SAAB — Annual Report 2013

Mar 7, 2014

SAAB ÅRSREDOVISNING

ÅRSREDOVISNING 2013 FÖRDEL SAAB: INNOVATIVA OCH FÖRDEL SAAB: INNOVATIVA OCH EFFEKTIVA LÖSNINGAR EFFEKTIVA LÖSNINGAR

FÖRMÅGA ATT FÖRVALTA FÖRDELARNA AV EN BRA START

Saab grundades 1937 för att tillverka strids ygplan till det svenska försvaret. Kravet var hög försvarsförmåga utan att det kostade för mycket. Lösningarna var tvungna att vara intelligenta och kostnadseffektiva från början – redan på ritbordet. Kort sagt: Saab föddes smart.

Saab har sedan dess varit en central utvecklingspartner till FMV och Försvarsmakten i Sverige och kunder i andra länder. Nära samarbete med kunder och höga kundkrav har från början bidragit till att forma oss.

Samtidigt som världen präglas av gamla och nya hotbilder och kon ikter utvecklas också djupare beroenden och nya samverkansformer. Ett allt mer integrerat samhälle kräver teknologi med exibilitet, multifunktionalitet och förmågan att samoperera. Kraven på effektivitet har drivit Saab att alltid se till helheter istället för enskildheter. Parallellt har traditionen att göra det mesta möjliga av begränsade resurser översatts i ett drifts- och livscykelperspektiv.

De extraordinära tekniska utmaningarna genom åren har drivit och utvecklat Saab till ett brett svenskt innovationshus och till en konkurrenskraftig aktör. En högteknologisk förmåga i världsklass har skapats och listan på banbrytande innovationer är lång.

Saab ligger steget före era konkurrenter i att utveckla en ny generation försvars- och säkerhetslösningar. Detta gäller inte minst Gripen, som är det mest kostnadseffektiva multifunktionella strids ygplanssystemet på marknaden. Saab ligger även i framkant inom radarsystem där det just nu pågår ett teknikskifte.

Samtidigt som Saab investerar inom prioriterade produktområden anpassas kostnaderna efter rådande marknadsförhållanden. Målet är att behålla och stärka positionen som ett av världens mest kostnadseffektiva och högteknologiska försvarsoch säkerhetsföretag.

Ansträngda statsbudgetar med krympande försvarsanslag i framförallt USA och Europa leder till en tuffare internationell konkurrenssituation. Som ett led i att stärka sin konkurrenskraft har Saab under året implementerat ytterligare effektiviseringsåtgärder. Effekten av dessa beräknas till MSEK 500 vid utgången av 2014.

Saab kommer att fortsätta att utveckla kostnadseffektiva lösningar. Detta kommer att leda till ett säkrare samhälle och långsiktigt värdeskapande.

INNEHÅLL

Resultat 2013 och Saab
har en tydlig riktning	Invik
Banbrytande framgångar	1
Kort om Saab	2
Ordförande har ordet	4
VD-kommentar	6
Gripen	8
Megatrender	10
Marknader	12
Värdeskapande	14
Saabs affär	16
Marknadsorganisationen	20

Traf c Management 22

• Strategiska prioriteringar 24
• Lönsam tillväxt 26
• Effektiv verksamhet 28
• Portfölj 29
• Hållbara innovationer 32
• Hållbarhet 34
• Affärsetik 37
• Samhälle 38
• Miljö 39

• Medarbetare 41

• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

• Ekonomisk översikt 44
• Affärsområden 45
• Risker och riskhantering 51
• Övrig information 55
• Finansiella rapporter 59
• Noter 70
• Utdelningsmotivering 119
• Förslag vinstdisposition 120 Revisionsberättelse 121

Bolagsstyrningsrapport 122 Aktieägarinformation 131 Ordlista, ekonomisk information 2013 och kontaktuppgifter 137

RESULTAT 2013

• Orderingången uppgick till MSEK 49 809 (20 683) och orderstocken uppgick vid slutet av december till MSEK 59 870 (34 151). Ökningen är främst hänförlig till de beställningar som Försvarets materielverk (FMV) gjort avseende utveckling och produktion av Gripen E, men även till fl era andra betydelsefulla beställningar som togs emot under året. Saab fi ck exempelvis en beställning på utveckling och integration av radar- och stridsledningssystem på en av den thailändska marinens fregatter. Brasilien lade beställningar på ett uppgraderingsprogram för det fl ygburna radarsystemet Erieye samt på elektromagnetiska signalsensordelen av deras gränsbevakningsprogram Sisfron. Samtidigt är marknadssituationen fortsatt utmanande.
• Försäljningsintäkterna minskade med 1 procent till MSEK 23 750 (24 010). Exklusive påverkan från förvärv minskade försäljningsintäkterna med 3 procent. En lägre aktivitetsnivå noterades huvudsakligen inom aff ärsområdet Dynamics. Detta kompenserades av en tillväxt inom aff ärsområdena Aeronautics och Combitech.
• Bruttoresultatet uppgick till MSEK 6 328 (7 208), motsvarande en brutto marginal på 26,6 procent (30,0).
• Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 345 (2 050), motsvarande en rörelsemarginal på 5,7 procent (8,5). Beloppet innefattar en negativ jämförelsestörande post om MSEK 231 relaterad till en förlorad rättstvist i Danmark rörande DACCIS. 2012 inkluderade en väsentlig jämförelsestörande post om MSEK 207 från en återföring av en villkorad tilläggs köpeskilling. Justerat för dessa jämförelsestörande poster uppgick rörelsemarginalen till 6,6 procent (7,7).
• Årets resultat uppgick till MSEK 742 (1 560) och resultat per aktie eft er utspädning till SEK 6,79 (14,52). Under fj ärde kvartalet omklassifi cerade Saab, i enlighet med redovisningskraven, värdenedgången i investeringen i det indiska företaget Pipavav från eget kapital till fi nansnetto. Värdenedgången orsakades av en nedgång i aktiekursen och i den indiska valutan, rupie, gentemot svenska kronan sedan investeringstillfället. Omklassifi ceringen och nedskrivningen av investeringen påverkade resultatet negativt med MSEK 133.
• Det operativa kassafl ödet uppgick till MSEK -1 480 (-396). I det fj ärde kvartalet uppgick det operativa kassafl ödet till MSEK 547 (264). Det lägre operativa kassafl ödet under 2013

var främst hänförligt till skillnader i när olika milstolpebetalningar i större projekt mottogs, investeringar och förvärv, samt en utbetalning rörande en rättstvist.

• Föreslagen utdelning för 2013 är SEK 4,50 per aktie (4,50).

Nyckeltal (MSEK)	2013	2012
Orderingång	49 809	20 683
Orderstock vid årets slut	59 870	34 151
Försäljningsintäkter	23 750	24 010
EBITDA	2 367	3 186
EBITDA-marginal, %	10,0	13,3
Rörelseresultat (EBIT)	1 345	2 050
Rörelsemarginal (EBIT-marginal), %	5,7	8,5
Resultat efter nansiella poster	979	2 003
Årets resultat	742	1 560
Operativt kassa öde	-1 480	-396
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	6,79	14,52
Operativt kassa öde per aktie, SEK (efter utspädning)	-13,56	-3,63
Utdelning per aktie, SEK	4,50 1	4,50
Räntabilitet på eget kapital, %	6,3	12,8
Soliditet, %	43,8	39,0
Totala utgifter för Forskning och
Utveckling (FoU)	6 543	5 946
Egen nansierade utgifter FoU	1 332	1 798
FoU andel av försäljningen	5,6	7,5
Antal anställda vid årets slut	14 140	13 968
Andel kvinnor, %	22	22
Andel högskoleutbildade, %	57	55

1) Enligt förslag från styrelsen

Väsentliga händelser efter årets slut:

Inga väsentliga händelser har inträff at eft er årets slut.

Prognos för 2014:

Vi bedömer att försäljningsintäkterna 2014 kommer vara i linje med 2013.

Vi bedömer att rörelsemarginalen 2014, exklusive väsentliga jämförelsestörande poster, kommer vara något högre än rörelsemarginalen 2013 exklusive väsentliga jämförelsestörande poster.

Fördelning av försäljningsintäkter 2013

Per marknadssegment, %

Läs mer på sidorna 2 och 45-50

Läs mer på sidan 12–13

Läs mer på sidan 3

SAAB HAR EN TYDLIG RIKTNING

Sedan 2010 är Saabs strategi uppbyggd kring fyra prioriterade områden. Ambitionen är att skapa långsiktiga värden genom att arbeta utifrån dessa. Saab ska även ha en solid balansräkning, fokusera på kapitalrationaliseringar och generera ett starkt kassa öde.

Lönsam tillväxt

En lokal närvaro på prioriterade marknader gör att vi kan stärka relationen med våra kunder. Vi fokuserar på marknader där vi redan har en stark position och på produktområden med goda tillväxtmöjligheter.

Effektiv verksamhet

Vi har en mångårig tradition att integrera högteknologiska system och vi omprövar och vidareutvecklar kontinuerligt våra verktyg, arbetssätt och rutiner. Detta gör att vi kan erbjuda högpresterande och kostnadseff ektiva produkter och lösningar.

Portfölj

Portföljen fokuseras till områden med betydande konkurrensfördelar och tillväxtpotential. Investeringar görs i produktinnovation, utveckling av prioriterade produkter och systemintegrationskompetens. Förvärv av verksamheter ska stärka prioriterade områden och bidra till vår lokala närvaro.

Medarbetare

Saab ska vara en attraktiv arbetsgivare på den globala marknaden. Vi arbetar fokuserat med att säkra och utveckla rätt kompetens för dagens och framtida behov. Motiverade, drivna och högpresterande medarbetare är ryggraden i vårt erbjudande, vår eff ektivitet och vår tillväxt.

Vision

Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

Mission

Skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer.

Värderingar

Kunnande: Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande.

Förtroende: Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare som håller vad vi lovar.

Vilja: Vi brinner för nya idéer, är öppna för förändringar. och sätter en ära i att vara snabba och exibla.

Långsiktiga fi nansiella mål och utfall

Försäljning, miljarder SEK

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel.

Under 2013 uppgick den organiska tillväxten till -2 procent (-2).

Rörelsemarginal, %

5,6

Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent per år – målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Under 2013 uppgick rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) till 5,7 procent (8,5).

Soliditet, %

Soliditeten ska överstiga 30 procent.

I slutet av 2013 uppgick soliditeten till 43,8 procent (39,0).

Utdelning, SEK

Det långsiktiga utdelningsmålet är att 20–40 procent av nettoresul tatet under en konjunkturcykel ska delas ut till aktieägarna.

För 2013 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,50 (4,50). Det motsvarar 65 procent (30) av nettoresultatet.

20131 2009 2010 2011 2012 2,25 3,50 4,50 4,50 4,50 1) Enligt förslag från styrelsen

banbrytande Framgångar för Saab under 2013

Saab fick under 2013 flera erkännanden för sin ingenjörskonst och sina multifunktionella produkter. Bland annat avtalet med FMV om att utveckla nästa generation av Gripen, Gripen E, och samarbetsavtalet med Boeing om utveckling av nya skolflygplan till amerikanska flygvapnet. I slutet av året meddelade Brasilien att de valt Gripen som sitt nästa stridsflygplan.

Avtal med FMV om Gripen E

I februari ingick Saab avtal med FMV om Gripen E. Avtalet omfattar utveckling och modifiering av Gripen E för Sverige under perioden 2013–2026 samt en eventuell beställning på nyproduktion av Gripen E från Schweiz.

Samarbetsavtal med Boeing

Saab och Boeing tecknade i december ett samarbetsavtal för att utveckla ett helt nytt, avancerat och kostnadseffektivt skolflygplan, i syfte att delta och vinna det amerikanska flygvapnets upphandling, som första order.

Brasilien väljer Gripen

Den brasilianska regeringen meddelade i december att man väljer Gripen som sitt framtida stridsflygplan. Beskedet kommer att följas av förhandlingar med det brasilianska flygvapnet. Brasilien avser köpa 36 Gripen NG.

Uppgradering av Erieye till Brasilien

Saab fick under året två beställningar från brasilianska Embraer Defense & Security om uppgraderingar av det flygburna radarsystemet Erieye.

Schweiz parlament röstar ja

Det schweiziska parlamentet bekräftade under augusti och september sitt stöd för köpet av Gripen E. I maj 2014 kommer det schweiziska folket ta slutgiltig ställning i frågan genom en folkomröstning.

Ledningssystem till thailändska marinen

Saab fick i oktober en beställning på utveckling och integration av radar- och stridsledningssystem på en ny fregatt åt den thailändska marinen.

Bidrar till NASA:s flygsäkerhetsforskning

Den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA tilldelade Saab ett kontrakt för att utveckla scenariobaserade metoder för verifiering och validering av framtidens flygkoncept.

Signalsensorer till gränsbevakningssystem

Saabs dotterbolag MEDAV GmbH fick i maj en beställning på den elektromagnetiska signalsensordelen av det brasilianska gränsbevakningsprogrammet Sisfron.

Uppgradering av australiska ubåtar

Saab och Australian Submarine Corporation tecknade i slutet av året ett kontrakt gällande uppgradering och modernisering av styrsystemet på den australiska flottans ubåtar av Collinsklass.

Läs mer om väsentliga händelser under 2013 i förvaltningsberättelsen på sidan 56–57.

kort om SaaB Ett starkt erbjudande

Med ett erbjudande av världsledande lösningar, produkter och tjänster för militärt försvar och civil säkerhet har Saab en marknadsledande position inom stridsflyg, trafikövervakningssystem och understödsvapen. Saabs hemmamarknader är Sverige och Norden, men Saab har även en stark position på den europeiska marknaden. Den nya marknadsorganisationen som trädde i kraft den 1 januari 2013, ska säkerställa att kundernas behov på viktiga tillväxtmarknader såsom Asien, USA och Indien bättre kan identifieras och tillgodoses.

Affärsområden

Aeronautics

Erbjuder en produktportfölj med stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem samt flygplanskomponenter för egenproducerade flygplan och passagerarflygplan tillverkade av andra aktörer.

Exempel på produkter: Gripen, Airbus 380 vingbalk och UAV03 Örnen.

Security and Defence Solutions

Erbjuder en produktportfölj som omfattar militära ledningssystem, träning och simulering, trafikledning, säkerhets- och övervakningssystem samt kommunikationslösningar.

Exempel på produkter: Remote Tower, flygledningssystem och 9LV (ledningsoch motmedelssystem).

2 saab årsredovisning 2013

Dynamics

Erbjuder en produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin.

Exempel på produkter: Carl-Gustaf och robotsystemen RBS 70 och RBS 15.

Support and Services

Erbjuder i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Exempel på produkter och lösningar: 340 MSA övervakningsflyg, CBRN varningssystem, mobila camper och fältsjukhus.

Electronic Defence Systems

Erbjuder en produktportfölj som omfattar luftburna spanings- och övervakningssystem och flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och avancerat elektroniskt självskydd. Exempel på produkter: Giraffe AMB, Erieye och Arthur.

Andel av koncernens försäljningsintäkter 16%

Combitech

Ett självständigt dotterbolag i koncernen som rapporterar som ett affärsområde. Bolaget är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag och erbjuder konsulttjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk produktinformation och logistik.

		Marknadssegment
Affärsområden	Militärt flyg	Land	Marin	Samhällssäkerhet	Kommersiellt flyg	Övrigt	Försäljningsintäkter, MSEK1
Aeronautics							6 869
Dynamics							3 572
Electronic Defence Systems							4 161
Security and Defence Solutions							5 891
Support and Services							3 419
Combitech							1 598
Försäljningsintäkter, MSEK	10 693	6 462	2 292	1 979	1 615	709	23 750

Saabs affärsområden har system, produkter och tjänster som möter olika försvars- och säkerhetsbehov på marknaden. Inom koncernen samverkar enheterna inom såväl forskning och utveckling som i försäljningsledet. Syftet är att både ha ett specialiserat erbjudande inom respektive marknadssegment och att tillvarata synergier.

1) Avser affärsområdenas totala försäljningsintäkter. I koncernens totala försäljningsintäkter ingår även Corporate och internelimineringar.

Marknadssegment

Militärt flyg

Vi erbjuder stridsflygsystem, lednings- och övervakningssystem, obemannade farkoster, motmedel och elektronisk krigföring, avioniklösningar, vapensystem, sensorer och träningslösningar samt eftermarknad. Stridsflygsystemet Gripen är ett konkurrenskraftigt enmotorigt stridsflygplan som opereras av fem länder. Under året fattade Sverige beslut att anskaffa nästa generation Gripen och ett samarbetsavtal slöts mellan Sverige och Schweiz. Den brasilianska regeringen meddelade i december att man väljer Gripen.

Andel av koncernens

Samhällssäkerhet

Vårt erbjudande har sin tyngdpunkt på övervakning och situationskontroll samt på att säkra effektiva flöden med särskild inriktning på flygplatser och luftfart, hamnar och sjöfart samt allmän "emergency response". Saab har också ett bra erbjudande inom övervakningssystem för fängelser och häkten. Utgångsläget är bra i Sverige, Centraleuropa, USA och Australien.

Andel av koncernens försäljningsintäkter 8% Land

Vi har ledande positioner inom många segment och erbjuder bland annat taktiska vapensystem, kvalificerade övervakningsoch ledningssystem (C4I) samt lösningar för skydd av trupp. Vårt erbjudande omfattar sensorer, signaturanpassning och motmedel, spanings- och luftförsvarssystem, tränings- och logistiklösningar, samt understödsvapen.

Saab är underleverantör till ledande internationella flygtillverkare, inklusive Boeing och Airbus. Vi levererar framförallt lättviktsramverk, som tål hårda belastningar, avionik och operativa system, integration av strukturer och system samt supportlösningar. Saab har erfarenhet av fler än 4 000 byggda flygplan. Dessutom levererar vi underhåll till de cirka 400 flygplan av typen Saab 340/2000 som är operativa

Marin

Vi har en stark position inom ledningssystem, radar och early warning, kontrolloch kommunikationssystem (C4ISR), taktiska vapen och undervattenssystem.

Andel av koncernens försäljningsintäkter 27%

Kommersiellt flyg

Andel av koncernens försäljningsintäkter 10%

Andel av koncernens försäljningsintäkter 7%

runtom i världen.

ordförande har ordet Innovationshus med internationell respekt

Bästa aktieägare, och andra med intresse för Saab. Låt mig ge några reflektioner efter det att jag har tagit aktiv del av Saabs utveckling under lång tid som styrelseledamot och ordförande.

Saab verkar i en bransch där långsiktighet och finansiell stabilitet är viktiga komponenter i själva affären. Kunderna är ofta försvarsmyndigheter eller motsvarande som oavsett nationell hemvist, ställer höga krav på tillförlitlighet och kostnadseffektivitet. Kombinationen av teknologiska, finansiella och politiska utmaningar ställer krav på att Saab uppvisar stabilitet och överlevnadsförmåga – oavsett konjunkturläge.

Förmåga att förvalta vårt arv i en föränderlig omvärld

Saab föddes i en helt annan tid än den vi lever i nu. Då stod världen inför ett världskrig, Sverige var neutralt och beslutade att med knappa resurser på egen hand utveckla sin försvarsförmåga. Nu agerar Saab på en global försvars- och säkerhetsmarknad där de militärstrategiska prioriteringarna har förändrats i takt med att nya hotbilder och säkerhetsbehov tagit form.

Geopolitiska skiften, kontroll över naturtillgångar samt säkra globala transportlösningar för gods och persontrafik är drivkrafter som påverkar vår bransch. Ekonomisk tillväxt påverkar alla branscher. De senaste åren har präglats av ansträngda statsbudgetar med behov att prioritera bland utgiftsposterna. Detta har medfört minskade försvarsanslag i framför allt Europa och USA. Samtidigt har tillväxtländer i Asien och Sydamerika ökat sina militärutgifter. Under 2012 minskade de globala försvarsutgifterna för första gången sedan 1998.

Sammantaget är detta den verklighet vi har att förhålla oss till. Den är inte okomplicerad. Saab är ett försvars- och säkerhetsföretag som är jämförelsevis väl rustat för utvecklingen på den internationella marknaden. Vi strävar efter att erbjuda kunderna effektiva och ändamålsenliga lösningar. Till dels har vi vårt ursprung att tacka för detta: Kostnadseffektivitet och innovationsförmåga är två starka gener i Saabs DNA. Men arv och en bra start måste förvaltas och utvecklas. Saab fortsätter att utveckla sin förmåga. Ett exempel är den ökade internationella närvaro som vi successivt byggt upp och dragit viktiga lärdomar av under många år. En viktig milstolpe i vår fortgående internationalisering var etablerandet av lokala marknadsorganisationer på våra prioriterade marknader under 2013. Det innebär att vi med helt egna krafter och kompetenser kan tillgodose olika marknaders behov av lösningar för ökad samhällssäkerhet – oavsett om det handlar om militära eller civila säkerhetslösningar.

Internationella samarbeten bygger förtroende

I en globaliserad värld där den tekniska utvecklingen accelererar utvecklas nya möjligheter och utmaningar. Teknologiöverföring och kompetensutbyte är viktigt, framförallt för ett företag som Saab som verkar från ett exportberoende land. En långsiktig och förtroendefull samverkan mellan olika aktörer och länder gynnar alla parter. I en tid när många länder arbetar aktivt med att attrahera utländska företag att etablera sig och investera i landet tilltar konkurrensen om internationella investeringar och industrisamarbeten. Områdena varierar, men gemensamt är att alla parter alltmer inser att det finns fördelar i ömsesidigt och förtroendefullt utbyte av kunskap. Saab har sedan länge insett att tillgången till de vassaste kompetenserna är avgörande för att ligga i absolut

"saab har sedan länge insett att tillgången till de vassaste kompetenserna är avgörande för att ligga i absolut framkant inom teknologiutveckling."

framkant inom teknologiutveckling. Vår bas för forskning och utveckling är i Sverige, men utan våra internationella samarbeten inom utbildning, forskning och utveckling samt produktion hade Saab tappat mark och affärer.

Den 18 december uttalade sig den brasilianska regeringen om beslutet att förvärva Gripen NG. Beslutet sades vara baserat på Gripens förmåga och kapacitet, teknologiöverföring samt kostnader vid såväl inköp som under livscykeln. Detta är i första hand ett viktigt och välförtjänt erkännande för Gripen som vapensystem. Men, jag vill även hävda att det är ett erkännande för Saab som en seriös och långsiktig affärspartner som visar på ett långsiktigt samhällsengagemang byggt på respekt och ett ärligt, ömsesidigt utbyte mellan olika aktörer i samhället. Nu gäller det för oss att leva upp till det ansvar vi hoppas få som resultat av de pågående kontraktsförhandlingarna.

Ett konkret exempel på samarbete är forsknings- och utvecklingscentret Swedish-Brazilian Centre for Research and Innovation (CISB) i São Bernardo do Campo, Brasilien, som vi tagit initiativ till. Inom ramen för CISB samlas aktörer från det offentliga, akademin och industrin. Målet är att centret ska bedriva självfinansierad forskning i syfte att skapa innovationer för kommersiell tillämpning såväl i Brasilien som internationellt. I Schweiz stödjer Saab ett liknande initiativ genom organisationen Swiss-Swedish Innovation Initiative.

Vikten av öppenhet och transparens

Styrelsen arbetar löpande med att säkerställa att Saab har ett uppdaterat och relevant affärsetiskt regelverk. En del i detta arbete är att ta aktiv del i utvecklingen av internationella riktlinjer och principer som ska vara styrande för hur vår bransch agerar och bedriver affärsverksamhet. Exempel på detta är vårt engagemang i Aerospace and Defence Industry Association (ASD) och International Forum on Business Ethical Conduct (IFBEC). Vidare beslutade styrelsen 2011 att ansluta Saab till FN:s Global Compacts-principer. Allt detta är en logisk följd av det interna arbete som görs kring affärsetiska frågor i Saab. Kort och gott, vi har nolltolerans mot mutor.

Min och styrelsens inställning är att transparens är en förtroendefråga – inte minst när det gäller styrning och uppföljning av verksamhetens alla delar. Under året har den interna styrningen i Saab skärpts ytterligare när det gäller att tydliggöra ansvar och följa upp prestationer både på produkt- och individnivå. I detta inryms inte bara ekonomiska resultat utan även självklart hur vi lever upp till det ansvar vi har för att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle.

I december 2013 träffades stats- och regeringschefer i Europeiska rådet för att bland annat diskutera Europas säkerhets- och försvarspolitik. En för oss viktig del i detta var diskussionerna som fördes kring åtgärder för att stärka Europas försvarsindustri. Av hävd har försvarsindustrin helt naturligt varit en angelägenhet kringgärdad av nationella hänsyn och prioriteringar. Vi välkomnar de diskussioner, som nu förs på högsta nivå inom EU som betonar vikten av öppenhet och transparens, fri konkurrens, likabehandling och lika möjligheter, ett så kallat level playing field.

Saab är idag ett internationellt respekterat innovationshus. Det gångna årets framgångar för våra framstående teknologier inom till exempel radar är tydliga bevis. Idag har Saab en väl kundanpassad portfölj av kostnadseffektiva och multifunktionella försvars- och säkerhetslösningar för både militärt och civilt bruk. Vi vet samtidigt att vi, för att fortsätta ligga i absolut framkant, hela tiden måste vidareutveckla vårt erbjudande. Vi har därför identifierat prioriterade teknologier som kärnan i vårt erbjudande. Dessa teknologier kommer ges tillräckliga resurser för att möjliggöra att långsiktigt kund- och aktieägarvärde skapas.

Stockholm i februari 2014

Marcus Wallenberg Ordförande

vd-kommentar Unik effektivitet ger tillväxtmöjligheter

Saab är i många avseenden ett unikt företag. Vårt ursprung och DNA har resulterat i att vi gör saker och ting både smart och kostnadseffektivt. Förmågan att förutse behov av försvars- och säkerhetslösningar gör att Saab ligger i absolut framkant när det gäller att utveckla och kundanpassa produktportföljen.

Saab har ett tydligt fokus. Vi ska leverera högteknologiska produkter, integrerade lösningar och tjänster på ett kostnadseffektivt sätt till våra kunder. På så sätt säkerställer vi avkastning till våra ägare och att våra tillväxtmål nås. Att styra Saab rätt på en utmanande marknad kräver att vi har mycket god insikt om både den globala och lokala marknaden såväl som om våra kunder. Vi måste ha dedikerade anställda och därtill rätt kostnadskostym. Saabs strategi bygger på fyra hörnstenar: att skapa långsiktig lönsam tillväxt, att konstant se över och anpassa portföljen, att skapa effektivare verksamhet och att kontinuerligt utveckla de anställda. Året som gått har präglats av såväl utmaningar som väldigt positiva genombrott. Ett tydligt exempel på det sistnämnda är Brasiliens val av Gripen samt besluten i de schweiziska parlamenten att gå vidare med anskaffningen av Gripen.

Marknad i förändring

När jag på årsstämman i april summerade 2012 talade jag bland annat om hur effektivitet, aktiv portföljförvaltning samt forskning och utveckling bidrar till att skapa tillväxt, konkurrenskraft och god lönsamhet. Jag tog också upp den utmanande marknads– situationen som kräver att vi hela tiden måste utveckla vår förmåga att leverera efter våra kunders behov. Jag kan nu konstatera att det tuffa marknadsläget är en fortsatt realitet. Konkurrensen är mycket hård och kundernas behov förändras fortare än någonsin förut. Detta ställer krav på oss att hela tiden vara beredda på förändring och att utvecklas tillsammans med kunderna.

En mer kundanpassad och fokuserad portfölj

Med den nya marknadsorganisationen säkras en kontinuerlig dialog med kunderna på prioriterade marknader. Det innebär att de investeringar som görs i forskning och utveckling bättre kan matcha kundernas kommande behov av försvars- och säkerhetslösningar. I sin tur leder det till lägre kostnader idag och säkrare intäkter i framtiden.

Saab är ett av de mest forskningsintensiva företagen både i Sverige och på den globala försvarsmarknaden. Under det gångna året investerades hela 28 procent av försäljningsintäkterna i forskning och utveckling. De teknologier vi satsar på ska komplettera befintliga produktområden och stärka Saabs konkurrenskraft. För att korta ledtiden från identifierat behov till leverans och intäkt har det portföljhanteringssystem som används av både utvecklings- och försäljningsorganisation stärkts. Nu matchas identifierade kundbehov bättre med beslut om utvecklingsinsatser.

Effektivitet i fokus

Försäljningsintäkterna uppgick till MSEK 23 750, motsvarande en underliggande minskning med 2 procent. Budgetåtstramningarna i USA påverkade vår tränings- och trafikledningsverksamhet i USA negativt. Affärsområdet Dynamics har även påverkats av budgetåtstramningar och förseningar i kunders investeringsprocesser. Detta kompenserades av en tillväxt inom affärsområdena Aeronautics och Combitech.

Orderstocken har fyllts på med strategiskt viktiga order och uppgick till historiskt rekordhöga MSEK 59 870 (34 151). Vi fick under året SEK 29,8 miljarder i beställningar relaterat till utveckling och produktion av Gripen E från FMV i Sverige. Bortsett från dessa beställningar ser vi ett tydligt skifte på försvarsmarknaden. Saabs affär har tidigare haft sin huvudsakliga tillväxt på de traditionella marknaderna i väst medan affärer nu vinns och växer i tillväxtländer i exempelvis Asien.

Den fortsatt utmanande marknadssituationen har föranlett att vi under 2013 meddelade att vi vidtagit effektiviseringsåtgärder som bedöms ge kostnadssänkningar om MSEK 500 vid utgången av 2014. Ett annat exempel på åtgärder är att den nya marknadsorganisationen är etablerad från och med början av 2013.

Den finansiella ställningen är stark, vilket säkerställer att vi kan arbeta långsiktigt. Detta är väsentligt i vår affär där vi ofta har åtagande gentemot våra kunder under många år.

Fokus på styrning och kassaflöde

För att nå tillräcklig lönsamhet handlar det om att ha kontroll på marginalerna i utförande och leveranser. Portföljen innehåller allt från långa kontrakt med komplexa system, till produkter och tjänster som levereras med kort ledtid till kunderna. Den redovisade marginalen varierar med den aktuella projektmixen. Under året har en mer transparent och tydligare nedbruten styrningsmodell introducerats i syfte att få en ökad intern transparens. Bruttomarginalen för 2013 uppgick till 26,6 (30,0) procent. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 345 (2 050) och rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent (8,5). Beloppet innefattar en väsentlig engångspost om MSEK 231 relaterat till en förlorad rättstvist i Danmark. Justerat för väsentliga engångsposter uppgick rörelseresultatet till MSEK 1 576 (1 843) och rörelsemarginalen till 6,6 procent (7,7), vilket är i nivå med den reviderade prognos som lämnades i halvårsrapporten.

En nyckelprioritering är att säkra ett positivt kassaflöde. Som en del i att aktivt arbeta med kassaflödet har under året lagerhållning och utestående kundfordringar genomlysts. Det är inte ovanligt att rörelsekapitalet varierar över tid i försvarsindustrin. Det beror till stor del på hur milstolpebetalningar faller in och hur den aktuella projektmixen ser ut. Under 2013 uppgick det operativa kassaflödet till MSEK -1 480 (-396). Det lägre operativa kassaflödet under 2013 är främst hänförligt till skillnader i när olika milstolpebetalningar i större projekt har gjorts och investeringar och förvärv, samt utbetalning rörande den danska rättstvisten.

Internationella genombrott bevisar Saabs förmåga

Gripensystemets kostnadseffektiva multifunktionalitet är en succé på den internationella exportmarknaden. Idag används Gripen C/D av fem flygvapen och av brittiska Empire Test Pilot School. Under året beställde FMV utveckling, modifiering och produktion av 60 Gripen E under perioden 2013–2026. I Schweiz röstade parlamentet ja till att anskaffa Gripen och under 2014

"Saab är en attraktiv samarbetspartner på den internationella arenan."

kommer en folkomröstning genomföras rörande detta.

I december kom det glädjande beskedet att Brasilien valt Gripen som sitt framtida stridsflygplan. Förhandlingar pågår nu med brasilianska flygvapnet för att sluta avtal om 36 Gripen NG. Dessutom såg vi under 2013 ett växande internationellt intresse för Gripen som nästa generations multiroll-stridsflygplan i exempelvis Asien, Europa, Sydamerika och Afrika söder om Sahara. Sammantaget är det ett viktigt erkännande för Saabs ingenjörskonst. Möjligheterna till fler internationella affärer för Gripen är stora.

Det flygburna radarsystem Erieyes övervakningsförmåga gör det möjligt för användarna att kontrollera mål i luften och till havs. Brasilianska flygvapnet beställde under året ytterligare ett uppgraderingsprogram av systemet, vilket ytterligare kommer att förbättra deras förmåga att kontrollera sitt luftrum och bevaka landets gränser.

Saabs framgångar på den internationella marknaden kan tillskrivas att vi erbjuder en mycket konkurrenskraftig produktportfölj. Vi är även en attraktiv samarbetspartner internationellt. Det samarbetsavtal som tecknats med Boeing om att gemensamt utveckla och bygga ett helt nytt, avancerat och kostnadseffektivt skolflygplan är ett exempel på detta. Boeing och Saab kommer att utveckla ett starkt industrisamarbete i syfte att delta i det amerikanska flygvapnets kommande TX-upphandling av cirka 350 nya flygplan samt tillhörande system och logistik.

Ett viktigt företag i samhället

Idag är vi närvarande lokalt i 32 länder. I Sverige finns verksamhet på 50 olika orter. Vi har en viktig roll i utvecklingen av säkrare samhällen som ger trygghet för människor över hela världen och vi är en aktiv del i den lokala samhällsutvecklingen, oavsett var vi verkar. Därför har nära samarbeten med flera universitet

och högskolor inletts. Samtidigt har även forskningssamarbeten etablerats på flera marknader. Två framgångsrika exempel är våra forskningscenter i Brasilien och Indien.

Under året har några av våra mest erfarna medarbetare flyttat ut i världen. Tillsammans med lokalanställda kollegor etableras nu en marknadsorganisation väl förankrad på de marknader där vi gör affärer. Detta gör att nya affärer säkras, att de alltid görs i enlighet med våra affärsetiska riktlinjer samt på ett affärsmässigt effektivt sätt.

Samtidigt som en mer decentraliserad organisation etableras har förväntningar som finns på både ledare och medarbetare tydliggjorts. Denna mer prestationsinriktade företagskultur skapar både tydlighet och utvecklingsmöjligheter för alla medarbetare. Det stärker Saabs attraktivitet som arbetsgivare för dagens och framtidens främsta studenter. I detta ligger även vårt målmedvetna arbete med att få fler kvinnor både i företaget som helhet och i ledande positioner. Med ett målmedvetet arbete, både när det gäller nyrekryteringar och interna ledarskapsutvecklingsprogram, ska vi nå vårt mål om minst 30 procent kvinnor i ledande befattningar senast 2015.

Slutligen kan jag bara se fram emot ännu ett spännande år för Saabs fantastiska produktportfölj.

Stockholm i februari 2014

Håkan Buskhe

Vd och koncernchef

NÄSTA GENERATION AV Gripen Kundsamarbete för smartare multifunktionalitet

Den nya generationen av Gripen är ett äkta multiroll-stridsflygplan som utvecklats för att möta marknadens efterfrågan på operativ funktionalitet. Flygelektronik i absolut framkant gör att taktiska specialanpassningar går snabbare att genomföra än tidigare.

Avtalet med FMV om beställning av en ny generation av Gripen undertecknades i februari 2013. Det är utan tvekan ett av de största avtalen någonsin inom svensk industri. Avtalet förutsätter att ytterligare ett land utöver Sverige beställer nya Gripen. Under augusti och september röstade båda kamrarna i Schweiz parlament ja till att anskaffa Gripen och en folkomröstning kommer att hållas i maj 2014. Därtill meddelade Brasiliens regering i december att landet valt Gripen som sitt framtida stridsflygplan.

Utvecklingen av nya Gripen sker framförallt i Linköping, men även på flera andra platser i Sverige, och arbetet är redan i full gång. Flygningar med provflygplan pågår sedan länge, där viktiga delsystem och deras samfunktion utprovas i syfte att minimera risker. Leveransstarten planeras till 2018. Som tidigare meddelats går utvecklingen enligt plan och alla större underleverantörer är redan kontrakterade. Förhandlingar pågår med Brasiliens flygvapen som avser köpa 36 Gripen NG. Saabs erbjudande till den brasilianska regeringen omfattar tekniköverföring och industrisamarbete, vilket kan innebär att vissa delar av tillverkningen kommer att ske i Brasilien.

Mer rätt från början

En anledning till att utvecklingen av Gripen E går enligt plan är att Saab använder så kallad modellbaserad utveck-

Sydafrika Kontrakt 1999. Kundanpassning och produktion av 26 Gripen C/D.

ling. Denna metodik säkerställdes bland annat genom utvecklingen av det obemannade flygplanet Neuron och används nu inom alla teknikområden för Gripen Eprojektet. All utveckling av såväl mjukvara som hårdvara sker med hjälp av databaserade modeller. Det gör att uppdateringar går mycket snabbt. Genom att använda denna modellbaserade utveckling behövs färre provflygningar, eftersom många verifieringar kan ske i simulatorer istället för i luften. Eventuella problem i modellerna upptäcks på ett tidigare stadium och ändringar kan göras i modellerna istället för vid ett senare skede vid provflygningarna. Det blir helt enkelt mer rätt från början vilket ökar effektiviteten i utvecklingen.

Samarbete kring utvecklingen

Lösningarna i nya Gripen ska uppfylla marknadens krav. Därför inleddes redan 2006 ett demoprogram vars syfte var att visa på nya förmågor som kunderna efterfrågade av Gripen, såsom ökad lastförmåga, nya sensorer och förmåga att vara i luften längre. Flera av de större åtgärderna för Gripen E har med andra ord redan gjorts i en flygande demoversion, vilket innebär en stor riskreduktion för projektet. Bland annat har Saab med hjälp av demoprogrammet visat på att Gripen E möter de höjda kraven med i övrigt bibehållen prestanda. Motorn i Gripen E kommer att ha cirka 20 procent mer dragkraft än den som finns i dagens Gripen-versioner. För att ytterligare garantera att Gripen E:s operativa förmåga möter kundernas behov sker ett nära kundsamarbete kring utvecklingsprogrammet. Saab har designansvar medan FMV, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är med och ger löpande stöd och synpunkter. Det är en stor styrka för att säkerställa kundnyttan vid leverans.

Länder som valt Gripen

Sverige Kontrakt 1983–2006. Utveckling av Gripen A/B/C/D. Produktion av 235 flygplan. Av dessa har 14 flygplan leasats till Tjeckien.

Tjeckien Kontrakt 2004. Kundanpassning av 14 Gripen C/D som leasas av svenska staten.

Ungern Kontrakt 2003. Kundanpassning och produktion av 14 Gripen C/D som leasas av svenska staten.

Brittiska Empire Test Pilot School Kontrakt 2005.

Flyger Gripen i Sverige som utbildning av blivande provflygare.

produktion av 12 Gripen C/D.

Thailand Kontrakt 2008– 2010. Kundanpassning och Sverige Kontrakt 2013. Utveckling av Gripen E. Produktion av 60 flygplan.

Schweiz Politiskt stöd i parlamentet under 2013 för köp av 22 Gripen E.

Brasilien Regeringen väljer under 2013 Gripen som sitt framtida stridsflygplan. Avser köpa 36 Gripen NG.

Byggt för informationsdelning

Kundnyttan i Gripen E är systemets enastående operativa stridskapacitet, att planet är byggt för informationsdelning samt att det har en balanserad design. Informationsdelning innebär att en Gripen-pilot får tillgång till insamlad och analyserad information från den egna gruppen. En pilot som fortfarande befinner sig på marken har på så vis tillgång till samma information som sina kollegor i luften. Informationsdelning hör till det som kallas för informationskriget, vilket handlar om att ta reda på var fienden är och att förhindra att själv bli upptäckt. Allt fler luftvapen runt om i världen har insikt om att kunskapsövertag till och med är viktigare än högsta hastighet och manöverbarhet. Sverige har en 40 år lång tradition av att utveckla informationsdelning mellan flygplan. Denna erfarenhet finns samlad i Gripen E.

Ett äkta multiroll-stridsflygplan

En balanserad design innebär att Gripen är lika bra i sin förmåga att utföra uppdragen jakt, attack och spaning. Jakt innebär insatser mot mål i luften som flygplan, helikoptrar och drönare. Attack betyder insatser mot mål på marken och till sjöss. Spaning bedrivs för att samla information om specifika geografiska områden. När ett stridsflygplan enbart är framtaget för exempelvis attack är låg synlighet på radar viktigt. Det innebär i sin tur som oftast att kunderna får betala i form av lägre accelerationsförmåga och manöverbarhet.

Gripen är ett äkta multiroll-stridsflygplan i bemärkelsen att piloten kan skifta mellan jakt, attack och spaning när planet är i luften. Det kan jämföras med när multiroll-stridsflygplanen var i sin linda och piloten var tvungen att bestämma vilken typ av uppdrag planet skulle utföra innan flygningen påbörjades. Att kunna skifta roll i luften innebär i praktiken att piloten löpande kan få andra sökningar på radarn beroende på typen av uppgift. Vid jakt riktas sensorerna mot mål i luften medan de vid attack riktas mot mål på marken. Gripen E kommer att ta ytterligare ett utvecklingssteg.

Genom nya sensorer, en Active Electronically Scanned Array (AESA)-radar, en passiv IR-sensor där målens värmestrålning syns och en så kallad MAW (Missile Approach Warners) som detekterar inkommande vapen ger piloten förmåga att följa ett flertal mål såväl i luften som på marken. De senare samverkar med ett helt nytt avancerat telekrigsystem som Saab tagit fram, vilket ger en stor förmåga att upptäcka och störa andra plan, samt att skydda flygplanet mot angrepp.

Gripen E:s flygelektronik är designat så att flygsäkerhetsmässiga funktioner är separerade från de taktiska. Det underlättar därmed för användaren att skapa egna taktiska applikationer. Om en kund har önskemål om att specialisera Gripen mot någon av rollerna jakt, attack eller spaning går det att tillfredsställa.

Megatrender globalt skifte, nya behov av säkerhetslösningar

Säkerhetsbehoven i världen påverkas i tilltagande grad av ekonomiska förhållanden och av de vardagliga samhällsfunktionernas utsatthet. Det gör att militära resurser i allt större utsträckning kommer att gå till skydd av viktig infrastruktur och av strategiska resursflöden av olika slag.

Världen: Militära, ekonomiska och civila aspekter konvergerar till en utvidgad försvars- och säkerhetssektor

I dagens globaliserade värld får megatrender som urbanisering, starkare ömsesidiga beroenden samt en oförutsägbar och snabb teknikutveckling stort genomslag, inte bara i ekonomiska sammanhang utan även säkerhetspolitiskt. Militära förmågor och styrkeförhållanden kommer tveklöst fortsätta att utgöra kärnan i, och fokus för, varje nations förmåga att försvara sig själv. Men nya aspekter av nationell säkerhet och försvar av nationella intressen gör sig alltmer påminda. När det gäller hur världen styrs, så kallad global governance, utgör ekonomiska förhållanden, regionaliseringstendenser samt en framväxande multipolär världsordning, inom vilken nationalstaten förblir den viktigaste aktörstypen, viktiga faktorer.

Som nämnts i tidigare årsredovisningar, har utvecklingen medfört att synen på nationell säkerhet håller på att förändras i riktning mot ett säkerhetsbegrepp där ekonomisk utveckling, samhälleliga funktioner, inklusive kritisk infrastruktur och strategiska flöden av till exempel varor och naturresurser, tillmäts en allt större betydelse.

Med utvecklingen följer också ett ökat fokus på behovet av att skydda samhället mot alla typer av hot eller risker. Så länge det inte föreligger något överhängande militärt hot är det sannolikt att den nationella resursfördelningen mellan militära försvars- och säkerhetssatsningar å ena sidan och icke-militär säkerhet, resiliens och hållbarhet å andra sidan förändras till förmån för de sistnämnda områdena. Såväl de senaste årens stagnerande, eller till och med avtagande, försvarssatsningar i västvärlden som den globala ökningen av infrastruktursatsningar kan ses i ett sådant sammanhang.

På många håll tas militära resurser i ökande grad i anspråk för löpande verksamheter som syftar till samhällelig säkerhet och resiliens, till exempel genom att bidra till skyddet av kritisk infrastruktur mot såväl yttre militära hot som asymetriska hot, inklusive IT-attacker. Potentiella angripare kan vara allt ifrån andra staters militär till terrorister eller den organiserade brottsligheten. I det snabbt växande IT-säkerhetssegmentet nyttjas militära resurser även för att skydda digitala nätverks funktionalitet och andra immateriella tillgångar.

Föga förvånande finns det även en offensiv aspekt av utvecklingen. Såväl modern historia och pågående forskningsprojekt som politiska utspel och övningsmönster visar ett växande intresse bland nationer för att utveckla förmågor att attackera och paralysera en fiendes civila samhälle, men samtidigt begränsa den fysiska förödelsen (dödligheten) av attackerna.

En ofta underskattad drivkraft bakom utvecklingen är det normativa ramverk som bidragit till ett ökat fokus på krigs legitimitet och en drastisk minskning av nutida krigs, framförallt mellanstatliga krigs, magnitud. De är idag färre, kortare, mindre omfattande och mindre dödliga.

En geostrategisk förskjutning mot urbana och maritima miljöer Att ekonomiska faktorer och vardagliga samhällsfunktioner får större utrymme i resonemang kring nationell säkerhet leder också till en ökad geostrategisk betydelse för särskilda funktioner och vissa fysiska platser. I fredstid blir det viktigare att säkerställa tillgången till globala domäner, så kallade global commons, möjliggöra strategiska flöden av allehanda resurser och hålla en hög beredskap för att hantera naturkatastrofer eller humanitära kriser, hemma eller utomlands. I tider av konflikt blir städer och dessas transport- och kommunikationssystem, som hamnar och flygplatser, samt system för livsmedel, vatten och elektricitet, attraktiva mål och viktiga skyddsobjekt. Givet geografiska realiteter och strategiska flödesmönster ökar betydelsen av urbana och maritima aspekter.

Sammantaget innebär utvecklingen en förändring och/eller utvidgning av ansvarsområdet för många nationers stridskrafter, funktionellt såväl som geostrategiskt. Och för den traditionella försvars- och säkerhetsindustrin rymmer den såväl utmaningar som möjligheter.

Industrin: Utmaningar och möjligheter

Stagnerande militära utgifter, förvisso med tydliga regionala skillnader, utgör en utmaning för de flesta försvarsföretag, men framförallt för dem som är baserade i västvärlden. Den tilltagande betydelsen av ekonomiska faktorer och hållbarhetsfrågor rymmer emellertid möjligheter. Militära och civila sakområden tenderar i flera avseenden att konvergera på ett sätt som skapar utrymme för en ny och större säkerhetssektor, ett utvidgat affärsområde som inkluderar såväl civila som militära aktörer, samt privata och offentliga operatörer. Infrastruktur utgör en central aspekt i sammanhanget, med överlappande militära och civila kritiska beroenden av till exempel rymd- och/eller IT-relaterade plattformar, nätverk och funktioner som tydliga exempel.

För traditionella försvarsföretag innebär utvecklingen att man, utan att lämna försvars- och säkerhetsbranschen, kan utnyttja sitt kunnande inom områden som ISR (underrättelseverksamhet, övervakning och spaning), IT-säkerhet, teknisk konsultation, systemintegration, training, simulation och traffic management för att adressera närliggande affärssegment inriktade på säkerhet, resiliens och ekonomisk effektivitet. Men utvecklingen för samtidigt med sig ny konkurrens i form av företag som traditionellt verkat inom den civila marknaden, men som nu engagerar sig i det utvidgade försvars- och säkerhetsområdet.

En annan viktig aspekt när det gäller försvarsindustrins framtid är det faktum att den snabba teknikutvecklingen förändrar förutsättningarna för både förmågeutvecklingen och för planerings- och anskaffningsprocesserna. Kortare besluts- och utvecklingscykler och ökad oförutsägbarhet får konsekvenser för såväl köpare som säljare.

Försvar som en tjänst

På många håll förefaller ny teknologi och professionalisering av militära förband öka sannolikheten för att vissa verksamheter och

Säkerhetsbehov

Det som huvudsakligen driver utvecklingen på Saabs marknader är hotbilderna och säkerhetsbehoven. Det gäller inom försvarssektorn och i det civila samhället, liksom i skärningspunkten dem emellan.

Att förstå framväxten av, och överlappningen emellan de två säkerhetspolitiska huvuddimensionerna, är av stor betydelse för att förstå förutsättningarna, bredden och potentialen på Saabs marknad.

De tre verksamhetsområdena träning, ledningssystem och underhåll förenar och utgör minsta gemensamma nämnare mellan de två säkerhetspolitiska dimensionerna. Dessa områden har för Saabs del sitt ursprung i en traditionell gränsskyddande militär kontext, men de är lika relevanta och möjliga att implementera i en stadscentrerad flödesskyddande miljö.

till och med förmågor upphandlas av externa utförare snarare än att de utförs av militär personal. Underhåll av anläggningar såväl som vapensystem, underrättelseinhämtning och analys, administrativa uppgifter, transporter, förplägnad av trupp, IT-tjänster och till och med operativa uppgifter som UAV-flygningar är några exempel. Parat med ett utvidgat ansvar för säkerställandet av vardagliga samhälleliga funktioner innebär det ökande inslaget av tjänsteverksamhet att försvarsstrukturer i allt fler länder står inför ett utökat operationellt ansvar dygnet om i fredstid med militära enheter involverade i den löpande verksamheten för till exempel hamnsäkerhet eller IT-säkerhet, om än i begränsad skala.

Utgifter

Även om de militära utgifterna globalt stagnerar innebär de regionala skillnaderna att det finns stor potential i många tillväxtländer i regioner som Asien, Mellanöstern och Latinamerika. De regionala skillnaderna blir än tydligare när fördelningen inom försvarsbudgetarna tas i beaktande, då tillväxtregionerna generellt sett spenderar en förhållandevis stor andel på materielanskaffning och operativ verksamhet.

Infrastruktur – ett sakområde med tydliga kopplingar till försvar och säkerhet

Överlappningen mellan försvarssektorn och det civila samhället medför ökade möjligheter för försvarsföretag att stärka sina positioner i icke-militära marknadssegment, till exempel inom infrastruktur.

I västvärlden finns stora behov av uppgradering och vidareutveckling av infrastruktur. Detta inte minst i USA och Europa – marknader där viljan att satsa nya resurser på traditionella militära verksamheter för närvarande är begränsad. Samtidigt växer behovet av både omfattande infrastrukturella nyinvesteringar och uppgradering av existerande anläggningar på tillväxtmarknaderna. Där räcker inte existerande infrastruktur till för att hantera effekterna av den demografiska utvecklingen, urbaniseringen, tillväxten och internationell handel.

Det finns beräkningar som pekar på ett globalt behov av investeringar i infrastruktur som överstiger USD 40 000 miljarder över 20 år1 och det förefaller sannolikt att försvarsindustrin kommer finna vägar att ta sig in på denna marknad.

Bilden här ovan kan ses som en illustration av denna utveckling.

1) Källa: OECD JOURNAL: FINANCIAL MARKET TRENDS – VOLUME 2011, Issue 1.

Marknader KOMPLEX OMVÄRLD KRÄVER EFFEKTIVA LÖSNINGAR

För att kunna utrusta sin militär med moderna försvarsplattformar och teknologier krävs resurser. Flera västländer minskar sina försvarsbudgetar, vilket ökar efterfrågan på kostnadseffektiva produkter och lösningar. Samtidigt kvarstår behovet av interoperativa system för deltagande i internationella insatser.

Europa

Kunderna i Västeuropa minskar sina försvarsutgifter något på grund av den ekonomiska nedgången i Europa. De flesta länderna i regionen omstrukturerar sina försvarsmakter i syfte att reducera organisationen och skapa utrymme för att fortsätta modernisera sin utrustning.

Många länder i Central- och Östeuropa behöver fortfarande skaffa ny utrustning till sina försvarsmakter för att öka sin förmåga att samverka med och bidra till NATO. Allt eftersom EU växer österut ökar kraven på att säkra flöden av varor och människor och skydda de nya yttre gränserna för unionen.

I Norden har Norge, Danmark och Finland sin egen syn på säkerhetspolitik och försvarsindustrin. Både Norge och Danmark är medlemmar av NATO, och Danmark håller på att återuppta landets anskaffning av ett nytt stridsflygplan. Även Finland kommer att behöva köpa nya stridsflygplan om tio år.

De baltiska länderna har ett generellt behov av att modernisera delar av sin utrustning med en något begränsad budget. De flesta länderna i Norden och Baltikum minskar sina försvarsbudgetar, vilket innebär ett ökat behov av kostnadseffektiva produkter, tjänster och lösningar utan att ge avkall på kapacitet och interoperabilitet. Marknaden för civil säkerhet växer i regionen.

I december 2013 diskuterade EU:s stats- och regeringschefer för första gången på flera år den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Det slogs fast att en välfungerande försvarsmarknad bygger på öppenhet och konkurrens på lika villkor. Samarbete mellan medlemsländernas försvarsindustrier anses som nödvändigt för att lyckas utveckla framtidens högteknologiska försvarslösningar. Ett närmare samarbete kring försvarspolitiken mellan medlemsländerna ska diskuteras igen under EU-toppmötet i juni 2015.

Andel av världens försvarsutgifter 2013 24%

USA och Kanada

USA och Kanada stod för cirka 39 procent av världens samlade försvarsutgifter 2013 enligt IHS Jane's Defence & Security. USA stod enskilt för 38,6 procent av världens samlade försvarsutgifter, vilket är en minskning jämfört med året innan.

Försvarsanslagen i USA förväntas minska under kommande år och nå en lägstanivå under 2015 i samband med en planerad avveckling av militära operationer i utlandet, exempelvis Afghanistan. Därefter tros försvarsanslagen plana ut eller till och med öka något. I Kanada förväntas försvarsanslagen minska något närmsta åren.

USA förutspås fortsatt ha de största försvarsutgifterna globalt sett.

Andel av världens försvarsutgifter 2013 39%

Central- och Sydamerika

Centralamerika har haft bland de lägsta försvarsutgifterna i världen sett till andel av BNP. Trenden med minskade eller konstanta försvarsutgifter har dock brutits under senare år. Anledningen är att regionens försvarsstyrkor tillsammans med interna säkerhetsstyrkor varit delaktiga i kampen mot drogkarteller och organiserade kriminella grupper.

Sydamerikas försvarsutgifter har ökat under senare år. Trenden visar på bättre kvalitet inom försvarsstyrkorna i och med att försvarsutgifterna ökar snabbare än truppernas storlek.

Brasilien står för ungefär hälften av regionens försvarsutgifter och har ambition och resurser att utveckla en diversifierad försvarsindustri. Enligt IHS Jane's Defence & Security kommer Brasiliens försvarsutgifter att öka med ca 3 procent årligen de kommande åren.

Andel av världens försvarsutgifter 2013 4%

Asien och stillahavsregionen

Under 2013 stod regionen för cirka 24 procent av världens samlade försvarsutgifter. Området ökar sina försvarsutgifter med 3,3 procent årligen och tillväxten är primärt driven av Kina. Kina och Japan är de två länder som hade de största försvarsanslagen i regionen. IHS Jane's Defence & Security uppskattar att Kina 2013 stod för 8,4 procent av världens samlade försvarsanslag och anslagen ökar med 11 procent årligen. Japans försvarsbudget är världens tredje största och stod 2013 för 4,3 procent av världens samlade försvarsanslag.

Försvarsbudgeten i Indien har haft en nominell årlig tillväxt. Utgifterna är påverkade av uppskjutna beslut och en försvagad lokal valuta. Processen för anskaffning av försvarsmateriel innebär att det är gynnsamt med samarbete och lokal tillverkning i Indien. Förutom moderniseringen av försvarsmakterna har de ökade asymmetriska hoten lett till ett behov av att modernisera även kustbevakning, paramilitära organisationer och civil säkerhet.

Andel av världens försvarsutgifter 2013 24%

mellanöstern och afrika

Tillgången på tillförlitlig data om försvarsbudgetar i Afrika är något bristfällig men trenderna för försvarsanslag i Afrika pekar på att dessa kommer öka under kommande år, framförallt i Afrika söder om Sahara.

En av utmaningarna i Mellanöstern är att lämna beroendet av olja bakom sig och övergå till en mer hållbar industribas. Den minskade fokuseringen på energi och det globala intresset för stabilitet i regionen innebär att det finns ett behov av att öka den nationella försvars- och säkerhetsförmågan. Detta gör att utgifterna ökar i regionen. De växande flödena i samhället innebär en stark utveckling på marknaden för civil flygtrafik och sjöfart.

Enligt IHS Jane's Defence & Security ökade Saudiarabien sin försvarsbudget med 18,6 procent under 2013 och landet har den största försvarsbudgeten i regionen, motsvarande 3 procent av världens totala försvarsutgifter.

Andel av världens försvarsutgifter 2013 9%

Förenta Nationerna, FN

FN är den största multilaterala aktören i världen när det gäller att stabilisera konflikter och postkonfliktsituationer. Även det växande antalet naturkatastrofer kräver större engagemang av FN i form av utrustning och personal. FN upphandlade under 2012 för USD 15,4 miljarder, vilket rör både fredsoperationer och humanitära insatser.

FN erbjuder en stabil och allt mer tillgänglig marknad för aktörer som Saab, som verkar inom det civila och militära området samt gränslandet däremellan. Som en del av FN:s fredsbevarande arbete ingår att leverera logistiklösningar. Saab har utvecklat en förmåga att leverera denna typ av lösningar även i mycket komplexa miljöer och har sedan 2010 i uppdrag av FN att driva ett servicecenter med underhåll, utbildning, förrådshantering etc. i östra Afrika. För att bli en långsiktig leverantör till FN kommer Saab att fokusera på ett antal utvalda nischer såsom lösningar för underhåll och system med obemannade farkoster samt ett antal rena produkterbjudanden.

NATO

Många EU-länder är medlemmar i NATO. Förutom NATO:s grundläggande roll att värna om sina medlemsländers frihet och säkerhet med ekonomiska och militära medel har alliansen även ett växande intresse för civila säkerhetslösningar och fredsbevarande uppdrag. De genomförs ofta i samarbete med EU och FN. NATO har dock en liten gemensam budget och det är de enskilda länderna som finansierar uppdragen.

Den pågående omstruktureringen av NATO och ett förändrat fokus, som innebär slutet på den långa perioden av uppdrag i Irak och Afghanistan, kommer att innebära nya krav på NATO:s kapacitet i Europa.

Källa: IHS Jane's Aerospace, Defence & Security, Defence Budgets Annual Report 2013

Värdeskapande SAABS ROLL I SAMHÄLLET

Att förstå omvärlden är viktigt för att välja rätt strategisk inriktning. Att dessutom förstå företagets roll i samhället och olika intressenters förväntningar är viktigt både för att reducera risk och för att vara en attraktiv affärspartner, arbetsgivare och investering.

Kunskap och säkrare samhällen

Saab erbjuder försvars- och säkerhetssystem och bidrar därmed till ett säkrare samhälle. I en tid av hård konkurrens och ansträngda statsbudgetar gäller det att vara smartare och kostnadseffektivare än andra aktörer. I Saabs DNA finns just dessa egenskaper kombinerat med högteknologisk spetskompetens.

Kunskap och insikt om orsakssamband förbättrar i sig förutsättningarna för ett tryggare samhälle. Saab har länge värnat vikten av utbildning – både för egen talangförsörjning, men också som ett led i vår ambition att göra verklig nytta i de länder där vi finns.

Säkerhetsbehoven förändras ständigt, vilket

ställer krav på forskning och utveckling av nya teknologier och lösningar. Saab är ett av de mest forskningsintensiva försvarsföretagen i världen.

Vi tar aktiv del i att öka kunskapen om säkerhetsbehov i samhället och om försvarsmateriel. Bland annat anordnas teknik- och säkerhetsforum i Sverige och Saab var initiativtagare till ett forum om cyber security i Bryssel 2013.

Saab är också initiativtagare till det svenskbrasilianska forsknings- och utvecklingscentret CISB. Se bild på nästa sida.

2009 2010 2011 2012 2013 20 20 22 25 28

Samarbeten med partners och leverantörer Hög teknologisk kompetens

Globaliseringen innebär möjligheter att inleda samarbeten som kan leda till bättre effektivitet och smartare lösningar. Saab startade som ett renodlat svenskt företag med en tydlig uppgift att säkra Sveriges tillgång till försvarsmateriel. I takt med att förutsättningarna har förändrats har Saab blivit mer internationellt. Sedan många år har bolaget inlett en rad framgångsrika industrisamarbeten. Och med leverantörer

i mer än 20 länder kan Saab fokusera på sina kärnkompetenser. Samtidigt ges möjlighet till arbetstillfällen och kunskapsdelning i många delar av världen.

Oavsett samarbetspartner eller leverantör bygger relationerna på internationellt överenskomna affärsetiska principer och Saabs Code of Conduct. Saab har nolltolerans mot korruption.

Saab har 14 140 medarbetare, varav 2 798 jobbar utanför Sverige. Totalt finns cirka 60 nationaliteter representerade inom Saab. Den främsta tillväxten sker utanför Sverige, vilket innebär att Saab kommer att behöva rekrytera nya medarbetare på prioriterade geografiska marknader.

Cirka 70 procent av Saabs medarbetare har en teknisk utbildning och arbetar med utveckling av högteknologiska produkter och lösningar. Saab Academy erbjuder Saabs medarbetare ett flertal utbildningsprogram, bland annat inom ledarskap.

Andel medarbetare i Sverige respektive övriga världen

Andel högskoleutbildade

Saabs huvudintressenter

I samband med det svensk-brasilianska forsknings- och innovationscentret CISB:s tredje årliga konferens i november 2013 hölls en prisceremoni för vinnarna i den webbaserade innovationstävlingen "The Sweden–Brazil Scholarship Challenge". Förstapriserna i tävlingen var två stipendier – ett till Linköpings Universitet och ett till Chalmers Tekniska Högskola. Båda stipendierna inkluderade avlönad praktik hos ledande internationella industriföretag, varav Saab var ett.

Kundrelationer över hela världen Långsiktig avkastning

Saabs kunder är till stor del nationella organisationer och myndigheter med ansvar för inköp av försvarsmateriel. Under 2013 kom 81 procent av försäljningsintäkterna från försvarsverksamhet och 59 procent kom från kunder utanför Sverige. Inköpsprocessen är ofta lång och

ibland del i en politisk beslutsprocess. Ett aktuellt exempel på detta är den pågående processen i Schweiz om att eventuellt köpa Gripen från Sverige, vilken kommer att slutligt avgöras genom en folkomröstning 2014.

I vissa större affärer kan Saab även agera underleverantör eller samarbetspartner till någon som i andra sammanhang är en konkurrent. Kundsamarbeten kring utveckling av produkter blir allt viktigare. Gripen E är ett sådant exempel, där kunden är med och finansierar en del av utvecklingskostnaden.

Under 2013 deltog Saab i 55 mässor i 25 länder, exempelvis Dubai Airshow, Paris Airshow och Defence and Security Equipment International (DSEI) i London. Deltagande på mässor är en viktig kanal för att nå ut till kunder inom försvarsbranschen på ett kostnadseffektivt sätt.

Saabs strategi syftar på ett övergripande plan till att skapa förtroende för Saab som investeringsalternativ. I detta ligger att förstå och leva upp till olika intressenters förväntningar och att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar värdeutveckling för ägarna.

Förtroende förutsätter även en hög grad av transparens. Saabs ambition är att beskriva verksamheten på ett tydligt sätt som underlättar för nuvarande och potentiella investerare att förstå affärsmodellen och värdera de risker och möjligheter som verksamheten möter.

Direktavkastning

SAABS AFFÄR Teknologier som möter marknadens behov

Drivkrafter i marknaden

Drivkrafterna på Saabs marknader är kopplade till förändrade hotbilder och nya säkerhetsbehov i samhället. Konjunkturutvecklingen har lett till minskade försvarsanslag i västvärlden samtidigt som investeringarna ökar i andra delar av världen. Detta ställer ökade krav på kostnadseffektivitet och förmåga att förutse och agera på förändrade kundbehov.

Ansträngda statsbudgetar – fördel för kostnadseffektiva produkter

De senaste fem åren har de globala försvarsutgifterna minskat, enligt IHS Jane's Defence & Security. Minskande försvarsbudgetar i västvärlden har lett till att uppfattningen att dyrast försvarsoch säkerhetslösningar är bäst, skiftat till att man nu kräver mer valuta för pengarna. Det gör att det blir extra viktigt att väva in kostnadseffektivitet som en parameter vid produktdesign. Multifunktionella produkter är ett exempel på detta eftersom de är designade för att lösa flera olika uppgifter. Traditionella försvarsprodukter är däremot designade för att klara enbart en specifik uppgift eller skydda mot ett specifikt hot. En annan viktig aspekt är ledtider. Med kortare ledtider blir utvecklingskostnaderna lägre vilket avspeglas i priserna på produkterna.

Krav på lokal närvaro med regionalt fokus

Även om de globala militära utgifterna stagnerar finns det regioner som växer, såsom Asien, Mellanöstern och Latinamerika. Ökade försvarsutgifter på tillväxtmarknaderna lockar till sig internationella försvarsföretag som konkurrerar om att få sälja sina produkter. Det ställer krav på lokal närvaro och regionalt fokus för att på bästa sätt anpassa erbjudandet efter kundernas behov.

Nya samarbeten och allianser ställer krav på systemintegration

Allt fler länder går från att ha ett försvar vars främsta syfte är att kunna skydda det egna landets gränser och territorium, till att ha ett försvar som ska kunna delta i internationella insatser, exempelvis det internationella samfundets fredsbevarande och tillväxtfrämjande insatser. När olika försvarsstyrkor ska operera tillsammans krävs att deras system kan koordineras och integreras operationellt. Krav på öppna system och systemintegration ökar därför.

Ökade behov att säkra och effektivisera försörjningsflöden

Växande transnationella flöden av varor, energi, kapital, människor och information i en alltmer globaliserad värld ställer ökade krav på säkerhet och effektivitet. Det gäller inte bara att skydda infrastrukturen mot militära hot och terrorism, utan också att tillgodose funktionsbehoven, till exempel att skapa säkrare och effektivare flöden vid viktiga knutpunkter. Överlag har strategiska flöden av varor och resurser fått en alltmer framträdande roll i länders och organisationers säkerhetstänk. Till detta kommer behovet av att skydda viktiga system från cyberangrepp.

Civil och militär sektor närmar sig varandra

På många sätt suddas skiljelinjerna mellan civilt och militärt ut. Det beror bland annat på den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin (ICT). Försvarsföretagen måste utnyttja sina högteknologiska kunskaper för att ta del av den utökade säkerhetssektorn. I slutänden blir det teknologin som blir avgörande för vem som får kontraktet när civila och militära företag möts i konkurrensen. En annan central del inom både civila och militära strategier är att hitta hållbara lösningar och skydd mot miljöhot.

Militära utgifter 2008–2017

Världens samlade militärutgifter uppgick 2013 till USD 1 530 miljarder, vilket är en minskning med 7,1 procent jämfört med 2009. Marknaden förväntas krympa med ytterligare 1,8 procent till slutet av 2015 och därefter förutspås marknaden börja växa igen.

Källa: IHS Jane's Aerospace, Defence & Security, Defence Budgets Annual Report 2013

Saabs erbjudande och styrkor

Saab är världsledande inom systemintegration och fortsätter göra stora satsningar inom forskning och utveckling för att möta kundernas behov.

Saab erbjuder produkter inom kategorierna militärt flyg, land, marin, samhällssäkerhet och kommersiellt flyg. Störst omsättning har affärsområdet Aeronautics som bland annat innefattar stridsflyget Gripen och obemannade farkoster.

Gripen är ett ledande stridsflyg med stora möjligheter att löpande integrera nya förmågor såsom vapen och sensorer. Gripensystemet har exempelvis varit huvudsaklig testplattform för jaktmissilen Meteor, som utvecklas för Gripen, Eurofighter och Rafale. Tack vare Gripens innovativa design går det snabbt och effektivt att uppdatera systemet.

Systemintegration är också avgörande för ökad cyber security. Inom detta alltmer aktuella område erbjuder Saab system som skyddar uppdragskritiska lösningar och viktiga nätverk. Produkterna finns både som självständiga lösningar och integrerade i lösningar och tjänster för andra försvars- och civila syften.

För att ligga i framkant inom teknologiutvecklingen krävs att produktportföljen ständigt utvecklas för att anpassas efter kundernas nuvarande och kommande behov. Därför återinvesterar Saab omkring en fjärdedel av omsättningen i forskning och utveckling. För att säkra att rätt prioriteringar görs inom forskning och utveckling förs en kontinuerlig dialog med kunderna. Möjligheten till nära kundrelationer stärktes ytterligare i och med etableringen av den nya marknadsorganisationen på sex prioriterade marknader under 2013.

En annan viktig drivkraft som Saab möter upp med sin affär är behovet av att säkra och effektivisera försörjningsflöden. Saabs erbjudande inom samhällssäkerhet har sin tyngdpunkt i att säkra effektiva flöden på flygplatser och i hamnar samt längs kuster.

Saabs styrkor

Saab har en stark position inom nyckelsegment av marknaden och erbjuder produkter som ökar genomströmningen samt minskar kostnaderna och effekterna på miljön.

En annan styrka hos Saab är kostnadseffektiviteten. Saab har lyckats korta ledtiderna och öka effektiviteten i tillverkningen, vilket resulterat i lägre kostnader för både Saab och kunderna. Genom att verka inom en bransch som karaktäriseras av långa kontrakt är Saab mycket medveten om att tid är pengar och har därför alltid strävat efter att leverera i tid.

	MILITÄRT FLYG	LAND	MARIN	SAMHÄLLS SÄKERHET	KOMMERSIELLT FLYG
LÖSNINGAR		INTEGRERADE LÖSNINGAR, INKLUSIVE C4ISR1		, TRÄNING OCH SIMULERING
	Gripen och obemannade system	Kamouflageteknik	Undervattensprodukter
PRODUKTER OCH SYSTEM	Delsystem för flyg	Tränings- och simuleringssystem		System för civil säkerhet och trafikledning (inkl ATM2 )
		Radar och elektronisk krigföring	C4ISR1 system
	Missilsystem	Understödsvapen
TJÄNSTER			TEKNISK KONSULTVERKSAMHET SAMT SUPPORT OCH SERVICE

1) Command, Control, Communications, Computers, Intelligence, Surveillance och Reconnaissance 2) ATM – Air Traffic Management

marknaden Affärsflöde Saabs erbjudande

Affärsflöde

Saabs försäljningsintäkter kommer huvudsakligen från långa kundkontrakt, tjänsteuppdrag och varuförsäljning. Marginalerna varierar beroende på uppdragens karaktär.

Tyngdpunkten i Saabs affär är långa kundkontrakt som innebär Andel av försäljningsintäkter, procent utveckling och tillverkning av komplexa system. Dessa står för nära 60 procent av Saabs försäljningsintäkter. Försvarets materielverks beställning i februari 2013 av utveckling och modifiering av 60 Gripen E är ett tydligt exempel. Denna beställning kommer Saab jobba med fram till 2026. Långa kontrakt vinstavräknas löpande, vilket innebär att inkomster och utgifter kopplade till uppdraget redovisas i takt med färdigställandet. Kassaflödet för dessa kontrakt beror på hur förskottsbetalningar och milstolpebetalningar faller in under beställningsperioden.

Tjänsteuppdrag, som står för ungefär 25 procent av Saabs försäljningsintäkter, består av konsult- och supporttjänster. Det kan till exempel handla om utbildningsinsatser och löpande underhåll kopplade till tidigare leveranser.

Den tredje delen i Saabs intäktsmodell är försäljning av produkter och reservdelar som Saab tillverkar och lagerhåller alternativt köper in för kunds räkning. Exempel inom detta område är Carl-Gustaf och ammunitionen till detta vapensystem. ^{2014 2013}

Industrisamarbeten en del av erbjudandet

En av hörnstenarna i Saabs strategi är att öka den lokala närvaron på prioriterade marknader där vi ser tillväxtmöjligheter. För att uppnå detta och därmed utveckla Saab som företag, etableras eller utökas samarbeten med lokala företag, forskningscentra och andra samhällsaktörer.

Saabs produkter och lösningar tillverkas till största del i Sverige. Men underleverantörer och tillverkare av komponenter finns i stora delar av världen. Att produkterna Saab tillhandahåller kan kombinera hög kvalitet med kostnadseffektivitet, möjliggörs av samverkan med underleverantörer utanför Sveriges gränser.

Saab arbetar även med industrisamarbeten som en del i erbjudandet till de kundländer som efterfrågar det. Med en tydlig kravbild och på marknadsmässiga villkor blir industrisamarbeten ett komplement till system, produkter och tjänster som är grunden i kunderbjudandet.

Industrisamarbete innebär rent praktiskt finansiella investeringar, att underleverantörer på marknaden anlitas samt möjliggör för lokal industri att ta del av nya affärsmöjligheter.

Kraven på industriellt samarbete i samband med försvarsindustriaffärer varierar. I en del länder är det lagstadgat och i andra länder inte. Det finns också länder där kunden från en affär till en annan beslutar huruvida industrisamarbeten ska ingå som ett åtagande och i så fall hur detta ska vara upplagt. Oavsett, så är fokus alltid från Saabs sida att arbeta utifrån en marknadsmässig grund och skapa långsiktig lönsamhet. På så sätt stödjer industriella samarbeten Saabs strategi att bli mer lokal och komma närmare kunderna till nytta för alla involverade parter.

Marknadsorganisationen

Saabs nya marknadsorganisation med ökad närvaro på utvalda marknader skapar ökad förståelse för vad kunderna efterfrågar och möjliggör fler affärer. På sikt kommer den nya organisationen också att ge avtryck på Saabs forskning och utveckling.

Saab har största delen av sin verksamhet i Europa. Men resten av världen blir allt viktigare i och med att det är där den främsta tillväxten sker. Ett tufft marknadsklimat med hård konkurrens kräver att Saab har god förståelse för sina kunder, deras situation och deras behov.

Det är anledningen till att Saab i januari 2013 etablerade en ny marknadsorganisation. Saabs omkring 200 säljare som tidigare var baserade i Sverige flyttade ut till sex lokala kontor på de viktigaste marknaderna. Marknadsfunktionen för Norden och Baltikum ligger kvar i Stockholm och övriga kontor ligger i London, Washington D.C., New Dehli, Bangkok och Centurion.

Den nya marknadsorganisationen innebär en stor förändring. Genom att Saab har medarbetare på den lokala marknaden kan de bättre hantera affärsprocessen och identifiera nya affärsmöjligheter. Saab kommer genom de lokala kontoren närmare sina kunder och får således en bättre förståelse för vad de efterfrågar.

Saabs lokala chefer ute i världen har nu ett större ansvar för att driva affärer. Marknadsorganisationen kommer på sikt också att få inflytande över Saabs lokala forskning och utveckling. Genom att skapa och upprätthålla nära lokala kundrelationer skapas möjligheter för nya samarbeten inom forskning och utveckling.

av ökade beställningar från Brasilien.

fördelning av den totala orderstocken, orderingången och försäljningen per region. Avtalet med FMV om utvecklingen av nya Gripen påverkar den svenska orderstocken som vuxit till att utgöra 57 procent (27) av den totala orderstocken 2013.

Marknadsorganisationen Ökad aktivitet via lokal närvaro

Lokal närvaro på prioriterade marknader ökar Saabs synlighet och kännedomen om vår produktportfölj. Den lokala närvaron stärker också Saabs förmåga att ta tillvara nya affärsmöjligheter i respektive region.

nordic & baltic

Saabs position/erbjudande

Nordic & Baltic är den marknad där Saab har störst omsättning. Saabs ursprungsland Sverige är dessutom ett av de viktigaste länderna för hela Saab. Att ha kunden i Sverige som referens är viktigt för många globala projekt. Goda relationer med svenska beslutsfattare, kunder (både militära och civila), myndigheter och andra intressenter är avgörande för vår verksamhet. 2013 beställde FMV utveckling av flygplanet Gripen E, tillsammans med tillverkning och modifiering av 60 Gripen E.

Saab har idag cirka 11 546 anställda i marknadsområdet.

Symposium om flygledning på distans

Saab och LFV (leverantör av flygnavigeringstjänster i Sverige) anordnade ett symposium om flygledning på distans i Järfälla och Sundsvall. Den gemensamt utvecklade operativa och tekniska lösningen för flygledning på distans kommer att kulminera i den första anläggningen i världen med licens för operativ verksamhet. Det här är en banbrytande svenskutvecklad produkt för flygledning på distans som är redo att lanseras under första kvartalet 2014.

europe & greater middle east Saabs position/erbjudande

Västeuropa är Saabs största marknad utanför de nordiska länderna. Det är en mogen marknad med stabil bas inom försvars- och säkerhetsindustrin. Våra största kunder har traditionellt funnits i Storbritannien och Tyskland. Det här området är också en viktig marknad för våra civila aeronautiska produkter. Marknaden i Central- och Östeuropa växer långsamt och Gripen har en stark ställning i regionen. Mellanöstern är fortfarande en relativt ung marknad för Saab. I hela marknadsområdet har Saab en stabil bas för civila luft- och sjötrafiklösningar.

Saab har idag cirka 678 anställda i marknadsområdet.

Saab möter ofta sin kunder på mässor över hela världen. Under 2013 deltog Saab bland annat på DSEI (Defence Security Equipment International) i London.

Americas

Saabs position/erbjudande

2011 stärkte Saab sin position i Nordamerika genom förvärvet av Sensis Corporation. 2013 tecknade Saab ett gemensamt utvecklingsavtal (JDA – Joint Development Agreement) med Boeing. Avtalet går ut på att utveckla och bygga ett helt nytt, avancerat och kostnadseffektivt skolflygplan i syfte att delta i det amerikanska flygvapnets kommande upphandling av nya skolflygplan för att ersätta amerikanska flygvapnets åldrande flotta av T-38 skolflygplan (det s.k. T-X programmet). Utvecklingsavtalet har Boeing som huvudentreprenör och Saab AB som huvudpartner. Det omfattar bland annat konstruktion, utveckling, tillverkning, support, försäljning och marknadsföring.

Saab har även tecknat ett avtal med Boeing om att leverera stora lastrumsdörrar, bulklastdörrar och åtkomstdörrar till Boeing 787-10 Dreamliner. Vi har dessutom tilldelats det första optionsåret i ett flerårigt kontrakt för nästa generation av laserbaserade övningssystem till den amerikanska arméns stridsfordon.

I Brasilien tillkännagav regeringen att landet har valt Gripen NG som framtidens stridsflygplan. Förhandlingar pågår för tillfället mellan Saab och det brasilianska flygvapnet om inköp av 36 Gripen NG.

Saab fick dessutom nyligen en beställning på elektromagnetiska signalsensorer till det brasilianska gränsbevakningssystemet Sisfron. Sisfron är ett integrerat gränsbevakningssystem som den brasilianska armén utvecklar för landets västra gräns i syfte att öka säkerheten i regionen och bekämpa brottslighet över gränserna.

Saab har idag 728 anställda i marknadsområdet.

India

Saabs position/erbjudande

Saab har levererat markstridsutrustning till Indien under lång tid, men är en relativt ny aktör på marknaden för försvarsprodukter och försvarslösningar. Den lokala närvaron har ökat synligheten och uppmärksamheten för våra försvarsprodukter. Saab har bland annat nått framgångar inom sektorn för elektronisk krigföring. VSHORAD (Very Short Range Air Defence) och SRSAM (Short Range Surface to Air Missile) är två stora pågående anbudsprocesser där Saab deltar med lösningar från Dynamics och EDS.

Saab har idag 54 anställda i marknadsområdet.

asia pacific Saabs position/erbjudande

Australien och Thailand är viktiga marknader för Saab. I Australien har Saab sedan flera år varit verksam med lokal närvaro inom framförallt ledningssystem, där tillväxt sker inom trafikledningssystem och säkerhet. Läs mer om Australien i faktarutan nedan. Thailand har tolv Gripen i operativ drift och ett Saab Airborne Early Warning System. Under 2013 fick Saab en beställning av Deawoo Shipbuilding and Marine Engineering Korea om utveckling och integration av radaroch stridsledningssystem på en ny fregatt åt den thailändska marinen. Delar av den asiatiska marknaden utgör områden som på grund av politiska skäl inte är tillgängliga för Saab.

Saab har idag cirka 359 anställda i marknadsområdet.

sub-saharan africa

Saabs position/erbjudande Saab bedriver huvuddelen av sin verksamhet i Sydafrika, men har även mindre verksamhet i andra länder på kontinenten. Sydafrika använder 26 Gripen. Saab har tidigare skött supporten för Gripen-systemets operationer i Sydafrika via kortsiktiga tillfälliga kontrakt. 2013 undertecknades ett långsiktigt supportkontrakt för 2013–2016 mellan Saab och Armscor. Detta gör att Saab kan bedriva supportverksamheten på ett hållbart och långsiktigt sätt, med stor effektivitet och hög tillgänglighet.

Saab har idag cirka 775 anställda i marknadsområdet.

Den lokala närvaron i Australien ökar försäljningen

Saab Australia reagerade snabbt på den gradvisa nedgången i de globala försvarsutgifterna och diversifierade sin verksamhet genom ett framgångsrikt utbud av integrerade säkerhetssystem. Nu med ett högt anseende i säkerhetsbranschen och en rad referensanläggningar i drift, är avsikten att utöka den integrerade säkerhetsaffären för att uppnå en orderingång jämförbar med försvarsaffären i Australien.

Diversifieringsstrategin omfattar även internationella affärer inom både försvars- och säkerhetssektorn. Inledningsvis stöttade Saab Australia större Saabprojekt i Kanada, Thailand och Mellanöstern, men verksamheten har nu expanderat så att företaget på egen hand hanterar nya affärsmöjligheter i utvalda asiatiska länder. Skapandet av marknadsområdet Asia Pacific har ytterligare förstärkt den här strategin, och dessutom gett Saabs affärsområden möjlighet att sköta stödet för regionen via Australien.

traffic management Positionerad för expansion på den internationella transportmarknaden

Saab Traffic Management erbjuder lösningar för effektivare flöden av människor och produkter runt om i världen. På en stark marknad finns det flera tillväxtmöjligheter.

Historiskt sett har traffic management-marknadens tillväxt överstigit BNP och passagerarflyg- och sjöfartstrafiken väntas fortsätta växa. Denna utveckling drivs av ny efterfrågan på tillväxtmarknader. Kina ska exempelvis bygga ett stort antal nya flygplatser inom de närmsta åren. Dessutom finns ett behov att modernisera föråldrade system i västvärlden för att kunna möta passagerartillväxten samt förbättra kapaciteten och miljöprestandan. Nextgen i USA och SESAR i Europa är moderniseringsprogram som syftar till att förbättra respektive regions luftrumskapacitet.

Efterfrågan på ny teknologi för att möta tillväxt och moderniseringsbehov gör detta till en mycket attraktiv marknad för Saab Traffic Management. Saab Traffic Management tillhandahåller lösningar för säkra, stabila och effektiva flöden på land, i luften och på sjön i avseende att säkra flöden av människor och produkter runt om i världen. Affärsenheten representerar en kombination av Saabs organiska traffic management-affär med amerikanska Sensis som förvärvades 2011 och det holländska företaget HITT förvärvat 2012.

Världens första fjärrstyrda torn

Tillväxtsatsningarna inom Saab Traffic Management omfattar expansion på tillväxtmarknader och genom innovativa lösningar såsom Saabs Remote Tower-system, utvecklat tillsammans med den svenska flygtrafiktjänsten LFV. Saabs Remote Tower-system erbjuder möjligheten att kombinera egenskaper i form av dynamisk resursanvändning, informationsdelning och säkerhetsförbättringar på en annan plats än det faktiska lokala flygledningstornet.

Världens första Remote Tower-system är placerat på flygplat-

sen i Sundsvall. Den kommer på distans styra flygtrafiken på Örnsköldsviks flygplats. Saabs Remote Tower system håller också på att testas av den norska flygtrafiktjänsten Avinor vid helikopterflygplatsen på Værøy, där systemet klarade leveranskontrollen 2013, och av den australiska leverantören av flygtrafiktjänster Airservices Australia vid Alice Springs Airport i centrala Australien.

Ett annat exempel från portföljen är det integrerade flygledningssystemet Integrated Tower Automation Suite (INTAS). INTAS har beställts av Airservices Australia och testas just nu i fyra flygledningstorn. Den integrerade plattformen för flygledningstorn är en allomfattande och flexibel lösning som stödjer alla arbetsuppgifter i ett flygtorn (flygplats-, terminal- och områdeskontroll) och är fullt skalbar till olika flygtornstorlekar, från små regionala flygplatser till större internationella knutpunkter som exempelvis Melbourne.

Utökar den marina affären

För att erbjuda mer värde till kunderna ökar Saab den övergripande integrationen av sin marina portfölj, utnyttjar synergieffekter för att implementera förstklassiga lösningar och vidgar affären till att omfatta större marknadsmöjligheter inom kustbevakning. Genom att integrera sin Vessel Traffic Service Solutions med lösningar för hamnstyrning kan Saab Traffic Management dra nytta av den växande marknaden för effektivare och säkrare marin logistik. En sådan lösning är V3000 Vessel Traffic Management Information System (VTMIS).

I Rotterdam samlas många av Saabs marina system. Där stödjer V3000 trafikledningen, medan Qinsy hydrographics software ger en exakt kartbild över havsbotten och Qastor navigation software stödjer operatören i att tryggt navigera de största bulkfartygen i världen.

Sammanfattningsvis bygger Saab en stark Traffic Managementverksamhet för att dra nytta av en stark och växande marknad.

• 120 flygplatser, inklusive 9 av de 10 mest
• Guidar 2 miljoner flygplansförflyttningar varje månad (24 procent av världens

• Saab Maritime Traffic Management

• 4 av de 10 största containerhamnarna motsvarande 86 miljoner TEU:s (Twenty-
• 108 hamnar eller hamndistrikt i 18 länder • 700 kunder över hela världen mot-

Saabs Remote Tower-system använder en rad kameror, mikrofoner och andra sensorer för att ge en kontinuerlig och heltäckande vy från flygtrafikledningstornet. Informationen från kameror och övriga sensorer skickas till en flygledningscentral, där flygtrafikledarna har fullständig kontroll över alla sensorer och all belysning på flygplatsen, tillsammans med integrerade flygdata, "elektroniska strippar" och andra flygledningsverktyg.

STRATEGIska prioriteringar Accelererat fokus på genomförande

Aktiviteter under året

Den 1 januari 2013 etablerades en ny marknadsorganisation inom Saab. Under året har den lokala närvaron successivt byggts upp och arbetssättet utvecklats.

Trots utmanande marknadsförutsättningar ökade orderingången med 141 procent under året. Detta som en följd av bland annat utvecklingsordern på Gripen E och även produktionsordern på 60 Gripen E-plan till Sverige. Båda dessa är en del av det avtal som slöts med FMV den 15 februari 2013 som även inkluderar ytterligare beställningar relaterade till Gripen E.

Saab fick även andra stora och viktiga beställningar, däribland flera beställningar av vingbalkar till Airbus A380, träningsutrustning till den amerikanska armén, missilskyddssystem till indiska flygvapnets lättviktshelikopter, uppgradering av det flygburna radarsystemet Erieye i Brasilien, vapenlokaliseringssystemet Arthur och radar- och stridsledningssystem för thailändska marinens fregatter.

Utfall/Måluppföljning

Under 2013 minskade de totala försäljningsintäkterna med 1 procent jämfört med 2012. Förvärv påverkade försäljningsintäkterna positivt med 2 procent, medan valutaeffekter hade en negativ påverkan om 1 procent. Rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent (8,5). Exklusive väsentliga engångsposter uppgick rörelsemarginalen till 6,6 procent (7,6).

Prioriteringar 2014

Fortsatt fokus på att säkerställa önskad effekt av marknadsorganisationen. För att utvärdera var tillväxtmöjligheterna finns kommer vi kontinuerligt att följa upp alla affärsmöjligheter och mäta hur framgångsrika vi är i att ta nya affärer.

Ett program av stor betydelse är utvecklingsprogrammet av Gripen E. Vi kommer ha fokus på att utvecklingen går framåt och att milstolpar levereras i takt med plan.

Utöver detta kommer vi även fortsättningsvis att utvärdera eventuella förvärv inom de områden som kompletterar produktportföljen och stödjer affären på prioriterade geografiska marknader.

Långsiktiga finansiella mål och prognos för 2014, se sidan 44.

Aktiviteter under året

Under 2013 har marknadsförutsättningarna kontinuerligt blivit mer utmanande. För att säkerställa fortsatt utrymme för investeringar i forskning och utveckling samt försäljningsoch marknadsföringsaktiviteter togs beslut om att identifiera ytterligare effektiviseringsåtgärder. Åtgärderna syftar till att skapa förutsättningar att nå de beslutade långsiktiga målen. Effektiviseringar genomfördes under året i form av volymanpassningar, mer fokus på arbetsmetoder för att sänka utvecklings-, produktions- och indirekta kostnader i hela bolaget. Det är ett måste att ständigt anpassa verksamheten för att förbli ett av de mest kostnadseffektiva företagen i branschen.

Utfall/Måluppföljning

Bruttomarginalen minskade till 26,6 procent (30,0), främst till följd av en förändrad produktoch projektmix. De administrativa kostnaderna minskade och motsvarade cirka 4,7 procent (5,1) av försäljningsintäkterna. Marknadsföringskostnaderna minskade något och motsvarade cirka 8,8 procent (9,1) av försäljningsintäkterna. Rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent (8,5).

Prioriteringar 2014

Implementeringen av de effektiviseringsåtgärder som identifierades 2013 fortsätter. Bedömningen är att åtgärder som implementerats under 2013 kommer bidra med cirka MSEK 500 i effektiviseringar vid slutet av 2014. Därutöver fortsätter vårt kontinuerliga jobb med att öka effektiviteten i allt – från forskning och utveckling till försäljning.

Vi kommer fortsätta vårt fokus på att stärka de interna processerna och skapa en enhetlig intern processtruktur.

Långsiktiga finansiella mål och prognos för 2014, se sidan 44.

Saabs fyra strategiska prioriteringar är lönsam tillväxt, effektiv verksamhet, fokuserad portfölj och medarbetare. Under 2013 har vi fortsatt att ta ett antal viktiga steg i linje med våra strategiska prioriteringar för att nå våra långsiktiga mål.

Aktiviteter under året

Under 2013 har två strategiska mindre förvärv genomförts. I maj tecknades avtal om att förvärva Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB) med 67 anställda. Förvärvet breddade Saabs utbud inom tekniska tjänster och stärkte Saabs konkurrenskraft som leverantör av supportlösningar. I september förvärvades Hydro-Lek Limited i Storbritannien med 25 anställda. Förvärvet stärkte Saabs produktportfölj av fjärrstyrda, autonoma och hybrida undervattensfarkoster med ambitionen att ytterligare öka den verksamheten.

Saab och Boeing har även undertecknat ett samarbetsavtal för att gemensamt utveckla och bygga ett helt nytt, avancerat och kostnadseffektivt skolflygplan i syfte att delta i det amerikanska flygvapnets kommande upphandling för att ersätta amerikanska flygvapnets åldrande flotta av T-38 skolflygplan (det så kallade T-Xprogrammet).

Transaktioner

• TIKAB

• Hydro-Lek Limited

Samarbeten

• Boeing

Forskning och utveckling

Under 2013 uppgick totala utgifterna för forskning och utveckling till MSEK 6 543 (5 946), dvs 28 procent av försäljningsintäkterna (25). En stor del av utvecklingssatsningarna gjordes inom utveckling av Gripen och radar- och sensorteknologi. Av satsningarna utgjorde egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling MSEK 1 332 (1 798), varav totalt MSEK 24 (292) har aktiverats.

Prioriteringar 2014

Investeringar i prioriterade områden för produktutveckling och produktförnyelse.

Kartläggning av möjliga förvärv som kompletterar portföljen och som stärker erbjudandet, sker löpande.

Aktiviteter under året

Arbetet med att utveckla en mer prestationsorienterad organisation präglad av resultatfokus, affärsmannaskap och ett gott ledarskap har intensifierats under året. Som ett komplement till detta läggs nu också tydligare metodik för att konkretisera hur varje medarbetares individuella mål bäst möter bolagets långsiktiga affärsstrategier.

Parallellt med våra omfattande ledarutvecklingsprogram pågår arbetet med att ytterligare stärka ledarskapet. Bland annat genom ett internt arbete som utmynnat i en formulering av de förväntningar som ställs på ett ledarskap i en mer affärsorienterad organisation, tillsammans med att konkretisera hur dessa förväntningar ska uppnås.

Saab har avancerat på två externa rankningar som attraktiv arbetsgivare i Sverige. Därtill närmar vi oss målet om att minst 30 procent av våra chefer ska vara kvinnor senast 2015. Vid utgången av 2013 var 25,1 procent (22,1) av cheferna på Saab kvinnor.

Utfall 2013

Medarbetarrelaterade nyckeltal för Sverige	2013	2012
Attraktiv arbetsgivare – externt
(Universum)	8:e	25:e
Attraktiv arbetsgivare – internt	751)	75
Andel kvinnliga chefer (SE), %	25,1	22,1

1) baserat på en global medarbetarenkät som genomfördes i januari 2014.

Prioriteringar 2014

• Fortsatt utveckling av en mer affärsorienterad organisation präglad av en prestationsdriven kultur.
• Ytterligare stärka ledarskapet med fokus på resultat och affärsmannaskap.
• Stärka och harmonisera HR-stödet utifrån en global, och samtidigt marknadsnära, organisation.
• Säkra och utveckla framtida talangförsörjning genom att stärka Saab som arbetsgivare.

Läs mer på sid 41

LÖNSAM TILLVÄXT Fler internationella samarbeten

Sverige och övriga Norden är en viktig bas för Saab. Den framtida tillväxten kommer dock framförallt att ske på andra internationella marknader.

Saab har i och med Gripen en stark position på den svenska, nordiska och övriga europeiska försvarsmarknaden. Positionen stärks ytterligare av beställningen från svenska försvaret om utveckling av Gripen E och produktion av 60 Gripen E under 2013 och en potentiell beställning av 22 Gripen E från Schweiz under 2014.

Trots minskade försvarsbudgetar i USA och Europa och en tuff marknadssituation har Saab inte tappat mark. Försäljningen har ökat inom de regioner där vi satsat hårt för att vinna marknadsandelar, som på den amerikanska kontinenten och Asien. Försäljningen av mindre projekt och produkter ligger sedan många år på en stabil nivå.

För att fortsätta vara framgångsrik och nå det långsiktiga målet om en årlig organisk tillväxt om 5 procent över en konjunkturcykel gäller det att Saab fortsätter att utveckla nya högteknologiska och kostnadseffektiva lösningar. Ett nära samarbete med kunderna är särskilt viktigt när det gäller att ta fram nya produkter.

Viss tillväxt kommer också att komma från förvärv. Dessa ska enligt Saabs förvärvsstrategi vara kompletterande och endast inom prioriterade områden. Förvärvet 2012 av holländska HITT är ett bra exempel. Tillsammans med förvärvet av amerikanska Sensis 2011 skapade HITT en ny affärsenhet – Traffic Management. Saab söker också förvärvsmöjligheter som kan vara en väg in på en utvald marknad. I botten ligger ambitionen att skapa en mer renodlad portfölj. Därför sker också en löpande översyn av portföljen beträffande avyttringar av icke-kärnverksamhet.

Under perioden 2010–2013 har Saab förvärvat 21 bolag för SEK 2 miljarder och avyttrat 12 bolag för SEK 1,9 miljarder. Saab har förvärvat SEK 2 miljarder i omsättning medan avyttringarna knappt medfört något försäljningsbortfall eftersom de flesta avyttringar varit andel i intressebolag eller försäljningar av mindre företag.

Orderstockens utveckling stödjer tillväxtmålet

2013 var ett historiskt år för Saab. Orderingången var den bästa någonsin, vi nådde viktiga genombrott och fick positiva besked. Orderingången ökade med 141 procent 2013 jämfört med 2012. Ökningen är främst hänförlig till de beställningar som FMV gjort avseende utveckling och produktion av Gripen E, men även till flera andra betydelsefulla beställningar som togs emot under året. Saab fick exempelvis en beställning på utveckling och integration av radar- och stridsledningssystem på en av den thailändska marinens fregatter. Brasilien lade beställningar på ett uppgraderingsprogram för det flygburna radarsystemet Erieye samt på den elektromagnetiska signalsensordelen av sitt gränsbevakningsprogram Sisfron.

Försäljning och organisk tillväxt

Saabs organiska tillväxtmål är en årlig genomsnittlig tillväxt på 5 procent över en konjunkturcykel. Det som framförallt driver på Saabs tillväxt är Gripen, den nya marknadsorganisationen, konkurrensfördelar i form av kostnadseffektiv spjutspetsteknologi samt anpassning av affärsmodell och strategi till lokala marknadskrav. Förvärv kommer fortsätta att stödja tillväxten.

Prioriteringar 2013

Tuffare konkurrens gör att en ökad lokal närvaro blir allt viktigare. Saabs nya marknadsorganisation som implementerades fullt ut i januari 2013 är ett sätt att möta detta behov. De sex nya marknadsområdena har ansvar för orderingången och har även kontakten med kunderna på sina lokala marknader. För att vinna komplexa affärer krävs en stark intern koordination med affärsområdena och produktansvariga. Detta sätt att nå ut till kunderna är i linje med Saabs implementering av en ny, mer prestationsinriktad företagskultur. Marknadsorganisationen gör det också möjligt att i ett tidigt skede fånga upp trender och anpassa portföljen och erbjudandet till marknaden efter dessa.

Under 2013 har Saabs orderstock ökat med SEK 25,7 miljarder. Strategiskt viktiga order är bland andra svenska FMV:s order av Gripen E motsvarande ett värde av SEK 29,8 miljarder.

Vidare genomförde Saab förvärv under året. Exempel på dessa är förvärven av Hydro-Lek och TIKAB. Förutom Gripenbeställningen var kanske det mest intressanta avtalet samarbetsavtalet med Boeing. Samarbetet innebär att Boeing och Saab har som mål att vara det starkaste och mest kostnadseffektiva industrisamarbetet som deltar i det amerikanska flygvapnets kommande T-X-upphandling av cirka 350 nya flygplan samt tillhörande system och logistik.

Prioriteringar framåt

Saab fortsätter att ha en framgångsrik bas i Norden och övriga Europa inom stora projekt. Därtill är Saabs ambition att vinna marknadsandelar på utvalda marknader. Den nya marknadsorganisationen kommer att stödja stora beställningar, som till exempel nya Gripen, men främsta fokus är att lyckas öka antalet mindre och medelstora beställningar.

Saab kommer att fokusera sina forsknings- och utvecklingsinvesteringar till de största och strategiskt prioriterade produktområdena för att skapa lönsam tillväxt. Övriga produktområden kommer att underhållas men med begränsade resurser.

Saab har noterat en ökad efterfrågan och krav från många nya kunder på att inkludera industrisamarbeten vid en affär. Industrisamarbeten och teknologiöverföring är därför nyckelkompetenser som krävs för att bli framgångsrik på många av de snabbväxande marknaderna. Samtidigt är det viktigt att behålla strategiskt viktig kärn- och spjutspetskompetens inom Saab.

Saab har lång erfarenhet av framgångsrika teknologiöverföringar och program för industriella samarbeten. Några exempel är ett FoU-center i Indien, ett svensk-brasilianskt FoU-center (CISB) och Sea Gripen Design Centre i Storbritannien.

Boeing och Saab tecknar samarbetsavtal

I december meddelade Saab att företaget tecknat ett samarbetsavtal med amerikanska försvars-, rymdoch säkerhetsbolaget Boeing. Avtalet avser gemensam utveck-

ling och produktion av en avancerad och kostnadseffektiv lösning till amerikanska flygvapnets upphandling av nya skolflygplan.

Det amerikanska flygvapnets nuvarande skolflygplan T-38 Talon är föråldrat och behöver ersättas. Samarbetsavtalet mellan Boeing och Saab innebär att bolagen tillsammans ska arbeta med design, utveckling, produktion, support, försäljning och marknadsföring av ett skolflygplan till det amerikanska flygvapnets upphandling.

"Vi har jobbat hårt och länge för att komma till den här punkten. Saab och Boeing utgör ett starkt partnerskap som vi ser fram emot att arbeta inom", sade Lennart Sindahl, Vice VD och chef för Aeronautics.

Boeings och Saabs träningslösning kommer att vara ett helt nyutvecklat skolflygplan som ska möta det amerikanska flygvapnets krav och behov. Lösningen kommer inte att bygga på Gripen-plattformen. Enligt samarbetsavtalet är Boeing huvudleverantör med Saab som främsta samarbetspartner. Avtalet kan också komma att omfatta andra aktörer. Saab och Boeing kommer att utnyttja sitt kunnande från Gripen, Neuron och Boeing 787 för att bygga kostnadseffektiva, kompakta flygplan till låga kostnader.

EFFEKTIV VERKSAMHET Åtgärder för att säkra unik position

Saab fortsätter att effektivisera sin verksamhet för att skapa enhetliga affärsprocesser och för att nå de strategiska målen. Under året presenterades att kostnaderna ska minskas med ytterligare MSEK 500 till utgången av 2014.

Saabs långsiktiga avkastningsmål är en rörelsemarginal om 10 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel. För att nå detta mål krävs att hela organisationen genomsyras av en affärskultur som sätter effektiviteten i fokus. Saab har ett starkt fokus på att effektivisera verksamheten. Det är en viktig strategisk prioritering som sattes 2010. Saab satsar bland annat på att skapa smartare affärsövergripande processer inom produktutveckling, läs mer i avsnittet om portföljen på sid 29.

Prioriteringar 2013

För att säkra de finansiella resultaten 2013 och framåt och samtidigt skapa utrymme för satsningar på forskning och utveckling inom prioriterade nyckelområden, presenterade Saab i samband med kvartalsrapporten för det andra kvartalet att effektiviseringsåtgärder om MSEK 500 utöver det löpande effektiviseringsarbetet hade identifierats. Den totala effekten av dessa ytterligare åtgärder kommer att vara synlig vid utgången av 2014.

Effektiviseringar genom volymanpassningar, minskade indirekta kostnader, och mer fokuserade investeringar i forskning och utveckling är tre områden som kommer att bidra till att uppnå målet om effektiviseringsförbättringar. Under 2013 implementerades större delen av åtgärderna. Bland annat minskades antalet konsulter inom Electronic Defence Systems och omstruktureringar genomfördes inom Security Defence Solutions i Australien och Sverige. Saab annonserade också personalminskningar gällande

150–175 anställda inom Electronic Defence Systems i Göteborg, 70 anställda inom Dynamics i Karlskoga samt 50 anställda inom Support and Services. Effekten av dessa personalminskningar kommer att bli synlig under 2014.

Ett annat fokus under året var att fortsätta implementeringen av koncernövergripande processer i den nya marknadsorganisationen. Marknadsorganisationen med sex marknadsområden stod klar i januari 2013 och syftar till att skapa en stärkt lokal närvaro på utvalda marknader för att få bättre kännedom om vilka produkter och lösningar kunderna efterfrågar. Detta leder över tid till effektivare affärsprocesser och lägre marknadsförings- och försäljningskostnader.

Prioriteringar framåt

Saab fortsätter att arbeta med löpande effektiviseringsinitiativ och skapa enhetliga globala processer för inköp, försäljning, produkter och kvalitet.

Från och med början av 2014 kommer Saab att vidareutveckla strukturen för ekonomisk styrning. Det innebär ett tydligare resultatansvar inom affärsområdena på olika affärsenheter, vilket bidrar till en ökad intern transparens. Fler personer på ledningsnivå inom respektive affärsområde kommer att få ett större resultatansvar vilket är i linje med Saabs performance managementstrategi.

PORTFÖLJ en mer marknadsanpassad portfölj

Saabs strategi är att satsa på produktinnovation och strategiska förvärv inom sina nyckelområden för att uppnå en mer fokuserad och marknadsanpassad portfölj.

Saab har en unik kompetens inom systemintegration. Detta utmärker sig inte minst genom att Sverige är ett av få länder som klarar av att leverera komplexa försvars- och säkerhetslösningar. Just nu pågår exempelvis utvecklingen av en ny version av stridsflygplanet Gripen, ett projekt som samlar Saabs kärnkompetenser och ställer krav på effektiv integration av en rad mycket komplexa delsystem. Utvecklingen av nya Gripen sker tillsammans med beställaren FMV. Läs mer om Gripenprojektet på sid 8.

Produktlednings- och portföljprocess

Saabs strategiska prioritering är att skapa en fokuserad portfölj med ett konkurrenskraftigt erbjudande som kan ta marknadsandelar på utvalda marknader. Denna ambition har implementerats stegvis via en rad initiativ. Under 2010 etablerades en produktledningsprocess som innebar en harmonisering av de sex affärsområdenas produktledningsarbete. Produktledningsprocessen täcker in en produkts hela livscykel. Varje investering i produktinnovation kräver också, enligt produktledningsprocessen, en noggrann analys av kundnytta, potentiell marknadsframgång och lönsamhet. Ytterligare ett steg mot en mer fokuserad portfölj togs 2012 då Saab införde en förnyad portföljprocess för löpande utvärdering av portföljen inklusive prioritering mellan möjliga investeringsobjekt.

Förvärv och innovation inom prioriterade områden

Saabs övergripande förvärvsstrategi är att ett förvärv ska stärka portföljen inom prioriterade områden, alternativt stärka den lokala närvaron på en utvald marknad. Till exempel skapade de strategiska förvärven av amerikanska Sensis 2011 och holländska HITT 2012 tillsammans med Saabs existerande verksamhet det nya produktområdet Traffic Management. Läs mer om Traffic Management på sid 22. Det sker också en löpande översikt av

möjliga avyttringar inom områden som inte tillhör kärnverksamheten. Saabs strategi för investeringar inom forskning och utveckling har samma mål som förvärvsstrategin – att stärka portföljen inom prioriterade områden.

Prioriteringar 2013

Implementering av portföljstrategin fortsatte 2013, då tolv prioriterade produktområden definierades. Tillsammans står de tolv så kallade nyckelområdena för mer än 80 procent av Saabs totala intäkter. Varje nyckelområde har en årlig försäljning på över SEK 1 miljard.

Saab har totalt 28 olika produktområden och under 2013 sjösattes Saabs nya produktdatabas med fler än 500 produkter grupperade efter de 28 produktområdena. Produktdatabasen är sammankopplad med Saabs CRM-system och erbjuder ett starkt stöd för den nya marknadsorganisationen. En viktig egenskap hos produktdatabasen är möjligheten att erbjuda kunderna paketerade erbjudanden. Paketeringen ökar Saabs förmåga att hjälpa kunden med kostnadseffektiva lösningar som minskar både Saabs och kundens riskexponering.

Saab fortsatte under året att arbeta med produktutveckling genom modularisering. Modularisering innebär att Saab snabbt kan ta fram kundanpassade lösningar med minsta möjliga insats. Det gör utvecklingsarbetet mer kostnadseffektivt och kortar ledtiderna från utveckling till försäljning med en minskad kapitalbindning som följd.

Tre strategiska transaktioner

Under 2013 förvärvades Hydro-Lek Limited, en brittisk tillverkare av griparmar och verktyg för undervattensfarkoster med europeiska, amerikanska och asiatiska kunder inom offshoreindustrin. Avtal tecknades också om att förvärva Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB), ett företag som producerar och levererar teknisk dokumentation för den civila och militära marknaden. Saab gjorde under året även en strategisk investering i det börsnoterade, indiska företaget Pipavav.

Det strategiska förvärvet av Hydro-Lek stärker Saabs position

Totala utgifter för forskning och utveckling uppgick till MSEK 6 543 (5 946).

För att stärka Saabs marknadsledande position inom kostnadseffektiv spjutspetsteknologi och vårt framtida erbjudande, kommer Saab att fortsätta investera i egenfinansierad utveckling.

Egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 1 332 (1 798), varav totalt MSEK 24 (292) aktiverades. Minskningen i aktiverade utgifter jämfört med 2012 beror främst på utvecklingen av Gripen E.

Avskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 454 (590).

som världens största tillverkare av fjärrstyrda undervattensfarkoster för både offshore- och försvarsindustrin. Fjärrstyrda undervattensfarkoster är en attraktiv nischprodukt och Saabs ambition är att verksamheten ska fortsätta växa. Hydro-Lek tillhör affärsområdet Dynamics.

TIKAB ingår i affärsområdet Support and Services som har en stark position på den globala marknaden för integrerade supportlösningar. TIKAB stärker Saabs position på marknaden ytterligare.

Samarbetet med Pipavav stärker Saabs lokala närvaro på den viktiga indiska försvars- och säkerhetsmarknaden. Saab och Pipavav undertecknade redan i augusti 2012 ett MoU (Memorandum of Understanding) gällande att Saab skulle göra en strategisk investering i Pipavav. I samband med detta undertecknade bolagen också en Technical Partnership Agreement (TPA).

Prioriteringar framåt

Ambitionen är fortsatt att skapa en fokuserad och konkurrenskraftig portfölj. Investeringar i produktutveckling kommer att fokuseras till de tolv nyckelproduktområdena. Förvärv ska stärka portföljen inom nyckelområdena eller positionen på utvalda marknader. En stärkt närvaro på viktiga marknader kommer att leda till en mer marknadsanpassad portfölj och närmare kundrelationer som på sikt kan ge möjlighet till samarbeten inom forskning och utveckling. Det kommer att bli allt viktigare att få in utländska kunder tidigt i utvecklingsprocessen.

Saabs samarbete med akademiska institut och lärosäten och arbete med "export av det svenska innovationssystemet" fortsätter. Bland annat genom etablering av bilaterala innovationsplattformar som möjliggör gemensamma aktiviteter mellan ländernas universitet, näringsliv och offentliga institutioner. Sådana bilaterala samarbeten finns idag med Brasilien, Indonesien, Malaysia och Schweiz. Som exempel kan nämnas att Saab tillsammans med

Ny generation av Saabs spjutspetsteknologi inom radar

För att ytterligare stärka sin marknadsposition och produktportfölj vidareutvecklar Saab sina radarsystem med bland annat AESA-teknik. Syftet är att öka konkurrenskraften för både landbaserade, marina och flygburna applikationer genom förbättrad funktionalitet, bland annat större räckvidder och förbättrad förmåga att se små mål i svåra radarmiljöer.

Vidareutvecklingen hämtar inspiration från Saabs stora satsningar på forskning och utveckling samt erfarenheterna från radarsystemen Giraffe AMB, Sea Giraffe AMB, Arthur och Erieye. För att hålla nere kostnaderna tillämpar Saab modulär utveckling där gemensamma konstruktioner kan återanvändas inom flera produkter och produktområden.

Stort fokus ligger på att göra de nya systemen programvarustyrda. Det innebär att systemen laddas med olika programvaror för att skapa olika förmågor. I längden handlar det om att göra systemen multifunktionella, till exempel luftövervakande för att hitta flygplan eller drönare samtidigt som den detekterar små projektiler med en ballistisk bana.

Förutom ökad prestanda är robusthet ett nyckelkrav från kunderna. De nya radarsystemen kommer därför att vara mycket kraftfulla och kritiska delar kommer att ha redundanta lösningar, det vill säga en parallell lösning som går in automatiskt om den kritiska delen skulle gå sönder.

de svenska universiteten Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Linköpings Universitet erbjuder unga indonesiska talanger stipendium för masterstudier och praktik i Sverige. Den första gruppen stipendiater väntas komma till Sverige i augusti 2014.

Saab Ventures

Vissa av Saabs utvecklingsprojekt resulterar i produktidéer som ligger utanför kärnverksamheten. Dessa projekt samlas i en bolagsportfölj, där Saab Ventures uppgift är att tillsammans med andra investerare initialt driva och utveckla verksamheten för att senare hitta en ny naturlig hemvist för bolagen. Saab Ventures andra uppgift är att hitta och investera i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms kunna komplettera vår kärnportfölj. Under 2013 förvärvades, genom en inkråmsaffär, verksamheten för soft armour och ballistiskt skydd från Protarius AB. Den förvärvade verksamheten utgör nu en del av Saab Barracuda. Nyinvesteringar gjordes i C-leanship Aps där ägandet utökades från 38 procent till 47 procent. Nyinvesteringar har även gjorts i ett antal projektstudier.

Bolagsportfölj

Bolag	Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
C-leanship Aps	Hull Cleaning Vehicles	47
Cold Cut Systems AB	Cutting Fire Extinguisher	29
Minesto AB	Tidal Energy Solution	10
Wrap International AB	Spectrum Management	23

Eftersom den civila och militära sektorn närmar sig varandra inom informations- och kommunikationsteknik (ICT), söker Saab utnyttja komponentlösningar från den civila marknaden för att få draghjälp i utvecklingen. Saab kortar också ledtiden till att produkten når marknaden genom så kallad inkrementell (stegvis) utveckling med anpassningar efter vägen. Utvecklingen är modellbaserad för att snabbt nå bra konstruktionslösningar.

Tillväxt genom förvärv

Förvärvsstrategin är att stärka portföljen inom prioriterade områden. Under perioden 2010 till 2013 har Saab genomfört totalt 33 transaktioner, varav 21 förvärv och 12 avyttringar. Avyttringar av icke-kärninnehav har genererat totalt SEK 1,9 miljarder i positivt kassaflöde utan att Saab förlorat några egentliga försäljningsintäkter. Förvärv motsvarande SEK 2,0 miljarder i kärnverksamheter har genererat cirka SEK 2,0 miljarder i försäljningsintäkter.

Kassaflöde och resultateffekt från förvärv och avyttringar 2010–2013, MSEK

Netto resultateffekt, genomförda transaktioner

TRANSAKTIONER 2010–2013

• Förvärv har stärkt portföljen inom prioriterade områden och utökat räckvidden inom prioriterade områden på strategiskt viktiga geografiska marknader
• Löpande avyttringar av tillgångar utanför kärnverksamheten
• Totalt: 33 transaktioner

	2010	2011	2012	2013
Förvärv och investeringar i kärnverksamhet, 21 stycken		Sensis	HITT Medav Sörman Information Bayes Risk Mgt	TIKAB Hydro-Lek Pipavav
Avyttringar av icke-kärnverksamhet, 12 stycken	Avyttring av ett flertal innehav inklusive portföljinnehav i Venture	Avyttring av ett flertal innehav inklusive portföljinnehav i Venture som till exem pel C3 Technologies	Avyttring av portfölj innehav i Venture	Avyttring av portfölj innehav i Venture

Smartare dörrar till Boeings Dreamliner

Saab ingick 2005 ett avtal med Boeing om utveckling, industrialisering och leverans av samtliga lastrumsdörrar och åtkomstluckor till Boeings samtliga modeller av flygplanet B787 Dreamliner.

De större dörrarna levereras kompletta med hydraul-, mekanik- och elektroniksystem, vilket gör dem redo att monteras in i flygplanskroppen och köras direkt – plug & play. Dessutom görs dörrarna i komposit istället för plåt vilket både förbättrar prestanda och minskar vikten.

Produktion av Boeing 787 Dreamliner

hållbara innovationer

Minskade utsläpp med innovativ Flygplansvinge

Saab är en av huvudleverantörerna inom utvecklingsprogrammet Clean Sky, ett Joint Technology Initiative som är finansierat till lika delar av EU och industrin. Clean Sky syftar till att, med gemensamma krafter, uppnå de av Advisory Council for Aeronautic Research in Europe (ACARE) uppsatta miljömålen för den europeiska flygindustrin. Målen är satta till år 2020 och innebär att koldioxidutsläppet per personkilometer från flygplan i det europeiska luftrummet ska minska med 50 procent och kväveoxider med 80 procent. Vad gäller buller är målet att den upplevda bullernivån omkring flygplatser ska halveras. Programmet är drygt halvvägs och resultat börjar synas. Inom programmet utvecklar Saab en framtida vinge som med innovativ teknik, avseende byggsätt och form, ska minska luftmotståndet och därmed bränsleförbrukningen med upp till 8 procent. Inledande produktionsprov har genomförts under 2011 och 2012 och nu förbereds ett fullskaleprov. Vingen ska provflygas på ett Airbusflygplan under senare delen av 2015.

Miljövänlig utveckling av flygtransporter

Single European Sky är ett omfattande EU-initiativ som startades av EUkommissionen 2004 i syfte att omstrukturera flygtrafikledningen i Europa. Den tekniska delen av Single European Sky kallas SESAR (Single European Sky ATM Research). Programmet ska bidra till ett "paradigmskifte" med hjälp av toppmodern och innovativ teknik.

Den beräknade totalkostnaden för utvecklingsfasen av SESAR är EUR 2,1 miljarder. Saab AB deltar i SESAR inom områdena Fjärrstyrda torn, Trafikflödeshantering, Integrerade tornlösningar och Effektiva vändningstider.

Målsättningen med SESAR är att skapa stora förbättringar av flygtrafikledningssystemet i Europa och att minimera miljöpåverkan i form av buller och försämrad luftkvalitet runt flygplatserna samt klimatförändringar orsakade av de utsläpp som uppstår vid förbränning av flygbränsle.

Följande övergripande SESAR-mål har fastställts:

• Koldioxidutsläpp kopplade till flygtrafikledning ska minskas med 10 procent per flygning till 2020 jämfört med utgångsvärdet från 2005.
• Bullerhanteringen ska förbättras genom bättre planering av flygsträckor samt start och landning.
• Flygtrafikledningens roll ska förbättras vid verkställandet av lokala miljöbestämmelser genom att säkerställa att flygverksamheten helt uppfyller gällande regler avseende tillåtna flygplanstyper, förbud mot nattflygningar, bullriga rutter, bullerkvoter med mera.

Saab bidrar med tält och rent vatten till Filippinerna

I november 2013 drabbades Filippinerna av tyfonen Haiyan som medförde total ödeläggelse av byar, städer och infrastruktur. Saab bidrog till katastrofhjälpen med två vattenreningssystem och 150 tält. Varje vattenreningssystem kan förse 4 000 personer per dygn med rent vatten och tälten ger skydd för totalt 600 personer.

Saab var också redo att skicka ner personal från sitt permanenta insatsteam Project Relief som snabbt kan vara på plats för humanitära insatser vid katastrofer. Men eftersom Röda Korsets medarbetare i landet stod redo att ta emot vattenreningssystemen och tälten blev det inte nödvändigt.

Saabs kompetens och erfarenhet inom tjänster och systemlösningar för försvars-, katastrof- och räddningsinsatser är en nödvändig förmåga för att kunna hjälpa människor och samhällen i nöd. Tidigare insatser inom Project Relief gjordes 2010 i Pakistan och 2011 i Thailand.

c-leanship minskar rederiernas miljöpåverkan

Bränsleförbrukning och miljöpåverkan är två av de mest centrala frågorna för rederibranschen. Fartygens bränsleförbrukning ökar med 5 till 10 procent som en följd av att alger och dylikt växer på skrovet, vilket innebär ökade kostnader i miljondollarklassen. Saab har gått in som delägare i det danska företaget C-leanship som utvecklat en undervattensrobot som kan tvätta skrov på fartyg. Tvättroboten är en modifiering av Saabs befintliga undervattensrobot, Remote Operated Vehicle.

Rederierna erbjuds att tvätta fartygen under normala hamnuppehåll vilket minskar energiförbrukningen och miljöpåverkan, samtidigt som arbetet utförs på ett säkert och miljövänligt sätt. Förutom minskad bränsleförbrukning kan vi genom denna lösning bidra till minskad spridning av mikroorganismer mellan olika havsmiljöer samt på sikt även erbjuda ett alternativ till giftiga bottenfärger genom regelbundna skrovtvättningar.

Under 2013 har C-leanship inlett ett samarbete med ett rederi i Singapore. Tvättroboten kommer att testas i svensk eller dansk hamn under februari 2014 och beräknas vara i bruk i Singapore under andra kvartalet 2014.

Tekniska Lösningar för Attraktiva städer

Saab driver ett projekt för attraktiva städer i samarbete med Interamerikanska Utvecklingsbanken och Energimyndigheten. Det är ett långsiktigt initiativ med målsättning att utifrån befintlig kompetens och tekniska produkter utveckla en produktportfölj med lösningar som bidrar till effektiva, trygga och hållbara urbana miljöer. Saabs systemlösningar kan länka samman olika samhällssektorer och skapa en plattform för effektivt beslutsstöd, medborgardialog och bättre resursutnyttjande.

Projektet innebär att under 2013 och 2014 sätta upp ett system i Linköping för att visa hur konceptet kan fungera. Samma system kommer även att visas i den brasilianska staden João Pessoa. Fokus för demonstrationerna är områdena energi, trafik, vatten och miljö.

hållbarhet på saab Ansvar en del av affären

Saabs affär bygger på långsiktighet eftersom många av våra projekt löper över mer än 30 år. Långsiktigt företagande hänger nära samman med hållbart företagande. För oss handlar hållbarhet och långsiktighet om att driva vårt företag på ett sådant sätt att vi upprätthåller förtroendet för vår verksamhet och att vi bidrar till det omkringliggande samhället. Ytterst handlar det om att bygga en grund för framtiden och att uppnå våra långsiktiga mål.

Inget företag verkar isolerat från samhället och alla företag är både beroende av och påverkar sin omgivning. Huvuddelen av de effekter ett företag åstadkommer är nödvändiga för ett samhälle – arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt, tillhandahållande av produkter och tjänster, forskning och utveckling – men det finns också områden i alla branscher där företag på ett eller annat sätt belastar sin omgivning.

Grunden i att vara ett ansvarsfullt företag handlar för oss om att vara medvetna om de delar av företagsverksamheten som belastar samhället – att ta ansvar för dem genom att minimera deras påverkan – samtidigt som vi maximerar de gynnsamma effekterna. Saabs ambition är att i dialog med våra huvudintressenter få en bild av hur vi påverkar de samhällen där vi verkar samt att skapa förtroende för företaget och förankra vår väg framåt. Förtroende genom påvisbara resultat är en avgörande förutsättning för att Saab ska kunna nå sina långsiktiga mål.

Prioriterade områden

Saabs övergripande modell för ett ansvarsfullt företagande omfattar fyra hörnstenar – Etik, Samhälle, Miljö och Medarbetarfrågor. Inom alla dessa områden pågår sedan länge ett aktivt arbete.

För att ytterligare stärka Saabs hållbarhetsarbete etablerades under 2012 en Corporate Responsibility-funktion. Funktionens viktigaste uppgift är att se till att Saab lever upp till intressenternas förväntningar. Det gäller bland annat förväntningar från kunder och affärspartner, medarbetare, ägare och samhället i stort. Ett viktigt verktyg i detta arbete är Saabs medlemskap i FN:s Global Compact och dess tio principer för hållbart företagande. Dessa principer har inkorporerats i Saabs Code of Conduct och vägleder medarbetarna i deras beslut i det dagliga arbetet.

Under det gångna året har Saab haft löpande dialog med intressenter och deltagit i debatten om teknik och säkerhet, om förutsättningarna för försvarsindustri och om affärsetik. Det är ett sätt att dela kunskaper och att tillsammans resonera om lösningar för hur vi kan bli bättre på hållbart företagande.

Under året har också ett antal dialoger mellan ledande företrädare på Saab ägt rum för att sätta den framtida agendan för Saabs hållbarhetsarbete. Utfallet av dessa diskussioner har inneburit att ansvarsfull export och vårt antikorruptionsarbete nu är än mer prioriterade hållbarhetsfrågor. Saabs samhällsinvesteringar ska koncentreras till innovation, utbildning och ökade möjligheter till utveckling för ungdomar. Inom miljöområdet och mångfaldsområdet, där jämställdhet är en betydande del, ska vi fortsätta att arbeta mot våra ambitiösa mål. Dessa fokusområden har integrerats som en viktig del av Saabs affärsstrategi.

Ansvarsfull export

I takt med att Saab blivit ett mer exportorienterat företag är det naturligt att vi tittar på vår export ur ett ansvarsperspektiv. Detta är också något som våra intressentgrupper förväntar sig av oss.

Många gånger möter vi, liksom andra företag, en affärsmiljö som ser väldigt annorlunda ut än den vi är vana vid i Sverige och vårt närområde. Vårt antikorruptionsarbete och vår policy om nolltolerans mot oetiska affärsmetoder är exempel på hur vi arbetar med dessa frågor.

Inom Saab ansvarar funktionen Market Network Management för undersökningar (due diligence) av motparter och leder arbetet med Saabs process för att utse marknadskonsulter och andra affärspartner. Funktionen tillhandahåller även antikorruptionsutbildningar, både för medarbetare och marknadskonsulter, och utvecklar verktyg inom antikorruption. Läs mer på sidan 37.

Under 2013 etablerade Saab en ny marknadsorganisation för att öka närvaron på utvalda marknader. Den nya organisationen innebär att Saab har anställda på den lokala marknaden. På så vis kan Saab bättre hantera affärsprocessen och säkerställa att den sker enligt Saabs etiska riktlinjer.

Strikta regler

Vad gäller export i bredare mening är de flesta idag överens om att internationell handel generellt leder till utveckling och välstånd. Eftersom användande av vapen både utgör det yttersta skyddet för och det största hotet mot fred och säkerhet är det fullt naturligt att försvarsmaterielexporten måste omges av restriktioner och regelverk. Därför sker all tillverkning och försäljning av vapen och annan försvarsmateriel inom strikta och kontrollerade ramar, för att säkerställa att försvarsmateriel används i enlighet med folkrätten.

Givet detta regelverk är vi övertygade om att exporten av för-

svarsmateriel bidrar till säkerhet, teknologisk utveckling, arbetstillfällen och tillväxt i både mottagarlandet och i Sverige. I Sverige sköts denna kontroll och tillsyn av försvarsmateriel, på uppdrag av regeringen, av myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Sverige har ett, i internationell jämförelse, strikt regelverk för exportkontroll som inkluderar en bedömning av situationen

"Ansvarsfull export och vårt antikorruptionsarbete är än mer prioriterade hållbarhetsfrågor."

kring mänskliga rättigheter i mottagarlandet. De slutgiltiga besluten i dessa frågor hanteras alltså genom politiska beslut i demokratisk ordning, inte av oss i försvarsindustrin. Den svenska exportpolitiken står, i det här avseendet, på stadig grund och är fast förankrad i den svenska riksdagen.

Saab gör också egna bedömningar för att värdera enskilda affärer och marknader. Dessutom har vi deltagit i FN:s arbete med att ta fram ett globalt fördrag, Arms Trade Treaty (ATT) som avser att förhandla fram regler för producerande och exporterande länder, men också för importerande länder. Saab anser att det är viktigt att utveckla tydliga globala regelverk för handeln med försvarsmateriel med syftet att värna om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Den 2 april 2013 avslutades förhandlingarna i FN och det internationella vapenhandelsavtalet ger för första gången globala normer för kontroll av handeln med försvarsmateriel och det internationella samfundet ett effektivt verktyg för att bekämpa den

illegala vapenhandeln. Samtliga 193 medlemsstater har deltagit i förhandlingarna.

Fokus framåt

Ansvarsfullt företagande är ett strategiskt långsiktigt åtagande och en del av Saabs affärsstrategi. Ambitionen är att vara ett föredöme inom affärsetik med den etablerade nolltoleransen mot korruption som grund. Arbetet med hållbarhetsfrågorna ska tydligare integreras i den löpande verksamheten med fokus på prioriterade områden: affärsetik, utbildning, innovation och uppsatta mål inom miljö och mångfald. Saab ska också fortsätta att etablera partnerskap med aktörer som kan hjälpa Saab att aktivt bidra till ett tryggt och långsiktigt hållbart samhälle.

Saab är anslutet till FN:s Global Compact

FN:s Global Compact är ett initiativ med ett strategiskt och praktiskt ramverk för företag som åtagit sig att i sin verksamhet tillämpa hållbara affärsmetoder genom tio generellt accepterade principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Sedan lanseringen år 2000 ingår mer än 7 000 företag

och 3 000 icke-kommersiella deltagare runtom i världen i nätverket.

Saab är anslutet sedan 2011 och vi har inkluderat ramverket i vår uppförandekod Code of Conduct. Här följer en kort summering med några exempel, Code of Conduct i sin helhet finns på www.saabgroup.com.

FN GLOBAL COMPACT SAABS STÄLLNINGSTAGANDEN OCH ÅTGÄRDER

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Princip 1	Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär de kan påverka; och	Saab tar tydlig ställning och globalt ansvar mot överträdelser av grundläggande mänsk liga rättigheter och annat missbruk av människor och miljö.
Princip 2	försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter.	Saab anser att det är viktigt att utveckla tydliga globala regelverk för handeln med för svarsmateriel med syftet att värna om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Saab har deltagit aktivt i arbetet med FN:s internationella vapenhandelsavtal som trädde i kraft i april 2013.

ARBETSVILLKOR
Princip 3	Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar;	Saab värnar om rätten att bilda och verka i fackföreningar. Vi respekterar förenings friheten och alla medarbetares rätt att bilda eller gå med i arbetstagarorganisationer samt rätten för arbetstagarorganisationer att förhandla kollektivt.
Princip 4	avskaffa alla former av tvångsarbete;	Saab tar tydlig ställning mot tvångsarbete.
Princip 5	avskaffa barnarbete; och	Saab tar tydlig ställning mot barnarbete.
Princip 6	inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning.	Beslut som rör anställning, befordran, utveckling och ersättning ska bygga på medarbe tarnas kunskap och kompetens i arbetet. De får inte baseras på irrelevanta faktorer som kön, ålder, etnisk tillhörighet, religiös åskådning, funktionshinder, sexuell läggning, fack lig tillhörighet eller politisk hemvist. I vårt arbete ska vi visa respekt för alla de individer vi kommer i kontakt med oavsett olikheter.

MILJÖ
Princip 7	Företag ombeds att stödja före byggande åtgärder för att motverka miljöproblem;	Saab arbetar aktivt med att minska miljörisker och påverkan på miljön. Att värna om miljön är en naturlig del i Saabs dagliga verksamhet med att utveckla, tillverka och ut prova produkter och system. Miljöfrågorna styrs och följs upp genom processer och rutiner som finns i verksamhetssystemen.
Princip 8	ta initiativ för att främja större miljö mässigt ansvarstagande; och	Saab genomför löpande utbildningar och informationsaktiviteter inom miljöområdet i syfte att öka förståelsen för miljöproblemen och öka kompetensen inom miljöområdet. Ansvarsfrågor inom miljöområdet identifieras och kartläggs fortlöpande.
Princip 9	uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.	Saab undersöker om tekniska lösningar som används inom flyg- och försvarsområdet kan användas för att minska miljörisker och miljöpåverkan både i den egna verksamhe ten och i samhället i övrigt. Saab deltar, tillsammans med universitet och andra företag, i olika aktiviteter som syftar till att sprida kunskap om "gröna lösningar". Saab deltar dessutom i stora europeiska utvecklingsprojekt, till exempel Clean Sky, som syftar till att få fram lösningar som minskar utsläpp och buller från flygplan.

ANTIKORRUPTION
Princip 10	Arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och bestick ning.	Saab har nolltolerans mot alla former av mutor och korruption. Vi erbjuder inte eller tar emot gåvor och representation som är otillbörliga. Vårt åtagande är att agera etiskt kor rekt i allt vi gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, våra värderingar och etiska regler samt branschgemensamma uppförandekoder.

Läs mer på sidan 37.

AFFÄRSETIK NOLLTOLERANS MOT KORRUPTION MEDFÖR HÖGA KRAV PÅ AFFÄRSETIK

Saabs verksamhet ska präglas av korrekthet och hög affärsetik. Vår Code of Conduct talar om för oss hur vi ska agera mot varandra som kollegor, i kontakter med våra kunder och samarbetspartner och i samhället. Vi är tydliga med att vi inte accepterar några överträdelser. Alla som börjar på Saab utbildas i vår Code of Conduct.

Saabs compliance-arbete involverar många funktioner

I Saab är det styrelsen genom dess revisionsutskott som har det yttersta ansvaret för Saabs compliance-program och för att varje år följa upp och utvärdera koncernens affärsetiska arbete. Utvärderingen sker med särskilt fokus på områdena (i) organisation, (ii) regler och processer, (iii) riskanalys samt (iv) utbildning och träning.

Ett särskilt ledningsorgan, Ethics and Compliance Board, har ansvar att leda och dra upp riktlinjer för företagets etikarbete, utvärdera och fatta beslut i affärsetiska frågor samt övervaka och följa upp avvikelser. Ethics and Compliance Board sammanträder minst sex gånger per år och leds av bolagets chefsjurist som rapporterar arbetet till styrelsens revisionsutskott.

Saab har en Ethics and Compliance-funktion med ansvar att övervaka, koordinera och utveckla det korruptionsförebyggande arbetet och tillhandahålla sakkunskap på området.

Koncernfunktionen Market Network Management (MNM) ansvarar för affärsetiska due diligence-undersökningar av motparter och leder arbetet med företagets process för anlitandet av marknadskonsulter och andra affärspartner. MNM har även i uppdrag att tillhandahålla utbildning och utveckla verktyg inom antikorruption. Slutligen har Saabs internrevision ett eget uppdrag att följa upp implementeringen av koncernens korruptionsförebyggande processer.

Vi fortsätter vårt fokus på utbildning

Saab har under året fortsatt arbetet med att utbilda samtliga medarbetare inom marknads- och försäljningsorganisationen om aktuell lagstiftning och i användandet av Saabs korruptionsförebyggande processer och verktyg. Under året har drygt 100 personer utbildats vid 15 olika tillfällen. Totalt har sedan juni 2011 drygt 700 medarbetare utbildats vid cirka 55 tillfällen. Utbildningen genomgår nu en uppdatering och vi ser över om det finns behov av att vidga målgruppen till att omfatta personer utanför marknadsorganisationen.

Även styrelsen och koncernledningen har under 2013 genomgått utbildning i antikorruption. Utbildningen som genomfördes under ledning av chefsjuristen omfattade tre timmar och behandlade bland annat svensk och internationell lagstiftning, Saabs riskmiljö samt bolagets interna regelverk.

I slutet av året lanserade Saab en webbaserad antikorruptionsutbildning för samtliga 14 000 medarbetare i koncernen. Utbildningen är utformad för att särskilt spegla de risker som förekommer i Saabs verksamhet och är tillgänglig på engelska och svenska.

Vårt compliance-arbete stannar aldrig av

Saabs compliance-program blir aldrig klart, utan det pågår ett ständigt arbete med att följa upp hur programmet fungerar och identifiera områden för förbättringar. Under året togs beslut om att stärka vår whistle-blowing genom att införa ett nytt system som möjliggör extern rapportering både via nätet och via telefon. Arbetet med det nya systemet är inlett och målet är att det ska börja implementeras under andra kvartalet 2014. Andra initiativ som tagits är utvecklingen av ytterligare hjälpmedel för korruptionsriskanalyser och en förbättrad ordning för uppföljning och revision av marknadskonsulter och andra affärspartner.

Koncernfunktionen Market Network Management (MNM) ansvarar för affärsetiska due diligence-undersökningar av motparter och leder arbetet med företagets process för anlitandet av marknadskonsulter och andra affärspartner. MNM har även i uppdrag att tillhandahålla utbildning och utveckla verktyg inom antikorruption.

SAMHÄLLE Utbildning får samhällen att växa

Saabs utbildningssatsningar sträcker sig från läxhjälp till bilaterala innovationssamarbeten. Ambitionen är att bidra till kunskap som är till nytta både för samhället i stort och för Saabs verksamhet.

Saab vill ge ett positivt bidrag till samhället. Det kan handla om allt från att stödja barnhem till att utveckla produkter som bidrar till miljön och människors säkerhet. Ett särskilt prioriterat område är utbildning. Vi stödjer till exempel internatskolan Likii Special Unit i samhället Nanyuki i mellersta Kenya. Det är en institution som tar hand om cirka 120 föräldralösa barn och barn med funktionsnedsättningar som blivit övergivna. Eftersom Saab har verksamhet på orten vill vi bidra till det lokala samhället genom att hjälpa barn och ungdomar med utbildning och utveckling av olika färdigheter.

Ett annat exempel är yrkesutbildningen DEEP (Diploma Employment Enhancement Program) som Saab driver i Indien. Utbildningen är inriktad mot svetsning och syftet är att öka anställningsbarheten för studenterna. Inom projektet ingår även en särskild utbildning för flickor för att bland annat stärka deras självförtroende.

Saab vill främja teknikintresset

För att främja teknikintresset hos barn och ungdomar gör Saab en rad satsningar. I Sverige stödjer vi bland annat NTA (Naturvetenskap och teknik till alla) som ger pedagoger möjlighet att arbeta laborativt med naturvetenskap och teknik från förskoleklass upp till årskurs nio. Ett annat exempel är Saab-anställda i Sydafrika som engagerar sig som volontärer i skolor i Pretoriaregionen. De hjälper till med läxläsning för att höja elevernas kunskaper i ämnena matte, naturvetenskap och engelska. Läxhjälpen är ett stöd till de familjer som inte själva har råd med extraundervisning till sina barn.

Saab medverkar även i Tekniksprånget, ett praktikprogram som drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) på uppdrag av Skolverket. Inom programmet erbjuder Saab praktikplatser till ungdomar som gått ut gymnasiets natur- och teknikprogram. Syftet är att visa vad ingenjörsyrket innebär så att fler ungdomar söker till tekniska utbildningar på universitetsnivå. Saab driver också samarbeten med flera skolor och gymnasium för att väcka ungdomarnas teknikintresse. Exempelvis startade Saab hösten 2009 ett nationellt och högskoleförberedande teknikprogram i samarbete med Vasagymnasiet i Arboga. Syftet med utbildningen har inte bara varit att öka intresset för teknik och matematik utan också att skapa nyfikenhet kring Saabs varierade högteknologiska verksamhet. Två årskullar har hittills tagit studenten. Den senaste i juni 2013.

Innovationssamarbeten

Eftersom Sverige är högt rankat gällande utvecklings- och innovationsförmåga har Saab tagit initiativ till att dela med sig av det svenska innovationssystemet. Det sker inom bilaterala innovationssamarbeten. Ett exempel är det svensk-brasilianska forsknings- och innovationscentret CISB. Inom CISB samarbetar industrin med universitet och offentliga organisationer. Bland annat utlyses 100 stipendier varje år i Brasilien, där stipendiaterna får åka till Sverige och studera vid bland annat Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Chalmers. Inom ramen för CISB startades 2013 även en utbildning för brasilianska arméofficerare. Utbildningen arrangeras gemensamt av Saab, Linköpings Universitet och Försvarsmakten. Just samspelet mellan det offentliga, akademien och industrin är typiskt för det svenska innovationssystemet.

Saab bidrar även till kunskapsutvecklingen på de marknader där vi verkar genom att vi lägger ut delar av forskning, utveckling och produktion till underleverantörer i dessa länder. Denna typ av tekniköverföring sker exempelvis i Indien och Brasilien.

Saabs ambition är att genom våra satsningar bidra till en kunskapsutveckling som får samhällen att växa. Satsningarna blir också till nytta för Saab i form av ett ökat utbud av kompetent arbetskraft.

Saab samarbetar med ett 50-tal universitet och utbildningsinstitut i Sverige och nio andra länder i Europa, som till exempel Schweiz, Spanien, Frankrike och Rumänien. Därtill har Saab ett nära samarbete med Massachusetts Institute of Technology-universitet i USA.

MILJÖ Samarbeten för hållbara lösningar

Saab arbetar aktivt för att minska påverkan på miljön och klimatet. En viktig del i arbetet är att samverka i branschen för att skapa hållbara lösningar för framtiden. De viktigaste miljöfrågorna för oss är utfasning av farliga kemiska ämnen, minimering av miljörisker samt minskning av verksamhetens och produkters påverkan på klimatet. Saab utvecklar även produkter som bidrar till en bättre miljö (se exempel på sidorna 32-33).

Vissa farliga kemiska ämnen är fortfarande nödvändiga att använda för att klara de krav på säkerhet och teknisk prestanda som gäller inom flyg- och försvarsområdet. Under den senaste tioårsperioden har vi kraftigt minskat användningen av farliga ämnen som exempelvis organiska lösningsmedel, trikloretylen, krom och kadmium.

Varje år uppdaterar affärsområdena sina strategidokument och handlingsplaner för utfasning av farliga kemiska ämnen. Utfasningen av dessa ämnen kommer att pågå under många år. Arbetet följs upp regelbundet i Environmental Council.

Våra produkter omfattas i dagsläget inte av EU-direktivet "Restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment" (RoHS), men vissa produkter kan på sikt komma att omfattas. Vi arbetar med att minska användningen av de ämnen som regleras i RoHS-direktivet. Vårt arbete med farliga kemiska ämnen överensstämmer väl med de krav som fastställts i EU:s kemikalielagstiftning "Registration, evaluation and authorization of chemicals" (REACH).

Under 2011–2013 anskaffades och verifierades ett nytt IS/ITverktyg som ska användas för att hantera information om kemiska ämnen i produkterna. Införandet av verktyget påbörjas under 2014. Verktyget ska även användas för att kontrollera att produkterna uppfyller kraven i lagstiftning och från kunder.

Tillståndsfrågor enligt den svenska miljöbalken redovisas i Not 48. I syfte att minska utsläppen av koldioxid arbetar Saab löpande med att minska förbrukningen av energi i anläggningarna samt att minska antalet tjänsteresor och provflygningar.

Under sex år i rad (2006–2011) har Saab placerat sig i klimatinitiativet CDP's (Carbon Disclosure Project) Leadership Index. Detta är en viktig del av CDP's årliga Nordic 260 Climate Change Report, som uppmärksammar de företag på de nordiska börserna som har arbetat mest professionellt med bolagsstyrning i frågor som gäller redovisning inom klimatområdet. Under 2012 nådde vi tyvärr inte upp till den poäng som krävs för att komma med i Leadership Index, vilket framförallt beror på att vi inte har varit tillräckligt tydliga i vår redovisning. Vi arbetar med att bli bättre på att uppfylla redovisningskraven. Information om CDP och vår fullständiga redovisning finns på www.cdproject.net.

Vi har många leverantörer runt om i världen. I och med att en stor andel av de komponenter och delsystem som ingår i våra produkter köps från leverantörer har dessa stor påverkan på våra produkters miljöprestanda. Därför ställer vi krav på att våra leverantörer bedriver ett ansvarsfullt miljöarbete och att de följer de krav som ställs från EU, våra kunder och oss själva. De generella miljökrav som vi ställer på leverantörerna finns på vår leverantörsportal www.saabgroup. com/supplier. Under 2013 har rutinerna för införande och uppföljning av leverantörsmiljökrav uppmärksammats särskilt eftersom vi arbetar med att införa gemensamma upphandlings- och leverantörsprocesser för Saabs enheter.

Grundläggande ambition

Vårt klimatmål är att minska våra relativa koldioxidutsläpp med 20 procent under tiden 2007–2020. Värdet relateras till vår totala årliga omsättning i MSEK.

Vi arbetar också med att identifiera och fasa ut användningen av farliga kemiska ämnen som innebär oacceptabla risker och ämnen som kan bli föremål för regleringar. Vi analyserar behovet av farliga kemiska ämnen och kommunicerar detta både internt och till våra leverantörer.

Resultat

Klimatet

Under perioden 2007–2013 har våra relativa koldioxidutsläpp minskat från 2,7 till 2,4 ton per MSEK. Av våra utsläpp står egna fordon och flygplan, inköpta personresor samt godstransporter för 58 procent, resten är hänförligt till användning av elektricitet och värme i våra lokaler, maskiner och processer.

TRE FRÅGOR TILL

Sofie Jönsson, Kemi- och Miljökoordinator på affärsområdet Dynamics

Berätta om utfasningsarbetet!

– Det är Dynamics miljömål och långsiktiga strategi som styr vilka ämnen vi ska fasa ut. Vi letar på marknaden efter alternativa ämnen med mindre effekt på hälso- och miljöeffekter och tar också i vissa fall fram egna produkter. Eftersom vi tillverkar pyrotekniska satser och tändämnen kan vi ta fram egna ämnen och satser som är blyfria. Men vi arbetar också med att fasa ut kromater, kadmium och trikloretylen.

Hur långt har ni kommit?

– Just nu håller vi på att prova och kvalificera ytbehandlingar utan sexvärt krom för samtliga material. På grund av olika tekniska krav på produkterna krävs det att vi tar fram olika alternativ till olika produkter. När det gäller nya produkter har vi redan uteslutit sexvärt krom.

Vad är planen 2014?

– Vi kommer att fortsätta kvalificera ersättare och fasa ut farliga ämnen. Där kvalificerade alternativ finns tas planer fram för utfasning.

Under 2009 startades ett energisparprojekt som syftar till att halvera energiförbrukningen i Saabs fastigheter i Sverige fram till 2015. Hittills har en reduktion med 20 procent uppnåtts. Inom ramen för detta projekt har ett stort antal åtgärder genomförts. Dessa innefattar bland annat minskade lokalytor, effektivare drift och olika typer av teknikinvesteringar. Under 2013 har flera affärsområden publicerat artiklar på det interna nätet om hur man bör agera för att minska påverkan på klimatet. Under året har vi dessutom förbättrat samåkningsportalen och klimatanpassat Saabs resedirektiv.

Farliga kemiska ämnen

Flera affärsområden har beslutat att undvika farliga ämnen i nya utvecklingsprojekt då det är möjligt. I enlighet med handlingsplanerna har flera projekt för utfasning av farliga kemiska ämnen initierats under året. Dessa avser bland annat utfasning av kromater, bly, kadmium och trikloretylen.

Ambition 2014 Klimatet

Inom ramen för vårt energisparprojekt kommer ett stort antal åtgärder att genomföras som minskar utsläppen av koldioxid. Vidare kommer informationen om klimatfrågor till våra anställda att fortsätta ges.

Vad gäller redovisning av klimatfrågor är det vår ambition att återta vår position i klimatinitiativet CDP's Leadership Index. Under 2014 kommer ett projekt att dras igång i syfte att undersöka möjligheterna att köra Gripen E på biobränsle. I projektet deltar FMV, US Airforce, General Electric, Saab och en tillverkare av biobränsle.

Farliga kemiska ämnen

I de flesta fall kommer det utfasningsarbete som gjordes under 2013 att fortsätta även under 2014. I enlighet med affärsområdenas handlingsplaner kommer ytterligare projekt att startas.

Saab bedriver ett aktivt arbete med att öka effektiviteten i användningen av el- och värmeenergi. Under 2013 har förbrukningen av både el- och värmeenergi minskat.

Utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel (VOCs), ton

Minskningen av utsläppet av VOCs produktion inom Saab Barracuda. Aeronautics, Saab Barracuda och utsläppen.

1 1

Trikloretylen används inom Aeronautics och Electronic Defence Systems. Under senare år har förbrukningen av trikloretylen minskat mycket kraftigt.

Inköpta godsresor, 7

Egna pannor/processer och olyckshändelser, 4 Egna fordon och flygplan, 16 Inköp av el, 19 Inköp av fjärrvärme, 19 Inköpta personresor, 35

Diagrammet visar att det är personresor och inköpt totala utsläpp av koldioxid.

MEDARBETARE PrestationsINRIKTAD kuLTUR

Arbetet med att utveckla en mer affärsorienterad organisation präglad av resultatfokus, affärsmannaskap och ett gott ledarskap har intensifierats under året. Till detta lägger vi nu också tydligare metodik för att konkretisera hur våra individuella mål bäst möter bolagets långsiktiga affärsstrategier.

Medarbetarna är grunden i kunskapsföretaget Saab. Deras kompetenser och färdigheter är förutsättningar för vår förmåga att utveckla affärerna och nå uppsatta mål.

Att behålla och utveckla medarbetare, samt att stärka organisationen med ny kompetens är därför helt avgörande delar av vår affärsstrategi. För oss innebär det ett målinriktat arbete med att utveckla en affärsorienterad organisation som erbjuder goda utvecklingsmöjligheter för varje medarbetare.

Steg för steg mot en mer affärsorienterad organisation

Konkurrensen på den globala marknaden är stenhård och på Saab har vi ett gemensamt ansvar för att effektivisera arbetet och slipa skickligheten i att utveckla våra affärer och kundrelationer. Att skapa en mer prestationsorienterad kultur är avgörande, där kopplingen mellan varje medarbetares individuella utvecklings-

Årets teknikkvinnor utsedda

När Saab utsåg Årets Teknikkvinna 2013 gick utmärkelsen till Marie Lagström och Emelie Andrén Meiton. De belönades för att ha startat webbsajten Womenengineer.org som syftar till att inspirera unga tjejer att studera till ingenjör. Sajten innehåller det mesta man behöver veta om olika studie- och yrkesvägar för att bli ingenjör. Deras ambitiösa mål är att det senast 2030 ska utexamineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga.

– Pristagarnas ambition stämmer väl med det arbete som Saab driver för att locka fler kvinnor till ingenjörsyrken och är en anledning till att vi inrättat priset "Årets Teknikkvinna". Kvinnor som årets pristagare betyder mycket för att öka takten. Inom Saab har andelen löne-

sättande kvinnliga chefer ökat från 16 till 25 procent under de senaste fem åren, säger Lena Eliasson, personaldirektör på Saab.

Utmärkelsen delades ut vid Universum Talent Excellence Summit & Awards där Lena Eliasson själv belönades med ett hederspris för sitt och Saabs arbete med employer branding.

plan och bolagets affärsplan måste vara tydlig. Under året har ett arbetssätt implementerats som bygger på att varje medarbetare tillsammans med sin chef identifierar relevanta individuella mål och gör en plan för hur de ska nås. Insats och mål följs sedan upp systematiskt två gånger om året.

Ett bra ledarskap som nu blir ännu bättre

Ett kompetent och engagerat ledarskap är en kritisk framgångsfaktor för att Saab ska förbli ett innovativt och framgångsrikt företag. Ett ledarskap som värnar en kultur som uppmuntrar varje medarbetare att sträva efter att i alla lägen ge det lilla extra. I ett första steg har ledningen identifierat fyra fokusområden där ledarskapet kan stärkas. I nästa steg har 150 av Saabs chefer från olika delar av organisationen deltagit i workshops, med uppgift att formulera de förväntningar som ställs på ett ledarskap för att en mer prestationsinriktad organisation ska skapas. Därefter har ledningsgrupperna på respektive affärsområde och marknadsområde konkretiserat hur dessa förväntningar ska uppnås.

Parallellt fortlöpte våra omfattande ledarutvecklingsprogram under året. Programmen består av olika moduler som bland annat behandlar strategi, förändringsledning, kommunikation och affärskultur, samt det individuella ledarskapet.

Strategisk kompetensförsörjning för framtiden

Viktiga orsaker till att många av våra medarbetare rankar Saab högt som arbetsgivare är att de känner en stark tro på företagets framtid och en stolthet att arbeta i koncernen. Vår ambition är också att externt vara den mest attraktiva arbetsgivaren som såväl dagens som morgondagens talanger vill söka sig till. Vi kan därför med glädje notera att Saab tagit klivet upp på tio-i-topplistan över de mest attraktiva framtida arbetsgivarna 2013 bland Sveriges ingenjörsstudenter1 . Detta är av största vikt då konkurrensen om framförallt den tekniska kompetensen är hård, samtidigt som vår verksamhet ställer både höga och specifika krav på de talanger vi rekryterar.

Rekryteringen av ny kompetens sker kontinuerligt och det mest aktuella kompetensbehovet finns i form av systemingenjörer samt ingenjörer med några års arbetslivserfarenhet. Förutom samarbeten med och arbetsmarknadsdagar på universitet och högskolor för att knyta kontakter med studenter, erbjuder Saab även möjligheten till traineetjänster och examensarbeten som vi ser som bra vägar för att introducera nya medarbetare till verksamheten.

Flexibel resursbalansering ger nya möjligheter

Grunden för att effektivt kunna anpassa organisationen utifrån ett varierande resursbehov är att ha processer på plats som ger en bild av helheten – det vill säga, vad vi har i form av kompetens och resurser kontra vad och var vi har behov. Baserat på detta genomförs sedan åtgärder, alltifrån rekrytering och individuella lösningar till att minska antalet externa konsulter och erbjuda exit-lösningar till övertalig personal. Vi gynnas dock av att vara en stor organisation, då ett minskat resursbehov i en del ofta uppvägs av ökat behov i en annan.

1) Företagsbarometern, Universums årliga undersökning där 20 000 studenter rankar sina ideala framtida arbetsgivare. För 2013 placerar sig Saab på en åttonde plats när blivande civilingenjörer får frågan, vilket är ett rejält kliv från föregående års placering på 25:e plats.

Mot en ökad internationalisering

En central del i vår tillväxtstrategi är en utveckling mot en ökad marknadsnärvaro och med den en alltmer internationaliserad organisation i form av lokal närvaro. Andelen medarbetare utanför Sveriges gränser är nu 20 procent, vilket är en ökning från 2 140 personer år 2010 till 2 798 personer vid 2013 års utgång.

Den globala verksamheten återspeglas också i mångfalden inom företaget och vi beräknar att ungefär 60 nationaliteter finns representerade bland våra medarbetare.

Fler kvinnliga chefer

För oss handlar det om sunt förnuft – ett jämställt företag där kvinnor och män ges samma möjligheter och förutsättningar gör oss till en mer innovativ och lönsam organisation. Ett jämställt Saab kan helt enkelt prestera bättre och att öka jämställdheten är därför en del av vår strategi för att nå företagets tillväxt- och lönsamhetsmål. Målet är att vid utgången av 2015 ska minst 30 procent av Saabs chefer vara kvinnor. Parallellt pågår arbetet med att öka balansen mellan könen i organisationen i sin helhet, där vi idag är 22 procent kvinnliga medarbetare totalt.

Att öka andelen kvinnor kräver inte bara fokus från koncernledningen, utan även konkreta åtgärder och en ökad medvetenhet kring målets betydelse. Att ha rätt kompetens ska vara avgörande vid all rekrytering, men till detta lägger vi en strukturerad process som breddar upptagningsområdet.

Vi lägger också stor vikt vid att identifiera kvinnliga talanger både i vår interna talent management-process och i rekryteringsprocessen, där till exempel minst en kvinna alltid ska kallas till intervju vid tillsättning av en chefstjänst. Genusperspektiv är en självklar del av våra ledarskapsutbildningar och cheferna bedöms även på hur bra de är på att främja jämställdhet. På så sätt går det sakta men säkert framåt och under året har ytterligare 43 kvinnor tillträtt en chefsposition runt om i organisationen. Vid utgången av 2013 var 25,1 procent av cheferna på Saab kvinnor.

Bättre affärer med fler kvinnor på ledande positioner

Övertygelsen om att jämställdhet är bra för företagets resultat och konkurrenskraft fick Saab att engagera sig i det ettåriga projektet Battle of the Numbers (BoN).

"För Saab är inte jämställdhet ett projekt, det är en viktig del av vår strategi. Man driver företag för att tjäna pengar och jämställda bolag är mer lönsamma. Det är fakta och något jag förutsätter att alla medarbetare på Saab ställer upp på och jobbar för, precis som de jobbar för våra andra strategiska mål", säger Håkan Buskhe, VD och koncernchef.

Några av orsakerna till att projekt som BoN är viktiga ligger dels i det grundläggande antagandet att när något mäts så är sannolikheten för att något också görs betydligt högre. Dels för att det är företagsledningen som håller i taktpinnen för att driva på arbetet med att skapa en jämställd arbetsplats. I Saabs fall har det så här långt främst handlat om att få fler kvinnor på chefspositioner. Genom att sätta vikten av jämställdhet högt på agendan blir det en ögonöppnare för många och ett incitament för att riva gamla strukturer för rekrytering så att nya kan implementeras.

Tio svenska storbolag engagerade sig i BoN. Tillsammans sysselsätter de närmare 570 000 personer och en gemensam nämnare är att de anser sig vara bra på jämställdhetsarbete, men vill bli ännu bättre.

Utveckling av andelen kvinnliga chefer

Populär traineeutbildning för morgondagens ledare

Saabs skräddarsydda traineeprogram riktar sig främst till nyexaminerade och unga talanger med några års arbetslivserfarenhet. Vi söker personer som har både ambition och potential att utvecklas till en framtida ledare på någon position inom Saabkoncernen. Det är i grunden ett traditionellt upplägg som går ut på att introducera nya medarbetare till verksamheten i syfte att lära känna dess olika delar, produkter och tjänster. För att öka förståelsen för hur det är att

jobba inom olika områden förläggs träningen till såväl Sverige som andra delar av världen. Arbetet varvas sedan kontinuerligt med kurser, föreläsningar och företagsbesök tillsammans med övriga som går traineeprogrammet.

Traineeåret 2012 gav civilingenjören Emma Berglund inte bara en bra start hos Saab, utan även en spännande och annorlunda praktikperiod i Indien. Idag jobbar hon som projektledare för mark- och sjöradarsystem (EDS).

– En mycket bra sak med Saabs traineeprogram är att man redan från början får en fast tjänst, vilket ger ett tydligt fokus att lägga upp aktiviteterna kring. Därtill innehåller programmet många kompletterande utbildningar som ger direkt nytta i såväl affärsrelationer som i relationer med kollegor.

Saabs traineeprogram tillhör de populäraste1 att söka till och nästa omgång börjar till våren 2014 och rekryteringen gjordes under hösten 2013.

1) TraineeGuiden

Flexibel resursbalansering – så funkar det i praktiken

En positiv sak med att arbeta i en stor organisation som till stor del har en likartad verksamhet är att möjligheterna att byta både arbetsuppgifter och ort för en period är många. Niklas Eriksson vid EDS i Göteborg är ett bra exempel på hur en flexibel resursbalansering både kan leda till en personlig utveckling och bidra till att täcka ett tillfälligt resursbehov. Under en period passade han på att byta arbetsort några dagar i veckan när ett resursbehov uppstod i Järfälla.

– Jag jobbar gärna med olika saker och gillar nya utmaningar. Jobbet i Järfälla handlar om automatiserad testning, vilket jag tyckte gjorde erbjudandet extra intressant.

Vad tycker du är det bästa med upplägget?

– Självklart känns det positivt att kunna finnas på plats där behovet är som störst. Dessutom är det bra för EDS att vi inom affärsområdet lär känna varandra. Det bygger tillit och steget blir inte lika stort att dela resurser nästa gång behov uppstår. Vi får även större koll på vilka kompetenser som finns, samtidigt som vi knyter värdefulla personliga kontakter.

Kommentar om utfall 2013

Senaste medarbetarenkäten genomfördes under januari 2014. Bland annat mätte vi då medarbetarnas syn på Saab som attraktiv arbetsgivare, där utfallet vid mätningen blev 75.

Nyckeltal	2013	2012	2011
Antal anställda, totalt	14 140	13 968	13 068
Sverige	11 342	11 125	10 321
– Linköping	5 035	4 768	4 406
– Järfälla	1 314	1 291	1 214
– Göteborg	1 250	1 296	1 205
– Karlskoga	777	772	718
– Arboga	560	607	611
– Övriga orter	2 406	2 391	2 167
Sydafrika	729	761	1 064
USA	662	705	652
Australien	297	329	324
Storbritannien	215	184	147
Holland	133	139	4
Tjeckien	123	137	143
Tyskland	97	85	26
Norge	95	102	55
Schweiz	60	51	46
Danmark	59	67	68
Kanada	55	54	14
Indien	54	37	44
Finland	50	57	74
Kenya	45	42	34
Andel kvinnor, totalt,%	22	22	22
Antal konsulter	1 376	1 665	1 368
– varav externa	884	1 145	1 044

Medarbetarrelaterade nyckeltal för Sverige	2013	2012
Attraktiv arbetsgivare – externt (Universum)	8:e	25:e
Attraktiv arbetsgivare – internt	75 1	75
Andel kvinnliga chefer (SE), %	25,1	22,1

1) baserat på en global medarbetarenkät som genomfördes i januari 2014

Utbildningsinriktning, %

ekonomisk översikt 2013

Saab AB (publ.), organisationsnummer 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Gustavlundsvägen 42, Bromma, med postadress Box 12062, SE-102 22 Stockholm, telefonnummer 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och sedan oktober 2006 noterat på listan för stora bolag. Största ägaren är Investor AB med 30 procent av aktierna motsvarande 40 procent av rösterna. Röstandelen är beräknad på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344, fördelade på 1 907 123 A-aktier med 10 röster per aktie och 107 243 221 B-aktier med en röst per aktie. Vid årets slut var totalt 2 736 200 B-aktier återköpta för att säkra koncernens långsiktiga aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten som återfinns i detta dokument på sid 122–130 innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar både avseende moderbolaget och koncernen, se sidorna 126–127 i detta dokument.

Verksamheten

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder Saab produkter, lösningar och tjänster inom försvar och säkerhet. Under 2013 hade koncernen kunder i drygt 100 länder, men forskning och utveckling sker främst i Sverige. Vi har anställda främst i Europa, Sydafrika, USA och Australien men finns på plats med egna kontor i mer än 30 länder runt om i världen.

Saab är organiserat i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Combitech bedriver konsultverksamhet och är ett fristående, helägt dotterbolag till Saab.

Måluppföljning på 2013 års långsiktiga finansiella mål

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan med flygplanen Saab 340 och Saab 2000.

Långsiktiga finansiella mål

De långsiktiga målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) och soliditet.

Utdelning och utdelningspolicy

Förslag till utdelning 2013 och utdelningspolicy Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 pro-

cent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna.

För 2013 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,50 (4,50) per aktie. Detta skulle motsvara 65 procent (30) av nettoresultatet 2013.

Prognos 2014

Vi bedömer att försäljningsintäkterna 2014 kommer vara i linje med 2013.

Vi bedömer att rörelsemarginalen 2014, exklusive väsentliga jämförelsestörande poster, kommer vara något högre än rörelsemarginalen 2013 exklusive väsentliga jämförelsestörande poster.

För vidare kommentarer kring koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöde hänvisas till affärsområdeskommentarerna på sid 45–50 samt till kommentarer i anslutning till de finansiella rapporterna på sid 59–69.

Tillväxt Mål: Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel.	Resultat: Försäljningsintäkterna under 2013 minskade med 1 procent jämfört med 2012. Förvärv påverkade försälj ningsintäkterna positivt med 2 procent, medan valutaeffekter hade en negativ påverkan om 1 procent.	Kommentar på utfall: En lägre aktivi tetsnivå noterades huvudsakligen inom affärsområdet Dynamics, som påverkades negativt av budgetåtstramningar och förseningar i kunders investeringsproces ser. Detta kompenserades av en tillväxt inom affärsområdena Aeronautics och Combitech.
Rörelsemarginal Mål: Saab har ett marginalmål som är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) ska uppgå till minst 10 procent.	Resultat: Det rapporterade rörelseresulta tet uppgick till MSEK 1 345 (2 050) och rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent (8,5). Beloppet innefattar en väsentlig engångspost om MSEK 231 relaterad till en förlorad rättstvist i Danmark rörande DACCIS. Justerat för väsentliga engångs poster uppgick rörelseresultatet till MSEK 1 576 (1 843) och rörelsemargina len till 6,6 procent (7,7).	Kommentar på utfall: Under året imple menterades ytterligare effektiviserings åtgärder inom samtliga affärsområden. Syftet är att bibehålla och stärka effek tiviteten i rådande marknadssituation. Åtgärderna bedöms bidra med cirka MSEK 500 i effektiviseringar vid slutet av 2014. Affärsområdet Electronic Defence Systems gjorde kontinuerliga investering ar under året för att stärka produktport följen samt tog kostnader för omstruktu reringsåtgärder, vilket ledde till en förlust för affärsområdet.
Soliditet Mål: Saabs soliditetsmål är att soliditeten ska överstiga 30 procent.	Resultat: I slutet av 2013 uppgick solidite ten till 43,8 procent (39,0).	Kommentar på utfall: Omvärdering av nettopensionsförpliktelser har påverkat eget kapital positivt, vilket ledde till en stärkt soliditet.

aeronautics

Aeronautics erbjuder en produktportfölj som innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem (UAS). Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter – både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra. Exempel på produkter är Gripen, Skeldar och Neuron.

Tjänster och lösningar

• Aeronautics erbjuder stridsflygsystemet Gripen som har en hög kostnadseffektivitet med möjlighet till kontinuerliga uppgraderingar och en prestanda som motsvarar de höga krav försvarsmakter kräver.
• Det obemannade helikoptersystemet Skeldar med modulär design.
• Aeronautics är även underleverantör till kommersiella flygproducenter och här står vårt kunnande inom hantering av kompositmaterial i centrum, då vi främst levererar delar gjorda av detta material.

Aeronautics har följande affärsenheter: Aerostructures, Gripen E, Gripen C/D, TUAS och System & Technology.

Drivkrafter

Tillväxten inom militärt flyg drivs av stater som vill ha nya stridsflygplan med bättre prestanda, mer flexibel användning och bättre totalekonomi. Den civila flygplanstillverkningen drivs av tillväxten inom passagerartrafiken, behov av att uppgradera existerande flottor och behov av nya flygplan. Tillväxten för civilt flyg fluktuerar mer med konjunkturen än försvarsmateriel.

Orderläge

Orderingången 2013 inkluderade beställningar från FMV för utvecklingen av Gripen E och serieproduktion av 60 Gripen E till Sverige, varav cirka SEK 25,4 miljarder var hänförliga till Aeronautics. De beställde även en uppgradering av den nuvarande Gripen C/D-flottan och reservmateriel för åren 2014–2016.

En beställning mottogs för integrering av vapensystemet Meteor på Gripen E.

Orderingången inkluderade även nya beställningar på cirka SEK 2,9 miljarder för leveranser till Boeing 787-programmet och Airbus A350-, A380- och A320-programmen. I detta ingick ett kontrakt som tecknades med Airbus om att bli leverantör till A350-1000 programmet avseende design, utveckling och tillverkning av infästningsstruktur till flygplanets landningsklaffar. Ett första kontrakt tecknades med den spanska marinen om att använda det obemannade flygsystemet Skeldar UAS för spaning inom EU:s insats i Adenviken.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 98 procent (77) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkterna ökade under 2013 jämfört med 2012 till följd av en högre aktivitetsnivå relaterad till utvecklingen av Gripen E. Rörelsemarginalen ökade 2013 jämfört med 2012 främst till följd av effektivt projektgenomförande och minskade avskrivningar. Samtidigt togs kostnader för rationaliseringsåtgärder. Åtgärderna bestod främst av ett kompetensväxlingsprogram.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 29 procent (39).

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet var negativt under 2013 främst till följd av skillnader i hur milstolpebetalningar gjorts relaterade till utvecklingen av Gripen E och uppgraderingar av Gripen C/Dsystemet.

Personal

Antal FTE:er ökade under 2013 till följd av en högre aktivitetsnivå i utvecklingen av Gripen E.

Dynamics

Dynamics erbjuder en produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt obemannade undervattensfarkoster för offshoreindustrin. Exempel på produkter är Carl-Gustaf, RBS 70 och RBS 15.

Tjänster och lösningar

Produkter och lösningar har sålts till fler än 60 länder över hela världen och omfattar bland annat understödsvapen, missilsystem, kamouflage, torpeder och obemannade undervattensfarkoster.

• Markstridssystem, bland annat NLAW, AT4, Carl-Gustaf och Bill 2.
• Markbaserade luftförsvarssystem med bl a RBS 70, RBS 70 NG och BAMSE
• Sjömålsmissil RBS 15 samt missilprogram såsom Meteor, Taurus och IRIS-T.
• Undervattenssystem, såsom AUV62, Seaeye Falcon och Double Eagle.
• Kamouflagesystem, såsom Barracuda MCS, ULCAS och SOTACS.

Dynamics har följande affärsenheter: Ground Combat Systems, Missile Systems, Underwater Systems och Barracuda.

Drivkrafter

Dagens konflikter utspelas alltmer i urbana miljöer, vilket kräver nya materielsystem och ny teknik. Nyckelområdena är systemintegration, interoperabilitet, effektivitet och taktisk flexibilitet. Ett ökat nationellt skyddsbehov kombinerat med krympande försvarsbudgetar ställer krav på lösningar som kombinerar hög prestanda, precision och kostnadseffektivitet.

Orderläge

Orderingången 2013 var svagare jämfört med 2012 till följd av en svagare marknadssituation med förskjutningar i kundernas investeringsprocesser.

Större beställningar under 2013 inkluderade beställningar på

missilkomponenter, komponenter till det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf, två beställningar på leverans av AUV62, den senaste versionen av det avancerade övningsmålet för ubåtsjakt (Anti Submarine Warfare, ASW), en beställning på långsiktigt underhåll och support av AUV62 och en beställning på övningsgranater till artilleripjäser.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 47 procent (54) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkterna minskade 2013 jämfört med 2012 till följd av en lägre orderingång.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 85 procent (88).

Rörelsemarginalen minskade under 2013 jämfört med 2012 till följd av lägre försäljningsintäkter. Trots lägre försäljningsintäkter under fjärde kvartalet 2013, var rörelsemarginalen på samma nivå som fjärde kvartalet 2012, till följd av skillnader i produktmixen.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet var på en lägre nivå 2013 jämfört med samma period 2012, främst till följd av en lägre aktivitetsnivå.

Personal

I september inleddes fackliga förhandlingar för att minska antalet anställda vid produktionsenheten i Karlskoga. Varslet omfattar 70 tjänster.

electronic defence systems

Electronic Defence Systems erbjuder en produktportfölj som omfattar luftburna spanings- och övervakningssystem, flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder levererar affärsområdet även flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet. Exempel på produkter är Giraffe AMB, Erieye, Arthur, BOL och IDAS.

Tjänster och lösningar

Verksamheten tillgodoser kunders behov av lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. Verksamheten omfattar även flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet.

• Sensorsystemen Erieye, Carabas, Arthur och Giraffe AMB.
• Telekrigsystem, bland annat IDAS, Camps, BOL och LEDS.
• Avionik, bland annat spanings- och presentationssystem och system för digital registrering.
• Flygande övervakningssystem, exempelvis AEW&C (Airborne Early Warning & Control).
• Saab Sensis och bolagets expertis inom olika typer av radaruppgraderingar.

Electronic and Defence Systems har följande affärsenheter: Surface Radar Systems, Avionic, Airborne Surveillance Systems, Electronic Warfare Systems, Sourcing and Production och Future Sensor Systems.

Drivkrafter

Multinationella insatser och ny teknik driver behovet av öppen arkitektur, systemintegration och interoperabilitet. Intresset för uthålliga lösningar där sensorer och ledningsförmåga prioriteras ökar.

Orderläge

Orderingången inkluderade beställningar från FMV för utvecklingen av Gripen E och serieproduktion av 60 Gripen E till Sverige. Det totala ordervärdet för Electronic Defence Systems hänförligt till dessa beställningar uppgick till cirka SEK 3,2 miljarder. FMV beställde även en uppgradering av det svenska luftvärnet.

Två beställningar mottogs gällande uppgradering av det flygburna radarsystemet Erieye i Brasilien. En beställning mottogs också på sensorutrustning för det brasilianska gränsövervakningsprogrammet Sisfron.

Tre beställningar på robotskyddssystem till det tyska flygvapnets Tornado-flygplan mottogs. Två beställningar mottogs gällande serietillverkning av ett integrerat missilskyddssystem som ska installeras på indiska arméns och flygvapnets avancerade lättviktshelikopter.

Ett kontrakt signerades även med Daewoo Shipbuilding and Marine Engineering Korea för utveckling och integration av radarsystem på en ny fregatt åt den thailändska marinen.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 70 procent (37) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkter minskade 2013 jämfört med 2012 främst till följd av en lägre orderingång under 2011 och 2012.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 69 procent (76).

Rörelseförlusten under 2013 berodde främst på ökade investeringar i produktutveckling, kostnader för rationaliseringsåtgärder och en förändrad projektmix jämfört med 2012. Under 2012 bidrog en minskning av skulden för den villkorade tilläggsköpeskillingen hänförlig till förvärvet av Sensis 2011 med MSEK 154 till rörelseresultatet.

Kassaflöde

Slutbetalningar i samband med avslut av projekt och periodiseringsskillnader i milstolpebetalningar hade en positiv påverkan på det operativa kassaflödet under 2013.

Personal

Saab meddelade i september att personalstyrkan beräknas minska med 150–175 anställda i Göteborg genom ett kompetensväxlingsprogram. Neddragningarna sker till följd av minskad affärsvolym samt det pågående teknikskiftet.

security and defence solutions

Security and Defence Solutions erbjuder en produktportfölj som omfattar produkter och lösningar av militära ledningssystem, träning och simulering, flygtrafikledning, sjöfartssäkerhet, säkerhets- och övervakningssystem samt lösningar för säker och robust kommunikation. Exempel på produkter är 9LV (lednings- och motmedelssystem), RT-system (Remote Tower – flygledningssystem) och Tacticall (system för kommunikationsintegration).

Tjänster och lösningar

• Verksamheten bygger på verksamhetsgrenarna C4IS (ledningssystem), WISR-lösningar, flygande övervakningssystem, exempelvis AEW&C (Airborne Early Warning & Control) och säkerhetslösningar samt träning och simulering.
• Flygledning på distans där kameror och sensorer placeras ut på flygplatserna, och allt de registrerar länkas i realtid över till flygledningscentralen och projiceras i en 360-gradersvy. Det är en kostnadseffektiv lösning som också ger möjlighet att leda flera flygplatser från en plats.

Security and Defence Solutions har följande affärsenheter: Command and Control Systems, Critical System and Communication Solutions, Airborne Surveillance Solutions, Traffic Management och Training & Simulation.

Drivkrafter

Multinationella insatser och ny teknik driver behovet av lösningar där ledningsförmåga och interoperabilitet är högt prioriterat. Investeringar i nationell säkerhet ökar över hela världen.

I takt med växande säkerhetshot och ny teknikutveckling ökar även behoven av träning.

Orderläge

En större beställning mottogs gällande support för ett luftburet övervakningssystem. Kontraktet uppgår till SEK 1,1 miljarder, varav cirka MSEK 700 är hänförligt till Security and Defence Solutions.

En beställning mottogs från Watpac Construction Pty Ltd om att installera och idriftsätta elektroniska säkerhetssystem åt det australiska försvarsdepartementet.

Ett kontrakt signerades med Daewoo Shipbuilding and Marine Engineering Korea, för utveckling och integration av stridsledningssystem på en ny fregatt åt den thailändska marinen.

En tilläggsbeställning mottogs från amerikanska armén på radiosystem för kommunikationslösningar för träning. Ett ramavtal ingicks även med FMV om underhåll och uppgradering av lösningar för mobila flygbaser åt det svenska flygvapnet.

Ett avtal tecknades med ASC Pty Ltd (Australian Submarine Corporation) gällande uppgradering och modernisering av styrsystemet på den australiska flottans ubåtar av Collinsklass.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 44 procent (44) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 81 procent (76).

Rörelseresultatet under 2013 påverkades positivt av effektivt projektgenomförande. Under 2012 bidrog en minskning av skulden för en villkorad tilläggsköpeskilling med MSEK 53 till rörelseresultatet. Även 2013 års resultat har påverkats positivt av sådana upplösningar samtidigt som resultatet har belastats med kostnader för rationaliseringsåtgärder.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet var negativt 2013 som en följd av periodiseringsskillnader i milstolpebetalningar i större projekt.

Personal

Antal FTE:er minskade till följd av implementeringen av den nya marknadsorganisationen från och med 1 januari 2013 och allmänna resursanpassningar.

support and services

Support and Services levererar supportlösningar till kunder inom försvar, civil säkerhet samt civila flygoperatörer. Lösningarna omfattar tekniskt underhåll, Life Cycle Logistics, reservdelar samt produkter och tjänster som underlättar för kunden att verka på platser med begränsad infrastruktur. Exempel på produkter och lösningar är 340 MSA övervakningsflyg, CBRN varningssystem samt mobila camper och fältsjukhus.

Tjänster och lösningar

• Integrerade servicelösningar för verksamheter inom flyg, land, marin och civil säkerhet.
• Paketlösningar för underhållsutrustning och service, teknisk träning, reservdelar, logistiklösningar och fältsupport samt en dygnet-runt-öppen servicecentral.
• Lösningarna är flexibla, skalbara, anpassningsbara och möjliga att uppgradera.
• Verksamheten är global och omfattar såväl Saab-system som andra originaltillverkares system samt annan utrustning.
• Saab tillhandahåller idag en stor andel av service och underhåll för de Saab 340 och Saab 2000 som opereras globalt. Det finns 400 flygplan i drift fördelat på 75 operatörer i 37 länder. Totalt cirka 1 400 flygningar per dag.

Support and Services har följande affärsenheter: Air, Land Maintenance Repair Operations och Life Cycle Logistics.

Drivkrafter

Ökad efterfrågan på effektiva lösningar där kunden ger en leverantör i uppdrag att till exempel upprätthålla ett system.

Orderläge

En tuffare marknadssituation bidrog till att orderingången 2013 minskade jämfört med samma period 2012.

Under 2013 mottogs beställningar från FMV för utvecklingen av Gripen E och serieproduktion av 60 Gripen E till Sverige. Det totala ordervärdet för Support and Services hänförligt till dessa två beställningar uppgick till cirka SEK 1,3 miljarder.

En större beställning mottogs gällande support för ett luftburet övervakningssystem. Kontraktet uppgår till SEK 1,1 miljarder, varav cirka MSEK 300 är hänförliga till Support and Services.

En beställning gällande tekniskt systemstöd till Försvarsmakten för år 2014 mottogs inom ramen för ett tidigare tecknat avtal med FMV om prestandabaserad support och underhåll av Gripen (PBL – Performance Based Logistics).

Ett femårskontrakt tecknades med det brittiska flygbolaget British Midland Regional Ltd (BMI Regional) om komponentunderhåll och reparationer för BMI Regionals flotta med Embraerflygplan.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 47 procent (41) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter, resultat och marginal

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 34 procent (29).

Rörelsemarginalen 2013 var lägre jämfört med 2012 som en följd av kostnader för rationaliseringsåtgärder och en förändrad projektmix.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet 2013 var lägre jämfört med 2012, delvis till följd av uppbyggnad av rörelsekapital inom några projekt.

Personal

Saab meddelade i november att personalstyrkan ska minskas med cirka 50 personer inom Support and Services. Åtgärderna berör ytterligare 50 personer inom affärsområdet och sker genom omstruktureringar och individuella lösningar.

combitech

Combitech, ett fristående dotterbolag till Saab och ett självständigt affärsområde inom Saab-koncernen, är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag. Genom att kombinera teknik med spetskompetens inom miljö och säkerhet skapar bolaget anpassade lösningar som utvecklar kundens verksamhet.

Tjänster och lösningar

• Combitech är verksamt inom flygindustri, försvarsindustri, försvar, telekom, övrig industri och myndigheter.
• Combitech erbjuder tjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk produktinformation och logistik.

Drivkrafter

Många kunder minskar antalet konsultleverantörer och vill arbeta med större och mer kompletta konsultföretag. Marknaden för helhetsåtaganden bedöms därför öka. Det råder en stark prispress på teknikkonsultmarknaden, speciellt vad gäller timbaserade uppdrag.

Försäljningsintäkter

Verksamheten inom flygindustri, övrig industri och den offentliga sektorn hade högst försäljningstillväxt under 2013. Telekomsegmentet har visat en svagare efterfrågeutveckling under året. Sammantaget kan vi konstatera en något avvaktande industrikonjunktur.

Försäljningen till kunder utanför Saab-koncernen ökade under 2013 jämfört med 2012. Andelen försäljning till Saab-koncernen uppgick till 46 procent (42).

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 5 procent (3).

Resultat och marginal

Rörelseresultatet ökade under 2013 till följd av högre försäljningsintäkter jämfört med 2012. Rörelsemarginalen var i linje med 2012.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet under 2013 var högre jämfört med 2012 främst till följd av ett förvärv under 2012.

Personal

Antal FTE:er ökade något, då Combitech såg en fortsatt god efterfrågan inom flera marknadssegment.

risker och riskhantering

Saabs affär omfattar i regel betydande investeringar, projekt som levereras under långa tidsperioder samt högteknologisk utveckling eller förädling av produkten. Verksamheten innefattar omfattande kund- och leverantörsrelationer, samägda bolag och andra samarbeten med företag, liksom egen verksamhet i många länder.

Att bedriva affärsverksamhet medför risker. En risk kan vara företagsspecifik eller relaterad till en viss bransch eller en viss marknad. Vissa risker kan hanteras till fullo av företaget, andra ligger utom företagets kontroll. Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden. Väsentliga riskområden omfattar omvärldsrisker och politiska, finansiella och operationella risker. Se detta uppslag angående de politiska omvärldsriskerna och de finansiella riskerna. Se sidorna 52–54 för mer information angående de operativa riskerna.

Hantering av risker

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringen. Olika riktlinjer, direktiv och verktyg reglerar hanteringen av väsentliga risker. Utöver dessa har Saabs internrevisionsfunktion ansvar för att oberoende granska effektiviteten i ett urval av de interna kontrollprocesserna. Risker hanteras även genom upphandling av försäkring och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

Riskanalys och aktiviteter 2013

Vi har under 2013 arbetat med att fortsatt utbilda och följa upp införandet av den enhetliga riskutvärderingsprocessen inom Saab. Fokus har legat på de operativa processerna och projektgenomförande. Riskarbetet har vidgats till att omfatta flera områden inom linjeverksamheten och stödprocesser under 2013 jämfört med 2012.

Politiska risker och omvärldsrisker

En politisk risk ligger i att Saab tillhandahåller bland annat system och utrustningar som klassas som strategiska produkter. Försäljningen regleras då av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgång

till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag.

Förändringar av regelverket sker löpande och påverkar därför Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är en central fråga för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier. I synnerhet påverkar Sveriges försvarspolitik Saabs verksamhet då Svenska staten, genom Försvarsmakten och FMV, historiskt sett har stått för en stor del av vår produktförnyelse.

En annan typ av risker utgörs av omvärldsrisker som kan påverka kunden på ett sådant sätt att kunden får en bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Hantering av politiska risker och omvärldsrisker

Saab hanterar politiska risker och omvärldsrisker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar och andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker eller omvärldsrisker realiseras.

Finansiella risker

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker. Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Därtill har Saab omfattande pensionsåtaganden som hanteras i Saabs pensionsstiftelse. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen av varje område och det övergripande ansvaret för hanteringen av de finansiella riskerna ligger hos Group Treasury.

Pensionsåtagande

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är bland annat beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa.

Hantering av pensionsskulden

Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal fastställt mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Det finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer i Saab Sverige. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP-planen,

FOKUS RISKHANTERING 2012–2014

2012

Utbildning, uppföljning och säkerställande av införandet av den gemensamma riskhanteringsprocessen. Effektivisering av produktutvecklingsprocessen.

Internt fokus på att öka förståelsen för kraven på lokala marknader. Samtidigt kontinuerligt tillhandahållande av utbildningar för Saabs anställda och partners om vårt antikorruptionsarbete. Även kontinuerlig förbättring av den övergripande riskutvärderingsprocessen.

2014

Fortsatt implementering av åtgärder för att effektivisera utvecklingsprocesser, bland annat med hjälp av produktdatabasen som introducerades 2013. Stärka vår whistle-blowing-funktion och det allmänna säkerhetsmedvetandet hos våra anställda.

har ett stiftelsekapital per den 31 december 2013 på MSEK 4 595 (4 346) jämfört med ett åtagande på MSEK 5 793 (6 492) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 79 procent (67).

Saabs Pensionsstiftelse grundades 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel. Målsättningen med Saab Pensionsstiftelse är att över tid avkasta minst 4 procent realt per år på det investerade kapitalet. Stiftelsen investerar i räntebärande papper, aktier samt hedgefonder.

Operativa risker

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar stora belopp i forskning och utveckling, dels egenutveckling av system och produkter, dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak radarsystem, ledningssystem, understödsvapen, UAV-system samt telekrigssystem. Exempel på förvärvad teknologi är den radarteknologi som förvärvades genom köpet av Ericsson Microwave Systems AB år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en strategisk och finansiell analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Risken med att utveckla och introducera nya system och produkter består i att de utvecklade produkterna ej lever upp till marknadens krav och därför inte ger den tidigare bedömda avkastningen då investeringsbeslutet togs.

Hantering av utveckling och introduktion av nya system och produkter Under 2013 fortsatte implementeringen av åtgärder för att ytterligare effektivisera våra utvecklingsprocesser. Under året har den vidareutvecklade portföljhanteringsprocessen aktivt använts på en övergripande nivå för att fatta beslut om vilka investeringar som ska prioriteras både ur marknads- och lönsamhetsperspektiv. "Produktroadmaps" (det vill säga en plan för produktens vidareutveckling baserad på bedömda kundbehov) tas nu också fram för produkternas hela livscykel. Detta ger en bättre möjlighet för intern styrning och prioritering av produktutvecklingen. Under 2013 lanserades även Saabs nya produktdatabas med fler än 500 produkter som är grupperade efter produktområden. Produktdatabasen är sammankopplad med Saabs CRM-system och är ett starkt stöd för den nya marknadsorganisationen. Saab har också under året fortsatt att arbeta med effektivisering av produktutvecklingen genom modularisering. Det gör att nya kundbehov kan mötas snabbare och till lägre kostnad.

För att minska risken i utvecklingen av nya produkter är det av avgörande betydelse att tidigt identifiera en första kund (launch

customer). För att höja precisionen i affärscasen så ställs nu högre krav på att en första kund finns tydligt identifierad vid investeringsbeslutet.

Utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om tio år. Löpande sker en omprövning av framtida affärsmöjligheter, som kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Långa kundprojekt

Hantering av långa kundprojekt innebär risker. Saabs verksamhet präglas av komplicerade utvecklingsuppdrag i teknologins framkant där konkurrenssituationen är komplex. Framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar och att i vissa fall även medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Risken i att hantera långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas leverera enligt kundens krav, vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller att kostnaderna blir väsentligt högre.

Hantering av långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar som är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad process att vinna affärer – Winning Business-processen. Denna process innehåller en genomgripande analys av riskerna i projektet och krav på hantering av uppkomna risker. Under 2013 har vi jobbat med att kontinuerligt förbättra processen. Dels har processen anpassats till följd av att Saab förändrat sin interna styrning och dels genom att nya externa krav uppstått. Under 2013 har dessutom Winning Business-processen anpassats till den marknadsorganisationen som introducerades i januari 2013.

I projektgenomförandefasen görs kontinuerliga genomgångar av arbetet i de olika faserna av projektet med hjälp av olika typer av granskningar, exempelvis designgranskningar, projektgranskningar, granskningar av beslut, etc. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som vidtas, för att motverka riskerna med hjälp av vår gemensamma riskprocess. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager, och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra denna process och säkerställa implementeringen. Under 2013 arbetade vi med att säkerställa implementeringen av processen genom stödjande utbildningar och löpande förbättringar. Under 2014 kommer vårt arbete med ständiga förbättringar av processen fortlöpa, med anpassningar till nya externa och interna krav.

FINANSIELLA RISKER
RISK	Valutarisk Ränterisk Refinansieringsrisk Kredit- och motpartsrisker Råvarurisk	Pensionsåtaganden.
HANTERING	Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Läs mer om finansiella risker i not 41.	Se ovan.

Miljörisker och miljöskulder

De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggningar och förorening av mark. För mer information om miljöfrågor, miljörisker och skulder, se bland annat not 48.

Hantering av miljörisker och miljöskulder

Verksamheterna i Linköping och Karlskoga omfattas av den europeiska Sevesolagstiftningen som syftar till att minska riskerna vid storskalig hantering av kemikalier. Mot bakgrund av detta har vi infört strikta rutiner för riskbedömning, styrning och kontroll av kemikaliehanteringen. Strikta rutiner tillämpas också för inköp av kemiska produkter. Hälso- och miljöinformation om kemiska produkter finns i ett koncerngemensamt kemidatasystem. Under 2013 har flera aktiviteter initierats för att möta förväntade förbud, enligt kemikalielagstiftningen REACH, mot användning av vissa farliga kemiska ämnen.

Saab arbetar aktivt med att bedöma och minimera risken för brand i verksamheten. Eftersom brand i en verkstadslokal kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet är ett effektivt brandskyddsarbete även en väsentlig del i arbetet med att minska miljöriskerna.

Vi kartlägger våra verksamheter och fastigheter över hela världen i syfte att bedöma risken för att Saab exponeras till följd av markföroreningar. Om markföroreningsrisker identifierats görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande. Från 2009 finns en försäkringslösning för hantering av marksaneringskostnader. Övergripande riskbedömningar görs för att klarlägga hur verksamheterna påverkas av klimatförändringarna. Dessa risker redovisas inom ramen för rapporteringen till Carbon Disclosure Project (CDP).

Compliance-risker

Saab har tydliga riktlinjer för hur vi ska agera i kontakter med kunder och samhälle. Vi gör affärer över hela världen och har relationer med kunder och andra intressenter i alla världsdelar. Vårt åtagande är att agera etiskt korrekt i allt vi gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, vår egen Code of Conduct samt branschgemensamma uppförandekoder. Vi ska vara en långsiktig och pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Den risk som finns när vi gör affärer är att vi bryter mot vårt åtagande.

Hantering av compliance-risker

Vår Code of Conduct har utvecklats med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Alla medarbetare utbildas i vår Code of Conduct.

En grundsten i vårt compliance-arbete är att varje affär och marknadsaktivitet ska föregås av en korruptionsriskanalys. För att underlätta för alla medarbetare att genomföra analysen har särskilda verktyg utvecklats som hjälper till att peka ut faktorer som typiskt sett är ägnade att påverka risken för korruption. Alla medarbetare inom marknads- och försäljningsorganisationen utbildas i innebörden av de krav som ställs på affärsansvariga att göra en korruptionsriskvärdering i samband med varje affär. Utbildningen omfattar också kunskap om aktuell lagstiftning och om Saabs processer för anlitande av konsulter och andra rådgivare. Användningen av marknadskonsulter och andra rådgivare är normalt i en komplex omvärld. I Saab ska alla sådana samarbeten prövas, utvärderas och motiveras centralt. Det finns en tydlig beslutsordning som ska följas, och varje beslut ska föregås av en grundlig analys. Saab tillhandahåller också utbildning åt de marknadskonsulter som anlitas. Att de har genomgått utbildningen och signerat att de åtar sig att arbeta enligt Saabs riktlinjer är en förutsättning för att nya kontrakt ska tecknas.

Under 2013 kompletterades Saabs utbildningsprogram med en webbaserad anti-korruptionsutbildning som samtliga medarbetare ska ta del av. Utbildningen är utformad för att särskilt spegla de risker som förekommer i Saabs verksamhet och är tillgänglig på engelska och svenska.

Under 2014 avser vi att stärka vår whistle-blowing funktion genom att införa ett nytt system som möjliggör extern rapportering både via nätet och via telefon. Arbetet med det nya systemet är inlett och målet är att det ska börja implementeras under första kvartalet. Vi uppdaterar också vår lärarledda antikorruptionsutbildning och ser över om målgruppen ska utvidgas till att omfatta personer utanför marknadsorganisationen. Andra initiativ som pågår är utvecklingen av ytterligare hjälpmedel för korruptionsriskanalyser och en förbättrad ordning för uppföljning och revision av marknadskonsulter och andra affärspartner.

Informationshanteringsrisk

Saab utvecklar och producerar högteknologiska produkter för kunder över hela världen. Vi hanterar information som är kritisk för våra kunders säkerhet. I många fall är informationen även kritisk för länders säkerhet. Dessutom hanteras mycket känslig information gällande skyddet av kritisk infrastruktur. Saabs informationssystem utsätts allt oftare för försök till tekniska intrång från olika aktörer. Syftet kan vara att komma åt affärshemlig information och vi drabbas även av andra former av försök till företagsspionage.

Som ett försvars- och säkerhetsföretag är det en självklarhet att vi hanterar känslig information på rätt sätt. Det skulle allvarligt påverka förtroendet för vårt varumärke och skada relationen med våra kunder om vi inte lyckas med detta.

Hantering av informationshanteringsrisker

Saab, precis som andra internationella företag, utsätts ständigt för risker inom informationshantering. Saab jobbar med ett systematiskt riskbaserat och processorienterat synsätt med tydliga regelverk och rutiner för alla nivåer i organisationen.

För att säkerställa att alla anställda hanterar informationen i enlighet med vårt regelverk genomgår alla anställda en säkerhetsutbildning i början av sin anställning. I samband med sin anställning tecknar även samtliga anställda ett sekretessavtal.

Vi arbetar systematisk med att identifiera, analysera och hantera säkerhetsrisker inom ramen för vår Winning Business Process. Detta säkerställer att arbetet blir en naturlig del av vår affär. Resultatet av analysen används sedan som beslutsunderlag för hur t ex IT-infrastruktur eller övrig säkerhet ska anpassas för att säkerställa en acceptabel risknivå.

Riskhanteringsåtgärderna följs upp genom ett systematiskt kvalitetsarbete, kontinuerlig utbildning av personalen, kompletterat med bland annat enkla råd angående informationshantering för tjänsteresor, möten och kommunikation.

Under 2013 utökade Saab sin säkerhetsorganisation och en extern oberoende revision genomfördes av Saabs systematiska säkerhetsarbete. Dessutom infördes en ny policy för koncernens säkerhetsarbete.

Under 2014 har Saab som mål att utarbeta en långsiktig strategi och handlingsplan för att nå vårt mål att bli erkända som världsledande inom företagssäkerhet och riskhantering. Dessutom kommer vi att utöka och intensifiera kommunikationen kring den allmänna säkerheten till alla anställda. Riskbedömningsprocessen inom Winning Business-processen kommer att vidareutvecklas och förstärkas.

Vi har som mål att varje anställd skall ha ett högt säkerhetsmedvetande och att säkerhet skall vara en naturlig del av vår kultur, våra processer och vårt varumärke.

OPERATIVA RISKER
RISK	Utveckla och introducera nya system och produkter	Hantering av långa kund projekt	Miljörisker och miljö skulder	Compliance-risk	Informationshanteringsrisk
INNEBÖRD	Risken består i att Saab inte uppnår den nivå av af färer som krävs för att pro dukterna ska vara lön samma.	Risken består i att Saab inte lyckas leverera enligt kundens krav vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs.	I Saabs verksamhet hanteras en stor mängd olika kemiska produkter som är klassade som hälso- och/eller miljö farliga. De viktigaste miljöriskerna är bris tande hantering av far liga kemikalier, brand i byggnader och anlägg ningar och förorening av mark.	Att vi bryter mot vårt åtagande att alltid agera etiskt korrekt med utgångspunkt i lagstiftning, vår egen Code of Conduct och branschgemensamma uppförandekoder.	Det finns en stor affärsrisk i att inte hantera känslig in formation på rätt sätt. Det skulle allvarligt påverka för troendet för vårt varumärke och skada relationen med våra kunder om vi inte lyckas med detta.
HANTERING	Koncernen har en aktiv pro duktledning. En hög grad av modularisering inom produktledningen gör att Saab kan återanvända pro duktlösningar i sina erbju danden.	Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grund lig analys av förutsättning arna och riskerna för leve rans genom en inom Saab etablerad process för han tering av kundkontrakt.	Saab har infört strikta rutiner för bedömning, styrning och kontroll av olika miljörisker.	Vår Code of Conduct kompletteras av detal jerade direktiv och poli cies inom relevanta områden. I vårt compli ance-program ingår också omfattande in terna utbildningsinsat ser och en tydlig led ningsstruktur med särskilda compliance funktioner utpekade för hantering av operativa risker respektive vida reutveckling och för bättring av befintliga re gelverk och processer. Saab har också etable rat ett whistle blowing system.	Saab jobbar med ett syste matiskt riskbaserat och processorienterat synsätt med tydliga regelverk och rutiner för alla nivåer i orga nisationen. Riskhanterings åtgärderna följs upp genom ett systematiskt kvalitetsar bete, kontinuerlig utbild ning av personalen, kom pletterat med bland annat enkla råd angående infor mationshantering för tjäns teresor, möten och kom munikation.
2013	Under 2013 fortsatte imple menteringen av åtgärder för att ytterligare effektivisera våra utvecklingsprocesser. Portföljhanteringsproces sen har aktivt använts på en övergripande nivå för att fatta beslut om vilka inves teringar som ska prioriteras både ur marknads- och lönsamhetsperspektiv. Under 2013 lanserades också Saabs nya produkt databas med fler än 500 produkter som är gruppe rade efter produktområden. Produktdatabasen är sam mankopplad med Saabs CRM-system och är ett starkt stöd för den nya marknadsorganisationen.	Under 2013 fortsatte vårt arbete med att förbättra och säkerställa implemen teringen av vår projekt styrningsprocess. Dels har processen anpassats till följd av att Saab förändrat sin interna styrning och dels genom att nya ex terna krav uppstått. Under 2013 har dessutom Win ning Business-processen anpassats till den mark nadsorganisation som in troducerades i januari 2013.	Hälso- och miljöinfor mation om kemiska produkter finns i ett koncerngemensamt kemidatasystem. Under 2013 har flera aktiviteter initierats för att möta förväntade för bud, enligt kemikalie lagstiftningen REACH, mot användning av vissa farliga kemiska ämnen.	Under 2013 fortsatte utbildningssatsningen för affärsansvariga gäl lande korruptionsrisk värdering i samband med varje affär. Utbild ningsprogrammet för alla anställda gällande anti-korruptionsfrågor kompletterades även med en webbaserad ut bildning som alla an ställda ska ta del av.	Under 2013 utökade Saab sin säkerhetsorganisation och en extern oberoende revision genomfördes av Saabs systematiska säker hetsarbete. Dessutom in fördes en ny policy för kon cernens säkerhetsarbete.
2014	Införandet av Saabs nya produktdatabas kommer fortsätta. Denna kommer även stötta oss i det fortsatta arbetet med effektivisering av produkt utvecklingen genom modul­ arisering. Detta gör att nya kundbehov kan mötas snabbare och till lägre kostnad.	Under 2014 kommer vårt arbete med ständiga för bättringar av processen fortlöpa, med anpass ningar till nya externa och interna krav.	Under 2014 kommer ett stort antal åtgärder att genomföras som mins kar utsläppen av koldi oxid. Under 2014 kom mer ett projekt att dras igång i syfte att under söka möjligheterna att köra den nya versionen av flygplanet Gripen, Gripen E, på bio bränsle. I projektet del tar FMV, US Airforce, General Electrics, Saab och en tillverkare av biobränsle. Utfasnings arbetet med farliga kemiska ämnen kom mer fortsätta.	Under 2014 kommer vår whistle-blowing funktion stärkas genom att införa ett nytt sys tem som möjliggör ex tern rapportering både via nätet och via tele fon. Arbetet med det nya systemet är inlett och målet är att det ska börja implementeras under första kvartalet. Andra initiativ som pågår är utvecklingen av ytterligare hjälpme del för korruptionsris kanalyser och en för bättrad ordning för uppföljning och revision av marknadskonsulter och andra affärspartner.	Under 2014 har Saab som mål att utarbeta en långsik tig strategi och handlings plan för att nå vårt mål att bli erkända som världsle dande inom företagssäker het och riskhantering. Dessutom kommer vi att utöka och intensifiera kom munikationen kring den all männa säkerheten till alla anställda. Riskbedöm ningsprocessen inom Win ning Business-processen kommer att vidareutveck las och förstärkas.

övrig information

Corporate

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK -166 (4). Under 2013 och 2012 bidrog upplösningar av riskavsättningar, hänförliga till de återstående riskerna relaterade till Saabs leasingflotta av turbopropflygplan, positivt till rörelseresultatet. Den positiva effekten var lägre 2013 än 2012.

1997 upphörde Saab med tillverkning av turbopropflygplan. Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2013 av 49 (61) turbopropflygplan av typen Saab 340 och Saab 2000. Av portföljen finansieras 35 (42) flygplan via amerikanska leasingavtal. Leasinghyror enligt dessa avtal är försäkrade av EKN (Exportkreditnämnden). 14 (19) flygplan har finansierats med egna medel och redovisas som tillgångar i balansräkningen. Reserver relaterade till leasingportföljen i balansräkningen bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker. Saab uppskattar att leasingportföljen kommer att vara avvecklad 2015.

Rörelseresultatet påverkades också positivt av en reavinst från en fastighetsförsäljning.

Utbetalningar gjordes på MSEK 314 relaterade till en förlorad rättstvist rörande ledningssystemet DACCIS. Beloppet som Saab har erlagt omfattar återbetalning av skadestånd, mottagna betalningar enligt tidigare avtal samt ränta och rättegångskostnader. Av de MSEK 314 bokades MSEK 231 i rörelseresultatet och MSEK 83 för räntekostnader bokades i finansnettot.

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare 2013

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen till varje årsstämma föreslå riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2013 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan.

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (vd) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets hemsida (www.saabgroup.com). Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan.

Saab skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Riktlinjerna baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag. Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen. Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2013.

Fast ersättning

Den kontanta ersättningen skall bestå av fast lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Den långsiktiga rörliga ersättningen består av aktiebaserade incitamentsprogram.

Vd och ledande befattningshavare är berättigade att delta i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessa förmåner skall inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen och skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, övernattningsbostad och sjukvårdsförsäkring.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För vd utgör avsättningen max 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kallade Saab-planen. Enligt denna plan är procentsatsen beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Det uppsamlade försäkringskapitalet skall sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

Samtliga ledande befattningshavare kan även ges rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive vd, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter skall ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 skall, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas. I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Konsultarvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster skall utgå ett marknadsmässigt arvode.

Incitamentsprogram som föreslogs årsstämman 2013

Styrelsen föreslog att årsstämman 2013 skulle fatta beslut om inrättande av ett Aktiesparprogram 2013 och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram 2013. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

Not 37 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare att gälla för tiden från nästa årsstämma

Ersättningsutskottet har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i Saab AB som beslutades av årsstämman 2013 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Ersättningsutskottet anser att de riktlinjer som beslutades 2013 uppfyller sina syften att rekrytera och behålla ledande befattningshavare.

Ersättningsutskottet har rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman att godkänna ersättningsriktlinjer med samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2013.

Mot ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att årsstämman 2014 beslutar om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare med samma innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2013, se ovan.

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2014

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2014, som utgörs av två delar, Aktiesparprogram 2014 och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014. Villkoren och kostnaden för Aktiesparprogrammet 2014 och det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2014 redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

Saabs långsiktiga incitamentsprogram och bemyndigande om återköp av egna aktier

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda tillsvidareanställda deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab på NASDAQ OMX Stockholm under en tolvmånadersperiod. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saab-koncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt.

Hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades programmet och anställda i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien omfattades.

ÖVRIGA VÄSENTLIGA hänDELSER 2013

• • Saab ingick ett avtal med Försvarets materielverk (FMV) om Gripen E den 15 februari. Avtalet omfattar utveckling och modifiering av Gripen E för Sverige under perioden 2013–2026 samt en eventuell beställning på nyproduktion av Gripen E från Schweiz. Sammanlagt omfattar avtalet möjliga beställningar på totalt SEK 47,2 miljarder.
• • Lena Olving, tidigare Saab AB:s vice vd och Chief Operating Officer (COO), lämnade sin tjänst i slutet av andra kvartalet 2013 för att bli vd och koncernchef på börsnoterade teknikföretaget Micronic Mydata AB.
• • Saab AB höll sin årsstämma den 17 april 2013 i Stockholm. I enlighet med valberedningens förslag omvaldes Håkan Buskhe, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh som styrelseledamöter. Sara Mazur valdes som ny styrelseledamot. Marcus Wallenberg omvaldes som styrelseordförande. Vid det konstituerande styrelse-

mötet efter stämman omvaldes Sten Jakobsson till vice ordförande i styrelsen.

• • I april meddelade Saab att de i en dom från danska Högsta domstolen dömts att återbetala till Forsvarets Materieltjeneste (FMT) i Danmark samt att ersätta FMT:s rättegångskostnader. Bakgrunden till tvisten var ett hävt avtal rörande ledningssystemet DAC-CIS. Beloppet omfattade återbetalning av det skadestånd som Saab tilldömdes i Sjöoch handelsrätten 2010, mottagna betalningar enligt DACCIS-avtalet samt ränta och rättegångskostnader. Kostnaden om totalt MSEK 314 belastade resultatet under andra kvartalet 2013.

• • Saab meddelade i maj att man förvärvat TIKAB, Teknikinformation i Krokom AB. Förvärvet breddade Saabs tjänsteportfölj och innebar att Saab kan erbjuda ett mer komplett utbud av tekniska tjänster som ytterligare stärker företagets konkurrenskraft som leverantör av supportlösningar.

• • I september inledde Saab fackliga förhandlingar för att minska antalet anställda inom affärsområde Dynamics i Karlskoga. Varslet omfattade 70 tjänster vid produktionsenheten i Karlskoga och berodde på vikande orderingång, som en följd av minskade globala försvarsutgifter.

• • Saab meddelade i september att man förvärvat Hydro-Lek Limited, en brittisk leverantör av manipulatorarmar och verktyg för undervattensfarkoster. Förvärvet hade 25 anställda och stärkte Saabs Seaeyes produktportfölj av fjärrstyrda, autonoma och hybrida undervattensfarkoster med ambitionen att ytterligare växa företaget.
• • I september meddelade Saab att personalstyrkan skulle minskas med 150–175 anställda inom affärsområde Electronic Defence Systems i Göteborg. Det skedde genom ett kompetensväxlingsprogram till följd av minskad affärsvolym samt ett pågående teknikskifte.

Sydafrika kom med 2009, Finland 2010, Tjeckien 2011, Indien 2012, därefter tillkom Thailand, Holland och Kanada under 2013. I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att även införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5–15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. I detta program kan deltagarna avsätta högst 7,5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab. Årsstämmorna 2009 till 2013 har beslutat om förnyade Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Aktiesparprogram från och med 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. De Prestationsrelaterade Aktieprogrammen 2011 till 2013, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör.

Årsstämman den 17 april 2013 beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Syftet med bemyndigandet är att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta finansiering av förvärv samt att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Detta mandat gäller fram till och med årsstämman 2014. Ett eventuellt återköp ska ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsen har under 2013 inte fattat något beslut om att utnyttja återköpsmandatet och således återköptes inte några egna aktier under 2013.

Under 2007 återköpte Saab en miljon egna aktier, under 2008 och 2009 återköptes 1 340 000 aktier per år och under 2010 återköptes 838 131 aktier för att säkra programmen. Under 2011 till 2013 återköptes inga aktier.

Antal återköpta aktier

Antalet återköpta aktier som fanns i eget förvar den 31 december 2013 uppgick till 2 736 200 jämfört med 3 219 515 vid 2012 års slut. Saabs pensionsstiftelse hade inget innehav av Saab-aktier den 31 december 2013.

Utdelning

Styrelsen föreslår att till aktieägarna dela ut SEK 4,50 per aktie (4,50), totalt MSEK 479 (477). Detta är beräknat på antalet utestående aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2013, som uppgick till 106 414 144 (105 930 829). Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 11 april 2014 och utdelningen beräknas utbetalas den 16 april 2014.

Väsentliga händelser efter årets slut

Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets slut.

• • Saab offentliggjorde de aktieägarrepresentanter som, tillsammans med styrelsens ordförande, utgör valberedningen för årsstämman 2014. Medlemmarna är: Marcus Wallenberg, styrelseordförande i Saab AB, Petra Hedengran, Investor AB, Peter Wallenberg Jr, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Tomas Hedberg, Swedbank Robur Fonder, Anders Algotsson, AFA Försäkring. Valberedningen representerar cirka 55 procent av det totala röstetalet i Saab AB enligt ägarförhållanden per 31 augusti 2013. Årsstämman för Saab AB kommer att hållas tisdagen den 8 april 2014.
• • I november meddelade Saab att personalstyrkan skulle minskas med cirka 50 personer inom affärsområde Support & Services under 2013. Omstruktureringsåtgärderna berörde ytterligare cirka 50 personer inom affärsområdet. Åtgärderna genomfördes på flera orter, framförallt Östersund, Nyköping och Linköping och gjordes för att anpassa verksamheten till rådande marknadsförut-

sättningar. Det skedde genom omstruktureringar och individuella lösningar.

• • Saab emitterade i november ett 5-årigt lån, obligationer om MSEK 250 till fast ränta och MSEK 750 Floating Rate Note-lån (FRN), under det befintliga Medium Term Note-programmet (MTN). Programmets totala storlek uppgår till SEK 3 miljarder. Syftet med transaktionen var att refinansiera förfallande lån på motsvarande MSEK 1 100 i början av december 2013. Saab hade sedan tidigare ett outnyttjat svenskt företagscertifikatprogram på SEK 5 miljarder.
• • I december undertecknade Saab och Boeing ett samarbetsavtal för att gemensamt utveckla och bygga ett helt nytt, avancerat och kostnadseffektivt skolflygplan i syfte att delta i det amerikanska flygvapnets kommande upphandling av nya skolflygplan för att ersätta amerikanska flygvapnets åldrande flotta av T-38 skolflygplan (det så kalllade T-X programmet). Samarbetsavtalet

omfattar utveckling, produktion, support, marknadsföring och försäljning. Enligt samarbetsavtalet är Boeing huvudleverantör med Saab som främsta samarbetspartner.

• Den 18 december meddelade den brasilianska regeringen att man valt Gripen NG. Förhandlingar med det brasilianska flygvapnet i syfte att anskaffa 36 Gripen NG inleddes efter beskedet. Saabs erbjudande till brasilianska regeringen inkluderar Gripen NG med tillhörande system, ett omfattande paket för tekniköverföring, en finansieringslösning samt ett långsiktigt bilateralt samarbete mellan de brasilianska och svenska regeringarna. En beställning på Gripen NG kan läggas efter avslutade förhandlingar och när ett avtal har ingåtts mellan Saab och Brasilien.

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

Resultaträkning, koncernen	59
Totalresultat, koncernen	60
Finansiell ställning, koncernen	61
Förändring i eget kapitel, koncernen	63
Kassaflödesanalys, koncernen	64

Resultaträkning, moderbolaget	65
Totaltresultat, moderbolaget	65
Balansräkning, moderbolaget	66
Förändring i eget kapitel, moderbolaget	68
Kassaflödesanalys, moderbolaget	69

Noter till de finansiella rapporterna

1	Redovisningsprinciper	70
2	Bedömningar vid tillämpning av
	redovisningsprinciper	78
3	Försäljningsintäkternas fördelning	78
4	Segmentrapportering	79
5	Övriga rörelseintäkter	81
6	Övriga rörelsekostnader	81
7	Statliga bidrag	81
8	Rörelseförvärv	81
9	Anställda och personalkostnader	82
10	Arvode och kostnadsersättning till
	revisorer	83
11	Rörelsens kostnader	83
12	Avskrivningar och nedskrivningar	83
13	Finansnetto	84
14	Bokslutsdispositioner	84
15	Skatt	84
16	Immateriella anläggningstillgångar	88
17	Materiella anläggningstillgångar	89
18	Leasingtillgångar och leasingavtal	91

Biologiska tillgångar 92

20	Förvaltningsfastigheter	92
21	Andelar i intresseföretag konsolide rade enligt kapitalandelsmetoden	93
22	Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden	94
23	Moderbolagets andelar i intresse företag och joint ventures	95
24	Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och joint ventures	95
25	Finansiella placeringar	95
26	Andra långfristiga värdepappers innehav	95
27	Långfristiga fordringar och övriga fordringar	95
28	Varulager	96
29	Kundfordringar	96
30	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	97
31	Likvida medel	97
32	Tillgångar som innehas för försäljning	97
33	Eget kapital	97

34	Resultat per aktie	98
35	Räntebärande skulder	98
36	Skulder till kreditinstitut	98
37	Ersättningar till anställda	98
38	Avsättningar	105
39	Övriga skulder	105
40	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	106
41	Finansiell riskhantering och finansiella instrument	106
42	Ställda säkerheter och eventual förpliktelser (ansvarsförbindelser)	114
43	Närstående	114
44	Koncernföretag	114
45	Obeskattade reserver	115
46	Kassaflödesanalys, tilläggs
	upplysningar	116
47	Uppgifter om moderbolaget	117
48	Miljöredovisning	118
49	I bokslutet använda valutakurser	118
50	Nyckeltalsdefinitioner	118

Resultaträkning för koncernen

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2013	2012
Försäljningsintäkter	3, 4	23 750	24 010
Kostnad för sålda varor		-17 422	-16 802
Bruttoresultat		6 328	7 208
Övriga rörelseintäkter	5	204	338
Försäljningskostnader		-2 082	-2 191
Administrationskostnader		-1 111	-1 215
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 762	-2 096
Övriga rörelsekostnader	6	-257	-19
Andelar av intresseföretags resultat	21	25	25
Rörelseresultat	10, 11 ,12	1 345	2 050
Andelar av intresseföretags resultat	21	-	2
Finansiella intäkter		62	153
Finansiella kostnader		-428	-202
Finansnetto	13	-366	-47
Resultat före skatt		979	2 003
Skatt	15	-237	-443
Årets resultat		742	1 560
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		741	1 585
Innehav utan bestämmande inflytande		1	-25
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	6,98	15,00
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	34	6,79	14,52

Orderläge

Orderingången under 2013 var på en mycket högre nivå än under 2012. Ökningen berodde främst på att beställningar erhölls under året från FMV avseende utveckling och serieproduktion av Gripen E om SEK 29,8 miljarder.

Totalt var 87 procent (76) av orderingången hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten och 30 procent (57) till marknader utanför Sverige.

Under 2013 hade index- och prisförändringar en positiv effekt på orderingången om MSEK 97 jämfört med MSEK 148 under 2012.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 80 procent (52) av den totala orderingången.

Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 59 870 jämfört med MSEK 34 151 vid årets början.

Orderstockens fördelning över år:

2014: SEK 17,4 miljarder

2015: SEK 10,8 miljarder

2016: SEK 8,1 miljarder

2017: SEK 11,1 miljarder

Efter 2017: SEK 12,5 miljarder

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

försäljningsintäkter per region

MSEK	jan-dec 2013	jan-dec 2012
Sverige	9 814	8 765
EU exkl. Sverige	3 933	4 640
Övriga Europa	621	390
Syd-, Central- och Nordamerika	2 987	2 780
Asien	4 311	4 886
Afrika	930	1 345
Australien, etc.	1 154	1 204
Summa	23 750	24 010

försäljningsintäkter per marknadssegment

MSEK	jan-dec 2013	jan-dec 2012
Militärt flyg	10 693	9 283
Land	6 462	7 997
Marin	2 292	2 569
Samhällssäkerhet	1 979	1 837
Kommersiellt flyg	1 615	1 477
Andra marknader	709	847
Summa	23 750	24 010

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2013 minskade med 1 procent jämfört med 2012.

Förvärv påverkade försäljningsintäkterna positivt med 2 procent, medan valutaeffekter hade en negativ påverkan om 1 procent.

Försäljningsintäkterna från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 13 936 (15 245), motsvarande 59 procent (64), av försäljningsintäkterna.

Av försäljningsintäkterna avsåg 81 procent (82) den försvarsrelaterade marknaden.

totalresultat för koncernen

1 januari–31 december

MSEK	2013	2012
Årets resultat	742	1 560
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen:
Omvärdering av nettopensionsförpliktelser	1 255	-385
Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser	-285	85
Summa	970	-300
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	-132	-181
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	-174	45
Upplösta mot resultaträkningen	-81	15
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	59	14
Summa	-328	-107
Årets övriga totalresultat	642	-407
Årets totalresultat	1 384	1 153
varav moderbolagets aktieägares andel	1 399	1 184
varav innehav utan bestämmande inflytande	-15	-31

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

Resultat, marginal och lönsamhet

Bruttomarginalen minskade under 2013 jämfört med 2012 till 26,6 procent (30,0), främst till följd av en förändrad produkt- och projektmix.

Totala av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 1 047 (1 189). Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 398 (403) och avskrivningar av leasingflottan uppgick till MSEK 25 (53).

De totala utgifterna för forskning och utveckling uppgick till MSEK 6 543 (5 946). Av dessa utgjorde egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling MSEK 1 332 (1 798), varav totalt MSEK 24 (292) har aktiverats. En stor del av utvecklingssatsningarna gjordes inom området radar- och sensorteknologi.

Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 624 (733), varav avskrivningar på aktiverade utvecklingstgifter uppgick till MSEK 454 (590).

Andel av intresseföretags resultat uppgick till MSEK 25 (25). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 345 (2 050) med en rörelsemarginal på 5,7 procent (8,5). Exklusive väsentliga jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till MSEK 1 576 (1 843), med en rörelsemarginal på 6,6 procent (7,7)

Under 2013 och 2012 bidrog upplösningar av riskavsättningar, hänförliga till de återstående riskerna relaterade till Saabs leasingflotta av turbopropflygplan (SAL), positivt till rörelseresultatet. Den positiva effekten var lägre 2013 än 2012.

Under 2012 påverkades rörelseresultatet positivt av en väsentlig reduktion av skulden för en villkorad tilläggsköpeskilling, hänförlig till förvärvet av Saab Sensis under 2011, på MSEK 207. Även 2013 års resultat påverkades positivt av sådana upplösningar, liksom av en realisationsvinst från en försäljning av fastigheter. Samtidigt belastades 2013 års resultat med kostnader för det pågående rationaliseringsprogrammet. Sammantaget var kostnaderna något högre än summan av upplösningarna och realisationsvinsten.

En väsentlig jämförelsestörande post uppgående till MSEK 231, hänförlig till en förlorad rättstvist, redovisades under året (se mer i not 42).

FINansnetto

MSEK	jan–dec 2013	jan–dec 2012
Finansnetto hänförligt till pensioner	-74	-73
Räntenetto	23	124
Projektränta avseende ej upparbetade förskott	-3	-15
Valutavinster/-förluster	-26	15
Övriga finansiella poster	-286	-98
Totalt	-366	-47

Finansnetto hänförligt till pensioner är baserat på nuvarande pensionsåtagande.

Räntenetto avser avkastning på likvida medel och kortfristiga placeringar samt räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder.

Projektränta är avkastning på ej upparbetade förskott från kunder som erhålls i samband med vissa beställningar. Avkastningen erhållen på förskottsbetalningar redovisas i bruttoresultatet och reducerar finansnettot.

Valutavinster/-förluster redovisade i finansnettot är hänförliga till säkringar av offertportföljen, vilka värderas till verkligt värde.

Övriga finansiella poster består av kostnader hänförliga till programmet för försäljning av kundfordringar, orealiserade resultat vid marknadsvärdering av kortfristiga placeringar och övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av likvida medel i andra valutor än SEK. Även två väsentliga jämförelsestörande poster finns redovisade här; MSEK 83 relaterade till en förlorad rättstvist och en nedskrivning av aktieinnehavet i det indiska företaget Pipavav. Under andra kvartalet investerade Saab MSEK 247 i Pipavav genom en riktad nyemission. En kombination av valuta- och aktiekursförsämringar ledde till en värdenedgång om totalt MSEK 133. Av dessa hade MSEK 116 till och med tredje kvartalet redovisats i Övrigt totalresultat. Till följd av fortsatt värdenedgång under fjärde kvartalet har Saab i enlighet med kraven enligt IFRS omklassificerat hela årets värdenedgång till finansnettot. Vid årets slut hade den indiska valutan, rupie, sedan investeringstillfället minskat med 15 procent och Pipavavs aktiekurs med 46 procent, vilket bidrog till att en nedskrivning och omklassificering i enlighet med redovisningsreglerna gjordes.

Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -237 (-443), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 24 procent (22).

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt uppgick till 9,1 procent (14,6) och räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 6,3 procent (12,8), båda beräknade på en rullande 12-månadersperiod.

Finansiell ställning för koncernen

Per den 31 december

MSEK	Not	2013	2012	Ingående balans 2012
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	6 340	6 849	6 699
Materiella anläggningstillgångar	17	3 239	3 162	3 272
Leasingtillgångar	18	197	304	771
Biologiska tillgångar	19	296	306	305
Förvaltningsfastigheter	20	31	33	224
Andelar i intresseföretag	21	338	300	288
Finansiella placeringar	25	295	193	197
Långfristiga fordringar	27	129	138	125
Uppskjutna skattefordringar	15	239	213	86
Summa anläggningstillgångar		11 104	11 498	11 967
Varulager	28	4 563	4 420	4 334
Derivat	41	396	514	520
Skattefordringar		62	39	23
Kundfordringar	29	3 314	3 454	3 153
Övriga fordringar	27	3 823	2 548	3 579
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	877	886	829
Kortfristiga placeringar	25	2 002	3 963	4 555
Likvida medel	31	1 764	1 616	1 918
Summa omsättningstillgångar		16 801	17 440	18 911
Tillgångar som innehas för försäljning	32
SUMMA TILLG ÅNGA R		27 905	28 938	30 878

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

Finansiell ställning

Vid utgången av december 2013 var nettolikviditeten MSEK 1 013, en minskning med MSEK 983 under 2013 jämfört med nivån vid årsslutet 2012.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK -682.

Den lägre avsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, per 31 december 2013 på MSEK 1 389 jämfört med december 2012 på MSEK 2 420, hade en positiv påverkan på nettolikviditeten om MSEK 1 031. Minskningen i avsättning beror huvudsakligen på att diskonteringsräntan för beräkningen av värdet på pensionsåtagandet ökade från 3,00 procent till 4,00 procent under året.

För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 37.

Nettolikviditeten påverkades negativt under 2013 av nettoinvesteringar på cirka MSEK 798 och betald utdelning på MSEK 477. Nettoinvesteringarna innehöll investeringar i materiella anläggningstillgångar om MSEK 543, investeringar i immateriella tillgångar om MSEK 68, försäljning av anläggningstillgångar om MSEK 127 och förvärv om MSEK 314.

Valutakursdifferenser på likvida medel samt orealiserade resultat avseende finansiella placeringar hade en negativ påverkan på nettolikviditeten om MSEK 57.

2009 förändrade Saab sin syn på tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter. Till följd av detta mer konservativa synsätt aktiveras utvecklingsutgifter i ett senare skede i samtliga projekt och samtliga utvecklingsutgifter i balansräkningen skrivs av över maximalt tio år. Aktiverade utvecklingsutgifter i balansräkningen har minskat från MSEK 3 628 i slutet av 2008 till MSEK 1 338 i slutet av december 2013.

Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott.

Övriga fordringar ökade jämfört med årets slut 2012 på grund av att upplupna intäkter, det vill säga fordringar hos beställare, ökade till följd av en högre aktivitetsnivå i några större projekt, framförallt relaterat till utvecklingen av Gripen E.

Finansiell ställning för koncernen

Per den 31 december

MSEK	Not	2013	2012	Ingående balans 2012
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital		543	543	543
Andra reserver		4	316	457
Balanserade vinstmedel		9 843	8 563	7 770
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		12 136	11 168	10 516
Innehav utan bestämmande inflytande		91	112	119
Summa eget kapital		12 227	11 280	10 635
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	35	1 095	105	1 218
Övriga skulder	39	179	315	439
Avsättningar för pensioner	37	1 680	2 874	2 427
Övriga avsättningar	38	1 043	1 286	1 728
Uppskjutna skatteskulder	15	501	184	110
Summa långfristiga skulder		4 498	4 764	5 922
Kortfristiga räntebärande skulder	35	614	1 637	520
Förskott från kunder		828	553	1 022
Leverantörsskulder		1 918	1 904	1 785
Derivat	41	316	254	628
Skatteskulder		61	228	244
Övriga skulder	39	839	760	747
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	5 945	6 993	8 629
Avsättningar	38	659	565	746
Summa kortfristiga skulder		11 180	12 894	14 321
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	32
Summa skulder		15 678	17 658	20 243
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDE R		27 905	28 938	30 878

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 42.

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

Förändring i eget kapital för koncernen

				Andra reserver
MSEK	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings- reserv	Omräknings reserv	Omvärderings reserv	Balanserade vinstmedel	Summa moder bolagets aktieäga res andel	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2012	1 746	543	457	-51	51	10 204	12 950	119	13 069
Effekt av förändringar i redovisningsprinciper	-					2 434	-2 434	-	-2 434
Justerat ingående eget kapital 1 januari 2012	1 746	543	457	-51	51	7 770	10 516	119	10 635
Årets totalresultat	-		74	-175	-	1 285	1 184	-31	1 153
Omföring omvärderingsreserv	-				40	40
Justering avseende förändring i redovisningsprinciper för pensioner hänförlig till ändrad skattesats i Sverige	-					104	-104	-	-104
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram	-					46	46	-	46
Utdelning	-					474	-474	-	-474
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-							24	24
Utgående eget kapital 31 december 2012	1 746	543	531	-226	11	8 563	11 168	112	11 280
Ingående eget kapital 1 januari 2013	1 746	543	531	-226	11	8 563	11 168	112	11 280
Årets totalresultat			-185	-127	-	1 711	1 399	-15	1 384
Transaktioner med ägarna:
Aktiesparprogram	-					46	46	-	46
Utdelning	-					477	-477	-1	-478
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-							5	-5
Utgående eget kapital 31 december 2013	1 746	543	346	-353	11	9 843	12 136	91	12 227

För definition av andra reserver se not 33.

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

Kassaflödesanalys för koncernen

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2013	2012
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		979	2 003
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	1 224	1 082
Betald inkomstskatt		-368	-574
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 835	2 511
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-147	-199
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-1 370	707
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		287	-459
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-1 010	-1 701
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-277	-509
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-682	350
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-44	-51
Aktiverade utvecklingsutgifter		-24	-292
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-543	-328
Förvärv av leasingtillgångar		-	1
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		46	10
Avyttring av leasingtillgångar		81	312
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		1 936	585
Avyttring och förvärv av andra finansiella tillgångar		-14	26
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	-68	-568
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	46	-	174
Kassaflöde från investeringsverksamheten		1 370	-133
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		-1 100	-19
Upptagande av lån		1 071
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-477	-474
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-507	-493
ÅRETS KASSAFLÖDE	46	181	-276
Likvida medel vid årets början		1 616	1 918
Valutakursdifferens i likvida medel		-33	-26
Likvida medel vid årets slut	46	1 764	1 616

Investeringar

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 543 (328).

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 68 (343), av vilka MSEK 24 (292) avsåg aktiverad produktutveckling och MSEK 44 (51) andra immateriella tillgångar.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK -1 480 (-396). Det lägre operativa kassaflödet under 2013 jämfört med 2012 är främst hänförligt till periodiseringsskillnader i milstolpebetalningar och investeringar inom Corporate, Dynamics och Support and Services.

Det operativa kassaflödet fördelades mellan kassaflöde från den löpande verksamheten på MSEK -682 (350) och kassaflöde från investeringsverksamheten, exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande finansiella tillgångar, på MSEK -798 (-746), varav förvärv och avyttringar utgjorde MSEK -68 (-394).

Utbetalningar gjordes på MSEK 314 relaterade till en förlorad rättstvist rörande ledningssystemet DACCIS, vilket påverkade kassaflödet från den löpande verksamheten negativt. Beloppet som Saab har erlagt omfattar återbetalning av skadestånd, mottagna betalningar enligt tidigare avtal samt ränta och rättegångskostnader.

Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Per den 31 december 2013 var fordringar till ett värde av MSEK 555 sålda, jämfört med MSEK 852 per den 31 december 2012. Detta hade en ne-

gativ effekt på det operativa kassaflödet under 2013 med MSEK 297.

Under året gjordes en investering i det börsnoterade indiska företaget Pipavav på MSEK 247. Denna redovisades som ett förvärv av andra finansiella tillgångar.

För mer detaljerad information om det operativa kassaflödet, se not 46.

2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19).

Resultaträkning för moderbolaget

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2013	2012
Försäljningsintäkter	3, 4	16 521	15 338
Kostnad för sålda varor		-12 556	-10 723
Bruttoresultat		3 965	4 615
Försäljningskostnader		-1 368	-1 385
Administrationskostnader		-680	-716
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 088	-1 549
Övriga rörelseintäkter	5	87	77
Övriga rörelsekostnader	6	-254	-11
Rörelseresultat		662	1 031
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		875	835
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		8	12
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		-180	-29
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		195	281
Räntekostnader och liknande resultatposter		-191	-185
Resultat efter finansiella poster		1 369	1 945
Bokslutsdispositioner	14	-284	-481
Resultat före skatt		1 085	1 464
Skatt	15	-200	-499
Årets resultat		885	965

Försäljningsintäkter och resultat

I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport. Moderbolagets försäljningsintäkter under 2013 uppgick till MSEK 16 521 (15 338). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 662 (1 031).

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK 707 (914). Efter bokslutsdispositioner på MSEK -284 (-481) och skatt på MSEK -200 (-499) uppgick periodens resultat till MSEK 885 (965)

totalResultat för moderbolaget

		1 januari–31 december
MSEK	Not	2013	2012
Årets resultat		885	965
Övrigt totalresultat
Årets totalresultat		885	965

balansräkning för moderbolaget

		Per den 31 december
MSEK	Not	2013	2012
TILLG ÅNGA R
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	1 392	1 661
Materiella anläggningstillgångar	17	2 279	2 126
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	44	6 471	6 482
Fordringar på koncernföretag	24	747	861
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	137	565
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	136	21
Andra långfristiga fordringar	27	22	49
Uppskjuten skattefordran	15	182	168
Summa finansiella anläggningstillgångar		7 695	8 146
Summa anläggningstillgångar		11 366	11 933
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.	28	3 653	3 385
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	1 489	1 598
Fordringar på koncernföretag		2 183	2 090
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		15	63
Övriga fordringar	27	2 315	1 294
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	736	733
Summa kortfristiga fordringar		6 738	5 778
Kortfristiga placeringar		1 990	3 926
Kassa och bank		1 268	949
Summa omsättningstillgångar		13 649	14 038
SUMMA TILLG ÅNGA R		25 015	25 971

Likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 984 per den 31 december 2013 jämfört med MSEK 38 per den 31 december 2012.

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 387 (185). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 63 (48). Vid periodens slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 8 781 jämfört med 8 737 personer vid årets början.

balansräkning för moderbolaget

			Per den 31 december
MSEK	Not	2013	2012
EGET KAPITAL OCH SKULDE R
Eget kapital	33
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		700	707
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		4 107	3 566
Årets totalresultat		885	965
Summa eget kapital		7 981	7 527
Obeskattade reserver	45	1 560	1 276
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	219	334
Övriga avsättningar	38	832	835
Summa avsättningar		1 051	1 169
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	1 000	1 100
Skulder till koncernföretag		5 827	6 834
Förskott från kunder		393	291
Leverantörsskulder		1 390	1 437
Skulder till intresseföretag och joint ventures		33	47
Skatteskulder		28	88
Övriga skulder	39	933	629
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	4 819	5 573
Summa skulder		14 423	15 999
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDE R		25 015	25 971
Ställda säkerheter	42	10	10
Ansvarsförbindelser	42	3 992	4 244

Förändring i eget kapital för moderbolaget

		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets totalresultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2012	1 746	713	543	3 988	-	6 990
Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond	-	6	-	6
Årets totalresultat	-				965	965
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-			474	-	-474
Aktiesparprogram	-			46	-	46
Utgående eget kapital 31 december 2012	1 746	707	543	3 566	965	7 527
Ingående eget kapital 1 januari 2013	1 746	707	543	4 531	-	7 527
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	7	-	7
Årets totalresultat	-				885	885
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-			477	-	-477
Aktiesparprogram	-			46	-	46
Utgående eget kapital 31 december 2013	1 746	700	543	4 107	885	7 981

Kassaflödesanalys för moderbolaget

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2013	2012
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 369	1 945
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	614	-397
Betald inkomstskatt		-283	-463
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 700	1 085
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-146	-21
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-1 175	576
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		103	-185
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-775	-1 429
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-216	-249
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-509	-223
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-27	-32
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-70	-48
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-386	-188
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		36
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		1 936	585
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar		-137	50
Förvärv av koncernföretag		-29	-482
Avyttring av koncernföretag		-	191
Kassaflöde från investeringsverksamheten		1 323	76
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar från koncernföretag		-763	-495
Förändring av skulder till koncernföretag och amortering av lån		-754	-412
Utbetald utdelning till aktieägarna		-477	-474
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		1 499	1 240
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-495	-141
ÅRETS KASSAFLÖDE		319	-288
Likvida medel vid årets början		949	1 237
Likvida medel vid årets slut	46	1 268	949

NOT 1 Redovisningsprinciper

Verksamheten

Saab ab är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab ab med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är indelad i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 4.

Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa, dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och andra utvalda länder.

Styrelsen och verkställande direktören har den 13 februari 2014 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 8 april 2014 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (ifrs) utgivna av International Accounting Standards Board (iasb) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) sådana de antagits av eu. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation rfr 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med ifrs.

Årsredovisningen för Saab ab har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering rfr 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa ifrs i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (sek) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i sek. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med ifrs förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt ifrs som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler

iasb och ifric har givit ut och eu har antagit följande nya och reviderade standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2013:

• • ias 1 "Utformning av finansiella rapporter", ändringar rörande övrigt totalresultat avseende vilka poster som kan respektive inte ska återföras i resultaträkningen.
• • ias 19 "Ersättningar till anställda", ändringar avseende hantering av aktuariella vinster och förluster; förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (som beräknas med samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet) och kostnad för tjänstgöring under tidigare år ska redovisas omgående.
• • ifrs 7 "Finansiella instrument; Upplysningar", upplysningar relaterade till nettoredovisning av tillgångar och skulder.
• • ifrs 13 "Värdering till verkligt värde", förenklingar vid värdering av verkligt värde.

Effekter av ändringar i ias 19 redovisades i årsredovisningen för 2012 samt i not 37 i denna årsredovisning. Övriga nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon signifikant inverkan på koncernens finansiella rapporter 2013.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft

iasb har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft och ifric har publicerat nedanstående nya och ändrade tolkningar vilka ännu ej trätt ikraft:

Standarder	Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar:
Ändringar i övergångsreglerna för
ifrs 10, 11 och 12	1 januari 2014* (antagen av eu)
ifrs 10 "Koncernredovisning"	1 januari 2014* (antagen av eu)
ifrs 11 "Samarbetsarrangemang"	1 januari 2014* (antagen av eu)
ifrs 12 "Upplysningar om andelar i
andra företag"	1 januari 2014* (antagen av eu)
ias 28 (omarbetad 2011) "innehav i
intresseföretag och joint ventures"	1 januari 2014* (antagen av eu)
ias 32 "Finansiella instrument: Klassifi cering". Ändring gällande nettoredovis
ning av tillgångar och skulder	1 januari 2014 (ej antagen av eu)
Ändringar i IFRS 10, 12 och IAS 27 om
konsolidering för investmentföretag	1 januari 2014 (antagen av eu)
ias 36 "Nedskrivningar" avseende upp
lysningar om återvinningsvärde	1 januari 2014 (ej antagen av eu)
ias 39 "Finansiella instrument: Redo visning och värdering". Ändring gäl
lande överföring av derivat	1 januari 2014 (ej antagen av eu)
ifric 21 "Levies"	1 januari 2014 (ej antagen av eu)

* Tidigare tillämpning är tillåten

Effekter av ändringar i IFRS 11 Samarbetsarrangemang

Saab har under 2013 haft ett samarbetsarrangemang där klyvningsmetoden har tillämpats. Detta innehav kommer att från och med 2014 att klassificeras som joint venture och redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Om standarden hade tillämpats per den 31 december 2013 så skulle koncernens balansomslutning ha varit msek 116 lägre än rapporterat 2013. Koncernens nettolikviditet hade varit msek 201 lägre. Se not 22 för vidare information.

Övriga standarder och tolkningsuttalanden förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Rörelsesegment

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet.

Koncernen hade under året sex rapporterbara segment:

• • Aeronautics
• • Dynamics
• • Electronic Defence Systems
• • Security and Defence Solutions
• • Support and Services
• • Combitech

Utöver de sex segmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor.

En utförlig beskrivning av segmenten tillsammans med faktorer som används för att identifiera segment finns att läsa i not 4 samt på sidorna 45 till 50.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab ab genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs i avsnitt nedan för respektive post. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint venture-företag slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.

När joint ventures upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt vinster och förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till sek

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än sek räknas om till sek till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till sek till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

Försäljningsintäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag.

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de vidhängande kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order som till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av förskottsfinansieringen i bruttoresultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats.

Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare. Alla pågående uppdrag från beställare för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster redovisas som skulder till beställare.

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor.

• • Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner.
• • Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsföringsoch försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.
• • Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• • Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag och intresseföretag.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i rapporten över finansiell ställning som förutbetald eller upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten samt finansiella intäkter och kostnader hänförliga till pensioner.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tillämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• • patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• • aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av baserat på bedömd produktionsvolym, dock över en maximal tidsperiod på 5 år. Produktionsvolymen är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Förvärvade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
• • goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period som de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• • rörelsefastigheter: 20–90 år
• • maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år
• • inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år
• • flygplan: 20–25 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

Leasingtillgångar

Med leasingtillgångar avses i huvudsak 14 flygplan som ägs av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing och som hyrs ut enligt operationella leasingavtal. Saab Aircraft Leasings flygplansflotta består av totalt 49 Saab 340, varav 35 flygplan hyrs in via operationella leasingavtal och hyrs ut via operationella leasingavtal.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

För befarade eller konstaterade underskott enligt ingångna leasingavtal avseende flygfinansiering inom Saab Aircraft Leasing, sker reservering med ett belopp som motsvarar åtagandet. Se vidare not 18.

Saab som leasegivare

Vid utgången av året föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingintäkterna intäktsförs linjärt över leasingperioden. Direkta utgifter som uppstår vid ingåendet av ett operationellt leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Verkliga värdet har fastställts genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

Tillgångar som innehas för försäljning

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. För att få klassificera en anläggningstillgång som en tillgång som innehas för försäljning ska tillgången vara tillgänglig för omedelbar försäljning samt att det ska vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för försäljning.

Nedskrivning

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivat samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder. Finansiella tillgångar redovisas som tillgång från och med likviddagen.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns

legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Undantag görs för derivat där derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden redovisas som skulder.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier:

• • Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
• Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.
• • Investeringar som hålls till förfall:

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.

• Lånefordringar och kundfordringar:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att erhållen likvid redovisas som likvida medel. Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

• Finansiella tillgångar som kan säljas:

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som är tillgängliga för försäljning eller som inte har klassificerats som någon av de andra kategorierna av finansiella tillgångar. Dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Värdeförändringar redovisas direkt mot övrigt totalresultat. När tillgångarna säljs återförs de ackumulerade värdeförändringarna till resultaträkningen. Orealiserade värdenedgångar redovisas i övrigt totalresultat om inte värdenedgången är väsentlig eller har varat under en längre tid då värdet ska skrivas ned över resultaträkningen. Om nedskrivningen avser eget kapitalinstrument, så som aktier, ska nedskrivningen inte reverseras över resultaträkningen.

• Andra finansiella skulder:

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar. Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för onoterade finansiella tillgångar eller finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black-Scholes, se vidare not 41.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället till anskaffningskurs och därefter till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i rapporten över finansiell ställning. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning klassificeras derivat som verkligt värdesäkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redovisas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas med avseende på valutarisk till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (fifu) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen som svarar för 90 procent (91) av det totala åtagandet.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet till nuvärde i rapporten över finansiell ställning. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig bostadsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 januari 2013, datumet för övergång till omarbetad ias 19 har redovisats i eget kapital och andra poster i rapporten över finansiell ställning. Aktuariella vinster och förluster efter

1 januari 2012 redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar används samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar och aktuariella förluster redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Aktiesparprogram för anställda

Saab har aktiesparprogram där samtliga anställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpt tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns prestationsbaserade aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör, från och med 2011 års program utgår 1–4 matchningsaktier. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på genomsnittlig tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. Se vidare not 37.

Avsättningar

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Regionalflyg

En avsättning avseende leasingkontrakt redovisas när framtida hyresinbetalningar är lägre än oundvikliga hyresutbetalningar.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser, som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, applicerade på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder då fordran och skuld avser samma skattemyndighet.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Låneutgifter

Moderbolaget redovisar låneutgifter som en kostnad i den period som de uppkommer.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balancepost så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som terminssäkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NOT 2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

I februari 2013 tecknade Saab avtal med fmv om utveckling och produktion av Gripen E för Sverige och för Schweiz. Avtalet omfattar möjliga beställningar om totalt sek 47,2 miljarder varav Saab hittills erhållit beställningar om sek 29,8 miljarder. Avtalet innehåller rätt för fmv att under vissa omständigheter göra avbeställningar. Om så sker har Saab inom vissa ramar rätt till ersättning för upparbetade kostnader samt avvecklingskostnader.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende Gripen, telekrigsystem, flygtrafikledning (atm), radar och sensorer. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till msek 1 338 (1 751). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 5 år med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter där maximal nyttjandeperiod är 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheter för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till msek 4 605 (4 581).

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till msek 6 413 (7 164). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. I och med den omarbetade redovisningsstandarden ias 19, som trädde i kraft 2013, har möjligheten att använda den så kallade korridormetoden tagits bort. Detta innebär att förändringar av aktuariella vinster och förluster direkt påverkar pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning. Se vidare not 37.

NOT 3 Försäljningsintäkternas fördelning

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Varuförsäljning	3 964	4 147	2 221	2 412
Långa kundkontrakt	13 891	13 965	10 231	8 764
Tjänsteuppdrag	5 891	5 893	4 068	4 162
Royalty	4	5	1	-
Totalt	23 750	24 010	16 521	15 338

Varuförsäljning

Varuförsäljning inkluderar försäljning av varor som tillverkats av Saab och varor som köpts in för vidareförsäljning, till exempel reservdelar och annan utrustning som säljs separat.

Långa kundkontrakt

Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder.

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Tjänsteuppdrag

Med tjänsteuppdrag menas utförande av en uppgift för kunds räkning under en avtalad tidsperiod, till exempel konsult- och supporttjänster.

Royalty

Royalty inkluderar intäkter från extern part för användande av Saabs tillgångar såsom patent, varumärken och programvara.

NOT 4 Segmentrapportering

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik och missilsystem samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab lokal närvaro i Sydafrika, Australien, usa och andra utvalda länder. Saabs verksamhet är uppdelat i sex affärsområden , vilka också är rörelsesegment: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Affärsområdena beskrivs nedan. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Aeronautics

Aeronautics bedriver utveckling på hög nivå inom militär och civil flygteknik. Produktportföljen innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra.

Dynamics

Dynamics erbjuder en konkurrenskraftig produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt militära och civila nischprodukter såsom obemannade undervattensfarkoster för offshore-industrin samt karteringslösningar till försvarsmarknaden.

Electronic Defence Systems

Verksamheten bygger på Saabs nära samarbete med kunder som efterfrågar effektiva lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Det innebär att affärsområdet har en unik kompetens inom radar och telekrig samt en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder levererar vi också flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet.

Security and Defence Solutions

Verksamheten omfattar produkter och lösningar av militära ledningssystem, luftburna spanings- och övervakningssystem, träning och simulering, flygtrafikledning, sjöfartssäkerhet, säkerhets- och övervakningssystem samt lösningar för säker och robust kommunikation.

Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Combitech

Combitech, ett självständigt bolag i Saab-koncernen, är ett av Sveriges största teknikkonsultföretag. Combitech kombinerar teknisk spetskompetens med djupa branschkunskaper, helhetsförståelse och särskilt fokus på miljö och säkerhet.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande jämförelsestörande poster

Väsentliga jämförelsestörande poster som icke är kassaflödespåverkande utgörs 2013 av en engångspost på msek -133, som avser nedskrivningen av aktier i Pipavav.

För år 2012 rapporterades en engångspost på msek 207, som avsåg den reducerade skulden för villkorad tilläggsköpeskilling i förvärvet av Sensis 2011.

Information om större kunder

Saab har en kund, Försvarets Materielverk (fmv), som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. fmv är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna för 2013 uppgick till msek 7 814 (6 524).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

Säsongsvariationer

En stor del av vår verksamhet består av större projekt där intäkten redovisas enligt successiv vinstavräkning i förhållande till upparbetning. Upparbetningsgraden i dessa projekt är normalt sett lägre under det tredje kvartalet jämfört med övriga kvartal. Det fjärde kvartalet påverkas normalt sett även av en högre andel leveranser inom främst Dynamics.

finansiell information > noter

Not 4, FORTS.

Koncernen		Aeronautics	Dynamics		Systems	Electronic Defence	Solutions	Security and Defence	Services	Support and	Combitech		Corporate		Elimineringar		Koncernen
MSEK	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Externa försäljnings intäkter	6 703	5 876	3 434	4 667	3 651	3 652	5 800	5 852	3 208	3 172	869	819	85	-28	-	-	23 750	24 010
Interna försäljnings intäkter	166	200	138	112	510	624	91	124	211	239	729	591	-	-	-1 845	-1 890	-	-
Totala försäljnings intäkter	6 869	6 076	3 572	4 779	4 161	4 276	5 891	5 976	3 419	3 411	1 598	1 410	85	-28	-1 845	-1 890	23 750	24 010
Rörelseresultat före andelar i intresse företags resultat Andelar i intresse	457	359	313	614	-201	118	428	417	364	410	140	122	-181	-15	-	-	1 320	2 025
företags resultat	-1	-	11	7	-	-1	-	-	-	-	-	-	15	19	-	-	25	25
Rörelseresultat	456	359	324	621	-201	117	428	417	364	410	140	122	-166	4	-	-	1 345	2 050
Andelar i intresse företags resultat Finansiella intäkter	- 22	- 49	- 7	2 9	- 3	- 2	- 20	- 39	- 1	- 3	- 1	- -	- 131	- 208	- -123	- -157	- 62	2 153
Finansiella kostnader	-88	-83	-31	-23	-43	-45	-50	-56	-30	-22	-4	-3	-305	-127	123	157	-428	-202
Resultat före skatt	390	325	300	609	-241	74	398	400	335	391	137	119	-340	85	-	-	979	2 003
Skatt 1)	-	-22	-78	-164	78	122	-51	-41	-51	-21	-33	-33	-102	-284	-	-	-237	-443
Årets resultat	390	303	222	445	-163	196	347	359	284	370	104	86	-442	-199	-	-	742	1 560
Tillgångar	5 358	5 587	3 604	3 865	7 144	7 445	6 945	6 812	2 773	2 468	777	762	16 267		16 838 -14 963 -14 839		27 905	28 938
Varav andelar i intresseföretag	2	-	69	62	4	10	-	-	-	-	-	-	263	228	-	-	338	300
Skulder	4 952	5 269	2 035	2 321	3 682	3 519	4 454	4 205	2 124	1 710	431	431	5 712	7 683	-7 712	-7 480	15 678	17 658
Operativt kassaflöde	-314	-425	394	498	213	-238	-255	-191	-17	387	159	-43	-1 660	-384	-	-	-1 480	-396
Sysselsatt kapital	2 447	2 285	2 007	2 284	4 199	4 690	4 225	3 879	1 596	1 301	508	493	7 629	7 867	-7 251	-7 357	15 360	15 442
Investeringar	88	330	55	61	92	93	48	56	16	5	3	10	309	117	-	-	611	672
Avskrivningar	147	233	62	173	475	404	128	138	19	19	8	8	195	197	-	-	1 034	1 172
Nedskrivningar	-	-	-	-	13	17	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	13	17

1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate

Geografiska områden

Koncernen		Sverige		EU exklusive Sverige		Övriga Europa		Nordamerika		Central- och Sydamerika
MSEK	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Externa försäljningsintäkter 1)	9 814	8 765	3 933	4 640	621	390	2 611	2 609	376	171
i % av oms.	41	36	17	19	3	2	11	11	2	1
Anläggningstillgångar	8 318	8 397	571	540	40	43	1 597	1 794	5	5

Koncernen		Asien	Afrika			Australien, etc.	Totalt
MSEK	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Externa försäljningsintäkter 1)	4 311	4 886	930	1 345	1 154	1 204	23 750	24 010
i % av oms.	18	20	4	6	5	5	100	100
Anläggningstillgångar	41	31	320	449	212	239	11 104	11 498

1) Externa försäljningsintäkter fördelas till den marknad där kunden hör hemma.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

Moderbolaget

MSEK	2013	2012
Aeronautics	6 708	5 896
Electronic Defence Systems	3 013	3 361
Security and Defence Solutions	3 752	3 045
Support and Services	3 048	3 036
Totalt	16 521	15 338

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget

MSEK	2013	2012
Sverige	8 732	7 494
EU exklusive Sverige	2 501	2 324
Övriga Europa	249	142
Nordamerika	1 288	1 175
Central- och Sydamerika	198	101
Asien	3 002	3 150
Afrika	356	570
Australien, etc.	195	382
Totalt	16 521	15 338

NOT 5 Övriga rörelseintäkter

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Vinst vid upplösning av villkorad tilläggsköpeskilling	106	207	-	-
Vinst vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	37	4	37	3
Tradingresultat	21	31	21	31
Statliga bidrag	12	21	9	20
Vinst från övriga operativa verksamheter	4	34	16	16
Kursvinster på fordringar/skulder av rörel sekaraktär och värdeförändring derivat	1	9	2	-
Vinst vid försäljning av intresseföretag	-	11	-	-
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	-	1	-	-
Vinst vid försäljning av koncernföretag	-	1	-	-
Övrigt	23	19	2	7
Totalt	204	338	87	77

Tradingresultat avser resultat i Saab Treasury från handel i valuta- och penningmarknadsinstrument enligt av styrelsen godkänt riskmandat, se not 41.

Övriga operativa verksamheter innefattar bland annat resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten och netto externa hyresintäkter från uthyrning av fastigheter.

NOT 6 Övriga rörelsekostnader

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Kostnad relaterad till förlorad rättstvist	-231	-	-231	-
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	-10	-	-	-
Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	-8	-2	-10	-8
Omvärdering av förvaltningsfastigheter	-2	-1	-	-
Förlust från övriga operativa verksamheter	-1	-4	-	-
Förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	-1	-3	-1	-3
Förlust vid försäljning av koncernföretag	-	-2	-	-
Övrigt	-4	-7	-12	-
Summa	-257	-19	-254	-11
Förändring verkligt värde derivat	-9	-	-	-
Värdeförändring kontrakterade flöden	9	-	-	-
Summa	-	-	-	-
Totalt	-257	-19	-254	-11

Övriga operativa verksamheter består av resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten.

NOT 7 Statliga bidrag

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från eu hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. För 2013 har msek 74 (85) erhållits. I resultaträkningen har msek 83 (87) redovisats genom att reducera forsknings- och utvecklingskostnader och som övrig rörelseintäkt. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisas msek 34 som förutbetald intäkt.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2013 utbetalat msek 263 (263). Skulden per den 31 december 2013 uppgick till msek 177 (192), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 8 Rörelseförvärv

I maj 2013 meddelade Saab att man tecknat avtal om att förvärva Teknikinformation i Krokom ab (tikab), ett företag som producerar och levererar teknisk dokumentation för den civila och militära marknaden och har 67 anställda. Förvärvet breddar Saabs tjänsteutbud inom tekniska tjänster och stärker Saabs konkurrenskraft som leverantör av supportlösningar. Företaget finns med i koncernens räkenskaper från och med 1 maj 2013.

I september 2013 meddelade Saab att man förvärvat Hydro-Lek Limited, en brittisk leverantör av manipulatorarmar och verktyg för undervattensfarkoster som har 25 anställda. Förvärvet stärker Saabs Seaeyes produktportfölj av fjärrstyrda, autonoma och hybrida undervattensfarkoster med ambitionen att få företaget att växa ytterligare. Företaget finns med i koncernens räkenskaper från och med 1 september 2013.

Total köpeskilling för dessa förvärv uppgick till msek 50, varav msek 47 utgick kontant och msek 3 i bedömd tilläggsköpeskilling som kan utgå baserat på framtida resultat. Förvärvade tillgångar avser primärt immateriella tillgångar, rörelsekapital och rörelsefastigheter och uppgår till totalt msek 31. Goodwill från förvärven uppgår till msek 19 och avser huvudsakligen sammanlagd personalstyrka och framtida synergier. Effekten på likvida medel uppgår till msek -43. Försäljningsintäkter från de förvärvade företagen uppgick till msek 36.

Inga andra väsentliga rörelseförvärv har genomförts under 2013.

NOT 9 Anställda och personalkostnader

Medelantal anställda	2013	varav män	2012	varav män		2013	varav män	2012	varav män
Moderbolaget					Koncernföretag
Sverige	8 568	80%	8 063	80%	Sverige	2 576	76%	2 892	78%
Förenade Arabemiraten	14	100%	16	100%	Sydafrika	820	74%	858	72%
Pakistan	12	100%	9	100%	USA	690	74%	677	73%
Norge	10	100%	3	100%	Australien	300	80%	327	78%
Kenya	8	63%	2	100%	Storbritannien	211	81%	170	82%
Sydkorea	7	71%	-	-	Tjeckien	136	79%	140	80%
Somalia	6	100%	-	-	Nederländerna	129	91%	119	91%
Thailand	6	83%	7	86%	Norge	89	75%	88	76%
Saudiarabien	4	100%	3	100%	Tyskland	89	87%	88	82%
Belgien	4	50%	3	67%	Danmark	58	86%	68	85%
Frankrike	3	100%	3	100%	Schweiz	54	94%	48	100%
Turkiet	3	67%	3	67%	Kanada	54	87%	53	85%
Kanada	3	100%	2	100%	Finland	52	77%	54	74%
Schweiz	3	67%	1	100%	Indien	39	69%	33	70%
Kroatien	2	50%	2	50%	Kenya	37	95%	32	100%
Storbritannien	2	100%	1	100%	Hongkong	15	73%	14	71%
Tjeckien	2	50%	3	100%	Thailand	11	73%	-	-
Brasilien	2	100%	9	67%	Kroatien	9	78%	-	-
Finland	2	50%	-	-	Brasilien	7	43%	-	-
Indonesien	2	100%	-	-	Polen	4	75%	-	-
Indien	1	100%	4	75%	Förenade Arabemiraten	4	75%	-	-
Malaysia	1	100%	3	67%	Malaysia	3	67%	-	-
Danmark	1	100%	-	-	Chile	2	100%	1	100%
Japan	1	100%	-	-	Sydkorea	1	100%	5	80%
Sydafrika	-	-	11	82%	Grekland	1	100%	1	100%
USA	-	-	9	100%	Singapore	1	-	1	-
Polen	-	-	5	80%	Bulgarien	1	-	-	-
Australien	-	-	1	100%	Japan	-	-	1	100%
Tyskland	-	-	1	100%	Koncernföretag, totalt	5 393	77%	5 670	77%
Moderbolaget, totalt	8 667	80%	8 164	80%

Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter. I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Koncernen, totalt 14 060 79% 13 834 79%

Könsfördelning i företagsledningen

Andel kvinnor i procent	2013	2012
Moderbolaget
Styrelsen	33	22
Övriga ledande befattningshavare	30	36

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2013		2012
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	4 534	2 027	4 223	1 719
varav pensionskostnad		628		442 1)
Koncernföretag	2 767	828	2 867	983
varav pensionskostnad 3)		402		513
Koncernen, totalt	7 301	2 855	7 090	2 702
varav pensionskostnad		1 030	-	9552)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 10 (18) moderbolagets styrelse och vd, inkluderande styrelsesuppleanter och vice vd. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 24 (62), varav hänförligt till tidigare styrelse och vd MSEK 24 (62), inkluderande styrelsesuppleanter och vice vd:ar.

2) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 19 (29) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och vd:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 28 (68), varav hänförligt till tidigare styrelser och vd:ar MSEK 24 (62).

3) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare not 1.

Not 9, FORTS.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter, vd och vice vd samt övriga anställda

	2013		2012
MSEK	Styrelse, vd och vice vd	Övriga anställda	Styrelse, vd och vice vd	Övriga anställda
Moderbolaget	24	4 510	19	4 204
varav rörlig ersättning	-		-	-
Koncernföretag	74	2 693	57	2 810
varav rörlig ersättning	3		4	-
Koncernen, totalt	98	7 203	76	7 014
varav rörlig ersättning	3		4	-

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser msek 36 (40) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

NOT 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
PwC
Revisionsuppdrag	16	15	9	9
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	1	1
Skatterådgivning	2	2	-	-
Övriga tjänster	1	3	-	4
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag	2	2	-	-
Totalt	22	23	10	14

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport.

Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

NOT 11 Rörelsens kostnader

Koncernen
MSEK	2013	2012
Råvaror, material och förnödenheter	4 836	5 059
Delsystem och apparater	847	961
Köpta tjänster	1 976	1 990
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning, exklusive nedskrivning	-409	119
Personalkostnader	10 156	9 792
Avskrivningar	1 009	1 119
Nedskrivningar	50	29
Övriga kostnader	3 912	3 235
Totalt	22 377	22 304

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Avskrivningar i leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) ingår ej i avskrivningarna ovan.

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

Koncernen
MSEK	2013	2012
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-454	-590
Andra immateriella anläggningstillgångar	-170	-143
Rörelsefastigheter	-96	-95
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-175	-193
Inventarier, verktyg och installationer	-114	-96
Leasingflygplan	-25	-53
Övriga leasingtillgångar	-	-2
Totalt	-1 034	-1 172

Nedskrivningar

Maskiner och andra tekniska anläggningar	-13	-17
Totalt	-13	-17

2013 har nedskrivning av maskiner och andra tekniska anläggningar gjorts med msek 13 avseende radarverksamheten i usa.

2012 har nedskrivning av maskiner och andra tekniska anläggningar gjorts med msek 17 avseende ett demonstratorsystem i Electronic Defence Systems.

	Moderbolaget
--	--------------	--

MSEK	2013	2012
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-200	-200
Goodwill	-39	-39
Andra immateriella anläggningstillgångar	-100	-86
Byggnader	-64	-65
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-103	-105
Inventarier, verktyg och installationer	-66	-53
Totalt	-572	-548

NOT 13 Finansnetto

Koncernen
MSEK	2013	2012
Ränteintäkter på lånefordringar	65	168
Avgår projektränta som tillgodoförs bruttoresultatet	-3	-15
Finansiella intäkter	62	153
Räntekostnader på lån och finansiella skulder	-42	-44
Räntekostnader, förlorad rättstvist	-83	-
Finansiella kostnader vid omvärdering av finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning	-133	-
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	-51	-20
Finansiella kostnader avseende pensioner	-74	-73
Övriga finansiella kostnader	-45	-65
Finansiella kostnader	-428	-202
Andelar i intresseföretags resultat	-	2
Finansnetto	-366	-47

Belopp för 2012 har omräknats med anledning av förändrad kategorisering.

Moderbolaget	Resultat från andelar i koncernföretag			Resultat från andelar i intresseföretag/ joint ventures
MSEK	2013	2012	2013	2012
Utdelning	654	55	430	-
Mottagna koncernbidrag	310	847	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	-	38	-	-3
Nedskrivningar	-69	-47	-430	-
Övrigt	-20	-58	8	15
Totalt	875	835	8	12

Moderbolaget	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar			Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter
MSEK	2013	2012	2013	2012
Ränteintäkter, koncernföretag	-	-	124	127
Ränteintäkter, övriga	-	-	74	169
Nedskrivningar	-133	-2	-	-
Kursdifferenser	-14	33	-	-
Netto värdeförändringar vid omvär dering av finansiella tillgångar/skulder	-12	-39	-	-
Avgår projektränta som tillgodoförts bruttoresultatet	-	-	-3	-15
Övrigt	-21	-21	-	-
Totalt	-180	-29	195	281
Moderbolaget			Räntekostnader och liknande resultatposter

MSEK	2013	2012
Räntekostnader, koncernföretag	-51	-110
Räntekostnader, övriga	-140	-75
Totalt	-191	-185

NOT 14 Bokslutsdispositioner

Moderbolaget
MSEK	2013	2012
Byggnader och mark	14	16
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	24	17
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan	38	33
Periodiseringsfond	-322	-514
Totalt	-284	-481

NOT 15 Skatt

Skatt redovisad i resultaträkningen

Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.

Uppskjuten skatt redovisas på alla temporära skillnader, dvs. skillnader mellan å ena sidan de skattemässiga värdena på tillgångar och skulder och å andra sidan dess redovisade värden i koncernredovisningen samt på skattemässiga underskottsavdrag. Bolaget redovisar uppskjutna skattefordringar i de fall där bolaget bedömer att det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

Koncernen

MSEK	2013	2012
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-324	-557
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	134	-14
Totalt	-190	-571
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	13	83
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	33	39
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-7	-17
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-86	23
Totalt	-47	128

Skatt redovisad i resultaträkningen har för 2012 omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (ias 19).

Totalt redovisad skatt i koncernen -237 -443

Totalt uppgår koncernens uppskjutna skatt till msek -47 (128) och årets aktuella skattekostnad till msek -190 (-571), vilket ger en total redovisad skatt om msek -237 (-443) i koncernens resultaträkning. I tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" avseende koncernen på sidan 87 specificeras hur uppskjuten skatt påverkar resultatet.

Moderbolaget

MSEK	2013	2012
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-216	-411
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	2	-23
Totalt	-214	-434
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	14	-88
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-	23
Totalt	14	-65
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	-200	-499

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK	2013 (%)	2013	2012 (%)	2012
Resultat före skatt		979		2 003
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-215	-26,3	-527
Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter	-0,5	-5	-0,1	-2
Effekter av förändrad skattesats i Sverige	-	-	4,5	90
Ej avdragsgilla kostnader	-16,1	-158	-5,3	-106
Ej skattepliktiga intäkter	7,4	72	6,2	124
Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag	-0,4	-4	-0,3	-7
Skatt på utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag	0,7	7	-	-
Aktivering av underskottsav drag hänförligt till tidigare år	1,9	19	-	-
Skatt hänförlig till tidigare år	4,9	48	-0,7	-14
Övrigt	-0,1	-1	-0,1	-1
Redovisad effektiv skatt	-24,2	-237	-22,1	-443

Minskning av en skuld för en villkorad köpeskilling samt avyttrade verksamheter har under året påverkat ej skattepliktiga intäkter med msek 146 (233).

Avstämningen för 2012 har omräknats med hänsyn tagen till förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (ias 19).

Moderbolaget

MSEK	2013 (%)	2013	2012 (%)	2012
Resultat före skatt		1 085		1 464
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	-22,0	-239	-26,3	-385
Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet	-0,1	-1	-0,2	-3
Skatt hänförlig till tidigare år	0,2	2	-	-
Ej avdragsgilla kostnader	-20,2	-219	-7,3	-107
Ej skattepliktiga intäkter	23,7	257	2,0	29
Effekt av förändrad skattesats i Sverige	-	-	-2,3	-33
Redovisad effektiv skatt	-18,4	-200	-34,1	-499

finansiell information > noter

Uppskjutna skattefordringar och skulder

Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2013-12-31	2013-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	6	-398	-392
Materiella anläggningstillgångar	10	-371	-361
Leasingtillgångar	-	-40	-40
Biologiska tillgångar	-	-42	-42
Långfristiga fordringar	8	-25	-17
Varulager	195	-8	187
Kundfordringar	7	-	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	21	-	21
Långfristiga skulder	48	-1	47
Avsättningar till pensioner	404	-13	391
Övriga avsättningar	306	-22	284
Periodiseringsfonder	-	-264	-264
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-299	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	108	-	108
Övrigt	25	-105	-80
Underskottsavdrag	188	-	188
Summa skattefordringar/-skulder	1 326	-1 588	-262
Kvittning	-1 087	1 087
Netto skattefordringar/-skulder	239	-501	-262

Koncernen	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2012-12-31	2012-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	6	-527	-521
Materiella anläggningstillgångar	21	-392	-371
Leasingtillgångar	-	-62	-62
Biologiska tillgångar	-	-44	-44
Långfristiga fordringar	-	-14	-14
Varulager	205	-2	203
Kundfordringar	6	-	6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	-2	24
Långfristiga skulder	54	-1	53
Avsättningar till pensioner	651	-12	639
Övriga avsättningar	450	-24	426
Periodiseringsfonder	-	-193	-193
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-299	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	122	-	122
Övrigt	56	-158	-102
Underskottsavdrag	162	-	162
Summa skattefordringar/-skulder	1 759	-1 730	29
Kvittning	-1 546	1 546	-
Netto skattefordringar/-skulder	213	-184	29

Belopp för 2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (ias 19).

not 15, forts

Förfallotidpunkter för redovisade och oredovisade underskottsavdrag i koncernen

MSEK Förfallotidpunkt	Redovisade underskottsavdrag	Ej redovisade underskottsavdrag
Obegränsad förfallotid	247	103
2021	32	-
2024	22	-
2029	6	-
2030	68	-
2031	166	-
2032	7	-
Summa underskottsavdrag	548	103
Redovisad uppskjuten skattefordran	188	-

Vid utgången av 2013 uppgick Saab-koncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till msek 103 (151). De skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i usa kan utnyttjas längst till och med år 2032, men förfaller delvis från och med år 2021.

Moderbolaget	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2013-12-31	2013-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-196	-196
Varulager	93	-	93
Kundfordringar	2	-	2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1	-	1
Avsättningar till pensioner	93	-	93
Övriga avsättningar	152	-	152
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	-	37
Summa skattefordringar/-skulder	378	-196	182
Kvittning	-196	196	-
Netto skattefordringar/-skulder	182	-	182

Moderbolaget	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2012-12-31	2012-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-197	-197
Varulager	84	-	84
Kundfordringar	3	-	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1	-	1
Avsättningar till pensioner	80	-	80
Övriga avsättningar	155	-	155
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	42	-	42
Summa skattefordringar/-skulder	365	-197	168
Kvittning	-197	197	-
Netto skattefordringar/-skulder	168	-	168

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld har i moderbolaget Saab ab redovisats över resultaträkningen.

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	58	9
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	1 268	369

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	40	10
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	1 548	186

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader

och underskottsavdrag

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2013	Redovisatöver resultaträkningen	Redovisat mot övrigt totalresultat	Förvärv/avyttring av rörelse	Omräknings differens	Utgående balans 31 dec 2013
Immateriella anläggningstillgångar	-521	133	-	-4	-	-392
Materiella anläggningstillgångar	-371	10	-	-	-	-361
Leasingtillgångar	-62	23	-	-	-1	-40
Biologiska tillgångar	-44	2	-	-	-	-42
Långfristiga fordringar	-14	-3	-	-	-	-17
Varulager	203	-11	-	-	-5	187
Kundfordringar	6	1	-	-	-	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	-3	-	-	-	21
Långfristiga skulder	53	-6	-	-	-	47
Avsättningar till pensioner	639	37	-285	-	-	391
Övriga avsättningar	426	-142	-	-	-	284
Periodiseringsfonder	-193	-71	-	-	-	-264
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-299	-	-	-	-	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	122	-14	-	-	-	108
Övrigt	-102	-29	59	-	-8	-80
Underskottsavdrag	162	26	-	-	-	188
Totalt	29	-47	-226	-4	-14	-262

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen uppgick 2013 till msek -47. Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till msek -226. Utgående balans 31 december 2013, msek -262, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 239 och skatteskuld msek -501, se tabell på sidan 85.

Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse uppgår till msek 26, vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek 33 och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek -7.

Övriga belopp i nämnda tabells kolumn "Redovisat över resultaträkningen" uppgår till msek -73, vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år.

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2012	Redovisat över resultat räkningen	Redovisat mot övrigt totalresultat	Förvärv/ avyttring av rörelse	Justering ändrad redovisningsprin cip	Omräknings differens	Utgående balans 31 dec 2012
Immateriella anläggningstillgångar	-645	188	-	-57	-	-7	-521
Materiella anläggningstillgångar	-484	88	-	25	-	-	-371
Leasingtillgångar	-100	58	-	-	-	-20	-62
Biologiska tillgångar	-52	8	-	-	-	-	-44
Långfristiga fordringar	-38	24	-	-	-	-	-14
Varulager	241	-38	-	-	-	-	203
Kundfordringar	6	-	-	-	-	-	6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	27	-3	-	-	-	-	24
Långfristiga skulder	89	-39	3	-	-	-	53
Avsättningar till pensioner	611	59	82	1	-104	-10	639
Övriga avsättningar	603	-177	-	-	-	-	426
Periodiseringsfonder	-94	-99	-	-	-	-	-193
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-357	58	-	-	-	-	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	169	-47	-	-	-	-	122
Övrigt	-142	26	14	-	-	-	-102
Underskottsavdrag	142	22	-	4	-	-6	162
Totalt	-24	128	99	-27	-104	-43	29

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2012 till msek 128. Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt i totalresultatet uppgick till msek 99. Utgående balans 31 december 2012, msek 29, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 213 och skatteskuld msek -184, se tabell på sidan 85.

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

Koncernen

MSEK	2013	2012
Avsättningar till pensioner	-285	85
Kassaflödessäkringar	59	14
Totalt	-226	99

NOT 16 Immateriella anläggningstillgångar

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Goodwill	4 605	4 581	493	532
Aktiverade utvecklingsutgifter	1 338	1 751	662	856
Andra immateriella tillgångar	397	517	237	273
Totalt	6 340	6 849	1 392	1 661

Goodwill

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 278	4 920	784	784
Förvärvat via rörelseförvärv	37	421	-	-
Avyttringar	-	-9	-	-
Omräkningsdifferenser	-13	-54	-	-
Utgående balans 31 december	5 302	5 278	784	784
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-697	-697	-252	-213
Årets avskrivningar	-	-	-39	-39
Utgående balans 31 december	-697	-697	-291	-252
Redovisat värde 31 december	4 605	4 581	493	532

Förvärvat via rörelseförvärv 2013 avser Hydro-Lek Limited och Teknikinformation i Krokom ab (tikab) samt en justering hänförligt till förvärvet av medav gmbh. Förvärvat via rörelseförvärv 2012 avser hitt n.v., medav gmbh, Täby Displayteknik ab, Sörman Intressenter ab och Bayes Risk Management as.

Aktiverade utvecklingsutgifter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 895	5 551	2 000	2 000
Förvärvat via rörelseförvärv	17	144	10	-
Internt utvecklade tillgångar	24	292	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-14	-66	-	-
Omräkningsdifferenser	-24	-26	-	-
Utgående balans 31 december	5 898	5 895	2 010	2 000
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-4 144	-3 601	-1 144	-944
Årets avskrivningar	-454	-590	-200	-200
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-27	-4	-
Avyttringar och omklassificeringar	14	59	-	-
Omräkningsdifferenser	24	15	-	-
Utgående balans 31 december	-4 560	-4 144	-1 348	-1 144
Redovisat värde 31 december	1 338	1 751	662	856

Förvärvat via rörelseförvärv i koncernen 2013 avser till största delen Hydro-Lek Limited.Förvärvat via rörelseförvärv 2012 avser hitt n.v., medav gmbh, Täby Displayteknik ab och Sörman Intressenter ab.

Andra immateriella tillgångar
		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 879	1 749	1 473	1 426
Förvärvat via rörelseförvärv	5	96	-	-
Investeringar	44	51	64	48
Avyttringar och omklassificeringar	-275	-2	-276	-1
Omräkningsdifferenser	-2	-15	-	-
Utgående balans 31 december	1 651	1 879	1 261	1 473
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 362	-1 223	-1 200	-1 115
Årets avskrivningar	-170	-143	-100	-86
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-3	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	276	2	276	1
Omräkningsdifferenser	2	5	-	-
Utgående balans 31 december	-1 254	-1 362	-1 024	-1 200
Redovisat värde 31 december	397	517	237	273

Förvärvat via rörelseförvärv 2013 avser Teknikinformation i Krokom ab (tikab). Förvärvat via rörelseförvärv 2012 avser till största delen hitt n.v., medav gmbh och Bayes Risk Management as och avser orderstock, patent och kundrelationer.

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Kostnad för sålda varor	168	141	139	125
Försäljningskostnader	2	2	-	-
Forsknings- och utvecklingskostnader	454	590	200	200

Utvecklingsutgifter

Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, telekrig (Electronic Warfare), flygtrafikledning (atm) och Gripen.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärven av Ericsson Microwave Systems, Sensis och medav och avser nedlagda utgifter för kundrelationer, varumärken, patent och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, msek 397, är msek 297 hänförligt till förvärvade värden och msek 100 till licenser för verksamhetssystem med mera.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Saabs affärsområden har identifierats som separata kassagenererande enheter. Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövning av goodwill har gjorts för varje kassagenererande enhet.

Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Dynamics	585	570
Electronic Defence Systems	2 337	2 335
Security and Defence Solutions	1 177	1 172
Support and Services	246	240
Combitech	260	264
Total goodwill	4 605	4 581

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt enheternas affärsplaner. För Electronic Defence Systems har prognosticerade kassaflöden överstigit de senaste två årens utfall.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE

Volym/tillväxt

Tillväxten i de kassagenererande enheternas affärsplaner baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av koncernledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 (0) procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I affärsområdena Dynamics, Electronic Defence Systems och Security and Defence Solutions finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (wacc, Weighted Average Cost of Capital). wacc-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. Enheter med en betydande del av affärsplanens fakturering i orderstocken har diskonterats med en något lägre ränta än för de enheter som har kort orderstock.

Följande diskonteringsräntor har använts (före skatt):

Diskonteringsränta före skatt (WACC)

Procent	2013	2012
Dynamics	11	11
Electronic Defence Systems	11	11
Security and Defence Solutions	11	11
Support and Services	13	13
Combitech	13	13

Känslighetsanalys Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 17 Materiella anläggningstillgångar

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Rörelsefastigheter/ byggnader och mark 1)	1 888	1 981	1 340	1 357
Maskiner och andra tekniska anläggningar	651	730	445	481
Inventarier, verktyg och installationer	349	312	197	173
Pågående nyanläggningar	351	139	297	115
Totalt	3 239	3 162	2 279	2 126

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

och mark.

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 917	4 899	1 881	1 872
Investeringar	43	15	41	9
Omklassificeringar	-13	30	6	-
Avyttringar	-36	-1	-	-
Omräkningsdifferenser	-30	-26	-	-
Utgående balans 31 december	4 881	4 917	1 928	1 881
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 936	-2 849	-1 421	-1 359
Årets avskrivningar	-96	-95	-64	-65
Omklassificeringar	24	-	-	-
Avyttringar	13	3	-	3
Omräkningsdifferenser	2	5	-	-
Utgående balans 31 december	-2 993	-2 936	-1 485	-1 421
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897
Redovisat värde 31 december	1 888	1 981	1 340	1 357

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp

byggnader och mark.

I rörelsefastigheter ingår en fastighet som hyrs av Saab Sensis i usa via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid till och med år 2025. Redovisat värde uppgår till msek 89. Fastigheten skrivs av linjärt över nyttjandeperioden fram till och med år 2025.

Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till msek 113, varav msek 9 förfaller inom ett år, msek 37 förfaller senare än ett år men inom fem år samt msek 67 som förfaller senare än fem år. Nuvärdet av framtida minimileaseavgifter uppgår till msek 93.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 264	2 962	2 308	1 893
Förvärvat via rörelseförvärv	8	26	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-	104
Investeringar	98	100	59	39
Omklassificeringar	26	281	10	296
Avyttringar	-60	-63	-47	-24
Omräkningsdifferenser	-26	-42	-	-
Utgående balans 31 december	3 310	3 264	2 330	2 308
Av- och nedskrivningar

Redovisat värde 31 december	651	730	445	481
Utgående balans 31 december	-2 659	-2 534	-1 885	-1 827
Omräkningsdifferenser	20	31	-	-
Avyttringar	57	57	46	21
Omklassificeringar	-10	-229	-1	-224
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-	-86
Förvärvat via rörelseförvärv	-4	-20	-	-
Årets nedskrivningar	-13	-17	-	-
Årets avskrivningar	-175	-193	-103	-105
Ingående balans 1 januari	-2 534	-2 163	-1 827	-1 433

2013 har nedskrivning gjorts med msek 13 avseende radarverksamheten i usa. 2012 har nedskrivning gjorts med msek 17 avseende ett demonstratorsystem i Electronic Defence Systems. Förvärvat via rörelseförvärv 2013 avser Teknikinformation i Krokom ab (tikab) samt Hydro-Lek Limited och 2012 avser det hitt n.v. och medav gmbh.

Inventarier, verktyg och installationer

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 797	2 081	1 093	1 271
Förvärvat via rörelseförvärv	2	1	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-	48
Investeringar	146	133	82	79
Omklassificeringar	15	-242	8	-237
Avyttringar	-95	-163	-56	-68
Omräkningsdifferenser	-24	-13	-	-
Utgående balans 31 december	1 841	1 797	1 127	1 093
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 485	-1 789	-920	-1 122
Årets avskrivningar	-114	-96	-66	-53
Förvärvat via rörelseförvärv	-2	-	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-	-39
Omklassificeringar	-2	233	-	226
Avyttringar	90	157	56	68
Omräkningsdifferenser	21	10	-	-
Utgående balans 31 december	-1 492	-1 485	-930	-920
Redovisat värde 31 december	349	312	197	173

Förvärvat via rörelseförvärv avser 2013 Teknikinformation i Krokom ab (tikab) och 2012 Täby Displayteknik ab.

Pågående nyanläggningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	139	131	115	118
Investeringar	256	80	205	58
Omklassificeringar	-40	-72	-23	-61
Avyttringar	-2	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-2	-	-	-
Redovisat värde 31 december	351	139	297	115

Säkerheter

Den 31 december 2013 var fastigheter med redovisat värde på msek 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 18 Leasingtillgångar och leasingavtal

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 49 av dessa ingår i Saabs leasingflotta varav 14 flygplan är ägda av Saab. Leasingverksamheten bedrivs på den globala marknaden. Villkoren i såväl ingående som utgående operationella leasingavtal följer de villkor som är normala på den internationella flygleasingmarknaden. Detta medför förekomst av såväl förtida avsluts-, utköps- som förlängningsrättigheter, samt vissa säkerhetsmässigt, geografiskt och skattemässigt betingade begränsningar avseende allokeringen av de aktuella flygplanen. Inga flygplan innehas via finansiella leasingavtal. Saab är inte heller leasegivare av finansiella leasingavtal. Verksamheten bedrivs i usd.

Ägda flygplan skrivs av linjärt över 20–25 år. Leasingflottan beräknas bli helt avvecklad under 2015.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut

MSEK	2013	2012
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	942	2 336
Avyttringar	-323	-1 342
Omräkningsdifferenser	-1	-52
Utgående balans 31 december	618	942
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-543	-1 373
Avyttringar	195	841
Årets avskrivningar	-25	-53
Omräkningsdifferenser	-	42
Utgående balans 31 december	-373	-543

Nedskrivningar

Ingående balans 1 januari	-97	-195
Avyttringar och omvärderingar	49	97
Omräkningsdifferenser	-	1
Utgående balans 31 december	-48	-97

Totalt 197 302

Övriga leasingtillgångar

Ingående balans 1 januari	2	3
Investeringar	-	1
Årets avskrivningar	-	-2
Omklassificeringar	-2	-
Utgående balans 31 december	-	2
Redovisat värde 31 december	197	304

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2012	248	72	20
2013	235	79	16
Kontrakterat
2014	94	38	15
2015	-	-	15
2016	-	-	15
2017	-	-	15
2018	-	-	5
2019 och framåt	-	-	-
Totalt kontrakterat	94	38	65

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal

och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Leasingflottan är föremål för en löpande värdering avseende nuvärdet av de framtida betalningar som den beräknas generera. Inflödet representeras av uppskattade inbetalningar från kunder och Exportkreditnämnden (ekn). Utflödet omfattar utbetalningar till leasegivare och för tekniska, legala och administrativa aktiviteter i direkt anslutning till förvaltningen av leasingflottan.

Avtalat försäkringsskydd innebär att Saabs risk begränsas. Den inbördes fördelningen mellan vad som förväntas erhållas från kunder respektive från ekn kommer dock vid varje värderingstillfälle att påverkas av aktuella prognosförutsättningar.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal1)

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar.

Koncernen

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2012	232	146
2013	240	155
Kontrakterat
2014	242	135
2015	222	98
2016	194	57
2017	161	31
2018	143	4
2019 och framåt	524	4
Totalt kontrakterat	1 486	329

Moderbolaget		Maskiner
MSEK	Lokaler och byggnader	och inventarier
Utfall
2012	170	114
2013	173	126
Kontrakterat
2014	185	113
2015	174	83
2016	161	51
2017	145	26
2018	133	-
2019 och framåt	517	-
Totalt kontrakterat	1 315	273
1) Koncernen innehar en byggnad via finansiellt leasingavtal, se not 17.

NOT 19 Biologiska tillgångar

Koncernen
MSEK	2013	2012
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	306	305
Förändring av verkligt värde	4	10
Avgår verkligt värde avverkning	-14	-9
Redovisat värde den 31 december	296	306
Varav anläggningstillgångar	296	306

Den 31 december 2013 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 389 000 m3 granskog, 644 000 m3 tall och 72 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 40 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 42 700 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på msek 14 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen på skjutfältet. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20 Förvaltningsfastigheter

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

Koncernen

MSEK	2013	2012
Redovisat värde 1 januari	33	224
Avyttring	-	-190
Omvärdering	-2	-1
Redovisat värde 31 december	31	33

Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler upprättas initialt normalt på en hyrestid som omfattar 2–6 år.

92 saab årsredovisning 2013

Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på 8 procent. Direktavkastningskravet motsvarar driftnettots risk. Verkligt värde är ej baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

Koncernen

MSEK	2013	2012
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	4	4
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-2	-2
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	2

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs främst ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Moderbolaget

MSEK	2013	2012
Verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	164	165
Omvärdering	-	-1
Utgående verkligt värde 31 december	164	164

Moderbolaget

MSEK	2013	2012
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	25	24
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-8	-8
Påverkan på årets resultat/driftnetto	17	16

Information om redovisat värde på förvaltningsfastigheter

i moderbolaget

Moderbolaget
MSEK	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	128	127
Anskaffning	-	1
Utgående balans 31 december	128	128
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 1 januari	-94	-91
Årets avskrivningar enligt plan	-4	-3
Utgående balans 31 december	-98	-94
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	66	66
Utgående balans 31 december	66	66
Redovisat värde 31 december	96	100

NOT 21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt kapitalandelsmetoden

Koncernen
MSEK	2013	2012
Redovisat värde 1 januari	300	288
Förvärv av intresseföretag	3	-
Avyttring av intresseföretag	-	-7
Andel i intresseföretagets resultat 1)	25	27
Nyemission	20	-
Omklassificeringar	11	3
Omräkningsdifferenser och internvinster	-11	-9
Utdelningar	-10	-2
Redovisat värde 31 december	338	300

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretaget.

Koncernens intresseföretag innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet. Föregående år redovisades resultatet från Wah Nobel (Pvt) Ltd. som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.

Saab har inte gjort några väsentliga förvärv eller avyttringar av andelar i intresseföretag under 2013.

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2013 inkluderar goodwill med msek 60 (58).

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljningsintäkter, resultat, tillgångar och skulder samt redovisat värde i andelar i intresseföretag.

2012 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Hong Kong	694	4
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	19	2
Taurus Systems GmbH	Tyskland	26	8
S.N. Technologies SA	Schweiz	18	-1
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	35	-1
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	24	-1
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	21	1
FFV Services Private Limited	Indien	11	-
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	72	19
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		15	-4

Totalt 935 27

2013-12-31 MSEK	Tillgångar	Skulder	Redovisat värde andel i intresseföretag	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	332	227	105	32,3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	34	7	27	27,2
Taurus Systems GmbH	126	120	6	33,0
S.N. Technologies SA	15	5	10	50,0
Industrikompetens i Östergötland AB	19	9	10	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	13	7	6	40,0
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	121	115	6	50,0
FFV Services Private Limited	25	6	19	49,0
AVIA SATCOM Co., Ltd	142	34	108	36,6
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen	42	1	41
Totalt	869	531	338

			Redovisat värde andel i
2012-12-31 MSEK	Tillgångar	Skulder	intresse företag	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	299	191	108	32,3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	33	8	25	27,2
Taurus Systems GmbH	37	28	9	33,0
S.N. Technologies SA	13	4	9	50,0
Industrikompetens i Östergötland AB	18	8	10	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	13	7	6	40,0
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	125	119	6	50,0
FFV Services Private Limited	14	1	13	49,0
AVIA SATCOM Co., Ltd	115	21	94	36,6
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen	25	5	20
Totalt	692	392	300

2013 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Hong Kong	510	-2
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	22	4
Taurus Systems GmbH	Tyskland	28	-
S.N. Technologies SA	Schweiz	24	1
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	35	-
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	22	1
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	20	-
FFV Services Private Limited	Indien	16	7
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	102	23
Övriga intresseföretag, främst i venture-portföljen		11	-9
Totalt		790	25

NOT 22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International kb. Till och med år 2013 redovisas koncernens innehav genom klyvningsmetoden. Tillämpning av ifrs 11 Samarbetsarrangemang innebär dock att innehavet kommer att redovisas enligt kapitalandelsmetoden från och med 2014. Resterande innehav koncernen har i joint ventureföretag uppgår ej till väsentliga belopp.

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint ventureföretagets försäljningsintäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Gripen International KB

MSEK	2013	2012
Försäljningsintäkter	-	28
Resultat efter skatt	-	25

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Anläggningstillgångar	8	2
Omsättningstillgångar	248	689
Summa tillgångar	256	691
Kortfristiga skulder	227	232
Summa skulder	227	232
Nettotillgångar	29	459

Effekter genom tillämpning av ifrs 11 avseende andelar i joint ventures redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Förändringen har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens resultaträkning.

Vid utgången av 2013

Finansiell ställning MSEK	2013-12-31 Utfall	Justering IFRS 11	2013-12-31 Omräknat
Anläggningstillgångar	11 104	-8	11 096
Andelar i joint ventures	-	29	29
Omsättningstillgångar	16 801	-137	16 664
Summa tillgångar	27 905	-116	27 789
Summa eget kapital	12 227	-	12 227
Långfristiga skulder	4 498	-	4 498
Kortfristiga skulder	11 180	-116	11 064
Summa skulder	15 678	-116	15 562
Summa eget kapital och Skulder	27 905	-116	27 789

Vid slutet av tredje kvartalet 2013

Finansiell ställning MSEK	2013-09-30 Utfall	Justering IFRS 11	2013-09-30 Omräknat
Anläggningstillgångar	11 167	-8	11 159
Andelar i joint ventures	-	459	459
Omsättningstillgångar	15 351	-343	15 008
Summa tillgångar	26 518	108	26 626
Summa eget kapital	11 877	-	11 877
Långfristiga skulder	3 541	-	3 541
Kortfristiga skulder	11 100	108	11 208
Summa skulder	14 641	108	14 749
Summa eget kapital och Skulder	26 518	108	26 626

Vid slutet av andra kvartalet 2013

Finansiell ställning MSEK	2013-06-30 Utfall	Justering IFRS 11	2013-06-30 Omräknat
Anläggningstillgångar	11 406	-1	11 405
Andelar i joint ventures	-	459	459
Omsättningstillgångar	15 815	-305	15 510
Summa tillgångar	27 221	153	27 374
Summa eget kapital	11 616	-	11 616
Långfristiga skulder	3 719	-	3 719
Kortfristiga skulder	11 886	153	12 039
Summa skulder	15 605	153	15 758
Summa eget kapital och Skulder	27 221	153	27 374

Vid slutet av första kvartalet 2013

Finansiell ställning MSEK	2013-03-31 Utfall	Justering IFRS 11	2013-03-31 Omräknat
Anläggningstillgångar	11 282	-2	11 280
Andelar i joint ventures	-	459	459
Omsättningstillgångar	17 153	-362	16 791
Summa tillgångar	28 435	95	28 530
Summa eget kapital	11 829	-	11 829
Långfristiga skulder	4 408	-	4 408
Kortfristiga skulder	12 198	95	12 293
Summa skulder	16 606	95	16 701
Summa eget kapital och Skulder	28 435	95	28 530

Ingående balans 2013

Finansiell ställning MSEK	2013-01-01 Utfall	Justering IFRS 11	2013-01-01 Omräknat
Anläggningstillgångar	11 498	-2	11 496
Andelar i joint ventures	-	459	459
Omsättningstillgångar	17 440	-344	17 096
Summa tillgångar	28 938	113	29 051
Summa eget kapital	11 280	-	11 280
Långfristiga skulder	4 764	-	4 764
Kortfristiga skulder	12 894	113	13 007
Summa skulder	17 658	113	17 771
Summa eget kapital och Skulder	28 938	113	29 051

NOT 23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures

Moderbolaget
MSEK	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	565	552
Förvärv	2	-
Avyttringar	-	-3
Omklassificeringar	-	-9
Nedskrivningar	-430	-
Andel av årets nettoresultat i joint ventures	-	25
Utgående balans 31 december	137	565
Redovisat värde 31 december	137	565

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint ventureföretag

2013 MSEK	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Hong Kong	32,3	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Aerostructures Assemblies India Pvt Ltd	50,0/26,0	2
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	29
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	4
Totalt		137

2012 MSEK	Röst- och kapitalandel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Hong Kong	32,3	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	459
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	4
Totalt		565

NOT 24 Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och joint ventures

Moderbolaget		Fordringar på koncernföretag	Fordringar på intresseföretag och joint ventures
MSEK	2013	2012	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	861	911	-	17
Avyttringar	-114	-1	-	-17
Kursdifferens	-	-49	-	-
Utgående balans 31 december	747	861	-	-

NOT 25 Finansiella placeringar

Koncernen
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning värderade till verkligt värde:
Aktier och andelar	114	-
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	40	49
Investeringar som hålles till förfall:
R äntebärande värdepapper	141	144
Totalt	295	193

Kortfristiga placeringar som är

omsättningstillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

R äntebärande värdepapper	2 002	3 963
Totalt	2 002	3 963

Placeringar i räntebärande värdepapper utgörs av bostads- och statsobligationer, företags- och bankcertifikat samt så kallade Floating Rate Notes. Verkligt värde på räntebärande värdepapper som hålles till förfall uppgår till msek 139 (143).

NOT 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget
MSEK	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	38	38
Förvärv	248	-
Utgående balans 31 december	286	38
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-17	-14
Årets nedskrivningar	-133	-3
Utgående balans 31 december	-150	-17
Redovisat värde 31 december	136	21

Förvärv 2013 avser Pipavav Defence and Offshore Engineering Co Ltd och Biogeneration Ventures b.v. Nedskrivningar 2013 avser Pipavav.

NOT 27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Koncernen
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	59	62
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	2	2
Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande	36	-
Övriga räntebärande fordringar	24	47
Övriga ej räntebärande fordringar	8	27
Totalt	129	138

Koncernen
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	2	-
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	41	79
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	6	14
Förskott till leverantörer	147	84
Övriga räntebärande fordringar	119	326
Övriga ej räntebärande fordringar	435	321
Summa	750	824
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	4 257	2 255
Avgår upparbetade förskott	-1 184	-531
Summa	3 073	1 724
Totalt	3 823	2 548

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 828 (553).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 3 506 (1 873). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 751 (382).

Moderbolaget

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar	16	42
Ej räntebärande fordringar	6	7
Totalt	22	49

Moderbolaget

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Räntebärande fordringar	25	-
Ej räntebärande fordringar	308	195
Summa	333	195
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	3 165	1 631
Avgår upparbetade förskott	-1 183	-532
Summa	1 982	1 099
Totalt	2 315	1 294

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 394 (291).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 2 672 (1 370). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 493 (261).

2013	2012
49	34
-	17
-27	-2
22	49

NOT 28 Varulager

Koncernen

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Råvaror och förnödenheter	2 048	2 314
Varor under tillverkning	1 722	1 489
Färdiga varor och handelsvaror	793	617
Totalt	4 563	4 420

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2013 utbetalat msek 263 (263). Skulden per 31 december 2013 uppgick till msek 177 (192), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med msek 130 (31). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till msek 93 (19). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 128 (93). Av varulagret förväntas msek 162 bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

Moderbolaget

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 574	1 633
Varor under tillverkning	1 267	1 190
Färdiga varor och handelsvaror	671	520
Förskott till leverantörer	141	42
Totalt	3 653	3 385

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med msek 128 (27) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med msek 92 (11). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 128 (93). Av moderbolagets varulager förväntas msek 37 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

NOT 29 Kundfordringar

Kundfordringarna i koncernen uppgår till msek 3 314 (3 454). Saab har under 2013 sålt kundfordringar enligt det avtal som tecknades under 2009 för försäljning av kundfordringar, för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Under året har programmet minskat med en kund.

Kundfordringarna säljs i sin helhet, vilket minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 555 (852) och har även haft en negativ påverkan på kassaflödet med msek -297 (-20).

Under året har nedskrivningar gjorts med msek 15 (5). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 3 (1).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till msek 1 489 (1 598). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 12 (5). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 2 (0). Se även not 41.

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Förutbetalda kostnader	489	426	507	377
Upplupna tjänsteintäkter	106	145	2	59
Övriga upplupna intäkter	282	315	227	297
Totalt	877	886	736	733

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 31 Likvida medel

Koncernen

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Kassa och bank	651	622
Bankdepositioner	1 113	862
Medel på spärrat konto	-	131
Deponerade medel för kunders räkning	-	1
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 764	1 616
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 764	1 616

Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar varav största delen har en löptid på mindre än en månad. Medel på spärrat konto avsåg kassa placerad hos oberoende tredje part tills avtalsvillkor var uppfyllt. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till msek 87 (107). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

NOT 32 Tillgångar som innehas för försäljning

Koncernen innehar inga tillgångar eller skulder till försäljning.

NOT 33 Eget kapital

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, a och b. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie a berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie b berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är sek 16.

Utestående aktier den 31 december 2013	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,4
Aktier serie B	104 507 021	98,2	84,6
Totalt	106 414 144	100,0	100,0

Utestående aktier den 31 december 2012	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,5
Aktier serie B	104 023 706	98,2	84,5
Totalt	105 930 829	100,0	100,0

Förändring av antal utestående aktier 2013	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari	1 907 123	104 023 706	105 930 829
Förtida matchning aktiesparprogram	-	20 665	20 665
Matchning aktiesparprogram	-	462 650	462 650
Antal utestående aktier 31 december	1 907 123	104 507 021	106 414 144

Under 2013 har inga b-aktier återköpts på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Under året har 483 315 aktier matchats i Saabs Aktiesparprogram. Överlåtna aktier motsvarar 0,4 procent av aktiekapitalet. I eget förvar finns efter årets matchning 2 736 200 aktier.

Utdelning till aktieägare uppgick till msek 477 (474), vilket motsvarar sek 4,50 per aktie (4,50).

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i sek. Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till msek -353 (-226). Av omräkningsreserven har msek 0 (0) omklassificerats till förlust/vinst i resultatet.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter. Av omvärderingsreserven har msek 0 (40) omförts till balanserade vinstmedel vid försäljning av förvaltningsfastigheter.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 34 Resultat per aktie

2013	2012
741	1 585
106 125	105 633
109 150	109 150
6,98	15,00
6,79	14,52

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt återköpta aktier i eget förvar. Vägt antal genomsnittligt utestående aktier efter utspädning avser totalt antal utgivna aktier.

NOT 35 Räntebärande skulder

Koncernen
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	1 000	4
Övriga räntebärande skulder	95	101
Totalt	1 095	105
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	1	1 100
Skulder till intressebolag och joint ventures	139	378
Övriga räntebärande skulder	474	159
Totalt	614	1 637
Summa räntebärande skulder	1 709	1 742

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av msek 0 (3). Av de långfristiga skulderna förfaller msek 1 036 (24) mellan ett och fem år från balansdagen och msek 59 (81) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av Medium Term Note-lån (mtn). För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 41.

Verkligt värde på mtn-lån överstiger bokfört värde med msek 5 (16), i övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 36 Skulder till kreditinstitut

Moderbolaget
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	87	107
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-87	-107
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kortfristig upplåning från kreditinstitut	-	1 100
Totalt	-	1 100
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	4 000	4 000
Långfristig del av banklån: Outnyttjad del	-4 000	-4 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Långfristig upplåning från kreditinstitut	1 000	-
Totalt	1 000	-
Summa skulder till kreditinstitut	1 000	1 100

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (mtn) med en låneram på msek 3 000 eller motvärde i eur. mtn-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

Under 2013 refinansierades msek 1 000 av förfallande msek 1 100.

NOT 37 Ersättningar till anställda

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier och avkastning.

Sverige

Den dominerande planen i Sverige är itp-planen enligt kollektivavtal fastställt mellan Svenskt Näringsliv och ptk. Det finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer i Saab Sverige. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av itpplanen, har ett stiftelsekapital per den 31 december 2013 på msek 4 595 (4 346) jämfört med ett åtagande på msek 5 793 (6 492) vid en beräkning enligt ias 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 79 procent (67).

Till den del som förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller följande. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, ufr 3 Klassificering av itp-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har Saab inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen itp 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Inga premier avseende förmånsbestämda planer betalas till Alecta.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med ias 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 procent (129).

USA

I usa finns en förmånsbestämd pensionsplan för vissa anställda och dessutom finns en kompletterande tilläggsplan för personer i företagsledande befattning. Planerna är företagsspecifika från ett avtal från 1986 mellan de anställda och företaget och planerna omfattar ålders- och efterlevandepension. Pensionen är antastbar under de första fem anställningsåren och pensionsåldern är 65 år. Inbetalning för att säkra pensionsåtagandet motsvarande nyintjäning görs årligen till en extern förvaltare.

Schweiz

I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställda ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering.

Övriga länder

Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans med Sverige.

Upplysningar avseende förmånsbestämda planer

Koncernen 2013-12-31

Sverige	USA	Schweiz	Totalt
6 080	233	100	6 413
-4 658	-269	-97	-5 024
1 422	-36	3	1 389
77%	115%	97%	78%
17	10	15

Nettobeloppet redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
Avsättningar för pensioner	1 422	-	3	1 425

Avsättningar för pensioner
hänförliga till särskild löneskatt	255	-	-	255
Långfristiga fordringar	-	36	-	36

Koncernen 2012-12-31

MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	6 825	251	88	7 164
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-4 450	-220	-74	-4 744
Nuvärdet av nettoförpliktelser	2 375	31	14	2 420
Andel fonderat	65%	88%	84%	66%
Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet	17	10	15

Nettobeloppet redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning

Avsättningar för pensioner	2 375	31	14	2 420
Avsättningar för pensioner
hänförliga till särskild löneskatt	454	-	-	454

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen 2013

MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	147	14	5	166
Räntekostnad netto	74	-	-	74
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	221	14	5	240
Kostnad avgiftsbestämda planer				580
Löneskatt				210
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning				1 030
Koncernen 2012
MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	150	14	6	170
Kostnader avseende tjänstgöring tidigare perioder	-	-	-3	-3
Räntekostnad netto	72	1	-	73
Kostnad förmånsbestämda pla ner i resultaträkningen	222	15	3	240
Kostnad avgiftsbestämda planer				545
Löneskatt				170

Poster inkluderade i kassaflödesanalysen

Koncernen 2013

MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-4	-26	-5	-35
Utbetalningar	-216	-12	-3	-231
Total kassaflödespåverkan	-220	-38	-8	-266

Koncernen 2012

MSEK	Sverige	USA	Schweiz	Totalt
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-5	-2	-5	-12
Utbetalningar	-212	-8	-4	-224
Total kassaflödespåverkan	-217	-10	-9	-236

Beräknade utbetalningar 2014 uppgår till cirka msek 250.

Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuariell vinst hänförlig till pensioner uppgick under 2013 till msek 1 017 vilket i huvudsak berodde på följande. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat, 5,7 procent jämfört med förväntat 3,0 procent, vilket ger en aktuariell vinst på msek 158. Den aktuariella vinsten på pensionsförpliktelser uppgick till msek 859, vilket beror på en högre diskonteringsränta med 100 punkter samt på erferenhetsjusteringar. Förändringar i demografiska antaganden har inte påverkat väsentligt.

Aktuariell vinst hänförlig till särskild löneskatt uppgick under 2013 till msek 234.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen

MSEK	2013	2012
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	2 420	2 095
Utbetalda ersättningar	-231	-224
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-35	-12
Kostnad redovisad i resultaträkningen	240	240
Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet	-1 017	303
Reglering/omräkningsdifferens	-5	2
Uttag från pensionsstiftelse	17	16
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	1 389	2 420

Förändring av pensionsförpliktelse

Koncernen

MSEK	2013	2012
Verkligt värde 1 januari	7 164	6 541
Intjänade förmåner under året	166	173
Intjänade förmåner tidigare år	-	-3
Räntekostnad	215	229
Pensionsutbetalningar	-231	-224
Regleringar	-45	-12
Aktuariell vinst (-)/förlust (+)	-859	472
Omräkningsdifferens	3	-12
Verkligt värde 31 december	6 413	7 164

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2013	2012
Verkligt värde 1 januari	4 744	4 446
Finansiell intäkt	143	156
Uttag	-17	-16
Reglering	-47	-9
Insättningar	35	12
Aktuariell vinst	158	169
Omräkningsdifferens	8	-14
Verkligt värde 31 december	5 024	4 744

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:

Koncernen

MSEK	2013	2012
Kostnad för sålda varor	757	669
Försäljningskostnader	85	81
Administrationskostnader	62	53
Forskning och utveckling	52	79
Finansiella kostnader	74	73
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	1 030	955

Räntekostnad med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Känslighetsanalys (exklusive särskild löneskatt)

Koncernen

MSEK	Förändring	Förändring av åtagande
Diskonteringsränta	0,25 %	-258
	-0,25 %	274
Inflation	0,25 %	274
	-0,25 %	-259
Lön	0,25 %	55
	-0,25 %	-50
Livslängd	+1 år	253

Avkastning på förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2013	2012
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	301	325
Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar	-143	-156
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	158	169

Styrning

Förmånsbestämd pensionsplan och pensionsplanens tillgångar är styrd av Pensionsstiftelsens styrelse, vilken sammanträder 4-5 gånger per år och har följande ansvarsområden:

• • Utse medlemmarna av och godkänna Investeringskommittén
• • Utse och godkänna ansvarig förvaltare
• • Årligen fastställa och godkänna investeringspolicy
• • Fastställa strategisk (långsiktig) och taktisk (kortsiktig) tillgångsallokering samt godkänna avvikelser inom ramen för det strategiska och taktiska mandatet
• • Årligen godkänna benchmark index för uppföljning av stiftelsens tillgångar
• • Årligen fastställa stop loss limit

Investeringsstrategi och riskhantering

Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån, tillgångar i förhållanden till pensionsskuld. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga att portföljen är väl diversifierad.

Fonden är föremål för att antal restriktioner och limiter, vilka följs upp av Group Treasury, Middle Office. Middle Office rapporterar direkt till styrelsen och ordföranden av investeringskommittén. En övergripande limit för stop loss och alarmnivåer syftar till att säkerställa en maximal förlust för stiftelsens tillgångar.

Förvaltningstillgångar fördelade per tillgångsklass

Koncernen

Procent	2013	varav noterade på aktiv marknad	2012	varav noterade på aktiv marknad
Räntebärande tillgångar	48	100	49	100
Aktierelaterade tillgångar	36	100	36	100
Hedgefonder	14	-	13	-
Fastigheter	1	-	1	-
Likvida medel	1	-	1	-
Totala tillgångar	100	84	100	85

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen Procent 2013 2012 2011 2010 2009 De väsentligaste aktuariella antagan-

dena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)1)
Diskonteringsränta den 31 december	4,00	3,00	3,50	4,80	4,00
Framtida löneökning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00
Framtida ökning av pensioner	2,00	2,00	2,00	2,00	2,00
Personalomsättning	3,00	3,00	3,00	3,00	5,00

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (aaa). Varje förväntat kassaflöde har diskonterats med en ränta för motsvarande löptid.

Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i helhet.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från scb gällande löneökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974– 2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från Riksbankens inflationsmål som är 2 procent.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2007:31). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 3 procent per år.

Effekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda 2012

Koncernens finansiella ställning 2012 har justerats för nettning av uppskjutna skattefordringar och -skulder jämfört med den summerade finansiella ställningen presenterad i årsredovisningen 2012.

Den justerade finansiella ställningen och den justerade resultaträkningen för 2012 är som följer.

Finansiell ställning

MSEK	2012-12-31 utfall	Justering IAS 19R	2012-12-31 omräknat
Anläggningstillgångar	12 026	-741	11 285
Uppskjutna skattefordringar	213	-	213
Omsättningstillgångar	17 440	-	17 440
Summa tillgångar	29 679	-741	28 938
Eget kapital	14 097	-2 817	11 280
Avsättningar för pensioner	11	2 863	2 874
Uppskjutna skatteskulder	981	-797	184
Övriga långfristiga skulder	1 696	10	1 706
Kortfristiga skulder	12 894	-	12 894
Summa skulder	15 582	2 076	17 658
Summa eget kapital och skulder	29 679	-741	28 938
Soliditet	47,5%		39,0%

Resultaträkning

MSEK	2012 utfall	Justering IAS 19R	2012 omräknat
Rörelseresultat	2 032	18	2 050
Finansnetto	-126	79	-47
Skatt	-367	-76	-443
Årets resultat	1 539	21	1 560
Resultat per aktie före utspädning, SEK	14,81	0,19	15,00
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	14,33	0,19	14,52
Övrigt totalresultat	-107	-300	-407
Årets totalresultat	1 432	-279	1 153

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
ITP i egen regi	81	197
Övriga pensioner	63	50
Övriga pensionsavsättningar	75	87
Totalt	219	334
Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti	141	268
MSEK	2013	2012
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter mer än 12 månader	55	182

Långsiktiga incitamentsprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett Aktiesparprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Anställda som deltar i programmet kan avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av b-aktier i Saab på nasdaq omx Stockholm under en tolvmånadersperiod. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal b-aktier vederlagsfritt.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att även införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Upp till 286 nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören, kan avsätta högst 7,5 procent av den fasta bruttolönen för köp av b-aktier i Saab. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden för att matchningsaktier ska tilldelas i det Prestationsrelaterade programmet. Årsstämman 2011 beslutade att ändra villkoren i det Prestationsrelaterade programmet, jämfört med tidigare års program, till att de personer som omfattas även får delta i Saabs Aktiesparprogram samt att det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2011 berättigar till 1–4 matchningsaktier, beroende på vilken kategori den anställde tillhör. Styrelsen kan reducera antalet matchningsaktier som skall matchas om styrelsen bedömer det som rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och i övrigt.

2009 års Aktiesparprogram

I april 2009 beslutade Saabs årsstämma om ett tredje Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Matchning har skett vid tre tillfällen under 2013 och vid ett tillfälle i januari 2014. Därmed är programmet avslutat.

2010–2012 års Aktiesparprogram

Under åren 2010 till 2012 beslutade Saabs årsstämma om förnyade Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2009-2012

Aktiesparprogram	Antal aktier	Antal deltagare
2009	462 877	2 841
2010	303 033	2 315
2011	495 874	2 970
2012	422 831	3 475

2009 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I april 2009 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat andra Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som tidigare års program.

Efter mätperiodens utgång, den 31 december 2012, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5 till 15 procent i genomsnitt per år hade uppnåtts under treårsperioden och uppgick till cirka 35 procent. Detta innebär att deltagarna har erhållit maximal matchning av aktier. Matchning har skett vid tre tillfällen under 2013 och vid ett tillfälle i januari 2014.

2010 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

2010 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat tredje Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Efter mätperiodens utgång, den 31 december 2013, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5 till 15 procent i genomsnitt per år hade uppnåtts under treårsperioden och uppgick till cirka 77 procent. Detta innebär att deltagarna kommer att få maximal matchning av aktier. Matchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2014 och vid ett tillfälle i januari 2015.

2011 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

2011 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat fjärde Prestationsrelaterat Aktieprogram med ändrade villkor, jämfört med tidigare års program, som beskrivs här ovan. Vid utgången av 2013 konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5–15 procent i genomsnitt per år inte sannolikt kommer att uppnås under treårsperioden.

2012 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

2012 beslutade Saabs årsstämma om ett förnyat femte Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som 2011 års program.

Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2009–2012

Aktiesparprogram	Antal aktier	Antal deltagare
2009	62 633	138
2010	46 972	115
2011	82 007	176
2012	53 109	177

2013 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram

I april 2013 beslutade Saabs årsstämma att på samma sätt som tidigare år erbjuda de anställda deltagande i Aktiesparprogram och Prestationsrelaterat Aktieprogram. Aktiesparprogram 2013 omfattar samtliga anställda. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet omfattar ledande befattningshavare och nyckelpersoner vilket berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Programmen startar i januari 2014 och löper under kalenderåret 2014. Maximalt antal matchningsaktier uppgår i de två programmen till 1 040 000 aktier.

2009	2010	2011	2012	Totalt
417 022	289 257	399 999		- 1 106 278
-	-	80 607	422 831	503 438
-6 060	-6 026	-7 331	-1 248	-20 665
-350 502	-	-	-	-350 502
-6 083	-4 362	-9 471	-9 595	-29 511
54 377	278 869	463 804		411 988 1 209 038
2 335	2 110	2 825	3 386
17	15	19	23
0,0	0,7	1,7	2,7

Prestationsrelaterat Aktieprogram 2009 2010 2011 2012 Totalt Antal matchningsaktier vid årets början 52 440 45 019 57 774 - 155 233 Tilldelade under året (köpta aktier) - - 13 850 53 109 66 959 Ordinarie matchning -44 223 - - - -44 223 Förverkade matchningsaktier -971 -1 175 -2 896 - -5 042 Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut 7 246 43 844 68 728 53 109 172 927 Antal deltagare 2013-12-31 110 103 167 177 Genomsnittlig återstående löptid, år 0,0 0,7 1,7 2,7

Totalt antal matchningsbe
rättigade aktier vid året slut	2009	2010	2011	2012	Totalt
Aktiesparprogram		54 377 278 869	463 804	411 988	1 209 038
Prestationsrelaterat aktieprogram	7 246	43 844	68 728	53 109	172 927
Avgår aktier som ingår i båda programmen	-	-	-68 728	-53 109	-121 837
Totalt		61 623 322 713	463 804	411 988	1 260 128

Redovisad kostnad för ovanstående program,

inklusive sociala avgifter	2013	2012
Aktiesparprogram 2008	-	13
Aktiesparprogram 2009	17	20
Aktiesparprogram 2010	16	15
Aktiesparprogram 2011	20	8
Aktiesparprogram 2012	10	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2009	5	5
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2010	5	5
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2011	-3	3
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2012	3	-
Totalt	73	69

Det verkliga värdet av de tjänster som utförs baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

Kostnaden för aktieprogrammen ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktieprogrammen uppgick under 2013 till msek 6 (6).

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandatperioden april 2013 – april 2014 med sammanlagt sek 4 435 000 (4 345 000) och utgår med sek 1 185 000 (1 165 000) till ordföranden, med sek 490 000 (480 000) till vice ordföranden och med sek 460 000 (450 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2013 – april 2014 dessutom till utskottets ordförande Per-Arne Sandström arvode på sek 150 000 (150 000) och till utskottets ledamöter Johan Forssell och Joakim Westh sek 100 000 (100 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2013 – april 2014 dessutom till utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på sek 135 000 (135 000) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg sek 80 000 (80 000) samt Sten Jakobsson sek 80 000 (80 000).

Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2013 framgår av tabellen nedan.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, har bestått av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Håkan Buskhe har från och med 1 september 2010 deltagit i de Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2009, 2010, 2011 och 2012 samt i Aktiesparprogram 2011 och 2012.

Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 uppgår per 31 december 2013 till sek 372 168 (510 265) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 till sek 2 114 977 (1 191 681) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2011 till sek 188 588 (347 060) vid beräknat utfall samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2012 till sek 334 391 vid beräknat utfall.

Under perioden 1 januari till och med 31 december 2013 har till Håkan Buskhe kostnadsförts lön och andra förmåner om sek 11 584 583 (10 749 306), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgör sek 1 701 415 (1 539 935).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab har utgjorts av pensionspremier uppgående till 30 procent av den fasta lönen till och med den tidpunkt då verkställande direktören fyllde 50 år varefter pensionspremien uppgår till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 62 år. Under anställningens första fem år erhåller verkställande direktören dessutom en extra pensionsinbetalning på sek 440 000. Inbetalningen görs årligen och är villkorad av att Håkan Buskhe fortfarande är anställd.

Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt itp-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2013 uppgick kostnaden för Håkan Buskhes pension inklusive itp till sek 3 594 269 (3 420 807).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med

lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 13 personer (13) bestående av vice verkställande direktören, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Under 2013 har följande ledande befattningshavare lämnat koncernledningen alternativt slutat vid bolaget; Marknadsdirektör Jonas Hjelm den 1 januari, Informationsdirektör Carina Brorman den 18 februari, Direktör och ansvarig för m&a (mergers and aquisitions) Peter Sandehed den 1 mars samt vice vd och coo Lena Olving den 11 juni. Vid årsskiftet 2013/2014 bestod koncernledningen därför av 10 personer inklusive verkställande direktören. Under 2013 har Affärsområdeschef Lennart Sindahl och Finansdirektör Magnus Örnberg blivit utsedda till vice verkställande direktörer.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Under året har en person av andra ledande befattningshavare erhållit kontant rörlig ersättning om sek 1 144 569 för extraordinär arbetsinsats. Av andra ledande befattningshavare erhöll två personer enligt beslut 2012 kontant ersättning av engångskaraktär i samband med rekrytering. Ett belopp på totalt sek 1 990 000 ska utbetalas under 36 månader från anställningens start enligt beslut 2012. Inbetalningarna sker månadsvis i form av pensionspremier och är villkorat av att den anslutne inte underrättat om anställningens upphörande/ egen uppsägning. För år 2013 har sek 663 336 utbetalats.

Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattnings– havare i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2009, 2010, 2011 och 2012 samt i Aktiesparprogram 2011 och 2012. Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 avslutades i januari 2014. Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 uppgår per 31 december 2013 till sek 306 491 (3 032 384) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 till sek 1 637 726 (2 037 447) vid beräknat utfall, för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2011 till sek 357 831 (681 877) samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram och Aktiesparprogram 2012 till sek 548 191 vid beräknat utfall.

År 2013 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön och andra förmåner om sek 41 886 223 (45 334 496), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade aktieprogram, utgör sek 3 975 317 (6 021 072).

Pensionsvillkor

Från och med den 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för nya befattningshavare. Av andra ledande befattningshavare har en person pensionsålder 60 år.

Utöver itp är 9 personer (13) i kretsen anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver itp eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2013 uppgick pensionskostnaderna, inklusive itp och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till sek 13 533 737 (16 677 569). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2013

inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktie relaterade program 7)	Övriga förmåner 3)	Pensions kostnad	Totalt	Utestående matchnings rätter vid beräknat utfall i aktierelaterade program 7)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 260 000	-	-	-	-	1 260 000	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	567 500	-	-	-	-	567 500	-
Övriga styrelseledamöter							-
Sara Mazur	345 000	-	-	-	-	345 000 4)	-
Åke Svensson	112 500					112 500 6)
Johan Forssell	557 500	-	-	-	-	557 500	-
Per-Arne Sandström	607 500	-	-	-	-	607 500	-
Cecilia Stegö Chilò	457 500	-	-	-	-	457 500	-
Lena Treschow Torell	592 500	-	-	-	-	592 500 2)	-
Joakim Westh	557 500	-	-	-	-	557 500	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	9 883 168	-	1 644 736	56 679	3 594 269	15 178 852	3 010 124
Andra ledande befattningshavare	36 103 001 5)	1 807 905 1)	2 018 173	1 957 144	13 533 737	55 419 960	2 850 239
Totalt	51 043 669	1 807 905	3 662 909	2 013 823	17 128 006	75 656 312	5 860 363

1) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt beslut 2012 utbetalas i form av pensionspremie under 36 månader från anställningens start samt kontant utbetald ersättning till en ledande befattningshavare, enligt beslut 2013. 2) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaragifter bolaget annars skulle ha betalat.

3) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

4) Invaldes i styrelsen i april 2013 och har erhållit arvode för perioden april–december.

5) Inklusive beräknad ersättning för ledande befattningshavare som lämnat koncernledningen under 2013.

6) Lämnade styrelsen i april 2013, efter att ha meddelat att han avböjt omval, och har erhållit arvode för perioden januari–mars.

7) Aktierelaterade program avser både Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade aktieprogram

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2012

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Aktie relaterade program 4)	Övriga förmåner 3)	Pensions kostnad	Totalt	Utestående matchnings rätter vid beräknat utfall i aktierelaterade program 4)
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 245 000	-	-	-	-	1 245 000	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	560 000	-	-	-	-	560 000	-
Övriga styrelseledamöter
Åke Svensson	450 000	-	-	-	-	450 000	-
Johan Forssell	550 000	-	-	-	-	550 000	-
Per-Arne Sandström	600 000	-	-	-	-	600 000	-
Cecilia Stegö Chilò	450 000	-	-	-	-	450 000	-
Lena Treschow Torell	585 000	-	-	-	-	585 000 2)	-
Joakim Westh	550 000	-	-	-	-	550 000	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	9 209 371	-	1 513 359	26 576	3 420 807	14 170 113	2 049 006
Andra ledande befattningshavare	39 313 424	358 056 1)	3 535 145	2 485 927	16 319 513	62 012 065	5 751 708
Totalt	53 512 795	358 056	5 048 504	2 512 503	19 740 320	81 172 178	7 800 714

1) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt beslut 2012 utbetalas i form av pensionspremie under 36 månader från anställningens start.

2) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då delar av arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaragifter bolaget annars skulle ha betalat.

3) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

4) Aktierelaterade program avser både Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade aktieprogram

NOT 38 Avsättningar

Koncernen
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	515	684
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	84	66
Förlustkontrakt	161	229
Övrigt	283	307
Totalt	1 043	1 286

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Åtaganden avseende regionalflyg	100	10
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	137	52
Förlustkontrakt	122	178
Övrigt	300	325
Totalt	659	565

Moderbolaget

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	270	278
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	164	54
Förlustkontrakt	163	266
Övrigt	235	237
Totalt	832	835

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2013	694	278
Belopp som tagits i anspråk under året	-79	-8
Utgående balans 31 december 2013	615	270

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2013	118	54
Avsättningar som gjorts under året	206	177
Belopp som tagits i anspråk under året	-96	-63
Outnyttjade belopp som har återförts	-4	-4
Omklassificering	-3	-
Utgående balans 31 december 2013	221	164

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2013	407	266
Avsättningar som gjorts under året	105	80
Belopp som tagits i anspråk under året	-187	-175
Outnyttjade belopp som har återförts	15	15
Omklassificering	-52	-23
Omräkningsdifferenser och övrigt	-5	-
Utgående balans 31 december 2013	283	163

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2013	632	237
Avsättningar som gjorts under året	138	83
Belopp som tagits i anspråk under året	-135	-71
Outnyttjade belopp som har återförts	-63	-12
Omklassificering	31	-1
Omräkningsdifferenser och övrigt	-20	-1
Utgående balans 31 december 2013	583	235

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2013	1 851	835
Avsättningar som gjorts under året	449	340
Belopp som tagits i anspråk under året	-497	-317
Outnyttjade belopp som har återförts	-52	-1
Omklassificering	-24	-24
Omräkningsdifferenser och övrigt	-25	-1
Utgående balans 31 december 2013	1 702	832

Regionalflyg

Åtaganden beträffande regionalflyg avser förväntade underskott och andra förpliktelser i samband med avvecklingen av leasingportföljen. Saab uppskattar att portföljen kommer att vara helt avvecklad 2015.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Utgifterna bedöms utfalla under 2014-2015.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser främst Helikopter 14, projekt inom ledningssystem och vissa andra militära projekt. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för garantier och kvarvarande utgifter i projekt samt för miljöåtagande.

Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte skett.

NOT 39 Övriga skulder

Koncernen
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Övriga långfristiga skulder
Långfristig förutbetald intäkt	-	20
Övrigt	179	295
Totalt	179	315
Övriga kortfristiga skulder
Skulder till intresseföretag	5	5
Mervärdesskatt	165	136
Avdragen preliminärskatt	205	177
Depositioner avseende leasingverksamheten	34	17
Övrigt	430	425
Totalt	839	760
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	72	32

Moderbolaget

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Mervärdesskatt	81	81
Avdragen preliminärskatt	148	116
Övrigt	704	432
Totalt	933	629

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 43 12

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Upplupna kostnader
Upplupna projektkostnader	916	1 227	563	679
Semesterskuld	914	877	698	672
Ej ankomna fakturor	267	333	192	262
Sociala avgifter	435	463	324	348
Personalskulder	247	204	178	131
Upplupna leasingkostnader	9	79	-	-
Skadereserver	101	78	2	29
Royalty och kommission	134	121	114	107
Upplupna räntor	14	16	14	16
Övrigt	291	277	218	231
Summa upplupna kostnader	3 328	3 675	2 303	2 475
Förutbetalda intäkter
Skulder till beställare	2 586	3 039	2 162	2 711
Förutbetalda försäkrings ersättningar	-	244	-	-
Balanserad projektränta	-	8	-	8
Balanserade värdeförändringar avseende förlängning av terminskontrakt	-	-	330	362
Övrigt	31	27	24	17
Summa förutbetalda intäkter	2 617	3 318	2 516	3 098
Totalt	5 945	6 993	4 819	5 573

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 41 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Saabs finansiella tillgångar och skulder och kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och Treasuryverksamheten. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera en negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• • Valutarisk
• • Ränterisk • Likviditets- och finansieringsrisk
• • Råvarurisk
• • Kredit- och motpartsrisk

Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• • omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till sek
• • omvandla räntebindningstiden för leasingkontrakt för att möta hyresintäkter samt önskad räntebindning för övriga tillgångar och skulder

Ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker är centraliserad till Group Treasury. De operativa affärsområdena har direktiv och processer som beskriver hur de finansiella riskerna skall hanteras. Vidare finns detaljerade, av koncernledningen fastställda, direktiv och riktlinjer för Group Treasurys verksamhet.

Hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings ab, där även de externa transaktionerna genomförs. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom Group Treasury.

Koncernens internbank, Saab Treasury, ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, hantering av ränte- och valutarisker samt elprisrisker. Saab har avtalat med en extern part avseende hanteringen av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning. Övrig råvarurisk hanteras primärt genom kontraktsklausuler.

Group Treasury Policy tillåter, i begränsad omfattning, handel för egen räkning inom valuta- och räntederivat. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap. Saab Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på msek 50 (50), som fördelas mellan hantering av ekonomisk risk i offertportföljen, trading och elderivat. Under året har cirka msek 15 allokerats till tradingportföljen, cirka msek 1 till elderivat och cirka msek 34 till offertportföljen. VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer, och är praxis inom det finansiella området. Metoden estimerar det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet. Funktionen Treasury Risk Analysis rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk dagligen till koncernledningen.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, räntebärande fordringar, likvida medel, placeringar i räntebärande värdepapper och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Följande tabeller visar en fördelad rapport över finansiell ställning kategoriserad och klassificerad enligt ias 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende handel	Verkligt värde via övrigt total resultat som till gängliga för försäljning	Identifie rade till verkligt värde via resultat räkningen	Investe ringar som hålles till förfall	Låne- och kundford ringar	Finansiella skulder	Derivat som identifierats som kassa flödes säkring	Derivat som identifierats som verkligt värde säkring	Totala finansiella tillgångar och skulder	Värderat till verkligt värde
2013-12-31
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	114	40	141	-	-	-	-	295	293
Långfristiga fordringar	-	-	-	-	129	-	-	-	129	129
Derivat1
Valutaterminer	24	-	-	-	-	-	347	5	376	376
Valutaoptioner	8	-	-	-	-	-	-	-	8	8
Ränteswappar	-	-	-	-	-	-	6	-	6	6
Elderivat	6	-	-	-	-	-	-	-	6	6
Summa derivat	38	-	-	-	-	-	353	5	396	396
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	-	7 378	-	-	-	7 378	7 378
Kortfristiga placeringar	-	-	2 002	-	-	-	-	-	2 002	2 002
Likvida medel	-	-	-	-	1 764	-	-	-	1 764	1 764
Summa finansiella tillgångar	38	114	2 042	141	9 271	-	353	5	11 964	11 962
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	-	1 709	-	-	1 709	1 714
Derivat1
Valutaterminer	11	-	-	-	-	-	269	1	281	281
Valutaoptioner	12	-	-	-	-	-	-	-	12	12
Ränteswappar	5	-	-	-	-	-	-	-	5	5
Elderivat	7	-	-	-	-	-	11	-	18	18
Summa derivat	35	-	-		-	-	280	1	316	316
Övriga skulder	-	-	-	-	-	5 300	-	-	5 300	5 300
Summa finansiella skulder	35	-	-	-	-	7 009	280	1	7 325	7 330
2012-12-31 Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	-	49	144	-	-	-	-	193	192
Långfristiga fordringar	-	-	-	-	879	-	-	-	879	879
Derivat1
Valutaterminer	30	-	-	-	-	-	440	16	486	486
Valutaoptioner	24	-	-	-	-	-	-	-	24	24
Ränteswappar	1	-	-	-	-	-	-	-	1	1
Elderivat	-	-	-	-	-	-	3	-	3	3
Summa derivat	55	-	-	-	-	-	443	16	514	514
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	-	6 361	-	-	-	6 361	6 361
Kortfristiga placeringar	-	-	3 963	-	-	-	-	-	3 963	3 963
Likvida medel	-	-	-	-	1 616	-	-	-	1 616	1 616
Summa finansiella tillgångar	55	-	4 012	144	8 856	-	443	16	13 526	13 525
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	-	1 742	-	-	1 742	1 758
Derivat1
Valutaterminer	4	-	-	-	-	-	191	3	198	198
Valutaoptioner	15	-	-	-	-	-	-	-	15	15
Ränteswappar	24	-	-	-	-	-	-	-	24	24
Elderivat	-	-	-	-	-	-	17	-	17	17
Summa derivat	43	-	-	-	-	-	208	3	254	254
Övriga skulder	-	-	-	-	-	5 848	-	-	5 848	5 848
Summa finansiella skulder	43	-	-	-	-	7 590	208	3	7 844	7 860

1) Avser bokförda värden, marknadsvärde exklusive premier och upplupna räntor. I övrigt ej några väsentliga skillnader mellan bokfört och verkligt värde.

Koncernens utestående derivat

Valutaderivat			Verkligt värde 2013		Verkligt värde 2012
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	EUR	-287	57	74	-17	-264	122	53	69
	USD	-531	88	39	49	-511	111	41	70
	Övriga	-	41	49	-8	-	46	43	3
Utestående valutaderivat med löptid upp till ett år, totalt			186	162	24		279	137	142
Löptid ett till tre år	EUR	-125	51	69	-18	-80	66	40	26
	USD	-394	94	35	59	-217	63	12	51
	Övriga	-	11	13	-2	-	5	5	-
Utestående valutaderivat med löptid ett till tre år, totalt			156	117	39		134	57	77
Löptid tre till fem år	EUR	-17	9	6	3	-66	27	6	21
	USD	-242	26	2	24	-125	51	3	48
	Övriga	-	-	1	-1	-
Utestående valutaderivat med löptid tre till fem år, totalt			35	9	26		78	9	69
Löptid över fem år	EUR	-15	5	3	2	-26	16	-	16
	USD	-14	2	-	2	-21	2	1	1
Utestående valutaderivat med löptid över fem år, totalt			7	3	4		18	1	17
Valutaderivat, totalt1)			384	291	93		509	204	305

1) Balanserade premier på öppna valutaoptionskontrakt uppgår till MSEK 3 (9)

Räntederivat				Verkligt värde 2013				Verkligt värde 2012
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	SEK	303	-	8	-8	668	1	9	-8
Utestående räntederivat med löptid upp till ett år, totalt			-	8	-8		1	9	-8
Löptid ett till tre år	SEK	-	-	-	-	453	-	21	-21
	USD	5	-	2	-2	16	-	7	-7
Utestående räntederivat med löptid ett till tre år, totalt			-	2	-2		-	28	-28
Löptid tre till fem år	SEK	967	5	4	1	-	-	-	-
Utestående räntederivat med löptid tre till fem år, totalt			5	4	1		-	-	-
Räntederivat, totalt2)			5	14	-9		1	37	-36

2) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -9 (-13) och balanserade premier på öppna kontrakt MSEK 0 (0).

Elderivat	Verkligt värde 2013					Verkligt värde 2012
Miljoner	Megawatt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Megawatt	Tillgång SEK Skuld SEK		Netto
Löptid upp till ett år	19	6	16	-10	14	4	13	-9
Utestående elderivat med löptid upp till ett år, totalt		6	16	-10		4	13	-9
Löptid ett till tre år	14	-	2	-2	17		4	-4
Utestående elderivat med löptid ett till tre år, totalt		-	2	-2		-	4	-4
Elderivat, totalt		6	18	-12		4	17	-13

Summa derivat	Verkligt värde 2013					Verkligt värde 2012
Miljoner		Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto		Tillgång SEK Skuld SEK		Netto
DERIVAT, TOTALT		395	323	72		514	258	256
(varav derivat som används för kassaflödessäkring)				74				235
Upplupna räntor och balanserade premier, se fotnot 1 och 2 ovan		-	-6	-6		-	-4	-4
Nettning upplupna räntor och premier		1	-1	2		-	-	-
DERIVAT ENLIGT KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING		396	316	80		514	254	260

Valutarisk

Koncernen säkrar hela orderstocken med hjälp av valutaderivat. Det innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende aktuell orderstock. Framtida orderingång är utsatt för växelkursförändringar i form av förändrad konkurrenskraft. Detta hanteras delvis genom att Group Treasury säkrar den ekonomiska exponeringen i fastprisofferter.

Definitioner

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet negativt. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• • Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor än funktionella valutan (ekonomisk och transaktionsexponering)
• • Resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till sek (omräkningsexponering)
• • Resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering)
• • Resultatet kan påverkas av nedskrivningsprövningar avseende icke säkrade framtida kassaflöden i utländsk valuta i förlustkontrakt (nedskrivningsprövning)

I riskhanteringen skiljer Saab på de ovan nämnda typerna av exponering. Policybeskrivning finns under respektive exponeringsområde.

Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygprogrammen.

Ekonomisk exponering

Vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Den risken begränsas primärt genom kontraktsformuleringar (valutaklausuler) alternativt genom offerter i egna kostnadsvalutor.

I de fall fastprisofferter i utländsk valuta lämnas säkras vanligtvis nettoexponeringen med finansiella instrument. Den uppkomna valutarisken för offerter hanteras av Saab Treasury inom ramen för offertportföljen. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar per valuta vid årsskiftet.

		Optioner 2)		Summa säkring
Nettosäkringar (miljoner)	2013	2012	2013	2012	2013	2012
USD	-119	-189	-138	-162	-257	-351
EUR	-40	-31	-68	-43	-108	-74
GBP	-6	-16	-4	-3	-10	-19
AUD	-	-	-	4	-	4
CZK	-	-	50	-	50	-

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner

2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner

Offertförsäkringsportföljen styrs av ett riskmått baserat på ett sannolikhetsvägt VaR-mått bestående av två delar. En del utgörs av det summerade VaRmåttet för respektive offertförsäkrings externa säkring. Den andra delen utgörs av det summerade VaR-måttet för respektive offertförsäkrings benchmarksäkring. Benchmarksäkringen utgörs av säkring som skall göras extern utifrån Group Treasurys policy. Om de externa säkringarna för portföljens offertförsäkringar överrensstämmer med portföljens fördefinierade benchmarksäkringar så kommer offertföräkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, dvs dess VaR-mått uppgår då till noll.

VaR för offertförsäkringsportföljen uppgick vid årets slut till msek 15 (7). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerterna samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2013 uppgick till msek -26 (15).

Transaktionsexponering

Framtida kassaflöden i utländsk valuta från orderstocken och ramavtal säkras i syfte att skydda bruttomarginalen. Under 2013 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 59 procent (64) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i sek medför detta att Saab har stora flöden i utländska valutor.

Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och utgör därmed en transaktionsexponering. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken, sek 59,9 miljarder (34,2), är sek, usd, eur och gbp. Av den totala orderstocken är 46 procent (68) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 54 procent (32) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

För att minimera transaktionsexponering i utländska valutor tillämpas nettning på koncernnivå, vilket innebär att inkommande valuta utnyttjas till betalningar för inköp i samma valuta. Vidare används valutaklausuler eller transaktioner på valutamarknaden med valutaterminer som säkringsinstrument. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Valutakänsligheten i marknadsvärdet på de befintliga externa säkringarna för orderstock och ramavtal, det vill säga effekten av en växelkursförändring i säkringsreserven i eget kapital (före skatt) där kronan försvagas (utländsk valuta blir dyrare) respektive förstärks ges av nedanstående tabell.

	Marknadsvärde 2013-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Marknadsvärde i MSEK	82	-856	1 020
Förändring		-938	938

Valutakänsligheten i orderstocken, det vill säga effekterna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive stärks, visas av nedanstående tabell. I tabellen är orderstocken för utländska dotterbolag omräknad till msek.

	Orderstock 2013-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Orderstock i MSEK	59 870	60 351	59 389
Förändring		481	-481

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med ias 39. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till msek 2 (0).

I tabellen nedan visas de kassaflöden som motsvarar de derivat som har kassaflödessäkrats under 2013 respektive 2012 uttryckta i miljoner i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar per valuta

		CZK			EUR			GBP			NOK			THB			USD			ZAR
Miljoner	Utflöde	Inflöde		Netto Utflöde	Inflöde		Netto Utflöde	Inflöde		Netto Utflöde	Inflöde		Netto Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde		Netto Utflöde	Inflöde	Netto
< 90 dagar	-37	59	22	-30	109	79	-25	39	14	-3	4	1	-179	421	242	-74	246	172	-19	-	-19
91-180 dagar	-50	21	-29	-13	31	18	-1	29	28	-4	-	-4	-74	278	204	-39	59	20	-	-	-
181-210 dagar	-12	3	-9	-13	73	60	-1	15	14	-4	-	-4	-2	847	845	-29	59	30	-4	-	-4
211-360 dagar	-12	-	-12	-11	17	6	-2	7	5	-3	-	-3	-66	213	147	-32	52	20	-	-	-
2015	-	-	-	-26	69	43	-3	4	1	-3	-	-3	-47	830	783	-51	205	154	-4	-	-4
2016	-	-	-	-16	70	54	-3	3	-	-	-	-	-1	-	-1	-16	162	146	-13	-	-13
2017	-	-	-	-4	11	7	-2	2	-	-	-	-	-	-	-	-7	115	108	-	-	-
2018	-	-	-	-3	6	3	-1	2	1	-	-	-	-	-	-	-1	99	98	-	-	-
2019 och framåt	-	-	-	-3	15	12	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	71	71	-	-	-
Summa flöden 2013	-111	83	-28	-119	401	282	-38	101	63	-17	4	-13	-369	2 589	2 220	-249	1 068	819	-40	-	-40
Summa flöden 2012	-77	90	13	-117	432	315	-42	116	74	-1	11	10	-408	3 984	3 576	-244	740	496	-43	16	-27

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i utländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i usd (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till sek. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv och avyttringar. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till msek 3 460 (3 443), se nedanstående tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
USD	1 552	1 581
EUR	601	533
AUD	442	434
ZAR	289	440
Andra valutor	576	455
Totalt	3 460	3 443

Effekten på nettotillgångarna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive förstärks visas av nedanstående tabell.

Känslighetsanalys av nettotillgångarna

MSEK	Nettotillgångar 2013-12-31	Förstärkning av SEK med 10%	Försvagning av SEK med 10%
USD	1 552	1 397	1 707
EUR	601	541	661
AUD	442	398	486
ZAR	289	260	318
Andra valutor	576	518	634
Totalt	3 460	3 114	3 806
Förändring		-346	346

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte enligt Group Treasury Policy.

Nedskrivningsprövningar

Långa kontrakt i framförallt usd inom civila flygplansprogram består av orderstock, som valutasäkras, och förväntade framtida beställningar som tillsammans utgör förkalkylerade affärer. Kassaflöden från de senare säkras normalt när de blir bekräftade order. Vid nedskrivningsprövningar av förlustkontrakt påverkas resultatet av omvärdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Större kursförändringar i framförallt usd mot sek får betydande påverkan på resultatet. Denna exponering kurssäkras inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Ränterisk har identifierats inom följande områden:

• • Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Stora sådana poster avser pensionsåtaganden och leasingverksamheten.
• • Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto. Ränteeffekter på förskottsfinansieringen påverkar bruttoresultatet.

Ränterisker i koncernens finansiella investeringar hanteras med utgångspunkt från en hög betalningsberedskap och en duration på 12 månader, med möjlighet att avvika +/– 12 månader. Per årsskiftet var durationen för investeringar 7 månader (17). Ränterisker i koncernens upplåning får maximalt ha 60 månaders duration. Per årsskiftet var durationen för finansieringen 55 månader (8).

För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. För en känslighetsanalys, se vidare under likviditets- och finansieringsrisk. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i sek, vilken via valutaswappar växlas till dotterbolagens valuta. Ränteswappar i usd används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration, se vidare under Pensionsstiftelse.

Likviditets- och finansieringsrisk

Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån till godtagbara villkor. Enligt Group Treasury Policy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel på motsvarande msek 3 000 , justerat för lån med förfallodag inom 12 månader ("Free Cash").

Free Cash skall dock aldrig understiga det lägsta av:

• 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter)

• 50 procent av utestående on demand-garantier för de tre största engagemangen

Likviditets- och finansieringsrisken minimeras genom att ha en diversifiering av finansieringskällor och löptider.

Saab har som policy att försäkra on-demand garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Detta gäller kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (ekn) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter MSEK	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Klubblån (förfall 2016)	4 000	-	4 000
Totalt bekräftade kreditfaciliteter	4 000	-	4 000
Företagscertifikat	5 000	-	5 000
Medium Term Notes (MTN)	3 000	1 000	2 000
Receivables Financing	1 475	555	920
Totalt låneprogram	9 475	1 555	7 920
Totalt lånefaciliteter	13 475	1 555	11 920

Klubblånet är en kreditfacilitet med ett motvärde på msek 4 000 jämnt fördelat mellan åtta banker och förfaller 2016. Inga finansiella covenants föreligger i klubblånet eller andra kreditfaciliteter.

Vidare finns ett certifikatprogram med en låneram på msek 5 000. Under 2013 utnyttjades varken certifikatprogrammet eller klubblånet.

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (mtn) med en låneram på msek 3 000 eller motvärde i eur. mtn-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

Under 2013 refinansierades msek 1 000 av förfallande msek 1 100.

Nettolikviditet

Nettolikviditeten exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner uppgick per den 31 december 2013 till msek 2 057 (3 837). Under året har likviditeten varierat och likviditet har placerats enligt Group Treasury Policy. Vid årsskiftet uppgick placeringarna i räntebärande värdepapper och bankdepositioner till msek 3 115 (4 825).

Nettolikviditet

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31
Tillgångar
Likvida medel	31	1 764	1 616
Kortfristiga placeringar	25	2 002	3 963
Summa likvida placeringar		3 766	5 579
Kortfristiga räntebärande fordringar	27	121	326
Långfristiga räntebärande fordringar	27	83	109
Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner	27	36	-
Långfristiga räntebärande finansiella investeringar	25	141	144
Summa räntebärande tillgångar		4 147	6 158

MSEK	Not	2013-12-31	2012-12-31
Skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	35	614	1 637
Långfristiga räntebärande skulder	35	1 095	105
Avsättningar för pensioner	37	1 425	2 420
Summa räntebärande skulder		3 134	4 162
Nettolikviditet		1 013	1 996

Per den 31 december 2013 var nettolikviditeten msek 1 013 (1 996) med ett genomsnitt under året på msek 1 331 (2 685). Nettot av erhållna ränteintäkter och betalda räntekostnader uppgår till msek -85 (117). Av de likvida placeringarna på msek 3 766 (5 579) var msek 10 (10) pantsatta som handelssäkerhet gentemot omx. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs placeringar.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner Känslighetsanalys av finansiell risk

		Påverkan av mark		Påverkan av kredit	Påverkan på finan
MSEK Förfall	Ränte bindning1)	nadsränta, 1%	Kapital bindning	spread, 1%	siella kostnader
1 år	2 328	23,3	1 761	17,6	40,9
2 år	150	1,5	225	2,3	3,8
3 år	320	3,2	595	6,0	9,2
4 år	233	2,3	450	4,5	6,8
5 år och framåt	-	-	-	-	-
Totalt	3 031	30,3	3 031	30,4	60,7
Justering2)	84
Totalt	3 115

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat

2) Justering av nominellt värde jämfört med bokfört på grund av marknadsvärdering till över- respektive underkurs.

Kortfristiga räntebärande skulder uppgår till msek 614 (1 637). Långfristiga räntebärande skulder uppgår till msek 1 095 (105) och består främst av ett refinansierat mtn-lån på msek 1 000 som 2012 rapporterades som kortfristig räntebärande skuld. Av de långfristiga skulderna förfaller msek 1 036 (24) inom 1-5 år och msek 59 (81) om längre tid än 5 år.

Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut framgår av tabellen "Känslighetsanalys av finansiell risk" i kolumnen kapitalbindning. I volymen för räntebindning ingår ränteswappar. För de ränteswappar som avser anpassning av räntebindningen för finansieringen tillämpas säkringsredovisning. Ingen ineffektivitet har tagits till resultatet. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs refinansiering av krediter.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter) Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning1)	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finan siella kostnader
1 år	555	5,5	555	5,5	11,0
2 år	-	-	-	-	-
3 år	-	-	-	-	-
4 år	-	-	-	-	-
5 år och framåt	1 000	10,0	1 000	10,0	20,0
Totalt	1 555	15,5	1 555	15,5	31,0

1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat

Råvarurisk

Prisrisker i råvaror delas upp i två delar

• • Med råvaruprisrisk avses risken att kostnaderna för inköp av material stiger.
• • Med elprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt vid förändringar av elpriset.

Råvarurisk skall enligt koncernens policy minimeras och hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kund/leverantör. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el. Detta sker genom säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av det kommande kvartalets förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt till 0 procent till och med kvartal 13. De svenska enheterna förbrukar cirka 138 gwh (142) per år med en spotprisrisk på msek 1,4 (1,4) per öres förändring av elpriset. Hanteringen av elhandelderivat sker genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till givet benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande msek 1 (1) uttryckt som VaR. Marknadsvärdet av elderivat var vid årsskiftet msek -12 (-13). Sedan 1 januari 2010 kassaflödessäkras elderivat för prisområde Stockholm (se3). Ineffektiviteten som påverkat årets resultat uppgår till msek 0 (-3).

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker skall enligt koncernens policy identifieras och aktivt hanteras från fall till fall. Kommersiella kreditrisker som uppstår i kundkontrakt skall hanteras genom att tillgängliga bank-, försäkrings- eller exportkreditinstitutioner utnyttjas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer skall enligt policyn hanteras genom att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott.

Kundfordringar

Den 31 december 2013 var koncernens utestående kundfordringar msek 3 314 (3 454). Receivables Financing-programmet minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 555 (852). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 80 procent (82) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom eu som svarar för 50 procent (56) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från ekn.

I samband med kontantaffärer är målsättningen att remburs skall öppnas till förmån för Saab för att därigenom säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick per 31 december 2013 till msek 19 (13) vilket motsvarar 0,5 procent (0,3) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2013	2012
Nedskrivningar, 1 januari	-13	-19
Nedskrivningar för beräknade förluster	-15	-5
Återföring av tidigare nedskrivningar	3	1
Realiserade kreditförluster	5	10
Kursdifferenser	1	-
Nedskrivningar, 31 december	-19	-13

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK	2013-12-31	2012-12-31
<30 dagar	329	412
30 till 90 dagar	443	169
91 till 180 dagar	109	196
>181 dagar	263	124
Förfallna kundfordringar	1 144	901
Ej förfallna kundfordringar	2 170	2 553
Totala kundfordringar	3 314	3 454

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Lämnade förskott till leverantörer

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk, då motprestationen ej är fullgjord. Den 31 december 2013 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för msek 152 (89). Då koncernens policy är att ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott bedöms den kommersiella leverantörskreditrisken vara låg.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot banker genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att:

• • Samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst a enligt Standard and Poor's eller a3 enligt Moody' s
• • Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget
• • Saab har med finansiella motparter ingått isda-avtal, avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se tabeller nedan.

Marknadsvärde på finansiella tillgångar och skulder som lyder under kvittningsavtal

2013	Brutto belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	384	-	384	-158	-	226
Räntederivat	5	-	5	-5	-	-
Elderivat	6	-	6	-	-	6
Tillgångar	395	-	395	-163	-	232
Valutaderivat	291	-	291	-158	-	133
Räntederivat	14	-	14	-5	-	9
Elderivat	18	-	18	-	-	18
Skulder	323	-	323	-163	-	160

2012	Brutto belopp	Kvittning	Netto belopp i balans räkningen	Ramavtal om nettning	Säkerheter erhållna/ ställda	Netto belopp
Valutaderivat	509	-	509	-181	-	328
Räntederivat	1	-	1	-1	-	-
Elderivat	4	-	4	-	-	4
Tillgångar	514	-	514	-182	-	332
Valutaderivat	204	-	204	-181	-	23
Räntederivat	37	-	37	-1	-	36
Elderivat	17	-	17	-	-	17
Skulder	258	-	258	-182	-	76

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (bis I). Den 31 december 2013 uppgick motpartsriskerna till msek 3 617 (5 356 ), varav utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten msek 3 118 (4 916).

Trading

Styrelsen har givit Saab Treasury ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument. Under året allokerades msek 15 uttryckt som VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2013 blev resultatet msek 21 (31), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till msek 2 (3).

Säkringsredovisning

För de poster där säkring skett med valutaterminer och valutaswappar för att säkra värdeförändring i verkligt värde tillämpas säkringsredovisning. Marknadsvärde på valutaderivat som säkringsredovisats till verkligt värde (säkringsinstrument) uppgår till msek 4 (13), marknadsvärde på valutarisk i orderstock (säkrade poster) uppgår till msek -4 (-13). För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Dessa kassaflödessäkringar avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer.

Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsintrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Säkringsreserven före skatt uppgick till msek 440 (681), varav det orealiserade värdet på derivat var msek 91 (235) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av derivat var msek 349 (446).

Förändringen i säkringsreserven 2013, msek 241, består av upplösning mot resultaträkningen msek -81, värdeförändring på befintliga derivat msek -62, marknadsvärdet på under året upptagna säkringar msek -16 samt förändring som uppstått vid förlängning av derivat msek -82. För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till msek 2 (-3).

Värderingsmetoder för finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes.

Följande instrument värderades till verkligt värde enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen (Nivå 1):

• • Obligationer
• • Elderivat
• • Räntederivat

Följande instrument värderade till verkligt värde värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata (Nivå 2).

• • Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i sek till bokslutskurser
• • Optioner: Optionsprissättningsmodellen Black-Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner
• • Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna

Aktier och andelar som är onoterade: Värderas enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag (Nivå 3).

Per den 31 december 2013 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2013	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande värdepapper	2 002	2 002	-	-
Valutaterminer	376	-	376	-
Valutaoptioner	8	-	8	-
Ränteswappar	6	-	6	-
Elderivat	6	6	-	-
Aktier och andelar	154	114	-	40
Totalt	2 552	2 122	390	40

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2013	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	281	-	281	-
Valutaoptioner	12	-	12	-
Ränteswappar	5	-	5	-
Elderivat	18	18	-	-
Totalt	316	18	298	-

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden och ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsen har ett långsiktigt realt avkastningskrav på 3 procent per år. Investeringspolicy anger tillgångsfördelningen till maximalt 50 procent aktier/alternativa investeringar (hedgefonder) och 50-100 procent räntebärande produkter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har bbb i kreditrating enligt Standard & Poor's och baa enligt Moody's. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 50 procent (50) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 50 procent (50) i aktie- och alternativa investeringar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var msek 4 595 (4 346) den 31 december 2013 och årets avkastning uppgick till 6 procent (8). Under 2013 kapitaliserades stiftelsen med msek 0 (0) och betalades msek 0 (2) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

2013-12-31	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
4 595	4 346	4 050	3 969
5 785	6 485	5 866	4 675
79%	67%	69%	85%
4 736	4 615	4 489	4 042
97%	94%	90%	98%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2013-12-31	2012-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Obligationer och andra värdepapper	10	10	10	10
Övriga tillgångar	29	110	-	-
Totalt	39	120	10	10
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	95	92	95	92
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	3 825	4 067
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	6	6	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag	6	8	72	85
Totalt	107	106	3 992	4 244

Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av bolagets verksamhet över hela världen. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning.

Saab har en rättslig tvist rörande avtalstolkning, där en negativ utgång inte är sannolik och mot den bakgrunden har ingen avsättning gjorts. För det fall tvisten mot förmodan skulle resultera i en negativ utgång för Saab, kan det dock inte uteslutas att den finansiella påverkan inte kommer att vara oväsentlig.

Saab har haft en rättstvist i Danmark med Forsvarets Materialtjeneste (fmt). Bakgrunden till tvisten är ett hävt avtal rörande ledningssystemet daccis. Den 25 april 2013 dömdes Saab av danska Högsta Domstolen att betala totalt msek 314 till fmt. Betalningen avser återbetalning av det skadestånd som Saab tilldömdes i Sjö- och handelsrätten 2010, mottagna betalningar enligt daccis-avtalet och rättegångskostnader på msek 231 samt räntekostnader på msek 83.

2012 erhöll Saab ett krav avseende påstått patentintrång i usa. En överenskommelse har nåtts avseende kravet. Inga väsentliga belopp har betalats ut.

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier för koncernen som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2013-12-31	andel i procent	2012-12-31	andel i procent
Moderbolagsgarantier	1 562	22	1 339	22
Bankgarantier	5 437	78	4 668	78
Totala garantier	6 999	100	6 007	100
Bankgarantier:
On demand	4 769	88	3 974	85
Proprieborgen	668	12	694	15
Totala bankgarantier	5 437	100	4 668	100
Typ av garanti:
Förskott	3 298	47	2 146	36
Fullgörande	3 079	44	3 080	51
Anbud, kredit och övriga	622	9	781	13
Totala garantier	6 999	100	6 007	100

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualförpliktelser.

NOT 43 Närstående

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysning om ersättningar se not 37.

Av moderbolagets omsättning avsåg 5 procent försäljning till koncernföretag medan 17 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag uppgår till cirka msek 52 (42) respektive msek 132 (72).

NOT 44 Koncernföretag

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets		Ägarandel i procent
Koncernföretag	säte, land	2013	2012
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
HITT N.V.	Nederländerna	100	98,9
MEDAV GmbH	Tyskland	100	100
Saab Australia Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Czech s.r.o.	Tjeckien	100	100
Saab Defense and Security USA LLC	USA	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	71	71
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Sensis Corporation	USA	100	100
Saab Systems Oy	Finland	100	100

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

			2013-12-31
			Redovisat
Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i procent	värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100,0%	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100,0%	518
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100,0%	1 039
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100,0%	3
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100,0%	4
Fastighets AB Odengatan Jönköping, 556378-6226, Järfälla	2 000	100,0%	-
Fastighets AB Stensholm-Huskvarna, 556030-2746, Jönköping	150 000	100,0%	42
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga	100 000	100,0%	10
HITT N.V., Nederländerna	-	100,0%	290
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Linköping	48 000	100,0%	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100,0%	51
MEDAV GmbH, Tyskland	-	100,0%	235
Saab d.o.o., Slovenien	-	100,0%	-
Saab Aerospace Overseas AB, 556628-6448, Linköping	1 000	100,0%	-
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Linköping	30 000	100,0%	1 500
Saab Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100,0%	3
Saab Asia Pacific Co. Ltd, Thailand	-	100,0%	12
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100,0%	92
Saab Czech s.r.o., Tjeckien	-	100,0%	24
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100,0%	103
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100,0%	357
Saab India Technologies Private Limited, Indien	-	100,0%	-
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100,0%	13
Saab Kenya Ltd, Kenya	-	100,0%	-
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100,0%	49
Saab North America, Inc., USA	-	100,0%	1 141
Saab Precision Components AB, 556627-5003, Jönköping	2 000	100,0%	8
Saab Seaeye Holdings Ltd, Storbritannien	-	100,0%	194
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	95,0%	443
Saab Surveillance Solutions AB, 556627-1929, Linköping	1 000	100,0%	1
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Järfälla	1 000	100,0%	-
Saab Systems Oy, Finland	-	100,0%	56
Saab Technologies Norway AS, Norge	-	100,0%	1
Saab Technologies UK Limited, Storbritannien	-	100,0%	-
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	-	100,0%	6
Saab Training Systems GmbH, Tyskland	-	100,0%	3
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping	1 000	100,0%	-
Teknikinformation i Krokom AB, 556317-4043, Krokom	1 600	100,0%	18
Vilande bolag m.m.	-	-	106
Redovisat värde vid årets slut			6 471

Moderbolaget

MSEK	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	17 208	17 086
Nyemissioner/kapitaltillskott	26	27
Förvärv	32	540
Försäljningar och likvidationer	-	-454
Omklassificeringar	-	9
Utgående balans 31 december	17 266	17 208
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-10 726	-10 679
Årets nedskrivningar	-69	-47
Utgående balans 31 december	-10 795	-10 726
Redovisat värde 31 december	6 471	6 482

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

NOT 45 Obeskattade reserver

Moderbolaget
MSEK	2013	2012
Periodiseringsfond:
Ingående balans 1 januari	864	350
Årets avsättning	322	514
Utgående balans 31 december	1 186	864
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	32	48
Årets avskrivningar under plan	-14	-16
Utgående balans 31 december	18	32
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	380	397
Årets avskrivningar under plan	-24	-17
Utgående balans 31 december	356	380

Summa obeskattade reserver 31 december 1 560 1 276

NOT 46 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar

Nedan redovisas koncernens operativa kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Det operativa kassaflödet avviker på följande punkt från kassaflödesanalysen på sidan 64:

• Förvärv eller avyttringar av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella placeringar samt räntebärande fordringar ingår ej i investeringsverksamheten

Operativt kassaflöde

Koncernen

MSEK	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	1 835	2 511
Rörelsekapital
Varulager	-147	-199
Rörelsefordringar	-1 370	707
Erhållna kundförskott	287	-459
Övriga rörelseskulder	-1 010	-1 701
Avsättningar	-277	-509
Förändring av rörelsekapital	-2 517	-2 161
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-682	350
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-68	-343
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-543	-328
Förvärv av leasingtillgångar	-	-1
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	46	10
Avyttring av leasingtillgångar	81	312
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-68	-568
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-	174
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar	-246	-2

Operativt kassaflöde jämfört med årets kassaflöde i kassaflödesanalysen

MSEK	2013	2012
Operativt kassaflöde	-1 480	-396
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	1 936	585
Andra finansiella placeringar och fordringar	232	28
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-1 100	-19
Upptagande av lån	1 071	-
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-477	-474
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-1	-
Årets kassaflöde	181	-276

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

Likvida medel

Koncernen
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	651	622
Bankdepositioner	1 113	862
Medel på spärrat konto	-	131
Deponerade medel för kunders räkning	-	1
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 764	1 616
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 764	1 616
Moderbolaget
MSEK	2013-12-31	2012-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	155	87
Bankdepositioner	1 113	862
Summa enligt balansräkningen	1 268	949

Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive

förändring av kortfristiga placeringar och övriga ränte-

Operativt kassaflöde	-1 480	-396

bärande finansiella tillgångar -798 -746

Jämförelsebelopp för 2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (ias19).

Betalda räntor och erhållen utdelning

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Erhållen utdelning	10	2	652	291
Erhållen ränta	98	218	181	342
Erlagd ränta	-183	-101	-200	-169
Totalt	-75	119	633	464

Summa enligt kassaflödesanalysen 1 268 949

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2013	2012	2013	2012
Avskrivningar	1 034	1 172	572	548
Nedskrivningar	13	17	-	-
Förändringar i värdet av biologiska tillgångar	10	-1	-	-
Förändringar i värdet av förvaltningsfastigheter	2	1	-	-
Resultatandelar i intresseföretag	-25	-27	-	-
Utdelningar från intresseföretag	10	2	-	-
Utdelning och koncernbidrag från/till koncernföretag	-	-	-653	-902
Realisationsresultat vid försäljning av koncern-, intresseföretag och övriga andelar	-	-10	-	-33
Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar	-12	-1	-36	-
Nedskrivning av andelar och fordringar	133	4	632	47
Avsättningar	124	-57	190	50
Avsättningar för pensioner	29	79	-115	-150
Övrigt	-94	-97	24	43
Totalt	1 224	1 082	614	-397

Förvärv av verksamheter och koncernföretag

Koncernen

MSEK	2013	2012
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	40	631
Materiella anläggningstillgångar	4	7
Uppskjuten skattefordran	-	4
Varulager	9	62
Rörelsefordringar	17	254
Likvida medel	-	25
Summa tillgångar	70	983
Avsättningar	-	2
Uppskjuten skatteskuld	4	56
Räntebärande skulder	3	47
Rörelseskulder	13	180
Summa skulder	20	285
Utbetald köpeskilling	51	593
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	-4	-25
Påverkan på koncernens likvida medel	47	568
Påverkan på koncernens nettolikviditet	44	521

Förvärv 2013 avser främst Teknikinformation i Krokom ab (tikab) samt det brittiska företaget Hydro-Lek Limited. Förvärv 2012 avser främst det holländska bolaget hitt n.v, det tyska bolaget medav gmbh, Sörman Intressenter ab (moderbolag till Sörman Information ab), Täby Displayteknik ab och 70 procent av aktierna i det norska bolaget Bayes Risk Management as.

Förvärv av intresseföretag

Koncernen
MSEK	2013	2012
Förvärvade tillgångar och skulder
Finansiella anläggningstillgångar	21	-
Summa tillgångar	21	-
Utbetald köpeskilling	21	-
Påverkan på koncernens nettolikviditet	21	-

Förvärv 2013 avser förvärv i ventureportföljen.

Avyttring av koncernföretag och intresseföretag

Koncernen
MSEK	2013	2012
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	-	190
Finansiella anläggningstillgångar	-	7
Rörelsefordringar	-	1
Summa tillgångar	-	198
Uppskjuten skatteskuld	-	25
Summa skulder	-	25
Försäljningspris	-	174
Erhållen köpeskilling	-	174
Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten	-	-
Påverkan på koncernens nettolikviditet	-	174
Varav likvida medel	-	174

Avyttring 2012 avser en förvaltningsfastighet och andelarna i Sörman Intressenter ab, moderbolag till Sörman Information ab.

NOT 47 Uppgifter om moderbolaget

Saab ab (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets aktier är registrerade på nasdaq omx Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab ab, Box 12062, 102 22 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2013 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

Saab ab bedriver en mindre verksamhet i en filial i Sydkorea.

NOT 48 Miljöredovisning

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab ab:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Tillsynsmyndigheten och mark- och miljödomstolen har under 2006 respektive 2007 beslutat om kompletterande villkor för verksamheten mot bakgrund av eu:s ippc-direktiv.

I Järfälla bedriver Saab ab tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab ab under 2013 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Saab Airport ab är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics ab bedriver inom området, trots att den varken är tillståndseller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Dynamics ab och Saab Bofors Test Center ab bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Dessutom bedriver Saab Barracuda ab tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Dotterbolagen har under 2013 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab ab bedriver verksamhet i Arboga, Huskvarna, Ljungbyhed, Malmslätt, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Arboga och Malmslätt finns gällande tillståndsbeslut kvar. Dessa meddelades av länsstyrelsen 1993 respektive 1994. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolagen Saab Dynamics ab i Motala och Saab Precision Components ab i Jönköping. I Motala finns ett gällande tillstånd kvar. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

			Balansdagskurs		Medelkurs
		2013	2012	2013	2012
AUD	1	5,76	6,77	6,30	7,02
DKK	100	119,86	115,52	115,99	116,96
EUR	1	8,94	8,62	8,65	8,71
INR	100	10,49	11,88	11,17	12,71
CAD	1	6,07	6,55	6,33	6,78
NOK	100	105,80	116,72	110,95	116,41
CHF	1	7,29	7,13	7,03	7,22
GBP	1	10,73	10,49	10,19	10,73
ZAR	100	62,13	76,61	67,73	82,75
CZK	100	32,60	34,36	33,33	34,64
USD	1	6,51	6,52	6,51	6,78

NOT 49 I bokslutet använda valutakurser

NOT 50 Nyckeltalsdefinitioner

Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA-marginal Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med avdrag för av- och nedskrivningar av leasingflygplan, i procent av försäljningsintäkter.

Eget kapital per aktie Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Kapitalomsättningshastighet Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Nettolikviditet/nettoskuld Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner exklusive särskild löneskatt.

Operativt kassaflöde per aktie Operativt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Sysselsatt kapital Totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.

Överskottsgrad Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

utdelningsmotivering

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till SEK 4,50 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med MSEK 479. Saab ab:s fria egna kapital uppgår till MSEK 4 992 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 9 843 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 741 och för moderbolaget MSEK 885.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 42,8 procent jämfört med koncernens långsiktiga mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 44 procent 2013.

Saabs bruttoinvesteringar för 2013 uppgick till MSEK 543, vilket bedöms vara en bra uppskattning av det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2013 uppgick till MSEK 1 332 varav MSEK 24 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettolikviditet inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 1 013. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i abl 2005:551:

• 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
• 1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

förslag till vinstdisposition 2013

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

Till nästa år balanseras 4 512 532 094 Summa 4 991 395 742 Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK		SEK
Balanserade vinstmedel	4 106 201 831	Aktiekapital	1 746 405 504
Årets resultat	885 193 911	Reservfond	542 471 135
Summa	4 991 395 742	Uppskrivningsfond	700 404 106
		Balanserad vinst	4 512 532 094
disponeras enligt följande:		Summa	7 501 812 839
Till aktieägarna utdelas SEK 4,50 per aktie	478 863 648

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 479 (477), eller SEK 4,50 (4,50) per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2013, det vill säga 106 414 144. Soliditeten för koncernen uppgår till 43,8 procent (39,0) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 42,8 procent (38,0).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 13 februari 2014

Marcus Wallenberg Ordförande

Johan Forssell Sten Jakobsson Sara Mazur Styrelseledamot Vice ordförande Styrelseledamot

Per-Arne Sandström Cecilia Stegö Chilò Lena Treschow Torell Joakim Westh Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Stefan Andersson Catarina Carlqvist Conny Holm Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Buskhe Verkställande direktör och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 21 februari 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Håkan Malmström Anna-Clara Af Ekenstam Huvudansvarig revisor

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

revisionsberättelse

Till årsstämman i Saab AB, org.nr 556036-0793

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44–120.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt

International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 21 februari 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Håkan Malmström Anna-Clara Af Ekenstam

bolagsstyrningsrapport

Inledning

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter – som även inkluderar Svensk kod för bolagsstyrning – samt andra relevanta svenska och utländska regler och riktlinjer.

Saab har en Code of Conduct som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för de anställdas agerande i kontakt med kunder, affärspartner och i samhället samt mot varandra som kolleger. Saabs Code of Conduct utgör en del i styrningen av Saab. För ytterligare information om Saabs Code of Conduct och koncernens affärsetiska arbete, se sidan 37 i årsredovisningen.

Svensk kod för bolagsstyrning

Eftersom Saab har aktier upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden, innebär det att Saab även ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.

Saab tillämpar Koden och strävar efter att i sin bolagsstyrning hålla en hög standard. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen samt Koden och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2013. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2013 skedde enligt Koden och årsstämman 2014 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Saabs webbsida har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor enligt årsredovisningslagen, se separat yttrande fogat till bolagsstyrningsrapporten.

Saab har inte avvikit från Kodens regler under 2013.

1 Bolagsstämma och ägarstruktur

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid en bolagsstämma har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor, samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen. Årsstämma i Saab hölls den 17 april 2013 i Stockholm och 517 aktieägare var representerade vid stämman, motsvarande ca 68 procent av det totala antalet röster i bolaget. I år kommer årsstämman att hållas den 8 april 2014 i Stockholm, för mer information se sid 131.

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2013 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 A-aktier samt 107 243 221 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktierna är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm, på listan för stora bolag. A-aktierna är inte marknadsnoterade. Bolagets A-aktier ägs samtliga av Investor AB.

Största aktieägare, 31 december 2013

Enligt SIS ägarservice	Andel av kapital, %	Andel av röster, %1)
Investor	30,0	40,4
Wallenbergstiftelser	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	4,8	4,2
AFA Försäkring	4,6	4,0
Unionen	2,7	2,3
Norges Bank Investment Management	2,2	1,9
SEB fonder	2,1	1,9
SHB fonder	2,0	1,7
Fjärde AP-fonden	1,5	1,3
Nordea fonder	1,4	1,2
Totalt	60,0	66,6

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut.

I slutet av december 2013 hade Saab ett eget aktieinnehav om 2 736 200 B-aktier, motsvarande 2,5 procent av antalet aktier. För ytterligare information om ägarstruktur, se sidan 132-134. Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sid 57 för ytterligare information.

2 Valberedning

Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011 och som gäller tills vidare, ska Saab ska ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna och aktieägarna de företräder offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman för beslut:

• (a) stämmoordförande,
• (b) styrelse,
• (c) styrelseordförande,
• (d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
• (e) revisorer (i förekommande fall), och
• (f) arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämman i Saab den 8 april 2014 meddelades i pressmeddelande den 4 oktober 2013 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Tomas Hedberg (Swedbank Robur Fonder) och Anders Algotsson (AFA Försäkring). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 55 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2013.

Valberedningens förslag ska offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2014.

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2014

Ledamot	Representerar	% av röster 2013-08-31	% av kapital 2013-08-31
Petra Hedengran	Investor AB	39,5	30,0
Peter Wallenberg Jr	Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	7,6	8,7
Tomas Hedberg	Swedbank Robur fonder	4,5	5,3
Anders Algotsson	AFA Försäkring	3,6	4,2
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande Saab AB	–	–

3 Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 17 april 2013 ska Saabs styrelse bestå av nio bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 17 april 2013 omvaldes Håkan Buskhe, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh. Sara Mazur valdes in som ny styrelseledamot vid årsstämman. Åke Svensson hade meddelat att han avböjt omval.

Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Sten Jakobsson till vice ordförande. I styrelsen är endast verkställande direktören, Håkan Buskhe, anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2013, finns i årsredovisningen, not 37.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg	Sten Jakobsson	Cecilia Stegö Chilò
Håkan Buskhe	Sara Mazur	Lena Treschow Torell
Johan Forssell	Per-Arne Sandström	Joakim Westh

Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget mm, framgår av presentationen av styrelsen, se sidorna 128–129.

Arbetstagarledamöter

Ordinarie	Suppleanter
Stefan Andersson	Göran Gustavsson
Catarina Carlqvist	Jan Kovacs
Conny Holm	Nils Lindskog

Krav på oberoende

Nedan framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning och oberoende 2013

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget/ bolagsledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Håkan Buskhe	2011	Nej 2)	Ja
Johan Forssell	2010	Ja	Nej 3)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Sara Mazur	2013	Ja	Ja
Per-Arne Sandström	2005	Ja	Ja
Cecilia Stegö Chilò	2010	Ja	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej 4)
Joakim Westh	2010	Ja	Ja

1) Ledamot i Investor AB:s styrelse

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab

3) Anställd i Investor AB

4) Ledamot i Investor AB:s styrelse

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sex ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2013 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sex ordinarie

Närvaro samt ersättning till styrelsen

styrelsemöten och två extra möten, totalt nio möten. Samtliga möten under 2013 hölls i Stockholm. I december 2013 besökte styrelsen dotterbolaget Saab Seaeye i Storbritannien.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning av de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda vd-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I vd-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policies för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen.

Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Finansiella rapporter sammanställs även mellan styrelsemötena och skickas till styrelsen. Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor samt förvärv och avyttringar av bolag. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan och strategi, vilket normalt beslutas av styrelsen i juni. Vid styrelsens möte i december behandlas årligen bolagets budget för kommande år. Styrelsen har under 2013 särskilt arbetat med avtalet med Försvarets materielverk gällande utveckling och modifiering av Gripen E till Sverige samt en eventuell beställning på nyproduktion av Gripen E från Schweiz, och andra frågor relaterade till Gripen E. Vidare

Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelsemöten1)	Närvaro utskottsmöten 2)	Styrelse arvode kSEK 3)	Arvode Revisionsutskott kSEK	Arvode Ersättningsutskott kSEK	Totalt arvode kSEK
Marcus Wallenberg		X	9	6	1 185		80	1 265
Håkan Buskhe			9
Johan Forssell	X		9	5	460	100		560
Sten Jakobsson		X	9	6	490		80	570
Sara Mazur 4)			5		460			460
Per-Arne Sandström	X		9	5	460	150		610
Cecilia Stegö Chilò			9		460			460
Åke Svensson 5)			2
Lena Treschow Torell		X	9	6	460		135	595
Joakim Westh	X		9	5	460	100		560

1) Av totalt 9 möten under 2013

2) Av totalt för revisionsutskottet 5 möten under 2013 och för ersättningsutskottet 6 möten under 2013

3) Avser av årsstämman 2013 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2014. Vd Håkan Buskhe erhåller ej arvode.

4) Invald 2013, därefter totalt 5 styrelsemöten

5) Lämnade styrelsen vid årsstämman 2013, då han avböjt omval. Erhöll arvode för perioden januari–mars 2013 på 112 500 kronor

och deltog i 2 av 4 möten fram till årsstämman 2013.

Saabs styrelse vid besök på Saab Seaeye i Storbritanninen under 2013.

har styrelsen arbetat med samarbetsavtalet med Boeing för utveckling av nytt skolflygplan som ska erbjudas till USA:s flygvapen. Styrelsen har även under året arbetat med väsentliga export- och marknadssatsningar, bolagets affärsetiska regelverk samt effektiviserings- och rationaliseringsåtgärder inom koncernen.

Styrelsen har vidare under 2013 genomgått utbildning i antikorruption. Utbildningen som genomfördes under ledning av chefsjuristen omfattade tre timmar och behand-

lade bland annat svensk och internationell lagstiftning, Saabs riskmiljö samt bolagets interna regelverk.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

Styrelsens arbete i utskott

4 Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principer i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor.

Revisionsutskottets ledamöter är Per-Arne Sandström (utskottets ordförande), Johan Forssell och Joakim Westh, varav både Per-Arne Sandström och Joakim Westh är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare besitter samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2013 sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet samt biträda valberedningen med förslag till stämmobeslut om revisorsval. Revisionsutskottet har under 2013 även fått i uppgift att årligen övervaka och utvärdera effektiviteten och lämpligheten av bolagets affärsetiska program, inklusive Code of Conduct, samt hålla sig informerat om väsentliga avvikelser eller överträdelser av bolagets affärsetiska regelverk, inklusive "whistle-blower" rapporter, genom regelbunden rapportering från Ethics and Compliance Board. Bolagets externa revisor är adjungerad till revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har under 2013 arbetat särskilt med den finansiella rapporteringen, budget, kvartalsrevision, internkontroll, frågor relaterade till bolagets affärsetiska regelverk samt frågor rörande riskexponeringar.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast till övriga styrelseledamöter.

Utskottet har under 2013 haft 5 möten.

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, Sten Jakobsson och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2013 sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Det är ersättningsutskottet som ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under 2013 arbetat särskilt med revidering av det långsiktiga incitamentsprogrammet – Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 – för bolagets ledande befattningshavare och nyckelpersoner samt en översyn av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast därefter till övriga styrelseledamöter. Utskottet har under 2013 haft 3 ordinarie möten samt 3 extra möten.

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen kvaliteten på styrelsens arbete och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär och ger sin uppfattning om hur väl styrelsen fungerar. Resultatet jämförs sedan med tidigare års utfall. Frågeformuläret är uppdelat i fem delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen och samarbetsklimatet. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om styrelsens arbete. Resultatet av utvärderingen diskuteras därefter i styrelsen. Styrelsens ordförande deltar inte i styrelsens diskussion om resultatet av utvärderingen av ordföranden. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband

med analys, utvärdering och framtagande av förslag till styrelsens sammansättning.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Under 2013 har styrelsen även utvärderat verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna har besvarat ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena strategi, prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar ej i denna utvärdering.

6 Verkställande direktören

Verkställande direktör och koncernchef är Håkan Buskhe som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen och koncernledningen, se sidorna 128 och 130. Håkan Buskhe äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Redovisning av riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare återfinns i förvaltningsberättelsen.

7 Bolagets revisor

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har bolagets delårsrapport för första kvartalet, halvårsrapport och delårsrapport för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, som valdes till ny revisor vid årsstämman 2011.

PricewaterhouseCoopers AB

• Valdes 2011 till och med årsstämman 2015
• Håkan Malmström, Auktoriserad revisor, Huvudansvarig Andra revisionsuppdrag: Axel Johnson, Karo Bio, NCC, Nordstjernan
• Anna-Clara Af Ekenstam, Auktoriserad revisor

Andra revisionsuppdrag: Svenska Cellulosa SCA AB, Knowit AB

PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwCs globala nätverk med verksamhet i ca 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden: revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Ersättning till revisorer

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman.

PwC har under 2013 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.

Ersättning till revisorer 2012–2013 avseende koncernen

MSEK	2013	2012
Revisionsuppdrag:
PwC	16	15
Övriga	2	2
Andra uppdrag:
PwC	4	6

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i den svenska årsredovisningslagen.

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisor.

Styrelsen söker säkerställa kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorn har deltagit i samtliga möten med revisionsutskottet under 2013.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras. Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2013. Styrelsen har också vid ett tillfälle sammanträffat med bolagets revisor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Intern kontroll över finansiell rapportering

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina mål och samtidigt hantera dess risker. Den finansiella internkontrollen är en del av samtliga internkontrollprocesser inom Saab. Ramverket för dessa är utformat i enlighet med det så kallade COSO-ramverket vilket utvecklats av the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission.

Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen har som mål att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och förbereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning och en instruktion av vilka framgår hur styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter definieras.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Saabs internkontrollprocess avseende finansiell rapportering

8

Löpande riskutvärdering

Status av de finansiella kontrollerna rapporteras till koncernledningen på månadsbasis.

Revisionsutskottet, Internrevision och de externa revisorerna informeras om status av egenutvärderingen.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Internationella affärer är dominerande inom verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkring och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner. Utöver affärsrisker och risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter.

Group Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Denna process involverar en självutvärdering, en så kallad Self Assessment, som koncernstaberna och affärsområdena genomför. Den aktuella riskbilden avstäms med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen på väsentliga riskområden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Information, kommunikation och kontrollaktiviteter

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga säkerställs bland annat enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen.

Varje affärsområde utformar sina riskhanteringsrutiner och sin struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

De mest signifikanta riskerna som identifierats inom finansiell rapportering hanteras genom kontrollstrukturer inom affärsområdena och koncernstaberna. De är baserade på Saabs minimikrav på god intern kontroll för de väsentliga interna kontrollprocesserna.

Uppföljning och utvärdering

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin.

Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finan-

siella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsområde mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning. Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Group Finance beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsområde används en självutvärdering, så kallad Self Assessment. Här behandlas förutom processerna som ligger till grund för den finansiella rapporteringen också operativa risker, anseenderisker samt efterlevnaden av lagar, förordningar och interna regelverk. Denna rapporteras även till revisionsutskottet.

Till den interna kontrollstrukturen hör koncernavdelningen Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokalt tillämpade internkontrollen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen. Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, eller på eget initiativ, och avrapporteras sedan till utskottet. Koncernledningen och dess medlemmar kan även från tid till annan lämna uppdrag till internrevisionen.

Aktiviteter under 2013

Under 2013 har självutvärderingen löpande gjorts i Sverige, Danmark och Australien med hjälp av Self Assessment. En oberoende utvärdering har skett vid ett tillfälle. Implementeringen av självutvärderingsprocessen slutfördes i Sydafrika och USA under 2013.

Fokus på internkontrollen har under året ökat genom att affärsenheterna och Koncernstaber rapporterar kvartalsvis till Group Finance gällande status för Self Assessment. Dessutom har en förenklad process av Saabs självutvärderingsprocess införts för de olika marknadsorganisationerna, dvs Norden, den amerikanska kontinenten, Sydostasien, Indien, Södra Afrika, Europa, Nordafrika och Mellanöstern.

Fokus 2014

Under 2014 kommer en självutvärdering att genomföras vid minst två tillfällen på samtliga affärsområden och Koncernstaber inom Saab. En oberoende utvärdering kommer att ske vid minst ett tillfälle. Implementeringen av självutvärderingsprocessen kommer under 2014 att slutföras i Tyskland, Tjeckien och Holland. Samtidigt pågår ett ständigt förbättringsarbete av befintliga kontrollsystem.

styrelse

Marcus Wallenberg Ordförande sedan 2006. Vice ordförande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992 Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956 Bachelor of Science of Foreign Service Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 100 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB, Electrolux AB, LKAB och Foundation Asset Management AB, Ledamot i AstraZeneca PLC, Stora Enso Oyj, Investor AB, Temasek Holding Ltd, EQT Holdings AB och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Tidigare anställningar

och befattningar: Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB, Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf, Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London, Citicorp (Hong Kong), Citibank N.A. (New York)

Håkan Buskhe Ledamot av styrelsen sedan april 2011 Verkställande direktör och Koncernchef i Saab AB Född 1963 Civilingenjör, Teknologie Licentiat (Transport och Logistik) Anställd 2010 Aktier i Saab: 27 477

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Vattenfall AB, Ledamot i Teknikföretagen

Tidigare anställningar och befattningar:

President and CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, Ordförande i Green Cargo, CEO Land Operations, Schenker AG, CEO Schenker North, CEO Schenker-BTL AB, CEO Storel, CEO Carlsberg och Coca-Cola Distribution AB, Production Director Carlsberg Sverige

Johan Forssell

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Direktör Investor AB, Ansvarig Kärninvesteringar Född 1971 Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Aktier i Saab: 7 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Atlas Copco

Tidigare anställningar och befattningar:

Analyschef Kärninvesteringar, Investor AB, Ansvarig för Verkstad- och Hälsosektorn, Investor AB, Ansvarig för Verkstadssektorn, Investor AB, Analytiker Kärninnehav, Investor AB

Sten Jakobsson

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och Vice ordförande sedan 2010 Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 5 500

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Power Wind Partners AB, Ledamot i LKAB, Ledamot i Stena Metall AB, Ledamot i FLSmidth A/S, Ledamot i Xylem Inc

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige, Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsområdeschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division, Asea central staff – Produktion, Asea trainee

sara mazur Ledamot av styrelsen sedan 2013 Vice President och Head of Ericsson Research, Ericsson AB Född 1966 Teknologie doktor elektroteknik, (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan Civilingenjör elektroteknik, (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan

Andra styrelseuppdrag:

Aktier i Saab: 500

Ledamot i Strategiska rådet för skolan Elektro- och Systemteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), avdelning XI – utbildning och forskning

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice President System Management, Business Unit Networks, Ericsson AB, Director Wireless Access Networks Research, Ericsson Research, Ericsson AB, Ledamot i styrelsen för skolan Elektro- och Systemteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Ledamot i styrelsen för Wireless@KTH, Kungliga Tekniska Högskolan

Per-Arne Sandström Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs revisionsutskott Född 1947 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 3 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i TeliaSonera AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, President and CEO, Ericsson Inc., USA, Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB, Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK, Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB, Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB, Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

Cecilia Stegö Chilò Ledamot av styrelsen sedan 2010 Rådgivare till företags- och organisationsledningar

Född 1959 Studier i statskunskap och nationalekonomi Aktier i Saab: 600

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Fortum Värme AB, Ordförande i Gotlands Bryggeri AB, Ledamot i Spendrups Bryggeri AB, Ledamot i Linköpings Universitets Holding AB, Ledamot i Investment AB Spiltan, Ledamot i Stiftelsen Expo, Ledamot Stiftelsen Yump

Tidigare anställningar och befattningar:

Ledamot i AMF Fonder, Ledamot i Länsförsäkringar Liv, Ledamot Marginalen Kredit och Finans, Verkställande direktör Stiftelsen Fritt Näringsliv, Chef för Tankesmedjan Timbro, Statsråd och chef för kulturdepartementet, Ledarskribent och utrikespolitisk kommentator i Svenska Dagbladet, Kommentator i Sveriges Radio, Svenska Arbetsgivareföreningen, Moderata Samlingspartiet

Lena Treschow Torell

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs ersättningsutskott Professor i fysik Född 1946 Fil. dr. Aktier i Saab: 5 400

Andra styrelseuppdrag:

Vice ordförande i ÅF AB, Ledamot i Investor AB och SKF AB, Ordförande i Chalmers Tekniska Högskola, Ordförande, Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör och preses, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Ledamot i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Gambro AB och Micronic Mydata AB, Ordförande Euro-CASE (European Council of Applied Sciences, Technology and Engineering), Director, Joint Research Centre, European Commission (Bryssel), Vice rektor, Chalmers, Göteborg, Professor i Materialfysik, Chalmers, Göteborg, Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

Joakim Westh

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Född 1961 Civilingenjör i Flygteknik, (KTH) Kungliga Tekniska Högskolan, M.Sc. i Flyg- och Rymdteknik, (MIT) Massachusetts Institute of Technology Aktier i Saab: 8 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i EMA Technology AB, Ledamot i CGI Group Inc., Ledamot i Absolent AB, Ledamot i Swedish Match AB, Ledamot i Intrum Justitia AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Ordförande i Absolent AB, Ledamot i Rörvik Timber AB, Ledamot i Telelogic AB och VKR Holding A/S, Styrelsesuppleant i Sony Ericsson Mobile Communications AB, Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence, Ericsson och medlem av Group Management Team, Ericsson, J. Westh Företagsutveckling AB, Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB, Partner, McKinsey & Co. Inc

Stefan Andersson Ledamot av styrelsen sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping Född 1974 Tekn. kand. Aktier i Saab: 1 977

Catarina Carlqvist Ledamot av styrelsen sedan 2007 Vice Ordförande i AF-klubben vid Saab Dynamics AB, Karlskoga Född 1964 Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: -

conny holm Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant 1995–2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab Electronic Defence Systems, Jönköping Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 1 181

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping Född 1953 Aktier i Saab: 1 408

Nils Lindskog

Suppleant sedan 2007 Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg Född 1955 M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 613

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab AB, Linköping Född 1960 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 1 632

Revisorer PricewaterhouseCoopers AB Håkan Malmström Auktoriserad revisor, Huvudansvarig.

Anna-Clara Af ekenstam Auktoriserad revisor

koncernledning

Lennart Sindahl Deputy CEO, Senior Executive Vice President och Head of Business Area Aeronautics Född 1956, civilingenjör Anställd 1986 Aktier i Saab: 13 181

HÅKAN BUSKHE Verkställande direktör och Koncernchef Ledamot av Saabs styrelse sedan april 2011 Född 1963, Civilingenjör, Teknologie Licentiat Anställd 2010 Aktier i Saab: 27 477

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Vattenfall AB, Ledamot i Teknikföretagen

Tidigare anställningar

Carlsberg Sverige

och befattningar: President and CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, Ordförande i Green Cargo, CEO Land Operations, Schenker AG, CEO Schenker North, CEO Schenker-BTL AB, CEO Storel, CEO Carlsberg och Coca-Cola

Distribution AB, Production Director Micael Johansson

Systems Född 1960, Kandidatexamen Anställd 1985 Aktier i Saab: 4 254

MAGNUS ÖRNBERG Executive Vice President och Chief Financial Officer (CFO) Född 1965, civilekonom Anställd 2012 Aktier i Saab: 2 597

GÖRGEN JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics Född 1964, civilekonom Anställd 2004 Aktier i Saab: 2 353

Senior Vice President och Head of Business Area Electronic Defence

Gunilla Fransson Senior Vice President och Head of Business Area Security and Defence Solutions Född 1960, civilingenjör och teknologie doktor Anställd 2008 Aktier i Saab: 4 412

Lars-Erik Wige Senior Vice President och Head of Business Area Support and Services Född 1954 Anställd 2001 Aktier i Saab: 3 194

annika bäremo Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs, General Counsel, Secretary of the Board of Directors Född 1964, jur.kand. Anställd 2012 Aktier i Saab: 1 622

Dan Jangblad Senior Vice President och Chief Strategy Officer (CSO), Head of Group Strategy Född 1958, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 17 863

Lena Eliasson Senior Vice President och Head of Group Human Resources Född 1967, civilingenjör Anställd 2012 Aktier i Saab: 2 921

Carina Brorman, Senior Vice President och Head of Group Communications ingick i koncernledningen till den 13 februari 2013 då hon lämnade sin post. Peter Sandehed, Senior Vice President och Head of Group Corporate Investments, lämnade sin post i koncernledningen den 1 mars 2013.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 122–130 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten

har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 21 februari 2014

PricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig revisor

Håkan Malmström Anna-Clara Af Ekenstam Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma hålls tisdagen den 8 april 2014 klockan 15.00 i Annexet, Stockholm Globe Arenas, Entré 2, Globentorget 10, Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast onsdagen den 2 april 2014.

• per telefon till 013-18 20 55
• per post med separat utsänd inbjudan
• per post till Saabs Årsstämma, Box 7839, 103 98 Stockholm
• via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden AB, onsdagen den 2 april 2014, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt registreras i aktieboken i eget namn (s.k. rösträttsregistrering) för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast onsdagen den 2 april 2014, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av SEK 4,50 per aktie och den 11 april 2014 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden AB utsända utdelningen den 16 april 2014.

Distribution av årsredovisning

Årsredovisningen kommer finnas tillgänglig på Saabs hemsida www.saabgroup.com cirka fyra veckor innan årsstämman den 8 april. Den finns då även tillgänglig att beställa från Saabs huvudkontor, Investor Relations. En tryckt version av årsredovisningen kommer distribueras till de nya aktieägare som tillkommit under december 2013, januari och februari 2014 och även till de andra aktieägare som begärt att få årsredovisningen i tryckt version.

saab-aktien

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2013 till SEK 1 746 405 504 fördelat på 1 907 123 ej marknadsnoterade A-aktier samt 107 243 221 noterade B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på listan för stora bolag.

Saabs A-aktier ägs av Investor AB.

Saabs börsvärde uppgick vid utgången av 2013 till SEK 18,5 miljarder. Kursen för B-aktien ökade under året med 28 procent, vilket kan jämföras med NASDAQ OMX Stockholm General index som ökade med 25 procent. Totalavkastningen på Saabs B-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kursförändringen, var under den senaste femårsperioden 156 procent.

Omsättning och statistik

Under 2013 omsattes på NASDAQ OMX Stockholm totalt 28 169 862 B-aktier (32 962 432) där cirka 69,5 procent av Saabs B-aktier omsattes under 2013. Under 2013 omsattes cirka 6 procent av Saabs B-aktier på BATS, cirka 0,1 procent på Burgundy, cirka 13 procent på CHI-X och cirka 11,4 procent på Turquoise. Den högsta kursen för Saabs B-aktier som omsattes på NASDAQ OMX Stockholm, SEK 179,5, noterades den 23 december och den lägsta kursen, SEK 115, den 8 augusti.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 30 352 (28 833), varav svenska ägare svarade för 76,9 procent (74,0) av kapitalet och 79,6 procent (77,5) av rösterna.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av resultatet efter skatt under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2013 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,50 per aktie (4,50). Detta skulle motsvara 65 procent (30) av nettoresultatet.

Saabs långsiktiga incitamentsprogram och bemyndigande om återköp av egna aktier

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda tillsvidareanställda deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab på NAS-DAQ OMX Stockholm under en tolvmånadersperiod. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt.

Hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades programmet och anställda i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien omfattades. Sydafrika kom med 2009, Finland 2010, Tjeckien 2011, Indien 2012 därefter tillkom Thailand, Holland och Kanada under 2013.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att även införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5–15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. I detta program kan deltagarna avsätta högst 7,5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab. Årsstämmorna 2009 till 2013 har beslutat om förnyade Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Aktiesparprogram från och med 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. De Prestationsrelaterade Aktieprogrammen 2011 till 2013, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör.

Årsstämman den 17 april 2013 beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Syftet med bemyndigandet är att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta finansiering av förvärv samt att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Detta mandat gäller fram till och med årsstämman 2014. Ett eventuellt återköp ska ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsen har under 2013 inte fattat något beslut om att utnyttja återköpsmandatet och således återköptes inte några egna aktier under 2013.

Saab B, 1 januari 2009–31 december 2013 Andel av kapitalet, %

Svenskt ägande enligt SIS service 30 december 2013	Ägar
Investor AB	30,0
Wallenbergstiftelserna	8,7
Swedbank Robur fonder	4,8
AFA Försäkring	4,6
Unionen	2,7
SEB fonder	2,1
SHB fonder	2,0
Övrigt svenskt ägande	22,0

Utländskt ägande Norges Bank Investment Mgt 2,2 DFA Fonder, USA 1,0 Lazard Frères Gestion fonder, Frankrike 0,9 Fidelity fonder, USA 0,7 Övrigt utländskt ägande 18,3

Data per aktie 2008–2013

	2013	2012	2011	2010	2009	2008
Börskurser1)
vid årets slut, SEK	172,50	135,10	142,40	123,00	118,00	71,50
årshögsta, SEK	179,50	150,30	155,00	128,75	118,00	180,00
årslägsta, SEK	115,00	101,00	104,20	84,10	50,50	51,00
Börsvärde, MSE K 2)	18 499	14 489	15 543	13 425	12 879	7 804
Genomsnittlig dagsomsättning, antal aktier1)	112 679	131 850	186 060	192 507	234 069	255 782
Direktavkastning, %	2,6	3,3	3,2	2,8	1,9	2,4
Börskurs/eget kapital, %	151	128	116	114	118	83
P/E-tal, ggr (efter utspädning)	25,4	9,3	7,0	31,0	18,8	-32,2
P/EBIT, ggr (efter utspädning)	14,0	7,2	5,3	13,8	9,4	47,0
Försäljningsintäkter
före utspädning, SEK	223,8	227,3	223,8	232,2	231,8	221,33
efter utspädning, SEK	217,6	220,0	215,3	223,9	225,8	218,01
Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare)
före utspädning, SEK	6,98	15,00	21,19	4,12	6,45	-2,31
efter utspädning, SEK	6,79	14,52	20,38	3,97	6,28	-2,313)
Eget kapital per aktie, SEK	114,0	105,4	122,94	107,66	99,91	86,49
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före utspädning, SEK	-6,43	3,31	22,78	42,65	15,95	8,87
efter utspädning, SEK	-6,25	3,21	21,91	41,11	15,54	8,74
Utdelning (2013 förslag), SEK	4,50	4,50	4,50	3,50	2,25	1,75
Utdelning/årets resultat, %	65	30	21	85	35	-
Utdelning totalt, MSE K	479	477	474	367	237	187
Utdelningstillväxt, %	0,5	0,6	29	55	27	-
Antal aktieägare	30 352	28 833	29 059	31 125	32 555	32 164
Andel utländskt ägande, kapital, %	23	26	26	27	40	40
Andel utländskt ägande, röster, %	20	23	24	24	35	34
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	106 125 107	105 632 911	104 982 315	105 217 786	106 335 553	107 515 049
Antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut	106 414 144	105 930 829	105 331 958	104 717 729	105 511 124	106 829 893
Antal aktier efter utspädning	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344

1) Saab B på NASDAQ OMX Stockholm.

2) Vid full utspädning.

3) Ingen utspädningseffekt om årets resultat är negativt.

Aktieägare

Enligt SIS Ägarservice den 30 december 2013 Antal aktier Andel av kapital i procent Andel av röster i procent1) Investor AB 32 778 098 30,0 40,4 Wallenbergstiftelser 9 468 700 8,7 7,7 Swedbank Robur fonder 5 213 752 4,8 4,2 AFA Försäkring 5 003 125 4,6 4,0 Unionen 2 900 828 2,7 2,3 Norges Bank Investment Management 2 375 098 2,2 1,9 SEB fonder 2 343 546 2,1 1,9 SHB fonder 2 157 363 2,0 1,7 Fjärde AP-fonden 1 595 144 1,5 1,3 Nordea fonder 1 538 517 1,4 1,2 DFA fonder (USA) 1 107 191 1,0 0,9 Lazard Frères Gestion fonder (Frankrike) 970 300 0,9 0,8 Svolder AB 950 000 0,9 0,8 Foundation Asset Management 926 853 0,8 0,8 SEB Trygg Liv 832 560 0,8 0,7 Fidelity fonder (USA) 756 907 0,7 0,6 RAM One fond 604 463 0,6 0,5 Catella fonder 391 774 0,4 0,3 Länsförsäkringar fondförvalting 372 338 0,3 0,3 AMF Försäkring & Fonder 365 126 0,3 0,3 Summa de 20 största ägarna 72 651 683 66,7 72,6 Övriga svenska ägare 13 702 297 12,5 11.2 Övriga utländska ägare 20 060 164 18,3 16.2 Återköpta aktier 2 736 200 2,5 - Totalt 109 150 344 100 100

Antal aktier	Antal aktie ägare	Procent av antalet ägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
1–500	25 173	82,9	2 989 094	2,6
501–1 000	2 798	9,2	2 153 393	2,0
1 001–5 000	1 989	6,6	3 595 332	3,3
5 001–10 000	126	0,4	937 887	0,9
10 001–20 000	76	0,3	1 059 997	1,0
20 001–50 000	66	0,2	2 069 146	1,9
50 001–	124	0,4	96 345 495	88,3
Totalt1)	30 352	100,0	109 150 344	100,0

1) Inklusive 2 736 200 återköpta B-aktier.

Fördelning av aktieinnehav

Aktier och röstetal 30 december 2013

Aktieslag	Antal aktier	Procent av antalet aktier	Antal röster	Procent av antalet röster
Serie A	1 907 123	1,7	19 071 230	15,4
Serie B	107 243 221	98,3	104 507 021	84,6
Totalt1)	109 150 344	100,0	123 578 251	100,0

1) Antal röster är exklusive 2 736 200 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Emissioner m.m.

		Ökning av aktiekapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK
2002, Konvertering1)	50 699 aktier	0,8	4,6
2003, Konvertering1)	7 189 aktier	0,1	0,7
2004, Konvertering1)	2 632 781 aktier	42,1	239,6

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut.

1) Avseende 1998 års konvertibla förlagslån.

Analytiker som följer Saab erik pettersson, erik.pettersson@abgsc.se

ABG sundal collier, Stockholm Mikael Laséen, mikael.laseen@carnegie.se

Carnegie, Stockholm

björn enarson, bjorn.enarson@danskebank.se Danske MARKETS Equities, stockholm

Stefan Cederberg, stefan.cederberg@enskilda.se Enskilda Securities, Stockholm

CHRIS HALLAM, chris.hallam@gs.com GOLDMAN SACHS, STORBRITANNIEN

SANDY MORRIS, sandy.morris@jefferies.com JEFFERIES, STORBRITANNIEN

Mats Liss, mats.liss@swedbank.se Swedbank, Stockholm

kvartalsuppgifter

		Januari–mars				April–juni
MSE K		2013 Rörelsemarginal		2012 Rörelsemarginal		2013 Rörelsemarginal		2012 Rörelsemarginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics	1 765		1 419		1 717		1 704
Dynamics	877		1 035		971		1 359
Electronic Defence Systems	1 038		1 181		931		1 108
Security and Defence Solutions	1 271		1 323		1 503		1 354
Support and Services	822		779		838		844
Combitech	410		311		410		361
Corporate	–		–		–		–
Internfakturering	-321		-475		-484		-498
Totalt	5 862		5 573		5 886		6 232
Rörelseresultat
Aeronautics	116	6,6%	78	5,5%	121	7,0%	84	4,9%
Dynamics	72	8,2%	108	10,4%	115	11,8%	175	12,9%
Electronic Defence Systems	-45	-4,3%	91	7,7%	-80	-8,6%	210	19,0%
Security and Defence Solutions	22	1,7%	60	4,5%	120	8,0%	89	6,6%
Support and Services	88	10,7%	67	8,6%	107	12,8%	94	11,1%
Combitech	44	10,7%	39	12,5%	31	7,6%	21	5,8%
Corporate	99	–	-40	–	-265	–	57	–
Totalt	396	6,8%	403	7,2%	149	2,5%	730	11,7%
Finansiella poster	-42		-10		-138		2
Resultat före skatt	354		393		11		732
Periodens resultat	262		283		1		558
varav moderbolagets aktieägares andel	269		297		2		572
Resultat per aktie efter utspädning	2,46		2,72		0,02		5,24
Antal aktier efter utspädning, tusental	109 150		109 150		109 150		109 150
		Juli-september				Oktober–december
MSE K		2013 Rörelsemarginal		2012 Rörelsemarginal		2013 Rörelsemarginal		2012 Rörelsemarginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics	1 391		1 275		1 996		1 678
Dynamics	536		873		1 188		1 512
Electronic Defence Systems	900		805		1 292		1 182
Security and Defence Solutions	1 189		1 280		1 928		2 019
Support and Services	732		697		1 027		1 091
Combitech	322		299		456		439
Corporate Internfakturering	– -347		– -330		– -608		– -615
Totalt	4 723		4 899		7 279		7 306
Rörelseresultat
Aeronautics	117	8,4%	72	5,6%	102	5,1%	125	7,4%
Dynamics	-46	-8,6%	105	12,0%	183	15,4%	233	15,4%
Electronic Defence Systems	24	2,7%	-78	-9,7%	-100	-7,7%	-106	-9,0%
Security and Defence Solutions	80	6,7%	59	4,6%	206	10,7%	209	10,4%
Support and Services	70	9,6%	34	4,9%	99	9,6%	215	19,7%
Combitech	14	4,3%	18	6,0%	51	11,2%	44	10,0%
Corporate	7	–	52	–	-7	–	-65	–
Totalt	266	5,6%	262	5,3%	534	7,3%	655	9,0%
Finansiella poster	-12		-15		-174		-24
Resultat före skatt	254		247		360		631
Periodens resultat	192		169		287		550
varav moderbolagets aktieägares andel	189		167		281		549
Resultat per aktie efter utspädning Antal aktier efter utspädning, tusental	1,73 109 150		1,53 109 150		2,57 109 150		5,03 109 150

flerårsöversikt

MSE K, om ej annat anges	2013	2012 5)	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005
Orderingång	49 809	20 683	18 907	26 278	18 428	23 212	20 846	27 575	17 512
Orderstock 31 december	59 870	34 151	37 172	41 459	39 389	45 324	47 316	50 445	42 198
Försäljningsintäkter	23 750	24 010	23 498	24 434	24 647	23 796	23 021	21 063	19 314
Utlandsandel, %	59	64	63	62	69	68	65	65	56
Andel försvarsverksamhet, %	81	82	84	83	83	83	81	79	82
Rörelseresultat (EBIT)	1 345	2 050	2 941	975	1 374	166	2 607	1 745	1 652
Rörelsemarginal, %	5,7	8,5	12,5	4,0	5,6	0,7	11,3	8,3	8,6
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA )	2 367	3 186	4 088	2 187	2 598	1 515	3 685	2 519	2 182
EBITDA -marginal, %	10,0	13,3	17,4	9,0	10,5	6,4	16,0	12,0	11,3
Resultat efter finansiella poster	979	2 003	2 783	776	976	-406	2 449	1 693	1 551
Årets resultat	742	1 560	2 217	454	699	-242	1 941	1 347	1 199
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	741	1 585	2 225	433	686	-248	1 921	1 300	1 189
Balansomslutning	27 905	28 938	31 799	29 278	30 430	32 890	33 801	32 771	30 594
varav ej upparbetade förskott	828	553	1 022	643	442	897	2 558	3 642	3 528
varav totalt eget kapital	12 227	11 280	13 069	11 444	10 682	9 330	11 008	10 025	9 493
varav eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	12 136	11 168	12 950	11 274	10 542	9 240	10 981	9 802	9 179
eget kapital per aktie, SEK1)	114,04	105,43	122,94	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande ford ringar och avsättningar för pensioner	2 057	3 837	4 735	2 382	-1 631	-3 061	-2 802	-261	5 144
Nettolikviditet/skuld	1 013	1 996	5 333	3 291	-634	-1 693	-1 627	605	2 856
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-682	350	2 392	4 487	1 696	954	-1 304	969	2 541
Operativt kassaflöde	-1 480	-396	2 477	4 349	1 447	659	-1 603	-1 900	2 645
Genomsnittligt sysselsatt kapital	15 401	15 131	13 987	13 743	13 775	13 994	13 430	12 789	12 925
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	9,1	14,6	22,2	7,9	10,3	1,4	19,4	14,5	14,6
Räntabilitet på eget kapital, %	6,3	12,8	18,1	4,1	7,0	-2,4	18,5	13,8	13,5
Överskottsgrad, %	5,92	9,18	13,21	4,47	5,78	0,82	11,40	8,83	9,73
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,54	1,59	1,68	1,78	1,79	1,70	1,71	1,65	1,49
Soliditet, %	43,8	39,0	41,1	39,1	35,1	28,4	32,6	30,6	31,0
Räntetäckningsgrad, ggr	3,29	10,91	9,58	3,20	3,16	0,35	21,40	13,47	6,08
Resultat per aktie före utspädning, SEK2)	6,98	15,00	21,19	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91	10,89
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3)	6,79	14,52	20,38	3,97	6,28	-2,31	17,60	11,91	10,89
Utdelning, SEK	4,504)	4,50	4,50	3,50	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	543	328	325	262	197	386	395	433	296
Utgifter för forskning och utveckling	6 543	5 946	5 116	5 008	4 820	4 141	4 523	3 537	3 546
Antal anställda vid årets slut	14 140	13 968	13 068	12 536	13 159	13 294	13 757	13 577	12 830

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2013: 106 414 144, 2012: 105 930 829, 2011: 105 331 958, 2010: 104 717 729, 2009: 105 511 124,

2008: 106 829 893, 2007: 108 150 344 och 2006/2005: 109 150 344. 2) Genomsnittligt antal aktier 2013: 106 125 107, 2012: 105 632 911, 2011: 104 982 315, 2010: 105 217 786, 2009: 106 335 553, 2008: 107 515 049 , 2007: 108 668 700 och

2006/2005: 109 150 344. 3) Genomsnittligt antal aktier 2013/2012/2011/2010/2009: 109 150 344, 2008: 107 515 049 och 2007/2006/2005: 109 150 344.

Konvertering av förlagslånet avslutades 15 juli 2004.

4) Enligt styrelsens förslag 2013.

5) Belopp för 2012 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för pensioner (IAS 19). Belopp för 2011 och tidigare perioder har inte omräknats.

ORDLISTA

ACARE	Advisory Council for Aeronautic Research in Europe
AESA	Active Electronically Scanned Array
AEW&C	Airborne Early Warning & Control (Luftburet radar- och kontrollsystem)
AMB	Agile Multi-Beam
ASW	Anti Submarine Warfare (Ubåtsjakt)
AT4	Anti-Tank weapon
ATM	Air Traf c Management (Flygtra kledning)
ATT	Arms Trade Treaty
AUV	Autonomous Underwater Vehicle (Autonom undervattensfarkost)
BMI	British Midland
BOL	Högkapacitetsmotmedelsbehållare för remsor eller nödraketer
C4I	Command, Control, Communications, Computers and Intelligence (Kommunikations- och ledningssystem)
C4ISR	Command, Control, Communications, Computers, Intelli gence and Surveillance and Reconnaissance (Övervaknings-, kommunikations- och ledningssystem)
CBRN	Kemiska (C), Biologiska (B), Radiologiska (R), Nukleära (N) ämnen
CDP	Carbon Disclosure Project
CISB	Swedish-Brazilian Centre for Research and Innovation (Svensk-brasilianskt forsknings- och innovationscenter)
DSEI	Defence and Security Equipment International
EU	Europeiska Unionen
FMV	Försvarets Materielverk
FN	Förenta Nationerna
FOI	Totalförsvarets Forskningsinstitut
FoU	Forskning och Utveckling
FPG	Försäkringsbolaget Pensionsgaranti
ICT	Information and Communications Technology (Informations- och kommunikationsteknologi)
IDAS	Integrated self-defence for airborne platforms
IFBEC	International Forum on Business Ethical Conduct

Årsstämma 2014	8 april
Delårsrapport januari–mars 2014	25 april
Delårsrapport januari–juni 2014	18 juli
Delårsrapport januari–september 2014	23 oktober

Kontaktperson

Ann-So Jönsson, Head of Investor Relations, telefon 08-463 02 14, ann-so .jonsson@saabgroup.com

Ekonomisk information kan beställas på telefon 013-16 92 08, eller via www.saabgroup.com

IHS	Information Handling Services Inc. (En global leverantör av teknisk information)
IRIS-T	Infra Red Imaging System – Tail/Thrust Vector-Controlled
ISP	Inspektionen för Strategiska Produkter
ISR	Intelligence, Surveillance and Reconnaissance
	(Underrättelse verksamhet, övervakning och spaning)
JDA	Joint Development Agreement (Gemensamt utvecklingsavtal)
LEDS	Land Electronic Defense System
LFV	Luftfartsverket
MAW	Missile Approach Warners
MCS	Mobile Camou age System
MNM	Market Network Management
MSA	Maritime Surveillance Aircraft
NASA	National Aeronautics and Space Administration (Amerikanska rymd ygstyrelsen)
NATO	North Atlantic Treaty Organization (Nordatlantiska fördrags organisationen)
NLAW	Next Generation Light Anti-tank Weapon
OECD	Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)
PRI	PRI Pensionsgaranti
RBS	Robotsystem
RT	Remote Tower (Flygledning på distans)
SAL	Saab Aircraft Leasing
SOTACS	Special Operations Tactical Suit
SRSAM	Short Range Surface to Air Missile
TPA	Technical Partnership Agreement
UAS	Unmanned Aerial Systems (Obemannade ygsystem)
UAV	Unmanned Aerial Vehicle
ULCAS	Ultra-Lightweight Camou age Screen
	VSHORAD Very Short Range Air Defence
VTMIS	Vessel Traf c Management Information System

Kontaktuppgifter

Huvudkontor

Saab AB Box 12062 SE-102 22 Stockholm Besöksadress: Gustavslundsvägen 42 Telefon: 08-463 00 00 Fax: 08-463 01 52 www.saabgroup.com

Linköping

Saab AB Box 14085 SE-581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata Telefon: 013-18 00 00 Fax: 013-18 00 11

Kontaktuppgifter till övriga kontor nns på www.saabgroup.com

FÖRDEL SAAB: INNOVATIVA OCH EFFEKTIVA LÖSNINGAR EFFEKTIVA LÖSNINGAR