SAAB — Annual Report 2014

Mar 13, 2015

VISION

Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

MISSION

Skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer.

INNEHÅLL

Saab i korthet
Saab 2014	1
Ordförande har ordet	2
VD-ord	4
Saabs affär	6
Marknad	10
Mål	23
Saabs aktie	24
Strategi	26
Hållbarhet	35

Förvaltningsberättelse	40
Affärsområden	42
Risker och riskhantering	50
Bolagsstyrningsrapport	54
Styrelse och revisorer	60
Koncernledning	62
Finansiella rapporter och noter	66
Utdelningsmotivering	130
Förslag till vinstdisposition	131
Revisionsberättelse	132
Information till aktieägarna	134
Flerårsöversikt	135
Ordlista	136

Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 40–131. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt.

Ekonomiska rapporter kan beställas via servicecenter@servistik.se

KALENDARIUM

Årsstämma, 15 april 2015 Delårsrapport januari–mars, 24 april 2015 Delårsrapport januari–juni, 17 juli 2015 Delårsrapport januari–september, 23 oktober 2015 Bokslutskommuniké januari–december, 10 februari 2016

SAAB I KORTHET

TRYGGHET FÖR MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLE

Saab är ett globalt försvars- och säkerhetsföretag som utvecklar, tillverkar och säljer några av världens mest avancerade militära och civila lösningar. Den breda produktportföljen utvecklas och anpassas ständigt och spänner idag från flygstridssystem, radar och vapensystem till civila övervakningssystem för bland annat hamnar och flygplatser.

BRETT ERBJUDANDE

Militärt flyg: Flygstridssystemet Gripen samt lednings- och övervakningssystem, obemannade farkoster, självskyddssystem, flygelektronik, vapensystem och sensorer.

Land: Taktiska vapensystem, exempelvis Carl-Gustaf, övervaknings- och ledningssystem samt radar.

Marin: Ubåtar, ytfartyg, obemannade undervattenssystem, ledningssystem, radar och early warning, kontroll- och kommunikationssystem samt taktiska vapen.

Samhällssäkerhet: Övervakning och situationskontroll samt lösningar för säkra och effektiva försörjningsflöden på flygplatser, i hamnar och längs kuster samt allmän hantering av nödsituationer.

Kommersiellt flyg: Struktur till civila flygplan såsom dörrar, vingar och styrytor, avancerad elektronik för kritiska tillämpningar till ledande internationella flygtillverkare som Boeing och Airbus, samt underhåll till flygplan av typen Saab 340 och Saab 2000.

Andel av Saabs totala försäljningsintäkter 2014

45%

22%

14%

10%

8%

LÄS MER OM SAABS ERBJUDANDE PÅ SIDORNA 18 –21.

ORGANISATION

Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är indelad i sex affärsområden baserade på produkter och teknologier.

LÄS MER OM SAABS AFFÄRSOMRÅDEN PÅ SIDORNA 42–48.

Nordamerika 10%

Latinamerika 2%

STRATEGI FÖR INNOVATIVA LÖSNINGAR

Saabs strategi är att:

• Stärka närheten till kunderna genom lokal närvaro på nyckelmarknader
• Utveckla innovativa lösningar inom prioriterade produktområden med god potential
• Fortsätta att effektivisera verksamheten
• Kontinuerligt utveckla ledare och medarbetare, samt fortsätta bygga en kultur som främjar prestation, engagemang och mångfald.

LÄS MER OM SAABS STRATEGI PÅ SIDORNA 26–34.

PÅ PLATS NÄRA KUNDERNA

En stor del av Saabs försäljning är hänförlig till Sverige och övriga Europa. Asien och Latinamerika är tillväxtmarknader för Saab.

Saabs marknadsorganisation är uppdelad i fem geografiska marknadsområden och bygger på en stark lokal närvaro på ett antal nyckelmarknader.

LÄS MER OM SAABS MARKNADSOMRÅDEN PÅ SIDORNA 13–15.

Afrika 2%

Sverige 45%

Asien 17%

Andel av Saabs totala

försäljningsintäkter 2014 Australien 5%

SAAB 2014

2014 var ett händelserikt år med ett flertal banbrytande produktlanseringar och dessutom tecknades avtal med Brasilien om nästa generations Gripen.

GRIPEN TILL BRASILIEN

Saab ingick avtal med den brasilianska regeringen om utveckling och produktion samt support av 36 stridsflygplan av nästa generations Gripen till det brasilianska flygvapnet.

SAAB KOCKUMS

Det svenska varvet ThyssenKrupp Marine Systems, numera Saab Kockums, förvärvades under året.

NÄSTA GENERATIONS UBÅT

Saab fick i uppdrag av Försvarets Materielverk (FMV) att ta fram konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generations ubåt. Dessutom har kontrakt gällande översyn respektive underhåll av den befintliga svenska ubåtsflottan mottagits.

UTÖKAD PRODUKTPORTFÖLJ INOM SPANINGSRADAR

Saabs väl beprövade spaningsradarsystem Giraffe AMB och Arthur har fått förbättrad teknik och design, samtidigt som radarer av typen AESA (aktiv elektroniskt styrd antenn) lanserats för land och sjö.

VAPENSYSTEMET CARL-GUSTAF

Saabs bärbara vapensystem Carl-Gustaf utsågs i februari till möjlig standardutrustning, "Program of Record", för den amerikanska armén. Dessutom lanserades den senaste generationen, Carl-Gustaf M4.

NYA VERSIONER AV VAPENSYSTEMET AT4 TILL FRANKRIKE

Det franska försvaret beställde nya versioner av understödsvapnet AT4. Det kommer att förbandssättas inom samtliga försvarsgrenar (Armé, Marin, och Flygvapen) i Frankrike.

VÄRLDENS FÖRSTA FJÄRRSTYRDA FLYGLEDARTORN GODKÄNT FÖR DRIFT

Svenska Luftfartsverket (LFV) har fått klartecken från Transportstyrelsen att börja utöva flygtrafikledning vid Örnsköldsviks flygplats på distans.

BESTÄLLNINGAR PÅ MILITÄRA TRÄNINGSSYSTEM

Under året har Saab mottagit ett flertal beställningar på militära träningssystem, bland annat vapensimulatorer, från Finland, USA och Storbritannien.

UTDELNING

För 2014 föreslår styrelsen årsstämman att besluta om utdelning till aktieägare uppgående till SEK 4,75 (4,50) per aktie. Det motsvarar 43 procent (65) av nettoresultatet.

Orderingång och försäljning

Försäljningsintäkter per affärsområde 2014

Dynamics 12% Electronic Defence Systems 18% Security & Defence Solutions 24% Support & Services 14% Combitech 4%

Nyckeltal (MSEK)

	2014	2013	2012
Orderstock vid årets slut	60 128	59 870	34 151
Försäljningsintäkter	23 527	23 750	24 010
Rörelseresultat (EBIT)	1 659	1 345	2 050
Rörelsemarginal (EBIT), %	7,1	5,7	8,5
Årets resultat	1 168	742	1 560
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	10,78	6,79	14,52
Fritt kassaflöde	-1 094	-1 460	-396
Utdelning per aktie, SEK	4,75*	4,50	4,50
Soliditet, %	38,5	44,0	39,0
Egenfinansierad FoU, andel av försäljning, %	5,7	5,6	7,5
Antal anställda vid årets slut	14 716	14 140	13 968

*Enligt styrelsens förslag

Försäljningstillväxt -1%

Mål: 5 procent organisk tillväxt per år över en konjunkturcykel

Rörelsemarginal

7% Mål: minst 10 procent per år över en konjunkturcykel

Soliditet 39% Mål: soliditeten ska överstiga 30 procent

ORDFÖRANDE HAR ORDET 2014 – ETT SIGNIFIKANT ÅR

Bästa aktieägare, och andra med intresse för Saab. Som styrelseledamot och ordförande vill jag först och främst tacka Saabs VD, koncernledning och anställda som under 2014 utfört ett mycket gott arbete. Under året stärktes grunden för Saabs tillväxt bland annat genom ingånget avtal med Brasilien om utveckling och produktion av Gripen NG och utveckling av marin nyckelförmåga i Sverige genom förvärvet av Saab Kockums.

Världen utvecklas konstant och den utvecklas snabbt. Människor hittar nya lösningar på dagens och morgondagens problem. Det finns många osäkerheter i världen, men på många sätt utvecklas vår värld i en positiv riktning. Allt fler barn – både pojkar och flickor – får en utbildning. För svensk del nås nya framgångar inom högteknologi, innovation och export.

Samtidigt som det finns många positiva utvecklingstendenser, finns det gott om utmaningar. Den ekonomiska utvecklingen globalt är fortsatt problematisk. Den påverkas också av att den säkerhetspolitiska utvecklingen går åt fel håll i många delar av världen. Konflikter mellan länder och mellan olika grupper, liksom den oroväckande ökningen av extremism och terrorism minskar säkerheten för oss alla.

Saab påverkas av denna utveckling. Ett högteknologiskt företag som erbjuder försvars- och säkerhetslösningar för att länder ska kunna skydda sina gränser och sin befolkning påverkas på flera sätt. Så har det varit sedan Saab grundades. Kärnan i Saabs dagliga uppgift är att driva utvecklingen framåt i syfte att främja varje människas rätt till trygghet och säkerhet. Det är en förmån att få vara med och utveckla denna verksamhet.

SAMVERKAN FÖR INNOVATION

Min farfar var med i begynnelsen av Saab. När Saab skapades ansåg riksdagen att Sverige skulle ha egen kapacitet att konstruera stridsflyg, eftersom det vid randen till ett världskrig var svårt att säkerställa försvarsmateriel från andra länder. Allt sedan dess har det varit centralt för Saab att samarbeta med den svenska försvarsmakten och att leverera kostnadseffektiva, innovativa och konkurrenskraftiga lösningar och produkter. Numera är Saab ett internationellt verksamt företag. Under 2014 satsades cirka 25 procent av försäljningsintäkterna på forskning och utveckling. En stor del av utvecklingen bedrivs i nära samarbete med kunder över hela världen och höga kundkrav bidrar till att forma företaget. Flygstridssystemet Gripen är ett exempel på hur effektiva interna arbetssätt, nära samarbete med kunder och de bästa leverantörerna från hela världen driver kvalitet och affärsmässig framgång.

2014 – EN MILSTOLPE I SAABS HISTORIA

När år 2014 nu summeras ser jag tillbaka på ett av det moderna Saabs viktigaste år någonsin. Det

finns förstås flera milstolpar, exempelvis 1998 då Saab fick den första exportordern på Gripen från Sydafrika och 2006 då Ericsson Microwave Systems förvärvades och Saab därmed fick förmågan att utveckla världsledande radarsystem. Men 2014 var signifikant på flera sätt. Schweiziska folket röstade i en folkomröstning i maj nej till finansieringslösningen för köpet av stridsflygplan. Detta var naturligtvis en besvikelse, men det är ett faktum att de schweiziska politikernas val av Gripen bidrog till den framgångsrika utvecklingen av Gripensystemet. När sedan det historiska avtalet ingicks med Brasilien om nästa generations Gripen ökade intresset för Gripen väsentligt över hela världen. Genom förvärv skapades Saab Kockums, vilket innebär en breddning av Saabs produktportfölj. Idag kan företaget utveckla, producera och leverera helhetslösningar för militära och civila behov på bred front. Så bidrar Saabs lösningar till att möta säkerhetshoten och till att främja trygghet, demokrati och utveckling.

TILLVÄXT OCH LÅNGA AFFÄRSCYKLER

Vid årets slut uppgick Saabs orderstock till cirka 60 miljarder kronor. Det innebär att bolaget under de senaste två åren nära nog har dubblerat orderstocken. Det utgör en stabil bas för framtida tillväxt. Samtidigt fortsätter vidareutvecklingen av produktportföljen för att säkerställa att Saab även fortsatt kommer ligga i teknologisk och innovativ framkant. Under 2014 lanserades flera världsledande teknologier, där bolaget under flera år bedrivit egenfinansierad utveckling. Branschens affärscykler är långa och det är inte ovanligt att tiden mellan en påbörjad diskussion och ett tecknat kontrakt är flera år eller till och med decennier. En god närvaro på lokala marknader, ett ständigt arbete för högre effektivitet och öppenhet för nya utvecklingsmöjligheter är nycklarna för en framtida tillväxt.

ÖKAD HANDEL FRÄMJAR TILLVÄXT

Ett allt mer integrerat samhälle kräver teknologier med flexibilitet, multifunktionalitet och förmåga att samoperera. I Saabs årsredovisning förra året skrev jag om vikten av teknologiöverföring och kompetensutbyte, liksom om långsiktig samverkan mellan länder och olika andra aktörer. Detta har varit fortsatt viktigt under 2014 och har på flera sätt intensifierats. Ett bra exempel är diskussionerna som förs om ett handelsavtal mellan Europeiska

För försvarsindustrin och Saab är det viktigt med samarbeten. Vi har under många år etablerat internationella samarbeten inom utbildning, forskning, utveckling och produktion, vilket har bidragit till att företaget är framgångsrikt inom de teknikområden det verkar.

Unionen och USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP). En viktig faktor för TTIP är att hitta gemensamma standarder så att amerikanska och europeiska företag enklare kan göra affärer med andra sidan av Atlanten.

För försvarsindustrin och Saab är det viktigt med samarbeten. Vi har under många år etablerat internationella samarbeten inom utbildning, forskning, utveckling och produktion, vilket har bidragit till att företaget är framgångsrikt inom de teknikområden det verkar. Vår bas för forskning och utveckling finns otvivelaktigen i Sverige, men byggs på internationellt hela tiden. Inom ramen för Gripenavtalet med Brasilien, breddas exempelvis utvecklingsbasen med brasiliansk industri och akademi.

Handel och internationella affärsrelationer stärker Saab och utvecklar den värld vi lever i. För Saab, liksom för många andra svenska industriföretag, är exporten avgörande för företagets styrka och fortlevnad. Med Sverige som bas, bidrar exportmöjligheterna till företagets förmåga att utveckla fler av morgondagens försvarslösningar.

SAAB – ETT ÖPPET OCH TRANSPARENT FÖRETAG

Saab är ett öppet och transparent företag och tar aktiv del i utvecklingen av globala riktlinjer och regelverk för affärsetiska frågor. Under 2011 anslöt vi oss till FN:s Global Compact och dess tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Global Compact är integrerat i vår uppförandekod, Saab Code of Conduct. Saab är och ska vara en långsiktig, pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad.

Stockholm i februari 2015

Marcus Wallenberg Ordförande

VD-ORD UTMANINGAR OCH FRAMTIDSTRO

2014 kommer gå till historien som ett av Saabs viktigaste år. Det är ett år som kännetecknas av banbrytande affärer, viktiga produktlanseringar och affärsmässiga framsteg.

Erbjudandet till kunderna och konkurrenskraften har stärkts. Saab verkar på en utmanande marknad med hög konkurrens och att vi når framgångar i detta landskap är jag stolt över. Men samtidigt kan jag konstatera att det finns jobb kvar att göra för att nå Saabs mål och höga ambitioner.

ETT BANBRYTANDE ÅR FÖR SAAB

Avtalet med Brasilien om nästa generations Gripen innebar det största exportavtalet någonsin i Saabs historia. Detta, tillsammans med att vi redan utvecklar Gripen till Sverige, gör att Gripensystemet kommer vara ett av de ledande stridsflygplanen i världen kommande decennier. Nya innovativa produkter lanserades och dessutom är vi efter förvärvet av ThyssenKrupp Marine Systems (Saab Kockums) en heltäckande leverantör av militära system för land, flyg och hav.

FÖRÄNDERLIG MARKNAD GER MÖJLIGHETER

Försvarsmarknaden har varit utmanande sedan den globala ekonomiska nedgången inleddes 2008. Ansträngda statsbudgetar har minskat investeringarna i försvars- och säkerhetsprodukter de gångna åren. Försvarsanslagen förutspås nu öka framgent, men vändningen bedöms inte vara vare sig snabb eller stark och har därför ingen påverkan på Saab i det korta perspektivet.

Marknaden förändras i allt snabbare takt. Teknologiutvecklingen i kombination med helt andra hotbilder än för ett par decennier sedan, skapar möjligheter för företag som förmår att anpassa sig till nya förutsättningar.

Två viktiga interna fokusområden är projektstyrning och ledarskapsutveckling. Vi utvecklar ledarskapskulturen på alla nivåer i företaget med fokus på prestation och viljan att ständigt utvecklas. Saab är en arbetsplats som erbjuder professionell och personlig utveckling i kombination med ett positivt och inkluderande klimat.

INNOVATIONER BYGGER FÖR FRAMTIDEN

Under året uppgick investeringarna inom forskning och utveckling till cirka 25 procent av omsättningen. Den största delen görs i nära samarbete med kunderna, som till exempel utvecklingen av nästa generations Gripen.

Under 2014 lanserades också resultat av större egensatsningar:

• Erfarenhet av AESA-teknik (aktiv elektroniskt styrd antenn) i kombination med insikt om marknadsbehov resulterade i fem helt nya radarsystem för land och sjö.
• Den fjärde generationen av vapensystemet Carl-Gustaf, CG M4, lanserades.
• Transportstyrelsen i Sverige gav flygplatsen i Örnsköldsvik tillstånd att börja använda Saabs fjärrstyrda trafikledningssystem, Remote Tower. Örnsköldsvik blir därmed första flygplatsen i världen som trafikleds fjärrstyrt.

En stor förändring för Saab skedde under sommaren när förvärvet av ThyssenKrupp Marine Systems slutfördes. Detta gör att Saab nu tar ytterligare steg inom det marina området och blir bland annat helhetsleverantör av ubåtar. Arbetet med konstruktionsunderlag till nästa generations ubåt, A26, pågår just nu.

LÅNGSIKTIG TILLVÄXT

Orderstocken är stark, och det finns all anledning att se ljust på framtiden. Vi har redan tecknat viktiga avtal och ser goda affärsmöjligheter, inte minst efter

Orderstocken är stark, och det finns all anledning att se ljust på framtiden.

våra nya produktlanseringar. Under 2015 förväntas ordern på Gripen till Brasilien mottas, förutsatt att vissa villkor, vilka inte är relaterade till Saab, uppfylls.

Eftersom aktivitetsnivån i stora beställningar kan svänga över åren och affärsprocesserna är mycket långsiktiga är det också viktigt för oss att ha en stabil orderingång på mindre beställningar.

Försäljningsintäkterna var i linje med föregående år och uppgick till MSEK 23 527, men den organiska försäljningstillväxten var negativ. Det är främst inom affärsområdet Dynamics som försäljningen har minskat, som följd av en utmanande marknadssituation under flera år. Samtidigt har affärsområdet Security and Defence Solutions ökat försäljningen, delvis genom förvärvet av Saab Kockums.

Vårt långsiktiga mål är att växa organiskt och därför är det viktigt att säkerställa att orderstocken ökar och därmed även framtida försäljningsintäkter.

UPPFÖLJNING OCH TRANSPARENS

Rörelseresultatet uppgick under 2014 till MSEK 1 659, med en rörelsemarginal på 7,1 procent. Under året har vi fortsatt utveckla och se över vår bolagsportfölj. Vi har förvärvat Saab Kockums och avyttrat minoritetsandelen i Hawker Pacific Airservices.

Under 2013 införde vi en tydligare styrningsmodell och den ökade interna transparensen har varit värdefull. Bättre uppföljning hjälper oss att navigera rätt på allt mer komplexa marknader.

Arbetet med att ständigt förbättra och effektivisera verksamheten fortsätter. De effektiviseringsåtgärder som initierades under 2013 har genomförts och målsättningen om effektiviseringar om MSEK 500 uppnåddes under 2014. Detta verkställdes främst genom kapacitetsanpassningar och totalt har antalet heltidsekvivalenter och externa konsulter minskat med cirka 950 sedan början av 2013, exklusive förvärvet av Saab Kockums och dekonsolideringen av Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd i Sydafrika. Effektiviseringarna har skapat ytterligare utrymme för investeringar i främst utveckling och marknadsaktiviteter under året. Att anpassa kapacitet, portfölj och arbetssätt är en naturlig del av vår verksamhet och de insatserna fortsätter.

Vi hade ett starkt operationellt kassaflöde under det fjärde kvartalet och var nära att uppnå vår ambition om positivt kassaflöde för andra halvåret. Det är mycket angeläget med fortsatt fokus på förbättrade processer i hela kedjan från förhandling till projektgenomförande för att förbättra kassaflödet.

FÖRTROENDE ÄR ETT AV VÅRA KÄRNVÄRDEN

Under 2014 jobbade vi vidare med en rad aktiviteter för att stärka vårt compliance-arbete, bland annat lanserades ett program för granskning av våra marknadskonsulter. Vi påbörjade även en uppdatering av vår Code of Conduct med avsikt att under 2015 lansera en särskild uppförandekod för våra leverantörer och samarbetspartners.

Inget företag verkar isolerat från omgivningen. Vi är alla beroende av ett väl fungerande samhälle för att kunna växa på sikt. Genom att agera ansvarsfullt och hållbart i allt vi gör, kan vi få kunders, medarbetares och samhällens förtroende, vilket ger möjlighet till ökad tillväxt och långsiktig utveckling.

Långsiktighet är av stor betydelse för Saab och återkommer i allt som görs. Många av våra åtaganden löper över flera decennier och Saab har skapat mervärde i snart åttio år. Några av de utvecklingsprojekt vi jobbar med i dag, kommer att gynna och skapa jobb och tillväxt för samhällen i många decennier.

Stockholm i februari 2015

Håkan Buskhe VD och koncernchef

SAABS AFFÄR SAABS BREDA ERBJUDANDE

Saab bidrar till ett säkrare samhälle genom världsledande lösningar, produkter och tjänster för militärt försvar och civil säkerhet. Det breda erbjudandet sträcker sig över en mängd olika samhällsfunktioner och möter ett stort antal olika säkerhetsbehov.

Inom den militära sektorn har Saab ledande positioner inom ett flertal segment både på marken, i luften och till sjöss. Några exempel är stridsflyg och understödsvapen. Saabs verksamhet inom samhällssäkerhet omfattas främst av trafikledning av flyg- och sjötrafik samt säkerhetslösningar för exempelvis flygplatser och fängelser. Inom samhällssäkerhet finns också lösningar för ambulans, fältsjukvård och undervattensfarkoster för offshoreindustrin.

Saab är organiserat i sex affärsområden baserat

på teknologier och produkter, men i erbjudandet till kunderna samverkar ofta flera affärsområden. Dessutom samarbetar olika delar av företaget inom forskning och utveckling. Koncernen kan därmed ha ett specialiserat erbjudande inom respektive marknadssegment och samtidigt tillvarata synergier.

Erbjudandet utvecklas kontinuerligt för att anpassas till kundernas nuvarande och kommande behov. Därför satsas omkring en fjärdedel av omsättningen i forskning och utveckling.

BILDEN NEDAN VISAR ETT URVAL AV SAABS ERBJUDANDE AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER FÖR CIVILIT OCH MILITÄRT BRUK.

• 1. Teknisk konsultverksamhet.
• 1. Forskningssamarbeten.
• 1. Dispatchsystem för säkerhetsbolag.
• 1. Skydd mot CBRN, krigföring med kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) eller nukleära (N) stridsmedel.
• 1. Flygstridssystemet Gripen.
• 1. Flygburna radar- och ledningssystemet Erieye.
• 1. System för väderstationer.
• 1. Säkerhetssystem för fängelser.
• 1. Underleverantör till tillverkare av kommersiella flygplan.
• 1. Landningsljus till flygplatser.
• 1. Flygtornslösningar, exempelvis Remote Tower.
• 1. Luftburna övervakningssystem.
• 1. Militära fartygssystem, exempelvis Visbykorvett.
• 1. Fjärrstyrda undervattenssystem, exempelvis minröjningsfarkost Double Eagle.
• 1. Utveckling av nästa generations ubåt, A26.
• 1. Markradarsystem, exempelvis Giraffe.
• 1. Fälthangar.
• 1. Militära träningssystem.
• 1. Luftvärnsrobotsystem, exempelvis RBS 70.
• 1. Kamouflageutrustning, exempelvis SOTACS.

SAABS AFFÄR AFFÄRSMODELL

Saabs erbjudande till marknaden består av såväl komplicerade system med stort inslag av forskning och utveckling, som tjänster och produkter med hög grad av repetition.

Saabs affärsmodell anpassas efter produktområde, systemens komplexitet, kundgrupp och geografisk marknad.

KOMPLEXA FÖRSVARSBESTÄLLNINGAR

I komplexa försvarsbeställningar är Saab leverantör direkt till kund. Dessa är heltäckande lösningar som ofta även omfattar träning, underhåll, support och service vilket syftar till att upprätthålla funktionalitet och kostnadseffektivitet över produktens hela livscykel. Leveranser kan pågå under flera år efter utvecklingstiden. Dessa system konfigureras och utvecklas efter kundens specifika behov och har därför ofta en stor andel kundfinansierad utveckling. Dessutom inbegriper komplexa försvarsbeställningar ofta inslag av industrisamarbete. Exempel på detta är utveckling och leverans av Gripen.

UNDERLEVERANTÖR

Saab kan också vara underleverantör till en partner som har den huvudsakliga kontakten med slutkunden, exempelvis vid leverans av delsystem. Flera av Saabs system, till exempel ledningssystem, är plattformsoberoende och kan integreras med såväl Saabs som andra företags produkter och system. Ett annat skäl till att välja att vara underleverantör kan vara att kostnad eller andra marknadsförutsättningar gör detta till en effektiv strategi för att vara närvarande på en marknad.

VOLYMBESTÄLLNINGAR

Underhåll, support och träning kan även säljas som separata uppdrag utanför de stora försvarsbeställningarna. Även förbrukningsmaterial och reservdelar hör till denna kategori. Dessa produkter och lösningar säljs ofta direkt till kund. En del av produkterna och tjänsterna levereras samma dag som beställningen inkommer, medan andra har en ledtid på över ett år. Dessa har en låg andel kundfinansierad utveckling jämfört med komplexa system. Hit hör till exempel stora delar av Saabs civila erbjudande samt produkter som säljs i stora volymer, exempelvis ammunition.

Dimensioner i Saabs affär

Från och med 2015 ingår Combitech, Aerostructures (tidigare i Aeronautics), Avionics Systems (tidigare i Electronic Defence Systems) och Saab Ventures i det nybildade affärsområdet Industrial Products and Services, se sida 48. Se not 1 och 3 för mer information.

INTÄKTERNAS FÖRDELNING

Försäljningsintäkterna delas in i tre huvudsakliga intäktsmodeller: försäljning av produkter och reservdelar, tjänsteuppdrag och långa kundkontrakt. Därutöver har Saab en mindre del royaltyintäkter.

Långa kundkontrakt står för cirka 60 procent av Saabs försäljningsintäkter, men eftersom Saabs affärsområden är indelade efter produkter och erbjudande till marknaden, skiljer sig intäkternas fördelning mellan affärsområdena. Aeronautics intäkter domineras av långa kundkontrakt, medan Support and Services och Combitech i högre utsträckning har tjänsteuppdrag. Karaktären på intäkterna gör att omsättning, resultat och kassaflöde fluktuerar över året.

Långa kundkontrakt omfattar utveckling och tillverkning av komplexa system. Ett exempel är FMV:s beställning av utveckling och modifiering av Gripen E som Saab kommer jobba med fram till 2026. Långa kontrakt vinstavräknas löpande, vilket innebär att inkomster och utgifter kopplade till uppdraget redovisas i takt med färdigställandet. Kassaflödet för dessa kontrakt beror på hur leveranser, förskott och milstolpebetalningar faller in under beställningsperioden.

Tjänsteuppdrag består av konsult- och supporttjänster. Det kan till exempel handla om utbildningsinsatser och löpande underhåll kopplade till tidigare leveranser. Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs och tjänsteuppdrag till fast pris redovisas enligt samma principer som långa kundkontrakt.

Den tredje delen i Saabs intäktsmodell är försäljning av produkter och reservdelar som Saab tillverkar och lagerhåller alternativt köper in för kunds räkning. Intäkterna redovisas i resultaträkningen när varornas ägande har överförts till köparen. För mer information, se not 1 och 3.

En av Saabs flygplansmekaniker utför monteringsarbete på Gripen.

MARKNAD BESKRIVNING

Efter ett antal år av nedgång förväntas de globala försvarsutgifterna öka framöver, främst som en följd av tilltagande global ekonomisk tillväxt, men även en ökande geopolitisk oro påverkar. Historiskt har Nordamerika varit den dominerande marknaden för försvarsmateriel, men kommande år sker en förskjutning mot Asien.

Nedre siffran: Genomsnittlig årlig tillväxttakt 2016–2020

Källa: IHS Group, december 2014

Under 2014 ökade de globala försvarsutgifterna för första gången sedan 2010. Efter en tillfällig inbromsning under 2015 förväntas den globala marknaden för försvarsmateriel att växa. Mellan åren 2016–2020 spås en genomsnittlig årlig ökning om 2 procent. Den generella ekonomiska tillväxten är den främsta drivkraften.

Tillväxten förväntas främst ske i Asien, där Kina, Indien och länderna i Sydostasien driver marknaden. Europa visar en svag tillväxt, främst driven av Polen och Turkiet.

I Mellanöstern, där marknaden tidigare vuxit kraftigt, avtar tillväxten bland annat på grund av sjunkande oljepriser. Allra mest har försvarsmarknaden vuxit i Ryssland de senaste åren, men tillväxttakten förväntas mattas av på grund av det ekonomiska läget i Ryssland.

Marknadsvärde på den globala försvarsmaterielmarknaden, 2008–2020

Källa: IHS Group, december 2014

MARKNAD DRIVKRAFTER

De viktigaste drivkrafterna på Saabs marknader är förändrade hotbilder och nya säkerhetsbehov i samhället. Försvarsanslagen har under en period minskat i västvärlden samtidigt som de ökar i andra delar av världen. Detta ställer ökade krav på kostnadseffektivitet och förmåga till anpassning till kundernas förändrade behov.

FÖRDEL FÖR KOSTNADSEFFEKTIVA PRODUKTER

Efter ett antal år med minskande globala försvarsutgifter har nivåerna bottnat under 2014 och en svag uppgång väntas de kommande åren. Trots detta kvarstår effekten att åren av minskade resurser ledde till ett ökat fokus på mesta möjliga värde och prestanda inom tillgänglig budget. Det blir allt mer avgörande att kunna erbjuda avancerade och samtidigt kostnadseffektiva produkter. Detta omfattar inte bara ett lägre inköpspris utan också att systemen är kostnadseffektiva att driva och underhålla. Ett annat viktigt sätt för kunden att uppnå kostnadseffektivitet är att produkten kan användas för att lösa flera olika uppgifter.

KRAV PÅ LOKAL NÄRVARO

Samtidigt som de militära utgifterna minskar eller stagnerar i västvärlden så ökar de i andra regioner, som Asien, Mellanöstern och Latinamerika. Det skärper konkurrensen på tillväxtmarknaderna och ökar kraven på lokal närvaro för att på bästa sätt anpassa erbjudandet efter kundernas behov.

NYA SAMARBETEN OCH ALLIANSER STÄLLER KRAV PÅ SYSTEMINTEGRATION

I ett flertal krig och konflikter under de senaste årtiondena har stridande parter utgjorts av koalitioner av flera nationer. När olika försvarsstyrkor ska samverka krävs att systemen kan koordineras och integreras. Kraven ökar därför på öppna system och systemintegration.

ÖKADE BEHOV ATT SÄKRA OCH EFFEKTIVISERA FÖRSÖRJNINGSFLÖDEN

Växande flöden av varor, energi, kapital, människor och information i en globaliserad värld ökar kraven på säkerhet och effektivitet. Det gäller inte bara att skydda infrastrukturen mot militära hot och terrorism, utan också att säkra funktioner, till exempel effektiva flöden vid viktiga knutpunkter. Flöden av varor och resurser har fått en mer framträdande roll i länders och organisationers säkerhetsstrategier. Till detta kommer behovet av att skydda viktiga system från cyberangrepp.

Saab uppskattar det globala marknadsvärdet på den tillgängliga marknaden för säkerhets- och trafikledningssystem till SEK 50 miljarder.

LOKAL NÄRVARO STÄRKER SAAB

Saab etablerade under 2013 en ny marknadsorganisation som innebar att större delen av den säljorganisation som tidigare hade varit koncentrerad till Sverige flyttades ut till lokala kontor på ett antal nyckelmarknader.

"Den lokala närvaron har avsevärt höjt profilen på Saabs varumärke och produkter, och är samtidigt ett tecken på vår långsiktighet i de länder där vi finns. Genom att vi kommer närmare kunderna får vi också en bättre förståelse för vad de efterfrågar", säger Manod Jinnuri, marknadsansvarig för Saab i Indien.

Med medarbetare på plats på den lokala marknaden fördjupas Saabs kunskaper om hur marknaden och de lokala upphandlingsprocesserna fungerar, samtidigt som egenanställd personal kan se till att affärerna alltid görs i enlighet med Saabs affärsetiska riktlinjer.

"Vi ser att marknadsorganisationen gör att vi kan identifiera nya affärsmöjligheter. Det gäller både i antal och att vi kan erbjuda ett skräddarsytt och i vissa fall bredare utbud på respektive marknad", säger Manod Jinnuri.

MARKNAD MEGATRENDER

En lång period av relativt lugn i världen kan vara på väg att ta slut. Konflikter inom och mellan nationalstater riskerar att bli vanligare, medan gemensamma internationella institutioners inflytande minskar. Samtidigt förändras också sätten som konflikterna kommer att utkämpas på, till stor del drivet av den tekniska utvecklingen.

Långsiktigt påverkas naturligtvis Saab och den övriga försvarsindustrin i hög grad av den globala politiska och ekonomiska utvecklingen och dess effekter för konfliktriskerna. För närvarande pågår ett antal betydande förändringar, av vilka två kan betecknas som de mest grundläggande. Dels sker en förändring i de globala politiska säkerhetssystemen. Dels ökar överlappningen mellan att skydda gränser och försvara samhällsfunktioner, och därmed mellan militärt och civilt.

GEOPOLITISKT SKIFTE

Den gamla världsordningens system byggde på tanken att självständiga, suveräna och självförsörjande nationalstater skulle åstadkomma stabila maktbalanser, med vapenmakt om så behövdes. Startpunkten för denna ordning var den Westfaliska freden 1648. Efter andra världskriget etablerades idéer om att skapa fred och välstånd med hjälp av en ny säkerhetsordning baserad på gemenskapsprinciper. Denna ambition fick bland annat sitt uttryck i institutioner som FN och senare EU.

När det kalla kriget upphörde för 25 år sedan inleddes en period präglad av USA som stormakt. Världens geopolitiska och ekonomiska balans förändras när Asia Pacific-området, där säkerhetsstrukturer som NATO och EU ännu saknas, växer sig starkare. Denna multipolära maktordning kan skapa intressen som riskerar att krocka med varandra och då utmanas det geopolitiska lugnet. Inrikespolitiska krafter driver på nationalismen i ett stort antal länder och inomstatliga konflikter och terrorism kan i förlängningen leda till mellanstatliga konflikter.

FÖRSVARA GRÄNSER OCH SKYDDA SAMHÄLLSFUNKTIONER

Sättet eventuella konflikter utkämpas på är till stor del drivet av den tekniska utvecklingen. Traditionell säkerhetspolitik syftar till att försvara gränser,

men insikten ökar om att säkerhetspolitiken även måste innefatta skydd av samhällsfunktioner som försörjningsflöden, infrastruktur och information. Detta innebär också att den tidigare skarpa gränsen mellan militärt och civilt blir mer otydlig.

Den nationella säkerheten bygger på att samhället är så pass robust att det ska klara svåra påfrestningar, samtidigt som man bygger en egen förmåga att slå tillbaka som avskräcker från angrepp. Utgångspunkten är att det i det moderna och högteknologiska samhället helt enkelt inte går att försvara sig på det gamla sättet med starkt skydd på alla ställen.

En konsekvens för branschen och Saab blir att det ställs nya typer av krav när definitionen på försvarsindustri vidgas. Ökade konfliktrisker leder till ökad efterfrågan på skydd och säkerhet varför bolag inom försvarsindustrin måste visa sin förmåga att anpassa sig till nya villkor.

MARKNAD MARKNADSOMRÅDEN

Saabs marknadsorganisation är uppdelad i fem geografiska marknadsområden och bygger på en stark lokal närvaro på ett antal nyckelmarknader. Från och med 2015 har en omorganisation gjorts för att möta förändringarna på marknaden och koncernens marknadsområden är nu Nordic & Baltic, Europe, Middle East & Africa, North America, Latin America och Asia Pacific.

1% Andel av världens försvarsmaterielutgifter 2016–2020

2%

Genomsnittlig årlig tillväxt 2016–2020

NORDIC & BALTIC

Nordic & Baltic är Saabs största marknad och utöver Norden och Baltikum ingår även Polen i marknadsområdet. Den svenska försvarsmakten är dessutom en viktig referens för många internationella projekt. Goda relationer med svenska beslutsfattare, civila och militära kunder och myndigheter är avgörande för hela koncernens verksamhet.

Försvarsutgifterna i regionen minskar, under 2014 var minskningen 4,1 procent. Prognoser pekar dock på att försvarsbudgetarna inom några år åter kommer att öka. Finland utreder anskaffning av nya stridsflygplan och Norge förbereder en upphandling av nya ubåtar. Även inom radarområdet finns möjligheter de kommande åren. De baltiska länderna behöver modernisera delar av sin utrustning men har begränsade budgetar. Marknaden för civil säkerhet växer i regionen.

Under andra kvartalet slutfördes förvärvet av det svenska varvet ThyssenKrupp Marine Systems. Förvärvet stärker Saabs position som heltäckande leverantör av marina militära system.

Order- och försäljningsutveckling

FMV beställde under året utrustning samt stöd- och underhållssystem för Gripen E om cirka SEK 5,8 miljarder för perioden 2013– 2026. I Finland har samarbetet med den finska försvarsmakten resulterat i en beställning på militära träningssystem. Saab tog även emot en order från den finska militärfordonstillverkaren Patria Land Systems Oy som omfattar fordonselektronik till Patria AMV 8x8 fordon som ska levereras till Sydafrika.

Under 2014 tecknade Saab en avsiktsförklaring med FMV avseende det svenska försvarets undervattensförmåga som omfattar åren 2015–2024 och möjliga beställningar om cirka SEK 11,2 miljarder.

Saab fick också en order från det sydkoreanska varvet Daewoo Shipbuilding & Marine Engineering gällande sjukvårdskapacitet på stödfartyg till den norska marinen. Den norska armén beställde utveckling och tillverkning av den nya generationens fordonssimulatorer.

Vidare slöts ett femårigt ramavtal om leveranser av ammunition till vapensystemet Carl-Gustaf med bland annat Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Polen.

27% Andel av världens försvarsmaterielutgifter 2016–2020

2% Genomsnittlig årlig tillväxt 2016–2020

EUROPE, MIDDLE EAST & AFRICA

Europa är Saabs största marknad utanför de nordiska länderna. Försvarsutgifterna minskar sedan några år, främst beroende på den allmänna ekonomiska nedgången. Inom några år väntas dock trenden vända och försvarsutgifterna öka. De flesta länderna i regionen minskar sina försvarsorganisationer för att ha råd att fortsätta modernisera sin utrustning. Ryssland går mot strömmen och ökar sina försvarsutgifter i lokal valuta. Saab säljer inte försvarsmateriel till Ryssland.

Inom EU ökar kraven på att säkra flöden av varor och människor och skydda de yttre gränserna. Samarbete mellan medlemsländernas försvarsindustrier anses nödvändigt för att utveckla framtidens högteknologiska försvarslösningar.

I Mellanöstern ökade försvarsutgifterna med 7,8 procent under 2014, och ökningen väntas fortsätta de närmaste åren om än i lägre takt. Under året gjordes fortsatta framsteg, framförallt inom spaning, träning och marina lösningar.

Afrika söder om Sahara står för uppskattningsvis 1,0 procent av världens försvarsutgifter. Anslagen ökade under 2014 med 3,7 procent, och ökningen väntas bli fortsatt stark under ett antal år framåt.

Saabs verksamhet i regionen bedrivs huvudsakligen i Sydafrika, med mindre verksamheter i ett antal andra länder. Exempelvis opererar Sydafrika 26 Gripen. Marknadsutsikterna är positiva främst inom säkerhetssektorn, som polis, kustbevakning samt olje- och gasindustrin.

Order- och försäljningsutveckling

Saabs starka ställning inom träning och simulering, framför allt i Storbritannien, befästes genom förlängda supportkontrakt för flera militära träningscenter. Radar stod fortsatt för en betydande del av koncernens försäljning i Storbritannien. Saab fick också en betydande order på nya versioner av understödsvapnet AT4 från det franska försvaret.

I Central- och Östeuropa var efterfrågan på Gripen fortsatt stark bland nuvarande användare. Det förlängda leasingavtalet mellan Tjeckien och Sverige var en viktig milstolpe. En avsiktsförklaring kring gemensam luftrumsövervakning av Slovakien och Tjeckien undertecknad av Sverige, Tjeckien och Slovakien banade väg för att Gripen kan komma att ingå i det slovakiska flygvapnet.

MARKNAD MARKNADSOMRÅDEN

608 Antal anställda i marknadsområdet

36%

Andel av världens försvarsmaterielutgifter 2016–2020

1%

Genomsnittlig årlig tillväxt 2016–2020

NORTH AMERICA

USA och Kanada stod för cirka 37 procent av världens samlade försvarsutgifter 2014, men anslagen minskade under året med 1,0 procent. Minskningen väntas fortsätta ytterligare något år för att sedan plana ut.

Saab och Boeing fortsatte den gemensamma utvecklingen av ett avancerat skolflygplan, med målsättningen att delta i det amerikanska flygvapnets kommande upphandling av skolflygplan, det så kallade T-X-programmet.

Order- och försäljningsutveckling

Under året tecknade Saab bland annat ett femårigt ramavtal med U.S. SOCOM (Special Operations Command) för vapensystemet Carl-Gustaf, med ett totalt värde på upp till cirka SEK 1,3 miljarder. Carl-Gustaf utsågs under året till att vara ett så kallat "Program of Record" för den amerikanska armén. Det betyder att det blir en möjlig standardutrustning för den amerikanska armén.

Saab fick också ett kontrakt på en fjärrstyrd undervattensfarkost för hantering av explosiva ämnen i samarbete med U.S. Underwater Hazardous Device Team.

I Kanada fick Saab beställningar på processorer och displayer till Textrons pansarfordon TAPV, samt ett supportkontrakt för modernisering av ett antal Halifax-fregatter.

12 Antal anställda i marknadsområdet

3% Andel av världens försvarsmaterielutgifter 2016–2020

3% Genomsnittlig årlig tillväxt 2016–2020

LATIN AMERICA

I Latinamerika har försvarsutgifterna ökat de senaste åren. Under 2014 var ökningen 3,2 procent, och tillväxten väntas fortsätta de närmaste åren. Brasilien står för ungefär hälften av regionens försvarsutgifter och har ambition och resurser att utveckla en diversifierad försvarsindustri.

Saabs engagemang i det svensk-brasilianska forsknings- och innovationscentret (CISB) fortsatte under 2014. Bland annat har ett tiotal brasilianska forskare varit verksamma vid svenska universitet genom CISB:s försorg.

Order- och försäljningsutveckling

I oktober 2014 tecknades ett avtal med den brasilianska regeringen (genom Aeronautics Command, COMAER) som omfattar utveckling och produktion av 36 Gripen NG till det brasilianska flygvapnet. Det sammanlagda ordervärdet uppgår till cirka SEK 39,3 miljarder. Saab och COMAER ingick också ett avtal om industrisamarbete med betydande teknologiöverföring till brasiliansk industri. Avtalet kommer att träda i kraft när vissa villkor är uppfyllda, vilket förväntas under första halvåret 2015 och då kommer Saab att redovisa orderingången. Den brasilianska armén beställde bärbara avfyrningssystem, robotar och tillhörande utrustning för robotsystemet RBS 70 VSHORAD.

MARKNAD MARKNADSOMRÅDEN

17% Andel av världens försvarsmaterielutgifter

3% Genomsnittlig årlig tillväxt 2016–2020

ASIA PACIFIC

Försvarsutgifterna ökade under 2014 med 3,2 procent i regionen. Tillväxten väntas fortsätta, primärt driven av Kina som ensamt svarar för närmare hälften av regionens försvarsutgifter. Av politiska skäl är delar av den asiatiska marknaden inte tillgängliga för Saab.

2016–2020

Australien och Thailand är viktiga marknader för koncernen. I Australien har Saab sedan flera år lokal närvaro inom framförallt ledningssystem. Under året invigdes Saabs Advanced Maritime Systems Centre i Adelaide, som samlar alla resurser som har gjort Saab Australia världsledande inom marina stridssystem. Thailand har tolv Gripen i operativ drift och även luftburna radar- och ledningssystem av typen Saab Erieye Airborne Early Warning & Control.

Saab har varit verksamt i Indien under lång tid och har levererat främst vapensystem, men även övriga försvarsprodukter och försvarslösningar. Bland annat har Saab varit framgångsrikt inom

Flygvapnet i Thailand har opererat Gripen sedan 2011.

sektorn för elektronisk krigföring. Indien driver två stora anbudsprocesser avseende luftvärn där Saab deltar med helhetslösningar som innehåller eldenheter, missiler, radar och ledningssystem.

Order- och försäljningsutveckling

Inom det civila området fick Saab under året bland annat en order på Advanced – Surface Movement Guidance & Control Systems (A-SMGCS) till fem indiska flygplatser, samt en beställning på två markradarutrustningar, och kompletterande tjänster, till Changi Airport i Singapore. Dessutom mottogs en order från regeringen i Hong Kong Special Administrative Region om sjötrafikövervakning i Hong Kongs farvatten. Saab fick också en order på underhåll och vidareutveckling av säkerhetssystemet på en kriminalvårdsanstalt i södra Queensland, Australien.

MARKNAD CASE: GRIPEN I VÄRLDEN

Saabs position på världsmarknaden är stark. 2013 beställde Sverige 60 stycken Gripen E och under 2014 tecknades avtal om leverans av nästa generations Gripen till Brasilien. Gripen har en etablerad position som ett tekniskt avancerat, flexibelt och kostnadseffektivt flygstridssystem.

KOSTNADSEFFEKTIVITET

En effekt av att försvarsanslagen de senaste åren har minskat i många länder är ett ökat intresse för kostnadseffektiva produkter. Det gynnar Gripen som kombinerar avancerad teknik och hög prestanda med låga driftskostnader.

Den totala kostnaden för ett flygplan inkluderar både inköpspriset och driftskostnader under planets hela livstid. Gripen har en låg livscykelkostnad och en låg kostnad per flygtimme jämfört med konkurrenterna. Driftsäkerheten och tillförlitligheten är hög.

Gripen är också lätt att underhålla och reparera. På bara tio minuter görs en Gripen klar, med full beväpning och bränsle, av sex tekniker. Ett motorbyte kan genomföras på mindre än en timme. Det bidrar till att driftskostnaderna ligger långt under Gripens konkurrenter. Dessutom innebär dessa egenskaper stora taktiska fördelar för användarna.

KONTINUERLIG UTVECKLING

Gripen utvecklas kontinuerligt, både i form av nya generationer och genom uppgradering av befintliga flygplan. Hela systemet och konstruktionen bygger på att prestanda och funktioner ska kunna förbättras enkelt. Eftersom datoriseringen ombord är hög handlar utvecklingen till stora delar om att uppgradera flygplanets många datorsystem. Nya funktioner kan snabbt byggas in genom förändringar i mjukvaran.

Gripen är modulärt uppbyggd och kan därför mycket flexibelt anpassas till olika behov. Konstruktionen underlättar också industriellt samarbete och tillverkning av vissa delsystem i kundländerna.

MÅNGSIDIGHET

Gripen är ett jakt-attack-spaningsplan (JAS) i ett och samma flygplan. Under pågående uppdrag kan piloten snabbt ändra flygplanets karaktär. Medan andra flygplanstyper måste göras klara för sin uppgift redan på marken kan Gripen byta roll i luften. Det ger en hög flexibilitet och viktiga fördelar i strid. Dessutom ökar kostnadseffektiviteten om ett flygplan kan utföra många olika uppgifter.

KOMPATIBELT

Gripensystemet är anpassat för att kunna delta i internationella insatser tillsammans med andra länder, och är fullt kompatibelt med NATO:s system. I de senaste versionerna har förmågan att verka internationellt tillsammans med andra nationer stärkts ytterligare.

INFORMATIONSSYSTEM

Kunskap är avgörande i stridssituationer. Gripen är utrustad med avancerade sensorer och system för elektronisk krigföring, vilka ger stor förmåga att upptäcka, identifiera och störa ut olika typer av hot, samt skydda det egna flygplanet mot angrepp. Syftet är att få veta så mycket som möjligt om fienden, samtidigt som man ger ifrån sig minsta möjliga information.

Gripens system för signalspaning och självskydd utvecklas för framtidens hotbild och bygger bland annat på mycket avancerad signalbehandling samt aktiva sensorer som till exempel AESA-radar.

VAPENSYSTEM

Gripen har vapen för alla typer av uppdrag, från guidade glidbomber för precisionsverkan till långdistansmissiler.

UTBILDNING

Saab erbjuder träningssystem och simulatorer för utbildning av stridspiloter och servicepersonal.

HÄR FINNS GRIPEN

Gripen används för närvarande av flygvapnen i Sverige, Sydafrika, Thailand, Tjeckien och Ungern, samt av ETPS (Empire Test Pilots' School) i Storbritannien. Under 2014 tecknades avtal om utveckling och produktion av 36 av nästa generations Gripen till det brasilianska flygvapnet.

MARKNAD SAABS ERBJUDANDE

Saabs erbjudande riktar sig till fem olika marknadssegment: Militärt flyg, Land, Marin, Samhällssäkerhet och Kommersiellt flyg. Produkter och lösningar levereras och utvecklas ofta i samarbete mellan flera av koncernens affärsområden. Därigenom kan koncernen erbjuda både specialiserade lösningar inom respektive marknadssegment och breda helhetslösningar. Produktportföljen utvecklas och anpassas ständigt efter kundernas behov. Saab investerar omkring en fjärdedel av omsättningen i forskning och utveckling.

Siktessystemet Ceros 200 är del av eldledningssystemet på fartyg. Det har till uppgift att detektera, följa och invisa verkanseld mot inkommande hot. Systemet är baserat på radar- och optronisk teknik, som gör det till ett mycket exakt system oavsett väderförhållanden.

Försäljningsintäkter per marknadssegment och affärsområde

		Marknadssegment
Affärsområden	Militärt flyg	Land	Marin	Samhälls säkerhet	Kommersiellt flyg	Övrigt*	Försäljnings intäkter, MSEK
Aeronautics**							6 720
Dynamics							2 974
Electronic Defence Systems**							4 629
Security and Defence Solutions							5 762
Support and Services							3 570
Combitech**							1 649
Försäljningsintäkter, MSEK	10 481	5 240	3 192	2 330	1 838	446	23 527

* I övrigt ingår bland annat försäljningsintäkter hänförliga till civil telekommunikation och övrig industri.

** Från och med 2015 ingår Combitech, Aerostructures (tidigare i Aeronautics), Avionics Systems (tidigare i Electronic

Defence Systems) och Saab Ventures i det nybildade affärsområdet Industrial Products and Services, se sida 48.

VAPENSYSTEMET CARL-GUSTAF

Under året lanserades Carl-Gustaf M4, en ny och lättare version av det bärbara granatgevärsystemet. Den nya generationen erbjuder mycket stor flexibilitet eftersom den väger mindre än sju kilo och är kompatibel med all befintlig och framtida ammunition. Vidare lanserades den nya ammunitionstypen HEAT 655 CS som gör att soldaterna på ett säkert sätt kan använda vapnet i trånga utrymmen till exempel inifrån byggnader, vilket ytterligare ökar flexibiliteten hos vapensystemet.

Carl-Gustaf utsågs under året till att vara ett så kallat "Program of Record" för den amerikanska armén. Det betyder att vapensystemet, som länge använts av de amerikanska specialstyrkorna, nu blir en möjlig standardutrustning för den amerikanska arméns lätta infanteriförband. Saab tecknade också ett nytt ramavtal för Carl-Gustaf med U.S. SOCOM. Avtalet innebär att U.S. SOCOM kan beställa vapen och ammunition under den 5-åriga kontraktsperioden för ett totalt värde på upp till cirka SEK 1,3 miljarder.

Det mångsidiga granatgeväret avfyras från axeln och används i fler än 40 länder över hela världen. Saab arbetar kontinuerligt med att göra systemet ännu bättre i syfte att uppfylla framtida operativa behov. Den fortsatta utvecklingen innefattar bland annat programmerbar ammunition och avancerade sikten.

MARKNAD SAABS ERBJUDANDE

MILITÄRT FLYG

Den mest kända produkten inom marknadssegmentet är flygstridssystemet Gripen som för närvarande används av sex kunder. Gripen är ett konkurrenskraftigt system med stora möjligheter att löpande integrera nya vapen och sensorer.

Dessutom erbjuds luftburna ledningsoch övervakningssystem som exempelvis Erieye, obemannade farkoster, motmedel och elektronisk krigföring, flygelektroniklösningar, vapensystem, sensorer, utbildning samt service och support.

Under året tecknades avtal med den brasilianska regeringen om utveckling och produktion av 36 flygplan av nästa generations Gripen.

45%

ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 2014

Gripen övar regelbundet med andra länders flygvapen. Lufttankning är ett sätt att öka flygplanets räckvidd vid internationella uppdrag.

Monterat på terrängfordonets tak finns Saabs varningssystem som upptäcker kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära hot (CBRN).

LAND

Saab har ledande positioner inom många segment och erbjuder bland annat taktiska vapensystem, kvalificerade övervakningsoch ledningssystem samt lösningar för skydd av trupp. Erbjudandet omfattar även sensorer, radar, system för signalspaning och självskydd, kamouflageteknik, spanings- och luftförsvarssystem, utbildnings- och logistiklösningar samt understödsvapen som till exempel vapensystemet Carl-Gustaf.

22%

ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 2014

MARKNAD SAABS ERBJUDANDE

MARIN

Saab har en stark position inom radar- och stridsledningssystem, kommunikationssystem och taktiska vapen för ubåtar och ytfartyg samt obemannade undervattenssystem. Koncernens erbjudande inom det marina området breddades under 2014 genom förvärvet av Saab Kockums, se sida 31.

ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 2014

Saab Kockums tillverkar bland annat ubåtar av Gotland-klass som används av svenska marinen.

Paratus är ett mobilt informationssystem för polis och räddningstjänst.

SAMHÄLLSSÄKERHET

Saabs verksamhet inom samhällssäkerhet omfattas av bland annat trafikledning av flyg- och sjötrafik, säkerhetslösningar för flygplatser, fängelser och räddningstjänst samt undervattensfarkoster för offshoreindustrin.

10% ANDEL AV KONCERNENS

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 2014

KOMMERSIELLT FLYG

Saab är underleverantör till ledande internationella flygtillverkare, exempelvis Boeing och Airbus. Leveranserna består bland annat av dörrar, vingbalkar och flygelektronik, integration av system samt lösningar för support och underhåll till ett flertal olika flygplanstyper.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 2014 ANDEL AV KONCERNENS 8%

Saab levererar underhåll till drygt 300 egentillverkade flygplan av typen Saab 340 och Saab 2000, vilka är i drift runtom i världen.

MARKNAD PRODUKTOMRÅDEN

SAABS STÖRSTA PRODUKTOMRÅDEN

Inom Saab finns ett antal stora produktområden där ökad försäljning eller bättre rörelsemarginal får en betydande effekt på koncernen. Dessa beskrivs kortfattat nedan. Det är inom dessa större produktområden som merparten av investeringarna inom forskning och utveckling görs, men satsningar görs också på ett flertal andra produktområden som bedöms ha god marknadspotential.

Airborne Early Warning & Control Systems – Luftburet radarsystem med mycket lång räckvidd

Airborne ISR – Luftburna övervakningssystem för land och hav

Aircraft Support Solution – Underhållslösningar och totala driftsåtaganden till flygplan och helikoptrar

Airframe assemblies and integrated systems

– Underleverantör av exempelvis vingbalkar, dörrar och elektronik till kommersiella flygplanstillverkare

Critical Systems & Communication Solutions – Kritiska system för samhällssäkerhet och kommunikation till exempelvis fängelser, räddningstjänst och kustbevakning

Combat Systems & C4I Solutions – Stridssystem samt övervaknings- och ledningslösningar för militära användningsområden

Gripen – Flygstridssystem

Ground Combat Weapon Systems – Vapensystem för markstrid

Maintenance, Repair & Operations – Drift, reparation och underhåll av komponenter, reservmateriel samt ombyggnationer av fordon, flygplan och plattformar

Saab Kockums – Utvecklar, bygger och underhåller ubåtar och militära ytfartyg

Self-Protection Systems – System för signalspaning och självskydd, exempelvis telekrigssystem som syftar till att varna för, störa ut och skydda mot olika typer av hot

Surface Based Radar Systems – Markbaserade radarsystem med kapacitet för spaning och eldledning

Technical Consultancy – Teknisk konsultverksamhet för militära och civila branscher

Traffic management – Trafikledningssystem för flygplatser, hamnar och kuster

Training & Simulation – Militära träningscenter och lösningar för stridssimulering

Underwater – Obemannade undervattensfarkoster för militära och civila tillämpningar samt torpeder och undervattenssensorer

REMOTE TOWER

LFV fick under 2014 klartecken från Transportstyrelsen att bedriva flygtrafikledningen vid Örnsköldsviks flygplats på distans från Sundsvall med Saabs Remote Tower (RT). Örnsköldsvik blev därmed världens första RT-flygplats. Beslutet bevisar att konceptet och tekniken uppfyller flygbranschens och myndigheternas höga krav på trafikledning.

RT-systemet använder kameror, mikrofoner och andra sensorer för att återskapa miljön som flygledaren normalt skulle ha verkat ifrån, det vill säga det lokala flygledartornet. Informationen skickas i realtid till flygledningscentralen i Sundsvall, 15 mil bort. Flygledarna har där full kontroll över sensorer, belysning, flygdata och andra flygledningsverktyg på samma sätt som om de skulle ha varit på plats.

RT använder ny teknik i kombination med befintliga och redan godkända processer i en ny tillämpning. Systemet uppfyller samtliga flygsäkerhetsbestämmelser och leder till ökad säkerhet, högre effektivitet och lägre kostnader för flygtrafikledningen. Att RT är driftgodkänd i Örnsköldsvik väntas förenkla för flera flygtrafiktjänster och luftfartsmyndigheter i hela världen att följa efter och få myndigheternas tillstånd för fjärrstyrd trafikledning.

Systemet vidareutvecklas kontinuerligt med säkerhetshöjande funktionalitet och möts av stort intresse på marknader över hela världen.

SAABS MARKNAD CASE: SAAB I BRASILIEN

Saab har varit aktivt i Brasilien sedan 1950-talet och i oktober 2014 tecknades avtal med den brasilianska regeringen om utveckling och produktion av nästa generations Gripen till det brasilianska flygvapnet.

Det brasilianska flygvapnets förhandlingsteam besöker Gripenproduktionen i Sverige.

Affären stärker ytterligare Gripens position på världsmarknaden som ett mångsidigt och kostnadseffektivt flygstridssystem. Den förhållandevis låga livscykelkostnaden, i kombination med Gripens operativa prestanda och möjligheter till teknologiöverföring, fällde avgörandet i upphandlingen.

Leveranser ska ske under åren 2019–2024 och det initiala ordervärdet uppgår till cirka SEK 39,3 miljarder. Avtalet kommer att träda i kraft när vissa villkor är uppfyllda, vilket förväntas under första halvåret 2015, och då kommer Saab att redovisa orderingången.

LÅNGSIKTIGT INDUSTRISAMARBETE

Avtal om industrisamarbete med betydande teknologiöverföring är vanliga vid större försvarsaffärer och innefattar i det här fallet bland annat att brasiliansk industri kommer att ha en viktig roll i utvecklingen, samt ansvara för tillverkningen av den tvåsitsiga versionen av Gripen NG till det brasilianska flygvapnet. Saab var även initiativtagare till det svensk-brasilianska forskningscentret CISB som startades 2011. Det kommer att ske en fortsatt utveckling av CISB, där Saab numera är medlem tillsammans med ett antal andra svenska och brasilianska företag, myndigheter och universitet. I CISB:s verksamhet ingår förutom forskningssamarbeten även stipendieprogram vid svenska universitet.

Industriellt samarbete bidrar till kompetensupp-

byggnad och tillväxt i köparlandet, men har också positiva effekter för Saab som kommer i kontakt med nya företag samt inleder samarbeten som kan ge upphov till nya produkter och öppna upp nya marknader. Samarbetet stöder också Saabs strategi att bli mer lokalt och komma närmare kunderna till nytta för alla involverade parter.

Saab har 30 års erfarenhet av industrisamarbeten och kan bygga förtroende genom att peka på tidigare framgångsrika samarbeten som gett positiva långsiktiga effekter.

LÅNG HISTORIK I BRASILIEN

Till det stora förtroendet bidrar också Saabs och Sveriges industrihistoria i Brasilien. Saab har varit aktivt i landet i snart 70 år, bland annat inom civilflyg och övervakningssystem. Flera stora svenska industriföretag har funnits länge i landet och São Paulo, där bland annat SKF, Ericsson och Scania har anläggningar, kallas ofta för "Sveriges största industristad".

Förutom att Gripenordern till Brasilien i sig är av stor betydelse så kommer den också att spela en viktig roll som plattform för nya affärer. Affären har redan avsevärt höjt Saabs profil i Latinamerika, vilket ökar möjligheterna till nya ordrar i regionen, både på Gripen och på andra delar av Saabs breda produktutbud.

MÅL SAABS FINANSIELLA MÅL

De långsiktiga finansiella målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen (EBIT) och soliditeten. Dessutom har Saab ett långsiktigt utdelningsmål till aktieägarna.

FÖRSÄLJNING

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2014 redovisades en organisk försäljningsnedgång om -3 procent (-2).

MÅLUPPFÖLJNING:

Försäljningsnivån har varit stabil under flera år då tillväxten hämmats av det ansträngda läget på försvars- och säkerhetsmarknaden. Affärsområdet Dynamics har sett en kraftig nedgång, medan affärsområdet Security and Defence Solutions växer. Orderstockens ökade volym bör leda till en framtida försäljningsökning.

RÖRELSEMARGINAL

Rörelsemarginalen (EBIT) ska i snitt uppgå till minst 10 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2014 uppgick rörelsemarginalen (EBIT) till 7,1 procent (5,7).

MÅLUPPFÖLJNING:

Under de senaste åren har marknadssituationen varit utmanande med betydande prispress, inte minst inom det civila säkerhetsområdet. Under 2013 lanserade Saab åtgärder som lett till att verksamheten uppnått MSEK 500 i effektiviseringar. Saab har stärkt sin konkurrenskraft, ökat investeringarna i forskning och utveckling samt stärkt rörelsemarginalen inom vissa områden. Saabs syn på aktivering av utvecklingskostnader sedan 2009 ger en negativ effekt på rörelsemarginalen då en större andel utvecklingskostnader tas direkt över resultaträkningen samtidigt som tidigare aktiverade utvecklingskostnader amorteras i snabbare takt än tidigare.

SOLIDITET

Soliditeten ska överstiga 30 procent. Vid slutet av 2014 uppgick soliditeten till 38,5 procent (44,0).

MÅLUPPFÖLJNING:

Saab har under en längre tid uppvisat en soliditet som överskrider koncernens mål. Under 2014 sjönk soliditeten till 38,5 procent som en följd av ökad upplåning under året.

% 50

Soliditet, 2010–2014

UTDELNING

Det långsiktiga utdelningsmålet är att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel ska delas ut till aktieägarna.

MÅLUPPFÖLJNING:

För 2014 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,75 per aktie (4,50). Det motsvarar 43 procent (65) av nettoresultatet. 4,75

SAABS AKTIE

AKTIEKAPITAL OCH ANTAL AKTIER

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2014 till SEK 1 746 405 504 fördelat på 1 907 123 icke marknadsnoterade A-aktier samt 107 243 221 noterade B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Samtliga Saabs A-aktier ägs av Investor AB.

Aktier och röstetal 30 december 2014

Aktieslag	Antal aktier	% av antalet aktier	Antal röster	% av antalet röster
Serie A	1 907 123	1,7	19 071 230	15,5
Serie B	107 243 221	98,3	103 592 8571)	84,5
Summa	109 150 344	100,0	122 664 087	100,0

1) Antal röster är exklusive 3 650 364 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar. Källa: SIS Ägarservice

ÄGARSTRUKTUR

Antal aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 33 732 (30 352), varav svenska ägare svarade för 81,7 procent (76,9) av kapitalet och 83,7 procent (79,6) av rösterna.

Saabs största ägare 30 december 2014

Ägare	Antal aktier	Andel av kapital i %	Andel av röster i %1)
Investor AB	32 778 098	30,0	40,7
Wallenbergstiftelserna	9 468 700	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	6 366 372	5,8	5,2
AFA Försäkring	5 384 970	4,9	4,4
Unionen	2 900 828	2,7	2,4
SHB fonder	2 615 365	2,4	2,1
Nordea fonder	1 504 257	1,4	1,2
Odey fonder (UK)	1 469 231	1,3	1,2
Första AP-fonden	1 458 947	1,3	1,2
SEB fonder	1 437 934	1,3	1,2
DFA fonder (USA)	1 212 269	1,1	1,0
Norges Bank Investment Management (NOR)	1 155 734	1,1	0,9
Svolder AB	978 000	0,9	0,8
Fjärde AP-fonden	968 242	0,9	0,8
Lannebo fonder	950 100	0,9	0,8
Foundation Asset Management AB RAM One fond	926 853 800 000	0,8 0,7	0,8 0,7
Lazard Frères Gestion fonder (FRA)	781 150	0,7	0,6
Fidelity fonder (USA)	457 851	0,4	0,4
AMF Försäkring & Fonder	413 126	0,4	0,3
Summa de 20 största ägarna	74 028 027	67,7	74,4
Övriga svenska ägare	16 557 746	15,3	13,4
Övriga utländska ägare	14 914 207	13,7	12,2
Återköpta aktier	3 650 364	3,3	-
Summa	109 150 344	100	100

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Källa: SIS Ägarservice

Fördelning av aktieinnehav 30 december 2014

Antal aktier	Antal aktieägare	% av antal ägare	Antal aktier	% av kapitalet
1– 500	28 167	83,5	3 366 940	3,1
501– 1 000	3 040	9,0	2 354 451	2,2
1 001– 5 000	2 134	6,3	4 046 323	3,7
5 001– 10 000	139	0,4	1 007 878	0,9
10 001– 20 000	78	0,2	1 143 325	1,0
20 001– 50 000	57	0,2	1 895 414	1,7
50 001–	117	0,4	95 336 013	87,4
Summa 1)	33 732	100,0	109 150 344	100,0

1) Inklusive 3 650 364 återköpta B-aktier.

Källa: SIS Ägarservice

OMSÄTTNING OCH STATISTIK

Under 2014 omsattes på Nasdaq Stockholm totalt 42 935 663 av Saabs B-aktier (28 169 862) vilket motsvarar cirka 76 procent av Saabs totala omsättning. Under 2014 omsattes cirka 17 procent av Saabs B-aktier på Chi-X, cirka 4 procent på Turquoise, cirka 3 procent på BATS och cirka 0,2 procent på Burgundy. Den högsta kursen för Saabs B-aktier som omsattes på Nasdaq Stockholm under året, SEK 212,30, noterades den 27 november 2014 och den lägsta kursen, SEK 157,00, den 13 februari 2014.

Saab B, 1 januari 2010 – 31 december 2014

SAABS AKTIE

SAABS LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPROGRAM

Sedan 2007 erbjuder Saab tillsvidareanställda deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Sparande sker genom ett löneavdrag på 1–5 procent av månadslönen och B-aktier i Saab köps sedan på Nasdaq Stockholm. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. Sedan 2008 erbjuds ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner deltagande i ett Prestationsrelaterat Aktieprogram.

Årsstämman den 8 april 2014 beslutade i enlighet med styrelsens förslag om ett långsiktigt incitamentsprogram 2014 (LTI 2014), bestående av ett Aktiesparprogram 2014 och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014. Aktiesparprogram 2014 är oförändrat jämfört med tidigare års program. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2014 modifierades i syfte att attrahera och behålla kompetens på konkurrenskraftiga villkor samt att bättre återspegla både Saabs affärsstrategi och finansiella mål.

Mer information om incitamentsprogrammet finns i förvaltningsberättelsen på sidorna 64–65.

BEMYNDIGANDEN

Årsstämman 2014 beslutade vidare att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 340 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2014, huvudsakligen sociala avgifter. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm. Den 5 juni 2014 offentliggjorde Saab att styrelsen beslutat att utnyttja detta bemyndigande och under perioden 21 juli till 17 september 2014 köptes totalt 1 340 000 aktier av serie B på Nasdaq Stockholm till en kostnad om totalt MSEK 252.

Årsstämman 2014 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm. Styrelsen har under 2014 inte fattat något beslut om att utnyttja detta återköpsmandat.

Båda återköpsmandaten gäller fram till årsstämman 2015.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2014 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,75 per aktie (4,50). Detta skulle motsvara 43 procent (65) av nettoresultatet.

FEMÅRSÖVERSIKT

För information om data per aktie, se www.saabgroup.com.

ANALYTIKER SOM FÖLJER SAAB

För information om vilka analytiker som följer Saab, se www.saabgroup.com.

av Saabs anställda har anmält sig till Saabs aktiesparprogram 2014.

Utdelning per aktie

Eget kapital per aktie

Resultat per aktie efter utspädning

Direktavkastning vid årets slut

INVESTERARRELATIONER

Ann-Sofi Jönsson, Head of Investor Relations E-post: ann-sofi.jonsson@saabgroup.com Telefon: 08-463 02 14

STRATEGI FYRA PRIORITERADE OMRÅDEN

För att uppnå de finansiella målen fortsatte koncernen under 2014 att stärka närvaron på nyckelmarknader, utveckla innovativa lösningar och förvärva bolag inom prioriterade områden, genomföra ett omfattande effektiviseringsprogram samt kontinuerligt utveckla ledare och medarbetare.

SAABS STRATEGI BYGGER PÅ FYRA PRIORITERADE OMRÅDEN:

Lönsam tillväxt – att fokusera på produktområden med god potential samt en marknadsorganisation med stark lokal närvaro på nyckelmarknader.

Effektiv verksamhet – att kontinuerligt effektivisera alla delar av koncernen.

Portfölj – att inrikta produktinnovation och strategiska förvärv mot prioriterade områden.

Medarbetare – att utveckla ledare och medarbetare samt att fortsätta bygga en kultur som främjar prestation, engagemang och mångfald.

STRATEGI LÖNSAM TILLVÄXT

Saab ska uppnå långsiktig lönsam tillväxt genom att utveckla innovativa, högteknologiska och kostnadseffektiva lösningar, samtidigt som kundrelationerna stärks genom lokal närvaro på nyckelmarknader. Hög orderingång under 2013 och 2014 har lyft orderstocken till rekordnivå och lagt en grund för framtida försäljningstillväxt. Kontrakten löper dock över många år och huvuddelen av orderstocken gäller för 2018 och framåt.

AKTIVITETER UNDER ÅRET

Orderingången minskade under året med 55 procent till SEK 22,6 miljarder. Minskningen beror främst på att Saab under 2013 mottog utvecklingsbeställningar relaterade till Gripen E till Sverige. Under 2014 tecknade Saab avtal med den brasilianska regeringen om utveckling och produktion av 36 flygplan av nästa generations Gripen. Leveranser ska ske under åren 2019-2024 och ordervärdet uppgår till cirka SEK 39,3 miljarder. Avtalet kommer att träda i kraft när vissa villkor är uppfyllda, vilket förväntas under första halvåret 2015 och då kommer Saab att redovisa orderingången.

Saab fick även ett antal andra viktiga beställningar, exempelvis på konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generations ubåt och stödoch underhållssystem för Gripen E från FMV, samt beställningar på militära träningssystem från Finland och Storbritannien.

Minskningen i orderingång ska ses mot bakgrund av att orderingången genom ett antal Gripenaffärer var rekordhög redan under 2013, och då avsevärt högre än de närmast föregående åren. Kontrakten löper dock över många år och huvuddelen av orderstocken gäller för år 2018 och framåt.

De totala försäljningsintäkterna minskade med 1 procent jämfört med 2013. Förvärv och dekonsolideringen av Saab Grintek Defence (Pty) Ltd. påverkade försäljningsintäkterna positivt med 2 procent. Valutaeffekter hade ingen väsentlig påverkan på försäljningsintäkterna. Saabs mål är att växa organiskt med 5 procent årligen över en konjunkturcykel.

Rörelsemarginalen uppgick till 7,1 procent (5,7). Exklusive väsentliga engångsposter uppgick rörelsemarginalen till 6,7 procent (6,6). Målet är att rörelsemarginalen ska uppgå till 10 procent.

PRIORITERINGAR FRAMÅT

För fortsatta framgångar, och för att nå de långsiktiga målen för tillväxt och lönsamhet fokuseras aktiviteterna till bland annat dessa områden.

• Forsknings- och utvecklingsinvesteringar koncentreras till de största och strategiskt prioriterade produktområdena: Gripen, radar och utveckling av nästa generations ubåt.
• Sveriges och Brasiliens beställningar av nästa generations Gripen under 2013 respektive 2014 var viktiga milstolpar. De ger också en utmärkt bas för fortsatt marknadsföring av Gripensystemet till fler länder, och fortsatt utveckling av stridsflygplanet. Utvecklingen av Gripen fortsatte planenligt under 2014.
• Sverige och övriga Norden är en viktig bas för Saab. Den framtida tillväxten kommer dock framförallt att ske på andra marknader. Detta stöds av en marknadsorganisation med stark lokal närvaro på nyckelmarknader. Marknadsorganisationens syfte är att i ett tidigt skede fånga upp trender och anpassa portföljen och erbjudandet till marknaden, samt att öka antalet små och medelstora beställningar.
• Kraven ökar från många nya kunder på att inkludera industrisamarbeten vid en affär. Teknologiöverföring är därför en nyckelkompetens för framgång på många av de snabbväxande marknaderna. Saab har lång erfarenhet av framgångsrika teknologiöverföringar och program för industriella samarbeten.
• Utöver detta sker en fortsatt utvärdering av förvärv inom områden som kompletterar produktportföljen och på prioriterade geografiska marknader.
• Saab fortsätter att verka för öppenhet, transparens och ansvarsfulla affärer baserat på Saabs uppförandekod, Saab Code of Conduct.

Orderstockens utveckling stödjer tillväxtmålet

Orderstock Orderingång

Försäljning och organisk tillväxt

STRATEGI EFFEKTIV VERKSAMHET

Saabs långsiktiga avkastningsmål är en rörelsemarginal om 10 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. För att nå detta mål krävs att organisationen genomsyras av en affärskultur med effektivitet i fokus.

Saab fortsätter att effektivisera verksamheten för att skapa enhetliga affärsprocesser och för att nå de strategiska målen. Vid utgången av 2014 hade koncernen uppnått planerade effektiviseringar om cirka MSEK 500.

AKTIVITETER UNDER ÅRET

Effektiviseringsåtgärderna, som initierades 2013, hade fortsatt effekt under 2014. Samtliga affärsområden och koncerngemensamma funktioner var berörda och effektiviseringar genomfördes i form av kapacitetanpassningar på grund av vikande volym, tydligare prioritering av områden för produktutveckling samt processutveckling för att sänka utvecklings-, produktions- och indirekta kostnader.

Saab fortsatte under året också implementeringen av koncernövergripande processer i marknadsorganisationen. Detta ledde till att de underliggande marknadsförings- och försäljningskostnaderna minskade. Kostnader för större Gripenkampanjer i Brasilien och Schweiz belastade dock resultatet 2014.

Under 2014 infördes ett tydligare resultatansvar för ledningarna på olika affärsenheter inom affärsområdena. Detta är i linje med Saabs performance management-strategi som är en viktig del av den prestationsorienterade kulturen, där kopplingen mellan varje medarbetares individuella utvecklingsplan och bolagets affärsplan ska vara tydlig.

Effekten av personalminskningar som initierades under 2013 blev synliga under 2014. Totalt hade vid årsslutet 2014 antalet medarbetare och externa konsulter minskat med cirka 950 personer sedan början av 2013. Koncernens totala antal anställda ökade dock till följd av förvärvet av Saab Kockums.

Bruttomarginalen minskade till 25,8 procent (26,6), främst till följd av en förändrad produktoch projektmix där en större andel kundfinansierad forskning och utveckling ingår i produktionskostnaden. De rapporterade administrativa kostnaderna ökade och motsvarade cirka 5,2 procent (4,7) av försäljningsintäkterna. Marknadsföringskostnaderna ökade något och motsvarade cirka 9,1 procent (8,8) av försäljningsintäkterna. Rörelsemarginalen uppgick till 7,1 procent (5,7).

PRIORITERINGAR FRAMÅT

Saab fortsätter att arbeta med kontinuerliga effektiviseringar och med att skapa enhetliga globala processer för inköp, försäljning, produkter och kvalitet. Effektiviseringsåtgärderna sträcker sig genom hela verksamheten – från forskning och utveckling till försäljning.

Fokus ligger också på förbättringar av kassaflödet, bland annat indrivning av betalningar, betalningsvillkor och effektivt projektgenomförande.

Ambitionen är även att fortsätta att vidareutveckla koncernens processer för performance management.

EFFEKTIVISERINGAR INOM AFFÄRSOMRÅDE SECURITY AND DEFENCE SOLUTIONS

Att uppnå stora och varaktiga effektiviseringar är inte enkelt. Det kräver ifrågasättande av invanda arbetssätt och affärsbeslut, samtidigt som långsiktigheten inte får äventyras för kortsiktiga vinster. Saabs affärsområde Security and Defence Solutions (SDS) erbjuder bra exempel på lyckade åtgärder. Såväl produktportfölj som bemanning och processer har utvärderats och resultatet är försäljningstillväxt, kostnadsbesparingar och ökad effektivitet.

Arbetsprocesserna har setts över inom hela affärsområdet. Smartare processer och införandet av Lean har medfört kortare ledtider och minskat personalbehov. Det har också genomförts kapacitetsanpassningar i verksamhetsområden där efterfrågan tillfälligt gått ner. Sammantaget har effektiviteten, mätt som försäljning per anställd, ökat med 14 procent.

I fallet SDS är det inte ett fåtal stora åtgärder som givit effekt, utan framgången består i många och kontinuerliga förbättringar. Effektiviseringsarbetet avstannar aldrig, utan är en naturlig del av verksamheten.

+5%

Organisk försäljningstillväxt

-8%

Personalkostnader

+14%

Effektivitet

Effektiviseringarnas effekt är beräknade på underliggande verksamhet, exklusive förvärvet av Saab Kockums och dekonsolideringen av Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd.

STRATEGI PORTFÖLJ

Saab satsar på produktinnovation och strategiska förvärv inom nyckelområden i syfte att uppnå en mer fokuserad och marknadsanpassad portfölj. Satsningarna sker i första hand inom områden där koncernen är, eller kan bli, marknadsledande eller teknikledande.

Under 2014 uppgick de sammanlagda egenfinansierade och kundfinansierade utgifterna för forskning och utveckling till MSEK 5 970 (6 543), det vill säga 25 procent av försäljningsintäkterna (28). Exempel på stora utvecklingsprojekt:

• Saab och Boeing fortsatte den gemensamma utvecklingen av ett nytt, avancerat och kostnadseffektivt skolflygplan. Målsättningen är att delta i det amerikanska flygvapnets kommande upphandling av skolflygplan, det så kallade T-X-programmet.
• Produktportföljen inom spaningsradar utökades med fem helt nya radarsystem. De senaste årens omfattande investeringar har bland annat resulterat i en modulariserad antenn- och signalbehandling. Produktfamiljen Giraffe omfattar nu också luftövervakning med lång räckvidd. Samma grundteknik kan användas i såväl markradar och fartygsradar som i luftburna system.

• Utvecklingen av nästa generations Gripen innefattade under året bland annat en modernisering av systemet för elektronisk krigföring. Denna teknik kan även användas i andra delar av Saabs portfölj, exempelvis i ubåtar.

• En ny generation av vapensystemet Carl-Gustaf lanserades. Carl-Gustaf M4 har bland annat lägre vikt, förbättrad ergonomi och nya siktesfunktioner.

• Remote Tower, ett system för flygtrafikledning på distans, fortsatte att vidareutvecklas med säkerhetshöjande komponenter och togs under året i drift i Örnsköldsvik där trafikledningen nu sköts från Sundsvall.
• Det marina ledningssystemet, 9LV, vidareutvecklades med ny teknik och virtualiseras. Utvecklingen är ett exempel på Saabs användning av öppen källkod som ofta är beprövad och sänker kostnader för de delar av systemet som inte behöver vara skräddarsydda.

Saab fortsatte under året att arbeta med produktutveckling genom modularisering. Modularisering innebär att koncernen snabbt kan ta fram kundanpassade lösningar med minsta möjliga insats. Det gör utvecklingsarbetet mer kostnadseffektivt och kortar ledtiderna från utveckling till försäljning med en minskad kapitalbindning som följd.

NYA RADARSYSTEM FÖR VÄXANDE MARKNAD

Saab breddade under året sin produktportfölj inom spaningsradar med fem nya radarsystem för land och sjö. De nya systemen har ett antal fördelar, inte bara ser de mindre mål på längre avstånd, de är också mer robusta och okänsliga för störningar. Moderna flygplan har avancerade störningssändare för att försvåra radarspaning och radarsystem måste därför innehålla avancerad teknik för att hantera sådana störningsförsök. Vidare har systemen en stor förmåga att undertrycka "klotter", det vill säga att sortera bort ointressanta signaler som radarn kan fånga upp.

De nya systemen använder AESA-teknik, en elektronisk styrning som innebär att ett område kan sökas av mer effektivt än med traditionell radar, men som samtidigt ställer höga krav på mjukvaran.

Radar har i huvudsak tre användningsområden; att spana över ett område för att söka flygplan, att vara kopplad till vapen som kan beskjuta inkräktare eller att lokalisera var eldgivning kommer ifrån. Giraffe 4A, som är den första produkten i den nya familjen, klarar att göra allt detta samtidigt.

Utvecklingen av Saabs nya radarsystem har pågått under flera år i koncernens största utvecklingsprojekt näst efter Gripen. Radarsystemen är modulärt uppbyggda vilket innebär att ytterligare nya modeller kan utvecklas till förhållandevis låga kostnader. Ett sådant exempel är Giraffe 8A för radarspaning på långa avstånd. Systemen för land och sjö respektive flygande har en gemensam utvecklingsavdelning. Saab bedömer att radarmarknaden kommer att visa en god långsiktig tillväxt.

STRATEGI PORTFÖLJ

FÖRVÄRV

Under 2014 förvärvades ThyssenKrupp Marine Systems AB (Saab Kockums) som konstruerar, bygger och underhåller militära marina system som ubåtar och ytfartyg. Under året inleddes integrationen av Saab Kockums, och möjligheterna till synergier med Saabs övriga marina verksamhet bedöms som goda. Företaget ingår i affärsområde Security and Defence Solutions.

Förvärvet är i linje med strategin att utöka erbjudandet och stärka Saabs position på marknaden för militära marina system. Med förvärvet tillförs Saab ytterligare en verksamhet med stark lokal närvaro i Sverige och som bedöms ha god potential på exportmarknaden.

FORSKNINGSSAMARBETEN

Saab är delaktigt i många olika forskningsprojekt med såväl akademi som andra företag. Syftet är att även i framtiden kunna erbjuda marknaden avancerade och effektiva lösningar.

Saabs täta forskningssamarbete med institutioner som Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Linköpings Universitet fortsätter. Utöver detta bedrivs också innovationssamarbete med flera länder utanför Sverige.

PRIORITERINGAR FRAMÅT

Investeringarna i produktutveckling fortsätter att fokuseras till ett antal nyckelproduktområden. Förvärvsmöjligheter som stärker portföljen inom nyckelområdena eller positionen på utvalda marknader utvärderas löpande.

Gripenordern i Brasilien kommer att innebära ett tätare samarbete med Brasilien även på den akademiska sidan, till stor del genom det svenskbrasilianska forsknings- och innovationscentret (CISB). Koncernens förstärkta närvaro på viktiga marknader leder till närmare kundrelationer som

på sikt kan ge upphov till samarbeten inom forskning och utveckling.

SAAB VENTURES

Vissa av Saabs utvecklingsprojekt resulterar i produktidéer som ligger utanför kärnverksamheten. Dessa projekt samlas i Saab Ventures som har till uppgift att tillsammans med andra investerare driva och utveckla verksamheterna för att senare hitta en ny naturlig hemvist för bolagen. Saab Ventures andra uppgift är att hitta och investera i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms kunna komplettera Saabs portfölj.

Saab Ventures innehav

Bolag	Ägarandel
C-leanship Aps (c-leanship.com)	48%
ReVibe Energy AB (revibeenergy.com)	38%
Cold Cut Systems AB (coldcutsystems.se)	29%
Wrap International AB (wrap.se)	23%
Minesto AB (minesto.com)	5%

Kassaflöde från förvärv och avyttringar, MSEK

Under perioden 2010-2014 har Saab genomfört 39 transaktioner, varav 23 förvärv och 16 avyttringar. Totalt har transaktionerna haft en positiv nettoeffekt på kassaflödet uppgående till MSEK 763.

TRANSAKTIONER 2010–2014

	2010	2011	2012	2013	2014
Förvärv och investeringar		• Sensis	• HITT • Medav • Sörman Information • Bayes Risk Management	• TIKAB • Hydro-Lek • Pipavav	• Saab Kockums • Bayes Risk Management
Avyttringar	Avyttring av ett flertal innehav inklusive portföljinnehav i Ventures	Avyttring av ett flertal innehav inklusive portföljinnehav i Ventures som till exempel C3 Technologies	Avyttring av portföljinnehav i Ventures	Avyttring av portföljinnehav i Ventures	• Scandinavian Air Ambulance • Fastighets AB Odengatan • Hawker Pacific Airservices • Saab Grintek Technology

SAAB KOCKUMS BREDDAR SAABS MARINA ERBJUDANDE

2014 förvärvade Saab ThyssenKrupp Marine Systems. Bolaget, nu affärsenheten Saab Kockums, konstruerar, bygger och underhåller militära marina system såsom ubåtar och ytfartyg, men erbjuder också ett antal andra produkter såsom den luftoberoende Stirling-motorn och system för ubåtsräddning och minröjning. Affärsenheten har cirka 850 medarbetare med bred kompetens inom produktion, utveckling och service. Under andra halvåret inleddes integrationen av Saab Kockums, och arbetet med att skapa samarbeten med Saabs övriga marina verksamhet. Saab Kockums är en affärsenhet inom affärsområdet Security and Defence Solutions.

Saab nu heltäckande marin leverantör

Förvärvet är en del av strategin att bredda erbjudandet och stärka koncernens position inom militära marina system. Sedan tidigare har Saab starka positioner inom integrerade stridsledningssystem, radar, kontrolloch kommunikationssystem, taktiska vapen och undervattenssystem.

Långsiktigt avtal med FMV

Saab Kockums fick under 2014 beställningar från FMV på konstruktions- och produktionsunderlag för nästa generations ubåt, samt på modifieringar av två ubåtar av Gotlandklass. Dessutom tecknade Saab och FMV en avsiktsförklaring om det svenska försvarets undervattensförmåga. Avsiktsförklaringen innehåller uppdrag för underhåll, utveckling, konstruktion och produktion av ubåtar och andra undervattenssystem. Den gäller för perioden 2015–2024 och omfattar möjliga beställningar om cirka SEK 11,2 miljarder.

Goda marina exportmöjligheter

Med den starka positionen i Sverige som plattform bedöms Saabs breddade marina erbjudande ha god potential på exportmarknaden. Saabs strategi är att kunna leverera såväl kompletta system som delsystem till andra fartygstillverkare. Saab utvecklar nästa generations ubåt, A26, för det svenska försvaret. Dessutom har ett samarbete inletts med den nederländska varvsgruppen Damen för att bland annat delta i upphandlingen av nya ubåtar till Nederländerna.

STRATEGI MEDARBETARE

Saab arbetar aktivt för att utveckla ledare och medarbetare samt fortsätter att bygga en kultur som främjar prestation, engagemang och mångfald.

Att attrahera, behålla och utveckla medarbetare är viktigt för att kunna realisera Saabs strategi. Saab erbjuder kompetens- och ledarskapsutveckling i en mängd olika former, både internt och externt. En del av utbildningarna är obligatoriska för alla medarbetare och sker ofta flexibelt och kostnadseffektivt via e-utbildning.

En stor del av medarbetarnas utveckling sker genom det dagliga arbetet och i samarbetet med kollegor. Saab främjar också lärande i form av nätverk och mentorskap. Det finns goda möjligheter att prova olika arbetsuppgifter inom koncernen, både nationellt och internationellt.

UTVECKLA LEDARE

Saabs traineeprogram "Saab Graduate Leadership Programme" riktar sig främst till nyexaminerade och unga yrkesverksamma som har ambition och potential att utvecklas till framtida ledare. Under programmet samlar deltagarna erfarenheter genom att arbeta inom olika delar av koncernen, både i det egna landet och utomlands. De får dessutom gedigen träning i ledarskap, personlig utveckling och möjlighet att skapa ett stort kontaktnät inom Saab.

Andra viktiga inkörsportar för studenter är sommarjobb och examensarbeten. Saab i Sverige har som mål att varje år ta in minst 400 sommarjobbare och 150 exjobbare. Samtidigt som de här personerna får erfarenhet av arbetslivet tillför de företaget mycket värde och hjälper till att driva utvecklingen framåt.

För att varje medarbetare ska få förutsättningar att utnyttja sin potential krävs kompetenta och engagerade ledare. För att stärka sina chefer fokuserar företaget på fyra områden: affärsmannaskap, prestationsdriven kultur, internationalisering och att vara både chef och ledare. De fyra områdena har bidragit till att tydliggöra vilka förväntningar som finns på chefer inom Saab. Satsningen omfattar bland annat utbildningstillfällen med rollspel,

ledarkonferenser och workshops inom hela organisationen.

PRESTATIONSINRIKTAD KULTUR

För att skapa förutsättningar för varje medarbetare att utnyttja sin potential ska medarbetare och chef tillsammans identifiera relevanta individuella mål kopplade till Saabs affärsmål. Insats och mål ska följas upp minst två gånger om året. I bedömningen ingår inte bara om medarbetaren har uppfyllt målen utan också hur, exempelvis att det skett i enlighet med Saabs värderingar.

I en prestationsinriktad kultur är det egna ansvaret centralt och varje medarbetare har därmed stor möjlighet att påverka sin utveckling. För den enskilde medarbetaren är tydliga ramar och uppföljning motiverande och stressförebyggande. För företaget är en prestationsbaserad kultur avgörande för att lyckas i den globala konkurrensen.

STOLTHET I ARBETET

Medarbetare som känner stolthet och engagemang för sitt arbete och för företaget i stort är en förutsättning för kunskapsföretaget Saab. I den årliga medarbetarenkäten svarade 82 procent att de är mycket stolta över att arbeta på Saab. En hög siffra i jämförelse med andra företag.

Bland det som medarbetarna är stolta över märks bland annat Saabs högteknologi och bredd, men också företagskulturen som gör det möjligt att ha en balans mellan arbete och privatliv.

FOKUS PÅ BRA ARBETSMILJÖ

Genom att arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågor minskar Saab risker för olyckor, ohälsa och arbetsskador på både kort och lång sikt. Under 2014 tog Saab fram en koncerngemensam global arbetsmiljöpolicy. Saab inledde också ett arbete med att ta fram en global process för arbetsmiljö, anpassad efter den internationella standarden OHSAS 18001.

82%

Andel av Saabs medarbetare som uppger att de känner stor stolthet över att arbeta på Saab.*

8 Saabs placering i företaget Universums ranking över de mest attraktiva framtida arbetsplatserna bland svenska civilingenjörsstudenter.

76% Andel av Saabs medarbetare som uppger Saab som en mycket attraktiv arbetsgivare.*

*Ur Saabs medarbetarenkät

STRATEGI MEDARBETARE

MÅNGFALD DRIVER INNOVATION

Ett företag präglat av jämställdhet och mångfald där alla ges samma möjligheter och förutsättningar bidrar till ett innovativt och lönsamt företag.

Ett mål är att minst 30 procent av Saabs lönesättande chefer vid utgången av 2015 ska vara kvinnor. Saab lägger stor vikt vid att identifiera kvinnliga talanger i den interna talent management-processen och vid rekrytering. Minst en kvinna ska alltid kallas till intervju vid tillsättning av chefstjänster. Saab har även ett särskilt mentorprogram för kvinnor.

Satsningen på kvinnliga ledare har gett resultat och vid utgången av 2014 var 26 procent av cheferna på Saab kvinnor, jämfört med 13 procent när målet sattes 2007. Totalt är 22 procent av Saabs medarbetare kvinnor.

Mångfald innebär att respektera alla människors lika värde oavsett ålder, kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionshinder eller etnicitet. Det handlar också om att blanda olika erfarenheter och utbildningsbakgrunder.

Alla som arbetar med rekrytering får utbildning i mångfaldsfrågor och mångfald finns även med som en parameter i ledarskapsutbildningar och i den globala rekryteringsprocessen. Öppenhet för olika perspektiv och synpunkter förbättrar företagets innovationsförmåga och verksamhet.

Ungefär 60 nationaliteter finns representerade bland medarbetarna och en central del i tillväxtstrategin är närvaro på lokala marknader i världen.

STRATEGI MEDARBETARE

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Att det finns välutbildade personer som vill söka sig till Saab är avgörande för att Saab ska behålla sin position i teknikens framkant. Att Saab är en attraktiv arbetsgivare märks bland annat genom att företaget ligger på tio-i-topplistan över de mest attraktiva framtida arbetsplatserna bland svenska civilingenjörsstudenter.

Sverige är Saabs största marknad. 45 procent av omsättningen kommer från Sverige och företaget har drygt 12 000 anställda på fler än 50 orter. Det är i Sverige som merparten av forsknings- och utvecklingsarbetet sker och bland annat därför är det viktigt för Saab att vara en uppskattad och attraktiv arbetsgivare.

Östersund

Antal anställda

Antal anställda per land	31 dec 2014
Sverige	12 097
Sydafrika	582
USA	555
Australien	301
Storbritannien	239
Nederländerna	130
Tjeckien	127
Norge	105
Tyskland	104
Danmark	68
Övriga	408
Totalt	14 716

Antal anställda per ort	31 dec 2014
Linköping, Sverige	5 099
Järfälla, Sverige	1 260
Göteborg, Sverige	1 257
Karlskoga, Sverige	721
Karlskrona, Sverige	605
Arboga, Sverige	540
Centurion, Sydafrika	528
East Syracuse, USA	434
Växjö, Sverige	327
Jönköping, Sverige	326
Malmö, Sverige	310
Huskvarna, Sverige	295
Adelaide, Australien	209
Östersund, Sverige	204
Fareham, Storbritannien	191
Trollhättan, Sverige	141
Slavkov, Tjeckien	105
Gamleby, Sverige	101
Alvik, Sverige	96
Apeldoorn, Nederlän
derna	85
Nyköping, Sverige	70
Lillington, USA	70
Övriga	1 742
Totalt	14 716

Malmö

HÅLLBARHET ANSVARSFULLA AFFÄRER

Ansvarsfulla och långsiktigt hållbara affärer är grundläggande för Saab. All verksamhet sker i enlighet med såväl externa som omfattande interna regelverk och medarbetarna vidareutbildas kontinuerligt i exempelvis antikorruptionsarbete.

Saabs produkter hjälper till att göra länder, gränser och transporter säkrare. Men samtidigt som de är skydd för fred och säkerhet kan de också utgöra ett hot. Det innebär ett stort ansvar.

STRIKT REGELVERK

All försäljning av vapen och annan försvarsmateriel sker inom strikta och kontrollerade ramar för att säkerställa att försvarsmateriel exporteras i enlighet med folkrätten.

Den största delen av Saabs export sker från Sverige där Inspektionen för strategiska produkter (ISP) på uppdrag av regeringen avgör vilka försvarsprodukter Saab får sälja till vilka länder. Riktlinjerna för svensk vapenexport innebär att det ska finnas säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för exporten och att den inte får strida mot svensk utrikespolitik. Bedömningen görs från fall till fall och ISP tar hänsyn till ett antal kriterier, bland annat vilken typ av produkt det gäller, om det är vapen för strid, övrig försvarsmateriel (till exempel defensiva system för övervakning och ledningssystem) eller strategiska produkter som kan användas för både civilt och militärt bruk. Saab säljer produkter inom alla dessa områden. I produktportföljen finns dessutom helt civila produkter där exporten inte regleras av ISP.

KORRUPTIONSFÖREBYGGANDE ARBETE

Affärsetik och risker är ett återkommande tema både vid styrelsemöten, koncernövergripande ledningskonferenser och vid möten på affärsområdesnivå. Saabs korruptionsförebyggande arbete utvecklas ständigt och ett flertal funktioner är inblandade i arbetet.

Styrelsen ansvarar genom revisionsutskottet för att övervaka utvecklingen av uppförandekoden (Saab Code of Conduct) och har det yttersta ansvaret för att följa upp och utvärdera det affärsetiska arbetet.

Ethics and Compliance Board leder och drar upp riktlinjer för arbetet, fattar beslut om affärsetiska frågor och följer upp whistleblowing-ärenden. Rådet sammanträder minst åtta gånger om året och leds av Saabs chefsjurist som rapporterar arbetet till styrelsens revisionsutskott.

Ethics and Compliance-funktionen ansvarar för att övervaka, koordinera och utveckla det korruptionsförebyggande arbetet och bidra med sakkunskap inom området.

Market Network Management (MNM) är en funktion som arbetar med riskanalyser och processen för exempelvis marknadskonsulter. MNM har även i uppdrag att tillhandahålla utbildningar och utveckla verktyg för Saabs antikorruptionsarbete.

Saabs internrevision följer upp implementeringen av företagets korruptionsförebyggande processer.

Saabs hållbarhetsarbete går hand i hand med affärsstrategin och bidrar till långsiktig lönsamhet. Genom att leva efter Saabs värderingar och agera ansvarsfullt skapar Saab förtroende hos sina intressenter och bidrar till visionen om människors rätt att känna sig säkra.

HÅLLBARHET ANSVARSFULLA AFFÄRER

UTBILDNING MOT KORRUPTION

Saab ska vara en långsiktig, pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Därför kan Saab aldrig acceptera korruption. Saab utgår från gällande lagstiftning, företagets uppförandekod, processer och värderingar samt branschgemensamma uppförandekoder för att förebygga korruptionsrisker.

Exempel på faktorer som påverkar risken är; var affären äger rum, vem som är kund, hur upphandlingen genomförs, hur Saab fått kännedom om affären, affärsmodell, kontraktsvärde med mera. Om de risker som identifieras inte kan minimeras och hanteras på ett tillfredsställande sätt avstår Saab från affären. Regeln är enkel: Saab har nolltolerans mot korruption.

Samarbeten med marknadskonsulter eller motsvarande innebär en ökad risk eftersom ersättningar som betalas går till företag som inte står under Saabs direkta kontroll. Därför måste alla sådana avtal prövas, utvärderas och motiveras hos en central funktion. Saabs ambition är att minska andelen marknadskonsulter och istället öka närvaron av egna medarbetare på utvalda marknader.

Förutom att alla medarbetare utbildas i uppförandekoden har Saab även en separat webbaserad antikorruptionsutbildning. Medarbetare inom marknads- och försäljningsorganisationen får dessutom obligatoriska fördjupningsutbildningar som bland annat omfattar allmänt riskmedvetande,

interna processer och företagets verktyg för korruptionsriskhantering.

Medarbetare som får kännedom om eller misstänker överträdelser mot lag eller Saabs uppförandekod förväntas rapportera detta via Saabs system för så kallad whistleblowing. Under 2014 tog Saab fram ett nytt whistleblowing-system som lanseras under 2015 och ersätter det tidigare systemet. Det nya systemet kompletterar ordinarie linjerapportering och ger möjlighet att rapportera både via nätet och via telefon. Systemet administreras av en extern part och garanterar medarbetarnas anonymitet.

ÖKAT FOKUS PÅ LEVERANTÖRER

För att minimera sociala och miljömässiga risker i leverantörskedjan började Saab under 2014 att utveckla ett mer strukturerat arbetssätt gentemot leverantörer. Bland annat påbörjades ett arbete med att ta fram en särskild uppförandekod för leverantörer baserad på FN Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Uppförandekoden färdigställs under första halvåret 2015.

För att underlätta samarbetet med leverantörer har Saab en leverantörsportal där Saabs förväntningar på leverantörerna finns samlade, www.saabgroup.com/supplier.

Saab har nolltolerans mot korruption.

Vid utgången av 2014 hade 74 procent av medarbetarna genomgått Saabs webbaserade antikorruptionsutbildning.

HÅLLBARHET HÅLLBARHET DEL AV AFFÄREN

SÄKER HANTERING AV INFORMATION

Saab hanterar information som är kritisk för kunders säkerhet och i många fall även för länders säkerhet. För att upprätthålla förtroendet hos kunderna är det en självklarhet för Saab att hantera känslig information på bästa sätt. Saab utarbetade under 2014 en långsiktig strategi och handlingsplan för att nå målet att bli världsledande inom företagssäkerhet och riskhantering, se vidare i Riskavsnittet, sida 50–53.

UTBILDNING BIDRAR TILL SAMHÄLLET

Saab är ett mycket forskningsintensivt företag, vilket är en förutsättning för att vara konkurrenskraftigt på lång sikt. Det handlar både om kundoch produktspecifik forskning och om breda innovationssamarbeten mellan industri, akademi och offentlig sektor. Saab deltar i forskningssamarbeten i Sverige och andra länder.

Det ligger också i Saabs intresse att främja teknikintresset bland ungdomar så att fler söker sig till teknikutbildningar. Därför driver Saab bland annat ett tekniskt gymnasium i Sverige och uppmuntrar sina anställda att engagera sig som till exempel mattevolontärer som stöd för skolelever.

MINSKA MILJÖPÅVERKAN

Saab arbetar målmedvetet med att minska påverkan på miljön och klimatet. I Saabs anläggningar bedrivs ett effektiviseringsarbete för att minska den totala energianvändningen. Från 2009 till slutet av 2014 hade energianvändningen minskat med 20 procent. Fokus för arbetet är förändring av medarbetarnas beteende, att använda bästa möjliga teknik baserat på analyser av livscykelkostnader samt strategisk lokalplanering.

Den största andelen av Saabs totala utsläpp av koldioxid kommer från resande. I takt med att Saab blir mer internationellt gäller det att hitta en balans mellan behovet av resor och behovet av att minska påverkan på klimatet. Under 2014 gjorde Saab ytterligare satsningar för att uppmuntra resefria möten och för att minska utsläppen vid resande. Små förändringar i beteende gör stor effekt i en global koncern.

Saab rapporterar sedan 2006 information om växthusgasutsläpp till Carbon Disclosure Project (CDP), en oberoende organisation som samlar klimatdata från företag över hela världen. Information om CDP och Saabs fullständiga redovisning finns på www.cdproject.net.

FASA UT KEMISKA ÄMNEN

Ett annat fokusområde är utfasning av farliga kemiska ämnen i processer och produkter. Detta arbete har pågått länge och kommer att pågå under många år framöver, men framsteg sker kontinuerligt.

Avvecklingen av trikloretylen, som används för avfettning av detaljer, har pågått under två decennier. Under 2014 ersattes i stort sett all användning av trikloretylen med alternativa lösningar. Den kvarvarande användningen kommer att ersättas under 2015. I de flesta tillämpningarna har trikloretylen ersatts med vattenbaserade alternativ och

SAAB ÅRSREDOVISNING 2014 – 37

HÅLLBARHET HÅLLBARHET DEL AV AFFÄREN

i vissa fall med alternativa produktionsmetoder.

Vad gäller kemikalier som används för underhåll av Saabs produkter och som innehåller farliga kemiska ämnen har Saab inlett en dialog med kunder och andra intressenter i syfte att finna mindre farliga alternativ. Saab arbetar dessutom aktivt med att minska användningen och utsläppen av flyktiga organiska lösningsmedel.

Saabs arbete med farliga kemiska ämnen överensstämmer väl med de krav som fastställts i EU:s kemikalielagstiftning Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals (REACH) samt med krav som ställs av koncernens kunder. Saab deltar aktivt i flera samverkansgrupper, internationellt och nationellt, för att utveckla arbetet inom området.

Under 2014 har Saab påbörjat implementeringen av olika IT-verktyg i syfte att enklare sammanställa information om användning av kemiska ämnen för att kontrollera att produkterna uppfyller de miljökrav som ställs.

HÅLLBARA INNOVATIONER

En viktig del i Saabs arbete för att minska påverkan på miljön är forsknings- och utvecklingssamarbeten inom branschen för att skapa hållbara lösningar för framtiden.

Saab är bland annat en av huvudleverantörerna inom utvecklingsprogrammet Clean Sky, ett samarbetsprojekt som är finansierat till lika delar av EU och industrin med syfte att minska utsläppen av koldioxid, kolväten och kväveoxider samt buller från flygplan. I ett annat EU-projekt bidrar Saabs kompetens och system inom fjärrstyrda torn och trafikflödeshantering till att utveckla och förbättra systemen för flygtrafikledning för att minska påverkan på klimatet.

I ett samarbetsprojekt mellan Sverige och USA utvärderas biobränsle för olika flygtillämpningar. Saab deltar genom att tillhandahålla Gripen som testplattform och provflygningar är planerade att genomföras i början av 2017.

Utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel

Energiförbrukning i Saabs verksamhet

Förbrukning av trikloretylen

2014 användes 0,1 ton trikloretylen

Saabs uppförandekod ger riktlinjer för hur medarbetarna ska agera mot varandra, i samhället och i kontakter med kunder och samarbetspartners.

HÅLLBARHET FN GLOBAL COMPACT

FN Global Compact är ett ramverk för företag som har åtagit sig att i sin verksamhet tillämpa hållbara affärsmetoder genom tio generellt accepterade principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Saab är anslutet sedan 2011 och har inkluderat ramverket i sin uppförandekod, Code of Conduct. Code of Conduct i sin helhet finns på www.saabgroup.com.

	SAABS STÄLLNINGSÅTAGANDEN OCH ÅTGÄRDER
Princip 1	Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär de kan påverka; och	Under 2014 genomförde Saab internutbildningar om mänskliga rättigheter för att öka förståelsen för det ansvar företaget har.
Princip 2	försäkra sig om att deras företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter.	Saab anser att det är viktigt att utveckla tydliga globala regelverk för handeln med försvarsmateriel med syfte att värna om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Saab har deltagit aktivt i arbetet med FN:s internationella vapenhandelsavtal. Under 2014 initierade Saab ett arbete för att ta fram en uppförandekod för leverantörer baserad på Global Compacts principer.
Princip 3	Företagen ombeds att upprätthålla förenings frihet och att erkänna rätten till kollektiva förhandlingar;	Saab värnar om rätten att bilda och verka i fackföreningar. Vi respekterar föreningsfriheten och alla medarbetares rätt att bilda eller gå med i arbetstagarorganisationer samt rätten för arbetstagar organisationer att förhandla kollektivt. Detta är integrerat i vår uppförandekod och kommer också att vara en del av uppförandekoden för leverantörer.
Princip 4	avskaffa alla former av tvångsarbete;	Saab tar ställning mot tvångsarbete. Under 2014 initierade Saab ett arbete för att ta fram en upp förandekod för leverantörer baserad på Global Compacts principer, där krav på att leverantören inte utövar tvångsarbete kommer att ingå som en del.
Princip 5	avskaffa barnarbete; och	Saab tar ställning mot barnarbete. Under 2014 initierade Saab ett arbete för att ta fram en uppfö randekod för leverantörer baserad på Global Compacts principer, där krav på att leverantören inte använder sig av barnarbete kommer att ingå som en del.
Princip 6	inte diskriminera vid anställning och yrkes utbildning.	Enligt Saabs mångfaldspolicy ska beslut som rör anställning, befordran, utveckling och ersättning bygga på medarbetarnas kunskap och kompetens i arbetet. De får inte baseras på irrelevanta faktorer som kön, ålder, etnisk tillhörighet, religiös åskådning, funktionshinder, sexuell läggning, facklig tillhörighet eller politisk hemvist. I arbetet ska Saab visa respekt för alla de individer företa get kommer i kontakt med, oavsett olikheter.
Princip 7	Företagen ombeds att stödja förebyggande åtgärder för att mot verka miljöproblem;	Saab arbetar aktivt med att minska miljörisker och påverkan på miljön. Att värna om miljön är en naturlig del i Saabs dagliga verksamhet med att utveckla, tillverka och utprova produkter och system. Miljöfrågorna styrs och följs upp genom processer och rutiner som finns i verksamhets systemen.
Princip 8	ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och	Saab genomför löpande utbildningar och informationsaktiviteter inom miljöområdet i syfte att öka förståelsen för miljöproblemen och öka kompetensen inom miljöområdet. Ansvarsfrågor inom miljöområdet identifieras och kartläggs fortlöpande.
Princip 9	uppmuntra utveckling och spridning av miljö vänlig teknik.	Saab undersöker om tekniska lösningar som används inom flyg- och försvarsområdet kan använ das för att minska miljörisker och miljöpåverkan både i den egna verksamheten och i samhället i övrigt. Saab deltar, tillsammans med universitet och andra företag, i olika aktiviteter som syftar till att sprida kunskap om "gröna lösningar". Saab deltar dessutom i stora europeiska utvecklings projekt, till exempel Clean sky, som syftar till att få fram lösningar som minskar utsläpp och buller från flygplan.
Princip 10	Arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.	Saab har nolltolerans mot alla former av mutor och korruption. Vi erbjuder inte eller tar emot gåvor och representation som är otillbörliga. Vårt åtagande är att agera etiskt korrekt i allt vi gör med ut gångspunkt i gällande lagstiftning, våra värderingar och etiska regler samt branschgemensamma uppförandekoder.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

INNEHÅLL

Koncernen – Ekonomisk översikt 2014	41
Affärsområden	42
Övriga väsentliga händelser	49
Risker och riskhantering	50
Bolagsstyrningsrapport	54
Styrelse och revisorer	60
Koncernledning	62
Övrig information	63
Finansiella rapporter	66
Utdelningsmotivering	130
Förslag till vinstdisposition	131
Revisionsberättelse	132

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KONCERNEN – EKONOMISK ÖVERSIKT 2014

EKONOMISK ÖVERSIKT 2014

Saab AB (publ.), organisationsnummer 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Huvudkontorets besöksadress är Gustavlundsvägen 42, Bromma, med postadress Box 12062, 102 22 Stockholm och telefonnummer 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på Nasdaq Stockholm och sedan oktober 2006 på Large Cap-listan. Största ägaren är Investor AB med 30 procent av aktierna motsvarande 41 procent av rösterna. Röstandelen är beräknad på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344, fördelade på 1 907 123 A-aktier med 10 röster per aktie och 107 243 221 B-aktier med en röst per aktie. Vid årets slut var totalt 3 650 364 B-aktier återköpta för att säkra koncernens långsiktiga aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport. Bolagsstyrningsrapporten som återfinns i detta dokument på sidor 54–62 innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar både avseende moderbolaget och koncernen.

VERKSAMHETEN

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder Saab produkter, lösningar och tjänster inom försvar och säkerhet. Under 2014 hade koncernen kunder i drygt 100 länder. Forskning och utveckling sker främst i Sverige. Koncernen har anställda främst i Europa, Sydafrika, USA och Australien, men finns på plats med egna kontor i fler än 30 länder runt om i världen.

Saab var 2014 organiserat i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Combitech bedriver konsultverksamhet och är ett fristående, helägt dotterbolag till Saab.

Från och med 1 januari 2015 ingår Combitech i ett nybildat affärsområde, Industrial Products and Services, som samlar koncernens business-tobusinessinriktade affärsenheter. Utöver Combitech ingår affärsenheterna Aerostructures (tidigare rapporterat inom affärsområdet Aeronautics), Avionics Systems (tidigare rapporterat inom Electronic Defence Systems), Saab Ventures produktportfölj (tidigare rapporterat inom Saab Corporate) samt ett utvecklingsprojekt (tidigare rapporterat inom Saab Corporate).

CORPORATE

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, och sekundära verksamheter såsom Saab Aircraft Leasing.

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK -15 (-221) under 2014. Upplösningar av riskavsättningar, hänförliga till Saabs leasingportfölj, bidrog positivt till rörelseresultatet. Den positiva effekten var likvärdig med den för år 2013.

Under året har den ägda delen av portföljen avvecklats och den del som innehas genom operationella leasingavtal har reducerats. Per den 31 december 2014 bestod leasingflottan av 6 (49) flygplan varav ägda 0 (14) och inhyrda 6 (35). Leasingkontrakten på de inhyrda flygplanen har avslutats under januari och leasingportföljen kommer att avvecklas under 2015.

I oktober avyttrade Saab sitt minoritetsägande i Hawker Pacific Airservices, vilket resulterade i en realisationsvinst uppgående till MSEK 93. Under året bidrog en försäljning av ett koncernbolag, vars tillgångar i huvudsak bestod av en fastighet, positivt till rörelseresultatet.

Under andra kvartalet 2013 gjordes utbetalningar på MSEK 314 relaterade till en förlorad rättstvist. Av dessa redovisades MSEK 231 i rörelseresultatet och MSEK 83 avseende räntekostnader i finansnettot.

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL

De långsiktiga målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen (EBIT) och soliditet.

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2014 redovisades en organisk försäljningsnedgång om -3 procent (-2).

Rörelsemarginalen (EBIT) ska i snitt uppgå till minst 10 procent per år över en konjunkturcykel. Under 2014 uppgick rörelsemarginalen (EBIT) till 7,1 procent (5,7).

Soliditeten ska överstiga 30 procent. Vid slutet av 2014 uppgick soliditeten till 38,5 procent (44,0).

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna. För 2014 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,75 (4,50) per aktie. Detta skulle motsvara 43 procent (65) av nettoresultatet.

PROGNOS 2015

Försäljningstillväxten under 2015 bedömer vi kommer vara högre än Saabs långsiktiga finansiella mål: en årlig organisk tillväxt på 5 procent.

Rörelsemarginalen 2015 bedömer vi kommer att vara i linje med 2014 exklusive väsentliga jämförelsestörande poster. 2015 kommer rörelsemarginalen att påverkas negativt av ökade egenfinansierade satsningar på forskning och utveckling inom Aeronautics.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE AERONAUTICS

Aeronautics bedrev under 2014 utveckling av produkter inom militär och civil flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier inom såväl bemannade som obemannade flygplanssystem. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Flygstridssystemet Gripen har hög kostnadseffektivitet med prestanda som motsvarar mycket höga krav och som ger möjlighet till kontinuerlig uppgradering.
• Obemannade/autonoma system.
• Under 2014 var Aeronautics även underleverantör till kommersiella flygproducenter, en verksamhet som från och med 2015 ingår i affärsområdet Industrial Products and Services.

I Aeronautics ingår affärsenheterna Aerostructures, Gripen E, Gripen C/D och Advanced Pilot Training Systems. Från och med 2015 ingår Aerostructures i affärsområdet Industrial Products and Services.

ORDERLÄGE

Orderingången under 2014 omfattade bland annat flera beställningar från FMV avseende utveckling, stöd- och underhållssystem samt uppdragsspecifik utrustning inom Gripenprogrammen.

I oktober 2014 tecknades ett avtal med den brasilianska regeringen som omfattar utveckling och produktion av 36 Gripen NG. Ordervärdet uppgår till cirka SEK 39,3 miljarder, varav cirka SEK 25,4 miljarder är hänförliga till Aeronautics. Ordern kommer att redovisas under det första halvåret 2015, efter att vissa villkor uppfyllts.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 94 procent (98) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna för Gripen C/D-verksam-

heten minskade något under 2014, vilket motverkades av en tillväxt inom Gripen E-verksamheten. Även ökade leveranser av flygplanskomponenter till Boeing och Airbus hade en positiv effekt på försäljningsintäkterna.

Rörelsemarginalen påverkades positivt av lägre avskrivningar av balanserade utvecklingsutgifter under 2014 jämfört med 2013, medan det ökade internationella intresset för Gripen C/D och E

ledde till något högre marknadsföringskostnader. Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 27 procent (29).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt till följd av tidsmässiga skillnader i projektupparbetning och milstolpebetalningar från kunder.

MEDARBETARE

Antalet anställda ökade något under året, huvudsakligen till följd av ökad aktivitet inom utvecklingen av Gripen E.

Nyckeldata

MSEK	2014	2013
Orderingång	6 890	29 677
Orderstock	34 283	34 113
Försäljningsintäkter	6 720	6 869
EBITDA	539	603
EBITDA-marginal, %	8,0	8,8
Rörelseresultat, EBIT	480	456
Rörelsemarginal, %	7,1	6,6
Operationellt kassaflöde	-656	-227
Antal anställda (FTE)	3 263	3 210

Försäljningsandel 2014

Orderingång 2014

Försäljningsintäkter 2014

Rörelsemarginal 2014

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE DYNAMICS

Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter, samt militära och civila nischprodukter såsom obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Markstridssystem, bland annat NLAW, AT4, Carl-Gustaf och Bill 2.
• Markbaserade luftförsvarssystem, bland annat RBS 70, RBS 70 NG och BAMSE.
• Sjömålsmissil RBS 15 samt missilprogram som Meteor, Taurus och IRIS-T.
• Undervattenssystem som fjärrstyrda och autonoma farkoster samt torpeder och undervattenssensorer.
• Kamouflagesystem, som Barracuda MCS, ULCAS och SOTACS.

Produkter och lösningar har sålts till fler än 60 länder över hela världen.

I Dynamics ingår affärsenheterna Ground Combat, Missile Systems, Underwater Systems och Barracuda.

ORDERLÄGE

Marknadssituationen var utmanande under 2014, vilket återspeglades i låg orderingång.

Under 2014 mottogs bland annat en beställning från den franska upphandlingsmyndigheten för försvarsmateriel avseende leverans av nästa generations axelburna vapensystem. Dessutom mottogs en beställning på RBS 70 VSHORAD från den brasilianska armén och FMV beställde bland annat projektering av en ny lätt torped (NLT). Ett femårigt ramavtal för vapensystemet Carl-Gustaf tecknades med U.S. SOCOM (Special Operations Command).

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 23 procent (47) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna minskade under 2014 jämfört med 2013 till följd av en låg orderingång under 2014 och tidigare år. Lägre försäljningsintäkter ledde till en lägre rörelsemarginal 2014 jämfört med 2013.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 81 procent (85).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt under 2014, dels på grund av lägre rörelseresultat och dels till följd av tidsmässiga skillnader i leveranser och milstolpebetalningar.

MEDARBETARE

Antal anställda minskade under 2014. Detta är ett resultat av de effektiviseringsåtgärder som implementerades 2013 med neddragningar främst vid produktionsenheten i Karlskoga.

Nyckeldata

MSEK	2014	2013
Orderingång	2 325	3 345
Orderstock	3 915	4 548
Försäljningsintäkter	2 974	3 566
EBITDA	226	428
EBITDA-marginal, %	7,6	12,0
Rörelseresultat, EBIT	165	366
Rörelsemarginal, %	5,5	10,3
Operationellt kassaflöde	-69	503
Antal anställda (FTE)	1 461	1 523

Försäljningsandel 2014

Orderingång 2014

Försäljningsintäkter 2014

Rörelsemarginal 2014

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE ELECTRONIC DEFENCE SYSTEMS

Verksamheten bygger på Saabs nära samarbete med kunder som efterfrågar effektiva lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Affärsområdet har en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Sensorsystemen Erieye, Giraffe och Arthur.
• Telekrigsystem, bland annat IDAS, Camps, BOL och LEDS.
• Signalspaningssystem och självskyddssystem (SIGINT systems och Self protection systems)
• Flygande övervakningssystem, AEW&C (Airborne Early Warning & Control).
• Flygelektroniksystem som exempelvis AviGuide och AviCom.

I Electronic Defence Systems ingår affärsenheterna Surface Radar Solutions, Airborne Surveillance Systems, Electronic Warfare Systems och Avionics Systems. Från och med 2015 ingår Avionics Systems i affärsområdet Industrial Products and Services.

ORDERLÄGE

Marknaden är fortsatt utmanande. Orderingången för 2014 innehöll bland annat beställningar på artillerilokaliseringssystemet Arthur, beställning på självskyddssystem för fordon och ett antal service-beställningar inom radarområdet.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 36 procent (70) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Rörelseresultatet för 2014 stärktes till följd av de effektiviseringsåtgärder som implementerades under 2013 och 2014, lägre kostnader för produktutveckling och effektivt projektgenomförande.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 71 procent (72).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt på grund av fortsatta investeringar i utveckling och anläggningstillgångar, samt tidsmässiga skillnader i milstolpebetalningar och leveranser.

MEDARBETARE

Antalet anställda minskade till följd av pågående effektiviseringsåtgärder som initierades 2013.

Försäljningsandel 2014

Orderingång 2014

Försäljningsintäkter 2014

Rörelsemarginal 2014

% −4 −2 0 2 4 6 8 10 11 12 13 14

Nyckeldata

MSEK	2014	2013
Orderingång	2 943	7 587
Orderstock	7 619	9 171
Försäljningsintäkter	4 629	4 560
EBITDA	622	373
EBITDA-marginal, %	13,4	8,2
Rörelseresultat, EBIT	205	-115
Rörelsemarginal, %	4,4	-2,5
Operationellt kassaflöde	-677	116
Antal anställda (FTE)	2 550	2 588

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SECURITY AND DEFENCE SOLUTIONS

Verksamheten omfattar stridsledningssystem för marin, flygvapen och armé, samt design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg. Portföljen innehåller även system för träning och simulering, säkerhetssystem och lösningar för säker kommunikation samt system för sjöfarts- och flygtrafikledning.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg.
• Militära stridsledningssystem för marinen baserat på 9LV, kompletta lösningar integrerade med sensorer på ytfartyg eller ubåt. Stridsledningssystem levereras även till flygvapen och armé.
• System och lösningar för träning främst till armé men även till marin och flygvapen och omfattar virtuell samt live träning.
• Flygtrafikledningssystem för flygplatser. System och lösningar omfattar landningssystem, system för marksäkerhet och flygtornslösningar. Bland flygtornslösningar kan nämnas Remote Tower.
• Trafikledning för sjöfart och hamnar. System och lösningar omfattar allt från AIS-transpondrar med AIS-basstationer, kust- och hamnövervakning, navigeringslösningar och hydrografisystem för sjöbottenövervakning.
• Säkerhetssystem och lösningar för säker kommunikation som omfattar säkerhets- och ärendehanteringssystem till fängelser, flygplatser, säkerhetstransporter, polis och ambulans.

I Security and Defence Solutions ingår affärsenheterna Combat Systems and C4I Solutions, Critical Systems and Communication Solutions, Traffic Management, Training and Simulation och Saab Kockums.

ORDERLÄGE

Orderingången ökade under 2014 jämfört med 2013, bland annat till följd av flera beställningar av militära träningssystem.

Saab och FMV undertecknade en avsiktsförklaring avseende det svenska försvarets undervattensförmåga. Avsiktsförklaringen gäller perioden 2015-2024 och omfattar möjliga beställningar om cirka SEK 11,2 miljarder. Under 2014 mottogs beställningar från FMV på konstruktions- och produktionsunderlag till nästa generations ubåt samt halvtidsmodifieringar respektive översyn av tre ubåtar.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 47 procent (35) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna ökade främst till följd av förvärvet av ThyssenKrupp Marine Systems (Saab

Kockums). Övertagandet av Saab Kockums, och därmed nya affärsförutsättningar för verksamheten hade en positiv påverkan på resultatet.

Rörelsemarginalen stärktes som en effekt av de effektiviseringsåtgärder som initierades 2013.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 73 procent (78).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var på en hög nivå under fjärde kvartalet, som en positiv effekt av tidsmässiga skillnader mellan leveranser, projektupparbetning och milstolpebetalningar.

MEDARBETARE

Dekonsolideringen av Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd från och med 31 mars 2014 ledde till en minskning med 265 FTE:er, medan förvärvet av Saab Kockums ledde till en ökning av FTE:er med 855 vid slutet av året. Exklusive dessa effekter minskade antalet FTE:er till följd av de effektiviseringsåtgärder som initierades 2013.

Nyckeldata

MSEK	2014	2013
Orderingång	6 110	4 736
Orderstock	6 823	5 571
Försäljningsintäkter	5 762	5 095
EBITDA	468	328
EBITDA-marginal, %	8,1	6,4
Rörelseresultat, EBIT	356	213
Rörelsemarginal, %	6,2	4,2
Operationellt kassaflöde	157	122
Antal anställda (FTE)	3 234	2 843

Försäljningsandel 2014

Orderingång 2014

Försäljningsintäkter 2014

Rörelsemarginal 2014

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SUPPORT AND SERVICES

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Integrerade servicelösningar för verksamheter inom flyg, land, marin och civil säkerhet.
• Paketlösningar för underhållsutrustning och service, teknisk träning, reservdelar, logistiklösningar och fältsupport samt en dygnet-runtöppen servicecentral.
• Lösningarna är flexibla, skalbara, anpassningsbara och möjliga att uppgradera.
• Verksamheten är global och omfattar såväl Saabsystem som andra tillverkares system samt annan utrustning.
• Saab tillhandahåller en stor andel av service och underhåll för de Saab 340 och Saab 2000 som opereras globalt. Det finns 328 flygplan i drift fördelat på 70 operatörer i 37 länder, vilket motsvarar cirka 1 400 flygningar per dag.

I Support and Services ingår affärsenheterna Air, Land, Maintenance Repair Operations, Life Cycle Logistics och Airborne ISR.

ORDERLÄGE

Under 2014 mottogs bland annat en beställning från FMV avseende support och underhåll av Gripen i Sverige, Tjeckien, Ungern och Thailand. FMV beställde även kvalificerade målflygtjänster till svenska Försvarsmakten. En beställning mottogs även från DSME, Daewoo Shipbuilding & Marine Engineering Co. Ltd. på att designa och integrera sjukvårdskapacitet på ett norskt stödfartyg.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 58 procent (55) av den totala orderingången.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, RESULTAT OCH MARGINAL

Försäljningsintäkterna minskade något under 2014 jämfört med 2013 på grund av färre stora beställningar. Den underliggande verksamheten var stabil och försäljningsintäkterna från mindre beställningar var i nivå med 2013.

Rörelsemarginalen påverkades negativt av en förändrad projektmix under 2014 jämfört med 2013.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 37 procent (40).

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var negativt till följd av tidsmässiga skillnader mellan projektupparbetning, milstolpebetalningar och investeringar.

MEDARBETARE

Antal anställda minskade något till följd av de effektiviseringsåtgärder som initierades 2013.

Nyckeldata

MSEK	2014	2013
Orderingång	4 720	4 602
Orderstock	7 976	6 683
Försäljningsintäkter	3 570	3 772
EBITDA	394	517
EBITDA-marginal, %	11,0	13,7
Rörelseresultat, EBIT	376	498
Rörelsemarginal, %	10,5	13,2
Operationellt kassaflöde	-32	-149
Antal anställda (FTE)	1 818	1 840

Försäljningsandel 2014

Orderingång 2014

Försäljningsintäkter 2014

Rörelsemarginal 2014

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE COMBITECH

Combitech är ett fristående dotterbolag till Saab och fram till årsslutet 2014 ett självständigt affärsområde inom Saabkoncernen. Det är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag som genom att kombinera teknik med spetskompetens inom miljö och säkerhet skapar anpassade lösningar som utvecklar kundens verksamhet.

Försäljningsandel 2014

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Combitech är verksamt inom flygindustri, försvarsindustri, försvar, telekom, övrig industri och myndigheter.
• Combitech erbjuder tjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk produktinformation och logistik.

Från och med 2015 ingår Combitech i affärsområdet Industrial Products and Services.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Orderingången minskade och försäljningsintäkterna minskade något under 2014 jämfört med 2013 till följd av en mer utmanande marknadssituation och därmed lägre beläggning.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 8 procent (8).

RESULTAT OCH MARGINAL

Rörelsemarginalen var på en lägre nivå under 2014 jämfört med 2013 till följd av den utmanande marknadssituationen.

KASSAFLÖDE

Det operationella kassaflödet var på en lägre nivå under 2014, jämfört med 2013, främst till följd av ett lägre rörelseresultat.

MEDARBETARE

Antal anställda ökade något, främst på grund av att en verksamhet, som tidigare var organiserad under affärsområdet Security and Defence Solutions, har överförts till Combitech.

4%

Orderingång 2014

Försäljningsintäkter 2014

Rörelsemarginal 2014

Nyckeldata MSEK 2014 2013 Orderingång 1 494 1 740 Orderstock 387 540 Försäljningsintäkter 1 649 1 684 EBITDA 100 157 EBITDA-marginal, % 6,1 9,3 Rörelseresultat, EBIT 92 148 Rörelsemarginal, % 5,6 8,8 Operationellt kassaflöde 76 162 Antal anställda (FTE) 1 405 1 345

%
10
8
6
4
2
0
10	11	12	13	14

AFFÄRSOMRÅDE INDUSTRIAL PRODUCTS AND SERVICES

Industrial Products and Services bildades 1 januari 2015 och omfattar affärsenheterna Combitech, Avionics Systems och Aerostructures, samt utveckling av produktidéer som ligger utanför Saabs kärnverksamhet.

Affärsenheterna inom Industrial Products and Services skiljer sig från den övriga verksamheten inom Saab genom inriktningen mot business-to-businesskunder (B2B) eller genom att de arbetar oberoende av Saabs huvudsakliga slutkunder. Övriga affärsområden inom Saab är inriktade mot en kundbas som i huvudsak består av myndigheter. Med olika kundgrupper i fokus finns också olika behov av ledningsstrategier och prioriteringar. Möjligheterna att stärka verksamheten på lång sikt blir större i den nya organisationen. Industrial Products and Services kommer att arbeta med individuella tillväxtstrategier för varje affärsenhet.

TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR

• Teknikkonsultbolaget Combitech, se sida 47.
• Aerostructures är en underleverantör inom flygindustrin och tillverkar bland annat klaffar och dörrar till kommersiella flygplanstillverkare såsom Boeing och Airbus.
• Flygelektronik, bland annat spanings- och presentationssystem och system för digital registrering.
• I Saab Ventures samlas och utvecklas vissa produktidéer som uppstått i utvecklingsprojekt men ligger utanför kärnverksamheten. Saab Ventures investerar också i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms kunna komplettera kärnportföljen.

I Industrial Products and Services ingår affärsenheterna Aerostructures, Avionics Systems, Combitech, Saab Ventures, samt ett utvecklingsprojekt.

MEDARBETARE

Antalet anställda inom Industrial Products and Services uppgick till 2 411 den 1 januari 2015.

Nyckeldata, proforma

MSEK	2014
Orderingång	2 604
Orderstock	9 537
Försäljningsintäkter	3 465
EBITDA	143
EBITDA-marginal, %	4,1
Rörelseresultat, EBIT	112
Rörelsemarginal, %	3,2
Operationellt kassaflöde	-320
Antal anställda (FTE)	2 370

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIGA VÄSENTLIGA HÄNDELSER

ÖVRIGA VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER PERIODEN JANUARI-DECEMBER 2014

• Saab mottog ett kontrakt från den norska armén för utveckling och tillverkning av nästa generations fordonssimulatorer.
• Den 8 april 2014 hölls Saab AB:s årsstämma i Stockholm. I enlighet med valberedningens förslag omvaldes Håkan Buskhe, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Sara Mazur, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh till styrelseledamöter. Marcus Wallenberg omvaldes till styrelseordförande. Vid det konstituerande styrelsemötet efter stämman omvaldes Sten Jakobsson till vice ordförande i styrelsen.
• Det schweiziska folket röstade nej till förslaget till finansiering av inköp av Gripen i en folkomröstning i maj.
• I juni mottogs en order på underhåll och vidareutveckling av säkerhetssystemet på en kriminalvårdsanstalt för 300 interner i södra Queensland, Australien.
• Saabs styrelse beslutade om förvärv av egna B-aktier i syfte att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga aktiesparprogram och prestationsrelaterat aktieprogram.
• I juni emitterades obligationer om MSEK 600 med förfall 19 december 2019 och i oktober emitterades obligationer om MSEK 400 med förfall 19 december 2019. Detta gjordes under befintligt Medium Term Note-program.
• Ett treårigt kontrakt gällande support och service på vapensimulatorer tecknades med det brittiska försvarsdepartementet.

• I juli slöts ett ramavtal mellan Saab och European Defence Agency (EDA) för möjliga beställningar av ammunition till Carl-Gustaf till Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Polen. Det är ett femårigt ramavtal med möjlighet till två års förlängning.

• Saab och Embraer meddelade i juli att ett samförståndsavtal ingåtts avseende samordningen av Gripenprogrammet inom ramen för det brasilianska F-X2-projektet, där Gripen NG valts som Brasiliens nästa generations stridsflygplan.

• Den 22 juli meddelade Saab att förvärvet av det svenska varvet ThyssenKrupp Marine Systems hade slutförts.
• Saab meddelade att ändringar ska göras i affärsområdesstrukturen för att utveckla och stärka organisationen i enlighet med den övergripande affärsstrategin. Samtidigt genomförs ändringar inom koncernledningen. Alla ändringar gäller från och med den 1 januari 2015.
• Saab fick en beställning på civilt marintrafiksystem av regeringen i Hong Kong Special Administrative Region.
• I december mottogs en beställning från FMV på ett förlängt leaseavtal för Gripen mellan Tjeckien och Sverige. Avtalet innebär modifiering, uppgradering av funktionalitet samt support till FMV för de tjeckiska flygplanen i ytterligare 12 år.
• FMV beställde även underhåll, tekniskt systemstöd och reservmaterial till Gripen för den svenska försvarsmakten för år 2015.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER PERIODENS SLUT

• I januari 2015 tecknade Saab ett revolverande kreditavtal på SEK 4 miljarder som löper på fem år med möjlighet att förlänga löptiden med ett plus ett år.
• Saab meddelade i januari att ett samarbete med den holländska varvsgruppen Damen Shipyards Group etableras för att utforska möjligheter på den internationella ubåtmarknaden. Företagen har tecknat ett exklusivt samarbetsavtal för att tillsammans vinna det potentiella programmet för att ersätta ubåtar av Walrusklassen i Nederländerna.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER OCH RISKHANTERING

Saabs affär omfattar i regel betydande investeringar, projekt som levereras under långa tidsperioder samt högteknologisk utveckling eller förädling av produkten. Verksamheten innefattar omfattande kund- och leverantörsrelationer, samägda bolag och andra samarbeten med företag, liksom egen verksamhet i många länder.

Att bedriva affärsverksamhet medför risker. En risk kan vara företagsspecifik eller relaterad till en viss bransch eller en viss marknad. Vissa risker kan hanteras till fullo av företaget, andra ligger utom företagets kontroll. Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden. Väsentliga riskområden omfattar politiska risker och omvärldsrisker samt finansiella och operativa risker.

HANTERING AV RISKER

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringsprocessen. Olika riktlinjer, direktiv och verktyg reglerar hanteringen av dessa risker. Därutöver har Saabs internrevisionsfunktion ansvar för att oberoende granska effektiviteten i ett urval av de interna kontrollprocesserna varje år. Risker hanteras även genom upphandling av försäkring och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

RISKANALYS OCH AKTIVITETER

Saab har under 2014 fortsatt att arbeta med att införa och följa upp den enhetliga riskutvärderingsprocessen inom koncernen.

Fokus har legat på informationshanteringsprocessen, på utvecklingsprocessen och på hur Saab introducerar nya system och produkter på nya marknader, samt projektgenomförande. Dessutom arbetade Saab aktivt vidare med att förbättra arbetet med miljörisker, bland annat genom att förbereda för byte av kemidatasystem. Under 2014 togs

en ny whistleblowing-funktion och -policy fram och flera andra initiativ startades inom compliance-området för att ytterligare stärka Saabs processer.

POLITISKA RISKER OCH OMVÄRLDSRISKER

En politisk risk ligger i att Saab tillhandahåller bland annat system och utrustningar som klassas som strategiska produkter. Försäljningen regleras då av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgång till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag.

Förändringar av regelverken sker löpande och påverkar därför Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är en central fråga för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier. I synnerhet påverkar Sveriges försvarspolitik Saabs verksamhet då Svenska staten, genom Försvarsmakten och FMV, historiskt sett har stått för en stor del av vår produktförnyelse.

En annan typ av risk utgörs av omvärldsrisker som kan påverka kunden på ett sådant sätt att kunden får en bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Hantering av politiska risker och omvärldsrisker Saab hanterar politiska risker och omvärldsrisker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar och andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker eller omvärldsrisker realiseras.

2013:

Internt fokus på att öka förståelsen för kraven på lokala marknader. Kontinuerligt tillhandahållande av utbildningar för Saabs anställda och partners om Saabs antikorruptionsarbete. Även kontinuerlig förbättring av den övergripande riskutvärderingsprocessen.

2014:

Implementering av åtgärder för att effektivisera utvecklingsprocessen, bland annat större utnyttjande av produktdatabasen som infördes 2013. Whistleblowing-funktionen stärktes och integreringen av Saabs miljöpolicy i Saab Kockums påbörjades. Dessutom genomfördes en rad åtgärder för att stärka säkerhetsmedvetandet hos Saabs anställda.

2015:

Under 2015 är avsikten att lansera en uppdaterad utgåva av Saab Code of Conduct och en särskild uppförandekod för leverantörer och samarbetspartners. Andra fokusområden kommer vara att fortsatt utveckla produktutvecklingsprocessen och att starkare integrera säkerhet i Win Business-processen. Därutöver fortsätter arbetet med ständiga förbättringar av riskhanteringsprocessen.

FINANSIELLA RISKER

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker. Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Därtill har Saab omfattande pensionsåtaganden som hanteras i Saabs pensionsstiftelse. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen av varje område och det övergripande ansvaret för hanteringen av de finansiella riskerna ligger hos Group Treasury.

Finansiella risker
Risk	Valutarisk Ränterisk Likviditets- och finansieringsrisk Kredit- och motpartsrisk Råvarurisk	Pensions åtagande
Hantering	Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy Läs mer om finan siella risker i not 41.	Se nedan

Pensionsåtagande

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande, vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är bland annat beroende av nivån på diskonteringsräntan, en lägre ränta ger en högre skuld och vice versa.

Hantering av pensionsskulden

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal fastställd mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Det finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer i Saab Sverige. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2014 om MSEK 5 091 (4 595) jämfört med ett åtagande om MSEK 7 428 (5 793) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 69 procent (79).

Saabs Pensionsstiftelse grundades 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel. Målsättningen med Saabs Pensionsstiftelse är att över tid avkasta minst 4 procent realt per år på det investerade kapitalet. Stiftelsen investerar i räntebärande papper, aktier samt hedgefonder.

OPERATIVA RISKER

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar stora belopp i forskning och utveckling, dels genom egenutveckling av system och produkter, dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak radarsystem, ledningssystem, understödsvapen, undervattenssystem samt system för signalspaning och självskydd. Exempel på förvärvad teknologi är den radarteknologi som förvärvades genom köpet av Ericsson Microwave Systems AB år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en strategisk och finansiell analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Risken med att utveckla och introducera nya system och produkter består i att de utvecklade produkterna ej lever upp till marknadens krav och därför inte ger den tidigare bedömda avkastningen då investeringsbeslutet togs.

Hantering av utveckling och introduktion av nya system och produkter

Under 2013 lanserades Saabs nya produktdatabas med fler än 600 produkter som är grupperade efter produktområden. Under 2015 kommer fokus att vara att paketera dessa i erbjudanden (kombination av produkter, tjänster kopplade till produkter med mera). Produktdatabasen är sammankopplad med Saabs CRM-system (Customer Relationship Management) och är ett starkt stöd för marknadsorganisationen i dialogen med kunden. Genom bra paketeringar underlättas kunddialogen och reduceras projekteringskostnader. Saab har också under året fortsatt att arbeta med effektivisering av produktutvecklingen genom modularisering. Det gör att nya kundbehov kan mötas snabbare och till lägre kostnad. Ett utmärkt exempel på detta är Roquette NG (nytt understödsvapen till franska armén) där Saabs förmåga att snabbt möta nya kundkrav avgjorde affären till Saabs fördel.

Utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om tio år. Löpande sker en omprövning av framtida affärsmöjligheter, som kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Långa kundkontrakt

Hantering av långa kundkontrakt innebär risker. Saabs verksamhet präglas av komplicerade utvecklingsuppdrag i teknologins framkant där konkurrenssituationen är komplex. Framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER OCH RISKHANTERING

och kostnadseffektiva lösningar och att i vissa fall även medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Risken i att hantera långa kundkontrakt består i att Saab inte lyckas leverera enligt kundens krav, vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller att kostnaderna blir väsentligt högre.

Hantering av långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar som är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad process att vinna affärer – Win Business-processen. Denna process innehåller en genomgripande analys av riskerna i projektet och krav på hantering av identifierade risker.

Under 2014 har Saab kontinuerligt förbättrat denna process. Dels har processen anpassats till följd av att Saab har förändrat sin interna styrning och dels genom att nya externa krav har uppstått. Under 2014 har dessutom Win Business-processen fortsatt anpassats till den marknadsorganisation som introducerades i januari 2013. Vid genomförande av projekt görs kontinuerliga genomgångar av arbetet i de olika faserna av projektet med hjälp av olika typer av granskningar, exempelvis designgranskningar, projektgranskningar, granskningar av beslut, etc. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som vidtas, för att motverka riskerna med hjälp av vår gemensamma riskprocess.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager, och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka både resultatet och kassaflöde. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar i projekt. Under 2014 arbetade Saab med fortsatt implementering och löpande förbättring av processen. Under 2015 kommer arbetet med förbättringar av processen att fortlöpa.

Miljörisker och miljöskulder

De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggningar samt förorening av mark. För mer information om miljöfrågor, miljörisker och skulder, se not 48.

Hantering av miljörisker och miljöskulder

Verksamheterna i Linköping och Karlskoga i Sverige omfattas av den europeiska Sevesolagstiftningen som syftar till att minska riskerna vid storskalig hantering av kemikalier. Mot bakgrund av detta har vi infört strikta rutiner för riskbedömning, styrning och kontroll av kemikaliehanteringen. Väl etablerade rutiner för säker kemikaliehantering

finns även på andra platser där Saab är verksamt. Hälso- och miljöinformation om kemiska produkter finns i ett koncerngemensamt kemidatasystem, vilket kommer att bytas ut under 2015. Under 2014 har flera aktiviteter initierats för att möta förväntade förbud, enligt kemikalielagstiftningen REACH, mot användning av vissa farliga kemiska ämnen.

Saab arbetar aktivt med att bedöma och minimera risken för brand i verksamheten. Eftersom brand i en verkstadslokal kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet är ett effektivt brandskyddsarbete även en väsentlig del i arbetet med att minska miljöriskerna. Integreringen av Saabs miljöpolicy i Saab Kockums har påbörjats under 2014 och kommer att fortsätta under 2015.

Vi kartlägger våra verksamheter och fastigheter över hela världen i syfte att bedöma risken att Saab exponeras till följd av markföroreningar. Om markföroreningsrisker har identifierats görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande. Sedan 2009 finns en försäkringslösning för hantering av marksaneringskostnader. Övergripande riskbedömningar görs för att klarlägga hur verksamheterna påverkas av klimatförändringarna. Dessa risker redovisas inom ramen för rapporteringen till Carbon Disclosure Project (CDP).

Compliance-risker

Koncernen har tydliga riktlinjer för hur anställda ska agera i kontakter med kunder och samhälle. Saab gör affärer över hela världen och har relationer med kunder och andra intressenter i alla världsdelar. Saabs åtagande är att agera etiskt korrekt i allt som görs med utgångspunkt i gällande lagstiftning, i Saab Code of Conduct samt i branschgemensamma uppförandekoder. Saab ska vara en långsiktig och pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Den risk som finns när Saab gör affärer är att detta åtagande bryts.

Hantering av compliance-risker

Saabs Code of Conduct har utvecklats med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Alla medarbetare utbildas i Code of Conduct. En grundsten i compliance-arbetet är att varje affär och marknadsaktivitet ska föregås av en korruptionsriskanalys. För att underlätta för alla medarbetare att genomföra analysen har särskilda verktyg utvecklats som hjälper till att peka ut faktorer som typiskt sett är ägnade att påverka risken för korruption. Alla medarbetare inom marknadsoch försäljningsorganisationen utbildas i innebörden av de krav som ställs på affärsansvariga att göra en korruptionsriskvärdering i samband med varje affär. Utbildningen omfattar också kunskap om aktuell lagstiftning och om Saabs processer för anlitande av konsulter och andra rådgivare.

Användningen av marknadskonsulter och andra rådgivare är normalt i en komplex omvärld. I Saab ska alla sådana samarbeten prövas, utvärderas och motiveras centralt. Det finns en tydlig beslutsordning som ska följas, och varje beslut ska föregås av en grundlig analys. Saab tillhandahåller också utbildning åt de marknadskonsulter som anlitas. Att de har genomgått utbildningen och skrivit under på att de åtar sig att arbeta enligt Saabs riktlinjer är en förutsättning för att en konsult ska anlitas. Dessutom genomgår medarbetare en webbaserad antikorruptionsutbildning. Utbildningen är utformad för att särskilt spegla de risker som förekommer i Saabs verksamhet och är tillgänglig på engelska och svenska.

Under 2014 tog Saab fram en ny whistleblowing-funktion och policy som lanserades vid årsskiftet och som möjliggör extern rapportering både via nätet och via telefon. Dessutom lanserades ett program för revision av marknadskonsultavtal. Andra initiativ som genomfördes var uppdateringen av Saabs lärarledda antikorruptionsutbildning och utvidgningen av målgruppen till att omfatta personer utanför marknadsorganisationen. Dessutom påbörjades en översyn och uppdatering av Saabs Code of Conduct. Avsikten är att under 2015 lansera en uppdaterad utgåva av Code of Conduct och en särskild uppförandekod för leverantörer och samarbetspartners.

Informationshanteringsrisk

Kunskap, information och intellektuella tillgångar är av avgörande betydelse för Saabs konkurrensförmåga, liksom välfungerande IT-system, nätverk och effektiv kommunikation. Saab hanterar även information i förtroende som är av central betydelse för kundernas verksamhet och i många fall av betydelse för nationers säkerhet. Att upprätthålla och kontinuerligt förbättra Saabs informationsoch IT-säkerhet är därför kritiskt för att Saab ska nå sina affärsmål, efterleva gällande kravnivåer och upprätthålla förtroendet från kunder, ägare, myndigheter och samarbetspartners.

Det finns ett stort behov av att stärka IT-säkerheten i samhället samtidigt som det IT-säkerhetsmässiga gapet ökar i allt snabbare takt. Den allmänna IT-utvecklingen har gått snabbt och utvecklingen av säkerhetsåtgärder för skydd av system och information har inte utvecklats i samma tempo. Sårbarheterna i dagens globala IT- system är, och kommer inom överskådlig tid att vara, en av de mest komplexa säkerhetsfrågorna. IT-tjänster i moderna verksamheter är ofta komplexa och utspridda, både fysiskt och organisatoriskt. Informationssäkerhetsriskerna blir mer svårbedömda och svåröverskådliga i takt med att data passerar många olika rättskipningsområden och tekniska system. Informationssäkerhet har på senare år fått en växande säkerhetspolitisk dimension. Cyberspionage och cyberattacker är en del av "den säkerhetspolitiska verktygslådan" i allt fler länder. Som en följd utsätts samhällets, och även Saabs, informations- och IT-säkerhet för ett allt mer komplext hot, som inte nödvändigtvis enbart är av teknisk natur.

Hantering av informationshanteringsrisker För att förebygga risker i informationshanteringen arbetar Saab med en uppsättning av administrativa och tekniska skyddsåtgärder. Dessa innefattar exempelvis tydliga regelverk, processer, rutiner och tekniska lösningar för informations-, IT- och kommunikationssäkerhet. Under det gångna året har flera nya projekt och samarbeten inletts som ett led i ambitionen att kontinuerligt utveckla och förbättra säkerheten. Fokus under 2015 är att skydda den mest kritiska informationen och kommunikation mot de mest kvalificerade hoten.

För att säkerställa att medarbetarna hanterar information i enlighet med gällande regelverk får alla nyanställda en säkerhetsutbildning i samband med anställningen. Som anställd får medarbetaren sedan kontinuerlig utbildning och information. Fokus under 2015 är att öka säkerhetsmedvetandet ytterligare genom en utökad utbildningssatsning.

Saab utarbetade under 2014 en långsiktig övergripande säkerhetsstrategi varav ett av målen är att bli ledande inom företagssäkerhet och riskhantering. Säkerhet ska därvid vara en naturlig och integrerad del av Saabs verksamhetsledningsprocesser, ledarskap och kultur. Som ett led i strategin genomfördes en omorganisation och en omfattande förstärkning av koncernens säkerhetsfunktion under 2014. Fokus under 2015 är att integrera säkerhet som en naturlig del i vår Win Businessprocess.

VÄSENTLIGA RISKER
Politiska risker och omvärldsrisker	Finansiella risker	Operativa risker
Exportlagstiftning Makroekonomiska faktorer	Valutarisk Ränterisk Likviditets- och finansieringsrisk Kredit- och motpartrisk Råvarurisk Pensionsåtagande	Utveckla och introducera nya system och produkter Långa kundkontrakt Miljörisker och miljöskulder Compliance-risker Informationshanteringsrisk

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

INLEDNING

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter - som även inkluderar Svensk kod för bolagsstyrning - samt andra relevanta svenska och utländska regler och riktlinjer.

Saab har en Code of Conduct som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för de anställdas agerande i kontakt med kunder, affärspartners och i samhället samt mot varandra som kolleger. Saabs Code of Conduct utgör en del i styrningen av Saab. För ytterligare information om Saabs Code of Conduct, se sidor 35, 39 och 52.

Svensk kod för bolagsstyrning

Eftersom Saab har aktier upptagna till handel på Nasdaq Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden, innebär det att Saab även ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Saab tillämpar Koden och strävar efter att i sin bolagsstyrning hålla en hög standard. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden och redovisar hur Saab tilllämpade Koden under räkenskapsåret 2014. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2014 skedde enligt Koden, och årsstämman 2015 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Saabs webbsida, www.saabgroup.com, har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor enligt årsredovisningslagen, sidor 132-133.

Saab har inte avvikit från Kodens regler under 2014.

BOLAGSSTÄMMA OCH ÄGARSTRUKTUR

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid en bolagsstämma har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen. Årsstämma i Saab hölls den 8 april 2014 i Stockholm och 531 aktieägare var representerade vid stämman, motsvarande cirka 72 procent av det totala antalet röster i bolaget. I år kommer årsstämman att hållas den 15 april 2015 i Stockholm, för mer information se sida 134.

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2014 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 A-aktier samt 107 243 221 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktierna är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. A-aktierna är inte marknadsnoterade. Bolagets A-aktier ägs samtliga av Investor AB.

STÖRSTA AKTIEÄGARE, 30 DECEMBER 2014

Enligt SIS ägarservice	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Investor	30,0	40,7
Wallenbergstiftelserna	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	5,8	5,2
AFA Försäkring	4,9	4,4
Unionen	2,7	2,4
SHB fonder	2,4	2,1
Nordea fonder	1,4	1,2
Odey fonder	1,3	1,2
Första AP-fonden	1,3	1,2
SEB fonder	1,3	1,2

I slutet av december 2014 hade Saab ett eget aktieinnehav om 3 650 364 B-aktier, motsvarande 3,3 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sida 24. Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sida 65 för ytterligare information.

VALBEREDNING

Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011, och som gäller tills vidare, ska Saab ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, och aktieägarna de företräder, offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman för beslut:

• a) stämmoordförande,
• b) styrelse,
• c) styrelseordförande,
• d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
• e) revisorer (i förekommande fall), och

f) arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämman i Saab den 15 april 2015 meddelades i pressmeddelande den 14 oktober 2014 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Tomas Hedberg (Swedbank Robur Fonder) och Anders Algotsson (AFA Försäkring). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 56 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2014.

Valberedningens förslag ska offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2015.

STYRNING OCH RAPPORTERING 2014

* Ingår från och med 1 januari 2015 i det nya affärsområdet Industrial Products and Services (IPS).

VALBEREDNINGENS LEDAMÖTER INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2015

Ledamot	Representerar	% av röster 2014-08-31	% av kapital 2014-08-31
Petra Hedengran	Investor AB	39,5	30,0
Peter Wallenberg Jr Knut och Alice	Wallenbergs Stiftelse	7,6	8,7
Tomas Hedberg	Swedbank Robur Fonder	4,6	5,3
Anders Algotsson	AFA Försäkring	4,0	4,6
	Marcus Wallenberg Styrelseordförande Saab AB

STYRELSEN

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 8 april 2014 ska Saabs styrelse bestå av nio bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 8 april 2014 omvaldes Håkan Buskhe, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Sara Mazur, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh.

Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Sten Jakobsson till vice ordförande. I styrelsen är endast verkställande direktören, Håkan Buskhe, anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2014, finns i not 37.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg	Sten Jakobsson	Cecilia Stegö Chilò
Håkan Buskhe	Sara Mazur	Lena Treschow Torell
Johan Forssell	Per-Arne Sandström	Joakim Westh

Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget med mera framgår av presentationen av styrelsen, se sidor 60-61.

Arbetstagarledamöter

Ordinarie
Stefan Andersson
Catarina Carlqvist
Conny Holm

Suppleanter Göran Gustavsson Jan Kovacs Nils Lindskog

Krav på oberoende

I tabell på sida 56 framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH OBEROENDE 2014

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget / bolagsledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej1)
Håkan Buskhe	2011	Nej2)	Ja
Johan Forssell	2010	Ja	Nej3)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Sara Mazur	2013	Ja	Ja
Per-Arne Sandström	2005	Ja	Ja
Cecilia Stegö Chilò	2010	Ja	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej4)
Joakim Westh	2010	Ja	Ja

1) Ledamot i Investor AB:s styrelse

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab 3) Anställd i Investor AB

4) Ledamot i Investor AB:s styrelse

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sex ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2014 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sju ordinarie styrelsemöten och tre extra möten, totalt elva möten. Majoriteten av styrelsens möten under 2014 har hållits i Stockholm. I september hölls ett möte i Linköping med fokus på utvecklingen av Gripen E. I samband med ett styrelsemöte i början av oktober gjorde styrelsen även besök på Saab Kockums i Malmö och på varvet i Karlskrona, detta med fokus på bolagets navala verksamhet.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning över de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policyer för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen.

Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor samt förvärv och avyttringar av bolag. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan och strategi, vilket normalt beslutas av styrelsen i juni. Vid styrelsens möte i december behandlas årligen bolagets budget för kommande år. Styrelsen har under 2014 särskilt arbetat med förvärvet av Saab Kockums och bolagets navala verksamhet. Vidare har styrelsen under året avsatt tid för avtalet med Brasilien om Gripen NG och frågor relaterade till Gripen E till Sverige. Styrelsen har även under året arbetat med andra väsentliga export- och marknadssatsningar samt bolagets affärsetiska regelverk.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

STYRELSENS ARBETE I UTSKOTT

Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principer i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor.

Saabs styrelse vid besök på Saab Kockums i Karlskrona under 2014.

Revisionsutskottets ledamöter är Per-Arne Sandström (utskottets ordförande), Johan Forssell och Joakim Westh, varav både Per-Arne Sandström och Joakim Westh är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare besitter samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2014 sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet samt biträda valberedningen med förslag till stämmobeslut om revisorsval. Revisionsutskottet ska även årligen övervaka och utvärdera effektiviteten och lämpligheten av bolagets affärsetiska program, inklusive Code of Conduct, samt hålla sig informerat om väsentliga avvikelser eller överträdelser av bolagets affärsetiska regelverk, inklusive whistleblower-rapporter, genom regelbunden rapportering från Ethics and Compliance Board. Bolagets externa revisor är adjungerad till revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har under 2014 arbetat särskilt med aktuella frågor rörande bolagets finansiella ställning, den finansiella rapporteringen, budget, intern kontroll, frågor relaterade till bolagets affärsetiska regelverk samt biträde till valberedningen inför revisorsval vid årsstämman 2015.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast till övriga styrelseledamöter. Utskottet har under 2014 haft sex möten.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, Sten Jakobsson och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2014 sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Det är ersättningsutskottet som ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under 2014 arbetat särskilt med frågor relaterade till bolagets långsiktiga incitamentsprogram.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast därefter till övriga styrelseledamöter. Utskottet har under 2014 haft två ordinarie möten.

UTVÄRDERING

Styrelsens ordförande utvärderar årligen styrelsens arbete, och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär och ger sin uppfattning om hur väl styrelsen och dess arbete fungerar. Resultatet jämförs sedan med tidigare års utfall och diskuteras vid styrelsemötet i december. Frågeformuläret är uppdelat i sex delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen, samarbetsklimatet och förbättringsområden. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om styrelsens arbete. Styrelsens ordförande deltar inte i styrelsens diskussion om resultatet av utvärderingen av ordföranden. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med analys, utvärdering och framtagande av förslag till styrelsens sammansättning.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Under 2014 har styrelsen även utvärderat verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna har besvarat ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar ej i denna utvärdering.

NÄRVARO SAMT ERSÄTTNING TILL STYRELSEN 2014

Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse möten1)	Närvaro utskotts möten2)	Styrelse arvode KSEK3)	Arvode Revisions utskottet KSEK	Arvode Ersättnings utskottet	Totalt arvode KSEK
Marcus Wallenberg		x	11	2	1 230		80	1 310
Håkan Buskhe			11
Johan Forssell	x		11	6	480	120		600
Sten Jakobsson		x	10	2	525		80	605
Sara Mazur			10		480			480
Per-Arne Sandström	x		11	6	480	180		660
Cecilia Stegö Chilò			11		480			480
Lena Treschow Torell		x	11	2	480		135	615
Joakim Westh	x		11	6	480	120		600

1) Av totalt 11 möten under 2014.

2) Av totalt för revisionsutskottet 6 möten under 2014 och för ersättningsutskottet 2 möten under 2014.

3) Avser av årsstämman 2014 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2015. VD Håkan Buskhe erhåller ej arvode.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktör och koncernchef är Håkan Buskhe som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen och koncernledningen, se sidor 60-62. Håkan Buskhe äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGS-VILLKOR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Redovisning av riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare, se sidor 63–64.

BOLAGETS REVISOR

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har bolagets delårsrapport för första kvartalet, halvårsrapport och delårsrapport för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, som valdes till ny revisor vid årsstämman 2011, för perioden 2011– 2015. Val av revisor kommer att ske vid årsstämman 2015.

PricewaterhouseCoopers (PwC)

• Valdes 2011 till och med årsstämman 2015

• Håkan Malmström, Auktoriserad revisor, Huvudansvarig Andra revisionsuppdrag: Axel Johnson, Karo Bio, NCC och Nordstjernan
• Anna-Clara af Ekenstam, Auktoriserad revisor Andra revisionsuppdrag: Svenska Cellulosa SCA AB, Knowit AB

PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwCs globala nätverk med verksamhet i ca 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

ERSÄTTNING TILL REVISORER

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman.

PwC har under 2014 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.

ERSÄTTNING TILL REVISORER 2013–2014 AVSEENDE KONCERNEN

MSEK	2014	2013
Revisionsuppdrag:
PwC	18	16
Övriga	2	2
Andra uppdrag:
PwC	3	4

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i den svenska årsredovisningslagen.

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisor.

Styrelsen söker säkerställa kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorn har deltagit i fem av sex möten med revisionsutskottet under 2014.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras.

Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2014. Styrelsen har också vid ett tillfälle sammanträffat med bolagets revisor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Intern kontroll över finansiell rapportering

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina mål och hantera dess risker. Den finansiella internkontrollen är en del av samtliga internkontrollprocesser inom Saab. Ramverket för dessa är utformat i enlighet med det så kallade COSO-ramverket (1992 Ramverk), vilket har utvecklats av the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen har som mål att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och förbereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning och en instruktion i vilka framgår hur styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter definieras.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Internationella affärer är dominerande inom verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkringsredovisning och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner. Utöver affärsrisker och risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter.

SAABS INTERNKONTROLLPROCESS AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING

Group Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Denna process involverar en självutvärdering, en så kallad Self Assessment, som koncernstaberna och affärsområdena genomför. Den aktuella riskbilden stäms av med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen inom väsentliga riskområden samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Information, kommunikation och kontrollaktiviteter

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören, eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga, säkerställs bland annat en enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen.

Varje affärsområde utformar sina riskhanteringsrutiner och sin struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

De mest signifikanta riskerna som har identifierats inom finansiell rapportering hanteras genom kontrollstrukturer inom affärsområdena och koncernstaberna. De är baserade på Saabs minimikrav på god intern kontroll för de finansiella rapporteringsprocesserna.

Uppföljning och utvärdering

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin.

Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsområde mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning. Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Group Finance beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsområde används en självutvärdering, så kallad Self Assessment, vilket kartlägger och testar nyckelfunktioner för kontroll i varje affärsprocess.

Till den interna kontrollstrukturen hör koncernavdelningen Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokala internkontrollprocessen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen.

Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, eller på eget initiativ, och avrapporteras sedan till utskottet. Koncernledningen och dess medlemmar kan även från tid till annan lämna uppdrag till internrevisionen.

Aktiviteter under 2014

Under 2014 har två självutvärderingar gjorts inom samtliga affärsområden och koncernstaber. Dessa gjordes i slutet av mars och i slutet av september, efter stängningen av respektive kvartal. En uppföljning och granskning av resultaten av självutvärderingarna gjordes för att säkerställa att de var fullständiga. Resultaten av granskningarna rapporterades tillbaka till varje affärsområde. Ett utbildningstillfälle för ledning och personal som är involverade i självutvärderingsprocessen hölls i mars. Koncernens funktion för internrevision har utgjort ett stöd i självutvärderingsprocessen.

Alla marknadsområden genomförde en förenklad självutvärderingsprocess avseende risker.

Resultatet och status enligt självutvärderingsprocessen rapporterades till Finance Board, till Koncernledningen och till revisionsutskottet.

Implementeringen av självutvärderingsprocessen har fortsatt i Saabs dotterbolag utanför Sverige.

Fokus 2015

Under 2015 kommer fokuseringen på att utveckla den interna kontrollmiljön att fortsätta. Ansträngningar kommer att göras för att ytterligare stärka nyckelkontrollfunktioner inom känsliga affärsprocesser.

Självutvärdering kommer att genomföras vid två tillfällen och involvera samtliga affärsområden och koncernstaber. En oberoende utvärdering kommer att ske vid minst ett tillfälle.

Självutvärderingsprocessen kommer att implementeras vid Saab Kockums, som förvärvades under 2014. Implementeringen av självutvärderingsprocessen kommer att fortsätta i Saabs dotterbolag utanför Sverige.

Internrevisionsavdelningen kommer att ta en aktiv roll i uppföljningen av Saabs korruptionsförebyggande processer såväl som i självutvärderingsprocessen.

STYRELSE

MARCUS WALLENBERG

Ordförande sedan 2006. Vice ordförande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992

Ledamot i Saabs ersättningsutskott

Född 1956

Bachelor of Science of Foreign Service

Löjtnant i Marinen

Aktier i Saab: 100 000 Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB och Foundation Asset Management AB, Ledamot i AstraZeneca PLC, Investor AB, Temasek Holding Ltd samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i Electrolux AB och LKAB, Ledamot i Stora Enso Oyj och EQT Holdings AB, Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB, Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf, Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London, Citicorp (Hong Kong), Citibank N.A. (New York)

HÅKAN BUSKHE Ledamot av styrelsen sedan 2011 President and Chief Executive Officer i Saab AB Född 1963

Civilingenjör, Teknologie licentiat Anställd 2010

Aktier i Saab: 47 436 Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Vattenfall AB och Teknikföretagen (t.o.m. maj 2014)

Tidigare anställningar och befattningar:

President and CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, Ordförande i Green Cargo, CEO Land Operations, Schenker AG, CEO Schenker North, CEO Schenker-BTL AB, CEO Storel, CEO Carlsberg och Coca-Cola Distribution AB, Production Director Carlsberg Sverige

JOHAN FORSSELL

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Direktör Investor AB, Ansvarig Kärninvesteringar Född 1971

Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm

Aktier i Saab: 7 000

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Atlas Copco Tidigare anställningar och befattningar:

Projektdirektör, Aleris AB, Analyschef Kärninvesteringar, Investor AB, Ansvarig för Verkstad- och Hälsosektorn, Ansvarig för Verkstadssektorn, och Analytiker Kärninnehav, Investor AB

STEN JAKOBSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och Vice ordförande sedan 2010 Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 5 500

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Power Wind Partners AB och LKAB, Ledamot i Stena Metall AB, FLSmidth A/S och Xylem Inc.

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige, Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsområdeschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division, Asea central staff – Produktion, Asea trainee

SARA MAZUR

Ledamot av styrelsen sedan 2013

Vice President och Head of Ericsson Research, Ericsson AB Född 1966

Teknologie doktor elektroteknik, (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan

Civilingenjör elektroteknik, (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan Aktier i Saab: 500

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Strategiska rådet för skolan Elektro- och Systemteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, samt Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelning XI – utbildning och forskning

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice President System Management, Business Unit Networks, Ericsson AB, Director Wireless Access Networks Research, Ericsson Research, Ericsson AB, Ledamot i styrelsen för skolan Elektro- och Systemteknik, Kungliga Tekniska Högskolan och Wireless@KTH, Kungliga Tekniska Högskolan

ARBETSTAGARLEDAMÖTER

STEFAN ANDERSSON Ledamot av styrelsen sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping Född 1974 Tekn. kand. Aktier i Saab: 2 296

CATARINA CARLQVIST Ledamot av styrelsen sedan 2007 Vice Ordförande i AF-klubben vid Saab Dynamics AB, Karlskoga Född 1964 Luleå Tekniska Universitet

Aktier i Saab: 58

CONNY HOLM

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant 1995–2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid affärsområdet Industrial Products and Services, Jönköping Född 1947

Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 1 378

PER-ARNE SANDSTRÖM

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs revisionsutskott Född 1947 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 3 000

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i TeliaSonera AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, President and CEO, Ericsson Inc., USA, Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB, Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK, Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB, Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB, Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

CECILIA STEGÖ CHILÓ

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Rådgivare till företags- och organisationsledningar Född 1959

Studier i statskunskap och nationalekonomi Aktier i Saab: 600

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Gotlands Bryggeri AB, Vice Ordförande i Fortum Värme AB, Ledamot i Spendrups Bryggeri AB, Linköpings Universitets Holding AB, Investment AB Spiltan, Stiftelsen Expo och Stiftelsen Yump

Tidigare anställningar och befattningar:

Ledamot i AMF Fonder, Länsförsäkringar Liv samt Marginalen Kredit och Finans, Verkställande direktör Stiftelsen Fritt Näringsliv, Chef för Tankesmedjan Timbro, Statsråd och chef för kulturdepartementet, Ledarskribent och utrikespolitisk kommentator i Svenska Dagbladet, Kommentator i Sveriges Radio, Svenska Arbetsgivareföreningen, Moderata Samlingspartiet

LENA TRESCHOW TORELL

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs ersättningsutskott

Född 1946

Professor i fysik, Fil. dr. Aktier i Saab: 5 400

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Investor AB och SKF AB, Ordförande i Chalmers Tekniska Högskola och Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice ordförande i ÅF AB, Verkställande direktör och preses, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Ledamot i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Gambro AB och Micronic Mydata AB, Ordförande Euro-CASE (European Council of Applied Sciences, Technology and Engineering), Director, Joint Research Centre, European Commission (Bryssel), Vice rektor, Chalmers, Göteborg, Professor i Materialfysik, Chalmers, Göteborg, Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

JOAKIM WESTH

Ledamot av styrelsen sedan 2010

Ledamot i Saabs revisionsutskott

Född 1961

Civilingenjör i Flygteknik, (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan, M.Sc. i Flyg- och Rymdteknik, (MIT) Massachusetts Institute of Technology

Aktier i Saab: 8 000

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i CGI Group Inc., Absolent AB och Swedish Match AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i EMA Technology AB och Absolent AB, Ledamot i Intrum Justitia AB, Rörvik Timber AB, Telelogic AB och VKR Holding A/S, Styrelsesuppleant i Sony Ericsson Mobile Communications AB, Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence, Ericsson och medlem av Group Management Team, Ericsson, Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB, Partner, McKinsey & Co. Inc

SUPPLEANTER REVISORER

GÖRAN GUSTAVSSON

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping Född 1953 Aktier i Saab: 1 636

JAN KOVACS

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab AB, Linköping Född 1960 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 1 885

NILS LINDSKOG

Suppleant sedan 2007 Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg Född 1955 M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 698

PricewaterhouseCoopers AB HÅKAN MALMSTRÖM Auktoriserad revisor, huvudansvarig. ANNA-CLARA AF EKENSTAM Auktoriserad revisor

KONCERNLEDNING

HÅKAN BUSKHE President and Chief Executive Officer Ledamot av Saabs styrelse sedan 2011 Född 1963 Civilingenjör, Teknologie licentiat Anställd 2010 Aktier i Saab: 47 436

Läs mer på sida 60.

LENNART SINDAHL Deputy CEO, Senior Executive Vice President Född 1956 Civilingenjör Anställd 1986 Aktier i Saab: 17 360

MAGNUS ÖRNBERG Executive Vice President och Chief Financial Officer (CFO) Född 1965 Civilekonom Anställd 2012 Aktier i Saab: 4 256

ULF NILSSON Senior Vice President och Head of Business Area Aeronautics Född 1964 Civilingenjör Anställd 1989 Aktier i Saab: 3 482

GÖRGEN JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics Född 1964 Civilekonom Anställd 2004 Aktier i Saab: 3 131

MICAEL JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Electronic Defence Systems Född 1960 Kandidatexamen Anställd 1985 Aktier i Saab: 5 593

DAN JANGBLAD Senior Vice President och Head of Business Area Industrial Products and Services Född 1958 Civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 24 133

GUNILLA FRANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Security and Defence Solutions Född 1960 Civilingenjör, Teknologie licentiat Anställd 2008 Aktier i Saab: 7 292

JONAS HJELM

Senior Vice President och Head of Business Area Support and Services Född 1971 Anställd 2006 Aktier i Saab: 6 668

ANNIKA BÄREMO

Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs, General Counsel, Secretary of the Board of Directors Född 1964 Jur. Kand. Anställd 2012 Aktier i Saab: 2 318

LENA ELIASSON Senior Vice President och Head of Group Human Resources Född 1967 Civilingenjör Anställd 2012 Aktier i Saab: 4 080

ÅSA THEGSTRÖM Senior Vice President och Head of Group Communication Född 1966 Gymnasieingenjör Anställd 1990 Aktier i Saab: 1 002

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATION

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2014

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen till varje årsstämma föreslå riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2014 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan.

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets hemsida. Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan.

Saab skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Riktlinjerna baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2014.

Fast ersättning

Den kontanta ersättningen skall bestå av fast lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Den långsiktiga rörliga ersättningen består av aktiebaserade incitamentsprogram.

VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessa förmåner skall inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen och skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, övernattningsbostad och sjukvårdsförsäkring.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För VD utgör avsättningen max 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kallade Saab-planen. Enligt denna plan är procentsatsen beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Det uppsamlade försäkringskapitalet skall sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

Samtliga ledande befattningshavare kan även ges rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter skall ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första

18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället. För anställningsavtal som tecknas efter den

1 januari 2005 skall, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas.

I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Konsultarvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster skall utgå ett marknadsmässigt arvode.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVRIG INFORMATION

INFORMATION I ÅRSREDOVISNINGEN NOT 37

Not 37 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

INCITAMENTSPROGRAM SOM FÖRESLOGS ÅRSSTÄMMAN 2014

Styrelsen föreslog att årsstämman 2014 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2014, bestående av ett Aktiesparprogram och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLL-NINGSVILLKOR TILL LEDANDE BEFATTNINGS-HAVARE ATT GÄLLA FÖR TIDEN FRÅN ÅRSSTÄMMAN 2015

Ersättningsutskottet har utvärderat ersättningen till de ledande befattningshavarna i Saab AB, inklusive rörlig ersättning, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare, som beslutades av årsstämman 2014, och de gällande ersättningsstrukturerna samt ersättningsnivåerna i bolaget.

Ersättningsutskottet har rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman att godkänna ersättningsriktlinjer med samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2014. Mot ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att årsstämman 2015 beslutar om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare med samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2014, se ovan.

INCITAMENTSPROGRAM SOM FÖRESLÅS ÅRSSTÄMMAN 2015

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015, som utgörs av två delar, Aktiesparprogram 2015 och Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015. Villkoren och kostnaden för Aktiesparprogram 2015 och Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015 redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

SAABS LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPRO-GRAM OCH BEMYNDIGANDE OM ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda tillsvidareanställda deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. Hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades programmet, och anställda i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien omfattades. Sydafrika kom med 2009, Finland 2010, Tjeckien 2011, Indien 2012 därefter tillkom Thailand, Holland och Kanada under 2013.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att även införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5–15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. I detta program kan deltagarna avsätta högst 7,5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab. Årsstämmorna 2009 till 2013 har beslutat om förnyade Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Aktiesparprogram från och med 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. De Prestationsrelaterade Aktieprogrammen 2011 till 2013, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör.

Årsstämman den 8 april 2014 beslutade i enlighet med styrelsens förslag om ett långsiktigt incitamentsprogram 2014 (LTI 2014), bestående av ett Aktiesparprogram 2014 och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014. Aktiesparprogram 2014 är oförändrat jämfört med tidigare års program. Det

Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2014 modifierades, i syfte att attrahera och behålla kompetens på konkurrenskraftiga villkor samt att bättre återspegla både Saabs affärsstrategi och finansiella mål. Programmet riktas till högst 175 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av aktier av serie B under tolv månader. Investering som sker inom ramen för detta program tillgodoräknas även deltagaren i Aktiesparprogram 2014, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Om de köpta aktierna behålls av den anställde under tre år och anställningen i Saab-koncernen kvarstår, kommer den anställde att ha rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen uppnåtts. Programmet ger den anställde rätt till 2-7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar samt operativt kassaflöde 1) under räkenskapsåret 2015. Den relativa viktningen mellan målen är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 40 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 30 procent till operativt kassaflöde. Prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsmätningsperioden, det vill säga räkenskapsåret 2015. Om maximinivåerna för prestationsmålen uppnås eller överskrids kommer prestationsmatchning att uppgå till (och inte överskrida) det högsta antalet aktier om 440 000. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen, det vill säga normalt under 2018 och i januari 2019.

Årsstämman 2014 beslutade vidare att bemyn-

diga styrelsen att besluta om förvärv av högst 1 340 000 aktier av serie B i Saab för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Saabs långsiktiga Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram och för efterföljande överlåtelser över börs för att täcka vissa kostnader förenade med LTI 2014, huvudsakligen sociala avgifter. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm. Den 5 juni 2014 offentliggjorde Saab att styrelsen beslutat att utnyttja detta bemyndigande och under perioden 21 juli till 17 september 2014 köptes totalt 1 340 000 aktier av serie B på Nasdaq Stockholm till en kostnad om totalt MSEK 252.

Årsstämman 2014 beslutade även att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B i Saab upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. Återköp ska ske på Nasdaq Stockholm. Styrelsen har under 2014 inte fattat något beslut om att utnyttja detta återköpsmandat.

Båda återköpsmandaten gäller fram till årsstämman 2015.

¹⁾ Från och med 1 januari 2014 rapporteras fritt kassaflöde för koncernen. Det benämndes tidigare operativt kassaflöde. Prestationsmål kopplat till kassaflöde i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 benämns "operativt kassaflöde" enligt årsstämmans beslut. I styrelsens förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015 föreslås att det prestationsmål som i 2014 års program benämns "operativt kassaflöde" istället benämns "fritt kassaflöde" i 2015 års program.

INNEHÅLL FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

RÄKNINGAR

Resultaträkning, koncernen	67	Resultaträkning, moderbolaget	73
Totalresultat, koncernen	68	Totalresultat, moderbolaget	73
Finansiell ställning, koncernen	69	Balansräkning, moderbolaget	74
Förändring i eget kapitel, koncernen	71	Förändring i eget kapitel, moderbolaget	76
Kassaflödesanalys, koncernen	72	Kassaflödesanalys, moderbolaget	77

NOTER

1	Redovisningsprinciper	78	21	Andelar i intresseföretag och joint
2	Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper	85		ventures konsoliderade enligt kapital andelsmetoden	100
3	Försäljningsintäkternas fördelning	85	22	Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden	102
4	Segmentrapportering	86
5	Övriga rörelseintäkter	88	23	Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures	102
6	Övriga rörelsekostnader	88	24	Fordringar på koncernföretag	102
7	Statliga bidrag	88	25	Finansiella placeringar	103
8	Rörelseförvärv	89	26	Andra långfristiga värdepappersinnehav 103
9	Anställda och personalkostnader	90	27	Långfristiga fordringar och övriga
10	Arvode och kostnadsersättning			fordringar	103
	till revisorer	91	28	Varulager	104
11	Rörelsens kostnader	91	29	Kundfordringar	104
12	Avskrivningar och nedskrivningar	91	30	Förutbetalda kostnader och upplupna
13	Finansnetto	92		intäkter	104
14	Bokslutsdispositioner	92	31	Likvida medel	104
15	Skatt	92	32	Tillgångar som innehas för försäljning	104
16	Immateriella anläggningstillgångar	96	33	Eget kapital	104
17	Materiella anläggningstillgångar	97	34	Resultat per aktie	105
18	Leasingtillgångar och leasingavtal	99	35	Räntebärande skulder	105
19	Biologiska tillgångar	100	36	Skulder till kreditinstitut	105
20	Förvaltningsfastigheter	100	37	Ersättningar till anställda	106

38	Avsättningar	112
39	Övriga skulder	112
40	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	113
41	Finansiell riskhantering och finansiella instrument	113
42	Ställda säkerheter och eventual förpliktelser (ansvarsförbindelser)	122
43	Närstående	122
44	Koncernföretag	122
45	Obeskattade reserver	124
46	Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 124
47	Uppgifter om moderbolaget	125
48	Miljöredovisning	126
49	Proformaredovisning 2013 med anledning av ny struktur	126
50	Proformaredovisning 2014 med anledning av ny struktur	127
51	I bokslutet använda valutakurser	129
52	Nyckeltalsdefinitioner	129

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

MSEK	Not	2014	2013
Försäljningsintäkter	3, 4	23 527	23 750
Kostnad för sålda varor		-17 450	-17 422
Bruttoresultat		6 077	6 328
Övriga rörelseintäkter	5	430	204
Försäljningskostnader		-2 144	-2 082
Administrationskostnader		-1 214	-1 111
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 487	-1 762
Övriga rörelsekostnader	6	-21	-257
Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat	21	18	25
Rörelseresultat	10, 11, 12	1 659	1 345
Finansiella intäkter		103	62
Finansiella kostnader		-239	-428
Finansnetto	13	-136	-366
Resultat före skatt		1 523	979
Skatt	15	-355	-237
Årets resultat		1 168	742
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 153	741
Innehav utan bestämmande inflytande		15	1
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	10,86	6,98
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	34	10,78	6,79

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER REGION

MSEK	2014	2013
Sverige	10 512	9 814
EU exklusive Sverige	3 770	3 933
Övriga Europa	592	621
Syd-, Central- och Nordamerika	2 895	2 987
Asien	4 007	4 311
Afrika	573	930
Australien etc.	1 178	1 154
Summa	23 527	23 750

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER PER MARKNADSSEGMENT

MSEK	2014	2013
Militärt flyg	10 481	10 693
Land	5 240	6 462
Marin	3 192	2 292
Samhällssäkerhet	2 330	1 979
Kommersiellt flyg	1 838	1 615
Andra marknader	446	709
Summa	23 527	23 750

ORDERLÄGE

Orderingången 2014 var lägre än 2013, främst till följd av att Saab under 2013 mottog beställningar avseende utveckling och produktion av Gripen E om SEK 29,8 miljarder. Under 2014 mottogs en order på stöd- och underhållssystem till Gripen E om SEK 5,8 miljarder.

Totalt var 80 procent (87) av orderingången hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten och 45 procent (30) till marknader utanför Sverige.

Under 2014 hade index- och prisförändringar en positiv effekt på orderingången om MSEK 346 jämfört med MSEK 97 under 2013.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 61 procent (80) av den totala orderingången.

Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 60 128 jämfört med MSEK 59 870 vid årets början.

Orderstockens fördelning över år: 2015: SEK 17,8 miljarder 2016: SEK 10,2 miljarder 2017: SEK 5,7 miljarder 2018: SEK 5,6 miljarder Efter 2018: SEK 20,8 miljarder

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Försäljningsintäkterna under 2014 minskade med 1 procent jämfört med 2013.

Förvärv och dekonsolideringen av Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd hade netto en positiv effekt om 2 procent, medan valutaeffekter inte hade någon väsentlig påverkan på försäljningsintäkterna.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 13 015 (13 936), motsvarande 55 procent (59), av de totala försäljningsintäkterna.

Av försäljningsintäkterna avsåg 79 procent (81) den försvarsrelaterade marknaden.

RESULTAT, MARGINAL OCH LÖNSAMHET

Bruttomarginalen under 2014 på 25,8 procent (26,6) var lägre än 2013 främst till följd av en förändrad produkt- och projektmix. Totala av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 872 (1 047). Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 398 (398) och avskrivningar av leasingflottan uppgick till MSEK 8 (25).

De totala utgifterna för satsningar på forskning och utveckling uppgick till MSEK 5 970 (6 543). Av dessa utgjorde utgifter för egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling MSEK 1 338 (1 332), varav totalt MSEK 171 (24) har aktiverats. Under året fortsatte de egenfinansierade utvecklingssatsningarna inom radar- och sensorteknologi och en högre nivå av utvecklingsutgifterna aktiverades, jämfört med 2013, eftersom beställningar mottagits inom detta område.

Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 466 (624), varav avskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 320 (454). Andel av intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK 18 (25).

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 659 (1 345) med en rörelsemarginal på 7,1 procent (5,7). Justerat för jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till MSEK 1 566 (1 576) och rörelsemarginalen uppgick till 6,7 procent (6,6). Rörelseresultatet för 2014 innefattar en jämförelsestörande realisationsvinst om MSEK 93 relaterad till att minoritetsägandet i Hawker Pacific Airservices Ltd. avyttrats. 2013 belastades rörelseresultatet av en engångspost uppgående till MSEK 231 relaterad till en förlorad rättstvist.

Under juli 2014 förvärvades ThyssenKrupp Marine Systems (Saab Kockums). Verksamheten hade då en vikande orderstock, låg beläggningsgrad och dålig lönsamhet. Övertagandet, och därmed nya affärsförutsättningar för verksamheten, påverkade rörelseresultatet positivt under 2014.

Under 2014 bidrog upplösningar av riskavsättningar, hänförliga till de återstående riskerna relaterade till Saabs leasingflotta av turbopropflygplan (SAL), positivt till rörelseresultatet. Den positiva effekten var likvärdig med den för 2013.

Under fjärde kvartalet ingicks ett avtal om nyttjanderätt av en av Saab utvecklad IT-plattform, vilket bidrog positivt till rörelseresultatet.

Under året bidrog en försäljning av ett koncernbolag, vars tillgångar i huvudsak bestod av en fastighet, positivt till rörelseresultatet.

Implementeringen av de effektiviseringsåtgärder som initierats under 2013 avslutades 2014 då målsättningen om effektiviseringar uppgående till cirka MSEK 500 uppnåtts, främst genom kapacitetsanpassningar.

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -355 (-237), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 23 procent (24).

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt uppgick till 11,1 procent (9,1) och räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 9,9 procent (6,3), båda beräknade på en rullande 12-månadersperiod.

TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

MSEK	2014	2013
Årets resultat	1 168	742
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelser	-1 220	1 255
Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser	266	-285
Summa	-954	970
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen:
Omräkningsdifferenser	517	-132
Finansiella tillgångar som kan säljas	27	-
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	-1 140	-174
Upplösta mot resultaträkningen	-23	-81
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	253	59
Summa	-366	-328
Årets övriga totalresultat	-1 320	642
Årets totalresultat	-152	1 384
varav moderbolagets aktieägares andel	-167	1 399
varav innehav utan bestämmande inflytande	15	-15

Omvärdering av nettopensionsförpliktelser har påverkat årets totalsresultat med MSEK -1 220 före skatt (1 255), se not 37 för mer information. Kassaflödessäkringar har påverkat årets totalresultat med MSEK -910 efter skatt (-196), se not 41 för mer information.

FINANSNETTO

Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden bokförd i balansräkningen, se not 37 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner.

Räntenetto avser avkastning på likvida medel och kortfristiga placeringar samt räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder.

Valutavinster/-förluster redovisade i finansnettot är hänförliga till säkringar av offertportföljen, vilka värderas till verkligt värde. Övriga finansiella poster består av kostnader hänförliga till programmet för försäljning av kundfordringar, orealiserade resultat vid marknadsvärdering av kortfristiga placeringar, projektränta samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av likvida

medel i andra valutor än SEK. 2013 redovisades här en engångskostnad om MSEK 83 avseende en förlorad rättstvist. 2013 investerade Saab i det indiska företaget Pipavav Defence and Offshore Engineering Company Limited. En kombination av valutanedgång och aktiekursförsämringar ledde till en värdenedgång om MSEK 133 under 2013 och MSEK 19 under 2014, vilka redovisats i övriga finansiella poster.

FINANSNETTO
MSEK	2014	2013
Finansnetto hänförligt till pensioner	-57	-74
Räntenetto	7	23
Valutavinster/-förluster	-5	-26
Övriga finansiella poster	-81	-289
Summa	-136	-366

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

			Ingående balans
MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31	2013
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	16	6 351	6 340	6 849
Materiella anläggningstillgångar	17	3 702	3 239	3 162
Leasingtillgångar	18	-	197	304
Biologiska tillgångar	19	289	296	306
Förvaltningsfastigheter	20	33	31	33
Andelar i intresseföretag och joint ventures	21	397	367	759
Finansiella placeringar	25	292	295	193
Långfristiga fordringar	27	152	122	136
Uppskjutna skattefordringar	15	656	239	213
Summa anläggningstillgångar		11 872	11 126	11 955
Varulager	28	5 819	4 563	4 420
Derivat	41	469	396	514
Skattefordringar		60	62	39
Kundfordringar	29	3 414	3 295	3 449
Övriga fordringar	27	4 255	3 727	2 228
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	1 113	854	867
Kortfristiga placeringar	25	1 270	2 002	3 963
Likvida medel	31	1 284	1 764	1 616
Summa omsättningstillgångar		17 684	16 663	17 096
Tillgångar som innehas för försäljning	32	-	-	-
SUMMA TILLGÅNGAR		29 556	27 789	29 051

2013 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för samarbetsarrangemang (IFRS 11), se not 22 för mer information.

FINANSIELL STÄLLNING

Vid utgången av december 2014 var nettolikviditeten MSEK -2 113, en minskning med MSEK -2 926 under 2014 jämfört med vid årets slut 2013. Kassaflödet från den löpande verk-

samheten uppgick till MSEK -713. Avsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, per 31 december 2014 uppgick till MSEK 2 528, jämfört med MSEK 1 389 vid årets slut 2013, och hade en negativ påverkan på nettolikviditeten om MSEK 1 139. Ökningen i avsättning beror huvudsakligen på att diskonteringsräntan för beräkning av värdet på pensionsåtagandet sänktes från 4,00 procent till 2,50 procent under perioden. Detta motverkades delvis av en god avkastning på pensionstillgångarna och av att inflationsantagandet för beräkning av pensionsskulden ändrades från 2,00 till 1,50 procent. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 37.

Under 2014 påverkades nettolikviditeten negativt av nettoinvesteringar på cirka MSEK 381, av utdelning uppgående till MSEK 479 och av återköp av egna aktier om MSEK 252.

Valutakursdifferenser på likvida medel samt orealiserade resultat avseende finansiella placeringar hade en positiv påverkan på nettolikviditeten om MSEK 43. Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande uppgick till MSEK 5.

2009 förändrade Saab sin syn på tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter. Till följd av detta mer konservativa synsätt aktiveras utvecklingsutgifter i ett senare skede i samtliga projekt och samtliga utvecklingsutgifter i balansräkningen skrivs av över maximalt tio år. Aktiverade utvecklingsutgifter i balansräkningen har minskat från MSEK 3 628 i slutet av 2008 till MSEK 952 i slutet av 2014.

Varulagret ökade under 2014 till följd av större projekt. Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott.

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

				Ingående balans
MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31	2013
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital		543	543	543
Andra reserver		-363	4	316
Balanserade vinstmedel		9 365	9 843	8 563
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		11 291	12 136	11 168
Innehav utan bestämmande inflytande		82	91	112
Summa eget kapital		11 373	12 227	11 280
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	35	2 105	1 095	105
Övriga skulder	39	141	179	315
Avsättningar för pensioner	37	3 149	1 680	2 874
Övriga avsättningar	38	1 234	1 043	1 286
Uppskjutna skatteskulder	15	48	501	184
Summa långfristiga skulder		6 677	4 498	4 764
Kortfristiga räntebärande skulder	35	264	718	1 968
Förskott från kunder		856	818	553
Leverantörsskulder		1 840	1 918	1 904
Derivat	41	1 400	316	254
Skatteskulder		47	61	228
Övriga skulder	39	978	839	760
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	5 609	5 735	6 775
Avsättningar	38	512	659	565
Summa kortfristiga skulder		11 506	11 064	13 007
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	32	-	-	-
Summa skulder		18 183	15 562	17 771
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		29 556	27 789	29 051

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 42.

2013 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för samarbetsarrangemang (IFRS 11), se not 22 för mer information.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

				Andra reserver
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräk nings reserv	Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas och omvärderings reserv	Balanse rade vinst medel	Summa moder bolagets aktie ägares andel	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2013	1 746	543	531	-226	11	8 563	11 168	112	11 280
Årets totalresultat	-	-	-185	-127	-	1 711	1 399	-15	1 384
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	46	46	-	46
Utdelning	-	-	-	-	-	-477	-477	-1	-478
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	-	-	-5	-5
Utgående eget kapital 31 december 2013	1 746	543	346	-353	11	9 843	12 136	91	12 227
Ingående eget kapital 1 januari 2014	1 746	543	346	-353	11	9 843	12 136	91	12 227
Årets totalresultat	-	-	-908	514	27	200	-167	15	-152
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier	-	-	-	-	-	-252	-252	-	-252
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	50	50	-	50
Utdelning	-	-	-	-	-	-479	-479	-5	-484
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	3	3	-19	-16
Utgående eget kapital 31 december 2014	1 746	543	-562	161	38	9 365	11 291	82	11 373

För definition av andra reserver se not 33.

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2014	2013
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 523	979
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	725	1 224
Betald inkomstskatt		-394	-368
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 854	1 835
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-856	-147
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-282	-1 346
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		21	278
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-914	-1 005
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-536	-277
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-713	-662
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-68	-44
Aktiverade utvecklingsutgifter		-171	-24
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-732	-543
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		15	46
Avyttring av leasingtillgångar		105	81
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		720	1 936
Utdelning från joint ventures		-	430
Förvärv av andra finansiella tillgångar		-	-248
Avyttring av andra finansiella tillgångar		40	10
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	152	-68
Avyttring av koncern- och intresseföretag,
netto likviditetspåverkan	46	299	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		360	1 576
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		-468	-1 100
Upptagande av lån		1 000	845
Återköp av aktier		-252	-
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-479	-477
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-5	-1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-204	-733
ÅRETS KASSAFLÖDE	46	-557	181
Likvida medel vid årets början		1 764	1 616
Valutakursdifferens i likvida medel		77	-33
Likvida medel vid årets slut	46	1 284	1 764

2013 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för samarbetsarrangemang (IFRS 11) se not 22 för mer information.

INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 732 (543). Investeringar var högre delvis till följd av investeringar i en ny anläggning i Linköping.

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 239 (68), av vilka MSEK 171 (24) avsåg aktiverade utvecklingskostnader, främst inom radar och sensorutveckling, och MSEK 68 (44) andra immateriella tillgångar.

KASSAFLÖDE

Från och med starten av 2014 redovisas det operationella kassaflödet per affärsområde. Tidigare rapporterades fritt kassaflöde per affärsområde och benämndes då operativt kassaflöde.

Kassaflödet från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster uppgick till MSEK -346 (-155), se not 46.

I det andra kvartalet 2013 gjordes utbetalningar på MSEK 314 relaterade till en förlorad rättstvist.

Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Per den 31 december 2014 var fordringar till ett värde av MSEK 1 071 sålda, jämfört med MSEK 555 per den 31 december 2013. Detta hade en positiv effekt på kassaflödet från den löpande verksamheten 2014 uppgående till MSEK 516.

Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK -1 197 (-639). Det definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten, exklusive skatter och andra finansiella poster, samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar samt leasingtillgångar. Det lägre operationella kassaflödet under 2014 jämfört med 2013 är främst hänförligt till investeringar, tidsmässiga skillnader mellan fakturering, milstolpeleveranser och betalningar.

Det fria kassaflödet uppgick till MSEK -1 094 (-1 460). För mer detaljerad information om kassaflödet, se not 46.

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2014	2013
Försäljningsintäkter	3, 4	16 175	16 521
Kostnad för sålda varor		-11 869	-12 556
Bruttoresultat		4 306	3 965
Försäljningskostnader		-1 365	-1 368
Administrationskostnader		-730	-680
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 170	-1 088
Övriga rörelseintäkter	5	170	87
Övriga rörelsekostnader	6	-11	-254
Rörelseresultat		1 200	662
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		554	875
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		194	8
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		-67	-180
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		205	195
Räntekostnader och liknande resultatposter		-180	-191
Resultat efter finansiella poster		1 906	1 369
Bokslutsdispositioner	14	-419	-284
Resultat före skatt		1 487	1 085
Skatt	15	-317	-200
Årets resultat		1 170	885

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport.

Affärsområdena Dynamics och Combitech är dotterbolag och ingår inte i moderbolaget.

Moderbolagets försäljningsintäkter under 2014 uppgick till MSEK 16 175 (16 521). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 200 (662).

Netto finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK 706 (707). Efter bokslutsdispositioner på MSEK -419 (-284) och skatt på MSEK -317 (-200) uppgick periodens resultat till MSEK 1 170 (885).

TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2014	2013
Årets resultat		1 170	885
Övrigt totalresultat		-	-
Årets totalresultat		1 170	885

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	1 117	1 392
Materiella anläggningstillgångar	17	2 574	2 279
Finansiella anläggningstillgångar:
Andelar i koncernföretag	44	6 764	6 471
Fordringar på koncernföretag	24	865	747
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	135	137
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	137	136
Andra långfristiga fordringar	27	25	22
Uppskjuten skattefordran	15	131	182
Summa finansiella anläggningstillgångar		8 057	7 695
Summa anläggningstillgångar		11 748	11 366
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.	28	4 490	3 653
Kortfristiga fordringar:
Kundfordringar	29	1 826	1 489
Fordringar på koncernföretag		2 838	2 183
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		9	15
Övriga fordringar	27	2 784	2 315
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	794	736
Summa kortfristiga fordringar		8 251	6 738
Kortfristiga placeringar		1 270	1 990
Kassa och bank		377	1 268
Summa omsättningstillgångar		14 388	13 649
SUMMA TILLGÅNGAR		26 136	25 015

LIKVIDITET, FINANSIERING, INVESTERINGAR OCH ANTAL ANSTÄLLDA

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 2 577 per den 31 december 2014 jämfört med MSEK 984 per den 31 december 2013.

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 551 (387). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 63 (63). Vid periodens slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 8 695 jämfört med 8 781 personer vid årets början.

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2014-12-31	2013-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	33
Bundet eget kapital:
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		694	700
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital:
Balanserat resultat		4 316	4 107
Årets totalresultat		1 170	885
Summa eget kapital		8 469	7 981
Obeskattade reserver	45	1 979	1 560
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	140	219
Övriga avsättningar	38	638	832
Summa avsättningar		778	1 051
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	2 000	1 000
Skulder till koncernföretag		5 921	5 827
Förskott från kunder		439	393
Leverantörsskulder		1 301	1 390
Skulder till intresseföretag och joint ventures		244	33
Skatteskulder		17	28
Övriga skulder	39	821	933
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	4 167	4 819
Summa skulder		14 910	14 423
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		26 136	25 015
Ställda säkerheter	42		- 10
Ansvarsförbindelser	42	4 551	3 992

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets total resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2013	1 746	707	543	4 531	-	7 527
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	-7	-	7	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	885	885
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-477	-	-477
Aktiesparprogram	-	-	-	46	-	46
Utgående eget kapital 31 december 2013	1 746	700	543	4 107	885	7 981
Ingående eget kapital 1 januari 2014	1 746	700	543	4 992	-	7 981
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	-6	-	6	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	1 170	1 170
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-479	-	-479
Återköp aktier	-	-	-	-252		-252
Aktiesparprogram	-	-	-	50	-	50
Utgående eget kapital 31 december 2014	1 746	694	543	4 316	1 170	8 469

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2014	2013
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 906	1 369
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	182	614
Betald inkomstskatt		-277	-283
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 811	1 700
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-926	-146
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		2 184	-1 175
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		45	103
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-3 488	-775
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-193	-216
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-567	-509
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-30	-27
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-63	-70
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-551	-386
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		11	36
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		708	1 936
Förvärv av finansiella tillgångar		-122	-250
Avyttring av finansiella tillgångar		4	113
Förvärv av koncernföretag		-341	-29
Avyttring av koncernföretag och intresseföretag		375	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-9	1 323
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag		-839	-763
Upptagande av lån		1 000	346
Amortering av lån		-160	-1 100
Återköp av aktier		-252	-
Utbetald utdelning till aktieägarna		-479	-477
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		415	1 499
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-315	-495
ÅRETS KASSAFLÖDE		-891	319
Likvida medel vid årets början		1 268	949
Likvida medel vid årets slut	46	377	1 268

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER

VERKSAMHETEN

Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) var under 2014 indelad i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 4.

Sedan den 1 januari 2015 är Saabs verksamhet indelad i följande sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Industrial Products and Services. I det nya affärsområdet Industrial Products and Services ingår det oberoende konsultföretaget Combitech, affärsenheterna Aerostructures och Avionics Systems, vilka tidigare utgjorde delar av affärsområdena Aeronautics respektive Electronic Defence Systems, samt Saab Ventures produktportfölj och ett utvecklingsprojekt, som tidigare ingick i Saab Corporate.

Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och i andra utvalda länder.

Styrelsen och verkställande direktören har den 16 februari 2015 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 15 april 2015 för fastställande.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.

Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS.

Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tilllämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

TILLÄMPNING AV NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSREGLER

IASB och IFRIC har givit ut och EU har antagit följande nya och reviderade standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2014:

• IFRS 10 Koncernredovisning, tillägg i vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när det är svårt att bedöma.
• IFRS 11 Samarbetsarrangemang, fokuserar på rättigheter och skyldigheter snarare än ett arrangemangs juridiska form. Det finns två typer av samarbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Gemensamma verksamheter redovisas utifrån innehavarens andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten.
• IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, omfattar upplysningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag.
• IAS 28 (omarbetad 2011), Innehav i intresseföretag och joint ventures, innehåller krav på att redovisa joint ventures och intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden.
• Ändringar i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering, IAS 36, Nedskrivningar samt IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering medför för Saabs del endast mindre ändringar i upplysningar.

Effekter av ändringar i IFRS 11 redovisades i årsredovisningen för 2013 samt i not 22 i denna årsredovisning. Övriga nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon signifikant inverkan på koncernens finansiella rapporter 2014.

NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ TRÄTT IKRAFT

IASB har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft:

Standarder	Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar:
IFRS 9 Financial instruments	1 januari 2018 (ej antagen av EU))
IFRS 15 Revenue from contracts with customers	1 januari 2017 (ej antagen av EU)

IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunder erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten, har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Saab har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.

RÖRELSESEGMENT

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet.

Koncernen hade under året sex rapporterbara segment:

• Aeronautics
• Dynamics
• Electronic Defence Systems
• Security and Defence Solutions
• Support and Services
• Combitech

Utöver de sex segmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor.

En utförlig beskrivning av segmenten tillsammans med faktorer som används för att identifiera segment finns att läsa i not 4 samt på sidorna 42 till 48.

Sedan den 1 januari 2015 är Saabs verksamhet indelad i följande sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Industrial Products and Services, vilka också kommer att rapporteras som rörelsesegment. Se not 50 för mer information.

KLASSIFICERING AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs i avsnitt nedan för respektive post. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen.

Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag och joint ventures

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Joint ventures är företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet i ett intresseföretag och det gemensamma bestämmande inflytandet i ett joint venture uppstår redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet eller det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen och joint venture-företagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags och joint ventures resultat" koncernens andel i intresseföretagens och joint venture-företagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade överrespektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint venture-företag minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag eller joint venture överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget eller joint venture-företaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget eller joint venture-företaget.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget upphör eller det gemensamma bestämmande inflytandet över joint venture-företaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt vinster och förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

UTLÄNDSK VALUTA

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag.

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de vidhängande kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order som till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av förskottsfinansieringen i bruttoresultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats.

Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare. Alla pågående uppdrag från beställare för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster redovisas som skulder till beställare.

RÖRELSENS KOSTNADER

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar förutom egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter (se nedan). Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor.
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner samt kostnader hänförliga till affärsområdes- och affärsenhetsledning.
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.
• Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag och intresseföretag.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i rapporten över finansiell ställning som förutbetald eller upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten samt finansiella intäkter och kostnader hänförliga till pensioner.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under det fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tillämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av baserat på bedömd produktionsvolym, dock över en maximal tidsperiod på 5 år. Produktionsvolymen är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Förvärvade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
• goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett

tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period som de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• rörelsefastigheter: 20–90 år
• maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år
• inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år
• flygplan: 20–25 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

LEASINGTILLGÅNGAR

Med leasingtillgångar avsågs i huvudsak regionalflygplan som ägdes av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing. Dessa flygplan har under året avyttrats och därmed har Saabs uthyrningsverksamhet för denna del av portföljen upphört. Se vidare not 18.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare.

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Verkliga värdet har fastställts genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. För att få klassificera en anläggningstillgång som en tillgång som innehas för försäljning ska tillgången vara tillgänglig för omedelbar försäljning samt att det ska vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för

försäljning.

NEDSKRIVNING

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas

tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER OCH ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivat samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder. Finansiella tillgångar redovisas som tillgång från och med likviddagen.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Undantag görs för derivat där derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden redovisas som skulder.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier:

• Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

• Investeringar som hålls till förfall:

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.

• Lånefordringar och kundfordringar:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att erhållen likvid redovisas som likvida medel. Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

• Finansiella tillgångar som kan säljas:

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som är tillgängliga för försäljning eller som inte har klassificerats som någon av de andra kategorierna av finansiella tillgångar. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Värdeförändringar redovisas direkt mot övrigt totalresultat. När tillgångarna säljs återförs de ackumulerade värdeförändringarna till resultaträkningen. Orealiserade värdenedgångar redovisas i övrigt totalresultat om inte värdenedgången är väsentlig eller har varat under en längre tid då värdet ska skrivas ned över resultaträkningen. Om nedskrivningen avser eget kapitalinstrument, såsom aktier, ska nedskrivningen inte reverseras över resultaträkningen.

• Andra finansiella skulder:

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för onoterade finansiella tillgångar eller finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black-Scholes, se vidare not 41.

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar

som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället till anskaffningskurs och därefter till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i rapporten över finansiell ställning. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning klassificeras derivat som verkligt värdesäkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redovisas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas med avseende på valutarisk till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

VARULAGER

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

UTDELNINGAR

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Den totalt dominerande planen är ITP-planen som svarar för 91 procent (90) av det totala åtagandet.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet till nuvärde i rapporten över finansiell ställning. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig bostadsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 januari 2013, datumet för övergång till omarbetad IAS 19, har redovisats i eget kapital och andra poster i rapporten över finansiell ställning. Aktuariella vinster och förluster efter 1 januari 2012 redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar används samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning samt tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Aktiesparprogram för anställda

Saab har aktiesparprogram där tillsvidareanställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpt tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats.

När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs Aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns prestationsbaserade aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Från och med 2011 års program utgår 1–4 matchningsaktier. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på genomsnittlig tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. I april 2014 beslutade Saabs årsstämma att modifiera det prestationsrelaterade aktieprogrammet 2014 för att öka intresset för programmet i målgruppen. Se vidare not 37.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser, som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, applicerade på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder då fordran och skuld avser samma skattemyndighet.

VÄSENTLIGA SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar.

Låneutgifter

Moderbolaget redovisar låneutgifter som en kostnad i den period som de uppkommer.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen. Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som terminssäkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NOT 2 BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultat och kassaflöde. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar i projekt.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende radar och sensorer, system för signalspaning och självskydd och flygtrafikledning (ATM). Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 952 (1 338). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 5 år med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter där maximal nyttjandeperiod är 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 015 (4 605), se vidare not 16.

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 8 153 (6 413). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 37.

NOT 3 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Varuförsäljning	3 569	3 964	2 422	2 221
Långa kundkontrakt	14 137	13 891	10 259	10 231
Tjänsteuppdrag	5 796	5 891	3 492	4 068
Royalty	25	4	2	1
Summa	23 527	23 750	16 175	16 521

Varuförsäljning

Varuförsäljning inkluderar försäljning av varor som tillverkats av Saab och varor som köpts in för vidareförsäljning, till exempel reservdelar och annan utrustning som säljs separat.

Långa kundkontrakt

Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder.

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Tjänsteuppdrag

Med tjänsteuppdrag menas utförande av en uppgift för kunds räkning under en avtalad tidsperiod, till exempel konsult- och supporttjänster.

Royalty

Royalty inkluderar intäkter från extern part för användande av Saabs tillgångar såsom patent, varumärken och programvara.

NOT 4 SEGMENTRAPPORTERING

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik och missilsystem samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och andra utvalda länder. Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är uppdelad i sex affärsområden, vilka också är rörelsesegment: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Affärsområdena beskrivs nedan. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet. Jämförelsetalen för 2013 har justerats med anledning av en ny struktur, se not 49 för mer information. Jämförelsetalen för 2014, justerat för den nya organisationsstruktur som gäller från och med 1 januari 2015, finns i not 50.

Aeronautics

Aeronautics bedriver utveckling på hög nivå inom militär och civil flygteknik. Produktportföljen innehåller flygstridssystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra.

Dynamics

Dynamics erbjuder en konkurrenskraftig produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturanpassningssystem till försvarsmakter samt obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin.

Electronic Defence Systems

Verksamheten bygger på Saabs nära samarbete med kunder som efterfrågar effektiva lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Det innebär att affärsområdet har en unik kompetens inom radar, självskydd och signalspaning samt en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder levererar vi också flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet.

Security and Defence Solutions

Verksamheten omfattar militära stridsledningssystem för marin, flygvapen och armé, samt design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg. Portföljen innehåller även system för träning och simulering, säkerhetssystem och lösningar för säker kommunikation samt system för sjöfarts- och flygtrafikledning.

Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Combitech

Combitech, ett självständigt bolag i Saabkoncernen, är ett av Sveriges största teknikkonsultföretag. Combitech kombinerar teknisk spetskompetens med djupa branschkunskaper, helhetsförståelse och särskilt fokus på miljö och säkerhet.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande jämförelsestörande poster

Väsentliga jämförelsestörande poster som icke är kassaflödespåverkande utgörs 2013 av en engångspost på MSEK -133, som avsåg en nedskrivning av aktier i Pipavav.

Information om större kunder

Saab har en kund, Försvarets Materielverk (FMV), som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. FMV är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna för 2014 uppgick till MSEK 8 086 (7 814).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

Säsongsvariationer

En stor del av Saabs verksamhet består av större projekt där intäkten redovisas enligt successiv vinstavräkning i förhållande till upparbetning. Upparbetningsgraden i dessa projekt är normalt sett lägre under det tredje kvartalet jämfört med övriga kvartal. Det fjärde kvartalet påverkas normalt sett även av en högre andel leveranser inom främst Dynamics.

Koncernen	Aeronautics		Dynamics		Systems	Electronic Defence	Solutions	Security and Defence	Services	Support and	Combitech		Corporate		Elimineringar			Koncernen
MSEK	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Externa försäljnings intäkter	6 508	6 703	2 840	3 430	4 205	4 050	5 635	4 991	3 371	3 571	982	925	-14	80	-		- 23 527 23 750
Interna försäljnings intäkter	212	166	134	136	424	510	127	104	199	201	667	759	-	1	-1 763	-1 877	-	-
Totala försäljnings intäkter	6 720	6 869	2 974	3 566	4 629	4 560	5 762	5 095	3 570	3 772	1 649	1 684	-14	81	-1 763		-1 877 23 527 23 750
Rörelseresultat före andelar i intresseföretags och joint ventures resultat	481	457	143	355	205	-115	342	213	376	498	92	148	2	-236	-	-	1 641	1 320
Andelar i intres seföretags och joint ventures resultat	-1	-1	22	11	-	-	14	-	-	-	-	-	-17	15	-	-	18	25
Rörelseresultat	480	456	165	366	205	-115	356	213	376	498	92	148	-15	-221	-	-	1 659	1 345
Finansiella intäkter	11	15	16	7	-	11	10	12	1	2	2	1	177	130	-114	-116	103	62
Finansiella kostnader	-130	-81	-44	-31	-59	-43	-59	-50	-44	-31	-8	-5	-9	-303	114	116	-239	-428
Resultat före skatt	361	390	137	342	146	-147	307	175	333	469	86	144	153	-394	-	-	1 523	979
Skatt 1)	-17	-	-29	-78	10	80	-68	-50	-3	-52	-17	-37	-231	-100	-	-	-355	-237
Årets resultat	344	390	108	264	156	-67	239	125	330	417	69	107	-78	-494	-	-	1 168	742
Tillgångar varav andelar i	5 285	5 133	3 441	3 604	7 907	7 811	7 092	6 059	3 583	3 885	795				800 13 319 14 375 -11 866 -13 878 29 556 27 789
intresseföretag och joint ventures	32	31	89	69	4	4	79	-	-	-	-	-	193	263	-	-	397	367
Skulder	4 924	4 727	1 749	1 994	4 303	4 255	4 231	3 798	2 755	3 102	451	458	6 249	5 746	-6 479		-8 518 18 183 15 562
Operationellt kassaflöde	-656	-227	-69	503	-677	116	157	122	-32	-149	76	162		4 -1 166	-		- -1 197	-639
Sysselsatt kapital	2 689	2 447	2 186	2 007	4 743	4 294	4 257	3 994	2 214	2 479	496	505	-256	-261	-		- 16 329 15 465
Investeringar	141	88	68	55	314	92	53	47	20	17	3	3	372	309	-	-	971	611
Avskrivningar	59	147	61	62	417	475	112	115	18	19	8	9	197	207	-	-	872	1 034
Nedskrivningar	-	-	-	-	-	13	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	13

1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate

Geografiska områden

Koncernen	Sverige		EU exklusive Sverige		Övriga Europa		Nordamerika		Sydamerika	Central- och
MSEK	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Externa försäljningsintäkter 1)	10 512	9 814	3 770	3 933	592	621	2 387	2 611	508	376
i % av omsättning	45	41	16	17	3	3	10	11	2	2
Anläggningstillgångar	8 959	8 340	581	571	55	40	1 650	1 597	4	5

Koncernen	Asien		Afrika		Australien, etc.		Summa
MSEK	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Externa försäljningsintäkter 1)	4 007	4 311	573	930	1 178	1 154	23 527	23 750
i % av omsättning	17	18	2	4	5	5	100	100
Anläggningstillgångar	87	41	426	320	110	212	11 872	11 126

1) Externa försäljningsintäkter fördelas till den marknad där kunden hör hemma.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Aeronautics	6 532	6 708
Electronic Defence Systems	3 526	3 084
Security and Defence Solutions	2 985	3 412
Support and Services	3 132	3 317
Summa	16 175	16 521

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

		Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Sverige	8 842	8 732
EU exklusive Sverige	2 325	2 501
Övriga Europa	305	249
Nordamerika	1 411	1 288
Central- och Sydamerika	313	198
Asien	2 507	3 002
Afrika	307	356
Australien, etc.	165	195
Summa	16 175	16 521

NOT 5 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Vinst vid försäljning av immateriella rättigheter och materiella anläggnings tillgångar	111	37	110	37
Vinst vid försäljning av intresseföretag	93	-	-	-
Vinst vid försäljning av koncernföretag	57	-	-	-
Vinst vid omvärdering av skuld för villkorad tilläggsköpeskilling	24	106	-	-
Vinst från övriga operativa verksamheter	24	4	-	16
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	21	1	7	2
Realiserade ackumulerade omräkningsdifferenser	18	-	-	-
Tradingresultat	17	21	17	21
Statliga bidrag	7	12	6	9
Värdeförändring förvaltnings fastigheter	2	-	-	-
Övrigt	56	23	30	2
Summa	430	204	170	87

Tradingresultat avser resultat i Saab Treasury från handel i ränte- och valutainstrument av styrelsen godkänt riskmandat, se not 41.

Övriga operativa verksamheter innefattar bland annat resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten och driftnetto från uthyrning av fastigheter.

NOT 6 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Nettoförändring verkligt värde biologiska tillgångar	-7	-10	-	-
Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	-3	-8	-9	-10
Förlust från övriga operativa verksamheter	-2	-1	-	-
Förlust vid försäljning av materiella anläggningstill gångar	-2	-1	-2	-1
Kostnad relaterad till förlorad rättstvist	-	-231	-	-231
Värdeförändring förvaltnings fastigheter	-	-2	-	-
Övrigt	-7	-4	-	-12
Delsumma	-21	-257	-11	-254
Förändring verkligt värde derivat	-1	-9	-	-
Värdeförändring kontrakte rade flöden	1	9	-	-
Delsumma	-	-	-	-
Summa	-21	-257	-11	-254

Övriga operativa verksamheter består av resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten.

NOT 7 STATLIGA BIDRAG

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från EU hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. För 2014 har MSEK 72 (74) erhållits. I resultaträkningen har MSEK 82 (83) redovisats genom att reducera forsknings- och utvecklingskostnader och som övrig rörelseintäkt. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisas MSEK 24 (34) som förutbetald intäkt.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt MSEK 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2014 utbetalat netto MSEK 263 (263). Skulden per den 31 december 2014 uppgick till MSEK 162 (177), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 8 RÖRELSEFÖRVÄRV

Den 29 juni 2014 meddelade Saab att avtal ingåtts om att förvärva 100 procent av ThyssenKrupp Marine Systems AB (numera Saab Kockums), som konstruerar, bygger och underhåller militära marina system såsom ubåtar och ytfartyg. Saab Kockums hade ca 850 anställda vid tiden för förvärvet. Förvärvet slutfördes den 22 juli 2014 till en köpeskilling om MSEK 340.

Förvärvet är i linje med Saabs ambition att öka kapaciteten inom det marina området och det stärker positionen som heltäckande leverantör av militära system. Saab Kockums har ett unikt erbjudande och en stark närvaro på den svenska marknaden inom ubåtar och örlogsfartyg. Saab ser dessutom potential att expandera Saab Kockums nuvarande marknadsposition genom möjligheter på exportmarknaden.

Förvärvsanalys	MSEK
Köpeskilling
Köpeskilling utbetald 22 juli 2014	340
Total köpeskilling	340
Påverkan på likvida medel
Köpeskilling utbetald 22 juli 2014	340
Avgår; Likvida medel i det förvärvade bolaget	-540
Påverkan på likvida medel (positiv (-) / negativ (+))	-200
Verkligt värde på identifierbara tillgångar och skulder på förvärvsdagen var:
Immateriella anläggningstillgångar	41
Materiella anläggningstillgångar	157
Finansiella anläggningstillgångar	12
Uppskjutna skattefordringar	281
Omsättningstillgångar	407
Likvida medel	540
Totala tillgångar	1 438
Avsättningar för pensioner	186
Övriga avsättningar	601
Övriga skulder	529
Totala skulder	1 316
Totalt identifierbara nettotillgångar till verkligt värde	122
Goodwill	218
Köpeskilling	340

Den goodwill som uppstår, MSEK 218, genom förvärvet hänför sig till den sammanlagda personalstyrkan och synergieffekter som förväntas genom sammanslagningen av Saabkoncernens och Saab Kockums verksamheter. Ingen del av förvärvad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Från datumet för förvärvet ingår Saab Kockums med MSEK 612 i koncernens försäljningsintäkter och med MSEK 138 i resultat före skatt. Saab Kockums totala försäljningsintäkter för 2014 uppgår till MSEK 1 248 och resultat före skatt till MSEK 88.

Utgifter i samband med förvärvet uppgick till MSEK 5, vilka är kostnadsförda och inkluderade i administrationskostnader. I kassaflödesanalysen ingår dessa i kassaflöde från den löpande verksamheten.

Inga andra väsentliga förvärv skedde eller meddelades under 2014.

NOT 9 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

Medelantal anställda1)
	2014	varav män	2013	varav män
Moderbolaget
Sverige	8 471	80%	8 568	80%
Saudiarabien	26	92%	4	100%
Somalia	14	100%	6	100%
Förenade Arabemiraten	11	91%	14	100%
Indonesien	10	70%	2	100%
Norge	8	100%	10	100%
Sydkorea	5	100%	7	71%
Thailand	5	80%	6	83%
Kenya	4	100%	8	63%
Kanada	4	100%	3	100%
Schweiz	3	100%	3	67%
Storbritannien	3	67%	2	100%
USA	3	100%	-	-
Belgien	2	50%	4	50%
Indien	2	100%	1	100%
Hongkong	2	50%	-	-
Brasilien	1	100%	2	100%
Japan	1	100%	1	100%
Italien	1	100%	-	-
Pakistan	-	-	12	100%
Frankrike	-	-	3	100%
Turkiet	-	-	3	67%
Kroatien	-	-	2	50%
Tjeckien	-	-	2	50%
Finland	-	-	2	50%
Malaysia	-	-	1	100%
Danmark	-	-	1	100%
Moderbolaget, summa	8 576	80%	8 667	80%

1) Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter (FTE). I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

	2014	varav män	2013	varav män
Koncernföretag
Sverige	2 931	78%	2 576	76%
Sydafrika	614	72%	820	74%
USA	603	73%	690	74%
Australien	297	80%	300	80%
Storbritannien	226	79%	211	81%
Tjeckien	130	77%	136	79%
Nederländerna	123	89%	129	91%
Norge	100	68%	89	75%
Tyskland	97	85%	89	87%
Danmark	67	88%	58	86%
Schweiz	61	84%	54	94%
Finland	58	79%	52	77%
Kanada	49	90%	54	87%
Indien	47	74%	39	69%
Kenya	42	88%	37	95%
Thailand	17	76%	11	73%
Hongkong	13	69%	15	73%
Pakistan	10	100%	-	-
Brasilien	8	38%	7	43%
Förenade Arabemiraten	7	86%	4	75%
Sydkorea	6	67%	1	100%
Polen	5	60%	4	75%
Malaysia	5	80%	3	67%
Turkiet	4	75%	-	-
Chile	3	67%	2	100%
Grekland	2	50%	1	100%
Singapore	2	50%	1	-
Belgien	1	100%	-	-
Frankrike	1	100%	-	-
Kroatien	1	-	9	78%
Bulgarien	-	-	1	-
Koncernföretag, summa	5 530	78%	5 393	77%
Koncernen, summa	14 106	79%	14 060	79%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2014		2013
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	4 660	1 900	4 534	2 027
varav pensionskostnad1)	-	474	-	628
Koncernföretag	3 003	1 038	2 767	828
varav pensionskostnad2)	-	537	-	402
Koncernen, summa	7 663	2 938	7 301	2 855
varav pensionskostnad3)	-	1 011	-	1 030

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 10 (10) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 23 (24), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 23 (24), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar.

2) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare not 1.

3) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 17 (19) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 29 (28), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 23 (24).

Könsfördelning i företagsledningen

	Moderbolaget
Andel kvinnor i procent	2014	2013
Styrelsen	33	33
Övriga ledande befattningshavare	33	30

Not 9, forts.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

	2014		2013
MSEK	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda
Moderbolaget	25	4 635	24	4 510
varav rörlig ersättning	-		-
Koncernföretag	75	2 928	74	2 693
varav rörlig ersättning	1		3
Koncernen, summa	100	7 563	98	7 203
varav rörlig ersättning	1		3

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser MSEK 30 (36) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

NOT 10 ARVODE OCH KOSTNADS-ERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
PwC
Revisionsuppdrag	18	16	10	9
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdra get	1	1	1	1
Skatterådgivning	1	2	-	-
Övriga tjänster	1	1	-	-
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag	2	2	-	-
Summa	23	22	11	10

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kalllad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport.

Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

NOT 11 RÖRELSENS KOSTNADER

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Material och komponenter	5 450	5 274
Köpta tjänster	1 956	1 976
Personalkostnader	10 601	10 156
Av- och nedskrivningar	857	1 059
Övriga kostnader	3 431	3 912
Summa	22 295	22 377

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Av- och nedskrivningar inkluderar nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av varulager. Avskrivningar i leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) ingår ej.

NOT 12 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-320	-454
Andra immateriella anläggningstillgångar	-146	-170
Rörelsefastigheter	-90	-96
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-163	-175
Inventarier, verktyg och installationer	-145	-114
Leasingflygplan	-8	-25
Summa	-872	-1 034
Nedskrivningar
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-	-13
Summa	-	-13

Inga nedskrivningar har gjorts 2014. 2013 har nedskrivning av maskiner och andra tekniska anläggningar gjorts med MSEK 13 avseende radarverksamheten i USA.

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-202	-200
Goodwill	-40	-39
Andra immateriella anläggningstillgångar	-96	-100
Byggnader	-56	-64
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-97	-103
Inventarier, verktyg och installationer	-91	-66
Summa	-582	-572

NOT 13 FINANSNETTO

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Ränteintäkter på lånefordringar	53	65
Avgår projektränta som tillgodoförs bruttoresultatet	-1	-3
Finansiella intäkter vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	49	-
Övriga finansiella intäkter	2	-
Finansiella intäkter	103	62
Räntekostnader på lån och finansiella skulder	-46	-42
Räntekostnader, förlorad rättstvist	-	-83
Finansiella kostnader vid omvärdering av finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	-19	-133
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde i resultaträkningen	-72	-51
Finansiella kostnader avseende pensioner	-57	-74
Övriga finansiella kostnader	-45	-45
Finansiella kostnader	-239	-428
Finansnetto	-136	-366

Moderbolaget		Resultat från andelar i koncernföretag	joint ventures	Resultat från andelar i intresseföretag/
MSEK	2014	2013	2014	2013
Utdelning	104	654	-	430
Mottagna koncernbidrag	255	310	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	62	-	194	-
Nedskrivningar	-1	-69	-	-430
Övrigt	134	-20	-	8
Summa	554	875	194	8

Moderbolaget	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		resultatposter	Övriga ränteintäkter och liknande
MSEK	2014	2013	2014	2013
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	155	124
Ränteintäkter, övriga	-	-	51	74
Nedskrivningar	-	-133	-	-
Kursdifferenser	5	-14	-	-
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/ skulder	-53	-12	-	-
Avgår projektränta som tillgodoförts brutto resultatet	-	-	-1	-3
Övrigt	-19	-21	-	-
Summa	-67	-180	205	195

Moderbolaget		Räntekostnader och liknande resultatposter
MSEK	2014	2013
Räntekostnader, koncernföretag	-23	-51
Räntekostnader, övriga	-157	-140
Summa	-180	-191

NOT 14 BOKSLUTSDISPOSITIONER

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Byggnader och mark	12	14
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	1	24
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan	13	38
Periodiseringsfond	-432	-322
Summa	-419	-284

NOT 15 SKATT

Skatt redovisad i resultaträkningen

Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt redovisas på alla temporära skillnader, det vill säga skillnader mellan å ena sidan de skattemässiga värdena på tillgångar och skulder och å andra sidan dess redovisade värden i koncernredovisningen samt på skattemässiga underskottsavdrag. Bolaget redovisar uppskjutna skattefordringar i de fall där bolaget bedömer att det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-403	-324
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	18	134
Summa	-385	-190
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-32	13
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	55	33
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-4	-7
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	11	-86
Summa	30	-47
Summa redovisad skatt i koncernen	-355	-237

Totalt uppgår koncernens uppskjutna skatt till MSEK 30 (-47) och årets aktuella skattekostnad till MSEK -385 (-190), vilket ger en total redovisad skatt om MSEK -355 (-237) i koncernens resultaträkning. I tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" avseende koncernen på sidan 95 specificeras hur uppskjuten skatt påverkar resultatet.

		Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-287	-216
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	21	2
Summa	-266	-214
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-34	14
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-17	-
Summa	-51	14
Summa redovisad skatt i moderbolaget	-317	-200

Avstämning av effektiv skatt

	Koncernen
MSEK	2014 (%)	2014	2013 (%)	2013
Resultat före skatt		1 523		979
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-335	-22,0	-215
Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter	0,7	11	-0,5	-5
Ej avdragsgilla kostnader	-9,7	-147	-16,1	-158
Ej skattepliktiga intäkter	4,6	70	7,4	72
Skatt på tillkommande ej aktiverade underskotts avdrag	-	-	-0,4	-4
Skatt på utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag	0,3	4	0,7	7
Aktivering av underskottsav drag hänförligt till tidigare år	0,9	13	1,9	19
Skatt hänförlig till tidigare år	1,9	29	4,9	48
Övrigt	-	-	-0,1	-1
Redovisad effektiv skatt	-23,3	-355	-24,2	-237

Ej avdragsgilla kostnader är till stor del hänförliga till leasingverksamheten i USA. Realisationsresultat vid försäljning av koncern- och intresseföretag samt övriga andelar och minskning av skuld för villkorad köpeskilling har under året påverkat ej skattepliktiga intäkter med MSEK 182 (146).

	Moderbolaget
MSEK	2014 (%)	2014	2013 (%)	2013
Resultat före skatt		1 487		1 085
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-327	-22,0	-239
Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet	0,1	2	-0,1	-1
Skatt hänförlig till tidigare år	0,1	2	0,2	2
Ej avdragsgilla kostnader	-5,5	-82	-20,2	-219
Ej skattepliktiga intäkter	5,9	88	23,7	257
Redovisad effektiv skatt	-21,3	-317	-18,4	-200

Uppskjutna skattefordringar och skulder

Koncernen	Uppskjuten skatte	Uppskjuten
	fordran	skatteskuld
MSEK	2014-12-31	2014-12-31	Netto
Immateriella anläggningstillgångar	8	-293	-285
Materiella anläggningstillgångar	9	-389	-380
Leasingtillgångar	-	-	-
Biologiska tillgångar	-	-40	-40
Långfristiga fordringar	8	-23	-15
Varulager	220	-1	219
Kundfordringar	12	-1	11
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	-	26
Långfristiga skulder	44	-	44
Avsättningar till pensioner	770	-11	759
Övriga avsättningar	342	-2	340
Periodiseringsfonder	-	-358	-358
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-299	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	83	-1	82
Övrigt	152	-50	102
Underskottsavdrag	402	-	402
Summa skattefordringar/-skulder	2 076	-1 468	608
Kvittning	-1 420	1 420
Netto skattefordringar/-skulder	656	-48	608

Koncernen	Uppskjuten skatte	Uppskjuten
	fordran	skatteskuld
MSEK	2013-12-31	2013-12-31	Netto
Immateriella anläggningstillgångar	6	-398	-392
Materiella anläggningstillgångar	10	-371	-361
Leasingtillgångar	-	-40	-40
Biologiska tillgångar	-	-42	-42
Långfristiga fordringar	8	-25	-17
Varulager	195	-8	187
Kundfordringar	7	-	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	-	21
Långfristiga skulder	48	-1	47
Avsättningar till pensioner	404	-13	391
Övriga avsättningar	306	-22	284
Periodiseringsfonder	-	-264	-264
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-299	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	108	-	108
Övrigt	25	-105	-80
Underskottsavdrag	188	-	188
Summa skattefordringar/-skulder	1 326	-1 588	-262
Kvittning	-1 087	1 087
Netto skattefordringar/-skulder	239	-501	-262

Förfallotidpunkter för redovisade och oredovisade

underskottsavdrag i koncernen

MSEK Förfallotidpunkt	Redovisade underskotts avdrag	Ej redovisade underskotts avdrag
Obegränsad förfallotid	956	44
2021	27	-
2024	27	-
2029	7	-
2030	82	-
2031	199	-
2032	8	-
2034	106	-
Summa underskottsavdrag	1 412	44
Redovisad uppskjuten skattefordran	402	-

Vid utgången av 2014 uppgick Saabkoncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till MSEK 44 (103). De skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i USA kan utnyttjas längst till och med år 2034, men förfaller delvis från och med år 2021.

Moderbolaget MSEK	Uppskjuten skattefordran 2014-12-31	Uppskjuten skatteskuld 2014-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-210	-210
Varulager	88	-	88
Kundfordringar	2	-	2
Avsättningar till pensioner	95	-	95
Övriga avsättningar	115	-	115
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	41	-	41
Summa skattefordringar/ -skulder	341	-210	131
Kvittning	-210	210	-
Netto skattefordringar/-skulder	131	-	131

Moderbolaget	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld
MSEK	2013-12-31	2013-12-31	Netto
Materiella anläggningstillgångar	-	-196	-196
Varulager	93	-	93
Kundfordringar	2	-	2
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	1	-	1
Avsättningar till pensioner	93	-	93
Övriga avsättningar	152	-	152
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	37	-	37
Summa skattefordringar/
-skulder	378	-196	182
Kvittning	-196	196	-
Netto skattefordringar/-skulder	182	-	182

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld har i moderbolaget Saab AB redovisats över resultaträkningen.

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade

uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	69	11
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	2 007	330

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade

uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	14	9
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	1 454	201

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader

och -underskottsavdrag

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2014	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot övrigt totalresultat	Förvärv/avyttring av rörelse	Omräknings differens	Utgående balans 31 dec 2014
Immateriella anläggningstillgångar	-392	120	-	-	-13	-285
Materiella anläggningstillgångar	-361	-10	-	-1	-8	-380
Leasingtillgångar	-40	36	-	-	4	-
Biologiska tillgångar	-42	2	-	-	-	-40
Långfristiga fordringar	-17	2	-	-	-	-15
Varulager	187	23	-	-	9	219
Kundfordringar	7	4	-	-1	1	11
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	4	-	-1	2	26
Långfristiga skulder	47	-7	-	-	4	44
Avsättningar till pensioner	391	99	266	5	-2	759
Övriga avsättningar	284	-88	-	132	12	340
Periodiseringsfonder	-264	-94	-	-	-	-358
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-299	-	-	-	-	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	108	-29	-	-	3	82
Övrigt	-80	-83	253	13	-1	102
Underskottsavdrag	188	51	-	135	28	402
Summa	-262	30	519	282	39	608

Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt i resultaträkningen uppgick 2014 till MSEK 30. Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt i totalresultatet uppgick till MSEK 519. Utgående balans 31 december 2014, MSEK 608, bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 656 och skatteskuld MSEK 48, se tabell på sidan 93.

Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse och omräkningsdifferens uppgår till MSEK 51, vilket är summan av

uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK 55 och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK -4.

Övriga belopp i nämnda tabells kolumn "Redovisat över resultaträkningen" uppgår till MSEK -21, vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år.

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2013	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot övrigt totalresultat	Förvärv/avyttring av rörelse	Omräknings differens	Utgående balans 31 dec 2013
Immateriella anläggningstillgångar	-521	133	-	-4	-	-392
Materiella anläggningstillgångar	-371	10	-	-	-	-361
Leasingtillgångar	-62	23	-	-	-1	-40
Biologiska tillgångar	-44	2	-	-	-	-42
Långfristiga fordringar	-14	-3	-	-	-	-17
Varulager	203	-11	-	-	-5	187
Kundfordringar	6	1	-	-	-	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	-3	-	-	-	21
Långfristiga skulder	53	-6	-	-	-	47
Avsättningar till pensioner	639	37	-285	-	-	391
Övriga avsättningar	426	-142	-	-	-	284
Periodiseringsfonder	-193	-71	-	-	-	-264
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-299	-	-	-	-	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	122	-14	-	-	-	108
Övrigt	-102	-29	59	-	-8	-80
Underskottsavdrag	162	26	-	-	-	188
Summa	29	-47	-226	-4	-14	-262

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2013 till MSEK -47. Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i totalresultatet uppgick till MSEK -226. Utgående balans 31 december 2013, MSEK -262, bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 239 och skatteskuld MSEK 501, se tabell på sidan 93.

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

		Koncernen
MSEK	2014	2013
Avsättningar till pensioner	266	-285
Kassaflödessäkringar	253	59
Summa	519	-226

NOT 16 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31		2014-12-31 2013-12-31
Goodwill	5 015	4 605	453	493
Aktiverade utvecklingsutgifter	952	1 338	461	662
Andra immateriella tillgångar	384	397	203	237
Summa	6 351	6 340	1 117	1 392

Goodwill

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 302	5 278	784	784
Förvärvat via rörelseförvärv	218	37	-	-
Omräkningsdifferenser	192	-13	-	-
Utgående balans 31 december	5 712	5 302	784	784
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-697	-697	-291	-252
Årets avskrivningar	-	-	-40	-39
Utgående balans 31 december	-697	-697	-331	-291
Redovisat värde 31 december	5 015	4 605	453	493

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB. Förvärvat via rörelseförvärv 2013 avser Hydro-Lek Limited och Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB) samt en justering hänförligt till förvärvet av MEDAV GmbH.

Aktiverade utvecklingsutgifter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 898	5 895	2 010	2 000
Förvärvat via rörelseförvärv	-	17	-	10
Internt utvecklade tillgångar	171	24	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-257	-14	-	-
Omräkningsdifferenser	50	-24	-	-
Utgående balans 31 december	5 862	5 898	2 010	2 010
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-4 560	-4 144	-1 348	-1 144
Årets avskrivningar	-320	-454	-202	-200
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-	-	-4
Avyttringar och omklassificeringar	-	14	-	-
Omräkningsdifferenser	-30	24	1	-
Utgående balans 31 december	-4 910	-4 560	-1 549	-1 348
Redovisat värde 31 december	952	1 338	461	662

Förvärvat via rörelseförvärv 2013 avser till största delen Hydro-Lek Limited.

Andra immateriella tillgångar
	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 651	1 879	1 261	1 473
Förvärvat via rörelseförvärv	88	5	-	-
Investeringar	68	44	63	64
Avyttringar och omklassificeringar	-4	-275	-	-276
Omräkningsdifferenser	44	-2	-1	-
Utgående balans 31 december	1 847	1 651	1 323	1 261
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 254	-1 362	-1 024	-1 200
Årets avskrivningar	-146	-170	-96	-100
Förvärvat via rörelseförvärv	-47	-	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	4	276	-	276
Omräkningsdifferenser	-20	2	-	-
Utgående balans 31 december	-1 463	-1 254	-1 120	-1 024
Redovisat värde 31 december	384	397	203	237

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB. Förvärvat via rörelseförvärv 2013 avser TIKAB.

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Kostnad för sålda varor	144	168	136	139
Försäljningskostnader	2	2	-	-
Forsknings- och utvecklingskostnader	320	454	202	200

Utvecklingsutgifter

Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, system för signalspaning och självskydd samt flygtrafikledning.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärven av Ericsson Microwave Systems, Sensis, MEDAV och ThyssenKrupp Marine Systems AB och avser nedlagda utgifter för kundrelationer, varumärken, patent och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, MSEK 384, är MSEK 266 hänförligt till förvärvade värden och MSEK 118 till licenser för verksamhetssystem med mera.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter, eller grupper därav, som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Förvärvade verksamheter förfogar normalt över kunskap, teknik och lösningar som kommer stora delar av koncernen till godo och de förvärvade verksamheterna integreras ofta med övrig verksamhet kort tid efter förvärven. Goodwill allokeras därför till och prövas för nedskrivning på affärsområdesnivå, vilket även motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen. Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.

Goodwill fördelar sig per affärsområde enligt följande:

MSEK	2014-12-31	2013-12-31
Dynamics	596	585
Electronic Defence Systems	2 407	2 337
Security and Defence Solutions	1 458	1 177
Support and Services	246	246
Combitech	308	260
Summa goodwill	5 015	4 605

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt affärsområdenas affärsplaner. För Electronic Defence Systems och Support and Services har prognosticerade kassaflöden överstigit de senaste två årens utfall. Saabs bedömning är att detta inte medför något nedskrivningsbehov.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE Volym/tillväxt

Tillväxten i affärsplanerna baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De baseras också på bedömningar av kassaflödenas fördelning över de många gånger långa projektens löptider, vilka är beroende av tidpunkterna för och storleken av förskott och milstolpebetalningar. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av koncernledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 (0) procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I samtliga affärsområden förutom Combitech finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital). WACC-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig.

Under året har det gjorts en allmän översyn av kapitalkostnad och en förnyad bedömning av risker inom respektive affärsområde. De senaste årens orderingång har ökat andelen affärsområdesöverskridande projekt och ändrat orderstockens sammansättning för vissa affärsområden, vilket försvårar differentieringen av diskonteringsräntor mellan affärsområden. Till följd av detta har Saab beslutat att applicera en enhetlig diskonteringsränta i nedskrivningstesterna.

Följande diskonteringsräntor har använts (före skatt):

		Diskonteringsränta före skatt (WACC)
Procent	2014	2013
Dynamics	10	11
Electronic Defence Systems	10	11
Security and Defence Solutions	10	11
Support and Services	10	13
Combitech	10	13

Känslighetsanalys

Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 17	MATERIELLA ANLÄGGNINGS
	TILLGÅNGAR

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2014-12-31 2013-12-31		2014-12-31 2013-12-31
Rörelsefastigheter/ byggnader och mark 1)	2 066	1 888	1 463	1 340
Maskiner och andra tekniska anläggningar	803	651	514	445
Inventarier, verktyg och installationer	459	349	283	197
Pågående nyanläggningar	374	351	314	297
Summa	3 702	3 239	2 574	2 279

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 881	4 917	1 928	1 881
Förvärvat via rörelse förvärv	243	-	-	-
Investeringar	91	43	84	41
Omklassificeringar	131	-13	95	6
Avyttringar	-535	-36	-20	-
Omräkningsdifferenser	47	-30	-	-
Utgående balans 31 december	4 858	4 881	2 087	1 928
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 993	-2 936	-1 485	-1 421
Årets avskrivningar	-90	-96	-56	-64
Förvärvat via rörelse förvärv	-164	-	-	-
Omklassificeringar	-	24	-	-
Avyttringar	467	13	20	-
Omräkningsdifferenser	-12	2	-	-
Utgående balans 31 december	-2 792	-2 993	-1 521	-1 485
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897
Redovisat värde 31 december	2 066	1 888	1 463	1 340

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

I rörelsefastigheter ingår en fastighet som hyrs av Saab Sensis i USA via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid till och med år 2025. Redovisat värde uppgår till MSEK 98. Fastigheten skrivs av linjärt över nyttjandeperioden fram till och med år 2025.

Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 125, varav MSEK 11 förfaller inom ett år, MSEK 45 förfaller senare än ett år men inom fem år samt MSEK 69 som förfaller senare än fem år. Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter uppgår till MSEK 104.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 310	3 264	2 330	2 308
Förvärvat via rörelseförvärv	368	8	-	-
Investeringar	238	98	176	59
Omklassificeringar	15	26	1	10
Avyttringar	-110	-60	-91	-47
Omräkningsdifferenser	115	-26	-	-
Utgående balans 31 december	3 936	3 310	2 416	2 330
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 659	-2 534	-1 885	-1 827
Årets avskrivningar	-163	-175	-97	-103
Årets nedskrivningar	-	-13	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	-312	-4	-	-
Omklassificeringar	-1	-10	-	-1
Avyttringar	96	57	80	46
Omräkningsdifferenser	-94	20	-	-
Utgående balans 31 december	-3 133	-2 659	-1 902	-1 885
Redovisat värde 31 december	803	651	514	445

Inga nedskrivningar har gjorts 2014. 2013 har nedskrivning gjorts med MSEK 13 avseende radarverksamheten i USA. Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB och 2013 avser det TIKAB samt Hydro-Lek Limited.

Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 838	1 794	1 127	1 093
Förvärvat via rörelseförvärv	134	2	-	-
Investeringar	233	146	178	82
Omklassificeringar	11	15	-1	8
Avyttringar	-162	-95	-57	-56
Omräkningsdifferenser	25	-24	-	-
Utgående balans 31 december	2 079	1 838	1 247	1 127
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 489	-1 482	-930	-920
Årets avskrivningar	-145	-114	-91	-66
Förvärvat via rörelseförvärv	-122	-2	-	-
Omklassificeringar	1	-2	-	-
Avyttringar	155	90	57	56
Omräkningsdifferenser	-20	21	-	-
Utgående balans 31 december	-1 620	-1 489	-964	-930
Redovisat värde 31 december	459	349	283	197

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB och 2013 TIKAB.

Pågående nyanläggningar

Koncernen				Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	351	139	297	115
Förvärvat via rörelseförvärv	10	-	-	-
Investeringar	170	256	113	205
Omklassificeringar	-159	-40	-96	-23
Avyttringar	1	-2	-	-
Omräkningsdifferenser	1	-2	-	-
Redovisat värde 31 december	374	351	314	297

Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB.

Säkerheter

Den 31 december 2014 var fastigheter med redovisat värde på MSEK 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 18 LEASINGTILLGÅNGAR OCH LEASINGAVTAL

En del av de över 500 regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – som levererats har ingått i Saabs leasingportfölj. Denna har bestått av såväl ägda flygplan som flygplan inhyrda via operationella leasingavtal. Under 2014 har den ägda delen av portföljen avvecklats och uppgick den 31 december 2014 till 0 (14) flygplan. Beträffande inhyrda flygplan kvarstod vid årets slut 6 (35) flygplan vars leasingavtal har avslutats under januari 2015. Saab har därmed avslutat sin uthyrningsverksamhet avseende regionalflygplan. Reservering har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntat utflöde för kvarvarande åtaganden.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut
MSEK	2014	2013
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	618	942
Avyttringar	-653	-323
Omräkningsdifferenser	35	-1
Utgående balans 31 december	-	618
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-373	-543
Avyttringar	403	195
Årets avskrivningar	-8	-25
Omräkningsdifferenser	-22	-
Utgående balans 31 december	-	-373
Nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-48	-97
Avyttringar och omvärderingar	48	49
Utgående balans 31 december	-	-48
Summa	-	197
Övriga leasingtillgångar
Ingående balans 1 januari	-	2
Omklassificeringar	-	-2
Utgående balans 31 december	-	-
Redovisat värde 31 december	-	197

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2013	235	79	16
2014	99	36	4

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Inga kontrakterade leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal finns.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal1)

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar. För en av koncernens anläggningar har Saab en köpoption.

	Koncernen
MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2013	240	155
2014	298	149
Kontrakterat
2015	321	128
2016	249	85
2017	206	44
2018	176	8
2019	162	4
2020 och framåt	154	4
Summa kontrakterat	1 268	273

Moderbolaget

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2013	173	126
2014	197	113
Kontrakterat
2015	221	103
2016	197	70
2017	170	36
2018	156	2
2019	147	-
2020 och framåt	136	-
Summa kontrakterat	1 027	211

1) Koncernen innehar en byggnad via finansiellt leasingavtal, se not 17.

NOT 19 BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

		Koncernen
MSEK	2014	2013
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	296	306
Förändring av verkligt värde	5	4
Avgår verkligt värde avverkning	-12	-14
Redovisat värde den 31 december	289	296
Varav anläggningstillgångar	289	296

Den 31 december 2014 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 397 000 m3 granskog, 659 000 m3 tall och 75 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 40 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 25 300 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, om MSEK 12 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderingsman. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen till följd av att det finns ett skjutfält inom fastigheten. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20 FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Redovisat värde 1 januari	31	33
Värdeförändring	2	-2
Redovisat värde 31 december	33	31

Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler upprättas initialt normalt på en hyrestid som om 2–6 år. Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på 8 procent. Direktavkastningskravet motsvarar driftnettots risk. Verkligt värde är ej baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	4	4
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-2	-2
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	2

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs främst ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

		Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	164	164
Värdeförändring	-	-
Utgående verkligt värde 31 december	164	164

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	26	25
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-9	-8
Påverkan på årets resultat/driftnetto	17	17

Information om redovisat värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

		Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	128	128
Anskaffning	-	-
Utgående balans 31 december	128	128
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 1 januari	-98	-94
Årets avskrivningar enligt plan	-3	-4
Utgående balans 31 december	-101	-98
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	66	66
Utgående balans 31 december	66	66
Redovisat värde 31 december	93	96

NOT 21 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES KONSOLIDERADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Redovisat värde 1 januari	367	300
Förvärv av intresseföretag och joint ventures	34	3
Avyttring av intresseföretag	-123	-
Andel i intresseföretags och joint ventures resultat1)	18	25
Nyemission	9	20
Omklassificeringar	47	39
Omräkningsdifferenser och internvinster	47	-10
Utdelningar	-2	-10
Redovisat värde 31 december	397	367

1) Andel i intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretag/joint venture.

Koncernens intresseföretag och joint ventures innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet.

Saab har under 2014 förvärvat Fortis Marine Solutions Pte Ltd, ett joint venture, KedTech Holding AB, ett intresseföretag, samt har gjort investeringar inom ventureportföljen. Under 2014 avyttrades intresseföretaget Hawker Pacific Airservices Ltd. Enligt avtal upphörde det bestämmande inflytandet i dotterföretaget Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd i mars 2014. Bolaget omklassificerades därmed till intresseföretag. Vinsten kopplad till förlusten av det bestämmande inflytandet uppgår till MSEK 12 och är redovisad som övrig rörelseintäkt.

Aggregerat för Saabs intresseföretag uppgår årets nettoresultat till MSEK 27 (63), övrigt totalresultat till MSEK 119 (-29) vilket ger ett totalresultat om MSEK 146 (34). För Saabs joint ventures uppgår årets nettoresultat till 29 (0), övrigt totalresultat till MSEK 4 (0) vilket ger ett totalresultat om MSEK 33 (0). Saabs redovisade andel i intressebolags och joint ventures resultat uppgår till MSEK 18 (25). Andelar i intresseföretag och joint ventures per den 31 december 2014 inkluderar goodwill med MSEK 79 (60).

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljningsintäkter, resultat, tillgångar och skulder samt redovisat värde i andelar i intresseföretag och joint ventures.

	Försäljnings	företags och joint
		ventures resultat
Pakistan	33	15
Tyskland	50	-2
Schweiz	23	2
Sverige	46	-1
Sydafrika	24	-1
Sverige	20	1
Indien	19	7
Thailand	101	-
Sydafrika	139	-
	12	-17
	467	4
Sverige	-	-
Singapore	117	14
	117	14
	584	18
	Land	intäkter

			Andel i intresse
2013		Försäljnings	företags och joint
MSEK	Land	intäkter	ventures resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Hong Kong	510	-2
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	22	4
Taurus Systems GmbH	Tyskland	28	-
S.N. Technologies SA	Schweiz	24	1
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	35	-
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	22	1
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	20	-
FFV Services Private Limited	Indien	16	7
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	102	23
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		11	-9
Summa intresseföretag		790	25
Joint ventures
Gripen International KB	Sverige	-	-
Summa joint ventures		-	-
Summa		790	25

2014-12-31			Redovisat värde andel i intresseföretag och joint	Ägd andel
MSEK	Tillgångar	Skulder	ventures	i procent
Intresseföretag
Wah Nobel (Pvt) Ltd	52	11	41	27,2
Taurus Systems GmbH	339	336	3	33,0
S.N. Technologies SA	18	6	12	50,0
Industrikompetens i Östergötland AB	20	11	9	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	12	7	5	40,0
Kontorsbolaget i
Karlskoga AB	122	115	7	50,0
FFV Services Private
Limited	30	3	27	49,0
AVIA SATCOM Co., Ltd	170	40	130	36,6
Saab Grintek Technologies Ltd	106	55	51	70,0
Övriga intresseföretag,
främst i venture-portföljen	66	11	55
Summa intresseföretag	935	595	340
Joint ventures
Gripen International KB	216	187	29	50,0
Fortis Marine
Solutions Pte Ltd	53	25	28	49,0
Summa joint ventures	269	212	57
Summa	1 204	807	397

			Redovisat värde andel i
			intresseföretag
2013-12-31 MSEK	Tillgångar	Skulder	och joint venture	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific
Airservices Ltd	332	227	105	32,3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	34	7	27	27,2
Taurus Systems GmbH	126	120	6	33,0
S.N. Technologies SA	15	5	10	50,0
Industrikompetens
i Östergötland AB	19	9	10	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	13	7	6	40,0
Kontorsbolaget i
Karlskoga AB	121	115	6	50,0
FFV Services Private
Limited	25	6	19	49,0
AVIA SATCOM Co., Ltd	142	34	108	36,6
Övriga intresseföretag,
främst i venture-portföljen	42	1	41
Summa intresseföretag	869	531	338
Joint ventures
Gripen International KB	256	227	29	50,0
Summa joint ventures	256	227	29
Summa	1 125	758	367

NOT 22 ANDELAR I JOINT VENTURES KONSOLIDERADE ENLIGT KLYVNINGSMETODEN

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International KB. Till och med år 2013 redovisades koncernens innehav genom klyvningsmetoden. Tillämpning av IFRS 11 Samarbetsarrangemang innebär dock att innehavet redovisas enligt kapitalandelsmetoden från och med 2014. De resterande innehav koncernen hade i joint ventureföretag 2013 uppgår ej till väsentliga belopp.

Effekter på koncernens finansiella ställning vid slutet respektive ingången av 2013 genom tillämpning av IFRS 11 avseende andelar i joint ventures redovisade enligt kapitalandelsmetoden visas nedan. Förändringen har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens resultaträkning 2013.

Vid utgången av 2013

Finansiell ställning MSEK	2013-12-31 Utfall	Justering IFRS 11	2013-12-31 Omräknat
Anläggningstillgångar	11 104	-7	11 097
Andelar i joint ventures	-	29	29
Omsättningstillgångar	16 801	-138	16 663
Summa tillgångar	27 905	-116	27 789
Summa eget kapital	12 227	-	12 227
Långfristiga skulder	4 498	-	4 498
Kortfristiga skulder	11 180	-116	11 064
Summa skulder	15 678	-116	15 562
Summa eget kapital och Skulder	27 905	-116	27 789

Ingående balans 2013

Finansiell ställning MSEK	2013-01-01 Utfall	Justering IFRS 11	2013-01-01 Omräknat
Anläggningstillgångar	11 498	-2	11 496
Andelar i joint ventures	-	459	459
Omsättningstillgångar	17 440	-344	17 096
Summa tillgångar	28 938	113	29 051
Summa eget kapital	11 280	-	11 280
Långfristiga skulder	4 764	-	4 764
Kortfristiga skulder	12 894	113	13 007
Summa skulder	17 658	113	17 771
Summa eget kapital och Skulder	28 938	113	29 051

NOT 23 MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

		Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	137	565
Förvärv	24	2
Avyttringar	-26	-
Nedskrivningar	-	-430
Utgående balans 31 december	135	137
Redovisat värde 31 december	135	137

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint ventureföretag

2014 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm	23,0	23
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	3
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	29
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	-
Summa		135

2013 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Hong Kong	32,3	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	33,0 36,6 50,0/26,0	2 78 2
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	29
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	4
Summa		137

NOT 24 FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG

Moderbolaget		Långfristiga fordringar på koncernföretag
MSEK	2014	2013
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	747	861
Avyttringar	-	-114
Kursdifferens	118	-
Utgående balans 31 december	865	747

NOT 25 FINANSIELLA PLACERINGAR

		Koncernen
MSEK	2014-12-31 2013-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning värderade till verkligt värde:
Aktier och andelar	121	114
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	29	40
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	142	141
Summa	292	295
Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Räntebärande värdepapper	1 270	2 002
Summa	1 270	2 002

Placeringar i räntebärande värdepapper utgörs av bostads-, bank och kommunobligationer samt företagscertifikat. Verkligt värde på räntebärande värdepapper som hålles till förfall uppgår till MSEK 144 (139).

NOT 26 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	286	38
Förvärv	1	248
Utgående balans 31 december	287	286
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-150	-17
Årets nedskrivningar	-	-133
Utgående balans 31 december	-150	-150
Redovisat värde 31 december	137	136

Förvärv 2014 avser ytterligare investering i Biogeneration Ventures B.V. Förvärv 2013 avser Pipavav Defence and Offshore Engineering Co Ltd och Biogeneration Ventures B.V. Nedskrivning 2013 avser Pipavav.

NOT 27 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

	Koncernen
MSEK	2014-12-31 2013-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	59	59
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	2	2
Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande	59	36
Övriga räntebärande fordringar	24	16
Övriga ej räntebärande fordringar	8	9
Summa	152	122

		Koncernen
MSEK	2014-12-31 2013-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	3	3
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	71	41
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	9	10
Förskott till leverantörer	22	140
Övriga räntebärande fordringar	2	30
Övriga ej räntebärande fordringar	643	429
Summa	750	653
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	6 433	4 258
Avgår upparbetade förskott	-2 928	-1 184
Summa	3 505	3 074
Summa	4 255	3 727

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till MSEK 856 (818).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till MSEK 5 438 (3 507). Redovisat bruttoresultat uppgick till MSEK 996 (751).

		Moderbolaget
MSEK			2014-12-31 2013-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar		20	16
Ej räntebärande fordringar		5	6
Summa		25	22
		Moderbolaget

MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Räntebärande fordringar	-	25
Ej räntebärande fordringar	428	308
Summa	428	333
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	5 204	3 165
Avgår upparbetade förskott	-2 848	-1 183
Summa	2 356	1 982
Summa	2 784	2 315

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till MSEK 439 (394).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till MSEK 4 420 (2 672). Redovisat bruttoresultat uppgick till MSEK 784 (493).

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	22	49
Tillkommande fordringar	3	-
Avgående fordringar	-	-27
Utgående balans 31 december	25	22

NOT 28 VARULAGER

	Koncernen
MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Råvaror och förnödenheter	2 004	2 048
Varor under tillverkning	2 916	1 722
Färdiga varor och handelsvaror	899	793
Summa	5 819	4 563

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt MSEK 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2014 utbetalat MSEK 263 (263). Skulden per 31 december 2014 uppgick till MSEK 162 (177), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med MSEK 78 (130). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till

MSEK 85 (93). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till MSEK 161 (128). Av varulagret förväntas MSEK 193 bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

Förändringen i varor under tillverkning beror till stor del på upparbetning i större projekt.

	Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 524	1 574
Varor under tillverkning	2 214	1 267
Färdiga varor och handelsvaror	715	671
Förskott till leverantörer	37	141
Summa	4 490	3 653

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med MSEK 71 (128) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med MSEK 84 (92). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till MSEK 161 (128). Av moderbolagets varulager förväntas MSEK 43 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

NOT 29 KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna i koncernen uppgår till MSEK 3 414 (3 295). Saab har under 2014 sålt kundfordringar enligt det avtal som tecknades under 2009 för försäljning av kundfordringar, för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten.

Kundfordringarna säljs i sin helhet, vilket minskade kundfordringarna vid årsskiftet med MSEK 1 071 (555) och har även haft en positiv påverkan på kassaflödet med MSEK 516 (-297).

Under året har nedskrivningar gjorts med MSEK 6 (15). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 13 (3).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till MSEK 1 826 (1 489). Under året har nedskrivningar gjorts med MSEK 2 (12). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 7 (2). Se även not 41.

NOT 30 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31	2014-12-31 2013-12-31
Förutbetalda kostnader	608	466	499	507
Upplupna tjänsteintäkter	170	106	2	2
Övriga upplupna intäkter	335	282	293	227
Summa	1113	854	794	736

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 31 LIKVIDA MEDEL

	Koncernen
MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Kassa och bank	1 284	651
Bankdepositioner	-	1 113
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 284	1 764
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 284	1 764

Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar varav största delen har en löptid på mindre än en månad. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till MSEK 94 (87). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

NOT 32	TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Koncernen innehar inga väsentliga tillgångar eller skulder till försäljning.

NOT 33 EGET KAPITAL

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är SEK 16.

Utestående aktier den 31 december 2014	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,5
Aktier serie B	103 592 857	98,2	84,5
Summa	105 499 980	100,0	100,0

Utestående aktier den 31 december 2013	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,4
Aktier serie B	104 507 021	98,2	84,6
Summa	106 414 144	100,0	100,0

Förändring av antal utestående

aktier 2014	Aktier serie A Aktier serie B		Totalt
Antal utestående aktier 1 januari		1 907 123 104 507 021	106 414 144
Återköp av aktier		-1 340 000	-1 340 000
Förtida matchning aktiesparprogram	-	27 212	27 212
Matchning aktiesparprogram	-	398 624	398 624
Antal utestående aktier 31 december		1 907 123 103 592 857	105 499 980

Under 2014 har 1 340 000 B-aktier återköpts på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Under året har 425 836 aktier matchats i Saabs Aktieprogram. Överlåtna aktier motsvarar 0,4 procent av aktiekapitalet. I eget förvar finns efter årets matchning 3 650 364 aktier. Aktier i eget förvar saknar rösträtt.

Utdelning till aktieägare uppgick till MSEK 479 (477), vilket motsvarar SEK 4,50 per aktie (4,50).

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Saabs soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK. Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till MSEK 161 (-353). Av omräkningsreserven har MSEK 18 (0) omklassificerats till vinst i resultatet.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter. Av omvärderingsreserven har MSEK 0 (0) omförts till balanserade vinstmedel vid försäljning av förvaltningsfastigheter.

Reserv för finansiella tillgångar som kan säljas

Reserven innefattar värdeförändringar av finansiella tillgångar som kan säljas och som ska redovisas direkt mot övrigt totalresultat. För mer information se not 1. Dessa omvärderingar uppgick 2014 till MSEK 27 (0). När tillgångarna säljs återförs de ackumulerade värdeförändringarna till resultaträkningen. Under 2014 har inga återföringar gjorts.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 34 RESULTAT PER AKTIE

	2014	2013
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	1 153	741
Vägt antal genomsnittligt utestående stamaktier;
före utspädning (tusental)	106 126	106 125
efter utspädning (tusental)	106 916	109 150
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	10,86	6,98
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	10,78	6,79

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt antal återköpta aktier i eget förvar. Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning beräknas, från och med 2014, utifrån effekterna av alla potentiella aktier (Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram) som ger upphov till utspädningseffekt. Tidigare användes en förenklad metod där utspädningseffekten beräknades på samtliga aktier i eget förvar.

NOT 35 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

		Koncernen
MSEK	2014-12-31 2013-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2 001	1 000
Övriga räntebärande skulder	104	95
Summa	2 105	1 095
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	-	1
Skulder till intressebolag och joint ventures	244	244
Övriga räntebärande skulder	20	473
Summa	264	718
Summa räntebärande skulder	2 369	1 813

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av MSEK 0 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller MSEK 2 036 (1 036) mellan ett och fem år från balansdagen och MSEK 69 (59) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av Medium Term Note-lån (MTN). För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 41.

Verkligt värde på MTN-lån överstiger bokfört värde med MSEK 37 (5), i övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 36 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

	Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	94	87
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-94	-87
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kortfristig upplåning från kreditinstitut	-	-
Summa	-	-
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	4 000	4 000
Långfristig del av banklån: Outnyttjad del	-4 000	-4 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Långfristig upplåning från kreditinstitut	2 000	1 000
Summa	2 000	1 000
Summa skulder till kreditinstitut	2 000	1 000

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (MTN) med en låneram på MSEK 3 000 eller motvärde i EUR. MTN-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

Under 2014 emitterades MTN-lån för MSEK 1 000.

NOT 37 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier och avkastning.

Sverige

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal fastställt mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Det finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer i Saab i Sverige. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2014 på MSEK 5 091 (4 595) jämfört med ett åtagande på MSEK 7 428 (5 793) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 69 procent (79).

Till den del som förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller nedanstående. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta saknar möjlighet att göra en exakt fördelning av tillgångar och avsättningar till respektive arbetsgivare. Saab kan därför inte redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Inga premier avseende förmånsbestämda planer betalas till Alecta.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (148).

USA

I USA finns en förmånsbestämd pensionsplan för vissa anställda och dessutom finns en kompletterande tilläggsplan för personer i företagsledande befattning. Planerna är företagsspecifika enligt ett avtal från 1986 mellan de anställda och företaget och planerna omfattar ålders- och efterlevandepension. Pensionen är antastbar under de första fem anställningsåren och pensionsåldern är 65 år. Inbetalning för att säkra pensionsåtagandet motsvarande nyintjäning görs årligen till en extern förvaltare.

Schweiz

I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställdas ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och av de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering.

Övriga länder

Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans med Sverige.

Upplysningar avseende förmånsbestämda planer

2014-12-31	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda
förpliktelser	7 730	291	132	8 153
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-5 154	-350		-121 -5 625
Nuvärdet av nettoförpliktelser	2 576	-59	11	2 528
Andel fonderat	67%	120%	92%	69%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	19	11	17
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner	2 576	-	11	2 587
Avsättningar för pensioner hänförliga till särskild löneskatt	562	-	-	562
Långfristiga fordringar	-	59	-	59

2013-12-31	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	6 080	233	100	6 413
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-4 658	-269		-97 -5 024
Nuvärdet av nettoförpliktelser	1 422	-36	3	1 389
Andel fonderat	77%	115%	97%	78%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	17	10	15
Nettobeloppet samt särskild lönsekatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner	1 422	-	3	1 425
Avsättningar för pensioner hänförliga till särskild löneskatt	255	-	-	255
Långfristiga fordringar	-	36	-	36

Kostnad redovisad i resultaträkningen

2014	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring
innevarande år	173	13	6	192
Räntekostnad netto	60	-3	-	57
Kostnad förmånsbestämda planer
i resultaträkningen	233	10	6	249
Kostnad avgiftsbestämda planer				565
Löneskatt				197
Total kostnad för ersättningar efter
avslutad anställning				1 011
2013		Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring
innevarande år	147	14	5	166
Räntekostnad netto	74	-	-	74
Kostnad förmånsbestämda planer
i resultaträkningen	221	14	5	240
Kostnad avgiftsbestämda planer				580
Löneskatt				210
Total kostnad för ersättningar efter

avslutad anställning 1 030

Poster inkluderade i kassaflödesanalysen

2014	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-199	-21	-7	-227
Utbetalningar	-236	-13	-	-249
Uttag	194	13	-	207
Total kassaflödespåverkan	-241	-21	-7	-269

2013	Koncernen
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-4	-26	-5	-35
Utbetalningar	-216	-12	-3	-231
Uttag	2	12	3	17
Total kassaflödespåverkan	-218	-26	-5	-249

Beräknade utbetalningar 2015 uppgår till cirka MSEK 260.

Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuariell förlust hänförlig till pensioner uppgick under 2014 till MSEK 983 vilket i huvudsak berodde på nedanstående. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat, 10,5 procent jämfört med förväntade 4,0 procent, vilket ger en aktuariell vinst på MSEK 324. Den aktuariella förlusten på pensionsförpliktelser uppgick till MSEK 1 307, vilket beror på en lägre diskonteringsränta med 150 punkter samt på erfarenhetsjusteringar. Sänkningen av inflationsantagandet med 50 punkter har delvis vägt upp räntesänkningen och har minskat den aktuariella förlusten. Förändringar i demografiska antaganden har inte påverkat väsentligt.

Aktuariell förlust hänförlig till särskild löneskatt uppgick under 2014 till MSEK 232. Aktuariell förlust hänförlig till övriga långfristiga ersättningar till anställda uppgick till MSEK 5.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	1 389	2 420
Utbetalda ersättningar	-249	-231
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-227	-35
Kostnad redovisad i resultaträkningen	249	240
Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet	983	-1 017
Reglering/omräkningsdifferens	-6	-5
Uttag från pensionsstiftelse	207	17
Överförd verksamhet	182	-
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer
31 december	2 528	1 389

Förändring av pensionsförpliktelse

		Koncernen
MSEK	2014	2013
Verkligt värde 1 januari	6 413	7 164
Intjänade förmåner under året	192	166
Räntekostnad	257	215
Pensionsutbetalningar	-249	-231
Regleringar	-9	-45
Överförd verksamhet	182	-
Aktuariell vinst (-)/förlust (+)	1 307	-859
Omräkningsdifferens	60	3
Verkligt värde 31 december	8 153	6 413

FINANSIELL INFORMATION – NOTER

Förändring av förvaltningstillgångar

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Verkligt värde 1 januari	5 024	4 744
Finansiell intäkt	202	143
Uttag	-207	-17
Reglering	-11	-47
Insättningar	227	35
Aktuariell vinst	324	158
Omräkningsdifferens	66	8
Verkligt värde 31 december	5 625	5 024

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Kostnad för sålda varor	755	757
Försäljningskostnader	82	85
Administrationskostnader	66	62
Forskning och utveckling	51	52
Finansiella kostnader	57	74
Total kostnad för ersättningar efter
avslutad anställning	1 011	1 030

Räntekostnad på pensionsförpliktelsen med avdrag av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Känslighetsanalys (exklusive särskild löneskatt)

	Koncernen
MSEK	Förändring	Förändring av åtagande
Diskonteringsränta	0,25%	-357
	-0,25%	383
Inflation	0,25%	384
	-0,25%	-360
Lön	0,25%	83
	-0,25%	-77
Livslängd	+1 år	311

Avkastning på förvaltningstillgångar

		Koncernen
MSEK	2014	2013
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	526	301
Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar	-202	-143
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar
under året	324	158

Styrning

Förmånsbestämd pensionsplan och pensionsplanens tillgångar är styrd av Pensionsstiftelsens styrelse, vilken sammanträder 4-5 gånger per år och har följande ansvarsområden:

• Utse medlemmarna av och godkänna Investeringskommittén
• Utse och godkänna ansvarig förvaltare
• Årligen fastställa och godkänna investeringspolicy
• Fastställa strategisk (långsiktig) och taktisk (kortsiktig) tillgångsallokering samt godkänna avvikelser inom ramen för det strategiska och taktiska mandatet
• Årligen godkänna benchmark index för uppföljning av stiftelsens tillgångar
• Årligen fastställa stop loss limit

Investeringsstrategi och riskhantering

Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån, tillgångar i förhållande till pensionsskuld. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga att portföljen är väl diversifierad.

Fonden är föremål för ett antal restriktioner och limiter, vilka följs upp av Group Treasury, Middle Office. Middle Office rapporterar direkt till styrelsen och ordföranden av investeringskommittén. En övergripande limit för stop loss och alarmnivåer syftar till att säkerställa en maximal förlust för stiftelsens tillgångar.

Förvaltningstillgångar fördelade per tillgångsklass

	Koncernen
Procent	2014	varav noterade på aktiv marknad	2013	varav noterade på aktiv marknad
Räntebärande tillgångar	48	100	48	100
Aktierelaterade tillgångar	35	100	36	100
Hedgefonder	14	-	14	-
Fastigheter	1	-	1	-
Likvida medel	2	-	1	-
Totala tillgångar	100	83	100	84

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

	Koncernen
Procent	2014	2013	2012	2011	2010
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)1)
Diskonteringsränta den 31 december	2,50	4,00	3,00	3,50	4,80
Framtida löneökning	2,50	3,00	3,00	3,00	3,00
Framtida ökning av pensioner	1,50	2,00	2,00	2,00	2,00
Personalomsättning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige.

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA). Samma diskonteringsränta har använts för samtliga framtida utbetalningar. Räntan baseras på durationen av samtliga kassaflöden.

Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i stort.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från SCB gällande löneökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974–2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från marknadens prissättning av inflation på löptider som motsvarar pensionsskuldens duration. För 2014 är antagandet 1,5 procent.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2007:31). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 3 procent per år.

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Pensionsförpliktelser ITP	3 982	3 818
Avdrag tryggade medel i pensionsstiftelse	-3 982	-3 737
Summa ITP i egen regi	-	81
Övriga pensioner	65	63
Övriga pensionsavsättningar	75	75
Summa	140	219
Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti	63	141
MSEK	2014	2013
Belopp hänförliga till pensionsförpliktelser ITP som för väntas utbetalas inom 12 månader	165	162

Långsiktiga incitamentsprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda tillsvidareanställda att delta i ett Aktiesparprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Anställda som deltar i programmet kan avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att även införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Upp till 286 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören, kan avsätta högst 7,5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden för att matchningsaktier ska tilldelas i det prestationsrelaterade programmet.

I april 2011 beslutade Saabs årsstämma att ändra villkoren i det Prestationsrelaterade programmet, jämfört med tidigare års program, till att de personer som omfattas även får delta i Saabs Aktiesparprogram samt att det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2011 berättigar till 1–4 matchningsaktier, beroende på vilken kategori den anställde tillhör. Styrelsen kan reducera antalet matchningsaktier som skall matchas om styrelsen bedömer det som rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och i övrigt.

I april 2014 beslutade Saabs årsstämma att modifiera det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2014 för att öka intresset för programmet i målgruppen. Syftet med ändringarna är att attrahera och behålla kompetens på konkurrenskraftiga villkor samt att bättre återspegla både Saabs affärsstrategi och finansiella mål. Programmet riktas till högst 175 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader. Investering som sker inom ramen för detta program tillgodoräknas även deltagaren i Aktiesparprogram 2014, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Om de köpta aktierna behålls av den anställde under tre år och anställningen i Saabkoncernen kvarstår, kommer den anställde att ha rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen uppnåtts. Programmet ger den anställde rätt till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie.

Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för räkenskapsåret 2015: organisk försäljningstillväxt 1), rörelsemarginal efter avskrivningar2) samt operativt kassaflöde 3-4). Den relativa viktningen mellan målen är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 40 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 30 procent till operativt kassaflöde. Prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsmätningsperioden, det vill säga räkenskapsåret 2015. Om maximinivåerna för prestationsmålen uppnås eller överskrids kommer prestationsmatchning att uppgå till (och inte överskrida) det högsta antalet aktier om 440 000. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen, det vill säga normalt under 2018 och i januari 2019. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om prestationsmatchningen är rimlig i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.

• 1) Justerat för förvärv och avyttringar samt valutakursdifferenser.
• 2) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.
• 3) Från och med 1 januari 2014 rapporteras fritt kassaflöde för koncernen, vilket tidigare benämndes operativt kassaflöde. Prestationsmål kopplat till kassaflöde i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 benämns "operativt kassaflöde" enligt årsstämmans beslut. I styrelsens förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2015 föreslås att det prestationsmål som i 2014 års program benämns "operativt kassaflöde" istället benämns "fritt kassaflöde" i 2015 års program.
• 4) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.

2010 års Aktiesparprogram

I april 2010 beslutade Saabs årsstämma om ett fjärde Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Matchning har skett vid tre tillfällen under 2014 och vid ett tillfälle i januari 2015. Därmed är programmet avslutat.

2011–2013 års Aktiesparprogram

Under åren 2011 till 2013 beslutade Saabs årsstämma om förnyade Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2010-2013

Aktiesparprogram	Antal aktier	Antal deltagare
2010	303 033	2 315
2011	495 874	2 970
2012	491 142	3 475
2013	323 937	3 781

2010 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

2010 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat tredje Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Efter mätperiodens utgång, den 31 december 2013, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5 till 15 procent i genomsnitt per år hade uppnåtts under treårsperioden och uppgick till cirka 77 procent. Detta innebar att deltagarna har erhållit maximal matchning av aktier. Matchning har skett vid tre tillfällen under 2014 och vid ett tillfälle i januari 2015 med totalt 119 907 aktier.

2011 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

2011 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat fjärde Prestationsrelaterat Aktieprogram med ändrade villkor, jämfört med tidigare års program, som beskrivs här ovan. Efter mätperiodens utgång, den 31 december 2014, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5–15 procent i genomsnitt per år inte hade uppnåtts under treårsperioden och därmed kommer ingen tilldelning av prestationsaktier att ske under 2015.

2012 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

2012 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat femte Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som 2011 års program. Vid utgången av 2014 konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5–15 procent i genomsnitt per år inte sannolikt kommer att uppnås under treårsperioden.

2013 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

2013 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat sjätte Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som 2011 års program.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för

Prestationsrelaterat Aktieprogram 2010–2013

Aktiesparprogram		Antal aktier Antal deltagare
2010	46 972	115
2011	85 474	176
2012	72 213	177
2013	44 989	164

2014 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

I april 2014 beslutade Saabs årsstämma att på samma sätt som tidigare år erbjuda de anställda deltagande i Långsiktigt incitamentsprogram 2014, bestående av ett Aktiesparprogram och ett modifierat Prestationsrelaterat Aktieprogram. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet omfattar ledande befattningshavare och nyckelpersoner vilket berättigar till 2–7 prestationsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Programmen startade i januari 2015 och löper under kalenderåret 2015. De två programmen omfattar högst 1 340 000 aktier.

Aktiesparprogram	2010	2011	2012	2013	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	278 869	463 804	411 988		- 1 154 661
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	68 311	323 937	392 248
Förtida matchning	-7 326	-10 805	-7 683	-1 398	-27 212
Ordinarie matchning	-224 665	-	-	-	-224 665
Förverkade matchningsaktier	-3 674	-5 155	-3 660	-4 763	-17 252
Antal matchnings
berättigade aktier vid årets slut	43 204	447 844	468 956		317 776 1 277 780
Antal deltagare 2014-12-31	1 935	2 651	3 191	3 678
Andel av totalt antal anställda, %	14	19	23	26
Genomsnittlig återstående löptid, år	0,0	0,7	1,7	2,7
Prestationsrelaterat
Aktieprogram	2010	2011	2012	2013	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	43 844	79 370	62 525	-	185 739
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	9 688	44 989	54 677
Förtida matchning	-	-2 068	-861	-560	-3 489
Ordinarie matchning	-36 696	-	-	-	-36 696
Förverkade matchningsaktier	-	-4 166	-2 450	-486	-7 102
Antal matchnings
berättigade aktier vid årets slut	7 148	73 136	68 902	43 943	193 129
Antal deltagare 2014-12-31	95	156	168	161
Genomsnittlig återstående löptid, år	0,0	0,7	1,7	2,7
Totalt antal
matchningsberättigade
aktier vid året slut	2010	2011	2012	2013	Totalt
Aktiesparprogram	43 204	447 844	468 956		317 776 1 277 780
Prestationsrelaterat Aktieprogram	7 148	73 136	68 902	43 943	193 129
Avgår aktier som ingår i båda programmen	-	-73 136	-68 902	-43 943	-185 981
Totalt	50 352	447 844	468 956		317 776 1 284 928
Redovisad kostnad för ovanstående program, inklusive sociala avgifter				2014	2013
Aktiesparprogram 2009				-	17
Aktiesparprogram 2010				17	16
Aktiesparprogram 2011				23	20
Aktiesparprogram 2012				28	10
Aktiesparprogram 2013				11	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2009				-	5
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2010				5	5
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2011				-	-3
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2012				-3	3
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2013				2	-

Summa 83 73

Kostnaden för aktieprogrammen ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktieprogrammen uppgick under 2014 till MSEK 7 (6).

Kostnaden beräknas till verkligt värdet av de tjänster som utförs baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandatperioden april 2014 – april 2015 med sammanlagt SEK 4 635 000 (4 435 000) och utgår med SEK 1 230 000 (1 185 000) till ordföranden, med SEK 525 000 (490 000) till vice ordföranden och med SEK 480 000 (460 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2014 – april 2015 dessutom till utskottets ordförande Per-Arne Sandström arvode på SEK 180 000 (150 000) och till utskottets ledamöter Johan Forssell och Joakim Westh SEK 120 000 (100 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2014 – april 2015 dessutom till utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på SEK 135 000 (135 000) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg SEK 80 000 (80 000) samt Sten Jakobsson SEK 80 000 (80 000).

Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2014 framgår av tabellen nedan.

Styrelseledamoten Cecilia Stegö Chilò har som konsult dessutom uppburit arvode från Saab AB på SEK 170 000 (212 500 inklusive moms) för att biträda bolaget i Public Affairs- och kommunikationsfrågor i samband med Gripenkampanjen i Schweiz under perioden februari – maj 2014. Konsultuppdraget är slutfört.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, har bestått av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Håkan Buskhe har från och med 1 september 2010 deltagit i de Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 samt i Aktiesparprogram 2011, 2012 och 2013.

Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 uppgår per 31 december 2014 till SEK 495 045 (2 114 977) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2011 till SEK 331 897 (188 588) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2012 till SEK 196 889 (334 391) vid beräknat utfall samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2013 till SEK 362 585 vid beräknat utfall.

Under perioden 1 januari till och med 31 december 2014 har till Håkan Buskhe kostnadsförts lön och andra förmåner om SEK 12 003 325 (11 584 583), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgör SEK 1 407 998 (1 701 415).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 62 år. Under anställningens första fem år erhåller verkställande direktören dessutom en extra pensionsinbetalning på SEK 440 000 per år. Inbetalningen är villkorad av att Håkan Buskhe fortfarande är anställd.

Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2014 uppgick kostnaden för Håkan Buskhes pension inklusive ITP till SEK 4 222 203 (3 594 269).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick per 31 december 2014 till 9 personer (9) bestående av vice verkställande direktörer, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Per den 31 december 2014 bestod Saabs koncernledning av Håkan Buskhe (verkställande direktör), Lennart Sindahl, Magnus Örnberg, Görgen Johansson, Micael Johansson, Gunilla Fransson, Lars-Erik Wige, Annika Bäremo, Dan Jangblad och Lena Eliasson.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Av andra ledande befattningshavare erhöll två personer enligt beslut 2012 kontant ersättning av engångskaraktär i samband med rekrytering. Ett belopp på totalt SEK 1 990 000 ska utbetalas under 36 månader från anställningens start. Inbetalningarna sker månadsvis i form av pensionspremier och är villkorat av att den anslutne inte underrättat om anställningens upphörande/egen uppsägning. För år 2014 har SEK 663 336 utbetalats.

Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 samt i Aktiesparprogram 2011, 2012 och 2013. Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 avslutades i januari 2015. Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 uppgår per 31 december 2014 till SEK 368 313 (1 637 726) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2011 till SEK 637 883 (357 831) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2012 till SEK 476 532 (548 191) samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2013 till SEK 624 927 vid beräknat utfall.

År 2014 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön och andra förmåner om SEK 34 550 213 (41 886 223), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgör SEK 3 616 076 (3 975 317).

Pensionsvillkor

Från och med den 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för nya befattningshavare. Av andra ledande befattningshavare har en person pensionsålder 60 år.

Utöver ITP är 9 personer (9) i kretsen anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2014 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 12 063 664 (13 533 737). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2014

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktie relaterade program 2)	Övriga förmåner 3)	Pensions kostnad	Totalt	Utestående matchningsrätter vid beräknat utfall i aktie relaterade program 2)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 298 750	-	-	-	-	1 298 750	-
Vice ordförande							-
Sten Jakobsson	596 250	-	-	-	-	596 250	-
Övriga styrelseledamöter							-
Sara Mazur	475 000	-	-	-	-	475 000	-
Johan Forssell	590 000	-	-	-	-	590 000	-
Per-Arne Sandström	647 500	-	-	-	-	647 5004)	-
Cecilia Stegö Chilò	475 000	-	-	-	-	475 000	-
Lena Treschow Torell	610 000	-	-	-	-	610 0004)	-
Joakim Westh	590 000	-	-	-	-	590 000	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	10 595 327	-	1 366 099	41 899	4 222 203	16 225 528	1 386 416
Andra ledande befattningshavare	30 270 801	663 3361)	1 804 352	1 811 724	12 063 664	46 613 877	2 107 656
Summa	46 148 628	663 336	3 170 451	1 853 623	16 285 867	68 121 905	3 494 072

1) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt överenskommelse utbetalats i form av pensionspremie, se information 2013 nedan.

2) Aktierelaterade program avser både Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

3) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

4) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då delar av arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaragifter bolaget annars skulle ha betalat.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2013

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktie relaterade program 3)	Övriga förmåner 4)	Pensions kostnad	Totalt	Utestående matchningsrätter vid beräknat utfall i aktie relaterade program 3)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 260 000	-	-	-	-	1 260 000	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	567 500	-	-	-	-	567 500	-
Övriga styrelseledamöter							-
Sara Mazur	345 000	-	-	-	-	345 0005)	-
Åke Svensson	112 500					112 5006)
Johan Forssell	557 500	-	-	-	-	557 500	-
Per-Arne Sandström	607 500	-	-	-	-	607 500	-
Cecilia Stegö Chilò	457 500	-	-	-	-	457 500	-
Lena Treschow Torell	592 500	-	-	-	-	592 5007)	-
Joakim Westh	557 500	-	-	-	-	557 500	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	9 883 168	-	1 644 736	56 679	3 594 269	15 178 852	3 010 124
Andra ledande befattningshavare	36 103 0011)	1 807 905 2)	2 018 173	1 957 144	13 533 737	55 419 960	2 850 239
Summa	51 043 669	1 807 905	3 662 909	2 013 823	17 128 006	75 656 312	5 860 363

1) Inklusive beräknad ersättning för ledande befattningshavare som lämnat koncernledningen under 2013.

2) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt beslut 2012 utbetalas i form av pensionspremie under 36 månader från anställningens start samt kontant utbetald ersättning till en ledande befattningshavare, enligt beslut 2013.

3) Aktierelaterade program avser både Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

4) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

5) Invaldes i styrelsen i april 2013 och har erhållit arvode för perioden april–december.

6) Lämnade styrelsen i april 2013, efter att ha meddelat att han avböjt omval, och har erhållit arvode för perioden januari–mars.

7) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaragifter bolaget annars skulle ha betalat.

NOT 38 AVSÄTTNINGAR

		Koncernen
MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	207	515
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	58	84
Förlustkontrakt	223	161
Övrigt	746	283
Summa	1 234	1 043
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	59	100
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	53	137
Förlustkontrakt	103	122
Övrigt	297	300
Summa	512	659

	Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	217	270
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	48	164
Förlustkontrakt	112	163
Övrigt	261	235
Summa	638	832

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2014	615	270
Belopp som tagits i anspråk under året	-414	-53
Omräkningsdifferenser och övrigt	65	-
Utgående balans 31 december 2014	266	217

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2014	221	164
Avsättningar som gjorts under året	70	46
Förvärvat via rörelseförvärv	2	-
Belopp som tagits i anspråk under året	-170	-149
Outnyttjade belopp som har återförts	-14	-13
Omklassificering	2	-
Utgående balans 31 december 2014	111	48

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2014	283	163
Avsättningar som gjorts under året	127	62
Förvärvat via rörelseförvärv	77	-
Belopp som tagits i anspråk under året	-100	-78
Outnyttjade belopp som har återförts	-75	-35
Omklassificering	9	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	5	-
Utgående balans 31 december 2014	326	112

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2014	583	235
Avsättningar som gjorts under året	212	135
Förvärvat via rörelseförvärv	522	-
Belopp som tagits i anspråk under året	-151	-87
Outnyttjade belopp som har återförts	-138	-22
Omräkningsdifferenser och övrigt	15	-
Utgående balans 31 december 2014	1 043	261

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2014	1 702	832
Avsättningar som gjorts under året	409	243
Förvärvat via rörelseförvärv	601	-
Belopp som tagits i anspråk under året	-835	-367
Outnyttjade belopp som har återförts	-227	-70
Omklassificering	11	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	85	-
Utgående balans 31 december 2014	1 746	638

Regionalflyg

Åtaganden beträffande regionalflyg avser de förpliktelser som kvarstår i samband med avvecklingen av leasingportföljen som kommer att avvecklas under 2015.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Utgifterna bedöms utfalla under 2015-2016.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser projekt inom ledningssystem, Helikopter 14 och vissa andra militära projekt. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för garantier och kvarvarande utgifter i projekt samt för miljöåtagande.

Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte skett. Förvärvat via rörelseförvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB.

NOT 39 ÖVRIGA SKULDER

		Koncernen
MSEK	2014-12-31 2013-12-31
Övriga långfristiga skulder
Skulder till tidigare ägare och minoritetsägare	76	113
Personalrelaterade skulder	46	43
Övrigt	19	23
Summa	141	179
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	32	72
Övriga kortfristiga skulder
Mervärdesskatt	328	165
Personalens källskatt	226	205
Skulder till intresseföretag	21	6
Övrigt	403	463
Summa	978	839

		Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31
Mervärdesskatt	222	81
Personalens källskatt	141	148
Övrigt	458	704
Summa	821	933
Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	-	43

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen, se även not 35.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 40 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31		2014-12-31 2013-12-31
Upplupna kostnader
Semesterskuld	995	914	719	698
Upplupna projekt kostnader	944	852	508	563
Sociala avgifter	613	435	473	324
Ej ankomna fakturor	306	266	144	192
Personalskulder	263	237	165	178
Skadereserver	80	101	11	2
Royalty och kommission	60	134	39	114
Övrigt	285	316	365	232
Summa upplupna kostnader	3 546	3 255	2 424	2 303
Förutbetalda intäkter
Skulder till beställare	2 038	2 456	1 528	2 162
Balanserade värde förändringar avseende förlängning av termins
kontrakt	-	-	194	330
Övrigt	25	24	21	24
Summa förutbetalda intäkter	2 063	2 480	1 743	2 516
Summa	5 609	5 735	4 167	4 819

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 41 FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saabs finansiella tillgångar och skulder och kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och Treasuryverksamheten. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera en negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• Valutarisk
• Ränterisk • Likviditets- och finansieringsrisk
• Råvarurisk
• Kredit- och motpartsrisk

Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till SEK
• omvandla räntebindningstiden för tillgångar och skulder

Ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker är centraliserad till Group Treasury. De operativa affärsområdena har direktiv och processer som beskriver hur de finansiella riskerna skall hanteras. Vidare finns detaljerade, av koncernledningen fastställda, direktiv och riktlinjer för Group Treasurys verksamhet.

Hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB, där även de externa transaktionerna genomförs. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom Group Treasury.

Koncernens internbank, Saab Treasury, ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, hantering av ränte- och valutarisker samt elprisrisker. Saab har avtalat med en extern part avseende hanteringen av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning. Övrig råvarurisk hanteras primärt genom kontraktsklausuler.

Group Treasury Policy tillåter, i begränsad omfattning, handel för egen räkning i ränte- och valutainstrument. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap. Saab Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på MSEK 50 (50), som fördelas mellan hantering av ekonomisk risk i offertportföljen, trading och elderivat. Under året har cirka MSEK 15 allokerats till tradingportföljen, cirka MSEK 1 till elderivat och cirka MSEK 34 till offertportföljen. VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer, och är praxis inom det finansiella området. Metoden estimerar det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet. Funktionen Treasury Risk Analysis rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk dagligen till Saabs CFO.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, räntebärande fordringar, likvida medel, placeringar i räntebärande värdepapper och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Följande tabeller visar en fördelad rapport över finansiell ställning kategoriserad och klassificerad enligt IAS 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende handel	Verkligt värde via övrigt total resultat som tillgängliga för försäljning	Identifierade till verkligt värde via resultat räkningen	Investe ringar som hålles till förfall	Låne- och kund fordringar	Finansiella skulder	Derivat som identifierats som kassa flödes säkring	Derivat som identifierats som verkligt värdesäkring	Totala finansiella tillgångar och skulder	Värderat till verkligt värde
2014-12-31
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	121	29	142	-	-	-	-	292	294
Långfristiga fordringar	-	-	-	-	152	-	-	-	152	152
Derivat1)
Valutaterminer	14	-	-	-	-	-	401	7	422	422
Valutaoptioner	45	-	-	-	-	-	-	-	45	45
Ränteswappar	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Elderivat	2	-	-	-	-	-	-	-	2	2
Summa derivat	61	-	-	-	-	-	401	7	469	469
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	-	8 152	-	-	-	8 152	8 152
Kortfristiga placeringar	-	-	1 270	-	-	-	-	-	1 270	1 270
Likvida medel	-	-	-	-	1 284	-	-	-	1 284	1 284
Summa finansiella tillgångar	61	121	1 299	142	9 588	-	401	7	11 619	11 621
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	-	2 369	-	-	2 369	2 406
Derivat1)
Valutaterminer	61	-	-	-	-	-	1 192	5	1 258	1 258
Valutaoptioner	48	-	-	-	-	-	-	-	48	48
Ränteswappar	9	-	-	-	-	-	78	-	87	87
Elderivat	2	-	-	-	-	-	5	-	7	7
Summa derivat	120	-	-		-	-	1 275	5	1 400	1 400
Övriga skulder	-	-	-	-	-	5 243	-	-	5 243	5 243
Summa finansiella skulder	120	-	-	-	-	7 612	1 275	5	9 012	9 049

1) Avser bokförda värden, marknadsvärde exklusive premier och upplupna räntor.

I övrigt ej några väsentliga skillnader mellan bokfört och verkligt värde.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende handel	Verkligt värde via övrigt total resultat som tillgängliga för försäljning	Identifierade till verkligt värde via resultat räkningen	Investe ringar som hålles till förfall	Låne- och kund fordringar	Finansiella skulder	Derivat som identifierats som kassa flödes säkring	Derivat som identifierats som verkligt värdesäkring	Totala finansiella tillgångar och skulder	Värderat till verkligt värde
2013-12-31
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	114	40	141	-	-	-	-	295	293
Långfristiga fordringar	-	-	-	-	129	-	-	-	129	129
Derivat1)
Valutaterminer	24	-	-	-	-	-	347	5	376	376
Valutaoptioner	8	-	-	-	-	-	-	-	8	8
Ränteswappar	-	-	-	-	-	-	6	-	6	6
Elderivat	6	-	-	-	-	-	-	-	6	6
Summa derivat	38	-	-	-	-	-	353	5	396	396
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	-	7 378	-	-	-	7 378	7 378
Kortfristiga placeringar	-	-	2 002	-	-	-	-	-	2 002	2 002
Likvida medel	-	-	-	-	1 764	-	-	-	1 764	1 764
Summa finansiella tillgångar	38	114	2 042	141	9 271	-	353	5	11 964	11 962
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	-	1 709	-	-	1 709	1 714
Derivat1)
Valutaterminer	11	-	-	-	-	-	269	1	281	281
Valutaoptioner	12	-	-	-	-	-	-	-	12	12
Ränteswappar	5	-	-	-	-	-	-	-	5	5
Elderivat	7	-	-	-	-	-	11	-	18	18
Summa derivat	35	-	-		-	-	280	1	316	316
Övriga skulder	-	-	-	-	-	5 300	-	-	5 300	5 300
Summa finansiella skulder	35	-	-	-	-	7 009	280	1	7 325	7 330

1) Avser bokförda värden, marknadsvärde exklusive premier och upplupna räntor.

I övrigt ej några väsentliga skillnader mellan bokfört och verkligt värde.

Koncernens utestående derivat

Valutaderivat				Verkligt värde 2014				Verkligt värde 2013
Miljoner		Valuta Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK		Netto Lokal valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till 1 år	EUR	-298	45	96	-51	-287	57	74	-17
	USD	-161	187	463	-276	-531	88	39	49
	Övriga	-	46	100	-54	-	41	49	-8
Summa			278	659	-381		186	162	24
Löptid 1 till 3 år	EUR	-112	28	71	-43	-125	51	69	-18
	USD	-421	39	413	-374	-394	94	35	59
	Övriga	-	20	24	-4	-	11	13	-2
Summa			87	508	-421		156	117	39
Löptid 3 till 5 år	EUR	-8	7	11	-4	-17	9	6	3
	USD	74	73	125	-52	-242	26	2	24
	Övriga	-	14	3	11	-	-	1	-1
Summa			94	139	-45		35	9	26
Löptid över 5 år	EUR	41	2	4	-2	-15	5	3	2
	USD	96	29	-	29	-14	2	-	2
	Övriga	-	17	-	17	-	-	-	-
Summa			48	4	44		7	3	4
Valutaderivat, totalt1)			507	1 310	-803		384	291	93

1) Balanserade premier på öppna valutaoptionskontrakt uppgår till MSEK 36 (3)

			Verkligt värde 2013
		Tillgång SEK	Skuld SEK			Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
SEK	-	-	-	-	303	-	8	-8
USD	1	-	-	-	-	-	-	-
		-	-	-		-	8	-8
SEK	217	-	12	-12	-	-	-	-
USD	-	-	-	-	5	-	2	-2
		-	12	-12		-	2	-2
SEK	1 650	-	79	-79	967	5	4	1
		-	79	-79		5	4	1
		-	91	-91		5	14	-9
		Valuta Lokal valuta		Verkligt värde 2014		Netto Lokal valuta

2) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -4 (-9).

Elderivat		Verkligt värde 2014	Verkligt värde 2013
Miljoner	Megawatt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Megawatt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till 1 år	20	2	6	-4	19	6	16	-10
Summa		2	6	-4		6	16	-10
Löptid 1 till 3 år	11	-	1	-1	14	-	2	-2
Summa		-	1	-1		-	2	-2
Elderivat, totalt		2	7	-5		6	18	-12

Summa derivat		Verkligt värde 2014		Verkligt värde 2013
Miljoner	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
DERIVAT, TOTALT	509	1 408	-899	395	323	72
(varav derivat som används för kassaflödessäkring)			-897			74
Upplupna räntor och balanserade premier, se fotnot 1 och 2 ovan	-32	-	-32	-	-6	6
Nettning upplupna räntor och premier	-8	-8	-	1	-1	2
DERIVAT ENLIGT KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING	469	1 400	-931	396	316	80

Valutarisk

Koncernen säkrar hela orderstocken med hjälp av valutaderivat. Det innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende aktuell orderstock. Framtida orderingång är utsatt för växelkursförändringar i form av förändrad konkurrenskraft. Detta hanteras delvis genom att Group Treasury säkrar den ekonomiska exponeringen i fastprisofferter.

Definitioner

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet negativt. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor än funktionella valutan (ekonomisk och transaktionsexponering)
• Resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till SEK (omräkningsexponering)
• Resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till SEK (omräkningsexponering)
• Resultatet kan påverkas av nedskrivningsprövningar avseende icke säkrade framtida kassaflöden i utländsk valuta i förlustkontrakt (nedskrivningsprövning)

I riskhanteringen skiljer Saab på de ovan nämnda typerna av exponering. Policybeskrivning finns under respektive exponeringsområde.

Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygprogrammen.

Ekonomisk exponering

Vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Den risken begränsas primärt genom kontraktsformuleringar (valutaklausuler).

I de fall fastprisofferter i utländsk valuta lämnas säkras vanligtvis nettoexponeringen med finansiella instrument. Den uppkomna valutarisken för offerter hanteras av Saab Treasury inom ramen för offertportföljen. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar per valuta vid årsskiftet.

Netto		Terminer 1)		Optioner 2)	Summa säkring
säkringar (miljoner)	2014	2013	2014	2013	2014	2013
USD	-242	-119	389	-138	147	-257
EUR	-52	-40	-63	-68	-115	-108
GBP	-18	-6	-3	-4	-21	-10
HKD	-96	-	-	-	-96	-
CZK	-	-	-	50	-	50

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner

2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner

Offertförsäkringsportföljen styrs av ett riskmått baserat på ett sannolikhetsvägt VaR-mått bestående av två delar. En del utgörs av det summerade VaR-måttet för respektive offertförsäkrings externa säkring. Den andra delen utgörs av det summerade VaR-måttet för respektive offertförsäkrings benchmarksäkring. Benchmarksäkringen utgörs av säkring som skall göras externt utifrån Group Treasurys policy. Om de externa säkringarna för portföljens offertförsäkringar överensstämmer med portföljens fördefinierade benchmarksäkringar så kommer offertförsäkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, det vill säga dess VaR-mått uppgår då till noll.

VaR för offertförsäkringsportföljen uppgick vid årets slut till MSEK 7 (15). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerterna samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2014 uppgick till MSEK -5 (-26).

Transaktionsexponering

Framtida kassaflöden i utländsk valuta från orderstocken och ramavtal säkras i syfte att skydda bruttomarginalen. Under 2014 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 55 procent (59) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stora flöden i utländska valutor.

Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och utgör därmed en transaktionsexponering. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken, SEK 60,1 miljarder (59,9), är SEK, USD, EUR och GBP. Av den totala orderstocken är 47 procent (46) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 53 procent (54) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

För att minimera transaktionsexponering i utländska valutor tillämpas nettning på koncernnivå, vilket innebär att inkommande valuta utnyttjas till betalningar för inköp i samma valuta. Vidare används valutaklausuler eller transaktioner på valutamarknaden med valutaterminer som säkringsinstrument. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Valutakänsligheten i marknadsvärdet på de befintliga externa säkringarna för orderstock och ramavtal, det vill säga effekten av en växelkursförändring i säkringsreserven i eget kapital (före skatt) där kronan försvagas (utländsk valuta blir dyrare) respektive förstärks ges av nedanstående tabell.

	Marknadsvärde 2014-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Marknadsvärde i MSEK	-792	-1 332	-252
Förändring		-540	540

Valutakänsligheten i orderstocken, det vill säga effekterna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive stärks, visas av nedanstående tabell. I tabellen är orderstocken för utländska dotterbolag omräknad till MSEK.

Orderstock	Försvagning av	Förstärkning av
2014-12-31	SEK med 10%	SEK med 10%

Orderstock i MSEK	60 128	60 639	59 617
Förändring		511	-511

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (2).

I de fall kassaflödet ligger väldigt långt fram i tiden kan en rullningsstrategi tillämpas, säkringen läggs vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma och säkringsredovisningen för den tidsperioden tillämpas då på förändringarna i spot-kursen.

I tabellen nedan visas de kassaflöden för de derivat som kassaflödessäkras uttryckt i miljoner i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar per valuta

Utflöde Inflöde -13 -4 -10	2 1	-11 -3	Netto Utflöde Inflöde -58	6	-52	Netto Utflöde Inflöde -44			Netto Utflöde Inflöde
													Netto Utflöde Inflöde		Netto Utflöde Inflöde			Netto Utflöde Inflöde		Netto
							127	83	-5	16	11	-462	894	432	-106	159	53	-20	-	-20
			-23	10	-13	-13	38	25	-5	6	1	-110	562	452	-49	90	41	-5	-	-5
	1	-9	-15	6	-9	-8	30	22	-3	4	1	-64	118	54	-31	60	29	-1	-	-1
-4	-	-4	-23	6	-17	-6	32	26	-5	3	-2	-88	290	202	-112	118	6	-1	-	-1
-10	1	-9	-1	24	23	-27	88	61	-13	16	3	-20	182	162	-206	340	134	-16	-	-16
-7	-	-7	-	6	6	-9	39	30	-12	11	-1	-	-	-	-178	224	46	-	-	-
-3	-	-3	-	-	-	-6	14	8	-12	3	-9	-	-	-	-189	221	32	-	-	-
-	-	-	-	-	-	-10	8	-2	-19	1	-18	-	-	-	-118	92	-26	-	-	-
-	-	-	-	-	-	-55	14	-41	-47	-	-47	-	-	-	-98	150	52	-	-	-
-51																				-43
-35																				-40
		5	-46 6 -29	-120 -111	58 83	-62 -28	-178 -119	390 401	212 282	-121 -38	60 101	-61 63			-369 2 589 2 220		-744 2 046 1 302 -1 087 1 454 -249 1 068	367 819	-43 -40	- -

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheter som bedrivs i utländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i USD (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till SEK. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv och avyttringar. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 4 072 (3 460), se nedanstående tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK		2014-12-31 2013-12-31
USD	1 826	1 552
EUR	650	601
AUD	472	442
ZAR	361	289
Andra valutor	763	576
Summa	4 072	3 460

Effekten på nettotillgångarna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive förstärks visas av nedanstående tabell.

Känslighetsanalys av nettotillgångarna

MSEK	Nettotillgångar 2014-12-31	Förstärkning av SEK med 10%	Försvagning av SEK med 10%
USD	1 826	1 643	2 009
EUR	650	585	715
AUD	472	425	519
ZAR	361	325	397
Andra valutor	763	687	839
Summa	4 072	3 665	4 479
Förändring		-407	407

Valutarisken på grund av av omräkningseffekter på koncernens resultat och eget kapital (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte i enlighet med Group Treasury Policy.

Nedskrivningsprövningar

Långa kontrakt i framförallt USD inom civila flygplansprogram består av orderstock, som valutasäkras, och förväntade framtida beställningar som tillsammans utgör förkalkylerade affärer. Kassaflöden från de senare säkras normalt när de blir bekräftade ordrar. Vid nedskrivningsprövningar av förlustkontrakt påverkas resultatet av omvärdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Större kursförändringar i framförallt USD mot SEK får betydande påverkan på resultatet. Denna exponering kurssäkras inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Ränterisk har identifierats inom följande områden:

• Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Stora sådana poster avser pensionsåtaganden och leasingverksamheten.
• Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto. Ränteeffekter på förskottsfinansieringen påverkar bruttoresultatet.

Ränterisker i koncernens finansiella investeringar hanteras med utgångspunkt från en hög betalningsberedskap och en duration på 12 månader, med möjlighet att avvika +/– 12 månader. Per årsskiftet var durationen för investeringar 10 månader (7). Ränterisker i koncernens upplåning får maximalt ha 60 månaders duration. Per årsskiftet var durationen för finansieringen 49 månader (55). Valutaswappar som används för att säkra kommersiella flöden innehåller en räntekomponent. Vid hantering av valutaflöden långt fram i tiden kan prissättningen av valutaswappar vara ineffektiv. Under året har därför endast en del av ränterisken i kommande valutaflöden säkrats (säkringarna har gjorts på kortare perioder än det förväntade flödet). Underliggande flöden som är exponerade för förlängningar via valutaswappar är MUSD 248.

För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. För en känslighetsanalys, se vidare under likviditets- och finansieringsrisk. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i SEK, vilken via valutaswappar växlas till dotterbolagens valuta. Ränteswappar i USD används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration, se vidare under Pensionsstiftelse.

Likviditets- och finansieringsrisk

Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån till godtagbara villkor. Enligt Group Treasury Policy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel på motsvarande MSEK 3 000, justerat för lån med förfallodag inom 12 månader ("Free Cash").

• Free Cash skall dock aldrig understiga det lägsta av:
• 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter) • 50 procent av utestående on demand-garantier för de tre största
• engagemangen

Likviditets- och finansieringsrisken minimeras genom en diversifiering av finansieringskällor och löptider.

Saab har som policy att försäkra on-demand garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Detta gäller kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (EKN) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter

Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
4 000	-	4 000
4 000	-	4 000
5 000	-	5 000
3 000	2 000	1 000
8 000	2 000	6 000
12 000	2 000	10 000

1) Klubblånet omförhandlades under januari 2015 och förfaller nu 2020.

Klubblånet är en kreditfacilitet med ett motvärde på MSEK 4 000 jämnt fördelat mellan åtta banker. I januari 2015 omförhandlades detta och löper nu på fem år till 2020 med möjlighet att förlänga ett plus ett år. Inga finansiella covenants föreligger i klubblånet eller andra kreditfaciliteter.

Vidare finns ett certifikatprogram med en låneram på MSEK 5 000. Under 2014 utnyttjades varken certifikatprogrammet eller klubblånet.

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (MTN) med en låneram på MSEK 3 000 eller motvärde i EUR. MTN-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

Under 2014 emitterades MTN-lån för MSEK 1 000.

Därutöver har Saab ett etablerat program för försäljning av kundfordringar med en ram om MSEK 1 475 varav utnyttjat per den 31 december 2014 var MSEK 1 071 (555).

Nettolikviditet

Nettolikviditeten exklusive räntebärande fordringar och nettopensionsförpliktelser uppgick per den 31 december 2014 till MSEK 185 (1 953). Under året har likviditeten minskat och likviditet har placerats enligt Group Treasury Policy. Vid årsskiftet uppgick placeringarna i räntebärande värdepapper och bankdepositioner till MSEK 1 270 (3 115).

Nettolikviditet

MSEK	Not		2014-12-31 2013-12-31
Tillgångar
Likvida medel	31	1 284	1 764
Kortfristiga placeringar	25	1 270	2 002
Summa likvida placeringar		2 554	3 766
Kortfristiga räntebärande fordringar	27	5	33
Långfristiga räntebärande fordringar	27	83	75
Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner	27	59	36
Långfristiga räntebärande finansiella investeringar	25	142	141
Summa räntebärande tillgångar		2 843	4 051

MSEK	Not		2014-12-31 2013-12-31
Skulder
Skulder till kreditinstitut	35	2 001	1 001
Skulder till intresseföretag och joint ventures	35	244	244
Övriga räntebärande skulder	35	124	568
Avsättningar för pensioner1)	37	2 587	1 425
Summa räntebärande skulder		4 956	3 238
Nettolikviditet		-2 113	813

1) Exklusive avsättning för pensioner hänförlig till särskild löneskatt

Per den 31 december 2014 var nettolikviditeten MSEK -2 113 (813) med ett genomsnitt under året på MSEK -1 185 (1 126). I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs placeringar.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning1)	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finansiella kostnader
1 år	1 035	10,4	818	8,2	18,6
2 år	-	-	-	-	-
3 år	-	-	-	-	-
4 år	-17	-0,2	200	2,0	1,8
5 år och framåt	200	2,0	200	2,0	4,0
Summa	1 218	12,2	1 218	12,2	24,4
Justering2)	52
Summa	1 270

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat

2) Justering av nominellt värde jämfört med bokfört på grund av marknadsvärdering till överrespektive underkurs.

Kortfristiga räntebärande skulder uppgår till MSEK 264 (718). Långfristiga räntebärande skulder uppgår till MSEK 2 105 (1 095) och består främst av ett MTN-lån på MSEK 2 000. Av de långfristiga skulderna förfaller MSEK 2 036 (1 036) inom 1–5 år och MSEK 69 (59) om längre tid än 5 år.

Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut framgår av tabellen "Känslighetsanalys av finansiell risk" i kolumnen kapitalbindning. I volymen för räntebindning ingår ränteswappar. För de ränteswappar som avser anpassning av räntebindningen för finansieringen tillämpas säkringsredovisning. Ingen ineffektivitet har tagits till resultatet. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs refinansiering av krediter.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter) Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning1)	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finansiella kostnader
1 år	-	-	-	-	-
2 år	-	-	-	-	-
3 år	-	-	-	-	-
4 år	1 000	10,0	1 000	10,0	20,0
5 år och
framåt	1 000	10,0	1 000	10,0	20,0
Summa	2 000	20,0	2 000	20,0	40,0

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat

Råvarurisk

Prisrisker i råvaror delas upp i två delar

• Med råvaruprisrisk avses risken att kostnaderna för inköp av material stiger.

• Med elprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt vid förändringar av elpriset.

Råvarurisk skall enligt koncernens policy minimeras och hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kund/leverantör. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el. Detta sker genom säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av det kommande kvartalets förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt till 0 procent till och med kvartal 13. De svenska enheterna förbrukar cirka 134 GWH (138) per år med en spotprisrisk på MSEK 1,3 (1,4) per öres förändring av elpriset. Hanteringen av elhandelderivat sker genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till givet benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande MSEK 1 (1) uttryckt som VaR. Marknadsvärdet av elderivat var vid årsskiftet MSEK -5 (-12). Sedan 1 januari 2010 kassaflödessäkras elderivat för prisområde Stockholm (SE3). Ineffektiviteten som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (0).

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker skall enligt koncernens policy identifieras och aktivt hanteras från fall till fall. Kommersiella kreditrisker som uppstår i kundkontrakt skall hanteras genom att tillgängliga bank-, försäkrings- eller exportkreditinstitutioner utnyttjas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer skall enligt policyn hanteras genom att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott.

Kundfordringar

Den 31 december 2014 var koncernens utestående kundfordringar MSEK 3 414 (3 295). Programmet för försäljning av kundfordringar minskade kundfordringarna vid årsskiftet med MSEK 1 071 (555). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 79 procent (81) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 58 procent (50) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN.

I samband med kontantaffärer är målsättningen att remburs skall öppnas till förmån för Saab för att därigenom säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick per 31 december 2014 till MSEK 15 (19) vilket motsvarar 0,4 procent (0,6) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2014	2013
Nedskrivningar, 1 januari	-19	-13
Nedskrivningar från förvärv	-6	-
Nedskrivningar för beräknade förluster	-6	-15
Återföring av tidigare nedskrivningar	13	3
Realiserade kreditförluster	3	5
Kursdifferenser	-	1
Nedskrivningar, 31 december	-15	-19

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK		2014-12-31 2013-12-31
<30 dagar	460	329
30 till 90 dagar	215	443
91 till 180 dagar	81	109
>181 dagar	356	263
Förfallna kundfordringar	1 112	1 144
Ej förfallna kundfordringar	2 302	2 151
Summa kundfordringar	3 414	3 295

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Lämnade förskott till leverantörer

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk, då motprestationen ej är fullgjord. Den 31 december 2014 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för MSEK 35 (145). Då koncernens policy är att ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott bedöms den kommersiella leverantörskreditrisken vara låg.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot banker genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att:

• Samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst A enligt Standard and Poor's eller A3 enligt Moody's
• Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget
• Saab har med finansiella motparter ingått ISDA-avtal, avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se tabeller nedan

Marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder som lyder under kvittningsavtal

2014	Brutto belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säker heter erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	507	-	507	-415	-	92
Räntederivat	-	-	-	-	-	-
Elderivat	2	-	2	-	-	2
Tillgångar	509	-	509	-415	-	94
Valutaderivat	1 310	-	1 310	-415	-	895
Räntederivat	91	-	91	-	-	91
Elderivat	7	-	7	-	-	7
Skulder	1 408	-	1 408	-415	-	993

2013	Brutto belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säker heter erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	384	-	384	-158	-	226
Räntederivat	5	-	5	-5	-	-
Elderivat	6	-	6	-	-	6
Tillgångar	395	-	395	-163	-	232
Valutaderivat	291	-	291	-158	-	133
Räntederivat	14	-	14	-5	-	9
Elderivat	18	-	18	-	-	18
Skulder	323	-	323	-163	-	160

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (BIS I). Den 31 december 2014 uppgick motpartsriskerna till MSEK 2 356 (3 617), varav utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten MSEK 2 842 (3 118).

Trading

Styrelsen har givit Saab Treasury ett riskmandat för handel i ränte- och valutainstrument. Under 2014 allokerades MSEK 15 uttryckt som VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2014 blev resultatet MSEK 17 (21), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till MSEK 2 (2).

Säkringsredovisning

För de poster där säkring skett med valutaterminer och valutaswappar för att säkra värdeförändring i verkligt värde tillämpas säkringsredovisning. Marknadsvärde på valutaderivat som säkringsredovisats till verkligt värde (säkringsinstrument) uppgår till MSEK 3 (4), marknadsvärde på valutarisk i orderstock (säkrade poster) uppgår till MSEK -3 (-4). För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Dessa kassaflödessäkringar avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer. I de fall kassaflödet ligger väldigt långt fram i tiden kan en rullningsstrategi tillämpas, säkringen läggs vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma och säkringsredovisningen för den tidsperioden tilllämpas då på förändringarna i spot-kursen.

Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Säkringsreserven före skatt uppgick till MSEK -720 (440), varav det orealiserade värdet på derivat var MSEK -897 (91) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av derivat var MSEK 177 (349).

Förändringen i säkringsreserven 2014, MSEK -1 160, består av upplösning mot resultaträkningen MSEK -23, värdeförändring på befintliga derivat MSEK -804, marknadsvärdet på under året upptagna säkringar MSEK -167 samt förändring som uppstått vid förlängning av derivat MSEK -166. För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (2).

Värderingsmetoder för finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tilllämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes.

Följande instrument värderades till verkligt värde enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen (Nivå 1):

• Obligationer
• Elderivat
• Räntederivat

Följande instrument värderade till verkligt värde värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata (Nivå 2):

• Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till bokslutskurser
• Optioner: Optionsprissättningsmodellen Black-Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner
• Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna

Aktier och andelar som är onoterade: Värderas enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag (Nivå 3).

Per den 31 december 2014 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2014	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande värdepapper	1 270	1 270	-	-
Valutaterminer	422	-	422	-
Valutaoptioner	45	-	45	-
Ränteswappar	-	-	-	-
Elderivat	2	2	-	-
Aktier och andelar	150	121	-	29
Summa	1 889	1 393	467	29

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2014	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	1 258	-	1 258	-
Valutaoptioner	48	-	48	-
Ränteswappar	87	-	87	-
Elderivat	7	7	-	-
Summa	1 400	7	1 393	-

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden och ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsen har ett långsiktigt realt avkastningskrav på 3 procent per år. Investeringspolicy anger tillgångsfördelningen till maximalt 50,5 procent aktier/alternativa investeringar (hedgefonder) och 49,5-100 procent räntebärande produkter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har BBB i kreditrating enligt Standard & Poor's och Baa enligt Moody's. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 50 procent (50) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 50 procent (50) i aktie- och alternativa investeringar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var MSEK 5 091 (4 595) den 31 december 2014 och årets avkastning uppgick till 11 procent (6). Under 2014 kapitaliserades stiftelsen med MSEK 194 (0) och det betalades MSEK 193 (0) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK			2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	5 091	4 595	4 346	4 050
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser1)	7 416	5 785	6 485	5 866
Konsolideringsgrad	69%	79%	67%	69%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	5 106	4 736	4 615	4 489
Konsolideringsgrad	100%	97%	94%	90%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 42 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2014-12-31 2013-12-31		2014-12-31 2013-12-31
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Obligationer och andra värdepapper	-	10	-	10
Övriga tillgångar	1	29	-	-
Summa	1	39	-	10
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, PRI Pensionsgaranti	102	95	102	95
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	4 398	3 825
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	7	6	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse företag	6	6	51	72
Summa	115	107	4 551	3 992

Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av bolagets verksamhet över hela världen. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning.

Saab har en rättslig tvist rörande avtalstolkning, där en negativ utgång inte är sannolik och mot den bakgrunden har ingen avsättning gjorts. För det fall tvisten mot förmodan skulle resultera i en negativ utgång för Saab, kan det dock inte uteslutas att den finansiella påverkan inte kommer att vara oväsentlig.

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier för koncernen som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2014-12-31	andel	i procent 2013-12-31	andel i procent
Moderbolagsgarantier	1 425	16	1 562	22
Bankgarantier	7 302	84	5 437	78
Totala garantier	8 727	100	6 999	100
Bankgarantier:
On demand	6 544	90	4 769	88
Proprieborgen	758	10	668	12
Summa bankgarantier	7 302	100	5 437	100
Typ av garanti:
Förskott	4 872	56	3 298	47
Fullgörande	3 538	40	3 079	44
Anbud, kredit och övriga	317	4	622	9
Summa garantier	8 727	100	6 999	100

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualförpliktelser.

NOT 43 NÄRSTÅENDE

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Under 2014 har Saab ingått avtal om försäljning av Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd. Transaktionen involverar närstående till bolaget. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysning om ersättningar, se not 37.

Av moderbolagets omsättning avsåg 5 procent försäljning till koncernföretag medan 15 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag och joint ventures uppgår till cirka MSEK 121 (52) respektive MSEK 149 (132). För information om fordringar på och skulder till intresseföretag och joint ventures, se not 27 och not 39.

NOT 44 KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets säte,	Ägarandel i procent
Koncernföretag	land	2014	2013
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
Combitech Oy	Finland	100	100
HITT N.V.	Nederländerna	100	100
MEDAV GmbH	Tyskland	100	100
Saab Australia Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Czech s.r.o.	Tjeckien	100	100
Saab Defense and Security USA LLC	USA	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	71	71
Saab Kockums AB	Malmö, Sverige	100	-
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Sensis Corporation	USA	100	100

Det totala ägandet för innehav utan bestämmande inflytande uppgår till MSEK 82 (91) främst hänförligt till Saab Grintek Defence (Pty) Ltd. Inget innehav utan bestämmande inflytande bedöms som väsentligt.

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	17 266	17 208
Nyemissioner/kapitaltillskott	31	26
Förvärv	320	32
Försäljningar och likvidationer	-57	-
Omklassificeringar	-	-
Utgående balans 31 december	17 560	17 266
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-10 795	-10 726
Årets nedskrivningar	-1	-69
Utgående balans 31 december	-10 796	-10 795
Redovisat värde 31 december	6 764	6 471

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

2014-12-31 Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i procent	Redovisat värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100,0%	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100,0%	518
Cloud Automation Services Sweden AB, 556985-1560, Järfälla	1 000	100,0%	-
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100,0%	1 064
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100,0%	3
Fastighets AB Karlskrona-Varvet, 556976-6941, Karlskrona	500	100,0%	-
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100,0%	4
Fastighets AB Stensholm-Huskvarna, 556030-2746, Jönköping	150 000	100,0%	42
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga	100 000	100,0%	10
HITT N.V., Nederländerna	-	100,0%	290
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Linköping	48 000	100,0%	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100,0%	51
MEDAV GmbH, Tyskland	-	100,0%	217
Saab d.o.o., Slovenien	-	100,0%	-
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Linköping	30 000	100,0%	1 500
Saab Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100,0%	3
Saab Asia Pacific Co. Ltd, Thailand	-	100,0%	12
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100,0%	93
Saab Czech s.r.o., Tjeckien	-	100,0%	25
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100,0%	103
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100,0%	357
Saab France SAS, Frankrike	-	100,0%	-
Saab India Technologies Private Limited, Indien	-	100,0%	-
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100,0%	14
Saab Kenya Ltd, Kenya	-	100,0%	-
Saab Kockums AB, 556205-5623, Malmö	500 000	100,0%	340
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100,0%	49
Saab Naval Systems AB, 556757-5104, Malmö	1 000	100,0%	-
Saab North America, Inc., USA	-	100,0%	1 141
Saab Precision Components AB, 556627-5003, Jönköping	2 000	100,0%	8
Saab Seaeye Holdings Ltd, Storbritannien	-	100,0%	194
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	95,0%	443
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Järfälla	1 000	100,0%	-
Saab Technologies Canada Inc., Kanada	-	100,0%	-
Saab Technologies Norway AS, Norge	-	100,0%	3
Saab Technologies UK Limited, Storbritannien	-	100,0%	-
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	-	100,0%	6
Saab Training Systems GmbH, Tyskland	-	100,0%	3
Saab Transpondertech AB, 556535-9790, Linköping	1 000	100,0%	-
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping	1 000	100,0%	-
Saab Vricon Systems AB, 556757-5450, Linköping	1 000	100,0%	-
Teknikinformation i Krokom AB, 556317-4043, Krokom	1 600	100,0%	15
Vricon, Inc., USA	-	100,0%	-
Vilande bolag m.m.	-	-	107
Redovisat värde vid årets slut			6 764

NOT 45 OBESKATTADE RESERVER

	Moderbolaget
MSEK	2014	2013
Periodiseringsfond:
Ingående balans 1 januari	1 186	864
Årets avsättning	432	322
Utgående balans 31 december	1 618	1 186
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	18	32
Årets avskrivningar under plan	-12	-14
Utgående balans 31 december	6	18
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	356	380
Årets avskrivningar under plan	-1	-24
Utgående balans 31 december	355	356
Summa obeskattade reserver 31 december	1 979	1 560

NOT 46 KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGS-UPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens fria kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen.

FRITT KASSAFLÖDE

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 1)	2 221	2 342
Rörelsekapital
Varulager	-856	-147
Rörelsefordringar	-282	-1 346
Erhållna kundförskott	21	278
Övriga rörelseskulder	-914	-1 005
Avsättningar	-536	-277
Förändring av rörelsekapital	-2 567	-2 497
Kassaflöde från den löpande verksamheten 2)	-346	-155
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-239	-68
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-732	-543
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	15	46
Avyttring av leasingtillgångar	105	81
Kassaflöde från investeringsverksamheten 3)	-851	-484
Operationellt kassaflöde	-1 197	-639
Skatter och andra finansiella poster	-367	-506
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	19	-247
Förvärv av verksamheter och intresseföretag	152	-68
Avyttring av koncern- och intresseföretag	299	-
Fritt kassaflöde	-1 094	-1 460

1) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital exklusive skatter och andra finansiella poster.

2) Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster.

3) Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande tillgångar samt exklusive avyttring och förvärv av finansiella tillgångar, förvärv av verksamheter och intresseföretag och avyttring av koncern- och intresseföretag.

FRITT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2014	2013
Fritt kassaflöde	-1 094	-1 460
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	720	1 936
Andra finansiella placeringar och fordringar	21	8
Utdelning från joint ventures	-	430
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-468	-1 100
Upptagande av lån	1 000	845
Återköp av aktier	-252	-
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-479	-477
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande
inflytande	-5	-1
Årets kassaflöde	-557	181

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel
	Koncernen
MSEK	2014-12-31 2013-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	1 284	651
Bankdepositioner	-	1 113
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 284	1 764
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 284	1 764

		Moderbolaget
MSEK	2014-12-31 2013-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	377	155
Bankdepositioner	-	1 113
Summa enligt balansräkningen	377	1 268
Summa enligt kassaflödesanalysen	377	1 268

Betalda räntor och erhållen utdelning

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Erhållen utdelning	2	10	102	652
Erhållen ränta	72	98	186	181
Erlagd ränta	-51	-183	-190	-200
Summa	23	-75	98	633

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2014	2013	2014	2013
Avskrivningar	872	1 034	582	572
Nedskrivningar	-	13	-	-
Förändringar i värdet av biologiska tillgångar	7	10	-	-
Förändringar i värdet av förvaltningsfastigheter	-2	2	-	-
Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures	-18	-25	-	-
Utdelningar från intresse företag	2	10	-	-
Utdelning och koncern bidrag från/till koncern företag	-	-	-104	-653
Realisationsresultat vid försäljning av koncern-, intresseföretag och övriga andelar	-161	-	-256	-
Realisationsresultat vid försäljning av anlägg ningstillgångar	1	-12	2	-36
Nedskrivning av andelar och fordringar	19	133	1	632
Avsättningar	-15	124	-15	190
Avsättningar för pensioner	45	29	-79	-115
Övrigt	-25	-94	51	24
Summa	725	1 224	182	614

Förvärv av verksamheter och koncernföretag

	Koncernen
MSEK	2014	2013
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	259	40
Materiella anläggningstillgångar	157	4
Finansiella anläggningstillgånger	12	-
Uppskjuten skattefordran	281	-
Varulager	35	9
Rörelsefordringar	372	17
Likvida medel	540	-
Summa tillgångar	1 656	70
Avsättningar för pensioner	186	-
Övriga avsättningar	601	-
Uppskjuten skatteskuld	-	4
Räntebärande skulder	-	3
Rörelseskulder	529	13
Summa skulder	1 316	20
Utbetald köpeskilling	356	51
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	-540	-4
Påverkan på koncernens likvida medel (positiv (-) / negativ (+))	-184	47
Påverkan på koncernens nettolikviditet (positiv (-) / negativ (+))	-184	44

Förvärv 2014 avser ThyssenKrupp Marine Systems AB. Utbetald köpeskilling inkluderar även betalning till tidigare minoritetsägare i Bayes Risk Management AS. Förvärv 2013 avser främst TIKAB och det brittiska företaget Hydro-Lek Limited.

Förvärv av intresseföretag

2014	2013
32	21
32	21
32	21
	21
	32

Förvärv 2014 avser KedTech Holding AB och förvärv i ventureportföljen. Förvärv 2013 avser förvärv i ventureportföljen.

Avyttring av koncernföretag och intresseföretag

MSEK 2014 2013 Avyttrade tillgångar och skulder Materiella anläggningstillgångar 75 - Finansiella anläggningstillgångar 123 - Uppskjuten skattefordran 3 - Varulager 35 - Rörelsefordringar 41 - Likvida medel 19 - Summa tillgångar 296 - Avsättningar 1 - Uppskjuten skatteskuld 4 - Rörelseskulder 58 - Summa skulder 63 - Försäljningspris 318 - Erhållen köpeskilling 318 - Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten -19 - Påverkan på koncernens nettolikviditet 299 - Varav likvida medel 299 -	Koncernen

Avyttring 2014 avser andelarna i Hawker Pacific Airservices Ltd, ett fastighetsbolag samt dekonsolideringen av Saab Grintek Technologies (Pty) Ltd.

NOT 47 UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab AB, Box 12062, 102 22 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2014 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

Saab AB bedriver en mindre verksamhet i en filial i Sydkorea.

NOT 48 MILJÖREDOVISNING

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab AB:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, skjutning med grovkalibriga vapen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Tillsynsmyndigheten och mark- och miljödomstolen beslutade under 2006 respektive 2007 om kompletterande villkor för verksamheten mot bakgrund av EU:s IPPC-direktiv.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab AB under 2014 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller brutit mot några förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Saab Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics AB bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken och Saab Barracuda AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Gamleby. Dessutom bedriver Saab Kockums AB tillståndspliktig verksamhet i Karlskrona och på Muskö, söder om Stockholm.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Dotterbolagen har under 2014 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab AB bedriver verksamhet i Arboga, Huskvarna, Ljungbyhed, Malmslätt, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Arboga och Malmslätt finns gällande tillståndsbeslut kvar. Dessa meddelades av länsstyrelsen 1993 respektive 1994. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolagen Saab Dynamics AB i Motala och Saab Precision Components AB i Jönköping. I Motala finns ett gällande tillstånd kvar. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

NOT 49 PROFORMAREDOVISNING 2013 MED ANLEDNING AV NY STRUKTUR

Saab har genomfört en organisationsförändring där den verksamhet inom Security and Defence Solutions som var relaterad till Airborne Surveillance-verksamheten har lagts in under motsvarande verksamhet i Electronic Defence Systems respektive Support and Services. Organisationsförändringen genomfördes per 1 januari 2014. Dessutom flyttades ett utvecklingsprojekt inom Dynamics till Corporate och Security and Defence Solutions verksamhet i Finland överfördes till Combitech per den 1 januari 2014.

Orderingång 2013

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	Helår omräknat
Aeronautics	29 677	-	29 677
Dynamics	3 350	-5	3 345
EDS	7 620	-33	7 587
SDS	5 429	-693	4 736
S&S	3 942	660	4 602
Combitech	1 634	106	1 740
Internt	-1 843	-35	-1 878
Summa	49 809	-	49 809

Försäljningsintäkter 2013

		Justering
MSEK	Helår utfall	strukturförändring	Helår omräknat
Aeronautics	6 869	-	6 869
Dynamics	3 572	-6	3 566
EDS	4 161	399	4 560
SDS	5 891	-796	5 095
S&S	3 419	353	3 772
Combitech	1 598	86	1 684
Corporate/internt	-1 760	-36	-1 796
Summa	23 750	-	23 750

Rörelseresultat (EBIT) 2013

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	Helår omräknat
Aeronautics	456	-	456
Dynamics	324	42	366
EDS	-201	86	-115
SDS	428	-215	213
S&S	364	134	498
Combitech	140	8	148
Corporate	-166	-55	-221
Summa	1 345	-	1 345

Orderstock 2013

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	Helår omräknat
Aeronautics	34 113	-	34 113
Dynamics	4 549	-1	4 548
EDS	8 764	407	9 171
SDS	6 529	-958	5 571
S&S	6 186	497	6 683
Combitech	483	57	540
Internt	-754	-2	-756
Summa	59 870	-	59 870

EBITDA 2013

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	Helår omräknat
Aeronautics	603	-	603
Dynamics	386	42	428
EDS	287	86	373
SDS	556	-228	328
S&S	383	134	517
Combitech	148	9	157
Corporate	4	-43	-39
Summa	2 367	-	2 367

NOT 50 PROFORMAREDOVISNING 2014 MED ANLEDNING AV NY STRUKTUR

Från och med den 1 januari 2015 genomförs förändringar i Saabs affärsområdesstruktur. I syfte att skapa en starkare och mer samordnad plattform för businessto-businessinriktade affärsenheter (B2B) skapas det nya affärsområdet Industrial Products and Services. Industrial Products and Services kommer att innehålla affärsenheterna Aerostructures (tidigare del av affärsområdet Aeronautics), Avionics Systems (tidigare del av affärsområdet Electronic Defence Systems), det fristående tekniska konsultföretaget Combitech, Saab Ventures produktportfölj (tidigare del av Saab Corporate) samt ett utvecklingsprojekt som till och med 2014 ingick i Saab Corporate.

Orderstock 2014

MSEK	31 mar utfall	Justering strukturförändring	31 mar omräknat
Aeronautics	33 167	-8 609	24 558
Dynamics	4 278	-	4 278
EDS	9 129	-1 311	7 818
SDS	5 666	-	5 666
S&S	6 590	-	6 590
Combitech	512	-512	-
IPS	-	10 432	10 432
Internt	-734	-	-734
Summa	58 608	-	58 608

MSEK	30 jun utfall	Justering strukturförändring	30 jun omräknat
Aeronautics	31 896	-8 322	23 574
Dynamics	3 978	-	3 978
EDS	8 582	-1 377	7 205
SDS	6 307	-	6 307
S&S	6 725	-	6 725
Combitech	497	-497	-
IPS	-	10 195	10 195
Internt	-805	1	-804
Summa	57 180	-	57 180

MSEK	30 sep utfall	Justering strukturförändring	30 sep omräknat
Aeronautics	30 624	-8 115	22 509
Dynamics	3 769	-	3 769
EDS	7 907	-1 316	6 591
SDS	6 494	-	6 494
S&S	6 338	-	6 338
Combitech	446	-446	-
IPS	-	9 876	9 876
Internt	-668	1	-667
Summa	54 910	-	54 910

MSEK	31 dec utfall	Justering strukturförändring	31 dec omräknat
Aeronautics	34 283	-7 895	26 388
Dynamics	3 915	-	3 915
EDS	7 619	-1 254	6 365
SDS	6 823	-	6 823
S&S	7 976	-	7 976
Combitech	387	-387	-
IPS	-	9 537	9 537
Internt	-875	-1	-876
Summa	60 128	-	60 128

Orderingång 2014

MSEK	Kv1 utfall	Justering strukturförändring	Kv1 omräknat
Aeronautics	631	-374	257
Dynamics	449	-	449
EDS	938	-70	868
SDS	1 321	-	1 321
S&S	737	-	737
Combitech	392	-392	-
IPS	-	833	833
Internt	-390	3	-387
Summa	4 078	-	4 078

MSEK	Kv2 utfall	Justering strukturförändring	Kv2 omräknat
Aeronautics	360	-50	310
Dynamics	400	-	400
EDS	649	-202	447
SDS	1 752	-	1 752
S&S	1 009	-	1 009
Combitech	403	-403	-
IPS	-	645	645
Internt	-525	10	-515
Summa	4 048	-	4 048

MSEK	Kv3 utfall	Justering strukturförändring	Kv3 omräknat
Aeronautics	50	-116	-66
Dynamics	408	-	408
EDS	369	-47	322
SDS	827	-	827
S&S	339	-	339
Combitech	296	-296	-
IPS	-	453	453
Internt	-216	6	-210
Summa	2 073	-	2 073

MSEK	Kv4 utfall	Justering strukturförändring	Kv4 omräknat
Aeronautics	5 849	-137	5 712
Dynamics	1 068	-	1 068
EDS	987	-140	847
SDS	2 210	-	2 210
S&S	2 635	-	2 635
Combitech	403	-403	-
IPS	-	673	673
Internt	-749	7	-742
Summa	12 403	-	12 403

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	Helår omräknat
Aeronautics	6 890	-677	6 213
Dynamics	2 325	-	2 325
EDS	2 943	-459	2 484
SDS	6 110	-	6 110
S&S	4 720	-	4 720
Combitech	1 494	-1 494	-
IPS	-	2 604	2 604
Internt	-1 880	26	-1 854
Summa	22 602	-	22 602

Försäljningsintäkter 2014

MSEK	Kv1 utfall	Justering strukturförändring	Kv1 omräknat
Aeronautics	1 577	-249	1 328
Dynamics	716	-	716
EDS	974	-122	852
SDS	1 156	-	1 156
S&S	839	-	839
Combitech	421	-421	-
IPS	-	787	787
Corporate/Internt	-403	5	-398
Summa	5 280	-	5 280

MSEK	Kv2 utfall	Justering strukturförändring	Kv2 omräknat
Aeronautics	1 631	-336	1 295
Dynamics	730	-	730
EDS	1 232	-139	1 093
SDS	1 240	-	1 240
S&S	898	-	898
Combitech	419	-419	-
IPS	-	888	888
Corporate/Internt	-458	6	-452
Summa	5 692	-	5 692

MSEK	Kv3 utfall	Justering strukturförändring	Kv3 omräknat
Aeronautics	1 323	-325	998
Dynamics	599	-	599
EDS	1 062	-109	953
SDS	1 367	-	1 367
S&S	794	-	794
Combitech	347	-347	-
IPS	-	773	773
Corporate/Internt	-362	8	-354
Summa	5 130	-	5 130

MSEK	Kv4 utfall	Justering strukturförändring	Kv4 omräknat
Aeronautics	2 189	-356	1 833
Dynamics	929	-	929
EDS	1 361	-207	1 154
SDS	1 999	-	1 999
S&S	1 039	-	1 039
Combitech	462	-462	-
IPS	-	1 017	1 017
Corporate/Internt	-554	8	-546
Summa	7 425	-	7 425

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	2014 omräknat
Aeronautics	6 720	-1 266	5 454
Dynamics	2 974	-	2 974
EDS	4 629	-577	4 052
SDS	5 762	-	5 762
S&S	3 570	-	3 570
Combitech	1 649	-1 649	-
IPS	-	3 465	3 465
Corporate/Internt	-1 777	27	-1 750
Summa	23 527	-	23 527

EBITDA 2014

MSEK	Kv1 utfall	Justering strukturförändring	Kv1 omräknat
Aeronautics	133	-16	117
Dynamics	43	-	43
EDS	68	10	78
SDS	11	-	11
S&S	91	-	91
Combitech	27	-27	-
IPS	-	20	20
Corporate	103	13	116
Summa	476	-	476

MSEK	Kv2 utfall	Justering strukturförändring	Kv2 omräknat
Aeronautics	133	-14	119
Dynamics	52	-	52
EDS	156	-2	154
SDS	98	-	98
S&S	127	-	127
Combitech	26	-26	-
IPS	-	27	27
Corporate	-9	15	6
Summa	583	-	583

MSEK	Kv3 utfall	Justering strukturförändring	Kv3 omräknat
Aeronautics	60	-27	33
Dynamics	-11	-	-11
EDS	196	5	201
SDS	101	-	101
S&S	48	-	48
Combitech	11	-11	-
IPS	-	9	9
Corporate	72	24	96
Summa	477	-	477

MSEK	Kv4 utfall	Justering strukturförändring	Kv4 omräknat
Aeronautics	213	-43	170
Dynamics	142	-	142
EDS	202	-10	192
SDS	258	-	258
S&S	128	-	128
Combitech	36	-36	-
IPS	-	87	87
Corporate	8	2	10
Summa	987	-	987

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	2014 omräknat
Aeronautics	539	-100	439
Dynamics	226	-	226
EDS	622	3	625
SDS	468	-	468
S&S	394	-	394
Combitech	100	-100	-
IPS	-	143	143
Corporate	174	54	228
Summa	2 523	-	2 523

Rörelseresultat (EBIT) 2014

MSEK	Kv1 utfall	Justering strukturförändring	Kv1 omräknat
Aeronautics	118	-11	107
Dynamics	28	-	28
EDS	-36	11	-25
SDS	-12	-	-12
S&S	87	-	87
Combitech	25	-25	-
IPS	-	12	12
Corporate	60	13	73
Summa	270	-	270

MSEK	Kv2 utfall	Justering strukturförändring	Kv2 omräknat
Aeronautics	118	-10	108
Dynamics	36	-	36
EDS	51	-1	50
SDS	75	-	75
S&S	122	-	122
Combitech	24	-24	-
IPS	-	20	20
Corporate	-53	15	-38
Summa	373	-	373

MSEK	Kv3 utfall	Justering strukturförändring	Kv3 omräknat
Aeronautics	46	-23	23
Dynamics	-26	-	-26
EDS	95	5	100
SDS	71	-	71
S&S	43	-	43
Combitech	9	-9	-
IPS	-	1	1
Corporate	20	26	46
Summa	258	-	258

MSEK	Kv4 utfall	Justering strukturförändring	Kv4 omräknat
Aeronautics	198	-38	160
Dynamics	127	-	127
EDS	95	-9	86
SDS	222	-	222
S&S	124	-	124
Combitech	34	-34	-
IPS	-	79	79
Corporate	-42	2	-40
Summa	758	-	758

MSEK	Helår utfall	Justering strukturförändring	2014 omräknat
Aeronautics	480	-82	398
Dynamics	165	-	165
EDS	205	6	211
SDS	356	-	356
S&S	376	-	376
Combitech	92	-92	-
IPS	-	112	112
Corporate	-15	56	41
Summa	1 659	-	1 659

NOT 51 I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

			Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2014	2013	2014	2013
Australien	AUD	1	6,37	5,76	6,19	6,30
Danmark	DKK	100	127,81	119,86	122,03	115,99
Euro	EUR	1	9,52	8,94	9,10	8,65
Indien	INR	100	12,30	10,49	11,25	11,17
Kanada	CAD	1	6,72	6,07	6,21	6,33
Norge	NOK	100	105,16	105,80	108,94	110,95
Schweiz	CHF	1	7,91	7,29	7,49	7,03
Storbritan
nien	GBP	1	12,14	10,73	11,29	10,19
Sydafrika	ZAR	100	67,22	62,13	63,19	67,73
Tjeckien	CZK	100	34,35	32,60	33,04	33,33
USA	USD	1	7,81	6,51	6,86	6,51

NOT 52 NYCKELTALSDEFINITIONER

Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA-marginal Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med avdrag för av- och nedskrivningar av leasingflygplan, i procent av försäljningsintäkter.

Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Kapitalomsättningshastighet Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Nettolikviditet/nettoskuld Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner exklusive särskild löneskatt.

Fritt kassaflöde per aktie Fritt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.

Överskottsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

RAPPORTER UTDELNINGSMOTIVERING

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till SEK 4,75 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med MSEK 501. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 5 486 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 9 365 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 1 153 och för moderbolaget till MSEK 1 170.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 37,4 procent jämfört med koncernens mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 38,5 procent 2014.

Saabs bruttoinvesteringar för 2014 uppgick till MSEK 732, vilket bedöms vara en bra uppskattning av det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2014 uppgick till MSEK 1 338 varav MSEK 171 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettoskuld inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 2 113. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551: 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

RAPPORTER FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 2014

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

SEK
Balanserade vinstmedel	4 316 051 025
Årets resultat	1 170 368 245
Summa	5 486 419 270
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 4,75 per aktie	501 124 905
Till nästa år balanseras	4 985 294 365
Summa	5 486 419 270

Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	694 160 012
Balanserad vinst	4 985 294 365
Summa	7 968 331 016

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 501 (479), eller SEK 4,75 (4,50) per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2014, det vill säga 105 499 980. Soliditeten för koncernen uppgår till 38,5 procent (44,0) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 37,4 procent (43,0).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 16 februari 2015

Marcus Wallenberg Ordförande

Johan Forssell Sten Jakobsson Sara Mazur Styrelseledamot Vice ordförande Styrelseledamot

Per-Arne Sandström Cecilia Stegö Chilò Lena Treschow Torell Joakim Westh

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Stefan Andersson Catarina Carlqvist Conny Holm Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Buskhe Verkställande direktör och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig revisor

Håkan Malmström Anna-Clara af Ekenstam Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Saab AB, org.nr 556036-0793

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB (publ) för år 2014 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 54–62. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 40–131.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 54–62. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB (publ) för år 2014. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 54–62 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid

med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat enligt ovan är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 20 februari 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Håkan Malmström Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Anna-Clara af Ekenstam Auktoriserad revisor

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA

ÅRSSTÄMMA 2015

Årsstämma hålls onsdagen den 15 april 2015 klockan 15.00 i Annexet, Stockholm Globe Arenas, Entré 2, Globentorget 10, Stockholm.

ANMÄLAN

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast torsdagen den 9 april 2015.

• per telefon till 013-18 20 55
• per post via svarstalong i separat utsänd inbjudan eller till: Saabs Årsstämma, Box 7839, 103 98 Stockholm
• via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

RÄTT ATT DELTA I ÅRSSTÄMMAN

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden AB, torsdagen den 9 april 2015, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registreras i aktieboken i eget namn (s.k. rösträttsregistrering) för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast torsdagen den 9 april 2015, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning av SEK 4,75 per aktie och den 17 april 2015 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden AB utsända utdelningen den 22 april 2015.

DISTRIBUTION AV ÅRSREDOVISNING

Årsredovisningen kommer finnas tillgänglig på Saabs hemsida www.saabgroup.com cirka fyra veckor innan årsstämman den 15 april. Den finns då även tillgänglig att beställa från Saabs huvudkontor, Investor Relations. En tryckt version av årsredovisningen kommer distribueras till de nya aktieägare som tillkommit under december 2014, januari och februari 2015 och även till de aktieägare som begärt att få årsredovisningen i tryckt version.

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK, om ej annat anges	2014	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005
Orderingång	22 602	49 809	20 683	18 907	26 278	18 428	23 212	20 846	27 575	17 512
Orderstock 31 december	60 128	59 870	34 151	37 172	41 459	39 389	45 324	47 316	50 445	42 198
Försäljningsintäkter	23 527	23 750	24 010	23 498	24 434	24 647	23 796	23 021	21 063	19 314
Utlandsandel, %	55	59	64	63	62	69	68	65	65	56
Andel försvarsverksamhet, %	79	81	82	84	83	83	83	81	79	82
Rörelseresultat (EBIT)	1 659	1 345	2 050	2 941	975	1 374	166	2 607	1 745	1 652
Rörelsemarginal, %	7,1	5,7	8,5	12,5	4,0	5,6	0,7	11,3	8,3	8,6
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA)	2 523	2 367	3 168	4 088	2 187	2 598	1 515	3 685	2 519	2 182
EBITDA-marginal, %	10,7	10,0	13,3	17,4	9,0	10,5	6,4	16,0	12,0	11,3
Resultat efter finansiella poster	1 523	979	2 003	2 783	776	976	-406	2 449	1 693	1 551
Årets resultat	1 168	742	1 560	2 217	454	699	-242	1 941	1 347	1 199
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	1 153	741	1 585	2 225	433	686	-248	1 921	1 300	1 189
Balansomslutning	29 556	27 789	28 938	31 799	29 278	30 430	32 890	33 801	32 771	30 594
- varav ej upparbetade förskott	856	818	553	1 022	643	442	897	2 558	3 642	3 528
- varav totalt eget kapital	11 373	12 227	11 280	13 069	11 444	10 682	9 330	11 008	10 025	9 493
- varav eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	11 291	12 136	11 168	12 950	11 274	10 542	9 240	10 981	9 802	9 179
Eget kapital per aktie, SEK1)	107,02	114,04	105,43	122,94	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar och nettopensionsförpliktelser	185	1 953	3 837	4 735	2 382	-1 631	- 3 061	- 2 802	-261	5 144
Nettolikviditet/-skuld	-2 113	813	1 996	5 333	3 291	-634	-1 693	-1 627	605	2 856
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-713	-662	350	2 392	4 487	1 696	954	-1 304	969	2 541
Fritt kassaflöde	-1 094	-1 460	-396	2 477	4 349	1 447	659	-1 603	-1 900	2 645
Genomsnittligt sysselsatt kapital	15 897	15 454	15 131	13 987	13 743	13 775	13 994	13 430	12 789	12 925
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	11,1	9,1	14,6	22,2	7,9	10,3	1,4	19,4	14,5	14,6
Räntabilitet på eget kapital, %	9,9	6,3	12,8	18,1	4,1	7,0	-2,4	18,5	13,8	13,5
Överskottsgrad, %	7,49	5,92	9,18	13,21	4,47	5,78	0,82	11,40	8,83	9,73
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,48	1,54	1,59	1,68	1,78	1,79	1,70	1,71	1,65	1,49
Soliditet, %	38,5	44,0	39,0	41,1	39,1	35,1	28,4	32,6	30,6	31,0
Räntetäckningsgrad, ggr	7,37	3,29	10,91	9,58	3,20	3,16	0,35	21,40	13,47	6,08
Resultat per aktie före utspädning, SEK2) 5)	10,86	6,98	15,00	21,19	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91	10,89
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3) 5)	10,78	6,79	14,52	20,38	3,97	6,28	-2,31	17,60	11,91	10,89
Utdelning, SEK	4,754)	4,50	4,50	4,50	3,50	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	732	543	328	325	262	197	386	395	433	296
Utgifter för forskning och utveckling	5 970	6 543	5 946	5 116	5 008	4 820	4 141	4 523	3 537	3 546
Antal anställda vid årets slut	14 716	14 140	13 968	13 068	12 536	13 159	13 294	13 757	13 577	12 830

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2014: 105 499 980; 2013: 106 414 144; 2012: 105 930 829; 2011: 105 331 958; 2010: 104 717 729; 2009: 105 511 124; 2008: 106 829 893; 2007: 108 150 344; 2006/2005: 109 150 344.

2) Genomsnittligt antal aktier 2014: 106 125 666; 2013: 106 125 107; 2012: 105 632 911; 2011: 104 982 315; 2010: 105 217 786; 2009: 106 335 553; 2008: 107 515 049; 2007: 108 668 700;

2006/2005: 109 150 344. 3) Genomsnittligt antal aktier 2014: 106 916 255; 2009-2013: 109 150 344; 2008: 107 515 049; 2005-2007: 109 150 344.

4) Styrelsens förslag 2014.

5) Årets resultat med avdrag för innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier.

2013 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för samarbetsarrangemang (IFRS 11).

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

2011 och tidigare perioder har inte omräknats.

ORDLISTA

9LV	Stridsledningssystem	GRI	Global Reporting Initiative,
AESA	Aktiv elektroniskt styrd antenn		standard för hållbarhets
AEW&C	Airborne Early Warning & Control, luftburet radar- och	Gripen	redovisning Flygstridssystem
AMB	kontrollsystem Agile Multi-beam (3D-radar)	ICT	Information and communica tion technology, informations
AMV	Armoured Modular Vehicle		teknologi Inspektionen för strategiska produkter Intelligence, surveillance and reconnaissance, underrättelseverksamhet, övervakning och spaning
Arthur	Artillery Hunting Radar, artellerilokaliseringsradar	ISP
A-SMGCS	Lednings- och kontrollsystem för markövervakning	ISR
AT4	Axelburet anti-tank vapen
	system	LFV	Luftfartsverket
AUV	Autonom undervattensfarkost	MSA	Maritime Surveillance Aircraft
C4I	Command, Control, Commu nications, Computers and	NATO	Nordatlantiska fördrags organisationen
	Intelligence, kommunikations och ledningssystem	ROV	Remotely operated vehicle, fjärrstyrt fordon
Carl-Gustaf	Axelburet granatgevär	RT	Remote tower, fjärrstyrt torn
CBRN	Kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen	SOTACS	Special operations tactical suit, kamouflage
CISB	Svensk-brasilianskt forsk nings- och innovationscenter	SRSAM	Short range surface to air missile
Erieye	Radarsystem (AEW&C)	T-X Pro	USA:s upphandlingsprogram
ETPS	Empire Test Pilots' School,	grammet	för militära träningsflygplan
	stridspilotutbildning i Storbritannien	UAV	Unmanned aerial vehicle, obemannat flygplan
FMV	Försvarets Materielverk		U.S. SOCOM U.S. Special Operations Comand, specialstyrka Very short range air defence, luftvärn
FN FOI	Förenta nationerna Totalförsvarets forsknings institut	VSHORAD
FoU	Forskning och utveckling
FTE	Full time equivalent, heltids ekvivalent vilket motsvarar en anställd som arbetar heltid under ett år
Giraffe	System för radarövervakning

och stridsledning

KONTAKTUPPGIFTER

Huvudkontor Saab AB Box 12062, 102 22 Stockholm Besöksadress: Gustavslundsvägen 42, Bromma Telefon: 08-463 00 00

Linköping Saab AB Box 14085, 581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata, Linköping Telefon: 013-18 00 00

Org. nummer 556036-0793 www.saabgroup.com

Koncept, text och produktion Hallvarsson & Halvarsson i samarbete med Saab Investor Relations. Foto: Sandra Birgersdotter och Saabs bildbank. Tryckeri: Larsson Offset 2015.