Annual Report (ESEF) • Mar 1, 2024
Preview not available for this file type.
Download Source FileKan fred och säkerhet tas för givet? Det tycker inte vi. Som ett ledande försvars- och säkerhetsbolag erbjuder vi lösningar som sträcker sig från havets djup till högt upp i skyn, över land och i cyberrymden, för att hålla människor och samhällen säkra. I en värld med utbredd instabilitet och geopolitiska och klimatrelaterade utmaningar, är våra samhällens säkerhet och motståndskraft avgörande. Saab grundades som ett resultat av säkerhetssituationen 1937 och som ett sätt för Sverige att skydda sin frihet. Sedan dess har Saabs produktportfölj vuxit och vår globala närvaro ökat, medan vårt syfte att bidra till säkra samhällen och människor har bestått.
1 Året i sammandrag
5 Ordförande har ordet
6 Saab i korthet
7 Höjdpunkter 2023
9 VD har ordet
2 Marknad och strategi
12 Trender och marknader
15 Saabs kärnområden
16 Saabs strategi
18 Hållbar verksamhet
20 Mål och resultat
22 Innovation
24 Medarbetare
3 Affärsområden
26 Aeronautics
28 Dynamics
30 Surveillance
32 Kockums
34 Combitech
4 Risker och osäkerheter
37 Riskhantering
39 Risker och osäkerhetsfaktorer
5 Hållbarhetsrapport
43 Hållbarhet på Saab
50 Motståndskraftiga och säkra samhällen
57 Grön och social omställning
63 Innovation och partnerskap
66 Hållbarhetsdata
69 EU:s taxonomi
76 GRI-index
6 Bolagsstyrning
80 Bolagsstyrningsrapport
86 Styrelse
89 Koncernledning
91 Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram
7 Finansiella rapporter
95 Finansiell översikt
98 Saabs aktie
100 Räkningar och noter
168 Utdelningsmotivering
169 Förslag till vinstdisposition
170 Styrelsens undertecknande
171 Revisionsberättelse
8 Övrig information
177 Flerårsöversikt
178 Anställda
179 Information till aktieägare
Om denna rapport
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 36-170. Förvaltningsberättelsen ingår på sidorna 36-99. Hållbarhet är integrerat genom hela årsredovisningen. Sidorna 42-78 beskriver Saabs hållbarhetsarbete mer i detalj och utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten. I vissa fall har avrundningar skett, vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar exakt.
Kontaktuppgifter
Huvudkontor
Saab AB
Olof Palmes Gata 17, 5 tr
SE-111 22 Stockholm
Telefon: +46 131 800 00
Organisationsnummer: 556036-0793
www.saab.com
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
4 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Osäkerheten i världen har beklagligt nog fortsatt att definiera vår tid. Ukraina har ihärdigt försvarat sitt land med omfattande stöd från den internationella gemenskapen. Samtidigt har kriget mellan Hamas och Israel ökat den geopolitiska osäkerheten i Mellanöstern. Många länder investerar nu för att återbygga och stärka sina försvarsförmågor. Detta har naturligtvis en betydande påverkan på försvarsindustrin, som spelar en avgörande roll i att bidra till trygga och säkra samhällen. Till följd av detta har både Nato och EU ökat sitt fokus på förbättrad motståndskraft och försvar.
Saabs uppdrag har från allra första början varit att hålla människor och samhällen säkra. Förväntningarna från våra kunder och samhället har aldrig varit större än nu. Under året har Saab fortsatt att leverera till kunder men bolaget har också fokuserat på att investera i ny teknik och förmågor som kommer att vara avgörande för framtiden. Det är av största vikt att Saab är, och fortsätter att vara, ett högteknologiskt företag som investerar i forskning och utveckling.
En central del i Saabs styrelsearbete under 2023 har varit att se till att Saab kommer att kunna möta den ökande efterfrågan under det kommande decenniet, genom att bygga ytterligare kapacitet och förmågor. Därför har en stor del av styrelsens arbete fokuserat på hur vi över tid gör rätt investeringar, inte minst inom viktiga områden som digitalisering, AI och hållbarhet. Dessa täcker aspekter från kompetensförsörjning och företagskultur till mer riktade investeringar i hård- och mjukvara, men även specifika områden kopplade till implementering av hållbarhetsrapportering enligt EU:s direktiv, CSRD.
Under året implementerade och lanserade Saab en utbildning för alla medarbetare om sin uppdaterade uppförandekod för att säkerställa att Saab alltid agerar ansvarsfullt och etiskt i sitt uppdrag. För ett växande bolag med tusentals nya anställda är detta ännu viktigare. Saabs policy för ansvarsfulla affärer, Responsible Sales Policy, med tillhörande ramverk har implementerats i interna sälj- och marknadsföringsprocesser. Styrelsen har också godkänt en uppdaterad hållbarhetsstrategi för att säkerställa att Saab uppnår sina hållbarhetsmål.
Det växande intresset och stödet för Saab återspeglas i det faktum att vi nu har cirka 115 000 aktieägare. Jag vill tacka alla som väljer att investera i företaget och för det förtroende ni visar för Saab.
Stockholm, februari 2024
Marcus Wallenberg
Ordförande
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 5
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 ÅRET I SAMMANDRAG
Året i sammandrag
Ordförande har ordet
Saab i korthet
Höjdpunkter 2023
VD har ordet
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
| Affärsområde | Nyckelprodukter | Andel av försäljning 2023 | Försäljnings- tillväxt 2023 | Orderstock, miljarder SEK | Medarbetare |
|---|---|---|---|---|---|
| Aeronautics | Gripensystemet, det avancerade pilotutbildnings- systemet T-7A med Boeing och supportlösningar för flyg. | 35% | 27% | 7006 | 3004 |
| Surveillance | Det flygburna övervakningssystemet GlobalEye, ytradar, ledningssystem, elektronisk krigsföring, cybersäkerhet och system för flygplatser. | 37% | 30% | 0005 | 600 |
| Dynamics | Markstridsvapen, luftvärns- system, sjömålsrobotar, kamouflagesystem, träning & simulering, undervattensfarkoster, torpeder och support. | 24% | 20% | 13,245,847,047,0 1 | 1700 |
| Kockums | Ubåtar, ytfartyg och stridsbåtar. | 9% | 6% | 37 | 1500 |
Detta är Saab
Saabs strategiska resa under de senaste åren har gjort oss till ett starkt, väl positionerat och globalt bolag i dagens försvarslandskap. Vi har fokuserat vår verksamhet kring de strategiska marknaderna Sverige, USA, Storbritannien, Tyskland och Australien, och vår produktportfölj inom fem kärnområden – Stridsflygsystem, Avancerade vapensystem, Sensorer, Ledningssystem och Undervattenssystem. För att stärka Saabs konkurrenskraft ytterligare och behålla vår position i teknologins framkant även i framtiden, nyttjar vi nya teknologier för att accelerera innovation inom framtida förmågor såsom autonomi, distribuerade sensorsystem och cyberförsvar. Inom Saab vägleds vi av vår vision om att hålla människor och samhällen säkra. Vi tillhandahåller lösningar till länder som hjälper dem att skydda sina medborgare och gränser, och vi arbetar kontinuerligt för att stödja våra kunder i att nå sina hållbarhetsmål.# Med en stark och integrerad hållbarhetsstrategi, syftar Saab till att bidra till en hållbar utveckling och behålla sin konkurrenskraft även i framtiden.
För mer information om Saabs affärsområden, inklusive affärsenheter och det självständiga segmentet Combitech, se sidorna 25-35.
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 6
| MSEK | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 51 609 | 42 006 | 39 154 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 23 | 5 | 11 |
| EBITDA | 6 558 | 5 401 | 4 826 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 4 272 | 3 274 | 2 888 |
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 7,8 | 7,4 |
| Årets resultat | 3 443 | 2 283 | 2 025 |
| Vinst per aktie, SEK | 25,16 | 16,41 | 14,45 |
| Operationellt kassaflöde | 3 157 | 2 593 | 3 276 |
| Fritt kassaflöde | 1 566 | 1 871 | 2 737 |
| Nettoskuld/EBITDA | -0,36 | -0,45 | 0,44 |
| Utdelning per aktie, SEK | 6,40* | 5,30 | 4,90 |
| Avkastning på eget kapital, % | 11,1 | 8,6 | 9,0 |
| Totalavkastning för aktieägarna (TSR), % | 49,2 | 80,5 | -1,9 |
| Antal aktieägare vid årets slut | 104 951 | 84 493 | 56 486 |
*Föreslagen utdelning
**Scope 1 och 2
Genomsnittlig försäljningstillväxt om 10% årligen de senaste 5 åren
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 35 433 | 35 431 | 39 154 | 42 006 | 51 609 |
Saab B OMXS30
(Graf som inte kan renderas i Markdown)
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 7
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 8
Försvarsutgifterna i Europa fortsätter att öka och det är därför viktigt att bygga ut kapaciteten och investera i förmågor baserade på ny teknik för att möta kundernas växande behov. Under 2023 har vi haft stort fokus på kundleveranser och att öka vår kapacitet. Eftersom intresset för Saabs portfölj växer har vi ökat våra investeringar i FoU och intensifierat våra ambitioner inom innovation för att säkerställa att vi har ett fortsatt starkt produkterbjudande och att vi kan växa hållbart på lång sikt. Mycket av detta arbete görs i samarbete med våra kunder som vill återbygga och utveckla nya teknologier i syfte att stärka sina befintliga och framtida försvarsförmågor.
Disruptiva teknologier som AI och autonomi kommer att ha stor påverkan på vår industri och på framtidens försvar. Under 2023 ökade vi takten på vårt arbete inom dessa områden och förvärvade det AI-inriktade försvarsbolaget BlueBear i Storbritannien och AI-bolaget CrowdAI som har sitt säte i Silicon Valley i USA. De här förvärven innebär att Saab kan dra nytta av nya teknologier genom hela produktportföljen och utveckla förmågor för framtida tillväxt.
Under året annonserade vi även tre strategiska partnerskap: vi ingick ett samarbetsavtal med Helsing, som är ett europeiskt försvarsbolag specialiserat på AI-baserad mjukvaruteknik, och gjorde en investering på 5% i bolaget. Vi skrev en överenskommelse med Babcock om att undersöka de framtida möjligheterna för avancerade ytfartyg. Dessutom tecknade vi en avsiktsförklaring med Singapore Technologies Engineering om fördjupat samarbete och för att gemensamt undersöka möjligheterna inom flera försvarsdomäner. Vi ser att satsningar på utökade samarbeten och partnerskap stärker vår konkurrenskraft på marknaden och vår förmåga att stödja våra kunders nya behov.
Den starka orderingången under 2023 är ytterligare ett kvitto på att Saab är en stark partner. Vår orderingång växte med 23% och uppgick till SEK 78 miljarder (63). Vår orderstock uppgick till SEK 153 miljarder. Under året fortsatte vi att exekvera vår globala tillväxtstrategi och såg tillväxt i samtliga av våra utvalda strategiska marknader; Sverige, USA, Storbritannien, Tyskland och Australien.
Försvarsindustrin befinner sig i en ny verklighet med en allt sämre säkerhetssituation och ett utdraget krig i Ukraina som driver den största ökningen i försvarsinvesteringar i Europa sedan kalla kriget. För att möta ökad efterfrågan, leverera på våra kundåtaganden och ytterligare stärka vår hållbarhetsagenda investerar Saab i kapacitet, kompetens och morgondagens teknik.
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 9
En viktig milstolpe under 2023 var signeringen av nya ramavtal med Natos inköpsorganisation gällande markstridsvapnen Carl-Gustaf och AT4 vilket är ett exempel på hur vi lägger fokus på att stödja våra kunder när de utökar sin befintliga och framtida försvarsförmåga. Vi fick även en beställning på två radarspaningsflygplan (AEW) till Polen där utrullning av det första flygplanet ägde rum två månader efter kontrakt. Utöver detta levererades Sveriges nya signalspaningsfartyg liksom det första serieproducerade Gripen E-flygplanet till Försvarets materielverk.# Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Den organiska försäljningstillväxten för helåret var 23% och speglar de ökade produktionsvolymerna i alla delar av verksamheten. Även lönsamheten ökade med en rörelsemarginal som förbättrades till 8,3% (7,8). Det operationella kassaflödet för helåret uppgick till SEK 3,2 miljarder.
När vi stänger böckerna för 2023 kan jag med tillförsikt konstatera att vi än en gång nått alla våra finansiella mål. När vi blickar framåt är det av största vikt att vi levererar på våra kundåtaganden och vår starka orderstock. Baserat på nuvarande visibilitet för planerade projektgenomföranden och leveranser förväntar vi oss en organisk försäljningstillväxt mellan 12-16% för helåret 2024. Vi är fast beslutna om att fortsätta växa rörelseresultatet mer än försäljningstillväxten även under 2024. Vi har under de senaste fyra åren rapporterat ett positivt kassaflöde och ser ett fortsatt positivt kassaflöde för helåret 2024.
Som ett växande svenskt försvarsföretag är vår ambition att vara ledande inom hållbarhet i vår industri. Vi strävar efter att vara hållbara i alla delar av verksamheten och stödjer FN:s Global Compact och dess tio principer. Vi ökar takten i våra initiativ för klimatomställning inom koncernen och har även lanserat en ny uppförandekod och ett uppdaterat ramverk för vår hållbarhetsstrategi. Under året har vi också genomfört ett grundligt projekt i hela organisationen för att säkerställa att vi uppfyller de nya europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering. Jag ser att det här projektet och vår uppdaterade hållbarhetsstrategi, tillsammans med vår starka förankring i ansvarsfulla affärer, kommer att leda oss på den ambitiösa tillväxtresa vi står inför.
2023 var även ett innovativt år för Saab, med flera produktlanseringar som Giraffe 1X Deployment Set och nya funktioner för vår kamouflagelösning Barracuda, och vi visade även upp våra markbaserade förmågor för nästa generations luftvärn. På den marina sidan introducerade vi vårt konsolbaserade koncept för operatörer, där vi drar nytta av vår expertis inom hård- och mjukvara för ledningssystem till stridsfartyg.
Allt detta är möjligt tack vare vår viktigaste tillgång, våra medarbetare. Utöver att aktivt engagera våra medarbetare för att möta den ökande efterfrågan är det viktigt för oss att fortsätta investera, att se till att vi har rätt kompetenser och att anpassa oss till nya teknologier. Under året har vi attraherat ett netto av nära 2 500 nya medarbetare globalt, en ökning på 13%. Samtidigt har Saab klättrat till topp tio på rankinglistorna av de mest attraktiva arbetsgivarna inom IT- och ingenjörsbranschen i Sverige. Vi kommer även fortsättningsvis att investera i kompetenshöjning genom vår lärandeplattform och lägga stort fokus på onboarding och kulturarbete. Allt det arbete vi gör inom hållbarhet, innovation och för våra medarbetare kommer att vara avgörande för Saabs långsiktiga framgång och värdeskapande.
Stockholm, februari 2024
Micael Johansson
Koncernchef och VD
De geopolitiska spänningarna var fortsatt höga under 2023. Det pågående kriget i Ukraina har lett till att Sverige har fördjupat sina förberedelser inför ett Natointräde och att även andra europeiska länder ökar sina försvarsförmågor och budgetar. Samtidigt fokuserar USA alltmer på den indo-pacifiska regionen och konflikter i Mellanöstern. Saab följer noggrant marknadsutvecklingen och vår position i den.
I juli 2023 presenterades Natos nya strategiska koncept vid toppmötet i Vilnius och i samband med det bekräftades även alliansens huvudsyfte – att säkerställa ett kollektivt försvar. För att möta åtagandet finns det ett akut behov av att öka försvarsförmågorna inom Nato. Till följd av detta har den svenska regeringen gjort ytterligare höjningar av försvarsbudgeten som gör att man möter Natos mål om att försvarsutgifter ska uppgå till två procent av BNP redan 2024. Försvarsmakten kommer att behöva göra betydande investeringar inom samtliga områden under de kommande åren för att uppfylla kraven och skyldigheterna för ett svenskt Natomedlemskap. Saab har en väl positionerad och Natokompatibel produktportfölj och står redo att stödja Sveriges och Natos ökade behov av försvarsförmågor.
Den försämrade säkerhetssituationen, i kombination med årtionden av underinvesteringar, medför att länder i Europa ökar sina försvarsutgifter mellan 2023 och 2032 med mer än 30 procent jämfört med prognosen före kriget i Ukraina¹. Samtidigt ligger USA:s försvarsutgifter på en fortsatt hög nivå med viss tillväxt under kommande år. Att upprätthålla och stärka avskräckningen gentemot Kina, stödja Ukraina och samarbeta med ett växande nätverk av allierade och partners med gemensamma mål kommer att vara i fokus för USA framåt. Behoven av ökade och mer avancerade försvarsförmågor driver efterfrågan från Saabs kunder under det kommande decenniet.
Såväl EU som Nato har utlovat ökat samarbete och integration mellan medlemsländerna i försvarsfrågor. Ett viktigt fokusområde är att stärka den europeiska försvarsindustrins självständighet och säkra motståndskraftiga försörjningsled. Mot bakgrund av detta har program som ASAP², EDIRPA³ och EDF⁴ inrättats i EU med målet att åtgärda de mest akuta och kritiska bristerna i Unionens försvarskapacitet. Nato har också initierat en handlingsplan för försvarsproduktion (”Defence Production Action Plan”) för att öka kapacitet och samarbete. Utöver detta driver EDTIB⁵ frågan om bättre tillgång till finansiering för EU:s försvarsindustri, som en förutsättning för hållbar kapacitet att leverera förmågor som möter Europas säkerhetsbehov. Saab har en viktig roll i den europeiska försvarsindustrin och fokuserar sitt arbete på att utöka samarbete och kapacitet.
Som en långsiktig partner till våra kunder ser Saab en betydande marknadsefterfrågan under många år framöver, drivet av länders växande behov av förstärkta försvarsförmågor och med stöd av ökande budgetar. Saab kommer att arbeta med sina kunder för att möta dessa behov utifrån vår starka position inom kärnområdena och vår fokuserade multinationella strategi.
USA är världens största försvarsmarknad och Saab har haft en framgångsrik tillväxt i utvalda produktområden. I nuläget har Saab en väletablerad position inom ytbaserade radarsystem, markstrid, skolflygplanet T-7A med Boeing, och träningssystem. Vårt avtryck växer också inom obemannade undervattenssystem.
Saab har en stark närvaro i Storbritannien inom sensorer, verksamhet på havsbotten och markstrid. Under 2023 förstärkte Saab sin position ytterligare med förvärvet av BlueBear, ett företag baserat i Storbritannien, för att accelerera innovation inom områden som artificiell intelligens och autonomi.
Saab är den australiska flottans främsta leverantör av stridsledningssystem för ytfartyg, och har också ett starkt avtryck inom undervattensdomänen med nya, framväxande möjligheter. AUKUS- samarbetet och dess innebörd kommer spela en viktig roll i regionen framöver.
Saab strävar efter att behålla sin starka position inom samtliga kärnområden och växa ytterligare med den ökande försvarsbudgeten. Ett viktigt fokus framåt kommer vara att stötta Sveriges nya roll i Nato.
Saab har en etablerad verksamhet i Tyskland och har under de senaste åren fått en betydande roll inom områden såsom marin stridsledning, markbaserad träning och simulering, och elektronisk krigsföring (EW) för stridsflygplan.
AUKUS: ett militärt samarbete mellan Australien, Storbritannien och USA.
| Land/Region | Andel (%) |
|---|---|
| Sverige | 42 |
| Övriga Europa | 23 |
| Nordamerika | 11 |
| Asien | 9 |
| Central- och Sydamerika | 7 |
| Australien etc. | 8 |
Tekniktrender
Den tekniska utveckling som krävs för att möta framtida försvarsbehov drivs i allt högre utsträckning av civila aktörer. Detta ger en allt större möjlighet att genom samarbete ta tillvara på kunskap inom områden som digitalisering, artificiell intelligens och obemannade system. Saabs strategi är att snabbt integrera ny teknologi i vår portfölj genom att kombinera stora investeringar i egen forskning och utveckling med riktade förvärv.
Artificiell intelligens
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) för militär användning är omvälvande. Ett ökande antal och förbättrade sensorer, såsom satelliter och radar, har under de senaste fem åren skapat mer data än vad som producerats under de senaste seklen. Dessa enorma datamängder är omöjliga för analytiker att använda i realtid men med hjälp av AI kan sensordata som satellitbilder och radarspår analyseras mycket snabbare. Det skapar en bättre lägesbild och underrättelseinformation.
Saabs svar
Vi accelererar utvecklingen och implementeringen av förmågor inom AI och maskininlärning i Saabs produktportfölj för att förbättra dataanalys i våra sensor- och ledningssystem. Vi implementerar även generativa AI-verktyg för att påskynda produktutvecklingsprocesser. Utöver vårt eget arbete illustrerar förvärvet av CrowdAI under 2023 Saabs framåtlutande och framtidsinriktade inställning till integration av AI/ML-teknologi i vår starka portfölj.
Autonomi och obemannade system
Efterfrågan på autonoma och obemannade system växer. Utöver små drönare som sätts in för videoövervakning och anfall ökar även intresset för större obemannade system med mer avancerade förmågor. Vidare har sårbarheten relaterad till undervattensinfrastruktur, såsom kommunikationskablar, kraftledningar och olje- och gasledningar, blivit uppenbar under 2023. Detta har skapat ett ökat behov av autonoma och obemannade system som kan övervaka och skydda undervattensinfrastruktur från oönskade störningar.
Saabs svar
På Saab arbetar vi ständigt med att utöka våra förmågor inom autonomi och obemannade system. Vi driver flera initiativ i nära samarbete med våra kunder inom autonomi i marin- och luftdomänerna, till exempel kopplat till verksamhet på havsbotten, drönarsvärmar och samverkan mellan bemannade och obemannade system. Vi kombinerar egna ansträngningar med förvärv. Förvärvet av BlueBear under 2023, ett företag fokuserat på AI-baserade autonoma system för svärmar av drönare, är ett bra exempel på vår strategi för att nyttja framväxande teknologier inom området.
Multidomän distribuerade sensorsystem
Teknikutveckling under det senaste decenniet har möjliggjort en ny generation radarsensorer där mikrovågssignaler omvandlas till digitala signaler direkt i antennen. Detta möjliggör ett helt nytt sätt att designa radar med hög prestanda och flexibilitet.
Saabs svar
Genom denna teknik, kombinerat med framsteg inom processorkraft, kan Saab ta fram sensorer som delas mellan olika plattformar och platser. Sensorerna är extremt mobila, eller till och med helt tysta, vilket gör dem omöjliga att upptäcka. När vi sedan kombinerar data från dessa sensorer i säkra nätverk och ett multidomän ledningssystem (luft-marin- land-rymd-cyber), kan vi leverera oöverträffad omvärldsuppfattning till våra kunder.
Försvarsbudget prognos, miljarder SEK (nominella värden)
| Europa | USA | Australien |
|---|---|---|
| ’21 | ’22 | ’23 |
| 12 000 | 10 000 | 8 000 |
Källor: Janes och Sveriges försvarsbudget, resultat och planer 2021-2028
Kärnområden
Saab fokuserar sin produktportfölj inom fem kärnområden där vi investerar i teknikutveckling för att ligga steget före konkurrenterna och behålla vår marknadsledande position.
Stridsflygsystem
Saabs senaste stridsflygplan, Gripen E, är certifierat för militär användning av både det svenska och brasilianska flygvapnet. Gripen E har flera nya funktioner inklusive sensorer i toppklass, utökad vapenförmåga och elektroniska störkapslar. Under 2023 erhöll den svenska kunden sitt första serieproducerade flygplan och produktionslinjen för Gripen E i Brasilien invigdes. Gripensystemet används av ett flertal länder globalt inklusive Brasilien, Thailand, Tjeckien, Ungern, Sydafrika och Sverige. Det svenska flygvapnet är Saabs huvudkund och Gripen kommer under årtionden framöver att utgöra ryggraden i det svenska flygvapnet. Saab är också verksamt inom forskning, utveckling och tillverkning av andra flygplanssystem som exempelvis det avancerade skolflygplanet T-7A, och genomför även studier rörande framtida obemannade system.
Avancerade vapensystem
Inom området finns ett brett utbud av produkter, från understödsvapen för markstrid till missiler och träningssystem. Saabs system för markstrid har idag en ledande marknadsposition. Kriget i Ukraina har ytterligare bevisat att bärbara pansarvärnsvapen för olika uppgifter är extremt effektiva i den moderna stridsmiljön. Saabs pansarvärnsvapen inkluderar systemen Carl-Gustaf, AT4 och NLAW (Next generation Light Anti-tank Weapon). Inom missilområdet nyttjar Saab sin kompetens genom partnerskap. Produktportföljen inkluderar RBS15, IRIS-T, Meteor och Taurus. För att utveckla nästa generations system och förmågor, och för att vidareutveckla befintliga produkter, arbetar Saab nära partners som MBDA, Diehl Defence och Boeing.
Sensorer
Saab är en världsledande leverantör av sensorer, radarteknik och system för elektronisk krigsföring. I portföljen finns system som radarfamiljen Giraffe och den avancerade lösningen för flygburen övervakning, GlobalEye Airborne Early Warning and Control (AEW&C). Portföljen med olika modeller av Giraffe-radar har utvecklats och anpassats under många år, till en avancerad arraybaserad teknik för såväl landbaserade som marina applikationer. Leveranser av GlobalEye påbörjades under 2020 till Förenade Arabemiraten och systemet har även beställts av Sverige. Under 2023 genomförde det fjärde GlobalEye- planet sin lyckade premiärflygning. Inräknat GlobalEyes företrädare, Erieye, har Saab världens största kundbas inom flygburen övervakning.
Ledningssystem
Saab erbjuder kompletta ledningssystem för landbaserade, flygbaserade och marina tillämpningar, och har en särskilt stark ställning på den marina sidan. Portföljen sträcker sig från eldledningssystem till fullt integrerade stridsledningssystem. Syftet med ett ledningssystem är att koppla samman och integrera olika försvarssystem på land, i luften och till havs för att möjliggöra sömlös realtidskommunikation och datautbyte. Saabs system ger användaren en överlägsen lägesuppfattning och beslutsstöd som ökar effektiviteten.
Undervattens- system
Saab är en ledande leverantör av marina system, framförallt till den svenska marinen. Erbjudandet sträcker sig från ytfartyg med smyge- genskaper ("stealth") till avancerade konventionella ubåtar, autonoma undervattenssystem och stridsbåtar. Ubåtarna byggda för den svenska marinen, A26, är i teknologisk toppklass, kan bära stora laster och verka i fientliga miljöer under extrema förhållanden utan att upptäckas. De har varit framgångsrika vid ett flertal tester och övningar i både USA och i Östersjön. Efterfrågan på system för verksamhet och övervakning på havsbotten har ökat under de senaste åren. Saab tillhandahåller olika typer av autonoma undervattenssystem för både militärt och civilt bruk, och fortsätter att driva teknikutveckling inom detta område.
En fokuserad strategi för lönsam tillväxt
Saabs strategi är att leverera på våra kundåtaganden och möta den ökade marknadsefterfrågan, samtidigt som vi investerar i framtida förmågor.
Tillväxt i strategiska marknader
Saab är verksamt i 100 länder över hela världen. Utöver Sverige utgör USA, Storbritannien, Tyskland och Australien den huvudsakliga basen för fortsatt tillväxt.# Års- och hållbarhetsredovisning 2023
På dessa utvalda strategiska marknader ser Saab möjligheter för tillväxt inom teknikområden där Saab har en stark position som exempelvis sensorer, undervattenssystem och ledningssystem. Genom att skala upp inhemsk verksamhet och bygga partnerskap, syftar Saab till att växa lokalt och bli en integrerad del av ländernas försvarsekosystem. Saabs strategi för organisk tillväxt kombineras även med förvärv i dessa marknader.
Saab har definierat fem kärnområden där koncernen har en stark marknadsposition och en ledande produktportfölj. Kärnområdena är Stridsflygsystem, Avancerade vapensystem, Sensorer, Ledningssystem och Undervattenssystem. Saab investerar kontinuerligt i forskning och utveckling (FoU) och produktutveckling för att öka sin konkurrenskraft inom kärnområdena. Koncernen söker också efter innovativa samarbeten med kunder och partners för att driva innovation inom framtida förmågor såsom autonomi, distribuerade sensorsystem, cyberförsvar och rymd, och avancerade vapensystem. Läs mer om innovation och framtida förmågor på sidan 22.
De fem delarna i Saabs strategi:
Fokus för Saab är att leverera på våra kundåtaganden och möta den ökade efterfrågan genom att öka kapacitet och effektivitet. Saab investerar därför i automatiserade produktionslinor och digitalisering, och arbetar för att öka effektiviteten i alla delar av verksamheten och att korta ledtider. Flera initiativ för kontinuerlig förbättring pågår i koncernen, inom områden som digitaliserad utveckling och hantering av leverantörskedjan, effektivt projektgenomförande och tvärorganisatorisk konsolidering.
För att hantera en betydligt ökad efterfrågan, växer Saab i antalet medarbetare. Saab har initierat ett proaktivt arbete för att attrahera och behålla rätt kompetens och ledarskap, till stöd för koncernens tillväxtresa. Saabs medarbetarstrategi för tillväxt är fokuserad kring robust rekrytering, investeringar i utbildning och framtida ledare, att bygga effektivitet och enkelhet i medarbetarprocesser, och att skapa den bästa upplevelsen för anställda. Saab strävar efter att utveckla en kultur kring kontinuerligt lärande och att skapa en hållbar arbetsmiljö med engagerade och kreativa medarbetare. Läs mer om Saabs medarbetare på sidan 24.
Att hålla människor och samhällen säkra är grunden för hållbarhet. Enbart säkra samhällen har kraft att fokusera på utmaningar som klimatförändringar, mänskliga rättigheter, mångfald och finansiell stabilitet. Saab strävar efter hållbarhet i alla delar av sin verksamhet och i sin påverkan på samhället. Genom att utveckla och tillhandahålla lösningar som möjliggör för kunderna att uppnå sina hållbarhetsambitioner kan Saab ha en konkurrensfördel på marknaden och samtidigt bidra till hållbar utveckling. Saabs hållbarhetsstrategi bygger på tre grundpelare med tydliga prioriterade områden inom respektive pelare: 1) Motståndskraftiga och säkra samhällen, 2) Grön och social omställning, och 3) Innovation och partnerskap.
Saab har fokuserat sin strategi kring utvalda strategiska marknader och starka kärnområden. För att möta den snabbt ökande efterfrågan och leverera till våra kunder, arbetar Saab för att förbättra effektiviteten och säkra relevant kompetens, samtidigt som vi accelererar utvecklingen av framtida förmågor.
Saab grundades 1937 med ett tydligt syfte att skydda Sveriges gränser och invånare i en tid med stora säkerhetsutmaningar. Över tid har Saabs produktportfölj vuxit och den globala närvaron ökat medan vårt syfte att hålla människor och samhällen säkra har bestått. Nu, nästan 90 år senare, står världen inför ett radikalt förändrat säkerhetsläge och vi påminns ännu en gång om betydelsen av vad vi gör.
Vår syn: Globala utmaningar kopplade till klimatförändringar, mänskliga rättigheter, hälsa och ojämlikhet kan endast hanteras fullständigt när samhällen är säkra och motståndskraftiga.
Vår agenda: Bidra till hållbar utveckling genom att bedriva en ansvarsfull verksamhet och driva hållbar innovation tillsammans med kunder och partners.
Vår ambition: Att vara ledande inom hållbarhet i försvarssektorn och att använda denna position som en konkurrensfördel. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete på sidorna 42-78.
Saab fick ett erkännande för sitt ledarskap när det gäller transparens och prestation inom klimatområdet, genom att säkra en plats på CDPs A-lista för 2023.
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Under hösten 2023 arbetade Saab intensivt med att uppdatera vår hållbarhetsstrategi. I den uppdaterade strategin sätter vi ambitionen att vara ledande inom hållbarhet i försvarssektorn. Den uppdaterade strategin är baserad på en dubbel väsentlighetsanalys utifrån kommande rapporteringskrav från EU och speglar ökade förväntningar från finansiella intressenter, våra medarbetare, kunder och lagstiftare. Strategin innehåller nya och uppdaterade mål på kort (1 år), medellång (3 år) och lång (7 år) sikt, i linje med vår ledarambition. Den började att gälla i januari 2024 efter beslut av styrelsen i december 2023.
| Hållbarhetsstrategin och långsiktiga mål till 2030* | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap |
|---|---|---|
| om inte annat anges | ||
| Motståndskraftiga och säkra samhällen | ||
| Företagande och mänskliga rättigheter | Klimatpåverkan | Industriell samverkan och partnerskap |
| Saab har ett industriledande program för mänskliga rättigheter | Nettonollutsläpp till 2050 (Scope 1, 2 och 3) | En betydande andel av Saabs industriella samverkan bidrar väsentligt till vår hållbarhetsstrategi |
| Antikorruption | Ämnen som inger betänkligheter | Partnerskap med externa aktörer bidrar till Saabs hållbarhetsåtaganden och strategi |
| Saab har ett industriledande program mot mutor och korruption | Genomfört utfasningsprojekt i enlighet med planer | |
| Informationssäkerhet | Cirkulär ekonomi | |
| Saab har ett väldefinierat, välfungerande, proaktivt och systematiskt tillvägagångssätt gällande informationssäkerhet | Minskat vattenuttag med 20% | |
| Exportkontroll | Ytterligare mål kommer att definieras 2024 | |
| Saab fortsätter att vara ledande inom exportkontroll genom robusta regelverk, processer och utbildning | Arbetsmiljö | |
| Minskat antalet arbetsrelaterade olyckor med 25% | ||
| Uppnått 10 rapporterade riskobservationer/tillbud per arbetsrelaterad olycka | ||
| Mångfald och inkludering | ||
| Minst 30% kvinnliga medarbetare | ||
| Minst 35% kvinnliga chefer | ||
| Innovation | ||
| CO2-neutrala alternativ finns tillgängliga för alla produkter | ||
| Cirkulära affärsmodeller är implementerade |
| Mål (2023-2027) | Resultat 2023 | Kommentar |
|---|---|---|
| Sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) 2023-2027* | Försäljningsintäkter, MSEK | Med en välpositionerad produktportfölj och en fokuserad strategi, strävar Saab efter att tillvarata de ökade marknadsmöjligheterna och leverera på sitt tillväxtmål. Fokus är att leverera på befintliga kundordrar och öka kapaciteten, samtidigt som vi fortsätter investera i framtida förmågor. |
| Basår för CAGR: 2022 | Rörelseresultat (EBIT), MSEK | Under 2023 ökade Saabs försäljning motsvarande en organisk försäljningstillväxt om 23% med tillväxt i samtliga affärsområden och Combitech. Saabs målsättning är att förbättra lönsamheten, och säkerställa att förbättringen är hållbar över tid. Detta uppnås genom skalfördelar från försäljningstillväxten och ett starkt fokus på att förbättra effektiviteten, liksom portföljhantering. |
| Organisk försäljningstillväxt | Operationellt kassaflöde, MSEK | Under 2023 visade Saab förbättrad lönsamhet med en tillväxt i rörelseresultat om 30%, och en rörelsemarginal om 8,3% (7,8), främst drivet av de starkare försäljningsvolymerna. |
| Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt | Saabs mål på medellång sikt är ett positivt kassaflöde, till följd av kontinuerlig EBITDA-tillväxt och planer för milstolpebetalningar. En aktiv finansiell styrning av rörelsekapital och investeringar är viktigt för framtida tillväxt och Saab förväntas fortsätta sina investeringar i kapacitet och FoU. | |
| Kassaflödeskonvertering, kumulativt för 5-årsperioden | Saabs operationella kassaflöde uppgick 2023 till SEK 3,2 miljarder, motsvarande en kassaflödeskonvertering om 74%. Kassaflödet drevs av en hög nivå av milstolpebetalningar. | |
| >70%högre | ||
| Kassaflödeskonvertering definieras som operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat |
I början av 2023 introducerade Saab mål på medellång sikt för perioden 2023-2027 för organisk försäljningstillväxt, rörelseresultat och operationellt kassaflöde. Målen baseras på förbättrade tillväxtmöjligheter till följd av ökad marknadsefterfrågan och Saabs starka orderstock. I januari 2024 höjde Saab sitt mål för organisk försäljningstillväxt till cirka 15% (CAGR), från tidigare 10%, för 2023-2027.
2020 justerat för jämförelsestörande poster
2020 justerat för jämförelsestörande poster
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
’19 ’20 * ’21 ’22 ’23
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
’19 ’20 * ’21 ’22 ’23
4 000
3 000
2 000
1 000
0
’19 ’20 ’21 ’22 ’23
-1 000
-2 000
| Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 20 | SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 |
|---|---|---|
Saab strävar efter hållbarhet i alla delar av sin verksamhet och i sin påverkan på samhället i stort. Att leverera på våra hållbarhetsmål är avgörande för att säkerställa Saabs konkurrenskraft nu och i framtiden. För en fullständig redogörelse för samtliga hållbarhetsmål, se hållbarhetsrapporten.
| Mål | Andel flaggade affärs- möjligheter som genom - gått riskbedömning kopplat till mänskliga rättigheter | Minskat CO₂e-utsläpp i scope 1 och 2 till 2030 (basår 2020) | Mål 2023: Kvinnliga medarbetare 2025* | Mål 2023: Kvinnliga chefer 2025* |
|---|---|---|---|---|
| Resultat 2023 | Under 2023 har 43 flaggade affärsmöjligheter utvärderats för risker kopplat till Saabs Responsible Sales Policy. | Utsläpp Scope 1 & 2, ton CO₂e | Andel kvinnor, % | Kommentar |
| Saabs Responsible Sales Policy stärker vårt åtagande gällande hantering av mänskliga rättighetsrisker kopplat försäljningen av våra produkter. En riskscreening genomförs för alla nya affärsmöjligheter, och de som bedöms ha högre risk flaggas och måste genomgå en fördjupad riskbedömning. En affärsmöjlighet flaggas när: • Kunden har ett Responsible Sales Index- betyg under ett visst tröskelvärde, och • Produkten är klassificerad som försvarsmateriel, och • Det inte gäller följdleverans (t.ex. reservdelar) Läs mer om Saabs Responsible Sales Policy på sidan 50. | Att driva grön omställning är en viktig del av Saabs hållbarhetsstrategi. I linje med Saabs åtagande till Race to Zero och nettonollutsläpp till 2050, gör vi stora ansträngningar för att minska växthusgasutsläpp. Under 2023 minskade Saab utsläppen med 25,5% jämfört med 2020. Minskningen drevs av fortsatt arbete med energieffektiviserande åtgärder, förbättrad mix avseende inköpta och utsläppsintensiva energikällor samt inköp av förnybara energicertifikat (RECs). Läs mer om Saabs ansträngningar för att minska vår klimatpåverkan på sidan 57. | På Saab är vi övertygade om att en arbetsplats som präglas av mångfald och inkludering främjar innovation och ökar medarbetarnas engagemang, välmående och prestation. Jämställdhet är en viktig del av mångfald och inkludering, och att öka andelen kvinnliga medarbetare och chefer är något som Saab har arbetat systematiskt med i många år. Under 2023 ökade andelen kvinnliga medarbetare till 25% (24) medan andelen kvinnor i chefsposition var oförändrat 27% (27). Läs mer om mångfald och inkludering på Saab på sidan 63. | 100% | |
| -26% | 25% | 27% | ||
| 100% | -42% | >25% | >30% | |
| kvinnliga medarbetare | kvinnliga chefer | |||
| Scope 1 | Scope 2 marknadsbaserad | |||
| *Nya mål gäller från och med 2024 |
30 000
20 000
10 000
0
’20 ’21 ’22 ’23
28%
27%
26%
25%
24%
23%
22%
’20 ’21 ’22 ’23
| Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 21 | SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 |
|---|---|---|
En lång historia av innovation
Saabs historia som ett mindre försvarsbolag på den globala arenan har drivit oss till att vara innovativa inom systemutveckling, kortade ledtider för utveckling, kostnadseffektivitet och prestanda. Till följd av detta är innovation och flexibilitet en naturlig del av Saabs kultur, vilket tillåter oss att nyttja och integrera ny teknologi som utvecklas snabbt både inom och utanför försvarssektorn.
Några exempel på Saabs innovationer:
* Det avancerade skolflygplanet T-7A utveckling från skiss till första flygning på mindre än tre år, i partnerskap med Boeing.
* GlobalEye världens ledande och mest avancerade spanings- och ledningsflygplan.
* Giraffe 1X-radarn lägre kostnad och storlek med bibehållen prestanda.
Framtidens slagfält utvecklas snabbt och ny teknologi introduceras hela tiden. För att behålla vår konkurrenskraft över tid är det avgörande att i hög takt bygga försvarsförmågor som möter våra kunders behov i denna miljö.
Det framtida slagfältet: Fokuserade och accelerade investeringar
Saabs strategi är att utnyttja vår starka position inom kärnområdena och fokusera investeringar mot utvalda framtida förmågor. Innovation tillsammans med kunder och partners kommer att vara viktigt för att påskynda utvecklingen och nå resultat.
Saabs utvalda områden för framtida förmågor:
* Marin autonomi
* Autonomi på flygsidan
* Ledning över flera domäner
* Distribuerade sensorsystem
* Cyberförsvar och rymd
* Nästa generations avancerade vapensystem
| Informationsövertag | Längre räckvidd och högre hastighet | Alltid uppkopplad, också över domäner | Cyber och rymd | Snabb ökning av antalet sensorer | Autonomi | |
|---|---|---|---|---|---|---|
Innovation är avgörande för att uppnå Saabs och våra kunders ambitioner inom hållbarhet, och för att behålla konkurrenskraft över tid. Saab syftar till att fortsatt förstärka våra ansträngningar inom hållbarhet de kommande åren och strävar efter att erbjuda CO2-neutrala alternativ för våra produkter, vilket gör det möjligt för kunder att nå sina hållbarhetsåtaganden. Exempel på detta är nya typer av energiproduktion och möjligheten att långsiktigt ersätta konventionellt jetbränsle med biobränsle.
Samtidigt som vi levererar på våra kundåtaganden och ökar kapaciteten är det av största vikt för Saab att forsätta investera i forskning och utveckling (FoU) för att säkra framtida förmågor och förse våra kunder med lösningar i teknikens framkant även på lång sikt.
| Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 22 | SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 |
|---|---|---|
Framväxande och disruptiva teknologier som artificiell intelligens, maskininlärning och autonomi har potential att förändra hela branscher. Saab har en proaktiv strategi att genom utvalda förvärv och partnerskap utöka våra förmågor och accelerera införandet av ny teknologi i vår produktportfölj.
Under 2023 exekverade Saab sin strategi och genomförde två strategiska, mindre förvärv och tecknade ett samarbetsavtal:
BlueBear, baserat i Storbritannien, är en världsledande leverantör av autonoma, AI-baserade, system för svärmar av drönare för avancerade försvars- och säkerhetsapplikationer. Saab ser potential inom områden som autonomi, obemannade flygsystem (UAS), motmedelsystem mot obemannade flygsystem (counter-UAS) och ledningssystem för svärmar av obemannade farkoster.
CrowdAI är baserat i USA och fokuserat på missionsspecifik AI och computer vision. Förvärvet påskyndar utvecklingen och implementeringen av artificiell intelligens och maskininlärning i Saabs produktportfölj.
Helsing är ett försvarsbolag specialiserat på AI-baserad mjukvaruteknologi. Saab samarbetar redan med Helsing inom områden som telekrig (EW) och övervakningsförmågor för stridsflyg, och ser ytterligare potential för andra typer av sensorer och applicering inom ledningssystem i alla domäner.
| Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 23 | SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 |
|---|---|---|
Saabs medarbetare är avgörande för vår framgång. Vi är engagerade i att attrahera nya talanger och deltar aktivt i deras utveckling. På Saab arbetar en dedikerad och kompetent grupp av människor, och tillsammans hittar vi innovativa lösningar på komplexa problem. I ett växande och alltmer mångsidigt företag, arbetar vi i en samarbetsvillig och stöttande miljö där man uppmuntras att utforska sin fulla potential.
Under 2023 växte Saab genom att anställa cirka 2 500 nya medarbetare, en ökning om 13%. Antalet medarbetare ökade i samtliga affärsenheter och Combitech, och 20% av Saabs nya medarbetare finns i våra strategiska marknader USA, Storbritannien, Tyskland och Australien. Ett viktigt fokus under året har varit att öka medvetenheten om Saab som arbetsgivare genom flera aktiviteter riktade mot våra målgrupper.# Saab Annual and Sustainability Report 2023
Saab also showed significant improvements in various rankings among IT and engineering students. To further strengthen Saab’s growth, we are continuously working to develop our recruitment function Career Center to support the business in finding talent. Saab also invests in competence development through its learning platform and introduced Career Hub during the year, an internal tool that promotes continuous learning, development, and internal mobility. Finally, Saab continued its commitment to diversity by encouraging interest in technology among women and highlighting female leaders. Our recruitment processes integrate diversity in everything from advertisements to interviews and aim to increase the proportion of female employees and managers.
Saab is a place where:
* We try new things, share knowledge and learn from each other.
* We are given trust and responsibility.
* We can contribute with our own unique perspectives, just as we are.
* Exciting technology challenges us.
* We create and deliver smart products and solutions together as a team.
* We support and stand up for each other.
* We contribute to keeping societies and people safe.
At the core of Saab lie three fundamental values: trust, will, and know-how, reflecting our commitment to reliability, innovation, and continuous learning. These values drive our ambition to be the employer of choice and emphasize the importance of being an attractive workplace for long-term success. We prioritize continuous learning and encourage employees to discover their potential and contribute to a greater purpose. With the awareness that our employees are our most valuable asset, we place great importance on ensuring their well-being.
| Share of Saab’s employees who are women | Share of Saab’s managers who are women | Number of employees grows |
|---|---|---|
| 27% | 25% | 25,000 |
| 20,000 | ||
| 15,000 | ||
| 10,000 | ||
| 5,000 | ||
| 0 | ||
| '19 '20 '21 '22 '23 |
Note: Employees defined as full-time equivalents (FTE)
Countries across four continents rely on Gripen to protect their airspace.
Business Area Aeronautics provides world-class innovative aircraft systems and is active in research, development, production, and maintenance of military and civil aircraft systems. It also conducts preparatory studies for future manned and unmanned aircraft systems, as well as further development of existing products. The Gripen system is designed to meet and defeat any adversary. It is equipped with the latest systems, sensors, and weapons to ensure superiority in a combat situation and air superiority over challenging areas. The latest version, Gripen E, is the world’s first fully digitized fighter aircraft with separated flight and mission-critical software platforms, enabling continuous capability updates without compromising operational availability.
Fighter Systems
Advanced Programs, Aerospace Systems, Aviation Services, Gripen.
| Sales by Market | ||
| Sweden | 58% | |
| Rest of the World | 42% | |
| Sales by Segment | ||
| Air | 91% | |
| Civil | 8% | |
| Land | 1% | |
| Naval | <1% | |
| Sales by Revenue Type | ||
| Long-term customer contracts | 88% | |
| Services | 9% | |
| Products | 2% | |
| Employees | 5,600 | |
| Order Backlog, SEK billion | 47.0 | |
| Sales, SEK billion | 13.8 | |
| Sales Growth | 6% | |
| Operating Margin | 5.2% |
Solutions: Development of future manned and unmanned aircraft systems, including emerging and disruptive technologies, new materials, and agile methods.
Locations: Linköping (Sweden)
Customers (Examples): Sweden
Solutions: Aircraft subsystems: T-7 in partnership with Boeing, and aircraft structures and systems such as doors for Airbus and Boeing.
Locations: Linköping (Sweden), West Lafayette (USA)
Customers (Examples): USA, Germany, France, UK
Solutions: Maintenance solutions, support, and services for a wide range of aviation capabilities, including Gripen and GlobalEye, as well as other aircraft and helicopters. Complete and standalone support solutions for defense forces, civil authorities, operators, and OEMs (original equipment manufacturers).
Locations: Linköping, Nyköping, Arboga, Ljungbyhed, Östersund (Sweden)
Customers (Examples): Sweden, Brazil, United Arab Emirates, and civil operators in approximately 40 countries
Solutions: Main business unit for complete weapon systems Gripen C/D/E/F. This includes design, development, related support and training systems, flight testing, and contract management.
Locations: Linköping, Järfälla, Arboga (Sweden), Brasília, São Paolo, Gavião Peixoto (Brazil)
Customers (Examples): Sweden, Brazil, Hungary, Thailand, South Africa, Czech Republic
Business Area Dynamics offers a market-leading product portfolio consisting of support weapons, missile systems, torpedoes, unmanned underwater vehicles, training systems, and advanced camouflage systems for defense forces. The product portfolio also includes advanced niche civil products such as underwater vehicles for the offshore industry. Demand for anti-tank systems like NLAW is increasing, and existing customers include the UK, Sweden, Finland, Luxembourg, and Switzerland.
Advanced Weapon Systems
Barracuda, Ground Combat, Missile Systems, Tactical Support Solutions, Training and Simulation, Underwater Systems.
| Sales by Market | ||
| Sweden | 23% | |
| Rest of the World | 77% | |
| Sales by Segment | ||
| Land | 80% | |
| Naval | 17% | |
| Air | 2% | |
| Civil | <1% | |
| Other | <1% | |
| Sales by Revenue Type | ||
| Long-term customer contracts | 37% | |
| Services | 12% | |
| Products | 52% | |
| Employees | 4,000 | |
| Order Backlog, SEK billion | 47.0 | |
| Sales, SEK billion | 12.6 | |
| Sales Growth | 37% | |
| Operating Margin | 12.7% |
World-leading products used by defense forces around the globe.# Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Kärnområde: Sensorer, Ledningssystem
Affärsenheter: Airborne Early Warning, Digital Battlespace Solutions, Fighter Core Capabilities, Naval Combat Systems, Safety and Security Solutions, Surface Sensor Solutions.
Affärsområde Surveillance erbjuder lösningar i världsklass för övervakning, ledningssystem och självskydd för applicering inom försvar och säkerhet. Surveillance utvecklar världsledande sensorsystem för luftburna, markbaserade och marina plattformar. Systemen har hög prestanda och är kompakta, robusta och användarvänliga. De kan effektivt integreras i kundernas befintliga lösningar.
Surveillance har:
* Världens största kundbas inom flygburen övervakning.
* En världsledande position inom ytbaserade radarsystem för luftvärn, vapenlokalisering och detektion och varning.
* En internationellt ledande roll inom telekrig och självskydd, signalspaning samt stridsledningssystem med teknologi inom artificiell intelligens, robust konnektivitet och cybersäkerhet.
* Lång erfarenhet av att bidra med teknologi till säkra militära operationer och förse slutanvändare med taktiska och operationella fördelar genom oöverträffade C5ISR-lösningar.
* Ett stort globalt avtryck inom civil säkerhet med lösningar för exempelvis kritisk infrastruktur.
C5ISR: command, control, computers, communications, cyber, intelligence, surveillance and reconnaissance.
Giraffe 1X är Saabs kompakta radar för luftövervakning som kan integreras i alla typer av mobila eller fasta plattformar. Under 2023 öppnade Saab en ny radaranläggning i Storbritannien för att utöka produktions kapaciteten för Giraffe 1X.
| Nyckeltal | Värde (2023) |
|---|---|
| Medarbetare | 6 300 |
| Orderstock, SEK miljarder | 45,8 |
| Försäljning, SEK miljarder | 18,6 |
| Försäljnings- tillväxt | 27% |
| Rörelsemarginal | 11,0% |
Försäljning per marknad
* Sverige: 28%
* Resten av världen: 72%
Försäljning per segment
* Flyg: 40%
* Marin: 33%
* Land: 16%
* Civilt: 11%
* Övrigt: <1%
Försäljning per intäktsslag
* Långa kundkontrakt: 75%
* Tjänster: 17%
* Produkter: 8%
Kärnområde: Undervattenssystem
Affärsenheter: Docksta, Submarines, Surface Ships.
Grundläggande lösningar från Dynamics:
* Det multifunktionella vapensystemet Carl-Gustaf M4 med ett brett utbud av ammunitionstyper
* Pansarvärnssystemet NLAW
* Understödsvapnet för engångsanvändning AT4
Verksamhetsorter: Sverige, Schweiz, Indien
Kunder (exempel): Sverige, USA, Indien, Frankrike, Australien
Lösningar som sträcker sig från landbaserade luftvärnssystem till sjömålsrobotar. Partnerskapsprogram som exempelvis Ground-Launched Small Diameter Bomb (GLSDB) med Boeing, och IRIS-T, ett samarbete över sex nationer.
* Det landbaserade luftvärnssystemet RBS 70 NG
* Sjömålsroboten RBS15
* Jaktrobotarna IRIS-T och Meteor
* Det mobila luftvärnssystemet MSHORAD
* GLSDB
Verksamhetsorter: Sverige, Tyskland, USA
Kunder (exempel): Sverige, Tyskland, Tjeckien, Lettland, Litauen
Undervattenslösningar som ger pålitliga och avancerade förmågor i teknisk framkant till marina styrkor och kommersiella partners.
* Minröjning
* System för ubåtsjakt
* Skydd av kritisk undervattensinfrastruktur
Verksamhetsorter: Sverige, Danmark, Storbritannien, USA, Australien
Kunder (exempel): Marina styrkor och energibolag inom offshoreindustrin över hela världen
Utveckling och tillverkning av ett omfattande utbud av kamouflage och vilseledande lösningar för ökad överlevnad och skydd för militära styrkor.
* Mobila och anpassningsbara kamouflagesystem
* Det ultralätta kamouflagenätet ULCAS (Ultra-Lightweight Camouflage Screen)
* Soldatsystem
Verksamhetsorter: Sverige
Kunder (exempel): Flera Natoländer
Med en innovativ användning av teknologi och en väl beprövad träningsfilosofi, erbjuder Training and Simulation världsledande träningslösningar och förmågor som möjliggör interoperabilitet och en hög nivå av realism för markstridsträning.
* Live-träning och live fire-träning
* Virtuell träning
* Support och service
Verksamhetsorter: Sverige, Tjeckien, Tyskland, USA, Storbritannien, Polen
Kunder (exempel): 40+ länder globalt inklusive USA, Storbritannien, Polen, Sverige och Tyskland
Supportpartner till våra kunder. Erbjuder även produkter och lösningar på en global marknad som sjukvårdslösningar, CBRN-system, och militär- och fordonselektronik.
* Systemintegration
* Support och underhåll för arméer
* Mobila sjukvårdslösningar
* Robust elektronik
* Detekteringslösningar för CBRN
Verksamhetsorter: Sverige, Australien
Kunder (exempel): Sverige, Australien, Storbritannien, Baltikum, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge, Schweiz
Flygburen multidomän övervakning för militära och säkerhetsskapande uppdrag, med kunder i Sverige, Förenade Arabemiraten, Thailand, Polen, Brasilien, Mexico, Grekland och Pakistan.
* Flygburna övervakningssystem (AEW*)
* Sensorer, missionssystem och uppgraderingar
* Supportlösningar för AEW
Verksamhetsorter: Göteborg, Linköping och Luleå (Sverige), Abu Dhabi (Förenade Arabemiraten)
Avancerade system för radar och telekrig för landbaserad och marin applicering. Världsledande inom AESA radarteknologi. Över 3 000 system levererade till fler än 26 länder globalt.
* Radar- och telekrigssystem
* Integrerade ledningssystem till slutanvändare, partners och huvudleverantörer
* Flyg- och sjöövervakning
* GBAD, C-RAM, C-UAS, WLR, ESM, ELINT, COMINT*
Verksamhetsorter: Göteborg, Järfälla, Halmstad och Linköping (Sverige), Fareham och Farnborough (Storbritannien), Syracuse (USA), Helsingfors och Tammerfors (Finland), Halden (Norge)
Avancerade system för naval strids- och eldledning. Globalt driftsatta lösningar med över 100 system i användning idag, i 30 kundländer.
* Systemintegration
* Eldledningssystem
* Stridsledningssystem
* Kommunikationslösningar
* Support och underhåll
* Uppgraderingar
Verksamhetsorter: Järfälla och Karlskrona (Sverige), Adelaide (Australien), Sønderborg (Danmark), Tammerfors och Åbo (Finland), Wilhelmshaven (Tyskland), Gdansk (Polen)
Modulära, multifunktionella, distribuerade och uppkopplade system för stridsflyg och andra flygburna plattformar, med över 20 kundländer.
* System för telekrig
* Radarsystem
* Avionik
Verksamhetsorter: Sverige, Sydafrika, Tyskland
Design och integration av innovativa kommunikations- och stridsledningslösningar i världsklass för modernisering av försvar, i och tvärs samtliga domäner.
* Möjliggör förmågor för multidomänsuppdrag
* Autonomt och avancerat beslutsstöd inklusive kommunikationslösningar
* Koordinerar Saabs erbjudande inom cyberförsvar och rymd
Verksamhetsorter: Järfälla, Arboga, Linköping och Göteborg (Sverige), Bedford (Storbritannien)
Mjukvarudrivna lösningar som förbättrar säkerhet och effektivitet inom flyg- och sjötrafikhantering samt allmänna säkerhetslösningar.
* Flygtrafikledning
* Lösningar för allmän säkerhet och kritisk infrastruktur
* Säkerhetslösningar
* Marina lösningar
Verksamhetsorter: USA, Sverige, Nederländerna, Australien, Storbritannien
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information# Nyckeltal 2023
Sverige 80%
Resten av världen 20%
Marin 100%
Långa kundkontrakt 61%
Tjänster 23%
Produkter 16%
Har omfattande och lång erfarenhet av att utveckla avancerade farkoster och plattformar för marint bruk, på och under ytan. Med ett av världens mest moderna varv är Kockums ledande inom utveckling, produktion, uppgradering och vidmakthållande av ubåtar, ytfartyg och marina system. Genom evolutionär design och världsledande teknologi erbjuder Kockums konventionella ubåtar med en flexibel konfiguration som möter de olika behoven hos marinstridskrafter världen över. Flexibiliteten säkerställer också att uppgraderingar och modifieringar kan genomföras på ett effektivt sätt under hela ubåtens livscykel vilket möjliggör anpassningar till framtida behov. Kockums ytfartyg är utformade för krävande omgivningar och har unika egenskaper vad gäller smygteknik, hastighet, manöverförmåga samt chock- och stötupptagningsförmåga. Kockums erbjuder en rad olika produkter, från mindre stridsbåtar med höga hastigheter och manöverförmåga, till större fartyg med överlägsen modularitet. Man erbjuder även tjänster som basic design och materialteknik, men också delsystem såsom överbyggnader och integrerade master i kompositmaterial. Kockums levererar avancerade plattformar med multifunktionalitet för spaning, ytstrid, ubåtsjakt, operationer på havsbotten, minröjning eller sjöövervakningsuppdrag. Mångsidighet, modularitet och hög tillgänglighet utmärker samtliga Kockums produkter. Kockums Ubåtar med expeditionär förmåga är de största i Saabs produkterbjudande, utvecklade för längre uppdrag. Saabs erbjudande bygger på en framgångsrik, beprövad och framtidssäkrad design. Ubåtarna har en modulär utformning med de senaste förmågorna och teknologierna som möjliggör kontinuerlig uppgradering av ny teknik, vilket säkerställer att de behåller sin förmåga under många år framöver.
| 2023 | |
|---|---|
| Medarbetare | 1 700 |
| Orderstock, SEK miljarder | 13,2 |
| Försäljning, SEK miljarder | 4,9 |
| Försäljnings- tillväxt | 35% |
| Rörelsemarginal | 12,0% |
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Kockums affärsenheter
Submarines
Konventionella ubåtar och ubåtsrelaterad teknologi med förmågor för ett brett spektrum av uppdrag, inklusive långdistansuppdrag. Ubåtsverksamheten bygger på mer än 100 års erfarenhet med sju ubåtsklasser levererade på tre olika kontinenter.
Surface Ships
Lösningar som tillhandahåller förmågor för marina styrkor inom ytstrid, minröjning och sjöövervakningsuppdrag, liksom design- och materialteknologi som exempelvis överbyggnader, samt support under hela livscykeln.
Docksta
Avancerade stridsbåtar för specialuppdrag och högpresterande lotsbåtar med både militär och icke-militär applicering, och fler än 300 enheter levererade över tre kontinenter.
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Sverige 94%
Resten av världen 6%
Militära kunder 45%
Civila kunder 55%
Långa kundkontrakt 0%
Tjänster 93%
Produkter 7%
Combitechs medarbetare är nyckeln till att skapa ett säkert och motståndskraftigt samhälle. Det är människorna som använder teknologi för att påverka på riktigt, och kraften av samlad kunskap och erfarenhet uppstår när individer med olika kompetens och perspektiv samlas.
Combitech är ett teknikkonsultbolag med 2 200 medarbetare i de nordiska länderna, helägt av Saab. Combitech har gedigen expertis i förmågor som bidrar till ett smart och motståndskraftigt samhälle inom områden som totalförsvar, cybersäkerhet, digitalisering, systemutveckling och integration, produktutveckling, säker kommunikation, autonomi och teknisk information. Med över 40 års erfarenhet av civilt och militärt försvar använder Combitech sin kunskap och kompetens över olika sektorer för att leverera avancerade lösningar på komplexa utmaningar till sina kunder. Geopolitisk osäkerhet driver en efterfrågan för förmågor som stöder totalförsvar och samhällsberedskap. Combitech har en stark position inom dessa områden och utvidgar sin kärnkompetens genom stabil acceleration inom militärt och civilt försvar, försvarsindustrin, telekomindustrin inklusive kritisk kommunikation, och gruvsektorn. Combitech bryter även ny mark inom sina kompetensområden genom ett fokus på Natokompatibilitet, applikationer, artificiell intelligens och automatisering av anläggningar. I takt med att utvecklingen inom dessa områden går allt snabbare, och teknologi blir mer avancerad och tillgänglig, är snabbrörlighet och flexibilitet avgörande för att behålla konkurrenskraft. Combitech är väl positionerat för att fortsatt fördjupa relationer med strategiskt viktiga kunder samtidigt som man inleder nya partnerskap och samarbeten med syfte att stärka samhällets motståndskraft. Genom att öka arbetet med att bygga fler teamleveranser och integrerade lösningar, arbetar Combitech mot att ytterligare förbättra sin operationella effektivitet. För Combitech är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och därför är det avgörande att möta förväntningarna hos potentiella och nuvarande medarbetare. Detta inkluderar att ha ett fokus på hållbarhet med miljömässigt och socialt ansvarsfulla lösningar, samt att erbjuda en säker och trygg anställning hos en inkluderande arbetsgivare som främjar utveckling, mentorskap, innovation och välmående.
| 2023 | |
|---|---|
| Medarbetare | 2 200 |
| Orderstock, SEK miljarder | 1,6 |
| Försäljning, SEK miljarder | 3,9 |
| Försäljnings- tillväxt | 15% |
| Rörelsemarginal | 8,7% |
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Aeronautics
Dynamics
Surveillance
Kockums
Combitech
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Tekniska framsteg accelererar omvandlingen mot en säker och digital industri i allt snabbare takt. Genom att förkorta tiden från data till realiserat värde frigörs tid och resurser, och utrustning utnyttjas mer effektivt. Det är vad “smart och säker” industri handlar om.
Genom att arbeta med teknik, utveckling och människor i samverkan accelererar Combitech sitt bidrag till samhället. Vi använder denna tvärsektoriella kunskap för att säkra samhällskritiska tillgångar och kommunikationsflöden samtidigt som vi utvecklar smarta lösningar för samhället och organisationer i deras dagliga verksamhet.
Omvärldsläget har aktualiserat återuppbyggnaden av ett starkt totalförsvar. Combitech har lång erfarenhet av att arbeta med civilt och militärt försvar tillsammans med offentlig verksamhet, försvar och näringsliv. Våra medarbetare använder sin kunskap inom området för att bygga motståndskraft, genom att utveckla robusta lösningar och processer för att stärka samhället och verksamheter.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
All affärsverksamhet medför risker och riskhantering är därför en kontinuerlig process. Ett proaktivt och effektivt riskarbete är nödvändigt för att nå de strategiska målen och skapa ett hållbart värde för aktieägarna. Saab bedriver utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerade system och produkter till militära och civila kunder över hela världen. Verksamheten består till stor del av teknisk utveckling och stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år, i nära samarbete med kunder, leverantörer, partners och forskningsinstitut. Utöver kund- och leverantörsrelationer innebär internationell verksamhet också joint ventures och samarbeten med andra företag samt etablering av verksamheter utomlands. Saab påverkas av geopolitiska, globala finansiella och hållbarhetsfaktorer samt industri- och verksamhetsrelaterade händelser som kan ge upphov till osäkerheter och risker. Genom en god förståelse för riskerna och deras effekter är syftet att bättre kunna stödja beslutsfattande och ett väl övervägt risktagande inom fastställda ramar.
Syftet med ERM (Enterprise Risk Management) är att ge en koncernövergripande bild av de konsoliderade riskerna som Saab är exponerat för och att stödja värdeskapande, säkerställa riskmedvetenhet samt balansera risker mot avkastning. ERM-riskerna värderas mot koncernens tolerans för risker och beslut fattas om lämpliga åtgärder för att undvika, minska, sprida eller godta riskerna. Vid behov planeras och genomförs åtgärder av riskägarna för att minimera sannolikheten för, och påverkan av, identifierade risker. Se illustration av ERM- processen till höger. Utöver riskprocessen har Saab en process för granskning av den interna kontrollen i finansiella och verksamhetsrelaterade processer. Nyckel kontroller, utvecklade för att hantera en specifik risk, genomförs inom affärsområden och gruppfunktioner enligt respektive nyckelkontrolls frekvens. Halvårsvis genomförs en självskattning av de genomförda kontrollerna. Resultaten från de genomförda kontrollerna och självskattningarna rapporteras till ledningen och en gång om året även till revisionsutskottet. Externa revisorer testar Saabs interna processer och nyckelkontroller och rapporterar årligen till koncernledningen och revisionsutskottet.
Varje affärsområde, strategisk marknad och koncernfunktion ansvarar inom respektive organisation för att identifiera och hantera risker i enlighet med Saabs gemensamma riskprocesser och gällande policyer, riktlinjer och instruktioner. I kombination med övergripande risker skapas en top-down och bottom-up bild. Kvartalsvis görs också en bedömning av toppriskerna för att följa förändringarna och säkerställa att åtgärder finns på plats och har önskad effekt. Denna bedömning presenteras för koncernledningen.

Strategisk plan
Utveckling och genomförande av strategin
ERM är en del av det strategiska arbetet med fokus på övergripande risker.
Koncernledningens granskning
Koncernledningen granskar årligen den konsoliderade bedömningen.
Revisionsutskott och styrelse
Den konsoliderade riskbedömningen rapporteras till revisionsutskottet och till styrelsen.
Årsredovisning
En översikt på hög nivå presenteras externt i årsredovisningen.
Saabs internrevisionsfunktion är ansvarig för att genomföra oberoende revisioner inom finansiella och verksamhetsrelaterade områden. Dessa revisioner rapporteras till och följs upp av koncernledningen och revisionsutskottet.
Saab har ett koncernövergripande globalt försäkringsprogram som innehåller alla vanligen förekommande företagsförsäkringar, inklusive produktansvar. Saab är dock inte fullt försäkrat gentemot påverkan från översvämningar, jordbävningar eller andra naturkatastrofer. Ansvaret för försäkringsprinciperna är centraliserat och försäkringar upphandlas både globalt, och lokalt från land till land. Försäkringspolicyn säkerställer att lokala försäkringslagar efterlevs i tillämpliga fall. Ett koncernövergripande program för skadeförebyggande arbete föreskriver kraven gällande det fysiska skyddet, det förebyggande arbetet och handlingsplaner om incidenter inträffar. För att säkerställa att kraven efterlevs och för att stödja verksamheten i det skadeförebyggande arbetet, utförs årligen riskbesiktningar. Resultatet av dessa rapporteras till koncernledningen.
Saabs krishanteringsorganisation fortsätter sitt fokus på säkerhet, embargon och sanktioner. Saab är verksamt på en strikt reglerad marknad och det är avgörande för Saab som ansvarstagande försvarsbolag att följa alla regelverk och åtaganden gällande export och sanktioner, som sanktioner från EU, FN, OSCE, liksom andra landspecifika regelverk. Den väpnade konflikten i Ukraina och de växande geopolitiska spänningarna har inneburit ökade säkerhetsåtgärder hos Saab. Detta kan leda till ökade kostnader för skydd av Saabs anläggningar och medarbetare, liksom för IT- och cybersäkerhet. Saab har ingen försvarsrelaterad försäljningsexponering mot Belarus eller Ryssland, men följer noggrant de affärsmässiga konsekvenserna av kriget i Ukraina. Konflikten i Mellanöstern innebär en risk för Saab kopplad till leverantörskedjan. Saab följer händelserna och har initierat åtgärder för att hantera detta, och har nära dialog med leverantörer. Saab har ingen försvarsrelaterad försäljningsexponering mot Israel.
Hållbarhetsrisker finns inom alla riskområden, då det finns såväl strategiska, verksamhetsmässiga, finansiella, omvärlds- och politiska samt compliance-risker att ta hänsyn till. De täcker bland annat områden som klimatpåverkan, mänskliga rättigheter, anti- korruption, exportregler samt mångfald och integration. Legala krav inom dessa områden förändras dessutom ständigt eller blir allt strängare. Klimatförändringar och naturkatastrofer kan exempelvis störa verksamheter eller påverka försörjningskedjor och kunder, samtidigt som regler och krav på industriprocesser skärps kontinuerligt. Saab arbetar med att förebygga och motverka sådana risker i verksamheten, till exempel i samband med planering av nya anläggningar. Saab vidtar då åtgärder för att minska riskerna av väderförändringar och högre energipriser, och tar miljöhänsyn avseende byggnadskrav samtidigt som man bidrar till god hälsa för anställda i linje med Saabs policyer. Under de senaste åren har ett antal initiativ lanserats för att skapa ett regelverk för hållbar finansiering, baserat på hållbarhetskriterier. Det huvudsakliga syftet med dessa initiativ är att få privata investeringar att driva hållbarhetsutveckling genom till exempel grön omställning. Parallellt pågår en debatt sedan några år tillbaka om den sociala dimensionen i hållbarhetsramverket, inklusive ansatser att definiera vilka aktiviteter som är socialt ansvarsfulla. Det finns en risk att den finansiella sektorn kommer att fortsätta att göra sin egen tolkning av den sociala dimensionen av hållbarhet, vilket kan påverka finansiering och investeringar i försvarsföretag. Saabs största hållbarhetsrisk är att inte leverera på samtliga av våra åtaganden. Detta kräver en hög grad av kontroll, riskvärdering och åtgärder, liksom intern och extern kommunikation om framstegen. För mer information, se Saabs hållbarhetsrapport.
Pandemirelaterade risker kan inte uteslutas och kan påverka Saabs verksamhet genom begränsad tillgång till kunder och medarbetare, störningar i leverantörskedjan, försenade inköpsbeslut av kunder, ökad protektionism, nedstängningar i samhället och marknadsförutsättningar på den civila flygmarknaden.# RISKER OCH OSÄKERHETER
För att hantera sådana effekter har Saab en krishanteringsorganisation och kontinuitetshantering. Saab följer fortsatt de långsiktiga effekterna av covid-19-pandemin.
De risker som presenteras på följande sidor är de huvudrisker inom respektive kategori som identifierats under 2023 års ERM-arbete. Sidorna inkluderar också exempel på hur riskerna hanteras av Saab. Dessa risker kan, enskilt eller tillsammans, ha stor påverkan på Saabs verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. För information om finansiella risker som valuta-, ränte-, likviditets-, refinansierings- och kreditrisker såväl som riskhanteringen av dessa, se not 35. För risker avseende pensionsåtaganden, se not 31, och för rättsliga risker se not 32 under rubriken Övriga avsättningar.
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Riskhantering
Risker och osäkerhetsfaktorer
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 38
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
| Risk | Beskrivning # SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Information om Saabs arbete med miljö- och arbetsmiljörisker finns i Saabs hållbarhetsrapport.
Saabs verksamhet präglas av långa, komplicerade utvecklingsprojekt i teknologins framkant, som i vissa fall även innebär industrisamarbeten med kundländerna. Vid avtalens ingående finns i vissa fall inte någon produkt framtagen. Avtalen ingås dessutom ofta med en fastpriskomponent vilket kan innebära risk för felaktig prissättning om kostnaderna inte kunnat uppskattas på ett adekvat sätt.
Risken i långa kundprojekt består i att Saab inte lyckas leverera högteknologiska, kostnadseffektiva lösningar i enlighet med kontraktet, eller inte lyckas genomföra de kontrakterade industrisamarbetena. Detta kan resultera i att åtagandet inte fullgörs eller att kostnaderna blir väsentligt högre med efterföljande negativ påverkan på finansiell ställning.
Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning för större delen av de långa kundprojekten. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningar av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning och avsättningar för förlustkontrakt samt vid värdering av varulager. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva resultateffekter.
| Risk | Beskrivning # HÅLLBARHETSRAPPORT
Det finns ett akut globalt behov av åtgärder för att begränsa klimatpåverkan och därmed har Saab förbundit sig till Race to Zero och satt vetenskapligt baserade klimatmål. Aktuella trender visar på en fortsatt ökning av de hållbarhetskrav som ställs från såväl kunder som lagstiftning, liksom av intressenternas förväntningar vad gäller frågor om klimat, mänskliga rättigheter och cirkulär ekonomi, inklusive ökade rapporteringskrav avseende produkter. Innovation är viktigt för att möta nuvarande och framtida kundkrav, baserade på en anpassning till Parisavtalet och Race to Zero-kampanjen. Saab inser vikten av att ligga i framkant när det gäller hållbar innovation för att bygga kapacitet för kundernas krav, nu och i framtiden.
Saabs hållbarhetsredovisning innehåller information om koncernens väsentliga hållbarhetsområden. Rapporten beskriver Saabs påverkan, risker, möjligheter samt hur dessa hanteras genom policyer och mål tillsammans med uppnått resultat.
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 43 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Fred, säkerhet och stabilitet är grundläggande för en hållbar framtid. Genom att genomföra vår hållbarhetsstrategi, vägledda av vårt åtagande om att hålla människor och samhällen säkra, bidrar vi till en hållbar utveckling. De mål, av FN:s mål för hållbar utveckling, som Saab bidrar mest väsentligt till är:
Hållbarhetsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och omfattar, om inte annat anges, koncernens hela verksamhet för räkenskapsåret 2023. Saab rapporterar hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI). Hållbarhetsredovisningen, inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten, återfinns på sidorna 42-78. GRI-index återfinns i slutet av hållbarhetsrapporten.
I enlighet med införandebestämmelser av EU:s taxonomilagstiftning, rapporterar Saab omfattning och förenlighet med taxonomins klimatmål samt endast omfattning gentemot mål om vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, förebyggande av föroreningar och biologisk mångfald. På grund av taxonomins fokus på andra sektorer än försvarssektorn omfattas ännu inte aktiviteter i Saabs kärnverksamhet. Detta resulterar i låga procentsatser gällande taxonomiomfattning respektive förenlighet.
PwC har översiktligt granskat hållbarhetsrapporten i sin helhet samt utfört en revision av Saabs rapportering av växthusgasutsläpp inom Scope 1 och 2. Revisorernas samlade bestyrkande av hållbarhetsrapporten återfinns på sidan 175.
Saab rapporterar klimat- och vattenrelaterade aspekter till den ideella miljöorganisationen CDP. För mer information om CDP och Saabs fullständiga rapporter, se www.cdp.net.
Vi gick in i 2023 med ambitionen att fortsatt stärka vårt hållbarhetsarbete. Som en del i detta har vi uppdaterat vår hållbarhetsstrategi med en tydlig ambition att bli en ledare inom hållbarhet i försvarssektorn. Vi har lagt till och reviderat våra hållbarhetsmål i linje med vår ambition. Omvärlden förändras snabbt och vi behöver hålla vår hållbarhetsstrategi uppdaterad i takt med detta. I processen att uppdatera hållbarhetsstrategin har vi gjort en omfattande översyn av vårt tidigare resultat, beaktat nya lagkrav, insikter och förväntningar i intressentdialoger, samt gjort benchmark-analys mot jämförbara företag. Vi har engagerat alla funktionsägare och
Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Hållbarhet på Saab Motståndskraftiga och säkra samhällen Grön och social omställning Innovation och partnerskap Hållbarhetsdata EU:s taxonomi GRI-index Bolagsstyrning Finansiella rapporter Övrig information Års- och hållbarhets- redovisning 2023 44 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
affärsområdesrepresentanter inom vårt Sustainability Council i processen. Resultatet är en mer detaljerad beskrivning av varje väsentligt område, inklusive värdeanalys, påverkan, finansiella risker och möjligheter tillsammans med mer ambitiösa mål, tydliga mätetal och aktiviteter för att nå målen.
Saabs styrelse beslutade om den uppdaterade hållbarhetsstrategin i december 2023. Under tredje kvartalet 2023 skickade Saab in klimatmål till 2050 för validering av Science Based Targets initiative (SBTi). Vi tog fram dessa mål som en fortsättning på våra klimatmål till 2030, som är godkända av SBTi sedan tidigare. De långsiktiga målen är i linje med vårt netto-noll åtagande.
Som en del i klimatomställningen lanserade Saab en utlysning inom klimatinnovation under året med syfte att engagera medarbetare att driva nya innovativa idéer som reducerar klimatpåverkan. Innovationer inom produktutveckling och effektivisering, simuleringsförmågor och energieffektiviseringsförbättringar fick finansiering beviljat för ytterligare studier och utveckling.
Under 2023 implementerade vi Responsible Sales Policy fullt ut och genomförde fler än 40 riskbedömningar på flaggade affärsmöjligheter. Ramverket stärker Saabs due diligence- processer och hantering av mänskliga rättigheter relaterade till försäljningen av Saabs produkter. Saab har också lanserat en ny affärsetisk kod under året. Koden innehåller de standarder och principer som vi åtagit oss att följa. Den hjälper oss att säkerställa att vi alltid agerar ansvarsfullt och etiskt korrekt när vi utför våra uppdrag.
Framöver kommer vi att fokusera på att leverera i enlighet med vår uppdaterade hållbarhetsstrategi, till exempel genom fortsatta åtgärder för att uppnå de vetenskapsbaserade klimatmålen, påskynda produktinnovation som bidrar till vår ambition i Race to Zero samt vidareutveckla hanteringen av due diligence avseende mänskliga rättigheter i vår leverantörskedja.
Saabs styrelse har blivit informerad om bolagets väsentliga hållbarhetsområden och relaterad påverkan, risker och möjligheter som en del av processen för den dubbla väsentlighetsanalysen, och styrelsen beslutade om uppdaterad hållbarhetsstrategi i december 2023. Rapportering till styrelsen planeras att ske kvartalsvis med början under 2024.
Saabs Sustainability Board ansvarar för att övervaka implementeringen av hållbarhetsstrategin och sätta agendan för Saabs hållbarhetsarbete. Sustainability Board består av representanter från Saabs koncernledning och leds av Saabs hållbarhetschef.
Saabs koncernövergripande Sustainability Council leds också av Saabs hållbarhetschef och består av representanter från varje affärsområde och koncernfunktion inom bland annat personal, miljö, etik och regelefterlevnad, inköp, ekonomi och affärsutveckling. Sustainability Council implementerar strategier samt förser Sustainability Board med analyser och beslutsrekommendationer.
Saab betonar att varje medarbetare kan bidra till och påverka företagets hållbarhetsarbete. Saabs hållbarhetsutbildning, tillsammans med integrering av hållbarhetsaspekter i relevanta processer i vårt globala ledningssystem, stödjer våra medarbetare i att agera i linje med vår hållbarhetsstrategi och våra hållbarhetsmål. För styrning av specifika väsentliga hållbarhetsfrågor, se sidorna 50-65.
Saab styr sina väsentliga hållbarhetsområden genom etablerade policydokument. Flertalet av dessa policyer föreskriver tillämpning av försiktighetsprincipen genom hantering av risker. Om negativ påverkan ändå skulle uppstå så har Saab processer för att begränsa och åtgärda skadan. VD beslutar om och signerar policyer, och styrelsen beslutar om uppförandekoden.# Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Koncernövergripande policyer är tillgängliga för alla medarbetare. Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Hållbarhet på Saab Motståndskraftiga och säkra samhällen Grön och social omställning Innovation och partnerskap Hållbarhetsdata EU:s taxonomi GRI-index Bolagsstyrning Finansiella rapporter Övrig information Års- och hållbarhets- redovisning 2023 45
Genom Saabs globala ledningssystem och kommuniceras till exempel vid introduktion av nyanställda och i återkommande utbildningar. Policyerna och uppförandekoden är också allmänt tillgängliga på www.saab.com. För information kring enskilda policyer, se beskrivning under varje väsentligt område på sidorna 50-65. Saab är certifierat enligt ISO 9001, ISO 14001 och ISO 45001. Ett antal enheter är även certifierade enligt ISO 27001. Certifikaten, inklusive en specifikation över vilka enheter som omfattas, finns tillgängliga på www.saab.com.
Saabs hållbarhetsstrategi är baserad på en väsentlighetsanalys, vilket stöttar bolaget i att fokusera hållbarhetsarbetet där det gör störst nytta för hållbar utveckling. Under 2023 genomförde Saab en dubbel väsentlighetsanalys baserad på tolkningar av, och vägledning om, de nya EU-standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) och i linje med GRI. Detta arbete involverade många delar av organisationen och experter inom bland annat områdena miljö, etik och regelefterlevnad, personal, mänskliga rättigheter, ekonomi, inköp, hantering av företagsrisker och strategi. Analysen hade ett värdekedjeperspektiv där påverkan, risker och möjligheter bedömdes utifrån perspektiv på kort-, medellång- och lång sikt. Saab värderade faktisk positiv respektive negativ påverkan med hjälp av skalor för storlek, omfattning och möjligheter att återställa negativ påverkan. För potentiell påverkan beaktades även sannolikhet. Storlek och sannolikhet för finansiella risker och möjligheter bedömdes baserad på Saabs metod för hantering av företagsrisker.
Saabs omfattande intressentdialog med våra viktigaste intressentgrupper såsom aktieinnehavare, finansiella institut, medarbetare, kunder, leverantörer samt aktörer från civilsamhället under 2021, tillsammans med löpande intressentdialoger 2022 och 2023, har påverkat bedömningen. Påverkan, risker och möjligheter som nådde över ett förbestämt tröskelvärde utgör Saabs väsentliga hållbarhetsområden. Saabs styrelse informerades om resultatet av väsentlighetsanalysen i december 2023 och beslutade i anslutning till detta om att godkänna Saabs uppdaterade hållbarhetsstrategi som inkluderar aktiviteter, mål och mätetal. Hållbarhetsstrategin börjar gälla från januari 2024 och kommer att utgöra grunden för hållbarhetsrapporten från 2024 och framåt.
Saabs väsentlighetsanalys under 2023 bekräftade att de väsentliga hållbarhetsområdena som rapporterades på i föregående Års- och hållbarhetsredovisning fortfarande gäller. Utöver dessa bedömdes ett par ämnen vara väsentliga ur ett ESRS- perspektiv. Dessa kommer beskrivas i kommande rapporter i linje med EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och ESRS. Grunden till denna rapport är de väsentliga områden och relaterade mål som gällde under 2023.
Saab har sedan 2011 deltagit i FN:s Global Compact och har förbundit sig att följa dess tio principer om mänskliga rättigheter, arbete, miljö och antikorruption. Saab samarbetar med flera forum, så att Saab som företag, tillsammans med flyg- och försvarsindustrin, kan accelerera och bidra aktivt till hållbarhetsarbete och ambitioner på ett effektivt sätt. Detta inkluderar till exempel omställning till cirkulära affärsmodeller, minskad användning av ämnen med betänkligheter och omställning till mer hållbara bränslen och andra energikällor.
Exempel på hållbarhetsinitiativ, nätverk och organisationer som Saab har valt att delta i är:
* Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD)
* International Forum on Business Ethical Conduct (IFBEC)
* Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)
* International Aerospace Environmental Group (IAEG)
* Näringslivets Internationella råd (NIR)
* Global Compact Network Nordic Countries
* CDP – Climate Change and Water disclosure
* Fossilfritt Sverige
* Internationella Handelskammaren (ICC)
* Science Based Targets initiative (SBTi)
* Teknikföretagen
Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Hållbarhet på Saab Motståndskraftiga och säkra samhällen Grön och social omställning Innovation och partnerskap Hållbarhetsdata EU:s taxonomi GRI-index Bolagsstyrning Finansiella rapporter Övrig information Års- och hållbarhets- redovisning 2023 46
Saab har en faktisk och potentiell påverkan på människor, ekonomi och miljö, i alla faser av värdekedjan, direkt eller indirekt. Nedan illustration ger en grundläggande översikt av Saabs värdekedja och var påverkan, positiv eller negativ, uppstår eller kan uppstå. Påverkan hanteras genom Saabs hållbarhetsstrategi och dess policyer, aktiviteter, mätetal, mål samt processer för riskhantering.
Påverkan
| Uppströms | Egen verksamhet | Nedströms |
|---|---|---|
| Indirekta leverantörer | Saab | Sälj, marknad och industriellt samarbete |
| Direkta leverantörer | | Slutanvändare |
| | | Service, support och avveckling |
Fokusområden
| Väsentliga områden | Indirekta leverantörer | Direkta leverantörer | Saab | Sälj, marknad och industriellt samarbete | Slutanvändare | Service, support och avveckling |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Motståndskraftiga och säkra samhällen | | | X | X | X | X |
| Företagande och mänskliga rättigheter | X | X | X | X | X | X |
| Antikorruption | X | X | X | X | X | X |
| Informationssäkerhet | X | X | X | X | X | X |
| Exportkontroll | | | X | X | X | X |
| Grön och social omställning | X | X | X | X | X | X |
| Klimatpåverkan | X | X | X | X | X | X |
| Ämnen som inger betänkligheter | X | X | X | X | X | X |
| Cirkulär ekonomi | X | X | X | X | X | X |
| Arbetsmiljö | | | X | | | |
| Innovation och partnerskap | | X | X | X | X | X |
| Mångfald och inkludering | | | X | | | |
| Innovation | | X | X | X | X | X |
| Industriellt samarbete och partnerskap | | X | X | X | X | X |
| Geografisk spridning | | | | | | |
Global spridning
* Cirka 80% av direkta leverantörer baserade i Europa, USA och Kanada
* Största verksamheterna i Sverige + 4 strategiska länder (Storbritannien, USA, Tyskland och Australien)
* Säljkontor i 30 länder
* Cirka 100 kundländer, med övervägande försäljning till Sverige, Europa och USA
Sektorspecifika förutsättningar i ett hållbarhetsperspektiv, förenklat/generaliserat
* Omfattande leverantörskedja
* Primärt inköp av avancerade, högteknologiska produkter och delsystem
* Utveckling och produktion av militär utrustning måste godkännas av staten
* Produktdesign av avancerade produkter
* Tillverkning och montering, system av systemintegrering
* Långa ledtider
* Stora kontrakt
* Statliga kunder
* Export av försvarsmateriel lyder under exportkontrollagstiftning
* Stora variationer i antalet produkter levererade från år till år, små kvantiteter
* Energi och bränsleförbrukande produkter
* Försäljning av militär utrustning omfattas av avtal om slutanvändning och exportkontroll
* Långsiktigt åtagande för service och support
Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Hållbarhet på Saab Motståndskraftiga och säkra samhällen Grön och social omställning Innovation och partnerskap Hållbarhetsdata EU:s taxonomi GRI-index Bolagsstyrning Finansiella rapporter Övrig information Års- och hållbarhets- redovisning 2023 47
Saabs hållbarhetsstrategi har formats av väsentlighetsanalys, insikter från intressentdialoger och företagets önskade position. Följande sidor innehåller information om var och en av de väsentliga områdena inom strategin och relaterade mål som gällde under 2023. Ytterligare hållbarhetsdata, tillsammans med mer detaljerad data, finns på sidorna 66-68.# Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Grön och social omställning
| Område | Mål giltiga 2023 | Resultat 2023 |
|---|---|---|
| Klimatpåverkan | Scope 1 och 2: Minska utsläppen med 42% till 2030 (basår 2020) | 25,5% minskning sedan basår |
| Scope 3: Minska utsläppen med 25% från användning av sålda produkter till 2030 (basår 2020) | 19% minskning sedan basår | |
| Scope 3: Minska utsläppen med 25% från resor och transporter till 2030 (basår 2020) | 44% ökning sedan basår | |
| Scope 3: Engagera 50% av våra leverantörer, baserat på inköpsvolym, att sätta vetenskapligt baserade mål till 2027 | 17% engagerade | |
| Ämnen som inger betänkligheter | Fasa ut krom, kadmium och andra prioriterade farliga ämnen (Se sidorna 58-59) | |
| Cirkulär ekonomi | Minska vattenförbrukningen med 20% till 2030 (basår 2022) | 21% ökning sedan basår |
| Arbetsmiljö | Årlig minskning i antal registrerbara olyckor (TRIFR) | TRIFR 2023: 3,17 (TRIFR 2022: 2,61) |
Motståndskraftiga och säkra samhällen
| Område | Mål giltiga 2023 | Resultat 2023 |
|---|---|---|
| Företagande och mänskliga rättigheter | Minst 70% av de strategiska leverantörerna ska vara utvärderade, eller åtagit sig att bli utvärderade, vad gäller sociala och miljömässiga kriterier under 2023 | 78% |
| Responsible Sales due diligence utförd på 100% av affärsmöjligheter flaggade i Saabs system för kundrelationer | Responsible Sales due diligence har genomförts på 100% av flaggade affärsmöjligheter under 2023 | |
| Antikorruption | Nolltolerans för korruption (Se sidorna 52-55) | |
| Informationssäkerhet | Dataskydd integrerat i alla centrala processer (100%) | 67% |
| Exportkontroll | Saab ska bibehålla sina goda färdigheter inom exportkontroll genom robusta regelverk, processer och utbildningar (Se sidan 56) |
Innovation och partnerskap
| Område | Mål giltiga 2023 | Resultat 2023 |
|---|---|---|
| Mångfald och inkludering | Minst 25% av medarbetarna och 30% av cheferna ska vara kvinnor 2025 | 25% medarbetare och 27% chefer globalt |
| Innovation | Saab ska ha minst 30 doktorander (PhD-kandidater) varje år | 36 PhD-kandidater (30 PhD 2022) |
Ett engagemang för samhällets behov har varit Saabs kärnuppdrag sedan starten. Saab bidrar till stärkt motståndskraft och trygghet för individer och samhället i stort, vilket är förutsättningar för en hållbar utveckling. Idag blickar vi mot framtiden och fokuserar på de säkerhetsutmaningar som våra kunder och partners möter varje dag.
Utvecklingen, produktionen och försäljningen av säkerhets- och försvarsmateriel medför ett stort ansvar för hantering av mänskliga rättighetsrisker. Saab har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela sin verksamhet och värdekedja, i linje med FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för hållbart företagande och internationella arbetsrättsliga standarder.
Påverkan inom mänskliga rättigheter
Som en tillverkare av teknologiskt avancerad utrustning och system till en global kundbas har Saab en stor värdekedja. Saab har, genom sin värdekedja, inverkan på mänskliga rättigheter för flera grupper av intressenter. Dessa inkluderar anställda, arbetstagare i leveranskedjan, lokalsamhällen och individer. Saab hanterar mänskliga rättighetsrisker som uppstår både uppströms och nedströms i Saabs värdekedja.
Saabs mest framträdande risker för mänskliga rättigheter relaterar till arbetsrättsliga frågor i Saabs leverantörskedja och till potentiellt missbruk av Saabs produkter och teknologier av slutanvändare. Försäljning av säkerhets- och försvarsmateriel kan medföra risker för kränkningar av mänskliga rättigheter om materielen missbrukas. Detta kan inkludera risker relaterade till överträdelser av stater, integritet, skadliga tester av produkter samt brott mot internationell humanitär rätt under internationella konflikter.
Som tillverkare av avancerad teknologi och komplexa plattformssystem har Saab också en betydande leverantörskedja, där risker relaterade till arbetsrätt, hälsa och säkerhet kan uppstå. Det är störst sannolikhet att sådan påverkan inträffar hos leverantörer som Saab inte har en direkt affärsrelation med, bortom nivå 1-leverantörer. Över 80 procent av Saabs nivå 1-leverantörer finns i Europa eller Nordamerika. Saab hanterar olika former av mänskliga rättighetsrisker i leverantörskedjan, i sin verksamhet och relaterat till slutanvändningen av Saabs produkter. Saabs åtaganden för mänskliga rättigheter beskrivs i flera policydokument som uppförandekoden, uppförandekoden för leverantörer, policy för konfliktmineraler, Modern Slavery Policy, och Responsible Sales Policy.
Mänskliga rättighetsfrågor hanteras inom flera processer, där de mest framträdande frågorna hanteras genom försäljnings- och inköpsprocesser.
Styrning av Responsible Sales
Saabs globala Responsible Sales Policy förtydligar och stärker åtagandet för riskhantering och tillbörlig aktsamhet gällande mänskliga rättigheter, relaterat till slutanvändningen av Saabs produkter. Responsible sales-ramverket omfattar en process för screening, riskidentifiering, riskhantering samt välgrundat beslutsfattande. En Business and Human Rights-funktion inom Group Sustainability är ansvarig för implementering av Responsible Sales Policy och för att stötta försäljningsprocessen med expertis. Detta inkluderar genomförande av Responsible sales riskbedömningar för affärsmöjligheter som flaggats i försäljningsprocessen. Aktiviteter relaterat till tillbörlig aktsamhet har rapporterats till Sustainability Board under 2023 och kommer rapporteras till styrelsen från och med 2024. Responsible Sales Policy kompletterar den befintliga nationella exportkontrollen och stärker Saabs åtagande för hållbarhetsfrågor globalt. Se sidan 56 för information om Saabs arbete med exportkontroll.
Responsible Sales - Mål och resultat under 2023
Saab säkerställer efterlevnaden av Responsible Sales Policy genom implementering av ramverket i Saabs kundrelationsverktyg. En genomlysning av alla nya potentiella affärer genomförs i ett tidigt skede av försäljningsprocessen för att fånga upp risker när affärsmöjligheter har identifierats. Potentiella affärer som anses utgöra hög risk enligt Saabs kriterier måste genomgå en process för tillbörlig aktsamhet, så kallad due diligence, där potentiella negativa effekter och risker avseende mänskliga rättigheter identifieras och bedöms. Det utvärderas också om riskerna kan minskas eller undvikas. Baseras på processen tas ett välgrundat beslut av berört affärsområde. Det är också möjligt att eskalera beslut till Ethics and Compliance Board på koncernnivå. Saab rapporterar årligen antalet fördjupade Responsible sales riskbedömningar av flaggade affärsmöjligheter som genomförts under året, vilket ger intressenter möjlighet att utvärdera omfattningen av Saabs arbete med tillbörlig aktsamhet inom mänskliga rättigheter. Saab har inte mottagit några förfrågningar om information från Business and Human Rights Resource Centre under året. För en översikt av Saabs process utifrån Responsible Sales Policy, se nästa sida.
Utveckling, produktion och försäljning av försvarsmateriel medför ett stort ansvar, i flera dimensioner.# Hållbarhetsrapport
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
51
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
Året i sammandrag
* Marknad och strategi
* Affärsområden
* Risker och osäkerheter
* Hållbarhetsrapport
* Hållbarhet på Saab
* Motståndskraftiga och säkra samhällen
* Grön och social omställning
* Innovation och partnerskap
* Hållbarhetsdata
* EU:s taxonomi
* GRI-index
* Bolagsstyrning
* Finansiella rapporter
* Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
För att hantera risk kopplat till slutanvändningen av Saabs produkter har bolaget infört en Responsible Sales Policy. Den globala policyn förtydligar Saabs ansvar relaterat till tillbörlig aktsamhet och hantering av hållbarhetsrisker. Policyn kompletterar existerande nationell exportkontrollagstiftning och överbryggar skillnader i lagkrav som Saab efterlever. Genom ansvarsfull försäljning säkerställer Saab sitt åtagande till både internationella hållbarhetsramverk och nationella säkerhetsintressen.
Responsible Sales: riskbedömning
Bidrag till riskbedömning:
* Landrisk
* Produktrisk
Identifiering av risker
Resultat av riskbedömning:
* Responsible sales riskrapport
Rekommenderad riskhantering
Saab Responsible Sales Index
Responsible Sales: screening
Om en affär inte flaggas, fortsätter ordinarie affärsprocess.
En riskscreening av alla nya affärsmöjligheter under 2023 genomförs, och alla affärsmöjligheter som bedöms ha högre risk flaggas och behöver genomgå en fördjupad riskbedömning.
En affärsmöjlighet flaggas när:
* Kunden har ett Responsible Sales Index-betyg under ett tröskelvärde, och
* Produkten är klassificerad som försvarsmateriel, och
* Det inte gäller en följdleverans (exempelvis reservdelar)
Under 2023 har 43 flaggade affärsmöjligheter utvärderats för risker kopplat till Responsible Sales Policy.
Saabs anser att ett aktivt arbete med hållbarhetsfrågor i leverantörskedjan inte enbart är positivt för människor och miljö, utan också främjar kvalitet och lönsamhet. Saab hanterar risker och möjligheter i leverantörskedjan genom Saabs bolagsgemensamma inköpsprocesser. Saab har en decentraliserad modell för inköp, även om alla Saabs verksamheter och dotterbolag följer en gemensam process och gällande nationell lagstiftning. Inköpsprocesser och verktyg utvecklas inom ramen för Group Procurement Council, och rapporteras till koncernledningen genom Operational Excellence Board och Sustainability Board.
Saab använder ett särskilt formulär som en del av kvalificeringsprocessen för nya leverantörer, vilket innehåller utvärdering av hållbarhetsprestanda. Ett Responsible sourcing team, bestående av representanter ifrån samtliga affärsområden och lett av Group Procurement, stöttar inköpsprocessen med expertis relaterat till hållbarhet, för att säkerställa att hållbarhetsrisker hanteras i enlighet med Saabs processer.
Saab förväntar sig att leverantörer följer bolagets uppförandekod för leverantörer och att kraven flödas ner till leverantörens egen verksamhet och leverantörer. Leverantörer som inte uppfyller Saabs förväntningar och krav kommer att uppmuntras att förbättra sitt hållbarhetsarbete.
För att säkerställa att leverantörer utvärderas på samma sätt genom hela Saabs verksamhet arbetar Saab med tredjepartsleverantören Ecovadis. Ecovadis tillhandahåller ett erkänt verktyg för att utvärdera leverantörer baserat på hantering av hållbarhetsfrågor, inkluderat hur väl leverantören kan flöda ner hållbarhetskrav till nästa steg i leverantörskedjan. Genom verktyget kan Saab utvärdera leverantörers hållbarhetsarbete, både genom ett screeningverktyg och genom ett skrivbordsrevisionsverktyg. Områden som verktyget utvärderar inkluderar miljöarbete, mänskliga rättigheter, affärsetik och ansvarsfulla upphandlingsprocesser.
Ecovadis-bedömningarna bidrar till helhetsbedömningen av leverantörer och har en påverkan på val av leverantör. Baserat på hållbarhetsbedömningarna får valda leverantörer uppföljningspunkter och uppmuntras att kontinuerligt utveckla sin hållbarhetsprestanda.
Branschorganisationen International Aerospace Environmental Group, som Saab är medlem i, har valt ut Ecovadis som branschens rekommenderade verktyg för hållbarhetsutvärdering. Detta kommer säkerställa att en stor del av den internationella flygsektorn kommer använda samma metod för att utvärdera hållbarhetsprestanda i leverantörskedjan.
Under 2023 har Saab nått och överträffat målet att minst 70% av Saabs strategiska leverantörer ska utvärderas genom en Ecovadis skrivbordsrevision, eller ha åtagit sig att bli utvärderade. Under året har Saab även arbetat med ett mål gällande ökad interaktion med leverantörer kopplat till hållbarhetprestanda. Leverantörer med ett resultat under ett visst tröskelvärde har kontaktats av Saab för att inleda en leverantörsdialog, för att förtydliga behovet för leverantören att förbättra sitt hållbarhetsarbete.
Saab har ett mål att genomföra leverantörsdialoger om Science Based Targets med de stora leverantörer som ännu inte är anslutna till SBTi. Under 2023 samverkade Saab med 17% av leverantörerna för att uppmuntra till vetenskapligt baserade mål. Saab kommer att fortsätta arbeta tillsammans med leverantörsbasen för att säkerställa att 50% (baserat på inköpsvolym) är anslutna, eller har åtagit sig att arbeta i linje med SBTi, senast 2027.
Saab följer kontinuerligt utvecklingen och förbereder sig för framtida lagstiftning gällande tillbörlig aktsamhet inom hållbarhetsområdet. Saab har ett pågående projekt för att uppdatera interna processer och förbättra riskhanteringen kopplat till hållbarhetsrisker i värdekedjan, inkluderat integrering av processer för tillbörlig aktsamhet, även kallat sustainability due diligence. Under året har ett beslut tagits att skapa en stödfunktion med särskilt ansvar för att stödja inköpsorganisationen i att hantera leverantörers riskprofiler. Stödfunktionen kommer formeras under 2024, och risker som de initialt kommer att fokusera på är sanktionskontroll och hållbarhet.
Saab tolererar inte korruption i någon form. Det strider mot vår uppförandekod, våra värderingar och de principer och standarder vi håller oss ansvariga för. Saab arbetar systematiskt med att identifiera, bedöma och hantera korruptionsrisker. Alla som gör affärer med Saab bör göra det med vetskapen om att relationen bygger på en solid grund.
Korruptionens skadliga effekter på samhället är omfattande. Den urholkar demokratiska insitutioner, snedvrider rättvisa och kväver ekonomisk utveckling. Den har en negativ påverkan på skyddet av mänskliga rättigheter. Korruption har också allvarliga konsekvenser för näringslivet. Den hämmar konkurrensen och utsätter företag och deras medarbetare för allvarliga juridiska konsekvenser såsom fängelse, böter och uteslutning samt skador på anseendet.
Saabs exponering för korruptionsrisker baseras på tre faktorer. För det första, i egenskap av försvarsföretag är verksamheten till stor del inriktad på stater och deras myndigheter, det vill säga den offentliga sektorn. För det andra är Saab ett globalt företag, vilket innebär att affärer även bedrivs i länder där korruptionsriskerna är betydligt högre än inom Saabs strategiska marknader. För det tredje bedrivs affärer vanligtvis i samarbete med andra företag, vilket kan leda till att Saab hålls ansvarigt för affärspartners bristande affärsetiska uppförande.
Styrelsen antar uppförandekoden. Revisionsutskottet övervakar utvecklingen av uppförandekoden och utvärderar utformningen.
Året i sammandrag
* Marknad och strategi
* Affärsområden
* Risker och osäkerheter
* Hållbarhetsrapport
* Hållbarhet på Saab
* Motståndskraftiga och säkra samhällen
* Grön och social omställning
* Innovation och partnerskap
* Hållbarhetsdata
* EU:s taxonomi
* GRI-index
* Bolagsstyrning
* Finansiella rapporter
* Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
52
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
Året i sammandrag
* Marknad och strategi
* Affärsområden
* Risker och osäkerheter
* Hållbarhetsrapport
* Hållbarhet på Saab
* Motståndskraftiga och säkra samhällen
* Grön och social omställning
* Innovation och partnerskap
* Hållbarhetsdata
* EU:s taxonomi
* GRI-index
* Bolagsstyrning
* Finansiella rapporter
* Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Hantering och verkställande
Styrning
Ethics and Compliance inom affärsområden
* Implementerar policyer och instruktioner
* Genomför ABC-utbildning
* Hanterar korruptionsrisker
* Riskbedömningar och affärspartners
* Vägleder och ger råd
Ethics and Compliance
* Hanterar och leder koncernövergripande ABC-program
* Korruptionsriskbedömningar
* Onboarding av Business Intermediaries
* Utför due diligence av affärspartners
* Genomför ABC-utbildning
* Följer upp och rapporterar mätvärden
Ethics and Compliance Styrelse
* Antar uppförandekoden
Revisionsutskottet
* Utvärderar ABC-programmet
Ethics and Compliance Board sammansättning
* Chefsjurist
* Första vice VD
* Andre vice VD
* Chef för kommunikation & hållbarhet
Ethics and Compliance Board håller åtta ordinarie möten per år.
Ethics and Compliance Board
* Följer upp och godkänner ABC-programmet
* Följer upp visselblåsarfrågor
Beslutar om:
* Anlitande av Business Intermediary
* Större sponsoråtaganden (>0,2 MSEK)
* Responsible sales
Organisation, rapportering och styrningsstruktur
Intern revision
* Följer upp och granskar efterlevnaden av ABC-programmet
* Genomför revisioner av# Hållbarhetsrapport
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
53
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
| Antal och procent av målgrupp som genomfört e-utbildning ABC för riskfunktioner | Antal klassrumsutbildningar inom ABC (Antikorruption) under 2023 | |
|---|---|---|
| 1 468 (71%)¹ | 53 | |
| ¹ Saabs verksamheter i USA lanserar utbildningen under första halvåret 2024 |
| Antal och procent av Business Intermediaries som har genomgått ABC- utbildning | Antal Business Intermediaries som har reviderats av Saab under 2023 | Antal reviderade Business Intermediaries som resulterat i väsentliga anmärkningar under 2023 | Antal och procent av Business Intermediaries som tagit repetitionsutbildning 2023 | Antal Business Intermediaries som underkänts i due diligenceprövningen, eller har avslutats av etiska skäl 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| 153 (100%) vid introduktionsprocessen | 5 | 4 | 134 (92%) | 7 |
| Typ av Business Intermediary | Totalt | 0-30 | 31-40 | 41-60 | 61-80 | 81-100 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Marknadskonsulter | 99 | 1 | 22 | 21 | 42 | 13 |
| Återförsäljare | 54 | 1 | 10 | 18 | 22 | 3 |
| Ansökan | Due diligence | Utvärdering | Kontraktering | Uppföljning |
|---|---|---|---|---|
| • Behovsgrundad ansökan • Kontroll av varningsflaggor | • Due diligence-enkät • Databassökning • Extern undersökning • Besök • Personlig intervju • Antikorruptions- utbildning (ABC) • Bedömning och godkännande | • Specifik avtalsperiod • Antikorruptions- paragrafer • Rapporteringskrav • Rätt till revision • Ersättningsmodell för stora affärer • Särskilda signeringsregler • Remiss till Ethics and Compliance Board • Utpekad avtalsansvarig | • Rapporteringskrav • Process för godkän- nande av betalning • Revisionsprogram • Kontinuerlig uppföljning |
Affärspartners kan medföra både en legal och ryktesmässig risk, om de inte hanteras korrekt. Detta gäller framför allt för affärspartners som anlitas för att stödja eller bistå Saab i marknadsförings- och försäljningsinsatser, affärsutveckling eller strategisk planering (”Business Intermediaries”). Saab investerar därför mycket resurser i att hantera och minska risker kopplade till affärspartners i allmänhet, och inte minst Business Intermediaries.
Business Intermediaries åtaganden styrs av en centraliserad process som syftar till att (i) bedöma affärspartnerns referenser och lämplighet för uppdraget genom due diligence och bakgrundskontroller, (ii) utbilda och avtalsmässigt binda affärspartnern till Saabs förväntningar gällande antikorruption och efterlevnad, och (iii) följa upp och kontrollera affärspartnerns resultat och agerande. Ethics and Compliance Board godkänner enskilda engagemang över vissa gränsvärden och granskar statistik. Saabs internrevisorer genomför årligen granskningar av ett antal utvalda Business Intermediaries för att verifiera att de agerar i enlighet med Saabs värderingar och avtalsvillkor. Varje enskilt avtal har en utsedd ansvarig för uppföljning av prestation, aktivitetsrapportering och betalning. Liknande processer för hantering av korruptionsrisk tillämpas för andra affärspartners med hög risk, såsom prime contractors, offset- leverantörer och samriskbolag (joint venture).
Gåvor och representation
Saabs regler om gåvor och representation ger tydlig vägledning och innebär krav på godkännande beroende på förmånens värde. Ett verktyg finns på plats för att dokumentera och identifiera så kallade röda flaggor. Sponsorskap och donationer är också föremål för en strukturerad beslutsprocess med krav på dokumentation och redovisning i enlighet med policyn för ”Sponsorship and Donation”.
Utbildning
Digital utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla medarbetare. Ledande befattningshavare, bolagschefer och medarbetare i riskutsatta positioner, inklusive marknadsföring och försäljning, affärsutveckling, projektledning och inköp, genomgår också återkommande och anpassade antikorruptionsutbildningar genom e-kurser och klassrumssessioner. Styrelsen och koncernledningen genomgår en mer fördjupad antikorruptionsutbildning vart tredje år. Den senaste utbildningen ägde rum under 2023.
Visselblåsarsystem
Medarbetare som får kännedom om eller misstänker överträdelse mot Saabs uppförandekod förväntas rapportera detta, antingen genom vanlig linjerapportering eller via Saabs visselblåsarsystem. Visselblåsarsystemet administreras av en extern part och möjliggör för medarbetare och externa parter att anonymt rapportera avvikelser online eller via telefon. Systemet kan även användas för att ställa frågor och lämna feedback på möjligheten att rapportera misstänkta överträdelser och klagomål. Rapporter och utredningar behandlas konfidentiellt och Saab tillåter inte någon form av repressalier.
Under 2023 har Saab:
• Lanserat en ny uppförandekod och utvecklat en tillhörande e-kurs.
• Genomfört en organisatorisk sammanslagning av grupperna Ethics and Compliance och Market Network Management för att stärka och effektivisera ABC-arbetet.
• Utvidgat visselblåsarkanalen till att inkludera ytterligare fem länder enligt EU:s lagstiftning.
• Uppdaterat utbildningsstrategin på ABC-området och lanserat första fördjupningsmodulen.
• Förbättrat det digitala systemstödet för hantering av Business Intermediaries.
Som säkerhets- och försvarsföretag hanterar Saab information som är av avgörande betydelse för sina kunder, och i många fall även för säkerheten för Sverige och andra nationer. I en alltmer osäker värld, med växande utmaningar inom cybersäkerhet, är en kontinuerlig och systematisk säkerhetshantering avgörande.
Felaktig hantering av information kan få allvarliga säkerhetspolitiska konsekvenser för Saabs kunder, vilket är något som i sin tur kan få allvarliga negativa konsekvenser för nationell, regional och global säkerhet, såväl som för enskilda individer. Saab hanterar även personuppgifter för medarbetare och affärspartners. Felaktig hantering av personuppgifter kan äventyra rätten till integritet och leda till negativa konsekvenser för de individer som drabbas av en incident.
Saab har en global säkerhetsorganisation, som arbetar i enlighet med Saabs säkerhetspolicy och Saabs ledningssystem för informationssäkerhet. Ledningssystemet är baserat på ISO 27001, för att kontinuerligt förbättra säkerhetsstyrningen och säkerhetshanteringen inom företaget.
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
54
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023# Informationssäkerhet och dataskydd
Informationssäkerhet ingår som en viktig del i Saabs säkerhetsstrategi, vilken utvärderas halvårsvis. Säkerhetsfrågor inklusive cybersäkerhet hanteras av Operational Excellence Board och bereds av Security Council. Saabs Chief Security Officer ansvarar för säkerhetsfrågorna och eventuella säkerhetsrisker rapporteras inom bolagets ERM-struktur till ledningsgruppen.
Saab genomför regelbunden utbildning av anställda och har processer på plats för risk- och incidenthantering, säkerhetsrevisioner och sårbarhetshantering. Årligen genomför säkerhetsfunktionen en beredskapsövning som kallas DEFENDO. Vid övningen testas Saabs olika säkerhetssystem och rutiner och även frågor som berör kontinuitet, såsom elbortfall och redundans hanteras.
Saabs policy för dataskydd fastställer och kommunicerar vikten av dataskydd för hela Saab-koncernen. Dataskyddsprogrammet täcker och stödjer alla affärsområden och koncernfunktioner. Dataskyddsprogrammet ger utbildning till de medarbetare och affärspartners som behandlar personuppgifter i sitt arbete med och för Saab. Saab utvärderar löpande IT-system för att identifiera och motverka integritetsrisker och funktioner inom koncernen.
| Ärendekategori | Antal rapporter till visselblåsarlinjen 2023 | Antal rapporter som lett till disciplinära åtgärder |
|---|---|---|
| Mutor och korruption | 1 | |
| Konkurrensöverträdelser | ||
| Intressekonflikt | 3 | |
| Diskriminering och trakasserier | 15 | 1 |
| Miljö | ||
| Finans och redovisning | ||
| Informationshantering – persondata och affärskritisk information | ||
| Missbruk av företagets egendom | 1 | 1 |
| Personlig hälsa och säkerhet | ||
| Säkerhet - IT, personlig och egendom | 2 | |
| Exportkontroll | ||
| Förfrågningar | 8 | |
| Andra misstänkta fall av dåligt beteende eller lagbrott | ||
| Totalt | 30 | 2 |
Antalet rapporterade incidenter har ökat mellan åren. Ökningen är sannolikt ett positivt resultat av främjat intresse för jourtelefon till visselblåsarfunktion vilket introducerades i vår nya uppförandekod samt övrigt information snarare än faktiskt ökande antal incidenter.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|
| Mål Dataskydd integrerat i alla centrala processer | 40% | 40% | 67% | 67% |
| 100% |
Under 2023 har Saab fokuserat granskingen på centrala processer som hanterar känslig personlig data eller stora mängder persondata. 2024 kommer granskningen fortsätta med de återstående centrala processerna. I nuläget ligger värdet kvar på samma nivå som 2022 då löpande granskning genomförs.
har ett nära samarbete med varandra för att hantera eventuella intrång i personuppgifter.
Under 2023 har en ny Chief Information Security Officer (CISO) tillsatts och informationssäkerhetsavdelningen har förstärkts med ytterligare resurser, delvis som en följd av ökad volym och utökad hotbild mot Saab. Detta är bland annat relaterat till Rysslands invasion av Ukraina samt komplexiteten i de säkerhetshot som Saab, dess kunder och leverantörer står inför. Saab måste kontinuerligt hantera säkerhetsrisker i hela sin globala organisation. Saab har implementerat ledningssystem för säkerhet och arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete.
Under 2023 har det tagits fram nya effektivare processer för att kunna bedöma säkerheten i externa molntjänster och flertal åtgärder har genomförts i syfte att stärka vårt skydd och resiliens. På grund av arten av Saabs verksamhet kan Saab inte lämna ut specifik information om risker och riskhantering. Saab har dock årligen rapporterat om den pågående integrationen av informationssäkerhet i företagets centrala processer. För att gå från efterfrågestyrd säkerhet till processintegrerad säkerhet satte Saab 2019 ett mål om införandet av kontroller för informationssäkerhet i alla centrala processer. Saab är nu i ett läge då bolaget arbetat in säkerhet i de centrala processer som bedöms vara relevanta. Saab kommer därför inte längre att rapportera på denna KPI för 2023. Under 2024 kommer Saab rapportera på nya KPIer, vilka kommer att redovisas som en del av vår hållbarhetsredovisning. Mål och rapportering gällande dataskydd finns på föregående sida.
Saab verkar inom ett område där det finns såväl nationella som utländska lagar och regler som koncernen ska följa gällande exportkontroll. All export av försvarsmateriel där Saab har verksamhet omfattas av tillämpliga lagar och regler. Exportkontroll är lagstiftning som reglerar export av varor, tjänster och teknologi. En stor del av Saabs produkter, tjänster och teknologier regleras av svensk exportkontrollagstiftning.
FN-stadgan slår fast att det är varje lands naturliga rättighet att skydda sig från väpnat angrepp. Väpnat försvar är den yttersta förutsättningen för detta. En inhemsk försvarsindustri är en viktig komponent i försvarskapaciteten, men det kräver försäljnings- och tekniksamarbete med andra länder för att kunna utvecklas på lång sikt.
Exporttillstånd kan ges om det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl för exporten och om det är förenligt med svenska utrikespolitiska intressen. Export bör heller inte strida mot något av Sveriges internationella åtaganden eller skyldigheter. Beslut om exporttillstånd fattas från fall till fall av Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som beaktar ett antal kriterier i sin samlade bedömning, inklusive situationen kring demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt hos det tilltänkta mottagarlandet. ISP tar även hänsyn till vilken typ av produkt beslutet gäller.
Trots att försvarsmateriel bidrar till att upprätthålla mänskliga rättigheter, kan den också om den missbrukas, användas för att kränka mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Exporten av försvarsmateriel medför därför krav på ett stort ansvarstagande och området är följaktligen omgärdat av strikta regler. FN:s mål för hållbar utveckling lyfter fram behovet av att bekämpa olagliga vapenflöden.
Saab har processer, policyer och verktyg för att underlätta efterlevnad av de exportkontrollbestämmelser som gäller dess produkter, teknologier och verksamhet. Chefen för Exportkontroll ansvarar för företagets övergripande policy, direktiv och styrande dokument, samt för att ge råd till verksamheterna och övervaka efterlevnaden inom koncernen. Dessutom har respektive affärsområde, såväl som de strategiska länderna inom Saab, en egen exportkontrollorganisation som sköter arbetet på operativ nivå. För att främja samarbete och prioritera behov har Saab även ett exportkontrollråd, Export Control Council, med representanter från koncernfunktionerna och affärsområdena. Saabs Responsible Sales Policy kompletterar Exportkontrollpolicyn och Saabs arbete med exportkontroll, se sidorna 50-51.
Saabs mål inom exportkontroll är att fortsätta vara en ledande aktör, genom robusta regelverk, processer och utbildningar. Saab utvecklar ständigt sina processer för att förbättra sitt arbete. Intern utbildning i exportkontroll genomförs kontinuerligt för medarbetare som kommer i kontakt med aktiviteter kopplade till kontrollerade produkter och teknik. För exportkontrolltjänstemän och annan nyckelpersonal hålls vartannat år en konferens för att öka kunskapen och förståelsen för olika exportkontrollbestämmelser, samt för relaterade rättsområden. Samtliga Saabs svenska exportkontrolltjänstemän är certifierade enligt Sveriges Exportkontrollförening.
Saab samarbetar även med andra industrier gällande olika exportkontrollrelaterade frågor genom olika branschorganisationer i Sverige, EU och USA. Saab genomför även löpande internrevisioner av affärsområdena inklusive bolag utanför Sverige. Saab har en nära och kontinuerlig dialog med relevanta myndigheter för att säkerställa efterlevnad och för bygga kunskap tillsammans med sina intressenter.
Den svenska regeringen tar årligen fram en omfattande rapport till Sveriges riksdag om exportkontroll av försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Årsredovisningen och annan information finns på ISP:s hemsida.
Saab har åtagit sig att minska klimatpåverkan genom hela sin värdekedja och säkerställa en hälsosam och säker arbetsplats för alla sina medarbetare. Saab arbetar också systematiskt med att fasa ut och undvika farliga ämnen i system, produkter och produktionsprocesser.
Saab, liksom de flesta andra industriföretag, bidrar till utsläpp av koldioxid genom våra egna verksamheter och anläggningar, samt genom utsläpp knutna till vår värdekedja.# Hållbarhetsrapport
Det gör att Saab är ett av många bolag som behöver minska sina utsläpp och bidra till att lösa den utmaning och risk som klimatförändringar innebär.
Saab har tagit flera steg för att kartlägga sin klimatpåverkan genom hela värdekedjan, något som är en förutsättning för att kunna sätta relevanta och realistiska mål. Den absoluta huvuddelen av Saabs klimatpåverkan är relaterad till användningen av en handfull produkter och till inköpta varor och tjänster.
För att stärka koncernens ambitioner vad gäller klimatarbetet, och för att säkerställa att Saab tar sig an den globala utmaningen i linje med internationella fördrag, såsom Parisavtalet, tog Saab i september 2021 beslutet att sätta vetenskapsbaserade klimatmål genom SBTi (Science Based Targets initiative) samt att uppnå netto-nollutsläpp i hela värdekedjan till 2050, genom att delta i FN:s klimatkampanj, Race to Zero.
Processen med att fastställa vetenskapsbaserade klimatmål har givit Saab en tydlig bild över hur vi kan minska våra direkta utsläpp, i form av så kallade Scope 1-utsläpp, såväl som utsläpp från inköpt energi, så kallade Scope 2-utsläpp, samt hur vår organisation kan arbeta med de Scope 3-utsläpp som är väsentliga för vår verksamhet. Scope 3 utgör den absoluta huvuddelen av Saabs koldioxidavtryck och inkluderar exempelvis inköpta varor och tjänster och användning av sålda produkter. Att sätta vetenskapsbaserade mål har varit avgörande för att ytterligare förbättra Saabs globala strategi för minskade utsläpp av koldioxid, som vi kommer att arbeta mot under de kommande åren.
Saab följer upp sin energiförbrukning, affärsresor, energieffektiviseringsåtgärder m.m. kvartalsvis. Under året växlade Saab upp det dedikerade projektet för de vetenskapsbaserade klimatmålen och fortsatte det arbete som har identifierats som avgörande för att nå våra klimatmål. För att utföra arbetet effektivt och på ett organiserat sätt har vi etablerat tvärfunktionella samverkansgrupper, benämnda ”Climate Task Forces”, för de områden som identifierats som de mest koldioxidintensiva. Dessa Climate Task Forces har bidragit till en positiv utveckling på flera områden under året och till beslut som kommer att ha en långsiktig påverkan i form av minskade utsläpp från användningen av våra produkter, och även från vår leverantörkedja genom att i större utsträckning involvera leverantörer i resan mot nettonoll klimatutsläpp. Våra Climate Task Forces kommer att fortsätta sitt arbete även under 2024.
Analyser i enlighet med det globala ramverket Task-Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD, har givit oss en djupare förståelse för riskerna och möjligheterna relaterade till klimatförändringar. Saab har initierat ett antal åtgärder och aktiviteter som ska säkerställa att företaget kontrollerar identifierade klimatrisker och realiserar möjligheter. Saab utvärderar klimatrelaterade risker och möjligheter inom tidshorisonterna kort sikt (0-1 år), medellång sikt (1-5 år) och lång sikt (5-30+ år). Vi använder vår befintliga Enterprise Risk Management (ERM)-plattform, som möjliggör en helhetsanalys av både finansiella och strategiska effekter från klimatrelaterade risker.
Klimatförändringarna har hittills inte haft någon betydande direkt påverkan på Saabs förmåga att bedriva sin verksamhet. Koncernen inser dock att klimatförändringarna har potential att påverka verksamheten genom risker relaterade till omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, risker relaterade till de fysiska effekterna av klimatförändringarna samt genom klimatrelaterade affärsmöjligheter.
Med godkända vetenskapsbaserade klimatmål, åtar sig Saab att minska sina absoluta Scope 1 och 2 växthusgasutsläpp med 42 procent till 2030, jämfört med basåret 2020. Utsläppen i Scope 1 och 2 inkluderar förbränning av bränslen från exempelvis flygprovverksamhet, oljepannor och upphandlad energi.
Målen inom Scope 3 är:
a) 25 procent utsläppsminskning från användning av sålda produkter, från Saabs affärsresor och från godstransporter till 2030 jämfört med 2020.
b) att till år 2027 influera minst 50 procent av Saabs leverantörer att minska sina utsläpp genom att sätta egna klimatmål i linje med Science Based Target Initiatives rekommendationer.
Under 2023 minskade våra utsläpp i Scope 1 och 2 med 1,5 procent i jämförelse med året innan, vilket motsvarar 25,5 procents minskning jämfört med basåret 2020. Reduktionen under 2023 uppnåddes samtidigt som vår försäljning och produktion ökade jämfört med tidigare år.
Reduktionen beror på ett fortsatt arbete med energieffektiviseringsåtgärder inom vår verksamhet och särskilt inom de mer energiintensiva anläggningarna. Utsläppsminskningen beror även på en minskad andel av utsläppsintensiva energikällor i bränslemixen från våra fjärrvärmeleverantörer samt ökat inköp av certifikat för förnybar energi för en majoritet av våra anläggningar i och utanför Sverige.
Utsläpp från vår flygprovverksamhet och andra flygtjänster ökade under året på grund av ökade leveranser och nya testfaser. Flygsektorn generellt är känd för att vara en svårhanterad sektor när det gäller utsläppsminskningar, medan militära flygningar har sina egna unika utmaningar. Kommande år kommer ökad användning av hållbart flygbränsle, Sustainable Aviation Fuel (SAF), vara högt prioriterat för att möta våra årsvisa mål om utsläppsminskningar. För mer detaljer, se relaterade diagram och noter på nästa sida och i avsnitt Hållbarhetsdata på sidan 66.
Våra Scope 3-mål för användning av sålda produkter (kategori 11) innebär att vi har åtagit oss att möjliggöra utsläppsminskningar under användningsfasen hos våra kunder. Att utveckla produktinnovationer, exempelvis genom att möjliggöra användning av hållbart flygbränsle, är en avgörande åtgärd för oss inom detta mål. Då några av våra mer utsläppsintensiva produkter har oregelbunda leveranser kommer resultatet inom detta mål att fluktuera från år till år. Det här är en utmaning och vi arbetar med att förfina rapporteringsmetoden för kommande år. Utsläppen har beräknats utifrån GHG protokollets vägledning för Scope 3, kategori 11.
Utsläpp från våra Scope 3 Inköpta varor och tjänster (kategori 1 och 2) ökade under 2023, dock inte i motsvarande grad som ökningen i utgifter för inköpta varor och tjänster. Vårt mål inom denna kategori är i nuläget inte ett absolut
| Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | 57 | SAAB | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 | HÅLLBARHETSRAPPORT | Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden |
| Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi |
| GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023 | Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden |
| Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi |
| GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023 |
mål, men förväntas övergå till ett sådant när vårt mål att influera våra leverantörer har uppnåtts.
Saab har fått ett erkännande från den ideella miljöorganisationen CDP för sitt ledarskap när det gäller transparens och prestanda inom klimatområdet. Saab kvalificerade sig till CDP:s prestigefyllda A-lista inom kategorin klimatförändringar för rapporteringsåret 2023.
Några exempel på åtgärder som vidtagits under 2023 för att minska utsläppen av växthusgaser är:
Att fasa ut och undvika ämnen som inger betänkligheter (Substances of Concern) är ett strategiskt fokusområde för Saab. Ämnen som inger betänkligheter är kemiska ämnen som kan ha allvarliga och ofta bestående effekter på människors hälsa och miljön. Att byta ut ämnen som inger betänkligheter baserat på deras hälso- och miljöeffekter, innebär både en utmaning och möjlighet för Saab. Det handlar om att minimera hälso- och miljömässiga risker, utan att kompromissa med produktens prestanda och säkerhetskrav.# Hållbarhetsrapport
Utfasningen av sådana ämnen är komplicerad men kommer att bidra till att minska beroendet i värdekedjan av ämnen, processer och varor som kan bli föremål för framtida restriktioner eller bristande tillgång.
Eftersom kemiska ämnen kan utgöra risker för hälsa och miljö är flera sådana ämnen för närvarande föremål för lagändringar och restriktioner. Kunskapen om kemiska ämnen fortsätter att växa och ett ökande antal ämnen kommer att bli föremål för restriktioner, vilket medför risk för störningar i produktion och leverans. Vissa ämnen som inger betänkligheter används endast i tillverkningsprocesser, medan andra även ingår i slutprodukterna.
Genom ett proaktivt arbete med dessa ämnen i våra produkter och produktionsprocesser kan vi minska regulatoriska risker och skydda våra medarbetare, kunder och miljön samt öka återvinningsbarheten hos våra produkter. Det pågår ett flertal projekt inom Saab som kommer att bidra positivt inom detta område.
Saab arbetar för förbättrad hantering av ämnen som inger betänkligheter, både internt och hos leverantörer, i linje med både kund- och lagkrav. Lagefterlevnadskomplexiteten och de utmaningar som Saab står inför är inte unika för oss. Därför går vi ett steg bortom vår nära dialog med och krav på våra leverantörer och söker samarbeten med andra verksamheter som står inför liknande utmaningar via etablerade branschforum.
Saab använder sig av digitala lösningar för att hantera den stora mängden data relaterad till ämnen som inger betänkligheter, såsom säkerhetsdatablad, materialstandarder och materialdeklarationer för artiklar och kemiska produkter, både internt genererade och från våra leverantörer. Våra digitala verktyg stödjer också riskbedömningsprocessen inför inköp av nya kemiska produkter.
Flera olika ämnen kan för närvarande inte ersättas, inte bara på grund av långa ledtider för att kvalificera nya produkter och processer, utan också på grund av bristen på tillgängliga tekniska alternativ som möter våra kunders krav på prestanda och hållbarhet.
Varje affärsområde inom Saab har upprättat planer och definierade mål för att prioritera utfasningen av ämnen som inger betänkligheter, i linje med kommande restriktioner samt avseende oacceptabla risker. Syftet är att säkerställa att Saab kan möta framtida krav, samtidigt som vi säkrar fortsatt teknisk prestanda/kapacitet och leverans till våra kunder. Varje affärsområde har ett unikt produkt- och tjänsteerbjudande, så de olika planerna skiljer sig från varandra.
Som exempel har Saab framgångsrikt minskat användningen av kadmium och sexvärt krom genom att sätta upp nya ytbehandlingslinjer och implementera kvalificerade alternativ i vår produktportfölj.
Saab arbetar aktivt med att undvika ämnen som inger betänkligheter genom godkännandeprocessen för nya kemiska produkter, både inom egen design och när vi utför underhåll åt våra kunder. Flera ansökningar om att använda nya kemiska produkter har avslagits och alternativ med mindre hälso- och/eller miljöeffekter har valts i stället.
Vi har fortsatt att revidera, uppdatera och implementera miljömedvetna designprinciper i Saabs systemutvecklingsprocesser under 2023. Våra produktdatahanteringssystem för att spåra ämnen i varor och olika produktstrukturer förbättras och uppdateras kontinuerligt för att säkerställa en effektiv spårbarhet.
Saab har fortsatt sitt aktiva engagemang och deltagande i International Aerospace Environmental Groups (IAEG) arbetsgrupp ”Replacement Technologies”, som syftar till tekniskt utbyte med andra flyg- och försvarsföretag samt forsknings- och utvecklingsprojekt för att finna alternativ till ämnen som inger betänkligheter. Särskilt fokus har legat på ytbehandlingar och målningssystem där resultaten från projekten har implementerats eller kommer att implementeras av Saab framöver.
Saab inser att cirkuläritet och resurseffektivitet är nyckeln till att möta de globala utmaningar som är relaterade till klimatförändringar, brist på material och resurser samt uppkomst och hantering av avfall och att detta är avgörande för en långsiktig lönsamhet.
De senaste årens geopolitiska utveckling har satt fokus på risken för materialberoenden i företagens leverantörskedjor. De globala utmaningarna kräver att vi gör mer med mindre, till exempel använder produkter och tjänster mer effektivt. Fokus på att bibehålla prestanda hos sålda produkter, snarare än att sälja nya produkter, är en vital del inom cirkulär ekonomi och god resurshushållning. Att tillverka produkter av jungfruliga material har en större klimatpåverkan än att använda återvunna material. Att ha ett högt utnyttjande av material och produkter minskar resursanvändningen och dess miljökonsekvenser. Slutligen utgör förbränning och deponering en stor miljöbelastning jämfört med uppgradering, renovering och återanvändning.
En viktig del när det gäller att minimera resursanvändning och avfall är att förlänga produkternas livslängd. Saabs design- och produktutvecklingsprocess inkluderar aktiviteter för att främja en lång livslängd och minska miljöpåverkan från våra produkter. Lösningar utvärderas mot kriterier avseende moduläritet, innehåll av ämnen som inger betänkligheter och bränsleförbrukning liksom anpassningsförmåga till prognostiserade framtida behov, utvecklingsmöjligheter samt aspekter relaterade till underhåll, support och logistik. Processen möjliggör en utveckling mot ett cirkulärt kunderbjudande, där vi ständigt förbättrar oss och hittar nya lösningar till utmaningar.
Ett exempel på detta tillvägagångssätt:
Med ett av världens mest moderna varv är Kockums ledande när det gäller utveckling, tillverkning, uppgraderingar och service av ubåtar, ytfartyg och navala system. Genom evolutionär och modulär design, erbjuder fartygen en flexibel konfiguration som möter de olika behoven hos marinstridskrafter världen över. En del av denna flexibilitet relaterar till möjligheten att uppgradera och modifiera, vilket gör fartygen framtidssäkra. Det här arbetssättet, som har en lång historia, resulterar i lägre kostnader för våra kunder och säkerställer lång livslängd hos våra produkter vilket i sin tur minskar miljöpåverkan. Varje fartyg har en livscykel på åtminstone 30 år. En halvtidsmodifiering utförs normalt 15-20 år efter leverans. Därefter är en livstidsförlängning möjlig för att förlänga den totala livslängden bortom 30 år, upp till omkring 45 år, beroende på behoven. En halvtidsmodifiering kan exempelvis vara inriktad på nymontering av sensorer, kommandosystem, navigations- eller kommunikationssystem. Samtidigt kan annat underhåll utföras, såsom omlackering av skrovet, vilket förlänger fartygets livslängd ytterligare. Allt för att säkerställa ett säkert och modernt fartyg för lång tid framöver.
Saabs utsläpp av växthusgaser har genomgått extern granskning avseende rimlig säkerhet. Revisorernas bestyrkande återfinns på sidan 175.
| Egen verksamhet | Leverantörskedja | Användning av sålda produkter | Resor och transporter | |
|---|---|---|---|---|
| Mål | -42% till 2030 | Netto-noll till 2050 | -25% till 2030 | -25% till 2030 |
| Netto-noll till 2050 | Netto-noll till 2050 | Netto-noll till 2050 | ||
| Engagemang | 50% av leverantörer engagerade till 2027 baserat på volym |
| År | Scope 1 & 2 (marknadsbaserat) | Scope 3, kategori 1 och 2: Inköpta varor och tjänster och kapitalvaror | Scope 3, kategori 11: Användning av sålda produkter | Scope 3, kategori 4 och 6: Uppströms transporter och distribution samt affärsresor |
|---|---|---|---|---|
| 2020 | 30 000 | ~60% | ~30% | ~5% |
| 2021 | 25 000 | |||
| 2022 | 20 000 | |||
| 2023 | 15 000 | |||
| Utveckling % | -26% | 17% | -19% | +44% |
Andel av Saabs utsläpp relativt basårets (2020) utsläpp.
| År | Bortskaffande av avfall, ton |
|---|---|
| 2020 | 10 000 |
| 2021 | 5 000 |
| 2022 | 0 |
| 2023 | 0 |
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
58 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
59 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023# Hållbarhetsrapport
Den långa livslängden på Saabs produkter och det redan idag relativt vanliga tillvägagångssättet inom försvarsindustrin när det gäller att uppgradera och livstidsförlänga befintlig utrustning, gör att produkterna avvecklas först flera årtionden efter själva tillverkningen. Det gör att material och resurser nyttjas på ett bra sätt. Samtidigt ställer detta höga krav på Saab att ha en nära kommunikation med kunderna om hur man på ett säkert sätt reparerar, demonterar eller kasserar produkter.
Saab har inte identifierat vatten som en omedelbar risk. Den absoluta huvuddelen av Saabs vattenförbrukning sker i Sverige, där tillgången på färskvatten är god och stabil. Endast ett fåtal processer är beroende av tillgång till färskvatten. Trots det anser Saab att rent vatten, som är en ändlig resurs, måste användas ansvarsfullt. Saab rapporterar sina risker relaterade till vatten och vattenförbrukning till CDP Water, och höjde betyget för den senaste rapporteringsperioden till ett A-.
Saab fortsätter att söka möjligheter att utveckla och implementera cirkulära affärsmodeller för både produkter och tjänster. Saab strävar efter att förlänga produkternas livscykler och optimera resursanvändningen. Ett exempel på detta är de uppdragstjänster som Saab levererar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vad gäller flygplan för brandbekämpning. Saab stödjer då flygburen brandbekämpning med egna flygplan, piloter och underhåll. Ett annat exempel är där Saab låter kunderna hyra, i stället för att köpa, material för militär övning, vilket bidrar till en mer effektiv och cirkulär resursanvändning.
Saab har vidtagit flera åtgärder för att öka cirkuläriteten, som exempelvis att fasa ut ämnen som inger betänkligheter och minska mängden avfall som skickas till deponi.
När det gäller vattenförbrukning har Saab genomfört studier för att bättre förstå var den största förbrukningen sker i förhållande till vattentillgången, och vilka möjligheter det finns att avsevärt minska förbrukningen. Studien har legat till grund för Saabs mål för minskad vattenförbrukning och arbetet med riskreducering.
Sedan 2021 har Saab tillsammans med FMV och andra svenska försvarsföretag deltagit i projektet ”A Circular and Climate Neutral Transition of the Defence Industry” finansierat av Vinnova. Syftet med projektet som slutfördes under 2023 var att underlätta och påskynda försvarsindustrins övergång till cirkuläritet genom att identifiera minimikrav som både industri och kunder stödjer samt är möjliga att uppnå.
Ett liknande projekt, även det finansierat av Vinnova, som ska vidareutveckla cirkuläritetsomställningen inom den svenska försvarssektorn, godkändes under 2023. Projektet kommer att fokusera på utveckling av hållbara metoder för ammunitionsanskaffning genom att minimera avfall, kostnader och klimatpåverkan inom detta område. Saab ser fram emot att samverka med flera andra svenska försvarsföretag, under ledning av SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen) i detta viktiga projekt.
Ett annat sådant projektsamarbete som syftar till att hitta möjligheter att öka cirkuläriteten inom flyg- och försvarsindustri, genomförs tillsammans med European Defence Agency.
Avfallsmängder och återvinningsdata samt vattenförbrukning övervakas och rapporteras regelbundet från Saabs större anläggningar. I slutet av 2022 uppdaterade Saab sitt vattenmål avseende omfattning, eftersom det tidigare målet framgångrikt hade uppnåtts. Det uppdaterade målet täcker alla Saabs huvudsakliga produktions- och serviceanläggningar med mätbar vattenförbrukning och innebär 20 procent reduktion av vattenförbrukningen till 2023 jämfört med basåret 2020.
Under 2023 ökade vattenförbrukningen med 21 procent jämfört med föregående år. En djupare analys av orsak till ökningen, utöver ökad produktion, samt vilka åtgärder som är möjliga, kommer att utföras under 2024.
Avfall genereras endast vid Saabs egna anläggningar. Avfallet består av flera olika fraktioner och hanteras enligt avfallshierarkin. För att förhindra läckage förvaras farligt avfall i slutna utrymmen. Avfallet samlas in av godkända avfallshanteringsföretag, som i sin tur redovisar faktiska avfallsdata. Saab sammanställer avfallsdata centralt i relevanta kategorier per rapporterande enhet. Saab arbetar aktivt för att säkerställa separation av avfall och en ansvarsfull avfallshantering, till exempel genom verifieringar av data och avfallsentreprenörers tillstånd. Miljöpåverkan från avfallshantering kan bestå av utsläpp till luft vid förbränning, och genom lakvatten vid deponier.
Saabs enheter genererade totalt 7 457 ton avfall under 2023. Det totala rapporterade avfallet som genererats från våra egna produktionsanläggningar och kontor inkluderar följande fraktioner:
Hantering av avfall som uppkommer i verksamheten
| Typ av hantering | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Återvinning | |||
| Förbränning med energiåtervinning | |||
| Förbränning utan energiåtervinning | |||
| Deponering |
Farligt avfall
| Typ av hantering | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Återvinning | |||
| Förbränning med energiåtervinning | |||
| Förbränning utan energiåtervinning | |||
| Deponering |
Icke farligt avfall
| Typ av hantering | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Återvinning | |||
| Förbränning med energiåtervinning | |||
| Förbränning utan energiåtervinning | |||
| Deponering |
Saab fortsätter att utveckla och implementera så kallad Additive Manufacturing, AM, som bygger på 3D-printing, något som medför många fördelar och öppnar nya möjligheter. Saab använder inte bara en mindre mängd råvaror och producerar mindre avfall med AM-produkten, jämfört med traditionell produktion, tekniken möjliggör också en flexibilitet i produktionen som bidrar till kortare ledtider och andra effektivitetsvinster. Ännu en fördel med AM-tillverkning är att det är möjligt att producera komponenter med 30–75 procent lägre vikt. Beroende på slutprodukten har tillämpningen av AM därmed en potential att bidra till en avsevärt lägre bränsleförbrukning för våra kunder. Ett sådant exempel är Airborne Cooling System, där vikten minskats med hälften, effektiviteten ökat och som också visat sig ha en högre kvalitetsnivå, tack vare att lödningssteget kunnat uteslutas.
Under 2023 påbörjade Saab en analys av verksamheternas avfallsströmmar för att identifiera möjligheter att förebygga avfall och som grund för nya mål inom området. Inom produktområdet startade Saab en arbetsgrupp för livscykelanalys (LCA) för att utforska vilka metoder och verktyg som ska implementeras för att simulera och minimera produkters miljöpåverkan i olika livscykelfaser.
En förutsättning för hög prestation och ett hållbart arbetsliv är en säker och hälsosam arbetsplats ur ett fysiskt och psykosocialt perspektiv.
Saabs primära arbetsmiljörisker, eller potentiella negativa effekter, har identifierats som risken att medarbetare inte ges förutsättningar för att upprätthålla en god balans mellan arbete och privatliv samt att säkra och hälsosamma arbetsförhållanden inte uppnås. Den huvudsakliga typen av olyckor, där även de allvarliga olyckorna ingår, är fallskador, skärskador och klämskador.
Saabs globala arbetsmiljöpolicy och koncernens People Strategy utgör ett ramverk för mål och aktiviteter. Saab har ett globalt certifikat enligt arbetsmiljöstandarden ISO 45001. Certifikatet finns tillgängligt på www. saab.com och anger vilka verksamheter som omfattas. Linjechefer är ansvariga för medarbetares hälsa och säkerhet. Lokal supportfunktion stödjer linjens arbete genom en särskilt utsedd Arbetsmiljökoordinator eller specialist inom Arbetsmiljö. Group Functions Human Resources, har uppdraget att etablera och implementera processer och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet samt att övervaka att dessa efterlevs.
Processen för arbetsmiljö är integrerad i Saabs globala ledningssystem och innehåller instruktioner för att identifiera och utvärdera lagkrav, risker och möjligheter samt för att identifiera potentiella faror och rapportera och utreda arbetsmiljöincidenter och utföra arbetsmiljöronder. Processen omfattar både egna anställda och övriga som arbetar på Saabs område under Saabs kontroll. Genom detta systematiska arbetssätt undviks, förebyggs och mildras ett stort antal risker. Obligatorisk träning ökar medarbetarnas kunskap om hur olyckor och ohälsa kan undvikas.
Hantering av kemikalier är en av de identifierade fysiska arbetsmiljöriskerna. För att säkerställa att kemikalieprocessen efterlevs följs det upp att riskbedömningar genomförs.# Hållbarhetsrapport
Vi ser att fler har behov av att använda systemstödet Saab Chem, då efterfrågan av detta ökar internt i organisationen, samt att resurstillsättning sker för att stötta verksamheten i hantering av kemikalier. För att upprätthålla en säker och hälsosam arbetsmiljö för medarbetare genomförs obligatoriska utbildningar vid introduktion av nyanställda samt vidareutbildningar för samtliga medarbetare på Saab. Syftet med dessa utbildningar är att öka medarbetarnas kunskaper om hur olyckor och ohälsa kan förebyggas.
Ett sätt att identifiera hälso- och arbetsmiljörisker redan i ett tidigt skede är att rapportera riskobservationer och tillbud och agera proaktivt mot dessa. Ett ökat antal riskobservationer och tillbud har rapporterats in 2023 i jämförelse med 2022. Detta visar att arbetet med att utbilda och informera medarbetare om vikten av att rapportera incidenter samt ett förbättrat systemstöd ger effekt. Detta är ett kontinuerligt arbete som kommer att fortsätta för att nå målet för 2030.
Saab har sett ett ökande antal inrapporterade arbetsolyckor de senaste åren. Orsakerna till denna ökning är ett ökat antal medarbetare, att kunskapen om klassificering av incidenter har ökat och att ett förbättrat systemstöd för rapportering tillhandahållits. Målet för 2024 är att vi ska bryta den ökande trenden, vilket innebär att antal olyckor vid utgången av 2024 ej ska överstiga antal olyckor 2023.
För att förstå hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och fritid finns frågan ”Jag är nöjd med balansen mellan jobb och fritid” med i den årliga medarbetarundersökningen. I den mätning som gjordes under 2023 kan vi se en förbättring i utfallet på denna fråga till 7,5 (jämfört med 7,3 under 2022). För att öka kunskapen om hur stress fungerar samt vikten av återhämtning lanserades den obligatoriska Medarbetarutbildningen ”Återhämtning - För ett hållbart arbetsliv” under kvartal 2 2023. I slutet av 2023 har 73% av medarbetarna (ej inkluderat frånvarande) och 98% av konsulterna genomgått kursen.
För att stödja chefer i genomförandet av arbetsmiljöaktiviteterna har ett digitalt systemstöd nyligen implementerats i Sverige. Systemstödet implementeras globalt under 2024 vilket möjliggör att vi jobbar på samma sätt i koncernen. Detta proaktiva arbete ska bidra till säkrare och hälsosammare arbetsplatser och därmed minska antal olyckor. Uppföljning av att arbetsmiljöaktiviteterna har utförts korrekt sker halvårsvis. Nyckeltal finns på kommande sida.
Total Recordable Injury (TRI) är en nyckelindikator för arbetsmiljö på arbetsplatsen. En skada klassas som TRI när någon av följande inträffar:
* arbetsrelaterade dödsolyckor
* arbetsrelaterade skador som resulterar i förlorade arbetsdagar (LTI)
* arbetsrelaterade skador och/eller sjukdom som resulterat i behandling av medicinsk personal
* arbetsrelaterade skador, eller sjukdom, som resulterat i att den anställda ej kan genomföra en eller fler av de ordinarie arbetsuppgifterna nästa arbetsdag, eller dagen efter skadan, på inrådan av läkare.
Alla arbetare (egna anställda och konsulter)
| 2023 (a. Egna anställda) | 2023 (b. Konsulter*) | 2023 (a+b. Egna anställda + konsulter***) | 2022 | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal rapporterade tillbud och riskobservationer per arbetsplats (en högre benägenhet att rapportera incidenter minskar risken för arbetsolyckor) | 5,0 | Ej separat rapporterat | 5,0 | 4,4 | 5,1 | 4,5 |
| Antal olyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar (Lost Time Injury Frequency Rate (LTIFR) | 1,33 | Ej separat rapporterat | 1,33 | 0,84 | 0,59 | Ej rapporterat |
| Antal (och frekvens**) av totala antalet registrerbara arbetsolyckor (Total Recordable Injury FrequencyRate, TRIFR) | 110 (TRIFR 3,17) | Ej separat rapporterat | 110 (TRIFR 3,17) | 62 (TRIFR 2,61) | Ej rapporterat | Ej rapporterat |
| Antalet (och frekvens**) av arbetsrelaterade dödsolyckor | 0 (0) | 0 (0) | 0 (0) | 0 (0) | 0 (0) | 0 (0) |
| Antalet (och frekvens**) av allvarliga arbetsolyckor (exkl. dödsolyckor) | 0 (0) | 3 (0,49) | 3 (0,10) | 10 (0,31) | 8 (0,26) | 6 (0,20) |
| Vanligaste kategorin av arbetsolyckor | Halk- och fallolycka, samma nivå, och skärsår | Halk- och fallolycka, samma nivå, och skärsår | Halk- och fallolycka, samma nivå, och skärsår | Mindre skärsår/ klämskador | Mindre skärsår/ klämskador | Mindre skärsår/ klämskador |
| Frisktal (andel anställda i procent med sjukfrånvaro under 40 timmar på ett år) (Sverige) | 67,9% | 62,6% | 75,4% | 67,7% | ||
| Sjukfrånvaro (Sverige) | 3,6% | 3,2% | 2,8% | 3,6% |
* Arbete kontrollerat av Saab
** Arbetade timmar 2023: 34 694 068 (uträkning för frekvens är baserat på antal händelser dividerat med arbetade timmar, multiplicerat med 1 000 000)
*** I siffror för åren 2020-2023 ingår både egna anställda och arbetare som inte är anställda men vars arbete och/eller arbetsplats styrs av organisationen. Datainsamling sker lokalt i varje land och sammanställs manuellt för Saab-koncernen.
Forskning och innovation är två av Saabs viktigaste bidrag till en hållbar utveckling. Genom industriellt samarbete, tekniköverföring och partnerskap med universitet och högskolor möjliggör Saab ekonomisk tillväxt och industriell utveckling.
På Saab är mångfald och inkludering en del av vår strategi. Vi är övertygade om att en mångsidig, inkluderande och respektfull arbetsplats lyfter fram det bästa i varje människa. Vi strävar efter mångfald hos våra medarbetare och att ha en inkluderande kultur där alla känner att de är välkomna.
En arbetsplats präglad av mångfald bland våra medarbetare ökar kreativitet och innovation. En inkluderande kultur resulterar i ett större engagemang, välbefinnande och en ökad prestation. Vi är övertygade om att mångfald och inkludering hjälper oss att vara innovativa, nå våra mål och bygga en än mer framgångsrik verksamhet. Att misslyckas med att främja mångfald och inkludering har en potentiellt negativ inverkan på hälsa, ökar risken för att förlora kompetens, begränsar våra perspektiv, ger oss färre innovationer och slutligen att vi inte når våra affärsmål.
Saab har en mångfaldspolicy och ett ramverk som styr och vägleder arbetet med mångfald och inkludering. Policyn understryker vikten av att alla medarbetare ser värdet av mångfald, att alla behandlar varandra med respekt och hänsyn samt att alla former av diskriminering aktivt ska förebyggas. Det lyfter också fram ledarskap som en viktig del av mångfalds- och inkluderingsarbetet.
Saabs arbete med mångfald och inkludering är en integrerad del av det allmänna engagemangsarbetet inom Saab, på koncernnivå och inom affärsområdena. Saab arbetar för att alla medarbetare ska inse vikten av mångfald och uppskatta varje individs unika bidrag till koncernen. Ett steg i att nå detta är att öka synligheten för mångfald och inkludering i intern kommunikationen och öka kunskapen om mångfald och inkludering hos såväl ledare som medarbetare. För att göra detta har Saab bland annat under 2023 ökat synligheten genom artiklar, krönikor, livecasting mm och kunskap har byggts upp genom utbildningar, seminarier, eventdagar och inspirerande föreläsningar. Olika aktiviteter har genomförts för att skapa samhörighet och bygga tvärkulturellt samarbete.
En viktig aspekt av ökad mångfald och inkludering är fördelningen mellan kvinnor och män, vilket är något som Saab under många år systematiskt har fokuserat på. Vårt globala mål är satt till 30 procent kvinnliga chefer och 25 procent kvinnliga medarbetare senast 2025. Under 2023 har vi fortsatt vårt strukturerade arbete med att främja intresset för teknik och visualisera ingenjörskonst gentemot kvinnor genom att bland annat delta i evenemang, vara värd för studenter och delta i diskussioner. För att skapa nyfikenhet kring ledarskap har vi aktivt synliggjort våra kvinnliga ledare i vår interna kommunikation i syfte att skapa förebilder. Att inkludera mångfald i alla aspekter av vårt rekryteringsarbete från platsannonser till intervjuer har fört oss närmare målet.# Hållbarhetsrapport
Innovation är grundläggande för Saabs arbete för att minska klimatpåverkan i vår värdekedja och för att skapa hållbara lösningar som uppfyller kundernas framtida behov. Innovation är också viktigt när det gäller att öka motståndskraften i vår värdekedja.
Saabs Innovation and Technology Council (I&TC), samordnar forskning, teknologi och innovationsstrategi för Saab-koncernen och leder affärsområden, länder och koncernfunktioner i deras arbete. I&TC leds av koncernens Chief Technology Officer och består av representanter från samtliga affärsområden och koncernfunktionen Learning and Development. I&TC är involverad i Saabs projekt för vetenskapsbaserade mål och Race to Zero samt innovation calls och projekt som bidrar till Saabs klimatmål.
Saabs strategi för forskning och teknik beskriver i vilken riktning Saab ska fokusera kompetens- och teknikutveckling. Nyckelpersoner inom Saab är verksamma i olika nationella och internationella forum, styrelser och andra organisationer som har inverkan på forsknings- och teknikprogram i Sverige och i Europa.
Saabs viktigaste teknik och kompetensområden i vår strategiska plan är:
* Mjukvara, cyber och informationsteknologi
* Artificiell intelligens (AI), maskininlärning (ML) och autonoma system
* Systemteknik och modellbaserad systemteknik inklusive uppdragsanalys
* Smart tillverkning, inklusive additiv tillverkning
* Design av effektiva fordonsplattformar
* Moln och uppkoppling
Alla dessa områden är viktiga när det gäller hållbara och konkurrenskraftiga produkter.
Saabs långsiktiga partnerskap med universitet och högskolor ger insikter i det senaste inom forskning, samtidigt som vi bidrar med vår branschkunskap. Saabs samarbete med nystartade företag är ytterligare ett sätt att få tillgång till de senaste kunskaperna och färdigheterna vid utveckling av nya produkter och teknologier - och för att möta koncernens och våra kunders behov.
Saab vill främja en innovationsvänlig kultur och uppmuntrar nya idéer. Medarbetare med innovativa idéer kan ansöka om finansiering via I&TC. För att ständigt växa och förbättra sitt miljömässigt hållbara erbjudande, har Saab etablerat Saab Climate Fund som stödjer klimatinnovationer inom koncernen. Finansieringen består av en införd intern avgift för tjänsteresor med flyg. Ett exempel på ett projekt som under året har fått finansiering är de tidiga stadierna av en produktanpassning, som genom innovativ teknik skulle minska energiåtgången under produktens användningsfas och göra den biologiskt nedbrytbar.
Saab har som mål att årligen ha minst 30 PhD-kandidater. Under 2023 har Saab haft 36 PhD-kandidater.
Under 2023 genomförde Saab omfattande insatser för att få fram fler hållbara innovationer med fokus på minskad klimat- och miljöpåverkan. Detta skedde bland annat genom en koncernövergripande utlysning med fokus på klimat och minskat utsläpp av växthusgaser. Under de sex månader utlysningen pågick, inkom ett stort antal förslag på produkt- och processförbättringar från olika delar av företaget. Dessa utvärderades och analyserades av I&TC och ett urval om åtta stycken innovationsförslag erhöll finansiering för fortsatt utveckling och validering.
Under nästa år (2024) kommer dessa projekt att slutföras och vidare implementering kan då bli aktuell. De valda innovationerna och deras fortsatta valideringsprocess har delfinansierats av Saabs klimatfond. Denna typ av utlysningar kommer att fortsätta under kommande år. De är ett bra sätt att rikta uppmärksamhet och innovationskraft mot hållbarhet, och att engagera och frigöra kreativiteten hos Saabs medarbetare.
När ett kundland genomför stora nationella investeringar, som att upphandla infrastruktur eller försvarsmateriel, så förväntas säljande part ofta skapa arbetstillfällen, överföra teknologi eller stärka den lokala marknadens kompetens. Sådana kundkrav är särskilt vanliga i försvarsområdet. I vissa kundländer finns det till och med lagstiftning kring så kallad offset. Saab ser detta som en möjlighet att stärka Saabs och våra kunders innovationskraft och använda nya marknader som en integrerad del av vår teknologi- och innovationsstrategi. De här partnerskapen innehåller olika omfattningar av
Under 2023 genomfördes ett flertal match-making event med startup- företag arrangerade av Saabs samarbetspartner Ignite Sweden. Syftet med evenemanget var att träffa och interagera med många småskaliga svenska företag i olika utvecklingsstadier, för att dra nytta av erfarenheter och innovationskoncept som kan bidra till Saab framtida verksamhet. Ett av dessa företag, CelluXtreme, har Saab nu ingått samarbete med kring produktion av cellulosabaserad komposit. Denna typ av komposit kan, utöver en minskad klimatpåverkan, även ge funktionella förbättringar inom vissa användningsområden i jämförelse med traditionell komposit baserad på plast- eller glasfiber. Även denna innovation har delfinansierats av Saabs klimatfond. Samverkan med CelluXtreme kommer att fortsätta under 2024 och utvärderas löpande.
Saabs engagemang i startups är ett sätt att ta till vara på innovationskraften i små bolag, samtidigt som det för det mindre bolaget ger möjlighet att arbeta sida vid sida, lära sig och hitta synergier med större företag.
Saab strävar efter att bidra till samhällsutvecklingen på de marknader där vi verkar, med fokus på att främja utbildning och teknikintresse. Saab har flera pågående samarbetsprojekt inom samhällsengagemang:
| Globalt 2023 | Sverige 2023 | |
|---|---|---|
| Andel kvinnliga medarbetare | 25% | 26% |
| Andel kvinnliga chefer | 27% | 29% |
I slutet av 2023 ligger andelen kvinnliga chefer kvar på 27 procent medan andelen kvinnliga anställda ökade till 25 procent från utgången av 2022 (24%).
Innovation Saabs engagemang för hållbarhet är förankrat i koncernens åtagande att hålla människor och samhälle säkra, genom att bidra till en avancerad säkerhets- och försvarskapacitet. Saabs framgångsrika historia bygger på arvet som ett innovativt företag som bidrar till tekniska framsteg i samhället. Eftersom klimatåtgärder är brådskande, behöver samhället nya hållbara innovationer med lågt koldioxidavtryck. 2021 anslöt Saab sig till FN:s Climate Change Race to Zero-kampanj, och åtog sig att minska utsläppen av växthusgaser till netto noll till 2050. Hållbar innovation är av avgörande betydelse för att målet ska uppnås.
Innovation och forskning är starka drivkrafter för ekonomisk tillväxt och också nyckeln till en hållbar framtid. Saabs verksamhet har stor betydelse för att driva innovation och teknisk utveckling i samhället.
Moderbolaget Saab AB:s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter inom Tannefors industriområde i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndsplikten har sin grund i flygverksamhet, ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, skjutning med grovkalibriga vapen och tillverkningsytornas storlek.
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
65
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
HÅLLBARHETSRAPPORT
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Hållbarhetsdata
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Kommentar | |
|---|---|---|---|---|---|
| Total bränsleförbrukning inom organisationen från icke förnybara källor (MWh) | 50 200 | 42 422 | 42 633 | 49 256 | Orsaken till basåret i vår jämförelse är våra vetenskapligt baserade mål, vilka har 2020 som basår. Analysen är baserad på den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol Initiative (GHG-protocol), som utvecklats av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). GHG-protokollet grundar sin koldioxidinventering och rapportering på tre huvudområden för direkta och indirekta utsläpp. I redovisningen beaktas följande växthusgaser, alla omvandlade till CO2- ekvivalenter: CO2, CH4 (metan), N2O (dikväveoxid), SF6, HFC och PFC. Källa: DEFRA, IEA, Energiföretagen mm. Energivärdet för 2022 justerades under året som en del av vår årliga process för justering och kvalitetssäkring av data. Detta resulterade i att värdet är 15 MWh lägre än tidigare rapporterat. |
| Total bränsleförbrukning inom organisationen från förnybara källor (MWh) | 1 448 | 2 402 | 3 591 | 3 304 | |
| Elförbrukning (MWh) | 175 370 | 179 196 | 173 540 | 176 782 | |
| Värmeförbrukning (MWh) | 83 512 | 99 093 | 88 026 | 95 931 | |
| Förbrukning av kyla (MWh) | 17 349 | 16 780 | 16 020 | 17 255 | |
| Förbrukning av ånga (MWh) | 17 067 | 20 419 | 20 664 | 22 707 | |
| Total energiförbrukning inom organisationen i MWh | 344 946 | 360 312 | 344 474 | 365 237 | |
| Total energiförbrukning inom organisationen i GJ | 1 241 806 | 1 297 121 | 1 240 105 | 1 314 851 | |
| Minskning av engergiförbrukningen som uppnåtts som ett direkt resultat av besparings- och effektivitetsinitiativ. Inkluderar bränsle, elektricitet, uppvärmning, kylning och ånga (MWh) | 3 969 | 2 770 | 3 576 | 2 005 |
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Kommentar | |
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt genererat icke-farligt avfall (ton) | 6 109 | 4 964 | 5 113 | 5 342 | Total vikt av det avfall som ska bortskaffas i ton. Avfallsdata för 2022 justerades under året som en följd av vår årliga bakåtspårning och kvalitetssäkring av data. |
| Återvinning | 3 072 | 2 579 | 2 901 | 3 071 | |
| Förbränning med energiåtervinning | 2 070 | 1 775 | 1 822 | 2 016 | |
| Förbränning utan energiåtervinning | 28 | 13 | 20 | 22 | |
| Deponering | 939 | 597 | 370 | 233 | |
| Andra metoder för bortskaffande | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Totalt genererat farligt avfall (ton) | 1 911 | 2 198 | 2 308 | 2 115 | |
| Återvinning | 1 501 | 1 855 | 1 788 | 1 788 | |
| Förbränning med energiåtervinning | 345 | 248 | 422 | 201 | |
| Förbränning utan energiåtervinning | 30 | 45 | 22 | 23 | |
| Deponering | 35 | 50 | 76 | 103 | |
| Andra metoder för bortskaffande | 0 | 0 | 0 | 0 |
| | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Kommentar # Året i sammandrag
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 66
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
| Kvinna | Man | Totalt | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Alla anställda | |||
| # Antal anställda representerar personal vid slutet av rapporteringsperioden, 2023-12-31. Inkluderar samtliga stämmovalda styrelseledamöter | |||
| Under 30 år | 904 | 2 317 | 3 222 |
| 30 till 50 | 2 746 | 7 227 | 9 974 |
| Över 50 år | 1 777 | 6 506 | 8 284 |
| Totalt | 5 428 | 16 051 | 21 479 |
| Alla anställda % | |||
| Under 30 år | 17% | 14% | 15% |
| 30 till 50 | 51% | 45% | 46% |
| Över 50 år | 33% | 41% | 39% |
| Totalt | 25% | 75% | 100% |
| Koncernledning, % | |||
| Under 30 år | 0% | 0% | 0% |
| 30 to 50 | 0% | 18% | 14% |
| Över 50 år | 100% | 82% | 86% |
| Totalt | 21% | 79% | 100% |
| Styrelsen, % | |||
| Under 30 år | 0% | 0% | 0% |
| 30 till 50 | 0% | 9% | 7% |
| Över 50 år | 100% | 91% | 93% |
| Totalt | 36% | 64% | 100% |
Procentuell andel av alla anställda som omfattas av kollektivavtal 84%
I länder där Saabs anställda inte omfattas av kollektivavtal, är arbetsvillkor och anställningsvillkor inte baserade på kollektivavtal som täcker anställda i andra länder.
| Heltidsanställda | Deltidsanställda | Fast anställda | Kommentar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinna | Man | Totalt | Kvinna | Man | Totalt | Kvinna | Man | Totalt | |
| Sverige | 4 401 | 12 588 | 16 989 | 151 | 217 | 368 | 4 552 | 12 805 | 17 357 |
| Övriga Europa | 218 | 1 246 | 1 464 | 42 | 77 | 119 | 260 | 1 323 | 1 583 |
| Nordamerica | 206 | 665 | 871 | 1 | 0 | 1 | 207 | 665 | 872 |
| Latinamerica | 39 | 104 | 143 | 2 | 0 | 2 | 41 | 104 | 145 |
| Asien | 58 | 178 | 236 | 1 | 0 | 1 | 59 | 178 | 237 |
| Afrika | 106 | 267 | 373 | 0 | 0 | 0 | 106 | 267 | 373 |
| Australien, etc. | 162 | 695 | 857 | 41 | 14 | 55 | 203 | 709 | 912 |
| Totalt | 5 190 | 15 743 | 20 934 | 238 | 308 | 545 | 5 428 | 16 051 | 21 479 |
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 67
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
| Anställda | Konsulter (arbets- tagare som inte är anställda | Totalt | Kommentar | |
|---|---|---|---|---|
| Arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för arbetsmiljö | 21 479 (100%) | 3 482 (100%) | 24 961 (100%) | Saabs arbetsmiljöprocess ingår i minimikravnivån för införande av Saabs globala verksamhetsledningssystem och revideras internt. Gällande arbetstagare som omfattas av arbetsmiljöledningssystem som revideras av tredje part har vi kartlagt antalet anställda och arbetstagare som inte är anställda på de anläggningar där Saab är certifierad enligt ISO 45001. Siffran inkluderar både anställda och arbetare som inte är anställda. Tillfälligt anställda och anställda utan garanterade timmar är ej inkluderade på grund av begränsad tillgänglighet till information för dessa typer av anställda. |
| Arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för arbetsmiljö som har granskats internt | 21 479 (100%) | 3 482 (100%) | 24 961 (100%) | |
| Arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för arbetsmiljö som har granskats och certifierats av en extern part | 15 268 (71%) | 3 071 (88%) | 18 339 (73%) |
Kommentar
Saab har inte haft några betydande fall av bristande efterlevnad eller betalat något betydande monetärt värde av böter för bristande efterlevnad av lagar och förordningar under rapporteringsperioden. Upplysningen baseras på information från områdena antikorruption, miljö, arbetsmiljö, dataskydd, exportkontroll, skatt och mänskliga rättigheter.
| Kommentar | |
|---|---|
| Förhållandet mellan den årliga totala ersättningen för organisationens högst betalda person och medianen av den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda personen) | 23,93 |
| Lönedatainformation är insamlad från våra mest förekommande HR-system och inkluderar 93% av våra anställda (9 länder). I ”årlig total ersättning” har den månatliga grundlönen beaktats. Lönen har beräknats till heltid. | |
| Förhållandet mellan den procentuella ökningen av den årliga totala ersättningen för organisationens högst betalda person och medianen av den procentuella ökningen av den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda personen) | 0,90 |
| Förhållandet mellan kvinnors och mäns grundlöner och ersättningar | 0,91 |
| Information om lönedatainformation är insamlad från våra mest förekommande HR-system och inkluderar 93% av våra anställda (9 länder). Median årlig grundlön kvinnor dividerat med median årlig grundlön män. |
| Kommentar | |
|---|---|
| Totalt antal arbetstagare som inte är anställda, totalt antal | 3 482 |
| Data samlas in från HR-systemet och konsolideras till ekonomisystemet, som genererar rapport med totalt antal (summa av FTE). Datan representerar status i slutet av rapporteringsperioden. Antalet konsulter har ökat under 2023 och i jämförelse med tidigare år. Detta till följd av ökad försäljning, produktion och investeringar. | |
| Förändring från föregående rapporteringsperiod (2022-12-31), antal | 39% ökning |
| Totalt antal arbetstagare som inte är anställda, total tim | Cirka 6 160 000 tim |
| De vanligaste typerna av arbetstagare som inte är anställda | Externa konsulter, ingenjörer, som arbetar på våra kontor i utvecklingsprojekt. Andra vanliga typer av arbetare är IT-konsulter och personal inom produktion. Arbetstagarna har en Saab-linjechef och ingår i Saabs organisationsstruktur. Saab anlitar konsulter genom konsultföretag med vilka Saab har standardavtal där uppförandekoden ingår. |
| Totalt antal och typ av bekräftade fall av korruption | 0 |
| Totalt antal bekräftade fall där anställda avskedats eller fått disciplinära åtgärder på grund av korruption | 0 |
| Totalt antal bekräftade fall där avtal med affärspartner sades upp eller inte förnyades på grund av överträdelser relaterade till korruption | 0 |
| Offentliga rättsfall rörande korruption som väckts mot organisationen eller dess anställda under rapporteringsperioden och utfallet av sådana fall | 0 |
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023 68
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Hållbarhet på Saab
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Grön och social omställning
Innovation och partnerskap
Hållbarhetsdata
EU:s taxonomi
GRI-index
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Taxonomiförordningen (EU2020/852) fastställer en lista med ekonomiskt hållbara verksamheter indelade i sex miljömål. Under rapporterings- perioden har Saab genomfört en koncern- övergripande genomlysning för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin. Genomlysningen omfattade alla sex miljömål i taxonomiförordningen, där ekonomiska verksamheter inom fyra nya miljömål inkluderats för första gången i 2023 i samband med att Taxonomy Environmental Delegated Act trädde i kraft (juni 2023).
EU-kommissionen har tydliggjort att även om ekonomiska verksamheter inte omfattas av taxonomin så behöver det inte betyda att de är miljömässigt ohållbara. Ej heller är alla delar av verksamheten vilken kan ha en avsevärd inverkan på miljömålen ännu ej omfattade av EU-taxonomin. Ekonomiska verksamheter kommer att tillkomma efter hand. Saab är fast beslutna att bidra till en hållbar utveckling men Saabs kärnverksamhet inom försvarssektorn omfattas ännu inte fullt ut av EU-taxonomin vilket har en påverkan på såväl omfattning som förenlighet. Till exempel tillkom under 2023 en ny ekonomisk verksamhet ”Tillverkning av flygplan” inom miljömålet ”Begränsning av klimatförändringar”. Kriterierna ”betydande bidrag” och ”orsakar ingen allvarlig skada” var tydligt avsett för civil flygplanstillverkning.# Hållbarhetsrapport
Till följd av detta så har Saab valt att klassa denna ekonomiska verksamhet som icke tillämplig på militär flygplanstillverkning. Däremot omfattas Saabs omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader från tillverkning av komponenter för det civila flygsegmentet av EU-taxonomin och har således utvärderats inom taxonomin för räkenskapsåret 2023. Alla ekonomiska verksamheter inom de sex miljömålen som tillkom enligt lagstiftningen 2023 har utvärderats för endast omfattning mot taxonomin. Bedömning av förenlighet med taxonomin kommer ske först i samband med finansiella rapporteringen för 2024.
Taxonomiomfattade ekonomiska verksamheter relaterade till fastigheter ingår i Saabs energibesparingsprogram.
Saab har identifierat följande taxonomiomfattade ekonomiska verksamheter för räkenskapsperioden:
Saab har utvärderat ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin mot de tekniska granskningskriterierna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 och har bedömt att fyra verksamheter är förenliga med taxonomin.
För återstående ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin bedömer Saab för rapporteringsår 2023 att tillräcklig information saknas för att säkerställa förenlighet mot mål eller säkerställa att alla kriterier för DNHS kan uppfyllas. Saab kommer fortsätta processen med att utvärdera förenlighet under kommande år.
Saabs leasing av tjänstebilar har bedömts mot de tekniska granskningskriterierna i ekonomisk verksamhet 6.5. 658 av 693 nya tjänstebilar som leasades 2023 uppfyller kriterierna för CO2- utsläpp lägre än 50 g/km. 77% av alla tjänstebilar i Saab uppfyller kriterierna för CO2-utsläpp lägre än 50 g/km. Alla tjänstebilar har utvärderats var för sig för att bedöma vilka bilar som är förenliga med kriterierna. Gällande DNSH-kriterierna har Saab antagit att däck inte bytts till någon annan däckdimension för att kunna uppfylla bullerkrav.# Saabs investering i installation av laddstolpar för elbilar vid Saabs anläggningar uppfyller kriterierna för miljömål ”Begränsning av klimatförändringar” i ekonomisk verksamhet 7.4 ”Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader och på parkeringsplatser”. Det enda DNSH-kriteriet för ekonomisk verksamhet 7.4 i miljömål ”Anpassning till klimatförändringar” avseende fysiska klimatrisker och sårbarhet (Tillägg A) har utvärderats och anses uppfyllt. Investeringar i ”Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av energiprestanda i byggnader” uppfyller miljömålet ”Begränsning av klimatförändringar” i ekonomisk verksamhet 7.5. Investeringen uppfyller även det enda DNSH-kriteriet för ekonomisk verksamhet 7.5 i miljömål ”Anpassning till klimatförändringar”. Slutsats om att klimatanpassningskriteriet uppnås är gjord utifrån Saabs företagsövergripande klimatscenarioanalys eftersom aktivitetens risker relaterar till våra egna anläggningar. Vi har bedömt Aerobahn CDM Suite mot de tekniska granskningskriterierna i ekonomisk verksamhet 8.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 och funnit att ekonomiska aktiviteten bidrar till miljömål ”Begränsning av klimatförändringar”. Aerobahn CDM Suite är ett verktyg för hantering av trafikflöden som används av flygplatsoperatörer, leverantörer av flygtrafiktjänster och av flygbolag för att minska taxitider och maximera flygbanans genomströmning. De reduktioner i starttid som möjliggörs av Aerobahn CDM Suite korrelerar direkt till en minskning av bränsleförbränning och koldioxidutsläpp. Verksamheten uppfyller väsentligt bidrag till begränsningen av klimatförändringar i ekonomisk verksamhet 8.2 genom att vara en informations-och kommunikationsteknologi ”ICT” som möjliggör betydande minskningar av växthusgasutsläppen genom tillhandahållande av data och analyser. Ekonomisk verksamhet 8.2 innehåller kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) på miljömålen klimatanpassning och cirkulär ekonomi. Aerobahn orsakar inte betydande skada för anpassning till klimatförändringar, baserat på vår TCFD-analys. Eftersom Aerobahn CDM Suite huvudsakligen är ett mjukvaruverktyg orsakar det heller inte betydande skada vid övergången till cirkulär ekonomi. I de fall där hårdvara är en del av leveransen från Aerobahn CDM Suite, kan den avvecklas och återvinnas som elektronikavfall.
Vi har utgått från ” the Platform on Sustainable Finance” slutrapport om minimiskyddsåtgärder för att bedöma överensstämmelsen med de minimiskyddsåtgärder som fastställs i artikel 18 i förordningen (EU) 2020/852. Vi har policyer och processer på plats för att säkerställa skydd mot korruption, för rättvis konkurrens och för rättvis beskattning, samt efterlevnad för OECD:s sex steg för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter. Läs mer på sidorna 50-55. Vi har inte dömts i domstol inom något av dessa områden.
Total omsättning har ökat organiskt till följd av högre kontraktsmässig försäljning inom samtliga affärsområden. Omsättning för taxonomiförenliga verksamheter följer samma trend vilket resulterar i samma relativa andel som för 2022.
Totala kapitalutgifter ökade under 2023 vilket främst berodde på investeringar för att öka produktionskapaciteten. Den ökade andelen av kapitalutgifterna som kan härröras till taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter förklaras i sin helhet av att samtliga DNSH- kriterier för leasing av företagsbilar nu är uppfyllda (under 2022 rapporterades denna post endast som omfattad av taxonomin).
Totala driftskostnader ökade under 2023 där ökade forskning- och utvecklingskostnader varit den främsta orsaken. Den högre andelen av driftskostnaderna som är taxonomiförenliga förklaras av uppfyllda DNSH-kriterierna för leasingbilar samt förenliga driftskostnader kopplat till Aerobahn CDM Suite.
70 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Saab rapporterar på ekonomiska verksamheter som omfattas av eller är förenliga med taxonomin genom att använda tre nyckeltal (KPI:er): Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter enligt taxonomins definition.
Vid beräkning av nyckeltalet Omsättning inkluderar Saab i täljaren den andel av nettoomsättningen som härrör från långsiktiga kundkontrakt, samt produkter eller tjänster som är hänförliga till taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter. För ekonomiska verksamheter som omfattas men inte är förenliga, rapporterar Saab som täljare andelen av nettoomsättning härrörande från långsiktiga kundkontrakt, produkter eller tjänster, associerade med verksamheter som omfattas men inte är förenliga med taxonomiförordningen. I nämnaren både för verksamheter som omfattas och är förenliga och för de som inte omfattas inkluderas Saabs totala nettoomsättning under räkenskapsåret (Se ”Försäljningsintäkter” i koncernens resultaträkning).
Vid beräkning av nyckeltalet Kapitalutgifter som är taxonomiförenliga har Saab i täljaren inkluderat andelen totala kapitalutgifter hänförliga till de av Saab identifierade ekonomiska verksamheter som är förenliga. Vid redovisningen av nyckeltalet Kapitalutgifter för omfattade, men inte förenliga ekonomiska verksamheter, rapporterar Saab som täljare andelen kapitalutgifter hänförliga till ekonomisk verksamhet som Saab har definierat vara omfattade av men inte förenliga med taxonomin. Nämnaren för både förenliga och omfattade/ej förenliga inkluderas i immateriella anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar och nyttjanderättstillgångar. För hänvisning till belopp som ingår i nämnaren, se raden ”Internt utvecklade tillgångar” i tabellen ”Aktiverade utvecklingsutgifter” och raden ”Investeringar” i tabellen ”Andra immateriella tillgångar” i not 15; raden ”Investeringar” i tabellerna för ”Rörelsefastigheter/Byggnader och mark”, ”Maskiner och andra tekniska anläggningar”, ”Inventarier, verktyg och installationer” samt ””Pågående nyanläggningar” i not 16; raden ”Nya avtal” i tabellen ”Nyttjanderättstillgångar” i not17.
Principen för beräkning av nyckeltalet för driftsutgifter har förändrats sedan föregående årsrapport. Detta är föranlett av en justering av den andel av driftutgifterna som omfattas eller är förenlig med taxonomin för rapporteringsår 2022 för att därigenom möjliggöra en jämförelse mellan rapporteringsåren. För rapporteringsår 2022 inkluderade nämnaren (totala driftsutgifter) även avskrivningar för balanserade utvecklingskostnader om 554 MSEK. Totala driftutgifter för 2022 har därför justerats från 2 110 MSEK till 1 556 MSEK jämfört med 1 939 MSEK för 2023. Vid beräkning av nyckeltalet Driftsutgifter som är taxonomiförenliga har Saab i täljaren inkluderat andelen av de rörelsekostnader hänförliga till de av Saab identifierade ekonomiska verksamheter som är taxonomiförenliga. Vid rapportering av nyckeltal Driftutgifter för ekonomiska verksamheter som omfattas av men inte är förenliga, rapporterar Saab som täljare andelen av Saabs driftskostnader relaterade till den ekonomiska verksamhet som Saab har definierat som taxonomiomfattade men ej förenliga. I nämnaren för både omfattade och förenliga ekonomiska verksamheter inkluderas forsknings- och utvecklingskostnader, kostnader för renovering av fastigheter, kostnader för korttidsleasingavtal och kostnader för underhåll och reparationer av materiella anläggningstillgångar.
71 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) |
|---|---|
| Ekonomiska verksamheter (1) | Begränsning av klimatförändringar (5) |
| Kod/koder (2) | Anpassning till klimatförändringar (6) |
| Omsättning (3) | Vatten och marina resurser (7) |
| Andel av omsättning (4) | Föroreningar (8) |
| Cirkulär ekonomi (9) | |
| Biologisk mångfald och ekosystem (10) | |
| Begränsning av klimatförändringar (11) | Begränsning av klimatförändringar (11) |
| Anpassning till klimatförändringar (12) | Anpassning till klimatförändringar (12) |
| Vatten och marina resurser (13) | Vatten och marina resurser (13) |
| Föroreningar (14) | Föroreningar (14) |
| Cirkulär ekonomi (15) | Cirkulär ekonomi (15) |
| Biologisk mångfald och ekosystem | |
| 2023 | 2023 |
| 2023 | 2023 |
| Biologisk mångfald och ekosystem |
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
72 | SAAB | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 | HÅLLBARHETSRAPPORT | Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
| Redovisningsår | 2023 |
|---|---|
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) |
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod/koder (2) |
| MSEK | % |
| % | E |
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |
| Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp | 8.2 |
| Omsättning av miljömässigt hållbara verksamheter (A.1) | |
| Varav möjliggörande verksamheter | |
| Varav omställningsverksamheter | |
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | E/L; N/EL |
| Sanering och demontering av uttjänta produkter | 2.6 |
| Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik | 3.6 |
| Tillverkning av flygplan | 3.21 |
| Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp | 8.2 |
| Nödtjänster | 14.1 |
| Omsättningen av de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | |
| Totalt (A.1 + A.2) | |
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |
| Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | |
| TOTALT (A + B) |
| Redovisningsår | 2023 |
|---|---|
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) |
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod/koder (2) |
| MSEK | % |
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |
| Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon | 6.5 |
| Installation, underhåll och reparation av laddningsstationer för elfordon i byggnader och på parkeringsplatser | 7.4 |
| Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda | 7.5 |
| Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp | 8.2 |
| Kapitalutgifter av miljömässigt hållbara verksamheter (A.1) | |
| Varav möjliggörande verksamheter | |
| Varav omställningsverksamheter | |
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | E/L; N/EL |
| Underhåll av vägar och motorvägar | 3.4 |
| Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik | 3.6 |
| Tillverkning av flygplan | 3.21 |
| Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon | 6.5 |
| Leasing av flygplan | 6.18 |
| Uppförande av nya byggnader | 7.1, 3.1 |
| Renovering av befintliga byggnader | 7.2, 3.2 |
| Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning | 7.3 |
| Förvärv och ägande av byggnader | 7.7 |
| Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp | 8.2 |
| Kapitalutgifter av de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | |
| Totalt (A.1 + A.2) | |
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |
| Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | |
| TOTALT (A + B) |
| Redovisningsår | 2023 |
|---|---|
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) |
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod/koder (2) |
| MSEK | % |
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |
| A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |
| Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon | 6.5 |
| Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda | 7.5 |
| Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp | 8.2 |
| Driftsutgifter av miljömässigt hållbara verksamheter (A.1) | |
| Varav möjliggörande verksamheter | |
| Varav omställningsverksamheter | |
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | E/L; N/EL |
| Tillverkning av flygplan | 3.21 |
| Underhåll av vägar och motorvägar | 3.4 |
| Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik | 3.6 |
| Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon | 6.5 |
| Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp | 8.2 |
| Forskning, utveckling och innovation nära marknaden | 9.1 |
| Driftsutgifter av de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | |
| Totalt (A.1 + A.2) | |
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |
| Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | |
| TOTALT (A + B) |
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
73 | SAAB | ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 | HÅLLBARHETSRAPPORT | Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag | Marknad och strategi | Affärsområden | Risker och osäkerheter | Hållbarhetsrapport | Hållbarhet på Saab | Motståndskraftiga och säkra samhällen | Grön och social omställning | Innovation och partnerskap | Hållbarhetsdata | EU:s taxonomi | GRI-index | Bolagsstyrning | Finansiella rapporter | Övrig information | Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Andel av kapitalutgifter / Totala kapitalutgifter | Taxonomiförenlighet per mål | Mål som# Hållbarhetsrapport
Information om Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Rad. Kärnenergirelaterade verksamheter JA/NEJ
1 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ
2 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. NEJ
3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
4 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ
5 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ
6 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ
Nedanstående taxonomitabeller förtydligar omsättning och kapitalutgifter för ekonomiska aktiviteter som skulle kunna bidra till flera miljömål. Data som redovisats i denna tabell dubbelräknas om den är omfattad av fler än ett miljömål. Aktiviteter inom kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter är inte applicerbart för Saab under räkenskapsåret 2023.
Tabell för förenliga kapitalutgifter jämför ekonomiska verksamheter och typ av investering mellan år.
| Taxonomiförenlighet per mål | Mål som omfattas av taxonomin | CCM | CCA | WTR | CE | PPC | BIO |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andel av kapitalutgifter / Totala kapitalutgifter | 3,0% | 11,3% | 5,7% |
| Kod | Beskrivning av aktivitet | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | Nyttjanderätts- tillgångar | |||||
| 6.5 | Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon | - | - | - | - | 109,4 | - |
| 7.4 | Installation, underhåll och reparation av laddningsstationer för elfordon i byggnader och på parkeringsplatser | 6,0 | 1,4 | - | - | - | - |
| 7.5 | Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda | 0,1 | - | - | - | - | - |
| 8.2 | Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp | - | - | 0,2 | - | - | - |
| Taxonomiförenliga kapitalutgifter (MSEK): | 6,1 | 1,4 | 0,2 | 0,0 | 109,4 | 0,0 |
Användningsbeskrivning
Saab AB har rapporterat i enlighet med GRI-standarderna för perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023. Rapporten publicerades den 1 mars 2024. GRI 1 används.
Tillämplig(a) GRI- sektorstandard(er): Ingen tillämplig
| GRI 2: Allmänna uppgifter 2021 | Offentliggörande | Plats | Krav som utelämnats | Motivering | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| 2-1 Organisatoriska detaljer | s. 166, 178 | ||||
| 2-2 Enheter som ingår i organisationens hållbarhetsrapportering | s. 43-44, 112-113, 161-162 | ||||
| 2-3 Rapporteringsperiod, frekvens och kontaktpunkt | s. 3, 43-44, 76 | ||||
| 2-4 Omformuleringar av information | s. 57, 66 | ||||
| 2-5 Externa garantier | s. 43-44, 80-81, 175 | ||||
| 2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer | s. 6, 13, 15-16, 25-35, 47, 50, 53-54 | ||||
| 2-7 Anställda | s. 67, 178 | Uppdelning per anställningstyp | Information otillgänglig/ ofullständig | Antalet anställda ej rapporterat för kategorierna tillfälliga anställda och icke-garanterade anställda. | |
| 2-8 Arbetstagare som inte är anställda | s. 68 | ||||
| 2-9 Styrningsstruktur och sammansättning | s. 81-82, 86-87 | ||||
| 2-10 Nominering och val av det högsta styrande organet | s. 82-83 | ||||
| 2-11 Ordförande för det högsta styrande organet | s. 83 | ||||
| 2-12 Det högsta styrande organets roll i övervakningen av förvaltningen av effekter | s. 45-46 | ||||
| 2-13 Delegering av ansvaret för förvaltning av effekter | s. 45 | ||||
| 2-14 Det högsta ledningsorganets roll i hållbarhetsrapporteringen | s. 45, 48, 83 | ||||
| 2-15 Intressekonflikter | s. 83 | ||||
| 2-16 Kommunikation av kritiska frågor | s. 51-55, 83 | ||||
| 2-17 Kollektiv kunskap hos det högsta styrande organet | s. 43-45 | ||||
| 2-18 Utvärdering av det av högst styrande organts arbete | s. 82, 84 | ||||
| 2-19 Ersättningspolicy | s. 84, 91-92, 121 | ||||
| 2-20 Process för att fastställa ersättningar | s. 91 | ||||
| 2-21 Förhållning årlig totalkompensation | s. 68 | ||||
| 2-22 Uttalande om strategin för hållbar utveckling | s. 9-10 | ||||
| 2-23 Politiska åtaganden | s. 45-46, 50-65 | ||||
| 2-24 Förankring av politiska åtaganden | s. 45-46, 50-53 | ||||
| 2-25 Processer för att åtgärda negativa effekter | s. 45-46, 50, 60-61, 63 | ||||
| 2-26 Mekanismer för att söka råd och ta upp problem | s. 45-46, 55 | ||||
| 2-27 Efterlevnad av lagar och förordningar | s. 68 | ||||
| 2-28 Medlemsföreningar | s. 46 | ||||
| 2-29 Strategi för att engagera intressenterna | s. 46 | ||||
| 2-30 Kollektivavtal | s. 67 |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Offentliggörande | Plats | Krav som utelämnats | Motivering | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| 3-1 Process för att fastställa väsentliga frågor | s. 46 | ||||
| 3-2 Lista över väsentliga frågor | s. 48 |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Offentliggörande | Plats | Krav som utelämnats | Motivering | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| 3-3 Hantering av väsentliga frågor | s. 45-46, 52-54 | ||||
| GRI 205: Anti-korruption 2016 | |||||
| 205-1 Bedömning av korruptionsrisker i verksamheten | s. 52-54 | ||||
| 205-2 Kommunikation och utbildning om korruptionsbekämpningspolitik och korruptionsförfaranden. | s. 54-55 | ||||
| 205-3 Bekräftelse av korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder | s. 55, 68 |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Offentliggörande | Plats | Krav som utelämnats | Motivering | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| 3-3 Hantering av väsentliga frågor | s. 46, 57-58 | ||||
| GRI 302: Energi 2016 | |||||
| 302-1 Energiförbrukning inom organisationenn | s. 66 | ||||
| 302-4 Minskning av energiförbrukningen | s. 66 |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Offentliggörande | Plats | Krav som utelämnats | Motivering | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| 3-3 Hantering av väsentliga frågor | s. 46, 57-58 | ||||
| GRI 305: Utsläpp 2016 | |||||
| 305-1 Direkta växthusgasutsläpp (Scope 1) | s. 66 | ||||
| 305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (Scope 2) | s. 66 | ||||
| 305-3 Andra indirekta växthusgasutsläpp (Scope 3) | s. 66 | ||||
| 305-5 Minskning av växthusgasutsläppen | s. 57-58, 66 |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Offentliggörande | Plats | Krav som utelämnats | Motivering | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| 3-3 Hantering av väsentliga frågor | s. 60 | ||||
| GRI 306: Avfall 2020 | |||||
| 306-1 Avfallsgenerering och betydande avfallsrelaterad påverkan | s. 59-61 | ||||
| 306-2 Hantering av betydande avfallsrelaterade effekter | s. 60 | ||||
| 306-3 Producerat avfall | s. 60, 66 | ||||
| 306-4 Avfall som inte behöver bortskaffas | s. 60, 66 | ||||
| 306-5 Avfall som leds till avfallshantering | s. 60, 66 |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | Offentliggörande | Plats | Krav som utelämnats | Motivering | Förklaring |
|---|---|---|---|---|---|
| 3-3 Hantering av väsentliga frågor | s. 46, 61-62 | ||||
| GRI 403: Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 2018 | |||||
| 403-1 Arbetsmiljöledningssystem |
403-1: Hantering av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen s. 61-62, https://www.saab.com/sustainability/green-and-social-transition/health-and-safety
403-2: Identifiering av faror, riskbedömning och utredning av incidenter s. 61-62, https://www.saab.com/sustainability/green-and-social-transition/health-and-safety
403-3: Arbetsmiljöfunktioner s. 61
403-4: Arbetstagarnas deltagande, samråd och kommunikation om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen s. 61
403-5: Utbildning av arbetstagare i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen s. 61-62
403-6: Främjande av arbetstagarnas hälsa https://www.saab.com/sustainability/green-and-social-transition/health-and-safety
403-7: Förebyggande och begränsning av konsekvenser för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som är direkt kopplade till affärsrelationer s. 61
403-8: Arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen s. 68
403-9: Arbetsrelaterade skador s. 61-62
Arbetsrelaterade potentiella faror som utgör risk för skador med stora konsekvenser: Information ej tillgänglig på koncernövergripande nivå
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
3-3 Hantering av väsentliga frågor s. 46, 63
GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016
405-1 Mångfald i ledningsorganen och bland de anställda s. 63, 67
405-2 Förhållandet mellan kvinnors och mäns grundlöner och ersättningar s. 68
Nedbrytning för varje anställningskategori och per lokalisering: Information ej tillgänglig per anställningskategori och lokalisering
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
3-3 Hantering av väsentliga frågor s. 46, 50-52
Egen Upplysning
Andel försäljningskontakter som har flaggats för risker för mänskliga rättigheter i samband med screening s. 49, 51
Egen Upplysning
Strategiska leverantörer som bedömts utifrån sociala och miljömässiga kriterier s. 49
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
3-3 Hantering av väsentliga frågor s. 63-64
Egen Upplysning
Antal doktorander s. 49
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
3-3 Hantering av väsentliga frågor s. 46, 55
Egen Upplysning
Informationssäkerhet integrerad i centrala processer s. 55
Egen Upplysning
Dataskydd integrerad i centrala processer s. 55
Bolagsstyrningsrapporten inkluderar styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering. Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor. Saab har inte gjort någon avvikelse från Kodens regler under 2023.
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Vid bolagsstämman har aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt. Årsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. På årsstämman beslutar aktieägarna till exempel om årsredovisningen, vinstutdelning, val av styrelse, styrelsearvode, revisorsarvode, ersättningsrapporten, antagande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och, i förekommande fall, val av extern revisor samt andra ärenden i enlighet med aktiebolagslagen. Förberedelser och genomförande av årsstämman 2023 skedde enligt Koden och årsstämman 2024 kommer också att genomföras enligt Kodens bestämmelser.
Årsstämma i Saab hölls den 5 april 2023 i Stockholm. Aktieägarna kunde även utöva sin rösträtt genom poströstning i förväg. Vid stämman var 575 aktieägare representerade, motsvarande cirka 71 procent av det totala antalet röster i bolaget.
Saab AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm. Styrningen av Saab utgår från den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares (Nasdaq Rulebook), Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar, regler och riktlinjer. Saab har en uppförandekod (Code of Conduct) som innehåller etiska riktlinjer inom en rad områden för bolagets och medarbetares agerande i kontakt med kunder, affärspartners och i samhället samt medarbetares agerande gentemot varandra som kollegor. Saabs uppförandekod utgör en del i styrningen av Saab.
Svensk kod för bolagsstyrning
Saab följer Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) då bolaget har aktier upptagna till handel på Nasdaq Stockholm och därmed ska följa god sed på värdepappersmarknaden. Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. Bolagsstyrningsrapporten är upprättad enligt årsredovisningslagen och Koden, och redovisar hur Saab tillämpade Koden under räkenskapsåret 2023. Saabs webbplats, www.saab.com, har en särskild avdelning för bolagsstyrning som uppdateras kontinuerligt i enlighet med Koden.
I år kommer årsstämman att hållas den 11 april 2024 i Linköping, för mer information se sida 179. Aktiekapitalet i Saab uppgick den 31 december 2023 till SEK 2 173 533 552, fördelat på 2 383 903 A-aktier samt 133 461 944 B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie och B-aktierna har en röst per aktie. En A-aktie kan på begäran av aktieägaren omvandlas till en B-aktie. Saabs aktier är registrerade hos Euroclear Sweden AB. Kvotvärdet per aktie är SEK 16. B-aktierna är upptagna till handel på Nasdaq Stockholms Large Cap-lista. Samtliga A-aktier är onoterade och ägs av Investor AB. Styrelsen har ett bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier, se sida 93. Den 31 december 2023 hade Saab ett eget aktieinnehav om 2 598 532 B-aktier, motsvarande 1,9 procent av aktiekapitalet. För ytterligare information om ägarstruktur, se sida 99.
Största aktieägare, 31 december 2023
| Andel av kapital, % | Andel av röster, % |
|---|---|
| Investor AB | 30,2 |
| Wallenberg Investments | 8,7 |
| Swedbank Robur Fonder | 5,1 |
| Vanguard | 2,5 |
| BlackRock | 2,4 |
| Schroders | 1,6 |
| Norges Bank | 1,5 |
| AFA Försäkring | 1,0 |
| Första AP-fonden | 1,0 |
| Avanza Pension | 0,9 |
1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2023. Källa: Monitor av Modular Finance AB.
Styrning och rapportering
*Nytt namn per den 1 januari 2024 (tidigare “Marketing and Sales“).
Bolagsstämma
Extern revisor
PricewaterhouseCoopers AB, omvaldes till och med årsstämman 2024. Huvudansvarig revisor Peter Nyllinge.
Valberedning
Representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden.
Styrelse
Revisionsutskott
Intern revision
VD och koncernchef
Koncernledning
Ersättningsutskott
Interna styrgrupper
* Ethics and Compliance Board
* Sustainability Board
* Operational Excellence Board
De interna styrgrupperna handlägger och beslutar i frågor inom respektive område som är koncernövergripande samt förbereder även vissa ärenden för beslut i koncernledningen. Ethics and Compliance Board rapporterar även till revisionsutskottet. Samtliga operativa enheter rapporterar bokslut månads- och kvartalsvis enligt en standardiserad rapporteringsrutin.
| Rapporterar | Utser | Utvärdering |
|---|---|---|
| 1. | 3. | 6. |
| 2. | 5. | 7. |
| 4. |
Enligt den valberedningsprocess som beslutades av årsstämman 2011, och som gäller tills vidare, ska Saab ha en valberedning bestående av en representant för var och en av de fyra till röstetalet största aktieägarna eller ägargrupperna samt styrelseordföranden. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, och aktieägarna de företräder, offentliggörs senast sex månader före årsstämman och baseras på de kända röstetalen per sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Valberedningsprocessen innefattar ett förfarande för att vid behov ersätta en ledamot som lämnar valberedningen innan dess arbete är slutfört.# Bolagsstyrning
Enligt valberedningsprocessen ska valberedningen arbeta fram förslag till beslut i nedanstående frågor att presenteras för årsstämman:
a) Stämmoordförande,
b) Styrelse,
c) Styrelseordförande,
d) Styrelsearvoden med uppdelning mellan ordförande och övriga ledamöter i styrelsen samt ersättning för utskottsarbete,
e) Revisorer (i förekommande fall), och
f) Arvode för bolagets revisorer.
Inför årsstämman den 5 april 2023 lämnade valberedningen förslag till beslut om ordförande vid årsstämman, styrelse, revisorer, styrelse- och revisorsarvode. Valberedningen har tillämpat bolagsstyrningskodens regel 4.1 som mångfaldspolicy i fråga om styrelsen. Målet med policyn är att valberedningens förslag ska leda till att styrelsen i Saab får en ändamålsenlig sammansättning med tillfredsställande mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund.
Inför årsstämman i Saab den 11 april 2024 meddelades i pressmeddelande den 22 september 2023 att följande aktieägarrepresentanter, utöver styrelsens ordförande Marcus Wallenberg, har utsetts till ledamöter i Saabs valberedning (aktieägarens namn anges inom parentes): Petra Hedengran (Investor AB), Peter Wallenberg Jr (Wallenberg Investments AB), Jan Andersson (Swedbank Robur Fonder) och Anders Jonsson (Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt). Petra Hedengran är ordförande i valberedningen. Valberedningens ledamöter representerar tillsammans cirka 52 procent av röstetalet i Saab enligt ägarförhållanden per den 31 augusti 2023.
Valberedningens förslag till beslut på årsstämman 2024 kommer att offentliggöras i samband med kallelsen till årsstämma 2024. Valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse kommer finnas tillgängligt på www.saab.com/arsstamma.
| Ledamot | Representerar | Andel av röster, %, 31 aug 2023 | Andel av kapital, %, 31 aug 2023 |
|---|---|---|---|
| Petra Hedengran | Investor AB | 39,7 | 30,2 |
| Peter Wallenberg Jr | Wallenberg Investments AB | 7,5 | 8,7 |
| Jan Andersson | Swedbank Robur Fonder | 4,2 | 4,8 |
| Anders Jonsson | Livförsäkrings bolaget Skandia, ömsesidigt | 0,9 | 1,0 |
| Marcus Wallenberg | Styrelse ordförande, Saab AB | - | - |
Enligt Saabs bolagsordning ska styrelsen, utöver arbetstagarledamöterna, bestå av minst sex och högst tolv ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av bolagsstämman. Enligt beslut på årsstämman den 5 april 2023 ska Saabs styrelse bestå av elva bolagsstämmovalda ledamöter utan suppleanter. Därutöver utser de anställdas organisationer tre ledamöter med lika många suppleanter.
Vid årsstämman den 5 april 2023 omvaldes Lena Erixon, Henrik Henriksson, Danica Kragic Jensfelt, Sara Mazur, Johan Menckel, Bert Nordberg, Erika Söderberg Johnsson, Marcus Wallenberg, Joakim Westh och Micael Johansson. Sebastian Tham valdes in som ny styrelseledamot. Daniel Nodhäll hade avböjt omval. Marcus Wallenberg valdes till ordförande i styrelsen.
Nuvarande sammansättning i styrelsen är resultatet av valberedningens arbete inför årsstämman 2023 med tillämpning av mångfaldspolicyn. Styrelsen i Saab består av ledamöter med mångfald och bredd vad gäller ledamöternas kön, kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. I styrelsen finns sammantaget den kompetens och erfarenhet som är viktiga för Saabs verksamhet och som valberedningen bedömer behövs för att möta Saabs framtida utmaningar och behov. Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saabs styrelse som inte är anställda i bolaget är 40 procent kvinnor.
Vid konstituerande styrelsemöte efter årsstämman utsågs Bert Nordberg till vice ordförande. Endast verkställande direktören, Micael Johansson, är anställd i bolaget och samtidigt ledamot i styrelsen. Information om ersättning till styrelseledamöterna, som beslutades av årsstämman 2023, finns i not 8.
Bolagsstämmovalda ledamöter
* Marcus Wallenberg
* Bert Nordberg
* Micael Johansson
* Lena Erixon
* Henrik Henriksson
* Danica Kragic Jensfelt
* Sara Mazur
* Johan Menckel
* Erika Söderberg Johnsson
* Sebastian Tham
* Joakim Westh
Arbetstagarledamöter
* Ordinarie: Stefan Andersson, Göran Andersson, Magnus Gustafsson
* Suppleanter: Tina Mikkelsen, Lars Svensson, Patrik Myrén (t.o.m oktober 2023), Robert Hellgren (från november 2023)
Styrelseledamöternas andra väsentliga uppdrag, tidigare befattningar, aktieinnehav i bolaget med mera framgår av presentationen av styrelsen på sidorna 86-88.
I tabellen framgår vilka bolagsstämmovalda styrelseledamöter som enligt Kodens regler anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.
| Ledamot | Invald | Oberoende av bolaget/ bolags- ledningen | Oberoende av större aktieägare |
|---|---|---|---|
| Marcus Wallenberg | 1992 | Ja | Nej 1) |
| Bert Nordberg | 2016 | Ja | Ja |
| Micael Johansson | 2020 | Nej 2) | Ja |
| Lena Erixon | 2022 | Ja | Ja |
| Henrik Henriksson | 2021 | Ja | Ja |
| Danica Kragic Jensfelt | 2017 | Ja | Ja |
| Sara Mazur | 2013 | Ja | Nej 3) |
| Johan Menckel | 2019 | Ja | Ja |
| Erika Söderberg Johnsson | 2017 | Ja | Ja |
| Sebastian Tham | 2023 | Ja | Nej 4) |
| Joakim Westh | 2010 | Ja | Ja |
1) Styrelseledamot i Investor AB
2) Verkställande direktör och koncernchef i Saab AB
3) Styrelseledamot i Wallenberg Investments AB
4) Anställd i Investor AB
Bolaget uppfyller därmed Kodens krav på att en majoritet av de bolagsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.
Enligt styrelsens arbetsordning ska normalt sju ordinarie sammanträden hållas per år utöver det konstituerande sammanträdet. Styrelsen kan dessutom sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2023 har styrelsen haft ett konstituerande möte, sju ordinarie styrelsemöten och fyra extra möten, totalt tolv möten. Styrelsens möten under 2023 har hållits i Stockholm, förutom ett möte i Linköping i juni då styrelsen även besökte bolagets lokala verksamheter inom Aeronautics och Surveillance.
Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Arbetsordningen innehåller bland annat bestämmelser om det antal styrelsemöten som ska hållas, förteckning över de ärenden som ska behandlas på styrelsesammanträden, rapportering från revisorn samt de särskilda beslut som ska fattas vid det konstituerande sammanträdet. Arbetsordningen och den särskilda VD-instruktionen anger arbetsfördelningen inom styrelsen och dess två utskott, ersättningsutskottet och revisionsutskottet, inklusive styrelseordförandes roll, respektive arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. I VD-instruktionen anges verkställande direktörens uppgifter och befogenheter, innefattande vilka ärenden som kräver styrelsens beslut. Till instruktionen knyts även policyer för investeringar, finansiering och rapportering.
Styrelsen har under året biträtts av styrelsesekreteraren, chefsjurist Annika Bäremo, som inte är ledamot av styrelsen. Styrelsens möten följer en agenda och styrelseledamöterna erhåller inför varje möte dokumentation och beslutsunderlag för ärendena på agendan. Verkställande direktören lämnar vid varje styrelsemöte en marknads- och verksamhetsrapport. En finansiell rapport presenteras vid varje styrelsemöte och behandlas särskilt ingående inför delårsrapporter och bokslutskommuniké.
Styrelsen behandlar regelbundet investeringar, forsknings- och utvecklingsärenden, organisationsfrågor, hantering av väsentliga riskområden samt förvärv och avyttringar av bolag. Bolagets affärsområdeschefer bjuds även regelbundet in till styrelsen för att presentera sina respektive affärsområden. I styrelsens årliga arbete ingår att besluta om bolagets affärsplan och strategi, vilket under 2023 behandlades i december. Vid styrelsens möte i december behandlas också årligen bolagets budget för kommande år liksom Enterprise Risk Management. I december behandlade styrelsen även prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram.
Utskottsarbetet utgör en väsentlig del av styrelsens arbete. Efter varje möte med revisions- och ersättningsutskotten lämnar respektive utskottsordförande en rapport till styrelsen om vad som har avhandlats på mötet. Styrelsen fattar därefter beslut i de frågor där utskotten förberett ärenden för styrelsebeslut.
Styrelsen har utsett tre ledamöter till ett revisionsutskott i enlighet med principerna i aktiebolagslagen och Koden. Revisionsutskottets arbete är i huvudsak av beredande karaktär, det vill säga att förbereda ärenden för slutliga beslut av styrelsen. Revisionsutskottet har viss begränsad beslutanderätt. Utskottet har till exempel fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor.
Revisionsutskottets ledamöter efter årsstämman 2023 är Joakim Westh (utskottets ordförande), Erika Söderberg Johnsson och Sebastian Tham, varav både Joakim Westh och Erika Söderberg Johnsson är oberoende i förhållande till såväl bolaget och bolagsledningen som bolagets större ägare. Vidare har samtliga ledamöter i utskottet redovisnings- eller revisionskompetens. Chefsjurist Annika Bäremo var under 2023 sekreterare i utskottet. Revisionsutskottets uppgifter framgår av styrelsens arbetsordning.# Bolagsstyrning
Styrelsens arbete under 2023 har präglats av fortsatta globala geopolitiska utmaningar och en fortsatt omställning till en mer hållbar samhällsutveckling. Huvudfokus har legat på att navigera de komplexa effekterna av Sveriges Natoansökan och kriget i Ukraina, där bolaget har fortsatt att investera i utökad kapacitet och rekrytering av rätt kompetens.
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott med tre ledamöter i enlighet med principer i Koden. Ersättningsutskottets ledamöter efter årsstämman 2023 är Johan Menckel, Marcus Wallenberg och Bert Nordberg. Johan Menckel är ordförande i utskottet. Samtliga är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Chefsjurist Annika Bäremo var under 2023 sekreterare i ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottet har inte någon egen beslutanderätt.
Under 2023 har ersättningsutskottet särskilt arbetat med frågor relaterade till bolagets långsiktiga incitamentsprogram. Detta inkluderar förslag till prestationsmål i bolagets två prestationsrelaterade aktieprogram, planen för nyckelanställda (Key Employee Plan) med syntetiska aktier för 1 500 nyckelpersoner (exklusive styrelse, VD och koncernledning), och upprättande av en ersättningsrapport.
Ersättningsutskottet protokollför sina möten och protokollen distribueras därefter till övriga styrelseledamöter efter begäran. Utskottet hade under 2023 tre möten.
Styrelsens ordförande utvärderar årligen styrelsens arbete och identifierar förbättringsområden för att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet. Utvärderingen genomförs genom att ledamöterna besvarar ett frågeformulär som behandlar kompetensbredd, genomförande av styrelsearbete, ordförande, sammansättning, samarbetsklimat och förbättringsområden. Resultatet jämförs med tidigare års utfall och diskuteras vid styrelsemötet i december. Styrelsens ordförande deltar inte i diskussionen om resultatet av sin egen utvärdering. Valberedningen tar del av resultatet av utvärderingen i samband med framtagande av förslag till styrelsens sammansättning.
Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot uppsatta mål. Årligen genomförs en utvärdering där ledamöterna besvarar ett frågeformulär om verkställande direktören inom områdena prestation, organisation, personal och ledarskap. Verkställande direktören deltar inte i denna utvärdering.
Verkställande direktör och koncernchef är Micael Johansson som också ingår i styrelsen. Hans väsentliga uppdrag utanför bolaget, tidigare befattningar och aktieinnehav i bolaget framgår av presentationen av styrelsen, se sida 86. Micael Johansson äger inga aktier eller är delägare i bolag som Saab har betydande affärsförbindelser med.
| Namn | Revisionsutskott | Ersättningsutskott | Närvaro styrelsemöten ¹⁾ | Närvaro utskottsmöten ²⁾ | Styrelsearvode KSEK ³⁾ | Arvode Revisionsutskottet KSEK | Arvode Ersättningsutskottet KSEK | Totalt arvode KSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Marcus Wallenberg | x | 12 | 3 | 2 140 | 100 | 2 | 2 240 | |
| Bert Nordberg | x | 12 | 3 | 780 | 100 | 880 | ||
| Micael Johansson | 12 | |||||||
| Lena Erixon | 12 | 700 | 700 | |||||
| Henrik Henriksson | 11 | 700 | 700 | |||||
| Danica Kragic Jensfelt | 12 | 700 | 700 | |||||
| Sara Mazur | 11 | 700 | 700 | |||||
| Johan Menckel | x | x | 11 | 3 | 700 | 165 | 865 | |
| Daniel Nodhäll ⁴⁾ | 215 | 215 | ||||||
| Erika Söderberg Johnsson | x | 12 | 6 | 700 | 190 | 890 | ||
| Sebastian Tham ⁵⁾ | x | 8 | 6 | 700 | 190 | 890 | ||
| Joakim Westh | 12 | 6 | 700 | 295 | 995 |
1) Av totalt 12 möten under 2023.
2) Av totalt för revisionsutskottet 6 möten under 2023 och för ersättningsutskottet 3 möten under 2023.
3) Avser av årsstämman 2023 beslutat arvode för tiden till årsstämman 2024. VD Micael Johansson erhåller ej arvode.
4) Lämnade styrelsen vid årsstämman 2023. Erhöll arvode för perioden januari-mars 2023 på 215 KSEK och deltog i 3 styrelsemöten fram till årsstämman 2023.
5) Invald vid årsstämman i april 2023, deltog därefter i 8 av totalt 9 styrelsemöten.
Riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare finns på sidorna 91-93.
Den externa revisorns uppgift är att, på aktieägarnas uppdrag i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, revidera bolagets räkenskaper, koncernredovisning, årsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt genomföra lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten. Härutöver har bolagets delårsrapport för tredje kvartalet och Saab AB:s hållbarhetsredovisning översiktligt granskats av revisorn. Revisorn lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.
Bolagets revisor har därutöver, på uppdrag av styrelsen, granskat måluppfyllelsen av prestationsmålen i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2023.
Bolagsstämman väljer revisorer. Av bolagsstämman vald revisor är det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, som omvaldes till revisor för perioden 2023- 2024 vid årsstämman 2023. PricewaterhouseCoopers (PwC) Peter Nyllinge, auktoriserad revisor, är huvudrevisor sedan april 2020.
Andra större revisionsuppdrag: Sandvik AB, Getinge AB och AB Electrolux.
PricewaterhouseCoopers AB är medlem av PwC:s globala nätverk med verksamhet i cirka 150 länder. PwC har kompetens och erfarenhet inom för Saab viktiga områden; revision av stora och börsnoterade bolag, redovisningsfrågor, branscherfarenhet samt vana vid internationell verksamhet.
Revisionsutskottet ansvarar för att tillse att revisorns oberoende ställning upprätthålls, bland annat genom att informera sig om pågående konsultuppdrag.# Revisionsutskottet
Revisionsutskottet har också fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet ska även i tillämpliga fall godkänna sådana tjänster i enlighet med dessa riktlinjer.
Saabs revisor erhåller arvode enligt godkänd räkning enligt beslut av årsstämman. PwC har, i begränsad omfattning, under 2023 utfört tjänster till bolaget vid sidan av det ordinarie revisionsuppdraget avseende revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor.
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Revisionsuppdrag: | ||
| PwC | 23 | 22 |
| Övriga | 4 | 5 |
| Andra uppdrag: | ||
| PwC | 2 | 2 |
Styrelsen ansvarar för intern kontroll avseende finansiell rapportering i enlighet med de krav som anges i den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen säkerställer kvaliteten på den finansiella redovisningen genom revisionsutskottet och VD. Hela styrelsen tar del av delårsrapporterna innan de publiceras och revisionsutskottet följer regelbundet upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet behandlar kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar samt även strategiska frågor som till exempel eventuella förvärv och försäljningar samt koncernens finansiering. Därtill berörs frågor som intern kontroll, regelefterlevnad, eventuell väsentlig osäkerhet i redovisade värden, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet. Efter varje revisionsutskottsmöte lämnas en rapport till styrelsen.
Den bolagsstämmovalde revisorn har deltagit i sex av sex möten med revisionsutskottet under 2023. Styrelsen har träffat revisorn för genomgång av revisorns granskning av bolaget för verksamhetsåret 2023. Styrelsen har också träffat bolagets revisor utan närvaro av VD eller annan person från bolagets ledning.
Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-ramverkets principer (Committee of Sponsoring Organizations), och ska ge ett stöd åt verksamheten att nå finansiella mål genom att på ett strukturerat sätt följa upp riskexponeringen. Vidare har intern kontroll som mål att säkerställa att både den externa och den interna finansiella rapporteringen är tillförlitlig och bereds i linje med gällande lagstiftning, redovisningsregler och andra regler som gäller för börsnoterade företag.
Intern kontroll utgår från Saabs organisation där operativt ansvar och befogenheter har fördelats till affärsområden och supportenheter som också stöds och övervakas av koncernstaber (group functions). Koncernstaberna utfärdar koncernriktlinjer som förtydligar ansvar och befogenheter. Inom Saab finns en process för uppföljning av intern kontroll där roller och ansvar definierats, kontrollmatriser med nyckelkontroller ingår och rapportering tydliggörs.
Saabs verksamhet kännetecknas av utveckling, produktion och leverans av tekniskt avancerad hård- och mjukvara till militära och civila kunder över hela världen. Verksamheten består till stor del av stora projekt vilka genomförs över lång tid, oftast under flera år. Inom Saab identifieras och bedöms risker med en påverkan på den finansiella rapporteringen inom ett flertal processer som t.ex. bokslut, investeringar, projektgenomförande och inköp. Utöver risker för felaktig finansiell rapportering så bedöms också de interna processerna utifrån risken att utsättas för oegentligheter. Koncernstab Finance koordinerar löpande en övergripande riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Den aktuella riskbilden stäms av med Saabs internrevision och tas hänsyn till vid upprättande av den årliga internrevisionsplanen, vilken fastställs av revisionsutskottet.
Inom Saabs interna processer och funktioner finns nyckelkontroller definierade för uppföljning av den interna kontrollen. Det finns även generella IT-nyckelkontroller och under 2023 har de första nyckelkontrollerna inom hållbarhet implementerats. Nyckelkontrollerna genomförs utifrån en fördefinierad frekvens i ett webbaserat verktyg som på ett tydligt sätt visar resultat på utförda kontroller. Från utförda nyckelkontroller erhålls input till förbättringar. Kontrollaktiviteterna är både manuella och automatiserade och inkluderar bland annat attestrutiner, kontoavstämningar, processefterlevnad och behörigheter till IT-system.
Policyer, koncerndirektiv och instruktioner uppdateras löpande, kommuniceras tydligt och är tillgängliga via Saabs verksamhetsledningssystem. Rapportering avseende genomförda kontroller är en integrerad del av Saabs bokslutsprocess vilket sker till koncernledningen kvartalsvis och till revisionsutskottet årsvis.
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram
Finansiella rapporter
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
85
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Ordförande
Ledamot i Saabs ersättningsutskott
Styrelseledamot sedan: 1992, vice ordförande 1993-2006, ordförande sedan 2006.
Utbildning: B.Sc. Foreign Service, Georgetown University.
Andra styrelseuppdrag: Ordförande SEB, FAM, Wallenberg Investments, Patricia Industries och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Vice ordförande Investor, EQT och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ledamot i AstraZeneca.
Arbetslivserfarenhet: Ordförande Electrolux, LKAB och Internationella Handelskammaren (ICC). VD och koncernchef Investor. Ledamot i bland annat Stora Enso, EQT Holdings och Temasek Holdings.
Född: 1956
Egna och närståendes aktieinnehav: 125 000
Vice ordförande
Ledamot i Saabs ersättningsutskott
Styrelseledamot sedan: 2016, vice ordförande sedan 2021.
Utbildning: Ingenjör elektroteknik.
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Sigma Connectivity och Axis. Ledamot i Essity.
Arbetslivserfarenhet: Ledamot i Electrolux, SCA, Sigma Connectivity, Axis och SkiStar. Ordförande TDC Group, Imagination Technologies, Sony Mobile Communications och Vestas Wind Systems. VD och koncernchef Sony Ericsson Mobile Communications. Flera ledande befattningar inom Ericsson, Data General Corporation och Digital Equipment Corporation.
Född: 1956
Egna och närståendes aktieinnehav: 10 625
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2020
Nuvarande befattning: VD och koncernchef, Saab.
Utbildning: Kandidatexamen i matematik och datavetenskap, Uppsala universitet.
Andra styrelseuppdrag: Vice ordförande Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD). Ledamot i European Business Leaders’ Convention.
Arbetslivserfarenhet: Vice VD Saab. Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance. Andra ledande befattningar inom Saab inklusive President Saab Avitronics.
Född: 1960
Egna och närståendes aktieinnehav: 55 134
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2022
Utbildning: Examen förvaltningslinjen, Stockholms universitet.
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Statens tjänstepensionsverk (SPV), Akademiska Hus och Utbetalningsmyndigheten (UBM). Ledamot i Hector Rail AB.
Arbetslivserfarenhet: Generaldirektör för Trafikverket, Försvarets materielverk och Vägverket. Ordförande Arbetsförmedlingen och European Defence Agency. Flera ledande befattningar inom Trafikverket och Vägverket.
Född: 1960
Egna och närståendes aktieinnehav: 80
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2021
Nuvarande befattning: VD, H2 Green Steel.
Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet.
Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Electrolux och Creades.
Arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Scania inklusive VD och koncernchef 2016-2021.
Född: 1970
Egna och närståendes aktieinnehav: 0
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2017
Nuvarande befattning: Professor på Skolan för elektroteknik och datavetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Utbildning: Teknologie doktor i datalogi vid KTH och civilingenjör i maskinteknik vid Tekniska högskolan i Rijeka, Kroatien.
Andra styrelseuppdrag: Ledamot i FAM, H&M och CROSEIR AB. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).
Arbetslivserfarenhet: Ledamot i Institutet för framtidsstudier och Sveriges Unga Akademi. Vice skolchef på Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.# BOLAGSSTYRNING
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2013
Nuvarande befattning: Verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Utbildning: Teknologie doktor fusionsplasmafysik, civilingenjör elektroteknik samt docent fusionsplasmafysik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Filosofie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.
Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Wallenberg Investments.
Arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Ericsson inklusive Vice President och chef för Ericsson Research. Ledamot i Investor, Nobel Prize Outreach, Combient, Chalmers tekniska högskola, RISE Research Institutes of Sweden och RISE SICS North Swedish ICT AB.
Född: 1966
Egna och närståendes aktieinnehav: 4 500
Ledamot
Ordförande i Saabs ersättningsutskott
Styrelseledamot sedan: 2019
Nuvarande befattning: Executive Vice President och investeringsdirektör, Latour.
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Nord- Lock Group, Bemsiq, Swegon och Nederman Holding. Ledamot i Securitas, CTEK och World Materials Forum France.
Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef Gränges. VD Sapa Heat Transfer. Flera ledande befattningar inom Sapa-koncernen. Managementkonsult Accenture och grundare av addnature.com.
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 8 000
Ledamot
Ledamot i Saabs revisionsutskott
Styrelseledamot sedan: 2017
Nuvarande befattning: Finansdirektör, Novo Nordisk Foundation.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Andra styrelseuppdrag: Ledamot i Camurus, Mabtech Holding, Marley Spoon och Novo Nordisk Foundation Cellerator. Vice ordförande i Marley Spoon. Ordförande i Camurus och Mabtech Holdings revisionskommittér och i Marley Spoons revision- och riskkommitté.
Arbetslivserfarenhet: Senior rådgivare Kinnevik. CFO Kinnevik, Biotage, Karo Bio, Affibody och Global Genomics. Investment Banking Advisor, SEB Enskilda. Ledamot i Sectra, Qliro Group, Lunar Group, Mabtech Holding and MedCap.
Född: 1970
Egna och närståendes aktieinnehav: 1 800
Ledamot
Ledamot i Saabs revisionsutskott
Styrelseledamot sedan: 2023
Nuvarande befattning: Managing Director, Noterade Bolag, Investor.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm och fil. kand i statskunskap, Stockholms universitet.
Andra styrelseuppdrag: -
Arbetslivserfarenhet: Analytiker och Investment Manager, Investor.
Född: 1984
Egna och närståendes aktieinnehav: 1 690
Ledamot
Ordförande i Saabs revisionsutskott
Styrelseledamot sedan: 2010
Utbildning: Civilingenjör i flygteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). M.Sc. i flyg- och rymdteknik, Massachusetts Institute of Technology (MIT).
Andra styrelseuppdrag: Ordförande Amexci. Ledamot i Absolent Air Care Group.
Arbetslivserfarenhet: Ordförande EMA Technology och Absolent Air Care Group. Ledamot i Swedish Match, Arcam, Intrum, Rörvik Timber, Telelogic, VKR Holding och CGI Group. Suppleant i Sony Ericsson Mobile Communications. Senior Vice President Group Function Strategy and Operational Excellence och medlem i koncernledningen, LM Ericsson. Group Vice President och medlem i ledningsgruppen, Assa Abloy. Partner, McKinsey & Co.
Född: 1961
Egna och närståendes aktieinnehav: 10 000
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2008
Nuvarande befattning: Ordförande i Unionen-klubben vid Saab Dynamics AB, Linköping.
Utbildning: Tekn.kand. Maskinteknik, Högskolan Dalarna.
Född: 1974
Egna och närståendes aktieinnehav: 2 344
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2020
Nuvarande befattning: Kassör i Verkstadsklubben IF Metall vid Saab AB, Linköping.
Utbildning: -
Född: 1972
Egna och närståendes aktieinnehav: 162
Ledamot
Styrelseledamot sedan: 2021, suppleant 2016-2021.
Nuvarande befattning: Ordförande i Akademikerföreningen vid Saab AB, Linköping.
Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik och elektroteknik, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
Född: 1965
Egna och närståendes aktieinnehav: 1 111
Suppleant
Suppleant i styrelsen sedan: 2023
Nuvarande befattning: Ordförande i Verkstadsklubben IF Metall vid Saab Surveillance, Järfälla.
Utbildning: Gymnasial utbildning, el- och energiprogrammet med inriktning automation.
Född: 1983
Egna och närståendes aktieinnehav: 32
Suppleant
Suppleant i styrelsen sedan: 2016
Nuvarande befattning: Ordförande i Unionen-klubben Saab Stockholm vid Saab AB, Järfälla.
Utbildning: Ingenjör i elektroteknik, Stockholms Tekniska Institut (STI).
Född: 1973
Egna och närståendes aktieinnehav: 2 188
Suppleant
Suppleant i styrelsen sedan: 2021
Nuvarande befattning: Ordförande i Akademikerföreningen vid Saab AB, Göteborg.
Utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola.
Född: 1972
Egna och närståendes aktieinnehav: 110
Arbetstagar- ledamöter
Suppleanter
Göran Andersson
Magnus Gustafsson
Lars Svensson
VD och koncernchef
Nuvarande befattning sedan: 2019
Koncernledning sedan: 2010
Anställd på Saab sedan: 1985
Utbildning: Kandidatexamen i matematik och datavetenskap, Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Vice VD Saab. Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance. Andra ledande befattningar inom Saab inklusive President Saab Avitronics.
Född: 1960
Egna och närståendes aktieinnehav: 55 134
Vice VD och finansdirektör
Nuvarande befattning sedan: 2020
Koncernledning sedan: 2020
Anställd på Saab sedan: 2020
Utbildning: Ekonomistudier vid Stockholms universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Executive Vice President, CFO och chef för Corporate Control på Telia Company, CFO på Teleca och Framfab.
Född: 1968
Egna och närståendes aktieinnehav: 19 741
Vice VD
Nuvarande befattning sedan: 2020
Koncernledning sedan: 2017
Anställd på Saab sedan: 2001
Utbildning: Officersutbildning och executive program-studier.
Relevant arbetslivserfarenhet: Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance. Flera andra ledande befattningar inom Saab. Tjänster inom Försvarsmakten och Framfab.
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 16 069
Senior Vice President och chef för Operational Excellence
Nuvarande befattning sedan: 2021
Koncernledning sedan: 2021
Anställd på Saab sedan: 2018
Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Relevant arbetslivserfarenhet: Chef för inköp och produktion, Saab Järfälla. Flera ledande befattningar inom Ericsson inklusive Vice President och chef för produktutveckling.
Född: 1965
Egna och närståendes aktieinnehav: 2 225
Senior Vice President och chefsjurist, chef för Group Legal Affairs och sekreterare i Saabs styrelse
Nuvarande befattning sedan: 2012
Koncernledning sedan: 2012
Anställd på Saab sedan: 2012
Utbildning: Jur.kand., Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Styrelseordförande Engcon AB och Teknikföretagens Juridikstyrelse. Styrelseledamot Saab Dynamics AB. Chefsjurist Sandvik Materials Technology.
Född: 1964
Egna och närståendes aktieinnehav: 18 309
Senior Vice President och HR-chef
Nuvarande befattning sedan: 2012
Koncernledning sedan: 2012
Anställd på Saab sedan: 2012
Utbildning: Civilingenjör, Chalmers tekniska högskola.
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom ABB inklusive Senior Vice President HR Norra Europa och Senior Vice President HR Sverige.
Född: 1967
Egna och närståendes aktieinnehav: 21 643
Senior Vice President och strategichef
Nuvarande befattning sedan: 2018
Koncernledning sedan: 2018
Anställd på Saab sedan: 2018
Utbildning: Civilingenjör elektroteknik, Chalmers tekniska högskola.
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Ericsson, inklusive strategichef för Network-divisionen.# Bolagsstyrning
Jonas Hjelm
Senior Vice President och chef för Government Affairs
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2007-2012, 2015-nu
Anställd på Saab sedan: 2006
Utbildning: Senior ledarskapskurs vid Försvarshögskolan, och executive program- studier vid Handelshögskolan i Stockholm.
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive Senior Vice President och chef för affärsområde Aeronautics. Statssekreterare på försvarsdepartementet och sakkunnig i statsrådsberedningen.
Född: 1969
Egna och närståendes aktieinnehav: 8 062
Viktor Wallström
Senior Vice President och kommunikations- och hållbarhetschef
Nuvarande befattning sedan: 2022
Koncernledning sedan: 2022
Anställd på Saab sedan: 2022
Utbildning: Masterexamen i statsvetenskap, Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Kommunikations- och hållbarhetschef på Tele2, pressekreterare för Svenska kraftnät och senior konsult på Diplomat Communications.
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 10 418
Carl-Johan Bergholm
Senior Vice President och chef för affärsområde Surveillance
Nuvarande befattning sedan: 2021
Koncernledning sedan: 2021
Anställd på Saab sedan: 1992
Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik, Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: COO och vice chef för affärsområde Surveillance. Flera andra ledande befattningar inom Saab inklusive chef för affärsenhet Electronic Warfare Systems och marknads- och försäljningschef för affärsområde Electronic Defence Systems.
Född: 1967
Egna och närståendes aktieinnehav: 4 334
Görgen Johansson
Senior Vice President och chef för affärsområde Dynamics
Nuvarande befattning sedan: 2013
Koncernledning sedan: 2013
Anställd på Saab sedan: 2004
Utbildning: MBA
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive ställföreträdande CFO.
Född: 1964
Egna och närståendes aktieinnehav: 17 960
Lars Tossman
Senior Vice President och chef för affärsområde Aeronautics
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2020
Anställd på Saab sedan: 1986
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande befattningar inom Saab, inklusive Senior Vice President och chef för affärsområde Kockums, chef för affärsenhet Radar Solutions, deputy CMO och managing director på Saab Underwater Systems.
Född: 1962
Egna och närståendes aktieinnehav: 25 545
Mats Wicksell
Senior Vice President och chef för affärsområde Kockums
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2023
Anställd på Saab sedan: 1998
Relevant arbetslivserfarenhet: Chef för affärsenhet Combat Systems. Flera andra ledande befattningar inom Saab inklusive ansvarig för GlobalEye-produkt och program.
Född: 1973
Egna och närståendes aktieinnehav: 3 072
Den 29 september 2023 meddelade Saab att Dean Rosenfield lämnar rollen som marknadschef och sitt uppdrag i Saabs koncernledning. Rollen som marknadschef i koncernledningen kommer inte att ersättas och avdelningen Global Business Development (tidigare Group Marketing and Sales) rapporterar istället till vice VD Anders Carp. Dessa förändringar började gälla den 1 januari 2024.
Not: Aktieinnehav per den 15 februari 2024 och koncernledning per den 1 januari 2024.
Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen minst vart fjärde år upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget för beslut av årsstämman. På årsstämman 2021 antogs styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare enligt nedan. Under året har ersättningsutskottet utvärderat tillämpningen av ersättningsriktlinjerna. Ersättningsutskottet anser att ersättningsriktlinjerna som antogs 2021 uppnår sitt syfte att underlätta rekrytering och att behålla ledande befattningshavare och föreslår därför inga ändringar av ersättningsriktlinjerna.
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören (VD) och övriga medlemmar av koncernledningen. Denna krets framgår av bolagets webbplats. Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se nedan. Inga styrelsearvoden skall utgå för koncernledningens deltagande i styrelser för affärsområden eller Saabs dotterbolag. Riktlinjerna omfattar inte ersättning som beslutas av bolagsstämman. Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 2021 och tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman.
Ett framgångsrikt genomförande av Saabs affärsstrategi och främjande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare. För detta krävs att Saab kan erbjuda marknadsmässiga och konkurrenskraftiga totalersättningar anpassade efter bolagets utveckling och situation, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Ersättningsstrukturerna skall så långt som möjligt präglas av förutsägbarhet, såväl beträffande kostnaden för företaget som förmånen för den anställde, och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Avstämningar skall göras kontinuerligt med relevanta branscher och marknader.
Den fasta ersättningen skall bestå av kontant lön. Den fasta lönen revideras varje år per den 1 januari för hela koncernledningen. Den fasta lönen skall vara marknadsmässig och baseras på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation.
Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av utveckling av komplexa produkter och system. Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, produceras och underhålls under lång tid, i vissa fall tre till fyra decennier, med som regel betydande investeringar och långa kundrelationer över hela världen. Det är därför viktigt att de ledande befattningshavarna har en långsiktig syn på och engagemang i bolagets verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och dess aktieägare. Saab betalar därför normalt inga kortsiktiga rörliga kontantersättningar till VD eller övriga ledande befattningshavare. Den rörliga ersättningen består istället av långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som beslutas av bolagsstämman och därmed inte omfattas av dessa riktlinjer. VD och ledande befattningshavare är berättigade att delta i dessa program. Styrelsen föreslår att årsstämman 2024 fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2025). Styrelsens avsikt är att även inför kommande årsstämmor föreslå årsstämman långsiktiga incitamentsprogram. Villkoren och kostnaden för bolagets långsiktiga incitamentsprogram redovisas i styrelsens fullständiga förslag till respektive årsstämma.
Vid extraordinära omständigheter kan överenskommelser av engångskaraktär träffas om kontant rörlig ersättning, förutsatt att sådana arrangemang endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp motsvarande den fasta årslönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Sådan ersättning skall inte vara pensionsgrundande såvida inte annat följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Beslut om sådan ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av ersättningsutskottet. I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå.
Samtliga befattningshavare i koncernledningen kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter. Övriga förmåner kan vara till exempel tjänstebil, resor, bostad och sjukvårdsförsäkring. Värdet av förmåner skall motsvara vad som kan anses vara rimligt i förhållande till praxis på marknaden. För förmåner som till exempel tjänstebil och sjukvårdsförsäkring får värdet uppgå till högst 5 procent av den fasta årslönen. Vidare kan befattningshavare på individnivå ges rätt till bostad och resor, varvid värdet av sådana förmåner får uppgå till högst 25 procent av den fasta årslönen. För befattningshavare vilka är stationerade i annat land än sitt hemland får ytterligare ersättning och andra förmåner utgå i skälig omfattning med beaktande av de särskilda omständigheter som är förknippade med sådan utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt skall tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 30 procent av den fasta årslönen.
Pensionsåldern skall vara 65 år. Ledande befattningshavare skall ha rätt till pensionsförmåner enligt ITP-avtalet och kan även omfattas av Nya Saab-planen. Pensionsförmåner enligt den Nya Saab-planen skall vara premiebaserade och avsättningar sker månadsvis. Enligt den Nya Saab-planen sker avsättningar för ålderspension från 65 år på lönedelar över 30 inkomstbasbelopp per år. Nya Saab-planen innebär avsättningar om 30 procent på den del av årslönen som inte försäkras enligt ITP-avtalet.# Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram
Årliga avsättningar för pensionsförmånerna för en enskild ledande befattningshavare får sammantaget inte överstiga 40 procent av den fasta årslönen. Enligt den Nya Saab-planen har samtliga ledande befattningshavare, inklusive VD, vidare rätt till förstärkt sjukpension och efterlevandepension. Förstärkt sjukpension erhålls utöver allmän sjukförsäkring och ITP-avtalets sjukpension, och beräknas enligt procentsatser av pensionsgrundande lön, 10–65 procent i olika löneintervall. Den förstärkta sjukpensionen erhålls som längst till 65 år. Saab upprätthåller avsättningar för ålderspension vid sjukpension. Efterlevandepension för ledande befattningshavare, inklusive VD, grundas på det högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller det uppsamlade kapitalet i försäkringen.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt skall tillgodoses.
Samtliga befattningshavare i koncernledningen, inklusive VD, kan avsluta sin anställning med högst sex månaders uppsägningstid. Om anställningen upphör på Saabs initiativ kan, utöver en uppsägningstid på normalt sex månader, ett maximalt avgångsvederlag om 18 månader tillämpas. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för 24 månader. Ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning kan utbetalas. Sådan ersättning skall kompensera för eventuellt inkomstbortfall och skall endast utbetalas i den utsträckning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen skall baseras på fast kontant månadslön vid tidpunkten för uppsägningen och skall avse den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket kan vara högst 18 månader efter anställningens upphörande. Avräkning skall normalt göras från avgångsvederlag mot inkomst av annan anställning under motsvarande tid.
Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom deras respektive kompetensområde, som ej utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag) skall utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt att sådana tjänster bidrar till genomförandet av Saabs affärsstrategi och främjar Saabs långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet.
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats. Detta har skett genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens utveckling över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Ersättningsprinciperna för att fastställa lön, långsiktiga incitamentsprogram, pension och förmåner tillämpas på ett likartat sätt för såväl ledande befattningshavare som för övriga anställda inom Saabkoncernen.
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att på styrelsens uppdrag upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. Styrelsen skall upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna skall gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet skall även bereda styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsen skall äga rätt att tillfälligt frångå riktlinjerna, helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.
Not 8 i årsredovisningen innehåller en beskrivning av gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive fast och rörlig ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och övriga förmåner.
Styrelsen föreslog att årsstämman 2023 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2024 (LTI 2024), bestående av ett Aktiesparprogram 2024, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024, med vissa justeringar av antalet deltagargrupper och viktningen av prestationsmålen i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024 och produktområden i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.
Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av tre delar; ett Aktiesparprogram, ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget.
Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår Aktiesparprogram 2020–2024. Enligt 2023 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 850 000 aktier.
Sedan 2008 har Saab ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade Aktieprogrammet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader, förutsatt att de även deltar i Aktiesparprogrammet med ett belopp om max 5 procent av baslönen. Fram till och med 2023, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör, är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Från och med 2024, beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 4–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saabkoncernen. Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras fram till 2022 på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar samt fritt kassaflöde. Den relativa viktningen mellan målen fram till 2022 är att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar och 40 procent till fritt kassaflöde. Villkoren för prestationsmatchning baseras 2023 på fyra av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2-minskning. Den relativa viktningen mellan målen är för 2023 att 30 procent av maximal tilldelning är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 30 procent till fritt kassaflöde och 10 procent till CO2-minskning. Villkoren för prestationsmatchning baseras från och med 2024 på fyra av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2-minskning. Den relativa viktningen mellan de finansiella målen är för 2024 upp till 20 till 40 procent och 10 procent till CO2-minskning. Före början av perioden för prestationsmätning beslutar styrelsen om den exakta relativa viktningen mellan de finansiella prestationsmålen inom ramen för intervallet upp till 20 till 40 procent. De finansiella prestationsmålen fastställs av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå för respektive prestationsmål. Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden.
| Mål och viktning för prestationsmatchning | 2024 | 2023 | 2020- 2022 |
|---|---|---|---|
| Organisk försäljningstillväxt | 20-40%* | 30% | 30% |
| Rörelsemarginal (efter avskrivningar) | 20-40%* | 30% | 30% |
| Fritt kassaflöde | 20-40%* | 30% | 40% |
| CO₂-minskning | 10% | 10% | - |
*fastställs av styrelsen före början av perioden för prestationsmätning
Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån.
Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.
Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020–2024. Enligt 2023 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 300 000 aktier.
Sedan 2017 har Saab även ett Prestationsprogram Särskilda Projekt som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, inklusive verkställande direktören.
Deltagande i programmet förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram. Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås.
För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i detta program och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen.
Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på åtta likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för SPI 2020. Från och med SPI 2021 baseras tilldelningen utifrån tio likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår. Enligt 2023 års stämmobeslut omfattar programmet maximalt 150 000 aktier.
Årsstämman 2023 beslutade att Saab skall kunna ingå aktieswapavtal med tredje part på marknadsmässiga villkor för att säkra den förväntade finansiella exponeringen avseende Saabs långsiktiga incitamentsprogram 2024, varvid den tredje parten i eget namn skall kunna förvärva och överlåta aktier av serie B i Saab till deltagare i Saabs långsiktiga incitamentsprogram 2024.
Årsstämman 2023 beslutade att bemyndiga styrelsen, före nästa årsstämma, att besluta om förvärv av egna aktier av serie B upp till max 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därmed bidra till ökat aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis kunna använda återköpta aktier i samband med eventuella företagsförvärv och för bolagets tidigare aktierelaterade incitamentsprogram.
Styrelsen har under 2023 inte fattat beslut om att utnyttja återköpsmandatet. Återköpsmandatet gäller fram till årsstämman 2024.
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2025 (LTI 2025), som utgörs av tre delar, Aktiesparprogram 2025, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 och Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025. Villkoren och kostnaden för ovan nämnda program kommer att redovisas i styrelsens fullständiga förslag till årsstämman.
Under 2023 adderade Saab betydande orderingång om SEK 77 811 miljoner (63 116) till sin orderstock, en ökning om 23% för helåret. Orderstocken vid slutet av 2023 uppgick till SEK 153 409 miljoner (127 676) och motsvarade en ökning om 20% jämfört med början av året. Totalt 64% av orderstocken var hänförlig till internationella marknader.
Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till SEK 51 609 miljoner (42 006) och motsvarade en försäljningstillväxt om 22,9%, varav organisk försäljningstillväxt var 22,6%. Samtliga affärsområden och Combitech rapporterade försäljningstillväxt för helåret. Försäljningen från internationella marknader uppgick till SEK 29 995 miljoner (24 451) och motsvarade 58% (58) av total försäljning, med försäljningstillväxt i samtliga regioner förutom Central- och Sydamerika och Asien.
Bruttoresultatet ökade 27% till SEK 11 260 miljoner (8 886) och bruttomarginalen förbättrades till 21,8% (21,2), drivet av de ökade försäljningsvolymerna.
Rörelseresultatet (EBIT) ökade 30% och uppgick till SEK 4 272 miljoner (3 274) med en marginal om 8,3% (7,8). Förbättringen drevs i huvudsak av högre bruttoresultat vilket delvis motverkades av resultat från minoritetsportföljen. Jämförelsestörande poster hade under året en netto negativ påverkan om SEK -22 miljoner. Detta var ett resultat av nedskrivningar i minoritetsportföljen som delvis motverkades av en kapitalvinst relaterad till försäljningen av Maritime Traffic Management-verksamheten, försäljningen av en fastighet samt negativ goodwill från förvärv.
Finansnettot uppgick till SEK 146 miljoner (-455) varav SEK 110 miljoner (-70) relaterade till räntenetto, SEK 156 miljoner (9) relaterade till valutavinster/-förluster och SEK -139 miljoner (-106) relaterade till räntekostnad leasingskuld. Finansnettot hänförligt till pensioner uppgick till SEK -35 miljoner (-72) och övriga finansiella poster uppgick till SEK 54 miljoner (-216) och består av realiserade och orealiserade resultat på kortsiktiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter. Det positiva resultatet i övriga finansiella poster under 2023 reflekterade gynnsamma rörelser i marknadsräntor.
Den effektiva skattesatsen för året var 22% (19), med aktuella och uppskjutna skatter som uppgick till SEK -975 miljoner (-536). Skattesatsen 2023 påverkades negativt från ej avdragsgilla nedskrivningar i Saabs minoritetsportfölj, vilka delvis kompenserades av ej skattepliktiga intäkter från kapitalvinsten från försäljningen av Saabs MTM-verksamhet och en fastighet.
Resultatet för året ökade 51% till SEK 3 443 miljoner (2 283), motsvarande ett resultat per aktie efter utspädning om SEK 25,16 (16,41).
Vid slutet av december 2023 hade Saab en nettolikviditet om SEK 2 343 miljoner jämfört med SEK 2 432 miljoner vid årets slut 2022. Nettoskuld i relation till EBITDA var -0,36 (-0,45) vid slutet av perioden. Soliditeten var 39,1% (41,3).
Operationellt kassaflöde var högre än föregående år och uppgick till SEK 3 157 miljoner (2 593) till följd av en lägre ökning i rörelsekapital som motverkade en högre nivå av investeringar. Förändringen i rörelsekapital var främst hänförlig till högre kundinbetalningar jämfört med 2022.
Saab ger i samband med helårsrapporten en prognos för nästa helår på organisk försäljningstillväxt, tillväxt i rörelseresultat (EBIT) och operationellt kassaflöde.
Prognos för 2024:
* Organisk försäljningstillväxt mellan 12-16%.
* Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt.
* Positivt operationellt kassaflöde.
Saabs mål på medellång sikt består av mål för sammansatt årlig organisk försäljningstillväxt (CAGR), tillväxt i rörelseresultat och kassaflödeskonvertering för 2023-2027:
Basår för CAGR: 2022
*Definieras som operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat
Under 2023 ökade Aeronautics orderingång med 38% och uppgick till SEK 18,1 miljarder, främst drivet av ett kontrakt för utökad förmåga för Gripen E till Sverige och en produktionsorder på bakkroppar för T-7A till Boeing.# Finansiell sammanfattning 2023
Försäljningsintäkterna ökade 6% för helåret och uppgick till SEK 13,8 miljarder som ett resultat av hög aktivitet i Gripen-programmen och Aviation Services. Rörelseresultatet var på samma nivå som föregående år medan marginalen minskade något jämfört med 2022 på grund av negativ påverkan från uppstart av produktion och underutnyttjande i T-7A-projektet. Kassaflödet för helåret var negativt som ett resultat av timingeffekter av milstolpebetalningar.
Dynamics säkrade fortsatt betydande ordrar under 2023 med en orderingång som uppgick till rekordhöga SEK 28,9 miljarder. Ordrar inkluderade försvarsmateriel till ett land i västvärlden, flera Ground Combat-ordrar inom ramavtal med Nato, Carl-Gustaf-ammunition till Sverige liksom flera ordrar från nya kunder. Försäljningen ökade med 37% drivet av höga aktivitetsnivåer och leveranser i flera affärsenheter under året. Rörelseresultatet ökade men rörelsemarginalen minskade till 12,7% (17,0) jämfört med föregående år som inkluderade en exceptionellt gynnsam mix. Det operationella kassaflödet för helåret förbättrades och uppgick till SEK 2,8 miljarder (1,3).
Surveillance hade en bra ordertrend under 2023, drivet av ordrar från Polen för två Saab 340 AEW-plan, order på siktes-och eldledningsförmåga för CV90 till BAE Systems Hägglunds, support för Arthursystem till Sydkorea liksom en andel av orderingången för försvarsmateriel till ett land i västvärlden. Försäljningstillväxten var 27% för helåret, drivet av hög aktivitet i flera stora projekt. Rörelseresultatet ökade med 73% till SEK 2,0 miljarder (1,2) och motsvarade en rörelsemarginal om 11,0% (8,0). Detta var ett resultat av de högre försäljningsvolymerna och starkt genomförande i flera affärsenheter. Det operationella kassaflödet för helåret var på en liknande nivå som förra året och drevs av kundbetalningar.
Orderingången i Kockums minskade jämfört med föregående år som inkluderade ett stort kontrakt för signalspaningsfartyg till Polen. Orderingången under 2023 inkluderade ett kontrakt på studie för framtida undervattensförmåga till Sverige. Försäljningsintäkterna ökade 35% till följd av en hög aktivitetsnivå i projekt, inklusive en hög nivå av materialinköp under året. Rörelseresultatet och rörelsemarginalen förbättrades fortsatt, främst drivet av gynnsam mix och en hög andel eftermarknadsaffärer. Kockums operationella kassaflöde förbättrades också och uppgick till SEK 198 miljoner (-288), vilket reflekterade högre kundinbetalningar under 2023 jämfört med 2022.
| Affärsområde Aeronautics | MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 18 111 | 13 119 | |
| Orderstock | 46 995 | 42 645 | |
| Försäljningsintäkter | 13 754 | 12 942 | |
| EBITDA | 916 | 858 | |
| EBITDA-marginal, % | 6,7 | 6,6 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 710 | 694 | |
| Rörelsemarginal, % | 5,2 | 5,4 | |
| Operationellt kassaflöde | -370 | 107 |
| Affärsområde Dynamics | MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 28 903 | 17 811 | |
| Orderstock | 46 971 | 30 821 | |
| Försäljningsintäkter | 12 577 | 9 168 | |
| EBITDA | 1 707 | 1 658 | |
| EBITDA-marginal, % | 13,6 | 18,1 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 600 | 1 562 | |
| Rörelsemarginal, % | 12,7 | 17,0 | |
| Operationellt kassaflöde | 2 784 | 1 251 |
| Affärsområde Surveillance | MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 23 887 | 22 966 | |
| Orderstock | 45 780 | 41 301 | |
| Försäljningsintäkter | 18 559 | 14 616 | |
| EBITDA | 2 933 | 1 983 | |
| EBITDA-marginal, % | 15,8 | 13,6 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 2 034 | 1 176 | |
| Rörelsemarginal, % | 11,0 | 8,0 | |
| Operationellt kassaflöde | 1 153 | 1 314 |
| Affärsområde Kockums | MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 5 294 | 7 267 | |
| Orderstock | 13 178 | 12 772 | |
| Försäljningsintäkter | 4 892 | 3 614 | |
| EBITDA | 618 | 329 | |
| EBITDA-marginal, % | 12,6 | 9,1 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 589 | 300 | |
| Rörelsemarginal, % | 12,0 | 8,3 | |
| Operationellt kassaflöde | 198 | -288 |
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
96
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
97
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Saabs B-aktie är listad på Nasdaq Stockholm. Under 2023 ökade B-aktien med 48% jämfört med OMXS30 som ökade med 17%.# Saabs aktie
Kursen för Saabs B-aktie på Nasdaq Stockholm var som högst SEK 666,6 den 12 april och som lägst SEK 400,1 den 4 januari.
Saabs aktiekapital uppgick den 31 december 2023 till SEK 2 173 533 552, fördelat på 2 383 903 icke marknadsnoterade A-aktier och 133 461 944 noterade B-aktier. A-aktierna har tio röster per aktie, medan B-aktierna har en röst per aktie. Kvotvärdet per aktie är 16 kronor. Samtliga A-aktier ägs av Investor AB.
| Aktieslag | Antal aktier | Andel av aktier, % | Antal röster 1) | Andel av röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Serie A | 2 383 903 | 1,8 | 23 839 030 | 15,4 |
| Serie B | 133 461 944 | 98,2 | 130 863 412 | 84,6 |
| Totalt | 135 845 847 | 100,0 | 154 702 442 | 100,0 |
1) Antal röster är exklusive 2 598 532 B-aktier som är återköpta för att säkra koncernens Aktiesparprogram och Prestationsrelaterade Aktieprogram. Återköpta aktier finns i eget förvar.
Under 2023 uppgick omsättningen av Saab B-aktier på Nasdaq till 93 598 067 (137 500 975). Andelen aktier som handlas fritt (free float) var vid årets slut 56,91% (56,12).
Antalet aktieägare i Saab ökade med cirka 24% under 2023, från 84 493 den 31 december 2022 till 104 951 per den 31 december 2023.
[Insert Chart Placeholder - Saab B, Aktiekursutveckling under 2023]
[Insert Chart Placeholder - Saab B OMXSGI Genomsnittlig dagsomsättning per månad]
[Insert Chart Placeholder - Saab B, Totalavkastning de senaste fem åren]
[Insert Chart Placeholder - Saab B OMXS30 Genomsnittlig dagsomsättning per vecka]
| Marknadsplats | Andel |
|---|---|
| Cboe Global Markets | 54% |
| Nasdaq | 32% |
| London Stock Exchange Group | 11% |
| Acquis | 2% |
| Övriga | 1% |
| Ägare | Andel |
|---|---|
| Svenska institutionella ägare | 51% |
| Utländska ägare | 32% |
| Svenska privatpersoner | 13% |
| Övriga | 4% |
| Ägare | Antal aktier | Andel av kapital, % | Andel av röster, % 1) |
|---|---|---|---|
| Investor AB | 40 972 622 | 30,2 | 40,4 |
| Wallenberg Investments | 11 835 875 | 8,7 | 7,7 |
| Swedbank Robur Fonder | 6 941 003 | 5,1 | 4,5 |
| Vanguard | 3 429 688 | 2,5 | 2,2 |
| BlackRock | 3 208 810 | 2,4 | 2,1 |
| Schroders | 2 144 158 | 1,6 | 1,4 |
| Norges Bank | 1 980 407 | 1,5 | 1,3 |
| AFA Försäkring | 1 425 188 | 1,0 | 0,9 |
| Första AP-fonden | 1 423 130 | 1,0 | 0,9 |
| Avanza Pension | 1 216 456 | 0,9 | 0,8 |
| 10 största ägarna | 74 577 337 | 54,9 | 62,1 |
| Övriga ägare | 58 669 978 | 43,2 | 37,9 |
| Återköpta aktier | 2 598 532 | 1,9 | |
| Totalt | 135 845 847 | 100,0 | 100,0 |
1) Andel av röster i procent är beräknade på antal aktier exklusive aktier i eget förvar per den 31 december 2023.
Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.
Årsstämman 2023 beslutade att Saab skall kunna ingå aktieswapavtal med tredje part för att säkra den förväntade finansiella exponeringen avseende LTI 2024. Årsstämman beslutade även att bemyndiga styrelsen att, före nästa årsstämma, besluta om förvärv av B-aktier upp till maximalt 10 procent av samtliga aktier i bolaget.
Saabs långsiktiga utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 20-40 procent av nettoresultatet under en konjunkturcykel. För verksamhetsåret 2023 föreslår styrelsen en utdelning om 6,40 kronor per aktie (5,30). Föreslagen utdelning motsvarar 25 procent (32) av nettoresultatet och är i linje med den långsiktiga utdelningspolicyn. För att underlätta en mer effektiv likviditetshantering föreslås att utdelningen utbetalas i två lika stora delar. Avstämningsdagar för rätt att erhålla utdelning föreslås den 15 april 2024 och den 8 oktober 2024. Utdelningen beräknas utbetalas den 18 april 2024 och den 11 oktober 2024.
| År | Utdelning |
|---|---|
| 2019 | 7 |
| 2020 | 6 |
| 2021 | 5 |
| 2022 | 4 |
| 2023 | 3 |
| År | Direktavkastning |
|---|---|
| 2019 | 2,5 |
| 2020 | 2,0 |
| 2021 | 1,5 |
| 2022 | 1,0 |
| 2023 | 0,5 |
| MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 4 | 51 609 | 42 006 |
| Kostnad för sålda varor | 5 | -40 349 | -33 120 |
| Bruttoresultat | 11 260 | 8 886 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6,43 | 591 | 231 |
| Försäljningskostnader | 5 | -2 738 | -2 333 |
| Administrationskostnader | 5 | -1 980 | -1 543 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 5 | -2 117 | -1 817 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | -59 | -53 |
| Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat | 19,43 | -685 | -97 |
| Rörelseresultat | 4 | 2 72 | 3 274 |
| Finansiella intäkter | 7 | 82 | 194 |
| Finansiella kostnader | -636 | -649 | |
| Finansnetto | 11 | 146 | -455 |
| Resultat före skatt | 4 | 4 418 | 2 819 |
| Skatt | 13 | -975 | -536 |
| Årets resultat | 3 443 | 2 283 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 3 381 | 2 195 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 62 | 88 | |
| Resultat per aktie före utspädning (SEK) | 14 | 25,44 | 16,61 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK) | 14 | 25,16 | 16,41 |
Orderingången för helåret ökade 23 procent jämfört med 2022 och uppgick till MSEK 77 811 (63 116), drivet av tillväxt i samtliga orderstorlekar och stark orderingång i Dynamics. Medelstora ordrar ökade 37 procent och uppgick till MSEK 30 553 (22 341) medan mindre ordrar ökade 23 procent och uppgick till MSEK 16 385 (13 302). Stora ordrar ökade också och uppgick till MSEK 30 873 (27 473).
Orderstocken vid periodens slut uppgick till MSEK 153 409 jämfört med MSEK 127 676 vid årets början, motsvarande en ökning med 20 procent. Totalt var 64 procent av orderstocken hänförlig till internationella marknader, jämfört med 62 procent vid föregående års slut.
Orderstockens fördelning över år:
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Sverige | 21 614 | 17 555 |
| Övriga Europa | 11 913 | 7 838 |
| Nordamerika | 5 607 | 4 466 |
| Central- och Sydamerika | 3 690 | 3 901 |
| Asien | 4 759 | 5 910 |
| Afrika | 109 | 88 |
| Australien etc. | 3 425 | 2 248 |
| Ej namngivet land | 492 | - |
| Summa | 51 609 | 42 006 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Militärt flyg | 20 014 | 17 800 |
| Land | 14 035 | 10 903 |
| Marin | 12 894 | 8 897 |
| Samhällssäkerhet | 2 516 | 2 586 |
| Kommersiellt flyg | 1 103 | 816 |
| Andra segment | 1 047 | 1 004 |
| Summa | 51 609 | 42 006 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Organisk försäljningstillväxt | 23 | 5 |
| Förvärv och avyttringar | -1 | - |
| Valutaeffekter avseende omräkning av utländska dotterföretag | 1 | 2 |
| Total försäljningstillväxt | 23 | 7 |
Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till MSEK 51 609 (42 006), motsvarande en tillväxt på 22,9 procent varav organisk försäljningstillväxt var 22,6 procent. Samtliga affärsområden och Combitech rapporterade positiv försäljningstillväxt för helåret. Försäljningsintäkter från internationella marknader uppgick till MSEK 29 995 (24 451) och motsvarade 58 procent (58) av de totala försäljningsintäkterna. Saab rapporterade tillväxt i de flesta regioner under året medan försäljningsintäkterna i Central- och Sydamerika samt Asien minskade jämfört med helåret 2022. Av försäljningsintäkterna avsåg 90 procent (89) den försvarsrelaterade marknaden.
Bruttoresultatet ökade 27 procent till MSEK 11 260 (8 886) med en förbättrad bruttomarginal som uppgick till 21,8 procent (21,2), drivet av de ökade försäljningsvolymerna i samtliga affärsområden och Combitech.
Totala av- och nedskrivningar uppgick till MSEK 2 286 (2 127). Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar uppgick till MSEK 1 507 (1 415).
De totala utgifterna för satsningar på forskning och utveckling uppgick till MSEK 8 899 (7 637), cirka 17 procent (18) av försäljningsintäkterna. Utgifter för egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till MSEK 2 049 (1 763), varav MSEK 547 (500) har aktiverats. Aktiveringen av egenfinansierade utvecklingsutgifter är främst hänförlig till utvecklingen av Gripen E/F.
Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 779 (712), varav av- och nedskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till MSEK 615 (554). Avskrivningar av aktiverade utvecklingsutgifter är främst hänförliga till GlobalEye, vilka uppgick till MSEK 374 (374) under 2023.
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK -685 (-97) och inkluderade nedskrivningar i minoritetsportföljen om MSEK -494, klassificerade som jämförelsestörande poster, se not 43.
EBITDA ökade 21 procent till MSEK 6 558 (5 401) med en motsvarande marginal om 12,7 procent (12,9).
För helåret ökade rörelseresultatet med 30 procent och uppgick till MSEK 4 272 (3 274) med en marginal om 8,3 procent (7,8). Förbättringen drevs främst av det högre bruttoresultatet som motverkade resultat från minoritetsportföljen.
Jämförelsestörande poster hade netto en negativ resultatpåverkan om MSEK -22. Detta var ett resultat av nedskrivningar i minoritetsportföljen som delvis motverkades av kapitalvinsten relaterad till försäljningen av MTM-verksamheten, försäljningen av en fastighet samt negativ goodwill från en preliminär förvärvsanalys, se not 43.
Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -975 (-536) för helåret, motsvarande en effektiv skattesats om 22 (19) procent. Den effektiva skattesatsen påverkades negativt av effekterna från ej avdragsgilla nedskrivningar i minoritetsportföljen vilka delvis kompenserades av ej skattepliktiga intäkter från kapitalvinsterna relaterade till försäljningen av MTM- verksamheten och försäljning av fastighet, samt aktivering av tidigare ej redovisade temporära skillnader. Den effektiva skattesatsen 2022 påverkades av högt utnyttjande av tidigare ej redovisade avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag.
Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 11,9 procent (8,8) och räntabiliteten på eget kapital till 11,1 procent (8,6).
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 3 443 | 2 283 |
| Övrigt totalresultat: | ||
| Poster som inte ska återföras i resultaträkningen: | ||
| Omvärdering av nettopensionsförpliktelser | -682 | 4 719 |
| Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser | 140 | -975 |
| Omvärdering av egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat | -39 | -1 |
| Skatt hänförlig till egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 8 | 0 |
| Summa | -573 | 3 743 |
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | ||
| Omräkningsdifferenser | -422 | 816 |
| Kassaflödessäkringar: | ||
| Värdeförändring | 841 | 187 |
| Upplösta mot resultaträkningen | -34 | 75 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | -170 | -52 |
| Summa | 215 | 1 026 |
| Årets övriga totalresultat | -358 | 4 769 |
| Årets totalresultat | 3 085 | 7 052 |
| varav moderbolagets aktieägares andel | 3 038 | 6 936 |
| varav innehav utan bestämmande inflytande | 47 | 116 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Finansnetto hänförligt till pensioner | -35 | -72 |
| Räntenetto | 110 | -70 |
| Valutavinster/-förluster | 156 | 9 |
| Räntekostnad leasingskuld | -139 | -106 |
| Övriga finansiella poster | 54 | -216 |
| Summa | 146 | -455 |
Övrigt totalresultat påverkades med MSEK -682 (4 719) före skatt av omvärdering av nettoavsättningar för pensioner, se not 31 för ytterligare information. Kassaflödessäkringar har påverkat årets total resultat med MSEK 807 före skatt (262), se not 35 för mer information.
Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden redovisad i balansräkningen. Se not 31 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner.
Räntenetto avser ränta på likvida medel, kortfristiga placeringar och räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder samt ränta på ränteswappar. Den gynnsamma påverkan jämfört med föregående år drevs främst av högre ränteintäkter från kortfristiga placeringar.
Valutavinster/-förluster redovisade i finansnettot är främst hänförliga till säkringar av valutorna i offertportföljen, vilka värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Under 2023 hade kronförstärkning en gynnsam påverkan på offertportföljen.Räntekostnad leasingskuld avser räntekomponenten hänförlig till leasingskulder redovisade i balansräkningen. Övriga finansiella poster består av realiserade och orealiserade resultat avseende kortfristiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av valutakurser för likvida medel i andra valutor än SEK. Övriga finansiella poster var positiv för 2023 och reflekterade gynnsamma rörelser i marknadsräntor och kreditspreadar jämfört med föregående år.
103 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
| MSEK | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar: | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | 12 941 | 12 248 |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | 9 501 | 7 965 |
| Biologiska tillgångar | 18 | 414 | 408 |
| Nyttjanderättstillgångar | 17 | 2 554 | 2 682 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 19 | 253 | 343 |
| Finansiella placeringar | 35 | 1 102 | 118 |
| Långfristiga fordringar | 23 | 515 | 695 |
| Uppskjutna skattefordringar | 13 | 482 | 403 |
| Summa anläggningstillgångar | 27 762 | 24 862 | |
| Omsättningstillgångar: | |||
| Varulager | 24 | 16 786 | 14 195 |
| Derivat | 35 | 1 656 | 1 835 |
| Skattefordringar | 51 | 36 | |
| Kundfordringar | 25 | 7 244 | 6 045 |
| Avtalstillgångar | 4,25 | 12 316 | 9 911 |
| Övriga fordringar | 23 | 2 192 | 1 232 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 1 283 | 1 101 |
| Kortfristiga placeringar | 35 | 11 340 | 9 988 |
| Likvida medel | 27 | 2 129 | 2 869 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 41 | - | 291 |
| Summa omsättningstillgångar | 54 997 | 47 503 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 82 759 | 72 365 |
| MSEK | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 28 | ||
| Aktiekapital | 2 174 | 2 174 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 6 099 | 6 099 | |
| Andra reserver | 1 598 | 1 368 | |
| Balanserade vinstmedel | 22 164 | 19 845 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 32 035 | 29 486 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 327 | 390 | |
| Summa eget kapital | 32 362 | 29 876 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder: | |||
| Långfristiga leasingskulder | 17 | 2 078 | 2 240 |
| Övriga långfristiga räntebärande skulder | 29 | 6 915 | 6 749 |
| Övriga skulder | 33 | 210 | 90 |
| Avsättningar för pensioner | 31 | 1 872 | 1 304 |
| Övriga avsättningar | 32 | 2 888 | 2 566 |
| Uppskjutna skatteskulder | 13 | 1 432 | 1 140 |
| Summa långfristiga skulder | 15 395 | 14 089 | |
| Kortfristiga skulder: | |||
| Kortfristiga leasingskulder | 17 | 597 | 554 |
| Övriga kortfristiga räntebärande skulder | 29 | 453 | 445 |
| Avtalsskulder | 4 | 16 553 | 11 189 |
| Leverantörsskulder | 6 | 080 | 4 870 |
| Derivat | 35 | 1 111 | 1 664 |
| Skatteskulder | 235 | 198 | |
| Övriga skulder | 33 | 1 083 | 1 097 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 34 | 8 015 | 7 216 |
| Avsättningar | 32 | 875 | 1 035 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 41 | - | 132 |
| Summa kortfristiga skulder | 35 002 | 28 400 | |
| Summa skulder | 50 397 | 42 489 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 82 759 | 72 365 |
För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 36.
104 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
| MSEK | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| NETTOLIKVIDITET/-SKULD | |||
| Tillgångar | |||
| Likvida medel | 27 | 2 129 | 2 869 |
| Kortfristiga placeringar | 35 | 11 340 | 9 988 |
| Summa likvida placeringar | 13 469 | 12 857 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 23 | 73 | 67 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 23 | 333 | 564 |
| Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner | 23 | 59 | 19 |
| Summa räntebärande tillgångar | 13 934 | 13 507 | |
| Skulder | |||
| Leasingskulder | 17 | 2 675 | 2 794 |
| Obligationer och andra skuldebrev | 30 | 7 270 | 7 101 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 29 | 49 | 48 |
| Övriga räntebärande skulder | 29 | 48 | 45 |
| Avsättningar för pensioner 1) | 31 | 1 549 | 1 087 |
| Summa räntebärande skulder och avsättning för pensioner | 11 591 | 11 075 | |
| Nettolikviditet (+) / nettoskuld (-) | 2 343 | 2 432 |
1) Exklusive avsättning för pensioner hänförlig tillsärskild löneskatt.
Den genomsnittliga nettolikviditeten/-skulden under 2023 uppgick till MSEK 3 151 (336). Nettolikviditeten/-skulden exklusive räntebärande fordringar, nettopensionsförpliktelser och leasingskulder uppgick per den 31 december 2023 till MSEK 6 102 (5 663).
Vid utgången av december 2023 hade Saab en nettolikviditet om MSEK 2 343, en minskning med MSEK 89 jämfört med årets slut 2022 då nettolikviditeten uppgick till MSEK 2 432. Nettoskuld i relation till EBITDA uppgick till -0,36 (-0,45) vid periodens slut. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 6 462 (4 654). Avtalstillgångar ökade med MSEK 2 405 och avtalsskulderna ökade med MSEK 5 364 jämfört med årets slut 2022. Varulagret ökade med MSEK 2 591 under 2023 med ökningar inom samtliga affärsområden. Nettoavsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, uppgick till MSEK 1 490 per den 31 december 2023, jämfört med MSEK 1 068 vid årets slut 2022. Påverkan på nettoskulden om MSEK 422 var främst hänförlig till förändringar i aktuariella antaganden avseende diskonteringsränta och andra aktuariella justeringar. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 31. Materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 9 501 vid kvartalets slut jämfört med 7 965 vid årets slut 2022. Biologiska tillgångar uppgick till MSEK 414 (408). Nyttjanderättstillgångar redovisade i balansräkningen uppgick till MSEK 2 554 jämfört med 2 682 vid årets slut 2022. Finansiella placeringar ökade med MSEK 984 under 2023 till MSEK 1 102 (118). Ökningen var framförallt hänförlig till investeringen i Helsing GmbH. Under året gjordes nettoinvesteringar om MSEK 3 534 (2 193). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 2 507 (1 624). Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 031 (686), av vilka MSEK 547 (500) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter. Investeringarna var främst hänförliga till utvecklingen av Gripen E/F. Av de totala investeringarna i immateriella anläggningstillgångar avsåg MSEK 484 (186) andra immateriella anläggningstillgångar. Per den 31 december 2023 uppgick kortfristiga placeringar och likvida medel till MSEK 13 469, en ökning med MSEK 612 jämfört med årets slut 2022. Därtill hade koncernen outnyttjade revolverande kreditfaciliteter uppgående till MSEK 6 000. Under året ökade sysselsatt kapital med MSEK 3 003 till MSEK 43 954. Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 11,9 procent (8,8) och räntabiliteten på eget kapital till 11,1 procent (8,6). Utbetalning av utdelning till moderbolagets aktieägare har gjorts under året uppgående till MSEK 703 (647).
105 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
| MSEK | Aktie kapital | Övrigt tillskjutet kapital | Säkrings reserv | Omräknings reserv | Balanserade vinstmedel | Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | Innehav utan bestämmande inflytande | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2022 | 2 174 | 6 099 | -34 | 404 | 14 333 | 22 976 | 273 | 23 249 |
| Årets totalresultat | 210 | 788 | 5 938 | 6 936 | 116 | 7 052 | ||
| Transaktioner med ägarna: | ||||||||
| Aktiesparprogram | 202 | 202 | 202 | |||||
| Utdelning | -647 | -647 | -30 | -677 | ||||
| Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande | 19 | 31 | 50 | |||||
| Utgående eget kapital 31 december 2022 | 2 174 | 6 099 | 176 | 1 192 | 19 845 | 29 486 | 390 | 29 876 |
| Ingående eget kapital 1 januari 2023 | 2 174 | 6 099 | 176 | 1 192 | 19 845 | 29 486 | 390 | 29 876 |
| Årets totalresultat | 637 | -407 | 2 808 | 3 038 | 47 | 3 085 | ||
| Transaktioner med ägarna: | ||||||||
| Aktiesparprogram | 214 | 214 | 214 | |||||
| Utdelning | -703 | -703 | -120 | -823 | ||||
| Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande | - | 10 | 10 | |||||
| Utgående eget kapital 31 december 2023 | 2 174 | 6 099 | 813 | 785 | 22 164 | 32 035 | 327 | 32 362 |
För definition av andra reserver, se not 28.
106 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
| MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten: | |||
| Resultat efter finansiella poster | 4 418 | 2 819 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 40 | 2 950 | 3 319 |
| Utdelning från intresseföretag och joint ventures | 36 | 44 | |
| Betald inkomstskatt | -856 | -596 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 6 548 | 5 586 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | |||
| Avtalstillgångar och -skulder | 2 915 | -153 | |
| Varulager | -2 691 | -2 550 | |
| Övriga rörelsefordringar | -1 922 | -241 | |
| Övriga rörelseskulder | 2 020 | 2 552 | |
| Avsättningar | -408 | -540 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 6 462 | 4 654 | |
| Investeringsverksamheten: | |||
| Aktiverade utvecklingsutgifter | -547 | -500 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -484 | -186 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2 507 | -1 624 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 4 | 117 | |
| Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar | -1 233 | -49 | |
| Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures | -1 268 | -240 | |
| Avyttring av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures | - | 2 | |
| Förvärv av verksamheter | 41 | -262 | |
| Avyttring av koncernföretag och andra verksamheter | 40, 41 | 382 | 42# Kassaflöde från investeringsverksamheten |
| -5 915 -2 438 |
40 -683 1 038
2 869 1 701
-57 130
40 2 129 2 869
Kassaflödeseffekten av investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 2 507 (1 624). Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 031 (686), av vilka MSEK 547 (500) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter och MSEK 484 (186) andra immateriella anläggningstillgångar.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster uppgick till MSEK 6 691 (4 786), se not 40. Det operationella kassaflödet uppgick till MSEK 3 157 (2 593). Detta var till följd av en lägre ökning i rörelsekapitalet vilket delvis motverkades av en högre nivå av investeringar. Förändringen i rörelsekapitalet var främst hänförlig till högre kundinbetalningar jämfört med helåret 2022. Det operationella kassaflödet definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Kassaflöde från den löpande verksamheten exkluderar skatter och andra finansiella poster men inkluderar amortering av leasingskulder. Det fria kassaflödet uppgick till MSEK 1 566 (1 871) och inkluderade positiva effekter om MSEK 307 från avyttringen av MTM-verksamheten och MSEK 75 från försäljning av fastighet. Det fria kassaflödet hade även en effekt om MSEK -223 från förvärvet av BlueBear samt MSEK -865 från investeringen i Helsing GmbH. För mer detaljerad information om kassa flödet, se not 40.
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
| Totalresultat för moderbolaget | MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 4 | 29 204 | 24 075 | |
| Kostnad för sålda varor | -23 993 | -20 288 | ||
| Bruttoresultat | 5 | 2 211 | 3 787 | |
| Försäljningskostnader | -1 519 | -1 364 | ||
| Administrationskostnader | -986 | -805 | ||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -1 402 | -1 232 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 30 | 58 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | -32 | -22 | |
| Rörelseresultat | 1 302 | 422 | ||
| Resultat från finansiella poster: | 11 | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2 800 | 1 940 | ||
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | -930 | - | ||
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar | 292 | -43 | ||
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 511 | 218 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -635 | -372 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 3 340 | 2 165 | ||
| Bokslutsdispositioner | 12 | -617 | -623 | |
| Resultat före skatt | 2 723 | 1 542 | ||
| Skatt | 13 | -616 | -206 | |
| Årets resultat | 2 107 | 1 336 |
| MSEK | 2023 | 2022 | |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 2 107 | 1 336 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | |||
| Omräkningsdifferenser | - | - | |
| Årets övriga totalresultat | - | - | |
| Årets totalresultat | 2 107 | 1 336 |
Försäljningsintäkter och resultat
I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Surveillance, Dynamics samt en enhet inom Combitech. Dessutom ingår koncern staber och koncernsupport.
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
| MSEK | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 15 | 1 174 | 918 |
| Materiella anläggningstillgångar | 16 | 5 376 | 4 802 |
| Finansiella anläggningstillgångar: | |||
| Andelar i koncernföretag | 6 497 | 6 590 | |
| Fordringar på koncernföretag | 21 | 90 | 91 |
| Andelar i intresseföretag och joint ventures | 20 | 74 | 368 |
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 21 | 238 | 539 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 22 | 1 142 | 116 |
| Andra långfristiga fordringar | 23 | 59 | 16 |
| Uppskjuten skattefordran | 13 | 455 | 576 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 8 555 | 8 296 | |
| Summa anläggningstillgångar | 15 105 | 14 016 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 24 | 10 651 | 8 704 |
| Kortfristiga fordringar: | |||
| Kundfordringar | 25 | 3 300 | 2 291 |
| Fordringar på koncernföretag | 5 274 | 4 878 | |
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | - | 53 | |
| Avtalstillgångar | 8 | 814 | 6 624 |
| Övriga fordringar | 23 | 785 | 782 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 2 853 | 2 833 |
| Summa kortfristiga fordringar | 21 026 | 17 461 | |
| Kortfristiga placeringar | 11 | 283 | 9 985 |
| Kassa och bank | 753 | 1 603 | |
| Summa omsättningstillgångar | 43 713 | 37 753 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 58 818 | 51 769 |
Likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda
Moderbolagets nettolikviditet uppgick till MSEK 2 635 per den 31 december 2023 jämfört med en nettolikviditet om MSEK 2 647 per den 31 december 2022. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 142 (994). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 413 (171). Vid periodens slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 10 970 jämfört med 10 055 personer vid årets början.
| MSEK | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 28 | ||
| Bundet eget kapital: | |||
| Aktiekapital | 2 174 | 2 174 | |
| Uppskrivningsfond | 637 | 644 | |
| Reservfond | 543 | 543 | |
| Fritt eget kapital: | |||
| Överkursfond | 5 557 | 5 557 | |
| Balanserat resultat | 6 092 | 5 238 | |
| Årets totalresultat | 2 107 | 1 336 | |
| Summa eget kapital | 17 110 | 15 492 | |
| Obeskattade reserver | 39 | 3 926 | 3 309 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 31 | 208 | 209 |
| Övriga avsättningar | 32 | 2 469 | 2 495 |
| Summa avsättningar | 2 677 | 2 704 | |
| Skulder | |||
| Obligationer och andra skuldebrev | 30 | 7 270 | 7 101 |
| Skulder till koncernföretag | 7 | 241 | 7 115 |
| Avtalsskulder | 4 | 8 108 | 5 095 |
| Leverantörsskulder | 3 | 893 | 3 175 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 49 | 49 | |
| Skatteskulder | 114 | 74 | |
| Övriga skulder | 33 | 1 306 | 1 233 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 34 | 7 124 | 6 422 |
| Summa skulder | 35 | 10 105 | 30 264 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 58 818 | 51 769 |
För information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 36.
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | MSEK | Aktie kapital | Uppskriv nings- fond | Reservfond | Överkurs fond | Balanserade vinstmedel | Årets total resultat | Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2022 | 2 174 | 650 | 543 | 5 557 | 5 677 | - | 14 601 | ||
| Poster som redovisas direkt mot eget kapital: | |||||||||
| Förändring uppskrivningsfond | -6 | -6 | |||||||
| Årets totalresultat | 1 336 | 1 336 | |||||||
| Transaktioner med ägarna: | |||||||||
| Utdelning till ägarna | -647 | -647 | |||||||
| Aktiesparprogram | 202 | 202 | |||||||
| Utgående eget kapital 31 december 2022 | 2 174 | 644 | 543 | 5 557 | 5 238 | 1 336 | 15 492 | ||
| Ingående eget kapital 1 januari 2023 | 2 174 | 644 | 543 | 5 557 | 6 574 | - | 15 492 | ||
| Poster som redovisas direkt mot eget kapital: | |||||||||
| Förändring uppskrivningsfond | -7 | -7 | |||||||
| Årets totalresultat | 2 107 | 2 107 | |||||||
| Transaktioner med ägarna: | |||||||||
| Utdelning till ägarna | -703 | -703 | |||||||
| Aktiesparprogram | 214 | 214 | |||||||
| Utgående eget kapital 31 december 2023 | 2 174 | 637 | 543 | 5 557 | 6 092 | 2 107 | 17 110 |
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
| MSEK | Not | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten: | |||
| Resultat efter finansiella poster | 3 | 3 340 | 2 165 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 40 | -663 | -336 |
| Betald inkomstskatt | -455 | -376 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital | 2 222 | 1 453 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | |||
| Avtalstillgångar och -skulder | 750 | -803 | |
| Varulager | -1 589 | -1 022 | |
| Övriga rörelsefordringar | -1 591 | 248 | |
| Övriga rörelseskulder | 1 370 | 1 710 | |
| Avsättningar | -240 | -471 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 922 | 1 115 | |
| Investeringsverksamheten: | |||
| Lämnade/återbetalade aktieägartillskott | -381 | -1 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -413 | -171 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 142 | -994 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | - | 30 | |
| Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar | -1 236 | -49 | |
| Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures | -1 235 | -204 | |
| Förvärv av verksamheter | -24 | -58 | |
| Avyttring av koncernföretag | 442 | 29 | |
| Avyttring av verksamheter | - | 42 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -3 989 | -1 376 | |
| Finansieringsverksamheten: | |||
| Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag | 1 014 | -46 | |
| Upptagande av lån | 1 250 | 1 387 | |
| Amortering av lån | -1 081 | -1 378 | |
| Utbetald utdelning till aktieägarna | -703 | -647 | |
| Erhållna koncernbidrag och utdelningar | 1 737 | 1 743 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 2 217 | 1 059 | |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | -850 | 798 | |
| Likvida medel vid årets början | 1 603 | 805 | |
| Likvida medel vid årets slut | 753 | 1 603 |
Verksamheten Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping. Bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är indelad i fyra affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Combitech rapporteras som ett av koncernens segment utanför affärsområdesstrukturen. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och sekundära verksamheter. Verksamheten i respektive affärsområde och Combitech beskrivs i not 3.
Styrelsen och verkställande direktören har den 29 februari 2024 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 11 april 2024 för fastställande.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS.
Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under ”Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper”.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är av rundade till närmaste miljontal.
Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redo visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden.
Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen såvida inte posten som är föremål för bedömningen redovisas i övrigt totalresultat.
Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen samt de redovisningsprinciper beträffande väsentliga resultat- och balansposter som anges under respektive notupplysning har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernredovisningen har upprättats med anskaffningsvärde som värderingsgrund om inte annat framgår nedan och i redovisningsprinciperna i respektive not.
Efterfrågan på försvarsmateriel är beroende av att stater har politiskt mandat och vilja samt statsfinansiell möjlighet att göra försvarsinvesteringar. Försvarsindustrin påverkas därför av en rad makroekonomiska faktorer, som exempelvis tillväxttakten i den globala ekonomin, handelshinder och valutakursförändringar. Den är också exponerad för risker relaterade till geopolitisk oro och säkerhetsläget i världen.
För Saab har förändringar i det makroekonomiska läget primärt haft en betydande påverkan på värderingen av koncernens förmånsbestämda pensionsplaner från förändringar i aktuariella antaganden gällande diskonteringsränta och inflation, se not 2 och not 31.
Pandemirelaterade risker kan inte uteslutas och kan påverka Saabs verksamhet genom begränsad tillgång till kunder och medarbetare, störningar i leverantörskedjan, försenade inköpsbeslut från kunder, ökad protektionism, nedstängningar i samhället och försämrade marknadsförutsättningar på den civila flygmarknaden. För att mitigera dessa risker har Saab en etablerad organisation för krishantering och kontinuitet. Saab följer fortsatt de långsiktiga effekterna av covid-19-pandemin.
Saab har ingen försvarsrelaterad försäljningsexponering mot Belarus eller Ryssland, men följer noggrant de affärsmässiga konsekvenserna av kriget i Ukraina. Saabs krishanteringsorganisation fortsätter sitt fokus på säkerhet, embargon och sanktioner. Saab är verksamt på en strikt reglerad marknad och det är avgörande för Saab som ansvarstagande försvarsbolag att följa alla regelverk och åtaganden gällande export och sanktioner, som sanktioner från EU, FN, OSCE, liksom andra landspecifika regelverk.
Den väpnade konflikten i Ukraina och de växande geopolitiska spänningarna har inneburit ökade säkerhetsåtgärder hos Saab. Detta kan leda till ökade kostnader för skydd av Saabs anläggningar och medarbetare, liksom för IT- och cybersäkerhet. Konflikten i Mellanöstern innebär en risk för Saab kopplad till leverantörskedjan. Saab följer händelserna och har initierat åtgärder för att hantera detta, och har nära dialog med leverantörer. Saab har ingen försvarsrelaterad försäljningsexponerad mot Israel.
Utöver de finansiella effekterna vilka det redogörs för ovan beskrivs påverkan på koncernen från det makroekonomiska läget inklusive pandemin och den väpnade konflikten i Ukraina utanför de finansiella rapporterna och noterna i förvaltningsberättelsen i allmänhet och specifikt i beskrivningarna av utvecklingen för respektive affärsområde, i denna års- och hållbarhetsredovisning.
Ett antal ändringar av befintliga redovisningsstandarder har trätt i kraft under året. Ingen av dessa har haft någon väsentlig inverkan på koncernen. Tilläggen till IAS 1 och IFRS Practice Statement 2 avseende upplysningar om redovisningsprinciper har resulterat i en genomgång av upplysningar om redovisningsprinciper i års- och koncernredovisningen. Denna genomgång har lett till utelämnande av redovisningsprinciper som inte är specifika för Saab och/eller väsentliga för att förstå annan information i denna års- och koncernredovisning.
IASB har givit ut ett antal ändringar och standarder som ännu ej trätt i kraft. Ingen av dessa väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
112 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balans dagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder.
Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffnings värdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen.
Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skatte- fordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs under respektive notupplysning. Undantag görs även för gottgörelse tillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten.# Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisnings principerna kan ha en betydande inverkan på redo- visningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.
En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.
Koncernen tillämpar vinstavräkning över tid för långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva effekter som påverkar intäkts- och resultatavräkning.
Saab har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas, vilket innebär en större osäkerhet i risker avseende resultatavräkning och totalkostnad. Som en del av den löpande verksamheten ingår att se över risker i projekt och totalkostnadsprognoser. Denna översyn resulterar också i korrigeringar av projektkalkyler, såväl positiva som negativa.
Redo visningen av långa kundkontrakt påverkar även balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättning för förlustkontrakt. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar eller leveranser i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 4.
Koncernen har investerat betydande belopp i forskning och utveckling. De redo visade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklings projekt avseende det flygburna övervakningssystemet GlobalEye samt en ny version av Gripen. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 6 106 (5 958).
Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 10 år. De redovisade värdena för aktiverade utvecklingskostnader prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För tillgångar som är under upparbetning beräknas tillgångens återvinningsvärde årligen oavsett om indikation på nedskrivningsbehov har identifierats eller inte. För mer information, se not 15.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 424 (5 384), se vidare not 15.
Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov.
Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgifts bestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 10 749 (9 742).
Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Under 2023 har förändringar i aktuariella antaganden avseende diskonteringsränta, inflation och erfarenhet påverkat den förmåns- bestämda pensionsförpliktelsen där förändringar i diskonteringsränta och inflation var hänförliga till det makroekonomiska läget. Förändringar hänförliga till det makroekonomiska läget hade en betydande påverkan på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen 2022. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 31.
Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet.
Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital.
Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredo visas som omräkningsreserv i eget kapital.
Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.
Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksam heter.
Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar.
Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar.
Moderbolaget redovisar inte leasingavtal i balansräkningen som nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden i enlighet med undantaget från IFRS 16 som finns i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Moderbolaget tillämpar inte IFRS 9 fullt ut utan reglerna för redovisning av finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärden i RFR 2. Detta innebär bland annat att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen.
Derivat som ej klassificeras som säkringsinstrument värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som klassificeras som säkringsinstrument styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post tills dess att den säkrade transaktionen harinträffat.
Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna.
Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.
113
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 2. Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper
Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisnings principerna kan ha en betydande inverkan på redo- visningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott.
Osäkerheter i uppskattningar och bedömningar
Långa kundkontrakt
En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod.
Koncernen tillämpar vinstavräkning över tid för långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva effekter som påverkar intäkts- och resultatavräkning.
Saab har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas, vilket innebär en större osäkerhet i risker avseende resultatavräkning och totalkostnad. Som en del av den löpande verksamheten ingår att se över risker i projekt och totalkostnadsprognoser. Denna översyn resulterar också i korrigeringar av projektkalkyler, såväl positiva som negativa.
Redo visningen av långa kundkontrakt påverkar även balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättning för förlustkontrakt. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar eller leveranser i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 4.
Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter
Koncernen har investerat betydande belopp i forskning och utveckling. De redo visade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklings projekt avseende det flygburna övervakningssystemet GlobalEye samt en ny version av Gripen. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 6 106 (5 958).
Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 10 år. De redovisade värdena för aktiverade utvecklingskostnader prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För tillgångar som är under upparbetning beräknas tillgångens återvinningsvärde årligen oavsett om indikation på nedskrivningsbehov har identifierats eller inte. För mer information, se not 15.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 424 (5 384), se vidare not 15.
Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov.
Pensioner
Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgifts bestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 10 749 (9 742).
Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Under 2023 har förändringar i aktuariella antaganden avseende diskonteringsränta, inflation och erfarenhet påverkat den förmåns- bestämda pensionsförpliktelsen där förändringar i diskonteringsränta och inflation var hänförliga till det makroekonomiska läget. Förändringar hänförliga till det makroekonomiska läget hade en betydande påverkan på den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen 2022. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 31.
114
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet.# Verksamheten
Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik, avancerade vapensystem, ledningssystem och navala system samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab en lokal närvaro i Australien, Brasilien, Sydafrika, USA och i andra utvalda länder.
Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå.
I segmentsredovisningen redovisas samtliga leasingavtal som kostnad linjärt över leasingperioden. Utöver IFRS 16 så överensstämmer i allt väsentligt de rapporterbara segmentens redovisningsprinciper med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknads mässiga villkor .
Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är uppdelad i fyra affärsområden, vilka också är rörelsesegment: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Utöver dessa redovisas även Combitech som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Rörelsesegmenten beskrivs nedan. Utöver de fem rörelsesegmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet.
Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter.
Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster, träningssystem och signaturhanteringssystem till försvarsmakter, samt därtill relaterade militära och civila nischprodukter.
Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina radar-, signal spanings- och självskyddssystem samt ledningssystem för marin, flygvapen och armé.
Kockums utvecklar, levererar och underhåller lösningar i världsklass för naval miljö. I portföljen finns ubåtar med Stirlingsystem för luftoberoende framdrivning, ytstridsfartyg, minröjningsfartyg samt autonoma farkoster. Kockums unika kompetens ligger inom signaturanpassning, stöthållfasthet och avancerad smygteknik.
Combitech är ett fristående dotterbolag till Saab och rapporteras som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Combitech är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag som genom att kombinera teknik med spetskompetens skapar anpassade lösningar som utvecklar kundens verksamhet. Combitech är verksamt inom flygindustri, försvarsindustri, telekom samt övrig industri och offentlig sektor. Combitech erbjuder tjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk produktinformation och logistik.
Under 2023 hade Saab en kund som enskilt svarade för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. Svenska försvaret är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna uppgick till MSEK 19 209 (15 298) vilket motsvarade 37 procent (36) av de totala försäljningsintäkterna.
Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad.
115 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER Års- och hållbarhets- redovisning 2023 Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Bolagsstyrning Finansiella rapporter Finansiell översikt Saabs aktie Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information
Koncernen Aeronautics Dynamics Surveillance Kockums Combitech Corporate 2) Elimineringar Koncernen MSEK 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022 2023 2022
| Koncernen | Aeronautics | Dynamics | Surveillance | Kockums | Combitech | Corporate 2) | Elimineringar | Koncernen | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | |
| Extern orderingång | 18 049 | 13 068 | 28 537 | 17 622 | 22 821 | 22 635 | 5 193 | 7 234 | 2 981 | 2 372 | 230 | 185 | - | - | 77 811 | |
| Intern orderingång | 62 | 51 | 366 | 189 | 1 066 | 331 | 101 | 33 | 1 310 | 1 097 | - | - | -2 905 | -1 701 | - | |
| Summa | 18 111 | 13 119 | 28 903 | 17 811 | 23 887 | 22 966 | 5 294 | 7 267 | 4 291 | 3 469 | 230 | 185 | -2 905 | -1 701 | 77 811 | |
| Extern orderstock | 46 915 | 42 538 | 46 718 | 30 672 | 44 637 | 40 482 | 12 967 | 12 584 | 1 296 | 943 | 876 | 457 | - | - | 153 409 | |
| Intern orderstock | 80 | 107 | 253 | 149 | 1 143 | 819 | 211 | 188 | 299 | 284 | - | - | -1 986 | -1 547 | - | |
| Summa | 46 995 | 42 645 | 46 971 | 30 821 | 45 780 | 41 301 | 13 178 | 12 772 | 1 595 | 1 227 | 876 | 457 | -1 986 | -1 547 | 153 409 | |
| Externa för sälj nings intäkter | 13 664 | 12 869 | 12 317 | 8 973 | 17 897 | 14 029 | 4 814 | 3 580 | 2 627 | 2 358 | 290 | 197 | - | - | 51 609 | |
| Interna för sälj nings intäkter | 90 | 73 | 260 | 195 | 662 | 587 | 78 | 34 | 1 295 | 1 041 | - | - | -2 385 | -1 930 | - | |
| Totala för sälj nings intäkter | 13 754 | 12 942 | 12 577 | 9 168 | 18 559 | 14 616 | 4 892 | 3 614 | 3 922 | 3 399 | 290 | 197 | -2 385 | -1 930 | 51 609 | |
| Rörelseresultat före andelar i intresse- företags och joint ventures resultat | 710 | 696 | 1 586 | 1 539 | 2 034 | 1 176 | 589 | 300 | 340 | 267 | -302 | -607 | - | - | 4 957 | |
| Andelar i intresse företags och joint ventures resultat | 0 | -2 | 14 | 23 | - | - | - | - | - | - | -699 | -118 | - | - | -685 | |
| Rörelse resultat | 710 | 694 | 1 600 | 1 562 | 2 034 | 1 176 | 589 | 300 | 340 | 267 | -1 001 | -725 | - | - | 4 272 | |
| Finansiella intäkter | 7 | 6 | 21 | 10 | 62 | 26 | 98 | - | 23 | 6 | 1 087 | 352 | -516 | -206 | 782 | |
| Finansiella kostnader | -257 | -79 | -41 | -58 | -63 | -38 | -6 | -9 | -8 | -14 | -777 | -657 | 516 | 206 | -636 | |
| Resultat före skatt | 460 | 621 | 1 580 | 1 514 | 2 033 | 1 164 | 681 | 291 | 355 | 259 | -691 | -1 030 | - | - | 4 418 | |
| Skatt 1) | -122 | -107 | -73 | -20 | -112 | 70 | 39 | -4 | -34 | -38 | -673 | -437 | - | - | -975 | |
| Årets resultat | 338 | 514 | 1 507 | 1 494 | 1 921 | 1 234 | 720 | 287 | 321 | 221 | -1 364 | -1 467 | - | - | 3 443 | |
| Tillgångar | 17 296 | 17 389 | 15 858 | 13 309 | 24 173 | 22 809 | 5 854 | 4 768 | 2 117 | 1 917 | 44 280 | 38 227 | -26 819 | -26 054 | 82 759 | |
| varav andelar i intresseföretag och joint ventures | 0 | 55 | 168 | 197 | 4 | 4 | - | - | - | - | 81 | 87 | - | - | 253 | |
| Skulder | 12 981 | 13 206 | 12 804 | 10 573 | 13 601 | 11 803 | 4 828 | 3 576 | 1 264 | 1 138 | 24 107 | 20 617 | -19 188 | -18 424 | 50 397 | |
| Operationellt kassaflöde | -370 | 107 | 2 784 | 1 251 | 1 153 | 1 314 | 198 | -288 | 387 | 177 | -995 | 32 | - | - | 3 157 | |
| Sysselsatt kapital | 10 403 | 9 547 | 4 811 | 5 616 | 11 676 | 11 970 | 1 937 | 1 515 | 1 101 | 979 | 14 026 | 11 324 | - | - | 43 954 | |
| Investeringar | 706 | 653 | 655 | 265 | 813 | 414 | 48 | 6 | 9 | 6 | 1 307 | 966 | - | - | 3 538 | |
| Avskrivningar | 206 | 164 | 107 | 96 | 878 | 807 | 29 | 29 | 10 | 8 | 1 035 | 1 023 | - | - | 2 265 | |
| Nedskrivningar | - | - | - | - | 21 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 21 |
1) Aktuell skatt i moderbolaget redovisas inom Corporate.
2) varav hänförliga till IFRS 16 justeringar: Rörelseresultat 114 (76), Finansiella intäkter 10 (-), Finansiella kostnader -131 (-141), Tillgångar 3 029 (3 153), Skulder 3 175 (3 294)
| Koncernen | Sverige | Övriga Europa | Nordamerika | Central- och Sydamerika | Asien | Afrika | Australien, etc. | Ej namngivet land | Summa | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Externa försäljningsintäkter | 21 614 | 17 555 | 11 913 | 7 838 | 5 607 | 4 466 | 3 690 | 3 901 | 4 759 | 5 910 | 109 | 88 | 3 425 | 2 248 | 492 | - | 51 609 | 42 006 | |
| i % av omsättning | 42 | 42 | 23 | 19 | 11 | 1) | 11 | 1) | 7 | 2) | 9 | 2) | 0 | 0 | 7 | 5 | 1 | - | |
| Anläggningstillgångar | 22 989 | 20 066 | 1 175 | 1 438 | 2 252 | 2 048 | 152 | 193 | 251 | 284 | 341 | 426 | 602 | 407 | - | - | 27 762 | 24 862 |
1) Varav USA utgör 10 procent (10) av koncernens totala försäljningsintäkter.
2) Varav Brasilien utgör 7 procent (9) av koncernens totala försäljningsintäkter.
116 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER Års- och hållbarhets- redovisning 2023 Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Bolagsstyrning Finansiella rapporter Finansiell översikt Saabs aktie Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information
| Moderbolaget | MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Aeronautics | 13 612 | 12 801 | |
| Dynamics | 2 655 | 2 056 | |
| Surveillance | 12 768 | 9 045 | |
| Combitech | 101 | 158 | |
| Corporate | 68 | 15 | |
| Summa | 29 204 | 24 075 |
| Moderbolaget | MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|
| Sverige | 13 749 | 11 199 | |
| Övriga Europa | 7 007 | 4 684 | |
| Nordamerika | 1 775 | 1 214 | |
| Central- och Sydamerika | 3 568 | 3 765 | |
| Asien | 2 774 | 3 049 | |
| Afrika | 91 | 44 | |
| Australien, etc. | 110 | 120 | |
| Ej namngivet land | 130 | - | |
| Summa | 29 204 | 24 075 |
I Saabkoncernen uppkommer försäljningsintäkter framförallt från tre typer av intäktsströmmar: långa kundkontrakt, produkter och tjänsteuppdrag.
En stor andel av koncernens verksamhet omfattar långa kundkontrakt med både utveckling och tillverkning av komplexa system som sträcker sig över flera redovisningsperioder. Analysen av dessa kontrakt innebär framförallt att bedöma antal prestationsåtaganden och när dessa uppfylls, det vill säga över tid eller vid en given tidpunkt. Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster innebär det oftast att ett enskilt prestationsåtagande identifieras. Ett prestationsåtagande uppfylls vid given tidpunkt eller över tid.# Redovisningsprinciper
Saabs intäktsredovisning baseras på Svenska Redovisningsrekommendationer (REA) och övriga tillämpliga regleringskrav från myndigheter. För koncernredovisningen tillämpas även IFRS (International Financial Reporting Standards) som de är antagna av EU. Nedan följer en beskrivning av hur intäkter redovisas för Saabs olika verksamhetsinriktningar.
Då Saabs långa kundkontrakt innehåller väsentlig kundanpassning och integrering av varor och tjänster samt att kostnaden för att anpassa tillgången och sälja den till ny kund inte skulle vara oväsentlig är slutsatsen oftast att tillgången inte bedöms ha en alternativ användning. Då kontrakten också innehåller klausuler som innefattar rätt till betalning plus skälig vinst för nedlagda utgifter, i händelse av terminering av annan orsak än underlåtenhet från Saab att prestera i enlighet med avtalet, innebär detta att kriterierna för att redovisa intäkter från långa kundkontrakt över tid uppfylls. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen därmed i förhållande till kontraktets färdigställandegrad. Färdigställandegraden fastställs genom att bestämma relationen mellan nedlagda utgifter för utfört arbete per balansdagen och beräknade totala utgifter för genomförandet av åtagandet enligt kontraktet. Av den totala intäkten av räknas under respektive period så stor del som motsvarar färdigställande- graden. Färdigställandegraden kan också i vissa fall baseras på när olika delmål som kontraktsmilstolpar eller levererade enheter uppfylls. En befarad förlust redovisas i resultaträkningen så snart denna har identifierats. I långa kundkontrakt förekommer det att Saab erhåller förskott från kunder eller upparbetar väsentliga avtalstillgångar. Om det föreligger en betydande finansieringskomponent redovisas effekten av tidsvärdet endast för de avtal vars förskott kvarstår även efter tolv månader. Det förekommer att innehållet i avtalsrelationen mellan Saab och motparten ändras under avtalstiden genom t.ex. tilläggsbeställningar. Saab utvärderar huruvida tilläggsbeställningar och andra avtalsändringar ska redovisas som en del av det ursprungliga kontraktet eller som ett nytt kontrakt baserat på om det tillkommer varor eller tjänster som är väsentligen avskilda ifrån grundkontraktet och om priset för dessa varor eller tjänster motsvarar ett fristående försäljningspris. Om båda dessa förhållanden är uppfyllda redovisas innehållet i avtalsändringen som ett nytt avtal.
Viss del av Saabs intäkter är hänförliga till produkter där utveckling, kund anpassning och integration är relativt obetydlig, med andra ord till största delen enbart tillverkning av produkter, samt vidareförsäljning av exempelvis reservdelar. Dessa kontrakt intäktsredovisas vid en given tidpunkt dvs normalt när kontrollen av varan övergått till kund i enlighet med villkoren i kontraktet.
För Saabs tjänsteuppdrag som innefattar försäljning av konsulttimmar och supporttjänster, till fast pris eller löpande räkning, erhåller normalt kunden nytta när åtagandet uppfylls. Intäkten redovisas därmed huvudsakligen över tid i takt med att uppdraget enligt kontraktet utförs.
Saab bedriver verksamhet på den militära försvarsmarknaden samt på den civila flygplans- och säkerhetsmarknaden. Under 2023 stod försäljning av försvars materiel för 90 procent (89) av Saabs försäljningsintäkter. Saabs internationella försäljning utgör mer än hälften av dess totala verksamhet och omfattar i regel betydande belopp under långa tidsperioder. Under 2023 gick 58 procent (58) av Saabs försäljningsintäkter till marknader utanför Sverige. En stor andel av Saabs försäljningsintäkter kommer från ett begränsat antal kunder och relativt få kontrakt. Den europeiska marknaden inklusive Sverige är Saabs viktigaste marknad. Svenska försvaret är Saabs viktigaste kund och stod under 2023 för 37 procent (36) av Saabs försäljningsintäkter.
Saabs verksamhet präglas av mångåriga komplexa utvecklingsuppdrag i teknologisk framkant. Saab ska i långa kundprojekt genomföra och leverera hög teknologiska kostnadseffektiva lösningar i enlighet med kundkontraktet. Den avtals modell för stora utvecklingsprojekt enligt vilken Saab ofta bedriver utvecklings- verksamhet är komplicerad och medför risker. Ofta ingås avtal där kunden beställer en produkt enligt en kravspecifikation och däri anger vilka egenskaper produkten ska ha och vilka problem den ska lösa. Saab åtar sig därefter att leverera i enlighet med kravspecifikationerna och producera den produkt eller det system som krävs. Vid avtalens ingående finns det alltså i vissa fall inte någon produkt framtagen och produkten ska normalt sett levereras flera år senare. De flesta kontrakten ingås med en fastpriskomponent. Under 2023 stod Långa kundkontrakt för 64 procent (61) av de totala försäljningsintäkterna.
Merparten av Saabs försäljningsintäkter relaterar till projekt som i de flesta fall intäktsredovisas och resultatavräknas över tid. Detta ställer stora krav på projekt planering och kontroll samt uppföljning för att vid varje tillfälle säkerställa antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av försäljningsintäkter och resultat. Saab uppdaterar löpande totalkostnadsprognoser för långa kundkontrakt och retroaktiva effekter, både positiva och negativa, på försäljningsintäkterna uppkommer därmed. Påverkan av retroaktiva effekter från normala uppdateringar av totalkostnadsprognoser har ej varit väsentlig i förhållande till försäljningsintäkterna under år 2023 samt jämförelseåret. Ca 80 procent av försäljningsintäkterna redovisas över tid i takt med projektets färdigställandegrad.
117 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar balansräkningsposter som avtalstillgångar och avtalsskulder samt kundfordringar för vilka sedvanliga betalnings villkor tillämpas. Många av Saabs större avtal med kunder baseras på en betalnings modell enligt vilken huvuddelen av betalning ska ske först efter, eller i samband med, att produkten eller systemet har levererats eller dellevererats. Saab bedriver och har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas. Under 2023 har flera av koncernens större projekt nått långt i projektgenomförandet vilket medfört att koncernen uppnått viktiga milstolpar. Ingående avtalsskulder per 1 januari 2023 har i all väsentlighet intäktsförts under räkenskapsåret. Avsättning för garantier i samband med sålda produkter eller tjänster redovisas normalt när en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras, se vidare not 32. Koncernen har inga väsentliga skyldigheter eller åtaganden avseende returer av produkter. Saab har inte identifierat några kundkontrakt där en väsentlig finansieringkomponent föreligger.
Orderstocken förväntas att realiseras och redovisas som intäkt enligt följande tabell:
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Inom 1 år | 48 460 | 40 602 |
| Inom 2 år | 45 050 | 33 168 |
| Inom 3 år | 27 729 | 25 441 |
| Inom 4 år | 14 907 | 13 140 |
| 4 år och framåt | 17 263 | 15 325 |
| Summa | 153 409 | 127 676 |
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aeronautics | Dynamics | Surveillance | Kockums | Combitech | Corporate/ eliminering | Koncernen | ||||||||
| Militära kunder | 12 745 | 12 150 | 11 579 | 8 539 | 15 992 | 11 905 | 4 814 | 3 580 | 1 185 | 993 | 119 | 68 | 46 434 | 37 235 |
| Civila kunder | 919 | 719 | 738 | 434 | 1 905 | 2 124 | - | - | 1 442 | 1 365 | 171 | 129 | 5 175 | 4 771 |
| Summa externa intäkter | 13 664 | 12 869 | 12 317 | 8 973 | 17 897 | 14 029 | 4 814 | 3 580 | 2 627 | 2 358 | 290 | 197 | 51 609 | 42 006 |
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aeronautics | Dynamics | Surveillance | Kockums | Combitech | Corporate/ eliminering | Koncernen | ||||||||
| Långa kundkontrakt | 12 075 | 10 420 | 4 526 | 2 181 | 13 377 | 10 294 | 2 916 | 2 439 | - | - | 25 | 12 | 33 020 | 25 423 |
| Tjänster | 1 261 | 2 286 | 1 446 | 1 238 | 3 115 | 2 738 | 1 106 | 749 | 2 450 | 2 217 | 137 | 114 | 9 515 | 9 342 |
| Produkter | 328 | 163 | 6 345 | 5 554 | 1 405 | 997 | 792 | 392 | 177 | 116 | 27 | 19 | 9 074 | 7 241 |
| Summa externa intäkter | 13 664 | 12 869 | 12 317 | 8 973 | 17 897 | 14 029 | 4 814 | 3 580 | 2 627 | 2 358 | 290 | 197 | 51 609 | 42 006 |
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aeronautics | Dynamics | Surveillance | Kockums | Combitech | Corporate/ eliminering | Koncernen | ||||||||
| Militärt flyg | 12 400 | 11 914 | 305 | 271 | 7 226 | 5 551 | - | - | 34 | 38 | 49 | 26 | 20 014 | 17 800 |
| Land | 124 | 107 | 9 864 | 7 048 | 2 833 | 2 726 | - | - | 1 192 | 1 016 | 22 | 6 | 14 035 | 10 903 |
| Marin | 12 | 6 | 2 097 | 1 619 | 5 820 | 3 575 | 4 814 | 3 580 | 6 | 7 | 145 | 110 | 12 894 | 8 897 |
| Samhällssäkerhet | 57 | 49 | 32 | 24 | 1 990 | 2 156 | - | - | 382 | 324 | 55 | 33 | 2 516 | 2 586 |
| Kommersiellt flyg | 1 071 | 793 | - | - | 9 | 1 | - | - | 8 | 2 | 15 | 20 | 1 103 | 816 |
| Andra segment | - | - | 19 | 11 | 19 | 20 | - | - | 1 005 | 971 | 4 | 2 | 1 047 | 1 004 |
| Summa externa intäkter | 13 664 | 12 869 | 12 317 | 8 973 | 17 897 | 14 029 | 4 814 | 3 580 | 2 627 | 2 358 | 290 | 197 | 51 609 | 42 006 |
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aeronautics | Dynamics | Surveillance | Kockums | Combitech | Corporate/ eliminering | Koncernen | ||||||||
| Över tid | 12 064 | 11 772 | 5 827 | 3 194 | 13 515 | 11 471 | 4 782 | 3 350 | 2 626 | 2 323 | 157 | 86 | 38 971 | 32 196 |
| Vid en given tidpunkt | 1 600 | 1 097 | 6 490 | 5 779 | 4 382 | 2 558 | 32 | 230 | 1 | 35 | 133 | 111 | 12 638 | 9 810 |
| Summa externa intäkter | 13 664 | 12 869 | 12 317 | 8 973 | 17 897 | 14 029 | 4 814 | 3 580 | 2 627 | 2 358 | 290 | 197 | 51 609 | 42 006 |
118 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 |
| Militära kunder | 27 641 | 22 809 |
| Civila kunder | 1 563 | 1 266 |
| Summa | 29 204 | 24 075 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 |
| Långa kundkontrakt | 23 130 | 17 729 |
| Tjänster | 3 999 | 4 761 |
| Produkter | 2 075 | 1 585 |
| Summa | 29 204 | 24 075 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 |
| Militärt flyg | 19 074 | 16 866 |
| Land | 4 655 | 3 690 |
| Marin | 3 688 | 2 100 |
| Samhällssäkerhet | 697 | 607 |
| Kommersiellt flyg | 1 081 | 795 |
| Övrigt | 9 | 17 |
| Summa | 29 204 | 24 075 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 |
| Över tid | 23 273 | 19 924 |
| Vid en given tidpunkt | 5 931 | 4 151 |
| Summa | 29 204 | 24 075 |
Not 5.# Rörelsekostnader
Resultaträkningen är uppställd i funktionsindelad form. Funktionerna är följande: Kostnad för sålda varor innehåller kostnader för varuhantering och tillverkningskostnader innefattande löne- och materialkostnader, köpta tjänster, lokalkostnader samt av- och nedskrivningar på im materiella och materiella anläggningstillgångar förutom egenfinansierade aktiverade utvecklingsutgifter (se nedan). Kundfinansierad forskning och utveckling redovisas i kostnad sålda varor. Administrationskostnader avser kostnader för styrelse, företagsledning och stabsfunktioner samt kostnader hänförliga till affärsområdes- och affärsenhets ledning. Försäljningskostnader omfattar kostnader för den egna marknadsförings- och försäljningsorganisationen samt externa marknadsförings- och försäljnings kostnader. Forsknings- och utvecklingskostnader redovisas separat och inne håller kost nader för egenfinansierad ny- och vidareutveckling av produkter samt avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter .
Rörelsens kostnader, exklusive övriga rörelseintäkter och kostnader, enligt kostnadsslagsindelning fördelas enligt följande:
| Koncernen | MSEK | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Material och komponenter | 12 213 | 10 269 |
| Köpta tjänster | 8 587 | 5 054 |
| Personalkostnader | 18 433 | 16 109 |
| Av- och nedskrivningar | 2 241 | 2 196 |
| Övriga externa kostnader | 5 710 | 5 185 |
| Summa | 47 184 | 38 813 |
Av- och nedskrivningar inkluderar nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av varulager.
119
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Övriga rörelseintäkter och kostnader
Övriga rörelseintäkter och kostnader avser resultat från operativa verksamheter som inte tillhör kärnverksamheten, kostnader som inte är direkt hänförbara till resultatfunktionerna, kursdifferenser på poster av rörelsekaraktär, statliga bidrag, värdeförändring på derivatinstrument av rörelsekaraktär samt realisationsresultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar. Vidare ingår på koncernnivå även realisationsresultat vid försäljning av dotterföretag, verksamheter samt intresseföretag och joint ventures .
Övriga rörelseintäkter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| Vinst från försäljning av koncernföretag | 328 | - | - | - |
| Negativ goodwill från preliminär förvärvsanalys | 144 | - | - | - |
| Statliga bidrag | 37 | 62 | 26 | 40 |
| Vinst från övriga operativa verksamheter | 11 | 8 | - | - |
| Förändring verkligt värde biologiska tillgångar | 6 | 60 | - | - |
| Försäkringsersättning | 6 | 8 | - | 6 |
| Vinst vid försäljning av intresse bolag/joint ventures | 5 | 1 | - | - |
| Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar | 1 | 44 | 0 | 9 |
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat | - | 17 | - | - |
| Övrigt | 53 | 31 | 4 | 3 |
| Summa | 591 | 231 | 30 | 58 |
1) 1) 1) Se not 41 och not 43.
Övriga rörelsekostnader
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär och värdeförändring derivat | -48 | -26 | -30 | -17 |
| Nedskrivning fordran mot intresse företag | -3 | -3 | - | - |
| Förlust från övriga operativa verksamheter | -3 | 0 | - | - |
| Förlust vid försäljning och utrangering av materiella anläggningstillgångar | -2 | -10 | -2 | -5 |
| Övrigt | -3 | -14 | - | - |
| Summa | -59 | -53 | -32 | -22 |
Saab mottar statliga bidrag, främst olika bidrag från EU hänförliga till projekt inom forskning och utveckling. Dessa redovisas när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Projektrelaterade bidrag redovisas systematiskt i resultat räkningen främst som en kostnadsreduktion och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera fö r. Under 2023 har MSEK 278 (179) erhållits i projektrelaterade stöd. MSEK 169 (132) har redovisats genom att främst reducera forsknings- och utvecklingskostnader samt kostnad för sålda varor eller som övriga rörelseintäkter. I rapporten över finansiell ställning vid årets slut redovisades MSEK 246 (137) som förutbetald intäkt. Inga eventualförpliktelser eller eventualtillgångar finns redovisade.
120
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Medelantalet anställda uppgick 2023 till 20 479 (18 555) personer, varav 76 procent (77) var män. För information om antal anställda per ort och land, se sida 178.
| 2023 | varav män | 2022 | varav män | |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 10 370 | 75% | 9 665 | 76% |
| Övriga Europa | 18 | 87% | 8 | 78% |
| Nordamerika | - | - | 1 | - |
| Central- och Sydamerika | 33 | 87% | 28 | 89% |
| Asien | 27 | 95% | 42 | 82% |
| Moderbolaget, summa | 10 448 | 75% | 9 744 | 76% |
| Koncernföretag | ||||
| Sverige | 6 106 | 74% | 5 379 | 75% |
| Övriga Europa | 1 456 | 84% | 1 274 | 85% |
| Nordamerika | 825 | 77% | 753 | 77% |
| Central- och Sydamerika | 121 | 69% | 106 | 67% |
| Asien | 251 | 76% | 241 | 80% |
| Afrika | 397 | 71% | 367 | 72% |
| Australien, etc. | 875 | 79% | 691 | 80% |
| Koncernföretag, summa | 10 031 | 76% | 8 811 | 77% |
| Koncernen, summa | 20 479 | 76% | 18 555 | 77% |
1) Medelantal anställda har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter (FTE). I begreppet heltidsekvivalenter har långtidsfrånvarande personal och konsulter exkluderats. Visstids- och provanställda inkluderas dock i beräkningen.
| Moderbolaget | Andel kvinnor i procent | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Styrelsen | 40 | 40 |
| Övriga ledande befattningshavare | 21 | 23 |
1) Av de stämmovalda styrelseledamöterna i Saab ABs styrelse som inte är anställda i bolaget.
| MSEK | Löner och ersättningar | Sociala kostnader | Löner och ersättningar | Sociala kostnader |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2023 | 2022 | 2022 | |
| Moderbolaget | 6 609 | 3 156 | 5 905 | 2 900 |
| varav pensionskostnad | 1 098 | 1 065 | ||
| Koncernföretag | 6 739 | 1 929 | 5 574 | 1 730 |
| varav pensionskostnad | 671 | 694 | ||
| Koncernen, summa | 13 348 | 5 085 | 11 479 | 4 630 |
| varav pensionskostnad | 1 769 | 1 759 |
1) 2) 3)
1) Av moderbolagets pensionskostnader avsåg MSEK 12 (11) moderbolagets styrelse och VD, inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD. Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 10 (9), varav hänförligt till tidigare styrelse och VD MSEK 8 (7), inkluderande styrelsesuppleanter och vice VD:ar.
2) Pensionskostnaderna har justerats till följd av olika redovisningsprinciper för förmånsbestämda planer i moderbolaget och koncernen. Se vidare noterna 1 och 31.
3) Av koncernens pensionskostnader avsåg MSEK 25 (26) koncernens, inklusive koncernföretagens, styrelser och VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgick till MSEK 11 (10), varav hänförligt till tidigare styrelser och VD:ar MSEK 8 (7).
| MSEK | Styrelse, VD och vice VD | Övriga anställda | Styrelse, VD och vice VD | Övriga anställda |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2023 | 2022 | 2022 | |
| Moderbolaget | 38 | 6 571 | 37 | 5 868 |
| Koncernföretag | 102 | 6 637 | 103 | 5 471 |
| Koncernen, summa | 140 | 13 208 | 140 | 11 339 |
Av de löner och ersättningar som lämnades till övriga anställda i koncernen avsåg MSEK 45 (36) andra ledande befattningshavare än styrelsen, verkställande direktören och vice verkställande direktörer. Löner och andra ersättningar till VD och vice VD samt andra ledande befattningshavare enligt ovan innefattar inte aktierelaterade ersättningar. Aktierelaterade ersättningar framgår av sida 123. För information om ersättningar till anställda efter avslutad anställning, se not 31 .
121
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Enligt årsstämmans beslut ska arvode utgå till styrelseledamöterna för mandat perioden april 2023 – april 2024 med sammanlagt SEK 8 520 000 (8 220 000) och utgår med SEK 2 140 000 (2 065 000) till ordföranden, med SEK 780 000 (755 000) till vice ordföranden och med SEK 700 000 (675 000) till envar av övriga av årsstämman utsedda ledamöter, verkställande direktören undantagen. För revisionsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2023 – april 2024 dessutom till utskottets ordförande Joakim Westh arvode på SEK 295 000 (285 000) och till utskottets ledamöter Erika Söderberg Johnson och Sebastian Tham SEK 190 000 (185 000) vardera. För ersättningsutskottets arbete utgår under mandatperioden april 2023 – april 2024 dessutom till utskottets ordförande Johan Menckel arvode på SEK 165 000 (160 000) och till utskottets ledamöter Marcus Wallenberg och Bert Nordberg SEK 100 000 (100 000) vardera. Kostnadsförda styrelsearvoden och ersättningar för utskottsarbete under räkenskapsåret 2023 framgår av tabellen på sida 123.
Lönen till verkställande direktören, tillika koncernchefen, består av fast lön. Ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Beredningsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande verkställande direktören hanteras av styrelsens ersättningsutskott utifrån de av stämman fastställda ersättningsprinciperna och beslutas därefter av styrelsen.# Ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare
Under perioden 1 januari till och med 31 december 2023 har till verkställande direktören Micael Johansson kostnadsförts lön och andra förmåner om SEK 23 907 921 (21 670 065), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 9 734 358 (8 299 169). Micael Johansson har deltagit i pågående Aktiesparprogram 2020–2023, Prestationsrelaterade Aktieprogram 2020–2023, samt i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2020–2023. För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sida 124-126.
Pensionsåldern för verkställande direktören ska vara 65 år. Verkställande direktören har en avgiftsbestämd pensionsplan och kan själv bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier uppgående till 35 procent av den fasta lönen. Pensionspremier betalas så länge verkställande direktören kvarstår som anställd i bolaget, dock längst till och med att verkställande direktören fyller 65 år. Härutöver tillkommer kostnad för pensionspremier enligt ITP-planen. Pensionsutfästelsen är oantastbar. För 2023 uppgick kostnaden för verkställande direktören Micael Johanssons pension inklusive ITP till SEK 5 316 124 (5 104 541).
Vid uppsägning från bolagets sida erhåller verkställande direktören lön och pensionsförmåner under sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag uppgående till en årslön, baserat på gällande fast lön. Erhåller verkställande direktören inte ny anställning utgår ytterligare sex månadslöner i avgångsvederlag. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas. Verkställande direktörens avtal innehåller en konkurrensbegränsningsklausul.
Kretsen andra ledande befattningshavare uppgick per 31 december 2023 till 13 (12) personer bestående av vice verkställande direktör, affärsområdeschefer och koncernstabschefer. Den 31 december 2023 bestod Saabs koncernledning av Micael Johansson (verkställande direktör), Christian Luiga, Görgen Johansson, Anders Carp, Jonas Hjelm, Lars Tossman, Christian Hedelin, Dean Rosenfield, Charlotta Björklund, Annika Bäremo, Carl-Johan Bergholm, Mats Wicksell, Viktor Wallström och Lena Eliasson.
Lönen till kretsen andra ledande befattningshavare består av fast lön, ingen kortsiktig rörlig ersättning utgår. Berednings- och beslutsprocessen avseende ersättningsfrågor gällande kretsen andra ledande befattningshavare hanteras på så sätt att personaldirektören tar fram underlag som föreläggs verkställande direktören. Därefter fattar verkställande direktören beslut som sedan presenteras för ersättningsutskottet och styrelsen. Samtliga berättigade befattningshavare har deltagit i Saabs Prestationsrelaterade Aktieprogram 2020- 2023, i Aktiesparprogram 2020-2023 samt i Saabs Prestationsprogram Särskilda Projekt 2020-2023.
År 2023 uppgick kostnaden för lön och andra förmåner till kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 89 623 366 (73 840 469), varav övriga förmåner, inklusive aktierelaterade program, utgjorde SEK 30 402 027 (23 380 562). För mer detaljerad information om Saabs långsiktiga incitamentsprogram se sida 124-126.
Pensionsåldern för andra ledande befattningshavare är minst 62 år. Dock har två (två) personer en pensionsålder enligt gällande lag och kollektivavtal. Utöver ITP är 6 (7) personer i kretsen anslutna till Saab-planen och 5 (2) i kretsen anslutna till den Nya Saab-planen. Båda planerna är avgiftsbestämda och oantastbara.
Saab-planen innebär att pensionsförmåner utöver ITP eller motsvarande ska utgå på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp samt på lönedelar över 30 basbelopp. Därutöver ingår en försäkring som ska finansiera tiden mellan avtalad pensionsålder, 62 år, och 65 år. Pensionskostnaden för Saab utgörs av pensionspremier, vilka baseras på en procentsats av pensionsgrundande lön. Procentsatsen bestäms vid anslutningen utifrån tid kvar till avtalad pensionsålder, 62 år. Det uppsamlade försäkringskapitalet ska sikta mot en målpension från 65 år på cirka 32,5 procent på lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp och cirka 50 procent på lönedelar över 30 basbelopp av pensionsgrundande lön.
Pensionsåldern i den nya Saab-planen är 65 år. Enligt den nya Saab-planen sker inbetalningar för ålderspension från 65 år för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp per år, om dessa inte redan inbetalats inom ramen för ITP1. Den nya Saab-planen innehåller inbetalningar om 30 procent av den årliga lönen som inte är försäkrad inom ITP-planen. Personerna kan själva bestämma utbetalningstidens längd, dock inom ramen för inkomstskattelagens bestämmelser. Premiebetalningen kvarstår så länge som den anslutne kvarstår i sin befattning eller är anställd i bolaget. Pensionsutfästelserna är oantastbara.
För år 2023 uppgick pensionskostnaderna, inklusive ITP och motsvarande, för kretsen andra ledande befattningshavare till SEK 17 999 531 (16 427 751).
Vid uppsägning från bolagets sida erhåller gruppen andra ledande befattningshavare lön och pensionsförmåner under normalt sex månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag enligt avtal till 11 (10) befattningshavare motsvarande maximalt 18 månadslöner baserat på fast lön. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis med första delbetalning månaden efter det att anställningen har upphört. Avgångsvederlag skall ej utbetalas för tid som infaller efter avtalad pensionsålder. Uppsägningstid och avgångsvederlag får sammanlagt inte överstiga 24 månader. Avgångsvederlag ska avräknas mot inkomster från annan anställning under samma tid. Vid egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas.
Samtliga ledande befattningshavare har sjukvårdsförsäkring och möjlighet till tjänstebil. Flera ledande befattningshavare har också förmåner i form av övernattningsbostad och resor.
| Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode | Kontant rörlig ersättning | Aktie- relaterade program | Övriga förmåner | Pensions kostnad | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Marcus Wallenberg | 2 221 250 | 2 221 250 | ||||
| Vice ordförande Bert Nordberg | 873 750 | 873 750 | ||||
| Övriga styrelseledamöter Sara Mazur | 693 750 | 693 750 | ||||
| Lena Erixon | 693 750 | 693 750 | ||||
| Joakim Westh | 986 250 | 986 250 | ||||
| Danica Kragic Jensfelt | 693 750 | 693 750 | ||||
| Daniel Nodhäll | 215 000 | 215 000 | ||||
| Erika Söderberg Johnson | 882 500 | 882 500 | ||||
| Johan Menckel | 857 500 | 857 500 | ||||
| Henrik Henriksson | 693 750 | 693 750 | ||||
| Sebastian Tham | 667 500 | 667 500 | ||||
| VD och koncernchef Micael Johansson | 14 173 563 | 9 374 453 | 359 905 | 5 316 124 | 29 224 045 | |
| Andra ledande befattningshavare | 59 221 339 | 26 264 797 | 4 137 230 | 17 999 531 | 107 622 897 | |
| Summa | 82 873 652 | - | 35 639 250 | 4 497 135 | 23 315 655 | 146 325 692 2) |
1) Riktlinjer för ersättningar och andra förmåner till ledande befattningshavare finns beskrivna i förvaltningsberättelsen.
2) Aktierelaterade program avser Aktiesparprogram, Prestationsrelaterade Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt.
| Grundlön resp. styrelse- och utskottsarvode | Kontant rörlig ersättning | Aktie- relaterade program | Övriga förmåner | Pensions kostnad | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Marcus Wallenberg | 2 141 250 | 2 141 250 | ||||
| Vice ordförande Bert Nordberg | 846 250 | 846 250 | ||||
| Övriga styrelseledamöter Sara Mazur | 667 500 | 667 500 | ||||
| Cecilia Stegö Chilò | 161 250 | 161 250 | ||||
| Lena Erixon | 506 250 | 506 250 | ||||
| Joakim Westh | 950 000 | 950 000 | ||||
| Danica Kragic Jensfelt | 667 500 | 667 500 | ||||
| Daniel Nodhäll | 850 000 | 850 000 | ||||
| Erika Söderberg Johnson | 850 000 | 850 000 | ||||
| Johan Menckel | 826 250 | 826 250 | ||||
| Henrik Henriksson | 667 500 | 667 500 | ||||
| VD och koncernchef Micael Johansson | 13 370 896 | 7 926 444 | 372 725 | 5 104 541 | 26 774 606 | |
| Andra ledande befattningshavare | 50 459 907 | 20 054 997 | 3 325 565 | 16 427 751 | 90 268 220 | |
| Summa | 72 964 553 | - | 27 981 441 | 3 698 290 | 21 532 292 | 126 176 576 2) |
1) Inklusive kompensation för den merkostnad som förmånerna medför.
2) Aktierelaterade program avser Aktiesparprogram, Prestationsrelaterade Aktieprogram och Prestationsprogram Särskilda Projekt.
Aktierelaterade ersättningar avser enbart ersättningar till anställda inklusive ledande befattningshavare. Aktierelaterade ersättningar som regleras med företagets aktier eller andra kapitalinstrument utgörs av skillnaden mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för utfärdandet av dessa program och vederlaget som har erhållits. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under intjänandeperioden. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till marknadsmässiga faktorer (såsom kursen på företagets aktier) beaktas dessa vid fastställandet av det verkliga värdet av programmet.# Långsiktiga incitamentsprogram
Bolagsstämman i Saab har under ett antal år beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram som består av tre delar, ett Aktiesparprogram, ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget att Saabs medarbetare har ett långsiktigt intresse av en god värdeutveckling på aktien i bolaget.
I tabellen nedan framgår hur många aktier pågående program maximalt omfattar samt maximalt antal personer som prestationsprogrammen riktar sig till.
Styrelsen föreslog att årsstämman 2023 skulle fatta beslut om ett långsiktigt incitamentprogram 2024 (LTI 2024), bestående av ett Aktiesparprogram 2024, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024 samt Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024, med vissa justeringar av prestationsmålen i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.
Maximalt antal aktier till och med LTI 2021 bestod både av aktier som kan överföras till deltagare utan ersättning och aktier där avsikten är att de ska överföras på Nasdaq Stockholm för att täcka arbetsgivaravgifter. Antalet aktier som kan överföras till deltagarna utan ersättning har minskat från 1 730 000 i LTI 2023 till 1 300 000 i LTI 2024.
| Pågående incitamentsprogram | Maximalt antal aktier | Max antal deltagare |
|---|---|---|
| Aktiesparprogram 2020 | 993 000 | |
| Aktiesparprogram 2021 | 993 000 | |
| Aktiesparprogram 2022 | 1 005 000 | |
| Aktiesparprogram 2023 | 1 200 000 | |
| Aktiesparprogram 2024 | 850 000 | |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020 | 310 000 | 175 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021 | 258 000 | 200 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022 | 200 000 | 200 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023 | 300 000 | 200 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2024 | 300 000 | 200 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2020 | 162 000 | 45 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021 | 214 000 | 100 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022 | 165 000 | 100 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2023 | 230 000 | 100 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2024 | 150 000 | 100 |
1) Tillsvidareanställda som arbetar i ett land där Aktiesparprogrammet är infört erbjuds att deltaga i Aktiesparprogrammet, därmed finns inget max antal deltagare .
Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda som deltar i programmet kan välja att avsätta högst 5 procent av den fasta bruttolönen för köp av B-aktier i Saab på Nasdaq Stockholm under en tolvmånadersperiod. Under förutsättning att deltagaren behåller de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten och är fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer deltagaren tilldelas motsvarande antal B-aktier vederlagsfritt.
För närvarande pågår Aktiesparprogram 2020–2024. Matchning i Aktiesparprogram 2020 har skett vid tre tillfällen under 2023 och vid ett tillfälle i februari 2024. Matchning i Aktiesparprogram 2021 kommer att ske vid tre tillfällen under 2024 och vid ett tillfälle i februari 2025.
Sedan 2008 har Saab även ett Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det prestationsrelaterade programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se tabell ovan, inklusive verkställande direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier under tolv månader och de deltar även i Aktiesparprogrammet, dock upp till ett belopp om max 5 procent av baslönen. Beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier för varje inköpt aktie. Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning av prestationsaktier om prestationsmålen har uppnåtts, under förutsättning att deltagaren har behållit de inköpta aktierna i tre år efter investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i Saab koncernen.
Antalet prestationsaktier kopplas till av styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren för prestationsmatchning baseras på tre av varandra oberoende mål för en ettårig prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt 1) , rörelsemarginal efter avskrivningar 2) samt fritt kassaflöde 3) . Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023 och 2024 har ytterligare ett prestationsmål, CO2-minskning 4) .
Styrelsen kommer att besluta om utfallet av prestationsmatchningen efter utgången av den ettåriga prestationsperioden. Om prestationsutfallet understiger maximinivån men överstiger miniminivån, kommer en linjär proportionerad prestationsmatchning att ske. Ingen prestationsmatchning kommer att ske om prestationsutfallet uppgår till eller understiger miniminivån. Innan prestationsmatchningen slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om detta är rimligt i förhållande till bolagets finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall styrelsen reducera antalet prestationsaktier som skall matchas till det lägre antal aktier som styrelsen bedömer lämpligt.
Prestationsaktier tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020–2024. Prestationsmatchning i program 2020 har skett vid tre tillfällen under 2023 och vid ett tillfälle i februari 2024. Prestationsmatchning i program 2021 kommer att ske vid tre tillfällen under 2024 och vid ett tillfälle i februari 2025.
Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023, den 31 december 2023, konstaterades att prestationsmålen har uppnåtts och styrelsen har beslutat om prestationsmatchning enligt nedan. Prestationsmatchning kommer att ske vid tre tillfällen under 2026 och vid ett tillfälle i februari 2027.
1) Justerat för förvärv och avyttringar samt valutakursdifferenser.
2) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.
3) Justerat för förvärv och avyttringar samt engångsposter.
4) Justerat för förvärv och avyttringar, samt andra extraordinära händelser eller engångsposter.
| Rapporterat prestationsmål, % | Vikt, % | Tilldelning, % | Utfall % |
|---|---|---|---|
| Organisk försäljningstillväxt | 23% | 30 | 30 |
| Rörelsemarginal efter avskrivningar | 8,3% | 30 | 24 |
| Fritt kassaflöde MSEK | 2 311 | 30 | 30 |
| CO2-minskning | -1,5% | 10 | 0 |
| Total tilldelning | 84 |
| Rapporterat prestationsmål, % | Vikt, % | Tilldelning, % | Utfall % |
|---|---|---|---|
| Organisk försäljningstillväxt | 5% | 30 | 20 |
| Rörelsemarginal efter avskrivningar | 7,8% | 30 | 21 |
| Fritt kassaflöde MSEK | 1 871 | 40 | 40 |
| Total tilldelning | 81 |
Sedan 2017 har Saab även ett Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI) som ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmet riktas till ett begränsat antal nyckelpersoner, se ovanstående tabell, inklusive verkställande direktören. Deltagande i SPI förutsätter deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram eller Aktiesparprogram.
Aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter utgörs av värdet av de syntetiska aktierna vid varje periods slut. Dessa ersättningar redovisas som personalkostnad under treårsperioden från tilldelningstidpunkt till utbetalningstidpunkt. Den upplupna kostnaden värderas till verkligt värde baserat på kursen på företagets aktier. Eventuell skillnad mellan utbetalningen och den upplupna kostnaden redovisas i resultaträkningen vid tidpunkten för slutlig utbetalning.
Saab har en Key Employee Plan i vilken anställda väljs ut som deltagare årligen genom en nomineringsprocess som baseras på kritisk kompetens, prestation eller potential. Deltagarna tilldelas syntetiska aktier som utbetalas kontant efter två respektive tre år från tilldelningstidpunkten, förutsatt att deltagaren fortfarande är anställd i Saab-koncernen. Personalkostnaden för de syntetiska aktierna i planen redovisas under perioden mellan tilldelningstidpunkten till utbetalningstidpunkten baserat på aktiernas verkliga värde. I vissa länder betalas sociala avgifter på värdet på utbetalningen .
Villkor andra än marknads- villkor (såsom exempelvis prestationsmål) påverkar personalkostnaden under intjänandeperioden genom förändring av de antal aktier eller aktierelaterade instrument som förväntas utgå. Saab har Aktiesparprogram där tillsvidareanställda erbjuds att delta. För aktiesparplaner redovisas lönekostnader för matchningsaktier under intjänandeperioden baserat på aktiernas verkliga värde. De anställda betalar ett pris för aktien som motsvarar aktiekursen vid investeringstillfället. Tre år efter investeringstillfället tilldelas de anställda lika många aktier som de köpte tre år tidigare, under förutsättning att de fortfarande är anställda i Saabkoncernen samt att aktierna inte har avyttrats. När matchning av aktier sker, ska i vissa länder sociala avgifter betalas för värdet av den anställdes förmån. Under intjänandeperioden görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter. Återköp av egna aktier för att uppfylla matchningsåtagandet enligt Saabs Aktiesparprogram redovisas i eget kapital. Dessutom finns Prestationsrelaterat Aktieprogram för ledande befattniningshavare och andra nyckelpersoner som berättigar till prestationsaktier beroende på vilken kategori som den anställde tillhör samt Prestationsprogram Särskilda Projekt, som utgör ett komplement till Prestationsrelaterat Aktieprogram. Programmen ger den anställde rätt till prestationsaktier beroende på grupp tillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Programmet ger den anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, förutsatt att anställningen kvarstår under tre år och att prestationsmålen uppnås. För VD och övriga medlemmar i koncernledningen kan tilldelning av aktier i SPI och Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans totalt uppgå till högst 75 procent av baslön för VD och 60 procent av baslön för övriga i koncernledningen. Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker tre år senare och baseras på åtta likaviktade prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för SPI 2020 och SPI 2021. Från och med SPI 2022 baseras programmet på 10 likaviktade prestationsmål.
Efter utgången av den ettåriga prestationsperioden i Prestationsprogram Särskilda Projekt (SPI) 2023, den 31 december 2023, konstaterades att åtta av tio prestationsmål har uppnåtts. De tio prestationsmålen i SPI 2023 har varit operativa mål och milstolpar relaterade till Saabs produktområden Gripen, flygburna övervakningssystem (AEW&C), ubåtar, missiler, stridsledningssystem och avancerade pilotträningssytem. Prestationsmålen kan t.ex. vara kopplade till konstruktions- och designgodkännanden, delleveranser eller systemimplementationer. Varje prestationsmål utgör 10 procent av det totala prestationsmålet. Prestationsmålen i tidigare SPI program har varit av liknande karaktär som i SPI 2023. På grund av försvarsbranschens karaktär kan ytterligare information om de enskilda prestationsmålen inte lämnas. Måluppfyllelsen har granskats av både Saabs internrevision samt extern revisor PwC. Tilldelning av prestationsaktier i SPI 2023 kommer att ske i februari 2026.
Under 2023 har tilldelning av 75 104 prestationsaktier skett i SPI 2020.
Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Aktiesparprogram 2020–2023
| År | Antal aktier | Antal deltagare |
|---|---|---|
| 2020 | 771 063 | 7 891 |
| 2021 | 763 864 | 8 062 |
| 2022 | 473 737 | 8 112 |
| 2023 | 300 730 | 8 857 |
Antal köpta B-aktier samt antal deltagare för Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020–2023
| År | Antal aktier | Antal deltagare |
|---|---|---|
| 2020 | 64 349 | 162 |
| 2021 | 69 492 | 162 |
| 2022 | 46 270 | 194 |
| 2023 | 31 664 | 199 |
Antal aktier i tusental
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal matchnings berättigade aktier vid årets början | 650 | 682 | 399 | - | 1 731 |
| Tilldelade under året (köpta aktier) | - | - | 62 | 301 | 363 |
| Förtida matchning | - | - | -16 | -10 | -1 |
| Ordinarie matchning | -494 | - | - | - | -494 |
| Förverkade | -18 | -28 | -21 | -6 | -73 |
| Antal matchnings berättigade aktier vid årets slut | 138 | 638 | 430 | 294 | 1 500 |
| Genomsnittlig återstående löptid, år | - | 0,8 | 1,8 | 2,8 |
125 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Antal aktier i tusental
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal matchnings berättigade aktier vid årets början | 60 | 67 | 40 | - | 167 |
| Tilldelade under året (köpta aktier) | - | - | 6 | 32 | 38 |
| Förtida matchning | - | -2 | - | - | -2 |
| Ordinarie matchning | -26 | - | - | - | -26 |
| Antal matchnings berättigade aktier vid årets slut | 34 | 65 | 46 | 32 | 177 |
| Genomsnittlig återstående löptid, år | - | 0,8 | 1,8 | 2,8 |
Totalt antal matchnings berättigade aktier vid året slut
Antal aktier i tusental
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiesparprogram | 138 | 638 | 430 | 294 | 1 500 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram | 34 | 65 | 46 | 32 | 177 |
| Avgår aktier som ingår i båda programmen | -34 | -65 | -46 | -32 | -177 |
| Totalt | 138 | 638 | 430 | 294 | 1 500 |
Under 2023 beslutade Saabs styrelse om ett nytt långsiktigt incitamentsprogram, Key Employee Plan. Key Employee Plan är kontantbaserad med syfte att behålla medarbetare inom koncernen. Deltagare i Key Employee Plan väljs årligen ut genom en nomineringsprocess som baseras på kritisk kompetens, prestation eller potential. Styrelsen, VD, medlemmar av koncernledningen och andra högre chefer kan inte nomineras till planen.
Deltagarna tilldelas 15 procent av sin årslön och beloppet konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på aktiekursen för Saabs serie B-aktie på Nasdaq Stockholm vid tidpunkten för tilldelningen. Det totala beloppet som kan betalas ut får inte överstiga 30 procent av deltagarens årslön. För att få full utbetalning behöver deltagaren förbli anställd inom Saab-koncernen under hela den treåriga perioden. Kontantbetalning sker vid två tillfällen; efter cirka två respektive tre år från starten av planen med 50 procent utbetalning vid varje tillfälle. Beloppet som deltagarna kan få påverkas av aktiekursutvecklingen för Saabs aktie under den treåriga perioden. Vid varje utbetalningstillfälle konverteras de syntetiska aktierna till ett belopp baserat på aktiekursen vid utbetalningstidpunkten.
Antal syntetiska aktier samt antal deltagare för Key Employee Plan 2023
| År | Antal syntetiska aktier | Antal deltagare |
|---|---|---|
| 2023 | 117 167 | 788 |
Redovisad kostnad för ovanstående program, inklusive sociala avgifter, MSEK
| MSEK 2023 | MSEK 2022 | |
|---|---|---|
| Program som regleras med aktier | ||
| Aktiesparprogram 2019 | - | 72 |
| Aktiesparprogram 2020 | 115 | 82 |
| Aktiesparprogram 2021 | 100 | 85 |
| Aktiesparprogram 2022 | 83 | 26 |
| Aktiesparprogram 2023 | 29 | - |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2019 | - | 14 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2020 | 9 | 7 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2021 | 28 | 24 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2022 | 20 | 7 |
| Prestationsrelaterat Aktieprogram 2023 | 7 | - |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2020 | - | 12 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2021 | 15 | 10 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2022 | 12 | 11 |
| Prestationsprogram Särskilda Projekt 2023 | 15 | - |
| Totalt, program som regleras med aktier | 433 | 350 |
| Program som regleras med kontanter | ||
| Key Employee Plan 2023 | 24 | - |
| Total, program som regleras med kontanter | 24 | - |
| Totalt | 457 | 350 |
Kostnaden för programmen som regleras med aktier ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som eget kapital och upplupna kostnader (sociala avgifter). Kostnaden för programmen som regleras med kontanter ingår i rörelseresultatet och redovisas i balansräkningen som upplupna kostnader (personalskulder och sociala avgifter). Per den 31 december 2023 uppgick den upplupna kostnaden för program som regleras med kontanter till MSEK 24 (-).
Administrationskostnaden för programmen uppgick under 2023 till MSEK 6 (6).
126 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
| PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 23 | 22 | 13 | 12 |
| varav PwC Sverige | 17 | 16 | ||
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 1 | 1 | 1 | 1 |
| varav PwC Sverige | 1 | 1 | ||
| Skatterådgivning | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | 1 | 1 | 1 | 1 |
| varav PwC Sverige | 1 | 1 | ||
| Övriga revisionsbyråer | ||||
| Revisionsuppdrag | 4 | 5 | - | - |
| Summa | 29 | 29 | 14 | 13 |
| varav PwC Sverige | 19 | 18 |
Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen, det vill säga sådant arbete som har varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisions uppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser arvoden för utlåtanden och andra uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisorn eller som är i relativt hög grad förknippade med revisionen och som normalt utförs av externrevisorn inkluderande konsultationer beträffande rådgivnings- och rapporteringskrav, intern kontroll och granskning av delårsrapport. För 2023 uppgick uppdrag som enligt lag ska utföras av externrevisor till försumbara belopp. Övriga tjänster avser sådana kostnader som inte klassas som revisionsuppdrag, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget eller skatterådgivning.
Koncernen
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | ||
| Aktiverade utvecklingsutgifter | -594 | -554 |
| Andra immateriella anläggningstillgångar | -164 | -158 |
| Rörelsefastigheter | -104 | -127 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | -350 | -338 |
| Inventarier, verktyg och installationer | -458 | -424 |
| Nyttjanderättstillgångar | -595 | -526 |
| Summa | -2 265 | -2 127 |
| Nedskrivningar | ||
| Aktiverade utvecklingsutgifter | -21 | - |
| Summa | -21 | - |
Moderbolaget
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | ||
| Goodwill | -40 | -40 |
| Andra immateriella anläggningstillgångar | -123 | -131 |
| Byggnader | -52 | -75 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | -205 | -209 |
| Inventarier, verktyg och installationer | -310 | -308 |
| Summa | -730 | -763 |
Inga nedskrivningar har redovisats i moderbolaget under 2023 eller 2022.
127 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Moderbolaget
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar | Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | - | - | 85 |
| Ränteintäkter, övriga | - | - | 426 |
| Realisationsresultat vid avyttring av andelar | - | 0 | - |
| Kursdifferenser | 42 | 24 | - |
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder | 301 | -37 | - |
| Nedskrivning av finansiella tillgångar | -30 | -8 | - |
| Övrigt | -21 | -22 | - |
| Summa | 292 | -43 | 511 |
Moderbolaget
| Räntekostnader och liknande resultatposter | |
|---|---|
| MSEK | 2023 |
| Räntekostnader, koncernföretag | -172 |
| Räntekostnader, övriga | -463 |
| Summa | -635 |
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på kortfristiga placeringar och andra lånefordringar | 497 | 131 |
| Finansiella intäkter vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen | 241 | 49 |
| Övriga finansiella intäkter | 44 | 14 |
| Finansiella intäkter | 782 | 194 |
| Räntekostnader på obligationer och andra finansiella skulder | -387 | -201 |
| Räntekostnader på leasingskulder | -139 | -106 |
| Finansiella kostnader vid omvärdering och avyttring av finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i resultaträkningen | -16 | -228 |
| Finansiella kostnader avseende pensioner | -35 | -72 |
| Övriga finansiella kostnader | -59 | -42 |
| Finansiella kostnader | -636 | -649 |
| Finansnetto | 146 | -455 |
| MSEK | ||
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Utdelning | 679 | 602 |
| Mottagna koncernbidrag | 2 041 | 1 337 |
| Realisationsresultat vid avyttring av andelar | 234 | - |
| Nedskrivningar | -153 | - |
| Övrigt | -1 | 1 |
| Summa | 2 800 | 1 940 |
| MSEK | ||
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Utdelning | - | - |
| Mottagna koncernbidrag | - | - |
| Realisationsresultat vid avyttring av andelar | 43 | - |
| Nedskrivningar | -973 | - |
| Övrigt | - | - |
| Summa | -930 | -128 |
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Moderbolaget
MSEK | |
| :----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | :--- | :--- |
| | 2023 | 2022 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer | -156 | -111 |
| Byggnader och mark | - | -2 |
| Summa skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan | -156 | -113 |
| Nettoförändring i periodiseringsfonder | -461 | -510 |
| Summa | -617 | -623 |
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen och utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. I de fall den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, exempelvis vid omvärdering av nettopensionsförpliktelse, redovisas den relaterade skatteeffekten också i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller fås tillbaka innevarande räkenskapsår, med tillämpning av skattesatser som är beslutade per balansdagen. Justering görs av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader. Temporära skillnader utgör skillnaden mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Skatt redovisad i resultaträkningen
Årets skatt består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån gällande skatteregler i respektive land där moder- och dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter.
Koncernen
MSEK | |
| :----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | :--- | :--- |
| | 2023 | 2022 |
| Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) | | |
| Årets skatt | -866 | -612 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -2 | 9 |
| Summa | -868 | -603 |
| Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) | | |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -140 | 92 |
| Uppskjuten skatt till följd av under året aktiverat skatte värde i underskottsavdrag | 73 | 27 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | -36 | -45 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | -4 | -7 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till ändrade skattesatser | 0 | 0 |
| Summa | -107 | 67 |
| Summa redovisad skatt i koncernen | -975 | -536 |
Totalt uppgick koncernens uppskjutna skatt till MSEK -107 (67) och årets aktuella skattekostnad till MSEK -868 (-603), vilket gav en total redovisad skatt om MSEK -975 (-536) i koncernens resultaträkning. I tabell “Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskotts avdrag” avseende koncernen på kommande sidor specificeras hur uppskjuten skatt påverkade resultatet.
Moderbolaget
MSEK | |
| :----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | :--- | :--- |
| | 2023 | 2022 |
| Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) | | |
| Årets skatt | -494 | -345 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | -1 | 1 |
| Summa | -495 | -344 |
| Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) | | |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -121 | 139 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år | 0 | -1 |
| Summa | -121 | 138 |
| Summa redovisad skatt i moderbolaget | -616 | -206 |
129 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Koncernen
MSEK | 2023 (%) | 2023 | 2022 (%) | 2022 |
| :----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | :------- | :--- | :------- | :--- |
| Resultat före skatt | 4 418 | | 2 819 | |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | -20,6 | -910 | -20,6 | -581 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska verksamheter | -0,2 | -9 | -0,5 | -15 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -1,3 | -57 | -1,0 | -27 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2,9 | 126 | 0,2 | 6 |
| Skatt på tillkommande ej aktiverade underskottsavdrag | -1,7 | -76 | -0,2 | -7 |
| Omvärdering av tidigare ej aktiverad uppskjuten skattefordran | 1,2 | 52 | 1,7 | 49 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade avdragsgilla temporära skillnader | 1,2 | 54 | 1,9 | 54 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | -0,2 | -6 | 0,1 | 2 |
| Skatteeffekt intresseföretag | -3,2 | -141 | -0,7 | -20 |
| Övrigt | -0,2 | -8 | 0,1 | 3 |
| Redovisad effektiv skatt | -22,1 | -975 | -19,0 | -536 |
Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till MSEK -975 (-536), vilket innebär att den effektiva skattesatsen uppgick till 22,1 procent (19,0). Ökningen i den effektiva skattesatsen var främst hänförligt till skatteeffekten från resultat från andelar i intresseföretag 2023 och högre utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 2022.
Moderbolaget
MSEK | 2023 (%) | 2023 | 2022 (%) | 2022 |
| :----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | :------- | :--- | :------- | :--- |
| Resultat före skatt | 2 723 | | 1 542 | |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | -20,6 | -561 | -20,6 | -318 |
| Skatt hänförlig till verksamhet i utlandet | 0,9 | 24 | 0,9 | 19 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -10,2 | -276 | -2,0 | -30 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 7,3 | 198 | 8,3 | 128 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0 | -1 | -0,0 | -0 |
| Redovisad effektiv skatt | -22,6 | -616 | -13,4 | -206 |
Koncernen
MSEK | |
| :----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | :--- | :--- |
| | 2023 | 2022 |
| Avsättningar till pensioner | 140 | -975 |
| Kassaflödessäkringar | -170 | -52 |
| Egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat | 8 | 0 |
| Summa | -22 | -1 027 |
| MSEK | Redovisade underskottsavdrag | Ej redovisade underskottsavdrag |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt | ||
| Obegränsad förfallotid | 702 | 449 |
| 2024 | 8 | |
| 2027 | 1 | |
| 2028 | 7 | |
| 2030 | 0 | |
| Summa underskottsavdrag | 718 | 449 |
| Redovisad uppskjuten skattefordran | 178 |
Vid utgången av 2023 uppgick Saabkoncernens ej redovisade skattemässiga underskottsavdrag till MSEK 449 (303).
130 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhets- redovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Koncernen
Netto uppskjutna | Immateriella anläggnings tillgångar | Materiella anläggnings tillgångar | Nyttjanderätts tillgångar | Leasing skulder | Varu lager | Avsättning pensioner | Periodiserings fonder | Under- skotts avdrag | Övrigt | Totalt |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| skatte- Kvittning av fordringar | MSEK | tillgångar | tillgångar | tillgångar | Leasing skulder | Varu lager | Avsättning pensioner | Periodiserings fonder | Under- skotts avdrag | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans 1 jan 2022 | -1 249 | -497 | -493 | 301 | 515 | 1 321 | 420 | -399 | 166 | 83 | 168 |
| Redovisat över resultaträkningen | 11 | -3 | -46 | 146 | 51 | 17 | 37 | -105 | -18 | -23 | 67 |
| Redovisat i övrigt total resultat | - | - | - | - | - | -975 | - | - | - | -52 | -1 027 |
| Omräkningsdifferens | -1 | -16 | 2 | 16 | 8 | 0 | 8 | - | - | 16 | 22 |
| Utgående balans 31 dec 2022 | -1 239 | -516 | -537 | 463 | 574 | 363 | 465 | -504 | 164 | 30 | -737 |
| Varav uppskjutna skattefordringar | 0 | 41 | - | 463 | 574 | 363 | 465 | - | 164 | 315 | 2 385 |
| Varav uppskjutna skatte skulder | -1 239 | -557 | -537 | - | - | - | - | -504 | - | -285 | -3 122 |
| Ingående balans 1 jan 2023 | -1 239 | -516 | -537 | 463 | 574 | 363 | 465 | -504 | 164 | 30 | -737 |
| Redovisat över resultaträkningen | 14 | -75 | 22 | -9 | -21 | -7 | 99 | -93 | 37 | -74 | -107 |
| Redovisat i övrigt total resultat | - | - | - | - | - | 140 | - | - | - | -162 | -22 |
| Förvärvad/avyttrad verksamhet | -56 | - | - | - | - | - | - | - | -14 | 7 | -63 |
| Omräkningsdifferens | 3 | 5 | 2 | -7 | -2 | - | -11 | - | - | -9 | -21 |
| Utgående balans 31 dec 2023 | -1 278 | -586 | -513 | 447 | 551 | 496 | 553 | -597 | 178 | -201 | -950 |
| Varav uppskjutna skattefordringar | - | 24 | - | 447 | 551 | 496 | 553 | - | 178 | 265 | 2 514 |
| Varav uppskjutna skatte skulder | -1 278 | -610 | -513 | - | - | - | - | -597 | - | -466 | -3 464 |
Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i resultaträkningen uppgick 2023 till MSEK -107 (67). Koncernens totala uppskjutna skatteintäkt/-kostnad i totalresultatet uppgick till MSEK -22 (-1 027). Utgående balans 31 december 2023, MSEK -950 (-737), bestod av uppskjuten skattefordran om MSEK 482 (403) och uppskjuten skatteskuld MSEK -1 432 (-1 140). Nettoförändringen av årets underskottsavdrag exklusive förvärv/avyttring av rörelse och omräkningsdifferens uppgick till MSEK 37 (-18), vilket är summan av uppskjuten skatt på aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK 73 (27) och uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag MSEK -36 (-45). Övriga belopp på raden ”Redovisat över resultaträkningen” uppgick till MSEK -144 (85), vilket är summan av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjutna skattefordringar och -skulder avseende leasing redovisas netto i balansräkningen men brutto i ovan tabell.# Finansiella Rapporter
| Moderbolaget MSEK | Uppskjuten skattefordran 2023-12-31 | Uppskjuten skatteskuld 2023-12-31 | Netto |
|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | - | -193 | -193 |
| Varulager | 178 | - | 178 |
| Kundfordringar | 11 | - | 11 |
| Avsättningar till pensioner | 121 | - | 121 |
| Övriga avsättningar | 186 | - | 186 |
| Långfristiga skulder | 4 | - | 4 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 65 | - | 65 |
| Övrigt | 83 | - | 83 |
| Summa skattefordringar/-skulder | 648 | -193 | 455 |
| Kvittning | -193 | 193 | - |
| Netto skattefordringar/-skulder | 455 | - | 455 |
| Moderbolaget MSEK | Uppskjuten skattefordran 2022-12-31 | Uppskjuten skatteskuld 2022-12-31 | Netto |
|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 0 | -195 | -195 |
| Varulager | 202 | - | 202 |
| Kundfordringar | 12 | - | 12 |
| Avsättningar till pensioner | 117 | - | 117 |
| Övriga avsättningar | 242 | - | 242 |
| Långfristiga skulder | 23 | - | 23 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 51 | - | 51 |
| Övrigt | 124 | - | 124 |
| Summa skattefordringar/-skulder | 771 | -195 | 576 |
| Kvittning | -195 | 195 | - |
| Netto skattefordringar/-skulder | 576 | - | 576 |
Förändring av uppskjuten skattefordran och skatteskuld i moderbolaget Saab AB redovisades över resultaträkningen.
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas inom ett år | -258 | 10 |
| Uppskjutna skattefordringar som förväntas återvinnas efter ett år | 2 256 | 638 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning inom ett år | -420 | -11 |
| Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år | -3 044 | -182 |
Saab omfattas av OECD:s modellregler för Pelare II. För Saabkoncernen, som har ett moderbolag i Sverige, trädde reglerna i kraft den 1 januari 2024. Enligt den nya lagstiftningen är Saab för varje jurisdiktion skyldig att betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt Pelare II-reglerna och minimiskattesatsen i Pelare II-reglerna, 15 procent. Eftersom lagstiftningen om Pelare II inte hade trätt ikraft på balansdagen har koncernen ingen relaterad aktuell skatteexponering. Vidare tillämpar koncernen undantaget som anges i ändringarna av IAS 12 som utfärdades i maj 2023 för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare II. Alla enheter inom koncernen har en effektiv skattesats, beräknad i enlighet med punkt 86 i IAS 12, som överstiger 15 procent, förutom 11 jurisdiktioner innehållande 20 dotterföretag. Även om den var under 15 procent 2023, är det Saabs bedömning att majoriteten av jurisdiktionerna, och alla jurisdiktioner med betydande skattepliktiga vinster, inte kommer att bibehålla en effektiv skattesats under 15 procent över tid eftersom den låga skattesatsen 2023 berodde på icke-återkommande händelser. Totalt resultat före skatt för jurisdiktionerna med en effektiv skattesats under 15 procent som inte påverkades av icke-återkommande händelser var MSEK 3. Den slutliga påverkan av dessa enheter enligt Pelare II är ännu inte fastställd men förväntas vara begränsad. Sedan 2022 driver Saab ett projekt med assistans av externa skattespecialister för att förbereda för den kommande lagstiftningen. På grund av komplexiteten i tillämpningen av lagstiftningen och beräkningen av den effektiva skattesatsen enligt Pelare II är den kvantitativa effekten av lagstiftningen ännu inte möjlig att med rimlig säkerhet uppskatta. Även om det kan bli skattekonsekvenser av Pelare II, är det Saabs bedömning att dessa inte kommer bli väsentliga. Detta mot bakgrund av de jurisdiktioner där Saab verkar och beskattas, dvs. jurisdiktioner med en lokal företagsbeskattning väl överstigande Pelare II minimiskattesatsen femton procent. Dock, eftersom reglerna och tolkningarna av dem fortfarande är i förändring, kan den framtida påverkan med full säkerhet inte uppskattas.
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK) | 3 381 | 2 195 |
| Vägt antal genomsnittligt utestående stam aktier; före utspädning (tusental) | 132 884 | 132 158 |
| efter utspädning (tusental) | 134 378 | 133 724 |
| Resultat per aktie, före utspädning (SEK) | 25,44 | 16,61 |
| Resultat per aktie, efter utspädning (SEK) | 25,16 | 16,41 |
Vägt antal genomsnittligt utestående aktier före utspädning avser totalt antal utgivna aktier med avdrag för genomsnittligt antal återköpta aktier i eget förvar. Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning beräknas utifrån effekterna av alla potentiella aktier (långsiktiga incitamentsprogram) som ger upphov till utspädningseffekt.
Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen under det fjärde kvartalet för nedskrivningsbehov. Goodwill som har uppkommit vid förvärv av intresseföretag och joint ventures inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag och joint ventures. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettot mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsaktierna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapporten över finansiell ställning är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kundfinansierad forskning och utveckling aktiveras ej utan redovisas i kostnad sålda varor.
Andra immateriella anläggningstillgångar, som bland annat innefattar licenser för verksamhetssystem, utformning och införande av nya verksamhetssystem samt förvärvade tillgångar såsom varumärken och kundrelationer, redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Immateriella tillgångar, exklusive goodwill, skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna och avskrivningsmetoderna är:
Nyttjandeperioden omprövas årligen och ännu ej färdigställda utvecklingsarbeten prövas för nedskrivning minst årligen oavsett förekomst av indikationer på värdeminskning.
För goodwill och immateriella anläggningstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen under fjärde kvartalet. Återvinningsvärdet på tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta med ett räntetillägg som motsvarar den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden hänförliga till enskilda tillgångar, grupperas tillgångar till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.# Koncernen Moderbolaget MSEK
| | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 5 424 | 5 384 | 93 | 133 |
| Aktiverade utvecklingsutgifter | 6 106 | 5 958 | - | - |
| Andra immateriella tillgångar | 1 411 | 906 | 1 081 | 785 |
| Summa | 12 941 | 12 248 | 1 174 | 918 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 6 081 | 5 950 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 112 | - |
| Omklassificeringar | - | -80 |
| Omräkningsdifferenser | -72 | 211 |
| Utgående balans 31 december | 6 121 | 6 081 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -697 | -697 |
| Årets avskrivningar | - | - |
| Utgående balans 31 december | -697 | -697 |
| Redovisat värde 31 december | 5 424 | 5 384 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 784 | 784 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | - | - |
| Omklassificeringar | - | - |
| Omräkningsdifferenser | - | - |
| Utgående balans 31 december | 784 | 784 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -651 | -611 |
| Årets avskrivningar | -40 | -40 |
| Utgående balans 31 december | -651 | -651 |
| Redovisat värde 31 december | 133 | 133 |
1) Omklassificeringar 2022 avser goodwill omklassificerat till Tillgångar som innehas för försäljning.
133
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 13 246 | 12 736 |
| Internt utvecklade tillgångar | 547 | 500 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 252 | - |
| Omklassificeringar | -17 | -31 |
| Omräkningsdifferenser | -11 | 41 |
| Utgående balans 31 december | 14 017 | 13 246 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -7 288 | -6 696 |
| Årets avskrivningar | -594 | -554 |
| Årets nedskrivningar | -21 | - |
| Förvärvat via rörelseförvärv | -26 | - |
| Omklassificeringar | 7 | - |
| Omräkningsdifferenser | 11 | -38 |
| Utgående balans 31 december | -7 911 | -7 288 |
| Redovisat värde 31 december | 6 106 | 5 958 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 2 000 | 2 000 |
| Internt utvecklade tillgångar | - | - |
| Förvärvat via rörelseförvärv | - | - |
| Omklassificeringar | - | - |
| Omräkningsdifferenser | - | - |
| Utgående balans 31 december | 2 000 | 2 000 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -2 000 | -2 000 |
| Årets avskrivningar | - | - |
| Årets nedskrivningar | - | - |
| Förvärvat via rörelseförvärv | - | - |
| Omklassificeringar | - | - |
| Omräkningsdifferenser | - | - |
| Utgående balans 31 december | -2 000 | -2 000 |
| Redovisat värde 31 december | - | - |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 3 300 | 3 059 |
| Investeringar | 484 | 186 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 184 | - |
| Avyttringar och omklassificeringar | -1 | -5 |
| Omräkningsdifferenser | -21 | 60 |
| Utgående balans 31 december | 3 946 | 3 300 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -2 394 | -2 190 |
| Årets avskrivningar | -164 | -158 |
| Avyttringar och omklassificeringar | 7 | 5 |
| Omräkningsdifferenser | 16 | -51 |
| Utgående balans 31 december | -2 535 | -2 394 |
| Redovisat värde 31 december | 1 411 | 906 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 2 552 | 2 385 |
| Investeringar | 413 | 168 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | - | - |
| Avyttringar och omklassificeringar | 10 | -1 |
| Omräkningsdifferenser | - | - |
| Utgående balans 31 december | 2 975 | 2 552 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -1 767 | -1 638 |
| Årets avskrivningar | -123 | -131 |
| Avyttringar och omklassificeringar | -4 | 2 |
| Omräkningsdifferenser | - | - |
| Utgående balans 31 december | -1 894 | -1 767 |
| Redovisat värde 31 december | 1 081 | 785 |
Avskrivningar och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen:
| MSEK | Koncernen 2023 | Koncernen 2022 | Moderbolaget 2023 | Moderbolaget 2022 |
|---|---|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | 164 | 158 | 163 | 171 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 615 | 554 | - | - |
Den totala aktiveringen avser i huvudsak utvecklingsprojekt avseende Gripen E/F. Aktivering av utvecklingsutgifter sker endast i koncernredovisningen. I juridisk enhet kostnadsförs alla utgifter för utvecklingsarbete. Aktivering av utvecklingsutgifter i moderbolaget avser förvärvade utvecklingsutgifter.
I samband med förvärv av verksamheter allokeras goodwill till de kassa genererande enheter, eller grupper därav, som förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar i form av exempelvis synergier som ett resultat av förvärvet. Förvärvade verksamheter förfogar normalt över kunskap, teknik och lösningar som kommer stora delar av koncernen till godo och de förvärvade verksamheterna integreras ofta med övrig verksamhet kort tid efter förvärven. Goodwill allokeras därför till och prövas för nedskrivning på affärsområdesnivå, vilket även motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen. Goodwill i moderbolaget avser inkråmsgoodwill avseende Saab Microwave Systems.
Goodwill fördelar sig per segment enligt följande:
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Aeronautics | 119 | 119 |
| Dynamics | 724 | 723 |
| Surveillance | 3 928 | 3 884 |
| Kockums | 264 | 264 |
| Combitech | 353 | 358 |
| Corporate | 36 | 36 |
| Summa goodwill | 5 424 | 5 384 |
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter baseras på beräkning av nyttjandevärden. Nyttjandevärdena bygger på diskonterade kassaflödesprognoser enligt affärsområdenas affärsplaner. Saabs bedömning är att detta inte medför något nedskrivningsbehov. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Under 2023 utfördes stresstester med negativ justering av volym/tillväxt med 5 procent, rörelsemarginal med 1 procent och diskonteringsränta (WACC) mellan 10 och 14 procent. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov.
Tillväxten i affärsplanerna baseras på Saabs förväntningar på marknadsutvecklingen på respektive marknadsområde och tidigare erfarenheter. De baseras också på bedömningar av kassaflödenas fördelning över de långa löptiderna för projekten, vilka är beroende av tidpunkterna för och storleken av förskott och milstolpebetalningar. De fem första åren baseras på den femåriga affärsplan som har tagits fram av koncernledningen och har fastställts av styrelsen. För kassaflöden efter fem år och framåt har tillväxt antagits vara 2 (0) procent.
134
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Rörelsemarginalen baseras på enheternas rörelseresultat efter avskrivningar. Respektive enhets rörelsemarginal är beräknad mot bakgrund av historiska resultat samt Saabs förväntningar om framtida utveckling på de marknader där enheterna är verksamma. I samtliga affärsområden finns en betydande orderstock av projekt som sträcker sig över ett stort antal år. Risker och möjligheter, med avseende på rörelsemarginal, hanteras genom att slutkostnadsprognoser görs löpande i alla betydande projekt. Rörelsemarginalen bygger på gällande slutkostnadsprognoser.
I de femåriga affärsplanerna inberäknas ytterligare investeringar i utvecklingsutgifter som bedöms nödvändiga för vissa enheter för att nå tillväxtmål på respektive marknad.
Diskonteringsräntorna baseras på genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC, Weighted Average Cost of Capital). WACC-räntan som har använts baseras på en riskfri ränta på tio års sikt med tillägg för bland annat marknadsrisker. Diskonteringsräntan är i nivå med de externa krav som ställs på Saab och liknande företag på marknaden. Samtliga enheter har försäljning av försvarsmaterial, unika system, produkter och supportlösningar på den internationella marknaden som sin huvudsakliga verksamhet och bedömningen är att affärsrisken i detta avseende är likvärdig. De senaste årens orderingång har ändrat orderstockens sammansättning för vissa affärsområden och bidragit till en stor andel affärsområdesöverskridande projekt vilket försvårar differentieringen av diskonteringsräntor mellan affärsområden. Till följd av detta applicerar Saab en enhetlig diskonteringsränta i nedskrivningstesterna. Diskonteringsräntan (WACC) som har använts för 2023 är 10 procent (10) före skatt.
Koncernledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i ovanstående variabler inte skulle ha så stora effekter att de var för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Avskrivning sker linjärt, baserad på tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Komponentavskrivning tillämpas, vilket innebär att en anläggningstillgång som består av olika komponenter, eller där väsentliga delar har olika nyttjandeperiod, skrivs av som separata tillgångar baserat på deras nyttjandeperioder.
Beräknade nyttjandeperioder:
* Rörelsefastigheter/byggnader: 20–90 år.
* Maskiner och andra tekniska anläggningar: 5–10 år.
* Inventarier, verktyg, installationer och datorer: 3–10 år.
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
De redovisade värdena för anläggningstillgångar, med undantag för tillgångar som har värderats till verkligt värde, prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde.
| MSEK | Koncernen 2023-12-31 | Koncernen 2022-12-31 | Moderbolaget 2023-12-31 | Moderbolaget 2022-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| Rörelsefastigheter/byggnader och mark | 3 093 | 2 896 | 1 671 | 1 513 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 2 315 | 2 100 | 1 291 | 1 304 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 1 656 | 1 411 | 1 019 | 912 |
| Pågående nyanläggningar | 2 437 | 1 558 | 1 395 | 1 073 |
| Summa | 9 501 | 7 965 | 5 376 | 4 802 |
1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.# Rörelsefastigheter/Byggnader och mark
| Koncernen MSEK | Koncernen MSEK | Moderbolaget MSEK | Moderbolaget MSEK | |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 1 januari | 6 127 | 5 793 | 2 483 | 2 485 |
| Investeringar | 321 | 118 | 225 | 56 |
| Avyttringar, utrangeringar och omklassificeringar | 3 161 | -19 | -58 | |
| Omräkningsdifferenser | -38 | 55 | - | - |
| Utgående balans 31 december | 6 413 | 6 127 | 2 689 | 2 483 |
| Av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 1 januari | -3 231 | -3 084 | -1 867 | -1 798 |
| Årets avskrivningar | -104 | -127 | -52 | -75 |
| Avyttringar, utrangeringar och omklassificeringar | 5 | 5 | 4 | 6 |
| Omräkningsdifferenser | 10 | -25 | - | - |
| Utgående balans 31 december | -3 320 | -3 231 | -1 915 | -1 867 |
| Uppskrivningar | ||||
| Ingående balans 1 januari | - | - | 897 | 897 |
| Utgående balans 31 december | - | - | 897 | 897 |
| Redovisat värde 31 december | 3 093 | 2 896 | 1 671 | 1 513 |
1) I koncernen avser redovisat belopp rörelsefastigheter. I moderbolaget avser redovisat belopp byggnader och mark.
| Koncernen MSEK | Koncernen MSEK | Moderbolaget MSEK | Moderbolaget MSEK | |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 1 januari | 6 543 | 5 952 | 3 827 | 3 648 |
| Investeringar | 507 | 476 | 177 | 237 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 79 | - | - | - |
| Omklassificeringar | 48 | 79 | 13 | 57 |
| Avyttringar och utrangeringar | -508 | -153 | -16 | -115 |
| Omräkningsdifferenser | -61 | 189 | - | - |
| Utgående balans 31 december | 6 608 | 6 543 | 4 001 | 3 827 |
| Av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 1 januari | -4 443 | -4 106 | -2 523 | -2 430 |
| Årets avskrivningar | -350 | -338 | -205 | -209 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | -39 | - | - | - |
| Omklassificeringar | -3 | 19 | 2 | 11 |
| Avyttringar och utrangeringar | 508 | 124 | 16 | 105 |
| Omräkningsdifferenser | 34 | -142 | - | - |
| Utgående balans 31 december | -4 293 | -4 443 | -2 710 | -2 523 |
| Redovisat värde 31 december | 2 315 | 2 100 | 1 291 | 1 304 |
| Koncernen MSEK | Koncernen MSEK | Moderbolaget MSEK | Moderbolaget MSEK | |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 1 januari | 4 278 | 3 734 | 2 838 | 2 471 |
| Investeringar | 666 | 621 | 418 | 455 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | 12 | - | - | - |
| Omklassificeringar | 34 | -46 | -10 | -12 |
| Avyttringar och utrangeringar | -172 | -102 | -137 | -76 |
| Omräkningsdifferenser | -26 | 71 | - | - |
| Utgående balans 31 december | 4 792 | 4 278 | 3 109 | 2 838 |
| Av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 1 januari | -2 867 | -2 527 | -1 926 | -1 695 |
| Årets avskrivningar | -458 | -424 | -310 | -308 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | -7 | - | - | - |
| Omklassificeringar | 14 | 28 | 10 | 5 |
| Avyttringar och utrangeringar | 166 | 98 | 136 | 72 |
| Omräkningsdifferenser | 16 | -42 | - | - |
| Utgående balans 31 december | -3 136 | -2 867 | -2 090 | -1 926 |
| Redovisat värde 31 december | 1 656 | 1 411 | 1 019 | 912 |
| Koncernen MSEK | Koncernen MSEK | Moderbolaget MSEK | Moderbolaget MSEK | |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 1 januari | 1 558 | 1 385 | 1 073 | 849 |
| Investeringar | 1 013 | 409 | 322 | 246 |
| Omklassificeringar | -121 | -274 | 0 | -22 |
| Omräkningsdifferenser | -13 | 38 | - | - |
| Redovisat värde 31 december | 2 437 | 1 558 | 1 395 | 1 073 |
Investeringar i pågående nyanläggningar avser ett netto av nya investeringar och omklassificeringar till andra tillgångsslag.
Den 31 december 2023 var fastigheter med redovisat värde på MSEK 0 (0) ställda som säkerhet för banklån.
Koncernens och moderbolagets åtaganden som leasetagare omfattar främst lokaler och byggnader för produktion och/eller administration. Koncernens övriga leasingavtal avser främst flygplan och bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder över flera år men möjligheter till förlängning kan finnas, vilket beskrivs mer utförligt nedan. Koncernen eller moderbolaget har inga väsentliga åtaganden som leasegivare. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylls, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån.
Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter och en motsvarande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntan om den räntan lätt kan fastställas, annars den marginella låneräntan. Saab fastställer den marginella låneräntan för olika löptider genom att konstruera en räntekurva som utgår från interbank-ränteswapkurva justerad för Saabs kreditrisk. Till detta adderas kreditrisken i en skuld med den underliggande tillgångstypen som säkerhet. Räntan räknas om i det fall leasetagaren inom Saabkoncernen har en annan funktionell valuta än SEK. Räntan justeras också för skillnader i kreditrisk mellan det aktuella koncernföretaget och Saabkoncernen. Saab använder marknadsdata i form av t.ex. swapräntor för att beräkna den marginella låneräntan. I de fall noteringar för en variabel saknas på en viss löptid tillämpas interpolering respektive extrapolering. De väsentliga bedömningar som har gjorts vid fastställandet av den marginella låneräntan omfattar främst antaganden om påslag för leasetagarspecifik kreditrisk och säkerhetsspecifik kreditrisk. Påslagen för kreditrisken baseras på noterade obligationer för liknande underliggande kreditrisk. Leasingbetalningar för korta kontrakt och leasingavtal för tillgångar av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Korta kontrakt är avtal med en leasingtid på 12 månader eller mindre. Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i ett antal av koncernens leasingavtal för lokaler och byggnader. Villkoren används för att maximera flexibiliteten i hanteringen av avtalen. När leasingavtalets längd fastställs, beaktas tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller att inte utnyttja en option för att säga upp ett avtal. Möjligheter att förlänga ett avtal inkluderas endast i leasingavtalets längd om det är rimligt säkert att avtalet förlängs (eller inte avslutas). De väsentliga bedömningar som har iakttagits vid bedömning av leaseperiodens längd har utgått från Saabs bedömningar vid uppdelning av leasingavtal i grupper baserat på om de är av strategisk karaktär eller inte. Strategisk karaktär avser lokaler som innehåller svårflyttad produktionsutrustning eller för vilka Saab av någon annan anledning har ekonomiska incitament att utnyttja en option. Leaseperioden för dessa kontrakt bedöms löpande varvid förlängningsoptioner är mer troliga att inkluderas ju kortare den återstående kontraktstiden är. För leasingkontrakt som inte är av strategisk karaktär har Saab bedömt att det inte föreligger några ekonomiska incitament att utnyttja optioner som påverkar leasingavtalets längd. Det förekommer emellertid att förlängningsoptioner som inte har beaktats vid beräkningen av leasingskulden utnyttjas även om den initiala bedömningen var att det inte fanns betydande ekonomiska incitament att utnyttja förlängningsoptionen. Räntekostnader på leasingskulder presenteras som finansiella kostnader i resultaträkningen. Kassaflöden från leasingavtal klassificeras och presenteras enligt nedan: • Leasingskuldens amortering ingår i finansieringsverksamheten. • Räntebetalningar ingår i kassaflöde från den löpande verksamheten. • Betalningar för korttidsleasingavtal och betalningar för leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde och inte ingår i värderingen av leasingskulden presenteras i den löpande verksamheten. I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om leasingavtal.
| Fastigheter MSEK | Övrigt MSEK | Totalt MSEK | |
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Ingående balans 1 januari 2022 | 2 034 | 438 | 2 472 |
| Nya avtal | 205 | 84 | 289 |
| Avskrivningar | -397 | -129 | -526 |
| Omvärdering | 398 | 2 400 | 2 798 |
| Omräkningsdifferenser | 41 | 6 | 47 |
| Utgående balans 31 december 2022 | 2 281 | 401 | 2 682 |
| Ingående balans 1 januari 2023 | 2 281 | 401 | 2 682 |
| Nya avtal | 98 | 167 | 265 |
| Avskrivningar | -446 | -149 | -595 |
| Omvärdering | 208 | 4 | 212 |
| Omräkningsdifferenser | -9 | -1 | -10 |
| Utgående balans 31 december 2023 | 2 132 | 422 | 2 554 |
1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt.
| Koncernen MSEK | Koncernen MSEK | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Ingående balans leasingskulder 1 januari | 2 794 | 2 543 |
| varav långfristiga leasingskulder | 2 240 | 2 061 |
| varav kortfristiga leasingskulder | 554 | 482 |
| Nya avtal | 270 | 270 |
| Kostnadsförd ränta | 139 | 106 |
| Betalda leasingavgifter | -725 | -630 |
| Omvärdering | 215 | 414 |
| Omräkningsdifferenser | -18 | 91 |
| Utgående balans 31 december | 2 675 | 2 794 |
| varav långfristiga leasingskulder | 2 078 | 2 240 |
| varav kortfristiga leasingskulder | 597 | 554 |
1) Omvärdering avser framförallt förlängningar av befintliga kontrakt men även indexering och förtida avslut av kontrakt.
Av leasingskulderna uppgår odiskonterade leasingavgifter inom ett år till MSEK 863 (610) och inom intervallet ett till tre år från balansdagen till MSEK 1 163 (1 364) och MSEK 859 (980) senare än tre år från balansdagen. Leasingavgifter i perioder som omfattas av en förlängningsoption som inte har inkluderats i beräkningen av leasingskulden uppgår till MSEK 1 556 (1 423).Beloppet har beräknats utifrån en förlängningsperiod per avtal.
Utöver de leasingavtal som är redovisade per bokslutsdagen har koncernen tecknat avtal för hyra av två fastigheter, båda med preliminärt tillträde under fjärde kvartalet 2025. Avtalen löper under fem respektive 20 år och genererar ett totalt hyresåtagande om ungefär SEK 1,8 miljarder.
Resultat från leasingavtal som inte redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder
| Koncernen MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Kostnader för korttidsleasingavtal | 23 | 34 |
| Kostnader för leasingavtal för tillgångar av lågt värde | 8 | 8 |
| Summa | 31 | 42 |
Betalda leasingavgifter för leasingavtal som inte redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder uppgick till MSEK 31 (42) varmed koncernens totala betalda leasingavgifter uppgick till MSEK 756 (672). Kontrakterade åtaganden för korttidsleasingavtal uppgår den 31 december 2023 till MSEK 12 (10).
Nedan tabell visar resultat från leasingavtal för moderbolaget.
| 2023 | MSEK | 2022 | MSEK |
|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | Maskiner och inventarier | Byggnader och mark | |
| Kostnadsförda | 364 | 146 | 352 |
| varav variabla leasingavgifter | - | - | - |
| Kontrakterade leasingavgifter | |||
| Inom 1 år | 378 | 320 | 355 |
| 1 till 3 år | 836 | 81 | 840 |
| Senare än tre år | 775 | 1 | 870 |
| Summa kontrakterat | 1 989 | 402 | 2 065 |
Biologiska tillgångar, i form av skog, värderas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet baseras på värdering av utomstående oberoende värderare.
| Koncernen MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Växande skog | ||
| Redovisat värde 1 januari | 408 | 385 |
| Investeringar | - | - |
| Avyttringar | - | -37 |
| Förändring av verkligt värde | 23 | 70 |
| Avgår verkligt värde avverkning | -17 | -10 |
| Redovisat värde den 31 december | 414 | 408 |
| Varav anläggningstillgångar | 414 | 408 |
Den 31 december 2023 bestod de biologiska tillgångarna av cirka 375 000 m³ sk granskog, 784 000 m³ sk tall och 89 000 m³ sk lövskog. Tillväxten i skogen är cirka 37 000 m³ sk per år. Under året avverkades cirka 36 000 m³ sk skog, vilket hade ett verkligt värde i koncernen, efter avdrag för försäljningskostnader, på MSEK 17 på avverkningsdagen. Värderingen av skogen har gjorts av extern oberoende värderare. Skogsfastigheten har värderats enligt ortsprismetoden. Vid värderingen enligt ortsprismetoden har hänsyn inte tagits till miljöbelastningen till följd av att det finns ett skjutfält inom fastigheten. Korrigeringen för miljöbelastningen har därför gjorts genom minskning av verkligt värde med ett belopp motsvarande marknadsvärdet för ytan på skjutfältet (4 457 hektar) med avdrag för virkesvärdet. Avyttringen 2022 var hänförlig till ett dotterbolag till Saab AB som sålde en skogsfastighet till ett marknadspris om MSEK 54 till Kopparfors Skogar, ett dotterbolag ägt av Wallenberg Investments AB.
Koncernens intresseföretag och joint ventures innehas i operativt syfte, det vill säga är relaterade till verksamhet som bedrivs i affärsområdena eller inom venture portföljen och redovisas därför i rörelseresultatet. Aggregerat för Saabs intresseföretag uppgår årets nettoresultat till MSEK -1 284 (-186), övrigt totalresultat till MSEK -2 (31) vilket ger ett totalresultat om MSEK -1 286 (-155). För Saabs joint ventures uppgår årets nettoresultat till 0 (-10), övrigt total-resultat till MSEK 0 (0) vilket ger ett totalresultat om MSEK 0 (-10). Saabs redovisade andel i intresseföretags och joint ventures resultat uppgick till MSEK -685 (-97). Andelar i intresseföretag och joint ventures per den 31 december 2023 inkluderade goodwill med MSEK 20 (48). Nedan specificeras intresseföretagens och joint venture-företagens intäkter, resultat, tillgångar, skulder, eget kapital samt koncernens resultat- och kapital andel.
Intresseföretag är de företag över vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Joint ventures är företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet i ett intresseföretag och det gemensamma bestämmande inflytandet i ett joint venture uppstår redovisas andelar i intresseföretag och joint ventures enligt kapitalandels metoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet eller det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag och joint ventures
| Koncernen MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Redovisat värde 1 januari | 343 | 404 |
| Förvärv av intresseföretag och joint ventures | - | 4 |
| Avyttring av intresseföretag och joint ventures | -6 | - |
| Andel i intresseföretags och joint ventures resultat | -685 | -97 |
| Nyemission/kapitaltillskott | 55 | 25 |
| Justering mot fordran | 584 | 36 |
| Omräkningsdifferenser | -2 | 15 |
| Utdelningar | -36 | -44 |
| Redovisat värde 31 december | 253 | 343 |
1) Andel i intresseföretags och joint ventures resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresse- företag/joint ventures.
| 2023, MSEK | Land | Försäljningsintäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % 1) | Andel i intresseföretags och joint ventures resultat | Redovisat värde andel i intresseföretag och joint ventures |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | |||||||||
| FFV Services Private Limited | Indien | 45 | 18 | 91 | 16 | 75 | 49,0% | 9 | 37 |
| Taurus Systems GmbH | Tyskland | 317 | 1 | 174 | 141 | 33 | 33,0% | 0 | 11 |
| UMS Skeldar AG | Schweiz | 144 | -1 | 264 | 128 | 128 | 49,8% | -630 2) | 0 |
| Wah Nobel (Pvt) Ltd | Pakistan | 350 | 4 | 457 | 94 | 363 | 27,0% | 1 | 98 |
| Övriga intresseföretag, främst i venture- portföljen | 1 071 | -43 | 802 | 535 | 267 | - | -7 | 92 | |
| Summa intresseföretag | 1 927 | -1 284 | 1 652 | 914 | 738 | -627 | 238 | ||
| Avyttrade under 2023 | |||||||||
| Akaer Participacões S.A. | Brasilien | - | -58 3) | - | - | - | - | ||
| Joint ventures | |||||||||
| Järfälla-Veddesta Holdings AB | Sverige | 0 | 0 | 711 | 667 | 44 | 35,0% | 0 | 15 |
| Summa joint ventures | 0 | 0 | 711 | 667 | 44 | 0 | 15 | ||
| Summa | 1 927 | -1 284 | 2 363 | 1 581 | 782 | -685 | 253 |
1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.
2) Inkluderar nedskrivning om MSEK 436 av Saabs andel. Se även not 43 jämförelsestörande poster.
3) Inkluderar nedskrivning om MSEK 58 av Saabs andel. Se även not 43 jämförelsestörande poster.
| 2022, MSEK | Land | Försäljningsintäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % 1) | Andel i intresseföretags och joint ventures resultat | Redovisat värde andel i intresseföretag och joint ventures |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | |||||||||
| Akaer Participacões S.A. | Brasilien | 237 | -5 | 420 | 290 | 130 | 42,2% | -2 | 55 |
| FFV Services Private Limited | Indien | 43 | 15 | 141 | 11 | 130 | 49,0% | 7 | 64 |
| S.N. Technologies SA | Schweiz | 0 | 2 | 23 | 2 | 21 | 50,0% | 1 | 10 |
| Taurus Systems GmbH | Tyskland | 279 | 6 | 222 | 190 | 32 | 33,0% | 2 | 11 |
| UMS Skeldar AG | Schweiz | 96 | -239 | 448 | 448 | 0 | 47,0% | -113 | 0 |
| Wah Nobel (Pvt) Ltd | Pakistan | 344 | 27 | 440 | 93 | 347 | 27,0% | 7 | 94 |
| Övriga intresseföretag, främst i venture- portföljen | 1 063 | 8 | 725 | 450 | 275 | 4 | 4 | 94 | |
| Summa intresseföretag | 2 062 | -186 | 2 419 | 1 484 | 935 | -94 | 328 | ||
| Joint ventures | |||||||||
| Järfälla-Veddesta Holdings AB | Sverige | 0 | -10 | 720 | 677 | 43 | 35,0% | -3 | 15 |
| Summa joint ventures | 0 | -10 | 720 | 677 | 43 | -3 | 15 | ||
| Summa | 2 062 | -196 | 3 139 | 2 161 | 972 | -97 | 343 |
1) Den procentuella andelen av varje innehav representerar ägarandel av både kapital och röster.
| Moderbolaget MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 368 | 349 |
| Förvärv | - | 19 |
| Avyttringar | - | - |
| Nedskrivning | -294 1) | - |
| Utgående balans 31 december | 74 | 368 |
| Redovisat värde 31 december | 74 | 368 |
1) Avser UMS Skeldar AG och Akaer Participacões S.A.
Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i intresseföretag och joint venture-företag
| 2023 MSEK | Röst- och kapitalandel i procent | Redovisat värde |
|---|---|---|
| Intresseföretag | | |
| Kedtech Holding AB, 556945-3748, Stockholm | 23,0 | 0 |
| Skill Scandinavia AB, 556060-5478, Linköping | 33,0 | 2 |
| AVIA SATCOM Co Ltd, Thailand | 25,1 | 0 |
| UMS Skeldar A.G., CHE-113.226.140, Schweiz | 49,8 | 0 |
| Combient AB, 556985-1560, Järfälla | 24,9 | 35 |
| Joint ventures | | |
| Järfälla-Veddesta Holdings AB, 559025-4024, Linköping | 35,0 | 37 |
| Summa | | 74 |
Industrigruppen JAS AB likviderades under 2023.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
| MSEK | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Långfristiga fordringar på koncern företag | ||||
| Långfristiga fordringar på intresseföretag och joint ventures | ||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 1 januari | 91 | 91 | 539 | 397 |
| Förändring i reserv för förväntade kreditförluster | - | - | 24 | -7 |
| Realiserade förluster på fordringar | - | - | -630 | - |
| Reglerade fordringar | -1 | - | -27 | -10 |
| Tillkommande fordringar | - | - | 317 | 133 |
| Kursdifferenser | - | - | 15 | 26 |
| Utgående balans 31 december | 90 | 91 | 238 | 539 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 133 | 52 |
| Förvärv | 1 026 | 81 |
| Utgående balans 31 december | 1 159 | 133 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -17 | -17 |
| Utgående balans 31 december | -17 | -17 |
| Redovisat värde 31 december | 1 142 | 116 |
Förvärv 2023 avser AMEXCI AB, Helsing GmbH och Aegir Bidco B.V.
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag, räntebärande | 117 | 380 |
| Fordringar på joint ventures, räntebärande | 174 | 184 |
| Övriga räntebärande fordringar | 42 | - |
| Fordringar hänförliga till pensioner, räntebärande | 59 | 19 |
| Övriga ej räntebärande fordringar | 123 | 112 |
| Summa | 515 | 695 |
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag, räntebärande | 2 | 7 |
| Fordringar på intresseföretag, ej räntebärande | 2 | 63 |
| Fordringar på joint ventures, ej räntebärande | 18 | 19 |
| Förskott till leverantörer | 1 136 | 374 |
| Övriga räntebärande fordringar | 71 | 60 |
| Övriga ej räntebärande fordringar | 963 | 709 |
| Summa | 2 192 | 1 232 |
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Andra långfristiga fordringar | ||
| Räntebärande fordringar | 42 | - |
| Ej räntebärande fordringar | 17 | 16 |
| Summa | 59 | 16 |
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Positiva marknadsvärden avseende valutaterminer | 349 | 384 |
| Övriga ej räntebärande fordringar | 436 | 398 |
| Summa | 785 | 782 |
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 16 | 18 |
| Tillkommande fordringar | 78 | - |
| Reglerade fordringar | - | -2 |
| Nedskrivning | -35 | - |
| Utgående balans 31 december | 59 | 16 |
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdig ställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in-, först ut-metoden (FIFU) eller av vägt genomsnittsmetoden och inkluderar utgifter som har upp kommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffnings värdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader samt kostnader för att utforma produkter för enskilda kunder. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande .
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 9 626 | 7 277 |
| Varor under tillverkning | 6 130 | 5 512 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 1 030 | 1 406 |
| Summa | 16 786 | 14 195 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med MSEK 170 (116). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar uppgick till MSEK 215 (47).
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 5 196 | 3 699 |
| Varor under tillverkning | 3 946 | 3 490 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 848 | 1 213 |
| Förskott till leverantörer | 661 | 302 |
| Summa | 10 651 | 8 704 |
I kostnad för sålda varor för moderbolaget ingår nedskrivningar av varulager med MSEK 128 (88) och återföring av tidigare gjorda nedskrivningar med MSEK 199 (42).
Kundfordringar redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet vanligen redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende försvarsrelaterad verksamhet bedöms utifrån förväntade kreditförluster till följd av betalningsinställelse inom de kommande tolv månaderna. Denna bedömning sker individuellt per motpart. Bedömningen baseras primärt på motpartens kreditrisk efter hänsyn till erhållna säkerheter. Indata består framförallt av officiella kreditratingbetyg för motparter. Nedskrivningsbehov för kundfordringar och avtalstillgångar avseende civil verksamhet bedöms utifrån ett sannolikhetsvägt belopp avseende förväntade kreditförluster. Beräkningen baseras på en individuell bedömning av motpartens betalningsförmåga och på konstaterade kundförluster de senaste tio räkenskapsåren, utifrån vilket ett sämre scenario, basscenario och bättre scenario har beräknats. Basscenariot har beräknats utifrån snittet av konstaterade kundför luster under dessa tio år. Övriga två scenarion har beräknats utifrån historisk information samt även framåtblickande information såsom tro om framtiden och konjunkturprognos. Varje scenario har åsatts en sannolikhet där basscenariot är viktat till 70 procent (70) i beräkningen och övriga två scenarion till 15 procent (15) vardera. Slutligen utvärderas både för försvarsrelaterad och civil verksamhet om justeringar av beräknade reserver behöver göras för att återspegla kreditrisk som inte fångas av beräkningsmodeller. Denna utvärdering har resulterat i att koncernen har justerat förlustreserven hänförlig till civil verksamhet med MSEK 0 (10). Avtalstillgångar redovisade i balansräkningen hänförliga till ännu ej fakturerat arbete har i allt väsentligt samma riskkaraktäristika som redan fakturerat arbete för samma typ av kontrakt. Koncernen tillämpar därmed samma bedömning för förväntade kreditförluster i avtalstillgångar som för kundfordringar. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Kundfordringar skrivs bort när motparten inte längre bedöms ha någon åter betalningsförmåga vilket kan indikeras av erhållen slutavräkning vid likvidation av motparten eller annan information som gör att Saab bedömer att någon åter betalning inte längre är sannolik .
Koncernens utestående kundfordringar uppgick per 31 december 2023 till MSEK 7 244 (6 045) varav MSEK 6 319 (5 263) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Avtalstillgångar uppgick till MSEK 12 316 (9 911) varav MSEK 11 549 (9 069) var hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet. Den försvarsrelaterade försäljningen utgjorde 90 procent (89) av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. Koncernens fordringar finns främst inom EU som svarar för 61 procent (65) av totalbeloppet. I det fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN. Nedskrivningar för förväntade kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar uppgick per 31 december 2023 till MSEK 64 (80) vilket motsvarar 0,9 procent (1,3) av den totala kundfordringsstocken. Nedskrivningarna är i sin helhet hänförliga till kundfordringar. Av nedskrivningarna är MSEK 44 (51) hänförliga till försvarsrelaterad verksamhet och MSEK 20 (29) till civil verksamhet. Kundfordringarna i moderbolaget uppgick till MSEK 3 300 (2 291). Under året gjordes nedskrivningar med MSEK 1 (6). Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts med MSEK 6 (1).
| MSEK | Försvars- relaterad verksamhet | Civil verksamhet | Totalt |
|---|---|---|---|
| Nedskrivningar, 1 januari | -51 | -29 | -80 |
| Nedskrivningar för förväntade förluster | -2 | -1 | -3 |
| Återföring av tidigare nedskrivningar | 7 | 11 | 18 |
| Realiserade kreditförluster | 0 | 0 | 0 |
| Kursdifferenser | 2 | -1 | 1 |
| Nedskrivningar, 31 december | -44 | -20 | -64 |
| MSEK | Försvars- relaterad verksamhet | Civil verksamhet | Totalt |
|---|---|---|---|
| Nedskrivningar, 1 januari | -49 | -28 | -77 |
| Nedskrivningar för förväntade förluster | -8 | -1 | -9 |
| Återföring av tidigare nedskrivningar | 7 | 0 | 7 |
| Realiserade kreditförluster | 0 | 0 | 0 |
| Kursdifferenser | -1 | 0 | -1 |
| Nedskrivningar, 31 december | -51 | -29 | -80 |
| MSEK | Försvars- relaterad verksamhet | Civil verksamhet |
| :--------------------------------- | :--------------------------- | :--------------- |## Not 26. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 |
| Förutbetalda kostnader | 762 | 641 | 721 |
| Uppskjutna realiserade förluster på kassaflödessäkringar | - | - | 1 830 |
| Upplupna tjänsteintäkter | 194 | 136 | 46 |
| Övriga upplupna intäkter | 327 | 324 | 256 |
| Summa | 1 283 | 1 101 | 2 853 |
Förutbetalda kostnader avser bland annat pensionspremier, hyror, licenser och försäkringar.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| Kassa och bank | 1 629 | 1 619 |
| Bankdepositioner | 500 | 1 250 |
| Summa enligt rapporten över finansiell ställning | 2 129 | 2 869 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 2 129 | 2 869 |
Bankdepositioner utgörs av kortfristiga placeringar med en löptid på mindre än tre månader.
Koncernens outnyttjade kontokrediter uppgick vid årets slut till MSEK 88 (66). Beträffande koncernens övriga lånefaciliteter hänvisas till not 30 och not 35.
| 2022 | Försvars- relaterad verksamhet | Civil verksamhet | Totalt |
|---|---|---|---|
| MSEK | |||
| <30 dagar | 595 | 71 | 666 |
| 30 till 90 dagar | 311 | 49 | 360 |
| 91 till 180 dagar | 83 | 7 | 90 |
| >181 dagar | 237 | 11 | 248 |
| Förfallna kundfordringar | 1 226 | 138 | 1 364 |
| Ej förfallna kundfordringar | 4 037 | 644 | 4 681 |
| Totala kundfordringar | 5 263 | 782 | 6 045 |
| samhet | samhet | Totalt |
|---|---|---|
| <30 dagar | 720 | 84 |
| 30 till 90 dagar | 219 | 31 |
| 91 till 180 dagar | 63 | 34 |
| >181 dagar | 255 | 35 |
| Förfallna kundfordringar | 1 257 | 184 |
| Ej förfallna kundfordringar | 5 062 | 741 |
| Totala kundfordringar | 6 319 | 925 |
Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B. Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom att aktier i serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier i serie B berättigar till en röst per aktie. Aktiernas kvotvärde är SEK 16.
| Antal aktier | Andel aktier, % | Andel röster, % | |
|---|---|---|---|
| Aktier serie A | 2 383 903 | 1,8% | 15,4% |
| Aktier serie B | 130 863 412 | 98,2% | 84,6% |
| Summa | 133 247 315 | 100,0% | 100,0% |
| Antal aktier | Andel aktier, % | Andel röster, % | |
|---|---|---|---|
| Aktier serie A | 2 383 903 | 1,8% | 15,5% |
| Aktier serie B | 130 104 981 | 98,2% | 84,5% |
| Summa | 132 488 884 | 100,0% | 100,0% |
| Aktier serie A | Aktier serie B | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Antal utestående aktier 1 januari | 2 383 903 | 130 104 981 | 132 488 884 |
| Matchning och tilldelning i långsiktiga incitamentsprogram | 758 431 | 758 431 | |
| Antal utestående aktier 31 december | 2 383 903 | 130 863 412 | 133 247 315 |
Under 2023 har 758 431 aktier matchats eller tilldelats i Saabs långsiktiga incitamentsprogram. Överlåtna aktier motsvarar 0,6 procent av aktiekapitalet. Under året skedde inga återköp av aktier. I eget förvar finns efter årets matchning 2 598 532 aktier.
Utdelning till aktieägare under året motsvarade MSEK 703 (647), eller SEK 5,30 (4,90) per aktie.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 6 092 321 033 |
| Överkursfond | 5 557 130 127 |
| Årets resultat | 2 107 441 182 |
| Summa | 13 756 892 342 |
SEK disponeras enligt följande:
| SEK | |
|---|---|
| Till aktieägarna utdelas SEK 6,40 per aktie | 852 782 816 |
| Till överkursfond | 5 557 130 127 |
| Till nästa år balanseras | 7 346 979 399 |
| Summa | 13 756 892 342 |
Koncernens förvaltade kapital utgörs av eget kapital. Koncernens mål för förvaltningen av kapitalet är att möjliggöra en fortsatt god tillväxt av verksamheten samt att det ska finnas en beredskap att tillvarata affärsmöjligheter. Långsiktigt soliditetsmål uppgår till minst 30 procent.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omräkningsreserven innefattar valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i SEK.
Omräkningsreserven uppgår vid årets slut till MSEK 785 (1 192). Under 2023 omklassificerades MSEK 61 (0) från omräkningsreserven till resultaträkningen.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.
Avsättningar till reservfond har tidigare skett med minst 10 procent av årets resultat, till dess reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet i moderbolaget. Från och med 2006 är avsättningen frivillig och moderbolaget gör inga avsättningar till reservfonden.
Belopp överstigande kvotvärdet per aktie som inkommit i samband med företrädesemission. Beloppet finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter att eventuell vinstutdelning har lämnats. Balanserade vinstmedel utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| Långfristiga skulder | ||
| Obligationer och andra skuldebrev | 6 870 | 6 704 |
| Övriga räntebärande skulder | 45 | 45 |
| Summa | 6 915 | 6 749 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Obligationer och andra skuldebrev | 400 | 397 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 49 | 48 |
| Övriga räntebärande skulder | 4 | - |
| Summa | 453 | 445 |
| Summa räntebärande skulder | 7 368 | 7 194 |
Säkerheter för lånen är utställda med ett belopp om MSEK 0 (0). Av de långfristiga skulderna förfaller MSEK 3 549 (2 794) mellan ett och fem år från balansdagen och MSEK 3 366 (3 955) senare än fem år från balansdagen. De odiskonterade kassaflödena i intervallet mellan ett och tre år från balansdagen uppgår till MSEK 1 508 (1 271), MSEK 2 652 (1 834) mellan tre och fem år och MSEK 4 399 (5 885) senare än fem år från balansdagen. Räntekurvan per balansdagen har använts för att beräkna framtida kassaflöden från lån med rörlig ränta. Obligationer och andra skuldebrev består av Medium Term Note-lån (MTN). Jämförelseåret innehöll också Schuldschein-lån. För mer information om finansiell riskhantering hänvisas till not 35.
Verkligt värde på MTN-lån understiger bokfört värde med MSEK 203 (148). Utöver MTN-lån och Schuldschein-lån bedömer Saab att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kreditfaciliteter: Beviljad kredit | 88 | 66 |
| Kortfristig del av banklån: Outnyttjad del | -88 | -66 |
| Utnyttjat kreditbelopp | - | - |
| Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN) | 400 | 230 |
| Kreditfacilitet: Schuldschein (SSD) | - | 167 |
| Summa | 400 | 397 |
| Långfristiga skulder | ||
| Kreditfaciliteter: Beviljad kredit (revolverande kreditfacilitet) | 6 000 | 6 000 |
| Outnyttjad del av revolverande kreditfacilitet | -6 000 | -6 000 |
| Utnyttjat kreditbelopp | - | - |
| Kreditfacilitet: Medium Term Notes (MTN) | 6 870 | 6 704 |
| Kreditfacilitet: Schuldschein (SSD) | - | - |
| Summa | 6 870 | 6 704 |
| Summa obligationer och andra skuldebrev | 7 270 | 7 101 |
Saab har sedan 2009 ett Medium Term Note-program (MTN) för att kunna emittera långfristiga obligationer på kapitalmarknaden. 2018 utökades MTN-programmet till MSEK 10 000. Under året har nya obligationer med förfall 2028 emitterats till ett belopp om MSEK 1 250. Återköp uppgick till MSEK 686 och obligationer till ett värde om MSEK 230 har förfallit. Sammantaget innebär detta att nominellt belopp för utestående lån under MTN-programmet uppgår till MSEK 7 269 (6 935) med ett redovisat upplupet anskaffningsvärde om MSEK 7 270 (6 934). Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK 5 000 (5 000). Utfärdade företagscertifikat uppgår till MSEK 0 (0). I december 2015 undertecknades Schuldschein-lån till ett värde av MEUR 100, det sista kvarstående lånet om MEUR 15 förföll under året. Under september 2021 tecknade Saab två revolverande kreditfaciliteter till ett belopp om MSEK 4 000 med förfall 2026 och MSEK 2 000 med förfall 2023 med option på förlängning om ett plus ett år. Den sista optionen utnyttjades under året vilket innebar en förlängning till 2025. Inga faciliteter har utnyttjats under året.
Saabkoncernens ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser pensioner.# Redovisningsprinciper koncernen
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen.
Saab har ett tiotal olika typer av förmånsbaserade planer. Förmånsbestämda planer avser främst den svenska verksamheten där ITP2-planen svarar för 94 procent (93) av det totala åtagandet. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Merparten av åtagandet tryggas genom avsättning till en pensionsstiftelse. Nettoförpliktelsen per balansdagen beräknas som nettot av verkligt värde på stiftelsetillgångarna och nuvärdet av pensionsåtagandet. Diskonteringsräntan för nuvärdesberäkningen fastställs genom hänvisning till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på förstklassiga företagsobligationer, om sådan finns tillgänglig, som motsvarar pensionsförpliktelsen. I Sverige har fastställande av diskonteringsränta för detta syfte utgått från säkerställda svenska bostadsobligationer (AAA) med beaktning av durationen på samtliga kassaflöden. Beräkningen utförs av kvalificerade aktuarier med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. När ersättningsvillkoren i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen. Om beräknat åtagande per balansdagen avviker från det prognostiserade uppkommer aktuariella vinster eller förluster som redovisas direkt i övrigt totalresultat. Vid beräkning av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar används samma ränta som vid diskontering av pensionsåtagandet. Om pensionsförpliktelser är lägre än förvaltningstillgångar redovisas detta belopp som en tillgång. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas en skuld eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda pensionsplaner.
Den dominerande planen i Sverige är ITP-planen enligt kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen, omfattar personer födda 1978 och tidigare och är en förmånsbestämd plan medan ITP1-planen är avgiftsbestämd och omfattar personer födda 1979 och senare. Förmånsbestämda pensionsplaner i Saab i Sverige är tryggade antingen genom överföring av medel till egen pensionsstiftelse, genom skuldföring i balans räkningen eller genom finansiering genom försäkring i främst Alecta. Saabs pensionsstiftelse, som tryggar en del av ITP2-planen, hade ett stiftelsekapital per den 31 december 2023 på MSEK 8 802 (8 120) jämfört med ett åtagande på MSEK 10 152 (9 015) vid en beräkning enligt IAS 19, vilket innebär att konsolideringsgraden uppgick till 87 procent (90). För den del av förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familje pension som är tryggade genom en försäkring i Alecta gäller följande. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta saknar möjlighet att lämna sådan information som möjliggör för Saab att redovisa dessa åtaganden som en förmåns- bestämd plan varför de redovisas som en avgiftsbestämd plan. All nyintjänad pension tryggas genom stiftelselösningen. Inga tillkommande premier betalas därmed till Alecta. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent.
I USA har den förmånsbestämda pensionsplanen för vissa anställda terminerats under 2023. MSEK 200 har utbetalats från planen hänförligt till termineringen. Den återstående pensionsförpliktelsen är hänförlig till kompletterande tilläggsplan för personer i företagsledande befattning.
I Schweiz finns en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar samtliga anställda och där minimipensionen är fastställd i lag. Företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse för att säkra de anställdas ålders- och efterlevandepension och inbetalning sker årligen. Avsättning till pension sker både av arbetsgivare och av de anställda. Den anställde kan välja att få ut hela pensionen som ett engångsbelopp vid pensionering.
Övriga länders pensionsplaner uppgår ej till väsentliga belopp och redovisas därför nedan tillsammans med Sverige.
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser | ||||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 10 361 | 26 | 362 | 10 749 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångarna | -8 819 | -19 | -448 | -9 286 |
| Total nettoförpliktelse | 1 542 | 7 | -86 | 1 463 |
| Påverkan från tillgångstak | - | - | 27 | 27 |
| Redovisat värde nettoförpliktelse | 1 542 | 7 | -59 | 1 490 |
| Andel fonderat | 85% | 73% | 116% | |
| Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet | 17 | 0 | 14 |
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt) | 1 542 | 7 | - | 1 549 |
| Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt) | 323 | - | - | 323 |
| Långfristiga fordringar | - | - | 59 | 59 |
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser | ||||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 9 243 | 200 | 299 | 9 742 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångarna | -8 156 | -219 | -372 | -8 747 |
| Total nettoförpliktelse | 1 087 | -19 | -73 | 995 |
| Påverkan från tillgångstak | - | - | 73 | 73 |
| Redovisat värde nettoförpliktelse | 1 087 | -19 | - | 1 068 |
| Andel fonderat | 88% | 110% | 100% | 89% |
| Genomsnittlig duration på pensionsåtagandet | 16 | 17 | 13 |
Nettobeloppet samt särskild löneskatt redovisas i följande poster i rapporten över finansiell ställning
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Avsättningar för pensioner (exklusive särskild löneskatt) | 1 087 | - | - | 1 087 |
| Avsättningar för pensioner (hänförliga till särskild löneskatt) | 217 | - | - | 217 |
| Långfristiga fordringar | - | 19 | - | 19 |
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år | 149 | - | 8 | 157 |
| Regleringar | 7 | 19 | - | 26 |
| Räntekostnad netto | 36 | -1 | 0 | 35 |
| Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen | 192 | 18 | 8 | 218 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | 1 253 | |||
| Löneskatt | 298 | |||
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 1 769 |
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring innevarande år | 335 | 6 | 10 | 351 |
| Räntekostnad netto | 72 | - | - | 72 |
| Kostnad förmånsbestämda planer i resultaträkningen | 407 | 6 | 10 | 423 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | 989 | |||
| Löneskatt | 347 | |||
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 1 759 |
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar | - | 3 | -16 | -13 |
| Utbetalningar | -329 | -203 | 9 | -523 |
| Uttag | - | 205 | -2 | 203 |
| Total kassaflödespåverkan | -329 | 5 | -9 | -333 |
| Sverige | USA | Schweiz | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar | -1 | - | -8 | -9 |
| Utbetalningar | -309 | -49 | -16 | -374 |
| Uttag | - | 39 | 16 | 55 |
| Total kassaflödespåverkan | -310 | -10 | -8 | -328 |
Beräknade utbetalningar 2024 uppgår till cirka MSEK 387. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Aktuariell förlust hänförlig till pensioner uppgick under 2023 till netto MSEK 682 vilket förklaras av följande: Nettot av ändrade antaganden avseende diskonteringsränta och inflation har resulterat i en aktuariell förlust på MSEK 382. Detta är främst kopplat till den svenska delen av pensionsåtagandet där antagen diskonteringsränta har minskat med 50 punkter från 3,75% till 3,25% och inflationsantagandet har minskat med 25 punkter från 1,75% till 1,50% jämfört med årets ingång. Negativa erfarenhetsjusteringar har resulterat i en aktuariell förlust på MSEK 516 och förändrade demografiska antaganden resulterade i en aktuariell förlust på 99 MSEK. Aktuariell förlust hänförlig till särskild löneskatt uppgick till MSEK 140. Avkastningen på förvaltnings- tillgångarna gav en aktuariell vinst på MSEK 404. Påverkan från tillgångtak gav en aktuariell vinst om MSEK 51.# Förändringar av den i rapporten över finansiell ställning redovisade nettoförpliktelsen för förmånsbestämda planer
Koncernen MSEK
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 1 januari | 1 068 | 4 774 |
| Utbetalda ersättningar | -523 | -374 |
| Insättning till pensionsstiftelse och övriga fonderingar | -13 | -9 |
| Kostnad redovisad i resultaträkningen | 218 | 423 |
| Intäkt (-)/kostnad (+) redovisad i totalresultatet | 542 | -3 802 |
| Uttag från pensionsstiftelse | 203 | 55 |
| Reglering/omräkningsdifferens | -5 | 1 |
| Nettoförpliktelse för förmånsbestämda planer 31 december | 1 490 | 1 068 |
Koncernen MSEK
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Verkligt värde 1 januari | 9 742 | 13 729 |
| Intjänade förmåner under året | 157 | 351 |
| Räntekostnad | 358 | 204 |
| Pensionsutbetalningar | -523 | -374 |
| Nedsättningar | -22 | - |
| Regleringar | 26 | 0 |
| Aktuariell vinst (-)/förlust (+) | 997 | -4 252 |
| Omräkningsdifferens | 14 | 84 |
| Verkligt värde 31 december | 10 749 | 9 742 |
Koncernen MSEK
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Verkligt värde 1 januari | 8 674 | 8 955 |
| Finansiell intäkt | 323 | 132 |
| Uttag | -203 | -55 |
| Reglering | -21 | 0 |
| Insättningar | 13 | 9 |
| Aktuariell vinst (+)/förlust (-) | 404 | -382 |
| Aktuariell vinst (+) förlust (-) hänförlig till tillgångstak | 51 | -68 |
| Omräkningsdifferens | 18 | 83 |
| Verkligt värde 31 december | 9 259 | 8 674 |
Räntekostnad på pensionsförpliktelsen med avdrag av finansiell intäkt på förvaltningstillgångar klassificeras som finansiell kostnad. Övriga kostnader för pensioner fördelas per funktion i resultaträkningen i förhållande till hur lönekostnader belastar de olika funktionerna.
Koncernen
| Förändring av MSEK | Förändring åtagande |
|---|---|
| Diskonteringsränta | |
| 0,25% | -405 |
| -0,25% | 429 |
| Inflation | |
| 0,25% | 439 |
| -0,25% | -411 |
| Lön | |
| 0,25% | 81 |
| -0,25% | -67 |
| Livslängd 1 år | 371 |
Koncernen MSEK
| 2023 | 2022 | |
|---|---|---|
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 727 | -250 |
| Finansiell intäkt på förvaltningstillgångar | -323 | -132 |
| Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under året | 404 | -382 |
Pensionsstiftelsen förvaltas av en styrelse som sammanträder 4–5 gånger per år. Styrelsens uppgift är att:
Pensionsstiftelsen förvaltar allokering och investering av tillgångar med målsättning att över tiden öka konsolideringsnivån. För att uppnå önskad avkastning tas inom förvaltningen vissa accepterade risker. Placeringshorisonten är långsiktig och allokeringen syftar till att trygga en väl diversifierad portfölj. Stiftelsens placeringar är föremål för ett antal restriktioner och limiter. Dessa syftar till ett begränsa förluster i placeringarna. Treasury Operations följer förvaltningen löpande och rapporterar utfallet till styrelsens ordförande och placeringsrådet.
Koncernen
| Procent 2023 | varav noterade på aktiv marknad 2023 | Procent 2022 | varav noterade på aktiv marknad 2022 | |
|---|---|---|---|---|
| Räntebärande tillgångar | 24 | 100 | 25 | 100 |
| Aktierelaterade tillgångar | 26 | 100 | 26 | 100 |
| Alternativa investeringar | 17 | - | 17 | - |
| Fastigheter | 31 | - | 30 | - |
| Likvida medel | 2 | - | 2 | - |
| Totala tillgångar | 100 | 50 | 100 | 51 |
Koncernen
| Procent 2023 | Procent 2022 | Procent 2021 | Procent 2020 | Procent 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt) | |||||
| Diskonteringsränta den 31 december | 3,25 | 3,75 | 1,50 | 1,00 | 1,50 |
| Framtida löneökning | 2,50 | 2,75 | 3,25 | 2,50 | 2,75 |
| Framtida ökning av pensioner | 1,50 | 1,75 | 2,25 | 1,50 | 1,75 |
| Personalomsättning | 3,00 | 3,00 | 3,00 | 3,00 | 3,00 |
1) Avser Sverige då förmånsbestämda planer till all väsentlig del finns i Sverige.
Följande antaganden ligger till grund för värdering av Saabs pensionsskuld i den svenska delen av verksamheten:
Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från IAS 19 genom att:
Avsatta medel till pensioner enligt balansräkningen motsvarar kapitalvärdet av befintliga pensionsutfästelser med avdrag för medel som är tryggade i Saabs pensionsstiftelse.
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Pensionsförpliktelser ITP2 | 6 529 | 5 867 |
| Avdrag tryggade medel i pensionsstiftelse | -6 529 | -5 867 |
| Summa ITP2 i egen regi | - | - |
| Övriga pensioner | 85 | 93 |
| Övriga pensionsavsättningar | 123 | 116 |
| Summa | 208 | 209 |
| Härav kreditförsäkrat hos PRI Pensionsgaranti | 56 | 43 |
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Belopp hänförliga till pensionsförpliktelser ITP2 som förväntas utbetalas inom 12 månader | 267 | 247 |
Vissa av Saabs avtal med kunder innehåller krav på teknologi- och kompetensöverföring samt olika former av industriellt samarbete. Kostnaderna för detta ingår i projektets uppdragsutgifter och redovisas löpande som en kostnad i takt med dess färdigställandegrad. Utgifterna redovisas sedan mot denna avsättning vilket kan ske även efter leveransen av varor och tjänster enligt avtalet.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade ekonomiska fördelarna är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En avsättning för garantier redovisas normalt när de underliggande produkterna eller tjänsterna levereras och garantiperioden inleds om en tillförlitlig beräkning av avsättningen kan göras. Avsättningen baseras på historiska data om garantier för produkterna eller likvärdiga produkter och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när en utförlig och formell omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelseförluster.
Avsättning för ersättningar vid uppsägning av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten, exempelvis när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning samt tiden för planens genomförande.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöpolicy och tillämpliga legala krav, sker löpande utvärderingar av Saabs åtagande för återställande av förorenad mark. Framtida förväntade utbetalningar diskonteras till nuvärde och redovisas som rörelsekostnad och som avsättning. Avsättning för miljöåtaganden ingår i övriga avsättningar enligt nedan.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Avsättningar som är långfristiga skulder | ||
| Tillkommande kostnader för industriellt samarbete | 1 383 | 1 310 |
| Förlustkontrakt | 327 | 310 |
| Garantier | 71 | 51 |
| Utgifter för omstruktureringsåtgärder | 2 | 1 |
| Övrigt | 1 105 | 894 |
| Summa | 2 888 | 2 566 |
| Avsättningar som är kortfristiga skulder | ||
| Tillkommande kostnader för industriellt samarbete | 1 | 10 |
| Förlustkontrakt | 424 | 556 |
| Garantier | 242 | 229 |
| Utgifter för omstruktureringsåtgärder | 16 | 33 |
| Övrigt | 192 | 207 |
| Summa | 875 | 1 035 |
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Tillkommande kostnader för industriellt samarbete | 1 448 | 1 387 |
| Förlustkontrakt | 312 | 430 |
| Garantier | 199 | 172 |
| Utgifter för omstruktureringsåtgärder | 14 | 31 |
| Övrigt | 496 | 475 |
| Summa | 2 469 | 2 495 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2023 | 1 320 | 1 387 |
| Avsättningar som gjorts under året | 248 | 248 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -178 | -187 |
| Outnyttjade belopp som har återförts | -6 | - |
| Utgående balans 31 december 2023 | 1 384 | 1 448 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2023 | 866 | 430 |
| Avsättningar som gjorts under året | 377 | 68 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -423 | -102 |
| Outnyttjade belopp som har återförts | -9 | - |
| Omklassificering | -56 | -84 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | -4 | - |
| Utgående balans 31 december 2023 | 751 | 312 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2023 | 280 | 172 |
| Avsättningar som gjorts under året | 140 | 94 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -94 | -66 |
| Outnyttjade belopp som har återförts | -8 | -1 |
| Omklassificering | -1 | - |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | -4 | - |
| Utgående balans 31 december 2023 | 313 | 199 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2023 | 34 | 31 |
| Avsättningar som gjorts under året | 22 | 19 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -39 | -37 |
| Outnyttjade belopp som har återförts | - | - |
| Omklassificering | 1 | 1 |
| Utgående balans 31 december 2023 | 18 | 14 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2023 | 1 101 | 475 |
| Avsättningar som gjorts under året | 133 | 105 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -206 | -173 |
| Outnyttjade belopp som har återförts | -43 | -39 |
| Omklassificering | 317 | 128 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | -5 | - |
| Utgående balans 31 december 2023 | 1 297 | 496 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2023 | 3 601 | 2 495 |
| Avsättningar som gjorts under året | 920 | 534 |
| Belopp som tagits i anspråk under året | -940 | -565 |
| Outnyttjade belopp som har återförts | -66 | -40 |
| Omklassificering | 261 | 45 |
| Omräkningsdifferenser och övrigt | -13 | - |
| Utgående balans 31 december 2023 | 3 763 | 2 469 |
Avsättning för tillkommande kostnader för industriellt samarbete avser utgifter för att uppfylla framtida åtaganden om industriellt samarbete i enlighet med dessa avtal. Utgifterna bedöms utfalla under projektens löptid men även efter att leverans av varor och tjänster enligt avtalen har skett och då i enlighet med avtalet och regelverket för industriellt samarbete.
Strukturkostnader avser i huvudsak utgifter för resursanpassning och omställning.
Avsättningar för förlustkontrakt på balansdagen avser vissa militära projekt samt projekt inom kommersiellt flyg. Avsättningarna utnyttjas i takt med projektens färdigställande.
Övriga avsättningar avser främst avsättningar för kvarvarande utgifter i projekt, miljöåtagande, tvister och rättsliga processer, leasingrelaterade avsättningar samt royalty. Vid utgången av 2023 uppgick avsättningen avseende tvister och rättsliga processer till MSEK 178. Tvisterna är främst hänförliga till leveranser i både pågående och avslutade projekt. På grund av förhandlingsläget i de rättsliga processerna kan inte alla uppgifter enligt upplysningskraven i IAS37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar lämnas. Någon avsättning för ansvarsrisker relaterade till produktion av civila flygplan eller produktion av delkomponenter till civila flygplan har inte redovisats.
| Koncernen MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Personalrelaterade skulder | 40 | 41 |
| Övrigt | 170 | 49 |
| Summa | 210 | 90 |
| Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen | 42 | 40 |
| Övriga kortfristiga skulder | 334 | 529 |
| Mervärdesskatt | 334 | 529 |
| Personalens källskatt | 382 | 286 |
| Skulder till minoritetsägare | - | - |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 11 | 3 |
| Övrigt | 356 | 279 |
| Summa | 1 083 | 1 097 |
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Mervärdesskatt | 233 | 160 |
| Personalens källskatt | 240 | 166 |
| Negativa marknadsvärden på finansiella instrument | 20 | 139 |
| Negativa marknadsvärden på valutaterminer | 766 | 601 |
| Övrigt | 47 | 167 |
| Summa | 1 306 | 1 233 |
| Varav skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen | 8 | 7 |
Saab bedömer att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.
| Koncernen MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| Upplupna kostnader | ||||
| Upplupna projektkostnader | 2 850 | 2 725 | 2 289 | 2 349 |
| Semesterskuld | 1 604 | 1 451 | 985 | 889 |
| Sociala avgifter | 1 213 | 968 | 919 | 754 |
| Ej ankomna fakturor | 702 | 745 | 454 | 450 |
| Personalskulder | 522 | 455 | 243 | 206 |
| Övrigt | 214 | 216 | 81 | 109 |
| Summa upplupna kostnader | 7 105 | 6 560 | 4 971 | 4 757 |
| Förutbetalda intäkter | ||||
| Uppskjutna realiserade vinster på kassaflödessäkringar | - | - | 1 717 | 1 441 |
| Statliga bidrag | 246 | 137 | 209 | 125 |
| Övrigt | 664 | 519 | 227 | 99 |
| Summa förutbetalda intäkter | 910 | 656 | 2 153 | 1 665 |
| Summa | 8 015 | 7 216 | 7 124 | 6 422 |
Saab bedömer att det inte är någon väsentlig skillnad mellan bokfört och verkligt värde.
Saabs finansiella tillgångar, skulder samt kontraktuella åtaganden ger upphov till finansiella risker. Group Treasury ansvarar för att identifiera och hantera de finansiella riskerna med diverse olika finansiella instrument i syfte att reducera eventuell påverkan på koncernens resultat, konkurrenskraft och finansiella flexibilitet. Styrelsen i Saab har fastställt en Group Treasury Policy som övergripande beskriver hanteringen av de finansiella riskerna och hur verksamheten inom Treasury ska bedrivas. De finansiella riskerna är definierade som:
För att hantera de finansiella riskerna har Group Treasury tilldelats riskmandat vilka dagligen rapporteras enligt definerade riskmått.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Detta gäller för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen eller egetkapitalinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat, där verkligt värde exklusive transaktionskostnader utgör anskaffningsvärde. Redovisning sker därefter till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar och skulder fastställs till marknadskurser. Saab tillämpar därutöver olika värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som omsätts på en inaktiv marknad eller är onoterade innehav. Dessa värderingsmetoder tar utgångspunkt i värdering av likvärdiga instrument, diskonterade kassaflöden eller vedertagna värderingsmodeller såsom Garman- Kohlhagens. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Koncernens finansiella tillgångar och skulder klassificeras enligt nedan angivna kategorier, vilka avgör hur respektive post värderas.
Finansiella tillgångar och skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde:
Finansiella tillgångar i denna kategori avser tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden som utgörs av kapitalbelopp och ränta, såsom likvida medel, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och avtalstillgångar. Ränteintäkter redovisas som finansiella ränteintäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultatet tillsammans med valutakurseffekter. Finansiella skulder i denna kategori omfattar räntebärande skulder, leverantörsskulder och övriga skulder vilka initialt redovisas till verkligt värde vilket motsvaras av erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden.# Finansiella instrument
Finansiella tillgångar som är skuldinstrument i denna kategori avser tillgångar som resulterar i betalningar som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte uppnås både genom att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I 153 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER Års- och hållbarhets- redovisning 2023 Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Bolagsstyrning Finansiella rapporter Finansiell översikt Saabs aktie Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information efterföljande redovisning värderas dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektivränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutaomräkningsvinster- och förluster, vilka redovisas i resultaträkningen. Då tillgången tas bort från balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster till resultaträkningen. Utöver skuldinstrument kan egetkapitalinstrument som inte innehas för handel klassificeras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Orealiserade och realiserade vinster eller förluster, inklusive avyttringsresultat men exklusive utdelningsintäkter redovisas i OCI för sådana instrument. Koncernen har för närvarande inga finansiella tillgångar som obligatoriskt klassificeras i denna kategori men två egetkapitalinvesteringar har klasssificerats i kategorin. Derivat som designerats som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Vinst eller förlust för tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i resultaträkningen i den period vinsten eller förlusten uppkommer. Derivat klassificerade som säkringsinstrument i en redovisningsmässig kassaflödessäkring redovisas i övrigt totalresultat avseende den del som avser effektiv säkring. Eget kapitalinstrument som aktier och andelar värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redo visade i resultat räkningen förutom de som har klassificerats som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Skulder avseende villkorade tilläggsköpeskillningar redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.
Nedskrivningsbehov avseende finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen eller är egetkapitalinstrument prövas vid varje bokslutsdatum utifrån en modell baserat på förväntade kreditförluster. Förluster för nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Bortbokning från balansräkningen sker när det inte längre föreligger rimlig förväntan att erhålla betalning. Se även not 25 och 23.
För att täcka koncernens risker avseende förändringar i valutakurser och exponering mot räntor används derivat instrument utgörande av valutaterminskontrakt, optioner och swappar. Dessa derivat värderas till verkligt värde initialt och vid varje efterföljande omvärdering, det vill säga vid varje rapporteringstillfälle. Förändringar i verkligt värde för derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas direkt i resultaträkningen. Om underliggande säkrade poster avser rörelserelaterade fordringar eller skulder redovisas resultateffekten i rörelseresultatet medan motsvarande resultateffekt avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Koncernen tillämpar säkringsredovisning för kassaflödessäkringar enligt nedan.
De valutaterminskontrakt (säkringsinstrument) som främst har ingåtts i syfte att säkra framtida in- och utbetalningar mot valutarisker och som har klassificerats som kassaflödessäkringar (avser i huvudsak kontrakterade försäljningsvolymer) redovisas i rapporten över finansiell ställning till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital till dess att det säkrade flödet träffar rörelseresultatet, varvid säkrings instrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som kommer att aktiveras i rapporten över finansiell ställning, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i rapporten över finansiell ställning. Om den säkrade posten utgör en icke finansiell tillgång eller skuld inkluderas upplösningen i det ursprungliga anskaffningsvärdet. Om den säkrade posten utgör en finansiell tillgång eller skuld, upplöses säkringsreserven successivt i resultaträkningen i samma takt som den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas, löses in eller företaget på annat sätt avbryter säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen har inträffat men den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår det redovisade ackumulerade resultatet i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade resultat omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om derivatinstrument. Koncernen är potentiellt exponerad mot referensräntereformen genom utgivna obligationer, derivat och räntebärande värdepapper med STIBOR som basränta. Koncernen har inga betydande exponeringar mot andra basräntor. Det nominella beloppet för ränteswappar, som är designerade som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar, uppgår till MSEK 3 900 och MTN-lån med STIBOR som basränta uppgår till MSEK 6 219. STIBOR-denominerade räntebärande värdepapper i placeringsportföljen uppgick till MSEK 3 758 vid årets slut. Förändringsklausuler är ännu inte på plats för dessa finansiella instrument. Saab följer noga utvecklingen att skapa förändringsklausuler från arbetsgrupper och marknadsaktörer och kommer att vidta åtgärder när så är möjligt.
154 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER Års- och hållbarhets- redovisning 2023 Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Bolagsstyrning Finansiella rapporter Finansiell översikt Saabs aktie Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information
De finansiella tillgångarna inom koncernen består främst av likvida medel, kund fordringar, aktier, lånefordringar, obligationsfordringar, derivatinstrument med positiva marknadsvärden samt vissa upplupna intäkter och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivatinstrument med negativa marknadsvärden samt vissa upplupna kostnader och övriga skulder. Följande tabell visar klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder.
| Bokfört värde MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | ||
| Värderat till upplupet anskaffningsvärde 4) : | ||
| Kundfordringar, avtalstillgångar och övriga fordringar | 21 144 | 17 295 |
| Likvida medel | 2 129 | 2 869 |
| Långfristiga fordringar | 456 | 676 |
| Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3) : | ||
| Kortfristiga placeringar | 11 340 | 9 988 |
| Derivat avseende handel | 81 | 75 |
| Finansiella placeringar | 223 | 66 |
| Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat 3) : | ||
| Derivat som säkringsredovisas | 1 575 | 1 760 |
| Egetkapitalinstrument valda att klassificeras som redovisade till verkligt värde via övrigt total resultat | 879 | 52 |
| Summa finansiella tillgångar | 37 827 | 32 781 |
| Finansiella skulder | ||
| Värderat till upplupet anskaffningsvärde: | ||
| Räntebärande skulder | 10 043 | 9 988 |
| Övriga skulder | 12 426 | 10 740 |
| Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 3) : | ||
| Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling | 123 | - |
| Derivat avseende handel | 8 | 21 |
| Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat 3) : | ||
| Derivat som säkringsredovisas | 1 103 | 1 643 |
| Summa finansiella skulder | 23 703 | 22 392 |
2) 1) 4)
1) Verkligt värde 9 840 9 840
2) Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden redovisas som skulder. Derivat med legal kvittningsrätt uppgår till MSEK 964 (917).
3) Påverkan av kreditrisk för dessa instrument bedöms som låg mot bakgrund av limiter i befintlig placeringspolicy.
4) Redovisat värde bedöms i allt väsentligt överensstämma med verkligt värde.
Värdering av finansiella instrument till verkligt värde delas in i följande tre värderingsnivåer:
Enligt noterade (ojusterade) priser på en aktiv marknad på balansdagen:
* Obligationer och räntebärande värdepapper
* Elderivat
* Ränteterminer
Enligt vedertagna värderingsmodeller baserade på observerade marknadsdata från Refinitiv Datascope:
* Valutaterminer: Framtida betalningsflöden i respektive valuta diskonteras med rådande marknadsräntor till värderingsdagen och värderas i SEK till balansdags kurser.
* Valutaoptioner: Garman-Kohlhagens optionsprissättningsmodell används för marknadsvärdering av samtliga optioner.
* Ränteswappar och cross currency basis–swappar: De framtida rörliga räntorna beräknas med hjälp av gällande forwardräntor. Dessa implicita räntebetalningar diskonteras till värderingsdag med rådande marknadsräntor.# Ränteswappens marknadsvärde erhålls genom att det diskonterade nuvärdet av de rörliga ränte betalningarna ställs mot det diskonterade nuvärdet av de fasta ränte betalningarna.
Enligt vedertagna principer exempelvis för riskkapitalföretag:
Per den 31 december 2023 hade koncernen följande finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde:
| MSEK | 2023 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
|---|---|---|---|---|
| Obligationer och räntebärande värdepapper | 11 340 | 11 340 | - | - |
| Valutaterminer | 1 374 | - | 1 374 | - |
| Valutaoptioner | 41 | - | 41 | - |
| Ränteswappar | 240 | - | 240 | - |
| Elderivat | 1 | 1 | - | - |
| Aktier och andelar | 1 102 | - | - | 1 102 |
| Summa | 14 098 | 11 341 | 1 655 | 1 102 |
| MSEK | 2023 | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 |
|---|---|---|---|---|
| Valutaterminer | 1 080 | - | 1 080 | - |
| Ränteswappar | 19 | - | 19 | - |
| Elderivat | 12 | 12 | - | - |
| Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling | 123 | - | - | 123 |
| Summa | 1 234 | 12 | 1 099 | 123 |
Rörelser i koncernens finansiella instrument nivå 3 var enligt följande:
| MSEK | Onoterade aktier och andelar | Skuld avseende villkorad tilläggsköpeskilling |
|---|---|---|
| Ingående balans, 1 januari | 118 | - |
| Förvärv | 1 026 | 133 |
| Orealiserade värdeförändringar redovisade i resultatet | -3 | - |
| Orealiserade värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat | -39 | - |
| Valutaomvärdering | - | -10 |
| Utgående balans, 31 december | 1 102 | 123 |
Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar resultatet eller nettotillgångarna negativt. Under 2023 utgjorde Saabs försäljning till länder utanför Sverige 58 procent (58) av omsättningen. Eftersom en stor del av produktionen sker i Sverige med kostnaderna denominerade i SEK medför detta att Saab har stor nettoexponering mot utländska valutor. De dominerande kontraktsvalutorna i orderstocken är USD, EUR och GBP.
Transaktionsexponering inom orderstocken säkras med valutaderivat (främst med valutaswappar och forwards) vilket innebär att förändringar i växelkurser inte påverkar koncernens framtida resultat avseende den aktuella orderstocken. Säkringar görs normalt för varje specifikt kontrakt och den genomsnittliga terminskursen används därefter som kontraktets kurs för vinstavräkning. Transaktionsexponering från kommersiella kontrakt med optionsklausuler och ramavtal med hög prognostiserad sannolikhet, säkras till viss utsträckning enligt separat uppsatta instruktioner. Nedskrivningsprövning av icke valutasäkrade förlustkontrakt i utländsk valuta baseras på värdering av framtida kassaflöden till avistakurs. Dessa kontrakt avser främst förväntade beställningar inom långa civila flygplansprogram i USD.
Ramavtal innehåller både transaktions- och ekonomisk exponering. För de derivat som avser att säkra transaktionsexponeringen tillämpas säkringsredovisning. Säkringen är effektiv när säkringsförhållandet ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att kriterierna för effektivitet fortfarande är uppfyllda. De faktorer som undersöks för att säkerställa effektiviteten är valuta, tidpunkt för betalningsflöden samt belopp. Om flödet genererat av säkringsinstrumentet matchar flödet från den säkrade posten i valuta, tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv. Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten och/eller flödets belopp ändras. Då delar av portföljen löper under lång tid skulle effekter från terminspunkter också kunna innebära en källa till ineffektivitet. Säkringsförhållanden är uppsatta så att justering för detta sker löpande för att undvika denna effekt.
Nettomarknadsvärdet på befintliga säkringar avseende orderstock och ramavtal uppgick till MSEK 262 (-415). Valutakänsligheten, det vill säga effekten av en växelkursförändring på +/– 10 procent, skulle påverka marknadsvärdet på derivaten per 2023-12-31 med +/– MSEK 1 740 (510). Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som påverkat årets resultat uppgår till MSEK 0 (-9).
I tabellen nedan visas kassaflöden för de derivat som kassaflödessäkras uttryckta i miljoner i lokal valuta.
| EUR | GBP | USD | |
|---|---|---|---|
| Utflöde Inflöde Netto | Utflöde Inflöde Netto | Utflöde Inflöde Netto | |
| 2024 | -273 438 165 | -176 82 -94 | -763 1 576 813 |
| 2025 | -146 190 44 | -67 20 -47 | -176 794 618 |
| 2026 | -80 115 35 | -17 7 -10 | -33 240 207 |
| 2027 | -32 124 92 | - | -5 4 -1 |
| 2028 | -1 6 5 | - | - |
| 2029 och framåt | - | - | - |
| Summa flöden 2023 | -532 873 341 | -260 112 -148 | -977 2 614 1 637 |
| Summa flöden 2022 | -340 521 181 | -280 89 -191 | -1 065 1 648 583 |
Transaktionsexponering kan också uppstå som en förhandsexponering när offerter lämnas i fast pris med exponering i utländsk valuta. Denna risk hanteras vanligtvis i en separat portfölj, offertförsäkringsportföljen. Nedanstående tabell visar utestående nominella nettosäkringar för de största valutorna inom offertportföljen vid årsskiftet.
| Terminer | Optioner | Summa säkring | |
|---|---|---|---|
| Miljoner | 2023 2022 | 2023 2022 | 2023 2022 |
| USD | -162 -83 | -75 -55 | -237 -138 |
| EUR | -39 -27 | -10 - | -49 -27 |
| GBP | -27 -1 | -10 - | -37 -1 |
1) Innehåller även sålda köp- och säljoptioner.
2) Avser nettot av köpta köp- och säljoptioner.
Offertförsäkringsportföljens externa säkringar ställs i relation till benchmark för att allokera VaR. Benchmark motsvaras av den externa säkring som helt skulle eliminera den valutariskrisk en offert ger upphov till ställd i relation till sannolikheten för att affärskontraktet erhålls. Om dessa två överensstämmer kommer offertförsäkringsportföljen enligt definition vara riskneutral, det vill säga dess VaR-mått uppgår då till noll. Under 2023 allokerades MSEK 35 uttryckt som VaR till offertförsäkringsportföljen och vid årets slut uppgick VaR till MSEK 5,3 (16,5). Säkringsredovisning tillämpas inte på portföljens säkringar varvid koncernens resultat påverkas av omfattningen av offerter samt kursutvecklingen i underliggande valutapar. Portföljens påverkan på koncernens resultat 2023 uppgick till MSEK 156 (9).
Totalresultatet påverkas när de utländska koncernföretagens resultat och netto tillgångar omräknas till SEK. Värdet av nettotillgångar utsatta för omräknings exponering uppgick vid årsskiftet till MSEK 7 345 (7 977), se följande tabell.
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
|---|---|---|
| USD | 2 807 | 3 405 |
| EUR | 1 196 | 1 065 |
| AUD | 1 087 | 1 089 |
| ZAR | 611 | 686 |
| GBP | 493 | 341 |
| DKK | 296 | 282 |
| BRL | 212 | 243 |
| Andra valutor | 643 | 866 |
| Summa | 7 345 | 7 977 |
Effekten på nettotillgångarna per 2023-12-31 av en växelkursförändring på +/– 10 procent skulle bli en värdeförändring motsvarande MSEK 735 (798). Valutarisken på grund av omräkningseffekter på de utländska koncernföretagens nettotillgångar kurssäkras inte.
Koncernens totala utestående valutaderivat avseende samtliga valutarisker framgår av nedanstående tabell.
| Valutaderivat | Verkligt värde 2023 | Verkligt värde 2022 | |
|---|---|---|---|
| Miljoner | Valuta | Lokal valuta | Tillgång SEK |
| Löptid upp till 1 år | |||
| EUR | -126 | 130 | 101 |
| GBP | 69 | 152 | 29 |
| USD | -1 176 | 507 | 633 |
| Other | 72 | 38 | 34 |
| Summa | 861 | 801 | |
| Löptid 1 till 3 år | |||
| EUR | -115 | 73 | 105 |
| GBP | 61 | 37 | 6 |
| USD | -826 | 355 | 144 |
| Other | 49 | 9 | 40 |
| Summa | 514 | 264 | |
| Löptid 3 till 5 år | |||
| EUR | -61 | 30 | 6 |
| GBP | -1 | 0 | 0 |
| USD | 1 | 3 | 5 |
| Other | 7 | 4 | 3 |
| Summa | 40 | 15 | |
| Löptid över 5 år | |||
| EUR | - | - | - |
| GBP | - | - | - |
| USD | - | - | - |
| Summa | - | - | |
| Valutaderivat, totalt | 1 415 | 1 080 |
1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK 701 (-196).
| Valutaderivat | Verkligt värde 2023 | Verkligt värde 2022 | |
|---|---|---|---|
| Miljoner | Valuta | Lokal valuta | Tillgång SEK |
| EUR | -57 | 453 | 314 |
| GBP | 24 | 210 | 80 |
| USD | -831 | 944 | 1 216 |
| Other | 139 | 81 | 58 |
| Valutaderivat, totalt moderbolaget | 1 746 | 1 691 |
För att minimera risken för att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet upprätthåller företaget ständigt likvida tillgångar och kortsiktiga placeringar, justerat för lån med förfallodag inom 12 månader, till ett värde motsvarande minst MSEK 5 000. I det fall det riskvägda beloppet av utestående garantier eller 10 procent av omsättningen överstiger MSEK 5 000, så skall likvida tillgångar och kortfristiga placeringar överstiga det högsta beloppet därav.
Saab diversifierar finansieringskällor och löptider för att reducera risken för att inte kunna hitta fördelaktiga marknadsförutsättningar för att anskaffa nya lån eller refinansiera befintliga. För att möta finansieringsbehov från projekt med lång löptid ska låneportföljens genomsnittliga kapitalbindning inte understiga 24 månader.Per den 31 december 2023 uppgick denna till 61 månader (65). För löptidsanalys avseende koncernens finansiella skulder, se tabeller för respektive derivattyp i denna not samt information om räntebärande skulder i not 29. Saab har två revolverande kreditfaciliteter på MSEK 2 000 med förfall 2025 och MSEK 4 000 med förfall 2026, med nio deltagande banker. Saab har också ett certifikatprogram med en låneram motsvarande MSEK 5 000 (5 000) och ett Medium Term Note-program (MTN) på MSEK 10 000 (10 000). Per den 31 december 2023 hade företagscertifikat för MSEK 0 (0) och MTN–lån för MSEK 7 269 (6 935) emitterats. Inga finansiella kovenanter föreligger i några av Saabs kreditfaciliteter.
| Till- gängligt | MSEK | Ram | Utnyttjat |
|---|---|---|---|
| Revolverande kreditfacilitet (förfall 2025) | 2 000 | - | 2 000 |
| Revolverande kreditfacilitet (förfall 2026) | 4 000 | - | 4 000 |
| Checkräkning (förfallotidpunkt 2024) | 88 | - | 88 |
| Summa bekräftade kreditfaciliteter | 6 088 | - | 6 088 |
| Företagscertifikat | 5 000 | - | 5 000 |
| Medium Term Notes (MTN) | 10 000 | 7 269 | 2 731 |
| Summa kapitalmarknadsprogram | 15 000 | 7 269 | 7 731 |
Med ränterisk avses risken att Saab påverkas negativt av förändringar i ränteläget.
En portfölj av lån utgivna på kapitalmarknaden. Räntederivat används för att hantera ränterisken och den genomsnittliga durationen ska ligga inom intervallet 12-48 månader (12-48). Vid årsskiftet var låneportföljens duration 41 månader (38).
I redovisningen tillämpas kassaflödessäkring. Effektiviteten på en säkring utvärderas när ett säkringsförhållande ingås och utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kravet. De faktorer som utvärderas för att säkerställa effektiviteten är tidpunkt för betalningsflöden och belopp på räntebetalningar samt det nominella värdet på säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Om det nominella värdet på säkringsinstrumentet inte överstiger det nominella värdet på den säkrade posten och flöden genererade av säkringsinstrumentet inte överstiger flöden från den säkrade posten i tid och belopp anses säkringsrelationen vara effektiv. Under löptiden redovisas värdeförändringar på effektiva säkringar i övrigt totalresultat och särredovisas i säkringsreserven i eget kapital. Värdeförändringen redovisas i finansnettot när den överförs till resultaträkningen. Värdeförändringar på ineffektiva säkringar redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgår till MSEK 2 (1). Referensräntereformen skulle kunna påverka effektiviteten i säkringsrelationer i framtiden. En förändring av marknadsräntor med +/- 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella kostnader med cirka +/- 0 MSEK (-0,10) och övrigt totalresultat med +/-190 MSEK (190) utifrån låneportfölj per 2023-12-31.
| MSEK (Nom) | Förfall | Räntebindning | Varav effekt av ingångna derivat | Kapitalbindning |
|---|---|---|---|---|
| 1 år | 1 933 | - | -4 286 | 400 |
| 2 år | 886 | 886 | 114 | - |
| 3 år | 600 | 600 | 1 250 | - |
| 4 år | 100 | 100 | 300 | - |
| 5 år och framåt | 3 750 | 2 700 | 5 205 | - |
| Summa | 7 269 | - | - | 7 269 |
Placeringsportföljen investerar i räntebärande värdepapper. Räntederivat används för att hantera ränterisken och den genomsnittliga durationen ska ligga i intervallet 3–24 månader (3–24). Vid årsskiftet var durationen 4 månader (7). Förändringar i räntan påverkar Saabs finansnetto. En höjning av marknadsräntor med 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter negativt med 50 MSEK (70). Motsvarande minskning av marknadsräntor på 1,00 procentenheter skulle påverka finansiella intäkter positivt med 50 MSEK (70) baserat på investeringsportföljen per 2023-12-31.
| MSEK (Nom) | Förfall | Räntebindning | Kapitalbindning |
|---|---|---|---|
| 1 år | 11 139 | 9 667 | - |
| 2 år | 945 | 1 665 | - |
| 3 år | 100 | 400 | - |
| 4 år | - | 292 | - |
| 5 år och framåt | - | 160 | - |
| Summa | 12 184 | 12 184 | - |
1) I räntebindningen ingår effekter av ingångna derivat.
Valutaterminer som används för att säkra kommersiella kassaflöden innehåller en räntekomponent. I vissa fall väljer Saab att lägga säkringen vid en tidigare tidpunkt än då kassaflödet förväntas komma. Det avser framför allt mycket långa kundkontrakt och genererar då en ränterisk. Underliggande kassaflöden som är exponerade för förlängningar via valutaterminer uppgick vid årsskiftet till MPLN 0 (183) och MEUR 36 (36 ).
158 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023 FINANSIELLA RAPPORTER Års- och hållbarhets- redovisning 2023 Året i sammandrag Marknad och strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Hållbarhetsrapport Bolagsstyrning Finansiella rapporter Finansiell översikt Saabs aktie Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information
Koncernens utestående räntederivat framgår av nedanstående tabell:
| Räntederivat | Verkligt värde 2023 | Verkligt värde 2022 |
|---|---|---|
| Miljoner | Miljoner | |
| Valuta | Lokal valuta | |
| Löptid upp till 1 år | SEK | - |
| EUR | - | |
| Summa | - | 8 |
| Löptid 1 till 3 år | SEK | 1 |
| Summa | - | 56 |
| Löptid 3 till 5 år | SEK | 550 |
| Summa | - | 45 |
| Löptid över 5 år | SEK | 2 050 |
| Summa | - | 131 |
| Räntederivat, totalt | - | 240 |
1) Marknadsvärdet inkluderar upplupna räntor om MSEK 3 (-12).
2) Avser Cross currency basis-swappar (CCY).
3) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK 216 (418).
Råvaruprisrisk avser risken att Saab påverkas negativt av förändringar i råvarupriser. Inköpskostnader för råvaror hanteras i första hand genom avtalsklausuler med kunder och leverantörer. Elkostnader hanteras genom säkringsinstrument. Elderivat hanteras genom ett diskretionärt förvaltningsmandat. Marknadsvärdet på elderivat var vid årsskiftet MSEK -11 (124). Säkringsredovisning tillämpas på elderivat. Prognostiserad elförbrukning säkras genom en modell där 90 procent av det kommande årets förbrukning säkras; säkringsgraden sjunker då linjärt till 0 procent under kvartal 13. Säkringens effektivitet utvärderas löpande för att säkerställa att relationen uppfyller kravet. För att säkerställa att säkringen är effektiv undersöks att den säkrade volymen per kvartal inte överstiger den prognostiserade volymen. Värdeförändringar på derivat som överstiger den prognostiserade volymen under ett kvartal redovisas i resultaträkningen. Ineffektiviteten som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 0(0).
| Elderivat | Verkligt värde 2023 | Verkligt värde 2022 |
|---|---|---|
| Tillgång | Skuld | |
| Mega- watt | MSEK | |
| Löptid upp till 1 år | 15 | 1 |
| Delsumma | 1 | 3 |
| Löptid 1 till 3 år | 10 | 0 |
| Delsumma | 0 | 9 |
| Elderivat, totalt | - | 1 |
1) Varav derivat som används för kassaflödessäkring MSEK -11 (124).
Kreditrisk utgörs av risken att motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina finansiella åtaganden i ett kontrakt. Saab exponeras i den löpande verksamheten för kreditrisker utifrån transaktioner med motparter i form av kunder, leverantörer och finansiella aktörer. Koncernens samlade kreditrisker utgörs av kommersiella kreditrisker samt finansiella kreditrisker.
Kommersiella kreditrisker utgörs av utestående kundfordringar och avtalstillgångar samt lämnade förskott till leverantörer. Denna typ av kreditrisker identifieras och hanteras från fall till fall. Kreditrisker som uppstår i kundkontrakt hanteras genom att tillgängliga bank eller försäkringsprodukter utnyttjas. I vissa fall kan även exportkreditinstitutioner användas. Kommersiella kreditrisker som uppstår genom lämnade förskott till leverantörer hanteras genom att erhålla bankmässig säkerhet. Den 31 december 2023 hade koncernen lämnat förskott till leverantörer för MSEK 1 136 (374). Kundfordringar och avtalstillgångar utgör en kommersiell kreditrisk. I de fall motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande används bank- eller försäkringsgarantier alternativt garantier från EKN för att säkerställa att betalning kommer att erhållas. Eftersom kundfordringarna i huvudsak är säkrade genom bank eller försäkringsgarantier, alternativt föreligger gentemot stater, är den kommersiella kreditrisken låg. Läs mer om koncernens kundfordringar inklusive reservering för kreditförluster i not 25.
Kreditrisk definieras som risken för att en motpart inom ett finansiellt kontrakt, såsom depositioner, placeringar i emitterade värdepapper och marknadsvärde på utestående derivatinstrument, inte kan fullfölja sina finansiella åtaganden. Saabs grundläggande regel är att samtliga motparter skall inneha ett långsiktigt kreditbetyg som är lägst BBB enligt Standard and Poor’s eller Baa2 enligt Moody’s eller BBB enligt Fitch. Risken för kreditförluster bedöms därmed som låg och behov av kreditreserv föreligger ej vid årets utgång. Varje enskild finansiell motpart tilldelas en kreditlimit baserad på det långsiktiga kreditbetyget. Saab har med finansiella motparter ingått ISDA-avtal för att hantera legala risker och kreditrisker i OTC- transaktioner, det vill säga avtal för nettning av positiva och negativa marknadsvärden på utestående derivat, se följande tabeller.# SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
| Nettobelopp i balansräkningen | Bruttobelopp | Ramavtal om kvittning | Säkerheter erhållna/ställda | Netto nettning |
|---|---|---|---|---|
| 2023 MSEK | ||||
| Valutaderivat | 1 415 | - | 1 415 | -944 |
| Räntederivat | 240 | - | 240 | -19 |
| Elderivat | 1 | - | 1 | -1 |
| Tillgångar | 1 656 | - | 1 656 | -964 |
| Valutaderivat | 1 080 | - | 1 080 | -944 |
| Räntederivat | 19 | - | 19 | -19 |
| Elderivat | 12 | - | 12 | -1 |
| Skulder | 1 111 | - | 1 111 | -964 |
| Nettobelopp i balansräkningen | Bruttobelopp | Ramavtal om kvittning | Säkerheter erhållna/ställda | Netto nettning |
|---|---|---|---|---|
| 2022 MSEK | ||||
| Valutaderivat | 1 261 | - | 1 261 | -895 |
| Räntederivat | 423 | - | 423 | -22 |
| CCY | 27 | - | 27 | - |
| Elderivat | 124 | - | 124 | - |
| Tillgångar | 1 835 | - | 1 835 | -917 |
| Valutaderivat | 1 642 | - | 1 624 | -895 |
| Räntederivat | 22 | - | 22 | -22 |
| Elderivat | - | - | - | - |
| Skulder | 1 664 | - | 1 664 | -917 |
1) Cross currency basis-swappar.
Den 31 december 2023 uppgick exponeringen i utlåning till banker, bostadsfinansieringsinstitut, företag och svenska staten till MSEK 12 946 (13 422). Exponeringen beräknas genom att använda marknadsvärdet för tillgångar mot varje motpart.
Säkringsreserven före skatt uppgick till MSEK 1 025 (218), varav det orealiserade värdet på derivat var MSEK 906 (347) och realiserade effekter som uppstått vid förlängning av valutaderivat var MSEK 119 (-129). För information om det belopp som redovisades i övrigt totalresultat, se totalresultat för koncernen.
Den ineffektivitet i kassaflödessäkringarna som har påverkat årets resultat uppgick till MSEK 2 (-8).
| Valuta- derivat | Ränte- derivat | Elderivat | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| 2023 (2022) MSEK | ||||
| Upplösning mot resultaträkningen | 65 (-136) | -1 (-5) | -98 (-66) | -34 (75) |
| Värdeförändring befintliga derivat | 299 (-615) | -201 (341) | -31 (56) | 67 (-218) |
| Värdeförändring nya derivat | 376 (95) | 0 (61) | -6 (61) | 370 (217) |
| Förändring från förlängning | 404 (188) | - (-) | - (-) | 404 (188) |
| Totalt | 1 144 (-196) | -202 (407) | -135 (51) | 807 (262) |
| 2023, MSEK | Valutaderivat | Ränte derivat | Elderivat |
|---|---|---|---|
| Redovisat belopp i säkringsreserv | 701 | 216 | -11 |
| Nominellt belopp | 18 597 | 3 900 | 25 |
| Förfallotidpunkt | 2024-2028 | 2024-2032 | 2024-2026 |
| Säkringskvot | 1:1 | 1:1 | 1:1 |
| Värdeförändring på utestående derivat sedan 1 januari | 897 | -201 | -135 |
| Värdeförändring på den säkrade posten för att avgöra effektivitet | -897 | 199 | 135 |
1) Avser den pensionsförpliktelse som förvaltningstillgångarna avser att täcka.
Saabs Pensionsstiftelse bildades 2006 för att trygga merparten av koncernens pensionsåtaganden. Stiftelsen har ett långsiktigt avkastningsmål som motsvarar årlig finansiell kostnad för pensionsskulden enligt PRI Pensionsgaranti. Placeringsriktlinjer anger tillgångsfördelningen enligt följande: 0-30 procent aktier, 0-20 procent alternativa tillgångar, 21-100 procent räntebärande produkter och 0-29 procent reala tillgångar. Investeringar görs i räntebärande värdepapper vars emittent som lägst har BBB i kreditrating enligt Standard & Poor’s och Baa enligt Moody’s. Av stiftelsens kapital var vid årets slut 29 procent (23) investerat i räntebärande, 26 procent (30) i investeringar i fastigheter, 27 procent (27) i aktier samt 18 procent (20) i alternativa tillgångar.
Marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar var MSEK 8 802 (8 120) den 31 december 2023 och avkastningen uppgick till +8 procent (-2). Under 2023 kapitaliserades stiftelsen med MSEK 190 (0) och det betalades MSEK -190 (0) i gottgörelse från stiftelsen.
Nedanstående tabell visar pensionsstiftelsens konsolideringsgrad.
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2021-12-31 | 2020-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde på förvaltningstillgångarna | 8 802 | 8 120 | 8 307 | 7 096 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 10 128 | 8 995 | 12 832 | 11 900 |
| Konsolideringsgrad | 87% | 90% | 65% | 60% |
| Pensionsförpliktelse enligt PRI | 8 581 | 7 681 | 6 404 | 6 239 |
| Konsolideringsgrad | 103% | 106% | 130% | 114% |
Koncernens finansiella överenskommelser sker enligt marknadsmässiga principer. Saab har inte haft några transaktioner av betydelse med Investor, styrelsemedlemmar eller personer i koncernledningen under året. För upplysning om ersättningar se not 8.
Årsstämman som hölls den 5 april 2023 godkände ett aktieöverlåtelseavtal och hyresavtal med Vectura, ett indirekt helägt dotterbolag till Investor AB avseende lokaler i södra Sverige som ska användas av affärsområde Kockums och dotterbolaget Combitech AB. Försäljningen av fastigheten fullbordades under det andra kvartalet 2023, se not 41 och not 43.
I det fjärde kvartalet 2023 förvärvade Saab två dotterföretag i Sverige från dess intresseföretag UMS Skeldar AG mot en mindre ersättning. Se not 41 för ytterligare information. Därutöver ingick Saab i ett avtal om att förvärva resterande andelar i UMS Skeldar AG. Transaktionen är föremål för godkännande av utländska direktinvesteringar från tyska myndigheter avseende Hirth Engines GmbH, ett helägt dotterföretag till UMS Skeldar AG. Förvärvet förväntas slutföras under det första kvartalet 2024.
Av moderbolagets omsättning avsåg 8 (8) procent försäljning till koncernföretag medan 26 (24) procent av moderbolagets inköp skett från koncernföretag. Försäljningsintäkter till och inköp från koncernens intresseföretag och joint ventures uppgår till cirka MSEK 88 (74) respektive MSEK 206 (202). För information om fordringar på och skulder till intresseföretag och joint ventures, se not 23 och not 33.
| Koncernföretagets säte, land | Ägarandel i % 2023 | Ägarandel i % 2022 |
|---|---|---|
| Combitech AB, Växjö, Sverige | 100 | 100 |
| Saab Australia Pty Ltd, Australien | 100 | 100 |
| Saab Barracuda AB, Västervik, Sverige | 100 | 100 |
| Saab Canada, Inc., Kanada | 100 | 100 |
| Saab Danmark A/S, Danmark | 100 | 100 |
| Saab Deutschland GmbH, Tyskland | 100 | 100 |
| Saab Digital Air Traffic Solutions AB, Timrå, Sverige | 100 | 100 |
| Saab Dynamics AB, Karlskoga, Sverige | 100 | 100 |
| Saab Grintek Defence (Pty) Ltd, Sydafrika | 100 | 100 |
| Saab, Inc., USA | 100 | 100 |
| Saab Kockums AB, Malmö, Sverige | 100 | 100 |
| Saab Seaeye Ltd, Storbritannien | 100 | 100 |
| Saab UK Ltd, Storbritannien | 100 | 100 |
Det totala ägandet för innehav utan bestämmande inflytande uppgår till MSEK 327 (390). Inget innehav utan bestämmande inflytande bedöms som väsentligt.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| Eventualförpliktelser | ||||
| Garantiåtaganden, PRI Pensionsgaranti | 172 | 154 | 172 | 154 |
| Garantier avseende koncernföretagens åtaganden mot kunder | - | - | 8 875 | 7 921 |
| Borgensförbindelser till förmån för joint ventures | 12 | 12 | - | - |
| Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag | 20 | 20 | 9 | 9 |
| Summa | 204 | 186 | 9 056 | 8 084 |
Saab blir i affärsverksamheten från tid till annan involverat i tvister och rättsliga processer som uppstår som ett resultat av koncernens verksamhet över hela världen. För vissa av dessa tvister har Saab redovisat en avsättning, se not 32. Övriga tvister och rättsliga processer förväntas inte, vare sig enskilt eller tillsammans, i väsentlig grad negativt påverka Saabs finansiella resultat eller ställning.
Nedanstående tabell visar den totala summan bankgarantier för koncernen som inte utgör eventualförpliktelser samt fördelning mellan olika kategorier.
| MSEK | 2023-12-31 | Andel i % | 2022-12-31 | Andel i % |
|---|---|---|---|---|
| Bankgarantier: | ||||
| On demand | 20 231 | 100 | 20 264 | 98 |
| Proprieborgen | 39 | 0 | 348 | 2 |
| Summa bankgarantier | 20 270 | 100 | 20 612 | 100 |
| Fördelning: | ||||
| Förskott | 11 299 | 56 | 10 744 | 52 |
| Fullgörande | 8 718 | 43 | 8 961 | 44 |
| Övrigt | 253 | 1 | 907 | 4 |
| Summa garantier | 20 270 | 100 | 20 612 | 100 |
I sin affärsverksamhet utfärdar Saab AB från fall till fall moderbolagsgarantier till dotterföretag och joint ventures. Dessa garantier kan helt eller delvis omfatta dotterbolagets eller joint venture-företagets allmänna förpliktelser eller vara en bestämd summa för ett visst ändamål. För koncernens så kallade fullgörandegarantier avseende åtaganden mot kunder är sannolikheten för ett utflöde av resurser ytterst liten och därmed redovisas inget värde i tabellen över eventualförpliktelser.
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari | 19 338 | 19 388 |
| Nyemissioner/lämnade kapitaltillskott | 379 | 1 |
| Förvärv | 24 | - |
| Försäljningar och likvidationer | -343 | -51 |
| Utgående balans 31 december | 19 398 | 19 338 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Ingående balans 1 januari | -12 748 | -12 748 |
| Årets nedskrivningar | -153 | - |
| Utgående balans 31 december | -12 901 | -12 748 |
| Redovisat värde 31 december | 6 497 | 6 590 |
| Koncernföretag/Organisationsnummer/Säte | Antal andelar | Andel i % | Redovisat värde, MSEK |
|---|---|---|---|
| Celsius AB, 556194-4652, Linköping | 5 000 | 100,0% | 144 |
| Celsius Invest AB, 556164-6588, Stockholm | 1 720 000 | 100,0% | 158 |
| Combitech AB, 556218-6790, Växjö | 100 000 | 100,0% | 1 064 |
| EMC Services Elmiljöteknik AB, 556315-6636 |
| Moderbolaget | MSEK | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Periodiseringsfond: | ||
| Ingående balans 1 januari | 2 336 | 1 826 |
| Årets avsättning | 770 | 600 |
| Årets återföring | -309 | -90 |
| Utgående balans 31 december | 2 797 | 2 336 |
| Ackumulerade avskrivningar utöver/under plan | ||
| Byggnader och mark: | ||
| Ingående balans 1 januari | - | -2 |
| Årets avskrivningar utöver/under plan | - | 2 |
| Utgående balans 31 december | - | - |
| Maskiner och inventarier: | ||
| Ingående balans 1 januari | 973 | 862 |
| Årets avskrivningar utöver plan | 156 | 111 |
| Utgående balans 31 december | 1 129 | 973 |
| Summa obeskattade reserver 31 december | 3 926 | 3 309 |
Nedan redovisas koncernens fria kassaflöde och en avstämning mot årets kassaflöde i kassaflödesanalysen.
| Koncernen | MSEK | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital exklusive skatter och andra finansiella poster 1) | 6 777 | 5 718 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: | ||
| Avtalstillgångar och -skulder | 2 915 | -153 |
| Varulager | -2 691 | -2 550 |
| Övriga rörelsefordringar | -1 922 | -241 |
| Övriga rörelseskulder | 2 020 | 2 552 |
| Avsättningar | -408 | -540 |
| Förändring av rörelsekapital | -86 | -932 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster | 6 691 | 4 786 |
| Investeringsverksamheten: | ||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -1 031 | -686 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2 507 | -1 624 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 4 | 117 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten 2) | -3 534 | -2 193 |
| Operationellt kassaflöde | 3 157 | 2 593 |
| Skatter och andra finansiella poster | -815 | -656 |
| Avyttring och förvärv av finansiella tillgångar | -896 | -108 |
| Förvärv av verksamheter | -262 | - |
| Avyttring av koncernföretag och andra verksamheter | 382 | 42 |
| Fritt kassaflöde | 1 566 | 1 871 |
1) Inkluderar även amortering av leasingskulder.
2) Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring av kortfristiga placeringar och övriga räntebärande tillgångar samt exklusive avyttring och förvärv av finansiella tillgångar, förvärv av verksamheter och avyttring av kon-cernföretag. I de fall förvärv och avyttring av finansiella anläggningstillgångar bedöms vara av rörelsekaraktär ingår dock posten i investeringsverksamheten.
| MSEK | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Fritt kassaflöde | 1 566 | 1 871 |
| Investeringsverksamheten – räntebärande: | ||
| Kortfristiga placeringar | -1 233 | -49 |
| Andra finansiella placeringar och fordringar | -372 | -130 |
| Finansieringsverksamheten: | ||
| Amortering av lån | -1 075 | -1 386 |
| Upptagande av lån | 1 250 | 1 394 |
| Återköp av aktier | - | - |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -703 | -647 |
| Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande | -126 | -62 |
| Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande | 10 | 47 |
| Årets kassaflöde | -683 | 1 038 |
| Koncernen | MSEK | |
|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 1 629 | 1 619 |
| Bankdepositioner | 500 | 1 250 |
| Summa enligt rapporten över finansiell ställning | 2 129 | 2 869 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 2 129 | 2 869 |
| Moderbolaget | MSEK | |
|---|---|---|
| 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 253 | 353 |
| Bankdepositioner | 500 | 1 250 |
| Summa enligt balansräkningen | 753 | 1 603 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 753 | 1 603 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Erhållen utdelning | 36 | 44 | 383 | 678 |
| Erhållen ränta | 340 | 140 | 389 | 241 |
| Erlagd ränta | -437 | -294 | -466 | -209 |
| Summa | -61 | -110 | 306 | 710 |
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
| Avskrivningar | 2 265 | 2 127 | 730 | 763 |
| Realisationsresultat vid försäljning av koncern- och intresseföretag och joint ventures | -328 | - | -234 | - |
| Avsättningar | 399 | 705 | 291 | 437 |
| Nedskrivningar | 21 | - | 153 | - |
| Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures | 685 | 97 | 930 | - |
| Orealiserad förändring av verkligt värde biologiska tillgångar | -6 | -60 | - | - |
| Negativ goodwill från preliminär förvärvsanalys | -144 | - | - | - |
| Utdelning och koncernbidrag från/till koncernföretag | - | - | -2 720 | -1 939 |
| Övrigt | 58 | 450 | 187 | 403 |
| Summa | 2 950 | 3 319 | -663 | -336 |
| 2022-12-31 | Kassaflöden | Omräknings- differenser | Nya avtal/ om- värdering | 2023-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | |||||
| Obligationer och andra skuldebrev | 7 101 | 165 | 4 | 7 | 7 270 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 48 | 1 | - | 49 | 49 |
| Leasingskulder | 2 794 | -586 | -18 | 485 | 2 675 |
| Övriga räntebärande skulder | 45 | 10 | -7 | 48 | 48 |
| Summa räntebärande skulder | 9 988 | -411 | -20 | 645 | 10 042 |
| 2021-12-31 | Kassaflöden | Omräknings- differenser | Nya avtal/ om- värdering | 2022-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | |||||
| Obligationer och andra skuldebrev | 7 085 | 2 | 14 | 7 | 7 101 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 43 | 6 | -1 | 48 | 48 |
| Leasingskulder | 2 543 | -524 | 91 | 684 | 2 794 |
| Övriga räntebärande skulder | 44 | 1 | - | 45 | 45 |
| Summa räntebärande skulder | 9 715 | -516 | 105 | 784 | 9 988 |
| 2022-12-31 | Kassaflöden 1) | Omräknings- differenser | Nya avtal/ om- värdering | 2023-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder, externa | |||||
| Obligationer och andra skuldebrev | 7 101 | 165 | 4 | 7 | 7 270 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 48 | 4 | -3 | 49 | 49 |
| Summa räntebärande skulde, externa | 7 149 | 169 | 1 | - | 7 319 |
| 2021-12-31 | Kassaflöden 1) | Omräknings- differenser | Nya avtal/ om- värdering | 2022-12-31 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder, externa | |||||
| Obligationer och andra skuldebrev | 7 085 | 2 | 14 | - | 7 101 |
| Skulder till intresseföretag och joint ventures | 43 | 6 | -1 | 48 | 48 |
| Summa räntebärande skulder, externa | 7 128 | 8 | 13 | - | 7 149 |
1) Beloppen avser kassaflöden hänförliga till skulder som redovisas i finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen för koncernen och kassaflöden hänförliga till koncernexterna skulder i finansieringsverksamheten i kassaflödesanalysen för moderbolaget.
| Koncernen | MSEK | |
|---|---|---|
| 2023 | 2022 | |
| Avyttrade tillgångar och skulder | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 41 | - |
| Materiella anläggningstillgångar | 28 | 3 |
| Uppskjutna skattefordringar | 13 | - |
| Rörelsefordringar | 178 | 65 |
| Likvida medel | 77 | - |
| Summa tillgångar | 337 | 68 |
| Uppskjutna skatteskulder | 17 | - |
| Rörelseskulder | 105 | 27 |
| Summa skulder | 122 | 27 |
| Försäljningspris | 592 | 42 |
| Erhållen köpeskilling | 459 | 42 |
| Avgår likvida medel i avyttrade verksamheter | -77 | - |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 382 | 42 |
Under 2022 avyttrades verksamhet relaterat till laseravståndsmätning. Kassaflödeseffekten av avyttringen var MSEK 42. Under 2023 har MTM-verksamheten samt en fastighet avyttrats. Kassaflödeseffekterna var MSEK 382 totalt.
Den 31 augusti tillkännagav Saab förvärvet av 100 procent av aktierna i BlueBear Systems Group Ltd (BlueBear) för cirka MSEK 383. BlueBear är en världsledande leverantör av autonoma system för svärmar av drönare baserade på AI för avancerade försvars- och säkerhetsapplikationer. Vid förvärvstidpunkten hade BlueBear 65 anställda i Bedford, England och hade 2022 en omsättning om MGBP 8. Den totala köpeskillingen om cirka MSEK 383 inkluderar en uppskattad villkorad tilläggsköpeskilling till verkligt värde om cirka MSEK 133. Den villkorade köpeskillingen baseras på uppfyllelse av mål avseende finansiell prestation och strategiska mål definierade av Saab fram till september 2025 och september 2027. Kombinationen av Saabs produkter, tjänster och lösningar, och BlueBears erfarenhet som en agil integratör av AI-baserade autonoma system kommer bidra till Saabs framtida förmågor. BlueBear kommer bidra till Saabs nuvarande lösningar världen över och Saab kommer dra nytta av BlueBears expertis inom autonomi och svärmar av drönare, såväl som inom ledningssystem. Detaljer om förvärvsanalys, förvärvade nettotillgångar och goodwill är enligt följande:
| MSEK | |
|---|---|
| Köpeskilling | |
| Köpeskilling utbetald 30 augusti 2023 | 250 |
| Tilläggsköpeskilling | 133 |
| Total köpeskilling | 383 |
| Köpeskilling utbetald 30 augusti | 250 |
| Avgår; Likvida medel i det förvärvade bolaget | -27 |
| Påverkan på likvida medel (positiv (-) / negativ (+)) | 223 |
Verkligt värde på identifierbara tillgångar och skulder på förvärvsdagen var:
| MSEK | |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 279 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 |
| Omsättningstillgångar | 53 |
| Likvida medel | 27 |
| Totala tillgångar | 360 |
| Totala skulder | 93 |
| Totalt identifierbara nettotillgångar till verkligt värde | 267 |
| Goodwill | 116 |
| Köpeskilling | 383 |
Goodwill om MSEK 116 utgör värdet av förväntade synergier genom konsolideringen av Saab och BlueBears verksamheter till följd av förvärvet. Inget av den förvärvade goodwillen förväntas vara avdragsgill i inkomstskattehänseende. Verkligt värde av immateriella anläggningstillgångar om MSEK 279 är relaterade till tidigare ej aktiverade utvecklingskostnader och kundrelationer. Från förvärvstidpunkten har BlueBear bidragit med MSEK 47 till koncernens försäljningsintäkter och MSEK 11 till koncernens resultat före skatt. Om förvärvet hade ägt rum vid början av året hade försäljningsintäkter ökat med MSEK 74 och resultat före skatt hade ökat med MSEK 6. Transaktionskostnader om MSEK 14 har kostnadsförts och är inkluderade i administrationskostnader (inkluderat i kassaflöde från den löpande verksamheten).
165
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Saab AB (publ), organisationsnummer 556036-0793, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Linköping. Moderbolagets B-aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Saab AB, Olof Palmes gata 17, 5tr, SE-111 22 Stockholm. Koncernredovisningen för år 2023 består av moderbolaget och dess koncernföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag. Saab AB bedriver även en mindre verksamhet i en filial i Sydkorea.
| Land | 2023 | 2022 | 2023 | 2022 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Australien | AUD | 1 | 6,82 | 7,09 | 7,04 | 7,01 |
| Brasilien | BRL | 1 | 2,06 | 1,98 | 2,13 | 1,96 |
| Danmark | DKK | 100 | 148,23 | 150,02 | 153,98 | 142,88 |
| Euro | EUR | 1 | 11,05 | 11,16 | 11,47 | 10,63 |
| Indien | INR | 100 | 12,01 | 12,64 | 12,85 | 12,87 |
| Kanada | CAD | 1 | 7,55 | 7,72 | 7,86 | 7,77 |
| Norge | NOK | 100 | 97,94 | 105,84 | 100,46 | 105,25 |
| Schweiz | CHF | 1 | 11,83 | 11,33 | 11,81 | 10,59 |
| Storbritannien | GBP | 1 | 12,72 | 12,61 | 13,19 | 12,47 |
| Sydafrika | ZAR | 100 | 53,86 | 61,66 | 57,53 | 61,87 |
| Tjeckien | CZK | 100 | 44,73 | 46,12 | 47,84 | 43,30 |
| USA | USD | 1 | 9,99 | 10,46 | 10,61 | 10,12 |
Den 7 september tillkännagav Saab det strategiska förvärvet av CrowdAI i USA för en mindre ersättning. I det fjärde kvartalet 2023 förvärvade Saab två dotterföretag i Sverige från dess intresseföretag UMS Skeldar AG mot en mindre ersättning. Företagen hade nettotillgångar om MSEK 168. Transaktionen resulterade i en preliminär negativ goodwill om MSEK 144 som redovisades i Övriga rörelseintäkter i det fjärde kvartalet 2023 och en effekt på fritt kassaflöde om MSEK -21. I samband med transaktionen bokades nedskrivningar i minoritetsportföljen relaterat till UMS Skeldar AG om MSEK -210. Dessa poster klassificerades som jämförelsestörande poster, se not 43. Den 31 mars 2023 slutförde Saab avyttringen av Maritime Traffic Management-verksamheten inom affärsområdet Surveillance till fonder kontrollerade av Agilitas Private Equity LLP. Erhållen köpeskilling uppgick till 46 miljoner EUR och transaktionen genererade en realisationsvinst på MSEK 270 med en positiv effekt på fritt kassaflöde om MSEK 307. Realisationsvinsten har klassificerats som en jämförelsestörande post, se not 43. Den avyttrade MTM-verksamheten hade 2022 försäljningsintäkter om MSEK 356 och ett rörelseresultat om MSEK 42. Verksamheten redovisades separat i balansräkningen som tillgångar som innehas för försäljning och skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning per den 31 december 2022. Under det andra kvartalet 2023 avyttrade Saab en fastighet i enlighet med beslut från årsstämman avseende aktieöverlåtelseavtal och hyresavtal med Vectura. Avyttringen resulterade i en realisationsvinst om MSEK 58 och en positiv effekt på fritt kassaflöde om MSEK 75 i det andra kvartalet. Avyttringen klassificerades som en jämförelsestörande post, se not 43. Tillgångar som innehades för försäljning vid jämföresperiodens utgång uppgick till MSEK 291 varav MSEK 112 avsåg immateriella anläggningstillgångar, MSEK 12 materiella anläggningstillgångar och MSEK 167 omsättningstillgångar. Skulder hänförliga till tillgångar som innehades för försäljning om MSEK 132 omfattade kortfristiga skulder.
| Jämförelsestörande post | Affärsområde | Rad | 2023 | 2022 |
|---|---|---|---|---|
| Andel av intresseföretags och joint ventures resultat | Corporate | Nedskrivning av intresseföretag | -494 | - |
| Realisationsvinst avyttning MTM-verksamheten | Surveillance | Övriga rörelseintäkter | 270 | - |
| Realisationsvinst avyttning fastighet | Corporate | Övriga rörelseintäkter | 58 | - |
| Negativ goodwill från preliminär förvärvsanalys | Corporate | Övriga rörelseintäkter | 144 | - |
| Summa | -22 | - |
De jämförelsestörande posterna ingår i koncernens rörelseresultat. Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster rapporteras inte för helåret 2023.
166
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier före och efter full utspädning. Ingen utspädnings effekt föreligger om årets resultat är negativt.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Rörelseresultatet ökat med finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av försäljningsintäkter.
Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster i procent av justerade försäljningsintäkter.
Resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelseresultat (EBIT) med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.
Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Totala tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder.
Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i procent av försäljningsintäkter.
Nedan följer definitioner av finansiella nyckeltal som används i rapporten. För mer information och förklaringar av användandet av respektive nyckeltal se saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.
Sammanräkning av alla anställda av företaget, exklusive visstidsanställda och konsulter.
Bruttoresultat i procent av försäljningsintäkter.
Bruttoresultat justerat för jämförelsestörande poster i procent av justerade försäljningsintäkter.
Bruttoresultat med justering för poster som klassificerats som jämförelsestörande poster.
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar.# Finansiella Rapporter
Saabs aktie
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag, vilket innebär att Saabs verksamhet präglas av komplexa utvecklingsuppdrag i teknologins framkant. Saab har under åren bedrivit betydande utvecklingsprojekt och hanterat därmed förknippade risker med stor framgång. Se vidare risker och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen.
Styrelsen föreslår en total utdelning om MSEK 853 (703), en ökning med 21 procent, vilket motsvarar SEK 6,40 (5,30) per aktie. Saab AB:s fria egna kapital uppgår till MSEK 13 756 och balanserade vinstmedel i koncernen uppgår till MSEK 22 164 före genomförd utdelning. Årets resultat för koncernen hänförlig till moderbolagets aktieägare uppgick till MSEK 3 381 och för moderbolaget till MSEK 2 107. Efter genomförd utdelning till aktieägarna uppgår koncernens soliditet till 38,5 procent jämfört med koncernens mål på 30 procent. Soliditeten har sedan börsintroduktionen 1998 ökat från 22 procent till 39,1 procent 2023.
Saabs bruttoinvesteringar för 2023 uppgick till MSEK 2 507. Investeringar sker dessutom i forskning och utveckling som under 2023 uppgick till MSEK 2 049 varav MSEK 547 har aktiverats i balansräkningen. Saab har vid årets slut en nettolikviditet inkluderande likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar avräknat räntebärande skulder inklusive leasingskulder och avsättningar för pensionsåtaganden, som uppgår till MSEK 2 343.
Föreslagen utdelning bedöms inte påverka Saabs förmåga att, på kort eller lång sikt, fullgöra koncernens åtaganden. Det bedöms att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 § andra och tredje styckena i ABL 2005:551:
1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och
2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen i Saab AB
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § ABL avseende föreslagen utdelning – Saab AB.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämman förfogande stående vinstmedel i Moderbolaget:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel | 6 092 321 033 |
| Överkursfond | 5 557 130 127 |
| Årets totalresultat | 2 107 441 182 |
| Summa | 13 756 892 342 |
disponeras enligt följande:
| SEK | |
|---|---|
| Till aktieägarna utdelas 6,40 SEK per aktie | 852 782 816 |
| Till överkursfond | 5 557 130 127 |
| I ny räkning överföres | 7 346 979 399 |
| Summa | 13 756 892 342 |
Efter genomförd föreslagen vinstdisposition får Moderbolaget följande egna kapital:
| SEK | |
|---|---|
| Aktiekapital | 2 173 533 552 |
| Reservfond | 542 471 135 |
| Uppskrivningsfond | 637 551 830 |
| Överkursfond | 5 557 130 127 |
| Balanserad vinst | 7 346 979 399 |
| Summa | 16 257 666 043 |
Bolagets policy är att över en konjunkturcykel utdela 20–40 procent av årets nettovinst. Styrelsens och verkställande direktörens förslag är att MSEK 853 (703), eller 6,40 SEK (5,30) per aktie delas ut till aktieägarna. Detta är beräknat på antal utestående aktier per 31 december 2023, det vill säga 133 247 315 (132 488 884).
Soliditeten för koncernen uppgår till 39,1 procent (41,3) och efter genomförd vinstdisposition uppgår soliditeten till 38,5 procent (40,7).
Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat, samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Marcus Wallenberg
Ordförande
Bert Nordberg
Vice ordförande
Lena Erixon
Styrelseledamot
Henrik Henriksson
Styrelseledamot
Danica Kragic Jensfelt
Styrelseledamot
Sara Mazur
Styrelseledamot
Johan Menckel
Styrelseledamot
Erika Söderberg Johnsson
Styrelseledamot
Sebastian Tham
Styrelseledamot
Joakim Westh
Styrelseledamot
Stefan Andersson
Styrelseledamot
Göran Andersson
Styrelseledamot
Magnus Gustafsson
Styrelseledamot
Micael Johansson
Verkställande direktör och styrelseledamot
Linköping 29 februari 2024
Vår revisionsberättelse har avgivits den 29 februari 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Fredrik Göransson
Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Saab AB för år 2023 med undantag för hållbarhetsrapporten# Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Saab AB (publ), org nr 556036-0793
och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 42 till 78 respektive 79 till 90.
Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 36 till 170 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 42 till 78 respektive 79 till 90. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
I syfte att utforma en ändamålsenlig revision har vi uppdaterat vår förståelse kring hur Saabs verksamhet är organiserad, om viktiga system och processer samt de interna kontroller som finns för att ge styrelse och ledning trygghet i att den finansiella rapporteringen håller en hög precision. För det ändamålet har vi genomfört intervjuer med ledande befattningshavare på olika nivåer i koncernen och ledare för koncernfunktioner samt tagit del av rapporter, policys, instruktioner och planerings- och styrningsdokument. Vi har även haft en regelbunden dialog med internrevisions- och intern kontroll-funktionerna för att dela relevant information och koordinera aktiviteter om och när det har bedömts relevant.
En stor del av Saabs intäkter och resultat kommer från långa kundkontrakt med betydande inslag av utveckling och anpassningar för specifika kunder, vilka är förknippade med tekniska och affärsmässiga risker. Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt enligt successiv vinstavräkning vilka i sin tur baseras på ledningens uppskattningar och mätning av färdigställandegrad, beräknad marginal och totala kostnader och risker. Detta ställer stora krav på projektkontroll och uppföljning för att vid varje tidpunkt säkerställa att antaganden och bedömningar om projektkostnader och intäkter ger en tillfredsställande grund för redovisning av intäkter och resultat. I många fall innebär också kundprojekten stora inslag av löpande interagerande med både beställare och underleverantörer varför kundprojektens ekonomiska utfall inte enbart beror på Saabs egna aktiviteter utan också av andra parter.
I revisionen har vi fokuserat på verksamheten i moderbolaget Saab AB samt dotterbolagen Saab Dynamics AB, Saab Kockums AB och Combitech AB. Därutöver har enheter i Australien och USA varit föremål för granskningsåtgärder.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. I revisionen av Saab har det funnits ett särskilt betydelsefullt område. Detta område behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inget separat uttalande om detta område.
Intäktsredovisning och resultatavräkning sker i många projekt över tid enligt successiv vinstavräkning, vilken baseras på ledningens uppskattningar och bedömning av färdigställandegrad, marginal, risker och totala återstående kostnader. I de fall ett projekt leder till förlust redovisas förlusten så snart den kan fastställas. Färdigställandegraden och resultatavräkningen kan beräknas baserat på upparbetade kostnader, uppfyllande av milstolpar eller baserat på levererade enheter.
Risken i den finansiella rapporteringen är att intäkter och resultatavräkning inte på ett korrekt sätt speglar Saabs uppfyllande av prestationsåtaganden i de långa kontrakten och att risker i de långa kontrakten avviker från det förväntade utfallet, vilket kan leda till att resultatavräkning sker till felaktig marginal. Detta kan i sin tur leda till felperiodisering av intäkter och kostnader över projektets livslängd.
Redovisningen av långa kundkontrakt påverkar utöver försäljningsintäkter och kostnad för sålda varor balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättningar för förlustkontrakt. I årsredovisningen beskrivs risker relaterade till långa kundkontrakt på sidan 40 och i noterna till de finansiella rapporterna (not 2 och not 4) beskrivs redovisningsprinciperna närmare.
Saab har processer, metoder och kontroller för att redovisa och följa de långa kundkontrakten från offert till genomförande och avslut. Dessa processer omfattar bland annat projektorganisation, dokumentation, ekonomisk uppföljning och rapportering samt vägledning om tillämpning av redovisningsprinciper. Detta beskrivs i Saabs årsredovisning bland annat på sidan 40.
I vår revision har vi utvärderat utformningen av dessa processer, metoder och kontroller och på urvalsbasis testat att de fungerar som avsett. I vår testning av kontroller har vi fokuserat på följande:
Vi har vidare gjort ett urval av kontrakt där vi genomfört substansgranskning. Urvalet baseras på kvantitativa eller kvalitativa faktorer där vi valt ut långa kundkontrakt som är beloppsmässigt väsentliga utifrån kontraktsvärde, intäkt, resultatavräkning eller omfattningen av risker i återstående kostnader. Kontrakt avseende Gripen E till Sverige, Gripen NG till Brasilien, Luftburen övervakningsradar till Förenade Arabemiraten respektive Sverige, A26 ubåtar till Sverige, ledningssystem inom finska marinens program Squadron 2020 samt modernisering av tyska marinens F123-fregatter har varit av särskild betydelse i vår granskning.
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Finansiell översikt
Saabs aktie
Räkningar och noter
Utdelningsmotivering
Förslag till vinstdisposition
Styrelsens undertecknande
Revisionsberättelse
Övrig information
Års- och hållbarhetsredovisning 2023 171
SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1 till 35 och 176 till 180 samt hållbarhetsrapporten på sidorna 42 till 78. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi tagit del av före datumet för denna revisionsberättelse.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Saab AB för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Saab AB för år 2023. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Saab AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef- rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen.
Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 79 till 90 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB, Stockholm, utsågs till Saab ABs revisor av bolagsstämman den 5 april 2023 och har varit bolagets revisor sedan 7 april 2011.
Stockholm den 29 februari 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Fredrik Göransson
Auktoriserad revisor
174 SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i Saab AB att översiktligt granska Saabs hållbarhetsredovisning för år 2023. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 44, vilket även omfattar den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Uppdraget inkluderar en översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet samt revision för specifika CO2-utsläpp (scope 1 och scope 2) enligt nedan.
Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 76 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för Saabs hållbarhetsredovisning, och Greenhouse Gas Protocol för CO2-utsläpp scope 1 och 2, samt företagets egna framtagna redovisningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår granskning i enlighet med ISAE3000 (omarbetad), Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information, för vår översiktliga granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet, och i enlighet med ISAE3410, Assurance engagement on greenhouse gas statements, för vår revision av scope 1 och 2 CO2-utsläpp enligt nedan. Vi har utfört vår granskning av den lagstadgade hållbarhetsredovisningen i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12, Revisorns utlåtande om den lagstadgade hållbarhetsredovisningen.
Revisionsföretaget tillämpar ISQM1 (International Standard on Quality Management) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Saab AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Till bolagsstämman i Saab AB, org.nr 556036-0793
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Eftersom detta bestyrkandeuppdrag är kombinerat, kommer våra slutsatser avseende revision, översiktlig granskning och granskning enligt RevR12 att presenteras i separata sektioner.
Vår revision omfattar data för 2023 relaterade till CO2-utsläpp i scope 1 och scope 2 (som framgår av hållbarhetsrapporten på sidan 58). Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.Stockholm den 29 februari 2024
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Fredrik Göransson
Auktoriserad revisor
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
175
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
FINANSIELLA RAPPORTER
Övrig information
176
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
ÖVRIG INFORMATION
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Flerårsöversikt
Medarbetare
Information till aktieägare
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
MSEK, om ej annat anges
| 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 77 811 | 63 116 | 43 569 | 42 328 | 27 216 | 27 975 | 30 841 | 21 828 | 81 175 | 22 602 |
| Orderstock 31 december | 153 409 | 127 676 | 105 177 | 99 816 | 93 293 | 102 184 | 107 233 | 107 606 | 113 834 | 60 128 |
| Försäljningsintäkter | 51 609 | 42 006 | 39 154 | 35 431 | 35 433 | 33 156 | 31 666 | 28 631 | 27 186 | 23 527 |
| Utlandsandel, % | 58 | 58 | 62 | 64 | 63 | 59 | 58 | 57 | 58 | 55 |
| Andel försvarsverksamhet, % | 90 | 89 | 90 | 88 | 85 | 85 | 84 | 83 | 82 | 79 |
| Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) | 6 558 | 5 401 | 4 826 | 2 833 | 4 305 | 3 182 | 3 089 | 2 743 | 2 859 | 2 523 |
| EBITDA-marginal, % | 12,7 | 12,9 | 12,3 | 8,0 | 12,1 | 9,6 | 9,8 | 9,6 | 10,5 | 10,7 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 4 272 | 3 274 | 2 888 | 1 315 | 2 937 | 2 266 | 2 250 | 1 797 | 1 900 | 1 659 |
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 7,8 | 7,4 | 3,7 | 8,3 | 6,8 | 7,1 | 6,3 | 7,0 | 7,1 |
| Finansiella intäkter | 782 | 194 | 124 | 230 | 190 | 193 | 121 | 90 | 169 | 103 |
| Finansiella kostnader | -636 | -649 | -435 | -433 | -520 | -663 | -272 | -276 | -338 | -239 |
| Resultat efter finansiella poster | 4 418 | 2 819 | 2 577 | 1 112 | 2 607 | 1 796 | 2 099 | 1 611 | 1 731 | 1 523 |
| Årets resultat | 3 443 | 2 283 | 2 025 | 1 092 | 2 025 | 1 366 | 1 508 | 1 175 | 1 402 | 1 168 |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 3 381 | 2 195 | 1 926 | 1 073 | 1 983 | 1 313 | 1 477 | 1 133 | 1 362 | 1 153 |
| Balansomslutning | 82 759 | 72 365 | 65 039 | 60 568 | 59 858 | 56 128 | 44 998 | 41 211 | 35 088 | 29 556 |
| – varav totalt eget kapital | 32 362 | 29 876 | 23 249 | 21 644 | 20 809 | 19 633 | 14 285 | 13 301 | 12 912 | 11 373 |
| – varav eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 32 035 | 29 486 | 22 976 | 21 466 | 20 535 | 19 412 | 14 097 | 13 156 | 12 851 | 11 291 |
| Eget kapital per aktie, SEK 1) | 240,42 | 222,55 | 174,31 | 162,32 | 154,48 | 145,43 | 121,86 | 114,17 | 111,99 | 98,83 |
| Nettolikviditet/skuld exklusive räntebärande fordringar, leasingsskulder och nettopensionsförpliktelser | 6 102 | 5 663 | 4 669 | 2 918 | -354 | 2 190 | 344 | 28 | -1 880 | 185 |
| Nettolikviditet/-skuld 6) | 2 343 | 2 432 | -2 125 | -4 273 | -7 069 | -1 460 | -1 834 | -1 836 | -3 217 | -2 113 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 6 462 | 4 654 | 5 713 | 5 800 | 1 194 | -490 | 3 164 | 4 154 | 358 | -713 |
| Fritt kassaflöde 6) | 1 566 | 1 871 | 2 737 | 3 753 | -2 036 | -3 195 | 852 | 2 359 | -726 | -1 094 |
| Fritt kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK 3) | 11,65 | 13,99 | 20,53 | 28,03 | -15,20 | -27,27 | 7,33 | 20,38 | -6,30 | -9,45 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | 42 453 | 39 364 | 37 243 | 36 338 | 34 485 | 28 151 | 22 495 | 21 135 | 18 454 | 15 897 |
| Genomsnittligt eget kapital | 31 119 | 26 563 | 22 447 | 21 227 | 20 221 | 16 959 | 13 793 | 13 107 | 12 143 | 11 800 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | 11,9 | 8,8 | 8,1 | 4,3 | 9,1 | 8,7 | 10,5 | 8,9 | 11,2 | 11,1 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 11,1 | 8,6 | 9,0 | 5,1 | 10,0 | 8,1 | 10,9 | 9,0 | 11,5 | 9,9 |
| Överskottsgrad, % | 9,79 | 8,26 | 7,69 | 4,36 | 8,83 | 7,42 | 7,49 | 6,59 | 7,61 | 7,49 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 1,22 | 1,07 | 1,05 | 0,98 | 1,03 | 1,18 | 1,41 | 1,35 | 1,47 | 1,48 |
| Soliditet, % | 39,1 | 41,3 | 35,7 | 35,7 | 34,8 | 35,0 | 31,7 | 32,3 | 36,8 | 38,5 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 7,95 | 5,34 | 6,92 | 3,57 | 6,01 | 3,71 | 8,72 | 6,84 | 6,12 | 7,37 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK 2) 5) | 25,44 | 16,61 | 14,57 | 8,07 | 14,88 | 11,27 | 12,79 | 9,85 | 11,90 | 10,03 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK 3) 5) | 25,16 | 16,41 | 14,45 | 8,01 | 14,81 | 11,21 | 12,70 | 9,79 | 11,81 | 9,96 |
| Utdelning, SEK | 6,40 | 4 | 5,30 | 4,90 | 4,70 | 0,00 | 4,50 | 5,50 | 5,25 | 5,00 |
| Bruttoinvestering i materiella anläggningar | 2 507 | 1 624 | 1 223 | 1 269 | 1 213 | 1 481 | 1 093 | 807 | 799 | 732 |
| Utgifter för forskning och utveckling | 8 899 | 7 637 | 6 897 | 7 440 | 7 643 | 7 562 | 7 348 | 7 421 | 6 841 | 5 970 |
| Antal anställda vid årets slut | 21 479 | 19 002 | 18 153 | 18 073 | 17 420 | 17 096 | 16 427 | 15 465 | 14 685 | 14 716 |
1) Antal aktier exklusive aktier i eget förvar per 31 december 2023: 133 247 315; 2022: 132 488 884; 2021: 131 810 178; 2020: 132 247 073; 2019: 132 926 363; 2018: 133 482 880; 2017: 115 685 451; 2016: 115 232 495; 2015: 114 746 834; 2014: 114 251 832
2) Genomsnittligt antal aktier före utspädning 2023: 132 883 908; 2022: 132 157 586; 2021: 132 164 599; 2020: 133 009 986; 2019: 133 245 360; 2018: 116 467 822; 2017: 115 444 915; 2016: 114 971 098; 2015: 114 484 478; 2014: 114 929 422
3) Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 2023: 134 377 832; 2022: 133 724 223; 2021: 133 293 340; 2020: 133 877 141; 2019:133 929 292; 2018:117 144 915; 2017: 116 310 466; 2016: 115 775 275; 2015: 115 280 946; 2014: 115 785 595
4) Styrelsens förslag.
5) Årets resultat med avdrag för innehav utan bestämmande inflytande dividerat med genomsnittligt antal aktier.
6) För mer information och förklaringar av användandet av dessa nyckeltal hänvisas till saabgroup.com, investor, financial data, key ratios.
2017 har omräknats enligt förändringen i redovisningsprinciper för intäkter från avtal med kunder (IFRS 15). Genomsnittligt antal utestående aktier har för åren 2017-2014 justerats i enlighet med IAS 33, Resultat per aktie, i enlighet med villkoren i företrädesemissionen som genomfördes 2018.
177
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
ÖVRIG INFORMATION
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Flerårsöversikt
Medarbetare
Information till aktieägare
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
| Ort | Antal anställda |
|---|---|
| Linköping, Sverige | 6 887 |
| Göteborg, Sverige | 2 103 |
| Järfälla, Sverige | 1 705 |
| Karlskoga, Sverige | 1 471 |
| Karlskrona, Sverige | 988 |
| Huskvarna, Sverige | 755 |
| Adelaide, Australien | 713 |
| Malmö, Sverige | 692 |
| Arboga, Sverige | 537 |
| Stockholm, Sverige | 477 |
| Växjö, Sverige | 376 |
| Centurion, Sydafrika | 370 |
| Syracuse, USA | 362 |
| Fareham, Storbritannien | 210 |
| Sonderborg, Danmark | 195 |
| Gardelegen, Tyskland | 192 |
| Trollhättan, Sverige | 167 |
| Övriga | 3 410 |
| Totalt | 21 610 |
| Land | Antal anställda |
|---|---|
| Sverige | 17 402 |
| Australien | 930 |
| USA | 836 |
| Storbritannien | 452 |
| Sydafrika | 402 |
| Tyskland | 341 |
| Finland | 230 |
| Danmark | 196 |
| Förenade Arabemiraten | 146 |
| Brasilien | 143 |
| Schweiz | 101 |
| Tjeckien | 88 |
| Norge | 73 |
| Nederländerna | 58 |
| Singapore | 37 |
| Polen | 35 |
| Sydkorea | 24 |
| Övriga | 116 |
| Totalt | 21 610 |
Saabs största verksamhetsorter Sverige
Not: Anställda definierade som heltidsekvivalenter, för definition se sida 167.
178
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
ÖVRIG INFORMATION
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Flerårsöversikt
Medarbetare
Information till aktieägare
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Årsstämman kommer att äga rum torsdagen den 11 april 2024, klockan 15.00 i Saabs hangar, Åkerbogatan 10, Linköping, Sverige. Aktieägare kan förutom genom fysisk närvaro också utöva sin rösträtt på årsstämman genom att poströsta före årsstämman. Information om rätt att delta och anmälan, om hur aktieägare kan utöva sin rösträtt, samt om ombud och biträden framgår av kallelsen till årsstämman. Information finns även på bolagets hemsida www.saab.com/arsstamma.
Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 6,40 per aktie. För att underlätta en mer effektiv likviditetshantering föreslås att utdelningen utbetalas i två lika stora delar. Som avstämningsdagar för rätt att erhålla utdelning föreslås den 15 april 2024 och den 8 oktober 2024. Utdelningen beräknas utbetalas den 18 april 2024 och den 11 oktober 2024.
Årsredovisningen finns tillgänglig på Saabs hemsida, www.saab.com. En tryckt version av årsredovisningen kan beställas via mail till [email protected].
179
SAAB
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2023
ÖVRIG INFORMATION
Året i sammandrag
Marknad och strategi
Affärsområden
Risker och osäkerheter
Hållbarhetsrapport
Bolagsstyrning
Finansiella rapporter
Övrig information
Flerårsöversikt
Medarbetare
Information till aktieägare
Års- och hållbarhetsredovisning 2023
Huvudkontor
Saab AB
Olof Palmes Gata 17, 5 tr
SE-111 22 Stockholm
Telefon: +46 131 800 00
Organisationsnr: 556036-0793
www.saab.com
Koncept, text och produktion: Saab Investor Relations i samarbete med Miltton. Foton: Saab, Unsplash, Getty Images, Johnér och Envato Elements. Porträttbilder på styrelsen och ledningsgruppen tagna i samarbete mellan Lili Studios AB och Saab.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.