SAAB — Annual Report 2008

Oct 28, 2009

ÅRSREDOVISNING 2008

INNEHÅLL

• 2 Det här är Saab
• 4 Historisk tillbakablick
• 7 VD och styrelseordförande i dialog

Verksamhetsbeskrivning

• 10 Saabs verksamhet och marknad i korthet
• 13 Drivkrafter
• 22 Målbild och strategier
• 24 Saabs sex marknader

Förvaltningsberättelse

• 30 Verksamheten
• 39 Segmentredovisning
• 40 Defence and Security Solutions
• 42 Systems and Products
• 44 Aeronautics
• 46 Produktutveckling
• 48 Saabs ansvarstagande
• 50 Saab i samhället
• 52 Saabs medarbetare
• 54 Saab och miljön
• 58 Risker och riskhantering

Finansiell information

• 61 Räkningar
• 71 Noter
• 125 Utdelningsmotivering
• 126 Förslag till vinstdisposition
• 127 Revisionsberättelse
• 128 Kvartalsuppgifter
• 129 Flerårsöversikt

Investerar- och aktieägar information

• 130 Bolagsstyrningsrapport
• 136 Styrelse
• 138 Koncernledning
• 139 Aktieägarinformation
• 140 Saab-aktien
• 144 Ekonomisk information 2008 och kontaktuppgifter

SAAB BIDRAR TILL ATT GÖRA SVERIGE OCH VÄRLDEN SÄKRARE

DET HÄR ÄR SAAB

Saab förser den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar som sträcker sig från militärt försvar till samhällssäkerhet.

Saabs verksamhet är indelad i tre affärssegment: Defence and Security Solutions, Systems and

Products och Aeronautics.

Saab agerar på sex marknader:

• t.JMJUÊSUnZH
• t.BSJO
• t.BSL
• t+PJOU0QFSBUJPOT
• t4BNIÊMMTTÊLFSIFU
• t,PNNFSTJFMMUnZH

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2008

• Thailand beslutar att köpa ett integrerat luftövervakningssystem av Sverige och Saab får i februari en order från '.7
  'ÚSTWBSFUT.BUFSJFMWFSL
  UJMMFUUWÊSEFBW4&,NJMKBSEFS
• Inom samhällssäkerhet tecknar Saab kontrakt under januari och mars om att förse två kärnkraftverk med bevakningssystem. Därtill får Saab i mars kontrakt för leverans av avancerade bevakningssystem på nya säkerhetsanstalter och häkten i Sverige.
• *BQSJMQSFNJÊSWJTBT(SJQFO%FNPoFOnZHBOEFVUWFDLMJOHTQMBUUGPSNGÚSOVWBSBOEFPDIGSBNUJEBHFOFSBUJPOFS BW(SJQFO*TMVUFUBWNBKHFOPNGÚS4BBCFOMZDLBEGÚSTUBnZHOJOHNFE(SJQFO%FNP
• *BQSJMMÊNOBS4BBCJOTJUUTWBSUJMM/PSHFQÌVQQUJMM(SJQFOnZHQMBO,PSUEÊSFGUFSMÊNOBS4BBCÚWFSTJUUTWBSUJMM *OEJFO
  HÊMMBOEF(SJQFOnZHQMBO
• I början av juli lämnar Saab in en Gripenoffert till Schweiz. Förslaget överlämnas till det schweiziska departementet för upphandling av högteknologiska system och försvarsteknologi, Armasuisse, i Bern.
• 4BBCBWZUUSBSJCÚSKBOBWTFQUFNCFS4BBC4QBDFUJMMEFOTDIXFJ[JTLBnZH
  SZNEPDIGÚSTWBSTLPODFSOFO36"(
• *CÚSKBOBWTFQUFNCFSTÊOLFS4BBCQSPHOPTFOGÚSIFMÌSFU%FOOZBQSPHOPTFOGÚSPSHBOJTLUJMMWÊYUÊOESBT till 3–4 procent och rörelsemarginalen till 8–9 procent.
• I början av oktober utannonserar Brasilien att Gripen NG (Next Generation) finns med på listan över tänkbara nZHQMBOGÚSEFUCSBTJMJBOTLBnZHWBQOFU
• I november meddelar den norska regeringen att den förordar att förhandla med ett till Saab kon kurrerande amerikanskt alternativ.
• 4BBCUFDLOBSBWUBMNFE-PDLIFFE.BSUJO\$BOBEB
  HÊMMBOEFFUUTBNBSCFUFGÚSBUULPOTUSVFSBPDIVUWFDLMB ledningssystem till den kanadensiska marinens tolv Halifax-fregatter.
• 'ÚSTWBSFUT.BUFSJFMWFSLJOHÌSFUUMÌOHTJLUJHUBWUBMNFE4BBCHÊMMBOEFFUUIFMIFUTÌUBHBOEFGÚSnZHTZTUFNFU 4,ŭEÊS4BBCTÊLFSTUÊMMFSBUUTZTUFNFUÊSMVGUWÊSEJHUPDImOOTUJMMHÊOHMJHUJFOMJHIFUNFE'ÚSTWBSTNBLUFOT CFIPWQÌEFTWFOTLBnZHnPUUJMKFSOB

DEFENCE AND SECURITY SOLUTIONS

Inom ramen för affärssegmentet Defence and Security Solutions utvecklar och integrerar Saab högteknologiska system för spaning, över vakning, kommuni kation och ledning för militära och civila ändamål.

Defence and Security Solutions	2008	2007
Försäljningsintäkter, MSEK	9443	9300
Rörelseresultat, MSEK	732	934
Rörelsemarginal, %	7.8	10.0
Justerad rörelsemarginal, %	8.8	9.5
Orderingång, MSEK	9997	7259
Orderstock vid årets slut, MSEK	10918	10764

AERONAUTICS

Saabs militära och civila flyg verksamhet domineras av Gripenprogrammet, men innefattar även kommersiell flygplansverksamhet och satsningar på fram tidens obemannade flygfarkoster.

Aeronautics	2008	2007
Försäljningsintäkter, MSEK	7 269	6510
Rörelseresultat, MSEK	$-1.508$	454
Rörelsemarginal, %	$-20.7$	7,0
Justerad rörelsemarginal, %	3.6	7,0
Orderingång, MSEK	6 153	7516
Orderstock vid årets slut, MSEK	19 626	21 158

SYSTEMS AND PRODUCTS

FÖRSÄLJNING, 36% Systems and Products erbjuder en bred portfölj av produkter och komponenter och delar av eller hela system inom försvar, flyg och samhällssäkerhet.

ANDEL AV KONCERNENS FÖRSÄLJNING, 35%

Systems and Products	2008	2007
Försäljningsintäkter, MSEK	9095	9091
Rörelseresultat, MSEK	756	756
Rörelsemarginal, %	8,3	8,3
Justerad rörelsemarginal, %	11.1	9,0
Orderingång, MSEK	9345	8470
Orderstock vid årets slut. MSEK	17 390	17830

Nyckeltal	2008	2007
Försäljningsintäkter, MSEK	23796	23021
Rörelseresultat, MSEK	166	2607
Rörelsemarginal, %	0,7	11,3
Justerad rörelsemarginal, %	8,4	9,4
Jämförelsestörande poster	$-1828$	453
Resultat efter finansiella poster, MSEK	$-406$	2449
Årets resultat, MSEK	$-242$	1941
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	$-2,31$	17,60
Utdelning per aktie, SEK 1)	1,75	4,50
Räntabilitet på eget kapital, %	$-2,4$	18,5
Soliditet, %	28.4	32,6
Orderingång, MSEK	23 21 2	20846
Orderstock vid årets slut, MSEK	45 324	47316
Utgifter för FoU, MSEK	4 1 4 1	4523
Antal anställda vid årets slut	13 294	13757
Andel kvinnor, %	22,5	22,0
Andel högskoleutbildade, %	48,0	41,0
Sjukfrånvaro 2) , %	2,5	2,7

&OMJHUGÚSTMBHGSÌOTUZSFMTFO

4BBCJ4WFSJHF

RESULTAT OCH UTDELNING PER AKTIE, SEK

DETTA HAR HÄNT

'SÌOEFOOPWFNCFSHÊMMFS%VNCBSUPO0BLT systemet också i Sverige. Det finns många sätt att beskriva den historiska utvecklingen. För Saab är det relevant att notera förändringen från försvar av gränser UJMMTLZEEBWnÚEFO

DUMBARTON OAKS?

Låt oss ta det från början.

Försörjning och välstånd har alltid varit en grundläggande utgångspunkt för människors strävanden. De flesta samhällen har haft ambitionen att verka för både välstånd och fred men har ändå alltid varit beredda att med vapen i hand försvara sina uppnådda välfärdspositioner, sitt politiska system och sin frihet. Försvarsambitionen i sig har också bidragit till välståndsutvecklingen bland annat genom att försvarsindustrin, som utöver egna bidrag till bruttonationalprodukten, också genererat avgörande och välståndsdrivande teknikgenombrott. Sverige har haft en framstående försvarsindustri sedan 1600-talet. Exempelvis kommer Bofors kanoner från denna tid, liksom många av de bruk, som blev ryggraden i svensk industri sekler framöver.

Det trettioåriga kriget i början av 1600-talet fick sitt avslut i den "westfaliska freden" 1648, som inte bara ritade om kartan i Europa – den definierade en världsordning som kom att prägla all samhällsstruktur som vi idag har runt om oss, inklusive säkerhetsstrukturen. Vid andra världskrigets slut, efter 300 år av ständiga mellanstatliga konflikter, var det uppenbart att systemet behövde omprövas. Sedan dess pågår en successiv systemomvandling.

EN VÄRLDSORDNING MED FOKUS PÅ STABILITET

Fred och välstånd i det westfaliska systemet byggde på principerna om nationell suveränitet, självförsörjning och på maktbalans mellan staterna. Stabilitet var det tillstånd som eftersträvades och nationalstaten den konstruktion som skulle upprätthålla territoriell stabilitet. Nationalstaten definierades genom sina geografiska gränser och manifesterades med egen flagga, egen lagstiftning, egen valuta och egna pass, som medborgarna behövde för att passera gränserna. Gränserna skulle till varje pris upprätthållas och försvaras, liksom den egna valutan. Begreppen nationalekonomi och statsvetenskap är också barn av denna ordning. Nationer skulle helst vara självförsörjande – och handel skulle utövas primärt på de områden där man inte kunde bli självförsörjande. Den industriella revolutionen gjorde att den merkantila ekonomin fick större betydelse och att den internationella handeln successivt växte sig starkare – trots omfattande regleringar, tullar och avgifter med syfte att skydda de nationella ekonomierna och stabiliteten i systemet. Den westfaliska världsordningen utsattes för extrema påfrestningar under 1900-talets första hälft med två världskrig inom loppet av bara 40 år. Hela systemet skakade i sina grundvalar när omkring 40 länder i olika grad samtidigt var involverade i det andra världskriget och när kärnvapen för första gången användes på slagfältet.

Mot slutet av kriget, då det stod klart att de allierade skulle segra, samlades representanter för usa, Sovjetunionen, England, Frankrike och Kina till en konferens på godset Dumbarton Oaks i Georgetown, Washington, dc. Där skulle fundamentet till en ny världsordning och en ny säkerhetsdoktrin läggas. Världen såg förstås dramatiskt

annorlunda ut trehundra år efter Westfalens motsvarande fredsmöte. Handelsutbytet mellan länderna hade mångfaldigats och allas välståndsutveckling var i ökad grad beroende av en växande och fungerande global handel. Gränser och geografisk separation var inte längre lika ändamålsenliga som säkerhetsinstrument. Även kriget utspelades globalt och avstånd innebar inte längre något automatiskt skydd. Man kunde konstatera att det fanns gemensamma globala intressen som var minst lika stora som de enskilda staternas. Om de gemensamma intressena blev ännu större och tydligare skulle framtida krig kunna undvikas, resonerade man.

Ett av de viktigaste resultaten av Dumbarton Oaks-konferensen, som avslutades den 7 oktober 1944, var den första skissen till Förenta Nationerna som grundades ett drygt år senare, 24 oktober 1945. Medlemskap öppnades "för alla stater som vill arbeta för fred" och som accepterar fn-stadgan, som inleds: "Vi de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel…"

FRED OCH VÄLSTÅND GENOM EKONOMISK INTEGRATION

Dumbarton Oaks-systemet hade samma syfte som det westfaliska: fred och välstånd. Men detta skulle tvärtom skapas genom gemenskapsprinciper och ömsesidiga beroenden. Den nya säkerhetsdoktrinen byggde på och syftade till kollektiv säkerhet. Den bärande tanken var att krig skulle göras omöjliga i framtiden genom att de ekonomiska intressena integrerades allt djupare. usa och president Roosevelt var den drivande kraften bakom initiativet. Demokrati och marknadsekonomi identifierades som förutsättningar för att det nya systemet skulle fungera.

Världens uppdelning i två ideologiska block, varav det ena varken trodde på demokrati eller marknadsekonomi, gjorde att systemet kom att halta. Istället för fred präglades de kommande drygt fyrtio åren av det kalla kriget, som trots hög anspänning aldrig resulterade i direkta krigshandlingar mellan de ledande staterna. Inte förrän järnridån föll den 9 november 1989 och även Kina och Indien successivt accepterade marknadsekonomin som välståndsskapande system uppstod förutsättningarna för den globala intressegemenskap som Dumbarton Oaks visioner byggde på. Man skulle kunna se detta som en brytpunkt, där 350 års westfalenparadigm inte längre är

allenarådande. De militära utgifterna har också minskat påtagligt i flertalet länder efter det kalla krigets slut.

Den ekonomiska integrationen på det globala planet kan avläsas i frihandelsorganisationen wtos omfattning, i dag med 153 medlemsstater som tillsammans står för mer än 95 procent av världshandeln. Dess uppgift är att löpande stärka det multilaterala handelssystemet. Företrädaren till who – gatt – etablerades 1944 på konferensen i Bretton-Woods (Världsbanken, etc.), liksom imf, Internationella Valutafonden, allt i syfte att skapa ett utbytesfrämjande finansiellt system för den globala gemenskapen. Rom-fördraget, fundamentet till eu, som undertecknades den 25 mars 1957, bygger likaledes på gemenskapsprinciperna från Dumbarton Oaks. Den historiskt långvariga konflikten mellan Tyskland och Frankrike som resulterat i många krig hade då redan delvis reglerats i den Europiska kol- och stålgemenskapen, som skulle kunna utläsas som "välstånds- och

fredsgemenskapen". I Rom-fördraget identifieras tydligare än någonsin tidigare det nya "flödessamhället", där det gamla tullregelverket ersattes med de fyra friheterna – frihet för medborgare, kapital, tjänster och varor att röra sig över riksgränserna inom unionen, det som kallas eus inre marknad. Med Maastricht-fördraget 1993 formades eu till en politisk, legal och monetär union. Svenska folket röstade ja till eu-medlemskap 1994. eu började för ungefär 10 år sedan också formulera en gemensam säkerhetspolitik med samhällets funktionalitet i fokus, inte gränserna, helt i enlighet med filosofin från Dumbarton Oaks. I och med försvarsbeslutet 2004 är det eus säkerhetspolitik som gäller också för Sveriges del. Tanken var att

vidare. Det inkluderar också en strävan efter att skapa transparens och tydlighet i de regler som styr handelsutbytet och att bekämpa användningen av korrupta affärsmetoder. Allt det som håller transaktionerna igång.

EN NY SÄKERHETSPOLITISK UTMANING

Att de strategiska transaktionssystemen fungerar är det nya gemensamma säkerhetsintresset. Det har väsentligen riktat om också militära initiativ och samarbeten, vilket till exempel resulterat i gemensamma insatsstyrkor i konflikthärdar världen runt. Dagens säk erhets politiska dilemma är nämligen att de försörjningsflöden

I Sverige står staten för försvar, beredskap och polis- och rättsväsende, vilka sammantaget svarar för cirka 9% av statsbudgeten.

Lissabon-fördraget 2009 skulle fullborda visionen med en Europeisk Union med en djupare samordning av utrikes- och säkerhetspolitiken. En folkomröstning i Irland har ruckat på tidsplanen, men den 20 november 2008 röstade Sveriges riksdag likafullt ja till Lissabonfördraget. Det innebär att Sveriges folk efter 360 år också tagit ställning för att formellt lämna det westfaliska systemets självförsörjningsprinciper inom utrikes- och säkerhetsområdet.

EN NY VÄRLDSORDNING MED FOKUS PÅ DYNAMIK

Ska man sammanfatta hela transformationen så har utvecklingen gått från att fokusera på vertikala stuprörsstrukturer i de gamla nationalstaterna till att utveckla horisontella flödesstrukturer i den samtida globala ekonomin. Den gamla ordningen hade fokus på att upprätthålla gränser, den nya på att upprätthålla flödena över gränserna. Fokus har flyttat från stabilitet till dynamik – helst stabil dynamik. Allt fler resurser och investeringar fokuseras därför på gränsöverskridande infrastruktur och effektivisering av flödena.

Informationsteknikens utveckling och dess betydelse i det här sammanhanget kan knappast överskattas. Internet länkar samman allt större delar av världen i en "informationsflödesgemenskap" med omedelbar tillgänglighet. Det globala flödet omfattar gods, energi, tjänster, kapital, data och människor. Flödesvolymerna har ökat allt eftersom nya delar av världen har integrerats i flödesgemenskapen. Behoven av kontroll, effektivitet och säkerhet i flöden och infrastrukturer sysselsätter allt större del av industrin, såväl den civila som försvarsindustrin. En rad överstatliga institutioner och mellanstatliga initiativ har också till uppgift att främja och skydda flödena och deras noder. Det inkluderar infrastrukturer som pipelines, energi system och it-system, och noder som hamnar, omlastningsterminaler, flygplatser, globala it-hubbar, finansiella centra och så

som alla är ömsesidigt beroende av ofta går rakt igenom de mest utsatta kris- och konfliktområdena. Hälften av jordens befolkning bor dessutom i städer och är helt beroende av att flödena fungerar. Om de skulle upphöra så skulle stadsbefolkningarna helt enkelt svälta ihjäl, om de inte hann slå ihjäl varandra först i kampen om överlevnad. Det är därför knappast förvånansvärt att borgmästarna i världens megastäder idag allt oftare formulerar sina städers säkerhetsbehov på ett sätt som tidigare var förbehållet försvars- och inrikesministrar på nationell nivå.

Finanskrisen under 2008 har tydligt visat vad som händer när något av de globaliserade transaktionssystemen fallerar. Det får omedelbara och dramatiska effekter på hela transaktionsvolymen. Det skapar i sin förlängning inte bara konkurser och arbetslöshet utan medför risk för protektionism med nya nationella konflikter och kamp om resurser och tillgångar som följd. Finanskrisen innebär att det nya flödessamhället fått sin första riktigt allvarliga prövning.

För att förstå komplexiteten i omvärldsbilden måste man göra klart för sig att både Westfalen- och Dumbarton Oaks-systemen existerar samtidigt, men i olika grad i olika delar i världen. De är båda en del av den totala säkerhetsstrukturen, men har helt olika strategier för hur säkerhet ska uppnås. Mixen av dem gör att det internationella systemet är extra bräckligt. Det finns aktörer på den geopolitiska arenan som utnyttjar båda systemen samtidigt för att nå sina strategiska mål. Det förklarar anomalierna i det internationella systemet och den ibland svårgenomträngliga och onyanserade debatten om fred, säkerhet och utveckling. Precis som alla andra företag måste Saab hitta sin plats och roll i den här utvecklingen och i den här affärsmiljön. Nu och i framtiden.

Saabs styrelseordförande Marcus Wallenberg (MW) och VD Åke Svensson (ÅS) i en dialog om utmaningar och möjligheter.

VAD HÄNDER NU – OCH HÄRNÄST?

6SFUUTBNIÊMMTQFSTQFLUJWHFSJOWFTUFSJOHBSJGÚSTWBSTJOEVstrin mångfalt tillbaka i form av ny teknologi, som får civila tillämpningar och många gånger blir till nya företag som ger arbetstillfällen och skatteintäkter.

ÅS: När vi ser tillbaka på 2008 kan vi konstatera att vi klarade av att leverera enligt vår reviderade prognos efter ett mycket starkt underliggande resultat under fjärde kvartalet. Detta trots utmaningar som global finanskris, förseningar inom större projekt och en fortsatt osäkerhet runt Sveriges försvarspolitik och den generella osäkerheten i världen.

MW: Jag håller med om att det externa utgångsläget är osäkert – både säkerhetspolitiskt och civilt. De stora skevheterna i den globala bytesbalansen bjuder på många konfliktämnen. Finanskrisen har utvecklats med en hastighet och till ett djup som ingen nu verksam tidigare har sett. Konflikthärdar på flera håll i världen hotar att blossa upp. Terrorismen fortsätter att vara ett gissel. Hotbilden mot samhället och vår välståndsutveckling är verkligen komplex.

ÅS: Ja, Saabs position på de marknader där vi agerar är stark, men makrobilden är komplex. Det gäller i än högre grad om man väger in även klimatfrågan och den globala uppvärmningens inverkan på Norra Ishavet och vårt närområde. Tyvärr finns också här potentiella konflikter, som kan aktualiseras allt eftersom isen smälter.

MW: Absolut. När isen drar sig undan blir det möjligt att exploatera väldiga fyndigheter i området mellan Murmansk, Svalbard och Kirkenes. De stora ryska gasfyndigheterna som redan exploateras i Stockmanfältet utanför Murmansk är tänkta att kopplas på Östersjöledningen. Många av de konflikter vi ser har med råvaror och energi att göra. Även olika utvecklingsscenarier på Nordkalotten måste ses i ett råvaruperspektiv.

ÅS: Jag anser att ett öppet ishav också kommer att ändra hela handelsflödets struktur. Rutten över Barents hav förbi Nordkalotten kan då komma att bli en av de stora transportlederna för världshandeln, kanske till och med den allra största, eftersom det blir genvägen från vår del av världen till och från Kina. Det innebär en säkerhetspolitiskt helt ny situation för de nordiska länderna. Den globala uppvärmningen gör att "det hettar till" i mer än en bemärkelse.

MW: Man kan utgå ifrån att ju fler potentiella konflikter i närområdet, desto större behov av ett lokalförsvar i samma område. Det är inte osannolikt att vi får en ny syn på behovet att skydda Sverige

också här hemma med dessa förändringar, samtidigt som vi deltar i att stabilisera konfliktområden långt borta.

ÅS: Det var i en liknande insikt på sent 1930-tal som vårt företags moderna historia startade, då Svenska Aeroplan Aktiebolaget, Saab, började utveckla och leverera system till flygvapnet när det väl stod klart att Sverige inte kunde anskaffa flygplan utifrån.

MW: Ja, dagens Saab skulle inte finnas om det inte varit för det svenska försvarets behov av en kompetent och säker leverantör på hemmaplan. Så gott som alla försvarsindustrier runt om i världen har vuxit fram och utvecklats i nära symbios med sina lokala försvarsmakter. Så kommer det att fortsätta att vara. Vår affärsmodell är beroende av långsiktiga handlingsplaner från Sveriges regering för att driva den högteknologiska utvecklingen. Därtill kan vi inte utveckla konkurrenskraftiga system och bedriva framgångsrik exportverksamhet utan stöd från Sveriges regering. Här skiljer sig Saab från andra stora svenska exportföretag.

ÅS: Vi ser att med tanke på dagens situation så kommer vi att egenfinansiera en betydande andel av produktutvecklingen också framöver – vilket föranleder åtgärder, som vi strax ska återkomma till. Men ett fortsatt djupt strategiskt partnerskap med det svenska försvaret är avgörande för vår förmåga att fortsätta driva verksamheten med framgång. Vi måste ha en utvecklingspartner, inte en som bara avser köpa från hyllan.

MW: Definitivt. Det finns inget land där försvarsindustrin kan bära utvecklingskostnaderna själv. Men ur ett samhällsperspektiv ger investeringar i försvarsindustrin praktiskt taget alltid mångfalt tillbaka i form av ny teknologi, som får civila tillämpningar och många gånger blir till nya företag som ger arbetstillfällen och skatteintäkter.

ÅS: Det har du rätt i. Saab har fungerat som en teknikgenerator för Sverige i mer än 70 år och har åstadkommit en teknikhöjd som i allra högsta grad bidragit till att utveckla svenskt näringsliv och i förlängningen svenskt välstånd. Det är vi förstås mycket stolta över.

MW: Inte bara det; Saab initierar också i samband med affärer en rad stora internationella industrisamarbeten. Det gagnar andra svenska exportföretag, som på detta sätt kommer djupare in i olika marknader på fördelaktiga villkor. Vi har fått starkt stöd från flertalet bolag inom Investorgruppen och hoppas på en fortsatt positiv inställning. Detta är ett måste då dessa affärer måste vara en win/win för alla parter. Det genererar värden långt utöver den enskilda affären, för lång tid framöver.

ÅS: Försäljningen av Gripen-systemet har så långt skapat industrisamarbeten, vars värde för svensk industri konservativt kan beräknas uppgå till tiotals miljarder kronor. Därtill har forsknings- och utvecklingsmöjligheter skapats för industrier och vid universitet och högskolor. Eff ekten på den svenska nationalkalkylen kan knappast överskattas. Alla exportaff ärer på det militära området kräver statens godkännande, men de stora aff ärerna kräver också statens aktiva medverkan. Det engagemanget ger mångfalt tillbaka.

MW: Minst lika stora värden skapas i andra änden, i det land vi säljer till. Vi lägger ner ett omfattande arbete på breda industrisamarbeten som gagnar näringsliv och forskning i det köpande landet. Gripen är en långsiktig katalysator för detta.

ÅS: Försäljningen av Gripen måste trots vissa motgångar betraktas som framgångsrik. De som hittills valt Gripen är Sydafrika, Th ailand, Ungern och Tjeckien, de två senare i form av leasingaff ärer. Faktum är att Gripen är det existerande fl ygsystem som fått fl est exportaff ärer under den senaste 10-årsperioden, även om det fi nns konkurrerande system som fått större. I jämförelse med våra konkurrenter är vi små – och det är både en styrka och en svaghet. Styrkan ligger främst i att vi som små kan vara mer förändringsbenägna och fl exibla. På samma sätt är det både en fördel och en nackdel att Sverige är alliansfritt. Tyvärr valde Norge ändå bort Gripen.

MW: Vi kan bara konstatera att Norge sökte en annan slags lösning än Gripen. Norge har en lång tradition av försvarssamarbete med USA, och det samarbetet har ju inte direkt förlorat i relevans med tanke på utvecklingen kring Nordkalotten och Norra Ishavet.

ÅS: Gripens mycket höga operativa förmåga bekräft ades senast i Red Flag, den stora samövningen med bland annat amerikanskt, kanadensiskt och japanskt fl yg som genomfördes i somras på Nellis Air Force Base, då sju Gripen av senaste version gjorde utomordentligt väl ifrån sig.

MW: Den höga operativa förmågan är mycket viktig för dessa aff ärer, men komplexiteten är också stor och tenderar att öka. Saab hade under åren 1998–2005 ett samarbetsavtal runt Gripen-systemet med vår delägare bae Systems. I huvudsak gick det ut på att bae Systems ansvarade för marknadsföring och försäljning, medan vi ansvarade för teknikutveckling och produktion. Vi ingick samarbetet för att kunna sälja internationellt brett, snabbt och eff ektivt. Det tog oss ett antal år att bygga upp en egen organisation som nu helt sköter försäljningen av Gripen för Saab.

ÅS: När det gäller säljarbetet, så har vi en mycket tydlig syn på etik och aff ärsmetoder. Under året har vi utarbetat ett ännu tydligare regelverk och en ännu skarpare uppförandekod riktat till alla Saab's medarbetare, och också vidtagit omfattande åtgärder för att såväl våra egna medarbetare som alla våra partner och konsulter ska vara fullt medvetna om dem. Det är värt att påpeka att vi inte kan se att Saab skulle ha varit inblandat i några oegentligheter i samband med några aff ärer.

MW: Vi från styrelsens sida kan bara med kraft understryka att vi endast kan acceptera ett korrekt uppträdande från alla Saabs medarbetare, som självklart måste följa lagar och regler. Vi sam arbetar också fullt ut med åklagaren i alla undersökningar som pågår. Att bidra till att alla frågetecken rätas ut ligger i vårt intresse.

ÅS: Det är vi helt överens om. Vi är också väl medvetna om att vårt varumärke och anseende tagit en del stryk på grund av detta. Att återställa fullt förtroende är en av våra utmaningar framöver.

Sveriges positionering i försvars frågan är den allra största utmaningen för Saab. Den påverkar i grunden hur vi tar före taget vidare, inte minst när det gäller teknik utveckling.

MW: Ja, utmaningar saknas inte för Saab. Sveriges positionering i försvarsfrågan är den allra största utmaningen. Den påverkar i grunden hur vi tar företaget vidare, inte minst när det gäller teknikutveckling. Vårt tekniska kunnande och vår innovationskraft är vår främsta styrka. Den får inte äventyras.

ÅS: Nej, därför måste vi själva utöver fortsatt kundfi nansiering satsa hårt på forskning och utveckling. Miljardprogrammet – vårt eff ektiviseringsprogram – ska säkerställa egna resurser för detta. Att fortsatt förmå utveckla teknikhöjden är den kritiska framgångsfaktorn för oss. Ja, det är i själva verket en existentiell fråga.

MW: Detta är också bakgrunden till att vi har beslutat att tillämpa de redovisningsprinciper som gäller för utvecklingskostnader på ett mer konservativt sätt än tidigare. Framöver kommer vi att ta en större del av kostnaderna över resultaträkningen och vi ökar takten på avskrivningarna för de investeringar vi redan gjort. Detta innebär inte att nivån på våra investeringar i forskning och utveckling minskar. Det är dessa investeringar Saab ska leva på framöver. Men genom att ta utvecklingskostnaderna tidigare skapar vi en robustare och mer framåtriktad verksamhet samtidigt som riskprofi len blir mer konservativ. Åtgärderna slår på vårt resultat de närmaste åren och det kommer att ta tid innan vi kan återställa resultatnivåerna där vi vill ha dem. Men vårt långsiktiga lönsamhetsmål kvarstår.

ÅS: Vi är givetvis inte nöjda med det fi nansiella resultatet för 2008. Vi gjorde en vinstvarning i september, på goda grunder. Årets underliggande försäljning och resultat är också i linje med det reviderade målet. Men nedskrivningar och förlustavsättningar blev nödvändiga på grund av försenade order och leveransplaner. En stor nedskrivning inom de civila fl ygplansprojekten gjordes och därtill, på den försvarsrelaterade sidan, en nedskrivning på robotsystemet rbs 15. Förlustavsättningar gjordes också för att täcka eventuella förluster, både inom de civila fl ygplansprojekten och relaterat till ett helikopterprojekt.

MW: En starkt bidragande orsak till resultatförsämringen är de problem som civilfl ygsektorn har haft och fortsätter att ha med tanke på situationen i världsekonomin. Dels har konjunkturen slagit hårt mot både fl ygbolag och industri, dels har den nya generationen fl ygplan hos både Boeing och Airbus, till vilka vi är en leverantör, drabbats av tekniska förseningar.

ÅS: Med tanke på vår exponering mot den civila marknaden, så är också andra delar centrala i Saabs strategiska förfl yttning in i civilmarknaden. Flygelektronik och sensorteknologi är några av Saabs tyngsta kärnkompetenser och där måste vi försvara en spjutspetsteknologi i den absoluta frontlinjen. Vi gör stora satsningar inom samhälls säkerhet, men det militära kommer att dominera vår verksamhet för lång tid framöver. Sverige, Europa, Sydafrika, Australien och usa – i den ordningen – är våra största marknader.

MW: Ja, Saabs order- och off ertstock ser bra ut, inte bara när det gäller Gripen. I kombination med att den militära aff ärscykeln ser annorlunda ut än den civila gör det att våra framtidsutsikter i ett kortare och medellångt perspektiv är något stabilare än för många andra industriföretag, som drabbas snabbare och hårdare än vi av den nuvarande globala fi nanskrisen.

ÅS: Ja, trots alla utmaningar ser vi positivt på framtiden för Saabs vidkommande. Med de åtgärder vi vidtagit fi nns goda förutsättningar att driva en uthållig verksamhet på rimlig risknivå med bibehållen konkurrenskraft – och att fortsätta utveckla Saab, ett av Sveriges fi naste företag.

Stockholm i februari 2009

Marcus Wallenberg Åke Svensson

Ordförande VD

ETT SAAB – FÖR ALLAS SÄKERHET

VÅRT UPPDRAG HANDLAR I GRUNDEN OM TRYGGHET

Människors, samhällens och företags behov av trygghet är den yttersta drivkraften i vår affärsverksamhet. Behovet av trygghet, liksom hotbilderna, har i väsentliga stycken förändrats allt eftersom det globala samhället utvecklats i nya strukturer och utbytesmönster.

PRODUKTER, TJÄNSTER OCH LÖSNINGAR FÖR MILITÄRT FÖRSVAR OCH CIVIL SÄKERHET

Saab utvecklar, anpassar och förbättrar ny teknik för att kunna möta kundernas förändrade behov. Vi förser regeringar, myndigheter och företag över hela världen med produkter, tjänster och lösningar för militärt försvar och civil säkerhet. Detta är vår affärsidé.

VI HJÄLPER TILL ATT GÖRA SVERIGE OCH VÄRLDEN LITE SÄKRARE

Med kompetens och kreativitet ska vi vara ledande i den globala utvecklingen av försvarsindustrin till att omfatta innovativa tekniska lösningar för människors säkerhet.

ETT SAAB, TRE AFFÄRSSEGMENT

Saab levererar sina tjänster till marknaden via tre segment – Defence and Security Solutions, Systems and Products samt Aeronautics – som i sin tur består av femton affärsenheter. Även gentemot aktiemarknaden rapporterar Saab sin verksamhet i de tre segmenten.

För att kunna betjäna marknaden så effektivt som möjligt och ge sina ägare en konkurrenskraftig avkastning på deras kapital har Saab ett organisationsmål – att agera och upplevas som "Ett Saab"; en integrerad och effektiv företagsgrupp. Syftet är att bli tydligare mot marknaden med ett samlat och slagkraftigt agerande samt att rationalisera interna funktioner och strukturer.

SEX MARKNADER

SAAB AGERAR PÅ DEN militära försvarsmarknaden och på den civila säkerhetsmarknaden med lösningar, tjänster och produkter.

Inom försvarsmarknaden fokuserar Saab på:

MILITÄRT FLYG

%FONJMJUÊSBnZHNBSLOBEFOJOOFIÌMMFSCF NBOOBEFPDIPCFNBOOBEFTUSJETnZHQMBOPDI IFMJLPQUSBS
MFEOJOHTTZTUFNGÚSnZHPQFSBUJPOFS EFMTZTUFNPDICFWÊQOJOHUJMMnZHQMBOTBNU stödsystem, utbildning och support.

MARIN

.BSLOBEFOEPNJOFSBTBWNJMJUÊSBGBSUZHGÚS SFHVMKÊSBnPUUTUZSLPSPDILVTUCFWBLOJOHBS Trenden går mot större industriella åtaganden på system där integrations- och livscykel-

MARK

.BSLOBEFOCBTFSBTUJMMTUÚSTUBEFMFOBWNBSLstridsstyrkor och deras behov för militära mark-PQFSBUJPOFS.BSLOBEFOÊSJEBHTMÊHFU generellt sett, fokuserad på vidmakthållande,

JOINT OPERATIONS

.BSLOBEFOCFTUÌSBWGÚSTWBSTTZTUFNTPN HFNFOTBNUOZUUKBTBWnFSBGÚSTWBSTHSFOBS Det handlar om logistik- och träningssystem, MFEOJOHTTUÚETTZTUFNTBNUnZHCVSOBTQBOJOHT

Inom den civila marknaden fokuserar Saab på:

SAMHÄLLSSÄKERHET

.BSLOBEFOCFTUÌSBWLSJTMFEOJOHTTZTUFNPDI system för skydd och övervakning av infrastruktur samt ledningssystem för transporter på land, till sjöss och i luften. Förändrade hotbilder i samhället och behovet att skydda olika

%FOLPNNFSTJFMMBnZHNBSLOBEFOCFTUÌSBW DJWJMBnZHQMBOJOPNGZSBTFHNFOU#VTJOFTT+FU 3FHJPOBM"JSDSBGU
4JOHMF"JTMF"JSDSBGUPDI8JEF Bodies/Large Aircrafts. Den långsiktiga årliga tillväxten är cirka fem procent, även om de

.BSLOBETTFHNFOUFUNJMJUÊSUnZHEPNJOFSBT BWCFNBOOBEFTUSJETnZHQMBO
WBSTPNTÊUUOJOH VQQTLBUUBTWÊYBGSÌO64%NJMKBSEFSUJMMÚWFS 64%NJMKBSEFSQFSÌSVOEFSEFLPNNBOEF UJPÌSFO0CFNBOOBUnZHPNTÊUUFSDJSLB 64%ŭŭNJMKBSEFSQFSÌS

åtaganden blir mer viktigt. Saab bedömer NBSLOBEFOTPNSFMBUJWUTUBCJM.BSLOBETTUPS MFLFOVQQTLBUUBTUJMM64%oNJMKBSEFSQFS ÌS
WBSBW64"TUÌSGÚSPNLSJOHFOGKÊSEFEFM

(inklusive uppgraderingar och support av redan befintlig materiel/system), samt på att tillgodo-TFBLVUBPQFSBUJPOFMMBCFIPW.BSLOBEFOVQQ-TLBUUBTNPUTWBSB64%oNJMKBSEFSQFSÌS EFLPNNBOEFÌSFO

kommunikations- och ledningssystem (Intelli-HFODF
4VSWFJMMBODFBOE3FDPOOBJTTBODFPDI \$* .BSLOBEFO
FYLMVTJWFUSÊOJOHPDITVQQPSU VQQTLBUUBTUJMM64%oNJMKBSEFSÌSMJHFO

nÚEFOÊSEFGSÊNTUBESJWLSBGUFSOB.BSLOBEFO VQQTLBUUBTUJMMNJOTU64%NJMKBSEFS
EÊS64" står för hälften. Den årliga tillväxten har varit SVOUUJPQSPDFOUEFTFOBTUFÌSFO6QQTLBUUningen är att tillväxten kommer att fortsätta.

närmsta åren uppskattas bli turbulenta till följd BWEFOHMPCBMBLPOKVOLUVSOFEHÌOHFO.BSLOB-EFOGÚSOZBDJWJMBnZHQMBOVQQTLBUUBTÌSMJHFOUJMM DJSLB64%NJMKBSEFS

SJU VIKTIGA DRIVKRAFTER

SAABS VERKSAMHET genomgår sedan ett antal år en omfattande transformation, som innebär en positionsförflyttning och breddning längs tre axlar:

• t 3FOPEMBUTWFOTLJOUFSOBUJPOFMMUWFSLTBN
• t 'ÚSTWBSBWHSÊOTFSTLZEEBWnÚEFO
• t *OEVTUSJNFEQSPEVLUGPLVTUKÊOTUF leverantör med lösningsfokus.

I allt högre grad förflyttas tyngdpunkten i marknaden och kundernas behov i riktning som illustreras ovan. Det gör den därför också för Saabs verksamhet.

VÅR MARKNAD, affär och utveckling drivs av sju externa förhållanden:

• BEHOVET AV SPETSTEKNOLOGI INOM MILITÄR OCH CIVIL SÄKER-HETSINDUSTRI KRÄVER SATSNING PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING
• FÖRÄNDRADE SÄKERHETSBEHOV KRÄVER ALLT BREDARE LÖSNINGAR OCH ÅTAGANDEN

SÄKERHETSPOLITISKA OCH EKONO-MISKA MAKROFAKTORER PÅVERKAR AFFÄR ERNA

SAMHÄLLETS INTEGRATION KRÄVER PARTNERSKAP MELLAN OFFENTLIGA OCH PRIVATA AKTÖRER I ALLT STÖRRE OMFATTNING

KOMPLEXA LÖSNINGAR INNEBÄR KOMPLEXA AFFÄRER DÄR MÅNGA INTRESSENTER SAMVERKAR ÖVER LÄNGRE TID

LOKAL FÖRANKRING ÄR VIKTIGT FÖR ATT MÖTA NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER

Globalt förändrade hotbilder för fysiska och elekroniska flöden förändrar försvarsindustrin

DET SOM DRIVER utvecklingen på våra marknader mer än något annat är hotbildernas förändring, både inom den militära sektorn och i det civila samhället, liksom i den allt större gråzonen dem emellan.

DEN SEDAN LÄNGE pågående transformationen till ett globalt flödes-

samhälle förändrar hotbilden i grunden. Fortsatt integration i det globala samfundet och nya internationella strukturer har lett till en omfokusering mot nätverksbaserat försvar och gränsöverskridande samarbeten.

DET CIVILA SAMHÄLLET präglas av ökade fysiska och elektroniska flöden av olika slag, som skapar nya känsligheter och där störningar kan äventyra hela samhällsfunktioner. Det innebär nya hotbilder. I allt högre grad fokuseras militära resurser på att skydda de stora globala godsflödena, liksom allt mer även de samhällskritiska energi- och dataflödena.

I TAKT MED att it blir den styrande infrastrukturen blir också itsäkerhet och it-försvar viktigare. Detta gäller både militär och civil verksamhet.

SÅRBARHETEN OCH KOMPLEXITETEN i de stora städerna ökar. Hälften av världens befolkning på 6,6 miljarder människor bor i städer, som för sin överlevnad är beroende av att flödessamhället fungerar. Internationell terrorism har fått gränserna mellan militär och civil säkerhet att luckras upp, eftersom målen oftast är civila. Parallellt finns en utveckling där polisiära resurser i form av exempelvis nationella insatsstyrkor antar paramilitära former. Uppluckringen och förflyttningen av fronten till det civila samhället driver på utvecklingen mot robusta kommersiella delsystem som kan användas i såväl militära som civila säkerhetslösningar.

DET HAR BLIVIT svårare att förutse hotbilder. Framtidens säkerhetslösningar kommer att behöva utgå från komplexa hotbilder som spänner över bredare områden.

Ett framgångsexempel är Saabs världsledande ais-lösning (Automatic Identifi cation System) för sjö säkerhet och kustövervakning. Saab har under fyra år levererat ais-system för övervakning av sjö trafi ken i Kina. Full täckning av hela kusten uppnåddes under 2008 då systemet byggts ut till att omfatta totalt 250 ais-basstationer och nätverkslösningar. Det är det största systemet i sitt slag i världen. Fortsatt utbyggnad i de stora fl oderna förväntas under kommande år. Enbart Yantzefl oden är navigeringsbar i cirka 3 300 km. Saab har levererat liknande kompletta system till bland andra Spanien, Portugal, Saudiarabien, Malaysia, Singapore, Island, Sverige, Polen och Kanada. I stort sett hela eus yttre sjögräns övervakas idag av våra ais-basstationer.

Behovet av spetsteknologi inom militär och civil säkerhetsindustri kräver satsning på forskning och utveckling

AVANCERAD TEKNOLOGI är avgörande för framgång på den militära marknaden. Militär spets- och nischteknologi får i allt högre grad också civila tillämpningar, inte bara inom samhällssäkerhet utan även på andra områden. En stor del av hela den tekniska utvecklingen i samhället har drivits fram i militära

applikationer – och med militär finansiering i grunden.

UTVECKLINGEN MOT NÄTVERKSBASERAT försvar där fler nationer samverkar bidrar till att försvarsindustrin i allt mindre grad kan finansiera sin utveckling via anslag i de nationella försvarsbudgeterna. En allt större del av forskning och utveckling måste därför självfinansieras. Detta är en trend världen över och inte minst i Sverige.

DE SVENSKA FÖRSVARSUTGIFTERNA har minskat från 2,1 procent av bnp 1996 till 1,5 procent 2006. Likväl har Sverige 0,4 procent av världens samlade försvarsutgifter att ställa mot 0,0014 procent av dess samlade folkmängd. Totalt står anslagen till medborgarnas säkerhet i form av försvar, polis och räddning för dryga 6 procent av den svenska statsbudgeten.

DE SAMLADE FÖRSVARSUTGIFTERNA i världen ökade under 2007 med 6 procent jämfört med 2006. Detta motsvarar nu 2,5 procent av världens bnp. usa står ensamt för närmare hälften av världens samlade försvarsutgifter, vilket motsvarar cirka 3 till 4 procent av usas bnp 2007. (Källa: us Bureau of Economic Analysis, bea)

FÖR ATT KUNNA DELTA I STORA europeiska industriprojekt på försvarsområdet är avancerad spetsteknologi en förutsättning. Saabs kraftfulla satsningar på utvecklingen av obemannat flyg, har gjort det möjligt att delta bland annat i det europeiska utvecklingsprojektet Neuron.

MILITÄRA TEKNOLOGIER nyttjas i ökad omfattning på den civila sidan. Det gäller exempelvis inom flygteknik, ledningssystem, kommunikation, sensor- och supportsystem.

INGENJÖRSKONST I VÄRLDSKLASS är Saabs främsta kännetecken. Efterfrågan på spetsteknologi är en grundläggande drivkraft i hela vår affär och har så alltid varit. Detta ställer mycket höga krav på vår forskning och utveckling.

Rang - ordning	Land	Militärutgifter, miljarder dollar	Andel av världens totala militär utgifter, %
1	64"		45
	Storbrittanien	59,7	5
3	,JOB	58,3	5
4	Frankrike		4
5	+BQBO		4
	Tyskland		3
7	3ZTTMBOE	35,4	3
8	Saudiarabien	33,8	3
9	Italien	33,1	3
	Indien
11	Sydkorea
	Brasilien	15,3	1
13	,BOBEB		1
14	Australien	15,1	1
15	Spanien		1
	Sverige	5,3	–

.JMJUÊSVUHJGUFSOBÊSCFSÊLOBEFJGBTUB ÌST QSJTFSPDIWÊYFMLVSTFS

,ÊMMB4*13*ÌSTCPL

Förändrade säkerhetsbehov kräver allt bredare lösningar och åtaganden

EFTERFRÅGEFOKUS INOM såväl militär som civil säkerhet förflyttar sig allt högre upp i värdekedjan. Det är en konsekvens av den ökade horisontella integrationen som följer av gränsöverskridande, och ibland globala, säkerhetsbehov.

EFTERFRÅGAN HANDLAR allt mer

om breda, integrerade lösningar med mer tjänsteinnehåll. Utvecklingen rör sig mot fulla drifts- och funktionsåtaganden över hela livscykeln där produkterna och deras samverkan är kärnan i affären.

EFTERFRÅGAN UTVECKLAS mot funktioner, färdiga att operera i bevakning eller strid, vid givet tillfälle eller löpande. Ett stridsflygplan är en del i ett helt luftstridssystem, som dessutom måste vara interoperabelt med andra stridssystem, i luften, till havs – ovan och under ytan – och på land. Gripensystemet är ett av marknadens bästa exempel på detta. Utöver sina unika prestanda är det interoperabelt med såväl natos stridssystem som med andra komplexa system.

UTVECKLINGEN INNEBÄR också en fokusförskjutning mot mjukvara, som inkluderar allt från avancerad elektronik till träning, support och underhåll. Saab har en väsentlig konkurrensfördel i sin breda och djupa mjukvarukompetens. När det gäller Gripen har vi redan från början ansvar för hela arbetet med luftvärdighetssystemet.

FÖR GRIPEN SKULLE DET redan idag vara möjligt att sälja "flygbaserad vapenfunktion med definierad verkanskraft". Beslut och bemanning ligger dock självklart alltid på kunden.

INOM SAMHÄLLSSÄKERHET har vi mycket goda möjligheter att avancera uppåt i värdekedjan och axla ett ännu bredare ansvar för säkerhetssystemen för till exempel kärnkraftverk, fängelser, flyg platser och hamnar.

Säkerhetspolitiska och ekonomiska makrofaktorer påverkar affärerna

TRANSAKTIONSVOLYMERNA OCH DET samlade fl ödet av gods, kapital och data i världen ökar eller minskar med konjunktursvängningarna. Det påverkar i sin tur behovet av säkerhetsinsatser.

EFFEKTEN AV EN LÅGKONJUNKTUR är dock inte entydigt negativ för

säkerhetsindustrin. För att hålla sysselsättning och handel uppe under lågkonjunkturer satsar stater oft a i infrastrukturprojekt. Kortsiktigt driver det eft erfrågan på säkerhetslösningar och långsiktigt skapar det större och eff ektivare fl öden med ökade säkerhetsbehov.

DEN CIVILA FLYGMARKNADEN är direkt beroende av världskonjunkturen och påverkas kraft igt av näringslivets och konsumentmarknadens globala hälsotillstånd. Under delar av 2008 påverkade också det höga oljepriset marknaden för civila fl ygplan negativt. Som leverantör av spjutspetsteknologi till Airbus och Boeing påverkas Saab.

DEN MILITÄRA MARKNADEN har låg samvariation med världskonjunkturen.

DEN POLITISKA UTVECKLINGEN påverkar givetvis Saabs utveckling i högre grad än fl ertalet andra industriföretags. Den långsiktiga utvecklingen går mot större allianser i freds- och välståndsbevarande syft e, vilket driver på mot säkerhetsorienterad eft erfrågan. Prioriteringarna kan dock snabbt skift a mot mer traditionell försvarsteknologi i samband med lokala konfl ikter som riskerar att trappas upp internationellt, vilket exempelvis skedde i samband med Georgienkrisen 2008.

Samhällets integration kräver partnerskap mellan offentliga och privata aktörer i allt större omfattning

SAMHÄLLETS ALLT DJUPARE INTE-GRATION kräver i allt större omfattning många aktörers deltagande för att eff ektiva strukturer ska kunna etableras och fl ödena löpa friktionsfritt.

STORA UTVECKLINGSPROJEKT både på det militära och det civila områ-

det genomförs med deltagande av off entliga och privata parter i olika kombinationer: off entligt/privat, privat/privat och off entligt/off entligt. Det medför att nya kravbilder och aff ärslogiker växer fram. Framför allt på infrastrukturområdet drivs stora anläggningar och system – fl ygplatser, hamnar, omlastningsterminaler, järnvägs- och motorvägssystem, energisystem och pipelines – i samverkan av olika slag mellan off entliga och privata aktörer. De så kallade ops-lösningarna (Off entlig Privat Samverkan) har olika uppbyggnad, men innebär oft ast att traditionella aff ärs- och styrmodeller måste ersättas med nya. Det gäller såväl fi nansiering som drift . De eu-fi nansierade forskningsprojekten Clean Sky, som syft ar till grönare fl ygtransporter, och sesar, som syft ar till att modernisera trafi ken i det europeiska luft rummet och minska dess miljöpåverkan, är två exempel på jättelika utvecklingsprojekt i samarbete mellan off entliga och privata aktörer.

PRIVATA AKTÖRER, däribland Saab, erbjuder stater och myndigheter att ta över och driva hela eller delar av kundens infrastruktur. Sådana stora kontrakt specifi cerar funktionella krav och vilken kvalitet som ska levereras till vilken kostnad. Kritisk infrastruktur representerar

mycket stora värden, både som investeringar och vad avser de fl öden som de bär. Lösningar för att upprätthålla säkerheten i systemen är oft a också av ops-karaktär.

ÄVEN PÅ DET MILITÄRA OMRÅDET ökar inslaget av partnerskap mellan det privata och off entliga. Försvarsmakter kontrakterar i tilltagande utsträckning ut hela utbildnings-, drift - och supportverksamheter. Marknaden för supporttjänster motsvarar, enligt European Defence Agency, 6 procent av Europas totala försvarsbudget. Saab har till exempel ett långsiktigt avtal med fmv gällande ett helhetsåtagande för fl ygsystemet sk 60, där vi som huvudleverantör ansvarar för drift , underhåll och vidmakthållande av samtliga sk 60-fl ygplan. Vi säkerställer därmed att systemet är luft värdigt och fi nns tillgängligt i enlighet med Försvarsmaktens behov på de svenska fl ygfl ottiljerna.

DET MILITÄRA OCH CIVILA SAMARBETET blir dessutom allt vanligare mellan länder. Till exempel har försvarsmakterna i de nordiska länderna en uttalad ambition om att öka sitt samarbete. Sådana förändringar får naturligtvis direkt påverkan på industrin.

Komplexa lösningar innebär komplexa affärer där många intressenter samverkar över längre tid

FÖRSÄLJNING AV STORA, komplexa lösningar, system och produkter innebär långa, komplexa processer med olika typer av aktörer och aff ärer involverade. En Gripen-aff är representerar en stor investering för köparen på stora summor över en längre tidsperiod. Många intressen och intressenter ska samverka i aff ärsupplägget.

KRAVEN PÅ INDUSTRIELLA SAMARBETEN, populärt och lite felvisande kallat "motköp", handlar om djupgående industrisamarbete kopplat till försvars aff ären. I stort sett alla länder världen över, även Sverige, kräver idag industrisamarbete i samband med mer omfattande inköp av försvarsmateriel. De närmare kraven på detta är oft ast reglerade i ländernas upphandlingslagstift ning.

MYNDIGHETERNAS SYFTE med industriella samarbeten är att kompensera för en icke inhemsk upphandling, och på så vis behålla och utveckla produktion i landet och stärka inhemsk industri. Leverantören måste alltså åta sig att i kundlandet generera och stödja investeringar, skapa ny export, samarbeta kring forskning och utveckling, genomföra teknologiöverföring etcetera i syft e att generera konkurrenskraft och ny aff ärsverksamhet och därmed nya arbetstillfällen. Oft a används dessa samarbeten för att styra satsningar till områden av nationellt strategiskt intresse. Det långsiktiga målet är att de ska skapa tillväxt i ekonomin och därmed förstärka statsbudgeten, varifrån försvarsmaterielaff ären fi nansieras. Värdet på de industriella samarbetena kan uppgå till 100 procent av kontraktsvärdet, oft a till och med mer.

UPPLÄGG FÖR INDUSTRIELLA SAMARBETEN tar lång tid att utforma och stora resurser i anspråk att förhandla i alla sina delar – i synnerhet i hårt konkurrensutsatta upphandlingar. Försäljningskostnaderna är omfattande.

STÖRSTA DELEN AV Saabs aff ärer innehåller upplägg för industriella samarbeten, dock så är det framför allt aff ärer med Gripensystemet och det Erieye-radarbaserade Airborne Early Warning-systemet, ibland i kombination, som kräver omfattande indirekta industriella samarbeten.

SAAB HAR ETT STORT nätverk av aff ärspartner med lång erfarenhet av industrisamarbeten och vi har därutöver omfattande industrisamarbete med andra svenska och internationella företag.

Lokal förankring är viktigt för att möta nya affärsmöjligheter

PARALLELLT MED UTVECKLINGEN

mot ett globalt samhälle där alla har intresse av att helheten fungerar fi nns ett behov av lokal förankring. Detta gäller både den militära och den civila marknaden. Vinnare är globalt verksamma företag med starka lokala positioner.

TROTS EN TREND inom försvarsin-

dustrin där länder allt oft are samverkar, så är behovet av en stark lokal förankring på de olika marknaderna avgörande för framgång i försvarsindustrin. Starka lokala positioner krävs för att vara "preferred supplier" till kunderna och få en del av sin utveckling fi nansierad via försvarsanslagen. Kunderna inom det militära området är landets försvarsmakt och inom det civila området oft a statliga- eller halvstatliga verk och institutioner såsom fängelser, sjukhus eller kraft verk.

FÖR SAAB är till exempel Australien och Sydafrika stora marknader där en strategisk lokal närvaro är och har varit förutsättningen för mer omfattande aff ärer. Allianser och djupgående samarbeten med lokala företag och långtgående lokalanpassning av produkter, system och lösningar har ökat vår tillgång till marknaden.

SAMTIDIGT SOM DEN globala marknaden för samhällssäkerhet växer är den fragmenterad. Kunderna söker integrerade lösningar från företag med lokal förankring som känner till de lokala förutsättningarna.

SÅ HÄR INTERAGERAR DRIVKRAFTERNA MED VÅRA AFFÄRER OCH STRATEGIER

De olika förhållandena i marknaden och omvärlden påver-LBSWÌSWFSLTBNIFUQÌPMJLBTÊUU6UWFDLMJOHFOJOOFCÊS möjligheter, hot och utmaningar – för Saab i sin helhet och för våra olika verksamhetsgrenar.

Att förstå förändringarna i hot- och behovsbilden och kontinuerligt möta dessa är den övergripande utmaningen för oss. Förändrade hotbilder påverkar alla Saabs verksamheter. Kvalificerad makro- och omvärldsanalys är därför, tillsammans med teknikutveckling, viktigt för att vi ska kunna ta fram rätt system och lösningar för militära och civila behov. Att säkerställa en strategi för hållbar produktförnyelse har högsta prioritet.

Vi har de senaste åren sett en trend inom försvarsindustrin att utvecklingsarbetet måste finansieras med egna medel istället för via försvarsanslag. Det ställer krav på att utvecklingsportföljen fokuseras hårdare mot utvalda områden, samtidigt som regeringens stöd för verksamheten är en förutsättning för fortsatt tillväxt.

Nya teknologier måste också kunna få bred tillämpning, helst inom både den militära och den civila marknaden. Nya lösningar måste dessutom vara internationellt interoperabla.

FÖRANKRING I SÅVÄL FÖRSVAR SOM CIVIL SÄKERHET

Saab slog fast sin nuvarande strategi 2005. Den bygger på att inte endast adressera traditionella försvarsbehov, utan i ökad grad också säkerhetsbehoven i det alltmer globaliserade samhället. Det innebär en successiv förskjutning av tyngdpunkten i vår verksamhet, som följer utvecklingen av samhällets behov. Strategin har givetvis också som utgångspunkt och mål att på bästa möjliga sätt skapa värde för alla intressenter. Som alla vägval innebär vår strategi en förändrad karta av affärsmöjligheter och affärsrisker. Nyckeln till framgång ligger i att kunna förutse – och anpassa sig efter – kundbehoven.

Viktigt för oss är att utveckla och genomföra en hållbar internationell strategi för lösningar inom samhällssäkerhet.

Samhällssäkerhet

Cirka SEK miljarder	2008	2007	2006
0NTÊUUOJOH	1,5

De senaste tre åren har Saab ökat försäljningen inom samhällssäkerhet från msek 600 006 till omkring en och en halv miljard kronor 2008. Under 2008 tecknade vi bland annat kontrakt om att förse två kärnkraftverk med bevakningsskydd. Vi fick även ett kontrakt, omfattande avancerade bevakningssystem på nya säkerhetsanstalter och häkten i Sverige.

HÖGRE UPP I VÄRDEKEDJAN

För att möta behoven från de sex marknaderna som Saab fokuserar på rör sig erbjudandet allt högre upp i värdekedjan. Utvecklingen mot större lösningar och helhetsåtaganden kräver att vi ibland tar på oss rollen som integratör av system, egna såväl som andras eller operatör, med eller utan service och supporttjänster. Dessutom kan Saab vara leverantör av en produkt eller ett system där en konkurrent har rollen som integratör eller operatör. Det ställer krav på nya affärsoch samarbetsupplägg, liksom på förmågan att samtidigt samarbeta och konkurrera.

Saab har sitt ursprung i en utpräglad ingenjörskultur. Det ligger en stor utmaning i att gå från en industriell verksamhet med produktfokus till att bli mer av en tjänsteleverantör med fokus på bredare lösningar. Våra framgångar hittills visar att denna kulturella utmaning har hanterats bra.

Tjänsteuppdrag

MSEK	2008	2007	2006	2005
0NTÊUUOJOH		4 751		4 453

Under 2008 ökade vi andelen tjänsteuppdrag. Framför allt Defence and Security Solutions utökade sin andel tjänsteuppdrag i Sverige. En viktig del av vår strategi är att utöka verksamheten som bedrivs i samverkan av olika slag mellan offentliga och privata aktörer (Offentlig Privat Samverkan, se sidan 19). Ett exempel på detta är det

långsiktiga avtalet Saab ingick med fmv i december 2008 gällande ett helhetsåtagande för flygsystemet sk 60.

FRÅN RENODLAT SVENSK TILL INTERNATIONELLT VERKSAM

Svensk försvarsdoktrin bygger numera på samarbete inom främst eus och fns ramar och nato-standard krävs för större delen av materiel och lösningar. Svenska staten har genom försvarsanslaget på ett avgörande sätt bidragit till uppbyggnaden av Saabs kärnkompetenser. Den svenska staten är fortsatt vår största och mest betydelsefulla kund, både som utvecklingspartner och referenskund.

Minskade svenska försvarsanslag kräver dock nya finansieringsformer för att behålla de teknologiska försprång som blir avgörande i konkurrensen framöver – både på den militära och civila marknaden. Saab är fortsatt beroende av partiell kundfinansiering för utveckling av de stora industriprojekten. Det kräver en förmåga att etablera strategiska positioner på flera viktiga marknader. Den nordiska marknaden är allt viktigare för oss. Vi har långsiktiga åtaganden i Sydafrika, liksom i Australien där försvarsutgifterna växer.

Vi måste fortsätta att stärka ställningen på nya nyckelmarknader och bredda den globala närvaron. Fortsatt expansion i nya och ofta komplexa marknader ställer höga krav på flexibilitet, samtidigt som vi måste efterleva vår uppförandekod, som säkerställer Saabs goda anseende och starka varumärke.

Andel internationell försäljning

	2008	2007	2006	2005
0NTÊUUOJOH BWUPUBM

Utvecklingen visar på en långsiktig ökning av andelen internationell försäljning, i enlighet med strategin. Under året fick vi flera större beställningar utanför Sverige, såsom Thailands luftövervakningssystem, pansarvärnssystemen at4 och Carl-Gustaf till usa samt övervakningsradarn giraffe till Storbritannien. Dessutom tecknades ett avtal värt cirka sek 1,1 miljarder med Lockheed Martin Canada, gällande ett samarbete för att konstruera och utveckla ledningssystem till den kanadensiska marinens tolv Halifax-fregatter.

RESULTATET 2008 I KORTHET

Koncernens orderingång uppgick till msek 23 212 (20 846) och vid årets slut var orderstocken msek 45 324 (47 316).

Koncernens försäljningsintäkter ökade med 3 procent till msek 23 796 (23 021). Ej medräknat Saab Space, som avyttrades den 1 september 2008, samt justerat för valutaeffekter, ökade omsättningen 6 procent (4). Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till msek 166 (2 607) motsvarande en rörelsemarginal på 0,7 procent (11,3). Justerat för poster av engångskaraktär om totalt msek –1 828 (se Ekonomisk översikt på sidan 30) uppgick rörelseresultatet till msek 1 994 (2 154), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 8,4 procent (9,4).

LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL OCH NYCKELTAL

Saabs framtida utveckling är beroende av den svenska försvarsbudgeten och Saab kommer även i fortsättningen att påverkas av en svagare världsekonomi. Till följd av detta möter vi en osäkerhet i affärsklimatet.

Vi räknar med att 2009 års försäljningsnivå förblir i linje med 2008. Rörelsemarginalen kommer att reduceras med cirka 4 procentenheter till följd av vårt mer konservativa synsätt på redovisning av utvecklingskostnader.

Finansiella mål	Lång siktiga mål	2008	2007	2006	2005	2004
0SHBOJTLUJMMWÊYUJ GÚSTÊMKOJOHTJOUÊLUFS	5		4	3		5
3ÊOUBCJMJUFUQÌ FHFULBQJUBM	15	o 1)	18,5	13,8	13,5
3ÚSFMTFNBSHJOBM		1)	11,3	8,3
4PMJEJUFU
6UEFMOJOH BW resultat efter skatt	o	–			37
6UEFMOJOHQFSBLUJF 4&,	–	1,75				3,75

1ÌWFSLBEFTBWKÊNGÚSFMTFTUÚSBOEFQPTUFSPN.4&,oVOEFS

4UZSFMTFOTGÚSTMBHUJMMVUEFMOJOH

SÅ MÖTER VI BEHOVEN FRÅN SEX MARKNADER

Saab har identifierat sex huvudsakliga marknader, vars behov ska mötas med konkurrenskraftiga erbjudanden i form av produkter, lösningar och system samt tjänster och support.

Genom att integrera produkter, system och tjänster har vi utvecklat en rad effektiva lösningar med utgångspunkt i konkreta kundbehov på de prioriterade militära och civila marknaderna. Utifrån en standardiserad och öppen arkitektur byggs och levereras lösningar i olika mer eller mindre skräddarsydda upplägg. Det betyder att vi i många fall med samma teknologi i botten kan anpassa erbjudandet till olika behov, kunder och tillämpningar.

Utifrån kärnkompetenserna – bemannade och obemannade flygsystem, vapensystem, ledningssystem, sensorsystem, elektroniskt krigföring, kommunikation och avionik, simulering och kamouflage – producerar vi närmare 60 olika produktslag och system. Kopplade till samtliga dessa erbjuds tjänster inom fyra områden: konsulttjänster, teknisk support, utbildning och träning samt tjänstepaket för industrisamarbete.

System och produkter är ofta delar i större helhetslösningar. Slutintegrationen genomförs antingen av kunden själv, av Saab eller av något annat företag. Vi levererar system och produkter på alla dessa sätt. (För en mer detaljerad beskrivning av Saabs lösningar, produkter samt tjänster och support, läs mer på www.saabgroup.com.)

Behoven på Saabs sex marknader skiljer sig åt. Nedan ges exempel på våra erbjudanden till varje marknad.

FÖRSÄLJNING PER MARKNAD 2008, %

Inom det militära området riktar sig Saab till fyra marknadssegment:

MILITÄRT FLYG

Militärt flyg utgör en stor del av den totala försvarsmarknaden och är en viktig militär resurs genom att kombinera snabbhet, räckvidd och flexibilitet.

Trenden är ökande multinationella operationer och interoperabilitet, ofta med flygningar över stora avstånd och lång tid. Flygplansflottan minskar i antal vid övergång till modernare system. Tekniskt är sensorer, kommunikation och precision i vapeninsats viktiga, liksom förmågan att snabbt kunna förändra systemen till att passa nya behov.

c4i-system (Command, Control, Computing, Communication and Intelligence) ska kunna hantera en ökande informationsmängd från många källor och ge ett effektivt beslutsstöd. Dagens systemlösningar har en öppen arkitektur. De kan samverka med äldre system och är lätta att successivt vidareutveckla. Nya typer av militära operationer och ny teknik driver också behovet av träning och utbildning. I allt fler länder upphandlas support och service av materielen från industrin genom helhetsåtaganden över lång tid.

Tillväxten inom militärt flyg drivs av att flera stater vill ersätta sina tidigare generationers stridsflygplan med nya, som har bättre prestanda, högre verkanskraft, flexibel användning och bättre totalekonomi.

Saabs erbjudande inom Militärt flyg

Det militära stridsflygplanet Gripen är kärnan i vårt erbjudande. Vi har utvecklat världsledande lösningar i 70 år och förfinar kontinuerligt våra system till att passa olika kunders behov. Till militärflygplanen hör även en rad avancerade produkter och system, såsom vapen, utrustning för elektronisk krigföring, varnings- och motmedelssystem. Flygelektronik är en allt viktigare del i vårt erbjudande, liksom c4i-lösningar för flygoperationer. Utvecklingen av obemannade flygfarkoster, uav, bygger på vår erfarenhet inom bemannat flyg. uaver kompletterar de traditionella flygplanen på ett smart, säkert och kostnadseffektivt sätt. Saabs erbjudande inom flyg kompletteras av underhåll, träning och support – ända till ansvar för planens luftoch stridsfähighet, antingen löpande eller vid angiven tidpunkt.

MARIN

Både när det gäller militära flottor och kustbevakningar går utvecklingen mot bredare industriella åtaganden med ökad efterfrågan på integrations- och livscykellösningar. Diskussioner om offentlig- privat samverkan pågår inom marknaden. Det finns ett ökat intresse för uthålliga fartyg med mindre besättning där sensorer och ledningsförmåga sätts före avancerade vapensystem. Ökande ambi tioner avser även förmågan att agera långt från hemmabasen, exempelvis med avancerade landstigningsfartyg.

Marknaden domineras av usa där försvarsanslagen ökar och stora satsningar görs på teknikutveckling och materialförsörjning. I Europa minskar anslagen för teknikutveckling och materialförsörjning och större utvecklingsprojekt eftersträvas att genomföras multinationellt. Mellersta Östern och Sydostasien är alltmer aktiva med tydlig investeringsvilja.

Saabs erbjudande inom Marin

Våra lösningar för övervakning och stridsledning, vapensystem till flottan och hantering av hot som minor i den marina miljön bygger på Saabs kärnteknologier. En maritim version av den nätverksbaserade c4i-plattformen (Command, Control, Communications, Computing, Intelligence) är central i erbjudandet. Exempel på viktiga produkter och system är integrerade vapen- och stridsledningssystem, obemannade undervattenssystem för övervakning och minjakt samt elektronisk krigföring. Omfattande taktisk träning och support kompletterar erbjudandet till den marina marknaden.

MARK

Behoven innefattar en tydlig internationell trend mot ökat deltagande i multinationella insatser utanför det egna territoriet. Markstridsstyrkorna utgör basen för denna förmåga. Konflikthärdarnas komplexitet, det multinationella inslaget och det ökade behovet av att uppträda i urbana miljöer kräver nya strategier, ny teknik och nya materialsystem. Multinationella insatser förutsätter samverkan mellan olika förbandstyper och olika länders förband, vilket ställer krav på främst systemintegration, interoperabilitet och ledningsförmåga.

Viljan till och resurser för nyutveckling hänger nära samman med engagemanget i pågående internationella operationer.

Saabs erbjudande inom Mark

Vår produktportfölj inom mark innehåller unika produkter och lösningar, såsom vapensystem, understödsvapen, luftvärnssystem, sensorer, signaturanpassning, fordonsskydd, radarsystem, telekrig- och ledningssystem. Vi har dessutom tvärfunktionellt kunnande inom systemintegration- och design, träning och utbildning samt service och support.

Sammantaget har vi både världsunika produkter och system samtidigt som vi, i samverkan med partners, kan erbjuda integrerade och kundanpassade lösningar för att tillmötesgå kraven inom markstridskrafternas alla funktioner.

JOINT OPERATIONS

Vissa försvarssystem utnyttjas gemensamt av flera försvarsgrenar. Det handlar exempelvis om spanings-, kommunikations- och ledningssystem samt försvarsgemensamma logistik- och träningssystem. I och med allt starkare fokus på nätverksbaserade försvarslösningar ökar behovet av denna typ av system globalt. Förväntningarna på att systemet även ska kunna samverka med andra nationers försvarssystem samt med olika icke-militära system blir allt vanligare. På marknaden för luftbaserad övervakning kräver kunderna även i högre utsträckning system som klarar övervakning av såväl luft och hav som mark. Det ökar användningsområdet både civilt och militärt.

Saabs erbjudande inom Joint Operations

På uppdrag av den svenska försvarsmakten har vi haft en ledande roll i att utveckla nätverksbaserade systemlösningar. Det har exempelvis lett till att Saab och Sverige på ett avgörande sätt har påverkat natos standardiseringsarbete. I våra lösningar får kunderna tillgång till lägesinformation och beslutsstöd samt logistik för operativa insatser. Utöver taktiska, stridstekniska, operativa och strategiska ledningsstödssystem erbjuder vi både de militära och civila marknaderna lösningar för "Wide Area Intelligence, Reconnaissance & Surveillance". Dessa bygger i sin tur på ett tiotal system och produkter, där luftburna system som täcker stora områden oftast är kärnan. erieye är ett sådant exempel. Därutöver erbjuder vi träning och support för att maximera effektiviteten i varje lösning och produkt.

SAMHÄLLSSÄKERHET

Skydd av infrastruktur i samhället utgör cirka 75 procent av marknaden för samhällssäkerhet och resterande del upptas av responssystem för bland annat polis och räddningstjänster. Inom samhällssäkerhet kan två tydliga trender identifieras. Den ena är i länder med högt utvecklad infrastruktur, där kostnadseffektivitet driver investeringar i robusthet och tidig upptäckt av hot, oavsett källan till hotet. System blir i större utsträckning interoperabila för en ökad funktionalitet. Det ökar samtidigt känsligheten i systemen, vilket kräver investeringar i sensorsystem. Den andra trenden är investeringar i ny infrastruktur, vilket framför allt görs i tillväxtregioner. Här byggs säkerhet och robusthet in från början i systemen. Investeringar kan röra sig om allt från nya hamnar, flygplatser till ny kommunikationsinfrastruktur för myndigheter och nationella aktörer. Investeringar inom samhällssäkerhet drivs av lagstiftning och/eller ökad konkurrenskraft. Lagstiftningen kan kräva att en viss säkerhetsnivå kan hållas för att till exempel få operera en hamn. Detta leder till ett ökat investeringsbehov hos operatören. Aktörer med ny teknik kan öka sin kostnadseffektivitet och konkurrenskraft.

Saabs erbjudande inom Samhällssäkerhet

Vårt erbjudande inom samhällssäkerhet kan delas in i tre områden: integrerade säkerhetslösningar för skydd av känslig infrastruktur med lednings- och övervakningssystem, transport- och trafikledningssystem för sjö, land och luft samt nationella ledningssystem och lägesbilder för polis och andra myndigheter.

Inom dessa tre områden kan vi erbjuda lednings-, sensor- och mobila kommunikationssystem som håller hög standard. Vi kan skapa kompletta lösningar på ett sätt som passar lokala, regionala eller nationella aktörer. Lösningarna kan exempelvis avse nationell säkerhet och infrastruktur, skydd av högriskfängelser, lösningar för polis och räddningstjänster. Skydd av stora evenemang med behov av extra säkerhet och krishantering, civil flygledning, (Air Traffic Management), samt Vessel Traffic Systems inom den maritima sektorn.

KOMMERSIELLT FLYG

Marknaden för stora flygplan av typen single aisle och wide bodies domineras av amerikanska Boeing och europeiska Airbus. De arbetar som integratörer, det vill säga ansvarar för att specificera och leverera flygplanet. Flygplanen utvecklas och produceras till stora delar av internationella partners. Miljö- och driftskostnader i befintlig flygplansflotta driver långsiktigt fram ett behov av nya mer bränsleeffektiva och miljövänliga flygplansmodeller. De nya flygplansmodellerna kommer att byggas upp av större enheter, där bland annat avionik och olika system integreras i strukturen. Nya effektivare flygplan som introduceras på marknaden, såsom b787 och a350, möts av hög efterfrågan.

Saabs erbjudande inom Kommersiellt flyg

Vi utvecklar, bygger och levererar sammanbyggda strukturer och systemprodukter inom avionik till Airbus och Boeing. Därigenom kapitaliserar vi på vår totala förmåga att utveckla flygplan. Vår förmåga som flygplansutvecklare innebär att vi, förutom utveckling och produktion, kan tillhandahålla eftermarknadslösningar till de produkter vi levererar. Det kan också vara en fristående verksamhet till andra kunder.

En prioritet för oss är miljön. Därför arbetar vi med miljöfrågorna i den industriella processen och i utvecklingsarbetet. Saab deltar som en av de ledande aktörerna i eus Clean Sky-program. Vi tillverkade tidigare regionalflygplan för mellan 30 och 50 passagerare. Den civila versionen av Saab 340 är världens mest sålda flygplanstyp i storleksklassen 30 passagerare, tack vare god driftsekonomi och hög driftssäkerhet. Saab 2000 är ett av marknadens mest högteknologiska, kostnadseffektiva och flexibla regionalflygplan och presterar jethastigheter med avancerad turbopropteknologi. Vi erbjuder de flygplan som vi fortfarande äger via leasinglösningar till regionala flygoperatörer.

VÅRT MARKNADSERBJUDANDE

För att möta behoven från de sex marknader som Saab fokuserar på, rör sig vårt erbjudande allt högre upp i värdekedjan. Det innebär att vi allt oftare går in i rollen som integratör av egna och andras lösningar och som operatör med funktionsansvar.

7JMFWFSFSBSPDLTÌMÚTOJOHBS
TPNTÊUUTJIPQBWFHOBTZTtem och produkter utan att axla rollen som integratör eller operatör. Produkter och system levereras också separat med eller utan service och supporttjänster.

SÅ GÅR EN GRIPENAFFÄR TILL

Partnerskap med affärer för många

&UU(SJQFOTBNBSCFUFÊSMÌOHUNFSPNGBUUBOEFÊOCBSB GÚSTÊMKOJOHBWnZHQMBO"GGÊSFSBWEFOIÊSTUPSMFLFOLSÊWFS långtgående förberedelser och samverkan mellan olika parter.

För Saab innebär en Gripenförsäljning större uppdrag för många delar av företaget.

/ÊSUJMMFYFNQFM4BBCTBGGÊSNFE5IBJMBOECMFWLMBSJCÚSKBOBW JOOFGBUUBEFEFOMÌOHUNFSÊOTFY(SJQFOnZHQMBO%FTTBJOHJDLJFUU integrerat system med luftövervakning, ledningssystem, utbildning och support. Innan avtalet kom till stånd föregicks det av ett omfattande förarbete.

7BSKF(SJQFOTBNBSCFUFÊSOBUVSMJHUWJTVOJLU.FOEFUmOOTOÌHSB ingredienser som kännetecknar den här typen av affärer och sam-BSCFUFONFEOBUJPOFSTPNLVOEFS %FUHÊMMFSÊWFOnFSUBMFU"&8 BGGÊSFS
"JSCPSOF&BSMZ8BSOJOH

När kunden, eller köparlandet, visar intresse för Gripen börjar Saab att förbereda en offert. Denna kräver noggranna utredningar för att WJTLBGÚSTUÌLVOEFOTLSBWPDIÚOTLFNÌMPDILVOOBNÚUBEFN6U över egna analyser kan Saab, liksom konkurrerande företag, ta hjälp av lokala rådgivare för att öka förståelsen för köparlandets lokala förhållanden och förutsättningarna för affären. I Saabs krav på dessa rådgivare ingår att de har god insyn i och erfarenhet av den aktuella kunden och kan därför förse oss med värdefull kunskap om och förståelse för kunden. De ska också ge råd i och kring förhandlingen och vara en länk mellan oss och den potentiella köparen. Därtill förutsätter vi att de följer vårt tydligt angivna förhållningssätt vad gäller affärsetik.

I samband med en inlämnad offert, som presenteras i formella sammanhang med representanter från landets försvarsmakt, politiska institutioner och industri, brukar det ingå demonstrationer av Gripen-TZTUFNFU3FQSFTFOUBOUFSGSÌOLVOETJEBOCFTÚLFSPGUBPDLTÌ4BBCT anläggningar och vi anordnar möten vid branschsammankomster PDInZHVUTUÊMMOJOHBS&GUFSTPNLVOEFOWBOMJHUWJTTMVUGÚSFOFWFOUVFMM

affär med den svenska regeringen är det viktigt att regeringsrepresentanter tidigt är delaktiga i försäljningsprocessen.

Förhandlingarna inleds först när köparen väljer att gå vidare med vår PGGFSU7JTÊUUFSTBNNBOFUUGÚSIBOEMJOHTUFBNNFEPMJLBTQFUTLPNpetenser. Därtill finns ett supportteam som står till förfogande för att svara på kundens frågor. Förhandlingarna äger rum i det eventuella köparlandet och pågår vanligtvis under fem till tio veckor. Parterna går igenom offerten i detalj för att säkerställa en gemensam uppfattning och justera villkoren. När avtalet sedan skrivs på träder det i kraft efter godkännande av köparlandets högsta lagstiftande församling.

Förutom att vi måste ha en produkt som motsvarar kundens krav och kunna erbjuda den till ett konkurrenskraftigt pris med tillhörande finans ieringslösningar, finns det ytterligare två aspekter som kan visa sig avgörande för att en affär kommer till stånd. Dels måste köparlandet ha politiska intressen att samarbeta med Sverige eller svenskbaserade företag och dels är kraven på industriella samarbeten idag en näst intill självklar ingrediens i alla stora försvarsrelaterade beställ-OJOHBS%FnFTUBMÊOEFSSFHMFSBSGSÌHBOJTJOVQQIBOEMJOHTMBHTUJGUOJOH Industrisamarbeten utformas så att till exempel viss produktion eller vidareutveckling sker i köparlandet eller att det knyts industriellt, kommersiellt eller forskningsrelaterat samarbete till affären. Ibland kan köparlandet vilja rikta strategiska satsningar mot särskilda områden, som prioriteras i näringspolitiken. Samarbeten kan ha direkt anknytning till Gripen eller försvarsmateriel i övrigt, eller handla om satsningar i andra branscher som handel, forskning, utbildning, energi, miljö eller IT. Leverantören medverkar alltså till att andra företag, svenska eller utländska, etablerar sig i köparlandet eller startar eller utökar handel med landet eller skapar annan ekonomisk verksamhet. Syftet är att främja den lokala ekonomiska tillväxten, forskningen och att ge arbetstillfällen.

Saab har goda förutsättningar för att erbjuda attraktiva lösningar för den här typen av samarbeten genom nätverk, partnerskap och leve-SBOUÚSFS*OEVTUSJTBNBSCFUFOBVQQHÌSOPSNBMUUJMMQSPDFOUBWLPOtraktsvärdet, ibland till och med mer än så. De generar stora värden för alla deltagande parter, både på nationell nivå och före tagsnivå.

SK 60 SOM EXEMPEL PÅ EN OPS-LÖSNING

Ny form av samverkan

Det blir allt vanligare att Saab tar ansvar för uppgifter TPNPGGFOUMJHBBLUÚSFSUJEJHBSFIBSVUGÚSU&OTÌEBOMÚTning är det långsiktiga helhetsåtagandet som Saab har GÚS'ÚSTWBSFUT.BUFSJFMWFSLT '.7 TLPMnZHQMBO

*TMVUFUBWUFDLOBEF4BBCFUUÌUUBÌSJHUBWUBMNFE'.7PNBUU ansvara för drift och underhåll samt att hålla dess samtliga 4,ŭnZHQMBOIPTTJHOÊSEFJOUFBOWÊOET4BBCTÊLFSTUÊMMFS EÊSNFEBUUnZHTZTUFNFUÊSMVGUWÊSEJHUPDImOOTUJMMHÊOHMJHUQÌEF TWFOTLBnZHnPUUJMKFSOB
JFOMJHIFUNFE'ÚSTWBSTNBLUFOTCFIPW

– I praktiken är det så att vi får instruktioner om att leverera ett visst BOUBMnZHQMBOUJMMFOBOHJWFOQMBUTGÚSBUUTUÌTUBSULMBSBEÊSFOWJTTUJE Den här helhetslösningen innebär att vi hela tiden måste agera i nära samverkan med kunden för att möta dessa behov, säger Saab Aero-UFDITDIFG-BST&SJL8JHFPDIGPSUTÊUUFS

o4BBCBOTWBSBSUPUBMUGÚSFUUÌUUJPUBMnZHQMBO
WBSBW'ÚSTWBSTNBLUFO CFIÚWFSFOWJEWBSKFUJEQVOLUMVGUWÊSEJHnPUUBQÌPNLSJOHoQMBO GÚSBUUNÚUBLSBWFOQÌnZHUJE

Samarbetet går helt i linje med det önskemål som har uttryckts från ansvariga politiker att låta specialiserade utförare ta hand om uppdrag som de kan sköta mer kostnadseffektivt.

o&OÚLBEPGGFOUMJHQSJWBUTBNWFSLBOÊSQPTJUJWGÚSCÌEBQBSUFSQÌ

NÌOHBTÊUU.FOEFUIBSWBSJUFOMÌOHWÊHBUUWBOESBGÚSBUUCZHHBUJMMJU och våga lämna ansvaret till en kommersiell aktör. Nu är det upp till PTTBUUCFWJTBBUU'.7IBSHKPSUSÊUUWBM
LPOTUBUFSBS-BST&SJL8JHF

4BNBSCFUFUTUSÊDLFSTJHGSBNUJMMPDINFEIBMWÌSTTLJGUFU
NFO kan både öka i omfattning och förlängas. Det lägger också grunden för nya avtal där Saab kan överta ansvaret för andra materielsystem, också utanför Sveriges gränser.

"WUBMFUNFE'.7CFSÊLOBTWBSBJGVMMESJGUSVOUIBMWÌSTTLJGUFU efter inledande förberedelser.

KÄRNKRAFTVERK VIKTIGA INOM SATSNINGEN PÅ SAMHÄLLSSÄKERHET

Skräddarsydda bevakningssystem

Saab tar viktiga steg framåt inom sin verksamhet för TBNIÊMMTTÊLFSIFUCÚSKBEFGÚSFUBHFUGÚSTFCÌEF 0TLBSTIBNOTPDI3JOHIBMTLÊSOLSBGUWFSLNFEVQQEBterade bevakningssystem.

Skydd av strategisk infrastruktur, exempelvis för produktion och dis-USJCVUJPOBWFOFSHJ
nZHQMBUTFSPDIIBNOBS
ÊSFUUWÊYBOEFWFSLTBNhetsområde för Saab. De två helhetsuppdragen för kärnkraftverken 0TLBSTIBNOPDI3JOHIBMT
TPN4BBCUFDLOBEFBWUBMPNVOEFSÌSFU är tydliga exempel på det.

Saab ska utforma och implementera skräddarsydda bevakningssystem till anläggningarna.

o7ÌSUJOUFHSBUJPOTLVOOBOEFWBSBWHÚSBOEFGÚSCÌEBTBNBSCFUFOB 7JBWÌSQMBUUGPSNTLBQBSWJFUUFOEBHFNFOTBNUTZTUFNGÚSBMMBEFMBS förklarar Per Brantberg, försäljningsansvarig på Saab Security.

5JMMGÚMKEBWPTÊLFSIFUFOJWÊSMEFOHKPSEF4UBUFOT,ÊSOLSBGUTJOTQFLUJPO för några år sedan en omfattande analys kring hotbilder för kärnkraftverk, vilket ledde till högre säkerhetskrav. Saabs lösning matchar dessa tuffare krav. Leveransen omfattar presentationssystem, nätverk, system för inbrottslarm, kameror för omedelbar verifiering av skalskyddslarm, övervakning och passerkontrollsystem samt porttelefonisystem. Saab tillhandahåller dessutom ett system för av-CSPUUTGSJLSBGUGÚSTÚSKOJOHUJMMTÊLFSIFUTOÊUWFSLFUQÌ0TLBSTIBNO

o7ÌSFSGBSFOIFUBWLPNQMFYBQSPKFLUJOPNEFUNJMJUÊSB
NFETUSJLUB krav på dokumentation och systematiska arbetsmetoder, kommer väl till nytta i dessa uppdrag, säger Per Brantberg och tillägger:

– De visar samtidigt på vår förmåga att överföra militära tillämpningar till civila sammanhang.

Samarbetet med de två kärnkraftverken kom strax före Saab samlade sitt erbjudande inom samhällssäkerhet i affärsområdet Saab Security. Saab har idag en stark position på området i Norden, men kontrakten är också viktiga referenser i en internationell satsning inom samhällssäkerhet.

EKONOMISK ÖVERSIKT 2008

Saab ab (publ.), org-nr 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Kungsbron 1, Stockholm med postadress Box 70 363, se-107 24 Stockholm, telefonnummer 08-463 00 00. Saab är sedan 1998 noterat på nasdaq omx Stockholm och från och med oktober 2006 på listan för stora bolag. Största ägare är Investor ab med 20 procent av aktierna motsvarande 38 procent av rösterna och bae Systems med 21 procent av aktierna motsvarande 20 procent av rösterna. Resterande 59 procent av aktierna handlas på nasdaq omx Stockholm.

Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344 fördelade på 5 254 303 A-aktier med 10 röster och 103 896 041 B-aktier med en röst. Vid årets slut var totalt 2 320 451 B-aktier återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

VERKSAMHETEN

Som ett av världens ledande högteknologiska företag erbjuder Saab produkter, lösningar och tjänster till militärt försvar och civil säkerhet. Under 2008 hade vi kunder i drygt 90 länder, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige. Trots vår ökande globala närvaro verkar vi framför allt i de europeiska länderna, Sydafrika, Australien och usa. Saab organiserar sig i tre affärssegment: Defence and Security Solutions, Systems and Products och Aeronautics, som i sin tur består av 15 affärsenheter och omkring 13 300 medarbetare som ligger bakom leveranserna till kund. För att kunna betjäna marknaden så effektivt som möjligt och ge aktieägarna en konkurrenskraftig avkastning har vi ett organisationsmål – att agera och upplevas som ett företag; en integrerad och effektiv företagsgrupp som möter kunden på kundens villkor.

Därutöver redovisas Corporate som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan som består av Saab 340 och 2000 flygplan.

LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE

TILLVÄXT Över en konjunkturcykel ska Saabs organiska tillväxt i genomsnitt uppgå till 5 procent per år. Under 2008 uppgick den organiska tillväxten till 6 procent (4).

RÖRELSEMARGINAL Saab har två marginalmål som båda är formulerade som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent och rörelsemarginalen före avskrivningar ska uppgå till minst 15 procent. Rörelsemarginalen efter avskrivningar uppgick 2008 till 0,7 procent (11,3). Rörelseresultatet justerat för engångsposter uppgick till msek 1 994 (2 154) och justerad rörelsemarginal uppgick till 8,4 procent (9,4). Rörelsemarginalen före avskrivningar uppgick till 6,4 procent (16,0).

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL Avkastningen ska i snitt uppgå till 15 procent. Under 2008 nådde Saab en avkastning på –2,4 procent (18,5).

SOLIDITET Saabs mål är att soliditeten ska överstiga 30 procent. I slutet av 2008 uppgick soliditeten till 28,4 procent (32,6).

UTDELNINGSPOLICY Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna. För 2008 föreslår styrelsen en utdelning om sek 1,75 (4,50) per aktie.

Den 4 september 2008 sänkte Saab sin tidigare prognos för 2008 avseende organisk tillväxt; från 5 till 3–4 procent – och rörelsemarginal; från 10 till 8–9 procent.

Kommentar till årets resultat

Saabs orderingång ökade under 2008 med 11 procent till msek 23 212 (20 846). Orderstocken uppgick till sek 45,3 miljarder (47,3). Den internationella delen av orderstocken var 77 procent (78). Försäljningen ökade med 3 procent och uppgick till msek 23 796 (23 021). Justerat för försäljningen av Saab Space den 1 september 2008 och valutaeffekter ökade försäljningsintäkterna med 6 procent, vilket är något högre än vår prognos för 2008. Försäljningen under perioden har påverkats negativt av valutakursförändringar med cirka 1 procentenhet. Effekterna avser omräkning av utländska dotterföretag från lokal till svensk valuta, huvudsakligen hänförliga till Sydafrika och usa. Årets rörelseresultat var msek 166 (2 607), vilket motsvarar en marginal på 0,7 procent (11,3). Justerat för engångsposter på msek –1 828 uppgick rörelseresultatet till msek 1 994 (2 154), motsvarande en justerad rörelsemarginal på 8,4 procent (9,4) i linje med vår prognos för 2008.

PROGNOS 2009

Saabs framtida utveckling är beroende av den svenska försvarsbudgeten och Saab kommer även i fortsättningen att påverkas av en svagare världsekonomi. Till följd av detta möter vi en osäkerhet i affärsklimatet.

Vi räknar med att 2009 års försäljningsnivå förblir i linje med 2008.

Rörelsemarginalen kommer att reduceras med cirka 4 procentenheter till följd av vårt mer konservativa synsätt på redovisning av utvecklingskostnader.

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2008

t Samarbetet med Thailand kring ett integrerat luftövervakningssystem blev klart i början av året. Saab levererar en helhetslösning med sex Gripenplan, ett Saab 340-flygplan utrustat med radarövervakningssystemet Erieye, ledningssystem, en Saab 340 för transport och utbildning samt tillhörande utrustning och service. Det kompletta systemet ska användas för att övervaka och skydda det thailändska luftrummet. Kontraktet är värt sek två miljarder.

t Norge valde i slutet av året att gå vidare i sin upphandlingsprocess med en konkurrent till Saabs Gripenplan. Trots det negativa beskedet har Gripen upplevt ett stort intresse på marknaden. Under året lämnades bindande svar till Schweiz, Indien och Rumänien. Brasilien meddelade att Gripen är utvald som ett av tre alternativ och

Nederländerna bjöd Saab att delta i en upphandling. Vi förbereder även svar på förfrågan till Bulgarien och Kroatien. Dessutom arbetar vi med att marknadsföra Gripen i ett antal andra länder. Målet om att sälja minst 200 flygplan på världsmarknaden ligger fast.

t Den svenska regeringen föreslog ytterligare neddragningar i försvarsutgifterna, vilket ökar osäkerheten kring framtida utvecklingsprojekt. De projekt som enligt budgetförslaget från svenska regeringen ska avbrytas eller genomföras med minskad ambitionsnivå kan påverka Saabs framtida struktur och inriktning. I det nära tidsperspektivet är vår bedömning att våra affärsvolymer endast påverkas måttligt. För att kunna göra en bedömning av effekten på längre sikt krävs bättre förståelse av regeringens långsiktiga inriktning.

t Saab Space såldes den 1 september 2008 till den schweiziska koncernen ruag, till ett värde av msek 335. För 2008 genererade transaktionen en reavinst på msek 98.

t En ny affärsenhet för samhällssäkerhet, Saab Security inom segmentet Defence and Security Solutions, bildades för att tydliggöra vår produkt- och tjänsteportfölj inom området. Gunilla Fransson utsågs till chef för den nya affärsenheten. Saab Security fick under året också strategiskt viktiga uppdrag, såsom beställningarna av övervaknings- och kommunikationssystem till kärnkraftverken Ringhals och Oskarshamn samt avancerade bevakningssystem till svensk kriminalvård.

t Försvarets Materieltjenste i Danmark sa upp ett kontrakt med Saab på ledningssystemet daccis, avsett för den danska armén. Försvarets Materieltjenste har också krävt en återbetalning på mdkk 143.

t Den flygande utvecklingsplattformen för nuvarande och framtida generationer av Gripen, Gripen Demo, premiärvisades och flögs. En ny radar, starkare motor och nytt modulärt avioniksystem är några av nyheterna.

t Den första flygningen genomfördes med det första Saab 2000 Erieye aew&c-flygplanet som ska levereras till Pakistan.

t Saab sålde delar av sitt aktieinnehav i de fem avknoppningsbolagen Efield ab, Minesto ab, mx Composites ab, Saab Vidingsjö och wrap International ab till Verdane Capital för cirka msek 46. Vinsten uppgår till cirka msek 39, varav msek 6 påverkar 2008 års resultat och resten 2007 års resultat.

t Lena Olving utsågs till ny vice vd på Saab, medlem i koncernledningen och chef för segmentet Systems and Products.

t Saab tecknade ett avtal värt cirka sek 1,1 miljarder med Lockheed Martin Canada om att konstruera och utveckla ledningssystem till den kanadensiska marinens tolv Halifax-fregatter. Leverans ska ske mellan 2010–2017.

t Ett långsiktigt avtal tecknades med fmv gällande ett helhetsåtagande för flygsystemet sk 60. Kontraktet innebär att vi som huvudleverantör ska ansvara för drift, underhåll och vidmakthållande av samtliga sk 60-flygplan. Avtalet är värderat till cirka msek 900.

Nyckeltal koncernen, MSEK	2008	2007
Försäljningsintäkter	23 796	23 021
Rörelseresultat	166	2 607
Rörelsemarginal, %	0,7	11,3
Resultat efter finansiella poster	–406	2 449
Årets resultat	–242	1 941
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	–2,31	17,60
Utdelning per aktie, SEK1)	1,75	4,50
Räntabilitet på eget kapital, %	–2,4	18,5
Soliditet, %	28,4	32,6
Orderingång	23 212	20 846
Orderstock vid årets slut	45 324	47 316
Utgifter för FoU	4 141	4 523
Egenfinansierade utgifter för FoU	1 439	1 396
Antal anställda vid årets slut	13 294	13 757
Andel kvinnor, %	22,5	22,0
Andel högskoleutbildade, %	48,0	41,0
Sjukfrånvaro2), %	2,5	2,7

1) 2008 enligt styrelsens förslag 2) Saab i Sverige

Orderingång, orderstock och försäljningsintäkter

Koncernens orderingång 2008 uppgick till msek 23 212 (20 846), varav 76 procent (72) avsåg försvarsrelaterade produkter. Större order med ett värde på över msek 100 stod för 52 procent av orderingången.

Orderingång per affärssegment

MSEK	2008	2007
Defence and Security Solutions	9 997	7 259
Systems and Products	9 345	8 470
Aeronautics	6 153	7 516
Corporate	156	46
Internt	–2 439	–2 445
Totalt	23 212	20 846

Vid årets slut var orderstocken msek 45 324 (47 316). Den internationella andelen av orderstocken uppgick till 77 procent (78) och 80 pro cent (83) var försvarsrelaterade produkter. Orderstockens fördelning över tid är:

2009: sek 18,4 miljarder

2010: sek 11,2 miljarder

2011: sek 5,8 miljarder

2012: sek 3,5 miljarder

Efter 2012: sek 6,4 miljarder

Orderstocken omfattar i huvudsak följande:

• t Gripen till Sverige och export
• t Luftburna övervakningssystem
• t Aktiva och passiva motmedelssystem
• t Robotsystem för luft, sjö och land
• t Strukturer och delsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing
• t Pansarvärnssystem
• t Lednings-, avionik- och eldledningssystem
• t Radarsystem
• t Lösningar för samhällssäkerhet

Orderstock per affärssegment

MSEK		2008-12-31 2007-12-31
Defence and Security Solutions	10 918	10 764
Systems and Products	17 390	17 830
Aeronautics	19 626	21 158
Corporate	28	–
Internt	–2 638	–2 436
Totalt	45 324	47 316

Koncernens försäljningsintäkter ökade under 2008 med 3 procent (9) till msek 23 796 (23 021). Justerat för försäljningen av Saab Space och valutaeffekter ökade försäljningsintäkterna med 6 procent (4). Försäljningen under 2008 har påverkats negativt av valutakursförändringar med cirka 1 procentenhet. Effekterna avser omräkning av utländska dotterföretag från lokal till svensk valuta, huvudsakligen hänförliga till Sydafrika och usa.

Av försäljningsintäkterna kom msek 16 247 (15 015), eller motsvarande 68 procent (65), från kunder utanför Sverige. 83 procent (81) av försäljningsintäkterna avsåg försvarsmateriel.

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

MSEK	2008	i % av oms.	2007	i % av oms.
Sverige	7 549	32	8 006	35
Övriga EU	6 000	25	6 527	28
Övriga Europa	300	1	297	1
Summa Europa	13 849	58	14 830	64
Nordamerika	1 346	6	1 534	7
Central- och Sydamerika	181	1	85	–
Asien	3 381	14	2 203	10
Australien m.fl.	838	3	848	4
Afrika	4 201	18	3 521	15
Totalt	23 796	100	23 021	100

Försäljningsintäkter per affärssegment

MSEK	2008	2007	För ändring i %
Defence and Security Solutions	9 443	9 300	2
Systems and Products	9 095	9 091	–
Aeronautics	7 269	6 510	12
Corporate	133	51	–
Internfakturering	–2 144	–1 931	–
Totalt	23 796	23 021	3

Försäljningsintäkter per marknad

MSEK	2008	Andel försäljning 2008, %
Militärt flyg	9 183	39
Mark	5 680	24
Marin	2 127	9
Joint Operations	2 582	11
Samhällssäkerhet	1 510	6
Kommersiellt flyg	1 165	5
Annat	1 549	6
Totalt	23 796	100

Resultat, marginal och lönsamhet

Bruttoresultatet uppgick till msek 4 634 (6 172) och bruttomarginalen uppgick till 19,5 procent (26,8). Med justerat bruttoresultat utan engångsposter på msek 1 676 uppgick bruttomarginalen till 26,5 procent (26,6). Bruttomarginalen förbättrades för Systems and Products, medan bruttomarginalen för Defence and Security Solutions och Aeronautics var lägre än föregående år. Bruttoresultatet påverkades negativt av nedskrivningar om totalt msek 1 187 inom Aeronautics, som kan relateras till kommersiella flygplansprojekt. Dessutom gjordes en förlustavsättning på msek 232 för dessa projekt. Även en förlustavsättning för ett helikopterprojekt på msek 350 gjordes. En nedskrivning av goodwill avseende Saab Grintek Technologies på msek 103 gjordes som en konsekvens av den svagare marknadssituationen i Sydafrika. Detta kompenserades delvis av vinster på avslut för regionalflyget på msek 196 (60).

Effektiviseringsprogrammet påverkade bruttomarginalen positivt med cirka 1 procentenhet under 2008. Största delen av kostnadsnedskärningarna har gjorts inom Systems and Products.

Övriga rörelseintäkter, msek 291 (785), består av kursvinster och resultat från sekundära aktiviteter. Avyttringen av Saab Space den 1 september 2008 genererade en reavinst på msek 98. Föregående år påverkades av vinster vid försäljning av verksamheter och fastigheter på msek 501.

Försäljningskostnaderna ökade under 2008 med msek 80 till msek 1 805 (1 725). Ökningen kan i all väsentlighet hänföras till arbetet med Gripenofferter till olika länder. Administrationskostnaderna ökade med msek 29 till msek 1 404 (1 375).

Årets egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till msek 1 439 (1 396), varav totalt msek 635 (658) har aktiverats. En mindre del av dessa utgifter aktiveras till följd av den förändring i tillämpning av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter som görs med början i januari 2009. Det innebär att utvecklingsutgifterna kommer att börja aktiveras senare under projekten jämfört med tidigare. Den totala summan av aktiverade utvecklingsutgifter på balansräkningen kommer därtill att skrivas av under en period om högst 5–10 år. Totala investeringar i forskning och utveckling kommer inte att förändras som ett resultat av den ändrade tillämpningen.

Övriga rörelsekostnader, msek 68 (49), består bland annat av kursdifferenser.

Andelar i intresseföretags resultat, msek 50 (52), avser i huvudsak resultat efter skatt i Taurus GmbH och Grintek Ewation.

Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar (ebitda) uppgick till msek 1 515 (3 685). ebitda-marginalen var 6,4 procent (16,0). Rörelseresultatet (ebit) uppgick till msek 166 (2 607). Rörelsemarginalen var 0,7 procent (11,3). Rörelseresultatet påverkades av en nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter för sjömålsroboten rbs 15 mk3 på msek 250 och en reavinst vid avyttrandet av Saab Space på msek 98.

Rörelseresultatet justerat för engångsposter uppgick till msek 1 994 (2 154) och justerad rörelsemarginal uppgick 8,4 procent (9,4).

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till msek –572 (–158), varav andelar i intresseföretags resultat som innehas som finansiella tillgångar, uppgick till msek –36 (–40). Detta är i huvudsak relaterat till eurenco och Wah Nobel.

Projektränta avseende ej upparbetade förskott har minskat finansnettot med msek 151 (142) och minskat kostnaden för sålda varor med motsvarande belopp. Förluster i offertportföljen om msek 227 (vinst på msek 2) reducerade det finansiella nettot ytterligare. Övrigt räntenetto uppgick till msek –158 (22), vilket framför allt förklaras av att koncernen under året varit netto skuldsatt, medan koncernen 2007 i genomsnitt visade en netto likviditet. Resultat före skatt uppgick till msek –406 (2 449).

Aktuella och uppskjutna skatter var msek 164 (–508), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 40 procent (21). Skillnaden mellan redovisad skattesats, 40 procent, och ordinarie nivå, cirka 28 procent, är hänförlig till förändring av skattesats på uppskjutna skatter i Sverige och ej skattepliktiga intäkter. Resultatet 2008 var msek –242 (1 941), varav minoritetens andel uppgick till msek 6 (20). Resultat per aktie avseende moderbolagets aktieägares andel efter full utspädning uppgick till sek –2,31 (17,60).

Räntabiliteten på sysselsatt kapital, före skatt, uppgick till 1,4 procent (19,4) och räntabiliteten på eget kapital, efter skatt, till –2,4 procent (18,5).

Av- och nedskrivningar per affärssegment

MSEK	2008	2007
Defence and Security Solutions	287	170
Systems and Products	762	611
Aeronautics	195	163
Corporate – leasing tillgångar	165	180
Corporate – övrigt	105	134
Totalt	1 514	1 258

Rörelseresultat per affärssegment

		i % av		i % av
MSEK	2008	oms.	2007	oms.
Defence and Security Solutions	732	7,8	934	10,0
Systems and Products	756	8,3	756	8,3
Aeronautics	–1 508	–20,7	454	7,0
Corporate	186	–	463	–
Totalt	166	0,7	2 607	11,3

Effektiviseringsprogrammet

Saabs marknadssituation är under snabb förändring. Vi kommer framöver fortsatt egenfinansiera utvecklingen av nya tjänster och produkter, samt öka marknadsföringen på den internationella marknaden. För att kunna åstadkomma dessa satsningar och samtidigt nå och bibehålla en lönsamhet i enlighet med bolagets långsiktiga mål startade vid ingången av 2008 ett effektiviserings program. Programmets inriktning var att reducera kostnadsnivån med msek 250 under 2008, ytterligare msek 350 år 2009 och msek 400 år 2010. Vid ut gången av 2010 skulle nivån vara en miljard sek lägre än vid in gången av 2008.

Till följd av marknadssituationen fattade vi ett beslut i slutet av 2008 att intensifiera effektiviseringsprogrammet. Som ett led i detta kommer personalstyrkan att reduceras med 500 personer under de kommande två åren. Det sker huvudsakligen genom naturliga avgångar. Den årliga kostnadsreduktionen vid slutet av 2010 ska därför uppgå till sek 1,5 miljarder.

Omkring 70 procent av de initiativ som nu genomförs minskar kostnaderna för sålda varor (utveckling, projektgenomförande, inköp och produktion) och kommer därmed att påverka bruttomarginalen positivt. Resterande kostnadssänkningar kommer från sänkta rörelsekostnader, främst administrationskostnader.

Programmet framskrider stabilt och resultatet för 2008 är något bättre än målsättningen. Under året påverkade programmet vinstmarginalerna positivt med cirka en procentenhet. Cirka 60 procent av kostnadssänkningarna har påverkat bruttomarginalen positivt. Kostnaderna för programmet är något lägre än planerat. Effektiviseringen har främst skett inom inköp, administration och produktion. Några enstaka uppsägningar meddelades under 2008 som en effekt av programmet.

Finansiell ställning och likviditet

MSEK	2008	2007
Balansomslutning	32 890	33 801
Sysselsatt kapital	13 218	14 769
Avkastning på sysselsatt kapital, %	1,4	19,4
Eget kapital	9 330	11 008
Avkastning på eget kapital, %	–2,4	18,5
Nettoskuld	–1 693	–1 627
Nettoskuldsättningsgrad, %	18,1	14,8
Soliditet, %	28,4	32,6

Immateriella anläggningstillgångar uppgår till msek 7 690 (7 940), varav goodwill uppgår till msek 3 438 (3 404). Den är i huvudsak hänförlig till förvärvet av Celsius år 2000 och förvärvet av Saab Microwave Systems år 2006. Resterande goodwill avser framför allt förvärven av Grintek, Saab Avitronics och Combitech. Årets av- och nedskrivning på immateriella anläggningstillgångar uppgår till msek 1 016 (674), varav av- och nedskrivning på aktiverad produktutveckling uppgår till msek 728 (515). Övriga immateriella anläggningstillgångar uppgår till msek 4 252 (4 536), varav aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till msek 3 628 (3 732). Övriga immateriella anläggningstillgångar består bland annat av förvärvad produktutveckling/teknologi och kundrelationer i huvudsak avseende radar och sensorer samt aktiverade utvecklingsutgifter avseende exportversionen av Gripen, radarstörningssystem och robotsystem. Övriga immateriella anläggningstillgångar har skrivits av över bedömd nyttjandeperiod. Undantaget har varit aktiverade utvecklingsutgifter och förvärvad produktutveckling, som skrivits av över bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod.

Immateriella anläggningstillgångar påverkades av en nedskrivning av msek 103 (0) inom Defence and Security Solutions och msek 250 (108) inom Systems and Products.

Materiella anläggningstillgångar uppgår till msek 3 407 (3 619) och avser maskiner, inventarier och fastigheter som används i kärnverksamheten. Minskningen är huvudsakligen hänförlig till omklassificering av rörelsefastigheter. Förvaltningsfastigheter avser uthyrda rörelse fastigheter till externa parter och värderas till bedömt verkligt värde. Leasingtillgångar uppgår till msek 1 835 (1 822) och avser i huvudsak leasingflottan med regionalflygplan. Under året har 12 flygplan avyttrats. Årets avskrivning av materiella anläggningstillgångar uppgick till msek 333 (404) och avskrivningar på leasingflygplan uppgick till msek 165 (180).

Andelar i intresseföretag utgörs bland annat av andelarna i Hawker Pacific, Grintek Ewation och Denel Saab Aerostructures.

Varulagret redovisas efter avdrag för nyttjade förskott. Övriga fordringar avser i huvudsak fordran på beställare (efter avdrag för nyttjade förskott). Under 2008 gjordes en nedskrivning inom Aeronautics av varulager på msek 1 187.

Det egna kapitalet avseende moderbolagets aktieägare uppgick till msek 9 240 (10 981) motsvarande sek 86,49 (101,53) per aktie. Soliditeten uppgick till 28,4 procent (32,6).

Avsättningar för pensioner uppgick till msek 4 (101). Under året har Saab Pensionsstiftelse kapitaliserats med totalt msek 362. Pensionsstiftelsens syfte är att trygga förmånsbestämda pensionsplaner. Marknadsvärdet för Saab Pensionsstiftelse uppgick vid årets slut till msek 3 083, jämfört med ett åtagande på msek 4 454 vid en beräkning enligt ias 19. Det innebär att konsolideringsgraden var 69 procent. Vid en jämförelse med beräkning av åtagandet enligt fpg/pri uppgick konsolideringsgraden till 84 procent.

Uppskjutna skatter avser temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Övriga avsättningar innefattar i huvudsak åtaganden avseende regionalflyg.

Likviditet och finansiering

Koncernens nettoskuld avser räntebärande skulder och avsättning för pensioner med avdrag för likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar. Under året har koncernen varit nettoskuldsatt och likviditeten har minskat med msek 66, vilket innebär att nettoskulden uppgick till msek 1 693 vid årets slut. Vid årets början hade koncernen en nettoskuld på msek 1 627.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet uppgick under året till msek 659 (–1 603) och fördelade sig på kassaflöde från kärnverksamheten msek –132 (–2 350), förvärv msek 0 (–515), avyttringar av koncernföretag och intresseföretag msek 443 (970) och regionalflygverksamhet msek 348 (292).

Operativt kassaflöde per affärssegment

MSEK	2008	2007
Defence and Security Solutions	–322	380
Systems and Products	1 484	–1 287
Aeronautics	–1 007	–773
Corporate	504	77
Totalt	659	–1 603

Sysselsatt kapital per affärssegment

MSEK		2008-12-31 2007-12-31
Defence and Security Solutions	4 510	4 417
Systems and Products	8 431	9 115
Aeronautics	3 022	4 202
Corporate	–2 745	–2 965
Totalt	13 218	14 769

Bruttoinvesteringar

MSEK	2008	2007
Defence and Security Solutions	121	129
Systems and Products	522	593
Aeronautics	240	318
Corporate	139	21
Totalt	1 022	1 061

Fördelat operativt kassaflöde 2008

	Saab exkl förvärv/
MSEK	avyttringar och SAL	Förvärv och avyttringar	Saab Aircraft Leasing	Totalt Kon cernen
Kassaflöde från den löpande verk samheten före förändringar av rörelse kapital	1 877	–	195	2 072
KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Varulager	–4	–	–23	–27
Rörelsefordringar	–54	–	366	312
Erhållna kundförskott	–1 615	–	–3	–1 618
Leasingåtaganden	–	–	–220	–220
Övriga rörelseskulder	768	–	–60	708
Avsättningar	–85	–	–188	–273
Förändring av rörelsekapital	–990	–	–128	–1 118
Kassaflöde från den löpande verksamheten	887	–	67	954
INVESTERINGS VERKSAMHETEN
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	–636	–	–	–636
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	–386	–	–	–386
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	41	–	–	41
Avyttring av leasing tillgångar	–	–	212	212
Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar	–38	–	69	31
Avyttring av koncern företag, netto likviditetspåverkan	–	443	–	443
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av räntebärande finansiella tillgångar	–1 019	443	281	–295
OPERATIVT KASSAFLÖDE	–132	443	348	659

INVESTERINGAR OCH PERSONAL

Investeringar

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive uthyrningstillgångar, uppgick till msek 386 (395). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till msek 636 (666) och avsåg i huvudsak aktiverad produktutveckling.

Personal

Antalet anställda inom koncernen uppgick vid periodens utgång till 13 294, jämfört med 13 757 vid årets början. Av förändringen är cirka 500 hänförliga till försäljningen av Saab Space. Som del av Saabs effektiviseringsprogram kommer kostnadsnedskärningar på msek 500 att resultera i personalminskningar, i huvdsak genom naturliga avgångar.

CORPORATE

Corporate redovisar ett rörelseresultat på msek 186 (463). Resultatet påverkades positivt av vinster vid kontraktsavslut avseende regionalflyget på msek 196 (60). En vinst vid avyttringen av Saab Space redovisades på msek 98. Föregående år påverkades resultatet positivt av vinst vid avyttring av dotterföretag om msek 264 och andra poster av engångskaraktär om msek 139.

MODERBOLAGET

Nettoomsättning och resultat

I moderbolaget ingår affärsenheterna Saab Aerosystems, Saab Aerostructures samt de svenska enheterna inom Saab Systems, Saab Avitronics, Saab Aerotech, Saab Microwave Systems, Saab Surveillance Systems och Saab Security. Saab Communication ingick till den första juli 2008, då denna enhet upplöstes och verksamheten till största del införlivades i den nya affärsenheten Saab Security. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till msek 15 496 (14 779). Rörelseresultat uppgick till msek–1 293 (864). Lönsamheten påverkades av nedskrivningar och en förlustavsättning inom de kommersiella flygplansprojekten inom Aeronautics på msek 1 187 respektive msek 232. Därtill gjordes en förlustavsättning för uppskattade förluster i ett helikopterprojekt på msek 350. Detta kompenserades delvis av vinster vid kontraktavslut avseende regional flyget.

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till msek 255 (1 116). Efter bokslutsdispositioner på msek 41 (–25) och skatt på årets resultat msek 342 (–311) uppgick årets resultat till msek–655 (1 644).

Likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda

Moderbolagets nettoskuld uppgick till msek 9 701 (6 242). Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till msek 253 (261). Antalet anställda var vid årets slut 8 317, jämfört med 8 256 personer föregående år.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA FÖRMÅNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättning till bolagsledningen

Av lag följer att styrelsen inför varje årsstämma ska utarbeta riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2008 antogs det förslag som styrelsen presenterat avseende riktlinjer för sådan ersättning till koncernledningen och ledande befattningshavare. Denna grupp omfattar verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen och definieras på Saabs hemsida.

Saab ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna ska så långt som möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde. De ska vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar ska göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Principer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden.

Styrelsens förslag baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab ab och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden ska utgå för koncernledningens deltagande i affärsenheternas styrelser.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncern ledningen.

Ersättning

Den kontanta ersättningen ska bestå av fast och rörlig lön. Den fasta lönen revideras vartannat år per den 1 januari för hela koncernledningen och den rörliga delen regleras i avtal med varje befattningshavare som upprättas årligen.

Den rörliga lönen för verkställande direktören baseras på i vilken utsträckning i förväg uppsatta kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. För den övriga koncernledningen gäller huvudsakligen kvantitativa mål.

Den rörliga delen ska maximalt uppgå till 50 procent av fast lön för verkställande direktören och mellan 25 procent och 35 procent av fast lön för den övriga koncernledningen.

Samtliga befattningshavare har rätt att delta i det prestationsrelaterade aktieprogram som årsstämman beslutade om 2008. Deltagare i detta program omfattades inte av det generella aktiesparprogrammet, som årsstämman beslutade om 2008.

Samtliga befattningshavare i koncernledningen ska ha rätt till tjänstebil enligt Saabs regelverk.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 ska pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver itp-avtalet, ska vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För verkställande direktören utgör avsättningen 35 procent av den fasta lönen och för övriga befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kalllade Saab-planen. Procentsatsen är beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive verkställande direktören, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller fortsatt sex månaders uppsägningstid och därefter ska ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna, räknat från uppsägningstillfället.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 ska, om anställningen upphör på Saabs initiativ, utöver en uppsägningstid på sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas.

I båda fallen skall avräkning göras mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Saab har under 2008 inga andra incitamentsprogram för styrelsen och bolagsledningen än vad som framgår ovan.

Styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma

Styrelsen avser att föreslå stämman att från och med 1 januari 2010 fastslå att den fasta lönen revideras årligen istället för vartannat år. För övrigt är riktlinjerna oförändrade men med följande tillägg:

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2009:

Styrelsen avser att föreslå stämman ytterligare ett prestationsrelaterat aktieprogram för ledande befattningshavare och ledande nyckelpersoner avseende 2009.

Villkoren och kostnaden för det prestationsrelaterade programmet kommer att redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.

ÅTERKÖP AV AKTIER OCH FÖRSLAG TILL UTDELNING

Återköp av egna aktier

Årsstämman den 15 april 2008 beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utestående aktier. Syftet med bemyndigandet är att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt för att säkra koncernens aktiesparprogram.

Mandatet föreslogs gälla fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp kan ske såväl över börsen som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslogs även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier inom de ramar lagstiftningen medger.

Under det tredje kvartalet 2008 återköptes 1 340 000 aktier, med början den 21 juli 2008. Kostnaden för de återköpta aktierna uppgick till msek 209.

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår att för verksamhetsåret till aktieägarna utdela sek 1,75 (4,50) per aktie eller totalt msek 187. Som avstämmningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 21 april med beräknad betalning den 24 april.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar resultat och ställning.

SEGMENTREDOVISNING

Sedan 2005 styr och rapporterar Saab verksamheten i de tre affärssegmenten Defence and Security Solutions, Systems and Products och Aeronautics. Segmenten möter delvis olika utmaningar beroende på hur kundens behov och affären ser ut. Däremot kombinerar de tre segmenten, eller de 15 affärsenheterna som de utgörs av, ofta kunskap, produkter och system i sin leverans till kunden. I stora och komplicerade beställningar samverkar således flera affärsenheter så att koncernens hela kompetens används på ett effektivt sätt. Ett affärssegment har alltid huvudansvar för leveransen.

Saab får alltifrån små engångsbeställningar till miljardstora order från hela världen och olika verksamheter. Varje order visar på vår bredd och styrka som global aktör. Intresset för våra produkter, lösningar och tjänster går helt i linje med de strategiska positionsförflyttningar som Saab gör.

Utöver affärssegmenten redovisas Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan med flygplanen Saab 340 och Saab 2000.

Till Defence and Security Solutions hör följande affärsenheter:

• t Saab Aerotech
• tCombitech
• t Saab Grintek Technologies
• t Saab Security
• t Saab Surveillance Systems
• t Saab Systems

Till Systems and Products hör följande affärsenheter:

• t Saab Avitronics
• t Saab Barracuda
• t Saab Bofors Dynamics
• t Saab Microwave Systems
• t Saab Training Systems
• t Saab Underwater Systems

Till Aeronautics hör följande affärsenheter:

• t Saab Aerosystems
• t Saab Aerostructures
• t Gripen International

DEFENCE AND SECURITY SOLUTIONS PÅ NYA MARKNADER

Inom ramen för affärssegmentet Defence and Security Solutions utvecklar och integrerar Saab högteknologiska system för spaning, övervakning, kommunikation och ledning för militära och civila ändamål. På den internationella marknaden har vi en särskilt stark position inom strids- och eldledningssystem för mark-, sjö- och luftstyrkor.

Affärssegmentet omfattar även konsulttjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet och systemsäkerhet till kunder inom främst försvar och telekom, samt till statliga verk och myndigheter med ansvar för infrastruktur i samhället.

Marknaden för system inom samhällssäkerhet fortsätter att växa. Saab levererar robusta system som skyddar infrastruktur och informationsflöden samt samordnar myndigheternas kontakter vid krissituationer som terroristhot och naturkatastrofer. På marknaden för samhällssäkerhet finns aktörer med bas i både försvarsindustrin och den civila sektorn.

Affärer inom Defence and Security Solutions är ofta resultatet av långa kundrelationer och lokal närvaro, utöver pris och prestanda. Det handlar dessutom ofta om produkter och lösningar som utgör delar av kundernas mest känsliga system. Det blir också allt vanligare att våra huvudsakliga kunder – försvarsmyndigheter och andra

Nyckeltal för
Defence and Security Solutions,

MSEK	2008	2007
Orderingång	9 997	7 259
Orderstock vid årets slut	10 918	10 764
Försäljningsintäkter	9 443	9 300
Rörelseresultat	732	934
Rörelsemarginal, %	7,8	10,0
Jämförelsestörande poster	–103	53
Justerad rörelsemarginal, %	8,8	9,5
Av- och nedskrivningar	287	170
Operativt kassaflöde	–322	380
Sysselsatt kapital	4 510	4 417
Bruttoinvesteringar	121	129
Medarbetarantal	4 666	5 031

myndigheter – kontrakterar ut delar av sin verksamhet. Saab erbjuder därför ett brett spektrum av supportlösningar som omfattar hela livscykeln.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Fortsätta fokusera på utveckling och förbättring av C4I och Airborne Early Warning-lösningar (AEW)
• t Expandera verksamheten inom samhällssäkerhet internationellt
• t Fortsätta fokusera på att utöka andel helhetslösningar, support och tjänster
• t Förstärka positionen i de länder eller regioner där vi idag har verksamhet

STRATEGISKA FRAMSTEG UNDER 2008

Beställningar

t Saab tecknade ett kontrakt med Ringhals ab om att förse Ringhals kärnkraftverk med fysiskt skydd enligt krav från Statens Kärnkraftsinspektion. Leveransen skedde under året genom att vi utformade och implementerade ett skräddarsytt bevakningssystem för bevakningscentralen på kärnkraftverket. Det omfattar presentationssystem, nätverk, system för inbrottslarm, kameror för omedelbar verifiering av skalskyddslarm samt övervakning, passerkontrollsystem och porttelefonisystem.

t Saab tecknade även ett kontrakt till ett ordervärde om msek 392 med okg ab om att förse Oskarshamns kärnkraftverk med skalskydd, som uppfyller kraven från Statens Kärnkraftsinspektion.

t Saab har tecknat ett kontrakt värt msek 282 med Specialfastigheter ab som ansvarar för Kriminalvårdens fastigheter. Vi ska leverera avancerade bevakningssystem till fyra bevakningscentraler som totalentreprenör med övergripande ansvar för den tekniska lösningen.

t Saab har tecknat två kontrakt med Försvarets Materielverk (fmv) för fortsatt utveckling, support och underhåll av svenska försvarets luftförsvarssystem StriC och simulatorsystemet Strics. Det sammanlagda ordervärdet är msek 117.

t Saab tecknade ett avtal värt cirka sek 1,1 miljarder med Lockheed Martin Canada om att konstruera och utveckla ledningssystem till den kanadensiska marinens tolv Halifax-fregatter. Leverans ska ske mellan 2010–2017.

t Saab inledde ett åttaårigt samarbete med fmv för att ansvara för drift, underhåll och ha hand om flygsystemet sk 60. Saab säkerställer att systemet är luftvärdigt och finns tillgängligt i enlighet med Försvarsmaktens behov på de svenska flygflottiljerna. Kontraktet beräknas ge intäkter om cirka msek 900.

Förvärv, avyttringar och strategiska samarbeten

t Saab har utökat sitt delägarskap i Cold Cut Systems Svenska ab till 33 procent. Cold Cut Systems erbjuder produkter för brandsläckning och räddningsarbete och kompletterar Saabs portfölj av produkter och system till blåljusmyndigheter. Samarbetet är ett led i våra tillväxtsatsningar inom samhällssäkerhet.

t Ett konsortium lett av Imbani Amandaba (Pty) Ltd har förvärvat 25 procent plus en aktie i sydafrikanska Saab Grintek Defence (Pty) Ltd. Imbani Amandaba är ett så kallat Black Economic Empowerment-konsortium som till 100 procent ägs av sydafrikaner med ursprung i tidigare diskriminerade grupper. Imbani Amandabas delägarskap ska öka tillväxtpotentialen och förbättra Saabs position på de sydafrikanska och afrikanska marknaderna.

t Freetel, en av Sydafrikas största företag inom private equity, gick även in som Black Economic Empowerment-partner till Saab Grintek Technologies.

ANDRA HÄNDELSER

• t Saabs leverans till Pakistan fortskrider framgångsrikt. Uppdraget är en helhetslösning med sju inblandade enheter där vi bland annat förser Pakistan med Airborne Early Warning (AEW) och nytt radarsystem. Under året genomfördes lyckade testflygningar.
• t Saabs affär till Thailand i januari 2008 är en helhetslösning som för Defence and Security Solutions innefattar AEW och ledningssystem.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Defence and Security Solutions orderingång uppgick till msek 9 997 (7 259). Beställningar med ett värde på över msek 100 och de med lägre representerade 32 respektive 68 procent.

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna för Defence and Security Solutions ökade med 2 procent till msek 9 443 (9 300). Tillväxten påverkades av den svaga utvecklingen av Saab Grintek Technologies i Sydafrika med 2 procentenheter. Affärssegmentet påverkades negativt av valutakursförändringar vid omräkningen av intäkter i zar i Sydafrika med cirka 2 procentenheter. Den internationella andelen av försäljningsintäkterna var 54 procent (55). Av försäljningen avsåg 70 procent den försvarsrelaterade marknaden (67). Större beställningar inom samhällssäkerhet i Sverige under 2008 bidrog till en större andel försäljning inom den civila marknaden och något mindre på den internationella marknaden.

Resultat och marginal

Rörelseresultatet för Defence and Security Solutions uppgick till msek 732 (934) och marginalen var 7,8 procent (10,0). En nedskrivning av förvärvad goodwill avseende Saab Grintek Technologies i Syd afrika på msek 103 togs som en konsekvens av den svagare marknadssituationen i Sydafrika. Resultatet för 2007 innehöll en vinst vid avyttring av verksamheter på msek 53.

Operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde uppgick till msek –322 (380) och är främst hänförlig till en ökning av rörelsekapital inom Saab Surveillance Systems.

Personal

Antalet anställda vid årets slut var 4 666, jämfört med 5 031 föregående år. Förändringen är i huvudsak hänförlig till omflyttningar av personal inom koncernen.

FOKUSERAD PORTFÖLJ FÖR SYSTEMS AND PRODUCTS

Systems and Products erbjuder en bred portfölj av produkter och delar av eller hela system inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Det betyder att affärssegmentet säljer sina produkter direkt till kund eller som del av en Saablösning. Systems and Products har även långsiktiga åtaganden inom underhåll och drift av levererade system.

Inom avionik, eller flygelektronik, är Saab en ledande leverantör till såväl militära som kommersiella flygplanstillverkare. Inom vapensystem omfattar vår portfölj allt från marknadsledande manburna vapen som granatgeväret Carl-Gustaf och efterföljaren at4 och nlaw till missilsystemen rbs 15, rbs 70 och bamse samt torpedsystem . Telekrig – varning, störning och skydd mot upptäckt och vapen – är ett annat område där vi har utvecklat produkter för ett stort antal stridsfordon, flygplan, transport- och specialflygplan, helikoptrar, ubåtar och ytfartyg världen över.

De unika produkterna inom radar- och sensorverksamheten Saab Microwave Systems är vitala delar av Saabs egna större systemlösningar, såsom missilsystemet bamse, stridsflygplanet Gripen och våra flygande övervakningssystem. Men här finns också produkter som i sig har ledande positioner på världsmarknaden. Artillerilokaliseringsradarn arthur och spaningsradarn giraffe är två sådana exempel. Signaturanpassning, eller kamouflagenät som försvårar upptäckt trots avancerad teknisk utrustning, är ett annat område där Saab har en världsledande position.

Allt fler länder deltar i internationella uppdrag och behöver därför träna sina trupper under realistiska förhållanden. Vi har en stark position inom avancerade system för utbildning och träning av markstridsförband. Vi ser även polisiära insatsstyrkor bland kunderna.

Nyckeltal för Systems and Products, MSEK	2008	2007
Orderingång	9 345	8 470
Orderstock vid årets slut	17 390	17 830
Försäljningsintäkter	9 095	9 091
Rörelseresultat	756	756
Rörelsemarginal, %	8,3	8,3
Jämförelsestörande poster	–250	–63
Justerad rörelsemarginal, %	11,1	9,0
Av- och nedskrivningar	762	611
Operativt kassaflöde	1 484	–1 287
Sysselsatt kapital	8 431	9 115
Bruttoinvesteringar	522	593
Medarbetarantal	4 869	5 213

Inom undervattensteknik för grunda vatten och hamnar är autonoma, obemannade undervattensfarkoster för militär och civil användning ett viktigt utvecklingsområde.

Våra kunder inom Systems and Products utgörs i huvudsak av försvarsmakter och andra försvarsindustrier världen över. Många kunder efterfrågar färdiga produkter och lösningar, vilket exempelvis ställer krav på samarbete med andra leverantörer.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Säkerställa utvecklingsprogram som sker i samarbete med kunder
• t Vidareutveckla och stärka vår fristående portfölj av produkter och system
• t Fortsätta fokusera på vårt kunnande inom sensorer och mikrovågsteknik, såväl som utveckling av portföljen av undervattensteknik
• t Bredda verksamheten inom utbildning och träning för markstridsförband och lösningar för livscykelsupport

STRATEGISKA FRAMSTEG UNDER 2008

Beställningar

t Saab fick ett servicekontrakt för support, reparation och översyn av kanadensiska marinens 14 Sea giraffe 150 hc, samt en övervakningsradar installerad på fregatter av Halifax-klassen. Ordervärdet är cirka msek 150.

t Saab har i partnerskap med Krauss Maffei Wegmann (kmw) fått en beställning av Försvarets Materielverk (fmv) på skjututbildningssystem till rb57. Beställningen gäller tio rb57-system med upp till sex användare på varje system och innehåller även en supportdel. Det totala värdet på ordern uppgår till drygt msek 100.

t Saab tecknade ett kontrakt för leverans av fem giraffe amb till Lockheed Martin uk – insys, avsedda för Storbritannien. Kontraktet har ett ordervärde på cirka msek 350.

t Saab fick en order från usas regering på vapensystemet Carl-Gustaf. Beställningen avser både vapen och ammunition. Leveranser sker under 2009. Ordervärdet är cirka musd 48 (cirka msek 285).

t Saab fick en order på pansarvärnssystemet at4 cs. Den senaste generationens at4 har utvecklats för att ytterligare utöka systemets flexibilitet och användningsområden. Ordervärdet är cirka msek 185.

t Saab fick beställningar från fmv avseende elektronisk krigföring och kompletteringar av vapenbalkar och utrustning till Gripen, till ett sammanlagt värde av msek 574 där Systems and Products levererar en del av lösningen tillsammans med affärssegmentet Aeronautics.

t Saab fick två beställningar på komponenter till pansarvärnssystemet Carl-Gustaf till ett värde av msek 296. Beställningarna är en utökning av tidigare samarbetsavtal.

t Saab fick en order värd meur 10,5 (cirka msek 99) för underhåll av det franska flygvapnets radarsystem giraffe amb.

t Saab tecknade ett avtal om livstidsförlängning med ytterligare minst tio år av pansarvärnsrobotsystemet bill. Ordervärdet är beräknat till drygt meur 10 (motsvarande cirka msek 104).

t Saab fick en order från det finska försvaret på ytterligare ett antal av det nya korträckviddiga pansarvärnsvapnet nlaw (Next Generation Light Anti-tank Weapon). Systemet möter väl kraven på ett modernt pansarvärnssystem för internationella operationer i urban miljö. Beställningen har ett ordervärde om cirka msek 200.

t Saab ska tillverka ett integrerat system för missilskydd till det indiska företaget Hindustan Aeronautics Limited (hal), som installeras på Indiens avancerade lättviktshelikopter, Dhruv. Kontraktet är värt cirka musd 24 (motsvarande cirka msek 191).

Förvärv, avyttringar och strategiska samarbeten

t Saab och det amerikanska Syracuse-baserade Sensis Corporation har ingått samarbetsavtal för att marknadsföra, modifiera och ge support till Saabs giraffe amb radarsystem till den amerikanska marknaden. Sensis Corporation, som är en ledande leverantör av

avancerade radarlösningar, kommer att modifiera och anpassa radarsystemen.

t Saab slutförde försäljningen av sina samtliga aktier i Saab Space ab, inklusive det österrikiska dotterbolaget Austrian Aerospace. Köpare var den schweiziska flyg-, rymd- och försvarskoncernen ruag. Orsaken till försäljningen var avsaknaden av tillräckliga samordningsfördelar med övriga verksamheter inom Saab. Försäljningspriset uppgick till msek 335. Utöver det fasta priset kan Saab få ytter ligare ersättning om Saab Space ger långsiktigt positivt resultat. Transaktionen genererade en reavinst under 2008 på msek 98.

ANDRA HÄNDELSER

• t Robotsystemet BAMSE levererades till svenska försvaret under året
• t Utvecklingen av senaste versionen av sjömålsroboten RBS 15 Mk3 avslutades genom att två lyckade verifieringsskjutningar genomfördes
• t På undervattensområdet utvecklades ROV-företaget Seaeye väl

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Systems and Products orderingång uppgick till msek 9 345 (8 470). Större beställningar under året var bland annat på Carl-Gustaf, radarsystemen arthur och giraffe, avioniksystem, system för elektronisk krigföring, rbs 70, nlaw och undervattensfarkoster till kunder på off-shore marknaden. Beställningar med ett värde på över msek 100 och under representerade 37 respektive 63 procent.

Försäljningsintäkter

Intäkterna för Systems and Products var i linje med föregående år och uppgick till msek 9 095 (9 091). Justerat för försäljningen av Saab Space den 1 september 2008, ökade intäkterna med 3 procent till msek 8 653 (8 367). Effekter av valutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterföretag påverkade försäljningen negativt med cirka msek 100 (1 procent av försäljningen). Den internationella andelen av försäljningsintäkterna är 72 procent (71). Av försäljningen avsåg 91 procent den försvarsrelaterade marknaden (89).

Resultat och marginal

Systems and Products rörelseresultat uppgick till msek 756 (756). En nedskrivning av aktiverade utvecklingskostnader avseende sjömålsroboten rbs 15 mk3 om msek 250 gjordes. 2007 års resultat innehöll även en reavinst på msek 45 och en nedskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter på msek 108. Justerat resultat uppgick till msek 1 006 (819).

Operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde uppgick till msek 1 484 (–1 287). Kassaflödet under 2007 påverkades negativt av förseningar inom större projekt och därmed en ökad kapitalbindning.

Personal

Antalet anställda vid årets slut uppgick till 4 869 (5 213). Minskningen är ett resultat av försäljningen av Saab Space.

EN VÄRLDSSPELARE INOM AERONAUTICS

Saabs militära och kommersiella flygverksamhet domineras av Gripenprogrammet, men innefattar även satsningar på framtidens obemannade flygfarkoster. Inom den civila verksamheten är Saab leverantör till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing och levererar bland annat delsystem och strukturdelar.

Gripen används idag i Sverige, Natoländerna Tjeckien och Ungern och den brittiska testflygarskolan etps (Empire Test Pilots' School). Sydafrika tog Gripen i operativ tjänst från och med 2008. Exportpotentialen för Gripen är betydande och Saab är offensivt på en rad marknader. Gripenprogrammet omfattar också betydande försäljning av modifieringar, utbildning och underhåll. Vårt affärsmål att sälja minst 200 flygplan på världsmarknaden ligger fast.

Saabs kunskap inom flyg, sensorer och systemintegration ger företaget också en ledande position inom utvecklingen av obemannade flygfarkoster, uaver (Unmanned Aerial Vehicles). Framgångsrika flygningar har hittills genomförts med teknikdemonstratorerna sharc och filur, samt den obemannade helikoptern Skeldar.

I rollen som leverantör av delsystem använder vi vår expertis för att utveckla komplexa strukturenheter samt delsystem till både kommersiella och militära flygplanstillverkare. Vi har bland annat för

Nyckeltal för Aeronautics, MSEK	2008	2007
Orderingång	6 153	7 516
Orderstock vid årets slut	19 626	21 158
Försäljningsintäkter	7 269	6 510
Rörelseresultat	–1 508	454
Rörelsemarginal, %	–20,7	7,0
Jämförelsestörande poster	–1 769	–
Justerad rörelsemarginal, %	3,6	7,0
Av- och nedskrivningar	195	163
Operativt kassaflöde	–1 007	–773
Sysselsatt kapital	3 022	4 202
Bruttoinvesteringar	240	318
Medarbetarantal	3 100	2 911

Airbus räkning utvecklat vingbalken till superjumbon A380, delar av styrsystemet samt dörrar till a400m.

Inom Aeronautics är affärslogiken ofta en kombination av långa relationer som avslutas med regelrätta konkurrenssituationer.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• t Fortsätta fokusera på att leverera mot uppsatta mål för export av Gripen
• t Utveckla verksamheten inom obemannade flygfarkoster för att främja utvecklingen av Gripen
• t Utöka och bredda erbjudandet inom den kommersiella flygplansverksamheten
• t Vidareutveckla erbjudandet inom livscykelsupport

STRATEGISKA FRAMSTEG UNDER 2008

Beställningar och begäran om offerter

t Den 17 januari 2008 inkom offertförfrågningar från Schweiz och Norge avseende Gripen. I Schweiz är Saab en av fyra kandidater för att uppgradera landets flygplansflotta kring 2013. Saab lämnade in sin offert i juli 2008 och väntar på besked under 2009. Försvarets Materielverk lämnade även in en offert till Norge på försäljning av upp till 48 flygplan, men i november meddelade den norska regeringen att den istället väljer Saabs konkurrent som leverantör.

t Med anledning av Thailands beslut att köpa ett integrerat luftövervakningssystem av Sverige fick Saab en order från Försvarets Materielverk, till ett värde av sek 2 miljarder och med leverans 2011. I beställningen ingår sex Gripenflygplan, ett Saab 340-flygplan utrustat med Saabs radarövervakningssystem Erieye, en Saab 340 för transport och utbildning samt tillhörande utrustning och service.

• tI slutet av april lämnade Saab över sitt svar på det indiska för-
• svarsdepartementets Request for Proposal avseende 126 Gripen ng. t Den 25 augusti lämnade Saab svar på en förfrågan från Nederländerna avseende ersättande av landets nuvarande stridsflygplan f16. Erbjudandet avser 85 Gripen ng-flygplan.

t I oktober meddelande Brasilien att Gripen ng blivit utvald som en av kandidaterna av tänkbara flygplan till det brasilianska flygvapnet.

Förvärv, avyttringar och strategiska samarbeten

t Saab och Tata Consultancy Services Ltd har tecknat en avsiktsförklaring för att bilda ett flygtekniskt design- och utvecklingscentrum (Aeronautical Design and Development Centre, addc) i Indien. Centret ska rikta sig mot den globala flygmarknaden och skapa design- och utvecklingsmöjligheter i Indien för både civila och militära ändamål. Samarbetet är starten på en långsiktig relation där Saab åtar sig att överföra teknologi och kompetens inom flygteknikområdet.

t Saab ab och Simrad Optronics asa bildar ett joint venture med namnet Vingtech Saab as. Företaget ägs till 51 procent av Simrad Optronics och 49 procent av Saab. Planerna på ett joint venture offentliggjordes i väntan på Norges beslut att köpa Gripen. Men eftersom både Simrad Optronics och Saab förväntar sig ett starkare nordiskt försvarssamarbete i framtiden, kom man överens om att ändå bilda ett gemensamt bolag. Företaget kommer att utveckla och sälja produkter främst inom högteknologisk optronik.

ANDRA HÄNDELSER

• t Intresset för Gripen under 2008 har varit det största hittills. Förutom de många förfrågningarna bedriver Saab ett omfattande marknadsföringsarbete i flera länder. Vi har sedan tidigare lämnat bindande svar till Danmark, Indien, Rumänien och Schweiz. Dessutom har vi besvarat eller förbereder att besvara förfrågningar från Bulgarien och Kroatien samt, som tidigare nämnts, Brasilien och Nederländerna.
• t I enlighet med det svenska försvarets beställning av en uppgradering av 31 svenska Gripenflygplan till senaste standard premiärvisade Saab i april 2008 Gripen Demo, en plattform för utveckling av nästa generation Gripen. En månad senare genomfördes en lyckad premiärflygning. Utvecklingen av Gripen sker i samarbete med några av världens ledande företag inom flygindustrin: General Electric, Volvo Aero, Rockwell Collins, Honeywell, APPH, Terma, Martin-Baker och Meggitt. Flygplanet har försetts med en ny starkare motor och ett helt nytt modulärt avioniksystem. Det kommer att kunna bära mera last och ha längre räckvidd. Ordern är av stor vikt för Gripens långsiktiga utveckling.
• t Vi genomförde även en annan premiärflygning under året. Det var det första Saab 2000 Erieye AEW&C-flygplanet som ska levereras till Pakistan.

INTÄKTER, RESULTAT OCH ORDERLÄGE

Orderläge

Aeronautics orderingång uppgick till msek 6 153 (7 516). Beställningar med ett värde på över msek 100 och de med ett mindre värde än så representerade 90 respektive 10 procent.

Försäljningsintäkter

Aeronautics intäkter ökade till msek 7 269 (6 510). Anpassningen av hur intäkter redovisas avseende Gripenleveranserna till Sydafrika till koncernen i övrigt bidrog till ökningen. Däremot hade slutleveransen av Gripen till Sverige en negativ effekt på grund av fastställande av slutgiltigt pris. Den internationella andelen av försäljningsintäkterna var 64 procent (53). 93 procent (94) av intäkterna avsåg den försvarsrelaterade marknaden.

Resultat och marginal

Rörelseresultatet för Aeronautics uppgick till msek –1 508 (454). Rörelsemarginalen var –20,7 procent (7,0). Den påverkades negativt av lågt kapacitetsutnyttjande, samt nedskrivningar och förlustavsättningar avseende de kommersiella flygplansprogrammen på msek 1 187 och msek 232. Därtill gjordes en förlustavsättning för uppskattade förluster i ett helikopterprojekt på msek 350. Justerad rörelse marginal uppgick till 3,6 procent (7,0).

Operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde uppgick till msek –1 007 (–773). Kassaflödet har påverkats negativt av minskade förskott från kunder inom Aero systems och lågt kapacitetsutnyttjande på de kommersiella flygplansprojekten, där omplaneringar av produktionsplaner har gjorts.

Personal

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 3 100 jämfört med 2 911 föregående år. Ökningen är i huvudsak hänförlig till omflyttningar av personal inom koncernen.

PRODUKTFÖRNYELSE VÅR STORA UTMANING

Saab erbjuder idag en rad världsledande produkter, tjänster och lösningar. Vårt kunnande inom flyg bygger på 70 års erfarenhet av banbrytande flygteknik. Vi har också uppnått en ledande position som leverantör till de militära marknaderna, delvis på grund av vår produktbas med bland annat vapenlokaliseringsradarn ARTHUR, pansarskottet AT4CS, granatgeväret Carl-Gustaf, Robot 70-systemet. Idag är vår stora utmaning att säkra en produktförnyelse som möter kundernas behov, såväl på den militära som den civila marknaden.

Som ett av världens ledande högteknologiska företag präglas Saabs verksamhet av komplexa utvecklingsuppdrag. Varje år investerar vi omkring sek 4 miljarder i forskning och utveckling, både i egenutveckling av produkter och system och genom förvärv av teknologi. Det motsvarar ungefär 20 procent av Saabs omsättning och cirka 2 500 personers arbete. Det gör oss till ett av Sveriges mest forskningsintensiva företag.

Olika finansieringsformer

Egenfinansierad utveckling sker i huvudsak inom affärsseg mentet Systems and Products. Exempel på viktiga satsningar här är vidareutveckling av radarsystemen Erieye och giraffe, robot systemet Robot 70 ng, sjömålsroboten rbs 15 mk3 samt rov- farkoster. En annan satsning inom koncernen är nlaw (Next Generation Light Anti-tank Weapon), som är en korträckviddig pansarvärnsrobot. Den är gemensamt utvecklad för Sverige och Storbritannien.

Inom flygområdet är vi fortsatt beroende av kundfinansiering för vår produktförnyelse. Vår viktigaste satsning är Gripen ng (Next Generation) som nu pågår i samarbete med Försvarets Materielverk. Inom segmentet Defence and Security Solutions arbetar vi aktivt med att utveckla en kärna av produkter som vi kan anpassa efter olika kunders behov.

Köpet av Ericsson Microwave Systems ab år 2006 är ett exempel där Saab samtidigt förvärvade företagets världsledande radarteknologi.

Forsknings- och utvecklingsutgifter

MSEK	2008	2007
Defence and Security Solutions	661	829
Systems and Products	1 926	2 038
Aeronautics	1 554	1 656
Totalt	4 141	4 523
Andel av försäljningsintäkter, %	17	20
Andel egenfinansierat, %	35	31

Årets egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till msek 1 439 (1 396), varav totalt msek 635 (658) har aktiverats. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter har hittills skett över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjande period.

Det svenska försvaret har under många år varit en central samarbetspartner för Saabs forskning och utveckling. Under 2008 aviserade den svenska regeringen planer på fortsatt neddragning av sina försvarsutgifter, vilket naturligtvis ökar osäkerheten kring våra framtida utvecklingsprojekt. I takt med att internationaliseringen accelererar ser vi även en ökande andel finansiering av forskning och utveckling från utländska kunder. Vi bedömer att vi kommer fortsätta egenfinansiera en del av utvecklingsutgifterna framöver. Från januari 2009 kommer vi därför att förändra tillämpningen av redovisningsprinciper för utvecklingsutgifter och en mindre andel av dessa kommer att aktiveras framöver. Utvecklingsutgifter kommer att aktiveras senare under projekten jämfört med tidigare år. Den totala summan av aktiverad produktutveckling i balansräkningen kommer därtill att skrivas av under en period om högst fem till tio år. Totala investeringar i forskning och utveckling förväntas inte förändras till följd av den ändrade tillämpningen.

Ett viktigt verktyg för Saab i denna omställning är en aktiv produktledning. Vi gör nu ett omfattande arbete inom samtliga affärsenheter för att koncentrera och modularisera produktportföljen. Modulariseringen gör det möjligt att återanvända produktlösningar i våra erbjudanden. Högre återanvändning sänker också kostnaden för nyutveckling av system och kundanpassade lösningar, samtidigt som den minskar vår riskexponering.

Finansiering måste också ske genom högre bruttomarginaler vid försäljning av färdiga system och produkter. Det pågående effektiviseringsprogrammet som före utgången av 2010 ska ha gett en varaktig årlig minskning av Saabs kostnadsnivå med sek 1,5 miljarder ska delvis finansiera högre kostnader för Saabs utveckling av produkter och tjänster.

Utveckling för framtiden

Den svenska regeringen har tydligt slagit fast sin långsiktiga ambition att delta i vidareutvecklingen av Gripensystemet. Den omfattande utvecklingsverksamheten som pågår för att ta Gripen in i framtiden är helt avgörande för affärsområdet Aeronautics, och viktig även för de båda andra affärsområdena. Vi har försett nästa generation Gripen med en ny starkare motor och ett helt nytt modulärt avioniksystem. Flygplanet kommer att ha en större förmåga att bära last och längre räckvidd. Vi kommer också att utveckla en helt ny typ av radar. Genom utvecklingen ska Gripen kunna behålla sin position som leverantör av den mest avancerade teknologin under de kommande 30 till 40 åren.

EN TILLBAKABLICK

På 1950-talet ökade insikten på Saab om elektronikens betydelse för navigering och kommunikation på flygplan. I slutet av årtiondet utvecklade Saabs tekniska avdelning i Linköping därför en så kallad transistoriserad datamaskin som skulle sitta i en robot eller ett flygplan. Det var så datorindustrin i Sverige fick sin början. Utöver den militära tillämpningen gav prototypen nämligen också upphov till att Saab började utveckla civila datorer för den kommersiella marknaden. Avdelningen, och sedermera det avknoppade företaget, hette Datasaab. Företaget har sedan dess slagits ihop med andra företag, däribland Ericsson och Nokia.

Gripenprogrammet är ett exempel som visar hur Saabs världsledande kunskap på flygområdet vidareutvecklas genom utvecklingsuppdrag, egen forskning och internationella samarbeten. I Gripens demonstratorprogram samlar vi också ett flertal ledande flygindustrier som riskdelande partner. Saabs utvecklingsinsatser ska även fortsättningsvis, och i allt högre grad, ske i både egen regi och i samverkan med andra aktörer på marknaden. I olika internationella samarbetsprojekt säkrar vi också den interna nödvändiga kompetensutvecklingen.

Saab deltar i ett flertal internationella missilprogram och har huvudansvaret för väsentliga delsystem i Neuronprogrammet, som är ett europeiskt projekt för att utveckla teknik för en obemannad stridsflygfarkost och nästa generations stridsflygplan. Också inom internationella forsknings- och utvecklingsprogram inom miljöområdet har vi en framträdande roll, såsom i eu-projekten Clean Sky och sesar. Alla dessa fou-program är viktiga för att säkra vår position på marknaden.

Saabs forskning och utveckling skapar samtidigt nytta för samhället. Läs mer om detta på sidorna 50–51.

SAAB VENTURES

Inom Saabkoncernen finns sedan 2006 Saab Ventures, vars uppgift är att investera i små snabbväxande bolag som passar Saabs kärnverksamhet. Målet är att de genom nya nyckelteknologier ska bidra till att utveckla och komplettera Saabs produktportfölj. Saab ska också kunna göra det med låg kapitalbindning. Under 2008 har Saab Ventures investerat i tre bolag i detta syfte. Totalt finns idag 13 bolag i portföljen, varav sex av dem har investerats i för just sina teknologier. De övriga innehaven har istället ursprung i Saab och har gett upphov till nya bolag, då de fokuserar på marknader utanför Saabs kärnverksamhet.

FÖR SÄKRA OCH HÅLLBARA SAMHÄLLEN

Saabs verksamhet bidrar till säkerhet och stabilitet i världen. I drygt 70 år har vi utvecklat kunskap och teknik till nytta för samhället. Det har lett till industriell utveckling med arbetstillfällen både i och utanför vårt företag.

fn-stadgan ger varje nation rätt att försvara sig själv och sina medborgare. Den rätten får inte vara beroende av huruvida nationen har en egen försvarsindustri. Det är mot den bakgrunden Saab tillhandahåller produkter, lösningar och högteknologiskt kunnande inte bara för Sverige, utan också för Sydafrika, Australien och ytterligare cirka 90 länder. På så sätt bidrar vår verksamhet till en säkrare värld. Varje affär som vi gör omfattas av specifika regler och riktlinjer. I Sverige, till exempel, regleras produktion och export av försvarsmateriel av lagar och förordningar antagna av riksdagen. På motsvarande sätt handlar vi i enlighet med lagarna och reglerna i de länder där vi finns. I takt med att det blir allt viktigare att skydda flöden, får Saab också en viktig roll inom samhällssäkerhet. Inom ramen för denna verksamhet bidrar vi med vår kunskap för att skydda kritisk infrastruktur som krävs för att samhället överhuvudtaget ska fungera.

Förtroende är fundamentet för Saab. Att fatta ansvarsfulla beslut, i vår verksamhet och i relationerna med omvärlden, handlar därför i hög utsträckning om att minimera risker. Respekt för medmänniskor, motiverande arbeten och arbetsmiljöer för våra medarbetare, hänsyn till miljön och ansvar för det lokala samhället hjälper oss att nå våra verksamhetsmål. Till höger har vi identifierat fyra viktiga intressentgrupper för vår verksamhet.

SAABS KÄRNINTRESSENTER

Kunderna

Genom forskning, utveckling och produktion levererar Saab produkter, lösningar och tjänster som möter kundernas förväntningar på kvalitet, säkerhet, ekonomi och omsorg om miljön.

Medarbetarna

Saab respekterar sina medarbetare och deras rättigheter, erbjuder säkra och goda arbetsförhållanden, förhindrar aktivt alla former av diskriminering samt bidrar till att utveckla den enskilde medarbetarens kompetens.

Aktieägarna

Saab arbetar för att ge aktieägarna uthållig och god avkastning.

Samhället

Saab är en ansvarstagande aktör i samhället och handlar i enlighet med gällande lagar. Vi uttrycker också vårt stöd, visar respekt och bidrar till skydd av mänskliga rättigheter och tar hänsyn till hälsa, säkerhet och miljö. Genom en framgångsrik verksamhet bidrar vi även till ekonomisk tillväxt och till att skapa lokala arbetstillfällen.

Vi redovisar Saabs syn på ansvarstagande utifrån tre områden: samhälle, medarbetare och miljö.

Vägledande uppförandekod

Styrande för allt vårt agerande är Saabs uppförandekod. Med utgångspunkt i värderingarna slår den fast ett övergripande förhållningssätt, med regler för individuellt och gemensamt ansvar. Uppförandekoden grundar sig på oecds riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i fns Global Compact. Den anger tydliga regler och rutiner för att den dagliga verksamheten upprätthåller god aff ärssed i alla avseenden. Uppförandekoden fi nns i sin helhet på vår hemsida www.saabgroup.com.

Saabs värderingar är:

KUNNANDE – Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande.

FÖRTROENDE – Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar.

VILJA – Vi brinner för nya idéer, vi är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och fl exibla.

Saab har ett etikråd som hanterar etiska frågor i verksamheten. Ut över möjligheten att ta upp eventuella oklarheter och problem med sin närmaste chef, upprättades under året även en helpdesk som medarbetarna kan kontakta. Arbetet med att förankra våra värderingar och uppförandekod i hela organisationen har fortsatt under 2008, delvis genom en webbaserad utbildning i uppförandekoden. Medarbetare som har kontakt med kunder via försäljning och marknadsföring, liksom inköpare, har dessutom genomgått fördjupningskurserna "Gift s and gratuities" och "Bribery and corruption".

Den europeiska branschorganisationen Aerospace and Defence Industries Association of Europe (asd) tog hösten 2007 fram en ny uppförandekod för den europeiska försvarsindustrin. Koden, som Saab var aktiv i att ta fram, är en vidareutveckling av det gemensamma arbetet med etik och antikorruption. Den omfattar över 2 000 fl yg-, rymd- och försvarsföretag i 21 länder i Europa.

Vi förväntar oss att alla aff ärspartner anammar samma eller likvärdigt uppförande. Våra rådgivare och samarbeten genomgår kontinuerliga granskningar. Saabs regelverk för att utse och arbeta med marknadskonsulter innebär i korthet att våra aff ärer ska vara i överensstämmelse med svensk lag, att principerna i oecds riktlinjer för att bekämpa korruption av utländska regeringsdelegater i internationella aff ärstransaktioner tillämpas och att relevant lagstift ning som omfattar dessa principer följs.

GODA RELATIONER UTVECKLAR SAAB OCH SAMHÄLLET

Relationer bygger Saabs framgång och goda relationer bygger på förtroende. I ett första steg kräver det ett kompromisslöst förhållningssätt till att följa lagar och regler, i nästa att bidra till samhällets utveckling.

I mer än 70 år har Saab skapat ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i Sverige. Satsningarna på försvarsmateriel har varit en viktig del i den industriella utvecklingen och har genererat betydande exportinkomster. Som ett forskningsintensivt företag bidrar vi till högteknologisk kunskapsutveckling för samhället, ofta i samarbete med ledande universitet och högskolor. Våra forskningsresultat kommer även annan industri till godo. Ur vår teknik har flera nya företag bildats över åren, däribland biltillverkaren Saab Automobile ab och c3 Technologies ab som gör 3d-teknologi. Sedan 2001 har Saab knoppat av tolv företag. I takt med vår internationalisering anammar vi också samma roll i de nya länder där vi verkar, såsom Sydafrika och Australien.

Andra företag med ursprung i Saab:

• t Marine Electronics ab
• t Traffic Systems ab
• tAirborne Hydrography ab
• t Wrap International ab
• t Sanguistech ab
• t a2 Acoustics ab
• t Svenska Tracab ab

Samarbeten utvecklar samhällen

Varje gång Saab gör en internationell storaffär brukar industrisamarbeten komma till stånd. Vi kan till exempel komma överens med kunden om att viss produktion eller vidareutveckling ska ske i köparlandet eller att det knyts industriellt, kommersiellt eller forskningsrelaterat samarbete till affären. Det ger Saab ofta en stark lokal förankring i köparlandet, samtidigt som den lokala ekonomin och försörjningen av välutbildad arbetskraft gynnas.

EN FRAMÅTBLICK

Saab Bofors Dynamics har tagit klivet in på marknaden för geografisk information med både civila och militära användningsområden. Affärsenheten tillgodoser nämligen numera behovet av bra kartor med sitt nya system Rapid 3D Mapping, som i realtid skapar tredimensionella bilder utifrån flygfoton. Informationen kan användas för precisa lägesuppfattningar över specifika områden. Tekniken bygger på Saabs mer än 40-åriga erfarenhet av bildbehandling för digitala målsökare och kunskap om navigationssystem. Till civila användningsområden hör exempelvis sökmotorernas tredimensionella kartbilder, liksom mätning av byggnader, tillväxt i skogen och en möjlighet för räddningstjänsten att jämföra terräng före och efter en storm.

I Sydafrika är ett konsortium lett av Imbani Amandaba sedan juni 2008 ny storägare i Saab Grintek Defence. Imbani Amandaba är ett så kallat Black Economic Empowerment-konsortium som stödjer ekonomisk och social utveckling bland tidigare diskriminerade grupper. Den här typen av partner hjälper oss att utveckla verksamheten och konkurera på de sydafrikanska och afrikanska marknaderna, samtidigt som samarbetet speglar vårt engagemang i Syd afrikas industriella utveckling och framtid.

Gemensam forskning och utveckling

När det gäller forskning och utveckling samarbetar Saab med ett antal högskolor och universitet i olika typer av projekt.

Kontakterna med universitet, högskolor och andra lärosäten ger oss samtidigt möjlighet att profilera sig som en attraktiv arbets givare och knyta till sig kompetens. Läs mer om oss som arbets givare under "Saabs Medarbetare".

Det är viktigt för Saabs framtida teknikutveckling att lyckas öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Vi deltar därför i en rad skol- och utbildningsprojekt i Sverige och Sydafrika. Vi sponsrar, tillhandahåller undervisningsmaterial och annan utrustning, deltar i undervisning och tar egna utbildningsinitiativ. I Sydafrika arbetar vi särskilt med skolor i fattiga områden och hjälper utsatta barn att få utbildning. Vi har även ett liknande projekt i Pakistan. Nedan redovisar vi ett urval av våra projekt med koppling till utbildningsfrämjande insatser.

Sverige

t Swedsoft är ett industriinitiativ med syftet att stärka Sveriges konkurrenskraft inom forskning och utveckling av programvaruintensiva systemtjänster och produkter. Företag som Saab, abb och Ericsson samverkar i olika projekt med högskolor och universitet.

t Saab och Arboga kommun utvecklar sitt samarbete och startar hösten 2009 Saabs Tekniska Gymnasium. Det är en studieförberedande teknisk utbildning för gymnasieelever (finns även för högstadieelever samt elever på låg- och mellanstadiet) där de får möjlighet att studera fem Saabspecifika utbildningsområden, bland annat flygteknik, övervakning och logistik. I utbildningen ingår både studiebesök och praktik på Saab. Medarbetare från Saab är också lärare.

t Saab sponsrar stiftelsen Teskedsorden som grundades 2006 av Tidningen Vi. Orden arbetar mot fanatism och för ökad tolerans mellan människor. Den startades med anledning av den växande fanatismen runtom i världen, för att bli en kraft mot denna farliga trend. Den kände israeliske författaren Amos Oz och hans bok "Hur man botar en fanatiker" är inspirationskälla för orden. Under 2007 och 2008 skickades boken till alla elever i gymnasiets årskurs två. Den har sedan diskuterats runtom i landet med syftet att väcka idéer och tankar som motverkar fanatism. Under 2009 fortsätter ett nytt liknande skolprojekt som Saab sponsrar. Även den syftar till att utbilda Sveriges elever på sitt andra gymnasieår. Teskedsorden är ett initiativ som passar Saab väl med tanke på vår verksamhetsinriktning.

t Hösten 2008 öppnade Kunskapsskolans Naturvetenskapliga Centrum (ntc), i Saltsjöbaden, nära Stockholm med kompetensutveckling för studenter och deras lärare. Saab är sponsor och sitter i skolans utvecklingsråd.

Sydafrika

t Tillsammans med en av Saabs största kunder i Sydafrika, Telkom sa, har vi inlett ett projekt för att etablera kunskapscenter, så kallade centres of excellence, på sydafrikanska universitet. Syftet är att höja nivån av forskning och utveckling inom naturvetenskap och teknik.

t Friends of Education är ett program i Kapstaden som stöttar elever vid Masiphumelele High School i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Saab förser programmet med utrustning.

t Saab sponsrar välgörenhetsorganisationen Oliver's House i Benoni, som erbjuder barn bland annat daghem, utbildningscenter och datorcenter.

t Utöver utbildningsprojekt engagerar sig Saab i samhällsutvecklingen i stort. Eftersom social stabilitet är grundläggande för utveckling av hållbara samhällen är det naturligt för oss att investera i Sydafrikas sociala och ekonomiska utveckling genom engagemang i

projekt med olika ändamål. De bidrar också till goda relationer med våra kunder, medarbetare och affärspartner.

t Saab hjälper till att etablera ett aktivitetscenter i Kgopeng i glesbygdssamhället Mokopane. Byn ligger långt ifrån närmaste stad och ska därför kunna erbjuda faciliteter som klinik, hiv/aids-center samt daghem och datarum.

tI projektet Children of Fire stödjer Saab rehabilitering av brännskadade barn, förebyggande informationskampanjer i oplanerade stadsområden, så kallade kåkstäder, samt korta forskningsprojekt.

t Saab Grintek har tillsammans med Development Outreach (ydo) startat projektet Saab Grintek Outreach to Youth Alive i Eersterus, Tshwane. Syftet är att nå unga i Mamelodi, Eersterus och Nelmapius och hjälpa dem med råd och utbildning i hiv/aids-frågor. Förhoppningen är att de unga också sprider sin kunskap till andra i samhället.

t Saab sponsrar Criminon New Life Centre, som framgångsrikt rehabiliterar unga kriminella drogberoende.

t Onkologiavdelningen vid Kalafong hospital i Pretoria arbetar för barn som lever med cancer. Saab stöttar avdelningen med utrustning.

t Lerato House är ett barnhem för 25 flickor som kommer från utsatta familjeförhållanden eller har varit hemlösa. Saab bidrar med ekonomisk hjälp.

Pakistan

tI Pakistan har Saab inlett projektet "Changing life – one at a time" för att förbättra barns möjligheter att nå grundläggande utbildningsnivå i fattiga områden. Saab samarbetar med den internationella studentorganisationen Students In Free Enterprise.

AFFÄRER GÖRS MELLAN MÄNNISKOR

I Saabs kunskapsintensiva verksamhet är medarbetarnas kompetens det främsta konkurrensmedlet. Det kräver ständig kompetensutveckling, och ett förhållnings- och arbetssätt samt en arbetsmiljö som motiverar.

Det är medarbetarnas arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling, liksom säkra och goda arbetsförhållanden, som gör det möjligt för Saab att möta sina affärsutmaningar. Att vara en ansvarsfull arbetsgivare gör också Saab mer intressant för befintliga och potentiella nya medarbetare.

Under 2008 har vi fokuserat på globalt samarbete inom koncernen, utveckling av ledarskapet, mångfaldsfrågor samt Saabs attraktionskraft som arbetsgivare.

Koncerngemensamma arbetssätt på agendan

Saabkoncernen har under 2008 fortsatt att utveckla och implementera gemensamma processer inom personalfunktionen. Vi har utvecklat dem inom sju områden och fördelat arbete och ansvar mellan koncernstaben, affärsenheterna och hr-center. På så sätt får vi ännu bättre kvalitet på våra verksamhetskritiska medarbetarrelaterade frågor.

En särskild fråga under 2008 har avsett de pågående kostnadsbesparingarna, som bland annat kräver att vi minskar medarbetarantalet. Det gör vi i första hand genom naturliga avgångar och

genom att minska antalet konsulter. Under året har vi startat en samordningsmodell för att koordinera över- och underskott av resurser i koncernen.

Under 2008 breddade vi planenligt även det frivilliga aktiesparprogrammet. Därmed omfattas nu medarbetare i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, usa, Schweiz och Australien. Medarbetare i Sydafrika väntas ingå i programmet inom kort.

Goda ledare ger goda affärer

Vi fortsätter att utveckla ledarskapet inom Saab genom att fokusera på dess betydelse för produktivitet och lönsamhet. Vi genomför varje år ett antal ledarutvecklingsprogram för chefer på alla nivåer, såväl nuvarande som blivande linjechefer och projektledare.

Följande koncernövergripande interna ledarutvecklingsprogram på olika nivåer genomfördes under 2008:

• t Självinsikt Planering Utveckling
• t Saabs mentorprogram för kvinnor
• t Ny chef på Saab
• t Grundläggande Ledarutbildning
• t Grundläggande Projektledarutbildning
• t Ledarskap för erfarna chefer
• t Senior Leadership and Business Management
• tAdvanced Project Management
• tAdvanced Corporate Management Network

"Saab erbjuder mig ständiga utmaningar. Det fi nns en otrolig bredd avseende aff ärer och teknik inom organisationen och stora möjligheter till internationellt arbete. Karriärvägarna är helt klart många."

Peter Wimmerström är chef för affärsenheten Saab Systems. Han började sin karriär på Saab för 13 år sedan – 1996 – som programansvarig för Gripens eftermarknad. Efter en utlandsplacering i Australien tog han över ansvaret för Saab Systems, som bland annat erbjuder lösningen C4I (ledningssystem inkl kommunikation). Peter har idag också styrelseuppdrag i olika företag inom Saab-koncernen.

Därtill tillkommer deltagande i ett antal avancerade externa konsortieprogram. För att nå uppsatta strategier måste vi öka det interna fl ödet av framtida ledare genom att identifi era talanger i koncernen. Det gör vi dels inom varje aff ärsenhet och dels genom den årliga koncerngemensamma Talent Management Review där vi går igenom Saabs talangpool och diskuterar möjliga utvecklingsvägar för medarbetare med hög potential.

Det ingår även i varje chefs ansvar att ha minst ett utvecklingssamtal med sina medarbetare per år för att sammanföra varje medarbetares behov med företagets. 2008 hade 78 (75) procent av medarbetarna utvecklingssamtal. Målet är naturligtvis 100 procent.

Mångfald för framgång

Vi vill ta tillvara varje medarbetares potential, kompetens och erfarenhet. Genom att se olikheter som en tillgång, skapar vi förutsättningar för ökad kreativitet och framgång. När det gäller andelen kvinnor är Saab fortfarande ett företag med övervägande manliga chefer. Därför arbetar vi målmedvetet med att öka andelen kvinnliga chefer, vilket även bidrar till att det blir fl er kvinnor generellt sett på Saab. För att ytterligare sätta fokus på frågan startade vi under året projektet 30/70 2015. Genom aktiva handlingsplaner ska vi ha 30 procent kvinnliga lönesättande chefer på Saab i Sverige år 2015. Idag är den siff ran 16 procent. Vi har också för fj ärde året i rad genomfört Saabs mentorprogram för kvinnor där målgruppen är blivande chefer. Av mentorerna är en stor del kvinnor.

Förebyggande arbete ger god hälsa

God hälsa skapar motivation och lönsamhet. På aff ärsenheterna fi nns hälsostrategier med olika friskvårdssatsningar och rekreation samt andra hälsofrämjande åtgärder. De konkreta aktiviteterna varierar mellan enheterna, men hälsa är en ständigt aktuell fråga inom koncernen. Saab har under många år haft låga sjuktal. 80 procent av medarbetarna har färre än fem sjukdagar per år.

Röster utifrån och inifrån

Omvärldens och våra medarbetares syn på Saab som arbetsgivare är viktig information för oss. I Företagsbarometern 2008, där landets teknologer rankar Sveriges mest attraktiva arbetsgivare, hamnar Saab på plats nummer fyra. 2007 var placeringen nummer elva. I Karriärbarometern, som baseras på svar från yrkesverksamma akademiker, avancerar Saab från tionde till femte plats bland teknologer. Saab når sitt bästa resultat någonsin i de båda undersökningarna.

För fj ärde året i rad genomförde Saab även en medarbetarundersökning i koncernen. I den fi ck varje fråga bättre eller samma resultat jämfört med undersökningen 2007. Den totala medarbetarnöjdheten fi ck betyget 69 av 100 procent, mot 66 året innan. Även svarsfrekvensen fortsatte att förbättras och uppgick till 89 (83) procent. Det beror till stor del på bättre kommunikation av resultaten från 2007 års undersökning på enhets- och koncernnivå och på att medarbetarna har upplevt exempel på konkreta åtgärder.

Nytt i 2008 års undersökning var att medarbetaren fi ck utvärdera sin egen chef. Syft et är att varje chef ska få en bild av sina styrkor och förbättringsområden för att kunna utveckla sitt ledarskap.

Trots den positiva utvecklingen i medarbetarundersökningen fi nns det fortfarande en del att utveckla. De främsta områdena som Saab ska fokusera på i enlighet med undersökningen är att:

• t fortsätta utveckla ledarskapet och särskilt chefernas förmåga att ge feedback och ta tillvara medarbetarnas potential.
• tsäkerställa medarbetarutvecklingen i linje med verksamhetsmålen.
• t i än högre grad föra dialog om etik och moral i den dagliga verksamheten.

Tabellen visar hur svaren på några viktiga frågor i medarbetarenkäten har utvecklats.

	2008	2007
Total nöjdhet (av totalt 100)	69	66
Saab ger medarbetarna möjlighet att utvecklas inom företaget	65	61
Inom min affärsenhet arbetar kvinnor och män på lika villkor	74	70
Saab är ett företag som har framtiden för sig	74	73
Jag känner mig stolt över att arbeta på Saab	74	72

PÅ VÄG MOT KONCERN-GEMENSAMMA MILJÖMÅL

I enlighet med Saabs miljöpolicy ska vi uppfylla kundkrav och lagstiftning inom miljöområdet, samt bidra till en hållbar utveckling av samhället. Vi arbetar också med ett antal prioriterade miljöfrågor.

SAABS MILJÖPOLICY

Genom ett välstrukturerat miljöarbete och ständiga förbättringar ska miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster minskas, så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Det uppnås genom att Saab:

• t inför verksamhetssystem som uppfyller kraven i ISO 14001
• t identifierar och minimerar produkternas och verksamhetens risker för miljön
• t minskar användningen och utsläppen av farliga ämnen/material, samt effektiviserar användningen av energi och naturresurser
• t följer tillämplig lagstiftning och andra krav inom miljöområdet
• t visar öppenhet och kommunicerar vårt miljö arbete

Saabs miljöarbete är organiserat på en koncernövergripande nivå och på affärsenhetsnivå. Koncernfunktion Miljö ansvarar för utveckling och uppföljning av miljöarbetet och det operativa arbetet sker ute på enheterna utifrån deras specifika förutsättningar. Samverkan mellan koncernen och affärsenheterna sker löpande i koncernråd Miljö, som består av miljöchefer eller miljösamordnare från affärs enheterna. På Saabs årliga miljödagar diskuteras också aktuella frågor.

Styrning och miljömål

Miljöpåverkan från Saabs affärsenheter varierar kraftigt beroende på produkt, tjänst och verksamhet. Miljöledningssystem enligt iso 14001 finns därför i de affärsenheter där det behövs. För närvarande arbetar vi med att ytterligare samordna och effektivisera miljö ledningsarbetet. Idag finns certifierade miljöledningssystem enligt iso 14001 inom Saab Aerosystems, Saab Aerotech, Saab Barracuda, Combitech, Saab Bofors Dynamics, Saab Microwave Systems, Saab Security, Saab Shared Services, Saab Systems, Saab Training Systems och Saab Underwater Systems. Saab Avitronics certifierar sin verksamhet under 2009. Saab Aerostructures miljöledningssystem är anpassat till iso 14001.

Affärsenheterna har tillsammans över 50 miljömål och program för både produkter och verksamheten. Det finns till exempel mål för hantering av kemiska produkter, ersättning av farliga kemiska produkter och ämnen, miljöhänsyn i utvecklingsprocesserna, källsortering och återvinning av avfall, energi och vatten, persontransporter samt för emissioner till luft och vatten. I februari 2009 fastställdes också koncernövergripande miljömål för klimat- och kemikalieområdet.

Prioriterade miljöfrågor

Saabs prioriterade miljöfrågor är att effektivisera energianvändningen och minska påverkan på klimatet, minska användningen av farliga ämnen, identifiera och bedöma miljörisker samt att ställa krav på våra leverantörer. Nedan beskrivs arbetet under 2008 inom dessa områden.

Aktivt arbete med klimatfrågan

Saab påverkar klimatet genom användning av energi för el och värme, tjänsteresor, godstransporter samt prov- och målflygningar. Kundens användning av Saabs produkter har också påverkan på klimatet. Affärsenheterna arbetar dels med att kartlägga och minska bidraget till växthuseffekten, dels med att förbättra energieffektiviteten i verksamheten och produkterna. Under 2008 har Saabs koncernövergripande klimatdirektiv successivt införts i verksamheten. I det finns krav som riktar sig mot produktutveckling, el- och värmeförbrukning, tjänsteresor, godstransporter och tjänstebilar.

* Siffror för 2008 fanns inte tillgängliga vid framtagande av denna årsredovisning.

Direktivet har bland annat inneburit att:

tresor upp till 500 km i större utsträckning ska ske med tåg. Samarbetsprojekt med sj har också ökat tågresandet under 2008.

t det inför varje resa ska övervägas om resan kan ersättas med video- eller telefonkonferens.

t tjänstebilsutbudet sedan 2008 endast innefattar bilar som klarar Folksams krav på säkerhet och miljö.

t energieffektiviteten ökar löpande inom fastighetsområdet.

Sedan 2006 deltar Saab i det internationella initiativet Carbon Disclosure Project (cdp), vars mål är att tydliggöra hur företagens affärer påverkas av de globala klimatförändringarna. I likhet med de två tidigare åren fick Saab även under 2008 ett mycket bra om döme för sitt klimatarbete och sin medvetenhet om hur klimatförändringarna påverkar företaget och affärerna. Saab avancerade med en placering sedan 2007 på cdp Leader ship Index och hamnade på fjärde plats i gruppen "Carbon-Intensive Companies".

Energieffektivitet är idag en viktig fråga för många företag. Saab exporterar till viss del redan sitt miljökunnande inom frågor som rör avfallshantering och energiutvinning till länder som behöver ställa om sin energianvändning. För tillfället undersöker vi även huruvida vi kan använda vårt kunnande och våra produkter och system för att effektivisera energianvändningen till exempel i olika logistikflöden.

SÄRSKILDA PÅGÅENDE AKTIVITETER UNDER 2008

Samarbeten för klimatsmarta lösningar

Nordic Climate Cluster

2008 grundade Saab tillsammans med svenska och norska företag från olika branscher nätverket Nordic Climate Cluster (nocc), för att utveckla klimatsmarta lösningar. Företagen i nätverket täcker in många av de teknikområden som är nödvändiga för att kunna lösa problematiken kring klimatfrågan.

Läs mer på www.nordicclimatecluster.com.

Storsatsning för att minska flygsektorns miljöpåverkan Arbetet inom utvecklingsprogrammet Clean Sky Joint Technology

Initiative inleddes under 2008 och pågår fram till 2014. Clean Sky är en ny form av samverkan inom eu där organisationer, myndigheter och näringsliv delar ansvaret för stora och strategiskt viktiga projekt. Clean Sky är näringslivets svar på hur målen för den europeiska flygtrafiken fram till år 2020, som samarbetsorganisationen acare (Advisory Council for Aeronautic Research in Europe) har slagit fast, ska nås. Målen är att minska den europeiska flygtrafikens utsläpp av koldioxid med 50 procent (räknat per personkilometer), kväveoxider med 80 procent och att halvera den upplevda bulleremissionen. Dessutom ska andra emissioner som koloxid, kolväten, partiklar etc minskas. Nås dessa mål kommer den europeiska flygindustrin vara väl förberedd på en marknad som kommer att kännetecknas av ännu tuffare klimatmål och en allt mer hårdnande konkurrens från andra sidan Atlanten. Saab är en av huvud leverantörerna i detta projekt och investerar omkring meur 14 i programmet. Inom Clean Sky kommer Saab att utveckla innovativ teknik med minskad miljöpåverkan som resultat, baserad på det kunnande Saab har inom både civilt och militärt flyg, samt sätta upp sociala och marknadsbaserade tekniska mål som påverkar hela lufttransportsystemet. I dagsläget är det främst Saab Aerosystems, Saab Aerostructures och Saab Avitronics som berörs av projekten inom Clean Sky. För deras del handlar det bland annat om att utveckla en ny smart vinge med innovativ och bränslebesparande teknologi för nästa generations stora kommersiella flygplan och att utveckla system som stödjer så kallade "gröna flygningar" för det framtida lufttransportsystemet. På sikt kan fler av Saabs affärsenheter komma att involveras i arbetet. Läs mer på www.cleansky.eu och www.asdeurope.org.

Kemikalier och farliga ämnen

Saab använder vissa ämnen som klassas som hälso- och miljöfarliga för att klara kraven på säkerhet och teknisk prestanda i sina produkter. Vi har dock initierat flera nationella och internationella utvecklingsprojekt för att ersätta farliga ämnen. I det arbetet prioriteras flyktiga organiska lösningsmedel (voc), trikloretylen, ozonned brytande ämnen i kylanläggningar, bly, kromater och kadmium. För uppföljning och kontroll av kemiska produkter använder affärs enheterna det gemensamma Intranätbaserade kemidatasystemet Saab Chem/soc.

De produkter som utvecklas och marknadsförs av Saab omfattas inte av eu-direktiven weee (Waste Electrical and Electronic Equipment) eller rohs (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment). Saab har dock bildat en särskild grupp, Technology Transfer Group rohs, för att följa utvecklingen av teknik och metoder för ersättning av ämnen som omfattas av rohs, det vill säga bly, kadmium, sexvärt krom och bromerade flamskyddsmedel i elektroniska produkter. När det gäller kravet om producentansvar för förpackningar är Saab ab och dess koncernföretag anslutna till repa-registret.

Saab jobbar aktivt med implementeringen av eus nya kemikalielagstiftning reach (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals) och är väl förberett för de nya kraven. Det sker i samarbete med Teknikföretagen i Sverige och branschorganisationen AeroSpace and Defence Industries Association of Europe. Vi har även bildat en särskild Kemigrupp som stödjer affärsenheterna i sin anpassning till reach.

Identifiering och bedömning av miljörisker

Utöver övergripande riskbedömningar för att kartlägga hur Saabs verksamheter påverkas av förändringar i klimatet (redovisas inom ramen för Carbon Disclosure Project) och strikta rutiner för kontroll av kemiska produkter för att minska riskerna för människor och miljö, har Saab identifierat och bedömt ett antal andra risker i verksamheten. Vi kartlägger våra verksamheter och fastigheter för att kunna bedöma risken för markföroreningar. Vid fall av markförorening gör vi en ansvarsutredning och övergripande riskbedömning samt dokumenterar löpande information om det förorenade området. I december 2005 reserverade Saab msek 82 för efterbehandling av förorenade områden under en period av tio år. Under 2008 har vi genomfört saneringsåtgärder för msek 5 i Karlskoga och Lindesberg.

Saabs aktiva arbete med att förebygga skada i anläggningarna är också en viktig del i miljöarbetet, eftersom exempelvis en brand kan orsaka omfattande miljöskador i närområdet.

Saabs verksamheter i Tannefors och Malmslätt i Linköping samt i Karlskoga omfattas av den så kallade Sevesolagstiftningen. Därför ställs det i dessa verksamheter särskilt höga krav på identifiering och bedömning av risker för människor och miljö.

Krav på leverantörerna

Den allra största delen av de högteknologiska komponenter som ingår i Saabs produkter köps av underleverantörer runtom i världen. För att kunna minska miljöpåverkan av våra produkter och lösningar ställer vi miljökrav på våra leverantörer. Under 2008 har vi gett ut koncerngemensamma riktlinjer för dessa krav som nu införs i affärsenheterna.

FÖRBRUKNING AV EL OCH VÄRMEENERGI, GWh

Saab bedriver ett aktivt arbete med att öka effektiviteten i användningen av el- och värmeenergi. Minskningen av förbrukningen av elenergi under året beror på besparingsåtgärder och avyttring av verksamheter. Förbrukningen av energi har minskat något under senare år. Avyttringen av Saab Space har påverkat förbrukningen mellan 2007 och 2008.

UTSLÄPP AV FLYKTIGA ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL

(VOCs), TON

Ökningen från 2006 till 2008 beror på ökad produktion i de processer som genererar VOCs. Sett i ett längre perspektiv (>10 år) har utsläppen av VOCs minskat. Saab Aerostructures och Saab Barracuda står för den största andelen av utsläppen.

FÖRBRUKNING AV FLYKTIGA KLORERADE ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL (VOCs), TON

Variationerna i förbrukningen beror till största delen av förändringar i produktionstakten. Sedan 1990-talet har förbrukningen av klorerade VOCs minskat mycket kraftigt. Saab Aerostructures står för i stort sett hela förbrukningen. Det klorerade VOC som används är trikloretylen. Under 2009 kommer kraftfulla åtgärder att genomföras för att minska förbrukningen.

TILLSTÅNDSPLIKTIGA VERKSAMHETER

Moderbolaget Saab ABs tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären och utsläpp av metalller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat avancerade ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Saab AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Malmslätt i Linköpings kommun samt i Arboga. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet (Malmslätt) samt tillverkningsytornas storlek, skjutbaneverksamhet och förbehandling av elektronik (Arboga). Miljöpåverkan från verksamheterna utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten samt uppkomst av avfall och buller. Den tillverkande industriella verksamheten i Malmslätt domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för verksamheten i Malmslätt meddelades av Länsstyrelsen 1993 och tillståndet för verksamheten i Arboga meddelades av Länsstyrelsen 1994.

För verksamheterna i Tannefors och Malmslätt i Linköpings kommun har tillsynsmyndigheten beslutat om kompletterande villkor mot bakgrund av EUs IPPC- direktiv.

Den verksamhet som bedrivs av Linköping City Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av Koncessionsnämnden för miljöskydds tillståndsbeslut från 1990 för Saab ABs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Tillståndsbeslutet omfattar även den verksamhet som Saab Bofors Dynamics AB bedriver inom området, trots att den varken är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Saab Bofors Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Bofors Dynamics AB och Saab Underwater Systems AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna respektive Motala. Dessutom bedriver Saab Barracuda AB tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av VOCs och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metalller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Saab AB och dess dotterbolag har under 2008 inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden, med untantag för enstaka överskridande av riktvärden.

Saab ABs verksamheter i Järfälla samt i Malmslätt och Tannefors har tillstånd från Kemikalieinspektionen för använding av trikloretylen.

ANMÄLNINGSPLIKTIGA VERKSAMHETER

Saab AB bedriver verksamhet i Göteborg, Kista, Ljungbyhed och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen har dessutom anmälningspliktig verksamhet i dotterbolagen Saab Training Systems AB i Huskvarna och Saab Natech AB i Jönköping. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

RISKHANTERING

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av teknisk avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Den internationella delen av affärerna är växande. Affärerna omfattar som regel betydande investeringar, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkten. Den internationella verksamheten omfattar förutom kund- och leverantörsrelationer, joint ventures och andra samarbeten med andra industrier samt etableringar av egna verksamheter utomlands.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden. Väsentliga riskområden är politiska, operativa och finansiella risker. Olika policyer och instrument reglerar hantering av väsentliga risker. Följande är en övergripande beskrivning av riskområden med hänvisning till relevanta noter till de finansiella rapporterna.

Politiska risker

Saab tillhandahåller system och utrustningar som klassas som strategiska produkter. Försäljningen regleras av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgången till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag. Förändringar av regelverket sker löpande och påverkar därvid Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är centralt för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier.

En annan typ av politiska risker utgörs av kundens bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska, politiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Saab hanterar politiska risker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar eller andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker realiseras.

Operativa risker

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Långa kundprojekt

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att verksamheten präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Koncernen har under åren bedrivit betydande

utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnaden är kritisk vid löpande resultatavräkning och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet. Konkurrenssituationen är komplex och framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar, men även av att i vissa fall medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar avsevärda belopp i forskning och utveckling, dels som egenutveckling av system och produkter och dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak exportversionen av Gripen, robotsystem samt telekrigsystem. Exempel på förvärvad teknologi är den världsledande radarteknologi som Saab fick genom köpet av Ericsson Microwave Systems ab år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Vissa utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod. Vi kommer, från och med januari 2009, att börja aktivera utvecklingsutgifter i alla projekt i ett senare skede än tidigare. Därutöver kommer desssa, samt alla utvecklingsutgifter i balansräkningen, att skrivas av under en period om högst fem till tio år. En omprövning av framtida affärsmöjligheter sker löpande, vilket kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Goodwill

Vid förvärv av rörelse (kassagenererande enhet) sker en förvärvsanalys där anskaffningsvärdet jämförs med det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och skulder. Skillnaden bokförs som goodwill. En värdering av det beräknade goodwillvärdet sker löpande genom bedömning av den kassagenererande enhetens framtida intjäningsförmåga. En väsentlig avvikelse jämfört med antagna förutsättningar om den framtida intjäningsförmågan kan leda till ett nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas i not 16.

Leasingportfölj-kommersiella flygplan

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av turbopropflygplan. I likhet med övriga tillverkare ingick i affärsmodellen att

erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på marknaden. Saabs direkta risktagande i leasingflottan har framförallt hanterats genom olika typer av försäkringar. Saab driver verksamheten i enlighet med försäkringsvillkoren fram till omkring 2020 då leasingflottan beräknas vara avvecklad.

Saabs leasingtillgångar består idag av 125 turboprop-flygplan av typen Saab 340 och Saab 2000, vilket framgår av not 18. Av flottan finansieras 46 flygplan genom så kallads us leverage leases och 77 flygplan har finansierats av egna medel och redovisas som tillgångar i balansräkningen. Därutöver finns två flygplan som enbart avser garantiförpliktelser.

Leasingtillgångarna är försäkrade via ekn och ett antal internationella försäkringsbolag, en försäkring benämnd Financial Risk Insurance Policy(frip). Saab erhåller idag ersättning under eknförsäkringen och det är troligt att försäkringsskyddet kommer att påkallas även under frip-försäkringen inom en överskådlig framtid.

Under 2008 har emellertid överenskommelse träffats med vissa återförsäkringsgivare till Lansen Försäkrings ab (bolaget som har utfärdat direktförsäkring) om avveckling av dessa återförsäkrares andelar mot ersättning som betalats till Lansen. Ersättningen har reserverats i Lansen för framtida anspråk under försäkringen. Någon ytterligare skadereservering har inte bedömts erforderlig. Kreditvärdigheten hos de kvarvarande återförsäkringsgivarna är i huvudsak god och stabil.

Finansiella risker

Med finansiella risker avses i första hand risker relaterade till valutaoch ränterisker samt kreditrisker. Riskhanteringen regleras av en av styrelsen fastställd finanspolicy. Det övergripande ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker ligger inom Koncernstab Finans. Finansiell riskhantering beskrivs omfattande i not 41.

Valutarisker

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar koncernens resultat. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt. Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (ekonomisk – och transaktionsexponering). Resultatet påverkas även när de utländska koncernföretagens resultat, tillgångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering).

Saabs finanspolicy föreskriver att flödet i utländsk valuta, transaktionsexponeringen, för fasta order ska säkras. Denna säkring av valutor syftar till att säkra de beräknade bruttomarginalerna i orderstocken och större affärer. Valutakursförändringar mot främst den svenska kronan påverkar emellertid över tiden Saabs konkurrenskraft mot konkurrenter med annan valutaexponering.

Ränterisker

Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa balansposter (framför allt pensionsskulden och leasingportföljen) påverkas av förändringar i underliggande räntor samt genom påverkan på ränteintäkter och räntekostnader. Beroende på likviditetssituationen påverkas Saabs resultat av förändringar i marknadsräntorna genom ett förändrat finansnetto och genom påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen.

Likviditetshantering och finansiell kreditrisk

Under 2008 var genomsnittet för räntebärande fordringar, likvida placeringar minus skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder msek –2 023 (219). Under året har nettoskulden förändrats från msek –1 693 till msek –1 627. Likviditetshanteringen och finansieringen av koncernen sköts centralt inom ramen för Saab Treasury. Finansiering av nettoskulden har skett genom emissioner av företagscertifkat och utnyttjande av kreditfaciliteter enligt nedan. Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placeras i korta depositioner gentemot banker.

Refinansieringsrisk

Med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Den 31 december 2008 hade Saab en netto skuld exklusive räntebärande fordringar och avsättningar till pensioner uppgående till msek –3 061 (–2 802) efter avdrag för skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder på msek 3 883 (3 660). Under 2005 upphandlades en kreditfacilitet med motvärde msek 4 000 med syftet att fungera som backup-facilitet och kortfristig finansiering av exempelvis förvärv eller rörelsekapital. Faciliteten är ett så kallat klubblån gentemot åtta banker och förfaller 2012. Vid årsskiftet nyttjades msek 0 (2 500) av kreditfaciliteten i korta löptider.

Under året etablerades ett företagscertifikat med ett rambelopp på msek 3 000 på den svenska räntemarknaden. Rambeloppet ut ökades i juni till msek 5 000. Syftet med certifikatet var att ersätta den kortfristiga finansieringen via klubblånet och därmed säkerställa outnyttjad långfristig backup-facilitet om msek 4 000. Vidare upphandlades en backup-facilitet för certifikaten om msek 2 100 som en så kallad 364 dagars facilitet med förfall 2009. Vid årsskiftet nyttjades msek 300 av back-up faciliteten för kort finansiering. Sammantaget fanns vid årsskiftet msek 6 221 (1 858) outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter.

Finansiella derivatinstrument

För att hantera och minimera finansiella risker används regelmässigt olika typer av derivatinstrument som terminer, optioner och swappar. Ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner används för ränteriskhantering i den portfölj som hanterar koncernintern finansiering i olika valutor, ränterisker hänförlig till leasingverksamheten

samt placering av överskottslikviditet på räntemarknaden. Valutaoptioner och valutaterminer används främst för att säkra fasta order samt prognostiserade kassaflöden.

Exportfinansiering

Kundfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av koncernens produkter. Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering. Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundernas krav. Detta sker företrädesvis genom att banken ger köparen kredit eller genom leverantörskrediter. För att begränsa riskexponeringen säljs riskerna ut på marknaden till bankerna och statliga garanti institut.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande, vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa. För att minska volatiliteten i den redovisade pensionsskulden beslutade styrelsen i december 2005 att avsätta cirka msek 2 500 till Saab Pensionsstiftelse, motsvarande pensionsåtagandet som fanns mot fpg/pri. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av stiftelsens förpliktelser, vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel.

Saabs principer för kapitalisering av Pensionsstiftelsen fast ställdes av styrelsen under 2008. Beslutet innebär att kapitalisering ska ske av nyintjäning och räntekostnader på pensionsåtaganden. Om avkastningen på tillgångarna i Pensionsstiftelsen motsvarar ökningen på pensionsåtagandet sker ingen insättning i Pensions stiftelsen. Om avkastningen på tillgångarna i Pensions stiftelsen ökar mer än pensionsåtagandet så kan Pensionsstiftelsen lämna gottgörelse.

Icke-finansiell risk management och försäkring

Icke-finansiella risker bearbetas dels genom aktiv riskhantering i affärsenheterna, dels genom upphandling av försäkring. Den centrala funktionen Risk Management inom Koncernstab Finans ansvarar för att koncernen har en effektiv process för identifiering, värdering och begränsning av risker, i syfte att förebygga skador i verksamheten. Funktionen har även ansvar för koncernövergripande försäkringsprogram. Upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings ab.

All försäkring som tecknas i det egna försäkringsbolaget, där risken överstiger det av bolaget fastställda självbehållet för försäkringsprogrammet i fråga, återförsäkras på den externa marknaden på så kallad Excess of Loss-basis, i syfte att begränsa försäkringsbolagets exponering per skada och totalt. Sammanlagt uppgick Saabs externt betalda premier för koncerngemensamma försäkringsprogram avseende främst ansvars- och egendomsförsäkring till msek 61 (60).

RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN

1 januari–31 december

MSEK	Not	2008	2007
Försäljningsintäkter	3, 4	23 796	23 021
Kostnad för sålda varor		–19 162	–16 849
Bruttoresultat		4 634	6 172
Övriga rörelseintäkter	5	291	785
Försäljningskostnader		–1 805	–1 725
Administrationskostnader		–1 404	–1 375
Forsknings- och utvecklingskostnader		–1 532	–1 253
Övriga rörelsekostnader	6	–68	–49
Andelar i intresseföretags resultat	21	50	52
Rörelseresultat		166	2 607
Andelar i intresseföretags resultat	21	–36	–40
Finansiella intäkter		29	4
Finansiella kostnader		–565	–122
Finansnetto	13	–572	–158
Resultat före skatt		–406	2 449
Skatt	15	164	–508
Årets resultat		–242	1 941
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–248	1 921
Minoritetsintressen		6	20
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	–2,31	17,68
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)1)	34	–2,31	17,60

1) Ingen utspädningseffekt föreligger 2008 då årets resultat är negativt

BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2008	2007
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	7 690	7 940
Materiella anläggningstillgångar	17	3 407	3 619
Leasingtillgångar	18	1 835	1 822
Biologiska tillgångar	19	243	241
Förvaltningsfastigheter	20	239	72
Andelar i intresseföretag	21	334	318
Finansiella placeringar	25	142	233
Långfristiga fordringar	27	1 321	960
Uppskjutna skattefordringar	15	841	542
Summa anläggningstillgångar		16 052	15 747
Varulager	28	4 305	5 383
Derivat	41	1 315	479
Skattefordringar		55	122
Kundfordringar	29	4 194	3 724
Övriga fordringar	27	5 567	5 862
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	503	556
Likvida medel	31	822	858
Summa omsättningstillgångar		16 761	16 984
Tillgångar som innehas för försäljning	32	77	1 070
SUMMA TILLGÅNGAR		32 890	33 801

Per den 31 december

MSEK	Not	2008	2007
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital och andra reserver		-240	513
Balanserade vinstmedel		7 734	8 722
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		9 240	10 981
Minoritetsintressen		90	27
Summa eget kapital		9 330	11 008
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	35	13	25
Övriga skulder	39	336	284
Avsättningar till pensioner	37	4	101
Övriga avsättningar	38	2 402	1 979
Uppskjutna skatteskulder	15	1 105	1 263
Summa långfristiga skulder		3 860	3 652
Kortfristiga räntebärande skulder	35	3 870	3 635
Förskott från kunder		897	2 558
Leverantörsskulder		1 712	1 229
Leasingåtaganden	7, 18	–	204
Derivat	41	2 363	414
Skatteskulder		149	368
Övriga skulder	39	1 131	806
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	8 868	8 788
Avsättningar	38	710	752
Summa kortfristiga skulder		19 700	18 754
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	32	–	387
Summa skulder		23 560	22 793
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		32 890	33 801

Information om Koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 42.

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR KONCERNEN

MSEK	Not	2008	2007
Ingående eget kapital	33	11 008	10 025
Poster som redovisas direkt mot eget kapital
Årets omräkningsdifferenser		–112	–106
Omvärdering vid omklassificering av anläggningstillgångar		51	–
Kassaflödessäkringar
Värdeförändring		–905	79
Upplösta mot resultaträkningen		–21	–40
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar		224	–31
Summa poster som redovisas direkt mot eget kapital		–763	–98
Årets resultat		–242	1 941
Summa intäkter och kostnader under året		–1 005	1 843
Transaktioner med ägarna
Utdelning till ägarna		–477	–466
Återköp av aktier		–209	–184
Aktiesparprogram		13	–
Förvärv och avyttring av verksamheter med minoritetsintresse		–	–210
Summa transaktioner med ägarna		–673	–860
UTGÅENDE EGET KAPITAL		9 330	11 008
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		9 240	10 981
Minoritetsintressen		90	27

KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNEN

1 januari–31 december

MSEK	Not	2008	2007
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		–406	2 449
Överfört till och bildande av pensionsstiftelse		–408	–283
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	3 068	867
Betald inkomstskatt		–182	–216
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 072	2 817
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–27	–644
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		312	–1 605
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		–1 618	–934
Ökning (+)/Minskning (–) av leasingåtaganden		–220	–251
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		708	–287
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		–273	–443
Kassaflöde från den löpande verksamheten		954	–1 347
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–1	–8
Aktiverade utvecklingsutgifter		–635	–658
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–386	–395
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		41	45
Avyttring av leasingtillgångar		212	325
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar		–58	–310
Förvärv av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	–	–515
Avyttring av koncernföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	443	970
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–384	–546
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		85	2 017
Återköp av aktier		–209	–184
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		–487	–464
Tillskott från och utbetald utdelning till minoritetsintressen		10	–2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–601	1 367
ÅRETS KASSAFLÖDE	46	–31	–526
Likvida medel vid årets början		858	1 389
Valutakursdifferens i likvida medel		–5	–5
Likvida medel vid årets slut	46	822	858

För Saabs operativa kassaflöde se not 46.

RESULTATRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

1 januari–31 december

MSEK	Not	2008	2007
Försäljningsintäkter	3, 4	15 496	14 779
Kostnad för sålda varor		–13 927	–11 430
Bruttoresultat		1 569	3 349
Försäljningskostnader		–1 115	–1 024
Administrationskostnader		–841	–747
Forsknings- och utvecklingskostnader		–931	–864
Övriga rörelseintäkter	5	58	173
Övriga rörelsekostnader	6	–33	–23
Rörelseresultat		–1 293	864
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		789	1 333
Resultat från andelar i intresseföretag/joint ventures		84	21
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		-156	–2
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		101	88
Räntekostnader och liknande resultatposter		–563	–324
Resultat efter finansiella poster		–1 038	1 980
Bokslutsdispositioner	14	41	–25
Resultat före skatt		–997	1 955
Skatt	15	342	–311
Årets resultat		–655	1 644

BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2008	2007
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	51	55
Materiella anläggningstillgångar	17	2 478	2 506
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	44	11 662	11 964
Fordringar på koncernföretag	24	140	166
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	317	204
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	24	31	25
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	1 512	1 514
Andra långfristiga fordringar	27	44	45
Uppskjuten skattefordran	15	1 207	487
Summa finansiella anläggningstillgångar		14 913	14 405
Summa anläggningstillgångar		17 442	16 966
Omsättningstillgångar
Varulager m m	28	2 649	4 524
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	1 847	1 683
Fordringar på koncernföretag		2 877	3 461
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		513	349
Skattefordringar		26	38
Övriga fordringar	27	6 630	4 137
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	529	416
Summa kortfristiga fordringar		12 422	10 084
Kassa och bank		237	387
Summa omsättningstillgångar		15 308	14 995
SUMMA TILLGÅNGAR		32 750	31 961

Fortsättning

MSEK	Not	2008	2007
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	33
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		731	740
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		2 459	2 570
Årets resultat		–655	1 644
Summa eget kapital		4 824	7 243
Obeskattade reserver	45	422	463
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	606	270
Övriga avsättningar	38	1 929	1 463
Summa avsättningar		2 535	1 733
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	3 832	3 658
Skulder till koncernföretag		9 939	8 229
Förskott från kunder		3 310	3 164
Leverantörsskulder		1 112	807
Skulder till intresseföretag och joint ventures		126	80
Skatteskulder		–	196
Övriga skulder	39	522	434
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	6 128	5 954
Summa skulder		24 969	22 522
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		32 750	31 961
Ställda säkerheter	42	511	1 711
Ansvarsförbindelser	42	5 903	5 158

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL FÖR MODERBOLAGET

MSEK	Not	2008	2007
Ingående eget kapital	33	7 243	6 577
Poster som redovisas direkt mot eget kapital
Koncernbidrag		–1 501	–459
Skatteeffekt på koncernbidrag		420	129
Summa poster som redovisas direkt mot eget kapital		–1 081	–330
Årets resultat		–655	1 644
Summa intäkter och kostnader under året		–1 736	1 314
Transaktioner med ägarna
Utdelning till ägarna		–487	–464
Återköp av aktier		–209	–184
Aktiesparprogram		13	–
Summa transaktioner med ägarna		–683	–648
UTGÅENDE EGET KAPITAL		4 824	7 243

KASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGET

1 januari–31 december

MSEK	Not	2008	2007
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		–1 038	1 980
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	1 972	285
Betald inkomstskatt		42	–116
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		976	2 149
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		669	247
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–2 938	–2 909
Ökning (+)/Minskning (–) av erhållna kundförskott		146	545
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder		1 009	–184
Ökning (+)/Minskning (–) av avsättningar		–116	–261
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–254	–413
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		–65	–220
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–13	–6
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–206	–295
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		8	29
Förvärv av finansiella tillgångar		–72	–1 520
Avyttring av finansiella tillgångar		9	14
Förvärv av rörelse		–	–723
Förvärv av koncernföretag		–3	–349
Avyttring av koncernföretag		–	388
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–342	–2 682
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder koncernföretag		639	–280
Återköp av aktier		–209	–184
Upptagna lån		256	3 479
Utbetald utdelning till aktieägarna		–487	–464
Erhållna koncernbidrag		382	422
Lämnade koncernbidrag		–135	–192
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		446	2 781
ÅRETS KASSAFLÖDE		–150	–314
Likvida medel vid årets början		387	701
Likvida medel vid årets slut	46	237	387

1 Redovisningsprinciper 72
2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper 79
3 Försäljningsintäkternas fördelning 79
4 Segmentrapportering 80
5 Övriga rörelseintäkter 82
6 Övriga rörelsekostnader 82
7 Leasingverksamheten 82
8 Förvärv och avyttringar av rörelse 83
9 Anställda och personalkostnader 83
10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 85
11 Rörelsens kostnader 85
12 Avskrivningar och nedskrivningar 85
13 Finansnetto 86
14 Bokslutsdispositioner 86
15 Skatt 86
16 Immateriella anläggningstilllgångar 90
17 Materiella anläggningstillgångar 92
18 Leasingtillgångar och leasingavtal 93
19 Biologiska tillgångar 95
20 Förvaltningsfastigheter 95
21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt kapitalandelsmetoden 96
22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden 98
23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures 98
24 Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och joint ventures 99

25 Finansiella placeringar 99
26 Andra långfristiga värdepappersinnehav 99
27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar 99
28 Varulager 100
29 Kundfordringar 101
30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 101
31 Likvida medel 101
32 Tillgångar som innehas för försäljning 101
33 Eget kapital 102
34 Resultat per aktie 104
35 Räntebärande skulder 104
36 Skulder till kreditinstitut 105
37 Ersättningar till anställda 105
38 Avsättningar 109
39 Övriga skulder 110
40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 110
41 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 111
42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) 120
43 Närstående 120
44 Koncernföretag 120
45 Obeskattade reserver 121
46 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 122
47 Uppgifter om moderbolaget 124
48 Miljöredovisning 124
49 I bokslutet använda valutakurser 124

REDOVISNINGSPRINCIPER

Verksamheten

Saab ab är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är upptagna till handel på nasdaq omx Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab ab med koncernföretag, joint ventures och intresse bolag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är organiserad i tre affärssegment och Corporate. Affärssegmentet Defence and Security Solutions omfattar leveranser av tekniskt stöd och tjänster, ledningssystemprodukter och systemav-system-lösningar. Affärssegmentet Systems and Products verksamhet består av utveckling och produktion av försvarssystem på olika nivåer. Affärssegmentet Aeronautics inriktning mot flygområdet omfattar både militär och civil verksamhet och domineras av det avancerade och för Saab viktiga Gripen-programmet. Corporate omfattar staber, koncernavdelningar samt sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas leasing flottan bestående av 125 Saab 340 och Saab 2000. Saab har Europa som huvudmarknad men har en växande marknad i Australien, Sydafrika och usa.

Styrelsen och verkställande direktören har den 13 februari 2009 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 16 april 2009 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (ifrs) utgivna av International Accounting Standards Board (iasb) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (ifric) sådana de antagits av eu. Vidare har Rådet för finansiell rapportering och rekommendation rfr 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Årsredovisningen för Saab ab har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering rfr 2.1 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa ifrs i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förutsättningar vid upprättande av moder bolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är sek som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i sek. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med ifrs förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den industri som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt ifrs som kan ha en betydande in verkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Tillämpning av nya redovisningsregler

International Accounting Standards Board (iasb) har givit ut och eu har antagit ifrs 8 Operating Segments med tillämpning från och med räkenskapsåret 2009. iasb har även givit ut Improvements to ifrs samt en om arbetad ifrs 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas, vilka ännu inte antagits av eu, med tillämpning från räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare.

Därutöver har iasb även genomfört ändringar i ett antal standarder innefattande ifrs 2 Aktierelaterade ersättningar, ias 1 Utformning av finansiella rapporter, ias 23 Lånekostnader, ias 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering, ifrs 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas och ias 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, vilka samtliga skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare. Dessa ändringar har antagits för tillämpning inom EU. Dessutom har ändringar gjorts i ias 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och ias 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter samt att ifrs 3 Rörelseförvärv har omarbetats, vilka tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2009 eller senare. Dessa har ännu inte antagits för tillämpning inom eu.

ifric har givit ut följande tolkningar vilka inte har antagits av eu; ifric 15 Agreements for the Construction of Real Estate med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, ifric 16 Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 oktober 2008 eller senare, ifric 17 Distributions of Non-cash Assets to Owners och ifric 18 Transfer of Assets from Customers med tillämpning för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. ifric 12 Service Concession Arrangements skall tillämpas från den 1 januari 2008 men har ännu inte antagits för tillämpning av eu. Effekter av tillämpning av förändringar har ännu inte utretts.

För Saabs vidkommande kommer ifrs 8 att tillämpas från räkenskapsåret 2009. ifrs 8 innebär att rapporterade segment samt tillämpade redovisningsprinciper utgår från företagsledningens synsätt. Jämförelsesiffror ska räknas om. Saabs bedömning är att tillämpningen av ifrs 8 inte kommer att medföra några väsentliga skillnader jämfört med den nuvarande tillämpningen av ias 14.

Förändringarna i ias 1 innebär vissa förändringar i utformningen av de finansiella rapporter som presenteras, bland annat att poster som tidigare redovisats i eget kapitalräkningen men som inte utgör ägartransaktioner skall presenteras i en utökad resultaträkning. Vidare ställs i vissa situationer krav på att två jämförelseperioder presenteras i balansräkningen.

Förändringarna i ias 23 tillämpas framåtriktat och innebär att lånekostnader hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa skall aktiveras. För närvarande kostnadsför Saab samtliga lånekostnader. Effekten av denna övergång bedöms inte bli väsentlig då tillämpning sker framåtriktat.

Den omarbetade ifrs 3 innebär bland annat att transaktioner med minoritetsägare, varvid det bestämmande inflytandet kvarstår, skall redovisas som transaktioner mellan ägarna (inom eget kapital). Vidare ändras reglerna för redovisning av villkorad köpeskilling så att anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv redovisas vid en tidpunkt. Efterföljande justeringar av anskaffningsvärdet påverkar resultaträkningen liksom även förvärvsrelaterade kostnader som inte längre får inkluderas i anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv. Den nya standarden tillämpas framåtriktat.

Företagsledningen bedömer att övriga ändrade standarder och tolkningar inte kommer att få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas första gången.

Segmentrapportering

Inom Saab är de primära segmenten redovisningsmässigt identifierbara i de delar av koncernen som tillhandahåller produkter eller tjänster (affärs segment). Den sekundära segmentindelningen baseras på geografiska om råden som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från varandra.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från

balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab ab genom ett direkt eller indirekt aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna eller där bestämmande inflytande uppnåtts på annat sätt. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller k onverteras.

Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier samt förvärvskostnader direkt hänförliga till förvärvet. I analysen fastställs även det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för koncernföretags aktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventual förpliktelser utgör koncernmässig goodwill som redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Vid förvärv av minoritet redovisas förvärvet enligt modifierad moderföretagsmodell, vilket innebär att tillgångar och skulder inte räknas om. Skillnaden mellan anskaffningspris och redovisat värde för skuld till minoriteten redovisas som tillkommande goodwill.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande inflytande men inte ett bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresse företaget.

Joint ventures

Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Klyvnings metoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint

venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valuta kurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till sek

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än sek räknas om till sek till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till sek till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas direkt mot eget kapital. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

Försäljningsintäkter

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen. Om det inte är sannolikt att betalning kommer att er hållas, osäkerhet rörande nivån på vidhängande kostnader eller risk för returer redovisas inga intäkter.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten, inklusive ränta på förskott, för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order vars tillverkningskostnad till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av förskottsfinansieringen i bruttoresultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats. Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare.

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• t Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar.
• t Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner.
• t Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen inklusive försäljningsdotterbolag samt reklam och utställningar.
• t Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller ej aktiverbara kostnader för ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan.
• t Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändringen på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncern nivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterbolag och intressebolag.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar, företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången samt att produkten eller processen kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Övriga immateriella anläggningstillgångar

Övriga förvärvade immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjande perioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjande perioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• t patent, varumärken och övriga teknik rättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning
• t aktiverade utvecklingsutgifter: Skrivs av vid produktion baserat på bedömd produktions volym eller linjärt över bedömd nyttjandeperiod om 5–15 år.

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lag farter och konsulttjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivning framgår nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

I fall där materiella anläggningstillgångar består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas delarna som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar och skrivs av baserat på deras nyttjandeperiod.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Leasingtillgångar

Med leasingtillgångar avses i huvudsak 77 flygplan som ägs av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing och som hyrs ut enligt operationella leasingavtal. Saab Aircraft Leasings flygplansflotta består av totalt 125 Saab 340 och Saab 2000, varav 46 flygplan hyrs in via operationella leasingavtal och hyrs ut via operationella leasingavtal, samt 2 flygplan med garantier utställda till tredje part.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

För befarade eller konstaterade underskott enligt ingångna leasingavtal avseende flygfinansiering inom Saab Aircraft Leasing, sker reservering med ett belopp som motsvarar åtagandet. Se vidare not 7.

Saab som leasegivare

Tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas som fordran i balansräkningen till ett belopp motsvarande nettoinvesteringen enligt leasing kontraktet. Erhållna leasingbetalningar redovisas som amortering av fordran respektive som finansiell intäkt. Den finansiella intäkten periodiseras så en jämn förräntning erhålls över leasingperioden.

Tillgångar enligt ett operationellt leasingavtal fördelas på respektive slag av tillgång. Leasingintäkterna periodiseras och intäktsförs linjärt över leasing perioden. Direkta utgifter som uppstår vid ingåendet av ett operationellt leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Saab som leasetagare

Vid utgången av 2008 föreligger endast operationella leasingavtal. Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas över leasingperioden.

Lånekostnader

Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning kostnadsförs löpande och aktiveras så ledes ej i tillgångens anskaffningsvärde.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• t rörelsefastigheter: 20–90 år
• t maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år
• t inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år
• t flygplan: 20–25 år

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på vär deringar av utomstående oberoende värderare.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkliga värdet baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Alternativt sker värdering genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

Tillgångar som innehas för försäljning

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för försäljning.

Nedskrivning

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill, andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg för att en nedskrivning ska göras, omförs den ackumulerade förlust som finns redovisad i eget kapital till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta

och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier:

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

Andra finansiella skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället och löpande till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i balansräkningen. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning, klassificeras derivat som verkligt värdesäkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redovisas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i balansräkningen till verkligt värde.Värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i säkringsreserven i eget kapital och redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en ickefinansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivat instrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i balansräkningen, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som handlas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black-Scholes, se vidare not 41.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (fifu) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämd plan innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer, den totalt dominerande planen är itp-planen som svarar för cirka 5/6 delar av det totala åtagandet. Den näst största planen avser statlig ålderspension och avser intjänade pensioner i Affärsverket ffv vid bolagiseringen den 1 januari 1991.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet till nuvärde i balansräkningen. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet fastställs med utgångspunkt från räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. När det inte finns en aktiv marknad för sådana obligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster den 1 januari 2004, datumet för övergång till ifrs, har redovisats i eget kapital och andra poster i balansräkningen. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt redovisas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av beräknad tillgång och summan av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller mins kade framtida inbetalningar till planen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra eget kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden.Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet. Villkor andra än marknadsvillkor (såsom exempelvis resultat per aktie) påverkar personalkostnaden under intjäningsperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå.

Aktiesparprogram för anställda

Saab införde ett aktiesparprogram för de anställda under hösten 2007 där intjänandet påbörjades under 2008. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpt tre år tidigare under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla leveransåtagandet enligt Saabs aktiesparprogram redovisas i eget kapital.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som avsättning.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen applicerad på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Vär deringen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Immateriella anläggningstillgångar

Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balancepost så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som termins säkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas,på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag med efterföljande nedskrivningsprövning.

BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna kan ha en betydande inverkan på redovisningen av koncernens resultat och ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheter för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende framtida förhållanden. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna får effekt på värdet av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till msek 3 438 (3 404).

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen i balansräkningen avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende exportversionen av Gripen, telekrigsystem, robotsystem, radar och sensorer. Aktiverade utvecklings utgifter uppgår till msek 3 628 (3 732). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i balansräkningen kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användningsbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan senare komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Leasingverksamheten

Portföljen består av 125 flygplan av vilka 77 redovisas som tillgångar i balansräkningen. Av de 125 flygplanen täcks alla utom ett av försäkringar från ekn och andra försäkringsbolag som försäkrar framtida intäkter. Kreditvärdigheten hos de olika försäkringsgivarna är god och stabil. Antal outhyrda flygplan vid årsskiftet är 13. Av dessa är alla allokerade till kunder för leverans under 2009. Avsättningar för åtaganden har gjorts utifrån bedömningar av de belopp som kan komma att erfordras för att reglera åtagandena i framtiden. Omfattningen av leasingverksamheten framgår av not 7 och 18.

Långa kundprojekt

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknikens framkant. Koncernen har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och har därmed hanterat förknippade risker med stor framgång. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt värdering av varulager och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

NOT 3

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Varuförsäljning	4 390	4 956	1 698	1 777
Långa kundkontrakt	13 978	13 310	9 954	9 513
Tjänsteuppdrag	5 425	4 751	3 842	3 486
Royalty	3	4	2	3
Totalt	23 796	23 021	15 496	14 779

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

SEGMENTRAPPORTERING

Segmentrapportering upprättas för koncernens affärssegment och geografiska områden. Koncernens rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför affärssegment är den primära indelningsgrunden.

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armslängds avstånd", det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas per segment på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Affärssegment

Affärssegment utgör koncernens primära segment. Koncernen består av följande affärssegment:

• t Defence and Security Solutions: Segmentet omfattar avancerade lednings- och kommunikationssystem för miltärt och civilt bruk. Segmentet omfattar också ett brett utbud av integrationstjänster, integrerade support- och logistiklösningar, kvalificerade konsult tjänster och produkter inom samhällssäkerhet.
• t Systems and Products: Segmentet omfattar världsledande system, produkter och komponenter inom försvar. Segmentet omfattar även långsiktiga åtaganden inom underhåll och drift av levererade system.
• t Aeronautics: Segmentet omfattar militär och civil flygverksamhet som domineras av Gripen-programmet men rymmer även satsningar på framtidens obemannade flygfarkoster. Inom den civila verksamheten är Saab bland annat leverantör av struktur- och delsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing.

Därutöver redovisas Corporate som omfattar staber och koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan bestående av 125 flygplan (Saab 340 och Saab 2000). En mer utförlig beskrivning av affärssegmenten återfinns på sida 39–45.

Geografiska områden

Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen om segmentens försäljningsintäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden och är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Koncernens segment är indelade i följande geografiska områden:

• t Sverige: Saab har världen som marknad, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige. Cirka en tredjedel av faktureringen sker till svenska kunder.
• t Övriga eu: Försäljningsintäkter från eu-länder avser i huvudsak leveranser från svenska koncernföretag och avser produkter från samtliga affärssegment.
• t Övriga Europa: Försäljningsintäkter från övriga Europa avser främst fakturering från enheter inom Defence and Security Solutions och Systems and Products.
• t Nordamerika: I usa bedrivs flygleasingverksamhet och försäljning av reservdelar till regionalflygplanen Saab 340 och Saab 2000. Kunderna är ett antal större amerikanska flygbolag. Vidare bedrivs tillverkning och försäljning av signaturanpassningssystem där den amerikanska armén är kund.
• t Central- och Sydamerika: Försäljningsintäkter från Central- och Sydamerika avser leveranser från Defence and Security Solutions och Systems and Products.
• t Asien: Försäljningsintäkter från Asien avser till stor del fakturering från enheter inom Defence and Security Solutions.
• t Australien med flera: Försäljningsintäkter från Australien avser i huvudsak ledningssystem för den australiensiska marinen och armén. En stor del av dessa produkter utvecklas i Australien.
• t Afrika: I Afrika erbjuds produkter och tjänster inom elektronik för marknader inom bland annat telekommunikation, försvar, flygtrafikledning och säkerhet. Fakturering från Sverige till Afrika består i huvudsak av Gripenexport till det sydafrikanska försvaret.

SEGMENTRAPPORTERING (FORTS.)

Affärssegment

Koncernen	Defence and Systems and Corporate/ Security Solutions Products Aeronautics elimineringar				Koncernen
MSEK	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Externa försäljningsintäkter	8 491	8 377	8 163	8 351	6 967	6 198	175	95	23 796	23 021
Interna försäljningsintäkter	952	923	932	740	302	312	–2 186	–1 975	–	–
Totala försäljningsintäkter	9 443	9 300	9 095	9 091	7 269	6 510	–2 011	–1 880	23 796	23 021
Rörelseresultat före andelar
i intresseföretags resultat	732	932	718	717	–1 508	454	174	452	116	2 555
Andelar i intresseföretags resultat	–	2	38	39	–	–	12	11	50	52
Rörelseresultat	732	934	756	756	–1 508	454	186	463	166	2 607
Andelar i intresseföretags resultat	–3	–	4	3	–	–	–37	–43	–36	–40
Finansiella intäkter och kostnader	–78	–14	–166	–75	–168	–111	–124	82	–536	–118
Resultat före skatt1)	651	920	594	684	–1 676	343	25	502	–406	2 449
Skatt									164	–508
Årets resultat									-242	1 941
Tillgångar	7 088	7 350	14 533	16 646	9 502	10 583	1 767	–778	32 890	33 801
Varav andelar i intresseföretag	3	67	87	16	54	57	190	178	334	318
Skulder	4 414	4 251	8 511	10 404	10 951	10 246	–316	–2 108	23 560	22 793
Operativt kassaflöde	–322	380	1 484	–1 287	–1 007	–773	504	77	659	–1 603
Sysselsatt kapital per segment	4 510	4 417	8 431	9 115	3 022	4 202	–2 745	–2 965	13 218	14 769
Investeringar
(exkl. leasing tillgångar)	121	129	522	593	240	318	139	21	1 022	1 061
Avskrivningar	184	170	512	503	195	163	270	314	1 161	1 150
Nedskrivningar	103	–	250	108	–	–	–	–	353	108

1) Varav icke kassaflödespåverkande nedskrivning och förlustavsättning år 2008; Defence and Security Solutions MSEK 103, Systems and Products MSEK 250 och Aeronautics MSEK 1 769.

Geografiska områden

Koncernen		Sverige		Övriga EU	Övriga Europa			Nordamerika	Central- och Sydamerika
MSEK	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Externa försäljningsintäkter	7 549	8 006	6 000	6 527	300	297	1 346	1 534	181	85
Tillgångar	27 668	28 673	604	735	296	158	2 188	2 033	1	1
Investeringar	902	927	12	14	3	1	4	8	–	–

Koncernen		Asien	Australien m.fl.			Afrika		Totalt
MSEK	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Externa försäljningsintäkter	3 381	2 203	838	848	4 201	3 521	23 796	23 021
Tillgångar	14	21	489	522	1 630	1 658	32 890	33 801
Investeringar	–	–	15	4	86	107	1 022	1 061

Försäljningsintäkter per affärssegment

Moderbolaget

MSEK 2008	2007
Defence and Security Solutions 5 911	5 505
Systems and Products 2 652	2 990
Aeronautics 6 933	6 284
Totalt 15 496	14 779

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Sverige	6 624	6 788
Övriga EU	2 225	3 291
Övriga Europa	124	139
Nordamerika	347	273
Central- och Sydamerika	46	45
Asien	2 673	1 838
Australien m.fl.	209	240
Afrika	3 248	2 165
Totalt	15 496	14 779

NOT 5

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Koncernen			Moderbolaget
2008	2007	2008	2007
103	303	–	30
49	45	–	29
48	84	29	14
12	18	12	18
7	56	–	–
4	5	–	–
2	11	–	–
–	139	–	–
66	124	17	82
291	785	58	173

NOT 6

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Förlust vid försäljning av koncernföretag	–35	–	–	–
Förlust från sekundära aktiviteter	–18	–11	–6	–15
Förlust vid försäljning av materiella anläggnings tillgångar	–4	–2	–2	–2
Nedskrivning fordringar	–	–10	–	–
Övrigt	–11	–13	-25	–6
Summa	–68	–36	–33	–23
Förändring verkligt värde derivat	–81	–276	–	–
Värdeförändring kontrakterade flöden	81	263	–	–
Summa	–	–13	–	–
Totalt	–68	–49	–33	–23

NOT 7

LEASINGVERKSAMHETEN

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan, Saab 340 och Saab 2000, har Saab stora intressen av att flygplanen har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 125 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. Den ingående och utgående leasingverksamheten (samt till dessa flygplanstyper hänförliga reservdelar) bedrivs i helägda koncernföretag. Resultatet från leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas i resultaträkningen på någon av raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader efter avräkning mot förlustriskreserv. Saab Aircraft Leasings resultat och balansräkning är i huvudsak usd-relaterad beroende på att avtal gällande försäljning och leasing av flygplan alltid sker i usd. I bokslutet använda kurser för omräkning framgår av not 49.

Resultaträkning Saab Aircraft Leasing

MSEK	2008	2007
Leasingintäkter	383	438
Ränteintäkter	136	155
Övriga intäkter	350	782
Summa intäkter	869	1 375
Leasingkostnader	–269	–329
Räntekostnader	–94	–174
Avskrivningar	–165	–180
Övriga kostnader	–333	–426
Summa kostnader	–861	–1 109
Avräkning mot förlustreserv	6	–266
Rörelseresultat	14	–

Balansräkning Saab Aircraft Leasing

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Tillgångar
Leasingtillgångar	1 834	1 822
Fordringar hos koncernföretag	1 125	610
Fordringar externa	201	940
Varulager	39	11
Likvida medel	27	32
Summa tillgångar	3 226	3 415
Eget kapital och skulder
Eget kapital	1 792	1 782
Avsättningar	898	859
Leasingåtaganden	–	204
Övriga skulder	536	570
Summa eget kapital och skulder	3 226	3 415

Säkerhet ställd för leasingåtaganden uppgick till msek 0 (335).

NOT 8

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR AV RÖRELSE

Den första september 2008 avyttrades Saab Space, inklusive det österrikiska dotterbolaget Austrian Aerospace, till den schweiziska industrikoncernen ruag. Utöver det fasta priset på msek 335 har Saab enligt avtal möjlighet till ytterligare ersättning om Saab Space ger ett långsiktigt positivt resultat över en viss nivå. Transaktionen genererade en reavinst om msek 98 under året. Om avyttringen skett den 1 januari 2008 så hade effekten på Saabs resultaträkning varit en minskning av försäljningen med msek 413 och en minskning av resultatet med msek 13.

I juli förvärvade Imbani Amandaba (Pty) Ltd 25 procent plus en aktie i Saab Grintek Defence (Pty) Ltd. Försäljningen till Imbani Amandaba som är ett så kallat Black Economic Empowerment-konsortium visar Saabs vilja att utveckla verksamheten i Sydafrika och uppfylla de krav som den sydafrikanska Black Economic Empowerment-policyn ställer. Köpeskillingen uppgick till mzar 95 (msek 78). Transaktionen genererade inget realisationsresultat.

Påverkan på koncernens likviditet under 2008 har varit följande:

MSEK
Erhållen köpeskilling Saab Space	335
Erhållen köpeskilling Saab Grintek Defence (Pty) Ltd.	78
Erhållen köpeskilling övriga avyttringar	30
Ökning av koncernens nettolikviditet	443

NOT 9

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

Medelantal anställda

	2008	varav män	2007	varav män
Moderbolaget
Sverige	8 161	80%	7 968	80%
Sydafrika	26	88%	19	89%
USA	3	100%	1	100%
Storbritannien	2	100%	1	100%
Indien	2	100%	–	–
Förenade Arabemiraten	2	100%	–	–
Belgien	1	–	1	–
Grekland	1	100%	–	–
Singapore	1	100%	–	–
Frankrike	1	100%	–	–
Malaysia	1	100%	–	–
Thailand	1	100%	–	–
Chile	1	100%	–	–
Polen	–	–	1	100%
Moderbolaget totalt	8 203	80%	7 991	80%
Koncernföretag
Sverige	2 797	78%	2 889	78%
Sydafrika	1 019	74%	1 252	71%
Australien	319	77%	285	75%
USA	301	52%	362	52%
Danmark	124	86%	174	86%
Storbritannien	102	77%	86	80%
Österrike	86	78%	127	80%
Schweiz	42	95%	34	88%
Tyskland	41	90%	36	89%
Norge	41	85%	1	100%
Nigeria	14	86%	9	78%
Nederländerna	12	83%	12	83%
Frankrike	11	100%	13	100%
Indien	6	83%	7	71%
Tjeckien	6	50%	6	50%
Kanada	5	100%	4	100%
Ungern	3	67%	3	67%
Finland	3	100%	1	100%
Algeriet	1	100%	1	100%
Japan	1	100%	1	100%
Slovenien	1	100%	–	–
Sydkorea	1	100%	–	–
Koncernföretag totalt	4 936	76%	5 303	75%
Joint ventures
Sverige	34	82%	17	71%
Finland	26	73%	26	69%
Joint ventures totalt	60	78%	43	70%
Koncernen totalt	13 199	78%	13 337	78%

Könsfördelning i företagsledningen

Andel kvinnor i %	2008	2007
Moderbolaget
Styrelsen	15	17
Övriga ledande befattningshavare	25	15
Koncernen totalt
Styrelsen	13	6
Övriga ledande befattningshavare	18	16

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2008	2007
MSEK	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	3 710	2 403	3 547	1 961
varav pensionskostnad	–	1 2011)	–	8101)
Koncernföretag	2 119	7	2 206	447
varav pensionskostnad3)	–	–450	–	–84
Joint ventures	30	12	26	10
varav pensionskostnad	–	6	–	6
Koncernen totalt	5 859	2 422	5 779	2 418
varav pensionskostnad	–	7572)	–	7322)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 5 (9) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VDar. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 43 (50), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 41 (48), inkluderande styrelse suppleanter och vice VDar.

2) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 14 (19) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VDar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 57 (55), varav hänförligt till tidigare styrelser och VDar MSEK 41 (48).

3) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter och VD samt övriga anställda

		2008		2007
MSEK	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	29	3 662	13	3 509
varav tantiem o.d.	3	–	2	–
Sydafrika	–	14	–	18
Förenade Arabemiraten	–	1	–	2
Indien	–	1	–	–
Malaysia	–	1	–	1
Storbritannien	–	1	–	1
Thailand	–	1	–	1
Slovakien	–	–	–	1
USA	–	–	–	1
Moderbolaget totalt	29	3 681	13	3 534
varav tantiem o.d.	3	–	2	–
Koncernföretag i Sverige	22	1 338	24	1 305
varav tantiem o.d.	2	–	3	–
Koncernföretag utomlands
Sydafrika	8	178	9	284
varav tantiem o.d.	1	–	–	–
USA	8	125	5	119
varav tantiem o.d.	2	–	1	–
Australien	4	178	12	156
Danmark	2	85	–	109
Österrike	3	55	4	80
Tyskland	2	41	–	38
Norge	3	33	1	–
Schweiz	–	17	–	7
Storbritannien	–	7	2	33
Nederländerna	–	4	–	4
Tjeckien	1	2	–	1
Japan	–	2	–	1
Slovenien	–	1	–	–
Frankrike	–	–	–	8
Kanada	–	–	–	2
Ungern	–	–	–	2
Koncernföretag totalt	53	2 066	57	2 149
varav tantiem o.d.	5	–	4	–
Joint ventures
Sverige	–	17	–	13
Finland	–	13	–	13
Joint ventures totalt	–	30	–	26
Koncernen totalt	82	5 777	70	5 709
varav tantiem o.d.	8	–	6	–

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser msek 44 (35) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

Sjukfrånvaro i moderbolaget

2008	2007
3	3
48	53
2	3
4	5
1	1
2	3
3	4
	Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori som en andel av

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

Saab bedriver ett ambitiöst arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Chef ernas ansvar för rehabilitering betonas i direktiv. Arbetsmiljömöten och skyddsronder genomförs regelbundet och ett systematiskt arbetsmiljöarbete med aktuella arbetsmiljöplaner finns på alla nivåer i organisationen. Sjukfrånvaron följs noga upp och områden med hög frånvaro ägnas särskild uppmärksamhet. Alla Saab-anställda har tillgång till kvalificerad företagshälsovård med teknisk, medicinsk och psykosocial kompetens. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs både internt och köps från externa leverantörer. Alla Saab-anställda har tillgång till friskvård med träningsmöjligheter i grupp eller enskilt.

NOT 10

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	14	13	8	8
Andra uppdrag	2	4	2	3
Deloitte
Revisionsuppdrag	4	4	1	1
Andra uppdrag	3	2	2	2
Övriga
Revisionsuppdrag	5	3	–	–
Andra uppdrag	3	3	1	1
Totalt	31	29	14	15

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

NOT 11

RÖRELSENS KOSTNADER

Koncernen
MSEK	2008	2007
Råvaror, material och förnödenheter	5 930	5 270
Delsystem och apparater	1 559	1 413
Köpta tjänster	2 573	3 288
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning, exklusive nedskrivning	605	385
Personalkostnader	8 281	8 197
Avskrivningar	996	970
Nedskrivningar 1)	1 578	108
Övriga kostnader	2 381	1 571
Totalt	23 903	21 202

1) Avser i huvudsak nedskrivning av varulager hänförlig till kommersiella flygplansprojekt samt goodwill och aktiverade utvecklingsutgifter.

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader varför avskrivningar avseende leasingtillgångar ej ingår i avskrivningarna ovan.

NOT 12

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Koncernen

MSEK	2008	2007
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	–478	–407
Andra immateriella anläggningstillgångar	–185	–159
Rörelsefastigheter	–92	–118
Maskiner och andra tekniska anläggningar	–119	–138
Inventarier, verktyg och installationer	–122	–148
Leasingtillgångar (se not 7)	–165	–180
Totalt	–1 161	–1 150

Nedskrivningar

Goodwill	–103	–
Aktiverade utvecklingsutgifter	–250	–108
Totalt	–353	–108

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Avskrivningar
Andra immateriella anläggningstillgångar	–17	–14
Byggnader	–58	–55
Maskiner och andra tekniska anläggningar	–94	–92
Inventarier, verktyg och installationer	–74	–89
Totalt	–243	–250

FINANSNETTO

Koncernen

MSEK	2008	2007
Ränteintäkter	109	132
Netto valutakursdifferenser	70	7
Avyttring av finansiella tillgångar	–	1
Avgår projektränta som tillgodoförts bruttoresultatet	–151	–142
Övriga finansiella intäkter	1	6
Finansiella intäkter	29	4
Räntekostnader	–272	–95
Finansiell kostnad pensioner	–52	–
Netto värdeförändringar vid omvärdering
av finansiella tillgångar/skulder	–231	–21
Övriga finansiella kostnader	–10	–6
Finansiella kostnader	–565	–122
Andelar i intresseföretags resultat	–36	–40
Finansnetto	–572	–158

Moderbolaget	Resultat från andelar i koncernföretag		Resultat från andelar i intresseföretag /joint ventures
MSEK	2008	2007	2008	2007
Utdelning	535	896	12	4
Mottagna koncernbidrag	317	381	–	–
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	207	342	6	38
Nedskrivningar	–269	–286	–7	–92
Övrigt	–1	–	73	71
Totalt	789	1 333	84	21

Moderbolaget	Resultat från övriga värde papper och ford ringar som är anläggnings tillgångar		Övriga ränte intäkter och liknande resultatposter
MSEK	2008	2007	2008	2007
Ränteintäkter, koncern företag	–	–	228	184
Ränteintäkter, övriga	–1	–	–	31
Nedskrivningar	–13	–4	–	–
Utdelning	42	–	–	–
Kursdifferenser	83	–	–	–
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder	–255	–	–	–
Avgår projektränta som tillgodoförts brutto resultatet	–	–	–127	–127
Övrigt	–12	2	–	–
Totalt	–156	–2	101	88

Räntekostnader och liknande resultatposter
2008	2007
–266	–233
–297	–91
–563	–324

NOT 14

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Byggnader och mark	22	24
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	19	–49
Totalt	41	–25

NOT 15

SKATT

Skatt redovisad i resultaträkningen

Koncernen

MSEK	2008	2007
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	–87	–300
Justering skatt hänförlig till tidigare år	57	55
Totalt	–30	–245
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	–408	–76
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag	659	–
Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–15	–141
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	–42	–46
Totalt	194	–263
Totalt redovisad skatt i koncernen	164	–508

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	–420	–310
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	42	49
Totalt	–378	–261
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	99	–13
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	659	–
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	–38	–37
Totalt	720	–50
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	342	–311

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK	2008 (%)	2008	2007 (%)	2007
Resultat före skatt		–406		2 449
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	28,0	114	–28,0	–686
Effekt av andra skatte satser för utländska koncern företag	–3,7	–15	–1,0	–24
Effekter av förändrad skatte sats i Sverige	5,7	23	–	–
Ej avdragsgilla kostnader	–10,1	–41	–3,8	–92
Ej skattepliktiga intäkter	14,3	58	10,3	252
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskotts
avdrag	2,7	11	1,5	36
Skatt hänförlig till tidigare år	3,7	15	0,3	7
Övrigt	–0,2	–1	–	–1
Redovisad effektiv skatt	40,4	164	–20,7	–508

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital

Koncernen

MSEK	2008	2007
Säkringsreserv	224	–31
Valutakursdifferenser	15	–14
Förvärv och avyttring	24	14
Totalt	263	–31

Uppskjutna skattefordringar och skulder

	Upp skjuten skatte	Upp skjuten skatte
Koncernen	fordran	skuld	Netto
MSEK	2008-12-31	2008-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	61	–1 157	–1 096
Materiella anläggningstillgångar	13	–440	–427
Leasingtillgångar	18	–404	–386
Biologiska tillgångar	–	–36	–36
Långfristiga fordringar	–	–15	–15
Varulager	125	–17	108
Kundfordringar	7	–	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	8	–10	–2
Långfristiga skulder	140	–2	138
Avsättningar till pensioner	158	–459	–301
Övriga avsättningar	897	–1	896
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	143	–12	131
Periodiseringsfonder	–	–8	–8
Säkerhetsreserv	–	–357	–357
Övrigt	292	–44	248
Underskottsavdrag	836	–	836
Summa skattefordringar/-skulder	2 698	–2 962	–264
Kvittning	–1 857	1 857	–
Netto skattefordringar/-skulder	841	–1 105	–264

Moderbolaget

MSEK	2008 (%)	2008	2007 (%)	2007
Resultat före skatt		–997		1 955
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	28,0	279	–28,0	–547
Skatt hänförlig till tidigare år	0,4	4	0,6	12
Ej avdragsgilla kostnader	–9,3	–92	–6,0	–118
Ej skattepliktiga intäkter	22,9	228	17,5	342
Effekt av förändrad skatte sats i Sverige	–7,8	–78	–	–
Övrigt	0,1	1	–	–
Redovisad effektiv skatt	34,3	342	–15,9	–311

Avyttrade verksamheter under året har genererat skattefria kapitalvinster som totalt uppgår till msek 98. I samband med utdelning från koncernföretag i vissa icke-europeiska länder förekommer beskattning utöver normal bolagsbeskattning.

	Upp skjuten skatte	Upp skjuten skatte
Koncernen MSEK	fordran 2007-12-31	skuld 2007-12-31	Netto
Immateriella anläggningstillgångar	105	–1 346	–1 241
Materiella anläggningstillgångar	4	–474	–470
Leasingtillgångar	73	–510	–437
Biologiska tillgångar	–	–38	–38
Förvaltningsfastigheter	–	–3	–3
Långfristiga fordringar	–	–25	–25
Varulager	168	–21	147
Kundfordringar	9	–	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	–6	9
Långfristiga skulder	164	–5	159
Avsättningar till pensioner	179	–173	6
Övriga avsättningar	756	–22	734
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	199	–1	198
Periodiseringsfonder	–	–14	–14
Övrigt	172	–118	54
Underskottsavdrag	191	–	191
Summa skattefordringar/-skulder	2 035	–2 756	–721
Kvittning	–1 493	1 493	–
Netto skattefordringar/-skulder	542	–1 263	–721

	Upp skjuten skatte	Upp skjuten skatte
Moderbolaget	fordran	skuld	Netto
MSEK	2007-12-31	2007-12-31
Materiella anläggningstillgångar	1	–252	–251
Varulager	56	–9	47
Kundfordringar	3	–	3
Avsättningar till pensioner	120	–	120
Övriga avsättningar	395	–	395
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	156	–	156
Övrigt	23	–6	17
Summa skattefordringar/-skulder	754	–267	487
Kvittning	–267	267	–
Netto skattefordringar/-skulder	487	–	487

Skattemässiga underskott i utländska koncernföretag för vilka skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkning uppgår till 57 msek (72).

Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats på dessa poster då det är osäkert om koncernen kommer att utnyttja dem mot framtida beskattningsbara vinster.

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	73	20
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	2 625	1 422

Moderbolaget	Upp skjuten skatte fordran	Upp skjuten skatte skuld	Netto
MSEK	2008-12-31	2008-12-31
Materiella anläggningstillgångar	–	–235	–235
Varulager	29	–	29
Kundfordringar	5	–	5
Förutbetalda kostnader och upplupnaintäkter	7	–	7
Avsättningar till pensioner	95	–	95
Övriga avsättningar	535	–	535
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	99	–	99
Underskottsavdrag	659	–	659
Övrigt	13	–	13
Summa skattefordringar/-skulder	1 442	–235	1 207
Kvittning	–235	235	–
Netto skattefordringar/-skulder	1 207	–	1 207

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	51	8
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	2 911	227

De skattemässiga underskottsavdragen förfaller under åren 2018–2024.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2008	Redo visat över resul tat räkningen	Redo visat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Utgående balans 31 dec 2008
Immateriella anlägg ningstillgångar	–1 241	145	–	–	–1 096
Materiella anläggnings tillgångar	–470	44	–	–1	–427
Leasingtillgångar	–437	58	–7	–	–386
Biologiska tillgångar	–38	2	–	–	–36
Förvaltningsfastigheter	–3	3	–	–	–
Långfristiga fordringar	–25	10	–	–	–15
Varulager	147	–41	–	2	108
Kundfordringar	9	–2	–	–	7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	9	–12	–	1	–2
Långfristiga skulder	159	–21	–	–	138
Avsättningar till pensioner	6	–307	–	–	–301
Övriga avsättningar	734	151	–	11	896
Periodiseringsfonder	–7	–1	–	–	–8
Säkerhetsreserv	–6	–351	–	–	–357
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	198	–67	–	–	131
Övrigt	53	–61	246	10	248
Underskottsavdrag	191	644	–	1	836
Totalt	–721	194	239	24	–264

Moderbolaget MSEK	Ingående balans 1 jan 2008	Redovisat över resul tat räkningen	Redovisat mot eget kapital	Utgående balans 31 dec 2008
Materiella anläggningstillgångar	–251	16	–	–235
Varulager	47	–18	–	29
Kundfordringar	3	2	–	5
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	7	–	7
Avsättningar till pensioner	120	–25	–	95
Övriga avsättningar	395	140	–	535
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	156	–57	–	99
Underskottsavdrag	–	659	–	659
Övrigt	17	–4	–	13
Totalt	487	720	–	1 207

Moderbolaget MSEK	Ingående balans 1 jan 2007	Redovisat över resul tat räkningen	Redovisat mot eget kapital	Utgående balans 31 dec 2007
Materiella anläggningstillgångar	–255	4	–	–251
Finansiella anläggningstillgångar	1	–1	–	–
Varulager	58	–11	–	47
Kundfordringar	4	–1	–	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	–18	–	–
Avsättningar till pensioner	118	2	–	120
Övriga avsättningar	411	–16	–	395
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	143	13	–	156
Övrigt	39	–22	–	17
Totalt	537	–50	–	487

Koncernen MSEK	Ingående balans 1 jan 2007	Redovisat över resultat räkningen	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Utgående balans 31 dec 2007
Immateriella anlägg ningstillgångar	–1 236	–	–	–5	–1 241
Materiella anläggnings tillgångar	–463	–7	–	–	–470
Leasingtillgångar	–544	114	–7	–	–437
Biologiska tillgångar	–36	–2	–	–	–38
Förvaltningsfastigheter	–3	–	–	–	–3
Långfristiga fordringar	–18	–7	–	–	–25
Varulager	221	–72	–	–2	147
Kundfordringar	10	–	–	–1	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	–4	–	–	9
Långfristiga skulder	158	1	–	–	159
Avsättningar till pensioner	163	–157	–	–	6
Övriga avsättningar	684	17	–7	40	734
Periodiseringsfonder/ Säkerhetsreserv	–7	–10	–	4	–13
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	132	58	–	8	198
Övrigt	167	–53	–31	–30	53
Underskottsavdrag	332	–141	–	–	191
Totalt	–427	–263	–45	14	–721

Förändringar redovisade direkt mot eget kapital inkluderar även valutakursdifferenser.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Goodwill	3 438	3 404	–	–
Aktiverade utvecklingsutgifter	3 628	3 732	–	–
Andra immateriella tillgångar	624	804	51	55
Totalt	7 690	7 940	51	55

Goodwill

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 970	3 860	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–	242	–	–
Omklassificering till/från till gångar som innehas för försäljning	146	–197	–	–
Justering tidigare rörelseförvärv 1)	–	77	–	–
Omräkningsdifferenser	–5	–12	–	–
Utgående balans 31 december	4 111	3 970	–	–

Av- och nedskrivningar

Ingående balans 1 januari	–566	–566	–	–
Årets nedskrivning	–103	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–4	–	–	–
Utgående balans 31 december	–673	–566	–	–

Redovisat värde 31 december	3 438	3 404	–	–

1) Justering mellan preliminär och definitiv förvärvsbalans avseende Ericsson Microwave Systems AB.

Årets nedskrivning av goodwill är hänförlig till Saab Grintek som under året återförts från tillgångar som innehas för försäljning till goodwill.

Aktiverade utvecklingsutgifter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 696	4 047	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–	55	–	–
Internt utvecklade tillgångar	635	658	–	–
Avyttringar och omklassificeringar	–7	–19	–	–
Omklassificering till/från till gångar som innehas för försäljning	35	–35	–	–
Omräkningsdifferenser	–17	–10	–	–
Utgående balans 31 december	5 342	4 696	–	–

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–964	–486	–	–
Årets avskrivningar	–478	–407	–	–
Årets nedskrivningar	–250	–108	–	–
Avyttringar och omklassificeringar	–	11	–	–
Omklassificering till/från till gångar som innehas för försäljning	–22	22	–	–
Omräkningsdifferenser	–	4	–	–
Utgående balans 31 december	–1 714	–964	–	–
Redovisat värde 31 december	3 628	3 732	–	–

Andra immateriella tillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 454	1 478	346	340
Förvärvat via rörelseförvärv	–	95	–	–
Internt utvecklade tillgångar	1	8	–	6
Avyttringar och omklassificeringar	17	–21	13	–
Justering tidigare rörelseförvärv 1)	–	–105	–	–
Omräkningsdifferenser	–9	–1	–	–
Utgående balans 31 december	1 463	1 454	359	346
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–650	–512	–291	–277
Årets avskrivningar	–185	–159	–17	–14
Avyttringar och omklassificeringar	–4	21	–	–
Utgående balans 31 december	–839	–650	–308	–291
Redovisat värde

1) Justering mellan preliminär och definitiv förvärvsbalans avseende Ericsson Microwave Systems AB.

31 december 624 804 51 55

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Kostnad för sålda varor	185	159	17	14
Forsknings- och utvecklings kostnader	478	407	–	–

Nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Kostnad för sålda varor	103	–	–	–
Forsknings- och utvecklings kostnader	250	108	–	–

Utvecklingsutgifter

Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter baseras på att tillgången kan användas över en bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod. Produktionsvolymen eller nyttjandeperioden är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, telekrig (Electronic Warfare), exportversion av Gripen samt Sjömålsroboten rbs 15 mk3.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete, vilket innebär att moderbolaget inte redovisar några aktiverade utgifter för utvecklings arbete.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, som uppgår till 5 till 15 år.

Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärvet av Ericsson Microwave Systems och avser nedlagda utgifter för kundrelationer och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, msek 624, är msek 569 hänförligt till förvärvade värden och msek 55 är internt utvecklade tillgångar.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

Goodwill hänförlig till kassagenererande enhet nedskrivningsprövas årsvis eller när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Goodwill skrivs inte av.

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av den förvärvade verksamheten. I de fall separata kassagenererande enheter inte kan identifieras allokeras goodwill till den lägsta nivå på vilken verksamheten och dess tillgångar styrs och övervakas internt, som regel per affärsenhet.

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövning av goodwill har gjorts för varje kassagenererande enhet.

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Saab Microwave Systems	1 538	1 538
Saab Bofors Dynamics	487	487
Saab Avitronics	424	386
Saab Systems	390	371
Saab Aerotech	240	225
Saab Communication 1)	–	127
Saab Security	112	–
Combitech	159	159
Saab Underwater Systems	72	83
Summa	3 422	3 376
Enheter utan betydande goodwillvärden, sammantagna	16	28
Totalt redovisad Goodwill	3 438	3 404

1) Affärsenheten Saab Communication har upphört i samband med omorganisation. Saab Communications goodwill har omfördelats till mottagande kassagenererande enhet, i huvudsak till den nya affärsenheten Saab Security.

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt enheternas affärsplaner.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE

Volym/tillväxt

Tillväxten i de kassagenererande enheternas affärsplaner baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av affärsledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 0 procent.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I affärsenheterna Saab Bofors Dynamics, Saab Microwave Systems, Saab Systems och Saab Avitronics finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande program.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (wacc, Weighted Average Cost of Capital). wacc-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på fem års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. Enheter med en betydande del av affärsplanens fakturering i orderstocken har diskonterats med en något lägre ränta än för de enheter som har kort orderstock. Följande diskonteringsräntor har använts (efter skatt):

Procent	Diskonteringsränta före skatt (WACC)
Saab Microwave Systems	10
Saab Bofors Dynamics	10
Saab Avitronics	10
Saab Systems	10
Saab Aerotech	12
Saab Security	12
Combitech	12
Saab Underwater Systems	12

Känslighetsanalys

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Moderbolaget
2007-12-31
1 549
553
286
118
2 506

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark1)

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 360	6 003	1 790	1 778
Förvärvat via rörelseförvärv	–	2	–	–
Övriga förvärv	91	36	53	19
Omklassificering till till gångar som innehas för försäljning	-4	-	-	-
Övriga omklassificeringar	–495	–4	–	–6
Avyttringar	–32	–670	–2	–1
Omräkningsdifferenser	–7	–7	–	–
Utgående balans 31 december	4 913	5 360	1 841	1 790
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–2 971	–2 990	–1 138	–1 083
Årets avskrivningar	–92	–118	–58	–55
Omklassificeringar	329	8	–	–
Avyttringar	10	129	–	–
Omräkningsdifferenser	–2	–	–	–
Utgående balans 31 december	–2 726	–2 971	–1 196	–1 138
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	–	–	897	907
Årets avskrivning på uppskrivning	–	–	–	–10
Utgående balans 31 december	–	–	897	897

31 december 2 187 2 389 1 542 1 549 1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp

byggnader och mark.

Redovisat värde

Taxeringsvärden

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)	919	950	658	638
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)	443	381	232	217

Maskiner och andra tekniska anläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 278	2 470	1 814	1 536
Förvärvat via rörelseförvärv	–	16	–	210
Övriga förvärv	100	167	81	119
Omklassificering till/från till gångar som innehas för försäljning	27	–289	–	–
Övriga omklassificeringar	–65	61	–47	57
Avyttringar	–116	–145	–155	–108
Omräkningsdifferenser	–1	–2	–	–
Utgående balans 31 december	2 223	2 278	1 693	1 814
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–1 624	–1 824	–1 261	–1 083
Årets avskrivningar	–119	–138	–94	–92
Förvärvat via rörelseförvärv	–	–	–	–170
Omklassificering till/från till gångar som innehas för försäljning	–18	242	–	–
Övriga omklassificeringar	54	–24	32	–5
Avyttringar	105	120	139	89
Omräkningsdifferenser	2	–	–	–
Utgående balans 31 december	–1 600	–1 624	–1 184	–1 261
Redovisat värde 31 december	623	654	509	553

Inventarier, verktyg och installationer

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 295	2 362	1 464	801
Förvärvat via rörelseförvärv	–	11	–	683
Övriga förvärv	79	84	26	25
Omklassificering till till gångar som innehas för försäljning	35	–55	–	–
Övriga omklassificeringar	24	16	7	13
Avyttringar	–147	–122	–55	–58
Omräkningsdifferenser	–9	–1	–	–
Utgående balans 31 december	2 277	2 295	1 442	1 464

Av- och nedskrivningar

Ingående balans 1 januari	–1 859	–1 844	–1 178	–627
Årets avskrivningar	–122	–148	–74	–89
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–	–5	–	–524
Omklassificering till till gångar som innehas för försäljning	–23	41	–	–
Övriga omklassificeringar	–6	–18	–	–
Avyttringar	139	115	52	62
Omräkningsdifferenser	5	–	–	–
Utgående balans 31 december	–1 866	–1 859	–1 200	–1 178
Redovisat värde 31 december	411	436	242	286

Nedskrivningar

Nedskrivningar har gjorts i koncernen med 0 msek (0) avseende maskiner och inventarier som ej längre används.

Pågående nyanläggningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	140	118	118	80
Förvärvat via rörelseförvärv	–	–	–	21
Övriga förvärv	116	108	89	98
Omklassificeringar	–70	–76	–22	–72
Avyttringar	–	–10	–	–9
Redovisat värde 31 december	186	140	185	118

Säkerheter

Den 31 december 2008 var fastigheter med ett redovisat värde på 0 msek (0) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 18

LEASINGTILLGÅNGAR OCH LEASINGAVTAL

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 125 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. Den ingående och utgående leasingverksamheten (samt till dessa flygplanstyper hänförliga reservdelar) bedrivs i helägda koncernföretag. Leasingverksam heten bedrivs på den globala marknaden med tyngdpunkt på nordamerikanska och europeiska kunder. Villkoren i såväl ingående som utgående leasingavtal, som kan förekomma i både finansiell och operationell form, följer de villkor som är normala på den internationella flygleasingmarknaden. Detta medför förekomst av såväl förtida avsluts-, utköps- som förlängningsrättigheter, samt vissa säkerhetsmässigt, geografiskt och skattemässigt betingade begränsningar avseende allokeringen av de aktuella flygplanen. Verksam heten bedrivs i usd.

Leasingtillgångarna skrivs av linjärt över 20–25 år. Resultatet från leasingverksamheten inklusive avskrivningar redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut

MSEK	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 540	5 386
Nyanskaffningar	–	9
Avyttringar	–204	–529
Omklassificeringar	–194	–175
Omräkningsdifferenser	570	–151
Utgående balans 31 december	4 712	4 540
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	–2 332	–2 574
Avyttringar	90	208
Omklassificeringar	183	159
Årets avskrivningar	–165	–180
Omräkningsdifferenser	–189	55
Utgående balans 31 december	–2 413	–2 332
Nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–386	–395
Avyttringar och omvärderingar	–74	7
Omräkningsdifferenser	–5	2
Utgående balans 31 december	–465	–386
Totalt	1 834	1 822
Övriga leasingtillgångar
Anskaffningsvärde	1	-
Redovisat värde 31 december	1 835	1 822

Av de leasingflygplan som innehas för att hyras ut, enligt ovanstående tabell, innehades en del via finansiella leasingavtal vid ingången av året, se tabell på nästa sida.

Leasingflygplan som innehas via finansiella leasingavtal

MSEK	2008	2007
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	392	690
Lösta finansiella leasingavtal	–432	–284
Avyttringar och omvärderingar	40	–14
Utgående balans 31 december	–	392
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari	–205	–356
Lösta finansiella leasingavtal	213	173
Årets avskrivningar	–8	–22
Utgående balans 31 december	–	–205
Redovisat värde 31 december	–	187

Leasingflottan är föremål för en löpande värdering avseende nuvärdet av de framtida betalningar som den beräknas generera. Inflödet representeras av uppskattade inbetalningar från kunder och försäkringsgivare. Utflödet omfattar utbetalningar för tekniska, legala och administrativa aktiviteter i direkt anslutning till förvaltningen av leasingflottan. För inhyrda flygplan utgör dessutom utbetalningar till leasegivare en väsentlig del i värderingen.

Avtalade försäkringsskydd innebär att Saabs risk begränsas. Den inbördes fördelningen mellan vad som förväntas att erhållas från kunder respektive från försäkringsgivare kommer dock vid varje värderingstillfälle att påverkas av aktuella prognosförutsättningar.

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas via finansiella leasing avtal och uthyrs via operationella leasingavtal

	Nominellt belopp			Nuvärde
MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag
Utfall
2007	63	18	–	–
2008	26	12	–	–

Vid utgången av året innehas inga flygplan via finansiella leasingavtal. Saab är inte leasegivare av finansiella leasingavtal.

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

ch uulyis via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet. till leasegivare	Inbet. från flygbolag1)	Inbet. från flygbolag2)
Utfall
2007	337	200	227
2008	297	131	223
Kontrakterat
2009	290	95	231
2010	284	48	189
2011	284	53	95
2012	284	53	25
2013	279	45	10
2014 och framåt	113	9	–
Summa kontrakterat	1 534	303	550

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal

och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar.

Koncernen

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2007	133	86
2008	176	82
Kontrakterat
2009	178	50
2010	167	29
2011	129	7
2012	123	1
2013	118	1
2014 och framåt	19	1
Summa kontrakterat	734	89

Moderbolaget		Maskiner
MSEK	Lokaler och byggnader	och inventarier
Utfall
2007	93	76
2008	132	71
Kontrakterat
2009	135	43
2010	124	25
2011	99	4
2012	99	1
2013	99	1
2014 och framåt	–	1
Summa kontrakterat	556	75

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Koncernen

MSEK	2008	2007
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	241	230
Förändring av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader	2	11
Redovisat värde den 31 december	243	241
Varav anläggningstillgångar	243	241

Den 31 december 2008 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 392 000 m3 granskog, 582 000 m3 tall och 63 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 35 000–40 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 20 000 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på msek 8 på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Fastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen har inte hänsyn tagits till miljöbelastningen på skjutfältet. Korrigeringen för miljöbelastningen har gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 423 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen. I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

Koncernen MSEK 2008 2007 Redovisat värde 1 januari 72 66 Investeringar i fastigheterna 6 4 Orealiserad värdeförändring 50 2 Avyttrat –2 – Omklassificering från rörelsefastighet 186 – Omklassificering till anläggning till försäljning –73 – Redovisat värde 31 december 239 72

Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1. Då en fastighet under året övergått från att vara rörelsefastighet till att vara förvaltningsfastighet har ökningen krediterats direkt mot eget kapital.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler upprättas initialt normalt på en hyrestid som omfattar 2–6 år. Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på mellan 9 och 15 procent. Skillnader i direktavkastningskrav motsvarar skillnader i driftsnettots risk, bland annat med avseende på geografiskt läge. Verkligt värde är ej baserat på värdering av oberoende värderingsmän.

Koncernen

MSEK	2008	2007
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	9	15
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererathyresintäkter under perioden	-3	–6
Påverkan på årets resultat/driftnetto	6	9

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Ackumulerade verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	159	170
Utgående verkligt värde 31 december	159	159

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	27	23
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat hyresintäkter under perioden	–25	–23
Påverkan på årets resultat/driftnetto	2	–

Information om redovisat värde på förvaltnings fastigheter i moderbolaget

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	122	122
Omklassificeringar	5	–
Utgående balans 31 december	127	122

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 1 januari	–79	–74
Omklassificeringar	5	–
Årets avskrivningar enligt plan	–4	–5
Utgående balans 31 december	–78	–79
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	81	81
Omklassificeringar	–8	–
Utgående balans 31 december	73	81

Redovisat värde 31 december 122 124

Taxeringsvärden

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Taxeringsvärden byggnader	68	47	59	51
Taxeringsvärden mark	8	9	–	–

NOT 21

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONSOLIDERADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

Koncernen

MSEK	2008	2007
Redovisat värde 1 januari	318	270
Förvärv av intresseföretag	56	64
Avyttring av intresseföretag	–	–2
Andel i intresseföretagets resultat 1)	14	12
Omklassificeringar	18	–28
Omräkningsdifferenser och internvinster	–70	7
Utdelningar	–2	–5
Redovisat värde 31 december	334	318

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget.

Resultat från Eurenco Group, Wah Nobel (Pvt) Ltd. och Sörman Intressenter AB redovisas som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övriga intresseföretag innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsenheterna eller inom venture-portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet. Förvärv av intresseföretag under 2008 avser förvärv inom venture-portföljen.

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2008 inkluderar inte goodwill. Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljnings intäkter, resultat, tillgångar, eget kapital och skulder.

2008 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	Sydafrika	71	–
Eurenco Group	Frankrike	297	–37
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	141	18
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	988	19
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	33	1
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	28	1
Sörman Intressenter AB	Sverige	57	–3
Taurus GmbH	Tyskland	343	11
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	21	4
Övriga intresseföretag i venture portföljen		15	–
Totalt		1 994	14

2008-12-31 MSEK	Tillgångar	Eget kapital	Skulder	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	144	54	90	20,0
Eurenco Group	285	–	285	19,9
Grintek Ewation (Pty) Ltd	164	58	106	42,4
Hawker Pacific Airservices Ltd	397	134	263	49,0
Industrikompetens i Öster götland AB	20	8	12	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	14	8	6	40,0
Sörman Intressenter AB	27	3	24	27,5
Taurus GmbH	258	–	258	33,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	26	19	7	27,2
Övriga intresseföretag i venture portföljen	57	50	7	–
Totalt	1 392	334	1 058

2007	Försäljnings
MSEK	Land	intäkter	Resultat
Intresseföretag
Caran Saab Engineering AB1)	Sverige	25	3
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	Sydafrika	55	–
Eurenco Group	Frankrike	245	–43
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	127	–1
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	495	9
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	29	–
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	17	1
SMM Medical AB	Sverige	–	–1
Sörman Intressenter AB	Sverige	46	2
Taurus GmbH	Tyskland	259	39
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	20	3
Totalt		1 318	12

1) Intresseföretag t.o.m. 1 april.

2007-12-31 MSEK	Tillgångar	Eget kapital	Skulder	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	182	57	125	20,0
Eurenco Group	246	11	235	19,9
Grintek Ewation (Pty) Ltd	127	58	69	42,4
Hawker Pacific Airservices Ltd	393	159	234	49,0
Industrikompetens i Östergötland AB	15	7	8	33,0
MX Composites AB	3	–	3	21,5
Omnigo (Pty) Ltd	17	8	9	40,0
SMM Medical AB	2	1	1	46,3
Sörman Intressenter AB	34	1	33	22,8
Taurus GmbH	266	–	266	33,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	26	16	10	27,2
Totalt	1 311	318	993

ANDELAR I JOINT VENTURES KONSOLIDERADE ENLIGT KLYVNINGSMETODEN

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International, vars huvudsakliga verksamhet består av att erbjuda, marknadsföra och utföra tjänster avseende flygplan, militär materiel och kringutrustning. Resterande innehav koncernen har i joint ventureföretag är ej väsentliga.

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint ventureföretagets tillgångar och skulder.

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Anläggningstillgångar	17	25
Omsättningstillgångar	1 961	2 010
Summa tillgångar	1 978	2 035
Kortfristiga skulder	1 819	1 940
Summa skulder	1 819	1 940
Nettotillgångar	159	95

NOT 23

MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	296	392
Förvärv	35	78
Avyttringar	–	–8
Omklassificeringar	19	6
Andel av årets nettoresultat	65	–172
Utgående balans 31 december	415	296
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–92	–
Årets nedskrivningar	–6	–92
Utgående balans 31 december	–98	–92
Redovisat värde 31 december	317	204

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresse företag och joint ventureföretag.

2008 MSEK	Röst- och kapital andel i procent	Redovisat värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	49,0	8
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Eurenco SA, Frankrike	19,9	–
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	27,5	3
MX Composites AB, 556291-6857, Linköping	21,6	–
Cold Cut Systems Svenska AB, 556351-4081, Kungsbacka	33,3	15
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Wrap International AB, 556627-6217	26,6	–
Vingtec Saab AS, Norge	49,0	–
OPAX AS, Norge	32,7	13
NavAero Holding AB, 556645-9789, Sundsvall	22,7	19
Image Systems AB, 556550-5400, Linköping	25,7	4
Usitall AB, 556506-6734, Linköping	30,0	5
SMM Medical AB, 556123-6414, Linköping	46,3	3
Joint ventures
Saab Natech AB, 556627-5003, Linköping	51,0	7
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	159
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAAB-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	–
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Linköping	60,0	–
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	80,0	3
Totalt		317

2007	Röst- och kapital andel	Redovisat
MSEK	i procent	värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	49,0	8
MX Composites AB, 556291-6857, Linköping	21,5	6
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Eurenco SA, Frankrike	19,9	–
Sörman Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	22,8	2
SMM Medical AB, 556123-6414, Linköping	46,3	2
Cold Cut Systems Svenska AB, 556351-4081, Kungsbacka	26,0	10
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Svenska Tracab AB, 556528-1283, Stockholm	26,0	1
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	94
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAAB-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	–
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Linköping	60,0	–
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	60,0	3
Totalt		204

98 SAAB ÅRSREDOVISNING 2008

FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget	Fordringar på koncern företag		Fordringar på intresse företag och joint ventures
MSEK	2008	2007	2008	2007
Ackumulerade anskaffnings värden
Ingående balans 1 januari	166	301	25	15
Förvärv	–	28	6	10
Avyttringar	–26	–163	–	–
Utgående balans 31 december	140	166	31	25

NOT 25

FINANSIELLA PLACERINGAR

Koncernen
MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	104	199
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	38	34
Totalt	142	233

Placeringarna är värderade till verkligt värde. Värdeförändringarna netto under året uppgår till msek –5 (–21). Vissa finansiella placeringar är en del av de åtaganden som finns vid försäljning av Gripen på export och nedskrivningarna belastar exportkontraktens produktkostnad.

NOT 26

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Moderbolaget
MSEK	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 535	76
Förvärv	39	1 460
Avyttringar	–9	–1
Omklassificeringar	–19	–
Utgående balans 31 december	1 546	1 535
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–21	–17
Årets nedskrivningar	–13	–4
Utgående balans 31 december	–34	–21
Redovisat värde 31 december	1 512	1 514

Förvärv 2007 avser i huvudsak aktier i Aker Holding as.

NOT 27

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Koncernen
MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag	77	75
Fordringar på joint ventures, räntebärande	9	–
Övriga räntebärande fordringar	396	354
Övriga ej räntebärande fordringar	839	531
Totalt	1 321	960

De räntebärande fordringarna hänförs huvudsakligen till fordringar avseende förvärvet av Aker Holding as. Ej räntebärande fordringar består i huvudsak av ännu ej kostnadsförda auktuariella förluster avseende pensioner enligt ias 19.

Koncernen
MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag	168	94
Fordringar på joint ventures	499	1 001
Förskott till leverantörer	300	123
Övriga räntebärande fordringar	929	878
Övriga ej räntebärande fordringar	317	554
Summa	2 213	2 650
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	8 499	6 939
Avgår upparbetade förskott	–5 145	–3 727
Summa	3 354	3 212

Totalt 5 567 5 862

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 897 (2 558).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 6 840 (5 659). Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 1 659 (1 280).

Moderbolaget

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Andra långfristiga fordringar
Övriga räntebärande fordringar	43	45
Övriga ej räntebärande fordringar	1	–
Totalt	44	45

Moderbolaget

MSEK	2008–12–31	2007–12–31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Övriga räntebärande fordringar	21	11
Övriga ej räntebärande fordringar	138	152
Summa	159	163
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	8 019	5 353
Avgår upparbetade förskott	–1 548	–1 379
Summa	6 471	3 974
Totalt	6 630	4 137

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till msek 3 310 (3 164).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till msek 6 612 (4 474) Redovisat bruttoresultat uppgick till msek 1 407 (879).

Moderbolaget
MSEK	2008	2007
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	45	63
Tillkommande fordringar	1	–
Avgående fordringar	–2	–18
Utgående balans 31 december	44	45

NOT 28

VARULAGER

Koncernen

2008-12-31	2007-12-31
2 333	2 305
1 509	3 516
905	728
–442	–1 166
4 305	5 383

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt msek 350. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2008 utbetalat netto msek 263 (211), vilket i redovisningen minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med msek 1 240 (49). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till msek 15 (25). Av varulagret förväntas msek 772 bli realiserat mer än tolv månader efter balansdagen.

Moderbolaget

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 788	1 664
Varor under tillverkning	284	3 282
Färdiga varor och handelsvaror	569	510
Förskott till leverantörer	666	676
Avgår upparbetade förskott från kunder 1)	–658	–1 608
Totalt	2 649	4 524

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med msek 1 223 (35) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med msek 12 (19). Värdet på lager som redovisas till nettoförsäljningsvärde uppgår till msek 72 (420). Av moderbolagets varulager förväntas msek 772 realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna i koncernen uppgår till msek 4 194 (3 724). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 13 (12). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 6 (16).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till msek 1 847 (1 683). Under året har nedskrivningar gjorts med msek 10 (4). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med msek 2 (11). Se även not 41.

NOT 30

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Förutbetalda kostnader	259	376	446	310
Upplupna leasinghyror Saab Aircraft Leasing	13	14	–	–
Övriga upplupna intäkter	231	166	83	106
Totalt	503	556	529	416

NOT 31

LIKVIDA MEDEL

Koncernen

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på check räkningskredit)	795	825
Depositioner	27	33
Summa enligt balansräkningen	822	858
Summa enligt kassaflödesanalysen	822	858

Depositioner avser deponerade medel för kunders räkning. Koncernens outnyttjade krediter uppgick vid årets slut till msek 421 (358). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

NOT 32

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Tillgångar som innehas för försäljning innefattar förvaltningsfastigheter. Försäljningen beräknas ske i början av 2009. 2007 års tillgångar till försäljning innefattade enheterna Saab Space och Saab Grintek Technologies. Under andra kvartalet 2008 beslöts att inte avyttra Saab Grintek Technologies då en tilltänkt köpare i ett sent skede beslutade sig för att inte förvärva bolaget. Trots stora ansträngningar har det inte gått att finna en alternativ köpare. Under det tredje kvartalet avyttrades Saab Space, inklusive det österrikiska dotterbolaget Austrian Aerospace , till den schweiziska industrikoncernen ruag.

Koncernen

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning
Immateriella anläggningstillgångar	–	210
Materiella anläggningstillgångar	77	63
Finansiella placeringar	–	3
Uppskjutna skattefordringar	–	25
Varulager	–	164
Derivat	–	2
Skattefordringar	–	18
Kundfordringar	–	324
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	13
Övriga fordringar	–	248
Totalt	77	1 070

Skulder klassificerade som innehav för försäljning

Långfristiga räntebärande skulder	–	1
Övriga avsättningar	–	29
Uppskjutna skatteskulder	–	1
Förskott från kunder	–	71
Leverantörsskulder	–	84
Derivat	–	6
Övriga skulder	–	86
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	84
Avsättningar	–	25
Totalt	–	387

EGET KAPITAL

	ANDRA RESERVER
Koncernen MSEK	Aktie kapital	Övrigt till skjutet kapital	Säkrings reserv	Omräk nings reserv	Omvärderings reserv	Balanserade vinstmedel	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2007	1 746	543	72	–8	–	7 449	9 802	223	10 025
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	–	–	79	–	–	–	79	–	79
Upplösta mot resultaträkningen	–	–	–40	–	–	–	–40	–	–40
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	–	–	–31	–	–	–	–31	–	–31
Årets omräkningsdifferenser	–	–	–	–102	–	–	–102	–4	–106
Årets resultat	–	–	–	–	–	1 921	1 921	20	1 941
Transaktioner med ägarna:
Utdelning	–	–	–	–	–	–464	–464	–2	–466
Återköp av aktier					–	–184	–184	–	–184
Förvärv och avyttring av verksamhet	–	–	–	–	–	–	–	–210	–210
Utgående eget kapital 31 december 2007	1 746	543	80	–110	–	8 722	10 981	27	11 008
Ingående eget kapital 1 januari 2008	1 746	543	80	–110	–	8 722	10 981	27	11 008
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	–	–	–891	–	–	–	–891	–14	–905
Upplösta mot resultaträkningen	–	–	–21	–	–	–	–21	–	–21
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	–	–	220	–	–	–	220	4	224
Omvärdering av anläggningstillgångar	–	–	–	–	51	–	51	–	51
Årets omräkningsdifferenser	–	–	–	–112	–	–	–112	–	–112
Årets resultat	–	–	–	–	–	–248	–248	6	–242
Transaktioner med ägarna:
Utdelning	–	–	–	–	–	–487	–487	10	–477
Återköp av aktier	–	–	–	–	–	–209	–209	–	–209
Aktiesparprogram	–	–	–	–	–	13	13	–	13
Förvärv och avyttring av verksamhet	–	–	–	–	–	–57	–57	57	–
Utgående eget kapital 31 december 2008	1 746	543	–612	–222	51	7 734	9 240	90	9 330

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Moderbolaget MSEK		Aktiekapital Uppskrivnings fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2007	1 746	740	543	3 548	–	6 577
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Koncernbidrag	–	–	–	–459	–	–459
Skatt hänförlig till koncernbidrag	–	–	–	129	–	129
Årets resultat	–	–	–	–	1 644	1 644
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	–	–	–	–464	–	–464
Återköp av aktier	–	–	–	–184	–	–184
Utgående eget kapital 31 december 2007	1 746	740	543	2 570	1 644	7 243
Ingående eget kapital 1 januari 2008	1 746	740	543	4 214	–	7 243
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Koncernbidrag	–	–	–	–1 501	–	–1 501
Skatt hänförlig till koncernbidrag	–	–	–	420	–	420
Förändring uppskrivningsfond	–	–9	–	9	–	–
Årets resultat	–	–	–	–	–655	–655
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	–	–	–	–487	–	–487
Återköp av aktier	–	–	–	–209	–	–209

Aktiesparprogram – – – 13 – 13 Utgående eget kapital 31 december 2008 1 746 731 543 2 459 –655 4 824 Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är 16 sek.

Antal utestående aktier

den 31 december 2008	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	5 254 303	4,9	34,1
Aktier serie B	101 575 590	95,1	65,9
Totalt	106 829 893	100,0	100,0

Under 2008 har 1 340 000 B-aktier återköpts för att säkra koncernens aktiesparprogram. I eget förvar finns efter årets återköp 2 320 451 aktier.

Förvaltning av koncernens kapital

Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt avkastningsmål på eget kapital hänförbart till aktieägare uppgår till 15 procent efter skatt och ett långsiktigt soliditetsmål på minst 30 procent.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade netto förändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i sek.

Omvärderingsreserv

Omvärderingsreserven innefattar skillnaden mellan verkligt värde och redovisat värde för rörelsefastigheter som omklassificerats till förvaltningsfastigheter.

MODERBOLAGET

Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 34

RESULTAT PER AKTIE

	2008	2007
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK)	–248	1 921
Vägt antal genomsnittligt utestående stam aktier;
före utspädning (tusental)	107 515	108 669
efter utspädning (tusental)1)	107 515	109 150
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	–2,31	17,68
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)1)	–2,31	17,60
1) Vid negativt resultat föreligger ingen utspädningseffekt.

NOT 35

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	4	18
Övriga räntebärande skulder	9	7
Totalt	13	25
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2 828	2 585
Skulder till joint ventures	1 029	1 041
Övriga räntebärande skulder	13	9
Totalt	3 870	3 635
Summa räntebärande skulder	3 883	3 660

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av msek 0 (0) i företagets mark och byggnader (se not 42). Av de långfristiga skulderna förfaller msek 4 (18) mellan ett och fem år från balansdagen och msek 9 (7) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av korta dragningar på kreditfaciliteter. För mer information om exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 41.

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Moderbolaget

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Kortfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	2 521	358
Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del	–2 221	–1 858
Utnyttjat kreditbelopp	300	–
Kortfristig upplåning	2 456	–
Kortfristig del av långfristig upplåning	–	2 500
Totalt	2 756	2 500
Långfristiga skulder
Kreditfaciliteter: Beviljad kredit	5 076	5 158
Långfristig del av banklån: Outnyttjad del	–4 000	–1 500
Utnyttjat kreditbelopp	1 076	3 658
Kortfristig del av långfristig upplåning	–	–2 500
Totalt	1 076	1 158
Summa skulder till kreditinstitut	3 832	3 658

NOT 37

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier.

Koncernen
MSEK	2008	2007
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	4 792	4 370
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	–3 356	–3 565
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	1 436	805
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	212	309
Nuvärdet av nettoförpliktelsen	1 648	1 114
Oredovisade aktuariella förluster	– 2 072	–1 013
Nettoförpliktelse ersättningar till anställda	–424	101
Nettobeloppet redovisas i följande post i balansräkningen
Avsättningar till pensioner	4	101
Långfristiga fordringar	428	–
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder
Sverige	–393	82
Österrike	–	20
USA	–35	–5
Tyskland	4	4

Nettobelopp i balansräkningen –424 101

De oredovisade aktuariella förlusterna uppgår till msek 2 072 (1 013). Aktuariella förluster beräknas som skillnaden mellan pensionsförpliktelse och skuld enligt balansräkningen. Överstiger pensionsförpliktelsen skulden med mer än 10 procent amorteras den del som överstiger 10 procent över den återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av förmånsbaserade planer. Enligt ovanstående beräkning överstiger de aktuariella förlusterna mer än 10 procent av 2008 års pensionsförpliktelse, vilken uppgår till msek 5 004. Detta innebär att skillnaden mellan msek 500 och msek 2 072 fördelas över förväntad återstående tjänstgöringstid.

Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbestämda planer. Den totalt dominerande planen är itp-planen och den näst största planen avser statlig ålderspension.

Oredovisade aktuariella förluster

Koncernen

MSEK	2008	2007	2006	2005
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	–5 004	–4 679	–4 449	–4 187
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	3 356	3 565	3 481	805
Nettobelopp i balansräkningen	–424	101	412	2 939
Förlust	–2 072	–1 013	–556	–443

Den oredovisade aktuariella förlusten ökade under 2008 med msek 1 059 vilket i huvudsak beror på aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar.

Förändringar av den i balansräkningen redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen

MSEK	2008	2007
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	101	412
Utbetalda ersättningar	–169	–158
Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar	–408	–283
Kostnad redovisad i resultaträkningen	185	130
Effekter av avyttrad verksamhet	–141	–
Uttag från pensionsstiftelse	8	–
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	–424	101

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen
MSEK	2008	2007
Verkligt värde 1 januari	3 565	3 481
Förväntad avkastning	186	183
Uttag	–8	–3
Försäkringspremie	–18	–
Insättningar	408	283
Aktuariell förlust	–800	–372
Omräkningsdifferens	23	–7
Verkligt värde 31 december	3 356	3 565

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen

MSEK	2008	2007
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år	129	137
Räntekostnad på förpliktelsen	209	178
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–186	–183
Amortering av aktuariella förluster	29	10
Försäkringspremie	18	–
Försäkrad skuld	–13	–
Omvärdering	–	–12
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	186	130
Kostnad avgiftsbestämda planer	457	495
Löneskatt	114	107
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	757	732

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:

Koncernen

MSEK	2008	2007
Kostnad för sålda varor	527	564
Försäljningskostnader	53	55
Administrationskostnader	76	74
Forskning och utveckling	49	46
Finansiella kostnader	52	–7
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	757	732
Avkastning på förvaltningstillgångar
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	–614	–189
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–186	–183
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	–800	–372

Räntekostnad och amortering av aktuariella förluster med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Inom Saab finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i Alecta. Till den del som tryggandet är säkrat genom försäkring i Alecta, avser detta en förmåns bestämd plan som omfattar flera arbetsgivare och redovisas enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, ura 42. För räkenskapsåret 2008 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensions planen enligt itp som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 procent (152). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkrings tekniska beräkningsantaganden, vilka inte överens stämmer med ias 19.

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen

Procent	2008	2007	2006	2005
De väsentligaste aktuariella antagan dena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)
Diskonteringsränta den 31 december	4,25	4,50	4,00	3,90
Förväntad avkastning på förvaltnings tillgångar den 31 december	5,00	5,00	5,00	4,30
Framtida löneökning	3,00	3,00	3,00	2,50
Framtida ökning av pensioner	2,00	2,00	2,00	1,70
Personalomsättning	5,00	5,00	5,00	5,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	11,2	11,3	11,3	11,3

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från en räntekurva uppskattad efter svenska statliga realränteobligationer enligt Nelson-Siegel-metoden. Varje för väntat kassaflöde har diskonterats med en ränta för motsvarande löptid. För att nå en förväntad nominell avkastning har förväntningarna om inflation lagts till.

Förväntad avkastning på placeringstillgångar: Tillgångarna som är placerade i Saabs pensionsstiftelse är till 58 procent placerade i räntebärande obligationer och till 42 procent i aktier och liknande värdepapper. Förväntad avkastning är 4 procent på räntebärande obligationer och 7 procent på aktier och liknande värdepapper.

Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i helhet.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från scb gällande löne ökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974–2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från Riksbankens inflationsmål som är 2 procent, vilket även ligger kring marknadens implicita förväntningar som kan utläsas som skillnaden mellan nominella och reala obligationer. Det kan betonas att värderingens känslighet för inflations antagandet är begränsad då diskonteringsräntan utgår ifrån en real räntekurva.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2007:24). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (fffs 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 5 procent per år.

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapital värdet av befintliga pensionsutfästelser.

Moderbolaget

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
FPG/PRI-pensioner	482	131
Övriga pensioner	65	73
Övriga pensionsavsättningar	59	66
Totalt	606	270
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI	49	136

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter mer än 12 månader	4	101	484	150

Aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett aktiesparprogram. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget. Anställda som deltar i programmet kan avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av aktier på nasdaqomx Stockholm under en tolvmånadersperiod. Deltagarna har sparat varje månad från novemberlönen 2007 och köpen av aktier har skett i januari, maj, augusti och november 2008 och därmed är sparperioden avslutad. Om den anställde behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer den anställde tilldelas motsvarande antal B-aktier. Per den 31 december 2008 var antalet deltagare 4 744 i sju länder, vilket motsvarar 40 procent av antalet anställda. Under 2008 har de anställda köpt 673 235 B-aktier, vilket motsvarar det maximala antalet matchninsgaktier. Bolagets kostnad inklusive sociala kostnader uppgick till msek 15 under 2008, vilket redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Den genomsnittliga återstående löptiden av detta program uppgår till 2,6 år. I detta program har 19 549 aktier tilldelats under 2008 på grund av regler om förtida matchning.

I april 2008 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda ett nytt aktiesparprogram med motsvarande villkor som för 2007 års program. Dessutom infördes ett prestationsbaserat aktiesparprogram för ledande befattningshavare som berättigar till 2–5 matchningsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör. Utöver krav på anställning inom Saab efter tre år så finns ett krav på tillväxt i resultat per aktie i intervallet 5 till 15 procent. Maximalt antal matchningsaktier uppgår till 1 000 000. De nya programmen startade i november 2008 med köp av aktier från och med januari 2009.

Aktiesparprogrammet	2007 års program	2008 års program	Totalt
Antal matchningsaktier vid ingången av räkenskapsåret	–	–	–
Tilldelade under året	673 235	–	673 235
Förtida matchning som utgått	–19 549	–	–19 549
Förvärvade under året	–8 065	–	–8 065
Antal kvarstående matchningsaktier vid årets slut	645 621	–	645 621
Genomsnittligt värde av matchningsaktier under året	113,87	–	113,87

Det verkliga värdet av de tjänster som utförs baseras på aktiekursen för de matchningsaktier som förväntas tilldelas. Aktiekursen fastställs vid tidpunkten för tilldelning med justering för den utdelning som inte tillfaller den anställde under intjäningsperioden.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna till sek 3 650 000 (2 875 000) och utgår med sek 1 100 000 (1 000 000) till ordföranden och med sek 425 000 (375 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen. bae Systems nominerade styrelseledamöter, Michael O'Callaghan och George Rose båda anställda i bae Systems, har avstått från styrelsearvode med hänvisning till bae Systems koncernpolicy.

För revisionsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Peter Nygårds arvode på sek 150 000 (120 000) och utskottets ledamöter Lennart Johansson och Per-Arne Sandström sek 100 000 (70 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på sek 135 000 (120 000) och utskottets ledamot Marcus Wallenberg sek 80 000 (70 000). George Rose har avstått från arvode med hänvisning till bae Systems koncernpolicy.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchef Åke Svensson, består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen är baserad på en målbonus med för varje år bestämda kvantitativa och kvalitativa mål. Målbonusen kan maximalt uppgå till 50 procent av årlig fast lön. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott med de av stämman fastställda ersättningsprinciperna.

Verkställande direktören har under tiden november 2007 till och med oktober 2008 deltagit i Saabs aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Från och med november 2008 deltar verkställande direktören i Saab Global Performance Share Plan som beslutades av årsstämman 2008.

Under 2008 har till verkställande direktören utgått lön, tantiem och dylikt och andra förmåner om sek 7 631 449 (7 246 798), varav bonus, avseende 2007, utgör sek 1 620 000 (1 564 000) och övriga förmåner, inklusive bilförmån, sek 23 137 (17 192).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt itpplanen. Pensionsutfästelsen är oantastbar. För 2008 uppgick kostnaden inklusive itp för verkställande direktörens pension till sek 2 338 435 (2 353 923).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare en årslön i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick under 2008 till 15 personer (13) bestående av vice verkställande direktörer och koncernstabschefer. Dan-Åke Enstedt, Lennart Sindahl och Mats Warstedt ingår i koncernledningen från och med 1 januari 2008. Lena Olving ingår i koncernledningen från och med den 1 november 2008 och ersätter Erik Löwenadler som lämnade koncernledningen den 31 december 2008. Ian McNamee lämnade koncernledningen den 28 mars 2008, Lars Wahlund lämnade koncernledningen den 1 april 2008 och Kenth-Åke Jönsson lämnade koncernledningen den 30 juni 2008. Vid årsskiftet 2008/2009 bestod koncernledningen av tolv personer inklusive verkställande direktören. Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen är en målbonus som är baserad på koncernens orderingång, rörelseresultat och

effektivitet. Målbonusen uppgår i de flesta fall till 25 procent av fast lön och i några fall till 35 procent av fast lön. Ett målbonusavtal upprättas årligen och undertecknas av verkställande direktören. Reglerna för målbonus finns fastställda i ett av verkställande direktören utgivet dokument. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Andra ledande befattningshavare har under tiden november 2007 till och med oktober 2008 deltagit i Saabs aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Från och med november 2008 deltar samtliga berättigade befattningshavare i Saab Global Performance Share Plan som beslutades av årsstämman 2008.

År 2008 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön, bonus och andra förmåner om sek 44 313 838 (35 472 009), varav bonus, avseende 2007, utgör sek 4 095 208 (4 445 500) och övriga förmåner, inklusive bostads- och bilförmån, sek 688 906 (360 942).

Pensionsvillkor

Från och med den 1 januari 2005 tillämpas pensionsåldern 62 år för nya befattnings havare. Av andra ledande befattningshavare har sex personer pensionsålder 60 år och två 65 år.

Utöver itp eller motsvarande itp är 12 personer i kretsen (11) anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver itp eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

För två personer i kretsen andra ledande befattningshavare utgör den totala pensionskostnaden 35 procent av den fasta lönen.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2008 uppgick pensionskostnaderna, inklusive itp och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till 11 269 165 sek (12 802 054). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Ålderspensionen fram till ordinarie pensionstillfälle vid 65 års ålder följer Saab-planen.

Nya pensionsavtal utformas enligt den avgiftsbestämda Saab-planen.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhålls inte någon ny anställning utgår ytterligare sex månader i avgångsvederlag. För befattningshavare som är anställd före 1 januari 2005 och som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder erhålls ytter ligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under året

SEK	Grundlön styrelse arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Totalt
Styrelsens ordförande	1 100 000	–	80 000	–	1 180 000
Övriga styrelse ledamöter	2 550 000	–	485 000	–	3 035 000
VD och koncernchef Åke Svensson	5 988 312	1 620 000	23 137	2 338 435	9 969 884
Andra ledande befattnings havare	39 529 724	4 095 208	688 906	11 269 165	55 583 003
Totalt	49 168 036	5 715 208	1 277 043	13 607 600	69 767 887

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i ekonomisk översikt.

AVSÄTTNINGAR

Koncernen

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	1 573	1 443
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	55	28
Förlustkontrakt	502	103
Övrigt	272	405
Totalt	2 402	1 979

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Åtaganden avseende regionalflyg	177	285
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	18	123
Förlustkontrakt	303	152
Övrigt	212	192
Totalt	710	752

Moderbolaget

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	852	900
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	16	39
Förlustkontrakt	772	165
Övrigt	289	359
Totalt	1 929	1 463

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2008	1 728	900
Belopp som tagits i anspråk under året	–	–13
Omklassificering	–	–
Omräkningsdifferenser och övrigt	22	–35
Utgående balans 31 december 2008	1 750	852

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2008	151	39
Avsättningar som gjorts under året	2	2
Belopp som tagits i anspråk under året	–61	–31
Diskonterade belopp under året	3	3
Omklassificeringar	–22	3
Utgående balans 31 december 2008	73	16

Förlustkontrakt

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2008	255	165
Avsättningar som gjorts under året	700	691
Belopp som tagits i anspråk under året	–145	–84
Outnyttjade belopp som har återförts	–6	–3
Diskonterade belopp under perioden	3	3
Omräkningsdifferenser och övrigt	–2	–
Utgående balans 31 december 2008	805	772

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2008	597	359
Avsättningar som gjorts under året	215	70
Belopp som tagits i anspråk under året	–162	–113
Outnyttjade belopp som har återförts	–14	–3
Omklassificering	–158	-24
Omräkningsdifferenser och övrigt	6	–
Utgående balans 31 december 2008	484	289

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2008	2 731	1 463
Avsättningar som gjorts under året	917	763
Belopp som tagits i anspråk under året	–368	–241
Outnyttjade belopp som har återförts	–20	–6
Diskonterade belopp under året	6	6
Omklassificering	–180	–21
Omräkningsdifferenser och övrigt	26	–35
Utgående balans 31 december 2008	3 112	1 929

Betalningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Belopp varmed avsätt ningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	2 402	1 979	1 540	1 237

Åtaganden avseende regionalflyg

Förväntade underskott inom den framtida leasingverksamheten samt åtaganden knutna till produkt- och luftvärdighetsansvar.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt avser i huvudsak Helikopter 14 och kommersiella flygplansprojekt.

ÖVRIGA SKULDE R

Koncernen

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Övriga långfristiga skulder
Skulder till intresseföretag	–	6
Långfristig förutbetald intäkt	151	203
Övrigt	185	75
Totalt	336	284
Övriga kortfristiga skulder
Skulder till intresseföretag	28	21
Skulder till joint ventures	347	137
Mervärdesskatt	127	120
Avdragen preliminärskatt	196	225
Depositioner avseende leasingverksamheten	40	107
Övrigt	393	196
Totalt	1 131	806

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 114 36

Moderbolaget

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Mervärdesskatt	71	63
Avdragen preliminärskatt	161	190
Skuld till kund	–	16
Värdering av derivat	173	–
Övrigt	117	165
Totalt	522	434

Upplupna projektkostnader	859	1 426	518	721
Personalskulder	111	180	119	112
Äldreavgångar och övertalighet	19	25	19	20
Värde kontrakterade flöden	–	47	–	–
Skadereserver	67	56	2	1
Royalty och kommission	10	13	–	–
Övrigt	284	260	106	93
Summa upplupna kostnader	3 520	4 248	2 297	2 554
Förutbetalda intäkter
Förskottsfakturering	4 510	3 636	3 035	2 360
Balanserade värde förändringar avseende rull
ningar av termins kontrakt	441	388	698	657
Balanserad projektränta	65	333	65	333
Övrigt	332	183	33	50
Summa förutbetalda intäkter	5 348	4 540	3 831	3 400

Totalt 8 868 8 788 6 128 5 954

MSEK 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31

åtaganden regionalflyg 152 339 152 339 Semesterskuld 793 752 581 555 Ej ankomna fakturor 354 432 278 341 Upplupna leasingkostnader 215 203 – – Sociala avgifter 546 490 416 347 Upplupna räntor 110 25 106 25

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen – –

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.

NOT 40

Upplupna kostnader Kostnader för kund-

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Koncernen Moderbolaget

FINANSIELL RISKHANTERING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT

Saab är i sin verksamhet, utöver affärsrisker, exponerat för olika slags finansiella risker såsom valuta-, ränte-, likviditets-, motparts- och kreditrisker samt politiska risker. Verksamheten består till stora delar av långa projekt, vilket ökar komplexiteten i den finansiella exponeringen.

Finansiell riskhantering

Styrelsen i Saab har godkänt en finanspolicy (Corporate Treasury Policy) som övergripande beskriver hur de finansiella riskerna ska hanteras och hur finansverksamheten skall bedrivas i stort. Målsättningen är att de finansiella riskerna ska identifieras och aktivt hanteras i syfte att reducera en negativ påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella handlingsfrihet. Policyn kommer att beskrivas inom respektive område i noten.

Det övergripande ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker är centraliserad till koncernstab Finans. För detta ändamål har koncernstab Finans gett ut direktiv och processer till de operativa affärsenheterna som beskriver hur de finansiella riskerna ska hanteras. Vidare finns detaljerade direktiv och riktlinjer för koncernstab Finans verksamhet, fastställd av koncernledningen.

Respektive affärsenhet använder koncernstab Finans funktioner för riskhanteringen. De finansiella riskerna är centraliserad till internbanken, Saab Treasury, och hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings ab, där även de externa transaktionerna genomförs. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom koncernstab Finans.

Saab Treasury ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, trading, den externa hanteringen av ränte- och valutarisker samt hantering av elprisrisker. Internbanken hanterar transaktioner som görs mot interna bolag och affärsenheter genom netting eller affärer med externa motparter. Vidare har Saab avtalat med extern part avseende hantering av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning.

Saab Treasury bedriver verksamheten i olika portföljer, internbank, finansiering, offert och trading, som riskmässigt styrs av riskmått uttryckt som Value at Risk (VaR). VaR är en sannolikhets baserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer, och är praxis inom det finansiella området. Genom VaR kan risk för olika tillgångsslag aggregeras till ett enda riskmått. Metoden ger ett mått på det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet. Saab Treasury har ett totalt riskmandat uttryckt som VaR på 50 msek (35), som fördelas mellan trading och hantering av ekonomiska risker. Funktionen Treasury Risk Analysis rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk på daglig basis till koncernledningen.

Finansiella instrument

De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, långa räntebärande fordringar, likvida medel och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Nedanstående tabeller visar en fördelad balansräkning kategoriserad och klassificerad enligt ias 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder 2008	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende handel	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende övrigt	Låne- och kundford ringar	Finansiella skulder	Derivat som identifierats som kassa flödes säkring	Derivat som identi fierats som verkligt värde säkring	Finansiell leasing	Totala finansiella tillgångar och skulder	Icke- finansiella tillgångar och skulder	2008-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	7 690	7 690
Materiella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	3 889	3 889
Leasingtillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	1 835	1 835
Andelar i intresseföretag	–	–	–	–	–	–	–	–	334	334
Finansiella placeringar	–	142	–	–	–	–	–	142	–	142
Långfristiga fordringar	–	–	1 321	–	–	–	–	1 321	–	1 321
Uppskjutna skattefordringar	–	–	–	–	–	–	–	–	841	841
Varulager	–	–	–	–	–	–	–	–	4 305	4 305
Derivat
Valutaterminer	264	–	–	–	816	183	–	1 263	–	1 263
Valutaoptioner	11	–	–	–	–	–	–	11	–	11
Ränteswappar	29	–	–	–	–	–	–	29	–	29
Övriga derivat	12	–	–	–	–	–	–	12	–	12
Summa derivat	316	–	–	–	816	183	–	1 315	–	1 315
Övriga fordringar	43	–	9 962	–	–	35	–	10 040	279	10 319
Likvida medel	–	–	822	–	–	–	–	822	–	822
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	–	–	–	77	77
Summa tillgångar	359	142	12 105	–	816	218	–	13 640	19 250	32 890
Eget kapital och skulder
Eget kapital	–	–	–	–	–	–	–	–	9 330	9 330
Avsättningar till pensioner	–	–	–	–	–	–	–	–	4	4
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–	–	–	–	–	1 105	1 105
Avsättningar	–	–	–	–	–	–	–	–	3 112	3 112
Förskott från kunder	–	–	–	–	–	–	–	–	897	897
Räntebärande skulder	–	–	–	3 883	–	–	–	3 883	–	3 883
Derivat
Valutaterminer	392	–	–	–	1 591	207	–	2 190	–	2 190
Valutaoptioner	32	–	–	–	–	–	–	32	–	32
Ränteswappar	84	–	–	–	35	–	–	119	–	119
Elderivat	8	–	–	–	–	–	–	8	–	8
Övriga derivat	14	–	–	–	–	–	–	14	–	14
Summa derivat	530	–	–	–	1 626	207	–	2 363	–	2 363
Övriga skulder	–	–	–	5 679	–	–	–	5 679	6 517	12 196
Summa eget kapital och skulder	530	–	–	9 562	1 626	207	–	11 925	20 965	32 890

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder 2007	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende handel	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende övrigt	Låne- och kundford ringar	Finansiella skulder	Derivat som identifierats som kassa flödes säkring	Derivat som identifierats som verkligt värde säkring	Finansiell leasing	Totala finansiella tillgångar och skulder	Icke- finansiella tillgångar och skulder	2007-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	7 940	7 940
Materiella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	3 932	3 932
Leasingtillgångar	–	–	–	–	–	–	187	187	1 635	1 822
Andelar i intresseföretag	–	–	–	–	–	–	–	–	318	318
Finansiella placeringar	–	233	–	–	–	–	–	233	–	233
Långfristiga fordringar	–	–	960	–	–	–	–	960	–	960
Uppskjutna skattefordringar	–	–	–	–	–	–	–	–	542	542
Varulager	–	–	–	–	–	–	–	–	5 383	5 383
Derivat
Valutaterminer	37	–	–	–	245	149	–	431	–	431
Valutaoptioner	2	–	–	–	–	–	–	2	–	2
Ränteswappar	33	–	–	–	–	–	–	33	–	33
Övriga derivat	13	–	–	–	–	–	–	13	–	13
Summa derivat	85	–	–	–	245	149	–	479	–	479
Övriga fordringar	12	–	9 755	–	–	–	–	9 767	497	10 264
Likvida medel	–	–	858	–	–	–	–	858	–	858
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	–	–	–	1 070	1 070
Summa tillgångar	97	233	11 573	–	245	149	187	12 484	21 317	33 801
Eget kapital och skulder
Eget kapital	–	–	–	–	–	–	–	–	11 008	11 008
Avsättningar till pensioner	–	–	–	–	–	–	–	–	101	101
Uppskjutna skatteskulder	–	–	–	–	–	–	–	–	1 263	1 263
Avsättningar	–	–	–	–	–	–	–	–	2 731	2 731
Leasingåtaganden	–	–	–	–	–	–	204	204	–	204
Förskott från kunder	–	–	–	–	–	–	–	–	2 558	2 558
Räntebärande skulder	–	–	–	3 660	–	–	–	3 660	–	3 660
Derivat
Valutaterminer	68	–	–	–	180	106	–	354	–	354
Valutaoptioner	6	–	–	–	–	–	–	6	–	6
Ränteswappar	41	–	–	–	–	–	–	41	–	41
Övriga derivat	13	–	–	–	–	–	–	13	–	13
Summa derivat	128	–	–	–	180	106	–	414	–	414
Övriga skulder	–	–	–	5 483	–	–	–	5 483	5 992	11 475
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	–	–	–	387	387
Summa eget kapital och skulder	128	–	–	9 143	180	106	204	9 761	24 040	33 801

Saabs finansiella tillgångar och skulder, kontraktuella åtaganden i orderstocken samt utestående fastprisofferter ger upphov till risker av olika slag. Dessa risker hanteras i stor utsträckning med olika derivatinstrument. Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• t omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till sek
• t omvandla upplåning i sek, alternativt överskott i sek, till de valutor i vilka tillgångarna är denominerade (avser främst flygplan som Saab äger inom leasingflottan)
• t omvandla räntebindningstiden för leasingkontrakt för att möta hyresintäkter samt önskad räntebindning för övriga tillgångar och skulders finansiering.

Tabellen på nästa sida visar en utförlig beskrivning av koncernens utestående derivat.

Utestående derivat

Valutaderivat				Marknadsvärde				Marknadsvärde
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Internbank	Finansiering	Offert portfölj	Trading
Löptid upp till ett år	EUR	–269	173	390	–217	–145	–	–71	–1
	USD	–210	346	467	–121	–31	–107	20	–3
	Övriga	–	229	137	92	74	–	18	–
Utestående valutaderivat med löptid upp till ett år, totalt			748	994	–246	–102	–107	–33	–4
Löptid ett till tre år	EUR	–124	73	246	–173	–173	–	–	–
	USD	–145	332	442	–110	–97	–17	–	4
	Övriga	–	81	81	0	7	–	1	–8
Utestående valutaderivat med löptid ett till tre år, totalt			486	769	–283	–263	–17	1	–4
Löptid tre till fem år	EUR	–36	16	60	–44	–44	–	–	–
	USD	–162	18	216	–198	–198	–	–	–
	Övriga	–	13	22	–9	–9	–	–	–
Utestående valutaderivat med löptid tre till fem år, totalt			47	298	–251	–251	–	–	–
Löptid över fem år	EUR	–29	3	36	–33	–33	–	–	–
	USD	–90	13	117	–104	–104	–	–	–
Utestående valutaderivat med löptid över fem år, totalt			16	153	–137	–137	–	–	–
Valutaderivat, totalt1)			1 297	2 214	–917	–753	–1242)	–323)	–8

1) Marknadsvärdet inkluderar ej erlagda eller erhållna optionspremier, balanserade premier på öppna kontrakt uppgår till 30 MSEK

2) Påverkar ej koncernens resultat, motposter finns i omvärdering av utländska dotterbolags tillgångar

3) Påverkar koncernens resultat

Räntederivat	Marknadsvärde	Marknadsvärde
Miljoner	Valuta	Nominell valuta	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Internbank	Finansiering	Offert portfölj	Trading
Löptid upp till ett år	SEK	–	12	15	–3	–	–3	–	–
Utestående räntederivat med löptid upp till ett år, totalt			12	15	–3	–	–3	–	–
Löptid ett till tre år	SEK	300	–	5	–5	–	–5	–	–
Utestående räntederivat med löptid ett till tre år, totalt			–	5	–5	–	–5	–	–
Löptid tre till fem år	USD	48	–	37	–37	–	–372)	–	–
	NOK	500	–	33	–33	–	–333)	–	–
Utestående räntederivat med löptid tre till fem år, totalt			–	70	–70	–	–70	–	–
Löptid över fem år	USD	29	–	40	–40	–	–402)	–	–
Utestående räntederivat med löptid över fem år, totalt			–	40	–40	–	–40	–	–
Räntederivat, totalt1)			12	130	–118	–	–118	–	–

1) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om –25 MSEK

2) Påverkar ej koncernens resultat, avser ränteriskhantering för leasing portföljen

3) Avser säkring av finansiering i NOK

Elderivat			Marknadsvärde		Marknadsvärde
Miljoner	MW	Tillgång SEK	Skuld SEK	Netto	Internbank	Finansiering	Offert portfölj	Trading	Elportfölj
Löptid upp till ett år	10	6	–	6	–	–	–	–	6
Utestående elderivat med löptid upp till ett år, totalt		6	–	6	–	–	–	–	6
Löptid ett till tre år	14	–	14	–14	–	–	–	–	–14
Utestående elderivat med löptid ett till tre år, totalt		–	14	–14	–	–	–	–	–14
Elderivat, totalt		6	14	–8	–	–	–	–	–8
DERIVAT, TOTALT		1 315	2 358	–1 043	–753	–242	–32	–8	–8
(varav derivat som används för kassaflödessäkring)				–810	–774	–36

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna negativt påverkar resultatet och kassaflödet. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• t resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för varor och tjänster är i olika valutor (ekonomisk och transaktionsexponering)
• t resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till sek (omräkningsexponering)
• t resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till sek (omräkningsexponering).

I hanteringen skiljer Saab på tre typer av exponering; ekonomisk exponering, transaktionsexponering och omräkningsexponering. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv. Den ekonomiska och transaktionsmässiga exponeringen illustreras nedan.

	Ramavtal
Offerter	Orderstock
Ekonomisk exponering	Transaktionsexponering	Ekonomisk exponering	Tid

Vid lämnande av fastprisofferter i utländsk valuta uppstår en valutarisk som utgör en ekonomisk exponering. Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och utgör därmed en transaktionsexponering. Ramavtal kan sägas innehålla både transaktions- och ekonomisk exponering. Den transaktionsmässiga exponeringen uppstår vid avrop från ramavtalet som övergår till orderstock och den ekonomiska exponeringen för framtida förväntade kassa flöden, dels i tiden, dels i volymen.

Ramavtal finns för de olika civila flygprogrammen med i huvudsak fasta priser i usd och eur.

Ekonomisk exponering

Valutarisker i samband med lämnade offerter begränsas primärt genom kontraktsformuleringar alternativt genom offerter i egna kostnadsvalutor. I de fall fastprisofferter i utländsk valuta lämnas, hanteras den uppkomna valutarisken centralt inom ramen för Saab Treasurys offertportfölj. Syftet med portföljen är att minimera koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för säkring.

I samband med avlämnande av fastprisoffert i utländsk valuta, med motvärdet lägre än msek 1 000 (500) för en enskild offert, i koncernens vanligaste kontraktsvalutor, säkrar Saab Treasury valutarisken genom en kombination av terminer och optioner. Andelen bestäms av den förväntade sannolikheten för affär. Säkringar av större fastprisofferter än msek 1 000 med valutarisk beslutas av koncernledningen.

Under året säkrades 76 offerter, varav 32 var utestående per årsskiftet, för motsvarande msek 4 975 (3 018). Totalt har msek 20 269 säkrats sedan starten 2000. Nettot av optionspremier var under året msek 12 (24), vilket motsvarar 0,25 procent (0,79) av det säkrade beloppet.

Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar per valuta vid årsskiftet för att säkra risken i utestående offerter.

	Termin1)		Optioner 2)		Summa säkring
Netto säkringar (miljoner)	2008	2007	2008	2007	2008	2007
USD	–132	–48	41	–52	–91	–100
EUR	–80	–80	–49	–20	–129	–100
GBP	–4	–1	–14	–5	–18	–6
CZK	–100	–	–25	–64	–125	–64

1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner

2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner

Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av utfallet i offerten samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens totala resultat består av två delar

• t Realiserat resultat
• Den offererade affären erhålls ej och externa säkringar stängs – Den offererade affären erhålls och externa säkringar justeras för att matcha exponeringen
• t Orealiserat resultat
• Alla utestående externa derivat marknadsvärderas och påverkar portföljens resultat

Under andra halvåret 2008 har portföljens resultat påverkats negativt av svenska kronans depreciering och ökade volatilitet gentemot framförallt usd och eur, vilka portföljen är nettosäljare av under offertperioden.

Nedanstående tabell visar hur säkringar av den ekonomiska risken har påverkat resultatet.

MSEK	2008	2007
Orealiserat resultat	–11	–19
Realiserat resultat1)	–216	21
Totalt resultat	–227	2

1) Av det realiserade resultatet på –216 MSEK var –239 MSEK rullningar av säkringar under offerternas giltighetstid.

Risken i säkringarna styrs av ett riskmått baserat på ett sannolikhetsvägt VaR som består av två delar. En del avser VaR för de interna säkringarna multiplicerad med den uppskattade vägda sannolikheten för att erhålla offerterna. Den andra delen avser VaR för de externa säkringarna.

Med riskneutralitet menas här att ovanstående VaR summerar till noll, det vill säga det sannolikhetsvägda beloppet säkras externt.

VaR = VaR (internSäkring) x Sannolikhet – VaR (ExternSäkring)

VaR för offertsäkringarna uppgick vid årets slut till msek 11,7 (0,5). Limiten för risken utökades under 2008 till följd av en ökad volym fastprisofferter från 15 till msek 30 i VaR.

Nedanstående tabell visar riskexponeringen/orealiserade marknadsvärdet vid olika utfall.

MSEK	Orealiserat marknads värde
Alla offererade affärer erhålls	396
Ingen offererad affär erhålls	30
Worst case*	2
Inga externa säkringar och alla offererade affärer erhålls	366

* Med worst case menas det mest negativa utfallet i marknadsvärde på de interna och exterma säkringarna beroende på om affär ehålls eller ej

Transaktionsexponering

Under 2008 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 68 procent (65) av omsättningen. Eftersom stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i sek medför detta att Saab har stora nettoflöden i utländska valutor. Exponering som följer av detta minimeras aktivt genom att kontraktera exportkunder i sek samt kontraktera leverantörer i kundkontraktsvalutan.

Saabs finanspolicy föreskriver att framtida kassaflöden i utländsk valuta från orderstocken och ramavtal ska valutasäkras. Syftet med valutasäkring är att skydda bruttomarginalerna i orderstocken och i ramavtalen.

För att eliminera transaktionsexponering i utländska valutor tillämpas nettning, vilket innebär att inkommande valuta utnyttjas till betalningar för inköp i samma valuta. Vidare uppnås valutariskneutralitet genom kontraktsformuleringar eller genom transaktioner på valutamarknaden med valutaterminer. Valutasäkring görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken, 45,3 miljarder sek (47,3), är sek, usd, eur och gbp. Av den totala orderstocken är 63 procent (78) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 37 procent (22) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler, enligt nedanstående tabell.

Valuta mot värde (miljar der)	Andel av total i %	Rör liga priser	Rör liga priser i % av total	Rör liga priser valuta	Rör liga priser valuta i % av total	Fasta priser	Fasta priser i % av total	Fasta priser med kost nads index	Fasta priser med kost nads index i % av total
SEK	56	14,9	33	–	–	8,8	19	1,5	3
USD	21	0,1	–	0,6	1	8,8	19	–	–
EUR	10	0,4	1	0,5	1	2,6	6	1,3	3
GBP	6	0,1	–	–	–	2,3	5	0,3	1
Övriga	7	–	–	–	–	2,5	6	0,6	1
Summa	100	15,5	34	1,1	2	25,0	55	3,7	8

I nedanstående tabell visas nettot av utestående valutaterminskontrakt i internbanken uppdelade på förfallotidpunkt och valuta, för de största valutorna. Nettot av utestående valutaterminskontrakt definieras som försäljning av valuta på termin minus inköp av valuta på termin. Det är viktigt att understryka att nettot av valutaterminerna inte direkt går att jämföra med orderstocken i respektive valuta, eftersom affärsenheterna strävar efter att omvandla kontraktskostnader från funktionell valuta till utländsk valuta.

För säkringarna av transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning och det orealiserade nettoresultatet uppgick vid årsskiftet till msek –752 (96), se vidare under avsnittet Säkringsredovisning. Balanserade valutavinster vid terminsrullningar uppgick till msek 476 (434).

En analys har gjorts på känsligheten i marknadsvärdet på de befintliga externa säkringarna för förändring av valutakurser, allt annat lika. En förändring av kronan gentemot alla valutor med 10 procent ger en marknadsvärdesförändring på msek 785. En försvagning av kronan gentemot alla valutor med 10 procent skulle ge ett marknadsvärde på msek –1 509, en förstärkning av kronan gentemot alla valutor med 10 procent skulle resultera i ett marknadsvärde på msek 60.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i utländska koncernföretag. Även verksamheten som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i usd (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till sek. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till msek 2 375 (2 492).

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
USD	1 058	1 193
EUR	76	82
AUD	343	368
ZAR	617	664
Andra valutor	281	185
Totalt	2 375	2 492

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte enligt finanspolicyn.

Ränterisker

Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa balansposter påverkas av förändringar i underliggande räntor. Nettoskuldsättning innebär att resultatet påverkas av förändringar i marknadsräntorna via ett förändrat finansnetto och via påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen.

Saab arbetar för att uppnå riskneutralitet avseende ränterisk genom att eftersträva likformig räntebindning på balansräkningens tillgångs- och skuldsida. Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration. Den totala ränterisken i Saab har kraftigt reducerats genom bildandet av Saab Pensionsstiftelse (2006) där matchning av ränterisken görs gentemot underliggande pensionsskuld. Ränteswappar i usd används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i sek, vilken via valutaswappar växlas till dotterbolagens valuta. Ränterisker i koncernens finansiering hanteras med utgångspunkt från ett benchmark med 18 månaders duration, med möjlighet att avvika +/–18 månader. Ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner används för ränteriskhantering och för att uppnå önskad duration i finansieringen. Per årsskiftet var durationen i räntebindningen 3 månader (0,2). För ytterligare känslighetsanalys, se vidare under finansiering.

Finansiering

Under 2008 har nettoskulden exklusive räntebärande fordringar och avsättningar för pensioner förändrats från msek –2 802 till msek –3 061. Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placerats som korta depositioner på bankmarknaden. I februari etablerades ett företagscertifikatprogram som ger möjlighet att låna i sek och eur till ett motvärde av msek 3 000. I juni utökades låneramen på programmet till msek 5 000. Vidare upphandlades backup-faciliteter för certifikaten på totalt msek 2 100. Finansiering av nettolikviditeten har skett genom utnyttjande av företagscertifikatprogrammet. Likvida placeringar och räntebärande skulder framgår av tabellen på nästa sida.

Netto utestående terminskontrakt, transaktionsexponering

		EUR		USD		GBP		ZAR		NOK		CZK		THB	SGD
MSEK	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
<90 dagar	–72	–133	–3	–48	–32	–21	191	310	–14	–30	–	–	–	–	–4	–
91–180 dagar	–8	–51	–13	–101	–21	–41	134	263	–132	10	–16	–	–	–	–1	–
181–210 dagar	–14	27	–49	–72	–3	–6	171	72	–44	9	–	–	–47	–	–2	–
211–360 dagar	–57	–45	–15	–25	2	–14	143	134	5	9	–	–	–	–	–	–
1 år	–85	–53	–82	–56	–21	–29	355	251	–1	–195	–36	–	–87	–	–21	–
2 år	–39	–51	–68	–104	–9	–9	60	99	–2	–	–36	–	–	–	–6	–
3 år	–22	–18	–84	–100	–24	–7	11	52	–3	–	–12	–	–	–	–8	–
4 år	–16	–19	–78	–34	–	2	45	–	–	–	–8	–	–	–	–	–
>5 år	–29	–42	–90	–25	–	3	–	–	–	–	–10	–	–	–	–	–
Summa	–342	–385	–483	–565	–108	–122	1 110	1 181	–190	–197	–118	–	–134	–	–43	–

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Tillgångar
Likvida medel	822	858
Summa likvida placeringar	822	858
Skulder
Skulder till kreditinstitut	2 832	2 603
Annan upplåning och övriga räntebärande skulder	1 051	1 057
Summa räntebärande skulder	3 883	3 660
Nettoskuld exklusive räntebärande fordringar och avsätt
ningar för pensioner	–3 061	–2 802
Tillkommer räntebärande fordringar	1 372	1 276
Avgår avsättningar för pensioner	4	101
Nettoskuld	–1 693	–1 627

Per den 31 december 2008 var nettoskulden msek –1 693 (–1 627) med ett genomsnitt under året på msek –2 023 (219). Nettot av betalda räntekostnader och erhållna ränteintäkter uppgår till msek –163 (37). Av de likvida placeringarna på msek 822 (858) var sek 10 (10) pantsatta som handelssäkerhet gentemot omx.

Räntebärande skulder på msek 3 883 (3 660) utgörs främst av kort finansiering msek 2 828 (2 603) och skulder till joint ventureföretag msek 1 029 (1 041), enligt nedanstående tabell.

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Företagscertifikatsprogram	2 456	–
Klubblån	–	2 500
Nyttjande av backup-faciliteter	300	–
Övrig finansiering	76	103
Skulder till kreditinstitut	2 832	2 603
Annan upplåning och övriga räntebärande skulder	1 051	1 057
Summa räntebärande skulder	3 883	3 660

I moderbolaget finns även en finansiering på mnok 975, som genomfördes i samband med förvärvet av 7,5 procent av aktierna i Aker Holding as under 2007. Saabs investering uppgick till cirka nok 1,2 miljarder, varav cirka 80 procent finansierats via ovannämnda lån. Saabs risk i lånet har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i balansräkningen redovisas netto som en fordran enligt not 27.

Ränterisken i lånen för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var msek 0,28 (0,01) den 31 december 2008. I känslighetsanlysen nedan framgår påverkan på resultatet vid en ökning av marknadsräntor respektive kreditmarginalen med 1 procentenhet för Saabs refinansiering av krediter.

Känslighetsanalys av finansiell risk

		Påverkan av		Påverkan av kredit	Påverkan på
MSEK	Ränte bindning	marknads ränta, 1%	Kapital bindning	spread, 1%	finansiella kostnader
Förfall
2009	2 828	28	2 828	28	57
2010	4	–	4	–	–
2011	–	–	–	–	–
2012	–	–	–	–	–
2013 och framåt	–	–	–	–	–
Totalt	2 832	28	2 832	28	57

Refinansieringsrisker

Med refinansieringsrisk avses risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån.

Förfallotidpunkt för räntebärande skulder på msek 3 883 visas i nedanstående tabell.

MSEK	2009	2010
Skulder till kreditinstitut	2 828	4
Annan upplåning och räntebärande skulder	1 051	–
Totalt	3 879	4

Certifikatprogrammet har ersatt den kortfristiga finansieringen via klubblånet och därmed säkerställt en outnyttjad facilitet om msek 4 000 vars syfte är att fungera som backup och kortfristig finansiering av exempelvis förvärv eller rörelsekapital. Nedanstående tabell visar de bekräftade kreditfaciliteterna per årsskiftet.

MSEK	Facilitet	Utnyttjat	Tillgäng ligt
Klubblån (förfall 2012)	4 000	–	4 000
Backup-facilitet (förfall 2009)	2 100	300	1 800
Kontolimiter (förfall 2009)	421	–	421
Totalt	6 521	300	6 221

Klubblånet är en kreditfacilitet med ett motvärde på msek 4 000 gentemot åtta banker och förfaller 2012. Kreditmarginalen är 0,25 procentenheter över Stibor eller motsvarande beroende på i vilken valuta faciliteten utnyttjas och löftesprovisionen är 0,08 procent per år på den icke utnyttjade andelen. Inga finansiella covenants föreligger i vare sig klubblånet eller de andra kreditfaciliteterna.

Enligt Saabs finanspolicy ska det alltid finnas outnyttjade kreditfaciliteter eller likvida medel som motsvarar det högsta av:

• t 10 procent av omsättningen
• t 50 procent av utestående on-demandgarantier, se nedan.

Saab möter i sin löpande affärsverksamhet även krav på garantier, framför allt som säkerhet för förskott från kunder och för fullgörande av kontraktsåtaganden. Vissa sådana garantier är av on-demand-typ, som kan utgöra en likviditetsrisk, se vidare not 42. Per årsskiftet fanns outnyttjade kreditfaciliteter för att möta dessa krav.

Saab har som policy att försäkra on-demandgarantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Denna möjlighet utnyttjas främst i kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (ekn) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Övriga finansiella skulder avser leverantörsskulder och upplupna kostnader som omsätts inom ordinarie verksamhet.

Kredit- och motpartsrisker

Kreditrisken är risken för att motparten i en transaktion inte kommer att fullgöra sina finansiella avtalsförpliktelser och att eventuella säkerheter inte täcker bolagets fordran. Saab har i sin löpande affärsverksamhet kreditrisker på kunder och leverantörer.

Kundkreditrisker

Utestående kundfordringar utgör en kreditrisk. Den 31 december 2008 var koncernens utestående kundfordringar msek 4 194 (3 724). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 83 procent (81) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom eu som svarar för 71 procent (71) av totalen. Där motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- och/eller försäkringsgarantier alternativt garantier från ekn. I samband med kontantaffärer kräver Saab regelmässigt att remburs öppnas till Saabs förmån för att säkerställa att betalning kommer att erhållas.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick till msek 27 (26) vilket motsvarar 0,6 procent (0,7) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2008	2007
Nedskrivningar, 1 januari	–26	–33
Nedskrivningar för beräknade förluster	–13	–12
Återföring av tidigare nedskrivningar	6	16
Faktiska kreditförluster	6	3
Nedskrivningar, 31 december	–27	–26

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
<30 dagar	848	564
30 till 90 dagar	631	153
91 till 180 dagar	148	99
>181 dagar	244	200
Förfallna kundfordringar	1 871	1 016

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- och/ eller försäkringsgarantier, alternativt gentemot stater, är kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Leverantörskreditrisker

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk. Den 31 december 2008 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för msek 799 (699). Koncernens policy är att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott.

Exportfinansiering

Kundfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av koncernens produkter. Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering och den förväntas öka beroende på den globala finansiella situationen. Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundernas krav. Saab levererar till kund och erhåller betalning från kreditgivande institut direkt. För att begränsa riskexponeringen säljs riskerna ut på marknaden till statliga garantiinstitut, banker och försäkringsbolag.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består av kreditrisker på banker genom depositioner och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument. Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (bis i). Den 31 december 2008 uppgick motpartsriskerna till 1 766 msek (1 343), varav ut låning till banker msek 200 (201). För att begränsa kreditrisken gentemot banker gäller följande:

• t Saab har ingått nettningsavtal, isda-avtal, för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat
• t Alla finansiella motparter måste ha ett långfristigt kreditbetyg om lägst A
• t Separata kreditlimiter har tilldelats varje motpart baserat på kreditbetyg

Elprisrisker

Priset på el påverkar direkt koncernens resultat och rörelsemarginal. De svenska enheterna förbrukar cirka 220 MWh per år med en spotprisrisk på 2,2 msek per öres förändring av elpriset. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el mot förändringar i spotpriset. Detta sker genom en säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av kommande kvartals förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt per kvartal till och med kvartal 13.

Hanteringen av elhandelderivat bedrivs genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande msek 1,2 (1,2) uttryckt som VaR. Marknadsvärdet av elderivat var per årsskiftet msek –8 (33).

Trading

Styrelsen har givit ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument, trading, på msek 20, uttryckt enligt VaR. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2008 blev tradingresultatet msek 12 (18), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till msek 1,4 (1,6).

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtagande. Saab Pensionsstiftelse ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsens tillgångar förvaltas med målsättning att reducera ränterisken genom att matcha durationen i skulden mot räntebärande tillgångar samt att optimera avkastningen på kapitalet inom given placeringspolicy. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent har lägst A(A2) i kreditrating enligt Standard & Poor's och Moody's, aktie- och hedgefonder samt strukturerade produkter. Placeringspolicyn är dynamisk och är en funktion av risken att understiga den absoluta golvnivån i konsolidering på 65 procent (70), det vill säga marknadsvärdet av stiftelsens tillgångar i förhållande till nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser (se vidare under not 34 för antaganden för skuldberäkning). Saab Pensionsstiftelse hade per den 31 december 2008 räntematchat 50 procent (50) av skuldens framtida utbetalningar. Av stiftelsens kapital var 58 procent (61) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 42 procent (39) i aktie- och hedgefonder och strukturerade produkter.

Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var msek 3 082 (3 304) den 31 december 2008 och årets avkastning var –16,1 procent (–5,0). Under 2008 betalades msek 0 (1) i gottgörelse från stiftelsen. Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	3 082	3 304	3 234
Nuvärdet av förmåns bestämda förpliktelser1)	4 432	3 923	3 618
Konsolideringsgrad	70%	84%	89%
Pensionsförpliktelse enligt PRI	3 678	3 427	3 183
Konsolideringsgrad	84%	96%	102%

1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka

Säkringsredovisning

Saabs finanspolicy föreskriver att in- och utbetalningar avseende fasta order i utländsk valuta (transaktionsexponeringen) ska valutasäkras. Genom valutasäkringen elimineras valuta- och ränterisken och således säkras de beräknade bruttomarginalerna i orderstocken. För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning i enlighet med ias 39.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas på valutaterminer och valutaswappar som används för säkring av framtida in- och utbetalningar i utländsk valuta, huvudsakligen för de derivat som ingåtts efter den 31 december 2006. De derivat som ingicks före den 31 december 2006 och som då klassades som kassaflödessäkringar redovisas även fortsättningsvis som kassaflödessäkringar.

Kassaflödessäkringarna förväntas påverka resultaträkningen den period de säkrade flödena inträffar förutom de kassaflödessäkringar som avser tillverkning mot lager, vilka påverkar resultaträkningen först den dag leverans sker till kund. Säkringsreserven före skatt uppgick till msek –831 (111), varav värdet på derivat är msek –810 (65) och effekter som uppstått vid rullning av derivat samt poster som lämnat säkringsredovisningen msek –21 (46). För information om det belopp som redovisades i eget kapital samt det belopp som togs bort från eget kapital och redovisades i resultaträkningen 2008, se not 33, Eget kapital.

I tabellen nedan visas de kassaflöden som motsvarar de derivat som har kassaflödessäkrats under 2008 respektive 2007. Beloppen är uttryckta i miljoner i lokal valuta.

Under 2008 har säkringsredovisning tillämpats på ett lån som delvis säkrats med en ränteswap i syfte att uppnå önskad räntebindning.

Säkringsredovisning till verkligt värde

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas huvudsakligen på valutaterminer och valutaswappar som används för säkring av framtida in- och utbetalningar i utländsk valuta för de derivat som ingåtts till och med 31 december 2006.

Nedanstående tabell visar marknadsvärdet på de valutaderivat som har säkringsredovisats till verkligt värde. För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde och den säkrade postens påverkan på årets resultat, se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Säkringsredovisning till verkligt värde, MSEK	Marknadsvärde 2008	Marknadsvärde 2007
Valutarisk i orderstock (säkrad post)	35	–47
Valutaderivat (säkringsinstrument)	–25	39

Verkligt värde

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som handhas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Black and Scholes.

Följande instrument värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata.

Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i sek till bokslutskurser.

Optioner: Optionsprisningsmodellen Black and Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner.

Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna.

Resterande instrument värderas enligt noterade priser på marknaden på balansdagen:

• t Obligationer
• t Elderivat
• t Övriga räntederivat

Kassaflödessäkringar per valuta
---------------------------------	--

		CZK			EUR			GBP			NOK			THB			USD			ZAR
Miljoner	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto	Ut flöde	Inflöde	Netto
< 90 dagar	–	–	–	–48	125	77	–25	54	29	–198	–	–198	–	–	–	–96	103	7	–49	22	–27
91-180 dagar	–	16	16	–30	32	2	–11	26	15	–5	137	132	–	–	–	–63	78	15	–47	35	–12
181-210 dagar	–	–	–	–10	23	13	–8	8	–	–6	50	44	–	47	47	–30	92	62	–6	–	–6
211-360 dagar	–	–	–	–13	66	53	–31	27	–4	–7	1	–6	–	–	–	–59	63	4	–42	–	–42
2010	–	14	14	–20	101	81	–29	50	21	–2	3	1	–	87	87	–111	200	89	–71	–	–71
2011	–	14	14	–5	32	27	–4	13	9	–1	3	2	–	–	–	–62	133	71	–47	–	–47
2012	–	12	12	–2	13	11	–3	28	25	–	3	3	–	–	–	–15	101	86	–	–	–
2013	–	8	8	–5	16	11	–3	3	–	–	–	–	–	–	–	–	80	80	–	–	–
2014 och framåt	–	9	9	–	11	11	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–2	100	98	–	–	–
Summa flöden 2008	–	73	73	–133	419	286	–114	209	95	–219	197	–22	–	134	134	–438	950	512	–262	57	–205
Summa flöden 2007	–14	307	293	–136	297	161	–69	108	39	–39	24	–15	–	–	–	–250	781	531	–394	99	–295

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ställda säker heter för egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar	501	1 701	501	1 701
Andra tillgångar	–	335	–	–
Obligationer och andra värdepapper	10	10	10	10
Totalt	511	2 046	511	1 711

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	74	71	74	71
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	–	–	5 360	4 678
Borgensförbindelser till för mån för joint ventures	549	458	-	–
Borgensförbindelser till för mån för intresse företag	80	69	469	409
Borgensförbindelser övriga	1	5	–	–
Totalt	704	603	5 903	5 158

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därför redovisas inget värde.

Den totala volymen garantier uppgår till msek 12 172 (9 759) varav 83 procent (89) utgör bankgarantier och 17 procent (11) moderbolagsgarantier. Av bankgarantier så är 50 procent on-demand.

NOT 43

NÄRSTÅENDE

Närstående företag som koncernen har transaktioner med är framför allt bae Systems, som äger 21 procent av kapitalet och 20 procent av rösterna i Saab och hälften av det gemensamhetsägda försäljningsbolaget Gripen International kb. Försäljningsintäkterna till och inköp från bae Systems uppgår till 311 respektive msek 199. I räntebärande skulder ingår också ett lån från bae Systems uppgående till msek 7.

Saab och seb har en gemensam styrelseledamot och Saab har även finansiella överenskommelser med seb.

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor. Saab har inte heller några betydande transaktioner med styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen.

Transaktioner med bae Systems, Gripen International och andra närstående sker med tillämpning av affärsmässiga principer.

Av moderbolagets omsättning avsåg 14 procent försäljning till företag inom koncernen medan 14 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag uppgår till cirka msek 844 respektive msek 1 728.

NOT 44

KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets	Ägarandel i %
Koncernföretag	säte, land	2008	2007
Combitech AB	Jönköping, Sverige	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Bofors Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Danmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	75	100
Saab Seaeye Ltd	England	100	100
Saab Systems Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Training Systems AB	Jönköping, Sverige	100	100
Saab Underwater Systems AB	Motala, Sverige	100	100

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	21 377	21 208
Nyemissioner/kapitaltillskott	65	220
Förvärv	3	349
Försäljningar och likvidationer	–101	–388
Omklassificeringar	–	–12
Utgående balans 31 december	21 344	21 377
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	–9 413	–9 170
Årets nedskrivningar	–269	–243
Utgående balans 31 december	–9 682	–9 413
Redovisat värde 31 december	11 662	11 964

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultat räkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

			2008-12-31
Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i %	Redo visat värde
Celsius AB, 556194-4652, Stockholm	28 066 038	100	928
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100	155
Celsius Materialteknik CMT AB, 556354-6349, Linköping	20 000	100	4
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	500 000	100	964
Combitech CSE AB, 556615-7581, Linköping	1 000	100	34
C3 Technologies AB, 556628-6414, Linköping	590	59	9
Elesco Holding Oy, Finland	–	100	90
EMC Service Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100	3
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Eskilstuna	100 000	100	10
Gripen International AB, 556628-6380, Linköping	1 000	100	4
Götaverken International N.V., Curacao	–	100	5
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Malmö	48 000	100	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100	50
Linköping City Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100	3
Saab Aerospace Overseas AB, 556628-6448, Linköping	1 000	100	3
Saab Aerotech B.V. , Nederländerna	-	100	5
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, Stockholm	30 000	100	1 500
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100	77
Saab Bofors Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100	357
Saab Communication AB, 556181-4418, Stockholm	21 000	100	3
Saab Czech s.r.o, Tjeckien	–	100	15
Saab Danmark A/S, Danmark	–	100	103
Saab Facilities Stockholm AB, 556244-5683, Stockholm	170 000	100	17
Saab Grintek (Pty) Ltd, Sydafrika (totalt ägande 100%, Saab South Africa äger 56%)	–	44	354
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd, Sydafrika (totalt ägande 75%, Saab Grintek (Pty) Ltd äger 38%)	–	37	77
Saab Holdings U.S. Inc., USA	–	100	622
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100	6
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100	3 757
Saab PerformIT AB, 556569-2919, Karlstad	1 350	60	11
Saab Security Systems AB, 556627-4998, Järfälla	200 000	100	100
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	–	100	406
Saab Space Fastighetsbolag AB, 556230-7404, Göteborg	1 000	100	67
Saab Supporter Ett AB, 556121-2597, Linköping	1 000	100	95
SaabTech AB, 556460-1655, Järfälla	3 000 000	100	363
Saab Technologies Inc., USA	–	100	1
Saab Training Systems AB, 556030-2746, Jönköping	150 000	100	42
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	–	100	6
Saab Underwater Systems AB, 556439-6884, Motala	250 000	100	76
Vilande bolag m.m.	–	–	1 335
Redovisat värde vid årets slut			11 662

NOT 45

OBESKATTADE RESERVER

Moderbolaget
MSEK	2008	2007
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Byggnader och mark
Ingående balans 1 januari	127	151
Årets avskrivningar under plan	–22	–24
Utgående balans 31 december	105	127
Maskiner och inventarier
Ingående balans 1 januari	336	201
Årets avskrivningar under/utöver plan	–19	49
Övertagande via rörelseförvärv	–	86
Utgående balans 31 december	317	336
Summa obeskattade reserver 31 december	422	463

KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens operativa kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Det operativa kassa flödet avviker på följande punkter från kassaflödesanalysen på sidan 65:

• t Bildandet av pensionsstiftelsen ingår ej i kassaflödet från den löpande verksamheten 2007.
• t Förvärv eller avyttringar av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella placeringar samt räntebärande fordringar ingår ej i investeringsverksamheten.

OPERATIVT KASSAFLÖDE

Koncernen
MSEK	2008	2007
Kassaflöde från verksamheten
Resultat efter finansiella poster	–406	2 449
Överfört till pensionsstiftelse	–408	–240
Justeringar av poster som ej ingår i kassa flödet	3 068	867
Betald skatt	–182	–216
Kassaflöde från den löpande verksam heten före förändringari rörelsekapital exklusive bildande av pensionsstiftelse	2 072	2 860
Rörelsekapital
Varulager	–27	–644
Rörelsefordringar	312	–1 605
Erhållna kundförskott	–1 618	–934
Leasingåtaganden	–220	–251
Övriga rörelseskulder	708	–287
Avsättningar	–273	–443
Förändring av rörelsekapital	–1 118	–4 164
Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive bildande av pensionsstiftelse	954	–1 304
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	–636	–666
Investeringar i materiella anläggnings tillgångar	–386	–395
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	41	45
Avyttring av leasingtillgångar	212	325
Förvärv av koncernföretag	–	–515
Avyttring av koncernföretag	443	970

OPERATIVT KASSAFLÖDE JÄMFÖRT MED ÅRETS KASSAFLÖDE I KASSAFLÖDESANALYSEN

MSEK	2008	2007
Operativt kassaflöde	659	–1 603
Investeringsverksamheten – räntebärande:
Finansiella placeringar och fordringar	–89	–247
Finansieringsverksamheten:
Upptagna lån	85	2 017
Bildande av pensionsstiftelse	–	–43
Återköp av aktier	–209	–184
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	–487	–464
Tillskott från/utdelning till minoritetsintressen	10	–2
Årets kassaflöde	–31	–526

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Likvida medel

Koncernen

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på check räkningskredit)	795	825
Depositioner	27	33
Summa enligt balansräkningen	822	858
Summa enligt kassaflödesanalysen	822	858
Moderbolaget

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på check räkningskredit)	237	387
Summa enligt balansräkningen	237	387
Summa enligt kassaflödesanalysen	237	387

Betalda räntor och erhållen utdelning

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Erhållen utdelning	2	5	409	237
Erhållen ränta	109	132	228	214
Erlagd ränta	–272	–95	–424	–228
Totalt	–161	42	213	223

Operativt kassaflöde	659	–1 603

Avyttring/förvärv av andelar m.m. 31 –63

förändring av räntebärande finansiella tillgångar –295 –299

Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2008	2007	2008	2007
Avskrivningar	1 161	1 150	243	301
Nedskrivningar	353	108	308	333
Förändringar i värdet av biologiska tillgångar	–2	–11	–	–
Förändringar i värdet av förvaltningsfastigheter	1	–6	–	–
Resultatandelar i intresse företag	–15	–12	–65	172
Utdelningar från intresse företag	2	5	–	–
Utdelning och koncern bidrag från koncernföretag	–	–	–438	–564
Realisationsresultat vid försäljning av anläggnings tillgångar	–78	–362	–	–
Nedskrivning av varulager	1 187	–	1 187	–
Återföring av nedskrivna fordringar	–	–139	–	–
Avsättningar	538	283	582	–
Avsättningar till pensioner	31	–28	336	103
Övrigt	–110	–121	–181	–60
Totalt	3 068	867	1 972	285

Förvärv av koncernföretag och andra affärsenheter

Koncernen

MSEK	2008	2007
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	–	110
Materiella anläggningstillgångar	–	26
Finansiella anläggningstillgångar	–	64
Uppskjutna skattefordringar	–	48
Varulager	–	52
Rörelsefordringar	–	28
Likvida medel	–	70
Summa tillgångar	–	398
Uppskjuten skatteskuld	–	22
Rörelseskulder	–	122
Summa avsättningar och skulder	–	144
Utbetald köpeskilling	–	–585
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	–	70
Påverkan på likvida medel	–	–515
Räntebärande skulder	–	–
Påverkan på nettolikviditet (likvida medel minus räntebärande skulder)	–	–515

Avyttring av koncernföretag och andra affärsenheter

Koncernen
MSEK	2008	2007
Avyttrade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	7	8
Materiella anläggningstillgångar	–	547
Varulager	4	102
Rörelsefordringar	54	72
Derivat	–	21
Tillgångar som innehas för försäljning	564	134
Likvida medel	–	7
Summa tillgångar	629	891
Avsättningar	2	23
Uppskjuten skatteskuld	1	10
Rörelseskulder	5	161
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	239	2
Summa avsättningar och skulder	247	196
Försäljningspris	443	977
Erhållen köpeskilling	443	977
Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten	–	–7
Påverkan på likvida medel	443	970
Räntebärande fordringar	–	–51
Påverkan på koncernens nettolikviditet	443	919

Förvärv av inkråm och verksamheter

Moderbolaget

MSEK	2008	2007
Förvärvade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	–	218
Finansiella anläggningstillgångar	–	1
Varulager	–	761
Rörelsefordringar	–	1 624
Summa tillgångar	–	2 604
Avsättningar	–	291
Lån	–	723
Rörelseskulder	–	1 590
Summa avsättningar och skulder	–	2 604

UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab ab (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets aktier är registrerade på nasdaq omx Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab ab, Box 70363, 107 24 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2008 består av moderbolaget och dess koncern företag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

NOT 48

MILJÖREDOVISNING

För utförlig information relaterat till Saabs miljöredovisning, se förvaltningsberättelsen sidan 54–57.

NOT 49

I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

				Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2008	2007	2008	2007
Australien	AUD	1	5,36	5,66	5,53	5,66
Danmark	DKK	100	146,80	127,05	128,84	124,13
Euro	EUR	1	10,94	9,47	9,61	9,25
Japan	JPY	100	8,60	5,72	6,40	5,74
Kanada	CAD	1	6,30	6,59	6,17	6,31
Norge	NOK	100	110,35	118,75	117,05	115,46
Storbritannien	GBP	1	11,25	12,91	12,09	13,53
Sydafrika	ZAR	100	82,00	94,00	80,07	95,83
USA	USD	1	7,75	6,47	6,58	6,76

NOT 50

NYCKELTALSDEFINITIONER

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

Justerad rörelsemarginal

Rörelseresultat justerat för resultat vid avyttring av verksamheter och intäkter/kostnader av engångskaraktär, i procent av försäljningsintäkter.

Sysselsatt kapital

Totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Överskottsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

Kapitalomsättningshastighet

Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolikviditet/nettoskuld

Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädningseffekt föreligger om årets resultat är negativt.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier vid årets utgång.

UTDELNINGSMOTIVERING

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till sek 1,75 per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med msek 187. Saab abs fria egna kapital uppgår till msek 1 804 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till msek 7 734 före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till msek –248 och för moderbolaget msek –655.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 28 procent jämfört med koncernens långsiktiga mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 28 procent 2008.

Saabs bruttoinvesteringar för 2008 uppgick till msek 386, vilket bedöms vara en bra approximation på det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2008 uppgick till msek 1 439 varav msek 635 har aktiverats i balansräkningen.

Saab har under året haft en nettoskuld och denna, räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden med avdrag för likvida medel och ränte bärande fordringar, uppgår till msek 1 693. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i abl 2005:551:

• 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
• 1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab ab

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till års stämman förfogan de stående vinstmedel i Moderbolaget:

Efter genomförande av föreslagen vinst disposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Balanserade vinstmedel	2 459 334 607
Årets resultat	–655 201 133
Summa	1 804 133 474
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas 1,75 SEK per aktie	186 952 313
Till nästa år balanseras	1 617 181 161
Summa	1 804 133 474

SEK
Aktiekapital	1 746 405 504
Reservfond	542 471 135
Uppskrivningsfond	730 635 000
Balanserad vinst	1 617 181 161
Summa	4 636 692 800

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att msek 187 (491), eller sek 1,75 (4,50) per aktie delas ut till aktieägarna. Soliditeten för Saab uppgår till 28,4 procent (32,6) och efter genomförd vinst disposition uppgår soliditeten till 28,0 procent (31,6).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsf aktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Linköping den 13 februari 2009

Marcus Wallenberg

Ordförande

Lena Treschow Torell Styrelseledamot

Lennart Johansson

Styrelseledamot

George Rose Styrelseledamot

Erik Belfrage Styrelseledamot

Catarina Carlqvist Styrelseledamot

Peter Nygårds Styrelseledamot

Per-Arne Sandström Styrelseledamot

Stefan Andersson Styrelseledamot

Sten Jakobsson Styrelseledamot

Michael O'Callaghan Styrelseledamot

Åke Svensson Verkställande direktör

Conny Holm Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 februari 2009

Erik Åström Auktoriserad revisor

Tommy Mårtensson Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Vi har granskat årsredovisningen, koncern redovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Saab ab (publ) för räkenskapsåret 2008. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår på sidorna 30–126 i detta dokument. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen

och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder ifrs sådana de antagits av eu och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultat räkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Linköping den 13 februari 2009

Ernst & Young AB

Erik Åström

Auktoriserad revisor

Deloitte AB

Tommy Mårtensson Auktoriserad revisor

KVARTALSUPPGIFTER

	Januari–mars				April–juni
MSEK	2008	Rörelse marginal	2007	Rörelse marginal	2008	Rörelse marginal	2007	Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Defence and Security Solutions	2 096		2 053		2 365		2 264
Systems and Products	1 734		1 885		2 238		2 417
Aeronautics	1 612		1 383		2 040		1 621
Corporate	10		20		12		11
Internfakturering	–473		–424		–609		–378
Totalt	4 979		4 917		6 046		5 935
Rörelseresultat
Defence and Security Solutions	193	9,2%	230	11,2%	187	7,9%	216	9,5%
Systems and Products	138	8,0%	158	8,4%	228	10,2%	245	10,1%
Aeronautics	111	6,9%	67	4,8%	–66	–3,2%	121	7,5%
Corporate	–57		–41		210		48
Totalt	385	7,7%	414	8,4%	559	9,2%	630	10,6%
Finansiella poster	–61		–34		–81		–58
Resultat före skatt	324		380		478		572
Periodens resultat	231		270		338		438
varav moderbolagets aktieägares andel	232		261		341		434
Resultat per aktie efter utspädning	2,13		2,39		3,12		3,98
Antal aktier efter utspädning, tusental	109 150		109 150		109 150		109 150
MSEK	2008	Juli-september Rörelse marginal	2007	Rörelse marginal	2008	Oktober–december Rörelse marginal	2007	Rörelse marginal
Försäljningsintäkter
Defence and Security Solutions	1 904		2 069		3 078		2 914
Systems and Products	1 771		1 839		3 352		2 950
Aeronautics	1 261		1 279		2 356		2 227
Corporate	11		9		100		11
Internfakturering	–364		–385		–698		–744
Totalt	4 583		4 811		8 188		7 358
Rörelseresultat
Defence and Security Solutions	112	5,9%	135	6,5%	240	7,8%	353	12,1%
Systems and Products	62	3,5%	100	5,4%	328	9,8%	253	8,6%
Aeronautics	–137	–10,9%	68	5,3%	–1 416	–60,1%	198	8,9%
Corporate Totalt	–6 31	0,7%	15 318	6,6%	39 –809	–9,9%	441 1 245	16,9%
Finansiella poster Resultat före skatt	–209 –178		–1 317		–221 –1 030		–65 1 180
Periodens resultat	–103		225		–708		1 008
varav moderbolagets aktie ägares andel	–97		218		-724		1 008

Antal aktier efter utspädning, tusental 107 095 109 150 106 829 109 150

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK, om ej annat anges	2008	2007	2006	2005	20044)	2003	2002	2001
Orderingång	23 212	20 846	27 575	17 512	16 444	19 606	19 521	15 274
Orderstock 31 december	45 324	47 316	50 445	42 198	43 162	45 636	43 082	40 034
Försäljningsintäkter	23 796	23 021	21 063	19 314	17 848	17 250	16 538	15 689
Utlandsandel, %	68	65	65	56	48	46	41	40
Andel försvarsverksamhet, %	83	81	79	82	80	80	76	70
Rörelseresultat	166	2 607	1 745	1 652	1 853	1 293	1 220	1 594
Rörelsemarginal, %	0,7	11,3	8,3	8,6	10,4	7,5	7,4	10,2
Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar exklusive leasing, %	6,4	16,0	12,0	11,3	13,1	11,1	11,2	14,4
Resultat efter finansiella poster	–406	2 449	1 693	1 551	1 712	1 073	993	1 554
Årets resultat	–242	1 941	1 347	1 199	1 310	746	732	1 127
Balansomslutning	32 890	33 801	32 771	30 594	27 509	28 704	28 109	29 901
varav Saab Aircraft Leasing	3 226	3 415	3 397	4 887	5 314	6 181	4 869	5 445
varav ej upparbetade förskott	879	2 558	3 642	3 528	2 860	3 990	3 775	4 194
varav eget kapital	9 330	11 008	10 025	9 493	8 221	7 003	6 833	6 679
eget kapital per aktie, SEK1)	86,49	101,53	89,80	84,10	74,89	65,75	64,17	62,74
Nettoskuld/likviditet exklusive räntebärande fordringar och efter avdrag för avsättningar för pensioner	–3 061	–2 802	–261	5 144	3 211	3 149	2 655	2 935
Nettoskuld/likviditet	–1 693	–1 627	605	2 856	781	495	352	885
Kassaflöde från den löpande verksamheten	954	–1 304	969	2 541	865	1 348	1 060	1 973
Operativt kassaflöde	659	–1 603	–1 900	2 645	325	545	–92	1 642
Genomsnittligt sysselsatt kapital	13 994	13 430	12 789	12 925	12 386	11 629	11 926	12 253
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	1,4	19,4	14,5	14,6	17,3	12,7	11,6	15,5
Räntabilitet på eget kapital, %	–2,4	18,5	13,8	13,5	16,7	10,8	10,8	18,3
Överskottsgrad, %	0,82	11,4	8,83	9,73	11,74	8,5	8,4	12,1
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,70	1,71	1,65	1,49	1,47	1,48	1,39	1,28
Soliditet, %	28,4	32,6	30,6	31,0	29,9	24,4	24,3	22,3
Räntetäckningsgrad, %	0,35	21,4	13,47	6,08	6,08	3,70	3,55	5,50
Resultat per aktie, SEK2)	–2,31	17,68	11,91	10,89	11,78	7,00	6,87	10,59
Resultat per aktie efter utspädning, SEK3)	–2,31	17,60	11,91	10,89	11,78	6,91	6,78	10,40
Utdelning, SEK 5)	1,75	4,50	4,25	4,00	3,75	3,50	3,50	3,25
Bruttoinvestering i materiella anläggningar	386	395	433	296	348	472	623	532
Utgifter för forskning och utveckling	4 141	4 523	3 537	3 546	3 929	3 690	4 138	3 819
Antal anställda vid årets slut	13 294	13 757	13 577	12 830	11 936	13 414	14 036	14 028

1) Antal aktier per den 31 december 2008: 106 829 893, 2007: 108 150 344, 2006/2005/2004: 109 150 344, 2003: 106 517 563, 2002: 106 510 374 och 2001: 106 459 675.

2) Genomsnittligt antal aktier 2008: 107 515 049 , 2007: 108 668 700, 2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, 2003: 106 513 969, 2002: 106 487 407 och 2001: 106 459 675.

3) Genomsnittligt antal aktier 2008: 107 515 049, 2007/2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, efter utspädning 2001–2003: 109 247 175. Konvertering av förlagslånet avslutades 15 juli 2004.

4) Omräknad enligt IFRS, tidigare år ej omräknade.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Inledning

Saab ab är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under svensk lag. Styrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, noteringsavtalet med nasdaq omx Stockholm – som även inkluderar svensk kod för bolagsstyrning – samt andra relevanta regler och riktlinjer.

Saab strävar efter att i sin styrning hålla högsta standard. Bolagsstyrning med effektiva ledningsprocesser och rutiner stärker konkurrenskraften och ökar förtroendet för Saab på kapitalmarknaden.

Svensk kod för bolagsstyrning

Enligt nasdaq omx Stockholms noteringskrav ska alla svenska företag som är registrerade på nasdaq omx Stockholm tillämpa svensk kod för bolagsstyrning ("Koden").

Saab, vars aktier är noterade på nasdaq omx Stockholm, tillämpar Koden. I enlighet med den redovisar denna bolagsstyrnings rapport hur Saab har tillämpat Koden under räkenskapsåret 2008. Förberedelser och genomförande av årsstämma kommer också att göras enligt Kodens bestämmelser. Saabs webbsida har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen avger årligen en rapport om hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Den återfinns i slutet av denna rapport.

Innehållet i denna bolagsstyrningsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Valberedning

På Saabs årsstämma i april 2008 beslutades att Saab ska ha en valberedning bestående av en representant för envar av de fyra till röstetalet största aktieägarna jämte styrelseordföranden.

Namnen på de fyra ägarrepresentanterna och aktieägarna de företräder offentliggörs senast sex månader före årsstämman 2009 och baseras på de kända röstetalen omedelbart före offentliggörandet. Beslutet innefattar förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Enligt beslut som fattats på årsstämman 2008 ska valberedningen arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman 2009 för beslut:

• (a) förslag till stämmoordförande,
• (b) förslag till styrelse,
• (c) förslag till styrelseordförande,
• (d) förslag till styrelsearvoden med upp delning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskotts arbete
• (e) val av revisorer
• (f) förslag till arvode för bolagets revisorer, och
• (g) förslag till utseende av ny valberedning inför årsstämman 2010

Inför årsstämma i Saab ab den 16 april 2009 meddelades i pressrelease att följande aktieägarrepresentanter, förutom styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Mats Lagerqvist (Swedbank Robur Fonder) samt Nils Petter Hollekim (Odin Fonder Norge). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar tillsammans cirka 50 procent av röstetalet i Saab enligt VPC ägarförteckning per 30 september 2008. bae Systems har avsagt sig rätten att vara representerad i valberedningen.

Valberedningens förslag ska offentlig göras senast i samband med kallelsen till årsstämma 2009.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2009

Ledamot	Representerar	% av röster 2008-09-30	% av kapital 2008-09-30
Petra Hedengran	Investor	38,02	19,80
Peter Wallenberg Jr	Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse	6,05	8,67
Mats Lagerqvist	Swedbank Robur Fonder	2,59	3,72
Nils Petter Hollekim	Odin Fonder Norge	2,46	3,52
Marcus Wallenberg	Styrelseordförande Saab AB	–	–

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter och inga suppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman. Saabs styrelse består av tio årsstämmovalda ledamöter och tre ledamöter med lika många suppleanter utsedda av de anställdas organisationer.

Vid årsstämman den 15 april 2008 omvaldes Erik Belfrage, Lennart Johansson, Peter Nygårds, Michael J. O'Callaghan, George Rose, Per-Arne Sandström, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Åke Svensson. Sten Jakobsson nyvaldes.

Marcus Wallenberg valdes till ordförande i Saab. Endast verkställande direktören i Saab ab, Åke Svensson, är anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2008, finns i årsredovisningen, not 37.

Årsstämmovalda ledamöter

Marcus Wallenberg Åke Svensson Erik Belfrage Sten Jakobsson Lennart Johansson Peter Nygårds Michael J. O'Callaghan George Rose Per-Arne Sandström

Lena Treschow Torell

Övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av presentationen av styrelsen.

Arbetstagarledamöter, ordinarie och suppleanter Ordinarie Stefan Andersson Catarina Carlqvist Conny Holm

Suppleanter Göran Gustavsson Jan Kovacs Nils Lindskog

Krav på oberoende

Nedan framgår vilka årsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens definition anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktie ägare.

Styrelsens sammansättning 2008

Ledamot	Invald	Oberoende av bolaget/ bolags ledningen	Oberoende av större aktie ägare
Marcus Wallenberg	1992	Ja	Nej 1)
Åke Svensson	2003	Nej 2)	Ja
Erik Belfrage	1991	Ja	Nej 3)
Sten Jakobsson	2008	Ja	Ja
Lennart Johansson	2006	Ja	Nej 4)
Peter Nygårds	2000	Ja	Ja
Michael J. O'Callaghan	2007	Ja	Nej 5)
George Rose	1998	Ja	Nej 5)
Per-Arne Sandström	2005	Ja	Ja
Lena Treschow Torell	2005	Ja	Nej 6)

1)Tidigare verkställande direktör och koncernchef i Investor

2) Verkställande direktör och koncernchef

3) Tidigare ledamot i Investors styrelse 4) Anställd i Investor

5) Anställd i BAE Systems

6) Ledamot i Investors styrelse

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de årsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktie ägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning hålls normalt fem ordinarie sammanträden per år utöver det konstituerande sammanträdet. Därutöver kan styrelsen sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2008 har styrelsen haft ett konstituerande möte, fem ordinarie styrelsemöten och tre extra möten, totalt nio möten.

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning av de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorerna samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda vd-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I vd-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter. Till instruktionen knyts även policies för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Anne Gynnerstedt, som inte är ledamot av styrelsen.

Under 2008 har styrelsen arbetat med fastställande av budget och affärsplan. Dessutom är de finansiella rapporterna som sammanställs varje månad och tillställs styrelsen en viktig del av styrelsearbetet. De presenteras vid varje styrelsemöte och inför delårsrapporter och bokslutskommuniké.

Under året har vikt lagts vid att minska mötestiden för genomgång av historisk rapportering för att istället kunna ägna mer tid åt diskussion och genomgång av strategier och framtid. Styrelsen har under året ägnat mycket tid åt bolagets strategi med Gripens exportmöjligheter och de därmed förenliga marknadssatsningarna samt åtgärder inför osäkerheterna i den svenska försvarsbudgeten. Vidare har effekterna på Saab och åtgärder till följd av det finansiellt pressade läget för den civila flygplanstillverkningen behandlats av styrelsen på flera möten. Effekterna av Saabs kostnadsbesparingsprogram följs upp regelbundet. Programmet ska underlätta för Saab att bära större kostnader för forskning och utveckling och marknadsföring. Utskottsarbetet utgör en stor del av styrelsens arbete. Efter möten med revisions- och ersättningsutskotten lämnas rapporter om vad som har avhandlats på mötena samt beslut om rekommendationer som har fattats.

För att öka styrelseledamöternas kunskaper om bolagets verksamheter utanför Sverige har ett styrelsemöte förlagts till Sydafrika där styrelseledamöterna träffade ledande befattningshavare och fick tillfälle att besöka Saabs anläggningar.

Styrelsens arbete i utskott Revisionsutskottet

Till revisionsutskottet har styrelsen utsett tre ledamöter. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har också beslutanderätt inom vissa frågor inom begränsade områden.

Revisionsutskottets ledamöter har sedan årsstämman i april 2008 varit Peter Nygårds (utskottets ordförande), Per-Arne Sandström och Lennart Johansson, varav både Peter Nygårds och Per-Arne Sandström är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, bistå valberedningen med förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen, informera sig om revisionens inriktning och samordning mellan extern och intern revision, utvärdera den externa revisionen samt granska effektiviteten av de interna kontrollsystemen för finansiell rapportering. Såväl bolagets interna som externa revisorer är adjungerade till revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har under 2008 arbetat särskilt med den finansiella rapporteringen och kostnadseffektiviseringsprogrammet.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast där efter övriga i styrelsen.

Utskottet har under 2008 haft fem möten.

Närvaro samt ersättning till styrelsen 2008

Namn	Revisions utskott	Ersättnings utskott	Närvaro styrelse - möten1)	Närvaro utskotts möten 2)	Styrelse - arvode KSEK 3)	Arvode Revisions utskott KSEK	Arvode Ersättnings utskott KSEK	Totalt arvode KSEK
Marcus Wallenberg		x	9	6	1 100		80	1 180
Åke Svensson			9
Erik Belfrage			9		425			425
Sten Jakobsson			4) 5		425			425
Lennart Johansson	x		9	5	425	100		525
Peter Nygårds	x		8	5	425	150		575
Michael J. O'Callaghan			6		–			–
George Rose		x	9	6	–			–
Per-Arne Sandström	x		9	5	425	100		525
Lena Treschow Torell		x	9	6	425		135	560

1) Av totalt 9 möten

2) Av totalt för revisionsutskottet 5 möten, för ersättningsutskottet 6 möten

3) BAE Systems styrelserepresentanter erhåller ej arvode

4) Invald april 2008

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter. Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, George Rose och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande

i utskottet. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet. Ersättningsutskottet bereder ärenden gällande ersättningsprinciper, inklusive program för rörlig lön och pensionsvillkor för koncernledningen och beredning av utformning och förslag av Saabs aktiesparprogram. Alla beslut beträffande sådana principer fattas från 2006 av årsstämman på förslag av styrelsen. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt. Ersättningsutskottet har under året särskilt arbetat med att utforma ett prestationsrelaterat aktiesparprogram för bolagets ledande befattningshavare och strategiska nyckelpersoner, vilket antogs av årsstämman i april.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast där efter övriga i styrelsen.

Utskottet har under 2008 haft sex möten.

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen kvaliteten på styrelsens arbete och vilka förbättringsområden som finns för att kunna utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Det görs genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär och ger sin uppfattning om hur väl styrelsen fungerar. Det jämförs sedan med tidigare års utfall. Frågeformuläret är uppdelat i fem delar som behandlar kompetensbredden, hur styrelsearbetet genomförs, ordförande, sammansättningen och samarbetsklimatet. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om vad styrelseledamöterna anser om styrelsens arbete. Resultatet av utvärderingen diskuteras därefter i styrelsen. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar också del av resultatet av utvärderingen i samband med analys, utvärdering och tillsättning av styrelserepresentationen.

Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot de uppsatta målen.

Verkställande direktören

Verkställande direktör är Åke Svensson som också ingår i styrelsen. Hans övriga väsentliga uppdrag och tidigare erfarenheter framgår av presentationen av styrelsen. Åke Svensson äger inga aktier i företag som Saab har betydande affärsförbindelser med.

Bolagets revisorer

De externa revisorernas uppgift är att, på ägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Härutöver har bolagets halvårsrapport översiktligt granskats av revisorerna. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Årsstämman väljer revisorer för en period av fyra år. Av årsstämman valda revisorer är de registrerade revisionsbolagen Ernst & Young och Deloitte.

Ernst & Young AB

• t Omvaldes 2007 för perioden 2007–2010
• t Medlem av Ernst & Youngs globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder
• t Huvudansvarig revisor sedan 2007, Erik Åström

t Andra revisionsuppdrag: Apoteket, Hakon Invest, Hennes & Mauritz, Kinnevik, Modern Times Group och Svenska Handelsbanken

Deloitte AB

• t Valdes 2005 för perioden 2005–2008
• t Medlem av Deloittes globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder
• t Huvudansvarig revisor sedan 2005, Tommy Mårtensson
• tAndra revisionsuppdrag: Björn Borg, FastPartner, Fortum, Industrifonden och Svevia. Även erfarenhet som revisor i SJ och Tele2

Såväl Ernst & Young som Deloitte har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorernas oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Riktlinjer för ersättning och andra för måner till ledande befattningshavare

Redovisning av dessa riktlinjer återfinns i förvaltningsberättelsen.

Ersättning till revisorer

Saabs revisorer erhåller ersättning för utfört arbete enligt beslut av årsstämman.

Ernst & Young och Deloitte har under de senaste tre åren utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor i samband med förvärv och omstruktureringar samt avseende utformning och implementering av Saabs aktiesparprogram för de anställda.

Ersättning till revisorer 2006–2008 avseende koncernen

MSEK	2008	2007	2006
Revisions uppdrag: Ernst & Young AB Deloitte AB	14 4	13 4	13 2
Andra uppdrag: Ernst & Young AB Deloitte AB	2 3	4 2	7 1

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kommunicerar med bolagets revisorer.

Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisions utskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorerna deltar i samtliga ordinarie möten med revisionsutskottet, utom vid det tillfälle då revisionsupphandlingen behandlas.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras. Bolagets revisorer närvarar vid styrelsens sammanträde i samband med godkännande av bolagets årsredovisning.

Styrelsen har träffat revisorerna för genomgång av revisorernas granskning av bolaget för verksamhetsåret 2008. Styrelsen har också vid ett tillfälle sammanträffat med bolagets revisorer utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i Koden.

Kontrollmiljö och bolagsstyrning

Saabs system för intern kontroll är utformat för att ge stöd åt verksamheterna att nå sina mål och samtidigt hantera dess risker. Systemet medger en rimlig, men ingen absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter med avseende på den finansiella rapporteringen.

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning och en instruktion av vilka framgår styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har fördelats till affärsenheter och supportenheter som också stöds och övervakas av segmentsansvariga och koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar

koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och utgör ett led i den interna kontrollen inom specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Till den interna kontrollstrukturen hör Koncernavdelning Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokalt tillämpade internkontrollen och den centrala controllerstaben och är en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen.

Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, koncernledningen och dess medlemmar samt av eget initiativ.

Riskbedömning

I samordning med Koncernstab Ekonomi sker löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Den aktuella riskbilden avstäms med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen på väsentliga riskområden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Internationella affärer är dominerande. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkring och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner.

Utöver affärsrisker bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för olika typer av oegentligheter.

Kommunikation och kontrollaktiviteter

Styrelsens arbete för styrning av den interna kontrollen utgår från de regler som finns i aktiebolagslagen, noteringsavtalet med nasdaq omx Stockholm inklusive Koden, av styrelsen antagna etiska värderingar, styrelsens arbetsordning, instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga säkerställs bland annat enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen. Under 2008 har en omarbetad Finanspolicy godkänts av styrelsen och implementerats i verksamheten.

Kontroll och uppföljning av den operativa verksamheten utövas av styrgrupper i affärsenheterna samt en förstärkt ledning på affärssegmentsnivå. Styrgrupperna och affärssegmentens ledning ansvarar också för att koncernriktlinjer implementeras och efterlevs i respektive organisation.

Varje affärsenhet utformar sina riskhanteringsrutiner och struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

Inom Saab finns en kedja av controllers från koncern- och affärssegmentsnivå via affärsenheter till resultatenheter och projekt. Dessa har ansvar för att se till att det finns rutiner för internkontroll, att koncernens kontrollprocesser har implementerats, att eventuell riskexponering rapporteras samt att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid.

Alla operativa enheter rapporterar månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsenhet mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta affärssegmentens och koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning.

Ekonomiansvariga och controllers står i löpande kontakt med Koncernstab Ekonomi beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning. En gång per år kallar Koncernstab Ekonomi till konferens där nyheter och förändringar i regler och riktlinjer inom det finansiella området samt planeringen av informationsflöden behandlas.

Uppföljning och utvärdering

Styrelsen i Saab ab är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Det av styrelsen utsedda revisionsutskottet har till uppgift att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, att informera sig om revisionens inriktning och samordningen mellan den externa och interna revisionen samt att granska effektiviteten i de interna kontrollsystemen för den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har den interna kontrollstrukturen som återkommande punkt vid sina sammanträden.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsenhet används en årlig egenutvärdering, så kallad Self Assessment. Här behandlas förutom processerna som ligger till grund för den finansiella rapporteringen också operativa risker, anseenderisker samt efterlevnaden av lagar, förordningar och interna regelverk.

STYRELSE

MARCUS WALLENBERG

Ordförande sedan 2006. Vice ord förande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992, Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956 Bachelor of Science of Foreign Service, Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 80 150

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB och Electrolux AB, Vice ordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Hedersordförande i ICC (International Chamber of Commerce), Ledamot av styrelsen i AstraZeneca PLC, Stora Enso Oyj, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Temasek Holding Ltd.

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB; Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf; Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London; Citicorp (Hong Kong) och Citibank N.A. (New York).

ÅKE SVENSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2003, Verkställande direktör och Koncernchef i Saab Född 1952 Civilingenjör Aktier i Saab: 5 181

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot (och tidigare Ordförande) i sammanslutningen för Europas fl ygoch försvarsindustrier (ASD), Ledamot i Teknikföretagens styrelse, Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Tidigare anställningar och befattningar :

Affärsområdeschef Saab Aerospace, Saab AB; Affärsenhetschef Framtida Produkter och Teknik, Saab AB; Projektledare för RBS15, Saab Dynamics AB; Andra befattningar inom Saab-koncernen

PER-ARNE SANDSTRÖM

Ledamot av styrelsen sedan 2005, Ledamot i Saabs revisionsutskott Född 1947 Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 2 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Infocare AS och Spring Mobil AB, Ledamot av styrelsen i Human Care AB, Cellmax AB, Note AB och Incentive AB

Tidigare anställningar och befattningar :

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktie bolaget L M Ericsson; President and CEO, Ericsson Inc., USA; Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB; Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK; Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB; Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB; Avdelningschef, Naval C ommand and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

ERIK BELFRAGE

Ledamot av styrelsen sedan 1991, Bankdirektör i SEB Född 1946 Civilekonom Aktier i Saab: 2 500

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Sigtuna Skolstiftelse och Näringslivets Internationella Råd (NIR), ordförande International chamber of Commerce (ICC) Commission on Business in Society, Vice ord förande International Chamber of Commerce (ICC) Finance Committee, Ledamot av styrelsen i Eramet Steel och Centre for European Policy Studies (CEPS), Medlem i Trilateral Commission och Associate Member European Roundtable (ERT)

Tidigare anställningar

och befattningar : Ledamot av styrelsen i Investor AB; Svenska Ambassaden i Geneve, Paris, Bukarest och Washington; Utrikes departementet, Stockholm

STEFAN ANDERSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2008, Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Underwater Systems, Motala Född 1974 Tekn kand. Aktier i Saab: 227

SUPPLEANTER

GÖRAN GUSTAVSSON

Suppleant sedan 2008, Ordförande i Verkstads-klubben vid Saab AB, Linköping Född 1953 Aktier i Saab: 166

JAN KOVACS

Suppleant sedan 2008, Ordförande i Unionenklubben vid Saab AB, Linköping. Född 1960, Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 184

NILS LINDSKOG

Suppleant sedan 2007, Ledamot i AF- klubben på Saab Microwave Systems, Göteborg. Född 1955, M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 133

REVISORER

ERNST & YOUNG AB ERIK ÅSTRÖM

DELOITTE AB TOMMY MÅRTENSSON

Antalet aktier som styrelseledamot äger inkluderar närståendes eventuella innehav.

PETER NYGÅRDS

Ledamot av styrelsen sedan 2000, Ordförande i Saabs revisionsutskott, Bankdirektör i Swedbank Född 1950 Fil. kand. Aktier i Saab: 2 400

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot i Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), Bothniabanan AB samt Svenska Turistföreningen (STF)

Tidigare anställningar och befattningar : Verkställande direktör, Svensk Kärnbränslehantering (SKB); Statssekreterare, Näringsdepartementet

LENA TRESCHOW TORELL

Ledamot av styrelsen sedan 2005, Ordförande i Saabs ersättningsutskott Professor i fysik Född 1946 Fil. dr. Aktier i Saab: 3 100

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i Investor AB, SKF AB, ÅF AB, Micronic Laser Systems AB, Dagens Industri AB och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, Ordförande för Euro-CASE (European Council of Applied Sciences and Engineering) samt i Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, MISTRA

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör, Kungl. Ingenjörs vetenskapsakademien (IVA), Ledamot av styrelsen i Getinge AB, Telefonaktiebolaget L M Ericsson och Gambro AB, Director, Joint Research Centre, European Commission (Brussels); Vice rektor, Chalmers Göteborg; Professor i Materialfysik, Chalmers Göteborg; Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

CATARINA CARLQVIST

Ledamot av styrelsen sedan 2007, Ledamot i AF-klubben vid Saab Bofors Dynamics, Karlskoga Född 1964 Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: –

GEORGE ROSE

Ledamot av styrelsen sedan 1998, Ledamot i Saabs ersättningsutskott, Finance Director i BAE Systems PLC, Non Executive Director i National Grid plc Född 1952 Civilekonom Aktier i Saab: –

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i National Grid plc, Ordförande i National Grid plc Audit Committee, Ledamot i National Grid plc Remuneration Committee och National Grid plc Nomination Committee, Ledamot i UK's Financial Reporting Review Panel

Tidigare anställningar och befattningar :

Finance Director, Leyland DAF UK; Director Group Control, DAF NV, Netherlands; Company Controller, Rover Group; Non Executive Director, Orange PLC

LENNART JOHANSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2006, Ledamot i Saabs revisionsutskott, Direktör, Operativa investeringar, Investor AB Född 1955 Civilekonom Aktier i Saab: 4 500

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i b-business partners BV, IBX Group, Gambro AB och därtill hörande affärsverksamheter samt i Rotca Holding AB (Mölnlycke Healthcare)

Tidigare anställningar och befattningar :

Verkställande direktör, b-business partners BV och Emerging Technologies ET AB, Vice verkställande direktör, Atlas Copco, andra befattningar inom redovisning, kontroll och revision, Nordic Management AB

MICHAEL J. O'CALLAGHAN

Ledamot av styrelsen sedan 2007, Operations Group Managing Director, BAE Systems Regional Aircraft Född 1952 Civilekonom Aktier i Saab: –

Tidigare anställningar och befattningar :

Group Managing Director, Aircraft Services, Managing Director, BAE Systems Regional Aircraft, Deputy Chief Executive Offi cer, Airbus Industrie, Asia, Managing Director, Commercial Aircraft, Managing Director, Jetstream Aircraft, Manufacturing Director, Jetstream Aircraft, Head of Operations, Jetstream Aircraft, Ford Motor Company, various roles in Finance, Manufacturing and Operations

STEN JAKOBSSON

Ledamot av styrelsen sedan 2008, Verkställande direktör och Koncernchef ABB Sverige Född 1949 Civilingenjör Aktier i Saab: 2 500

Andra styrelseuppdrag:

Ledamot av styrelsen i Teknikföretagen, Stena metall AB och World Childhood Foundation

Tidigare anställningar och befattningar :

Vice verkställande direktör, Asea Brown Boveri AB, Sverige, Affärsenhetschef, Business Area Cables, Verkställande direktör, ABB Cables AB, Verkställande direktör, Asea Cylinda, Produktionschef, Asea Low Voltage Division, Asea central staff produktion, Asea trainee

CONNY HOLM

Ledamot av styrelsen sedan 2008 och suppleant sedan 1995, Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab Avitronics, Jönköping Född 1947 Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 264

KONCERNLEDNING

ÅKE SVENSSON Verkställande direktör och koncernchef Född 1952, civilingenjör Anställd 1976 Aktier i Saab: 5 181

LARS GRANLÖF Ekonomi och fi nansdirektör Född 1962, civilekonom Anställd 2007 Aktier i Saab: 3 591

DAN-ÅKE ENSTEDT Vice vd och chef för affärssegmentet Defence and Security Solutions Född 1957 Anställd 2001 Aktier i Saab: 1 438

ANNE GYNNERSTEDT Direktör, juridik och styrelsens sekreterare Född 1957, jur. kand. Anställd 2004 Aktier i Saab: 1 263

LENA OLVING Vice vd och chef för affärssegmentet Systems and Products Född 1956 Anställd november 2008 Aktier i Saab: 561

MIKAEL GRODZINSKY Personaldirektör Född 1958, civilingenjör Anställd 1985 Aktier i Saab: 1 111

LENNART SINDAHL Vice vd och chef för affärssegmentet Aeronautics Född 1956, civilingenjör Anställd 1986 Aktier i Saab: 199

DAN JANGBLAD Direktör, strategi och affärsutveckling Född 1958, civilingenjör Anställd 2000 Aktier i Saab: 1 768

PETER SANDEHED Direktör förvärv och avyttringar Född 1952, civilekonom Anställd 1981 Aktier i Saab: 6 720

CECILIA SCHÖN JANSSON Kommunikationsdirektör Född 1956 Anställd 2007 Aktier i Saab: 928

MATS WARSTEDT Marknadsdirektör Född 1962, civilingenjör och civilekonom Anställd 2000 Aktier i Saab: 635

JONAS HJELM Direktör, regeringskontakter Född 1971 Anställd 2006 Aktier i Saab: 488

I KONCERNLEDNINGEN HAR OCKSÅ FÖLJANDE PERSONER INGÅTT UNDER ÅR 2008

IAN MCNAMEE Vice vd och chef för affärssegmentet Aeronautics

ERIK LÖWENADLER Vice vd och chef för affärssegmentet Systems and Products

LARS WAHLUND Ekonomidirektör

KENT-ÅKE JÖNSSON

Direktör förvärv och sammanslagningar

INFORMATION TILL AKTIEÄGARNA

Årsstämma

Årsstämma hålls torsdagen den 16 april 2009 klockan 15.00 i Aula Magna, Stockholms universitet, Frescativägen 6, Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast onsdagen den 8 april 2009.

• t per telefon till 013-18 20 55
• t per post med separat utsänd inbjudan
• t per post till Saab AB, Avd CJ-MG, 581 88 Linköping
• t via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab ab anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av Euroclear Sweden ab (tidigare vpc ab), onsdagen den 8 april 2009, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast onsdagen den 8 april 2009, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av sek 1,75 per aktie och tisdagen den 21 april 2009 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas Euroclear Sweden ab utsända utdelningen fredagen den 24 april 2009.

SAAB-AKTIEN

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2008 till 1 746 405 504 sek, fördelat på 103 896 041 noterade B-aktier samt 5 254 303 ej marknads noterade A-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvot värdet per aktie är 16 sek. B-aktien är noterad på nasdaq omx Stockholm, på listan för stora bolag. Av totala antalet aktier är 53 416 722 B-aktier tillgängliga via börsen, mot svarande 49 procent av kapitalet och 36 procent av rösterna. En börspost omfattar 100 aktier. Bolagets A-aktier ägs av Investor (4 207 123 aktier) och bae Systems (1 047 180 aktier).

Saabs börsvärde uppgick vid utgången av 2008 till sek 7,8 miljarder. Kursen för B-aktien sjönk under året med 45 procent, vilket kan jämföras med omx index som minskade med 41 procent. Totalavkastningen på Saabs B-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kurs förändringen, var under den senaste femårsperioden –16 procent.

Omsättning och statistik

Under 2008 omsattes totalt 64 456 956 B-aktier, vilket motsvarar 124 procent av antalet tillgängliga aktier. Högsta stängningskurs, 180,00 sek, noterades den 9 maj och lägsta kursen, 51,00 sek, den 2 december. Betavärdet visar fluk tuationerna hos en aktie i relation till börsen som helhet. Ett lågt betavärde (<1) indikerar låg risk i förhållande till andra aktier på börsen. Ett högt betavärde (>1) innebär högre risk. Enligt six beräkningar uppgick betavärdet för Saabs B-aktie till 1,13, vilket betyder att Saab-aktien i genom snitt fluktuerade som börsen i genomsnitt, mätt enligt Affärs världens Generalindex över en 48-månadersperiod. Förklaringsvärdet för Saabaktien var 0,345, vilket innebär att kursutvecklingen till 34,5 procent kan förklaras av börsens utveckling i stort.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 32 164, varav svenska ägare svarade för 60 procent av kapitalet och 66 procent av rösterna. Svenska aktiefonder ägde cirka 14 procent av kapitalet respektive 10 procent av rösterna. Svenska privat personer ägde cirka 6 procent av kapitalet respektive 4 procent av rösterna.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av resultatet efter skatt under en konjunktur cykel.För verksamhetsåret 2008 föreslår styrelsen en utdelning om 1,75 sek per aktie (4,50).

Saabs aktiesparprogram

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett aktiesparprogram. Programmet innebär att de anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1–5 procent av månadslönen. För varje köpt aktie som behålls under tre år erhålls en gratisaktie. Under hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge och antalet anställda som anmälde sig till programmet uppgick till cirka 4 700 personer.

Under 2008 utvidgade vi planenligt det frivilliga aktiesparprogrammet. Därmed omfattas nu medarbetare i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, usa, Schweiz och Australien. Medarbetare i Sydafrika väntas ingå i programmet inom kort.

Under 2007 återköpte Saab en miljon aktier för att säkra programmet.

Årsstämman, den 15 april 2008, beslutade att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utestående aktier. Syftet med bemyndigandet är att öka styrelsens handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv samt för att säkra koncernens aktiesparprogram. Mandatet gäller fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp kan ske såväl över börsen som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslogs även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier inom de ramar lagstiftningen medger. Under det tredje kvartalet återköptes 1 340 000 aktier, med början den 21 juli 2008. Återköpet ska säkra 2008 års aktiesparprogram. Den totala kostnaden för återköpta aktier uppgick till msek 209.

SAAB B, 1 JANUARI 2003–31 DECEMBER 2008 EGET KAPITAL PER AKTIE, SEK

ANDEL AV KAPITALET, %

Svenskt ägande
Investor	19,8%
Wallenberg-stiftelser	8,8%
Swedbank Robur fonder	3,9%
Nordea fonder	2,8%
SEB	2,2%
Lannebo fonder	1,5%
Övriga svenska	21%

Utländskt ägande
BAE Systems	20,5%
Odin Fonder	3,8%
Orkla ASA	1,8%
Nordea Bank (Finland)	1,7%
Övriga utländska	12,2%

RESULTAT OCH UTDELNING PER AKTIE, SEK

Data per B-aktie 2003–2008

	2008	2007	2006	2005	20042)	2003
Börskurser1)
vid årets slut, SEK	71,50	129,50	210,00	170,00	115,50	109,00
årshögsta, SEK	180,00	216,50	218,00	170,00	118,50	117,00
årslägsta, SEK	51,00	116,50	154,50	113,00	97,75	82,00
Börsvärde, MSEK	7 804	14 135	22 921	18 556	12 607	11 610
Genomsnittlig dagsomsättning, antal aktier1)	255 782	240 390	148 965	229 007	112 279	121 787
Direktavkastning, %	2,4	3,5	2,0	2,4	3,2	3,2
Börskurs/eget kapital, %	83	128	234	202	155	166
P/E-tal, ggr	–32,2	7,4	17,6	15,5	9,6	15,6
P/EBIT, ggr	47,0	5,4	13,1	11,2	6,8	9,0
Försäljningsintäkter
före utspädning, SEK	221,33	211,85	192,97	176,95	164,90	161,95
efter utspädning, SEK	218,01	210,91	192,97	176,95	163,52	157,90
Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare)
före utspädning, SEK	–2,31	17,68	11,91	10,89	11,78	7,00
efter utspädning, SEK	3) –2,31	17,60	11,91	10,89	11,78	6,91
Eget kapital per aktie, SEK	86,49	101,53	89,80	84,10	74,37	65,77
Kassaflöde från verksamheten
före utspädning, SEK	8,87	–12,40	8,88	22,32	7,99	12,66
efter utspädning, SEK	8,74	–12,34	8,88	22,32	7,92	12,34
Utdelning (2008 förslag), SEK	1,75	4,50	4,25	4,00	3,75	3,50
Utdelning/årets resultat, %	-	25	36	37	32	50
Utdelning totalt, MSEK	187	491	464	437	409	373
Utdelningstillväxt, %	-	6	6	7	7	–
Antal aktieägare	32 164	28 181	29 413	33 809	36 069	37 688
Andel utländskt ägande, kapital, %	40	39	38	36	45	39
Andel utländskt ägande, röster, %	34	34	32	31	41	37
Genomsnittligt antal aktier	107 515 049	108 668 700	109 150 344	109 150 344	108 102 533	106 513 969
Antal aktier vid årets slut	106 829 893	108 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	106 517 563
Antal aktier efter utspädning	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 247 175

1) Saab B på NASDAQ OMX Stockholm

2) Omräknad enligt IFRS, tidigare år är ej omräknade

3) Ingen utspädningseffekt om årets resultat är negativt

Aktieägare

Enligt VPC den 31 december 2008	Antal aktier i tusental	Andel av kapital i procent	Andel av röster i procent
BAE Systems, UK	22 332	20,5	20,3
Investor	21 612	19,8	38,0
Wallenberg-stiftelser	9 614	8,8	6,1
Swedbank Roburfonder	4 265	3,9	2,7
Odin fonder (Norge)	4 118	3,8	2,6
Nordea fonder	3 047	2,8	2,0
SEB	3 393	2,2	1,5
Orkla ASA	1 925	1,8	1,2
Nordea Bank (Finland)	1 866	1,7	1,2
Lannebo fonder	1 639	1,5	1,1
JP Morgan Chase Bank	1 617	1,5	1,0
AMF Pensionsförsäkring AB	1 270	1,2	0,8
US Residents Omnibus Lending A/A	1 111	1,0	0,7
Fjärde AP-fonden	1 105	1,0	0,7
Handelsbanken fonder	1 035	1,0	0,7
SEB-stiftelsen	1 000	0,9	0,6
Första AP-fonden	967	0,9	0,6
AMF Pension fonder	962	0,9	0,6
BT Pension scheme	901	0,8	0,6
Livförsäkringsaktiebolaget	868	0,8	0,6
Summa de 20 största ägarna	85 101	78	85
Övriga aktier svenska ägare	15 972	14,6	6,2
Övriga utländska ägare	8 559	8,6	10,2
Återköpta aktier	2 320	2,1	–
Totalt	109 150	100,0	100,0

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal aktieägare	Procent av antalet ägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
1–500	29 445	91,6	3 056 590	2,8
501–1 000	1 424	4,4	1 165 815	1,1
1 001–5 000	937	2,9	2 026 302	1,9
5 001–10 000	105	0,3	798 582	0,7
10 001–15 000	37	0,1	480 672	0,4
15 001–20 000	29	0,1	530 586	0,5
20 001–	186	0,6	95 839 244	92,6
Totalt 1)	32 164	100,0	109 150 344	100,0

1) Inklusive 2 320 000 återköpta B-aktier

Aktier och röstetal 31 december 2008

Aktieslag	Antal aktier	Procent av antalet aktier	Antal röster	Procent av antalet röster
Serie A	5 254 303	4,8	52 543 030	34,1
Serie B	103 896 041	95,2	101 575 590	65,9
Totalt 1)	109 150 344	100,0	154 118 620	100,0

1) Antal röster är exklusive 2 320 000 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Emissioner m.m.

		Ökning av aktiekapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK
2002, Konvertering 1)	50 699 aktier	0,8	4,6
2003, Konvertering 1)	7 189 aktier	0,1	0,7
2004, Konvertering 1)	2 632 781 aktier	42,1	239,6

1) Avseende 1998 års konvertibla förlagslån.

ANALYTIKER SOM FÖLJER SAAB

RBS, LONDON CARNEGIE, STOCKHOLM CREDIT SUISSE FIRST BOSTON, LONDON DANSKE EQUITIES DEUTSCHE BANK, LONDON ENSKILDA SECURITIES, STOCKHOLM GOLDMAN SACHS INTERNATIONAL, LONDON KAUPTHING RESEARCH SWEDBANK, STOCKHOLM UBS WARBURG, LONDON

SANDY MORRIS, sandy.morris@rbs.com BJÖRN ENARSON, bjoena@carnegie.se STEVE EAST, steve.east@csfb.com MORTEN RAUNHOLT EISMARK, morten.eismark@danskebank.com GEORGES MEMMI, georges.memmi@db.com STEFAN CEDERBERG, stefan.cederberg@enskilda.se VIKASH PATEL, vikash.x.patel@gs.com MIKAEL LASÉEN, mikael.laseen@kaupthing.se MATS LISS, mats.liss@swedbank.se COLIN CROOK, colin.crook@ubsw.com

EKONOMISK INFORMATION 2008

DELÅRSRAPPORT JANUARI–MARS 23 APRIL DELÅRSRAPPORT JANUARI–JUNI 24 JULI DELÅRSRAPPORT JANUARI–SEPTEMBER 23 OKTOBER

Ekonomisk information kan beställas på telefon 013-16 92 08, eller via www.saabgroup.com

Kontaktperson

Ann-Sofi Jönsson, Investor Relations, telefon 08-463 02 14, ann-sofi.jonsson@saabgroup.com

KONTAKTUPPGIFTER

Huvudkontor

Box 703 63 se-107 24 Stockholm Telefon: 08-463 00 00 Fax: 08-463 01 52 www.saabgroup.com

Kontaktuppgifter till övriga kontor finns på www.saabgroup.com

Linköping

se-581 88 Linköping Besöksadress: Bröderna Ugglas gata Telefon: 013-18 00 00 Fax: 013-18 00 11