SAAB — Annual Report 2010

Jul 20, 2011

ÅRSREDOVISNING 2010

TRYGGHET I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD

Förändrade förutsättningar för försvarsindustrin	2
Marknadsdimensioner	4
VD och styrelseordförande i dialog	6
Affärsidé, vision och mission	9
Drivkrafter och trender i marknaden	10
Långsiktiga mål	12
Måluppföljning 2010	13
Saabs position i utgångsläget	14
Medarbetare	15
Lönsam tillväxt	16
Effektivare verksamhet	18
Fokuserad portfölj	20
Produktutveckling	22
Saabs kärnkompetens	24
Marknadssegment	26
Marknader per region	28
Ekonomisk översikt 2010	32
Affärsområden	34
Hållbarhet på Saab	44
Risker och riskhantering	56
Räkningar	60
Noter	72
Bolagsstyrningsrapport	126
Saab-aktien	138
Ekonomisk information 2011 och kontaktuppgifter	144

INNEHÅLL SAAB I KORTHET

Saab förser den globala marknaden med världsledande lösningar, produkter och tjänster som sträcker sig från militärt försvar till civil säkerhet. Saab har verksamhet och medarbetare på alla kontinenter och utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknologi för att möta kundernas föränderliga behov. De viktigaste marknaderna är Europa, Sydafrika, Australien och Nordamerika.

Saab har omkring 12 500 medarbetare. De årliga försäljningsintäkterna uppgår till cirka SEK 24 miljarder, varav cirka 20 procent är relaterat till forskning och utveckling.

Saabs verksamhet är indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services.

ORGANISATION

* Combitech rapporteras som en del av Corporate.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

Lönsam tillväxt

Utvärdera nuvarande position och identifiera tillväxtmöjligheter. Effektiv verksamhet

Arbeta med effektivitet och ständiga förbättringar.

Fokuserad portfölj

Anpassa portföljen till områden med starka konkurrensfördelar och tillväxtmöjligheter.

Medarbetare

Att vara det naturliga valet på den globala marknaden. Våra medarbetare är ryggraden i vårt erbjudande och vår tillväxt.

EN HISTORIA AV AVANCERAD TEKNOLOGI OCH INNOVATION

• 1937 Saab grundas	• 1990 Saab Automobile – fristående bolag	• 2000 Saab förvärvar Celsius	• 2005 Saab förvärvar Grintek	• 2006 Saab förvärvar Ericsson Microwave Radar (EMW)

38 % (31) av försäljningsintäkterna Antal anställda: 10 372 (10 916)

1990–

Sjö Giraffe AMB lanseras

Övriga Europa:

21 % (24) av försäljnings intäkterna Antal anställda: 432 (408)

Afrika:

12 % (14) av försäljningsintäkterna Antal anställda: 1 141 (1 171)

Asien:

15 % (19) av försäljningsintäkterna Antal anställda: 31 (14)

Den amerikanska kontinenten:

9 % (8) av försäljningsintäkterna Antal anställda: 211 (272)

Australien och övrigt: 5 % (4) av försäljningsintäkterna, Antal anställda: 349 (378)

Carl Gustaf

SAAB 2010

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2010

• Saab fick i mars av FMV, Försvarets materielverk, en beställning rörande utveckling av den nuvarande Gripenflottan. Ordervärdet uppgick till SEK 2 miljarder som fördelas över fyra år.
• Under andra kvartalet mottog Saabs styrelse en begäran från aktie ägare om omvandling av 3 347 180 A-aktier i Saab AB till B-aktier. Genom omvandlingen har det totala antalet röster i bolaget minskat från 156 439 071 till 126 314 451. Det totala antalet registrerade aktier i Saab AB uppgår till 109 150 344, varav 1 907 123 aktier av serie A och 107 243 221 aktier av serie B.
• Kontraktet mellan Saab och OKG Aktiebolag omfattande leverans av skalskydd för Oskarshamns kärnkraftsverk på totalentreprenad hävdes under första halvåret. Saabs resultat 2010 belastades av kostnader på MSEK 290 relaterade till det hävda kontraktet.
• I september blev Håkan Buskhe ny VD och koncernchef för Saab. Han var tidigare vd för E.ON Sverige och koncernchef för E.ON Nordic. Den tidigare VD:n Åke Svensson ingår fortsatt i Saabs styrelse.
• I oktober fick Saab en beställning gällande ett luftburet övervakningssystem. Kontraktet uppgick till drygt SEK 4,5 miljarder. Beställningen omfattar leverans av systemet Saab 2000 AEW&C (Airborne Early Warning & Control), som består av flygplanstypen Saab 2000 utrustat med det avancerade radarsystemet ERIEYE. Beställningen omfattar även markutrustning, logistik och supporttjänster.
• Som ett led i en långsiktig strategisk anpassning till förändrade marknadsförutsättningar beslutade Saab i november att omorganisera verksamheten inom affärsområdet Dynamics. Saab varslade drygt 200 anställda om uppsägning. Dessutom påbörjades effektiviseringsarbete av affärsområdet Electronic Defence Systems samt funktioner inom Corporate. Under fjärde kvartalet togs MSEK 519 i kostnader relaterat till åtgärderna. Åtgärderna förväntas ge en positiv effekt på rörelseresultatet på cirka MSEK 200 på årsbasis med full effekt från 2012.
• I slutet av året fick Saab en beställning från FMV på sex Gripenflygplan avsedda för det thailändska flygvapnet. Beställningen uppgick till cirka SEK 2,2 miljarder.

Nyckeltal (MSEK)	2010	2009
Försäljningsintäkter	24 434	24 647
EBITDA	2 187	2 598
EBITDA-marginal, %	9,0	10,5
Rörelseresultat	975	1 374
Rörelsemarginal, %	4,0	5,6
Justerad rörelsemarginal, %	6,5	5,4
Jämförelsestörande poster	-602	50
Resultat efter finansiella poster	776	976
Årets resultat	454	699
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	3,97	6,28
Utdelning per aktie, SEK	3,501)	2,25
Räntabilitet på eget kapital, %	4,1	7,0
Soliditet, %	39,1	35,1
Orderingång	26 278	18 428
Orderstock vid årets slut	41 459	39 389
Totala utgifter för Forskning och
Utveckling (FoU)	5 008	4 820
Egen finansierade utgifter FoU	1 203	1 194
Antal anställda vid årets slut	12 536	13 159
Andel kvinnor, %	22,0	22,4
Andel högskoleutbildade, %	51,4	48,5
Sjukfrånvaro2), %	2,1	2,3

1) Enligt förslag från styrelsen 2) Saab i Sverige

PROGNOS FÖR 2011

Under 2011 bedömer vi att försäljningsintäkterna minskar något jämfört med 2010.

Vi förväntar oss att rörelsemarginalen ökar något under 2011 jämfört med den justerade rörelsemarginalen under 2010.

SAAB B, 1 JANUARI 2006–31 DECEMBER 2010

FÖRÄNDRADE FÖRUTSÄTT-NINGAR FÖR FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSBRANSCHEN

Den långsiktiga geopolitiska utvecklingen mot överstatliga strukturer där stater samarbetar och en säkerhetspolitisk doktrin baserad på gemensamma intressen och gemensamt ansvar förändrar i grunden förutsättningarna för försvarsindustrin. Bräckliga statsfinanser världen runt och växande civila säkerhetsbehov gynnar en flexibel och kostnadseffektiv aktör som Saab.

Under de senaste 50 åren har världsordningen och det politiska systemet gått mot mångfald och större nätverksstrukturer, samt en förskjutning av makt och initiativ mot nya aktörer. Internationellt samarbete – politiskt, ekonomiskt och militärt – fokuserar i allt högre grad på att värna både de gemensamma intressena och de funktioner i det globala flödessamhället som alla är beroende av. Civila och militära samarbeten mellan länder blir vanligare – inom, utom och mellan de stora politiska, ekonomiska och militära allianserna. I allt högre grad lever vi efter en säkerhetspolitisk doktrin som säger att vi har gemensamma intressen som är större än de enskilda och ett gemensamt ansvar att försvara dessa intressen. Globaliseringen och den ekonomiska integrationen leder generellt till att politisk makt och ekonomiska resurser flyttas från nationell nivå uppåt till överstatlig och nedåt till lokal nivå. Djupa ekonomiska samarbeten mellan länder, stora städer, intresseorganisationer och globalt verksamma företag kan idag betraktas som viktiga aktörer i det internationella politiska systemet.

Teknikutvecklingen i sig möblerar också om scenen, inte bara i traditionella väpnade konflikter, där informations- och sambandssystemen sedan länge har avgörande betydelse. I ökad grad är information och informationssystemen i sig både vapen och mål. Digitaliseringen av vår värld innebär också nya konfliktarenor och konfliktmönster, som inte bara innefattar traditionella antagonister. Konflikter kan uppstå mellan stater och företag, som i början av 2010 mellan Kina och Google, eller mellan stater och organisationer som i slutet av 2010 mellan USA och WikiLeaks. I båda fallen handlar konflikten om transparens och i vilken mån det gagnar de gemensamma intressena. Båda fallen illustrerar också att tekniken suddat ut traditionella gränser.

En samverkansvärld med krav på integration

Säkerhetspolitiskt har utvecklingen lett till att enskilda stater i praktiken har blivit mindre autonoma och i allt högre grad agerar samfällt, såväl strategiskt som operativt. Detta har stora implikationer på försvarsindustrier, både när det gäller fokus i utvecklingsarbetet och finansieringen av detsamma. Unika, isolerade vapensystem blir allt mindre relevanta i en samverkansvärld med krav på integration och koordination.

Världens försvarsindustrier kan därför inte i samma utsträckning som tidigare bygga sin utveckling på försvarsanslag från enskild stat, utan måste i högre grad finansiera utvecklingsarbetet på egen hand eller i internationella samverkansprojekt. För att kunna delta i internationella industriprojekt på försvarsområdet är spetsteknologi i världsklass en förutsättning, viket gör detta till en av försvarsindustrins största utmaningar. Det ställer krav på både en väl fokuserad portfölj och ett stort externt nätverk. Ingen kan vara bäst på allt.

Krav på kostnadseffektiva lösningar

I den gamla västvärlden tvingar svaga statsfinanser de flesta länder att dra ner på sina försvarsutgifter och effektivisera sina försvarsinköp. Detta förstärker den redan rådande trenden att köpa helt färdigutvecklade och väl utprovade vapensystem med dokumenterad verkanskraft, som många andra använder och som därför kan koordineras i större gemensamma insatser. För försvarsindustrin ställer detta större krav på att nya program är kommersiellt gångbara på flera marknader. Detta ställer i sin tur krav på en öppen marknad med sunda konkurrensvillkor. Försvarsmarknaden är den enda inom EU som inte helt och fullt inordnats under Romfördragets principer om fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor, även om framsteg hela tiden görs. Och den ekonomiska utvecklingen driver på åt rätt håll.

Komplexa avancerade försvarssystem blir också allt dyrare att nyutveckla. Även USA, med världens i särklass största förvarsbudget, har nyligen aviserat att man lägger en rad kostbara vapenprojekt i malpåse och istället bygger vidare på befintliga teknologier och system för att få ner försvarsutgifterna. Man ska köpa redan beprövade produkter och system och kan även tänka sig att köpa mer från internationella leverantörer om det ger bättre valuta för pengarna.

Idag krävs det att vi kan skydda såväl nationella gränser som global och regional handel samt skydd av samhällsfunktioner och flöden av människor, varor, tjänster, information och kapital.

Allt fler länder och internationella samarbetsorgan vill helt enkelt ha mer försvarseffekt för pengarna. Kraven på koordination och kostnadsfördelar gynnar en flexibel och kostnadseffektiv industriell aktör som Saab, liksom de växande säkerhetsbehoven i det civila samhället. Gråzonen mellan civil och miltär säkerhet blir också hela tiden större, när hoten "inifrån" i form av terror och sabotage, och överbelastning av kritiska system blir tydligare och oftare verklighet än de traditionella hoten "utifrån".

Internationella insatser på breda mandat

Förskjutningen mot nätverksbaserat försvar och internationella gemensamma styrkor sker företrädesvis genom att man på så brett accepterade internationella mandat som möjligt skapar en gemensam "utryckningsberedskap". Den ska fungera för akuta situationer av olika slag – hot mot ekonomin och de flöden och knutpunkter den bygger på, men även hot mot den allmänna hälsan, miljön och de gemensamma värderingarna. Gemensamma insatser förutsätter inte bara att de system som används kan koordineras, utan också att de fungerar med en övergripande operativ styrning.

Runtom i världen bedrivs idag 17 militära fredsbevarande uppdrag på FN-mandat, vilka ibland leds av regionala aktörer som EU (Chad, Kongo, Bosnien, Herzegovina och Makedonien), Nato (ISAF och KFOR) och Afrikanska Unionen (Darfur och Somalia). EU håller också kontinuerligt två stridsstyrkor, redo att gripa in i krisområden var som helst i världen. Under första halvan av 2011 är NBG, Nordic Battle Group, en av dessa. Under svensk ledning ska 2 000 man från Sverige, Finland, Norge, Estland och Irland kunna sättas in på kort varsel efter beslut av EU. Insatserna kan handla om allt från humanitära insatser till full strid. Även försvarsmakterna i de nordiska länderna har en uttalad ambition att öka sitt samarbete inom programmet Nordic Defence Cooperation. I januari 2011 hade den svenska försvarsmakten totalt 673 personer (i slutet av december 2009 var det 735 personer) i internationella insatsstyrkor, där KFOR (Kosovo) och ISAF (Afghanistan) är de klart största.

Försvar och skydd av insatsstyrkor – militära, polisiära och civila – har blivit ett nytt viktigt utvecklingsområde och marknadssegment inom försvarsindustrin.

I slutänden handlar allt om att både utveckla och stödja den alltid närvarande och viktiga uppgiften att skydda människor och samhällen från olika slags hot och faror. Detta är Saabs uppgift allt sedan starten för nästan 75 år sedan.

MARKNADSDIMENSIONER

Att förstå framväxten av, och överlappningen mellan, de två säkerhetspolitiska huvuddimensionerna är av stor betydelse för att förstå förutsättningarna, bredden och potentialen på Saabs marknad.

Traditionell säkerhetspolitik syftar till att upprätthålla nationell suveränitet genom att försvara gränser, en marknad som Saab är väl positionerad på. Den nya dimensionen – som belyser det civila samhällets sårbarhet – syftar till att säkra samhällets grundläggande funktion genom att skydda försörjningsflöden och infrastruktur.

De två marknadsdimensionerna har olika förutsättningar och fungerar på olika sätt.

Den första marknaden domineras av nationalstater och militära organisationer medan den andra domineras av städer, företag, organisationer och individer. Städer är de mest flödesintensiva platserna på vår jord och i dem samlokaliseras flödesinfrastruktur som hamnar, flygplatser, tågstationer, banker, dataservrar, distributionscenter och omlastningsterminaler.

Städerna får inte vara alltför sårbara för av- och sammanbrott vid påfrestningar orsakade av exempelvis bristande kapacitet och underhåll av kritiska system, naturkatastrofer, kriminalitet, sabotage eller terror. Urban säkerhet, effektivitet och hållbarhet är en förutsättning för samhällets funktionalitet. Tre verksamhetsområden förenar och utgör minsta gemensamma nämnare mellan de två säkerhetspolitiska dimensionerna.

Områdena träning, ledningssystem och underhåll visas som "länkar" mellan cirklarna på den schematiska bilden nedan. För Saabs del har "länkarna" sitt ursprung i en traditionell gränsskyddande militär kontext där Saab har bevisat sin innovationsförmåga. Men de är lika relevanta och applicerbara i en stadscentrerad flödesskyddande kontext. Flyg och försvar samt urban utveckling och säkerhet passar bra ihop och Saabs erfarenhet av att arbeta med komplexa system är en stor fördel på båda marknaderna.

Den nya marknadsstrukturen – makroutvecklingen leder till ett bredare säkerhetsbegrepp

FÖRSVARA GRÄNSER

Det finns minsta gemensamma nämnare mellan de två säkerhetsbegreppen. Det skapar momentum mellan marknad och teknologi.

TRÄNING LEDNINGS-SYSTEM

UNDERHÅLL

SKYDDA SAMHÄLLSFUNKTIONER

Dialog mellan styrelseordförande Marcus Wallenberg (MW) och VD Håkan Buskhe (HB).

FÖRDELAR UNDER NYA KONKURRENS FÖRUTSÄTTNINGAR

Förutsättningarna för Saabs verksamhet fortsätter att förändras, liksom för andra försvarsföretag. Statsfinansiella utmaningar gör att många stater drar ner på sina försvars utgifter. Samtidigt ökar internationella försvarssamarbeten och behovet av civil säkerhet. Saabs styrelse ordförande Marcus Wallenberg och VD Håkan Buskhe diskuterar vad detta betyder för Saab.

MW: Världsekonomin förbättrades i många avseenden under 2010, men det finns fortfarande stora strukturella problem, som direkt och indirekt påverkar Saabs förutsättningar att göra affärer. Många länder i västvärlden, inte minst i Europa, har stora statsskulder och statsfinansiella underskott och det påverkar i allt högre grad hur man tänker strategiskt runt sina försvarsinvesteringar. I ansträngningarna att få budgetunderskotten under kontroll är det ofrånkomligt att allt fler stater ser över sina försvarsbudgetar.

HB: En pågående trend som blir allt tydligare är samordningen av försvarsresurser mellan enskilda stater samt större politiska allianser i syfte att behålla sin försvarsförmåga på samma nivå som tidigare, men utan att öka kostnaderna. I Europa har Storbritannien och Frankrike inlett ett omfattande militärindustriellt samarbete under 2010 och det sedan tidigare fördjupade samarbetet i Norden genom NORDEFCO är ett annat exempel på initiativ till ökat samarbete.

MW: Krympande investeringsutrymme innebär att man måste säkerställa kostnadseffektiva lösningar där man får valuta för pengarna – och det handlar i det här fallet om försvarseffekt.

HB: Allt fler kunder på försvarsmarknaden vill köpa det bästa som finns tillgängligt oavsett ursprung. Minskande nationella försvarsbudgetar innebär att fler försvarsföretag som tidigare levererat främst till försvarsmakten i sitt hemland måste ut och konkurrera på den internationella marknaden. Det kräver dock att försvarssystemen kan integreras i större system och att de fungerar operativt även i internationella samarbeten. Det leder till hårdare konkurrens och delvis nya konkurrensförutsättningar.

MW: Parallellt med att vi rör oss mot ökad konkurrens finns det en risk för protektionism, när regeringarna ska stå till svars för sina medborgare kring hur statsmedlen används. Det är en av de stora öppna frågorna.

HB: Den övergripande och långsiktiga förändringen som styr Saabs förutsättningar att agera internationellt är den ökade betydelsen av tillväxtekonomierna. Traditionellt har vi fokuserat på västvärlden, men där krymper försvarsinvesteringarna. Därför blickar vi mot länder som Indien och Brasilien, där man förväntas öka sina försvarsbudgetar.

MW: Ja, i ökad grad drivs konjunkturen och världsekonomin av efterfrågan i tillväxtländerna, och det leder till hårdare konkurrens om naturtillgångarna i ett globalt perspektiv. Det skapar nya intresse konflikter och självklart påverkar det också försvarsbehoven.

HB: Världshaven spelar en allt större strategisk roll för att hålla igång produktion, handel och efterfrågan från växande befolkningar och det har förändrat hotbilderna. Det har satt mer fokus på den maritima sidan.

MW: Det globala säkerhetsläget har också blivit mer komplext, inte minst genom utvecklingen i Nordafrika och Mellersta Östern. Det är

Marcus Wallenberg, styrelseordförande, och Håkan Buskhe, VD och koncernchef.

lätt att glömma att båda är nyckelregioner, inte bara när det gäller världens energiförsörjning, utan också för det globala handelsflödet. Suezkanalen är fort farande världens viktigaste handels passage. Härigenom går cirka tio procent av den globala handelssjöfarten. Utvecklingen i de här regionerna har avgörande inverkan på hur världsekonomin utvecklas framöver. Höga oljepriser kan driva på inflationen som i sin tur påverkar räntenivåerna. Allvarliga stör-

ningar i energiförsörjningen och världshandeln kan också bidra till nya kriser.

HB: Det är tydligt att vi lever i en globaliserad värld och allt eftersom säkerhetsläget förändras, så förändras även våra kunders behov. Därför måste vi stärka vår lokala och regionala närvaro och fortsätta den internationella expansionen.

MW: Vi har ett mål om fem procent organisk tillväxt per år från 2011 och det innebär att Saab i första hand kommer att växa utanför Sverige. Vi ser att större delen av våra tillväxtmöjligheter finns i utvecklingsregioner som Indien, Asien och Sydamerika, men vi bedömer att vi också kommer att ta marknadsandelar i västvärlden tack vare våra konkurrenskraftiga erbjudanden.

HB: En av våra centrala strategiska prioriteringar är att organisera marknad och försäljning regionalt och lokalt. Vi finns till exempel sedan många år i USA. Saab är idag en av de tjugofem största försvars- och säkerhetskoncernerna i världen, och troligen en av de trefyra främsta när det gäller internationell marknadstäckning. Vi har försäljning till cirka 90 länder och egen närvaro i omkring 30.

" I ett historiskt perspektiv har Saab varit ett kraftfullt innovationshus för svensk avancerad teknologi, och det är viktigt att den kapaciteten finns kvar – både för Saab och för Sverige."

MW: Vi har ambitioner att stärka den internationella marknadstäckningen väsentligt under den kommande femårsperioden och ta en ledande position när det gäller kundernas upplevelse av vår lokala förankring och närvaro.

HB: Det är möjligt att tillväxten även kommer att stärkas genom förvärv. Den ökade konkurrensen leder till ett konsolideringstryck och i den processen kan vi ta en aktiv roll om de rätta möjligheterna finns. Vår portföljstrategi och starka balansräkning ger utrymme för selektiva förvärv de närmaste åren. De ska stärka våra kärnerbjudanden och vår internationella närvaro. Vi förvärvar i grunden sunda enheter, som stärker vår produktportfölj eller marknadsposition och som i förlängningen bidrar till vår organiska tillväxt.

MW: För att kunna upprätthålla den här satsningen måste Saab öka lönsamheten.

HB: Saabs strategi är genomarbetad och ligger fast. Sedan september har vi mejslat fram huvuddragen för att kunna satsa ordentligt på genomförandet. Det är viktigt att få ned kraften i backen och driva och genomföra strategin. Vi ska skapa lönsam tillväxt genom en fokuserad portfölj, genomförd och levererad effektivt i alla led av

" Vi har levt under hårt kostnadstryck länge, och idag har inte bara våra produkter prestanda i absolut världsklass. Få slår oss när det gäller kostnadseffektivitet."

engagerade och kvalificerade medarbetare. Det gäller att skapa en utförarkultur där man litar på varandra. Det bygger på att man har en gemensam bild av vart man ska och förstår vad man ska göra.

MW: Fokusering är avgörande, eftersom helhetsbilden i den här branschen är väldigt komplex.

HB: Vi har satt ett tydligt fokus vad gäller de regioner och utvalda marknader där vi vill utöka vår lokala närvaro. Dessutom jobbar vi löpande med att utveckla vår portfölj i en riktning som stärker de delar där vi har en ledande teknologi, och investerar i nya områden, där vi ser att vi kan stärka vårt erbjudande och kärnkompetens. Vår systemkunskap är unik och den skicklighet som våra medarbetare besitter i att integrera lösningar är vår kärnkompetens. Den får aldrig äventyras. Tvärtom. Där måste vi säkerställa vårt försprång. Det förlänger vi genom att kontinuerligt lyssna på och jobba tillsammans med kunderna för att skapa värde för dem och därigenom för våra aktieägare och vår egen organisation.

MW: Saab är en föregångare i mycket. I ett historiskt perspektiv har Saab varit ett kraftfullt innovationshus för svensk avancerad teknologi, och det är viktigt att den kapaciteten finns kvar – både för Saab och för Sverige. Här har genererats många innovationer, som därefter har kunnat vidareutvecklas också utanför Saab och som idag sysselsätter tiotusentals människor. Det är ett viktigt perspektiv att ha när man ser övergripande på Saab.

HB: Innovation handlar inte bara om att komma fram med någonting nytt, utan också om hur det kan tillämpas i praktiken. Vår styrka är att vi har både den tekniska och den sociala systemkompetensen. De sociala systemen och samarbetena mellan olika kulturer är oerhört viktiga och bidrar till en ökad effektivitet. Personliga relationer är en viktig del i att lyckas med komplexa utvecklingsprojekt.

MW: Det gäller inte minst i samband med stora internationella industrisamarbeten, som är avgörande när det gäller att leverera stora komplexa systembeställningar på bästa sätt, och sedan att få dessa att fungera i drift. Det handlar i hög grad om samarbete och ingenjörskonst.

HB: Vi startade vår internationalisering för många år sedan eftersom vi såg att våra tillväxtmöjligheter låg utanför Sverige, speciellt efter att Berlinmuren föll. Idag befinner sig många av våra konkurrenter i en situation där deras nationella försvarsanslag krymper och de måste i högre grad än tidigare också konkurrera internationellt. Det ger oss ett försprång både i närvaro och effektivitet. Vi har levt under hårt kostnadstryck länge, och idag har inte bara våra produkter prestanda i absolut världsklass. Få slår oss när det gäller kostnadseffektivitet.

MW: Gripen är ett bra exempel på detta. Utöver sin operativa prestanda, som är likvärdig eller bättre än i stort sett alla konkurrenters, lyckas vi vara överlägset mer kostnadseffektiva i hela värdekedjan; i utveckling, produktion, leverans och drift. Det blir ännu tydligare i ett livscykelperspektiv.

HB: Genomförandet av vårt effektiviseringsprogram – Miljardprogrammet – har lett till att vi förbättrat effektiviteten ytterligare, och den underliggande lönsamheten ökade kontinuerligt under 2010. Vi kommer inte att släppa vårt fokus på löpande effektivisering, det kommer att vara avgörande i konkurrensen framöver. Vi måste hela tiden öka effektiviteten i kärnaffären.

MW: Saabs starka fokus på effektiviseringar har bidragit till en förbättrad underliggande lönsamhet och ett mycket starkt kassaflöde. När vi blickar framåt måste vi behålla marknadsutvecklingen i blickfånget samtidigt som leverans av de finansiella målen och Saabs strategiska prioriteringar är nödvändiga för konkurrenskraften.

HB: Vår kärnkompetens är förmågan att integrera egna och andras system och komponenter i komplexa, kostnadseffektiva lösningar. Detta drivs och utvecklas varje dag av medarbetarna på Saab. Jag ser fram emot att vi tillsammans stärker vår konkurrenskraft under 2011 och att vi levererar på våra uppsatta mål.

Marcus Wallenberg Håkan Buskhe

Styrelseordförande VD och koncernchef

VÅRT UPPDRAG HANDLAR OM TRYGGHET

Människors, samhällens och företags behov av trygghet är den yttersta drivkraften i vår affär.

Behovet av trygghet har, liksom hotbilderna, i väsentliga stycken förändrats allt eftersom det globala samhället utvecklats i nya strukturer och handelsmönster.

Vår affärsidé

Saab utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik och teknologi för att kunna möta kundernas förändrade behov. Saab förser regeringar, myndigheter och företag över hela världen med produkter, tjänster och lösningar för militärt försvar, civilt flyg och civil säkerhet.

Vår vision

Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker.

Sedan Saab startade har vi strävat efter att hålla samhällen och människor säkra. Det är ett grundläggande mänskligt behov att känna sig trygg och, som vi ser det, en mänsklig rättighet. Genom system och lösningar som ökar säkerheten kan vi bidra till att göra detta möjligt.

Vår mission

Skapa trygghet för människor genom att överbrygga intellektuella och tekniska barriärer. Vår mission beskriver hur vi ska arbeta för att närma oss vår vision. Genom att förbättra och förnya tekniska system och lösningar ökar vi säkerheten i samhället, för medborgarna och för dem som arbetar för att upprätthålla säkerheten. Vi bistår också med insikt i hur hotet mot vår trygghet förändras och tar fram nya innovativa lösningar som kan trygga samhället i stort.

DRIVKRAFTER OCH TRENDER I MARKNADEN

Det som mer än något annat driver utvecklingen på Saabs marknader är hotbildernas och säkerhetsbehovens utveckling. Detta gäller både inom försvarssektorn och i det civila samhället, liksom i den allt större gråzonen dem emellan.

Makrofaktorer och den världspolitiska utvecklingen är det som ytterst sätter ramarna för Saabs affär. Försvarsmarknaden har traditionellt låg samvariation med världskonjunkturen. Här är det främst den politiska utvecklingen som styr, globalt, regionalt och lokalt. Hur statsfinanserna utvecklas påverkar dock utrymmet för militära utgifter.

En ny ekonomisk världsordning är på framväxt, där framför allt BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) flyttar fram sina positioner. Detta har inte avspeglats i någon högre grad på hur försvarsutgifterna fördelat sig de senaste åren. Under 2009 ökade de totala försvarsutgifterna i Asien och Oceanien mest. Trots detta stod USA 2009 fortfarande för den största delen, 43 procent, av världens totala försvarsutgifter. Däremot förutspås den generella utvecklingen framöver vara en omfördelning från traditionella marknader till tillväxtmarknader när det gäller de totala globala försvarsutgifterna, som dock enligt SIPRI väntas plana ut på lång sikt.

Växande obalanser i den internationella handeln skapar också nya komplexa beroenden och konflikter. Samtidigt går den långsiktiga utvecklingen mot större allianser i fredsbevarande och tillväxtfrämjande syfte, vilket ökar den säkerhetsorienterade efterfrågan. I samma riktning verkar gemensamma åtaganden för att hålla konflikthärdar och konfliktområden under kontroll. Många av världens konfliktområden har visat sig bestå som sådana under långa perioder. En stor del av alla väpnade aktiviteter pågår i dessa regioner, liksom förberedelser för väpnad konflikt hos såväl regionala som internationella aktörer.

USA upprätthåller sin roll som geopolitisk ledare med stor påverkan på den globala säkerhetsarenan. Ideologierna som drivkraft i de globala konfliktscenarierna har minskat i betydelse, medan religiös fundamentalism har ökat.

I takt med en fortsatt växande global befolkning med krav på högre levnadsstandard kan den globala konkurrensen om råvaror och resurser, inte minst fossila bränslen, komma att bli en allt viktigare drivkraft bakom konflikter. (Se till exempel "A Strong Britain in an Age of Uncertainty: The National Security Strategy", oktober

2010.) I förlängningen har också tillgången till livsmedel och färskvatten hög konfliktpotential.

Den civila marknaden är direkt konjunkturberoende. Konjunkturen och dess svängningar påverkar storleken på handelsvolymerna och det samlade flödet av gods, människor, kapital och data i världen – och därmed behovet av säkerhetsinsatser. Den civila flygmarknaden är starkt konjunkturberoende, men också extremt känslig för säkerhetshot.

FÖRSVARSUTGIFTER 2009

Rang - ordning	Land	Försvars utgifter, USD miljarder	Andel av världens totala försvars utgifter, %
1	USA	661,0	43,2
2	Kina	100,0 1)	6,5 1)
3	Frankrike	63,9	4,2
4	Storbritannien	58,3	3,8
5	Ryssland	53,3 1)	3,5 1)
6	Japan	51,0	3,3
7	Tyskland	45,6	3,0
8	Saudiarabien 2)	41,3	2,7
9	Indien	36,3	2,4
10	Italien	35,8	2,3
11	Brasilien	26,1	1,7
12	Sydkorea	24,1	1,6
13	Kanada	19,2	1,3
14	Australien	19,0	1,2
15	Spanien	18,3	1,2
16	Övriga	277,8	18,1
Totalt		1 531,0	100,0

Försvarsutgifterna är beräknade i fasta priser och växelkurser.

Källa: SIPRI årsbok 2010

1) Uppskattade siffror. 2) Siffrorna för Saudiarabien inkluderar kostnader för civil säkerhet.

Överstatliga initiativ inom till exempel FN, EU och AU (Afrikanska Unionen) och andra politiska allianser styr och reglerar en stor del av såväl den militära som den säkerhetsorienterade civila marknaden. Klimatfrågan är ett område där EU har tagit viktiga initiativ. De EUfinansierade forskningsprojekten Clean Sky, som syftar till grönare flygtransporter, och SESAR, som syftar till att modernisera trafiken i det europeiska luftrummet och minska dess miljöpåverkan, är två sådana exempel. Inom EU tas en rad initiativ även på mellanstatlig nivå.

I november 2010 slöts en ambitiös försvars- och säkerhetsöverenskommelse mellan Frankrike och England, vilken också innebär ett omfattande militärindustriellt samarbete. Sverige och Tyskland har tagit ett gemensamt initiativ för att klargöra vad som inom EU måste vara strikt nationellt försvar, respektive var samverkan och gemensamma resurser kan öka slagkraften och kostnadseffektiviteten i det europeiska civila och militära försvaret.

Mellanstatlig aktivitet på regeringsnivå påverkar också en stor del av den militära affärsvolymen, framför allt när det gäller stora strategiska system som stridsflyg. Samtidigt går utvecklingen på det taktiska området mot ökad kommersialisering, inklusive att vidareutveckla redan beprövade produkter och system. För Saabs del

begränsas agendan på det militära området också av exportrestriktioner till en rad marknader.

Den allmänna opinionen inverkar på säkerhetspolitiken, i Sverige liksom i flertalet andra stater. Att Sverige deltar i fredsbevarande insatser har kommit i skarp belysning med ett antal dödade svenska soldater under 2010. Även konkreta terroraktiviteter i Sverige har satt den civila säkerheten i rampljuset. En annan aspekt som på senare år inverkat på säkerhetspolitiken är att den i grunden stora acceptansen för civila säkerhetsåtgärder från samhället kommit i konflikt med kraven på personlig integritet.

MEGATRENDER – EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

Nya säkerhetsbehov i transaktionssamhället

Utvecklingen av det globala transaktionssamhället kräver skydd av samhällskritiska flöden och knutpunkter, bland de senare stora anläggningar och system – flygplatser, hamnar, järnvägs-, motorvägs- och energisystem. Fokus ligger på funktionalitet, effektivitet och säkerhet, vilket kräver avancerad övervakning både i driften och mot externa hot.

Nya former av samarbeten

Fortsatt global integration och nya internationella strukturer har ökat de gränsöverskridande och överstatliga (FN, EU, etc.) samarbetena med en förskjutning mot ett nätverksbaserat försvar och internationella insatsstyrkor. Civila och militära samarbeten blir vanligare – inom, utom och mellan de stora politiska, ekonomiska och militära allianserna. Samarbetena innebär krav på öppna system och koordination, och därmed också att en allt större del av utvecklingsarbetet sker i samarbete. Det blir samtidigt vanligare att stora utvecklingsprojekt genomförs med deltagande av offentliga och privata aktörer i så kallade OPS-lösningar (Offentlig Privat Samverkan).

Ökad grad av självfinansierad FoU

Utvecklingen mot internationella samarbeten och systemkoordination bidrar samtidigt till att försvarsindustrin i minskande grad kan finansiera sin utveckling via nationella försvarsbudgeter. I allt högre grad vill försvarsmakterna ha

tillgång till det bästa på marknaden, oavsett ursprung, och kunna få det levererat inom kort tid. Därför måste en allt större del av forskning och utveckling självfinansieras av försvarsindustrin. Detta är en trend världen över.

Breda, djupa och långsiktiga lösningar efterfrågas

Kunder inom såväl det militära som civila området efterfrågar allt oftare breda, integrerade lösningar med mer tjänsteinnehåll. Utvecklingen rör sig mot fulla driftsoch funktionsåtaganden över hela livscykeln. Lösningarna utvärderas inte bara utifrån sina prestanda, utan också utifrån kostnaderna att äga och operera. Utkontraktering till en extern leverantör av aktiviteter som tidigare utfördes internt, blir allt vanligare, även inom det militära området. Utvecklingen ökar också efterfrågan på utbildning, träning, support och underhåll.

Lokal närvaro är avgörande

Trots trenden mot ökad internationell samverkan, så är behovet av en stark lokal förankring avgörande för framgång både på den militära och den civila marknaden. Kunderna söker integrerade lösningar från företag som känner till de lokala förutsättningarna. Det ökar påtagligt möjligheterna att bli vald som leverantör och inte minst att få en del av sin utveckling finansierad via försvarsanslag eller att få tillgång till lokal produktutveckling.

LÅNGSIKTIGA STRATEGISKA OCH FINANSIELLA MÅL

Saabs strategi fokuserar på fyra områden: lönsam tillväxt, effektiv verksamhet, fokuserad portfölj och att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi skapar långsiktigt värde genom att arbeta utifrån de strategiska prioriteringarna och leverera försäljningstillväxt, lönsamhet samt att ha en solid balansräkning.

Till detta bidrar även vårt fokus på kapitalrationaliseringar och att generera ett starkt kassaflöde.

LÅNGSIKTIGA STRATEGISKA MÅL

Under 2010 gjordes en analys av Saabs långsiktiga mål. I ljuset av de strategiska prioriteringarna förändrades de långsiktiga finansiella målsättningarna som kommuniceras externt något.

De långsiktiga finansiella målen består nu av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) och soliditeten.

De tidigare målen för rörelsemarginalen före avskrivningar (EBITDA) och räntabilitet på eget kapital kommer inte att följas upp från och med 2011.

Lönsam tillväxt

För att uppnå vårt långsiktiga mål för försäljningstillväxten kommer vi under de kommande åren att fokusera på de marknader där vi är etablerade idag - Norden, flera europeiska länder, Sydafrika och Australien. Därutöver satsar vi på att stärka vår lokala närvaro på utvalda marknader som Nordamerika, Storbritannien, Sydamerika (Brasilien) och Asien (Thailand och Indien).

Effektivisera verksamheten

Vårt effektiviseringsprogram avslutades framgångsrikt i slutet av 2010. Vi har nu sänkt kostnadsnivån i Saab med SEK 1,5 miljarder under tre års tid. Marknaden är i ständig förändring, vilket kräver att vi följer med utvecklingen och i många fall att vi ligger i förändringens framkant. Därför fortsätter arbetet med att kontinuerligt effektivisera verksamheten, fokusera på kapitalrationaliseringar och att generera ett starkt kassaflöde.

Fokuserad portfölj

För att uppnå vårt tillväxtmål behöver vi investera dels i produktinnovation, dels i förnyelse och uppgradering av existerande produkter och system. Investeringar i portföljen kommer att göras inom områden där vi redan har en konkurrenskraftig teknologi och/eller en konkurrenskraftig marknadsposition och som även stärker eller bibehåller vår unika systemkunskap.

Vara en attraktiv arbetsgivare

Medarbetarna är basen för att vi ska kunna genomföra vår strategi och nå våra strategiska och finansiella mål. Vår omvärld är i förändring och ett framgångsrikt förändringsarbete bygger på en tro på framtiden. Vi vill vara det naturliga valet för nuvarande och framtida medarbetare som söker utveckling och ständiga förändringar.

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL

Tillväxt

Över en konjunkturcykel ska vår organiska försäljningstillväxt i genomsnitt uppgå till 5 procent per år.

Tillväxten kan även komma att stärkas genom förvärv om värdeskapande möjligheter uppstår inom våra prioriterade områden under kommande år.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) ska uppgå till minst 10 procent.

Soliditet

Soliditeten ska överstiga 30 procent.

Utdelningspolicy

Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna.

UPPFÖLJNINGAV2010 ÅRS LÅNGSIKTIGA STRATEGISKA OCH FINANSIELLA MÅL

Trots fortsatt utmanande marknadsförutsättningar uppnådde vi en stark orderingång under 2010 och orderstocken växte. Den underliggande lönsamheten stärktes löpande under året, vi förbättrade nivån på sysselsatt kapital och genererade ett starkt kassaflöde. Därtill vidtogs åtgärder för att omstrukturera och effektivisera verksamheten som ett led i en långsiktig strategisk anpassning till förändrade marknadsförutsättningar.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

Skapa lönsam tillväxt

Under 2010 fick vi större beställningar för både Gripensystemet och större luftburna övervakningssystem, vilket befäste vår starka position på området. Vi vidtog också åtgärder för att stärka vår lokala närvaro på marknader som Thailand, Brasilien och USA. I Sydafrika ingick vi samarbete med Sekunjalo Investment Ltd – ett steg i att ytterligare stärka vår position i Sydafrika och regionen söder om Sahara.

Effektivisera verksamheten

Vårt effektiviseringsprogram avslutades med framgång under 2010. Vid sidan av detta program vidtog vi ytterligare åtgärder för att effektivisera verksamheten. Vi fattade beslut om att minska antalet verksamhetsplatser samt att effektivisera inom områden med höga administrativa kostnader. Detta innebär att affärsområde Dynamics verksamhet i Eskilstuna avvecklas under 2012 och att verksamheten inom under vattens farkoster i Motala omstruktureras. Alla anställda i Motala har varslats om uppsägning. Dessutom effektiviseras affärsområde Electronic Defence Systems och funktioner inom Corporate.

Fokuserad portfölj

Under 2010 fortsatte vi arbetet med att fokusera portföljen genom strukturåtgärder. Vi beslutade att integrera den Motala-baserade undervattensfarkostverksamheten i det Englandsbaserade Saab Seaeye Ltd. Lanseringen av SAFE (Situational Awareness for Enhanced Security) illustrerar framsteg inom civil säkerhet och produktinnovation. SAFE är baserat på ett kraftfullt ledningssystem och en avancerad och integrerad plattform och utgör kärnan för att övervaka och styra säkerheten i den dagliga verksamheten.

Vara en attraktiv arbetsgivare

Under 2010 har vi arbetat med att harmonisera de övergripande HRprocesserna för att få ännu bättre kvalitet på våra verksamhetskritiska medarbetarrelaterade frågor. Vi har även jobbat med förändringsarbete med målet att stärka chefers förmåga till kommunikativt ledarskap. 2010 var andelen kvinnor i organisation 22 (22) procent och andelen kvinnliga lönesättande chefer 19 (17) procent. Saab utsågs under året till Sveriges bästa arbetsplats av den svenska affärstidningen Veckans Affärer där jämställdhet var en viktig del i bedömningen.

UPPFYLLELSE AV 2010 ÅRS LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL Tillväxt

Mål: Detta mål var tidigare samma som i den nya långsiktiga målformuleringen. Vår organiska försäljningstillväxt ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel.

Resultat 2010: Under 2010 uppgick den organiska försäljningstillväxten till -1 procent (4).

Rörelsemarginal

Mål: Vi hade 2010 två marginalmål som båda var formulerade som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

Rörelsemarginalen efter avskrivningar skulle uppgå till minst 10 procent och är fortfarande samma i den nya långsiktiga målformuleringen. Rörelsemarginalen före avskrivningar skulle uppgå till minst 15 procent.

Resultat 2010: Rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) uppgick 2010 till 4,0 procent (5,6). Rörelsemarginalen justerat för engångsposter uppgick till 6,5 procent (5,4).

Rörelsemarginalen före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 9,0 procent (10,5).

Räntabilitet på eget kapital

Målet 2010 för avkastningen var att det i snitt skulle uppgå till 15 procent. Under 2010 nådde vi en avkastning på 4,1 procent (7,0).

Soliditet

Vårt soliditetsmål var 2010 att soliditeten ska överstiga 30 procent och det kvarstår i den nya målformuleringen. I slutet av 2010 uppgick soliditeten till 39,1 procent (35,1).

SAABS POSITION I UTGÅNGSLÄGET

Saabs fyra strategiska prioriteringar

Saab agerar på den globala marknaden för försvars- och säkerhetslösningar och utvecklar världsledande lösningar och system som får bred användning på både det militära och civila området. Som ett av Sveriges mest FoU-intensiva företag är samarbeten inom utveckling en grundpelare för vår framtid.

Kärnkompetens

Systems engineering – att förstå och kunna integrera komplexa system, egna och andras – är Saabs kärnkompetens.

Samtidigt som vi har världsledande teknologi på en rad viktiga områden arbetar vi idag så mycket som möjligt med öppna system. Många användningsområden och möjlighet att koordinera mellan system är nyckelord i vår produktutveckling, som gör det möjligt att integrera produkter i större operativa sammanhang, på den militära och civila sidan.

Marknadsposition

Vi adresserar dels traditionella försvarsbehov, där kärnan i utbudet är produkter och system som ska säkra nationsgränser. Därtill adresserar vi i allt större utsträckning funktions- och säkerhetsbehov i det globala flödessamhället, där till exempel behoven inom marknaden för civil säkerhet återfinns.

De större marknadssegment där vi har en stark position och goda tillväxtmöjligheter är stridsflyg- och ledningssystem, radar- , spaningsoch övervakningssystem, inklusive luftburna övervakningssystem (Airborne Early Warning, AEW), understödsvapen och missilsystem samt kontroll- och kommunikationssystem (C4ISR, Command Control, Computing, Communication, Intelligence, Surveillance och Reconnaissance). Vi har även en stark nischposition inom civilt flyg som underleverantör till framför allt Airbus och Boeing.

Vi har också starka positioner inom utvalda regioner i tillväxtsegmenten civil säkerhet, support och service, träningsystem och undervattenssystem samt i nischsegment som signalspaning.

På det militära området säljer vi till såväl försvarsinstitutioner som till andra försvarsföretag, där vi är underleverantör. Geografiskt har vi en stark position i Sverige, och goda positioner i Sydafrika och Australien. Vår målsättning är att befästa och stärka positionen i övriga nordiska länder och andra utvalda länder i europa samt bygga starka positioner i främst Nordamerika, Brasilien, Indien och Sydostasien.

Organisation och kultur

Från och med den 1 januari 2010 är Saabs verksamhet indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services, i vilka verksamheten styrs och rapporteras. En stor del av affärsverksamheten drivs i moderbolaget, och resten i hel- och delägda bolag i koncernen.

Fyra strategiska prioriteringar

När vi blickar framåt, är vår uppgift att fortsätta arbeta utifrån våra strategiska fokusområden: lönsam tillväxt, effektiv verksamhet, portföljen och medarbetarna. Följande sidor presenterar arbetet inom varje av dessa fyra områden.

STYRKOR, SVAGHETER, MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SAAB

• Saab har en väl positionerad produktportfölj baserad på världsledande teknologi. Vi har unikt systemkunnande och stor förmåga att leverera komplexa system.
• Vår starka balansräkning ger oss en bra plattform för att genomföra vår strategi. Även kassaflödesgeneringen är god. Våra styrnings- och kontrollsystem säkerställer affärsfokus och fortsatt effektivitetsarbete.
• Vi har uppnått god kostnadseffektivitet under 2010, men att fortsätta förbättra den operationella effektiviteten och produktiviteten förblir centralt.
• Den internationella konkurrensen ökar, delvis till följd av minskade försvarsanslag i de västliga demokratierna, där flertalet ledande försvarsföretag har sin hemmabas.
• Beroendet av kundfinansierad FoU är en utmaning för oss. Omkring två tredjedelar av kundfinansieringen kommer idag från Sverige. Våra tillväxtmöjligheter finns framför allt på marknader utanför Sverige, där vi på utvalda marknader arbetar för att öka kundfinansieringen.
• Beroendet av större beställningar, såsom Gripen, AEW och Bamse, är en utmaning. Saabs fördel är att vår bas i Sverige gör oss till ett neutralt val.
• Att hitta rätt civila tillämpningar för våra kärnteknologier är både en utmaning och en möjlighet. Vi har en förmåga att leverera system som upprätthåller olika flöden inom samhället, inom försvar och civil säkerhet.
• En av våra styrkor är att vi har cirka 80 procent av våra medarbetare i Sverige. Samtidigt finns vår tillväxtpotential i huvudsak utanför Sverige, vilket ger oss större möjligheter att skapa attraktiva arbeten på andra marknader, skapa en större mångfald och attrahera arbetskraft från marknader utanför Sverige.
• Vi har ett unikt erbjudande för industriellt samarbete och ett stort nätverk i världen. Vårt engagemang i samhället och fokus på hållbar verksamhet (samhällsengagemang och affärsetik) ger oss en stabil plattform att verka från.

MEDARBETARE I STÄNDIG UTVECKLING

Saabs fyra strategiska prioriteringar

På Saab är medarbetarna grunden för allt vi gör och en central del i att kunna genomföra strategin och nå våra strategiska och finansiella mål. Tekniken utvecklas ständigt och vi på Saab följer naturligtvis med i resan mot framtidens teknik.

Vår kärnverksamhet är våra unika teknologier och möjligheter att integrera produkter och system till avancerade lösningar. Vi har i över 70 år varit ett av de ledande teknikföretagen i Sverige. Det är därför kanske inte konstigt att omkring 50 procent av våra medarbetare har akademisk examen och att vi har över 7 000 anställda ingenjörer.

För att vara en del i teknikutvecklingen krävs det att vi har medarbetare som är intresserade av, tar ansvar för och leder denna utveckling.

Det ställer höga krav på oss som arbetsgivare. Vi letar efter de vassaste personerna på den globala marknaden. Vi kan inte begränsa oss till intellektuella och nationella gränser.

Mångfald skapar värde

På Saab ser vi olikheter som en tillgång och en strategisk resurs. Vi uppmuntrar mångfald och har högt uppsatta jämställdhetsmål. Mångfald och jämställdhet är kritiska faktorer för vår lönsamhet och hur vi uppfattas av allmänheten. Det kräver målstyrning och kontinuerlig uppföljning för att lyckas.

På Saab har vi tydliga värderingar, som vi tror gör oss till en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Vi är ett företag som präglas av öppenhet, samarbete och ömsesidigt förtroende. Framgångsrikt förändringsarbete bygger på en tro på framtiden och är en vital del för att lyckas i affärer.

Därför vill vi vara ett möjligheternas företag och tar ansvar för att erbjuda personlig utveckling kopplad till våra affärsutmaningar. Vi är det naturliga valet för talanger som söker utveckling och ständiga förändringar i en utvecklande arbetsmiljö.

Läs mer om Saabs medarbetare på sidorna 50–51.

LÖNSAM TILLVÄXT

Saabs fyra strategiska prioriteringar

Hur vi ska driva vår tillväxt är vår grundläggande strategiska utmaning. I allt högre grad måste vi rikta in våra affärer på marknader som i sig har en stark efterfrågan, och där våra teknologier och lösningar i än högre grad kan lösa de säkerhetsbehov som finns.

En av Saabs huvudstrategier under det senaste decenniet har varit att gå från en dominerande hemmamarknad och beroendet av en kund, den svenska försvarsmakten, till en mer internationell verksamhet. Försäljningen utanför Sverige har successivt ökat under de senaste tio åren. Vi adresserar idag inte endast traditionella försvarsbehov, utan i ökad grad säkerhetsbehov i samhället i stort. Det innebär en förskjutning av tyngdpunkten i vår verksamhet där vi kontinuerligt utvidgar verksamheten mot samhällssäkerhetsområdet. Det ökar affärspotentialen samtidigt som vi sprider riskerna.

Vi har en hög marknadsandel i Sverige, men till största delen måste vår framtida tillväxt komma utanför Sverige, med fokus på de marknader där våra förutsättningar är som mest gynnsamma.

Tydligt regionfokus

Vi utvärderar kontinuerligt vår marknadspotential och analyserar hur våra teknologier och lösningar kan möta behoven på de cirka 90 olika marknader, både traditionella marknader och tillväxtmarknader, där vi under 2010 sålde våra produkter och tjänster.

På de marknader där vi har en god position satsar vi på att befästa vår position och samtidigt investera i vissa utvalda delar där vi ser goda tillväxtmöjligheter. Idag står Sverige och övriga Europa för drygt 59 procent av våra försäljningsintäkter. Utöver Gripensystemet ser vi fortsatt stora affärsmöjlighter och tillväxtpotential på dessa marknader.

Därutöver kommer vi att fokusera framtida investeringar på ett urval av marknader med goda tillväxtmöjligheter inom de olika regionerna.

En stor del av vår tillväxt måste sökas i marknader med betydande och stabila försvarsanslag och i övrigt gynnsamma förutsättningar. Dessa särskilt intressanta tillväxtmarknader innefattar Nordamerika, Brasilien, Indien och ett antal länder i till exempel Sydostasien. Ett annat exempel på en för oss ny och växande kund är Förenta Nationerna (FN), till vilken vi under 2010 har etablerat oss som leverantör med lokal närvaro i östra Afrika. FN förväntas upphandla produkter och tjänster till ett sammanlagt värde av cirka USD 15 miljarder (cirka SEK 100 miljarder), med en tydlig inriktning på tjänster som är centrala i vårt erbjudande; Camp-, sjukvårds- och säkerhetslösningar, fordonsunderhåll, träning och 3D-kartering. 6% (5%) Andra marknader EFFEKTIV VERKSAMHET LÖNSAM TILLVÄXT

Lokal närvaro avgörande

I utgångsläget är drygt 83 procent av våra medarbetare verksamma i Sverige och drygt 12 procent i Sydafrika och Australien.

Vi har målsatt en årlig organisk försäljningstillväxt om 5 procent. Detta kommer kräva att vi etablerar oss starkare lokalt på de marknader där vi ser tillväxtpotential i framtiden.

För att lyckas på en marknad krävs det att vi etablerar oss lokalt på bästa möjliga sätt. Hur vi etablerar oss i olika regioner beror på

allt från politiska och regulatoriska förutsättningar, konkurrenssituationen och det industriella sammanhanget till affärsmodeller och finansiella upplägg samt hur våra teknologier kan fylla lokala behov. Strategierna på varje marknad innefattar i sin tur sedan allt från ökad marknadsnärvaro och marknadsföring till samägda bolag och partnerskap, industrisamarbeten, teknologiöverföring och re-export.

Den lokala närvaron kan vi även komma att stärka genom förvärv på utvalda marknader där möjligheter för detta uppstår inom våra prioriterade områden.

USA EN STRATEGISK SATSNING

Den amerikanska kontinenten representerar halva världsmarknaden inom försvar och civil säkerhet. Saab är sedan många år representerat på den nordamerikanska marknaden genom Saab Barracuda som producerar kamouflageprodukter. Dessutom levererar Saab träningssystem och tjänster inom support och servicetjänster i USA samt ledningssystem till den kanadensiska flottan genom ett partnerskap med Lockheed Martin. I Nordamerika återfinns också huvuddelen av Saab Aircraft Leasing, en verksamhet som äger och förvaltar drygt 100 flygplan av typen Saab 340 och Saab 2000.

Med en målsättning att stärka vår närvaro i Nordamerika öppnade vi i april 2010 ett nytt kontor i Washington DC, varifrån hela vår amerikanska och kanadensiska verksamhet nu styrs. Saab har som målsättning att samtliga fem affärsområden inom en snar framtid ska vara representerade på kontinenten.

Tillväxten i Nordamerika ska ske organiskt samt genom partnerskap med industrin. Vi ser även att förvärv kan ske om det uppstår möjligheter som stärker vårt erbjudande inom våra prioriterade områden.

Nordamerika blir en allt viktigare marknad för Saab.

För att öka konkurrenskraften måste vi ständigt utveckla, styra och förverkliga de mest effektiva sätten att arbeta. Att öka graden av standardisering är en väg för att höja effektiviteten.

Högre effektivitet handlar för oss i första hand om att arbeta på ett strukturerat sätt, så att kostnaderna för att nå våra mål på olika områden hålls så låga som möjligt. I ett första led måste vi säkerställa standardiserade och harmoniserade arbetsmetoder samt prioritera bland våra aktiviteter. I nästa led följer vi med hjälp av mätetal upp vårt arbete och synliggör framstegen i organisationen. För att detta arbete ska lyckas handlar det om att främja en kultur som sätter det gemensamt bästa framför det lokalt bästa.

Ett effektivt Saab

Saab arbetar sedan en tid med att bli ett mer integrerat företag vad gäller målfokus, prioriteringar och processer. Omorganisationen till fem tydliga affärsområden vid ingången av 2010 var ett viktigt steg i den riktningen. Den gör det enklare för oss att ta tillvara funktionella synergier och finansiella resurser, utveckla nya standardiserade processer och utveckla mer fokuserade produktportföljer. Vid sidan av omorganisationen har vi upprättat ett antal funktioner för att stödja vårt samlade agerande och vår interna effektivitet, däribland så kalllade kompetenscentra inom forskning och utveckling. Läs mer om dessa på nästa sida.

I slutet av 2010 avslutade vi planenligt vårt kostnadsreduktionsprogram på SEK 1,5 miljarder. Nu har detta arbete övergått till att vara en integrerad del av den dagliga verksamheten, där vi genom ständiga förbättringar fortsätter att minska våra kostnader.

Därutöver pågår en översyn av vår kostnadsstruktur för att bättre anpassa den till vår långsiktiga strategi. Den innefattar strukturella förändringar, utöver det som avser effektivisering av interna processer. Vi har till exempel vidtagit åtgärder för att sänka våra administrativa kostnader.

Fem fokusområden

I vårt effektiviseringsarbete fokuserar vi på fem strategiska områden för att nå en mer kostnadseffektiv organisation. Dessa kan sammanfattas enligt följande:

• Standardisera och harmonisera verksamheten för att genom funktionella synergier driva kostnadseffektivitet.
• Optimera FoU-effektiviteten genom gemensamma processer för produktledning och produktutveckling.
• Fokusera på kontraktkvalitet, projektgenomförande och riskhantering för att förbättra projektresultat och prognosmöjligheter.
• Öka flexibiliteten i kostnadsbasen för att kunna anpassa oss till variationer i volym.
• Försäkra oss om stabilt kassaflöde för att möjliggöra tillväxtdrivande investeringar i förvärv, FoU och marknadsföring.

Inom ramen för varje huvudområde arbetar vi med en rad aktiviteter. När det gäller arbetet med standardisering och harmonisering handlar det om allt från att ha ett effektivt koncerngemensamt affärssystem med bästa branschstandard och att koordinera inköp (för högre volymer och färre leverantörer) till att optimera användningen av våra tillgångar.

För att höja vår FoU-effektivitet strävar vi efter att ha en gemensam livscykelprocess för våra produkter samt utveckla graden av modularitet. Vi måste också ha tydliga kriterier för att kunna prioritera bland FoU-investeringarna. Läs mer om vår forskning och utveckling på sidorna 22–23.

Med hjälp av en tydlig affärs- och styrmodell samt gemensam projektmodell skapar vi de bästa förutsättningarna för god intjäning genom våra kontrakt och effektivt projektgenomförande i alla affärsområden.

Flexibiliteten i kostnadsbasen ökar vi genom att kontinuerligt utvärdera organisationens medarbetarstorlek, köpa kompetens som inte är vår kärnkompetens samt göra återkommande kostnadsjämförelser.

Vi måste också upprätthålla ett stabilt kassaflöde för att möjliggöra tillväxtdrivande investeringar. Det uppnår vi genom att fokusera på betalningsplaner i anbud/kontrakt, resurseffektivt projektgenomförande samt att minska sysselsatt kapital i bland annat kundfordringar och varulager.

Kostnadsreduktion inom effektiviseringsprogrammet 2008–2010

Under 2010 avslutades effektiviseringsprogrammet som startades i början av 2008. Programmet har uppnått sitt mål om att att sänka Saabs årliga kostnader med totalt SEK 1,5 miljarder.

En stor del av reduktionen har uppnåtts genom att anpassa och likrikta utvecklingsprocessen inom företaget, öka produktionseffektiviteten och minska såväl antalet verksamhetsorter som kostnaderna för inköp och resor.

Vårt arbete med att kontinuerligt skapa effektivitetsförbättringar fortsätter.

KOMPETENSCENTRA SKAPAR SYNERGIER

Kompetenscentra effektiviserar verksamheten.

För att öka effektiviteten och ytterligare höja kompetensnivån inom teknologi och affärskritiska områden samt göra viktig kompentens mer tillgänglig har vi etablerat så kallade kompetenscentra. På sikt ska effektiviseringen frigöra resurser som istället kan användas till investeringar i Saabs framtid.

– Genom att jobba på detta sätt ökar chanserna att vi lyckas behålla kompetens och erfarenhet inom företaget, ibland kanske det till och med handlar om att undvika att bli underkritiska. Genom att arbeta med andra som har kunskap inom liknande områden kan medarbetarna bli ännu vassare. Dessutom finns en stor besparingspotential, säger Göran Johansson, som leder arbetet med ett bilda kompetenscentra inom Saab.

De nya kompetenscentran arbetar tvärfunktionellt mellan olika affärsområden. Det bidrar till att sudda ut gränserna inom Saab och ytterligare ena företaget, vilket är viktigt för konkurrenskraften.

Fyra kompetenscentra hittills

Under 2010 skapade Saab de fyra första kompetenscentra, som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Det ger upphov till ytterligare samordning när specialistkompetens från olika håll i koncernen samlas på en plats. Starten har varit lyckad, och arbetet i flera av centran har rullat igång. För närvarande pågår också utredning kring ytterligare ett tiotal möjliga kompetenscentra. De fyra första kompetenscentra är:

– Optics Design Centre

Center för optikkonstruktion som tillhandahåller designlösningar och support till samtliga affärsområden inom Saab. Beläget med personal och utrustning i Huskvarna och ingår i affärsområdet Security and Defence Solutions.

– Common Component Sourcing Centre

Center som tillhandahåller specifikationer för elektroniska komponenter till alla affärsområden inom Saab. Avsikten är att samordna komponentverksamheten i koncernen. Finns i Göteborg och ingår i affärsområdet Electronic Defence Systems.

– Geo Data Centre

Center som samlar geodata (digitala kartor) i en portal, ett centralt geodatabibliotek, där samtliga medarbetare ska kunna hitta och beställa data. Ingår i affärsområdet Aeronautics.

– Power Electronics Design Centre

Center som tillhandahåller konstruktionslösningar, bidrar till återanvändning och granskar konstruktioner inom alla affärsområden. Finns i Göteborg och ingår i affärsområdet Electronic Defence Systems.

FOKUSERAD PORTFÖLJ

Ett aktivt arbete med Saabs portfölj är den fjärde av våra fyra övergripande strategiska utmaningar. Det handlar om att vi utvecklar såväl befintliga som nya avancerade produkter och lösningar för att upprätthålla en välpositionerad kärnportfölj.

Saabs utmaning är att balansera erbjudandet för att på så vis säkra en hållbar tillväxt för framtiden. Det kräver att vår tillväxt kommer från nya produkter och lösningar, vidareutveckling av vårt befintliga erbjudande samt produkter av nischkaraktär. Vi ska ha en stark portfölj av standardprodukter och -lösningar, samtidigt som vi ska säkra Gripens position som nästa generations stridsflyg – i Sverige och utomlands. Vi ska kunna sälja standardprodukter för sig eller följa kunden hela vägen och erbjuda lösningar och service för att därigenom vara en komplett tjänsteleverantör. Läs mer om vår kärnkompetens på sidan 14.

Satsning på våra kärnområden

Vår utgångspunkt i arbetet med produktportföljen är att vi ska fokusera på att utveckla verksamheter där vi idag har ledande teknologisk kompetens, det vill säga satsa på de produkter som är – eller har möjligheten att bli – marknadsledande. En viktig del i vår produktstrategi handlar därför också om att vi har en tydlig plan för vilka produkter och lösningar vi erbjuder varje marknad.

En hållbar produktförnyelse – genom ökade egna investeringar samt i samverkan med kunder, universitet och industripartner – är central för att Saab ska kunna upprätthålla en fokuserad portfölj. För att fortsätta utveckla positionen på områden där vi idag är ledande krävs att våra investeringar inom forskning och utveckling tydligt riktas till att förbättra vår position inom våra kärnområden.

I vissa fall är det avgörande att produktförnyelser sker via kundbeställda utvecklingsprojekt, även om vi ser att den långsiktiga trenden är att dessa är krympande till följd av stagnationen av offentliga försvarsutgifter. Läs mer om våra kärnområden på sidan 14 och vår FoU på sidorna 22 och 23.

Utveckling av rätt produkter

Trots minskande offentliga försvarsutgifter finns det en rad produktområden där vi ser stor tillväxtpotential, inte minst för våra främsta nischprodukter. Ett exempel är våra elektriska obemannade undervattensfarkoster som kan användas på djupt vatten både för militära och civila uppdrag. Civila säkerhetslösningar och träningssystem är andra områden med stor tillväxtpotential.

Ett ytterligare område där vi ser stora tillväxtmöjligheter är Rapid 3D Mapping , vilket är ett system som i realtid skapar tredimensionella bilder utifrån flygfoton. Teknologin är ny för den militära marknaden och intresset mycket stort för de olika tillämpningarna. Informationen som genereras kan användas för precisa lägesuppfattningar över specifika områden. Tekniken bygger på Saabs mer än 40-åriga erfarenhet av bildbehandling för digitala målsökare och kunskap om navigationssystem. Läs mer på sidorna 23 och 31.

Inför framtiden ska vi arbeta med att stärka produktinnehållet utifrån Saabs kärnområden. Vi ser möjligheter att skapa nya lösningar baserat på redan utvecklade plattformar för att bredda användningsområdena för dessa och även utveckla öppenhet i våra system, det vill säga att systemen kan opereras tillsammans med system från andra leverantörer.

Att utveckla produktområden där vi idag har kritisk spetsteknologi kan även innebära förvärv av olika slag för att stärka vår kärnportfölj på nyckelmarknader. På samma sätt kan vi komma att avveckla produkter eller produktområden som inte stödjer vår kärnverksamhet.

För att balansera produktportföljen fokuserar vi på att kontinuerligt arbeta med:

• Aktiv riskbedömning och hantering.
• Aktiv portföljhantering (förvärv och försäljningar).
• En optimal kapitalstruktur och att kontinuerligt effektivisera vår verksamhet.

Vårt långsiktiga mål är att uppnå en årlig organisk försäljningstillväxt på fem procent. Därutöver kan vi även komma att växa via förvärv inom prioriterade områden.

Saabs erbjudande

1) Command, Control, Computing, Communication, Intelligence, Surveillance och Reconnaissance

FOKUS PÅ SÄKERHET UNDER YTAN

Sedan terrorattacken i New York 2001 har intresset för undervattenssäkerhet ökat över hela världen. Idag beräknas hälften av alla globala hot gömma sig under vattenytan. För att bidra till att hamnmyndigheter i olika länder tar denna hotbild på allvar har en internationell kod för för skepp- och hamnsäkerhet arbetats fram (International Ship and Port Security code).

Historiskt har hamnsäkerhet främst handlat om land, men nu finns lagstadgade krav på säkerhetskontroll och regelbunden rapportering även för hot till havs. Potentialen för marknaden inom undervattenssäkerhet, både på den militära och civila sidan, betraktas därmed som god.

Saab har ett starkt erbjudande inom marin säkerhet, både för militära och civila ändamål. Verksamheten bedrivs inom affärsområde Dynamics och leds av Saab Seaeye i Storbritannien, som 2010 integrerades med Saab Underwater Systems. Den sammanslagna verksamheten har som målsättning att bli världsledande inom undervattens säkerhet på både den civila och militära marknaden.

Undervattenssäkerhet är en viktig tillväxtmarknad.

STÄRKT PORTFÖLJFOKUS GENOM FOKUSERAD PRODUKTUTVECKLING

En av Saabs främsta strategiska utmaningar är att försäkra oss om att vi fortsätter att utveckla produkter som kunderna efterfrågar. Med tydlighet kring satsningar inom forskning och utveckling (FoU) samt hur den processen ser ut, skapar vi de bästa förutsättningarna för framtidens produktportfölj.

Saabs produktutveckling har traditionellt drivits i de olika affärsenheterna och i enskilda projekt, till stor del utifrån beställningar från det svenska förvaret. Under 2010 infördes en uppdaterad produktledningsprocess, som täcker in hela livscykeln av en produkt där vi tydliggjort ansvaret för produktutvecklingen mellan och över affärsområden. Avsikten är att säkerställa att möjliga nya produkter är tekniskt genomförbara och möter behoven på den internationella marknaden. Innan beslut fattas om produktutveckling görs noggranna lönsamhetskalkyler som väger in hela produktens livslängd.

Förändrade kundbeteenden

Våra kunders beteenden runtom i världen är under förändring. I Sverige, till exempel, fokuserar den svenska staten (genom Försvarsmakten och FMV) alltmer på internationellt samarbete i olika former. Invasionsförsvaret har till stora delar ersatts av ett insatsförsvar, det vill säga mindre och mer kvalificerade förband som på kort varsel kan sättas in i operationer runtom i världen – ofta i samverkan med andra nationer. Därför har Försvarsmakten och FMV styrt om sin materielförsörjning. Det är nu allt viktigare att snabbt få fram ny utrustning, vilket gör köp av redan färdigutvecklade produkter till en prioritet.

För Saab innebär denna förändring att vi kommer att stå för en större del av vår produktutveckling framöver. Naturligtvis finns det fortfarande områden där produktutvecklingen till stor del fortsätter att vara kundfinansierad, med det blir allt viktigare att vi själva kan finansiera vår produktförnyelse. Detta kräver ett tydligt fokus från vår sida.

Investeringar i spjutspetsteknologi

Tydligare strategiskt fokus i vår produktutveckling, liksom högsta möjliga effektivitet i denna, är avgörande för oss. I takt med ändrade kundbeteenden – både vad gäller inköp och produkternas operativa användning – måste vi ta fram lösningar som möter många kunders

behov. Det innebär att vi måste vara duktiga på att förstå, inte bara den svenska försvarsmaktens behov, utan även våra viktigaste internationella kunders behov.

Arbetet med produktledning handlar också om att reducera antalet produktområden och att prioritera bland områden där vi gör FoUinvesteringar. Utgångspunkten är att vi förnyar och vidareutvecklar produkter bara inom de områden där vi idag är ledande med vår spjutspetsteknologi och har god internationell konkurrenskraft, eller har mycket goda förutsättningar för detta. På så sätt ska investeringarna inom FoU förbättra våra positioner på kärnområden. Genom att dessutom modularisera i så hög utsträckning som möjligt kan vi återanvända produktlösningar i våra erbjudanden.

Vidare lägger vi fokus på att effektivisera själva utvecklingsprocesserna och nyttjar exempelvis modellbaserad utveckling, metoder som olika ramverk för att effektivt styra komplexa processer, såsom utveckling av komplicerade mjukvaruprodukter och öppen källkod. Trenden att bygga öppna system är särskilt påtaglig, och förmågan att integrera system, egna och andras, är en av Saabs främsta konkurrensfördelar.

Dessa åtgärder hjälper oss att sänka kostnaden för vår utveckling av system och kundanpassade lösningar, och samtidigt minska vår riskexponering. Dessutom kortar vi ned ledtiderna och kan bättre anpassa oss till kundernas behov att snabbt få fram materiel.

Ledande på många områden

Avancerad teknologi och ingenjörskonst i världsklass har varit – och är – grunden för Saabs framgångar.

När det gäller de komplexa system vi erbjuder marknaden är nyckelteknologier inom Gripensystemet och radarsystemet ERIEYE, samt vidareutveckling av dessa, två av våra främsta exempel. Vi uppdaterar också hela tiden våra tidskritiska och taktiska ledningssystem.

Samtidigt investerar vi i andra typer av ledande nischprodukter, som vi säljer för sig eller som ingår i mindre komplexa system. Exempel på den här typen av ledande nischprodukter är vapensystemen Carl-Gustaf, AT4, NLAW, luftvärnssystemet RBS 70 och radarsystemen ARTHUR och GIRAFFE eller våra obemannade undervattenfarkoster. Till nischprodukterna hör även stridsträning där vi har en ledande position.

Inom ramen för våra nischinnovationer är utveckling av den obemannade helikoptern Skeldar ett framstående exempel. Inom telekrig är LEDS (Land Electronic Defence Systems), som är ett aktivt skyddssystem för stridsfordon, ett viktigt satsningsområde. För våra säkerhetssystem arbetar vi med att utveckla en gemensam integrationsplattform, SAFE (Situation Awareness For Enhanced Security). Vid sidan av våra satsningar inom flygledning på distans (Remotely Operated Towers) deltar vi också i det europeiska programmet SESAR (Single European Sky Air Traffic Management Research). Syftet är att öka effektiviteten och säkerheten i luftrummet över Europa.

Framtida vägskäl

I linje med vårt satsningsfokus på teknologier där vi är ledande, eller har en stark position för att bli ledande, utvärderar vi ständigt befintliga produkter och nya möjligheter. Vilka produkter stödjer vår kärnverksamhet och vilka gör det inte? Vilka kan bidra till att stärka vår spetsteknologi och hur finansieras den fortsatta produktutvecklingen? Det är ständigt aktuella frågor, som leder till olika vägskäl för våra fem affärsområden.

Det kan också vara så att vi skapar innovationer och produkter som fungerar i oväntade tillämpningar, men som inte ligger i linje med Saabs kärnverksamhet och strategier. Inom Saabkoncernen finns därför sedan 2006 Saab Ventures, vars uppgift är att skapa och initialt driva bolag utanför Saab med nya produkter som fungerar i nya tillämpningar. Det kan dels gälla en militär teknologi som har applikationer utanför Saabs kärnområden, en spin-off, och då är Saab Ventures mål att utveckla bolaget för att sedan avyttra det. Sedan 2001 har Saab knoppat av 13 företag. Det kan också gälla en teknologi som kan komma att bli ett nytt Saaberbjudande, men att Saab Ventures förvaltar satsningen initialt. Rapid 3D Mapping är en innovation av det här slaget och uppbyggnaden av Rapid 3D Mapping-bolaget görs tillsammans med affärsområdet Dynamics.

Saab Ventures andra uppgift är att investera i små snabbväxande bolag som passar Saabs kärnverksamhet. Målet är att de genom nya nyckelteknologier ska bidra till att utveckla och komplettera Saabs produktportfölj.

Kärnportfölj

Bolag	Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
Cold Cut Systems AB	Cutting Fire Extinguisher	29
Saab Perform IT AB	Mobile Information Systems	100
Opax AS	Intelligent Video Surveillance	100
Protaurius AB	Mobile Ballistic Protection	8
R3DM	Militär 3D Kartering	1001)

1) Enheten drivs inom affärsområdet Dynamics.

Spin-off

Verksamhetsinriktning	Ägarandel, %
Spectrum Management Software	22,6
3D Karteringsteknologi	63
Tidal Energy Solution	13
Digitizing Sports	15
Systems for Motion Analysis	362)

2) Saab Ventures träffade den 30 December 2010 en överenskommelse om att sälja innehavet i Image Systems till Digital Vision. Försäljningen förväntas genomföras under första halvåret 2011.

Andra företag med ursprung i Saab:

• Saab Automobile AB
• Marine Electronics AB
• Airborne Hydrography AB
• MX Composites AB
• Efield AB
• Sanguistech AB
• SMM Medical AB
• HS Memory AB
• Linus AB
• Saab IRS AB
• Traffic Systems AB
• A2 Acoustics AB

FOU:S ANDEL AV FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, %

Varav 24 procent (MSEK 1 203) egenfinansierad

20 20 17

Varav 25 procent (MSEK 1 194) egenfinansierad

Varav 35 procent (MSEK 1 439) egenfinansierad

VÅR KÄRNKOMPETENS ÄR FÖRMÅGAN ATT INTEGRERA EGNA OCH ANDRAS SYSTEM OCH KOMPONENTER

Existerande Saab teknologier

Illustrationen ovan visar några av de teknologier, komponenter och system som Saab har integrerat i de komplexa system och lösningar som levereras till kunder över hela världen.

Många av produkterna har utvecklats för att stå på egna ben eller att levereras som en del i en större lösning.

Support och service som en del av systemet och lösningen

De avancerade underhållssystemen som Saab har utvecklat och levererar till sina kunder utgör en viktig del för till exempel Gripenkunder. Till följd av dessa kan kostnaden för support och service under hela produktlivscykeln hållas på en mycket konkurrenskraftig nivå.

Spinoff-teknologier från Saab

Saab skapar ständigt innovationer och produkter som inte bara får sin tillämpning inom våra kärnområden, utan även utanför vår kärnverksamhet. Därför finns Saab Ventures inom Saab, vars uppgift är att skapa och initialt driva bolag med nya produkter som fungerar i nya tillämpningar. Saab har knoppat av 13 företag sedan 2001. Läs mer om detta på sidan 23.

Marknadssegment

Saab verkar på fem olika marknadssegment. Behoven på dessa skiljer sig åt, även om lösningarna till viss del baseras på samma teknologier.

	MILITÄRT FLYG	MARK
Trender	Tillväxten inom militärt flyg drivs av stater – med både mindre och större flygvapen – som vill er sätta tidigare generationers stridsflygplan med nya, som har bättre prestanda, mer flexibel an vändning och bättre totalekonomi. Ett stort antal upphandlingar har blivit senarelagda på grund av ekonomisk turbulens i världen. Allianskopplingar och politiska överväganden spelar stor roll på denna marknad, men kraven på att minska för svarsutgifterna talar för att prestanda och livs cykelkostnad blir allt mer avgörande. Militärt flyg används allt oftare i multinationella ope rationer med flygningar över stora avstånd och lång tid. Det kräver system som använder öppen arki tektur. Systemen ska även kunna samverka med äldre system och vara möjliga att vidareutveckla. Sensorer, kommunikation och precision i vapen insatserna är viktiga. Informationssystemen ska kunna integrera stora informationsmängder från många källor och ge effektivt beslutsstöd. Nya typer av militära operationer och ny teknik dri ver också behovet av träning och utbildning. I allt fler länder upphandlas support och service av materielen från industrin genom helhetsåtagan den över lång tid. Omsättningen i marknadsseg mentet för bemannade stridsflygplan uppskattas växa från cirka SEK 270 miljarder till över SEK 340 miljarder per år under de kommande tio åren. Marknaden för obemannat flyg beräknas omsätta cirka SEK 25–27 miljarder per år idag.	Markstrid är ett brett segment, och ett av områ dena på den militära sidan som sett den starkaste tillväxten under de senaste år. Den totala markna den uppskattas till cirka SEK 550–580 miljarder. Till följd av uppskattade operationella behov be dömer vi att marknaden kommer att ha en lägre tillväxttakt under den kommande femårsperioden. Återkommande och nya konflikter, komplexa kon flikthärdar, det multinationella inslaget och det ökade behovet av att finnas i urbana miljöer kräver nya strategier, materielsystem och ny teknik. Vi ser kontinuerligt ökade multinationella insatser utanför det egna territoriet. Det förutsätter sam verkan mellan olika förbandstyper och olika län ders förband, vilket i sin tur ställer krav på system integration, interoperabilitet och ledningsförmåga. I takt med växande säkerhetshot ökar även beho ven av träning.
Saabs position	Saab erbjuder stridsflygsystem, lednings- och övervakningssystem, obemannade farkoster, motmedel och elektronisk krigföring, avioniklös ningar, vapensystem, sensorer och träningslös ningar samt eftermarknad. Saab är ett av få före tag i världen som kan utveckla avancerade stridsflygsystem. Gripen är idag ett konkurrens kraftigt enmotorigt stridsflygplan som opereras av fem länder. En Gripenaffär är komplex och innebär åtaganden över mycket lång tid, oftast med indu strisamarbeten som innefattar många parter. Saab hade 2010 en fakturering på området om MSEK 10 393 (10 940).	Saab har ledande positioner inom många seg ment på denna marknad, och erbjuder bland annat taktiska vapensystem, kvalificerade över vaknings- och ledningssystem (C4I) samt lös ningar för skydd av trupp. Erbjudandet inkluderar sensorer, signaturanpassning och motmedel, spanings- och luftförsvarssystem och tränings lösningar. Saab hade 2010 en fakturering på området om MSEK 7 611 (7 239).

MARIN SAMHÄLLSSÄKERHET KOMMERSIELLT FLYG

Den militära marina marknaden är i stort stabil med en växande efterfrågan på expeditionära och kustnära operationer. Världshaven står för mer än 90 procent av transporterna inom den globala handeln och skydd av handelsflöden blir allt vikti gare, även för marina enheter. För både örlogsfar tyg och kustbevakningsenheter går utvecklingen mot bredare industriella åtaganden med ökad efterfrågan på integrations- och livscykellösningar. Fler internationella samarbeten gör samtidigt för mågan att agera långt från hemmabasen vikti gare, exempelvis med avancerade landstignings fartyg. Även offentlig-privat samverkan blir vanligare. Intresset ökar dessutom för uthålliga fartyg med mindre besättning där sensorer och ledningsförmåga prioriteras högst. Den totala marina marknaden uppskattas till cirka SEK 300–370 miljarder per år. En omfattande marin upprustning har påbörjats i Mellanöstern och Sydostasien, där Kinas allt större flotta driver på utvecklingen.	Investeringar för att skydda medborgare, sam hällskritiska anläggningar och stora flöden från terror och sabotage ökar över hela världen. Det gör civil säkerhet till ett av Saabs mest dynamiska marknadsområden. Fortsatt tillväxt och ökad komplexitet i de stora städerna ställer allt högre krav på hållbarhet, flödeseffektivitet och inter operabilitet. Statsutgifterna för nationell säkerhet har mångfal digats under det senaste decenniet. Bara i USA beräknas de uppgå till cirka SEK 360 miljarder 2011. Därtill kommer utgifter för övervakning och kontroll som ligger i lokala myndigheters och före tagens säkerhetsbudgetar. Skydd av kritisk infra struktur handlar främst om hamnar, flygplatser och anläggningar för energiproduktion. Markna den omsätter idag cirka SEK 225 miljarder årligen och beräknas växa cirka 10–11 procent per år för delat på gränsskydd, hamnar, skydd av energi system och flygplatser. Tillväxten drivs av både ny lagstiftning och insikten att avbrott i samhällets olika flöden är kostsamma.	Kommersiellt flyg har en långsiktig tillväxt på cirka fem procent, men den fluktuerar kraftigt med kon junkturen. De trafikbärande flygbolagen har ge nomgått en svår period, men befinner sig nu i en återhämtningsfas. Det påverkar med viss fördröj ning även flygtillverkarnas orderböcker. Den totala marknaden för nya civila flygplan uppskattas årligen till cirka SEK 600 miljarder. Branschen är kapitalintensiv med långa utvecklingscykler och har konsoliderats i oligopolliknande strukturer. Marknaden består av fyra segment: Business Jet, Regional Aircraft, Single Aisle Aircraft och Wide Bodies/Large Aircraft. Marknaden för stora flyg plan av typen Single Aisle och Wide Bodies domi neras av amerikanska Boeing och europeiska Air bus, men som nu utmanas av nya aktörer, framför allt från Kina. De stora tillverkarna är integratörer, det vill säga ansvarar för specifikation och leve rans. Flygplanen utvecklas och produceras till stora delar av internationella partners. De nya flyg plansmodellerna innehåller också större moduler än tidigare, där systeminnehållet har integrerats i strukturen. Nyttjandegraden på flygplan i trafik ökar åter och höga bränslepriser och nya miljökrav stärker ef terfrågan på mer bränsleeffektiva flygplansmodel ler. Leveransvolymerna ökar kraftigt när nya flyg plan, såsom B787 och A350, introduceras på marknaden.
Saabs erbjudande omfattar sensorer, lednings-, vapen- och kommunikationssystem, undervattens och infrastruktursäkerhet, motmedel och elektro nisk krigföring samt simulering och träning. Vi har en stark position inom ledningssystem, radar och early warning, kontroll- och kommunikationssys tem (C4ISR), taktiska vapen och undervattens system. Saab hade 2010 en fakturering på området om MSEK 2 278 (2 181).	Saabs erbjudande inom civil säkerhet har sin tyngdpunkt på övervakning och situationskontroll samt på att säkra effektiva flöden med särskild inriktning på flygplatser och luftfart, hamnar och sjöfart samt allmän "emergency response". Erbju dandet bygger på Saabs kärnkompetens som systemintegratör. Utgångspositionerna är små men goda; i Sverige, Centraleuropa, Sydafrika och Australien. Saab hade 2010 en fakturering på området om MSEK 1 427 (1 718).	Saab är underleverantör till ledande internationella flygtillverkare, inklusive Boeing och Airbus, av framför allt lättviktsramverk som tål hårda belast ningar, avionik och operativa system, integration av strukturer och system samt supportlösningar. Med fler än 4 000 byggda flygplan har Saab erfa renhet av hela utvecklingscykeln, från koncept studier till certifierade produkter. Saab hade 2010 en fakturering på området om MSEK 1 348 (1 374).

Marknader per region

Saab har verksamhet i samtliga världsdelar, men omfattningen och närvaron skiljer sig åt. På samma sätt prioriterar vi olika delar av vårt erbjudande beroende på politiska och marknadsmässiga förhållanden.

	EUROPA	MELLANÖSTERN OCH AFRIKA
Trender	Försvarsutgifterna förväntas minska eller vara stabila den närmaste femårsperioden. Flertalet europeiska stater skär ner på sina offentliga utgif ter för att möta EU:s krav på acceptabla budget underskott och statsskulder, vilket sätter hård press även på försvarsanslagen. Grekland, Spa nien och Italien är exempel på sådana länder. Även länder som Storbritanninen, Tyskland och Frankrike, som tillsammans svarar för cirka tio procent av världens samlade militärutgifter, an passar på olika sätt sina försvarsbudgetar till snävare statsfinansiella förutsättningar. Ytterli gare ett exempel på ett land som ser över sin för svarsbudget är vår största marknad Sverige. Utgifterna för civil säkerhet förväntas fortsätta öka i samma takt som under tidigare år, det vill säga med mer än tio procent per år.	Mellanöstern hör till de regioner som under den se naste tioårsperioden ökat sina försvarsutgifter mest och den kraftiga ökningen förväntas fortsätta. Saudi arabien är regionens militära stormakt med cirka tre procent av hela världens försvarsutgifter 2009. Södra Afrika förväntas ha en lägre öknings takt än övriga Afrika. Marknaden för civil säkerhet i framför allt mellanös tern är växande, bland annat inom områden som sjögränskontroll samt kust- och maritimövervak ning. Det finns även stor potential för 3D Mapping, eftersom det finns ett nyväckt intresse för att kart lägga regionen.
Saabs position	Sverige är Saabs största och viktigaste marknad och stod 2010 för cirka 38 procent (31) av de to tala försäljningsintäkterna. Saabs största mark nader i Europa den senaste femårsperioden har därefter varit Storbritanninen, Tyskland, Finland och Frankrike. Europa stod 2010 för cirka 59 procent (55) av de totala försäljningsintäkterna.	I mellanöstern har Saab som leverantör av bland annat marina ledningssystem till flera av de södra Gulfstaterna (GCC) en god marknadsposition. Saab är världsledande på automatiserad 3D-karte ring och det pågår ett arbete med att marknadsföra produkterna i Mellanöstern. Den afrikanska kontinenten stod 2010 för cirka 12 procent (14) av de totala försäljningsintäkterna.

FN – EN NY OCH VÄXANDE KUND

Inom ramen för den så kallade "Global Field Support Strategy" arbetar Förenta Nationerna (FN) för att öka den ekonomiska, ekologiska och säkerhetsrelaterade hållbarheten i sina insatser runtom i världen. Det görs med standardiserade moduler för camper som snabbt kan sättas in i uppdragsområden. Saab eftersträvar ett nära samarbete med såväl svenska myndigheter som med lokala partners för utveckling av dessa moduler samt kapacitetsuppbyggnad i främst Östafrika. Viktiga delar i Saabs erbjudande är förebyggande underhåll av utrustning samt utbildning av ingenjörsförband, som genomförts under 2010.

– Med en växande upphandlingsbudget och tydligare fokus på långsiktigt hållbara lösningar med ingående underhållsavtal, ser Saab FN och andra multilaterala organisationer som en tillväxtnisch, säger Marie Trogstam, ansvarig för att utveckla Saabs FN-relationer.

ASIEN	AUSTRALIEN	NORD- OCH SYDAMERIKA
Näst efter Kina är Japan det land i regionen med störst försvarsutgifter. Därefter kommer Indien och Sydkorea. Regionen förväntas öka sina mili tära utgifter under den kommande femårsperio den, vilket beror på det stabila statsfinansiella läget för flertalet länder och på Kinas allt tydligare strävan mot att bli en militär stormakt. Även utgifterna för civil säkerhet har ökat drama tiskt i takt med att ekonomierna i regionen och in frastruktursbehoven har vuxit. Denna utveckling förväntas fortsätta.	Australien låg 2009 på 14:e plats i världen, när det gäller försvarsutgifter, vilket motsvarar 1,2 procent av de globala utgifterna. Landet förvän tas ligga kvar på dessa nivåer, alternativt minska något, under den kommande femårsperioden. Däremot förväntas den civila säkerhetsmarkna den växa.	USA står för nära hälften av världens försvarsut gifter, vilket motsvarar cirka USD 661 miljarder. De amerikanska försvarsutgifterna förväntas fort sätta öka på kort sikt, men minska under de kommande fem åren. Detta är beroende av ut vecklingen i Afghanistan och Irak samt hante ringen av finanskrisens konsekvenser som fort sätter påverka de amerikanska statsfinanserna. Utgifterna för Homeland Security har mångfaldi gats under det senaste decenniet och med tanke på hotbilden mot det civila samhället förväntas denna marknad att fortsatt växa i snabb takt. Brasilien har de största försvarsutgifterna i Syd amerika, motsvarande 1,7 procent av de globala utgifterna 2009. Kanadas försvarsutgifter mot svarade 1,2 procent av de totala globala utgif terna 2009.
Indien och Thailand är två av Saabs viktigaste marknader i Asien. Under 2010 tecknade Saab samarbetsavtal med Indiska Mahindra Tech samt en avsiktsförklaring om att bli delägare och stra tegisk partner med thailändska Aviasatcom. Bo laget utvecklar och levererar produkter till den thailändska försvarsmakten. Genom samarbets avtalen befäster Saab ytterligare positionen på de två marknaderna. Asien stod 2010 för cirka 15 procent (19) av de totala försäljningsintäkterna.	Saab har haft en stark lokal närvaro på den aus traliensiska marknaden under många år med för säljning inom fler olika segment. Australien och övriga länder stod 2010 för 5 procent (4) av de totala försäljningsintäkterna.	Nordamerika är en av Saabs nyckelmarknader med stor tillväxtpotential. Saab har därför under det senaste året satsat på att stärka positionen och närvaron i regionen. I utgångsläget står den amerikanska kontinenten för cirka 9 procent (8) av Saabs totala försäljning. I Sydamerika är Bra silien den viktigaste tillväxtmarknaden.

SYDAMERIKA ÄR EN FRAMTIDSMARKNAD

Saab har goda referenser i Brasilien och har bland annat sålt fem ERIEYE-plan som används för övervakning och bekämpning av narkotikahandel i Amazonas. Konjunkturen pekar uppåt och Brasilien är idag ett starkt land med en god och ordnad ekonomi och går i täten för den ekonomiska utvecklingen i Latin- och Sydamerika. Utvecklingen påskyndas av att Brasilien är värd för både fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Mexiko, Peru, Chile och Colombia är andra länder med stabila ekonomier – och potentiellt viktiga framtidsmarknader för Saab.

– Intresset för olika Saabsystem är stort i den här regionen, framför allt olika typer av övervakningslösningar, exempelvis det ERIEYE-system som Brasilien har idag, säger Bo Torrestedt, Vice President, Head of Region Latin America & Sub Saharan Africa.

NY TEKNOLOGI SKAPAR TILLVÄXTMÖJLIGHETER

Effektivare flygledning med Remote Tower.

FÖRST I VÄRLDEN MED FLYGLEDNING PÅ DISTANS

Saab är först i världen med att förse en flygplats med Remote Tower, ett system för flygledning på distans. Det sker på Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplatser i Sverige.

– Det här kommer att innebära ett paradigmskifte för hur man leder flygtrafik på flygplatser. Det är fantastiskt roligt att vi är först i världen med detta. Det visar på vår förmåga att kraftsamla industri och användare för att skapa förändringar i en global operationell miljö, säger Per Ahl, försäljningsansvarig för Saabs flygledningslösningar.

I korthet fungerar flygledning på distans så att kameror och sensorer placeras ut på flygplatserna. Allt de registrerar länkas i realtid till flygledningscentralen och projiceras i en 360-gradersvy. I flygledningscentralen kontrollerar och styr flygledaren trafiken precis som i ett vanligt flygledartorn.

Systemet beräknas installeras och testas under 2011 för att sedan tas i drift 2011/2012. Då kommer flygtrafiken vid Sundsvalls och Örnsköldsviks flygplats att ledas från en gemensam flygledningscentral belägen i Sundsvall.

SVENSKA FÖRSVARSMAKTEN ANVÄNDER SAABS TREDIMENSIONELLA KARTOR I NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA INSATSER.

Tekniken i Rapid 3D Mapping bygger på Saabs mer än 40-åriga erfarenhet av bildbehandling för målsökare och kunskap kring navigationssystem. Genom Saab Ventures nära samarbete med Dynamics gällande andra bildbehandlingsbolag fann man en tidig version av teknologin och 2008 bildades C3 Technologies AB (C3). C3 är ett delägt dotterbolag till Saab som i sin tur licensierar förmågan till C3 för tillämpningar för den civila marknaden.

C3 fokuserar på konsumentnära marknader och fick snabbt framgång hos "Gula sidorna" på internet med kunder som hitta.se, Eniro.se, Finns.no och Yell.com.

Tack vare C3 förädlades teknologin snabbt, baserad på faktiska kundkrav. I början av 2010 etablerades ett nytt affärsutvecklingsteam – R3DM – med fokus på militära applikationer.

3D-karteringen sker med en teknologi som genererar detaljerade och realistiska 3D-modeller utifrån flygfoton. Alla 3D-modeller innehåller i varje pixel korrekt geografisk information i longitud, latitud och höjd. 3D-modellerna lagras sedan i en geografisk databas, som är enkel att läsa och använda. Alla

data är metriskt korrekta, vilket innebär att användaren får omedelbar lägesinformation och kan till exempel mäta avstånd med hjälp av det grafiska användargränssnittet direkt i den exakta och uppdaterade kartan.

Teknologin är disruptiv jämfört med dagens teknologier och har mycket stor marknadspotential. Dagens marknad för kommersiella 2D-kartor är i storleksordningen SEK 10 miljarder årligen.

Under hösten 2010 beställde FMV (Försvarets Materielverk) 3D-kartor, vilket visar att Saabs produkt Rapid 3D Mapping uppfyller dagens och framtidens operativa kartbehov för försvarsmakter.

Idag har över 100 städer världen över karterats med teknologin, liksom stora militärt intressanta områden.

Vid utgången av 2010 har C3 och R3DM tillsammans tagit emot beställningar om totalt cirka MSEK 200.

Läs mer på sidorna 20 och 23.

SMART VIDEOÖVERVAKNING

Smart videoövervakning är ett annat område som Saab Ventures satsar på. Fokus ligger på säkerhetsmarknaden och trafikövervakningsmarknader. Under våren 2010 köpte Saab de utestående aktierna i Opax AS och under hösten har Opax personal och teknologi överförts till affärsområdet Dynamics. Opax är ett litet bolag, men med en stark produktportfölj och ett tekniskt kunnande av världsklass. Bolaget utvecklar ett system för intelligent videoanalys som säkrar kritisk infrastruktur genom tillförlitlig perimeterövervakning. Opax teknologi har ett starkt militärt ursprung och används i krävande utomhusmiljöer runtom i världen. 2009 fick Opax utmärkelsen "Årets bästa CCTV produkt" av facktidningen Detektor International i samband med den prestigefyllda Detektor International Awards-ceremonin i Stockholm.

Under 2011 kommer fortsatt fokus ligga på kommersialiseringen av teknologin.

EKONOMISK ÖVERSIKT 2010

Saab AB (publ.), org-nr 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Kungsbron 1, Stockholm med postadress Box 70 363, SE-107 24 Stockholm, telefonnummer 08-463 00 00.

Saab är sedan 1998 noterat på NASDAQ OMX Stockholm och från och med oktober 2006 noterat på listan för stora bolag. Största ägaren är Investor AB med 30 procent av aktierna motsvarande 39,5 procent av rösterna.

Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344, fördelade på 1 907 123 A-aktier med 10 röster och 107 243 221 B-aktier med en röst. Vid årets slut var totalt 4 432 615 aktier återköpta för att säkra koncernens olika aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Saab har enligt årsredovisningslagen upprättat en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen. Den återfinns i detta dokument på sidorna 126–132. Bolagsstyrningsrapporten innehåller styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering som innefattar upplysningar både avseende moderbolaget och koncernen, se sidorna 131–132 i detta dokument.

VERKSAMHETEN

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder vi produkter, lösningar och tjänster inom militärt försvar och samhällssäkerhet. Under 2010 hade vi kunder i drygt 90 länder, medan forskning och utveckling huvudsakligen sker i Sverige. Vi verkar framför allt i de europeiska länderna, Sydafrika, Australien och USA. Sedan 1 januari 2010 är Saab organiserat i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services.

Utöver affärsområdena redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även Combitech och leasingflottan med flygplanen Saab 340 och Saab 2000.

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL

Under 2010 gjordes en analys av Saabs långsiktiga mål. I ljuset av de strategiska prioriteringarna förändrades de långsiktiga finansiella målsättningarna som kommuniceras externt något. De långsiktiga finansiella målen består nu av mål för den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) och soliditet.

De tidigare målen för rörelsemarginalen före avskrivningar (EBITDA) och räntabilitet på eget kapital kommer inte att följas upp från och med 2011.

MÅLUPPFÖLJNING PÅ 2010 ÅRS LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL

Tillväxt

Mål: Detta mål var tidigare samma som i den nya långsiktiga målformuleringen. Vår organiska försäljningstillväxt ska i genomsnitt uppgå till 5 procent per år över en konjunkturcykel.

Resultat 2010: Under 2010 uppgick den organiska tillväxten till -1 procent (4).

Rörelsemarginal

Mål: Vi hade 2010 två marginalmål som båda var formulerade som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar skulle uppgå till minst 10 procent och är fortfarande samma i den nya långsiktiga målformuleringen. Rörelsemarginalen före avskrivningar skulle uppgå till minst 15 procent.

Resultat 2010: Rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) uppgick 2010 till 4,0 procent (5,6). Rörelsemarginalen justerat förmengångsposter uppgick till 6,5 procent (5,4). Rörelsemarginalen före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 9,0 procent (10,5).

Räntabilitet på eget kapital

Målet 2010: för avkastningen var att det i snitt skulle uppgå till 15 procent. Under 2010 nådde vi en avkastning på 4,1 procent (7,0).

Soliditet

Vårt soliditetsmål var 2010 att soliditeten ska överstiga 30 procent och det kvarstår i den nya målformuleringen. I slutet av 2010 uppgick soliditeten till 39,1 procent (35,1).

Kommentar till årets resultat

Saabs orderingång ökade under 2010 med 43 procent till MSEK 26 278 (18 428). Ökningen berodde till stor del på att flera beställningar mottogs på utveckling av Gripensystemet från FMV och en större beställning av ett luftburet övervakningssystem. Den internationella delen av orderingången var 66 procent (62). Orderstocken uppgick till MSEK 41 459 (39 389). Försäljningsintäkterna minskade med 1 procent och uppgick till MSEK 24 434 (24 647). Årets rörelseresultat uppgick till MSEK 975 (1,374), vilket motsvarar en marginal på 4,0 procent (5,6). Justerat för engångsposter på MSEK -602 (50) uppgick rörelseresultatet till MSEK 1,577 (1,324), motsvarande en justerad rörelsemarginal på 6,5 procent (5,4).

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Förslag till utdelning 2011 och utdelningspolicy

Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20-40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna. För 2010 föreslår styrelsen en utdelning om SEK 3,50 (2,25) per aktie.

PROGNOS 2011

Under 2011 bedömer vi att försäljningsintäkterna minskar något jämfört med 2010.

Vi förväntar oss att rörelsemarginalen ökar något under 2011 jämfört med den justerade rörelsemarginalen under 2010.

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL GÄLLANDE FRÅN

OCH MED 2011

Tillväxt

• Över en konjukturcykel ska vår organiska försäljningstillväxt i genomsnitt uppgå till 5 procent per år.

Rörelsemarginal

• Rörelsemarginalen efter avskrivningar (EBIT) ska uppgå till minst 10 procent.

Soliditet

• Soliditeten ska överstiga 30 procent.

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2010

• Saab fick i mars av FMV, Försvarets materielverk, en beställning rörande utveckling av den nuvarande Gripenflottan. Ordersumman uppgick till SEK 2 miljarder som fördelas över fyra år.
• Under andra kvartalet mottog Saabs styrelse en begäran från aktieägare om omvandling av 3 347 180 A-aktier i Saab AB till B-Aktier. Genom omvandlingen har det totala antalet röster i bolaget minskat från 156 439 071 till 126 314 451. Det totala antalet registrerade aktier i Saab AB uppgår till 109 150 344, varav 1 907 123 aktier av serie A och 107 243 221 aktier av serie B.
• Kontraktet mellan Saab och OKG Aktiebolag omfattande leverans av skalskydd för Oskarshamns kärnkraftsverk på totalentreprenad hävdes. Saabs resultat 2010 belastades av kostnader om MSEK 290 relaterade till det hävda kontraktet.
• I september blev Håkan Buskhe ny vd och koncernchef för Saab. Han var tidigare vd för E.ON Sverige och koncernchef för E.ON Nordic. Den tidigare vd:n Åke Svensson ingår fortsatt i Saabs styrelse.
• I oktober fick Saab en beställning gällande luftburet övervakningssystem. Kontraktet uppgick till drygt SEK 4,5 miljarder. Beställningen omfattade leverans av systemet AEW&C (Airborne Early Warning & Control), som består av flygplanstypen Saab 2000 utrustat med det avancerade radarsystemet ERIEYE. Beställningen omfattar även markutrustning, logistik och supporttjänster.
• Som ett led i en långsiktig strategisk anpassning till förändrade marknadsförutsättningar beslutade Saab i november att omorganisera verksamheten inom affärsområdet Dynamics. Saab varslade drygt 200 anställda om uppsägning. Dessutom påbörjades effektiviseringsarbete av affärsområdet Electronic Defence Systems samt funktioner inom Corporate. Under fjärde kvartalet togs en kostnad om MSEK 519 relaterat till åtgärderna.
• I slutet av året fick Saab en beställning från FMV på sex Gripenflygplan avsedda för det thailändska flygvapnet. Beställningen uppgick till cirka SEK 2,2 miljarder.

AFFÄRSOMRÅDEN

Sedan 2010 är Saabs verksamhet indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services. De fem affärsområdena ska samverka så

Aeronautics

att hela koncernens kompetens tas tillvara på effektivast möjliga sätt. Utöver affärsområdena bedrivs konsultverksamhet i dotterbolaget Combitech.

Beskrivning av affärsområdet Nyckeltal

Verksamheten bedriver utveckling på hög nivå inom civil och militär flygteknik. Produktportföljen innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra.

Dynamics

Verksamheten innefattar en produktportfölj av avancerade vapensystem, såsom understödsvapen, robotar, torpeder och obemannade undervattensfarkoster samt signaturhanteringssystem som används för att göra det svårare för olika typer av sensorer att upptäcka och identifiera personer eller föremål.

Verksamheten baseras på Saabs djupgående kunskaper och stora erfarenhet inom radar, elektronisk krigföring och flygelektronik och har till uppgift att tillhandahålla lösningar för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen innehåller flygburna, marina och landbaserade sensor- och radarsystem, egenskyddssystem för olika flygplan, helikoptrar, fartyg och fordon samt flygelektronik.

Security and Defence Solutions

Verksamheten omfattar både den militära och civila säkerhetsmarknaden med en konkurrenskraftig produktportfölj bestående av C4ISRsystem (lednings- och kommunikationssystem, datorer, intelligenta system, spaning och övervakning), luftburna varningssystem, lösningar för ökad säkerhet i samhället, tränings- och simuleringssystem samt lösningar för telekomoperatörer.

Support and Services

Verksamheten erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar i huvudsak integrerade supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Combitech*

Combitech är ett helägt dotterbolag inom Saab som erbjuder konsult tjänster inom teknik och verksamhetsutveckling med fokus på tekniska system. Genom att kombinera teknik med ett miljö- och säkerhets tänkande erbjuder Combitech sina kunder unika och effektiva lösningar.

*Combitech rapporteras som en del av Corporate.

MSEK	2010	2009
Försäljningsintäkter	6 741	7 571
Rörelseresultat	191	6
Justerad rörelsemarginal, %	4,3	1,4
Orderingång	6 901	3 417
Orderstock vid årets slut	15 636	15 476
Operativt kassaflöde	30	-434
MSEK	2010	2009
Försäljningsintäkter	4 741	4 580
Rörelseresultat	322	269
Justerad rörelsemarginal, %	12,4	9,8
Orderingång	3 312	3 133
Orderstock vid årets slut	5 546	6 980
Operativt kassaflöde	1 044	369
MSEK	2010	2009
Försäljningsintäkter	4 354	4 670
Rörelseresultat	99	24
Justerad rörelsemarginal, %	4,3	0,5
Orderingång	5 494	2 625
Orderstock vid årets slut	8 240	7 159
Operativt kassaflöde	594	506
MSEK	2010	2009
Försäljningsintäkter	6 210	5 800
Rörelseresultat	137	278
Justerad rörelsemarginal, %	2,8	4,8
Orderingång	6 647	6 045
Orderstock vid årets slut	8 434	7 746
Operativt kassaflöde	1 066	-217
MSEK	2010	2009
Försäljningsintäkter	3 403	3 564
Rörelseresultat	351	410
Justerad rörelsemarginal, %	11,8	12,1
Orderingång	4 124	4 057
Orderstock vid årets slut	4 743	4 011
Operativt kassaflöde	894	81

AERONAUTICS

Verksamheten bedriver utveckling på hög nivå inom civil och militär flygteknik. Produktportföljen innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2010 inkluderade en order från FMV på sex Gripenflygplan avsedda för det thailändska flygvapnet samt flera beställningar relaterade till utveckling av Gripensystemet, inklusive integration av radarjaktroboten Meteor på Gripen. En beställning mottogs även från FMV på ett taktiskt obemannat flygsystem (TUAV). Airbus mottog beställningar relaterade till A380-programmet, vilket resulterade i en ökning av orderingången på MSEK 480 för Aeronautics under 2010.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 89 procent (79) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2010 minskade med 11 procent jämfört med 2009. Minskningen är huvudsakligen en följd av lägre aktivitet inom större projekt jämfört med föregående år, som till exempel leveransen av Gripen till Thailand och Sydafrika.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 44 procent (60) under 2010.

Resultat och marginal

Lönsamheten förbättrades under 2010 jämfört med 2009 till följd av effekter från omorganisationen inom Aeronautics, sedan tidigare utannonserade varsel och effektiviseringsprogrammet.

Totala omstruktureringskostnader under 2010 uppgick till MSEK 98.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet under 2010 förbättrades till följd av erhållna kundförskott inom större projekt.

Vissa projekt inom Aeronautics har under 2010 kommit in i slutfasen av genomförandet. När dessa projekt är genomförda kommer det att leda till en reduktion av kundförskott och därmed ett lägre kassaflöde.

^{2007 2008 2009 2010 0} 2 000 4 000 6 000 8 000 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, MSEK

DYNAMICS

Verksamheten innefattar en produktportfölj av avancerade vapensystem, såsom understödsvapen, robotar, torpeder och obemannade undervattensfarkoster samt signaturhanteringssystem som används för att göra det svårare för olika typer av sensorer att upptäcka och identifiera personer eller föremål.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2010 innehöll en beställning på det markbaserade luftvärnssystemet RBS 70 till Finland. Avtal tecknades på komponenter till det bärbara vapensystemet Carl-Gustaf och Frankrike beställde pansarvärnssystemet AT4CS. Saab mottog också en beställning på multispektrala kamouflageprodukter och tillhörande tjänster. En beställning mottogs från FMV på generering och leverans av tredimensionella (3D) kartor till Försvarsmakten för användning i både nationella och internationella insatser.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 61 procent (20) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna ökade till följd av ökad aktivitetsnivå inom vapensystemområdet.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 81 procent (86) under 2010.

Resultat och marginal

Lönsamheten under 2010 förbättrades huvudsakligen till följd av effekterna från effektiviseringsprogrammet. Tack vare en högre leveransnivå i slutet av året, ökade den justerade lönsamheten under fjärde kvartalet. I det fjärde kvartalet bokfördes en omstruktureringskostnad på MSEK 278 hänförlig till strukturåtgärder som meddelades den 10 november 2010, där Dynamics avvecklar verksamheten i Eskilstuna under 2012 och flyttar delar av den resterande verksamheten till Karlskoga under 2011. Samtidigt meddelades att en del av undervattensverksamheten i Motala kommer att integreras med det i Storbritannien baserade Saab Seaeye Ltd. Under förutsättning att de pågående diskussionerna med potentiella kunder leder till ett långsiktigt avtal, så kommer resterande delar av verksamheten att integreras med Dynamics i Linköping. Som ett led i denna förändring varslades i december 2010 samtliga medarbetare i Motala.

Ett fastighetsbolag avyttrades under 2010 för MSEK 133, vilket påverkade kassaflödet positivt. Transaktionen genererade en realisationsvinst om MSEK 12.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet under 2010 var positivt till följd av leveranser och större milstolpebetalningar.

RÖRELSERESULTAT OCH

ELECTRONIC DEFENCE SYSTEMS

Verksamheten baseras på Saabs djupgående kunskaper och stora erfarenhet inom radar, elektronisk krigföring och flygelektronik och har till uppgift att tillhandahålla lösningar för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen innehåller flygburna, marina och landbaserade sensor- och radarsystem, egenskyddssystem för olika plattformar samt flygelektronik.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2010 ökade starkt till följd av beställningar från FMV rörande vidareutvecklingen av Gripen och en stark efterfrågan inom radarverksamheten, där flera beställningar mottogs för GIRAFFE-systemet (från exempelvis Lockheed Martin och Australian Defence Material Organisation). Beställningar mottogs även på vapenlokaliseringssystemet ARTHUR som har levererats till exempelvis Tjeckien, Danmark, Grekland, Norge, Spanien, Sverige och Storbritannien. Beställningarna ökade även till följd av en order på ett luftburet övervakningssystem, inkluderande det avancerade ERIEYE-radarsystemet.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 58 procent (49) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2010 minskade, huvudsakligen till följd av förseningar inom större projekt 2010 jämfört med 2009.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 62 procent (67) under 2010.

Resultat och marginal

Lönsamheten förbättrades under 2010 trots strukturkostnader. En betydande del av förbättringen är en följd av en fordran relaterad till ett avslutat projekt där Saab minskade sitt uppskattade riskåtagande.

Under det fjärde kvartalet bokfördes en omstruktureringskostnad på MSEK 89 hänförlig till de omstruktureringsåtgärder som presenterades den 10 november 2010. I anslutning till detta meddelade Electronic Defence Systems att anläggningarna i Göteborg kommer att slås samman under 2010 och 2011. Mikrovåg samt antennkonstruktionen i Järfälla kommer också att avvecklas och detaljkonstruktionen och produktionen inom mikrovågsområdet koncentreras till Göteborg och Centurion, Sydafrika. Verksamheten i Stockholm kommer att samlas i Järfälla.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet förbättrades under 2010 till följd av milstolpeleveranser.

SECURITY AND DEFENCE SOLUTIONS

Verksamheten adresserar både den militära och civila säkerhetsmarknaden med en konkurrenskraftig produktportfölj bestående av C4ISR- system (lednings- och kommunikationssystem, datorer, intelligenta system, spaning och övervakning), luftburna varningssystem, lösningar för ökad säkerhet i samhället, tränings- och simuleringssystem samt lösningar för telekomoperatörer.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Beställningar som mottogs under 2010 inkluderade en miljardorder på ett luftburet övervakningssystem för leverans av Saab 2000 AEW&C (Airborne Early Warning & Control) system, inklusive det avancerade radarsystemet ERIEYE.

En beställning som mottogs inom civil säkerhet kom från Prague Transport Company (PTC) och gällde en uppgradering av säkerhetssystemet i Prags tunnelbana. Saab och det svenska bolaget LFV tecknade också avtal om flygledning på distans.

Beställningar med ett ordervärde på MSEK 220 annullerades till följd av ett hävt kontrakt med OKG Aktiebolag.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 40 procent (40) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2010 ökade till följd av högre nivå på projektaktiviteter och god orderingång, särskilt inom Training and Simulation. Försäljningsintäkterna påverkades negativt med cirka MSEK 100 under 2010 till följd av lägre resultatavräkning som en effekt av det hävda kontraktet med OKG Aktiebolag.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 77 procent (74) under 2010.

Resultat och marginal

Under 2010 påverkades lönsamheten negativt till följd av kostnader på MSEK 310, huvudsakligen hänförliga till det hävda kontraktet med OKG Aktiebolag. Kostnaderna inkluderar en nedskrivning på aktiverade utvecklingskostnader på MSEK 20.

Sjö- och handelsrätten i Köpenhamn meddelade i en dom i september 2010 att den ogillat Forsvarets Materieltjenestes (FMT) talan mot Saab. FMT dömdes istället att betala skadeståndskostnader och ränta på skador som åsamkats Saab samt Saabs rättegångskostnader. Som ett resultat av detta har en intäkt om cirka MSEK 50 redovisats. FMT har överklagat domstolsbeslutet.

I det fjärde kvartalet bokfördes en omstruktureringskostnad på MSEK 21 hänförlig till de omstruktureringsåtgärder som presenterades den 10 november 2010 avseende initiativ att sänka allmänna omkostnader.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet förbättrades till följd av erhållna milstolpebetalningar, huvudsakligen hänförliga till större beställningar på luftburna övervakningssystem.

SUPPORT AND SERVICES

Verksamheten erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga Saabs marknader. Det innefattar i huvudsak integrerade supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Orderingången under 2010 ökade till följd av beställningar på Gripen och luftburna övervakningssystem inom Saab, samt mindre beställningar i framför allt Sverige.

Ett 8-årigt avtal tecknades också med Scandinavian Air Ambulance Holding AB, där Saab kommer att ta över ansvaret för helikopter- och flygverksamheten från och med 2011.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 32 procent (25) av den totala orderingången.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2010 minskade till följd av en lägre efterfrågan inom regionalt kommersiellt flyg samt förseningar i ett antal större projekt jämfört med 2009.

Försäljningsintäkter från marknader utanför Sverige uppgick till 26 procent (28) under 2010.

Resultat och marginal

Lönsamheten försämrades under 2010 jämfört med 2009 huvudsakligen till följd av omstruktureringskostnader om MSEK 50. Det är hänförligt till initiativ med syfte att sänka allmänna omkostnader och är en del av omstruktureringsåtgärderna som presenterades den 10 november 2010.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet förbättrades väsentligt till följd av erhållna milstolpebetalningar från stora projekt och en förbättrad nivå på sysselsatt kapital.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER, MSEK ^{2007 2008 2009 2010 0} 800 1 600 2 400 3 200 4 000

COMBITECH*

Combitech är ett helägt dotterbolag inom Saab som erbjuder konsulttjänster inom teknik och verksamhetsutveckling med fokus på tekniska system. Genom att kombinera teknik med ett miljö- och säkerhetstänkande erbjuder Combitech sina kunder unika och effektiva lösningar.

KÄRNKOMPETENSER OCH ERBJUDANDE

Combitechs konsulter har spetskompetens inom informationssäkerhet, systemsäkerhet, logistik, systemintegration, systemutveckling, kommunikation och mekanik. Genom att kombinera kompetenserna kan Combitech erbjuda kunnande och expertis inom en rad högteknologiska områden. Dessutom tillhandahåller Combitech ett brett kursutbud för kompetensutveckling för sina kunder.

KUNDER

Combitechs kunder är företag med behov av genomtänkta säkerhetslösningar, myndigheter med ansvar för skydd av samhällets flöden och aktörer inom flyg och försvar, telekom och övriga industrisegment.

HISTORIA

Combitech AB grundades 2006 genom en sammanslagning av Combitech Systems och delar av AerotechTelub, båda helägda av Saab sedan tidigt 2000-tal. Under 2007 förvärvade Saab Caran Saab Engineering och verksamheten integrerades i Combitech.

FÖRETAGSFAKTA

Combitech har idag cirka 800 anställda, varav cirka 20 procent är kvinnor. Verksamheten har vuxit starkt de senaste åren, till stor del som en följd av de förvärv som gjorts under senare år. 2010 hade företaget en omsättning på cirka MSEK 900.

Combitech finns på ett 20-tal orter i Sverige och har därtill kontor i Norge och Tyskland och finns representerat i Bryssel.

*Combitech rapporteras som del av Corporate.

ÖVRIG INFORMATION

CORPORATE

Corporate redovisade ett rörelseresultat på MSEK -125 (387). Under 2009 påverkades rörelseresultatet positivt av en omvärdering av kvarvarande risker inom regionalflygportföljen om MSEK 350.

Rörelseresultatet inkluderar omstruktureringskostnader på MSEK 65 hänförliga till ansträngningar att sänka koncernens administrativa och allmänna omkostnader, vilket meddelades den 10 november 2010.

Det innehåller även en realisationsförlust på MSEK 22 från en transaktion i juni 2010 då Saab avyttrade 25 procent av rösterna, motsvarande fem procent av kapitalet, i Saab South Africa (Pty) Ltd till det sydafrikanska holdingbolaget Sekunjalo Investment Ltd. Rörelseresultatet innehåller även en realisationsvinst på MSEK 24 från avyttringen av 16 procent av kapitalet i Hawker Pacific i december 2010.

EFFEKTIVISERINGSPROGRAMMET

I början av 2008 lanserade Saab ett program som syftade till att förbättra den interna effektiviteten, "The Billion+ Programme". Programmet utökades 2009 för att även inkludera program där kostnadsminskningar på ytterligare MSEK 500 skulle uppnås genom att minska arbetsstyrkan motsvarande cirka 500 anställda, huvudsakligen genom naturliga avgångar. Dessa två åtgärder initierades för att säkra att Saab har möjligheten att genomföra de investeringar som krävs för att fortsätta vara ett konkurrenskraftigt företag. Målet var att minska kostnadsbasen med omkring SEK 1,5 miljarder över en treårsperiod, 2008–2010. För att leverera på det här målet siktade Saab på att minska kostnadsbasen med omkring MSEK 650 under 2010, vilket också uppnåddes. Under 2010 bidrog kostnadsminskningarna med cirka tre procentenheter till den rapporterade rörelsemarginalen.

Omkring 70 procent av kostnadsreduceringen under treårsperioden 2008–2010 har genererats genom minskade kostnader för sålda varor.

En stor del av kostnadsnedskärningarna har uppnåtts genom en gemensam och förbättrad utvecklingsprocess, ökad produktionseffektivitet och minskning av verksamhetsplatser, liksom lägre kostnader för inköp och resor.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättning till bolagsledningen

Av lag följer att styrelsen inför varje årsstämma ska utarbeta riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2010 antogs det förslag som styrelsen presenterat avseende riktlinjer för sådan ersättning. Denna grupp omfattar verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen och definieras på Saabs hemsida www.saabgroup.com.

Saab ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna ska så långt som möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde. De ska vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar ska göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Styrelsens förslag baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden ska utgå för koncernledningens deltagande i affärsenheternas styrelser.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

Ersättning

Den kontanta ersättningen ska bestå av fast och rörlig lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen och den rörliga delen regleras i avtal med varje befattningshavare som upprättas årligen.

Den rörliga lönen för verkställande direktören baseras på i vilken utsträckning i förväg uppsatta kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. För den övriga koncernledningen gäller huvudsakligen kvantitativa mål. Den rörliga delen ska maximalt uppgå till 50 procent av fast lön för verkställande direktören och mellan 25 procent och 35 procent av fast lön för den övriga koncernledningen.

Samtliga befattningshavare har rätt att delta i det prestationsrelaterade aktieprogram som årsstämman beslutade om 2010. Deltagare i detta program omfattades inte av det generella aktiesparprogrammet, som årsstämman beslutade om 2010.

Samtliga befattningshavare i koncernledningen ska ha rätt till tjänstebil enligt Saabs regelverk.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 ska pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, ska vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För verkställande direktören utgör avsättningen 35 procent av den fasta lönen och för övriga befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så

kallade Saab-planen. Procentsatsen är beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive verkställande direktören, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller sex månaders uppsägningstid och därefter ska ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 ska, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas.

I båda fallen ska avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Saab hade under 2010 inga andra incitamentsprogram för bolagsledningen än vad som framgår ovan.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGS-HAVARE ATT GÄLLA FÖR TIDEN FRÅN NÄSTA ÅRSSTÄMMA

Bakgrund och motiv

Ersättningsutskottet har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare i Saab som beslutades av årsstämman 2010 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget.

Ersättningsutskottet har därvid analyserat och utvärderat effektiviteten och relevansen av den kortsiktiga rörliga ersättningen (Short Term Incentive, "STI") till ledande befattningshavare. Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Dessa marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Ersättningsutskottets utvärdering visar att kortsiktiga kvantitativa och kvalitativa mål i Saabs verksamhet är svåra att utvärdera och mäta. De långsiktiga projekten i verksamheten är endast i mycket liten utsträckning möjliga att påverka för den enskilda individen på kort sikt. Ersättningsutskottet anser att det är viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst, och att därmed långsiktig rörlig ersättning (Long Term Incentive, "LTI") är särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare.

Vid utvärdering av det långsiktiga prestationsrelaterade aktieprogrammet har framkommit att anslutningsgraden har sjunkit i de senaste programmen. Slutsatsen av utvärderingen är att det prestationsrelaterade aktieprogrammet bör justeras för att uppnå sitt syfte och ha en positiv inverkan på verksamheten och därmed uppväga kostnaderna för programmet.

Som ett resultat av utvärderingen av det totala ersättningspaketet för ledande befattningshavare föreslår ersättningsutskottet att STI avskaffas och ersätts genom en justering av de långsiktiga incitamentsprogrammen samt en justering av den fasta lönen.

Den föreslagna justeringen av de långsiktiga incitamentsprogrammen innebär i huvudsak att antalet aktier som kan erhållas i det prestationsrelaterade aktieprogrammet reduceras med en aktie och ersätts med en vederlagsfri aktie utan prestationskrav. Sparbeloppet i det prestationsrelaterade aktieprogrammet är maximalt 7,5 procent av bruttoersättningen, men av dessa 7,5 procent kan endast ett belopp om maximalt 5 procent av bruttoersättningen ligga till grund för tilldelning av vederlagsfria aktier. Tekniskt genomförs justeringen genom att deltagare i det prestationsrelaterade aktieprogrammet även ansluter sig till aktiesparprogrammet som är öppet för alla anställda, men det totala sparandet kan aldrig överstiga 7,5 procent av bruttoersättningen.

Ersättningsutskottet föreslår vidare att den fasta lönen för ledande befattningshavare justeras på sådant sätt att justeringen ska utgöra en rimlig kompensation för utebliven framtida ersättning enligt nuvarande STI, med beaktande av det historiska utfallet för sådan ersättning.

Förslag till riktlinjer

Mot ovanstående bakgrund och motiv föreslår styrelsen att riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ändras.

Vad avser pension, övriga förmåner och övriga villkor är riktlinjerna oförändrade jämfört med 2010 förutom vissa mindre språkliga justeringar.

De nya riktlinjerna föreslås ha nedanstående lydelse avseende fast och rörlig ersättning, arvode till styrelseledamöter och långsiktiga incitamentsprogram 2011. Riktlinjerna föreslås gälla från årsstämman 2011. Avseende fast lön ska riktlinjerna gälla från 1 januari 2011.

Fast ersättning

Den kontanta ersättningen ska bestå av fast lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen ska vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.

Rörlig ersättning

Det är viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare.

VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i de långsiktiga incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman.

Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet.

I övrigt ska rörlig kontant ersättning inte utgå.

Arvode till styrelseledamöter

Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter ska i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster ska utgå ett marknadsmässigt arvode.

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2011 Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om inrättande av ett aktiesparprogram 2011 och ett prestationsrelaterat aktieprogram 2011.

Villkoren och kostnaden för aktiesparprogrammet 2011 och det prestationsrelaterade aktieprogrammet 2011 kommer att redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

Avvikelse från riktlinjer om ersättning till ledande befattningshavare 2010 Styrelsen har vid ett tillfälle beslutat att utbetala extra rörlig ersättning om ett sammanlagt belopp om SEK 940 000 före skatt till två ledamöter av koncernledningen, för att uppmärksamma deras extraordinära arbetsinsatser under 2010.

ÅTERKÖP AV AKTIER

Återköp av egna aktier

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett frivilligt aktiesparprogram. Programmet innebär att anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal B-aktier. Under hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades det till att även omfatta medarbetare i Danmark, Tyskland, Storbritannien, USA, Schweiz och Australien och under 2009 utvidgades programmet ytterligare till att även omfatta medarbetare i Sydafrika. I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att införa ett prestationsrelaterat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5–15 procent.

Årsstämman 2009 och 2010 beslutade om förnyade aktiesparprogram och presationsrelaterade aktieprogram.

Under 2007 återköpte Saab 1 miljon aktier och under 2008 och 2009 återköptes 1 340 000 aktier per år för att säkra programmen.

Årsstämman, den 15 april 2010, beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att trygga årets beslutade aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram. Syftet med bemyndigandet var att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt att säkra koncernens aktiesparprogram. Mandatet gällde fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp skulle ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat innefattade även möjlighet att överlåta aktier inom de ramar lagstiftningen medger. Återköpta aktier kan även överlåtas i anledning av bolagets aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram.

Den 16 juni 2010 meddelade Saab att bolagets styrelse beslutat utnyttja bemyndigandet för återköp för att säkra bolagets aktiesparprogram och prestationsrelaterat aktieprogram. Mellan 26 juli och 28 augusti 2010 köptes 838 131 aktier på NASDAQ OMX Stockholm till en kostnad om totalt MSEK 80.

Antalet återköpta aktier som fanns i eget förvar den 31 december 2010 uppgick till 4 432 615, vilket var 793 395 fler aktier än vid 2009 års slut.

UTDELNING

Styrelsen föreslår att till aktieägarna dela ut SEK 3,50 per aktie (2,25), totalt MSEK 367 (237). Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 12 april 2011 och utdelningen beräknas utbetalas den 15 april 2011.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

• En beställning från FMV gällande utveckling av nuvarande materielsystem i Gripen C/D 39 (version 19) mottogs. Ordervärdet uppgick till MSEK 127. Arbetet kommer att utföras under 2011 och 2012.
• Saab mottog en beställning på vapenlokaliseringssystemet ARTHUR från LIG Nex1, som är kontraktpartner till Defence Acquisition Program Administration i Sydkorea. Ordervärdet är MSEK 450.
• Saab meddelade att valberedningen föreslår Håkan Buskhe och Michael O'Callaghan till Saabs styrelse. Marcus Wallenberg, Johan Forssell, Sten Jakobsson, Per-Arne Sandström, Cecilia Stegö Chilò, Åke Svensson, Lena Treschow Torell och Joakim Westh föreslås till omval. Marcus Wallen berg föreslås som styrelseordförande. Erik Belfrage och George Rose har avböjt omval. Valberedningen föreslår även att revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB väljs till ny revisor för en period om fyra år.
• Saab meddelade att man tecknat ett avtal om att förvärva tillgångar från det tjeckiska företaget E-COM med huvudsaklig verksamhet inom utveckling och produktion av virtuella simulatorer. Förvärvet stärker Saabs produktportfölj inom träning och simulering med ett antal nya förmågor och tjänster inom det virtuella området. Förvärvet av tillgångar från E-COM förväntas inte innebära någon materiell effekt på koncernens redovisning för 2011.

Inga andra väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar resultat och ställning.

FÖR SÄKRA OCH HÅLLBARA SAMHÄLLEN

Saabs verksamhet bidrar till säkerhet och stabilitet i världen. I enlighet med vår vision arbetar vi varje dag för att människor ska känna sig säkra.

FN-stadgan ger varje nation rätt att försvara sig själv och sina medborgare. Den rätten får inte vara beroende av huruvida nationen har en egen försvarsindustri eller inte. Saabs vision bygger på en strävan att hålla samhällen och dess invånare säkra. Genom att förbättra och förnya tekniska system och lösningar ökar vi säkerheten i samhällen och för medborgare, inklusive dem som arbetar för att upprätthålla säkerheten. Vi bistår också med insikter om hur hotbilderna mot vår trygghet förändras och vi tar fram innovativa lösningar som kan trygga samhället i stort.

Vår vision och kärnvärden – kunnande, förtroende, vilja – är vägledande i verksamheten och därmed också för vårt ansvarstagande. De är grunden för vår existens.

Saabs värderingar är:

KUNNANDE – Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande.

FÖRTROENDE – Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar.

VILJA – Vi brinner för nya idéer, är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och flexibla.

Framgång förutsätter ansvar

För att vi ska vara så framgångsrika som möjligt – och bidra till att människor känner sig säkra – har vi identifierat fyra områden som är, och måste vara, integrerade delar i vår affärsverksamhet. Dessa är:

• Affärsetik Det ska vara självklart för oss att agera etiskt i vår affärsverksamhet.
• Samhälle Vår verksamhet ska bidra till samhällen i stort, liksom specifikt till det lokala samhället där vi finns.
• Medarbetare Vi ska ta ansvar för våra medarbetare och deras möjligheter att utvecklas och trivas i vår organisation.
• Miljö Vi ska minimera vår verksamhets miljöpåverkan och bidra till miljöfrämjande utveckling.

Vi är övertygade om att omvärldens förtroende för oss och vår verksamhet i huvudsak bygger på att vi agerar ansvarsfullt inom ramen för dessa områden. Utan detta förtroende är det svårt för oss att fortsätta utveckla spjutspetsteknologi i samma takt som idag. Det kräver i sin tur kontinuerlig dialog, goda relationer med omvärlden och ansvarsfulla beslut.

SAABS KÄRNINTRESSENTER

Kunder och affärspartner

Genom forskning, utveckling och produktion levererar Saab produkter, lösningar och tjänster som möter kundernas förväntningar på kvalitet, säkerhet, ekonomi och omsorg om miljön. Vi förbinder oss till frihandel, rättvis konkurrens och lagefterlydnad. Vi agerar korrekt och opartiskt mot leverantörer och andra samarbetspartner samt tolererar inte korruption eller andra otillbörliga sätt att bedriva affärsverksamhet på.

Medarbetare

Saab respekterar sina medarbetare och deras rättigheter, erbjuder säkra och goda arbetsförhållanden, arbetar aktivt mot alla former av diskriminering samt bidrar till att utveckla den enskilde medarbetarens kompetens. Att vara en ansvarsfull arbetsgivare gör också Saab mer attraktiv för befintliga och potentiella nya medarbetare.

Aktieägare

Saab strävar efter att kunna ge aktieägarna uthållig och god avkastning. Vi håller aktieägarna kontinuerligt informerade om vår verksamhet samt våra aktiviteter och resultat.

Samhället

Saab är en ansvarstagande aktör i samhället och handlar i enlighet med gällande lagar. Vi åtar oss att på olika sätt stödja det lokala samhället, värna om miljön och bidra till forskning och utveckling som kommer till nytta för hela samhället. Vi tar inte politisk ställning.

SAABS ANSVARSTAGANDE

Styrning av hållbarhetsarbetet

ETISKT AGERANDE GENOMSYRAR VARJE AFFÄRSRELATION

Saab arbetar kontinuerligt med affärsetiska frågor och med att säkerställa att vi lever enligt våra värderingar när vi marknadsför och gör affärer. Det kräver ett kompromisslöst förhållningssätt till att följa lagar och regler, och det bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Att vara en pålitlig och trovärdig partner som främjar en öppen och transparent marknad.

PRIORITERADE OMRÅDEN

Vårt åtagande på Saab är att upprätthålla en hög etisk standard i allt vi gör, i alla kontrakt och varje samarbete. Därför arbetar vi hela tiden med affärsetik och med att försäkra oss om att vi lever efter våra värderingar.

Styrning

Saabs uppförandekod styr vårt agerande. Med utgångspunkt i värderingarna slår den fast ett övergripande förhållningssätt för individuellt och gemensamt ansvar.

Chefsjuristen är övergripande ansvarig för upprättandet av uppförandekoden och att driva affärsetiska frågor i organisationen. Skulle den enskilde medarbetaren möta oklarheter eller problem av något slag ska detta diskuteras med närmaste chef. Om det inte är möjligt kan medarbetaren istället använda sig av en så kallad "whistleblowing"-funktion och kontakta en särskild helpdesk.

När det gäller Saabs samarbete med marknadskonsulter har vi etablerat en ordning som innebär att den högsta ledningen godkänner de arrangemang vi ingår med marknadskonsulter vid stora affärer. Varje relation med en marknadskonsult måste godkännas av affärsområdeschef och marknadschef. Vidare har vi en särskild funktion på juristavdelningen, "Ethics and Compliance", som ska säkerställa att regelverket kring marknadskonsulter är effektivt samt göra löpande uppdateringar.

Aktiviteter 2010

Det ska vara självklart för oss att vi ska vinna och leverera varje affär enligt högsta möjliga etiska standard och att det ska gynna industrin och samhället i stort. För att befästa denna utgångspunkt har vi under 2010 fortsatt utvecklingen av den befintliga koncerngemensamma utbildningen om Saabs uppförandekod.

Under året har vi också centraliserat processen och organisationen för hantering av marknadskonsulter. I samband med detta har vi även reviderat och vidareutvecklat direktivet som beskriver hur marknadskonsulter ska hanteras. Vi har också fortsatt utbildningen av alla medarbetare som arbetar med marknadskonsulter.

Gemensamma satsningar för att bekämpa korruption

Saab har varit aktivt i arbetet med att ta fram den uppförandekod som har etablerats av de europeiska försvarsindustriföretagen, inom ramen för Aerospace and Defence Industry Association. Koden är utformad för att bekämpa korruption och innehåller en verktygslåda för att underlätta införande och efterlevnad av reglerna. Stora delar av de exporterande försvarsindustriföretagen i Europa har anslutit sig till denna uppförandekod.

Saab har också fortsatt att arbeta internationellt med antikorruption genom att delta i framtagandet av "Global Principles of Business Ethics for the Aerospace and Defence Industry" tillsammans med den europeiska och den amerikanska försvarsindustrin. Dessa "Global Principles" slår fast nolltolerans mot korruption och behandlar användning av marknadskonsulter, hantering av intressekonflikter och hemlig information. Saab har åtagit sig att implementera dessa principer i verksamheten.

Samarbetet mellan amerikansk och europeisk försvarsindustri har lett till bildandet av IFBEC (International Forum on Business Ethical Conduct), som bland annat har till syfte att sprida kunskap om Global Principles och verka för ett utbyte mellan företagen av "best practice". Saab deltar aktivt i IFBECs verksamhet.

Etiskt åtagande utöver lagen

I grunden för vår verksamhet finns naturligtvis generella regler och riktlinjer som omgärdar varje affär. I Sverige, till exempel, regleras produktion och export av försvarsmateriel av lagar, förordningar och riktlinjer antagna av riksdagen. På motsvarande sätt handlar vi i enlighet med lagarna och reglerna i de länder där vi finns och gör affärsöverenskommelser. Därutöver åtar vi oss att alltid hålla hög standard i det vi gör. Det är så vi förtjänar omvärldens förtroende.

SAABS UPPFÖRANDEKOD

Saabs uppförandekod anger tydliga regler och rutiner för god affärssed i den dagliga verksamheten. Uppförandekoden grundar sig på OECDs riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FNs Global Compact.

Våra affärsetiska riktlinjer är ledstjärnan i allt vi gör.

UTBILDNING ÄR VIKTIGT FÖR OSS OCH SAMHÄLLET

I 73 år har Saab skapat arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i Sverige. Idag gör vi det i långt fler länder. Den främsta möjliggöraren är våra medarbetares kunskap, inte minst på teknikområdet. Idag satsar vi mycket på kunskapsfrämjande aktiviteter för att utveckla vår egen verksamhet och samhället i stort.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Att bidra till kunskapsutveckling och samhället i stort.

PRIORITERADE OMRÅDEN

Inom ramen för vårt samhällsansvar prioriterar vi utbildningssatsningar, inte minst när det gäller ungdomar. Det handlar om allt från att öka svenska ungdomars intresse för teknik till att säkerställa att ungdomar i länder som Sydafrika överhuvudtaget kan gå i skolan. Vår kompetens och våra produkter gör det även möjligt för oss att delta i akuta hjälpinsatser i krisdrabbade områden.

Styrning

Våra insatser styrs utifrån våra värderingar och vår sponsringspolicy. Varje affärsområde är ansvarigt för implementering och uppföljning av sina aktiviteter. De koordineras på koncernnivå genom specifika projektstyrgrupper.

Verksamhet som gynnar samhällen

Våra satsningar på teknologi har varit en viktig del i den svenska industriella utvecklingen. Vi har, som ett av Sveriges mest forskningsintensiva företag, bidragit till högteknologisk kunskapsutveckling för samhället, ofta i samarbete med ledande universitet och högskolor. Det har genererat arbetstillfällen i och utanför vårt företag och gett betydande exportinkomster för Sverige.

Förra året visade Gunnar Eliasson, nationalekonom och professor emeritus i industriell dynamik vid KTH, i en studie vilka spillovereffekter som avancerad teknikutveckling genererar. Han använde Gripen som fallstudie och kunde konstatera att den ursprungliga investeringen i forskning och utveckling inom Gripenprojektet har återbetalat sig till det svenska samhället minst 2,6 gånger. Det betyder alltså att istället för att kosta samhället, så har projektet gett långt mer tillbaka. Andra företag har kunnat dra fördel av det, samtidigt

som det har stärkt Sveriges ställning som högteknologisk industrination. Ur Saabs teknik har också flera nya företag bildats över åren. Sedan 2001 har 13 företag knoppats av.

I takt med vår internationalisering anammar vi motsvarande roll i de länder där vi verkar, såsom Sydafrika och Australien.

Varje gång vi gör en internationell storaffär brukar industrisamarbeten komma till stånd. Vi kan till exempel komma överens med kunden om att viss produktion eller vidareutveckling ska ske i köparlandet eller att det knyts industriellt, kommersiellt eller forskningsrelaterat samarbete till affären. Det ger oss ofta en stark lokal förankring i köparlandet, samtidigt som det gynnar den lokala ekonomin och försörjningen av välutbildad arbetskraft.

Utbildning en förutsättning

Saab samarbetar med ett antal högskolor och universitet i olika typer av projekt kring forskning och utveckling. Men för att säkra vår framtida teknikutveckling arbetar vi också för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, och få dem att välja dessa ämnesområden.

Ett exempel på våra utbildningssatsningar är Saabs Tekniska Gymnasium som vi startade 2009 i Arboga. Här genomför eleverna en del av utbildningen hos oss med kurser inom exempelvis flygteknik, radar och logistik. Vi erbjuder dem även en sommarkurs i engelska i utlandet samt sommarjobb.

Saab sponsrar även stiftelsen Teskedsorden i Sverige som grundades 2006 av den svenska tidningen Vi. Orden arbetar mot fanatism och för ökad tolerans mellan människor. Den kände israeliske författaren Amos Oz och hans bok "Hur man botar en fanatiker" är inspirationskälla för orden.

Vårt globala samhällsengagemang bygger på övertygelsen att utbildning lägger grunden för vidare sociala framsteg. I Sydafrika deltar vi i en rad skol- och utbildningsprojekt där vi tillhandahåller undervisningsmaterial och annan utrustning, deltar i undervisning och tar egna utbildningsinitiativ. Vi arbetar särskilt med skolor i socialt utsatta områden och hjälper utsatta barn att få utbildning. I projektet iLab Classroom, till exempel, sponsrar vi mobila datalab som enkelt går att transportera till barn från skolor som idag inte har tillgång till data och IT. Vi har också under lång tid erbjudit lovande teknikstudenter från socialt utsatta områden stöd i form av stipendier.

Under hösten 2010 levererade Saab ett vattenreningssystem till Pakistan med kapacitet att dagligen försörja 20 000 personer med vatten.

Sponsring med utbildningsfokus

Även våra sponsringsrelaterade aktiviteter utgår i huvudsak från ett utbildnings- och teknikfokus. Några exempel på aktiviteter är Venture cup, Kungliga vetenskapsakademien och deras satsning "Naturvetenskap och teknik för alla", Kunskapsskolan och Saabs pris till "Årets teknikkvinna". Vi stödjer även Teknik-SM och Teknikdagarna i Sverige, vars syften är att öka teknikintresset och stärka ingenjörens ställning i samhället. I samband med vår tidigare vd Åke Svenssons avgång i augusti 2010 initierades ett nytt forskningsstipendium. Stipendiet ska delas ut till en framstående forskare vid Linköpings universitet inom områdena samhällssäkerhet, flyg och försvar. Målet är att skapa uppmärksamhet kring teknikens och ingenjörens betydelse för tillväxt och utveckling i Sverige.

Stöd till människor i nöd

Utöver att stödja utbildningsprojekt deltar vi även i projekt som erbjuder stöd till människor och samhällen i nöd, inte minst för att minska människors lidande till följd av katastrofer. Med hjälp av vår produktportfölj, lokala förankring och vår teknik kan vi snabbt leverera flexibla och anpassade lösningar till krisdrabbade områden.

Saabs vattenreningsverk i Pakistan

Ett exempel på en aktion under hösten 2010 var i Pakistan i samband med de kraftiga översvämningarna. Saab levererade då ett vattenreningssystem till staden Jamshoro i Sindhprovinsen i Pakistan. Systemet har kapacitet att dagligen försörja omkring 20 000 personer med vatten. Förutom leverans och installation utbildade vår personal lokalt ansvariga i underhåll och support.

MEDARBETARNA FÖRVERKLIGAR VÅRA MÅL

Vårt arbete med personalfrågor ska stödja Saabkoncernens mål och strategier. Med rätt medarbetare på rätt plats vid rätt tid ska vi vara ett effektivt, enhetligt och konkurrenskraftigt företag.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som framtida medarbetare på våra hemmamarknader.

Styrning

Övergripande ansvarig för Saabs personalarbete är koncernens personaldirektör som ingår i koncernledningen (Senior Vice President, Head of Group Human Resources). Samverkan och gemensam utveckling sker via funktionsområdena med representanter från affärsområden under ledning av HR-staben. Tillsammans med funktionsansvariga inom HR-staben och personalcheferna på affärsområdena formeras HR-council, som träffas fyra till sex gånger per år för att fatta beslut i centrala HR-frågor.

Aktiviteter 2010

Utgångspunkten för vårt personalarbete är att Saab är ett möjligheternas företag som befinner sig i ständig utveckling. Vi tar ansvar för att erbjuda kontinuerlig utveckling kopplat till våra affärsutmaningar. Våra medarbetare ska vara aktiva och engagerade och an svara för sin egen kompetens och fortsatta anställningsbarhet.

Under 2010 har vi arbetat med att harmonisera de övergripande HR-processerna, vidareutveckla vår kultur och våra beteenden samt säkra en långsiktig kompetensförsörjning.

Rätt plats – Harmonisering av HR-arbetet

Vi har under det senaste året fortsatt att samordna och införa enhetliga rutiner och processer inom koncernen. Allt från utbildning och ledarutvecklingsprogram till administrativa rutiner, systemstöd och profilering av Saab sker nu utifrån ett helhetsperspektiv. Målet är att få ännu bättre kvalitet på våra verksamhetskritiska medarbetarrelaterade frågor.

Vi har utvecklat en gemensam HR-strategi med prioriterade områden, en gemensam process att arbeta efter samt koncerngemensamma systemlösningar för till exempel rekrytering och personaldata. Samtliga koncerngemensamma processer och styrande dokument utformas och förvaltas idag av HR-staben, men samverkan sker i nära relation till affärsområdena.

Harmoniseringsarbetet under 2010 har också avsett områden som anställningsvillkor och -principer, initiering av ett gemensamt introduktionsprogram för alla nyanställda, den servicegrad vi erbjuder samt översyn av lönebildning och lönekartläggning.

Utöver samordning och samverkan har vi även haft fokus på besparingar och effektiviseringar samt organisationsförändringar, uppsägningar och resursanpassning.

Rätt sak – Kultur och beteenden som stödjer

Arbetet med att stärka det kommunikativa ledarskapet hos våra chefer har haft framgång, och effekterna syns i resultatet av 2010 års medarbetarundersökning. Medarbetarna tycker att den egna chefens ledarskap är gott och undersökningen visar på en ökning inom alla områden som avser ledarskapet. Detta arbete är viktigt då vi ser att medarbetare ofta har en högre tilltro till den egna chefen än till den som befinner sig "längre bort" i organisationen. Det gör att

Medarbetarrelaterade mål	Utfall 2010	Mål 2015
Attraktiv arbetsgivare – internt (total nöjdhet)	69	75
Attraktiv arbetsgivare – externt (Universum)	10:a	5:e plats eller bättre
Kommunikativt ledarskap – index	67	73
Genomförda utvecklingssamtal, %	83	100
Identifierade utvecklingsplaner, %	71	100
Frisktal, %	79	80
Andel kvinnliga lönesättande chefer, %	19	30

Lennart Sindahl började arbeta på Saab 1986. Under sin tid på företaget har han haft flera positioner inom torpedverksamheten och både militär och kommersiell flygverksamhet. Hans nuvarande ställning är Executive Vice President, ansvarig för affärsområdet Aeronautics. Lennart Sindahl är dessutom ord förande i sammanslutningen för Europas flyg- och försvarsindustrier (ASD) och styrelsemedlem i Vingtech Saab A/S.

cheferna är de viktigaste ambassa dörerna för det fortsatta förändringsarbetet i att ändra kultur och beteende.

Utifrån resultatet i medarbetarenkäten har varje affärsområde också tagit fram handlingsplaner, men de möter förbättringsbehoven på olika sätt och utifrån var de befinner sig i dagsläget. Härtill kopplas även tydliga och mätbara mål på både övergripande som nedbruten nivå.

Utifrån resultatet av 2010 års medarbetarenkät ska Saab fokusera på främst tre områden; öppet och förtroendefullt klimat, öppenhet för förändringar samt stolthet och framtidstro. Det är också viktigt att som medarbetare förstå sin del i helheten. Svarsfrekvensen i medarbetarenkäten var 86 procent.

Rätt medarbetare – Attraktiv arbetsgivare

Saab ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som framtida medarbetare. Vi vill attrahera både befintliga och framtida medarbetare på den globala talangmarknaden. Vi måste därtill kunna behålla och utveckla våra medarbetare.

Under året har vi fortsatt att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen, inte minst med fokus på mångfald. Genom att se olikheter som en tillgång, skapar vi förutsättningar för bättre affärer. 30/70-projektet med målet att öka andelen kvinnliga chefer fortsätter med ett flertal aktiviteter. 2010 var andelen kvinnor i organisationen 22 procent och andelen kvinnliga lönesättande chefer 19 (17) procent. Målet är 30 procent kvinnliga chefer vid utgången av 2015. Tanken bakom denna målsättning är att vi ser att mångfald bland de anställda kan skapa fördelar för företagets lönsamhet.

Samtidigt blev vi under året utsedda till Sveriges bästa arbetsplats av affärstidningen "Veckans Affärer", där jämställdhet var den betydande faktor man tittade på. I Företagsbarometern 2010, där närmare 15 000 teknologer, ekonomer och data/IT-studenter rankar Sveriges mest attraktiva arbetsgivare återfinns Saab på tionde plats. Det ser vi som en bra placering, men vårt mål är att befinna oss bland de fem bästa.

MILJÖARBETET EN NATURLIG DEL AV VERKSAMHETEN

Saab ska verka för en hållbar utveckling vad gäller miljö. Det innebär att vi arbetar med ständiga förbättringar för att minska både vår egen och våra kunders miljöpåverkan samt säkerställer att vi efterlever miljökrav i lagstiftning och från kunder. Miljöfrågan är en integrerad del i verksamheten och ett strategiskt område i vår kärnverksamhet.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Att vi bidrar till och främjar en hållbar utveckling vad gäller miljö.

PRIORITERADE OMRÅDEN

De miljöfrågor som vi prioriterar är klimatet, flygets miljöpåverkan, farliga ämnen, krav på leverantörer och miljörisker.

Styrning

Saabs miljöarbete organiseras på en koncernövergripande nivå, där Group Quality & Environment, som rapporterar till vår COO, ansvarar för strategisk utveckling och uppföljning av miljöarbetet, och på en affärsområdesnivå där det operativa miljörelaterade arbetet sker. Affärsområdescheferna ansvarar för att miljökraven följs och stöds av miljöchef eller miljösamordnare. Samverkan mellan koncernen och affärsområdena sker löpande i Koncernråd Miljö.

Certifierade miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001 finns inom Aeronautics (med enstaka undantag), Combitech, Corporate, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services.

Saabs miljöpolicy

Genom ett välstrukturerat miljöarbete och ständiga förbättringar minskar vi vår påverkan från anläggningar, produkter och tjänster så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Det uppnås genom att vi:

• inför verksamhetssystem som uppfyller kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001,
• identifierar och minimerar produkternas, systemens och verksamhetens risker för miljön,

• minskar användningen och utsläppen av farliga ämnen och material, samt effektiviserar användningen av energi och naturresurser,

• följer tillämplig lagstiftning och andra krav inom miljöområdet,

• visar öppenhet och kommunicerar vårt miljöarbete.

Miljömål

Saab har fastställt koncerngemensamma miljömål för utsläpp av klimatpåverkande gaser samt farliga kemiska ämnen.

Klimatmålet

Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent till 2020, jämfört med 2007. Mätningen ska normaliseras till Saabs totala årliga omsättning i MSEK. Som delmål gäller en minskning med två procent per år.

Kemikaliemålet

För att tydliggöra miljöpolicyn inom området farliga kemiska ämnen anger vi att vi ska jobba aktivt med behovsanalys, kunskap och kommunikation.

Inom Saabs affärsområden finns även ett 50-tal delmål och handlingsprogram som bland annat handlar om hantering av kemiska produkter, ersättning av farliga kemiska produkter och ämnen, källsortering och återvinning av avfall, besparing av energi och vatten, minskning av behovet av persontransporter samt minskning av emissioner till luft och vatten.

Aktiviteter 2010

Under 2010 har arbetet med att ta fram ett gemensamt globalt verksamhetssystem haft hög prioritet. Systemet ska vara på plats under 2011. Det hjälper oss att öka samordningen och effektiviteten i verksamheten. Integrering av miljökrav i produktframtagningsprocessen, liksom framtagande av olika stöd i miljöfrågor, har hög prioritet i arbetet med det nya verksamhetssystemet. I detta arbete ges en möjlighet att se över och effektivisera miljöstyrningen.

De koncerngemensamma målen som vi fastställde under 2010 ska tydliggöra Saabs miljöpolicy och klimatarbete. Med gemensamma mål möjliggör vi en bättre återkoppling till affärsområdenas arbete för att minska Saabs miljöpåverkan samt förenkla kommunikationen med externa intressenter.

När miljökrav ska införas i verksamheten är utbildning ett viktigt inslag. Vi har därför under 2010 tagit fram en webbaserad koncernövergripande miljöutbildning som samtliga medarbetare ska

genomföra. Under året har vi även omarbetat utbildningen för våra medarbetare med legalt miljöansvar och andra viktiga beslutsfattare.

Klimatet

Saab påverkar klimatet genom användning av energi för el och värme samt bränsle för tjänsteresor, godstransporter, prov- och målflygningar. Vi arbetar aktivt med att dels redovisa utsläppen av koldioxid, dels förbättra energieffektiviteten i verksamheten och produkterna. Åtgärder för att minska påverkan på klimatet styrs genom ett internt klimatdirektiv och Saabs mål för att minska utsläppet av växthusgaser. I målet ingår utsläpp av växthusgaser från förbrukning av el, värme och kyla, inköpta godstransporter, flygningar, egna fordon samt tjänsteresor.

Saabs totala utsläpp av koldioxid från olika sektorer under 2009 redovisas i nedanstående diagram:

UTSLÄPP AV KOLDIOXID UNDER 2009* FÖRDELAT PÅ OLIKA KÄLLOR INOM SAAB, %

* Siffror för 2010 fanns inte tillgängliga vid framtagande av denna årsredovisning.

I nedanstående diagram redovisas utsläppen av koldioxid mot bakgrund av vårt klimatmål:

Det totala utsläppet av koldioxid från Saabs verksamheter har från 2008 till 2009 ökat från 47 500 ton till 54 500 ton. Ökningen beror framför allt på att felaktigheter har rättats till i redovisningen av elförbrukningen på vissa orter. Bortser man från dessa ligger utsläppen förhållandevis konstant, men med något ändrade andelar. Flygverksamheten har ökat under 2009, samtidigt som utsläppen från tjänsteresorna har minskat. Räknat i ton per omsatt MSEK har utsläppen minskat.

Under 2010 har vi minskat förbrukningen av energi och bränsle bland annat genom att:

• utsläppen från tjänsteresor har minskat, framför allt till följd av ökad användning av videokonferenser,
• förbrukningen av el har minskat med 3 000 MWh,
• andelen hyrbilar som är miljöklassade har ökat från 41 procent 2009 till 63 procent 2010.

Vårt tjänstebilsutbud i Sverige innefattar endast bilar som klarar Folksams krav på säkerhet och miljö.

Saab har ett omfattande samarbete med kommuner och andra intressenter i Sverige för att minska förbrukningen av el- och värmeenergi samt vatten. Vi analyserar samtliga byggnader på våra större produktionsorter i jakten på energibovar. Det är områden i Tannefors och Malmslätt i Linköpings kommun och under året har vi dessutom startat upp liknande energibesparingsprojekt i Järfälla och Göteborg. Analysen består av mätning av ventilationen, vattenförbrukningen, elförbrukningen och hur pass anpassade systemen är för verksamheten.

Den totala förbrukningen av el- och värmeenergi redovisas i nedanstående diagram:

ENERGIFÖRBRUKNING I SAABS VERKSAMHET

Carbon Disclosure Project

Saab deltar sedan 2006 i det internationella initiativet Carbon Disclosure Project (CDP), vars mål är att tydliggöra hur företagens affärer påverkas av de globala klimatförändringarna.

CDPs Carbon Disclosure Leadership Index (CDLI) listar de 20 företag som har uppvisat den mest professionella hanteringen av klimatfrågan. 2010 fick Saab, för fjärde året i rad, ett mycket bra omdöme för sitt klimatarbete och för sin medvetenhet om klimatförändringarnas påverkan på företaget och affärerna. Det är Saabs långsiktiga klimatarbete och satsning på ny miljöteknik som ligger bakom topprankingen. Mer information om CDP finns på www.cdproject.net.

Flygets miljöpåverkan

Arbetet inom utvecklingsprogrammet Clean Sky Joint Technology Initiative inleddes 2008 och pågår fram till 2014. Clean Sky är en ny form av samverkan inom EU där organisationer, myndigheter och industri delar ansvaret för stora och strategiskt viktiga miljöprojekt. Clean Sky är industrins svar på hur målen för den europeiska flygtrafiken ska nås fram till år 2020. Dessa mål har slagits fast av samarbetsorganisationen ACARE (Advisory Council for Aeronautic Research in Europe) och handlar om att minska den europeiska flygtrafikens utsläpp av koldioxid med 50 procent (räknat per personkilometer), kväveoxider med 80 procent och att halvera den upplevda bulleremissionen. Dessutom ska andra emissioner som koloxid, kolväten och partiklar minskas kraftigt. Om dessa mål nås kommer den europeiska flygindustrin att vara väl förberedd på en framtida marknad med allt tuffare miljökrav.

Saab är en av huvudleverantörerna i Clean Sky och investerar omkring MEUR 14 i programmet. Vi utvecklar innovativ teknologi baserad på kunnande inom civilt och militärt flyg samt hela lufttransportsystemet. I dagsläget är det främst affärsområdena Aeronautics och Electronic Defence Systems som deltar i Clean Sky. För deras del handlar det bland annat om att utveckla en ny vinge med innovativ och bränslebesparande teknologi för nästa generations stora kommersiella flygplan och att utveckla systemet som stödjer så kallade "gröna flygningar" för det framtida lufttransportsystemet. På sikt kan fler av Saabs affärsområden komma att involveras i arbetet. Läs mer på www.cleansky.eu och www.asd-europe.org.

Sedan juni 2009 deltar Saab även i det europeiska utvecklingsprogrammet för flygledning, SESAR, som syftar till att effektivisera luftrummet över Europa med ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan som följd.

Farliga ämnen

För att klara kraven på säkerhet och tekniska prestanda måste Saab och andra företag inom flyg- och försvarsområdet fortfarande använda vissa ämnen som är klassade som hälso- eller miljöfarliga. Saab har tagit initiativ till flera nationella och internationella utvecklingsprojekt för att ersätta farliga ämnen.

I arbetet med att ersätta farliga ämnen prioriteras flyktiga organiska lösningsmedel (VOCs), trikloretylen, ozonnedbrytande ämnen (kylanläggningar), bromerade flamskyddsmedel samt bly, kromater, kadmium och dess föreningar. Under den senaste tioårsperioden har vår användning av farliga ämnen minskat kraftigt. För att klara kraven på ytrengöring av komponenter har Saab dispens från Kemikalieinspektionen för användning av trikloretylen vid produktionsanläggningarna i Tannefors och Järfälla. Under 2010 har omfattande åtgärder vidtagits som kraftigt har minskat förbrukningen av trikloretylen. Vi har ersatt tre äldre anläggningar för avfettning med trikloretylen med en modern sluten avfettningsanläggning.

Den typ av produkter som utvecklas och marknadsförs av Saab omfattas inte av EU-direktivet RoHS (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment), som förbjuder användning av vissa farliga ämnen i elektroniska produkter. Eftersom RoHS skapar ett marknadstryck på att ersätta bly, kadmium,

sexvärt krom och bromerade flamskyddsmedel i elektroniska produkter arbetar vi aktivt med att minska användningen av dessa ämnen.

För uppföljning och kontroll av kemiska produkter använder vi ett koncernövergripande kemidatasystem.

Saab arbetar även aktivt med att tolka och omhänderta kraven i EUs kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals). Det sker bland annat genom samarbete med Teknikföretagen i Sverige och Aerospace and Defence Industries of Europe (ASD) på europeisk nivå. Mer information om ASDs arbete med REACH finns på www.asd-europe.org. Verksamhetssystemen har uppdaterats mot bakgrund av de nya kraven. Arbetet med REACH underlättas väsentligt av att Saab tidigt systematiserade sitt arbete med kemiska produkter.

Under 2010 har förberedelser gjorts för att anskaffa ett datasystem för hantering av miljödata för produkter. Införandet av systemet påbörjas under 2011.

UTSLÄPP AV FLYKTIGA ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL (VOCs), TON

Minskningen av utsläppet av VOCs från 2009 till 2010 beror på samordning av målningsprocesser samt variationer i produktionsvolymen. Sett i ett längre perspektiv (>10 år) har utsläppen av VOCs minskat kraftigt. Aeronautics och Saab Barracuda AB står för den

FÖRBRUKNING AV FLYKTIGA KLORERADE ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL (VOCs), TON

Klorerade VOCs utgörs av trikloretylen som nästan uteslutande används inom Aeronautics. Den kraftiga minskningen av förbrukningen beror på att Aeronautics i slutet av 2009 investerade i en ny sluten utrustning för rengöring av

Krav på leverantörer

Den allra största delen av de högteknologiska komponenter och utrustningar som ingår i Saabs produkter köps från leverantörer runtom i världen. För att kunna minska miljöpåverkan av våra produkter och lösningar ställer vi krav på våra leverantörer kring exempelvis vilka ämnen som får användas. Kraven i kemikalielagstiftningen REACH utgör en viktig del i kommunikationen med leverantörerna.

Leverantörernas miljöarbete har stor betydelse för miljöprestandan i våra produkter. Under 2010 har vi fortsatt att arbeta med att införa de koncernövergripande miljökrav för leverantörer som fastställdes 2008. Det gemensamma verksamhetssystemet, där upphandlingsprocessen centraliseras, kommer att underlätta vårt kravställande på leverantörerna.

Saab och den gröna marknaden

Miljöaspekten är allt oftare en del i den affärs- och produktutveckling som vi bedriver på Saab. Flera av våra befintliga och potentiella kundländer står inför stora utmaningar inom energi- och miljöområdet och har höga krav ställda på sig om en snabb omställning.

Energieffektivitet är en central fråga när det gäller klimatpåverkan och kostnader. Oberoende av vilka bränslen/energikällor som används som drivmedel eller för energiproduktion blir det allt viktigare att dessa används så effektivt som möjligt. Inom ramen för Saabs affärsutveckling identifierar vi löpande hur vårt kunnande, våra produkter och system kan användas för att effektivisera produktion, distribution och användning av energi och bränslen. Vi kan också bidra med allt fler produkter och lösningar som minskar koldioxidutsläppen – allt ifrån lösningar för effektivare transportflöden till sjöss och på land till vårt arbete i det tidigare nämnda EU-programmet Clean Sky som syftar till att minska utsläppen från flygplanssektorn.

I takt med att Saab i allt större utsträckning hjälper till att skydda och effektivisera olika flöden i samhällen, såsom energi- eller logistikflöden, bidrar vi samtidigt allt tydligare till minskade ekologiska avtryck. Tillsammans med samarbetspartners kan vi erbjuda teknologier och stöd som bidrar till att skapa hållbara städer. Nedan listas några områden där våra lösningar minskar miljöbelastningen eller förbättrar beslutsunderlagen i viktiga miljöfrågor:

• intelligenta transportlösningar för luft, land och sjö.
• lösningar som effektiviserar logistik och underhåll.
• kommunikations- och beslutssystem.
• övervakningssystem för mark och vatten.
• databehandling och visualisering för bättre beslutsunderlag.
• avfall och energi.

Se information angående legala miljöfrågor i not 49, sidan 121–122.

RISKER OCH RISKHANTERING

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Att bedriva affärsverksamhet medför alltid risker. En risk kan vara företagsspecifik eller relaterad till en viss bransch eller en viss marknad. Vissa risker kan hanteras till fullo av företaget, andra ligger utom företagets kontroll.

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Den internationella delen av affärerna är växande.

Affärerna omfattar som regel betydande investeringar, långa tidsperioder samt teknisk utveckling eller förädling av produkten. Den internationella verksamheten omfattar, förutom kund- och leverantörsrelationer, samägda bolag och andra samarbeten med företag samt etableringar av egna verksamheter utomlands. Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden.

Väsentliga riskområden omfattar politiska, operativa och finansiella risker.

HANTERING AV RISKER

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom organisationen och i den strategiska planeringen.

Olika policies och instrument reglerar hantering av väsentliga risker. Utöver dessa har Saab en internrevisionsfunktion som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna.

Risker hanteras även genom upphandling av försäkring och Saab har koncernövergripande försäkringsprogram där upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

Riskanalys och aktiviteter 2010

Under 2010 har ett utförligt arbete gjorts inom affärsområdena och koncernen för att kartlägga och bedöma större affärsrisker. Utgångspunkter har varit att göra en bedömning av alla större strategiska, operationella och finansiella risker på dels varje affärsområde och dels på koncernnivå. Detta har resulterat i en tydligare bild av de större riskerna för Saab.

Parallellt med detta arbete har vi arbetat med att kartlägga olika aspekter av affärsområdenas och -divisionernas riskprocesser. Målet med kartläggningen är att under 2011 införa en enhetlig riskrapporteringsprocess i linje med valda internationella standarder.

Dessutom har vi under 2010 gjort en översyn av finansiella kontroller inom Saab. För mer information om detta, se Bolagstyrningsrapporten, på sidan 131.

Fokus 2011

Från och med 2011 kommer varje affärsområde att rapportera sin bedömning av sina kartlagda risker utifrån påverkan och sannolikt utfall på månadsbasis till koncernledningen.

Dessutom har ett arbete påbörjats för att ytterligare förbättra riskhanteringsprocessen för koncernen generellt och specifikt för långa kundprojekt, vilket kommer att resultera i uppdaterade processer under 2011.

Den översyn som gjorts av alla finansiella kontroller inom bolaget under 2010 har resulterat i en förändrad rapporteringsprocess för finansiella kontroller. Från och med starten av 2011 kommer affärsområdena att rapportera dessa på månadsbasis till ledningsgruppen. För mer information relaterat till finansiella kontroller, se Bolagstyrningsrapporten, på sidan 131.

Följande är en övergripande beskrivning av riskområden med hänvisning till relevanta noter till de finansiella rapporterna.

POLITISKA RISKER

En politisk risk ligger i att Saab tillhandahåller bland annat system och utrustningar som klassas som strategiska produkter. Försäljningen regleras då av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgång till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag.

Förändringar av regelverket sker löpande och påverkar därvid Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är en central fråga för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier. I synnerhet påverkar Sveriges försvarspolitik Saabs verksamhet då Svenska staten, genom Försvarsmakten och FMV, historiskt sett har stått för en stor del av vår produktförnyelse.

En annan typ av politiska risker utgörs av kundens bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska, politiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Hantering av politiska risker

Saab hanterar politiska risker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar eller andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker realiseras.

OPERATIVA RISKER

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar avsevärda belopp i forskning och utveckling, dels egenutveckling av system och produkter och dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak exportversionen av Gripen, robotsystem samt telekrigsystem. Exempel på förvärvad teknologi är den världsledande radarteknologi som förvärvades genom köpet av Ericsson Microwave Systems AB år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en strategisk och finansiell analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Risken i att utveckla och introducera nya system består i att Saab riskerar att ej vara lyckosamma i produktlanseringen och ej uppnå den nivå av affärer som krävs för att produkterna ska vara lönsamma.

Hantering av utveckling och introduktion av nya system och produkter Koncernen har en aktiv produktledning. En hög grad av modularisering inom produktledningen gör att Saab kan återanvända produktlösningar i sina erbjudanden. Under 2010 slutfördes införandet av en ny produktledningsprocess och olika åtgärder påbörjades för att ytterligare effektivisera våra utvecklingsprocesser, till exempel startas bildandet av Centers of Excellence inom Saab för olika delar av utvecklingsarbetet. Detta innebär att vi lägger ihop all utveckling inom samma område på en ort.

Vissa utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om fem till tio år. Om den uppskattade nyttjandeperioden är kortare än fem år skrivs utgifterna av under den kortare tidsperioden. Löpande sker en omprövning av framtida affärsmöjligheter, som kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Långa kundprojekt

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Konkurrenssituationen är komplex och framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar, och att i vissa fall även medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Hantering av långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar som är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som vidtas, för att motverka riskerna med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

Under 2010 påbörjades ett arbete för att ytterligare förbättra riskhanteringsprocessen för långa kundprojekt vilket kommer resultera i en uppdaterad process för hantering av långa kundprojekt under 2011.

Miljörisker och miljöskulder

De viktigaste miljöriskerna är bristande hantering av farliga kemikalier, brand i byggnader och anläggningar och förorening av mark.

Hantering av miljörisker och miljöskulder

I Saabs verksamhet hanteras en stor mängd olika kemiska produkter som är klassade som hälso- och/eller miljöfarliga. Verksamheterna i Tannefors och Malmslätt i Linköping och verksamheterna i Karlskoga omfattas dessutom av den svenska så kallade Sevesolagstiftningen som syftar till att minska riskerna vid storskalig hantering av kemikalier (detta är en svensk lagstiftning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor). Anläggningen i Malmslätt avvecklades vid halvårsskiftet 2010.

Mot bakgrund av detta har vi infört strikta rutiner för riskbedömning, styrning och kontroll av kemikaliehanteringen. Strikta rutiner tillämpas också för inköp av kemiska produkter. Hälso- och miljöinformation om kemiska produkter finns i ett koncerngemensamt kemidatasystem.

Saab arbetar aktivt med att bedöma och minimera risken för brand i verksamheten. Eftersom brand i en verkstadslokal kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet är ett effektivt brandskyddsarbete även en väsentlig del i arbetet med att minska miljöriskerna.

Vi kartlägger våra verksamheter och fastigheter för att kunna bedöma risken för att Saab exponeras till följd av markföroreningar. Då markföroreningar identifierats görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande. Från 2009 har en försäkringslösning tillskapats för hantering av marksaneringsärenden. Under 2010 var kostnaderna för saneringsåtgärder mindre än MSEK 1.

Övergripande riskbedömningar görs för att klarlägga hur verksamheterna påverkas av klimatförändringarna.

Avveckling av leasingverksamheten

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av turbopropflygplan. I likhet med övriga tillverkare ingick i affärsmodellen att erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på marknaden. Risken i portföljen består i att Saab inte kan leasa ut flygplanen. Påverkan på Saabs lönsamhet riskerar att bli negativ då flygplanen inte är i bruk.

Hantering av risker i samband med leasingverksamheten

Saabs direkta risktagande i leasingflottan har hanterats framför allt genom olika typer av försäkringar. Leasingflottan beräknas vara avvecklad år 2015. Fram till dess kommer Saab att driva verksamheten i enlighet med försäkringsvillkoren.

Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2010 av 106 turbopropflygplan av typen Saab 340 och Saab 2000. Av portföljen finansieras 42 flygplan via amerikanska leasingavtal. Leasinghyror i dessa avtal är försäkrade av EKN (Exportkreditnämnden). 64 flygplan har finansierats med egna medel och redovisas som tillgångar i rapporten över finansiell ställning.

Reserver i rapporten över finansiell ställning relaterade till leasingportföljen och avsättningar för åtaganden avseende regionalflyg bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker.

FINANSIELLA RISKER

Saab är i sin verksamhet exponerat för olika slags finansiella risker. Hanteringen av de finansiella riskerna regleras av en av styrelsen fastställd Group Treasury Policy. Vidare finns det detaljerade direktiv och processer för den operativa hanteringen av varje område och det övergripande ansvaret för hanteringen av de finansiella riskerna ligger hos Group Treasury.

De risker som aktivt hanteras är:

• Valuta
• Ränta
• Refinansiering
• Kredit- och motparter
• Råvaror

Finansiell riskhantering beskrivs omfattande i not 41.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är bland annat beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa. För att hantera pensionsskulden bildades Saab Pensionsstiftelse 2006 och kapitaliserades med motsvarande PRI-skuld. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av koncernens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel. Målsättningen med Saab Pensionsstiftelse är att över tiden avkasta minst 4 procent realt per år på det investerade kapitalet. Stiftelsen investerar i räntebärande papper, aktier samt hedgefonder.

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2010	2009
Försäljningsintäkter	3, 4	24 434	24 647
Kostnad för sålda varor		-18 843	-18 510
Bruttoresultat		5 591	6 137
Övriga rörelseintäkter	5	222	149
Försäljningskostnader		-1 727	-1 776
Administrationskostnader		-1 235	-1 198
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 820	-1 813
Övriga rörelsekostnader	6	-70	-82
Andelar av intresseföretags resultat	21	14	-43
Rörelseresultat	10, 11 ,12	975	1 374
Andelar av intresseföretags resultat	21	26	2
Finansiella intäkter		116	50
Finansiella kostnader		-341	-450
Finansnetto	13	-199	-398
Resultat före skatt		776	976
Skatt	15	-322	-277
Årets resultat		454	699
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		433	686
Innehav utan bestämmande inflytande		21	13
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	4,12	6,45
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	34	3,97	6,28

ORDERLÄGE

Orderingången för 2010 ökade med 43 procent jämfört med 2009 till MSEK 26 278 (18 428). Orderstocken vid årets slut uppgick till MSEK 41 459 (39 389).

Index och prisförändringar hade en positiv påverkan på orderingången motsvarande MSEK 377 (621).

86 procent av orderingången (76) var hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten och 66 procent (62) till marknader utanför Sverige.

Beställningar med en ordersumma över MSEK 100 representerade 58 procent (43) av den totala orderingången.

Orderstockens fördelning över år :

2011: SEK 16,8 miljarder

2012: SEK 10,4 miljarder

2013: SEK 6,3 miljarder

2014: SEK 3,7 miljarder

Efter 2014: SEK 4,3 miljarder

Orderstocken omfattar i huvudsak följande:

• Gripen till Sverige och export
• Strukturer och delsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing
• Luftburna övervakningssystem
• Aktiva och passiva motmedelssystem
• Robotsystem för luft, sjö och land
• Pansarvärnssystem
• Lednings-, avionik- och eldledningssystem
• Radarsystem
• Träningssystem
• Lösningar för civil säkerhet

FÖRSÄLJNINGS INTÄKTER PER REGION

MSEK	jan-dec 2010	jan-dec 2009
Sverige EU exkl. Sverige	9 223 4 737	7 714 5 675
Övriga Europa Amerikanska kontinenten	368 2 199	280 1 918
Asien Afrika	3 937 2 833	4 568 3 477
Övriga världen	1 137	1 015
Summa	24 434	24 647

FÖRSÄLJNINGS INTÄKTER FÖRDELAT PÅ MARKNADSOMRÅDE

MSEK	jan-dec 2010	jan-dec 2009
Militärt flyg	10 393	10 940
Mark	7 611	7 239
Marin	2 278	2 181
Samhällssäkerhet	1 427	1 718
Kommersiellt flyg	1 348	1 374
Andra marknader	1 377	1 195
Summa	24 434	24 647

Från och med 1 januari 2010 rapporteras inte Joint Operations som ett separat marknads område.

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER

Försäljningsintäkterna minskade med en procent till MSEK 24 434 (24 647). Valutaeffekterna var marginella under 2010.

Försäljningsintäkterna minskade med cirka MSEK 100 under 2010 jämfört med 2009 till följd av lägre resultatavräkning som en effekt av ett hävt kontrakt inom Security and Defence Solutions.

Försäljningsintäkterna från marknader utanför Sverige uppgick till MSEK 15 211 (16 933), eller 62 procent (69) av försäljningsintäkterna. Av försäljningsintäkterna avsåg 83 procent (83) den försvarsrelaterade marknaden.

TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

		1 januari–31 december
MSEK	2010	2009
Årets resultat	454	699
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser	16	215
Kassaflödessäkringar
Värdeförändring	658	799
Upplösta mot resultaträkningen	108	145
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	-201	-247
Andel av övrigt totalresultat i intresseföretag	2	31
Övrigt totalresultat	583	943
Årets totalresultat	1 037	1 642
varav moderbolagets aktieägares andel	1 006	1 583

varav innehav utan bestämmande inflytande 31 59

RESULTAT, MARGINAL OCH LÖNSAMHET

Bruttomarginalen uppgick till 22,9 procent (24,9). Justerat för jämförelsestörande poster uppgick bruttomarginalen till 25,0 procent (24,6). Jämförelsestörande poster inkluderar omstruktureringskostnader motsvarande MSEK 616, varav den största delen, MSEK 512, påverkade kostnader för sålda varor.

Totala av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 1 358 (1 400). Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 382 (351), avskrivningen av leasingflottan uppgick till MSEK 146 (176). Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 830 (873), varav av- och nedskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 664 (686).

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 975 (1 374), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 4,0 procent (5,6). Justerat för jämförelsestörande poster uppgick rörelsemarginalen till 6,5 procent (5,4).

Rörelseresultatet innehöll kostnader på MSEK 290 som inte rapporteras som jämförelsestörande poster relaterade till projekt inom Security and Defence Solutions, vilka påverkade lönsamheten negativt under året.

Lönsamheten inom Electronic Defence Systems förbättrades som ett resultat av en ersättning relaterad till ett avslutat projekt där Saab reducerat sitt bedömda riskåtagande.

Sjö- och handelsrätten i Köpenhamn meddelade den 10 september 2010 i en dom att de ogillat Forsvarets Materieltjenestes (FMT) talan mot Saab. FMT dömdes att betala skadestånd plus ränta till Saab och att ersätta Saabs rättegångskostnader. Till följd av detta påverkades lönsamheten positivt med cirka MSEK 50 under tredje kvartalet. FMT har lämnat in en överklagan mot domslutet.

De totala utgifterna för forskning och utveckling uppgick till MSEK 5 008 (4 820). Egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 1 203 (1 194), varav totalt MSEK 47 (67) har aktiverats.

Effektiviseringsprogrammet fortskred enligt plan under 2010 och var genomfört vid årets slut. Kostnadsnedskärningarna bidrog med cirka 3 procentenheter på rörelsemarginalen under 2010.

Andelar av intresseföretags resultat, MSEK 14 (-43), avser i huvudsak resultat efter skatt i Taurus GmbH och Hawker Pacific.

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK -199 (-398), varav projektränta avseende ej upparbetade förskott har minskat finansnettot med MSEK -17 (-36) och minskat kostnaden för sålda varor med samma belopp. Räntenetto för koncernen uppgick till MSEK -40 (-80). Valutavinster relaterade till offertportföljen uppgick till MSEK 57 (-85), där den säkrade delen av portföljen värderades till marknadsvärde som var relativt högre till följd av kronans värdeökning. Övrigt finansnetto uppgick till MSEK -199 (-197) och bestod främst av amortering av aktuariella förluster avseende pensioner om MSEK -168 (-136), kurs differenser samt andelar i intresseföretags resultat.

Aktuella och uppskjutna skatter under året var MSEK -322 (-277), vilket innebar att den effektiva skattesatsen uppgick till 41 procent (28). Den effektiva skattesatsen påverkades av omvärdering av uppskjutna skattefordringar hänförliga till leasingverksamheten, skillnad i skattesats mellan Sverige och USA samt skatt hänförlig till tidigare år.

Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 7,9 procent före skatt (10,3) och räntabiliteten på eget kapital till 4,1 procent efter skatt (7,0).

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

Per den 31 december

MSEK	Not	2010	2009
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	6 413	7 108
Materiella anläggningstillgångar	17	3 052	3 174
Leasingtillgångar	18	1 154	1 464
Biologiska tillgångar	19	299	256
Förvaltningsfastigheter	20	236	25
Andelar i intresseföretag	21	251	356
Finansiella placeringar	25	203	116
Långfristiga fordringar	27	856	1 327
Uppskjutna skattefordringar	15	-	284
Summa anläggningstillgångar		12 464	14 110
Varulager	28	4 100	4 698
Derivat	41	1 105	1 002
Skattefordringar		46	43
Kundfordringar	29	3 052	2 837
Övriga fordringar	27	3 630	4 696
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	680	705
Kortfristiga placeringar	25	1 544	551
Likvida medel	31	2 544	1 463
Summa omsättningstillgångar		16 701	15 995
Tillgångar som innehas för försäljning	32	113	325
SUMMA TILLGÅNGAR		29 278	30 430

FINANSIELL STÄLLNING

Sedan början av 2010 har nettolikviditeten ökat med MSEK 3 925 och uppgick till MSEK 3 291 vid årets slut. Ökningen beror främst på stora mottagna milstolpebetalningar samt en ökad nivå på sålda kundfordringar.

Immateriella anläggningstillgångar har minskat på grund av avskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter. Från och med den 1 januari 2009 förändrade Saab sin syn på tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter. Till följd av detta mer konservativa synsätt aktiveras utvecklingsutgifter vid ett senare skede i samtliga projekt och samtliga utvecklingsutgifter i rapporten över finansiell ställning skrivs av över maximalt tio år.

Varulagret minskade till följd av leveranser i större projekt under fjärde kvartalet. Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott. Övriga fordringar minskade till följd av en minskning av upplupna intäkter (efter avdrag för utnyttjade förskott) och övriga fordringar.

FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

Per den 31 december

MSEK	Not	2010	2009
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital och andra reserver		1 230	657
Balanserade vinstmedel		8 298	8 139
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		11 274	10 542
Innehav utan bestämmande inflytande		170	140
Summa eget kapital		11 444	10 682
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	35	1 117	1 126
Övriga skulder	39	294	287
Avsättningar för pensioner	37	5	4
Övriga avsättningar	38	2 207	2 146
Uppskjutna skatteskulder	15	803	905
Summa långfristiga skulder		4 426	4 468
Kortfristiga räntebärande skulder	35	589	2 519
Förskott från kunder		643	442
Leverantörsskulder		1 799	1 730
Derivat	41	750	1 181
Skatteskulder		265	212
Övriga skulder	39	819	746
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	7 751	7 668
Avsättningar	38	792	753
Summa kortfristiga skulder		13 408	15 251
Skulder hänförliga till tillgångar som
innehas för försäljning	32	-	29
Summa skulder		17 834	19 748
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		29 278	30 430

Kortfristiga räntebärande skulder minskade med MSEK 1 930 från början av året till MSEK 589 den 31 december.

Avsättningar för pensioner uppgick till MSEK 5 (4). Under 2010 har Saabs pensionsstiftelse kapitaliserats med totalt MSEK 108 (157). Pensionsstiftelsen skapdes 2006 i syfte att trygga förmånsbestämda pensionsplaner och att samtidigt säkra pensionsskuldens räntevolatilitet samt minska de totala pensionskostnaderna.

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av turbopropflygplan. I likhet med övriga tillverkare ingick i affärsmodellen att erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på marknaden. Saabs leasingportfölj bestod den 31 december 2010 av 106 turbopropflygplan av typen Saab 340 och Saab 2000.

Av portföljen finansieras 42 flygplan via amerikanska leasingavtal. Leasinghyror i dessa avtal är försäkrade av EKN (Exportkreditnämnden). 64 flygplan har finansierats med egna medel och redovisas som tillgångar i rapporten över finansiell ställning.

Reserver relaterade till leasingportföljen och avsättningar för åtaganden avseende regionalflyg i rapporten över finansiell ställning bedöms vara tillräckliga för kvarvarande risker.

Saab uppskattar att leasingportföljen kommer att vara avvecklad år 2015.

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser,

se not 42.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

				Andra reserver
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräknings reserv	Omvärderings reserv	Balanserade vinstmedel	Summa moder bolagets aktieäga res andel	Innehav utan be stämmande inflytande	Summa eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2009	1 746	543	-612	-222	51	7 734	9 240	90	9 330
Årets totalresultat	-	-	696	201	-	686	1 583	59	1 642
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier	-	-	-	-	-	-110	-110	-	-110
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	35	35	-	35
Utdelning	-	-	-	-	-	-187	-187	-	-187
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	-19	-19	-9	-28
Utgående eget kapital 31 december 2009	1 746	543	84	-21	51	8 139	10 542	140	10 682
Ingående eget kapital 1 januari 2010	1 746	543	84	-21	51	8 139	10 542	140	10 682
Årets totalresultat	-	-	564	9	-	433	1 006	31	1 037
Transaktioner med ägarna:
Återköp av aktier	-	-	-	-	-	-80	-80	-	-80
Aktiesparprogram	-	-	-	-	-	43	43	-	43
Utdelning	-	-	-	-	-	-237	-237	-	-237
Förvärv och avyttringar av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	-	-	-1	-1
Utgående eget kapital 31 december 2010	1 746	543	648	-12	51	8 298	11 274	170	11 444

För definition av andra reserver se not 33.

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

1 januari–31 december

MSEK	Not	2010	2009
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		776	976
Överfört till pensionsstiftelse		-147	-190
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	47	2 317	1 835
Betald inkomstskatt		-196	-183
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 750	2 438
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		586	-401
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		855	1 927
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		194	-485
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		399	-1 522
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-297	-261
Kassaflöde från den löpande verksamheten		4 487	1 696
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-70	-14
Aktiverade utvecklingsutgifter		-47	-67
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-262	-197
Förvärv av leasingtillgångar		-2	-3
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		11	9
Avyttring av leasingtillgångar		65	130
Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar		-993	-551
Förvärv och avyttring av andra finansiella tillgångar		-6	224
Förvärv av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	8, 47	-	-68
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	8, 47	161	11
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 143	-526
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		-1 950	-279
Återköp av aktier		-80	-110
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-237	-187
Tillskott från innehav utan bestämmande inflytande		-	6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-2 267	-570
ÅRETS KASSAFLÖDE	47	1 077	600
Likvida medel vid årets början		1 463	822
Valutakursdifferens i likvida medel		4	41
Likvida medel vid årets slut	47	2 544	1 463

För Saabs operativa kassaflöde se not 47 och sida 66.

INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive leasingtillgångar, uppgick till MSEK 262 (197).

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 117 (81) och avsåg aktiverade utvecklingsutgifter om MSEK 47 (67) och andra immateriella tillgångar om MSEK 70 (14).

KASSAFLÖDE

Det operativa kassaflödet uppgick till MSEK 4 349 (1 447) under 2010. Ökningen påverkades av betydande förbättringar i sysselsatt kapital, större milstolpebetalningar och en större andel sålda kundfordringar. Kassaflödet fördelades mellan kassa flöde från kärnverksamheten MSEK 4 043 (1 088), förvärv och avyttringar av koncern företag och intresseföretag MSEK 161 (-57) och leasingflygverksamheten MSEK 145 (416).

2009 tecknade Saab ett avtal för försäljning av kundfordringar för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kundfordringarna som säljs är i de flesta fall hänförliga till kunder med hög kreditvärdighet och säljs i sin helhet på en attraktiv finansieringsnivå. Per den 31 december var fordringar till ett värde av MSEK 1 409 sålda, jämfört med MSEK 789 per den 31 december 2009.

Vissa projekt inom Aeronautics har kommit in i slutfasen för genomförande under 2010. Detta kommer att leda till en minskning av kundförskott och lägre kassa flöde när dessa projekt slutförs.

Fördelat operativt kassaflöde 2010

MSEK	Saab exkl. förvärv/ avyttringar och SAL	Förvärv och avyttringar	Saab Aircraft Leasing	Totalt kon cernen 2010	Totalt kon cernen 2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	2 676	-	74	2 750	2 438
KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager	541	-	45	586	-401
Rörelsefordringar	838	-	17	855	1 927
Erhållna kundförskott	194	-	-	194	-485
Övriga rörelseskulder	548	-	-149	399	-1 522
Avsättningar	-391	-	94	-297	-261
Förändring av rörelsekapital	1 730	-	7	1 737	-742
Kassaflöde från den löpande verksamheten	4 406	-	81	4 487	1 696
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-117	-	-	-117	-81
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-262	-	-	-262	-197
Förvärv av leasingtillgångar	-2	-	-	-2	-3
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	11	-	-	11	9
Avyttring av leasing tillgångar	-	-	65	65	130
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	7	-	-1	6	-50
Förvärv av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	-	-	-	-	-68
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-	161	-	161	11
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive
förändring av kortfristiga placeringar och andra
räntebärande finansiella tillgångar	-363	161	64	-138	-249
OPERATIVT KASSAFLÖDE	4 043	161	145	4 349	1 447

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2010	2009
Försäljningsintäkter	3, 4	14 745	15 385
Kostnad för sålda varor		-11 523	-11 276
Bruttoresultat		3 222	4 109
Försäljningskostnader		-1 114	-1 138
Administrationskostnader		-727	-675
Forsknings- och utvecklingskostnader		-824	-811
Övriga rörelseintäkter	5	82	68
Övriga rörelsekostnader	6	-16	-68
Rörelseresultat		623	1 485
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		1 199	1 178
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures		32	7
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		107	-238
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		114	109
Räntekostnader och liknande resultatposter		-173	-309
Resultat efter finansiella poster		1 902	2 232
Bokslutsdispositioner	14	-83	3
Resultat före skatt		1 819	2 235
Skatt	15	-430	-560
Årets resultat		1 389	1 675

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

Moderbolagets nettoomsättning under 2010 uppgick till MSEK 14 745 (15 385). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 623 (1 485) och inkluderar avsättningar om MSEK 290 relaterade till projekt inom Security and Defence Solutions som påverkade resultatet negativt. Totalt har omstruktureringskostnader på MSEK 338 påverkat rörelseresultalet negativt.

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till MSEK 1 279 (747). Avvikelsen mellan resultatet för 2010 och 2009 förklaras av positiva valutakurseffekter relaterade till offertportföljen, positiva valutakursskillnader, ett ökat räntenetto och koncerninterna utdelningar. Efter bokslutsdispositioner på MSEK -83 (3) och skatt på MSEK -430 (-560) uppgick årets resultat till MSEK 1 389 (1 675).

TOTALRESULTAT FÖR MODERBOLAGET

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2010	2009
Årets resultat		1 389	1 675
Övrigt totalresultat		-	-
Årets totalresultat		1 389	1 675

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

			Per den 31 december
MSEK	Not	2010	2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	127	96
Materiella anläggningstillgångar	17	2 205	2 280
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	45	9 405	9 520
Fordringar på koncernföretag	24	557	760
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	491	430
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	24	32	116
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	1 457	1 495
Andra långfristiga fordringar	27	10	44
Uppskjuten skattefordran	15	417	689
Summa finansiella anläggningstillgångar		12 369	13 054
Summa anläggningstillgångar		14 701	15 430
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.	28	2 782	3 310
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	1 338	990
Fordringar på koncernföretag		2 107	2 828
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		26	100
Skattefordringar		-	2
Övriga fordringar	27	1 991	6 403
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	512	558
Summa kortfristiga fordringar		5 974	10 881
Kortfristiga placeringar		1 544	551
Kassa och bank		1 935	788
Summa omsättningstillgångar		12 235	15 530
SUMMA TILLGÅNGAR		26 936	30 960

LIKVIDITET, FINANSIERING, INVESTERINGAR OCH ANTAL ANSTÄLLDA

Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 2 395 (6 369).

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till MSEK 150 (126).

Antalet anställda i moderbolaget var vid årets slut 7 915 jämfört med 8 337 personer vid årets början.

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

			Per den 31 december
MSEK	Not	2010	2009
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	33
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		718	724
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		2 814	1 428
Årets totalresultat		1 389	1 675
Summa eget kapital		7 210	6 116
Obeskattade reserver	46	502	419
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	192	379
Övriga avsättningar	38	1 465	1 513
Summa avsättningar		1 657	1 892
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	2 223	4 112
Skulder till koncernföretag		7 084	7 913
Förskott från kunder		98	3 182
Leverantörsskulder		1 034	1 131
Skulder till intresseföretag och joint ventures		69	139
Skatteskulder		83	-
Övriga skulder	39	671	371
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	6 305	5 685
Summa skulder		17 567	22 533
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		26 936	30 960
Ställda säkerheter	42	110	210
Ansvarsförbindelser	42	5 918	4 970

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets totalresultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2009	1 746	731	543	1 804	-	4 824
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Koncernbidrag	-	-	-	-164	-	-164
Skatt hänförlig till koncernbidrag	-	-	-	43	-	43
Förändring uppskrivningsfond	-	-7	-	7	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	1 675	1 675
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-187	-	-187
Återköp av aktier	-	-	-	-110	-	-110
Aktiesparprogram	-	-	-	35	-	35
Utgående eget kapital 31 december 2009	1 746	724	543	1 428	1 675	6 116
Ingående eget kapital 1 januari 2010	1 746	724	543	3 103	-	6 116
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Koncernbidrag	-	-	-	-28	-	-28
Skatt hänförlig till koncernbidrag	-	-	-	7	-	7
Förändring uppskrivningsfond	-	-6	-	6	-	-
Årets totalresultat	-	-	-	-	1 389	1 389
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-	-	-	-237	-	-237
Återköp av aktier	-	-	-	-80	-	-80
Aktiesparprogram	-	-	-	43	-	43
Utgående eget kapital 31 december 2010	1 746	718	543	2 814	1 389	7 210

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

			1 januari–31 december
MSEK	Not	2010	2009
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 902	2 232
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	47	-651	-1 203
Erhållen inkomstskatt		-	1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		1 251	1 030
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		441	-865
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		1 149	2 023
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		-93	-128
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		553	-1 187
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		-324	-239
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 977	634
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-25	-37
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-68	-11
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-151	-126
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		2	8
Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar		-993	-551
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar		223	-650
Förvärv av koncernföretag		-2	-
Avyttring av koncernföretag		-	570
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 014	-797
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder koncernföretag		857	2 176
Återköp av aktier		-80	-110
Amortering av lån		-2 415	-42
Utbetald utdelning till aktieägarna		-237	-187
Erhållna koncernbidrag och utdelningar		1 223	378
Lämnade koncernbidrag		-164	-1 501
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-816	714
ÅRETS KASSAFLÖDE		1 147	551
Likvida medel vid årets början		788	237
Likvida medel vid årets slut	47	1 935	788

1 Redovisningsprinciper 73
2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper 81
3 Försäljningsintäkternas fördelning 81
4 Segmentrapportering 82
5 Övriga rörelseintäkter 84
6 Övriga rörelsekostnader 84
7 Leasingverksamheten 84
8 Förvärv och avyttringar av rörelse 85
9 Anställda och personalkostnader 85
10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 87
11 Rörelsens kostnader 87
12 Avskrivningar och nedskrivningar 87
13 Finansnetto 88
14 Bokslutsdispositioner 88
15 Skatt 89
16 Immateriella anläggningstilllgångar 92
17 Materiella anläggningstillgångar 94
18 Leasingtillgångar och leasingavtal 95
19 Biologiska tillgångar 96
20 Förvaltningsfastigheter 97
21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt kapitalandelsmetoden 97
22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden 99
23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures 99
24 Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och joint ventures 100

25 Finansiella placeringar 100
26 Andra långfristiga värdepappersinnehav 100
27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar 100
28 Varulager 101
29 Kundfordringar 102
30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 102
31 Likvida medel 102
32 Tillgångar som innehas för försäljning 102
33 Eget kapital 102
34 Resultat per aktie 103
35 Räntebärande skulder 103
36 Skulder till kreditinstitut 104
37 Ersättningar till anställda 104
38 Avsättningar 108
39 Övriga skulder 109
40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 110
41 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 110
42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) 117
43 Statliga bidrag 118
44 Närstående 118
45 Koncernföretag 118
46 Obeskattade reserver 119
47 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 120
48 Uppgifter om moderbolaget 121
49 Miljöredovisning 121
50 I bokslutet använda valutakurser 122

NOT 1

REDOVISNINGSPRINCIPER

Verksamheten

Saab ab är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab ab med koncernföretag, joint ventures och intresse bolag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är sedan den 1 januari 2010 indelad i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services. Verksamheten i respektive affärsområde beskrivs i not 4. Segmentinformation för 2009 har räknats om för jämförbarhet i enlighet med den nya indelningen.

Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa, dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, USA och andra utvalda länder.

Styrelsen och verkställande direktören har den 16 februari 2011 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 7 april 2011 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (ifrs) utgivna av International Accounting Standards Board (iasb) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) sådana de antagits av eu. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings rekommendation rfr 1 (december 2010) Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med ifrs.

Årsredovisningen för Saab ab har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering rfr 2 (december 2010), Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa ifrs i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (sek) som även utgör rapporterings valutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i sek. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med ifrs förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt ifrs som kan ha en betydande in verkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler

International Accounting Standards Board (iasb) och International Financial Interpretations Reporting Committee (ifric) har givit ut och eu har antagit följande nya och reviderade standarder med tillämpning från och med räkenskapsåret 2010:

• Omarbetad ifrs 1 Första gången ifrs tillämpas,
• Ändring i ifrs 2 Aktierelaterade ersättningar (kontantreglerade aktierelaterade ersättningar som kan regleras av annat koncernföretag)
• Omarbetad ifrs 3 Rörelseförvärv
• Ändring i ias 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter • Ändringar i ias 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering
• (Klargörande avseende vad som kan vara säkrade poster)
• Förbättringar av ifrser 2009
• ifric 15 Avtal om uppförande av fastighet
• ifric 17 Värdeöverföringar av icke kontanta tillgångar genom utdelning till ägare
• ifric 18 Överföringar av tillgångar från kunder.

Av dessa är det bara den omarbetade ifrs 3 Rörelseförvärv och den ändrade ias 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som väntas få en väsentlig påverkan på koncernens redovisning, men för 2010 har de inte haft någon väsentlig påverkan.

ifrs 3 och ias 27 tillämpas vid förvärv och avyttringar av verksamheter. De nya reglerna kan sammanfattas enligt följande:

• Transaktionskostnader ska inte inkluderas i anskaffningsvärdet utan är omkostnader och ska redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
• Villkorade köpeskillingar ska värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärderingar redovisas i resultaträkningen.
• En förvärvsanalys enligt ifrs 3 görs endast när bestämmande inflytande uppnås. Vid stegvisa förvärv görs en omvärdering av tidigare ägd andel till verkligt värde när bestämmande inflytande uppnås. Eventuell vinst eller förlust på den tidigare ägda andelen redovisas i resultaträkningen.
• Transaktioner som medför ändrad ägarandel efter det att bestämmande inflytande uppnåtts redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.
• Innehav utan bestämmande inflytande redovisas, vid förvärvstidpunkten, antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det verkliga värdet av förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder.
• Definitionen av rörelse har ändrats.

Ändringarna tillämpas framåtriktat från den 1 januari 2010.

Övriga nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon inverkan på koncernens finansiella rapporter 2010.

Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft

International Accounting Standards Board (iasb) har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt i kraft och International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) har publicerat nedanstående nya och ändrade tolkningar vilka ännu ej trätt ikraft:

Standarder	Skall tillämpas för räken skapsår som börjar:
Förbättringar av IFRSer 2010*	Varierar, tidigast 1 juli 2010
Ändring i ifrs 1 Första gången ifrs tillämpas (Omdisponerad version)	1 juli 2010 eller senare
Ändring i IFRS 7 Upplysningar: Överföringar av finansiella tillgångar*	1 juli 2011 eller senare
IFRS 9 Finansiella instrument (ny standard)*	1 januari 2013
Ändring i IAS 24 Upplysningar om närstående	1 januari 2011 eller senare
Ändringar IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (Klassificering av teckningsrätter)	1 februari 2010 eller senare
Tolkningar från IFRIC
Ändring i IFRIC 14 Begränsningen av en för månsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan	1 januari 2011
IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument	1 juli 2010 eller senare

*) Ännu ej godkända för tillämpning inom eu.

Effekten för Saab av tillämpningen av ifrs 9 har ännu ej fastställts. Övriga standarder och tolkningsuttalanden förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Rörelsesegment

Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet.

Koncernen hade under 2010 fem rapporterbara segment:

• Aeronautics
• Dynamics
• Electronic Defence Systems
• Security and Defence Solutions
• Support and Services

Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknadsmässiga villkor.

En utförlig beskrivning av segmenten tillsammans med faktorer som an vänds för att identifiera segment finns att läsa i not 4 samt på sidorna 36 till 39.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB genom ett direkt eller indirekt andelsinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna. Undantaget är sådana särskilda omständigheter där det tydligt kan visas att ett sådant ägande inte utgör ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger även när moderföretaget äger högst hälften av rösterna men på annat sätt har bestämmande inflytande över mer än hälften av rösterna, eller har rätten att utforma ett företagets finansiella och operativa strategier genom stadgar eller avtal. Vid bedömning av huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande andelar som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skattefordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs i avsnitt nedan för respektive post. Undantag görs även för gottgörelsetillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Goodwill redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör. När det bestämmande inflytandet över koncernföretaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresse företaget.

När det betydande inflytandet över intressebolaget upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Joint ventures

Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden.Klyvnings metoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint ventureföretag, slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.

När joint ventures upphör, men koncernen behåller andelar i bolaget, redovisas kvarvarande andelar initialt till verkligt värde. Den vinst eller förlust som uppstår redovisas i resultaträkningen.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valuta kurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till sek

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än sek räknas om till sek till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till sek till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i totalresultatet. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

Försäljningsintäkter

Intäkter värderas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, efter avdrag för omsättningsskatt, returer, rabatter eller andra likartade avdrag.

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, när det betraktas som sannolikt att betalning kommer att erhållas och intäkten och de vidhängande kostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order som till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av förskottsfinansieringen i brutto resultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats. Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare.

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar.
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner.
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen.
• Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller ej aktiverbara kostnader för ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncern nivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag och intresseföretag.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i rapporten över finansiell ställning som förutbetald eller upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i rapporten över finansiell ställning som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning från den tidpunkt

bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt, om tillämpligt, andra utgifter som anses vara direkt hänförbara till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för acku mulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Övriga förvärvade immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• patent, varumärken och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• aktiverade utvecklingsutgifter: Skrivs av baserat på bedömd tillverkningsvolym, dock högst 10 år eller linjärt över bedömd nyttjandeperiod om 5–10 år.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lag farter och konsulttjänster.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelse intäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Låneutgifter

Låneutgifter som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga låneutgifter redovisas som kostnad i den period som de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• rörelsefastigheter: 20–90 år
• maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år
• inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år
• flygplan: 20–25 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

Leasingtillgångar

Med leasingtillgångar avses i huvudsak 64 flygplan som ägs av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing och som hyrs ut enligt operationella leasingavtal. Saab Aircraft Leasings flygplansflotta består av totalt 106 Saab 340 och Saab 2000, varav 42 flygplan hyrs in via operationella leasingavtal och hyrs ut via operationella leasingavtal.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

För befarade eller konstaterade underskott enligt ingångna leasingavtal avseende flygfinansiering inom Saab Aircraft Leasing, sker reservering med ett belopp som motsvarar åtagandet. Se vidare not 7.

Saab som leasegivare

Vid utgången av 2010 föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingintäkterna intäktsförs linjärt över leasing perioden. Direkta utgifter som uppstår vid ingåendet av ett opera tionellt leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Saab som leasetagare

Vid utgången av 2010 föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden.

Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på vär deringar av utomstående oberoende värderare.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Verkliga värdet baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastig heter av den typ och med de lägen som är aktuella. Alternativt sker

värdering genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

Tillgångar som innehas för försäljning

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för försäljning.

Nedskrivning

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet åtminstone årligen.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivat samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som handhas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black and Scholes. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapporten över finansiell ställning när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier:

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

Investeringar som hålls till förfall

Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

Andra finansiella skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället och därefter till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i rapporten över finansiell ställning. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning, klassificeras derivat som verkligt värdesäkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redovisas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke- finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivat instrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas med avseende på valutarisk till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som handlas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black and Scholes, se vidare not 41.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (fifu) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämd plan innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer, den totalt dominerande planen är itp-planen som svarar för cirka 5/6 delar av det totala åtagandet. Den näst största planen avser statlig ålderspension och avser intjänade pensioner i Affärsverket ffv vid bolagiseringen den 1 januari 1991.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet till nuvärde i rapporten över finansiell ställning. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. När det inte finns en aktiv marknad för sådana obligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster den 1 januari 2004, datumet för övergång till ifrs, har redovisats i eget kapital och andra poster i rapporten över finansiell ställning. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt redovisas inte aktuariella vinster och förluster.

Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar och aktuariella förluster redovisas detta belopp som en tillgång.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden.Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjäningsperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Aktiesparprogram för anställda

Saab har aktiesparprogram där samtliga anställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpt tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Dessutom finns prestationsbaserade aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5 till 15 procent. Se vidare not 37.

Avsättningar

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Regionalflyg

En avsättning avseende leasingkontrakt redovisas när framtida hyresinbetalningar är lägre än oundvikliga hyresutbetalningar.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som avsättning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i totalresultatet varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas i totalresultatet.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen applicerad på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Vär de ringen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Rörelseförvärv

Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksamheter.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Låneutgifter

Moderbolaget redovisar låneutgifter som en kostnad i den period som de uppkommer.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balancepost så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som termins säkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras

i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag med efterföljande nedskrivningsprövning.

NOT 2

BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Långa kundprojekt

En majoritet av alla långa kundprojekt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Före ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt, lösning eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende export av Gripen, telekrigsystem, robotsystem, radar och sensorer. Aktiverade utvecklings utgifter uppgår till msek 2 428 (3 038). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 5 år med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter där maximal nyttjandeperiod är 10 år. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheter för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna får effekt på värdet av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till msek 3 470 (3 457).

Leasingverksamheten

Portföljen består av 106 flygplan av vilka 64 redovisas som leasingtillgångar. Av de 106 flygplanen täcks 42 av försäkring från ekn. Antal outhyrda flygplan vid årsskiftet är 25 stycken. Av dessa är 9 flygplan allokerade till kunder för leverans under 2011. Avsättningar för åtaganden har gjorts utifrån uppskattningar och bedömningar av framtida hyresnivåer och en diskonteringsränta som motsvarar en marknadsmässig avkastning inklusive riskfri ränta. Ändrade förutsättningar kan medföra ett nedskrivningsbehov eller en högre avsättning. Omfattningen av leasingverksamheten framgår av not 7 och 18.

NOT 3

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Varuförsäljning	4 359	4 959	1 670	1 930
Långa kundkontrakt	13 826	14 217	8 836	9 724
Tjänsteuppdrag	6 246	5 462	4 237	3 725
Royalty	3	9	2	6
Totalt	24 434	24 647	14 745	15 385

Varuförsäljning

Varuförsäljning inkluderar försäljning av varor som tillverkats av Saab och varor som köpts in för vidareförsäljning, till exempel reservdelar och annan utrustning som säljs separat.

Långa kundkontrakt

Långa kundkontrakt avser utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder.

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Tjänsteuppdrag

Med tjänsteuppdrag menas utförande av en uppgift för kunds räkning under en avtalad tidsperiod, till exempel konsult- och supporttjänster.

Royalty

Royalty inkluderar intäkter från extern part för användande av Saabs tillgångar såsom patent, varumärken och programvara.

NOT 4

SEGMENTRAPPORTERING

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik och missilsystem samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa, dessutom har Saab en lokal närvaro i Sydafrika, Australien, usa och andra utvalda länder. Sedan 1 januari 2010 är Saab som ett resultat av en omorganisation uppdelat i fem affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Electronic Defence Systems, Security and Defence Solutions och Support and Services, vilka också är rörelsesegment. Affärsområdena beskrivs nedan.

Aeronautics

Verksamheten bedriver utveckling på hög nivå av civil och militär flygteknik. Produktportföljen innehåller stridsflygsystemet Gripen och obemannade flygsystem. Inom Aeronautics tillverkas även flygplanskomponenter, både för Saabs egna flygplan och för passagerarflygplan tillverkade av andra.

Dynamics

Produktportföljen omfattar olika slags avancerade vapensystem, såsom understödsvapen, robotar, torpeder och obemannade undervattensfarkoster samt signaturhanteringssystem som används för att göra det svårare för olika typer av sensorer att upptäcka och identifiera personer eller föremål.

Electronic Defence Systems

Verksamheten baseras på Saabs djupgående kunskaper inom radar och elektronisk krigföring och har till uppgift att utveckla sofistikerade lösningar för upptäckt, lokalisering och skydd. Produktportföljen innehåller flyg- och markbaserade sensor- och radarsystem, system för elektronisk krigföring, försvarselektronik och flygteknik.

Security and Defence Solutions

Verksamheten omfattar både den militära och civila säkerhetsmarknaden med en konkurrenskraftig produktportfölj bestående av c4isr- system (lednings- och kommunikationssystem, datorer, intelligenta system, spaning och övervakning), luftburna varningssystem, lösningar för ökad säkerhet i samhället, tränings- och simuleringssystem samt lösningar för telekomoperatörer.

Support and Services

Verksamheten erbjuder pålitlig och kostnadseffektiv service och support till samtliga marknader Saab verkar inom. Detta innefattar i huvudsak integrerade supportlösningar, tekniskt underhåll och logistik samt produkter, lösningar och tjänster för militära och civila uppdrag på platser med begränsad infrastruktur.

Väsentliga icke kassaflödespåverkande poster

Väsentliga poster som icke är kassaflödespåverkande avser för år 2010 strukturkostnader på msek 477 (300). Dessa fördelar sig mellan rörelsesegmenten enligt följande; Aeronautics msek 31 (100) , Dynamics msek 240 (180), Electronic Defence Systems msek 55 (0), Security and Defence Solutions msek 36 (0), Support and Services msek 50 (20) samt Corporate msek 65 (0).

För år 2009 påverkade en omvärdering av kvarvarande risker i regionalflygportföljen resultatet positivt med msek 350 utan kassaflödespåverkan, vilken redovisades inom Corporate.

Information om större kunder

Saab har en kund, Försvarets Materielverk (fmv), som svarar för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. fmv är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna för 2010 uppgick till msek 6 404 (5 499).

Information om geografiska områden

Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.

FINANSIELL INFORMATION > NOTER

NOT 4, FORTS.

Koncernen	Aeronautics		Dynamics		Electronic Defence Systems		Security and Defence Solutions		Support and Services		Corporate		Elimineringar		Koncernen
MSEK	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Externa försäljningsintäkter	6 482	7 297	4 648	4 460	3 366	3 725	6 086	5 621	3 084	2 903	768	641	-	-	24 434	24 647
Interna försäljningsintäkter	259	274	93	120	988	945	124	179	319	661	317	363	-2 100	-2 542	-	-
Totala försäljningsintäkter	6 741	7 571	4 741	4 580	4 354	4 670	6 210	5 800	3 403	3 564	1 085	1 004	-2 100	-2 542	24 434	24 647
Rörelseresultat före andelar i intresseföretags resultat	191	66	300	246	90	18	137	278	351	410	-108	399	-	-	961	1 417
Andelar i intresseföretags resultat	-	-60	22	23	9	6	-	-	-	-	-17	-12	-	-	14	-43
Rörelseresultat	191	6	322	269	99	24	137	278	351	410	-125	387	-	-	975	1 374
Andelar i intresseföretags resultat	-	-	3	3	-	-	-	-1	-	-	23	-	-	-	26	2
Finansiella intäkter	18	56	7	7	-	8	28	16	3	3	200	196	-140	-236	116	50
Finansiella kostnader	-111	-165	-43	-50	-40	-53	-72	-80	-31	-31	-184	-307	140	236	-341	-450
Resultat före skatt	98	-103	289	229	59	-21	93	213	323	382	-86	276	-	-	776	976
Skatt	-67	-90	-72	-62	72	108	-107	-41	-3	-12	-145	-180	-	-	-322	-277
Årets resultat	31	-193	217	167	131	87	-14	172	320	370	-231	96	-	-	454	699
Tillgångar	7 303	7 286	4 117	4 337	7 970	9 474	5 131	6 456	2 250	2 573	16 134	18 538		-13 627 -18 234	29 278	30 430
Varav andelar i intresseföretag	-	-	53	27	124	113	-	2	-	-	74	214	-	-	251	356
Skulder	7 214	7 354	2 575	2 786	3 852	4 922	4 064	5 207	1 541	1 830	8 009	10 935		-9 421 -13 286	17 834	19 748
Operativt kassaflöde	30	-434	1 044	369	594	506	1 066	-217	894	81	721	1 142	-	-	4 349	1 447
Sysselsatt kapital	2 118	2 146	2 496	2 880	4 584	5 621	2 282	3 159	1 248	1 807	5 083	3 508	-4 656	-4 790	13 155	14 331
Investeringar	63	62	53	58	70	59	33	47	15	7	147	48	-	-	381	281
Avskrivningar	247	249	156	189	490	527	108	104	15	16	279	292	-	-	1 295	1 377
Nedskrivningar	-	-	38	8	-	-	20	15	-	-	5	-	-	-	63	23

Geografiska områden

Koncernen		Sverige		Övriga EU	Övriga Europa			Nordamerika	Central- och Sydamerika
MSEK	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Externa försäljningsintäkter 1)	9 223	7 714	4 737	5 675	368	280	2 083	1 764	116	154
i % av oms.	38	31	19	23	2	1	9	7	-	1
Anläggningstillgångar	10 066	11 490	139	167	34	37	1 088	1 287	5	-

Koncernen		Asien		Afrika	Australien m.fl.			Totalt
MSEK	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
Externa försäljningsintäkter 1)	3 937	4 568	2 833	3 477	1 137	1 015	24 434	24 647
i % av oms.	15	19	12	14	5	4	100	100
Anläggningstillgångar	17	14	825	828	290	287	12 464	14 110

1) Externa försäljningsintäkter fördelas till den marknad där kunden hör hemma.

Försäljningsintäkter per rörelsesegment

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Aeronautics	6 401	7 179
Electronic Defence Systems	2 534	3 006
Security and Defence Solutions	2 846	2 434
Support and Services	2 964	2 766
Totalt	14 745	15 385

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Sverige	7 623	6 938
Övriga EU	1 997	2 402
Övriga Europa	54	190
Nordamerika	832	538
Central- och Sydamerika	51	15
Asien	2 490	2 829
Afrika	1 380	2 225
Australien m.fl.	318	248
Totalt	14 745	15 385

NOT 5

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	43	13	-	-
Tradingresultat	35	43	35	43
Vinst från övriga operativa verksamheter	29	46	2	-
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat	27	3	11	-
Statliga bidrag	26	25	26	25
Vinst vid försäljning av intresseföretag	24	-	-	-
Vinst vid försäljning av koncernföretag	13	4	-	-
Övrigt	25	15	8	-
Totalt	222	149	82	68

Övriga operativa verksamheter innefattar bland annat resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten och netto externa hyresintäkter från uthyrning av fastigheter.

NOT 6

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förlust från övriga operativa verksamheter	-33	-8	-8	-7
Förlust vid försäljning av koncernföretag	-22	-	-	-
Förlust vid försäljning av materiella anläggnings tillgångar	-7	-1	-7	-1
Nedskrivning byggnader	-	-8	-	-
Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	-	-56	-	-55
Övrigt	-8	-9	-1	-5
Summa	-70	-82	-16	-68
Förändring verkligt värde derivat	50	-18	-	-
Värdeförändring kontrakterade flöden	-50	18	-	-
Summa	-	-	-	-
Totalt	-70	-82	-16	-68

Övriga operativa verksamheter består av resultat från dotterföretag som inte tillhör kärnverksamheten.

NOT 7

LEASINGVERKSAMHETEN

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan, Saab 340 och Saab 2000, har Saab stora intressen av att flygplanen har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 106 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. Resultatet från leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas i resultaträkningen på raden övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader efter avräkning mot förlustriskreserv. Saab Aircraft Leasings resultat- och balansräkning är i huvudsak usd-relaterade beroende på att avtal gällande försäljning och leasing av flygplan sker i usd, vilket är funktionell valuta. I bokslutet använda kurser för omräkning framgår av not 50.

Resultaträkning Saab Aircraft Leasing

MSEK	2010	2009
Leasingintäkter	328	363
Ränteintäkter	40	64
Övriga intäkter	216	331
Summa intäkter	584	758
Leasingkostnader	-239	-258
Räntekostnader	-31	-63
Avskrivningar	-146	-176
Övriga kostnader	-227	-372
Summa kostnader	-643	-869
Avräkning mot förlustreserv	84	139
Rörelseresultat	25	28

Finansiell ställning för Saab Aircraft Leasing

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Tillgångar
Leasingtillgångar	1 150	1 460
Fordringar hos koncernföretag	1 575	1 597
Fordringar externa	297	277
Varulager	16	12
Likvida medel	11	16
Summa tillgångar	3 049	3 362
Eget kapital och skulder
Eget kapital	1 414	1 588
Avsättningar	851	797
Övriga skulder	784	977
Summa eget kapital och skulder	3 049	3 362

Säkerhet ställd för leasingåtaganden uppgick till msek 0 (0).

NOT 8

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR AV RÖRELSE

I maj 2010 avyttrade Saab ett fastighetsbolag, Saab Bofors Industrier ab, till intresseföretaget, Kontorsbolaget i Karlskoga ab. Försäljningspriset var msek 133. Transaktionen genererade en realisationsvinst om msek 12. Avyttringen har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

I maj 2010 förvärvade Saab återstående 66,7 procent av aktierna i intresseföretaget Opax as i Norge. Köpeskillingen uppgick till mnok 0,1. I köpeavtalet avtalas om en tilläggsköpeskilling vilken bedöms uppgå till mnok 15. Övervärdet uppgår till mnok 15 vilket redovisas som goodwill. Förvärvet bedöms ha marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

I juni 2010 avyttrade Saab 25 procent av rösterna, motsvarande fem procent av kapitalet, i Saab South Africa (Pty) Ltd till det sydafrikanska holdingbolaget Sekunjalo Investment Ltd. Köparen kommer att i framtiden ha möjlighet, beroende på framtida resultat, att öka kapitalandelen till maximalt 25 procent. Transaktionen genererade en förlust på msek 22.

I juni 2010 avyttrade Saab alla andelar i intresseföretaget Eurenco S.A. (19,9 procent) till bolagets majoritetsägare. Transaktionen genererade inget realisationsresultat eller effekt på nettolikviditeten.

Den 14 december 2010 tecknade Saab ett 8-årigt avtal med Scandinavian Air Ambulance Holding ab. Det innebär att Saab från och med 2011 övertar ansvaret för koncernens personal och verksamhet som är knuten till teknik och underhåll av deras helikoptrar och flygplan.

Den 15 december 2010 minskade Saab ägandet i intresseföretaget Hawker Pacific Ltd från 49 procent till 33 procent genom att seacor Capital (Asia) Limited förvärvade en aktiepost genom att investera musd 25 kontant i Hawker Pacific Ltd i utbyte mot nyemitterade aktier. Transaktionen innebar ett ökat redovisat värde på andelar i intresseföretag med ett realisationsresultat motsvarande msek 24. Den 23 december 2010 genomförde också Hawker Pacific en delinlösen av preferensaktier motsvarande msek 28, i likvida medel, till Saab ab.

Inga andra förvärv eller avyttringar av betydelse har genomförts under året.

NOT 9

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

Medelantal anställda

	2010	varav män	2009	varav män
Moderbolaget
Sverige	7 656	80%	8 238	79%
Förenade Arabemiraten	14	93%	2	100%
Sydafrika	6	100%	21	100%
USA	5	100%	2	100%
Indien	3	67%	2	100%
Belgien	2	50%	2	50%
Kanada	2	100%	-	-
Thailand	1	100%	1	100%
Chile	1	100%	1	100%
Sydkorea	1	100%	1	100%
Polen	1	100%	-	-
Australien	1	100%	-	-
Saudiarabien	1	100%	-	-
Tjeckien	1	100%	-	-
Frankrike	1	100%	-	-
Brasilien	1	100%	-	-
Moderbolaget, totalt	7 697	80%	8 270	79%
Koncernföretag
Sverige	2 498	78%	2 533	78%
Sydafrika	1 115	71%	1 159	71%
Australien	354	78%	334	75%
USA	233	55%	251	51%
Storbritannien	115	79%	122	81%
Danmark	76	86%	92	86%
Finland	74	76%	72	75%
Norge	50	88%	44	86%
Schweiz	49	100%	34	94%
Tyskland	33	91%	34	88%
Kenya	31	100%	-	-
Nigeria	24	71%	32	81%
Tjeckien	14	64%	6	50%
Kanada	11	91%	8	88%
Indien	6	83%	6	83%
Sydkorea	4	75%	4	75%
Nederländerna	4	100%	2	100%
Frankrike	3	100%	5	100%
Ungern	2	50%	3	67%
Chile	2	50%	2	50%
Slovenien	2	100%	1	100%
Förenade Arabemiraten	1	-	1	-
Japan	1	100%	1	100%
Singapore	1	-	1	-
Grekland	1	100%	-	-
Algeriet	-	-	1	100%
Koncernföretag, totalt	4 704	76%	4 748	75%
Joint Ventures
Sverige	25	88%	27	85%
Joint ventures, totalt	25	88%	27	85%
Koncernen, totalt	12 426	79%	13 045	78%

NOT 9, FORTS.

Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter. I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.

Könsfördelning i företagsledningen

Andel kvinnor i procent	2010	2009
Moderbolaget
Styrelsen	20	15
Övriga ledande befattningshavare	23	30

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2010		2009
MSEK	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	3 861	1 689	3 817	1 599
varav pensionskostnad	-	509 1)	-	3811)
Koncernföretag	2 355	885	2 254	901
varav pensionskostnad 3)	-	503	-	528
Joint ventures	11	4	22	13
varav pensionskostnad	-	2	-	4
Koncernen totalt	6 227	2 578	6 093	2 513
varav pensionskostnad	-	1 014 2)	-	9132)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 6 (11) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrel-

sesuppleanter och vice VD:ar. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 47 (49), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 47 (47), inkluderande styrelse suppleanter och vice VD:ar.

2) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 15 (20) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 49 (51), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 47 (47).

3) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare not 1 sidan 78 och 80.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter, VD och vice VD samt övriga anställda

	2010		2009
MSEK	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga anställda	Styrelse, VD och Vice VD	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	27	3 802	28	3 773
varav rörlig ersättning	2	-	1	-
Sydafrika	-	7	-	10
Förenade Arabemiraten	-	6	-	2
USA	-	6	-	-
Belgien	-	4	-	2
Indien	-	2	-	1
Kanada	-	2	-	-
Saudiarabien	-	2	-	-
Thailand	-	1	-	1
Tjeckien	-	1	-	-
Polen	-	1	-	-
Moderbolaget, totalt	27	3 834	28	3 789
varav rörlig ersättning	2	-	1	-
Koncernföretag
Sverige	14	1 148	18	1 179
varav rörlig ersättning	2	-	2	-
Sydafrika	3	484	4	404
varav rörlig ersättning	1	-	1	-
Australien	18	247	12	209
varav rörlig ersättning	2	-	1	-
USA	6	157	7	136
varav rörlig ersättning	1	-	2	-
Storbritannien	3	48	1	43
Danmark	3	47	3	68
Finland	2	44	1	39
Norge	4	38	4	42
Schweiz	-	27	-	23
Tyskland	-	26	-	31
Nigeria	-	6	-	5
Tjeckien	1	5	1	3
Kanada	-	5	-	3
Frankrike	-	3	-	5
Sydkorea	-	3	-	2
Japan	-	2	-	2
Slovenien	-	2	-	2
Kenya	-	2	-	-
Ungern	1	1	1	1
Singapore	-	1	1	-
Chile	2	-	1	-
Indien	1	-	1	-
Nederländerna	-	1	-	2
Koncernföretag, totalt	58	2 297	55	2 199
varav rörlig ersättning	6	-	6	-
Joint ventures
Sverige	1	10	-	22
Joint ventures, totalt	1	10	-	22
Koncernen totalt	86	6 141	83	6 010
varav rörlig ersättning	8	-	7	-

NOT 9, FORTS.

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser msek 38 (27) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

Sjukfrånvaro i moderbolaget

Procent	2010	2009
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	2	2
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser samman hängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	33	39
Sjukfrånvaron fördelad efter kön som en andel av ordinarie arbetstid:
Män	2	2
Kvinnor	3	3
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori som en andel av ordinarie arbetstid:
29 år eller yngre	1	2
30-49 år	2	2

50 år eller äldre 2 3

Saab bedriver ett ambitiöst arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Chef ernas ansvar för rehabilitering betonas i direktiv. Arbetsmiljömöten och skyddsronder genomförs regelbundet och ett systematiskt arbetsmiljöarbete med aktuella arbetsmiljöplaner finns på alla nivåer i organisationen. Sjukfrånvaron följs noga upp och områden med hög frånvaro ägnas särskild uppmärksamhet. Alla Saabanställda har tillgång till kvalificerad företags hälsovård med teknisk, medicinsk och psykosocial kompetens. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs både internt och köps från externa leverantörer. Alla Saab-anställda har tillgång till friskvård med träningsmöjligheter i grupp eller enskilt.

NOT 10

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	10	13	4	8
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	1	1
Skatterådgivning	2	1	1	-
Övriga tjänster	2	1	1	-
Deloitte
Revisionsuppdrag	3	4	-	1
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	1	-
Skatterådgivning	-	1	-	1
Övriga tjänster	1	-	1	-
Övriga
Revisionsuppdrag	2	3	-	-
Totalt	22	25	9	11

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser kostnader för kvalitetsgranskningar. Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget samt skatterådgivning.

NOT 11

RÖRELSENS KOSTNADER

Koncernen

MSEK	2010	2009
Råvaror, material och förnödenheter	6 390	6 508
Delsystem och apparater	2 305	2 254
Köpta tjänster	2 691	3 305
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning, exklusive nedskrivning	-21	-226
Personalkostnader	8 805	8 606
Avskrivningar	1 149	1 201
Nedskrivningar	193	130
Övriga kostnader	2 113	1 519
Totalt	23 625	23 297

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader varför avskrivningar avseende leasingtillgångar ej ingår i avskrivningarna ovan.

NOT 12

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Koncernen
MSEK	2010	2009
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-644	-671
Andra immateriella anläggningstillgångar	-161	-187
Rörelsefastigheter	-83	-86
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-145	-152
Inventarier, verktyg och installationer	-114	-103
Leasingflygplan (se not 7)	-146	-176
Övriga leasingtillgångar	-2	-2
Totalt	-1 295	-1 377
Nedskrivningar
Goodwill	-5	-
Aktiverade utvecklingsutgifter	-20	-15
Rörelsefastigheter	-33	-8
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-2	-
Inventarier, verktyg och installationer	-3	-
Totalt	-63	-23

2010 har nedskrivning av byggnader, maskiner och inventarier gjorts med msek 38 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics. Nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter har gjorts med msek 20 avseende projekt inom Security and Defence Solutions och nedskrivning av goodwill har gjorts med msek 5 avseende bolag i Venture-portföljen. 2009 gjordes nedskrivning med msek 15 avseende ett projekt inom Security and Defence Solutions och med msek 8 avseende byggnader.

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Avskrivningar
Andra immateriella anläggningstillgångar	-37	-33
Byggnader	-60	-58
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-110	-121
Inventarier, verktyg och installationer	-48	-50
Totalt	-255	-262

Moderbolaget	Resultat från andelar i koncernföretag					i intresseföretag /joint ventures
MSEK	2010	2009	2010	2009
Utdelning	419	1 776	5	9
Mottagna koncernbidrag	1 039	987	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	1	134	20	-1
Nedskrivningar	-283	-1 743	-	-19
Övrigt	23	24	7	18
Totalt	1 199	1 178	32	7

Resultat från andelar

Föregående års utdelning och nedskrivningar avser likviderade vilande dotter företag med msek 941 respektive msek -941.

NOT 13

FINANSNETTO

Koncernen
MSEK	2010	2009
Ränteintäkter på lånefordringar	61	80
Finansiella intäkter vid omvärdering av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen	65	-
Utdelningar	6	2
Övriga finansiella intäkter	1	4
Avgår projektränta som tillgodoförs bruttoresultatet	-17	-36
Finansiella intäkter	116	50
Finansiella kostnader avseende pensioner	-169	-136
Räntekostnader på lån och finansiella skulder	-104	-148
Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde i resultaträkningen	-52	-150
Övriga finansiella kostnader	-16	-16
Finansiella kostnader	-341	-450
Andelar i intresseföretags resultat	26	2
Finansnetto	-199	-398

Moderbolaget	papper och ford	Resultat från övriga värde ringar som är anläggnings tillgångar		Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	114	125
Ränteintäkter, övriga	-	-	16	16
Nedskrivningar	-23	-14	-	-
Utdelning	27	18	-	-
Kursdifferenser	113	-176	-	-
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder	15	-44	-	-
Avgår projektränta som tillgodoförts brutto resultatet	-	-	-16	-32
Övrigt	-25	-22	-	-
Totalt	107	-238	114	109

Moderbolaget	Räntekostnader och liknande resultatposter
MSEK	2010	2009
Räntekostnader, koncernföretag	-53	-77
Räntekostnader, övriga	-120	-232
Totalt	-173	-309

NOT 14

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Byggnader och mark	19	21
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	-102	-18
Totalt	-83	3

NOT 15

SKATT

Skatt redovisad i resultaträkningen

Koncernen
MSEK	2010	2009
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-350	-185
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	2	2
Totalt	-348	-183
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	312	411
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag	9	5
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidi gare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-276	-515
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-19	5
Totalt	26	-94
Totalt redovisad skatt i koncernen	-322	-277

Av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år avser msek -26 uppskjuten skattekostnad avseende underskottsavdrag och msek 7 uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader.

I koncernens tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" på sidan 91 specificeras hur uppskjuten skatt påverkar resultatet. Nettoförändringen av årets underskottsavdrag uppgår till msek -293, vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek 9 och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag msek -302. Resterande belopp i nämnda tabells kolumn "Redovisat över resultaträkningen" uppgår till msek 319, vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader. Totalt uppgår koncernens uppskjutna skatt till msek 26 (-94) och årets aktuella skattekostnad till msek -348(-183) vilket ger totalt redovisad skatt msek -322 (-277) i koncernens resultaträkning.

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-175	-43
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	17	1
Totalt	-158	-42
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	8	-161
Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-274	-361
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-6	4
Totalt	-272	-518
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	-430	-560

Av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år avser msek -26 uppskjuten skattekostnad avseende underskottsavdrag och msek 20 uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader. Nettoförändringen av underskottsavdrag uppgår till msek -300 (-359) och specificeras i Moderbolagets tabell "Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag" på sidan 91.

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK	2010 (%)	2010	2009 (%)	2009
Resultat före skatt	-	776	-	976
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-204	-26,3	-257
Effekt av andra skatte satser för utländska koncern företag	-2,7	-21	-4,3	-42
Ej avdragsgilla kostnader	-8,4	-65	-3,9	-38
Ej skattepliktiga intäkter	5,8	45	8,2	80
Omvärdering av uppskjutna skattefordringar tillhörande lea singportföljen	-5,0	-39	-	-
Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag	-2,3	-18	-0,8	-7
Skatt på minskade under skottsavdrag pga. skatte revision	-	-	-2,8	-28
Skatt hänförlig till tidigare år	-2,1	-16	0,8	8
Övrigt	-0,5	-4	0,7	7
Redovisad effektiv skatt	-41,5	-322	-28,4	-277

Moderbolaget

MSEK	2010 (%)	2010	2009 (%)	2009
Resultat före skatt	-	1 819	-	2 235
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	-26,3	-478	-26,3	-588
Skatt hänförlig till tidigare år	0,6	11	0,2	4
Ej avdragsgilla kostnader	-5,0	-92	-22,1	-486
Ej skattepliktiga intäkter	7,1	129	23,3	511
Övrigt	-	-	-0,1	-1
Redovisad effektiv skatt	-23,6	-430	-25,0	-560

Avyttrade verksamheter under året har genererat skattefria kapitalvinster som totalt uppgår till msek 13 (4). I samband med utdelning från koncernföretag i vissa icke-europeiska länder förekommer beskattning utöver normal bolagsbeskattning. Lämnad utdelning till aktieägare ger ingen skattekonsekvens.

Uppskjutna skattefordringar och skulder

Koncernen	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2010-12-31	2010-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	11	-745	-734
Materiella anläggningstillgångar	23	-465	-442
Leasingtillgångar	19	-189	-170
Biologiska tillgångar	-	-51	-51
Långfristiga fordringar	22	-52	-30
Varulager	193	-16	177
Kundfordringar	5	-	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	-2	13
Långfristiga skulder	82	-22	60
Avsättningar till pensioner	152	-279	-127
Övriga avsättningar	800	-19	781
Periodiseringsfonder	-	-2	-2
Säkerhetsreserv	-	-357	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	229	-12	217
Övrigt	67	-243	-176
Underskottsavdrag	33	-	33
Summa skattefordringar/-skulder	1 651	-2 454	-803
Kvittning	-1 651	1 651	-
Netto skattefordringar/-skulder	-	-803	-803

Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
2009-12-31	2009-12-31
36	-965	-929
44	-461	-417
20	-260	-240
-	-39	-39
-	-10	-10
153	-30	123
9	-	9
6	-5	1
94	-11	83
149	-348	-199
765	-8	757
-	-7	-7
-	-357	-357
267	-	267
56	-45	11
326	-	326
1 925	-2 546	-621
-1 641	1 641	-
284	-905	-621

Moderbolaget	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2010-12-31	2010-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-242	-242
Varulager	77	-	77
Kundfordringar	2	-	2
Långfristiga fordringar	22	-	22
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	-	13
Avsättningar till pensioner	92	-	92
Övriga avsättningar	383	-	383
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	70	-	70
Summa skattefordringar/-skulder	659	-242	417
Kvittning	-242	242	-
Netto skattefordringar/-skulder	417	-	417

Moderbolaget	Upp skjuten skattefordran	Upp skjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2009-12-31	2009-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-245	-245
Varulager	55	-	55
Kundfordringar	4	-	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	6	-	6
Avsättningar till pensioner	92	-	92
Övriga avsättningar	411	-	411
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	65	-	65
Underskottsavdrag	300	-	300
Övrigt	1	-	1
Summa skattefordringar/-skulder	934	-245	689
Kvittning	-245	245	-
Netto skattefordringar/-skulder	689	-	689

Bolaget bedömer att skattevärdet av framtida skattepliktiga överskott kommer att överstiga redovisade uppskjutna skattefordringar.

Skattemässiga underskott i utländska koncernföretag för vilka skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkning uppgår till msek 68 (76) och är hänförliga till verksamheten i usa.

Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats i dessa poster då det är osäkert om koncernen kommer att utnyttja dem mot framtida beskattningsbara vinster.

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	46	12
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	1 605	647

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	30	6
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	2 424	236

De skattemässiga underskottsavdrag som är hänförliga till verksamhet i usa kan utnyttjas längst till och med år 2029, men förfaller delvis från och med år 2021.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

			Redo visat
Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2010	Redo visat över resul tat räkningen	mot övrigt total resultat	Förvärv/ avyttring av rörelse	Utgående balans 31 dec 2010
Immateriella anläggnings tillgångar	-929	195	-	-	-734
Materiella anläggnings tillgångar	-417	-25	-	-	-442
Leasingtillgångar	-240	70	-	-	-170
Biologiska tillgångar	-39	-12	-	-	-51
Långfristiga fordringar	-10	-20	-	-	-30
Varulager	123	54	-	-	177
Kundfordringar	9	-4	-	-	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1	12	-	-	13
Långfristiga skulder	83	-23	-	-	60
Avsättningar till pensioner	-199	72	-	-	-127
Övriga avsättningar	757	24	-	-	781
Periodiseringsfonder	-7	5	-	-	-2
Säkerhetsreserv	-357	-	-	-	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	267	-50	-	-	217
Övrigt	11	21	-208	-	-176
Underskottsavdrag	326	-293	-	-	33
Totalt	-621	26	-208	-	-803

Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt i resultaträkningen uppgick 2010 till msek 26 samt i totalresultatet till msek -208. Utgående balans 31 december 2010, msek -803, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 0 och skatteskuld msek -803, se tabell på sidan 90.

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2009	Redovisat över resultat räkningen	Redo visat mot övrigt total resultat	Förvärv/ avyttring av rörelse	Utgående balans 31 dec 2009
Immateriella anläggnings tillgångar	-1 096	188	-	-21	-929
Materiella anläggnings tillgångar	-427	-15	-	25	-417
Leasingtillgångar	-386	157	-11	-	-240
Biologiska tillgångar	-36	-3	-	-	-39
Långfristiga fordringar	-15	5	-	-	-10
Varulager	108	15	-	-	123
Kundfordringar	7	2	-	-	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-2	3	-	-	1
Långfristiga skulder	138	-55	-	-	83
Avsättningar till pensioner	-301	102	-	-	-199
Övriga avsättningar	896	-139	-	-	757
Periodiseringsfonder	-8	1	-	-	-7
Säkerhetsreserv	-357	-	-	-	-357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	131	136	-	-	267
Övrigt	248	19	-256	-	11
Underskottsavdrag	836	-510	-	-	326
Totalt	-264	-94	-267	4	-621

Koncernens totala uppskjutna skattekostnad i resultaträkningen uppgick 2009 till msek -94 samt i totalresultatet till msek -267. Utgående balans 31 december 2009, msek -621, bestod av uppskjuten skattefordran om msek 284 och skatteskuld msek -905, se tabell på sidan 90.

Skatteposter som redovisats direkt mot övrigt totalresultat

Koncernen

MSEK	2010	2009
Kassaflödessäkringar	-201	-247
Omräkningsdifferenser	-7	-20
Totalt	-208	-267

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Moderbolaget MSEK	Ingående balans 1 jan 2010	Redovisat över resul tat räkningen	Utgående balans 31 dec 2010
Materiella anläggningstillgångar	-245	3	-242
Varulager	55	22	77
Kundfordringar	4	-2	2
Långfristiga fordringar	-	22	22
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	6	7	13
Avsättningar till pensioner	92	-	92
Övriga avsättningar	411	-28	383
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	65	5	70
Underskottsavdrag	300	-300	-
Övrigt	1	-1	-
Totalt	689	-272	417

Moderbolaget MSEK	Ingående balans 1 jan 2009	Redovisat över resul tat räkningen	Utgående balans 31 dec 2009
Materiella anläggningstillgångar	-235	-10	-245
Varulager	29	26	55
Kundfordringar	5	-1	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	7	-1	6
Avsättningar till pensioner	95	-3	92
Övriga avsättningar	535	-124	411
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	99	-34	65
Underskottsavdrag	659	-359	300
Övrigt	13	-12	1
Totalt	1 207	-518	689

NOT 16

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Goodwill	3 470	3 457	-	-
Aktiverade utvecklingsutgifter	2 428	3 038	-	-
Andra immateriella tillgångar	515	613	127	96
Totalt	6 413	7 108	127	96

Goodwill

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 128	4 111	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	19	-	-	-
Omklassificering	8	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-9	17	-	-
Utgående balans 31 december	4 146	4 128	-	-
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-671	-673	-	-
Årets nedskrivning	-5	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	2	-	-
Utgående balans 31 december	-676	-671	-	-
Redovisat värde 31 december	3 470	3 457	-	-

2010 har nedskrivning av goodwill gjorts med msek 5 avseende bolag i Venture-portföljen.

Aktiverade utvecklingsutgifter

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 406	5 342	-	-
Internt utvecklade tillgångar	47	67	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	-3	-41	-	-
Omräkningsdifferenser	7	38	-	-
Utgående balans 31 december	5 457	5 406	-	-

forts. Aktiverade utvecklingsutgifter

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 368	-1 714	-	-
Årets avskrivningar	-644	-671	-	-
Årets nedskrivningar	-20	-15	-	-
Avyttringar och omklassificeringar	3	41	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-9	-	-
Utgående balans 31 december	-3 029	-2 368	-	-
Redovisat värde 31 december	2 428	3 038	-	-

2010 har nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter gjorts med msek 20 (15) avseende projekt inom Security and Defence Solutions.

Andra immateriella tillgångar

Koncernen			Moderbolaget
2010	2009	2010	2009
1 500	1 463	458	359
1	79	-	-
70	14	68	11
-9	-63	-2	88
-11	7	-	-
1 551	1 500	524	458
-887	-839	-362	-308
-161	-187	-37	-33
9	139	2	-21
3	-	-	-
-1 036	-887	-397	-362
515	613	127	96

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Kostnad för sålda varor	161	187	37	33
Forsknings- och utvecklings kostnader	644	671	-	-

Nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Övriga rörelsekostnader	5	-	-	-
Forsknings- och utvecklings kostnader	20	15	-	-

Utvecklingsutgifter

Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter baseras på att tillgången kan användas över en bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod, dock över en maximal tidsperiod om 5 år, med undantag för förvärvade utvecklingsutgifter som skrivs av över maximalt 10 år. Produktionsvolymen eller nyttjandeperioden är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, telekrig (Electronic Warfare), exportversion av Gripen samt sjömålsroboten rbs 15 mk3.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete, vilket innebär att moderbolaget inte redovisar några aktiverade utgifter för utvecklingsarbete.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, som uppgår till mellan 5 och 10 år.

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärvet av Ericsson Microwave Systems och avser nedlagda utgifter för kundrelationer och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, msek 515, är msek 379 hänförligt till förvärvade värden och msek 136 till licenser för verksamhetssystem med mera.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

Goodwill hänförlig till kassagenererande enhet nedskrivningsprövas årsvis eller när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Goodwill skrivs inte av.

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Saabs affärsområden, enheten Combitech samt bolag i Venture-portföljen har identifierats som separata kassagenererande enheter. Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövning av goodwill har gjorts för varje kassagenererande enhet.

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Dynamics	571	577
Electronic Defence Systems	1 988	1 980
Security and Defence Solutions	491	501
Support and Services	240	240
Combitech	159	159
Övriga enheter, sammantagna	21	-
Totalt redovisad Goodwill	3 470	3 457

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt enheternas affärsplaner.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE

Volym/tillväxt

Tillväxten i de kassagenererande enheternas affärsplaner baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av koncernledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I affärsområdena Dynamics, Electronic Defence Systems och Security and Defence Solutions finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (wacc, Weighted Average Cost of Capital). wacc-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på fem års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. Enheter med en betydande del av affärsplanens fakturering i orderstocken har diskonterats med en något lägre ränta än för de enheter som har kort orderstock. Följande diskonteringsräntor har använts (före skatt):

Diskonteringsränta före skatt (WACC)

Procent	2010	2009
Dynamics	11	11
Electronic Defence Systems	11	11
Security and Defence Solutions	11	11
Support and Services	13	13
Combitech	13	13

Känslighetsanalys

Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 17

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Rörelsefastigheter/bygg nader och mark 1)	2 033	2 105	1 464	1 496
Maskiner och andra tekniska anläggningar	636	693	531	579
Inventarier, verktyg och installationer	315	308	158	156
Pågående nyanläggningar	68	68	52	49
Totalt	3 052	3 174	2 205	2 280

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 824	4 913	1 853	1 841
Investeringar	35	19	28	15
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-	-29	-	-
Övriga omklassificeringar	-46	-100	-	-
Avyttringar	-	-3	-	-3
Omräkningsdifferenser	9	24	-	-
Utgående balans 31 december	4 822	4 824	1 881	1 853
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 719	-2 726	-1 254	-1 196
Årets avskrivningar	-83	-86	-60	-58
Årets nedskrivningar	-33	-8	-	-
Omklassificeringar	46	101	-	-
Utgående balans 31 december	-2 789	-2 719	-1 314	-1 254

Taxeringsvärden

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)	839	976	610	610
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)	268	287	232	232

Taxeringsvärdena exkluderar taxeringsvärden för förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som redovisas i noterna 19 och 20.

Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 465	2 223	1 897	1 693
Investeringar	77	92	61	69
Övriga omklassificeringar	35	180	23	174
Avyttringar	-78	-47	-72	-39
Omräkningsdifferenser	5	17	-	-
Utgående balans 31 december	2 504	2 465	1 909	1 897
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 772	-1 600	-1 318	-1 184
Årets avskrivningar	-145	-152	-110	-121
Årets nedskrivningar	-2	-	-	-
Övriga omklassificeringar	-13	-50	-13	-47
Avyttringar	66	41	63	34
Omräkningsdifferenser	-2	-11	-	-
Utgående balans 31 december	-1 868	-1 772	-1 378	-1 318
Redovisat värde 31 december	636	693	531	579

2010 har nedskrivning av maskiner gjorts med msek 2 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics.

Uppskrivningar

Ingående balans 1 januari	-	-	897	897
Utgående balans 31 december	-	-	897	897

Redovisat värde
31 december	2 033	2 105	1 464	1 496

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp

byggnader och mark.

2010 har nedskrivning av byggnader gjorts med msek 33 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics. 2009 års avskrivning på msek 8 avsåg byggnader.

Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 092	2 277	1 271	1 442
Investeringar	125	83	46	30
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	8	-
Övriga omklassificeringar	-11	-168	-11	-136
Avyttringar	-72	-128	-24	-65
Omräkningsdifferenser	-	28	-	-
Utgående balans 31 december	2 134	2 092	1 290	1 271

Av- och nedskrivningar

Ingående balans 1 januari	-1 784	-1 866	-1 115	-1 200
Årets avskrivningar	-114	-103	-48	-50
Årets nedskrivningar	-3	-	-	-
Förvärv från bolag inom koncernen	-	-	-7	-
Övriga omklassificeringar	14	80	14	70
Avyttringar	68	128	24	65
Omräkningsdifferenser	-	-23	-	-
Utgående balans 31 december	-1 819	-1 784	-1 132	-1 115

Redovisat värde
31 december	315	308	158	156

Nedskrivningar

2010 har nedskrivningar av inventarier gjorts med msek 3 i samband med omstrukturering av undervattensverksamheten i Dynamics.

Pågående nyanläggningar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	68	186	49	185
Investeringar	25	3	15	12
Omklassificeringar	-25	-123	-12	-148
Omräkningsdifferenser	-	2	-	-
Redovisat värde 31 december	68	68	52	49

Säkerheter

Den 31 december 2010 var fastigheter med redovisat värde på msek 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 18

LEASINGTILLGÅNGAR OCH LEASINGAVTAL

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 106 av dessa ingår i Saabs leasingflotta varav 64 flygplan är ägda av Saab. Leasing verksamheten bedrivs på den globala marknaden. Villkoren i såväl ingående som utgående operationella leasingavtal, följer de villkor som är normala på den internationella flygleasingmarknaden. Detta medför förekomst av såväl förtida avsluts-, utköps- som förlängningsrättigheter, samt vissa säkerhetsmässigt, geografiskt och skattemässigt betingade begränsningar avseende allokeringen av de aktuella flygplanen. Inga flygplan innehas via finansiella leasingavtal. Saab är inte heller leasegivare av finansiella leasingavtal. Verksamheten bedrivs i usd.

Ägda flygplan skrivs av linjärt över 20–25 år. Resultatet från leasingverksamheten inklusive avskrivningar redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader.

Leasingflottan beräknas vara avvecklad omkring 2015.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut

MSEK	2010	2009
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 224	4 712
Avyttringar	-158	-299
Omklassificeringar	-145	-
Omräkningsdifferenser	-129	-189
Utgående balans 31 december	3 792	4 224
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 337	-2 413
Avyttringar	93	169
Omklassificeringar	89	-
Årets avskrivningar	-146	-176
Omräkningsdifferenser	63	83
Utgående balans 31 december	-2 238	-2 337
Nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-427	-465
Avyttringar och omvärderingar	22	36
Omräkningsdifferenser	1	2
Utgående balans 31 december	-404	-427
Totalt	1 150	1 460
Övriga leasingtillgångar
Ingående balans 1 januari	4	1
Investeringar	2	3
Årets avskrivningar	-2	-2
Omklassificeringar	-	2
Utgående balans 31 december	4	4
Redovisat värde 31 december	1 154	1 464

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2009	287	93	247
2010	264	59	199
Kontrakterat
2011	249	54	118
2012	249	56	52
2013	245	49	34
2014	98	11	19
2015	-	-	9
2016 och framåt	-	-	-
Totalt kontrakterat	841	170	232

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal

och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Leasingflottan är föremål för en löpande värdering avseende nuvärdet av de framtida betalningar som den beräknas generera. Inflödet representeras av uppskattade inbetalningar från kunder och Exportkreditnämnden (ekn). Utflödet omfattar utbetalningar till leasegivare och för tekniska, legala och administrativa aktiviteter i direkt anslutning till förvaltningen av leasingflottan.

Avtalat försäkringsskydd innebär att Saabs risk begränsas. Den inbördes fördelningen mellan vad som förväntas erhållas från kunder respektive från ekn kommer dock vid varje värderingstillfälle att påverkas av aktuella prognosförutsättningar.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar.

Koncernen

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskineroch inventarier
Utfall
2009	238	57
2010	239	83
Kontrakterat
2011	219	74
2012	194	59
2013	168	15
2014	153	28
2015	153	6
2016 och framåt	499	2
Totalt kontrakterat	1 386	184

Moderbolaget		Maskiner
MSEK	Lokaler och byggnader	och inventarier
Utfall
2009	176	52
2010	172	62
Kontrakterat
2011	155	58
2012	143	46
2013	130	7
2014	127	23
2015	127	3
2016 och framåt	481	-
Totalt kontrakterat	1 163	137

NOT 19

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Koncernen
MSEK	2010	2009
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	256	243
Förändring av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader	43	13
Redovisat värde den 31 december	299	256
Varav anläggningstillgångar	299	256

Koncernen
MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Taxeringsvärden, skogsbruk (i Sverige)	265	163

Den 31 december 2010 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 398 000 m3 granskog, 624 000 m3 tall och 69 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 35 000–40 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 24 300 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på msek 10 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Fastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen på skjutfältet. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen. I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

Koncernen

MSEK	2010	2009
Redovisat värde 1 januari	25	239
Omklassificering till/från anläggning till försäljning	211	-214
Redovisat värde 31 december	236	25

Förvaltningsfastigheter redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler upprättas initialt normalt på en hyrestid som omfattar 2–6 år. Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på 8 procent. Direktavkastningskravet motsvarar driftsnettots risk. Verkligt värde är ej baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

Koncernen

MSEK	2010	2009
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	4	4
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererathyresintäkter under året	-2	-2
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	2

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	159	159
Utgående verkligt värde 31 december	159	159

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	24	24
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under året	-11	-24
Påverkan på årets resultat/driftnetto	13	-

Information om redovisat värde på förvaltnings fastigheter i moderbolaget

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	127	127
Utgående balans 31 december	127	127
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 1 januari	-83	-78
Årets avskrivningar enligt plan	-4	-5
Utgående balans 31 december	-87	-83
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	73	73
Utgående balans 31 december	73	73
Redovisat värde 31 december	113	117
Taxeringsvärden

	Koncernen					Moderbolaget
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Taxeringsvärden byggnader	66	8	48	48
Taxeringsvärden mark	7	-	-	-

NOT 21

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONSOLIDERADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

Koncernen

MSEK	2010	2009
Redovisat värde 1 januari	356	334
Förvärv av intresseföretag	-	19
Avyttring av intresseföretag	-25	-1
Andel i intresseföretagets resultat 1)	40	-41
Säkringsreserv	2	31
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning	-113	-
Övriga omklassificeringar	-4	-17
Omräkningsdifferenser och internvinster	1	44
Utdelningar	-6	-13
Redovisat värde 31 december	251	356

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretaget.

Resultat från Eurenco sa, Wah Nobel (Pvt) Ltd. och Sörman Intressenter ab redovisas som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övriga intresseföretag innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsenheterna eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet.

Saab avyttrade under första halvåret 2010 alla andelar i intresseföretaget Eurenco sa, (19,9 procent) till bolagets majoritetsägare. Säkringsreserv avser kassaflödessäkringar i Grintek Ewation (Pty) Ltd.

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2010 inkluderar goodwill med msek 0 (0).

Omklassificering från intresseföretag till tillgång som innehas för försäljning avser Grintek Ewation (Pty) Ltd. inom Electronic Defence Systems.

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljnings intäkter, resultat, tillgångar och skulder samt redovisat värde i andelar i intresseföretag.

2010 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	638	-16
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	17	3
Taurus Systems GmbH	Tyskland	163	12
S.N. Technologies SA	Schweiz	19	8
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	44	1
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	21	-2
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	Sverige	15	2
Sörman Intressenter AB	Sverige	36	-
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	247	9
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd 1)	Sydafrika	49	-
Övriga intresseföretag i venture portföljen		25	-
Återföring avsättning hänförlig till Eurenco SA		-	23
Totalt		1 274	40

2010-12-31 MSEK	Tillgångar	Skulder	Redovisat värde andel i intresse företag	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	310	152	158	33,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	28	6	22	27,2
Taurus Systems GmbH	91	76	15	33,0
S.N. Technologies SA	20	9	11	50,0
Industrikompetens i Öster götland AB	21	11	10	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	15	6	9	40,0
Kontorsbolaget i Karlskoga AB	124	119	5	50,0
Sörman Intressenter AB	16	14	2	25,3
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd 2)	88	172	-	20,0
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	24	5	19	-
Totalt	737	570	251	-

1) Vår andel av bolagets resultat uppgick till MSEK -61.

2009 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Andel i intresseföre tags resultat
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	1 215	8
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	19	3
Taurus Systems GmbH	Tyskland	391	20
S.N. Technologies SA	Schweiz	19	3
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	33	2
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	28	-
Sörman Intressenter AB	Sverige	41	-1
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	189	4
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	Sydafrika	68	-60
Eurenco SA	Frankrike	334	-
Övriga intresseföretag i venture-portföljen		28	-20
Totalt		2 365	-41

			Redovisat värde andel i
2009-12-31 MSEK	Tillgångar	Skulder	intresse företag	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd	514	337	177	49,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	28	7	21	27,2
Taurus Systems GmbH	179	176	3	33,0
S.N. Technologies SA	11	8	3	50,0
Industrikompetens i Östergötland AB	20	11	9	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	15	5	10	40,0
Sörman Intressenter AB	21	19	2	26,6
Grintek Ewation (Pty) Ltd	216	114	102	42,4
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	131	131	-	20,0
Eurenco SA	311	311	-	19,9
Övriga intresseföretag i venture-portföljen	42	13	29	-
Totalt	1 488	1 132	356	-

2) Saabs bedömning är att det negativa egna kapitalet inte kommer att påverka Saabs resultat och likviditet.

NOT 22

ANDELAR I JOINT VENTURES KONSOLIDERADE ENLIGT KLYVNINGSMETODEN

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International kb, vars huvudsakliga verksamhet består av att erbjuda, marknadsföra och utföra tjänster avseende flygplan, militär materiel och kringutrustning. Resterande innehav koncernen har i joint ventureföretag uppgår ej till väsentliga belopp.

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint ventureföretagets tillgångar och skulder.

Gripen International KB

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Anläggningstillgångar	6	16
Omsättningstillgångar	793	1 286
Summa tillgångar	799	1 302
Kortfristiga skulder	435	1 048
Summa skulder	435	1 048
Nettotillgångar	364	254

NOT 23

MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	528	415
Förvärv	7	21
Avyttringar	-56	-19
Omklassificeringar	-	16
Andel av årets nettoresultat i kommanditbolag	110	95
Utgående balans 31 december	589	528
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-98	-98

Ingående balans 1 januari	-98	-98
Utgående balans 31 december	-98	-98

Redovisat värde 31 december	491	430

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresse företag och joint ventureföretag

2010

MSEK	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	33,0	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	25,3	3
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Vingtec Saab AS, Norge	49,0	-
Image Systems AB, 556550-5400, Linköping	35,8	4
Joint ventures
Saab Natech AB, 556627-5003, Jönköping	51,0	7
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	365
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAAB-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	-
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Stockholm	60,0	-
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	3
Avia Saab Technologies Co. Ltd., Thailand	40,0	9
Totalt		491

2009	Röst- och kapital andel	Redovisat
MSEK	i procent	värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	49,0	22
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Eurenco SA, Frankrike	19,9	-
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	26,6	3
Cold Cut Systems Svenska AB, 556351-4081, Kungsbacka	37,3	18
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Wrap International AB, 556627-6217, Linköping	22,6	-
Vingtec Saab AS, Norge	49,0	-
Opax AS, Norge	32,7	13
Image Systems AB, 556550-5400, Linköping	35,8	6
Usitall AB, 556506-6734, Linköping	30,0	5
Joint ventures
C3 Technologies AB, 556628-6414, Linköping	59,0	18
Saab Natech AB, 556627-5003, Jönköping	51,0	7
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	254
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAAB-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	1
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Stockholm	60,0	-
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	3
Avia Saab Technologies Co. Ltd., Thailand	40,0	2
Totalt		430

NOT 24

FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget	Fordringar på koncern företag		Fordringar på intresse företag och joint ventures
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ackumulerade anskaffnings värden
Ingående balans 1 januari	760	140	116	31
Förvärv	2	620	-	85
Avyttringar	-205	-	-84	-
Utgående balans 31 december	557	760	32	116

NOT 25

FINANSIELLA PLACERINGAR

Koncernen

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	56	84
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	147	32
Totalt	203	116
Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Räntebärande värdepapper	1 544	551
Totalt	1 544	551

Placeringar i räntebärande värdepapper utgörs av stats-, bostads- och företagsobligationer och -certifikat samt så kallade Floating Rate Note. Verkligt värde på räntebärande värdepapper som hålles till förfall uppgår till msek 147 (32).

NOT 26

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 529	1 546
Förvärv	2	4
Avyttringar	-22	-21
Utgående balans 31 december	1 509	1 529
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-34	-34
Årets nedskrivningar	-18	-
Utgående balans 31 december	-52	-34
Redovisat värde 31 december	1 457	1 495

Andra långfristiga värdepappersinnehav avser främst investering i Aker Holding as med mnok 1 205, motsvarande msek 1 431, varav cirka 80 procent har finansierats med lån vars risk reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i koncernens finansiella ställning redovisas netto som en fordran, se not 27.

NOT 27

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Koncernen
MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intressebolag, räntebärande	130	85
Fordringar på intressebolag, ej räntebärande	2	76
Fordringar på joint ventures, räntebärande	8	8
Övriga räntebärande fordringar	12	301
Övriga ej räntebärande fordringar	704	857
Totalt	856	1 327

Övriga ej räntebärande fordringar består i huvudsak av ännu ej kostnadsförda auktuariella förluster avseende pensioner enligt ias 19.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

Koncernen
MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intressebolag, ej räntebärande	43	110
Fordringar på joint ventures, ej räntebärande	3	47
Förskott till leverantörer	80	154
Övriga räntebärande fordringar	617	575
Övriga ej räntebärande fordringar	415	799
Summa	1 158	1 685
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	4 153	7 453
Avgår upparbetade förskott	-1 681	-4 442
Summa	2 472	3 011
Totalt	3 630	4 696

Övriga fordringar består bland annat av fordringar avseende förvärvet av

Aker Holding as. Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad brutto vinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upp arbetade förskott uppgår till msek 643 (442).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till

msek 3 150(5 529). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 1 003 (1 924).

Moderbolaget

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Andra långfristiga fordringar
Räntebärande fordringar	1	35
Ej räntebärande fordringar	9	9
Totalt	10	44

Moderbolaget

MSEK	2010–12–31	2009-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Räntebärande fordringar	-	13
Ej räntebärande fordringar	126	558
Summa	126	571
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	2 741	6 484
Avgår upparbetade förskott	-876	-652
Summa	1 865	5 832
Totalt 1)	1 991	6 403

1) Uppdragsinkomster från fordringar hos beställare är föregående år redovisad brutto. Jämförbart belopp uppgår till MSEK 3 412.

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 98 (3 182).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 2 100 (4 805). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 641 (1 679).

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	44	44
Tillkommande fordringar	1	8
Avgående fordringar	-35	-8
Utgående balans 31 december	10	44

NOT 28

VARULAGER

Koncernen

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 780	2 379
Varor under tillverkning	1 534	1 711
Färdiga varor och handelsvaror	885	822
Avgår upparbetade förskott från kunder 1)	-99	-214
Totalt	4 100	4 698

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

Saab och det svenska näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt 350 msek. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2010 utbetalat netto msek 263 (263), vilket i redovisningen minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med msek 145 (154). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till msek 0 (47). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 59 (69). Av varulagret förväntas msek 434 bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

Moderbolaget

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 323	1 543
Varor under tillverkning	948	1 199
Färdiga varor och handelsvaror	540	513
Förskott till leverantörer	124	381
Avgår upparbetade förskott från kunder 1)	-153	-326
Totalt	2 782	3 310

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med msek 66 (121) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med msek 0 (9). Värdet på lager som redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader uppgår till msek 59 (69). Av moderbolagets varulager förväntas msek 334 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

NOT 29

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna i koncernen uppgår till msek 3 052 (2 837). Saab har under 2010 sålt kundfordringar enligt det avtal som tecknades under tredje kvartalet 2009 för försäljning av kundfordringar, för att stärka sin finansiella ställning och öka den finansiella flexibiliteten. Kunderna är i de flesta fall nationer med en hög kreditvärdighet.

Kundfordringarna säljs i sin helhet och till en attraktiv finansieringsnivå. Detta minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 1 409 (789) och har även haft en positiv påverkan på kassaflödet med msek 620 (789). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 12 (19). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 15 (12).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till msek 1 338 (990). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 3 (6). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 8 (8). Se även not 41.

NOT 30

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Förutbetalda kostnader	399	430	347	398
Upplupna leasinghyror Saab Aircraft Leasing	7	11	-	-
Upplupna tjänsteintäkter	148	114	87	62
Övriga upplupna intäkter	126	150	78	98
Totalt	680	705	512	558

Förutbetalade kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.

NOT 31

LIKVIDA MEDEL

Koncernen

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Kassa och bank	703	747
Bankdepositioner	1 830	700
Deponerade medel för kunders räkning	11	16
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	2 544	1 463
Summa enligt kassaflödesanalysen	2 544	1 463

Bankdepositioner avser kortfristiga placeringar med löptid upp till en månad. Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till msek 131 (124). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

NOT 32

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Tillgångar till försäljning innefattar ett intresseföretag inom Electronic Defence Systems. Försäljningen beräknas ske första halvåret 2011. 2009 års tillgångar till försäljning innefattade förvaltnings- och rörelsefastigheter i affärsområdet Dynamics samt ett fastighetsbolag i Corporate. Under andra kvartalet 2010 avyttrades förvaltnings- och rörelsefastigheterna, se not 8. Dessutom togs beslutet att inte avyttra det fastighetsbolag som tidigare var till försäljning beroende på ändrade ekonomiska omständigheter. Tillgångarna i fastighetsbolaget klassificeras nu som förvaltningsfastigheter och omklassificeringen har inte inneburit någon ändrad ekonomisk redovisning.

Koncernen

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning
Materiella anläggningstillgångar	-	33
Förvaltningsfastigheter	-	287
Andelar i intresseföretag	113	-
Kundfordringar	-	5
Totalt	113	325

Skulder klassificerade som innehav för försäljning

Uppskjutna skatteskulder	-	24
Övriga skulder	-	1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	-	4
Totalt	-	29

NOT 33

EGET KAPITAL

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, a och b. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie a berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie b berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är sek 16.

Utestående aktier den 31 december 2010	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	1 907 123	1,8	15,6
Aktier serie B	102 810 606	98,2	84,4
Totalt	104 717 729	100,0	100,0

Utestående aktier den 31 december 2009	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	5 254 303	5,0	34,4
Aktier serie B	100 256 821	95,0	65,6
Totalt	105 511 124	100,0	100,0

Förändring av antal utestående aktier 2010	Aktier serie A	Aktier serie B	Totalt
Antal utestående aktier 1 januari 2010	5 254 303	100 256 821	105 511 124
Omvandling av A-aktier till B-aktier	-3 347 180	3 347 180	-
Återköp av aktier	-	-838 131	-838 131
Förtida matchning aktiesparprogram	-	44 736	44 736
Antal utestående aktier 31 december 2010	1 907 123	102 810 606	104 717 729

Under 2010 har 838 131 b-aktier återköpts på handelsplats för att säkra Saabs Aktiesparprogram och Prestationsbaserade Aktieprogram. I eget förvar finns efter årets återköp 4 432 615 aktier.

Styrelsen i Saab mottog en begäran från aktieägare om omvandling av 3 347 180 a-aktier i Saab ab till b-aktier. Genom omvandlingen har det totala antalet röster i bolaget därefter minskat från 156 439 071 till 126 314 451. Det totala antalet registrerade aktier i Saab ab uppgår till 109 150 344, varav 1 907 123 aktier av serie a och 107 243 221 aktier av serie b.

Utdelning till aktieägare uppgick till msek 237 (187), vilket motsvarar sek 2,25 per aktie (1,75).

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade netto förändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i sek. Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till msek -12(-21). Av omräkningsreserven har msek 2 (2) omklassificerats till vinst i resultatet.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 34

RESULTAT PER AKTIE

	2010	2009
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	433	686
Vägt antal genomsnittligt utestående stam aktier;
före utspädning (tusental)	105 218	106 336
efter utspädning (tusental)	109 150	109 150
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	4,12	6,45
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	3,97	6,28

Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt återköpta aktier i eget förvar. Vägt antal genomsnittligt utestående aktier efter utspädning avser totalt antal utgivna aktier.

NOT 35

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	1 103	1 101
Övriga räntebärande skulder	14	25
Totalt	1 117	1 126
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	78	1 869
Skulder till joint ventures	428	632
Övriga räntebärande skulder	83	18
Totalt	589	2 519
Summa räntebärande skulder	1 706	3 645

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av msek 0 (0) i företagets mark och byggnader (se not 42). Av de långfristiga skulderna förfaller msek 1 110 (1 118) mellan ett och fem år från balansdagen och msek 7 (8) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av mtn-lån, föregående år även emitterade företagscertifikat. För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 41.

Verkligt värde på mtn-lån och emitterade företagscertifikat överstiger bokfört värde med msek 8 (21) , i övrigt bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 36

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Moderbolaget

2010-12-31	2009-12-31
1 254	2 222
-131	-2 222
1 123	-
-	1 800
1 123	1 800
4 000	5 212
-4 000	-4 000
-	1 212
1 100	1 100
1 100	2 312
2 223	4 112

I december 2009 etablerade Saab ett Medium Term Note-program (mtn) på sek 3 miljarder för att kunna emittera långfristiga lån på kapitalmarknaden. Under detta program har Saab emitterat obligationer och Floating Rate Notelån (frn) på msek 1 100.

I moderbolaget finns en finansiering på mnok 975, som genomfördes i samband med förvärvet av 7,5 procent av aktierna i Aker Holding as under 2007. Lånet uppgår till msek 1 123. Saabs investering uppgick till cirka nok 1,2 miljarder, varav cirka 80 procent finansierats via ovan nämnda lån. Saabs risk i lånet har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i den finansiella ställningen för koncernen redovisas netto som en fordran.

Kortfristig skuld föregående år innefattade även ett företagscertifikatprogram på msek 1 800. Skulderna är värderade till upplupet anskaffningsvärde.

NOT 37

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbestämda planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen och den näst största planen avser statlig ålderspension. Inom Saab finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av itpplanen, har ett stiftelsekapital per den 31 december 2010 på msek 3 969 (3 609) jämfört med ett åtagande på msek 4 675 (5 002) vid en beräkning enligt ias 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 85 procent (72).

Till den del som tryggandet är säkrat genom försäkring i Alecta, avser detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare och redovisas enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, ufr 3. För räkenskapsåret 2010 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt itp som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 procent (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med ias 19. Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till

betalda premier.

Koncernen

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	4 969	5 372
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-4 298	-3 907
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	671	1 465
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	264	205
Nuvärdet av nettoförpliktelser	935	1 670
Oredovisade aktuariella förluster	-1 404	-2 145
Nettoförpliktelser ersättningar till anställda	-469	-475

Nettobeloppet redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning

Avsättningar till pensioner	5	4
Långfristiga fordringar	474	479
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder
Sverige	-413	-435
USA	-61	-44
Tyskland	5	4

De oredovisade aktuariella förlusterna uppgår till msek 1 404 (2 145). Aktuariella förluster beräknas som skillnaden mellan pensionsförpliktelse och skuld enligt rapporten över finansiell ställning. Om den aktuariella förlusten är mer än 10 procent av pensionsförpliktelsen ska den del som överstiger 10 procent amorteras över den återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av förmånsbaserade planer. Enligt ovanstående tabell överstiger de aktuariella förlusterna 2010 års pensionsförpliktelse med mer än 10 procent. Detta innebär att skillnaden mellan msek 523 och msek 1 404 fördelas över förväntad återstående tjänstgöringstid.

Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning -469 -475

Amorteringen under 2011 kommer att uppgå till msek 68.

Oredovisade aktuariella förluster

Koncernen	31 december
MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	-5 233	-5 577	-5 004	-4 679	-4 449
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar	4 298	3 907	3 356	3 565	3 481
Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning	-469	-475	-424	101	412
Förlust	-1 404	-2 145	-2 072	-1 013	-556

Den oredovisade aktuariella förlusten minskade under 2010 med msek 597 vilket i huvudsak är en följd av två positiva faktorer. Avkastningen på förvaltningstillgångarna var högre än förväntat, 6,6 procent jämfört med förväntat 5,0 procent, vilket ger en aktuariell vinst på msek 68. Den aktuariella vinsten på pensionsförpliktelser uppgick till msek 523, vilket beror på en högre diskonteringsränta med 80 punkter. Den aktuariella förlusten amorterades under året med msek 144 vilket medför att netto minskade förlusten med msek 741.

Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen

MSEK	2010	2009
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	-475	-424
Utbetalda ersättningar	-189	-159
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	-170	-190
Kostnad redovisad i resultaträkningen	339	291
Reglering/omräkningsdifferens	3	7
Uttag från pensionsstiftelse	23	-
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	-469	-475

Förändring av pensionsförpliktelse

Koncernen

MSEK	2010	2009
Verkligt värde 1 januari	5 577	5 004
Intjänade förmåner under året	170	155
Räntekostnad	226	213
Pensionsutbetalningar	-189	-159
Regleringar	-14	-18
Aktuariell vinst/förlust	-523	395
Omräkningsdifferens	-14	-13
Verkligt värde 31 december	5 233	5 577

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2010	2009
Verkligt värde 1 januari	3 907	3 356
Förväntad avkastning	201	173
Uttag	-23	-4
Reglering	-14	-18
Insättningar	170	190
Aktuariell vinst/förlust	68	219
Omräkningsdifferens	-11	-9
Verkligt värde 31 december	4 298	3 907

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen MSEK 2010 2009 Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år 170 155 Räntekostnad på förpliktelsen 226 213 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar -201 -173 Amortering av aktuariella förluster 144 96 Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen 339 291 Kostnad avgiftsbestämda planer 490 453 Löneskatt 185 169 Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 1 014 913

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:

Koncernen

MSEK	2010	2009
Kostnad för sålda varor	685	641
Försäljningskostnader	59	45
Administrationskostnader	56	48
Forskning och utveckling	45	43
Finansiella kostnader	169	136
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	1 014	913

Räntekostnad och amortering av aktuariella förluster med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Avkastning på förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2010	2009
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	269	392
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-201	-173
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	68	219

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen

Procent	2010	2009	2008	2007	2006
De väsentligaste aktuariella antagan dena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)
Diskonteringsränta den 31 december	4,80	4,00	4,25	4,50	4,00
Förväntad avkastning på förvaltnings tillgångar den 31 december	6,00	5,00	5,00	5,00	5,00
Framtida löneökning	3,00	3,00	3,00	3,00	3,00
Framtida ökning av pensioner	2,00	2,00	2,00	2,00	2,00
Personalomsättning	3,00	5,00	5,00	5,00	5,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	13,0	11,2	11,2	11,3	11,3

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från säkerställda svenska

bostadsobligationer (aaa). Varje förväntat kassaflöde har diskonterats med en ränta för motsvarande löptid.

Förväntad avkastning på placeringstillgångar: Tillgångarna som är placerade i Saabs pensionsstiftelse är till 50 procent placerade i räntebärande obligationer och till 50 procent i aktier och hedgefonder. Riskpåslag över aktuella räntenivåer som dels har historiskt stöd, dels används av många bolag för aktier är cirka 3-6 procent över räntor. För obligationer används samma ränta som diskonteringsräntan med avdrag för riskpremie avseende bostadsobligationer. Förväntad avkastning är 4 procent (3) på räntebärande obligationer och 8 procent (7) på aktier och hedgefonder. Saabs pensionsstiftelse har inga innehav av Saab-aktier. Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i helhet.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från scb gällande löneökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974– 2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från Riksbankens inflationsmål som är 2 procent, vilket även ligger kring marknadens implicita förväntningar som kan utläsas som skillnaden mellan nominella och reala obligationer. Det kan betonas att värderingens känslighet för inflationsantagandet är begränsad då diskonteringsräntan utgår ifrån en real räntekurva.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2007:31). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 3 procent per år.

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.

Moderbolaget

MSEK			2010-12-31	2009-12-31
FPG/PRI-pensioner			75	257
Övriga pensioner			44	62
Övriga pensionsavsättningar			73	60
Totalt			192	379
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI			107	287
	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter mer än 12 månader	5	4	67	263

Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett aktiesparprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Anställda som deltar i programmet kan avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av aktier på nasdaq omx Stockholm under en tolvmånadersperiod. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal b-aktier.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att införa ett prestationsbaserat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5 till 15 procent.

2007 års Aktiesparprogram

Under 2008 köpte de anställda 673 235 b-aktier, vilket motsvarar det totala antalet matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 5 104 anställda. Matchning av programmet kommer att ske vid fyra tillfällen under 2011 med början i januari.

2008 års Aktiesparprogram

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt Aktiesparprogram med motsvarande villkor som för 2007 års program. Under 2009 har de anställda köpt 680 267 b-aktier, vilket motsvarar det maximala antalet matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 3 194 anställda.

2009 års Aktiesparprogram

I april 2009 beslutade Saabs årsstämma om ett tredje Aktiesparprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Under 2009 köpte deltagarna 462 877 b-aktier vilket motsvarar totalt antal matchningsaktier. Antalet deltagare från start var 2 841 anställda.

2008 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det första Prestationsrelaterade Aktieprogrammet erbjöds cirka 280 ledande befattningshavare och nyckelpersoner att delta. Antalet deltagare vid start var 193 anställda. Deltagarna i programmet köpte 123 590 aktier, vilket motsvarade cirka 275 000 matchningsaktier.

2009 års Prestationsrelaterade Aktieprogram

I det andra Prestationsrelaterade Aktieprogrammet uppgick deltagarantalet till 138 anställda som under 2010 köpte 62 633 aktier. Maximalt antal matchningsaktier uppgår till cirka 140 000 aktier.

2010 års Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram

I april 2010 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt Aktiesparprogram och ett nytt Prestationsrelaterat Aktieprogram med motsvarande villkor som tidigare års program. Programmen startar i januari 2011 och löper under kalenderåret 2011. Maximalt antal matchningsaktier uppgår i de två programmen till 1 040 000 aktier.

Aktiesparprogram	2007 års program	2008 års program	2009 års program	2010 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	628 148	667 142	-		- 1 295 290
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	-	462 877	-	462 877
Förtida matchning	-22 228	-17 650	-4 858	-	-44 736
Förverkade matchnings aktier	-23 539	-20 579	-1 963	-	-46 081
Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut	582 381	628 913	456 056		- 1 667 350
Antal deltagare 2010-12-31	4 353	3 218	2 717	2 066	-
Andel av totalt antal anställda, %	35	26	22	16	-
Genomsnittlig återstående löptid, år	0,4	1,4	2,7	3,7	-

Prestationsrelaterat Aktieprogram	2008 års program	2009 års program	2010 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid årets början	116 140	-	-	116 140
Tilldelade under året (köpta aktier)	-	62 663	-	62 663
Förtida matchning	-	-	-	-
Förverkade matchningsaktier	-7 376	-1 640	-	-9 016
Antal matchningsberättigade aktier vid årets slut	108 764	61 023	-	169 787
Antal deltagare 2010-12-31	187	126	99	-
Genomsnittlig återstående löptid, år	1,4	2,7	3,7	-

Redovisad kostnad för ovanstående program,

inklusive sociala avgifter	2010	2009
Aktiesparprogram 2007	33	32
Aktiesparprogram 2008	23	12
Aktiesparprogram 2009	8	-
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2008	-4	4
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2009	2	-
Totalt	62	48

Det verkliga värdet av de tjänster som utförs baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för deltagarnas investering med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

Bolagets kostnad redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Administrationskostnaden för aktiesparprogrammen uppgick under 2010 till msek 4 (3).

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna till sek 4 075 000 (3 650 000) och utgår med sek 1 100 000 (1 100 000) till ordföranden och med sek 425 000 (425 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen. bae Systems nominerade styrelseledamot, George Rose anställd i bae Systems, har avstått från styrelsearvode med hänvisning till bae Systems koncernpolicy.

För revisionsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Per-Arne Sandström arvode på sek 150 000 (150 000) och utskottets ledamöter Johan Forssell och Joakim Westh sek 100 000 (100 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på sek 135 000 (135 000) och utskottets ledamot Marcus Wallenberg sek 80 000 (80 000). George Rose har avstått från arvode med hänvisning till bae Systems koncernpolicy.

Styrelseledamoten Per-Arne Sandström har som konsult dessutom till och med 31 mars 2010 uppburit arvode från Saab ab på sek 125 000 för konsulttjänster avseende organisationsutveckling och därmed är konsultuppdraget slutfört.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, har bestått av en fast del och en rörlig del. Den rörliga lönen har varit baserad på bestämda kvantitativa och kvalitativa mål för varje år. Den rörliga lönen kan maximalt uppgå till 50 procent av årlig fast lön. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.

Den 31 augusti 2010 har verkställande direktören, tillika koncernchef, Åke Svensson valt att lämna bolaget.

Åke Svensson har under tiden november 2007 till och med oktober 2008 deltagit i Saabs Aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Från och med november 2008 har Åke Svensson deltagit i de Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämmorna 2008 och 2009. Då Åke Svensson på eget initiativ lämnat sin befattning vid bolaget har rätten till matchning i samtliga program förfallit.

Under perioden 1 januari till och med 31 augusti 2010 har till Åke Svensson utgått lön, rörlig ersättning och andra förmåner om sek 7 071 915 (6 293 894), varav rörlig lön, avseende 2009, utgör sek 1 123 200 (588 600) och utbetald innestående semester sek 1 557 900 samt övriga förmåner, inklusive bilförmån, sek 15 178 (19 024). Åke Svensson har åtagit sig att under perioden 1 september 2010 till och med 1 april 2011 biträda den nye verkställande direktören och koncernledningen, under en övergångsperiod efter det att hans anställning som koncernchef och verkställande direktör avslutats, för ett arvode om totalt sek 248 000. Under perioden 1 september till och med 31 december 2010 har Åke Svensson uppburit arvode från Saab ab på sek 141 666 för dessa konsulttjänster. Uppdraget kommer att vara avslutat i april 2011.

Den 1 september tillträdde Håkan Buskhe som verkställande direktör, tillika koncernchef. Lön och pensionsförmåner har erhållits från och med 1 augusti 2010.

Verkställande direktören deltar från och med 1 september 2010 i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av stämman 2009. Utestående matchningsrätter i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 uppgår per 31 december 2010 till sek 14 237.

Under perioden 1 augusti till och med 31 december 2010 har till verkställande direktören utgått lön, och andra förmåner om sek 2 958 466, varav övriga förmåner, inklusive bilförmån, uppgår till sek 31 326.

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 30 procent av den fasta lönen så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt itp-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar.

För 2010 uppgick kostnaden för Åke Svenssons pension inklusive itp till sek 1 626 631 (2 444 434).

För 2010 uppgick kostnaden för verkställande direktören Håkan Buskhes pension inklusive itp till sek 1 391 089.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick under 2010 till 13 personer (11) bestående av vice verkställande direktörer, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Cecilia Schön-Jansson lämnade koncernledningen den 26 november och Jonas Hjelm, marknadsdirektör, utsågs till tillförordnad kommunikationsdirektör. Vid årsskiftet 2010/2011 bestod koncernledningen därför av 13 personer inklusive verkställande direktören.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen är baserad på koncernens orderingång, resultat och kassaflöde. Den rörliga lönen uppgår i de flesta fall till 25 procent av fast lön och i några fall till 35 procent av fast lön. Ett avtal för den rörliga lönen upprättas årligen och undertecknas av verkställande direktören. Reglerna för rörlig lön finns fastställda i ett av verkställande direktören utgivet dokument. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande. Andra ledande befattningshavare har under tiden november 2007 till och med oktober 2008 deltagit i Saabs Aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram som beslutades av årsstämman 2008. Ackumulerade utestående matchningsrätter i Saabs Aktiesparprogram 2007 uppgår 31 december 2010 till sek 622 213 (381 211) och Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2008 uppgår 31 december 2010 till sek 0 (971 099) samt Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2009 uppgår 31 december 2010 till sek 587 843 vid maximalt utfall.

År 2010 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått fast lön, rörlig lön och andra förmåner om sek 37 880 302 (31 407 483), varav rörlig lön, avseende 2009, utgör sek 2 661 160 (1 619 100) och övriga förmåner, inklusive bostads- och bilförmån, sek 684 594 (785 780).

Pensionsvillkor

Från och med den 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för nya befattningshavare. Av andra ledande befattningshavare har tre personer pensionsålder 60 år.

Utöver itp är 13 personer i kretsen (11) anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver itp eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år, och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2010 uppgick pensionskostnaderna, inklusive itp och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till sek 14 076 215 (10 511 594). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2010

SEK	Grundlön resp. styrelse arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Totalt	Avsättningar 2010 för långsiktig rörlig ersättning vid beräknat utfall
Styrelsens ordförande	1 100 000	-	80 000	-	1 180 000	-
Övriga styrelse ledamöter	2 975 000	-	485 000 1)	-	3 460 000	-
VD och koncernchef Åke Svensson	5 933 537	1 123 200	15 178	1 626 631	8 698 546	-
VD och koncernchef Håkan Buskhe	2 927 140	-	31 326	1 391 089	4 349 555	14 237
Andra ledande befattnings havare	34 534 548	2 661 160	684 594	14 076 215	51 956 517	1 210 056
Totalt	47 470 225	3 784 360	1 296 098	17 093 935	69 644 618	1 224 293

1) Exklusive konsultarvode utbetalt till styrelseledamot.

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i ekonomisk översikt.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under 2009

SEK	Grundlön resp. styrelse arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Totalt	Avsättningar 2009 för långsiktig rörlig ersättning vid beräknat utfall
Styrelsens ordförande	1 100 000	-	80 000	-	1 180 000	-
Övriga styrelse ledamöter	2 550 000	-	485 000 1)	-	3 035 000	-
VD och koncernchef Åke Svensson	5 686 270	588 600	19 024	2 444 434	8 738 328	380 324
Andra ledande befattnings havare	29 002 603	1 619 100	785 780	10 511 594	41 919 077	1 225 455
Totalt	38 338 873	2 207 700	1 369 804	12 956 028	54 872 405	1 605 779

1) Exklusive konsultarvode utbetalt till styrelseledamot.

NOT 38

AVSÄTTNINGAR

Koncernen
MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	1 199	1 169
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	290	141
Förlustkontrakt	401	541
Övrigt	317	295
Totalt	2 207	2 146
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	102	108
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	254	158
Förlustkontrakt	97	176
Övrigt	339	311
Totalt	792	753

Moderbolaget

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	451	480
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	248	69
Förlustkontrakt	490	680
Övrigt	276	284
Totalt	1 465	1 513

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2010	1 277	480
Belopp som tagits i anspråk under året	-29	-29
Omräkningsdifferenser och övrigt	53	-
Utgående balans 31 december 2010	1 301	451

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2010	299	69
Avsättningar som gjorts under året	432	244
Belopp som tagits i anspråk under året	-254	-149
Outnyttjade belopp som har återförts	-14	-1
Omklassificeringar	81	85
Utgående balans 31 december 2010	544	248

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2010	717	680
Avsättningar som gjorts under året	111	121
Belopp som tagits i anspråk under året	-313	-293
Outnyttjade belopp som har återförts	-13	-13
Omklassificering	-6	-5
Omräkningsdifferenser och övrigt	2	-
Utgående balans 31 december 2010	498	490

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2010	606	284
Avsättningar som gjorts under året	216	66
Belopp som tagits i anspråk under året	-156	-74
Outnyttjade belopp som har återförts	-33	-
Omklassificering	15	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	8	-
Utgående balans 31 december 2010	656	276

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2010	2 899	1 513
Avsättningar som gjorts under året	759	431
Belopp som tagits i anspråk under året	-752	-545
Outnyttjade belopp som har återförts	-60	-14
Omklassificering	90	80
Omräkningsdifferenser och övrigt	63	-
Utgående balans 31 december 2010	2 999	1 465

Regionalflyg

Åtaganden avseende regionalflyg avser förväntade underskott avseende leasingkontrakt. Saab uppskattar att leasingportföljen kommer att vara avvecklad omkring 2015.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning. Cirka hälften av utgifterna bedöms utfalla under 2011 och resterande del under 2012-2015.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt avser i huvudsak Helikopter 14 och kommersiella flygplansprojekt. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för garantier och kvarvarande utgifter i projekt samt för miljöåtagande.

NOT 39

ÖVRIGA SKULDER

Koncernen
MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Övriga långfristiga skulder
Långfristig förutbetald intäkt	82	114
Övrigt	212	173
Totalt	294	287
Övriga kortfristiga skulder
Skulder till intresseföretag	21	100
Skulder till joint ventures	-	6
Mervärdesskatt	358	206
Avdragen preliminärskatt	163	157
Depositioner avseende leasingverksamheten	17	23
Övrigt	260	254
Totalt	819	746

Skulder som förfaller till betalning senare
än fem år efter balansdagen 133 121

Moderbolaget

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Mervärdesskatt	297	120
Avdragen preliminärskatt	110	96
Övrigt	264	155
Totalt	671	371

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen - -

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 40

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Upplupna kostnader
Semesterskuld	807	847	607	634
Upplupna projektkostnader	782	989	451	548
Sociala avgifter	475	447	357	337
Ej ankomna fakturor	382	468	296	354
Personalskulder	239	211	186	163
Upplupna leasingkostnader	135	174	-	-
Kostnader för kund åtaganden regionalflyg	108	142	108	142
Skadereserver	67	75	4	1
Upplupna räntor	37	119	56	119
Royalty och kommission	28	23	16	13
Äldreavgångar och övertalighet	7	107	-	103
Övrigt	228	133	111	34
Summa upplupna kostnader	3 295	3 735	2 192	2 448
Förutbetalda intäkter
Förskottsfakturering	3 883	3 064	3 437	2 513
Förutbetalda försäkrings ersättningar1)	486	565	-	-
Balanserad projektränta	27	43	27	43
Balanserade värde förändringar avseende
rullningar av termins kontrakt	-	232	598	618
Övrigt	60	29	51	63
Summa förutbetalda intäkter	4 456	3 933	4 113	3 237
Totalt	7 751	7 668	6 305	5 685

1) Utbetald försäkringsersättning från försäkringsbolag avseende flygleasingverksamheten.

Saab bedömer att det inte är en väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.

NOT 41

FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saabs finansiella tillgångar och skulder och kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika finansiella instrument.

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och Treasuryverksamheten. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera en negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet.

De finansiella riskerna är definierade som:

• Valutarisk
• Ränterisk
• Likviditets- och finansieringsrisk
• Råvarurisk
• Kredit- och motpartsrisk

Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till sek
• omvandla upplåning i sek, alternativt överskott i sek, till de valutor i vilka tillgångarna är denominerade (avser främst civila flygplan som Saab äger inom leasingflottan)
• omvandla räntebindningstiden för leasingkontrakt för att möta hyresintäkter samt önskad räntebindning för övriga tillgångar och skulders finansiering

Ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker är centraliserad till Group Treasury. De operativa affärsområdena har direktiv och processer som beskriver hur de finansiella riskerna skall hanteras. Vidare finns detaljerade, av koncernledningen fastställda, direktiv och riktlinjer för Group Treasurys verksamhet.

Hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings ab, där även de externa transaktionerna genomförs. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom Group Treasury.

Koncernens internbank, Saab Treasury, ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, hantering av ränte- och valutarisker samt elprisrisker. Saab har med extern part avtalat avseende hantering av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning. Övrig råvarurisk hanteras primärt genom kontraktsklausuler.

Group Treasury Policy tillåter, i begränsad omfattning, handel för egen räkning inom valuta- och penningmarknadsinstrument. Denna handel syftar först och främst till att få tillgång till kvalitativ marknadsinformation och upprätthålla en hög marknadskunskap. Saab Treasury har ett riskmandat uttryckt som VaR (Value at Risk) på msek 50 (50), som fördelas mellan trading och hantering av ekonomisk risk i offertportföljen. Under året har msek 10 allokerats till tradingportföljen och msek 40 till offertportföljen. VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer, och är praxis inom det finansiella området. Metoden estimerar det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet. Funktionen Treasury Risk Analysis rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk dagligen till koncernledningen.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, räntebärande fordringar, likvida medel, placeringar i räntebärande värdepapper och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Följande tabeller visar en fördelad rapport över finansiell ställning kategoriserad och klassificerad enligt ias 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

Klassificering och kategorisering	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen av	Värderat till verk ligt värde i resultat räkningen avse	Investe ringar som hål les till	Låne- och kundford	Finansiella	Derivat som identifierats som kassa	Derivat som identifierats som verkligt	Totala finansiella tillgångar och	Värderat till
av finansiella tillgångar och skulder	seende handel	ende övrigt	förfall	ringar	skulder	flödes säkring	värde säkring	skulder	verkligt värde
2010
Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar	-	56	147	-	-	-	-	203	203
Långfristiga fordringar	-	-	-	856	-	-	-	856	856
Derivat
Valutaterminer	88	-	-	-	-	801	21	910	910
Valutaoptioner	24	-	-	-	-	-	-	24	24
Ränteswappar	80	-	-	-	-	-	-	80	80
Elderivat	-	-	-	-	-	74	-	74	74
Övriga derivat	17	-	-	-	-	-	-	17	17
Summa derivat	209	-	-	-	-	875	21	1 105	1 105
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	6 883	-	-	-	6 883	6 883
Kortfristiga placeringar	-	1 544	-	-	-	-	-	1 544	1 544
Likvida medel	-	-	-	2 544	-	-	-	2 544	2 544
Summa finansiella tillgångar	209	1 600	147	10 283	-	875	21	13 135	13 135
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	1 706	-	-	1 706	1 714
Derivat
Valutaterminer	57	-	-	-	-	504	14	575	575
Valutaoptioner	8	-	-	-	-	-	-	8	8
Ränteswappar	84	-	-	-	-	39	-	123	123
Elderivat	-	-	-	-	-	44	-	44	44
Summa derivat	149	-	-	-	-	587	14	750	750
Övriga skulder	-	-	-	-	5 078	-	-	5 078	5 078
Summa finansiella skulder	149	-	-	-	6 784	587	14	7 534	7 542
2009 Finansiella tillgångar
Finansiella placeringar Långfristiga fordringar	- -	84 -	32 -	- 1 327	- -	- -	- -	116 1 327	116 1 327
Derivat
Valutaterminer	141	-	-	-	-	683	51	875	875
Valutaoptioner	6	-	-	-	-	-	-	6	6
Ränteswappar	105	-	-	-	-	-	-	105	105
Elderivat	16	-	-	-	-	-	-	16	16
Summa derivat	268	-	-	-	-	683	51	1 002	1 002
Kundfordringar och övriga fordringar	-	-	-	7 654	-	-	-	7 654	7 654
Kortfristiga placeringar	-	551	-	-	-	-	-	551	551
Likvida medel	-	-	-	1 463	-	-	-	1 463	1 463
Summa finansiella tillgångar	268	635	32	10 444	-	683	51	12 113	12 113
Finansiella skulder
Räntebärande skulder	-	-	-	-	3 645	-	-	3 645	3 666
Derivat
Valutaterminer	135	-	-	-	-	801	94	1 030	1 030
Valutaoptioner	10	-	-	-	-	-	-	10	10
Ränteswappar	73	-	-	-	-	44	-	117	117
Elderivat	20	-	-	-	-	-	-	20	20
Övriga räntederivat	4	-	-	-	-	-	-	4	4
Summa derivat	242	-	-	-	-	845	94	1 181	1 181
Övriga skulder	-	-	-	-	5 574	-	-	5 574	5 574
Summa finansiella skulder	242	-	-	-	9 219	845	94	10 400	10 421

FINANSIELL INFORMATION > NOTER

NOT 41, FORTS.

Utestående derivat

Valutaderivat			Verkligt värde 2010	Verkligt värde 2009
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	EUR	-255	224	87	137	-520	117	154	-37
	USD	-310	202	126	76	-158	307	218	89
	Övriga	-	166	80	86	-	108	67	41
Utestående valutaderivat med löptid upp till ett år, totalt			592	293	299		532	439	93
Löptid ett till tre år	EUR	-160	149	37	112	-118	51	84	-33
	USD	-142	59	125	-66	-105	152	248	-96
	Övriga	-	57	45	12	-	59	53	6
Utestående valutaderivat med löptid ett till tre år, totalt			265	207	58		262	385	-123
Löptid tre till fem år	EUR	-36	28	17	11	-19	28	51	-23
	USD	-143	27	48	-21	-122	42	95	-53
	Övriga	-	-	-	-	-	4	7	-3
Utestående valutaderivat med löptid tre till fem år, totalt			55	65	-10		74	153	-79
Löptid över fem år	EUR	-19	18	3	15	-27	7	21	-14
	USD	-139	24	21	3	-124	13	44	-31
Utestående valutaderivat med löptid över fem år, totalt			42	24	18		20	65	-45
Valutaderivat, totalt1)			954	589	365		888	1 042	-154

1) Balanserade premier på öppna kontrakt uppgår till MSEK 13 (5)

Räntederivat				Verkligt värde 2010	Verkligt värde 2009
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto
Löptid upp till ett år	SEK	200	-	3	-3	300	1	11	-10
Utestående räntederivat med löptid upp till ett år, totalt			-	3	-3		1	11	-10
Löptid ett till tre år	SEK	1 256	2	5	-3	750	1	13	-12
	NOK	500	104	111	-7
	USD	10	-	9	-9	29	-	22	-22
Utestående räntederivat med löptid ett till tre år, totalt			106	125	-19		1	35	-34
Löptid tre till fem år	SEK	150	1	1	-	756	-	6	-6
	NOK	-	-	-	-	500	162	145	17
	USD	25	-	24	-24	-	-	-	-
Utestående räntederivat med löptid tre till fem år, totalt			1	25	-24		162	151	11
Löptid över fem år	SEK	30	1	-	1	-	-	-	-
	USD	-	-	-	-	26	-	29	-29
Utestående räntederivat med löptid över fem år, totalt			1	-	1		-	29	-29
Räntederivat, totalt2)			108	153	-45		164	226	-62

2) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK -17 (-46) och balanserade premier på öppna kontrakt MSEK -1 (0).

Elderivat			Verkligt värde 2010			Verkligt värde 2009
Miljoner	Megawatt	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Megawatt	Tillgång SEK Skuld SEK		Netto
Löptid upp till ett år	17	66	42	24	17	13	17	-4
Utestående elderivat med löptid upp till ett år, totalt		66	42	24		13	17	-4
Löptid ett till tre år	16	8	2	6	17	3	3	-
Utestående elderivat med löptid ett till tre år, totalt		8	2	6		3	3	-
Elderivat, totalt		74	44	30		16	20	-4
DERIVAT, TOTALT		1 136	786	350		1 068	1 288	-220
(varav derivat som används för kassaflödessäkring)		-	-	288		-	-	-162
Upplupna räntor och balanserade premier, se not 1 och 2 ovan		-	-5	5		-	-41	41
Nettning upplupna räntor och premier		-31	-31	-		-66	-66	-
DERIVAT ENLIGT KONCERNENS FINANSIELLA STÄLLNING		1 105	750	355		1 002	1 181	-179

Valutarisk

Koncernen säkrar hela orderstocken med hjälp av valutaderivat. Det innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende aktuell orderstock. Framtida orderingång är utsatt för växelkursförändringar i form av förändrad konkurrenskraft. Detta hanteras delvis genom att Group Treasury säkrar den ekonomiska exponeringen i fastprisofferter. Övrig framtida orderingång säkras ej.

Definitioner

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet negativt. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor (ekonomisk och transaktionsexponering)
• Resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till sek (omräkningsexponering)
• Resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering)
• Resultatet kan påverkas av nedskrivningsprövningar avseende icke säkrade framtida kassaflöden i utländsk valuta i förlustkontrakt (nedskrivningsprövning)

I hanteringen skiljer Saab på de ovan nämnda typerna av exponering. Policybeskrivning finns under respektive exponeringsområde.

Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering och finns i huvudsak för de olika civila flygprogrammen.

Ekonomisk exponering

Vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Den risken begränsas primärt genom kontraktsformuleringar (valutaklausuler) alternativt genom offerter i egna kostnadsvalutor.

I de fall fastprisofferter i utländsk valuta lämnas säkras nettoexponeringen med finansiella instrument. Den uppkomna valutarisken för offerter hanteras av Saab Treasury inom ramen för offertportföljen. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar per valuta vid årsskiftet.

	Termin1)		Optioner 2)		Summa säkring
Netto säkringar (miljoner)	2010	2009	2010	2009	2010	2009
USD	-79	-33	-63	-35	-142	-68
EUR	-43	-216	-49	-90	-92	-306
GBP	-20	-1	-29	-	-49	-1
DKK	-	14	-	14	-	28
THB	-1 060	-	-500	-	-1 560	-

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner

2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner

Offertportföljen styrs av ett riskmått baserat på ett sannolikhetsvägt VaRmått som består av två delar. En del avser VaR för de interna säkringarna multiplicerad med den uppskattade vägda sannolikheten för att erhålla offerterna och den andra delen avser VaR för de externa säkringarna. Med riskneutralitet menas här att ovanstående två VaR mått summerar till noll, det vill säga det sannolikhetsvägda beloppet säkras externt.

VaR för offertsäkringarna uppgick vid årets slut till msek 23 (14). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerten samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2010 uppgick till msek 57 (-85).

Transaktionsexponering

Framtida kassaflöden i utländsk valuta från orderstocken och ramavtal säkras i syfte att skydda bruttomarginalen. Under 2010 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 62 procent (69) av omsättningen. Eftersom

stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i sek medför detta att Saab har stora nettoflöden i utländska valutor.

Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och utgör därmed en transaktionsexponering . De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken, sek 41,5 miljarder (39,4), är sek, usd, eur och gbp. Av den totala orderstocken är 70 procent (74) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 30 procent (26) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler.

För att minimera transaktionsexponering i utländska valutor tillämpas nettning på koncernnivå, vilket innebär att inkommande valuta utnyttjas till betalningar för inköp i samma valuta. Vidare används valutaklausuler eller transaktioner på valutamarknaden med valutaterminer som säkringsinstrument. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

En analys har utförts på valutakänsligheten i marknadsvärdet på de befintliga externa säkringarna för orderstock och ramavtal. Effekten av en växelkursförändring där kronan försvagas (utländsk valuta blir dyrare) respektive förstärks ges av nedanstående tabell.

	Marknadsvärde 2010-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Marknadsvärde i MSEK	323	-531	1 177
Förändring		-854	+854

Valutakänsligheten i orderstocken visas av nedanstående tabell, det vill säga effekterna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive stärks.

	Orderstock 2010-12-31	Försvagning av SEK med 10%	Förstärkning av SEK med 10%
Orderstock i MSEK	41 459	41 783	41 135
Förändring		+324	-324

För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med ias 39.

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas på valutaterminer och valutaswappar, huvudsakligen för de derivat som ingåtts före den 31 december 2006. Marknadsvärde på valutaderivat som säkringsredovisats till verkligt värde samt marknadsvärde på säkrade poster framgår av nedanstående tabell. För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Säkringsredovisning till verkligt värde, MSEK	2010	2009
Valutarisk i orderstock (säkrad post)	-7	43
Valutaderivat (säkringsinstrument)	7	-43

Kassaflödessäkring tillämpas på valutaterminer och valutaswappar som ingåtts efter den 31 december 2006.

Kassaflödessäkringarna förväntas påverka resultaträkningen under samma period som de säkrade flödena, förutom för de kassaflödessäkringar som avser tillverkning mot lager, vilka påverkar resultaträkningen först den dag leverans sker till kund. Säkringsreserven före skatt uppgick till msek 872 (113), varav värdet på derivat är msek 288 (-162) och effekter som uppstått vid rullning av derivat samt poster som lämnat säkringsredovisningen msek 584 (275).

Av det som 2009 redovisades i säkringsreserven har under innevarande år msek 108 lösts upp mot resultaträkningen. Innevarande års värdeförändring på befintliga derivat var msek 212 och marknadsvärdet på under 2010 upptagna säkringar uppgår till msek 142. För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.

Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till msek 4 (2).

I tabellen nedan visas de kassaflöden som motsvarar de derivat som har kassaflödessäkrats under 2010 respektive 2009 uttryckta i miljoner i lokal valuta.

Kassaflödessäkringar per valuta

		CZK			EUR			GBP			NOK			THB			USD			ZAR
Miljoner	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto
< 90 dagar	-12	35	23	-83	116	33	-35	48	13	-2	1	-1	-	-	-	-99	235	136	-43	32	-11
91-180 dagar	-26	25	-1	-18	90	72	-18	38	20	-	2	2	-	-	-	-45	82	37	-80	38	-42
181-210 dagar	-4	12	8	-13	41	28	-7	19	12	-7	-	-7	-	-	-	-50	85	35	-1	-	-1
211-360 dagar	-4	27	23	-15	59	44	-24	50	26	-	1	1	-	-	-	-57	95	38	-27	-	-27
2012	-15	45	30	-50	154	104	-26	61	35	-6	2	-4	-	-	-	-117	197	80	-3	-	-3
2013	-	8	8	-22	63	41	-4	14	10	-	-	-	-	-	-	-56	122	66	-	-	-
2014	-	6	6	-18	36	18	-	2	2	-	-	-	-	-	-	-13	86	73	-	-	-
2015	-	3	3	-7	14	7	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-2	76	74	-	-	-
2016 och framåt	-	-	-	-4	12	8	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	142	142	-	-	-
Summa flöden 2010	-61	161	100	-230	585	355	-114	232	118	-15	6	-9	-	-	-	-439	1 120	681	-154	70	-84
Summa flöden 2009	-	57	57	-38	206	168	-41	95	54	-2	8	6	-	87	87	-194	639	445	-119	-	-119

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i utländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i usd (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till sek. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv och avyttringar. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till msek 2 247 (2 179), se nedanstående tabell.

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
USD	727	607
EUR	56	82
AUD	465	422
ZAR	664	653
Andra valutor	335	415
Totalt	2 247	2 179

Effekten på nettotillgångarna av en växelkursförändring där kronan försvagas respektive förstärks visas av nedanstående tabell.

Känslighetsanalys av nettotillgångarna

MSEK	Nettotillgångar 2010-12-31	Förstärkning av SEK med 10%	Försvagning av SEK med 10%
USD	727	655	800
EUR	56	50	61
AUD	465	419	512
ZAR	664	598	730
Andra valutor	335	301	369
Totalt	2 247	2 023	2 472

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte enligt Group Treasury Policy.

Nedskrivningsprövningar

Långa kontrakt i framförallt usd inom civila flygplansprogram består av orderstock, som valutasäkras, och förväntade framtida beställningar som tillsammans utgör förkalkylerad affär. Kassaflöden från de senare säkras normalt när de blir bekräftade order. Vid nedskrivningsprövningar av förlustkontrakt påverkas resultatet av omvärdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Större kursförändringar i framförallt usd mot sek får betydande påverkan på resultatet. Denna exponering kurssäkras inte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i räntenivån.

Ränterisk har identifierats inom följande områden:

• Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa poster i rapporten över finansiell ställning påverkas av förändringar i underliggande räntor. Stora sådana poster avser pensionsåtaganden och leasingverksamheten.
• Vid förändringar i marknadsräntorna påverkas Saabs finansnetto. Ränteeffekter på förskottsfinansieringen påverkar bruttoresultatet.

Ränterisker i koncernens finansiella investeringar hanteras med utgångspunkt från en kort duration och en hög betalningsberedskap. Ränterisker i koncernens upplåning hanteras med utgångspunkt från ett benchmark med 18 månaders duration, med möjlighet att avvika +/–18 månader. Per årsskiftet var durationen för finansieringen 18 månader (15).

För ränteriskhanteringen används ränteterminer och ränteswappar för att uppnå önskad duration avseende räntebindningen. För en känslighetsanalys, se vidare under likviditets- och finansieringsrisk. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i sek, vilken via valutaswappar växlas till dotterbolagens valuta. Ränteswappar i usd används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration, se vidare Saab Pensionsstiftelse.

Likviditets- och finansieringsrisk

Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån till godtagbara villkor.

Enligt Group Treasury Policy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel som motsvarar det högsta av (dock minst msek 3 000):

• 10 procent av omsättningen (totala försäljningsintäkter) • 50 procent av utestående on-demand garantier för de tre största enga-
• gemangen

Likviditets- och finansieringsrisken minimeras genom att ha en diversifiering av finansieringskällor och löptider.

Saab har som policy att försäkra on-demand garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Detta gäller kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (ekn) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Saab har tillgång till följande kreditfaciliteter:

Lånefaciliteter MSEK	Ram	Utnyttjat	Tillgängligt
Klubblån (förfall 2012)	4 000	-	4 000
Totalt bekräftade kreditfaciliteter	4 000	-	4 000
Företagscertifikat	5 000	-	5 000
Medium Term Note (MTN)	3 000	1 100	1 900
Receivables Financing	1 475	1 409	66
Totalt låneprogram	9 475	2 509	6 966
Totalt lånefaciliteter	13 475	2 509	10 966

Klubblånet är en kreditfacilitet med ett motvärde på msek 4 000 gentemot sju banker och förfaller 2012. Inga finansiella covenants föreligger i vare sig klubblånet eller de andra kreditfaciliteterna.

Vidare finns ett certifikatprogram med en låneram på msek 5 000. Under 2010 utnyttjades varken certifikatprogrammet eller klubblånet.

Under 2009 etablerades ett Medium Term Note-program (mtn) med en låneram på msek 3 000 eller motvärde i eur. mtn-programmet ger tillgång till finansieringar på upp till 15 år, vilket är ett led i att diversifiera krediternas löptider.

I moderbolaget finns även en finansiering på mnok 975, som genomfördes i samband med förvärvet av 7,5 procent av aktierna i Aker Holding AS under 2007. Saabs investering uppgick till cirka nok 1,2 miljarder, varav cirka 80 procent finansierats via ovan nämnda lån. Saabs risk i lånet har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i koncernens rapport över finansiell ställning redovisas netto som en fordran enligt not 27. Räntan på en del av ovanstående lån säkras med en ränteswap som har identifierats som ett säkringsinstrument och som därmed säkringsredovisas. Ingen ineffektivitet har uppstått i samband med denna säkring.

Nettolikviditet/-skuld

Nettolikviditeten exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner uppgick per den 31 december 2010 till msek 2 382 (-1 631). Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placerats enligt Group Treasury Policy. Vid årsskiftet uppgick placeringarna i räntebärande värdepapper och bankdepositioner till msek 3 374 (1 251).

Nettolikviditet

MSEK	Not	2010-12-31	2009-12-31
Tillgångar
Likvida medel	31	2 544	1 463
Kortfristiga placeringar	25	1 544	551
Summa likvida placeringar		4 088	2 014
Kortfristiga räntebärande fordringar	27	617	575
Långfristiga räntebärande fordringar	27	150	394
Långfristiga räntebärande finansiella investeringar	25	147	32
Summa räntebärande tillgångar		5 002	3 015
Skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	35	589	2 519
Långfristiga räntebärande skulder	35	1 117	1 126
Avsättning för pensioner	37	5	4
Summa räntebärande skulder		1 711	3 649
NETTO LIKVIDITET/SKULD (-)		3 291	-634

Per den 31 december 2010 var nettolikviditeten msek 3 291 (–634) med ett genomsnitt under året på msek 890 (-1 721). Nettot av betalda räntekostnader och erhållna ränteintäkter uppgår till msek –43 (-68). Av de likvida placeringarna på msek 4 088 (2 014) var msek 10 (10) pantsatta som handelssäkerhet gentemot omx. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs placeringar.

Placeringar i räntebärande värdepapper och bankdepositioner Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finan siella kostnader
1 år	2 745	27	2 745	27	54
2 år	600	6	600	6	12
Totalt	3 345	33	3 345	33	66
Justeringar Justering av bok fört värde jämfört med nominellt värde	29	-	29	-	-
Totalt	3 374	-	3 374	-	-

Kortfristiga räntebärande skulder består främst av skulder till joint ventureföretag msek 428 (632). Långfristiga räntebärande skulder uppgår till msek 1 117 (1 126) och består främst av emitterat mtn-lån. Av de långfristiga skulderna förfaller msek 1 100 (1 118) inom 1-5 år och msek 7 (8) om längre tid än 5 år.

Förfallostrukturen på skulder till kreditinstitut framgår av tabellen "Känslighetsanalys av finansiell risk" i kolumnen kapitalbindning. I volymen för räntebindning ingår ränteswappar. Ränterisken i lånen för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var msek 25 (13) den 31 december 2010. I känslighetsanalysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs refinansiering av krediter.

Finansiering (avser utnyttjade kreditfaciliteter) Känslighetsanalys av finansiell risk

MSEK Förfall	Ränte bindning	Påverkan av mark nadsränta, 1%	Kapital bindning	Påverkan av kredit spread, 1%	Påverkan på finan siella kostnader
1 år	-1 709	-17	-1 409	-14	-31
2 år	-400	-4	-	-	-4
3 år	-250	-3	-1 100	-11	-14
4 år	-100	-1	-	-	-1
5 år och framåt	-50	-	-	-	-1
Totalt	-2 509	-25	-2 509	-25	-51

Råvarurisk

Prisrisker i råvaror delas upp i två delar

• Med råvaruprisrisk avses risken att kostnaderna för inköp av material stiger.
• Med elprisrisk avses risken att Saab påverkas negativt vid förändringar av elpriset.

Råvarurisk skall enligt koncernens policy minimeras och hanteras primärt genom kontraktsklausuler med kund/leverantör. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el. Detta sker genom säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av det kommande kvartalets förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt till 0 procent till och med kvartal 13. De svenska enheterna förbrukar cirka 150 GWh per år med en spotprisrisk på msek 1,5 per öres förändring av elpriset. Hanteringen av elhandelderivat sker genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till givet benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande msek 1 (1) uttryckt som VaR. Marknadsvärdet av elderivat var per årsskiftet msek 30 (-4). Sedan 1 januari 2010 kassaflödessäkras elderivat för prisområde Stockholm (sto), ineffektiviteten som påverkat årets resultat uppgår till msek -1.

Kredit- och motpartsrisk

Kreditrisken i en transaktion utgörs av risken att motparten ej uppfyller sina kontraktuella åtaganden ur ett finansiellt perspektiv. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker med avseende på motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.

Kommersiella kreditrisker

Kommersiella kreditrisker skall enligt koncernens policy identifieras och aktivt hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt med längre löptider skall hanteras genom att tillgängliga bank-, försäkrings- eller exportkreditinstitutioner utnyttjas. Kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer skall enligt policyn hanteras genom att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott. Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar samt lämnade förskott till leverantörer.

Kundfordringar

Den 31 december 2010 var koncernens utestående kundfordringar msek 3 052 (2 837). Receivables Financing-programmet minskade kundfordringarna vid årsskiftet med msek 1 409 (789). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 83 procent (83) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom eu som svarar för 51 procent (55) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- och/ eller försäkringsgarantier alternativt garantier från ekn.

I samband med kontantaffärer kräver Saab regelmässigt att remburs öppnas till Saabs förmån för att säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick till msek 22 (32) vilket motsvarar 0,5 procent (0,9) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2010	2009
Nedskrivningar, 1 januari	-32	-27
Nedskrivningar för beräknade förluster	-12	-19
Återföring av tidigare nedskrivningar	15	12
Realiserade kreditförluster	7	2
Nedskrivningar, 31 december	-22	-32

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
<30 dagar	265	466
30 till 90 dagar	225	194
91 till 180 dagar	52	87
>181 dagar	102	147
Förfallna kundfordringar	644	894
Ej förfallna kundfordringar	2 408	1 943
Totala kundfordringar	3 052	2 837

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- och/ eller försäkringsgarantier, alternativt gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Lämnade förskott till leverantörer

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk, då motprestationen ej är fullgjord. Den 31 december 2010 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för msek 282 (546). Då koncernens policy är att ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott bedöms den kommersiella leverantörskreditrisken vara låg.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av exponeringar mot banker genom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument.

Koncernens policy för hanteringen av finansiella kreditrisker innebär att: • Samtliga finansiella motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg

• som är lägst A enligt Standard and Poors eller A3 enligt Moody´s
• Varje enskild finansiell motpart ska tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget
• Saab har med finansiella motparter ingått isda-avtal, avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat

Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (bis I). Den 31 december 2010 uppgick motpartsriskerna till msek 4 100 (1 500), varav utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten msek 3 300 (1 200).

Trading

Styrelsen har givit Saab Treasury ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument. Under året allokerades msek 10 uttryckt enligt VaR till trading. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2010 blev resultatet msek 35 (43), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till msek 1 (1).

Värderingsmetoder för finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som handhas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black-Scholes.

Följande instrument värderades till verkligt värde enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen (Nivå 1):

• Obligationer
• Elderivat
• Räntederivat

Följande instrument värderade till verkligt värde värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata (Nivå 2).

• Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i sek till bokslutskurser
• Optioner: Optionsprissättningsmodellen Black-Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner
• Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna

Aktier och andelar som är onoterade: Värderas enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag (Nivå 3).

Per den 31 december 2010 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:

Tillgångar värderade till verkligt värde

2010	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
1 544	1 544	-	-
910	-	910	-
24	-	24	-
80	-	80	-
74	74	-	-
17	-	17	-
56	-	-	56
2 705	1 618	1 031	56

Skulder värderade till verkligt värde

MSEK	2010	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Valutaterminer	575	-	575	-
Valutaoptioner	8	-	8	-
Ränteswappar	123	-	123	-
Elderivat	44	44	-	-
Totalt	750	44	706	-

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden och ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsens har ett långsiktigt realt avkastningskrav på 4 procent per år. Investeringspolicy anger tillgångsfördelningen till maximalt 50 procent aktier/alternativa investeringar (hedgefonder) och 50-100 procent räntebärande produkter. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent som lägst har bbb(Baa) i kreditrating enligt Standard & Poor's och Moody's. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 50 procent (61) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 50 procent (39) i aktie- och alternativa investeringar. Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var msek 3 969 (3 609) den 31 december 2010 och årets avkastning uppgick till 7 procent (12). Under 2010 kapitaliserades stiftelsen med msek 124 (157) och betalades msek 16 (2) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	3 969	3 609	3 082	3 304
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser1)	4 675	5 002	4 432	3 923
Konsolideringsgrad	85%	72%	70%	84%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	4 042	3 844	3 678	3 427
Konsolideringsgrad	98%	94%	84%	96%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.

NOT 42

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Ställda säker heter för egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar	100	200	100	200
Obligationer och andra värdepapper	10	10	10	10
Totalt	110	210	110	210
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	81	77	81	77
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	5 164	4 470
Eventualförpliktelse avse ende rättstvist1)	302	-	302	-
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	6	511	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse företag	2	76	371	423
Totalt	391	664	5 918	4 970

1) Saab har en pågående rättstvist i Danmark med Forsvarets Materialtjeneste (FMT). Sjö- och handelsrätten i Köpenhamn meddelade i en dom att de ogillat FMTs talan mot Saab. FMT har överklagat domstolsbeslutet. FMTs motkrav uppgår till MDKK 250.

Nedanstående tabell visar den totala summan garantier som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier och emittenter.

MSEK	2010-12-31	andel i procent	2009-12-31	andel i procent
Moderbolagsgarantier	2 275	21	2 011	19
Bankgarantier	8 407	79	8 507	81
Totala garantier	10 682	100	10 518	100
Bankgarantier:
On demand	5 700	68	5 013	59
Proprieborgen	2 707	32	3 494	41
Totala bankgarantier	8 407	100	8 507	100
Typ av garanti:
Förskott	4 127	39	4 046	38
Fullgörande	3 666	34	2 866	27
Milstolpebetalning	2 558	24	2 697	26
Anbud, kredit och övriga	331	3	909	9
Totala garantier	10 682	100	10 518	100

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen ovan.

NOT 43

STATLIGA BIDRAG

Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från eu hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. För 2010 har msek 112 erhållits. I resultaträkningen har msek 91 redovisats genom att reducera forsknings- och utvecklingskostnader och som övrig rörelseintäkt. I räkningen över finansiell ställning vid årets slut redovisas msek 64 (43) som förutbetald intäkt.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 351. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2010 utbetalat netto msek 263 (263), vilket i redovisningen har minskat varulagret.

Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.

NOT 44

NÄRSTÅENDE

Närstående företag som koncernen har transaktioner med är framför allt bae Systems, som äger 10 procent av kapitalet och 9 procent av rösterna i Saab och hälften av det gemensamhetsägda försäljningsbolaget Gripen Inter national kb. Försäljningsintäkterna till och inköp från bae Systems uppgår till msek 162 respektive msek 59. I räntebärande skulder ingår ett lån från bae Systems uppgående till msek 7.

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor. Saab har inte heller några betydande transaktioner med styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen. För upplysning om ersättningar se not 37.

Transaktioner med bae Systems, Gripen International och andra närstående sker med tillämpning av affärsmässiga principer.

Av moderbolagets omsättning avsåg 3 procent försäljning till koncernföretag medan 14 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag uppgår till cirka msek 26 respektive msek 127.

NOT 45

KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets	Ägarandel i %
Koncernföretag	säte, land	2010	2009
Combitech AB	Växjö, Sverige	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	75	75
Saab Seaeye Ltd	Storbritannien	100	100
Saab Systems Oy	Finland	100	100
Saab Systems Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Training Systems AB	Jönköping, Sverige	100	100
Saab Underwater Systems AB	Motala, Sverige	100	100

Moderbolaget

MSEK	2010	2009
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	19 997	21 344
Nyemissioner/kapitaltillskott	20	42
Förvärv	14	-
Försäljningar och likvidationer	-3	-1 382
Reducering av köpeskilling	-72	-
Omklassificeringar	-	-7
Utgående balans 31 december	19 956	19 997
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-10 477	-9 682
Årets nedskrivningar	-74	-795
Utgående balans 31 december	-10 551	-10 477
Redovisat värde 31 december	9 405	9 520

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultat räkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

			Redo visat
Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i %	värde, MSEK
Celsius AB, 556194-4652, Linköping	5 000	100,0%	144
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100,0%	155
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	100 000	100,0%	964
EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100,0%	3
Fastighets AB Linköping Malmen 27, 556354-6349, Linköping	20 000	100,0%	4
Fastighets AB Odengatan Jönköping, 556378-6226, Järfälla	2 000	100,0%	-
Fastighets AB Solhusgatan, 556230-7404, Göteborg	1 000	100,0%	67
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Eskilstuna	100 000	100,0%	10
Gripen International AB, 556628-6380, Linköping	1 000	100,0%	5
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Linköping	48 000	100,0%	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100,0%	51
Linköping City Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100,0%	3
Saab d.o.o., Slovenien	-	100,0%	-
Saab Aerospace Overseas AB, 556628-6448, Linköping	1 000	100,0%	3
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Stockholm	30 000	100,0%	1 500
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100,0%	77
Saab Danmark A/S, Danmark	-	100,0%	103
Saab Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100,0%	357
Saab Czech s.r.o, Tjeckien	-	100,0%	15
Saab Facilities Stockholm AB, 556244-5683, Järfälla	170 000	100,0%	17
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100,0%	11
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100,0%	3 685
Saab North America, Inc., USA	-	100,0%	623
Saab PerformIT AB, 556569-2919, Karlstad	2 250	100,0%	23
Saab Security Systems AB, 556627-4998, Järfälla	200 000	100,0%	100
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	95,0%	443
Saab Systems Oy, Finland	-	100,0%	103
Saab Supporter Ett AB, 556121-2597, Linköping	1 000	100,0%	95
Saab Surveillance Systems AB, 556577-4600, Stockholm	1 000	100,0%	-
SaabTech AB, 556460-1655, Järfälla	3 000 000	100,0%	363
Saab Training Systems AB, 556030-2746, Jönköping	150 000	100,0%	42
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	-	100,0%	6
Saab Underwater Systems AB, 556439-6884, Motala	250 000	100,0%	30
Vilande bolag m.m.	-	-	398
Redovisat värde vid årets slut			9 405

NOT 46

2010-12-31

OBESKATTADE RESERVER

Moderbolaget
MSEK	2010	2009
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Byggnader och mark:
Ingående balans 1 januari	84	105
Årets avskrivningar under plan	-19	-21
Utgående balans 31 december	65	84
Maskiner och inventarier:
Ingående balans 1 januari	335	317
Årets avskrivningar utöver plan	102	18
Utgående balans 31 december	437	335
Summa obeskattade reserver 31 december	502	419

NOT 47

KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens operativa kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Det operativa kassa flödet avviker på följande punkt från kassaflödesanalysen på sidan 65:

• Förvärv eller avyttringar av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella placeringar samt räntebärande fordringar ingår ej i investeringsverksamheten

OPERATIVT KASSAFLÖDE

Koncernen

MSEK	2010	2009
Kassaflöde från verksamheten
Resultat efter finansiella poster	776	976
Överfört till pensionsstiftelse	-147	-190
Justeringar av poster som inte ingår i kassa flödet	2 317	1 835
Betald inkomstskatt	-196	-183
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital	2 750	2 438
Rörelsekapital
Varulager	586	-401

Rörelsefordringar 855 1 927 Erhållna kundförskott 194 -485 Övriga rörelseskulder 399 -1 522 Avsättningar -297 -261 Förändring av rörelsekapital 1 737 -742

Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 487 1 696

Investeringsverksamheten

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-117	-81
Investeringar i materiella anläggnings tillgångar	-262	-197
Investeringar i leasingtillgångar	-2	-3
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	11	9
Avyttring av leasingtillgångar	65	130
Förvärv av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	-	-68
Avyttring av koncern- och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	161	11
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	6	-50
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga ränte bärande finansiella tillgångar	-138	-249
Operativt kassaflöde	4 349	1 447

OPERATIVT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2010	2009
Operativt kassaflöde	4 349	1 447
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Kortfristiga placeringar	-993	-551
Övriga finansiella placeringar och fordringar	-12	274
Finansieringsverksamheten:
Amortering av lån	-1 950	-279
Återköp av aktier	-80	-110
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-237	-187
Tillskott från innehav utan bestämmande inflytande	-	6
Årets kassaflöde	1 077	600

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel

Koncernen

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	703	747
Bankdepositioner	1 830	700
Deponerade medel för kunders räkning	11	16
Summa enligt rapporten över finansiell ställning	2 544	1 463
Summa enligt kassaflödesanalysen	2 544	1 463

Moderbolaget

MSEK	2010-12-31	2009-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank	105	88
Bankdepositioner	1 830	700
Summa enligt balansräkningen	1 935	788
Summa enligt kassaflödesanalysen	1 935	788

Betalda räntor och erhållen utdelning

			Moderbolaget
2010	2009	2010	2009
12	15	236	61
49	80	130	141
-87	-142	-165	-293
-26	-47	201	-91
		Koncernen

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2010	2009	2010	2009
Avskrivningar	1 295	1 377	255	262
Nedskrivningar	63	23	-	-
Förändringar i värdet av biologiska tillgångar	-43	-13	-	-
Resultatandelar i intresseföretag	-40	41	-	-
Utdelningar från intresseföretag	6	13	-	-
Utdelning och koncernbidrag från koncernföretag	-	-	-1 485	-2 763
Realisationsresultat vid försälj ning av koncern-, intresse företag och övriga andelar	-15	-4	-9	-134
Realisationsresultat vid försälj ning av anläggningstillgångar	7	1	7	1
Nedskrivning av varulager	60	-	-	-
Nedskrivning av andelar och fordringar	26	47	290	1 776
Avsättningar	717	108	541	-73
Avsättningar till pensioner	213	140	-187	-227
Övrigt	28	102	-63	-45
Totalt	2 317	1 835	-651	-1 203

Förvärv av koncernföretag

Koncernen

MSEK	2010	2009
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	1	-
Rörelsefordringar	1	14
Likvida medel	-	7
Summa tillgångar	2	21
Rörelseskulder	2	8
Summa skulder	2	8
Utbetald köpeskilling	-	75
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	-	-7
Påverkan på koncernens nettolikviditet	-	68
varav likvida medel	-	68

Förvärv 2010 avser återstående 66,7 procent av aktierna i intresseföretaget Opax as i Norge. Förvärv 2009 avser resterande 60 procent i joint venturebolaget TietoSaab Systems i Finland.

Avyttring av koncernföretag och intresseföretag

Koncernen

MSEK	2010	2009
Avyttrade tillgångar och skulder
Varulager	-	3
Rörelsefordringar	6	3
Tillgångar som innehas för försäljning	107	-
Summa tillgångar	113	6
Rörelseskulder	12	1
Summa skulder	12	1
Försäljningspris	161	11
Erhållen köpeskilling	161	11
Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten	-	-
Påverkan på koncernens nettolikviditet	161	11
varav räntebärande fordringar	130	-
varav likvida medel	31	11

Avyttring 2010 avser Saab Bofors Industrier ab och 16 procent av intresseföretaget Hawker Pacific Ltd. Se även not 8.

NOT 48

UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab ab (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets aktier är registrerade på nasdaq omx Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab ab, Box 70363, 107 24 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess koncern företag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

NOT 49

MILJÖREDOVISNING

Legala miljöfrågor

Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget

Moderbolaget Saab abs tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköpings kommun är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av vocs och flygplansemissioner till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Tillsynsmyndigheten har beslutat om kompletterande villkor för verksamheten mot bakgrund av eus ippc-direktiv.

I Järfälla bedriver Saab ab tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av vocs till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

I Malmslätt har Saab bedrivit tillståndspliktig ytbehandlande verksamhet fram till sommaren 2010, då verksamheten avvecklades. En översyn av den framtida klassningen av verksamheten enligt miljöbalken pågår.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab ab under 2010 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag

Verksamheten som bedrivs av Linköping City Airport ab är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990, för Saab ABs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköpings kommun. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Dynamics ab bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Dynamics ab och Saab Bofors Test Center ab bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Dynamics ab bedriver tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna. Dessutom bedriver Saab Barracuda ab tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av vocs och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Dotterbolagen har under 2010 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab ab bedriver verksamhet i Arboga, Göteborg, Ljungbyhed, Nyköping och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen har även anmälningspliktig verksamhet i dotterbolagen Saab Underwater Systems ab i Motala, Saab Training Systems ab i Huskvarna och Saab Natech ab i Jönköping. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

För utförlig information relaterat till Saabs miljöredovisning, se förvaltningsberättelsen sidan 52–55.

NOT 50

I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

			Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2010	2009	2010	2009
Australien	AUD	1	6,92	6,43	6,61	6,01
Danmark	DKK	100	120,75	139,15	128,13	142,64
Euro	EUR	1	9,00	10,35	9,54	10,62
Japan	JPY	100	8,34	7,84	8,22	8,18
Kanada	CAD	1	6,81	6,89	6,99	6,70
Norge	NOK	100	115,20	124,30	119,16	121,62
Storbritannien	GBP	1	10,55	11,49	11,13	11,93
Sydafrika	ZAR	100	103,00	97,00	98,41	91,20
USA	USD	1	6,80	7,21	7,20	7,65

NOT 51

NYCKELTALSDEFINITIONER

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.

Justerad bruttomarginal

Bruttoresultat justerat för resultat vid avyttring av verksamheter och intäkter/ kostnader av engångskaraktär, i procent av försäljningsintäkter.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

Justerad rörelsemarginal

Rörelseresultat justerat för resultat vid avyttring av verksamheter och intäkter/kostnader av engångskaraktär, i procent av försäljningsintäkter.

EBITDA-marginal

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar med avdrag för av- och nedskrivningar av leasingflygplan, i procent av försäljningsintäkter.

Sysselsatt kapital

Totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Överskottsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

Kapitalomsättningshastighet

Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolikviditet/nettoskuld

Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier, exklusive aktier i eget förvar, vid årets utgång.

Operativt kassaflöde per aktie

Operativt kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

UTDELNINGSMOTIVERING

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till sek 3,50 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med msek 367. Saab ab:s fria egna kapital uppgår till msek 4 203 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till msek 8 298 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till msek 433 och för moderbolaget msek 1 389.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 38,3 procent jämfört med koncernens långsiktiga mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 38 procent 2010.

Saabs bruttoinvesteringar för 2010 uppgick till msek 262, vilket bedöms vara en bra approximation på det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2010 uppgick till msek 1 203 varav msek 47 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har vid årets slut en nettolikviditet och denna, likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden, uppgår till msek 3 291. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i abl 2005:551:

• 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
• 1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab ab

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till års stämman förfogan de stående vinstmedel i Moderbolaget:

Efter genomförande av föreslagen vinst disposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Balanserade vinstmedel	2 813 836 892
Årets resultat	1 388 787 916
Summa	4 202 624 808
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas SEK 3,50 per aktie	366 512 052
Till nästa år balanseras	3 836 112 756
Summa	4 202 624 808

SEK
Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	718 175 600
Balanserad vinst	3 836 112 756
Summa	6 843 164 995

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att msek 367 (237), eller sek 3,50 (2,25) per aktie delas ut till aktie ägarna. Soliditeten för Koncernen uppgår till 39,1 procent (35,1) och efter genomförd vinst disposition uppgår soliditeten till 38,3 procent (34,6).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsf aktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 16 februari 2011

Marcus Wallenberg Ordförande

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Erik Belfrage Johan Forssell Sten Jakobsson George Rose Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Joakim Westh Catarina Carlqvist Stefan Andersson Conny Holm

Per-Arne Sandström Cecilia Stegö Chilò Åke Svensson Lena Treschow Torell

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Håkan Buskhe Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 februari 2011

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Erik Åström Tommy Mårtensson

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Saab ab (publ) för år 2010. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår på sidorna 32–124 i detta dokument. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och

koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Linköping den 16 februari 2011

Ernst & Young AB

Erik Åström Auktoriserad revisor Deloitte AB

Tommy Mårtensson Auktoriserad revisor

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Inledning

Saab ab är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm.

Styrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, nasdaq omx Stockholms regelverk för emittenter – som även inkluderar Svensk kod för bolagsstyrning – samt andra relevanta svenska och utländska regler och riktlinjer.

Svensk kod för bolagsstyrning

Eftersom Saab har aktier upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden, innebär det att Saab ska tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"). Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se

Saab tillämpar Koden och strävar efter att i sin styrning hålla en hög standard. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2010. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2010 skedde enligt Koden och årsstämman 2011 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser. Saabs webbsida har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

* De interna styrgrupperna handlägger och beslutar i frågor inom respektive område som är koncernövergripande samt förbereder även vissa ärenden för beslut i koncernledningen.

Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisorer enligt årsredovisningslagen, se separat yttrande fogat till bolagsstyrningsrapporten.

Saab har inte avvikit från Kodens regler under 2010 och redovisar därför inga avvikelser från Koden.

Ägarstruktur och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2010 till sek 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 a-aktier samt 107 243 221 b-aktier. a-aktierna har tio röster per aktie, medan b-aktierna har en röst per aktie. En a-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en b-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden ab. Kvotvärdet per aktie är sek 16. b-aktierna är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm, på listan för stora bolag. a-aktierna är inte marknadsnoterade. En börspost omfattar 100 aktier. Bolagets a-aktier ägs samtliga av Investor ab.

Största aktieägare, 31 december 2010

Enligt SIX ägarservice	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
Investor AB, Sverige	30,0	39,5
BAE Systems, UK	10,2	8,8
Wallenbergstiftelser, Sverige	8,7	7,5
Nordea fonder, Sverige	5,4	4,7
Swedbank Robur fonder, Sverige	4,3	3,7
Fjärde AP-fonden, Sverige	1,9	1,6
Länsförsäkringar fonder, Sverige	1,8	1,6
SEB fonder, Sverige	1,7	1,5
Orkla ASA, Norge	1,5	1,3
SHB fonder, Sverige	1,4	1,2
Total	66,9	71,4

I slutet av december 2010 hade Saab 4 432 615 b-aktier, motsvarande 4,1 procent av aktiekapitalet i eget förvar. För ytterligare information om ägarstruktur, se sidan 139 och 141. Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sidan 43 för ytterligare information.

Valberedning

På Saabs årsstämma i april 2010 beslutades att Saab ska ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna jämte styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna och aktieägarna de företräder offentliggörs senast sex månader före årsstämman 2011 och baseras på de kända röstetalen per 31 augusti 2010. Beslutet innefattar förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt beslut som fattades på årsstämman 2010 ska valberedningen arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman 2011 för beslut:

• (a) stämmoordförande,
• (b) styrelse,
• (c) styrelseordförande,
• (d) styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete
• (e) val av revisorer
• (f) arvode för bolagets revisorer och
• (g) utseende av ny valberedning inför årsstämman 2012

Inför årsstämma i Saab ab den 7 april 2011 meddelades i pressmeddelande den 4 oktober 2010 att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor ab), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Erik Feldt (Nordea fonder) samt Thomas Eriksson (Swedbank Robur fonder). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 50 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per 31 augusti 2010. bae Systems har avsagt sig rätten att vara representerad i valberedningen.

Valberedningens förslag ska offentliggöras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2011.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2011

Ledamot	Representerar	% av röster 2010-08-31	% av kapital 2010-08-31
Petra Hedengran	Investor AB	39,5	30,0
Peter Wallenberg Jr	Knut och Alice Wallen bergs Stiftelse	7,5	8,7
Erik Feldt	Nordea fonder	3,8	4,4
Thomas Eriksson	Swedbank Robur fon der	2,5	2,9
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande Saab AB	-	-

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen på en bolagsstämma. Saabs styrelse består av tio bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter, och tre ledamöter med lika många suppleanter utsedda av de anställdas organisationer.

Vid årsstämman den 15 april 2010 omvaldes Erik Belfrage, Sten Jakobsson, George Rose, Per-Arne Sandström, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Åke Svensson. Johan Forssell,

Styrelsen, styrelsens sekreterare och VD och Koncernchef.

Cecilia Stegö Chilò och Joakim Westh valdes in i styrelsen vid årsstämman. Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen. Åke Svensson var verkställande direktör och anställd i bolaget till och med 31 augusti 2010.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2010, finns i årsredovisningen, not 37.

Bolagsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg	George Rose
Åke Svensson	Per-Arne Sandström
Erik Belfrage	Cecilia Stegö Chilò
Johan Forssell	Lena Treschow Torell
Sten Jakobsson	Joakim Westh

Övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av presentationen av styrelsen, se sidorna 134 och 135.

Arbetstagarledamöter

Ordinarie	Suppleanter
Stefan Andersson	Göran Gustavsson
Catarina Carlqvist	Jan Kovacs
Conny Holm	Nils Lindskog

Stefan Andersson Göran Gustavsson

Krav på oberoende

Nedan framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens sammansättning och oberoende 2010

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget / bolags ledningen	Oberoende av större aktieägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Åke Svensson	2003	Nej 2)	Ja
Erik Belfrage	1991	Ja	Nej 3)
Johan Forssell	2010	Ja	Nej 4)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
George Rose	1998	Ja	Nej 5)
Per-Arne Sandström	2005	Ja	Ja
Cecilia Stegö Chilò	2010	Ja	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej 6)
Joakim Westh	2010	Ja	Ja

1) Tidigare verkställande direktör och koncernchef i Investor AB

2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab t.o.m. 31 augusti 2010

3) Tidigare ledamot i Investor ABs styrelse 4) Anställd i Investor AB

5) Anställd i BAE Systems

6) Ledamot i Investor ABs styrelse

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt fem ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2010 har styrelsen haft ett konstituerande möte, fem ordinarie styrelsemöten och sex extra möten, totalt tolv möten.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning av de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorerna samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda vd-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I vd-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter. Till instruktionen knyts även policies för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Anne Gynnerstedt, som inte är ledamot av styrelsen.

Under 2010 har styrelsen arbetat med fastställande av budget och affärsplan. Finansiella rapporter sammanställs efter varje månad och tillställs styrelsen. Rapporterna presenteras vid varje styrelsemöte och inför delårsrapporter och bokslutskommuniké. Styrelsen har under året följt upp den under 2009 beslutade omorganisationen och bolagets strategi. Styrelsen har också haft flera extra möten för tillsättning av ny vd, då Åke Svensson lämnat företaget för att bli verkställande direktör för Teknikföretagen. Han ersattes av Håkan

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2010

Buskhe från 1 september 2010. Styrelsen har också följt upp väsentliga exportmöjligheter och de därmed förenliga marknadssatsningarna. Effektiviteten i Saabs kostnadsbesparingsprogram följs fortsatt upp på varje styrelsemöte.

Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter möten med revisions- och ersättningsutskotten lämnas rapporter om vad som har avhandlats på mötena och styrelsen fattar beslut i de frågor där utskotten gjort rekommendationer.

Styrelsens arbete i utskott

Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principer i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har också beslutanderätt inom vissa frågor inom begränsade områden. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Revisionsutskottets ledamöter har sedan årsstämman i april 2010 varit Per-Arne Sandström (utskottets ordförande), Johan Forssell och Joakim Westh, varav både Per-Arne Sandström och Joakim Westh är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare besitter samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- samt revisionskompetens. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering, övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen, hålla sig informerat om revisionen av

Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse - möten1)	Närvaro utskotts möten 2)	Styrelse - arvode kSEK 3)	Arvode Revisions utskott kSEK	Arvode Ersättnings utskott kSEK	Totalt arvode kSEK
Marcus Wallenberg		x	12	3	1 100		80	1 180
Åke Svensson4)			10		-			-
Erik Belfrage			12		425			425
Johan Forssell5)	x		9	5	425	100		525
Sten Jakobsson			12		425			425
George Rose		x	9	2	-			-
Per-Arne Sandström	x		12	6	425	150		575
Cecilia Stegö Chilò5)			9		425			425
Lena Treschow Torell		x	12	3	425		135	560
Joakim Westh5)	x		8	4	425	100		525

1) Av totalt 12 möten

2) Av totalt för revisionsutskottet 6 möten, för ersättningsutskottet 3 möten

3) BAE Systems styrelserepresentant erhåller ej arvode, ej heller tidigare VD Åke Svensson 4) Deltog ej vid utseende av ny VD (2 möten)

5) Invald april 2010, därefter totalt 9 styrelsemöten och 5 revisionsutskottsmöten

års- och koncernredovisningen, granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet samt biträda valberedningen med förslag till stämmobeslut om revisorsval. Såväl bolagets interna som externa revisorer är adjungerade till revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har under 2010 arbetat särskilt med den finansiella rapporteringen och kostnadseffektiviseringsprogrammet samt förslag till val av revisorer.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast därefter övriga i styrelsen.

Utskottet har under 2010 haft sex möten.

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, George Rose och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottet bereder ärenden gällande ersättningsprinciper, inklusive program för rörlig lön och pensionsvillkor för koncernledningen och beredning av utformning och förslag av Saabs aktiesparprogram. Alla beslut beträffande sådana principer fattas från 2006 av årsstämman på förslag av styrelsen.

Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen, som ansvarar för tolkning och tillämpning av principerna. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under året arbetat med översyn av fasta och rörliga löner och utformningen av det prestationsrelaterade aktieprogrammet för bolagets ledande befattningshavare och strategiska nyckelpersoner.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast därefter övriga i styrelsen. Utskottet har under 2010 haft tre möten.

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen kvaliteten på styrelsens arbete och vilka förbättringsområden som finns för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Det görs genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär och ger sin uppfattning om hur väl styrelsen fungerar. Det jämförs sedan med tidigare års utfall. Frågeformuläret är uppdelat i fem delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen och samarbetsklimatet. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om styrelsens arbete. Resultatet av utvärderingen diskuteras därefter i styrelsen. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar också del av resultatet av utvärderingen i samband med analys, utvärdering och tillsättning av styrelserepresentationen.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen.

Verkställande direktören

Åke Svensson som också ingår i styrelsen var verkställande direktör till och med 31 augusti 2010 och efterträddes då av Håkan Buskhe. Deras övriga väsentliga uppdrag och tidigare erfarenheter framgår av presentationen av styrelsen och koncernledningen, se sidorna 135 och 136. Håkan Buskhe äger inga aktier i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Bolagets revisorer

De externa revisorernas uppgift är att, på ägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagsstyrningsrapporten. Härutöver har bolagets halvårsrapport översiktligt granskats av revisorerna. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman valda revisorer är de registrerade revisionsbolagen Ernst & Young och Deloitte.

Ernst & Young ab

• Omvaldes 2007 för perioden 2007–2010.
• Medlem av Ernst & Youngs globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder.
• Huvudansvarig revisor sedan 2007, Erik Åström.
• Andra revisionsuppdrag: Apoteket, Hakon Invest, Hennes & Mauritz, Modern Times Group och Svenska Handelsbanken.

Deloitte ab

• Valdes 2009 för en period av högst tre år.
• Medlem av Deloittes globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder.
• Huvudansvarig revisor sedan 2005, Tommy Mårtensson.
• Andra revisionsuppdrag: Björn Borg, FastPartner, Fortum, Industrifonden och Svevia. Även erfarenhet som revisor i SJ och Tele2.

Såväl Ernst & Young som Deloitte har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorernas oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

Redovisning av dessa riktlinjer återfinns i förvaltningsberättelsen.

Ersättning till revisorer

Saabs revisorer erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av bolagsstämman.

Ernst & Young och Deloitte har under de senaste fyra åren utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor i samband med förvärv och omstruktureringar samt avseende utformning och implementering av Saabs aktiesparprogram för de anställda.

Ersättning till revisorer 2008–2010 avseende koncernen

MSEK	2010	2009	2008
Revisionsuppdrag:
Ernst & Young AB	10	13	14
Deloitte AB	3	4	4
Andra uppdrag:
Ernst & Young AB	5	3	2
Deloitte AB	2	2	3

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisorer.

Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorerna har deltagit i tre ordinarie möten med revisionsutskottet. De har inte deltagit vid de tillfällen då revisionsupphandlingen behandlats.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras. Bolagets revisorer närvarar vid styrelsens sammanträde i sam-

band med godkännande av bolagets årsredovisning.

Styrelsen har träffat revisorerna för genomgång av revisorernas granskning av bolaget för verksamhetsåret 2010. Styrelsen har också vid ett tillfälle sammanträffat med bolagets revisorer utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i den svenska årsredovisningslagen.

Finansiell intern kontroll

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina mål och samtidigt hantera dess risker. Den finansiella internkontrollen är del av samtliga internkontrollprocesser inom Saab. Ramverket för dessa är utformat i enlighet med det så kallade coso ramverket vilket utvecklats av the Commitee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission.

Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen har som mål att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och förbereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.

Kontrollmiljö

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning och en instruktion av vilka framgår hur styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter definieras.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av Koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Riskbedömning

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Internationella affärer är dominerande inom verksamheten. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkring och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner. Utöver affärsrisker så bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för olika typer av oegentligheter.

Koncernstab Ekonomi koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Denna process involverar en egenutvärdering, en så kallad Self Assessment, som Koncernstaberna och affärsområdena genomför. Den aktuella riskbilden avstäms med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen på väsentliga riskområden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Information, kommunikation och kontrollaktiviteter

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga säkerställs bland annat enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen.

Varje affärsområde utformar sina riskhanteringsrutiner och struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

De mest signifikanta riskerna som identifierats inom finansiell rapportering hanteras genom kontrollstrukturer inom affärsområdena och Koncernstaberna. De är baserade på Saabs minimumkrav på god intern kontroll för de väsentliga interna kontrollprocesserna.

Uppföljning och utvärdering

Alla operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsområde mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning.

Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Koncernstab Ekonomi beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsområde används en egenutvärdering, så kallad Self Assessment. Här behandlas förutom processerna som ligger till grund för den finansiella rapporteringen också operativa risker,

anseenderisker samt efterlevnaden av lagar, förordningar och interna regelverk. Denna rapporteras även till revisionsutskottet.

Till den interna kontrollstrukturen hör koncernavdelningen Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokalt tillämpade internkontrollen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen. Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, koncernledningen och dess medlemmar samt eget initiativ.

Aktiviteter under 2010

Under 2010 genomfördes en omfattande genomgång av Saabs interna finansiella kontrollsystem. Målet var att kartlägga och identifiera existerande kontroller och att även identifiera förbättringsområden och att förstärka rapporteringen och utvärderingen av den interna kontrollen över finansiell rapportering. Processen startade med en utvärdering på koncernnivå som därefter genomfördes även på affärsområdesnivå. Baserat på utvärderingen av riskkontrollerna identifierades och utvärderades korrigerande åtgärder.

Vid slutet av 2010 inleddes en oberoende utvärdering av alla identifierade kontroller och denna kommer slutföras under 2011.

Fokus 2011

Utvärderingen av de interna kontrollerna för finansiell rapportering har resulterat i en förändrad rapporteringsprocess. Från och med starten av 2011 kommer alla finansiella kontroller per affärsområde rapporteras på månadsbasis till koncernledningen jämfört med tidigare då de rapporterades en gång per år.

Saabs internkontrollprocess avseende finansiell rapportering från och med 2011

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag för vårt uttalande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Linköping den 16 februari 2011

Ernst & Young AB Deloitte AB

Erik Åström Tommy Mårtensson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

STYRELSE

MARCUS WALLENBERG

Ordförande sedan 2006. Vice ordförande 1993-2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992. Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956 Bachelor of Science of Foreign Service Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 85 150

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB och Electrolux AB Vice ordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Ledamot av styrelsen i AstraZeneca PLC, Stora Enso Oyj, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Temasek Holding Ltd.

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB, Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf, Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London Citicorp (Hong Kong) Citibank N.A. (New York)

ERIK BELFRAGE Ledamot av styrelsen sedan 1991 Bankdirektör i SEB Född 1946 Civilekonom Aktier i Saab: 3 900

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) och Näringslivets Internationella Råd (NIR) Ordförande International Chamber of Commerce (ICC) Corporate Responsibility & Anti Corruption Commission, Vice ordförande International Chamber of Commerce (ICC) Finance Committee, Ledamot av styrelsen i Eramet Steel och Centre for European Policy Studies (CEPS) Medlem i Trilateral Commission och Associate Member European Roundtable (ERT)

Tidigare anställningar

och befattningar : Ledamot av styrelsen i Investor AB Svenska Ambassaden i Geneve, Washington, Paris, Bukarest Utrikesdepartementet, Stockholm

JOHAN FORSSELL

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Direktör Investor AB, Ansvarig Kärninvesteringar Född 1971 Civilekonom Aktier i Saab: 5 000

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i Atlas Copco Ledamot av styrelsen i forskningsstiftelsen SSE MBA

Tidigare anställningar och befattningar:

Analyschef, Ansvarig Verkstad- och Hälsosektorn, Ansvarig Verkstadssektorn samt Ansvarig Analytiker Kärninnehav i Investor AB

STEN JAKOBSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och Vice ordförande sedan 2010 Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 3 490

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i Teknikföretagen, Stena Metall AB och World Childhood Foundation

Tidigare anställningar och befattningar :

Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsområdeschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division, Asea central staff - Produktion, Asea trainee

GEORGE ROSE

Ledamot av styrelsen sedan 1998 Ledamot i Saabs ersättningsutskott Finance Director i BAE Systems PLC Non Executive Director i National Grid plc Född 1952 Civilekonom Aktier i Saab: -

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i National Grid plc, Ordförande i National Grid plc Audit Committee, Ledamot i National Grid plc Remuneration Committee och National Grid plc Nomination Committee, Ledamot i Industrial Development Advisory Board

Tidigare anställningar och befattningar :

Finance Director, Leyland DAF UK Director Group Control, DAF NV, Netherlands, Company Controller, Rover Group, Non Executive Director, Orange PLC

PER-ARNE SANDSTRÖM

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs revisionsutskott Född 1947 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 3 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Infocare AS Ledamot av styrelsen i Cellmax Technologies AB och TeliaSonera AB

Tidigare anställningar och befattningar :

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson, President and CEO, Ericsson Inc., USA, Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB, Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK, Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB, Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB, Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

CECILIA STEGÖ CHILÒ

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Rådgivare till företags- och organisationsledningar Född 1959 Studier i statskunskap och nationalekonomi Aktier i Saab: 600

Andra styrelseuppdrag: Ledamot av styrelsen i Spendrups Bryggerier, Ledamot av styrelsen i Linköpings Universitets kommersialiseringsråd, Ledamot av styrelsen i stiftelsen Expo

Tidigare anställningar och befattningar :

Ledamot av styrelsen i AMF Fonder Ledamot av styrelsen i Länsförsäkringar Liv, Verkställande direktör Stiftelsen Fritt Näringsliv, Chef för Tankesmedjan Timbro, Statsråd och chef för kulturdepartementet, Ledarskribent och utrikespolitisk kommentator i Svenska Dagbladet, Kommentator i Sveriges Radio, Svenska Arbetsgivareföreningen, Moderata Samlingspartiet

ÅKE SVENSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2003 Verkställande direktör Teknikföretagen Född 1952 Civilingenjör Aktier i Saab: 9 425

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Parker Hannifin Corporation, Ledamot i Micronic Mydata AB, Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Ledamot i IVAs (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien) Näringslivsråd

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef i Saab, Affärsområdeschef Saab Aerospace, Saab AB, Affärsenhetschef Framtida Produkter och Teknik, Saab AB, Projektledare för RBS15, Saab Dynamics AB, Andra befattningar inom Saab-koncernen

LENA TRESCHOW TORELL

Ledamot av styrelsen sedan 2005 Ordförande i Saabs ersättningsutskott Professor i fysik Född 1946 Fil. dr. Aktier i Saab: 5 400

Andra styrelseuppdrag:

Vice ordförande i ÅF AB och Micronic Mydata AB, Ledamot av styrelsen i Investor AB, SKF AB, Dagens Industri AB och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, Ordförande för Euro-CASE (European Council of Applied Sciences and Engineering), Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA, samt för IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien)

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Ledamot av styrelsen i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson och Gambro AB, Director, Joint Research Centre, European Commission (Brussels), Vice rektor, Chalmers Göteborg, Professor i Materialfysik, Chalmers Göteborg, Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

JOAKIM WESTH

Ledamot av styrelsen sedan 2010 Ledamot i Saabs revisionsutskott Född 1961 Civilingenjör Aktier i Saab: 8 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i EMA Technology AB samt ledamot av styrelsen i Rörvik Timber AB och Absolent AB

Tidigare anställningar och befattningar :

Styrelseordförande i Absolent AB, Ledamot av styrelsen i Telelogic AB och VKR Holding A/S, Suppleant i styrelsen i Sony Ericsson Mobile Communications AB, Senior Vice President, Group Function Strategy & Operational Excellence och medlem av Group Management Team, Ericsson, J. Westh Företagsutveckling AB, Group Vice President och medlem av Executive Management Group, Assa Abloy AB, Partner, McKinsey & Co. Inc

CATARINA CARLQVIST Ledamot av styrelsen sedan 2007 Ledamot i AF-klubben vid Saab Dynamics, Karlskoga Född 1964 Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: -

STEFAN ANDERSSON Ledamot av styrelsen sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Underwater Systems, Motala Född 1974 Tekn. kand. Aktier i Saab: 668

CONNY HOLM Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant sedan 1995 Ordförande i Verkstadsklubben vid Electronic Defence Systems, Jönköping Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 467

SUPPLEANTER, ARBETSTAGARLEDAMÖTER

GÖRAN GUSTAVSSON

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping Född: 1953 Aktier i Saab: 477

NILS LINDSKOG

Suppleant sedan 2007 Ledamot i AF-klubben på Saab AB, Göteborg Född 1955 M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 255

JAN KOVACS

Suppleant sedan 2008 Ordförande i Unionen-klubben vid Saab AB, Linköping Född: 1960 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 530

REVISORER

ERNST & YOUNG AB ERIK ÅSTRÖM

DELOITTE AB TOMMY MÅRTENSSON

KONCERNLEDNING

HÅKAN BUSKHE President och Chief Executive Officer (CEO) sedan 1 september 2010 Född 1963, civilingenjör, Teknologie licentiat Anställd 2010 Aktier i Saab: 5 723

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Green Cargo AB, Ledamot av styrelsen i Teknikföretagen

Tidigare anställningar och befattningar: President och CEO E.ON Nordic AB och E.ON Sverige AB, Executive Vice President E.ON Sverige AB, Senior Vice President E.ON Sverige AB, CEO Schenker North och medlem av Schenker AG:s Executive Management , Produc-

tion Manager Falcon Brewery

LENA OLVING Deputy Chief Executive Officer, Executive Vice President och Chief Operating Officer (COO) Född 1956, civilingenjör Anställd 2008 Aktier i Saab: 4 352

GUNILLA FRANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Security and Defence Solutions Född 1960, civilingenjör och teknologie doktor Anställd 2008 Aktier i Saab: 1 185

LENNART SINDAHL Executive Vice President och Head of Business Area Aeronautics Född 1956, civilingenjör Anställd 1986 Aktier i Saab: 2 896

THOMAS SAMUELSSON Senior Vice President och Head of Business Area Dynamics Född 1953, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 1 920

MICAEL JOHANSSON Senior Vice President och Head of Business Area Electronic Defence Systems Född 1960, Kandidatexamen Anställd 1985 Aktier i Saab: 933

LARS-ERIK WIGE Senior Vice President och Head of Business Area Support and Services Född 1954 Anställd 2001 Aktier i Saab: 1 045

LARS GRANLÖF

Senior Vice President och Chief Financial Officer (CFO), Head of Group Finance Född 1962, civilekonom Anställd 2007 Aktier i Saab: 7 632

ANNE GYNNERSTEDT

Senior Vice President och Head of Group Legal Affairs. Secretary of the Board of Directors Född 1957, jur. kand. Anställd 2004 Aktier i Saab: 3 865

MIKAEL GRODZINSKY Senior Vice President och Head of Group Human Resources Född 1958, civilingenjör Anställd 1985 Aktier i Saab: 3 942

JONAS HJELM Senior Vice President och Chief Marketing Officer (CMO), Head of Group Marketing & Business Development, Acting interim Head of Group Communications Född 1971 Anställd 2006 Aktier i Saab: 1 772

DAN JANGBLAD Senior Vice President och Chief Strategy Officer (CSO), Head of Group Strategy Född 1958, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 5 225

PETER SANDEHED Senior Vice President och Head of Group Corporate Investments Född 1952, civilekonom Anställd 1981 Aktier i Saab: 10 386

I koncernledningen 2010 ingick även Åke Svensson, President och Chief Executive Officer (CEO) och Cecilia Schön-Jansson, Senior Vice President och Head of Group Communications.

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA

Årsstämma

Årsstämma hålls torsdagen den 7 april 2011 klockan 15.00 i Annexet, Stockholm Globe Arenas, Globentorget 2 , Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast fredagen den 1 april 2011.

• per telefon till 013-18 20 55
• per post med separat utsänd inbjudan
• per post till Saabs Årsstämma, Box 7839, 103 98 Stockholm
• via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab ab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden ab (tidigare vpc ab), fredagen den 1 april 2011, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast fredagen den 1 april 2011, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av sek 3,50 per aktie och tisdag den 12 april 2011 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden ab utsända utdelningen fredag den 15 april 2011.

SAAB-AKTIEN

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2010 till sek 1 746 405 504, fördelat på 1 907 123 ej marknads noterade a-aktier samt 107 243 221 noterade b-aktier. a-aktierna har tio röster per aktie, medan b-aktierna har en röst per aktie. Kvot värdet per aktie är sek 16. b-aktien är noterad på nasdaq omx Stockholm, på listan för stora bolag. En börspost omfattar 100 aktier.

Under 2010 omvandlades 3 347 180 a-aktier i Saab på aktieägares begäran till b-aktier, vilket minskade det totala antalet röster i bolaget. Det totala antalet röster minskade från 156 439 071 till 126 314 451. Saabs a-aktier ägs av Investor ab.

Saabs börsvärde uppgick vid utgången av 2010 till sek 13,4 miljarder. Kursen för b-aktien ökade under året med 4 procent, vilket kan jämföras med omx index som ökade med 23 procent. Totalavkastningen på Saabs b-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kursförändringen, var under den senaste femårsperioden -18 procent.

Omsättning och statistik

Under 2010 omsattes totalt 48 704 378 B-aktier där nästan all handel skedde via nasdaq omx Stockholm. Omsättningen av Saabs aktie på handelsplatserna nasdaq omx Europe, bats Europe, boat, Burgundy, Chi-X, Germany och Turqouise uppgick sammantaget till mindre än 1 procent av omsättningen. Högsta stängningskurs, sek 128,75, noterades den 21 januari och den lägsta kursen, sek 84,10, den 5 juli.

Betavärdet visar fluktuationerna hos en aktie i relation till börsen som helhet. Ett lågt betavärde (<1) indikerar låg risk i förhållande till andra aktier på börsen. Ett högt betavärde (>1) innebär högre risk. Enligt six beräkningar uppgick betavärdet för Saabs B-aktie till 1,12, vilket betyder att Saab-aktien i genomsnitt fluktuerade som börsen i genomsnitt, mätt enligt SIX Generalindex över en 48-månadersperiod. Förklaringsvärdet för Saab-aktien var 0,257 vilket innebär att kursutvecklingen till 25,7 procent kan förklaras av börsens utveckling i stort.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 31 125, varav svenska ägare svarade för 73,3 procent av kapitalet och 76,1 procent av rösterna. Svenska aktiefonder ägde cirka 16 procent av kapitalet respektive 14 procent av rösterna. Svenska privat personer ägde cirka 7 procent av kapitalet respektive 6 procent av rösterna.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av resultatet efter skatt under en konjunktur cykel. För verksamhetsåret 2010 föreslår styrelsen en utdelning om sek 3,50 per aktie (2,25).

Saabs Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett frivilligt aktiesparprogram. Programmet innebär att de anställda erbjuds köpa aktier av serie b i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal b-aktier. Under hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge. Under 2008 utvidgades programmet till att även omfatta medarbetare i Danmark, Tyskland, Storbritannien, usa, Schweiz och Australien och under 2009 utvidgades programmet ytterligare till att även omfatta medarbetare i Sydafrika. I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att införa ett prestationsrelaterat aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5–15 procent.

Årsstämmorna 2009 och 2010 beslutade om förnyade aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram.

Under 2007 återköpte Saab en miljon aktier och under 2008 och 2009 återköptes 1 340 000 aktier per år för att säkra programmen.

Årsstämman, den 15 april 2010, beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av bolagets aktier, varav 1 340 000 aktier för att trygga årets beslutade aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram. Syftet med bemyndigandet var att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt för att säkra koncernens aktiesparprogram. Mandatet gällde fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp skulle ske över börsen eller genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat innefattade även möjlighet att överlåta aktier inom de ramar lagstiftningen medger. Återköpta aktier kan

även överlåtas i anledning av bolagets aktiesparprogram och prestationsrelaterade aktieprogram.

Den 16 juni 2010 meddelade Saab att bolagets styrelse beslutat utnyttja bemyndigandet för återköp för att säkra bolagets aktiesparprogram och prestationsrelaterat aktieprogram. Mellan 26 juli och

28 augusti 2010 köptes 838 131 aktier på nasdaq omx Stockholm till en total kostnad av msek 80.

Antalet återköpta aktier som fanns i eget förvar den 31 december 2010 uppgick till 4 432 615, vilket var 793 395 fler aktier än vid 2009 års slut.

ANDEL AV KAPITALET, %

Svenskt ägande
Investor	30,0
Wallenberg-stiftelser	8,7
Nordea fonder	5,4
Swedbank Robur fonder	4,3
Fjärde AP-fonden	1,9
Länsförsäkringar fondförvaltning	1,8
Övriga svenska	21,2

Utländskt ägande
BAE Systems, Storbritannien	10,2
Orkla ASA, Norge	1,5
Norska staten	0,7
Odin fonder, Norge	0,4
Övriga utländska	13,9

RESULTAT OCH UTDELNING PER AKTIE, SEK

Data per aktie 2005–2010

	2010	2009	2008	2007	2006	2005
Börskurser1)
vid årets slut, SEK	123,00	118,00	71,50	129,50	210,00	170,00
årshögsta, SEK	128,75	118,00	180,00	216,50	218,00	170,00
årslägsta, SEK	84,10	50,50	51,00	116,50	154,50	113,00
Börsvärde, MSEK 2)	13 425	12 879	7 804	14 135	22 921	18 556
Genomsnittlig dagsomsättning, antal aktier1)	192 507	234 069	255 782	240 390	148 965	229 007
Direktavkastning, %	2,8	1,9	2,4	3,5	2,0	2,4
Börskurs/eget kapital, %	114	118	83	128	234	202
P/E-tal, ggr	31,0	18,8	-32,2	7,4	17,6	15,5
P/EBIT, ggr	13,8	9,4	47,0	5,4	13,1	11,2
Försäljningsintäkter
före utspädning, SEK	232,2	231,8	221,33	211,85	192,97	176,95
efter utspädning, SEK	223,9	225,8	218,01	210,91	192,97	176,95
Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare)
före utspädning, SEK	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91	10,89
efter utspädning, SEK	3,97	6,28	-2,31 3)	17,60	11,91	10,89
Eget kapital per aktie, SEK	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10
Kassaflöde från verksamheten
före utspädning, SEK	42,65	15,95	8,87	-12,40	8,88	22,32
efter utspädning, SEK	41,11	15,54	8,74	-12,34	8,88	22,32
Utdelning (2010 förslag), SEK	3,50	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00
Utdelning/årets resultat, %	81	35	-	25	36	37
Utdelning totalt, MSEK	367	237	187	491	464	437
Utdelningstillväxt, %	55	27	-	6	6	7
Antal aktieägare	31 125	32 555	32 164	28 181	29 413	33 809
Andel utländskt ägande, kapital, %	27	40	40	39	38	36
Andel utländskt ägande, röster, %	24	35	34	34	32	31
Genomsnittligt antal aktier före utspädning	105 217 786	106 335 553	107 515 049	108 668 700	109 150 344	109 150 344
Antal aktier exklusive aktier i eget förvar vid årets slut	104 717 729	105 511 124	106 829 893	108 150 344	109 150 344	109 150 344
Antal aktier efter utspädning	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344

1) Saab B på NASDAQ OMX Stockholm.

2) Vid full utspädning.

3) Ingen utspädningseffekt om årets resultat är negativt.

Aktieägare

Enligt SIX Ägarservice den 31 december 2010	Antal aktier i tusental	Andel av kapital i procent	Andel av röster i procent
Investor AB	32 778	30,0	39,5
BAE Systems, Storbritannien	11 166	10,2	8,8
Wallenbergstiftelser	9 469	8,7	7,5
Nordea fonder	5 916	5,4	4,7
Swedbank Robur fonder	4 668	4,3	3,7
Fjärde AP-fonden	2 038	1,9	1,6
Länsförsäkringar fond förvaltning	2 011	1,8	1,6
SEB fonder	1 832	1,7	1,5
Orkla ASA, Norge	1 661	1,5	1,3
SHB fonder	1 561	1,4	1,2
AMF Försäkring & Fonder	801	0,7	0,6
Norska staten	752	0,7	0,6
AFA Försäkring	746	0,7	0,6
Foundation Asset Management AB	722	0,7	0,6
Eikos fond	665	0,6	0,5
Skandia Liv	574	0,5	0,5
RAM One fond	504	0,5	0,4
Odin fonder, Norge	468	0,4	0,4
DFA fonder, USA	457	0,4	0,4
Summa de 20 största ägarna	78 789	72,1	76,0
Övriga svenska ägare	11 290	10,4	11,6
Övriga utländska ägare	14 638	13,4	12,4
Återköpta aktier	4 433	4,1	-
Totalt	109 150	100,0	100,0

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal aktie ägare	Procent av antalet ägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
1–500	27 443	88,2	3 108 307	2,9
501–1 000	2 318	7,4	1 750 391	1,6
1 001–5 000	1 012	3,2	2 016 969	1,8
5 001–10 000	110	0,4	826 762	0,8
10 001–15 000	38	0,1	479 841	0,4
15 001–20 000	19	0,1	342 263	0,3
20 001–	185	0,6	100 625 811	92,2
Totalt1)	31 125	100,0	109 150 344	100,0

1) Inklusive 4 432 615 återköpta B-aktier.

Aktier och röstetal 31 december 2010

Aktieslag	Antal aktier	Procent av antalet aktier	Antal röster	Procent av antalet röster
Serie A	1 907 123	1,7	19 071 230	15,6
Serie B	107 243 221	98,3	102 810 606	84,4
Totalt1)	109 150 344	100,0	121 881 836	100,0

1) Antal röster är exklusive 4 432 615 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Emissioner m.m.

		Ökning av aktiekapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK
2002, Konvertering1)	50 699 aktier	0,8	4,6
2003, Konvertering1)	7 189 aktier	0,1	0,7
2004, Konvertering1)	2 632 781 aktier	42,1	239,6

1) Avseende 1998 års konvertibla förlagslån.

ANALYTIKER SOM FÖLJER SAAB

ABG SUNDAL COLLIER, STOCKHOLM CARNEGIE, STOCKHOLM DANSKE MARKETS EQUITIES, STOCKHOLM ENSKILDA SECURITIES, STOCKHOLM GOLDMAN SACHS, LONDON ROYAL BANK OF SCOTLAND, LONDON SWEDBANK, STOCKHOLM ÅLANDSBANKEN, STOCKHOLM ÖHMAN FONDK.STOCKHOLM ERIK PETTERSSON, erik.pettersson@abgsc.se CECILIA KELLNER, cecilia.kellner@carnegie.se CARL GUSTAFSSON, cagu@danskebank.se STEFAN CEDERBERG, stefan.cederberg@enskilda.se DAVID H. PERRY, david.perry@gs.com SANDY MORRIS, sandy.morris@rbs.com MATS LISS, mats.liss@swedbank.se MIKAEL LASÉEN, mikael.laseen@alandsbanken.se BJÖRN ENARSON, bjorn.enarson@ohman.se

KVARTALSUPPGIFTER

	Januari–mars				April–juni
MSEK		2010 Rörelse marginal		2009 Rörelse marginal		2010 Rörelse marginal		2009 Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics	1 703		1 843		1 698		2 113
Dynamics	986		1 005		1 167		1 150
Electronic Defence Systems	940		988		1 159		1 099
Security and Defence Solutions	1 200		1 060		1 427		1 339
Support and Services	743		814		834		966
Corporate	219		226		233		304
Internfakturering	-407		-524		-525		-688
Totalt	5 384		5 412		5 993		6 283
Rörelseresultat
Aeronautics	53	3,1%	3	0,2%	18	1,1%	-44	-2,1%
Dynamics	85	8,6%	75	7,5%	174	14,9%	94	8,2%
Electronic Defence Systems	37	3,9%	27	2,7%	114	9,8%	48	4,4%
Security and Defence Solutions	-96	-8,0%	11	1,0%	-106	-7,4%	94	7,0%
Support and Services	56	7,5%	103	12,7%	119	14,3%	112	11,6%
Corporate	-9	-	-69	-	-43	-	168	-
Totalt	126	2,3%	150	2,8%	276	4,6%	472	7,5%
Finansiella poster	-27		-187		-65		-72
Resultat före skatt	99		-37		211		400
Periodens resultat	72		-27		174		292
varav moderbolagets aktieägares andel	69		-26		177		294
Resultat per aktie efter utspädning	0,63		-0,24		1,62		2,69
Antal aktier efter utspädning, tusental	109 150		106 831		109 150		109 150
			Juli-september			Oktober–december
MSEK		2010 Rörelse marginal		2009 Rörelse marginal		2010 Rörelse marginal		2009 Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Aeronautics	1 278		1 482		2 062		2 133
Dynamics	1 023		944		1 565		1 481
Electronic Defence Systems	905		1 180		1 350		1 403
Security and Defence Solutions	1 382		1 161		2 201		2 240
Support and Services	756		752		1 070		1 032
Corporate	224		223		313		249
Internfakturering	-564		-558		-508		-770
Totalt	5 004		5 184		8 053		7 768
Rörelseresultat
Aeronautics	57	4,5%	-26	-1,8%	63	3,1%	73	3,4%
Dynamics	31	3,0%	83	8,8%	32	2,0%	17	1,1%
Electronic Defence Systems	6	0,7%	18	1,5%	-58	-4,3%	-69	-4,9%
Security and Defence Solutions	130	9,4%	52	4,5%	209	9,5%	121	5,4%
Support and Services	69	9,1%	47	6,3%	107	10,0%	148	14,3%
Corporate	29	-	75	-	-102	-	213	-
Totalt	322	6,4%	249	4,8%	251	3,1%	503	6,5%
Finansiella poster	-48		-97		-59		-42
Resultat före skatt	274		152		192		461
Periodens resultat	188		111		20		323
varav moderbolagets aktie ägares andel	179		105		8		313
Resultat per aktie efter utspädning Antal aktier efter utspädning, tusental	1,64 109 150		0,96 109 150		0,08 109 150		2,87 109 150

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK, om ej annat anges	2010	2009	2008	2007	2006	2005	20044)	2003	2002
Orderingång	26 278	18 428	23 212	20 846	27 575	17 512	16 444	19 606	19 521
Orderstock 31 december	41 459	39 389	45 324	47 316	50 445	42 198	43 162	45 636	43 082
Försäljningsintäkter	24 434	24 647	23 796	23 021	21 063	19 314	17 848	17 250	16 538
Utlandsandel, %	62	69	68	65	65	56	48	46	41
Andel försvarsverksamhet, %	83	83	83	81	79	82	80	80	76
Rörelseresultat (EBIT)	975	1 374	166	2 607	1 745	1 652	1 853	1 293	1 220
Rörelsemarginal, %	4,0	5,6	0,7	11,3	8,3	8,6	10,4	7,5	7,4
Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar exklusive leasing (EBITDA), %	9,0	10,5	6,4	16,0	12,0	11,3	13,1	11,1	11,2
Resultat efter finansiella poster	776	976	-406	2 449	1 693	1 551	1 712	1 073	993
Årets resultat	454	699	-242	1 941	1 347	1 199	1 310	746	732
Balansomslutning	29 278	30 430	32 890	33 801	32 771	30 594	27 509	28 704	28 109
varav Saab Aircraft Leasing	3 049	3 362	3 226	3 415	3 397	4 887	5 314	6 181	4 869
varav ej upparbetade förskott	643	442	897	2 558	3 642	3 528	2 860	3 990	3 775
varav eget kapital	11 444	10 682	9 330	11 008	10 025	9 493	8 221	7 003	6 833
eget kapital per aktie, SEK1)	107,66	99,91	86,49	101,53	89,80	84,10	74,89	65,75	64,17
Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner	2 382	-1 631	-3 061	-2 802	-261	5 144	3 211	3 149	2 655
Nettolikviditet/skuld	3 291	-634	-1 693	-1 627	605	2 856	781	495	352
Kassaflöde från den löpande verksamheten	4 487	1 696	954	-1 304	969	2 541	865	1 348	1 060
Operativt kassaflöde	4 349	1 447	659	-1 603	-1 900	2 645	325	545	-92
Genomsnittligt sysselsatt kapital	13 743	13 775	13 994	13 430	12 789	12 925	12 386	11 629	11 926
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	7,9	10,3	1,4	19,4	14,5	14,6	17,3	12,7	11,6
Räntabilitet på eget kapital, %	4,1	7,0	-2,4	18,5	13,8	13,5	16,7	10,8	10,8
Överskottsgrad, %	4,47	5,78	0,82	11,4	8,83	9,73	11,74	8,5	8,4
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,78	1,79	1,70	1,71	1,65	1,49	1,47	1,48	1,39
Soliditet, %	39,1	35,1	28,4	32,6	30,6	31,0	29,9	24,4	24,3
Räntetäckningsgrad, ggr	3,20	3,16	0,35	21,4	13,47	6,08	6,08	3,70	3,55
Resultat per aktie före utspädning, SEK2)	4,12	6,45	-2,31	17,68	11,91	10,89	11,78	7,00	6,87
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3)	3,97	6,28	-2,31	17,60	11,91	10,89	11,78	6,91	6,78
Utdelning, SEK	3,50 5)	2,25	1,75	4,50	4,25	4,00	3,75	3,50	3,50
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	262	197	386	395	433	296	348	472	623
Utgifter för forskning och utveckling	5 008	4 820	4 141	4 523	3 537	3 546	3 929	3 690	4 138
Antal anställda vid årets slut	12 536	13 159	13 294	13 757	13 577	12 830	11 936	13 414	14 036

1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2010: 104 717 729, 2009: 105 511 124, 2008: 106 829 893, 2007: 108 150 344, 2006/2005/2004: 109 150 344, 2003: 106 517 563 och 2002: 106 510 374.

2) Genomsnittligt antal aktier 2010: 105 217 786, 2009: 106 335 553, 2008: 107 515 049 , 2007: 108 668 700, 2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, 2003: 106 513 969 och 2002: 106 487 407.

3) Genomsnittligt antal aktier 2010/2009: 109 150 344, 2008: 107 515 049, 2007/2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, 2003/2002: 109 247 175. Konvertering av förlagslånet avslutades 15 juli 2004.

4) Omräknad enligt IFRS, tidigare år ej omräknade. 5) Enligt styrelsens förslag 2010.

EKONOMISK INFORMATION 2011

7 APRIL	ÅRSSTÄMMA 2011
29 APRIL	DELÅRSRAPPORT JANUARI–MARS
19 JULI	DELÅRSRAPPORT JANUARI–JUNI
21 OKTOBER	DELÅRSRAPPORT JANUARI–SEPTEMBER

Ekonomisk information kan beställas på telefon 013-16 92 08, eller via www.saabgroup.com

Kontaktperson

Ann-Sofi Jönsson, Investor Relations, telefon 08-463 02 14, ann-sofi.jonsson@saabgroup.com

KONTAKTUPPGIFTER

Huvudkontor

Box 703 63 se-107 24 Stockholm Telefon: 08-463 00 00 Fax: 08-463 01 52 www.saabgroup.com

Kontaktuppgifter till övriga kontor finns på www.saabgroup.com

Linköping

se-581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata Telefon: 013-18 00 00 Fax: 013-18 00 11

Produktion: Intellecta Corporate Tryck: Larsson Offsettryck AB 2011 Foto: Peter Karlsson, Shutterstock, Getty Images och Saabs bildbank