SAAB — Annual Report 2007

Mar 1, 2008

ÅRSredovisning2007

För att vara framgångsrik i tider av förändring krävs förmåga att skapa nya möjligheter. Detta är Saabs främsta styrka.

innehåll

SAAB I KORTHET 2

• VD-ORD 4
• ORDFÖRANDEN HAR ORDET 6

VERKSAMHETSBESKRIVNING

• AFFÄRSIDÉ, VISION OCH MÅL 8
• STRATEGI 9
• MARKNADSÖVERSIKT 14
• SAABS MARKNADSERBJUDANDE 18
• PERSONAL 22
• SAAB I SAMHÄLLET 26

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

EKONOMISK ÖVERSIKT 32

FINANSIELL INFORMATION

• RÄKNINGAR 49
• NOTER 59
• UTDELNINGSMOTIVERING 114
• FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 115
• REVISIONSBERÄTTELSE 116
• Kvartalsuppgifter 117
• FLERÅRSÖVERSIKT 119

INVESTERAR- OCH AKTIEÄGARINFORMATION

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 120
• STYRELSE 126
• KONCERNLEDNING 128
• SAAB-AKTIEN 129
• AKTIEÄGARINFORMATION 133

Detta är Saabs Årsredovisning för 2007. Saabs legala årsredovisning utgörs av sidorna 32–115. Dessa sidor har granskats av bolagets revisorer i enlighet med revisionsberättelsen på sidan 116. En mer översiktlig beskrivning av Saab och företagets utveckling finns i Årsöversikt 2007, som kan beställas på www.saabgroup.com eller via telefon 013-16 92 08. Denna symbol anger att mer information om det aktuella avsnittet finns att tillgå på www.saabgroup.com. ^{w w w}

Saab i korthet

Saab förser den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar som sträcker sig från militärt försvar till civil säkerhet. Saabs verksamhet är grupperad i tre strategiska affärssegment: Defence and Security Solutions, Systems and Products och Aeronautics.

Defence and
Security Solutions	2007	2006
Försäljningsintäkter, MSEK	9 300	8 028
EBIT , MSEK	934	875
Rörelsemarginal, %	10,0	10,9
Orderingång, MSEK	7 259	16 415
Orderstock vid årets slut, MSEK	10 764	13 654

Saab är ledande inom avancerade ledningsoch kommunikationssystem för militärt och civilt bruk. Segmentet omfattar också ett brett utbud av integrationstjänster, integrerade support- och logistiklösningar samt kvalificerade konsulttjänster.

2007 2006 Försäljningsintäkter, MSEK 9 091 8 580 EBIT, MSEK 756 631 Rörelsemarginal, % 8,3 7,4 Orderingång, MSEK 8 470 7 691 Orderstock vid årets slut, MSEK 17 830 18 296 Systems and Products Aeronautics

Saab erbjuder världsledande system, produkter och komponenter inom försvar, flyg, rymd och samhällssäkerhet. Segmentet omfattar även långsiktiga åtaganden inom underhåll och drift av levererade system.

	2007	2006
Försäljningsintäkter, MSEK	6 510	6 010
EBIT , MSEK	454	190
Rörelsemarginal, %	7,0	3,2
Orderingång, MSEK	7 516	4 956
Orderstock vid årets slut, MSEK	21 158	20 440

Saabs militära och civila flygverksamhet domineras av Gripen-programmet, men rymmer även satsningar på framtidens obemannade flygfarkoster. Inom den civila verksamheten levererar Saab som partner till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing bland annat delsystem och strukturdelar.

w w w

Saab-aktien 2007 B-aktien (SEK)

Saabs största aktieägare

Enligt VPC den 31 december 2007	Antal aktier i tusental	Andel av kapital i procent	Andel av röster i procent
BAE Systems, UK	22 332	20,5	20,4
Investor	21 612	19,8	38,3
Wallenberg-stiftelser	9 469	8,7	6,1
AMF Pension fonder	5 299	4,9	3,4
Odin Fonder	4 696	4,3	3,0
Swedbank Robur fonder	4 209	3,9	2,7

Viktiga händelser under 2007

• Svenska försvaret beställer uppgradering av 31 Gripen samt demonstratorprogram för Gripens framtida utveckling. •
• Saab Aerotech får beställning av svenska försvaret för utveckling av system för resurshantering samt support och system för nytt fältsjukhus till Nordic Battlegroup. •
• Estniska försvaret beställer luftförsvarssystem från Saab Microwave Systems och MBDA. •
• Finska försvaret beställer som första exportkund det nya pansarvärnsvapnet NLAW. •
• Saab Training Systems får omfattande order på träningsanläggning från det nederländska försvaret. •
• Två viktiga order från australiensiska marinen erhålls, dels uppgradering av ledningsoch eldledningssystem till ANZAC-fregatter och dels design och utveckling av ledningssystem till de nya amfibiefartygen. •
• Saab etablerar sig i Schweiz genom förvärvet av Ruags Warhead Division. •
• Genom förvärvet av det engelska företaget Seaeye Holdings Ltd stärker Saab sin position inom området undervattensfarkoster. •
• Saab förvärvar 7,5 procent i det norska bolaget Aker Holding AS, som i sin tur äger 40,1 procent av det börsnoterade Aker Kvaerner ASA. Avtalet godkändes av norska Stortinget under december. •
• Thailand väljer Sverige och Gripen för slutförhandling gällande sex Gripen-system och två Saab 340-flygplan, varav ett utrustas med Saabs Erieye-radar. Avtal mellan FMV och Saab tecknades den 11 februari 2008. •
• Fortsatt god orderingång från Airbus och Boeing. •
• Begäran om offerter för Gripen från Indien (126 flygplan), Danmark och Norge (48 flygplan). Under januari 2008 har begäran om offert kommit från Schweiz. •

Nyckeltal	2007	2006
Försäljningsintäkter, MSEK	23 021	21 063
Rörelseresultat, MSEK	2 607	1 745
Rörelsemarginal, %	11,3	8,3
Resultat efter finansiella poster, MSEK	2 449	1 693
Årets resultat, MSEK	1 941	1 347
Resultat per aktie, SEK (efter utspädning)	17,60	11,91
Utdelning per aktie, SEK 1)	4,50	4,25
Räntabilitet på eget kapital, %	18,5	13,8
Soliditet, %	32,6	30,6
Orderingång, MSEK	20 846	27 575
Orderstock vid årets slut, MSEK	47 316	50 445
Utgifter för FoU, MSEK	4 523	3 537
Antal anställda vid årets slut	13 757	13 577
Andel kvinnor, %	22,0	20,0
Andel högskoleutbildade, %	41,0	38,6
Sjukfrånvaro, %	3,1	2,9

1) 2007 enligt styrelsens förslag.

Definition av nyckeltal

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal aktier. Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Räntabilitet på eget kapital Soliditet

70 år av teknologi i Världsklass

År 2007 var det 70 år sedan Saab bildades och mycket har hänt sedan dess; i omvärlden, i Sverige och i Saab. För att vara framgångsrik i tider av förändring krävs förmåga att skapa nya möjligheter. Detta är Saabs främsta styrka.

När Saab bildades 1937 var hotet om ett storkrig högst påtagligt. Idag ser omvärlden helt annorlunda ut och hur den ser ut i morgon kan ingen bestämt säga. I denna snabbt föränderliga omvärld måste ett framgångsrikt företag kunna anpassa sig till nya förutsättningar. Vår förmåga till snabb förändring och vår teknologi, utmärkande för Saab under våra 70 verksamhetsår, kommer att vara framgångsfaktorer även i framtiden.

En marknad i förändring

Marknaden för försvarsmateriel fortsätter att förändras. I Europa pågår diskussioner för att nå fram till en europeisk samsyn angående hur försvarsmateriel ska upphandlas. Sakta men säkert går utvecklingen från tidigare starkt nationellt bundna upphandlingar till en öppnare marknad. Det kommer att ta tid, men Saab är positivt till varje steg mot en mer transparent marknad där leverantörens nationella tillhörighet har mindre betydelse.

Denna utveckling speglas också i ett allt mer intensivt samarbete mellan olika länder och försvarsindustrier i EU. Allt fler stora utvecklingsprojekt sker i samarbeten över nationsgränserna. Syftet är naturligtvis att kunna dela på kostnader och samla den bästa kompetensen. Genom att kunna erbjuda spetskompetens är Saab i dessa sammanhang en intressant samarbetspartner – till nytta för Saab och för Sverige. Idag deltar Saab i en rad sådana samarbetsprojekt.

En annan tydlig förändring är förflyttningen från produkt till system och breddningen mot samhällssäkerhetsområdet. Att leverans till kund är mer än en produkt blir allt vanligare. Det ställs i allt högre utsträckning krav på oss att kombinera Saabs olika förmågor till helhetslösningar för våra kunder både på det militära och det civila området. Exempel på detta är Saab Training Systems leveranser av träningsanläggningar, Saab Aerotechs livscykelåtaganden inom support, övervakningssystem för flygplatser och hamnar samt den affär vi under 2008 erhållit från Thailand – en systemleverans där Gripen endast utgör en del av hela leveransen.

En viktig förutsättning för dessa internationella samarbeten och större systemleveranser är att vi har ett nära samarbete mellan stat och industri i Sverige. Stora försvarsaffärer har alltid en politisk dimension och en karaktär av mellanstatliga säkerhets- och samarbetsavtal. Samarbetet mellan Saab och staten har varit framgångsrikt i Sverige och det är väsentligt att det fortsätter. Saab har genom att vara en kvalificerad leverantör av högteknologiska system kunnat

fungera som en teknikgenerator för hela samhället. Det har varit möjligt genom en nära samverkan i utvecklingsprojekt med den svenska försvarsmakten.

Utanför Europa har våra verksamheter i Sydafrika och Australien fortsatt att utvecklas väl. Nya order från australiensiska marinen befäster vår position som viktig leverantör i landet. I Sydafrika fortsätter integrationen av Grintek med övriga delar av Saab. Därmed skapas en effektiv plattform för den lokala marknaden och landets exportmöjligheter stärks.

Saabs internationella fotavtryck måste bli än starkare. Endast så kan Saab bevara sin position som en ledande leverantör på en dynamisk marknad. Det innebär att vi kommer att arbeta oss in på nya marknader och att vi kommer att bli större på de marknader där vi redan finns.

Ett bra år för Saab – 2007

En viktig händelse under året var att svenska försvaret beställde uppgradering av Gripen och ett demonstratorprogram för nästa generation av flygplanet. Därmed säkerställs utvecklingen av Gripen-systemet under lång tid, vilket stärker vår argumentation på de marknader som närmar sig beslut vad gäller anskaffning av nya flygplan. Det som också är glädjande är att ett antal ledande internationella företag jämte Saab har satsat resurser i detta projekt.

Vi har sedan några år aktivt arbetat med att inom området samhällssäkerhet finna tillämpningar för Saabs teknologi och våra produkter. Det gäller framförallt skydd av flöden av olika slag och infrastruktur. Detta arbete har gett resultat och under 2007 representerade denna sektor cirka 10 procent av vår fakturering och andelen fortsätter att växa.

Vårt resultat för 2007 präglas av ett jämnt inflöde av beställningar – sammanlagt nästan 21 miljarder SEK (28) och en fortsatt försäljningstillväxt. Försäljningsintäkterna steg med 9 procent till drygt 23 miljarder SEK (21). Rörelseresultatet förbättrades med 49 procent till 2 607 MSEK (1 745), en förbättring som främst beror på förvärvet av Saab Microwave Systems, ökad försäljning samt realisationsvinster och andra engångsposter.

Årets rörelsemarginal blev 11,3 procent men det är viktigt att notera att den justerade rörelsemarginalen efter intäkter av engångskaraktär slutade på 9,4 procent vilket visar att vi ligger något under vårt långsiktiga mål på 10 procent.

Med gemensamma ansträngningar kommer vi nu att genomföra det effektivitetsprogram som vi annonserade i slutet av 2007. Att vi blir effektivare är nödvändigt. Målet är att successivt minska våra kostnader och att vi ska nå en årlig kostnadsbesparing på 1 miljard SEK senast 2010. De frigjorda resurserna kommer att möjliggöra ökade marknadssatsningar och stärka vår forskning och utveckling så att vi även i framtiden kan erbjuda världsledande produkter på marknaden.

"Code of Conduct"

Försvarsindustrin och försäljning av försvarssystem på den internationella marknaden är ofta i blickfånget och föremål för spekulationer. Saab har utsatts för mutanklagelser i samband med uthyrningen av Gripen-flygplan till Tjeckien och Ungern. Överåklagaren på Riksenheten mot korruption har därför inlett en undersökning kring påstådda oegentligheter.

Mutor har aldrig varit och kommer aldrig att vara tillåtna i Saab. Vi samarbetar fullt ut med överåklagaren och ger all den information som behövs i utredningsarbetet. Innan utredningen är klar kan vi inte ytterligare kommentera de frågeställningar som finns.

Jag vill ändå passa på att peka på att det under året har bedrivits ett aktivt arbete med att ytterligare fördjupa arbetet med Saabs gemensamma värdegrund. Det innebär bland annat att en reviderad och utökad uppförandekod nu är på väg att kommuniceras med Saabs samtliga anställda. För oss inom Saab är det oerhört viktigt att vi genomför våra affärer med hög affärsetik, och att vi noggrant följer de tillstånd som meddelats av den svenska regeringen.

Saab – ett starkt varumärke

Vårt 70-årsjubileum har vi firat med olika aktiviteter riktade mot medarbetare, kunder och partners. Det har inneburit en möjlighet att på ett naturligt sätt fortsätta arbetet med vår vision och våra värderingar som påbörjades under 2006. Känslan av ett Saab med gemensam värdegrund och synsätt har på ett påtagligt sätt stärkts. Och det är viktigt.

Saab är ett resultat av förvärv, sammanslagningar och avyttringar. Det känns därför mycket bra att vi har kommit så långt med det målmedvetna arbete som tog sin början för några år sedan. Då, när Saab och Celsius slogs samman, kunde det nya företaget beskrivas som ett konglomerat av olika affärsområden. Nu upplever vi fördelarna med att vi är ett sammanhållet företag med ett väldigt starkt varumärke.

Vi har framtiden i våra händer

Om vår historia är viktig för att bedöma vår framtid kan vi konstatera en sak – förändringarna kommer att fortsätta. Och om Saab fortsätter att framgångsrikt ta vara på den potential som förändringar alltid skapar innebär det många nya möjligheter för oss.

Det viktiga är att vi själva kan påverka hur Saab kommer att utvecklas. Genom att ha finansiell handlingsfrihet och den bästa kompetensen inom våra prioriterade områden kan vi själva avgöra vår framgång. Jag är övertygad om att vi står i begrepp att skriva ett nytt framgångsrikt kapitel i Saabs historia.

Linköping i februari 2008

Åke Svensson Verkställande direktör och koncernchef Saab AB (publ.)

Vägval för framtiden

Saab har sedan flera år en strategi att växa internationellt. En förändrad omvärld och en kraftig omdaning av den svenska försvarspolitiken har inneburit förändrade förutsättningar med såväl möjligheter som utmaningar. Att Saab fortsätter att växa internationellt och breddar verksamheten ytterligare in i marknaden för civil säkerhet kommer att vara avgörande för vår framgång.

Vi kan idag glädjas åt att Saab tidigt fattade beslutet att växa internationellt. Marknaden för försvarsmateriel har historiskt varit en nationell affär och steget därifrån till en genuint gränsöverskridande marknad är rätt långt, och inte alls självklart. Med en tydlig utveckling mot en sameuropeisk marknad för Saabs produkter – även om den utvecklingen skulle kunna gå snabbare – har Saab skaffat sig en god position som en trovärdig samarbetspartner och leverantör. Vi ser också hur stora affärer med hög systemnivå har lett till att Saab har kunnat bygga starka positioner i länder som Sydafrika och Australien för att ta två konkreta exempel. Det finns goda förutsättningar att dessa exempel ska följas av fler och att Saab därmed breddar och fördjupar sin internationella verksamhet ytterligare.

En av Saabs absolut viktigaste samarbetspartners är den svenska försvarsmakten och ytterst den svenska regeringen. Att ha stöd från sitt eget lands regering vid försäljning av försvarsmateriel och i internationella samarbeten är en förutsättning för framgång. Speciellt gäller detta stora försvarsmaterielaffärer som i princip är något som görs mellan olika länder, inte mellan olika företag.

Den svenska regeringens glädjande besked under 2007 att utveckla och uppgradera Gripen är ett bra exempel på beslut med långvarigt stor betydelse. Gripen – ett av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika industriprojekt – får därmed sin fortsättning. Beslutet om uppgradering är också en kraftfull signal till våra existerande och potentiella kunder att Gripensystemet kommer att fortsätta att utvecklas under lång tid framöver.

Framtida materielförsörjning kräver välgrundade beslut

De omprioriteringar som skett inom ramen för den svenska försvarsbudgeten är ett naturligt svar på de kraftiga omvärldsförändringar vi upplevt under de senaste decennierna. Därmed möter också Saab en annan verklighet. Vår viktigaste kund och samarbetspartner är idag en ordermässigt mindre kund men fortfarande mycket viktig för vår framtida teknikhöjd. Det svenska försvarets roll som referenskund och partner i utvecklingsprojekt kan inte överskattas. För Saab innebär detta att en ökad export är sammanlänkad med de prioriteringar som det svenska försvaret gör i sin materielförsörjning. Här finns det ett stort behov av att klargöra vilken strategi som regeringen kommer att följa. Med tydliga spelregler kan Saab och övrig försvarsmaterielindustri i hög grad bidra till att öka effektiviteten i försörjningsprocessen.

Inom ramen för en förändrad materielförsörjning till det svenska försvaret finns det utrymme att diskutera dessa frågor så att en effektiv balans mellan egenutveckling och inköp kan nås. Likaså finns den intressanta frågan om vilken roll Saab kan spela som leverantör sett över de olika systemens hela livslängd. Här har Saab goda förutsättningar att ta ett bredare industriellt ansvar för de operativa systemen.

Därför är det också av stor vikt att de beslut som kommer att fattas efter den nuvarande försvarsdebatten baseras på fakta. Det må vara lätt att tro att det blir både bättre och billigare att anskaffa färdigutvecklat försvarsmateriel än att bekosta egenutveckling, men våra erfarenheter och gjorda studier pekar åt ett annat håll.

Saab har tillsammans med övrig svensk försvarsindustri byggt upp en gedigen kompetensbas som bör mana till eftertanke inför kommande beslut. Att köpa försvarsmateriel låter sig enkelt sägas men är svårare i praktiken. En uppenbar fördel med egenutvecklade produkter och lösningar är att utvecklingsresurser och den senaste banbrytande tekniken liksom fortsatt vidareutveckling stannar inom Sverige. Något som är mycket värt – för Saab och för Sverige. Ett bra exempel på detta är Gripen. De innovationer som tagits fram under utvecklingen av Gripen har i många fall hittat tillämpningar i civila produkter och skapat framgångsrika civila företag.

En annan aspekt på egenutveckling är att det innebär en inträdesbiljett till det allt mer omfattande utvecklingsarbete som sker mellan nationer – framförallt i Europa. Saab deltar i ett antal sådana projekt idag där kostnaden måste anses vara rätt rimlig för att få vara med att utveckla teknik i absolut toppklass. Sverige är ju inte det enda land som i vissa fall kan behöva sprida kostnaden för nya avancerade och därmed kostnadskrävande system på fler händer. Vi hoppas och tror att våra politiker inser det direkta och indirekta värde som försvarsindustrin genererar genom forskning och utveckling och att de beslut som fattas sker efter noggranna överväganden och analyser. Vi är naturligtvis angelägna att konstruktivt delta i den diskussionen.

En viktig förutsättning för ett aktivt deltagande i omdaningsprocesser är att det finns en förståelse för behovet av långsiktighet. Att ligga i teknikens framkant kräver långa utvecklingstider kopplat till en stabil finansiering. En prioriterad inriktning från vår största kund och samarbetspartner är således av största vikt.

Tillväxt ger nya möjligheter

Saab måste också, genom att bli mer effektivt och genom att prioritera hårdare, frigöra egna resurser som kan användas för att öka marknads- och utvecklingsinsatserna. Därmed kan Saab behålla tekniskt ledarskap inom prioriterade produktområden. Saab har under många år uppvisat ingenjörskonst av absolut världsklass. Den förmågan är en grundbult i Saabs framtida tillväxt in på nya marknader och med nya innovativa lösningar för både militär och civil säkerhet.

Saab har under året blivit föremål för en utredning gällande eventuella mutor i samband med uthyrning av Gripenplan till Tjeckien. Eftersom utredningen pågår kan jag inte kommentera sakfrågan men jag vill ändå kraftfullt markera att jag och styrelsen utan några som helst reservationer tar avstånd från olagligheter i samband med försäljningsaktiviteter, och jag vet att samma inställning finns i företagets ledning. Saab kommer på alla sätt att medverka till att underlätta den pågående utredningen. Styrelsen har också gett koncernledningen i uppdrag att under 2008 genomföra en utbildning kring dessa frågor för alla Saabs medarbetare.

Det finns som alltid utmaningar att hantera men det finns också stora möjligheter för Saab att fortsätta växa. Vi kommer att vara en aktiv samarbetspartner i utvecklingsprojekt internationellt, vi kommer att satsa mer av egen kraft och styrelsen ser fram emot att stödja ledningen i arbetet med att forma morgondagens Saab. Ett Saab som fortsätter att driva utvecklingen framåt, till gagn för våra aktieägare, Saabs medarbetare, kunder och samarbetspartners.

Stockholm i februari 2008

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

Affärsidé, vision och mål

finansiella mål

Tillväxt. Över en konjunkturcykel ska Saabs organiska tillväxt i genomsnitt uppgå till 5 procent per år. Under 2007 uppgick tillväxten till 4 procent. Inklusive förvärv blev tillväxten 9 procent.

Rörelsemarginal. Saab har två marginalmål som båda är formulerade som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Rörelsemarginalen efter avskrivningar ska uppgå till minst 10 procent och rörelsemarginalen före avskrivningar ska uppgå till minst 15 procent. Rörelsemarginalen efter avskrivningar uppgick till 11,3 procent (8,3). Rörelsemarginalen före avskrivningar uppgick till 16,0 procent (12,0).

Räntabilitet på eget kapital. Avkastningen ska i snitt uppgå till 15 procent. Under 2007 nådde Saab en avkastning på 18,5 procent jämfört med 13,8 procent föregående år.

Soliditet. Saab har som mål att soliditeten ska överstiga 30 procent. I slutet av 2007 uppgick soliditeten till 32,6 procent (30,6)

Utdelningspolicy. Saab har ett långsiktigt utdelningsmål som innebär att 20–40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel delas ut till aktieägarna. För 2007 föreslår styrelsen en utdelning om 4,50 SEK per aktie vilket motsvarar 25 procent av årets resultat.

Resultatet 2007 i korthet

Koncernens orderingång uppgick till 20 846 MSEK (27 575) varav 62 procent (72) avsåg beställningar från kunder utanför Sverige och 72 procent (77) av orderingången kunde hänföras till försvarsrelaterade produkter.

Vid årets slut var orderstocken 47 316 MSEK (50 445).

Koncernens försäljningsintäkter ökade med 9 procent till 23 021 MSEK (21 063). Av dessa kom 15 015 MSEK motsvarande 65 procent (65) från kunder utanför Sverige. Av försäljningsintäkterna avsåg 81 procent (79) försvarsmateriel.

Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 2 607 MSEK (1 745). Därmed nåddes en rörelsemarginal på 11,3 procent (8,3).

I samband med den tredje kvartalsrapporten i oktober 2007 annonserade bolaget ett effektiviseringsprogram med målet att förbättra rörelseresultatet med 1 miljard SEK per år. Programmet beräknas nå full effekt i slutet av 2010 och är nödvändigt för att balansera ytterligare satsningar på egenfinansierad utveckling, samt marknadsföring.

Affärsidé

Saab utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknik för att kunna möta kundernas förändrade behov. Saab förser regeringar, myndigheter och företag över hela världen med produkter, tjänster och lösningar för både militärt försvar och civil säkerhet.

Med kompetens och kreativitet ska vi vara ledande i den globala utvecklingen av försvarsindustrin till att omfatta innovativa tekniska lösningar för människors säkerhet.

Mål	2007	2006	2005	2004	2003
5	4	3	6	5	4
15	18,5	13,8	13,5	16,7	10,8
10	11,3	8,3	8,6	10,4	7,5
30	32,6	30,6	31,0	29,9	24,4
20–40	25	36	37	32	50
–	4,50 1)	4,25	4,00	3,75	3,50

1) Enligt styrelsens förslag.

För ett säkrare samhälle

Saabs grundläggande strategi ligger fast. Saab ska fortsätta att växa internationellt med en position som den dominerande försvarsmaterielkoncernen i Norden som bas.

I ett framtida Saab kommer en större andel av försäljningen inom Defence and Security Solutions att avse samhällssäkerhet. Saabs leveranser kommer i högre utsträckning att utgöras av helhetslösningar till både försvars- och samhällssäkerhetssektorn. Verksamheten inom Systems and Products kommer att koncentreras med ett ytterligare fokuserat utbud av produkter som också utgör ett stöd till systemförsäljningen. Inom Aeronautics kommer Saab att vara en stark aktör på världsmarknaden med Gripensystemet.

Affärsenheterna inom Saabs tre segment möter delvis olika utmaningar beroende på hur den övergripande affären ser ut. Förenklat kan affärer inom Defence and Security Solutions sägas vara resultatet av långa kundrelationer och lokal närvaro utöver pris och prestanda. Det handlar dessutom ofta om produkter och lösningar som utgör delar av kundernas mest känsliga system. Inom Systems and Products består affärerna i huvudsak av utveckling och tillverkning av avancerade produkter och delsystem för avsättning på världsmarknaden. Kundens beslut baseras främst på pris och prestanda. Här kan Saabs leveranser bestå av enskilda produkter eller delar av ett system, men också utgöra kompletta leveranser. Inom Aeronautics är affärslogiken ofta en kombination av det som präglar de båda andra segmenten, framförallt med avseende på Gripen-systemet.

Indelningen i de tre segmenten återspeglar de skilda affärsförutsättningar som präglar Saabs olika marknader och affärer.

Närmast marknaden och kunderna finns Saabs affärsenheter. Dessa är grupperade i de tre segmenten, men produkter och system från de olika enheterna kombineras även i olika konstellationer beroende på kundens krav. En av enheterna utses alltid till huvudleverantör och har helhetsansvaret. I stora och komplicerade beställningar samverkar således flera affärsenheter och förmågor så att koncernens hela kompetens utnyttjas på ett effektivt sätt.

Som stöd för koncernövergripande affärer finns det koncerngemensamma funktioner för affärsutveckling och marknadsföring. Dessutom stöds affärsverksamheten av en gemensam resurs som utarbetar industrisamarbeten – Saab Industrial Cooperation. Industrisamarbete är idag en integrerad del av alla stora beställningar och en viktig framgångsfaktor. Industrisamarbeten utformas så att exempelvis viss produktion eller vidareutveckling ska ske i köparlandet eller att det till affären knyts industriellt, kommersiellt eller forskningsrelaterat samarbete.

Saabs strategiska affärssegment

Defence and Security Solutions

• Lednings- och kommunikationssystem •
• Integrerade systemlösningar •
• Integrerade support- och logistiklösningar •
• Tekniska konsulttjänster •
• Lösningar för samhällssäkerhet •

Affärssegmentet Defence and Security Solutions samlar Saabs förmåga att utveckla och integrera högteknologiska system för spaning, övervakning, kommunikation och ledning. Ett exempel är det svenska flygvapnets ledningssystem, som länkar samman stridsledningscentraler, luftövervakning, samt radio- och datakommunikation. Det luftburna övervakningssystem som Saab levererar till Pakistan är ett annat exempel. På den internationella marknaden tillhör strids- och eldledningssystem för mark-, sjö- och luftstyrkor de områden där Saab har en särskilt stark position.

Saabs huvudsakliga kunder inom Defence and Security Solutions – försvarsmyndigheter och andra myndigheter – utkontrakterar i ökad utsträckning delar av sin verksamhet. Saab erbjuder därför ett brett spektrum av supportlösningar som omfattar hela livscykeln.

Segmentet Defence and Security Solutions omfattar även konsulttjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet och systemsäkerhet till kunder främst inom branscherna försvar och telekom samt till statliga verk och myndigheter med ansvar för infrastruktur i samhället.

Marknaden för system inom samhällssäkerhet fortsätter att utvecklas vilket skapar nya möjligheter. Saab levererar system som hanterar informationsflöden och samordning mellan olika myndigheter vid exempelvis terroristhot, naturkatastrofer och organiserad brottslighet. På marknaden för samhällssäkerhet finns aktörer med bas i såväl försvarsindustrin som i den civila sektorn.

Strategiska utmaningar

• Utveckla nya hemmamarknader •
• Expandera verksamheten inom samhällssäkerhet •
• Bredda Saabs industriella roll •

Utveckla nya hemmamarknader

Inom flera av Saabs produkt- och tjänsteområden är en lokal etablering en förutsättning för att komma i fråga som leverantör. Saab är idag en betydande leverantör av försvarsmateriel på hög systemnivå i Sverige/Norden, Sydafrika och Australien. På dessa marknader har Saab en avsevärd industriell närvaro och är redan idag en långsiktig partner vid utvecklandet av nationella försvars- och säkerhetslösningar. Saabs målsättning är att skapa liknande relationer med andra länder. För att nå nya marknader och även stärka den befintliga positionen arbetar Saab konsekvent med lokal närvaro, samarbetsprojekt och partnerskapslösningar.

Expandera verksamheten inom samhällssäkerhet

Att marknaden för system och produkter inom samhällssäkerhet är växande har blivit allt tydligare. Saab ser en klar potential för att sektorn på några års sikt ska kunna utgöra en betydligt större andel av försäljningen än den gör idag. Utmaningen för Saab är att på ett effektivt sätt kunna utnyttja erfarenhet och kompetens från militär teknik i arbetet på den civila marknaden.

Bredda Saabs industriella roll

Det finns en tydlig trend att kunderna vill lägga ett större helhetsansvar på leverantörerna av försvarsmateriel. Detta skapar en möjlighet för Saab att bredda sin leverans och bli en utpräglad systemintegratör. Det kan gälla att ansvara för allt från utveckling, finansiering, drift och underhåll till slutlig avveckling av levererade system. Dessa så kallade OPS-lösningar – Offentlig Privat Samverkan – kommer att växa i betydelse och skapa möjligheter på flera marknader globalt.

Systems and Products

• Unika system, produkter och komponenter •
• Utveckling, produktion och uppgraderingar •
• Studier och demonstratorer •
• Underhåll och drift •

Saabs kunder inom affärssegmentet Systems and Products utgörs i huvudsak av försvarsmakter och i viss utsträckning försvarsindustrier världen över. Efterfrågan i segmentet påverkas bland annat av den ökade omfattningen av internationella insatser. Många kunder efterfrågar i ökad omfattning färdiga produkter och lösningar vilket bland annat ställer krav på samarbete med andra leverantörer.

Inom avionik (flygelektronik) är Saab en ledande leverantör till såväl militära som civila flygplanstillverkare. Under 2007 fick Saab exempelvis två beställningar på avionik för transportflygplanet Airbus A400M; dels ett system som övervakar flygplanets kondition, dels en flygdator som ingår i det styrsystem som gör det möjligt att genomföra taktisk flygning på låg höjd.

Ytterligare ett exempel på en produkt med en marknadsledande position är granatgeväret Carl-Gustaf som sålts till mer än 40 länder samt fått efterföljare i pansarskotten AT4 och NLAW.

Telekrig – varning, störning och skydd mot upptäckt och vapen – är ytterligare ett område där Saab utvecklat produkter som nu finns i ett stort antal stridsfordon, flygplan, helikoptrar, ubåtar och fartyg över hela världen.

De unika produkterna inom den under 2006 förvärvade radar- och sensorverksamheten (Saab Microwave Systems) utgör sedan tidigare vitala delar av Saabs egna system, såsom missilsystemet BAMSE, stridsflygplanet Gripen och Saabs flygande övervakningssystem. Men där finns också produkter som i sig själva har en ledande position på världsmarknaden.

Artillerilokaliseringsradarn ARTHUR och spaningsradarn GIRAFFE är två exempel. Signaturanpassning (maskeringsnät som försvårar upptäckt även med avancerad teknisk utrustning) är ytterligare ett område där Saab har en stark position.

Behovet av träning ökar som en följd av att allt fler länder deltar i internationella uppdrag och behöver träna sin trupp under realistiska förhållanden. Saab har en framträdande position inom avancerade system för utbildning och träning av markstridsförband och ser nu även polisiära insatsstyrkor bland kunderna.

Undervattensteknik för grunda vatten och hamnar är ett annat område där Saab har ledande kunskap. Ett viktigt utvecklingsområde är autonoma, obemannade undervattensfarkoster för både militär och civil användning. Saab är också Europas ledande oberoende leverantör av avancerade delsystem till rymdindustrin.

• Strategiska utmaningar
• Sälja produkter direkt till kund eller som del av en Saab-lösning •
• Investera i ökad marknadspenetration •
• Bibehålla teknisk och prismässig konkurrenskraft •

Sälja produkter direkt till kund eller som del av en Saab-lösning

System och produkter är nästan alltid komponenter i en större helhetslösning. Slutintegrationen av dessa system genomförs antingen av kunden själv, av Saab eller av något annat företag. Saab måste vara berett att leverera system och produkter enligt alla dessa modeller. Detta inkluderar att Saabs leveranser ibland utgör en del av en konkurrents helhetslösning.

Investera i ökad marknadspenetration

Produkter och delsystem i detta segment säljs globalt. Saabs målsättning är att växa i valda nischer och nå ännu högre andel försäljning på den internationella marknaden. Detta förutsätter en stark närvaro med lokal utveckling och tillverkning. Saab måste därför ytterligare stärka sin närvaro på valda nyckelmarknader för de prioriterade produktområdena.

Bibehålla teknisk och prismässig konkurrenskraft

Saab har idag en rad produkter med globalt ledande marknadspositioner, och med det svenska försvaret som en betydande och långsiktig kund. För att kunna bibehålla ledarskapet och samtidigt öka försäljningen krävs att Saab egenfinansierar en större del av utvecklingskostnaderna, samt att bolaget i framtiden koncentrerar sin produktportfölj. Saabs fortsatta utvecklingsinsatser ska ske i både egen regi och i samverkan med andra aktörer på marknaden. Finansiering måste också ske genom högre bruttomarginaler vid försäljning av färdiga system och produkter.

Exempel på saabs strategiska framsteg under 2007

• Ett antal viktiga order inom området samhällssäkerhet som ytterligare har ökat sin andel av Saabs verksamhet. Däribland ett samarbete med Securitas om framtidens bevakningssystem samt beställning i början av 2008 om leverans av fysiskt skydd för kärnkraftverket i Ringhals. •
• Saabs marina position i Australien stärks genom systemleverans till australiensiska marinens nya amfibiefartyg och beställning av underhåll och uppgradering av fregatter i ANZAC-klassen. •
• Flera order från FMV i Sverige gällande systemstöd för drift och underhåll. Beställningarna visar på den ökande vikten av långsiktiga industrisamarbeten inom ramen för OPS (Offentlig Privat Samverkan). •

• Som en åtgärd för att koncentrera verksamheten offentliggjordes under sista kvartalet 2007 att Saab överväger en avyttring av Saab Space. •

• Flera strategiska beställningar på GIRAFFE- och ARTHURsystemen, varav en del på nya marknader, tydliggör betydelsen av förvärvet av Saab Microwave Systems. •

• Förvärvet av Seaeye Holdings Ltd stärker Saabs produktportfölj inom undervattensfarkoster och ger Saab tillgång till den civila marknaden inom området. •
• Svenska flygvapnet beställer uppgradering av Gripen-flygplan och ett demonstratorprogram. Beställningen är av stor betydelse och säkerställer Gripen-systemets fortsatta utveckling. •
• Flera skarpa förfrågningar erhålls gällande Gripen-systemet inför upphandling av nya stridsflygplan. •
• Saab befäster sin position som partner till de civila flygplanstillverkarna Airbus och Boeing med beställningar av strukturdelar och delsystem till nya flygplansmodeller. •

Aeronautics

• Stridsflygplanet Gripen •
• Obemannade flygfarkoster (UAVer) •
• Leverantör till internationella flygprogram •
• Uthyrning (leasing) av regionalflygplan •

Strategiska utmaningar

• Investeringar i utveckling och export av Gripen •
• Säkra position på UAV-marknaden •

Saab besitter unik kunskap inom flygområdet vilket gör Sverige till en av en handfull nationer i världen som har förmåga att utveckla och producera avancerade stridsflygplan.

Saabs flygverksamhet domineras av Gripenprogrammet. Inom den civila verksamheten är Saab bland annat leverantör av strukturdelar och delsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing, men har också utvecklat och tillverkat de drygt 500 Saab 340- och Saab 2000-flygplan som idag är i drift världen över.

Gripen är världens mest moderna stridsflygplan i operativ tjänst och används idag i Sverige samt i Nato-länderna Tjeckien och Ungern. Leveranserna till Sydafrika påbörjas under 2008. Programmet omfattar också betydande försäljning av modifieringar, utbildning och underhåll.

Under 2007 beställde svenska försvaret en uppgradering av 31 svenska Gripenflygplan till senaste standard. Kontraktet omfattar också ett demonstratorprogram för Gripens framtida utveckling. I demonstratorprogrammet ingår bland annat en ny, starkare motor, ny radar och möjligheter att bära både mer last och bränsle. Ordern är av stor betydelse för Gripens långsiktiga utveckling och säkerställer systemets konkurrenskraft under lång tid framöver.

Exportpotentialen för Gripen är betydande och Saab agerar offensivt på en rad marknader för att vinna ytterligare affärer. Under 2007 beslutade den thailändska regeringen att inleda förhandlingar med Sverige om ett omfattande försvarspaket där Gripen ingår. I början av 2008 godkändes försäljningen av den svenska regeringen och avtal tecknades i februari. Saab bedriver dessutom ett omfattande kampanjarbete i flera länder där "skarpa" förfrågningar väntas under 2008.

Saabs världsledande kunskap på flygområdet bevaras och vidareutvecklas genom utvecklingsuppdrag, egen forskning och internationella samarbeten. Exempelvis har Saab huvudansvaret för väsentliga delsystem i Neuron-programmet, ett europeiskt projekt för att utveckla teknik för en obemannad stridsflygfarkost och nästa generations stridsflygplan.

I rollen som leverantör av delsystem använder Saab sin expertis till att utveckla komplexa strukturenheter samt delsystem till både civila och militära flygplanstillverkare. Saab har bland annat för Airbus räkning utvecklat vingbalken till superjumbon A380 och delar av styrsystemet samt dörrar till A400M.

Saabs kunskap inom flyg, sensorer och systemintegration ger företaget en stark position inom utvecklingen av obemannade flygfarkoster, UAVer (Unmanned Aerial Vehicles). Framgångsrika flygningar har genomförts med de båda teknikdemonstratorerna SHARC och FILUR, samt den obemannade helikoptern Skeldar.

Investeringar i utveckling och export av Gripen

Fortsatta satsningar på utveckling av Gripen är beslutade och kommer att vara prioriterade. Detta är en nödvändighet för att bibehålla spetskompetens inom flygområdet samt för att kunna fullfölja de exportaffärer för Gripen som nu diskuteras.

En ledande position inom flygområdet är också av stor strategisk betydelse för Saab som helhet. Bland annat skapar flygverksamhetens långa kundrelationer möjligheter till försäljning för andra delar av Saab.

Säkra position på UAV-marknaden

Saab har under flera år satsat resurser, och deltagit i internationella utvecklingsprojekt, i syfte att utveckla UAVer. Utmaningen för Saab inom detta produktområde är att säkerställa att de framtagna produkterna etableras på den marknad som nu utvecklas.

En allt mer internationell marknad

Världens samlade försvarsutgifter uppgår enligt SIPRI till cirka 1 200 miljarder USD per år. Under 2006 var tillväxten 3,5 procent (3,4). Det som framförallt har drivit tillväxten sedan början av seklet är en snabbt växande amerikansk försvarsbudget. Framgent bedöms marknadstillväxten stabilisera sig omkring 1 procent. De största aktörerna inom försvarsområdet är Boeing, Lockheed Martin och General Dynamics i USA, och EADS samt Thales och BAE Systems i Europa.

Den för Saab tillgängliga internationella försvarsmarknaden präglas av en ökad konkurrens om resurserna i statsbudgetarna; de flesta försvarsbudgetar minskar som en andel av den totala ekonomin, även om ökningar förekommer i absoluta tal. För att öka kostnadseffektiviteten och därmed möta minskade budgetanslag finns förväntningar på en viss konsolidering av försvarsindustrierna i både Europa och USA.

I de flesta avseenden kommer USA under överskådlig tid att förbli den dominerande försvarsmarknaden. Lokal närvaro är en förutsättning för att bli en större leverantör på den amerikanska marknaden. För avancerade system, som till exempel stridsflygplan, är den amerikanska marknaden stängd för icke-amerikanska företag.

Den västeuropeiska marknaden bedöms ha en fortsatt stabil utveckling på kort och medellång sikt och länder i östra Europa förväntas i ökad utsträckning att köpa försvarsmateriel från leverantörer med hemvist i EU-länder och i USA. Utökade samarbeten mellan länderna i den nordiska regionen gör att Norden i sin helhet fortsätter att öka i betydelse för Saab. För tillgängliga marknader i Mellanöstern och i Asien bedöms emellertid tillväxtpotentialen vara betydligt högre än i Europa och USA.

I Sverige koncentrerar Försvarsmakten verksamheten på uppbyggnad av insatsförband för internationella och nationella behov. Utvecklingen innebär bland annat att utvecklingsuppdragen till svensk försvarsindustri minskar. Denna utveckling har blivit ännu tydligare i den svenska budgetproposition som presenterades under hösten 2007. Propositionen – ännu ej beslutad – innebär fortsatta ekonomiska åtstramningar i den svenska försvarsbudgeten och fortsatt fokus på Försvarsmaktens internationella insatser. För Saab innebär denna inriktning nya affärsmöjligheter men också ett ökat behov av egenfinansierad teknikutveckling och internationella marknadsföringsinsatser. På sikt bedömer Saab att ökade krav på kostnadseffektivitet kommer att leda till en högre grad

av utkontraktering av verksamheter och att livscykelåtaganden kommer att öka i betydelse. Saab har möjlighet att växa inom båda dessa områden.

Till de trender som långsiktigt påverkar försvarsmarknadens utveckling hör globaliseringen, med ökade fysiska flöden av råvaror och energi, den ökade omfattningen av internationella militära operationer, behovet av samordnade internationella räddningsinsatser (exempelvis vid naturkatastrofer) samt framväxande samarbeten kring globala hälso- och miljöfrågor. Sårbarheten i den globala infrastrukturen ökar och detta i tillägg till utvecklingen på den rena förvarsmarknaden leder till en växande global efterfrågan på samhällssäkerhet med en hög tillväxtpotential. Saab kommer att växa ytterligare inom samhällssäkerhet och ser goda möjligheter på denna marknad.

För aktörerna inom försvarsindustrin innebär utvecklingen att en större del av produktutvecklingen kommer att inriktas på lösningar som ska hantera asymmetriska hot och naturkatastrofer, som understödjer gränsöverskridande militära och civila samarbeten, och som kan underlätta underhåll och skydd för utstationerade trupper. Möjligheterna och kunskapen att kunna integrera system kommer att fortsätta öka i betydelse. Utvecklingen kommer att driva fram en anpassning till internationella standarder och regelverk.

FÖRSVARSUTGIFTER 2006

Källa: sipri
529
59
53
~49
44
37
~35
30
29
24
~889

TOTALT, VÄRLDSMARKNADEN ~1 158

Saab på den globala marknaden

Den militära flygmarknaden

Marknadssegmentet militärt flyg domineras av bemannade stridsflygplan, där marknadsstorleken uppskattas till 15–17 miljarder USD per år. Tillväxten drivs av ett uppdämt behov hos flera nationer att ersätta förra generationens stridsflygplan.

De största leverantörerna är Lockheed Martin, Boeing, Eurofighter-konsortiet, Dassault Aviation, den ryska flygindustrin och Saab. Saabs marknadsandel uppgår till 5–10 procent, inräknat den amerikanska marknaden som inte är tillgänglig för ickeamerikanska leverantörer.

Sveriges beställning på uppgradering av 31 svenska Gripen-flygplan till internationell standard är av stor betydelse för Saab. Beställningen möjliggör en effektivisering inom försvarsmakten samtidigt som exportpotentialen för Gripen ytterligare stärks. Kontraktet omfattar också ett demonstratorprogram för Gripens framtida utveckling, samordnat med det pågående europeiska samarbetet för utveckling av teknik för en avancerad obemannad flygfarkost, Neuron.

Marknaden för obemannade flygfarkoster, UAVer, är ännu i en tidig utvecklingsfas. Till en början kommer militära tillämpningar att dominera marknaden. På sikt väntas marknaden växa till att omfatta även civila tillämpningar och Saab är väl positionerat. Fram till 2015 förväntas den globala marknaden för UAVer överstiga 4 miljarder USD.

Den militära land- och marinmarknaden

Militära markoperationer har vuxit i betydelse för kunderna. En tydlig internationell trend är att deltagande i multinationella insatser utanför det egna territoriet blivit viktigare. Markstridsstyrkorna utgör basen för denna förmåga. Konflikthärdarnas komplexitet, det multinationella inslaget och det ökade behovet av att uppträda i stadsmiljöer kräver nya strategier, ny teknik och nya materielsystem anpassade till dessa nya krav. Inte minst ställs allt starkare krav på samverkan mellan dels olika förbandstyper och dels andra länders förband.

Denna marknad domineras av USA, där försvarsanslagen ökar och stora satsningar görs inom teknikutveckling och materielförsörjning. I Europa minskar anslagen för teknikutveckling och materielförsörjning. I gengäld eftersträvas att större utvecklingsprojekt genomförs multinationellt. Mellersta Östern och Sydostasien är alltmer aktiva marknader med tydlig investeringsvilja.

Saabs produktportfölj inom landdomänen innehåller vapensystem, sensorer, signaturanpassning, fordonsskydd, radarsystem, telekrig och ledningssystem. Saab innehar dessutom tvärfunktionella förmågor inom systemintegration, träning och utbildning samt service och support.

Det marina segmentet domineras av system till militära fartyg, där Saabs erbjudande omfattar sensor-, vapen-, kommunikations- och ledningssystem med tillhörande tjänster såsom utbildning, underhåll och simulering. Den totala marknadspotentialen (fartyg och system) bedöms vara 45–55 miljarder USD per år varav USA-marknaden står för cirka 25 procent.

De största konkurrenterna på denna marknad är Thales, EADS, Atlas Elektronik, BAE Systems, MBDA, Boeing och Selex. I det marina segmentet är Saab en relativt liten aktör på världsmarknaden.

Kunderna är i huvudsak reguljära flottstyrkor och kustbevakningar. Trenden går mot större industriella åtaganden på övergripande system där integrations- och livscykelåtaganden blir viktiga komponenter. Diskussioner om offentlig-privat samverkan pågår inom hela marknadssegmentet och intressanta möjligheter finns i Australien, Sydafrika och Norden.

Det finns ett ökat intresse för så kallade "Ocean Patrol Vessels", uthålliga fartyg med mindre besättning där sensorer och ledning sätts före avancerade vapensystem. Ökande ambitioner gör sig även gällande vad avser förmåga att agera långt från hemmabasen, exempelvis med komplexa landstigningsfartyg. Den australiensiska marinens beställning av två fartyg av typen "Landing Helicopter Dock", där Saab har en systemintegratörsroll, ger möjligheter till framtida affärer och stärker Saabs position inför möjligheten till större åtaganden.

Marknaden för gemensamma lösningar

Marknadsområdet ledningssystem för försvar och samhällssäkerhet omfattar taktiska, stridstekniska, operativa och strategiska ledningsstödssystem där kunden strävar efter att överblicka flera domäner. Marknadsstorleken, exklusive USA, uppskattas till 8–12 miljarder USD 2008 och ökar mer än 1 miljard USD per år. Tillväxten inom försvarsområdet drivs av behoven hos flera nationer att omvandla existerande system mot ökad interoperabilitet och över tiden mot nätverksbaserade försvarssystem.

De största leverantörerna är General Dynamics, Raytheon, Thales, BAE Systems och ThalesRaytheonSystems. Nya stora aktörer inom IT- och telekommunikationsmarknaden, exempelvis IBM och Logica CMG, positionerar sig inom marknadssegmentet. Saab har en dominerande position i Sverige och en stark position i Australien och Danmark samt växer i Sydafrika och Finland.

Den tillgängliga marknaden för luftbaserad övervakning uppskattas till 6–8 system per år under kommande 10-årsperiod. Inom detta område kräver kunderna i allt högre utsträckning system som klarar övervakning av såväl luft och hav som mark. Därmed ökar användningsområdet, både civilt och militärt.

Under de närmaste åren kan Saabs försäljning av ledningssystem för försvar och samhällssäkerhet förväntas växa betydligt. Främst på grund av de ökande behoven inom samhällssäkerhetsområdet. Även inom försvarsområdet bedöms behovet öka på grund av den förändring mot nätverksbaserade försvarssystem som flera nationer planerar.

Marknaden för utbildning och träning

Säkerhetslösningar blir alltmer komplexa och sofistikerade och skapar därmed nya behov av att integrera träning som en naturlig del i den totala lösningen. Här har Saab en fördel jämfört med traditionella företag, dels genom att kunna integrera träning i ett eget erbjudande, men också genom partnerskap med andra leverantörer. Detta tillsammans med trenden att försvarsmakter överväger att kontraktera ut hela utbildningsverksamheter i form av helhetsåtaganden gör att framtiden ser positiv ut för Saabs erbjudande inom träningssektorn.

Saabs erbjudande omfattar civil och militär träning inom land, flyg, sjö och ledningssystem, allt från den enskilde individen till taktisk och strategisk utbildning på högsta nivå. Genom att kombinera produkter inom laserbaserad samt datorbaserad träning (så kallad CBT), tillsammans med omfattande tjänster, kan Saab erbjuda marknaden en bred och komplett träningsportfölj.

Saabs erbjudande

Saab förser den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar som sträcker sig från militärt försvar till civil säkerhet. Saab har verksamhet och medarbetare på alla kontinenter och utvecklar, anpassar och förbättrar ständigt ny teknologi för att möta kundernas förändrade behov.

Support- och logistikmarknaden

Marknadssegmentet för Saabs samlade supportlösningar omfattar både egentillverkade och andra tillverkares produkter och system. Enligt European Defence Agency (EDA) motsvarar den potentiella marknaden för supporttjänster i Europa 11 miljarder EUR eller cirka 6 procent av Europas totala försvarsbudget.

Verksamheten berör Gripen-systemet och andra militära flygsystem liksom logistiklösningar på mark- och sjöområdet. Supportlösningar kring Saabs civila flygplanstyper ingår och även stöd till kunder inom området civil säkerhet. Detta är en växande marknad där stora övergripande avtal, så kallade OPS-lösningar (Offentlig Privat Samverkan), blir allt viktigare. Affärer där Saab i princip övertar och driver delar av kundens infrastruktur.

Exempel på affärer under 2007 inom detta område är kontraktet på underhåll och vidareutveckling av ANZAC-fregatter till Australien och beställningen på supportlösningar för Nordic Battlegroup.

Samhällssäkerhetsmarknaden

Inom marknadsområdet "Skydd av kritisk infrastruktur inom civil säkerhet" har skyddet av exempelvis hamnar, flygplatser och

energiproduktionsanläggningar kommit mer och mer i fokus. Marknaden har idag en storlek av cirka 150 miljarder SEK och beräknas växa cirka 10–11 procent per år fördelat jämnt över gränsskydd, hamnar, skydd av energisystem och flygplatser. Det som driver marknadens expansion är både ny lagstiftning samt insikten att stoppad eller störd funktion i ett samhälles olika flöden är mycket kostsam.

Saabs försäljning av system för samhällssäkerhet har under de senaste åren uppvisat en stadig tillväxt. Till Saabs främsta utvecklingsområden hör lösningar för skydd av kritisk infrastruktur, så kallade "first responder solutions" och krishanteringslösningar.

Civila flygmarknaden

Den civila flygplansmarknaden domineras av amerikanska Boeing och europeiska Airbus. Marknaden för flygplan med fler än 100 passagerare beräknas växa med cirka 5 procent årligen under de närmaste 20 åren. Till trenderna hör att nyttjandegraden på befintliga flygplan ökar och att stigande bränslepriser stärker efterfrågan på mer bränsleeffektiva flygplansmodeller.

Detta segment inom den totala civila flygplansmarknaden uppskattas till 900 miljarder SEK årligen varav cirka en fjärdedel utgör avionik. Värdet av strukturer till civila flygplan bedöms utgöra cirka 300 miljarder SEK. Under de närmaste åren kan Saabs försäljning av strukturer och avioniksystem förväntas växa betydligt. Leveransvolymerna ökar kraftigt när ett nytt flygplan introduceras på marknaden, som Boeing 787 och Airbus A350. De nya flygplansmodellerna innehåller också större moduler än tidigare, där systeminnehåll integreras i strukturen.

Rymdmarknaden

Världsmarknaden för rymdverksamhet bedöms ha ett totalt värde om 650 miljarder SEK. Den dominerande delen, 60 procent, hänför sig till satellittjänster och är den snabbast växande. Marknaden domineras av ett antal amerikanska företag, som Lockheed Martin, Boeing, Loral Space Systems och Northrop Grumman samt europeiska Astrium och fransk-italienska Alcatel Alenia Space. Genom stark produktfokusering till särskilda teknikområden har Saab en god marknadsandel inom sina nischer.

Saab aviserade i slutet av 2007 att bolaget överväger en försäljning av Saab Space AB under 2008.

SAABS förmågor

Saab är ett utpräglat kunskapsföretag som förser den globala marknaden med världsledande produkter, tjänster och lösningar som sträcker sig från militärt försvar till civil säkerhet.

flyg

Området rymmer 70 års erfarenhet av banbrytande flygteknik. Saabs nuvarande produktportfölj omfattar allt från avancerade flygplansstrukturer, displaylösningar och laserprodukter till taktiska supportsystem. Stridsflygplanet Gripen och den utvecklingsverksamhet som pågår för att ta Gripen in i framtiden är en väsentlig del av området flyg.

vaPENsystem Saab har lång erfarenhet av att leverera system för precisionsverkan. Med sjömålsroboten RBS 15 och Torped 2000 kan vitala marina intressen säkras. BAMSE och RBS 70 erbjuder luftförsvar för tättbefolkade områden, infrastruktur och ledningsfunktioner. Granatgeväret Carl-Gustaf, pansarskottet AT4CS samt det nya pansarvärnssystemet NLAW är framförallt framtagna för att användas mot hårda mål som exempelvis pansarfordon.

Obemannade system

När farliga, monotona eller tidskrävande uppdrag ska genomföras är det idag ett helt realistiskt alternativ att använda obemannade system och farkoster. Detta gäller oavsett om det är på land, till havs – ovan och under ytan – eller i luften. Saab har egenutvecklade system för både militära och civila tillämpningar och deltar också i olika internationella samarbetsprojekt för att utveckla framtidens lösningar.

Simulering och träning

Saab har under lång tid utvecklat produkter som skapar realistisk simulering och träning för såväl enskilda soldater eller piloter, som för ledningsfunktioner på högsta nivå. Alla tänkbara scenarier kan skapas för träning av strategiskt och taktiskt beslutsfattande, motivationshöjande realistiska övningar och simulatorflygningar. Produkterna täcker in allt från målsystem för skarpskjutningar till integrerade träningssystem och skapar förutsättningar för användare till lands, havs eller i luften att vara maximalt förberedda.

Ledningssystem

Inom området ledningssystem finns integrerade lösningar för både försvar och civil säkerhet. Systemen stödjer ledning och samverkan och är utvecklade för att sammanställa information och ge beslutsstöd för snabba och effektiva insatser. Systemen används i försvarsinsatser på land, till havs, och i luften samt i civila tillämpningar för bland annat krishantering och skydd av sårbar infrastruktur.

kommunikation

Kommunikationslösningar från Saab säljs till både civila och militära användare. Den gemensamma nämnaren är att kommunikation via robusta system kan ske säkert under alla omständigheter. Saab säkerställer funktion och effektivitet i kommunikationen oavsett om det gäller militära behov eller det civila samhällets behov av säkerhet.

signaturanpassning

Området signaturanpassning omfattar olika lösningar för avancerat kamouflage. Att vilseleda sin motståndare eller att hålla sig dold kan ofta vara avgörande för framgång. Saab har för detta ändamål en rad lösningar som baseras på teknologi för att anpassa sin "signatur" till omgivningen. Lösningar finns för statiskt, mobilt och personligt kamouflage och reducerar väsentligt risken för igenkänning och identifikation i alla miljöer.

rymd

Saab är en oberoende internationell leverantör av rymdutrustning. Produkterna utgörs av adaptrar och separationssystem för bärraketer, robusta datorsystem för styrning och kontroll av satelliter inklusive mikrovågskomponenter för kommersiella telekommunikationssatelliter och satelliter för navigation, jordobservation, meteorologi och forskning.

sensorsystem

Sensorer för övervakning och försvar av luft, land och hav är vitala komponenter för ökad förmåga att fatta korrekta beslut. Saab har system som löser dessa uppgifter och ledande kompetens inom exempelvis radar och laser. Saabs system skapar detaljerade lägesbilder till operativa enheter och möter i alla avseenden dagens krav på interoperabilitet, mobilitet och samverkan i nätverk. För övervakning under ytan har Saab utvecklat system för både civila och militära kunder.

Telekrig

Produkterna inom detta område skyddar transport- och stridsflygplan, helikoptrar, fordon och fartyg mot upptäckt och verkan. Produktportföljen består av robotskotts-, radar- och laservarnare, signalspaningssystem, störare, motmedelsfällare samt integrerade skyddssystem. Saab har under 2007 presenterat ett system som kan användas av civilflyg som skydd mot värmesökande robotar. Systemet är främst utvecklat för flygplan som har speciella uppdrag, till exempel transporter och hjälpsändningar till riskområden.

Supportlösningar Välfungerande supportlösningar är väsentliga för att bibehålla och förstärka den operationella kapaciteten och kvalitén. Saab erbjuder inom detta område ett brett spektrum av tjänster och lösningar som täcker hela livscykeln – från anskaffning till avveckling. Kompletta supportlösningar finns riktade till såväl myndigheter som industri. Lösningarna inkluderar Saabs egna system, men också andra leverantörers system och plattformar inom flyg, land och hav såväl som för elektronik och informationsteknik.

I tider av förändring ställs höga krav på såväl kunskap som initiativförmåga. Den ständiga utvecklingen gör Saab till en attraktiv arbetsgivare.

Vilja till förändring

Att utveckla, anpassa och förändra är viktiga delar i Saabs affärsidé. Endast genom ständig vilja att förändra och utmana skapas morgondagens lösningar för bolagets kunder. Genom ett konsekvent och långsiktigt arbete för att utveckla företagets nuvarande och framtida medarbetare från en gemensam bas i Saabs värderingar skapas förutsättningar för att nå koncernens verksamhetsmål.

Arbetet med att föra ut Saabs värderingar på djupet i organisationen har fortsatt under året. Efter koncernchefens rundresa där fundamentet presenterades för alla medarbetare i Saab har de olika affärsenheterna under året arbetat vidare med förankringen inom respektive enhet. Detta har skett genom en rad seminarier och workshops i olika delar av koncernen.

Med stor intensitet har också arbetet med att utveckla och implementera gemensamma processer för Saab globalt fortsatt. Det gäller framförallt ledarutvecklingsprogram och systematik i att identifiera och föra fram talanger, öka mångfalden samt att öka antalet kvinnliga chefer – på alla nivåer.

Att det finns gemensamma och strukturerade processer för att utvärdera ledare är också ett verktyg för att minimera risk – exempelvis att genomföra en strukturerad HR due diligence inför förvärv.

Ett annat viktigt initiativ som kommer att startas under 2008 är en utrullning av ett fördjupat arbete med Saabs Code of Conduct i hela organisationen. Detta beskrivs mer ingående i avsnittet "Saab i samhället". Saabs årsstämma 2007 tog beslut om att införa ett frivilligt aktiesparprogram. Det grundläggande syftet är naturligtvis att stimulera Saabs medarbetare till en möjlighet att få del av en värdetillväxt i företagets aktier. Anmälningsperioden för Saabs medarbetare i Sverige löpte fram till 31 oktober 2007 där sammanlagt 42 procent av medarbetarna anmälde sig till programmet. Under 2008 kommer medarbetare utanför Sverige att erbjudas deltagande i programmet.

Historia som förenar – Saab 70 år

Att Saab under det gångna året har firat 70 år har givit goda möjligheter att såväl internt som gentemot kunder, ägare och samarbetspartners profilera Saab som ett framgångsrikt kunskapsföretag. Som ett exempel samlades medarbetare från många olika länder i Linköping i ett arrangemang där företagets hela kompetensbredd presenterades. Därmed fick många medarbetare som i sin vardag inte kommer i kontakt med andra enheter ett tillfälle att stifta bekantskap med och lära sig mer om hela verksamheten. Jubiléet har varit ett bra tillfälle att förstärka värdet av "ett Saab".

Saabs grundläggande värderingar

Kunnande – Vi kombinerar en stark kunskapstradition med kontinuerligt lärande

Förtroende – Vi är ärliga och pålitliga världsmedborgare och vi håller vad vi lovar

Vilja – Vi brinner för nya idéer, vi är öppna för förändringar och sätter en ära i att vara snabba och flexibla

Dialog med medarbetarna

En av grundstenarna i uppföljningen av Saabs aktiva personalarbete är den medarbetarundersökning som genomförs varje år.

För andra året i rad genomfördes medarbetarundersökningen i hela koncernen. Resultatet från förra året var på många punkter positivt men visade också områden där det finns utrymme för förbättringar.

En övergripande målsättning med årets undersökning var att nå en ökad svarsfrekvens. Den uppgick 2007 till 83 procent, en avgjord förbättring jämfört med 2006 då den var 74 procent. En förklaring till förbättringen är ett gediget arbete ute i organisationen med att tydligare förklara och kommunicera utfallet både per enhet och för koncernen samt visa på att utfallet också leder till konkreta åtgärder. Detta arbete kommer att fortsätta så att undersökningen i ännu högre utsträckning blir ett viktigt verktyg för förbättringsarbetet.

Resultatet från undersökningen är generellt mycket positivt och Saab får i likhet med föregående år genomgående höga betyg som attraktiv och professionell arbetsgivare, att medarbetarna är stolta över att arbeta på Saab och att de i stor utsträckning delar Saabs värderingar.

I tabellerna visas hur svaren på några viktiga frågor har utvecklats.

Förebyggande arbete ger god hälsa God hälsa skapar motivation och lönsam-

het. Saab arbetar kontinuerligt med att följa upp frånvaro och dess orsaker. Endast så kan effektiva förebyggande åtgärder identifieras och sättas in i tid. En utmaning i detta arbete är att hitta ett lämpligt globalt förhållningssätt som fungerar i praktiken också i de lokala verksamheterna. Synen på hälsa och friskvård är gemensam i koncernen men hur det rent praktiskt omsätts i stödjande aktiviteter och program skiljer sig åt lokalt. Saab har under många år haft låga sjuktal.

På Saab jobbar man med att bedöma och utveckla det befintliga hälsofrämjande arbetet på några affärsenheter är till och med Hälsodiplomerade. De områden som ingår i denna modell är hälsostrategi, organisation, friskvård och rekreation samt andra hälsofrämjande åtgärder. Stödjande personer så kallade Hälsoinspiratörer finns på flera arbetsplatser.

Att utveckla ledare och identifiera talang Ett gott och välutvecklat ledarskap är en förutsättning för ett företag som vill utvecklas och förbli framgångsrikt. Därför läggs det ned stor energi inom Saab för att bidra till att chefer i hela organisationen utvecklar sitt ledarskap. Ett annat viktigt område är att öka det interna flödet av lämpliga ledare. Till varje ledig chefsposition ska det finnas minst en intern kandidat.

Ett stort antal interna ledarutvecklingsprogram genomförs varje år, som främst riktar sig mot linjechefer och projektledare, både nuvarande och blivande. Dessa program utgör numera en del av koncernens kvalitetssäkring av professionella ledare och syftar ytterst till att stärka koncernens affärsmässiga förmåga och förändringskraft.

Numer genomförs flera program med internationell bas och deltagarna kommer från alla delar av Saabs organisation. Exempel på internationella program är ACMN (Advanced Corporate Management Network) och FLT (Foundation Leadership Training).

Det ingår i varje chefs ansvar att genomföra minst ett utvecklingssamtal med sina medarbetare varje år. Regelbundna utvecklingssamtal är ett viktigt verktyg för att identifiera varje medarbetares behov och sammanföra dessa med företagets. Andelen av medarbetarna som har haft utvecklingssamtal uppgick 2007 till 75 procent, en ökning från 2006 då andelen var 73 procent. Målsättningen är dock att det skall vara ett högre resultat, varför det under året har identifierats och delvis genomförts aktiviteter, som till exempel utbildning samt framtagning av stödjande material för genomförandet samt tydligare koppling till kort- och långsiktiga mål för såväl verksamhetsområdet som individen.

medarbetarunders ökning (betyg av 100)	2007	2006
Jag känner mig stolt över att arbeta på Saab	72	70
Saab är en professionell arbetsgivare	70	67
Saab är ett företag som har framtiden för sig	73	66

Att identifiera talanger inom och utom företaget är för kunskapsföretaget Saab en avgörande framgångsfaktor. I det interna arbetet har Saab under 2007 utvecklat och förbättrat talangförsörjningsprocessen. Den systematiska och årliga Talent Management Review genomförs nu globalt med gemensamma kriterier för utvärdering och bedömning. Att aktivt arbeta med en koncerngemensam talangpool är en viktig ingrediens i koncernens strategiarbete.

För att underlätta den interna rörligheten finns det flera verktyg. Bland annat har en speciell funktion, International Assignments, inrättats – en viktig del i att bygga en integrerad internationell organisation.

Saab måste också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och som ett företag där duktiga människor vill arbeta. Konkurrensen om ingenjörer kommer exempelvis med all sannolikhet att bli hård i många länder i framtiden. Därför är arbetet med att tydliggöra företagets identitet som arbetsgivare viktigt.

Saabs profileringsarbete sker på alla marknader där företaget är aktivt och det sker på många ställen som ett förebyggande arbete. Exempelvis genomförs löpande olika aktiviteter för att redan tidigt i skolan uppmuntra till studier inom naturvetenskapliga ämnen. Saab har därför aktivt samarbete med skolor i både Sydafrika och Sverige i profileringssyfte.

medarbetarunders ökning (betyg av 100)	2007	2006
Inom min affärsenhet arbetar kvinnor och män på lika villkor. 1)	70	64
Saab ger medarbetarna möjlighet att utvecklas inom företaget	61	58

1) endast sverige

Mångfald en viktig del av Saab

Mångfald utgör en positiv kraft som långsiktigt stärker Saab. Endast genom att bejaka alla medarbetares individuella förutsättningar oavsett kön, nationalitet, kulturell bakgrund eller utbildningsbakgrund skapas en miljö där allas potential tas till vara.

Att bejaka mångfald innebär också att andra positiva värden stärks. En ökad tolerans leder till ett öppnare samtalsklimat som i sin tur skapar ökad motivation, innovationskraft och kreativitet. Detta är viktiga ingredienser en Saab-kultur som måste främja en vilja att förändra och ständigt bli bättre.

Saabs syn på mångfald och hur den uppfattas av medarbetarna mäts också i medarbetarundersökningen i olika frågeställningar. Dessa rör exempelvis hur varje medarbetares kompetens och erfarenhet tas till vara.

Sedan flera år arbetar Saab målmedvetet med att öka andelen kvinnliga chefer. Som målsättning har Saab att minst en kvinnlig kandidat för varje ledig chefsposition ska gå vidare till intervju.

Ansvarstagandet grundläggande för saabs verksamhet

Saab står för en fri och rättvis handel och strävar efter en fri konkurrens och god affärsetik samt insyn och öppenhet. Saab stödjer också varje nations rätt till självförsvar så som det är formulerat i FN-stadgan. Med säte i en parlamentarisk demokrati kan Saab genom exportaffärer bidra till säkerhet och stabilitet i världen.

Saab har i ett policydokument – "Saabs roll i samhället" – fastställt företagets övergripande riktlinjer för miljö- och etikfrågor. Genom detta stödjer Saab de principer som finns i FNs Global Compact och OECDs riktlinjer för multinationella företag. I dokumentet tydliggörs Saabs ansvar gentemot kunder, medarbetare, aktieägare och samhället.

Saabs verksamhet omfattas av ett antal specifika regler och förordningar. I Sverige regleras produktion och export av försvarsmateriel av lagar, förordningar och riktlinjer antagna av riksdagen. Tillsynen sköts av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som är en statlig myndighet. Alla affärer som Saab gör och som faller under denna lagstiftning är således godkända av svenska staten. Motsvarande kontroll och lagstiftning finns i flertalet av de länder där Saab är verksamt. Därutöver handlar Saab i enlighet med lagarna i de länder där företaget är verksamt. Bolaget ska även bidra till skyddet av mänskliga rättigheter samt ta hänsyn till hälsa, säkerhet och miljö.

Affärsetik inom Saab

Saab arbetar med utgångspunkt från begrepp som hederlighet och integritet i samtliga verksamheter och förväntar sig detsamma av dem som Saab har affärsrelationer med.

Saab stödjer också insyn och öppenhet, förutsatt att nationella säkerhetsregler är uppfyllda och att affärshemligheter inte avslöjas som skulle kunna skada Saabs konkurrenskraft och/eller relationer med kunder och samarbetspartners. Saabs affärsetik föreskriver också att:

• ersättning till agenter, leverantörer och samarbetspartners enbart ska grundas på de produkter och/eller tjänster som upphandlas. •
• gåvor och andra förmåner endast får lämnas inom ramen för vad nationell lagstiftning tillåter. •
• medarbetare ska undvika konflikt mellan privata ekonomiska intressen och företagets affärsverksamhet. Om någon som helst osäkerhet råder, hänskjuts frågan till företagsledningen för avgörande. •
• affärstransaktioner som görs av en affärsenhet i Saab-koncernen, framgår i dess räkenskaper och är förda i enlighet med gällande lagar och regler. •

Skärpta rutiner för att upprätthålla god affärssed

Saab har under 2007 ytterligare skärpt bolagets rutiner och policies för att upprätthålla god affärssed och motverka korruption. Regelverket som behandlar hur bolaget arbetar med marknadskonsulter utomlands har reviderats och skärpts.

Skälet till revisionen av regelverket är den ökade internationaliseringen och komplexiteten som ökar kraven på hur Saab arbetar med marknadskonsulter.

Genom det nya regelverket uppnås en mer kraftfull kontroll och samordning mellan Saabs funktioner på koncern- och affärsenhetsnivå. Saab kommer även fortsättningsvis att samarbeta med marknadskonsulter i internationella sammanhang. Dessa rådgivare och samarbeten kommer att genomgå en ytterligare fördjupad granskning i enlighet med de skärpta rutinerna och i enlighet med en ny beslutsordning där beslutsrätten centraliserats.

Saabs regelverk för att utse och arbeta med marknadskonsulter innebär i korthet att Saabs affärer ska vara i överensstämmelse med svensk lag, att principerna i OECDs riktlinjer för att bekämpa korruption av utländska regeringsdelegater i internationella affärstransaktioner ska tillämpas och

att relevant lagstiftning som omfattar dessa principer ska följas. Ingen Saab-anställd eller marknadskonsult som representerar Saab ska bete sig korrupt. Saabs marknadskonsulter ska ha samma höga affärsetiska nivå som Saabs egna medarbetare.

Under 2008 planeras också en omfattande utbildningsinsats där samtliga medarbetare på Saab ska genomgå en utbildning i Saabs uppförandekod. Utbildningen kommer därefter att ske löpande.

Gemensam europeisk Code of Conduct

Saab har under året aktivt deltagit i utvecklingen av en ny Code of Conduct för den europeiska försvarsindustrin. Arbetet har skett inom ramarna för den europeiska branschorganisationen Aerospace and Defense Industries Association in Europe (ASD) och arbetet har omfattat framtagandet av gemensamma industristandarder för upphandling av försvars- och säkerhetsmateriel. Den nya standarden, som omfattar över 2 000 flyg-, rymd- och försvarsföretag i 21 länder i Europa, antogs i september 2007 och är en vidareutveckling av det gemensamma arbetet med etik och antikorruption.

Saabs förhållningssätt till omvärlden

Kunderna. Genom forskning, utveckling och produktion levererar Saab produkter, tjänster och systemlösningar som uppfyller kundernas förväntningar på kvalitet, säkerhet, ekonomi och omsorg om miljön.

Medarbetarna. Saab respekterar sina medarbetare och deras rättigheter, erbjuder säkra och goda arbetsförhållanden, tillämpar inte några diskriminerande villkor samt bidrar till att utveckla yrkesskicklighet och kompetens för att säkerställa den enskilde medarbetarens arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling.

Aktieägarna. Saab strävar efter att ge aktieägarna en uthållig och god avkastning.

Samhället. Saab bedriver sin verksamhet som en ansvarstagande part i samhället och handlar i enlighet med lagarna i de länder där Saab är verksamt. Saab uttrycker också sitt stöd, visar respekt för och bidrar till skyddet av mänskliga rättigheter och tar i verksamheten hänsyn till hållbarhet, hälsa, säkerhet och miljö.

Saabs roll i samhället – policy

Saabs policy "Saabs roll i samhället" grundar sig på OECDs riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FNs Global Compact. Policyn omfattar bland annat Affärsetik, Personalpolicy, Social etik, Finansiell etik, Kommunikation, Miljö, hälsa och säkerhet, Samhällsrelationer, Forskning, Leverantörer och Politiska frågor. Policyn gäller Saabs samtliga medarbetare och utgör även en grund för de krav som Saab ställer på bolagets leverantörer.

Industrisamarbete utvecklar högteknologisektorn i Sydafrika

Industrisamarbeten är en viktig del i Saabs internationella affärer. Exempelvis kan Saab komma överens med kunden om att viss produktion eller vidareutveckling ska ske i köparlandet eller att det till affären knyts industriellt, kommersiellt eller forskningsrelaterat samarbete. Industrisamarbetena innebär i många fall att Saab får en stark lokal förankring i köparlandet – ett exempel på detta är Saabs investering i Denel Saab Aerostructures i Sydafrika. Denna investering är en väsentlig del av Saabs åtagande i samband med Sydafrikas köp av Gripen.

Saabs ambition är att genom sitt ägarskap och genom att tillföra högt kvalificerade ledningsresurser bidra till en kraftigt förbättrad utveckling i Denel Saab Aerostructures. Bolaget har tidigare haft en ekonomiskt svag utveckling. När dessa ambitioner infrias är det en stor framgång både för Saab och för Sydafrika som land. Högteknologiska företag som Denel Saab Aerostructures är viktiga för den lokala efterfrågan och den långsiktiga försörjningen av välutbildad arbetskraft, samtidigt som verksamheten genererar ytterligare förutsättningar för forskning i Sydafrika.

Rätten till självförsvar enligt FN

Saab stödjer varje nations rätt till självförsvar så som det är formulerat i FN-stadgan. Saabs ståndpunkt är att denna rätt inte ska vara beroende av huruvida en nation har en egen inhemsk försvarsindustri. Den nation som saknar försvarsindustri, måste ha rätten och möjligheten att köpa nödvändig utrustning från ett annat land. Det är därför angeläget att ett företag som Saab, aktivt i en parlamentarisk demokrati som Sverige, dels kan förse det svenska försvaret med önskad utrustning, och även genom exportaffärer kan bidra till säkerhet och stabilitet i världen. Den svenska lagstiftningen för export av försvarsmateriel är restriktiv. Alla affärer som Saab gör med omvärlden och som faller under denna lagstiftning, är sålunda godkända av svenska staten.

SAAB KOMMENTERAR GRIPEN-undersökninG

Under 2007 inledde den svenska överåklagaren på Riksenheten mot korruption en undersökning kring påstådda oegentligheter i samband med Saabs uthyrning av Gripen-flygplan till Tjeckien och till Ungern. Saabs uppfattning är att bolagets affärer bedrivs i enlighet med gällande lag. Mutor har aldrig, och kommer aldrig, att vara tillåtna inom Saab. Saab samarbetar med överåklagaren och ger all den information som behövs i utredningsarbetet. Saab kommer inte att kommentera undersökningen ytterligare innan den är klar.

Miljöarbetet inom Saab

Saabs miljöpolicy syftar till att säkerställa att kundkrav och lagstiftning inom miljöområdet uppfylls, samt att Saab bidrar till en hållbar utveckling av samhället. Till de viktigaste miljöaspekterna hör klimatfrågan, det vill säga hur Saab kan minska bolagets påverkan på klimatet och hur användningen av energi kan effektiviseras, samt hur hanteringen av kemiska produkter och ämnen kan förbättras.

Saabs miljöarbete innefattar mål och program för bland annat hanteringen av kemiska produkter, ersättning av farliga kemiska produkter och ämnen, införande av miljöhänsyn i utvecklingsprocesserna, källsortering och återvinning av avfall, besparing av energi och vatten, minskning av behovet av persontransporter samt minskning av emissioner till luft och vatten.

Miljöarbetet inom Saab är organiserat på en koncernövergripande nivå där koncernfunktion Miljö ansvarar framförallt för planering, uppföljning och utveckling av miljöarbetet, och på affärsenhetsnivå där det operativa arbetet med miljöfrågor sker. Det operativa miljöarbetet kan därmed utformas med utgångspunkt från de specifika förutsättningarna hos Saabs affärsenheter.

Ansvaret för att Saabs policies samt tillämplig lagstiftning efterlevs ligger hos affärsenheterna, som har tillgång till en miljöchef och/eller en miljösamordnare. Affärsenheterna har egna miljömål för både produkter och den egna verksamheten. Dessa mål följs upp och utvärderas inom ramen för affärsenheternas verksamhetssystem.

saabs Miljöpolicy

Genom ett välstrukturerat miljöarbete och ständiga förbättringar ska miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster minskas, så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

DETTA UPPNÅS GENOM ATT SAAB:

• inför verksamhetssystem som uppfyller kraven i ISO 14001 •
• identifierar och minimerar produkternas och verksamhetens risker för miljön •
• minskar användningen och utsläppen av farliga ämnen/material, samt effektiviserar användningen av energi och naturresurser •
• följer tillämplig lagstiftning och andra krav inom miljöområdet •
• visar öppenhet och kommunicerar vårt miljöarbete. •

Fokuserade miljöområden

Nedan beskrivs Saabs miljöarbete inom ett antal viktiga områden: leverantörer, säkerhet och teknisk prestanda, klimatfrågan, samt identifiering och hantering av miljörisker.

Saab ställer krav på leverantörerna

Den allra största delen av de komponenter och utrustningar som ingår i Saabs produkter köps av underleverantörer i Sverige och i utlandet. Under 2007 har ett koncerngemensamt upphandlingsunderlag för miljöfrågor tagits fram. Detta kommer successivt att införas under 2008.

Aktivt arbete med klimatfrågan

Saabs bidrag till växthuseffekten under 2006 uppgick till 45 377 ton koldioxid. Beroende på förändringar i processen för insamling av data kan utsläppsnivån inte jämföras med 2005.

Saab arbetar aktivt med klimatfrågan, dels genom att kartlägga bidraget till växthuseffekten, dels genom att förbättra energieffektiviteten.

Under 2007 har ett särskilt klimatdirektiv fastställts i syfte att förbättra Saabs klimatarbete. I direktivet finns krav som riktar sig mot produktutveckling, el- och värmeförbrukning, tjänsteresor, godstransporter och tjänstebilar.

Saab har i många år enbart erbjudit tjänstebilar som klarar det svenska kravet för så kallad miljöklass 2005. Från 2008 kommer tjänstebilsutbudet endast att innefatta bilar som klarar Folksams krav på säkerhet och miljö.

Saab har sedan 1998 deltagit i Folksams Klimatindex. Från verksamhetsåret 2006 deltar Saab i det internationella redovisningsinitiativet Carbon Disclosure Project (CDP). I CDPs redovisning för den nordiska regionen placerade sig Saab på en femte plats i en grupp om 37 undersökta företag. Ytterligare information finns på www.cdproject.net

Successivt minskad miljöpåverkan

Saabs inverkan på miljön minskas successivt genom ständiga förbättringar samt genom ett aktivt målstyrningsarbete. Under 2007 fanns det inom Saab över 50 detaljerade mål för miljöarbetet. Som exempel på miljömål kan nämnas minskning av förbrukningen och utsläppen av VOCs (flyktiga organiska lösningsmedel), trikloretylen, kadmium, bly och kromater, minskning av användningen av bränsleolja, minskning av uppkomsten av avfall, effektivisering av källsortering av avfall, minskad användning av el- och värmeenergi, minskad användning av avisningsmedel, ökad användning av telefon- och videokonferenser i syfte att minska resandet, kartlägga och minimera risker med kemikaliehantering, riskklassning av markområden samt nollvision för klagomål på buller.

I syfte att minska energiförbrukningen och användningen av ozonnedbrytande ämnen för kyländamål driver Saab också ett projekt för att öka andelen fjärrkyla.

Saab i samarbete för att minska flygsektorns miljöpåverkan

Med världsledande kunskap inom flygområdet deltar Saab i ett omfattande utvecklingsprogram som initierats av EU-kommissionen och Clean Sky JTI. Samverkansorganisationen ACARE (Advisory Council for Aeronautic Research in Europe) har slagit fast ett antal mål för den europeiska flygtrafiken med år 2020 i sikte. Det handlar om både säkerhet, effektivitet och miljö. Ett övergripande mål är att minska den europeiska flygtrafikens utsläpp av koldioxid, kväveoxider och buller med 20 till 40 procent. Clean Sky är industrins svar på hur målen ska kunna uppnås. Saab är en av tolv ledande europeiska flygindustrier som står bakom programmet, och kommer bland annat att delta i arbetet med att utveckla en ny vinge för nästa generations stora civila flygplan.

Clean Sky i korthet

• Clean Sky är ett så kallat JTI (Joint Technology Initiative), en ny samverkansform inom EU där organisationer, myndigheter och industri tar ett delat ansvar för strategiskt viktiga projekt av betydande storlek. •
• Programmet planeras pågå mellan 2008 och 2014 och få en total budget på 1,6 miljarder EUR, varav industrin och EU ska stå för hälften vardera. Saab räknar med att investera omkring 15 MEUR i Clean Sky-programmet. •
• Det är främst affärsenheter inom segmentet Aeronautics som kommer att beröras av projekten inom Clean Sky. På sikt kan fler enheter inom Saab komma att involveras i arbetet. •
• De europeiska flygindustrier som står bakom Clean Sky förutom Saab är, Airbus, Dassault, Alenia, Eurocopter, AgustaWestland, Thales, Liebherr, Rolls-Royce, Safran, EADS CASA och Fraunhofer. •

Ytterligare information finns på www.asd-europe.org

Saab exporterar miljökunnande

Som ett led i att öka Saabs attraktionskraft inom befintliga och framtida industrisamarbeten har Saab förvärvat en del av Usitall AB, ett Linköpingsbaserat bolag som är inriktat på avfallshantering och energiutvinning, något som efterfrågas starkt på flera av Saabs framtidsmarknader. Flera av Saabs potentiella kundländer står inför stora utmaningar inom energi- och miljöområdet och har höga krav ställda på sig om en snabb omställning.

Säkerhet och teknisk prestanda

För att klara kraven på säkerhet och teknisk prestanda måste Saab fortfarande använda vissa ämnen som är klassade som hälso- eller miljöfarliga. Saab har tagit initiativ till flera nationella och internationella utvecklingsprojekt som syftar till att ersätta dessa farliga ämnen.

I Saabs arbete med att ersätta farliga ämnen prioriteras flyktiga organiska lösningsmedel (VOCs), trikloretylen, ozonnedbrytande ämnen (kylanläggningar), bly, kromater och kadmium. Under den senaste tio-årsperioden har Saabs användning av farliga ämnen minskat kraftigt.

Identifiering och hantering av miljörisker

Saab kartlägger sina verksamheter och fastigheter i syfte att bedöma risken för markföroreningar. Där risker identifieras genomförs ansvarsutredningar och övergripande riskbedömningar. Kostnader för marksaneringar redovisas separat i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Nödlägesberedskap för miljöolyckor finns inom de affärsenheter där det behövs med hänsyn till verksamheten, till exempel inom Björkborns industriområde och skjutfältet i Karlskoga, samt inom industriområdena i Malmslätt och Tannefors i Linköping.

I syfte att minska riskerna för människor och miljö har affärsenheterna strikta rutiner för kontroll av kemiska produkter. Hälsooch miljöinformation om kemiska produkter hanteras i ett koncerngemensamt kemidatasystem.

Saab har under 2007 etablerat en särskild kemigrupp i syfte att stödja affärsenheterna med införandet av bestämmelserna i EUs nya kemikalielagstiftning REACH.

Miljöledningssystem en integrerad del av arbetsprocessen

Miljöpåverkan från Saabs olika affärsenheter varierar kraftigt beroende på typ av produkter, tjänster och verksamhet. Miljöledningssystem, enligt ISO 14001, införs därför i de affärsenheter där det behövs.

Ledningssystemen för verksamheten är integrerade, där kvalitet och miljö ingår som en naturlig del i processer och metoder.

Certifierade ledningssystem enligt ISO 14001 finns inom Saab Aerotech, Saab Barracuda, Combitech, Saab Communication, Saab Bofors Dynamics, Saab Bofors Test Center, Saab Microwave Systems, Saab Space, Saab Shared Services, Saab Training Systems och Saab Underwater Systems.

Miljöledningssystem som är anpassade till ISO 14001 finns inom Saab Aerosystems, Saab Aerostructures och Saab Avitronics. Ett miljöledningssystem får inte vara statiskt, utan måste hela tiden förbättras för att det ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Affärsenheterna arbetar därför löpande med att utveckla sina respektive ledningssystem.

Saab och klimatfrågan

Saab arbetar aktivt med klimatfrågan, dels genom att kartlägga bidraget till växthuseffekten, dels genom att förbättra energieffektiviteten. Samtliga affärsenheter arbetar för att minska sitt bidrag till växthuseffekten.

Under 2007 har ett särskilt klimatdirektiv fastställts i syfte att minska Saabs påverkan på klimatet. I direktivet finns krav som riktar sig mot produktutveckling, el- och värmeförbrukning, tjänsteresor, godstransporter och tjänstebilar.

Saabs utsläpp av koldioxid (ton)

Inköp av fjärrvärme, 6 815

Energiförbrukning i (GWh) El

Utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel, VOC (ton)

Förbrukning av flyktiga klorerade organiska lösningsmedel, klorerade VOC (ton)

Ekonomisk översikt

Saab AB (publ), org-nr 556036-0793, med säte i Linköping, Sverige. Adressen till bolagets huvudkontor är Kungsbron 1, Stockholm med postadress Box 70 363 SE-107 24 Stockholm, telefonnummer 08-463 00 00. Saab är sedan 1998 noterat på OMX Nordiska Börs i Stockholm och från oktober 2006 på listan för stora bolag. Största ägare är Investor AB med 20 procent av aktierna motsvarande 38 procent av rösterna och BAE Systems med 21 procent av aktierna motsvarande 20 procent av rösterna. Resterande 59 procent av aktierna handlas på Stockholmbörsen.

Det totala antalet aktier i bolaget är 109 150 344 fördelade på 5 254 303 A-aktier med 10 röster och 103 896 041 B-aktier med en röst. Vi årets slut var totalt en miljon B-aktier återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

VERKSAMHETEN

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg, rymd och säkerhetslösningar. Marknaden för koncernens produkter är global, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige.

Sedan den 1 januari 2005 sker styrning och rapportering inom Saab enligt en indelning av Saabs affärsenheter i de tre affärssegmenten Defence and Security Solutions, Systems and Products samt Aeronautics. Redovisning per segment framgår av sidorna 40-42.

Därutöver redovisas Corporate som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan som består av 137 Saab 340 och Saab 2000.

MSEK	2007	2006	Förändring	2005
Orderingång	20 846	27 575	-24%	17 512
Orderstock, 31 december	47 316	50 445	-6%	42 198
Försäljningsintäkter	23 021	21 063	9%	19 314
Bruttoresultat	6 172	5 288	17%	4 311
Bruttomarginal %	26,8	25,1	-	22,3
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBIT DA) 1)	3 685	2 519	46%	2 182
Marginal %	16,0	12,0	-	11,3
Rörelseresultat (EBIT ) 1)	2 607	1 745	49%	1 652
Rörelsemarginal %	11,3	8,3	-	8,6
Justerad rörelsemarginal % 2)	9,4	10,9	-	9,0
Resultat före skatt (EBT ) 1)	2 449	1 693	45%	1 551
Årets resultat	1 941	1 347	44%	1 199
Resultat per aktie efter utspädning	17,60	11,91	48%	10,89
Operativt kassaflöde	-1 603	-1 900	-	2 645
Nettolikviditet/skuld(-), 31 december	-1 627	605	-	2 856
1) Varav: Resultat vid avyttring av verksamheter	362	180	-	238
InTäkter / Kostnader av engångskaraktär	91	-725	-	-321
2) Rörelsemarginal justerad för poster under not 1

Koncernen

Förvärv och avyttringar under Året-

Under februari beslutade Saab att sälja signalverksamheten för spårbunden trafik till Balfour Beatty Rail, vinsten uppgick till 30 MSEK.

Saab och Caran beslutade att renodla sina konsultverksamheter under april, vilket innebar att Saab förvärvade Carans 50-procentiga innehav i Caran Saab Engineering och samtidigt förvärvade Caran Saabs 40-procentiga andel i A2 Acoustics. Vidare förvärvade Caran Saabs konsultverksamhet som är inriktad mot fordonsindustrin. Den samlade likviditetseffekten för Saab uppgick till -1 MSEK. Förändringarna har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Under maj såldes en fastighet i Växjö. Priset uppgick till 162 MSEK och vinsten var 60 MSEK.

En överenskommelse slöts i maj mellan Saab och schweiziska RUAG som innebär att Saab övertar Warhead Division från RUAG. Förvärvspriset uppgick till 37 MSEK. Förvärvet får liten effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Under maj förvärvades det engelska undervattensystemföretaget Seaeye Holdings Ltd. Köpeskillingen uppgick till 194 MSEK. Seaeye har en årsomsättning på cirka 15 MGBP och cirka 65 anställda.

Under juni avyttrades intresseföretaget Booforsen för 75 MSEK, vilket innebar en vinst på 45 MSEK.

Efter inbjudan från den norska regeringen och norsk industri har Saab beslutat att gå in som ägare i det nybildade holdingbolaget Aker Holding AS som äger 40,1 procent i det börsnoterade Aker Kvaerner ASA. Saabs ägarandel uppgår till 7,5 procent av kapital och röster. Köpeskillingen för aktierna uppgick till cirka 1,2 miljarder NOK, varav cirka 80 procent finansierades med lån. Risken i den lånefinansierade delen har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet men begränsar potentiell avkastning. Investeringen redovisas efter avdrag för den lånefinansierade delen som långfristig fordran. Saab har rätt att vid givna tidpunkter realisera investeringen. Avtalet godkändes av det norska Stortinget under december.

Under juli förvärvades 60 procent av aktierna i PerformIT. Den preliminära köpeskillingen uppgick till 8 MSEK, vilket ger ett övervärde på 4 MSEK. Förvärvet har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Under juli förvärvades 50 procent av aktierna i det sydafrikanska bolaget Cybersim. Saab ägde sedan tidigare genom det sydafrikanska dotterföretaget Saab Grintek 25 procent av Cybersim. Under hösten förvärvades resterande del av aktierna. Den preliminära köpeskillingen uppgick totalt till 22 MSEK, vilket ger ett övervärde på 21 MSEK. Förvärvet har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Saab och Denel i Sydafrika träffade i juni 2006 avtal om att Saab skulle förvärva 20 procent i ett nybildat företag inom aerostructures-området. Saab tillsköt 64 MSEK till det nybildade företaget i augusti 2007. Majoritetsägaren kommer att tillskjuta medel i den omfattning som krävs för att säkerställa ett positivt resultat under en uppbyggnadsperiod. Förvärvet redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Under november förvärvades resterande del i det sydafrikanska bolaget Saab Grintek. Saab ägde sedan tidigare 77 procent och köpeskillingen för resterande aktier uppgick till 250 MZAR kontant samt 12,65 procent av aktierna i dotterföretaget Grintek Ewation. Förvärvet ger ett övervärde på 112 MZAR.

Under december avyttrades Fastighets AB Veddesta för 669 MSEK med en vinst på 156 MSEK. Kassaflödeseffekten efter återbetalning av lån på 524 MSEK uppgick till 145 MSEK.

ORDERLÄGE, INTÄKTER OCH RESULTAT-

Orderläge

Orderingången för 2007 var 20 846 MSEK (27 575). Orderingången är reducerad med 1,35 miljarder SEK efter omförhandlingen av kontraktet gällande övervakningssystem till Pakistan som erhölls 2006.

Av orderingången erhölls 62 procent (72) från kunder utanför Sverige och 72 procent (77) hänförde sig till den försvarsrelaterade verksamheten.

Orderingång per affärssegment

MSEK	2007	2006
Defence and Security Solutions	7 259	16 415
Systems and Products	8 470	7 691
Aeronautics	7 516	4 956
Corporate	46	53
Internt	-2 445	-1 540
Totalt	20 846	27 575

Orderstocken vid årets slut uppgick till 47 316 MSEK (50 445). Den internationella andelen av orderstocken uppgick till 78 procent (79).

Orderstock per affärssegment

2007-12-31	2006-12-31
10 764	13 654
17 830	18 296
21 158	20 440
-	12
-2 436	-1 957
47 316	50 445

Orderstocken omfattar i huvudsak följande:

• Gripen till Sverige och export •
• Flygande övervakningssystem •
• Aktiva och passiva motmedelssystem •
• Robotsystem för luft, sjö och land •
• Strukturer och delsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing •
• Pansarvärnssystem •
• Lednings-, avionik- och eldledningssystem •
• Radarsystem •

Försäljningsintäkter

Försäljningsintäkterna under 2007 uppgick till 23 021 MSEK (21 063), vilket motsvarar en ökning med 9 procent. Den organiska tillväxten uppgick till 4 procent efter justering för förvärvet av Saab Microwave Systems den 1 september 2006. Försäljningsintäkterna har under 2007 jämfört med 2006 påverkats negativt av valutakursförändringar med drygt 300 MSEK, motsvarande knappt 2 procent av intäkterna. Effekterna avser omräkning av utländska dotterföretag från lokal valuta till svensk valuta, vilket i huvudsak är hänförligt till Sydafrika.

Av försäljningsintäkterna avsåg 81 procent (79) försvarsmarknaden. Försäljningsintäkterna från den internationella marknaden uppgick till 15 015 MSEK (13 714), vilket motsvarar 65 procent (65) av de totala intäkterna. De totala försäljningsintäkterna inom EU exklusive Sverige var 6 527 MSEK (6 080).

Försäljningsintäkter per marknadsområde

MSEK	2007	i % av oms.	2006	i % av oms.
Sverige	8 006	35	7 349	35
Övriga EU	6 527	28	6 080	29
Övriga Europa	297	1	292	1
Summa Europa	14 830	64	13 721	65
Nordamerika	1 534	7	1 746	8
Central- och ­Sydamerika	85	-	57	-
Asien	2 203	10	1 757	8
Australien m.fl.	848	4	975	5
Afrika	3 521	15	2 807	14
Totalt	23 021	100	21 063	100

Försäljningsintäkter per affärssegment

MSEK	2007	2006	Förändring i %
Defence and Security Solutions	9 300	8 028	16
Systems and Products	9 091	8 580	6
Aeronautics	6 510	6 010	8
Corporate	51	204	-
Internfakturering	- 1 931	-1 759	-
Totalt	23 021	21 063	9

Resultaträkning för koncernen

MSEK	2007	2006
Försäljningsintäkter	23 021	21 063
Kostnad för sålda varor	-16 849	-15 775
Bruttoresultat	6 172	5 288
Bruttomarginal	26,8%	25,1%
Övriga rörelseintäkter	785	330
Försäljningskostnader	-1 725	-1 646
Administrationskostnader	-1 375	-1 279
Forsknings- och utvecklingskostnader	-1 253	-805
Övriga rörelsekostnader	-49	-165
Andel i intresseföretags resultat	52	22
Rörelseresultat 1)	2 607	1 745
Rörelsemarginal	11,3%	8,3%
Andel i intresseföretags resultat	-40	-28
Finansiella intäkter	4	114
Finansiella kostnader	-122	-138
Summa finansnetto	-158	-52
Resultat före skatt	2 449	1 693
Skatt	-508	-346
Årets resultat	1 941	1 347
varav moderbolagets aktieägares andel	1 921	1 300
varav minoritetens andel	20	47
Resultat per aktie före utspädning, SEK 2)	17,68	11,91
Resultat per aktie efter utspädning, SEK 3)	17,60	11,91
1) Av- och nedskrivningar ingår med	-1 258	-1 056
varav avskrivningar på leasingtillgångar	-180	-282
2) Genomsnittligt antal aktier FÖRE utspädning	108 668 700	109 150 344
3) Genomsnittligt antal aktier eFTER utspädning	109 150 344	109 150 344

Resultat, marginal och lönsamhet

Bruttoresultatet uppgick till 6 172 MSEK (5 288), vilket motsvarar en bruttomarginal på 26,8 procent (25,1).

Övriga rörelseintäkter, 785 MSEK (330), består av bland annat realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och verksamheter med 362 MSEK (180). I början av oktober avgjorde en skattedomstol utgången i en skattetvist. Domen innebar en positivt påverkan på Saabs rörelseresultat med 139 MSEK då återvinningsvärdet av en fordran har varit villkorad av utgången av denna tvist. Kassaflödet påverkas positivt i början av 2008 med 285 MSEK. Vidare ingår i övriga rörelseintäkter kursvinster och resultat från sekundära aktiviteter.

Marknadsföringskostnaderna ökade med 79 MSEK till 1 725 MSEK och administrationskostnaderna ökade med 96 MSEK till 1 375 MSEK, vilka främst var hänförbara till förvärvet av Saab Microwave Systems.

Årets egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till 1 396 MSEK (981), varav totalt 658 MSEK (463) aktiverats. Årets rörelseresultat har belastats med 1 253 MSEK (805), vilket inkluderar av- och nedskrivningar med 515 MSEK (287).

Övriga rörelsekostnader, 49 MSEK (165), består bland annat av kursdifferenser.

Andelar i intresseföretags resultat, 52 MSEK (22), avser i huvudsak resultat efter skatt i Taurus GmbH.

Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar (EBITDA) uppgick till 3 685 MSEK (2 519). EBITDA-marginalen var 16,0 procent (12,0). Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 2 607 MSEK (1 745). Rörelsemarginalen var 11,3 procent (8,3). Rörelseresultatet justerat för engångsposter uppgick till 2 154 MSEK (2 290) och justerad rörelsemarginal uppgick 9,4 procent (10,9)

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till -158 MSEK (-52), varav andelar i intresseföretags resultat, som innehas som finansiella tillgångar, uppgick till -40 MSEK (-28). Projektränta avseende ej upparbetade förskott har minskat finansnettot med 142 MSEK (101) och har minskat kostnaden för sålda varor med motsvarande belopp. Resultat före skatt uppgick till 2 449 MSEK (1 693).

Aktuella och uppskjutna skatter var -508 MSEK (-346), vilket innebar att den effektiva skattesatsen uppgick till 21 procent (20). Den låga effektiva skattesatsen förklaras av ej skattepliktiga intäkter och under föregående år även av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag.

Årets resultat var 1 941 MSEK (1 347), varav minoritetens andel uppgick till 20 MSEK (47). Resultat per aktie avseende moderbolagets aktieägares andel efter full utspädning uppgick till 17,60 SEK (11,91).

Räntabiliteten på sysselsatt kapital, före skatt, uppgick till 19,4 procent (14,5) och räntabiliteten på eget kapital, efter skatt, till 18,5 procent (13,8).

Rörelseresultat per affärssegment

MSEK	2007	i % av oms.	2006	i % av oms.
Defence and ­Security Solutions	934	10,0	875	10,9
Systems and ­Products	756	8,3	631	7,4
Aeronautics	454	7,0	190	3,2
Corporate	463	-	49	-
Totalt	2 607	11,3	1 745	8,3

Av- och nedskrivningar per affärssegment

MSEK	2007	2006
Defence and Security Solutions	170	131
Systems and Products	611	392
Aeronautics	163	128
Corporate – leasing­tillgångar	180	282
Corporate – övrigt	134	123
Totalt	1 258	1 056

FINANSIELL STÄLLNING OCH Likviditet

Balansräkning för koncernen

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
TILLG ÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	7 940	7 821
Materiella anläggningstillgångar	3 619	4 295
Leasingtillgångar	1 822	2 417
Biologiska tillgångar	241	230
Förvaltningsfastigheter	72	66
Andelar i intresseföretag	318	270
Finansiella placeringar	233	122
Långfristiga fordringar	960	991
Uppskjutna skattefordringar	542	362
Summa anläggningstillgångar	15 747	16 574
Omsättningstillgångar
Varulager	5 383	4 957
Derivat	479	538
Skattefordringar	122	146
Kundfordringar	3 724	3 324
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	556	652
Övriga fordringar	5 862	5 053
Likvida medel	858	1 393
Summa omsättningstillgångar	16 984	16 063
Tillgångar som innehas för försäljning	1 070	134
SUMMA TILLGÅNGAR	33 801	32 771

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
EGET KAPITAL OCH SKUL DER
Eget kapital
Moderbolagets aktieägares andel	10 981	9 802
Minoritetsintressen	27	223
Summa eget kapital	11 008	10 025
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	25	590
Leasingåtaganden	-	245
Övriga skulder	284	342
Avsättningar för pensioner	101	412
Övriga avsättningar	1 979	1 961
Uppskjutna skatteskulder	1 263	789
Summa långfristiga skulder	3 652	4 339
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	3 635	1 064
Förskott från kunder	2 558	3 642
Leverantörsskulder	1 229	1 422
Leasingåtaganden	204	212
Derivat	414	172
Skatteskulder	368	298
Övriga skulder	806	1 115
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	8 788	9 371
Avsättningar	752	1 109
Summa kortfristiga skulder	18 754	18 405
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	387	2
Summa skulder	22 793	22 746
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	33 801	32 771

Balansräkning

Immateriella anläggningstillgångar uppgår till 7 940 MSEK (7 821), varav goodwill uppgår till 3 404 MSEK (3 294) som i huvudsak är hänförlig till förvärvet av Celsius år 2000 och förvärvet den 1 september 2006 av Saab Microwave Systems. Resterande goodwill avser framförallt förvärven av Grintek, Saab Avitronics och Combitech. Från och med 2004 är goodwill inte längre föremål för systematisk avskrivning, utan värdet ska årligen testas avseende nedskrivningsbehov. Under 2007 har inget nedskrivningsbehov identifierats. Övriga immateriella anläggningstillgångar består av förvärvad produktutveckling/teknologi och kundrelationer med mera avseende i huvudsak radar och sensorer samt aktiverade utvecklingsutgifter avseende exportversionen av Gripen, radarstörningssystem och robotsystem. Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över bedömd nyttjandeperiod med undantag för aktiverade utvecklingsutgifter och förvärvad produktutveckling som skrivs av över bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod. Övriga immateriella anläggningstillgångar uppgår till 4 536 MSEK (4 527), varav aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till 3 732 MSEK (3 561). Årets av- och nedskrivning på immateriella anläggningstillgångar uppgick till 674 MSEK (394), varav avskrivning på aktiverad produktutveckling uppgick till 407 MSEK (204). Under 2007 har nedskrivning skett med 108 MSEK (80).

Materiella anläggningstillgångar uppgår till 3 932 MSEK (4 591) och avser maskiner, inventarier och fastigheter som används inom kärnverksamheten. Förvaltningsfastigheter avser uthyrda rörelsefastigheter till externa parter och värderas till bedömt verkligt värde. Leasingtillgångar uppgår till 1 822 MSEK (2 417) och avser i huvudsak leasingflottan med regionalflygplan. Under året har 14 flygplan avyttrats. Årets avskrivning avseende materiella anläggningstillgångar uppgick till 404 MSEK (377) och avskrivningar på leasingflygplan uppgick till 180 MSEK (282).

Andelar i intresseföretag utgörs bland annat av andelarna i Hawker Pacific, Grintek Ewation och Denel Saab Aerostructures.

Varulagret redovisas efter avdrag för utnyttjade förskott. Övriga fordringar avser i huvudsak fordran på beställare (efter avdrag för utnyttjade förskott).

Tillgångar som innehas för försäljning avser Saab Space och Saab Grintek Technologies.

Det egna kapitalet avseende moderbolagets aktieägare uppgick till 10 981 MSEK jämfört med 9 802 MSEK vid årets början, vilket motsvarar 100,60 SEK (89,80) per aktie efter full utspädning. Soliditeten uppgick till 32,6 procent jämfört med 30,6 procent vid årets början.

Avsättningar för pensioner uppgick till 101 MSEK jämfört med 412 MSEK per sista december 2006. Under året har Saab Pensionsstiftelse kapitaliserats med totalt 260 MSEK, varav 43 MSEK avser en affärsenhet som anslutits till pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsens syfte är att trygga förmånsbestämda pensionsplaner. Marknadsvärdet för Saab Pensionsstiftelse uppgick vid årets slut till 3 304 MSEK jämfört med ett åtagande på 4 074 MSEK vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 81 procent. Vid en jämförelse med beräkning av åtagandet enligt FPG/PRI uppgick konsolideringsgraden till 96 procent.

Uppskjutna skatter avser temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Övriga avsättningar innefattar i huvudsak åtaganden avseende regionalflyg.

Likviditet och finansiering

Koncernens nettoskuld avser räntebärande skulder och avsättning för pensioner med avdrag för likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar. Under året har koncernen gått från att vara nettolikvid till nettoskuldsatt och likviditeten har minskat med 2 232 MSEK, vilket innebär att nettoskulden uppgick till 1 627 MSEK vid årets slut. Vid årets början hade koncernen en nettolikviditet som uppgick till 605 MSEK.

Kassaflöde

Det operativa kassaflödet uppgick under året till -1 603 MSEK (-1 900) och fördelade sig på kassaflöde från kärnverksamheten -2 350 MSEK (765), förvärv -515 MSEK (-3 403), avyttringar av koncernföretag och intresseföretag 970 MSEK (620) och regionalflygverksamhet 292 MSEK (118). Under året har netto 14 Saab 340 avyttrats, vilket innebar att rörelsekapitalet försämrades och kassaflödet från investeringsverksamheten påverkades positivt.

Fördelat operativt kassaflöde 2007

MSEK	Saab exkl förvärv/avyttr och SAL	Förvärv och avyttringar	Saab Aircraft Leasing	Totalt Koncernen
Kassaflöde från den löpande verk­samheten före förändringar av rörelse­kapital exklusive bildande av pensionsstiftelse	2 386	-	474	2 860

KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL

Varulager	-655	-	11	-644
Rörelsefordringar	-1 805	-	200	-1 605
Erhållna kundförskott	-934	-	-	-934
Leasingåtaganden	-	-	-251	-251
Övriga rörelseskulder	-4	-	-283	-287
Avsättningar	-259	-	-184	-443
Förändring av rörelsekapital	-3 657	-	-507	-4 164

Kassaflöde från den löpande

verksamheten exklusive bildande
av pensionsstiftelse	-1 271	-	-33	-1 304

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

OPERATIVT KASSAFLÖDE	-2 350	455	292	-1 603
Kassaflöde från investeringsverk samheten exklusive förändring av räntebärande finansiella tillgångar	-1 079	455	325	-299
Avyttring av koncern­företag och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-	970	-	970
Förvärv av koncernföretag och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	-	-515	-	-515
Avyttring och förvärv av andelar mm	-63	-	-	-63
Avyttring av leasing­tillgångar	-	-	325	325
Avyttring av materiella an läggningstillgångar	45	-	-	45
Förvärv av materiella anlägg ningstillgångar	-395	-	-	-395
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-666	-	-	-666

Operativt kassaflöde per affärssegment

MSEK	2007	2006
Defence and Security Solutions	380	619
Systems and Products	-1 287	-33
Aeronautics	-773	-71
Corporate	77	-2 415
Totalt	-1 603	-1 900

Sysselsatt kapital per affärssegment

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Defence and Security Solutions	4 417	4 663
Systems and Products	9 115	7 523
Aeronautics	4 202	2 158
Corporate	-2 965	-2 253
Totalt	14 769	12 091

Investeringar, personal OCH Forskning och utveckling

Investeringar

Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive uthyrningstillgångar, uppgick till 395 MSEK (433).

Bruttoinvesteringar

MSEK	2007	2006
Defence and Security Solutions	57	86
Systems and Products	236	131
Aeronautics	76	109
Corporate	26	107
Totalt	395	433

Forskning och utveckling

För att bibehålla en ledande ställning inom sina verksamheter satsar Saab avsevärda resurser på forskning och utveckling och cirka 3 000 personer arbetar med forskning och utveckling. Investeringar i forskning och utveckling görs primärt för kunders räkning inom affärssegmenten Systems and Products och Aeronautics. Årets totala utgifter för forskning och utveckling uppgick till 4 523 MSEK (3 537), varav 3 127 MSEK (2 556) avser kundbetald utveckling.

Forsknings- och utvecklingsutgifter

MSEK	2007	2006
Defence and Security Solutions	829	745
Systems and Products	2 038	1 526
Aeronautics	1 656	1 266
Totalt	4 523	3 537
I procent av försäljningsintäkter	20	17

Personal

Antalet anställda inom koncernen uppgick vid årets utgång till 13 757 personer jämfört med 13 577 vid årets början, vilket innebar att antalet anställda ökade med 180 personer.

Personal per affärssegment

Antal	2007-12-31	2006-12-31	Förändring
Defence and Security Solutions	5 031	4 843	188
Systems and Products	5 213	5 197	16
Aeronautics	2 911	2 904	7
Corporate	602	633	-31
Totalt	13 757	13 577	180

Kompetensförsörjning

Att utveckla, anpassa och förändra är viktiga delar i Saabs affärsidé. Endast genom ständig vilja att förändra och utmana skapas morgondagens lösningar för bolagets kunder. Genom ett konsekvent och långsiktigt arbete för att utveckla företagets nuvarande och framtida medarbetare från en gemensam bas i Saabs värderingar skapas förutsättningar för att nå koncernens verksamhetsmål. En av grundstenarna i uppföljningen av Saabs aktiva personalarbete är den medarbetarundersökning som genomförs varje år. Resultatet från undersökningen är generellt mycket positivt och Saab får i likhet med föregående år genomgående höga betyg som attraktiv och professionell arbetsgivare, att medarbetarna är stolta över att arbeta på Saab och att de i stor utsträckning delar Saabs värderingar.

Ett gott och välutvecklat ledarskap är en förutsättning för ett företag som vill utvecklas och förbli framgångsrikt. Därför läggs det ned stor energi inom Saab för att bidra till att chefer i hela organisationen utvecklar sitt ledarskap. Ett annat viktigt område är att öka det interna flödet av lämpliga ledare. Att identifiera talanger inom och utom företaget är för kunskapsföretaget Saab en avgörande framgångsfaktor. I det interna arbetet har Saab under 2007 utvecklat och förbättrat talangförsörjningsprocessen. Den systematiska och årliga Talent Management Review genomförs nu globalt med gemensamma kriterier för utvärdering och bedömning. Att aktivt arbeta med en koncerngemensam talangpool är en viktig ingrediens i koncernens strategiarbete.

Ett stort antal interna ledarutvecklingsprogram genomförs varje år, som främst riktar sig mot linjechefer och projektledare, både nuvarande och blivande. Dessa program utgör numera en del av koncernens kvalitetssäkring av professionella ledare och syftar ytterst till att stärka koncernens affärsmässiga förmåga och förändringskraft. Numer genomförs flera program med internationell bas och deltagarna kommer från alla delar av Saabs organisation. Exempel på internationella program är ACMN (Advanced Corporate Management Network) och FLT (Foundation Leadership Training).

Mångfald utgör en positiv kraft som långsiktigt stärker Saab. Endast genom att bejaka alla medarbetares individuella förutsättningar oavsett kön, nationalitet, kulturell bakgrund eller utbildningsbakgrund skapas en miljö där allas potential tas till vara. Saabs syn på mångfald och hur den uppfattas av medarbetarna mäts också i medarbetarundersökningen i olika frågeställningar. Dessa rör exempelvis hur varje medarbetares kompetens och erfarenhet tas till vara. Sedan flera år arbetar Saab målmedvetet med att öka andelen kvinnliga chefer. Som målsättning har Saab att minst en kvinnlig kandidat för varje ledig chefsposition ska gå vidare till intervju.

KOMMENTARER PER SEGMENT

Defence and Security Solutions

MSEK	2007	2006	Föränd ring i %
Orderingång	7 259	16 415	-56
Orderstock, 31 december	10 764	13 654	-21
Försäljningsintäkter	9 300	8 028	16
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBIT DA) 1)	1 104	1 006	10
Marginal %	11,9	12,5	-
Rörelseresultat (EBIT ) 1)	934	875	7
Rörelsemarginal, %	10,0	10,9	-
Justerad rörelsemarginal % 2)	9,5	11,6	-
Operativt kassaflöde	380	619	-
Personal, 31 december, antal	5 031	4 843	-
1) Varav: Resultat vid avyttring av verksamheter	53	-	-
InTäkter / Kostnader av engångskaraktär	-	-58	-
2) Rörelsemarginal justerad för poster under not 1

Affärssegmentet Defence and Security Solutions samlar Saabs förmåga att utveckla och integrera högteknologiska system för spaning, övervakning, kommunikation och ledning. På den internationella marknaden tillhör strids- och eldledningssystem för mark-, sjö- och luftstyrkor de områden där Saab har en särskilt stark position.

Segmentet erbjuder också ett brett spektrum av supportlösningar som omfattar hela livscykeln. Konsulttjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet och systemsäkerhet till kunder främst inom branscherna försvar, fordon och telekom samt till statliga verk och myndigheter med ansvar för infrastruktur i samhället ingår också i portföljen.

Marknaden för system inom samhällssäkerhet fortsätter att utvecklas vilket skapar nya möjligheter. Saab kan bland annat leverera robusta system för krishantering och skydd av infrastruktur.

Orderläge

Defence and Security Solutions orderingång minskade till 7 259 MSEK (16 415). Minskningen är direkt hänförlig till att det under andra kvartalet 2006 erhölls en order på övervakningssystem till Pakistan på cirka 8,3 miljarder SEK, vilken andra kvartalet 2007 reducerades med 1,35 miljarder SEK. Under året har order erhållits från Australien på uppgradering av ledningssystem till fregatter av ANZAC-klassen (580 MSEK) och avseende design och utveckling av ledningssystem till nya amfibiefartyg (600 MSEK).

Försäljningsintäkter

Intäkterna för Defence and Security Solutions ökade till 9 300 MSEK (8 028), vilket motsvarar en ökning med 16 procent. Ökningen beror främst på den nya affärsenheten Saab Surveillance Systems som har kontraktet på övervakningssystem till Pakistan. Affärssegmentet påverkades negativt av valutakursförändringar vid omräkningen av intäkterna i ZAR i Grintek med cirka 200 MSEK motsvarande 2 procent av intäkterna. För övriga affärsenheter exklusive Grintek inom Defence and Security Solutions ökade intäkterna eller låg i nivå med föregående år. Den internationella andelen av försäljningsintäkterna uppgick till 55 procent (55).

Resultat och marginal

Rörelseresultatet för Defence and Security Solutions uppgick till 934 MSEK (875) och marginalen var 10,0 procent (10,9). Resultatutvecklingen var god i Combitech, Saab Aerotech och i den nya affärsenheten Saab Surveillance System. Resultatet innehåller en vinst vid avyttring av verksamheter på 53 MSEK.

Operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde uppgick till 380 MSEK (619) och är främst hänförligt till Saab Surveillance Systems.

Förvärv och avyttringar

Under februari beslutade Saab att sälja signalverksamheten för spårbunden trafik till Balfour Beatty Rail. Saab och Caran beslutade under april att renodla sina konsultverksamheter, vilket innebar att Saab förvärvade Carans andel i Caran Saab Engineering och Caran förvärvade Saabs andel i A2 Acoustics samt Combitechs konsultverksamhet inriktad mot fordonsindustri. Vidare har under året endast små förvärv skett såsom förvärvet av resterande 75 procent av Cybersim.

Systems and Products

MSEK	2007	2006	Föränd ring i %
Orderingång	8 470	7 691	10
Orderstock, 31 december	17 830	18 296	-3
Försäljningsintäkter	9 091	8 580	6
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBIT DA) 1)	1 367	1 023	34
Marginal %	15,0	11,9	-
Rörelseresultat (EBIT ) 1)	756	631	20
Rörelsemarginal, %	8,3	7,4	-
Justerad rörelsemarginal, % 2)	9,0	11,1	-
Operativt kassaflöde	-1 287	-33	-
Personal, 31 december, antal	5 213	5 197	-
1) Varav: Resultat vid avyttring av verksamheter	45	-	-
InTäkter / Kostnader av engångskaraktär	-108	-325	-

2) Rörelsemarginal justerad för poster under not 1

Affärssegmentet Systems and Products kunder utgörs i huvudsak av försvarsmakter och andra försvarsindustrier världen över. Saab har en bred system- och produktportfölj som i flera fall är världsledande.

Inom avionik (flygelektronik) är Saab en ledande leverantör till såväl militära som civila flygplanstillverkare.

Inom vapensystem omfattar Saabs portfölj alltifrån manburna vapen som granatgeväret Carl-Gustaf och efterföljarna AT4 och NLAW till missilsystemen RBS 15, RBS 70 och Bamse.

Telekrig – varning, störning och skydd mot upptäckt och vapen – är ytterligare ett område där Saab utvecklat ledande produkter till ett stort antal stridsfordon, flygplan, helikoptrar, ubåtar och fartyg världen över.

Saabs radar- och sensorverksamhet bidrar med vitala delar till Saabs större systemlösningar, såsom missilsystemet Bamse, stridsflygplanet Gripen och Saabs flygande övervakningssystem. Men där finns också produkter som i sig själva har en ledande position på världsmarknaden. Artillerilokaliseringsradarn ARTHUR och spaningsradarn GIRAFFE är två exempel.

Signaturanpassning – kamouflage som försvårar upptäckt även med avancerad teknisk utrustning – är ytterligare ett område där Saab har en världsledande position.

Saab har också en stark position inom avancerade system för utbildning och träning av markstridsförband och ser nu även polisiära insatsstyrkor bland kunderna.

Undervattensteknik för grunda vatten och hamnar är ett annat område där Saab har ledande kunskap. Ett viktigt utvecklingsområde är autonoma, obemannade undervattensfarkoster för både militär och civil användning.

Saab är också en av Europas ledande oberoende leverantörer av avancerade delsystem till rymdindustrin.

Orderläge

Systems and Products orderingång ökade till 8 470 MSEK (7 691). Bland större order under året kan nämnas stridsträningsanläggning till Holland (350 MSEK), luftvärnsrobotsystemet RBS 70 till finska armén (600 MSEK), exportorder på ARTHUR och BILL 2 (sammanlagt 1 miljard SEK) och order från Finland på NLAW (360 MSEK). Ökningen förklaras bland annat av förvärvet av Saab Microwave Systems. Av övriga affärsenheter ökade orderingången för Saab Bofors Dynamics och Saab Training Systems medan orderingången minskade för Saab Avitronics och Saab Space.

Försäljningsintäkter

Intäkterna för Systems and Products ökade till 9 091 MSEK (8 580), vilket motsvarar en ökning med 6 procent. Förvärvet av Saab Microwave Systems den 1 september 2006 innebar att intäkterna för segmentet ökade med 17 procent. Intäkterna minskade för Saab Barracuda på grund av lägre omsättning i USA och för Saab Bofors Dynamics på grund av tillfälligt lägre aktivitet inom vissa program. För övriga affärsenheter ökade intäkterna. Effekter av valutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterföretag påverkade intäkterna negativt med 113 MSEK motsvarande 1 procent av intäkterna. Den internationella andelen av försäljningsintäkterna uppgick till 71 procent (70).

Resultat och marginal

Systems and Products rörelseresultat uppgick till 756 MSEK (631) och rörelsemarginalen uppgick till 8,3 procent (7,4). Resultatet ökade genom förvärvet av Saab Microwave Systems som ingått under hela 2007, jämfört med fyra månader under 2006. Marginalen påverkades negativt av högre avskrivningar på utvecklingsutgifter hänförliga till Saab Microwave Systems samt nedskrivning av aktiverad produktutveckling med 108 MSEK (80). Under föregående år påverkades dessutom marginalen av strukturkostnader i samband med övertagandet av Saab Microwave Systems. Resultatet påverkades positivt av en försäljning av fastigheter med 45 MSEK.

Operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde uppgick till -1 287 MSEK (-33). Det negativa kassaflödet är i huvudsak hänförligt till försenade projekt inom Saab Bofors Dynamics.

Förvärv och avyttringar

Under maj förvärvades Warhead Division från det schweiziska bolaget RUAG. Verksamheten kommer att integreras i Saab Bofors Dynamics.

Under maj förvärvades det engelska undervattensföretaget Seaeye som kommer att bli ett viktigt komplement till undervattensverksamheten i Saab Underwater Systems.

Under juni avyttrades intresseföretaget Booforsen.

Aeronautics

MSEK	2007	2006	Föränd ring i %
Orderingång	7 516	4 956	52
Orderstock, 31 december	21 158	20 440	4
Försäljningsintäkter	6 510	6 010	8
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBIT DA) 1)	617	318	94
Marginal %	9,5	5,3	-
Rörelseresultat (EBIT ) 1)	454	190	139
Rörelsemarginal, %	7,0	3,2	-
Justerad rörelsemarginal, % 2)	7,0	6,3	-
Operativt kassaflöde	-773	-71	-
Personal, 31 december, antal	2 911	2 904	-
1) Varav: Resultat vid avyttring av verksamheter	-	-	-
InTäkter / Kostnader av engångskaraktär	-	-191	-

2) Rörelsemarginal justerad för poster under not 1

Saabs flygverksamhet domineras av stridsflygplanet Gripen. Gripen är ett av världens mest moderna stridsflygplan i operativ tjänst och används idag i Sverige samt i Natoländerna Tjeckien och Ungern. Sydafrika kommer att ta Gripen i operativ tjänst från 2008. Exportpotentialen är betydande och Saab agerar aktivt på en rad marknader för att vinna ytterligare affärer. Gripen-programmet omfattar också betydande försäljning av modifieringar, utbildning och underhåll.

Saab är också ett av de ledande företagen inom utvecklingen av obemannade flygfarkoster, så kallade UAVer (Unmanned Aerial Vehicle). Egna produkter mixas med deltagande i internationella utvecklingsprogram. Saab har huvudansvaret för väsentliga delsystem i Neuronprogrammet, ett europeiskt projekt för att utveckla en obemannad stridsflygfarkost och nästa generations stridsflygplan.

I rollen som leverantör av delsystem utvecklar Saab komplexa strukturenheter samt delsystem till både civila och militära flygplanstillverkare.

Orderläge

Aeronautics orderingång uppgick till 7 516 MSEK (4 956). Bland större order kan nämnas kontraktet med FMV på 3,1 miljarder SEK avseende uppgradering av 31 svenska Gripen-flygplan och ny hjälmdisplay till Gripen (345 MSEK). Orderingången för Saab Aerostructures ökade med 26 procent främst beroende på god orderingång avseende Boeing 787.

Försäljningsintäkter

Aeronautics intäkter ökade till 6 510 MSEK (6 010). Saab Aerosystems intäkter ökade något medan Saab Aerostructures minskade något främst beroende på försening avseende Airbus A380 hos kunden. Av intäkterna avser 47 procent (47) den svenska marknaden och innefattar bland annat leveranser av Gripen delserie 3.

Resultat och marginal

Rörelseresultatet för Aeronautics förbättrades till 454 MSEK (190). Rörelsemarginalen var 7,0 procent (3,2). Rörelsemarginalen är fortsatt pressad av låga marginaler på vissa Gripenkontrakt samt låg beläggning på de civila programmen.

Operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde uppgick till -773 MSEK (-71). Kassaflödet har påverkats negativt av ökat varulager inom Saab Aerostructures, på grund av förseningar inom Airbus. Minskade förskott från kunder inom Saab Aerosystems försämrade också kassaflödet.

CORPORATE

Corporate redovisar ett rörelseresultat på 463 MSEK (49). Resultatet påverkades positivt av vinst vid avyttring av dotterföretag 264 MSEK (180) och andra poster av engångskaraktär 199 MSEK (-100).

Finansiella nyckeltal – måluppfyllelse

Saabs långsiktiga finansiella mål är oförändrade: 5 procents organisk tillväxt och en rörelsemarginal på 10 procent. Vårt arbete med att bli ännu mer effektiva för att skapa ökad lönsamhet skärps ytterligare. Vi arbetar just nu med flera olika program som syftar till ökad kostnadseffektivitet, bättre uppföljning och smidigare, mer enhetliga affärsprocesser. Räntabilitetsmålet är att avkastningen på eget kapital ska uppgå till 15 procent. Målet för soliditeten är att den ska överstiga 30 procent.

Procent	Mål	2007	2006
Rörelsemarginal	10,0	11,3	8,3
Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar exkl leasing	15,0	16,0	12,0
Räntabilitet på eget kapital	15,0	18,5	13,8
Soliditet	30,0	32,6	30,6

Prognos 2008

För 2008 förväntar vi oss en utveckling i linje med Saabs långsiktiga mål; 5 procents organisk tillväxt och en rörelsemarginal på 10 procent exklusive intäkter och kostnader av engångskaraktär.

EN MILJARD SEK 2008-2010

Saabs marknadssituation är under snabb förändring. Även om denna typ av verksamhet fortfarande kommer att innehålla kundfinansierad utveckling så måste Saab i högre grad än tidigare egenfinansiera utveckling av nya tjänster och produkter, samt öka marknadsföringen av produkter och tjänster på den internationella marknaden. För att kunna åstadkomma dessa satsningar och samtidigt nå och bibehålla en lönsamhet i enlighet med bolagets långsiktiga mål, det vill säga 10 procent rörelsemarginal, lanserades i samband med bokslutet för tredje kvartalet ett besparingsprogram som över perioden till och med 2010 varaktigt skall sänka koncernens kostnader med 1 miljard SEK på årsbasis.

Omkring 75 procent av besparingarna ska komma genom minskade kostnader för sålda varor (inköp, produktion, utveckling och projektgenomförande) och därmed positivt påverka bruttomarginalen. Resterande del ska genereras genom sänkta rörelsekostnader, främst administrationskostnader. Programmet beräknas reducera bolagets kostnadsnivå med 250 MSEK under 2008, ytterligare 350 MSEK 2009 och 400 MSEK 2010, det vill säga vid utgången av 2010 skall nivån, allt annat lika, vara 1 000 MSEK lägre än vid ingången av 2008. Kostnaden för genomförande av programmet, vilken har beaktats i ovanstående siffror, beräknas till cirka 250 MSEK.

Programmet är inriktat på förbättrade inköpsvillkor, processer och metoder, men vissa personalneddragningar kan inte uteslutas.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den 25 januari meddelade regeringen att den godkänner den framförhandlade flygplans- och ledningssystemsaffären med Thailand. Affären innebär att Thailand köper sex Gripen-system och två Saab 340 flygplan, varav ett av dem utrustats med Saabs Erieye-radar. Avtal mellan FMV och Saab tecknades den 11 februari 2008.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling, produktion och leverans av teknisk avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Den internationella delen av affärerna är ökande. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkten. Den internationella verksamheten omfattar förutom kund- och leverantörsrelationer, joint ventures och andra samarbeten med andra industrier samt etableringar av egna verksamheter utomlands.

Verksamheten medför ett inte obetydligt risktagande i olika avseenden. Väsentliga riskområden omfattar politiska, operativa och finansiella risker. Olika policies och instrument reglerar hantering av väsentliga risker. Följande är en övergripande beskrivning av riskområden med hänvisning till relevanta noter till de finansiella rapporterna.

Politiska risker

Saab tillhandahåller bland annat system och utrustningar som klassas som strategiska produkter. Försäljningen regleras av nationella lagar och förordningar som även omfattar internationella överenskommelser. Tillgång till viktiga komponenter och system kan också vara omgärdad av exportrestriktioner och regleringar av olika slag. Förändringar av regelverket sker löpande och påverkar därvid Saabs affärsmöjligheter. Förmågan att kunna skapa och underhålla långsiktiga kundrelationer är en central fråga för Saab då vissa affärer sträcker sig över decennier.

En annan typ av politiska risker utgörs av kundens bristande förmåga att fullfölja ingångna avtal på grund av ekonomiska, politiska eller andra skeenden, exempelvis naturkatastrofer, ekonomisk kris, maktskiften eller embargon.

Saab hanterar politiska risker genom olika typer av exportgarantier, försäkringslösningar eller andra instrument. Det är emellertid inte möjligt att undvika att affärsmöjligheter går förlorade eller att skada uppstår om politiska risker realiseras.

Operativa risker

Ett antal väsentliga områden har identifierats avseende operativa risker som har betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning.

Långa kundprojekt

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Koncernen har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnaden är kritisk vid löpande resultatavräkning och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet. Konkurrenssituationen är komplex och framgång är beroende av förmågan att kunna erbjuda högteknologiska kostnadseffektiva lösningar men även av att i vissa fall medverka till att utveckla kundlandets ekonomi genom olika former av industrisamarbeten.

Utveckla och introducera nya system och produkter

Koncernen investerar avsevärda belopp i forskning- och utveckling, dels som egenutveckling av system och produkter och dels genom förvärv av teknologi. Egenutvecklade system avser i huvudsak Gripen, robotsystem samt telekrigsystem. Exempel på förvärvad teknologi är den världsledande radarteknologi som förvärvades genom köpet av Ericsson Microwave Systems AB år 2006. Satsningar på nya system och produkter sker mot bakgrund av en analys och bedömning av framtida affärsmöjligheter.

Vissa utvecklingsutgifter aktiveras i enlighet med etablerade redovisningsprinciper. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller över en uppskattad nyttjandeperiod. Löpande sker en omprövning av framtida affärsmöjligheter vilken kan leda till ett nedskrivningsbehov. Aktiverade utvecklingsutgifter framgår av not 16.

Goodwill

Vid förvärv av rörelse (kassagenererande enhet) sker en förvärvsanalys där anskaffningsvärdet jämförs med det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och skulder. Skillnaden bokförs som goodwill. Löpande sker en värdering av det beräknade goodwill-värdet genom att en bedömning sker av den kassagenererande enhetens framtida intjäningsförmåga. En väsentlig avvikelse jämfört med antagna förutsättningar om den framtida intjäningsförmågan kan leda till ett nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas i not 16.

Framgångsrik avveckling av leasingverksamheten

Saab beslutade 1997 att upphöra med tillverkning av turbopropflygplan. I likhet med övriga tillverkare ingick i affärsmodellen att erbjuda leasingfinansiering vid avsättning av flygplanen på marknaden. Saabs direkta risktagande i leasingflottan har hanterats genom framförallt olika typer av försäkringar. Leasingflottan beräknas vara avvecklad omkring 2020 under vilken period Saab har att driva verksamheten i enlighet med försäkringsvillkoren.

Saabs leasingtillgångar består idag av 137 turboprop-flygplan av typen Saab 340 samt Saab 2000 vilket framgår av not 18. Av flottan finansieras 52 flygplan genom så kallad US leverage leases och resten redovisas som tillgångar i balansräkningen. Av de 137 är ett plan oförsäkrat och de resterande flygplanen täcks av försäkringar från Exportkreditnämnden (EKN), 42 plan, samt av andra försäkringsgivare, 94 plan. Marknadsläget för turbopropflygplan är fortsatt besvärligt och även om efterfrågan är relativt god så är hyresintäkterna fortsatt låga. Saab erhåller i dag ersättning under de garantier som lämnats av EKN och det är troligt att försäkringsskyddet från övriga försäkringsgivare måste påkallas inom överskådlig framtid. Kreditvärdigheten hos de olika försäkringsgivarna är god och stabil. Härutöver har avsättningar tidigare gjorts för förväntade underskott från leasingavtal samt åtaganden knutna till produkt- och luftvärdighetsansvar, se not 38.

Finansiella risker

Med finansiella risker avses i första hand risker relaterade till valuta- och ränterisker samt kreditrisker. Riskhanteringen regleras av en av styrelsen fastställd finanspolicy. Det övergripande ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker ligger inom Koncernstab Finans. Finansiell riskhantering beskrivs omfattande i not 41.

Valutarisker

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar koncernens resultat. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt. Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (ekonomisk – och transaktionsexponering). Resultatet påverkas även när de utländska koncernföretagens resultat, tillgångar och skulder omräknas till SEK (omräkningsexponering).

Saabs finanspolicy föreskriver att flödet i utländsk valuta, transaktionsexponeringen, för fasta order ska säkras. Denna säkring av valutor syftar till att säkra de beräknade bruttomarginalerna i orderstocken och större business case. Valutakursförändringar mot främst den svenska kronan påverkar emellertid över tiden Saabs konkurrenskraft mot konkurrenter med annan valutaexponering.

Ränterisker

Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa balansposter (framför allt pensionsskulden och leasingportföljen) påverkas av förändringar i underliggande räntor samt genom påverkan på ränteintäkter och räntekostnader. Beroende på likviditetssituationen påverkas Saabs resultat av förändringar i marknadsräntorna genom ett förändrat finansnetto och genom påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen.

Likviditetshantering och finansiell kreditrisk

Under 2007 var genomsnittet för räntebärande fordringar, likvida placeringar minus skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder 219 MSEK (2 087). Under året har nettolikviditetssituationen förändrats från -261 MSEK till -2 802 MSEK. Likviditetshanteringen och finansieringen av koncernen sköts centralt inom ramen för Saab Treasury. Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placeras i korta depositioner gentemot banker. Finansiering av nettoskulden har skett genom utnyttjande av kreditfaciliteter enligt nedan.

Refinansieringsrisk

Med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Den 31 december 2007 hade Saab en nettolikviditet uppgående till -2 802 MSEK (-261) efter avdrag för skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder på 3 660 MSEK (1 654). Under 2005 upphandlades en kreditfacilitet med motvärde 4 000 MSEK med syftet att fungera som backupfacilitet och kortfristig finansiering av exempelvis förvärv eller rörelsekapital. Faciliteten är ett så kallat klubblån gentemot åtta banker och förfaller 2012. Vid årsskiftet utnyttjades 2 500 MSEK (0) av kreditfaciliteten i korta löptider. Saab har för närvarande ingen publik rating. Styrelsen beslutade i december 2007 att etablera ett företagscertifikat med ett rambelopp på 3 000 MSEK på den svenska marknaden. Vidare kommer backup-facilitet för certifikaten att etableras. Syftet med certifikatet är att ersätta den kortfristiga finansieringen via klubblånet och därmed säkerställa outnyttjad backup-facilitet om 4 000 MSEK.

Finansiella derivatinstrument

För att hantera och minimera finansiella risker används regelmässigt olika typer av derivatinstrument som terminer, optioner och swappar. Ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner används för ränteriskhantering i den portfölj som hanterar koncernintern finansiering i olika valutor, ränterisker hänförlig till leasingverksamheten samt placering av överskottslikviditet på räntemarknaden. Valutaoptioner och valutaterminer används främst för att säkra fasta order samt prognostiserade kassaflöden.

Exportfinansiering

Kundfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av koncernens produkter. Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering. Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundernas krav. Detta sker företrädesvis genom att banken ger köparen kredit eller genom leverantörskrediter. För att begränsa riskexponeringen säljs riskerna ut på marknaden till bankerna och statliga garantiinstitut.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är omfattande vilket framgår av not 37. Vid beräkning av pensionsåtaganden ska framtida åtaganden diskonteras till ett nuvärde. Skuldens storlek är beroende av valet av diskonteringsränta, en låg ränta ger en hög skuld och vice versa. För att minska volatiliteten i den redovisade pensionsskulden beslutade styrelsen i december 2005 att avsätta cirka 2 500 MSEK till Saab Pensionsstiftelse, motsvarande pensionsåtagandet som fanns mot FPG/PRI. Årligen sker en beräkning på aktuariella grunder av stiftelsens förpliktelser vilken jämförs med stiftelsens tillgångar. Konstaterade underskott vid sådan beräkning kan medföra skyldighet för Saab att tillskjuta ytterligare medel.

Icke-finansiell risk management och försäkring

Icke-finansiella risker bearbetas dels genom aktiv riskhantering i affärsenheterna, dels genom upphandling av försäkring. Den centrala funktionen Risk Management inom Koncernstab Finans ansvarar för att koncernen har en effektiv process för identifiering, värdering och begränsning av risker, i syfte att förebygga skador i verksamheten. Funktionen har även ansvar för koncernövergripande försäkringsprogram. Upphandling av försäkring sker dels på marknaden, dels genom koncernens eget försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB.

All försäkring som tecknas i det egna försäkringsbolaget, där risken överstiger det av bolaget fastställda självbehållet för försäkringsprogrammet i fråga, återförsäkras på den externa marknaden på så kallad Excess of Loss-basis, i syfte att begränsa försäkringsbolagets exponering per skada och totalt. Sammanlagt uppgick Saabs externt betalda premier för koncerngemensamma försäkringsprogram avseende främst ansvars- och egendomsförsäkring till 60 MSEK (67).

miljöredovisning

Miljöledningsfrågor

Miljöpolicy

Genom ett välstrukturerat miljöarbete och ständiga förbättringar ska miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster minskas, så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Detta uppnås genom att Saab:

• Inför verksamhetssystem som uppfyller kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001:2004 •
• Identifierar och minimerar produkternas och verksamhetens risker för miljön •
• Minskar användningen och utsläppen av farliga ämnen/material, samt effektiviserar användningen av energi och naturresurser •
• Följer tillämplig lagstiftning och andra krav inom miljöområdet •
• Visar öppenhet och kommunicerar miljöarbete. •

Certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001 finns inom Saab Aerotech, Saab Barracuda, Combitech, Saab Communication, Saab Bofors Dynamics, Saab Bofors Test Center, Saab Microwave Systems, Saab Space, Saab Shared Services, Saab Training Systems och Saab Underwater Systems. Huvuddelen av övriga affärsenheter, som behöver miljöledningssystem, är väl anpassade till ISO 14001.

Miljöledningssystemen är integrerade i de verksamhetsledningssystem som finns inom affärsenheterna. Miljöförbättringar genomförs löpande genom ständiga förbättringar och ett aktivt målstyrningsarbete.

Tillståndspliktiga verksamheter

Moderbolaget Saab ABs tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel (VOCs) till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Saab AB bedriver även tillståndspliktig verksamhet i Malmslätt i Linköpings kommun samt i Arboga. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet (Malmslätt) samt tillverkningsytornas storlek, skjutbaneverksamhet och förbehandling av elektronik (Arboga). Miljöpåverkan från verksamheterna utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten samt uppkomst av avfall och buller. Den tillverkande industriella verksamheten i Malmslätt domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för verksamheten i Malmslätt meddelades av Länsstyrelsen 1993 och tillståndet för verksamheten i Arboga meddelades av Länsstyrelsen 1994.

Den verksamhet som bedrivs av Linköping City Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Detta tillståndsbeslut omfattar även de verksamheter som Saab Bofors Dynamics AB och Saab Space AB bedriver inom samma område, trots att dessa verksamheter inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken.

Saab Bofors Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Bofors Dynamics AB och Saab Underwater Systems AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna respektive Motala. Saab Barracuda AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga koncernföretag utgörs i första hand av utsläpp av VOCs och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab AB bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken i Göteborg, Jönköping, Kista, Ljungbyhed och Östersund. Koncernen har dessutom anmälningspliktig verksamhet i två svenska koncernföretag, nämligen Saab Space AB i Göteborg och Saab Training Systems AB i Huskvarna. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

Tillståndsprövning och villkorsefterlevelse

Under 2007 har Saab AB från tillsynsmyndigheterna fått kompletterande beslut till tillståndsbesluten för sina verksamheter i Malmslätt och Tannefors i Linköping. Besluten är fattade mot bakgrund av EUs IPPC-direktiv. Dessa krav gäller för vissa verksamheter som har tillståndsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av miljöbalken. Saab Bofors Test Center AB har under året ansökt om ändring av ett villkor i sitt tillstånd.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab AB och dess koncernföretag under året inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut.

Markföroreningar

Saab kartlägger sina verksamheter och fastigheter för att kunna bedöma risken för att Saab AB eller dess koncernföretag exponeras till följd av markföroreningar. Då markföroreningar identifieras görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande.

I utgående balans för 2007 har Saab en avsättning i sin balansräkning på 72 MSEK för efterbehandling av förorenade områden under en period av tio år. Under 2007 har saneringsåtgärder genomförts för cirka 7 MSEK i Karlskoga och Lindesberg. Under 2008 uppskattas behovet av saneringsåtgärder till cirka 5 MSEK. Kostnaden för identifiering, klassning och undersökning av förorenade områden uppskattas till 0,4 MSEK per år.

Kemikalier och producentansvar

Saab AB har dispens från Kemikalieinspektionen för användning av trikloretylen vid anläggningarna i Tannefors, Järfälla och Malmslätt. Under 2007 har vissa förändringar gjorts för att anpassa verksamheterna till VOC-föreskrifterna.

För uppföljning och kontroll av kemiska produkter används det gemensamma Intranätbaserade kemidatasystemet SaabChem/SOC som numer används av samtliga berörda affärsenheter i Sverige. En engelsk version introduceras under 2008.

Saab följer noggrant utvecklingen av EUs nya kemikalielagstiftning REACH. Detta sker genom samarbete med Teknikföretagen i Sverige och ASD (AeroSpace and Defence Industries in Europe). Saab har bildat en särskild kemigrupp som skall stödja affärsenheterna i sin anpassning till REACH.

Den typ av produkter som utvecklas och marknadsförs av Saab omfattas inte av EU-direktiven WEEE eller RoHS.

Saab AB och dess koncernföretag är anslutna till REPA-registret för att uppfylla kravet om producentansvar för förpackningar.

Klimatfrågan

Saab arbetar aktivt med klimatfrågan, dels genom att kartlägga bidraget till växthuseffekten, dels genom att förbättra energieffektiviteten. Under 2007 har ett klimatdirektiv fastställts i syfte att minska Saabs påverkan på klimatet. I direktivet finns krav inom områdena produktutveckling, el- och värmeförbrukning, tjänsteresor, godstransporter och tjänstebilar.

Saab har sedan 1998 deltagit i Folksams Klimatindex. Från verksamhetsåret 2006 deltar Saab i det internationella redovisningsinitiativet Carbon Disclosure Project (CDP). I CDPs redovisning för den nordiska regionen placerade sig Saab som nummer 5 i rankningen.

För att möta framtida miljökrav, framförallt rörande klimatfrågan, deltar Saab i det europeiska utvecklingsprojektet Clean Sky JTI (Joint Technology Initiative). För projektet har det fastställts mycket långtgående mål för att minska emissioner och buller från flygplan.

Flygets miljöpåverkan

Tillsammans med andra flygplantillverkare i Europa deltar Saab i utvecklingsprogrammet Clean Sky som initierats gemensamt av EU-kommissionen och industrin. Inom ramen för programmet ska teknik framtas som klarar framtidens miljökrav. Ett övergripande mål är att minska den europeiska flygtrafikens utsläpp av koldioxid, kväveoxider och buller med 20–40 procent. Programmet kommer att pågå under tiden 2008–2014 och har en budget på 1,6 miljarder EUR. Industrin och EU står för hälften vardera. Inom Saab är det i första hand Saab Aerosystems, Saab Aerostructures och Saab Avitronics som kommer att delta i projektet. Mer information finns på www.cleansky.eu.

MODERBOLAGET

Nettoomsättning och resultat

I moderbolaget ingår affärsenheterna Saab Aerosystems, Saab Aerostructures samt de svenska enheterna inom Saab Systems, Saab Avitronics, Saab Aerotech, Saab Microwave Systems och Saab Communication. Dessutom ingår koncernstaber och koncernsupport.

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 14 779 MSEK (10 940). Rörelseresultat uppgick till 864 MSEK (571).

Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till 1 116 MSEK (697). Av finansnettot utgör 992 MSEK (513) koncernbidrag, utdelningar och nedskrivningar av aktier i dotterbolag. Efter bokslutsdispositioner på -25 MSEK (11) och skatt på årets resultat -311 MSEK (-259) uppgick årets resultat till 1 644 MSEK (1 020).

Likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda

Moderbolagets nettoskuld uppgick till 6 242 MSEK (3 963). Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till 261 MSEK (260). Antalet anställda var vid årets slut 8 256 jämfört med 6 918 personer föregående år. Ökningen avser att ytterligare en affärsenhet ingår i moderbolaget från och med den 1 januari 2007.

Riktlinjer För ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

Ersättning till bolagsledningen

Av lag följer att styrelsen inför varje årsstämma ska utarbeta riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare i bolaget. På årsstämman 2007 antogs det förslag som styrelsen presenterat avseende riktlinjer för sådan ersättning till koncernledningen och ledande befattningshavare. Denna grupp omfattar verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen och identifieras på Saabs hemsida.

Saab ska erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. Ersättningsstrukturerna ska så långt möjligt ha förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar ska göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.

Riktlinjer för ersättning ska kunna variera beroende på lokala förhållanden.

Styrelsens förslag baseras i huvudsak på gällande avtal mellan Saab AB och respektive befattningshavare. Inga styrelsearvoden ska utgå för koncernledningens deltagande i affärsenheternas styrelser.

Ersättningsutskottet ansvarar för utveckling och översyn beträffande ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

Ersättning

Den kontanta ersättningen ska bestå av fast och rörlig lön. Den fasta lönen revideras vartannat år per den 1 januari för hela koncernledningen och den rörliga delen regleras i avtal med varje befattningshavare som upprättas årligen.

Den rörliga lönen för verkställande direktören baseras på i vilken utsträckning i förväg uppsatta kvantitativa och kvalitativa mål uppnås. För den övriga koncernledningen gäller huvudsakligen kvantitativa mål.

Den rörliga delen ska maximalt uppgå till 50 procent av fast lön för verkställande direktören och mellan 25 procent och 35 procent av fast lön för den övriga koncernledningen.

Samtliga befattningshavare har rätt att delta i det aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda. Den anställde kan maximalt spara 5 procent av sin fasta lön med rätt att efter tre år erhålla en aktie för varje köpt och sparad aktie.

Samtliga befattningshavare i koncernledningen ska ha rätt till tjänstebil enligt Saabs regelverk.

Pension

För pensionsavtal som upprättas efter den 1 januari 2005 ska pensionsåldern vara 62 år. Pensionen, utöver ITP-avtalet, ska vara premiebaserad och avsättningar görs årligen. För verkställande direktören utgör avsättningen 35 procent av den fasta lönen och för övriga befattningshavare baseras procentsatsen på ett regelverk i den så kallade Saab-planen. Procentsatsen är beroende av antalet återstående år till pensionsåldern vid inträde i planen.

Övriga villkor

Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive verkställande direktören, kan avsluta sin anställning med sex månaders uppsägning. Om anställningen upphör på Saabs initiativ gäller fortsatt sex månaders uppsägningstid och utöver lön under uppsägningstid ska ett avgångsvederlag om en årslön utgå. Ytterligare en årslön kan utgå om ny anställning ej har erhållits under de första 18 månaderna.

För anställningsavtal som tecknas efter den 1 januari 2005 ska, om anställningen upphör på Saabs initiativ, förutom en uppsägningstid på sex månader från företagets sida, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas.

Uppsägningslön och avgångsvederlag ska avräknas mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.

Saab har under 2007 inga andra incitamentsprogram för styrelsen och bolagsledningen än vad som framgår ovan.

Styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från nästa årsstämma

Riktlinjer enligt ovan är oförändrade med följande tillägg.

Incitamentsprogram som föreslås årsstämman 2008: Styrelsen har för avsikt att föreslå en fortsättning på aktiesparplanen även under 2008.

Inför årsstämman 2008 avser styrelsen även föreslå stämman en prestationsbaserad aktiesparplan för ledande befattningshavare och ledande nyckelpersoner. Deltagare i denna plan kommer inte att omfattas av den generella aktiesparplanen. Villkoren för den prestationsbaserade planen är i skrivande stund inte helt fastställda.

Återköp av aktier och förslag till utdelning

Återköp av aktier

Mandatet från årsstämman om totalt återköp på 1 miljon aktier för att säkra koncernens aktiesparprogram, motsvarande 0,9 procent av kapitalet och 0,6 procent av rösterna, är slutfört. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Förslag till utdelning samt återköp av egna aktier

Styrelsen föreslår att för verksamhetsåret till aktieägarna utdela 4,50 SEK (4,25) per aktie eller totalt 491 MSEK (464). Det motsvarar 25 procent (36) av koncernens resultat 2007. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 18 april med beräknad betalning den 23 april 2008.

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman att ge styrelsen förnyat mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utestående aktier. Syftet med bemyndigandet är att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, underlätta förvärv. Mandatet föreslås gälla fram till nästa årsstämma. Ett eventuellt återköp kan komma att ske såväl över börsen som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier inom de ramar lagstiftningen medger.

Utöver ovanstående mandat att återköpa aktier avser styrelsen föreslå årsstämman att ge styrelsen mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 1 340 000 aktier för att säkra koncernens aktiesparprogram.

Resultaträkning för koncernen

1 januari–31 december

MSE K	Not	2007	2006
Försäljningsintäkter	3, 4	23 021	21 063
Kostnad för sålda varor		-16 849	-15 775
Bruttoresultat		6 172	5 288
Övriga rörelseintäkter	5	785	330
Försäljningskostnader		-1 725	-1 646
Administrationskostnader		-1 375	-1 279
Forsknings- och utvecklingskostnader		-1 253	-805
Övriga rörelsekostnader	6	-49	-165
Andelar i intresseföretags resultat	21	52	22
Rörelseresultat		2 607	1 745
Andelar i intresseföretags resultat	21	-40	-28
Finansiella intäkter		4	114
Finansiella kostnader		-122	-138
Finansnetto	13	-158	-52
Resultat före skatt		2 449	1 693
Skatt	15	-508	-346
Årets resultat		1 941	1 347
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		1 921	1 300
Minoritetsintressen		20	47
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	34	17,68	11,91
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	34	17,60	11,91

Balansräkning för koncernen

Per den 31 december

MSE K	Not	2007	2006
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	7 940	7 821
Materiella anläggningstillgångar	17	3 619	4 295
Leasingtillgångar	18	1 822	2 417
Biologiska tillgångar	19	241	230
Förvaltningsfastigheter	20	72	66
Andelar i intresseföretag	21	318	270
Finansiella placeringar	25	233	122
Långfristiga fordringar	27	960	991
Uppskjutna skattefordringar	15	542	362
Summa anläggningstillgångar		15 747	16 574
Varulager	28	5 383	4 957
Derivat	41	479	538
Skattefordringar		122	146
Kundfordringar	29	3 724	3 324
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	556	652
Övriga fordringar	27	5 862	5 053
Likvida medel	31	858	1 393
Summa omsättningstillgångar		16 984	16 063
Tillgångar som innehas för försäljning	32	1 070	134
SUMMA TILLGÅNGAR		33 801	32 771

50 årsredovisning

Per den 31 december

MSE K	Not	2007	2006
Eget kapital	33
Aktiekapital		1 746	1 746
Övrigt tillskjutet kapital och andra reserver		513	607
Balanserade vinstmedel		8 722	7 449
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		10 981	9 802
Minoritetsintressen		27	223
Summa eget kapital		11 008	10 025
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	35	25	590
Leasingåtaganden	7, 18	-	245
Övriga skulder	39	284	342
Avsättningar till pensioner	37	101	412
Övriga avsättningar	38	1 979	1 961
Uppskjutna skatteskulder	15	1 263	789
Summa långfristiga skulder		3 652	4 339
Kortfristiga räntebärande skulder	35	3 635	1 064
Förskott från kunder		2 558	3 642
Leverantörsskulder		1 229	1 422
Leasingåtaganden	7, 18	204	212
Derivat	41	414	172
Skatteskulder		368	298
Övriga skulder	39	806	1 115
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	8 788	9 371
Avsättningar	38	752	1 109
Summa kortfristiga skulder		18 754	18 405
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	32	387	2
Summa skulder		22 793	22 746
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		33 801	32 771

Information om Koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 42.

Förändring i eget kapital för koncernen

MSE K	Not	2007	2006
Ingående eget kapital	33	10 025	9 493
Poster som redovisas direkt mot eget kapital
Årets omräkningsdifferenser		-106	-365
Kassaflödessäkringar
Värdeförändring		79	72
Upplösta mot resultaträkningen		-40	-6
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar		-31	-
Summa poster som redovisas direkt mot eget kapital		-98	-299
Årets resultat		1 941	1 347
Summa intäkter och kostnader under året		1 843	1 048
Transaktioner med ägarna
Utdelning till ägarna		-466	-441
Återköp av aktier		-184	-
Förvärv och avyttring av verksamheter med minoritetsintresse		-210	-75
Summa transaktioner med ägarna		-860	-516
UTGÅENDE EGET KAPITAL		11 008	10 025
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		10 981	9 802
Minoritetsintressen		27	223

Kassaflödesanalys för koncernen

1 januari–31 december

MSE K	Not	2007	2006
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		2 449	1 693
Överfört till och bildande av pensionsstiftelse		-283	-2 566
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	867	1 454
Betald inkomstskatt		-216	-115
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 817	466
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		-644	-767
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-1 605	-1 700
Ökning (+)/Minskning (-) av erhållna kundförskott		-934	-853
Ökning (+)/Minskning (-) av leasingåtaganden		-251	-832
Ökning (+)/Minskning (-) av övriga rörelseskulder		-287	2 290
Ökning (+)/Minskning (-) av avsättningar		-443	-201
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-1 347	-1 597
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-8	-67
Aktiverade utvecklingsutgifter		-658	-463
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-395	-433
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		45	31
Avyttring av leasingtillgångar		325	823
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar		-310	4 606
Förvärv av koncernföretag och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	-515	-3 403
Avyttring av koncernföretag och intresseföretag, netto likviditetspåverkan	8, 46	970	219
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-546	1 313
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		2 017	630
Återköp av aktier		-184	-
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-464	-437
Utbetald utdelning till minoritetsintressen		-2	-4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		1 367	189
ÅRETS KASSAFLÖDE	46	-526	-95
Likvida medel vid årets början		1 389	1 557
Valutakursdifferens i likvida medel		-5	-73
Likvida medel vid årets slut	46	858	1 389

För Saabs operativa kassaflöde se not 46.

Resultaträkning för moderbolaget

1 januari–31 december

MSE K	Not	2007	2006
Försäljningsintäkter	3, 4	14 779	10 940
Kostnad för sålda varor		-11 430	-8 505
Bruttoresultat		3 349	2 435
Försäljningskostnader		-1 024	-784
Administrationskostnader		-747	-601
Forsknings- och utvecklingskostnader		-864	-483
Övriga rörelseintäkter	5	173	59
Övriga rörelsekostnader	6	-23	-55
Rörelseresultat		864	571
Resultat från finansiella poster:	13
Resultat från andelar i koncernföretag		1 333	748
Resultat från andelar i intresseföretag/joint ventures		21	22
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		-2	-5
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		88	144
Räntekostnader och liknande resultatposter		-324	-212
Resultat efter finansiella poster		1 980	1 268
Bokslutsdispositioner	14	-25	11
Resultat före skatt		1 955	1 279
Skatt	15	-311	-259
Årets resultat		1 644	1 020

Balansräkning för moderbolaget

MSE K	Not	2007	2006
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	16	55	63
Materiella anläggningstillgångar	17	2 506	2 309
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	44	11 964	12 038
Fordringar på koncernföretag	24	166	301
Andelar i intresseföretag och joint ventures	23	204	392
Fordringar på intresseföretag och joint ventures	24	25	15
Andra långfristiga värdepappersinnehav	26	1 514	59
Andra långfristiga fordringar	27	45	63
Uppskjuten skattefordran	15	487	537
Summa finansiella anläggningstillgångar		14 405	13 405
Summa anläggningstillgångar		16 966	15 777
Omsättningstillgångar
Varulager m m	28	4 524	4 010
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	29	1 683	1 055
Fordringar på koncernföretag		3 461	2 869
Fordringar på intresseföretag och joint ventures		349	196
Skattefordringar		38	40
Övriga fordringar	27	4 137	1 482
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30	416	330
Summa kortfristiga fordringar		10 084	5 972
Kassa och bank		387	701
Summa omsättningstillgångar		14 995	10 683
SUMMA TILLGÅNGAR		31 961	26 460

Balansräkning för moderbolaget

fortsättning

MSE K	Not	2007	2006
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	33
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1 746	1 746
Uppskrivningsfond		740	740
Reservfond		543	543
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		2 570	2 528
Årets resultat		1 644	1 020
Summa eget kapital		7 243	6 577
Obeskattade reserver	45	463	352
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	37	270	160
Övriga avsättningar	38	1 463	1 526
Summa avsättningar		1 733	1 686
Skulder
Skulder till kreditinstitut	36	3 658	5
Skulder till koncernföretag		8 229	9 088
Förskott från kunder		3 164	2 152
Leverantörsskulder		807	777
Skulder till intresseföretag och joint ventures		80	80
Skatteskulder		196	150
Övriga skulder	39	434	603
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	40	5 954	4 990
Summa skulder		22 522	17 845
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		31 961	26 460
Ställda säkerheter	42	1 711	1 761
Ansvarsförbindelser	42	5 158	8 571

Förändring i eget kapital för moderbolaget

MSE K	Not	2007	2006
Ingående eget kapital	33	6 577	6 256
Poster som redovisas direkt mot eget kapital
Uppskrivning av anläggningstillgångar		-	178
Koncernbidrag		-459	-611
Skatteeffekt på koncernbidrag		129	171
Summa poster som redovisas direkt mot eget kapital		-330	-262
Årets resultat		1 644	1 020
Summa intäkter och kostnader under året		1 314	758
Transaktioner med ägarna
Utdelning till ägarna		-464	-437
Återköp av aktier		-184	-
Summa transaktioner med ägarna		-648	-437
UTGÅENDE EGET KAPITAL		7 243	6 577

Kassaflödesanalys för moderbolaget

1 januari–31 december

MSE K	Not	2007	2006
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		1 980	1 268
Överfört till och bildande av pensionsstiftelse		-	-2 052
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	46	285	292
Betald inkomstskatt		-116	-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital		2 149	-492
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager		247	-1 278
Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar		-2 909	121
Ökning (+)/Minskning (-) av erhållna kundförskott		545	-801
Ökning (+)/Minskning (-) av övriga rörelseskulder		-184	2 284
Ökning (+)/Minskning (-) av avsättningar		-261	-143
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-413	-309
Investeringsverksamheten
Lämnade aktieägartillskott		-220	-
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-6	-65
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-295	-260
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		29	19
Förvärv av finansiella tillgångar		-1 520	-96
Avyttring av finansiella tillgångar		14	4 545
Förvärv av rörelse		-723	-112
Förvärv av koncernföretag		-349	-5 052
Avyttring av koncernföretag		388	13
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2 682	-1 008
Finansieringsverksamheten
Förändring av fordringar/skulder koncernföretag		-280	1 162
Återköp av aktier		-184	-
Upptagna lån		3 479	-
Amortering av lån		-	-96
Utbetald utdelning till aktieägarna		-464	-437
Erhållna koncernbidrag		422	588
Lämnade koncernbidrag		-192	-94
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		2 781	1 123
ÅRETS KASSAFLÖDE		-314	-194
Likvida medel vid årets början		701	895
Likvida medel vid årets slut	46	387	701

2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper 67
3 Försäljningsintäkternas fördelning 67
4 Segmentrapportering 68
5 Övriga rörelseintäkter 70
6 Övriga rörelsekostnader 70
7 Leasingverksamheten 70
8 Förvärv och avyttringar av rörelse 71
9 Anställda och personalkostnader 73
10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 74
11 Rörelsens kostnader 75
12 Avskrivningar och nedskrivningar 75
13 Finansnetto 75
14 Bokslutsdispositioner 76
15 Skatt 76
16 Immateriella anläggningstilllgångar 79
17 Materiella anläggningstillgångar 81
18 Leasingtillgångar och leasingavtal 83
19 Biologiska tillgångar 85
20 Förvaltningsfastigheter 85
21 Andelar i intresseföretag konsoliderade enligt kapitalandelsmetoden 86
22 Andelar i joint ventures konsoliderade enligt klyvningsmetoden 88
23 Moderbolagets andelar i intresseföretag och joint ventures 88
24 Fordringar på koncernföretag, intresseföretag och

26 Andra långfristiga värdepappersinnehav 89
27 Långfristiga fordringar och övriga fordringar 89
28 Varulager 90
29 Kundfordringar 91
30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 91
31 Likvida medel 91
32 Tillgångar som innehas för försäljning 91
33 Eget kapital 92
34 Resultat per aktie 94
35 Räntebärande skulder 94
36 Skulder till kreditinstitut 95
37 Ersättningar till anställda 95
38 Avsättningar 98
39 Övriga skulder 100
40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 100
41 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 100
42 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 108
43 Närstående 108
44 Koncernföretag 109
45 Obeskattade reserver 110
46 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar 110
47 Uppgifter om moderbolaget 112
48 Miljöredovisning 112
49 I bokslutet använda valutakurser 113
50 Nyckeltalsdefinitioner 113

REDOVISNINGSPRINCIPER

Verksamheten

Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping och bolagets aktier är noterade på OMX Nordiska Börs i Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intressebolag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är organiserad i tre affärssegment och Corporate. Affärssegmentet Defence and Security Solutions omfattar leveranser av tekniskt stöd och tjänster, ledningssystemprodukter och system-av-systemlösningar. Affärssegmentet Systems and Products verksamhet består av utveckling och produktion av försvarssystem på olika nivåer. Affärssegmentet Aeronautics inriktning mot flygområdet omfattar både militär och civil verksamhet och domineras av det avancerade och för Saab viktiga Gripen-programmet. Corporate omfattar staber, koncernavdelningar samt sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas leasingflottan bestående av 137 Saab 340 och Saab 2000. Saab har Europa som huvudmarknad men har en växande marknad i Australien, Sydafrika och USA.

Styrelsen och verkställande direktören har den 14 februari 2008 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 15 april 2008 för fastställande.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation RR 32:05 Redovisning för juridisk person och uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan under "väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper".

Förutsättningar vid upprättande av moder-

bolagets och koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Derivatinstrument värderas till verkligt värde.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde vid tidpunkten då de klassificerats som till försäljning.

Vid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätts att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Bedömningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den industri som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa bedömningar och antaganden används sedan för att bestämma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa bedömningar.

Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten på redovisade belopp redovisas i resultaträkningen.

Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.

Tillämpning av nya redovisningsregler

International Accounting Standards Board ("IASB") har givit ut och EU har antagit IFRS 8 Operating Segments med tillämpning från räkenskapsåret 2009. IASB har även givit ut ändringar i ett antal standards innefattande IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, IAS 23 Lånekostnader, IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering, vilka samtliga skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2009 eller senare. Dessutom har ändringar gjorts i IFRS 3

Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, vilka tillämpas för räkenskapsåret 2010. Dessa har ännu inte antagits för tillämpning inom EU.

IFRIC har givit ut följande tolkningar vilka har antagits av EU; IFRIC 11 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna, vilken standard skall tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 mars 2007 eller senare. IFRIC har givit ut följande tolkningar vilka inte har antagits av EU; IFRIC 12 Service Concession Arrangements och IFRIC 14 The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction med tillämpning för räkenskapsår som börjar 1 januari 2008 eller senare. Därutöver har även IFRIC 13 Customer Loyalty Programmes utgivits.

Effekter av tillämpning av förändringar i IFRS 2, IAS 32 och tillämpningar av IFRIC 11–13 och IFRIC 14, som innebär vissa begränsningar vad gäller kraven på minimifinansiering för förmånsbestämda pensionsplaner, har ännu inte utretts.

För Saabs vidkommande kommer IFRS 8 att tillämpas från räkenskapsåret 2009. IFRS 8 innebär att rapporterade segment samt tillämpade redovisningsprinciper utgår från företagsledningens synsätt, jämförelsesiffror ska räknas om. Saabs initiala bedömning är att tillämpningen av IFRS 8 inte kommer att medföra några väsentliga skillnader jämfört med kraven enligt IAS 14.

Förändringarna i IAS 1 innebär vissa förändringar i de finansiella rapporter som presenteras, bland annat att poster som tidigare redovisats i eget kapitalräkningen men som inte utgör ägartransaktioner skall presenteras i en utökad resultaträkning. Vidare ställs i vissa situationer krav på att två jämförelseår presenteras i balansräkningen.

Förändringarna i IAS 23 innebär att lånekostnader hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa skall aktiveras. För närvarande kostnadsför Saab samtliga lånekostnader. Effekten av denna övergång bedöms inte bli väsentlig.

Förändringarna i IFRS 3 innebär bland annat att transaktioner med minoritetsägare varvid det bestämmande inflytandet kvarstår skall redovisas som transaktioner mellan ägarna (inom eget kapital). Vidare ändras reglerna för villkorade köpeskillingar så att anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv redovisas vid en tidpunkt. Justeringar av anskaffningsvärdet påverkar resultaträkningen liksom även förvärvsrelaterade kostnader som inte längre får inkluderas i anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv. Den nya standarden tillämpas framåtriktat.

Segmentrapportering

Inom Saab är de primära segmenten redovisningsmässigt identifierbara i de delar av koncernen som tillhandahåller produkter eller tjänster (affärssegment). Den sekundära segmentindelningen baseras på geografiska områden som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från varandra.

Klassificering av tillgångar och skulder

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag

Koncernföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Saab AB genom ett direkt eller indirekt aktieinnehav som uppgår till mer än 50 procent av rösterna eller där bestämmande inflytande uppnåtts på annat sätt. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömning huruvida bestämmande inflytande föreligger, beaktas även potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernföretag och rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier samt förvärvskostnader direkt hänförliga till förvärvet. I analysen fastställs även det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill som redovisas enligt avsnittet immateriella anläggningstillgångar. Vid förvärv av minoritet redovisas förvärvet enligt modifierad moderföretagsmodell, vilket innebär att tillgångar och skulder inte räknas om. Skillnaden mellan anskaffningspris och redovisat värde för minoriteten redovisas som tillkommande goodwill.

Koncernföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med den tidpunkt när bestämmande inflytande uppstår (förvärvstidpunkten) till dess detta inflytande upphör.

Specialföretag (SPE) omfattas av koncernredovisningen när den ekonomiska innebörden av affärsförbindelserna mellan ett koncernföretag och ett SPE tyder på att koncernföretaget utövar ett bestämmande inflytande över ett SPE. Vid bedömning av om koncernföretaget utövar ett

bestämmande inflytande tas bland annat hänsyn till om verksamheten i SPE-företag bedrivs på ett förutbestämt sätt. Hänsyn tas även till om koncernföretaget i praktiken har rätt att erhålla huvuddelen av förmånerna i SPE-företaget eller när det i praktiken står för huvuddelen av riskerna som är förknippade med SPE-företaget.

Intresseföretag

Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande inflytande men inte ett bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet uppstår redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I resultaträkningen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden bestämda på samma sätt som vid rörelseförvärv. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Om koncernens andel av ansamlade förluster i ett intresseföretag överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde ned till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Förluster som genereras därefter redovisas inte som skuld i koncernredovisningen såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget.

Joint ventures

Företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen tas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture-företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar baserat på en tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. Detta görs genom att Saabs andel av intäkter och kostnader och tillgångar och skulder i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i Saabs koncernredovisning.

Transaktioner som elimineras

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och vinster eller förluster som uppkommer från transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Funktionella valutor är valutorna i den respektive primära ekonomiska miljö där de i koncernen ingående enheterna bedriver sina verksamheter.

Transaktioner samt tillgångar och skulder i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder räknas per balansdagen om till den funktionella valutan till den valutakurs som då föreligger. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK

Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas direkt mot eget kapital. Beloppet särredovisas som omräkningsreserv i eget kapital.

Försäljningsintäkter

Varuförsäljning

Intäkter från försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen.

Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas i takt med att uppdraget utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag till fast pris redovisas i enlighet med de principer som gäller för långa kundkontrakt, se nedan. Intäkter redovisas endast om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla koncernen. Om det inte är sannolikt att betalning kommer att erhållas, osäkerhet rörande nivån på vidhängande kostnader eller risk för returer redovisas inga intäkter.

Långa kundkontrakt

En stor del av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt. För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Av den beräknade totala intäkten, inklusive ränta på förskott, för ett arbete avräknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställandegraden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall fastställas baserat på när olika delmål (milstolpe eller leverans) uppfylls. För order vars tillverkningskostnad till väsentlig del finansieras med förskott från kunder redovisas räntekonsekvenserna av förskottsfinansieringen i bruttoresultatet. Räntebeloppen som påverkat bruttoresultatet framgår av not 13.

En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna identifierats.

Redovisade uppdragsinkomster som ännu inte fakturerats beställare redovisas som fordringar hos beställare.

Rörelsens kostnader

Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande:

• Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. •
• Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner. •
• Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna försäljningsorganisationen inklusive försäljningsdotterbolag samt reklam och utställningar. •
• Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och innehåller kostnader för ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter, se nedan. •
• Övriga rörelseintäkter och kostnader avser sekundära aktiviteter, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, värdeförändringen på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterbolag och intressebolag. •

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag redovisas systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot av det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen från den tidpunkt bedömning görs att produkten eller processen i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen för att därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner samt indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga förvärvade immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar, exklusive goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbara nyttjandeperioder, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:

• patent, varumärken och övriga teknikrättigheter: 5–10 år, linjär avskrivning •
• aktiverade utvecklingsutgifter: Skrivs av vid produktion baserat på bedömd produktionsvolym eller linjärt över bedömd nyttjandeperiod om 5-15 år. •

Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara utgifter som ingår i anskaffningsvärdet är utgifter för leverans och hantering, installation, lagfarter och konsulttjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivning framgår nedan.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda och, om tillämpligt, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

I anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar ingår uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna samt återställande av plats eller område där dessa tillgångar finns.

I fall där materiella anläggningstillgångar består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas delarna som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar och skrivs av baserat på deras nyttjandeperiod.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång exkluderas ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med de tillkommande utgifterna kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierbara komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Leasingtillgångar

Med leasingtillgångar avses i huvudsak 78 flygplan som ägs av de juridiska enheterna inom Saab Aircraft Leasing och som hyrs ut enligt operationella leasingavtal och 5 flygplan som hyrs in via finansiella leasingavtal för att hyras ut via operationella leasingavtal. Saab Aircraft Leasings flygplansflotta består av totalt 137 Saab 340 och Saab 2000, varav 52 flygplan hyrs in via operationella leasingavtal och hyrs ut via operationella leasingavtal, samt 2 flygplan med garantier utställda till tredje part.

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i balansräkningen. Nuvärdet av förpliktelser att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. Leasade tillgångar avskrivs över nyttjandeperiod medan betalda leasingavgifter fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

För befarade eller konstaterade underskott enligt ingångna leasingavtal avseende flygfinansiering inom Saab Aircraft Leasing, sker reservering med ett belopp som motsvarar åtagandet. Se vidare not 7.

Lånekostnader

Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning kostnadsförs löpande och aktiveras således ej i tillgångens anskaffningsvärde.

Avskrivning

Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

• rörelsefastigheter: 20–90 år •
• maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år •
• inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år •
• flygplan: 20–25 år •

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Nyttjandeperioderna är oförändrade jämfört med föregående år.

Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Verkliga värden baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkliga värdet baseras på värderingar av utomstående oberoende värderare med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Alternativt sker värdering genom att ett driftnetto räknas fram som sedan utgör grunden för en värdering av verkligt värde.

Tillgångar som innehas för försäljning

Innebörden av att en tillgång klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning.

Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna bestämmas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas tillgångar till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.

Ingen avskrivning sker av tillgångar efter det att de klassificerats som innehav för försäljning.

Nedskrivning

De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som värderats till verkligt värde, prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Beskrivning av principer avseende nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas framgår nedan.

För goodwill och andra immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg för att en nedskrivning ska göras, omförs den ackumulerade förlust som finns redovisad i eget kapital till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Vid varje rapporttillfälle utvärderar Saab om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i någon av följande kategorier:

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Tillgångar och skulder i denna kategori värderas

löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säkringsredovisning tillämpas.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.

Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Övriga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.

Andra finansiella skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på finansiella tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kortare löptid än ett år diskonteras inte.

Nedskrivningar av investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrument redovisas vid anskaffningstillfället och löpande till verkligt värde.

Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder under rubriken derivat i balansräkningen. Vinster och förluster på ett derivat uppkomna vid en förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen då derivatet klassificeras som finansiell tillgång och skuld till verkligt värde via resultaträkningen.

Vid säkringsredovisning, klassificeras derivat som verkligt värdesäkringar eller kassaflödessäkringar. Hur dessa säkringstransaktioner redovisas beskrivs nedan.

Kassaflödessäkring

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för kassaflödessäkring. Derivat som skyddar den framtida in- eller utbetalningen redovisas i balansräkningen till verkligt värde.Värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven till dess det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen.

Ränteexponering avseende framtida skulder till rörlig ränta säkras med ränteswappar. I redovisningen tillämpas då kassaflödessäkring vilket innebär att värdeförändringen på ränteswappen redovisas i säkringsreserven i eget kapital och redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen.

Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktiverats i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller finansiell skuld, upplöses säkringsreserven successivt mot resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet.

När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar.

Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument.

Verkligtvärdesäkringar

Vissa valutatermins- och valutaswapkontrakt (säkringsinstrument) som ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valuta- och ränterisker redovisas enligt reglerna för verkligtvärdesäkring. Dessa säkringar redovisas till verkligt värde i balansräkningen, vilket gäller för såväl derivatet som för den framtida in- eller utbetalningen (säkrade posten) avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i rörelseresultatet tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten.

Säkring av valutaexponering i tillgångar och skulder

Valutaexponering avseende tillgång eller skuld säkras med valutaterminer. Ingen säkringsredovisning tillämpas varför både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Värderingsprinciper

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar som handlas på en inaktiv marknad. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmetoder såsom Black-Scholes, se vidare not 41.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tilllämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Utdelningar

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Inom koncernen finns två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämd plan innebär att pension utgår med en procentuell andel av lön vid pensionering. Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer, den totalt dominerande planen är ITP-planen som svarar för cirka 5/6-delar av det totala åtagandet. Den näst största planen avser statlig ålderspension och avser intjänade pensioner i Affärsverket FFV vid bolagiseringen den 1 januari 1991.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Saab har tryggat merparten av åtagandet genom avsättning till pensionsstiftelse och det verkliga värdet på stiftelsetillgångarna avräknas mot avsättning för pensionsåtagandet till nuvärde i balansräkningen. Diskonteringsräntan för att nuvärdesberäkna åtagandet motsvaras av räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelsen. När det inte finns en aktiv marknad för sådana obligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.

När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna är helt intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Beräkning av åtagandet sker per balansdagen och avviker beräknat åtagande från prognostiserat åtagande uppkommer aktuariella vinster eller förluster. Alla aktuariella vinster och förluster den 1 januari 2004, datumet för övergång till IFRS, har redovisats i eget kapital och andra poster i balansräkningen. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen

av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt redovisas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång begränsas det redovisade värdet på tillgången till det lägsta av beräknad tillgång och summan av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Ersättningar vid uppsägning

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

Aktierelaterade ersättningar

Under 2007 infördes ett aktiesparprogram där intjäning sker från 2008. Programmet kommer att redovisas enligt IFRS 2.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.

Återställning av förorenad mark

I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som avsättning.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen applicerad på den beskattningsbara inkomsten och med justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader som utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Avdragsgilla temporära skillnader beaktas inte vid den första redovisningen av tillgångar och skulder i en transaktion som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.

Intresseföretag och joint ventures

Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Immateriella anläggningstillgångar Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdes princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.

Moderbolaget tillämpar inte reglerna för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat som ej används för säkring värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som används för säkring styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post så länge som den säkrade posten redovisas till anskaffningsvärde eller ej finns i balansräkningen. Fordringar och skulder i utländsk valuta som terminssäkrats värderas till terminskurs.

Ersättningar till anställda

Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Obeskattade reserver

De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas,på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag med efterföljande nedskrivningsprövning.

BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden som kan få särskild betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.

OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheter för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende framtida förhållanden. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna under 2008 får betydande effekt på värdet av goodwill.

Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter

Koncernen har investerat avsevärda belopp i forskning och utveckling. De redovisade beloppen avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende exportversionen av Gripen, telekrigsystem, robotsystem, radar och sensorer. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till 3 732 MSEK (3 561). Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker över en bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod. Den bedömda produktionsvolymen respektive nyttjandeperioden kan senare komma att omprövas vilket kan medföra nedskrivningsbehov.

Leasingverksamheten

Portföljen består av 137 flygplan av vilka 52 är finansierade via så kallade US leverage leases och resten redovisas som tillgångar i balansräkningen. Av de 137 flygplanen täcks alla utom ett av försäkringar från EKN och andra försäkringsbolag som försäkrar framtida intäkter. Kreditvärdigheten hos de olika försäkringsgivarna är god och stabil. Antal outhyrda flygplan vid årsskiftet är 14. Av dessa är alla allokerade till kunder för leverans under 2008. Avsättningar för åtaganden har gjorts utifrån bedömningar av de belopp som kan komma att erfordras för att reglera åtagandena i framtiden. Omfattningen av leasingverksamheten framgår av not 7 och 18.

Långa kundprojekt

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknikens framkant. Koncernen har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och har därmed hanterat förknippade risker med stor framgång. Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid långa kundprojekt. Bedömning av totalkostnader är kritiskt vid löpande resultatavräkning och utfallet av tekniska och kommersiella risker kan komma att påverka resultatet.

NOT 3

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTERNAS FÖRDELNING

Försäljningsintäkter per väsentligt intäktsslag

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Varuförsäljning	4 956	5 140	1 777	1 806
Långa kundkontrakt	13 310	11 679	9 513	6 662
Tjänsteuppdrag	4 751	4 236	3 486	2 467
Royalty	4	8	3	5
Totalt	23 021	21 063	14 779	10 940

För långa kundkontrakt avseende utveckling och hårdvara som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomster och uppdragsutgifter hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning.

SEGMENTRAPPORTERING

Segmentrapportering upprättas för koncernens affärssegment och geografiska områden. Koncernens rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför affärssegment är den primära indelningsgrunden.

Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om "armslängds avstånd", det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas per segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Affärssegment

Affärssegment utgör koncernens primära segment. Koncernen består av följande affärssegment:

• Defence and Security Solutions: Segmentet omfattar avancerade lednings- och kommunikationssystem för miltärt och civilt bruk. Segmentet omfattar också ett brett utbud av integrationstjänster, integrerade support- och logistiklösningar, kvalificerade konsulttjänster och produkter inom samhällssäkerhet. •
• Systems and Products: Segmentet omfattar världsledande system, produkter och komponenter inom försvar, flyg och rymd. Segmentet omfattar även långsiktiga åtaganden inom underhåll och drift av levererade system. •
• Aeronautics: Segmentet omfattar militär och civil flygverksamhet som domineras av Gripen-programmet men rymmer även satsningar på framtidens obemannade flygfarkoster. Inom den civila verksamheten är Saab bland annat leverantör av struktur- och delsystem till flygplanstillverkarna Airbus och Boeing. •

Därutöver redovisas Corporate som omfattar staber och koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Inom Corporate redovisas även leasingflottan bestående av 137 flygplan (Saab 340 och Saab 2000). En mer utförlig beskrivning av affärssegmenten återfinns på sida 40-42.

Geografiska områden

Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen om segmentens försäljningsintäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden och är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Koncernens segment är indelade i följande geografiska områden:

• Sverige: Saab har världen som marknad, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige. Cirka en tredjedel av faktureringen sker till svenska kunder. •
• Övriga EU: Försäljningsintäkter från EU-länder avser i huvudsak leveranser från svenska koncernföretag och avser produkter från samtliga affärssegment. I Österrike utvecklas och tillverkas rymdutrustning. •
• Övriga Europa: Försäljningsintäkter från övriga Europa avser främst fakturering från enheter inom Defence and Security Solutions och Systems and Products. •
• Nordamerika: I USA bedrivs flygleasingverksamhet och försäljning av reservdelar till regionalflygplanen Saab 340 och Saab 2000. Kunderna är ett antal större amerikanska flygbolag. Vidare bedrivs tillverkning och försäljning av signaturanpassningssystem där den amerikanska armén är kund. •
• Central- och Sydamerika: Försäljningsintäkter från Central- och Sydamerika avser leveranser från Defence and Security Solutions och Systems and Products. •
• Asien: Försäljningsintäkter från Asien avser till stor del fakturering från enheter inom Defence and Security Solutions. •
• Australien med flera: Försäljningsintäkter från Australien avser i huvudsak ledningssystem för den australiska marinen och armén. En stor del av dessa produkter utvecklas i Australien. •
• Afrika: I Afrika erbjuds produkter och tjänster inom elektronik för marknader inom bland annat telekommunikation, försvar, flygtrafikledning och säkerhet. Fakturering från Sverige till Afrika består i huvudsak av Gripenexport till det sydafrikanska försvaret. •

SEGMENTRAPPORTERING (FORTS.)

Affärssegment

Koncernen		Defence and Security Solutions		Systems and Products		Aeronautics		Corporate/ elimineringar		Koncernen
MSEK	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Externa försäljningsintäkter	8 377	7 310	8 351	7 679	6 198	5 824	95	250	23 021	21 063
Interna försäljningsintäkter	923	718	740	901	312	186	-1 975	-1 805	-	-
Totala försäljningsintäkter	9 300	8 028	9 091	8 580	6 510	6 010	-1 880	-1 555	23 021	21 063
Rörelseresultat före andelar i intresseföretags resultat	932	871	717	628	454	190	452	34	2 555	1 723
Andelar i intresseföretags resultat	2	4	39	3	-	-	11	15	52	22
Rörelseresultat	934	875	756	631	454	190	463	49	2 607	1 745
Andelar i intresseföretags resultat	-	-	3	2	-	-	-43	-30	-40	-28
Finansiella intäkter och kostnader	-14	-14	-75	-74	-111	-56	82	120	-118	-24
Resultat före skatt	920	861	684	559	343	134	502	139	2 449	1 693
Skatt									-508	-346
Årets resultat									1 941	1 347
Tillgångar	7 350	7 838	16 646	16 253	10 583	9 011	-778	-331	33 801	32 771
Varav andelar i intresseföretag	67	27	16	16	57	-	178	227	318	270
Skulder	4 251	4 574	10 404	10 412	10 246	8 760	-2 108	- 1 000	22 793	22 746
Operativt kassaflöde	380	619	-1 287	-33	-773	-71	77	-2 415	-1 603	-1 900
Sysselsatt kapital per segment	4 417	4 663	9 115	7 523	4 202	2 158	-2 965	- 2 253	14 769	12 091
Investeringar (exkl. leasing tillgångar)	129	141	593	473	318	240	21	109	1 061	963
Avskrivningar	170	128	503	294	163	128	314	405	1 150	955
Nedskrivningar	-	3	108	98	-	-	-	-	108	101

Geografiska områden

Koncernen		Sverige		Övriga EU		Övriga Europa		Nordamerika	Central- och Sydamerika
MSEK	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Externa försäljningsintäkter	8 006	7 349	6 527	6 080	297	292	1 534	1 746	85	57
Tillgångar	28 673	27 892	735	498	158	40	2 033	2 291	1	1
Investeringar	927	872	14	5	1	1	8	20	-	-

Koncernen		Asien		Australien m fl		Afrika		Totalt
MSEK	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006
Externa försäljningsintäkter	2 203	1 757	848	975	3 521	2 807	23 021	21 063
Tillgångar	21	12	522	516	1 658	1 521	33 801	32 771
Investeringar	-	1	4	2	107	62	1 061	963

Försäljningsintäkter per affärssegment

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Defence and Security Solutions	5 505	4 511
Systems and Products	2 990	643
Aeronautics	6 284	5 786
Totalt	14 779	10 940

Försäljningsintäkter per geografisk marknad

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Sverige	6 788	6 333
Övriga EU	3 291	2 094
Övriga Europa	139	128
Nordamerika	273	111
Central- och Sydamerika	45	14
Asien	1 838	772
Australien m.fl.	240	191
Afrika	2 165	1 297
Totalt	14 779	10 940

NOT 5

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Vinst vid försäljning av koncernföretag och verk samheter	303	180	30	-
Återföring av nedskrivna fordringar	139	-	-	-
Vinst vid försäljning av intresseföretag	56	-	-	-
Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär	46	-	14	-
Vinst från sekundära aktiviteter	45	29	29	22
Värdeförändring derivat	38	10	-	-
Tradingresultat	18	22	18	22
Förändring verkligt värde biologiska tillgångar	11	13	-	-
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	5	8	-	5
Övrigt	124	68	82	10
Totalt	785	330	173	59

NOT 6

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

		Moderbolaget
	2006	2007	2006
-11	-6	-15	-
-10	-100	-	-
-2	-1	-2	-1
-	-32	-	-30
-13	-26	-6	-24
-36	-165	-23	-55
	171	-	-
263	-171	-	-
-13	-	-	-
-49	-165	-23	-55
	2007 -276	Koncernen

NOT 7

LEASINGVERKSAMHETEN

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan, Saab 340 och Saab 2000, har Saab stora intressen av att flygplanen har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 137 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. Den ingående och utgående leasingverksamheten (samt till dessa flygplanstyper hänförliga reservdelar) bedrivs i helägda koncernföretag. Resultatet från leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) nettoredovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader efter avräkning mot förlustriskreserv. Saab Aircraft Leasings resultat och balansräkning är i huvudsak USD-relaterad beroende på att avtal gällande försäljning och leasing av flygplan alltid sker i USD. I bokslutet använda kurser för omräkning framgår av not 49.

Resultaträkning Saab Aircraft Leasing

MSEK	2007	2006
Leasingintäkter	438	913
Ränteintäkter	155	133
Övriga intäkter	782	500
Summa intäkter	1 375	1 546
Leasingkostnader	-329	-410
Räntekostnader	-174	-239
Avskrivningar	-180	-282
Övriga kostnader	-426	-565
Summa kostnader	-1 109	-1 496
Avräkning mot förlustriskreserv	-266	-50
Rörelseresultat	-	-

Balansräkning Saab Aircraft Leasing

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Tillgångar
Leasingtillgångar	1 822	2 417
Fordringar hos koncernföretag	610	156
Fordringar externa	940	716
Varulager	11	5
Likvida medel	32	103
Summa tillgångar	3 415	3 397
Eget kapital och skulder
Eget kapital	1 782	1 495
Avsättningar	859	663
Leasingåtaganden 1)	204	457
Övriga skulder	570	782
Summa eget kapital och skulder	3 415	3 397
1) Varav långfristig skuld	-	245

Säkerhet ställd för leasingåtaganden uppgick till 335 MSEK (447).

NOT 8

FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR AV RÖRELSE

Saab förvärvade den 1 september 2006 samtliga aktier (100 procent) i Ericsson Microwave Systems AB och Maersk Data Defence A/S. Den 23 maj 2007 förvärvades samtliga aktier (100 procent) i Seaeye Holdings Ltd av Saab.

Förvärvet av Ericsson Microwave Systems AB, Maersk Data Defence A/S och Seaeye Holdings Ltd har följande effekter på koncernens tillgångar och skulder:

Ericsson Microwave Systems AB (definitiv)

MSEK	Redovisat värde vid förvärvet	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	2 000	2 852
Materiella anläggningstillgångar	223	223
Finansiella anläggningstillgångar	87	87
Uppskjutna skattefordringar	173	173
Varulager	171	171
Övriga fordringar	1 653	1 653
Likvida medel	616	616
Avsättningar	-280	-280
Uppskjutna skatteskulder	-615	-854
Förskott från kunder	-1 482	-1 482
Leverantörsskulder och övriga skulder	-936	-936
Netto identifierbara tillgångar och skulder	1 610	2 223
Goodwill		1 537
Köpeskilling		3 760
Likvida medel (förvärvade)		-616
Nettoutflöde		3 144

Den första preliminära förvärvsanalysen presenterades i delårsrapporten för tredje kvartalet 2006.

Immateriella anläggningstillgångar består i huvudsak av nedlagda utgifter för produktutveckling/teknologi och kundrelationer. Nyttjandeperiod är bedömd till 5–15 år.

Maersk Data Defence A/S (definitiv)

MSEK	Redovisat värde vid förvärvet	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	15	15
Materiella anläggningstillgångar	2	2
Uppskjutna skattefordringar	16	16
Varulager	19	19
Övriga fordringar	23	23
Likvida medel	25	25
Avsättningar	-11	-11
Uppskjutna skatteskulder	-4	-4
Räntebärande skulder	-12	-12
Leverantörsskulder och övriga skulder	-61	-61
Netto identifierbara tillgångar och skulder	12	12
Goodwill		-
Köpeskilling		12
Likvida medel (förvärvade)		-25
Nettoinflöde		13

Den första preliminära förvärvsanalysen presenterades i delårsrapporten för tredje kvartalet 2006.

Produktutveckling/teknologi består i huvudsak av investeringar i ett antal nyckelteknologier där ledningssystemet DACCIS är det mest framträdande. Nyttjandeperioden är bedömd till 10 år.

Seaeye Holdings Ltd (definitiv)

MSEK	Redovisat värde vid förvärvet	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	58	92
Materiella anläggningstillgångar	5	5
Varulager	36	36
Övriga fordringar	49	49
Likvida medel	3	3
Uppskjutna skatteskulder	-10	-20
Leverantörsskulder och övriga skulder	-57	-57
Netto identifierbara tillgångar och skulder	84	108
Goodwill		86
Köpeskilling		194
Likvida medel (förvärvade)		-3
Nettoutflöde		191

Immateriella anläggningstillgångar består i huvudsak av nedlagda utgifter för produktutveckling/teknologi och kundrelationer. Nyttjandeperioden är bedömd till 10 år.

Övriga förvärv

MSEK	Redovisat värde vid förvärvet	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	37	43
Övriga nettotillgångar	24	24
Netto identifierbara tillgångar och skulder	61	67
Goodwill		6
Köpeskilling		73
Likvida medel (förvärvade)		-3
Nettoutflöde		70

Förvärv och avyttringar under året

Under februari beslutade Saab att sälja signalverksamheten för spårbunden trafik till Balfour Beatty Rail, vinsten uppgick till 30 MSEK.

Saab och Caran beslutade att renodla sina konsultverksamheter under april, vilket innebar att Saab förvärvade Carans 50-procentiga innehav i Caran Saab Engineering och samtidigt förvärvade Caran Saabs 40-procentiga andel i A2 Acoustics. Vidare förvärvade Caran Saabs konsultverksamhet som är inriktad mot fordonsindustrin. Den samlade likviditetseffekten för Saab uppgick till -1 MSEK. Förändringarna har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Under maj såldes en fastighet i Växjö. Priset uppgick till 162 MSEK och vinsten var 60 MSEK.

En överenskommelse slöts i maj mellan Saab och schweiziska RUAG om att Saab övertar Warhead Division från RUAG. Förvärvspriset uppgick till 37 MSEK. Förvärvet får liten effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Under maj förvärvades det engelska undervattensystemsföretaget Seaeye Holdings Ltd. Köpeskillingen uppgick till 194 MSEK. Seaeye har en årsomsättning på cirka 15 MGBP och har cirka 65 anställda.

Under juni avyttrades intresseföretaget Booforsen för 75 MSEK, vilket innebar en vinst på 45 MSEK.

Efter inbjudan från den norska regeringen och norsk industri har Saab beslutat att gå in som ägare i det nybildade holdingbolaget Aker Holding AS som äger 40,1 procent i det börsnoterade företaget Aker Kvaerner ASA. Saabs ägarandel uppgår till 7,5 procent av kapital och röster. Köpeskillingen för aktierna uppgick till cirka 1,2 miljarder NOK, varav cirka 80 procent finansierades med lån. Risken i den lånefinansierade delen har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet men begränsar potentiell avkastning. Saab har rätt att vid givna tidpunkter realisera investeringen. Avtalet godkändes av det norska Stortinget under december.

Under juli förvärvades 60 procent av aktierna i PerformIT. Den preliminära köpeskillingen uppgick till 8 MSEK, vilket ger ett övervärde på 4 MSEK. Förvärvet har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Under juli förvärvades 50 procent av aktierna i det sydafrikanska bolaget Cybersim. Saab ägde sedan tidigare genom det sydafrikanska dotterbolaget Saab Grintek 25 procent av Cybersim. Under hösten förvärvades resterande del av aktierna. Den preliminära köpeskillingen uppgick till 22 MSEK, vilket ger ett övervärde på 21 MSEK. Förvärvet har en marginell effekt på framtida försäljningsintäkter och resultat.

Saab och Denel i Sydafrika träffade i juni 2006 avtal om att Saab skulle förvärva 20 procent i ett nybildat företag inom aerostructures-området. Saab tillsköt 64 MSEK till det nybildade företaget i augusti 2007. Majoritetsägaren kommer att tillskjuta medel i den omfattning som krävs för att säkerställa ett positivt resultat under en uppbyggnadsperiod. Förvärvet redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Under november förvärvades resterande del i det sydafrikanska bolaget Saab Grintek. Saab ägde sedan tidigare 77 procent och köpeskillingen för resterande aktier uppgick till 250 MZAR kontant samt 12,65 procent av aktierna i dotterföretaget Grintek Ewation. Förvärvet ger ett övervärde på 112 MZAR.

Under december avyttrades Fastighets AB Veddesta för 669 MSEK med en vinst på 156 MSEK. Kassaflödeseffekten efter återbetalning av lån på 524 MSEK uppgick till 145 MSEK.

Redovisad goodwill avseende förvärv av 50 procent i Caran Saab Engineering AB MSEK

Erlagd köpeskilling	60
Avgår förvärvad andel av nettotillgångar den 1 april 2007	-19
Goodwill	41

Redovisad goodwill avseende förvärv av 23 procent i Saab Grintek MSEK

Erlagd köpeskilling	243
Avgår förvärvad andel av nettotillgångar den 1 november 2007	-134
Goodwill	109

Påverkan på koncernens likviditet under 2007 har varit följande:

MSEK

Erlagd köpeskilling Ericsson Microwave Systems (justerad 2007)	-3
Erlagd köpeskilling Maersk Data Defence (justerad 2007)	-46
Erlagd köpeskilling Seaeye Holdings Ltd	194
Erlagd köpeskilling Caran Saab Engineering	60
Erlagd köpeskilling Saab Grintek	243
Erlagd köpeskilling Denel Saab Aerostructures	64
Erlagd köpeskilling övriga förvärv	73
Likvida medel Ericsson Microwave Systems (justerad 2007)	-34
Likvida medel Seaeye Holdings Ltd	-3
Likvida medel Caran Saab Engineering	-30
Likvida medel övriga förvärv	-3
Minskning av koncernens nettolikviditet	515

Effekter om förvärv skett den 1 januari 2007

MSEK

Intäkter
Intäkter 1 januari–22 maj 2007 Seaeye Holdings Ltd	61
Intäkter 1 januari–31 mars 2007 Caran Saab Engineering	50
Intäkter övriga förvärv	6
Totalt	117

Resultat efter skatt

Resultat 1 januari–22 maj 2007 Seaeye Holdings Ltd	4
Resultat 1 januari–31 mars 2007 Caran Saab Engineering	7
Resultat övriga förvärv	-2
Totalt	9

ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER

Medelantal anställda

	2007	varav män	2006	varav män
Moderbolaget
Sverige	7 968	80%	6 655	83%
Sydafrika	19	89%	24	83%
Storbritannien	1	100%	3	67%
USA	1	100%	2	100%
Polen	1	100%	-	-
Belgien	1	0%	1	0%
Ungern	-	-	4	100%
Sydkorea	-	-	3	67%
Förenade Arabemiraten	-	-	1	100%
Thailand	-	-	1	100%
Tjeckien	-	-	1	100%
Chile	-	-	1	100%
Tyskland	-	-	1	100%
Moderbolaget totalt	7 991	80%	6 697	83%
Koncernföretag
Sverige	2 889	78%	3 811	79%
Sydafrika	1 252	71%	1 388	73%
USA	362	52%	406	52%
Australien	285	75%	274	76%
Danmark	174	86%	20	90%
Österrike	127	80%	107	83%
Storbritannien	86	80%	15	80%
Tyskland	36	89%	4	100%
Schweiz	34	88%	-	-
Frankrike	13	100%	9	100%
Nederländerna	12	83%	2	100%
Nigeria	9	78%	6	83%
Indien	7	71%	7	71%
Tjeckien	6	50%	-	-
Kanada	4	100%	5	100%
Ungern	3	67%	3	33%
Norge	1	100%	43	91%
Finland	1	100%	7	86%
Algeriet	1	100%	2	100%
Japan	1	100%	1	100%
Förenade Arabemiraten	-	-	2	100%
Namibia	-	-	1	100%
Singapore	-	-	1	0%
Koncernföretag totalt	5 303	75%	6 114	76%
Joint ventures
Sverige	17	71%	15	67%
Finland	26	69%	32	78%
Joint ventures totalt	43	70%	47	74%
Koncernen totalt	13 337	78%	12 858	80%

Könsfördelning i företagsledningen

Andel kvinnor i %	2007	2006
Moderbolaget
Styrelsen	8	8
Övriga ledande befattningshavare	8	20
Koncernen totalt
Styrelsen	6	6
Övriga ledande befattningshavare	16	15

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2007		2006
MSEK	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	3 547	1 961	2 806	1 473
varav pensionskostnad		8101)		5351)
Koncernföretag	2 206	447	2 223	812
varav pensionskostnad3)		-84		276
Joint ventures	26	10	24	8
varav pensionskostnad		6		5
Koncernen totalt	5 779	2 418	5 053	2 293

varav pensionskostnad 7322) 8162)

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 9 MSEK (4) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VDar. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 50 MSEK (53), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD 48 MSEK (51), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VDar.

2) Av koncernens pensionskostnader avser 19 MSEK (15) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VDar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 55 MSEK (66), varav hänförligt till tidigare styrelser och VDar 48 MSEK (51).

3) Justering följer av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen.

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter och VD samt övriga anställda

	2007		2006
MSEK	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	13	3 509	12	2 779
varav tantiem o.d.	2	-	2	-
Sydafrika	-	18	-	10
Förenade Arabemiraten	-	2	-	1
USA	-	1	-	-
Malaysia	-	1	-	-
Slovakien	-	1	-	-
Storbritannien	-	1	-	1
Thailand	-	1	-	1
Ungern	-	-	-	2
Moderbolaget totalt	13	3 534	12	2 794
varav tantiem o.d.	2	-	2	-
Koncernföretag i Sverige	24	1 305	24	1 442
varav tantiem o.d.	3	-	4	-
Koncernföretag utomlands
Australien	12	156	13	111
varav tantiem o.d.	-	-	1	-
Sydafrika	9	284	12	297
varav tantiem o.d.	-	-	1	-
USA	5	119	6	144
varav tantiem o.d.	1	-	1	-
Danmark	-	109	1	42
Österrike	4	80	4	73
Tyskland	-	38	1	13
Storbritannien	2	33	-	7
Schweiz	-	7	-	-
Frankrike	-	8	-	6
Nederländerna	-	4	-	2
Kanada	-	2	-	3
Ungern	-	2	-	1
Tjeckien	-	1	-	-
Japan	-	1	-	1
Norge	1	-	2	13
Finland	-	-	1	4
Koncernföretag totalt	57	2 149	64	2 159
varav tantiem o.d.	4	-	7	-
Joint ventures
Sverige	-	13	-	10
Finland	-	13	1	13
Joint ventures totalt	-	26	1	23
Koncernen totalt	70	5 709	77	4 976
varav tantiem o.d.	6	-	9	-

Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser 35 MSEK (32) andra ledande befattningshavare än styrelsen och verkställande direktören.

Sjukfrånvaro i moderbolaget

Procent	2007	2006
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	3	3
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser samman hängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer	53	54
Sjukfrånvaron fördelad efter kön som en andel av ordinarie arbetstid:
Män	3	3
Kvinnor	5	5
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori som en andel av ordinarie arbetstid:

29 år eller yngre	1	1
30–49 år	3	3
50 år eller äldre	4	4

För information om bland annat ersättningar till anställda efter avslutad anställning och aktierelaterade ersättningar, se not 37.

Saab bedriver ett ambitiöst arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete. Chefernas ansvar för rehabilitering betonas i direktiv. Arbetsmiljömöten och skyddsronder genomförs regelbundet och ett systematiskt arbetsmiljöarbete med aktuella arbetsmiljöplaner finns på alla nivåer i organisationen. Sjukfrånvaron följs noga upp och områden med hög frånvaro ägnas särskild uppmärksamhet. Alla Saab-anställda har tillgång till kvalificerad företagshälsovård med teknisk, medicinsk och psykosocial kompetens. Rehabiliteringsverksamhet bedrivs både internt och köps från externa leverantörer. Alla Saab-anställda har tillgång till friskvård med träningsmöjligheter i grupp eller enskilt.

NOT 10

ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	13	13	8	6
Andra uppdrag	4	7	3	6
Deloitte
Revisionsuppdrag	4	2	1	1
Andra uppdrag	2	1	2	1
Övriga
Revisionsuppdrag	3	2	-	-
Andra uppdrag	3	4	1	-
Totalt	29	29	15	14

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

RÖRELSENS KOSTNADER

Koncernen
MSEK	2007	2006
Råvaror och förnödenheter	5 270	4 345
Delsystem och apparater	1 413	1 415
Köpta tjänster	3 288	3 646
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning	385	-28
Personalkostnader	8 197	7 346
Avskrivningar	970	676
Nedskrivningar	108	98
Övriga kostnader	1 571	2 007
Totalt	21 202	19 505

Rörelsens kostnader avser kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader samt forsknings- och utvecklingskostnader. Leasingverksamheten (Saab Aircraft Leasing) redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader varför avskrivningar avseende leasingtillgångar ej ingår i avskrivningarna ovan.

NOT 12

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Koncernen
MSEK	2007	2006
Avskrivningar
Aktiverade utvecklingsutgifter	-407	-207
Andra immateriella anläggningstillgångar	-159	-92
Rörelsefastigheter	-118	-113
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-138	-135
Inventarier, verktyg och installationer	-148	-129
Leasingtillgångar (se not 7)	-180	-282
Totalt	-1 150	-958
Nedskrivningar
Goodwill	-	-15
Aktiverade utvecklingsutgifter	-108	-80
Inventarier, verktyg och installationer	-	-3

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Avskrivningar
Andra immateriella anläggningstillgångar	-14	-30
Byggnader	-55	-57
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-92	-79
Inventarier, verktyg och installationer	-89	-54
Totalt	-250	-220

Totalt -108 -98

NOT 13

FINANSNETTO

Koncernen
MSEK	2007	2006
Ränteintäkter	132	194
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella instrument	-	15
Netto valutakursdifferenser	7	3
Avyttring av finansiella tillgångar	1	-
Avgår projektränta som tillgodoförts bruttoresultatet	-142	-101
Övriga finansiella intäkter	6	3
Finansiella intäkter	4	114
Räntekostnader	-95	-72
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder	-21	-5
Räntedel i årets pensionskostnader	-	-56
Övriga finansiella kostnader	-6	-5
Finansiella kostnader	-122	-138
Andelar i intresseföretags resultat	-40	-28
Finansnetto	-158	-52

Moderbolaget

	Resultat från andelar i koncernföretag		Resultat från andelar i intresseföretag/joint ventures
MSEK	2007	2006	2007	2006
Utdelning	896	1 208	4	7
Mottagna koncernbidrag	381	422	-	-
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	342	235	38	-
Nedskrivningar	-286	-1 117	-92	-
Övrigt	-	-	71	15
Totalt	1 333	748	21	22

Moderbolaget

	Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar		Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
MSEK	2007	2006	2007	2006
Ränteintäkter, koncern företag	-	-	184	197
Ränteintäkter, övriga	-	-	31	50
Realisationsresultat vid avyttring av andelar	-	3	-	-
Nedskrivningar	-4	-	-	-
Avgår projektränta som till godoförts brutto­resultatet	-	-	-127	-103
Övrigt	2	-8	-	-
Totalt	-2	-5	88	144

Moderbolaget

	Räntekostnader och liknande resultatposter
MSEK	2007	2006
Räntekostnader, koncernföretag	-233	-152
Räntekostnader, övriga	-91	-39
Räntedel i årets pensionskostnader	-	-21
Totalt	-324	-212

NOT 14

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan

Moderbolaget
MSEK	2007	2006
Byggnader och mark	24	26
Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer	-49	-15
Totalt	-25	11

NOT 15

SKATT

Skatt redovisad i resultaträkningen

Koncernen
MSEK	2007	2006
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-300	-303
Justering skatt hänförlig till tidigare år	55	-
Totalt	-245	-303
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-76	189
Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte­värde i underskottsavdrag	-	22
Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-141	-279
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-46	25
Totalt	-263	-43
Totalt redovisad skatt i koncernen	-508	-346

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Årets skatt	-310	-302
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	49	-
Totalt	-261	-302
Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-13	30
Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-	-12
Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-37	25
Totalt	-50	43
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	-311	-259

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen

MSEK	2007 (%)	2007	2006 (%)	2006
Resultat före skatt		2 449		1 693
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	28,0	-686	28,0	-474
Effekt av andra skatte satser för utländska koncern­företag	1,0	-24	1,8	-31
Ej avdragsgilla kostnader	3,8	-92	4,7	-79
Ej skattepliktiga intäkter	-10,3	252	-11,5	194
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskotts avdrag	-1,5	36	-1,3	22
Skatt hänförlig till tidigare
år	-0,3	7	-1,4	25
Övrigt	0,0	-1	0,1	-3
Redovisad effektiv skatt	20,7	-508	20,4	-346

Moderbolaget

MSEK	2007 (%)	2007	2006 (%)	2006
Resultat före skatt		1 955		1 279
Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget	28,0	-547	28,0	-358
Ej avdragsgilla kostnader	6,0	-118	1,9	-24
Ej skattepliktiga intäkter	-17,5	342	-7,6	97
Skatt hänförlig till tidigare år	-0,6	12	-2,0	25
Övrigt	-	-	-	1
Redovisad effektiv skatt	15,9	-311	20,3	-259

Avyttrade verksamheter under året har genererat skattefria kapitalvinster som totalt uppgår till 305 MSEK. I samband med utdelning från koncernföretag i vissa icke-europeiska länder förekommer beskattning utöver normal bolagsbeskattning.

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital

Koncernen

MSEK	2007	2006
Säkringsreserv	-31	-
Valutakursdifferenser	-14	70
Förvärv och avyttring	14	-745
Totalt	-31	-675

Uppskjutna skattefordringar och -skulder

Koncernen	Uppskjuten skatte fordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2007-12-31	2007-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	105	-1 346	-1 241
Materiella anläggningstillgångar	4	-474	-470
Leasingtillgångar	73	-510	-437
Biologiska tillgångar	-	-38	-38
Förvaltningsfastigheter	-	-3	-3
Långfristiga fordringar	-	-25	-25
Varulager	168	-21	147
Kundfordringar	9	-	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	15	-6	9
Långfristiga skulder	164	-5	159
Avsättningar till pensioner	179	-173	6
Övriga avsättningar	756	-22	734
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	199	-1	198
Periodiseringsfonder	-	-14	-14
Övrigt	172	-118	54
Underskottsavdrag	191	-	191
Summa skattefordringar/-skulder	2 035	-2 756	-721
Kvittning	-1 493	1 493	-
Netto skattefordringar/-skulder	542	-1 263	-721

Uppskjuten skatte fordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
2006-12-31	2006-12-31
17	-1 253	-1 236
7	-470	-463
76	-620	-544
-	-36	-36
-	-3	-3
1	-19	-18
227	-6	221
10	-	10
20	-7	13
194	-36	158
229	-66	163
733	-49	684
148	-16	132
-	-7	-7
224	-57	167
332	-	332
2 218	-2 645	-427
-1 856	1 856	-
362	-789	-427

Moderbolaget	Uppskjuten skatte fordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2007-12-31	2007-12-31
Materiella anläggningstillgångar	1	-252	-251
Varulager	56	-9	47
Kundfordringar	3	-	3
Avsättningar till pensioner	120	-	120
Övriga avsättningar	395	-	395
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	156	-	156
Övrigt	23	-6	17
Summa skattefordringar/-skulder	754	-267	487
Kvittning	-267	267	-
Netto skattefordringar/-skulder	487	-	487

Moderbolaget Uppskjuten

	skatte fordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
MSEK	2006-12-31	2006-12-31
Materiella anläggningstillgångar	-	-255	-255
Finansiella anläggningstillgångar	1	-	1
Varulager	58	-	58
Kundfordringar	4	-	4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	-	18
Avsättningar till pensioner	118	-	118
Övriga avsättningar	411	-	411
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	143	-	143
Övrigt	39	-	39
Summa skattefordringar/-skulder	792	-255	537
Kvittning	-255	255	-
Netto skattefordringar/-skulder	537	-	537

Skattemässiga underskott i utländska koncernföretag för vilka skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkning uppgår till 72 MSEK (110).

Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats på dessa poster då det är osäkert om koncernen kommer att utnyttja dem mot framtida beskattningsbara vinster.

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år	63	3
Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år	1 972	751

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år	46	6
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år	2 710	261

De skattemässiga underskottsavdragen förfaller under åren 2018-2024.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncernen

MSEK	Ingående balans 1 jan 2007	Redovisat över resul­tat räkningen	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Utgående balans 31 dec 2007
Immateriella anlägg ningstillgångar	-1 236	-	-	-5	-1 241
Materiella anläggnings tillgångar	-463	-7	-	-	-470
Leasingtillgångar	-544	114	-7	-	-437
Biologiska tillgångar	-36	-2	-	-	-38
Förvaltningsfastigheter	-3	-	-	-	-3
Långfristiga fordringar	-18	-7	-	-	-25
Varulager	221	-72	-	-2	147
Kundfordringar	10	-	-	-1	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	-4	-	-	9
Långfristiga skulder	158	1	-	-	159
Avsättningar till pensioner	163	-157	-	-	6
Övriga avsättningar	684	17	-7	40	734
Periodiseringsfonder	-7	-10	-	4	-13
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	132	58	-	8	198
Övrigt	167	-53	-31	-30	53
Utnyttjande av under skottsavdrag	332	-141	-	-	191
Totalt	-427	-263	-45	14	-721

Koncernen

MSEK	Ingående balans 1 jan 2006	Redovisat över resultat räkningen	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/ avyttring av rörelse	Utgående balans 31 dec 2006
Immateriella anlägg ningstillgångar	-405	-32	-	-799	-1 236
Materiella anläggnings tillgångar	-380	-59	-	-24	-463
Leasingtillgångar	-795	198	53	-	-544
Biologiska tillgångar	-31	-5	-	-	-36
Förvaltningsfastigheter	-8	5	-	-	-3
Långfristiga fordringar	-7	-11	-	-	-18
Varulager	156	13	12	40	221
Kundfordringar	11	-1	-	-	10
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	16	-4	-	1	13
Långfristiga skulder	125	33	-	-	158
Avsättningar till pensioner	141	22	-	-	163
Övriga avsättningar	695	-44	-	33	684
Periodiseringsfonder	-6	-1	-	-	-7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	89	43	-	-	132
Övrigt	126	79	5	-43	167
Utnyttjande av under skottsavdrag	564	-279	-	47	332
Totalt	291	-43	70	-745	-427

Förändringar redovisade direkt mot eget kapital inkluderar även valutakursdifferenser

Moderbolaget

MSEK	Ingående balans 1 jan 2007	Redovisat över resul­tat räkningen	Redovisat mot eget kapital	Utgående balans 31 dec 2007
Materiella anläggningstillgångar	-255	4	-	-251
Finansiella anläggningstillgångar	1	-1	-	-
Varulager	58	-11	-	47
Kundfordringar	4	-1	-	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	-18	-	-
Avsättningar till pensioner	118	2	-	120
Övriga avsättningar	411	-16	-	395
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	143	13	-	156
Övrigt	39	-22	-	17
Totalt	537	-50	-	487

Moderbolaget

	Ingående balans	Redovisat över resul­tat	Redovisat mot eget	Utgående balans 31 dec
MSEK	1 jan 2006	räkningen	kapital	2006
Materiella anläggningstillgångar	-180	-6	-69	-255
Finansiella anläggningstillgångar	1	-	-	1
Varulager	-	58	-	58
Kundfordringar	3	1	-	4
Förutbetalda kostnader och upp lupna intäkter	21	-3	-	18
Avsättningar till pensioner	111	7	-	118
Övriga avsättningar	457	-46	-	411
Upplupna kostnader och förutbe talda intäkter	82	61	-	143
Övrigt	56	-17	-	39
Utnyttjande av underskottsavdrag	12	-12	-	-
Totalt	563	43	-69	537

NOT 16

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Goodwill	3 404	3 294	-	-
Aktiverade utvecklings utgifter	3 732	3 561	-	-
Andra immateriella tillgångar	804	966	55	63
Totalt	7 940	7 821	55	63

Goodwill

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	3 860	2 328	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	242	1570	-	-
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-197	-	-	-
Justering tidigare rörelse förvärv 1)	77	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-12	-38	-	-
Utgående balans 31 december	3 970	3 860	-	-
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-566	-551	-	-
Årets nedskrivning	-	-15	-	-
Utgående balans 31 december	-566	-566	-	-
Redovisat värde 31

1) Justering mellan preliminär och definitiv förvärvsbalans avseende Ericsson Microwave Systems AB.

december 3 404 3 294 - -

Aktiverade utvecklingsutgifter

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	4 047	1 634	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	55	2 086	-	-
Internt utvecklade tillgångar	658	463	-	-
Avyttringar och omklas sificeringar	-19	-13	-	-
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-35	-	-	-
Justering ej fastställd köpeskilling	-	-86	-	-
Omräkningsdifferenser	-10	-37	-	-
Utgående balans 31 december	4 696	4 047	-	-
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-486	-226	-	-
Årets avskrivningar	-407	-207	-	-
Årets nedskrivningar	-108	-80	-	-
Avyttringar och omklas sificeringar	11	13	-	-
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	22	-	-	-
Omräkningsdifferenser	4	14	-	-
Utgående balans 31 december	-964	-486	-	-
Redovisat värde 31 december	3 732	3 561	-	-

Andra immateriella tillgångar

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	1 478	480	340	275
Förvärvat via rörelseförvärv	95	957	-	-
Internt utvecklade tillgångar	8	66	6	65
Avyttringar och omklas sificeringar	-21	-16	-	-
Justering tidigare rörelse förvärv 1)	-105	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-1	-9	-	-
Utgående balans 31 december	1 454	1 478	346	340
Ackumulerade av- och nedskrivningar

Redovisat värde 31 december	804	966	55	63
Utgående balans 31 december	-650	-512	-291	-277
Omräkningsdifferenser	-	7	-	-
Avyttringar och omklas sificeringar	21	16	-	-
Årets avskrivningar	-159	-92	-14	-30
Ingående balans 1 januari	-512	-443	-277	-247

1) Justering mellan preliminär och definitiv förvärvsbalans avseende Ericsson Microwave Systems AB.

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Kostnad för sålda varor	159	92	14	30
Forsknings- och utvecklings­kostnader	407	207	-	-

Nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Försäljningskostnader	-	15	-	-
Forsknings- och utvecklings­kostnader	108	80	-	-

Utvecklingsutgifter

Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter baseras på att tillgången kan användas över en bedömd produktionsvolym eller bedömd nyttjandeperiod. Produktionsvolymen eller nyttjandeperioden är satt efter en beräknad framtida försäljning enligt en affärsplan baserad på identifierade affärsmöjligheter. Väsentliga poster i den totala aktiveringen är utvecklingsutgifter avseende radar och sensorer, telekrig (Electronic Warfare), exportversion av Gripen samt Sjömålsroboten RBS 15 Mk3.

Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete, vilket innebär att moderbolaget inte redovisar några aktiverade utgifter för utvecklingsarbete.

Andra immateriella anläggningstillgångar

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen över de immateriella anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperioder, som uppgår till 5 till 15 år. Väsentliga poster i det redovisade värdet är hänförbara till förvärvet av Ericsson Microwave Systems och avser nedlagda utgifter för kundrelationer och värden i orderstock. Av det redovisade värdet, 804 MSEK, är 748 MSEK hänförligt till förvärvade värden och 56 MSEK är internt utvecklade tillgångar.

Nedskrivningsprövningar av goodwill

Goodwill hänförlig till kassagenererande enhet nedskrivningsprövas årsvis eller när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Goodwill skrivs inte av.

I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassagenererande enheter som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av den förvärvade verksamheten. I de fall separata kassagenererande enheter inte kan identifieras allokeras goodwill till den lägsta nivå på vilken verksamheten och dess tillgångar styrs och övervakas internt, som regel per affärsenhet.

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövning av goodwill har gjorts för varje kassagenererande enhet.

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Saab Microwave Systems	1 538	1 460
Saab Bofors Dynamics	487	487
Saab Avitronics	386	367
Saab Systems	371	369
Saab Aerotech	225	225
Saab Communication	127	127
Combitech	159	117
Saab Underwater Systems	83	-
Summa	3 376	3 152
Enheter utan betydande goodwillvärden, sammantagna	28	142
Totalt redovisad Goodwill	3 404	3 294

Nedskrivningsprövningen för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt enheternas affärsplaner.

VARIABLER FÖR BERÄKNING AV NYTTJANDEVÄRDE

Volym/tillväxt

Tillväxten i de kassagenererande enheternas affärsplaner baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som tagits fram av affärsledningen och fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt är en tillväxt med 2 procent per år antagen.

Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen utgörs av enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I affärsenheterna Saab Bofors Dynamics, Saab Microwave Systems, Saab Systems och Saab Avitronics finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande program.

Investeringar i utvecklingsutgifter

I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.

Diskonteringsränta

Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Avarage Cost of Capital). WACC-ränta som använts baseras på en riskfri ränta på fem års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden.

Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, världsunika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. Enheter med en betydande del av affärsplanens fakturering i orderstocken har diskonterats med en något lägre ränta än för de enheter som har kort orderstock. Följande diskonteringsräntor har använts (efter skatt):

Procent	Diskonterings ränta efter skatt (WACC)	Långsiktig tillväxttakt (inklusive inflation)
Saab Microwave Systems	8	2
Saab Bofors Dynamics	8	2
Saab Avitronics	8	2
Saab Systems	8	2
Saab Aerotech	10	2
Saab Communication	10	2
Combitech	10	2
Saab Underwater Systems	10	2

Känslighetsanalys

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

NOT 17

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	Koncernen	Moderbolaget
2007-12-31 2006-12-31 2007-12-31	MSEK	2006-12-31
2 389 3 013 1 549	Rörelsefastigheter/byggna der och mark 1)	1 602
654 646 553	Maskiner och andra tekniska anläggningar	453
436 518 286	Inventarier, verktyg och installationer	174
140 118 118	Pågående nyanläggningar	80
3 619 4 295 2 506	Totalt	2 309

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Rörelsefastigheter/Byggnader och mark 1)

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	6 003	6 455	1 778	1 330
Förvärvat via rörelseförvärv	2	-	-	434
Övriga förvärv	36	68	19	22
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-	-222	-	-
Övriga omklassificeringar	-4	-63	-6	-
Avyttringar	-670	-189	-1	-8
Omräkningsdifferenser	-7	-46	-	-
Utgående balans 31 december	5 360	6 003	1 790	1 778
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 990	-3 251	-1 083	-796
Årets avskrivningar	-118	-113	-55	-57
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-	-	-235
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-	128	-	-
Övriga omklassificeringar	8	58	-	-
Avyttringar	129	187	-	5
Omräkningsdifferenser	-	1	-	-
Utgående balans 31 december	-2 971	-2 990	-1 138	-1 083
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-	907	660
Årets uppskrivningar	-	-	-	247
Årets avskrivning på upp skrivning	-	-	-10	-
Utgående balans 31 december	-	-	897	907
Redovisat värde 31 december	2 389	3 013	1 549	1 602

1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.

Taxeringsvärden

	Koncernen			Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Taxeringsvärden, byggnader (i Sverige)	950	944	638	517
Taxeringsvärden, mark (i Sverige)	381	416	217	203

Maskiner och andra tekniska anläggningar

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 470	2 344	1 536	1 010
Förvärvat via rörelseförvärv	16	208	210	556
Övriga förvärv	167	178	119	134
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-289	-4	-	-
Övriga omklassificeringar	61	-53	57	-77
Avyttringar	-145	-166	-108	-87
Omräkningsdifferenser	-2	-37	-	-
Utgående balans 31 december	2 278	2 470	1 814	1 536
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 824	-1 752	-1 083	-722
Årets avskrivningar	-138	-135	-92	-79
Förvärvat via rörelseförvärv	-	-166	-170	-416
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	242	-	-	-
Övriga omklassificeringar	-24	50	-5	56
Avyttringar	120	156	89	78
Omräkningsdifferenser	-	23	-	-
Utgående balans 31 december	-1 624	-1 824	- 1 261	-1 083
Redovisat värde 31 december	654	646	553	453

Inventarier, verktyg och installationer

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	2 362	1 637	801	706
Förvärvat via rörelseförvärv	11	679	683	22
Övriga förvärv	84	112	25	52
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-55	-	-	-
Övriga omklassificeringar	16	68	13	75
Avyttringar	-122	-100	-58	-54
Omräkningsdifferenser	-1	-34	-	-
Utgående balans 31 december	2 295	2 362	1 464	801
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-1 844	-1 274	-627	-543
Årets avskrivningar	-148	-129	-89	-54
Årets nedskrivningar	-	-3	-	-
Förvärvat via rörelseförvärv	-5	-506	-524	-22
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	41	-	-	-
Övriga omklassificeringar	-18	-50	-	-56
Avyttringar	115	95	62	48
Omräkningsdifferenser	-	23	-	-
Utgående balans 31 december	-1 859	-1 844	-1 178	-627
Redovisat värde 31 december	436	518	286	174

Nedskrivningar

Nedskrivningar har gjorts i koncernen med 0 MSEK (3) avseende maskiner och inventarier som ej längre används.

Pågående nyanläggningar

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	118	49	80	27
Förvärvat via rörelseförvärv	-	10	21	6
Övriga förvärv	108	75	98	52
Övriga omklassificeringar	-76	-10	-72	-5
Avyttringar	-10	-6	-9	-
Redovisat värde 31 december	140	118	118	80

Säkerheter

Den 31 december 2007 var fastigheter med ett redovisat värde på 0 MSEK (295) ställda som säkerhet för banklån.

NOT 18

LEASINGTILLGÅNGAR OCH LEASINGAVTAL

Som tidigare tillverkare av regionalflygplan – Saab 340 och Saab 2000 – har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och 137 av dessa ingår i Saabs leasingflotta. Den ingående och utgående leasingverksamheten (samt till dessa flygplanstyper hänförliga reservdelar) bedrivs i helägda koncernföretag. Leasingverksamheten bedrivs på den globala marknaden med tyngdpunkt på nordamerikanska och europeiska kunder. Villkoren i såväl ingående som utgående leasingavtal, som förekommer i både finansiell och operationell form, följer de villkor som är normala på den internationella flygleasingmarknaden. Detta medför förekomst av såväl förtida avsluts-, utköps- som förlängningsrättigheter, samt vissa säkerhetsmässigt, geografiskt och skattemässigt betingade begränsningar avseende allokeringen av de aktuella flygplanen. Verksamheten bedrivs i USD.

Leasingtillgångarna skrivs av linjärt över 20–25 år. Resultatet från leasingverksamheten inklusive avskrivningar redovisas i resultaträkningen på raderna övriga rörelsekostnader eller övriga rörelseintäkter.

Leasingflygplan som innehas för att hyras ut

MSEK	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	5 386	7 955
Nyanskaffningar	9	1
Avyttringar	-529	-1 698
Omklassificeringar	-175	-150
Omräkningsdifferenser	-151	-722
Utgående balans 31 december	4 540	5 386
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-2 574	-3 438
Avyttringar	208	875
Omklassificeringar	159	140
Årets avskrivningar	-180	-282
Omräkningsdifferenser	55	131
Utgående balans 31 december	-2 332	-2 574
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-395	-440
Avyttringar och omvärderingar	7	41
Omräkningsdifferenser	2	4
Utgående balans 31 december	-386	-395
Redovisat värde 31 december	1 822	2 417

Av de leasingflygplan som innehas för att hyras ut, enligt ovanstående tabell, innehas en del via finansiella leasingavtal, se tabell nedan.

Leasingflygplan som innehas via finansiella leasingavtal

MSEK	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	690	1 238
Lösta finansiella leasingavtal	-284	-450
Avyttringar och omvärderingar	-14	-98
Utgående balans 31 december	392	690
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-356	-600
Lösta finansiella leasingavtal	173	294
Årets avskrivningar	-22	-50
Utgående balans 31 december	-205	-356
Redovisat värde 31 december	187	334

Leasingflottan är föremål för en löpande värdering avseende nuvärdet av de framtida betalningar som den beräknas generera. Inflödet representeras av uppskattade inbetalningar från kunder och försäkringsgivare. Utflödet omfattar utbetalningar för tekniska, legala och administrativa aktiviteter i direkt anslutning till förvaltningen av leasingflottan. För inhyrda flygplan utgör dessutom utbetalningar till leasegivare en väsentlig del i värderingen.

Avtalade försäkringsskydd innebär att Saabs risk begränsas. Den inbördes fördelningen mellan vad som förväntas att erhållas från kunder respektive från försäkringsgivare kommer dock vid varje värderingstillfälle att påverkas av aktuella prognosförutsättningar.

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas via finansiella leasingavtal och uthyrs via operationella leasingavtal

	NOMINELLT	BELO PP		NUVÄRDE
MSEK	Utbet till leasegivare	Inbet från flygbolag	Utbet till leasegivare	Inbet från flygbolag
Utfall
2006	128	59	-	-
2007	63	18	-	-
Kontrakterat
2008	48	20	47	18
2009	48	12	45	11
2010	21	11	20	9
2011	-	2	-	1
2012	-	-	-	-
2013 och framåt	-	-	-	-
Summa kontrakterat	117	45	112	39

Saab är inte leasegivare av finansiella leasingavtal.

Leasingavgifter avseende flygplan som innehas och uthyrs via operationella leasingavtal

MSEK	Utbet till leasegivare	Inbet från flygbolag1)	Inbet från flygbolag2)
Utfall
2006	422	278	372
2007	337	200	227
Kontrakterat
2008	292	127	204
2009	242	67	156
2010	237	34	127
2011	237	35	59
2012	237	35	8
2013 och framåt	327	37	1
Summa kontrakterat	1 572	335	555

1) Inbetalningar från flygbolag avseende flygplan som innehas via operationella leasingavtal och uthyrs via operationella leasingavtal.

2) Inbetalningar från flygbolag avseende ägda flygplan som uthyrs via operationella leasingavtal.

Leasingavgifter avseende övriga tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

De övriga leasingavgifterna avser lokaler, datorer och bilar.

Koncernen

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2006	137	114
2007	133	86
Kontrakterat
2008	605	73
2009	466	40
2010	118	24
2011	107	16
2012	102	1
2013 och framåt	4	-
Summa kontrakterat	1 402	154

Moderbolaget

MSEK	Lokaler och byggnader	Maskiner och inventarier
Utfall
2006	103	109
2007	93	76
Kontrakterat
2008	132	66
2009	130	35
2010	92	24
2011	83	16
2012	83	-
2013 och framåt	-	-
Summa kontrakterat	520	141

NOT 19

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Koncernen
MSEK	2007	2006
Växande skog
Redovisat värde 1 januari	230	217
Förändring av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader	11	13
Redovisat värde den 31 december	241	230
Varav anläggningstillgångar	241	230

Den 31 december 2007 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 389 000 m3 granskog, 579 000 m3 tall och 61 000 m3 lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 35 000-40 000 m3 virke per år. Under året avverkades cirka 23 500 m3 virke, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på 8 MSEK på avverkningsdagen.

Värderingen av skogen har gjorts med hjälp av extern oberoende värderare. Fastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen har inte hänsyn tagits till miljöbelastningen på skjutfältet. Korrigeringen för miljöbelastningen har gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 425 hektar) med avdrag för virkesvärdet.

NOT 20

FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i koncernen I koncernen redovisas förvaltningsfastigheter enligt verkligt värdemetoden.

Koncernen
MSEK	2007	2006
Redovisat värde 1 januari	66	62
Investeringar i fastigheterna	4	4
Orealiserad värdeförändring	2	-
Redovisat värde 31 december	72	66

Under 2006 och 2007 har inga förvaltningsfastigheter tillkommit eller avgått.

Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde och värdeförändringarna på dessa fastigheter redovisas i resultaträkningen, se vidare not 1.

Förvaltningsfastigheterna består av ett antal hyresfastigheter som hyrs ut till utomstående hyresgäster. Hyreskontrakt avseende kontors- och verkstadslokaler i Karlskoga upprättas initialt normalt på en hyrestid som omfattar 2–6 år. Före avtalstidens utgång sker omförhandling med hyresgästen med avseende på hyresnivå och övriga villkor i avtalet, om avtalet inte är uppsagt.

Verkliga värden har fastställts genom att hyresintäkter och kostnader för respektive fastighet analyserats och ett driftnetto räknats fram. Driftnettot har sedan utgjort grunden för en värdering av verkligt värde med en direktavkastning på 13 procent.

Koncernen

MSEK	2007	2006
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	15	15
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som genererat­ hyresintäkter under perioden	-6	-6
Påverkan på årets resultat/driftnetto	9	9

Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget I moderbolaget redovisas förvaltningsfastigheter som byggnader enligt anskaffningsvärdemetoden. Förvaltningsfastigheterna i moderbolaget hyrs ut till andra bolag i koncernen och klassificeras därför som rörelsefastigheter i koncernen.

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Ackumulerade verkliga värden
Ingående verkligt värde 1 januari	170	152
Utgående verkligt värde 31 december	159	170

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Påverkan på årets resultat/driftnetto
Hyresintäkter	23	23
Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som gene rerat hyresintäkter under perioden	-23	-23
Påverkan på årets resultat/driftnetto	-	-

Information om redovisat värde på förvaltningsfastigheter i moderbolaget

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	122	112
Omklassificeringar	-	10
Utgående balans 31 december	122	122
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 1 januari	-74	-70
Årets avskrivningar enligt plan	-5	-4
Utgående balans 31 december	-79	-74
Ackumulerade uppskrivningar
Ingående balans 1 januari	81	72
Omklassificeringar	-	9
Utgående balans 31 december	81	81
Redovisat värde 31 december	124	129

Taxeringsvärden

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Taxeringsvärden byggnader	47	38	51	41
Taxeringsvärden mark	9	7	-	-

NOT 21

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONSOLIDERADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

Koncernen

MSEK	2007	2006
Redovisat värde 1 januari	270	316
Förvärv av intresseföretag	64	-
Avyttring av intresseföretag	-2	-
Andel i intresseföretagets resultat 1)	12	-6
Omklassificeringar	-28	-26
Omräkningsdifferenser och internvinster	7	-11
Utdelningar	-5	-3
Redovisat värde 31 december	318	270

1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritet i intresseföretaget.

Resultat från Eurenco Group och Wah Nobel (Pvt) Ltd. redovisas som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övriga intresseföretag innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsenheterna och redovisas därför i rörelseresultatet.

Andelar i intresseföretag per den 31 december 2007 inkluderar inte goodwill.

Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av försäljningsintäkter, resultat, tillgångar, eget kapital och skulder.

2007 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat
Intresseföretag
Caran Saab Engineering AB 1)	Sverige	25	3
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	Sydafrika	55	-
Eurenco Group	Frankrike	245	-43
Grintek Ewation (Pty) Ltd	Sydafrika	127	-1
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	495	9
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	29	-
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	17	1
SMM Medical AB	Sverige	-	-1
Sörman Intressenter AB	Sverige	46	2
Taurus GmbH	Tyskland	259	39
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	20	3
Totalt		1 318	12

2007-12-31 MSEK	Tillgångar	Eget kapital	Skulder	Ägd andel i procent
Intresseföretag
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd	182	57	125	20,0
Eurenco Group	246	11	235	19,9
Grintek Ewation (Pty) Ltd	127	58	69	42,4
Hawker Pacific Airservices Ltd	393	159	234	49,0
Industrikompetens i Östergötland AB	15	7	8	33,0
MX Composites AB	3	-	3	21,5
Omnigo (Pty) Ltd	17	8	9	40,0
SMM Medical AB	2	1	1	46,3
Sörmans Intressenter AB	34	1	33	22,8
Taurus GmbH	266	-	266	33,0
Wah Nobel (Pvt) Ltd	26	16	10	27,2
Totalt	1 311	318	993

1) Intresseföretag tom 1 april.

2006 MSEK	Land	Försäljnings intäkter	Resultat
Intresseföretag
A2 Acoustics AB	Sverige	7	2
Booforsen Fastighets AB	Sverige	28	3
Caran Saab Engineering AB	Sverige	71	8
Cybersim (Pty) Ltd	Sydafrika	23	-
Eurenco Group	Frankrike	227	-30
Hawker Pacific Airservices Ltd	Australien	445	3
Industrikompetens i Östergötland AB	Sverige	25	3
Omnigo (Pty) Ltd	Sydafrika	36	1
Sörman Holding AB	Sverige	52	2
Wah Nobel (Pvt) Ltd	Pakistan	22	2
Totalt		936	-6

2006-12-31 MSEK	Tillgångar	Eget kapital	Skulder	Ägd andel i procent
Intresseföretag
A2 Acoustics AB	4	3	1	40,0
Booforsen Fastighets AB	-	-	-	50,0
Caran Saab Engineering AB	31	16	15	50,0
Cybersim (Pty) Ltd	8	3	5	25,0
Eurenco Group	270	58	212	19,9
Hawker Pacific Airservices Ltd	372	142	230	49,0
Industrikompetens i Östergötland AB	12	7	5	33,0
Omnigo (Pty) Ltd	14	7	7	40,0
Sörman Holding AB	32	19	13	25,3
Wah Nobel (Pvt) Ltd	26	15	11	27,2
Totalt	769	270	499

ANDELAR I JOINT VENTURES KONSOLIDERADE ENLIGT KLYVNINGSMETODEN

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint ventureföretaget Gripen International, vars huvudsakliga verksamhet består av att erbjuda, marknadsföra och utföra tjänster avseende flygplan, militär materiel och kringutrustning. Resterande innehav koncernen har i joint ventureföretag är ej väsentliga.

I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint ventureföretagets tillgångar och skulder.

Gripen International

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Anläggningstillgångar	25	21
Omsättningstillgångar	2 010	2 080
Summa tillgångar	2 035	2 101
Kortfristiga skulder	1 940	1 832
Summa skulder	1 940	1 832
Nettotillgångar	95	269

NOT 23

MODERBOLAGETS ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	392	252
Förvärv	78	16
Avyttringar	-8	-
Omklassificeringar	6	-
Andel av årets nettoresultat	-172	124
Utgående balans 31 december	296	392
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-
Årets nedskrivningar	-92	-
Utgående balans 31 december	-92	-
Redovisat värde 31 december	204	392

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint ventureföretag.

2007	Röst- och kapital andel i	Redovisat
MSEK	procent	värde
Intresseföretag
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	49,0	8
MX Composites AB, 556291-6857, Linköping	21,5	6
Industrikompetens i Östergötland AB, 556060-5478, Linköping	33,0	2
Eurenco SA, Frankrike	19,9	-
Sörmans Intressenter AB, 556741-2233, Stockholm	22,8	2
SMM Medical AB, 556123-6414, Linköping	46,3	2
Cold Cut Systems Svenska AB, 556351-4081, Kungsbacka	26,0	10
Denel Saab Aerostructures (Pty) Ltd, Sydafrika	20,0	64
Svenska Tracab AB, 556528-1283, Stockholm	26,0	1
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	94
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAA B-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	-
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Linköping	60,0	-
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	60,0	3
Totalt		204

2006	Röst- och kapital andel i	Redovisat
MSEK Intresseföretag	procent	värde
A2 Acoustics AB, 556052-5601, Linköping	40,0	-
Caran Saab Engineering AB, 556615-7581, Linköping	50,0	2
Hawker Pacific Airservices Ltd, Australien	49,0	8
Industrikompetens i Östergötland AB,
556060-5478, Linköping	33,0	2
Eurenco SA, Frankrike	19,9	86
Sörmans Holding AB, 556221-2034, Växjö	25,3	6
SMM Medical AB, 556123-6414, Linköping	46,3	8
Joint ventures
Gripen International KB, 969679-8231, Linköping	50,0	266
Gripen Venture Capital AB, 556298-6629, Linköping	50,0	12
SAA B-BAE SYSTEMS Gripen AB, 556527-6721, Linköping	50,0	-
Saab Ericsson NBD Innovation AB, 556628-6406, Linköping	60,0	-
Industrigruppen JAS AB, 556147-5921, Stockholm	60,0	2
Totalt		392

FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

Moderbolaget		Fordringar på koncernföretag	Fordringar på intresseföretag och joint ventures
MSEK	2007	2006	2007	2006
Ackumulerade anskaffnings­värden
Ingående balans 1 januari	301	186	15	14
Förvärv	28	163	10	1
Avyttringar	-163	-48	-	-
Utgående balans 31 december	166	301	25	15

NOT 25

FINANSIELLA PLACERINGAR

Koncernen
MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen:
Aktier och andelar	199	95
Investeringar som hålles till förfall:
Räntebärande värdepapper	34	27
Totalt	233	122

Placeringarna är värderade till verkligt värde. Värdeförändringarna netto under året uppgår till -21 MSEK (-5). Vissa finansiella placeringar är en del av de åtaganden som finns vid försäljning av Gripen på export och nedskrivningarna belastar exportkontraktens produktkostnad.

NOT 26

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Moderbolaget
MSEK	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	76	68
Förvärv	1 460	9
Avyttringar	-1	-1
Utgående balans 31 december	1 535	76
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-17	-16
Årets nedskrivningar	-4	-1
Utgående balans 31 december	-21	-17
Redovisat värde 31 december	1 514	59

Förvärv 2007 avser i huvudsak Aker Holding AS.

NOT 27

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Koncernen
MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar
Fordringar på intresseföretag	75	70
Fordringar på joint ventures, räntebärande	-	7
Övriga räntebärande fordringar	354	474
Övriga ej räntebärande fordringar	531	440
Totalt	960	991

De räntebärande fordringarna hänförs huvudsakligen till fordringar avseende förvärvet av Aker Holding AS. Ej räntebärande fordringar består i huvudsak av depositioner avseende Saab Aircraft Leasing.

Koncernen

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Fordringar på intresseföretag	94	15
Fordringar på joint ventures	1 001	1 142
Förskott till leverantörer	123	195
Övriga räntebärande fordringar	878	770
Övriga ej räntebärande fordringar	554	730
Summa	2 650	2 852
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	6 939	4 724
Avgår upparbetade förskott	-3 727	-2 523
Summa	3 212	2 201
Totalt	5 862	5 053

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till 2 558 MSEK (3 642).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till 5 659 MSEK (4 059). Redovisat bruttoresultat uppgick till 1 280 MSEK (665).

Moderbolaget

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Andra långfristiga fordringar
Övriga räntebärande fordringar	45	63
Totalt	45	63

Moderbolaget

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Övriga räntebärande fordringar	11	11
Övriga ej räntebärande fordringar	152	463
Summa	163	474
Fordringar hos beställare
Uppdragsinkomster	5 353	2 509
Avgår upparbetade förskott	-1 379	-1 501
Summa	3 974	1 008
Totalt	4 137	1 482

Uppdragsinkomster avser nedlagda uppdragsutgifter och redovisad bruttovinst med avdrag för eventuella förluster hänförliga till utfört arbete. Ej upparbetade förskott uppgår till 3 164 MSEK (2 152).

Kostnader hänförliga till uppdragsinkomsterna uppgick till 4 474 MSEK (2 286). Redovisat bruttoresultat uppgick till 879 MSEK (223).

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Långfristiga fordringar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	63	72
Avgående fordringar	-18	-9
Utgående balans 31 december	45	63

NOT 28

VARULAGER

2007-12-31	2006-12-31
2 305	2 335
3 516	3 909
728	720
-1 166	-2 007
5 383	4 957

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

Saab och näringsdepartementet har avtalat om att Riksgäldskontoret ska medfinansiera Saabs deltagande i Airbus A380-projektet. Medfinansieringen är ett så kallat royaltylån på maximalt 350 MSEK. Återbetalning sker i form av en royalty vid varje leverans till Airbus. Riksgäldskontoret har till och med 2007 utbetalat netto 211 MSEK (253), vilket i redovisningen minskat varulagret.

I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 49 MSEK (232). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgår till 25 MSEK (47). Av varulagret förväntas 2 297 MSEK bli realiserade mer än tolv månader efter balansdagen.

Moderbolaget

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Råvaror och förnödenheter	1 664	1 278
Varor under tillverkning	3 282	2 989
Färdiga varor och handelsvaror	510	485
Förskott till leverantörer	676	1 205
Avgår upparbetade förskott från kunder 1)	-1 608	-1 947
Totalt	4 524	4 010

1) Upparbetade utgifter på kontrakt där legal kvittningsrätt finns.

I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivning av varulager med 35 MSEK (138) efter återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med 19 MSEK (0). Värdet på lager som redovisas till nettoförsäljningsvärde uppgår till 420 MSEK (522). Av moderbolagets varulager förväntas 2 297 MSEK realiseras mer än tolv månader efter balansdagen.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna i koncernen uppgår till 3 724 MSEK (3 324). Under året har nedskrivningar gjorts med 12 MSEK (15). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med 16 MSEK (5).

Kundfordringarna i moderbolaget uppgår till 1 683 MSEK (1 055). Under året har nedskrivningar gjorts med 4 MSEK (15). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med 11 MSEK (5). Se även not 41.

NOT 30

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Förutbetalda kostnader	376	441	310	230
Upplupna leasinghyror Saab Aircraft Leasing	14	32	-	-
Övriga upplupna intäkter	166	179	106	100
Totalt	556	652	416	330

NOT 31

LIKVIDA MEDEL

Koncernen

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på check­räkningskredit)	825	1 290
Depositioner	33	103
Summa enligt balansräkningen	858	1 393
Checkräkningskrediter som är omedelbart upp sägningsbara (avgår skuld på checkräkningskredit)	-	-4

Depositioner avser deponerade medel för kunders räkning. Koncernens outnyttjade krediter uppgick vid årets slut till 358 MSEK (361). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 36 och not 41.

Summa enligt kassaflödesanalysen 858 1 389

NOT 32

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING

Tillgångar som innehas för försäljning innefattar enheterna Saab Space och Saab Grintek Technologies. Försäljning beräknas ske under 2008. 2006 års tillgångar till försäljning innefattade en fastighet, andelar i ett intresseföretag samt tillgångar och skulder i en mindre enhet. Dessa tillgångar avyttrades under 2007.

Koncernen

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning
Immateriella anläggningstillgångar	210	-
Materiella anläggningstillgångar	63	98
Andelar i intresseföretag	-	26
Finansiella placeringar	3	-
Uppskjutna skattefordringar	25	-
Varulager	164	10
Derivat	2	-
Skattefordringar	18	-
Kundfordringar	324	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	-
Övriga fordringar	248	-
Totalt	1 070	134

Skulder klassificerade som innehav för försäljning

Långfristiga räntebärande skulder	1	-
Övriga avsättningar	29	-
Uppskjutna skatteskulder	1	-
Förskott från kunder	71	-
Leverantörsskulder	84	-
Derivat	6	-
Övriga skulder	86	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	84	2
Avsättningar	25	-
Totalt	387	2

EGET KAPITAL

Koncernen	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare ANDRA RESER VER
MSEK	Aktie­­kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräk­nings reserv	Balanserade vinstmedel	Summa	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2006	1 746	543	6	298	6 586	9 179	314	9 493
Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	-		72	-		72	-	72
Upplösta mot resultaträkningen	-		6	-		6	-	-6
Årets omräkningsdifferenser	-			306	-	306	-59	-365
Årets resultat	-				1 300	1 300	47	1 347
Transaktioner med ägarna:
Utdelning	-				437	-437	-4	-441
Förvärv och avyttring av verksamhet	-						75	-75
Utgående eget kapital 31 december 2006	1 746	543	72	-8	7 449	9 802	223	10 025
Ingående eget kapital 1 januari 2007	1 746	543	72	-8	7 449	9 802	223	10 025
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Kassaflödessäkringar:
Värdeförändring	-		79	-		79	-	79
Upplösta mot resultaträkningen	-		40	-		40	-	-40
Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar	-		31	-		31	-	-31
Årets omräkningsdifferenser	-			102	-	102	-4	-106
Årets resultat	-				1 921	1 921	20	1 941
Transaktioner med ägarna:
Utdelning	-				464	-464	-2	-466
Återköp av aktier					-184	-184		-184
Förvärv och avyttring av verksamhet	-						210	-210
Utgående eget kapital 31 december 2007	1 746	543	80	-110	8 722	10 981	27	11 008

Moderbolaget		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
MSEK	Aktiekapital	Uppskrivnings­fond	Reservfond	Balanserade vinstmedel	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 1 januari 2006	1 746	630	543	3 337	-	6 256
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Uppskrivning av anläggningstillgångar	-	110	-	68	-	178
Koncernbidrag	-			611	-	-611
Skatt hänförlig till koncernbidrag	-			171	-	171
Årets resultat	-				1 020	1 020
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-			437	-	-437
Utgående eget kapital 31 december 2006	1 746	740	543	2 528	1 020	6 577
Ingående eget kapital 1 januari 2007	1 746	740	543	3 548	-	6 577
Poster som redovisas direkt mot eget kapital:
Koncernbidrag	-			459	-	-459
Skatt hänförlig till koncernbidrag	-			129	-	129
Årets resultat	-				1 644	1 644
Transaktioner med ägarna:
Utdelning till ägarna	-			464	-	-464
Återköp av aktier	-			184	-	-184
Utgående eget kapital 31 december 2007	1 746	740	543	2 570	1 644	7 243

Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är 16 SEK.

Antal utestående

31 december 2007	Antal aktier	Antal aktier i %	Antal röster i %
Aktier serie A	5 254 303	4,9	33,8
Aktier serie B	102 896 041	95,1	66,2
Totalt	108 150 344	100,0	100,0

Under 2007 har en miljon B-aktier återköpts för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Säkringsreserv

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK.

MODERBOLAGET

Bundna fonder

Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning och koncernbidrag lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

NOT 34

RESULTAT PER AKTIE

	2007	2006
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSE K)	1 921	1 300
Vägt antal genomsnittligt utestående stam­aktier;
före utspädning (tusental)	108 669	109 150
efter utspädning (tusental)	109 150	109 150
Resultat per aktie, före utspädning (SEK)	17,68	11,91
Resultat per aktie, efter utspädning (SEK)	17,60	11,91

NOT 35

RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Koncernen
MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	18	535
Övriga räntebärande skulder	7	55
Totalt	25	590
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	2 585	60
Skulder till joint ventures	1 041	999
Övriga räntebärande skulder	9	5
Totalt	3 635	1 064
Summa räntebärande skulder	3 660	1 654

Villkor och återbetalningstider

Säkerheter för banklånen är utställda med ett belopp av 0 MSEK (295) i företagets mark och byggnader (se not 42). Av de långfristiga skulderna förfaller 18 MSEK (583) mellan ett och fem år från balansdagen och 7 MSEK (7) senare än fem år från balansdagen.

Skulder till kreditinstitut består i huvudsak av korta dragningar på kreditfaciliteter. För mer information om exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 41.

SKULDER TILL KREDITINSTITUT

2007-12-31	2006-12-31
4 358	4 361
-1 858	-4 356
2 500	5
-	-
2 500	5
1 158	-
1 158	-
3 658	5

NOT 37

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Avgiftsbestämda planer innebär att pension utgår i förhållande till betalda premier.

Koncernen

MSEK	2007	2006
Helt eller delvis fonderade förpliktelser
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	4 370	4 147
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna	-3 565	-3 481
Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser	805	666
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	309	302
Nuvärdet av nettoförpliktelsen	1 114	968
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (-)	-1 013	-556
Nettoförpliktelse ersättningar till anställda	101	412
Nettobeloppet redovisas i följande post i balansräkningen
Avsättningar till pensioner	101	412
Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder
Sverige	82	388
Österrike	20	18
USA	-5	3
Tyskland	4	3
Nettobelopp i balansräkningen	101	412

De oredovisade aktuariella förlusterna uppgår till 1 013 MSEK (556). Aktuariella förluster beräknas som skillnaden mellan pensionsförpliktelse och skuld enligt balansräkningen. Överstiger pensionsförpliktelsen skulden med mer än 10 procent amorteras den del som överstiger 10 procent över den återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av förmånsbaserade planer. Enligt ovanstående beräkning överstiger de aktuariella förlusterna mer än 10 procent av 2007 års pensionsförpliktelse, vilken uppgår till 4 679 MSEK. Detta innebär att skillnaden mellan 468 MSEK och 1 013 MSEK fördelas över förväntad återstående tjänstgöringstid.

Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbestämda planer. Den totalt dominerande planen är ITP-planen och den näst största planen avser statlig ålderspension.

Oredovisade aktuariella förluster

Koncernen

MSEK	2007	2006	2005	2004
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	4 679	4 449	4 187	3 854
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	3 565	3 481	805	577
Nettobelopp i balansräkningen	101	412	2 939	3 034
Vinst (+)/ Förlust (-)	-1 013	-556	-443	-243

Den oredovisade aktuariella förlusten ökade under 2007 med 457 MSEK vilket i huvudsak beror på aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar och på ändrade dödlighetsantaganden enligt Finansinspektionen.

Förändringar av den i balansräkningen redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer

Koncernen

MSEK	2007	2006
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari	412	2 939
Utbetalda ersättningar	-158	-152
Insättning till pensionsstiftelse	-283	-2 566
Kostnad redovisad i resultaträkningen	130	190
Effekter av förvärvade/avyttrade verksamheter	-	20
Försäkringspremie	-	-20
Uttag av medel från pensionsstiftelse	-	1
Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december	101	412

Förändring av förvaltningstillgångar

Koncernen

MSEK	2007	2006
Verkligt värde 1 januari	3 481	805
Förväntad avkastning	183	108
Uttag	-3	-1
Betald ersättning för överförd verksamhet	-	-20
Reglering	-	-16
Insättningar	283	2 566
Aktuariell förlust/vinst	-372	39
Omräkningsdifferenser	-7	-
Verkligt värde 31 december	3 565	3 481

Kostnad redovisad i resultaträkningen

Koncernen

MSEK	2007	2006
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period	137	134
Räntekostnad på förpliktelsen	178	155
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-183	-108
Amortering av aktuariella förluster	10	9
Omvärdering	-12	-
Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen	130	190
Kostnad avgiftsbestämda planer	495	509
Löneskatt	107	117
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	732	816

Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen:

Koncernen

MSEK	2007	2006
Kostnad för sålda varor	564	589
Försäljningskostnader	55	64
Administrationskostnader	74	64
Forskning och utveckling	46	43
Finansiella kostnader	-7	56
Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning	732	816
Avkastning på förvaltningstillgångar
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	-189	147
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-183	-108
Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året	-372	39

Räntekostnad och amortering av aktuariella förluster med avräkning av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.

Inom Saab finns tre olika typer av tryggande av förmånsbestämda planer. Planerna är tryggade genom skuldföring i egen balansräkning, pensionsstiftelse eller finansiering genom försäkring i Alecta. Till den del som tryggandet är säkrat genom försäkring i Alecta, avser detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare och redovisas enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42. För räkenskapsåret 2007 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas

därför som en avgiftsbestämd plan. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152 procent (143). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

Koncernen

Procent	2007	2006	2005	2004
De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)
Diskonteringsränta den 31 december	4,50	4,00	3,90	4,51
Förväntad avkastning på förvaltnings tillgångar den 31 december	5,00	5,00	4,30	3,97
Framtida löneökning	3,00	3,00	2,50	3,00
Framtida ökning av pensioner	2,00	2,00	1,70	2,00
Personalomsättning	5,00	5,00	5,00	5,00
Förväntad återstående tjänstgöringstid, år	11,3	11,3	11,3	11,5

Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld:

Diskonteringsränta: Värderingen har utgått från en räntekurva uppskattad efter svenska statliga realränteobligationer enligt Nelson-Siegel-metoden. Varje förväntat kassaflöde har diskonterats med en ränta för motsvarande löptid. För att nå en förväntad nominell avkastning har förväntningarna om inflation lagts till.

Förväntad avkastning på placeringstillgångar: Tillgångarna som är placerade i Saabs pensionsstiftelse är till 61 procent placerade i räntebärande obligationer och till 39 procent i aktier och liknande värdepapper. Förväntad avkastning är 4 procent på räntebärande obligationer och 7 procent på aktier och liknande värdepapper.

Långsiktigt löneökningsantagande: Löneökningen antas vara lika hög som ökningen av inkomstbasbeloppet. Detta innebär att Saab förväntas uppleva samma löneökningar som samhället i helhet.

Långsiktig ökning av inkomstbasbeloppet: Data från SCB gällande löneökningar i den privata sektorn ger ett historiskt snitt under perioden 1974–2000 på cirka 1 procent över inflationen.

Långsiktigt inflationsantagande: Det långsiktiga inflationsantagandet utgår från Riksbankens inflationsmål som är 2 procent, vilket även ligger kring marknadens implicita förväntningar som kan utläsas som skillnaden mellan nominella och reala obligationer. Det kan betonas att värderingens känslighet för inflationsantagandet är begränsad då diskonteringsräntan utgår ifrån en real räntekurva.

Dödlighetsantagandet: Dödlighetsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2007:24). Antagandet baseras på Makehamformler för män och kvinnor.

Giftermålsantagandet: Giftermålsantagandet är detsamma som föreskrivs av Finansinspektionen (FFFS 2001:13).

Personalomsättning: Sannolikheten att en person slutar antas vara 5 procent per år.

Moderbolagets pensionsförpliktelser

Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser.

Moderbolaget

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
FPG/PRI-pensioner	131	-
Övriga pensioner	73	86
Övriga pensionsavsättningar	66	74
Totalt	270	160
Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI	136	12

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras
efter mer än 12 månader	101	412	150	160

Aktiesparplan

Under 2007 infördes ett aktiesparprogram där intjäning sker från 2008. Programmet kommer redovisas enligt IFRS 2, vilket innebär att kostnader baseras på verkligt värde av incitamentsprogrammet vid tilldelningstidpunkten.

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES FÖRMÅNER

Ersättning till styrelseledamöter

Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till styrelseledamöterna till 2 875 000 SEK (2 875 000) och utgår med 1 000 000 SEK (1 000 000) till ordföranden och med 375 000 SEK (375 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen.

BAE Systems nominerade styrelseledamöter, Michael O'Callaghan och George Rose båda anställda i BAE Systems, har avstått från styrelsearvode med hänvisning till BAE Systems koncernpolicy.

För revisionsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Peter Nygårds arvode på 120 000 SEK (100 000) och utskottets ledamöter Lennart Johansson och Per-Arne Sandström 70 000 SEK (50 000) vardera.

För ersättningsutskottets arbete uppbar dessutom utskottets ordförande Lena Treschow Torell arvode på 120 000 SEK (50 000) och utskottets ledamot Marcus Wallenberg 70 000 SEK (100 000). George Rose har avstått från arvode med hänvisning till BAE Systems koncernpolicy.

Ersättning till verkställande direktören

Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchef Åke Svensson, består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen är baserad på en målbonus med för varje år bestämda kvantitativa och kvalitativa mål. Målbonusen kan maximalt uppgå till 50 procent av årlig fast lön. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott med de av stämman fastställda ersättningsprinciperna.

Verkställande direktören har rätt att delta i det aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda.

Under år 2007 har till verkställande direktören utgått lön, tantiem och dylikt och andra förmåner om 7 246 798 SEK (6 263 019), varav bonus, avseende 2006, utgör 1 564 000 SEK (1 540 000) och övriga förmåner, inklusive bilförmån, 17 192 SEK (16 512).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar. För år 2007 uppgick kostnaden inklusive ITP för verkställande direktörens pension till 2 353 923 SEK (2 069 356).

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare en årslön i avgångsvederlag. Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Ersättning till andra ledande befattningshavare

Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick under 2007 till 13 personer (11) bestående av ställföreträdande koncernchef, vice verkställande direktörer och koncernstabschefer. Erik Löwenadler ingår i koncernledningen från och med 1 januari 2007. Lars Granlöf ingår i koncernledningen från och med 1 juni 2007. Jan Nygren lämnade koncernledningen den 30 juni 2007. Helena Stålnert lämnade koncernledningen den 30 april och ersattes från och med 1 maj till och med den 31 december 2007 av Anders Florenius. Ingemar Andersson lämnade koncernledningen den 24 september 2007.

Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen är en målbonus som är baserad på koncernens orderingång, rörelseresultat och effektivitet. Målbonusen uppgår i de flesta fall till 25 procent av fast lön och i några fall till 35 procent av fast lön. Ett målbonusavtal upprättas årligen och undertecknas av verkställande direktören. Reglerna för målbonus finns fastställda i ett av verkställande direktören utgivet dokument. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan föreläggs ersättningsutskottet samt styrelsen för godkännande.

Samtliga befattningshavare har rätt att delta i det aktiesparprogram som årsstämman beslutade om 2007 och som riktar sig till bolagets samtliga anställda.

År 2007 har till kretsen andra ledande befattningshavare utgått lön, bonus och andra förmåner om 35 472 009 SEK (31 732 429), varav bonus, avseende 2006, utgör 4 445 500 SEK (4 569 100) och övriga förmåner, inklusive bostads- och bilförmån, 360 942 SEK (358 680).

Pensionsvillkor

Pensionsåldern för andra ledande befattningshavare, med undantag för tre personer som har 62 år och två personer som har 65 år, är 60 år. För nya befattningshavare tillämpas från och med 1 januari 2005 pensionsåldern 62 år.

Utöver ITP eller motsvarande ITP är 11 personer i gruppen (10) anslutna till Saab-planen, som är avgiftsbestämd och oantastbar. Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom

ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år och 65 år.

Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget.

För två personer i kretsen ledande befattningshavare utgör den totala pensionskostnaden 35 procent av den fasta lönen.

Pensionsutfästelserna är oantastbara. För år 2007 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till 12 802 054 SEK (13 122 887). Andra ledande befattningshavare äger rätt – respektive skyldighet om bolaget så begär – att avgå med pension tidigast vid avtalad pensionsålder, 60 eller 62 år. Ålderspensionen fram till ordinarie pensionstillfälle vid 65 års ålder följer Saab-planen.

Nya pensionsavtal utformas enligt den avgiftsbestämda Saab-planen.

Villkor för avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhålls inte någon ny anställning utgår ytterligare sex månader i avgångsvederlag. För anställd före den 1 januari 2005 och som uppnått 55 års ålder erhålls ytterligare sex månader i avgångsvederlag.

Lön under uppsägningstid samt avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning, under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.

Sammanställning av ersättningar och övriga förmåner under året

SEK	Grundlön styrelse arvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Totalt
Styrelsens ordförande	1 000 000	-	70 000	-	1 070 000
Övriga styrelse leda­möter	1 875 000	-	380 000	-	2 255 000
VD och kon cernchef Åke Svensson	5 665 606	1 564 000	17 192	2 353 923	9 600 721
Andra ledande befatt­nings havare	30 665 567	4 445 500	360 942	12 802 054	48 274 063
Totalt	39 206 173	6 009 500	828 134	15 155 977	61 199 784

Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i ekonomisk översikt.

NOT 38

AVSÄTTNINGAR

Koncernen

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Avsättningar som är långfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	1 443	1 369
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	28	34
Förlustkontrakt	103	138
Övrigt	405	420
Totalt	1 979	1 961
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Åtaganden avseende regionalflyg	285	190
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	123	237
Förlustkontrakt	152	439
Övrigt	192	243

Moderbolaget

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Åtaganden avseende regionalflyg	900	929
Utgifter för omstruktureringsåtgärder	39	52
Förlustkontrakt	165	293
Övrigt	359	252
Totalt	1 463	1 526

Totalt 752 1 109

Åtaganden avseende regionalflyg

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2007	1 559	929
Belopp som tagits i anspråk under året	-213	-96
Omklassificering	88	67
Omräkningsdifferenser och övrigt	294	-
Utgående balans 31 december 2007	1 728	900

Utgifter för omstruktureringsåtgärder

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2007	271	52
Avsättningar som gjorts under året	41	36
Belopp som tagits i anspråk under året	-153	-42
Outnyttjade belopp som har återförts	-8	-7
Utgående balans 31 december 2007	151	39

Förlustkontrakt

Koncernen	Moderbolaget
577	293
66	47
-	143
-365	-314
-5	-2
-18	-2
255	165

Övriga avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2007	663	252
Avsättningar som gjorts under året	171	144
Förvärvat via rörelseförvärv	-	55
Belopp som tagits i anspråk under året	-226	-172
Outnyttjade belopp som har återförts	-30	-32
Omklassificering	4	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	15	112
Utgående balans 31 december 2007	597	359

Totala avsättningar

MSEK	Koncernen	Moderbolaget
Ingående balans 1 januari 2007	3 070	1 526
Avsättningar som gjorts under året	278	227
Förvärvat via rörelseförvärv	-	198
Belopp som tagits i anspråk under året	-957	-624
Outnyttjade belopp som har återförts	-43	-41
Omklassificering	92	-
Omräkningsdifferenser och övrigt	291	177
Utgående balans 31 december 2007	2 731	1 463

Betalningar

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Belopp varmed avsätt ningen förväntas betalas efter mer än tolv månader	1 979	1 961	1 237	1 145

Åtaganden avseende regionalflyg

Förväntade underskott inom den framtida leasingverksamheten samt åtaganden knutna till produkt- och luftvärdighetsansvar.

Omstrukturering

Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning.

Förlustkontrakt

Avsättningar för förlustkontrakt avser i huvudsak Helikopter 14 och ett projekt inom området flygburen radar.

ÖVRIGA SKULDER

NOT 40

UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

2006-12-31
-
254
88
342
28
126
183
172
225
281
100
1 115

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 36 118

Moderbolaget

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Mervärdesskatt	63	62
Avdragen preliminärskatt	190	110
Skuld till kund	16	281
Övrigt	165	150
Totalt	434	603

Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen - 80

I övriga skulder för moderbolaget ingår både räntebärande och icke räntebärande skulder. För jämförelse med koncernen se även not 35.

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Upplupna kostnader
Kostnader för kund åtaganden regionalflyg	339	654	339	559
Semesterskuld	752	703	555	385
Ej ankomna fakturor	432	443	341	298
Upplupna leasingkostnader	203	238	-	-
Sociala avgifter	490	459	347	282
Upplupna räntor	25	27	25	12
Upplupna projektkostnader	1 426	1 149	721	218
Personalskulder	180	342	112	144
Äldreavgångar och övertalighet	25	89	20	83
Värde kontrakterade flöden	47	310	-	-
Skadereserver	56	50	1	7
Royalty och kommission	13	35	-	-
Övrigt	260	242	93	189
Summa upplupna kostnader	4 248	4 741	2 554	2 177
Förutbetalda intäkter
Förskottsfakturering	3 636	3 749	2 360	1 987
Balanserade värde förändringar avseende rull ningar av termins­kontrakt	388	537	657	527
Balanserad projektränta	333	272	333	272
Övrigt	183	72	50	27
Summa förutbetalda intäkter	4 540	4 630	3 400	2 813
Totalt	8 788	9 371	5 954	4 990

NOT 41

Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Finansiella tillgångar inom koncernen består främst av kundfordringar, upplupna intäkter, långa räntebärande fordringar, likvida medel och derivatinstrument med positiva marknadsvärden. Saabs finansiella skulder består främst av räntebärande skulder, leverantörsskulder, upplupna kostnader och derivatinstrument med negativa marknadsvärden. Nedanstående tabeller visar en fördelad balansräkning kategoriserad och klassificerad enligt IAS 39. En utförligare beskrivning av kategorierna i tabellen finns i not 1, Redovisningsprinciper.

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder 2007	Värde rat till verkligt värde i resul taträk ningen avse ende handel	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende övrigt	Låne- och kundford ringar	Finansiella skulder	Derivat som identifie rats som kassaflö dessäkring	Derivat som identifie rats som verkligt värde säkring	Finansiell leasing	Totala finansiella tillgångar och skulder	Icke- finan siella tillgångar och skulder	2007- 12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-	7 940	7 940
Materiella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-	3 932	3 932
Leasingtillgångar	-	-	-	-	-	-	187	187	1 635	1 822
Andelar i intresseföretag	-	-	-	-	-	-	-	-	318	318
Finansiella placeringar	-	233	-	-	-	-	-	233	-	233
Långfristiga fordringar	-	-	960	-	-	-	-	960	-	960
Uppskjutna skattefordringar	-	-	-	-	-	-	-	-	542	542
Varulager	-	-	-	-	-	-	-	-	5 383	5 383
Derivat
Valutaterminer	37	-	-	-	245	149	-	431	-	431
Valutaoptioner	2	-	-	-	-	-	-	2	-	2
Elderivat	33	-	-	-	-	-	-	33	-	33
Övriga derivat	13	-	-	-	-	-	-	13	-	13
Övriga fordringar	12	-	9 755	-	-	-	-	9 767	497	10 264
Likvida medel	-	-	858	-	-	-	-	858	-	858
Tillgångar som innehas för försäljning	-	-	-	-	-	-	-	-	1 070	1 070
Summa tillgångar	97	233	11 573	-	245	149	187	12 484	21 317	33 801
Eget kapital och skulder
Eget kapital	-	-	-	-	-	-	-	-	11 008	11 008
Avsättningar till pensioner	-	-	-	-	-	-	-	-	101	101
Uppskjutna skatteskulder	-	-	-	-	-	-	-	-	1 263	1 263
Avsättningar	-	-	-	-	-	-	-	-	2 731	2 731
Leasingåtaganden	-	-	-	-	-	-	204	204	-	204
Förskott från kunder	-	-	-	-	-	-	-	-	2 558	2 558
Räntebärande skulder	-	-	-	3 660	-	-	-	3 660	-	3 660
Derivat
Valutaterminer	68	-	-	-	180	106	-	354	-	354
Valutaoptioner	6	-	-	-	-	-	-	6	-	6
Ränteswappar	41	-	-	-	-	-	-	41	-	41
Övriga derivat	13	-	-	-	-	-	-	13	-	13
Övriga skulder	-	-	-	5 483	-	-	-	5 483	5 992	11 475
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-	-	-	-	-	-	-	-	387	387
Summa eget kapital och skulder	128	-	-	9 143	180	106	204	9 761	24 040	33 801

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder 2006	Värde rat till verkligt värde i resul taträk ningen avse ende handel	Värderat till verkligt värde i resultat räkningen avseende övrigt	Låne- och kundford ringar	Finansiella skulder	Derivat som identifie rats som kassaflö dessäkring	Derivat som identifie rats som verkligt värde säkring	Finansiell leasing	Totala finansiella tillgångar och skul der	Icke finansiella tillgångar och skulder	2006- 12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-	7 821	7 821
Materiella anläggningstillgångar	-	-	-	-	-	-	-	-	4 591	4 591
Leasingtillgångar	-	-	-	-	-	-	334	334	2 083	2 417
Andelar i intresseföretag	-	-	-	-	-	-	-	-	270	270
Finansiella placeringar	-	122	-	-	-	-	-	122	-	122
Långfristiga fordringar	-	-	991	-	-	-	-	991	-	991
Uppskjutna skattefordringar	-	-	-	-	-	-	-	-	362	362
Varulager	-	-	-	-	-	-	-	-	4 957	4 957
Derivat
Valutaterminer	-	-	-	-	72	420	-	492	-	492
Valutaoptioner	10	-	-	-	-	9	-	19	-	19
Ränteswappar	1	-	-	-	-	-	-	1	-	1
Övriga derivat	26	-	-	-	-	-	-	26	-	26
Övriga fordringar	17	-	8 571	-	-	-	-	8 588	587	9 175
Likvida medel	-	-	1 393	-	-	-	-	1 393	-	1 393
Tillgångar som innehas för försäljning	-	-	-	-	-	-	-	-	134	134
Summa tillgångar	54	122	10 955	-	72	429	334	11 966	20 805	32 771
Eget kapital och skulder
Eget kapital	-	-	-	-	-	-	-	-	10 025	10 025
Avsättningar till pensioner	-	-	-	-	-	-	-	-	412	412
Uppskjutna skatteskulder	-	-	-	-	-	-	-	-	789	789
Avsättningar	-	-	-	-	-	-	-	-	3 070	3 070
Leasingåtaganden	-	-	-	-	-	-	457	457	-	457
Förskott från kunder	-	-	-	-	-	-	-	-	3 642	3 642
Räntebärande skulder	-	-	-	1 654	-	-	-	1 654	-	1 654
Derivat
Valutaterminer	-	-	-	-	-	112	-	112	-	112
Valutaoptioner	-	-	-	-	-	2	-	2	-	2
Ränteswappar	33	-	-	-	-	-	-	33	-	33
Elderivat	2	-	-	-	-	-	-	2	-	2
Övriga derivat	23	-	-	-	-	-	-	23	-	23
Övriga skulder	9	-	-	6 175	-	-	-	6 184	6 364	12 548
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-	-	-	-	-	-	-	-	2	2
Summa eget kapital och skulder	67	-	-	7 829	-	114	457	8 467	24 304	32 771

Saabs finansiella tillgångar och skulder, kontraktuella åtaganden i orderstocken samt utestående fastprisofferter ger upphov till finansiella risker av olika slag, vilka främst hanteras med olika derivatinstrument.

Saab använder sig av derivatinstrument främst i syfte att:

• omvandla framtida förväntade kommersiella kassaflöden i utländsk valuta till SEK •
• omvandla upplåning i SEK, alternativt överskott i SEK, till de valutor i vilka tillgångarna är denominerade (avser främst flygplan som Saab äger inom leasingflottan) •
• omvandla räntebindningstiden för leasingkontrakt för att möta hyresintäkter samt önskad räntebindning för övriga tillgångar och skulders finansiering. •

Finansiell riskhantering inom koncernen

Saab är i sin verksamhet, utöver affärsrisker, exponerat för olika slags finansiella risker såsom valuta-, ränte-, likviditets-, motparts- och kreditrisker. Verksamheten består också till stora delar av långa projekt, vilket ökar komplexiteten i den finansiella exponeringen. Koncernen har en av styrelsen fastställd finanspolicy med riktlinjer och regler för hantering av de finansiella riskerna och för finansverksamheten i stort. Av finanspolicyn framgår att de finansiella risker som är förbundna med den normala affärsverksamheten ska minimeras, det vill säga finansiell riskneutralitet ska eftersträvas.

Det övergripande ansvaret för att hantera koncernens finansiella risker samt utveckla metoder och principer för att hantera finansiella risker ligger inom koncernstab Finans. Hanteringen av de finansiella riskerna är centraliserad till koncernens internbank, Saab Treasury, och hanteringen av försäkringar är centraliserad till koncernens försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB. Vidare hanteras kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor inom koncernstab Finans. Den övergripande principen i finanspolicyn är decentraliserat säkringsansvar och centraliserat tradingansvar, det vill säga att respektive affärsenhet använder någon av koncernstab Finans funktioner för att minimera risken. För att tillvarata stordriftsfördelar och synergieffekter, samt för att minimera hanteringsrisker, genomförs de externa transaktionerna av Saab Treasury eller Lansen Försäkrings AB.

Saab Treasury ansvarar för koncernens likviditetshantering, finansiering, internbank, trading, den externa hanteringen av ränte- och valutarisker samt hantering av elprisrisker. Saab Treasury hanterar transaktioner som görs mot interna bolag och affärsenheter genom netting eller affärer med externa motparter. Vidare har Saab avtalat med extern part avseende hantering av koncernens elprisrisker genom diskretionär förvaltning.

Saab Treasury bedriver verksamheten i fem olika portföljer som styrs riskmässigt av riskmått uttryckt som Value at Risk (VaR). VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilken baseras på historiska kursrörelser och korrelationer och är praxis inom det finansiella området. Metoden ger ett mått på det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar och 99 procents sannolikhet. Genom VaR kan risk för olika tillgångsslag aggregeras till ett enda riskmått. Saab Treasurys middle-office-funktion rapporterar enligt definierade riskmått respektive portföljs risk på daglig basis till koncernledningen.

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna negativt påverkar resultatet och kassaflödet. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt:

• resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (ekonomisk och transaktionsexponering) •
• resultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat omräknas till SEK (omräkningsexponering) •
• resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska koncernföretagens tillgångar och skulder omräknas till SEK (omräkningsexponering). •

I hanteringen skiljer Saab på tre typer av exponering; ekonomisk exponering, transaktionsexponering och omräkningsexponering. Omräkningsexponeringen omfattar nettotillgångar i utländsk valuta och uppstår i samband med förvärv. Den ekonomiska- och transaktionsmässiga exponeringen illustreras nedan.

	Ramavtal
Offerter	Orderstock
Ekonomisk exponering	Transaktionsexponering	Ekonomisk exponering	Tid

Lämnade offerter med fasta priser utgör en valutarisk. Orderstocken innehåller kontrakterade flöden och därmed ingen osäkerhet om kassaflödena verkligen inträffar och utgör därmed en transaktionsexponering. Ramavtal kan sägas innehålla både transaktions- och ekonomisk exponering. Den transaktionsmässiga exponeringen uppstår vid avrop från ramavtalet som övergår till orderstock och den ekonomiska exponeringen för framtida förväntade kassaflöden, dels i tiden, dels i volymen.

Ramavtal finns inom affärsenhet Saab Aerostructures för de olika programmen gentemot Airbus och Boeing med i huvudsak fastprisåtagande i USD och EUR.

Ekonomisk exponering

Valutarisker i samband med lämnade offerter begränsas genom offert i egna kostnadsvalutor alternativt offert med valutaklausuler.

Enligt Saabs finanspolicy ska de operativa enheterna i samband med avlämnande av fastprisoffert i utländsk valuta, med motvärdet lägre än 500 MSEK, teckna en så kallad offertförsäkring hos Saab Treasury. En offertförsäkring innebär att Saab Treasury säkrar valutarisken genom en kombination av terminer och optioner. Andelen terminer och optioner bestäms av den förväntade sannolikheten för affär. Säkringar av större fastprisofferter med valutarisk görs i regel med optioner och beslutas av koncernledningen.

Risken i säkringarna styrs av ett riskmått baserat på en sannolikhetsvägd VaR. Sannolikheten för affär multipliceras med VaR för de externa säkringarna kopplade till offerterna. Den sannolikhetsvägda VaR uppgick vid årets slut till 0,5 MSEK (4,2). Nedanstående tabell visar utestående nettosäkringar per valuta vid årsskiftet för att säkra risken i utestående offerter.

		Termin 1)		Optioner 2)	Summa säkring
Nettosäkring (miljoner)	2007	2006	2007	2006	2007	2006
USD	-48	-23	-52	-107	-100	-130
EUR	-80	-8	-20	-27	-100	-35
GBP	-1	-	-5	-	-6	-
CZK	-	-	-64	-	-64	-

1) Innehåller även sålda köpoptioner

2) Avser köpta säljoptioner

Limiten för risken utökades under 2007 till följd av en ökad volym fastprisofferter från 5 till 15 MSEK i VaR. Vid ett scenario där samtliga offerter vid samma tidpunkt förfaller med negativt utfall och ingen av de motsvarande säkringarna kan trädas ur, skulle portföljen stå med en exponering om 18 MSEK. Portföljen skulle således i detta läge överskrida limiten med 3 MSEK.

Den genomsnittliga kostnaden för att hantera fastprisofferter har varit 0,52 procent (0,45) av det säkrade beloppet. Under året gjordes nya offertförsäkringar för motsvarande 3 018 MSEK (2 027). Nettot av optionspremier var under året 24 MSEK (12), vilket motsvarar 0,79 procent (0,60) av det säkrade beloppet.

Nedanstående tabell visar hur säkringar av den ekonomiska risken har påverkat resultatet.

MSEK	2007	2006
Orealiserat resultat	-19	10
Realiserat resultat	21	28
Totalt resultat	2	38

Transaktionsexponering

Saabs finanspolicy föreskriver att kassaflödet i utländsk valuta (transaktionsexponeringen) för fasta order ska säkras. Denna säkring av valutor syftar till att säkra de beräknade bruttomarginalerna i orderstocken och större business case.

Den första säkringsåtgärden är alltid att utnyttja inkommande valuta till betalningar för inköp i samma valuta (netting). Vidare uppnås valutariskneutralitet antingen genom kontraktsformuleringar eller genom transaktioner på valutamarknaden med terminer. Valutasäkring görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning.

Under 2007 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 65 procent (65) av total omsättning. Eftersom stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stora nettoflöden i utländska valutor. Exponering som följer av detta minimeras aktivt genom att kontraktera exportkunder i SEK samt kontraktera leverantörer i kundkontraktsvalutan.

De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken är SEK, USD, EUR och GBP enligt nedanstående figur.

Av den totala orderstocken är 78 procent (80) i fasta priser med eller utan indexklausuler och resterande 22 procent (20) innehåller rörliga priser med index- och/eller valutaklausuler. Generellt är fasta priser mer förekommande i utländsk valuta. Nedanstående tabell visar fördelningen i prisstruktur i orderstocken, 47,3 miljarder SEK.

Valuta mot värde (miljar der)	Rörliga priser	Rörliga priser i % av total	Rörliga priser valuta	Rörliga priser valuta i % av total	Fasta priser	Fasta priser i % av total	Fasta priser med kost nads index	Fasta priser med kost­nads index i % av total
SEK	10,0	21	0,2	-	10,4	22	5,4	11
USD	0,2	-	-	-	7,8	17	1,7	4
EUR	0,3	1	0,2	-	3,5	7	1,7	4
GBP	0,1	-	-	-	2,0	4	0,8	2
Övriga	-	-	-	-	2,3	5	0,7	2
Summa	10,6	22	0,4	-	26,0	55	10,3	23

Orderstock i respektive valuta

I nedanstående tabell visas nettot av samtliga utestående terminskontrakt i respektive valuta uppdelade på förfallotidpunkt med syfte att säkra framtida kassaflöden från orderstocken. Med netto menas vad Saab har sålt minus köpt valuta på termin. Det är viktigt att understryka att nettot av terminerna inte direkt går att jämföra med orderstocken i respektive valuta. I vissa fall försöker affärsenheterna att till exempel omvandla kontraktskostnader från funktionell valuta till utländsk valuta.

	EUR		USD		GBP		ZAR		NOK		CAD		AUD		DKK
MSEK	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006	2007	2006
<90 dagar	-133	-90	-48	-389	-21	-92	310	618	-30	-452	-3	-7	-2	-	-	-24
91–180 dagar	-51	-19	-101	-67	-41	-7	263	86	10	-	-2	-2	-	-	-	-
181–210 dagar	27	-18	-72	-21	-6	-8	72	135	9	-	-	-	-	-	-	-
211–360 dagar	-45	-43	-25	-51	-14	-6	134	38	9	-	-1	-1	-	-2	-	-
1 år	-53	-53	-56	-55	-29	-69	251	202	-195	-	-	-2	-	-	-	-
2 år	-51	-8	-104	-21	-9	-4	99	103	-	-	-	-	-	-	-	-
3 år	-18	-4	-100	8	-7	1	52	29	-	-	-	-	-	-	-	-
4 år	-19	-11	-34	1	2	1	-	3	-	-	-	-	-	-	-	-
>5 år	-42	-33	-25	10	3	3	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Summa	-385	-279	-565	-585	-122	-181	1 181	1 214	-197	-452	-6	-12	-2	-2	-	-24

För säkringarna av transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning och det orealiserade nettoresultatet uppgick vid årsskiftet till 96 MSEK (398), se vidare under avsnittet Säkringsredovisning. Balanserade valutavinster vid terminsrullningar uppgick till 434 MSEK (537).

En riskanalys på de externa säkringarna isolerad från de underliggande kassaflödena visar att det föreligger en risk på 1 procent att under en vecka förlora 147 MSEK. I tabellen nedan visas hur stort värde som till 1 procent riskerar att förloras under en vecka i respektive valuta. Varje värde presenteras enskilt, det vill säga risken för varje valuta är framtagen utan hänsyn till rörelser i de övriga valutorna, vilket medför att risk per valuta inte summerar till den totala risken.

Valuta	CAD	EUR	NOK	CZK	ZAR	USD	GBP	CHF
VaR	1,3	32,2	0,5	1,6	16,2	95,3	41,7	0,5

Omräkningsexponering

Omräkningsexponeringen i koncernen innefattar verksamheten som bedrivs i utländska koncernföretag. Även vissa verksamheter som bedrivs i Sverige inom Saab Aircraft Leasing har sin ekonomiska miljö i USD (funktionell valuta) och räknas om från den funktionella valutan till SEK. Värdet av eget kapital som är utsatt för omräkningsexponering uppgick vid årsskiftet till 2 492 MSEK (1 748).

Nettotillgångar omräknat till SEK

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
USD	1 193	778
EUR	82	75
AUD	368	288
Andra valutor	849	607
Totalt	2 492	1 748

Valutarisken på koncernens resultat och eget kapital av omräkningseffekter (omräkningsexponeringen) kurssäkras inte enligt finanspolicyn.

Ränterisker

Saab är exponerat för ränterisk när marknadsvärdet på vissa balansposter påverkas av förändringar i underliggande räntor. Beroende på finansieringssituationen påverkas Saabs resultat direkt av förändringar i marknadsräntorna genom ett förändrat finansnetto och genom påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen.

Saab arbetar för att uppnå riskneutralitet avseende ränterisk genom att eftersträva likformig räntebindning på balansräkningens tillgångs- och skuldsida. Pensionsskulden, nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser, utgör den största ränterisken beroende på skuldens långa duration. Den totala ränterisken i Saab har kraftigt reducerats genom bildandet av Saab Pensionsstiftelse (2006) där matchning av ränterisken görs gentemot underliggande pensionsskuld. Ränterisker i koncernens finansiering hanteras inom Saab Treasury som hanterar all koncernintern finansiering. Utlåning till dotterbolag i utländsk valuta finansieras normalt i SEK vilken via valutaswapar växlas till dotterbolagens valuta. Ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner används för ränteriskhantering och ränteswappar i USD används främst för ränteriskhantering i leasingportföljen, vars ränterisk är helt matchad.

Likviditetshantering

Under 2007 har nettolikviditetssituationen förändrats från -261 MSEK till -2 802 MSEK. Under året har likviditeten varierat och överskottslikviditet har placerats som korta depositioner hos bankmarknaden. Finansiering av nettolikviditeten har skett genom utnyttjande av den tidigare upphandlade kreditfaciliteten. Likvida placeringar och räntebärande skulder framgår av nedanstående tabell.

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Tillgångar
Likvida medel	858	1 393
Summa likvida placeringar	858	1 393
Skulder
Skulder till kreditinstitut	2 612	579
Annan upplåning och övriga räntebärande skulder	1 048	1 075
Summa räntebärande skulder	3 660	1 654
Nettolikviditet	-2 802	-261
Tillkommer räntebärande fordringar	1 276	1 278
Avgår avsättningar för pensioner	101	412
Nettolikviditet inklusive räntebärande fordringar och efter avdrag för pensionsskuld	-1 627	605

Per den 31 december 2007 var räntebärande fordringar plus likvida placeringar minus skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder -1 527 MSEK (1 017) med ett genomsnitt under året på 219 MSEK (2 087). Under året har 132 MSEK erhållits som ränteintäkter och 95 MSEK betalats i räntekostnader. Ränterisken i lånen för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var -9 KSEK (2) den 31 december 2007. Moderbolaget tog vidare upp finansiering på 975 MNOK i samband med förvärvet av Aker Holding AS under december 2007. Saabs investering uppgick till cirka 1,2 miljarder NOK, varav cirka 80 procent finansierats via ovannämnda lån. Saabs risk i lånet har reducerats genom avtal som säkrar denna del av det investerade kapitalet, varför transaktionerna i balansräkningen redovisas netto som en fordran enligt not 27.

Refinansieringsrisker

Med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Den 31 december 2007 hade Saab en nettolikviditet uppgående till -2 802 MSEK (-261) efter avdrag för skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder på 3 660 MSEK (1 654). Nettolikviditeten inklusive räntebärande fordringar och efter avsättningar för pensioner är -1 627 MSEK (605). Av de likvida placeringarna på 858 MSEK (1 393) var 10 MSEK (10) pantsatta som handelssäkerhet gentemot OMX.

Räntebärande skulder på 3 660 MSEK (1 654) utgörs främst av kort finansiering 2 612 MSEK (44) och skulder till joint ventureföretag 1 041 MSEK (999). Under 2007 såldes fastigheten Veddesta inkluderande lån på 524 MSEK (536). Nedanstående tabell visar förfallotidpunkter på utestående räntebärande skulder (3 660 MSEK).

MSEK	2008	2009	2010
Skulder till kredit­institut	2 585	2	16
Annan upplåning och räntebärande skulder	1 057	-	-
Totalt	3 642	2	16

Den korta finansieringen utgörs av korta dragningar på den kreditfacilitet som upphandlades 2005. Kreditfaciliten har ett motvärde på 4 000 MSEK och syftar till att fungera som backup och kortfristig finansiering av exempelvis förvärv eller rörelsekapital. Faciliteten är ett så kallat klubblån gentemot åtta banker och förfaller 2012. Under år 2007 utnyttjades optionen att förlänga lånelöftet till 2012. Kreditmarginalen är 0,25 procent över STIBOR eller motsvarande beroende på i vilken valuta faciliteten utnyttjas och löftesprovisionen är 0,08 procent per år på den icke utnyttjade andelen. Inga finansiella covenants föreligger. Vid årsskiftet utnyttjades 2 500 MSEK (0) av kreditfaciliteten.

Styrelsen beslutade i december 2007 att etablera ett företagsscertifikat med ett rambelopp på 3 000 MSEK på den svenska räntemarknaden. Vidare kommer backup-facilitet för certifikaten att etableras. Syftet med certifikatet är att ersätta den kortfristiga finansieringen via klubblånet och därmed säkerställa en outnyttjad backup-facilitet om 4 000 MSEK.

Saab möter i sin löpande affärsverksamhet även krav på garantier, framförallt som säkerhet för förskott från kunder och för fullgörande av kontraktsåtaganden. Vissa sådana garantier är av on-demand-typ, som kan utgöra en likviditetsrisk, se vidare not 42.

Saab har som policy att försäkra on-demand-garantier i större projekt mot oberättigat utnyttjande. Denna möjlighet utnyttjas främst i kontrakt där motparten tillhör kategorin utvecklingsland enligt Exportkreditnämndens (EKN) definition. Försäkringar kan erhållas från statliga garantiinstitut eller från den privata försäkringsmarknaden.

Övriga finansiella skulder avser leverantörsskulder och upplupna kostnader som omsätts inom ordinarie verksamhet.

Kredit- och motpartsrisker

Saab har i sin löpande affärsverksamhet kreditrisker på kunder och leverantörer.

Kundkreditrisker

Utestående kundfordringar utgör en kreditrisk där koncernen kan förlora pengar. Den 31 december 2007 var kundfordringarna 3 724 MSEK (3 324). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 81 procent (79) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 71 procent (65) av totalen. Där motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- och/eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN. I samband med kontantaffärer kräver Saab regelmässigt att remburs öppnas till Saabs förmån för att säkerställa att betalning erhålls.

Nedskrivningar på kundfordringar uppgick till 26 MSEK (33) vilket motsvarar 0,7 procent av den totala kundfordringsstocken (1,0). Nedskrivningar på kundfordringar har förändrats enligt nedan.

MSEK	2007	2006
Nedskrivningar, 1 januari	-33	-26
Nedskrivningar av potentiella förluster	-12	-15
Återföring av tidigare nedskrivningar	16	5
Faktiska kreditförluster	3	3
Nedskrivningar, 31 december	-26	-33

Nedanstående tabell visar en åldersanalys av koncernens förfallna kundfordringar:

MSEK	2007-12-31	2006-12-31
<30 dagar	564	695
30 till 90 dagar	153	58
91 till 180 dagar	99	43
>181 dagar	200	86
Förfallna kundfordringar	1 016	882

Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank- och/ eller försäkringsgarantier, alternativt gentemot stater, är kreditrisken låg trots förfallna kundfordringar.

Leverantörskreditrisker

Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk där koncernen kan förlora pengar. Den 31 december 2007 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för 699 MSEK (599). Koncernens policy är att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott.

Exportfinansiering

Kundfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av koncernens produkter. Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering. Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundernas krav. Saab levererar till kund och erhåller betalning från kreditgivande institut direkt. För att begränsa riskexponeringen säljs riskerna ut på marknaden till banker och statliga garantiinstitut.

Finansiell kreditrisk

Den finansiella kreditrisken består dels av investeringar i värdepapper, dels av kreditrisker på banker genom depositioner och/eller marknadsvärdet på utestående derivatinstrument. Investeringar i värdepapper har gjorts i värdepapper vars lägsta kort- och långfristiga kreditbetyg är A1/P1 respektive A-1/A, enligt Moody's och Standard & Poor's. Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (BIS). Den 31 december 2007 uppgick motpartriskerna till 1 343 MSEK (1 311), varav bostadsfinansieringsinstitut och utlåning till banker 201 MSEK (646). För att begränsa kreditrisken gentemot banker har Saab ingått nettingavtal, ISDA-avtal, för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat.

Elprisrisker

Priset på el påverkar direkt koncernens resultat och rörelsemarginal. De svenska enheterna förbrukar cirka 220 MWh per år med en spotprisrisk på 2,2 MSEK per öres förändring av elpriset. För att minimera risken på Saabs rörelsemarginal säkras framtida förbrukning av el mot förändringar i spotpriset. Detta sker genom en säkring av prognostiserad framtida förbrukning enligt en trappstegsmodell där 100 procent av kommande kvartals förbrukning är prissäkrad. Säkringsgraden går sedan ner linjärt per kvartal till och med kvartal 13.

Hanteringen av elhandelderivat bedrivs genom ett diskretionärt förvaltningsmandat, där förvaltaren har mandat att ta risk i relation till benchmark (säkringsstrategin) med motsvarande 1,2 MSEK (0,4) uttryckt som VaR. Marknadsvärdet av elderivat var per årsskiftet 33 MSEK (-2) och påverkar koncernens resultat positivt.

Trading

Styrelsen har givit ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument, trading, på 20 MSEK, uttryckt enligt VaR. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2007 blev tradingresultatet 18 MSEK (22), vilket redovisas under övriga rörelseintäkter. Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till 1,6 MSEK (2,5).

Pensionsstiftelse

Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtagande. Saab Pensionsstiftelse ingår inte i koncernredovisningen.

Stiftelsens tillgångar förvaltas med målsättning att reducera ränterisken genom att matcha durationen i skulden mot räntebärande tillgångar samt att optimera avkastningen på kapitalet inom given placeringspolicy. Investeringar görs i räntebärande papper vars emittent har lägst AA (Aa) i kreditrating enligt Standard & Poor's och Moody's, aktie- och hedgefonder samt strukturerade produkter. Placeringspolicyn är dynamisk och är en funktion av risken att understiga den absoluta golvnivån i konsolidering på 70 procent, det vill säga marknadsvärdet av stiftelsens tillgångar i förhållande till marknadsvärdet av pensionsskulden enligt IAS 19-beräkningar (se vidare under not 34 för antaganden för skuldberäkning). Saab Pensionsstiftelse hade per den 31 december 2007 räntematchat 50 procent (48) av skuldens framtida utbetalningar. Av stiftelsens kapital var 61 procent (84) investerat i räntebärande tillgångar och resterande 39 procent (16) i aktieoch hedgefonder och strukturerade produkter.

Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var 3 304 MSEK (3 234) den 31 december 2007 och årets avkastning var -5,0 procent (6,4). Under 2007 betalades gottgörelse från stiftelsen med 1 MSEK (0). Konsolideringsgraden var per den 31 december 2007, 84 procent (89) jämfört med bildandet då konsolideringsgraden var 86 procent. Den negativa utvecklingen i konsolideringsgraden beror till största delen på nya aktuariella antaganden som har använts vid beräkning av skulden under 2007.

Säkringsredovisning

Saabs finanspolicy föreskriver att in- och utbetalningar avseende fasta ordrar i utländsk valuta (transaktionsexponeringen) ska valutasäkras. Genom valutasäkringen elimineras valuta- och ränterisken och således säkras de beräknade bruttomarginalerna i orderstocken. För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpades säkringsredovisning vid utgången av 2007.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas på valutaterminer och valutaswappar som används för säkring av framtida in- och utbetalningar i utländsk valuta, huvudsakligen för de derivat som ingåtts efter den 31 december 2006. De derivat som ingicks före den 31 december 2006 och som redovisades som kassaflödessäkringar 2006 har redovisats på samma sätt under 2007. Kassaflödessäkringarna förväntas påverka resultaträkningen den period de säkrade flöderna inträffar förutom de kassaflödessäkringar som avser tillverkning mot lager, vilka påverkar resultaträkningen först den dag leverans sker till kund. Säkringsreserven före skatt uppgick till 111 MSEK (72), varav värdet på derivat är 65 MSEK (72) och kassaeffekter som uppstått vid rullning av derivat 46 MSEK (0). För information om det belopp som redovisades i eget kapital samt det belopp som togs bort från eget kapital och redovisades i resultaträkningen 2007, se not 33, Eget kapital. I tabellen nedan visas de kassaflöden som motsvarar de derivat som har kassaflödessäkrats under 2007 respektive 2006. Beloppen är uttryckta i miljoner i lokal valuta.

Kassaflödessäkring har även tillämpats på ett lån vilket säkrades genom en ränteswap i syfte att uppnå önskad räntebindning. Lånet återbetalades under 2007 och Saab har vid utgången av 2007 inga säkringsredovisade ränteswapavtal.

Säkringsredovisning till verkligt värde

Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas huvudsakligen på valutaterminer och valutaswappar som används för säkring av framtida in- och utbetalningar i utländsk valuta för de derivat som ingåtts till och med 31 december 2006.

Nedanstående tabell visar marknadsvärdet på de valutaderivat som har säkringsredovisats till verkligt värde. För information om påverkan på årets resultat av de vinster och förluster på derivat som säkringsredovisas till verkligt värde och den säkrade postens påverkan på årets resultat, se not 6, Övriga rörelsekostnader.

Säkringsredovisning till verkligt värde (MSEK)	Marknadsvärde 2007	Marknadsvärde 2006
Valutarisk i orderstock (säkrad post)	-47	-310
Valutaderivat (säkringsinstrument)	39	315

Verkligt värde

Vid fastställande av verkligt värde har två olika värderingsprinciper tilllämpats, dels baserade på observerade marknadsdata, dels enligt priser på marknaden.

Följande instrument värderas enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata:

Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till bokslutskurser.

Optioner: Optionsprisningsmodellen Black and Scholes används för marknadsvärdering av samtliga optioner.

Ränteswappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor. Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att de diskonterade rörliga räntebetalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta räntebetalningarna.

Resterande instrument värderas enligt noterade priser på marknaden på balansdagen:

• Obligationer
• Elderivat •

•

Övriga räntederivat •

		CAD			CZK			EUR			GBP			NOK			USD			ZAR
	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto	Utflöde	Inflöde	Netto
Kvartal 1 2008	-	1	1	-14	218	204	-36	89	53	-23	18	-5	-12	24	12	-68	131	63	-99	99	-
Kvartal 2 2008	-	-	-	-	16	16	-20	20	-	-3	37	34	-9	-	-9	-23	82	59	-66	-	-66
Kvartal 3 2008	-	-	-	-	-	-	-35	14	-21	-	1	1	-9	-	-9	-23	72	49	-	-	-
Kvartal 4 2008	-	-	-	-	-	-	-14	33	19	-24	1	-23	-9	-	-9	-31	33	2	-	-	-
2009	-	-	-	-	16	16	-12	46	34	-5	24	19	-	-	-	-72	140	68	-25	-	-25
2010	-	-	-	-	14	14	-8	52	44	-5	16	11	-	-	-	-18	128	110	-90	-	-90
2011	-	-	-	-	14	14	-4	10	6	-3	10	7	-	-	-	-12	123	111	-67	-	-67
2012	-	-	-	-	12	12	-2	10	8	-3	1	-2	-	-	-	-	36	36	-47	-	-47
2013 och framåt	-	-	-	-	17	17	-5	23	18	-3	-	-3	-	-	-	-3	36	33	-	-	-
Summa flöden	-	1	1	-14	307	293	-136	297	161	-69	108	39	-39	24	-15	-250	781	531	-394	99	-295
Summa flöden 2006	-	-	-	-	-	-	-	4	4	-	-	-	-	-	-	-	128	128	-	-	-

STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ställda säker­heter för egna skulder och avsättningar
Företagsinteckningar	1 701	1 751	1 701	1 751
Fastighetsinteckningar	-	295	-	-
Andra tillgångar	335	355	-	-
Leasingtillgångar	-	85	-	-
Upplupna intäkter	-	7	-	-
Obligationer och andra värdepapper	10	10	10	10
Totalt	2 046	2 503	1 711	1 761

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007-12-31	2006-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	71	67	71	67
Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder	-	-	4 678	8 426
Borgensförbindelser till förmån för joint ventures	458	487	-	-
Borgensförbindelser till förmån för intresse­företag	69	20	409	55
Borgensförbindelser övriga	5	24	-	23
Totalt	603	598	5 158	8 571

För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därför redovisas inget värde.

NOT 43

NÄRSTÅENDE

Närstående företag som koncernen har transaktioner med är framför allt BAE Systems, som äger 21 procent av kapitalet och 20 procent av rösterna i Saab och hälften av det gemensamhetsägda försäljningsbolaget Gripen International KB. Försäljningsintäkterna till och inköp från BAE Systems uppgår till 316 respektive 128 MSEK. I räntebärande skulder ingår också ett lån från BAE Systems uppgående till 7 MSEK.

Saab och SEB har en gemensam styrelseledamot och Saab har även finansiella överenskommelser med SEB.

Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor. Saab har inte heller några betydande transaktioner med styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen.

Transaktioner med BAE Systems, Gripen International och andra närstående sker med tillämpning av affärsmässiga principer.

Av moderbolagets omsättning avsåg 11 procent försäljning till företag inom koncernen medan 14 procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag.

Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag uppgår till cirka 163 MSEK respektive 101 MSEK.

KONCERNFÖRETAG

Väsentliga koncernföretagsinnehav

	Koncernföretagets	Ägarandel i %
Koncernföretag	säte, land	2007	2006
Combitech AB	Jönköping, Sverige	100	100
Saab Barracuda AB	Västervik, Sverige	100	100
Saab Barracuda LLC	USA	100	100
Saab Bofors Dynamics AB	Karlskoga, Sverige	100	100
Saab Denmark A/S	Danmark	100	100
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd	Sydafrika	100	88
Saab Seaeye Ltd	England	100	-
Saab Systems Pty Ltd	Australien	100	100
Saab Training Systems AB	Jönköping, Sverige	100	100
Saab Underwater Systems AB	Motala, Sverige	100	100

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	21 208	15 851
Nyemissioner/kapitaltillskott	220	337
Förvärv	349	5 052
Försäljningar och likvidationer	-388	-23
Omklassificeringar	-12	-9
Utgående balans 31 december	21 377	21 208
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 1 januari	-9 170	-8 061
Årets nedskrivningar	-243	-1 109
Utgående balans 31 december	-9 413	-9 170
Redovisat värde 31 december	11 964	12 038

Årets återförda nedskrivningar samt årets nedskrivningar redovisas i resultaträkningen på raden "Resultat från andelar i koncernföretag".

Specifikation av moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag

		2007-12-31
Koncernföretag / Organisationsnummer / Säte	Antal andelar	Andel i %	Redo visat värde
Celsius AB, 556194-4652, Stockholm	28 066 038	100	928
Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm	1 720 000	100	155
Celsius Materialteknik CMT AB, 556354-6349, Linköping	20 000	100	9
Combitech AB, 556218-6790, Växjö	500 000	100	934
Combitech CSE AB, 556615-7581, Linköping	1 000	100	62
Combitech Systems AB, 556258-8862, Jönköping	5 000	100	2
Elesco Holding Oy, Finland	6 528	100	90
EMC Service Elmiljöteknik AB, 556315-6636, Mölndal	2 000	100	3
FFV Ordnance AB, 556414-8194, Eskilstuna	100 000	100	10
Gripen International AB, 556628-6380, Linköping	1 000	100	4
Götaverken International N.V., Curacao	-	100	5
Kockums Holdings AB, 556036-4100, Malmö	48 000	100	5
Lansen Försäkrings AB, 516401-8656, Linköping	500 000	100	50
Linköping City Airport AB, 556366-8333, Linköping	5 000	100	3
Norsk Flytjenste AS, 939992839, Norge	1	100	2
Saab Aerospace Overseas AB, 556628-6448, Linköping	1 000	100	3
Saab Aircraft Leasing Holdings AB, 556124-3170, ­Stockholm	30 000	100	1 500
Saab Barracuda AB, 556045-7391, Västervik	200 000	100	77
Saab Bofors Dynamics AB, 556264-6074, Karlskoga	500 000	100	357
Saab Communication AB, 556181-4418, Stockholm	21 000	100	3
Saab Czech s.r.o, Tjeckien	-	100	15
Saab Dynamics AB, 556055-9691, Linköping	1 000 000	100	120
Saab Grintek (Pty) Ltd, Sydafrika (totalt ägande 100%, Saab South Africa äger 56%)	-	44	354
Saab Grintek Defence (Pty) Ltd, Sydafrika (totalt ägande 100%, Grintek Group Ltd äger 51%)	49 000	49	77
Saab Holdings U.S. Inc., USA	10	100	822
Saab International AB, 556267-8994, Stockholm	50 000	100	6
Saab Microwave Systems AB, 556028-1627, Mölndal	300 000	100	3 754
Saab PerformIT AB, 556569-2919, Karlstad	1 350	60	11
Saab Security Systems AB, 556627-4998, Järfälla	200 000	100	100
Saab South Africa (Pty) Ltd, Sydafrika	-	100	406
Saab Space AB, 556134-2204, Göteborg	150 000	100	109
Saab Supporter Ett AB, 556121-2597, Linköping	1 000	100	95
SaabTech AB, 556460-1655, Järfälla	3 000 000	100	363
SaabTech Electronics AB, 556017-4848, Linköping	150 600	100	18
SaabTech Systems AB, 556363-6785, Linköping	2 051 230	100	246
Saab Technologies Inc., USA	-	100	1
Saab Training Systems AB, 556030-2746, Jönköping	150 000	100	42
Saab Training Systems B.V., Nederländerna	180	100	6
Saab Underwater Systems AB, 556439-6884, Motala	250 000	100	69
Vilande bolag, fastighetsbolag m m	-	-	1 148
Redovisat värde vid årets slut			11 964

OBESKATTADE RESERVER

Moderbolaget
MSEK	2007	2006
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Byggnader och mark
Ingående balans 1 januari	151	177
Årets avskrivningar under plan	-24	-26
Utgående balans 31 december	127	151
Maskiner och inventarier
Ingående balans 1 januari	201	186
Årets avskrivningar utöver plan	49	15
Övertagande via rörelseförvärv	86	-
Utgående balans 31 december	336	201
Summa obeskattade reserver 31 december	463	352

NOT 46

KASSAFLÖDESANALYS, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

Nedan redovisas koncernens operativa kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen. Det operativa kassaflödet avviker på följande punkter från kassaflödesanalysen på sidan 53:

• Bildandet av pensionsstiftelsen ingår ej i kassaflödet från den löpande verksamheten. •
• Förvärv eller avyttringar av kortfristiga placeringar och andra räntebärande finansiella placeringar samt räntebärande fordringar ingår ej i investeringsverksamheten. •

Operativt kassaflöde

Koncernen

MSEK	2007	2006
Kassaflöde från verksamheten
Resultat efter finansiella poster	2 449	1 693
Överfört till pensionsstiftelse	-240	-
Justeringar av poster som ej ingår i kassa­flödet	867	1 454
Betald skatt	-216	-115
Kassaflöde från den löpande verksam­heten före förändringar­ i rörelsekapital exklusive bildande av pensionsstiftelse	2 860	3 032
Rörelsekapital
Varulager	-644	-767
Rörelsefordringar	-1 605	-1 700
Erhållna kundförskott	-934	-853
Leasingåtaganden	-251	-832
Övriga rörelseskulder	-287	2 290
Avsättningar	-443	-201
Förändring av rörelsekapital	-4 164	-2 063
Kassaflöde från den löpande verksamheten exklu sive bildande av pensionsstiftelse	-1 304	969

Investeringsverksamheten

Operativt kassaflöde	-1 603	- 1 900
Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av räntebärande finansiella tillgångar	-299	-2 869
Avyttring/förvärv av andelar m.m.	-63	424
Avyttring av koncernföretag och intresseföretag	970	219
Förvärv av koncernföretag och intresseföretag	-515	-3 403
Avyttring av leasingtillgångar	325	823
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	45	31
Investeringar i materiella anläggnings­tillgångar	-395	-433
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	-666	-530

Operativt kassaflöde jämfört med årets kassaflöde i kassaflödesanalysen

MSEK 2007 2006 Operativt kassaflöde -1 603 -1 900 Bildande av pensionsstiftelse -43 -2 566 Investeringsverksamheten – räntebärande: Kortfristiga placeringar - 4 868 Finansiella placeringar och fordringar -247 -686 Finansieringsverksamheten: Upptagna lån 2 017 630 Återköp av aktier -184 - Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -464 -437 Utbetald utdelning till minoritetsintressen -2 -4 Årets kassaflöde -526 -95

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys

Likvida medel

Koncernen
MSEK	2007-12-31	2006-12-31
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank (inkl. tillgodohavande på check räkningskredit)	825	1 290
Depositioner	33	103
Summa enligt balansräkningen	858	1 393
Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara	-	-4
Summa enligt kassaflödesanalysen	858	1 389

Moderbolaget

2006-12-31
701
701
701

Betalda räntor och erhållen utdelning

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Erhållen utdelning	5	3	237	237
Erhållen ränta	132	194	214	247
Erlagd ränta	-95	-72	-228	-171
Totalt	42	125	223	313

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2007	2006	2007	2006
Avskrivningar	1 150	955	301	220
Nedskrivningar	108	101	333	1 217
Förändringar i värdet av biologiska tillgångar	-11	-13	-	-
Förändringar i värdet av förvaltningsfastigheter	-6	-	-	-
Resultatandelar i intresse företag	-12	6	172	-124
Utdelningar från intresse företag	5	3	-	-
Utdelning och koncern bidrag från koncernföretag	-	-	-564	-1 095
Realisationsresultat vid försäljning av anläggnings tillgångar	-362	-187	-	-
Återföring av nedskrivna fordringar	-139	-	-	-
Avsättningar	283	618	-	107
Avsättningar till pensioner	-28	39	103	-33
Övrigt	-121	-68	-60	-
Totalt	867	1 454	285	292

Förvärv av koncernföretag och andra affärsenheter

Koncernen MSEK 2007 2006 Förvärvade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar 110 2 000 Materiella anläggningstillgångar 26 226 Finansiella anläggningstillgångar 64 83 Uppskjutna skattefordringar 48 16 Varulager 52 204 Rörelsefordringar 28 1 823 Likvida medel 70 613 Summa tillgångar 398 4 965 Avsättningar - 301 Uppskjuten skatteskuld 22 560 Räntebärande skulder - 21 Rörelseskulder 122 990 Summa avsättningar och skulder 144 1 872

Utbetald köpeskilling	-585	-4 016
Avgår likvida medel i den förvärvade verksamheten	70	613
Påverkan på likvida medel	-515	-3 403
Räntebärande skulder	-	-21
Påverkan på nettolikviditet (likvida medel minus räntebärande skulder)	-515	-3 424

Avyttring av koncernföretag och andra affärsenheter

MSEK	2007	2006
Avyttrade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	8	-
Materiella anläggningstillgångar	547	-
Varulager	102	-
Rörelsefordringar	72	-
Derivat	21	-
Tillgångar som innehas för försäljning	134	65
Likvida medel	7	24
Summa tillgångar	891	89
Avsättningar	23	-
Uppskjuten skatteskuld	10	-
Rörelseskulder	161	-
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	2	37
Summa avsättningar och skulder	196	37
Försäljningspris	977	243
Erhållen köpeskilling	977	243
Avgår likvida medel i den avyttrade verksamheten	-7	-24
Påverkan på likvida medel	970	219
Räntebärande fordringar	-51	-
Påverkan på koncernens nettolikviditet	919	219

Förvärv av inkråm och verksamheter

Moderbolaget

MSEK	2007	2006
Förvärvade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	218	341
Finansiella anläggningstillgångar	1	5
Varulager	761	599
Rörelsefordringar	1 624	1 108
Summa tillgångar	2 604	2 053
Avsättningar	291	373
Lån	723	971
Rörelseskulder	1 590	709
Summa avsättningar och skulder	2 604	2 053

NOT 47

UPPGIFTER OM MODERBOLAGET

Saab AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets aktier är registrerade på OMX Nordiska Börs i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab AB, Box 70363, 107 24 Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2007 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint ventureföretag.

NOT 48

MILJÖREDOVISNING

Moderbolaget Saab ABs tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel (VOCs) till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

I Järfälla bedriver Saab AB tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med tillverkning av bland annat ledningssystem. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet och tillverkningsytornas storlek. Miljöpåverkan från verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären och utsläpp av metaller till vatten. Tillståndet meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd 1990.

Saab AB bedriver dessutom tillståndspliktig verksamhet i Malmslätt i Linköpings kommun samt i Arboga. Tillståndsplikten har sin grund i ytbehandlande verksamhet (Malmslätt) samt tillverkningsytornas storlek, skjutbaneverksamhet och förbehandling av elektronik (Arboga). Miljöpåverkan från verksamheterna utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären, utsläpp av metaller till vatten samt uppkomst av avfall och buller. Den tillverkande industriella verksamheten i Malmslätt domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för verksamheten i Malmslätt meddelades av Länsstyrelsen 1993 och tillståndet för verksamheten i Arboga meddelades av Länsstyrelsen 1994.

Den verksamhet som bedrivs av Linköping City Airport AB är tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas av det tillståndsbeslut som Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade 1990 för Saabs samlade verksamhet inom Tannefors industriområde i Linköping. Detta tillståndsbeslut omfattar även de verksamheter som Saab Bofors Dynamics AB och Saab Space AB bedriver inom samma område, trots att dessa verksamheter inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken.

Saab Bofors Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Bofors Dynamics AB och Saab Underwater Systems AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna respektive Motala. Dessutom bedriver Saab Barracuda AB tillståndspliktig verksamhet i Gamleby.

Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av VOCs och emissioner från flygplan till atmosfären, utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen.

Anmälningspliktiga verksamheter

Saab AB bedriver verksamhet i Göteborg, Jönköping, Kista, Ljungbyhed och Östersund som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Koncernen har dessutom anmälningspliktig verksamhet i två svenska dotterbolag, nämligen Saab Space AB i Göteborg och Saab Training Systems AB i Huskvarna. Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad.

Tillståndsprövning och villkorsefterlevelse

Under 2007 har Saab AB från tillsynsmyndigheterna fått kompletterande beslut till tillståndsbesluten för sina verksamheter i Malmslätt och Tannefors i Linköping. Besluten är fattade mot bakgrund av EUs IPPC-direktiv. Dessa krav gäller för vissa verksamheter som har tillståndsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av miljöbalken. Saab Bofors Test Center AB har under året ansökt om ändring av ett villkor i sitt tillstånd.

Med undantag för enstaka överskridanden av riktvärden har Saab AB och dess dotterbolag under året inte överskridit några villkor i tillståndsbeslut.

Markföroreningar

Saab kartlägger sina verksamheter och fastigheter för att kunna bedöma risken för att Saab AB eller dess dotterbolag exponeras till följd av markföroreningar. Då markföroreningar identifieras görs ansvarsutredning och övergripande riskbedömning. Information om förorenade områden dokumenteras löpande.

I utgående balans för 2007 har Saab en avsättning på 72 MSEK i balansräkningen för efterbehandling av förorenade områden under en period av 10 år. Under 2007 har saneringsåtgärder genomförts för cirka 7 MSEK i Karlskoga och Lindesberg. Under 2008 uppskattas behovet av saneringsåtgärder till cirka 5 MSEK. Kostnaden för identifiering, klassning och undersökning av förorenade områden uppskattas till 0,4 MSEK per år.

Kemikalier och producentansvar

Saab AB har dispens från Kemikalieinspektionen för användning av trikloretylen vid anläggningarna i Tannefors, Järfälla och Malmslätt. Under 2007 har vissa förändringar gjorts för att anpassa verksamheterna till VOC-föreskrifterna.

För uppföljning och kontroll av kemiska produkter används det gemensamma Intranätbaserade kemidatasystemet SaabChem/SOC som numera används av samtliga berörda affärsenheter i Sverige. En engelsk version introduceras under 2008.

Saab följer noggrant utvecklingen av EUs nya kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation & Authorization of Chemicals). Detta sker genom samarbete med Teknikföretagen i Sverige och ASD (AeroSpace and Defence Industries in Europe). Saab har bildat en särskild kemigrupp som skall stödja affärsenheterna i sin anpassning till REACH.

Den typ av produkter som utvecklas och marknadsförs av Saab omfattas inte av EU-direktiven WEEE eller RoHS. WEEE handlar om producentansvar för vissa typer av elektroniska produkter och RoHS innehåller förbud mot användning av vissa farliga ämnen i elektroniska produkter. Eftersom RoHS skapar ett marknadstryck på att ersätta bly, kadmium, sexvärt krom och bromerade flamskyddsmedel i elektroniska produkter har Saab bildat en särskild Technical Transfer Group (TTG RoHS) för att följa utvecklingen av teknik och metoder för ersättning av berörda ämnen.

Saab AB och dess koncernföretag är anslutna till REPA-registret för att uppfylla kravet om producentansvar för förpackningar.

Klimatfrågan

Saab arbetar aktivt med klimatfrågan, dels genom att kartlägga bidraget till växthuseffekten, dels genom att förbättra energieffektiviteten. Under 2007 har ett klimatdirektiv fastställts i syfte att minska Saabs påverkan på klimatet. I direktivet finns krav inom områdena produktutveckling, el- och värmeförbrukning, tjänsteresor, godstransporter och tjänstebilar.

Saab har sedan 1998 deltagit i Folksams Klimatindex. Från verksamhetsåret 2006 deltar Saab i det internationella redovisningsinitiativet Carbon Disclosure Project (CDP). I CDPs redovisning för den nordiska regionen placerade sig Saab som nummer 5 i rankningen.

För att möta framtida miljökrav, framförallt rörande klimatfrågan, deltar Saab i det europeiska utvecklingsprojektet Clean Sky JTI (Joint Technology Initiative). För projektet har det fastställts mycket långtgående mål för att minska emissioner och buller från flygplan.

Miljöledningsfrågor

Genom ett välstrukturerat miljöarbete och ständiga förbättringar ska miljöpåverkan från anläggningar, produkter och tjänster minskas, så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Detta uppnås genom att Saab:

• inför verksamhetssystem som uppfyller kraven i miljöledningsstandarden ISO 14001:2004 •
• identifierar och minimerar produkternas och verksamhetens risker för miljön •
• minskar användningen och utsläppen av farliga ämnen/material, samt effektiviserar användningen av energi och naturresurser •
• följer tillämplig lagstiftning och andra krav inom miljöområdet •
• visar öppenhet och kommunicerar miljöarbete. •

Certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001 finns inom Saab Aerotech, Saab Barracuda, Combitech, Saab Communication, Saab Bofors Dynamics, Saab Bofors Test Center, Saab Microwave Systems, Saab Space, Saab Shared Services, Saab Training Systems och Saab Underwater Systems. Huvuddelen av övriga affärsenheter, som behöver miljöledningssystem, är väl anpassade till ISO 14001.

Miljöledningssystemen är integrerade i de verksamhetsledningssystem som finns inom affärsenheterna. Miljöförbättringar genomförs löpande genom ständiga förbättringar och ett aktivt målstyrningsarbete.

NOT 49

I BOKSLUTET ANVÄNDA VALUTAKURSER

				Balansdagskurs		Medelkurs
Land			2007	2006	2007	2006
Australien	AUD	1	5,66	5,44	5,66	5,55
Danmark	DKK	100	127,05	121,35	124,13	124,08
Euro	EUR	1	9,47	9,05	9,25	9,25
Japan	JPY	100	5,72	5,78	5,74	6,35
Kanada	CAD	1	6,59	5,92	6,31	6,50
Norge	NOK	100	118,75	109,45	115,46	115,04
Storbritannien	GBP	1	12,91	13,49	13,53	13,58
Sydafrika	ZAR	100	94,00	99,00	95,83	109,81
USA	USD	1	6,47	6,87	6,76	7,38

NOT 50

NYCKELTALSDEFINITIONER

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av försäljningsintäkter.

Justerad rörelsemarginal

Rörelseresultat justerat för resultat vid avyttring av verksamheter och intäkter/kostnader av engångskaraktär, i procent av försäljningsintäkter.

Sysselsatt kapital

Totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Överskottsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.

Kapitalomsättningshastighet

Försäljningsintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettolikviditet

Likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar med avdrag för räntebärande skulder och avsättning för pensioner.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägares andel dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Eget kapital per aktie

Totalt eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens utgång.

Utdelningsmotivering

Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB

Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.

Styrelsens förslag till utdelning uppgår till 4,50 SEK per aktie, vilket motsvarar en total utdelning med 491 MSEK. Saab ABs fria egna kapital uppgår till 4 214 MSEK och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till 8 722 MSEK före genomförd utdelning.

Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till 1 921 MSEK och för moderbolaget 1 644 MSEK. Utdelningsförslaget motsvarar 25 procent av koncernens resultat, vilket innebär att förslaget ligger inom det intervall på 20–40 procent, över en konjunkturcykel, som fastställdes som Saabs utdelningspolicy vid börsintroduktionen 1998.

Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 32 procent vilket överensstämmer med det långsiktiga målet på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen ökat från 22 procent till 33 procent 2007.

Saabs bruttoinvesteringar för 2007 uppgick till 395 MSEK, vilket bedöms vara en bra approximation på det årliga framtida investeringsbehovet i materiella anläggningstillgångar. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2007 uppgick till 1 396 MSEK varav 658 MSEK har aktiverats i balansräkningen.

Saab har under året gått från att vara nettolikvid till nettoskuldsatt och nettoskulden, räntebärande skulder inklusive avsättningar för pensionsåtaganden med avdrag för likvida medel och räntebärande fordringar, uppgår till 1 627 MSEK. Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller långt sikt, fullgöra koncernens åtaganden.

Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551:

• 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
• 1. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen i Saab AB

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:

Efter genomförande av föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:

SEK
Balanserade vinstmedel	2 569 064 957
Årets resultat	1 644 256 634
Summa	4 213 321 591
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas 4,50 SEK per aktie	491 176 548
Till nästa år balanseras	3 722 145 043
Summa	4 213 321 591

George Rose Styrelseledamot

1 746 405 504
542 471 135
739 997 000
3 722 145 043
6 751 018 682

Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att 491 MSEK (464), eller 4,50 SEK (4,25) per aktie, motsvarande 25 procent (36) av koncernens resultat delas ut till aktieägarna. Soliditeten för Saab uppgår till 32,6 procent (30,6) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 31,6 procent (29,6).

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

SEK

Linköping den 14 februari 2008

Marcus Wallenberg

Ordförande

Lena Treschow Torell Styrelseledamot

Lennart Johansson

Styrelseledamot

Erik Belfrage Styrelseledamot Catarina Carlqvist Styrelseledamot

Peter Nygårds Styrelseledamot

Per-Arne Sandström Styrelseledamot

Johan Löfling Styrelseledamot

Ragnar Ludvigsson Styrelseledamot

Michael O'Callaghan Styrelseledamot

Åke Svensson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 februari 2008

Erik Åström Auktoriserad revisor

Tommy Mårtensson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Saab AB (publ) Organisationsnummer 556036-0793

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Saab AB (publ) för räkenskapsåret 2007. Årsredovisningen och koncernredovisningen ingår på sidorna 32–115 i detta dokument. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Linköping den 14 februari 2008

Ernst & Young AB

Erik Åström Auktoriserad revisor Deloitte AB

Tommy Mårtensson Auktoriserad revisor

Kvartalsuppgifter

	JANUARI–MARS		APRIL–JUNI
MSEK	2007		2006		2007		2006
Försäljningsintäkter
Defence and Security Solutions	2 053		1 738		2 264		1 934
Systems and Products	1 885		1 482		2 417		1 879
Aeronautics	1 383		1 591		1 621		1 534
Corporate	20		69		11		49
Internfakturering	-424		-569		-378		-251
Totalt	4 917		4 311		5 935		5 145
Rörelseresultat
Defence and Security Solutions	230	11,2%	192	11,0%	216	9,5%	152	7,9%
Systems and Products	158	8,4%	143	9,6%	245	10,1%	239	12,7%
Aeronautics	67	4,8%	72	4,5%	121	7,5%	101	6,6%
Corporate	-41		142		48		-88
Totalt	414	8,4%	549	12,7%	630	10,6%	404	7,9%
Finansiella poster	-34		-16		-58		-1
Resultat före skatt	380		533		572		403
Periodens resultat	270		428		438		301
varav moderbolagets aktieägares andel	261		423		434		293
Resultat per aktie efter utspädning	2,39		3,88		3,98		2,68
Antal aktier efter utspädning, tusental	109 150		109 150		109 150		109 150
		JULI-SEPTEMBER				OKTOBER–DECEMBER
MSEK	2007		2006		2007		2006
Försäljningsintäkter
Defence and Security Solutions	2 069		1 913		2 914		2 443
Systems and Products	1 839		1 417		2 950		3 802
Aeronautics	1 279		1 233		2 227		1 652
Corporate	9		49		11		37
Internfakturering	-385		-352		-744		-587
Totalt	4 811		4 260		7 358		7 347
Rörelseresultat
Defence and Security Solutions	135	6,5%	199	10,4%	353	12,1%	332	13,6%
Systems and Products	100	5,4%	106	7,5%	253	8,6%	143	3,8%
Aeronautics	68	5,3%	39	3,2%	198	8,9%	-22	-1,3%
Corporate Totalt	15 318	6,6%	25 369	8,7%	441 1 245	16,9%	-30 423	5,8%
Finansiella poster	-1		-12		-65		-23
Resultat före skatt	317		357		1 180		400
Periodens resultat	225		250		1 008		368
varav moderbolagets aktie­ägares andel	218		237		1 008		347
Resultat per aktie efter utspädning	1,99		2,17		9,24		3,18

1989 - Johann Stein, mars an deus an deus Amerikaansk kommunister (
,我们也不会有什么。""我们的人,我们也不会有什么?""我们的人,我们也不会有什么?""我们的人,我们也不会有什么?""我们的人,我们也不会有什么?""我们的人

Flerårsöversikt

MSEK, om ej annat anges	2007	2006	2005	2004 4)	2003	2002	2001
Orderingång	20 846	27 575	17 512	16 444	19 606	19 521	15 274
Orderstock 31 december	47 316	50 445	42 198	43 162	45 636	43 082	40 034
Försäljningsintäkter	23 021	21 063	19 314	17 848	17 250	16 538	15 689
Utlandsandel, %	65	65	56	48	46	41	40
Andel försvarsverksamhet, %	81	79	82	80	80	76	70
Rörelseresultat	2 607	1 745	1 652	1 853	1 293	1 220	1 594
Rörelsemarginal, %	11,3	8,3	8,6	10,4	7,5	7,4	10,2
Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar, exklusive leasing, %	16,0	12,0	11,3	13,1	11,1	11,2	14,4
Resultat efter finansiella poster	2 449	1 693	1 551	1 712	1 073	993	1 554
Årets resultat	1 941	1 347	1 199	1 310	746	732	1 127
Balansomslutning	33 801	32 771	30 594	27 509	28 704	28 109	29 901
varav Saab Aircraft Leasing	3 415	3 397	4 887	5 314	6 181	4 869	5 445
varav ej upparbetade förskott	2 558	3 642	3 528	2 860	3 990	3 775	4 194
varav eget kapital	11 008	10 025	9 493	8 221	7 003	6 833	6 679
eget kapital per aktie, SEK 1)	101,53	89,80	84,10	74,89	65,75	64,17	62,74
Nettoskuld/likviditet	-2 802	-261	5 144	3 211	3 149	2 655	2 935
Nettolikviditet inklusive räntebärande fordringar och efter avdrag för avsättningar för pensioner	-1 627	605	2 856	781	495	352	885
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-1 304	969	2 541	865	1 348	1 060	1 973
Operativt kassaflöde	-1 603	-1 900	2 645	325	545	–92	1 642
Genomsnittligt sysselsatt kapital	13 430	12 789	12 925	12 386	11 629	11 926	12 253
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	19,4	14,5	14,6	17,3	12,7	11,6	15,5
Räntabilitet på eget kapital, %	18,5	13,8	13,5	16,7	10,8	10,8	18,3
Överskottsgrad, %	11,4	8,83	9,73	11,74	8,5	8,4	12,1
Kapitalomsättningshastighet, ggr	1,71	1,65	1,49	1,47	1,48	1,39	1,28
Soliditet, %	32,6	30,6	31,0	29,9	24,4	24,3	22,3
Räntetäckningsgrad, %	21,4	13,47	6,08	6,08	3,70	3,55	5,50
Resultat per aktie, SEK 2)	17,68	11,91	10,89	11,78	7,00	6,87	10,59
Resultat per aktie efter utspädning, SEK 3)	17,60	11,91	10,89	11,78	6,91	6,78	10,40
Utdelning, SEK 5)	4,50	4,25	4,00	3,75	3,50	3,50	3,25
Bruttoinvesteringar i anläggningar	395	433	296	348	472	623	532
Utgifter för forskning och utveckling	4 523	3 537	3 546	3 929	3 690	4 138	3 819
Antal anställda vid årets slut	13 757	13 577	12 830	11 936	13 414	14 036	14 028

1) Antal aktier per den 31 december 2007: 108 150 344, 2006/2005/2004: 109 150 344, 2003: 106 517 563, 2002: 106 510 374 och 2001: 106 459 675.

2) Genomsnittligt antal aktier 2007: 108 668 700, 2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, 2003: 106 513 969, 2002: 106 487 407 och 2001: 106 459 675.

3) Genomsnittligt antal aktier 2007/2006/2005: 109 150 344, 2004: 108 234 126, efter utspädning 2001–2003: 109 247 175. Konvertering av förlagslånet avslutades 15 juli 2004.

4) Omräknad enligt IFRS, tidigare år ej omräknade.

5) 2007 styrelsens förslag.

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under svensk lag. Bolagsstyrningen av Saab utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen, noteringsavtalet med OMX Nordiska Börs – som även inkluderar svensk kod för bolagsstyrning - samt andra relevanta regler och riktlinjer.

Saab strävar efter att i sin bolagsstyrning hålla högsta standard. En effektiv bolagsstyrning utgör ett sätt att ytterligare förbättra konkurrenskraften och öka förtroendet för Saab på kapitalmarknaden. Detta innebär bland annat att koncernen upprätthåller effektiva ledningsprocesser och rutiner.

Svensk kod för bolagsstyrning

Enligt OMX Nordiska Börs noteringskrav ska alla svenska företag som är inregistrerade på OMX Nordiska Börs tillämpa svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") från och med 1 juli 2005.

Saab, vars aktier är noterade på OMX Nordiska Börs, tillämpar följaktligen Koden. Koden innebär att årsredovisningen kompletteras med denna bolagsstyrningsrapport, som beskriver hur Saab tillämpat Koden under räkenskapsåret 2007. Förberedelser och genomförande av årsstämma kommer också att göras i enlighet med Kodens bestämmelser. Saabs webbsida har en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor som uppdateras i enlighet med Koden.

Styrelsen ska årligen avge en rapport om hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad. Rapporten utgör en del av bolagsstyrningsrapporten och återfinns i slutet av denna rapport.

Denna bolagsstyrningsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Valberedning

På Saabs årsstämma i april 2007 beslutades att Saab ska ha en valberedning bestående av en representant för envar av de fyra till röstetalet största aktieägarna jämte styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna och namnen på de aktieägare de företräder ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman 2008 och baseras på de kända röstetalen omedelbart före offentliggörandet. Beslutet innefattar förfarande för att vid behov ersätta ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.

Valberedningen ska arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman 2008 för beslut:

• (a) förslag till stämmoordförande,
• (b) förslag till styrelse,

• (c) förslag till styrelseordförande,

• (d) förslag till styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete

• (e) förslag till arvode för bolagets revisorer, och
• (f) förslag till utseende av ny valberedning inför årsstämman 2009

Inför årsstämma i Saab AB den 15 april 2008 meddelades i pressrelease att förutom styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg, följande aktieägarrepresentanter utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarnas namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor), Peter Wallenberg Jr (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Mats Lagerqvist (Swedbank Robur Fonder) samt Nils Petter Hollekim (Odin Fonder Norge). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen.

Dessa representerar gemensamt cirka 50 procent av röstetalet i Saab enligt VPC ägarförteckning per den 28 september 2007. BAE Systems har avsagt sig rätten att vara representerad i valberedningen.

Valberedningens förslag ska senast offentliggöras i samband med kallelsen till årsstämma 2008.

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarrepresentanterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter och inga suppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman. Saabs styrelse består av nio bolagsstämmovalda ledamöter och tre ledamöter med lika många suppleanter utsedda av de anställdas organisationer.

Vid årsstämman den 12 april 2007 omvaldes Erik Belfrage, Lennart Johansson, Peter Nygårds, George Rose, Per-Arne Sandström, Lena Treschow Torell, Marcus Wallenberg och Åke Svensson samt nyvaldes Michael J. O'Callaghan.

Marcus Wallenberg valdes till ordförande i Saab. Endast verkställande direktören i Saab, Åke Svensson, är anställd i bolaget.

Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2007 finns i årsredovisningen, not 37.

Bolagsstämmovalda ledamöter Marcus Wallenberg Åke Svensson Erik Belfrage Lennart Johansson Peter Nygårds Michael J. O'Callaghan George Rose Per-Arne Sandström Lena Treschow Torell

Övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av presentationen av styrelsen.

Arbetstagarledamöter, ordinarie och suppleanter

Ordinarie

Catarina Carlqvist Ragnar Ludvigsson Johan Löfling

Suppleanter

Conny Holm Nils Lindskog Ann Rhodén

Krav på oberoende

Nedan framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens definition anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.

	Obero ende av bolaget/­ bolags ledningen	Obero ende av större aktie ägare
Marcus Wallenberg	Nej	Nej
Åke Svensson	Nej	Ja
Erik Belfrage	Nej	Nej
Lennart Johansson	Ja	Nej
Peter Nygårds	Ja	Ja
Michael J. O'Callaghan	Ja	Nej
George Rose	Ja	Nej
Per-Arne Sandström	Ja	Ja
Lena Treschow Torell	Ja	Nej

Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.

Styrelsens arbete

Enligt styrelsens arbetsordning hålls normalt fem ordinarie sammanträden per år utöver det konstituerande sammanträdet. Därutöver kan styrelsen sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2007 har styrelsen haft ett konstituerande möte samt fem ordinarie styrelsemöten och fem extra möten, totalt elva möten.

Styrelseledamöterna var närvarande på styrelsemöten under 2007 enligt följande.

Ledamöternas närvaro av totalt elva möten

Marcus Wallenberg	11
Åke Svensson	11
Erik Belfrage	11
Lennart Johansson	11
Peter Nygårds	11
Michael J. O'Callaghan *	7
George Rose	11
Per-Arne Sandström	11
Lena Treschow Torell	11

* Invald april 2007

Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning av de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorerna samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter. Till instruktionen knyts även policies för investeringar, finansiering och rapportering.

Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjuristen Anne Gynnerstedt, som inte är ledamot av styrelsen.

Under 2007 har styrelsen arbetat med fastställande av budget och affärsplan. Saabs strategiska inriktning har med hänsyn till osäkerheten kring den svenska försvarsbudgeten ägnats särskild uppmärksamhet tillsammans med arbetet med ett effektiviseringsprogram, för att öka förmågan att investera i forskning, utveckling och internationell marknadsföring. Inriktningen mot ökad internationalisering och civil säkerhet har också ägnats särskild uppmärksamhet liksom strukturfrågor och företagsförvärv. Ett särskilt styrelsemöte har ägnats enbart åt bolagets strategi. Extra möten har ägnats åt företagsförvärv.

För att ytterligare öka styrelseledamöternas kunskaper om bolaget har ett styrelsemöte förlagts hos ett av Saabs dotterbolag, varvid styrelsen har besökt anläggningarna.

Styrelsens arbete i utskott Revisionsutskottet

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som består av tre ledamöter. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga utskottet förbereder ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Därutöver har revisionsutskottet beslutanderätt inom vissa frågor inom begränsade områden.

Revisionsutskottets ledamöter har sedan årsstämman i april 2007 varit Peter Nygårds (utskottets ordförande), Per-Arne Sandström och Lennart Johansson, varav såväl Peter Nygårds som Per-Arne Sandström är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet.

Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning. Revisionsutskottet ska bland annat svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, bistå valberedningen med förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen, informera sig om revisionens inriktning och samordning mellan extern och intern revision, utvärdera den externa revisionen samt granska effektiviteten av de interna kontrollsystemen för finansiell rapportering. Såväl bolagets interna som externa revisorer är adjungerade till revisionsutskottets möten. Revisionsutskottet har under 2007 särskilt arbetat med formen för den finansiella rapporteringen, utformningen av månadsrapportering samt med kostnadseffektiviseringsprogrammet.

Revisionsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast därefter övriga i styrelsen.

Utskottet har under 2007 haft tre ordinarie möten samt två extra möten.

Ledamöternas närvaro av totalt fem möten

Peter Nygårds	5
Per-Arne Sandström	4
Lennart Johansson	5

Ersättningsutskottet

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter.

Ersättningsutskottets ledamöter är Marcus Wallenberg, George Rose och Lena Treschow Torell. Lena Treschow Torell är ordförande i utskottet. Chefsjuristen Anne Gynnerstedt är sekreterare i utskottet.

Ersättningsutskottet bereder ärenden gällande ersättningsprinciper, inklusive program för rörlig lön och pensionsvillkor för koncernledningen och beredning av utformning och förslag av Saabs aktiesparprogram. Alla beslut beträffande sådana principer fattas från 2006 av årsstämman på förslag av styrelsen. Frågor som rör verkställande direktörens anställningsvillkor, ersättningar och andra förmåner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt.

Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen delges snarast därefter övriga i styrelsen.

Utskottet har under 2007 haft två ordinarie möten samt tre extra möten.

Ledamöters närvaro av totalt fem möten

Marcus Wallenberg	5
George Rose	5
Lena Treschow Torell	5

Utvärdering

Styrelsens ordförande utvärderar årligen kvaliteten på styrelsens arbete, och styrelsemötena genom att ledamöterna fyller i ett frågeformulär som också jämförs med tidigare års utfall. Resultatet av utvärderingen diskuteras därefter i styrelsen. Inga externa konsulter tas in för att göra styrelseutvärderingen.

Valberedningen tar också del av resultatet av utvärderingen i samband med dess analys och utvärdering av styrelserepresentationen.

Verkställande direktören

Verkställande direktör är Åke Svensson som också ingår i styrelsen. Hans övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av presentationen av styrelsen. Åke Svensson äger inga aktier i företag med vilka Saab har betydande affärsförbindelser.

Bolagets revisorer

De externa revisorernas uppgift är att, på ägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Härutöver har bolagets halvårsrapport översiktligt granskats av revisorerna.

Årsstämman väljer revisorer för en period av fyra år. Av bolagsstämman valda revisorer är de registrerade revisionsbolagen Ernst & Young och Deloitte.

Ernst & Young AB omvaldes 2007 till huvudrevisor i Saab AB för perioden 2007-2010. Företaget är medlem av Ernst & Youngs globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder. Erik Åström har ersatt Björn Fernström som huvudansvarig revisor från och med 2007. Erik Åström är utöver sitt uppdrag som revisor i Saab, revisor i bland annat Apoteket, Concordia Bus, Hakon Invest, Hennes & Mauritz, Kinnevik och MTG.

Deloitte AB valdes 2005 till revisor för perioden 2005-2008. Företaget är medlem av Deloittes globala organisation med verksamhet i cirka 140 länder. Huvudansvarig revisor, Tommy Mårtensson, är också revisor i bland annat Björn Borg, FastPartner, Fortum och Industrifonden. Han har även erfarenhet som revisor i SJ och Tele2.

Såväl Ernst & Young som Deloitte har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.

Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorernas oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag. Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer.

Ernst & Young och Deloitte har under de senaste tre åren utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor i samband med förvärv och omstruktureringar samt avseende arbetet med att utforma och implementera Saabs aktiesparprogram för de anställda. Kostnaden för dessa tjänster har under 2007 uppgått till 4 MSEK respektive 2 MSEK.

Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare Redovisning av dessa riktlinjer återfinns i förvaltningsberättelsen.

Ersättning till revisorer

Saabs revisorer erhåller ersättning för utfört arbete enligt godkänd räkning i enlighet med beslut av årsstämman.

Finansiell rapportering

Styrelsen ska dokumentera hur den säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen och hur den kommunicerar med bolagets revisorer.

Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet, enligt ovan lämnad redogörelse. Revisionsutskottet behandlar inte bara kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar, utan även frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorerna deltar i samtliga ordinarie möten med revisionsutskottet, utom vid det tillfälle då revisionsupphandlingen behandlas.

Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras.

Bolagets revisorer närvarar vid styrelsens sammanträde i samband med godkännande av bolagets årsredovisning.

Styrelsen har träffat revisorerna för genomgång av revisorernas granskning av bolaget för verksamhetsåret 2007. Styrelsen har också vid ett tillfälle sammanträffat med bolagets revisorer utan närvaro av verkställande direktören eller annan person från bolagets ledning.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering har upprättats med utgångspunkt i Koden.

Kontrollmiljö och bolagsstyrning

Saabs system för intern kontroll är utformat för att nå verksamhetens mål och hantera risker, och systemet medger en rimlig men ej absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter med avseende på den finansiella rapporteringen.

Ansvarstillämpningen utgår från styrelsens arbetsordning av vilken framgår hur styrelsens och den verkställande direktörens roller, ansvar och aktiviteter definieras.

Internkontrollen utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter fördelats till affärsenheter och supportenheter som också stöds och övervakas av segmentsansvariga och koncernstaber med specifik kompetens. Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter och också utgör ett led i den interna kontrollen inom vissa specifika områden som finans, ekonomi, investeringar och offertgivning.

Till den interna kontrollstrukturen hör Koncernavdelning Internrevision som är en dedikerad resurs för en oberoende granskning av effektiviteten i de interna kontrollprocesserna. Internrevisionen utgör samtidigt ett stöd för den lokalt tillämpade internkontrollen och den centrala controllerstaben och tillsammans utgör detta en resurs som övervakar rutinerna för den finansiella rapporteringen.

Internrevisionens uppdrag initieras av revisionsutskottet, koncernledningen och dess medlemmar samt eget initiativ.

Riskbedömning

I samordning med Koncernstab Ekonomi sker löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Den aktuella riskbilden avstäms med Saabs internrevision som anpassar sin årliga revisionsplan i överensstämmelse därmed. Information om utvecklingen på väsentliga riskområden lämnas regelbundet till Saabs revisionsutskott samt en redogörelse för utförda och planerade insatser inom dessa områden. Saabs riskbedömning kommuniceras också löpande till Saabs externrevisorer.

Saabs verksamhet kännetecknas till sin huvuddel av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till kunder över hela världen. Den internationella delen av affärerna ökar. Affärerna omfattar som regel betydande belopp, lång tidsperiod samt teknisk utveckling eller förädling av produkter.

Utifrån Saabs verksamhet har väsentliga riskområden avseende den finansiella rapporteringen bedömts vara redovisning av projekt, företagsförvärv och goodwill, utvecklingskostnader, säkring och andra finansiella transaktioner, leasingverksamheten, skatter samt redovisning av pensioner.

Utöver affärsrisker bedöms också processerna utifrån risken att utsättas för olika typer av oegentligheter.

Kommunikation och kontrollaktiviteter Styrelsens arbete för styrning av den interna kontrollen utgår från de regler som finns i aktiebolagslagen, noteringsavtalet med OMX Nordiska Börs inklusive Koden, av styrelsen antagna etiska värderingar samt styrelsens arbetsordning.

Internkontrollen inom Saab baseras på klart definierade ansvarsområden och befogenheter, utgivna koncernriktlinjer, processer och kontroller.

Genom att fastställa och utfärda koncernriktlinjer beslutade av verkställande direktören eller av verkställande direktören utsedda funktionsansvariga säkerställs bland annat enhetlig hantering för finansiell rapportering. Alla koncerndirektiv uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga på den interna webbplatsen. Under 2007 har ett direktiv, Business Control and Monitoring, implementerats som ska underlätta för affärsenhetsansvariga och koncernledning att för större projekt utvärdera risker, finansiell status med mera i alla faser från start till förhandling och genomförande.

Kontroll och uppföljning av den operativa verksamheten utövas av styrgrupper i affärsenheterna samt Saab Shared Services, koncernens resurs för gemensamma tjänster. Styrgrupperna ansvarar också för att koncernriktlinjer implementeras och efterlevs i respektive organisation.

Varje affärsenhet utformar sina riskhanteringsrutiner och struktur för intern kontroll utifrån övergripande styrande rutiner och koncernriktlinjer.

Inom Saab finns en kedja av controllers från koncernnivå via affärsenheter till resultatenheter och projekt. Dessa har ansvar för att se till att internkontrollrutiner finns, att koncernens kontrollprocesser implementerats samt att eventuell riskexponering rapporteras samt ansvarar även för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid.

Alla operativa enheter rapporterar månadsoch kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin. Kvartalsrapporteringen utgör grunden för Saabs externa finansiella rapportering. Den operativa rapporteringen bygger på att varje affärsenhet samt Shared Services mäts avseende lönsamhet och finansiell ställning och konsolideras för att mäta affärssegmentens och koncernens totala lönsamhet och finansiella ställning.

Ekonomiansvariga och controllers står löpande i kontakt med Koncernstab Ekonomi beträffande frågeställningar kopplade till ekonomi och redovisning. En gång per år kallar Koncernstab Ekonomi till konferens där nyheter och förändringar i regler och riktlinjer inom det finansiella området samt planeringen av informationsflöden behandlas.

Uppföljning och utvärdering

Styrelsen i Saab AB är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. Det av styrelsen utsedda revisionsutskottet har som uppgifter att bland annat kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, att informera sig om revisionens inriktning och samordningen mellan den externa och interna revisionen samt att granska effektiviteten i de interna kontrollsystemen för den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet har den interna kontrollstrukturen som återkommande punkt vid sina sammanträden.

Som ett hjälpmedel för att utvärdera den interna kontrollen i respektive affärsenhet används egenutvärdering, så kallad Self Assessment. Här behandlas förutom processerna som ligger till grund för den finansiella rapporteringen också operativa risker, anseenderisker samt efterlevnaden av lagar, förordningar och interna regelverk.

Styrelse

Marcus Wallenberg

Ordförande sedan 2006. Vice ordförande 1993–2006 och ledamot av styrelsen sedan 1992, Ledamot i Saabs ersättningsutskott Född 1956, Bachelor of Science of Foreign Service, Löjtnant i Marinen Aktier i Saab: 75 327

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i SEB och Electrolux AB, Vice ordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson, Ordförande i ICC (International Chamber of Commerce), Ledamot av styrelsen i AstraZeneca PLC, Stora Enso Oyj, Foundation Asset Management och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Tidigare anställningar och befattningar:

Verkställande direktör och Koncernchef i Investor AB; Direktör, Stora Feldmühle AG, Düsseldorf; Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholm och London; Citicorp (Hong Kong); Citibank N.A. (New York)

Åke Svensson

Ledamot av styrelsen sedan 2003, Verkställande direktör och Koncernchef i Saab Född 1952, civilingenjör Aktier i Saab: 2 511

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i sammanslutningen för Europas flyg- och försvarsindustrier (ASD), Ledamot i Teknikföretagens styrelse, Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Medlem i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Tidigare anställningar och befattningar:

Affärsenhetschef Saab Aerosystems, Saab AB; Affärsenhetschef Framtida Produkter och Teknik, Saab AB; Projektledare för RBS15, Saab Dynamics AB; Andra befattningar inom Saab-koncernen

Per-Arne Sandström

Ledamot av styrelsen sedan 2005, Ledamot i Saabs revisionsutskott Född 1947, tekniskt gymnasium Aktier i Saab: 1 500

Andra styrelseuppdrag: Ordförande i Infocare AS, Ledamot av styrelsen i Human Care, KTH Executive School, Applied Invest Sweden AB, One Phone Holding AB, Cellmax AB och Note AB

Tidigare anställningar och befattningar:

Vice Koncernchef och COO, Telefonaktiebolaget L M Ericsson; President and CEO, Ericsson Inc., USA; Vice President and General Manager, Business Unit GSM, Ericsson Radio Systems AB; Executive Vice President and Managing Director, Cellular Systems, Ericsson Ltd, UK; Vice President and General Manager, GSM Western Europe, Ericsson Radio Systems AB; Direktör, Airborne Radar Division, Ericsson Microwave Systems AB; Avdelningschef, Naval Command and Control Systems, Ericsson Microwave Systems AB

Johan Löfling

Ordinarie ledamot av styrelsen sedan 2007 och suppleant sedan 2001, Ordförande i SIF-klubben vid Saab AB, Linköping Född 1962, tekniskt gymnasium Aktier i Saab: -

suppleanter Revisorer

Ann Rhodén

Suppleant sedan 2007, Ordförande i SIFklubben vid Saab Space AB, Göteborg Född 1967, Tekniskt gymnasium Aktier i Saab: -

Conny Holm

Suppleant sedan 1995, Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab Avitronics, Jönköping. Född 1947, Verkstadstekniskt gymnasium Aktier i Saab: 144

Nils Lindskog

Suppleant sedan 2007, Ledamot i AFklubben på Saab Microwave Systems, Göteborg. Född 1955, M.S.E.E. från Chalmers Tekniska Högskola Aktier i Saab: 78

ERNST & YOUNG AB ERIK Åström

DELOITTE AB Tommy Mårtensson

Antalet aktier som styrelseledamot äger inkluderar närståendes eventuella innehav.

Erik Belfrage

Ledamot av styrelsen sedan 1991, Bankdirektör i SEB Född 1946, civilekonom Aktier i Saab: 2 000

Andra styrelseuppdrag:

Ordförande i Sigtuna Skolstiftelse och Näringslivets Internationella Råd (NIR), Ledamot av styrelsen i Eramet Steel, BIAC (OECD) och Centre for European Policy Studies (CEPS), Medlem i Trilateral Commission

Tidigare anställningar och befattningar:

Styrelse, Investor AB; Svenska Ambassaden i Paris, Bukarest och Washington; Utrikesdepartementet, Stockholm

Peter Nygårds

Ledamot av styrelsen sedan 2000, Ordförande i Saabs revisionsutskott, Bankdirektör i Swedbank Född 1950, fil. kand. Aktier i Saab: 2 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), Bothniabanan AB samt Svenska Turistföreningen (STF)

Tidigare anställningar och befattningar: Verkställande direktör, Svensk Kärnbränslehantering (SKB); Statssekreterare, Näringsdepartementet

Lena Treschow Torell

Ledamot av styrelsen sedan 2005, Ordförande i Saabs ersättningsutskott, Verkställande direktör, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Professor i fysik Född 1946, fil. dr. Aktier i Saab: 1 700

Andra styrelseuppdrag: Ledamot av styrelsen i Investor AB, SKF AB, ÅF AB, Micronic Laser Systems AB och Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola

Tidigare anställningar och befattningar: Styrelseledamot, Getinge AB; Styrelseleda-

mot, Telefonaktiebolaget L M Ericsson; Styrelseledamot, Gambro AB; Director, Joint Research Centre, European Commission (Brussels); Vice rektor, Chalmers Göteborg; Professor i Materialfysik, Chalmers Göteborg; Professor i Fasta Tillståndets fysik, Uppsala Universitet

Ragnar Ludvigsson

Ledamot av styrelsen sedan 1995, Ordförande i Verkstadsklubben vid Saab AB, Linköping Född 1946, verkstadsteknisk yrkesskola Aktier i Saab: 100

Catarina Carlqvist

Ledamot av styrelsen sedan 2007, Vice ordförande i AF-klubben vid Saab Bofors Dynamics, Karlskoga Född 1964, Luleå Tekniska Universitet Aktier i Saab: -

George Rose

Ledamot av styrelsen sedan 1998, Ledamot i Saabs ersättningsutskott, Finance Director i BAE Systems PLC, Non Executive Director i National Grid plc Född 1952, civilekonom Aktier i Saab: -

Andra styrelseuppdrag: Ledamot av styrelsen i National Grid plc, Ordförande i National Grid plc Audit Committee, Ledamot i National Grid plc Remuneration Committee och National Grid plc Nomination Committee, Ledamot i UK's Financial Reporting Review Panel

Tidigare anställningar och befattningar: Finance Director, Leyland DAF UK; Director

Group Control, DAF NV, Netherlands; Company Controller, Rover Group; Non Executive Director, Orange PLC

Lennart Johansson

Ledamot av styrelsen sedan 2006, Ledamot i Saabs revisionsutskott, Direktör, Affärsutveckling, Investor AB Född 1955, civilekonom Aktier i Saab: 3 000

Andra styrelseuppdrag: Ledamot av styrelsen i b-business partners BV, IBX Group, Gambro AB och därtill hörande affärsverksamheter samt i Rotca Holding AB (Mölnlycke Healthcare)

Tidigare anställningar och befattningar:

VD, b-business partners BV; VD, Emerging Technologies ET AB; Atlas Copco, vice VD, andra befattningar inom redovisning, kontroll och revision; Nordic Management AB

Michael J. O'Callaghan

Ledamot av styrelsen sedan 2007, Operations Group Managing Director, BAE Systems Regional Aircraft Född 1952, civilekonom Aktier i Saab: -

Tidigare anställningar och befattningar:

Aircraft Services Group Managing Director; Managing Director, BAE Systems Regional Aircraft; Deputy Chief Executive Officer, Airbus Industrie, Asia; Managing Director, Commercial Aircraft; Managing Director, Jetstream Aircraft; Manufacturing Director, Jetstream Aircraft; Head of Operations, Jetstream Aircraft; Ford Motor Company, various roles in Finance, Manufacturing and Operations

KoncernLedning

Åke Svensson Verkställande direktör och koncernchef. Född 1952, civilingenjör. Anställd 1976. Aktier i Saab: 2 511

Dan-Åke Enstedt Vice vd och chef för affärssegmentet Defence and Security Solutions. Född 1957. Anställd 2001. Aktier i Saab: 152

Erik Löwenadler Vice vd och chef för affärssegmentet Systems and Products. Född 1945, civilingenjör. Anställd 2006. Aktier i Saab: 676

Lennart Sindahl Vice vd och chef för affärssegmentet Aeronautics. Född 1956, civilingenjör. Anställd 1986. Aktier i Saab: –

Lars Granlöf CFO.

Född 1962, civilekonom. Anställd 2007. Aktier i Saab: 176

Anne Gynnerstedt Direktör, juridik och styrelsens sekreterare. Född 1957, jur. kand. Anställd 2004. Aktier i Saab: 204

Mikael Grodzinsky Personaldirektör.

Född 1958, civilingenjör. Anställd 1985. Aktier i Saab: 122

Dan Jangblad

Direktör, strategi och affärsutveckling. Född 1958, civilingenjör. Anställd 2000. Aktier i Saab: 482

Peter Sandehed Finansdirektör. Född 1952, civilekonom. Anställd 1981. Aktier i Saab: 4 507 Cecilia Schön Jansson Kommunikationsdirektör. Född 1956. Anställd 2007. Aktier i Saab: 111 Mats Warstedt

Marknadsdirektör. Född 1962, civilingenjör och civilekonom. Anställd 2000. Aktier i Saab: 52 Jonas Hjelm

Direktör, regeringskontakter. Född 1971. Anställd 2006. Aktier i Saab: 61 Kenth-Åke Jönsson

Direktör, förvärv och sammanslagningar. Född 1951, civilingenjör. Anställd 2002. Aktier i Saab: 610

i koncernledningen har också följande personer ingått under år 2007

Ingemar Andersson Vice vd, stf koncernchef

Ian McNAMEE Direktör

Jan Nygren Vice vd

Lars Wahlund Ekonomidirektör

Helena Stålnert Kommunikationsdirektör

Anders florénius

Stf kommunikationsdirektör

128 årsredovisning

saab-aktien

Saabs börsvärde uppgick vid utgången av 2007 till 14,1 miljarder SEK, vilket motsvarade 0,4 procent av det totala börsvärdet av de bolag som är noterade på OMX Stockholm. Kursen för B-aktien sjönk under året med 38 procent, vilket kan jämföras med OMX index som minskade med 6 procent. Totalavkastningen på Saabs B-aktie, det vill säga summan av utdelningen och kurstillväxten, var under den senaste femårsperioden 56 procent.

Utdelning och utdelningspolicy

Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20–40 procent av resultatet efter skatt under en konjunkturcykel.

För verksamhetsåret 2007 föreslår styrelsen en utdelning om 4,50 SEK per aktie (4,25). Detta motsvarar 25 procent av årets resultat 2007.

Aktiekapital och antal aktier

Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2007 till 1 746 405 504 SEK, fördelat på 103 896 041 noterade B-aktier samt 5 254 303 ej marknadsnoterade A-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är 16 SEK. B-aktien är noterad på OMX Nordiska Börs, på listan för stora bolag. Av totala antalet aktier är 54 737 373 B-aktier tillgängliga via börsen, motsvarande 50 procent av kapitalet och 36 procent av rösterna. En börspost omfattar 100 aktier. Bolagets A-aktier ägs av Investor (4 207 123 aktier) och BAE Systems (1 047 180 aktier).

Omsättning och statistik

Under 2007 omsattes totalt 59 857 168 B-aktier, vilket motsvarar 109 procent av antalet tillgängliga aktier. Högsta slutkursen, 216,50 SEK, noterades den 22 respektive 23 januari och lägsta kursen, 116,50 SEK, den 22 november. Betavärdet visar fluktuationerna hos en aktie i relation till börsen som helhet. Ett lågt betavärde (<1) indikerar en låg risk i förhållande till andra aktier på börsen. Ett högt betavärde (>1) innebär högre risk. Enligt SIX beräkningar uppgick betavärdet för Saabs B-aktie till 1, vilket betyder att Saab-aktien i genomsnitt fluktuerade som börsen i genomsnitt, mätt enligt Affärsvärldens Generalindex över en 48-månadersperiod. Förklaringsvärdet för Saab-aktien var 0,34, vilket innebär att kursutvecklingen till 34 procent kan förklaras av börsens utveckling i stort.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare i Saab uppgick vid årets slut till 28 181, varav svenska ägare svarade för 61 procent av kapitalet och 66 procent av rösterna. Svenska institutioner ägde cirka 41 procent av kapitalet respektive 52 procent av rösterna. Svenska aktiefonder ägde cirka 13 procent av kapitalet respektive 9 procent av rösterna. Svenska privatpersoner ägde cirka 7 procent av kapitalet respektive 5 procent av rösterna.

Saabs aktiesparprogram 2007

I april 2007 beslutade Saabs årsstämma att erbjuda de anställda att delta i ett aktiesparprogram. Programmet innebär att de anställda erbjuds köpa aktier av serie B i Saab under 12 månader. Sparande sker genom ett löneavdrag på mellan 1-5 procent av månadslönen. För varje köpt aktie som behålls under tre år erhålls en gratisaktie. Under hösten 2007 introducerades programmet i Sverige och Norge och antalet anställda som anmälde sig till programmet uppgick till cirka 4 700 personer. Under 2008 kommer övriga länder, där det är praktiskt möjligt, att anslutas.

Saab har under 2007 återköpt en miljon aktier för att säkra programmet.

Andel av kapitalet Svenskt ägande

Utländskt ägande

130 årsredovisning

Data per B-aktie 2002–2007

	2007	2006	2005	20042)	2003	2002
Börskurser 1)
vid årets slut, SEK	129,50	210,00	170,00	115,5	109,00	96,00
årshögsta, SEK	216,50	218,00	170,00	118,5	117,00	130,50
årslägsta, SEK	116,50	154,50	113,00	97,75	82,00	81,00
Börsvärde, MSEK	14 135	22 921	18 556	12 607	11 610	10 225
Genomsnittlig dagsomsättning, antal aktier 1)	240 390	148 965	229 007	112 279	121 787	113 068
Direktavkastning, %	3,5	2,0	2,4	3,2	3,2	3,6
Börskurs/eget kapital, %	128	234	202	155	166	150
P/E-tal, ggr	7,4	17,6	15,5	9,6	15,6	14,0
P/EBIT, ggr	5,4	13,1	11,2	6,8	9,0	8,4
Försäljningsintäkter
före utspädning, SEK	211,85	192,97	176,95	164,90	161,95	155,30
efter utspädning, SEK	210,91	192,97	176,95	163,52	157,90	151,38
Årets resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare)
före utspädning, SEK	17,68	11,91	10,89	11,78	7,00	6,87
efter utspädning, SEK	17,60	11,91	10,89	11,78	6,91	6,78
Eget kapital
före utspädning, SEK	101,53	89,80	84,10	74,37	65,77	64,17
efter utspädning, SEK	100,60	89,80	84,10	74,37	66,37	64,83
Kassaflöde från verksamheten
före utspädning, SEK	-12,40	8,88	22,32	7,99	12,66	10,27
efter utspädning, SEK	-12,34	8,88	22,32	7,92	12,34	10,01
Utdelning (2007 förslag), SEK	4,50	4,25	4,00	3,75	3,50	3,50
Utdelning/årets resultat, %	25	36	37	32	50	51
Utdelning totalt, MSEK	491	464	437	409	373	373
Utdelningstillväxt, %	6	6	7	7	0	8
Antal aktieägare	28 181	29 413	33 809	36 069	37 688	38 062
Andel utländskt ägande, kapital, %	39	38	36	45	39	43
Andel utländskt ägande, röster, %	34	32	31	41	37	40
Genomsnittligt antal aktier	108 668 700	109 150 344	109 150 344	108 102 533	106 513 969	106 487 407
Antal aktier vid årets slut	108 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	106 517 563	106 510 374
Antal aktier efter utspädning	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 150 344	109 247 175	109 247 175

1) Saab B på OMX Nordiska Börs

2) Omräknad enligt IFRS, tidigare år är ej omräknade

Aktieägare

Enligt VPC den 31 december 2007	Antal aktier i tusental	Andel av kapital i procent	Andel av röster i procent
BAE Systems, UK	22 332	20,5	20,4
Investor	21 612	19,8	38,3
Wallenberg-stiftelser	9 469	8,7	6,1
AMF Pension	5 299	4,9	3,4
Odin Fonder (Norge)	4 696	4,3	3,0
Swedbank Robur fonder	4 209	3,9	2,7
SEB	3 164	2,9	2,0
Nordea fonder	2 659	2,4	1,7
Öresund	1 940	1,8	1,2
Orkla ASA	1 750	1,6	1,1
Nordea Bank (Finland)	1 721	1,6	1,1
Eikos fond	1 060	1,0	0,7
Första AP-fonden	805	0,7	0,5
SHB /SPP fonder	625	0,6	0,4
Hermes Investment Mgmt Ltd	610	0,6	0,4
Svolder	589	0,5	0,4
Andra AP-fonden	536	0,5	0,3
Pensionsgaranti	527	0,5	0,3
RAM One fond	500	0,5	0,3
Carnegie fonder	500	0,5	0,3
Summa 20 ägare	84 603	77,8	84,6
Övriga svenska ägare	11 503	10,3	7,7
Övriga utländska ägare	12 044	11,0	7,7
Återköpta aktier	1 000	0,9	-
Totalt	109 150	100,0	100,0

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal aktieägare	Procent av antalet ägare	Antal aktier	Procent av kapitalet
1–500	25 208	89,6	2 471 799	2,3
501–1 000	1 531	5,4	1 268 439	1,2
1 001–5 000	1 056	3,7	2 266 307	2,1
5 001–10 000	121	0,4	915 798	0,8
10 001–50 000	138	0,5	3 223 149	3,0
50 001–100 000	37	0,1	2 743 028	2,5
100 001–10 000 000	88	0,3	52 317 553	47,8
10 000 001–	2	-	43 944 271	40,3
Totalt 1)	28 181	100,0	109 150 344	100,0

1) Inklusive 1 miljon återköpta B-aktier

Aktier och röstetal 31 december 2007

Aktieslag	Antal aktier	Procent av antalet aktier	Antal röster	Procent av antalet röster
Serie A	5 254 303	4,8	52 543 030	33,8
Serie B	103 896 041	95,2	102 896 041	66,2
Totalt 1)	109 150 344	100,0	155 439 071	100,0

1)Antal röster är exklusive 1 miljon B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens aktiesparprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.

Emissioner m m

		Ökning av aktiekapital, MSEK	Inbetalt belopp, MSEK
2002, Konvertering 1)	50 699 aktier	0,8	4,6
2003, Konvertering 1)	7 189 aktier	0,1	0,7
2004, Konvertering 1)	2 632 781 aktier	42,1	239,6

1) Avseende 1998 års konvertibla förlagslån

Analytiker som följer Saab

ABN Amro, London Carnegie, Stockholm Credit Suisse First Boston, London

Danske Equities Deutsche Bank, London Enskilda Securities, Stockholm Goldman Sachs International, London Kaupthing Research Swedbank, Stockholm UBS Warburg, London

Sandy Morris, sandy.morris@uk.abnamro.com Björn Enarson, bjoena@carnegie.se Steve East, steve.east@csfb.com Andre Kukhnin, andre.kukhnin@csfb.com PATRIK SETTERBERG, pset@danskebank.se Georges Memmi, georges.memmi@db.com Stefan Cederberg, stefan.cederberg@enskilda.se Sash Tusa, sash.tusa@gs.com Mikael Laséen, mikael.laseen@kaupthing.se Mats Liss, mats.liss@swedbank.com Colin Crook, colin.crook@ubsw.com

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma hålls tisdagen den 15 april 2008 klockan 18.00 i Gamla Tryckeriet, Gustavslundsvägen 149b, Alvik Centrum, Stockholm.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska ske senast onsdagen den 9 april 2008 klockan 12.00.

• per telefon till 013-18 20 55 •
• per fax till 013-18 33 50 •
• per post med separat utsänd inbjudan •
• per post till Saab AB, Avd CJ-MG, 581 88 Linköping •
• via Internet på adress: www.saabgroup.com/arsstamma •

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörighetshandling, bör denna sändas in i god tid före årsstämman. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstämman.

Aktieägare eller ombud för aktieägare får vid årsstämman medföra högst två biträden. Biträde får medföras endast om aktieägaren till Saab AB anmäler biträden på det sätt som anges ovan för anmälan om aktieägares deltagande.

Rätt att delta

Endast de aktieägare som är införda i den utskrift av aktieboken, som görs av VPC AB, onsdagen den 9 april 2008, har rätt att efter anmälan delta i årsstämman.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att efter anmälan delta i stämman. För att denna registrering ska vara införd i aktieboken senast onsdagen den 9 april 2008, måste aktieägare några bankdagar före denna dag begära omregistrering hos förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning av 4,50 SEK per aktie och fredagen den 18 april 2008 som avstämningsdag för utdelning. Med denna avstämningsdag beräknas VPC utsända utdelningen onsdagen den 23 april 2008.

Ekonomisk information 2008

delårsrapport januari–mars delårsrapport januari–juni Delårsrapport januari–september 23 april 18 juli 17 oktober

Ekonomisk information kan beställas på telefon 013-16 92 08, eller via www.saabgroup.com

Kontaktperson

Göran Wedholm, Manager Investor Relations, telefon 013-18 71 21, goran.wedholm@saabgroup.com

Huvudkontor

Saab AB Box 70 363 107 24 Stockholm Tel 08-463 00 00

Saab AB (publ) 581 88 Linköping Tel 013-18 00 00

www.saabgroup.com