SAAB — Annual Report 2012

Mar 15, 2013

KOMPLEX VÄRLD: FÖRDEL SAAB ÅRSREDOVISNING 2012

INNEHÅLL

Kort om oss...

och om resultatet 2012	Invik
Saab idag	1
Saabs DNA	2
Ordförande har ordet	4
VD-kommentar	6
Gripen	8
Megatrender	10
Marknad och drivkrafter	12
Saabs affär	14
Strategiska prioriteringar	16

– Lönsam tillväxt	18
– Effektiv verksamhet	19
– Portfölj	20
– Medarbetare	22
Geografiska regioner	28
Marknadssegment	30
Hållbarhet	32
– Affärsetik	36
– Samhälle	37

– Miljö 38

– Medarbetare 40

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ekonomisk översikt	44
Affärsområden	46
Risker och riskhantering	52
Övrig information	56

Finansiella rapporter	59
Noter	71
Utdelningsmotivering	121
Förslag vinstdisposition	122
Revisionsberättelse	123
Bolagsstyrningsrapport	124
Aktieägarinformation	135
Ekonomisk information
2013 och kontaktuppgifter 142
Ordlista	143

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2012

Under det första kvartalet 2012 beställde FMV vidmakthållande- och uppdateringsarbete för Gripen C/D och Saab Sensis valdes ut av det amerikanska luftfartsverket (FAA) för flygplatsövervakningsprogrammet ASC (Airport Surface Surveillance Capability). Detta är två viktiga erkännanden av Saabs kompetens och högteknologiska lösningar i världsklass.

Combitech förvärvade under första kvartalet Sörman Information som en del i strategin att bredda tjänsteutbudet och växa på den nordiska konsultmarknaden.

Ungern förlängde sitt avtal med Sverige om att använda Gripen fram till 2026, för att säkra en fortsatt utveckling av sin försvarsförmåga.

Kv1 Kv2 Kv3 Kv4

Större beställningar under det andra kvartalet var att Airbus tecknade en kontraktsförlängning avseende skevroder till A320-serien, att den thailändska marinen beställde uppgradering av stridsledningssystemet till H.T.M.S. Chakri Naruebet och att Australian Defence Materiel Organisation beställde ammunition till Carl-Gustaf.

Saab lade under samma period ett offentligt bud på HITT N.V., ett bolag inom flygoch sjötrafikledning. Förvärvet är i linje med den övergripande strategin att stärka positionen på den globala marknaden inom trafikledning.

En avsiktsförklaring undertecknades med Interamerikanska Utvecklingsbanken för projekt som erbjuder finansiering till Latinamerikanska städer för att främja hållbar utveckling.

Under andra kvartalet tillkänna gavs att Magnus Örnberg blir ny finansdirektör på Saab.

Saab premiärvisade sitt nya övervakningsplan – Saab MSA.

I juni tog de första studenterna sin examen från Saab Tekniska Gymnasium.

Under det tredje kvartalet stod det klart att den amerikanska armén för andra gången tecknat avtal avseende det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf och att den thailändska marinen beställde uppgradering av strids ledningssystemet till fregatterna H.T.M.S. Naresuan och H.T.M.S Taksin. Combitech förvärvade också 70 procent av aktierna i norska Bayes Risk Management AS.

Som en del i strategin att öka närvaron på viktiga marknader tecknades en avsiktsförklaring och ett Technical Partnership Agreement (TPA) med indiska Pipavav Defence and Offshore Engineering Co Ltd.

I september meddelades att en överenskommelse nåtts mellan Saab Automobiles konkursförvaltare, Saab AB, Scania och National Electric Vehicle Sweden (NEVS) gällande Saabs varumärke.

I december tecknade Saab ett ramavtal med italienska Piaggio Aero Industries inom vilket Saab fått en initial beställning om leverans och integration av övervakningssystem i Piaggio Aeros nya övervakningsflygplan.

Saab fick en order på sjömålsroboten RBS15 Mk3 från det tyska partnerföretaget Diehl BGT Defence.

Den europeiska obemannade teknikdemonstratorn Neuron genomförde en första flygning i franska Istres – en viktig milstolpe i programmet, där Saab har spelat en avgörande roll för design, utveckling och produktion.

Sveriges riksdag röstade ja till att låta regeringen ge order om att anskaffa 40–60 Gripen E. Beslutet visar på bred politisk enighet om att uppgradera svenskt luftförsvar till ett av de modernaste i världen där Gripen även fortsatt är ryggraden.

Demonstratorplanet av Gripen E/F visades för första gången upp för den schweiziska allmänheten vid det schweiziska luftvapnets årliga flyguppvisning vid Axalp-Ebenfluh.

KORT OM SAAB…

Saab erbjuder världsledande lösningar, produkter och tjänster för militärt försvar och säkerhet. Ny teknologi utvecklas, anpassas och förbättras ständigt för att möta kundernas föränderliga behov i fler än 100 länder. De viktigaste marknaderna är Europa, Asien och Nordamerika. Saab har omkring 14 000 medarbetare och försäljningsintäkterna uppgick 2012 till cirka SEK 24 miljarder, varav cirka 25 procent var relaterat till forskning och utveckling.

Ny marknadsorganisation från och med 2013 – sex marknadsområden

För att skapa lönsam och långsiktig tillväxt sätts nu tydligt fokus på att öka den internationella närvaron och försäljningen utanför Sverige. Denna expansion riktas mot marknader med stark efterfrågan och med rätt förutsättningar för tillväxt. Därför har vi etablerat sex marknadsområden.

AMERICAS Omfattar Nord- och Sydamerika och har huvudkontor i Washington D.C., USA.

NORDIC & BALTIC Omfattar Sverige, övriga Norden och Baltikum och har huvudkontor i Stockholm, Sverige.

EUROPE & GREATER MIDDLE EAST Omfattar övriga Europa och delar av Mellanöstern och har huvudkontor i London, Storbritannien.

SUB-SAHARAN AFRICA Omfattar länder söder om Sahara och har huvudkontor i Centurion, Sydafrika.

INDIA Omfattar Indien och har h uvudkontor i New Delhi.

ASIA PACIFIC Omfattar övriga Asien, Nya Zeeland och Australien och har huvudkontor i Bangkok, Thailand.

Fördelning av försäljningsintäkter 2012

Per affärsområde, %

Per marknadssegment, %

Geografisk fördelning, %

…OCH OM RESULTATET 2012

• t Orderingången uppgick till MSEK 20 683 (18 907) och orderstocken uppgick vid slutet av december till MSEK 34 151 (37 172).
• t Försäljningsintäkterna ökade med 2 procent till MSEK 24 010 (23 498). Exklusive påverkan från förvärv minskade försäljningsintäkterna med 2 procent. Försäljningsintäkterna påverkades inte signifikant av valutaeffekter.
• t Bruttoresultatet uppgick till MSEK 7 190 (6 707), motsvarande en brutto marginal på 29,9 procent (28,5).
• t Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 032 (2 941), motsvarande en rörelsemarginal på 8,5 procent (12,5). Det inkluderade en positiv engångspost om MSEK 207 från en återföring av en villkorad tilläggsköpeskilling. 2011 inkluderade reavinster om MSEK 1 169. Justerat för engångsposter uppgick rörelsemarginalen till 7,6 procent (7,5).
• t Årets resultat uppgick till MSEK 1 539 (2 217) och resultat per aktie efter utspädning till SEK 14,33 (20,38).
• t Det operativa kassaflödet på MSEK -396 (2 477) var negativt under 2012, huvudsakligen som en följd av högre utnyttjande och minskning av kundförskott och milstolpebetalningar samt högre nettoinvesteringar i förvärv och avyttringar än under 2011. I det fjärde kvartalet uppgick det operativa kassaflödet till MSEK 264 (217).
• t Föreslagen utdelning för 2012 är SEK 4,50 per aktie (4,50).

Större viktig händelse efter årets slut:

t Saab meddelade den 15 februari 2013 att avtal ingåtts med Försvarets materielverk (FMV) om Gripen E. Avtalat omfattar utveckling och modifiering av Gripen E för Sverige under perioden 2013-2026 samt en eventuell beställning på nyproduktion av Gripen E från Schweiz. FMV gjorde samma dag en första utvecklingsbeställning på SEK 2,5 miljarder för verksamhet under 2013-2014. Resterande beställningar från Sverige förväntas under 2013-2014. Sammanlagt omfattar avtalet möjliga beställningar på totalt SEK 47,2 miljarder.

Prognos för 2013:

• t Under 2013 bedömer vi att försäljningsintäkterna ökar något jämfört med 2012.
• t Vi förväntar oss att rörelsemarginalen 2013, exklusive väsentliga reavinster och andra engångsposter, är i linje med rörelsemarginalen 2012, exklusive väsentliga engångsposter, på 7,6 procent.

Nyckeltal (MSEK)	2012	2011
Orderingång	20 683	18 907
Orderstock vid årets slut	34 151	37 172
Försäljningsintäkter	24 010	23 498
EBITDA	3 168	4 088
EBITDA-marginal, %	13,2	17,4
Rörelseresultat (EBIT)	2 032	2 941
Rörelsemarginal (EBIT-marginal), %	8,5	12,5
Resultat efter finansiella poster	1 906	2 783
Årets resultat	1 539	2 217
Operativt kassaflöde	-396	2 477
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	14,33	20,38
Operativt kassaflöde per aktie, SEK	-3,63	22,69
Utdelning per aktie, SEK	4,50 1)	4,50
Räntabilitet på eget kapital, %	11,3	18,1
Soliditet, %	47,5	41,1
Totala utgifter för Forskning och Utveckling (FoU)	5 946	5 116
Egenfinansierade utgifter FoU	1 798	1 355
FoU andel av försäljningen	7,5	5,8
Antal anställda vid årets slut	13 968	13 068
Andel kvinnor, %	22,0	22,0
Andel högskoleutbildade, %	55	54

1) Enligt förslag från styrelsen

Långsiktiga finansiella mål och utfall

Försäljning, miljarder SEK

Den organiska försäljningstillväxten ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel.

Under 2012 uppgick den organiska tillväxten till -2 procent (-4).

Rörelsemarginal, %

Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent. Målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Under 2012 uppgick rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) till 8,5 procent (12,5).

Soliditet, %

Soliditeten ska överstiga 30 procent.

I slutet av 2012 uppgick soliditeten till 47,5 procent (41,1).

Utdelning, SEK

Det långsiktiga utdelningsmålet är att 20-40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel ska delas ut till aktieägarna.

För 2012 föreslår styrelsen en utdelning om 4,50. Det motsvarar 30 procent av nettoresultatet.

SAAB IDAG

VISION

Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

MISSION

Skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer.

AFFÄRSIDÉ

Saab utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik och teknologi för att kunna möta kundernas förändrade behov. Saab förser regeringar, myndigheter och företag över hela världen med produkter, tjänster och lösningar för militärt försvar, civilt flyg och civil säkerhet.

MARKNADSPOSITION

Saab har sin starkaste position i Europa, med tyngdpunkt i Sverige. Samtidigt fortsätter en expansion på marknader med stabil efterfrågan och med rätt förutsättningar för tillväxt – som USA, Asien och Indien. Från och med 2013 etableras en ny marknadsorganisation med sex marknadsområden som ger tydligare lokala fotfästen på våra internationella marknader.

Saab satsar även på att upprätthålla sin marknadsledande position inom stridsflyg, luftburna övervakningssystem och understödsvapen. Därtill investeras i att kontinuerligt förbättra och vidareutveckla portföljen inom områdena radar, missiler, militära ledningssystem, flyg- och sjötrafikledningssystem, säkerhetssystem, telekrigssystem samt undervattenssystem.

SAABS STRATEGISKA HUS

Sedan 2010 är Saabs strategi uppbyggd kring fyra prioriterade områden. Ambitionen är att skapa långsiktiga värden genom att arbeta utifrån dessa strategiska prioriteringar. Saab ska även ha en solid balansräkning, fokusera på kapitalrationaliseringar och generera ett starkt kassaflöde.

Lönsam tillväxt

Vi utvärderar kontinuerligt nuvarande position och identifierar tillväxtmöjligheter. Vi fokuserar på områden med en stark marknadsposition och att stärka positionen inom områden med goda tillväxtmöjligheter.

Effektiv verksamhet

Verksamheten effektiviseras kontinuerligt.

Portfölj

Portföljen av produkter och bolag anpassas till områden med starka konkurrensfördelar och tillväxtpotential. Satsning sker på områden med en stark marknadsposition eller ledande teknologi.

Medarbetare

Saab ska vara det naturliga valet på den globala marknaden. Våra medarbetare är ryggraden i vårt erbjudande och vår tillväxt.

SAABS DNA SMART FRÅN START

En komplex värld, där man måste tänka i nya banor för att åstadkomma mycket med lite. Det är i den miljön Saab har formats.

Saab startades 1937 för att tillverka stridsflygplan till det svenska försvaret. Kravet var hög försvarsförmåga utan att det kostade för mycket. Lösningarna var tvungna att vara intelligenta och kostnadseffektiva från början – redan på ritbordet. Kort sagt: Saab föddes smart.

När den politiska situationen i Europa förändrades i slutet av 1930-talet innebar det skärpta krav på försvarsförmåga. Sveriges riksdag beslöt att även Sverige måste rusta upp för att kunna värna sin suveränitet och sina nationella intressen. Sverige är ett litet land, och de finansiella resurserna har alltid varit begränsade. Små länder med stor hotbild brukar alliera sig för att säkra försörjningen av försvarsmateriel och sin egen självständighet. Sverige valde istället att satsa på en slagkraftig inhemsk försvarsindustri. Ur detta unika sammanhang föddes Saab.

Saab har sedan dess varit en central utvecklingspartner till Försvarets materielverk (FMV) och Försvarsmakten i Sverige. Nära samarbete med kunder och höga kundkrav har från början bidragit till att forma oss. Viktiga delar av den svenska försvarsindustrin

har under åren samlats och vidareutvecklats i vår koncern. Företag som Bofors, Ericsson Microwave Radar och Celsius är bolag som integrerats i verksamheten och bidragit till en unik helhet.

Samtidigt som världen präglas av gamla och nya hotbilder och konflikter utvecklas också djupare beroenden och nya samverkansformer. Ett allt mer integrerat samhälle kräver teknologi med flexibilitet, multifunktionalitet och förmågan att samoperera. Kraven på effektivitet har drivit Saab att alltid se till helheter istället för enskildheter. Parallellt har traditionen att göra det mesta möjliga av begränsade resurser översatts i ett drifts- och livscykelperspektiv. Det handlar inte bara om kostnader för att köpa, utan också om kostnader för att äga och använda. Det handlar om tillförlitlighet, tillgänglighet och uthållighet.

De extraordinära tekniska utmaningarna över åren har drivit och utvecklat Saab till ett brett svenskt innovationshus och till en konkurrenskraftig aktör på den internationella försvars- och säkerhetsmarknaden. En högteknologisk förmåga i världsklass har skapats och listan på banbrytande innovationer är lång.

Som ett internationellt verksamt företag är det en viktig konkurrensfördel att ha förmågan att ta fram innovativa, effektiva lösningar anpassade till lokala förutsättningar och ur knappa resurser, inte bara finansiella.

VÄRDERINGAR

Kunnande

Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande

Förtroende

Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar.

Vilja

Vi brinner för nya idéer, är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och flexibla.

Den första beställningen avseende HUD-systemet (Head Up Display) kom från Army Aviation i USA. Kunden var imponerad av resultaten från flygutvärderingar med systemet installerat på helikoptern Blackhawk. Beställningen säkrades tillsammans med BAE Systems Inc, som vi samarbetar med i Nordamerika gentemot U.S. Army Night Vision and Electronic Sensor Directorate (NVEDS).

Systemets skärpa och höga optiska kvalitet ger användaren tydlig och klar flyginformation och en bra överblick över situationen. Nu fortsätter testflygningarna av systemet med Blackhawk och andra helikoptertyper. Målet är att öka säkerheten vid flygning på låg höjd och vid landning vid dålig sikt.

ORDFÖRANDE HAR ORDET EN UTMANANDE VÄRLD

I en föränderlig värld är behovet av kunskap och gedigen omvärldsanalys av stor vikt. Först när man har det skapas utrymme att agera proaktivt och att dra fördel av utvecklingen runt omkring. På Saab bevakar och analyserar vi ständigt trender för att förstå nutida och möjliga framtida behov. Vår strategi utvecklas mot egen lokal närvaro på för Saab viktiga marknader.

Konkurrenskraft på global marknad

2012 har varit ett händelserikt år för Saab. Det var exempelvis året då vi firade 75 år som svenskt försvarsmaterielföretag och året då viktiga steg togs mot att utveckla och sälja en ny generation stridsflygplan, Gripen E, till både Sverige och Schweiz. Sverige närmade sig under året en stark position i västvärlden vad gäller luftförsvarssystemet. Det är endast möjligt tack vare den högteknologiska kompetens som allt sedan starten 1937 verkat inom Saab. Sverige var då på många sätt ett annorlunda land än idag och den omvärld vi hade omkring oss präglades av andra agendor. Men det finns också stora likheter som gör att den strategi Saab fastlade då också är relevant idag. Saab var på sätt och vis ett bolag som låg före sin tid redan från start. Jag tänker då särskilt på hur målsättningen från början varit att bygga tekniskt avancerade system som enkelt går att integrera med andra och strävan efter att hitta en smartare lösning som gör att produktion och utveckling kan bli mer kostnadseffektiv. Det har förbättrat vår konkurrenskraft på en global marknad i 75 år och format en organisation som står bättre rustad att möta de olika skeenden vi nu ser runt om oss.

"SAAB ÄR ETT TYDLIGT EXEMPEL PÅ HUR SYSTEM LÖSNINGAR KAN INNEBÄRA INTEGRATIONS-MÖJLIGHETER MED ANDRA PARTER OCH DÄRMED LEDA TILL MER KOSTNADSEFFEKTIVA PRODUKTER."

Komplexiteten fortsätter att öka

Det gångna året präglades av en fortsatt turbulent makromiljö och en fortsatt global konjunkturavmattning. Krisen i Europa blev allt mer kännbar i takt med att statliga nedskärningar mötte en ökande strukturell och konjunkturell arbetslöshet. Ett omfattande reformarbete inom det finansiella systemet har också präglat den europeiska agendan under året.

Detta har påverkat nationers totala budgetutrymme och därmed även försvarsanslagen. För försvarsindustrin innebär detta senarelagda beställningar och hårdare krav på försvarsförmåga relativt pris. Det senare innebär en konkurrensfördel för Saab, vilket har stött oss vid våra exportansträngningar av Gripensystemet.

Utmaningen för länder med statsfinansiell obalans är att hitta lösningar som möjliggör ekonomisk tillväxt i kombination med en minskande samlad skuldbörda. Även BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) och andra tillväxtekonomier växlade in på en lägre nivå under 2012. För Saab, som har en stor del av sin verksamhet i Europa och som ser delar av tillväxtländerna som strategiskt viktiga marknader, innebär denna utveckling både utmaningar och möjligheter.

Tyngdpunktsförskjutningar skapar en ny spelplan

Försvarsinvesteringar görs typiskt med en tidshorisont om minst tio till 20 år. I ett geopolitiskt perspektiv har tyngdpunktsförskjutningar skett i ekonomiskt, politiskt och geografiskt hänseende under de senaste tio åren. USA har successivt skiftat fokus från Europa och Mellanöstern till Asien och Stillahavsregionen. Denna omläggning kommer över tid sannolikt att påverka hur Sverige och våra grannländer agerar.

Både inom EU och NATO talas det om hur försvarsindustrin kan samarbeta för att nå mer effektiva lösningar. Redan idag förekommer mer internationellt utbyte på detta område än vad som skulle ha varit tänkbart för bara några decennier sedan. Sedan december 2010 har EU:s försvarsministrar under det så kallade Ghent Framework beslutat att sträva mot att systematisk analysera sin nationella militära kapacitet i syfte att hitta lösningar för interoperabilitet. Det finns alltså på hög politisk nivå inom EU en uttalad ambition att samarbeta i försvarsfrågor för att arbeta effektivt.

Saab är ett tydligt exempel på hur systemlösningar kan innebära integrationsmöjligheter med andra parter och därmed leda till mer kostnadseffektiva produkter. Bara i Gripen räknar vi till apparater och delsystem från omkring 350 olika företag. Men samtidigt som behovet av ökat samarbete blir mer uppenbart är det också viktigt att komma ihåg att det måste göras på ett effektivt sätt och generera produkter och lösningar som faktiskt är bättre än tidigare. Som ett exempel kan nämnas att Neuron testflögs under 2012, ett förarlöst plan som Saab tagit fram i samarbete med ett flertal europeiska aktörer. Detta är ett tydligt exempel på när positiva krafter tillsammans bryter ny mark.

En ändrad energikarta påverkar militärstrategiska prioriteringar

Ny utvinningsteknologi för olja och gas kan göra USA och kanske även Kina självförsörjande på energi och påverka båda ländernas strategiska agendor. Under 2012 har vi fått rapporter om hur USA inom en inte alltför avlägsen framtid kan komma att exportera delar av sin gasproduktion. Denna förändring av energikartan får effekt på säkerhetspolitik världen över och därmed även militärstrategiska prioriteringar och investeringar.

Kopplad till utvecklingen av ny energiteknik är frågan om miljöbelastning. Att den globala uppvärmningen är ett faktum fick

konkret belägg under året när den så kallade Nordostpassagen norr om Norge och Ryssland öppnades för kommersiell trafik. Det finns en viss tvetydighet i detta. De smältande polarisarna

är ett vittnesbörd om tilltagande planetär ohälsa men möjliggör samtidigt kortare fraktrutter och därmed minskad framtida miljöbelastning.

När världshandeln successivt leds om över Ishavet ritas den säker hetspolitiska kartan om i vår närmiljö. Detta förstärks av att det öppna Ishavet också i ökad grad kommer att möjliggöra råvaru utvinning, inte minst av tidigare oåtkomliga fossila tillgångar.

Detta är en utveckling som Saab noga måste bevaka eftersom det kan komma att påverka de militärstrategiska prioriteringarna på de nordiska marknaderna, där vi främst i Sverige har en stark marknadsposition.

Mot en mer marknadsnära organisation

Som nämndes inledningsvis tror vi på Saab på en ökad lokal närvaro med vår egen personal. Först när organisationen med egna ögon och öron kan se och höra vad som rör sig runt om i världen byggs förutsättning att ta fram ett kundanpassat erbjudande. Därför etablerar Saab från och med den 1 januari 2013 sex marknadsområden i fem världsdelar. Med oss ut till dessa marknader tar vi våra värderingar och synsätt på ett sunt och hållbart affärsmannaskap med nolltolerans mot alla former av korruption. Vi vet att vi agerar i en bransch där strikta regler är och ska vara ett faktum. Både när det gäller företagens egna principer, nationella lagar och internationella överenskommelser. Vi stödjer därför aktivt det arbete som exempelvis pågår inom FN med att utarbeta ett globalt regelverk för vår bransch. För att tydliggöra vår hållning till hur vi agerar i samhället anslöt sig Saab under 2011 till FN:s Global Compact. Dess tio principer är nu del av Saabs ramverk för det hållbarhetsarbete som fortlöpande utvecklas i hela företaget. Likaså bygger Saabs Code of Conduct på dessa principer. Därmed fortsätter strävan mot att Saab kan vidareutvecklas som ett långsiktigt konkurrenskraftig och hållbart internationellt företag.

Stockholm i februari 2013

Marcus Wallenberg Ordförande

2012 – Ett jubileumsår för Saab

Den 2 april 2012 var det 75 år sedan Saab bildades. Detta firades fyra olika länder i militärövningen Lion Effort i Sverige.

Flyg har alltid haft en betydande roll i vår verksamhet och fram till idag har Saab producerat fler än 4 000 flygplan. Saab uppvaktades av Flygvapnet den 2 april med en unik uppvisning av de militärflygplan Saab tillverkat. Flygplanen Tunnan (1951 – 1956), J32 Lansen (1956 – 1960), J35 Draken (1959 – 1977), AJ37 Viggen (1971 – 1990), SK60 (1966 – 1972) och Gripen (1993 – ) flög i formation

Samtidigt som Saab firade 75-årsjubileum pågick övningen Lion tjeckiska och sydafrikanska flygvapnen samt observatörer från

det thailändska flygvapnet samlades i Ronneby/Karlskrona. Antalet

VD-KOMMENTAR MED STÄRKT BAS IN I 2013

Efter ett spännande 2012 med många positiva besked står Saab väl rustat att ta sig an en global marknad med tuff konkurrens. Fokus ligger på att nå lönsam tillväxt genom fortsatt kostnadseffektivitet och nära samarbeten med våra kunder. Vi satsar nu ännu mer på marknader som har tydliga behov av konkurrenskraftiga produkter, system och lösningar.

Ett steg i rätt riktning

Under året säkrade vi flera viktiga beställningar och under det tredje kvartalet nådde orderingången den högsta nivån på flera år. För helåret 2012 ökade orderingången till MSEK 20 683 och orderstocken vid slutet av december uppgick till MSEK 34 151.

Försäljningsintäkterna ökade med 2 procent till MSEK 24 010 och bruttoresultatet ökade till MSEK 7 190, motsvarande en brutto marginal på 29,9 procent. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 2 032, motsvarande en rörelsemarginal på 8,5 procent, vilket utan extraordinära poster var i linje med 2011 års resultat.

Det operativa kassaflödet minskade till MSEK -396 till följd av utnyttjande av och minskning i kundförskott och nettot vi spenderade på förvärv och försäljningar av företag. Det är normalt i vår bransch att rörelsekapitalet varierar över tid beroende på projektmix och milstolpebetalningar.

Marknadsförhållandena är utmanande och situationen kommer sannolikt att fortsätta. Vår bedömning är att vi behöver stärka portföljen och öka vår internationella närvaro ytterligare. Därför annonserade vi under året ytterligare tre marknadsområden och en ny organisationsstruktur, med totalt sex marknadsområden, som trädde i kraft den 1 januari 2013, samt två större förvärv som ger oss ledande positioner inom bland annat trafikledning för flyg och sjöfart.

Framgångar för Gripen

Alla som arbetat på Saab under året som gått och ni som följt oss från sidlinjen kan nog skriva under på att det har varit ett år av historiska händelser. Det första halvåret präglades av festligt firande av vårt 75 års jubileum och det andra av positiva besked om Gripen. I slutet av augusti meddelade den svenska regeringen att man nått en överenskommelse med Schweiz om upphandling av ett tjugotal Gripen E, nästa generation av Saabs stridsflygsystem.

Senare på hösten stod det klart att den svenska budgetpropositionen för 2013 innehöll ett förslag om att Sverige parallellt skulle anskaffa 40-60 Gripen E och i mitten av februari 2013 offentliggjorde vi ett avtal med Försvarets materielverk som omfattar utveckling och modifiering av Gripen E för Sverige under perioden 2013-2026 samt en eventuell beställning på nyproduktion av Gripen E från Schweiz. Sammanlagt omfattar avtalet möjliga beställningar på totalt SEK 47,2 miljarder.

Detta är en historisk händelse för Saab och som vd känner jag mig otroligt stolt över det förtroende som finns för detta unika stridsflygsystem, dess utvecklingspotential och försvarskapacitet. Idag är Gripen i drift i sex länder, och vi ser ett fortsatt stort intresse runt om i världen. Det är tack vare högteknologisk kompetens och medarbetare i absolut framkant som vi kan erbjuda ett helt nytt stridsflygsystem, något väldigt få företag kan.

Starkare lokal närvaro globalt

Många av er som har hört mig tala under 2012 vet att jag gärna tar avstamp i den globala utvecklingen. Det gör jag därför att vad som händer i vår omvärld i allt större utsträckning påverkar hur vi gör affärer. Sedan en tid tillbaka har ju Saab ett mål om en genomsnittlig årlig organisk tillväxt på fem procent över en konjunkturcykel. För att nå detta räcker det inte att göra affärer på hemmaplan. Vi måste också fortsätta att öka våra marknadsandelar utanför Sverige. Därför införde vi vid inledningen av 2013 en ny marknadsorganisation med sex geografiska områden där förutsättningarna för lönsam tillväxt är gynnsamma. Utifrån dessa kommer vi nu att driva affärerna och få förstahandsinformation om vad som händer på olika marknader. Att vara nära kunden är en viktig hörnsten i att bygga bättre och varaktiga industriella samarbeten.

Lokal förankring innebär också att vi tar en aktiv del i samhällsutvecklingen. Det kan handla om samarbeten inom utbildningsområdet, forskning och utveckling och lokal produktion. Brasilien och Indien är två konkreta exempel där vi idag driver framgångsrika forskningscenter. På alla våra viktigaste marknader tillämpar vi det vi internt kallar "The Saab Way". Det innebär att vi i vad vi än gör ska leverera hög kvalitet till rimliga priser samt ska skapa och upprätthålla nära kundrelationer och samarbeten inom forskning och utveckling.

Fortsatt portföljutveckling

Tillväxt kommer inte bara genereras av att vi expanderar på prioriterade marknader. Vi måste också säkerställa att vi har ett erbjudande som motsvarar vad våra kunder efterfrågar. Därför har vi under 2012 arbetat aktivt med vår produktportfölj – ett arbete som fortsätter med samma intensitet in i 2013. En viktig del i detta arbete är våra investeringar i forskning och utveckling.

Varje år avsätter Saab omkring 20 procent av våra försäljningsintäkter till kundbeställd utveckling samt egna satsningar, och under 2012 avsattes 25 procent. Det är ett betydande belopp som ställer krav på resultat. Vi tror att kombinationen av att finnas nära kunderna för att fånga upp deras behov och att satsa intensivt på högteknologisk utveckling i framkant är ett framgångsrecept för att bygga en fokuserad portfölj av lösningar, produkter och tjänster med såväl interna som externa synergimöjligheter Det är genom att växa smart och med vår unika kunskap om systemintegration som Saab har möjlighet att utveckla konkurrensfördelar som leder till konkreta resultat.

Portföljutveckling driver vi både genom produkt- och systemutveckling och genom kontinuerliga avyttringar och förvärv. Ett av årets strategiskt intressanta förvärv är HITT N.V., en ledande leverantör av avancerade mjukvaruapplikationer för navigering, trafik- och logistikunderhåll inom flyg och sjöfart. Övervakning och styrning av trafik håller på att bli ett av våra allra viktigaste civila marknadssegment.

Utmaningar och ljuspunkter

Affärsklimatet under 2012 fortsatte att präglas av statsfinansiella problem och en konjunktur i avmattning. När stater avsätter allt mindre pengar i olika budgetposter är det naturligtvis mer utmanande för företag som Saab att skapa tillväxt. Världens försvarsutgifter förväntas växa med totalt cirka 10 procent till 2017. Men utvecklingen ser olika ut i olika delar av världen. I väst är prognosen att länder kommer dra ner sina försvarsutgifter medan man i andra delar, exempelvis Kina Ryssland, Indien och Sydamerika, planerar att avsätta mer pengar.

Under 2012 har vi också bevittnat hur länder lagt om sina försvarspolitiska prioriteringar. I januari 2012 tillkännagav president Obama att USA kommer att ändra sin försvarsstrategi genom att öka fokus på Asien och Stillahavsregionen. Detta innebär samtidigt att deras närvaro i Europa och Mellanöstern blir mindre vilket ställer nya krav på hur vi samarbetar och tar ansvar för vår gemensamma säkerhet i Europa. I kombination med stramare ekonomiska förutsättningar betyder det också att man inom EU och NATO nu talar allt mer om hur vi kan dra fördel av varandra och använda kunskap och resurser mer effektivt.

Den här utvecklingen innebär stora möjligheter för Saab. Vi vet att våra systemlösningar erbjuder kostnadseffektiva försvarslösningar. Detta gäller till exempel avancerade system som stridsflygplan, luftburna övervakningssystem och markstridssystem som Carl-Gustaf.

Ledande inom Operational Excellence

Saab har nu funnits i 75 år och präglas fortfarande av att vi bildats i ett litet och alliansfritt land. Att vi från början agerat på en så avgränsad marknad har tvingat oss att tänka smart och använda resurser effektivt. Det här sättet att tänka och arbeta präglar oss också idag i vår fokus på en effektiv verksamhet. Medarbetare på Saab strävar varje dag efter att åstadkomma högre kostnadseffektivitet för att leverera produkter och tjänster med effekt, prestanda och värde för pengarna. Med "The Saab Way" som styrmedel har vi goda möjligheter att behålla försprånget.

Fortsätta attrahera de skickligaste medarbetarna

Vi säger ofta att Saab är ett av Sveriges mest högteknologiska företag och det är inte tomma ord. Som konkret bevis kan jag exempelvis lyfta fram andelen högskoleutbildade medarbetare, som uppgår till 55 procent (54). Något som jag personligen, som far till tre döttrar, är stolt över, är att vi också är ett av de mest jämlika högteknologiska företagen. Det visar sig bland annat i att målet att minst 30 procent av ledande befattningar ska innehas av kvinnor är på god väg att infrias. När vi nått målet kommer vi att höja ambitionen ytterligare. Vår strävan är att bära med oss dessa nyckeltal och värderingar när Saab nu expanderar utomlands, även om förutsättningarna ser olika ut på olika marknader.

För att kunna möta den tuffare konkurrensen är det också viktigt att attrahera och behålla marknadens främsta talanger och hjärnor. Ambitionen är att dessa kompetenta medarbetare ska kunna växa inom Saab och bli inspirerande ledare som kan vara med oss på vår resa att bli ett internationellt och konkurrenskraftigt företag. I detta syfte har vi exempelvis utvecklat ledarskaps- och traineeprogram som under 2012 engagerat fler än 250 personer.

FN:s Global Compact viktig ledstjärna

Satsningen på internationell expansion ställer också höga krav på att alla vi som arbetar på Saab känner till och håller oss uppdaterade på vår uppförandekod. Vårt förtroende är en ovärderlig tillgång och får inte äventyras. Affärsetik är nyckeln och vi har lagt stor vikt vid att utarbeta ett strikt regelverk för hur vi gör affärer. Detta regelverk innefattar bland annat nolltolerans mot mutor. Som medlem av ASD (Aerospace and Defence Industries of Europe) står vi bakom det korruptionsförebyggande regelverket "Common Industry Standards". Vi stöder även Global Principles of Business Ethics for the Aerospace and Defence Industry och arbetet med att främja dessa affärsetiska principer inom den globala flyg-och försvarsindustrin.

Under 2011 anslöt vi oss också till FN:s Global Compact. Det är ett program som bygger på FN:s principer om mänskliga rättigheter men som också innefattar principer om arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Global Compact är nu integrerad i vår uppförandekod.

Till sist…

2012 års framgångar med Gripen illustrerar tydligt Saabs konkurrensfördelar; spetsteknologi, kostnadseffektivitet över hela livs cykeln, hög förmåga till integration och flexibilitet och nära samarbeten med kunder. Att vi på Saab allt sedan starten för 75 år sedan arbetat smart och kostnadseffektivt kommer att vara allt viktigare i tider av minskade resurser. Vi kan också se konkreta bevis för detta i form av en förbättrad orderingång under året. Med det i ryggen har vi en solid plattform för lönsam tillväxt in i 2013.

Förändringstider innebär i ett företag stora påfrestningar på medarbetare. Vi alla i Saab har jobbat hårt för att nå högt ställda mål och ambitioner. Jag vill tacka alla som är med och förverkligar vår strategi och med framtidstro vill vara med och utveckla Saab till det viktiga och framgångsrika företag som det förtjänar att vara. Som sagt – plattformen har vi redan lagt. Nu ska vi förvalta den och se till att den ger den utväxling som vi vet att den kan.

Stockholm i februari 2013

Håkan Buskhe Vd och koncernchef

GRIPEN – VÄRLDENS MEST UTPRÄGLADE STRIDSFLYGSPLAN MED FLERA ROLLER

Gripen är ett stridsflygsystem med flera roller. Kategorin kännetecknas av att ett och samma flygplan kan användas inom huvuduppgifterna jakt, attack och spaning (JAS). Systemet kännetecknas av att det är flexibelt och har starka operativa förmågor. Dessutom är systemet det mest kostnadseffektiva på marknaden idag.

Nätverk ger informationsövertag

För en pilot i ett modernt stridsflygplan ligger fokus på att utnyttja dess taktiska förmåga. För att kunna lösa ett uppdrag gäller det för piloten att få ett optimalt informationsöverläge för att under blixtsnabba förlopp kunna fatta snabba beslut. Därför är Gripen också del i ett nätverk bestående av andra flygplan, fartyg, radarstationer och markförband.

Informationen i Gripens cockpit hämtas från dess radar, andra sensorer och ur flygplanets egen databas, men även data som tas emot från andra samverkande flygplan. Information kan även sändas till andra samverkande flygplan.

Genom att agera i nätverk kan de olika flygplanen operera utan att i onödan röja sin position. Ett flygplan som har radarn på riskerar att snabbt röja sin position och därför kan piloterna välja att bara använda ett flygplans radar i gruppen, som samtidigt sänder information till de övriga.

Designad för enkel hantering

Gripen är designad för att vara anpassningsbar. En hög andel mjukvara är fördelaktigt eftersom uppgraderingar då kan göras efterhand som behov uppstår, utan att det kräver stora och kostnadsdrivande ombyggnader av flygplanet. Uppgraderingen av Gripens mjukvara kan liknas med motsvarande uppgraderingar i vanliga persondatorer.

Gripen är fältmässig. Det innebär att det är ett stridsflygplan konstruerat för att baseras på allt från välutrustade flygbaser till enkla baser på asfalterade landsvägar.

Gripen kan klargöras, det vill säga tankas och laddas med vapen och ammunition, på en parkeringsplats. En grupp på fyra personer klargör flygplanet på endast tio minuter om den kommande flygningen är ett jaktuppdrag. För ett attackuppdrag behövs 20 minuter.

Detta snabba förlopp är unikt för Gripen. Korta förberedelse tider ökar insatskapaciteten och bidrar till Gripensystemets effektivitet.

I fältmässigheten ingår att tekniska servicearbeten kan genomföras utomhus, även på tillfälliga baser. Exempelvis kan motorn bytas på mindre än en timme.

Ett kostnadseffektivt system

Gripen är ett stridsflygplanssystem som på ett unikt sätt kombinerar högteknologi och höga operativa förmågor med kostnadseffektivitet. Kostnadseffektiviteten präglar såväl utveckling och produktion som anskaffningspris, driftskostnader och underhåll – alltså hela livscykeln.

Drifts- och underhållskostnaderna under hela den operativa livslängden utgör en stor del av kostnaderna för ett stridsflygsystem. En jämförelse mellan Gripen och dess huvudkonkurrenter visar att Gripen har lägst kostnader för drift och underhåll.

Flexibel design ger uppgraderingar till rimligt pris och låg risk

Genom att i framtidens Gripengeneration dra nytta av tidigare versioners grundläggande design och införa nya delsystem som radar, motor, elektronik och utvecklade taktiska stridsflygssystem,

Vad skiljer sig åt mellan Gripen E/F och Gripen C/D?

Gripen, version E/F, kan produceras i två versioner: den ensitsiga E och den tvåsitsiga F. Även om framtidens Gripen E/F är något större än dagens Gripenversion kallad C/D, kan de vara svårt att direkt se skillnaden mellan dem. Nyheterna som möjliggör den avsevärda prestandaökningen för Gripen E/F återfinns främst på insidan.

Flygplanet har en starkare motor, ökad inre bränslevolym, högre vapenkapacitet, uppgraderade presentationssystem i cockpit och mer modern avionik (flygelektronik).

	Gripen E	Gripen C
Längd:	15,2 meter	14,1 meter
Spännvidd:	8.6 meter	8,4 meter
Maximal startvikt:	16,5 ton	14 ton
Dragkraft:	>22 000 lbs (pund)	>18 000 lbs (pund)
Vapenbalkar:	10	8
Maximal hastighet:	Mach 2 (samt Super cruise-förmåga)	Mach 2
Turnaround-tid:	Under tio minuter med	Under 10 minuter med
(det vill säga den tid det tar för ett flygplan att landa, genomföra tank ning och byte av last och sedan lyfta igen)	vapen för luftstrid, under 20 minuter med vapen för markmål.	vapen för luftstrid, under 20 minuter med vapen för markmål

* The EuroFighter cost given UK Parliament appears to cover fuel usage only per hour Source: IHS Jane's, 2012

görs betydande besparingar jämfört med att skapa en helt ny stridsflygplanstyp från grunden. Med byte av både hårdvara och mjukvara, får Gripen E dessutom ett nytt toppmodernt system som är enkelt att utveckla i framtiden.

Det är så här Saab har kunnat utveckla Gripen E till lägre kostnad än C/D- och A/B-versionerna. På våren 2008 inleddes testflygningar med ett demonstratorflygplan, kallat Gripen Demo och senare Gripen NG (New Generation). Flygplanet har en starkare motor och så kallad AESA*-radar baserad på den senaste radartekniken samt en ny placering av landstället. En mängd avionik och kommunikationsutrustning har också provflugits i flygplanet. Under testperioden har flygplanet flugits i Sverige, Indien och Schweiz.

Stor teknisk utveckling har bevisats i demonstratorprogrammet jämfört med Gripen C/D-versionen. Detta gör att vägen fram till att Gripen E blir fullt operativ anses vara kvalitetssäkrad och garanterad att kunna genomföras i tid inom avsatt budget.

* AESA-radar (Active Electronically Scanned Array): Denna radarteknik kan spana i olika riktningar samtidigt. I Gripen, version C/D, finns idag en traditionell radar, där en antenn sveper över hela eller delar av ett sökområde.

Gripen 2012 och 2013

Den 24 augusti skrev den svenska Försvarsexportmyndigheten (FXM) ett ramavtal med schweiziska Armasuisse avseende upphandling av 22 stycken Gripenplan. Avtalet följde på det MoU som länderna tecknat tidigare under sommaren och var ett viktigt steg i den fortsatta politiska beslutsprocessen.

Under hösten följde sedan en rad viktiga händelser för nästa generation Gripen. Efter en utfrågning i riksdagens försvarsutskott den 8 november röstade Sveriges folkvalda den 12 december ja till att låta regeringen besluta om en ny version av JAS 39 Gripen under 2013. Detta var ett historiskt viktigt beslut för Saab och Gripens framtid och är ett positivt stöd för processen i Schweiz.

Nästa generation Gripen visades under 2012 också för första gången upp för den schweiziska allmänheten när den i oktober deltog i det schweiziska flygvapnets uppvisning Axalp. Det tvåsitsiga demonstratorplanet flögs av en schweizisk pilot i framsätet, med en svensk pilot i baksätet.

I oktober lämnade FXM ett erbjudande till Kroatien om att köpa åtta Gripenplan av version C/D. Kontraktet med Ungern har under året förlängts och Gripen har deltagit i det tjeckiska flygvapnets patruller över de baltiska staterna på uppdrag av NATO.

I februari 2013 offentliggjorde Saab att avtal ingåtts med FMV om Gripen E. Avtalet omfattar utveckling och modifiering av Gripen E för Sverige under perioden 2013–2026 samt en eventuell beställning på nyproduktion av Gripen E från Schweiz. FMV gjorde samtidigt en första utvecklingsbeställning på SEK 2,5 miljarder för verksamhet under 2013-2014. Resterande beställningar från Sverige förväntas under 2013-2014. Sammanlagt omfattar avtalet möjliga beställningar på totalt SEK 47,2 miljarder.

SAAB ÅRSREDOVISNING 2012 9

MEGATRENDER EN VÄRLD I SNABB FÖRÄNDRING

När världen förändras, så ändras även våra försvars- och säkerhetsbehov. Megatrender som globalisering, ekonomisk tillväxt, befolkningsökningar, urbanisering och snabb teknologisk utveckling innebär att vi måste anpassa vårt traditionella sätt att se på säkerhetsbehoven i samhället. Detta gäller politiskt, militärt och ekonomiskt, och såväl nationellt som internationellt.

Global ombalansering – urbanisering, flödesmässiga och maritima aspekter

Den pågående förskjutningen av tyngdpunkten för ekonomisk och politisk makt från "Västvärlden" till tillväxtregioner, främst i Asien, visar vikten av hur ekonomiska aspekter åtminstone i fredstid nu tillmäts mer eller mindre samma betydelse som militär makt.

I takt med att vi blir tätare sammankopplade i en alltmer global kontext uppenbaras nya utsatta områden och hotbilder. Behovet att säkra och skydda kritiska flöden och knutpunkter i samhället blir därmed också tydligare. Det kan till exempel handla om viktig infrastruktur och funktioner som flygplatser, hamnar, järnvägar, motorvägar, handelsflöden, mass transport och energisystem. Men det moderna säkerhetsbegreppet handlar inte bara om att skydda dessa funktioner mot direkta hot och katastrofer, utan också om att möjliggöra funktionalitet, effektivitet, hållbarhet och kommersiella aspekter.

Givet denna geografiska och ekonomisk-politiska bakgrund innebär tyngdpunktsförskjutningen mot Asien och Stilla Havsregionen att den maritima dimensionen blir allt viktigare. Militära strateger och politiska beslutsfattare måste nu tänka alltmer i termer av hav (både territoriellt och i termer av sjöbaserade flöden) och mindre i termer av land.

Den globala styrningsaspekten

Förändringarna som nu sker i världen för med sig många utmaningar och möjligheter och skapar även ökad osäkerhet. Över tid kan globala styrnings- och regleringssystem bara behålla sin legitimitet och effektivitet om de anpassas till hur omvärlden faktiskt utvecklas, exempelvis utifrån globala skillnader i befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt. När nya aktörer med nya ambitioner växer sig starka ställs andra typer av krav än tidigare och potentiella intressekonflikter kommer till ytan. Detta förändrar också förutsättningarna för global styrning. Dessa trender samverkar med en rad dispyter och olika syn på spelregler, normer och värderingar. Frågan om globala maktstrukturer är alltmer relevant. Ser vi just nu en omfördelning i den globala maktbalansen?

Trender, hot och möjligheter framöver – en ny innebörd av "säkerhet"

För att anpassa säkerhetsbegreppet till framtida förutsättningar och bibehålla ett teknologiskt försprång krävs det att nya aspekter, hot, risker, utmaningar och möjligheter tydligare inkluderas.

Nya teknologier

Teknologisk styrka blir allt viktigare för företag som Saab. Att utveckla och behålla ett försprång på detta område kommer att vara avgörande i konkurrensen på både den civila och militära marknaden. Dessutom kommer försvarsföretag och civila företag i större utsträckning att mötas i konkurrens om kontrakt på varandras traditionella områden i takt med att skiljelinjerna mellan militärt och civilt suddas ut och teknologin istället spelar en större roll.

Nya intressenter och aktörer

Med ett utvidgat säkerhetsbegrepp utvidgas även dess intressentgrupp från att främst ha inkluderat nationalstater och statliga institutioner till att nu i allt högre grad beröra nya intressenter som exempelvis globala företag, storstäder, nätverks-, transport- och logistikaktörer, operatörer av infrastruktur och hälsovårdsaktörer.

Tryck från en växande global medelklass en stark drivfaktor

Ekonomisk tillväxt, lättillgänglig informations- och kommunikations teknologi och framväxten av det uppkopplade samhället har i ett politiskt och sociologiskt perspektiv skapat en plattform för en växande "global medelklass". Denna utveckling är nära sammankopplad med urbaniseringstrenden som dessutom är starkare än befolkningstillväxten i utvecklingsländer och tillväxtregioner.

Med krav på välfärd, frihet, rättvisa och politiskt inflytande är detta en tilltagande utmaning för politiker och deras legitimitet i många länder. Den globala medelklassen leder till drivkrafter som sällan känner geografiska begränsningar.

Att förstå den militära sektorn

I en globaliserad, rikare och mer upplyst värld kommer motiven för traditionella krig rimligen att bli allt svagare. Statistik bekräftar också en långsiktigt nedåtgående trend för väpnade konflikter, i synnerhet när det gäller väpnade konflikter mellan stater. På sikt måste denna trend påverka militär- och säkerhetsdoktriner.

Parallellt med denna utveckling ökar behoven i det moderna samhället för att skydda sig mot ett antal icke-traditionella, ickemilitära hot. Dessa nya säkerhetsbehov kommer inte att ersätta traditionella militära scenarier, men i många länder i Västvärlden påverkas försvarsutgifterna av det statsfinansiella läget. Det resulterar i både omdaningsreformer och förändrade ambitioner.

Att förutse morgondagens krig

Över ett femårsperspektiv kommer krig sannolikt att utkämpas på i stort sett samma sätt som idag. På längre sikt kommer dock sättet på vilket militärmakter planerar och utkämpar sina konflikter troligen att förändras. I takt med att teknologivinningar sprids över världen kommer även hotbilderna att förändras för de flesta nationerna. Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer samhället att behöva skapa motståndskraft och försvar mot exempelvis avancerade, koordinerade asymmetriska hot från missilvapen i kombination med cyberattacker. Dessa kan också vara riktade mot kritiska samhällsfunktioner, snarare än traditionella militära mål utförda av svåridentifierade angripare, planerade och dirigerade av andra stater eller andra aktörer med stora finansiella resurser.

Ekonomi ur ett strategiskt säkerhetsperspektiv

Ekonomisk säkerhet handlar inte längre bara om att säkra resurser som mat, vatten eller annat som möjliggör för ett land att uthärda ett krig. Ekonomisk säkerhet handlar idag även om generell tillväxt och välstånd, vilket kräver fungerande flöden av varor, tjänster och information. Den ekonomiska dimensionen tillmäts allt större vikt i moderna säkerhetspolitiska doktriner. I U.S. Defense Strategic Guidance från 2012 betonas att välstånd och säkerhet är intimt

Marknadsutveckling

Säkerhetspolitiken har breddats och inkluderar idag fler dimensioner än den militära. Militära väpnade angrepp är fortfarande relevanta sett i ett långsiktigt perspektiv, och militära incidenter och operationer i närområdet i närtid kan heller inte uteslutas. Internationella kriser och konflikter kommer också att kräva både civila

och militära insatser. Utöver detta blir samhällets grund läggande funktion alltmer komplex, vilket gör att sårbarhetsfrågorna accelererar. Saab har därför kontinuerligt breddat sin verksamhet till att också omfatta civila tillämpningar för att adressera denna breddade hotbild, som idag även inkluderar påfrestningar på vår miljö.

Det som huvudsakligen driver utvecklingen på Saabs marknader är hotbilderna och säkerhetsbehoven. Det gäller inom försvarssektorn och i det civila samhället, liksom i skärningspunkten dem emellan. Att förstå framväxten av, och överlappningen emellan de två säkerhetspolitiska huvuddimensionerna, är av stor betydelse för att förstå förutsättningarna, bredden och potentialen på Saabs marknad.

De tre verksamhetsområdena träning, ledningssystem och underhåll förenar och utgör minsta gemensamma nämnare mellan de två säkerhetspolitiska dimensionerna. Dessa områden har för Saabs del sitt ursprung i en traditionell gränsskyddande militär kontext, men de är lika relevanta och möjliga att implementera i en stadscentrerad flödesskyddande miljö. Läs mer på sidan 12.

förknippade med öppna handelsvägar och i Storbritanniens National Security Strategy från 2010 slås fast att det för nationens säkerhet är vitalt med välstånd och en stark ekonomi.

Hälsa och miljö ur ett strategiskt säkerhetsperspektiv

I en globaliserad värld är risken för globala epidemier stor, liksom tilltagande resistens hos sjukdomsalstrare. Utvecklingen av den globaliserade världen har bland annat möjliggjorts genom att vaccin framgångsrikt producerats och använts i kampen mot smittsamma sjukdomar. Hälso- och smittskydd sätts allt högre upp på agendan av både det internationella samfundet och ett antal försvarsföretag.

Riskerna för spridning av smittsamma sjukdomar och andra hot mot vår hälsa är också kopplade till den ökade belastningen på miljön med påföljande klimatförändringar. Den globala uppvärmningen kan accelerera smittspridning. Detta hot får nu mer uppmärksamhet då framtidsscenarier gällande risker och hot skissas upp. För den traditionella säkerhetssektorn är området en ny utmaning.

Potentialen förverkligas i tankens framkant

Vissa högteknologiska företag har relevant kapacitet för att med datafusion, visualisering, systemintegration, situationskännedom med mera kunna adressera nya säkerhetshot. Där civil och militär säkerhet går ihop kan försvars- och säkerhetsföretag som ligger i framkant av teknologiutvecklingen åstadkomma en skillnad.

För källor, se sidan 144.

MARKNAD OCH DRIVKRAFTER ÖKAD KOMPLEXITET – EN FÖRDEL FÖR SAAB

Saab agerar på en global marknad, med behov av försvar av gränser och territorier och upprätthållande av funktionalitet och säkerhet i det civila samhället. Drivkrafterna på marknaden är kopplade till förändrade hotbilder och nya säkerhetsbehov samt ökade krav på kostnadseffektivitet. Komplexiteten och förändringstakten ökar successivt. Flexibilitet, kostnadsmedvetenhet och förståelse för behov i förändring ger Saab en stark position i konkurrensen.

Ökad konkurrens om globala resurser – och nya geopolitiska förutsättningar

Västeuropa och Nordamerika visar idag lägre ekonomisk tillväxt än Afrika, Latinamerika och Asien, som trots fortsatta utmaningar har en väsentlig tillväxt. I takt med att jordens befolkning växer och det globala samhället utvecklas ökar konkurrensen om resurser, samtidigt som ekonomisk tillväxt ligger i allas intresse.

Påverkan och vår position:

I en tid när konkurrensen ändrar karaktär och nya ekonomiska förhållanden uppstår förändras både konfliktmönster och säkerhetsbehov. Kunderna efterfrågar integrerade lösningar från företag med hög kännedom om både de internationella sammanhangen och de specifika förutsättningarna på de lokala marknaderna. För att öka möjligheterna att bli vald som affärspartner och även få en del av sin utveckling finansierad via statliga anslag är det viktigt att etablera sig lokalt.

Utifrån en redan stark närvaro på de prioriterade geografiska marknaderna stärker Saab närvaron ytterligare genom etableringen av sex marknadsområden. Läs mer på sidorna 18 och 26–29.

Makrofaktorer påverkar

Den globala ekonomin har under de senaste åren bromsat in. Underskott och statsskulder i de stora västliga ekonomierna kräver sparprogram, vilket slår igenom i minskade försvarsbudgetar. USA och Kanada står dock fortfarande för den största delen av världens totala försvarsutgifter. Brasilien, Kina och andra länder i Asien visar de största ökningarna av försvarsutgifter. Försvarsutgifterna i Norden beräknas uppgå till cirka SEK 790 miljarder under perioden 2012–2017 (Källa: IHS Janes).

Påverkan och vår position:

I allt högre grad vill försvarsmakterna världen över ha tillgång till de bästa produkterna på marknaden till lägsta pris, oavsett ursprung. Därtill efterfrågas beprövade produkter som utvärderas både utifrån prestanda och kostnadseffektivitet över produkternas livscykel.

Samtidigt ökar kraven på funktionalitet, effektivitet och förmåga att samoperera. I allt högre grad efterfrågas öppna lösningar som kan integreras i befintlig utrustning och i andra leverantörers system. Kunder inom såväl det militära som det civila området efterfrågar breda, integrerade lösningar med högre tjänsteinnehåll, exempelvis utbildning, träning, support och underhåll.

Med ett framgångsrikt effektiviseringsarbete och nära kundsamarbeten har Saab en stark position när det gäller att leverera behovsanpassade och effektiva lösningar. Läs mer på sidorna 10-11 och 19–22.

Nya samarbeten och allianser med regionalt fokus

Internationella samarbeten, allianser och insatser är centrala i det globala samfundets fredsbevarande och tillväxtfrämjande arbete. Samtidigt ökar betydelsen av regionala samarbeten och långsiktiga bilaterala överenskommelser. Detta är särskilt påtagligt när det gäller stora försvarsbeställningar, som oftast innefattar större industrisamarbeten, både inom och utanför försvarsområdet. Stora utvecklingsprojekt genomförs också i samverkan mellan offentliga och privata aktörer.

Påverkan och vår position:

Utvecklingen mot internationella samarbeten innebär krav på öppna system som kan koordineras och integreras operationellt. Försvarsbeställningar som innefattar industrisamarbeten innebär oftast att en del av beställningsvärdet levereras genom produktion i det köpande landet, men också en allmän teknologiöverföring.

Saabs system och lösningar präglas av hög interoperabilitet och systemintegration är kärnkompetensen. Det ger Saab stora möjligheter att möta de nya samarbetsmönstren och kraven på teknologiöverföring. Läs mer på sidorna 14–15 och 20–21.

FRAMTIDENS VINGE UTVECKLAS I LINKÖPING

En helt ny integrerad teknik för att bygga vingar i komposit kan minska bränsleförbrukningen med fem till åtta procent. Genom att härda skalytan tillsammans med stringrar och sprygel fötter kan vingens innerstrukturer fästas helt utan nitar på utsidan. Detta minskar den turbulenta strömningen över vingen och ger den önskade bränslebesparingen. Även vikten minskas, vilket också bidrar positivt till att minska bränsleförbrukningen. minskar den a aft on-

Utvecklingen sker inom ramen för delprojektet Smart Fixed Wing Aircraft som är en del av EU:s satsning Clean Sky. Samarbetet visar på Saabs konstruktions- och produktionsförmåga och befäster Saabs roll som en viktig underleverantör. g

En stor utmaning är att skala upp den här tekniken och leverera en vinge i fullskalestorlek och samtidigt möta den mycket ambitiösa tidplanen. Redan i början av 2015 ska Airbus provflyga en Airbus A340 med Saabs 9x3 meter stora vingdel för att utvärdera tekniken. Detta är en av de viktigaste leverablerna i Clean Sky-projektet. ge -

Ökade behov att säkra och effektivisera försörjningsflöden

Samhället blir ett allt mer integrerat nätverkssamhälle med växande gränsöverskridande flöden av kapital, energi, varor och människor. Utvecklingen mot en global flödesekonomi innebär att funktions- och säkerhetsbehoven successivt ökar inom den civila/kommersiella sektorn, och att det ligger både i det internationella samfundets och de stora ekonomiernas intresse att upprätthålla samhällskritiska flöden.

Påverkan och vår position:

I takt med tilltagande integration mellan länder, ekonomier och infrastrukturer ökar kraven på effektivitet och säkerhet.

Saab har successivt stärkt positionen inom övervakning, inte minst inom trafikledning där förvärven av Sensis och HITT är två tydliga exempel på detta. Det finns även stor utvecklingspotential inom övervakning av andra civila funktioner. Läs mer på sidorna 18 och 20–21.

Teknologiutvecklingen

Allt mer avancerad informations- och kommunikationsteknologi, ICT, genomsyrar i stort alla dimensioner av samhället. Det har ökat sårbarheten. Avancerad ICT har också allt större betydelse i allt fler vapensystem och större satsningar görs på investeringar i cybersäkerhet.

Teknologiutvecklingen går också snabbt inom obemannade flygsystem.

Påverkan och vår position:

ICT är även en viktig drivkraft bakom integrationen av militär och civil teknologi, där det finns en växande funktionell överlappning, inte minst när det gäller övervakning och kontroll.

Systemintegration är vår kärnkompetens och det handlar till stor del om att integrera ICT för applikationer med många olika funktioner. Läs mer på sidorna 8–9 och 14–15.

Hållbara lösningar – i flera dimensioner

Tillgången på energi är en kritisk faktor i utvecklingen av levnadsstandard, nationell konkurrenskraft och förmågan att upprätthålla samhällskritiska funktioner. Därför är den central i såväl militära som civila strategier. Det finns en bred strävan att komma ifrån oönskade och säkerhetspolitiskt svåra försörjningsberoenden för att istället åstadkomma egna ekonomiska fördelar med ny teknik. En annan dimension är behovet av att minska de globala miljöoch klimatriskerna och att tillhandahålla stöd när naturkatastrofen blir ett faktum. Utveckling och säkerhet går alltså hand i hand även på detta område.

Påverkan och vår position:

Att tillhandahålla system och lösningar som säkrar viktiga energikällor är avgörande för ett tryggt samhälle och en växande marknad. Därtill växer intresset för att utveckla lösningar med högre energiprestanda och därmed minskad miljö- och klimatpåverkan. Detta påverkar både inriktningen för Saabs utvecklingsprojekt och behovet att bedriva verksamheten på ett hållbart sätt.

Läs mer om Saabs hållbarhetsarbete och några exempel på utvecklingsprojekt på sidorna 32–43.

SAABS AFFÄR VÅRA TEKNOLOGIER MÖTER MÅNGA OLIKA BEHOV

Hur Saab möter sina kunder på marknaden har utvecklats under åren. Från att bestå av nära beställningssamarbete avseende en produkt och en kund till att idag innehålla ett brett men samtidigt väl fokuserat sortiment och kunder i många länder.

Nära samarbeten med kunder och partners är en viktig nyckel för framgång i försvars- och säkerhetsindustrin, och att upprätthålla spjutspetsteknologi kräver omfattande FoU-insatser (forskning och utveckling). I de stora försvarsbeställningarna har det traditionellt funnits utrymme för viss finansiering av FoU via de statliga försvarsanslagen. För samhället har det genererat en mängd spinoff-teknologier, nyföretagande och arbetstillfällen utanför försvarsområdet. Sedan ett tiotal år har vi successivt ökat den andel FoU som egenfinansieras via vår intjäning. Detta sätter tryck på den industriella effektiviteten, varför fortsatt arbete med effektiviteten är en hörnsten i strategin.

Ökat tjänsteinnehåll och livscykelperspektiv förlänger affären De stora försvarsbeställningarna innefattar ofta träning, underhåll, support och service och annat tjänsteinnehåll, som syftar till funktionalitet och kostnadseffektivitet över hela livscykeln. I ökad grad säljs funktioner snarare än produkter och system och vissa funktioner kan också outsourcas, det vill säga att Saab kan ta ansvar för driften. Exempel på detta är det långsiktiga avtal Saab har med FMV gällande ett helhetsåtagande för träningsflygsystemet SK 60, där Saab som huvudleverantör ansvarar för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga SK 60-flygplan. Detta innebär ytterligare en affärsmodell: driftsavtal.

Kärnkompetensen är nyckeln till kundvärde

Saab är framstående inom ett antal viktiga teknologier, såsom 4CI (Command, Control, Communication, Computers and Intelligence), vilka är viktiga i våra spanings- och övervakningssystem. Flera av dessa har breda, flexibla och växande tillämpningar både inom det militära och det civila området. Satsningar på sådan teknologi motiveras både av att kunna bearbeta en vidare marknad och för att uppnå skalfördelar i produktionen.

Saab tillför störst kundvärde genom sin kärnkompetens: system integration – förmågan att kombinera teknologier i avancerade funktioner och mer eller mindre skräddarsydda lösningar och kundapplikationer. Några av Saabs mest framgångsrika produktkoncept, som stridssystemet Gripen och våra luftburna övervakningssystem, är komplexa "system av system". Dessa befinner sig högt upp i förädlingskedjan, samtidigt som de är kostnadseffektiva. Läs mer sidan om Gripen på sidorna 8 och 9.

av försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkter 2012: MSEK 6 076

Verksamhet

Erbjuder en produktportfölj med stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem samt flygplanskomponenter för egenproducerade flygplan och passagerarflygplan tillverkade av andra aktörer. Exempel på produkter: Gripen och Skeldar.

Drivkrafter

Tillväxten inom militärt flyg drivs av stater som vill ha nya stridsflygplan med bättre prestanda, mer flexibel användning och bättre totalekonomi. Den civila flygplanstillverkningen drivs av tillväxten inom passagerartrafiken, behov av att uppgradera existerande flottor och behov av nya flygplan. Tillväxten för civilt flyg fluktuerar mer med konjunkturen än försvarsmateriel.

av försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkter 2012: MSEK 4 779

Verksamhet

Erbjuder en produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder och signaturhanteringssystem till försvarsmakter. Exempel på produkter: Carl-Gustaf och robotsystemen RBS 70 och RBS15.

Drivkrafter

Dagens konflikter utspelas alltmer i urbana miljöer, vilket kräver nya materielsystem och ny teknik. Nyckelområden är systemintegration, interoperabilitet, effektivitet och taktisk flexibilitet.

Aeronautics Dynamics Electronic Defence Systems

av försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkter 2012: MSEK 4 276

Verksamhet

Erbjuder en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. Exempel på produkter: Giraffe AMB, Erieye och Arthur.

Drivkrafter

Multinationella insatser och ny teknik driver behovet av öppen arkitektur, systemintegration och interoperabilitet. Intresset för uthålliga lösningar där sensorer och ledningsförmåga prioriteras ökar.

Läs mer på sidan 46.

Teknologiöverföring till nya marknader

Under året definierades en försäljningsorganisation med sex marknadsområden, som alla ska bygga plattformar för djupare kundrelationer. Strategin är ett uttryck för ambitionen att etablera flera

nära kundrelationer lokalt och därmed skapa större affärsflöden. Sådan överföring är ofta ett uttalat inslag i de industrisamarbeten som normalt ingår i stora försvarsordrar.

Aeronautics	Support and Services
Militärt flyg	Electronic Defence Systems
Security and Defence Solutions	Dynamics	Combitech
Airborne Early Warning (EAW)	Security and Defence Solutions Command and Control Civil Security
		Security and Defence Solutions Training and Simulation

Security and Defence Solutions	Support and Services	Combitech
23%	13%	5%
av försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkter 2012: MSEK 5 976	av försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkter 2012: MSEK 3 411	av försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkter 2012: MSEK 1 410
Verksamhet Erbjuder en produktportfölj som omfattar militära ledningssystem, luftburna spa nings- och övervakningssystem, träning	Verksamhet Erbjuder i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för	Verksamhet Erbjuder konsulttjänster inom teknik- och verksamhetsutveckling.
och simulering, trafikledning, säkerhets och övervakningssystem samt kommuni	militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.	Drivkrafter Många kunder minskar antalet konsult

Många kunder minskar antalet konsultleverantörer och vill arbeta med större och mer kompletta konsultföretag. Marknaden för helhetsåtaganden bedöms därför öka. Det råder en stark prispress på teknikkonsultmarknaden, speciellt vad gäller timbaserade uppdrag.

Drivkrafter

Ökad efterfrågan på effektiva lösningar där kunden ger en leverantör i uppdrag att till exempel upprätthålla ett system.

träning.

Läs mer på sidan 49.

Multinationella insatser och ny teknik driver behovet av lösningar där ledningsförmåga och interoperabilitet är högt prioriterat. Investeringar i nationell säkerhet

I takt med växande säkerhetshot och ny teknikutveckling ökar även behoven av

kationslösningar. Drivkrafter

ökar över hela världen.

Läs mer på sidan 51.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR SÅ LEVERERAR SAAB FÖR ATT NÅ MÅLEN

Aktiviteter under året

Fokus under året har varit att förbereda den nya marknadsorganisationen där sex marknadsområden etablerades per den 1 januari 2013.

Trots utmanande marknadsförutsättningar under 2012 ökade orderingången med 9 procent under året, delvis som en följd av större utvecklings- och underhållsbeställningar från FMV avseende Gripensystemet. Vidare fattade Ungern beslut om att fortsätta operera Gripen till och med 2026.

Vi mottog också flera stora och viktiga beställningar, däribland det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf till den amerikanska armén, en order på sjömålsroboten RBS15 Mk3 till Tyskland och uppgradering av eldledningssystem i Thailand.

Utfall/Måluppföljning

Under 2012 ökade de totala försäljningsintäkterna med 2 procent jämfört med 2011. Exklusive förvärv minskade intäkterna med 2 procent. Valutaeffekter hade ingen betydande påverkan på försäljningsintäkterna. Rörelsemarginalen uppgick till 8,5 procent (12,5). Exklusive engångsposter uppgick rörelsemarginalen till 7,6 procent (7,5).

Prioriteringar 2013

Säkerställa att önskad utväxling nås av den nya marknadsorganisationen. I detta ligger även att öka kännedom och förtroende för Saab som affärspartner.

Långsiktiga finansiella mål och prognos för 2013, se sidan 44.

Aktiviteter under året

Fortsatt fokus på att standardisera de viktigaste processerna för att nå funktionella synergier. Därtill har det varit viktigt att säkerställa synergier från genomförda förvärv, däribland Sensis som förvärvades 2011. Att öka effektiviteten i alla delar av verksamheten är ständigt på agendan. Saab har även skapat ett gemensamt kvalitet- och miljöcertifikat (ISO 9001 och ISO14001) för verksamheterna i Sverige, Sydafrika och Australien.

Utfall/Måluppföljning

1. EFFEKTIV VERKSAMHET

De administrativa kostnaderna var i princip oförändrade under året och motsvarade cirka 5,1 procent (5,2) av försäljningsintäkterna. Under året har marknadsföringskostnaderna ökat som en följd av uppbyggnaden av den nya marknadsorganisationen. Bruttomarginalen förbättrades och uppgick till 29,9 procent (28,5).

Prioriteringar 2013

Arbetet med att minska kostnaderna och öka effektiviteten i alla led – från forskning och utveckling till försäljning fortsätter. En del i detta är att säkerställa att samtliga forsknings- och utvecklingsprojekt är kommersiellt gångbara och stödjer erbjudandet. Under 2013 kommer en gemensam produktutvecklingsprocess att lanseras, liksom det internationella certifieringsarbetet i andra länder såsom exempelvis USA.

Saabs fyra strategiska prioriteringar är lönsam tillväxt, effektiv verksamhet, fokuserad portfölj och medarbetare. Under 2012 har vi fortsatt att ta ett antal viktiga steg i linje med våra strategiska prioriteringar för att nå våra lång siktiga mål.

Aktiviteter under året

Under 2012 har ett antal strategiska förvärv genomförts, vilka kompletterar portföljen och stärker marknadspositionen. Under första halvåret förvärvades Sörman Information av Saabs självständiga affärsområde Combitech. Detta förvärv är i linje med Combitechs strategi att växa i Norden. Under andra halvåret förvärvade bolaget 70 procent av aktierna i norska Bayes Risk Management AS, med möjlighet att förvärva resterande 30 procent inom 18 månader.

Saab förvärvade också HITT N.V. för att stärka positionen inom flyg- och sjötrafikledning. Därtill förvärvades det tyska bolaget MEDAV GmbH som stärker positionen inom signalspaning.

I Indien inleddes två samarbetsavtal för att stärka vår lokala närvaro.

Transaktioner

Första halvåret 2012:

• r\$PNCJUFDIGÕSWÅSWBSTWFOTLB4ÕSNBO Information
• r0GGFOUMJHUFSCKVEBOEFPNBUUGÕSWÅSWB holländska HITT N.V.

Andra halvåret 2012:

• r\$PNCJUFDIGÕSWÅSWBSOPSTLB#BZFT3JTL Management AS
• r4BNBSCFUTBWUBMNFEJOEJTLB1JQBWBW
• r'ÕSWÅSWBWUZTLB.&%"7(NC)
• r+PJOU7FOUVSFNFEJOEJTLB2V&45(MPCBM Manufacturing

Prioriteringar 2013

LÖNSAM TILLVÄXT EFFEKTIV

MEDARBETARE

VERKSAMHET

PORTFÖLJ

'PSUTBUUBJOWFTUFSJOHBSJQSPEVLUVUWFDLMJOH och produktförnyelse samt prioriteringar och förstärkningar av Saabs konkurrensposition på ett antal utvalda marknader och inom ett antal prioriterade teknologier. Kartläggning av möjliga förvärv som kompletterar portföljen och som stärker erbjudandet sker löpande.

4. MEDARBETARE

Aktiviteter under året

Saab har under 2012 utvecklat ett ledarutvecklingsprogram som bygger på åtta ledarskapskompetenser som är grunden till ett framgångsrikt ledarskap. Vidare har ett koncernövergripande traineeprogram introducerats samt ökade satsningar mot framtida talanger i form av samarbeten och möten med såväl grundskoleelever som studenter på prioriterade högskolor. Under 2012 har dessutom många nya medarbetare rekryterats. I detta arbete har det koncerngemensamma introduktionsprogrammet "This is Saab" varit värdefullt.

Utfall 2012

Medarbetarrelaterade nyckeltal

Attraktiv arbetsgivare – internt,
index	75 (67)
Andel kvinnliga chefer (SE), %	22,1 (20,6)

Prioriteringar 2013

• r:UUFSMJHBSFTUÅSLBMFEBSTLBQFUNFEGPLVT på affärsorientering, kommunikation och involvering av medarbetare på alla nivåer.
• r 4ÅLSBPDIVUWFDLMBGSBNUJEBUBMBOHGÕSsörjning genom att stärka Saab som arbetsgivare.
• r 'PSUTBUUTUÅSLBPDIIBSNPOJTFSB)3 stödet utifrån ett globalt perspektiv.

LÖNSAM TILLVÄXT NYA AFFÄRER OCH STÄRKT MARKNADSNÄRVARO

Saabs strategi är att fokusera på marknader där vi kan nå tillväxt genom att ta marknadsandelar och stärka positionen. Strategiska förvärv och ökad lokal marknads närvaro är centrala delar i tillväxtstrategin.

Under 2012 nåddes framgångar genom flera viktiga beställningar, som den thailändska marinens beställning avseende uppgradering av stridsledningssystemet till hangarfartyget H.T.M.S. Chakri Naruebet. Saab finns nu på marinens tre viktigaste fartyg i Thailand och med kopplingen till det thailändska flygvapnets Gripen och Erieye kan förmågor och resurser användas effektivare.

Sverige fattade under 2012 beslut om att anskaffa 40–60 Gripen E-flygplan, nästa generation Gripen. Schweiz aviserade redan 2011 sitt intresse att förvärva 22 Gripen E-flygplan. Detta beslut är villkorat av parlamentariska beslut. Dessutom har bland annat Ungern förlängt sitt Gripenkontrakt och FMV har lagt en beställning på vidmakthållande och uppdateringsarbete av Gripen.

Flera beställningar mottogs på vapensystemet Carl-Gustaf, som efterfrågas på flera strategiska marknader. Likaså har Saabs stärkta position inom trafikledning resulterat i ökad försäljning.

Strategiska förvärv genomfördes i form av holländska flyg- och sjötrafikledningsföretaget HITT och norska Bayes Risk Management. Därtill har nya internationella samarbeten etablerats med FYFNQFMWJT1JQBWBWPDI2V&45J*OEJFO-ÅTNFSPNGÕSWÅSWPDI utveckling av produktportföljen på sidorna 20 och 21.

Fokus 2012

På en alltmer komplex marknad är lokal närvaro och ökad affärsorientering avgörande för att vinna fler strategiskt viktiga affärer, oavsett om det handlar om militära eller civila säkerhetslösningar. För att nå målet om en genomsnittlig organisk tillväxt på 5 procent över en konjunkturcykel har en ny marknadsorganisation med

sex prioriterade marknadsområden etablerats: Nordic & Baltic, Americas, Europe och Greater Middle East, Sub-Saharan Africa, India och Asia Pacific. Denna nya organisation är operativ sedan 1 januari 2013.

Syftet är att på ett bättre sätt tillvarata tillväxtmöjligheterna på nyckelmarknader. För kunderna innebär det att de får tillgång till mer specialiserad kompetens och insikt om erbjudandet. Samtidigt förbättras effektiviteten genom minskat dubbelarbete, tydligare ansvarsfördelning och införande av en ny och mer fokuserad affärskultur.

Fokus 2013–2016

Saab utvecklar och utvärderar löpande både affärsmodell och erbjudande för att öka tillväxtmöjligheterna och förbättra lönsamheten.

Under kommande år ska vi säkra att den nya internationella marknadsorganisation ger önskad utväxling. Därtill utvärderas löpande tillväxtmöjligheter genom förvärv på utvalda geografiska marknader. Syftet är att ytterligare stärka Saabs marknadsposition genom att bedriva operativ verksamhet på den aktuella marknaden. På så sätt skapas nya affärsmöjligheter och långsiktiga kundrelationer.

Saabs kunder söker en samarbetspartner som står för långsiktighet, finansiell stabilitet och som åtnjuter högt förtroende på marknaden. Saab har en bra position utifrån dessa kriterier redan idag, men kommer att fortsätta arbetet med att öka både förtroendet för och kännedomen om företaget och verksamheten.

EFFEKTIV VERKSAMHET EFFEKTIVITET I ALLA LED

En av Saabs viktigaste konkurrensfördelar är förmågan att leverera de mest kostnadseffektiva lösningarna till kunderna. Effektivitetsförbättringar pågår ständigt.

Den interna effektiviteten sätts på prov när företaget växer på nya marknader och genom förvärv. Att renodla styrning och processer är centralt för att inte bygga in ineffektivitet i organisationen. Under de senaste åren har intern effektivisering genomsyrat vardagen. Att ansträngningarna har givit resultat kan delvis av läsas i att bruttomarginalen förbättrats från 28,5 procent 2011 till 29,9 procent 2012.

Fokus 2012

Förutom att en mer effektiv och global marknadsorganisation har uppnåtts, har arbetet med löpande produktivitetsförbättringar fortsatt även i övriga delar av verksamheten. Utgångspunkten för arbetet har varit att införa gemensam styrning och processledning för att förbättra samordning, standardisering och harmonisering inom koncernen.

Med sex nya marknadsområden skapas en synligare och mer påtaglig marknadsnärvaro. Säljprocessen har därför utvecklats för att vara ett effektivt affärsstöd oavsett var affären genomförs och vilken komplexitet den har.

Utmaningen är att utveckla arbetssätt som säkerställer hög effektivitet i genomförandet såväl om det handlar om en lång kontraktsaffär som en enklare beställning av befintlig lagerprodukt. När projekteffektiviteten förbättras ökar bruttomarginalen. Riskminimering i kombination med en väl anpassad och flexibel projekthantering är grundstenarna för att optimera bruttomarginalen.

För att nå önskad effektivitet i den breda produktportföljen måste produkterna stödja varandra och vara möjliga att användas i olika system. Arbetet med att renodla och komplettera portföljen har fortsatt under 2012 (läs mer på sidorna 20 och 21).

Saab investerade cirka 25 procent av omsättningen i forskning och utveckling 2012. För att säkerställa att varje satsad krona används inom rätt områden har flera kompetenscentra inrättats.

Till följd av ändrade marknadsförutsättningar omstrukturerades verksamheten i Sydafrika under året. Resultatet är att vi har renodlat och slagit samman våra verksamheter på plats inom Electronic and Defence Systems, Support and Services och Saab Systems Grintek, som är en del av Security and Defence Solutions.

Ett gemensamt kvalitets- och miljöcertifikat (ISO 9001 och ISO 14001) för verksamheterna i Sverige, Sydafrika och Australien blev klart under året.

Fokus 2013–2016

För att säkerställa beredskap och kunna agera snabbt när marknadsförhållandena förändras har vi fortsatt fokus på att förutse, kvantifiera och löpande följa upp marknads- och riskbedömningar. Affärsstödsystemet kommer att vidareutvecklas för att kunna stötta koncernen och dess internationella marknadsorganisation.

För att värna om positionen som en kostnadseffektiv aktör behöver de fasta kostnaderna minska och andelen rörliga kostnader öka. Detta ger ökad flexibilitet och förbättrar förmågan att anpassa verksamheten till ändrade marknadsförutsättningar.

Fortsatta effektivitetsförbättringar inom inköp samt inom forskning och utveckling verkställs genom införande av en gemensam och integrerad produktutvecklingsprocess. Likaså kommer certifieringsarbetet att fortlöpa på andra geografiska marknader, såsom exempelvis USA. Sammanfattningsvis kan det konstateras att nyckelorden för Saabs effektiviseringsarbete är standardisering, optimering och harmonisering. Det gäller i alla delar av verksamheten, idag och i framtiden.

Bruttomarginalen förbättrades under 2012, delvis som en följd av en förändrad produkt- och projektmix jämfört med 2011. Avyttringen av flygplan i Saabs leasingflotta av turbopropflygplan bidrog positivt till bruttomarginalen under 2011 och 2012.

PORTFÖLJ FORTSATT FOKUSERING OCH FLER FÖRVÄRV

En förutsättning för fortsatt framgång är ett marknadsanpassat erbjudande i teknologins framkant. Saabs strategi är att förvärv ska komplettera en produktportfölj som ständigt utvecklas.

Saab är ett innovativt och dynamiskt företag med en konkurrenskraftig produktportfölj. Den övergripande strategin att växa organiskt samt genom kompletterande förvärv ligger fast. När förvärv genomförs ska de stärka portföljen, ge ett bättre systemerbjudande och dessutom stärka den internationella närvaron. Inom trafikledning har en ledande position skapats på världsmarknaden bland annat genom förvärven av Sensis 2011 och HITT 2012.

Strategin inom forskning och utveckling har samma övergripande inriktning som vid förvärv, vilket innebär fokus på konkurrenskraftig teknologi som stärker och kompletterar de befintliga produktområdena. Egenfinansierad forskning och utveckling motsvarar normalt cirka 5 procent av försäljningsintäkterna.

Utifrån en lång tradition av att bygga komplexa system är förmågan att integrera olika system en av Saabs främsta kärnkompetenser. Dessa system har ofta utvecklats med mindre resurser än våra konkurrenter. Lösningen har varit multifunktionalitet, det vill säga system som löser mer än en uppgift för kunden. Ett exempel är Gripensystemet som förutom en jaktförmåga även klarar attack och spaning. Ett annat exempel är Giraffe-radarsystemet som primärt används för luftspaning, men kan också användas för att lokalisera artillerield. Traditionen inom försvarsmaterielindustrin har varit att bygga dedikerade system för varje enskild uppgift. Saab förutser ett ökat behov av multifunktionella system och tror att vi har en konkurrensfördel genom vår erfarenhet att bygga sådana system.

Fokus 2012

Under året har tydliga fördelar synliggjorts med den produktledningsprocess som introducerades 2011. Planer för produktens

vidareutveckling finns för dess hela livscykel. Förutom att detta ger en bättre intern styrning av produktutvecklingen så öppnar det också upp för bättre dialog med kunderna. På så sätt blir utvecklingen mer marknadsanpassad och kostnadseffektiv. Under 2012 har portföljhanteringsprocessen utvecklats. Den är ett effektivt styrverktyg för att fatta beslut om vilka investeringar som ska prioriteras ur marknads- och lönsamhetsperspektiv.

Produktutvecklingen effektiviseras genom modularisering. Några exempel är utveckling av modulära koncept för ammunition till Carl-Gustaf och AT4-system samt delkomponenter till nya radar system. Det innebär mindre dubbelarbete och ökad kostnadseffektivt samt kortar ledtiderna från utveckling till försäljning, vilket minskar kapitalbindningen.

Hög aktivitet inom förvärv och avyttringar samt nya partnerskap

2012 förvärvades aktier i thailändska AVIA SATCOM, svenska Sörman Information, holländska HITT, norska Bayes Risk Management och tyska MEDAV. Ett MoU (Memorandum of Understanding) om strategiska investeringar i det indiska bolaget Pipavav Defence and Offshore Engineering Co Ltd undertecknades. Den sydafrikanska radioverksamheten har avyttrats och vi har ingått partnerskap med BR Akaer.

Förvärvet av HITT, som utvecklar och implementerar tekniska lösningar för att förbättra säkerheten på flygplatser och i marina miljöer, går i linje med den övergripande strategin att stärka Saabs position på den globala marknaden inom trafikledning.

En avsiktsförklaring har tecknats om strategiska investeringar i det indiska bolaget Pipavav Defence and Offshore Engineering Co Ltd. Kopplat till detta har bolagen tecknat ett Technical Partnership Agreement (TPA). Båda avtalen är en del i strategin att öka närvaron på viktiga och stora marknader och erbjuda affärsmöjligheter för stora delar av organisationen.

Förvärvet av det tyska företaget MEDAV, specialiserat på applikationer för signalhantering, kartläggning av kommunikationsmönster och informationsteknologi, stärker Saabs produktportfölj inom radioövervakning och intelligence fusion systems.

gick till MSEK 5 946 i 2012 jämfört med 5 116 under 2011. För att stärka vår ledande teknologi och vårt framtida erbjudande i det rådande utmanande marknadsläget, ser vi behov av att fortsätta investera i egenfinansierad utveckling.

Egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 1 798 under 2012 (1 355), varav totalt MSEK 292 (15) aktiverades. Ökningen i aktiverade utgifter under 2012 jämfört med 2011 beror främst på utvecklingen av nästa generation Gripen, Gripen E.

Av- och nedskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 590 under 2012 jämfört med MSEK 588 under 2011.

DETEKTERA OCH VARNA – DRIFT-SÄKER OCH VÄRLDSLE DANDE RADARTEKNOLOGI MED MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Giraffe AMB är i grunden en luftförsvarsradar. Men det går att göra så mycket mer. Saabs ingenjörer har utvecklat radarteknologin så att den på några sekunder och med mycket hög precision kan detektera varifrån till exempel en raket avfyrats och var den kommer att slå ner. Denna teknik används i vapenlokaliseringssystemet Arthur. Systemet är utformat för att bevaka en viss sektor, och har en lång räckvidd och kan snabbt och med mycket hög precision detektera varifrån objekt, det vill säga raketer, artilleri eller granater (på engelska förkortat RAM, Rocket Artillery Mortar) i en ballistisk bana är avfyrade och var de kommer att slå ner.

Giraffe AMB som är en roterande radar ger 360 graders täckning. Systemet ger fullt tillräcklig räckvidd och precision för att detektera och varna för RAM-hoten. Det används med stor framgång till exempel på förläggningar i Afghanistan för att skydda styrkorna som bor där. Resultatet har varit många sparade liv.

Sea Giraffe AMB är en marin version av Giraffe AMB, men utan ledningssystem. Radarn integreras med fartygets ledningssystem (CMS – Combat Management System).

Flera av delsystemen är gemensamma för Arthur, Giraffe AMB och Sea Giraffe AMB. Giraffe-systemen är unika och det finns ännu ingen annan produkt på marknaden med samma funktionalitet och driftssäkerhet. Kunderna som använder det vittnar om en tillgänglighet på 98–99 procent.

Fokus 2013-2016

Fortsatta investeringar i produktutveckling och förnyelse inom forskning och utveckling. Sverige förblir Saabs största marknad när det gäller kundsamarbete inom forskning och utveckling. Detta arbetssätt är dock högst aktuellt även på andra geografiska marknader.

En gemensam produktdatabas kommer att introduceras under 2013. Databasen innehåller information om befintliga och planerade produkter och deras planer för vidareutveckling. Den kommer även att stötta en mer strukturerad paketering av Saabs produkterbjudanden, vilket i förlängningen ska sänka projekteringskostnader samt höja kvaliteten i offerter, och därmed sänka risken vid projektgenomförande. Med allt samlat i ett system får, förutom intern ordning och reda, även försäljningsorganisationen ett tydligt stöd i dialogen med kunderna.

Arbete nära kunderna för att ytterligare förfina produktutvecklingsplanerna och därmed kunna erbjuda de mest kostnadseffektiva lösningarna förtsätter. Med den ökade lokala närvaron kommer Saab närmare kunderna och kan bättre fånga upp deras framtida behov.

Framtida förvärv ska som tidigare stärka vår konkurrenskraft och erbjudandet inom systemintegration.

Samverkan med akademin (svenska och utländska forskningsinstitut och universitet) är fortsatt viktigt. Deltagandet i forskningsprojekt kopplas till de långsiktiga produktplanerna. Det ger även tillgång till viktig spetskompetens.

Ett nytt inslag inom akademisamverkan är "export av det svenska innovationssystemet". När mångmiljardprojekt marknadsförs vill köparländerna ofta koppla dessa affärer till omfattande motköpskrav. Ett nytt inslag är att man numera även vill knyta lokal forskning och utveckling till dessa krav. Tillsammans med svenska universitet – KTH, Linköpings universitet och Chalmers – exporteras den svenska samverkansmodellen, ofta kallad triple helix

– industri, akademi och det offentliga i samverkan. Ett exempel är det svensk-brasilianska forsknings- och innovationcentrat som etablerats i Sao Paulo i syfte att få till stånd FoU-samverkan mellan industri och akademi i de båda länderna.

Saab Ventures

Vissa av Saabs utvecklingsprojekt resulterar i produktidéer som ligger utanför kärnverksamheten. Dessa projekt samlas i en bolagsportfölj, där Saab Ventures uppgift är att tillsammans med andra investerare initialt driva och utveckla verksamheten för att senare hitta en ny naturlig hemvist för bolagen. Saab Ventures andra uppgift är att hitta och investera i små snabbväxande bolag som på sikt bedöms kunna komplettera vår kärnportfölj. Under 2012 förvärvades, genom en inkråmsaffär, verksamheten för virtuell träning och simulering från ISD Technologies AB. Den förvärvade verksamheten utgör nu en del av Saab Training Systems. Nyinvesteringar gjordes i C-leanship Aps och i några projektstudier.

Bolagsportfölj

Bolag	Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
C-leanship Aps	Hull Cleaning Vehicles	38
Cold Cut Systems AB	Cutting Fire Extinguisher	29
Minesto AB	Tidal Energy Solution	14
Protaurius AB	Mobile Ballistic Protection	5
Wrap International AB	Spectrum Management	23

MEDARBETARE DAGENS OCH FRAMTIDENS SKARPASTE KOMPETENSER

Saab möter tuff konkurrens – inte minst när det gäller att behålla och attrahera medarbetare som kan utveckla affärerna. Målet är vara ett företag där allt som görs präglas av värderingarna kunnande, förtroende och vilja.

Saab är ett högteknologiskt och internationellt företag med en lång tradition av att förstå och förutse marknadens behov av militära- och civila säkerhetslösningar. Idag är omkring 14 000 medarbetare med och utvecklar såväl erbjudande som bolag.

Fokus på mångfald i form av jämställdhet mellan kvinnor och män har gett resultat och även uppmärksammats på olika sätt. Målet om att ha 30 procent kvinnor i ledande befattningar är på väg att infrias. Dessutom ges fortlöpande erkännanden från externa aktörer. Saab utsågs av Veckans Affärer som årets bästa arbetsplats utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I rankingen av de 125 mäktigaste kvinnorna i Sverige placerade sig vice VD Lena Olving på andra plats. Även Gunilla Fransson, chef för Security and Defence Solutions, och Marie Bredberg, chef för Combitech, placerade sig på listan.

En del medarbetares vardag är att utveckla nära samarbeten med kunder och andra intressenter. Det gäller även arbetet med att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i yrkeslivet. Ett exempel på detta är Saabs deltagande i det svenska projektet Battle of the numbers, ett projekt i samarbete med tidningen Chef och företaget Wiminvest. Syftet med initiativet är att gå från ord till handling när det gäller att få fler kvinnor till operativa och beslutsfattande positioner.

Fokus 2012

Målet är att Saab ska vara det självklara valet för dagens och morgondagens talanger. Med ett strukturerat och målmedvetet tillvägagångssätt arbetar vi för att upptäcka och utveckla våra talanger och förbereda dem för de utmaningar och den framtid de står inför.

Under året har vi haft extra fokus på att utveckla Talent Management-processen för att säkerställa en god ersättarplanering för våra ledare. Målet är att vi till varje ledarposition ska kunna namnge minst fyra personer, varav minst en ska vara kvinna och minst en komma från en annan del av koncernen. Saabs olika ledningsgrupper genomför seminarier kring ersättarplanering för att identifiera talangerna inom sina respektive organisationer.

Ett modernt ledarskap i en komplex värld är färskvara som ständigt måste utvecklas både vad gäller att leda människor och att leda affären. Under 2012 har vi därför lanserat ett nytt globalt Management Development Concept för både nya och erfarna ledare som bygger på våra åtta ledarskapskompetenser, och är grunden till ett framgångsrikt ledarskap. Det är ett modulärt system där de olika delarna behandlar strategi, ekonomi och finansiering, marknad, förändringsledning, kommunikation och affärskultur samt moduler kring det individuella ledarskapet. Under 2012 har cirka 230 ledare på Saab deltagit från Sverige, Europa och USA.

Som ett led i att attrahera nya talanger till Saab har vi under 2012 introducerat ett koncernövergripande traineeprogram. Programmet genomförs under tolv månader och ger de 16 traineerna en omfattande och accelererad introduktion till Saabs olika affärer och organisationer. Praktikperioder i Sverige varvas med flertalet utbildningar inom affärsmannaskap och personlig utveckling. Programmet avslutas med två månaders utlandspraktik.

Fokus 2013–2016

Saab fortsätter att utveckla ledarskapet för att nå en mer affärsoch prestationsorienterad kultur i hela verksamheten.

Talangförsörjning är fortsatt centralt och vi har utarbetat en strategi för att ytterligare stärka Saab som arbetsgivarvarumärke. Syftet är bland annat att nuvarande medarbetare ser sig själva som ambassadörer för bolaget och att potentiella medarbetare har en tydlig och verklighetstrogen bild av oss som arbetsgivare.

Mångfaldsarbete och kompetensutveckling kommer att vara en lika aktiv del som tidigare.

Medarbetarna har sagt sitt – Saab är en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare som har en stark framtidstro.

Nära 90 procent av Saabs medarbetare tog tillfället i akt att svara på årets medarbetarenkät. Det visar på engagemang och vilja att bidra till en positiv utveckling. Utfallet visar på starka förbättringar inom områden som rör Saab som arbetsgivare, framtidstro och nöjdhet. När det gäller nöjdhet så blev utfallet 75 poäng av 100 möjliga, vilket är hela åtta poäng bättre än förra året. Medarbetarna anser även att de bidrar till både Saabs utveckling och arbetsklimat.

Det som efterfrågas mer av är i första hand att ledarna i ännu högre utsträckning inte bara informerar utan involverar alla medarbetare i utvecklingen av verksamheten. Detta kommer att vara ett fokusområde i utvecklingen av ledarskapet inom Saab. När medarbetarna med egna ord får ange vad som gör Saab till en bra arbetsgivare finns en samstämmighet i att man är stolta över våra produkter, alla våra kompetenta medarbetare och vår långa och spännande historia. Sammantaget har vi en mycket bra grund som vi nu kommer att bygga vidare på för att vårda vårt värdefulla humankapital. I detta ligger bland annat att alla ledare uppmärksammar varje enskild medarbetares utvecklingspotential.

Ingenjören som gör karriär på Saab

Jessica Öberg, biträdande divisionschef Land inom affärsområde Support and Services, inledde sin karriär på Saab med att åka till USA och arbeta som konsult. Tre år senare återvände hon hem, starkt övertygad om att det var på Saab hon ville fortsätta sin karriär.

– Morgondagens medarbetare söker arbetsgivare som tänker modernt kring egen utveckling, mångfald och jämställdhet. Vår "Talent & Management Review" och vårt mentorsprogram för kvinnor som är i början av sin karriär gör mig övertygad om att vi kommer attrahera och utveckla både tjejer och killar med rätt kompetens.

"Saab har fått ny luft under vingarna" – Lena Eliasson, ny personaldirektör som även är nominerad till Årets Employer Branding-person 2013.

– Jag kände direkt när jag klev in på Saab att här är det drag under galoscherna. Vi vill alla framåt och utvecklas vidare och det finns en väldigt positiv energi på företaget.

Vi är måna om våra medarbetare och vår filosofi bygger på att varje enskild individ ska ha en utvecklingsplan. Att du känner dig stimulerad och får möjlighet att växa är A och O för att du ska göra ett bra jobb. Saab har många samarbeten på alla nivåer inom utbildningsväsendet. Nyckeln till att nå de unga talangerna, menar Lena, är att hålla blicken på framtiden.

– Vi har projekt i grundskolan vars syfte är att väcka intresset för teknik. Vi har många insatser som riktar sig till studenter: allt från traineeprogram till examensjobbs- och sommarjobbserbjudanden, men vi är också noga med att komma ut och träffa talangerna. Det är i det personliga mötet vi kan visa allt vad Saab är. För att täcka vår framtida rekryteringsbas måste vi tänka långsiktigt.

Snabbhet och flexibilitet säkrade viktig kompetens

Den 12 juni 2012 invigdes Combitechs nya utvecklingscenter i Trollhättan. Centret erbjuder kompletta utvecklingsuppdrag inom nordisk industri, inklusive flyg- och fordonssektorn, och målet är att det ska sysselsätta 200 medarbetare.

Med handplockade ingenjörer, varav merparten från tidigare Saab Automobile, och expertis inom bland annat virtuell produktutveckling inom flyg- och fordonsindustrin kan centret erbjuda utvecklingstjänster från idé till industrialisering. Många av medarbetarna har jobbat ihop tidigare, vilket har möjliggjort både kort startsträcka och kostnadseffektiva, högkvalitativa lösningar.

Utvecklingscentret ger möjlighet att dra nytta av den starka ingenjörskompetens som finns i Trollhättan. Saab är kund till centret och delar av strukturkonstruktionen av Gripen görs på plats. På bara några månader under 2012 har en omfattande kompetensöverföring kring flygutveckling gjorts till centret.

"Framtidens medarbetare möter möjligheter på Saab" – en av många studentträffar som syftar till att skapa relationer och öka kunskapen.

För att visa upp Saab som en attraktiv arbetsgivare för studenter på Linköpings Tekniska högskola bjöds 150 blivande ingenjörer in till en "Saabkväll" i Linköping.

De inbjudna kom från många olika inriktningar och kurser och fick under kvällen ta del av en presentation om Saab som företag. De fick också detaljerad information om verksamheten, Saabs olika affärsområden samt lyssna till olika föredrag om hur det är att arbeta på Saab. Man passade även på att visa ett flertal av Saabs produkter samt simulatorer, och för att göra det så enkelt som möjligt för besökarna bussade man dem från universitetet till Saab.

– Jag är intresserad av att jobba med produktutveckling och ser fram emot att få veta mer om Saabs olika områden, säger Johan Järvenhag innan han tar plats bredvid den uppställda modellen av Skeldar som under kvällen fick många nyfikna blickar.

TROTJÄNARE OCH INNOVATIONER

ETT HÖGTEKNOLOGISKT MÄSTERVERK MED MÅNG SIDIG NYTTA

Sapphires är Saabs autonoma undervattensfarkost AUV 62 (Autonomous Underwater Vehicle), som utvecklats hos Dynamics. Den obemannade farkosten används till allt från minjakt till att hitta förolyckade människor. Sapphires finns idag i två konfigurationer: en för att hitta minor på havsbotten och en för att öva ubåtsjakt med marinen.

Farkosten kan sjösättas från såväl ubåtar som ytfartyg och hamnar och den unika sonartekniken ger mycket detaljerad information om bottentopografin och de eventuella föremål som vilar på botten. Sapphires är också helt autonom, all data bearbetas direkt i farkosten och ger den uppgifter för att söka av ett område och hur långt över botten den ska gå. Sedan genomför farkosten sökningen helt på egen hand.

I framtiden skulle den kunna användas i alla typer av havspatrulleringssammanhang, från miljöövervakning till att bevaka gas- eller oljeledningar på havsbotten.

NÄR STABILITETEN AVGÖR

När det gäller exempelvis missiler, sikten, antenner, radar och kameror är stabiliteten avgörande. Därför används gyron för att stabilisera även under de tuffaste förhållandena. Förenklat handlar våra applikationer i de flesta fall om att mäta hur snabbt något roterar, för att på så sätt kunna kompensera rörelsen.

Saab har över 40 års erfarenhet av att tillverka gyron. De senaste tio åren har fokus legat på att designa och tillverka gyron baserade på fiberoptisk teknologi, FOG (Fiber Optic Gyros). Totalt har Saab producerat fler än 350 000 gyroprodukter för olika applikationer.

Gyrot är en central och viktig del i mängder av både Saabs och andras produkter och plattformar: helikoptrar, flygplan, robotsystem, stridsvagnar och missiler. Saabs gyroteknik används också i civila applikationer med höga prestandakrav. Ett exempel är avancerade städrobotar för simbassänger och äventyrsbad. Där är det dock inte stabiliteten som är det viktigaste, utan navigationen.

NY MILSTOLPE PASSERAD FÖR CARL-GUSTAF UNDER 2012

I över fem årtionden har Carl-Gustaf moderniserats och anpassats för att kontinuerligt möta nya krav.

Carl-Gustaf M3 är ett mångsidigt och bärbart vapensystem som kan användas med en rad olika typer av ammunition beroende på uppdrag och situation. Systemet har en mycket hög operativ tillförlitlighet i alla tänkbara stridssituationer. Det hanteras av två personer, en avfyrar det rekylfria vapnet och den andra bär ammunition och laddar systemet. Den mångsidiga 84 mm ammunitionen kan delas in i tre områden: pansarvärnssystem, anti-struktur och support.

Det visar sig ständigt att det anses vara ett världens modernaste och mest effektiva vapensystemen för markunderstöd. För varje ny modell tillkommer fler kunder. Carl-Gustaf M3 har sålts till över 40 länder.

Ett tydligt erkännande på systemets pålitlighet och förmåga är att den amerikanska armén för andra gången beställde det 84 mm rekylfria vapensystemet till sina trupper under 2012. Efter att länge ha varit i bruk inom de amerikanska specialstyrkorna, är det först nyligen som vapensystemet börjat användas av den amerikanska armén i dess reguljära infanteriverksamhet.

CASE FLERA HEMMAMARKNADER OCH INTEGRERADE ERBJUDANDEN

Under 2012 stärkte vi vårt erbjudande, vår portfölj och vår lokala närvaro genom flera strategiska förvärv och nya samarbeten på viktiga marknader.

Stärkt marknadsposition och bredare produktportfölj inom trafikledning

Förvärvet av HITT N.V. är i linje med vår strategi att bli en ledande global aktör inom flyg och marin trafikledning. Våra produktportföljer kompletterar

varandra och bygger på en gemensam filosofi: att göra trafikflödet säkrare och effektivare, såväl i luften som till sjöss.

HITT utvecklar och implementerar tekniska lösningar för att förbättra säkerheten på flygplatser och i marina miljöer. Kunder är bland andra hamnar och sjöfartsmyndigheter i Europa, Nordamerika, Asien och Australien samt flygplatser och leverantörer av flygtrafiktjänster i Europa och Asien.

Förvärvet stärker Saabs position på tillväxtmarknader som Kina och Indien samt skapar en starkare plattform för att utveckla, sälja, leverera och underhålla ledande produkter globalt.

Fördjupat samarbete i Brasilien

Brasilien är en viktig marknad för Saab och under 2012 har vi fördjupat vårt samarbete med Akaer. Saab och Akaer har varit partners sedan 2007 då Akaer fick vissa designuppdrag för Gripen NG.

Bolagen kan nu tillsammans skapa synergier och möta flygmarknadens behov av kostnadseffektiva lösningar. Genom samarbetet kan vi också vara en del av utvecklingen av Brasiliens flyg- och försvarsprogram.

Tjeckiska lösningar för en bredare marknad

Vår anläggning i Slavkov i östra Tjeckien har en unik kompetens inom området virtuella simulatorer. Strategin med en satsning på egen forskning och utveckling bygger också på marknadsföring med stöd av hela Saabs marknadsorganisation för att nå framgång på världsmarknaden.

Förutom 14 Gripenplan som Tjeckien leasar från Sverige har Saab levererat Live Training Systems, kamouflageutrustning, kommunikationsnät och säkerhetslösningar till den tjeckiska armén.

London OS 2012

Världens ögon var riktade mot London sommaren 2012. Med vårt övervakningssystem Giraffe kunde besökare och tävlande känna sig säkra på att inga ovälkomna besökare skulle närma sig från luften. Giraffe har fått sitt namn från en förlängningsbar mast. Den kan upptäcka flygande objekt inom en radie på tio mil.

Strategiskt samarbete i Indien

Vårt strategiska samarbetsavtal med det indiska företaget Pipavav Offshore and Defence Engineering Ltd (Pipavav) innebär att vi får ett starkt partnerskap och en bra plattform för affärer på den indiska marknaden.

Pipavav är en av Indiens privata aktörer i den marina sektorn och har ambitionen att även växa inom andra försvarsområden. Tillsammans har vi bildat den gemensamma gruppen Combat System Engineering, som analyserar design och arkitektur för

marina stridssystem. Vi undersöker även nästa generations ledningssystem för den indiska marinen och kustbevakningen.

Viktig order avseende säkerhetssystem i Nya Zeeland

Under 2012 beställde Secure-Future ett säkerhetssystem till ett nytt fängelse i Wiri, södra Auckland i Nya Zeeland. Kontraktet omfattar design, konstruktion och skötsel av

säkerhetssystemen i Wiri. Omkring en tredjedel av kontraktsvärdet gäller design och konstruktion som kommer att ske mellan åren 2012 och 2015. Det återstående kontraktsvärdet hänförs till de 25 efterföljande årens arbete med systemskötsel.

Projektet är Saabs andra i regionen Australien och Nya Zeeland gällande leverans av säkerhetssystem till kritisk infrastruktur. För att upprätthålla systemskötsel på dessa installerade system krävs lokal närvaro.

Fullserviceverkstad i östra Afrika

I oroliga områden är behovet av att säkra viktig infrastruktur och sjukvård avgörande för samhället. Saab har en gedigen erfarenhet av att samverka med det internationella samfundet och vi har under åren utvecklat en unik förmåga att erbjuda tjänster under komplexa förhållanden.

Som ett led i att kunna upprätthålla FN:s fredsbevarande arbete har FN-missioner mandat att leverera olika logistiklösningar som krävs för utförandet av uppdraget.

Saab har sedan 2010 uppdraget att upprätta och tillhandahålla en servicecentral. Här erbjuds förebyggande och avhjälpande underhåll, utbildning av brukare och teknisk personal, underhållsplanering och dokumentation samt lagerhantering.

GEOGRAFISKA REGIONER SAAB – EN INTERNATIONELL SÄKERHETSKONCERN

Saab är i dag en internationell koncern som bedriver verksamhet i alla världsdelar. De senaste åren har vi skärpt vårt marknadsfokus. Syftet är att, genom stärkt lokal marknadsnärvaro, öka vår försäljning och våra marknadsandelar. Under 2012 genererades cirka 64 procent av försäljningen och 57 procent av orderingången från marknader utanför Sverige.

SVERIGE

Saabs position

Sverige har sedan Saab grundades varit vår största marknad. Idag har vi cirka 11 100 medarbetare och majoriteten av vår forskning och utveckling i landet. Orderingången och försäljningsintäkterna ökade något under 2012 jämfört med 2011.

Marknadstrender

Sverige förväntas öka sin försvarsbudget något under kommande år. 2011 stod Sveriges försvarsutgifter för cirka 0,4 procent av världens samlade försvarsutgifter. Under 2012 beslutade Sverige att investera i utvecklingen av nästa generation Gripen och att anskaffa 40-60 flygplan av denna typ.

Investeringar inom samhällssäkerhet förväntas öka.

ÖVRIGA EUROPA

Saabs position

Saab har verksamhet i alla nordiska länder och i flera andra länder i Europa. Viktiga marknader är Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Idag har vi drygt 800 anställda i övriga Europa. Orderingången ökade med 34 procent under 2012 jämfört med 2011 och vi fick bland annat beställningar på taktiska träningssystem till det brittiska försvaret. Försäljningsintäkterna ökade med 4 procent.

Marknadstrender

Danmark, Finland och Norge förväntas öka sina försvarsbudgetar under kommande år. 2011 stod försvarsutgifterna i området för cirka 1,2 procent av världens samlade försvarsutgifter. Resten av Europa, där försvarsbudgetarna minskat i ljuset av den finansiella situationen, stod för cirka 21 procent. Storbritannien, Tyskland och Frankrike minskade alla sina försvarsutgifter under 2011 jämfört med 2010. Tillsammans stod dessa tre länder för cirka 9,9 procent av världens samlade försvarsutgifter 2011. Försvarsanslagen förväntas minska under de kommande åren i resten av Europa.

Investeringarna i samhällssäkerhet väntas fortsätta att växa i hela området.

AMERIKANSKA KONTINENTEN

Saabs position

Saab stärkte 2011 sin position genom förvärvet av Sensis. Idag har Saab cirka 800 anställda på den amerikanska kontinenten. Under 2012 ökade orderingången med 69 procent och beställningar mottogs på bland annat det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf och nästa generation laserbaserade träningssystem till den amerikanska arméns stridsfordon. Saab tecknade även en avsiktsförklaring med Interamerikanska Utvecklingsbanken för projekt som erbjuder finansiering till latinamerikanska städer för att främja hållbar utveckling. Försäljningsintäkterna ökade med 46 procent.

Marknadstrender

USA och Kanada stod 2011 för cirka 42 av världens samlade försvarsutgifter, vilket motsvarade cirka 690 miljarder dollar. I Latinamerika står Brasilien, som är en av de starkare ekonomierna, för den största andelen av försvarsutgifterna. Sett till världens samlade försvarsutgifter står Brasilien för cirka 2,0 procent. Försvarsanslagen minskade 2011 jämfört med 2010 i hela området och förväntas även minska under kommande år.

Investeringarna i samhällssäkerhet väntas fortsätta att öka inom hela området.

AFRIKA

Saabs position

Saab har främst verksamhet i Sydafrika, men även mindre verksamhet i andra länder på kontinenten. Idag har vi cirka 800 anställda i Afrika. Orderingången ökade med 10 procent under 2012 jämfört med 2011. Försäljningsintäkterna minskade med 25 procent.

Marknadstrender

Den afrikanska kontinenten stod 2011 för cirka 1,9 procent av världens samlade försvarsutgifter. Det är något mer än 2010.

Utgifterna för både försvar och samhällssäkerhet förväntas öka under kommande år.

ASIEN, MELLANÖSTERN OCH AUSTRALIEN

Saabs position

Indien och Thailand är viktiga marknader för Saab inom denna region. Sedan många år har Saab också verksamhet i Australien med lokal närvaro inom framför allt ledningssystem och där vi ökar inom trafikledningssystem och säkerhet. Totalt har vi idag cirka 400 anställda i regionen. Delar av den asiatiska marknaden utgör områden som inte är tillgängliga för Saab på grund av politiska skäl. Under 2012 minskade orderingången med 33 procent jämfört med 2011. Vi fick bland annat en beställning på uppgradering av stridsledningssystemet till två fregatter från Thailand, och ett tilläggskontrakt för Carl-Gustaf från Australien. Försäljningsintäkterna minskade med cirka 3 procent.

Marknadstrender

Hela regionen förväntas öka sina försvarsbudgetar under kommande år. 2011 stod försvarsutgifterna i området för cirka 27 procent av världens samlade försvarsutgifter, där Indien stod för cirka 10 procent, Australien 5 procent och Thailand för cirka 1 procent. Näst efter Kina uppskattar SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) att Japan är det land som har störst försvarsutgifter i regionen.

Investeringarna i samhällssäkerhet väntas fortsätta att växa i området.

Rang ord ning	Land	Försvars utgifter, USD miljarder	Andel av BNP	Andel av världens to tala försvars utgifter, %
1	USA	711	4,7	41
2	Kina	143*	2,0*	8,2*
3	Ryssland	71,9*	3,9*	4,1*
4	Storbritannien	62,7	2,6	3,6
5	Frankrike	62,5	2,3	3,6
6	Japan	59,3	1,0	3,4
7	Indien	48,9	2,6	2,8
8	Saudiarabien	48,5	8,7	2,8
9	Tyskland	46,7*	1,3*	2,7*
10	Brasilien	35,4	0,5	2,0
11	Italien	34,5*	1,6*	2,0*
12	Sydkorea	30,8	2,7	1,8
13	Australien	26,7	1,8	1,5
14	Kanada	24,7*	1,4*	1,4*
15	Turkiet	17,9*	2,3*	1,0*
	Övriga	313		18
	Totalt	1 738	2,5	100

Källa: SIPRI årsbok 2012. * Uppskattning gjord av SIPRI.

MARKNADSSEGMENT SÄKERHETSMARKNAD I FÖRÄNDRING

DRIVKRAFTER

MILITÄRT FLYG MARK

Omsättningen i marknadssegmentet för bemannade stridsflygplan uppskattas växa från cirka SEK 315 miljarder till över SEK 450 miljarder per år under de kommande tio åren. Marknaden för obemannat flyg beräknas växa från cirka SEK 50 miljarder per år till nästan SEK 90 miljarder under samma tid.

Tillväxten inom militärt flyg drivs av stater som vill ha nya, moderna stridsflygplan med bättre prestanda.

Allianskopplingar och politiska överväganden påverkar marknaden.

Ekonomisk turbulens i världen har senarelagt en rad upphandlingar.

Kraven på att minska försvarsutgifterna gör prestanda och livscykelkostnad allt viktigare.

Militärt flyg används allt oftare i multinationella operationer med flygningar över stora avstånd och lång tid.

Nya typer av militära operationer och ny teknik driver behovet av träning och utbildning, ofta som en del av helhetsåtaganden över lång tid.

Markstrid är ett brett segment och ett av de områden på den militära sidan som haft den starkaste tillväxten under de senaste åren. Efter ändrade prioriteringar för försvarsanslag i västvärlden under senare år väntas tillväxten vara lägre under kommande år.

Komplexa konflikter i allt mer urbana miljöer kräver nya strategier, nya materielsystem och ny teknik. Minskade operationella behov och snäva budgetförhållanden väntas dock ge marknaden en lägre tillväxttakt under den kommande femårsperioden. Många länder satsar på uppgradering och vidareutveckling av det man har, snarare än stora systemskiften. Det innebär att man ackumulerar ett stort behov av att omsätta materiel bortom 2015.

Ökade multinationella insatser kräver samverkan mellan olika länders förband och mellan olika typer av förband. Större krav ställs på systemintegration, interoperabilitet och ledningsförmåga. I takt med växande säkerhetshot ökar även behoven av träning.

VÅR POSITION

Vi erbjuder stridsflygsystem, lednings- och övervakningssystem, obemannade farkoster, motmedel och elektronisk krigföring, avioniklösningar, vapensystem, sensorer och träningslösningar samt eftermarknad. Stridsflygsystemet Gripen är ett konkurrenskraftigt enmotorigt stridsflygplan som opereras av fem länder. Under året fattade Sverige beslut att anskaffa nästa generation Gripen och ett samarbetsavtal slöts mellan Sverige och Schweiz. Vår omsättning uppgick till MSEK 9 283 (10 611).

Vi har ledande positioner inom många segment och erbjuder bland annat taktiska vapensystem, kvalificerade övervakningsoch ledningssystem (C4I) samt lösningar för skydd av trupp. Vårt erbjudande omfattar sensorer, signaturanpassning och motmedel, spanings- och luftförsvarssystem, träningsoch logistiklösningar, samt understödsvapen. Vår omsättning uppgick till MSEK 7 997 (7 201).

försäljning.

Den militära marina marknaden är stabil med växande efterfrågan på expeditionära och kustnära operationer.

Världshaven står för mer än 90 procent av transporterna inom den globala handeln och skydd av handelsflöden blir allt viktigare.

För örlogsfartyg och kustbevakningsenheter går utvecklingen mot bredare industriella åtaganden med ökad efterfrågan på integrations- och livscykellösningar.

Internationella samarbeten gör förmågan att agera långt från hemmabasen viktig.

Intresset ökar för uthålliga fartyg med mindre besättning där sensorer och ledningsförmåga prioriteras högst.

Samverkan mellan det offentliga och det privata blir vanligare.

En omfattande marin upprustning pågår i Mellanöstern och Sydostasien, främst Kina.

Systemmarknaden inom området samhällssäkerhet omsätter drygt SEK 450 miljarder. Tillväxten uppskattas till cirka 7 procent per år fördelat på gränsskydd, hamnar, skydd av energisystem, flygplatser samt olika lednings- och kommunikationssystem för räddningstjänst och polis.

Tillväxten drivs av både ny lagstiftning och insikten att störningar i samhällets olika funktioner är kostsamma.

Investeringar i nationell säkerhet för att skydda medborgare, samhällskritiska anläggningar och ekonomiskt viktiga flöden av gods, information, finansiella transaktioner samt människor ökar över hela världen.

Fortsatt tillväxt och ökad komplexitet i stora städer ställer allt högre krav på hållbarhet, effektivitet och interoperabilitet.

MARIN SAMHÄLLSSÄKERHET KOMMERSIELLT FLYG

Den totala marknaden beräknas växa med cirka 5 procent per år. För nya civila flygplan uppskattas tillväxten årligen till cirka SEK 600 miljarder.

Tillväxten fluktuerar kraftigt med konjunkturen, där de trafikbärande flygbolagen är i en återhämtningsfas.

Marknaden är exponerad mot den amerikanska dollarn och valutakurser.

Branschen är kapitalintensiv med långa utvecklingscykler och har konsoliderats i oligopolliknande strukturer.

Nya aktörer, framför allt från Kina, utmanar amerikanska Boeing och europeiska Airbus på marknaden för stora flygplan.

Höga bränslepriser och nya miljökrav stärker efterfrågan på mer bränsleeffektiva flygplansmodeller.

Prispressen på underleverantörer fortsätter.

Leveransvolymerna ökar kraftigt när nya flygplan, såsom B787 och A350, introduceras på marknaden.

Nya flygplansmodeller innehåller större moduler än tidigare, där systeminnehållet har integrerats i strukturen.

Vi har en stark position inom ledningssystem, radar och early warning, kontroll- och kommunikations system (C4ISR), taktiska vapen och undervattenssystem. Vår omsättning uppgick till MSEK 2 569 (2 065).

Vårt erbjudande har sin tyngdpunkt på övervakning och situationskontroll samt på att säkra effektiva flöden med särskild inriktning på flygplatser och luftfart, hamnar och sjöfart samt allmän "emergency response". Saab har också ett bra erbjudande inom övervakningssystem för fängelser och häkten. Utgångspositionerna är goda i Sverige, Centraleuropa, USA och Australien. Under året stärktes positionen inom trafikledning genom förvärvet av HITT. Vår omsättning uppgick till MSEK 1 837 (1 479).

Saab är underleverantör till ledande internationella flygtillverkare, inklusive Boeing och Airbus. Vi levererar framförallt lättviktsramverk, som tål hårda belastningar, avionik och operativa system, integration av strukturer och system samt supportlösningar. Saab har erfarenhet av fler än 4 000 byggda flygplan. Dessutom levererar vi underhåll till de cirka 400 flygplan av typen Saab 340/2000 som är operativa runtom i världen. Vår omsättning

11% Andel av total försäljning.

försäljning.

uppgick till MSEK 1 477 (1 309).

2009 2010 2011 2012

HÅLLBARHET PÅ SAAB ANSVAR I EN KOMPLEX VÄRLD

Saab har högt ställda ambitioner att vara en aktiv, närvarande och ansvarstagande part i samhället.

Saab har under många år arbetat med ansvarsfrågor inom etik, miljö, samhälle och som arbetsgivare. Ambitiösa mål är satta för mångfald och minskad miljöpåverkan och affärsetik står högt på agendan. Arbetet med ansvarsfrågor stödjer den övergripande strategin och Saabs långsiktiga mål.

Saab är sedan 2011 anslutet till FN:s Global Compact, vilket är ett strategiskt initiativ och ett praktiskt ramverk med tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Vi har inkluderat ramverket i våra egna etiska regler och arbetar kontinuerligt för att efterleva dessa principer.

Erkännanden under 2012

Saab har under 2012 fått vissa erkännanden för sitt arbete. Vi utsågs av den svenska tidningen Veckans Affärer till årets bästa arbetsplats i Sverige utifrån ett jämställdhetsperspektiv, och tre kvinnor i ledningen placerade sig i rankingen av de 125 mäktigaste kvinnorna i Sverige. För sjätte året i rad placerades Saab också bland de bästa företagen i klimatinitiativet Carbon Disclosure Project's (CDP) Leadership Index. Vi rankades även högt på listan i Transparency Internationals "Defence Companies Anti-Corruption Index" med poängen 77,9 procent. Det visar att vi arbetar aktivt mot korruption.

Strikta svenska exportregler

Saab exporterar endast försvarsmateriel till kundländer som godkänts av Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). För varje enskild affär ingås det mellan Sveriges regering och mottagaren ett tydligt slutanvändaråtagande. Det är ett bilateralt avtal mellan Sveriges regering och mottagarlandets regering som förbjuder vidareförsäljning utan att Sveriges regering, genom ISP, först gett specifikt tillstånd till det. Om försvarsmateriel vidareförsäljs i strid med ingångna slutanvändaravtal ska det hanteras enligt gängse rutiner länderna emellan. Processen med slutanvändaråtaganden är allmänt internationellt accepterad. För Saab är det av yttersta vikt att ingångna slutanvändaråtaganden alltid uppfylls och att våra produkter inte vidareförsäljs till den illegala marknaden eller till icke-auktoriserade mottagare.

Intressenter:

tHBSF

• t.FEBSCFUBSF
• t1PUFOUJFMMBNFEBSCFUBSF
• t4WFOTLBQPMJUJLFSPDIMBHTUJGUBSF
• t1PMJUJLFSPDIMBHTUJGUBSFQÌ&6OJWÌ
• t*OUFSOBUJPOFMMBLVOEFSPDIQPMJUJLFS
• t4WFOTLPDIJOUFSOBUJPOFMMBMMNÊOIFU PDINFEJB
• t"GGÊSTQBSUOFSTPDINÚKMJHBQBSUOFST leverantörer
• t1PUFOUJFMMBQBSUOFSTCMBOEJDLF myndighetsorganisationer, särskilt FN
• t*OWFTUFSBSFPDIBOBMZUJLFS
• t#SBOTDIPSHBOJTBUJPOFS

Globalt regelverk för handel

Saab anser att det är viktigt att utveckla tydliga globala regelverk för handeln med försvarsmateriel. FN har sedan 2006 arbetat med att ta fram ett globalt fördrag, Arms Trade Treaty (ATT), med den målsättningen. ATT avser att förhandla fram regler för producerande och exporterande länder, men också för importerande länder. Samtliga 193 medlemsstaterna deltar i dessa förhandlingar.

Sedan FN-resolutionen från 2006 har processen pågått med målet att ett avtal ska vara på plats under 2012. I oktober 2012 avhandlade Generalförsamlingen i FN vid sin 67:e session ett globalt bindande avtal för reglering av den legitima handeln med konventionella vapen. Vid detta tillfälle beslutades med klar majoritet att processen ska fortsätta med en ny förhandlingsrunda under mars 2013. Saab ser mycket positivt på FN-processen och deltar aktivt i arbetet.

Dialog med intressenter

En nära och innehållsrik dialog med intressenter är av största vikt för att skapa rätt förutsättningar för ett ansvarsfullt företagande. Att förutse olika intressenters behov och förväntningar är centralt för att skapa en långsiktigt framgångsrik utveckling av vår verksamhet. Saabs primära intressenter är kunder och affärspartners, medarbetare, ägare och samhället där vi verkar.

Kunder och affärspartners förväntar sig att Saab erbjuder kostnadseffektiva lösningar som är utformade utifrån deras specifika behov. De söker affärsrelationer som kan utvecklas över tid och som bygger på ömsesidigt förtroende. En gemensam syn kring efter levnad av gällande regelverk, internationella överenskommelser samt god affärsetik ska vara en självklarhet.

Medarbetarna förväntar sig att Saab ska vara en arbetsgivare som tar vara på deras kompetens och samtidigt erbjuder utvecklingsmöjligheter.

Ägarna förväntar sig en uthållig och god avkastning och att Saab är transparent i sin kommunikation med kapitalmarknaden.

Samhället i stort förväntar sig att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. I detta inryms ansvar för miljö och att Saabs verksamhet medverkar för en positiv samhällsutveckling, lokalt och globalt.

Nu tydliggör vi Saabs åtagande

Under 2012 bildades funktionen Corporate Responsibility, som är en satsning med syftet att ytterligare förstärka och skapa skillnad i företagets ansvarstagande i en komplex värld. Vår strategi för ansvarsfullt företagande innehåller initialt ett ramverk med åtaganden för att uppnå affärsframgångar på ett ansvarsfullt sätt. Vi ska leverera hållbara värden för våra kunder och affärspartners, medarbetare, ägare och för samhället i stort. Vårt åtagande är fortsatt indelat i fyra hörnstenar; Etik, Samhälle, Miljö och Medarbetare. Etiska frågor hanterar vi med stor respekt och strävar efter att vara ett föredöme inom industrin. Vi vill vara en aktiv part i de samhällen där vi verkar genom ekonomiska och sociala investeringar. Ungdomar och teknik är i huvudsak vårt fokus och vi samarbetar med ett 50-tal skolor och universitet. Under hösten 2012 etablerades även ett permanent insatsteam som med kort varsel proaktivt är redo för humanitära insatser vid katastrofer. Inom miljöområdet pågår ett löpande arbete med att minska påverkan på miljön inom allt vi gör kopplat till produkter, tjänster och produktion. Våra medarbetare är vår viktigaste tillgång, och som ett ansvarsfullt företag säkerställer vi att vi får behålla och attrahera nya medarbetare.

Vägen framåt

Det är av största vikt att vårt hållbarhetsarbete är tydligt integrerat i vår löpande verksamhet. Vi har initierat en intern och extern dialog för att under 2013 ytterligare utveckla och fördjupa arbetet med ansvarsfrågorna.

Utfallet av dessa dialoger kommer att ligga till grund för vårt arbete med att formulera en tydlig övergripande målbild och styrande nyckeltal för varje område av vårt åtagande. Dessa kommer löpande att följas upp med målsättningen att säkerställa att vi agerar i samklang med de förväntningar som ställs på oss i en komplex värld.

Marie Trogstam

Vice President Head of Corporate Responsibility

Saabs åtagande Vi har definierat vårt ansvar i en komplex värld inom fyra områden; Etik, Samhälle, Miljö och Medarbetare.	ETIK	Saab strävar efter att vara ledande inom vår bransch genom att föregå med gott exempel och följa högsta etiska standard.
4""#4"/47"3 I EN KOMPLEX	SAMHÄLLE	Saab lämnar ett positivt bidrag till samhället genom våra ekonomiska och sociala investeringar, genom att hjälpa unga människor uppfylla sin potential och genom att hjälpa till vid katastrofer.
VÄRLD	MILJÖ	Saab arbetar för att minska miljöpåverkan från våra produkter, tjänster och verksamheter, samt att i ännu högre grad bidra till att hitta lösningar på miljöfrågor genom innovation.
	.&%"3#&5"3&	Saab sammanför olika färdigheter, erfarenheter och idéer för att skapa en inspirerande och välkomnande arbetsplats och bli den mest attraktiva arbetsgivaren.

HÅLLBARHET PÅ SAAB TYDLIGT ANSVAR OCH LÖPANDE UPPFÖLJNING

Det övergripande ansvaret har styrelsen som via VD och den övriga ledningsgruppen säkerställer strategin och arbetet för att uppnå företagets strategiska målsättning och integrering i den dagliga verksamheten.

CORPORATE RESPONSIBILITY

Chefsjuristen har det övergripande ansvaret för vår Code of Conduct och för att driva affärsetiska frågor i organisationen. I det löpande arbetet har alla medarbetare ett individuellt och gemensamt ansvar för att efterleva Code of Conduct. Om oklarheter uppstår är det den enskilde medarbetarens ansvar att diskutera dessa med sin närmaste chef. Saab har även inrättat en så kallad "whistleblower-funktion". Saab har en särskilt inrättad funktion inom juristavdelningen, "Ethics and Compliance", som ansvarar för koncernens regelverk och utveckling av etikarbetet.

Insatserna styrs utifrån vår övergripande vision, verksamhetsidé och våra värderingar. Vissa specifika insatser styrs av vår sponsringspolicy som anger att våra sponsringsaktiviteter i huvudsak har ett utbildnings- och teknikfokus.

MILJÖ

Ansvaret för Saabs strategiska utveckling och uppföljning av miljö arbetet ligger på funktionen Group Quality & Environment. Inom affärsområdena bedrivs det operativa miljöarbetet med affärs områdes chefen som ytterst ansvarig för att miljökraven efterlevs. De mål som sätts på koncernnivå bryts ned till affärsområden och arbetsgrupper. Group Environmental Council samordnar och följer upp miljöarbetet inom Saab.

MEDARBETARE

Saabs personaldirektör har det övergripande ansvaret för personal arbetet i koncernen. Samverkan och utveckling av koncernens personalarbete sker via HR-funktioner i respektive affärsområde och leds av HR-staben.

Våra värderingar

Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande.

Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar.

Vi brinner för nya ideér, är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och flexibla.

Saab är ansluten till FN:s (MPCBM\$PNQBDU

FN:s Global Compact är ett initiativ med ett strategiskt och praktiskt ramverk för företag som åtagit sig i sin verksamhet att tillämpa hållbara affärsmetoder genom tio generellt accepterade principer inom områdena mänskliga rättigheter,

arbetsvillkor, miljö och anti korruption. Sedan lanseringen år 2000 ingår mer än 7 000 företag och 3 000 icke-kommersiella deltagare runtom i världen i nätverket.

Saab är anslutet sedan 2011 och har inkluderat ramverket i vår uppförandekod Code of Conduct. Här följer en kort summering med några exempel, Code of Conduct i sin helhet finns på www.saabgroup.com.

FN Global Compact Saab Code of Conduct med några exempel

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Princip 1 Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär de kan påverka; och Saab tar tydlig ställning och globalt ansvar mot överträdelser av grundläggande mänskliga rättigheter såsom barnarbete och annat missbruk av människor och miljö. Vi bidrar med att främja samhällsutvecklingen och därmed mänskliga rättigheter genom att värna om rätten till utbildning av barn, ungdomar och vuxna. Katastrofhjälp samt system i produktportföljen för civil säkerhet är ytterligare exempel. Princip 2 försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter. ARBETSVILLKOR Princip 3 Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar; Saab värnar om rätten att bilda och verka i fackföreningar. Vi respekterar föreningsfriheten och alla medarbetares rätt att bilda eller gå med i arbetstagarorganisationer samt rätten för arbetstagarorganisationer att förhandla kollektivt. Mångfald är en förutsättning för framgång och all diskriminering är förbjuden. Vi tolererar inte trakasserier eller andra fysiska eller verbala handlingar av kränkande karaktär. Beslut som rör anställning, befordran, utveckling och ersättning ska bygga på medarbetarnas kunskap och kompetens i arbetet. Princip 4 avskaffa alla former av tvångsarbete; Princip 5 avskaffa barnarbete och Princip 6 inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning. MILJÖ Princip 7 Företag ombeds att stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem; Saab arbetar aktivt med att minimera påverkan på miljön. Att värna om miljön är en naturlig del i Saabs dagliga verksamhet, både i samhället och genom teknik och våra produkter. Kunskap är en viktig faktor och alla medarbetare förväntas bidra till en hållbar miljö. Läs mer på sidorna 38-39. Princip 8 ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och Princip 9 uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. ANTI-KORRUPTION Princip 10 Arbeta mot alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. Saab har nolltolerans mot alla former av mutor och korruption. Vi erbjuder inte eller tar emot gåvor och representation som är otillbörliga. Vårt åtagande är att agera etiskt korrekt i allt vi gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, våra värderingar och etiska regler samt branschgemensamma uppförandekoder.

Läs mer på sidan 36.

AFFÄRSETIK MED MÅLET ATT VARA ETT FÖREDÖME

Saab har en beslutad Code of Conduct som ger riktlinjer för hur vi ska agera mot varandra som kollegor, i kontakter med våra kunder och i samhället. Vi är tydliga med att vi har en nolltolerans mot alla former av överträdelser.

Saab ska vara en långsiktig och pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Vårt åtagande är att agera etiskt korrekt i allt vi gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, våra värderingar, vår egen Code of Conduct samt branschgemensamma uppförandekoder. Vår Code of Conduct har utvecklats med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Under 2011 introducerades en uppdaterad version av Saabs Code of Conduct och vi gick även med i Global Compact.

#SBOTDIJTBNBSCFUFGÚSBUUCFLÊNQBLPSSVQUJPO

Aerospace and Defence Industry Association (ASD) är ett samarbetsorgan för den europeiska försvarsindustrin. I syfte att bekämpa korruption har ASD utarbetat ett tydligt regelverk – Common Industry Standards. Saab deltar aktivt i de möten som ASD håller och de krav och arbetssätt som stipuleras av ASD har implementerats i verksamheten. Det grundläggande regelverket har även varit utgångspunkt för ett vidare samarbete mellan europeisk och amerikansk försvarsindustri inom International Forum on Business Ethical Conduct (IFBEC). IFBEC har till syfte att utveckla och på olika sätt främja etiska förhållningssätt inom den globala försvarsmaterielsektorn. Saab är medlem i IFBEC och deltar i verksam hetens ledningsorgan (Steering Committee). Genom detta internationella samarbete har branschen tydligt markerat sin strävan att bekämpa varje form av korruption genom ett öppet erfarenhetsutbyte och enhetliga och tydliga regler på området. Medlemmar utvärderar årligen sitt antikorruptionsarbete och hur man efterlever det fastställda etiska regelverket. Utfallet sammanställs i en rapport, som för 2012 finns tillgänglig på: http://ifbec.info/.

Nytt anti-korruptionsindex för försvarsindustrin

Transparency International publicerade i oktober 2012 Defence Companies Anti-Corruption Index. Indexet rankar försvarsföretags system och processer för att förebygga korruption. Vi nådde 77,9 procent, vilket gav betyget B i en betygsskala A-F. Indexet bygger på ett stort antal frågor som täcker in allt från vilka system och processer som finns framtagna inom området till hur dessa kommuniceras och följs upp inom företaget. Vår kod, liksom våra interna styrdokument och vår riskhantering, kom särskilt väl ut ur undersökningen. Det är extra glädjande eftersom vi har prioriterat dessa områden i vårt arbete med att skapa ett robust "compliance"-program.

Affärsetik i alla led

I ett globalt samhälle fyller företag en viktig funktion när det gäller att skapa hållbar tillväxt och att göra affärer på ett etiskt korrekt sätt. Förtroende och transparens är avgörande för fortsatt framgång. Alla medarbetare tar del av Saabs Code of Conduct och förväntas vara väl förtrogna med innehållet och följa dessa riktlinjer.

Ett riskbaserat förhållningssätt till korruption

Saab har implementerat ett riskbaserat förhållningssätt till korruption som innebär att varje affär och marknadsaktivitet ska föregås av en korruptionsriskanalys. För att underlätta för alla medarbetare att genomföra analysen har ett särskilt verktyg utvecklats ("Corruption Risk Assessment Tool"). Det hjälper till att peka ut faktorer som typiskt sett är ägnade att påverka risken för korruption.

Alla medarbetare inom marknads- och försäljningsorganisationen utbildas i innebörden av de krav som ställs på affärsansvariga att göra en korruptionsriskvärdering i samband med varje affär. Saab fortsatte under 2012 utbildningssatsningen inom detta område, som också omfattar kunskap om aktuell lagstiftning, regelverk samt Saabs processer för anlitande av konsulter, för marknads- och försäljningsorganisationen. Hittills har cirka 570 personer genomgått utbildningen och målet är att samtliga medarbetare ska göra det.

När Saab använder sig av marknadskonsulter och andra rådgivare så ska alla sådana samarbeten prövas, utvärderas och motiveras centralt. Det finns en tydlig beslutsordning som ska följas, och varje beslut ska föregås av en grundlig analys. I utbildningsprogrammet för marknads- och försäljningsorganisationen finns en särskild modul för vårt regelverk vid användande av marknadskonsulter. Saab har även infört en utbildning för de marknadskonsulter som anlitas. Att de har genomgått utbildningen och signerat att de åtar sig att arbeta enligt Saabs riktlinjer är en förutsättning för att nya kontrakt ska tecknas.

Under 2013 kompletteras det nuvarande utbildningsprogrammet med en webbaserad anti-korruptionsutbildning. Samtliga medarbetare som är exponerade för någon form av korruptionsrisk ska genomgå utbildningen.

SAMHÄLLE EN POSITIV DRIVKRAFT I SAMHÄLLET

Genom vår verksamhet är Saab en viktig part i samhällsutvecklingen.

Saab har en bred produkt- och tjänsteportfölj för militärt försvar och civil säkerhet. Vi utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknologi som möter kundernas behov och bidrar till en trygg och hållbar samhällsutveckling. Ett smart tänkande är vårt DNA och främsta konkurrensfördel. Många av planetens resurser är ändliga och det handlar om att hushålla klokt med dem och skapa ett hållbart samhälle. Saab ska skapa värde genom att fortsatt etablera ett ansvarsfullt företag med höga etiska normer, som åtar sig att aktivt utveckla samhället och våra medarbetare och för att bidra till en hållbar miljö. Detta är kärnan i vårt ansvar gentemot våra intressenter.

På de marknader och platser Saab verkar vill vi vara en aktiv part i samhällsutvecklingen. Insatserna har alltid en nära koppling till verksamheten. Således är satsningar på utbildning, såväl grundutbildning där behoven finns som på vidareutbildningar med teknologisk inriktning, högt prioriterade. Saab samarbetar med ett 50-tal skolor, tekniska institut och universitet i till exempel Sverige, Brasilien och Indien.

Samhällen, länder och kontinenter drabbas tyvärr av katastrofer av olika slag. Saab har vid flera tillfällen snabbt varit på plats. Under hösten 2012 etablerades även ett permanent insatsteam inom ramen för Project Relief, som med kort varsel är redo för humanitära insatser vid katastrofer.

Samarbete för hållbara städer

Under 2012 startades ett projekt för attraktiva städer i Latinamerika och Karibien. Det är ett långsiktigt initiativ med målsättningen att utifrån befintlig kompetens och tekniska produkter utveckla en produktportfölj med miljömässigt hållbara lösningar som bidrar till effektiva, trygga och hållbara urbana miljöer.

Under det senaste årtiondet har området varit en av de snabbast växande regionerna i världen. Med fler än 500 städer med en befolkning på mellan 100 000 och två miljoner människor är det viktigt att de utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljö mässigt hållbart sätt. Tillsammans med Interamerikanska Utvecklingsbanken utforskar vi möjligheterna att samarbeta inom ramen för bankens initiativ att stödja utvecklingen av hållbara städer och trygga miljöer i området.

Detta är i linje med vår ambition att skapa globala samarbeten och nätverk för hållbar utveckling.

Operation Atalanta

Operation Atalanta är ett civilmilitärt EU-samarbete som har pågått under ett antal år. Syftet med operationen är att förhindra piratattacker mot FN-organet World Food Programmes livsmedelstransporter och att stoppa piratattacker i Adenviken och i Indiska Oceanen utanför Somalias östkust.

Svenska Kustbevakningen deltar i den civila delen av operationen med ett havsövervakningsplan. Uppgiften är att upptäcka, dokumentera och rapportera misstänkt piratverksamhet som bedrivs utanför de stora riskområdena. Saab deltar genom affärs området Support and Services. Uppdraget, som pågick från oktober 2012 till februari 2013, var att se till att Kustbevakningens flygplan, som ska vara i luften sex timmar om dagen sex dagar i veckan, kan utföra sina uppdrag utan problem.

MILJÖ MINSKAD PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH KLIMATET

Saab arbetar aktivt för att minska vår egen påverkan på miljön och klimatet. En viktig del i arbetet är att samverka i branschen för att skapa hållbara lösningar för framtiden.

Mål

De viktigaste miljöfrågorna för oss är våra produkters och vår verksamhets påverkan på klimatet, användning av farliga kemiska ämnen och hantering av miljörisker (läs mer på sidan 54). Saabs klimatmål är att minska våra relativa koldioxidutsläpp med 20 procent under perioden 2007–2020. Under 2012 påbörjades en översyn av klimatarbetet som kommer att vara klar under 2013. Syftet är identifiera ytterligare åtgärder för att kunna minska Saabs klimatpåverkan. Inom kemikalieområdet arbetar vi med behovsanalys, kunskap samt kommunikation internt och externt med våra leverantörer. Vi ska identifiera och fasa ut användningen av farliga kemiska ämnen, som innebär oacceptabla risker och ämnen som kan bli föremål för regleringar.

6UGBMMPDIGPLVTPNSÌEFO Klimatet

Under perioden 2007–2012 har våra relativa koldioxidutsläpp minskat från 2,7 till 2,4 ton per MSEK. Av våra utsläpp står egna fordon och flygplan, inköpta personresor samt godstransporter för 56 procent. Resten kan hänföras till användning av elektricitet och värme i våra lokaler, maskiner och processer.

Den absoluta majoriteten av energiförbrukningen sker i Sverige. Under 2009 startades därför ett energisparprojekt som syftar till att halvera energiförbrukningen i Saabs fastigheter i Sverige fram till 2015. Hittills har en reduktion med 15 procent uppnåtts. Det innefattar bland annat minskade lokalytor, effektivare drift, teknikinvesteringar och ökad medvetenhet hos medarbetarna. Under året har flera åtgärder genomförts inom ramen för detta projekt. I faktarutan nedan redovisas exempel på åtgärder som utförts under 2012 och som planeras under 2013.

För sjätte året i rad har Saab placerat sig i klimatinitiativet Carbon Disclosure Project's (CDP) Leadership Index. Indexet är en viktig del av CDP:s årliga "Nordic 260 Climate Change Report" som uppmärksammar de företag på de nordiska börserna som har arbetat mest professionellt med frågor som gäller redovisning inom klimatområdet. Saab nådde en sjunde plats för "disclosure" och är dessutom ett av de 22 företag som placerade sig på en delad tredje plats för "performance". Information om CDP och vår fullständiga redovisning finns på www.cdproject.net.

Farliga kemiska ämnen

Vissa hälso- och miljöfarliga kemiska ämnen är fortfarande nödvändiga att använda för att klara kraven på säkerhet och teknisk prestanda inom flyg- och försvarsområdet. Under den senaste tioårsperioden har Saab dock kraftigt minskat användningen av farliga ämnen, exempelvis organiska lösningsmedel, trikloretylen, krom och kadmium. Saab har dispens från Kemikalieinspektionen för att använda trikloretylen vid produktionsanläggningarna i Linköping och Järfälla i Sverige.

Under 2012 har affärsområdena tagit fram nya handlingsplaner för utfasning av farliga kemiska ämnen. Vidare har beslut fattats i flera utvecklingsprojekt om att undvika farliga ämnen där det är möjligt. Utfasningen av farliga kemiska ämnen kommer att pågå i fem till tio år. Den långa tiden beror på att det krävs omfattande utprovningar och kvalificeringar för att säkerställa att alternativen klarar de hårda kraven på säkerhet och teknisk prestanda. Arbetet följs upp regelbundet av Group Quality & Environment och Group Environmental Council.

Saabs produkter omfattas inte av EU-direktivet Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment (RoHS), men vi arbetar ändå med att minska användningen av de ämnen som regleras i direktivet. Vårt arbete med farliga kemiska ämnen överensstämmer väl med de krav som fastställts i EU:s kemikalielagstiftning Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals (REACH).

Exempel på åtgärder 2012:

• r Genomförande av energibesparande studier
• r Sänkning och justering av drifttider på utrustningar
• r Installation av närvarosensor i belysningsarmaturer, lokaler, korridorer etc.
• r Byte till lågenergilampor
• r Lågförbrukande enheter och miljösmarta lösningar vid nyanskaffning av ventilationsaggregat
• r Byte av oljepannor till fjärrvärme
• r Fortlöpande byte av kylmaskiner till fjärrkyla
• r Iordningställande av energieffektivare datahallar
• r Intern kommunikation för att öka medvetenheten om klimat frågan
• r Förbättra möjligheterna att använda elektroniska hjälpmedel för att minska behovet av tjänsteresor
• r Översyn och klimatanpassning av interna resedirektiv

Exempel på planerade åtgärder 2013:

• r Byte av fönster på delar i fastighetsbeståndet
• r Byte av ventilation i produktionslokal
• r Byte till plattvärmeväxlare
• r Utökade kommunikationsaktiviteter för att öka medvetenheten om klimatfrågan
• r Förbättra den interna samåkningsportalen och klimatanpassa reseportalen
• r Förbättra uppföljningen av användningen av elektroniska hjälpmedel

Under 2011–2012 anskaffades och testades ett nytt IS/IT-verktyg som ska användas för att hantera information om kemiska ämnen i produkterna. Införandet av verktyget påbörjas under 2013. Det kommer även att användas för att kontrollera att produkterna uppfyller gällande krav både i lagstiftning och från kunder. Legala miljöfrågor redovisas i not 48.

Krav på leverantörer

Saab har många leverantörer runtom i världen. I och med att en stor andel av de komponenter och delsystem som ingår i våra produkter tillverkas av andra företag har leverantörerna stor påverkan på vårt miljöarbete. Därför ställer vi hårda krav på att leverantörerna bedriver ett ansvarsfullt miljöarbete och följer de krav som ställs från EU, kunderna och av Saab. De generella miljökraven som ställs på leverantörerna finns på vår leverantörsportal. Arbetet med att utveckla miljökraven och följa upp att de efterlevs pågår löpande. Under 2011 och 2012 har detta arbete uppmärksammats särskilt eftersom Saab för närvarande arbetar med att införa gemensamma upphandlings- och leverantörsprocesser.

Externa samarbeten inom miljöområdet

Saab är en av huvudleverantörerna inom utvecklingsprogrammet Clean Sky, ett Joint Technology Initiative finansierat till lika delar av EU och industrin. Clean Sky syftar till att, med gemensamma krafter, nå de av Advisory Council for Aeronautic Research in Europe (ACARE) uppsatta miljömålen för den europeiska flygindustrin. Målen är satta till år 2020 och innebär att koldioxidutsläpp per personkilometer från flygplanen i det europeiska luftrummet ska minska med 50 procent, kväveoxider med 80 procent och den upplevda bullernivån runt flygplatser ska halveras. Projektet är halvvägs och resultat börjar synas. Inom projektet utvecklas en framtida vinge som med innovativ teknik, avseende byggsätt och form, ska minska luftmotståndet och därmed bränsleförbrukningen med upp till 8 procent. Inledande produktionsprov har genomförts under 2011 och 2012 och ett fullskaleprov förbereds. Vingen ska provflygas på ett Airbus-flygplan 2015. Under 2012 har vi tillsammans med övriga huvudleverantörer inom Clean Sky inlett diskussioner med EU om ett Clean Sky 2 med start 2014.

Utsläpp av koldioxid JOPN4BBCLPODFSOFO

Totalt utsläpp (ton CO2)

Relativt mål för utsläpp av växthusgaser är 20% minskning mellan 2007 och 2020

Relativt utsläpp (ton CO2/MSEK omsättning)

Energiförbrukning i Saabs verksamhet, GWh

Saab bedriver ett aktivt arbete med att öka effektiviteten i användningen av el- och värmeenergi. Sparåtgärderna syns dock inte i de totala förbrukningssiffrorna på grund av att koncernen fortlöpande utökas med nya verksamheter. Under senare år har nya verksam heter tillkommit, bland annat i USA och Tjeckien.

Utsläpp av flyktiga organiska lösnings medel (VOCs), ton

Ökningen av utsläppet av VOCs under 2012 beror på ökad produktion. Saab Barracuda, Aeronautics och Support & Services har de största utsläppen.

Trikloretylen används inom Aeronautics och Electronic Defence System. Minskningen av förbrukningen beror på installation av nya triavfettningsanläggningar. Ökningen under 2012 beror på en tillfälligt ökad förbrukning i en anläggning.

Förbrukning av trikloretylen, ton Utsläpp av koldioxid fördelat på olika källor inom Saab, %

Inköpta godsresor, 5 Hyrda lokaler, 1 Egna pannor/processer och olyckshändelser, 4 Egna fordon och flygplan, 15 Inköp av el, 22 Inköp av fjärrvärme, 17 Inköpta personresor, 36

Diagrammet visar att det är personresor och inköpt elektricitet som utgör mer än 50 procent av Saabs totala utsläpp av koldioxid.

MEDARBETARE EN TYDLIG FÖRDEL: 14 000 MEDARBETARE I SAMARBETE

En förutsättning för att Saab ska kunna genomföra strategin, fortsätta ligga i framkant och nå uppsatta mål är att vi har rätt kompetenser i företaget. Det övergripande målet är att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som framtida medarbetare.

,PNQFUFOTPDIMFEBSTLBQ

Saabs nya ledarskapsutbildning Management Development som startade i mars 2012, ska stärka det affärsmässiga ledarskapet i koncernen. Management Development-konceptet vänder sig till både nya och erfarna chefer och är ett flexibelt och behovsstyrt upplägg. Utbildningen består av åtta moduler med olika inriktning – Affärsmässighet, Strategiskt chefskap, Kommunikativt ledarskap, Personligt ledarskap, Internationell affärskultur samt Leda i förändring.

Vi har även internationella chefsutvecklingsprogram där ACMN-programmet (Advanced Corporate Management Network) genomförts med deltagare från Sverige, Sydafrika, England och Australien. Syftet med programmet är att lära sig mer om hela Saabs verksamhet för att kunna utvecklas som ledare i en allt mer internationell miljö.

Nya medarbetare

Under året har stort fokus legat på kompetensväxling och rekrytering. Bara under 2012 har vi fått cirka 1 800 nya medarbetare och drygt 200 har bytt till en tjänst på ett annat affärsområde inom

Unikt samarbete säkrar framtida teknik kompetens

Som ingenjörsföretag är Saab beroende av tillgång på kompetenta medarbetare med innovationslust och intresse och nyfikenhet på teknik. Att redan tidigt i åldrarna stimulera och uppmuntra ungdomars intresse för teknik är ett sätt att trygga vår egen framtida verksamhet.

Efter noggranna förberedelser startade vi därför för tre år sedan ett nationellt och högskoleförberedande teknikprogram i samarbete med Vasagymnasiet i Arboga. Syftet är att få fler ungdomar intresserade av teknik och matematik och att skapa intresse för vår varierade högteknologiska verksamhet. Under utbildningstiden har teori varvats med praktik och utbildningsblock inom Saab. Dessutom ingick utlandsstudier, betald praktik, egen handledare och erbjudanden om sommarjobb. Den 7 juni 2012 tog den första årskullen studenten.

koncernen. Cirka 30 procent av de nya medarbetarna har kommit in genom de strategiska förvärven som vi har genomfört. Det har ställt höga krav på en väl fungerande och harmoniserad HRprocess som ger chefer ett bra stöd både vid nyrekrytering och vid avgångar.

En ny webbaserad introduktionsutbildning, "This is Saab", har introducerats. Den genomförs av alla nya och befintliga medarbetare, och har mottagits mycket positivt. Utbildningen, som kan genomföras både individuellt och i grupp, innehåller flera moduler och ger en helhetsbild av verksamheten, värderingarna och vad som gäller för alla medarbetare.

Saabs fokus på "Performance Management" innebär att vi redan från start ska sätta tydliga utvecklingsmål som kan följas upp i det årliga utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare.

Framtida talangförsörjning

Saab har utvecklat en strategi för att stärka företagets arbetsgivarvarumärke. Målet är att skapa rätt förutsättningar för att attrahera potentiella medarbetare samt utveckla och behålla befintliga medarbetare. Genom att tydliggöra vad som erbjuds och vilka krav som ställs på våra medarbetare skapar vi rätt förväntningar. Därmed når Saab de talanger som vill utvecklas och prestera hos oss. Ett grundläggande krav är att de som vill arbeta hos oss ställer sig bakom Saabs värderingar. De aktiviteter som kommer att genomföras riktar sig både till skolor, gymnasier och studenter för att främja teknikintresset och skapa intresse för Saab som arbetsgivare samt till redan yrkesverksamma för att skapa omedelbart intresse för att arbeta i Saab. Vi jobbar både på kort och lång sikt för att sprida kännedom och kunskap om Saabs verksamhet.

4UZSBOEFWÊSEFSJOHBSPDIUZEMJHBSFHMFS

Saabs Code of Conduct slår fast ett antal viktiga principer och att förtroende är grunden för vår verksamhet. Där finns beskrivningar av de regelverk som gäller för verksamheten i stort, hur vi ska agera på våra arbetsplatser, att affärsetik är nyckeln till förtroende samt hur vi kommunicerar internt och externt.

Fokusområden 2013

• r:UUFSMJHBSFTUÅSLB4BBCTMFEBSTLBQNFEGPLVTQÇBGGÅSTPSJFOUFring, kommunikation och involvering av medarbetare på alla nivåer.
• r4ÅLSBPDIVUWFDLMBGSBNUJEBUBMBOHGÕSTÕSKOJOHHFOPNBUUTUÅSLB Saabs arbetsgivarerbjudande.
• r'PSUTBUUTUÅSLBPDIIBSNPOJTFSB)3TUÕEFUVUJGSÇOFUUHMPCBMU perspektiv.

Kommentar utfall 2012

Vi har ytterligare utvecklat våra ledarutvecklingsprogram som bygger på åtta ledarskapskompetenser som vi vet är grunden till ett framgångsrikt ledarskap. Vidare har vi introducerat ett koncernövergripande traineeprogram samt ökat våra satsningar mot framtida talanger i form av samarbeten och möten med såväl grundskoleelever som studenter på prioriterade högskolor. Under 2012 har vi dessutom rekryterat många nya medarbetare och därmed lagt stort fokus på introduktion, där vårt koncerngemensamma introduktionsprogram "This is Saab" har varit till stort värde.

I den årliga medarbetarenkäten nåddes återigen en hög

svarsfrekvens. Det visar på engagemang i att vilja vara med och utveckla både verksamheten och arbetsklimatet. Det är mycket glädjande att målet för attraktiv arbetsgivare (det sammanvägda utfallet av vår medarbetarenkät) nåddes. Det är således en rejäl förbättring från förra året. En viktig anledning till detta är att medarbetarna i större utsträckning än tidigare anser att det finns en stark framtidstro. En annan är att man känner sig stolt över att arbeta i koncernen.

Andelen kvinnliga chefer ökade till 22,1 procent. Det målmedvetna arbetet för att nå målet om 30 procent till år 2015 fortsätter.

/ZDLFMUBM

	2012	2011	2010
Antal anställda, totalt	13 968	13 068	12 536
varav – Sverige	11 125	10 321	10 396
– Sydafrika	761	1 064	1 086
– USA	705	652	191
– Australien	329	324	348
– Storbritannien	184	147	117
– Holland	139	4	4
– Tjeckien	139	143	21
– Norge	102	55	50
– Tyskland	85	26	34
– Danmark	67	68	72
– Finland	57	74	74
– Kanada	54	14	13
– Schweiz	51	46	50
– Kenya	42	34	31
– Indien	37	44	7
Andel kvinnor, totalt,%	22	22	22
Antal konsulter	1 665	1 368	1 109
– varav externa	1 145	1 044	826

Utfall 2012

Medarbetarrelaterade mål	Utfall 2012	Utfall 2011	Mål 2015
Attraktiv arbetsgivare – internt,
index	75	67	75
Andel kvinnliga chefer, %	22,1	20,6	30

Utbildningsinriktning, %

Andel medarbetare utanför Sverige, %

Sverige, 80 Utlandet, 20

HÅLLBARA LÖSNINGAR

C-LEANSHIP – SÄKRARE, SNABBARE OCH MINDRE PÅVERKAN PÅ MILJÖN

Bränsleförbukning och miljöpåverkan är två av de mest centrala frågorna för rederibranschen. För vissa typer av fartyg utgör bränslekostnaden den största driftskostnaden. Fartygens bränsleförbrukning ökar med 5 till 10 procent som en följd av påväxt på skrovet. Det innebär ökade kostnader i miljondollarklassen för större fartyg. Saab utvecklar tillsammans med en dansk entreprenör en undervattensrobot som bygger på Dynamics världsledande ROV (Remotely Operated Vehicles) teknologi. Det bolag som skapats ska erbjuda rederierna att tvätta fartygen under normala hamnuppehåll och därmed erbjuda en tjänst som minskar energiförbrukningen och miljöpåverkan, samtidigt som arbetet utförs på ett säkert och miljövänligt sätt. Förutom minskad bränsleförbrukning kan vi genom denna lösning bidra till minskad spridning av

mikroorganismer mellan olika havsmiljöer samt på sikt även erbjuda ett alternativ till giftiga bottenfärger genom regelbundna skrovtvättningar.

NYTT ÖVERVAKNINGSFLYGPLAN LANSERAS

2011 beslutade Saab att investera i ombyggnationen av ett civilt Saab 340-flygplan till en 340 Maritime Security Aircraft (MSA) i syfte att möta ökad efterfrågan på marina övervakningsflygplan. Flygbevakning av kustområden är ett snabbväxande marknadssegment över hela världen. Med 340 MSA kan Saab erbjuda en kostnadseffektiv lösning med hög kapacitet.

Saab 340 MSA kan tack vare sin förmåga att snabbt svara upp mot nya maritima hot övervaka territorialvatten. Flygplanet har lång räckvidd och klarar lätt att starta från korta startbanor. Övervakningssystemet ombord inkluderar datalänkar, SATCOM-system (satellitkommunikationssystem) och radar och ger flygplanet hög kapacitet vid uppdragen. Saab 340 MSA är ett pålitligt övervakningsflygplan som erbjuder ett flertal förmågor som övervakning, sök och räddning, transport och MEDEVAC (Medical Evacuation).

Flygplanet visades upp för första gången vid 2012 års Aerospace Forum i Linköping. Det har även visats upp i London vid Farnborough International Air Show samt African Aerospace & Defence i Sydafrika i september 2012.

MOBILT SYSTEM SPÅRAR FARLIGA ÄMNEN

Saab har lång erfarenhet av produkter för upptäckt inom CBRN-området (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen). AWR (Automatic Warning and Reporting System) är ett mobilt system som både varnar för farliga ämnen och identifierar ämnet. Systemet gör att man snabbt kan ringa in källan och fatta korrekta beslut, vilket är avgörande när det handlar om CBRN.

AWR består av ett antal mobila sensorer som är kopplade till ett gemensamt ledningssystem. Om någon av sensorerna upptäcker ett farligt ämne skickas en varningssignal omedelbart till alla som är uppkopplade till systemet och till högkvarteret. Mängden sensorer gör att man snabbt ser vilka geografiska områden som är förgiftade och vilka som är ofarliga.

AWR har utvecklats på uppdrag av Försvarsmakten i Sverige som nu använder tre enheter skarpt. Enkelhet och flexibilitet har varit ledord i utvecklingsarbetet och systemet kan lätt uppdateras i takt med den teknologiska utvecklingen. Förhandlingar pågår med flera andra kunder och i förlängningen finns många användningsområden i det civila samhället.

EKONOMISK ÖVERSIKT 2012

Saab AB (publ.), organisationsnummer 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Gustavslundsvägen 42, Stockholm, med postadress Box 12062, SE-102 22 Stockholm, telefonnummer 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och sedan oktober 2006 noterat på listan för stora bolag. Största ägaren är Investor AB med 30 procent av aktierna motsvarande 40,6 procent av rösterna. Röstandelen är beräknad på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut. Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344, fördelade på 1 907 123 A-aktier med 10 röster och 107 243 221 B-aktier med en röst. Vid årets slut var totalt 3 219 515 B-aktier återköpta för att säkra koncernens olika aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Den återfinns i detta dokument på sidorna 124–133. Bolagsstyrningsrapporten innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar både avseende moderbolaget och koncernen, se sidorna 128–130 i detta dokument.

Verksamheten

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder vi produkter, lösningar och tjänster inom militärt försvar och samhällssäkerhet. Under 2012 hade vi kunder i drygt 100 länder, medan forskning och utveckling huvudsakligen sker i Sverige. Vi verkar framför allt i Europa, Sydafrika, Australien och USA. Saab är organiserat i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Combitech bedriver konsultverksamhet och är ett fristående helägt dotterbolag till Saab.

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan med flygplanen Saab 340 och Saab 2000.

Långsiktiga finansiella mål

De långsiktiga finansiella målen gäller från och med 2011 och består av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) och soliditet.

Måluppföljning på 2012 års långsiktiga finansiella mål Tillväxt

Mål: Vår organiska försäljningstillväxt ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel.

Resultat: Under 2012 uppgick den organiska försäljningstillväxten till -2 procent (-4).

Försäljningsintäkterna ökade med 2 procent under 2012 jämfört med 2011 till följd av förvärv. Valutaeffekter hade ingen betydande påverkan på försäljningsintäkterna. Försäljningsintäkterna från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 15 245 (14 819), eller 64 procent (63) av försäljningsintäkterna. Av försäljningsintäkterna avsåg 82 procent (84) den försvarsrelaterade marknaden.

Rörelsemarginal

Mål: Vi har ett marginalmål som är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent.

Resultat: Rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) uppgick 2012 till 8,5 procent (12,5).

Det inkluderade en positiv engångspost om MSEK 207 från en återföring av en villkorad tilläggsköpeskilling. 2011 inkluderade reavinster om MSEK 1 169. Justerat för engångsposter uppgick rörelsemarginalen till 7,6 procent (7,5).

Soliditet

Mål: Vårt soliditetsmål är att soliditeten ska överstiga 30 procent.

Resultat: I slutet av 2012 uppgick soliditeten till 47,5 procent (41,1).

Utdelning och utdelningspolicy

Förslag till utdelning 2012 och utdelningspolicy Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna.

För 2012 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,50 (4,50) per aktie. Detta skulle motsvara 30 procent av nettoresultatet 2012 (21).

Prognos 2013

Under 2013 bedömer vi att försäljningsintäkterna ökar något jämfört med 2012.

Vi förväntar oss att rörelsemarginalen 2013, exklusive väsentliga reavinster och andra engångsposter, är i linje med rörelsemarginalen 2012, exklusive väsentliga engångsposter, på 7,6 procent.

Viktiga händelser under 2012

• r4BBCNFEEFMBEFBUUEPUUFSCPMBHFU\$PNCJUFDIGÕSWÅSWBU4ÕSNBO Information AB. Förvärvet är en del av Combitechs strategi att växa på den nordiska konsultmarknaden.
• r4BBCIÕMMTJOÇSTTUÅNNBEFOBQSJMJ4UPDLIPMN4BNUMJHB styrelseledamöter omvaldes. Saab styrelse utgörs därmed av Håkan Buskhe, Johan Forsell, Sten Jakobsson, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Åke Svensson, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh. Marcus Wallenberg omvaldes av årsstämman som styrelseordförande i Saab AB. På det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman valdes Sten Jakobsson till vice styrelseordförande.
• r4BBCNFEEFMBEFBUU.BHOVT¸SOCFSHIBSVUTFUUTUJMMOZàOBOTdirektör (Chief Financial Officer). Han tillträdde den 1 november och ingår i koncernledningen.
• r*KVOJUJMMLÅOOBHBW4BBCBUUNBOTÅUUFSVQQNBSLOBETPNSÇEFU Saab Americas. Dessutom meddelade Saab i september att ytterligare två marknadsområden sätts upp – Europe & Greater Middle East och Nordic & Baltic. Båda trädde i kraft den 1 januari 2013.

En komplett lista över Saabs marknadsområden från och med 1 januari 2013: AMERICAS – Washington DC, USA ASIA PACIFIC – Bangkok, Thailand EUROPE & GREATER MIDDLE EAST – London, Storbritannien INDIA – New Delhi, Indien NORDIC & BALTIC – Stockholm, Sverige SUB-SAHARAN AFRICA – Centurion, Sydafrika

• r*KVMJNFEEFMBEF4BBCBUUEPUUFSCPMBHFU\$PNCJUFDIGÕSWÅSWBU 70 procent av aktierna i Bayes Risk Management AS, Norge, med möjlighet att förvärva de återstående 30 procenten inom 18 månader.

• r%FOBVHVTUJTUÅMMEF4BBCVUFUUSFLPNNFOEFSBUQVCMJLUFSbjudande avseende samtliga aktier i HITT N .V. HITT utvecklar teknologi och i mplementerar projekt för att öka säkerheten vid flygplatser och i marina miljöer. Den 27 augusti tillkännagav Saab att man nått en överenskommelse om att förvärva 53 procent av aktierna i HITT från majoritetsägaren HITT Holding. Saabs erbjudande omvandlades därmed till ett ovillkorat budpliktserbjudande. Per den 31 december äger Saab 98,9 procent av de utestående aktierna i HITT.

• r*BVHVTUJNFEEFMBEF4BBCBUUNBOIBEFUFDLOBUFUU.P6 .Fmorandum of Understanding) om strategiska investeringar i det indiska bolaget Pipavav Defence and Offshore Engineering Co Ltd. Kopplat till detta har bolagen tecknat ett Technical Partnership Agreement (TPA). MoU:et omfattar en investering av Saab på omkring MSEK 250. I november meddelade Saab att man tecknat ett avtal med Pipavav om att investeringen ska genomföras med aktier utställda genom en riktad emission. Efter investeringen kommer Saab att ha omkring 3,5 procent av kapitalet och rösterna i Pipavav.

• r*TFQUFNCFSNFEEFMBEF4BBCBUUFOÕWFSFOTLPNNFMTFOÇUUT mellan Saab Automobiles konkursförvaltare, Saab AB, Scania och NEVS gällande Saabs varumärke. NEVS har tecknat ett licensavtal med Saab AB gällande användandet av namnet SAAB som NEVS varumärke för framtida elbilar. Rättigheter och ansvar för hur namnet och varumärket SAAB ska användas regleras, enligt normen, i licensavtalet. Syftet är att skilja de båda företagens verksamhet från varandra, det vill säga att särskilja biltillverkningen från försvarsverksamheten.
• r*PLUPCFSNFEEFMBEF4BBCBUUNBOGÕSWÅSWBUQSPDFOUBWEFU tyska företaget MEDAV GmbH, specialiserat på applikationer för signalhantering, kartläggning av kommunikationsmönster och informationsteknologi, för omkring MEUR 27 på skuldfri basis (omkring MSEK 233). Utöver detta kom parterna överens om en möjlig tilläggsköpeskilling på maximalt MEUR 7 (omkring MSEK 60,5). Saab använde befintliga medel för att finansiera förvärvet.
• r4BBCPGGFOUMJHHKPSEFEFBLUJFÅHBSSFQSFTFOUBOUFSTPN
  UJMMTBNmans med styrelsens ordförande, utgör valberedningen för årsstämman 2013.

Medlemmarna är: Marcus Wallenberg, styrelseordförande i Saab AB, Petra Hedengran, Investor AB, Peter Wallenberg Jr, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Jan Andersson, Swedbank Robur Fonder, Anders Algotsson, AFA Försäkring. Valberedningen representerar cirka 53 procent av det totala röstetalet i Saab AB enligt ägarförhållanden per 31 augusti 2012. Årsstämman för Saab AB kommer att hållas onsdagen den 17 april 2013.

• r4BBCUJMMLÅOOBHBWBUU(ÕSHFO+PIBOTTPOVUTFUUTUJMMDIFGGÕS affärsområde Dynamics. Han tillträdde sin position den 1 januari 2013 och ingår i koncernledningen.
• r*OPWFNCFSUJMMLÅOOBHBW4BBCBUUNBO
  UJMMTBNNBOTNFEFOJOdisk partner, QuEST Global Manufacturing, har etablerat ett joint venture, där Saab äger 26 procent, för att tillverka strukturdelar till den civila flygmarknaden.

AERONAUTICS

Aeronautics erbjuder en produktportfölj som innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem (UAS). Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter – både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra. Exempel på produkter är Gripen, Skeldar och Neuron.

Tjänster och lösningar

• r"FSPOBVUJDTFSCKVEFSTUSJETáZHTTZTUFNFU(SJQFOTPNIBSFOIÕH kostnadseffektivitet med möjlighet till kontinuerliga uppgraderingar och en prestanda som motsvarar de höga krav försvarsmakter kräver.
• r%FUPCFNBOOBEFIFMJLPQUFSTZTUFNFU4LFMEBSNFENPEVMÅS design.
• r"FSPOBVUJDTÅSÅWFOVOEFSMFWFSBOUÕSUJMMLPNNFSTJFMMBáZHQSPEVcenter och här står vårt kunnande inom hantering av kompositmaterial i centrum, då vi främst levererar delar gjorda av detta material.

Orderläge

Orderingången under 2012 inkluderade en beställning från FMV avseende fortsatt vidmakthållande- och uppdateringsarbete för Gripen C/D. Saab erhöll även fyra beställningar från FMV om utveckling, vidmakthållande och underhåll av Gripen till och med 2016. Det totala ordervärdet för Aeronautics hänförligt till dessa fyra beställningar uppgick MSEK 1 883.

Vidare inkluderade orderingången nya beställningar på cirka MSEK 1 130 för leveranser till Boeing 787-programmet, Airbus A380-programmet och Airbus A320-programmet.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 77 procent (84) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna minskade jämfört med 2011 främst eftersom 2011 inkluderade tillverkning och leveranser av Gripenflygplan till Sydafrika samt högre aktivitet relaterad till Thailand.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 39 procent (43).

Resultat och marginal

2011 avyttrades ägandet i Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd., vilket genererade en reavinst före skatt på MSEK 58.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet var negativt under 2012 till följd av utnyttjande av och minskning i kundförskott och milstolpebetalningar.

Personal

Antal anställda vid årets slut var högre jämfört med vid slutet av 2011 till följd av en högre aktivitetsnivå i utvecklingen av Gripen.

DYNAMICS

Dynamics erbjuder en produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt militära och civila nischprodukter från spinn-off verksamheter såsom obemannade undervattensfarkoster för off-shore-industrin samt karteringslösningar till försvarsmarknaden. Exempel på produkter är Carl-Gustaf, RBS 70 och Rapid 3D Mapping.

Tjänster och lösningar

• r%FOJOTUBMMFSBEFCBTFOÇUFSàOOTJáFSÅOMÅOEFSÕWFSIFMB världen och omfattar bland annat understödsvapen, kamouflage, 3D-kartering, missiler, torpeder och undervattensfarkoster.
• r.BSLTUSJETTZTUFN
  CMBOEBOOBU/-"8
  "5
  \$BSM(VTUBGPDI#JMM r.BSLCBTFSBEFMVGUGÕSTWBSTTZTUFN
  FYFNQFMWJT3#4
  #BNTF
• och ASRAD-R. r.JTTJMQSPHSBN
  TÇTPN.FUFPS
  5BVSVTPDI*3*45

Orderläge

Orderingången var lägre under 2012 än under 2011, delvis som ett resultat av utmanande marknadsförhållanden och förseningar i kunders beslutsprocesser.

Större order inkluderade flera beställningar relaterade tilll det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf. Den amerikanska armén beställde systemet för andra gången till sina trupper och ett kontrakt ingicks med U.S. Special Operations Command om att leverera ytterligare bärbara vapensystem av typen Carl-Gustaf med tillhörande ammunition. En order för den målsökande missilen RBS15 Mk3 erhölls, liksom en order från FMV för uppgradering av det tunga torpedvapensystemet Torped 62 och underhåll av undervattensvapensystemet.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 54 procent (59) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna ökade jämfört med 2011 som ett resultat av en hög aktivitetsnivå inom större projekt.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 88 procent (82).

Resultat och marginal

Rörelsemarginalen ökade under 2012 till följd av en mer fördelaktig produktmix i kombination med ökad försäljning.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet var lägre under 2012 jämfört med 2011. Det beror på periodiseringseffekter i förskottsbetalningar hänförbara till större beställningar.

Personal

Antal anställda ökade till följd av en högre aktivitetsnivå. Under det fjärde kvartalet tillkännagavs att Görgen Johansson utsetts till chef för affärsområdet Dynamics. Han tillträdde sin position den 1 januari 2013.

ELECTRONIC DEFENCE SYSTEMS

Electronic Defence Systems erbjuder en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder levererar affärsområdet även flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet. Exempel på produkter är Giraffe AMB, Erieye, Arthur, BOL och IDAS.

Tjänster och lösningar

• r7FSLTBNIFUFOUJMMHPEPTFSLVOEFSTCFIPWBWMÕTOJOHBSGÕSÕWFSvakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. Verksamheten omfattar även flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet.
• r4FOTPSTZTUFNFO&SJFZF
  \$BSBCBT
  "SUIVSPDI(JSBGGF".#
• r5FMFLSJHTZTUFN
  CMBOEBOOBU*%"4
  \$BNQT
  #0-PDI-&%4
• r"WJPOJL
  CMBOEBOOBUTQBOJOHTPDIQSFTFOUBUJPOTTZTUFNPDI system för digital registrering.
• r4BBC4FOTJTPDICPMBHFUTFYQFSUJTJOPNPMJLBUZQFSBW radarupp graderingar.

Orderläge

Orderingången minskade under 2012 jämfört med 2011, främst som ett resultat av en fortsatt utmanande marknadssituation och förseningar i kundernas beslutsprocesser avseende investeringar.

Under 2012 erhöll Saab fyra beställningar från FMV avseende utveckling, vidmakthållande och underhåll av Gripensystemet till och med 2016. Det totala ordervärdet för Electronic Defence Systems hänförligt till dessa fyra beställningar uppgick till MSEK 476.

FMV gjorde även en beställning på underhåll av det luftburna radarsystemet Erieye.

En större beställning på datalänkar erhölls från en ej namngiven kund samt helikoptersystem och elektroniska spaningssystem från AugustaWestland Ltd.

Mindre beställningar under 2012 inkluderade till exempel en beställning av Sea Giraffe-radar till General Dynamics för leverans till amerikanska Littoral Combat Ships.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 37 procent (23) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 76 procent (76).

Resultat och marginal

Rörelseresultatet 2012 var lägre jämfört med 2011 till följd av lägre försäljningsvolymer, en förändrad projektmix samt högre investeringar i produktutveckling.

Under det andra kvartalet uppstod en positiv engångspost från en minskning av skulden för den villkorade tilläggsköpeskillingen hänförlig till förvärvet av Sensis, vilken bidrog med MSEK 154 till rörelseresultatet.

Rörelseresultatet under 2011 inkluderade en reavinst före skatt på MSEK 122 från avyttringen av ägarandelarna på 42,4 procent i det sydafrikanska systemingenjörsföretaget Grintek Ewation.

Integrationen av Saab Sensis avslutades under det andra halvåret 2012.

Kassaflöde

Förvärvet av MEDAV genomfördes under det fjärde kvartalet 2012 för omkring MSEK 193. Förvärvet finansierades genom befintliga resurser.

Även periodiseringsskillnader i milstolpebetalningar hade en negativ påverkan på det operativa kassaflödet 2012 jämfört med 2011.

Personal

Under andra kvartalet 2012 meddelade Saab att man ska påbörja en utredning kring hur de lokala divisionerna med försvarsverksamhet i Sydafrika skulle kunna omorganiseras för att möta lokala och globala finansiella utmaningar. Den nya organisationsstrukturen definierades under det tredje kvartalet och implementerades under det fjärde kvartalet.

SECURITY AND DEFENCE SOLUTIONS

Security and Defence Solutions erbjuder en produktportfölj som omfattar produkter och lösningar av militära ledningssystem, luftburna spanings- och övervakningssystem, träning och simulering, flygtrafikledning, sjöfartssäkerhet, säkerhets- och övervakningssystem samt lösningar för säker och robust kommunikation. Exempel på produkter är 9LV (lednings- och motmedelssystem), RT-system (Remote Tower – flygledningssystem) och Tacticall (system för kommunikationsintegration).

Tjänster och lösningar

• r7FSLTBNIFUFOCZHHFSQÇEFGZSBWFSLTBNIFUTHSFOBSOB\$*4 (ledningssystem), WISR-lösningar och säkerhetslösningar samt träning och simulering.
• r'MZHMFEOJOHQÇEJTUBOTEÅSLBNFSPSPDITFOTPSFSQMBDFSBTVU på flygplatserna, och allt de registrerar länkas i realtid över till flygledningscentralen och projiceras i en 360-gradersvy. Det är en kostnadseffektiv lösning som också ger möjlighet att leda flera flygplatser från en plats.
• r'MZHBOEFÕWFSWBLOJOHTTZTUFN
  FYFNQFMWJT"&8\$ "JSCPSOF Early Warning & Control).

Orderläge

Orderingången ökade under 2012 till följd av flera större beställningar och förvärvet av Sensis 2011.

Saab tecknade i början av 2012 ett femårigt kontrakt med amerikanska luftfartsverket (FAA) för flygplatsövervakningsprogrammet ASSC (Airport Surface Surveillance Capability). Orderingången inkluderar beställningar från programmet om cirka MSEK 228.

Därtill tecknade Saab en tvåårig förlängning av ett kontrakt med det brittiska försvarsdepartementet om leveranser av träningssystem till taktiska övningar DTES (Deployable Tactical Engagement Simulation) och ett flerårigt kontrakt för nästa generation av laserbaserade träningssystem till den amerikanska arméns stridsfordon. BAE Systems, Sverige, lade en order på siktes- och eldledningssystemet UTAAS (Universal Tank and Anti-Aircraft Sight) för stridsfordon och stridsvagnarna CV9030N till den norska armén. En order togs även emot från den thailändska marinen för uppgradering av stridsledningssystemet på hangarfartyget H.T.M.S. Chakri Naruebet. FMV beställde också vidareutveckling av system för trafikledning och flygplatser till svenska försvarsmakten.

I Nya Zeeland erhöll Saab en order från SecureFuture för att tillhandahålla säkerhetssystem till ett nytt fängelse i Wiri, South Auckland.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 44 procent (40) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna ökade under 2012 som en följd av förvärvet av Sensis under 2011 och HITT hösten 2012. Marknadssituationen i Sydafrika var fortsatt utmanande under året.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 76 procent (77).

Resultat och marginal

Under andra kvartalet 2012 uppstod en positiv engångspost från en minskning av skulden för den villkorade tilläggsköpeskillingen hänförlig till förvärvet av Sensis, vilken bidrog med MSEK 53 till rörelseresultatet.

Integrationen av Saab Sensis avslutades under det andra halvåret 2012.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet var negativt under 2012. Minskningen jämfört med 2011 beror på periodiseringsskillnader i erhållna milstolpebetalningar och förvärvet av HITT. Omkring MSEK 240 hade betalats ut för aktier i HITT per 31 december 2012. Förvärvet finansierades med befintliga medel.

Personal

Under andra kvartalet 2012 meddelade Saab att man ska påbörja en utredning kring hur de lokala divisionerna med försvarsverksamhet i Sydafrika skulle kunna omorganiseras för att möta lokala och globala finansiella utmaningar. Den nya organisationsstrukturen definierades under det tredje kvartalet och implementerades undet det fjärde kvartalet. Den del av Security and Defence Solutions verksamhet i Sydafrika som rör radiokommunikation med omkring 100 medarbetare såldes som en del i omorganiseringen.

Antalet anställda ökade med 188 personer som ett resultat av förvärvet av HITT.

SUPPORT AND SERVICES

Support and Services levererar supportlösningar till kunder inom försvar, civil säkerhet samt civila flygoperatörer. Lösningarna omfattar tekniskt underhåll, Life Cycle Logistics, reservdelar samt produkter och tjänster som underlättar för kunden att verka på platser med begränsad infrastruktur. Exempel på produkter och lösningar är 340 MSA övervakningsflyg, CBRN varningssystem samt mobila camper och fältsjukhus.

Tjänster och lösningar

• r*OUFHSFSBEFTFSWJDFMÕTOJOHBSGÕSWFSLTBNIFUFSJOPNáZH
  MBOE marin och civil säkerhet.
• r1BLFUMÕTOJOHBSGÕSVOEFSIÇMMTVUSVTUOJOHPDITFSWJDF
  UFLOJTL träning, reservdelar, logistiklösningar och fältsupport samt en dygnet-runt-öppen servicecentral.
• r-ÕTOJOHBSOBÅSáFYJCMB
  TLBMCBSB
  BOQBTTOJOHTCBSBPDINÕKMJHB att uppgradera.
• r7FSLTBNIFUFOÅSHMPCBMPDIJOOFGBUUBS4BBCTÇWÅMTPNBOESB OEM-system och annan utrustning.
• r4BBCUJMMIBOEBIÇMMFSJEBHFOTUPSBOEFMBWTFSWJDFPDIVOEFSIÇMM för de Saab 340 och Saab 2000 som opereras globalt idag. Det finns 400 flygplan i drift fördelat på 75 operatörer i 37 länder. Totalt cirka 1 400 flygningar per dag.

Orderläge

Orderingången under 2012 ökade jämfört med 2011, främst på grund av fyra beställningar från FMV om utveckling, vidmakthållande och underhåll av Gripen till och med 2016. Det totala ordervärdet för Support and Services hänförligt till dessa fyra beställningar uppgick till MSEK 1 242.

Ett flerårigt kontrakt tecknades med SMHI och FMV för modernisering och systemuppgradering av samtliga tolv radarstyrda väderstationer i Sverige.

En order erhölls från BAE Systems, Sverige, om leveranser av fordonselektronik för presentation av fordons-, lednings- och sensorinformation. En order erhölls även för integrationen av övervakningssystem i Piaggio Aeros nya övervakningsflygplan samt ett omfattande underhållsavtal med Sikorsky för tekniskt underhåll av den svenska försvarsmaktens Black Hawk-helikoptrar. Därutöver erhölls ett flertal underhållsavtal med Saab 340 och Saab 2000-operatörer världen över.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 41 procent (26) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 29 procent (24).

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet var något lägre under 2012 än 2011, främst på grund av tillfällig uppbyggnad av rörelsekapital i större projekt.

Personal

Under 2012 införde Support and Services en ny organisationsstruktur med fokus på nyckelförmågor med ett genomgående anpassat kundfokus i hela organisationen. Den nya strukturen ger en stärkt plattform för att tillvarata framtida tillväxtmöjligheter.

COMBITECH

\$PNCJUFDI
FUUTKÅMWTUÅOEJHUBGGÅSTPNSÇEFJOPN4BBCLPODFSOFO
ÅSFUUBW4WFSJHFT TUÕSTUBUFLOJLLPOTVMUCPMBH(FOPNBUULPNCJOFSBUFLOJLNFETQFUTLPNQFUFOTJOPNNJMKÕ PDITÅLFSIFUTLBQBSCPMBHFUBOQBTTBEFMÕTOJOHBSTPNVUWFDLMBSLVOEFOTWFSLTBNIFU

Tjänster och lösningar

• r\$PNCJUFDIÅSWFSLTBNUJOPNáZHJOEVTUSJ
  GÕSTWBSTJOEVTUSJ GÕSTWBS
  UFMFLPN
  ÕWSJHJOEVTUSJPDINZOEJHIFUFS6OEFSIBS áZHJOEVTUSJPDIÕWSJHJOEVTUSJWÅYUTOBCCBTUJGÕSTÅMKOJOH
• r\$PNCJUFDIFSCKVEFSUKÅOTUFSJOPNTZTUFNVUWFDLMJOH
  TZTUFNJOUF-HSBUJPO
  JOGPSNBUJPOTTÅLFSIFU
  TZTUFNTÅLFSIFU
  LPNNVOJLBUJPO NFLBOJL
  UFLOJTLQSPEVLUJOGPSNBUJPOPDIMPHJTUJL

Försäljningsintäkter

'ÕSTÅMKOJOHTJOUÅLUFSOBÕLBEFVOEFSKÅNGÕSUNFETPN FOGÕMKEBWGÕSWÅSWFUBW4ÕSNBO*OGPSNBUJPOJKBOVBSJ
FUBCMF-SJOHFOBWFUUVUWFDLMJOHTDFOUFSJ5SPMMIÅUUBOTBNUJOWFTUFSJOHFOJ #BZFT3JTL.BOBHFNFOU
/PSHF
JBVHVTUJ'ÕSTÅMKOJOHUJMM BOESBLVOEFSÅO4BBCÕLBEF
MJLTPNGÕSTÅMKOJOHJOPN4BBCLPO-DFSOFO"GGÅSFSNFEBOESBLVOEFSÅO4BBCVQQHJDLUJMMQSPDFOU

'ÕSTÅMKOJOHTJOUÅLUFSGSÇONBSLOBEFSVUBOGÕS4WFSJHFVQQHJDLUJMM øQSPDFOU

RISKEN SOM NY MÖJLIGHET FÖR COMBITECH

Varje verksamhet är exponerad för många risker. Om risken inträffar och blir verklighet kan det bli dyrt och skada anseendet för en organisation. Som ny majoritetsägare i Bayes Risk Management i Norge kan Combitech numera erbjuda sina kunder kvalificerad riskanalys. Bayes har specialiserat sig på riskanalyser och har genom egen forskning utvecklat metoder för att identifiera och kvantifiera risker samt hantera dem för att minimera skadorna. Kunderna finns framför allt inom den norska olje- och gasindustrin som har höga krav på säkerhet, samt inom bankoch finanssektorn som har växande fokus på riskhantering. Metoderna passar dock alla branscher.

Resultat och marginal

3ÕSFMTFSFTVMUBUFUÕLBEFVOEFSKÅNGÕSUNFETPNFO GÕMKEBWHFOPNGÕSEBGÕSWÅSWVOEFSÇSFUTBNUFOTUBSLPSHBOJTL UJMMWÅYU3ÕSFMTFNBSHJOBMFONJOTLBEFQÇHSVOEBWJOUFHSBUJPOT-LPTUOBEFSIÅOGÕSMJHBUJMMGÕSWÅSWFO

Kassaflöde

%FUPQFSBUJWBLBTTBáÕEFUWBSMÅHSFVOEFSÅOVOEFSUJMM GÕMKEBWGÕSWÅSWFOBW4ÕSNBO*OGPSNBUJPOPDI#BZFT3JTL.BOB-HFNFOU

Personal

"OUBMBOTUÅMMEBÕLBEFNFEQFSTPOFSVOEFS BOUBMFU '5&ÕLBEFNFE 'ÕSWÅSWFO
UJMMTBNNBOTNFEFUBCMFSJOHFO BWVUWFDLMJOHTDFOUSFUJ5SPMMIÅUUBO
VUHKPSEFEFOTUÕSTUBEFMFOBW ÕLOJOHFOBWBOUBMFUBOTUÅMMEB6OEFSÇSFUBOTUÅMMEFTQFSTPOFS UJMMVUWFDLMJOHTDFOUSFUJ5SPMMIÅUUBO%FTTVUPNÕLBEFGÕSWÅSWFUBW 4ÕSNBOBOUBMFUBOTUÅMMEBNFEQFSTPOFSPDIJOWFTUFSJOHFOJ #BZFT3JTL.BOBHFNFOUÕLBEFBOUBMFUBOTUÅMMEBNFEQFSTPOFS

RISKER OCH RISKHANTERING

Saabs affärer omfattar i regel betydande investeringar, långa tidsperioder samt teknisk utveckling eller förädling av produkten. Den internationella verksamheten omfattar, förutom kund- och leverantörsrelationer, samägda bolag och andra samarbeten med företag, liksom etableringar av egen verksamhet utomlands.

Att bedriva affärsverksamhet medför alltid risker. En risk kan vara företagsspecifik eller relaterad till en viss bransch eller en viss marknad. Vissa risker kan hanteras till fullo av företaget, andra ligger utom företagets kontroll. Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen där den internationella delen av affärerna är växande.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden. Väsentliga riskområden omfattar politiska, finansiella och operationella risker. Se detta uppslag för information angående de politiska och de finansiella riskerna. Se sidorna 53, 54 och 55 för mer information angående de operativa riskerna.

Hantering av risker

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringen. Olika riktlinjer, direktiv och verktyg reglerar hanteringen av väsentliga risker. Utöver dessa har Saabs internrevisionsfunktion ansvar för att oberoende granska effektiviteten i ett urval av de interna kontrollprocesserna. Risker hanteras även genom upphandling av försäkring och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

Riskanalys och aktiviteter 2012

Vi har under 2012 arbetat med att utbilda och att följa upp införandet av den enhetliga riskutvärderingsprocessen som gjordes under 2011. Fokus har legat på de operativa processerna och projektgenomförande. Under 2013 kommer riskarbetet att vidgas till flera områden inom linjeverksamhet och stödprocesser. Denna är utformad efter och baserad på den kartläggning av olika

aspekter av affärsområdenas och divisionernas riskprocesser som gjordes under 2010.

För mer information om detta, se Bolagsstyrningsrapporten, sidan 124–133.

Politiska risker och Omvärldsrisker

En politisk risk ligger i att Saab tillhandahåller bland annat system och utrustningar som klassas som strategiska produkter. Försäljningen regleras då av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgång till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag.

Förändringar av regelverket sker löpande och påverkar därför Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är en central fråga för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier. I synnerhet påverkar Sveriges försvarspolitik Saabs verksamhet då Svenska staten, genom Försvarsmakten och FMV, historiskt sett har stått för en stor del av vår produktförnyelse.

En annan typ av risker utgörs av omvärldsrisker som kan påverka kunden på ett sådan sätt att kunden får en bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska, politiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Hantering av politiska risker och omvärldsrisker

Saab hanterar politiska risker och omvärldsrisker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar eller andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker eller omvärldsrisker realiseras.

Finansiella risker

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker. Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Därtill har Saab omfattande pensionsåtagande som hanteras i Saabs pensionsstiftelse. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen av varje område och det övergripande ansvaret för hanteringen av de finansiella riskerna ligger hos Group Treasury.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtagan-

FOKUS RISKHANTERING 2011–2013

2011

Design och implementering av en gemensam riskhanteringsprocess inom hela företaget

2012

Utbildning, uppföljning och säkerställa införandet av den gemensamma riskhanteringsprocessen. Effektivisering av produktutvecklingsprocessen.

2013

Förstå komplexiteten och kraven på våra lokala marknader och tillhandahålla utbildning och uppföljning av kontakter och relationer.

den diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är bland annat beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa.

Hantering av pensionsskulden

För att hantera pensionsskulden bildades Saab Pensionsstiftelse 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel. Målsättningen med Saab Pensionsstiftelse är att över tiden avkasta minst fyra procent realt per år på det investerade kapitalet. Stiftelsen investerar i räntebärande papper, aktier samt hedgefonder.

Redovisning av pensionsåtaganden kommer att ändras från 2013, vilket innebär att det bokförda värdet av pensionsåtaganden kommer att bli mer volatilt jämfört med redovisningen till och med 2012. Se vidare not 1 för mer information.

Operativa risker

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar avsevärda belopp i forskning och utveckling, dels egenutveckling av system och produkter, dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak exportversionen av Gripen, radarsystem, ledningssystem, robotsystem, UAV-system samt telekrigsystem. Exempel på förvärvad teknologi är den världsledande radarteknologi som förvärvades genom köpet av Ericsson Microwave Systems AB år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en strategisk och finansiell analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter. Risken med att utveckla och introducera nya system och produkter består i att de utvecklade produkterna ej lever upp till marknadens krav och därför inte ger den tidigare bedömda avkastningen då investeringsbeslutet togs.

Hantering av utveckling och introduktion

av nya system och produkter

Under 2012 fortsatte implementeringen av de olika åtgärder som startades under 2011 för att ytterligare effektivisera våra utvecklingsprocesser, till exempel fortsatte bildandet av Centers of Excellence inom Saab för olika delar av utvecklingsarbetet. Detta innebär att vi koordinerar och i vissa fall samlar ihop kritiska teknikområden som behövs för olika produktområden. Produktroadmaps (det vill säga en plan för produktens vidareutveckling) tas nu också fram för produkternas hela livscykel. Detta ger en bättre möjlighet för intern styrning av produktutvecklingen. Under 2012 utvecklades även portföljhanteringsprocessen, som är ett styrverktyg på en övergripande nivå för att fatta beslut om vilka investeringar som ska prioriteras både ur marknads- och lönsamhetsperspektiv.

Utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om tio år. Om den uppskattade nyttjandeperioden är kortare än fem år skrivs utgifterna av under den kortare tidsperioden. Löpande sker en omprövning av framtida affärsmöjligheter, som kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Långa kundprojekt

Hantering av långa kundprojekt innebär risker. Saabs verksamhet präglas av komplicerade utvecklingsuppdrag i teknologins framkant där konkurrenssituationen är komplex. Framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar och att i vissa fall även medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten. Risken i att hantera långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas leverera enligt kundens krav, vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller att kostnaderna blir väsentligt högre.

Hantering av långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar som är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad process för kundkontrakt. Anpassning av processerna har gjorts för att stödja den nya marknadsorganisationen som gäller från 2013.

I projektgenomförandefasen görs kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som vidtas, för att motverka riskerna med hjälp av vår gemensamma riskprocess.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resul-

	FINANSIELLA RISKER
RISK	Valutarisk Ränterisk Refinansieringsrisk Kredit- och motpartsrisker Råvarurisk	Pensionsåtaganden
HANTERING	Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Läs mer om finansiella risker i Not 41.	Se ovan.

tatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager, och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

En genomlysning gjordes av projektstyrningsprocessen under 2010 och vi arbetar kontinuerligt med att förbättra denna process och säkerställa implementeringen. Under 2012 arbetade vi kontinuerligt med att säkerställa implementeringen av processen genom stödjande utbildningar och löpande förbättringar. Detta fortsätter 2013.

Compliance risker

Saab har tydliga riktlinjer för hur vi ska agera i kontakter med kunder och samhälle. Vi gör affärer över hela världen och har relationer med kunder och andra intressenter i alla världsdelar. Vårt åtagande är att agera etiskt korrekt i allt vi gör med utgångspunkt i gällande lagstiftning, vår egen Code of Conduct samt branschgemensamma uppförandekoder. Vi ska vara en långsiktig och pålitlig affärspartner som främjar en öppen och transparent marknad. Den risk som finns när vi gör affärer är att vi bryter mot vårt åtagande.

Hantering av compliance risker

Vår Code of Conduct har utvecklats med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact. Under 2011 gick vi med i Global Compact och har därmed åtagit oss att rapportera externt i enlighet med dess tio principer. Alla medarbetare tar del av vår Code of Conduct och förväntas vara väl förtrogna med innehållet och följa dess riktlinjer.

Saab har implementerat ett riskbaserat förhållningssätt till korruption som innebär att varje affär och marknadsaktivitet ska föregås av en korruptionsriskanalys. För att underlätta för alla medarbetare att genomföra analysen har ett särskilt verktyg utvecklats ("Corruption Risk Assessment Tool"). Det hjälper till att peka ut faktorer som typiskt sett är ägnade att påverka risken för korruption. Alla medarbetare inom marknads- och försäljningsorganisationen utbildas i innebörden av de krav som ställs på affärsansvariga att göra en korruptionsriskvärdering i samband med varje affär. Saab fortsatte under året utbildningssatsningen inom detta område som också omfattar kunskap om aktuell lagstiftning, regelverk samt Saabs processer för anlitande av konsulter och andra rådgivare.

Användningen av marknadskonsulter och andra rådgivare är normalt i en komplex omvärld. I Saab ska alla sådana samarbeten prövas, utvärderas och motiveras centralt. Det finns en tydlig beslutsordning som ska följas, och varje beslut ska föregås av en grundlig analys. Saab har även infört en utbildning för de marknadskonsulter som anlitas. Att de har genomgått utbildningen och signerat att de åtar sig att arbeta enligt Saabs riktlinjer är en förutsättning för att nya kontrakt ska tecknas.

Under 2013 kompletteras det nuvarande utbildningsprogramet med en webbaserad anti-korruptionsutbildning. Samtliga medarbetare som är exponerade för någon form av korruptionsrisk ska genomgå utbildningen.

Miljörisker och miljöskulder

De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggningar och förorening av mark. För mer information om miljörisker och skulder, se not 48.

Hantering av miljörisker och miljöskulder

Verksamheterna i Linköping och Karlskoga omfattas av den europeiska Sevesolagstiftningen som syftar till att minska riskerna vid storskalig hantering av kemikalier. Mot bakgrund av detta har vi infört strikta rutiner för riskbedömning, styrning och kontroll av kemikaliehanteringen. Strikta rutiner tillämpas också för inköp av kemiska produkter. Hälso- och miljöinformation om kemiska produkter finns i ett koncerngemensamt kemidatasystem.

Saab arbetar aktivt med att bedöma och minimera risken för brand i verksamheten. Eftersom brand i en verkstadslokal kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet är ett effektivt brandskyddsarbete även en väsentlig del i arbetet med att minska miljöriskerna.

Vi kartlägger våra verksamheter och fastigheter över hela världen i syfte att bedöma risken för att Saab exponeras till följd av markföroreningar.

Om markföroreningsrisker identifierats görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande. Från 2009 finns en försäkringslösning för hantering av marksaneringskostnader.

Övergripande riskbedömningar görs för att klarlägga hur verksamheterna påverkas av klimatförändringarna. Dessa risker redovisas inom ramen för rapporteringen till Carbon Disclosure Project (CDP).

OPERATIVA RISKER
RISK	Utveckla och introducera nya system och produkter	Hantering av långa kundprojekt	Miljörisker och miljöskulder	Compliance Risk
INNEBÖRD	Risken består i att Saab inte uppnår den nivå av affärer som krävs för att produkterna ska vara lönsamma.	Risken består i att Saab inte lyckas leverera enligt kundens krav vilket kan resultera i att åtagandet inte fullgörs.	I Saabs verksamhet han teras en stor mängd olika kemiska produkter som är klassade som hälso och/eller miljöfarliga. De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggning ar och förorening av mark.	Att vi bryter mot vårt åta gande att alltid agera etiskt korrekt med utgångspunkt i lagstiftning, vår egen Code of Conduct och branschgemen samma uppförandekoder.
HANTERING	Koncernen har en aktiv produktledning. En hög grad av modularisering inom produktledningen gör att Saab kan återan vända produktlösningar i sina erbjudanden.	Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning el ler tjänst görs alltid en grundlig analys av förut sättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad process för hantering av kundkontrakt.	Saab har infört strikta rutiner för bedömning, styrning och kontroll av olika miljörisker.	Vår Code of Conduct komplet teras av detaljerade direktiv och policies inom relevanta områden. I vårt compliance program ingår också omfattan de interna utbildningsinsatser och en tydlig ledningsstruk tur med särskilda compli ance funktioner utpekade för hantering av operativa risker respektive vidareutveckling och förbättring av befintliga regel verk och processer. Saab har också etablerat ett whistleblo wing-system.
2012	Under 2012 fortsatte implementeringen av de olika åtgärder som startades under 2011 för att ytterligare effektivisera våra utvecklingsproces ser, till exempel fortsatte bildandet av Centers of Excellence inom Saab för olika delar av utveck lingsarbetet. Under 2012 utvecklades även port följhanteringsprocessen, som är ett styrverktyg på en övergripande nivå för att fatta beslut om vilka investeringar som ska prioriteras både ur marknads- och lönsam hetsperspektiv.	Under 2012 pågick ett arbete med att följa upp och säkerställa implementeringen av riskhanteringsprocessen som definierades 2010. Dessutom gjordes ett förberedande arbete för att anpassa processerna till den nya marknadsor ganisationen som trädde i kraft 1 januari 2013.	Under 2012 integrerades Sensis och E-COM i Saabs miljö riskarbete.	Under 2012 genomfördes vidare utbildning av anställda inom korruptionsriskanalyser.
2013	Under 2013 kommer vi introducera en gemensam produktdatabas som kommer stötta i att skapa en bättre strukturerad paketering av Saabs produkterbjudande vilket i förlängningen syftar till att sänka projekteringskost nader samt höja kvaliten i offerter. Syftet är att sänka risken vid projekt genomförande.	Under 2013 kommer vi fortsatt arbeta med att kontinuerligt förbättra och säkerställa imple menteringen av vår pro jektstyrningsprocess.	Fokus på att förbättra och effektivisera bland annat transporter samt värme och ventilation i fastigheter och produktionslokaler. Satsning på kommunika tion för att öka klimatmed vetenheten samt förbättra möjligheten att använda elektronisk kommunikation, såsom videokonferenser.	Vi kommer att komplettera det befintliga utbildningspro grammet med en webbaserad anti-korruptionsutbildning. Vi kommer också att lansera yt terligare verktyg att användas som stöd i den korruptionsris kanalys som är ett obligatoriskt moment i varje affärsinitiativ och även på andra sätt fort sätta arbetet med att utveckla processer och arbetssätt som begränsar vår riskexponering på området.

ÖVRIG INFORMATION

Corporate

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK -14 (916). 2011 inkluderade reavinster på MSEK 989 från försäljningar. Försäljningen av flygplan i Saabs leasingflotta med turbopropflygplan bidrog positivt till rörelseresultatet 2011 och 2012.

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av turbopropflygplan. Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2012 av 61 turbopropflygplan (82) av typen Saab 340 och Saab 2000. Av portföljen finansieras 42 (42) flygplan via amerikanska leasingavtal. Leasinghyror enligt dessa avtal är försäkrade av EKN (Exportkreditnämnden). 19 (40) flygplan har finansierats med egna medel och redovisas som tillgångar i balansräkningen. Reserver relaterade till leasingportföljen i balansräkningen bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker.

Saab uppskattar att leasingportföljen kommer att vara avvecklad 2015.

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare 2012

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen till varje årsstämma föreslå riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2012 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan.

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets hemsida (www.saabgroup.com). Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan.

Saab skall erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna skall så långt möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Riktlinjerna baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

Styrelsen skall äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2012.

Fast ersättning

Den kontanta ersättningen skall bestå av fast lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Det är viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare.

VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i de långsiktiga incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt

att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.

Övriga förmåner

Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Dessa förmåner skall inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen och skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, övernattningsbostad och sjukvårdsförsäkring.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 skall pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, skall vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För VD utgör avsättningen max 35 procent av den fasta lönen. För övriga ledande befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i Saab-planen. Enligt denna plan är procentsatsen beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen. Det uppsamlade försäkringskapitalet skall sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

Samtliga ledande befattningshavare kan även ges rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter skall ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 skall, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas.

I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Konsultarvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster skall utgå ett marknadsmässigt arvode.

Incitamentsprogram som föreslogs årsstämman 2012

Styrelsen föreslog att årsstämman 2012 skulle fatta beslut om ett aktiesparprogram 2012 och ett prestationsrelaterat aktieprogram 2012. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.

Not 37 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare att gälla för tiden från nästa årsstämma

Ersättningsutskottet har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i Saab som beslutades av årsstämman 2012 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Ersättningsutskottet anser att de riktlinjer som beslutades 2012 uppfyller sina syften att rekrytera och behålla ledande befattningshavare.

Ersättningsutskottet har rekommenderat styrelsen att föreslå årsstämman att godkänna ersättningsriktlinjer med motsvarande innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2012.

Mot ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att årsstämman 2013 beslutar om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare med motsvarande innehåll som de riktlinjer som beslutades vid årsstämman 2012, se ovan.

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2013

Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett Aktiesparprogram 2013 och ett Prestationsrelaterat Aktieprogram 2013. Villkoren och kostnaden för Aktiesparprogrammet 2013 och det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2013 redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

Saabs Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda tillsvidareanställda om deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier.

Hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades programmet och anställda i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien omfattades. Sydafrika kom med 2009, Finland 2010 och därefter Tjeckien 2011. Indien kommer att ingå i Aktiesparprogrammet 2012 som påbörjas i januari 2013.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att även införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5–15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. Årsstämman 2009, 2010, 2011 och 2012 beslutade om förnyade Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Aktiesparprogram från och med 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2011 och 2012, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör.

Under 2007 återköpte Saab en miljon egna aktier, under 2008 och 2009 återköptes 1 340 000 aktier per år och under 2010 återköptes 838 131 aktier för att säkra programmen. Under 2011 respektive 2012 återköptes inga aktier.

Årsstämman den 19 april 2012 beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Syftet med bemyndigandet är att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Detta mandat gäller fram till och med årsstämman 2013. Ett eventuellt återköp ska ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsen har under 2012 inte fattat något beslut om att utnyttja återköpsmandatet och således återköptes inte några egna aktier under 2012.

Antal återköpta aktier

Antalet återköpta aktier som fanns i eget förvar den 31 december 2012 uppgick till 3 219 515 jämfört med 3 818 386 vid 2011 års slut. Saabs pensionsstiftelse hade inget innehav av Saab-aktier den 31 december 2012.

Utdelning

Styrelsen föreslår att till aktieägarna dela ut SEK 4,50 per aktie (4,50), totalt MSEK 477 (474). Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 22 april 2013 och utdelningen beräknas utbetalas den 25 april 2013.

Viktiga händelser efter årets slut

• r4BBCNFEEFMBEFBUUNBOUBHJUFNPUFOPSEFSGÕSMFWFSBOT underhåll och support av den autonoma undervattensfarkosten AUV62, den senaste versionen av det avancerade övningsmålet för ubåtsjakt (Anti Submarine Warfare, ASW).
• r4BBCNFEEFMBEFBUUNBOUJMMTBNNBOTNFE5BXB[VO
  FUUTUSBUFgiskt investmentbolag med inriktning på försvars- och produktionsteknik, etablerar ett nytt företag för radarsystem i Förenade Arabemiraten, UAE. Företaget är ett joint venture där 51 procent ägs av Tawazun och 49 procent av Saab.
• r4BBCNFEEFMBEFBUUBWUBMJOHÇUUTNFE'ÕSTWBSFUTNBUFSJFMWFSL (FMV) om Gripen E. Avtalet omfattar utveckling och modifiering av Gripen E för Sverige under perioden 2013–2026 samt en eventuell beställning på nyproduktion av Gripen E från Schweiz. FMV har gjort en första utvecklingsbeställning på SEK 2,5 miljarder för verksamhet under 2013–2014. Resterande beställningar från Sverige förväntas under 2013–2014. Sammanlagt omfattar avtalet möjliga beställningar på totalt SEK 47,2 miljarder.

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

Resultaträkning, koncernen	59
Totalresultat, koncernen	60
Finansiell ställning, koncernen	61–62
Förändring i eget kapitel, koncernen	63
Kassaflödesanalys, koncernen	64–65
Resultaträkning, moderbolaget	66
Totaltresultat, moderbolaget	66
Balansräkning, moderbolaget	67–68
Förändring i eget kapitel, moderbolaget	69
Kassaflödesanalys, moderbolaget	70

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

1	Redovisningsprinciper	71	26	Andra långfristiga värdepappersinnehav	97
2	Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper	79	27	Långfristiga fordringar och övriga fordringar	97
3	Försäljningsintäkternas fördelning	79	28	Varulager	98
4	Segmentrapportering	80	29	Kundfordringar	98
5	Övriga rörelseintäkter	82	30	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	98
6	Övriga rörelsekostnader	82	31	Likvida medel	98
7	Statliga bidrag	82	32	Tillgångar som innehas för försäljning	98
8	Rörelseförvärv	82	33	Eget kapital	99
9	Anställda och personalkostnader	84	34	Resultat per aktie	100
10	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	85	35	Räntebärande skulder	100
11	Rörelsens kostnader	85	36	Skulder till kreditinstitut	100
12	Avskrivningar och nedskrivningar	86	37	Ersättningar till anställda	100
13	Finansnetto	86	38	Avsättningar	107
14	Bokslutsdispositioner	87	39	Övriga skulder	107
15	Skatt	87	40	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	108
16	Immateriella anläggningstillgångar	90	41	Finansiell riskhantering och finansiella instrument	108
17	Materiella anläggningstillgångar	91	42	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
18	Leasingtillgångar och leasingavtal	93		(ansvarsförbindelser)	115
19	Biologiska tillgångar	94	43	Närstående	116
20	Förvaltningsfastigheter	94	44	Koncernföretag	116
21	Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt		45	Obeskattade reserver	117
	kapitalandelsmetoden	95	46	Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar	117
22	Andelar i joint ventures konsoliderade enligt		47	Uppgifter om moderbolaget	119
	klyvningsmetoden	96	48	Miljöredovisning	119
23	Moderbolagets andelar i intresseföretag och		49	I bokslutet använda valutakurser	120
	joint ventures	96	50	Nyckeltalsdefinitioner	120
24	Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och joint ventures	96
25	Finansiella placeringar	96

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2012	2011
Försäljningsintäkter	3, 4	24 010	23 498
Kostnad för sålda varor		-16 820	-16 791
Bruttoresultat		7 190	6 707
Övriga rörelseintäkter	5	338	1 351
Försäljningskostnader		-2 191	-1 879
Administrationskostnader		-1 215	-1 217
Forsknings- och utvecklingskostnader		-2 096	-1 928

Övriga rörelsekostnader 6 -19 -77 Andelar av intresseföretags resultat 21 25 -16 Rörelseresultat 10, 11 ,12 2 032 2 941 Andelar av intresseföretags resultat 21 2 4 Finansiella intäkter 153 162 Finansiella kostnader -281 -324 Finansnetto 13 -126 -158

Resultat före skatt		1 906	2 783
Skatt	15	-367	-566
Årets resultat		1 539	2 217
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 564	2 225
Innehav utan bestämmande inflytande		-25	-8
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	14,81	21,19
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	34	14,33	20,38

ORDERLÄGE

1 januari–31 december

Orderingången var högre under året jämfört med 2011, delvis som en följd av större beställningar från FMV under 2012 avseende Gripensystemet.

Totalt var 76 procent (85) av orderingången hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten och 57 procent (56) till marknader utanför Sverige.

Under 2012 hade index och prisförändringar en positiv påverkan på orderingången motsvarande MSEK 148 (308).

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 52 procent (48) av den totala orderingången.

Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 34 151, jämfört med en orderstock på MSEK 37 172 vid årets början.

Orderstockens fördelning över år:

2013: SEK 16,1 miljarder

2014: SEK 7,9 miljarder

• 2015: SEK 4,6 miljarder
• 2016: SEK 2,7 miljarder

Efter 2016: SEK 2,9 miljarder

FÖRSÄLJNINGS INTÄKTER PER REGION

MSEK	jan-dec 2012	jan-dec 2011
Sverige	8 765	8 679
EU exkl. Sverige	4 640	4 514
Övriga Europa	390	320
Amerikanska kontinenten	2 780	1 899
Asien	4 886	5 176
Afrika	1 345	1 789
Australien m.fl.	1 204	1 121
Summa	24 010	23 498

FÖRSÄLJNINGS INTÄKTER PER MARKNADSSEGMENT

MSEK	jan-dec 2012	jan-dec 2011
Militärt flyg	9 283	10 611
Mark	7 997	7 201
Marin	2 569	2 065
Samhällssäkerhet	1 837	1 479
Kommersiellt flyg	1 477	1 309
Andra marknader	847	833
Summa	24 010	23 498

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Försäljningsintäkterna ökade med två procent under 2012 jämfört med 2011 som en följd av förvärv. Exklusive förvärv minskade intäkterna med två procent under året.

Valutaeffekter hade ingen betydande påverkan på försäljningsintäkterna.

Försäljningsintäkterna från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 15 245 (14 819), eller 64 procent (63) av försäljningsintäkterna.

Av försäljningsintäkterna avsåg 82 procent (84) den försvarsrelaterade marknaden.

TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

1 januari–31 december

MSEK	2012	2011
Årets resultat	1 539	2 217
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser	-181	-60
Kassaflödessäkringar
Värdeförändring	45	22
Upplösta mot resultaträkningen	15	-278
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	14	69
Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag	-	-26
Övrigt totalresultat	-107	-273

Årets totalresultat	1 432	1 944
varav moderbolagets aktieägares andel	1 463	1 995
varav innehav utan bestämmande inflytande	-31	-51

RESULTAT, MARGINAL OCH LÖNSAMHET

Bruttomarginalen förbättrades under året delvis som en följd av en förändrad produkt- och projektmix jämfört med 2011.

Avyttringen av flygplan i Saabs leasingflotta av turbopropflygplan bidrog positivt till bruttomarginalen under 2011 och 2012.

Försäljningskostnader ökade under 2012 som en följd av både en generell höjning av nivån på marknadsaktiviteter i hela koncernen samt aktiviteter hänförliga till uppbyggnaden av en starkare lokal närvaro på utvalda marknader.

Totala av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 1 189 (1 261). Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 403 (352) och avskrivningar av leasingflottan uppgick till MSEK 53 (114).

Totala utgifter för forskning och utveckling uppgick till MSEK 5 946 (5 116). Av dessa utgjorde MSEK 1 798 (1 355) egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling, varav totalt MSEK 292 (15) har aktiverats. Ökningen i aktiverade utgifter beror främst på utvecklingen av nästa generation Gripen, Gripen E. För att stärka vår ledande teknologi och vårt framtida erbjudande i det rådande utmanande marknadsläget, ser vi behov av att fortsätta investera i egenfinansierad utveckling.

Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 733 (795), varav av- och nedskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter utgjorde MSEK 590 (588).

Rörelseresultatet påverkades positivt av en minskning av skulden för den villkorade tilläggsköpeskillingen för förvärvet av Sensis på MSEK 207. Vi uppskattar att det är osannolikt att vi kommer att betala den nivå som tidigare uppskattats för den överenskomna tilläggsköpeskillingen avseende förvärvet av Sensis 2011. Detta baseras på nu tillgänglig information om det amerikanska flygvapnets förvärvsstrategi och planering, inklusive finansieringsprofiler för specifika program där Saab Sensis är involverade. Därför har skulden för den villkorade tilläggsköpeskillingen reducerats med MSEK 207.

Rörelseresultatet 2011 inkluderade reavinster uppgående till MSEK 1 169.

Andel av intresseföretags resultat uppgick till MSEK 25 (-16).

Projektränta är avkastning på ej upparbetade förskott från kunder som erhålls i samband med vissa beställningar. Avkastningen erhållen på förskottsbetalningar redovisas i bruttoresultatet och reducerar finansnettot.

FINANSNETTO

MSEK	jan–dec 2012	jan–dec 2011
Projektränta avseende ej upparbetade förskott	-15	-30
Räntenetto	71	33
Valutavinster/-förluster	15	-32
Finansnetto relaterat till pensioner	-152	-60
Övriga finansiella poster	-45	-69
Totalt	-126	-158

Räntenetto avser avkastning på likvida medel och kortfristiga placeringar samt räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder. Under 2012 resulterade lägre räntenivåer, i kombination med genomsnittligt större årlig kassa jämfört med 2011, i ett högre resultat.

Valutavinster/-förluster som redovisas här är relaterade till offertportföljen, vari den säkrade delen är värderad till verkligt värde.

Finansnetto relaterat till pensioner försämrades som en följd av ökade oredovisade aktuariella förluster under 2011, vilket har lett till en ökad amortering av aktuariella förluster.

Övriga finansiella poster består av resultat från andelar i intresseföretag och övriga valutaeffekter, till exempel förändringar avseende likvida medel i andra valutor än SEK.

Aktuella och uppskjutna skatter under året uppgick till MSEK -367 (-566), vilket innebar att den effektiva skattesatsen uppgick till 19 procent (20). Aktuella och uppskjutna skatter minskade jämfört med 2011 som en följd av förändrad bolagsskatt i Sverige. Från och med 2013 ändras skattesatsen från 26,3 procent till 22 procent. Nettoeffekten från den här förändringen var MSEK 140 i det fjärde kvartalet 2012.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt uppgick till 14,2 procent (22,2) och räntabiliteten på eget kapital efter skatt till 11,3 procent (18,1), båda beräknade på en rullande 12-månadersperiod.

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2012	2011
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	6 849	6 699
Materiella anläggningstillgångar	17	3 162	3 272
Leasingtillgångar	18	304	771
Biologiska tillgångar	19	306	305
Förvaltningsfastigheter	20	33	224
Andelar i intresseföretag	21	300	288
Finansiella placeringar	25	193	197
Långfristiga fordringar	27	879	1 046
Uppskjutna skattefordringar	15	213	86
Summa anläggningstillgångar		12 239	12 888
Varulager	28	4 420	4 334
Derivat	41	514	520
Skattefordringar		39	23
Kundfordringar	29	3 454	3 153
Övriga fordringar	27	2 548	3 579
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	886	829
Kortfristiga placeringar	25	3 963	4 555
Likvida medel	31	1 616	1 918
Summa omsättningstillgångar		17 440	18 911
Tillgångar som innehas för försäljning	32	-	-

Per den 31 december FINANSIELL STÄLLNING

Sedan början av 2012 har nettolikviditeten minskat med MSEK 928 och uppgick till MSEK 4 405 vid slutet av december 2012. Under året har Saab förvärvat Sörman Information, Bayes Risk Management AS, HITT N.V. och MEDAV GmbH, samt betalat utdelning till aktieägarna.

2009 förändrade Saab sin syn på tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter. Till följd av detta mer konservativa synsätt aktiveras utvecklingsutgifter vid ett senare skede i samtliga projekt och samtliga utvecklingsutgifter i balansräkningen skrivs av över maximalt tio år. Aktiverade utvecklingsutgifter i balansräkningen har minskat från MSEK 3 628 vid slutet av 2008 till MSEK 1 751 vid slutet av 2012.

Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott.

Materiella anläggningstillgångar minskade till följd av avyttring av leasingtillgångar och förvaltningsfastigheter.

Övriga fordringar minskade på grund av lägre upplupna intäkter.

Avsättningar för pensioner uppgick till MSEK 11 (12). Under 2012 har Saabs pensionsstiftelse kapitaliserats med totalt MSEK 0 (102).

För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 37.

SUMMA TILLGÅNGAR	29 679	31 799

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

Per den 31 december

MSEK	Not	2012	2011
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital		543	543
Andra reserver		316	457
Balanserade vinstmedel		11 380	10 204
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		13 985	12 950
Innehav utan bestämmande inflytande		112	119
Summa eget kapital		14 097	13 069
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	35	105	1 218
Övriga skulder	39	305	439
Avsättningar för pensioner	37	11	12
Övriga avsättningar	38	1 286	1 728
Uppskjutna skatteskulder	15	981	1 012
Summa långfristiga skulder		2 688	4 409
Kortfristiga räntebärande skulder	35	1 637	520
Förskott från kunder		553	1 022
Leverantörsskulder		1 904	1 785
Derivat	41	254	628
Skatteskulder		228	244
Övriga skulder	39	760	747
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	6 993	8 629
Avsättningar	38	565	746
Summa kortfristiga skulder		12 894	14 321
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	32	-	-
Summa skulder		15 582	18 730
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		29 679	31 799

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 42.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

Innehav utan	Summa
inflytande	eget kapital
170	11 444
-51	1 944
-	47
-	-367
-	1
119	13 069
119	13 069
-31	1 432
-	-
-	46
-	-474
24	24
112	14 097
	bestämmande

För definition av andra reserver se not 33.

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

		1 januari–31 december
MSEK	Not	2012	2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 906	2 783
Överfört till pensionsstiftelse		-	-132
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	1 179	141
Betald inkomstskatt		-574	-450
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 511	2 342
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-199	-243
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		707	-96
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		-459	409
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-1 701	610
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-509	-630
Kassaflöde från den löpande verksamheten		350	2 392
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-51	-26
Aktiverade utvecklingsutgifter		-292	-15
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-328	-325
Förvärv av leasingtillgångar		-1	-1
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		10	23
Avyttring av leasingtillgångar		312	301
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		585	-2 967
Avyttring och förvärv av andra finansiella tillgångar		26	306
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	-568	-1 135
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	46	174	1 264
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-133	-2 575
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		-19	-50
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-474	-367
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-493	-417
ÅRETS KASSAFLÖDE	46	-276	-600
Likvida medel vid årets början		1 918	2 544
Valutakursdifferens i likvida medel		-26	-26
Likvida medel vid årets slut	46	1 616	1 918

För Saabs operativa kassaflöde se not 46 och sida 65.

INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive leasingtillgångar, uppgick till MSEK 328 (325).

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 343 (41), av vilka MSEK 292 (15) avsåg aktiverad produktutveckling och MSEK 51 (26) andra immateriella tillgångar. Den aktiverade produktutvecklingen ökade som en följd av utvecklingen av nästa generation Gripen, Gripen E.

KASSAFLÖDE

med MSEK 20.

Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK -396 (2 477). Den lägre nivån under 2012 jämfört med 2011 beror främst på nettoinvesteringar i förvärv och avyttringar och utnyttjande av och minskning i kundförskott och milstolpebetalningar.

Det operativa kassaflödet fördelades mellan kassaflöde från den löpande verksamheten på MSEK 350 (2 392) och kassa flöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande finansiella tillgångar på MSEK -746 (85), av vilket förvärv och avyttringar utgjorde MSEK -394 (129).

Saab har ett etablerat program för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Per den 31 december 2012 var fordringar till ett värde av MSEK 852 sålda, jämfört med MSEK 872 per den 31 december 2011. Detta hade således en negativ effekt på det operativa kassaflödet under 2012

För mer detaljerad information om det operativa kassaflödet, se not 46.

Fördelat operativt kassaflöde

MSEK	Saab exkl. förvärv och avyttringar	Förvärv och avyttringar	Totalt kon cernen 2012	Totalt kon cernen 2011
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	2 511	-	2 511	2 342
KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager	-199	-	-199	-243
Rörelsefordringar	707	-	707	-96
Erhållna kundförskott	-459	-	-459	409
Övriga rörelseskulder	-1 701	-	-1 701	610
Avsättningar	-509	-	-509	-630
Förändring av rörelsekapital	-2 161	-	-2 161	50
Kassaflöde från den löpande verksamheten	350	-	350	2 392
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-343	-	-343	-41
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-328	-	-328	-325
Förvärv av leasingtillgångar	-1	-	-1	-1
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	10	-	10	23
Avyttring av leasing tillgångar	312	-	312	301
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar	-2	-	-2	-1
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-	-568	-568	-1 135
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-	174	174	1 264
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella tillgångar	-352	-394	-746	85
OPERATIVT KASSAFLÖDE1)	-2	-394	-396	2 477

1) För avstämning av operativt kassaflöde mot årets kassaflöde, se not 46.

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

1 januari–31 december

Not	2012	2011
3, 4	15 338	15 415
	-10 723	-11 785
	4 615	3 630
	-1 385	-1 220
	-716	-664
	-1 549	-1 143
5	77	219
6	-11	-3
	1 031	819
13
	835	1 410
	12	59
	-29	81
	281	182
	-185	-207
	1 945	2 344
14	-481	-293
	1 464	2 051
15	-499	-462
	965	1 589

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport.

Moderbolagets försäljningsintäkter under 2012 uppgick till MSEK 15 338 (15 415). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 031 (819).

Rörelseresultatet 2011 inkluderade kostnader om cirka MSEK 330 avseende ett ökat pensionsåtagande enligt FPG/PRI till följd av ändrade livslängdsantaganden.

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK 914 (1 525). Efter bokslutsdispositioner på MSEK -481 (-293) och skatt på MSEK -499 (-462) uppgick årets resultat till MSEK 965 (1 589).

TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2012	2011
Årets resultat		965	1 589
Övrigt totalresultat		-	-
Årets totalresultat		965	1 589

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

			Per den 31 december
MSEK	Not	2012	2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	1 661	1 938
Materiella anläggningstillgångar	17	2 126	2 137
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	44	6 482	6 407
Fordringar på koncernföretag	24	861	911
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	565	552
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	24	-	17
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	21	24
Andra långfristiga fordringar	27	49	34
Uppskjuten skattefordran	15	168	233
Summa finansiella anläggningstillgångar		8 146	8 178
Summa anläggningstillgångar		11 933	12 253
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.	28	3 385	3 152
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	1 598	1 424
Fordringar på koncernföretag		2 090	2 280
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		63	6
Skattefordringar		-	-
Övriga fordringar	27	1 294	2 045
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	733	640
Summa kortfristiga fordringar		5 778	6 395
Kortfristiga placeringar		3 926	4 511
Kassa och bank		949	1 237
Summa omsättningstillgångar		14 038	15 295
SUMMA TILLGÅNGAR		25 971	27 548

LIKVIDITET, FINANSIERING, INVESTERINGAR OCH ANTAL ANSTÄLLDA

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 38 per den 31 december 2012 jämfört med en nettolikviditet på MSEK 516 per den 31 december 2011. Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 185 (168). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 48 (22).

Vid årets slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 8 737 jämfört med 7 873 personer vid årets början.

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

		Per den 31 december
MSEK	Not	2012	2011
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	33
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		707	713
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		3 566	2 399
Årets totalresultat		965	1 589
Summa eget kapital		7 527	6 990
Obeskattade reserver	45	1 276	795
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	334	469
Övriga avsättningar	38	835	1 034
Summa avsättningar		1 169	1 503
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	1 100	1 100
Skulder till koncernföretag		6 834	7 697
Förskott från kunder		291	471
Leverantörsskulder		1 437	1 247
Skulder till intresseföretag och joint ventures		47	51
Skatteskulder		88	101
Övriga skulder	39	629	487
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	5 573	7 106
Summa skulder		15 999	18 260
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		25 971	27 548
Ställda säkerheter	42	10	10
Ansvarsförbindelser	42	4 244	5 528

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets totalresultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2011	1 746	718	543	2 714	-	5 721
Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond	-	-5	-	5	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	1 589	1 589
Transaktioner med ägarna: Utdelning till ägarna	-	-	-	-367	-	-367
Aktiesparprogram	-	-	-	47	-	47
Utgående eget kapital 31 december 2011	1 746	713	543	2 399	1 589	6 990
Ingående eget kapital 1 januari 2012	1 746	713	543	3 988	-	6 990
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Förändring uppskrivningsfond	-	-6	-	6	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	965	965
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-474	-	-474
Aktiesparprogram	-	-	-	46	-	46
Utgående eget kapital 31 december 2012	1 746	707	543	3 566	965	7 527

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2012	2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 945	2 344
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	-397	-642
Betald inkomstskatt		-463	-328
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 085	1 374
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		-21	-329
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		576	-296
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		-185	373
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		-1 429	1 045
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-249	-559
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-223	1 608
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-32	-718
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-48	-22
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-188	-168
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		-	17
Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar		585	-2 967
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar		50	1 176
Förvärv av rörelse		-	-41
Förvärv av koncernföretag		-482	-215
Avyttring av koncernföretag		191	2
Kassaflöde från investeringsverksamheten		76	-2 936
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder koncernföretag		-495	128
Amortering av lån		-412	-396
Utbetald utdelning till aktieägarna		-474	-367
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		1 378	1 297
Lämnade koncernbidrag		-138	-32
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-141	630
ÅRETS KASSAFLÖDE		-288	-698
Likvida medel vid årets början		1 237	1 935
Likvida medel vid årets slut	46	949	1 237

NOT 1 Redovisningsprinciper

Verksamheten

Saab ab är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab ab med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är indelad i sex affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions, Support and Services och Combitech. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 4.

Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa, dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och andra utvalda länder.

Styrelsen och verkställande direktören har den 15 februari 2013 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 17 april 2013 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (ifrs) utgivna av International Accounting Standards Board (iasb) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) sådana de antagits av eu. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation rfr 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med ifrs.

Årsredovisningen för Saab ab har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering rfr 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa ifrs i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (sek) som även utgör rapporterings valutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i sek. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med ifrs förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt ifrs som kan ha en betydande in verkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler

iasb och ifric har givit ut och eu har antagit följande nya och reviderade standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2012:

• t ifrs 7 "Finansiella instrument: Upplysningar", ändringar rörande borttagande av finansiella tillgångar från balansräkningen.
• t ias 12 "Inkomstskatter", ändringar rörande uppskjuten skatt

Dessa nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2012.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft

iasb har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft och ifric har publicerat nedanstående nya och ändrade tolkningar vilka ännu ej trätt ikraft:

Standarder	Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar:
ias 1 Utformning av finansiella rapporter	1 juli 2012 (antagen av eu)
ias 19 Ersättningar till anställda	1 januari 2013 (antagen av eu)
ifrs 7 Finansiella instrument: Upplysningar	1 januari 2013 (antagen av eu)
ifrs 10 Consolidated Financial Statements	1 januari 2014* (antagen av eu)
ifrs 11 Joint arrangements	1 januari 2014* (antagen av eu)
ifrs 12 Disclosures of interests in other entities	1 januari 2014* (antagen av eu)
ifrs 13 Fair value measurement	1 januari 2013 (antagen av eu)
ias 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures	1 januari 2014* (antagen av eu)
ias 32 Finansiella instrument: Klassificering	1 januari 2014 (ej antagen av eu)
ifrs 9 Finansiella instrument	1 januari 2015 (ej antagen av eu)

* Tidigare tillämpning är tillåten

Effekten för Saab av tillämpningen av ifrs 9 och ifrs 11 har ännu ej fastställts.

Effekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda

Saab tillämpar den nuvarande standardens möjlighet att tillämpa den så kalllade korridormetoden. Den innebär att effekterna av förändringar i aktuariella antaganden avseende pensionsåtaganden och förvaltningstillgångar inte redovisas direkt utan istället över den återstående tjänstgöringsperioden (se vidare not 1 och not 37). Den uppdaterade standarden tar bort den möjligheten. Det innebär att förändringar i aktuariella antaganden (till exempel diskonteringsräntor) redovisas direkt i övrigt totalresultat. Den uppdaterade standarden kräver också att företaget använder samma ränta vid diskontering av pensionsåtagandet som vid beräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar.

Den uppdaterade standarden kommer att tillämpas från första kvartalet 2013 med full tillämpning bakåt. För Saab innebär detta en omedelbar ökning av nettopensionsåtagandet (klassificerat som finansiell skuld) och en motsvarande minskning, med beaktande av skatteeffekter, av balanserade vinstmedel. Om standarden hade tillämpats per den 31 december 2012 så skulle nettopensionsåtagandet ha varit msek 2 863 högre (inklusive särskild löneskatt på msek 454), finansiella tillgångar msek 741 lägre och balanserade vinstmedel msek 2 817 lägre än rapporterat 2012. Rörelse- och nettoresultat för 2012 skulle inte ha förändrats väsentligt. Den uppdaterade standarden innehåller även regler kring redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt för pensionsstiftelsen.

Övriga standarder och tolkningsuttalanden förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Rörelsesegment

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet.

Koncernen hade under året sex rapporterbara segment:

• t Aeronautics
• t Dynamics
• t Electronic Defence Systems
• t Security and Defence Solutions
• t Support and Services
• t Combitech

Utöver de sex segmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor.

En utförlig beskrivning av segmenten tillsammans med faktorer som an vänds för att identifiera segment finns att läsa i not 4 samt på sidorna 46 till 51.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab ab genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs i avsnitt nedan för respektive post. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan

det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapital andelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresse företaget.

När det betydande inflytandet över intresseföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Klyvnings metoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning baserat på en tilllämpning av koncernens redovisningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint ventureföretag slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.

När joint ventures upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt vinster och förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valuta kurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till sek

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än sek räknas om till sek till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till sek till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

Försäljningsintäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag.

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de vidhängande kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat räkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order som till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av förskottsfinansieringen i brutto resultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats.

Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare. Alla pågående uppdrag från beställare för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster redovisas som skulder till beställare.

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

t Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och till-

verkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på im materiella och materiella anläggningstillgångar. Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor.

• t Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner.
• t Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknads föringsoch försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljningskostnader.
• t Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och inne håller kostnader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• t Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncern nivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag och intresseföretag.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i rapporten över finansiell ställning som förutbetald eller upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar, amortering av aktuariella vinster och förluster avseende pensioner samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresse företag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tillämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för acku mulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• t patent, varumärken, kundrelationer och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, lin jär avskrivning
• t aktiverade utvecklingsutgifter: Egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter skrivs av baserat på bedömd produktionsvolym, dock över en maximal tidsperiod på 5 år. Produktionsvolymen är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Förvärvade utvecklingsutgifter skrivs av linjärt över maximalt 10 år.
• t goodwill: I moderbolaget skrivs goodwill av över maximalt 20 år. Goodwill skrivs inte av i koncernen.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lag farter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelse intäkt/-kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period som de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• t rörelsefastigheter: 20–90 år
• t maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år
• t inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år
• t flygplan: 20–25 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

Leasingtillgångar

Med leasingtillgångar avses i huvudsak 19 flygplan som ägs av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing och som hyrs ut enligt operationella leasingavtal. Saab Aircraft Leasings flygplansflotta består av totalt 61 Saab 340 och Saab 2000, varav 42 flygplan hyrs in via operationella leasingavtal och hyrs ut via operationella leasingavtal.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

För befarade eller konstaterade underskott enligt ingångna leasingavtal avseende flygfinansiering inom Saab Aircraft Leasing, sker reservering med ett belopp som motsvarar åtagandet. Se vidare not 18.

Saab som leasegivare

Vid utgången av året föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingintäkterna intäktsförs linjärt över leasing perioden. Direkta utgifter som uppstår vid ingåendet av ett opera tionellt leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på vär deringar av utomstående oberoende värderare.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Verkliga värdet har fastställts genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

Tillgångar som innehas för försäljning

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. För att få klassificera en anläggningstillgång som en tillgång som innehas för försäljning ska tillgången vara tillgänglig för omedelbar försäljning samt att det ska vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för försäljning.

Nedskrivning

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivat samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder. Finansiella tillgångar redovisas som tillgång från och med likviddagen.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas

bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier:

t Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

• t Investeringar som hålls till förfall: Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.
• t Lånefordringar och kundfordringar:

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Saab har ett program för försäljning av kundfordringar till en oberoende part. I och med försäljningen av kundfordran överförs hela kreditrisken till motparten, vilket innebär att erhållen likvid redovisas som likvida medel. Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

t Andra finansiella skulder:

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för onoterade finansiella tillgångar eller finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black-Scholes, se vidare not 41.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället till anskaffningskurs och därefter till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i rapporten över finansiell ställning. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning klassificeras derivat som verkligt värde säkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redo visas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke- finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivat instrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas med avseende på valutarisk till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (fifu) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda planer innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen som svarar för drygt 80 procent av det totala åtagandet. Den näst största planen avser statlig ålderspension och avser intjänade pensioner i Affärsverket ffv vid bolagiseringen den 1 januari 1991.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet till nuvärde i rapporten över finansiell ställning. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig bostadsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster den 1 januari 2004, datumet för övergång till ifrs, har redovisats i eget kapital och andra poster i rapporten över finansiell ställning. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridormetoden. Korridormetoden innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt redovisas inte aktuariella vinster och förluster.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar och aktuariella förluster redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Aktiesparprogram för anställda

Saab har aktiesparprogram där samtliga anställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpt tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns prestationsbaserade aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör, från och med 2011 års program utgår 1–4 matchningsaktier. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på genomsnittlig tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. Se vidare not 37.

Avsättningar

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Regionalflyg

En avsättning avseende leasingkontrakt redovisas när framtida hyresinbetalningar är lägre än oundvikliga hyresutbetalningar.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser, som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, applicerade på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Vär de ringen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder då fordran och skuld avser samma skattemyndighet.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Låneutgifter

Moderbolaget redovisar låneutgifter som en kostnad i den period som de uppkommer.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balancepost så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som termins säkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot.

NOT 2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Långa kundkontrakt

En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende Gripen, telekrigsystem, flygtrafikledning (atm), radar och sensorer. Aktiverade utvecklings utgifter uppgår till msek 1 751 (1 950). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 5 år med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter där maximal nyttjandeperiod är 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheter för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till msek 4 581 (4 223).

Pensioner

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till msek 7 165 (6 541). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. I och med den omarbetade redovisningsstandarden ias 19, som kommer att träda i kraft 2013, kommer den så kallade korridormetoden att försvinna. Detta innebär att förändringar av aktuariella vinster och förluster direkt påverkar pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning.

NOT 3 Försäljningsintäkternas fördelning

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Varuförsäljning	4 147	3 999	2 412	1 669
Långa kundkontrakt	13 965	13 811	8 764	9 653
Tjänsteuppdrag	5 893	5 684	4 162	4 090
Royalty	5	4	-	3
Totalt	24 010	23 498	15 338	15 415

Varuförsäljning

Varuförsäljning inkluderar försäljning av varor som tillverkats av Saab och varor som köpts in för vidareförsäljning, till exempel reservdelar och annan utrustning som säljs separat.

Långa kundkontrakt

Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder.

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Tjänsteuppdrag

Med tjänsteuppdrag menas utförande av en uppgift för kunds räkning under en avtalad tidsperiod, till exempel konsult- och supporttjänster.

Royalty

Royalty inkluderar intäkter från extern part för användande av Saabs tillgångar såsom patent, varumärken och programvara.

NOT 4 Segmentrapportering

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik och missilsystem samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab lokal närvaro i Sydafrika, Australien, usa och andra utvalda länder. Sedan 1 januari 2010 är Saab som ett resultat av en omorganisation uppdelat i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services, vilka också är rörelsesegment. Från och med 2011 rapporteras även Combitech som ett affärsområde och eget rörelsesegment. Affärsområdena beskrivs nedan. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar, samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.

Aeronautics

Aeronautics bedriver utveckling på hög nivå inom militär och civil flygteknik. Produktportföljen innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra.

Dynamics

Dynamics erbjuder en konkurrenskraftig produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och signaturhanteringssystem till försvarsmakter samt militära och civila nischprodukter från spinn-off verksamheter såsom obemannade undervattens farkoster för off-shore-industrin samt karteringslösningar till försvars marknaden.

Electronic Defence Systems

Verksamheten bygger på Saabs nära samarbete med kunder som efterfrågar effektiva lösningar för övervakning och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Det innebär att affärsområdet har en unik kompetens inom radar och telekrig samt en produktportfölj som omfattar flygburna, landbaserade och marina system inom radar, signalspaning och självskydd. För både civila och militära kunder levererar vi också flygelektronik som effektiviserar flyguppdrag och bidrar till ökad flygsäkerhet.

Security and Defence Solutions

Verksamheten omfattar produkter och lösningar av militära ledningssystem, luftburna spanings- och övervakningssystem, träning och simulering, flygtrafikledning, sjöfartssäkerhet, säkerhets- och övervakningssystem samt lösningar för säker och robust kommunikation.

Support and Services

Support and Services erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar i huvudsak supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Combitech

Combitech, ett oberoende affärsområde i Saab-koncernen, är ett av Sveriges största teknologikonsultföretag. Combitech skapar lösningar för våra kunders specifika behov genom en kombination av högteknologi och hög kompetens inom miljö och säkerhet.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande poster

Väsentliga poster som icke är kassaflödespåverkande utgörs 2012 av en engångspost på msek 207, som avser den reducerade skulden för villkorad tilläggsköpeskilling i förvärvet av Sensis 2011. Denna fördelar sig mellan rörelsesegmenten enligt följande: Electronic Defence Systems msek 154 (0) och Security and Defence Solutions msek 53 (0).

För år 2011 rapporterades inga väsentliga icke kassaflödespåverkande poster.

Information om större kunder

Saab har en kund, Försvarets Materielverk (fmv), som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. fmv är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna för 2012 uppgick till msek 6 524 (6 555).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

Koncernen	Aeronautics		Dynamics		Systems	Electronic Defence	Solutions	Security and Defence	Services	Support and	Combitech		Corporate		Elimineringar		Koncernen
MSEK	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Externa försäljnings intäkter	5 876	6 168	4 667	4 219	3 652	3 928	5 852	5 507	3 172	3 143	819	618	-28	-85	-	-	24 010	23 498
Interna försäljnings intäkter	200	183	112	116	624	633	124	197	239	285	591	382	-	1	-1 890	-1 797	-	-
Totala försäljnings intäkter	6 076	6 351	4 779	4 335	4 276	4 561	5 976	5 704	3 411	3 428	1 410	1 000	-28	-84	-1 890	-1 797	24 010	23 498
Rörelseresultat före andelar i intresseföre tags resultat Andelar i intresseföre	359	332	614	482	118	297	417	394	410	426	122	92	-33	934	-	-	2 007	2 957
tags resultat	-	-	7	2	-1	-	-	-	-	-	-	-	19	-18	-	-	25	-16
Rörelseresultat	359	332	621	484	117	297	417	394	410	426	122	92	-14	916	-	-	2 032	2 941
Andelar i intresseföre tags resultat	-	-	2	6	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-2	-	-	2	4
Finansiella intäkter	49	52	9	16	2	15	39	34	3	3	-	1	208	234	-157	-193	153	162
Finansiella kostnader	-83	-88	-23	-20	-45	-36	-56	-80	-22	-29	-3	-2	-206	-262	157	193	-281	-324
Resultat före skatt	325	296	609	486	74	276	400	348	391	400	119	91	-12	886	-	-	1 906	2 783
Skatt	-22	-96	-164	-135	122	92	-41	-54	-21	-26	-33	-25	-208	-322	-	-	-367	-566
Årets resultat	303	200	445	351	196	368	359	294	370	374	86	66	-220	564	-	-	1 539	2 217
Tillgångar	5 587	6 104	3 865	4 104	7 445	8 698	6 812	6 503	2 468	2 403	762	567	17 579		19 170 -14 839 -15 750		29 679	31 799
Varav andelar i intresseföretag	-	-	62	55	10	11	-	-	-	-	-	-	228	222	-	-	300	288
Skulder	5 269	5 945	2 321	2 535	3 519	4 400	4 205	4 088	1 710	1 638	431	274	5 607	8 659	-7 480	-8 809	15 582	18 730
Operativt kassaflöde	-425	223	498	588	-238	413	-191	584	387	420	-43	87	-384	162	-	-	-396	2 477
Sysselsatt kapital	2 285	2 103	2 284	2 359	4 690	5 037	3 879	3 309	1 301	1 243	493	381	8 276	7 328	-7 358	-6 941	15 850	14 819
Investeringar	330	35	61	102	93	92	56	27	5	2	10	3	117	106	-	-	672	367
Avskrivningar	233	247	173	168	404	488	138	108	19	18	8	2	197	209	-	-	1 172	1 240
Nedskrivningar	-	-	-	-	17	-	-	-	-	-	-	-	-	21	-	-	17	21

Geografiska områden

Koncernen	Sverige			Övriga EU Övriga Europa			Nordamerika			Central- och Sydamerika
MSEK	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Externa försäljningsintäkter 1)	8 765	8 679	4 640	4 514	390	320	2 609	1 803	171	96
i % av oms.	36	37	19	19	2	1	11	8	1	-
Anläggningstillgångar	9 138	9 530	540	115	43	29	1 794	2 377	5	5

Koncernen		Asien		Afrika		Australien m.fl.		Totalt
MSEK	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
Externa försäljningsintäkter 1)	4 886	5 176	1 345	1 789	1 204	1 121	24 010	23 498
i % av oms.	20	22	6	8	5	5	100	100
Anläggningstillgångar	31	19	449	550	239	263	12 239	12 888

1) Externa försäljningsintäkter fördelas till den marknad där kunden hör hemma.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

Moderbolaget

MSEK	2012	2011
Aeronautics	5 896	6 178
Electronic Defence Systems	3 361	3 631
Security and Defence Solutions	3 045	2 538
Support and Services	3 036	3 068
Totalt	15 338	15 415

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget

MSEK	2012	2011
Sverige	7 494	7 380
Övriga EU	2 324	1 857
Övriga Europa	142	51
Nordamerika	1 175	916
Central- och Sydamerika	101	33
Asien	3 150	3 793
Afrika	570	851
Australien m.fl.	382	534
Totalt	15 338	15 415

NOT 5 Övriga rörelseintäkter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Vinst vid återföring av villkorad tilläggsköpeskilling	207	-	-	-
Vinst från övriga operativa verksamheter	34	47	16	-
Tradingresultat	31	32	31	32
Statliga bidrag	21	23	20	21
Vinst vid försäljning av intresseföretag	11	193	-	-
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	9	52	-	16
Vinst vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	4	4	3	148
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	1	6	-	-
Vinst vid försäljning av koncernföretag	1	976	-	-
Övrigt	19	18	7	2
Totalt	338	1 351	77	219

Tradingresultat avser resultat i Saab Treasury från handel i valuta- och pen-

ningmarknadsinstrument enligt av styrelsen godkänt riskmandat, se not 41. Övriga operativa verksamheter innefattar bland annat resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten och netto externa hyresintäkter från uthyrning av fastigheter.

Vinst vid försäljning av koncernföretag 2011 avsåg i huvudsak C3 Technologies ab.

NOT 6 Övriga rörelsekostnader

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Förlust från övriga operativa verksamheter	-4	-33	-	-
Förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	-3	-3	-3	-3
Omvärdering av förvaltnings fastigheter	-1	-12	-	-
Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	-2	-3	-8	-
Förlust vid försäljning av koncernföretag	-2	-	-	-
Övrigt	-7	-26	-	-
Summa	-19	-77	-11	-3
Förändring verkligt värde derivat	-	6	-	-
Värdeförändring kontrakterade flöden	-	-6	-	-
Summa	-	-	-	-
Totalt	-19	-77	-11	-3

Övriga operativa verksamheter består av resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten.

NOT 7 Statliga bidrag

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från eu hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. För 2012 har msek 85 (78) erhållits. I resultaträkningen har msek 87 (85) redovisats genom att reducera forsknings- och utvecklingskostnader och som övrig rörelseintäkt. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisas msek 42 som förutbetald intäkt.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2012 utbetalat netto msek 263 (263), vilket i redovisningen har minskat varulagret. Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 8 Rörelseförvärv

HITT

Den 6 augusti meddelade Saab att man lämnat ett publikt kontanterbjudande om eur 6,60 per aktie avseende samtliga aktier i det holländska företaget hitt n.v. hitt är en ledande global aktör inom trafikledning och navigationssystem. Företaget hade 188 anställda som främst verkar i Nederländerna, Nordamerika och Hong Kong.

Den 27 augusti meddelade Saab att ett förvärvsavtal träffats med hitts majoritetsägare om motsvarande 53 procent av de utestående aktierna till priset eur 7,00 per aktie. Som en följd av transaktionen fick Saab kontroll över hitt och kontanterbjudandet omvandlades till ett ovillkorat budpliktserbjudande om eur 7,00 per aktie. Acceptansperioden löpte ut 2 oktober 2012. Per den 31 december hade Saab förvärvat 98,9 procent av de utestående aktierna i hitt.

Förvärvet av hitt är i linje med Saabs strategi att bli en ledande aktör inom trafikledning. Sammanslagningen stärker Saabs position på marknaden och ger en bredare portfölj av produkter som kombinerar innovativa mjukvarusystem med högteknologiska sensorsystem.

NOT 8, FORTS.

Förvärvsanalys för HITT

	MEUR	MSEK
Köpeskilling
Köpeskilling utbetald t.o.m. 31 december	32	259
Återstående skuldförd köpeskilling	-	3
Total köpeskilling	32	262
Påverkan på likvida medel
Köpeskilling utbetald t.o.m. 31 december	32	259
Avgår; Likvida medel i det förvärvade bolaget	-2	-19
Påverkan på likvida medel	30	240
Verkligt värde på identifierbara tillgångar och skulder i HITT på förvärvsdagen var:
Immateriella anläggningstillgångar:
Orderstock	1	9
Aktiverade utvecklingskostnader	3	26
Materiella anläggningstillgångar	1	4
Finansiella anläggningstillgångar	-	3
Övriga omsättningstillgångar	18	144
Likvida medel	2	19
Summa tillgångar	25	205
Summa skulder	12	104
Totalt identifierbara nettotillgångar till verkligt värde	13	101
Goodwill	19	161
Köpeskilling	32	262

Den goodwill som uppstår genom förvärvet, msek 161, hänför sig till synergieffekter som förväntas genom sammanslagningen av Saab-koncernens och hitts verksamheter. Ingen del av förvärvad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Verkligt värde på immateriella anläggningstillgångar uppgår till msek 35.

Från datumet för förvärvet ingår hitt med msek 119 i koncernens försäljningsintäkter och med msek 4 i resultat före skatt. Om hitt skulle ha konsoliderats från 1 januari 2012, skulle koncernens försäljningsintäkter ha ökat med msek 309 och resultat före skatt minskat med cirka msek 2.

Utgifter i samband med förvärvet uppgick till msek 12, vilka är kostnadsförda och inkluderade i administrationskostnader. I kassaflödesanalysen ingår dessa i kassaflöde från den löpande verksamheten.

MEDAV

Den 26 oktober meddelade Saab att man tecknat avtal om att förvärva 100 procent av det tyska företaget medav gmbh, specialiserat på applikationer för signalhanering, kartläggning av kommunikationsmönster och informationsteknologi. medav hade 75 anställda. Förvärvet slutfördes den 28 november för cirka meur 22 motsvarande msek 193 (effekt på likvida medel). Dessutom har parterna enats om en möjlig tilläggsköpeskilling på maximalt meur 7. Saab har värderat tilläggsköpeskillingen till meur 5.

Förvärvet flyttar fram Saabs position inom radioövervakning och intelligence fusion systems och stärker den globala såväl som den europeiska marknadspositionen. Förvärvet ger en plattform för tillväxt där Saab kan kombinera kunskaper inom systemvetenskap, design och integration. meda vs kunder och partners kommer att dra nytta av Saabs övergripande produktportfölj och globala supportfunktioner.

Preliminär förvärvsanalys för MEDAV

	MEUR	MSEK
Köpeskilling
Köpeskilling utbetald 28 november	22	194
Tilläggsköpeskilling	5	40
Total köpeskilling	27	234
Påverkan på likvida medel
Köpeskilling utbetald 28 november	22	194
Avgår; Likvida medel i det förvärvade bolaget	-	-1
Påverkan på likvida medel	22	193
Verkligt värde på identifierbara tillgångar och skulder i MEDAV på förvärvsdagen var:
Immateriella anläggningstillgångar:
Teknologi	9	77
Patent	3	22
Orderstock	5	42
Materiella anläggningstillgångar	-	3
Finansiella anläggningstillgångar	-	1
Övriga omsättningstillgångar	13	111
Likvida medel	-	1
Summa tillgångar	30	257
Summa skulder	15	130
Totalt identifierbara nettotillgångar till verkligt värde	15	127
Goodwill	12	107
Köpeskilling	27	234

Den goodwill som uppstår genom förvärvet, msek 107, hänför sig till synergieffekter som förväntas genom sammanslagningen av Saab-koncernens och medavs verksamheter. Ingen del av förvärvad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Verkligt värde på immateriella anläggningstillgångar uppgår till msek 141. Säljaren och köparen har kommit överens om en period för beräkning av ti lläggsköpeskilling om två år mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Tilläggsköpeskillingen om maximalt meur 7 är tvådelad. En del som faller ut

om fastställda ebit-mål uppnås samt en del som faller ut om fastställda ebitmål överträffas.

Av köpeskillingen är meur 3 deponerade på ett särskilt spärrat konto för att täcka garantier och utfästelser.

Från datumet för förvärvet ingår medav med msek 5 i koncernens försäljningsintäkter och med msek -4 i resultat före skatt. Om medav skulle ha konsoliderats från 1 januari 2012, skulle koncernens försäljningsintäkter ha ökat med msek 153 och resultat före skatt minskat med cirka msek 1.

Utgifter i samband med förvärvet uppgick till msek 2, vilka är kostnadsförda och inkluderade i administrationskostnader. I kassaflödesanalysen ingår dessa i kassaflöde från den löpande verksamheten.

Övriga förvärv

I januari meddelade Saab att det oberoende affärsområdet Combitech hade förvärvat konsultfirman Sörman Intressenter ab, moderbolag till Sörman Information ab (Sörman). Sörman hade 168 anställda.

I juni meddelade Saab att man förvärvat 100 procent av aktierna i Täby Displayteknik ab, ett dotterbolag till ISD Technologies ab. Täby Displayteknik ab hade 12 anställda och utvecklar simulatorlösningar och har bland annat tagit fram produkten Joint Fire Synthetic Training (jfist®) för virtuell samövning av olika vapensystem som används inom flyg-, marin- och arméstyrkor.

I juli meddelade Saab att Combitech tecknat avtal om att förvärva 70 procent av den norska konsultfirman Bayes Risk Management as.

NOT 8, FORTS.

Företaget levererar tjänster inom området riskanalys till olje- och gassektorn samt finansmarknaden och hade ett 30-tal anställda. Combitech har en möjlighet att inom 18 månader förvärva övriga aktier i bolaget.

Total köpeskilling för dessa förvärv uppgick till msek 176, varav msek 134 har betalats kontant och msek 42 är bedömd tilläggsköpeskilling som kan utgå baserat på framtida resultat. Maximalt kan tilläggsköpeskillingen uppgå till msek 105. Förvärvade tillgångar avser aktiverade utvecklingskostnader, kundrelationer, inventarier, rörelsekapital och uppskjuten skatteskuld och uppgår till totalt msek 43 netto. Goodwill från förvärven uppgår till msek 153 och avser huvudsakligen framtida synergier och sammanlagd personalstyrka. Försäljningsintäkter från de förvärvade bolagen uppgår till cirka msek 170.

NOT 9 Anställda och personalkostnader

Medelantal anställda

	2012	varav män	2011	varav män
Moderbolaget
Sverige	8 063	80%	7 566	80%
Förenade Arabemiraten	16	100%	15	93%
Sydafrika	11	82%	12	92%
Brasilien	9	67%	6	83%
USA	9	100%	4	100%
Pakistan	9	100%	-	-
Thailand	7	86%	6	83%
Polen	5	80%	1	100%
Indien	4	75%	4	50%
Saudiarabien	3	100%	3	100%
Frankrike	3	100%	3	100%
Norge	3	100%	-	-
Tjeckien	3	100%	2	100%
Belgien	3	67%	1	100%
Turkiet	3	67%	-	-
Malaysia	3	67%	-	-
Kanada	2	100%	3	100%
Kenya	2	100%	-	-
Kroatien	2	50%	-	-
Schweiz	1	100%	-	-
Australien	1	100%	1	100%
Tyskland	1	100%	1	100%
Storbritannien	1	100%	1	100%
Sydkorea	-	-	1	100%
Chile	-	-	1	100%
Moderbolaget, totalt	8 164	80%	7 631	80%

	2012	varav män	2011	varav män
Koncernföretag
Sverige	2 892	78%	2 435	79%
Sydafrika	858	72%	1 081	71%
USA	677	73%	698	74%
Australien	327	78%	320	80%
Storbritannien	170	82%	135	80%
Tjeckien	140	80%	137	76%
Nederländerna	119	91%	4	100%
Norge	88	76%	51	86%
Tyskland	88	82%	22	91%
Danmark	68	85%	71	86%
Finland	54	74%	73	75%
Kanada	53	85%	12	92%
Schweiz	48	100%	48	100%
Indien	33	70%	37	78%
Kenya	32	100%	33	100%
Hongkong	14	71%	-	-
Sydkorea	5	80%	4	75%
Chile	1	100%	2	50%
Japan	1	100%	1	100%
Singapore	1	-	1	-
Grekland	1	100%	1	100%
Nigeria	-	-	4	75%
Ungern	-	-	2	50%
Slovenien	-	-	2	100%
Förenade Arabemiraten	-	-	1	-
Koncernföretag, totalt	5 670	77%	5 175	76%
Joint Ventures
Sverige	-	-	8	88%
Joint ventures, totalt	-	-	8	88%
Koncernen, totalt	13 834	79%	12 814	79%

Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter. I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Könsfördelning i företagsledningen

Andel kvinnor i procent	2012	2011
Moderbolaget
Styrelsen	22	22
Övriga ledande befattningshavare	36	29

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2012		2011
MSEK	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	4 223	1 480	3 960	2 043
varav pensionskostnad		442		1 066 1)
Koncernföretag	2 867	1 080	2 443	225
varav pensionskostnad 3)		610		-174
Joint ventures	-	-	5	2
varav pensionskostnad		-		1
Koncernen, totalt	7 090	2 560	6 408	2 270
varav pensionskostnad		1 052		8932)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 18 (8) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelse suppleanter och vice VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 62 (45), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 62 (45), inkluderande styrelse suppleanter och vice VD:ar.

2) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 29 (18) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 68 (48), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 62 (45).

3) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare not 1.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse ledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

	2012		2011
MSEK	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och vice VD	Övriga anställda
Moderbolaget	19	4 204	20	3 940
varav rörlig ersättning	-	-	-	-
Koncernföretag	57	2 810	68	2 375
varav rörlig ersättning	4	-	6	-
Joint ventures	-	-	-	5
Koncernen, totalt	76	7 014	88	6 320
varav rörlig ersättning	4	-	6	-

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser msek 40 (44) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

NOT 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
PwC
Revisionsuppdrag	15	15	9	7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	5	1	5
Skatterådgivning	2	1	-	-
Övriga tjänster	3	1	4	1
Övriga
Revisionsuppdrag	2	1	-	-
Totalt	23	23	14	13

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisions uppdraget.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för ut låtanden och andra uppdrag som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport.

Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.

NOT 11 Rörelsens kostnader

Koncernen
MSEK	2012	2011
Råvaror, material och förnödenheter	5 059	5 135
Delsystem och apparater	961	1 567
Köpta tjänster	1 990	2 091
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning, exklusive nedskrivning	119	267
Personalkostnader	9 650	8 678
Avskrivningar	1 119	1 126
Nedskrivningar	29	-73
Övriga kostnader	3 395	3 024
Totalt	22 322	21 815

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Avskrivningar i leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) ingår ej i avskrivningarna ovan.

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

Koncernen
MSEK	2012	2011
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-590	-588
Andra immateriella anläggningstillgångar	-143	-186
Rörelsefastigheter	-95	-80
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-193	-172
Inventarier, verktyg och installationer	-96	-99
Leasingflygplan	-53	-114
Övriga leasingtillgångar	-2	-1
Totalt	-1 172	-1 240
Nedskrivningar
Goodwill	-	-21
Aktiverade utvecklingsutgifter	-	-
Rörelsefastigheter	-	-
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-17	-
Inventarier, verktyg och installationer	-	-
Totalt	-17	-21

2012 har nedskrivning av maskiner och andra tekniska anläggningar gjorts med msek 17 avseende ett demonstratorsystem i Electronic Defence Systems. 2011 gjordes nedskrivning av goodwill med msek 21 avseende bolag i Venture-portföljen.

Moderbolaget

MSEK	2012	2011
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-200	-200
Goodwill	-39	-39
Andra immateriella anläggningstillgångar	-86	-146
Byggnader	-65	-58
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-105	-108
Inventarier, verktyg och installationer	-53	-50
Totalt	-548	-601

NOT 13 Finansnetto

Koncernen
MSEK	2012	2011
Ränteintäkter på lånefordringar	162	186
Finansiella intäkter vid omvärdering av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	6	-
Utdelningar	-	5
Övriga finansiella intäkter	-	1
Avgår projektränta som tillgodoförs bruttoresultatet	-15	-30
Finansiella intäkter	153	162
Räntekostnader på lån och finansiella skulder	-100	-140
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	-13	-110

Koncernen

MSEK	2012	2011
Finansiella kostnader avseende pensioner	-152	-60
Övriga finansiella kostnader	-16	-14
Finansiella kostnader	-281	-324
Andelar i intresseföretags resultat	2	4
Finansnetto	-126	-158

Moderbolaget		Resultat från andelar i koncernföretag		Resultat från andelar i intresseföretag /joint ventures
MSEK	2012	2011	2012	2011
Utdelning	55	543	-	2
Mottagna koncernbidrag	915	1 087	-	-
Lämnade koncernbidrag	-68	-144	-	-
Realisationsresultat vid av yttring av andelar	38	68	-3	43
Nedskrivningar	-47	-128	-	-
Övrigt	-58	-16	15	14
Totalt	835	1 410	12	59

Moderbolaget	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar			Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter
MSEK	2012	2011	2012	2011
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	127	66
Ränteintäkter, övriga	-	-	169	146
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	-	112	-	-
Nedskrivningar	-2	-4	-	-
Utdelning	-	26	-	-
Kursdifferenser	33	43	-	-
Netto värdeförändringar vid omvär dering av finansiella tillgångar/skulder	-39	-77	-	-
Avgår projektränta som tillgodoförts brutto resultatet	-	-	-15	-30
Övrigt	-21	-19	-	-
Totalt	-29	81	281	182

Moderbolaget	liknande resultatposter	Räntekostnader och
MSEK	2012	2011
Räntekostnader, koncernföretag	-110	-120
Räntekostnader, övriga	-75	-87
Totalt	-185	-207

NOT 14 Bokslutsdispositioner

Moderbolaget
MSEK	2012	2011
Byggnader och mark	16	17
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	17	40
Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan	33	57
Periodiseringsfond	-514	-350
Totalt	-481	-293

NOT 15 Skatt

Skatt redovisad i resultaträkningen

Koncernen MSEK 2012 2011 Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Årets skatt -557 -442 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -14 18 Totalt -571 -424 Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 159 -186 Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag 39 48 Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag -17 -2 Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år 23 -2 Totalt 204 -142

Totalt uppgår koncernens uppskjutna skatt till msek 204 (-142) och årets aktuella skattekostnad till msek -571 (-424), vilket ger en total redovisad skatt om msek -367 (-566) i koncernens resultaträkning. I tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" avseende koncernen på sidan 89 specificeras hur uppskjuten skatt påverkar resultatet.

Totalt redovisad skatt i koncernen -367 -566

Moderbolaget

2012	2011
-411	-278
-23	-
-434	-278
-88	-184
-	-
23	-
-65	-184
-499	-462

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK	2012 (%)	2012	2011 (%)	2011
Resultat före skatt		1 906		2 783
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-501	-26,3	-732
Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter	-0,1	-2	0,6	15
Effekter av förändrad skatte sats i Sverige	7,3	140	-	-
Ej avdragsgilla kostnader	-5,6	-106	-4,9	-135
Ej skattepliktiga intäkter	6,5	124	10,1	280
Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag	-0,3	-7	-0,4	-12
Skatt hänförlig till tidigare år	-0,7	-14	0,6	18
Övrigt	-0,1	-1	-	-
Redovisad effektiv skatt	-19,3	-367	-20,3	-566

Minskning av en skuld för en villkorad köpeskilling samt avyttrade verksamheter har under året genererat ej skattepliktiga intäkter som totalt uppgår till msek 233 (952). I samband med utdelning från koncern företag i vissa ickeeuropeiska länder förekommer beskattning utöver normal bolagsbeskattning. Lämnad utdelning till aktieägare ger ingen skattekonsekvens.

Moderbolaget

MSEK	2012 (%)	2012	2011 (%)	2011
Resultat före skatt		1 464		2 051
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-385	-26,3	-539
Skatt hänförlig till fast driftställe i utlandet	-0,2	-3	-	-
Ej avdragsgilla kostnader	-7,3	-107	-6,8	-140
Ej skattepliktiga intäkter	2,0	29	10,6	217
Effekt av förändrad skattesats i Sverige	-2,3	-33	-	-
Redovisad effektiv skatt	-34,1	-499	-22,5	-462

Uppskjutna skattefordringar och skulder

Koncernen	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2012-12-31	2012-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	6	-527	-521
Materiella anläggningstillgångar	21	-392	-371
Leasingtillgångar	-	-62	-62
Biologiska tillgångar	-	-44	-44
Långfristiga fordringar	-	-14	-14
Varulager	205	-2	203
Kundfordringar	6	-	6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	-2	24
Långfristiga skulder	51	-1	50
Avsättningar till pensioner	137	-292	-155
Övriga avsättningar	450	-24	426
Periodiseringsfonder	-	-193	-193
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-299	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	122	-	122
Övrigt	56	-158	-102
Underskottsavdrag	162	-	162
Summa skattefordringar/-skulder	1 242	-2 010	-768
Kvittning	-1 029	1 029	-
Netto skattefordringar/-skulder	213	-981	-768

Koncernen	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2011-12-31	2011-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	1	-646	-645
Materiella anläggningstillgångar	20	-504	-484
Leasingtillgångar	5	-105	-100
Biologiska tillgångar	-	-52	-52
Långfristiga fordringar	-	-38	-38
Varulager	243	-2	241
Kundfordringar	6	-	6
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	-3	27
Långfristiga skulder	91	-2	89
Avsättningar till pensioner	167	-458	-291
Övriga avsättningar	617	-14	603
Periodiseringsfonder	-	-94	-94
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-	-357	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	169	-	169
Övrigt	55	-197	-142
Underskottsavdrag	142	-	142
Summa skattefordringar/-skulder	1 546	-2 472	-926
Kvittning	-1 460	1 460	-
Netto skattefordringar/-skulder	86	-1 012	-926

Bolaget bedömer att skattevärdet av framtida skattepliktiga överskott kommer att överstiga redovisade uppskjutna skattefordringar. I usa finns cirka msek 300 i förlustavdrag, varav cirka msek 250 beräknas komma att utnyttjas mot framtida skattemässiga resultat. De skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i usa kan utnyttjas längst till och med år 2031, men förfaller delvis från och med år 2021.

Moderbolaget	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2012-12-31	2012-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-197	-197
Varulager	84	-	84
Kundfordringar	3	-	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1	-	1
Avsättningar till pensioner	80	-	80
Övriga avsättningar	155	-	155
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	42	-	42
Summa skattefordringar/-skulder	365	-197	168
Kvittning	-197	197	-
Netto skattefordringar/-skulder	168	-	168

Moderbolaget	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2011-12-31	2011-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-240	-240
Varulager	87	-	87
Kundfordringar	1	-	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	3	-	3
Avsättningar till pensioner	107	-	107
Övriga avsättningar	238	-	238
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	37	-	37
Summa skattefordringar/-skulder	473	-240	233
Kvittning	-240	240	-
Netto skattefordringar/-skulder	233	-	233

Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld har i moderbolaget Saab ab redovisats över resultaträkningen.

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	129	10
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	1 113	355

Bedömd utnyttjandetidpunkt för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	84	10
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	1 926	187

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen MSEK	Ingå ende ba lans 1 jan 2012	Redo visat över resul tat räk ningen	Redo visat mot övrigt total resultat	För värv/ avytt ring av rörelse	Omräk nings diffe rens	Utgå ende balans 31 dec 2012
Immateriella anläggnings tillgångar	-645	188	-	-57	-7	-521
Materiella anlägg ningstillgångar	-484	88	-	25	-	-371
Leasingtillgångar	-100	58	-	-	-20	-62
Biologiska tillgångar	-52	8	-	-	-	-44
Långfristiga fordringar	-38	24	-	-	-	-14
Varulager	241	-38	-	-	-	203
Kundfordringar	6	-	-	-	-	6
Förutbetalda kostna der och upplupna intäkter	27	-3	-	-	-	24
Långfristiga skulder	89	-39	-	-	-	50
Avsättningar till pensioner	-291	135	-	1	-	-155
Övriga avsättningar	603	-177	-	-	-	426
Periodiseringsfonder	-94	-99	-	-	-	-193
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-357	58	-	-	-	-299
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	169	-47	-	-	-	122
Övrigt	-142	26	14	-	-	-102
Underskottsavdrag	142	22	-	4	-6	162
Totalt	-926	204	14	-27	-33	-768

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen uppgick 2012 till msek 204. Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till msek 14. Utgående balans 31 december 2012, msek -768, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 213 och skatteskuld msek -981, se tabell på sidan 88.

Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse uppgår till msek 22, vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek 39 och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek -17.

Övriga belopp i nämnda tabells kolumn "Redovisat över resultaträkningen" uppgår till msek 182, vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år.

Koncernen MSEK	Ingå ende balans 1 jan 2011	Redovi sat över resultat räk ningen	Redo visat mot övrigt total resul tat	Förvärv/ avytt ring av rörelse	Omräk nings diffe rens	Utgå ende balans 31 dec 2011
Immateriella anläggnings tillgångar	-734	195	-	-98	-8	-645
Materiella anlägg ningstillgångar	-442	-2	-	-37	-3	-484
Leasingtillgångar	-170	78	-	-	-8	-100
Biologiska tillgångar	-51	-1	-	-	-	-52
Långfristiga fordringar	-30	-8	-	-	-	-38
Varulager	177	64	-	-	-	241
Kundfordringar	5	15	-	-13	-1	6
Förutbetalda kostna der och upplupna intäkter	13	14	-	-	-	27
Långfristiga skulder	60	-	-	27	2	89
Avsättningar till pensioner	-127	-164	-	-	-	-291
Övriga avsättningar	781	-186	-	7	1	603
Periodiseringsfonder	-2	-92	-	-	-	-94
Säkerhetsreserv hänförlig till Lansen Försäkrings AB	-357	-	-	-	-	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	217	-60	-	12	-	169
Övrigt	-176	-41	69	6	-	-142
Underskottsavdrag	33	46	-	58	5	142
Totalt	-803	-142	69	-38	-12	-926

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2011 till msek -142. Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt i totalresultatet uppgick till msek 69. Utgående balans 31 december 2011, msek -926, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 86 och skatteskuld msek -1 012, se tabell på sidan 88.

Skatteposter som redovisas direkt mot övrigt totalresultat

Koncernen

MSEK	2012	2011
Kassaflödessäkringar	14	69
Totalt	14	69

NOT 16 Immateriella anläggningstillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Goodwill	4 581	4 223	532	571
Aktiverade utvecklingsutgifter	1 751	1 950	856	1 056
Andra immateriella tillgångar	517	526	273	311
Totalt	6 849	6 699	1 661	1 938

Goodwill

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 920	4 146	784	784
Förvärvat via rörelseförvärv	421	738	-	-
Avyttringar	-9	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-54	36	-	-
Utgående balans 31 december	5 278	4 920	784	784
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-697	-676	-213	-174
Årets avskrivningar	-	-	-39	-39
Årets nedskrivning	-	-21	-	-
Utgående balans 31 december	-697	-697	-252	-213
Redovisat värde 31 december	4 581	4 223	532	571

Förvärvat via rörelseförvärv 2012 avser hitt n.v., medav gmbh, Täby Displayteknik ab, Sörman Intressenter ab och Bayes Risk Management as. Förvärvat via rörelseförvärv 2011 avser Sensis. 2011 gjordes nedskrivning av goodwill med msek 21 avseende bolag i Venture-portföljen.

Aktiverade utvecklingsutgifter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 551	5 457	2 000	2 000
Förvärvat via rörelseförvärv	144	110	-	-
Internt utvecklade tillgångar	292	15	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-66	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-26	-31	-	-
Utgående balans 31 december	5 895	5 551	2 000	2 000
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-3 601	-3 029	-944	-744
Årets avskrivningar	-590	-588	-200	-200
Förvärvat via rörelseförvärv	-27	-	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	59	-	-	-
Omräkningsdifferenser	15	16	-	-
Utgående balans 31 december	-4 144	-3 601	-1 144	-944
Redovisat värde 31 december	1 751	1 950	856	1 056

Förvärvat via rörelseförvärv 2012 avser hitt n.v., medav gmbh, Täby Displayteknik ab, Sörman Intressenter ab och 2011 avser Sensis.

Andra immateriella tillgångar

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 749	1 551	1 426	1 376
Förvärvat via rörelseförvärv	96	160	-	24
Investeringar	51	26	48	22
Avyttringar och omklassificeringar	-2	3	-1	4
Omräkningsdifferenser	-15	9	-	-
Utgående balans 31 december	1 879	1 749	1 473	1 426
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 223	-1 036	-1 115	-969
Årets avskrivningar	-143	-186	-86	-146
Förvärvat via rörelseförvärv	-3	-	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	2	-	1	-
Omräkningsdifferenser	5	-1	-	-
Utgående balans 31 december	-1 362	-1 223	-1 200	-1 115
Redovisat värde 31 december	517	526	273	311

Förvärvat via rörelseförvärv 2012 avser till största delen hitt n.v., medav gmbh och Bayes Risk Management as och avser orderstock, patent och kundrelationer. Förvärvat via rörelseförvärv 2011 avser till största delen Sensis och innefattar kundrelationer och varumärken.

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Kostnad för sålda varor	141	185	125	185
Försäljningskostnader	2	1	-	-
Forsknings- och utvecklings kostnader	590	588	200	200

Nedskrivningar ingår i följande rad i resultaträkningen

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Övriga rörelsekostnader	-	21	-	-

Utvecklingsutgifter

Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, telekrig (Electronic Warfare), flygtrafikledning (atm) och Gripen.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärven av Ericsson Microwave Systems, Sensis och medav och avser nedlagda utgifter för kundrelationer, varumärken, patent och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, msek 517, är msek 401 hänförligt till förvärvade värden och msek 116 till licenser för verksamhetssystem med mera.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Saabs affärsområden har identifierats som separata kassagenererande enheter. Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövning av goodwill har gjorts för varje kassagenererande enhet.

Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Dynamics	570	572
Electronic Defence Systems	2 335	2 253
Security and Defence Solutions	1 172	999
Support and Services	240	240
Combitech	264	159
Totalt redovisad Goodwill	4 581	4 223

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt enheternas affärsplaner.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE

Volym/tillväxt

Tillväxten i de kassagenererande enheternas affärsplaner baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av koncernledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 (0) procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I affärsområdena Dynamics, Electronic Defence Systems och Security and Defence Solutions finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (wacc, Weighted Average Cost of Capital). wacc-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. Enheter med en betydande del av affärsplanens fakturering i orderstocken har diskonterats med en något lägre ränta än för de enheter som har kort orderstock.

Följande diskonteringsräntor har använts (före skatt):

Diskonteringsränta före skatt (WACC)

Procent	2012	2011
Dynamics	11	11
Electronic Defence Systems	11	11
Security and Defence Solutions	11	11
Support and Services	13	13
Combitech	13	13

Känslighetsanalys

Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 17 Materiella anläggningstillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Rörelsefastigheter/ bygg nader och mark 1)	1 981	2 050	1 357	1 410
Maskiner och andra tekniska anläggningar	730	799	481	460
Inventarier, verktyg och installationer	312	292	173	149
Pågående nyanläggningar	139	131	115	118
Totalt	3 162	3 272	2 126	2 137

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

och mark.

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 899	4 822	1 872	1 881
Förvärvat via rörelseförvärv	-	112	-	-
Investeringar	15	38	9	14
Omklassificeringar	30	-34	-	4
Avyttringar	-1	-27	-	-27
Omräkningsdifferenser	-26	-12	-	-
Utgående balans 31 december	4 917	4 899	1 881	1 872
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 849	-2 789	-1 359	-1 314
Årets avskrivningar	-95	-80	-65	-58
Årets nedskrivningar	-	-	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-32	-	-
Omklassificeringar	-	42	-	-
Avyttringar	3	13	3	13
Omräkningsdifferenser	5	-3	-	-
Utgående balans 31 december	-2 936	-2 849	-1 421	-1 359
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897
Redovisat värde 31 december	1 981	2 050	1 357	1 410

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Förvärvat via rörelseförvärv 2011 avser till största delen Sensis.

I rörelsefastigheter ingår en fastighet som hyrs av Saab Sensis i usa via ett finansiellt leasingavtal. Leasingavtalet har en löptid till och med år 2025. Redovisat värde uppgår till msek 97. Fastigheten skrivs av linjärt över nyttjandeperioden fram till och med år 2025.

Sammanlagda framtida minimileaseavgifter uppgår till msek 122, varav msek 9 förfaller inom ett år, msek 37 förfaller senare än ett år men inom fem år samt msek 76 som förfaller senare än fem år. Nuvärdet av framtida minimi leaseavgifter uppgår till msek 99.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 962	2 504	1 893	1 909
Förvärvat via rörelseförvärv	26	400	-	3
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	104	-
Investeringar	100	118	39	35
Omklassificeringar	281	-7	296	2
Avyttringar	-63	-61	-24	-56
Omräkningsdifferenser	-42	8	-	-
Utgående balans 31 december	3 264	2 962	2 308	1 893

Av- och nedskrivningar

Ingående balans 1 januari	-2 163	-1 868	-1 433	-1 378
Årets avskrivningar	-193	-172	-105	-108
Årets nedskrivningar	-17	-	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	-20	-197	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-86	-
Omklassificeringar	-229	15	-224	-
Avyttringar	57	58	21	53
Omräkningsdifferenser	31	1	-	-
Utgående balans 31 december	-2 534	-2 163	-1 827	-1 433
Redovisat värde 31 december	730	799	481	460

2012 har nedskrivning gjorts med msek 17 avseende ett demonstratorsystem i Electronic Defence Systems. Förvärvat via rörelseförvärv 2012 avser hitt n.v. och medav gmbh och 2011 till största delen Sensis.

MSEK 2012 2011 2012 2011 Anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari 2 081 2 134 1 271 1 290 Förvärvat via rörelseförvärv 1 12 - - Förvärv från bolag inom koncernen - - 48 - Investeringar 133 83 79 40 Omklassificeringar -242 4 -237 4 Avyttringar -163 -132 -68 -63 Omräkningsdifferenser -13 -20 - - Utgående balans 31 december 1 797 2 081 1 093 1 271 Av- och nedskrivningar Ingående balans 1 januari -1 789 -1 819 -1 122 -1 132 Årets avskrivningar -96 -99 -53 -50 Årets nedskrivningar - - - - Förvärvat via rörelseförvärv - -5 - - Förvärv från bolag inom koncernen - - -39 - Omklassificeringar 233 - 226 -1 Avyttringar 157 116 68 61 Omräkningsdifferenser 10 18 - - Utgående balans 31 december -1 485 -1 789 -920 -1 122 Redovisat värde 31 december 312 292 173 149

Koncernen Moderbolaget

Förvärvat via rörelseförvärv avser 2012 Täby Displayteknik ab och 2011 till största delen Sensis.

Pågående nyanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	131	68	118	52
Investeringar	80	86	58	79
Omklassificeringar	-72	-23	-61	-13
Redovisat värde 31 december	139	131	115	118

Säkerheter

Den 31 december 2012 var fastigheter med redovisat värde på msek 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

Inventarier, verktyg och installationer

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 61 av dessa ingår i Saabs leasingflotta varav 19 flygplan är ägda av Saab. Leasing verksamheten bedrivs på den globala marknaden. Villkoren i såväl ingående som utgående operationella leasingavtal, följer de villkor som är normala på den internationella flygleasingmarknaden. Detta medför förekomst av såväl förtida avsluts-, utköps- som förlängningsrättigheter, samt vissa säkerhetsmässigt, geografiskt och skattemässigt betingade begränsningar avseende allokeringen av de aktuella flygplanen. Inga flygplan innehas via finansiella leasingavtal. Saab är inte heller leasegivare av finansiella leasingavtal. Verksamheten bedrivs i usd.

Ägda flygplan skrivs av linjärt över 20–25 år. Leasingflottan beräknas vara avvecklad omkring 2015.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut

MSEK	2012	2011
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 336	3 792
Avyttringar	-1 342	-1 514
Omräkningsdifferenser	-52	58
Utgående balans 31 december	942	2 336
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 373	-2 238
Avyttringar	841	991
Årets avskrivningar	-53	-114
Omräkningsdifferenser	42	-12
Utgående balans 31 december	-543	-1 373
Nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-195	-404
Avyttringar och omvärderingar	97	208
Omräkningsdifferenser	1	1
Utgående balans 31 december	-97	-195

Övriga leasingtillgångar
Ingående balans 1 januari	3	4
Investeringar	1	1
Årets avskrivningar	-2	-1
Omräkningsdifferenser	-	-1
Utgående balans 31 december	2	3

Redovisat värde 31 december 304 771

Totalt 302 768

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas

och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2011	238	66	126
2012	248	72	20
Kontrakterat
2013	244	83	8
2014	98	37	8
2015	-	-	8
2016	-	-	6
2017	-	-	5
2018 och framåt	-	-	-
Totalt kontrakterat	342	120	35

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Leasingflottan är föremål för en löpande värdering avseende nuvärdet av de framtida betalningar som den beräknas generera. Inflödet representeras av uppskattade inbetalningar från kunder och Exportkreditnämnden (ekn). Utflödet omfattar utbetalningar till leasegivare och för tekniska, legala och administrativa aktiviteter i direkt anslutning till förvaltningen av leasingflottan.

Avtalat försäkringsskydd innebär att Saabs risk begränsas. Den inbördes fördelningen mellan vad som förväntas erhållas från kunder respektive från ekn kommer dock vid varje värderingstillfälle att påverkas av aktuella prognosförutsättningar.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal1)

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar.

Koncernen

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskineroch inventarier
Utfall
2011	281	104
2012	232	146
Kontrakterat
2013	253	135
2014	226	93
2015	215	52
2016	196	16
2017	184	1
2018 och framåt	716	-
Totalt kontrakterat	1 790	297

Moderbolaget		Maskiner
MSEK	Lokaler och byggnader	och inventarier
Utfall
2011	195	78
2012	170	114
Kontrakterat
2013	177	117
2014	172	84
2015	167	49
2016	160	15
2017	152	-
2018 och framåt	710	-
Totalt kontrakterat	1 538	265

1) Koncernen innehar en byggnad via finansiellt leasingavtal, se not 17.

NOT 19 Biologiska tillgångar

Koncernen
MSEK	2012	2011
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	305	299
Förändring av verkligt värde	10	15
Avgår verkligt värde avverkning	-9	-9
Redovisat värde den 31 december	306	305
Varav anläggningstillgångar	306	305

Den 31 december 2012 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 403 000 m3 granskog, 647 000 m3 tall och 72 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 43 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 26 500 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på msek 9 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen på skjutfältet. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 459 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20 Förvaltningsfastigheter

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen

I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

MSEK	2012	2011
Redovisat värde 1 januari	224	236
Avyttring	-190	-
Omvärdering	-1	-12
Redovisat värde 31 december	33	224

Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler upprättas initialt normalt på en hyrestid som omfattar 2–6 år.

94 SAAB ÅRSREDOVISNING 2012

Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på 8 procent. Direktavkastningskravet motsvarar driftnettots risk. Verkligt värde är ej baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

Koncernen

MSEK	2012	2011
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	4	26
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererathyresintäkter under året	-2	-10
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	16

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Moderbolaget

MSEK	2012	2011
Verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	165	150
Omvärdering	-1	15
Utgående verkligt värde 31 december	164	165

Moderbolaget

MSEK	2012	2011
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	24	27
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-8	-9
Påverkan på årets resultat/driftnetto	16	18

Information om redovisat värde på förvaltnings fastigheter

i moderbolaget

Moderbolaget
MSEK	2012	2011
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	127	127
Anskaffning	1	-
Utgående balans 31 december	128	127
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 1 januari	-91	-87
Årets avskrivningar enligt plan	-3	-4
Utgående balans 31 december	-94	-91
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	66	66
Utgående balans 31 december	66	66
Redovisat värde 31 december	100	102

NOT 21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt kapitalandelsmetoden

Koncernen
MSEK	2012	2011
Redovisat värde 1 januari	288	251
Förvärv av intresseföretag	-	104
Avyttring av intresseföretag	-7	-4
Andel i intresseföretagets resultat 1)	27	-12
Övriga omklassificeringar	3	-
Omräkningsdifferenser och internvinster	-9	-1
Utdelningar	-2	-50
Redovisat värde 31 december	300	288

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretaget.

Resultat från Wah Nobel (Pvt) Ltd. redovisas som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övriga intresseföretag innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet.

Under 2012 förvärvade Saabs oberoende affärsområde Combitech samtliga aktier i Sörman Intressenter ab. Sörman Intressenter är därmed inte längre ett intresseföretag i Saab.

Saab har inte gjort några andra väsentliga förvärv eller avyttringar av andelar i intresseföretag under 2012.

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2012 inkluderar goodwill med msek 58 (61).

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljnings intäkter, resultat, tillgångar och skulder samt redovisat värde i andelar i intresseföretag.

2011 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Hong Kong	540	-17
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	16	4
Taurus Systems GmbH	Tyskland	50	2
S.N. Technologies SA	Schweiz	15	-
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	46	-
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	26	1
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	21	1
Sörman Intressenter AB	Sverige	40	3
FFV Services Private Limited	Indien	-	-
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	21	-
Övriga intresseföretag i venture- portföljen		11	-6
Totalt		786	-12

			Redovisat värde
2012-12-31			andel i	Ägd andel
MSEK	Tillgångar	Skulder	intresseföretag	i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	299	191	108	32,3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	33	8	25	27,2
Taurus Systems GmbH	37	28	9	33,0
S.N. Technologies SA	13	4	9	50,0
Industrikompetens i Östergötland AB	18	8	10	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	13	7	6	40,0
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	125	119	6	50,0
FFV Services Private Limited	14	1	13	49,0
AVIA SATCOM Co., Ltd	115	21	94	36,6
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	25	5	20	-
Totalt	692	392	300	-

			Redovisat värde andel i
2011-12-31 MSEK	Tillgångar	Skulder	intresse företag	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	291	181	110	32,3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	31	7	24	27,2
Taurus Systems GmbH	58	55	3	33,0
S.N. Technologies SA	21	10	11	50,0
Industrikompetens i Östergöt land AB	18	7	11	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	16	8	8	40,0
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	126	121	5	50,0
Sörman Intressenter AB	18	14	4	25,3
FFV Services Private Limited	25	12	13	49,0
AVIA SATCOM Co., Ltd	106	28	78	36,6
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	26	5	21	-
Totalt	736	448	288	-

2012 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Hong Kong	694	4
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	19	2
Taurus Systems GmbH	Tyskland	26	8
S.N. Technologies SA	Schweiz	18	-1
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	35	-1
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	24	-1
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	21	1
FFV Services Private Limited	Indien	11	-
AVIA SATCOM Co., Ltd	Thailand	72	19
Övriga intresseföretag i venture- portföljen		15	-4
Totalt		935	27

NOT 22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International kb, vars huvudsakliga verksamhet består av att erbjuda, marknadsföra och utföra tjänster avseende flygplan, militär materiel och kringutrustning. Resterande innehav koncernen har i joint ventureföretag uppgår ej till väsentliga belopp.

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint ventureföretagets försäljningsintäkter, resultat, tillgångar och skulder.

Gripen International KB

MSEK	2012	2011
Försäljningsintäkter	28	42
Resultat efter skatt	25	70

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Anläggningstillgångar	2	-
Omsättningstillgångar	689	821
Summa tillgångar	691	821
Kortfristiga skulder	232	387
Summa skulder	232	387
Nettotillgångar	459	434

NOT 23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures

Moderbolaget

MSEK	2012	2011
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	552	491
Förvärv	-	78
Avyttringar	-3	-68
Omklassificeringar	-9	-19
Andel av årets nettoresultat i joint ventures	25	70
Utgående balans 31 december	565	552
Redovisat värde 31 december	565	552

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresse företag och joint ventureföretag

2012 MSEK	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Hong Kong	32,3	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	459
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	4
Totalt		565

2011 MSEK	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Hong Kong	32,3	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	25,3	3
AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand	36,6	78
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	434
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	4
Avia Tech Systems Co. Ltd, Thailand	40,0	9
Totalt		552

NOT 24 Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och joint ventures

Moderbolaget	på koncern företag	Fordringar	Fordringar på intresse företag och joint ventures
MSEK	2012	2011	2012	2011
Ackumulerade anskaffnings värden
Ingående balans 1 januari	911	557	17	32
Förvärv	-	642	-	1
Avyttringar	-1	-262	-17	-16
Kursdifferens	-49	-26	-	-
Utgående balans 31 december	861	911	-	17

NOT 25 Finansiella placeringar

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	49	54
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	144	143
Totalt	193	197

Kortfristiga placeringar som är

omsättningstillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:

Räntebärande värdepapper	3 963	4 555
Totalt	3 963	4 555

Placeringar i räntebärande värdepapper utgörs av bostads- och statsobligationer, företags- och bankcertifikat samt så kallade Floating Rate Notes. Verkligt värde på räntebärande värdepapper som hålles till förfall uppgår till msek 143 (145).

NOT 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolaget
MSEK	2012	2011
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	38	1 468
Förvärv	-	1
Avyttringar	-	-1 431
Utgående balans 31 december	38	38
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-14	-11
Årets nedskrivningar	-3	-3
Avyttringar	-	-
Utgående balans 31 december	-17	-14
Redovisat värde 31 december	21	24

Avyttringar 2011 avser innehavet i Aker Holding as .

NOT 27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, räntebärande	62	70
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	2	2
Övriga räntebärande fordringar	47	29
Övriga ej räntebärande fordringar	768	945
Totalt	879	1 046

I övriga ej räntebärande fordringar ingår nettofordringar hänförliga till pensioner enligt ias 19 med msek 741 (921). Vid tillämpning av den nya standarden ias 19r kommer beloppet att omklassificeras och från 2013 ej redovisas som fordran. Se vidare not 37. För resterande del bedömer Saab att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

Koncernen

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande	79	22
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	14	37
Förskott till leverantörer	84	58
Övriga räntebärande fordringar	326	368
Övriga ej räntebärande fordringar	321	451
Summa	824	936
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	2 255	3 438
Avgår upparbetade förskott	-531	-795
Summa	1 724	2 643
Totalt	2 548	3 579

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 553 (1 022).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 1 873 (2 481). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 382 (957).

Moderbolaget

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar	42	25
Ej räntebärande fordringar	7	9
Totalt	49	34

Moderbolaget

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Ej räntebärande fordringar	195	286
Summa	195	286
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	1 631	2 194
Avgår upparbetade förskott	-532	-435
Summa	1 099	1 759
Totalt	1 294	2 045

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 291 (471).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 1 370 (1 583). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 261 (611).

Moderbolaget

MSEK	2012	2011
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	34	10
Tillkommande fordringar	17	25
Avgående fordringar	-2	-1
Utgående balans 31 december	49	34

NOT 28 Varulager

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Råvaror och förnödenheter	2 314	2 109
Varor under tillverkning	1 489	1 470
Färdiga varor och handelsvaror	617	755
Totalt	4 420	4 334

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2012 utbetalat netto msek 263 (263), vilket i redovisningen minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med msek 31 (16). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till msek 19 (89). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 93 (100). Av varulagret förväntas msek 439 bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

Moderbolaget

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 633	1 518
Varor under tillverkning	1 190	1 059
Färdiga varor och handelsvaror	520	519
Förskott till leverantörer	42	56
Totalt	3 385	3 152

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med msek 27 (11) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med msek 11 (86). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 93 (100). Av moderbolagets varulager förväntas msek 289 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

NOT 29 Kundfordringar

Kundfordringarna i koncernen uppgår till msek 3 454 (3 153). Saab har under 2012 sålt kundfordringar enligt det avtal som tecknades under 2009 för försäljning av kundfordringar, för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kunderna är i de flesta fall nationer med en hög kreditvärdighet.

Kundfordringarna säljs i sin helhet och till en förmånlig finansieringsnivå. Detta minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 852 (872) och har även haft en negativ påverkan på kassaflödet med msek -20 (-537). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 5 (5). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 1 (3).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till msek 1 598 (1 424). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 5 (4). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 0 (2). Se även not 41.

NOT 30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Förutbetalda kostnader	426	367	377	275
Upplupna tjänsteintäkter	145	143	59	73
Övriga upplupna intäkter	315	319	297	292
Totalt	886	829	733	640

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 31 Likvida medel

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Kassa och bank	622	681
Bankdepositioner	862	1 083
Medel på spärrat konto	131	139
Deponerade medel för kunders räkning	1	15
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 616	1 918
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 616	1 918

Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar varav största delen har en löptid på mindre än en månad. Medel på spärrat konto avser kassa placerad hos oberoende tredje part tills avtalsvillkor är uppfyllt. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till msek 107 (118). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

NOT 32 Tillgångar som innehas för försäljning

Koncernen innehar inga tillgångar eller skulder till försäljning.

NOT 33 Eget kapital

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, a och b. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie a berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie b berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är sek 16.

Utestående aktier den

31 december 2012	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,5
Aktier serie B	104 023 706	98,2	84,5
Totalt	105 930 829	100,0	100,0

Utestående aktier den

31 december 2011	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,6
Aktier serie B	103 424 835	98,2	84,4
Totalt	105 331 958	100,0	100,0

Förändring av antal utestående aktier 2012	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari	1 907 123	103 424 835	105 331 958
Förtida matchning aktiesparprogram	-	23 445	23 445
Matchning aktiesparprogram	-	575 426	575 426
Antal utestående aktier 31 december	1 907 123	104 023 706	105 930 829

Under 2012 har inga b-aktier återköpts på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Under året har 598 871 aktier matchats i Saabs Aktiesparprogram. I eget förvar finns efter årets matchning 3 219 515 aktier.

Utdelning till aktieägare uppgick till msek 474 (367), vilket motsvarar sek 4,50 per aktie (3,50).

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade netto förändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i sek. Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till msek -226 (-51). Av omräkningsreserven har msek 0 (-4) omklassificerats till förlust/vinst i resultatet.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter. Av omvärderingsreserven har msek 40 omförts till balanserade vinstmedel vid försäljning av förvaltningsfastigheter.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 34 Resultat per aktie

	2012	2011
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	1 564	2 225
Vägt antal genomsnittligt utestående stam aktier;
före utspädning (tusental)	105 633	104 982
efter utspädning (tusental)	109 150	109 150
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	14,81	21,19
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	14,33	20,38

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt återköpta aktier i eget förvar. Vägt antal genomsnittligt utestående aktier efter utspädning avser totalt antal utgivna aktier.

NOT 35 Räntebärande skulder

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	4	1 103
Övriga räntebärande skulder	101	115
Totalt	105	1 218
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	1 100	46
Skulder till joint ventures	378	449
Övriga räntebärande skulder	159	25
Totalt	1 637	520
Summa räntebärande skulder	1 742	1 738

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av msek 3 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller msek 24 (1 128) mellan ett och fem år från balansdagen och msek 81 (90) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av Medium Term Note-lån (mtn). För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 41.

Verkligt värde på mtn-lån överstiger bokfört värde med msek 16 (13), i övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 36 Skulder till kreditinstitut

Moderbolaget
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	107	118
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	-107	-118
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Kortfristig upplåning från kreditinstitut	1 100	-
Totalt	1 100	-
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	4 000	4 000
Långfristig del av banklån: Outnyttjad del	-4 000	-4 000
Utnyttjat kreditbelopp	-	-
Långfristig upplåning från kreditinstitut	-	1 100
Totalt	-	1 100
Summa skulder till kreditinstitut	1 100	1 100

I december 2009 etablerade Saab ett mtn-program på sek 3 miljarder för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under detta program har Saab emitterat obligationer och Floating Rate Note-lån (frn) på msek 1 100.

NOT 37 Ersättningar till anställda

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbestämda planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen och den näst största planen avser statlig ålderspension. Inom Saab finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av itp-planen, har ett stiftelsekapital per den 31 december 2012 på msek 4 346 (4 050) jämfört med ett åtagande på msek 6 492 (5 866) vid en beräkning enligt ias 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 67 procent (69).

Till den del som tryggandet är säkrat genom försäkring i Alecta, avser detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare och redovisas enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, ufr 3. För räkenskapsåret 2012 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt itp som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med ias 19.

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier och avkastning.

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	6 972	6 319
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-4 744	-4 446
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	2 228	1 873
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	193	222
Nuvärdet av nettoförpliktelser	2 421	2 095
Oredovisade aktuariella förluster	-2 899	-2 678
Nettoförpliktelser ersättningar till anställda	-478	-583

Nettobeloppet redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning

Avsättningar till pensioner	11	12
Långfristiga fordringar	489	595

Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder

Sverige	-441	-523
USA	-48	-72
Tyskland	6	5
Schweiz	5	7
Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning	-478	-583

De oredovisade aktuariella förlusterna uppgår till msek 2 899 (2 678). Aktuariella förluster beräknas som skillnaden mellan pensionsförpliktelse och skuld enligt rapporten över finansiell ställning.

Oredovisade aktuariella förluster

Koncernen	31 december
MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	-7 165	-6 541	-5 233	-5 577	-5 004
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar	4 744	4 446	4 298	3 907	3 356
Nettoförpliktelse i rapporten över finansiell ställning	-478	-583	-469	-475	-424
Förlust	-2 899	-2 678	-1 404	-2 145	-2 072

Den aktuariella förlusten uppgick under 2012 till msek 404 vilket i huvudsak är en följd av två faktorer. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat, 7,3 procent jämfört med förväntat 6 procent, vilket ger en aktuariell vinst på msek 65. Den aktuariella förlusten på pensionsförpliktelser uppgick till msek 472, vilket beror på en lägre diskonteringsränta med 50 punkter. Den aktuariella förlusten amorterades under året med msek 183. Netto ökade förlusten med msek 221.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen
MSEK	2012	2011
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	-583	-469
Utbetalda ersättningar	-224	-208
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-12	-132
Kostnad redovisad i resultaträkningen	318	216
Skuldtransferering	4	-
Reglering/omräkningsdifferens	4	-9
Uttag från pensionsstiftelse	15	19
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	-478	-583

Förändring av pensionsförpliktelse

Koncernen

MSEK	2012	2011
Verkligt värde 1 januari	6 541	5 233
Intjänade förmåner under året	173	156
Intjänade förmåner tidigare år	-3	-
Räntekostnad	229	249
Pensionsutbetalningar	-224	-208
Regleringar	-12	56
Aktuariell vinst/förlust	472	1 048
Omräkningsdifferens	-11	7
Verkligt värde 31 december	7 165	6 541

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2012	2011
Verkligt värde 1 januari	4 446	4 298
Förväntad avkastning	260	259
Uttag	-13	-19
Betald ersättning för överförd verksamhet	-2	-
Reglering	-9	60
Insättningar	12	132
Aktuariell vinst/förlust	65	-290
Omräkningsdifferens	-15	6
Verkligt värde 31 december	4 744	4 446

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen

MSEK	2012	2011
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	170	156
Kostnader avseende tjänstgöring tidigare år	-4	-
Räntekostnad på förpliktelsen	229	249
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-260	-259
Amortering av aktuariella förluster	183	70
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	318	216
Kostnad avgiftsbestämda planer	545	531
Löneskatt	189	146
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	1 052	893

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:

Koncernen

MSEK	2012	2011
Kostnad för sålda varor	687	630
Försäljningskostnader	81	76
Administrationskostnader	53	48
Forskning och utveckling	79	79
Finansiella kostnader	152	60
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	1 052	893

Räntekostnad och amortering av aktuariella förluster med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Avkastning på förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2012	2011
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	325	-31
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-260	-259
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	65	-290

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen
Procent	2012	2011	2010	2009	2008
De väsentligaste aktuariella antagan dena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)1)
Diskonteringsränta den 31 december	3,00	3,50	4,80	4,00	4,25
Förväntad avkastning på förvaltnings tillgångar den 31 december	3,00	6,00	6,00	5,00	5,00
Framtida löneökning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00
Framtida ökning av pensioner	2,00	2,00	2,00	2,00	2,00
Personalomsättning	3,00	3,00	3,00	5,00	5,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	12,9	12,9	13,0	11,2	11,2

1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (aaa). Varje förväntat kassaflöde har diskonterats med en ränta för motsvarande löptid.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar: Tillgångarna som är placerade i Saabs pensionsstiftelse är till 50 procent placerade i räntebärande obligationer och till 50 procent i aktier och hedgefonder. Enligt den nya uppdaterade standarden (ias 19r) får inte förväntad avkastning på förvaltningstillgångar överstiga diskonteringsräntan. Saabs pensionsstiftelse har inga innehav av Saabaktier.

Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i helhet.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från scb gällande löneökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974– 2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från Riksbankens inflationsmål som är 2 procent.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2007:31). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 3 procent per år.

Effekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda

Helår 2012

Finansiell ställning MSEK	2012-12-31 utfall	Justering IAS 19R	2012-12-31 omräknat
Anläggningstillgångar	12 026	-741	11 285
Uppskjutna skattefordringar	213	515	728
Omsättningstillgångar	17 440	-	17 440
Summa tillgångar	29 679	-226	29 453
Eget kapital	14 097	-2 817	11 280
Avsättningar för pensioner	11	2 863	2 874
Uppskjutna skatteskulder	981	-282	699
Övriga långfristiga skulder	1 696	10	1 706
Kortfristiga skulder	12 894	-	12 894
Summa skulder	15 582	2 591	18 173
Summa eget kapital och skulder	29 679	-226	29 453
Soliditet	47,5%		38,3%
Resultaträkning MSEK	2012 utfall	Justering IAS 19R	2012 omräknat
Rörelseresultat	2 032	18	2 050
Finansnetto	-126	79	-47
Skatt	-367	-76	-443
Årets resultat	1 539	21	1 560
Resultat per aktie, SEK	14,33	0,19	14,52
Övrigt totalresultat	-107	-300	-407
Årets totalresultat	1 432	-279	1 153
Vid slutet av tredje kvartalet 2012
Finansiell ställning	2012-09-30	Justering	2012-09-30
MSEK	utfall	IAS 19R	omräknat
Anläggningstillgångar	11 875	-784	11 091
Uppskjutna skattefordringar	120	596	716
Omsättningstillgångar	17 063	-	17 063

Omsättningstillgångar	17 063	-	17 063
Summa tillgångar	29 058	-188	28 870
Eget kapital	13 569	-2 679	10 890
Avsättningar för pensioner	12	2 864	2 876
Uppskjutna skatteskulder	933	-373	560
Övriga långfristiga skulder	2 897	-	2 897
Kortfristiga skulder	11 647	-	11 647
Summa skulder	15 489	2 491	17 980
Summa eget kapital och skulder	29 058	-188	28 870
Soliditet	46,7%		37,7%

Resultaträkning MSEK	jan-sep 2012 utfall	Justering IAS 19R	jan-sep 2012 omräknat
Rörelseresultat	1 382	13	1 395
Finansnetto	-82	59	-23
Skatt	-346	-16	-362
Årets resultat	954	56	1 010
Resultat per aktie, SEK	8,98	0,51	9,49
Övrigt totalresultat	-32	-301	-333
Årets totalresultat	922	-245	677

Vid slutet av andra kvartalet 2012

Finansiell ställning MSEK	2012-06-30 utfall	Justering IAS 19R	2012-06-30 omräknat
Anläggningstillgångar	12 111	-829	11 282
Uppskjutna skattefordringar	86	458	544
Omsättningstillgångar	17 995	-	17 995
Summa tillgångar	30 192	-371	29 821
Eget kapital	13 417	-2 356	11 061
Avsättningar för pensioner	12	2 398	2 410
Uppskjutna skatteskulder	877	-413	464
Övriga långfristiga skulder	3 043	-	3 043
Kortfristiga skulder	12 843	-	12 843
Summa skulder	16 775	1 985	18 760
Summa eget kapital och skulder	30 192	-371	29 821
Soliditet	44,4%		37,1%

Resultaträkning MSEK	jan-jun 2012 utfall	Justering IAS 19R	jan-jun 2012 omräknat
Rörelseresultat	1 124	9	1 133
Finansnetto	-47	39	-8
Skatt	-274	-10	-284
Årets resultat	803	38	841
Resultat per aktie, SEK	7,61	0,35	7,96
Övrigt totalresultat	1	40	41
Årets totalresultat	804	78	882

Vid slutet av första kvartalet 2012

Finansiell ställning MSEK	2012-03-31 utfall	Justering IAS 19R	2012-03-31 omräknat
Anläggningstillgångar	12 403	-809	11 594
Uppskjutna skattefordringar	81	404	485
Omsättningstillgångar	18 383	-	18 383
Summa tillgångar	30 867	-405	30 462
Eget kapital	13 381	-2 143	11 238
Avsättningar för pensioner	12	2 122	2 134
Uppskjutna skatteskulder	913	-384	529
Övriga långfristiga skulder	3 370	-	3 370
Kortfristiga skulder	13 191	-	13 191
Summa skulder	17 486	1 738	19 224
Summa eget kapital och skulder	30 867	-405	30 462
Soliditet	43,4%		36,9%
Resultaträkning MSEK	jan-mar 2012 utfall	Justering IAS 19R	jan-mar 2012 omräknat
Rörelseresultat	398	5	403

		-110
265	18	283
		2,72
37	273	310
302	291	593
	-30 -103 2,56	20 -7 0,16

Ingående balans 2012

Finansiell ställning MSEK	2012-01-01 utfall	Justering IAS 19R	2012-01-01 omräknat
Anläggningstillgångar	12 802	-921	11 881
Uppskjutna skattefordringar	86	457	543
Omsättningstillgångar	18 911	-	18 911
Summa tillgångar	31 799	-464	31 335
Eget kapital	13 069	-2 434	10 635
Avsättningar för pensioner	12	2 415	2 427
Uppskjutna skatteskulder	1 012	-445	567
Övriga långfristiga skulder	3 385	-	3 385
Kortfristiga skulder	14 321	-	14 321
Summa skulder	18 730	1 970	20 700
Summa eget kapital och skulder	31 799	-464	31 335
Soliditet	41,1%		33,9%

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
ITP i egen regi	197	309
Övriga pensioner	50	88
Övriga pensionsavsättningar	87	72
Totalt	334	469
Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti	268	389
MSEK	2012	2011

Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter
mer än 12 månader	182	333

Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett Aktiesparprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Anställda som deltar i programmet kan avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av aktier på nasdaq omx Stockholm under en tolvmånadersperiod. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal b-aktier.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att även införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5 till 15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. Årsstämman 2011 ändrade villkoren i det Prestationsrelaterade programmet för 2011, jämfört med tidigare års program, till att de personer som omfattas även får delta i Saabs Aktiesparprogram 2011 samt att det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2011 berättigar till 1-4 matchningsaktier, beroende på vilken kategori den anställde tillhör.

2008 års Aktiesparprogram

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt Aktiesparprogram med motsvarande villkor som för 2007 års program. Under 2009 köpte de anställda 680 267 b-aktier, vilket motsvarar det maximala antalet matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 3 194 anställda. Under 2012 har matchning skett vid fyra tillfällen. Totalt har 631 434 aktier matchats under programmet, vilket motsvarar 93 procent av de köpta aktierna.

2009 års Aktiesparprogram

I april 2009 beslutade Saabs årsstämma om ett tredje Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Under 2010 köpte deltagarna 462 877 b-aktier vilket motsvarar totalt antal matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 2 841 anställda. Matchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2013 och ett tillfälle i januari 2014.

2010 års Aktiesparprogram

I april 2010 beslutade Saabs årsstämma om ett fjärde Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Under 2011 köpte deltagarna 303 033 b-aktier vilket motsvarar totalt antal matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 2 315 anställda.

2011 års Aktiesparprogram

I april 2011 beslutade Saabs årsstämma om ett femte Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Under 2012 köpte deltagarna 413 863 b-aktier vilket motsvarar totalt antal matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 2 794 anställda.

2008 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det första Prestationsrelaterade Aktieprogrammet erbjöds cirka 280 ledande befattningshavare och nyckelpersoner att delta. Antalet deltagare vid start var 193 anställda. Deltagarna i programmet köpte 123 590 aktier. Efter mätperiodens utgång, den 30 september 2011, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5 till 15 procent i genomsnitt per år inte hade uppnåtts under treårsperioden och därmed har ingen matchning av aktier skett under 2012.

2009 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det andra Prestationsrelaterade Aktieprogrammet uppgick deltagarantalet till 138 anställda som under 2010 köpte 62 633 aktier. Efter mätperiodens utgång, den 31 december 2012, konstaterades att tillväxtkravet vinst per aktie på 5 till 15 procent i genomsnitt per år hade uppnåtts under treårsperioden och uppgick till cirka 35 procent. Detta innebär att deltagarna kommer att få maximal matchning av aktier. Matchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2013 och ett tillfälle i januari 2014.

2010 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det tredje Prestationsrelaterade Aktieprogrammet uppgick deltagarantalet till 115 anställda som under 2011 köpte 46 972 aktier.

2011 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det fjärde Prestationsrelaterade Aktieprogrammet uppgick deltagarantalet till 176 anställda som under 2012 köpte 82 007 aktier.

2012 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram

I april 2012 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt Aktiesparprogram och ett nytt Prestationsrelaterat Aktieprogram. Aktiesparprogram 2012 omfattar samtliga anställda. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet omfattar ledande befattningshavare och nyckelpersoner vilket berättigar till 1-4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Programmen startar i januari 2013 och löper under kalenderåret 2013. Maximalt antal matchningsaktier uppgår i de två programmen till 1 040 000 aktier.

Aktiesparprogram	2008 års program	2009 års program	2010 års program	2011 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	588 796	431 696	299 272		- 1 319 764
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	-	413 863	413 863
Förtida matchning	-8 080	-8 009	-6 069	-1 287	-23 445
Ordinarie matchning	-575 426	-	-	-	-575 426
Förverkade matchnings aktier	-5 290	-6 665	-3 946	-3 594	-19 495
Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut	-	417 022	289 257		408 982 1 115 261
Antal deltagare 2012-12-31	-	2 558	2 181	2 765
Andel av totalt antal anställda, %	-	18	16	20
Genomsnittlig återstående löptid, år	-	0,7	1,7	2,7

Prestationsrelaterat Aktieprogram	2009 års program	2010 års program	2011 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	55 269	46 650	-	101 919
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	82 007	82 007
Förverkade matchningsaktier	-2 829	-1 631	-10 383	-14 843
Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut	52 440	45 019	71 624	169 083
Antal deltagare 2012-12-31	119	107	175
Genomsnittlig återstående löptid, år	0,7	1,7	2,7

Redovisad kostnad för ovanstående program,

inklusive sociala avgifter	2012	2011
Aktiesparprogram 2007	-	22
Aktiesparprogram 2008	13	25
Aktiesparprogram 2009	20	20
Aktiesparprogram 2010	15	4
Aktiesparprogram 2011	8	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2009	5	5
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2010	5	1
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2011	3	-
Totalt	69	77

Det verkliga värdet av de tjänster som utförs baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

Kostnaden för aktieprogrammen ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktieprogrammen uppgick under 2012 till msek 6 (5).

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna till sek 4 345 000 (4 075 000) och utgår med sek 1 165 000 (1 100 000) till ordföranden, med sek 480 000 (425 000) till vice ordföranden och med sek 450 000 (425 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

För revisionsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Per-Arne Sandström arvode på sek 150 000 (150 000) och utskottets ledamöter Johan Forssell och Joakim Westh sek 100 000 (100 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på sek 135 000 (135 000) och utskottets ledamöter Marcus Wallenberg sek 80 000 (80 000) samt Sten Jakobsson sek 80 000 (80 000).

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, har bestått av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Håkan Buskhe har från och med 1 september 2010 deltagit i de Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2009, 2010 och 2011.

Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 uppgår per 31 december 2012 till sek 510 265 (260 329) vid beräknat utfall och för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 till sek 1 191 681 (275 318) samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2011 till sek 347 060 vid beräknat utfall.

Under perioden 1 januari till och med 31 december 2012 har till Håkan Buskhe utgått lön och andra förmåner om sek 10 749 306 (10 341 508), varav övriga förmåner, inklusive Prestationsrelaterade Aktieprogram, utgör sek 1 539 935 (1 678 261).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 30 procent av den fasta lönen till och med den tidpunkt då verkställande direktören fyller 50 år varefter pensionspremien skall uppgå till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 62 år. Under anställningens första fem år erhåller verkställande direktören dessutom en extra pensionsinbetalning på sek 440 000.

Inbetalningen görs årligen och är villkorad av att Håkan Buskhe fortfarande är anställd.

Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt itp-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2012 uppgick kostnaden för Håkan Buskhes pension inklusive itp till sek 3 420 807 (3 187 551).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick under 2012 till 13 personer (13) bestående av vice verkställande direktören, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Under 2012 har följande ledande befattningshavare slutat vid bolaget; Chefsjurist Anne Gynnerstedt den 8 januari och Finansdirektör Lars Granlöf den 29 februari. Personaldirektör Mikael Grodzinsky lämnade Koncernledningen den 31 januari varvid Personaldirektör Lena Eliasson tillträdde. Därutöver har följande två ledande befattningshavare tillträtt, Chefsjurist Annika Bäremo den 1 februari samt Finansdirektör Magnus Örnberg den 1 november. Under perioden 1 mars till och med 31 oktober har Görgen Johansson varit tillförordnad Finansdirektör. Vid årsskiftet 2012/2013 bestod koncernledningen därför av 14 personer inklusive verkställande direktören.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön. Den tidigare kortsiktiga rörliga ersättningen har enligt beslut av bolagsstämman avvecklats från och med 2011. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2009, 2010 och 2011. Saabs Prestationsrelaterade Aktiesparprogram 2008 avslutades i januari 2013. Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 uppgår per 31 december 2012 till sek 3 032 384 (2 373 575) vid beräknat utfall och för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2010 till sek 2 037 447 (668 333) samt för Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2011 till sek 681 877 vid beräknat utfall.

År 2012 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön och andra förmåner om sek 45 334 496 (48 405 129), varav övriga förmåner, inklusive prestationsrelaterade aktieprogram, utgör sek 6 021 072 (4 112 686).

Pensionsvillkor

Från och med den 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för nya befattningshavare. Av andra ledande befattningshavare har två personer pensionsålder 60 år.

Utöver itp är 13 personer i kretsen (13) anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver itp eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Av andra ledande befattningshavare har två personer erhållit kontant ersättning av engångskaraktär i samband med rekrytering. Ett belopp på totalt sek 1 990 000 ska utbetalas under 36 månader från anställningens start.

Inbetalningarna sker månadsvis i form av pensionspremier och är villkorat av att den anslutne inte underrättat om anställningens upphörande/egen uppsägning. För år 2012 har sek 358 056 utbetalats. Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2012 uppgick pensionskostnaderna, inklusive itp och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till sek 16 677 569 (16 127 093). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2012

delbetalning månaden efter det att anställningen upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Övriga förmåner

Samtliga ledande befattningshavare har tjänstebil och sjukvårdsförsäkring. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.

SEK	Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Prestations relaterat Aktieprogram	Övriga förmåner 3)	Pensions kostnad	Totalt	Avsättningar 2012 för långsiktig rörlig ersätt ning vid beräknat utfall
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 245 000	-	-	-	-	1 245 000	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	560 000	-	-	-	-	560 000	-
Övriga styrelse ledamöter
Åke Svensson	450 000	-	-	-	-	450 000	-
Johan Forssell	550 000	-	-	-	-	550 000	-
Per-Arne Sandström	600 000	-	-	-	-	600 000	-
Cecilia Stegö Chilò	450 000	-	-	-	-	450 000	-
Lena Treschow Torell	585 000	-	-	-	-	585 000 2)	-
Joakim Westh	550 000	-	-	-	-	550 000	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	9 209 371	-	1 513 359	26 576	3 420 807	14 170 113	2 049 006
Andra ledande befattnings havare	39 313 424	358 056 1)	3 535 145	2 485 927	16 319 513	62 012 065	5 751 708
Totalt	53 512 795	358 056	5 048 504	2 512 503	19 740 320	81 172 178	7 800 714

1) Avser ersättning till två ledande befattningshavare som enligt överenskommelse utbetalats i form av pensionspremie.

2) Tillkommer kostnader för sociala avgifter då delar av arvodet faktureras via ett aktiebolag. Styrelseledamöter som fakturerar beloppet för styrelse- och utskottsarvode genom aktiebolag får på sin faktura lägga till ett belopp avseende sociala avgifter. De sociala avgifter som då ingår i det fakturerade beloppet är inte högre än de arbetsgivaragifter bolaget annars skulle ha betalat.

3) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2011

SEK	Grundlön resp. styrelse- och ut skottsarvode	Kontant rörlig ersättning	Prestations relaterat Aktieprogram	Övriga förmåner6)	Pensions kostnad	Totalt	Avsättningar 2011 för långsiktig rörlig ersätt ning vid beräknat utfall
Styrelsens ordförande
Marcus Wallenberg	1 180 000	-	-	-	-	1 180 000	-
Vice ordförande
Sten Jakobsson	505 000	-	-	-	-	505 000	-
Övriga styrelse ledamöter 1)
Åke Svensson	425 000	-	-	-	-	425 000	-
Johan Forssell	525 000	-	-	-	-	525 000	-
Per-Arne Sandström	575 000	-	-	-	-	575 000	-
Cecilia Stegö Chilò	425 000	-	-	-	-	425 000	-
Lena Treschow Torell	560 000	-	-	-	-	560 000	-
Joakim Westh	525 000	-	-	-	-	525 000	-
Michael O'Callaghan 7)	-	-	-	-	-	-	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe 4)	8 663 247	-	520 042	1 158 219 2)	3 187 551	13 529 059	535 647
Andra ledande befattnings havare 4)	41 898 577	5) 2 393 866	3) 2 365 683	1 747 003	16 127 093 5)	64 532 222	3 041 908
Totalt	55 281 824	2 393 866	2 885 725	2 905 222	19 314 644	82 781 281	3 577 555

1) Exklusive konsultarvode utbetalt till styrelseledamot.

2) Inklusive förmån för flygresor.

3) Inklusive ersättning till två ledande befattningshavare som enligt överenskommelse utbetalats i form av pensionspremie.

4) Därutöver har kontanta utbetalningar avseende bonus, hänförliga till 2010, gjorts med SEK 3 665 530.

5) Inklusive beräknad ersättning som reserverats för ledande befattningshavare som lämnar koncernledningen under 2012.

6) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför. 7) Anställd i BAE Systems. Avgick ur styrelsen den 16 juni 2011 som ett resultat av BAE Systems avyttring av aktier i Saab.

NOT 38 Avsättningar

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	684	1 119
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	66	89
Förlustkontrakt	229	245
Övrigt	307	275
Totalt	1 286	1 728

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Åtaganden avseende regionalflyg	10	12
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	52	115
Förlustkontrakt	178	160
Övrigt	325	459
Totalt	565	746

Moderbolaget

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	278	320
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	54	78
Förlustkontrakt	266	358
Övrigt	237	278
Totalt	835	1 034

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2012	1 131	320
Belopp som tagits i anspråk under året	-408	-42
Omräkningsdifferenser och övrigt	-29	-
Utgående balans 31 december 2012	694	278

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2012	204	78
Avsättningar som gjorts under året	35	33
Belopp som tagits i anspråk under året	-114	-52
Outnyttjade belopp som har återförts	-1	-1
Omklassificeringar	-6	-4
Utgående balans 31 december 2012	118	54

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2012	404	358
Avsättningar som gjorts under året	301	169
Belopp som tagits i anspråk under året	-302	-251
Outnyttjade belopp som har återförts	-6	-6
Omklassificering	11	-4
Omräkningsdifferenser och övrigt	-1	-
Utgående balans 31 december 2012	407	266

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2012	735	278
Avsättningar som gjorts under året	69	44
Belopp som tagits i anspråk under året	-115	-74
Outnyttjade belopp som har återförts	-38	-11
Omklassificering	-5	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	-14	-
Utgående balans 31 december 2012	632	237

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2012	2 474	1 034
Avsättningar som gjorts under året	405	246
Belopp som tagits i anspråk under året	-939	-419
Outnyttjade belopp som har återförts	-45	-18
Omklassificering	-	-8
Omräkningsdifferenser och övrigt	-44	-
Utgående balans 31 december 2012	1 851	835

Regionalflyg

Åtaganden beträffande regionalflyg avser förväntade underskott och andra förpliktelser i samband med avvecklingen av leasingportföljen. Saab uppskattar att portföljen kommer att vara avvecklad omkring 2015.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Utgifterna bedöms utfalla under 2013-2015.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser främst Helikopter 14, projekt inom ledningssystem och vissa andra militära projekt. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för garantier och kvarvarande utgifter i projekt samt för miljöåtagande.

Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte skett.

NOT 39 Övriga skulder

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Övriga långfristiga skulder
Långfristig förutbetald intäkt	20	49
Övrigt	285	390
Totalt	305	439
Övriga kortfristiga skulder
Skulder till intresseföretag	5	6
Mervärdesskatt	136	240
Avdragen preliminärskatt	177	129
Depositioner avseende leasingverksamheten	17	31
Övrigt	425	341
Totalt	760	747

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen	32	32

Moderbolaget

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Mervärdesskatt	81	163
Avdragen preliminärskatt	116	73
Övrigt	432	251
Totalt	629	487

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 12 12

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Upplupna kostnader
Upplupna projektkostnader	1 061	1 620	513	1 134
Semesterskuld	877	787	672	584
Ej ankomna fakturor	333	467	262	419
Sociala avgifter	463	444	348	321
Personalskulder	204	238	131	171
Upplupna leasingkostnader	79	103	-	-
Kostnader för kundåtagan den regionalflyg	166	95	166	95
Skadereserver	78	57	29	2
Royalty och kommission	121	35	107	22
Upplupna räntor	16	23	16	23
Övrigt	277	223	231	50
Summa upplupna kostnader	3 675	4 092	2 475	2 821

Förutbetalda intäkter

Skulder till beställare	3 039	4 038	2 711	3 628
Förutbetalda försäkrings ersättningar	244	417	-	-
Balanserad projektränta	8	12	8	12
Balanserade värde förändringar avseende förlängning av termins kontrakt	-	-	362	578
Övrigt	27	70	17	67
Summa förutbetalda intäkter	3 318	4 537	3 098	4 285
Totalt	6 993	8 629	5 573	7 106

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 41 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Saabs finansiella tillgångar och skulder och kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och Treasuryverksamheten. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera en negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• t Valutarisk
• t Ränterisk
• t Likviditets- och finansieringsrisk
• t Råvarurisk
• t Kredit- och motpartsrisk

Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• t omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till sek
• t omvandla upplåning i sek, alternativt överskott i sek, till de valutor i vilka tillgångarna är denominerade (avser främst civila flygplan som Saab äger inom leasingflottan)
• t omvandla räntebindningstiden för leasingkontrakt för att möta hyresintäkter samt önskad räntebindning för övriga tillgångar och skulder

Ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker är centraliserad till Group Treasury. De operativa affärsområdena har direktiv och processer som beskriver hur de finansiella riskerna skall hanteras. Vidare finns detaljerade, av koncernledningen fastställda, direktiv och riktlinjer för Group Treasurys verksamhet.

Hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings ab, där även de externa transaktionerna genomförs. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom Group Treasury.

Koncernens internbank, Saab Treasury, ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, hantering av ränte- och valutarisker samt elprisrisker. Saab har avtalat med en extern part avseende hanteringen av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning. Övrig råvarurisk hanteras primärt genom kontraktsklausuler.

Group Treasury Policy tillåter, i begränsad omfattning, handel för egen räkning inom valuta- och räntederivat. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap. Saab Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på msek 50 (50), som fördelas mellan hantering av ekonomisk risk i offertportföljen, trading och elderivat. Under året har ca msek 15 allokerats till tradingportföljen och ca msek 35 till offertportföljen. VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer, och är praxis inom det finansiella området. Metoden estimerar det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet. Funktionen Treasury Risk Analysis rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk dagligen till koncernledningen.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, räntebärande fordringar, likvida medel, placeringar i räntebärande värdepapper och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Följande tabeller visar en fördelad rapport över finansiell ställning kategoriserad och klassificerad enligt ias 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

Klassificering och kategorisering	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen av	Identifierade till verkligt värde via resultat	Investe ringar som hål les till	Låne- och kundford	Finansiella	Derivat som identifierats som kassa	Derivat som identifierats som verkligt	Totala finansiella tillgångar och	Värderat till
av finansiella tillgångar och skulder	seende handel	räkningen	förfall	ringar	skulder	flödes säkring	värde säkring	skulder	verkligt värde
2012
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	49	144	-	-	-	-	193	192
Långfristiga fordringar	-	-	-	879	-	-	-	879	879
Derivat
Valutaterminer	30	-	-	-	-	440	16	486	486
Valutaoptioner	24	-	-	-	-	-	-	24	24
Ränteswappar	1	-	-	-	-	-	-	1	1
Elderivat	-	-	-	-	-	3	-	3	3
Summa derivat	55	-	-	-	-	443	16	514	514
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	6 361	-	-	-	6 361	6 361
Kortfristiga placeringar	-	3 963	-	-	-	-	-	3 963	3 963
Likvida medel	-	-	-	1 616	-	-	-	1 616	1 616
Summa finansiella tillgångar	55	4 012	144	8 856	-	443	16	13 526	13 525
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	1 742	-	-	1 742	1 758
Derivat
Valutaterminer	4	-	-	-	-	191	3	198	198
Valutaoptioner	15	-	-	-	-	-	-	15	15
Ränteswappar	24	-	-	-	-	-	-	24	24
Elderivat	-	-	-	-	-	17	-	17	17
Summa derivat Övriga skulder	43 -	- -	- -	- -	- 5 848	208 -	3 -	254 5 848	254 5 848
Summa finansiella skulder	43	-	-	-	7 590	208	3	7 844	7 860
2011
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	54	143	-	-	-	-	197	199
Långfristiga fordringar	-	-	-	1 046	-	-	-	1 046	1 046
Derivat
Valutaterminer	15	-	-	-	-	430	21	466	466
Valutaoptioner	29	-	-	-	-	-	-	29	29
Ränteswappar	1	-	-	-	-	-	-	1	1
Elderivat	23	-	-	-	-	1	-	24	24
Summa derivat	68	-	-	-	-	431	21	520	520
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	7 136	-	-	-	7 136	7 136
Kortfristiga placeringar	-	4 555	-	-	-	-	-	4 555	4 555
Likvida medel	-	-	-	1 918	-	-	-	1 918	1 918
Summa finansiella tillgångar	68	4 609	143	10 100	-	431	21	15 372	15 374
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	1 738	-	-	1 738	1 751
Derivat
Valutaterminer	15	-	-	-	-	492	8	515	515
Valutaoptioner	43	-	-	-	-	-	-	43	43
Ränteswappar	31	-	-	-	-	-	-	31	31
Elderivat	22	-	-	-	-	17	-	39	39
Summa derivat	111	-	-	-	-	509	8	628	628
Övriga skulder Summa finansiella skulder	- 111	- -	- -	- -	6 201 7 939	- 509	- 8	6 201 8 567	6 201 8 580

Koncernens utestående derivat

Valutaderivat				Verkligt värde 2012				Verkligt värde 2011
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	EUR	-264	122	53	69	-299	160	46	114
	USD	-511	111	41	70	-342	57	160	-103
	Övriga	-	46	43	3	-	67	79	-12
Utestående valutaderivat med löptid upp till ett år, totalt			279	137	142		284	285	-1
Löptid ett till tre år	EUR	-80	66	40	26	-119	78	39	39
	USD	-217	63	12	51	-186	46	115	-69
	Övriga	-	5	5	-	-	12	17	-5
Utestående valutaderivat med löptid ett till tre år, totalt			134	57	77		136	171	-35
Löptid tre till fem år	EUR	-66	27	6	21	-32	22	11	11
	USD	-125	51	3	48	-172	27	49	-22
Utestående valutaderivat med löptid tre till fem år, totalt			78	9	69		49	60	-11
Löptid över fem år	EUR	-26	16	-	16	-30	20	-	20
	USD	-21	2	1	1	-59	7	15	-8
Utestående valutaderivat med löptid över fem år, totalt			18	1	17		27	15	12
Valutaderivat, totalt1)			509	204	305		496	531	-35

1) Balanserade premier på öppna valutaoptionskontrakt uppgår till MSEK 9 (28)

Räntederivat				Verkligt värde 2012				Verkligt värde 2011
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	SEK	668	1	9	-8	600	-	4	-4
	USD	-	-	-	-	-	-	2	-2
Utestående räntederivat med löptid upp till ett år, totalt			1	9	-8		-	6	-6
Löptid ett till tre år	SEK	453	-	21	-21	1 021	1	22	-21
	USD	16	-	7	-7	-	-	-	-
Utestående räntederivat med löptid ett till tre år, totalt			-	28	-28		1	22	-21
Löptid tre till fem år	SEK	-	-	-	-	100	-	6	-6
	USD	-	-	-	-	20	-	16	-16
Utestående räntederivat med löptid tre till fem år, totalt			-	-	-		-	22	-22
Löptid över fem år	SEK	-	-	-	-	-	-	-	-
Utestående räntederivat med löptid över fem år, totalt			-	-	-		-	-	-
Räntederivat, totalt2)			1	37	-36		1	50	-49

2) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -13 (-19) och balanserade premier på öppna kontrakt MSEK 0 (0).

Elderivat			Verkligt värde 2012				Verkligt värde 2011
Miljoner	Megawatt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Megawatt	Tillgång SEK Skuld SEK		Netto
Löptid upp till ett år	14	4	13	-9	15	24	34	-10
Utestående elderivat med löptid upp till ett år, totalt		4	13	-9		24	34	-10
Löptid ett till tre år	17		4	-4	14	-	5	-5
Utestående elderivat med löptid ett till tre år, totalt		-	4	-4		-	5	-5
Elderivat, totalt		4	17	-13		24	39	-15
DERIVAT, TOTALT		514	258	256		521	620	-99
(varav derivat som används för kassaflödessäkring)				235				-78
Upplupna räntor och balanserade premier, se not 1 och 2 ovan		-	-4	-4		-9		-9
Nettning upplupna räntor och premier		-	-	-		8	8	-
DERIVAT ENLIGT KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING		514	254	260		520	628	-108

Valutarisk

Koncernen säkrar hela orderstocken med hjälp av valutaderivat. Det innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende aktuell orderstock. Framtida orderingång är utsatt för växelkursförändringar i form av förändrad konkurrenskraft. Detta hanteras delvis genom att Group Treasury säkrar den ekonomiska exponeringen i fastprisofferter.

Definitioner

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet negativt. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• t Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor än funktionella valutan (ekonomisk och transaktionsexponering)
• t Resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till sek (omräkningsexponering)
• t Resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering)
• t Resultatet kan påverkas av nedskrivningsprövningar avseende icke säkrade framtida kassaflöden i utländsk valuta i förlustkontrakt (nedskrivningsprövning)

I riskhanteringen skiljer Saab på de ovan nämnda typerna av exponering. Policybeskrivning finns under respektive exponeringsområde.

Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygprogrammen.

Ekonomisk exponering

Vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Den risken begränsas primärt genom kontraktsformuleringar (valutaklausuler) alternativt genom offerter i egna kostnadsvalutor.

I de fall fastprisofferter i utländsk valuta lämnas säkras nettoexponeringen med finansiella instrument. Den uppkomna valutarisken för offerter hanteras av Saab Treasury inom ramen för offertportföljen. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar per valuta vid årsskiftet.

		Optioner 2)			Summa säkring
2012	2011	2012	2011	2012	2011
-189	6	-162	-177	-351	-171
-31	-31	-43	-88	-74	-119
-16	-6	-3	-11	-19	-17
-	-	4	-	4	-
-	-	-	-37	-	-37
-	35	-	-	-	35
-	-1 382	-	-	-	-1 382
		Termin1)

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner

2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner

Offertförsäkringsportföljen styrs av ett riskmått baserat på ett sannolikhetsvägt VaR-mått bestående av två delar. En del utgörs av det summerade VaRmåttet för respektive offerförsäkrings externa säkring. Den andra delen utgörs av det summerade VaR-måttet för respektive offertförsäkrings benchmarksäkring. Benchmarksäkringen utgörs av säkring som skall göras extern utifrån Group Treasurys policy. Om de externa säkringarna för portföljens offertförsäkringar överrensstämmer med portföljens fördefinierade benchmarksäkringar så kommer offertföräkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, dvs dess VaR-mått uppgår då till noll.

VaR för offerförsäkringsportföljen uppgick vid årets slut till msek 7 (24). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerten samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2012 uppgick till msek 15 (-32).

Transaktionsexponering

Framtida kassaflöden i utländsk valuta från orderstocken och ramavtal säkras i syfte att skydda bruttomarginalen. Under 2012 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 64 procent (63) av omsättningen. Eftersom stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i sek medför detta att Saab har stora flöden i utländska valutor.

Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och utgör därmed en transaktionsexponering. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken, sek 34,2 miljarder (37,2), är sek, usd, eur och gbp. Av den totala orderstocken är 68 procent (63) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 32 procent (37) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

För att minimera transaktionsexponering i utländska valutor tillämpas nettning på koncernnivå, vilket innebär att inkommande valuta utnyttjas till betalningar för inköp i samma valuta. Vidare används valutaklausuler eller transaktioner på valutamarknaden med valutaterminer som säkringsinstrument. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

En analys har utförts på valutakänsligheten i marknadsvärdet på de befintliga externa säkringarna för orderstock och ramavtal. Effekten av en växelkursförändring i säkringsreserven i eget kapital (före skatt) där kronan försvagas (utländsk valuta blir dyrare) respektive förstärks ges av nedanstående tabell.

	Marknadsvärde 2012-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Marknadsvärde i MSEK	273	-488	1 034
Förändring		-761	761

Valutakänsligheten i orderstocken visas av nedanstående tabell, det vill säga effekterna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive stärks. I tabellen är orderstocken för utländska dotterbolag omräknad till msek.

	Orderstock 2012-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Orderstock i MSEK	34 151	34 561	33 741
Förändring		410	-410

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med ias 39. Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till msek 0 (1).

I tabellen nedan visas de kassaflöden som motsvarar de derivat som har kassaflödessäkrats under 2012 respektive 2011 uttryckta i miljoner i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar per valuta

		CZK			EUR			GBP			NOK			THB			USD			ZAR
Miljoner	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto
< 90 dagar	-31	27	-4	-31	123	92	-25	50	25	-	9	9	-135	1 139	1 004	-93	183	90	-13	1	-12
91-180 dagar	-10	20	10	-8	33	25	-6	38	32	-1	1	-	-101	421	320	-32	67	35	-18	15	-3
181-210 dagar	-19	4	-15	-13	37	24	-2	13	11	-	-	-	-29	568	539	-22	51	29	-	-	-
211-360 dagar	-11	19	8	-14	51	37	-5	5	-	-	1	1	-10	50	40	-38	60	22	-11	-	-11
2014	-6	17	11	-30	70	40	-2	10	8	-	-	-	-84	1 251	1 167	-32	121	89	-1	-	-1
2015	-	3	3	-13	35	22	-2	-	-2	-	-	-	-38	555	517	-22	111	89	-	-	-
2016	-	-	-	-5	51	46	-	-	-	-	-	-	-11	-	-11	-5	86	81	-	-	-
2017	-	-	-	-2	11	9	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	39	39	-	-	-
2018 och framåt	-	-	-	-1	21	20	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	22	22	-	-	-
Summa flöden 2012	-77	90	13	-117	432	315	-42	116	74	-1	11	10	-408	3 984	3 576	-244	740	496	-43	16	-27
Summa flöden 2011	-34	148	114	-153	501	348	-51	158	107	-9	8	-1	-46	2 350	2 304	-245	912	667	-129	41	-88

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i utländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i usd (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till sek. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv och avyttringar. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till msek 3 443 (2 704), se nedanstående tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
USD	1 581	1 861
EUR	533	33
AUD	434	470
ZAR	440	573
Andra valutor	455	433
Totalt	3 443	3 370

Effekten på nettotillgångarna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive förstärks visas av nedanstående tabell.

Känslighetsanalys av nettotillgångarna

MSEK	Nettotillgångar 2012-12-31	Förstärkning av SEK med 10%	Försvagning av SEK med 10%
USD	1 581	1 423	1 740
EUR	533	480	587
AUD	434	390	477
ZAR	440	396	484
Andra valutor	455	410	499
Totalt	3 443	3 099	3 787

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte enligt Group Treasury Policy.

Nedskrivningsprövningar

Långa kontrakt i framförallt usd inom civila flygplansprogram består av orderstock, som valutasäkras, och förväntade framtida beställningar som tillsammans utgör förkalkylerade affärer. Kassaflöden från de senare säkras normalt när de blir bekräftade order. Vid nedskrivningsprövningar av förlustkontrakt påverkas resultatet av omvärdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Större kursförändringar i framförallt usd mot sek får betydande påverkan på resultatet. Denna exponering kurssäkras inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Ränterisk har identifierats inom följande områden:

• t Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Stora sådana poster avser pensionsåtaganden och leasingverksamheten.
• t Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto. Ränteeffekter på förskottsfinansieringen påverkar bruttoresultatet.

Ränterisker i koncernens finansiella investeringar hanteras med utgångspunkt från en hög betalningsberedskap och en duration på 12 månader, med möjlighet att avvika +/– 12 månader. Per årsskiftet var durationen för investeringar 17 månader (18). Ränterisker i koncernens upplåning hanteras med utgångspunkt från ett benchmark med 18 månaders duration, med möjlighet att avvika +/–18 månader. Per årsskiftet var durationen för finansieringen 8 månader (14).

För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. För en känslighetsanalys, se vidare under likviditets- och finansieringsrisk. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i sek, vilken via valutaswappar växlas till dotterbolagens valuta. Ränteswappar i usd används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration, se vidare Saab Pensionsstiftelse.

Likviditets- och finansieringsrisk

Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån till godtagbara villkor.

Enligt Group Treasury Policy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel som motsvarar det högsta av (dock minst msek 3 000, justerat för lån med förfallodag inom 12 månader):

• t 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter)
• t 50 procent av utestående on demand-garantier för de tre största engagemangen

Likviditets- och finansieringsrisken minimeras genom att ha en diversifiering av finansieringskällor och löptider.

Saab har som policy att försäkra on-demand garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Detta gäller kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (ekn) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter MSEK	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Klubblån (förfall 2016)	4 000	-	4 000
Totalt bekräftade kreditfaciliteter	4 000	-	4 000
Företagscertifikat	5 000	-	5 000
Medium Term Note (MTN)	3 000	1 100	1 900
Receivables Financing	1 515	852	663
Totalt låneprogram	9 515	1 952	7 563
Totalt lånefaciliteter	13 515	1 952	11 563

Klubblånet är en kreditfacilitet med ett motvärde på msek 4 000 jämnt fördelat gentemot åtta banker och förfaller 2016. Inga finansiella covenants föreligger i vare sig klubblånet eller de andra kreditfaciliteterna.

Vidare finns ett certifikatprogram med en låneram på msek 5 000. Under 2012 utnyttjades varken certifikatprogrammet eller klubblånet.

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (mtn) med en låneram på msek 3 000 eller motvärde i eur. mtn-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

Nettolikviditet

Nettolikviditeten exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner uppgick per den 31 december 2012 till msek 3 837 (4 735). Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placerats enligt Group Treasury Policy. Vid årsskiftet uppgick placeringarna i räntebärande värdepapper och bankdepositioner till msek 4 825 (5 638).

Nettolikviditet

MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31
Tillgångar
Likvida medel	31	1 616	1 918
Kortfristiga placeringar	25	3 963	4 555
Summa likvida placeringar		5 579	6 473
Kortfristiga räntebärande fordringar	27	326	368
Långfristiga räntebärande fordringar	27	109	99
Långfristiga räntebärande finansiella investeringar	25	144	143
Summa räntebärande tillgångar		6 158	7 083

MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31
Skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	35	1 637	520
Långfristiga räntebärande skulder	35	105	1 218
Avsättning för pensioner	37	11	12
Summa räntebärande skulder		1 753	1 750
Nettolikviditet		4 405	5 333

Per den 31 december 2012 var nettolikviditeten msek 4 405 (5 333) med ett genomsnitt under året på msek 4 844 (4 560). Nettot av erhållna ränteintäkter och betalda räntekostnader uppgår till msek 117 (-70). Av de likvida placeringarna på msek 5 579 (6 473) var msek 10 (10) pantsatta som handelssäkerhet gentemot omx. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs placeringar.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finan siella kostnader
1 år	2 788	28	2 485	25	53
2 år	-203	-2	100	1	-1
3 år	880	9	880	9	18
4 år	1 170	11	1 170	11	22
5 år och framåt	-	-	-	-	-
Totalt	4 635	46	4 635	46	92
Justering*	190	-	-	-	-
Totalt	4 825	-	-	-	-

*Justering av nominellt värde jämfört med bokfört pga. marknadsvärdering till över- respektive underkurs.

Kortfristiga räntebärande skulder består främst av emitterat mtn-lån på msek 1 100 som 2011 rapporterades som långfristig räntebärande skuld samt av skulder till joint ventureföretag msek 378 (449). Långfristiga räntebärande skulder uppgår till msek 105 (1 218). Av de långfristiga skulderna förfaller msek 24 (1 128) inom 1-5 år och msek 81 (90) om längre tid än 5 år.

Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut framgår av tabellen "Känslighetsanalys av finansiell risk" i kolumnen kapitalbindning. I volymen för räntebindning ingår ränteswappar. Ränterisken i lånen och ränteswappar för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var msek 20 (21) den 31 december 2012. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs refinansiering av krediter.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter) Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finan siella kostnader
1 år	1 702	17	1 952	20	37
2 år	150	2	-	-	2
3 år	100	1	-	-	1
4 år	-	-	-	-	-
5 år och framåt	-	-	-	-	-
Totalt	1 952	20	1 952	20	40

Råvarurisk

Prisrisker i råvaror delas upp i två delar

• t Med råvaruprisrisk avses risken att kostnaderna för inköp av material stiger.
• t Med elprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt vid förändringar av elpriset.

Råvarurisk skall enligt koncernens policy minimeras och hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kund/leverantör. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el. Detta sker genom säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av det kommande kvartalets förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt till 0 procent till och med kvartal 13. De svenska enheterna förbrukar cirka 142 (156) gwh per år med en spotprisrisk på msek 1,4 (1,6) per öres förändring av elpriset. Hanteringen av elhandelderivat sker genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till givet benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande msek 1 (1) uttryckt som var. Marknadsvärdet av elderivat var vid årsskiftet msek -13 (-15). Vid införandet av flera prisområden i Sverige, 1 november 2011, namnändrades (sto) till (se3). Sedan 1 januari 2010 kassa flödessäkras elderivat för prisområde Stockholm (se3). Ineffektiviteten som påverkat årets resultat uppgår till msek -3 (1).

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker skall enligt koncernens policy identifieras och aktivt hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt skall hanteras genom att tillgängliga bank-, försäkrings- eller exportkreditinstitutioner utnyttjas. Kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer skall enligt policyn hanteras genom att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott. Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer.

Kundfordringar

Den 31 december 2012 var koncernens utestående kundfordringar msek 3 454 (3 153). Receivables Financing-programmet minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 852 (872). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 82 procent (84) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom eu som svarar för 56 procent (48) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bankeller försäkringsgarantier alternativt garantier från ekn.

I samband med kontantaffärer är målsättningen att remburs skall öppnas till förmån för Saab för att därigenom säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick till msek 13 (19) vilket motsvarar 0,3 procent (0,5) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2012	2011
Nedskrivningar, 1 januari	-19	-22
Nedskrivningar för beräknade förluster	-5	-5
Återföring av tidigare nedskrivningar	1	3
Realiserade kreditförluster	10	5
Nedskrivningar, 31 december	-13	-19

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK	2012-12-31	2011-12-31
<30 dagar	412	221
30 till 90 dagar	169	393
91 till 180 dagar	196	303
>181 dagar	124	125
Förfallna kundfordringar	901	1 042
Ej förfallna kundfordringar	2 553	2 111
Totala kundfordringar	3 454	3 153

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Lämnade förskott till leverantörer

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk, då motprestationen ej är fullgjord. Den 31 december 2012 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för msek 89 (139). Då koncernens policy är att ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott bedöms den kommersiella leverantörskreditrisken vara låg.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot banker genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att:

• t Samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst a enligt Standard and Poor's eller a3 enligt Moody' s
• t Varje enskild finansiell motpart ska tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget
• t Saab har med finansiella motparter ingått isda-avtal, avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (bis I). Den 31 december 2012 uppgick motpartsriskerna till msek 5 356 (5 859), varav utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten msek 4 916 (5 651).

Trading

Styrelsen har givit Saab Treasury ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument. Under året allokerades msek 15 uttryckt enligt VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2012 blev resultatet msek 31 (32), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (var) uppgick under året till msek 3 (3).

Säkringsredovisning

För de poster där säkring skett med valutaterminer och valutaswappar för att säkra värdeförändring i verkligt värde tillämpas säkringsredovisning. Marknadsvärde på valutaderivat som säkringsredovisats till verkligt värde samt marknadsvärde på säkrade poster framgår av nedanstående tabell. För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Säkringsredovisning till verkligt värde, MSEK	2012	2011
Valutarisk i orderstock (säkrad post)	-13	-13
Valutaderivat (säkringsinstrument)	13	13

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Dessa kassaflödessäkringar avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer.

Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsintrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Säkringsreserven före skatt uppgick till msek 681 (621), varav det orealiserade värdet på derivat var msek 235 (-78) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av derivat var msek 446 (699).

Förändringen i säkringsreserven 2012, msek 60, består av upplösning mot resultaträkningen msek 15, värdeförändring på befintliga derivat msek 241, marknadsvärdet på under året upptagna säkringar msek 61 samt förändring som uppstått vid förlängning av derivat msek -257. För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till msek -3 (2).

Värderingsmetoder för finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes.

Följande instrument värderades till verkligt värde enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen (Nivå 1):

• t Obligationer
• t Elderivat
• t Räntederivat

Följande instrument värderade till verkligt värde värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata (Nivå 2).

• t Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i sek till bokslutskurser
• t Optioner: Optionsprissättningsmodellen Black-Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner
• t Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna

Aktier och andelar som är onoterade: Värderas enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag (Nivå 3).

Per den 31 december 2012 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

MSEK	2012	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Obligationer och räntebärande värdepapper	3 963	3 963	-	-
Valutaterminer	486	-	486	-
Valutaoptioner	24	-	24	-
Ränteswappar	1	-	1	-
Elderivat	3	3	-	-
Aktier och andelar	49	-	-	49
Totalt	4 526	3 966	511	49

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2012	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	198	-	198	-
Valutaoptioner	15	-	15	-
Ränteswappar	24	-	24	-
Elderivat	17	17	-	-
Totalt	254	17	237	-

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden och ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsen har ett långsiktigt realt avkastningskrav på 3 procent per år. Investeringspolicy anger tillgångsfördelningen till maximalt 50 procent aktier/alternativa investeringar (hedgefonder) och 50-100 procent räntebärande produkter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har bbb i kreditrating enligt Standard & Poor's och baa enligt Moody's. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 50 procent (53) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 50 procent (47) i aktie- och alternativa investeringar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var msek 4 346 (4 050) den 31 december 2012 och årets avkastning uppgick till 8 procent (0). Under 2012 kapitaliserades stiftelsen med msek 0 (105) och betalades msek 2 (3) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	4 346	4 050	3 969	3 609
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser1)	6 485	5 866	4 675	5 002
Konsolideringsgrad	67%	69%	85%	72%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	4 615	4 489	4 042	3 844
Konsolideringsgrad	94%	90%	98%	94%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Ställda säker heter för egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar	-	-	-	-
Obligationer och andra värdepapper	10	10	10	10
Övriga tillgångar	110	-	-	-
Totalt	120	10	10	10
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	92	90	92	90
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	4 067	5 336
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	6	6	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse företag	8	8	85	102
Totalt	106	104	4 244	5 528

Saab har en pågående rättstvist med Forsvarets Materialtjeneste (fmt). Sjö- och handelsrätten i Köpenhamn meddelade i en dom att de ogillat fmts talan mot Saab. fmt har överklagat domstolsbeslutet. fmts motkrav uppgår till mdkk 250. Dom i den danska Högsta domstolen (Højesteret) förväntas i slutet av april 2013.

Saab har erhållit ett krav avseende påstått patentintrång i usa. Förfarandet är i ett mycket tidigt skede och kravet utvärderas för närvarande. Det går inte att utesluta att ersättningsan språket kan bli väsentligt.

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2012-12-31	andel i procent	2011-12-31	andel i procent
Moderbolagsgarantier	1 339	22	1 540	21
Bankgarantier	4 668	78	5 674	79
Totala garantier	6 007	100	7 214	100
Bankgarantier:
On demand	3 974	85	5 014	88
Proprieborgen	694	15	660	12
Totala bankgarantier	4 668	100	5 674	100
Typ av garanti:
Förskott	2 146	36	3 177	44
Fullgörande	3 080	51	3 365	47
Milstolpebetalning	-	-	-	-
Anbud, kredit och övriga	781	13	672	9
Totala garantier	6 007	100	7 214	100

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

NOT 43 Närstående

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. I januari 2012 förvärvade Combitech ab, ett helägt dotterbolag till Saab ab, Sörman Information ab. Största aktieägare i Sörman var Investor ab. Enligt Saabs bedömning motsvarar köpeskillingen marknadsvärdet. I övrigt har inte Saab haft några transaktioner av betydelse med Investor. Saab har inte heller några betydande transaktioner med styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysning om ersättningar se not 37.

Av moderbolagets omsättning avsåg 4 procent försäljning till koncernföretag medan 16 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag uppgår till cirka msek 42 (26) respektive msek 72 (120).

NOT 44 Koncernföretag

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets		Ägarandel i procent
Koncernföretag	säte, land	2012	2011
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
HITT N.V.	Nederländerna	98,9	-
MEDAV GmbH	Tyskland	100	-
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Czech s.r.o.	Tjeckien	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	71	71
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Sensis Corporation	USA	100	100
Saab Systems Oy	Finland	100	100
Saab Systems Pty Ltd	Australien	100	100
Moderbolaget
MSEK		2012	2011
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari		17 086	16 321
Nyemissioner/kapitaltillskott		27	566
Förvärv		540	203
Försäljningar och likvidationer		-454	-23
Omklassificeringar		9	19
Utgående balans 31 december		17 208	17 086
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari		-10 679	-10 551
Årets nedskrivningar		-47	-128
Utgående balans 31 december		-10 726	-10 679
Redovisat värde 31 december		6 482	6 407

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultat räkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

			2012-12-31
			Redo visat
Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i procent	värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100,0%	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100,0%	155
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100,0%	1 014
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100,0%	3
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100,0%	4
Fastighets AB Odengatan Jönköping, 556378-6226, Järfälla	2 000	100,0%	-
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Karlskoga	100 000	100,0%	10
HITT N.V., Nederländerna	-	98,9%	274
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Linköping	48 000	100,0%	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100,0%	51
Linköping City Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100,0%	3
MEDAV GmbH, Tyskland	-	100,0%	236
Saab d.o.o., Slovenien	-	100,0%	-
Saab Aerospace Overseas AB, 556628-6448, Linköping	1 000	100,0%	-
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Linköping	30 000	100,0%	1 500
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100,0%	91
Saab Czech s.r.o, Tjeckien	-	100,0%	24
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100,0%	103
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100,0%	357
Saab India Technologies Private Limited, Indien	-	100,0%	-
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100,0%	11
Saab Kenya Ltd, Kenya Saab Microwave Systems AB, 556028-1627,	-	100,0%	-
Mölndal	300 000	100,0%	49
Saab North America, Inc., USA Saab Precision Components AB, 556627-5003,	-	100,0%	1 141
Jönköping	2 000	100,0%	8
Saab Seaeye Holdings Ltd, Storbritannien	-	100,0%	194
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	95,0%	443
Saab South East Asia Co., Ltd, Thailand	-	100,0%	12
Saab Surveillance Solutions AB, 556627-1929, Linköping	1 000	100,0%	1
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Järfälla	1 000	100,0%	-
Saab Systems Oy, Finland	-	100,0%	103
Saab Technologies Norway AS, Norge	-	100,0%	1
Saab Technologies UK Limited, Storbritannien	-	100,0%	-
Saab Training Systems AB, 556030-2746, Jönköping	150 000	100,0%	42
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	-	100,0%	6
Saab Training Systems GmbH, Tyskland	-	100,0%	3
Saab Ventures AB, 556757-5211, Linköping	1 000	100,0%	-
Vilande bolag m.m.	-	-	494
Redovisat värde vid årets slut			6 482

NOT 45 Obeskattade reserver

Moderbolaget
MSEK	2012	2011
Periodiseringsfond:
Ingående balans 1 januari	350	-
Årets avsättning	514	350
Utgående balans 31 december	864	350
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	48	65
Årets avskrivningar under plan	-16	-17
Utgående balans 31 december	32	48
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	397	437
Årets avskrivningar under plan	-17	-40
Utgående balans 31 december	380	397
Summa obeskattade reserver 31 december	1 276	795

NOT 46 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar

Nedan redovisas koncernens operativa kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Det operativa kassa flödet avviker på följande punkt från kassaflödesanalysen på sidan 64:

t Förvärv eller avyttringar av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella placeringar samt räntebärande fordringar ingår ej i investeringsverksamheten

OPERATIVT KASSAFLÖDE

Koncernen

MSEK	2012	2011
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	1 906	2 783
Överfört till pensionsstiftelse	-	-132
Justeringar av poster som inte ingår i kassa flödet	1 179	141
Betald inkomstskatt	-574	-450
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	2 511	2 342
Rörelsekapital
Varulager	-199	-243
Rörelsefordringar	707	-96
Erhållna kundförskott	-459	409
Övriga rörelseskulder	-1 701	610
Avsättningar	-509	-630
Förändring av rörelsekapital	-2 161	50
Kassaflöde från den löpande verksamheten	350	2 392

Koncernen
MSEK	2012	2011
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-343	-41
Förvärv av materiella anläggnings tillgångar	-328	-325
Förvärv av leasingtillgångar	-1	-1
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	10	23
Avyttring av leasingtillgångar	312	301
Förvärv av verksamheter och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-568	-1 135
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	174	1 264
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar	-2	-1
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga ränte bärande finansiella tillgångar	-746	85

Operativt kassaflöde -396 2 477

OPERATIVT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2012	2011
Operativt kassaflöde	-396	2 477
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	585	-2 967
Andra finansiella placeringar och fordringar	28	307
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-19	-50
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-474	-367
Årets kassaflöde	-276	-600

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel

Koncernen
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	622	681
Bankdepositioner	862	1 083
Medel på spärrat konto	131	139
Deponerade medel för kunders räkning	1	15
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	1 616	1 918
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 616	1 918

Moderbolaget
MSEK	2012-12-31	2011-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	87	154
Bankdepositioner	862	1 083
Summa enligt balansräkningen	949	1 237
Summa enligt kassaflödesanalysen	949	1 237

Betalda räntor och erhållen utdelning

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Erhållen utdelning	2	55	291	226
Erhållen ränta	218	69	342	212
Erlagd ränta	-101	-139	-169	-198
Totalt	119	-15	464	240

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2012	2011	2012	2011
Avskrivningar	1 172	1 240	548	601
Nedskrivningar	17	21	-	-
Förändringar i värdet av biologiska tillgångar	-1	-6	-	-
Förändringar i värdet av förvaltningsfastigheter	1	12	-	-
Resultatandelar i intresseföretag	-27	12	-	-
Utdelningar från intresseföretag	2	50	-	-
Utdelning och koncernbidrag från/till koncernföretag	-	-	-902	-1 547
Realisationsresultat vid försälj ning av koncern-, intresse företag och övriga andelar	-10	-1 169	-33	-181
Realisationsresultat vid försälj ning av anläggningstillgångar	-1	-1	-	2
Nedskrivning av andelar och fordringar	4	9	47	128
Avsättningar	-57	9	50	94
Avsättningar till pensioner	176	-114	-150	278
Övrigt	-97	78	43	-17
Totalt	1 179	141	-397	-642

Förvärv av verksamheter och koncernföretag

Koncernen

2012	2011
631	1 007
7	286
4	-
62	63
254	325
25	127
983	1 808
2	34
56	38
47	102
180	256
285	430
593	1 158
-25	-127
568	1 031
521	929

Förvärv 2012 avser främst det holländska bolaget hitt n.v, det tyska bolaget medav gmbh, Sörman Intressenter ab (moderbolag till Sörman Information ab), Täby Displayteknik ab och 70 procent av aktierna i det norska bolaget Bayes Risk Management as. Förvärv 2011 avser det amerikanska företaget Sensis Corporation, tillgångar från Scandinavian Air Ambulance Holding och tillgångar från det tjeckiska företaget e-com.

Förvärv av intresseföretag

Koncernen

MSEK	2012	2011
Förvärvade tillgångar och skulder
Finansiella anläggningstillgångar	-	104
Summa tillgångar	-	104
Utbetald köpeskilling	-	104
Påverkan på koncernens likvida medel	-	104

Förvärv 2011 avser främst 36,6 procent i AVIA SATCOM Co. Ltd och andelar i intresseföretag i venture-portföljen.

Avyttring av koncernföretag och intresseföretag

Koncernen MSEK 2012 2011 Avyttrade tillgångar och skulder Materiella anläggningstillgångar 190 11 Finansiella anläggningstillgångar 7 3 Rörelsefordringar 1 23 Tillgångar som innehas för försäljning - 113 Likvida medel - 8 Summa tillgångar 198 158 Rörelseskulder - 8 Uppskjuten skatteskuld 25 - Summa skulder 25 8 Försäljningspris 174 1 272 Erhållen köpeskilling 174 1 272 Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten - -8 Påverkan på koncernens nettolikviditet 174 1 264 Varav likvida medel 174 1 264

Avyttring 2012 avser en förvaltningsfastighet och andelarna i Sörman Intressenter ab, moderbolag till Sörman Information ab. Avyttring 2011 avser andelarna i Grintek Ewation (Pty) Ltd, Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, C3 Technologies ab och Image Systems ab.

NOT 47 Uppgifter om moderbolaget

Saab ab (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets aktier är registrerade på nasdaq omx Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab ab, Box 12062, 102 22 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2012 består av moderbolaget och dess koncern företag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

NOT 48 Miljöredovisning

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab ab:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköpings kommun är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Tillsynsmyndigheten och Miljö domstolen har under 2006 respektive 2007 beslutat om kompletterande villkor för verksamheten mot bakgrund av eu:s ippc-direktiv.

I Järfälla bedriver Saab tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab under 2012 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Linköping City Airport ab är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköpings kommun. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics ab bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Dynamics ab och Saab Bofors Test Center ab bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Dynamics har fram till halvårsskiftet 2012 även bedrivit tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna. Dessutom bedriver Saab Barracuda ab tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Dotterbolagen har under 2012 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab bedriver verksamhet i Arboga, Ljungbyhed, Malmslätt, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. I Arboga och Malmslätt finns fortfarande gällande tillståndsbeslut som meddelades av länsstyrelsen 1993 respektive 1994. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolagen Saab Dynamics ab i Motala, Saab Training Systems ab i Huskvarna och Saab Precision Components ab i Jönköping. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

NOT 49 I bokslutet använda valutakurser

				Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2012	2011	2012	2011
Australien	AUD	1	6,77	7,03	7,02	6,70
Danmark	DKK	100	115,52	120,33	116,96	121,26
Euro	EUR	1	8,62	8,94	8,71	9,03
Kanada	CAD	1	6,55	6,78	6,78	6,57
Norge	NOK	100	116,72	115,05	116,41	115,87
Schweiz	CHF	1	7,13	7,36	7,22	7,35
Storbritannien	GBP	1	10,49	10,68	10,73	10,41
Sydafrika	ZAR	100	76,61	85,08	82,75	89,72
Tjeckien	CZK	100	34,36	34,64	34,64	36,76
USA	USD	1	6,52	6,92	6,78	6,50

NOT 50 Nyckeltalsdefinitioner

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA-marginal

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med avdrag för av- och nedskrivningar av leasingflygplan, i procent av försäljningsintäkter.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Kapitalomsättningshastighet

Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Nettolikviditet/nettoskuld

Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner.

Operativt kassaflöde per aktie

Operativt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.

Överskottsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

UTDELNINGSMOTIVERING

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till SEK 4,50 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med MSEK 477. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 4 531 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 11 380 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 1 564 och för moderbolaget MSEK 965.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 46,6 procent jämfört med koncernens långsiktiga mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 47 procent 2012.

Saabs bruttoinvesteringar för 2012 uppgick till MSEK 328, vilket bedöms vara en bra approximation på det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2012 uppgick till MSEK 1 798 varav MSEK 292 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettolikviditet inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 4 405. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551:

• 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
• 1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 2012

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till års stämman förfogan de stående vinstmedel i Moderbolaget:

Efter genomförande av föreslagen vinst disposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK		SEK
Balanserade vinstmedel	3 565 659 280
Årets resultat	964 946 957
Summa	4 530 606 237
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 4,50 per aktie	476 688 731
Till nästa år balanseras	4 053 917 507
Summa	4 530 606 237

Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	706 648 200
Balanserad vinst	4 053 917 507
Summa	7 049 442 346

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 477 (474), eller SEK 4,50 (4,50) per aktie delas ut till aktie ägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2012, dvs 105 930 829. Soliditeten för Koncernen uppgår till 47,5 procent (41,1) och efter genomförd vinst disposition uppgår soliditeten till 46,6 procent (40,2).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsf aktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 15 februari 2013

Marcus Wallenberg Ordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Johan Forssell Sten Jakobsson Per-Arne Sandström

Cecilia Stegö Chilò Åke Svensson Lena Treschow Torell Joakim Westh Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Catarina Carlqvist Stefan Andersson Conny Holm Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Buskhe

Verkställande direktör och styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 februari 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Håkan Malmström Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Saab AB, org.nr 556036-0793

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 44–122.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för

året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 22 februari 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Håkan Malmström

Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Inledning

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter – som även inkluderar Svensk kod för bolagsstyrning – samt andra relevanta svenska och utländska regler och riktlinjer.

Saab har en Code of Conduct som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för de anställdas agerande i kontakter med kunder, affärspartner och i samhället samt mot varandra som kolleger. Saabs Code of Conduct utgör en del i styrningen av Saab. För ytterligare information om Saabs Code of Conduct, se sidan 36 i årsredovisningen

Svensk kod för bolagsstyrning

Eftersom Saab har aktier upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden, innebär det att Saab ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se

Saab tillämpar Koden och strävar efter att i sin styrning hålla en hög standard. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2012. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2012 skedde enligt Koden och årsstämman 2013 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Saabs webbsida har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

Organisation 2012

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor enligt årsredovisningslagen, se separat yttrande fogat till bolags styrningsrapporten.

Saab har inte avvikit från Kodens regler under 2012.

Bolagsstämma och ägarstruktur

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid en bolagsstämma har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor, samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen. Årsstämma i Saab hölls den 19 april 2012 i Stockholm och 461 aktieägare var representerade vid stämman, motsvarande ca 63 procent av det totala antalet röster i bolaget. I år kommer årsstämman att hållas den 17 april 2013 i Stockholm, för mer information se sid 135.

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2012 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 A-aktier samt 107 243 221 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktierna är upptagna till handel på NASDAQ OMX Stockholm, på listan för stora bolag. A-aktierna är inte marknadsnoterade. En börspost omfattar 100 aktier. Bolagets A-aktier ägs samtliga av Investor AB.

Största aktieägare, 31 december 2012

Enligt SIS ägarservice	Andel av kapital, %	Andel av röster, %1)
Investor	30,0	40,6
Wallenbergstiftelser	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	5,5	4,9
SHB fonder	3,2	2,8
AFA Försäkring	3,1	2,8
Unionen	2,7	2,4
SEB fonder	2,3	2,0
Fjärde AP-fonden	1,8	1,6
Nordea fonder	1,5	1,3
Länsförsäkringar fondförvaltning	1,5	1,3
Totalt	60,3	67,4

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut.

I slutet av december 2012 hade Saab ett eget aktieinnehav om 3 219 515 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sidan 136-139. Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sid 57 för ytterligare information.

Valberedning

Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011 och som gäller tills vidare, ska Saab ska ha en valberedning bestående

av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna och aktieägarna de företräder offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman för beslut:

• (a) stämmoordförande,
• (b) styrelse,
• (c) styrelseordförande,
• (d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
• (e) revisorer (i förekommande fall), och
• (f) arvode för bolagets revisorer.

Inför årsstämman i Saab den 17 april 2013 meddelades i pressmeddelande den 12 oktober 2012 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder) och Anders Algotsson (AFA Försäkring). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 53 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per 31 augusti 2012.

Valberedningens förslag ska offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2013.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2013

Ledamot	Representerar	% av röster 2012-08-31	% av kapital 2012-08-31
Petra Hedengran	Investor AB	39,54	30,03
Peter Wallenberg Jr	Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	7,55	8,74
Jan Andersson	Swedbank Robur fonder	4,02	4,66
Anders Algotsson	AFA Försäkring	2,38	2,75
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande Saab AB	–	–

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 19 april 2012 ska Saabs styrelse bestå av nio bolags stämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.

Vid årsstämman den 19 april 2012 omvaldes Håkan Buskhe, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Åke Svensson, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Joakim Westh.

Styrelsen i Saab AB.

Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Endast verkställande direktören, Håkan Buskhe, är anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2012, finns i årsredovisningen, not 37.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg	Cecilia Stegö Chilò
Håkan Buskhe	Åke Svensson
Johan Forssell	Lena Treschow Torell
Sten Jakobsson	Joakim Westh
Per-Arne Sandström

Övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av presentationen av styrelsen, se sidorna 131–132.

Arbetstagarledamöter

Ordinarie	Suppleanter
Stefan Andersson	Göran Gustavsson
Catarina Carlqvist	Jan Kovacs
Conny Holm	Nils Lindskog

Krav på oberoende

Nedan framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning och oberoende 2012

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget / bolags ledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Håkan Buskhe	2011	Nej 2)	Ja
Johan Forssell	2010	Ja	Nej 3)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Per-Arne Sandström	2005	Ja	Ja
Cecilia Stegö Chilò	2010	Ja	Ja
Åke Svensson	2003	Nej 4)	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej 5)
Joakim Westh	2010	Ja	Ja

1) Ledamot i Investor AB:s styrelse

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab

3) Anställd i Investor AB

4) Tidigare verkställande direktör och koncernchef i Saab

5) Ledamot i Investor AB:s styrelse

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sex ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2012 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sex ordinarie styrelsemöten och två extra möten, totalt nio möten.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning av de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter. Till instruktionen knyts även policies för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen.

Styrelsens möten följer en i förväg godkänd agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation om ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. Finansiella rapporter sammanställs efter varje månad och skickas till styrelsen. Rapporterna presenteras vid varje styrelsemöte och inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Vidare behandlar styrelsen regelbundet investeringar, förvärv och avyttringar. Under 2012 har styrelsen arbetat med fastställande av budget och affärsplan. Styrelsen har även under året särskilt arbetat med bolagets strategi, uppföljning av väsentliga exportmöjligheter och därmed förenliga marknadssatsningar samt frågor rörande riskexponeringar.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter möten med revisions- och ersättningsutskotten lämnas rapporter till styrelsen om vad som har avhandlats på mötena och styrelsen fattar beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.

Styrelsens arbete i utskott

Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principer i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor.

Revisionsutskottets ledamöter har sedan årsstämman i april 2012 varit Per-Arne Sandström (utskottets ordförande), Johan Forssell och Joakim Westh, varav både Per-Arne Sandström och Joakim Westh är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare besitter samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- samt revisionskompetens. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2012 sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av års- och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet samt biträda valberedningen med förslag till stämmobeslut om revisorsval. Bolagets externa revisor är adjungerad till revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har under 2012 arbetat särskilt med den finansiella rapporteringen, budget, affärsplan, införande av kvartalsrevision samt frågor rörande riskexponeringar.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast till övriga styrelseledamöter.

Utskottet har under 2012 haft 5 möten.

Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse - möten1)	Närvaro utskotts möten 2)	Styrelse - arvode kSEK 3)	Arvode Revisions utskott kSEK	Arvode Ersättnings utskott kSEK	Totalt arvode kSEK
Marcus Wallenberg		X	9	2	1 165		80	1 245
Håkan Buskhe			9
Johan Forssell	X		9	5	450	100		550
Sten Jakobsson		X	9	1	480		80	560
Per-Arne Sandström	X		9	5	450	150		600
Cecilia Stegö Chilò			9		450			450
Åke Svensson			7		450			450
Lena Treschow Torell		X	9	2	450		135	585
Joakim Westh	X		9	5	450	100		550

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2012

1) Av totalt 9 möten

2) Av totalt för revisionsutskottet 5 möten och för ersättningsutskottet 2 möten

3) VD Håkan Buskhe erhåller ej arvode

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, Sten Jakobsson och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Annika Bäremo var under 2012 sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att bereda styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, samt följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman beslutat om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ersättningsutskottet ska även upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Det är ersättningsutskottet som ansvarar för tolkning och tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under året arbetat särskilt med översyn av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt Saabs långsiktiga incitamentsprogram för bolagets ledande befattningshavare och strategiska nyckelpersoner.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras snarast därefter till övriga styrelseledamöter. Utskottet har under 2012 haft två möten.

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen kvaliteten på styrelsens arbete och vilka förbättringsområden som finns, för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär och ger sin uppfattning om hur väl styrelsen fungerar. Resultatet jämförs sedan med tidigare års utfall. Frågeformuläret är uppdelat i fem delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen och samarbetsklimatet. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om styrelsens arbete. Resultatet av utvärderingen diskuteras därefter i styrelsen. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med analys, utvärdering och tillsättning av styrelserepresentationen.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen. Under 2012 har styrelsen även utvärderat verkställande direktörens arbete genom att ledamöterna har besvarat ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena strategi, prestation, organisation, personal och ledarskap.

Verkställande direktören

Verkställande direktör och koncernchef är Håkan Buskhe som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget och tidigare erfarenheter framgår av presentationen av styrelsen och koncernledningen, se sidorna 131 och 133 . Håkan Buskhe äger inga aktier i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Redovisning av riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare återfinns i förvaltningsberättelsen.

Bolagets revisor

Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har bolagets halvårsrapport och delårsrapporten för tredje kvartalet översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, som valdes till ny revisor vid årsstämman 2011.

PricewaterhouseCoopers AB

• r7BMEFTGÕSQFSJPEFOm
• r)VWVEBOTWBSJHSFWJTPSÅS)ÇLBO.BMNTUSÕN
• r"OESBSFWJTJPOTVQQESBH"YFM+PIOTPO
  (BNCSP
  ,BSP#JP
  /\$\$PDI /PSETUKFSOBO

PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwCs globala nätverk NFEWFSLTBNIFUJDBMÅOEFS1X\$IBSLPNQFUFOTPDIFSGBSFOIFU JOPNGÕS4BBCWJLUJHBPNSÇEFOSFWJTJPOBWTUPSBPDICÕSTOPUFSBEF bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Ersättning till revisorer

Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman.

PwC har under 2012 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.

Ersättning till revisorer 2011–2012 avseende koncernen

MSEK	2012	2011
Revisionsuppdrag:
PwC	15	15
Övriga	2	1
Andra uppdrag:
PwC	6	7

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i den svenska årsredovisningslagen.

Saabs internkontrollprocess avseende finansiell rapportering

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisor.

Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorn har deltagit i samtliga möten med revisionsutskottet under 2012.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras.

Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2012. Styrelsen har också vid ett tillfälle sammanträffat med bolagets revisor utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Intern kontroll över finansiell rapportering

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina mål och samtidigt hantera dess risker. Den finansiella internkontrollen är en del av samtliga internkontrollprocesser inom Saab. Ramverket för dessa är utformat i enlighet med det så kallade COSO ramverket vilket utvecklats av the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission.

Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen har som mål att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och förbereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning och en instruktion av vilka framgår hur styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter definieras.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Internationella affärer är dominerande inom verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkring och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner. Utöver affärsrisker och risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter.

Group Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Denna process involverar en självutvärdering, en så kallad Self Assessment, som koncernstaberna och affärsområdena genomför. Den aktuella riskbilden avstäms med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen på väsentliga riskområden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Information, kommunikation och kontrollaktiviteter

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga säkerställs bland annat enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen.

Varje affärsområde utformar sina riskhanteringsrutiner och sin struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

De mest signifikanta riskerna som identifierats inom finansiell rapportering hanteras genom kontrollstrukturer inom affärsområdena och koncernstaberna. De är baserade på Saabs minimikrav på god intern kontroll för de väsentliga interna kontrollprocesserna.

Uppföljning och utvärdering

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin.

Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsområde mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning. Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Group Finance beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsområde används en självutvärdering, så kallad Self Assessment. Här behandlas förutom processerna som ligger till grund för den finansiella rapporteringen också operativa risker, anseenderisker samt efterlevnaden av lagar, förordningar och interna regelverk. Denna rapporteras även till revisionsutskottet.

Till den interna kontrollstrukturen hör koncernavdelningen Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokalt tillämpade internkontrollen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen. Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, koncernledningen och dess medlemmar samt eget initiativ.

Aktiviteter under 2012

Under 2012 har självutvärderingen löpande gjorts i Sverige och Australien med hjälp av Self Assessment. En oberoende utvärdering har skett vid ett tillfälle i de båda länderna. Implementeringen av självutvärderingsprocessen slutfördes i Danmark under 2012 och implementeringen startades i Saabs verksamhet i Sydafrika och USA.

Fokus 2013

Under 2013 kommer en självutvärdering att genomföras minst vid två tillfällen på samtliga affärsområden inom Saab och de länder där processen införts. En oberoende utvärdering kommer att ske vid minst ett tillfälle.

Implementeringen av självutvärderingsprocessen kommer under 2013 slutföras i USA och Sydafrika. Under 2013 kommer implementeringen av denna process startas i Saabs verksamhet i Tyskland, Tjeckien och Holland.

Samtidigt pågår ett ständigt förbättringsarbete av befintliga kontrollsystem.

STYRELSE

MARCUS WALLENBERG

Ordförande sedan 2006. Vice ordf örande 1993-2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992. Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956 Bachelor of Science of Foreign Service Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 100 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB, Electrolux AB och LKAB. Ledamot i AstraZeneca PLC, Stora Enso Oyj, Investor AB, Temasek Holding Ltd. och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB, Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London, Citicorp (Hong Kong), Citibank N.A. (New York)

HÅKAN BUSKHE

Ledamot av styrelsen sedan april 2011 Verkställande direktör och Koncernchef i Saab AB Född 1963 Civilingenjör, Teknologie Licentiat (Transport och Logistik) Anställd 2010 Aktier i Saab: 16 078

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Vattenfall AB Ledamot i Teknikföretagen

Tidigare anställningar och befattningar :

President and CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB Senior Vice President E.ON Sverige AB, CEO Schenker North/Ledamot i Schenker AG, CEO Land Operations, CEO Schenker-BTL AB

JOHAN FORSSELL

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Direktör Investor AB, Ansvarig Kärninvesteringar Född 1971 Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Aktier i Saab: 7 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Atlas Copco

Tidigare anställningar och befattningar:

Analyschef Kärninvesteringar, Investor AB, Ansvarig för Verkstad- och Hälsosektorn, Investor AB, Ansvarig för Verkstadssektorn, Investor AB Analytiker Kärninnehav, Investor AB

STEN JAKOBSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och Vice ordförande sedan 2010 Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 3 490

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Power Wind Partners AB, Ledamot i LKAB, Ledamot i Stena Metall AB Ledamot i FLSmidth A/S Ledamot i Xylem Inc

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige, Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsområdeschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division Asea central staff – Produktion. Asea trainee

PER-ARNE SANDSTRÖM

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs revisionsutskott Född 1947 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 3 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i TeliaSonera AB

Tidigare anställningar och befattningar :

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson President and CEO, Ericsson Inc., USA, Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB, Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB, Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB, Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

Antalet aktier som styrelseledamot äger inkluderar närståendes eventuella innehav.

CECILIA STEGÖ CHILÒ Ledamot av styrelsen sedan 2010 Rådgivare till företags- och organisationsledningar Född 1959 Studier i statskunskap och nationalekonomi Aktier i Saab: 600

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Fortum Värme AB, Ordförande i Gotlands Bryggeri, Ledamot i Spendrups Bryggerier, Ledamot i Linköpings Universitets Holding AB, Ledamot i Stiftelsen Expo

Tidigare anställningar

och befattningar : Ledamot i AMF Fonder, Ledamot i Länsförsäkringar Liv, Verkställande direktör Stiftelsen Fritt Näringsliv, Chef för Tankesmedjan Timbro, Statsråd och chef för kulturdepartementet, Ledarskribent och utrikespolitisk kommentator i Svenska Dagbladet, Kommentator i Sveriges Radio, Svenska Arbetsgivareföreningen Moderata Samlingspartiet

Ledamot av styrelsen sedan 2003 Verkställande direktör Teknikföretagen Född 1952 Civilingenjör Aktier i Saab: 9 425

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Parker Hannifin Corporation, Ledamot i AB Svensk Exportkredit (SEK), Ledamot i IVAs Näringslivsråd, Ledamot i Vetenskap & Allmänhet, Ledamot i Insynsrådet för Universitetskanslerämbetet, Ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Medlem i Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef i Saab AB, Affärsområdeschef Saab Aerospace, Saab AB, Affärsenhetschef Framtida Produkter och Teknik, Saab AB , Projektledare för RBS15, Saab Dynamics AB, Andra befattningar inom Saab-koncernen

LENA TRESCHOW TORELL

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs ersättningsutskott Professor i fysik Född 1946 Fil. dr. Aktier i Saab: 5 400

Andra styrelseuppdrag:

Vice ordförande i ÅF AB, Ledamot i Investor AB, SKF AB och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, Ordförande Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA.

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och preses, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Ledamot i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Gambro AB, Mycronic Mydata AB, Ordförande Euro-CASE (European Council of Applied Sceinces Technology and Engineering), Director, Joint Research Centre, European Commission (Brussels) Vice rektor, Chalmers Göteborg

Professor i Materialfysik, Chalmers Göteborg, Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

JOAKIM WESTH

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Född 1961 Civilingenjör Aktier i Saab: 8 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i EMA Technology AB Ledamot i Rörvik Timber AB Ledamot i Absolent AB Ledamot i Swedish Match AB Ledamot i Intrum Justitia AB

Tidigare anställningar och befattningar :

Ordförande i Absolent AB Ledamot i Telelogic AB och VKR Holding A/S, Styrelsesuppleant i Sony Ericsson Mobile Communications AB Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence, Ericsson och medlem av Group Management Team, Ericsson, J. Westh Företagsutveckling AB, Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB ,Partner, McKinsey & Co. Inc

STEFAN ANDERSSON Ledamot av styrelsen sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping Född 1974 Tekn. kand. Aktier i Saab: 1 567

CATARINA CARLQVIST Ledamot av styrelsen sedan 2007 Vice Ordförande i AF-klubben vid Saab

Dynamics AB, Karlskoga Född 1964 Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: -

CONNY HOLM Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant 1995-2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab Electronic Defence Systems, Jönköping Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 927

Suppleanter, arbetstagarledamöter

GÖRAN GUSTAVSSON

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping Född: 1953 Aktier i Saab: 1 115

NILS LINDSKOG

Suppleant sedan 2007 Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg Född 1955 M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 501

JAN KOVACS

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab AB, Linköping Född: 1960 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 1 309

Revisor

PRICEWATERHOUSECOOPERS AB HÅKAN MALMSTRÖM

KONCERNLEDNING

HÅKAN BUSKHE President och Chief Executive Officer (CEO). Ledamot av Saabs styrelse sedan april 2011 Född 1963, Civilingenjör, Teknologie Licentiat Anställd 2010 Aktier i Saab: 16 078

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Vattenfall AB Ledamot i Teknikföretagen

Tidigare anställningar och befattningar:

President och CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, CEO Schenker North och medlem av Schenker AG:s Executive Management , Production Manager Falcon Brewery

LENA OLVING Deputy Chief Executive Officer and Chief Operating Officer (COO) Född 1956, civilingenjör Anställd 2008 Aktier i Saab: 6 926

LENNART SINDAHL Executive Vice President och Head of Business Area Aeronautics Född 1956, civilingenjör Anställd 1986 Aktier i Saab: 5 861

GÖRGEN JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics Född 1964, civilekonom Anställd 2004 Aktier i Saab: 1 433

MICAEL JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Electronic Defence Systems Född 1960, Kandidatexamen Anställd 1985 Aktier i Saab: 2 354

GUNILLA FRANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Security and Defence Solutions Född 1960, civilingenjör och teknologie doktor Anställd 2008 Aktier i Saab: 3 176

LARS-ERIK WIGE Senior Vice President och Head of Business Area Support and Services Född 1954 Anställd 2001 Aktier i Saab: 2 120

MAGNUS ÖRNBERG Senior Vice President och Chief Financial Officer (CFO) Född 1965, civilekonom Anställd 2012 Aktier i Saab: 364

LENA ELIASSON Senior Vice President och Head of Group Human Resources Född 1967, civilingenjör Anställd 2012 Aktier i Saab: 1 361

PETER SANDEHED Senior Vice President och Head of Group Corporate Investments Född 1952, civilekonom Anställd 1981 Aktier i Saab: 15 252

ANNIKA BÄREMO Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs, General Counsel, Secretary of the Board of Directors Född 1964, jur.kand. Anställd 2012 Aktier i Saab: 685

DAN JANGBLAD Senior Vice President och Chief Strategy Officer (CSO), Head of Group Strategy Född 1958, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 10 095

Under 2012 ingick även Tomas Samuelsson, Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics, Jonas Hjelm, Executive Vice President och Chief Marketing Officer (CMO), Head of Group Marketing & Business Development, Lars Granlöf, Senior Vice President och Chief Financial Officer, och Mikael Grodzinsky, Senior Vice President och Head of Group Human Resources, i koncernledningen. Carina Brorman, Senior Vice President och Head of Group Communications ingick också i koncernledningen under 2012 och lämnade sin post den 13 februari 2013. Peter Sandehed, Senior Vice President och Head of group Corporate Investments, lämnar sin post i koncernledningen den 1 mars 2013.

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 124–133 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 22 februari 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Håkan Malmström Auktoriserad revisor

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA

Årsstämma

Årsstämma hålls onsdagen den 17 april 2013 klockan 15.00 i Annexet, Stockholm Globe Arenas, Entré 2, Globentorget 10, Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast torsdagen den 11 april 2013.

• rQFSUFMFGPOUJMM
• rQFSQPTUNFETFQBSBUVUTÅOEJOCKVEBO
• rQFSQPTUUJMM4BBCTªSTTUÅNNB
  #PY
  4UPDLIPMN
• rWJB*OUFSOFUQÇBESFTTXXXTBBCHSPVQDPNBSTTUBNNB

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden AB, torsdagen den 11 april 2013, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast torsdagen den 11 april 2013, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av SEK 4,50 per aktie och den 22 april 2013 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden AB utsända utdelningen den 25 april 2013.

Distribution av årsredovisning

Årsredovisningen kommer finnas tillgänglig på Saabs hemsida www.saabgroup.com cirka fyra veckor innan årsstämman den 17 april. Den finns då även tillgänglig att beställa från Saabs huvudkontor, Investor Relations. En tryckt version av årsredovisningen kommer distribueras till de nya aktieägare som tillkommit under december 2012, januari och februari 2013 och även till de andra aktieägare som begärt att få årsredovisningen i tryckt version.

SAAB-AKTIEN

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2012 till SEK 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 ej marknads noterade A-aktier samt 107 243 221 noterade B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvot värdet per aktie är SEK 16. B-aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på listan för stora bolag. En börspost omfattar 100 aktier.

Saabs A-aktierägs av Investor AB.

Saabs börsvärde uppgick vid utgången av 2012 till SEK 14.7 miljarder. Kursen för B-aktien minskade under året med 5 procent, vilket kan jämföras med OMX-index som ökade med 12 procent. Totalavkastningen på Saabs B-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kurs förändringen, var under den senaste femårsperioden 17 procent.

Omsättning och statistik

Under 2012 omsattes på NASDAQ OMX Stockholm totalt 32 962 432 B-aktier (47 073 222 ). Högsta kurs, SEK 150,30, noterades den 6 februari och den lägsta kursen, SEK 101,00, den 18 maj.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 28 833 (29 056), varav svenska ägare svarade för 74,0 procent (73,6) av kapitalet och 77,5 procent (76,5) av rösterna.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av resultatet efter skatt under en konjunktur cykel. För verksamhetsåret 2012 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 4,50 per aktie (4,50). Detta skulle motsvara 30 procent (21) av nettoresultatet.

Saabs Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda tillsvidareanställda om deltagande i ett frivilligt Aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Behåller den anställde inköpta aktier i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde att tilldelas motsvarande antal B-aktier.

Hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge.

Under 2008 utvidgades programmet och anställda i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien omfattades. Sydafrika kom med 2009, Finland 2010 och därefter Tjeckien 2011. Indien kommer att ingå i Aktiesparprogrammet 2012 som påbörjas i januari 2013.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att införa ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i vinst per aktie i intervallet 5–15 procent i genomsnitt per år under treårsperioden. Årsstämman 2009, 2010, 2011 och 2012 beslutade om förnyade Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Aktiesparprogram från och med 2011 omfattar samtliga anställda, inklusive ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet 2011 och 2012, som riktas endast till ledande befattningshavare och nyckelpersoner, berättigar till 1–4 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör.

Under 2007 återköpte Saab 1 000 000 egna aktier, under 2008 och 2009 återköptes 1 340 000 aktier per år och under 2010 återköptes 838 131 aktier för att säkra programmen. Under 2011 respektive 2012 återköptes inga aktier.

Årsstämman den 19 april 2012 beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram.

Syftet med bemyndigandet är att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Detta mandat gäller fram till och med årsstämman 2013. Ett eventuellt återköp ska ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsen har under 2012 inte fattat något beslut om att utnyttja återköpsmandatet och således återköptes inte några egna aktier under 2012.

Saab B, 1 januari 2009–31 december 2012 Andel av kapitalet, %

Svenskt ägande enligt SIS ägar service 28 december 2012
Investor AB	30,0
Wallenbergstiftelserna	8,7
Swedbank Robur fonder	5,5
SHB fonder	3,2
AFA Försäkring	3,1
Unionen	2,7
SEB fonder	2,3
Övrigt svenskt ägande	18,5
Utländskt ägande
DFA Fonder, USA	1,0

DFA Fonder, USA	1,0
Norges Bank Investment Mgt	0,9
Fidelity fonder, USA	0,8
Övrigt utländskt ägande	23,3

Eget kapital per aktie, SEK

Resultat per aktie, SEK Utdelning per aktie, SEK

1) Enligt förslag från styrelsen

Data per aktie 2007–2012

	2012	2011	2010	2009	2008	2007
Börskurser1)
vid årets slut, SEK	135,10	142,40	123,00	118,00	71,50	129,50
årshögsta, SEK	150,30	155,00	128,75	118,00	180,00	216,50
årslägsta, SEK	101,00	104,20	84,10	50,50	51,00	116,50
Börsvärde, MSEK 2)	14 746	15 543	13 425	12 879	7 804	14 135
Genomsnittlig dagsomsättning, antal aktier1)	131 850	186 060	192 507	234 069	255 782	240 390
Direktavkastning, %	3,3	3,2	2,8	1,9	2,4	3,5
Börskurs/eget kapital, %	102	116	114	118	83	128
P/E-tal, ggr	9,4	7,0	31,0	18,8	-32,2	7,4
P/EBIT, ggr	7,3	5,3	13,8	9,4	47,0	5,4
Försäljningsintäkter
före utspädning, SEK	227,3	223,8	232,2	231,8	221,33	211,85
efter utspädning, SEK	220,0	215,3	223,9	225,8	218,01	210,91
Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare)
före utspädning, SEK	14,81	21,19	4,12	6,45	-2,31	17,68
efter utspädning, SEK	14,33	20,38	3,97	6,28	-2,31 3)	17,60
Eget kapital per aktie, SEK	132,02	122,94	107,66	99,91	86,49	101,53
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före utspädning, SEK	3,31	22,78	42,65	15,95	8,87	-12,40
efter utspädning, SEK	3,21	21,91	41,11	15,54	8,74	-12,34
Utdelning (2012 förslag), SEK	4,50	4,50	3,50	2,25	1,75	4,50
Utdelning/årets resultat, %	30	21	85	35	-	25
Utdelning totalt, MSEK	477	474	367	237	187	491
Utdelningstillväxt, %	0,6	29	55	27	-	6
Antal aktieägare	28 833	29 059	31 125	32 555	32 164	28 181
Andel utländskt ägande, kapital, %	26	26	27	40	40	39
Andel utländskt ägande, röster, %	23	24	24	35	34	34
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	105 632 911	104 982 315	105 217 786	106 335 553	107 515 049	108 668 700
Antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut	105 930 829	105 331 958	104 717 729	105 511 124	106 829 893	108 150 344
Antal aktier efter utspädning	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344

1) Saab B på NASDAQ OMX Stockholm.

2) Vid full utspädning.

3) Ingen utspädningseffekt om årets resultat är negativt.

Aktieägare

Enligt SIS Ägarservice den 31 december 2012	Antal aktier i tusental	Andel av kapital i procent	Andel av röster i procent1)
Investor AB	32 778	30,0	40,6
Wallenbergstiftelser	9 469	8,7	7,7
Swedbank Robur fonder	5 993	5,5	4,9
SHB fonder	3 457	3,2	2,8
AFA Försäkring	3 425	3,1	2,8
Unionen	2 901	2,7	2,4
SEB fonder	2 515	2,3	2,0
Fjärde AP-fonden	1 968	1,8	1,6
Nordea fonder	1 654	1,5	1,3
Länsförsäkringar fond förvaltning	1 653	1,5	1,3
DFA fonder (USA)	1 056	1,0	0,9
Norges Bank Investment Ma nagement	998	0,9	0,8
RAM One fond	970	0,9	0,8
Foundation Asset Management	927	0,8	0,8
Fidelity fonder	915	0,8	0,7
Svolder AB	750	0,7	0,6
SEB AB	692	0,6	0,6
Evli fonder (Finland)	648	0,6	0,5
SEB Trygg Liv	472	0,4	0,4
Catella fonder	467	0,4	0,4
Summa de 20 största ägarna	73 708	67,4	73,9
Övriga svenska ägare	7 564	7,0	6,5
Övriga utländska ägare	24 658	22,7	19,6
Återköpta aktier	3 220	2,9	-
Totalt	109 150	100	100

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal aktie ägare	Procent av antalet ägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
1–500	24 150	83,8	2 824 690	2,6
501–1 000	2 667	9,2	2 041 633	1,9
1 001–5 000	1 631	5,6	2 852 476	2,6
5 001–10 000	110	0,4	844 950	0,8
10 001–15 000	46	0,2	563 864	0,5
15 001–20 000	22	0,1	394 601	0,3
20 001–	207	0,7	99 628 130	91,3
Totalt1)	28 833	100	109 150 344	100,0

1) Inklusive 3 219 515 återköpta B-aktier.

Aktier och röstetal 31 december 2012

Aktieslag	Antal aktier	Procent av antalet aktier	Antal röster	Procent av antalet röster
Serie A	1 907 123	1,7	19 071 230	15,5
Serie B	107 243 221	98,3	104 023 706	84,5
Totalt1)	109 150 344	100,0	123 094 936	100,0

1) Antal röster är exklusive 3 219 515 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Emissioner m.m.

		Ökning av aktiekapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK
2002, Konvertering1)	50 699 aktier	0,8	4,6
2003, Konvertering1)	7 189 aktier	0,1	0,7
2004, Konvertering1)	2 632 781 aktier	42,1	239,6

1) Avseende 1998 års konvertibla förlagslån.

1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut.

Analytiker som följer saab

ABG SUNDAL COLLIER, STOCKHOLM CARNEGIE, STOCKHOLM DANSKE MARKETS EQUITIES, STOCKHOLM

ENSKILDA SECURITIES, STOCKHOLM SWEDBANK, STOCKHOLM

ERIK PETTERSSON, erik.pettersson@abgsc.se MIKAEL LASÉEN, mikael.laseen@carnegie.se CARL GUSTAFSSON, cagu@danskebank.se BJÖRN ENARSON, bjorn.enarson@danskebank.se STEFAN CEDERBERG, stefan.cederberg@enskilda.se MATS LISS, mats.liss@swedbank.se

KVARTALSUPPGIFTER

		Januari–mars				April–juni
MSEK		2012 Rörelse marginal		2011 Rörelse marginal		2012 Rörelse marginal		2011 Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics	1 419		1 508		1 704		1 835
Dynamics	1 035		962		1 359		1 084
Electronic Defence Systems	1 181		1 035		1 108		1 094
Security and Defence Solutions	1 323		1 303		1 354		1 272
Support and Services	779		907		844		781
Combitech	311		239		361		257
Corporate	-		4		-		4
Internfakturering	-475		-506		-498		-466
Totalt	5 573		5 452		6 232		5 861
Rörelseresultat
Aeronautics	78	5,5%	79	5,2%	84	4,9%	157	8,6%
Dynamics	108	10,4%	89	9,3%	175	12,9%	123	11,3%
Electronic Defence Systems	91	7,7%	36	3,5%	210	19,0%	181	16,5%
Security and Defence Solutions	60	4,5%	71	5,4%	89	6,6%	67	5,3%
Support and Services	67	8,6%	75	8,3%	94	11,1%	107	13,7%
Combitech	39	12,5%	28	11,7%	21	5,8%	20	7,8%
Corporate	-45	-	-10	-	53	-	42	-
Totalt	398	7,1%	368	6,7%	726	11,6%	697	11,9%
Finansiella poster	-30		16		-17		-149
Resultat före skatt	368		384		709		548
Periodens resultat	265		277		538		418
varav moderbolagets aktieägares andel	279		279		552		425
Resultat per aktie efter utspädning	2,56		2,56		5,06		3,89
	109 150		109 150		109 150		109 150
Antal aktier efter utspädning, tusental
MSEK		Juli-september 2012 Rörelse marginal		2011 Rörelse marginal		Oktober–december 2012 Rörelse marginal		2011 Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics	1 275		1 268		1 678		1 740
Dynamics	873		724		1 512		1 565
Electronic Defence Systems Security and Defence Solutions	805 1 280		979 1 310		1 182 2 019		1 453 1 819
Support and Services	697		786		1 091		954
Combitech	299		200		439		304
Corporate	-		-		-		-
Internfakturering	-330		-429		-615		-488
Totalt	4 899		4 838		7 306		7 347
Rörelseresultat
Aeronautics	72	5,6%	22	1,7%	125	7,4%	74	4,3%
Dynamics	105	12,0%	60	8,3%	233	15,4%	212	13,5%
Electronic Defence Systems	-78	-9,7%	42	4,3%	-106	-9,0%	38	2,6%
Security and Defence Solutions	59	4,6%	109	8,3%	209	10,4%	147	8,1%
Support and Services	34	4,9%	79	10,1%	215	19,7%	165	17,3%
Combitech	18	6,0%	3	1,5%	44	10,0%	41	13,5%
Corporate	48	-	902	-	-70	-	-18	-
Totalt	258	5,3%	1 217	25,2%	650	8,9%	659	9,0%
Finansiella poster	-35		12		-44		-37
Resultat före skatt	223		1 229		606		622
Periodens resultat	151		1 103		585		419
varav moderbolagets aktie ägares andel Resultat per aktie efter utspädning	149 1,37		1 108 10,15		584 5,35		413 3,78

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK, om ej annat anges	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	20044)
Orderingång	20 683	18 907	26 278	18 428	23 212	20 846	27 575	17 512	16 444
Orderstock 31 december	34 151	37 172	41 459	39 389	45 324	47 316	50 445	42 198	43 162
Försäljningsintäkter	24 010	23 498	24 434	24 647	23 796	23 021	21 063	19 314	17 848
Utlandsandel, %	64	63	62	69	68	65	65	56	48
Andel försvarsverksamhet, %	82	84	83	83	83	81	79	82	80
Rörelseresultat (EBIT)	2 032	2 941	975	1 374	166	2 607	1 745	1 652	1 853
Rörelsemarginal, %	8,5	12,5	4,0	5,6	0,7	11,3	8,3	8,6	10,4
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar ex klusive leasing (EBITDA)	3 168	4 088	2 187	2 598	1 515	3 685	2 519	2 182	2 346
EBITDA-marginal, %	13,2	17,4	9,0	10,5	6,4	16,0	12,0	11,3	13,1
Resultat efter finansiella poster	1 906	2 783	776	976	-406	2 449	1 693	1 551	1 712
Årets resultat	1 539	2 217	454	699	-242	1 941	1 347	1 199	1 310
Balansomslutning	29 679	31 799	29 278	30 430	32 890	33 801	32 771	30 594	27 509
varav ej upparbetade förskott	553	1 022	643	442	897	2 558	3 642	3 528	2 860
varav eget kapital	14 097	13 069	11 444	10 682	9 330	11 008	10 025	9 493	8 221
eget kapital per aktie, SEK1)	132,02	122,94	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10	74,89
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner	3 837	4 735	2 382	-1 631	-3 061	-2 802	-261	5 144	3 211
Nettolikviditet/skuld	4 405	5 333	3 291	-634	-1 693	-1 627	605	2 856	781
Kassaflöde från den löpande verksamheten	350	2 392	4 487	1 696	954	-1 304	969	2 541	865
Operativt kassaflöde	-396	2 477	4 349	1 447	659	-1 603	-1 900	2 645	325
Genomsnittligt sysselsatt kapital	15 335	13 987	13 743	13 775	13 994	13 430	12 789	12 925	12 386
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	14,2	22,2	7,9	10,3	1,4	19,4	14,5	14,6	17,3
Räntabilitet på eget kapital, %	11,3	18,1	4,1	7,0	-2,4	18,5	13,8	13,5	16,7
Överskottsgrad, %	9,10	13,21	4,47	5,78	0,82	11,40	8,83	9,73	11,74
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,57	1,68	1,78	1,79	1,70	1,71	1,65	1,49	1,47
Soliditet, %	47,5	41,1	39,1	35,1	28,4	32,6	30,6	31,0	29,9
Räntetäckningsgrad, ggr	7,78	9,58	3,20	3,16	0,35	21,40	13,47	6,08	6,08
Resultat per aktie före utspädning, SEK2)	14,81	21,19	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91	10,89	11,78
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3)	14,33	20,38	3,97	6,28	-2,31	17,60	11,91	10,89	11,78
Utdelning, SEK	4,50 5)	4,50	3,50	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00	3,75
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	328	325	262	197	386	395	433	296	348
Utgifter för forskning och utveckling	5 946	5 116	5 008	4 820	4 141	4 523	3 537	3 546	3 929
Antal anställda vid årets slut	13 968	13 068	12 536	13 159	13 294	13 757	13 577	12 830	11 936

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2012: 105 930 829, 2011: 105 331 958, 2010: 104 717 729, 2009: 105 511 124, 2008: 106 829 893, 2007: 108 150 344 och 2006/2005/2004: 109 150 344.

2) Genomsnittligt antal aktier 2012: 105 868 651, 2011: 105 214 551, 2010: 105 217 786, 2009: 106 335 553, 2008: 107 515 049 , 2007: 108 668 700, 2006/2005: 109 150 344 och 2004: 108 234 126.

3) Genomsnittligt antal aktier 2012/2011/2010/2009: 109 150 344, 2008: 107 515 049, 2007/2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126. Konvertering av förlagslånet avslutades 15 juli 2004.

4) Omräknad enligt IFRS.

5) Enligt styrelsens förslag 2012.

Ekonomisk information 2013

Årsstämma 2013 17 april Delårsrapport januari–mars 2013 25 april Delårsrapport januari–juni 2013 19 juli Delårsrapport januari–september 2013 29 oktober

Ekonomisk information kan beställas på telefon 013-16 92 08, eller via www.saabgroup.com

Kontaktperson

Ann-Sofi Jönsson, Head of Investor Relations, telefon 08-463 02 14, ann-sofi.jonsson@saabgroup.com

Kontaktuppgifter

Huvudkontor

Saab AB Box 12062 SE-102 22 Stockholm Besöksadress: Gustavslundsvägen 42 Telefon: 08-463 00 00 Fax: 08-463 01 52 www.saabgroup.com

Kontaktuppgifter till övriga kontor finns på www.saabgroup.com

Linköping Saab AB BOX 14085 SE-581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata Telefon: 013-18 00 00 Fax: 013-18 00 11

ORDLISTA

AESA	Active Electronically Scanned Array
AEW&C	Airborne Early Warning & Control (Luftburet radar- och kontrollsystem)
AMB	Agile Multi-Beam
ASD	Aerospace and Defence Industry Association
ATM	Air Traffic Management (Flygtrafikledning)
AUW	Autonomous Underwater Vehicle
AWR	Automatic Warning and Reporting System
BOL	High capacity counter measure dispenser for chaff or flares (Högkapacitets motmedelsbehållare för remsor eller nödraketer)
CBRN	Kemiska (C), Biologiska (B), Radiologiska (R), Nukleära (N) ämnen
C4I	Command, control, communications, computers and Intelli gence (Kommunikations- och ledningssystem)
C4ISR	Command, control, communications, computers, intelli gence and surveillance and reconnaissance (Övervaknings-, kommunikations- och ledningssystem)
CISB	Swedish-Brazilian Centre for Research and Innovation (Svensk-brasilianskt forsknings- och innovationscenter)
EDA	European Defence Agency
ETPS	Empire Test Pilot's School
FMV	Försvarets Materielverk
FN	Förenta Nationerna
FOG	Fiber Optic Gyros
FoU	Forskning och Utveckling
GIS	Geographic Information Systems (Geografiska informationssystem)
HOTAS	Hands On Throttle And Stick
ICT	Information and communications technology (Informations- och kommunikationsteknologi)
IDAS	Integrated self-defence for airborne platforms
IFBEC	Forum on Business Ethical Conduct
ILS	Instrument Landing System (Instrumentlandningssystem)
LEDS	Land Electronic Defense System

LFV Board of Civil Aviation (Luftfartsverket)

MEDEVAC	Medical Evacuation
MidCAS	Mid Air Collision Avoidance System
MMRCA	Medium Multi-Role Combat Aircraft
MSA	Maritime Security Aircraft
NATO	North Atlantic Treaty Organization
NGO	Non-governmental organisation
NLAW	Next Generation Light Anti-tank Weapon
OECD	Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)
	PPP (OPS) Public-Private Partnership (Offentlig-Privat Samverkan)
RAKEL	Sweden's national communication system for collaboration and management (Sveriges nationella kommunikations system för samverkan och ledning)
RT	Remote Tower (Flygledning på distans)
RTAF	Royal Thai Air Force
SAFE	Situation Awareness for Enhanced Security
SATCOM	Satellitkommunikationssystem
SESAR	Single European Sky ATM Research
SIPRI	Stockholm International Peace Research Institute (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut)
SITC	Saab India Technology Centre
STRiC	Operations Room and Air Surveillance (Luftbevaknings- och stridsledningscentral)
TUAV	Tactical Unmanned Aerial Vehicle (Taktiskt obemannat flygsystem)
UCAV	Unmanned Combat Aerial Vehicle (Obemannat stridsflyg system)

WISE Widely Integrated Systems Environment

KÄLLOR

US Defense Strategic Guidance, 2012, "Sustaining U.S. Global Leadership: Priorities for 21st Century Defense": http://www.defense.gov/news/defense_ strategic_guidance.pdf

The White House Office of the Press Secretary, "Remarks By President Obama to the Australian Parliament," November 17, 2011: http://www.whitehouse. gov/the-press-office/2011/11/17/remarks-president-obama-australian-parliament

Tom Donilon (President Obama's National Security Advisor), "America is Back in the Pacific and will Uphold the Rules", Financial Times, November 27, 2011: http://www.ft.com

State Secretary Clinton på sin officiella blogg om APEC och Asiens betydelse för USA i samband med APEC-toppmötet 2012: http://blogs.state.gov/index.php/ site/entry/travel_diary_apec_vladivostok

Rådgivare åt Obama om Asiens betydelse för USA:s ekonomi och exportsatsningar: http://edition.cnn.com/2011/11/12/politics/obama-apec/index.html

Australia's Defence Minister, Stephen Smith, "Paper presented to the Sea Power Conference, January 2012": http://www.minister.defence.gov.au/2012/01/31/ minister-for-defence-paper-presented-to-the-sea-power-conference/

A Cooperative Strategy for 21st Century Seapower (US Navy, Marine Corps and Coast Guard): http://www.navy.mil/maritime/Maritimestrategy.pdf

Australia's Defence Minister, MP, Stephen Smith, Paper presented to the Sea Power Conference, January 2012: http://www.minister.defence.gov.au/2012/01/31/ minister-for-defence-paper-presented-to-the-sea-power-conference/

Vladimir Putin, President, om Rysslands marina fokus: http://www.wired.com/ dangerroom/2013/01/russia-exercise

Rysslands ambitioner för upprustning av maritim förmåga (bl.a. för att skydda ekonomiska intressen): http://rt.com/news/russia-navy-nuclear-submarinefleet-450/

US Cyber Command (CYBERCOM – lyder under Strategic Command): http://www.stratcom.mil/factsheets/Cyber_Command/

Utrikesminister Carl Bildts tal vid Budapest Conference on Cyberspace 2012: http://www.government.se/sb/d/7956/a/203864

US Global Supply Chain Security Strategy, January 2010: http://www.whitehouse.gov/sites/default/files/national_strategy_for_global_supply_chain_security.pdf

EU/US Joint Statement on Supply Chain Security, June 2011: http://ec.europa. eu/taxation_customs/resources/documents/common/whats_new/eu_us_joint_statement_protocol_en.pdf

Annex to EU/US Joint Statement: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/ december/tradoc_148391.pdf

US Defense Strategy Guidance, January 2012: http://www.defense.gov/news/ defense_strategic_guidance.pdf

UK National Security Strategy, October 2010: http://www.number10.gov.uk/news/ national-security-strategy/

World Economic Forum, Global Risks 2013: http://www3.weforum.org/docs/ WEF_GlobalRisks_Report_2013.pdf

Professor Otto Cars I SvD, januari 2013: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ det-kravs-politiska-initiativ-for-ny-antibiotika_7857244.svd

WHO-rapport: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs194/en/: http://www.nhs.uk/news/2012/03march/Pages/antibiotic-resistance-who-strategy. aspx

EU Action Plan Against the Rising Threats from Antimicrobial Resistance: http://ec.europa.eu/dgs/health_consumer/docs/communication_amr_2011_748_ en.pdf

National Security and the Threat of Climate Change, Center for Naval Analyses, 2007: http://www.cna.org/sites/default/files/news/FlipBooks/Climate%20 Change%20web/flipviewerxpress.html

Global Trends 2030, US National intelligence Council: http://info.publicintelligence.net/GlobalTrends2030.pdf

USA:s försvarsminister, Leon Panetta, om klimatförändringar som ett säkerhetshot, maj 2012: http://washingtonexaminer.com/article/1268336

Produktion: Intellecta Corporate Tryck: Larsson Offsettryck AB 2013 Foto: Sandra Birgersdotter, Shutterstock och Saabs bildbank