	233	138	178
Omklassificeringar	36	11	28	-1
Avyttringar	-205	-162	-130	-57
Omräkningsdifferenser	-14	25	-	-
Utgående balans
31 december	2 112	2 079	1 283	1 247
Av- och nedskrivningar
Ingående balans
1 januari	-1 620	-1 489	-964	-930
Årets avskrivningar	-159	-145	-107	-91
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-122	-	-
Omklassificeringar	2	1	-	-
Avyttringar	203	155	130	57
Omräkningsdifferenser	8	-20	-	-
Utgående balans
31 december	-1 566	-1 620	-941	-964
Redovisat värde
31 december	546	459	342	283

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB.

Pågående nyanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	374	351	314	297
Förvärvat via rörelseförvärv	-	10	-	-
Investeringar	275	170	235	113
Omklassificeringar	-103	-159	-61	-96
Avyttringar	-	1	-	-
Omräkningsdifferenser	-5	1	-	-
Redovisat värde 31 december	541	374	488	314

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB.

Säkerheter

Den 31 december 2015 var fastigheter med redovisat värde på MSEK 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 19 BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare.

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	289	296
Förändring av verkligt värde	10	5
Avgår verkligt värde avverkning	-9	-12
Redovisat värde den 31 december	290	289
Varav anläggningstillgångar	290	289

Den 31 december 2015 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 371 000 m3 granskog, 603 000 m3 tall och 98 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 48 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 23 200 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, om MSEK 9 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderingsman. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen till följd av att det finns ett skjutfält inom fastigheten. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20 FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

REDOVISNINGSPRINCIPER KONCERNEN

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Verkliga värdet har fastställts genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en beräkning av verkligt värde.

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen

		Koncernen
MSEK	2015	2014
Redovisat värde 1 januari	33	31
Värdeförändring	1	2
Redovisat värde 31 december	34	33

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler tecknas vanligen initialt för en hyrestid om 2–6 år. Före avtalstidens utgång sker, om avtalet inte är uppsagt, omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga avtalsvillkor.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet har analyserats och ett driftnetto har räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en beräkning av verkligt värde med ett direktavkastningskrav på 8 procent. Direktavkastningskravet motsvarar driftnettots risk. Verkligt värde är inte baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

		Koncernen
MSEK	2015	2014
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	4	4
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-2	-2
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	2

REDOVISNINGSPRINCIPER MODERBOLAGET

I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs främst ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

		Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	164	164
Värdeförändring	-	-
Utgående verkligt värde 31 december	164	164

		Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	32	26
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-10	-9
Påverkan på årets resultat/driftnetto	22	17

Information om redovisat värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

		Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	128	128
Anskaffning	7	-
Omklassificeringar	12	-
Avyttringar	-20	-
Utgående balans 31 december	127	128
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 1 januari	-101	-98
Årets avskrivningar enligt plan	-4	-3
Omklassificeringar	-9	-
Avyttringar	5	-
Utgående balans 31 december	-109	-101
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	66	66
Omklassificeringar	6	-
Utgående balans 31 december	72	66
Redovisat värde 31 december	90	93

NOT 21 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

REDOVISNINGSPRINCIPER

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Joint ventures är företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet i ett intresseföretag och det gemensamma bestämmande inflytandet i ett joint venture uppstår redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet eller det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen och joint venture-företagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags och joint ventures resultat" koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint venture-företag minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag eller joint venture överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget eller joint venture-företaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget eller joint venture-företaget.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget upphör eller det gemensamma bestämmande inflytandet över joint venture-företaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag och joint ventures Koncernen

MSEK	2015	2014
Redovisat värde 1 januari	397	367
Förvärv av intresseföretag och joint ventures	195	34
Avyttringar av intresseföretag	-6	-123
Andel i intresseföretags och joint ventures resultat1)	40	18
Nyemission/kapitaltillskott	15	9
Omklassificeringar	-	47
Omräkningsdifferenser och internvinster	-14	47
Utdelningar	-25	-2
Redovisat värde 31 december	602	397

1) Andel i intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretag/joint ventures.

Koncernens intresseföretag och joint ventures innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet.

Saab har under 2015 förvärvat UMS Skeldar AG, ett intresseföretag, och Vricon Inc. ett joint venture.

Aggregerat för Saabs intresseföretag uppgick årets nettoresultat till MSEK 94 (27), övrigt totalresultat till MSEK -22 (119) vilket gav ett totalresultat om MSEK 72 (146). För Saabs joint ventures uppgick årets nettoresultat till 16 (29), övrigt totalresultat till MSEK -1 (4) vilket gav ett totalresultat om MSEK 15 (33). Saabs redovisade andel i intressebolags och joint ventures resultat uppgick till MSEK 40 (18). Andelar i intresseföretag och joint ventures per den 31 december 2015 inkluderade goodwill med MSEK 101 (79).

Nedan specificeras intresseföretagens och joint venture-företagens intäkter, resultat, tillgångar, skulder, eget kapital samt koncernens resultat- och kapitalandel.

2015, MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel i %1)	Andel i intresse företags och joint ventures resultat	Redovisat värde andel i intresse - företag och joint ventures
Intresseföretag
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	201	-	401	55	346	36,6	-	127
FFV Services Private Limited	Indien	49	18	93	21	72	49,0	9	35
Saab Grintek Technologies Ltd	Sydafrika	370	-	146	87	59	70,0	-	41
S.N. Technologies SA	Schweiz	41	4	37	9	28	50,0	2	14
Taurus Systems GmbH	Tyskland	541	58	1 733	1 664	69	33,0	19	23
UMS Skeldar AG	Schweiz	-	-	377	9	368	47,0	-	173
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	109	28	219	47	172	27,2	8	47
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		374	-13	583	327	256		-5	79
Summa intresseföretag		1 685	95	3 589	2 219	1 370		33	539
Joint ventures
Fortis Marine Solutions Pte Ltd	Singapore	268	40	122	74	48	49,0	19	24
Gripen International KB	Sverige	-	-	469	411	58	50,0	-	29
Järfälla-Veddesta Holdings AB	Sverige	-	-	729	729	-	35,0	-	-
Vricon Inc.	USA	4	-23	125	105	20	50,0	-12	10
Summa joint ventures		272	17	1 445	1 319	126		7	63
Summa		1 957	112	5 034	3 538	1 496		40	602

2014, MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel i %1)	Andel i intresse företags och joint ventures resultat	Redovisat värde andel i intresse företag och joint ventures
Intresseföretag
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	276	-	464	109	355	36,6	-	130
FFV Services Private Limited	Indien	39	14	61	6	55	49,0	7	27
Saab Grintek Technologies Ltd	Sydafrika	199	-	151	79	72	70,0	-	51
S.N. Technologies SA	Schweiz	46	4	36	12	24	50,0	2	12
Taurus Systems GmbH	Tyskland	152	-6	1 027	1 018	9	33,0	-2	3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	121	55	191	40	151	27,2	15	41
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		284	-38	554	310	244		-18	76
Summa intresseföretag		1 117	29	2 484	1 574	910		4	340
Joint ventures
Fortis Marine Solutions Pte Ltd	Singapore	239	29	108	51	57	49,0	14	28
Gripen International KB	Sverige	-	-	432	374	58	50,0	-	29
Summa joint ventures		239	29	540	425	115		14	57
Summa		1 356	58	3 024	1 999	1 025		18	397

1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.

NOT 22 MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	135	137
Förvärv	64	24
Avyttringar	-	-26
Utgående balans 31 december	199	135
Redovisat värde 31 december	199	135

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint venture-företag

2015 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	23
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	3
UMS Skeldar AG, CHE-113.226.140, Switzerland	47,0	56
Combient AB, 556985-1560, Järfälla	27,5	8
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	29
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	-
Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping	35,0	-
Summa		199

2014 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	23
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	3
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	29
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	-
Summa		135

NOT 23 FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget		Långfristiga fordringar på koncernföretag
MSEK	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	865	747
Reglerade fordringar	-1 004	-
Tillkommande fordringar	73	-
Kursdifferenser	85	118
Utgående balans 31 december	19	865

NOT 24 FINANSIELLA PLACERINGAR

		Koncernen
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning värderade till verkligt värde:
Aktier och andelar	-	121
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	49	29
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	141	142
Summa	190	292
Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Räntebärande värdepapper	2 995	1 270
Summa	2 995	1 270

Placeringar i räntebärande värdepapper utgörs av bostads-, bank- och kommunobligationer samt företagscertifikat. Verkligt värde på räntebärande värdepapper som hålles till förfall uppgår till MSEK 142 (144).

NOT 25 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	287	286
Förvärv	22	1
Avyttringar	-247	-
Utgående balans 31 december	62	287
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-150	-150
Avyttringar	133	-
Utgående balans 31 december	-17	-150
Redovisat värde 31 december	45	137

Förvärv 2015 avser Akaer Engenharia S.A. och investeringar i Biogeneration Ventures B.V. Avyttringar 2015 avser Pipavav Defence and Offshore Engineering Co Ltd. Förvärv 2014 avser Biogeneration Ventures B.V.

NOT 26 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

		Koncernen
MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	68	59
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	-	2
Fordringar på joint ventures, räntebärande	288	-
Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande	49	59
Övriga räntebärande fordringar	11	24
Övriga ej räntebärande fordringar	28	8
Summa	444	152

		Koncernen
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	20	3
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	39	71
Fordringar på joint ventures, räntebärande	10	-
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	40	9
Förskott till leverantörer	26	22
Övriga räntebärande fordringar	18	2
Övriga ej räntebärande fordringar	400	643
Summa	553	750
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	10 495	6 433
Avgår upparbetade förskott	-2 946	-2 928
Summa	7 549	3 505
Summa	8 102	4 255

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgick till MSEK 1 098 (856).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till MSEK 8 759 (5 438). Redovisat bruttoresultat uppgick till MSEK 1 736 (996).

	Moderbolaget
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar	11	20
Ej räntebärande fordringar	4	5
Summa	15	25

	Moderbolaget
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Ej räntebärande fordringar	396	428
Summa	396	428
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	9 047	5 204
Avgår upparbetade förskott	-2 847	-2 848
Summa	6 200	2 356
Summa	6 596	2 784

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgick till MSEK 400 (439).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till MSEK 7 561 (4 420). Redovisat bruttoresultat uppgick till MSEK 1 486 (784).

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	25	22
Tillkommande fordringar	13	3
Reglerade fordringar	-23	-
Utgående balans 31 december	15	25

NOT 27 VARULAGER

REDOVISNINGSPRINCIPER

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in-, först ut-metoden (FIFU) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som har uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

		Koncernen
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Råvaror och förnödenheter	2 005	2 004
Varor under tillverkning	2 136	2 916
Färdiga varor och handelsvaror	1 102	899
Summa	5 243	5 819

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt MSEK 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2015 utbetalat MSEK 263 (263). Skulden per 31 december 2015 uppgick till MSEK 148 (162), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med MSEK 101 (78). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgick till MSEK 52 (85). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgick till MSEK 35 (161). Av varulagret förväntas MSEK 101 bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

	Moderbolaget
MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 350	1 524
Varor under tillverkning	1 497	2 214
Färdiga varor och handelsvaror	776	715
Förskott till leverantörer	45	37
Summa	3 668	4 490

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med MSEK 99 (71) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med MSEK 49 (84). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgick till MSEK 35 (161). Av moderbolagets varulager förväntas MSEK 0 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

NOT 28 KUNDFORDRINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet vanligen redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att erhållen likvid redovisas som likvida medel.

Koncernens utestående kundfordringar uppgick per 31 december 2015 till MSEK 2 913 (3 414). Programmet för försäljning av kundfordringar minskade kundfordringarna vid årsskiftet med MSEK 1 299 (1 071), vilket även har haft en positiv påverkan på kassaflödet med MSEK 228 (516). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 82 procent (79) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 49 procent (58) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick per 31 december 2015 till MSEK 12 (15) vilket motsvarar 0,4 procent (0,4) av den totala kundfordringsstocken.

Kundfordringarna i moderbolaget uppgick till MSEK 1 252 (1 826). Under året gjordes nedskrivningar med MSEK 1 (2). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 1 (7).

Nedskrivning av kundfordringar

	Koncernen
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Nedskrivningar, 1 januari	-15	-19
Nedskrivningar från förvärv	-	-6
Nedskrivningar för beräknade förluster	-36	-6
Återföring av tidigare nedskrivningar	21	13
Realiserade kreditförluster	17	3
Kursdifferenser	1	-
Nedskrivningar, 31 december	-12	-15

Åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar

Koncernen
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
<30 dagar	283	460
30 till 90 dagar	153	215
91 till 180 dagar	74	81
>181 dagar	340	356
Förfallna kundfordringar	850	1 112
Ej förfallna kundfordringar	2 063	2 302
Summa kundfordringar	2 913	3 414

NOT 29 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015-12-31 2014-12-31		2015-12-31 2014-12-31
Förutbetalda kostnader	411	608	353	389
Balanserade värdeför ändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-	-	400	110
Upplupna tjänsteintäkter	227	170	-	2
Övriga upplupna intäkter	324	335	47	293
Summa	962	1 113	800	794

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 30 LIKVIDA MEDEL

REDOVISNINGSPRINCIPER

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

	Koncernen
MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Kassa och bank	850	1 284
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	850	1 284
Summa enligt kassaflödesanalysen	850	1 284

Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till MSEK 97 (94). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 33 och not 38.

NOT 31 EGET KAPITAL

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är SEK 16.

Utestående aktier
den 31 december 2015		Antal aktier Andel aktier, % Andel röster, %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,5
Aktier serie B	104 049 942	98,2	84,5
Summa	105 957 065	100,0	100,0
Utestående aktier den 31 december 2014	Antal aktier	Andel aktier, % Andel röster, %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,5
Aktier serie B	103 592 857	98,2	84,5
Summa	105 499 980	100,0	100,0
Förändring av antal utestående aktier 2015	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari	1 907 123	103 592 857	105 499 980
Förtida matchning aktiesparprogram		34 392	34 392
Matchning aktiesparprogram		422 693	422 693
Antal utestående aktier 31 december	1 907 123	104 049 942	105 957 065

Under 2015 återköptes inga B-aktier på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Under året matchades 457 085 aktier i Saabs Aktieprogram. Överlåtna aktier motsvarar 0,4 procent av aktiekapitalet. I eget förvar finns efter årets matchning 3 193 279 aktier. Aktier i eget förvar saknar rösträtt.

Utdelning till aktieägare uppgick till MSEK 501 (479), vilket motsvarar SEK 4,75 per aktie (4,50).

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Saabs soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK. Omräkningsreserven uppgick vid årets slut till MSEK 153 (161). Av omräkningsreserven har MSEK 0 (18) omklassificerats till vinst i resultatet.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter har som omklassificerats till förvaltningsfastigheter. Av omvärderingsreserven har MSEK 0 (0) omförts till balanserade vinstmedel vid försäljning av förvaltningsfastigheter.

Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas

Reserven innefattar värdeförändringar av finansiella tillgångar som kan säljas och som ska redovisas direkt mot övrigt totalresultat. För mer information se not 38. Dessa omvärderingar uppgick 2015 till MSEK 0 (27). När tillgångarna säljs återförs de ackumulerade värdeförändringarna till resultaträkningen. Under 2015 gjordes en återföring på MSEK 27 (0).

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag har lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 32 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Koncernen
MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	4 360	2 001
Övriga räntebärande skulder	512	104
Summa	4 872	2 105
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	402	-
Skulder till intressebolag och joint ventures	251	244
Övriga räntebärande skulder	200	20
Summa	853	264
Summa räntebärande skulder	5 725	2 369

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av MSEK 0 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller MSEK 3 798 (2 036) mellan ett och fem år från balansdagen och MSEK 1 073 (69) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av Medium Term Note-lån (MTN). För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 38.

Verkligt värde på MTN-lån överstiger bokfört värde med MSEK 24 (37). I övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 33 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

		Moderbolaget
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	100	94
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-97	-94
Utnyttjat kreditbelopp	3	-
Kortfristig upplåning från kreditinstitut	399	-
Summa	402	-
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	6 000	4 000
Långfristig del av banklån: Outnyttjad del	-6 000	-4 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Långfristig upplåning från kreditinstitut	4 360	2 000
Summa	4 360	2 000
Summa skulder till kreditinstitut	4 762	2 000

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (MTN) med en låneram på MSEK 3 000 eller motvärde i EUR. Låneramen utökades under 2015 till MSEK 6 000. MTN-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

Under 2015 emitterades MTN-lån för MSEK 2 150.

NOT 34 ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Saabkoncernens ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser pensioner. Pensionerna omfattar såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda. Övriga pensionsplaner är förmånsbestämda och avser pensionsförpliktelser som kvarstår inom koncernen, tryggas genom egen pensionsstiftelse eller genom försäkring.

REDOVISNINGSPRINCIPER KONCERNEN Avgiftsbestämda planer

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Förmånsbestämda planer avser främst den svenska verksamheten där ITP2-planen svarar för 91 procent (91) av det totala åtagandet.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Merparten av åtagandet tryggas genom avsättning till en pensionsstiftelse. Nettoförpliktelsen per balansdagen beräknas som nettot av verkligt värde på stiftelsetillgångarna och nuvärdet av pensionsåtagandet.

Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkningen fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig bostadsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen.

Om beräknat åtagande per balansdagen avviker från det prognostiserade uppkommer aktuariella vinster eller förluster som redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar används samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda pensionsplaner.

Sverige

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen, omfattar personer födda 1978 och tidigare och är en förmånsbestämd plan medan ITP1 planen är avgiftsbestämd och omfattar personer födda 1979 och senare.

Förmånsbestämda pensionsplaner i Saab i Sverige är tryggade antingen genom överföring av medel till egen pensionsstiftelse, genom skuldföring i balansräkningen eller genom finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP2-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2015 på MSEK 5 316 (5 091) jämfört med ett åtagande på MSEK 7 019 (7 428) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 76 procent (69).

För den del av förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension som är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller nedanstående. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta saknar möjlighet att lämna sådan information som möjliggör för Saab att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan varför de redovisas som en avgiftsbestämd plan. All nyintjänad pension tryggas genom stiftelselösningen. Inga tillkommande premier betalas därmed till Alecta.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 procent (143).

USA

I USA finns en förmånsbestämd pensionsplan för vissa anställda och dessutom finns en kompletterande tilläggsplan för personer i företagsledande befattning. Planerna är företagsspecifika enligt ett avtal från 1986 mellan de anställda och företaget och planerna omfattar ålders- och efterlevandepension. Pensionen är antastbar under de första fem anställningsåren och pensionsåldern är 65 år. Inbetalning för att säkra pensionsåtagandet motsvarande nyintjäning görs årligen till en extern förvaltare.

Schweiz

I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställdas ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och av de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering.

Övriga länder

Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans med Sverige.

Upplysningar avseende förmånsbestämda planer

MSEK Sverige USA Schweiz Totalt Helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 7 297 288 157 7 742
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna -5 368 -337 -144 -5 849
Nuvärdet av nettoförpliktelser 1 929 -49 13 1 893
Andel fonderat 74% 117% 92% 76%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet 18 12 16
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner 1 929 - 13 1 942
Avsättningar för pensioner hänförliga till särskild löneskatt 431 - - 431
Långfristiga fordringar - 49 - 49

2014-12-31	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	7 730	291	132	8 153
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-5 154	-350		-121 -5 625
Nuvärdet av nettoförpliktelser	2 576	-59	11	2 528
Andel fonderat	67%	120%	92%	69%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	19	11	17
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner	2 576	-	11	2 587
Avsättningar för pensioner hänförliga till särskild löneskatt	562	-	-	562
Långfristiga fordringar	-	59	-	59

Kostnad redovisad i resultaträkningen

2015	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	230	16	10	256
Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år	-	-	-3	-3
Räntekostnad netto	66	-3	-	63
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	296	13	7	316
Kostnad avgiftsbestämda planer				653
Löneskatt				250
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning				1 219

Koncernen
Sverige	USA	Schweiz	Totalt
173	13	6	192
60	-3	-	57
233	10	6	249
			565
			197
			1 011

Poster inkluderade i kassaflödesanalysen

2015	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-6	-14	-8	-28
Utbetalningar	-248	-40	-3	-291
Uttag	-	40	3	43
Total kassaflödespåverkan	-254	-14	-8	-276

2014	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-199	-21	-7	-227
Utbetalningar	-236	-13	-	-249
Uttag	194	13	-	207
Total kassaflödespåverkan	-241	-21	-7	-269

Beräknade utbetalningar 2016 uppgår till cirka MSEK 270.

Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuariell vinst hänförlig till pensioner uppgick under 2015 till MSEK 672 vilket förklaras av följande. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat på grund av erfarenhetsjusteringar, vilket gav en aktuariell vinst på MSEK 79. Den aktuariella vinsten på pensionsförpliktelser uppgick till MSEK 593, vilket beror på en högre diskonteringsränta med 75 punkter, på erfarenhetsjusteringar samt på höjning av inflationsantagandet med 25 punkter. Förändringar i demografiska antaganden har inte påverkat väsentligt.

Aktuariell vinst hänförlig till särskild löneskatt uppgick under 2015 till MSEK 167. Aktuariell vinst hänförlig till övriga långfristiga ersättningar till anställda uppgick till MSEK 1.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	2 528	1 389
Utbetalda ersättningar	-291	-249
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-28	-227
Kostnad redovisad i resultaträkningen	316	249
Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet	-672	983
Reglering/omräkningsdifferens	-3	-6
Uttag från pensionsstiftelse	43	207
Överförd verksamhet	-	182
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer
31 december	1 893	2 528

Förändring av pensionsförpliktelse

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Verkligt värde 1 januari	8 153	6 413
Intjänade förmåner under året	256	192
Intjänade förmåner tidigare år	-3	-
Räntekostnad	207	257
Pensionsutbetalningar	-291	-249
Regleringar	-16	-9
Överförd verksamhet	-	182
Aktuariell vinst (-)/förlust (+)	-593	1 307
Omräkningsdifferens	29	60
Verkligt värde 31 december	7 742	8 153

Förändring av förvaltningstillgångar

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Verkligt värde 1 januari	5 625	5 024
Finansiell intäkt	146	202
Uttag	-43	-207
Reglering	-18	-11
Insättningar	28	227
Aktuariell vinst	79	324
Omräkningsdifferens	32	66
Verkligt värde 31 december	5 849	5 625

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen

		Koncernen
MSEK	2015	2014
Kostnad för sålda varor	896	755
Försäljningskostnader	104	82
Administrationskostnader	63	66
Forskning och utveckling	92	51
Finansiella kostnader	64	57
Total kostnad för ersättningar efter
avslutad anställning	1 219	1 011

Räntekostnad på pensionsförpliktelsen med avdrag av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Känslighetsanalys (exklusive särskild löneskatt)

	Koncernen
MSEK	Förändring	Förändring av åtagande
Diskonteringsränta	0,25%	-322
	-0,25%	345
Inflation	0,25%	347
	-0,25%	-326
Lön	0,25%	77
	-0,25%	-75
Livslängd	+1 år	281

Avkastning på förvaltningstillgångar

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	225	526
Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar	-146	-202
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	79	324

Styrning

Pensionsstiftelsen förvaltas av en styrelse som sammanträder 4–5 gånger per år. Styrelsens uppgift är att:

• Utse medlemmarna i Investeringskommittén
• Utse ansvarig förvaltare
• Årligen fastställa investeringspolicyn
• Fastställa strategisk (långsiktig) och taktisk (kortsiktig) tillgångsallokering samt godkänna avvikelser inom ramen för det strategiska och taktiska mandatet
• Årligen godkänna benchmark-index för uppföljning av stiftelsens tillgångar
• Årligen fastställa stop loss-limit

Investeringsstrategi och riskhantering

Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga en väl diversifierad portfölj.

Stiftelsens placeringar är föremål för ett antal restriktioner och limiter. Dessa syftar till ett begränsa förluster i placeringarna. Group Treasury följer förvaltningen löpande och rapporterar utfallet till styrelsens ordförande och investeringskommittén.

Förvaltningstillgångar fördelade per tillgångsklass

	Koncernen
Procent	2015	varav noterade på aktiv marknad	2014	varav noterade på aktiv marknad
Räntebärande tillgångar	40	100	48	100
Aktierelaterade tillgångar	37	100	35	100
Hedgefonder	13	-	14	-
Fastigheter	9	-	1	-
Likvida medel	1	-	2	-
Totala tillgångar	100	77	100	83

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

	Koncernen
Procent	2015	2014	2013	2012	2011
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)1)
Diskonteringsränta den 31 december	3,25	2,50	4,00	3,00	3,50
Framtida löneökning	2,75	2,50	3,00	3,00	3,00
Framtida ökning av pensioner	1,75	1,50	2,00	2,00	2,00
Personalomsättning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige.

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA). Samma diskonteringsränta har använts för samtliga framtida utbetalningar. Räntan baseras på durationen av samtliga kassaflöden. Långsiktigt löneökningsantagande: Den långsiktiga löneökningen antas motsvara en real löneökning om 1 procent plus ett inflationsåtagande om

1,75 procent, vilket ger en framtida löneökning om 2,75 procent.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från marknadens prissättning av inflation på löptider som motsvarar pensionsskuldens duration. För 2015 är antagandet 1,75 procent.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2007:31).

Personalomsättning: Personalomsättningen beräknas till 3 procent per år.

REDOVISNINGSPRINCIPER MODERBOLAGET

Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från IAS 19 genom att:

• Beräkningen inte tar hänsyn till framtida löneökningar

• Diskonteringsräntan bestäms av PRI

• Förändringar i diskonteringsräntan eller andra aktuariella antaganden redovisas direkt i resultat- och balansräkningen

• Överskott i pensionsplanen inte kan redovisas som tillgång medan underskott antingen ska skuldföras eller återställas genom inbetalningar till stiftelsen

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Pensionsförpliktelser ITP 2	4 076	3 982
Avdrag tryggade medel i pensionsstiftelse	-4 076	-3 982
Summa ITP 2 i egen regi	-	-
Övriga pensioner	74	65
Övriga pensionsavsättningar	63	75
Summa	137	140
Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti	52	63
MSEK	2015	2014
Belopp hänförliga till pensionsförpliktelser ITP 2 som förväntas utbetalas inom 12 månader	172	165

NOT 35 AVSÄTTNINGAR

REDOVISNINGSPRINCIPER

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tilllämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Avsättning för ersättningar vid uppsägning av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning samt tiden för planens genomförande.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning.

		Koncernen
MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	-	207
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	61	58
Förlustkontrakt	192	223
Övrigt	844	746
Summa	1 097	1 234
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	-	59
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	106	53
Förlustkontrakt	90	103
Övrigt	252	297
Summa	448	512

		Moderbolaget
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	-	217
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	119	48
Förlustkontrakt	91	112
Övrigt	408	261
Summa	618	638

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2015	266	217
Belopp som tagits i anspråk under året	-266	-217
Utgående balans 31 december 2015	-	-

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2015	111	48
Avsättningar som gjorts under året	161	112
Belopp som tagits i anspråk under året	-92	-38
Outnyttjade belopp som har återförts	-4	-3
Omklassificering	-10	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	1	-
Utgående balans 31 december 2015	167	119

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2015	326	112
Avsättningar som gjorts under året	95	68
Belopp som tagits i anspråk under året	-98	-59
Outnyttjade belopp som har återförts	-46	-34
Omklassificering	4	4
Omräkningsdifferenser och övrigt	1	-
Utgående balans 31 december 2015	282	91

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2015	1 043	261
Avsättningar som gjorts under året	264	181
Belopp som tagits i anspråk under året	-199	-84
Outnyttjade belopp som har återförts	-95	-40
Omklassificering	97	90
Omräkningsdifferenser och övrigt	-14	-
Utgående balans 31 december 2015	1 096	408

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2015	1 746	638
Avsättningar som gjorts under året	520	361
Belopp som tagits i anspråk under året	-655	-398
Outnyttjade belopp som har återförts	-145	-77
Omklassificering	91	94
Omräkningsdifferenser och övrigt	-12	-
Utgående balans 31 december 2015	1 545	618

Regionalflyg

Åtaganden beträffande regionalflyg avvecklades under 2015.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Utgifterna bedöms utfalla under 2016-2017. Avsättningar som har gjorts under året avser främst omstrukturering i samband med upplösningen av affärsområde Security and Defence Solutions per 1 januari 2016.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser projekt inom ledningssystem, Helikopter 14 och vissa andra militära projekt. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för garantier och kvarvarande utgifter i projekt samt för miljöåtagande.

Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte skett.

NOT 36 ÖVRIGA SKULDER

		Koncernen
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Övriga långfristiga skulder
Skulder till tidigare ägare och minoritetsägare	68	76
Personalrelaterade skulder	44	46
Övrigt	24	19
Summa	136	141
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	112	32
Övriga kortfristiga skulder
Mervärdesskatt	275	328
Personalens källskatt	216	226
Skulder till intresseföretag och joint ventures	3	21
Övrigt	231	403
Summa	725	978

	Moderbolaget
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Mervärdesskatt	66	222
Personalens källskatt	143	141
Övrigt	402	458
Summa	611	821
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	14	-

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 37 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2015-12-31 2014-12-31			2015-12-31 2014-12-31
Upplupna kostnader
Semesterskuld	980	995	700	719
Upplupna projekt kostnader	715	944	532	508
Sociala avgifter	696	613	568	473
Ej ankomna fakturor	433	306	193	144
Personalskulder	232	263	159	165
Skadereserver	57	80	10	11
Royalty och kommission	51	60	31	39
Övrigt	332	285	137	365
Summa upplupna kostnader	3 496	3 546	2 330	2 424
Förutbetalda intäkter
Skulder till beställare	3 035	2 038	1 382	1 528
Balanserade värde förändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-	-	218	194
Övrigt	18	25	-21	21
Summa förutbetalda intäkter	3 053	2 063	1 579	1 743
Summa	6 549	5 609	3 909	4 167

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 38 FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saabs finansiella tillgångar och skulder samt kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Group Treasury ansvarar för hanteringen av de finansiella riskerna. Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och hur verksamheten inom Treasury ska bedrivas. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera eventuell negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft eller finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• Valutarisk
• Likviditetsrisk
• Refinansieringsrisk
• Ränterisk
• Råvaruprisrisk
• Kredit- och motpartsrisk
• Pensionsåtagande

Group Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på MSEK 50 (50). Mandatet fördelas mellan hanteringen av finansiella risker relaterat till fasta priser i offerter, elhandel samt trading. Riskhanteringen sker i olika portföljer och rapporteras dagligen enligt definierade riskmått.

Hantering av koncernens upplåning, kundfinansiering och garantier är centraliserad till Group Treasury. Hantering av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

REDOVISNINGSPRINCIPER

Redovisning och värdering av finansiella tillgångar och skulder En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över tillgången. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Undantag görs för derivat där derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden redovisas som skulder.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Detta gäller för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Garman-Kohlhagens. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Koncernens finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt nedan angivna kategorier, vilka avgör hur respektive post värderas.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: (i) finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och (ii) andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt har valt att värdera till

verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

Investeringar som hålls till förfall:

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.

Lånefordringar och kundfordringar:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att erhållen likvid redovisas som likvida medel. Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

Finansiella tillgångar som kan säljas:

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som är tillgängliga för försäljning eller som inte har klassificerats som någon av de andra kategorierna av finansiella tillgångar. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Värdeförändringar redovisas direkt mot övrigt totalresultat. När tillgångarna säljs återförs de ackumulerade värdeförändringarna till resultaträkningen. Orealiserade värdenedgångar redovisas i övrigt totalresultat om inte värdenedgången är väsentlig eller har varat under en längre tid då värdet ska skrivas ned över resultaträkningen. Om nedskrivningen avser eget kapitalinstrument, såsom aktier, ska nedskrivningen inte reverseras över resultaträkningen.

Andra finansiella skulder:

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Säkringsredovisning

För att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs att det finns en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt att säkringsförhållandet ska vara effektivt under säkringens löptid.

För att täcka koncernens valuta- och ränterisker används främst derivatinstrument utgörande av terminskontrakt, optioner och swappar. Dessa derivat värderas till verkligt värde initialt men även vid varje efterföljande omvärdering, det vill säga vid varje rapporteringstillfälle.

Förändringar i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas direkt i resultaträkningen. Om underliggande säkrade poster avser rörelserelaterade fordringar eller skulder redovisas resultateffekten i rörelseresultatet medan motsvarande resultateffekt avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning för kassaflödessäkringar enligt nedan.

Kassaflödessäkring

De valutaterminskontrakt (säkringsinstrument) som främst har ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker och som har klassificerats som kassaflödessäkringar (avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer) redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade

posten utgör en icke-finansiell tillgång eller skuld inkluderas upplösningen i det ursprungliga anskaffningsvärdet. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas, löses in eller företaget på annat sätt avbryter säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen har inträffat men den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår det redovisade ackumulerade resultatet i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade resultat omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

FINANSIELLA INSTRUMENT

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivatinstrument med positiva marknadsvärden samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivatinstrument med negativa marknadsvärden samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder.

Följande tabell visar en fördelad rapport över finansiell ställning kategoriserad och klassificerad enligt IAS 39.

Klassificering och kategorisering av

finansiella tillgångar och skulder	Bokfört värde
	2015	2014
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar till verkligt värde via övrigt totalresultat som tillgängliga för försäljning	-	121
Finansiella placeringar till verkligt värde via resultaträkningen	49	29
Investeringar som hålles till förfall¹)	141	142
Långfristiga fordringar	444	152
Derivat som säkringsredovisas	972	408
Derivat värderade till verkligt värde i resultaträkningen avseende handel	86	61
Kundfordringar och övriga fordringar	11 540	8 152
Kortfristiga placeringar värderade till verkligt värde	2 995	1 270
Likvida medel	850	1 284
Summa finansiella tillgångar	17 077	11 619
Finansiella skulder
Räntebärande skulder²)	5 725	2 369
Derivat som säkringsredovisas	1 561	1 280
Derivat värderade till verkligt värde i resultaträkningen avseende handel	53	120
Övriga skulder	5 486	5 243
Summa finansiella skulder	12 825	9 012

¹) Verkligt värde 2015: MSEK 142; 2014: MSEK 144.

²) Verkligt värde 2015: MSEK 5 749; 2014: MSEK 2 406.

Värdering av finansiella instrument till verkligt värde delas in i följande tre värderingsnivåer:

Nivå 1

• Enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen:
• Obligationer och räntebärande värdepapper
• Elderivat
• Ränteterminer

Nivå 2

Enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata:

• • Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till balansdagskurser.
• • Optioner: Garman-Kohlhagens optionsprissättningsmodell används för marknadsvärdering av samtliga optioner.

• Ränteswappar och cross currency basis-swappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna.

Nivå 3

• Enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag:
• Aktier och andelar som är onoterade

Per den 31 december 2015 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2015	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande
värdepapper	2 995	2 995	-	-
Valutaterminer	1 043	-	1 043	-
Valutaoptioner	4	-	4	-
Ränteswappar	5	-	5	-
Cross currency basis-swappar	1	-	1	-
Elderivat	5	5	-	-
Aktier och andelar	49	-	-	49
Summa	4 102	3 000	1 053	49

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2015	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	1 505	-	1 505	-
Valutaoptioner	1	-	1	-
Ränteswappar	83	-	83	-
Cross currency basis swappar	5	-	5	-
Elderivat	20	20	-	-
Summa	1 614	20	1 594	-

FINANSIELL RISKHANTERING

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet eller nettotillgångarna negativt.

Ekonomisk exponering

Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor än den funktionella valutan. Valutarisker uppkommer också vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta.

Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar på utestående offerter per valuta vid årsskiftet.

Netto		Terminer 1)		Optioner 2)	Summa säkring
säkringar (miljoner)	2015	2014	2015	2014	2015	2014
USD	-21	-242	-40	389	-61	147
EUR	-6	-52	-20	-63	-26	-115
GBP	-4	-18	-	-3	-4	-21
DKK	7	-	-	-	7	-
TWD	-231	-	-	-	-231	-
HKD	-	-96	-	-	-	-96

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner.

2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner.

Utestående fastprisofferter i utländsk valuta hanteras vanligtvis i en särskild portfölj, offertportföljen. Offertportföljens externa säkringar ställs i relation till benchmark för att allokera VaR. Om dessa två överensstämmer kommer offertportföljen enligt definition vara riskneutral, det vill säga dess VaR-mått uppgår då till noll.

Under 2015 allokerades cirka MSEK 34 uttryckt som VaR till offertportföljen och vid årets slut uppgick VaR till MSEK 4 (7). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerterna samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2015 uppgick till MSEK -118 (-5).

Omräkningsexponering

Totalresultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat och nettotillgångar omräknas till SEK. Värdet av nettotillgångar utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 4 041 (4 072), se nedanstående tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2015-12-31 2014-12-31
USD	2 041	1 826
EUR	357	650
AUD	531	472
ZAR	175	361
Andra valutor	937	763
Summa	4 041	4 072

Effekten på nettotillgångarna av en växelkursförändring på +/- 10 procent skulle bli en värdeförändring motsvarande MSEK 404.

Valutarisken på grund av omräkningseffekter på de utländska koncernföretagens nettotillgångar kurssäkras inte.

Transaktionsexponering

Kontrakterade flöden i orderstocken är utsatta för transaktionsexponering. Saab säkrar hela orderstocken med valutaderivat (främst terminskontrakt) vilket innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende den aktuella orderstocken. För att minska transaktionsexponeringen tillämpas också nettning av belopp i utländsk valuta. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Under 2015 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 58 procent (55) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stor nettoexponering mot utländska valutor.

De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken om SEK 113,8 miljarder (60,1), är SEK, USD, EUR och GBP. Av den totala orderstocken är 69 procent (47) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 31 procent (53) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

I de fall kassaflödet ligger väldigt långt fram i tiden kan en rullningsstrategi tillämpas, säkringen läggs vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma och säkringsredovisningen för den tidsperioden tillämpas då på förändringarna i spot-kursen.

Vid nedskrivning av icke valutasäkrade förlustkontrakt i utländsk valuta baseras värderingen på framtida kassaflöden till avistakurs. Dessa kontrakt avser främst långa civila flygplansprogram i USD avseende framtida förväntade beställningar.

Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygplansprogrammen.

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Marknadsvärdet på befintliga säkringar avseende orderstock och ramavtal uppgick till MSEK -495 (-792). Valutakänsligheten, det vill säga effekten av en växelkursförändring på +/- 10 procent, skulle påverka marknadsvärdet på derivaten med +/- MSEK 765. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

I tabellen nedan visas kassaflöden för de derivat som kassaflödessäkras uttryckta i miljoner i lokal valuta.

		AUD			EUR			GBP			USD
Miljoner	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto
2016	-17	3	-14	-104	200	96	-32	51	19	-436	800	364
2017	-4	-	-4	-31	91	60	-12	24	12	-260	336	76
2018	-2	-	-2	-19	61	42	-14	14	-	-255	280	25
2019	-	-	-	-12	29	17	-20	3	-17	-183	204	21
2020	-	-	-	-119	35	-84	-48	1	-47	-220	352	132
2021 och framåt	-	-	-	-	5	5	-77	2	-75	-521	583	62
Summa flöden 2015	-23	3	-20	-285	421	136	-203	95	-108	-1 875	2 555	680
Summa flöden 2014	-51	5	-46	-178	390	212	-121	60	-61	-1 087	1 454	367

Valutaexponering

Koncernens totala utestående valutaderivat avseende samtliga valutarisker framgår av nedanstående tabell.

Koncernens utestående derivat

Valutaderivat				Verkligt värde 2015		2014
Miljoner		Valuta Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK		Netto Lokal valuta	Netto
Löptid upp till 1 år	EUR	-159	71	73	-2	-298	-51
	USD	-874	194	589	-395	-161	-276
	Övriga		99	75	24		-54
Summa			364	737	-373		-381
Löptid 1 till 3 år	EUR	-128	46	42	4	-112	-43
	USD	-288	190	556	-366	-421	-374
	Övriga		41	36	5		-4
Summa			277	634	-357		-421
Löptid 3 till 5 år	EUR	65	23	52	-29	-8	-4
	USD	-30	275	34	241	74	-52
	Övriga		44	4	40		11
Summa			342	90	252		-45
Löptid över 5 år	EUR	-5	-	1	-1	41	-2
	USD	122	65	4	61	96	29
	Övriga		-	40	-40		17
Summa			65	45	20		44
Valutaderivat, totalt1)2)			1 048	1 506	-458		-803

1) Balanserade premier på öppna valutaoptionskontrakt uppgår till MSEK -1 (36).

2) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -506 (-814).

Moderbolagets utestående derivat

Valutaderivat			Verkligt värde 2015	2014
Miljoner		Valuta Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK		Netto Lokal valuta	Netto
	EUR	-51	142	164	-22	-236	-72
	USD	-888	764	1 004	-240	-286	-613
	Övriga		188	158	30		-22
Valutaderivat, totalt moderbolaget			1 094	1 326	-232		-707

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet. Outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel ska alltid finnas motsvarande ett värde av MSEK 3 000, justerat för lån med förfallodag inom 12 månader och ska aldrig understiga det lägsta av:

• 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter)
• 50 procent av utestående on demand-garantier för de tre största engagemangen.

Likviditetsrisken minimeras genom en diversifiering av finansieringskällor och löptider. För löptidsanalys för koncernens finansiella skulder, se tabeller för respektive derivattyp i denna not samt information om räntebärande skulder i not 32. Koncernens övriga finansiella skulder innefattar leverantörsskulder med kredittider på normalt 30-90 dagar samt andra skulder av rörelsekaraktär som klassificeras som kortfristiga.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter MSEK Ram Utnyttjat Tillgängligt Revolverande kreditfacilitet (förfall 2021) 6 000 - 6 000 Checkräkning (förfallotidpunkt 2016) 100 3 97 Summa bekräftade kreditfaciliteter 6 100 3 6 097 Företagscertifikat 5 000 400 4 600 Medium Term Notes (MTN) 6 000 4 150 1 850 Summa låneprogram 11 000 4 550 6 450 Summa lånefaciliteter 17 100 4 553 12 547

Saab har två revolverande kreditfaciliteter med ett motvärde av MSEK 6 000 fördelat mellan åtta banker. I januari 2015 omförhandlades tidigare facilitet om MSEK 4 000 och i mars 2015 upptogs en ny facilitet om MSEK 2 000. Båda faciliteterna löper på fem år till 2021 med möjlighet att förlänga ytterligare ett plus ett år. Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK 5 000 (5 000) och ett Medium Term Note-program (MTN) på MSEK 6 000 (3 000). I september 2015 utökades låneramen på den senare med MSEK 3 000, och under året har också en ytterligare bank anslutits till programmet.

Per den 31 december 2015 hade företagscertifikat för MSEK 400 och MTN-lån för MSEK 4 150 emitterats.

Utöver dessa kreditfaciliteter, som ett led i att diversifiera finansieringskällorna, har Saab lånat upp MSEK 926 (MEUR 100) under en Schuldschein-dokumentation. MEUR 23 hade likviddag under december 2015 och resterande MEUR 77 har likviddag under första halvåret 2016. Lånen fördelades på löptider mellan 5,25 och 7,25 år.

Därtill har Saab ett program för försäljning av kundfordringar med en ram om MSEK 1 475 varav utnyttjat per den 31 december 2015 var MSEK 1 299 (1 071). Inga finansiella kovenanter föreligger i några av Saabs kreditfaciliteter.

Refinansieringsrisk

Med refinansieringsrisk avses att Saab inte kan ersätta lån som går till förfall, varken med nya lån eller egna medel. För att minimera denna risk har Saab en diversifierad förfallostruktur på upptagna lån, se tabellen under upplåning.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån. För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i SEK och växlas till bolagets valuta via valutaswappar. Ränte- och valutarisk vid extern finansiering i utländsk valuta hanteras med cross currency basis-swappar.

Saab exponeras för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Posten med störst exponering är pensionsåtaganden på grund av skuldens långa duration.

Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto.

Upplåning

Räntebindningen i koncernens upplåning får i genomsnitt maximalt uppgå till 60 månaders duration. Per årsskiftet var durationen för upplåningen 42 månader (49).

Räntebindning avseende långfristig upplåning med rörlig ränta säkras i huvudsak till fast ränta genom ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter och lån)

MSEK Förfall	Räntebindning1)	Kapitalbindning
1 år	1 787	400
2 år	-	-
3 år	1 150	1 350
4 år	1 575	1 575
5 år och framåt	964	2 151
Summa	5 476	5 476

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat

Placering

Ränterisker i koncernens finansiella placeringar hanteras med utgångspunkt från ett durationsmått på 12 månader med möjlighet att avvika +/- 12 månader. Per årsskiftet var durationen för investeringar 12 månader (10).

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner

MSEK

Förfall	Räntebindning1)	Kapitalbindning
1 år	989	819
2 år	1 450	1 530
3 år	-400	90
4 år	200	200
5 år och framåt	150	300
Summa	2 389	2 939

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat.

Valutaterminer

Valutaterminer som används för att säkra kommersiella kassaflöden innehåller en räntekomponent. I vissa fall väljer Saab att lägga säkringen vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma. Det avser framför allt mycket långa kundkontrakt och genererar då en ränterisk. Underliggande kassaflöden som är exponerade för förlängningar via valutaterminer uppgick vid årsskiftet till MUSD 331 (248).

Räntederivat

Koncernens utestående räntederivat framgår av nedanstående tabell:

Räntederivat			Verkligt värde 2015			2014
Miljoner	Valuta	Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Lokal valuta Netto
Löptid upp till 1 år	USD	-	-	-	-	1	-
Summa			-	-	-		-
Löptid 1 till 3 år	SEK	750	-	43	-43	217	-12
Summa			-	43	-43		-12
Löptid 3 till 5 år		SEK 1 900	-	40		-40 1 650	-79
Summa			-	40	-40		-79
Löptid över 5 år	SEK	400	5	-	5	-	-
	EUR1)	100	1	5	-4	-	-
Summa			6	5	1		-
Räntederivat, totalt 2)3)4)			6	88	-82		-91

1) Avser cross currency basis-swappar (CCY).

2) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -5 (-4).

3) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -73 (-78).

4) Motsvarar även räntederivat för moderbolaget.

Råvaruprisrisk

Med råvaruprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt av en råvaruprisförändring. Kostnader för inköp av råvaror hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kunder och leverantörer. Kostnader för inköp av el hanteras genom säkringsinstrument. Hanteringen av elhandel är utlagd på diskretionärt förvaltningsuppdrag. Marknadsvärdet på elderivatsportföljen var vid årsskiftet MSEK -16 (-5). För elderivat, i prisområde Stockholm (SE3) tillämpas säkringsredovisning. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0 (0).

Koncernens utestående elderivat framgår av nedanstående tabell:

Elderivat			Verkligt värde 2015		2014
Miljoner	Mega watt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Mega watt	Netto
Löptid upp till 1 år	19	4	15	-11	20	-4
Summa		4	15	-11		-4
Löptid 1 till 3 år	12	-	5	-5	11	-1
Summa		-	5	-5		-1
Elderivat, totalt1)2)		4	20	-16		-5

1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -15 (-5).

2) Motsvarar även elderivat för moderbolaget.

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker identifieras och hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt hanteras genom att tillgängliga bank- eller försäkringsprodukter utnyttjas. I vissa fall kan även exportkreditinstitutioner användas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer hanteras genom att erhålla bankmässig säkerhet. Den 31 december 2015 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för MSEK 32 (35).

Kundfordringar utgör en kommersiell kreditrisk. I de fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande används bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN för att säkerställa att betalning kommer att erhållas. Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg. Läs mer om koncernens kundfordringar i not 28.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot finansiella institutioner genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst A- enligt Standard and Poor's eller A3 enligt Moody's.

Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget.

Saab har med finansiella motparter ingått ISDA-avtal, det vill säga avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se tabeller nedan.

Marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder som lyder under kvittningsavtal

2015	Brutto belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säker heter erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	1 048	-	1 048	-893	-	155
Räntederivat	5	-	5	-5	-	-
CCY1)	1	-	1	-	-	1
Elderivat	4	-	4	-	-	4
Tillgångar	1 058	-	1 058	-898	-	160
Valutaderivat	1 506	-	1 506	-893	-	613
Räntederivat	83	-	83	-5	-	78
CCY1)	5	-	5	-	-	5
Elderivat	20	-	20	-	-	20
Skulder	1 614	-	1 614	-898	-	716

1) Cross currency basis-swappar.

2014	Brutto belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säker heter erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	507	-	507	-415	-	92
Räntederivat	-	-	-	-	-	-
Elderivat	2	-	2	-	-	2
Tillgångar	509	-	509	-415	-	94
Valutaderivat	1 310	-	1 310	-415	-	895
Räntederivat	91	-	91	-	-	91
Elderivat	7	-	7	-	-	7
Skulder	1 408	-	1 408	-415	-	993

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (BIS I). Den 31 december 2015 uppgick kreditriskerna till MSEK 3 129 (2 356), varav utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten MSEK 3 079 (2 842).

Säkringsreserv

Säkringsreserven före skatt uppgick till MSEK -696 (-720), varav det orealiserade värdet på derivat var MSEK -594 (-897) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av derivat var MSEK -102 (177).

Förändringen i säkringsreserven 2015, MSEK 24, bestod av upplösning mot resultaträkningen MSEK 361, värdeförändring på befintliga derivat MSEK -122, marknadsvärdet på under året upptagna säkringar MSEK 139 samt förändring som uppstått vid förlängning av derivat MSEK -354. För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0 (0).

Trading

Handel bedrivs, i begränsad omfattning, för egen räkning i ränte- och valutainstrument. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap.

Styrelsen har utfärdat ett riskmandat för handel i ränte- och valutainstrument. Under 2015 allokerades MSEK 15 uttryckt som VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2015 blev resultatet MSEK 21 (17), vilket har redovisats under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till MSEK 2 (2).

Pensionsåtagande

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden och ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsen har ett långsiktigt realt avkastningskrav på 3 procent per år. Investeringspolicy anger tillgångsfördelningen till maximalt 55 procent aktier/alternativa investeringar (hedgefonder), 30-100 procent räntebärande produkter och 15 procent fastigheter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har BBB i kreditrating enligt Standard & Poor's och Baa enligt Moody's. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 51 procent (50) investerat i räntebärande samt fastighetsrelaterade tillgångar och resterande 49 procent (50) i aktie- och alternativa investeringar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var MSEK 5 316 (5 091) den 31 december 2015 och avkastningen uppgick till 4 procent (11). Under 2015 kapitaliserades stiftelsen med MSEK 0 (194) och det betalades MSEK 0 (193) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK			2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	5 316	5 091	4 595	4 346
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser1)	7 006	7 416	5 785	6 485
Konsolideringsgrad	76%	69%	79%	67%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	5 237	5 106	4 736	4 615
Konsolideringsgrad	102%	100%	97%	94%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 39 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

REDOVISNINGSPRINCIPER

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK		2015-12-31 2014-12-31	2015-12-31 2014-12-31
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Obligationer och andra värdepapper	15	-	15	-
Övriga tillgångar	2	1	-	-
Summa	17	1	15	-
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, PRI Pensionsgaranti	105	102	105	102
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	4 643	4 398
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	8	7	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse företag	6	6	-	51
Summa	119	115	4 748	4 551

Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av bolagets verksamhet över hela världen. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning.

Saab har en rättslig tvist rörande avtalstolkning, där en negativ utgång inte är sannolik och mot den bakgrunden har ingen avsättning gjorts. För det fall tvisten mot förmodan skulle resultera i en negativ utgång för Saab, kan det dock inte uteslutas att den finansiella påverkan inte kommer att vara oväsentlig.

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier för koncernen som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2015-12-31	Andel	i procent 2014-12-31	Andel i procent
Moderbolagsgarantier	1 432	10	1 425	16
Bankgarantier	12 826	90	7 302	84
Totala garantier	14 258	100	8 727	100
Bankgarantier:
On demand	12 476	97	6 544	90
Proprieborgen	350	3	758	10
Summa bankgarantier	12 826	100	7 302	100
Fördelning:
Förskott	5 175	36	4 872	56
Fullgörande	5 957	42	3 538	40
Anbud, kredit och övriga	3 126	22	317	4
Summa garantier	14 258	100	8 727	100

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualförpliktelser.

NOT 40 NÄRSTÅENDE

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysningar om ersättningar, se not 10.

Under fjärde kvartalet 2015 förvärvade Saab det fastighetsbolag som äger den fastighet där Saab bedriver sin verksamhet i Järfälla. Fastighetsbolaget avyttrades därefter till motsvarande bedömt verkligt värde till Järfälla-Veddesta Holdings AB, ett med Saab Pensionsstiftelse gemensamt ägt bolag där Saab äger 35 procent och Saab Pensionsstiftelse 65 procent. Järfälla-Veddesta Holdings AB klassificeras som ett joint venture. Förvärvet finansierades genom lån från Saab AB och Saab Pensionsstiftelse. Saabs lån till Järfälla-Veddesta Holdings AB uppgår till MSEK 254. Lånet har marknadsmässiga villkor. Transaktionen gav upphov till en realisationsvinst på MSEK 107.

Av moderbolagets omsättning avsåg 5 procent försäljning till koncernföretag medan 13 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag och joint ventures uppgick till cirka MSEK 249 (121) respektive MSEK 135 (149). För information om fordringar på och skulder till intresseföretag och joint ventures, se not 26 och not 36.

NOT 41 KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets	Ägarandel i procent
Koncernföretag	säte, land	2015	2014
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
Combitech Oy	Finland	100	100
HITT N.V.	Nederländerna	100	100
Saab Australia Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Czech s.r.o.	Tjeckien	100	100
Saab Defense and Security USA LLC	USA	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	75	71
Saab Kockums AB	Malmö, Sverige	100	100
Saab Medav Technologies GmbH	Tyskland	100	100
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Sensis Corporation	USA	100	100

Det totala ägandet för innehav utan bestämmande inflytande uppgick till MSEK 61 (82). Inget innehav utan bestämmande inflytande bedöms som väsentligt.

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	17 560	17 266
Nyemissioner/kapitaltillskott	924	31
Förvärv	195	320
Försäljningar och likvidationer	-266	-57
Utgående balans 31 december	18 413	17 560
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-10 796	-10 795
Årets nedskrivningar	-839	-1
Försäljningar och likvidationer	39	-
Utgående balans 31 december	-11 596	-10 796
Redovisat värde 31 december	6 817	6 764

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

2015-12-31 Koncernföretag/Organisationsnummer/Säte	Antal andelar	Andel i procent	Redovisat värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100,0	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100,0	158
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100,0	1 064
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100,0	3
Fastighets AB Karlskrona-Varvet, 556976-6941, Karlskrona	500	100,0	4
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100,0	4
Fastighets AB Stensholm-Huskvarna, 556030-2746, Jönköping	150 000	100,0	42
Fastighets AB Tannefors 1:114, 559043-3206, Linköping	500	100,0	-
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga	100 000	100,0	10
HITT N.V., Nederländerna	-	100,0	290
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Linköping	48 000	100,0	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100,0	51
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Linköping	30 000	100,0	1 060
Saab Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100,0	3
Saab Asia Pacific Co. Ltd, Thailand	-	100,0	12
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100,0	93
Saab Canada, Inc., Kanada	-	100,0	1
Saab Czech s.r.o., Tjeckien	-	100,0	25
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100,0	103
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100,0	357
Saab France S.A.S, Frankrike	-	100,0	-
Saab India Technologies Private Limited, Indien	-	100,0	-
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100,0	14
Saab Kenya Ltd, Kenya	-	100,0	-
Saab Kockums AB, 556205-5623, Malmö	500 000	100,0	340
Saab Medav Technologies GmbH, Tyskland	-	100,0	203
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100,0	49
Saab North America, Inc., USA	-	100,0	2 043
Saab Seaeye Holdings Ltd, Storbritannien	-	100,0	194
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	100,0	443
Saab Support & Services Thailand AB, 559025-4016, Linköping	500	100,0	-
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Järfälla	1 000	100,0	-
Saab Technologies s.r.o., Tjeckien	-	100,0	-
Saab Technologies Norway AS, Norge	-	100,0	3
Saab Technologies UK Limited, Storbritannien	-	100,0	-
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	-	100,0	6
Saab Training Systems GmbH, Tyskland	-	100,0	3
Saab Transpondertech AB, 556535-9790, Linköping	1 000	100,0	-
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping	1 000	100,0	-
Teknikinformation i Krokom AB, 556317-4043, Krokom	1 600	100,0	15
Vricon, Inc., USA	-	100,0	-
Vilande bolag m.m.	-	-	75
Redovisat värde vid årets slut			6 817

NOT 42 OBESKATTADE RESERVER

	Moderbolaget
MSEK	2015	2014
Periodiseringsfond:
Ingående balans 1 januari	1 618	1 186
Årets avsättning	142	432
Utgående balans 31 december	1 760	1 618
Ackumulerade avskrivningar utöver/under plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	6	18
Årets avskrivningar under plan	-10	-12
Utgående balans 31 december	-4	6
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	355	356
Årets avskrivningar utöver/under plan	28	-1
Utgående balans 31 december	383	355
Summa obeskattade reserver 31 december	2 139	1 979

NOT 43 KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGS-UPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens fria kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen.

FRITT KASSAFLÖDE

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital1)	2 706	2 221
Rörelsekapital
Varulager	349	-856
Rörelsefordringar	-3 573	-282
Erhållna kundförskott	284	21
Övriga rörelseskulder	1 426	-914
Avsättningar	-306	-536
Förändring av rörelsekapital	-1 820	-2 567
Kassaflöde från den löpande verksamheten2)	886	-346
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-594	-239
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-799	-732
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	7	15
Avyttring av leasingtillgångar	-	105
Kassaflöde från investeringsverksamheten3)	-1 386	-851
Operationellt kassaflöde	-500	-1 197
Skatter och andra finansiella poster	-528	-367
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	221	19
Förvärv av verksamheter och intresseföretag	-235	152
Avyttring av koncern- och intresseföretag	316	299
Fritt kassaflöde	-726	-1 094

1) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital exklusive skatter och andra finansiella poster.

2) Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster. 3) Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och

övriga räntebärande tillgångar samt exklusive avyttring och förvärv av finansiella tillgångar, förvärv av verksamheter och intresseföretag och avyttring av koncern- och intresseföretag.

FRITT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2015	2014
Fritt kassaflöde	-726	-1 094
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	-1 722	720
Andra finansiella placeringar och fordringar	-353	21
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-1 865	-468
Upptagande av lån	4 758	1 000
Återköp av aktier	-	-252
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-501	-479
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande
inflytande	-10	-5
Årets kassaflöde	-419	-557

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel

	Koncernen
MSEK		2015-12-31 2014-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	850	1 284
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	850	1 284
Summa enligt kassaflödesanalysen	850	1 284

	Moderbolaget
MSEK	2015-12-31 2014-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	211	377
Summa enligt balansräkningen	211	377
Summa enligt kassaflödesanalysen	211	377

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Erhållen utdelning	25	2	47	102
Erhållen ränta	-	72	171	186
Erlagd ränta	-74	-51	-103	-190
Summa	-49	23	115	98

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2015	2014	2015	2014
Avskrivningar	959	872	641	582
Realisationsresultat vid försäljning av koncern-, intresseföretag och övriga andelar	-366	-161	-186	-256
Avsättningar	97	30	-34	-94
Nedskrivningar	-	-	839	-
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	-40	-18	-	-
Utdelning och koncern bidrag från/till koncern företag	-	-	-472	-104
Nedskrivning av andelar och fordringar	-	19	-	1
Övrigt	38	-19	-171	53
Summa	688	723	617	182

Förvärv av verksamheter

		Koncernen
MSEK	2015	2014
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	4	259
Materiella anläggningstillgångar	613	157
Finansiella anläggningstillgånger	-	12
Uppskjuten skattefordran	-	281
Varulager	-	35
Rörelsefordringar	4	372
Likvida medel	3	540
Summa tillgångar	624	1 656
Avsättningar för pensioner	-	186
Övriga avsättningar	-	601
Räntebärande skulder	408	-
Rörelseskulder	4	529
Summa skulder	412	1 316
Utbetald köpeskilling	224	356
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	-3	-540
Påverkan på koncernens likvida medel (positiv (-) / negativ (+))	221	-184

Förvärv 2015 avser främst Fastighets AB Järfälla Veddesta 2:81. Förvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB. Utbetald köpeskilling inkluderar även betalning till tidigare minoritetsägare i Saab South Africa (Pty) Ltd 2015 och i Bayes Risk Management AS 2014.

Förvärv av intresseföretag och joint ventures

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Förvärvade tillgångar och skulder
Finansiella anläggningstillgångar	14	32
Summa tillgångar	14	32
Utbetald köpeskilling	14	32
Påverkan på koncernens likvida medel (positiv (-) / negativ (+))	14	32

Förvärv 2015 avser investeringar i Combient AB och i ventureportföljen. Förvärv 2014 avser KedTech Holding AB samt förvärv i ventureportföljen.

Avyttring av koncernföretag och intresseföretag

	Koncernen
MSEK	2015	2014
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	613	75
Finansiella anläggningstillgångar	-	123
Uppskjuten skattefordran	-	3
Varulager	-	35
Rörelsefordringar	8	41
Likvida medel	3	19
Summa tillgångar	624	296
Avsättningar	-	1
Uppskjuten skatteskuld	-	4
Räntebärande skulder	408	-
Rörelseskulder	4	58
Summa skulder	412	63
Försäljningspris	319	318
Erhållen köpeskilling	319	318
Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten	-3	-19
Påverkan på koncernens likvida medel	316	299

Avyttring 2015 avser främst Fastighets AB Järfälla Veddesta 2:81. Avyttring 2014 avser andelarna i Hawker Pacific Airservices Ltd, ett fastighetsbolag samt dekonsolideringen av Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd.

NOT 44 UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab AB, Box 12062, SE-102 22 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2015 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.

Saab AB bedriver även en mindre verksamhet i en filial i Sydkorea.

NOT 45 MILJÖREDOVISNING

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab AB:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, skjutning med grovkalibriga vapen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Tillsynsmyndigheten och mark- och miljödomstolen beslutade under 2006 respektive 2007 om kompletterande villkor för verksamheten mot bakgrund av EU:s IPPC-direktiv.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab AB under 2015 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller brutit mot några förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Saab Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics AB bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken och Saab Barracuda AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Gamleby. Dessutom bedriver Saab Kockums AB tillståndspliktig verksamhet i Karlskrona och på Muskö, söder om Stockholm.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har dotterbolagen under 2015 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller brutit mot några förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab AB bedriver verksamhet i Arboga, Huskvarna, Jönköping, Ljungbyhed, Malmslätt, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Arboga och Malmslätt finns gällande tillståndsbeslut kvar. Dessa meddelades av länsstyrelsen 1993 respektive 1994. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolaget Saab Dynamics AB i Motala. I Motala finns ett gällande tillstånd kvar. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

NOT 46 I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

			Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2015	2014	2015	2014
Australien	AUD	1	6,09	6,37	6,34	6,19
Danmark	DKK	100	122,42	127,81	125,44	122,03
Euro	EUR	1	9,14	9,52	9,36	9,10
Indien	INR	100	12,58	12,30	13,17	11,25
Kanada	CAD	1	6,03	6,72	6,60	6,21
Norge	NOK	100	95,56	105,16	104,65	108,94
Schweiz	CHF	1	8,43	7,91	8,77	7,49
Storbritannien	GBP	1	12,38	12,14	12,90	11,29
Sydafrika	ZAR	100	54,33	67,22	66,48	63,19
Tjeckien	CZK	100	33,80	34,35	34,30	33,04
USA	USD	1	8,35	7,81	8,44	6,86

NOT 47 NYCKELTALSDEFINITIONER

Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med avdrag för av- och nedskrivningar av leasingflygplan.

EBITDA-marginal Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med avdrag för av- och nedskrivningar av leasingflygplan, i procent av försäljningsintäkter.

Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Kapitalomsättningshastighet Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolikviditet/nettoskuld Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättningar för pensioner exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt.

Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde (enligt not 43) dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat (EBIT) i procent av försäljningsintäkter.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Överskottsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

RAPPORTER UTDELNINGSMOTIVERING

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB.

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till SEK 5,00 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med MSEK 530. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 5 020 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 10 936 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 1 362 och för moderbolaget till MSEK -37.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 35,8 procent jämfört med koncernens mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 36,8 procent 2015.

Saabs bruttoinvesteringar för 2015 uppgick till MSEK 799, vilket bedöms vara en bra uppskattning av det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2015 uppgick till MSEK 1 765 varav MSEK 524 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettoskuld inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 3 217. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551: 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

RAPPORTER FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 2015

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

SEK
Balanserade vinstmedel	5 056 785 198
Årets resultat	-37 280 900
Summa	5 019 504 298
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 5,00 per aktie	529 785 325
Till nästa år balanseras	4 489 718 973
Summa	5 019 504 298

Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	687 915 918
Balanserad vinst	4 489 718 973
Summa	7 466 511 530

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 530 (501), eller SEK 5,00 (4,75) per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2015, det vill säga 105 957 065. Soliditeten för koncernen uppgår till 36,8 procent (38,5) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 35,8 procent (37,4).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 26 februari 2016

Marcus Wallenberg Ordförande

Johan Forssell Sten Jakobsson Sara Mazur Styrelseledamot Vice ordförande Styrelseledamot

Per-Arne Sandström Cecilia Stegö Chilò Lena Treschow Torell Joakim Westh

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Stefan Andersson Catarina Carlqvist Conny Holm Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Buskhe Verkställande direktör och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 3 mars 2016 PricewaterhouseCoopers AB

Anna-Clara af Ekenstam Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Saab AB, org.nr 556036-0793

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB för år 2015 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48-56. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-114.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen

för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48-56. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB för år 2015. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till

dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48-56 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 3 mars 2016

PricewaterhouseCoopers AB

Anna-Clara af Ekenstam Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA

ÅRSSTÄMMA 2016

Årsstämma hålls torsdagen den 14 april 2016 klockan 16.00 i Saabs hangar, Åkerbovägen 10, Linköping.

ANMÄLAN

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast fredagen den 8 april 2016.

• per telefon till 013-18 20 55
• per post till: Saabs Årsstämma, Box 7839, 103 98 Stockholm
• via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

RÄTT ATT DELTA I ÅRSSTÄMMAN

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden AB, fredagen den 8 april 2016, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registreras i aktieboken i eget namn (s.k. rösträttsregistrering) för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast fredagen den 8 april 2016, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning av SEK 5,00 per aktie och den 18 april 2016 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden AB utsända utdelningen den 21 april 2016.

DISTRIBUTION AV ÅRSREDOVISNING

Årsredovisningen kommer finnas tillgänglig på Saabs hemsida www.saabgroup.com cirka fyra veckor innan årsstämman den 14 april. En tryckt version av årsredovisningen kommer att distribueras till de aktieägare som begärt det. Tryckt årsredovisning kan även beställas via mail till servicecenter@servistik.se.

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK, om ej annat anges	2015	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006
Orderingång	81 175	22 602	49 809	20 683	18 907	26 278	18 428	23 212	20 846	27 575
Orderstock 31 december	113 834	60 128	59 870	34 151	37 172	41 459	39 389	45 324	47 316	50 445
Försäljningsintäkter	27 186	23 527	23 750	24 010	23 498	24 434	24 647	23 796	23 021	21 063
Utlandsandel, %	58	55	59	64	63	62	69	68	65	65
Andel försvarsverksamhet, %	82	79	81	82	84	83	83	83	81	79
Rörelseresultat (EBIT)	1 900	1 659	1 345	2 050	2 941	975	1 374	166	2 607	1 745
Rörelsemarginal, %	7,0	7,1	5,7	8,5	12,5	4,0	5,6	0,7	11,3	8,3
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)	2 859	2 523	2 367	3 168	4 088	2 187	2 598	1 515	3 685	2 519
EBITDA-marginal, %	10,5	10,7	10,0	13,3	17,4	9,0	10,5	6,4	16,0	12,0
Resultat efter finansiella poster	1 731	1 523	979	2 003	2 783	776	976	-406	2 449	1 693
Årets resultat	1 402	1 168	742	1 560	2 217	454	699	-242	1 941	1 347
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	1 362	1 153	741	1 585	2 225	433	686	-248	1 921	1 300
Balansomslutning	35 088	29 556	27 789	28 938	31 799	29 278	30 430	32 890	33 801	32 771
- varav ej upparbetade förskott	1 098	856	818	553	1 022	643	442	897	2 558	3 642
- varav totalt eget kapital	12 912	11 373	12 227	11 280	13 069	11 444	10 682	9 330	11 008	10 025
- varav eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	12 851	11 291	12 136	11 168	12 950	11 274	10 542	9 240	10 981	9 802
Eget kapital per aktie, SEK1)	121,28	107,02	114,04	105,43	122,94	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar och nettopensionsförpliktelser	-1 880	185	1 953	3 837	4 735	2 382	-1 631	- 3 061	- 2 802	-261
Nettolikviditet/-skuld	-3 217	-2 113	813	1 996	5 333	3 291	-634	-1 693	-1 627	605
Kassaflöde från den löpande verksamheten	358	-713	-662	350	2 392	4 487	1 696	954	-1 304	969
Fritt kassaflöde	-726	-1 094	-1 460	-396	2 477	4 349	1 447	659	-1 603	-1 900
Fritt kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK	-6,82	-10,23	-13,38	-3,63	22,69	39,84	13,26	6,13	-14,69	17,41
Genomsnittligt sysselsatt kapital	18 454	15 897	15 454	15 131	13 987	13 743	13 775	13 994	13 430	12 789
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	11,2	11,1	9,1	14,6	22,2	7,9	10,3	1,4	19,4	14,5
Räntabilitet på eget kapital, %	11,5	9,9	6,3	12,8	18,1	4,1	7,0	-2,4	18,5	13,8
Överskottsgrad, %	7,61	7,49	5,92	9,18	13,21	4,47	5,78	0,82	11,40	8,83
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,47	1,48	1,54	1,59	1,68	1,78	1,79	1,70	1,71	1,65
Soliditet, %	36,8	38,5	44,0	39,0	41,1	39,1	35,1	28,4	32,6	30,6
Räntetäckningsgrad, ggr	6,12	7,37	3,29	10,91	9,58	3,20	3,16	0,35	21,40	13,47
Resultat per aktie före utspädning, SEK2) 5)	12,88	10,86	6,98	15,00	21,19	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3) 5)	12,79	10,78	6,79	14,52	20,38	3,97	6,28	-2,31	17,60	11,91
Utdelning, SEK	5,004)	4,75	4,50	4,50	4,50	3,50	2,25	1,75	4,50	4,25
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	799	732	543	328	325	262	197	386	395	433
Utgifter för forskning och utveckling	6 841	5 970	6 543	5 946	5 116	5 008	4 820	4 141	4 523	3 537
Antal anställda vid årets slut	14 685	14 716	14 140	13 968	13 068	12 536	13 159	13 294	13 757	13 577

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2015: 105 957 065; 2014: 105 499 980; 2013: 106 414 144; 2012: 105 930 829; 2011: 105 331 958; 2010: 104 717 729;

2009: 105 511 124; 2008: 106 829 893; 2007: 108 150 344; 2006: 109 150 344. 2) Genomsnittligt antal aktier 2015: 105 714 805; 2014: 106 125 666; 2013: 106 125 107; 2012: 105 632 911; 2011: 104 982 315; 2010: 105 217 786; 2009: 106 335 553; 2008: 107 515 049; 2007: 108 668 700; 2006: 109 150 344.

3) Genomsnittligt antal aktier 2015: 106 450 263; 2014: 106 916 255; 2009-2013: 109 150 344; 2008: 107 515 049; 2006-2007: 109 150 344.

4) Styrelsens förslag 2015. 5) Årets resultat med avdrag för innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier.

2013 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för samarbetsarrangemang (IFRS 11).

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

2011 och tidigare perioder har inte omräknats.

ORDLISTA

9LV	Stridsledningssystem	Giraffe AMB	System för radarövervakning
A26	Ubåtsprogram till den svenska marinen	GlobalEye	och stridsledning Flygburet övervakningssystem,
AESA	Aktiv elektroniskt styrd antenn		(AEW&C)
AEW&C	Airborne Early Warning & Control, flygburet radar och kontrollsystem	GRI	Global Reporting Initiative, standard för hållbarhets redovisning
AMB	Agile Multi-beam (3D-radar)	Gripen	Flygstridssystem
Arthur	Artillery Hunting Radar, artillerilokaliseringsradar	ICT	Information and communication technology, informationsteknologi
AT4	Axelburet anti-tank vapensystem	ISP	Inspektionen för strategiska produkter
AUV	Autonom undervattensfarkost	ISR	Intelligence, surveillance and reconnaissance, underrättelseverksamhet, övervakning och spaning
C4I	Command, Control, Communi cations, Computers and Intelligence, kommunikations och ledningssystem
Carl-Gustaf	Axelburet granatgevär	LFV	Luftfartsverket
CBRN	Kemiska (C), biologiska (B),	ROV	Remotely operated vehicle, fjärrstyrt fordon
	radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen	SOTACS	Special operations tactical suit, kamouflage
CISB	Svensk-brasilianskt forsknings och innovationscenter	T-X Pro grammet	USA:s upphandlingsprogram för militära träningsflygplan
Erieye	Flygburet övervakningssystem (AEW&C)	UAV	Unmanned aerial vehicle, obemannad flygfarkost
FMV	Försvarets Materielverk
FoU	Forskning och utveckling	WASP	Wallenberg Autonomous Systems Program
FTE	Full time equivalent, heltids ekvivalent vilket motsvarar en anställd som arbetar heltid under ett år

KONTAKTUPPGIFTER

Huvudkontor Saab AB Box 12062, 102 22 Stockholm Besöksadress: Gustavslundsvägen 42, Bromma Telefon: 08-463 00 00

Linköping

Saab AB Box 14085, 581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata, Linköping Telefon: 013-18 00 00

Org. nummer 556036-0793 www.saabgroup.com www.saab.com

Koncept, text och produktion: Saab Investor Relations i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Saabs bildbank, Sandra Birgersdotter och Jerry Lampen där inte annat anges. Tryckeri: Larsson Offset 2016.