SAAB — Annual Report 2011

Mar 16, 2015

ANTICIPATE TOMORROW 75 ÅR AV INNOVATION FÖR ETT SÄKERT SAMHÄLLE

INNEHÅLL

Saab i korthet
Saab 2011	1
Händelser per kvartal 2011	2–3
Saab 75 år	4–5
Styrelseordförandeord	6–7
Vd-ord	8–9
Marknad och drivkrafter	10–11
Saabs kärnkompetens	14–15
Strategiska mål	16–17
– Lönsam tillväxt	18–21
– Effektiv verksamhet	22–23
– Portfölj	24–27
– Medarbetare	28–29
Marknadssegment	32–33
Marknader per region	34–35
Saabs ansvar – Hållbarhet	36–37
Saabs ansvar – Affärsetik	38
Saabs ansvar – Medarbetare	39–41
Saabs ansvar – Samhälle	42–43
Saabs ansvar – Miljö	44–47
Ekonomisk översikt 2011	48–49
Affärsområden	50–61
Risker och riskhantering	62–65
Övrig information	66–68
Finansiella rapporter	69–81
Noter	82–130
Utdelningsmotivering	131
Förslag till vinstdisposition	132
Revisionsberättelse	133
Bolagsstyrningsrapport	134–144
Aktieägarinformation	145–151
Ekonomisk information 2012 och kontaktuppgifter	152

2011 – ett viktigt år för Gripen

Framgångarna för Gripen under 2011 visar på systemets världsledande förmåga att möta de tuffa krav på funktion, kvalitet och kostnad som ställs på den internationella marknaden.

Innovativ teknologi och kostnadseffektivitet under 75 år

Saab har under 75 år levererat innovativa, kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga produkter och system till kunder världen över. Nyckeln till framgång är att fokusera på partnerskap, samarbete och informationsdelning.

Sensis – en dörr öppnare på en global marknad

Förvärvet av amerikanska Sensis är helt i linje med Saabs strategiska prioriteringar att skapa lönsam tillväxt, öka den geografiska närvaron och kontinuerligt anpassa portföljen.

Sid 20–21

Lokal närvaro världen över

Lokal närvaro är avgörande för framgång. Därför etablerade vi under 2011 starkare närvaro i ett antal länder, exempelvis genom nya forsknings- och utvecklingscenter i Indien, Storbritannien och Brasilien.

VÅR KOMPETENS GÖR SAMHÄLLET S

Saab erbjuder världsledande lösningar, produkter och tjänster för militärt försvar och civil säkerhet. Vi utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknologi för att möta kundernas föränderliga behov. Vi finns representerade i cirka 30 länder och våra lösningar, produkter och tjänster säljs till mer än 100 länder. Våra viktigaste marknader är Europa, Syd Nordamerika. Vi har omkring 13 000 med intäkterna uppgår till cirka SEK 23 miljard till forskning och utveckling.

VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN

Vår verksamhet bedrivs i sex affärsområden som samverkar för att hela koncernens kompetens tas tillvara på effektivast möjliga sätt.

Aeronautics

Erbjuder en produktportfölj som innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskom-

Dynamics

Erbjuder en produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, och signalhanteringssystem till försvarsmakter. Affärsområdet erbjuder även

militära och civila nischprodukter från spinn-off-verksamheter såsom obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin samt karteringslösningar till försvarsmarknaden. Exempel på produkter: Carl-Gustaf, RBS 70 och Rapid 3D Mapping.

Electronic Defence Systems

Erbjuder en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder

levererar affärsområdet även flygelektronik som effekt iviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet. Exempel på produkter: Giraffe AMB, Erieye och Arthur.

Security and Defence Solutions

Erbjuder en produktportfölj som omfattar produkter och lösningar för militära ledningssystem, luftburna spanings- och övervakningssystem, träning och simulering, flyg-

trafikledning, sjöfartssäkerhet, säkerhets- och övervakningssystem samt lösningar för säker och robust kommunikation. Exempel på produkter: 9LV (marint ledningssystem), RT-system ("Remote Tower" – flygledningssystem), Tacticall (system för kommunikationsintegration).

Support and Services

Erbjuder i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Combitech

Combitech är ett fristående, helägt dotterbolag som erbjuder konsulttjänster inom teknik- och verksamhetsutveckling med fokus på system. Combitech kombinerar

teknik med miljö- och säkerhetstänkande.

Se mer information på sidorna 50–61.

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 2011

SÄKRARE

dafrika, Asien, Australien och darbetare, och de årliga försäljningser, varav cirka 22 procent är relaterat

VÅRA GEOGRAFISKA MARKNADER

Under kommande år förväntas försvarsmarknaden minska i västvärlden som en följd av statsskuldskris och förändrade försvarsprioriteringar. Samtidigt förväntas den globala marknaden för civil säkerhet och civilflyg växa.

Sverige och övriga Norden

Norden står för cirka en procent av världens totala försvarsutgifter, och denna andel förväntas öka något under kommande år. Sverige är den enskilt största marknaden för Saab och majoriteten av vår forskning och utveckling bedrivs i Sverige.

Övriga Europa

Europa är efter USA den största försvarsmarknaden i världen och står för cirka 23 procent av de globala försvarsutgifterna. Den osäkra ekonomiska situationen och statsskuldskrisen har medfört en generell försening av många försvarsprojekt och därför förväntas marknaden krympa de kommande åren. Frankrike, Tyskland och Storbritannien förväntas stå för de relativt största nedskärningarna. Marknaden för civil säkerhet förväntas växa. En stor andel av vår försäljning går till övriga Europa och under 2011 stärkte vi vår position i Storbritannien genom vårt nya kontor i London.

Nordamerika

USA är världens största försvarsmarknad och står för cirka 43 procent av världsmarknaden. Marknaden förväntas krympa de kommande åren drivet av statsskuldskrisen och omprioriteringar inom försvarsområdet. Den amerikanska marknaden för civil säkerhet är även den största i världen och bedöms fortsätta att växa. Vi stärkte vår position i USA under 2011 genom förvärvet av Sensis.

Central- och Sydamerika

Den sydamerikanska försvarsmarknaden är relativt blygsam i storlek. Brasilien, som är en av de starkare ekonomierna i området, står för den största marknaden. Vi är etablerade i regionen sedan många år. Under 2011 stärkte vi vår närvaro genom etableraringen av ett forskningscenter i Brasilien.

Asien, Mellanöstern och Australien

Regionen har en fortsatt stark ekonomisk tillväxt. De militära utgifterna i området väntas fortsätta att öka de närmaste åren. Marknaden för civil säkerhet är relativt omogen och en stark tillväxt förväntas, driven av bland annat ökade infrastrukturbehov. En ökande andel av vår försäljning sker i regionen, och under 2011 stärkte vi vår närvaro i Indien.

Afrika

Den afrikanska kontinenten har de senaste åren haft en positiv ekonomisk tillväxt. Dock präglas flera länder av politisk turbulens och tuffa ekonomiska utmaningar. Utgifterna för både försvar och civil säkerhet förväntas öka under kommande år. Saab har sedan förvärvet av Grintek 2005 en stark position i Sydafrika.

Se mer information på sidorna 34–35.

VÅRA MARKNADSSEGMENT

Saabs marknadssegment styrs av olika drivkrafter och behov. Våra erbjudanden baseras till viss del på samma grundteknologier. Vår spetskompetens inom systemintegration gör att vi kan erbjuda våra kunder hela system med olika lösningar och produkter som täcker behoven inom alla segment.

Militärt flyg

Drivs av allianssamarbeten och försvarspolitiska beslut. Köpbeslut fattas på högsta nationell nivå och kunderna efterfrågar stridsflygplan med hög prestanda, flexibel

användning, god totalekonomi samt möjlighet till vidareutveckling.

Mark

Komplexa konflikter i bland annat urbana miljöer driver utvecklingen mot nya materielsystem och ny teknik. Allt fler multinationella insatser och mer samverkan mel-

lan länder och olika förbandstyper ställer höga krav på systemintegration, att systemen kan fungera tillsammans och kommunicera med varandra samt ledningsförmåga.

Marin

Trenden går mot större industriella åtaganden där integrations- och livscykelåtaganden blir mer viktigt. Eftersom över 90 procent av transporterna inom den globala han-

deln sker på världshaven, ökar behoven av att skydda dessa handelsflöden. Framsteg inom teknik driver också utvecklingen, bland annat mot fartyg med färre besättningsmedlemmar och fler sensorer som till exempel används för att följa och registrera trafik längs kuster och i hamnar.

Samhällssäkerhet

Investeringar i samhällssäkerhet syftar till att skydda medborgare, samhällskritiska anläggningar och transportflöden av varor och människor. Marknaden drivs av en ökad medvetenhet om

samhällets sårbarhet, skärpt lagstiftning samt insikten att avbrott i samhällets olika flöden är kostsamma. Detta ställer krav på hållbarhet, flödeseffektivitet och att systemen fungerar tillsammans och kan kommunicera med varandra.

Kommersiellt flyg

Marknaden styrs av konjunkturen och karakteriseras av långa utvecklingscykler. Höga bränslepriser och nya miljökrav ökar behoven av mer bränsleeffektiva flygplansmodeller.

Marknaden präglas även av att ett fåtal dominerande aktörer nu utmanas av företag från bland annat Kina.

Se mer information på sidorna 32–33.

SAAB 2011

• t 0SEFSJOHÌOHFOVOEFSWBSMÊHSFKÊNGÚSUNFE
  EFMWJTTPN FUUSFTVMUBUBWTUÚSSFCFTUÊMMOJOHBSVOEFSJOUFJOOFIÚMMTÌTUPSB CFTUÊMMOJOHBSTPNVOEFS%FTTVUPNTÌHWJZUUFSMJHBSFGÚSESÚK-OJOHBSJLVOEFSOBTJOWFTUFSJOHTQSPDFTTFSVOEFSBOESBIBMWÌSFU FUUSFTVMUBUBWEFUEÊNQBEFĕOBOTJFMMBLMJNBUFU
• t 'ÚSTÊMKOJOHTJOUÊLUFSOBNJOTLBEFKÊNGÚSUNFETPNFUU SFTVMUBUBWEFMTFOMÊHSFBLUJWJUFUTOJWÌJTUÚSSFQSPKFLU
  EFMTUJMM GÚMKEBWFOVUNBOBOEFNBSLOBETTJUVBUJPOJ4ZEBGSJLB
• t -ÚOTBNIFUFOTUÊSLUFTVOEFS7JIBSVOEFSGPLVTFSBUQÌ BUUFČFLUJWJTFSBWÌSBJOUFSOBQSPDFTTFSZUUFSMJHBSF'SBNGÚSBMMUTFSWJ BUUWÌSGÚSNÌHBBUUIBOUFSBMÌOHBLVOEQSPKFLUGÚSCÊUUSBUT
  WJMLFUMFUU UJMMFOGÚSCÊUUSBECSVUUPNBSHJOBM
• t 3ÚSFMTFSFTVMUBUFUJOOFIÚMMSFBWJOTUFSPN.4&, 4USVLUVSLPTUOBEFSSFMBUFSBEFUJMMGÚSWÊSWFUBW4BBC4FOTJT VQQHJDLUJMM.4&,PDILPTUOBEFSSFMBUFSBEFUJMMGÚSWÊSWT QSPDFTTFOBW4FOTJTVQQHJDLUJMM.4&,

PROGNOSEN FÖR 2012:

• t 6OEFSCFEÚNFSWJBUUGÚSTÊMKOJOHTJOUÊLUFSOBÚLBSOÌHPU KÊNGÚSUNFE
• t 7JGÚSWÊOUBSPTTBUUSÚSFMTFNBSHJOBMFO
  FYLMVTJWFWÊTFOU-MJHBSFBWJOTUFS
  ÊSJMJOKFNFESÚSFMTFNBSHJOBMFO
  FYLMVTJWF WÊTFOUMJHBSFBWJOTUFS
  QÌ
  QSPDFOU

Nyckeltal (MSEK)	2011	2010
Försäljningsintäkter	23 4 98	24 434
EBITDA	4088	2 187
EBITDA-marginal, %	17,4	9,0
Rörelseresultat (EBIT)	2941	975
Rörelsemarginal (EBIT-marginal), %	12,5	4,0
Resultat efter finansiella poster	2783	776
Årets resultat	2 2 1 7	454
Operativt kassaflöde	2477	4 3 4 9
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	20,38	3,97
Operativt kassaflöde per aktie, SEK	22,69	39,84
Utdelning per aktie, SEK	$4,50^{1}$	3,50
Räntabilitet på eget kapital, %	18,1	4,1
Soliditet, %	41,1	39,1
Orderingång	18 907	26 278
Orderstock vid årets slut	37 172	41 459
Totala utgifter för Forskning och Utveckling (FoU)	5 1 1 6	5 0 0 8
Egenfinansierade utgifter FoU	1 355	1 203
Antal anställda vid årets slut	13 0 68	12 536
Andel kvinnor, %	22,0	22,0
Andel högskoleutbildade, %	54,1	51,4

&OMJHUGÚSTMBHGSÌOTUZSFMTFO

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL OCH UTFALL

FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT

Långsiktigt mål: Vår organiska försäljningstillväxt ska i genomsnitt uppgå till fem procent per år över en konjunkturcykel.

Under 2011 uppgick den organiska tillväxten till -4 procent (-1).

RÖRELSEMARGINAL

Långsiktigt mål: Vi har ett marginalmål som är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent.

Under 2011 uppgick rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) till 12,5 procent (4,0).

SOLIDITET

Långsiktigt mål: Vårt mål är att soliditeten ska överstiga 30 procent.

I slutet av 2011 uppgick soliditeten till 41,1 procent (39,1).

HÄNDELSER UNDER 2011

• t 'ÚSTWBSFUT.BUFSJFMWFSL '.7 MBEFUSFTUÚSSFCFTUÊMMOJOHBSBW-TFFOEFWJEBSFVUWFDLMJOHBWCFĕOUMJHUNBUFSJFMTZTUFN
  LPOUJOVFS-MJHUVQQSÊUUIÌMMBOEFBW(SJQFOTZTUFNFUTPQFSBUJWBGÚSNÌHBTBNU VQQEBUFSJOHTBSCFUFGÚS(SJQFO\$%
• t 0SEFSNPUTWBSBOEF.4&,BWTFFOEFWBQFOMPLBMJTFSJOHT-TZTUFNFU"SUIVSGSÌOFOBWTZELPSFBOTLB%FGFODF"DRVJTUJPO 1SPHSBN"ENJOJTUSBUJPOTLPOUSBLUTQBSUOFST
• t 5JMMHÌOHBSGÚSWÊSWBEFTJEFUUKFDLJTLBGÚSFUBHFU&\$0.NFE WFSLTBNIFUJOPNVUWFDLMJOHPDIQSPEVLUJPOBWWJSUVFMMB TJNVMBUPSFS'ÚSWÊSWFUTUÊSLFSWÌSQSPEVLUQPSUGÚMKNFEWJSUVFMMB UKÊOTUFSJOPNUSÊOJOHPDITJNVMFSJOH

• t 0SEFSUFDLOBEFTQÌBNNVOJUJPOUJMMEFUCÊSCBSBWBQFOTZTUFNFU \$BSM(VTUBG0SEFSWÊSEFUVQQHJDLUJMM.4&,

• t #SJUUJTLBGÚSTWBSTEFQBSUFNFOUFUMBEFFOCFTUÊMMOJOHQÌLPNQMFU-UFSBOEFUSÊOJOHTVUSVTUOJOHUJMMEFOCSJUUJTLBBSNÏOTWFSLTBNIFU JPDIVUBOGÚS4UPSCSJUBOOJFO

• t 5JMMTBNNBOTNFE-'7UJMMEFMBEFT4BBCQSJTGÚSBSCFUFUNFEĘZH MFEOJOHQÌEJTUBOT5FLOJLFOHÚSEFUNÚKMJHUBUUTÊLFSTUÊMMBĘZH-USBĕLMFEOJOHWJENJOESFĘZHQMBUTFSTPNUSBĕLFSBTFUUGÌUBMHÌOHFS QFSEZHO1SJTFUEFMBEFTVUBWEFUFVSPQFJTLBTBNWFSLBOTQSPKFLUFU 4&4"3
  EÊSGSBNUJEFOTĘZHUSBĕLMFEOJOHVUWFDLMBT

JAN-MARS APRIL-JUNI

t 4BBCPDI"JSTFSWJDFT"VTUSBMJBUFDLOBEFLPOUSBLUBWTFFOEFGÚS-TÚLTWFSLTBNIFUBWĘZHUSBĕLMFEOJOHQÌEJTUBOTJ"VTUSBMJFO

• t 5WÌCFTUÊMMOJOHBSMBEFTBWEFOUIBJMÊOETLBNBSJOFOBWTFFOEF VQQHSBEFSJOHBWTUSJETPDIFMEMFEOJOHTTZTUFNFOTBNUNBSJOB SBEBSTZTUFNUJMMUWÌGSFHBUUFSBW/BSFTVBOLMBTT0SEFSCFMPQQFU VQQHJDLUJMMUPUBMU.4&,
• t %FUBNFSJLBOTLBGÚSFUBHFU4FOTJT\$PSQPSBUJPO
  FOMFEBOEF MFWFSBOUÚSBWMÚTOJOHBSGÚSĘZHUSBĕLMFEOJOHPDIÚWFSWBLOJOHT-UFLOJL
  GÚSWÊSWBEFTGÚSDJSLB.64% DJSLB.4&, 'ÚSWÊSWFUÊSJMJOKFNFE4BBCTTUSBUFHJBUUÚLBOÊSWBSPOJ/PSE-BNFSJLBTBNUBUUTUÊSLBQSPEVLUQPSUGÚMKFOJOPNSBEBS
  TFOTPSFS ĘZHUSBĕLMFEOJOHPDIGÚSTWBSTTZTUFN
• t*BQSJMGBUUBEFSJLTEBHFOCFTMVUPNBUUCJESBNFETUSJETĘZH J-JCZFOGÚSBUUVQQSÊUUIÌMMBFOĘZHGÚSCVET[PO
  TÊLFSTUÊMMB WBQFOFNCBSHPUPDITLZEEBDJWJMBJFOMJHIFUNFECFTMVUJ'/T TÊLFSIFUTSÌE*JOTBUTFOJOHJDLNFMMBOGFNPDIÌUUB(SJQFOĘZH-QMBO
  TQBOJOHTPDITUÚESFTVSTFS
  QFSTPOBMGÚSJOGPSNBUJPOT PQFSBUJPOFSTBNUFOFOIFUGÚSMVęUBOLOJOH
• t &UUTWFOTLCSBTJMJBOTLUGPSTLOJOHTPDIJOOPWBUJPOTDFOUFSJOWJH-EFTJNBK4ZęFUNFEDFOUSFU
  TPNJOJUJFSBUTBW4BBC
  ÊSBUUÚLB JOEVTUSJPDIGPSTLOJOHTTBNBSCFUFUNFMMBO4WFSJHFPDI#SBTJMJFO
• t 5WÌBWUBMUFDLOBEFTJOPNIFMJLPQUFSWFSLTBNIFUFO"WUBMFUNFE '.7BWTFSTVQQPSUPDIVOEFSIÌMMBW)FMJLPQUFSNFEFUU QPUFOUJFMMUPSEFSWÊSEFQÌDJSLB.4&,ÚWFSUJPÌS"WUBMFU NFE4JLPSTLZÊSFUU5FBNJOH"HSFFNFOUTPNBWTFSFUUGSBNUJEB TFSWJDFPDIUSÊOJOHTDFOUFSGÚS#MBDL)BXLIFMJLPQUSBS

JULI-SEP OKT-DEC

• t*KVMJFSIÚMMTFOPSEFSQÌ.4&,GSÌO'.7HÊMMBOEFWJE-NBLUIÌMMBOEFPDIVUWFDLMJOHTTUVEJFSBW(SJQFOTZTUFNFU

• t 7ÌSÊHBSBOEFM
  NPUTWBSBOEF
  QSPDFOUFęFSVUTQÊEOJOH
  J %LBSUFSJOHTGÚSFUBHFU\$5FDIOPMPHJFT"#BWZUUSBEFT%FO LPOUBOUBLÚQFTLJMMJOHFOGÚSGÚSTÊMKOJOHFOVQQHJDLUJMMDJSLB .4&,PDIUSBOTBLUJPOFOHFOFSFSBEFFOSFBMJTBUJPOTWJOTU PN.4&,

• t 0SEFSFSIÚMMTQÌBNNVOJUJPOUJMMEFUCÊSCBSBWBQFOTZTUFNFU \$BSM(VTUBG0SEFSWÊSEFUVQQHJDLUJMM.4&,\$BSM(VTUBG IBSFYQPSUFSBUTUJMMÚWFSLVOEFSÚWFSIFMBWÊSMEFO

• t 4BBCPDIEPUUFSCPMBHFU4BBC4FOTJT\$PSQPSBUJPOĕDLFOCFTUÊMM-OJOHBWTFFOEFTQBOJOHTSBEBSO4FB(JSBČF".#TPNFOEFMBW EFOBNFSJLBOTLBĘPUUBOT-JUUPSBM\$PNCBU4IJQ1SPHSBN
• t -FWFSFSBOTBWEÚSSBSPDIBWJPOJLUJMM#PFJOHT%SFBNMJOFS #PFJOHIBEFÚWFSCFTUÊMMOJOHBSSFEBOJOOBOQMBOFUUBHJUTJ ESJę%FUGÚSTUBĘZHQMBOFUMFWFSFSBEFTUJMMEFUKBQBOTLBĘZH CPMBHFU"MM/JQQPO"JSXBZTJTMVUFUBWTFQUFNCFS/ZUFLOJL HFSQSPDFOUMÊHSFCSÊOTMFGÚSCSVLOJOHKÊNGÚSUNFEQMBOJ MJLOBOEFTUPSMFL
• t 3#4/(oEFOOZBHFOFSBUJPOFOTMVęWÊSOTTZTUFNMBOTFSBEFT 4ZTUFNFUIBSNBSLOBETMFEBOEFUFLOPMPHJ
  VOJLĘFYJCJMJUFUPDI GÚSNÌHBBUUCFLÊNQBCMBOEBOOBUĘZHQMBO
  NJTTJMFS
  PCFNBO-OBEFĘZHGBSLPTUFSPDIQBOTBSGPSEPO

• t*TFQUFNCFSJOWJHEFTEFUOZB-POEPOLPOUPSFU
  TPNCMBOEBOOBU JOSZNNFSFUUEFTJHODFOUFSGÚSFONBSJOWFSTJPOBW(SJQFO %FTJHODFOUSFUTLBBOWÊOEBMPLBMFYQFSUJTGÚSBUUUBGSBNFUU EFTJHOLPODFQU

• t %FUBNFSJLBOTLBVUSJLFTEFQBSUFNFOUFUMBEFFOCFTUÊMMOJOHQÌ TQBOJOHTSBEBSTZTUFNFU(JSBČF".#NFEUJMMIÚSBOEFUKÊOTUFS 0SEFSWÊSEFUVQQHJDLUJMMDJSLB.4&,

• t*PLUPCFSJOWJHEFT4BBC*OEJB5FDIOPMPHZ\$FOUSF
  TPNÊSFUUOZUU DFOUSVNGÚSUFLOJLVUWFDLMJOHJ)ZEFSBCBEJ*OEJFO
• t,POUSBLUUFDLOBEFTNFEEFOBNFSJLBOTLBBSNÏOBWTFFOEFEFU CÊSCBSBWBQFOTZTUFNFU\$BSM(VTUBG%FUÊSGÚSTUBHÌOHFOEFO BNFSJLBOTLBBSNÏOLÚQFSEFUTWFOTLBHSBOBUHFWÊSTTZTUFNFU
• t 4BBCTLÊOLUFFMHFOFSBUPSFSTBNUMFWFSFSBEFUÊMUPDIUWÌ WBUUFOSFOJOHTWFSLUJMMćBJMBOEJTBNCBOENFEÚWFSTWÊNOJOHFO -FWFSBOTFSOBTLFEEFJOPNSBNFOGÚS1SPKFDU3FMJFG
  WJMLFUÊS WÌSUTBNMJOHTOBNOGÚSWÌSUJDLFLPNNFSTJFMMBJOJUJBUJWTPN TZęBSUJMMBUUCJESBUJMMFUUCÊUUSFTBNIÊMMF
• t %FOOPWFNCFSNFEEFMBEFEFOTDIXFJ[JTLBSFHFSJOHFOBUUEF HKPSUFUUUZQWBMBW(SJQFOPDIBUUEFTLVMMFJOMFEBGÚSIBOEMJOHBS PN(SJQFOTPNFUUGSBNUJEBTUSJETĘZHQMBOGÚS4DIXFJ[

t\$PNCJUFDIÚQQOBEFFUUVUWFDLMJOHTDFOUFSJ5SPMMIÊUUBONFE QMBUTGÚSĘFSÊOJOHFOKÚSFSNFETQFUTLPNQFUFOTJOPNLPO-TUSVLUJPO
QSPEVLUJPOTUFLOJLPDIEJNFOTJPOFSJOH

75 ÅR AV INNOVATIV TEKNOLOGI OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET

I år är det 75 år sedan Saab 1937 grundades genom ett beslut i Sveriges riksdag.

"OMFEOJOHFOUJMMBUUHSVOEB4BBCWBSBUUSJLTEBHFOBOTÌHBUU4WFSJHF TLVMMFIBFHFOLBQBDJUFUBUULPOTUSVFSBTUSJETĘZH
FęFSTPNEFUWBSTWÌSU BUUTÊLFSTUÊMMBGÚSTWBSTNBUFSJFMGSÌOBOESBMÊOEFSWJEEFOOBUJEQVOLU

4BBCTGÚEFMTFWBSFONJMTUPMQFGÚSTWFOTLBMMJBOTGSJIFUPDIGÚS EFOTWFOTLBGÚSTWBSTJOEVTUSJO

&OWJLUJHGBLUPSGÚS4BBCIBSWBSJUBUUTBNBSCFUBNFEEFOTWFOTLB 'ÚSTWBSTNBLUFOPDIBUUMÚQBOEFMFWFSFSBLPTUOBETFČFLUJWBPDI LPOLVSSFOTLSBęJHBQSPEVLUFSPDITZTUFN"UUHÚSBNFSNFENJO-ESFIBSWBSJU4BBCTMFEPSEJNÌOHBÌS%FUIBSGPSNBU4BBCPDIWÌSU TÊUUBUUBSCFUB

4USJETĘZHTZTUFNFU(SJQFOÊSFUUFYFNQFMQÌWÌSUBSCFUTTÊUUFČFLUJWB JOUFSOBQSPDFTTFS
OÊSBTBNBSCFUFONFELVOEFSPDIFUUGÌUBMOPHB VUWBMEBMFWFSBOUÚSFS7JIBSUJMMTBNNBOTNFE'ÚSTWBSTNBLUFOPDI

Marknadsutveckling

Säkerhetspolitiken har breddats och inkluderar i dag fler dimensioner än den militära. Militära väpnade angrepp är fortfarande relevanta sett i ett långsiktigt perspektiv, och militära incidenter och operationer i närområdet i närtid kan heller inte uteslutas. Internationella kriser och konflikter kommer också fortsatt att kräva både civila och militära insatser. Utöver detta blir samhällets grundläggande funktion alltmer komplex, vilket gör att sårbarhetsfrågorna accelererar. Saab har därför kontinuerligt breddat sin verksamhet till att också omfatta civila tillämpningar för att adressera denna breddade hotbild; en hotbild som idag även inkluderar påfrestningar på vår miljö.

MARKNADSUTVECKLING

HISTORISKA MILSTOLPAR FÖR SAAB

RBS 15

Den första B17 leveransen Första beställningen –

BT 46

Första lasersimulatorn

ANZAC – ledningssystem till Australiens fregatter

Carl Gustaf

Första Gripenleveransen Första beställningen från USA på BOL

Bofors grundades Alfred Nobel förvärvar Bofors Första beställningen –

StriC tas i bruk

'.7MZDLBUTÚLBQSFTUBOEBO
TBNUJEJHUTPNEFPQFSBUJWBLPTUOBEFSOBÊS TJHOJĕLBOUMÊHSFKÊNGÚSUNFEMJLOBOEFTZTUFN

.FOJEBHIBOEMBSEFUJOUFFOEBTUPN(SJQFOVUBOPNIFMBWÌS QPSUGÚMKBWQSPEVLUFSPDIMÚTOJOHBSTPNTQÊOOFSGSÌONJMJUÊSBGÚS-NÌHPSPDIJOUFSOBUJPOFMMBJOTBUTFSUJMMTBNIÊMMTTÊLFSIFUPDINJMKÚ PDILMJNBUIPU4ZTUFNFOLBOIKÊMQBMÊOEFSBUUCZHHBLBQBDJUFUGÚS BUUNÚUBEBHFOTPDINPSHPOEBHFOTTÊLFSIFUTIPUGÚSGSÊNKBOEFUBW GSFE
EFNPLSBUJPDIVUWFDLMJOH

/ZDLFMOUJMMGSBNHÌOHÊSFUUTZOTÊUUTPNGPLVTFSBSQÌQBSUOFSTLBQ TBNBSCFUFPDIJOGPSNBUJPOTEFMOJOH'ÚSEFUIBOEMBSJOUFPNNÊOH-EFOUFLOJLFMMFSTZTUFN%FUIBOEMBSPNBUUIBSÊUUUFLOJLPDISÊUU TZTUFNGÚSLVOEFOTTQFDJĕLBCFIPWoSÊUULBQBDJUFUNFESÊUUQSJT MFWFSFSBUJUJE

%FUÊSWÌSIJTUPSJBPDIWÌSGSBNUJE

KOMPLEX OMVÄRLD MED UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

%FOTUBUTTLVMETLSJTTPNVOEFSFOMÊOHSFUJEWBSJUFUUCFLZNNFSJ WÊTUWÊSMEFOoJOUFNJOTUJ&VSPQBoTLÊSQUFTZUUFSMJHBSFVOEFS %FOHMPCBMBFLPOPNJOIÊNUBEFTJHFęFSĕOBOTLSJTFO NFOWÊOEFÌUFSJHFOOFEÌUVOEFS
ESJWFUBWFOUJMMUBHBOEFLSJT JOPN&VSPPNSÌEFU'ÚSTÊNSBEFTUBUTĕOBOTFSIBSTFEBOĘFSBÌS CJESBHJUUJMMLSZNQBOEFGÚSTWBSTCVEHFUBS
FOVUWFDLMJOHTPNUZEMJH-HKPSEFTZUUFSMJHBSFVOEFSGÚSSBÌSFU

1BSBMMFMMUIBSEFUHMPCBMBTÊLFSIFUTMÊHFULPNQMJDFSBUT
NFETUPSB PNTUÊMMOJOHBSGSBNGÚSBMMUJ/PSEBGSJLBPDI.FMMBOÚTUFSO
TPNJOUF CBSBÊSOZDLFMSFHJPOFSGÚSWÊSMEFOTFOFSHJGÚSTÚSKOJOH
VUBOPDLTÌ GÚSHMPCBMBIBOEFMTĘÚEFO%FOOBVUWFDLMJOHIBSIBęCFUZEFMTF PDLTÌGÚS4WFSJHF
CMBOEBOOBUHFOPNBUU4WFSJHFCFTMÚUBUUNFE-WFSLBJ/"50JOTBUTFSOBJ-JCZFONFEĘZHTQBOJOHPDIUJMMIÚSBOEF TUÚESFTVSTFS*OTBUTFOHFOPNGÚSEFTNFEGFN(SJQFOQMBO

WBSFUUHFOPNCSPUUTÌSGÚS(SJQFOTZTUFNFUJCFNÊSLFMTFO BUUEFOTDIXFJ[JTLBGÚSTWBSTNBLUFOLVOHKPSEFTJUUCFTMVUBUUWÊMKB (SJQFOJFOPNGBUUBOEFJOUFSOBUJPOFMMVQQIBOEMJOH%FUGSÊNTUB NPUJWFUTPNBOGÚSEFTWBSEFUTPNHFOFSFMMUÊS4BBCTGSÊNTUB LPOLVSSFOTNFEFMBUU4BBCTMÚTOJOHBSHFSNZDLFUGÚSTWBSTFČFLUGÚS QFOHBSOB4WFSJHFLVOEFPDLTÌTPNFOEFMJBČÊSTVQQMÊHHFUFSCKVEB PNGBUUBOEFJOEVTUSJTBNBSCFUFONFETDIXFJ[JTLBGÚSFUBH
TÌLBMMBE PČTFU
WJMLFUTLBQBSWÊSEFCÌEFGÚSEFUTDIXFJ[JTLBPDITWFOTLB OÊSJOHTMJWFU

Innovationsförmåga avgörande för vår konkurrenskraft

4WFSJHFIBSIJTUPSJTLUTFUUFUUJOOPWBUJPOTTUBSLUOÊSJOHTMJW
EÊS4BBC ÊSFOBWĘFSBOZDLFMTQFMBSF4BBCÊSTFEBOMÊOHFFUUBW4WFSJHFTNFTU JOHFOKÚSTUÊUBPDINFTUJOOPWBUJPOTJOUFOTJWBGÚSFUBH
EÊSSVOU QSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFOVUHÚSGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOH%FUUB IBSJOUFCBSBMFUUUJMMTUPSBFYQPSUGSBNHÌOHBSPDIOZBBSCFUTUJMMGÊMMFOJ EFOPSEJOBSJFWFSLTBNIFUFOVUBOIBSÊWFONÚKMJHHKPSUFOSBEOZB WFSLTBNIFUTPNSÌEFOPDIBWLOPQQOJOHBS
EÊSUFLOPMPHJFSNFE VSTQSVOHJGÚSTWBSTMÚTOJOHBSOBLVOOBUGÌCSFEBDJWJMBUJMMÊNQOJOHBS FYFNQFMWJTWÊHUVMMBSPDIXFCCBTFSBEFLBSUMÚTOJOHBS1ÌTÌTÊUUIBS 4BBCWBSJUFOBWLVWÚTFSOBGÚSIÚHUFLOPMPHJTLJOOPWBUJPOJ4WFSJHF %FUÊSWJLUJHUBUUWJGPSUTÊUUFSBUUWBSBEFU

"UUTÊLSBJOOPWBUJPOJEFUGÚSÊOESBEFĕOBOTJFMMB
HFPQPMJUJTLB PDINBSLOBETNÊTTJHBMBOETLBQFUGSBNÚWFSÊSFOVUNBOJOHCÌEF GÚS4WFSJHFPDIGÚS4BBC%FUIBOEMBSJOUFNJOTUPNUJMMHÌOHUJMM LBQJUBMGÚSBUUHFOPNGÚSBOÚEWÊOEJHBTBUTOJOHBSJOPN'P6PDI VUWFDLMJOHTBSCFUF.FELSZNQBOEFGÚSTWBSTCVEHFUBSNÌTUFEFUUB TLFJÚLBEHSBEHFOPNFHFOĕOBOTJFSJOH%FUUBPDIEFTUPSBLVOE-QSPKFLUWJBSCFUBSNFE
ÊSUWÌUVOHBTLÊMUJMMBUU4BBCCZHHUVQQFO TUBSLCBMBOTSÊLOJOHPDIOFUUPLBTTB'PSUTBUUGSBNHÌOHGÚSVUTÊUUFS

PDLTÌBUUWJLBOCZHHBWJEBSF QÌEFNÌOHBJOUFSOBUJPOFMMB TBNBSCFUFOPDISFMBUJPOFS TPNWJIBSFUBCMFSBU
JOUF NJOTUVOEFS
EÌ4BBCT JOUFSOBUJPOBMJTFSJOHHKPSUCF-UZEFMTFGVMMBGSBNTUFHHFOPN GÚSWÊSWPDIFUBCMFSJOHBSJ FOMJHIFUNFEEFTUSBUFHJTLB NÌMFO
FYFNQFMWJTGÚSWÊSWFU BWBNFSJLBOTLB4FOTJTTPN TUÊSLFSCPMBHFUTCFĕOUMJHB QSPEVLUQPSUGÚMKPDIÚLBS NBSLOBETOÊSWBSPO
CÌEF HMPCBMUPDIJ64"

4BBCÊSFUUÚQQFUPDI

USBOTQBSFOUGÚSFUBHPDIUBSBLUJWEFMJVUWFDLMJOHFOBWHMPCBMB SJLUMJOKFSPDISFHFMWFSLGÚSBČÊSTFUJTLBGSÌHPS7ÌS\$PEFPG\$POEVDU ÊSFOWJLUJHEFMJIVSWJBSCFUBSPDIÊSGSBNUBHFONFEVUHÌOHTQVOLU J0&\$%TSJLUMJOKFSGÚSNVMUJOBUJPOFMMBGÚSFUBH
PDIWJGÚMKFSÊWFO '/T(MPCBM\$PNQBDUPDIEFTTSBNWFSLGÚSNÊOTLMJHBSÊUUJHIFUFS BSCFUTWJMMLPS
NJMKÚPDIBOUJLPSSVQUJPO

Vi måste agera utifrån finansiell styrka

7ÌSBMÌOHTJLUJHBĕOBOTJFMMBNÌMLWBSTUÌS
PDIWÌSTUBSLBĕOBOTJFMMB QPTJUJPOÊSFOWJLUJHUJMMHÌOHJEFUSÌEBOEFNBSLOBETLMJNBUFU4BBC LPNNFSGPSUTÊUUBBUUGPLVTFSBQÌBUUTUÊSLBMÚOTBNIFUFOPDIBUU HFOFSFSBFUUTUBSLUPQFSBUJWULBTTBĘÚEF
OÌHPUTPNLSÊWTGÚSBUUÊWFO JGSBNUJEFOLVOOBJOWFTUFSBJGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOH%FUCFIÚWT GÚSBUUWJTLBLVOOBVQQSÊUUIÌMMBEFOIÚHBUFLOJTLBOJWÌO
ZUUFSMJHBSF GÚSCÊUUSBWÌSBLPOLVSSFOTGÚSEFMBSPDITLBQBMÌOHTJLUJHUWÊSEFGÚS WÌSBBLUJFÊHBSF

+BHÊSÚWFSUZHBEPNBUU4BBCIBSTUPSBNÚKMJHIFUFSGSBNÚWFS 4BBCIBSTJOTUZSLBJBUULVOOBMFWFSFSBLWBMJĕDFSBEFMÚTOJOHBS TPNÊSLPTUOBETFČFLUJWBTÌWÊMJJOLÚQTPNESJęPDIVOEFSIÌMMPDI EÊSNFELPOLVSSFOTLSBęJHBJFOPNWÊSMEEÊSEFOTUBUTĕOBOTJFMMB TJUVBUJPOFOPDILPOKVOLUVSVUWFDLMJOHFOÊSGPSUTBUUPTÊLFS

4UPDLIPMNJGFCSVBSJ

.BSDVT8BMMFOCFSH 0SEGÚSBOEF

"Sverige har historiskt sett ett innovationsstarkt näringsliv, där Saab är en av flera nyckelspelare. Saab är sedan länge ett av Sveriges mest ingenjörstäta och mest innovationsintensiva företag, där runt 20 procent av omsättningen återinvesteras i forskning och utveckling."

VI GENOMFÖR VÅR STRATEGI MED EN STARK BALANSRÄKNING

WBSÌSFUEÌWÌSOZBTUSBUFHJĕDLGVMMWFSLOJOHTLSBę'ÚSVU-TÊUUOJOHBSOBWBSJOUFEFNFTUHZOOTBNNBNFEUBOLFQÌGPSUTBUU TUBUTTLVMETLSJTJWÊTUWÊSMEFO
ĕOBOTJFMMPSPPDIFOGÚSTÊNSBEHMPCBM LPOKVOLUVS5SPUTEFUUBTÊLSBEFWJĘFSBWJLUJHBCFTUÊMMOJOHBSVOEFS ÌSFU
EÊSJCMBOEFOCFTUÊMMOJOHQÌTQBOJOHTSBEBSTZTUFNFU(JSBČF UJMMEFUBNFSJLBOTLBVUSJLFTEFQBSUFNFOUFU7JTÌHFOFČFLUBWEFU EÊNQBEFNBSLOBETMÊHFUGSÊNTUVOEFSBOESBIBMWÌSFU
NFEMÊHSF PSEFSJOHÌOHTPNGÚMKE
WJMLFUJOWFSLBEFQÌWÌSGÚSNÌHBBUUMFWFSFSB QÌWÌSUJMMWÊYUTUSBUFHJ*ÚWSJHULBOKBHLPOTUBUFSBBUUWÌSBQSFTUB-UJPOFSVOEFSÌSFUCFLSÊęBSBUUTUSBUFHJOÊSSÊUUWÊHBUUHÌ-ÚOTBN IFUFOÚLBEFVOEFSNFEWÊMHFOPNGÚSEBQSPKFLUTPNFOBWEF WJLUJHBTUFESJWLSBęFSOB

Lönsam organisk tillväxt

7ÌSUNÌMÊSFOÌSMJHPSHBOJTLUJMMWÊYUQÌGFNQSPDFOUÚWFSFOLPO-KVOLUVSDZLFM7ÌSUJMMWÊYULPNNFSUJMMTUÚSTUBEFMFOBUUTLFVUBOGÚS 4WFSJHF%FUIBSMÊOHFWBSJUWÌSTUSBUFHJBUUÚLBWÌSJOUFSOBUJPOFMMB OÊSWBSPPDIGÚSTÊMKOJOHFOVUBOGÚS4WFSJHF7ÌSUJMMWÊYUNÌTUFTBNUJ-EJHUWBSMÚOTBN7ÌSFYQBOTJPOLPNNFSEÊSGÚSBUUTLFQÌNBSLOB-EFSNFETUBSLFęFSGSÌHBOPDIEÊSEFUĕOOTSÊUUGÚSVUTÊUUOJOHBSGÚS PTTBUUWÊYBNFEMÚOTBNIFU

*FUUHMPCBMUQFSTQFLUJWSÚSTJHGÚSTWBSTNBSLOBEFOJTBNNBSJLU-OJOHTPNFLPOPNJOJTUPSU%FUWJMMTÊHBNFEFOUZOHEQVOLUTGÚS-TLKVUOJOHÚTUFSVU"MMBNBSLOBEFSÊSBWQPMJUJTLBTLÊMJOUFUJMMHÊOH-MJHBGÚSPTTNFOWÌSBQSJPSJUFSBEFNBSLOBEFSÊSUJMMSÊDLMJHUTUPSBGÚS BUUWJTLBLVOOBMFWFSFSBQÌWÌSUUJMMWÊYUNÌM

&OEFMBWWÌSUJMMWÊYUTLBTLFQÌEFOWÊYBOEFNBSLOBEFOGÚS TBNIÊMMTTÊLFSIFU%ÊSTBUTBSWJCMBOEBOOBUQÌUSBĕLMFEOJOHT-TZTUFN
NBSJOTÊLFSIFUPDIÚWFSWBLOJOHTBNUOBUJPOFMMBÚWFSWBL-OJOHTPDITÊLFSIFUTTZTUFN(SÊOTFSOBNFMMBONJMJUÊSUGÚSTWBSPDI TBNIÊMMTTÊLFSIFUMVDLSBTVQQBMMUNFS
JOUFNJOTUOÊSEFUHÊMMFSEF UFLOPMPHJFSTPNBOWÊOET7JTFSEFUTPNWÌSVQQHJęBUUNFEWFSLB UJMMFUUUSZHHBSFTBNIÊMMFPDITÊLSBĘÚEFOJTBNIÊMMFU
PBWTFUUIVS IPUCJMEFOTFSVU

På plats runt om i världen

7ÌSOÊSWBSPJWÊSMEFOÚLBEFVOEFSPDIWJIBSTFUUHPEBSFTVMUBU JFYFNQFMWJT*OEJFOPDIćBJMBOE"UUMZDLBTVUPNMBOETLSÊWFSMPLBM OÊSWBSP
JOUFCBSBJGPSNBWGÚSTÊMKOJOHTFOIFUFS
VUBOÊWFONFEBOESB SFTVSTFS
TPNUZEMJHHÚSWÌSUFOHBHFNBOHQÌEFOMPLBMBNBSLOBEFO

6OEFSFUBCMFSBEFWJFUUOZUULPOUPSPDIEFTJHODFOUFSJ4UPS-CSJUBOOJFOTBNUGPSTLOJOHTDFOUFSJ*OEJFOPDIJ#SBTJMJFO7JTBUTBS QÌVUWFDLMJOHVUPNMBOETGÚSBUUWBSBOÊSBLVOEFSOBPDIESBOZUUB BWEFOMPLBMBFYQFSUJTFO

/ÊSEFUHÊMMFSBUUUBTBNIÊMMTBOTWBSHÚSWJEFUQÌBMMBWÌSBWJLUJHB NBSLOBEFS7JIBSNÌOHBÌSTFSGBSFOIFUBWUKÊOTUFSPDITZTUFNMÚT-OJOHBSGÚSGÚSTWBST
LBUBTUSPGPDISÊEEOJOHTJOTBUTFSPDILBOTOBCCU IKÊMQBOÚETUÊMMEB6OEFSHKPSEFWJFOPNGBUUBOEFJOTBUTGÚSBUU CJTUÌćBJMBOEJTBNCBOENFEÚWFSTWÊNOJOHTLBUBTUSPGFOJOPWFNCFS 7JTLÊOLUFCMBOEBOOBUUWÌWBUUFOSFOJOHTWFSLPDIFMWFSLTBNU CJESPHNFETVQQPSUQÌQMBUTNFEJOTUBMMBUJPOPDIVUCJMEOJOHBW MPLBMQFSTPOBM

Aktiv portföljutveckling

½WFSWBLOJOHPDILPOUSPMMBWMVęSVN
IBW
LVTUPDIMBOEÊSQÌWÊH BUUCMJFUUBWWÌSBIVWVEPNSÌEFO
WJETJEBOBWTUSJETĘZHTZTUFNFU (SJQFOPDIMVęCVSOBÚWFSWBLOJOHTTZTUFN4FSWJDFPDITVQQPSU ÊSPDLTÌFOGSBNHÌOHTSJLDFOUSBMWFSLTBNIFUEÊSWJTFSCFUZEBOEF UJMMWÊYUNÚKMJHIFUFS

/ÊSEFUHÊMMFSBUUGPLVTFSBWÌSQPSUGÚMKBWWFSLTBNIFUFSIBSWJHKPSU ĘFSBTUSBUFHJTLBGÚSWÊSWPDIBWZUUSJOHBSVOEFS&OBWEF WJLUJHBTUFBČÊSFSOBVOEFSÌSFUWBSGÚSWÊSWFUBWBNFSJLBOTLB4FOTJT \$PSQPSBUJPO
FOMFEBOEFMFWFSBOUÚSBWMÚTOJOHBSGÚSUSBĕLMFEOJOH PDIÚWFSWBLOJOHTUFLOJLTBNUSBEBSPDITFOTPSFS

%FUÊSNJOCFEÚNOJOHBUUWJOVIBSNÚKMJHIFUBUUUBFOWÊSMET MFEBOEFQPTJUJPOJOPNĘZHUSBĕLMFEOJOH'ÚSWÊSWFUJOOFCÊSPDLTÌ BUUWJÚLBSWÌSBNÚKMJHIFUFSBUUWÊYBQÌTÌWÊMEFOBNFSJLBOTLBTPN EFOHMPCBMBNBSLOBEFO7JEBSFGÌSWJNÚKMJHIFUFSUJMMMPLBMĕOBOTJF-SJOHBWWÌSQSPEVLUVUWFDLMJOH&OCJUJOQÌĕDL4BBC4FOTJTFO TUSBUFHJTLUWJLUJHPSEFSEÌEFOBNFSJLBOTLBMVęGBSUTNZOEJHIFUFO CFTUÊMMEFFUUTZTUFNGÚSÚWFSWBLOJOHPDILPOUSPMMBWĘZHQMBOTSÚSFM-TFSOBQÌOJPBNFSJLBOTLBĘZHQMBUTFS

%FBWZUUSJOHBSWJIBSHKPSUVOEFSÌSFUoCMBOEBOOBU\$5FDIOP-MPHJFT
(SJOUFL&XBUJPOPDI*NBHF4ZTUFNToIBSCJESBHJUCÌEFUJMM FOTUSBNBSFQPSUGÚMKPDIUJMMGÚSTUÊSLOJOHBWWÌSCBMBOTSÊLOJOH'ÚS BUUGPSUTÊUUBGÚSWFSLMJHBWÌSBTUSBUFHJFSÊSEFUBWHÚSBOEFBUUIBEF ĕOBOTJFMMBNVTLMFSTPNLSÊWTGÚSBUUHÚSBTUSBUFHJTLBGÚSWÊSW
FUBCMF-SBWFSLTBNIFUQÌOZBNBSLOBEFSPDIJOWFTUFSBJQSPEVLUVUWFDLMJOH

7JGPSUTÊUUFSBUUTBUTBQÌGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOH
GSBNGÚSBMMUGÚS BUUTÊLSBGÚSTQSÌOHFUJOPNWÌSLÊSOLPNQFUFOTTZTUFNJOUFHSBUJPO 7ÌSBFYQPSUGSBNHÌOHBSVOEFSCFLSÊęBSWÌSTUBSLBJOUFSOBUJPOFMMB TUÊMMOJOHQÌEFUIÊSPNSÌEFU(SJQFOTLVMMFLVOOBCFTLSJWBTTPNFUU BWBODFSBUĘZHBOEF*5TZTUFN
EFUGÚSTUBJTJUUTMBHJWÊSMEFOPDIGPSU GBSBOEFFUUBWEFNFTUEZOBNJTLBPDIFČFLUJWB
WJMLFUPDLTÌGSBNIÚMMT BWTDIXFJ[JTLBĘZHWBQOFUHFOPNEFSBTCFTMVUBUUWÊMKBBUUGPSUTÊUUB GÚSIBOEMJOHBSOBPN(SJQFOTPNTJUUGSBNUJEBTUSJETĘZHQMBO

Kostnadseffektivitet en av våra främsta konkurrensfördelar

"UUMÚQBOEFFČFLUJWJTFSBWFSLTBNIFUFOÊSFOOÚEWÊOEJHIFUGÚSBUU TÊLSBGPSUTBUULPOLVSSFOTLSBę
PDIEFUUBÊSPDLTÌFOBWWÌSBTUSBUF-HJTLBQSJPSJUFSJOHBSOEÌNÌTUFEFULPOTUBUFSBTBUU4BBCSFEBOIBS FO
GÚSGÚSTWBSTJOEVTUSJO
NZDLFUIÚHLPTUOBETFČFLUJWJUFU4WFSJHF IBSPDIIBSTFEBONÌOHBÌSIBęFO
JJOUFSOBUJPOFMMKÊNGÚSFMTF SFMBUJWUMJUFOGÚSTWBSTCVEHFUUJMMTBNNBOTNFEIÚHUTUÊMMEBLSBWQÌ LPTUOBETFČFLUJWBMÚTOJOHBS%FUUBIBSHÊMMUTÌWÊMJOLÚQPDITPN TFUUUJMMIFMBMJWTDZLFMO%FOOBLPTUOBETNFEWFUFOIFUIBSHFUUPTTFO TUBSLLPOLVSSFOTGÚSEFMQÌEFOHMPCBMBNBSLOBEFO

,SZNQBOEFGÚSTWBSTCVEHFUBSÚWFSIFMBWÊTUWÊSMEFOJOOFCÊS OVBUUEFTUPSBGÚSTWBSTLPODFSOFSOBJOUFSOBUJPOBMJTFSBTJTUÚSSFVU-TUSÊDLOJOHÊOUJEJHBSFPDIWJEUBSEFÌUHÊSEFSTPNWJQÌCÚSKBUTFEBO MÊOHF%FUÊSOÚEWÊOEJHUGÚSBUUOÌUJMMSÊDLMJHLPTUOBETFČFLUJWJUFU JTÌWÊMQSPEVLUJPOTPNEFTZTUFNTPNLÚQBSOBFSCKVET4BNUJEJHU

JOOFCÊSEFUFOWÊTFOUMJHTLÊSQOJOHBWLPOLVSSFOTFOFęFSTPNEF ĘFTUBBLUÚSFSTBUTBSQÌNFSÚLBEFJOUFSOBUJPOFMMBBČÊSFS

*EBHLBOKBHLPOTUBUFSBBUUWJQÌNÌOHBTÊUUIBSFOGÚSEFMBWBUU IBWÌSUVSTQSVOHJ4WFSJHF

Kompetensförsörjning får inte bli ett problem

7ÌSUFLOPMPHJIÚKEGÚSVUTÊUUFSMFEBOEFUFLOJTLLPNQFUFOT
MJLTPN WÌSBNBSLOBETBOTUSÊOHOJOHBSGÚSVUTÊUUFSMFEBOEFNBSLOBETLPN-QFUFOTPNSÌEFGÚSPNSÌEF5JMMHÌOHUJMMSÊUULPNQFUFOTÊSFOLSJUJTL GSBNHÌOHTGBLUPSPDIEFUSJTLFSBSQÌTJLUBUUCMJFOTUPSVUNBOJOH

'ÚSBUUTÊLFSTUÊMMBWÌSLPNQFUFOTVUWFDLMJOHoPDIGÚSBUUGÚSCMJ FOBUUSBLUJWBSCFUTHJWBSFoJOMFEEFWJVOEFSQMBOFSJOHFOBW FO4BBC"DBEFNZ
FUULPNQFUFOTDFOUSBNFEQMBDFSJOHJ4WFSJHF 1BSBMMFMMUHFSWJÚLBUVUSZNNFÌULPNQFUFOTVUWFDLMJOHJEFMPLBMB NBSLOBEFSOBVUBOGÚS4WFSJHF
FYFNQFMWJTJ)ZEFSBCBEJ*OEJFO

2012 firar vi Saabs 75-årsjubileum

'ÚSÌSTFEBOCFTMVUBEF4WFSJHFTSJLTEBHBUUCZHHBFUUTWFOTLU TUSJETĘZHQMBOPDI4BBCHSVOEBEFT

IBSĘFSBHMPCBMBPTÊLSBUFDLFOIÊOHBOEFÚWFSTJH
ÊWFOPN WJCFEÚNFSBUUGÚSTÊMKOJOHTTJOUÊLUFSOBLPNNFSÚLBOÌHPUKÊNGÚSU NFE&OTBLÊSTÊLFS7JTLBĕSBBUUWJUJMMTBNNBOTNFEEFO TWFOTLBGÚSTWBSTNBLUFOIBSTLBQBUFUUBWWÊSMEFOTNFTUFČFLUJWB GÚSTWBSTPDITÊLFSIFUTGÚSFUBHPDIFUUTWFOTLUJOOPWBUJPOTIVTJ WÊSMETLMBTT

7JIBSFUUHFNFOTBNUBOTWBSBUUTFUJMMBUUBMMBQÌ4BBCIBSBOMFEOJOH BUUGPSUTÊUUBBUUWBSBTUPMUBÚWFSEFUUBWJLUJHBPDIGBOUBTUJTLBCPMBH

4UPDLIPMNJGFCSVBSJ

)ÌLBO#VTLIF 7EPDILPODFSODIFG

EN MARKNAD I FÖRÄNDRING DRIVER SAABS AFFÄR

Konkurrensen om resurser och levnadsstandard är en stark drivkraft för samhällsutvecklingen och ger tydliga konsekvenser för försvars- och säkerhetsföretag som Saab. I grunden handlar det om vilka produkter och tjänster vi ska erbjuda marknaden och hur vi gör det.

Enligt FN:s så kallade världspopulationsklocka passerade jordens befolkning sju miljarder den 31 oktober, 2011. De senaste åren har Afrika, Asien och Latinamerika haft den största ökningen av invånare samt haft en betydande ekonomiska tillväxt till skillnad från USA och Europa, där befolkningsökning och den ekonomiska tillväxten varit lägre. Den ekonomiska tillväxten är viktigt för samhällsutvecklingen, och ekonomisk stabilitet och samhällssäkerhet hänger nära samman.

Konkurrensen om råvaror, resurser och levnadsstandard är en stark drivkraft för samhällsutvecklingen. I takt med att samhället utvecklas ökar konkurrensen om resurser som kapital och människor, båda kritiska för att driva innovation och tillväxt.

Konkurrensbilden har komplicerats under senare tid. Den gamla världsordningen, som innebar ett övertag för nord och väst över syd och öst, gäller inte längre. Medan Västeuropa och Nordamerika har stora utmaningar och låg ekonomisk tillväxt har Afrika, Latinamerika och Asien fortsatt utmaningar, men högre tillväxt. När konkurrensbilden ändrar karaktär förändras konfliktmönster.

Därtill skapas nya ekonomiska center i världen, som ökar i betydelse genom en kombination av folkmängd, utbildning och växtkraft, såsom Kina, Indien och Brasilien, och leder utvecklingen mot en "multipolär värld".

Det som huvudsakligen driver utvecklingen på Saabs marknader är hotbilderna och säkerhetsbehoven. Detta gäller inom försvarssektorn och i det civila samhället, liksom i gråzonen dem emellan. Att förstå framväxten av, och överlappningen emellan de två säkerhetspolitiska huvuddimensionerna, är av stor betydelse för att förstå förutsättningarna, bredden och potentialen på Saabs marknad.

En dimension av Saabs marknad belyser traditionell säkerhetspolitik, vilken syftar till att upprätthålla nationell suveränitet genom att försvara gränser. En annan dimension belyser det civila samhällets sårbarhet där försörjningsflöden och infrastruktur måste skyddas för att säkra samhällets grundläggande funktioner.

Den första dimensionen domineras av nationalstater och militära organisationer medan den andra domineras av städer, företag, organisationer och individer. Urban säkerhet, effektivitet och hållbarhet är en förutsättning för ett välfungerande samhälle.

De tre verksamhetsområdena träning, ledningssystem och underhåll förenar och utgör minsta gemensamma nämnare mellan de två säkerhetspolitiska dimensionerna. Dessa områden har för Saabs del sitt ursprung i en traditionell gränsskyddande militär kontext, men de är lika relevanta och möjliga att implementera i en stadscentrerad flödesskyddande miljö.

Nya behov av säkerhet och funktionalitet

Samhället i dag innehåller globala flöden av till exempel kapital, varor och människor (flödessamhället). Flödena är starkt inbördes beroende, vilket gör att större kriser fortplantar sig genom systemet. Detta visar statsskuldskrisen, som nu hotar det globala finansiella systemet och den globala tillväxten.

Utvecklingen mot en global flödesekonomi innebär att säkerhetsbehoven har ökat inom den civila sektorn, med ökande efterfrågan på system för övervakning och skydd av samhällskritiska flöden och knutpunkter, såsom flygplatser, hamnar och järnvägs-, motorvägs-, informations- och energisystem. I takt med att ICT, informationsoch kommunikationsteknologi, ökat i betydelse i den samhälleliga infrastrukturen så har sårbarheten ökat. ICT är även en viktig drivkraft bakom integrationen av militär och civil teknologi, där det finns en växande överlappning, inte minst inom övervakning och kontroll.

I tider av resursknapphet ligger fokus inte bara på säkerhet utan också på funktionalitet och effektivitet. Kunder inom såväl det militära som det civila området efterfrågar allt oftare breda, integrerade lösningar med mer tjänsteinnehåll: utbildning, träning, support och underhåll. Lösningarna utvärderas utifrån prestanda, men också utifrån kostnaderna att äga och använda. Utvecklingen rör sig mot fulla drifts- och funktionsåtaganden över hela livscykeln. Det blir även allt vanligare också inom det militära området att utkontraktera aktiviteter som tidigare utfördes internt.

Minskade försvarsbudgetar och förskjutning mot tillväxtländer

Underskotten och statsskulderna i de stora västliga ekonomierna kräver kraftiga sparprogram, vilket slår igenom i minskade försvarsbudgetar. USA och Kanada stod 2010 fortfarande för den största delen av världens totala försvarsutgifter, cirka 43 procent, enligt SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute). USA förväntas minska sina försvarsanslag under kommande år. Kina och andra länder i Asien visar den största ökningen av försvarsutgifter för närvarande, och den generella utvecklingen framöver väntas gå mot en omfördelning från traditionella västerländska marknader till tillväxtmarknader. Även inköpsbeteenden har förändrats. Efterfrågan ökar på beprövade system, som ger mycket slagkraft för pengarna och som fungerar i kombination med andra system.

Nya samarbeten och allianser med regionalt fokus

Internationella samarbeten är viktiga för att säkra de gränsöverskridande flödena och hålla konflikthärdar och konfliktområden under kontroll. Den långsiktiga övergripande utvecklingen går fortfarande mot allianser i fredsbevarande och tillväxtfrämjande syfte. Trenden

just nu inom alliansbildningen är emellertid att regionala samarbeten och bilaterala överenskommelser växer i betydelse. Vidare innefattar större försvarsordrar nästan alltid omfattande offset-åtaganden genom industrisamarbeten. Allt oftare genomförs dessutom stora utvecklingsprojekt med deltagande av offentliga och privata aktörer i så kallade OPS-lösningar (Offentlig Privat Samverkan).

Nya förutsättningar för forskning och utveckling

Utvecklingen mot internationella samarbeten och systemsamverkan innebär krav på öppna system som kan koordineras och integreras operationellt. Detta leder till att en allt större del av utvecklingsarbetet också sker i samarbete. Detta bidrar till att försvarsindustrin i minskande grad kan finansiera sin utveckling via nationella försvarsbudgetar, vid sidan av det faktum att krympande statsbudgetar i sig inte ger utrymme för forskning och utveckling (FoU) i samma utsträckning som tidigare. I allt högre grad vill även försvarsmakterna världen över ha tillgång till det bästa på marknaden, oavsett ursprung, och kunna få det levererat inom kort tid. Därför måste en allt större del av forskning och utveckling självfinansieras av försvarsindustrin. Inom civil säkerhet, energi, miljö och hållbar stadsutveckling satsas däremot allt större statliga forskningsresurser världen över. Tillgången på energi är en kritisk faktor i bland annat utvecklingen av levnadsstandard och energisäkerhet, och är därför central i såväl militära som civila strategier. Att utveckla nya energikällor har fått hög prioritet i såväl gamla som nya ekonomier. Syftet är att komma ifrån oönskade och säkerhetspolitiskt svåra försörjningsberoenden och att åstadkomma egna ekonomiska fördelar med ny teknik, liksom också för att minska de globala miljöriskerna. Utveckling och säkerhet går alltså hand i hand även på detta område.

Lokal närvaro ofta avgörande

Trots trenden mot ökad internationell samverkan är behovet av en stark lokal förankring avgörande för framgång både på den militära och den civila marknaden. Kunderna söker integrerade lösningar från företag som känner till de lokala förutsättningarna och kan anpassa sina lösningar efter dessa. Därför är det viktigt att etablera sig lokalt och att bygga upp inhemsk kompetens och kännedom om den lokala situationen för att bli framgångsrik. Det ökar påtagligt möjligheterna att bli vald som leverantör eller underleverantör och även få en del av sin utveckling finansierad via statliga anslag.

ETT ÅR MED FOKUS PÅ GRIPEN

I början av 2011 levererades de sex första Gripenplanen till det thailändska flygvapnet The Royal Thai Air Force (RTAF). Thailand har beställt ytterligare sex Gripen C/D som är i produktion.

Under våren deltog Gripen för första gången i en pågående konfliktsituation när det svenska flygvapnet ingick i den NATO-ledda operationen i Libyen.

– Vi fick en bekräftelse på att både flygplanet och förbandet fungerade bra. Vi levererade det som efterfrågades utan några skador eller förluster. För mig är det en kvittens på att övning ger färdighet. Med realistisk träning kan vi bidra i en sådan här insats, sade överstelöjtnant, Anders Segerby, som var Chief of Operations för Libyenförbandet FL01.

I april offentliggjorde det indiska försvarsdepartementet att Gripen inte gick vidare i upphandlingen i programmet Indian Multi-Role Combat Aircraft (MMRCA). Indien är fortsatt en av våra viktigaste marknader och vi ser framgent stora affärsmöjligheter inom flyg-, försvars- och säkerhetsindustrin.

I november meddelade den schweiziska regeringen att de gjort ett typval av Gripen som ett möjligt framtida stridsflygplan – en tydlig bekräftelse på att Gripen är ett stridsflygsystem i världsklass med högsta kostnadseffektivitet. Förutom de offererade Gripenplanen, inrymmer programmet ett långsiktigt strategiskt industriellt samarbete mellan Schweiz och Sverige.

Framgångarna för Gripen under 2011 visar på Gripensystemets världsledande förmåga att möta de krav på funktion, kvalitet och kostnad som ställs på den internationella marknaden.

Gripen är i dag operativ inom flygvapnen i Sverige, Sydafrika, Thailand, Tjeckien och Ungern. Brittiska Empire Test Pilot's School (ETPS) använder Gripen för utbildning av provflygare från hela världen. Utvecklingen av Gripen stöds av Sveriges riksdag och Försvarsmakten, som uttryckt att Gripen kommer att utgöra ryggraden i det svenska flygvapnet till minst 2040.

Fler länder som fått offert på Gripen: Brasilien, Bulgarien, Danmark, Nederländerna, Indien, Kroatien, Schweiz och Rumänien.

Under vår 75-åriga historia har verksamheten breddats från militärt flyg till en portfölj av lösningar, produkter och tjänster för militärt försvar och samhällssäkerhet. Systemen kan hjälpa länder att bygga kapacitet för att möta dagens och morgondagens säkerhetshot.

GRIPEN – idag och i framtiden

Gripen är världens första av den nya generationens multirollflygplan (det vill säga plan som kan användas i alla olika roller). Det är lämpat för både spanings- och övervakningsuppdrag (flygpatrullering) och luft till luft- och luft till markoperationer. Gripen har utvecklats för att vara lätt att hantera både för piloten och för markpersonalen.

Gripensystemet

Gripensystemet är gjort för att kontinuerligt vidareutvecklas. Nya sensorer och vapen kan integreras, vilket gör Gripen flexibelt och kostnadseffektivt att uppgradera i takt med att ny teknik tillgängliggörs.

Kostnadseffektivt system

Gripen är utvecklat för lägsta möjliga kostnader när det gäller anskaffning, logistik och underhåll. Detta var från början ett av de främsta kraven från Försvarsmakten i Sverige och var därför en viktig faktor redan i utvecklingsfasen.

Driftskostnaderna är låga tack vare att:

• t%FOFGGFLUJWBNPUPSOHFSTUPSBLPTUOBETGÚSdelar vad gäller underhåll och bränsleförbrukning.
• t%FUCFIÚWTGÌQFSTPOFSGÚSBUUTLÚUBnZHQMBnets underhåll.
• t(SJQFOÊSLPOTUSVFSBEGÚSBUUHFFOLPSU genomsnittlig reparationstid.
• t%FUFLOJTLBVQQEBUFSJOHBSOBÊSGSÊNTUNKVLvarubaserade. Dyra hårdvaruförändringar kan därmed minimeras.

Luftstrid

Gripen är ett av de smidigaste stridsflygplanen i världen. Den avancerade aerodynamiska konstruktionen och det digitala triplex-styrsystemet i kombination med ett världsledande nästa generations vapensystem ger flygplanet fördelar i luftstrid.

Digital cockpit

Gripen har en toppmodern och fullt integrerad digital cockpit med tydliga, lättlästa skärmar och HOTAS-kontroller (Hands-On-Throttle and Stick). I kombination med den integrerade datalänkkapaciteten ombord får piloten därmed fullständig överblick över situationen. Detta tillsammans med de avancerade vapnen ger piloten ytterligare avgörande fördelar i strid.

Gripen Next Generation

Gripen NG är nästa generation av Gripen, en förbättrad version av det väletablerade multirollflygplanet. Detta är ett naturligt steg i Gripens fortsatta utveckling och kommer att säkerställa att systemet är konkurrenskraftigt även efter år 2040. Gripen NG är försett med en starkare motor, ökad räckvidd, ny AESAradar (Active Electronically Scanned Array) och ny flygelektronik som ger nya och förbättrade egenskaper i strid.

Fakta om Gripen C/D:

Längd: 14,1 meter Spännvidd: 8,4 meter Maximal startvikt: 14 ton Dragkraft: >18 000 lbs (pund) Vapenbalkar: 8 Maximal hastighet: Mach 2 Turnaround-tid, det vill säga den tid det tar för ett flygplan att landa, genomföra tankning och byte av last och sedan lyfta igen: Under 10 minuter med vapen för luftstrid, under 20 minuter med vapen för markmål

Fakta om Gripen E/F:

Längd: 14,9 meter Spännvidd: 8,6 meter Maximal startvikt: 16,5 ton Dragkraft: >22 000 lbs (pund) Vapenbalkar: 10 Maximal hastighet: Mach 2 (samt Supercruiseförmåga) Turnaround-tid: Under 10 minuter med vapen för luftstrid, under 20 minuter med vapen för markmål.

SYSTEMKUNNANDE KÄRNAN I VÅR AFFÄR

Vi agerar på den globala marknaden och möter traditionella försvarsbehov samt behoven på den växande marknaden för samhällssäkerhet. Kärnan i vårt erbjudande är vårt systemkunnande inom produkter och system som säkrar nationsgränser och funktions- och säkerhetsbehoven i det globala flödessamhället.

VÅR OMVÄRLDSBILD

Våra kunder söker allt mer integrerade lösningar som uppfyller de lokala kraven. Lösningarna utvärderas utifrån prestanda och total kostnadseffektivitet. Efterfrågan ökar på beprövade system som ger mycket slagkraft för pengarna och som kan kombineras med andra system.

VÅR KÄRNKOMPETENS

Vår kärnkompetens är vårt systemkunnande, det vill säga att förstå och kunna integrera komplexa system, både egna och andras. Samtidigt har vi utvecklat teknologi på en rad viktiga områden och vi arbetar i dag så mycket som möjligt med öppna system.

VÅR MARKNADSPOSITION

Vår starkaste position och goda tillväxtmöjligheter har vi inom stridsflyg- och ledningssystem, radar-, spanings- och övervakningssystem, inklusive luftburna övervakningssystem, understödsvapen och missilsystem samt ledningssystem.

Vi har även stark nischposition inom civilt flyg, liksom inom valda regioner i civil säkerhet, support och service, träningssystem och undervattenssystem samt nischsegment som signalspaning och motmedelssystem. Geografiskt har vi en stark position i Sverige och goda positioner i Sydafrika och Australien.

VÅR VISION Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

VÅR MISSION Skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer.

VÅR AFFÄRSIDÉ

Saab utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik och teknologi för att kunna möta kundernas förändrade behov. Saab förser regeringar, myndigheter och företag över hela världen med produkter, tjänster och lösningar för militärt försvar, civilt flyg och civil säkerhet.

VÅRA VÄRDERINGAR

Kunnande –Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande.

Förtroende – Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar.

Vilja – Vi brinner för nya idéer, är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och flexibla.

VÅRT STRATEGISKA HUS

Sedan 2010 är vår strategi uppbyggd kring fyra prioriterade områden. Vår ambition är att skapa långsiktiga värden genom att arbeta utifrån dessa strategiska prioriteringar. Vi ska även ha en solid balansräkning, fokusera på kapitalrationaliseringar och generera ett starkt kassaflöde.

Våra långsiktiga finansiella mål består sedan 2011 av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) och soliditeten (se mer på sidan 48).

Lönsam tillväxt

Vi utvärderar kontinuerligt nuvarande position och identifierar tillväxtmöjligheter. Vi fokuserar på områden med en stark marknadsposition och att stärka positionen inom områden med goda tillväxtmöjligheter.

Portfölj

Vi anpassar portföljen till områden med starka konkurrensfördelar och tillväxtfördelar. Och vi satsar på områden med en stark marknadsposition eller ledande teknologi.

Effektiv verksamhet

Vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten.

Medarbetare

Vi ska vara det naturliga valet på den globala marknaden. Våra medarbetare är ryggraden i vårt erbjudande och vår tillväxt.

LEVERANS PÅ STRATEGISKA MÅL

Saabs fyra strategiska prioriteringar är lönsam tillväxt, effektiv verksamhet, fokuserad portfölj och medarbetare. Under 2011 har vi tagit ett antal viktiga steg framåt inom ramen för dessa.

1. LÖNSAM TILLVÄXT

Aktiviteter under året

Under året har vi fokuserat på att expandera verksamheten på prioriterade marknader och även att utöka verksamheten genom fokuserade förvärv. Vi har bland annat utökat verksamheten i Storbritannien genom ett nytt kontor och ett designcenter för utveckling av Sea Gripen. Vi stärkte vår närvaro i USA genom förvärvet av Sensis Corporation. Vi har även etablerat forskningscenter i Brasilien, ett produktoch teknikutvecklingscenter i Indien, där vi även undertecknat ett antal strategiska avtal med partners. när kostnadsanpassningar ska genomföras. LÖNSAM TILLVÄXT TI PORTFÖLJ LLVÄXT

Utfall/Måluppföljning

Under 2011 minskade försäljningsintäkterna något jämfört med 2010 som ett resultat av lägre aktivitetsnivå i större projekt och utmanande marknadsförutsättningar i Sydafrika.

Försäljning

Prioriteringar 2012

Under 2012 kommer vi att fortsätta att fokusera på ett antal nyckelmarknader, däribland USA, Sverige, Indien och Storbritannien. Vi prioriterar att öka den lokala kompetensen och etablera starkare lokal närvaro på utvalda marknader.

Långsiktiga finansiella mål och prognos för 2012, se sidan 1.

2.EFFEKTIV VERKSAMHET

Aktiviteter under året

Vi har haft fortsatt fokus på att standardisera verksamheten och våra funktionella processer för att nå funktionella synergier. Våra förbättrade processer för projektgenomförande och riskhantering har resulterat i att vi kunnat identifiera besparingar och att våra prognosmöjligheter förbättrats. Vår kostnadsbas är nu mer transparent, vilket ger oss en större flexibilitet

Utfall/Måluppföljning

Lönsamheten ökade 2011 jämfört med 2010. Realisationsvinster ingick med MSEK 1 169 (14) jämfört med strukturkostnader om MSEK 616 för 2010. Den underliggande lönsamheten ökade under 2011 med väl genomförda projekt som en av de viktigaste drivkrafterna.

Prioriteringar 2012

Under 2012 prioriterar vi att fortsatt fokusera på att förbättra kapitalbindningen och att generera ett bra kassaflöde. Det är ett viktigt kriterium för oss att ha en stark balansräkning och en sund lönsamhet för att möjliggöra tillväxtdrivande investeringar.

Långsiktiga finansiella mål och prognos för 2012, se sidan 1.

3. PORTFÖLJ

Aktiviteter under året

Under året har vi genomfört flera transaktioner för att fokusera verksamheten. Bland annat strömlinjeformade vi företagsportföljen, förvärvade bolag inom tillväxtområden och avyttrade flera icke-kärnverksamheter under 2011. En rad avyttringar gjordes och däribland andelen i 3D-karteringsföretaget C3 Technologies AB, samt en säljoption i norska Aker Holding AS som utnyttjades. I USA förvärvades Sensis Corporation, en transaktion som stärker erbjudandet inom flygtrafikledning samt radar och sensorer. I Tjeckien förvärvades E-COM, ett bolag verksamt inom träning och simulering.

Totalt avslutades mer än 10 transaktioner.

Transaktioner

Första halvåret 2011:

• t Investering i Scandinavian Air Ambulance
• t Förvärv av tjeckiska E-COM
• t Avyttring av ägarandel i Grintek Ewation
• t Avyttring av ägarandel i Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd
• t Tilläggsköpeskilling för avyttringen av Saab Space 2008 erhölls
• t Avyttring av ägarandel i Image Systems AB
• t Utnyttjande av säljoption i Aker Holding AS
• t Investering i ISD Technologies Int AB

Andra halvåret 2011:

• t Förvärv av Sensis Corporation i USA
• t Avyttring av aktier i 3D karteringsföretaget C3 Technologies AB

Prioriteringar 2012

Vi ska fortsätta att investera i produktutveckling och produktförnyelse samt prioritera och förstärka vår konkurrensposition på ett antal utvalda marknader och inom ett antal prioriterade teknikområden. På flera marknader satsar vi på att samarbeta med utvalda lokala partners för att skapa lokal förankring och få bättre tillgång till marknaden.

4. MEDARBETARE

Aktiviteter under året

Under året startade vi med att bygga upp en akademi (Saab Academy) för att säkra rätt och nödvändig kompetens nu och i framtiden.

Vi utvärderar löpande våra medarbetare och under året har vi implementerat en gemensam "performance management process" (utvärderingsprocess).

Utfall 2011

Medarbetarrelaterade mål	Utfall 2011
Attraktiv arbetsgivare – internt (index)	67
Attraktiv arbetsgivare – externt (ranking av Universum)	12:e plats
Kommunikativt ledarskap (index)	68
Genomförda utvecklingssamtal, %	84
Identifierade utvecklingsplaner, %	72
Andel kvinnliga chefer, %	21

Prioriteringar 2012

Vi ska fortsätta att utveckla Saab Academy.

Vi ska säkra och utveckla framtida talangförsörjning.

Vi ska utveckla HR-stödet globalt och lokalt.

1. LÖNSAM TILLVÄXT

TILLVÄXT GENOM MARKNADSFOKUS

Vi riktar in våra affärer på marknader som har stark efterfrågan, och där våra teknologier och lösningar kan möta de säkerhetsbehov som finns. Under året har vi fortsatt att leverera på vår strategiska målsättning att fokusera på befintliga nyckelmarknader och stärka vår närvaro på utvalda marknader.

Saab har en stark position i Sverige. Det ska vi fortsätta att ha, men till största delen kommer den framtida tillväxten att ske utanför Sverige. Att bli en mer internationell verksamhet – både inom militär och civil säkerhet, genom investeringar i utvalda marknader och djupare marknadsnärvaro – är också en av våra huvudstrategier. Vår försäljning utanför Sverige har ökat successivt under de senaste åren. I dag står Sverige och övriga Europa för drygt 56 procent av försäljningsintäkterna.

Lönsam tillväxt är ett av våra finansiella mål. Vår organiska försäljningstillväxt ska uppgå till fem procent över en konjunkturcykel. Under 2011 minskade våra försäljningsintäkter något jämfört med 2010 som ett resultat av lägre aktivitetsnivå i större projekt och utmanande marknadsförutsättningar i Afrika. Trots denna nedgång har vi under året kontinuerligt vidtagit åtgärder i linje med våra strategiska mål för att skapa en starkare plattform för tillväxt.

Fokus 2011: Insatser för ökad global närvaro

För att skapa lönsam tillväxt fortsätter vi att gradvis öka vår globala närvaro. Detta gör vi genom att stärka vår närvaro på våra prioriterade marknader. Det sker både genom att ge våra medarbetare i Sverige möjlighet att arbeta utomlands och genom att rekrytera lokal kompetens. Under 2011 tecknade vi viktiga avtal på de marknader där vi satsar på att utöka vår lokala närvaro, till exempel med den thailändska marinen, och på nyckelmarknader som USA och Asien.

Vi förvärvade Sensis Corporation i USA, vilket breddar vår bas för tillväxt på både den nordamerikanska marknaden och globalt. Sensis har en stark lokal närvaro i USA inom radar och sensorer och en världsledande position på marknaden för flygtrafikledningssystem (läs mer på sidan 20).

Under året förvärvade vi även det tjeckiska företaget, E-COM med huvudsaklig verksamhet inom utveckling och produktion av virtuella simulatorer. Vi har också etablerat utvecklingscenter på de strategiskt viktiga marknaderna Indien, Brasilien och Storbritannien (läs mer på sidan 30–31).

Fokus 2012–2016: Tydligare marknadsfokus

Genom förvärv som stöttar våra finansiella mål, både inom försvar och civil säkerhet, ska vi fortsätta att arbeta för en starkare närvaro på nyckelmarknader. Likaså är en fokuserad Gripenstrategi central.

Våra kunder finns i dag i cirka 100 länder samtidigt som majoriteten av orderingången kommer från cirka 30 länder där vi till stor del också har egen närvaro. I huvudsak kommer vi att koncentrera våra insatser till dessa länder.

Beslut om var vi ska befinna oss lokalt i världen grundas på omfattande analyser av marknaderna, såsom politiska och regulatoriska förhållanden, konkurrenssituation och tillväxtpotential. Vi prövar även hur vår produktportfölj passar den lokala marknadens behov.

En starkare lokal etablering krävs för att uppnå våra mål, vilket innefattar allt från marknadsföring till samägda bolag och partnerskap, industrisamarbeten och teknologiöverföring. Den lokala närvaron kan även stärkas genom förvärv, vilket förvärvet av Sensis Corporation i USA under 2011 är ett exempel på.

Naturligtvis fortsätter vi att göra affärer även i andra länder där rätt förutsättningar finns.

Vi kommer även att intensifiera våra satsningar att finna tillämpningar av vår kunskap och våra teknologier inom nya områden, som grön teknologi.

Vid utgången av 2011 hade vi 13 068 medarbetare, varav cirka 79 procent verksamma i Sverige, fem procent i USA och 11 procent i Sydafrika och Australien.

FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING PER MARKNADSSEGMENT

FOKUSERING PÅ UTVALDA MARKNADER

VÅR ETABLERING I THAILAND

Våra kriterier för att etablera oss på en ny geografisk marknad är att det finns behov av våra produkter, tjänster och lösningar. Vi ska etablera oss på en växande marknad eller på en marknad där vi kan ta en stark position. Det ska finnas möjlighet att etablera samarbeten med myndigheter och företag. Dessutom ska det finnas tillgång till kunniga ingenjörer och andra medarbetare. Ett annat viktigt krav är att affärsmiljön, både inom den statliga sfären och det privata näringslivet, är transparent och följer internationellt vedertagna principer.

Vår etablering i Thailand är ett framgångsrikt exempel där möjligheterna har visat sig vara betydande för både vårt civila och militära produkt- och tjänsteutbud.

Thailand har i två omgångar beställt tolv Gripen, två flygövervakningssystem av typen Saab 340 Erieye AEW (Airborne Early Warning), en Saab 340B och ett flygstridssystem – ett helt luftförsvarskoncept. Utöver dessa affärer fick vi under 2011 beställning på uppgradering av flygstridsledningssystem.

En hörnsten i Thailandsetableringen är att vi även gått in som delägare i det thailändska företaget Avia Satcom, som utvecklar och levererar produkter till den thailändska försvarsmakten. Det befäster vår närvaro

i landet och ger oss goda möjligheter att stödja kunder lokalt. Vår närvaro samt genomförda affärer öppnar dessutom för nya affärsmöjligheter i Thailand och i regionen.

FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING

PER MARKNADSREGION

SENSIS – EN DÖRRÖPPNARE PÅ EN GLOBAL MARKNAD

Under 2011 förvärvade Saab det amerikanska företaget Sensis Corporation (Sensis), som är en ledande leverantör av lösningar för flygtrafikledning och övervakningsteknik. Det är ett förvärv helt i linje med våra strategiska prioriteringar att skapa lönsam tillväxt, öka den geografiska närvaron och kontinuerligt anpassa portföljen.

Sensis har en stark position i USA inom radar och sensorer och är världsledande inom flygtrafikledningssystem, vilket är ett viktigt komplement till Saabs befintliga erbjudande. Till exempel har Sensis en stark position på stora flygplatser, medan Saab har ett ledande erbjudande inom Remote Tower till mindre flygplatser. Med de kombinerade produktportföljerna skapar koncernen en starkare produktportfölj – och nya tillväxtmöjligheter på en global, växande marknad.

Genom förvärvet av Sensis skapar vi dessutom en bas för tillväxt på den viktiga nordamerikanska marknaden, där lokal närvaro är en förutsättning för framgång. Vi har också identifierat operationella synergier på både medellång och lång sikt. För närvarande pågår arbete med att ta till vara dessa.

Sensis har sedan 1985 utvecklat och distribuerat system för flygledning och luftförsvar. Bolaget har en global kundbas med fler än 200 installationer fördelade på över 60 kunder i 35 länder på sex kontinenter. Verksamheten vilar på två divisioner: Air Traffic Management som står för cirka 75 procent av omsättningen med system installerade på fler än 85 flygplatser världen över, och Defence & Security Systems, som arbetar med försvarsorganisationer över hela världen.

Starkare position på viktig marknad

Genom förvärvet av Sensis stärker vi vårt erbjudande inom system för avancerad trafikledning och övervakning av flyg. Drivkrafterna för ökad efterfrågan på denna marknad är flera:

• t Efterfrågan på flygövervakning och infrastruktur drivs både av tillväxt mellan och inom regioner.
• t Den globala flygtrafiken växer, vilket ökar trängseln. År 2030 beräknas cirka 50 procent av tillväxten inom flyget komma från resor till, från och inom Asien.
• t Högre drivmedelspriser och ökade krav på säkerhet.
• t Önskan från aktörerna att möta framtida behov av säkerhet, kapacitet och miljöhänsyn.
• t Tillgång till ny teknologi.

ATM-marknaden (Air Traffic Management) är cyklisk, det vill säga, beroende av det generella konjunkturläget och programdriven, och domineras av ökad automation och kännetecknas av begränsad tillväxt i Europa och Nordamerika. Utvecklingsregioner kommer dock att stå för en stor andel av marknadstillväxten då deras ökade trafikvolymer skapar behov av nya system. Samtidigt är det ett faktum att befintliga system inte kommer att kunna tillgodose framtida behov. Ett stort antal aktörer har nu som ambition att modernisera sina system och därmed implementera ny teknologi.

Saab Sensis system och produkter finns installerade hos över 60 kunder i 35 länder på sex kontinenter

Strategi för civil säkerhet

Investeringar i lösningar och produkter inom samhällssäkerhet ökar världen över, och vi har goda utgångspositioner i bland annat Sverige, Centraleuropa, Sydafrika och Australien, exempelvis med ett säkerhetssystem som SAFE (Situation Awareness For Enhanced Security), en ny typ av system som täcker alla säkerhetsbehov för skydd av kritisk infrastruktur, fängelser och räddningstjänster. Läs mer om SAFE på sidan 27.

Vi är välpositionerade inom området och vårt erbjudande bygger på vår expertis inom militär teknologi med fokus på situationskontroll samt effektiva, säkra och trygga handelsflöden.

Strategin inom civil säkerhet bygger vidare på att vi ska vara systemleverantör och systemintegratör med fokus på flygplatser och luftfart samt hamnar och sjöfart. Vi ska även ha en konkurrenskraftig portfölj med lösningar inom mäta-analysera-agera.

2. EFFEKTIV VERKSAMHET

SKÄRPT KONKURRENSKRAFT GENOM KOSTNADSEFFEKTIVITET

Vi kommer fortsätta att ha högt tempo med att löpande effektivisera vårt sätt att arbeta i hela koncernen. Målet är att ytterligare förbättra vår konkurrenskraft.

En effektiv verksamhet handlar om att skapa rätt förutsättningar att vara den mest konkurrenskraftiga affärspartnern för våra kunder och att skapa utrymme för tillväxt. I vårt dagliga arbete betyder det att vi ständigt utvecklar och förfinar våra processer och arbetsmetoder.

Vi arbetar strukturerat för att öka graden av harmonisering och standardisering inom koncernen. Likaså gör vi löpande avvägningar och prioriteringar bland våra aktiviteter för att få mesta möjliga avkastning på våra insatser. Arbetet målsätts, följs upp och kommuniceras internt. För att lyckas handlar det om att främja en kultur som sätter hela koncernens bästa främst.

Fokus 2011: Organisation och genomförande

• t Under 2011 har vi stärkt kassaflödet genom att arbeta vidare med att stärka processer för hanteringen av vårt sysselsatta kapital, vi har gjort avyttringar och dessutom fortsatt driva vårt program för försäljning av kundfordringar. En effektiv organisation är särskilt viktig för projektutförande, vilket vi fokuserat på under 2011 och även fortsatt kommer ha starkt fokus på.
• t På grund av de långa ledtiderna mellan orderingång och intäkt är det avgörande att vi kan göra mer för mindre, vilket redan är en av våra styrkor. Vi har också fortsatt att förbättra FoU-effektiviteten genom en gemensam livscykelprocess för våra produkter. En förutsättnings för detta arbete har varit att vår organisation och styrmodell stödjer produktutvecklingen.
• t Efter kostnadsreduktionsprogrammet som avslutades 2010 har vi arbetat vidare med ständiga förbättringar i den dagliga verksamheten. Ett viktigt inslag är våra kompetenscenter inom forskning och utveckling som vi började att upprätta 2010. De ska stödja vårt samlade agerande och öka vår interna effektivitet.

FEM FOKUSOMRÅDEN

Inriktningen för vårt effektiviseringsarbete:

• t Standardisera och harmonisera verksamheten för att nå funktionella synergier.
• t Fokusera på kontraktkvalitet, projektgenomförande och riskhantering för att förbättra projektresultat och prognosmöjligheter.
• t Öka flexibiliteten i kostnadsbasen för att snabbare anpassa oss till variationer i volym.
• t Fokusera på kassaflöde och kapitalbindning för att möjliggöra tillväxtdrivande investeringar i förvärv, FoU och marknadsföring.
• t Utveckla gemensamma processer för produktledning och produktutveckling för att optimera FoU-effektiviteten.

FOKUS 2011

• t Stärkt kassaflöde genom avyttringar.
• t Framgångsrikt projektgenomförande.
• t Fokus på FoU-effektivitet.
• t Fortsatt fokus på ständiga förbättringar.

FRAMGÅNGAR MED KOMPETENSCENTER

För att rationalisera och effektivisera verksamheten – inte minst genom att eliminera dubbelarbete – upprättade vi under 2010 kompetenscenter på olika håll inom koncernen. Målet är att de ska bidra till att göra viktig kunskap mer tillgänglig, och på så sätt upprätthålla en önskad kunskapsnivå inom vissa områden och höja kompetensnivån inom andra väsentliga områden. De resurser som frigörs ska användas till investeringar i vår framtid. Nu har arbetet pågått en tid och fördelarna med kompetenscenter har blivit allt tydligare.

– Redan nu kan vi konstatera att de kompetenscenter som har kommit längst i sin utvecklingsfas, till exempel centret för optikkonstruktion, påvisar sänkta fasta och rörliga kostnader samt ett väl fungerande samarbete över affärsområdena. Det betyder att vi suddar ut gränserna inom Saab och skapar synergier, säger Göran Johansson, som leder arbetet med att bilda kompetenscenter inom Saab.

Utöver centret för optikkonstruktion startade Saab under 2010 tre andra kompetenscenter. I linje med planerna har därefter sju nya kompetenscentra tillkommit under 2011. De befinner sig alla i olika utvecklingsstadier.

– Bakom etableringen av varje kompetenscenter finns tydliga beräkningar och argument. Det är till och med så att det i vissa fall har visat sig finnas affärsmässiga kopplingar till dessa center, där kunder har visat intresse för att vilja ta del av kompetensen.

Nu rullar arbetet vidare. Under 2012 ska cirka fyra nya kompetenscenter inrättas och de som redan är i drift kommer att följas upp genom olika mätetal.

Kompetenscenter som Saab har startat

2010

• t center för optikkonstruktion
• t center som tillhandahåller specifikationer för elektroniska komponenter
• t center som samlar geodata (digitala kartor) i en portal, ett centralt geodatabibliotek
• t center som tillhandahåller konstruktionslösningar
• 2011
• t ILS
  • t Antenna EM Field
  • t Test Equipment
  • t Rugged Computers
• t Ballistics

t Power t Aerodynamics t Technical Publications

FÖRSÄLJNINGS-KOSTNADER

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

VÅRT FOKUS 2012–2016: KONTINUERLIGA FÖRBÄTTRINGAR

För att nå vårt mål om en rörelsemarginal efter avskrivningar på minst tio procent måste vi fortsätta arbeta strukturerat med löpande effektivitetshöjande åtgärder. Att upprätthålla ett stabilt kassaflöde och hög kapitaleffektivitet ökar vår konkurrenskraft och möjliggör tillväxtdrivande investeringar. Betalningsplaner i anbud och kontrakt, resurseffektivt projektgenomförande samt minskningar i sysselsatt kapital, i bland annat kundfordringar och varulager, är viktiga delar.

UTVECKLING AV VÅR KÄRNKOMPETENS

Att vår produktportfölj motsvarar kundernas nuvarande behov och utvecklas utifrån kommande behov är avgörande för att vi ska nå våra övergripande mål på kort och lång sikt. Förmågan att ständigt tillhandahålla efterfrågade försvars- och säkerhetslösningar är också en av våra främsta styrkor.

Vår strategiska prioritering fokuserad portfölj handlar om hur vi utvecklar vårt erbjudande inom försvar och säkerhet. Vår utgångspunkt är att vi ska fokusera på att utveckla produkter och tjänster inom de områden där vi har en ledande position, eller har möjlighet att ta en ledande position. Vår produktportfölj och geografiska närvaro gör att det finns tillväxtpotential för en rad produktområden, från komplexa system till nischprodukter. Gripensystemet och

radarsystemet Erieye, samt vidareutveckling av dessa, är två av våra främsta exempel på strategiska erbjudanden.

Exempel på investeringar i ledande nischprodukter, som vi säljer för sig eller som ingår i system med högre komplexitet, är vapensystemen Carl-Gustaf, AT4, NLAW, luftvärnssystemet RBS 70, den obemannade helikoptern Skeldar och radarsystemen Arthur och Giraffe samt våra obemannade undervattenfarkoster. Till nischprodukterna hör även stridsträning, där vi har en ledande position. Ett nischområde som stärkts under året är ATM (Air Traffic Management), dels genom lanseringen av Remote Tower-konceptet, dels genom förvärvet av Sensis som är ledande inom marksegmentet. Utvecklingsmässigt är vi väl positionerade genom deltagande i det europeiska utvecklings- och standardiseringssamarbetet SESAR, (Single European Sky ATM Research).

FOKUS 2011:

Förvärv och renodling

Under 2011 har vi via förvärvet av USA-baserade Sensis kompletterat vår portfölj av Air Traffic Management (ATM), radar och sensorer. Förvärvet av tjeckiska E-COM innebär att vi ytterligare stärker vårt erbjudande inom träning och utbildning. Vidare har vi fortsatt vår fokusering på kärnområden genom bland annat avyttringen av vår andel i 3D-karteringsföretaget C3 Technologies AB.

Forskning och utveckling

Våra forsknings- och utvecklingsinsatser har varit inriktade på att fortsätta utveckla produkter och tjänster som stödjer vår kärnportfölj. Arbetet med den under 2010 etablerade koncerngemensamma produktledningsprocessen har fortsatt. Vi ser nu stora fördelar med att alla affärsområden arbetar och följer upp på ett enhetligt sätt.

Det kommer att öka effektiviteten i utvecklingsarbetet, skapa synergier mellan olika utvecklingsprojekt samt sänka kostnader och korta utvecklingstiden. En del i detta arbete är att vi i allt större utsträckning använder modellbaserad utveckling för framtagning av komplexa hårdvaru- och mjukvarusystem.

Varje beslut om produktutvecklingsinsatser föregås av en noggrann analys där förväntad kundnytta och framtida marknadspotential och lönsamhet är avgörande beslutskriterier.

Vi ser också en ökad efterfrågan på lösningar som bygger på öppna system och att system från olika leverantörer ska vara möjliga att integrera. Vi har positionerat oss som en leverantör som tillgodoser dessa behov.

Vi utvecklar och levererar produkter och tjänster både på kort sikt (cirka 12 månader) och längre sikt. Exempel på projekt på kort sikt är vår utveckling inom civil säkerhet som till exempel innefattar ledningssystem för fängelser och flygplatser.

Ett tydligt exempel på ett långsiktigt forskningsprojekt är det europeiska samarbetet Clean Sky, som syftar till att minska flygtrafikens miljöpåverkan. Saabs insats i projektet är att utveckla en ny energisnål vingtyp som ska kunna lanseras på marknaden år 2020–2025. Denna typ av långsiktiga projekt står för cirka tio procent av Saabs egenfinansierade forsknings- och utvecklingsbudget.

Reducerad risk på balansräkningen och en stabil grund för framtida lönsamhet

Från och med den 1 januari 2009 förändrade vi tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter. Till följd av detta mer konservativa synsätt aktiveras utvecklingsutgifter vid ett senare skede i samtliga projekt, och samtliga utvecklingsutgifter i balansräkningen skrivs av över maximalt tio år. Resultatet är att aktiverade utvecklingsutgifter minskat med 46 procent sedan utgången av 2008 från MSEK 3 628 till MSEK 1 950. Detta gör att vi har minskat vår exponering mot oförutsedda nedskrivningsbehov.

VÅRT FOKUS 2012–2016: STÄRKT KÄRNPORTFÖLJ

Förvärv och samarbeten

För att stärka vår kärnportfölj och ändå behålla vår önskade relation mellan utvecklingskostnader och omsättning, fortsätter vi att vidta strategiska åtgärder. Det innebär allt från avyttringar till internationella partnerskap och förvärv.

Forskning och utveckling (FoU)

Under perioden planerar vi att öka investeringstakten i många av våra produktsegment. Investeringar i utveckling av Gripensystemet förväntas fortsatt vara stora och beroende av om vi får ytterligare beställningar på Gripen. Huvuddelen av dessa investeringar kommer att vara kundfinansierade. Inom övriga produktsegment förväntar vi oss att framöver driva produktförnyelsen och utveckling till varierande delar genom egenfinansierade satsningar.

Effektiviseringen av vår produktledningsprocess fortsätter genom införande av en företagsgemensam produktportföljprocess under 2012. Syftet med processen är att löpande analysera gap i portföljen och prioritera mellan möjliga investeringsobjekt.

SAAB VENTURES

Saab är ett forsknings- och utvecklingsintensivt företag. Vissa av våra utvecklingsprojekt resulterar i produktidéer som ligger utanför vårt kärnområde. Dessa projekt samlas i en bolagsportfölj, där Saab Ventures uppgift är att tillsammans med andra medinvesterare initialt driva och utveckla verksamheten för att sedan hitta en ny naturlig hemvist för bolagen.

Saab Ventures andra uppgift är att hitta och investera i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms komplettera Saabs kärnportfölj.

Under 2011 gjordes nyinvesteringar i C-leanship samt i ISD Technologies AB. I november begärde sig Svenska Tracab AB i konkurs. Saab Ventures innehav i bolaget var 6,49 procent.

Sedan 2001 har Saab Ventures avyttrat elva bolag. Under året avyttrades andelen i C3 Technologies AB, vars verksamhetsinriktning var 3D-karteringsteknologi samt i Image Systems AB vars verksamhet var bildbehandlings baserad mätteknologi.

Kärnportfölj

Bolag	Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
C-leanship Aps	Hull Cleaning Vehicles	27
Cold Cut Systems AB	Cutting Fire Extinguisher	29
ISD Technologies AB	Virtuell träning & simulering	33
Opax AS	Intelligent Video Surveillance	100
Protaurius AB	Mobile Ballistic Protection	6

Spin-off

Bolag	Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
Minesto AB	Tidal Energy Solution	14
Lemon Planet AB	Software	17
Wrap International AB	Spectrum Management	23

Saabs erbjudande

1) Command, Control, Computing, Communication, Intelligence, Surveillance och Reconnaissance 2) ATM – Air Traffic Management

SAFE – NÄSTA GENERATIONS SÄKERHETSSYSTEM ÄR HÄR

Situation Awareness for Enhanced Security (SAFE) är en helt ny typ av säkerhetssystem för situationsanpassad informationsspridning mellan flera användare. SAFE hanterar alla skeenden, lagrar data och statistik – och kan till och med fatta egna beslut. För kunderna innebär det betydligt mindre administration och mer tid att fokusera på kärnverksamheten. Systemet är dessutom enkelt, skalbart och robust utformat för optimering av både säkerhets- och affärsflöden.

SAFE är baserat på ett kraftfullt ledningssystem och en avancerad integrationsplattform. Systemet täcker alla säkerhetsbehov för skydd av kritisk infrastruktur, fängelser och räddningstjänster. I dag finns systemet installerat på några av Sveriges största anstalter och häkten, på Arlanda flygplats och inom räddningstjänsten. Det är också ett tydligt exempel där Saabs erfarenhet, utveckling och befintliga IT-lösningar integrerats i en ny programvara som nu är en attraktiv lösning inom civil säkerhet.

4. MEDARBETARE

KONKURRENSKRAFT SKAPAS AV MEDARBETARNA

För att vi ska fortsätta ligga i framkant i teknikutvecklingen krävs att vi har medarbetare som tar ansvar för att Saab ska vara den ledande aktören på marknaden.

Saab är ett globalt företag med stark förankring i Sverige. Vi verkar på en hårt konkurrensutsatt marknad där våra kunders behov ständigt förändras. Att utveckla affärstänkandet inom Saab är avgörande för vår framgång och för att nå våra mål. Det betyder att vi behöver vara lyhörda och utveckla nära samarbeten med våra kunder för att förstå deras behov och därmed kunna utveckla attraktiva lösningar både vad gäller teknologi och kostnadseffektivitet.

Teknikutvecklingen går snabbt framåt och våra affärsförutsättningar förändras ständigt. Det betyder att vi, likt andra företag, står inför utmaningen att både behålla och rekrytera rätt kompetens. Vi ska vara det naturliga valet på den globala marknaden och våra medarbetare är ryggraden i såväl vårt erbjudande som vår tillväxt.

Vår filosofi som arbetsgivare är att vi ska verka för ett motiverande och utvecklande arbetsklimat samt utveckla och stödja våra chefer i deras ledarskap.

Ett av våra mål är att nå en jämnare könsfördelning. På chefsnivå ska vi ha 30 procent kvinnliga chefer 2015. Vi bedriver ett strukturerat arbete för att nå målet. Det börjar redan i rekryteringen av nya talanger, och vi är övertygade om att en jämnare könsfördelning gör oss mer framgångsrika i vårt affärstänkande och i vår förmåga att leverera attraktiva lösningar för våra kunder – både inom vårt civila och militära erbjudande.

150 CHEFER I DIALOG OM FRAMTIDEN

I en föränderlig värld ställs höga krav på att förstå vilka drivkrafter och utmaningar som påverkar och kommer att påverka Saabs affär. Därför var framtiden det övergripande temat när 150 Saabchefer samlades under hösten.

Områden som diskuterades var den övergripande målbilden, vikten av ökat marknadsfokus och vilka prioriteringar som gäller de kommande åren. Det tydliggjordes att vi har en attraktiv produktportfölj och stark position för att vara en framgångsrik aktör på den globala marknaden.

SAAB ACADEMY – MÖJLIGGÖR KOMPETENSUTVECKLING

På den hårt konkurrensutsatta globala marknad där vi är verksamma är välutbildad personal med rätt kompetens en viktig framgångsfaktor. Samtidigt är vår medarbetardemografi under förändring. En stor grupp 40-talister är på väg att gå i pension och en ny generation medarbetare är på väg in. Det här sammantaget kommer att ställa nya krav på oss som företag och arbetsgivare. Vi har inom flera områden ett stort rekryteringsbehov, och att både hitta ny kompetens och utveckla den kunskap som redan finns i företaget är en av nycklarna för att vi ska kunna växa.

Vi gör nu en ambitiös satsning för att vi i ännu högre grad ska bli det självklara valet för morgondagens talanger. Konkurrensen om de bästa talangerna är dock stor. Ett par konkreta åtgärder för att säkerställa att Saab har rätt kompetens för att möta framtiden och nå de uppsatta affärsmålen är bland annat den nybildade Academy och ett traineeprogram. Saab Academy är en internationell satsning och insatserna kommer att anpassas efter behoven i respektive land där Saab är verksamt. Kompetensutvecklingsarbetet kommer att bedrivas på flera parallella fronter genom att bland annat vässa och bredda de interna utbildningsprogram som redan finns, utveckla samarbeten med skolor, högskolor och universitet samt inte minst arbeta ännu hårdare med individuella program för vidareutveckling av vissa nyckelpositioner.

ÅRETS TEKNIKKVINNA – ANNA PERNESTÅL

En självutnämnd tekniknörd tog hem Saabs utmärkelse Årets Teknikkvinna 2011. Projektledaren på Scania och tidigare Uppsalastudenten Anna Pernestål imponerade mest på juryn med sitt gedigna tekniska engagemang och sin inspirerande drivkraft.

I dag är den totala andelen kvinnor på Saab i Sverige drygt 20 procent. Den andelen ska öka. Med priset vill Saab stimulera intresset för teknik och motivera kvinnor att satsa på en teknisk yrkesbana. När Anna Pernestål utnämndes till Årets Teknikkvinna i oktober kände hon att det var en stark bekräftelse på att hon valt rätt väg.

NÄRA SAMARBETEN MED SKOLOR OCH UNIVERSITET

Vi samarbetar med ett 50-tal skolor, högskolor och universitet. Syftet är att stimulera utbildnings- och teknikintresset hos barn och ungdomar, driva forskningsprojekt och visa att vi är en intressant och utvecklande arbetsgivare. Läs mer på sid 43.

VÄGLEDANDE VÄRDERINGAR

Kunnande, förtroende och vilja. Vår Code of conduct beskriver hur vi agerar internt och externt. Läs mer på sid 38.

LOKAL NÄRVARO VÄRLDEN ÖVER

Vi har under 2011 invigt nya forsknings- och utvecklingscenter i olika delar av världen: Indien, Storbritannien och Brasilien. Dessa är viktiga i den fortsatta satsningen på produktutveckling och för att stärka vår närvaro på strategiskt viktiga marknader.

Storsatsning i USA

Under 2010 etablerade vi kontor i Washington DC för att stärka den lokala närvaron på en kontinent som utgör halva världsmarknaden för försvar och samhällssäkerhet.

Alla våra affärsområden ska på sikt finnas representerade här i ett sammansvetsat team. Med utgångspunkt i den produktportfölj vi har i dag på marknaden ska tillväxten ske organiskt genom industriella partnerskap samt genom förvärv.

Som ett led i denna strävan förvärvade Saab 2011 Sensis Corporation. Läs mer på sidan 20.

Forskning och utveckling i Brasilien

I São Bernardo do Campo i Brasilien har vi tagit initiativ till forsknings- och utvecklingscentret Swedish-Brazilian Centre for Research and Innovation (CISB). Syftet är att skapa innovationer för kommersiell tillämpning såväl i Brasilien som internationellt. Enligt samma modell som Lindholmen Science Park i Göteborg samlar CISB aktörer från det offentliga, akademin och industrin. Målet är att centret ska vara självfinansierat. Forskningen kommer att inriktas på försvar & säkerhet, energi & miljö, transport & logistik samt hållbar stadsutveckling. Hittills har centret attraherat drygt 40 samarbetspartners som är delaktiga i valet av forskningsprojekt. I november 2011 tecknades även ett avtal som innebär att vi kommer att erbjuda cirka 100 brasilianska stipendiater möjligheten att utbilda sig vid svenska universitet.

Storbritannien prioriterad marknad

I London har Saab upprättat både ett nytt huvudkontor för sin verksamhet i Storbritannien och ett "Saab Design Centre", där till en början ett 10-tal ingenjörer från Sverige och Storbritannien ska arbeta med att utveckla en hangarfartygsbaserad version av Gripen, Sea Gripen. Detta är ett nytt område för Saab där avsikten är att brittiska erfarenheter ska komma till användning.

Sverige

Saab är först i världen med att förse en flygplats med Remote Tower, ett system för flygtrafikledning på distans som minskar kostnader och ger möjlighet att leda flera olika flygplatser från en gemensam central. De första installationerna sker på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser och innebär ett paradigmskifte för flygtrafikledning. Systemet beräknas vara i drift under 2012, och då kommer flygtrafiken vid både Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser att ledas från en gemensam flygledningscentral i Sundsvall.

FN – en framtidsmarknad

Förenta Nationerna (FN) har på kort tid blivit en viktig och växande marknad för Saab. Resan mot FN som marknad började på allvar under 2009. En första order kom i maj 2010 och samma år skrevs också ett mer omfattande kontrakt om leverans av underhåll och tekniska tjänster till FN-insatser i Östafrika. Tre av Saabs sex affärsområden är delaktiga och initialt har fokus legat på fredsbevarande operationer, bland annat logistik och utbildning när det gäller lösningar för energi, vatten och avfallshantering.

En av de stora anledningarna till att Saabs affärsrelation med FN tog fart är den lokala närvaron. Saab har redan i dag ett kontor i Nairobi i Kenya och tittar nu på möjligheterna att öka närvaron även i Entebbe i Uganda. Samtidigt bevakas FN:s verksamhet i New York från Saabs Nord-

Sydafrika

Saab har ett dubbelt åtagande till Sydafrika. Samtidigt som vi förser Sydafrika med spjutspetsteknologier inom försvar och säkerhet, gör vi omfattande investeringar i den lokala industrin för att driva tillväxten. Med över 1 000 anställda på plats kombinerar vi lokal närvaro med vår internationella organisation för att utveckla nationens välstånd och försvar. Saab har tillsammans med sydafrikanska armén och Bakenberg Traditional Council exempelvis donerat MZAR 2 för att finansiera iLab klassrum till skolor på landsbygden i Limpopoprovinsen, vilket ger eleverna tillgång till datautbildning.

Utvecklingscenter invigt i Indien

I samarbete med Mahindra Satyam invigde vi under året Saab India Technology Centre (SITC), ett nytt centrum för utveckling i Hyderabad. SITC ska bli en del av vårt erbjudande på världsmarknaden, stötta verksamhetsförbättringar inom koncernen och underlätta expansion på den indiska marknaden. Arbetet inriktas på flyg, försvarssystem och stadsutveckling, inklusive civil säkerhet. De viktigaste utvecklingsområdena finns inom programvaruutveckling, elektroteknik och maskinteknik. Etableringen av SITC är också en strategisk satsning för att utveckla synergier mellan Mahindra Satyams unika expertis inom uppdragskritiska system, tekniska tjänster, flygsystem och integrering med vår expertis inom bland annat flygindustrin, nätverksbaserat försvar och särskilda ITsystem. Redan i slutet av 2011 placerade vi en första utvecklingsorder till det nybildade centret.

Framgång för WISE i Australien

Med vår nyskapande programvara WISE (Widely Integrated Systems Environment) kan användarna snabbt och enkelt koppla ihop separata ledningssystem från olika domäner och länder, vilket förbättrar situationsuppfattningen och ökar effektiviteten.

Till skillnad från vanlig systemintegrering kommunicerar WISE med de anslutna systemen via deras egna kommunikationsstandarder och protokoll. Det innebär att de integrerade systemen inte behöver modifieras.

Programvaran har bland annat presenterats för det australiska försvarsdepartementet. Då visade vi hur avancerad teknik kan ge stora förbättringar inom viktiga områden för försvaret. Vår presentation var lyckad och vi svarade upp mot kundens stränga tekniska krav och strikta budget- och tidsramar.

Säkerhetsmarknad i förändring

Vi verkar inom fem olika marknadssegment. Behoven skiljer sig åt, men lösningarna baseras till viss del på samma teknologier.

MILITÄRT FLYG MARK

Den totala marina marknaden uppskattas till cirka SEK 300–370 miljarder per år.

• t Den militära marina marknaden är stabil med växande efterfrågan på expeditionära och kustnära operationer.
• t Världshaven står för mer än 90 procent av transporterna inom den globala handeln, och skydd av handelsflöden blir allt viktigare.
• t För örlogsfartyg och kustbevakningsenheter går utvecklingen mot bredare industriella åtaganden med ökad efterfrågan på integrations- och livscykellösningar.
• t Internationella samarbeten gör förmågan att agera långt från hemmabasen viktig.
• t Intresset ökar för uthålliga fartyg med mindre besättning där sensorer och ledningsförmåga prioriteras högst.
• t Samverkan mellan det offentliga och det privata blir vanligare.
• t En omfattande marin upprustning pågår i Mellanöstern och Sydostasien (främst Kina).

Vi har en stark position inom ledningssystem, radar och early warning, kontroll- och kommunikationssystem (C4ISR), taktiska vapen och undervattenssystem. Vår omsättning uppgick till MSEK 2 065

(2 278).

MARIN SAMHÄLLSSÄKERHET KOMMERSIELLT FLYG

Marknaden för samhällssäkerhet omsätter drygt SEK 400 miljarder. Tillväxten uppskattas till cirka 10–11 procent per år fördelat på gränsskydd, hamnar, skydd av energisystem och flygplatser.

• t Tillväxten drivs av både ny lagstiftning och insikten att avbrott i samhällets olika flöden är kostsamma.
• t Investeringar i nationell säkerhet för att skydda medborgare, samhällskritiska anläggningar och stora flöden ökar över hela världen.
• t Fortsatt tillväxt och ökad komplexitet i stora städer ställer allt högre krav på hållbarhet, flödeseffektivitet och interoperabilitet.

Vårt erbjudande inom civil säkerhet har sin tyngdpunkt på övervakning och situationskontroll samt på att säkra effektiva flöden med särskild inriktning på flygplatser och luftfart, hamnar och sjöfart samt allmän "emergency response". Utgångspositionerna är utmanande men goda i Sverige, Centraleuropa, USA, Sydafrika och Australien. Vår omsättning upp-

gick till MSEK 1 479 (1 427).

Den totala marknaden beräknas växa med cirka fem procent per år. För nya civila flygplan uppskattas tillväxten årligen till cirka SEK 600 miljarder.

• t Tillväxten fluktuerar kraftigt med konjunkturen, där de trafikbärande flygbolagen är i en återhämtningsfas.
• t Marknaden är exponerad mot den amerikanska dollarn och valutakurser.
• t Branschen är kapitalintensiv med långa utvecklingscykler och har konsoliderats i oligopolliknande strukturer.
• t Nya aktörer, framför allt från Kina, utmanar amerikanska Boeing och europeiska Airbus på marknaden för stora flygplan.
• t Höga bränslepriser och nya miljökrav stärker efterfrågan på mer bränsleeffektiva flygplansmodeller.
• t Prispressen fortsätter på underleverantörer.
• t Leveransvolymerna ökar kraftigt när nya flygplan, såsom B787 och A350, introduceras på marknaden.
• t Nya flygplansmodeller innehåller större moduler än tidigare, där systeminnehållet har integrerats i strukturen.

Vi är underleverantör till ledande internationella flygtillverkare, inklusive Boeing och Airbus. Vi levererar framför allt lättviktsramverk som tål hårda belastningar, avionik och operativa system, integration av strukturer och system samt supportlösningar. Vi har erfarenhet av fler än 4 000 byggda flygplan. Vår omsättning uppgick till MSEK 1 309 (1 348).

SAAB – EN SVENSK GLOBAL SÄKERHETSKONCERN

Saab är i dag en global koncern som bedriver verksamhet i alla världsdelar. De senaste åren har vi skärpt vårt marknadsfokus. Syftet är att, genom stärkt lokal marknadsnärvaro, öka vår försäljning och våra marknadsandelar. Under 2011 genererades cirka 63 procent av vår försäljning och 56 procent av vår orderingång från marknader utanför Sverige.

AMERIKANSKA KONTINENTEN

Saabs position Genom förvärvet av Sensis har Saab stärkt sin ställning på den viktiga nordamerikanska marknaden. Under 2011 ökade orderingången på marknaden och beställningar mottogs på bland annat det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf och spaningsradarsystemet Giraffe AMB.

MARKNADSTRENDER

Amerikanska kontinenten stod 2010 för nära hälften av världens försvarsutgifter, vilket motsvarade cirka 791 miljarder dollar. Försvarsutgifterna förväntas minska under kommande år i Nordamerika, samtidigt som investeringarna i samhällssäkerhet fortsatt förväntas stiga i snabb takt. Brasilien, som en av de starkare ekonomierna i Sydamerika, stod i denna del för den största andelen av försvarsutgifterna.

AFRIKA

Saabs position Sedan förvärvet av Grintek Defence i Sydafrika 2005 har Saab en stark position i Sydafrika. Orderingången och försäljningsintäkterna minskade under 2011 jämfört med 2010 till följd av en utmanande marknadssituation i Sydafrika.

MARKNADSTRENDER

Den afrikanska kontinenten har de senaste åren haft en ekonomisk tillväxt, där dock flera länder präglas av politisk turbulens. 2010 stod försvarsutgifterna i regionen för cirka 2 procent av världens samlade försvarsutgifter.

Utgifterna för både försvar och civil säkerhet förväntas öka under kommande år.

SVERIGE

Saabs position Sverige har sedan Saab grundades varit den största marknaden för Saab och majoriteten av Saabs forskning och utveckling bedrivs även här. Både orderingången och försäljningsintäkter minskade något under 2011 jämfört med 2010.

MARKNADSTRENDER

Sverige stod för mindre än en halv procent av världens totala försvarsutgifter 2010. Tillsammans stod de nordiska ländernas samlade försvarsutgifter för cirka en procent av världens samlade försvarsutgifter 2010. Dessa förväntas öka något under kommande år.

ASIEN, MELLANÖSTERN OCH AUSTRALIEN

Saabs position Indien och Thailand är två viktiga marknader för oss i Asien där våra investeringar gett oss en stark position. Vi finns dessutom sedan många år i Australien, där vi i dag har en stark lokal närvaro inom framför allt ledningssystem och ökar inom trafikledningssystem och civil säkerhet. Delar av regionen utgör marknader som inte är tillgängliga för Saab på grund av politiska skäl. Under 2011 minskade orderingången jämfört med 2010 och försäljningsintäkterna ökade till följd av en högre aktivitetsnivå i beställningar från föregående år. Vi fick bland annat en beställning på en uppgradering av strids- och eldledningssystem från Thailand, vapenlokaliseringssystemet Arthur från Korea och ammunition till det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf.

MARKNADSTRENDER

Hela regionen förväntas öka sina försvarsbudgetar under kommande år. 2010 stod försvarsutgifterna i området för cirka 26 procent av världens samlade försvarsutgifter och Mellanöstern stod för cirka sju procent av världens försvarsutgifter. Näst efter Kina uppskattar SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) att Japan är det land som har störst försvarsutgifter i regionen.

Investeringarna i samhällssäkerhet väntas fortsätta att växa i området.

ÖVRIGA EUROPA

Saabs position Viktiga marknader är Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Finland. Under 2011 har Saab stärkt sin position i Storbritannien genom etableringen av ett nytt kontor och designcenter. Orderingången ökade under 2011 jämfört med 2010 och vi fick bland annat träningsbeställningar till det brittiska försvaret.

MARKNADSTRENDER

I Europa granskas försvarsbudgetarna i ljuset av den finansiella situationen. Inte bara länder som Grekland, Italien och Spanien väntas minska sina försvarsutgifter utan även Storbritannien, Tyskland och Frankrike som 2010 stod för cirka tio procent av världens samlade försvarsutgifter. Totalt stod Europa 2010 för cirka 23 procent av världens samlade försvarsutgifter. Försvarsanslagen förväntas minska under kommande år.

Investeringarna i samhällssäkerhet väntas fortsätta att öka i samma takt som tidigare år, det vill säga med cirka tio procent per år.

HÅLLBARHET PÅ SAAB

Saab är genom sin verksamhet en viktig part i samhällsutvecklingen. Våra försvars- och säkerhetslösningar bidrar till tryggare samhällen. Vi agerar utifrån våra värderingar och högt ställda ambitioner att vara en ansvarstagande affärspartner och arbetsgivare.

Saab har haft en viktig roll i Sverige ända sedan bolaget grundades 1937. Genom förvärvet av Celsius övertogs ett unikt arv i svensk industrihistoria med rötterna i Bofors Järnbruk som bildades redan 1646. I takt med globalisering och växande internationellt handelsutbyte har Saabs verksamhet blivit alltmer internationell. I dag finns koncernen i cirka 30 länder och har cirka 13 000 medarbetare. Vårt övergripande mål är att bidra till en positiv samhällsutveckling i stort. Det gör vi genom att tillhandahålla system och lösningar för ökad säkerhet och trygghet i samhället.

I ett samhällsperspektiv är Saab ett kraftfullt innovationshus för svensk avancerad teknologi. Det ger positiva effekter inom en mängd områden och bidrar till att sätta Sverige på världskartan som en framstående kunskapsnation.

Höga förväntningar på oss

Att förutse olika intressenters behov och förväntningar är en förutsättning för långsiktigt framgångsrik utveckling av vår verksamhet. Saabs primära intressenter är kunder och affärspartners, medarbetare, ägare och samhället där vi verkar.

Våra kunder och affärspartners förväntar sig att vi erbjuder kostnadseffektiva lösningar som är utformade utifrån deras specifika behov. De söker affärsrelationer som kan utvecklas över tid och som bygger på ömsesidigt förtroende. En gemensam syn kring att efterleva gällande regelverk, internationella överenskommelser samt god affärsetik ska vara en självklarhet.

Våra medarbetare förväntar sig att Saab ska vara en arbetsgivare som tar vara på deras kompetens och samtidigt erbjuder utvecklingsmöjligheter.

Våra ägare förväntar sig en uthållig och god avkastning och att vi är transparenta i vår kommunikation med kapitalmarknaden.

Samhället där vi verkar förväntar sig att vi bedriver vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. I detta inryms ansvar för miljö och att vår verksamhet medverkar till en positiv samhällsutveckling lokalt och globalt.

VÅRA VÄRDERINGAR

KUNNANDE

Vi kombinerar en stark kunskaps tradition med kontinuerligt lärande.

FÖRTROENDE

Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar.

Vi brinner för nya idéer, är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och flexibla.

STYRNING AV HÅLLBARHETSARBETET

Det övergripande ansvaret för Saabs hållbarhetsarbete har styrelsen som, via vd och den övriga ledningsgruppen, säkerställer arbetet för en hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. I ledningsgruppen finns ansvariga för vart och ett av de fyra nedan nämnda områdena.

Tydliga ansvarsområden för våra prioriterade ansvarsfrågor.

Våra insatser styrs utifrån vår övergripande vision, verksamhetsidé och våra värderingar. Vissa specifika insatser styrs av vår sponsringspolicy som anger att våra sponsringsaktiviteter i huvudsak har ett utbildnings- och teknikfokus.

MILJÖ

Ansvaret för Saabs strategiska utveckling och uppföljning av miljöarbetet ligger på funktionen Group Quality & Environment. Inom affärsområdena be drivs det operativa miljöarbetet med affärsområdes chefen som ytterst ansvarig för att miljökraven efterlevs. De mål som sätts på koncernnivå bryts ned till affärsområden, arbetsgrupper med mera. Group Environmental Council samordnar och följer upp miljöarbetet inom Saab.

MEDARBETARE

Saabs personaldirektör har det övergripande ansvaret för personalarbetet i koncernen. Samverkan och utveckling av koncernens personalarbete sker via HR-funktioner i respektive affärsområde och leds av HR-staben.

EN CODE OF CONDUCT MED TYDLIGA VILLKOR

Vi har en beslutad Code of Conduct som ger riktlinjer för hur vi ska agera mot varandra som kollegor, i kontakter med våra kunder och i samhället. Vi är tydliga med att vi har en nolltolerans mot alla former av överträdelser.

Mål

Saab ska vara en långsiktig och pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad.

Vårt åtagande är att agera etiskt korrekt i allt vi gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, våra värderingar, vår egen Code of Conduct samt branschgemensamma uppförandekoder. Vi har utvecklat vår Code of Conduct med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Under 2011 har vi introducerat en uppdaterad version av vår Code of Conduct.

Bransch i samarbete för att bekämpa korruption

Europeisk förvarsindustri genom samarbetsorganet Aerospace and Defence Industry Association (ASD) har arbetat fram ett regelverk – Common Industry Standards – som syftar till att bekämpa korruption. Saab deltog aktivt i detta arbete och har implementerat dessa krav och arbetssätt i den egna verksamheten. Det grundläggande regelverket bildade därefter utgångspunkt för ett vidare samarbete mellan europeisk och amerikansk försvarsindustri inom International Forum on Business Ethical Conduct (IFBEC), som under 2011 fann sin slutliga form. IFBEC har till syfte att utveckla och på olika sätt främja etiska förhållningssätt inom den globala försvarsmaterielsektorn. Saab är medlem i IFBEC och deltar i verksamhetens ledningsorgan (Task Force). Genom detta internationella samarbete har branschen tydligt markerat sin strävan att bekämpa varje form av korruption genom ett öppet erfarenhetsutbyte (best practice) och enhetliga och tydliga regler på området.

Affärsetik i alla led

I ett globalt samhälle fyller företagen en viktig funktion när det gäller att skapa hållbar tillväxt och att göra affärer på ett etiskt korrekt sätt. Förtroende och transparens är avgörande för fortsatt framgång. Saab har under året uppdaterat och utvecklat sin Code of Conduct. Alla medarbetare har tagit del av den och förväntas vara väl förtrogna med innehållet och följa dessa riktlinjer.

Fokus på affärsetik i hela försäljningsorganisationen

Under hösten 2011 har cirka 150 medarbetare utbildats i innebörden av vår nya Code of Conduct och betydelsen av Saabs nolltolerans mot mutor. Vidare utbildas alla i innebörden av de krav som ställs på affärsansvariga att göra en korruptionsriskvärdering i samband med varje affär.

Saab fortsätter denna mycket omfattande utbildningssatsning inom marknadsföringsoch försäljningsorganisationen under 2012. Samtliga 500 medarbetare ska genomgå utbildningen. Alla som genomgått utbildningen skriver under ett dokument som bevis på att de är utbildade i Saabs affärsetik.

Marknadskonsulter och andra samarbeten

Användningen av marknadskonsulter och andra rådgivare är normalt i en komplex omvärld. I Saab ska alla sådana samarbeten prövas, utvärderas och motiveras centralt. Det finns en tydlig beslutsordning som ska följas, och varje beslut ska föregås av en grundlig analys.

ENGAGEMANG OCH KOMPETENS I FOKUS

Saab är som kunskapsföretag beroende av att kunna attrahera rätt kompetens i dag och i framtiden. Därför satsar vi både på att erbjuda rätt utvecklingsmöjligheter för våra befintliga medarbetare och på att vi ska vara förstahandsvalet för kommande generationer av Saab-medarbetare.

Mål

Vårt övergripande mål är att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som framtida medarbetare.

Fokusområden 2011

Performance Management

Vi har under året infört en koncerngemensam process för målsättning, utveckling, uppföljning och premiering. Syftet är att säkerställa att alla medarbetare får tydliga mål, planering och uppföljning.

Harmoniserade HR-processer

Vi har fortsatt att fokusera på att skapa enhetliga arbetssätt inom HR-området. Syftet är både ökad kvalitet och kostnadseffektivitet. Vi har exempelvis implementerat en process för att stödja såväl HR som chefer genom hela anställningscykeln: attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och avveckla. Inom området för introduktion har vi även lanserat ett koncerngemensamt introduktionsprogram som tillämpas vid samtliga nyrekryteringar.

Vi har också effektiviserat lönehanteringen samt tecknat ett koncerngemensamt avtal om företagshälsovård i Sverige. Avtalet innebär att vi går från 26 leverantörer till en, vilket ger en kostnadsbesparing på cirka 25 procent. Avtalet innebär även möjligheter att arbeta mer strategiskt med företagshälsovården.

Kultur och beteende

Att känna till och förstå vår riktning för framtiden är viktigt för att skapa engagemang och framtidstro. Under hösten 2011 presenterades därför Saabs affärsplan för koncernen och det egna affärsområdet för alla medarbetare.

Under hösten fick koncernens medarbetare den uppdaterade uppförandekoden Code of Conduct. Den slår fast ett antal viktiga principer och att förtroende är grunden för vår verksamhet. Där finns beskrivningar av de regelverk som gäller för verksamheten i stort, hur vi ska agera på våra arbetsplatser, att affärsetik är nyckeln till förtroende samt hur vi kommunicerar internt och externt.

Kompetens och ledarskap

Vi har fortsatt arbetet med att skapa rätt förutsättningar för de befintliga medarbetarna att utvecklas. Genom att ta vara på allas engagemang och kompetens stärks Saabs förutsättningar att nå våra övergripande mål.

Under hösten möttes 150 chefer för att föra en dialog om framtiden. Dels handlade det om affärsmässighet i alla led av verksamheten, dels om Saabs fundament – medarbetarna. År 2020 kommer halva svenska befolkningen att vara född efter 1978, vilket innebär att även Saabs demografi kommer att förändras. Cheferna fick värdefulla insikter om den nya generationens medarbetare, och diskussioner fördes om vad detta ställer för krav på vårt ledarskap och vår företagskultur. En viktig del i arbetet med att locka nya talanger är våra samarbeten med högskolor och universitet. Läs mer på sid 43.

Under året har cirka 300 chefer, projektledare och yngre talanger utvecklat sina ledarskapsförmågor och byggt på sin kompetens och kunskap i vårt ledarutvecklingsprogram. Det grundläggande chefsutvecklingsprogrammet har vidareutvecklats och ändrat skepnad och kommer att lanseras under 2012. Det nya chefsutvecklingskonceptet kommer att fokusera på personlig utveckling, affärskunskap, kommunikativt ledarskap och internationell affärskultur och vara öppet för alla Saabs chefer i hela världen. Vi har även internationella chefsutvecklingsprogram där ACMN-programmet (Advanced Corporate Management Network) genomförts med deltagare från Sverige, Sydafrika, England och Australien. Syftet med programmet är att lära sig mer om hela Saabs verksamhet för att kunna utvecklas som ledare i en allt mer internationell miljö. Rekryteringsprocessen för Saabs nya traineeprogram har genomförts under året och 15 traineer är anställda för programstart under första kvartalet 2012. Under året har även kompetenskartläggningar genomförts på utvalda funktioner för att kunna sätta in gemensamma utvecklingsinsatser.

Under året fattades beslut om att införa en global Saab Academy för att ytterligare fokusera på kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom samtliga Saabs verksamheter. Saab Academy kommer att starta under 2012.

Fokusområden 2012

• t Fortsätta att utveckla Saab Academy
• t Säkra och utveckla framtida talangförsörjning
• t Utveckla HR-stödet globalt och lokalt

NYCKELTAL

	2011	2010	2009
Antal anställda, totalt	13 068	12 536	13 159
varav – Sverige	10 321	10 396	10 916
– Sydafrika	1 064	1 086	1 146
– USA	652	191	262
– Australien	324	348	378
– Storbritannien	147	117	118
– Tjeckien	143	21	-
– Danmark	68	72	79
– Finland	74	74	72
– Norge	55	50	47
Andel kvinnor, totalt	22 %	22 %	22 %
Antal konsulter	1 368	1 109	1 150
– varav externa	1 044	826	906

FÖRDELNING MÄN OCH KVINNOR

UTBILDNINGSINRIKTNING

UTFALL 2011

Medarbetarrelaterade mål	Utfall 2011	Utfall 2010	Mål 2015
Attraktiv arbetsgivare – internt (index)	67	69	75
Attraktiv arbetsgivare – externt			5:e plats
(ranking av Universum)	12:e plats	10:e plats	eller bättre
Kommunikativt ledarskap (index) Genomförda utvecklingssamtal, %	68 84	67 83	73 100
Identifierade utvecklingsplaner, %	72	71	100
Andel kvinnliga chefer, %	21	19	30

KOMMENTAR

I vår årliga medarbetarenkät nådde vi en hög svarsfrekvens, vilket vi ser som tecken på stort engagemang. Enkäten genomfördes under första kvartalet och i en tid av påtagliga förändringar och kostnadseffektiviseringar. Medarbetarna gav ett totalt sett något lägre betyg till Saab jämfört med föregående år. Medarbetarna gav dock fortsatt positiva omdömen när det gäller möjligheten att arbeta på Saab och samtidigt ha en bra balans mellan arbete och fritid.

I årets Företagsbarometer faller Saab från tionde till tolfte plats jämfört med föregående år. Det är en placering som innebär att Saab behåller sin position bland landets teknologer som en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. På bara några år har de kriterier studenterna rankar olika arbetsgivare efter svängt kraftigt. Numera anser de flesta att det är av stor vikt att en arbetsgivare kan erbjuda balans mellan arbete och fritid, ett område som Saabs nuvarande medarbetare ger ett bra betyg på.

Undersökningen visar dessutom att ett företags kultur blir allt viktigare. De blivande ingenjörerna vill bland annat att deras arbetsplats ska erbjuda en kreativ, dynamisk och vänlig arbetsmiljö, ledare som stöttar medarbetarens utveckling samt kontakter med internationella kunder och kolleger.

Andelen kvinnliga chefer ökade till 21 procent. Vi fortsätter vårt målmedvetna arbete för att nå målet om 30 procent till år 2015.

ANDEL MEDARBETARE UTANFÖR SVERIGE Teknik och tillverkning

SAMARBETEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Vi har som ett av Sveriges mest forskningsintensiva företag bidragit till kunskapsutveckling inom teknologi i Sverige och över hela världen. I dag fortsätter detta att vara en viktig komponent i den industriella utvecklingen på en global marknad.

Saab är ett företag som bidrar till samhället i fler dimensioner utöver den övergripande verksamhetsidén. Arbetstillfällen skapas direkt i egen regi och hos underleverantörer, oavsett om det är i Sverige eller på någon av våra andra hemmamarknader. Att ha tillgång till rätt kompetens är avgörande för vår långsiktiga utveckling och framgång. Därför har vi sedan länge satsat på samarbeten och insatser för att främja barns och ungdomars möjligheter att få en bra utbildning i Sverige och Sydafrika.

I Sverige har vi etablerade samarbeten med flera ledande universitet och högskolor. Vårt fokus i Sydafrika är att skapa förutsättningar för att få barn och ungdomar att få en skolgång och att få tillgång till relevant utbildningsmateriel.

Mål

Vi skapar ekonomisk utveckling där vi etablerar oss och vår forskning och utveckling bidrar både till kompetensutveckling och ekonomisk nytta i vår egen och andras verksamheter.

Fokus 2011

Nytt innovationscenter i Brasilien

Den 18 maj invigdes det svensk-brasilianska forsknings- och innovationscentret som initierades av Saab. Den huvudsakliga inriktningen för centret är transport och logistik, försvar och säkerhet samt stadsutveckling med fokus på energi och miljö. Centret ska samla intressenter från allmänheten, den akademiska världen och industrin, och tillsammans ska man med teknik möta viktiga utmaningar i samhället. Läs mer på sid 30.

FRÅN VÅTT TILL TORRT

Saab har sedan fler år lokal närvaro i Thailand. I samband med de översvämningar som skedde i Thailand under hösten 2011 fick Saab en förfrågan från thailändska ambassaden om nödhjälp.

Saabs organisationer i Thailand och Sverige analyserade situationen och bidrog med två vattenreningsverk, 300 tält samt 100 elverk till den thailändska befolkningen.

Eftersom Saab har kapacitet, erfarenhet och lokal närvaro i Thailand kunde vi snabbt bistå med hjälp.

Saabs många års erfarenhet av tjänster och systemlösningar för infrastruktur för försvars-, katastrof- och räddningsinsatser är en kritisk förmåga för att snabbt kunna hjälpa nödställda. Insatsen skedde inom ramen för Project Relief.

Fakta om Project Relief

Project Relief är ett initiativ inom Saab som syftar till att möta behov och minska mänskligt lidande som orsakas av katastrofer. Genom att använda vår tekniska kompetens och långa erfarenhet har vi en möjlighet att göra skillnad. För att utveckla Saabs arbete med ansvarstagande och samtidigt kunna agera snabbt och effektivt för att ge stöd i framtida katastrofer har Saab valt att skapa en permanent insatsförmåga. Initiativet är i etableringsfas och håller på att utvecklas. Tidigare insats gjordes 2010 i Pakistan med vattenrening för 15 000-20 000 människor. Saab skänkte även pengar till Haiti efter jordbävningskatastrofen 2010.

Ett strukturerat hjälparbete

Naturkatastrofer och katastrofer skapade av människan har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Behovet av humanitär hjälp i spåren av dessa katastrofer är stort främst inom områden som skydd, vatten, sjukvård och mat. För att möta behoven har Saab etablerat Project Relief som innebär att Saab utan kostnad bidrar med sin tekniska kompetens och erfarenhet för att rädda människoliv i drabbade

områden. Initiativet innebär att Saab med sina insatser kan tillgodose grundläggande behov och minska människors lidande som uppstått till följd av katastrofer. Det kan handla om att vi bidrar med materiella och organisatoriska insatser som till exempel vattenrening, kartografi och tekniskt systemstöd.

SAMARBETEN

Vi samarbetar med ett 50-tal skolor, högskolor och universitet. Syftet är att stimulera utbildnings- och teknikintresset hos barn och ungdomar, driva forskningsprojekt och visa att Saab är en intressant och utvecklande arbetsgivare.

Samarbeten för att främja utbildnings- och teknikintresset hos unga.

Några exempel:

• t Saabs tekniska högskola i Arboga, startade 2009 och syftet var att stärka intresset för teknik och naturvetenskap hos barn och ungdomar i Arboga med omnejd.
• t Samarbete med Arabyskolan i Växjö där Saab engagerar sig i skolans teknik- och scienceundervisning.
• t Kungliga Vetenskapsakademien och deras satsning Naturvetenskap och teknik för alla.
• t Venture Cup.
• t Kunskapsskolan.
• t Årets teknikkvinna.
• t Teknik-SM och Teknikdagarna.
• t Åke Svenssons forskningsstipendium för forskning inom Linköpings universitet.
• t Långsiktigt sponsringssamarbete med Elektroteknologsektionen på Chalmers.
• t Samarbete First Lego League samt Upptech för att stimulera teknikintresse bland ungdomar.
• t En rad skol- och utbildningsprojekt i Sydafrika där vi tillhandahåller undervisningsmaterial och annan utrustning, deltar i undervisning och tar egna utbildningsinitiativ.
• t iLab Classroom, där vi sponsrar mobila datalab som enkelt går att transportera till barn från skolor som i dag inte har tillgång till data och IT.

En stor bredd av tekniksamarbeten finns med både svenska och utländska universitet, forskningsinstitut och företag. Saab deltar med eget arbete i flera forskningsprogram och kompetenscenter. Under 2011 åtta EU-projekt, fyra ETAP-projekt och 24 NFFP-projekt.

Några exempel:

• t Tillsammans med Linnéuniversitetet och Chalmers tekniska högskola pågår projekt på doktorandnivå om dynamiska beräkningsmodeller. Projektet går ut på att göra vibrationsmätningar på flygplan för att jämföra dessa med hur flygplanet uppträder i verkligheten.
• t Saab ingår i den högsta ledningsgruppen, Governing Board, i Clean Sky, som är en av EU:s största forskningssatsningar någonsin. Läs mer på sidan 46.
• t Saab är vice projektledare i Neuron, som är Europas största multinationella militära demonstratorprojekt.
• t Saab är projektledare i MidCAS, som är Europeiska Försvarsmaterielbyrån EDA:s största forskningsprojekt hittills.
• t Saab är projektledare i FAS4Europe, som är Europas första gemensamma studie av förutsättningarna för framtida militärflyg i Europa.
• t Saab är ett av grundarföretagen till Compraser som bildades 2011. Compraser är ett svenskt forskningscentrum för fiberkompositer där medlemsföretagen genom samverkan ska hitta effektivare och bättre sätt att producera, testa och kvalitetssäkra sina produkter, främst kolfiberkompositer.
• t Flera adjungerade professorer delar sin tid mellan Saab och universitet, vilket är ett sätt att utveckla kunskap gemensamt.

SATSNING FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

Vi arbetar aktivt för att minska vår egen påverkan på miljö och klimat. En viktig del i arbetet är att samverka i branschen för att skapa hållbara lösningar för framtiden.

Mål

Vårt övergripande mål är att minska våra verksamheters och produkters påverkan på människors hälsa, miljön och klimatet. De viktigaste miljöaspekterna för oss är klimatet, våra produkters miljöpåverkan, farliga kemiska ämnen och miljörisker (läs mer på sidan 65). Vårt klimatmål är att minska våra relativa koldioxidutsläpp med 20 procent under tiden 2007–2020. Utsläppen mäts mot vår omsättning i MSEK.

Inom kemikalieområdet arbetar vi aktivt med behovsanalys, kunskap samt kommunikation internt inom Saab och med våra leverantörer. Samtliga affärsområden har under 2011 tagit fram strategidokument där användningen av farliga kemiska ämnen i produkterna identifierats. Dessa strategier ligger till grund för prioritering av affärsområdenas arbete med ersättning av farliga kemiska ämnen. Arbetet följs upp regelbundet i Group Environmental Council.

Utfall och fokusområden 2011

Klimatet

Under perioden 2007–2010 har det relativa koldioxidutsläppet minskat från 2,6 till 2,5 ton per MSEK. Av våra utsläpp står egna fordon och flygplan, inköpta personresor samt godstransporter för 60 procent, och 40 procent är hänförligt till användning av elektricitet och värme i våra lokaler, maskiner och processer.

Under 2011 har Saab initierat ett omfattande energisparprojekt som syftar till att halvera energiförbrukningen för Saab AB:s fastigheter fram till 2015. Projektet innefattar åtgärder som bland annat minskade lokalytor, effektivare drift, teknikinvesteringar, ökad medvetenhet hos medarbetarna vad gäller hantering av exempelvis datorer, belysning och projektorer. Under 2012 kommer en av Saabs större kylcentraler att ersättas med fjärrkyla som minskar utsläppen av koldioxid med 3 000–4 000 ton per år samtidigt som det ger möjlighet till en fortsatt avveckling av mindre kylaggregat med hög energiförbrukning.

För femte året i rad har Saab placerat sig i CDP:s "Carbon Disclosure Leadership Index". I detta index lyfter CDP (Carbon Disclosure Project) fram de företag i den nordiska rapporten som gjort de bästa redovisningarna av sina klimatfrågor. Redovisningarna fokuserar på utsläpp av växthusgaser, mål och åtgärder för att begränsa utsläpp, samt de risker och möjligheter som företagen kan se mot bakgrund av klimatförändringarna.

Information om CDP och Saabs fullständiga redovisning till CDP finns på www.cdproject.net.

Farliga kemiska ämnen

Vissa hälso- och miljöfarliga kemikalier är fortfarande nödvändiga att använda för att klara kraven på säkerhet och teknisk prestanda inom flyg- och försvarsområdet. Under den senaste tioårsperioden har Saab minskat användningen av farliga ämnen, exempelvis organiska lösningsmedel, trikloretylen, bromerade flamskyddsmedel, bly och kadmium. Saab har dispens från Kemikalieinspektionen för att använda trikloretylen (tri) vid produktionsanläggningarna i Tannefors och Järfälla i Sverige. Från 2010 ersattes fyra äldre anläggningar för avfettning med tri med två moderna slutna anläggningar. Anläggningarna har gett många fördelar ur miljösynpunkt. Bland annat har triförbrukningen minskat från över tio ton till cirka ett ton per år. Utsläppen av tri till vatten har upphört och mängden farligt avfall har minskat. Dessutom har förbrukningen av energi och vatten minskat.

Trots att Saabs produkter inte omfattas av EU-direktivet Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equpment (RoHS) arbetar vi aktivt med att minska användningen av de ämnen som regleras i direktivet. Vidare arbetar vi aktivt med att anpassa oss till kraven i EU:s kemikalielagstiftning Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals (REACH).

Under 2011 har vi anskaffat och testat ett IS/IT-verktyg som ska användas för strukturering av information om kemiska ämnen i produkterna. Verktyget kommer även att användas för att kontrollera om produkterna uppfyller gällande krav inom kemikalieområdet. Implementeringen av verktyget kommer att påbörjas under 2012. Vi har sedan lång tid tillbaka ett effektivt koncernövergripande IS/IT-system för hantering av kemiska produkter som används i verksamheten.

Krav på leverantörer

Vi har många leverantörer runt om i världen. I och med att en stor andel av de komponenter och delsystem som ingår i Saabs produkter köps av andra företag har leverantörerna stor påverkan på vårt miljöarbete. Därför ställer vi höga miljökrav på att våra leverantörer bedriver ett ansvarsfullt miljöarbete och att de följer de krav som ställs från EU, våra kunder och oss själva. Arbetet med att ställa miljökrav på leverantörerna och följa upp att dessa efterlevs pågår löpande. Under 2011 har detta arbete uppmärksammats särskilt då vi för närvarande arbetar med att införa gemensamma processer och rutiner inom Saab.

Externa samarbeten inom miljöområdet

Vi är en av huvudleverantörerna inom utvecklingsprogrammet Clean Sky, ett Joint Technology Initiative finansierat till lika delar av EU och industrin. Clean Sky syftar till att, med gemensamma krafter, nå de av Advisory Council for Aeronautic Research in Europe (ACARE) uppsatta miljömålen för den europeiska flygindustrin. Målen är satta till år 2020 och innebär att koldioxidutsläpp per personkilometer från flygplanen i det europeiska luftrummet ska minska med 50 procent, kväveoxider med 80 procent och den upplevda bullernivån runt flygplatser ska halveras. Projektet är halvvägs och resultat börjar synas. Vi är dessutom med och utvecklar en framtida vinge som med innovativ teknik, avseende byggsätt och form, ska minska luftmotståndet och därmed bränsleförbrukningen med upp till åtta procent. Inledande produktionsprov har genomförts under 2011 och ett fullskaleprov förbereds och flygplanet med denna vinge ska flygprovas 2014–15.

ENERGIFÖRBRUKNING I SAABS VERKSAMHET

UTSLÄPP AV KOLDIOXID UNDER 2010* FÖRDELAT PÅ OLIKA KÄLLOR INOM SAAB, %

Egna pannor/processer och olyckshändelser, 5 % Egna fordon och flygplan, 25 % Inköp av el, 25 % Inköp av fjärrvärme, 12 % Inköpta personresor, 27 % Inköpta godsresor, 5 % Hyrda lokaler, 1 %

* Siffror för 2011 fanns inte tillgängliga vid framtagande av denna årsredovisning.

Klorerade VOCs utgörs av trikloretylen som används inom Aeronautics och Electronic Defence System. Minskningen av förbrukningen av trikloretylen beror på att den nya avfettningsanläggningen hos Aeronautics har använts under hela året.

HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

Miljö- och klimatutmaningen är global och alla våra kundländer har hanteringen av dessa utmaningar högt på sin dagordning.

EU bekräftade i februari 2011 målet att reducera utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent till år 2050. Detta för att hålla klimatförändringen under en temperaturökning av två grader celsius. Om man tar i beaktande nödvändiga insatser från utvecklingsländerna kommer detta att innebära en global minskning på 50 procent av utsläppen till 2050. Dessutom lever i dag 50 procent av världens befolkning i stadsmiljö. Om 20 år beräknas andelen uppgå till 60 procent. Städer slukar energi och resurser och producerar mängder av avfall. För att den eskalerande urbaniseringstrenden ska vara miljömässigt hållbar krävs nya lösningar och tankebanor. Alla branscher söker lösningar på en effektiv och fungerande omställning till ett hållbart samhälle. Det gör att energieffektiva lösningar efterfrågas allt mer oberoende av energikälla.

Informations- och kommunikationsteknik (ICT) bedöms ha en mycket god potential att minska utsläppen av koldioxid om tekniken används mer optimalt. I vår affärsutveckling har vi redan identifierat hur vårt kunnande och våra lösningar byggda på befintlig teknik kan hjälpa våra kunder. Därmed har vi tagit ett stort steg in på marknaden för Greentech. The Greentech Business Concept handlar om att skapa och införa miljömässigt hållbara lösningar i olika sammanhang där människor påverkar miljön. Det kan handla om städer, energiförsörjning, transporter och trafik på land, hav och i luften.

Det behövs transporter, energi, vatten, avfallshantering och stora mängder information som ska flöda åt olika håll. Flera av de aktörer som hanterar detta i samhället är kunder hos Saab och våra system kan optimera dessa flöden och utgöra ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle. Några exempel är:

• tIntelligenta transportlösningar för luft, land och sjö
• t Lösningar som effektiviserar logistik och underhåll
• tKommunikations- och beslutssystem
• t Övervakningssystem för mark och vatten
• t Databehandling och visualisering för bättre beslutsunderlag
• tAvfall och energi

Några aktuella exempel:

• t Mäta staden Säker & Effektiv stad är ett samarbetsprojekt mellan Linköpings kommun, Tekniska Verken, Saab och Linköpings universitet som inleddes 2008. Tillsammans har vi demonstrerat en sensor, som i realtid mäter avvikelser i dricksvatten. Saabs bidrag till projektet är det civila ledningssystemet som vidarebefordrar larmet från sensorerna. För tillfället testas säkerhetssystemet i Linköping och man räknar med att det ska finnas tillgängligt på den internationella marknaden inom ett år.
• t Stöd för vind- och solkraft Saab kan erbjuda kompletta underhålls- och övervakningssystem för vindkraftparker vilket gör att operatörerna kan klara sig med Saab som enda leverantör av underhållssystem. Inom solenergi finns samma erbjudande: Där levererar Saab väderövervakningssystem som styr solenergiparkens funktioner. Kunder är ABB och Cleanergy.
• t Telematic Fleet Maintenance används bland annat på flyg platser för att kontrollera bränsleförbrukning, emissioner och kostnader per fordon genom att samla data från sensorer i fordonen. Systemet hanterar även dataöverföring mellan "back office" och fordonen.
• t SESAR är ett EU-samarbete inriktat på att utveckla framtidens system för flygtrafikledning med mindre belastning på miljön.
• t Clean Sky Saabs teknologi bidrar till lättare och mer energieffektiva flygplan med lägre luftmotstånd, vilket leder till minskad bränsleförbrukning. Ny teknologi kommer successivt att inarbetas i kommande generationer av civila transportflygplan med start 2016.
• t BioFuel Saab har under 2011 deltagit i arbetet att, tillsammans med bland annat FMV och Försvarsmakten, studera förutsättningarna för att använda biologiskt framställt flygbränsle i Gripensystemet.
• t C-lean Ship Alla båtar samlar på sig alger och annat under skrovet, vilket gör att de går långsammare och att deras bränsleförbrukning ökar; ju större skepp desto mer ökar förbrukningen. De flesta rederier tvättar skroven en gång vart tredje år och då ligger skeppet stilla i upp till 48 timmar. Saab har utvecklat en tvättrobot, som bygger på våra fjärrstyrda obemannade farkoster (ROV:er, Remotely Operated Vehicles) från Dynamics och som gör jobbet på 6–8 timmar. För Maersk innebär det besparingar på ungefär 400 miljoner kronor per år.
• t Minesto utvecklar ett nytt koncept för kraftverk i tidvatten- och oceana strömmar och är en spin off sprungen ur Saabs expertis inom aerodynamic. Kraftverket, som kallas Deep Green, har en unik förmåga att kostnadseffektivt fungera i låga hastigheter där ingen annan känd teknik kan fungera. 2010 utsåg Time Magazine Deep Green till en av årets bästa uppfinningar.

I FRAMTIDEN KAN PLANTAGON GREENHOUSE FÖRSE STADEN MED GRÖNSAKER

Under världsutställningen i Shanghai 2010 föddes en av de hittills mest uppseendeväckande ideérna till ett projekt under Greentech-paraplyet. Plantagon Greenhouse är ett stort, sfäriskt växthus som potentiellt kan förse städer med grönsaker.

Företaget Plantagon utvecklar futuristiska växthus med nydanande funktioner. Samarbetet med Saab innebär att en enorm glaskula med spiralformad plantageyta kan komma att landa strax utanför Linköping. Tanken är att växthuset ska kunna förse stora delar av stadens invånare med grönsaker på ett miljöanpassat sätt som knappt kräver några transporter alls. Combitech är ensam leverantör av Plantagons styrsystem.

EKONOMISK ÖVERSIKT 2011

Saab AB (publ.), organisationsnummer 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Gustavslundsvägen 42, Stockholm med postadress Box 12062, SE-102 22 Stockholm, telefonnummer 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och från och med oktober 2006 noterat på listan för stora bolag. Största ägaren är Investor AB med 30 procent av aktierna motsvarande 40,8 procent av rösterna. Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344, fördelade på 1 907 123 A-aktier med 10 röster och 107 243 221 B-aktier med en röst. Vid årets slut var totalt 3 818 386 B-aktier återköpta för att säkra koncernens olika aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Den återfinns i detta dokument på sidorna 134–143. Bolagsstyrningsrapporten innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar både avseende moderbolaget och koncernen, se sidorna 139–140 i detta dokument.

Verksamheten

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder vi produkter, lösningar och tjänster inom militärt försvar och samhällssäkerhet. Under 2011 hade vi kunder i drygt 100 länder, medan forskning och utveckling huvudsakligen sker i Sverige. Vi verkar framför allt i de europeiska länderna, Sydafrika, Australien och USA. Saab är organiserat i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Combitech bedriver konsultverksamhet och är ett fristående helägt dotterbolag till Saab.

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan med flygplanen Saab 340 och Saab 2000.

Långsiktiga finansiella mål

De långsiktiga finansiella målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) och soliditet.

MÅLUPPFÖLJNING PÅ 2011 ÅRS LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL

Tillväxt Mål: Vår organiska försäljningstillväxt ska i genomsnitt uppgå till 5

procent per år över en konjunkturcykel. Resultat 2011: Under 2011 uppgick den organiska försäljningstill-

växten till -4 procent (-1). Försäljningsintäkterna minskade jämfört med 2010 som ett resultat av lägre aktivitetsnivå i större projekt och utmanande marknadsförutsättningar i Sydafrika.

Rörelsemarginal

Mål: Vi har ett marginalmål som är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent.

Resultat 2011: Rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) uppgick 2011 till 12,5 procent (4,0).

Rörelseresultatet för 2011 inkluderar realisationsvinster om MSEK 1 169. Det inkluderar även strukturkostnader för Saab Sensis om totalt MSEK 27 och kostnader hänförliga till förvärvet av Sensis om MSEK 25.

Under 2010 påverkades rörelseresultatet negativt av strukturkostnader och andra engångskostnader på MSEK 616 samt realisationsvinster på MSEK 14.

Soliditet

Mål: Vårt soliditetsmål är att soliditeten ska överstiga 30 procent. Resultat 2011: I slutet av 2011 uppgick soliditeten till 41,1 procent (39,1).

Soliditeten ökade till följd av ett starkare resultat under 2011.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Förslag till utdelning 2011 och utdelningspolicy

Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna.

För 2011 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,50 (3,50) per aktie. Detta skulle motsvara 21 procent av nettoresultatet 2011 (85).

PROGNOS 2012

Under 2012 bedömer vi att försäljningsintäkterna ökar något jämfört med 2011.

Vi förväntar oss att rörelsemarginalen 2012, exklusive väsentliga reavinster, är i linje med rörelsemarginalen 2011, exklusive väsentliga reavinster, på 7,5 procent.

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2011

• t Saab meddelade att en femårig Multi-Currency revolving kreditfacilitet på SEK 4 miljarder tecknats i syfte att refinansiera det befintliga avtalet som förfaller i mars 2012. Villkoren återspeglar Saabs starka finansiella position och innehåller inga finansiella åtaganden, så kallade covenants. Kreditmarginalen uppgår till 0,65 procentenheter med en löftesprovision på 35 procent av kreditmarginalen. Avtalet har arrangerats av Saab och undertecknats av sammanlagt åtta banker, med ett åtagande på MSEK 500 vardera.
• t Saab AB höll sin årsstämma 2011 torsdagen den 7 april 2011 i Stockholm. Håkan Buskhe och Michael O'Callaghan valdes in i Saabs styrelse och omval skedde av styrelseledmöterna Johan Forssell, Sten Jakobsson, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Åke Svensson, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim West. Erik Belfrage och George Rose avböjde omval. Marcus Wallenberg omvaldes som styrelseordförande i Saab AB.
• t Saab meddelade att information erhållits från det indiska försvarsdepartementet att Gripen inte är med i den fortsatta upphandlingen i programmet Indian Medium Multi-Role Combat Aircraft (MMRCA).
• t Saab beslöt efter uppgifter i media att utreda omständigheterna kring ett för Saab tidigare okänt avtal med en sydafrikansk konsult. Vid granskningen av avtalet och de ekonomiska transaktionerna i bolaget Sanip Pty Ltd avslöjades det att cirka MZAR 24 betalats från BAE Systems till Sanip. Dessa betalningar har sedan med kort varsel överförts till den sydafrikanske konsulten. Utredningen och det material som samlats in överlämnades till advokat Tomas Nilsson som därefter yttrade sig om utredningsmaterialet. Allt utredningsmaterial har överlämnats till den svenska Riksenheten mot korruption.

• t Saab meddelade att styrelsen har beslutat om att utnyttja rätten för att återköpa B-aktier för att säkra bolagets aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram. Förvärv kommer att ske på NASDAQ OMX Stockholm till ett pris inom det vid varje tillfälle registrerade kursintervallet. Förvärv ska kunna ske från och med 20 juli 2011 till och med nästa års årsstämma. Inga förvärv kommer dock att göras under 30 dagar innan offentliggörande av kvartalsrapport, dagen för offentliggörandet inkluderad.

• t Den 16 juni 2011 meddelades att Michael O'Callaghan, styrelseledamot i Saab AB, med omedelbar verkan lämnade sin position som ett resultat av BAE Systems avyttring av aktier i Saab.

• t Saab bildade en egen Academy i syfte att än mer fokusera på kompetensutveckling av den egna personalen. Verksamheten leds av Mikael Grodzinsky, som samtidigt lämnade sin befattning som personaldirektör i Saabs koncernledning under hösten 2011.
• t Saab meddelade att Carina Brorman utnämnts till ny kommunikationsdirektör på Saab. Hon tillträdde den 1 oktober 2011 och ingår i koncernledningen.
• t Saab meddelade att Anne Gynnerstedt, bolagets chefsjurist, avsåg att lämna sin position under hösten 2011.
• t Saab meddelade de aktieägarrepresentanter som, tillsammans med styrelsens ordförande, utgör valberedningen för årsstämman 2012: Marcus Wallenberg, styrelseordförande i Saab AB, Petra Hedengran, Investor AB, Peter Wallenberg Jr, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Thomas Eriksson, Swedbank Robur Fonder och Thomas Ehlin, Nordea Fonder. Valberedningen representerar cirka 52 procent av röstetalet i Saab AB enligt ägarförhållanden per 31 augusti 2011. Årsstämma för Saab AB kommer att hållas torsdagen den 19 april 2012.
• t Schweiz meddelade att man gjort ett typval av Gripen för fortsatta förhandlingar som ett framtida stridsflygplan för det schweiziska flygvapnet.
• t Saab meddelade att Lena Eliasson utnämnts till ny personaldirektör och att Annika Bäremo utsetts till ny chefsjurist. Båda ingår i koncernledningen.
• t Saab meddelade att bolagets finansdirektör Lars Granlöf lämnade sin tjänst i slutet av februari 2012. Han är därefter tillgänglig för bolaget under en övergångsperiod.

AERONAUTICS

Aeronautics erbjuder en produktportfölj som innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem (UAS). Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter – både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra. Exempel på produkter är Gripen, Skeldar och Neuron.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2011 inkluderade flera beställningar från FMV relaterade till Gripensystemet. En order mottogs för utvecklingsarbete av befintligt materielsystem 39 (version 19) samt en order gällande vidmakthållande och utvecklingsstudier av Gripensystemet.

Orderingången under 2011 var avsevärt lägre än 2010, huvudsakligen på grund av att 2010 inkluderade en stor beställning från FMV på sex Gripen flygplan avsedda för det thailändska flygvapnet om SEK 1,6 miljarder samt en beställning på ett taktiskt obemannat luftövervakningssystem (TUAV) på MSEK 407.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 84 procent (89) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2011 minskade som ett resultat av den lägre aktivitetsnivån för Gripenleveranser till Sydafrika. Samtliga 26 plan beställda av Sydafrika har levererats.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 43 procent (44).

Resultat och marginal

Under 2011 avyttrades ägarandelen i Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd., vilket genererade en realisationsvinst före skatt på MSEK 58.

Under 2010 togs en omstruktureringskostnad på MSEK 98, relaterad till varsel som en konsekvens av omstruktureringen inom Aeronautics som meddelades 2009.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet under året förbättrades tack vare förbättrat rörelsekapital.

Under 2010 och 2011 har vissa projekt kommit in i slutfasen av genomförande. Dessa projekt har framgångsrikt levererats till kunden eftersom Saab genomfört projektet till lägre kostnader än beräknat, varpå en prisjustering om MSEK 680 gjorts under fjärde kvartalet 2011.

NYCKELTAL
MSEK	2011	2010
Försäljningsintäkter	6 351	6 741
Rörelseresultat	332	191
Rörelsemarginal, %	5,2	2,8
Orderingång	3 807	6 901
Orderstock vid årets slut	13 091	15 636
Operativt kassaflöde	223	30
EBITDA	579	438
EBITDA-marginal, %	9,1	6,5

HIGHLIGHTS 2011

• t Neuron är ett europeiskt samarbetsprojekt där man tar fram en UCAV-demonstrator, Unmanned Combat Aerial Vehicle, i syfte att utveckla spetskompetenser inom avancerad flygteknik. Saab har bland annat ansvarat för lågsignatur teknologi (stealth), flygutprovning, aerodynamik samt konstruktion och produktion av huvudskrovet. Leverans till franska Dassault skedde i januari.
• tI april fattade riksdagen beslut om att bidra med stridsflyg i Libyen. I insatsen ingick mellan fem och åtta Gripenflygplan, spanings- och stödresurser, personal för informationsoperationer samt en enhet för lufttankning.
• tI september levererades det första Boeing 787 flygplanet till flygbolaget ANA, ett flygplan dit Saab levererar dörrar och tillhörande installationskit.
• t Den 30 november meddelade den schweiziska regeringen att de gjort ett typval av Gripen och att inleda förhandlingar om Gripen som ett möjligt framtida stridsflygplan för Schweiz.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Fortsätta att förstärka Gripenprogrammet i Sverige och genom exportkontrakt, bland annat genom ökad marknadsnärvaro.
• t Den framgångsrika civila flygplansstrukturen ska växa med lönsamhet genom befintliga och nya affärer.
• t Öka försäljnings- och marknadsaktiviteter inom obemannade flygsystem samt bygga på vår starka internationella position genom samarbeten inom såväl forskning och teknologi som nya utvecklingsprogram.
• t Verksamhetseffektiviseringar genom "lean" samt effektiviseringsmål i produktutveckling och produktion.

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

• t Stridsflygsystemet Gripen med möjlighet till kontinuerliga uppgraderingar har hög kostnadseffektivitet och en prestanda som motsvarar de höga krav som försvarsmakter kräver.
• t Det obemannade helikoptersystemet Skeldar med modulär design och flera olika valmöjligheter.
• t Luftburna missilsystem.
• t Underleverantör till kommersiella flygproducenter.

DYNAMICS

Dynamics erbjuder en produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt militära och civila nischprodukter från spinn-off verksamheter såsom obemannade undervattensfarkoster för off-shore-industrin samt karteringslösningar till försvarsmarknaden. Exempel på produkter är Carl-Gustaf, RBS 70 och Rapid 3D Mapping.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2011 innehöll flera större beställningar på ammunition till det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf och kontrakt på ytterligare beställningar på komponenter till systemet. En beställning på systemet mottogs också från den amerikanska armén. En stor beställning på det bärbara vapensystemet AT4 mottogs också.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 59 procent (61) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna minskade till följd av lägre orderingång under 2010 och följaktligen lägre aktivitetsnivåer under första halvåret 2011 jämfört med 2010.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 82 procent (81).

Resultat och marginal

Rörelsemarginalen under 2010 påverkades negativt på grund av strukturkostnader om MSEK 278, som delvis återfördes under 2011.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet under 2011 var lägre jämfört med 2010 på grund av tidsskillnader i milstolpeleveranser i större projekt.

2011	2010
4 335	4 741
484	322
11,2	6,8
4 246	3 312
5 460	5 546
588	1 044
652	516
15,0	10,9

Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, %

52 SAAB ÅRSREDOVISNING 2011

HIGHLIGHTS 2011

• tKontrakt med den amerikanska armén och US Special Operations Command gällande det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf för sammanlagt MSEK 209. Det är första gången som armén köper det svenska granatgevärssystemet.
• t Saab sålde sin andel av 3D-karteringsföretaget C3 Technologies AB. Saab kommer fortsatt att erbjuda 3D-karteringsapplikationer till marknaden för militära, statliga och professionella geografiska informationssystem (GIS) genom den nya enheten R3DM (Rapid 3D Mapping) inom Dynamics.
• t Betydande beställning motsvarande MSEK 1 155 på ammunition till det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf samt en option som kan ge ytterligare beställningar på upp till cirka MSEK 500. Ordern omfattar tillverkning av pansarbrytande ammunition och beräknas skapa cirka 40 nya arbetstillfällen vid Saabs produktionsenhet i Karlskoga, Sverige.
• t Lanseringen av missilsystemet RBS 70 NG, som bland annat innehåller ett nytt sikte med flera nya funktioner och egenskaper, däribland lägre vikt, inbyggd nattkamera, automatisk målföljning för att stödja skytten under riktarbetet och inbyggd inspelning av skyttens bild.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t För att stödja den internationella expansionen och framtida affärer kommer egen lokal verksamhet samt partnerskap med utvalda företag att etableras internationellt, bland annat genom egna försäljningsresurser på utvalda marknader, exempelvis Indien och Nordamerika.
• t Fortsatt fokus på kontinuerlig verksamhetsutveckling samt satsning införande av "lean" i produktionsprocesserna för att öka effektiviteten och affärsmässigheten i hela organisationen.
• t En ökad satsning på egenfinansierad utveckling pågår, exempelvis RBS 70 NG. Satsningar på förbättringar av existerande produkter fortgår liksom en ökad fokusering på lättare missiler.

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

• t Den installerade basen återfinns i fler än 60 länder över hela världen och omfattar bland annat understödsvapen, kamouflage, 3D-kartering, missiler, torpeder och undervattensfarkoster.
• t Markstridssystem, bland annat NLAW, AT4, Carl-Gustaf och Bill 2.
• t Markbaserade luftförsvarssystem, exempelvis RBS 70, Bamse och ASRAD-R.
• t Missilprogram, såsom Meteor, Taurus och IRIS-T.

I september lanserades RBS 70 NG – den nya generationens luftvärnssystem. Systemet har marknadsledande teknologi, unik flexibilitet och förmåga att bekämpa bland annat flygplan, missiler, obemannade flygsystem och pansarfordon.

ELECTRONIC DEFENCE SYSTEMS

Electronic Defence Systems erbjuder en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder levererar affärsområdet även flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet. Exempel på produkter är Giraffe AMB, Erieye, Arthur, BOL och IDAS.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2011 inkluderade en beställning på flygburna skyddssystem (benämnd IDAS, Integrated Defensive Aids Suite) och en beställning på vapenlokaliseringssystemet Arthur från LIG Nex1, som är kontraktspartner i Sydkorea. En order erhölls även på spaningsradarsystemet Giraffe AMB med tillhörande tjänster från det amerikanska utrikesdepartementet.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 23 procent (58) av den totala orderingångenen.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2011 ökade till följd av en högre aktivitetsnivå i ett större projekt för luftburna övervakningssystem under året. Projektet avslutades under året.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 76 procent (62).

Resultat och marginal

2011, %

Lönsamheten under 2011 ökade som ett resultat av avyttringen av Saabs ägarandel på 42,4 procent i det sydafrikanska systemingenjörsföretaget Grintek Ewation till Cassidian, en division inom EADS.

^{2009 2010 2011 0} 2 000 1 000 3 000 4 000 5 000 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, MSEK

Transaktionen genererade en realisationsvinst före skatt på MSEK 122. Under andra halvåret påverkades rörelsemarginalen negativt

tillföljd av strukturkostnader relaterade till förvärvet av Sensis. Under 2010 påverkades rörelsemarginalen positivt till följd av ett

avslutat projekt där Saab minskade sitt uppskattade riskåtagande.

Operativt kassaflöde

Under fjärde kvartalet påverkades det operativa kassaflödet negativt av förseningar i ett fåtal projekt.

Det operativa kassaflödet påverkades positivt med MSEK 179 till följd av avyttringen av ägarandelen i Grintek Ewation.

Förvärvet av Sensis hade en negativ effekt på operativt kassaflöde om cirka MSEK 230.

Under 2010 och 2011 har vissa projekt inom Aeronautics, där Electronic Defence Systems är leverantör, kommit in i slutfasen av sitt genomförande. Dessa projekt har framgångsrikt levererats till kunden och Saab har genomfört projektet till lägre kostnader än beräknat, varpå en prisjustering på MSEK 170 gjorts under det fjärde kvartalet 2011.

NYCKELTAL
MSEK	2011	2010
Försäljningsintäkter	4 561	4 354
Rörelseresultat	297	99
Rörelsemarginal, %	6,5	2,3
Orderingång	3 229	5 494
Orderstock vid årets slut	6 855	8 240
Operativt kassaflöde	413	594
EBITDA	785	589
EBITDA-marginal, %	17,2	13,5

RÖRELSERESULTAT OCH RÖRELSEMARGINAL

18%

ANDEL AV FÖRSÄLJNINGEN

HIGHLIGHTS 2011

• t Beställning på spaningsradarsystemet Giraffe AMB med tillhörande tjänster från det amerikanska utrikesdepartementet med ett ordervärde på cirka MSEK 155.
• t Beställning på vapenlokaliseringssystemet Arthur från LIG Nex1, kontraktspartner till Defence Acquisition Program Administration i Sydkorea. Ordersumman motsvarar MSEK 450.
• t Order på flygburna skyddssystem (IDAS) till ett värde av cirka MSEK 250. Systemet förbättrar säkerheten för flygplan, helikoptrar och besättning i konfliktområden.
• t Försäljning av sydafrikanska systemingenjörsföretaget Grintek Ewation till Cassidian.
• t Beställning tillsammans med Saab Sensis avseende spaningsradarn Sea Giraffe AMB, en del av den amerikanska flottans Littoral Combat Ship Program.
• t Som en del i effektiviseringsarbetet har förändringar inom elektroniktillverkning genomförts, exempelvis har kretskortstillverkningen utlokaliserats till tre underleverantörer.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Fokus på att stärka närvaron på utvalda marknader, öka försäljningen till existerande kunder och utveckla verksamheten på nyckelmarknader där det finns möjligheter till återkommande affärsmöjligheter.
• t Genom förvärv, partnerskap och samarbeten arbetar vi för att vidareutveckla verksamheten och produktportföljen, en portfölj vars produkter hålls attraktiva genom så kallad spiralutveckling där vi kontinuerligt uppgraderar förmågorna.
• t Fortsätta att utveckla organisationen till en mer effektiv verksamhet, bland annat genom "lean", samt öka kostnadsmedvetenheten i projektgenomförandet.

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

• t Verksamheten tillgodoser kunders behov av lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. Verksamheten omfattar även flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet.
• t Sensorsystemen Erieye, Carabas, Arthur och Giraffe AMB.
• t Telekrigsystem, bland annat IDAS, Camps, BOL och LEDS.
• t Avionik, bland annat spanings- och presentationssystem och system för digital registrering.
• t Saab Sensis och bolagets expertis inom olika typer av radaruppgraderingar.

Vapenlokaliseringssystemet Arthur är en av Saabs ledande nischprodukter och har exporterats till bland annat Tjeckien, Danmark, Grekland, Norge, Spanien, Sverige och Storbritannien.

SECURITY AND DEFENCE SOLUTIONS

Security and Defence Solutions erbjuder en produktportfölj som omfattar produkter och lösningar av militära ledningssystem, luftburna spanings- och övervakningssystem, träning och simulering, flygtrafikledning, sjöfartssäkerhet, säkerhets- och övervakningssystem samt lösningar för säker och robust kommunikation. Exempel på produkter är 9LV (lednings- och motmedelssystem), RT-system (Remote Tower – flygledningssystem), Tacticall (system för kommunikationsintegration).

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Beställningar som mottogs under 2011 inkluderade beställningar från det brittiska försvarsdepartementet för att utöka den existerande träningsutrustning som levererats till den brittiska armén, både i Storbritannien och utomlands. En order på kommunikationslösningen Tacticall erhölls även från Kriminalvården. Kontraktet omfattar tio enheter som ska användas i bevakningscentraler på fängelser och i häkten runt om i Sverige. Den thailändska marinen har även lämnat två beställningar avseende uppgradering av stridsoch eldledningssystem till två fregatter av Naresuan-klass. En order mottogs från FMV på hårdvara till sonarsystem 135/137, Hydra, samt anpassning till ledningsstödssystem i den svenska Försvarsmaktens korvetter av Gävle- och Visbyklass. Dessutom säkrades ett långsiktigt ramavtal med den amerikanska arméns träningsorganisation (PEO STRI). Ramavtalet omfattar radiosystem för kommunikationslösningar för träning (LT2-IRS).

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 40 procent (40) av den totala orderingången.

22% ANDEL AV FÖRSÄLJNINGEN 2011, %

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna minskade till följd av en utmanande marknadssituation i Sydafrika.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 77 procent (77).

Resultat och marginal

Under andra halvåret 2011 påverkades rörelsemarginalen negativt av strukturkostnader hänförliga till förvärvet av Sensis.

Under 2010 påverkades lönsamheten negativt av högre kostnader relaterade till ett hävt kontrakt om MSEK 290 samt en nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter på MSEK 20.

Operativt kassaflöde

Förvärvet av Sensis hade en negativ effekt på operativt kassaflöde med cirka MSEK 730.

NYCKELTAL
MSEK	2011	2010
Försäljningsintäkter	5 704	6 210
Rörelseresultat	394	137
Rörelsemarginal, %	6,9	2,2
Orderingång	4 582	6 647
Orderstock vid årets slut	7 712	8 434
Operativt kassaflöde	584	1 066
EBITDA	502	265
EBITDA-marginal, %	8,8	4,3

RÖRELSERESULTAT OCH RÖRELSEMARGINAL

80

HIGHLIGHTS 2011

• t Förlängt underhållskontrakt motsvarande MSEK 150 med den brittiska armén. Beställningen omfattar underhåll och support för de utbildningssystem som levererats till den brittiska armén samt införande av laserkoden OSAG 2.0.
• t Förvärv av tjeckiska E-COM med verksamhet inom träning och simulering, och av amerikanska Sensis, en ledande leverantör av lösningar för flygtrafikledning och övervakningsteknik. Förvärvet av Sensis stärker närvaron på den amerikanska marknaden och utökar produktportföljen inom flygledning samt radar och sensorer. Bolaget är Saabs Center of Excellence inom flygtrafikledning.
• t Saab och Airservices Australia tecknar kontrakt om att påbörja försök med flygledning på distans.
• t Två beställningar från den thailändska marinen avseende uppgradering av strids- och eldledningssystemen till två fregatter av Naresuan-klass. Orderbeloppet är totalt MSEK 454 och omfattar uppgradering av fregatterna med senaste generationens stridsoch eldledningssystem.
• t Beställning från FMV gällande uppgradering av ett marint sonarsystem motsvarande MSEK 400.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Fokus på att växa internationellt och inom civil säkerhet. En utökad marknadsnärvaro är nyckeln för den globala expansionen och kan genomföras på flera olika sätt, exempelvis genom ökad marknadsföring och lokal närvaro samt genom samarbeten och partnerskap.
• t Strategiska tillväxtområden är flyg, flygplatser, hamn- och kustövervakning samt cybersäkerhet. Prioriterade områden innefattar bland annat säkerhet, effektivitet, miljövänliga flygningar, övervakning, automatiserad flygtrafikledning, säkra hamnar, cyberkrigföring och pålitlig kommunikation.
• t Produktportföljen är en hörnsten i tillväxten och vi integrerar militär och civil teknologi för att bygga ett säkrare samhälle.

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

• t Verksamheten bygger på de fyra verksamhetsgrenarna C4IS (ledningssystem), WISR-lösningar och säkerhetslösningar samt träning och simulering.
• t Flygledning på distans där kameror och sensorer placeras ut på flygplatserna, och allt de registrerar länkas i realtid över till flygledningscentralen och projiceras i en 360-gradersvy. Det är en kostnadseffektiv lösning som också ger möjlighet att leda flera flygplatser från en plats.
• t Flygande övervakningssystem, exempelvis AEW&C (Airborne Early Warning & Control).

Saab förser försvarsmakter i bland annat Nordamerika och Storbritannien med realistisk stridsträning. Genom Saabs träningssystem kan soldaterna se var varje individ befinner sig och hur de beter sig. Därigenom kan man träna både taktik och personlig förmåga.

SUPPORT AND SERVICES

Support and Services erbjuder i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på

platser med begränsad infrastruktur.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2011 inkluderade en beställning relaterad till det åttaåriga kontrakt med Scandinavian Air Ambulance Holding AB som tecknades i december 2010 och trädde i kraft under första kvartalet. Dessutom mottogs en större order från FMV för support och underhåll av Helikopter 15 (Agusta 109 LUHS) som opereras av svenska Försvarsmakten. Norska Forsvarets logistikkorganisasjon beställde en uppgradering av styrpanelerna för ubåtarna i ULA-klassen, vilket säkerställer att nya högteknologiska komponenter används i styrpanelerna för autopilotfunktioner och integrering.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 26 procent (32) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna är i linje med 2010, trots lägre orderingång, tack vare ett starkt inflöde av mindre beställningar under 2011.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 24 procent (26).

Resultat och marginal

Lönsamheten under 2011 förbättrades tack vare förbättrat projektgenomförande och avslut av ett större projekt för luftburna övervakningssystem.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet under 2011 var lägre jämfört med 2010 till följd av tidsskillnader i milstolpebetalningar.

NYCKELTAL
MSEK	2011	2010
Försäljningsintäkter	3 428	3 403
Rörelseresultat	426	351
Rörelsemarginal, %	12,4	10,3
Orderingång	3 174	4 124
Orderstock vid årets slut	4 455	4 743
Operativt kassaflöde	420	894
EBITDA	444	366
EBITDA-marginal, %	13,0	10,8

RÖRELSERESULTAT OCH RÖRELSEMARGINAL

HIGHLIGHTS 2011

• t Betydande tillväxt inom små och mellanstora beställningar.
• t Samarbetsavtal med Sikorsky kring service och träning för det svenska Black Hawk-programmet.
• tÅttaårigt avtal med Scandinavian Air Ambulance om att ta över ansvaret för medarbetare inom teknik och service samt driften av helikoptrar och flygplan.
• t Femårigt avtal med den sydafrikanska marinen om underhåll av logistiklösningar på olika plattformar.
• t Tre medarbetare från Support and Services var två veckor i Thailand, där de bistod med hjälp under översvämningen.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Fortsatt satsning på den framgångsrika helikopterverksamheten och på att växa med Saabs nuvarande installerade bas av produkter och lösningar.
• t Förstärkning av organisationen inom marknadsföring och försäljning på tillväxtmarknader som Sub-Sahara, Nordamerika och Indien. Bland annat genom att etablera en gemensam supportverksamhet i flera olika länder.
• tImplementera en anpassad organisationsstruktur som samlar förmågor och tillväxtområden och ska förstärka möjligheterna att vinna nya affärer.

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

• t Integrerade servicelösningar för verksamheter inom flyg, land, marin och civil säkerhet.
• t Erbjuda en paketlösning för underhållsutrustning och service, teknisk träning, reservdelar, logistiklösningar och fältsupport samt en dygnetrunt-öppen servicecentral.
• t Lösningarna är flexibla, skalbara, anpassningsbara och möjliga att uppgradera.
• t Verksamheten är global och innefattar Saab såväl som andra OEMsystem och utrustning.
• t Service och underhåll för en stor del av de Saab 340 och Saab 2000 som opereras globalt idag, 469 flygplan i drift fördelat på 71 operatörer i 38 länder. Totalt cirka 1 400 flygningar per dag.

COMBITECH

Combitech, ett självständigt, operativt bolag inom Saabkoncernen, är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag. Genom att kombinera teknik med spetskompetens inom miljö och säkerhet skapar vi anpassade lösningar som utvecklar kundens verksamhet.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Den ökade orderingången under 2011 jämfört med 2010 är ett resultat av en högre efterfrågan inom flertalet segment och flera större avtal. Viktiga ramavtal tecknades också under året.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna ökade tack vare en bra orderingång. För att svara upp mot detta har omkring 100 anställda rekryterats. Den högsta tillväxten finns inom industrisegmentet och inom försvarsindustrisegmentet. Försäljningsintäkter med kunder andra än Saab uppgick till 62 procent (65).

Resultat och marginal

Den förbättrade lönsamheten är ett resultat av ökad försäljningsvolym, hög beläggningsgrad och ökad effektivitet.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet förbättrades till följd av högre försäljningsvolymer.

2011	2010
1 000	915
	81
	8,9
	964
	226
	65
	83
9,4	9,1
	92 9,2 1 118 344 87 94

HIGHLIGHTS 2011

• t Flera viktiga ramavtal har tecknats under året.
• t Combitech har offentliggjort planerna med att starta ett utvecklingscenter i Trollhättan med förmåga att utföra helhetsåtaganden.
• tI stark konkurrens på rekryteringsmarknaden har Combitech lyckats väl i sin rekrytering av främst ingenjörer. Totalt har antalet medarbetare ökat med 100 personer under 2011.
• t Utvecklingen av Combitechs verksamhet i det norska dotter bolaget.
• tI början av 2012 förvärvades Sörman Information. Förvärvet är en del av Combitechs strategi att bredda tjänsteutbudet och växa på den nordiska konsultmarknaden.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Fortsatt fokus på utvecklingen till ett nordiskt teknikkonsultbolag.
• t Ytterligare kompletteringar av tjänsteerbjudandet.
• t Fortsatt satsning på tillväxt hos befintliga kunder samt nya affärer inom prioriterade marknadssegment.

BRANSCHER OCH TJÄNSTER

• t Combitech är verksamma inom segmenten flyg, försvarsindustri, övrig industri, telekom och verk & myndigheter. Under 2011 har försvarsindustri och övrig industri växt snabbast i försäljning.
• t Combitech erbjuder tjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik och logistik. Efterfrågan inom mekanik och systemutveckling har utvecklats särskilt gynnsamt under 2011.

RISKER OCH RISKHANTERING

Saabs affärer omfattar som regel betydande investeringar, långa tidsperioder samt teknisk utveckling eller förädling av produkten. Den internationella verksamheten omfattar, förutom kund- och leverantörsrelationer, samägda bolag och andra samarbeten med företag samt etableringar av egna verksamheter utomlands.

Att bedriva affärsverksamhet medför alltid risker. En risk kan vara företagsspecifik eller relaterad till en viss bransch eller en viss marknad. Vissa risker kan hanteras till fullo av företaget, andra ligger utom företagets kontroll. Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen där den internationella delen av affärerna är växande.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden. Väsentliga riskområden omfattar politiska, finansiella och operationella risker. Se detta uppslag för information angående de politiska och de finansiella riskerna. Se sidorna 64 och 65 för mer information angående de operativa riskerna.

HANTERING AV RISKER

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringen. Olika policies och instrument reglerar hanteringen av väsentliga risker. Utöver dessa har Saabs internrevisionsfunktion ansvar för att oberoende granska effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Risker hanteras även genom upphandling av försäkring och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

Riskanalys och aktiviteter 2011

Vi har under 2011 arbetat med att införa en enhetlig riskutvärderingsprocess inom koncernen i linje med internationella standarder för riskhantering. Denna är utformad efter och baserad på den kartläggning av olika aspekter av affärsområdenas och divisionernas riskprocesser som gjordes under 2010. I detta arbete gjordes även en översyn av riskhanteringsprocessen för långa kundprojekt.

Dessutom har vi under 2011 påbörjat införandet av en förbättrad process för rapportering av finansiella kontroller inom Saab. För mer information om detta, se Bolagsstyrningsrapporten, sidan 139–140.

FOKUS RISKHANTERING 2010–2012

2010

• tKartläggning av affärsrisker och riskprocesser
• tGenomlysning av finansiella kontroller

2011

tDesign och implementering av en gemensam riskhanteringsprocess inom hela företaget

2012

tUtbildning, uppföljning och säkerställa införandet av den gemensamma riskhanteringsprocessen

	POLITISKA RISKER
RISK	Delar av Saabs försäljning klassas som strategiska produkter som omfattas av olika regleringar.	Tillgång till viktiga komponenter och sys tem kan vara omgärdade av exportrest riktioner och regleringar av olika slag.	Kundernas eventuella bristande för måga att fullfölja ingångna avtal.
INNEBÖRD	Förändring av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser vilka reglerar möjlig försäljning kan påverka Saabs försäljning.	Förändring av nationella lagar och förordningar som även omfattar interna tionella överenskommelser vilka reglerar tillgångar på viktiga komponenter i olika system och datasystem.	Risken utgörs av kundens bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska, politiska eller andra skeenden, exempelvis naturka tastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.
HANTERING	Saab hanterar politiska risker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar eller andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker realiseras.

	FINANSIELLA RISKER
RISK	Valutarisk Ränterisk Refinansieringsrisk
	Kredit- och motpartsrisker Råvarurisk	Pensionsåtaganden
HANTERING	Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Läs mer om finansiella risker i Not 41.	Se nedan.

FINANSIELLA RISKER

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker. Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen av varje område och det övergripande ansvaret för hanteringen av de finansiella riskerna ligger hos Group Treasury.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är bland annat beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa. För att hantera pensionsskulden bildades Saab Pensionsstiftelse 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel. Målsättningen med Saab Pensionsstiftelse är att över tiden avkasta minst fyra procent realt per år på det investerade kapitalet. Stiftelsen investerar i räntebärande papper, aktier samt hedgefonder.

Redovisningsstandarden, IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att koncernen kommer att sluta tillämpa "korridormetoden" och i stället redovisa alla aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat när de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Koncernen avser att tillämpa den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Om den nya standarden hade tillämpats i årsbokslutet för 2011 så hade balanserade vinstmedel minskat med MSEK 2 000 och pensionsåtagandet ökat med MSEK 2 700. Årets aktuariella förlust uppgick till MSEK 1 344, vilket skulle påverkat

övrigt totalresultat negativt. Vid tillämpning av standarden ändras redovisning av avkastningsskatt och särskild löneskatt. Effekten av denna förändring har ännu ej utretts. Standarden har ännu inte antagits av EU.

OPERATIVA RISKER

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar avsevärda belopp i forskning och utveckling, dels egenutveckling av system och produkter, dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak exportversionen av Gripen, robotsystem samt telekrigsystem. Exempel på förvärvad teknologi är den världsledande radarteknologi som förvärvades genom köpet av Ericsson Microwave Systems AB år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en strategisk och finansiell analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Hantering av utveckling och introduktion av nya system och produkter

Under 2011 påbörjades olika åtgärder för att ytterligare effektivisera våra utvecklingsprocesser, till exempel fortsatte bildandet av Centers of Excellence inom Saab för olika delar av utvecklingsarbetet. Detta innebär att vi lägger ihop all utveckling inom samma område på en ort.

Vissa utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om fem till tio år. Om den uppskattade nyttjandeperioden är kortare än fem år skrivs utgifterna av under den kortare tidsperioden. Löpande sker en omprövning av framtida affärsmöjligheter, som kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

		OPERATIVA RISKER
RISK	Utveckla och introducera nya system och produkter	Hantering av långa kund projekt	Miljörisker och miljö skulder	Avveckling av leasing verksamhet
INNEBÖRD	Risken består i att Saab inte uppnår den nivå av affärer som krävs för att produk terna ska vara lönsamma.	Risken består i att Saab inte lyckas leverera enligt kun dens krav vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs.	I Saabs verksamhet han teras en stor mängd olika kemiska produkter som är klassade som hälso och/eller miljöfarliga. De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anlägg ningar och förorening av mark.	Saab erbjuder leasingfinan siering vid avsättning av flygplan från sin egen flotta på marknaden. Risken i portföljen består i att Saab inte kan leasa ut flygplanen. Påverkan på Saabs lönsam het riskerar att bli negativ då flygplanen inte är i bruk.
ANSVAR	Koncernen har en aktiv produktledning. En hög grad av modularisering inom pro duktledningen gör att Saab kan återanvända produktlös ningar i sina erbjudanden.	Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad process för hantering av kundkontrakt.	Saab har infört strikta rutiner för bedömning, styrning och kontroll av olika miljörisker.	En del av leasingflottan finansieras via amerikanska leasingavtal, och leasing hyror i dessa avtal är försäk rade av Exportkreditnämn den. En del av portföljen har finansierats med egna medel och redovisas som tillgångar i rapporten över finansiell ställning. Saabs direkta risk tagande i leasingflottan har hanterats framför allt genom olika typer av försäkringar.
2011	Under 2011 påbörjades olika åtgärder för att ytterligare effektivisera våra utveck lingsprocesser, till exempel fortsatte bildandet av Cen ters of Excellence inom Saab för olika delar av utvecklings arbetet. Läs mer sid 23.	En genomlysning gjordes av projektstyrningsprocessen under 2010 och en förbätt rad, gemensam riskhante ringsprocess för kundprojekt infördes under 2011.	Under 2011 har endast några mindre sanerings åtgärder genomförts där den totala kostnaden uppgått till mindre än MSEK 0,5.	Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2011 av 82 turbopropflygplan av typen Saab 340 och Saab 2000. Av portföljen finansieras 42 flygplan via amerikanska leasingavtal. Reserver i rapporten över finansiell ställning relaterade till leasingportföljen och avsättningar för åtagan den avseende regionalflyg bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker.
2012	Effektiviseringen av vår produktledningsprocess fortsätter genom införandet av en företagsgemensam produktportföljsprocess.	Uppföljning och säkerstäl lande av implementeringen av riskhanteringsprocessen.	Under 2012 kommer Sensis och E-COM att integreras i Saabs miljö riskarbete.	Leasingflottan beräknas vara avvecklad år 2015. Fram till dess kommer Saab att driva verksamheten i enlighet med försäkringsvillkoren.

Långa kundprojekt

Hantering av långa kundprojekt innebär risker. Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant där konkurrenssituationen är komplex. Framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar och att i vissa fall även medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten. Risken i att hantera långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas leverera enligt kundens krav, vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs.

Hantering av långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar som är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad process för kundkontrakt.

I projektgenomförandefasen görs kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som vidtas, för att motverka riskerna med hjälp av vår gemensamma riskprocess.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager, och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

En genomlysning gjordes av projektstyrningsprocessen under 2010 och vi arbetar kontinuerligt med att förbättra denna process och säkerställa implementeringen.

Miljörisker och miljöskulder

De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggningar och förorening av mark. För mer information om miljörisker och skulder, se not 48.

Hantering av miljörisker och miljöskulder

Verksamheterna i Linköping och Karlskoga omfattas av den europeiska Sevesolagstiftningen som syftar till att minska riskerna vid storskalig hantering av kemikalier. Mot bakgrund av detta har vi infört strikta rutiner för riskbedömning, styrning och kontroll av kemikaliehanteringen. Strikta rutiner tillämpas också för inköp av kemiska produkter. Hälso- och miljöinformation om kemiska produkter finns i ett koncerngemensamt kemidatasystem.

Saab arbetar aktivt med att bedöma och minimera risken för brand i verksamheten. Eftersom brand i en verkstadslokal kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet är ett effektivt brandskyddsarbete även en väsentlig del i arbetet med att minska miljöriskerna.

Vi kartlägger våra verksamheter och fastigheter över hela världen i syfte att bedöma risken för att Saab exponeras till följd av markföroreningar.

Om markföroreningsrisker identifierats görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande. Från 2009 finns en försäkringslösning för hantering av marksaneringskostnader.

Övergripande riskbedömningar görs för att klarlägga hur verksamheterna påverkas av klimatförändringarna. Dessa risker redovisas inom ramen för rapporteringen till Carbon Disclosure Project (CDP).

Avveckling av leasingportföljen

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkningen av turbopropflygplan.

I likhet med övriga tillverkare var en del i affärsmodellen att erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på marknaden. Risken i portföljen består i att Saab inte kan leasa ut flygplanen. Påverkan på Saabs lönsamhet riskerar att bli negativ då flygplanen inte är i bruk.

Hantering av risker i samband med leasingverksamheten

Saabs direkta risktagande i leasingflottan har hanterats framför allt genom olika typer av försäkringar. Leasingflottan beräknas vara avvecklad år 2015. Fram till dess kommer Saab att bedriva verksamheten i enlighet med försäkringsvillkoren.

Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2011 av 82 turbopropflygplan av typen Saab 340 och Saab 2000. Av portföljen finansieras 42 flygplan via amerikanska leasingavtal. Leasinghyror i dessa avtal är försäkrade av EKN (Exportkreditnämnden). 40 flygplan har finansierats via egna medel och redovisas som tillgångar i rapporten över finansiell ställning.

Reserver i rapporten över finansiell ställning relaterade till leasingportföljen och avsättningar för åtaganden avseende regionalflyg bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker.

ÖVRIG INFORMATION

CORPORATE

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK 916 (-206). 2011 inkluderade en realisationsvinst på MSEK 13 från försäljningen av Image Systems AB till Digital Vision AB samt en tilläggsköpeskilling för avyttringen av Saab Space på MSEK 60. Det inkluderade även en realisationsvinst på MSEK 916 från avyttringen av andelarna i 3D karteringsföretaget C3 Technologies AB. C3 Technologies bildades av Saab Ventures under 2008 och teknologin är baserad på Saabs, främst affärsområde Dynamics, mer än 40 år av erfarenheter av bildbehandling för målsökning och kunskap i navigeringssystem.

Rörelseresultatet innehöll även kostnader om MSEK 25 relaterade till förvärvet av Sensis.

Dessutom genomförde Saab Aircraft Leasing flera försäljningstransaktioner med Saab flygplan och återföringar av riskavsättningar hänförliga till dessa transaktioner, vilket påverkade resultatet positivt.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2011

Enligt aktiebolagslagen följer att styrelsen till varje årsstämma ska föreslå riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2011 antogs styrelsens förslag till riktlinjer för sådan ersättning. Denna grupp omfattar verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen och definieras på bolagets hemsida (www.saabgroup.com). Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan.

Saab skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Styrelsens förslag baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i affärsområdenas eller Saabs dotterbolags styrelser.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen. Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2011. Avseende fast lön

skall riktlinjerna gälla från den 1 januari 2011.

Fast ersättning

Den kontanta ersättningen skall bestå av fast lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Det är viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare.

VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i de långsiktiga incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen skall ha rätt till tjänstebil enligt Saabs regelverk.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För vd utgör avsättningen 35 procent av den fasta lönen och för övriga befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kallade Saab-planen. Procentsatsen är beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive vd, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter skall ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 skall, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tilllämpas. I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Arvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster skall utgå ett marknadsmässigt arvode.

Incitamentsprogram som föreslogs årsstämman 2011

Styrelsen föreslog att årsstämman skulle fatta beslut om inrättande av ett aktiesparprogram 2011 och ett prestationsrelaterat aktieprogram 2011. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTT-NING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE ATT GÄLLA FÖR TIDEN FRÅN NÄSTA ÅRSSTÄMMA

Bakgrund och motiv

Ersättningsutskottet har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i Saab som beslutades av årsstämman 2011 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Ersättningsutskottet anser att de riktlinjer som beslutades 2011 uppfyller sina syften att rekrytera och behålla ledande befattningshavare.

Ersättningsutskottet har rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman att godkänna ersättningsriktlinjer med i huvudsak motsvarande innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2011. Mot bakgrund av en allmän översyn av ledande befattningshavares anställningsavtal föreslås dock vissa förtydliganden i riktlinjerna bl.a. rörande sedvanliga förmåner samt kring den så kallade Saab-planen som reglerar pension.

Förslag till riktlinjer

Mot ovanstående bakgrund och motiv föreslår styrelsen att riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ändras. Vad avser fast och rörlig ersättning, övriga villkor och konsultarvode till styrelseledamöter är riktlinjerna oförändrade jämfört med 2011 förutom vissa mindre språkliga justeringar.

De nya riktlinjerna föreslås ha nedanstående lydelse avseende incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2012, övriga förmåner och pension.

Riktlinjerna föreslås gälla från årsstämman 2012.

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2012

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om inrättande av ett aktiesparprogram 2012 och ett prestationsrelaterat aktieprogram 2012.

Villkoren och kostnaden för aktiesparprogrammet 2012 och det prestationsrelaterade aktieprogrammet 2012 redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna ska bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessa förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen och ska motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, övernattningsbostad och sjukvårdsförsäkring.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För vd utgör avsättningen max 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den s k Saab-planen. Enligt denna plan är procentsatsen beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

Samtliga ledande befattningshavare kan även ges rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension.

Information i årsredovisningen not 37

Not 37 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

Avvikelse från riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman 2011

Styrelsen har beslutat att avvika från riktlinjerna under 2011.

Verkställande direktören har under 2011 erhållit förmån i form av flygresor. Skälet för detta har varit att verkställande direktören vid anställningstidpunkten och en tid därefter hade sin bostad på annan ort än tjänstgöringsorten. Därutöver har vissa andra sedvanliga förmåner tillhandahållits medlemmar i koncernledningen i syfte att underlätta fullgörandet av deras arbetsuppgifter.

ÅTERKÖP AV AKTIER

Återköp av egna aktier

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett frivilligt aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal Baktier. Under hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades det till att även omfatta medarbetare i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien. Under 2009 utvidgades programmet ytterligare till att även omfatta medarbetare i Sydafrika. I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att införa ett prestationsrelaterat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5–15 procent.

Årsstämman 2009, 2010 och 2011 beslutade om förnyade aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram. Aktieprogram 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Prestationsrelaterat aktieprogram 2011, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör.

Under 2007 återköpte Saab en miljon aktier, under 2008 och 2009 återköptes 1 340 000 aktier per år och under 2010 återköptes 838 131 aktier för att säkra programmen.

Årsstämman den 7 april 2011 beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att säkra årets beslutade aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram.

Syftet med bemyndigandet var att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt att säkra koncernens aktieprogram. Mandatet gällde fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp skulle ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat innefattade även möjlighet att överlåta aktier inom de ramar lagstiftningen medger. Återköpta aktier kan även överlåtas i anledning av bolagets aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram.

Under det andra kvartalet 2011 meddelade Saab att styrelsen har beslutat att utnyttja återköpsrätten och att återköpen kan ske på NASDAQ OMX Stockholm till ett pris inom det vid varje tillfälle registrerade kursintervallet.

Inga aktier har återköpts under 2011.

ANTAL ÅTERKÖPTA AKTIER

Antalet återköpta B-aktier som fanns i eget förvar den 31 december 2011 uppgick till 3 818 386 vilket var 614 229 färre aktier än vid 2010 års slut.

Saabs pensionsstiftelse hade inget innehav av Saab-aktier den 31 december 2011.

UTDELNING

Styrelsen föreslår att till aktieägarna dela ut SEK 4,50 per aktie (3,50), totalt MSEK 474 (367). Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 24 april 2012 och utdelningen beräknas utbetalas den 27 april 2012.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

• t Saab meddelade att Combitech förvärvat Sörman Information. Förvärvet är en del av Combitechs strategi att bredda tjänsteutbudet och växa på den nordiska konsultmarknaden. Efter förvärvet av Sörman har Combitech en årlig omsättning på cirka SEK 1,1 miljard och 1 100 anställda.
• t Saab Sensis har valts ut av det amerikanska luftfartsverket (FAA) för flygplatsövervakningsprogrammet ASSC (Airport Surface Surveillance Capability). FAA har initialt finansierat MSEK 34 (MUSD 5) av ett femårigt avtal på MSEK 370 (MUSD 54). Ytterligare optioner på leveranser, efter de fem åren, värderas till MSEK 442 (MUSD 65), vilket ger ett totalt kontraktsvärde på MSEK 825 (MUSD 119).
• t Saab fick en rambeställning om MSEK 98 från FMV gällande tekniskt systemstöd för driftsatt materiel inom Försvarsmakten under 2012.
• t Saab tecknade ett flerårigt kontrakt för nästa generations laserbaserade träningssystem till den amerikanske arméns stridsfordon. Ordervärdet uppgick till MSEK 116 (MUSD 17,2). Kontraktet är ett så kallat ID/IQ kontrakt (indefinite delivery/indefinite quantity) som består av denna beställning samt optioner över fem år till ett potentiellt värde av MSEK 600 (MUSD 90).

Inga andra väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar resultat och ställning.

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

Resultaträkning, koncernen	70
Totalresultat, koncernen	71
Finansiell ställning, koncernen	72
Förändring eget kapitel, koncernen	74
Kassaflödesanalys, koncernen	75
Resultaträkning, moderbolaget	77
Totaltresultat, moderbolaget	77
Balansräkning, moderbolaget	78
Förändring eget kapitel, moderbolaget	80
Kassaflödesanalys, moderbolaget	81

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

1 Redovisningsprinciper	82
2 Bedömningar vid tillämpning av
redovisningsprinciper	90
3 Försäljningsintäkternas fördelning	90
4 Segmentrapportering	91
5 Övriga rörelseintäkter	93
6 Övriga rörelsekostnader	93
7 Statliga bidrag	93
8 Förvärv och avyttringar av rörelse	93
9 Anställda och personalkostnader	95
10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer	96
11 Rörelsens kostnader	96
12 Avskrivningar och nedskrivningar	96
13 Finansnetto	97
14 Bokslutsdispositioner	97
15 Skatt	97
16 Immateriella anläggningstilllgångar	100
17 Materiella anläggningstillgångar	102
18 Leasingtillgångar och leasingavtal	103
19 Biologiska tillgångar	105
20 Förvaltningsfastigheter	105
21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt
kapitalandelsmetoden	106
22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt
klyvningsmetoden	107
23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint
ventures	107
24 Fordringar på koncernföretag, intresseföretag
och joint ventures	108

25 Finansiella placeringar	108
26 Andra långfristiga värdepappersinnehav	108
27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar	108
28 Varulager	109
29 Kundfordringar	109
30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	109
31 Likvida medel	110
32 Tillgångar som innehas för försäljning	110
33 Eget kapital	110
34 Resultat per aktie	111
35 Räntebärande skulder	111
36 Skulder till kreditinstitut	111
37 Ersättningar till anställda	111
38 Avsättningar	116
39 Övriga skulder	117
40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	118
41 Finansiell riskhantering och finansiella instrument	118
42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
(ansvarsförbindelser)	125
43 Närstående	126
44 Koncernföretag	126
45 Obeskattade reserver	127
46 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar	127
47 Uppgifter om moderbolaget	129
48 Miljöredovisning	129
49 I bokslutet använda valutakurser	130
50 Nyckeltalsdefinitioner	130

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2011	2010
Försäljningsintäkter	3, 4	23 498	24 434
Kostnad för sålda varor		-16 791	-18 843
Bruttoresultat		6 707	5 591
Övriga rörelseintäkter	5	1 351	222
Försäljningskostnader		-1 879	-1 727
Administrationskostnader		-1 217	-1 235
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 928	-1 820
Övriga rörelsekostnader	6	-77	-70
Andelar av intresseföretags resultat	21	-16	14
Rörelseresultat	10, 11 ,12	2 941	975
Andelar av intresseföretags resultat	21	4	26
Finansiella intäkter		162	116
Finansiella kostnader		-324	-341
Finansnetto	13	-158	-199
Resultat före skatt		2 783	776
Skatt	15	-566	-322
Årets resultat		2 217	454
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		2 225	433
Innehav utan bestämmande inflytande		-8	21
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	21,19	4,12

Resultat per aktie efter utspädning (SEK) 34 20,38 3,97

ORDERLÄGE

Orderingången för 2011 minskade med 28 procent jämfört med 2010 till MSEK 18 907 (26 278).

Orderingången var lägre jämfört med föregående år, delvis som ett resultat av större beställningar under 2010 som inkluderade en stor beställning från FMV (Försvarets Materielverk) på sex Gripen-flygplan avsedda för det thailändska flygvapnet motsvarande cirka SEK 2,2 miljarder samt en beställning på ett luftburet övervakningssystem om cirka SEK 4,5 miljarder. 2011 innehöll inga beställningar av samma dignitet. Dessutom såg vi ytterligare fördröjningar i kundernas investeringsbeslutsprocesser under andra halvåret 2011, som ett resultat av det dämpade finansiella klimatet.

Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 37 172 (41 459).

Index och prisförändringar hade en positiv påverkan på orderingången motsvarande MSEK 308 (377).

85 procent av orderingången (86) var hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten och 56 procent (66) till marknader utanför Sverige.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 48 procent (58) av den totala orderingången.

Orderstockens fördelning över år :

2012: SEK 17,7 miljarder
2013: SEK 8,4 miljarder
2014: SEK 4,8 miljarder
2015: SEK 2,7 miljarder
Efter 2015: SEK 3,6 miljarder

FÖRSÄLJNINGS INTÄKTER PER REGION

MSEK	jan-dec 2011	jan-dec 2010
Sverige	8 679	9 223
EU exkl. Sverige	4 514	4 737
Övriga Europa	320	368
Amerikanska kontinenten	1 899	2 199
Asien	5 176	3 937
Afrika	1 789	2 833
Australien m.fl.	1 121	1 137
Summa	23 498	24 434

FÖRSÄLJNINGS INTÄKTER PER MARKNADSSEGMENT

MSEK	jan-dec 2011	jan-dec 2010
Militärt flyg	10 611	10 393
Mark	7 201	7 611
Marin	2 065	2 278
Samhällssäkerhet	1 479	1 427
Kommersiellt flyg	1 309	1 348
Andra marknader	833	1 377
Summa	23 498	24 434

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Försäljningsintäkterna minskade något jämfört med 2010 som ett resultat av lägre aktivitetsnivå i större projekt och utmanande marknadsförutsättningar i Sydafrika.

Valutaeffekter påverkade försäljningsintäkterna negativt med 1 procent till följd av nedgången i ZAR och USD gentemot SEK.

Saab Sensis har genererat försäljningsintäkter om MSEK 265.

Försäljningsintäkterna minskade med cirka MSEK 100 under 2010 till följd av lägre resultatavräkning som en effekt av ett hävt kontrakt inom Security and Defence Solutions.

Försäljningsintäkterna från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 14 819 (15 211), eller 63 procent (62) av försäljningsintäkterna.

Av försäljningsintäkterna avsåg 84 procent (83) den försvarsrelaterade marknaden.

TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

		1 januari–31 december
MSEK	2011	2010
Årets resultat	2 217	454
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser	-60	16
Kassaflödessäkringar
Värdeförändring	22	658
Upplösta mot resultaträkningen	-278	108
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	69	-201
Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag	-26	2
Övrigt totalresultat	-273	583
Årets totalresultat	1 944	1 037
varav moderbolagets aktieägares andel	1 995	1 006
varav innehav utan bestämmande inflytande	-51	31

Orderstocken omfattar i huvudsak följande:

• t(SJQFOUJMM4WFSJHFPDIFYQPSU
• t4USVLUVSFSPDIEFMTZTUFNUJMMnZHQMBOTUJMMWFSLBSOB"JSCVTPDI Boeing
• t-VGUCVSOBÚWFSWBLOJOHTTZTUFN
• t"LUJWBPDIQBTTJWBNPUNFEFMTTZTUFN
• t3PCPUTZTUFNGÚSMVGU
  TKÚPDIMBOE
• t-FEOJOHT
  BWJPOJLPDIFMEMFEOJOHTTZTUFN
• t3BEBSTZTUFN
• t5SÊOJOHTTZTUFN
• t-ÚTOJOHBSGÚSDJWJMTÊLFSIFU
• t4VQQPSUPDITFSWJDFMÚTOJOHBS

RESULTAT, MARGINAL OCH LÖNSAMHET

Under 2011 påverkades bruttomarginalen positivt av flera försäljningstrans-BLUJPOFSJOPN4BBC"JSDSBGU-FBTJOHTBNUVQQMÚTOJOHBWSJTLBWTÊUUOJOHBS hänförliga till dessa transaktioner.

Rörelseresultatet för 2011 inkluderar realisationsvinster om MSEK 1 169. Det inkluderar även strukturkostnader för Saab Sensis om totalt MSEK 27 och kostnader hänförliga till förvärvet av Sensis om MSEK 25.

Saab Sensis gjorde en förlust före strukturkostnader på MSEK -34 under 2011.

Under 2010 påverkades rörelseresultatet av strukturkostnader och andra engångskostnader på MSEK 616 samt realisationsvinster på MSEK 14.

5PUBMBBWPDIOFETLSJWOJOHBSVQQHJDLUJMM.4&,

Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 352 (382), avskrivningen av leasingflottan uppgick till MSEK 114 (146).

De totala utgifterna för forskning och utveckling uppgick till MSEK 5 116 (5 008). Av dessa avsåg MSEK 1 355 (1 203) egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling, varav totalt MSEK 15 (47) aktiverats.

Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 795 (830), varav av- och nedskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 588 (664). Föregående år inkluderade en nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter om MSEK 20.

Andelar av intresseföretags resultat, MSEK -16 (14), avser i huvudsak resul-UBUFGUFSTLBUUJ)BXLFS1BDJmD"JSTFSWJDFT-UE

FINANSNETTO

MSEK	jan–dec 2011	jan–dec 2010
Projektränta avseende ej upparbetade förskott	-30	-17
Räntenetto	33	-40
Valutaförluster/-vinster	-32	57
Finansnetto relaterat till pensioner	-60	-168
Övriga finansiella poster	-69	-31
Totalt	-158	-199

Projektränta avseende ej upparbetade förskott är hänförliga till beställningar som huvudsakligen är finansierade genom förskottsbetalningar från kunder. Ränteeffekten på förskottsbetalningar redovisas i bruttoresultatet och reducerar finansnettot.

Valutaförluster/-vinster i finansnettot är relaterade till offertportföljen vari den säkrade delen är värderad till marknadsvärde. Övriga finansiella poster består av resultatet från andelar i intressebolag och övriga valutaeffekter. Övriga valutaeffekter inkluderar en förlust relaterad till en förtidslösen av en ränteswap.

Aktuella och uppskjutna skatter under året uppgick till MSEK -566 (-322), vilket innebar att den effektiva skattesatsen uppgick till 20 procent (41). Skattefria intäkter under 2011 ledde till en lägre skattesats under året.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 22,2 procent före skatt (7,9) och räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 18,1 procent (4,1), båda beräknade på en rullande 12-månadersperiod.

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

		Per den 31 december
MSEK	Not	2011	2010
5JMMHÌOHBS
Immateriella anläggningstillgångar	16	6 699	6 413
Materiella anläggningstillgångar	17	3 272	3 052
-FBTJOHUJMMHÌOHBS	18	771	1 154
Biologiska tillgångar	19	305	299
Förvaltningsfastigheter	20	224	236
Andelar i intresseföretag	21	288	251
Finansiella placeringar	25	197	203
-ÌOHGSJTUJHBGPSESJOHBS	27	1 046	856
Uppskjutna skattefordringar	15	86	-
Summa anläggningstillgångar		12 888	12 464
Varulager	28	4 334	4 100
Derivat	41	520	1 105
Skattefordringar		23	46
Kundfordringar	29	3 153	3 052
Övriga fordringar	27	3 579	3 630
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	829	680
Kortfristiga placeringar	25	4 555	1 544
-JLWJEBNFEFM	31	1 918	2 544
Summa omsättningstillgångar		18 911	16 701
Tillgångar som innehas för försäljning	32	-	113
SUMMA TILLGÅNGAR		31 799	29 278

FINANSIELL STÄLLNING

Sedan början av 2011 har nettolikviditeten ökat med MSEK 2 042 och uppgick till MSEK 5 333 vid årets slut. De främsta förklaringarna till förbättringen i nettolikviditet är ökad lönsamhet, ökade kundförskott och milstolpebetalningar.

Immateriella anläggningstillgångar har ökat som en följd av förvärvet av Sensis.

Från och med den 1 januari 2009 förändrade Saab sin syn på tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter. 5JMMGÚMKEBWEFUUBNFSLPOTFSWBUJWBTZOTÊUUBLUJWFSBTVUWFDLlingsutgifter vid ett senare skede i samtliga projekt och samtliga utvecklingsutgifter i balansräkningen skrivs av över maximalt tio år.

Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott.

Övriga fordringar minskade till följd av avyttringen av ägarandelarna i Aker Holding AS.

Kortfristiga räntebärande skulder minskade med MSEK 69 från början av året.

Avsättningar för pensioner uppgick till MSEK 12 (5). Under 2011 har Saabs pensionsstiftelse kapitaliserats med totalt MSEK 102 (108). Pensionsstiftelsen skapades 2006 i syfte att trygga förmånsbestämda pensionsplaner och att samtidigt säkra pensionsskuldens räntevolatilitet samt minska de totala pensionskostnaderna.

För mer information om redovisning av Saabs pensionsåtaganden, se not 37.

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

Per den 31 december

MSEK	Not	2011	2010
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital		543	543
Andra reserver		457	687
Balanserade vinstmedel		10 204	8 298
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		12 950	11 274
Innehav utan bestämmande inflytande		119	170
Summa eget kapital		13 069	11 444
Skulder
-ÌOHGSJTUJHBSÊOUFCÊSBOEFTLVMEFS	35	1 218	1 117
Övriga skulder	39	439	294
Avsättningar för pensioner	37	12	5
Övriga avsättningar	38	1 728	2 207
Uppskjutna skatteskulder	15	1 012	803
Summa långfristiga skulder		4 409	4 426
Kortfristiga räntebärande skulder	35	520	589
Förskott från kunder		1 022	643
-FWFSBOUÚSTTLVMEFS		1 785	1 799
Derivat	41	628	750
Skatteskulder		244	265
Övriga skulder	39	747	819
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	8 629	7 751
Avsättningar	38	746	792
Summa kortfristiga skulder		14 321	13 408
Skulder hänförliga till tillgångar som
innehas för försäljning	32	-	-
Summa skulder		18 730	17 834
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		31 799	29 278

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser,

se not 42.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

				Andra reserver
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräknings reserv	Omvärderings reserv	Balanserade vinstmedel	Summa moder bolagets aktieäga res andel	Innehav utan be stämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2010	1 746	543	84	-21	51	8 139	10 542	140	10 682
Årets totalresultat	-	-	564	9	-	433	1 006	31	1 037
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier	-	-	-	-	-	-80	-80	-	-80
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	43	43	-	43
Utdelning	-	-	-	-	-	-237	-237	-	-237
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	-	-	-1	-1
Utgående eget kapital 31 december 2010	1 746	543	648	-12	51	8 298	11 274	170	11 444
Ingående eget kapital 1 januari 2011	1 746	543	648	-12	51	8 298	11 274	170	11 444
Årets totalresultat	-	-	-191	-39	-	2 225	1 995	-51	1 944
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	47	47	-	47
Utdelning	-	-	-	-	-	-367	-367	-	-367
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	1	1	-	1
Utgående eget kapital 31 december 2011	1 746	543	457	-51	51	10 204	12 950	119	13 069

För definition av andra reserver se not 33.

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

		1 januari–31 december
MSEK	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		2 783	776
Överfört till pensionsstiftelse		-132	-147
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	141	2 317
Betald inkomstskatt		-450	-196
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 342	2 750
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-243	586
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-96	855
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		409	194
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		610	399
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-630	-297
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 392	4 487
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-26	-70
Aktiverade utvecklingsutgifter		-15	-47
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-325	-262
Förvärv av leasingtillgångar		-1	-2
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		23	11
Avyttring av leasingtillgångar		301	65
Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar		-2 967	-993
Avyttring och förvärv av andra finansiella tillgångar		306	-6
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	-1 135	-
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto
likviditetspåverkan	8, 46	1 264	161
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2 575	-1 143
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		-50	-1 950
Återköp av aktier		-	-80
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-367	-237
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-417	-2 267
ÅRETS KASSAFLÖDE	46	-600	1 077
-JLWJEBNFEFMWJEÌSFUTCÚSKBO		2 544	1 463
Valutakursdifferens i likvida medel		-26	4
Likvida medel vid årets slut	46	1 918	2 544

För Saabs operativa kassaflöde se not 46 och sida 76.

INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive leasingtillgångar, uppgick till MSEK 325 (262).

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 41 (117), av vilka MSEK 15 (47) avsåg aktiverad produktutveckling samt andra immateriella tillgångar om MSEK 26 (70).

KASSAFLÖDE

Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK 2 477 (4 349) under 2011. Den lägre nivån under 2011 jämfört med 2010 beror huvudsakligen på att vissa projekt inom Aeronautics kom in i slutfasen för genomförande under 2010 och 2011. Dessa projekt har framgångsrikt levererats till kunden där Saab genomfört projektet till lägre kostnader än planerat. Därför genomfördes en slutgiltig prisjustering under fjärde kvartalet motsvarande cirka MSEK 850. Det hade en negativ påverkan på både Aeronautics och Electronic Defence Systems operativa kassaflöde.

Det operativa kassaflödet fördelades mellan kassaflöde från kärnverksamheten MSEK 2 123 (4 043), förvärv och avyttringar av verksamheter och intresseföretag MSEK 129 (161) och leasingflygverksamheten MSEK 225 (145). Se vidare tabell på sid 76.

Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kundfordringarna som säljs är i de flesta fall hänförliga till kunder med hög kreditvärdighet och säljs i sin helhet och till en förmånlig finansieringsnivå. Per den 31 december 2011 var fordringar till ett värde av MSEK 872 sålda, jämfört med MSEK 1 409 per den 31 december 2010. Detta hade således en negativ effekt på kassaflödet under året med MSEK 537.

För mer detaljerad information om det operativa kassaflödet hänvisas till not 46.

Fördelat operativt kassaflöde 2011

MSEK	Saab exkl. förvärv/ avyttringar och SAL	Förvärv och avyttringar	Saab Aircraft Leasing	Totalt kon cernen 2011	Totalt kon cernen 2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital	2 178	-	164	2 342	2 750
,"44"'-½%&'3¯/'½3­/%3/("33½3&-4&,"1*5"-
Varulager	-245	-	2	-243	586
Rörelsefordringar	-98	-	2	-96	855
Erhållna kundförskott	409	-	-	409	194
Övriga rörelseskulder	762	-	-152	610	399
Avsättningar	-538	-	-92	-630	-297
Förändring av rörelsekapital	290	-	-240	50	1 737
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 468	-	-76	2 392	4 487
/7&45&3/(47&3,4".)&5&/
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-41	-	-	-41	-117
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-325	-	-	-325	-262
Förvärv av leasingtillgångar	-1	-	-	-1	-2
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	23	-	-	23	11
Avyttring av leasing tillgångar	-	-	301	301	65
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar	-1	-	-	-1	6
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto
likviditetspåverkan	-	-1 135	-	-1 135	-
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-	1 264	-	1 264	161
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och andra
räntebärande finansiella tillgångar	-345	129	301	85	-138
OPERATIVT KASSAFLÖDE1)	2 123	129	225	2 477	4 349

1) För avstämning av operativt kassaflöde mot årets kassaflöde, se not 46.

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

1 januari–31 december

MSEK	Not	2011	20101)
Försäljningsintäkter	3, 4	15 415	14 745
Kostnad för sålda varor		-11 785	-11 650
Bruttoresultat		3 630	3 095
Försäljningskostnader		-1 220	-1 114
Administrationskostnader		-664	-727
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 143	-1 024
Övriga rörelseintäkter	5	219	82
Övriga rörelsekostnader	6	-3	-16
Rörelseresultat		819	296
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		1 410	1 171
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		59	32
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		81	107
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		182	114
Räntekostnader och liknande resultatposter		-207	-173
Resultat efter finansiella poster		2 344	1 547
Bokslutsdispositioner	14	-293	-83
Resultat före skatt		2 051	1 464
Skatt	15	-462	-423
Årets resultat		1 589	1 041

1) Resultaträkningen för moderbolaget har omräknats för 2010 på grund av en korrigering i klassificering och värdering av immateriella och finansiella anläggningstillgångar. Resultaträkningen har även omräknats för 2010 på grund av en förändring i redovisningsprinciper avseende

lämnade koncernbidrag till dotterbolag.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport. Moderbolagets nettoomsättning 2011 uppgick till MSEK 15 415 (14 745). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 819 (296). Rörelseresultatet inkluderade kostnader om cirka MSEK 330 avseende ett ökat pensionsåtagande enligt FPG/PRI till följd av ändrade livslängdsantaganden, se även not 37.

Rörelseresultatet under 2010 inkluderade kostnader på MSEK 290, främst relaterade till ett hävt kontrakt inom Security and Defence Solutions, och omstruktureringskostnader på MSEK 98 i Aeronautics relaterade till varsel som meddelades i januari 2010 samt till följd av omorganisationen som meddelades 2009.

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK 1 525 (1 251). Efter bokslutsdispositioner på MSEK -293 (-83) och skatt på MSEK -462 (-423) uppgick årets resultat till MSEK 1 589 (1 041).

TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2011	2010
Årets resultat		1 589	1 041
Övrigt totalresultat		-	-
Årets totalresultat		1 589	1 041

1 januari–31 december

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

	Per den 31 december
MSEK	Not	2011	20101)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	1 938	2 273
Materiella anläggningstillgångar	17	2 137	2 205
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	44	6 407	5 770
Fordringar på koncernföretag	24	911	557
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	552	491
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	24	17	32
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	24	1 457
Andra långfristiga fordringar	27	34	10
Uppskjuten skattefordran	15	233	417
Summa finansiella anläggningstillgångar		8 178	8 734
Summa anläggningstillgångar		12 253	13 212
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.	28	3 152	2 782
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	1 424	1 338
Fordringar på koncernföretag		2 280	2 107
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		6	26
Skattefordringar		-	-
Övriga fordringar	27	2 045	1 991
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	640	512
Summa kortfristiga fordringar		6 395	5 974
Kortfristiga placeringar		4 511	1 544
Kassa och bank		1 237	1 935
Summa omsättningstillgångar		15 295	12 235
SUMMA TILLGÅNGAR		27 548	25 447
1) Balansräkningen för moderbolaget har omräknats för 2010 på grund av en korrigering i klassificering och värdering av

immateriella och finansiella anläggningstillgångar.

LIKVIDITET, FINANSIERING, INVESTERINGAR OCH

ANTAL ANSTÄLLDA

Moderbolagets nettolikviditet uppgick till MSEK 516 per 31 december 2011 jämfört med en nettoskuld på MSEK 2 395 per 31 december 2010. Förändringen i nettolikviditet är hänförlig till ett starkt operativt kassaflöde och avyttringen av andelarna i Aker Holding AS som påverkat nettolikviditeten positivt NFEDJSLB.4&,TÌWÊMTPNBWZUUSJOHFOBWBOEFMBSOBJ\$5FDIOPMPgies AB som påverkade kassaflödet positivt med MSEK 149. Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 168 (150). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 22 (68).

Vid årets slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 7 873 jämfört med 7 915 personer vid årets början.

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

			Per den 31 december
MSEK	Not	2011	20101)
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	33
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		713	718
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		2 399	1 673
Årets totalresultat		1 589	1 041
Summa eget kapital		6 990	5 721
Obeskattade reserver	45	795	502
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	469	192
Övriga avsättningar	38	1 034	1 465
Summa avsättningar		1 503	1 657
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	1 100	2 223
Skulder till koncernföretag		7 697	7 084
Förskott från kunder		471	98
-FWFSBOUÚSTTLVMEFS		1 247	1 034
Skulder till intresseföretag och joint ventures		51	69
Skatteskulder		101	83
Övriga skulder	39	487	671
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	7 106	6 305
Summa skulder		18 260	17 567
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		27 548	25 447
1) Balansräkningen för moderbolaget har omräknats för 2010 på grund av en korrigering i klassificering och värdering av immateriella och finansiella anläggningstillgångar.
Ställda säkerheter	42	10	110
Ansvarsförbindelser	42	5 829	5 918

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets totalresultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2010	1 746	724	543	3 103	-	6 116
Omräkning på grund av en korrigering i klassificering och värdering av immateriella och finansiella anlägg ningstillgångar 1)	-	-	-	-1 162	-	-1 162
Justerat ingående eget kapital 1 januari 2010	1 746	724	543	1 941	-	4 954
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	-6	-	6	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	1 041	1 041
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-237	-	-237
Återköp av aktier	-	-	-	-80	-	-80
Aktiesparprogram	-	-	-	43	-	43
Utgående eget kapital 31 december 2010	1 746	718	543	1 673	1 041	5 721
Ingående eget kapital 1 januari 2011	1 746	718	543	2 714	-	5 721
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	-5	-	5	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	1 589	1 589
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-367	-	-367
Aktiesparprogram	-	-	-	47	-	47
Utgående eget kapital 31 december 2011	1 746	713	543	2 399	1 589	6 990

1) Övriga balansposter som omräknats vid korrigering av ingående balans 2010 är immateriella anläggningstillgångar med MSEK 2 473, från MSEK 96 till MSEK 2 569, och andelar i koncernföretag med MSEK -3 635, från MSEK 9 520 till MSEK 5 885. Se vidare not 16 och not 44.

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2011	2010
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		2 344	1 547
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	-642	-296
Betald inkomstskatt		-328	-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 374	1 251
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-329	441
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-296	1 149
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		373	-93
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		1 045	553
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-559	-324
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 608	2 977
Investeringsverksamheten
-ÊNOBEFBLUJFÊHBSUJMMTLPUU		-718	-25
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-22	-68
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-168	-151
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		17	2
Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar		-2 967	-993
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar		1 176	223
Förvärv av rörelse		-41	-
Förvärv av koncernföretag		-215	-2
Avyttring av koncernföretag		2	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2 936	-1 014
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder koncernföretag		128	857
Återköp av aktier		-	-80
Amortering av lån		-396	-2 415
Utbetald utdelning till aktieägarna		-367	-237
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		1 297	1 223
-ÊNOBEFLPODFSOCJESBH		-32	-164
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		630	-816
ÅRETS KASSAFLÖDE		-698	1 147
-JLWJEBNFEFMWJEÌSFUTCÚSKBO		1 935	788
Likvida medel vid årets slut	46	1 237	1 935

REDOVISNINGSPRINCIPER

Verksamheten

Saab ab är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab ab med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är indelad i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 4.

Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa, dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och andra utvalda länder.

Styrelsen och verkställande direktören har den 10 februari 2012 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 19 april 2012 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (ifrs) utgivna av International Accounting Standards Board (iasb) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) sådana de antagits av eu. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation rfr 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med ifrs.

Årsredovisningen för Saab ab har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering rfr 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa ifrs i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (sek) som även utgör rapporterings valutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i sek. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med ifrs förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt ifrs som kan ha en betydande in verkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler

iasb och ifric har givit ut och eu har antagit följande nya och reviderade standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2011:

• t Ändring av ias 32 Finansiella instrument: Klassificering av teckningsrätter
• t ifric 19 Utsläckning av finansiella skulder med eget kapitalinstrument
• t Ändring av ifrs 1 Första gången ifrs tillämpas
• t Omarbetad ias 24 Upplysningar om närstående
• t Ändring av ifric 14 "ias 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan"

iasb:s årliga förbättringsprojekt 2010

• t ifrs 1 Första gången ifrs tillämpas
• t ifrs 3 Rörelseförvärv
• t ifrs 7 Finansiella instrument: Upplysningar
• t ias 1 Utformning av finansiella rapporter
• t ias 27 Koncernredovisning och separata rapporter
• t ias 34 Delårsrapportering
• t ifric 13 Kundlojalitetsprogram

Dessa nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2011.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft

iasb har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft och ifric har publicerat nedanstående nya och ändrade tolkningar vilka ännu ej trätt ikraft och ännu ej antagits av eu :

Standarder	Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar:
Ändringar i ias 19 Ersättningar till anställda	1 januari 2013
Ändring i ifrs 7 Upplysningar: Överföringar av finansiella tillgångar	1 juli 2011
ifrs 9 Finansiella instrument	1 januari 2015
ifrs 10 Consolidated Financial Statements	1 januari 2013
ifrs 11 Joint arrangements	1 januari 2013
ifrs 12 Disclosures of interests in other entities	1 januari 2013
ifrs 13 Fair value measurement	1 januari 2013
ifrs 1 Första gången ifrs tillämpas	1 juli 2011
ias 1 Utformning av finansiella rapporter	1 juli 2012
ias 12 Inkomstskatter	1 januari 2012
ias 27 Separata finansiella rapporter	1 januari 2013
ias 28 Andelar i intresseföretag och joint ven tures	1 januari 2013

Effekten för Saab av tillämpningen av ifrs 9 och ifrs 11 har ännu ej fastställts.

Effekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda

Saab tillämpar den nuvarande standardens möjlighet att tillämpa den så kalllade korridormetoden. Den innebär att effekterna av förändringar i aktuariella antaganden avseende pensionsåtaganden och förvaltningstillgångar inte redovisas direkt utan istället över den återstående tjänstgöringsperioden (se vidare not 1 och not 37). Den uppdaterade standarden tar bort den möjligheten. Det innebär att förändringar i aktuariella antaganden (till exempel diskonteringsräntor) redovisas direkt i övrigt totalresultat. Den uppdaterade standarden kräver också att företaget använder samma ränta vid diskontering av pensionsåtagandet som vid beräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar.

Den uppdaterade standarden kommer att tillämpas från första kvartalet 2013 med full tillämpning bakåt. För Saab innebär detta en omedelbar ökning av nettopensionsåtagandet (klassificerat som finansiell skuld) och en motsvarande minskning, med beaktande av skatteeffekter, av balanserade vinstmedel. Om standarden hade tillämpats per den 31 december 2011 så skulle nettopensionsåtagandet ha varit ungefär msek 2 700 högre och balanserade vinstmedel ungefär msek 2 000 lägre. Rörelse- och nettoresultat för 2011 skulle inte ha förändrats väsentligt. Den uppdaterade standarden innehåller även regler kring redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt för pensionsstiftelsen. För den svenska delen av nettopensionsskulden råder fortfarande osäkerhet kring redovisningen av särskild löneskatt och avkastningsskatt. Effekten på redovisningen av detta har inte beaktats i beloppen ovan.

Övriga standarder och tolkningsuttalanden förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Rörelsesegment

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet.

Koncernen hade under 2011 sex rapporterbara segment:

• t Aeronautics
• t Dynamics
• t Electronic Defence Systems
• t Security and Defence Solutions
• t Support and Services
• t Combitech

Utöver de sex segmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor.

En utförlig beskrivning av segmenten tillsammans med faktorer som an vänds för att identifiera segment finns att läsa i not 4 samt på sidorna 50 till 61.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab ab genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs i avsnitt nedan för respektive post. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapital andelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresse företaget.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Klyvnings metoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint venture-företag slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.

När joint ventures upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt vinster och förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valuta kurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till sek

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än sek räknas om till sek till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till sek till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

Försäljningsintäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag.

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de vidhängande kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat räkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order som till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av

förskottsfinansieringen i brutto resultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats. Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare

redovisas som fordringar hos beställare. Alla pågående uppdrag från beställare för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster redovisas som skulder till beställare.

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• t Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor.
• t Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner.
• t Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.
• t Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller ej aktiverbara kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• t Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncern nivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag och intresseföretag.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i rapporten över finansiell ställning som förutbetald eller upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar, amortering av aktuariella vinster och förluster avseende pensioner samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tillämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för acku mulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• t patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• t aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av baserat på bedömd produktionsvolym, dock över en maximal tidsperiod på 5 år. Produktionsvolymen är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Förvärvade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
• t goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lag farter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelse intäkt/-kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period som de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• t rörelsefastigheter: 20–90 år
• t maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år
• t inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år
• t flygplan: 20–25 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

Leasingtillgångar

Med leasingtillgångar avses i huvudsak 40 flygplan som ägs av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing och som hyrs ut enligt operationella leasingavtal. Saab Aircraft Leasings flygplansflotta består av totalt 82 Saab 340 och Saab 2000, varav 42 flygplan hyrs in via operationella leasingavtal och hyrs ut via operationella leasingavtal.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

För befarade eller konstaterade underskott enligt ingångna leasingavtal avseende flygfinansiering inom Saab Aircraft Leasing, sker reservering med ett belopp som motsvarar åtagandet. Se vidare not 18.

Saab som leasegivare

Vid utgången av 2011 föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingintäkterna intäktsförs linjärt över leasing perioden. Direkta utgifter som uppstår vid ingåendet av ett opera tionellt leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Saab som leasetagare

Vid utgången av 2011 föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden.

Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på vär deringar av utomstående oberoende värderare.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Verkliga värdet har fastställts genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

Tillgångar som innehas för försäljning

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. För att få klassificera en anläggningstillgång som en tillgång som innehas för försäljning ska tillgången vara tillgänglig för omedelbar försäljning samt att det ska vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för försäljning.

Nedskrivning

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivat samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder. Finansiella tillgångar redovisas som tillgång från och med likviddagen.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier: t Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt

värde via resultat räkningen: Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

t Investeringar som hålls till förfall:

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.

t Lånefordringar och kundfordringar:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att erhållen likvid redovisas som likvida medel.

Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. t Andra finansiella skulder:

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar. Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeför-

ändringen i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för onoterade finansiella tillgångar eller finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black-Scholes, se vidare not 41.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället till anskaffningskurs och därefter till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i rapporten över finansiell ställning. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning klassificeras derivat som verkligt värde säkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redo visas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke- finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en

finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivat instrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas med avseende på valutarisk till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (fifu) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen som svarar för drygt 80 procent av det totala åtagandet. Den näst största planen avser statlig ålderspension och avser intjänade pensioner i Affärsverket ffv vid bolagiseringen den 1 januari 1991.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet

till nuvärde i rapporten över finansiell ställning. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig bostadsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster den 1 januari 2004, datumet för övergång till ifrs, har redovisats i eget kapital och andra poster i rapporten över finansiell ställning. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridormetoden. Korridormetoden innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt redovisas inte aktuariella vinster och förluster.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar och aktuariella förluster redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Aktiesparprogram för anställda

Saab har aktiesparprogram där samtliga anställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpt tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns prestationsbaserade aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5 till 15 procent. Se vidare not 37.

Avsättningar

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Regionalflyg

En avsättning avseende leasingkontrakt redovisas när framtida hyresinbetalningar är lägre än oundvikliga hyresutbetalningar.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser, som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, applicerade på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Vär de ringen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar redu ceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder då fordran och skuld avser samma skattemyndighet.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Låneutgifter

Moderbolaget redovisar låneutgifter som en kostnad i den period som de uppkommer.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balancepost så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som termins säkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot.

BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende export av Gripen, telekrigsystem, robotsystem, flygtrafikledning (atm), radar och sensorer. Aktiverade utvecklings utgifter uppgår till msek 1 950 (2 428). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 5 år med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter där maximal nyttjandeperiod är 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheter för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna får effekt på värdet av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till msek 4 223 (3 470).

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till msek 6 541 (5 233). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. I och med den omarbetade redovisningsstandarden ias 19, som kommer att träda i kraft 2013, kommer den så kallade korridormetoden att försvinna. Detta innebär att förändringar av aktuariella vinster och förluster direkt påverkar pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning.

NOT 3

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Varuförsäljning	3 999	4 359	1 669	1 670
Långa kundkontrakt	13 811	13 826	9 653	8 836
Tjänsteuppdrag	5 684	6 246	4 090	4 237
Royalty	4	3	3	2
Totalt	23 498	24 434	15 415	14 745

Varuförsäljning

Varuförsäljning inkluderar försäljning av varor som tillverkats av Saab och varor som köpts in för vidareförsäljning, till exempel reservdelar och annan utrustning som säljs separat.

Långa kundkontrakt

Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder.

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Tjänsteuppdrag

Med tjänsteuppdrag menas utförande av en uppgift för kunds räkning under en avtalad tidsperiod, till exempel konsult- och supporttjänster.

Royalty

Royalty inkluderar intäkter från extern part för användande av Saabs tillgångar såsom patent, varumärken och programvara.

SEGMENTRAPPORTERING

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik och missilsystem samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa, dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, usa och andra utvalda länder. Sedan 1 januari 2010 är Saab som ett resultat av en omorganisation uppdelat i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services, vilka också är rörelsesegment. Från och med 2011 rapporteras även Combitech som ett affärsområde och eget rörelsesegment. Jämförelseåret är justerat i enlighet med detta. Affärsområdena beskrivs nedan. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Aeronautics

Aeronautics bedriver utveckling på hög nivå inom militär och civil flygteknik. Produktportföljen innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra.

Dynamics

Dynamics erbjuder en konkurrenskraftig produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt militära och civila nischprodukter från spinn-off verksamheter såsom obemannade ndervattens farkoster för off-shore-industrin samt karteringslösningar till försvarsmarknaden.

Electronic Defence Systems

Verksamheten bygger på Saabs nära samarbete med kunder som efterfrågar effektiva lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Det innebär att affärsområdet har en unik kompetens inom radar och telekrig samt en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder levererar vi också flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet.

Security and Defence Solutions

Verksamheten omfattar produkter och lösningar av militära ledningssystem, luftburna spanings- och övervakningssystem, träning och simulering, flygtrafikledning, sjöfartssäkerhet, säkerhets- och övervakningssystem samt lösningar för säker och robust kommunikation.

Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Combitech

Combitech, ett oberoende dotterbolag i Saab-koncernen, är ett av Sveriges största teknologikonsultföretag. Combitech skapar lösningar för våra kunders specifika behov genom en kombination av högteknologi och hög kompetens inom miljö och säkerhet.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande poster

Inga väsentliga poster som icke är kassaflödespåverkande har uppstått under året.

För år 2010 rapporterades icke kassaflödespåverkande strukturkostnader på msek 477. Dessa fördelar sig mellan rörelsesegmenten enligt följande; Aeronautics msek 31 , Dynamics msek 240, Electronic Defence Systems msek 55, Security and Defence Solutions msek 36, Support and Services msek 50 samt Corporate msek 65.

Information om större kunder

Saab har en kund, Försvarets Materielverk (fmv), som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. fmv är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna för 2011 uppgick till msek 6 555 (6 404).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

FINANSIELL INFORMATION > NOTER

NOT 4, FORTS.

Koncernen		Aeronautics		Dynamics	Systems	Electronic Defence	Solutions	Security and Defence	Services	Support and	Combitech		Corporate		Elimineringar		Koncernen
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Externa försäljningsin täkter	6 168	6 482	4 219	4 648	3 928	3 366	5 507	6 086	3 143	3 084	618	595	-85	173	-	-	23 498	24 434
Interna försäljningsin täkter	183	259	116	93	633	988	197	124	285	319	382	320	1	-3	-1 797	-2 100	-	-
Totala försäljningsintäk ter	6 351	6 741	4 335	4 741	4 561	4 354	5 704	6 210	3 428	3 403	1 000	915	-84	170	-1 797	-2 100	23 498	24 434
Rörelseresultat före an delar i intresseföretags resultat Andelar i intresseföre	332	191	482	300	297	90	394	137	426	351	92	81	934	-189	-	-	2 957	961
tags resultat	-	-	2	22	-	9	-	-	-	-	-	-	-18	-17	-	-	-16	14
Rörelseresultat	332	191	484	322	297	99	394	137	426	351	92	81	916	-206	-	-	2 941	975
Andelar i intresseföre tags resultat	-	-	6	3	-	-	-	-	-	-	-	-	-2	23	-	-	4	26
Finansiella intäkter	52	18	16	7	15	-	34	28	3	3	1	1	234	199	-193	-140	162	116
Finansiella kostnader	-88	-111	-20	-43	-36	-40	-80	-72	-29	-31	-2	-5	-262	-179	193	140	-324	-341
Resultat före skatt	296	98	486	289	276	59	348	93	400	323	91	77	886	-163	-	-	2 783	776
Skatt	-96	-67	-135	-72	92	72	-54	-107	-26	-3	-25	-20	-322	-125	-	-	-566	-322
Årets resultat	200	31	351	217	368	131	294	-14	374	320	66	57	564	-288	-	-	2 217	454
Tillgångar	6 104	7 303	4 104	4 117	8 698	7 970	6 503	5 131	2 403	2 250	567	522	19 170		15 183 -15 750 -13 198		31 799	29 278
Varav andelar i intresseföretag	-	-	55	53	11	124	-	-	-	-	-	-	222	74	-	-	288	251
Skulder	5 945	7 214	2 535	2 575	4 400	3 852	4 088	4 064	1 638	1 541	274	258	8 659	5 907	-8 809	-7 577	18 730	17 834
Operativt kassaflöde	223	30	588	1 044	413	594	584	1 066	420	894	87	65	162	656	-	-	2 477	4 349
Sysselsatt kapital	2 103	2 118	2 359	2 496	5 037	4 584	3 309	2 282	1 243	1 248	381	355	7 328	5 693	-6 941	-5 621	14 819	13 155
Investeringar	35	63	102	53	92	70	27	33	2	15	3	2	106	145	-	-	367	381
Avskrivningar	247	247	168	156	488	490	108	108	18	15	2	2	209	277	-	-	1 240	1 295
Nedskrivningar	-	-	-	38	-	-	-	20	-	-	-	-	21	5	-	-	21	63

Geografiska områden

Koncernen	Sverige			Övriga EU		Övriga Europa		Nordamerika	Central- och Sydamerika
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Externa försäljningsintäkter 1)	8 679	9 223	4 514	4 737	320	368	1 803	2 083	96	116
i % av oms.	37	38	19	19	1	2	8	9	-	-
Anläggningstillgångar	9 530	10 066	115	139	29	34	2 377	1 088	5	5

Koncernen		Asien		Afrika		Australien m.fl.	Totalt
MSEK	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Externa försäljningsintäkter 1)	5 176	3 937	1 789	2 833	1 121	1 137	23 498	24 434
i % av oms.	22	15	8	12	5	5	100	100
Anläggningstillgångar	19	17	550	825	263	290	12 888	12 464

1) Externa försäljningsintäkter fördelas till den marknad där kunden hör hemma.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Aeronautics	6 178	6 401
Electronic Defence Systems	3 631	2 534
Security and Defence Solutions	2 538	2 846
Support and Services	3 068	2 964
Totalt	15 415	14 745

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Sverige	7 380	7 623
Övriga EU	1 857	1 997
Övriga Europa	51	54
Nordamerika	916	832
Central- och Sydamerika	33	51
Asien	3 793	2 490
Afrika	851	1 380
Australien m.fl.	534	318
Totalt	15 415	14 745

NOT 5

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Vinst vid försäljning av koncernföretag	976	13	-	-
Vinst vid försäljning av intresseföretag	193	24	-	-
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	52	27	16	11
Vinst från övriga operativa verksamheter	47	29	-	2
Tradingresultat	32	35	32	35
Statliga bidrag	23	26	21	26
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	6	43	-	-
Vinst vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	4	-	148	-
Övrigt	18	25	2	8
Totalt	1 351	222	219	82

Tradingresultat avser resultat i Saab Treasury från handel i valuta- och penningmarknadsinstrument enligt av styrelsen godkänt riskmandat, se not 41.

Övriga operativa verksamheter innefattar bland annat resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten och netto externa hyresintäkter från uthyrning av fastigheter.

Vinst vid försäljning av koncernföretag avser i huvudsak C3 Technologies ab.

NOT 6

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Förlust från övriga operativa verksamheter	-33	-33	-	-8
Omvärdering av förvalt ningsfastigheter	-12	-	-	-
Värdeförändring derivat	-3	-	-	-
Förlust vid försäljning av ma teriella anläggningstillgångar	-3	-7	-3	-7
Förlust vid försäljning av koncernföretag	-	-22	-	-
Övrigt	-26	-8	-	-1
Summa	-77	-70	-3	-16
Förändring verkligt värde derivat	6	50	-	-
Värdeförändring kontrakte rade flöden	-6	-50	-	-
Summa	-	-	-	-
Totalt	-77	-70	-3	-16

Övriga operativa verksamheter består av resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten.

NOT 7

STATLIGA BIDRAG

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från eu hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. För 2011 har msek 78 (112) erhållits. I resultaträkningen har msek 85 (91) redovisats genom att reducera forsknings- och utvecklingskostnader och som övrig rörelseintäkt. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisas msek 44 som förutbetald intäkt.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2011 utbetalat netto msek 263 (263), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 8

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR AV RÖRELSE

Den 29 juni 2011 meddelade Saab att ett avtal tecknats om att förvärva det amerikanska företaget Sensis Corporation. Sensis är en ledande leverantör av lösningar för flygtrafikledning (atm) och övervakningsteknik. Förvärvet slutfördes den 12 augusti för cirka musd 150 motsvarande msek 962 (effekt på likvida medel). Dessutom har parterna enats om en möjlig tilläggsköpeskilling på maximalt musd 40. Saab har värderat tilläggsköpeskillingen till musd 36.

Förvärvet av Sensis stärker Saabs erbjudande inom radar, sensorer, flygtrafikledning och försvarssystem samt ökar Saabs närvaro på marknaden, både globalt och i usa. Förvärvet ger Saab en stärkt plattform för tillväxt där bolaget kan bygga vidare på den kombinerade installerade basen och kompetensen inom systemteknik, design och integration. Sensis kunder och partners kommer även att kunna dra nytta av Saabs produktportfölj och globala supportverksamhet.

NOT 8, FORTS.

Preliminär förvärvsanalys för Sensis: Köpeskilling

	MUSD	MSEK
Utbetald köpeskilling den 12 augusti	170	1 089
Tilläggsköpeskilling	36	231
Total köpeskilling	206	1 320
Påverkan på likvida medel
	MUSD	MSEK
Utbetald köpeskilling	170	1 089
Avgår; Likvida medel i det förvärvade bolaget	-20	-127
Påverkan på likvida medel	150	962

Verkligt värde på identifierbara tillgångar och skulder i Sensis på förvärvsdagen var:

Förvärvade tillgångar och skulder

	MUSD	MSEK
Immateriella anläggningstillgångar:
Utvecklade teknologier	17	110
Kundrelationer	18	115
Varumärken	2	13
Andra immateriella tillgångar	1	6
Materiella anläggningstillgångar	42	270
Varulager	7	45
Övriga omsättningstillgångar	51	324
Likvida medel	20	127
Totala tillgångar	158	1 010
Räntebärande skuld för leasingåtaganden	16	102
Avsättningar	5	32
Övriga skulder	40	256
Uppskjutna skatteskulder	6	38
Totala skulder	67	428
Totalt identifierbara nettotillgångar till verkligt värde	91	582
Goodwill	115	738
Köpeskilling	206	1 320

Den goodwill som uppstår, msek 738, genom förvärvet hänför sig till synergieffekter som förväntas genom sammanslagningen av Saab-koncernens och Sensis verksamheter. Ingen del av förvärvad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Verkligt värde på immateriella anläggningstillgångar uppgår till msek 244.

Villkor för beräkning av tilläggsköpeskilling:

Säljaren och köparen har kommit överens om en period för beräkning av tillläggsköpeskilling om två år mellan 1 juli 2011 och 30 juni 2013. Tilläggsköpeskillingen om musd 40 är tvådelad. En del om fastställda ebit-mål uppnås samt en del beroende av orderingång avseende ny teknologi.

Av köpeskillingen är musd 20 deponerat på ett särskilt spärrat konto för att täcka garantier och utfästelser.

Från datumet för förvärvet ingår Sensis med msek 265 i koncernens försäljningsintäkter och med msek -66 i resultat före skatt. Om Sensis skulle ha konsoliderats från 1 januari 2011, skulle koncernens försäljningsintäkter ökat med ca msek 560 och resultat före skatt minskat med ca msek 140.

Utgifter i samband med förvärvet uppgår till msek 25, vilka är kostnadsförda och inkluderade i administrationskostnader. I kassaflödesanalysen ingår dessa i kassaflöde från den löpande verksamheten.

Övriga förvärv

Den 14 december 2010 meddelade Saab att ett åttaårigt avtal tecknats med Scandinavian Air Ambulance Holding ab. Dessutom förvärvade Saab varulager och utrustning. Köpeskilllingen uppgick till msek 41 och betalades den 1 mars 2011.

Saab förvärvade också tillgångar från det tjeckiska företaget e-com med huvudsaklig verksamhet inom utveckling och produktion av virtuella simulatorer. Köpeskillingen uppgick till msek 17 och betalades den 1 maj 2011.

Dessa förvärv har enbart en mindre påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.

Verkligt värde på identifierbara tillgångar och skulder på förvärvsdagen var: Köpeskilling i sammandrag

MSEK	Scandinavian Air Ambulance	E-COM
Immateriella anläggningstillgångar	24	1
Materiella anläggningstillgångar	3	13
Varulager	14	4
Övriga omsättningstillgångar	-	1
Totala tillgångar	41	19
Avsättningar	-	2
Totala skulder	-	2
Totalt identifierbara nettotillgångar till verkligt värde	41	17
Goodwill	-	-
Köpeskilling	41	17

Avyttringar

Den 14 mars tecknade Saab ett avtal för att avyttra sin ägarandel på 42,4 procent i det sydafrikanska systemingenjörsföretaget Grintek Ewation till Cassidian, en division inom eads. Transaktionen genererade en realisationsvinst före skatt på msek 122 och ett positivt kassaflöde på msek 179.

Under det andra kvartalet avyttrade Saab sin 20-procentiga andel i det sydafrikanska bolaget Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd. Transaktionen genererade en realisationsvinst på msek 58 och ett positivt kassaflöde på msek 61.

Den 8 april meddelade Saab att en tilläggsköpeskilling på msek 60 för avyttringen av Saab Space har erhålllits.

Den 19 april meddelade Saab att de avyttrat sin 36-procentiga andel i bildbehandlingsföretaget Image Systems ab till Digital Vision ab. Image Systems ab har varit en del av Saabs ventureportfölj sedan 2008. Erhållen köpeskilling uppgick till cirka msek 17, vilket hade en positiv påverkan på kassaflödet. Transaktionen genererade en realisationsvinst på msek 13.

Den 16 maj meddelade Saab att man avser att utnyttja sin option att sälja sina andelar i Aker Holding as som förvärvades under 2007. Avyttringen genererade en kassa på msek 400 till Saab och hade en positiv påverkan på operativt kassaflöde och nettolikviditet med msek 130. Transaktionen hade ingen resultatpåverkan.

Den 14 juli meddelade Saab att man har kommit överens om att avyttra sina aktier, motsvarande 57,8 procent efter utspädning, i 3d-karteringsföretaget C3 Technologies ab. Ersättningen motsvarade msek 1 007, och genererade en realisationsvinst på msek 916.

Översikt realisationsvinster 2011

MSEK	jan–dec
C3 Technologies	916
Grintek Ewation	122
Saab Space	60
Denel Saab Aerostructures	58
Image Systems	13
Totalt	1 169

Inga andra förvärv eller avyttringar av betydelse har genomförts under året.

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

Medelantal anställda

	2011	varav män	2010	varav män
Moderbolaget
Sverige	7 566	80%	7 656	80%
Förenade Arabemiraten	15	93%	14	93%
Sydafrika	12	92%	6	100%
Thailand	6	83%	1	100%
Brasilien	6	83%	1	100%
USA	4	100%	5	100%
Indien	4	50%	3	67%
Kanada	3	100%	2	100%
Saudiarabien	3	100%	1	100%
Frankrike	3	100%	1	100%
Tjeckien	2	100%	1	100%
Belgien	1	100%	2	50%
Chile	1	100%	1	100%
Sydkorea	1	100%	1	100%
Polen	1	100%	1	100%
Australien	1	100%	1	100%
Tyskland	1	100%	-	-
Storbritannien	1	100%	-	-
Moderbolaget, totalt	7 631	80%	7 697	80%
Koncernföretag
Sverige	2 435	79%	2 498	78%
Sydafrika	1 081	71%	1 115	71%
USA	698	74%	233	55%
Australien	320	80%	354	78%
Tjeckien	137	76%	14	64%
Storbritannien	135	80%	115	79%
Finland	73	75%	74	76%
Danmark	71	86%	76	86%
Norge	51	86%	50	88%
Schweiz	48	100%	49	100%
Indien	37	78%	6	83%
Kenya	33	100%	31	100%
Tyskland	22	91%	33	91%
Kanada	12	92%	11	91%
Nigeria	4	75%	24	71%
Sydkorea	4	75%	4	75%
Nederländerna	4	100%	4	100%
Ungern	2	50%	2	50%
Chile	2	50%	2	50%
Slovenien	2	100%	2	100%
Förenade Arabemiraten	1	-	1	-
Japan	1	100%	1	100%
Singapore	1	-	1	-
Grekland	1	100%	1	100%
Frankrike	-	-	3	100%
Koncernföretag, totalt	5 175	76%	4 704	76%
Joint Ventures
Sverige	8	88%	25	88%
Joint ventures, totalt	8	88%	25	88%
Koncernen, totalt	12 814	79%	12 426	79%

Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter. I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Könsfördelning i företagsledningen

Andel kvinnor i procent	2011	2010
Moderbolaget
Styrelsen	22	20
Övriga ledande befattningshavare	29	23

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2011		2010
MSEK	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	3 960	2 043	3 861	1 689
varav pensionskostnad	-	1 066 1)	-	5091)
Koncernföretag	2 443	225	2 355	885
varav pensionskostnad 3)	-	-174	-	503
Joint ventures	5	2	11	4
varav pensionskostnad	-	1	-	2
Koncernen, totalt	6 408	2 270	6 227	2 578
varav pensionskostnad	-	8932)	-	1 014 2)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 8 (6) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 45 (47), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 45 (47), inkluderande styrelse suppleanter och vice VD:ar.

2) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 18 (15) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 48 (49), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 45 (47).

3) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget

och koncernen. Se vidare not 1.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse ledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

	2011		2010
MSEK	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga anställda
Moderbolaget	20	3 940	27	3 834
varav rörlig ersättning	-		2
Koncernföretag	68	2 375	58	2 297
varav rörlig ersättning	6		6
Joint ventures	-	5	1	10
Koncernen, totalt	88	6 320	86	6 141
varav rörlig ersättning	6		8

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser msek 43 (38) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
PwC
Revisionsuppdrag	15	1	7	-
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	5	-	5	-
Skatterådgivning	1	-	-	-
Övriga tjänster	1	-	1	-
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	-	10	-	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-	1	-	1
Skatterådgivning	-	2	-	1
Övriga tjänster	-	2	-	1
Deloitte
Revisionsuppdrag	-	3	-	-
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-	1	-	1
Skatterådgivning	-	-	-	-
Övriga tjänster	-	1	-	1
Övriga
Revisionsuppdrag	1	1	-	-
Totalt	23	22	13	9

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisions uppdraget.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport.

Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

På bolagsstämman 7 april 2011 beslutades om nyval av det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers ab till revisor för en period om fyra år. Håkan Malmström har utsetts till huvudansvarig revisor.

NOT 11

RÖRELSENS KOSTNADER

Koncernen MSEK 2011 2010 Råvaror, material och förnödenheter 5 135 6 390 Delsystem och apparater 1 567 2 305 Köpta tjänster 2 717 2 691 Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning, exklusive nedskrivning 267 -21 Personalkostnader 8 678 8 805 Avskrivningar 1 126 1 149 Nedskrivningar -73 193 Övriga kostnader 2 398 2 113 Totalt 21 815 23 625

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Avskrivningar i leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) ingår ej i avskrivningarna ovan.

NOT 12

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Koncernen
MSEK	2011	2010
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-588	-644
Andra immateriella anläggningstillgångar	-186	-161
Rörelsefastigheter	-80	-83
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-172	-145
Inventarier, verktyg och installationer	-99	-114
Leasingflygplan	-114	-146
Övriga leasingtillgångar	-1	-2
Totalt	-1 240	-1 295
Nedskrivningar
Goodwill	-21	-5
Aktiverade utvecklingsutgifter	-	-20
Rörelsefastigheter	-	-33
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-	-2
Inventarier, verktyg och installationer	-	-3
Totalt	-21	-63

2011 har nedskrivning av goodwill gjorts med msek 21 avseende bolag i Venture-portföljen. 2010 gjordes nedskrivning av byggnader, maskiner och inventarier med msek 38 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics. Nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter gjordes med msek 20 avseende projekt inom Security and Defence Solutions och nedskrivning av goodwill gjordes med msek 5 avseende bolag i Ventureportföljen.

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-200	-200
Goodwill	-39	-39
Andra immateriella anläggningstillgångar	-146	-125
Byggnader	-58	-60
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-108	-110
Inventarier, verktyg och installationer	-50	-48
Totalt	-601	-582

FINANSNETTO

Koncernen
MSEK	2011	2010
Ränteintäkter på lånefordringar	186	61
Finansiella intäkter vid omvärdering av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	-	65
Utdelningar	5	6
Övriga finansiella intäkter	1	1
Avgår projektränta som tillgodoförs bruttoresultatet	-30	-17
Finansiella intäkter	162	116
Räntekostnader på lån och finansiella skulder	-140	-104
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av
finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	-110	-52
Finansiella kostnader avseende pensioner	-60	-169
Övriga finansiella kostnader	-14	-16
Finansiella kostnader	-324	-341
Andelar i intresseföretags resultat	4	26

Moderbolaget	Resultat från andelar i koncernföretag		Resultat från andelar	i intresseföretag /joint ventures
MSEK	2011	2010	2011	2010
Utdelning	543	419	2	5
Mottagna koncernbidrag	1 087	1 039	-	-
Lämnade koncernbidrag	-144	-28	-	-
Realisationsresultat vid av yttring av andelar	68	1	43	20
Nedskrivningar	-128	-283	-	-
Övrigt	-16	23	14	7
Totalt	1 410	1 171	59	32

Finansnetto -158 -199

Moderbolaget	Resultat från övriga anläggningstillgångar	värdepapper och fordringar som är		Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter
MSEK	2011	2010	2011	2010
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	66	114
Ränteintäkter, övriga	-	-	146	16
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	112	-	-	-
Nedskrivningar	-4	-23	-	-
Utdelning	26	27	-	-
Kursdifferenser	43	113	-	-
Netto värdeförändringar vid omvär dering av finansiella tillgångar/skulder	-77	15	-	-
Avgår projektränta som tillgodoförts brutto resultatet	-	-	-30	-16
Övrigt	-19	-25	-	-
Totalt	81	107	182	114

Moderbolaget	Räntekostnader och liknande resultatposter
MSEK	2011	2010
Räntekostnader, koncernföretag	-120	-53
Räntekostnader, övriga	-87	-120
Totalt	-207	-173

NOT 14

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Byggnader och mark	17	19
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	40	-102
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och av skrivning enligt plan	57	-83
Periodiseringsfond	-350	-
Totalt	-293	-83

NOT 15

SKATT

Skatt redovisad i resultaträkningen

Koncernen
MSEK	2011	2010
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-442	-350
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	18	2
Totalt	-424	-348
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-186	312
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag	48	9
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidi gare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-2	-276
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-2	-19
Totalt	-142	26
Totalt redovisad skatt i koncernen	-566	-322

I koncernens tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" på sidan 99 specificeras hur uppskjuten skatt påverkar resultatet. Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse uppgår till msek 46, vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek 48 och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek -2.

Resterande belopp i nämnda tabells kolumn "Redovisat över resultaträkningen" uppgår till msek -188, vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år. Totalt uppgår koncernens uppskjutna skatt till msek -142 (26) och årets aktuella skattekostnad till msek -424 (-348), vilket ger totalt redovisad skatt msek -566 (-322) i koncernens resultaträkning.

Moderbolaget
MSEK	2011	2010
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-278	-168 1)
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-	17
Totalt	-278	-151
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-184	8
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-	-274
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-	-6
Totalt	-184	-272
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	-462	-423

1) 2010 års aktuella skatt är justerad maa ändrad tillämpning av skatt i koncernbidrag.

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK	2011 (%)	2011	2010 (%)	2010
Resultat före skatt		2 783		776
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-732	-26,3	-204
Effekt av andra skatte satser för utländska koncern företag	0,6	15	-2,7	-21
Ej avdragsgilla kostnader	-4,9	-135	-8,4	-65
Ej skattepliktiga intäkter	10,1	280	5,8	45
Omvärdering av uppskjutna skattefordringar tillhörande lea singportföljen	-	-	-5,0	-39
Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag	-0,4	-12	-2,3	-18
Skatt hänförlig till tidigare år	0,6	18	-2,1	-16
Övrigt	-	-	-0,5	-4
Redovisad effektiv skatt	-20,3	-566	-41,5	-322

Avyttrade verksamheter under året har genererat skattefria kapitalvinster som totalt uppgår till msek 952 (13). I samband med utdelning från koncernföretag i vissa icke-europeiska länder förekommer beskattning utöver normal bolagsbeskattning. Lämnad utdelning till aktieägare ger ingen skattekonsekvens.

Moderbolaget

MSEK	2011 (%)	2011	2010 (%)	2010
Resultat före skatt		2 051		1 464
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-539	-26,3	-385
Skatt hänförlig till tidigare år	-	-	0,8	11
Ej avdragsgilla kostnader	-6,8	-140	-12,2	-178
Ej skattepliktiga intäkter	10,6	217	8,8	129
Redovisad effektiv skatt	-22,5	-462	-28,9	-423

Moderbolaget Saab ab:s resultat före skatt har omräknats för 2010 på grund av en förändring i redovisningsprinciper avseende lämnade koncernbidrag till dotterbolag. Resultat före skatt har även omräknats för 2010 på grund av en korrigering i klassificering och värdering av immateriella och finansiella tillgångar. Denna omräkning får till följd att skatt avseende ej avdragsgilla kostnader har ökat samt att redovisad effektiv skatt blir -28,9% mot tidigare redovisad effektiv skatt -23,6%.

Uppskjutna skattefordringar och skulder

Koncernen	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2011-12-31	2011-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	1	-646	-645
Materiella anläggningstillgångar	20	-504	-484
Leasingtillgångar	5	-105	-100
Biologiska tillgångar	-	-52	-52
Långfristiga fordringar	-	-38	-38
Varulager	243	-2	241
Kundfordringar	6	-	6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	-3	27
Långfristiga skulder	91	-2	89
Avsättningar till pensioner	167	-458	-291
Övriga avsättningar	617	-14	603
Periodiseringsfonder	-	-94	-94
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-357	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	169	-	169
Övrigt	55	-197	-142
Underskottsavdrag	142	-	142
Summa skattefordringar/-skulder	1 546	-2 472	-926
Kvittning	-1 460	1 460	-
Netto skattefordringar/-skulder	86	-1 012	-926
Koncernen	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2010-12-31	2010-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	11	-745	-734
Materiella anläggningstillgångar	23	-465	-442
Leasingtillgångar	19	-189	-170
Biologiska tillgångar	-	-51	-51
Långfristiga fordringar	22	-52	-30
Varulager	193	-16	177
Kundfordringar	5	-	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	-2	13
Långfristiga skulder	82	-22	60
Avsättningar till pensioner	152	-279	-127
Övriga avsättningar	800	-19	781
Periodiseringsfonder	-	-2	-2
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-357	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	229	-12	217
Övrigt	67	-243	-176
Underskottsavdrag	33	-	33

Summa skattefordringar/-skulder 1 651 -2 454 -803 Kvittning -1 651 1 651 - Netto skattefordringar/-skulder - -803 -803

Bolaget bedömer att skattevärdet av framtida skattepliktiga överskott kommer att överstiga redovisade uppskjutna skattefordringar. I usa finns cirka msek 200 i förlustavdrag, varav cirka msek 120 beräknas komma att utnyttjas mot framtida skattemässiga resultat. De skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i usa kan utnyttjas längst till och med år 2029, men förfaller delvis från och med år 2021.

Moderbolaget	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2011-12-31	2011-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-240	-240
Varulager	87	-	87
Kundfordringar	1	-	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	3	-	3
Avsättningar till pensioner	107	-	107
Övriga avsättningar	238	-	238
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	-	37
Summa skattefordringar/-skulder	473	-240	233
Kvittning	-240	240	-
Netto skattefordringar/-skulder	233	-	233

Moderbolaget	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2010-12-31	2010-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-242	-242
Varulager	77	-	77
Kundfordringar	2	-	2
Långfristiga fordringar	22	-	22
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	-	13
Avsättningar till pensioner	92	-	92
Övriga avsättningar	383	-	383
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	70	-	70
Summa skattefordringar/-skulder	659	-242	417
Kvittning	-242	242	-
Netto skattefordringar/-skulder	417	-	417

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld har i moderbolaget Saab ab redovisats över resultaträkningen.

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	62	13
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	1 484	460

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	39	6
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	2 433	234

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen MSEK	Ingå ende ba lans 1 jan 2011	Redo visat över resul tat räk ningen	Redo visat mot övrigt total resultat	För värv/ avytt ring av rörelse	Omräk nings diffe rens	Utgå ende balans 31 dec 2011
Immateriella anläggnings tillgångar	-734	195	-	-98	-8	-645
Materiella anlägg ningstillgångar	-442	-2	-	-37	-3	-484
Leasingtillgångar	-170	78	-	-	-8	-100
Biologiska tillgångar	-51	-1	-	-	-	-52
Långfristiga fordringar	-30	-8	-	-	-	-38
Varulager	177	64	-	-	-	241
Kundfordringar	5	15	-	-13	-1	6
Förutbetalda kostna der och upplupna intäkter	13	14	-	-	-	27
Långfristiga skulder	60	-	-	27	2	89
Avsättningar till pensioner	-127	-164	-	-	-	-291
Övriga avsättningar	781	-186	-	7	1	603
Periodiseringsfonder	-2	-92	-	-	-	-94
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-357	-	-	-	-	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	217	-60	-	12	-	169
Övrigt	-176	-41	69	6	-	-142
Underskottsavdrag	33	46	-	58	5	142
Totalt	-803	-142	69	-38	-12	-926

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2011 till msek -142. Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt i totalresultatet uppgick till msek 69. Utgående balans 31 december 2011, msek -926, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 86 och skatteskuld msek -1 012, se tabell på sidan 98.

Skatteposter i kolumnen Förvärv/avyttring av rörelse avser i huvudsak förvärvet av Sensis Corporation.

Koncernen MSEK	Ingå ende balans 1 jan 2010	Redovi sat över resultat räk ningen	Redo visat mot övrigt total resul tat	Förvärv/ avytt ring av rörelse	Omräk nings diffe rens	Utgå ende balans 31 dec 2010
Immateriella anläggnings tillgångar	-929	195	-	-	-	-734
Materiella anlägg ningstillgångar	-417	-25	-	-	-	-442
Leasingtillgångar	-240	70	-	-	-	-170
Biologiska tillgångar	-39	-12	-	-	-	-51
Långfristiga fordringar	-10	-20	-	-	-	-30
Varulager	123	54	-	-	-	177
Kundfordringar	9	-4	-	-	-	5
Förutbetalda kostna der och upplupna intäkter	1	12	-	-	-	13
Långfristiga skulder	83	-23	-	-	-	60
Avsättningar till pensioner	-199	72	-	-	-	-127
Övriga avsättningar	757	24	-	-	-	781
Periodiseringsfonder	-7	5	-	-	-	-2
Säkerhetsreserv hän förlig till Lansen För säkrings AB	-357	-	-	-	-	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda in täkter	267	-50	-	-	-	217
Övrigt	11	21	-201	-	-7	-176
Underskottsavdrag	326	-293	-	-	-	33
Totalt	-621	26	-201	-	-7	-803

Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt i resultaträkningen uppgick 2010 till msek 26. Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i totalresultatet uppgick till msek -201 . Utgående balans 31 december 2010, msek -803, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 0 och skatteskuld msek -803, se tabell på sidan 98.

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

Koncernen
MSEK	2011	2010
Kassaflödessäkringar	69	-201
Totalt	69	-201

NOT 16

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2011-12-31	2010-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Goodwill	4 223	3 470	571	610
Aktiverade utvecklingsutgifter	1 950	2 428	1 056	1 256
Andra immateriella tillgångar	526	515	311	407
Totalt	6 699	6 413	1 938	2 273

Goodwill

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 146	4 128	784	784
Förvärvat via rörelseförvärv	738	19	-	-
Omklassificering	-	8	-	-
Omräkningsdifferenser	36	-9	-	-
Utgående balans 31 december	4 920	4 146	784	784
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-676	-671	-174	-135
Årets avskrivningar	-	-	-39	-39
Årets nedskrivning	-21	-5	-	-
Utgående balans 31 december	-697	-676	-213	-174
Redovisat värde 31 december	4 223	3 470	571	610

Förvärvat via rörelseförvärv 2011 avser Sensis. 2011 har nedskrivning av goodwill gjorts med msek 21 (5) avseende bolag i Venture-portföljen.

Aktiverade utvecklingsutgifter

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 457	5 406	2 000	2 000
Förvärvat via rörelseförvärv	110	-	-	-
Internt utvecklade tillgångar	15	47	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-	-3	-	-
Omräkningsdifferenser	-31	7	-	-
Utgående balans 31 december	5 551	5 457	2 000	2 000
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-3 029	-2 368	-744	-544
Årets avskrivningar	-588	-644	-200	-200
Årets nedskrivningar	-	-20	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-	3	-	-
Omräkningsdifferenser	16	-	-	-
Utgående balans 31 december	-3 601	-3 029	-944	-744
Redovisat värde 31 december	1 950	2 428	1 056	1 256

Förvärvat via rörelseförvärv 2011 avser Sensis. 2010 gjordes nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter med msek 20 avseende projekt inom Security and Defence Solutions.

Andra immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 551	1 500	1 376	1 310
Förvärvat via rörelseförvärv	160	1	24	-
Investeringar	26	70	22	68
Avyttringar och omklassificeringar	3	-9	4	-2
Omräkningsdifferenser	9	-11	-	-
Utgående balans 31 december	1 749	1 551	1 426	1 376
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 036	-887	-969	-846
Årets avskrivningar	-186	-161	-146	-125
Avyttringar och omklassificeringar	-	9	-	2
Omräkningsdifferenser	-1	3	-	-
Utgående balans 31 december	-1 223	-1 036	-1 115	-969
Redovisat värde 31 december	526	515	311	407

Förvärvat via rörelseförvärv 2011 avser till största delen Sensis och innefattar kundrelationer och varumärken.

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Kostnad för sålda varor	185	161	185	164
Försäljningskostnader	1	-	-	-
Forsknings- och utvecklings kostnader	588	644	200	200

Nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Övriga rörelsekostnader	21	5	-	-
Forsknings- och utvecklings kostnader	-	20	-	-

Utvecklingsutgifter

Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, telekrig (Electronic Warfare), flygtrafikledning (atm), exportversion av Gripen samt sjömålsroboten rbs 15 mk3.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärven av Ericsson Microwave Systems och Sensis och avser nedlagda utgifter för kundrelationer, varumärken och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, msek 526, är msek 413 hänförligt till förvärvade värden och msek 113 till licenser för verksamhetssystem med mera.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Saabs affärsområden har identifierats som separata kassagenererande enheter. Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövning av goodwill har gjorts för varje kassagenererande enhet.

Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave

Systems.

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Dynamics	572	571
Electronic Defence Systems	2 253	1 988
Security and Defence Solutions	999	491
Support and Services	240	240
Combitech	159	159
Övriga enheter, sammantagna	-	21
Totalt redovisad Goodwill	4 223	3 470

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt enheternas affärsplaner.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE

Volym/tillväxt

Tillväxten i de kassagenererande enheternas affärsplaner baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av koncernledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 (0) procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I affärsområdena Dynamics, Electronic Defence Systems och Security and Defence Solutions finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (wacc, Weighted Average Cost of Capital). wacc-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på fem års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. Enheter med en betydande del av affärsplanens fakturering i orderstocken har diskonterats med en något lägre ränta än för de enheter som har kort orderstock.

Följande diskonteringsräntor har använts (före skatt):

	Diskonteringsränta före skatt (WACC)
Procent	2011	2010
Dynamics	11	11
Electronic Defence Systems	11	11
Security and Defence Solutions	11	11
Support and Services	13	13
Combitech	13	13

Känslighetsanalys

Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011-12- 31	2010-12- 31	2011-12- 31	2010-12- 31
Rörelsefastigheter/ bygg nader och mark 1)	2 050	2 033	1 410	1 464
Maskiner och andra tekniska an läggningar	799	636	460	531
Inventarier, verktyg och installationer	292	315	149	158
Pågående nyanläggningar	131	68	118	52
Totalt	3 272	3 052	2 137	2 205

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 822	4 824	1 881	1 853
Förvärvat via rörelseförvärv	112	-	-	-
Investeringar	38	35	14	28
Övriga omklassificeringar	-34	-46	4	-
Avyttringar	-27	-	-27	-
Omräkningsdifferenser	-12	9	-	-
Utgående balans 31 december	4 899	4 822	1 872	1 881
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 789	-2 719	-1 314	-1 254
Årets avskrivningar	-80	-83	-58	-60
Årets nedskrivningar	-	-33	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	-32	-	-	-
Omklassificeringar	42	46	-	-
Avyttringar	13	-	13	-
Omräkningsdifferenser	-3	-	-	-
Utgående balans 31 december	-2 849	-2 789	-1 359	-1 314
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897
Redovisat värde 31 december	2 050	2 033	1 410	1 464

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Förvärvat via rörelseförvärv avser till största delen Sensis. 2010 gjordes nedskrivning av byggnader med msek 33 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics.

I rörelsefastigheter ingår en fastighet som hyrs av det under året förvärvade bolaget Saab Sensis i USA via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid tom år 2025. Redovisat värde uppgår till msek 111. Fastigheten skrivs av linjärt över nyttjandeperioden fram till och med år 2025.

Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till msek 139, varav msek 9 förfaller inom ett år, msek 39 förfaller senare än ett år men inom fem år samt msek 91 som förfaller senare än fem år. Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter uppgår till msek 111.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 504	2 465	1 909	1 897
Förvärvat via rörelseförvärv	400	-	3	-
Investeringar	118	77	35	61
Övriga omklassificeringar	-7	35	2	23
Avyttringar	-61	-78	-56	-72
Omräkningsdifferenser	8	5	-	-
Utgående balans 31 december	2 962	2 504	1 893	1 909
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 868	-1 772	-1 378	-1 318
Årets avskrivningar	-172	-145	-108	-110
Årets nedskrivningar	-	-2	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	-197	-	-	-
Övriga omklassificeringar	15	-13	-	-13
Avyttringar	58	66	53	63
Omräkningsdifferenser	1	-2	-	-
Utgående balans 31 december	-2 163	-1 868	-1 433	-1 378
Redovisat värde 31 december	799	636	460	531

Förvärvat via rörelseförvärv avser till största delen Sensis. 2010 gjordes nedskrivning av maskiner med msek 2 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics.

Inventarier, verktyg och installationer

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 134	2 092	1 290	1 271
Förvärvat via rörelseförvärv	12	-	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-	8
Investeringar	83	125	40	46
Omklassificeringar	4	-11	4	-11
Avyttringar	-132	-72	-63	-24
Omräkningsdifferenser	-20	-	-	-
Utgående balans 31 december	2 081	2 134	1 271	1 290

Av- och nedskrivningar

Redovisat värde 31 december	292	315	149	158
Utgående balans 31 december	-1 789	-1 819	-1 122	-1 132
Omräkningsdifferenser	18	-	-	-
Avyttringar	116	68	61	24
Omklassificeringar	-	14	-1	14
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-	-7
Förvärvat via rörelseförvärv	-5	-	-	-
Årets nedskrivningar	-	-3	-	-
Årets avskrivningar	-99	-114	-50	-48
Ingående balans 1 januari	-1 819	-1 784	-1 132	-1 115

Förvärvat via rörelseförvärv avser till största delen Sensis. 2010 gjordes nedskrivning av inventarier med msek 3 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics.

Pågående nyanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	68	68	52	49
Investeringar	86	25	79	15
Omklassificeringar	-23	-25	-13	-12
Redovisat värde 31 december	131	68	118	52

Säkerheter

Den 31 december 2011 var fastigheter med redovisat värde på msek 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 18

LEASINGTILLGÅNGAR OCH LEASINGAVTAL

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 82 av dessa ingår i Saabs leasingflotta varav 40 flygplan är ägda av Saab. Leasing verksamheten bedrivs på den globala marknaden. Villkoren i såväl ingående som utgående operationella leasingavtal, följer de villkor som är normala på den internationella flygleasingmarknaden. Detta medför förekomst av såväl förtida avsluts-, utköps- som förlängningsrättigheter, samt vissa säkerhetsmässigt, geografiskt och skattemässigt betingade begränsningar avseende allokeringen av de aktuella flygplanen. Inga flygplan innehas via finansiella leasingavtal. Saab är inte heller leasegivare av finansiella leasingavtal. Verksamheten bedrivs i usd.

Ägda flygplan skrivs av linjärt över 20–25 år. Leasingflottan beräknas vara avvecklad omkring 2015.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut

MSEK	2011	2010
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 792	4 224
Avyttringar	-1 514	-158
Omklassificeringar	-	-145
Omräkningsdifferenser	58	-129
Utgående balans 31 december	2 336	3 792
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 238	-2 337
Avyttringar	991	93
Omklassificeringar	-	89
Årets avskrivningar	-114	-146
Omräkningsdifferenser	-12	63
Utgående balans 31 december	-1 373	-2 238
Nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-404	-427
Avyttringar och omvärderingar	208	22
Omräkningsdifferenser	1	1
Utgående balans 31 december	-195	-404
Totalt	768	1 150
Övriga leasingtillgångar
Ingående balans 1 januari	4	4
Investeringar	1	2
Årets avskrivningar	-1	-2
Omräkningsdifferenser	-1	-
Utgående balans 31 december	3	4
Redovisat värde 31 december	771	1 154

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2010	264	59	199
2011	238	66	126
Kontrakterat
2012	254	76	12
2013	249	68	5
2014	100	25	4
2015	-	-	3
2016	-	-	-
2017 och framåt	-	-	-
Totalt kontrakterat	603	169	24

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal

och uthyrs via operationella leasingavtal. 2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Leasingflottan är föremål för en löpande värdering avseende nuvärdet av de framtida betalningar som den beräknas generera. Inflödet representeras av uppskattade inbetalningar från kunder och Exportkreditnämnden (ekn). Utflödet omfattar utbetalningar till leasegivare och för tekniska, legala och administrativa aktiviteter i direkt anslutning till förvaltningen av leasingflottan.

Avtalat försäkringsskydd innebär att Saabs risk begränsas. Den inbördes fördelningen mellan vad som förväntas erhållas från kunder respektive från ekn kommer dock vid varje värderingstillfälle att påverkas av aktuella prognosförutsättningar.

Resultatet från leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas netto i resultaträkningen på raden kostnad för sålda varor efter avräkning mot förlustriskreserv. Saab Aircraft Leasings resultat- och balansräkning är i huvudsak usd-relaterade beroende på att avtal gällande försäljning och leasing av flygplan sker i usd, vilket är funktionell valuta. I bokslutet använda kurser för omräkning framgår av not 49.

Resultaträkning Saab Aircraft Leasing

MSEK	2011	2010
Leasingintäkter	276	328
Ränteintäkter	55	40
Övriga intäkter	378	216
Summa intäkter	709	584
Leasingkostnader	-216	-239
Räntekostnader	-19	-31
Avskrivningar	-114	-146
Övriga kostnader	-455	-227
Summa kostnader	-804	-643
Avräkning mot förlustreserv	145	84
Rörelseresultat	50	25

Finansiell ställning för Saab Aircraft Leasing

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Tillgångar
Leasingtillgångar	768	1 150
Fordringar hos koncernföretag	1 501	1 575
Fordringar externa	326	297
Varulager	15	16
Likvida medel	15	11
Summa tillgångar	2 625	3 049
Eget kapital och skulder
Eget kapital	1 168	1 414
Avsättningar	811	851
Övriga skulder	646	784
Summa eget kapital och skulder	2 625	3 049

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal1)

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar.

Koncernen

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskineroch inventarier
Utfall
2010	239	83
2011	281	104
Kontrakterat
2012	253	93
2013	214	69
2014	178	26
2015	169	2
2016	160	2
2017 och framåt	790	1
Totalt kontrakterat	1 764	193

Moderbolaget		Maskiner
MSEK	Lokaler och byggnader	och inventarier
Utfall
2010	172	62
2011	195	78
Kontrakterat
2012	172	72
2013	164	57
2014	146	21
2015	137	1
2016	136	-
2017 och framåt	786	-
Totalt kontrakterat	1 541	151

1) Koncernen innehar en byggnad via finansiellt leasingavtal, se not 17.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Koncernen
MSEK	2011	2010
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	299	256
Förändring av verkligt värde	15	53
Avgår verkligt värde avverkning	-9	-10
Redovisat värde den 31 december	305	299
Varav anläggningstillgångar	305	299

Den 31 december 2011 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 403 000 m3 granskog, 637 000 m3 tall och 69 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 35 000–40 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 23 200 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på msek 9 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen på skjutfältet. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

Koncernen

MSEK	2011	2010
Redovisat värde 1 januari	236	25
Omklassificering till/från anläggning till försäljning	-	211
Omvärdering	-12	-
Redovisat värde 31 december	224	236

Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler upprättas initialt normalt på en hyrestid som omfattar 2–6 år. Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på 8 procent. Direktavkastningskravet motsvarar driftnettots risk. Verkligt värde är ej baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

Omklassificeringen 2010 avser ett fastighetsbolag som tidigare redovisades som tillgång som innehas för försäljning.

Koncernen

MSEK	2011	2010
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	26	26
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererathyresintäkter under året	-10	-12
Påverkan på årets resultat/driftnetto	16	14

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	159	159
Omvärdering	6	-
Utgående verkligt värde 31 december	165	159

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	27	24
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-9	-11
Påverkan på årets resultat/driftnetto	18	13

Information om redovisat värde på förvaltnings fastigheter i moderbolaget

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	127	127
Utgående balans 31 december	127	127
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 1 januari	-87	-83
Årets avskrivningar enligt plan	-4	-4
Utgående balans 31 december	-91	-87
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	73	73
Utgående balans 31 december	73	73
Redovisat värde 31 december	109	113

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONSOLIDERADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

Koncernen

MSEK	2011	2010
Redovisat värde 1 januari	251	356
Förvärv av intresseföretag	104	-
Avyttring av intresseföretag	-4	-25
Andel i intresseföretagets resultat 1)	-12	40
Säkringsreserv	-	2
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning	-	-113
Övriga omklassificeringar	-	-4
Omräkningsdifferenser och internvinster	-1	1
Utdelningar	-50	-6
Redovisat värde 31 december	288	251

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretaget.

Resultat från Wah Nobel (Pvt) Ltd. redovisas som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övriga intresseföretag innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet.

Saab avyttrade under första halvåret 2011 alla andelar i intresseföretaget Grintek Ewation (Pty) Ltd. (42,4 procent) till Cassidian, en division inom eads. Dessa andelar var 2010 klassificerade som tillgångar som innehas till försäljning. Vidare avyttrades alla andelar i intresseföretaget Image Systems ab (36 procent) till Digital Vision ab samt alla andelar i intresseföretaget Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd (20 procent).

Förvärv av andelar i intresseföretag 2011 avser främst 36,6 procent i Avia Satcom Co. Ltd. Dessutom investerade Saab msek 11, motsvarande drygt 30 procent av totala aktier, i det svenska systemutvecklingsföretaget isd Technologies Int ab.

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2011 inkluderar goodwill med msek 61 (8).

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljnings intäkter, resultat, tillgångar och skulder samt redovisat värde i andelar i intresseföretag.

2011 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Hong Kong	540	-17
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	16	4
Taurus Systems GmbH	Tyskland	50	2
S.N. Technologies SA	Schweiz	15	-
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	46	-
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	26	1
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	21	1
Sörman Intressenter AB	Sverige	40	3
FFV Services Private Limited	Indien	-	-
Avia Satcom Co. Ltd	Thailand	21	-
Övriga intresseföretag i venture- portföljen		11	-6
Totalt		786	-12

2010 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Hong Kong	638	-16
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	17	3
Taurus Systems GmbH	Tyskland	163	12
S.N. Technologies SA	Schweiz	19	8
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	44	1
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	21	-2
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	15	2
Sörman Intressenter AB	Sverige	36	-
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	247	9
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd 1)	Sydafrika	49	-
Övriga intresseföretag i venture portföljen		25	-
Återföring avsättning hänförlig till Eurenco SA		-	23
Totalt		1 274	40

1) Vår andel av bolagets resultat uppgick till MSEK -61.

2011-12-31 MSEK	Tillgångar	Skulder	Redovisat värde andel i intresse företag	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	291	181	110	32,3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	31	7	24	27,2
Taurus Systems GmbH	58	55	3	33,0
S.N. Technologies SA	21	10	11	50,0
Industrikompetens i Öster götland AB	18	7	11	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	16	8	8	40,0
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	126	121	5	50,0
Sörman Intressenter AB	18	14	4	25,3
FFV Services Private Limited	25	12	13	49,0
Avia Satcom Co. Ltd	106	28	78	36,6
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	26	5	21	-
Totalt	736	448	288	-

2010-12-31			Redovisat värde andel i intresse	Ägd andel
MSEK	Tillgångar	Skulder	företag	i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	310	152	158	33,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	28	6	22	27,2
Taurus Systems GmbH	91	76	15	33,0
S.N. Technologies SA	20	9	11	50,0
Industrikompetens i Öster götland AB	21	11	10	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	15	6	9	40,0
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	124	119	5	50,0
Sörman Intressenter AB	16	14	2	25,3
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd 2)	88	172	-	20,0
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	24	5	19	-
Totalt	737	570	251	-

2) Saabs bedömning är att det negativa egna kapitalet inte kommer att påverka Saabs resultat och likviditet.

NOT 22

ANDELAR I JOINT VENTURES KONSOLIDERADE ENLIGT KLYVNINGSMETODEN

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International kb, vars huvudsakliga verksamhet består av att erbjuda, marknadsföra och utföra tjänster avseende flygplan, militär materiel och kringutrustning. Resterande innehav koncernen har i joint ventureföretag uppgår ej till väsentliga belopp.

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint ventureföretagets försäljningsintäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Gripen International KB

MSEK	2011	2010
Försäljningsintäkter	42	96
Resultat efter skatt	70	110
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Anläggningstillgångar	-	6
Omsättningstillgångar	821	793
Summa tillgångar	821	799
Kortfristiga skulder	387	435
Summa skulder	387	435
Nettotillgångar	434	364

NOT 23

MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget
MSEK	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	491	528
Förvärv	78	7
Avyttringar	-68	-154
Omklassificeringar	-19	-
Andel av årets nettoresultat i kommanditbolag	70	110
Utgående balans 31 december	552	491
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-98
Avyttringar	-	98
Utgående balans 31 december	-	-
Redovisat värde 31 december	552	491

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresse företag och joint ventureföretag

2011 MSEK	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Hong Kong	32,3	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	25,3	3
Avia Satcom Co Ltd, Thailand	36,6	78
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	434
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	4
Avia Tech Systems Co. Ltd, Thailand	40,0	9
Totalt		552

2010 MSEK	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Hong Kong	33,0	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	25,3	3
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Vingtec Saab AS, Norge	49,0	-
Image Systems AB, 556550-5400, Linköping	35,8	4
Joint ventures
Saab Natech AB, 556627-5003, Jönköping	51,0	7
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	365
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAAB-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	-
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Stockholm	60,0	-
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	3
Avia Tech Systems Co. Ltd, Thailand	40,0	9
Totalt		491

FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget	Fordringar på koncern företag		Fordringar på intresse företag och joint ventures
MSEK	2011	2010	2011	2010
Ackumulerade anskaffnings värden
Ingående balans 1 januari	557	760	32	116
Förvärv	642	2	1	-
Avyttringar	-288	-205	-16	-84
Utgående balans 31 december	911	557	17	32

NOT 25

FINANSIELLA PLACERINGAR

Koncernen
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	54	56
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	143	147
Totalt	197	203

Kortfristiga placeringar som är

omsättningstillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen:
Räntebärande värdepapper	4 555	1 544
Totalt	4 555	1 544

Placeringar i räntebärande värdepapper utgörs av stats-, bostads- och företagsobligationer och företags-, bank- och bostadscertifikat samt så kallade Floating Rate Note. Verkligt värde på räntebärande värdepapper som hålles till förfall uppgår till msek 145 (147).

NOT 26

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Moderbolaget
MSEK	2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 468	1 529
Förvärv	1	2
Avyttringar	-1 431	-63
Utgående balans 31 december	38	1 468
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-11	-34
Årets nedskrivningar	-3	-18
Avyttringar	-	41
Utgående balans 31 december	-14	-11
Redovisat värde 31 december	24	1 457

Avyttringar 2011 avser innehavet i Aker Holding as.

NOT 27

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Koncernen
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	70	130
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	2	2
Fordringar på joint ventures, räntebärande	-	8
Övriga räntebärande fordringar	29	12
Övriga ej räntebärande fordringar	945	704
Totalt	1 046	856

Övriga ej räntebärande fordringar avser i huvudsak nettofordringar hänförliga till pensioner enligt ias 19.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

Koncernen

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	22	43
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	37	3
Förskott till leverantörer	58	80
Övriga räntebärande fordringar	368	617
Övriga ej räntebärande fordringar	451	415
Summa	936	1 158
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	3 438	4 153
Avgår upparbetade förskott	-795	-1 681
Summa	2 643	2 472
Totalt	3 579	3 630

Minskningen av övriga räntebärande fordringar är främst hänförlig till avyttringen av Aker Holding as.

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad brutto vinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upp arbetade förskott uppgår till msek 1 022 (643).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 2 481 (3 150). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 957 (1 003).

Moderbolaget

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar	25	1
Ej räntebärande fordringar	9	9
Totalt	34	10

Moderbolaget

MSEK	2011–12–31	2010-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Ej räntebärande fordringar	286	126
Summa	286	126
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	2 194	2 741
Avgår upparbetade förskott	-435	-876
Summa	1 759	1 865
Totalt	2 045	1 991

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 471 (98).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 1 583 (2 100). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 611 (641).

Moderbolaget

MSEK	2011	2010
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	10	44
Tillkommande fordringar	25	1
Avgående fordringar	-1	-35
Utgående balans 31 december	34	10

NOT 28

VARULAGER

Koncernen

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Råvaror och förnödenheter	2 109	1 681
Varor under tillverkning	1 470	1 534
Färdiga varor och handelsvaror	755	885
Totalt	4 334	4 100

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2011 utbetalat netto msek 263 (263), vilket i redovisningen minskat varulagret. I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med msek 16 (145). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till msek 89 (0). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 100 (59). Av varulagret förväntas msek 407 bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

Moderbolaget

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 518	1 263
Varor under tillverkning	1 059	948
Färdiga varor och handelsvaror	519	540
Förskott till leverantörer	56	31
Totalt	3 152	2 782

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med msek 11 (66) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med msek 86 (0). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 100 (59). Av moderbolagets varulager förväntas msek 282 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

NOT 29

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna i koncernen uppgår till msek 3 153 (3 052). Saab har under 2011 sålt kundfordringar enligt det avtal som tecknades under 2009 för försäljning av kundfordringar, för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kunderna är i de flesta fall nationer med en hög kreditvärdighet.

Kundfordringarna säljs i sin helhet och till en förmånlig finansieringsnivå. Detta minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 872 (1 409) och har även haft en negativ påverkan på kassaflödet med msek -537 (620). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 5 (12). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 3 (15).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till msek 1 424 (1 338). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 4 (3). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 2 (8). Se även not 41.

NOT 30

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011-12-31	2010-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Förutbetalda kostnader	367	399	275	347
Upplupna tjänsteintäkter	143	148	73	87
Övriga upplupna intäkter	319	133	292	78
Totalt	829	680	640	512

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

LIKVIDA MEDEL

Koncernen
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Kassa och bank	681	703
Bankdepositioner	1 083	1 830
Medel på spärrat konto	139	-
Deponerade medel för kunders räkning	15	11
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 918	2 544
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 918	2 544

Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar varav största delen har en löptid på mindre än en månad. Medel på spärrat konto avser kassa placerad hos oberoende tredje part tills avtalsvillkor är uppfyllt. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till msek 118 (131). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

NOT 32

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Koncernen innehar inga tillgångar eller skulder till försäljning. 2010 års tillgångar till försäljning om msek 113 innefattade ett intresseföretag inom Electronic Defence Systems, Grintek Ewation. Saabs ägarandel i Grintek Ewation avyttrades under andra kvartalet till Cassidian, en division inom EADS, se not 8.

NOT 33

EGET KAPITAL

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, a och b. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie a berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie b berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är sek 16.

Utestående aktier den

31 december 2011	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,6
Aktier serie B	103 424 835	98,2	84,4
Totalt	105 331 958	100,0	100,0

Utestående aktier den

31 december 2010	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,6
Aktier serie B	102 810 606	98,2	84,4
Totalt	104 717 729	100,0	100,0

Förändring av antal utestående aktier 2011	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari	1 907 123	102 810 606	104 717 729
Förtida matchning aktiesparprogram	-	55 352	55 352
Matchning aktiesparprogram	-	558 877	558 877
Antal utestående aktier 31 december	1 907 123	103 424 835	105 331 958

Under 2011 har inga b-aktier återköpts på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsbaserade Aktieprogram. Under året har 614 229 aktier matchats i Saabs Aktiesparprogram. I eget förvar finns efter årets matchning 3 818 386 aktier.

Utdelning till aktieägare uppgick till msek 367 (237), vilket motsvarar sek 3,50 per aktie (2,25).

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade netto förändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i sek. Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till msek -51 (-12). Av omräkningsreserven har msek -4 (2) omklassificerats till förlust/vinst i resultatet.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

RESULTAT PER AKTIE

	2011	2010
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	2 225	433
Vägt antal genomsnittligt utestående stam aktier;
före utspädning (tusental)	104 982	105 218
efter utspädning (tusental)	109 150	109 150
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	21,19	4,12
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	20,38	3,97

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt återköpta aktier i eget förvar. Vägt antal genomsnittligt utestående aktier efter utspädning avser totalt antal utgivna aktier.

NOT 35

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	1 103	1 103
Övriga räntebärande skulder	115	14
Totalt	1 218	1 117
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	46	78
Skulder till joint ventures	449	428
Övriga räntebärande skulder	25	83
Totalt	520	589
Summa räntebärande skulder	1 738	1 706

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av msek 0 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller msek 1 128 (1 110) mellan ett och fem år från balansdagen och msek 90 (7) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av Medium Term Note- lån (mtn). För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 41.

Verkligt värde på mtn-lån och emitterade företagscertifikat överstiger bokfört värde med msek 13 (8), i övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 36

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Moderbolaget
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	118	1 254
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-118	-131
Utnyttjat kreditbelopp	-	1 123
Kortfristig upplåning från kreditinstitut	-	-
Totalt	-	1 123
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	4 000	4 000
Långfristig del av banklån: Outnyttjad del	-4 000	-4 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Långfristig upplåning från kreditinstitut	1 100	1 100
Totalt	1 100	1 100

Summa skulder till kreditinstitut 1 100 2 223

I december 2009 etablerade Saab ett mtn-program på sek 3 miljarder för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under detta program har Saab emitterat obligationer och Floating Rate Note-lån (frn) på msek 1 100.

Moderbolaget hade en finansiering på mnok 975, som genomfördes i samband med förvärvet av 7,5 procent av aktierna i Aker Holding as under 2007. Saabs investering uppgick till cirka nok 1,2 miljarder, varav cirka 80 procent finansierats via ovan nämnda lån.

Saab har utnyttjat säljoptionen som gav Saab rätten att sälja sina andelar i Aker Holding as. Lånet amorterades och ränteswapen avslutades. Nettobeloppet i nok säkrades med terminssäkring. Avyttringen hade en positiv effekt på kassaflödet i moderbolaget om cirka msek 1 500 och på nettolikviditeten i koncernen om cirka msek 130.

NOT 37

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbestämda planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen och den näst största planen avser statlig ålderspension. Inom Saab finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av itp-planen, har ett stiftelsekapital per den 31 december 2011 på msek 4 050 (3 969) jämfört med ett åtagande på msek 5 866 (4 675) vid en beräkning enligt ias 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 69 procent (85).

Till den del som tryggandet är säkrat genom försäkring i Alecta, avser detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare och redovisas enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, ufr 3. För räkenskapsåret 2011 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt itp som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med ias 19.

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier och avkastning.

Koncernen
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	6 319	4 969
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-4 446	-4 298
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	1 873	671
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	222	264
Nuvärdet av nettoförpliktelser	2 095	935
Oredovisade aktuariella förluster	-2 678	-1 404
Nettoförpliktelser ersättningar till anställda	-583	-469

Nettobeloppet redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning

Avsättningar till pensioner	12	5
Långfristiga fordringar	595	474

Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder

Sverige	-523	-413
USA	-72	-61
Tyskland	5	5
Schweiz	7	-
Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning	-583	-469

De oredovisade aktuariella förlusterna uppgår till msek 2 678 (1 404). Aktuariella förluster beräknas som skillnaden mellan pensionsförpliktelse och skuld enligt rapporten över finansiell ställning. Om den aktuariella förlusten är mer än 10 procent av pensionsförpliktelsen ska den del som överstiger 10 procent amorteras över den återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av förmånsbaserade planer. Enligt ovanstående tabell överstiger de aktuariella förlusterna mer än 10 procent av 2011 års pensionsförpliktelse. Detta innebär att skillnaden mellan msek 654 och msek 2 678 fördelas över förväntad återstående tjänstgöringstid.

Amorteringen under 2012 kommer att uppgå till ca msek 183.

Oredovisade aktuariella förluster

Koncernen	31 december
MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	-6 541	-5 233	-5 577	-5 004	-4 679
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar	4 446	4 298	3 907	3 356	3 565
Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning	-583	-469	-475	-424	101
Förlust	-2 678	-1 404	-2 145	-2 072	-1 013

Den aktuariella förlusten uppgick under 2011 till msek 1 344 vilket i huvudsak är en följd av två negativa faktorer. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var lägre än förväntat, -0,7 procent jämfört med förväntat 6 procent, vilket ger en aktuariell förlust på msek 290. Den aktuariella förlusten på pensionsförpliktelser uppgick till msek 1 048, vilket beror på en lägre diskonteringsränta med 130 punkter. Den aktuariella förlusten amorterades under året med msek 70. Netto ökade förlusten med msek 1 274.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen

MSEK	2011	2010
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	-469	-475
Utbetalda ersättningar	-208	-189
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-132	-170
Kostnad redovisad i resultaträkningen	216	339
Reglering/omräkningsdifferens	-9	3
Uttag från pensionsstiftelse	19	23
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	-583	-469

Förändring av pensionsförpliktelse

Koncernen

MSEK	2011	2010
Verkligt värde 1 januari	5 233	5 577
Intjänade förmåner under året	156	170
Räntekostnad	249	226
Pensionsutbetalningar	-208	-189
Regleringar	56	-14
Aktuariell vinst/förlust	1 048	-523
Omräkningsdifferens	7	-14
Verkligt värde 31 december	6 541	5 233

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2011	2010
Verkligt värde 1 januari	4 298	3 907
Förväntad avkastning	259	201
Uttag	-19	-23
Reglering	60	-14
Insättningar	132	170
Aktuariell vinst/förlust	-290	68
Omräkningsdifferens	6	-11
Verkligt värde 31 december	4 446	4 298

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen

MSEK	2011	2010
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	156	170
Räntekostnad på förpliktelsen	249	226
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-259	-201
Amortering av aktuariella förluster	70	144
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	216	339
Kostnad avgiftsbestämda planer	531	490
Löneskatt	146	185
Total kostnad för ersättningar
efter avslutad anställning	893	1 014

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:

Koncernen

MSEK	2011	2010
Kostnad för sålda varor	630	685
Försäljningskostnader	76	59
Administrationskostnader	48	56
Forskning och utveckling	79	45
Finansiella kostnader	60	169
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	893	1 014

Räntekostnad och amortering av aktuariella förluster med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Avkastning på förvaltningstillgångar

Koncernen

2011	2010
-31	269
-259	-201
-290	68

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen
Procent	2011	2010	2009	2008	2007
De väsentligaste aktuariella antagan dena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)1)
Diskonteringsränta den 31 december	3,50	4,80	4,00	4,25	4,50
Förväntad avkastning på förvaltnings tillgångar den 31 december	6,00	6,00	5,00	5,00	5,00
Framtida löneökning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00
Framtida ökning av pensioner	2,00	2,00	2,00	2,00	2,00
Personalomsättning	3,00	3,00	5,00	5,00	5,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	12,9	13,0	11,2	11,2	11,3

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (aaa). Varje förväntat kassaflöde har diskonterats med en ränta för motsvarande löptid.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar: Tillgångarna som är placerade i Saabs pensionsstiftelse är till 50 procent placerade i räntebärande obligationer och till 50 procent i aktier och hedgefonder. Riskpåslag över aktuella räntenivåer som dels har historiskt stöd, dels används av många bolag för aktier är cirka 3-6 procent över räntor. För obligationer används samma ränta som diskonteringsräntan med avdrag för riskpremie avseende bostadsobligationer. Förväntad avkastning är 3 procent (4) på räntebärande obligationer och 9 procent (8) på aktier och hedgefonder. Saabs pensionsstiftelse har inga innehav av Saab-aktier.

Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i helhet.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från scb gällande löneökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974– 2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från Riksbankens inflationsmål som är 2 procent.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2007:31). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 3 procent per år.

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

Moderbolaget

MSEK			2011-12-31	2010-12-31
FPG/PRI-pensioner			309	75
Övriga pensioner			88	44
Övriga pensionsavsättningar			72	73
Totalt			469	192
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI			389	107
	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter mer än 12 månader	12	5	333	67

Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett aktiesparprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Anställda som deltar i programmet kan avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av aktier på nasdaq omx Stockholm under en tolvmånadersperiod. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal b-aktier.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att införa ett prestationsbaserat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5 till 15 procent. Årsstämman 2011 ändrade villkoren i det prestationsrelaterade programmet för 2011, jämfört med tidigare års program, till att de personer som omfattas även får delta i Saabs Aktiesparprogram 2011 samt att det prestationsrelaterade aktieprogrammet 2011 berättigar till 1-4 matchningsaktier, beroende på vilken kategori den anställde tillhör.

2007 års Aktiesparprogram

Under 2008 köpte de anställda 673 235 b-aktier, vilket motsvarar det totala antalet matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 5 104 anställda. Matchning av programmet har skett vid fyra tillfällen under 2011. Totalt har 633 479 aktier matchats under programmet, vilket motsvarar 94 procent av de aktier som har köpts.

2008 års Aktiesparprogram

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt Aktiesparprogram med motsvarande villkor som för 2007 års program. Under 2009 har de anställda köpt 680 267 b-aktier, vilket motsvarar det maximala antalet matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 3 194 anställda. Matchning av programmet kommer att ske vid fyra tillfällen under 2012 med början i januari.

2009 års Aktiesparprogram

I april 2009 beslutade Saabs årsstämma om ett tredje Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Under 2010 köpte deltagarna 462 877 b-aktier vilket motsvarar totalt antal matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 2 841 anställda.

2010 års Aktiesparprogram

I april 2010 beslutade Saabs årsstämma om ett fjärde Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Under 2011 köpte deltagarna 303 033 B-aktier vilket motsvarar totalt antal matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 2 315 anställda.

2008 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det första Prestationsrelaterade Aktieprogrammet erbjöds cirka 280 ledande befattningshavare och nyckelpersoner att delta. Antalet deltagare vid start var

193 anställda. Deltagarna i programmet köpte 123 590 aktier, vilket motsvarade cirka 275 000 matchningsaktier. Efter mätperiodens utgång, den 30 september 2011, konstaterades att tillväxtkravet på 5 till 15 procent inte hade uppnåtts och därmed kommer ingen matchning att ske under 2012.

2009 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det andra Prestationsrelaterade Aktieprogrammet uppgick deltagarantalet till 138 anställda som under 2010 köpte 62 633 aktier. Maximalt antal matchningsaktier uppgår till cirka 140 000 aktier.

2010 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det tredje Prestationsrelaterade Aktieprogrammet uppgick deltagarantalet till 115 anställda som under 2011 köpte 46 972 aktier. Maximalt antal matchningsaktier uppgår till cirka 110 000 aktier .

2011 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram

I april 2011 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt Aktiesparprogram och ett nytt Prestationsrelaterat Aktieprogram. Aktiesparprogram 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Prestationsrelaterat aktieprogram 2011, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1-4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Programmen startar i januari 2012 och löper under kalenderåret 2012. Maximalt antal matchningsaktier uppgår i de två programmen till 1 040 000 aktier.

Aktiesparprogram	2007 års program	2008 års program	2009 års program	2010 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	582 381	628 913	456 056		- 1 667 350
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	-	303 033	303 033
Förtida matchning	-18 883	-22 766	-12 501	-1 202	-55 352
Ordinarie matchning	-558 877	-	-	-	-558 877
Förverkade matchnings aktier	-4 621	-17 351	-11 859	-2 559	-36 390
Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut	-	588 796	431 696		299 272 1 319 764
Antal deltagare 2011-12-31	-	2 805	2 638	2 272
Andel av totalt antal anställda, %	-	21	20	17
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,4	1,7	2,7

Prestationsrelaterat Aktieprogram	2009 års program	2010 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	61 023	-	61 023
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	46 972	46 972
Förverkade matchningsaktier	-5 754	-322	-6 076
Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut	55 269	46 650	101 919
Antal deltagare 2011-12-31	123	110
Genomsnittlig återstående löptid, år	1,7	2,7

Redovisad kostnad för ovanstående program, inklusive sociala avgifter 2011 2010 Aktiesparprogram 2007 22 33 Aktiesparprogram 2008 25 23 Aktiesparprogram 2009 20 8 Aktiesparprogram 2010 4 - Prestationsrelaterat Aktieprogram 2008 - -4 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2009 5 2 Prestationsrelaterat Aktieprogram 2010 1 - Totalt 77 62

Det verkliga värdet av de tjänster som utförs baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

Kostnaden för aktieprogrammen ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktiesparprogrammen uppgick under 2011 till msek 5 (4).

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna till sek 4 075 000 (4 075 000) och utgår med sek 1 100 000 (1 100 000) till ordföranden och med sek 425 000 (425 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen. bae Systems nominerade styrelseledamot, Michael O'Callaghan anställd i bae Systems, lämnade under året sin position i styrelsen som ett resultat av bae Systems avyttring av aktier i Saab. Michael O'Callaghan har avstått från styrelsearvode med hänvisning till bae Systems koncernpolicy.

För revisionsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Per-Arne Sandström arvode på sek 150 000 (150 000) och utskottets ledamöter Johan Forssell och Joakim Westh sek 100 000 (100 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på sek 135 000 (135 000) och utskottets ledamöter Marcus Wallenberg sek 80 000 (80 000) samt Sten Jakobsson sek 80 000 (0).

Styrelseledamoten Åke Svensson har som konsult dessutom till och med 31 mars 2011 uppburit arvode från Saab ab på sek 106 334 för att biträda den nye verkställande direktören och koncernledningen. Därmed är konsultuppdraget slutfört.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, har bestått av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Håkan Buskhe har från och med 1 september 2010 deltagit i de Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2009 och 2010.

Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 uppgår per 31 december 2011 till sek 260 329 (14 237) vid beräknat utfall och för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 till sek 275 318, vid beräknat utfall.

Under perioden 1 januari till och med 31 december 2011 har till Håkan Buskhe utgått lön och andra förmåner om sek 10 341 508 (2 958 466), varav övriga förmåner, inklusive prestationsrelaterade aktieprogram, utgör sek 1 678 261 (31 326).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 30 procent av den fasta lönen till och med den tidpunkt då verkställande direktören fyller 50 år varefter pensionspremien skall uppgå till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 62 år. Under anställningens första fem år erhåller verkställande direktören dessutom en extra pensionsinbetalning på sek 440 000. Inbetalningen görs årligen och är villkorad av att Håkan Buskhe fortfarande är anställd vid utbetalningstidpunkten.

Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt itp-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2011 uppgick kostnaden för Håkan Buskhes pension inklusive itp till sek 3 187 551 (1 391 089).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning

från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick under 2011 till 13 personer (13) bestående av vice verkställande direktörer, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Carina Brorman tillträdde som kommunikationsdirektör den 1 oktober. Vid årsskiftet 2011/2012 bestod koncernledningen därför av 14 personer inklusive verkställande direktören.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Andra ledande befattningshavare har under tiden november 2007 till och med oktober 2008 deltagit i Saabs Aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Saabs Aktiesparprogram 2007 avslutades i november 2011. Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2008, 2009 och 2010. Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2008 uppgår per 31 december 2011 till sek 0 (0) och för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 till sek 2 373 575 (587 843) samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 till sek 668 333, vid beräknat utfall.

Under året har tre personer i koncernledningen erhållit kontant rörlig ersättning om ett sammanlagt belopp om sek 2 393 866 före skatt för att uppmärksamma deras extraordinära arbetsinsatser under 2011.

År 2011 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön och andra förmåner om sek 48 405 129 (37 880 302), varav övriga förmåner, inklusive prestationsrelaterade aktieprogram, utgör sek 4 112 686 (684 594).

Pensionsvillkor

Från och med den 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för nya befattningshavare. Av andra ledande befattningshavare har två personer pensionsålder 60 år.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2011

Utöver itp är 13 personer i kretsen (13) anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver itp eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2011 uppgick pensionskostnaderna, inklusive itp och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till sek 16 127 093 (14 076 215). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Prestationsre laterat Aktie program	Övriga förmåner 6)	Pensions kostnad	Totalt	Avsättningar 2011 för långsiktig rörlig ersättning vid beräknat utfall
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 180 000	-	-	-	-	1 180 000	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	505 000	-	-	-	-	505 000	-
Övriga styrelse ledamöter 1)
Åke Svensson	425 000	-	-	-	-	425 000	-
Johan Forssell	525 000	-	-	-	-	525 000	-
Per-Arne Sandström	575 000	-	-	-	-	575 000	-
Cecilia Stegö Chilò	425 000	-	-	-	-	425 000	-
Lena Treschow Torell	560 000	-	-	-	-	560 000	-
Joakim Westh	525 000	-	-	-	-	525 000	-
Michael O'Callaghan 7)	-	-	-	-	-	-	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe 4)	8 663 247	-	520 042	1 158 219 2)	3 187 551	13 529 059	535 647
Andra ledande befattnings havare 4)	41 898 577 5)	2 393 866 3)	2 365 683	1 747 003	16 127 093 5)	64 532 222	3 041 908
Totalt	55 281 824	2 393 866	2 885 725	2 905 222	19 314 644	82 781 281	3 577 555

1) Exklusive konsultarvode utbetalt till styrelseledamot.

2) Inklusive förmån för flygresor beskrivna i förvaltningsberättelsen på sidan 68.

3) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt överenskommelse utbetalats i form av pensionspremie.

4) Därutöver har kontanta utbetalningar avseende bonus, hänförliga till 2010, gjorts med sek 3 665 530. 5) Inklusive beräknad ersättning som reserverats för ledande befattningshavare som lämnar koncernledningen under 2012.

6) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

7) Anställd i BAE Systems. Avgick ur styrelsen den 16 juni 2011 som ett resultat av BAE Systems avyttring av aktier i Saab.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i ekonomisk översikt.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2010

SEK	Grundlön resp. styrelse och utskottsarvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Totalt	Avsättningar 2010 för långsiktig rörlig ersättning vid beräknat utfall
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 180 000	-	-	-	1 180 000	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	425 000	-	-	-	425 000	-
Övriga styrelse ledamöter 1)
Åke Svensson	-	-	-	-	-	-
Erik Belfrage	425 000	-	-	-	425 000	-
Johan Forssell	525 000	-	-	-	525 000	-
George Rose	-	-	-	-	-	-
Per-Arne Sandström	575 000	-	-	-	575 000	-
Cecilia Stegö Chilò	425 000	-	-	-	425 000	-
Lena Treschow Torell	560 000	-	-	-	560 000	-
Joakim Westh	525 000	-	-	-	525 000	-
VD och koncernchef Åke Svensson	5 933 537	1 123 200	15 178	1 626 631	8 698 546	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	2 927 140	-	31 326	1 391 089	4 349 555	14 237
Andra ledande befattnings havare	34 534 548	2 661 160	684 594	14 076 215	51 956 517	1 210 056
Totalt	48 035 225	3 784 360	731 098	17 093 935	69 644 618	1 224 293

1) Exklusive konsultarvode utbetalt till styrelseledamot.

NOT 38

AVSÄTTNINGAR

Koncernen
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	1 119	1 199
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	89	290
Förlustkontrakt	245	401
Övrigt	275	317
Totalt	1 728	2 207
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	12	102
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	115	254
Förlustkontrakt	160	97
Övrigt	459	339

Moderbolaget

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	320	451
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	78	248
Förlustkontrakt	358	490
Övrigt	278	276
Totalt	1 034	1 465

Totalt 746 792

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2011	1 301	451
Belopp som tagits i anspråk under året	-190	-131
Omräkningsdifferenser och övrigt	20	-
Utgående balans 31 december 2011	1 131	320

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2011	544	248
Avsättningar som gjorts under året	76	50
Belopp som tagits i anspråk under året	-316	-197
Outnyttjade belopp som har återförts	-83	-5
Omklassificeringar	-17	-18
Utgående balans 31 december 2011	204	78

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2011	498	490
Avsättningar som gjorts under året	182	142
Belopp som tagits i anspråk under året	-301	-293
Outnyttjade belopp som har återförts	-34	-21
Omklassificering	52	40
Omräkningsdifferenser och övrigt	7	-
Utgående balans 31 december 2011	404	358

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2011	656	276
Avsättningar som gjorts under året	306	147
Belopp som tagits i anspråk under året	-194	-137
Outnyttjade belopp som har återförts	-20	-5
Omklassificering	8	-3
Omräkningsdifferenser och övrigt	-21	-
Utgående balans 31 december 2011	735	278

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2011	2 999	1 465
Avsättningar som gjorts under året	564	339
Belopp som tagits i anspråk under året	-1 001	-758
Outnyttjade belopp som har återförts	-137	-31
Omklassificering	43	19
Omräkningsdifferenser och övrigt	6	-
Utgående balans 31 december 2011	2 474	1 034

Regionalflyg

Åtaganden avseende regionalflyg avser förväntade underskott avseende leasingkontrakt. Saab uppskattar att leasingportföljen kommer att vara avvecklad omkring 2015.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Utgifterna bedöms utfalla under 2012-2015.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser främst Helikopter 14, projekt inom ledningssystem och vissa andra militära projekt. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för garantier och kvarvarande utgifter i projekt samt för miljöåtagande.

NOT 39

ÖVRIGA SKULDER

Koncernen
MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Övriga långfristiga skulder
Långfristig förutbetald intäkt	49	82
Övrigt	390	212
Totalt	439	294
Övriga kortfristiga skulder
Skulder till intresseföretag	6	21
Mervärdesskatt	240	358
Avdragen preliminärskatt	129	163
Depositioner avseende leasingverksamheten	31	17
Övrigt	341	260
Totalt	747	819
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	32	133

Moderbolaget

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Mervärdesskatt	163	297
Avdragen preliminärskatt	73	110
Övrigt	251	264
Totalt	487	671

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 12 -

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2011-12-31	2010-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna kostnader
Upplupna projektkostnader	1 620	782	1 134	451
Semesterskuld	787	807	584	607
Ej ankomna fakturor	467	382	419	296
Sociala avgifter	444	475	321	357
Personalskulder	238	246	171	186
Upplupna leasingkostnader	103	135	-	-
Kostnader för kundåtagan den regionalflyg	95	108	95	108
Skadereserver	57	67	2	4
Royalty och kommission	35	28	22	16
Upplupna räntor	23	37	23	56
Övrigt	223	228	50	111
Summa upplupna kostnader	4 092	3 295	2 821	2 192
Förutbetalda intäkter
Skulder till beställare	4 038	3 883	3 628	3 437
Förutbetalda försäkrings ersättningar	417	486	-	-
Balanserad projektränta	12	27	12	27
Balanserade värde förändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-	-	578	598
Övrigt	70	60	67	51
Summa förutbetalda intäkter	4 537	4 456	4 285	4 113
Totalt	8 629	7 751	7 106	6 305

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 41

FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saabs finansiella tillgångar och skulder och kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och Treasuryverksamheten. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera en negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• t Valutarisk
• t Ränterisk
• t Likviditets- och finansieringsrisk
• t Råvarurisk

t Kredit- och motpartsrisk

Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• t omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till sek
• t omvandla upplåning i sek, alternativt överskott i sek, till de valutor i vilka tillgångarna är denominerade (avser främst civila flygplan som Saab äger inom leasingflottan)
• t omvandla räntebindningstiden för leasingkontrakt för att möta hyresintäkter samt önskad räntebindning för övriga tillgångar och skulder

Ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker är centraliserad till Group Treasury. De operativa affärsområdena har direktiv och processer som beskriver hur de finansiella riskerna skall hanteras. Vidare finns detaljerade, av koncernledningen fastställda, direktiv och riktlinjer för Group Treasurys verksamhet.

Hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings ab, där även de externa transaktionerna genomförs. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom Group Treasury.

Koncernens internbank, Saab Treasury, ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, hantering av ränte- och valutarisker samt elprisrisker. Saab har med extern part avtalat avseende hantering av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning. Övrig råvarurisk hanteras primärt genom kontraktsklausuler.

Group Treasury Policy tillåter, i begränsad omfattning, handel för egen räkning inom valuta- och räntederivat. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap. Saab Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på msek 50 (50), som fördelas mellan trading, elderivat och hantering av ekonomisk risk i offertportföljen. Under året har ca msek 10 allokerats till tradingportföljen och ca msek 40 till offertportföljen. VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer, och är praxis inom det finansiella området. Metoden estimerar det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet. Funktionen Treasury Risk Analysis rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk dagligen till koncernledningen.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, räntebärande fordringar, likvida medel, placeringar i räntebärande värdepapper och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Följande tabeller visar en fördelad rapport över finansiell ställning kategoriserad och klassificerad enligt ias 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

Klassificering och kategorisering	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen av	Identifierade till verkligt värde via resultat	Investe ringar som hål les till	Låne- och kundford	Finansiella	Derivat som identifierats som kassa	Derivat som identifierats som verkligt	Totala finansiella tillgångar och	Värderat till
av finansiella tillgångar och skulder	seende handel	räkningen	förfall	ringar	skulder	flödes säkring	värde säkring	skulder	verkligt värde
2011
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	54	143	-	-	-	-	197	199
Långfristiga fordringar	-	-	-	1 046		- -	-	1 046	1 046
Derivat
Valutaterminer	15	-	-	-	-	430	21	466	466
Valutaoptioner	29	-	-	-	-	-	-	29	29
Ränteswappar	1	-	-	-	-	-	-	1	1
Elderivat	23	-	-	-	-	1	-	24	24
Summa derivat	68	-	-	-	-	431	21	520	520
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	7 136	-	-	-	7 136	7 136
Kortfristiga placeringar	-	4 555	-	-	-	-	-	4 555	4 555
Likvida medel	-	-	-	1 918	-	-	-	1 918	1 918
Summa finansiella tillgångar	68	4 609	143	10 100	-	431	21	15 372	15 372
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	1 738	-	-	1 738	1 751
Derivat
Valutaterminer	15	-	-	-	-	492	8	515	515
Valutaoptioner	43	-	-	-	-	-	-	43	43
Ränteswappar	31	-	-	-	-	-	-	31	31
Elderivat Summa derivat	22 111	- -	- -	- -	- -	17 509	- 8	39 628	39 628
Övriga skulder	-	-	-	-	6 201	-	-	6 201	6 201
Summa finansiella skulder	111	-	-	-	7 939	509	8	8 567	8 580
2010
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	56	147	-	-	-	-	203	203
Långfristiga fordringar	-	-	-	856	-	-	-	856	856
Derivat
Valutaterminer	88	-	-	-	-	801	21	910	910
Valutaoptioner	24	-	-	-	-	-	-	24	24
Ränteswappar	80	-	-	-	-	-	-	80	80
Elderivat	-	-	-	-	-	74	-	74	74
Övriga derivat	17	-	-	-	-	-	-	17	17
Summa derivat	209	-	-	-	-	875	21	1 105	1 105
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	6 883	-	-	-	6 883	6 883
Kortfristiga placeringar	-	1 544	-	-	-	-	-	1 544	1 544
Likvida medel	-	-	-	2 544	-	-	-	2 544	2 544
Summa finansiella tillgångar	209	1 600	147	10 283	-	875	21	13 135	13 135
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	1 706	-	-	1 706	1 714
Derivat
Valutaterminer	57	-	-	-	-	504	14	575	575
Valutaoptioner	8	-	-	-	-	-	-	8	8
Ränteswappar	84	-	-	-	-	39	-	123	123
Elderivat	-	-	-	-	-	44	-	44	44
Summa derivat	149	-	-	-	-	587	14	750	750
Övriga skulder	-	-	-	-	5 078	-	-	5 078	5 078
Summa finansiella skulder	149	-	-	-	6 784	587	14	7 534	7 542

Utestående derivat Valutaderivat				Verkligt värde 2011				Verkligt värde 2010
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	EUR	-299	160	46	114	-255	224	87	137
	USD	-342	57	160	-103	-310	202	126	76
	Övriga	-	67	79	-12	-	166	80	86
Utestående valutaderivat med löptid upp till ett år, totalt			284	285	-1		592	293	299
Löptid ett till tre år	EUR	-119	78	39	39	-160	149	37	112
	USD	-186	46	115	-69	-142	59	125	-66
	Övriga	-	12	17	-5	-	57	45	12
Utestående valutaderivat med löptid
ett till tre år, totalt			136	171	-35		265	207	58
Löptid tre till fem år	EUR	-32	22	11	11	-36	28	17	11
	USD	-172	27	49	-22	-143	27	48	-21
Utestående valutaderivat med löptid tre till fem år, totalt			49	60	-11		55	65	-10
Löptid över fem år	EUR	-30	20	-	20	-19	18	3	15
	USD	-59	7	15	-8	-139	24	21	3
Utestående valutaderivat med löptid över fem år, totalt			27	15	12		42	24	18
Valutaderivat, totalt1)			496	531	-35		954	589	365

1) Balanserade premier på öppna valutaoptionskontrakt uppgår till MSEK 28 (13)

Räntederivat			Verkligt värde 2011		Verkligt värde 2010
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	SEK	600	-	4	-4	200	-	3	-3
	USD	-	-	2	-2	-	-	-	-
Utestående räntederivat med löptid upp till ett år, totalt			-	6	-6		-	3	-3
Löptid ett till tre år	SEK	1 021	1	22	-21	1 256	2	5	-3
	NOK	-	-	-	-	500	104	111	-7
	USD	-	-	-	-	10	-	9	-9
Utestående räntederivat med löptid
ett till tre år, totalt			1	22	-21		106	125	-19
Löptid tre till fem år	SEK	100	-	6	-6	150	1	1	-
	USD	20	-	16	-16	25	-	24	-24
Utestående räntederivat med löptid tre till fem år, totalt			-	22	-22		1	25	-24
Löptid över fem år	SEK	-	-	-	-	30	1	-	1
Utestående räntederivat med löptid över fem år, totalt			-	-	-		1	-	1
Räntederivat, totalt2)			1	50	-49		108	153	-45

2) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -19 (-17) och balanserade premier på öppna kontrakt MSEK 0 (-1).

Elderivat			Verkligt värde 2011				Verkligt värde 2010
Miljoner	Megawatt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Megawatt	Tillgång SEK Skuld SEK		Netto
Löptid upp till ett år	15	24	34	-10	17	66	42	24
Utestående elderivat med löptid upp till ett år, totalt		24	34	-10		66	42	24
Löptid ett till tre år	14	-	5	-5	16	8	2	6
Utestående elderivat med löptid ett till tre år, totalt		-	5	-5		8	2	6
Elderivat, totalt		24	39	-15		74	44	30
DERIVAT, TOTALT		521	620	-99		1 136	786	350
(varav derivat som används för kassaflödessäkring)		-	-	-78		-	-	288
Upplupna räntor och balanserade premier, se not 1 och 2 ovan		-9	-	-9		-	-5	5
Nettning upplupna räntor och premier		8	8	-		-31	-31	-
DERIVAT ENLIGT KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING		520	628	-108		1 105	750	355

Valutarisk

Koncernen säkrar hela orderstocken med hjälp av valutaderivat. Det innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende aktuell orderstock. Framtida orderingång är utsatt för växelkursförändringar i form av förändrad konkurrenskraft. Detta hanteras delvis genom att Group Treasury säkrar den ekonomiska exponeringen i fastprisofferter.

Definitioner

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet negativt. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• t Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor än funktionella valutan (ekonomisk och transaktionsexponering)
• t Resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till sek (omräkningsexponering)
• t Resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering)
• t Resultatet kan påverkas av nedskrivningsprövningar avseende icke säkrade framtida kassaflöden i utländsk valuta i förlustkontrakt (nedskrivningsprövning)

I hanteringen skiljer Saab på de ovan nämnda typerna av exponering. Policybeskrivning finns under respektive exponeringsområde.

Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygprogrammen.

Ekonomisk exponering

Vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Den risken begränsas primärt genom kontraktsformuleringar (valutaklausuler) alternativt genom offerter i egna kostnadsvalutor.

I de fall fastprisofferter i utländsk valuta lämnas säkras nettoexponeringen med finansiella instrument. Den uppkomna valutarisken för offerter hanteras av Saab Treasury inom ramen för offertportföljen. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar per valuta vid årsskiftet.

		Termin1)		Optioner 2)		Summa säkring
Netto säkringar (miljoner)	2011	2010	2011	2010	2011	2010
USD	6	-79	-177	-63	-171	-142
EUR	-31	-43	-88	-49	-119	-92
GBP	-6	-20	-11	-29	-17	-49
CAD	-	-	-37	-	-37	-
CZK	35	-	-	-	35	-
THB	-1 382	-1 060	-	-500	-1 382	-1 560

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner 2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner

Offertförsäkringsportföljen styrs av ett riskmått baserat på ett sannolikhetsvägt VaR-mått bestående av två delar. En del utgörs av VaR-måttet för de interna säkringarna multiplicerat med den uppskattade sannolikheten för att erhålla offerterna, den andra delen avser VaR för de externa säkringarna. Ett riskneutralt läge definieras som en situation där summan av sannolikhetsvägda interna VaR-måttet och det externa VaR-måttet uppgår till noll, vilket

innebär att det sannolikhetsvägda beloppet är säkrat externt. VaR för offerförsäkringsportföljen uppgick vid årets slut till msek 24 (23). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerten samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2011 uppgick till msek -32 (57).

Transaktionsexponering

Framtida kassaflöden i utländsk valuta från orderstocken och ramavtal säkras i syfte att skydda bruttomarginalen. Under 2011 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 63 procent (62) av omsättningen. Eftersom stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i sek medför detta att Saab har stora flöden i utländska valutor.

Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och utgör därmed en transaktionsexponering . De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken, sek 37,2 miljarder (41,5), är sek, usd, eur och gbp. Av den totala orderstocken är 63 procent (70) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 37 procent (30) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

För att minimera transaktionsexponering i utländska valutor tillämpas nettning på koncernnivå, vilket innebär att inkommande valuta utnyttjas till betalningar för inköp i samma valuta. Vidare används valutaklausuler eller transaktioner på valutamarknaden med valutaterminer som säkringsinstrument. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

En analys har utförts på valutakänsligheten i marknadsvärdet på de befintliga externa säkringarna för orderstock och ramavtal. Effekten av en växelkursförändring i säkringsreserven i eget kapital (före skatt) där kronan försvagas (utländsk valuta blir dyrare) respektive förstärks ges av nedanstående tabell.

	Marknadsvärde 2011-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Marknadsvärde i MSEK	-45	-880	790
Förändring		-835	835

Valutakänsligheten i orderstocken visas av nedanstående tabell, det vill säga effekterna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive stärks. I tabellen är orderstocken för utländska dotterbolag omräknad till msek.

	Orderstock 2011-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Orderstock i MSEK	37 172	37 508	36 837
Förändring		336	-336

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med ias 39. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till msek 1 (4).

I tabellen nedan visas de kassaflöden som motsvarar de derivat som har kassaflödessäkrats under 2011 respektive 2010 uttryckta i miljoner i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar per valuta

		CZK			EUR			GBP			NOK			THB			USD			ZAR
Miljoner	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto
< 90 dagar	-19	58	39	-43	116	73	-22	52	30	-2	5	3	-8	309	301	-91	199	108	-63	38	-25
91-180 dagar	-15	32	17	-26	65	39	-9	29	20	-1	2	1	-4	359	355	-36	97	61	-16	2	-14
181-210 dagar	-	4	4	-8	55	47	-7	21	14	-6	-	-6	-	22	22	-14	46	32	-12	-	-12
211-360 dagar	-	19	19	-12	39	27	-8	19	11	-	1	1	-34	280	246	-23	54	31	-13	-	-13
2013	-	25	25	-31	115	84	-5	29	24	-	-	-	-	988	988	-66	167	101	-25	1	-24
2014	-	6	6	-20	50	30	-	8	8	-	-	-	-	392	392	-13	111	98	-	-	-
2015	-	4	4	-9	23	14	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-2	91	89	-	-	-
2016	-	-	-	-3	13	10	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	86	86	-	-	-
2017 och framåt	-	-	-	-1	25	24	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	61	61	-	-	-
Summa flöden 2011	-34	148	114	-153	501	348	-51	158	107	-9	8	-1	-46	2 350	2 304	-245	912	667	-129	41	-88
Summa flöden 2010	-61	161	100	-230	585	355	-114	232	118	-15	6	-9	-	-	-	-439	1 120	681	-154	70	-84

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i utländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i usd (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till sek. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv och avyttringar. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till msek 2 704 (2 247), se nedanstående tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
USD	1 861	727
EUR	33	56
AUD	470	465
ZAR	573	664
Andra valutor	433	335
Totalt	3 370	2 247

Effekten på nettotillgångarna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive förstärks visas av nedanstående tabell.

Känslighetsanalys av nettotillgångarna

MSEK	Nettotillgångar 2011-12-31	Förstärkning av SEK med 10%	Försvagning av SEK med 10%
USD	1 861	1 675	2 047
EUR	33	30	36
AUD	470	423	517
ZAR	573	516	630
Andra valutor	433	391	476
Totalt	3 370	3 035	3 706

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte enligt Group Treasury Policy.

Nedskrivningsprövningar

Långa kontrakt i framförallt usd inom civila flygplansprogram består av orderstock, som valutasäkras, och förväntade framtida beställningar som tillsammans utgör förkalkylerade affärer. Kassaflöden från de senare säkras normalt när de blir bekräftade order. Vid nedskrivningsprövningar av förlustkontrakt påverkas resultatet av omvärdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Större kursförändringar i framförallt usd mot sek får betydande påverkan på resultatet. Denna exponering kurssäkras inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Ränterisk har identifierats inom följande områden:

• t Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Stora sådana poster avser pensionsåtaganden och leasingverksamheten.
• t Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto. Ränteeffekter på förskottsfinansieringen påverkar bruttoresultatet.

Ränterisker i koncernens finansiella investeringar hanteras med utgångspunkt från en hög betalningsberedskap och en duration på 12 månader, med möjlighet att avvika +/– 12 månader. Per årsskiftet var durationen för investeringar 18 månader (4). Ränterisker i koncernens upplåning hanteras med utgångspunkt från ett benchmark med 18 månaders duration, med möjlighet att avvika +/–18 månader. Per årsskiftet var durationen för finansieringen 14 månader (18).

För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. För en känslighetsanalys, se vidare under likviditets- och finansieringsrisk. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i sek, vilken via valutaswappar växlas till dotterbolagens valuta. Ränteswappar i usd används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration, se vidare Saab Pensionsstiftelse.

Likviditets- och finansieringsrisk

Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån till godtagbara villkor.

Enligt Group Treasury Policy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel som motsvarar det högsta av (dock minst msek 3 000):

• t 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter) t 50 procent av utestående on demand-garantier för de tre största enga-
• gemangen

Likviditets- och finansieringsrisken minimeras genom att ha en diversifiering av finansieringskällor och löptider.

Saab har som policy att försäkra on-demand garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Detta gäller kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (ekn) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter MSEK	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Klubblån (förfall 2016)	4 000	-	4 000
Totalt bekräftade kreditfaciliteter	4 000	-	4 000
Företagscertifikat	5 000	-	5 000
Medium Term Note (MTN)	3 000	1 100	1 900
Receivables Financing	1 515	872	643
Totalt låneprogram	9 515	1 972	7 543
Totalt lånefaciliteter	13 515	1 972	11 543

Klubblånet omförhandlades och förlängdes ett år innan förfall. Klubblånet är en kreditfacilitet med ett motvärde på msek 4 000 jämnt fördelat gentemot åtta banker och förfaller 2016. Inga finansiella covenants föreligger i vare sig klubblånet eller de andra kreditfaciliteterna.

Vidare finns ett certifikatprogram med en låneram på msek 5 000. Under 2011 utnyttjades varken certifikatprogrammet eller klubblånet.

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (mtn) med en låneram på msek 3 000 eller motvärde i eur. mtn-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

Under året avvecklades hela aktieinnehavet i Aker Holding AS och därtill hörande lån på mnok 975 samt derivatinstrument.

Nettolikviditet

Nettolikviditeten exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner uppgick per den 31 december 2011 till msek 4 735 (2 382). Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placerats enligt Group Treasury Policy. Vid årsskiftet uppgick placeringarna i räntebärande värdepapper och bankdepositioner till msek 5 638 (3 374).

Nettolikviditet

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
Tillgångar
Likvida medel	31	1 918	2 544
Kortfristiga placeringar	25	4 555	1 544
Summa likvida placeringar		6 473	4 088
Kortfristiga räntebärande fordringar	27	368	617
Långfristiga räntebärande fordringar	27	99	150
Långfristiga räntebärande finansiella investeringar	25	143	147
Summa räntebärande tillgångar		7 083	5 002

MSEK	Not	2011-12-31	2010-12-31
Skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	35	520	589
Långfristiga räntebärande skulder	35	1 218	1 117
Avsättning för pensioner	37	12	5
Summa räntebärande skulder		1 750	1 711
NETTOLIKVIDITET		5 333	3 291

Per den 31 december 2011 var nettolikviditeten msek 5 333 (3 291) med ett genomsnitt under året på msek 4 560 (890). Nettot av erhållna ränteintäkter och betalda räntekostnader uppgår till msek -70 (-89). Av de likvida placeringarna på msek 6 473 (4 088) var msek 10 (10) pantsatta som handelssäkerhet gentemot omx. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs placeringar.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finan siella kostnader
1 år	2 632	26	1 992	20	46
2 år	1 348	13	1 785	18	31
3 år	697	7	900	9	16
4 år	730	7	730	7	14
5 år och framåt	-	-	-	-	-
Totalt	5 407	53	5 407	54	107
Justering*	231	-	-	-	-
Totalt	5 638	-	-	-	-

*Justering av nominellt värde jämfört med bokfört pga. marknadsvärdering till över- respektive underkurs.

Kortfristiga räntebärande skulder består främst av skulder till joint ventureföretag msek 449 (428). Långfristiga räntebärande skulder uppgår till msek 1 218 (1 117) och består främst av emitterat mtn-lån. Av de långfristiga skulderna förfaller msek 1 128 (1 100) inom 1-5 år och msek 90 (17) om längre tid än 5 år.

Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut framgår av tabellen "Känslighetsanalys av finansiell risk" i kolumnen kapitalbindning. I volymen för räntebindning ingår ränteswappar. Ränterisken i lånen för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var msek 21 (25) den 31 december 2011. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs refinansiering av krediter.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter) Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK	Ränte	Påverkan av mark nadsränta,	Kapital	Påverkan av kredit spread,	Påverkan på finan siella
Förfall	bindning	1%	bindning	1%	kostnader
1 år	-1 472	-15	-872	-9	-24
2 år	-250	-3	-1 100	-11	-14
3 år	-150	-2	-	-	-2
4 år	-100	-1	-	-	-1
5 år och framåt	-	-	-	-	-
Totalt	-1 972	-21	-1 972	-20	-41

Råvarurisk

Prisrisker i råvaror delas upp i två delar

• t Med råvaruprisrisk avses risken att kostnaderna för inköp av material stiger.
• t Med elprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt vid förändringar av elpriset.

Råvarurisk skall enligt koncernens policy minimeras och hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kund/leverantör. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el. Detta sker genom säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av det kommande kvartalets förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt till 0 procent till och med kvartal 13. De svenska enheterna förbrukar cirka 156 GWh per år med en spotprisrisk på msek 1,6 per öres förändring av elpriset. Hanteringen av elhandelderivat sker genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till givet benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande msek 1 (1) uttryckt som VaR. Marknadsvärdet av elderivat var per årsskiftet msek -15 (30). Vid införandet av flera prisområden i Sverige, 1 november 2011, namnändrades (sto) till (se3). Sedan 1 januari 2010 kassaflödessäkras elderivat för prisområde Stockholm (se3). Ineffektiviteten som påverkat årets resultat uppgår till msek 1 (-1).

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker skall enligt koncernens policy identifieras och aktivt hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt skall hanteras genom att tillgängliga bank-, försäkrings- eller exportkreditinstitutioner utnyttjas. Kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer skall enligt policyn hanteras genom att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott. Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer.

Kundfordringar

Den 31 december 2011 var koncernens utestående kundfordringar msek 3 153 (3 052). Receivables Financing-programmet minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 872 (1 409). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 84 procent (83) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom eu som svarar för 48 procent (51) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från ekn.

I samband med kontantaffärer kräver Saab regelmässigt att remburs öppnas till Saabs förmån för att säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick till msek 19 (22) vilket motsvarar 0,5 procent (0,5) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2011	2010
Nedskrivningar, 1 januari	-22	-32
Nedskrivningar för beräknade förluster	-5	-12
Återföring av tidigare nedskrivningar	3	15
Realiserade kreditförluster	5	7
Nedskrivningar, 31 december	-19	-22

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
<30 dagar	221	265
30 till 90 dagar	393	225
91 till 180 dagar	303	52
>181 dagar	125	102
Förfallna kundfordringar	1 042	644
Ej förfallna kundfordringar	2 111	2 408
Totala kundfordringar	3 153	3 052

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Lämnade förskott till leverantörer

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk, då motprestationen ej är fullgjord. Den 31 december 2011 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för msek 139 (282). Då koncernens policy är att ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott bedöms den kommersiella leverantörskreditrisken vara låg.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot banker genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att:

• t Samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst A enligt Standard and Poor's eller A3 enligt Moody´s
• t Varje enskild finansiell motpart ska tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget
• t Saab har med finansiella motparter ingått isda-avtal, avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (bis I). Den 31 december 2011 uppgick motpartsriskerna till msek 5 859 (4 100), varav utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten msek 5 651 (3 300).

Trading

Styrelsen har givit Saab Treasury ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument. Under året allokerades msek 10 uttryckt enligt VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2011 blev resultatet msek 32 (35), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till msek 3 (1).

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas på valutaterminer och valutaswappar, huvudsakligen för de derivat som ingåtts före den 31 december 2006. Marknadsvärde på valutaderivat som säkringsredovisats till verkligt värde samt marknadsvärde på säkrade poster framgår av nedanstående tabell. För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Säkringsredovisning till verkligt värde, MSEK	2011	2010
Valutarisk i orderstock (säkrad post)	-13	-7
Valutaderivat (säkringsinstrument)	13	7

Kassaflödessäkring tillämpas på valutaterminer och valutaswappar som ingåtts efter den 31 december 2006 samt på elderivaten.

Kassaflödessäkringarna förväntas påverka resultaträkningen under samma period som de säkrade flödena, förutom för de kassaflödessäkringar

som avser tillverkning mot lager, vilka påverkar resultaträkningen först den dag leverans sker till kund. Säkringsreserven före skatt uppgick till msek 621 (872), varav värdet på derivat var msek -78 (288) och effekter som uppstått vid förlängning av derivat var msek 699 (584).

Förändringen i säkringsreserven 2011, msek -251, består av upplösning mot resultaträkningen msek -278, värdeförändring på befintliga derivat msek -13, marknadsvärdet på under året upptagna säkringar msek -75 samt förändring som uppstått vid förlängning av derivat msek 115. För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till msek 2 (3).

Värderingsmetoder för finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes.

Följande instrument värderades till verkligt värde enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen (Nivå 1):

• t Obligationer
• t Elderivat
• t Räntederivat

Följande instrument värderade till verkligt värde värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata (Nivå 2).

• t Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i sek till bokslutskurser
• t Optioner: Optionsprissättningsmodellen Black-Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner
• t Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna

Aktier och andelar som är onoterade: Värderas enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag (Nivå 3).

Per den 31 december 2011 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2011	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande värdepapper	4 555	4 555	-	-
Valutaterminer	466	-	466	-
Valutaoptioner	29	-	29	-
Ränteswappar	1	-	1	-
Elderivat	24	24	-	-
Aktier och andelar	54	-	-	54
Totalt	5 129	4 579	496	54

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2011	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	515	-	515	-
Valutaoptioner	43	-	43	-
Ränteswappar	31	-	31	-
Elderivat	39	39	-	-
Totalt	628	39	589	-

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden och ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsen har ett långsiktigt realt avkastningskrav på 4 procent per år. Investeringspolicy anger tillgångsfördelningen till maximalt 50 procent aktier/alternativa investeringar (hedgefonder) och 50-100 procent räntebärande produkter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har bbb(Baa) i kreditrating enligt Standard & Poor's och Moody's. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 53 procent (50) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 47 procent (50) i aktie- och alternativa investeringar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var msek 4 050 (3 969) den 31 december 2011 och årets avkastning uppgick till 0 procent (7). Under 2011 kapitaliserades stiftelsen med msek 105 (124) och betalades msek 3 (16) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	4 050	3 969	3 609	3 082
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser1)	5 866	4 675	5 002	4 432
Konsolideringsgrad	69%	85%	72%	70%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	4 489	4 042	3 844	3 678
Konsolideringsgrad	90%	98%	94%	84%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 42

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011-12-31	2010-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ställda säker heter för egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar	-	100	-	100
Obligationer och andra värdepapper	10	10	10	10
Totalt	10	110	10	110
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	90	81	90	81
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	5 336	5 164
Eventualförpliktelse avse ende rättstvist1)	301	302	301	302
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	6	6	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse företag	8	2	102	371
Totalt	405	391	5 829	5 918

1) Saab har en pågående rättstvist i Danmark med Forsvarets Materialtjeneste (FMT). Sjö- och handelsrätten i Köpenhamn meddelade i en dom att de ogillat FMTs talan mot Saab. FMT har överklagat domstolsbeslutet. FMTs motkrav uppgår till MDKK 250.

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2011-12-31	andel i procent	2010-12-31	andel i procent
Moderbolagsgarantier	1 540	21	2 275	21
Bankgarantier	5 674	79	8 407	79
Totala garantier	7 214	100	10 682	100
Bankgarantier:
On demand	5 014	88	5 700	68
Proprieborgen	660	12	2 707	32
Totala bankgarantier	5 674	100	8 407	100
Typ av garanti:
Förskott	3 177	44	4 127	39
Fullgörande	3 365	47	3 666	34
Milstolpebetalning	-	-	2 558	24
Anbud, kredit och övriga	672	9	331	3
Totala garantier	7 214	100	10 682	100

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen ovan.

NOT 43

NÄRSTÅENDE

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. I januari 2012 förvärvade Combitech ab, ett helägt dotterbolag till Saab ab, Sörman Information ab. Största aktieägare i Sörman var Investor ab. Enligt Saabs bedömning motsvarar köpeskillingen marknadsvärdet. I övrigt har inte Saab haft några transaktioner av betydelse med Investor. Saab har inte heller några betydande transaktioner med styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysning om ersättningar se not 37.

Av moderbolagets omsättning avsåg 3 procent försäljning till koncernföretag medan 14 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag uppgår till cirka msek 26 (26) respektive msek 120 (127).

Under året har bae Systems avyttrat sina aktier i Saab och betraktas inte längre som närstående.

NOT 44

KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets		Ägarandel i procent
Koncernföretag	säte, land	2011	2010
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Czech s.r.o.	Tjeckien	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	75	75
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Sensis Corporation	USA	100	-
Saab Systems Oy	Finland	100	100
Saab Systems Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Training Systems AB	Jönköping, Sverige	100	100
Moderbolaget
MSEK		2011	2010
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari		16 321	16 362
Nyemissioner/kapitaltillskott		566	20
Förvärv		203	14
Försäljningar och likvidationer		-23	-3
Reducering av köpeskilling		-	-72
Omklassificeringar		19	-
Utgående balans 31 december		17 086	16 321
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari		-10 551	-10 477
Årets nedskrivningar		-128	-74
Utgående balans 31 december		-10 679	-10 551

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultat räkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i procent	Redo visat värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100,0%	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100,0%	155
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100,0%	994
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100,0%	3
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100,0%	4
Fastighets AB Odengatan Jönköping, 556378-6226, Järfälla	2 000	100,0%	-
Fastighets AB Solhusgatan, 556230-7404, Göteborg	1 000	100,0%	67
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga	100 000	100,0%	10
Gripen International AB, 556628-6380, Linköping	1 000	100,0%	5
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Linköping	48 000	100,0%	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100,0%	51
Linköping City Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100,0%	3
Saab d.o.o., Slovenien	-	100,0%	-
Saab Aerospace Overseas AB, 556628-6448, Linköping	1 000	100,0%	3
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Linköping	30 000	100,0%	1 500
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100,0%	84
Saab Czech s.r.o, Tjeckien	-	100,0%	24
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100,0%	103
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100,0%	357
Saab India Technologies Private Limited, Indien	-	100,0%	-
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100,0%	11
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100,0%	49
Saab North America, Inc., USA	-	100,0%	1 141
Saab Precision Components AB, 556627-5003, Jönköping	2 000	100,0%	8
Saab Seaeye Holdings Ltd, Storbritannien	-	100,0%	194
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	95,0%	443
Saab Systems Oy, Finland	-	100,0%	103
Saab Surveillance Solutions AB, 556627-1929, Linköping	1 000	100,0%	-
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Järfälla	1 000	100,0%	-
Saab Training Systems AB, 556030-2746, Jönköping	150 000	100,0%	42
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	-	100,0%	6
Saab Training Systems Kenya Ltd, Kenya	-	100,0%	-
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping	1 000	100,0%	-
Vilande bolag m.m.	-	-	898
Redovisat värde vid årets slut			6 407

NOT 45

2011-12-31

OBESKATTADE RESERVER

Moderbolaget
MSEK	2011	2010
Periodiseringsfond:
Ingående balans 1 januari	-	-
Årets avsättning	350	-
Utgående balans 31 december	350	-
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	65	84
Årets avskrivningar under plan	-17	-19
Utgående balans 31 december	48	65
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	437	335
Årets avskrivningar under/utöver plan	-40	102
Utgående balans 31 december	397	437
Summa obeskattade reserver 31 december	795	502

NOT 46

KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens operativa kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Det operativa kassa flödet avviker på följande punkt från kassaflödesanalysen på sidan 75:

t Förvärv eller avyttringar av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella placeringar samt räntebärande fordringar ingår ej i investeringsverksamheten

OPERATIVT KASSAFLÖDE

Koncernen
MSEK	2011	2010

Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	2 783	776
Överfört till pensionsstiftelse	-132	-147
Justeringar av poster som inte ingår i kassa flödet	141	2 317
Betald inkomstskatt	-450	-196
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	2 342	2 750
Rörelsekapital
Varulager	-243	586
Rörelsefordringar	-96	855
Erhållna kundförskott	409	194
Övriga rörelseskulder	610	399
Avsättningar	-630	-297
Förändring av rörelsekapital	50	1 737
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 392	4 487

Koncernen
MSEK	2011	2010
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-41	-117
Förvärv av materiella anläggnings tillgångar	-325	-262
Förvärv av leasingtillgångar	-1	-2
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	23	11
Avyttring av leasingtillgångar	301	65
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likvi ditetspåverkan	-1 135	-
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likvidi tetspåverkan	1 264	161
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar	-1	6
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga ränte bärande finansiella tillgångar	85	-138

Operativt kassaflöde	2 477	4 349

OPERATIVT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2011	2010
Operativt kassaflöde	2 477	4 349
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	-2 967	-993
Andra finansiella placeringar och fordringar	307	-12
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-50	-1 950
Återköp av aktier	-	-80
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-367	-237
Årets kassaflöde	-600	1 077

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	681	703
Bankdepositioner	1 083	1 830
Medel på spärrat konto	139	-
Deponerade medel för kunders räkning	15	11
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 918	2 544
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 918	2 544

Moderbolaget

MSEK	2011-12-31	2010-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	154	105
Bankdepositioner	1 083	1 830
Summa enligt balansräkningen	1 237	1 935
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 237	1 935

Betalda räntor och erhållen utdelning

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Erhållen utdelning	55	12	226	236
Erhållen ränta	69	40	212	130
Erlagd ränta	-139	-129	-198	-165
Totalt	-15	-77	240	201

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2011	2010	2011	2010
Avskrivningar	1 240	1 295	601	582
Nedskrivningar	21	63	-	-
Förändringar i värdet av biologiska tillgångar	-6	-43	-	-
Förändringar i värdet av för valtningsfastigheter	12	-	-	-
Resultatandelar i intresseföretag	12	-40	-	-
Utdelningar från intresseföretag	50	6	-	-
Utdelning och koncernbidrag från/till koncernföretag	-	-	-1 547	-1 457
Realisationsresultat vid försälj ning av koncern-, intresse företag och övriga andelar	-1 169	-15	-181	-9
Realisationsresultat vid försälj ning av anläggningstillgångar	-1	7	2	7
Nedskrivning av varulager	-	60	-	-
Nedskrivning av andelar och fordringar	9	26	128	290
Avsättningar	9	717	94	541
Avsättningar till pensioner	-114	213	278	-187
Övrigt	78	28	-17	-63
Totalt	141	2 317	-642	-296

Förvärv av verksamheter och koncernföretag

Koncernen

MSEK	2011	2010
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	1 007	1
Materiella anläggningstillgångar	286	-
Varulager	63	-
Rörelsefordringar	325	1
Likvida medel	127	-
Summa tillgångar	1 808	2
Avsättningar	34	-
Uppskjuten skatteskuld	38	-
Räntebärande skulder	102	-
Rörelseskulder	256	2
Summa skulder	430	2
Utbetald köpeskilling	1 158	-
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	-127	-
Påverkan på koncernens likvida medel	1 031	-
Påverkan på koncernens nettolikviditet	929	-

Förvärv 2011 avser det amerikanska företaget Sensis Corporation, tillgångar från Scandinavian Air Ambulance Holding och tillgångar från det tjeckiska företaget E-COM. Förvärv 2010 avser återstående 66,7 procent av aktierna i intresseföretaget Opax as i Norge.

Förvärv av intresseföretag

Koncernen

MSEK	2011	2010
Förvärvade tillgångar och skulder
Finansiella anläggningstillgångar	104	-
Summa tillgångar	104	-
Utbetald köpeskilling	104	-
Påverkan på koncernens likvida medel	104	-

Förvärv 2011 avser främst 36,6 procent i Avia Satcom Co. Ltd och andelar i intresseföretag i venture-portföljen.

Avyttring av koncernföretag och intresseföretag

Koncernen
MSEK	2011	2010
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	11	-
Finansiella anläggningstillgångar	3	-
Rörelsefordringar	23	6
Tillgångar som innehas för försäljning	113	107
Likvida medel	8	-
Summa tillgångar	158	113
Rörelseskulder	8	12
Summa skulder	8	12
Försäljningspris	1 272	161
Erhållen köpeskilling	1 272	161
Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten	-8	-
Påverkan på koncernens nettolikviditet	1 264	161
Varav räntebärande fordringar	-	130
Varav likvida medel	1 264	31

Avyttring 2011 avser andelarna i Grintek Ewation (Pty) Ltd, Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, C3 Technologies ab och Image Systems ab. Avyttring 2010 avser Saab Bofors Industrier ab och 16 procent av intresse företaget Hawker Pacific Ltd.

NOT 47

UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab ab (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets aktier är registrerade på nasdaq omx Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab ab, Box 12062, 102 22 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess koncern företag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

NOT 48

MILJÖREDOVISNING

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab ab:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköpings kommun är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Tillsynsmyndigheten har beslutat om kompletterande villkor för verksamheten mot bakgrund av eu:s ippc-direktiv.

I Järfälla bedriver Saab ab tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab ab under 2011 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Linköping City Airport ab är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saab ab:s samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköpings kommun. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics ab bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Dynamics ab och Saab Bofors Test Center ab bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Dynamics ab bedriver även tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna. Dessutom bedriver Saab Barracuda ab tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Dotterbolagen har under 2011 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab ab bedriver verksamhet i Arboga, Göteborg, Ljungbyhed, Malmslätt, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Arboga och Malmslätt finns fortfarande gällande tillståndsbeslut som meddelades av länsstyrelsen 1993 respektive 1994. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolagen Saab Underwater Systems ab i Motala, Saab Training Systems ab i Huskvarna och Saab Precision Components ab i Jönköping. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

			Balansdagskurs			Medelkurs
Land			2011	2010	2011	2010
Australien	AUD	1	7,03	6,92	6,70	6,61
Danmark	DKK	100	120,33	120,75	121,26	128,13
Euro	EUR	1	8,94	9,00	9,03	9,54
Kanada	CAD	1	6,78	6,81	6,57	6,99
Norge	NOK	100	115,05	115,20	115,87	119,16
Schweiz	CHF	1	7,36	7,24	7,35	6,91
Storbritannien	GBP	1	10,68	10,55	10,41	11,13
Sydafrika	ZAR	100	85,08	103,00	89,72	98,41
Tjeckien	CZK	100	34,64	35,54	36,76	37,76
USA	USD	1	6,92	6,80	6,50	7,20

NOT 50

NYCKELTALSDEFINITIONER

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA-marginal

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med avdrag för av- och nedskrivningar av leasingflygplan, i procent av försäljningsintäkter.

Sysselsatt kapital

Totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Överskottsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

Kapitalomsättningshastighet

Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolikviditet/nettoskuld

Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Operativt kassaflöde per aktie

Operativt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

UTDELNINGSMOTIVERING

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till sek 4,50 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med msek 474. Saab ab:s fria egna kapital uppgår till msek 3 988 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till msek 10 204 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till msek 2 225 och för moderbolaget msek 1 589.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 40,2 procent jämfört med koncernens långsiktiga mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 41 procent 2011.

Saabs bruttoinvesteringar för 2011 uppgick till msek 325, vilket bedöms vara en bra approximation på det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2011 uppgick till msek 1 355 varav msek 15 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettolikviditet inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden, uppgår till msek 5 333. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i abl 2005:551:

• 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
• 1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab ab

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till års stämman förfogan de stående vinstmedel i Moderbolaget:

Efter genomförande av föreslagen vinst disposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Balanserade vinstmedel	2 398 918 842
Årets resultat	1 589 444 977
Summa	3 988 363 819
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 4,50 per aktie	473 993 811
Till nästa år balanseras	3 514 370 008
Summa	3 988 363 819

SEK
Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	712 411 900
Balanserad vinst	3 514 370 008
Summa	6 515 658 547

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att msek 474 (367), eller sek 4,50 (3,50) per aktie delas ut till aktie ägarna. Soliditeten för Koncernen uppgår till 41,1 procent (39,1) och efter genomförd vinst disposition uppgår soliditeten till 40,2 procent (38,3).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsf aktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 10 februari 2012

Marcus Wallenberg Ordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Johan Forssell Sten Jakobsson Per-Arne Sandström

Cecilia Stegö Chilò Joakim Westh Lena Treschow Torell Åke Svensson

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Catarina Carlqvist Stefan Andersson Conny Holm Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Buskhe

Verkställande direktör och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 februari 2012

Håkan Malmström

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Saab AB, org.nr 556036-0793

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 48–132.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Övriga upplysningar

Årsredovisningen och koncernredovisningen för 2010 reviderades av andra revisorer som i sin revisionsberättelse daterad 16 februari 2011 uttalades sig enligt standardutformningen om denna årsredovisning och koncernredovisning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 februari 2012

PricewaterhouseCooopers AB

Håkan Malmström Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Inledning

Saab ab är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, nasdaq omx Stockholms regelverk för emittenter – som även inkluderar Svensk kod för bolagsstyrning – samt andra relevanta svenska och utländska regler och riktlinjer.

Svensk kod för bolagsstyrning

Eftersom Saab har aktier upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden,

innebär det att Saab ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se

Saab tillämpar Koden och strävar efter att i sin styrning hålla en hög standard. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2011. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2011 skedde enligt Koden och årsstämman 2012 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Saabs webbsida har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

Organisation 2011

* De interna styrgrupperna handlägger och beslutar i frågor inom respektive område som är koncernövergripande samt förbereder även vissa ärenden för beslut i koncernledningen.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor enligt årsredovisningslagen, se separat yttrande fogat till bolagsstyrningsrapporten.

Saab har inte avvikit från Kodens regler under 2011 och redovisar därför inga avvikelser från Koden.

Ägarstruktur och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2011 till sek 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 a-aktier samt 107 243 221 b-aktier. a-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. En a-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en b-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden ab. Kvotvärdet per aktie är sek 16. b-aktierna är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm, på listan för stora bolag. a-aktierna är inte marknadsnoterade. En börspost omfattar 100 aktier. Bolagets a-aktier ägs samtliga av Investor ab.

Största aktieägare, 31 december 2011

Enligt SIS ägarservice	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Investor AB	30,0	40,8
Wallenbergstiftelser	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	4,8	4,3
Unionen	2,5	2,2
AFA Försäkring	2,3	2,0
SEB fonder	2,1	1,9
Fjärde AP-fonden	2,1	1,8
SHB fonder	2,1	1,8
Orkla ASA	1,6	1,5
Länsförsäkringar fondförvaltning	1,0	0,9
Totalt	57,2	64,9

I slutet av december 2011 hade Saab ett eget aktieinnehav om 3 818 386 b-aktier, motsvarande 3,5 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sidorna 147 och 149. Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sid 68 för ytterligare information.

Valberedning

På Saabs årsstämma i april 2011 beslutades om en valberedningsprocess som innebär att Saab ska ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna jämte styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna och aktieägarna de företräder offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar förfarande för att vid behov ersätta en ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen som beslutades på årsstämman 2011 ska valberedningen arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman för beslut:

• (a) stämmoordförande,
• (b) styrelse,
• (c) styrelseordförande,
• (d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
• (e) revisorer (i förekommande fall), och
• (f) arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämma i Saab den 19 april 2012 meddelades i pressmeddelande den 12 oktober 2011 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Thomas Eriksson (Swedbank Robur Fonder) och Thomas Ehlin (Nordea Fonder). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 52 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per 31 augusti 2011.

Valberedningens förslag ska offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2012.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2012

Ledamot	Representerar	% av röster 2011-08-31	% av kapital 2011-08-31
Petra Hedengran	Investor AB	40,8	30,0
Peter Wallenberg Jr	Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	7,7	8,7
Thomas Eriksson	Swedbank Robur fonder	2,8	3,1
Thomas Ehlin	Nordea Fonder	2,5	2,8
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande Saab AB	-	-

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 7 april 2011 ska Saabs styrelse bestå av tio bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 7 april 2011 omvaldes Johan Forssell, Sten Jakobsson, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Åke Svensson, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh. Håkan Buskhe och Michael O'Callaghan valdes in i styrelsen vid årsstämman.

Styrelsen i Saab AB.

Styrelseledamöterna Erik Belfrage och George Rose avböjde omval. Michael O'Callaghan avgick ur styrelsen den 16 juni 2011 som ett resultat av BAE Systems avyttring av aktier i Saab. Saabs styrelse har därefter bestått av nio bolagsstämmovalda ledamöter.

Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Endast verkställande direktören, Håkan Buskhe, är anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2011, finns i årsredovisningen, not 37.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg	Per-Arne Sandström
Håkan Buskhe	Cecilia Stegö Chilò
Johan Forssell	Åke Svensson
Sten Jakobsson	Lena Treschow Torell
Michael O'Callaghan1)	Joakim Westh

1) Avgick ur styrelsen den 16 juni 2011 som ett resultat av BAE Systems avyttring av aktier i Saab.

Övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av presentationen av styrelsen, se sidorna 141-142.

Arbetstagarledamöter

Ordinarie	Suppleanter
Stefan Andersson	Göran Gustavsson
Catarina Carlqvist	Jan Kovacs
Conny Holm	Nils Lindskog

Krav på oberoende

Nedan framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning och oberoende 2011

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget / bolags ledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Håkan Buskhe	2011	Nej 2)	Ja
Johan Forssell	2010	Ja	Nej 3)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Michael O'Callaghan4)	2011	Ja	Nej 4)
Per-Arne Sandström	2005	Ja	Ja
Cecilia Stegö Chilò	2010	Ja	Ja
Åke Svensson	2003	Nej 5)	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej 6)
Joakim Westh	2010	Ja	Ja

1) Tidigare verkställande direktör och koncernchef i Investor AB

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab

3) Anställd i Investor AB 4) Anställd i BAE Systems. Avgick ur styrelsen den 16 juni 2011 som ett resultat av

BAE Systems avyttring av aktier i Saab

5) Tidigare verkställande direktör och koncernchef i Saab 6) Ledamot i Investor AB:s styrelse

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sex ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver.

Under 2011 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sex ordinarie styrelsemöten och två extra möten, totalt nio möten.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning av de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda vd-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I vd-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter. Till instruktionen knyts även policies för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Anne Gynnerstedt, som inte är ledamot av styrelsen. Anne Gynnerstedt lämnade sin befattning som chefsjurist i januari 2012.

Styrelsens möten följer en i förväg godkänd agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation om ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. Finansiella rapporter sammanställs efter varje månad och skickas till styrelsen. Rapporterna presenteras vid varje styrelsemöte och inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Vidare behandlar styrelsen regelbundet investeringar, förvärv och avyttringar. Under 2011 har styrelsen arbetat med fastställande av budget och affärsplan. Styrelsen har även under året särskilt arbetat med bolagets strategi och uppföljning av väsentliga exportmöjligheter samt därmed förenliga marknadssatsningar.

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2011

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter möten med revisions- och ersättningsutskotten lämnas rapporter till styrelsen om vad som har avhandlats på mötena och styrelsen fattar beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

Styrelsens arbete i utskott

Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principer i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor.

Revisionsutskottets ledamöter har sedan årsstämman i april 2011 varit Per-Arne Sandström (utskottets ordförande), Johan Forssell och Joakim Westh, varav både Per-Arne Sandström och Joakim Westh är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare besitter samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- och revisionskompetens. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt var under 2011 sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet samt biträda valberedningen med förslag till stämmobeslut om revisorsval. Såväl bolagets interna som externa revisorer är adjungerade till revisionsutskottets möten.

Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse - möten1)	Närvaro utskotts möten 2)	Styrelse - arvode kSEK 3)	Arvode Revisions utskott kSEK	Arvode Ersättnings utskott kSEK	Totalt arvode kSEK
Marcus Wallenberg		X	9	3	1 100		80	1 180
Håkan Buskhe 4)			9		-			-
Johan Forssell	X		9	8	425	100		525
Sten Jakobsson 5)		X	8	2	425		80	505
Michael O'Callaghan 6)			1		-			-
Per-Arne Sandström	X		9	8	425	150		575
Cecilia Stegö Chilò			9		425			425
Åke Svensson			8		425			425
Lena Treschow Torell		X	7	3	425		135	560
Joakim Westh	X		9	8	425	100		525

1) Av totalt 9 möten

2) Av totalt för revisionsutskottet 8 möten, för ersättningsutskottet 3 möten

3) Vd Håkan Buskhe erhåller ej arvode

4) Invald april 2011, Håkan Buskhe deltog i årets första två möten i egenskap av verkställande direktör.

5) Medlem i ersättningsutskottet sedan 7 april 2011 och därefter har två möten ägt rum i ersättningsutskottet

6) Invald april 2011 och avgick den16 juni 2011

Revisionsutskottet har under 2011 arbetat särskilt med den finansiella rapporteringen, budget och affärsplan samt utseende av ny internrevisor.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast till övriga styrelseledamöter.

Utskottet har under 2011 haft åtta möten.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, Sten Jakobsson och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt var under 2011 sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Det är ersättningsutskottet som ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under året arbetat med översyn av fast och rörlig ersättning samt utformningen av Saabs långsiktiga incitamentsprogram för bolagets ledande befattningshavare och strategiska nyckelpersoner.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast därefter till övriga styrelseledamöter. Utskottet har under 2011 haft tre möten.

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen kvaliteten på styrelsens arbete och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär och ger sin uppfattning om hur väl styrelsen fungerar. Det jämförs sedan med tidigare års utfall. Frågeformuläret är uppdelat i fem delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen och samarbetsklimatet. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om styrelsens arbete. Resultatet av utvärderingen diskuteras därefter i styrelsen. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med analys, utvärdering och tillsättning av styrelseledamöter.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Under 2011 har styrelsen även utvärderat verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna har besvarat ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena strategi, prestation, organisation, personal och ledarskap.

Verkställande direktör och koncernchef

Verkställande direktör och koncernchef är Håkan Buskhe som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget och tidigare erfarenheter framgår av presentationen av styrelsen och koncernledningen, se sidorna 141-143. Håkan Buskhe äger inga aktier i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

Redovisning av riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare återfinns i förvaltningsberättelsen.

Bolagets revisor

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har bolagets halvårsrapport översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers, som valdes till ny revisor vid årsstämman 2011. Tidigare revisorer var Ernst & Young och Deloitte.

PricewaterhouseCoopers

• t Valdes 2011 för perioden 2011–2015
• t Huvudansvarig revisor är Håkan Malmström
• t Andra revisionsuppdrag: Gambro, Karo Bio, NCC och Nordstjernan

PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwCs globala nätverk med verksamhet i cirka 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Ersättning till revisorer

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman.

PricewaterhouseCooopers har under 2011 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.

Ersättning till revisorer 2009–2011 avseende koncernen

MSEK	2011	2010	2009
Revisionsuppdrag:
PricewaterhouseCoopers AB	15	1	-
Ernst & Young AB	-	10	13
Deloitte AB	-	3	4
Andra uppdrag:
PricewaterhouseCoopers AB	7	-	-
Ernst & Young AB	-	5	3
Deloitte AB	-	2	2
Övriga, revisionsuppdrag	1	1	3

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisor.

Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorerna har deltagit i sex ordinarie möten med revisionsutskottet. De har inte deltagit vid de tillfällen då revisionsupphandlingen behandlats.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras. Bolagets revisor närvarar vid styrelsens sammanträde i samband med godkännande av bolagets årsredovisning.

Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2011. Styrelsen har också vid ett tillfälle sammanträffat med bolagets revisor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i den svenska årsredovisningslagen.

Finansiell intern kontroll

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina mål och samtidigt hantera dess risker. Den finansiella internkontrollen är en del av samtliga internkontrollprocesser inom Saab. Ramverket för dessa är utformat i enlighet med det så kallade COSO ramverket vilket utvecklats av the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission.

Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen har som mål att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och förbereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning och en instruktion av vilka framgår hur styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter definieras.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Internationella affärer är dominerande inom verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkring och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner. Utöver affärsrisker så bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter.

Group Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Denna process involverar en egenutvärdering, en så kallad Self Assessment, som koncernstaberna och affärsområdena genomför. Den aktuella riskbilden avstäms med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen på väsentliga riskområden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Information, kommunikation och kontrollaktiviteter

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga säkerställs bland annat enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen.

Varje affärsområde utformar sina riskhanteringsrutiner och sin struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

De mest signifikanta riskerna som identifierats inom finansiell rapportering hanteras genom kontrollstrukturer inom affärsområdena och koncernstaberna. De är baserade på Saabs minimumkrav på god intern kontroll för de väsentliga interna kontrollprocesserna.

Uppföljning och utvärdering

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsområde mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning. Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Group Finance beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsområde används en egenutvärdering, så kallad Self Assessment. Här behandlas förutom processerna som ligger till grund för den finansiella rapporteringen också operativa risker,

anseenderisker samt efterlevnaden av lagar, förordningar och interna regelverk. Denna rapporteras även till revisionsutskottet. Till den interna kontrollstrukturen hör koncernavdelningen Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokalt tillämpade internkontrollen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen. Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, koncernledningen och dess medlemmar samt eget initiativ.

Aktiviteter under 2011

Under 2010 genomfördes en omfattande genomgång av Saabs interna finansiella kontrollsystem och baserat på utvärderingen av riskkontrollerna identifierades och utvärderades korrigerande åtgärder. Vid slutet av 2010 inleddes en oberoende utvärdering av alla identifierade kontroller vilken slutfördes under 2011. Den kartläggning, analys och utvärdering som gjordes av de interna kontrollerna under 2010 resulterade i en förändrad rapporteringsprocess under 2011 jämfört med 2010.

Under 2011 har riskutvärderingen gjorts löpande i verksamheten i Sverige med hjälp av Self Assessment. Under 2011 har även denna process implementerats i Saabs verksamhet i Australien och Sydafrika och i USA har implementeringen påbörjats.

Fokus 2012

Under 2012 kommer en egenutvärdering att genomföras minst vid två tillfällen på samtliga affärsområden inom Saab och en oberoende utvärdering kommer att ske vid minst ett tillfälle. Samtidigt pågår ett ständigt förbättringsarbete av befintliga kontrollsystem.

STYRELSE

MARCUS WALLENBERG

Ordförande sedan 2006. Vice ordf örande 1993-2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992. Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956 Bachelor of Science of Foreign Service Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 100 150

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB, Electrolux AB och LKAB. Vice ordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Hedersordförande i ICC (International Chamber of Commerce), Ledamot i AstraZeneca PLC, Stora Enso Oyj, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Temasek Holding Ltd.

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB, Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London, Citicorp (Hong Kong), Citibank N.A. (New York)

HÅKAN BUSKHE

Ledamot av styrelsen sedan april 2011 Verkställande direktör och Koncernchef i Saab AB Född 1963 Civilingenjör, Teknologie Licentiat (Transport & Logistik) Anställd 2010 Aktier i Saab: 9 817

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Green Cargo AB Ledamot i Teknikföretagen Ledamot i Inlandsinnovation AB

Tidigare anställningar

och befattningar : President and CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB Senior Vice President E.ON Sverige AB, CEO Schenker North och medlem av Schenker AG:s Executive Management, Production Manager Falcon Brewery

JOHAN FORSSELL

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Direktör Investor AB, Ansvarig Kärninvesteringar Född 1971 Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Aktier i Saab: 7 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Atlas Copco

Tidigare anställningar och befattningar:

Analyschef Kärninvesteringar, Investor AB, Ansvarig för Verkstad- och Hälsosektorn, Investor AB, Ansvarig för Verkstadssektorn, Investor AB Analytiker Kärninnehav, Investor AB

STEN JAKOBSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och Vice ordförande sedan 2010 Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 3 490

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Power Wind Partners AB, Ledamot i Stena Metall AB Ledamot i FLSmidth A/S Ledamot i Xylem Inc

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige, Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsområdeschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division Asea central staff – Produktion. Asea trainee

PER-ARNE SANDSTRÖM

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs revisionsutskott Född 1947 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 3 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Infocare AS Ledamot i TeliaSonera AB

Tidigare anställningar och befattningar :

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson President and CEO, Ericsson Inc., USA, Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB, Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB, Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB, Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

Antalet aktier som styrelseledamot äger inkluderar närståendes eventuella innehav.

CECILIA STEGÖ CHILÒ Ledamot av styrelsen sedan 2010 Rådgivare till företags- och organisationsledningar Född 1959 Studier i statskunskap och nationalekonomi Aktier i Saab: 600

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Gotlands Bryggeri Ledamot i Spendrups Bryggerier Ledamot i Linköpings Universitets Holding AB Ledamot i Stiftelsen Expo

Tidigare anställningar

och befattningar : Ledamot i AMF Fonder, Ledamot i Länsförsäkringar Liv, Verkställande direktör Stiftelsen Fritt Näringsliv, Chef för Tankesmedjan Timbro, Statsråd och chef för kulturdepartementet, Ledarskribent och utrikespolitisk kommentator i Svenska Dagbladet, Kommentator i Sveriges Radio, Svenska Arbetsgivareföreningen Moderata Samlingspartiet

Ledamot av styrelsen sedan 2003 Verkställande direktör Teknikföretagen Född 1952 Civilingenjör Aktier i Saab: 9 425

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Parker Hannifin Corporation, Ledamot i AB Svensk Exportkredit (SEK), Ledamot i Högskoleverkets Insynsråd, Ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Medlem i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Ledamot i IVAs Näringslivsråd, Ledamot i Vetenskap & Allmänhet

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef i Saab AB, Affärsområdeschef Saab Aerospace, Saab AB, Affärsenhetschef Framtida Produkter och Teknik, Saab AB , Projektledare för RBS15, Saab Dynamics AB, Andra befattningar inom Saab-koncernen

LENA TRESCHOW TORELL

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs ersättningsutskott Professor i fysik Född 1946 Fil. dr. Aktier i Saab: 5 400

Andra styrelseuppdrag:

Vice ordförande i ÅF AB och Micronic Mydata AB, Ledamot i Investor AB, SKF AB och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, Ordförande för Euro-CASE (European Council of Applied Sciences Technology and Engineering), Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA, samt för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Ledamot i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson och Gambro AB, Director, Joint Research Centre, European Commission (Brussels) Vice rektor, Chalmers Göteborg Professor i Materialfysik, Chalmers Göteborg, Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

JOAKIM WESTH

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Född 1961 Civilingenjör Aktier i Saab: 8 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i EMA Technology AB Ledamot i Rörvik Timber AB Ledamot i Absolent AB Ledamot i Swedish Match AB Ledamot i Intrum Justitia AB

Tidigare anställningar och befattningar :

Ordförande i Absolent AB Ledamot i Telelogic AB och VKR Holding A/S, Suppleant i Sony Ericsson Mobile Communications AB Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence, Ericsson och medlem av Group Management Team, Ericsson, J. Westh Företagsutveckling AB, Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB ,Partner, McKinsey & Co. Inc

STEFAN ANDERSSON Ledamot av styrelsen sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping Född 1974 Tekn. kand. Aktier i Saab: 1 029

CATARINA CARLQVIST Ledamot av styrelsen sedan 2007 Ledamot i AF-klubben vid Saab Dynamics AB, Karlskoga Född 1964 Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: -

CONNY HOLM Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant 1995-2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab Electronic Defence Systems, Jönköping Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 696

SUPPLEANTER, ARBETSTAGARLEDAMÖTER

GÖRAN GUSTAVSSON Suppleant sedan 2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping

Född: 1953 Aktier i Saab: 734

NILS LINDSKOG

Suppleant sedan 2007 Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg Född 1955 M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 354

JAN KOVACS

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab AB, Linköping Född: 1960 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 807

REVISOR

PRICEWATERHOUSECOOPERS AB HÅKAN MALMSTRÖM

Antalet aktier som styrelseledamot äger inkluderar närståendes eventuella innehav.

KONCERNLEDNING

HÅKAN BUSKHE President och Chief Executive Officer (CEO). Ledamot av Saabs styrelse sedan april 2011 Född 1963, Civilingenjör, Teknologie Licentiat (Transport & Logistik) Anställd 2010 Aktier i Saab: 9 817

Andra styrelseuppdrag: Ordförande i Green Cargo AB, Ledamot av styrelsen i Teknikföretagen, Ledamot i Inlandsinnovation AB

Tidigare anställningar och befattningar:

President och CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, CEO Schenker North och medlem av Schenker AG:s Executive Management , Production Manager Falcon Brewery

LENA OLVING Deputy Chief Executive Officer and Chief Operating Officer (COO) Född 1956, civilingenjör Anställd 2008 Aktier i Saab: 5 549

LENNART SINDAHL Executive Vice President och Head of Business Area Aeronautics Född 1956, civilingenjör Anställd 1986 Aktier i Saab: 4 211

TOMAS SAMUELSSON Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics Född 1953, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 2 976

MICAEL JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Electronic Defence Systems Född 1960, Kandidatexamen Anställd 1985 Aktier i Saab: 1 873

GUNILLA FRANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Security and Defence Solutions Född 1960, civilingenjör och teknologie doktor Anställd 2008 Aktier i Saab: 1 913

LARS-ERIK WIGE Senior Vice President och Head of Business Area Support and Services Född 1954 Anställd 2001 Aktier i Saab: 1 642

LARS GRANLÖF Senior Vice President och Chief Financial Officer (CFO), Head of Group Finance Född 1962, civilekonom Anställd 2007 Aktier i Saab: 10 607

LENA ELIASSON Senior Vice President och Head of Group Human Resources Född 1967, civilingenjör Anställd 2012 Aktier i Saab: -

CARINA BRORMAN Senior Vice President och Head of Group Communications Född 1958, civilekonom Anställd 2011 Aktier i Saab: -

ANNIKA BÄREMO Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs, General Counsel, Secretary of the Board of Directors Född 1964, jur.kand. Anställd 2012 Aktier i Saab: -

JONAS HJELM Executive Vice President och Chief Marketing Officer (CMO), Head of Group Marketing & Business Development Född 1971 Anställd 2006 Aktier i Saab: 3 090

DAN JANGBLAD Senior Vice President och Chief Strategy Officer (CSO), Head of Group Strategy Född 1958, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 7 807

PETER SANDEHED Senior Vice President och Head of Group Corporate Investments Född 1952, civilekonom Anställd 1981 Aktier i Saab: 12 973

Under 2011 ingick även Anne Gynnerstedt, Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs, Secretary of the Board of Directors och Mikael Grodzinsky, Senior Vice President och Head of Group Human Resources i koncernledningen. Lars Granlöf lämnade sin tjänst i slutet av februari 2012. Han är därefter tillgänglig för bolaget under en övergångsperiod.

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 134–143 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten

har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 24 februari 2012

PricewaterhouseCoopers AB

Håkan Malmström Auktoriserad revisor

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA

Årsstämma

Årsstämma hålls torsdagen den 19 april 2012 klockan 15.00 i Annexet, Stockholm Globe Arenas, Globentorget 2 , Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast fredagen den 13 april 2012.

• t per telefon till 013-18 20 55
• t per post med separat utsänd inbjudan
• t per post till Saabs Årsstämma, Box 7839, 103 98 Stockholm
• t via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab ab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden ab, fredagen den 13 april 2012, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast fredagen den 13 april 2012, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av sek 4,50 per aktie och den 24 april 2012 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden ab utsända utdelningen den 27 april 2012.

Distribution av årsredovisning

Årsredovisningen kommer finnas tillgänglig på Saabs hemsida www. saabgroup.com cirka 4 veckor innan årsstämman den 19 april. Den finns då även tillgänglig att beställa från Saabs huvudkontor, Investor Relations. En tryckt version av årsredovisningen kommer distribueras till de nya aktieägare som tillkommit under december 2011, januari och februari 2012 och även till de andra aktieägare som begärt att få årsredovisningen i tryckt version.

SAAB-AKTIEN

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2011 till sek 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 ej marknads noterade a-aktier samt 107 243 221 noterade b-aktier. a-aktierna har tio röster per aktie, medan b-aktierna har en röst per aktie. Kvot värdet per aktie är sek 16. b-aktien är noterad på nasdaq omx Stockholm, på listan för stora bolag. En börspost omfattar 100 aktier.

Saabs a-aktier ägs av Investor ab.

Saabs börsvärde uppgick vid utgången av 2011 till sek 15.3 miljarder. Kursen för b-aktien ökade under året med 16 procent, vilket kan jämföras med omx index som minskade med 17 procent. Totalavkastningen på Saabs b-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kurs förändringen, var under den senaste femårsperioden -24 procent.

Omsättning och statistik

Under 2011 omsattes på nasdaq omx Stockholm totalt 47 073 222 B-aktier (48 704 378 ) där cirka 80 procent av all handel skedde. Omsättningen av Saabs aktie på handelsplatserna bats, boat, Burgundy, Chi-X och Turqouise uppgick sammantaget till cirka 20 procent av omsättningen. Högsta kurs, sek 155,00, noterades den 11 maj och den lägsta kursen, sek 104,20, den 25 november.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 29 056 (31 125), varav svenska ägare svarade för 73,6 procent (73,3) av kapitalet och 76,5 procent (76,1) av rösterna.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av resultatet efter skatt under en konjunktur cykel. För verksamhetsåret 2011 föreslår styrelsen en utdelning om sek 4,50 per aktie (3,50). Detta skulle motsvara 21 procent av nettoresultatet 2011 (85).

Saabs Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett frivilligt aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier. Under hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades det till att även omfatta medarbetare i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien. Under 2009 utvidgades programmet ytterligare till att även omfatta medarbetare i Sydafrika. I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att införa ett prestationsrelaterat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5–15 procent.

Årsstämman 2009, 2010 och 2011 beslutade om förnyade aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram. Aktieprogram 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Prestationsrelaterat aktieprogram 2011, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör.

Under 2007 återköpte Saab en miljon aktier, under 2008 och 2009 återköptes 1 340 000 aktier per år och under 2010 återköptes 838 131 aktier för att säkra programmen.

Årsstämman den 7 april 2011 beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att säkra årets beslutade aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram.

Syftet med bemyndigandet var att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt att säkra koncernens aktieprogram. Mandatet gällde fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp skulle ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat innefattade även möjlighet att överlåta aktier inom de ramar lagstiftningen medger. Återköpta aktier kan även överlåtas i anledning av bolagets aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram.

Under det andra kvartalet 2011 meddelade Saab att styrelsen har beslutat att utnyttja återköpsrätten och att återköpen kan ske på NASDAQ OMX Stockholm till ett pris inom det vid varje tillfälle registrerade kursintervallet.

Inga aktier har återköpts under 2011.

SAAB B, 1 JANUARI 2007–31 DECEMBER 2011 EGET KAPITAL PER AKTIE, SEK

ANDEL AV KAPITALET, %

Svenskt ägande
Investor AB	30,0
Wallenbergstiftelserna	8,7
Swedbank Robur fonder	4,8
Unionen	2,5
AFA Försäkring	2,3
SEB fonder	2,1
Fjärde AP-fonden	2,1
Övrigt svenskt ägande	21,1

RESULTAT OCH UTDELNING PER AKTIE, SEK

Data per aktie 2006–2011

	2011	2010	2009	2008	2007	2006
Börskurser1)
vid årets slut, SEK	142,40	123,00	118,00	71,50	129,50	210,00
årshögsta, SEK	155,00	128,75	118,00	180,00	216,50	218,00
årslägsta, SEK	104,20	84,10	50,50	51,00	116,50	154,50
Börsvärde, MSEK 2)	15 543	13 425	12 879	7 804	14 135	22 921
Genomsnittlig dagsomsättning, antal aktier1)	186 060	192 507	234 069	255 782	240 390	148 965
Direktavkastning, %	3,2	2,8	1,9	2,4	3,5	2,0
Börskurs/eget kapital, %	116	114	118	83	128	234
P/E-tal, ggr	7,0	31,0	18,8	-32,2	7,4	17,6
P/EBIT, ggr	5,3	13,8	9,4	47,0	5,4	13,1
Försäljningsintäkter
före utspädning, SEK	223,8	232,2	231,8	221,33	211,85	192,97
efter utspädning, SEK	215,3	223,9	225,8	218,01	210,91	192,97
Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare)
före utspädning, SEK	21,2	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91
efter utspädning, SEK	20,4	3,97	6,28	-2,31 3)	17,60	11,91
Eget kapital per aktie, SEK	122,94	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före utspädning, SEK	22,78	42,65	15,95	8,87	-12,40	8,88
efter utspädning, SEK	21,91	41,11	15,54	8,74	-12,34	8,88
Utdelning (2011 förslag), SEK	4,50	3,50	2,25	1,75	4,50	4,25
Utdelning/årets resultat, %	21	85	35	-	25	36
Utdelning totalt, MSEK	474	367	237	187	491	464
Utdelningstillväxt, %	29	55	27	-	6	6
Antal aktieägare	29 059	31 125	32 555	32 164	28 181	29 413
Andel utländskt ägande, kapital, %	26	27	40	40	39	38
Andel utländskt ägande, röster, %	24	24	35	34	34	32
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	104 982 315	105 217 786	106 335 553	107 515 049	108 668 700	109 150 344
Antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut	105 331 958	104 717 729	105 511 124	106 829 893	108 150 344	109 150 344
Antal aktier efter utspädning	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344

1) Saab B på NASDAQ OMX Stockholm.

2) Vid full utspädning.

3) Ingen utspädningseffekt om årets resultat är negativt.

Aktieägare

Enligt SIS Ägarservice den 31 december 2011	Antal aktier i tusental	Andel av kapital i procent	Andel av röster i procent
Investor AB	32 778	30,0	40,8
Wallenbergstiftelser	9 469	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	5 288	4,8	4,3
Unionen	2 734	2,5	2,2
AFA Försäkring	2 465	2,3	2,0
SEB fonder	2 277	2,1	1,9
Fjärde AP-fonden	2 258	2,1	1,8
SHB fonder	2 250	2,1	1,8
Orkla ASA, Norge	1 790	1,6	1,5
Länsförsäkringar fond förvaltning	1 081	1,0	0,9
Nordea fonder	1 003	0,9	0,8
RAM One fond	902	0,8	0,7
Norska staten	840	0,8	0,7
Foundation Asset Management AB	722	0,7	0,6
DFA fonder, USA	674	0,6	0,6
SHB	541	0,5	0,4
Abu Dhabi Investment Authority, UAE	529	0,5	0,4
SEB Trygg Liv	472	0,4	0,4
Svolder AB	454	0,4	0,4
SEB AB	446	0,4	0,4
Summa de 20 största ägarna	68 973	63,2	70,3
Övriga svenska ägare	11 392	10,4	9,3
Övriga utländska ägare	24 967	22,9	20,4
Återköpta aktier	3 818	3,5	-
Totalt	109 150	100	100

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal aktie ägare	Procent av antalet ägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
1–500	24 703	85,01	2 887 703	2,64
501–1 000	2 711	9,33	2 039 287	1,87
1 001–5 000	1 244	4,28	2 266 004	2,07
5 001–10 000	113	0,39	825 260	0,76
10 001–15 000	61	0,21	761 829	0,70
15 001–20 000	17	0,06	303 452	0,28
20 001–	210	0,72	100 066 809	91,68
Totalt1)	29 059	100,00	109 150 344	100,00

1) Inklusive 3 818 386 återköpta B-aktier.

Aktier och röstetal 31 december 2011

Aktieslag	Antal aktier	Procent av antalet aktier	Antal röster	Procent av antalet röster
Serie A	1 907 123	1,7	19 071 230	15,6
Serie B	107 243 221	98,3	103 424 835	84,4
Totalt1)	109 150 344	100,0	122 496 065	100,0

1) Antal röster är exklusive 3 818 386 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Emissioner m.m.

	Ökning av aktiekapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK
50 699 aktier	0,8	4,6
7 189 aktier	0,1	0,7
2 632 781 aktier	42,1	239,6

1) Avseende 1998 års konvertibla förlagslån.

ANALYTIKER SOM FÖLJER SAAB

ABG SUNDAL COLLIER, STOCKHOLM CARNEGIE, STOCKHOLM DANSKE MARKETS EQUITIES, STOCKHOLM

ENSKILDA SECURITIES, STOCKHOLM GOLDMAN SACHS, LONDON SWEDBANK, STOCKHOLM

ERIK PETTERSSON, erik.pettersson@abgsc.se MIKAEL LASÉEN, mikael.laseen@carnegie.se CARL GUSTAFSSON, cagu@danskebank.se BJÖRN ENARSON, bjorn.enarson@danskebank.se STEFAN CEDERBERG, stefan.cederberg@enskilda.se DAVID H. PERRY, david.perry@gs.com MATS LISS, mats.liss@swedbank.se

KVARTALSUPPGIFTER

		Januari–mars				April–juni
MSEK		2011 Rörelse marginal		2010 Rörelse marginal		2011 Rörelse marginal		2010 Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics	1 508		1 703		1 835		1 698
Dynamics	962		986		1 084		1 167
Electronic Defence Systems	1 035		940		1 094		1 159
Security and Defence Solutions	1 303		1 200		1 272		1 427
Support and Services	907		743		781		834
Combitech	239		219		257		232
Corporate	4		-		4		1
Internfakturering	-506		-407		-466		-525
Totalt	5 452		5 384		5 861		5 993
Rörelseresultat
Aeronautics	79	5,2%	53	3,1%	157	8,6%	18	1,1%
Dynamics	89	9,3%	85	8,6%	123	11,3%	174	14,9%
Electronic Defence Systems	36	3,5%	37	3,9%	181	16,5%	114	9,8%
Security and Defence Solutions	71	5,4%	-96	-8,0%	67	5,3%	-106	-7,4%
Support and Services	75	8,3%	56	7,5%	107	13,7%	119	14,3%
Combitech	28	11,7%	18	8,2%	20	7,8%	21	9,1%
Corporate	-10	-	-27	-	42	-	-64	-
Totalt	368	6,7%	126	2,3%	697	11,9%	276	4,6%
Finansiella poster	16		-27		-149		-65
Resultat före skatt	384		99		548		211
Periodens resultat	277		72		418		174
varav moderbolagets aktieägares andel	279		69		425		177
Resultat per aktie efter utspädning	2,56		0,63		3,89		1,62
Antal aktier efter utspädning, tusental	109 150		109 150		109 150		109 150
		Juli-september				Oktober–december
MSEK		2011 Rörelse marginal		2010 Rörelse marginal		2011 Rörelse marginal		2010 Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics Dynamics	1 268 724		1 278 1 023		1 740 1 565		2 062 1 565
Electronic Defence Systems	979		905		1 453		1 350
Security and Defence Solutions	1 310		1 382		1 819		2 201
Support and Services	786		756		954		1 070
Combitech	200		187		304		277
Corporate	-		37		-		36
Internfakturering	-429		-564		-488		-508
Totalt	4 838		5 004		7 347		8 053
Rörelseresultat
Aeronautics	22	1,7%	57	4,5%	74	4,3%	63	3,1%
Dynamics	60	8,3%	31	3,0%	212	13,5%	32	2,0%
Electronic Defence Systems	42	4,3%	6	0,7%	38	2,6%	-58	-4,3%
Security and Defence Solutions	109	8,3%	130	9,4%	147	8,1%	209	9,5%
Support and Services	79	10,1%	69	9,1%	165	17,3%	107	10,0%
Combitech	3	1,5%	7	3,7%	41	13,5%	35	12,6%
Corporate	902	-	22	-	-18	-	-137	-
Totalt	1 217	25,2%	322	6,4%	659	9,0%	251	3,1%
Finansiella poster	12		-48		-37		-59
Resultat före skatt	1 229		274		622		192
Periodens resultat	1 103		188		419		20
varav moderbolagets aktie ägares andel Resultat per aktie efter utspädning	1 108 10,15		179 1,64		413 3,78		8 0,08

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK, om ej annat anges	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	20044)	2003
Orderingång	18 907	26 278	18 428	23 212	20 846	27 575	17 512	16 444	19 606
Orderstock 31 december	37 172	41 459	39 389	45 324	47 316	50 445	42 198	43 162	45 636
Försäljningsintäkter	23 498	24 434	24 647	23 796	23 021	21 063	19 314	17 848	17 250
Utlandsandel, %	63	62	69	68	65	65	56	48	46
Andel försvarsverksamhet, %	84	83	83	83	81	79	82	80	80
Rörelseresultat (EBIT)	2 941	975	1 374	166	2 607	1 745	1 652	1 853	1 293
Rörelsemarginal, %	12,5	4,0	5,6	0,7	11,3	8,3	8,6	10,4	7,5
Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar exklusive leasing (EBITDA), %	17,4	9,0	10,5	6,4	16,0	12,0	11,3	13,1	11,1
Resultat efter finansiella poster	2 783	776	976	-406	2 449	1 693	1 551	1 712	1 073
Årets resultat	2 217	454	699	-242	1 941	1 347	1 199	1 310	746
Balansomslutning	31 799	29 278	30 430	32 890	33 801	32 771	30 594	27 509	28 704
varav Saab Aircraft Leasing	2 625	3 049	3 362	3 226	3 415	3 397	4 887	5 314	6 181
varav ej upparbetade förskott	1 022	643	442	897	2 558	3 642	3 528	2 860	3 990
varav eget kapital	13 069	11 444	10 682	9 330	11 008	10 025	9 493	8 221	7 003
eget kapital per aktie, SEK1)	122,94	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10	74,89	65,75
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner	4 735	2 382	-1 631	-3 061	-2 802	-261	5 144	3 211	3 149
Nettolikviditet/skuld	5 333	3 291	-634	-1 693	-1 627	605	2 856	781	495
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 392	4 487	1 696	954	-1 304	969	2 541	865	1 348
Operativt kassaflöde	2 477	4 349	1 447	659	-1 603	-1 900	2 645	325	545
Genomsnittligt sysselsatt kapital	13 987	13 743	13 775	13 994	13 430	12 789	12 925	12 386	11 629
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	22,2	7,9	10,3	1,4	19,4	14,5	14,6	17,3	12,7
Räntabilitet på eget kapital, %	18,1	4,1	7,0	-2,4	18,5	13,8	13,5	16,7	10,8
Överskottsgrad, %	13,21	4,47	5,78	0,82	11,4	8,83	9,73	11,74	8,5
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,68	1,78	1,79	1,70	1,71	1,65	1,49	1,47	1,48
Soliditet, %	41,1	39,1	35,1	28,4	32,6	30,6	31,0	29,9	24,4
Räntetäckningsgrad, ggr	9,58	3,20	3,16	0,35	21,4	13,47	6,08	6,08	3,70
Resultat per aktie före utspädning, SEK2)	21,19	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91	10,89	11,78	7,00
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3)	20,38	3,97	6,28	-2,31	17,60	11,91	10,89	11,78	6,91
Utdelning, SEK	4,50 5)	3,50	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00	3,75	3,50
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	325	262	197	386	395	433	296	348	472
Utgifter för forskning och utveckling	5 116	5 008	4 820	4 141	4 523	3 537	3 546	3 929	3 690
Antal anställda vid årets slut	13 068	12 536	13 159	13 294	13 757	13 577	12 830	11 936	13 414

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2011: 105 331 958, 2010: 104 717 729, 2009: 105 511 124, 2008: 106 829 893, 2007: 108 150 344, 2006/2005/2004: 109 150 344 och 2003: 106 517 563.

2) Genomsnittligt antal aktier 2011: 105 214 551, 2010: 105 217 786, 2009: 106 335 553, 2008: 107 515 049 , 2007: 108 668 700, 2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126 och 2003: 106 513 969. 3) Genomsnittligt antal aktier 2011/2010/2009: 109 150 344, 2008: 107 515 049, 2007/2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, 2003: 109 247 175. Konvertering av förlagslånet avslutades 15 juli 2004.

4) Omräknad enligt IFRS, tidigare år ej omräknade.

5) Enligt styrelsens förslag 2011.

EKONOMISK INFORMATION 2012

ÅRSSTÄMMA 2012	19 APRIL
DELÅRSRAPPORT JANUARI–MARS 2012	19 APRIL
DELÅRSRAPPORT JANUARI–JUNI 2012	19 JULI
DELÅRSRAPPORT JANUARI–SEPTEMBER 2012 18 OKTOBER

Ekonomisk information kan beställas på telefon 013-16 92 08, eller via www.saabgroup.com

Kontaktperson

Ann-Sofi Jönsson, Investor Relations, telefon 08-463 02 14, ann-sofi.jonsson@saabgroup.com

KONTAKTUPPGIFTER

Huvudkontor

Saab AB Box 12062 se-102 22 Stockholm Besöksadress: Gustavslundsvägen 42 Telefon: 08-463 00 00 Fax: 08-463 01 52 www.saabgroup.com

Linköping

Saab AB Box 14085 se-581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata Telefon: 013-18 00 00 Fax: 013-18 00 11

Kontaktuppgifter till övriga kontor finns på www.saabgroup.com

ORDLISTA

AESA	Active Electronically Scanned Array
AEW&C	Airborne Early Warning & Control (Luftburet radar- och kontrollsystem)
AMB	Agile Multi-Beam
ATM	Air Traffic Management (Flygtrafikledning)
ASD	Aerospace and Defence Industry Association
BOL	High capacity counter measure dispenser for chaff or flares (Högkapacitets motmedelsbehållare för remsor eller nödraketer)
C4I	Command, control, communications, computers and Intelli gence (Kommunikations- och ledningssystem)
C4ISR	Command, control, communications, computers, intelli gence and surveillance and reconnaissance (Övervaknings-, kommunikations- och ledningssystem)
CISB	Swedish-Brazilian Centre for Research and Innovation (Svensk-brasilianskt forsknings- och innovationscenter)
EDA	European Defence Agency
ETPS	Empire Test Pilot's School
FMV	Försvarets Materielverk
FN	Förenta Nationerna
FoU	Forskning och Utvew
GIS	Geographic Information Systems (Geografiska informationssystem)
HOTAS	Hands On Throttle And Stick
ICT	Information and communications technology (Informations- och kommunikationsteknologi)
IDAS	Integrated self-defence for airborne platforms
IFBEC	Forum on Business Ethical Conduct

ILS	Instrument Landing System (Instrumentlandningssystem)
LEDS	Land Electronic Defense System
LFV	Board of Civil Aviation (Luftfartsverket)
MidCAS	Mid Air Collision Avoidance System
MMRCA	Medium Multi-Role Combat Aircraft
NATO	North Atlantic Treaty Organization
NLAW	Next Generation Light Anti-tank Weapon
OECD	Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)
	PPP (OPS) Public-Private Partnership (Offentlig-Privat Samverkan)
RAKEL	Sweden's national communication system for collaboration and management (Sveriges nationella kommunikations system för samverkan och ledning)
RT	Remote Tower (Flygledning på distans)
RTAF	Royal Thai Air Force
SAFE	Situation Awareness for Enhanced Security
SESAR	Single European Sky ATM Research
SIPRI	Stockholm International Peace Research Institute (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut)
SITC	Saab India Technology Centre
STRiC	Operations Room and Air Surveillance (Luftbevaknings- och stridsledningscentral)
TUAV	Tactical Unmanned Aerial Vehicle (Taktiskt obemannat flygsystem)
UCAV	Unmanned Combat Aerial Vehicle (Obemannat stridsflyg system)
WISE	Widely Integrated Systems Environment