AI assistant
Rusta AB — Annual Report 2025
Aug 22, 2025
Preview isn't available for this file type.
Download source fileRusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Om års- och hållbarhetsredovisningen
Rusta AB (publ) rapporterar finansiell och icke-finansiell information integrerat i en gemensam rapport. Rapporten inkluderar standardupplysningar och specifika upplysningar baserade på GRI Standards riktlinjer. Den lagstadgade hållbarhetsrapportens omfattning anges på sidan 75. Den legala årsredovisningen omfattar förvaltningsberättelsen och finansiella rapporter på sidorna 74–136. Års- och hållbarhetsredovisningen publiceras på svenska och engelska. Samtliga belopp är angivna i miljoner kronor (MSEK) om annat inte anges. Originalversionen av års- och hållbarhetsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF) och är publicerad på investors.rusta.com.
Innehåll
- Detta är Rusta 3
- Rusta i korthet 3
- Viktiga milstolpar 4
- Året i korthet 5
- VD kommenterar året 6
- Rusta som investering 8
- Affärsmodell och mål 10
- Verksamhet och marknad 15
- Hållbarhetsrapport 19
- Förvaltningsberättelse 74
- Räkenskaper och noter 95
- Övrig information 142
Detta är Rusta
Rusta – alltid mycket för pengarna
Rusta är en nordisk ledare inom lågpris, med den långsiktiga visionen att bli den ledande och mest betrodda lågprisaktören i Europa. Rusta har varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland och erbjuder även onlineförsäljning i Sverige och Finland. Alla varuhus drivs i egen regi och bedrivs i leasade lokaler. Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 noterat på Nasdaq Stockholm (RUSTA).
Vad vi erbjuder
Rusta har ett enhetligt varuhuskoncept på alla marknader med ett brett och noggrant utvalt sortiment för hemmet inom produktkategorierna heminredning, förbrukningsvaror, säsongsprodukter, fritid och Do It Yourself (DIY). Sortimentet är fokuserat på volym och kombinerar produkter som är utvecklade in-house med välkända varumärken. Vårt mål är att erbjuda det mesta som behövs hemma, alltid till över raskande låga priser.
Hur vi jobbar
Våra produkter köps in direkt från tillverkare i Sverige eller via våra inköpskontor i Kina, Indien, Vietnam, Turkiet och Sverige. Det ger oss en hög grad av kontroll genom hela värdekedjan och möjliggör för oss att hålla priserna nere utan att tumma på kvaliteten.
Vårt ansvar
För oss på Rusta innebär prisvärt mer än bara ett lågt pris. Det handlar också om kvalitet, pålitlighet och att produkterna är ansvarsfullt producerade. Därför är hållbarhet en integrerad del av vår affärsmodell – från produktutveckling till logistik och kundupplevelse.
- 225 Varuhus
- +13 Nya varuhus 2024/25
- Inköpskontor: Istanbul, Turkiet; New Delhi, Indien; Ho Chi Minh City, Vietnam; Hangzhou, Kina
- Länder med varuhus: Sverige (120 varuhus), Norge (53 varuhus), Finland (42 varuhus), Tyskland (10 varuhus)
- Centrallager: Norrköping, Sverige
-
6,4 miljoner Club Rusta medlemmar
-
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
- Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 3
Rusta i korthet
Viktiga milstolpar
- 1986: Rusta bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet. Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna. År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle, Sverige.
- 1987: Första lokala inköpskontoret öppnar i Hangzhou, Kina.
- 1990: Ett gemensamt varuhuskoncept införs.
- 1996: Första Rusta-varuhuset öppnar i Norge.
- 2010: Centrallager etableras i Norrköping.
- 2014: Rusta når 10 varuhus och 70 anställda.
- 2015: Första Rusta-varuhuset öppnar i Tyskland.
- 2016: Lojalitetsprogrammet Club Rusta lanseras.
- 2017: Första central-lagret öppnas i Gävle – direkt-inköp införs.
- 2018: Rusta förvärvar finska lågpriskedjan Hong Kong.
- 2020: Rusta Online lanseras.
- 2023: Rusta noteras på Nasdaq Stockholm.
- 2024: Fjärde inköpskontoret öppnar i Istanbul, Turkiet. Klimatmål validerade av SBTi.
- 2025: Rusta når 10+ miljarder i omsättning och över 200 varuhus.
I dag är Rusta en expansiv detaljhandelsaktör med över 220 varuhus, stark kundlojalitet och en tydlig vision: att bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
- Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
- Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 4
Året i korthet
Fortsatt tillväxt och rekordhög expansionstakt
Verksamhetsåret 2024/25 har varit framgångsrikt för Rusta och präglats av fortsatt tillväxt, strategiska satsningar för ökad effektivitet i värdekedjan och en hög etableringstakt. Totalt öppnades 13 nya varuhus och Rusta hade vid årets slut totalt 225 varuhus. Dessutom hade vi 47 godkända kontrakt avseende nya varuhus vid årsslutet, vilket är en ny rekordnivå och innebär att öppningstakten jämfört mot tidigare kommer att öka redan under nästa räkenskapsår. Läs mer om våra expansionsplaner på sidan 12.
Effektivisering av värdekedjan
Under året öppnade vi ett nytt inköpskontor i Istanbul i Turkiet för att utveckla befintliga och nya leverantörer i regionen. Kort efter räkenskapsårets slut beviljades Rusta tillstånd att etablera tullager i vårt centrallager i Norrköping, en satsning som möjliggör hantering av ökade godsvolymer på ett mer kostnadseffektivt sätt.
En attraktiv arbetsgivare
Rusta utsågs till Karriärföretag 2024 i Sverige och rankades som fjärde mest attraktiva arbetsgivare bland samhällsvetare i Karriärföretagens studentomröstning – ett tydligt bevis på vår attraktionskraft bland unga talanger. Vi är också stolta över att ha placerats på Allbrights gröna börslista 2024, efter att ha uppnått en jämn könsfördelning i koncernledningen. Det är ett viktigt erkännande av vårt långsiktiga arbete för jämställdhet och en inkluderande företagskultur.
Lågprishandelns största lojalitetsprogram
Vårt lojalitetsprogram Club Rusta fortsatte att växa kraftigt med närmare 700 000 nya medlemmar under året. Totalt har Club Rusta 6,4 miljoner medlemmar.
Ambitiösa klimatmål godkända
Rusta anslöt sig till Science Based Targets initiative (SBTi) i oktober 2024, och i april 2025 godkändes våra klimatmål om att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast räkenskapsåret 2045. Åtagandet speglar Rustas övergripande ambition att möta klimatkrisen och att aktivt driva på omställningen mot en mer hållbar framtid.
1) Resultat per aktie före utspädning.
- Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
- Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 5# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta
Rusta i korthet
Viktiga milstolpar
Året i korthet
VD kommenterar året
Rusta som investering
Rusta är en nordisk ledare inom lågpris – med siktet inställt på Europa. Rusta är en ledande aktör på den nordiska lågprismarknaden och förenar prisledarskap med ett noga utvalt sortiment med fokus på volymprodukter och produkter som är utvecklade in-house. Kombinationen möjliggör konkurrenskraftiga priser utan att kompromissa med kvaliteten, vilket bygger kundlojalitet och driver försäljning. Rustas långsiktiga vision är att bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
Lojala kunder driver tillväxt i alla konjunkturlägen
Rusta har konsekvent visat förmåga att växa både omsättning och kundbas med lönsamhet, även under utmanande marknadsförhållanden. Lojalitetsprogrammet Club Rusta driver tillströmning av nya kunder och möjliggör datadriven och effektiv marknadsföring. Vid räkenskapsårets slut hade Club Rusta 6,4 miljoner medlemmar, vilket innebär att Rusta välkomnade cirka 700 000 nya medlemmar under året.
Med en effektiv verksamhetsmodell och stark marknadsposition är Rusta väl positionerat för fortsatt lönsam tillväxt på en stadigt växande marknad. Den skalbara modellen möjliggör både organisk tillväxt och expansion genom nya varuhus, utan att kompromissa med vare sig lönsamhet eller kundupplevelse.
Rustas marknad är stor, motståndskraftig och strukturellt växande
Lågprisdetaljhandeln växer snabbare än detaljhandelsmarknaden i stort och har visat sig robust även i tider av ekonomisk osäkerhet. Attityden till lågprishandel i allmänhet blir alltmer positiv och konsumenternas ökande efterfrågan på prisvärda produkter skapar långsiktiga, strukturella tillväxtmöjligheter. Det gör lågprismarknaden till en attraktiv investeringsarena med en stabil efterfrågan över tid.
Industriellt effektiv verksamhetsmodell med skalbar värdekedja skapar stabil lönsamhet
Rusta har en välinvesterad plattform som inkluderar tre huvudsakliga komponenter:
1. Direktinköp utan mellanhänder, långsiktiga leverantörssamarbeten och lokal närvaro i inköpsregioner.
2. Distributionskedja centrerad kring det strategiskt belägna centrallagret i Norrköping, som är norra Europas största automatiserade höglager.
3. Enhetligt och beprövat varuhuskoncept för alla varuhus. Nya varuhus når lönsamhet i genomsnitt inom 12 månader.
I samverkan skapar detta stabil lönsamhet och möjliggör snabb anpassning vid förändrade marknadsförutsättningar.
| 2024–25 | 2023–24 | 2022–23 | 2021–22 | 2020–21 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Tillväxt antal varuhus, 2021–2025 | 225 | 212 | 201 | 187 | 172 |
| Sverige | 120 | 112 | 109 | 107 | 102 |
| Norge | 53 | 48 | 44 | 40 | 37 |
| Övriga marknader | 52 | 52 | 52 | 50 | 40 |
| EBITA-marginal | 7,2 % | ||||
| Club Rusta | +700 000 | ||||
| nya medlemmar i Club Rusta under 2024/25 |
Läs mer om Rustas affärsmodell samt mål och utfall på sidorna 10–13.
Affärsmodell och mål
Affärsmodell ............................................................... 10
Finansiella mål och utfall ............................... 13
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 9
Affärsmodell
Rustas vision är att bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
Vårt kundlöfte
Rusta ska vara en modern lågprisdetaljhandlare som gör det enkelt att förnya och fylla på i hemmet till överraskande låga priser. För att kunna leva upp till sitt kundlöfte använder Rusta en affärsmodell som bygger på att ha en hög grad av kontroll över värdekedjan, vilket i sin tur möjliggörs genom centraliserad produktutveckling, direkta produktinköp utan mellanhänder, stora ordervolymer, en effektiv transport- och distributionsinfrastruktur samt en marknadsföringsstrategi som är integrerad med värdekedjan. Genom Rustas volymbaserade sortiment och tydliga kunderbjudande kan vi hålla låga priser – något som har varit vår drivkraft ända sedan Rustas start 1986. Vår affärsmodell består av de fem delarna: Create, Source, Supply, Communicate och Sell. Parallellt med detta arbetar vi kontinuerligt med att lära (Learn), dela (Share) och inspirera (Inspire). Dessa aktiviteter säkerställer att vi utvecklas långsiktigt och skapar värde för kunden i varje steg.
11,8 6,4 7, 2 3,1
Nettoomsättning, miljarder SEK
Nettoomsättningstillväxt, %
EBITA-marginal, %
Resultat per aktie, SEK
1 Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 5
Detta är Rusta
Rusta i korthet
Viktiga milstolpar
Året i korthet
VD kommenterar året
Rusta som investering
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Jag är glad att kunna summera ännu ett framgångsrikt år för Rusta. Vi har fortsatt att accelerera tillväxten inom samtliga segment och ytterligare stärkt vår position som en nordisk ledare på lågprismarknaden. Under året ökade vi både försäljning och resultat, samtidigt som fler kunder än någonsin tidigare lockades till Rusta. Vi välkomnade närmare 700 000 nya medlemmar till Club Rusta, som nådde 6,4 miljoner medlemmar vid räkenskapsårets slut och fortsätter vara lågprishandelns största lojalitetsprogram. Den starka tillströmningen av yngre medlemmar är särskilt glädjande, och vi ser detta som en god grund för att fortsätta växa och mer effektivt nå våra kunder med relevanta erbjudanden.
Rusta står finansiellt starkt och vi öppnar nya varuhus i hög takt. Under året öppnades 13 nya varuhus och vi hade vid räkenskapsårets slut totalt 225 varuhus på alla våra marknader. Ett av dem var vårt 50:e i Norge – en marknad vi etablerade oss på 2014 och som utvecklats mycket positivt sedan dess. Årets varuhusöppningar är en del av vår historiskt stora expansionssatsning och under året reviderade vi även upp vår prognos för de kommande tre åren, från 40-60 till 50-80 nya varuhus. Expansionen är en viktig del av vår långsiktiga strategi att fortsätta investera i tillväxt på samtliga marknader.
Efter en period med fokus på marginalförstärkning växlade Rusta under året framgångsrikt över fokus till försäljningstillväxt, för att prioritera kärnan i vårt kundlöfte: låga priser. Skiftet har gett tydliga resultat. Under året har vi tagit flera viktiga steg i vårt arbete med att effektivisera värdekedjan. I maj 2024 öppnade vi ett nytt inköpskontor i Istanbul, Turkiet, för att förbättra Rustas förmåga att utveckla befintliga och nya leverantörer i regionen. Etableringen ligger i linje med vår strategi att göra direktinköp från ett stort antal ledande leverantörer på den globala marknaden, vilket möjliggör låga priser och hög grad av kontroll genom hela värdekedjan.
VD kommenterar
Vi går in i nästa år med en stark balansräkning, rekordstor kundbas, en konkurrenskraftig prisposition och ett stärkt konsumentförtroende.
Göran Westerberg
VD
året
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 6
Detta är Rusta
Rusta i korthet
Viktiga milstolpar
Året i korthet
VD kommenterar året
Rusta som investering
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Som en ledande aktör i vår bransch strävar vi efter att vara en förebild inom många olika områden, inte minst inom hållbarhet. Mot den bakgrunden anslöt sig Rusta till Science Based Targets initiative (SBTi) i oktober 2024. I april 2025 godkändes våra klimatmål om att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast till räkenskapsåret 2045. Åtagandet speglar Rustas ansvarstagande och ambition att aktivt bidra till en mer hållbar framtid.
I juni 2025, efter räkenskapsårets slut, beviljades vi tillstånd av Tullverket att etablera tullager i vårt centrallager i Norrköping. Det är ett viktigt steg i vår strategi att öka kostnadseffektiviteten i hela värdekedjan och väntas generera årliga kostnadsbesparingar på omkring 30 miljoner kronor. Rustas centrallager i Norrköping är ett av Nordens största och mest tekniskt avancerade distributionscenter, och utgör navet i vår industriellt effektiva logistikmodell. Med tullagret på plats kan vi hantera ökade godsvolymer på ett mer kostnadseffektivt sätt.
Sammantaget ser vi goda förutsättningar för fortsatt lönsam tillväxt – både organiskt, genom rekordmånga nya varuhus, och genom de många strategiska satsningar som genomförts under året. När vi nu går in i räkenskapsåret 2025/26 gör vi det med en stark balansräkning, rekordstor kundbas, en konkurrenskraftig prisposition och ett stärkt konsumentförtroende.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla Rustas medarbetare för fantastiska insatser under året. Ert arbete är ovärderligt och en förutsättning för Rustas fortsatta resa mot att bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
Göran Westerberg
VD, Rusta AB (publ)
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 7
Detta är Rusta
Rusta i korthet
Viktiga milstolpar
Året i korthet
VD kommenterar året
Rusta som investering
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Rusta som investering
Rusta är en nordisk ledare inom lågpris – med siktet inställt på Europa
Rusta är en ledande aktör på den nordiska lågprismarknaden och förenar prisledarskap med ett noga utvalt sortiment med fokus på volymprodukter och produkter som är ut-vecklade in-house. Kombinationen möjliggör konkurrenskraftiga priser utan att kompromissa med kvaliteten, vilket bygger kundlojalitet och driver försäljning. Rustas långsiktiga vision är att bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
Lojala kunder driver tillväxt i alla konjunkturlägen
Rusta har konsekvent visat förmåga att växa både omsättning och kundbas med lönsam-het, även under utmanande marknadsför-hållanden. Lojalitetsprogrammet Club Rusta driver tillströmning av nya kunder och möjlig-gör datadriven och effektiv marknadsföring. Vid räkenskapsårets slut hade Club Rusta 6,4 miljoner medlemmar, vilket innebär att Rusta välkomnade cirka 700 000 nya medlemmar under året.

Tillväxt antal varuhus, 2021–2025
EBITA-marginal
Club Rusta
7,2 %
+700 000
medlemmar i Club Rusta under 2024/25
Läs mer om Rustas affärsmodell samt mål och utfall på sidorna 10–13.
Rustas marknad är stor, motstånds-kraftig och strukturellt växande
Lågprisdetaljhandeln växer snabbare än detaljhandelsmarknaden i stort och har visat sig robust även i tider av ekonomisk osäker-het. Attityden till lågprishandel i allmänhet blir alltmer positiv och konsumenternas ökande efterfrågan på prisvärda produkter skapar långsiktiga, strukturella tillväxtmöjligheter. Det gör lågprismarknaden till en attraktiv investeringsarena med en stabil efterfrågan över tid.
Industriellt effektiv verksamhets-modell med skalbar värdekedja skapar stabil lönsamhet
Rusta har en välinvesterad plattform som inkluderar tre huvudsakliga komponenter:
1. Direktinköp utan mellanhänder, långsiktiga leverantörssamarbeten och lokal närvaro i inköpsregioner.
2. Distributionskedja centrerad kring det stra-tegiskt belägna centrallagret i Norrköping, som är norra Europas största automatise-rade höglager.
3. Enhetligt och beprövat varuhuskoncept för alla varuhus. Nya varuhus når lönsamhet i genomsnitt inom 12 månader.
I samverkan skapar detta stabil lönsamhet och möjliggör snabb anpassning vid föränd-rade marknadsförutsättningar.
| Sverige | Norge | Övriga marknader |
|---|---|---|
| 120 | 53 | 52 |
| 112 | 48 | 52 |
| 109 | 44 | 52 |
| 107 | 40 | 50 |
| 102 | 37 | 40 |
| Totalt varuhus | 225 | 212 |
| 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
| 2021/22 | 2020/21 |
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 8
Detta är Rusta
Rusta i korthet
Viktiga milstolpar
Året i korthet
VD kommenterar året
Rusta som investering
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Affärsmodell och mål
Affärsmodell ............................................................... 10
Finansiella mål och utfall ............................... 13
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 9
Affärsmodell
Rustas vision är att bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
Vårt kundlöfte
Rusta ska vara en modern lågprisdetaljhandlare som gör det enkelt att förnya och fylla på i hemmet till överraskande låga priser. För att kunna leva upp till sitt kundlöfte använder Rusta en affärsmodell som bygger på att ha en hög grad av kontroll över värdekedjan, vilket i sin tur möjliggörs genom centrali-serad produktutveckling, direkta produktinköp utan mellan-händer, stora ordervolymer, en effektiv transport- och distributionsinfrastruktur samt en marknadsföringsstrategi som är integrerad med värdekedjan. Genom Rustas volymbaserade sortiment och tydliga kund-erbjudande kan vi hålla låga priser – något som har varit vår drivkraft ända sedan Rustas start 1986. Vår affärsmodell består av de fem delarna: Create, Source, Supply, Communicate och Sell. Parallellt med detta arbetar vi kontinuerligt med att lära (Learn), dela (Share) och inspirera (Inspire). Dessa aktiviteter säkerställer att vi utvecklas långsiktigt och skapar värde för kunden i varje steg.# Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Affärsmodell
Create: Flexibelt och fokuserat erbjudande
Rusta erbjuder ett noga utvalt sortiment med cirka 6 000 aktiva produkter fördelade i fem kategorier: Heminredning, Förbrukningsvaror, Säsongsvaror, Fritid och DIY. Sortimentet täcker allt från småmöbler, belysning och textilier till skönhetsprodukter, rengöring, snacks, juldekorationer, träningsprodukter, husdjursartiklar och verktyg. Fokus ligger på lönsamma högvolymprodukter med funktionell bredd, både året runt och säsongsvis. Rusta kombinerar A-varumärken med egna private label-produkter, vilka står för 68 procent av nettoomsättningen. Genom att själva utveckla produkter kan Rusta säkra kvalitet, behålla kontroll och snabbt svara på förändrade kundbehov.
Source: Direkta inköp med full kontroll
Rustas strategi bygger på direkta inköp från ett brett leverantörsnätverk globalt. Genom egna inköpskontor i Sverige, Kina, Indien, Vietnam och Turkiet säkerställs kvalitet, flexibilitet och etik i hela värdekedjan. Över 200 medarbetare arbetar med inköp och kvalitetskontroll, och gör regelbundna oanmälda fabriksbesök. Detta ger Rusta god insyn och möjlighet att följa upp leverantörernas efterlevnad av uppförandekoden. Inköpsstrategin gör det möjligt att erbjuda låga priser utan att kompromissa med kvalitet.
Supply: Lagerhantering, logistik och distribution
Rustas centrallager i Norrköping har ett av norra Europas största automatiserade höglager och är nyckeln till företagets effektiva distributionsmodell. Lagret hanterar både inkommande gods från hamnen och leveranser till varuhusen och e-handeln. Placeringen i Norrköping är strategisk tack vare närhet till hamn och varuhusnätverk. Kontinuerliga investeringar i automatisering möjliggör ökad kapacitet utan extra arbets- skift, vilket säkrar låga kostnader och snabb leverans även vid ökad efterfrågan.
Communicate: Effektiv marknadsföring och hög lojalitet
Rustas marknadsföring är kampanjdriven och syftar till att öka kundtrafik och lojalitet. Kommunikation sker via veckoblad, TV, radio, sociala medier, Club Rusta och Rusta Magasin. Marknadsföringen är integrerad i affärsmodellen och anpassas löpande utifrån kampanjers effektivitet. Club Rusta är en viktig kanal med 6,4 miljoner medlemmar. Medlemmar får tillgång till exklusiva priser, förmåner och kampanjer – vilket stärker både varumärket och kundrelationerna.
Sell: Varuhus och kundupplevelse
Rustas enhetliga varuhuskoncept fokuserar på att skapa en så inspirerande kundupplevelse som möjligt. Genom tydlig layout, optimerat kundvarv och genomtänkta produktdisplayer skapas en attraktiv och lättnavigerad butiksmiljö. Detta stärker kundnöjdheten och bidrar till ökad försäljning. Varje varuhus följer samma koncept för att säkerställa en konsekvent och igenkännbar upplevelse i hela butikskedjan.
Rusta erbjuder ett noga utvalt sortiment med cirka 6 000 aktiva produkter i fem olika kategorier.
Hur ser Rustas expansionsplaner ut framåt?
Vi befinner oss just nu i en av de mest expansiva faserna i Rustas historia. Under räkenskapsåret 2024/25 öppnade vi 13 nya varuhus, vilket är ett tydligt kvitto på den etableringskapacitet Rusta byggt upp under de senaste åren. Idag har vi 47 godkända kontrakt i pipeline och vi har justerat upp prognosen för nya varuhusöppningar under de kommande tre åren till 50–80. Vi planerar för öppningar på samtliga varuhusmarknader närmsta året, inklusive Tyskland där en varuhusöppning är planerad under räkenskapsåret 2025/26. Etableringarna ingår i en historiskt stor expansionssatsning för Rusta, och är i linje med den långsiktiga visionen att bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
Vad avgör expansionstakten?
Vår skalbara modell lägger grunden för både organisk tillväxt och expansion genom nya varuhus, samtidigt som vi säkerställer stark lönsamhet och en positiv kundupplevelse i alla varuhus. Den uppreviderade prognosen för varuhusöppningar möjliggörs främst av förbättrad lönsamhetspotential på fler orter i Norden tack vare en ökad marknadspenetration och den, ur vårt perspektiv, förbättrade hyresmarknaden. Vår lista över prioriterade etableringslägen har därför reviderats upp från 150 till 180 lägen under räkenskapsåret.
Vad är nyckeln till framgång i varuhusen?
Rusta har ett enhetligt och beprövat varuhuskoncept som används i samtliga varuhus på våra marknader. Det ger goda synergieffekter och gör oss extremt effektiva när vi skalar upp. Rustas varuhuskoncept har nyligen moderniserats och implementeringen av det nya konceptet kommer att påbörjas under hösten 2025. Det uppdaterade konceptet syftar till att ytterligare stärka effektiviteten i varuhusen genom att frigöra mer yta för våra mest lönsamma produkter och optimera användningen av befintliga ytor. Grunden i konceptet ligger dock fast, vilket ger oss starka förutsättningar för långsiktig lönsamhet och möjliggör snabb anpassning av verksamheten när marknadsförutsättningarna förändras.
Med en uppreviderad expansionsprognos och 47 godkända kontrakt i pipeline fortsätter Rusta att växa i snabb takt. Bolagets Chief Sales Officer Jozef Khasho ger sin bild av expansionen, hur det kommer sig att allt fler etableringslägen passar Rusta och varför varuhuskonceptet är en avgörande framgångsfaktor i tillväxtstrategin.
Finansiella mål och utfall
| Mål | Rustas kommentar # Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information | 15
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Segment: Sverige
Segment: Norge
Segment: Övriga marknader
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Nettoomsättningen uppgår till 6 863 MSEK (6 381) med en nettoomsättningstillväxt på 7,6 procent (6,2). Rörelsekostnader i förhållande till nettoomsättning uppgick till 24,6 procent (25,6) vilket förklaras av ökad effektivitet och kostnadskontroll, framför allt avseende distributionen av varor från centrallagret. Lönsamheten i form av EBITA-marginal exkl. IFRS 16 uppgår till 18,0 procent (16,8). 8 (3) nya varuhus öppnade i Sverige under året.
| Sverige | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 6 863 | 6 381 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | 7,6 | 6,2 |
| Jämförbar tillväxt, % | 4,9 | 5,3 |
| EBITA exkl. IFRS 16 | 1 233 | 1 075 |
| EBITA-marginal exkl. IFRS 16, % | 18,0 | 16,8 |
| Antal nya varuhus | 8 | 3 |
| Antal varuhus | 120 | 112 |
Sveriges andel av nettoomsättningen 2024/25
Sveriges andel av EBITA exkl. IFRS 16 för segmenten 2024/25
58%
80%
Segment: Norge
För räkenskapsåret 2024/25 representerar Norge, med sina 53 varuhus, 21,4 procent av Rustas nettoomsättning. Norge uppvisade fortsatt god försäljningstillväxt under året, trots starka jämförelsetal och utmanande valutaeffekter. Nettoomsättningen uppgår till 2 528 MSEK (2 349) med en nettoomsättningstillväxt på 7,6 procent (7,9) och en nettoomsättningstillväxt exkl. valutaeffekter 9,7 procent (13,1). Rörelsekostnader i förhållande till omsättning uppgick till 31,9 procent (31,9). Lönsamheten i form av EBITA-marginal exkl. IFRS 16 uppgår till 11,1 procent (11,6), minskningen är helt driven av negativa valutaeffekter på grund av en svagare norsk krona. 5 (4) nya varuhus öppnade i Norge under året.
| Norge | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 528 | 2 349 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | 7,6 | 7,9 |
| Nettoomsättningstillväxt exkl. valutaeffekter, % | 9,7 | 13,1 |
| Jämförbar tillväxt exkl valutaeffekter, % | 1,3 | 6,5 |
| EBITA exkl. IFRS 16 | 280 | 273 |
| EBITA-marginal exkl. IFRS 16, % | 11,1 | 11,6 |
| Antal nya varuhus | 5 | 4 |
| Antal varuhus | 53 | 48 |
Norges andel av nettoomsättningen 2024/25
Norges andel av EBITA exkl. IFRS 16 för segmenten 2024/25
21,4%
18,2%
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information | 16
Segment: Övriga marknader
Rustas tredje segment, Övriga marknader, utgörs av verksamheter i Finland, Tyskland och Online. På Övriga marknader arbetar Rusta delvis i projektform då det är förhållandevis nya marknader men där lönsamheten väntas öka på sikt i takt med ökad kännedom om Rusta. För räkenskapsåret 2024/25 representerar Övriga marknader, med sina 52 varuhus samt försäljning Online, 20,6 procent av Rustas nettoomsättning. Nettoomsättningen uppgår till 2 438 MSEK (2 386) med en nettoomsättningstillväxt på 2,2 procent (18,2) och en nettoomsättningstillväxt exkl. valutaeffekter 3,9 procent (16,5). En positiv försäljningstillväxt trots starka jämförelsetal samt avvaktande marknadsutveckling i både Finland och Tyskland. Rörelsekostnader i förhållande till omsättning uppgår till 43,0 procent (43,6). vilket förklaras av ökad effektivitet, framför allt avseende distribution av varorna från centrallagret där kostnaden minskat jämfört mot föregående år. Lönsamheten i form av EBITA-marginal exkl. IFRS 16 uppgår till 1,2 procent (0,4). EBITA exkl IFRS 16 påverkas positivt av den positiva kostnadsutvecklingen. Inga (1) nya varuhus öppnade under året på ”Övriga marknader”.
| Segment: Övriga marknader | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 438 | 2 386 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | 2,2 | 18,2 |
| Nettoomsättningstillväxt exkl. valutaeffekter, % | 3,9 | 16,5 |
| Jämförbar tillväxt exkl valutaeffekter, % | 0,1 | –0,6 |
| EBITA exkl. IFRS 16 | 29 | 9 |
| EBITA-marginal exkl. IFRS 16, % | 1,2 | 0,4 |
| Antal nya varuhus | - | 1 |
| Antal varuhus | 52 | 52 |
Övriga marknaders andel av nettoomsättningen 2024/25
Övriga marknaders andel av EBITA exkl. IFRS 16 för segmenten 2024/25
20,6%
1,9%
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information | 17
Hållbarhetsrapport
Allmän information .............................................. 19
Miljöinformation ..................................................... 35
Social information ............................................... 54
Styrningsinformation ......................................... 62
Bilaga – IRO-2 ........................................................................ 64
– UN Global Compact-index ................... 67
– GRI-index ............................................................. 68
Revisorns yttrande ................................................ 72
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information | 18
Rustas hållbarhetsengagemang stärker vårt varumärke och bygger på att våra produkter ska vara mer hållbara än jämförbara alternativ; vi är fast beslutna att tydligt särskilja oss från konkurrenterna och driva utvecklingen mot en mer hållbar och ansvarstagande lågprishandel, med en strategi förankrad i produkt, människa och planet – i skärningspunkten mellan våra kunders behov, medarbetares engagemang och vår påverkan på omvärlden.
Produkt
Ett kommersiellt, meningsfullt och hållbart erbjudande
Ett urval av målsättningar
| Mål | 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 |
| :--------------------------------------------------------------------------------------- | :------ | :------ | :------ |
| Andel fabriker i Asien på nivå ”bra” eller högre i leverantörskvalitet SQE 1 | 80% | 72% | 74% |
| Andel defekta kundreturer skall minska med 15% | | 0,046% | 0,050% |
| Öka andelen certifierade trä och pappersprodukter | 95% | 92% | 89% |
1) Supplier Quality Evaluation (SQE): Rustas uppföljning av strukturerat kvalitetsarbete på fabriker som tillverkar för Rusta. Utvärderingen innefattar policy, mål, avvikelsehantering, strukturerat arbetssätt, kundnöjdhet och processkontroll.
Människa
Tillsammans arbeta för ett bättre samhälle, där vi verkar
Ett urval av målsättningar
| Mål | 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 |
| :------------------------------------------------------------------- | :------ | :------ | :------ |
| Andel fabriker i Asien på nivå ”bra” 2 eller högre i de sociala kraven i vår uppförandekod | 85% | 77% | 81% |
| Öka Employee Net Promotor Score (eNPS) | >23 | 23 | 21 |
| All personal ska genomföra e-learning för vår interna uppförandekod | 100% | 100% | – |
2) Bra: Fabriken betalar och behandlar arbetarna rättvist och tillhandahåller en säker och god arbetsmiljö. Det finns fortfarande vissa områden att förbättra, såsom att generellt sett bättre kontrollera övertidstimmarna och systematiskt tillämpa användningen av personlig skyddsutrustning.
Planet
Vi tar ansvar för planeten
Ett urval av målsättningar
| Mål | 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 |
| :---------------------------------------------------------------- | :------ | :------ | :------ |
| Andelen fabriker i Asien på nivå ”bra” 3 eller högre till 55 % i miljö- kraven i vår uppförandekod | 55% | 54% | 52% |
| Minska utsläppen av växthus- gaser från transporter med 5% | | 16 849 ton | 16 838 ton |
| Spara minst 10 000 pallar genom leveranskedjan | 10 000 | 12 935 | 12 308 |
3) Bra: Ett bättre och mer progressivt miljörelaterat arbete än nivån medel men ytterligare arbete behövs vad gäller energieffektivitet och tydliga handlingsplaner för att minska bland annat växthusgasutsläpp från produktionen.
FN:s globala mål
FN:s globala mål
FN:s globala mål
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information | 19
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga – IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Grund för utarbetande
BP-1: Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna
För verksamhetsåret 2024/25 upprättas Rusta AB (publ) årliga hållbarhetsrapport med inspiration från den nya EU-lagstiftningen om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). För att ge en rättvisande bild av vår verksamhet har vår ambition varit att i största möjliga utsträckning införa rapporteringsstandarderna för verksamhetsåret 2024/25. Hållbarhetsrapporten ingår inte i 2024/25 års förvaltningsberättelse, eftersom den är inspirerad av ESRS-standarderna men ännu inte helt i linje med dem. Rusta förbereder sig för att uppfylla CSRD-kraven för verksamhetsåret 2025/26, då hållbarhetsrapporten kommer att integreras i förvaltningsberättelsen i enlighet med lagstiftningen. Rustas årliga lagstadgade hållbarhetsrapport upprättas enligt 6 kap. 10§ i den svenska årsredovisningslagen och finns beskriven på sid 76 i förvaltningsberättelsen. Utöver detta är redovisningen upprättad med inspiration av Global Reporting Initiative (GRI) standarder. En förteckning över GRI-hänvisningar finner ni på sidorna 68–71. Rusta redovisar även i enlighet med den norska öppenhetslagen från 2021. Denna redovisning publiceras årligen och finns tillgänglig på Rusta.com/no. Denna hållbarhetsrapport omfattar Rustas fullständiga värdekedja från råmaterialutvinning och produkternas livscykel. Detta inkluderar påverkan, risker och möjligheter uppströms, nedströms och egen verksamhet.# BP-2: Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter
Vi redovisar upplysningar i relation till specifika omständigheter vid sidan av de relevanta upplysningarna.
Tidshorisonter
De tidshorisonter som beaktas i denna rapportering överensstämmer med de som tillämpas i de finansiella rapporterna. Kortsiktigt är rapporteringsperioden i våra bokslut, ett år; medellång sikt är från slutet av kort sikt och upp till fem år; långsiktigt definieras som mer än fem år.
Omskrivningar
Omskrivningar bestäms utifrån bedömning av betydelse. Omskrivningar anges i samband med omarbetade data eller information.
Extern granskning
Se revisorns lagstadgade granskning på sidan 73.
Rustas senaste hållbarhetsrapport publicerades den 23 augusti 2024. För frågor om hållbarhetsrapporten, kontakta oss via [email protected].
Användning av uppskattningar
Där uppskattningar används för att tillhandahålla, till exempel konsoliderad koncernövergripande rapportering, beskrivs sådana uppskattningar och praxis i redovisningsprinciper som är tillämpliga på uppgifterna inklusive eventuell relaterad mätosäkerhet.
Rapporteringsförändringar och tidigare rapporteringsfel
Hållbarhetsupplysningarna i denna rapport har utökats för att närma oss kraven i CSRD och ESRS. Rusta omfattas av CSRD från och med verksamhetsår 2025/26. Där metoder har ändrats, eller då ny kunskap har inhämtats sedan föregående rapportperiod, beskrivs sådana förändringar i motsvarande redovisningsprincip eller i det avsnitt där ämnet redovisas.
En risk inom hållbarhetsrapportering är att data kan rapporteras felaktigt eller inte konsolideras på rätt sätt. Vissa datapunkter, såsom scope 3-utsläpp, bygger på bedömningar och uppskattningar. Klimatdata är förknippad med viss osäkerhet på grund av olika mätmetoder och datakvalitet. Vi använder oss av väletablerade metoder och ramverk, såsom Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet), för att beräkna våra växthusgasutsläpp. Dessutom arbetar vi tillsammans med en extern partner för att säkerställa korrekta beräkningar och uppskattningar. Eventuella ändringar av dessa uppskattningar redovisas i den period de uppdateras.
GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
GOV-2: Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Hållbarhetsstyrning
Rusta har etablerat en tydlig struktur för styrning av hållbarhetsfrågor. Arbetet är integrerat i bolagets övergripande styrnings- och ledningssystem, där ansvar och roller är fördelade mellan styrelsen, koncernledningen, revisionsutskottet och Hållbarhetsgruppen. Syftet är att säkerställa att hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och mål beaktas i strategiska beslut, affärsplanering och uppföljning. Bolaget arbetar systematiskt för att uppnå efterlevnad av gällande regelverk, inklusive kraven enligt CSRD och ESRS, samt för att stärka transparens och långsiktigt värdeskapande i hela verksamheten. I följande stycken beskrivs hur ansvar och arbetsformer är organiserade inom de centrala styrningsfunktionerna.
Styrelsens ansvar
Styrelseledamöter är involverade i strategiska hållbarhetsfrågor, från diskussioner till beslutsfattande. Styrelsen får regelbundna uppdateringar om ämnen som till exempel miljöpåverkan. Under verksamhetsåret förde styrelsen diskussioner om flera hållbarhetsfokuserade ämnen, som exempelvis klimat, kommande regelverk inom hållbarhetsområdet samt uppdatering av hållbarhetsrelaterade policyer.
Koncernledningens ansvar
I koncernledningen ligger det övergripande ansvaret för att leda hållbarhetsarbetet hos inköpschefen som ser till att vår hållbarhetsstrategi omsätts i praktiken. Hållbarhetschefen rapporterar till inköpschefen och ansvarar för att funktionsspecialister inom respektive avdelning uppfyller hållbarhetsmålen. Därmed hanteras all väsentlig påverkan, väsentliga risker och möjligheter av funktionsspecialister. Läs mer om vårt ramverk för styrning och vår ledning på sidorna 84–93.
ESRS 2 Allmänna upplysningar
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 20
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Revisionsutskottet
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Enligt aktiebolagslagen får revisionsutskottets ledamöter inte vara anställda av bolaget och minst en ledamot måste ha redovisnings- eller revisionskompetens. Majoriteten av revisionsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledande befattningshavare. Revisionsutskottet består för närvarande av tre styrelseledamöter. Hållbarhetschefen deltar i flera av revisionsutskottets möten under året för att säkerställa att viktiga hållbarhetsfrågor omhändertas och vid behov lyfts till koncernledning eller styrelsen.
Hållbarhetsgruppen
På Rusta finns sedan 2014 en tvärfunktionell hållbarhetsgrupp bestående av representanter från olika delar av bolaget. Gruppens uppgift är att arbeta med hållbarhetsfrågor och driva dessa i respektive del av organisationen. Hållbarhetsgruppen är även involverade i framtagning av den årliga hållbarhetsrapporten.
Policyer
Rusta har ett antal hållbarhetsrelaterade policyer för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Nedan presenteras en översikt av relevanta policyer.
| Policy | Ägare | Granskas | Ansvarig för uppdatering | Godkänd av |
|---|---|---|---|---|
| Extern uppförandekod | CEO | Årligen | Hållbarhetschef | Styrelse |
| Intern uppförandekod | CEO | Årligen | CHRO | Styrelse |
| Bolagsstyrningspolicy | CEO | Årligen | CFO | Styrelse |
| Regler för styrande dokument | CEO | Årligen | CFO | Styrelse |
| Hållbarhetspolicy | CPO | Årligen | Hållbarhetschef | Styrelse |
| HR policy | CHRO | Årligen | CHRO | Styrelse |
| Instruktion för riskhantering och internkontroll | GCM | Årligen | GCM | CFO |
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 21
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
Rusta har inte i dagsläget integrerat några hållbarhetsrelaterade resultat i bolagets incitamentsprogram.
GOV-4: Förklaring om tillbörlig aktsamhet
| Centrala delar i tillbörlig aktsamhet | Punkter i hållbarhetsrapporten | Sida |
|---|---|---|
| a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell | GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll | |
| b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet | SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter | |
| c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar | SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter | |
| d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar | E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening E3-2: Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi S1-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet S2-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer | |
| e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det | E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E2-3: Mål relaterade till miljöförorening E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem E4-5: Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi S1-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S2-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras G1-4: Fall av korruption eller mutor |
GOV-5: Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets hållbarhetsstrategi och godkänner hållbarhetspolicyn samt väsentlighetsanalysen. Koncernledningen ansvarar för implementeringen av hållbarhetsstrategin, medan revisionsutskottet övervakar löpande hållbarhetsarbetet genom regelbundna rapporter från hållbarhetschefen.
Strategi
SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja
Rusta är en ledande aktör på den nordiska lågprisdetaljhandeln med varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Vår vision är att Rusta ska bli den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa.
Strategi
Hållbarhet är en integrerad del av Rustas affärsmodell och strategiska riktning.# Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 22
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Företagets mål är att vara en ledande och betrodd aktör inom europeisk lågprisdetaljhandel, där ett ansvarsfullt agerande över tid skapar värde för både verksamheten och samhället. Rustas hållbarhetsstrategi utgår från principen att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Arbetet fokuserar på fyra prioriterade hållbarhetsområden som är centrala för affärsmodellen och där bolaget har störst påverkan:
- Produkt: Ett kommersiellt, meningsfullt och hållbart erbjudande
- Människa: Tillsammans arbeta för ett bättre samhälle, där vi verkar
- Planet: Vi tar ansvar för planeten
- Styrning: Ramverk för regler och initiativ
Affärsmodell
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 23
Rustas affärsmodell bygger på att erbjuda ett noggrant utvalt, prisvärt sortiment i hög volym inom heminredning, förbrukningsvaror, säsongsprodukter, fritid och DIY (Create). Genom direktinköp från ett globalt leverantörsnätverk – där bolaget har egna inköpskontor och omfattande kvalitetskontroll – kombineras kostnadseffektivitet med kontroll över etik och kvalitet i leverantörsledet (Source). Distributionen hanteras via ett automatiserat centrallager i Norrköping, som möjliggör hög leveranskapacitet till både varuhus och e-handel (Supply). Rustas enhetliga butikskoncept och kampanjdrivna marknadsföring, med Club Rusta som lojalitetsmotor, skapar en konsekvent kundupplevelse och stark efterfrågan (Communicate och Sell).
Värdekedja
Rustas värdekedja omfattar hela produktens livscykel, från råvaruutvinning och inköp till produktion, distribution, användning samt återvinning och återanvändning. Den inkluderar alla steg som krävs för att ta fram produkterna, leverera dem till kunderna och hantera produkternas slutliga fas.
- Uppströms: Råmaterial, Varuleverantörer, Transport, Produktutveckling
- Egen verksamhet: Centrallager, Distribution
- Nedströms: Varuhus och on-line, Kunders produktanvändning, Produktens end-of-life

Rustas centrallager i Norrköping.
SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter
På Rusta har vi kontinuerliga och öppna dialoger kring hållbarhet med ett brett spektrum av intressenter. Baserat på dessa dialoger utvärderar och införlivar vi värdefulla insikter i vår hållbarhetsagenda. Grundat i vår vision, vår hållbarhetsstrategi och med förtroende för vår interna kompetens, utgör intressenternas insikter en väsentlig komponent för att definiera och beskriva våra prioriteringar. Vartannat år genomför Rusta en omfattande intressentdialog, som syftar till att bidra med insikter till att utforma våra väsentliga aspekter. En viktig del av intressentdialogen är att förstå hur våra viktigaste intressenter ser på Rustas hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter. För att uppnå detta har vi först identifierat berörda intressenter som påverkas av Rustas affärsverksamhet samt intressenter som har en inverkan på Rusta. Dessutom har vi inkluderat intressenter som använder informationen som presenteras i vår årsredovisning. Vi har kartlagt allt ifrån råvaruutvinning till kunder och samhället i stort som våra intressenter. Därefter har vi, utifrån vilka intressenter vi bedömer har störst inverkan på samt är mest påverkade av Rustas verksamhet, definierat våra viktigaste intressenter att inkludera i intressentdialogen. Enligt vår intressentanalys är följande grupper våra viktigaste intressenter: kunder, medarbetare, ägare, leverantörer av varor, tjänsteleverantörer och icke-statliga organisationer (NGO). Dialogen har skett på olika sätt beroende på intressentgrupp. Kunder, leverantörer av varor och tjänster samt transportörer och medarbetare har fyllt i ett frågeformulär. Ägare, som representeras av styrelsen givet att delar av styrelsen också är huvudägare, har fått mer detaljerade frågor i linje med European Sustainability Reporting Standards samt risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet. För icke-statliga organisationer och myndigheter har vi använt en skrivbordsgranskning. Detta är ett effektivt sätt att extrahera viktig information. Baserat på erfarenhet vet vi att vissa intressentgrupper är svåra att kontakta direkt, eller att det är omöjligt att göra ett opartiskt urval. Vi har därför gjort andra typer av efterforskningar, såsom till exempel Internetsökningar, för att ta reda på vad dessa intressenter anser är viktigt. Vi har sedan samlat in och tagit med denna information i vår analys. Vissa intressentgrupper var också representerade med hjälp av forskningsrapporter för att få en objektiv bild av frågan. Det övergripande resultatet från den senaste intressentdialogen, genomförd under verksamhetsåret 2023/24, presenteras nedan.
Prioriterade frågor
| Intressenter | Beskrivning # Hållbarhetsrapport
SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, fortsättning
| Ämne/ underämne | Beskrivning | Typ av fråga | Åtgärder | Mål | Tidshorisont |
| :--- | :--- # Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, fortsättning
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
| Ämne/ underämne | Beskrivning | Typ av fråga | Åtgärder | Mål # Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
Dubbel väsentlighetsanalys
Under verksamhetsåret 2023/24 genomförde vi en dubbel väsentlighetsanalys för att få en djupare förståelse för vår mest betydande påverkan på människor och miljö, affärsrisker samt affärsmöjligheter. Processen för vår dubbla väsentlighetsanalys, som följer kraven i European Sustainability Reporting Standards (ESRS) 1 och 2, har två dimensioner: konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet. En hållbarhetsfråga anses vara väsentlig om den uppfyller kriterierna för en eller båda dimensionerna. För bedömning av konsekventiell väsentlighet, Rustas påverkan, är poängen baserade på allvarlighetsgrad, omfattning, återställbarhet och sannolikhet. För den finansiella väsentligheten är poängen baserade på områdena sannolikhet, omfattning och osäkerhet i bedömningen. För att bedöma storleken på den potentiella ekonomiska effekten har vi i första hand utgått från effekten på EBIT för rullande tolv månader och därefter effekten på kassaflödet. Risker och möjligheter poängsattes utifrån deras sannolikhet.
Arbetsflöde för den dubbla väsentlighetsanalysen:
- Definiera kontext/värdekedja: Vi granskade relevanta, befintliga analyser samt specificerade den information och data vi bedömde saknades för att kunna påbörja den dubbla väsentlighetsanalysen. Vi gick igenom resultatet från intressentdialogen samt Rustas värdekedja.
- Identifiering och beskrivning av Rustas påverkan på omvärlden: I enlighet med ESRS gick vi igenom 37 potentiellt väsentliga underämnen. Dessa bedömdes efter en femgradig skala gällande omfattning, återställbarhet och sannolikhet, var i värdekedjan en påverkan förekommer samt tidsaspekt. Arbetet drevs av Hållbarhetsgruppen med hjälp av ämnesexperter vid behov. Resultatet dokumenterades.
- Identifiering och beskrivning av den finansiella påverkan på Rusta: Finansiell påverkan bedömdes utifrån potentiell sannolikhet och konsekvensens storlek. Detta arbete genomförde Hållbarhetsgruppen tillsammans med ekonomiavdelningen och redovisningsansvarig. 24 underämnen enligt ESRS arbetades igenom utefter en femgradig skala baserat på sannolikhet och konsekvensens storlek. Detta multiplicerades med osäkerhet i bedömningen, efter en tregradig skala. För att bedöma storleken på den potentiella ekonomiska effekten har vi i första hand utgått från effekten på EBIT för rullande tolv månader och därefter effekten på kassaflödet.
- Rimlighetsbedömning: De underämnen vi arbetat igenom och beräknat listades från minsta till största påverkan. På detta sätt kunde vi bedöma om resultatet speglade den bild som våra diskussioner givit. Insikter från intressentdialogerna införlivades i vårt resonemang för varje område.
- Väsentlighetskartläggning och dokumentation: Slutgiltiga justeringar gjordes och resultatet validerades av Hållbarhetsgruppen. För både Rustas påverkan på omvärlden och den finansiella påverkan bestämdes att allt över medelvärdet skall betraktas som väsentligt. En gapanalys mot ESRS-standarderna genomfördes tillsammans med extern partner för att säkerställa ett korrekt resultat. Baserat på den insamlade informationen och den beskrivna metodiken fastställde vi ett tröskelvärde där de ämnena med en poäng över genomsnittet bedömdes vara väsentliga.
- Revidering och justering av den dubbla väsentlighetsanalysen: Den dubbla väsentlighetsanalysen granskades och justerades. Vid denna genomgång reviderades ett underämne inom S1-standarden samt två underämnen inom S2-standarden. 14 väsentliga underämnen ändrades till 17. Utifrån vår dubbla väsentlighetsanalys bedömdes åtta av 10 ESRS-standarder vara väsentliga för Rusta. Kopplat till de åtta ESRS-standarder som bedöms vara viktiga för Rusta finns 17 underämnen som genom vår väsentlighetsanalys bedömdes som väsentliga.
Förordning (EU) 2020/852 (taxonomiförordningen)
Taxonomiförordningen är utformad för att stödja omvandlingen av EU:s ekonomi för att uppfylla dess mål för den europeiska gröna given, inklusive klimanneutralitetsmålet 2050. Taxonomiförordningen fastställer sex miljömål som beskrivs i de delegerade akter som antas enligt förordningen. I följande avsnitt presenterar vi som icke-finansiellt moderbolag andelen av koncernens nettoomsättning, investeringar (Capex) och driftsutgifter (Opex) för rapportperioden 2024-05-01–2025-04-30, som är associerade med taxonomi-berättigade och anpassade ekonomiska aktiviteter relaterade till de sex miljömålen. Rusta omfattas av årsredovisningslagens krav för redovisning enligt taxonomiförordningen som icke-finansiellt företag. Enligt artikel 8 i taxonomiförordningen ska företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) redovisa hur och i vilken utsträckning deras verksamhet är förknippad med ekonomisk verksamhet som anses vara miljömässigt hållbar enligt de tekniska granskningskriterierna. Tekniska kriterier har hittills definierats för miljömålen ‘Begränsning av klimatförändringar’, ‘Klimatanpassning’, ‘Vatten och marina resurser’, ‘Cirkulär ekonomi’, ‘Föroreningar’ och ‘Biologisk mångfald och ekosystem’. Enligt artikel 8 ska icke-finansiella företag tillhandahålla information om andelen av sin omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av de verksamheter samt förenlighet av befintliga aktiviteter i samtliga miljömål. Med hänvisning till bilaga XII i den delegerade akten om kärnenergi och naturgas, bedriver Rusta ingen kärnenergi- eller fossilgasrelaterad verksamhet.
Redovisningsprinciper
Enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning definieras omsättning, kapitalutgifter (CapEx) och driftsutgifter (OpEx) enligt nedan. För CapEx och OpEx är dessa definitioner annorlunda jämfört med Rustas finansiella rapportering. Bolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) som utfärdats av International Accounting Standards Board (IASB) och som godkänts av EU. Rapportering i enlighet med EU-taxonomin Grunden för upprättandet av de finansiella rapporterna förklaras i not 2 till koncernredovisningen. Rustas produkter och tjänster omfattas inte ännu av taxo- nomin och andel av nettoomsättning är därmed noll. Rusta har identifierat nedan två ekonomiska verksamheter avseende inköp av taxonomirelaterade produkter och tjänster:
- 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon under det ekonomiska målet att begränsa klimatförändringar för inköp av Taxonomirelaterade produkter och tjänster. För Rusta avser det investeringar (CapEx) för leasing av person- och tjänstebilar. Det har ännu inte varit möjligt att göra en fullständig bedömning av taxonomianpassningen eftersom Rusta förlitar sig på tredje part och fullständiga data om hur fordon uppfyller kravet att inte göra någon betydande skada på taxonomins övriga miljömål inte har erhållits.
- 7.7 Förvärv och ägande av byggnader då Rusta hyr lokaler för varuhus, centrallager och kontor. Detta avser CapEx för nya och utökade hyreskontrakt av lokaler. För räkenskapsåret 2024/25 avser redovisade CapEx förlängda och förvärvade nyttjanderättstillgångar hänförliga till varuhuslokaler.
Rapporteringsprinciper
Omsättning, CapEx och OpEx för rapportering i enlighet med artikel 8 i taxo- nomin definieras nedan. Tabellen kontrollerades för att säkerställa att inget belopp hade räknats två gånger.
Omsättning
Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i kon- cernens resultaträkning.
CapEx
Totala investeringar motsvarar anskaffningar till balansposter- na immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och IFRS 16 klassificerade nyttjanderättstillgångar före even- tuell omvärdering, avskrivning, avskrivning eller nedskrivning och exklusive eventuella förändringar i verkligt värde, som kan hittas i not 18, 20, 21 och 11. Tillämpliga investeringar består av inköp från leverantörer vars ekonomiska verksamhet är beskriv- na i taxo- nomin. Denna post består av hyresfastigheter som ingår i ekonomisk verksamhet CCM 7.7 förvärv och ägande av byggnader samt leasing av person- och tjänstebilar som ingår i ekonomisk verksamhet CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon. Endast en mindre andel av årets investeringar har bedömts vara taxonomiförenlig under året och består av årets anskaff- ningar av elbilar.
OpEx
De totala driftsutgifterna motsvarar byggnadsrenoveringskost- nader, kortsiktiga hyresavtal, underhålls- och reparationskost- nader samt andra indirekta kostnader för den dagliga servicen av tillgångar i materiella anläggningstillgångar.# Miljöinformation
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 35
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar räkenskapsåret 2024-05-01–2025-04-30
År 2024/25
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod (2) | Omsättning (3) | Andel av omsättning, år 2024/25 (4) | Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten (7) | Föroreningar (8) | Cirkulär ekonomi (9) | Biologisk mångfald (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten (13) | Föroreningar (14) | Cirkulär ekonomi (15) | Biologisk mångfald (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsättning, år 2023/24 (18) | Kategori (möjliggörande verksamhet eller) (19) | Kategori ”(omställningsverksamhet)” (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| [MSEK] | % | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | % | E | T | ||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||
| De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |||
| Varav möjliggörande verksamheter | |||||||||||||||||||
| Varav omställningsverksamheter | |||||||||||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||
| Omsättningen hos de verksamhetersom omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara(ej taxonomiförenliga) (A.2) | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |||
| A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 11 828 | 100% | |||||||||||||||||
| Total (A+B) | 11 828 | 100% |
J = Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relavanta miljömålet
N = Nej verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relavanta miljömålet
N/EL = Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet
EL = Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet
T = Omställning (Transitional)
E = Möjliggörande (Enabling)
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 36
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar räkenskapsåret 2024-05-01–2025-04-30.
År 2024/25
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod (2) | Kapitalutgifter (3) | Andel av kapitalutgifter, år 2024/25 (4) | Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten (7) | Föroreningar (8) | Cirkulär ekonomi (9) | Biologisk mångfald (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten (13) | Föroreningar (14) | Cirkulär ekonomi (15) | Biologisk mångfald (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) kapital utgifter, år 2023/24 (18) | Kategori (möjliggörande verksamhet eller) (19) | Kategori ”(omställningsverksamhet)” (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| [MSEK] | % | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | % | E | T | ||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||
| Transport med motor cyklar, personbilar och lätta fordon | CCM 6.5 | 1 | 0% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | J | J | J | J | J | J | J | 0% | E | |
| Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | 1 | 0% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 0% | |||
| Varav möjliggörande verksamheter | - | - | E | ||||||||||||||||
| Varav omställningsverksamheter | - | - | T | ||||||||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||
| Transport med motor cyklar, personbilar och lätta fordon | CCM 6.5 | 3 | 0% | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | 1% | |||||||||
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7 | 413 | 50% | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | 52% | |||||||||
| Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 415 | 51% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 54% | |||
| A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) | 416 | 51% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 54% | |||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | 404 | 49% | |||||||||||||||||
| Total (A+B) | 820 | 100% |
J = Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relavanta miljömålet
N = Nej verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relavanta miljömålet
N/EL = Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet
EL = Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet
T = Omställning (Transitional)
E = Möjliggörande (Enabling)
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 37
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar räkenskapsåret 2024-05-01–2025-04-30
År 2024/25
| Ekonomiska verksamheter (1) | Kod (2) | Driftsutgifter (3) | Andel av kapitalutgifter, år 2024/25 (4) | Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten (7) | Föroreningar (8) | Cirkulär ekonomi (9) | Biologisk mångfald (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten (13) | Föroreningar (14) | Cirkulär ekonomi (15) | Biologisk mångfald (16) | Minimiskyddsåtgärder (17) | Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) driftsutgifter, år 2023/24 (18) | Kategori (möjliggörande verksamhet eller) (19) | Kategori ”(omställningsverksamhet)” (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| [MSEK] | % | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N; N/EL | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | J;N | % | E | T | ||
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||
| Transport med motor cyklar, personbilar och lätta fordon | CCM 6.5 | 0 | 0% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | J | J | J | J | J | J | J | 0% | ||
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7 | 16 | 10% | J | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | J | J | J | J | J | J | J | 9% | ||
| Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | 16 | 10% | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 9% | |||
| Varav möjliggörande verksamheter | - | - | E | ||||||||||||||||
| Varav omställningsverksamheter | - | - | T | ||||||||||||||||
| A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||
| Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter | |||||||||||||||||||
| Kärnenergirelaterade verksamheter | |||||||||||||||||||
| Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. | NEJ | ||||||||||||||||||
| Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och söker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. | NEJ | ||||||||||||||||||
| Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. | NEJ | ||||||||||||||||||
| Fossilgasrelaterade verksamheter | |||||||||||||||||||
| Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | NEJ | ||||||||||||||||||
| Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | NEJ | ||||||||||||||||||
| Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | NEJ | ||||||||||||||||||
| Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) | 16 | 10% | 9% | ||||||||||||||||
| Varav möjliggörande verksamheter | - | - | E | ||||||||||||||||
| Varav omställningsverksamheter | - | - | T | ||||||||||||||||
| Den del av driftsutgifter som bedöms vara taxonomiförenlig är relaterad till hyresfastigheten för vårt centrallager i Norrköping som uppfyller kriterierna för att vara taxonomiförenlig byggnad. |
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
– Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Att minska Rustas klimatpåverkan är av största vikt och vår hållbarhetsstrategi berör begränsning av klimatförändringar, energieffektivisering och utbyggnad av förnybar energi. De förändringar som påverkar vår planet, som till exempel stigande havsnivåer, krympande bergsglaciärer och en accelererande issmältning är tydliga tecken på att vi inte har tid att vänta. Under verksamhetsåret har vi sammanställt ett klimatbokslut i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG). En sammanställning av bokslutet redovisas i tabellen på sidan 42. Vi har upprättat ambitiösa klimatmål i linje med målen i Parisavtalet. Dessa mål har under året validerats och godkänts av Science Based Targets initiative.
E1 Klimatförändringar
Styrning
ESRS 2 GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
Rusta har inte i dagsläget integrerat några hållbarhetsrelaterade resultat i bolagets incitamentsprogram.
Strategi
E1-1: Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
Rustas hållbarhetsarbete har länge haft ett starkt fokus på klimatfrågor. Eftersom vår största klimatpåverkan kommer från våra produkter och förpackningar har huvuddelen av vårt arbete varit inriktat på dessa områden. Vi arbetar aktivt med att minska vår påverkan inom flera relaterade områden och har tagit fram vetenskapligt baserade klimatmål som under det gångna året har validerats och godkänts av SBTi. Även om våra insatser ännu inte samlats i en formell klimatomställningsplan, följer nedan de viktiga milstolpar som vårt proaktiva arbete fokuserar på.
Åtgärder 2025–2030:
Införa en ny tjänstebilspolicy och ställa nya krav på el, värme och kyla hos hyresvärdar. Lansera ett internt verktyg för klimatdata per avdelning, med fokus på produkter och förpackningar, för att styra insatser där de ger störst effekt. Sätta nyckeltal och mål per avdelning och affärsområde, prioritera produkter med höga utsläpp och kartlägga energimixen i fabrikerna för att öka andelen förnybar energi i leveranskedjan.
Mål 2030:
Rusta åtar sig att minska absoluta utsläpp av växthusgaser i scope 1 och 2 med 100% senast verksamhetsåret 2030 från basåret 2023. Vi åtar oss också att öka den aktiva årliga anskaffningen av förnybar el från 84% under verksamhetsåret 2023 till 100% senast verksamhetsåret 2030.
Åtgärder 2030–2034:
Arbeta mot en helt fossilfri transport- och distributionskedja och förbättra effektiviteten för förpackning och logistik. Fortsätta arbetet mot att ställa om till förnybara och återvunna material i produkter och förpackningar såväl som i indirekta inköp och material.
Mål 2034:
Rusta åtar sig vidare att minska utsläppen av växthusgaser i scope 3 från inköpta varor och uppströms transport och distribution med 64% per miljon SEK bruttovinst senast verksamhetsåret 2034 från basåret 2023.
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Tidshorisont
| E1 – Klimatförändring | Anpassning till klimatförändringar | Begränsning av klimatförändringar |
|---|---|---|
| Risk | Vid svår torka kan skördar av förnybara råmaterial decimeras och priserna kan stiga. Långsiktigt kan det bli en mer omfattande brist på dessa material. Infrastrukturen kan påverkas av exempelvis kraftig nederbörd. | Huvudsaklig klimatpåverkan kommer från produktsortimentet, främst råmaterialutvinning, tillverkning och transport. Även medarbetares pendling, hyrda lokaler, kunders resor till varuhusen och onlineköp, produkternas användning samt avfallsgenerering bidrar. |
| Medel | Ökad sannolikhet för extremväder riskerar att medföra ökade försäkringskostnader och kostnader för klimatanpassning, materiella förluster, högre kostnader för inköp samt förlorade intäkter. | Kan medföra högre kostnader för klimatutsläpp som direkt eller indirekt påverkar Rusta. |
| Ökad sannolikhet för extremväder riskerar att medföra ökade försäkringskostnader och kostnader för klimatanpassning, materiella förluster, högre kostnader för inköp samt förlorade intäkter. | Högre kostnader för funktionsdugliga lokaler på grund av ett större kylbehov (exempelvis renovering eller ökat behov av kylning). | |
| Risk | Lång | Lång |
| Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan | Faktisk negativ påverkan |
| Energi | Energi åtgår i tillverkningsprocesser, transport och distribution, användning av såld produkt samt slutbehandling av sålda produkter. | |
| Risk | Högre kostnader för energianvändning som direkt eller indirekt påverkar Rusta till följd av stigande energipriser. | Högre kostnader för energianvändning som direkt eller indirekt påverkar Rusta till följd av stigande energipriser. |
| Medel | Medel | Medel |
Mål 2045:
Rusta åtar sig att upprätthålla 100% absoluta minskningar av växthusgasutsläpp i scope 1 och 2 från verksamhetsåret 2030 till verksamhetsåret 2045 med basåret 2023. Rusta åtar sig också att minska utsläppen av växthusgaser i scope 3 från inköpta varor, uppströms transport och distribution samt användning av sålda produkter med 97% per miljon SEK bruttovinst inom samma tidsram. Kvarvarande utsläpp som inte kan elimineras genom direkta åtgärder kan komma att klimatkompenseras i enlighet med vedertagna regelverk och standarder för att uppnå nettonoll växthusgasutsläpp.
ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
I Rustas dubbla väsentlighetsanalys genomförd 2024 har vi utvärderat och fastställt fyra risker kopplade till klimatomställning och anpassning till klimatförändringar. Två av dessa risker berör kostnader kopplade till ökade försäkring och funktionsdugliga lokaler där vi framför allt på vår distributionscentral arbetar efter en plan för att säkra vår motståndskraft mot väderpåverkan. En identifierad risk rör ökade kostnader för klimatrelaterade utsläpp, såsom exempelvis Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) där Rustas arbete med att gå över till mer hållbara och låg-emitterande material är en viktig faktor. Ytterligare en risk rör ökade kostnader på grund av stigande energipriser och där arbetar vi aktivt med att säkra avtal för att kontinuerligt hålla kostnaderna nere. Vi har inte identifierat några fysiska risker relaterat till Rustas affärsmodell. Vårt hållbarhetsarbete är väl förankrat och integrerat i företagets affärsmodell och strategi. Då vi arbetar aktivt med dessa frågor och kontinuerligt övervakar och kartlägger relevanta regelverk anser vi oss vara väl rustade att eliminera eller reducera påverkan av de nämnda riskerna.
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter
Under hösten 2023 genomförde Rusta en övergripande genomlysning av hela värdekedjan vad gäller vår klimatpåverkan. Denna genomlysning har legat till grund för vår datainsamling inför de klimatbokslut vi redovisat i enlighet med GHG-protokollet. Arbetsgången för att fastställa klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter är upprättad i vår dubbla väsentlighetsanalys. Denna dubbla väsentlighetsanalys påvisade att anpassning till klimatförändringar, energi och begränsning av klimatförändringar är väsentliga för Rusta.
E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Rustas hållbarhetspolicy styr vårt klimatarbete och beskriver hur vi både begränsar klimatförändringar och aktivt anpassar verksamheten till deras effekter. Policyn fastställer våra principer och riktlinjer för att minska utsläpp och stärka vår förmåga att hantera klimatrelaterade risker. Den utgör grunden för konkreta åtgärder och beslut som driver oss mot en mer hållbar verksamhet.
Begränsning av klimatförändringar
Policyn tydliggör vikten av att minska klimatpåverkan genom fokus på begränsning av klimatförändringar, energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi. Den betonar ambitionen att nå nettonollutsläpp genom att kontinuerligt minska energiförbrukning och förbättra effektiviteten i alla anläggningar. Policyn framhåller också samarbetet med leverantörer för att säkerställa att klimatåtgärder genomförs och att hållbara metoder prioriteras inom hela leveranskedjan.
Tabell över verksamheter:
| Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL | N/EL |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Transport med motor cyklar, personbilar och lätta fordon | CCM 6.5 | 4 | 3% | EL | N/EL | N/EL |
| Förvärv och ägande av byggnader | CCM 7.7 | 144 | 88% | EL | N/EL | N/EL |
| Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 149 | 90% | - | - | - | - |
| A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) | 165 | 100% | - | - | - | - |
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | ||||||
| Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) | – | – | ||||
| Total (A+B) | 165 | 100% |
Förklaring av koder:
* J: Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
* N: Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
* N/EL: Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet
* EL: Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet
* T: Omställning (Transitional)
* E: Möjliggörande (Enabling)# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 40
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Vidare lyfter den vikten av att erbjuda produkter med lägre miljöavtryck, inklusive hållbara material, minskat förpackningsavfall samt återvinnings- och återanvändbarhetsaspekter. Policyn inkluderar även målsättningar för att minska utsläpp från transporter genom övergång till el- och biodrivna fordon samt stöd för grönare logistiklösningar. Vår uppförandekod reglerar även hur Rusta ska arbeta med våra leverantörer vad gäller klimatförändringar.
Klimatanpassning
Policyn beskriver hur klimatförändringarnas potentiella effekter påverkar verksamheten och betonar vikten av att anpassa sig till dessa utmaningar på flera nivåer. Den understryker kontinuerlig utvärdering av leverantörsbasen för att identifiera risker samt behovet av att upprätthålla flexibilitet och kapacitet för tillväxt. Policyn omfattar också bedömning av sårbarhet i fysiska butiker och anläggningar med hänsyn till klimatrisker som extrema väderhändelser, stigande temperaturer och översvämningar. Den framhåller vikten av beredskap och regelbunden övervakning för att hantera klimatrelaterade risker och säkerställa affärsverksamhetens anpassningsförmåga.
E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer
Vårt arbetssätt är att mäta, minska och kompensera våra utsläpp av växthusgaser och vi är helt transparenta med vår status och våra framsteg. De utsläpp av växthusgaser som genereras i Rustas verksamhet kommer till största delen från våra produkter. Den största bidragsgivaren är den råvara som används, följt av den energi som krävs i tillverkningsprocessen av våra produkter. Att välja råvaror samt köpa mer förnyelsebara och återvinningsbara råvaror är Rustas främsta prioritet när det gäller att minska vår klimatpåverkan. Under verksamhetsåret 2024/25 har vi tagit fram ett verktyg för att löpande beräkna och visualisera klimatpåverkan från Rustas produktsortiment. Detta verktyg kommer att implementeras under verksamhetsåret 2025/26. Nästa prioritet är att säkra förnybar energi både i Rustas egna verksamheter och i alla de fabriker som producerar för Rusta. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra och utöka våra cirkulära affärsprocesser. På Rusta minskar vi kontinuerligt våra utsläpp av växthusgaser.
Begränsning av klimatförändringar
-
Minska vår energiförbrukning och förbättra energieffektiviteten över alla faciliteter
Rusta övervakar energiförbrukningen i våra varuhus och vårt centrallager för att samla in realtidsdata. Vi arbetar med att strukturera och analysera denna data för att fastställa exakta nyckeltal både för vår egen och för våra leverantörers verksamhet. Under verksamhetsåret 2024/25 fortsatte arbetet med att ställa om till förnybara energislag i linje med vårt medellånga SBTi-mål och vi tittar ständigt på nya sätt att minska energiförbrukningen. Med hjälp av tydliga rutiner i våra varuhus som vi kontinuerligt utvecklar har vi identifierat och genomfört en rad åtgärder som till exempel rörelsesensorer för ljuskällor i personalutrymmen, timer och skymningsrelä för varuhusskyltarna, reducerad belysning i varuhusen innan öppning och
LED-spotlights i stället för halogen. För att spara energi värms hela distributionscentralen upp med bergvärme och vi har optimerat ventilationen på distributionscentralen. -
Arbeta tillsammans med våra leverantörer för minskade utsläpp och mer hållbara metoder
Många av våra leverantörer har kommit långt i sitt klimat-arbete. På våra inköpskontor arbetar Rustamedarbetare kontinuerligt tillsammans med leverantörerna och diskuterar förbättringar av produktion och produkter. Vår uppförandekod reglerar hur Rusta ska arbeta med våra leverantörer vad gäller klimatrelaterade utsläpp. I vår uppförandekod följer vi upp avloppsvatten, elförbrukning, direkt bränsleförbrukning, avfallshantering och utsläpp till luft (icke-växthusgaser). Vi arbetar proaktivt med att öka andelen produkter som är designade, tillverkade och distribueras med ett lägre miljöavtryck. Vi använder material med lägre miljöpåverkan i våra produkter och effektivare förpackningslösningar av återvunnet material. Under året har vi utvecklat ett verktyg för att följa upp växthusgasutsläpp på artikelnivå vilket ger oss stora möjligheter att ta faktabaserade beslut rörande till exempel val av råmaterial. -
Minska utsläppen från transport och distribution
Under verksamhetsåret 2024/25 har vi fortsatt arbetet med övergången till fossilfria bränslen och att minska utsläppen för Rustas transport och distribution. Vi byter kontinuerligt till mer hållbara transportsätt och bränslen för transporter som Rusta köper från Asien och Europa. I Europa importerar vi delvis varor via tåg och sjö som ett alternativ. Vi arbetar för en effektivare lastning i försörjningskedjan, det vill säga pallar, containrar och lastbilar. För att ytterligare minska vår klimatpåverkan investerade vi under året i GOGREEN, vilket är en ny transportprodukt som hjälper oss att reducera klimatpåverkan från sjötransporter med 80%. Vi uppnår detta genom att ersätta fossila bränslen (Heavy Fuel Oil - HFO) som normalt sett skulle användas med mer hållbara bränslen (Sustainable Marine Fuel – SMF). Idag transporteras alla våra containrar fossilfritt mellan hamnen och centrallagret, vi har en ny miljöbilaga för alla nya distributionsavtal och vi använder oss av fyra elektriska lastbilar varav två är HCT (High Capacity Transport).
Anpassning till klimatförändringar
Rusta arbetar idag i enlighet med taxonomiförordningen, vilket beskrivs ingående på sidorna 35–38. I dagsläget har vi inte fullständiga data men kommer i framtiden att ta fram en komplett kartläggning. Under 2024 genomfördes på Rustas distributionscentral en kartläggning av klimatrelaterade risker på kort och lång sikt. Baserat på denna kartläggning pågår nu ett förebyggande arbete med att säkra fastigheten mot vatteninträngning. Vi optimerar dräneringsvägarna, anpassar för värmebölja och förhöjda temperaturer samt säkerställer snöröjningskapacitet.
E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
-
Övergripande nettonollutsläppsmål:
- Rusta AB (publ) åtar sig att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast verksamhetsåret 2045.
-
Kortsiktiga mål:
- Rusta åtar sig att minska absoluta utsläpp av växthusgaser i scope 1 och 2 med 100% senast verksamhetsåret 2030 från basåret 2023.
- Rusta åtar sig att öka den aktiva årliga anskaffningen av förnybar el från 84% under verksamhetsåret 2023 till 100% senast verksamhetsåret 2030.
-
Rusta åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser i scope 3 från inköpta varor och uppströms transport och distribution med 64% per miljon SEK bruttovinst senast verksamhetsåret 2034 från basåret 2023.
-
Långsiktiga mål:
- Rusta åtar sig att upprätthålla 100% absoluta minskningar av växthusgasutsläpp i scope 1 och 2 från verksamhetsåret 2030 till verksamhetsåret 2045 med basåret 2023.
- Rusta åtar sig att minska utsläppen av växthusgaser i scope 3 från inköpta varor, uppströms transport och distribution samt användning av sålda produkter med 97% per miljon SEK bruttovinst inom samma tidsram.
- Minska utsläppen av växthusgaser från transporter med 5% årligen.
E1-5: Energianvändning och energimix
| Utfall 2024/25 | Utfall 2023/24 | Utfall 2022/23 | |
|---|---|---|---|
| Energianvändning kWh | 55 693 408 | 56 817 735 | 50 909 736 |
| Elektricitet kWh | 42 955 688 | 43 176 644 | 43 382 043 |
| Fjärrvärme kWh | 12 737 720 | 13 641 091 | 7 527 693 |
| Förnybara elektricitetskontrakt i scope 2 | |||
| % av kWh | 82 | ||
| Icke förnybara elektricitetskontrakt | 18 |
Tabellerna ovan redogör för Rustas energianvändning under de tre senaste åren. Effekten av våra energibesparande åtgärder har givit resultat och trots nyetablerade varuhus har vår totala elektricitetsförbrukning varit stabil. För nya affärslägen har vi delvis kontroll över energislaget men har fortfarande kvar att göra för att säkerställa förnybar energi.
1) Målet inkluderar markrelaterade utsläpp och upptag från bioenergiråvaror.
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 41
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Resultattabell enligt Greenhouse Gas Protocol [ton CO2e]
| 2022/23 | 2023/24 | 2024/25 | % av total 2024/25 | 2023/24 -> 2024/25 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Scope 1 (direkta utsläpp) | 255 | 154 | 119 | 0,01% | –22,7% |
| Scope 2 (indirekta utsläpp, marknadsbaserat) | 3 718 | 3 344 | 4 833 | 0,4% | 44,5% |
| Scope 2 (indirekta utsläpp, platsbaserat) | 3 900 | 4 118 | 4 153 | 0,3% | 0,9% |
| Scope 3 (indirekta utsläpp) | 1 101 981 | 1 162 929 | 1 267 434 | 99,6% | 9,0% |
| 3.1 Inköpta varor och tjänster | 952 811 | 984 558 | 1 082 508 | 85,1% | 9,9% |
| 3.2 Kapitalvaror | 9 737 | 7 531 | 6 953 | 0,5% | -7,7% |
| 3.3 Energi- och bränslerelaterade utsläpp | 582 | 446 893 | 0,1% | 100,0% | |
| 3.4 Uppströms transporter | 18 062 | 16 838 | 17 736 | 1,4% | 5,3% |
| 3.5 Avfall | 173 | 208 | 122 | 0,01% | -41,3% |
| 3.6 Tjänsteresor | 1 200 | 1 825 | 2 270 | 0,2% | 24,4% |
| 3.7 Pendling, medarbetare | 4 100 | 4 749 | 4 764 | 0,4% | 0,3% |
| 3.9 Nedströms transporter | 81 483 | 86 188 | 80 251 | 6,3% | -6,9% |
| 3.11 Användning av sålda produkter | 29 700 | 56 348 | 70 763 | 5,6% | 25,6% |
| 3.12 End-of-life av sålda produkter | 4 133 | 4 237 | 1 175 | 0,1% | -72,3% |
| Total | 1 105 954 | 1 166 428 |
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
E1 Klimatpåverkan
E1-4: SBTi-mål
- SBTi KPI 2034: 1231,9
- SBTi KPI 2045: 1239,0
E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
| ESRS E1-6 Krav | Rustas tillvägagångssätt # Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Hållbarhetsrapport
Miljöinformation
E2-3: Mål relaterade till miljöförorening
| Mål kopplat till miljöförorening | 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|---|
| Öka andelen fabriker i Asien på nivån ”Bra” 1 eller högre till 55% i enlighet med miljökrite- rierna i Rustas externa uppförandekod | 55% | 54% | 52% | 45% |
- Bra: Ett bättre och mer progressivt miljörelaterat arbete än nivån medel men ytterli- gare arbete behövs vad gäller energieffektivitet och tydliga handlingsplaner för att minska bland annat växthusgasutsläpp från produktionen.
E2-4: Miljöförorening av luft, vatten och mark
På Rusta kommer vi under kommande verksamhetsår utvärdera miljöförorening av luft och vatten vidare för att kunna utarbeta metoder för datainsamling och mätetal.
E2-6: Förväntade finansiella effekter av miljöförorenings- relaterade risker och möjligheter
I den dubbla väsentlighetsanalysen framgår en risk vad gäller förorening av luft där ökade kostnader och försenade leveran- ser kan uppstå om leverantörer behöver bytas ut.
Produktinnehåll och kemiska ämnen
Rusta utgår alltid från de strängaste kraven på någon av våra försäljningsmarknader som minimikrav för samtliga produkter. För vissa ämnen, till exempel ftalater, har vi strängare krav än vad som finns på någon av våra marknader. Under 2020 anslöt sig Rusta till PFAS-initiativet ChemSec. Genom att ansluta sig till detta initiativ stödjer Rusta erkännandet av att PFAS är ett stort hälso- och miljöproblem och genom detta förbinder vi oss att upphöra med all icke-nödvändig PFAS-användning i våra produkter. För att säkerställa att våra krav efterlevs, och som en extra kvalitetskontroll, använder Rusta röntgenfluor- escensskannrar (XRF) både på våra asiatiska inköpskontor och i vårt centrallager i Norrköping. Totalt har under verksamhets- året 2 131 (1 848) XRF-tester utförts i våra lokaler i Asien och på Rustas centrallager. Förutom att titta på de faktiska testresul- taten från våra XRF-utrustningar beräknar vi eventuella risker när vi upptäcker ett värde nära den tillåtna gränsen. Allt i syfte att säkerställa säkrast möjliga produkter för våra kunder. Vi utför även stickprovskontroller både i Asien och Sverige på alla elektriska artiklar innan de får säljas i våra varuhus. Kommunikation och utbildning är avgörande vad gäller vårt arbete med kemikalier och kravställningar. För att säkerställa regelefterlevnad i värdekedjan genomför vi också slump- mässiga tester.
E3 Vattenresurser och marina resurser
På Rusta är vi fast beslutna om att bedriva vår verksamhet med hänsyn till natur och miljö. Därför är det viktigt att vi väljer ansvarsfulla metoder i vår egen verksamhet och i vår värdekedja. Vi tar hänsyn till vatten och marina resurser eftersom dessa är avgörande både för miljön och för företa- gets långsiktiga verksamhet. Råmaterial som till exempel trä och bomull har en betydande påverkan på vattenresurser. Om vatten förbrukas i ohållbar takt eller förorenas i tillverk- ningsprocessen, kan det leda till allvarliga miljöproblem som påverkar både ekosystem och människor. Rusta samarbetar med tredjepartscertifieringar för att värna vattenresurser och främja en mer hållbar vattenanvändning.
ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser
Under hösten 2023 genomförde Rusta en övergripande genomlysning av hela värdekedjan vad gäller vår påverkan på omvärlden. Arbetsgången för att fastställa inverkningar, risker och möjligheter relaterade till förorening är upprättad i vår dubbla väsentlighetsanalys. Denna dubbla väsentlighetsanalys påvisade att vattenförbrukning och vattenuttag är väsentliga ämnen för Rusta.
E3-1: Policyer för vattenresurser och marina resurser
På Rusta inser vi vikten av vatten och marina resurser för att upprätthålla liv och ekosystem. Vi är fast beslutna att använda dessa resurser på ett ansvarsfullt sätt och skydda dem från kontaminering. Rusta kommer att sträva efter att minimera vattenförbrukningen och vattenföroreningar i alla aspekter av vår verksamhet och leveranskedjor genom effektiva metoder. Vi kommer att vidta åtgärder för att minska vår verksamhets påverkan på marina miljöer. Detta inkluderar att minimera för- oreningar, minska plastavfall och undvika skadliga kemikalier. Vi samarbetar med leverantörer som har effektiva avlopps- vattenreningsprocesser för att säkerställa att eventuellt vatten som släpps ut från verksamheten inte förorenar naturliga vattenkällor eller marina miljöer. Vi är fast beslutna i att kon- tinuerligt utvärdera och förbättra vår och våra leverantörers vattenanvändning och påverkan på marina ekosystem.
E3-2: Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser
Vi arbetar tillsammans med våra leverantörer för att kontinu- erligt förbättra vår miljöprestanda. Utan undantag granskas och utvärderas miljöprestanda hos alla potentiella leverantörer innan de får producera varor åt Rusta. Under verksamhetsåret 2024/25 har totalt 202 fabriksutvärderingar baserat på miljö- kriterierna i vår uppförandekod utförts av Rusta-personal. Våra leverantörer har utvecklats i en positiv riktning. Förutom våra icke-förhandlingsbara krav, att alla kritiska miljöfaror måste eli- mineras eller hanteras på ett hållbart sätt, betygsätter vi våra leverantörer på ”Rusta Environment” utifrån fem områden där vattenresurser och marina resurser ingår. I denna process gör leverantörerna först en självutvärdering som sedan verifieras eller revideras av Rustas medarbetare vid fabriksutvärdering.
Certifierade råvaror
En stor andel av bomullen Rusta anskaffar är certifierad av Better Cotton. Better Cotton är en ideell organisation som främjar bättre standarder inom bomullsodling och syftar till att göra bomullsodlingen mer hållbar och ansvarfull, bland annat genom att minska vattentäkt och främja bättre vatten- hantering. Vad gäller trä- och pappersvaror så har Rusta ett nära samarbete med FSC (Forest Stewardship Council) som fokuserar på hållbar skogsförvaltning, vilket inkluderar skydd av vattenresurser. FSC-certifiering innebär att skogsbruk utövas på ett sätt som tar hänsyn till miljön, inklusive vattendrag och våtmarker, samt säkerställer att de bibehålls i ett gott skick. PEFC, som står för ”Programme for the Endorsement of Forest Certification”, är ett system för skogscertifiering som ställer krav på att skogsbruket ska vara hållbart, både ur miljömäs- sigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. När det gäller vatten, så innebär PEFC-certifieringen att hänsyn måste tas till vatten- drag och andra vattenmiljöer.
Mått och mål
E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser
| Mål kopplat till vattenre- surser och marina resurser | 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|---|
| Öka andelen fabriker i Asien på nivån ”Bra” 1 eller högre till 55% i enlighet med miljökrite- rierna i Rustas externa uppförandekod | 55% | 54% | 52% | 45% |
| Öka andelen certifiera- de trä och papperspro- dukter till 95% | 95% | 92% | 89% | 86% |
- Bra: Ett bättre och mer progressivt miljörelaterat arbete än nivån medel men ytterli- gare arbete behövs vad gäller energieffektivitet och tydliga handlingsplaner för att minska bland annat växthusgasutsläpp från produktionen.
E3-5: Förväntade finansiella effekter av inverkningar, risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser
Vår dubbla väsentlighetsanalys påvisar inte någon finansiell påverkan, möjlighet eller risk.
Uppströms
- Vattenförbrukning vid kultivering av bomull, trä och vegetabilisk olja är signifikant. Rustas produkter är tillverkade av bland annat trä och papper, textil (ex. bomull), metall, konfektyr och annat ätbart, kemiska ämnen och kosmetika, vilka alla kräver en väsentlig del vatten vid kultivering och tillverkning.# Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Biologisk mångfald och ekosystem
Vår hållbarhetsstrategi, hållbarhetspolicy och externa uppförandekod visar tydligt att Rusta uppträder på ett miljömedvetet och resurseffektivt sätt och tar ett systematiskt grepp om alla aspekter som påverkar miljö och klimat. Rusta ska erbjuda marknaden mer hållbara produkter, vara energieffektiv, använda förnybara resurser och minimera avfall och utsläpp. Vårt arbete fokuserar på att förebygga och minimera utsläpp och föroreningar i hela värdekedjan. Vi strävar efter att vidta proaktiva åtgärder för att arbeta med frågan tillsammans med våra leverantörer och affärspartners. Att använda råmaterial certifierade av väl etablerade organisationer är ett av våra arbetssätt för att minska negativ påverkan på biologisk mångfald. Vi har åtagit oss att anskaffa trä, bomull och palmolja genom att förlita oss på certifieringar som ställer krav för bevarande och främjande av biologisk mångfald. Exempel på organisationer som Rusta samarbetar med är FSC, PEFC, RSPO, Better Cotton och Svanen.
E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Strategi
E4-1: Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell
För närvarande har vi ingen övergångsplan för begränsning av vår påverkan på biologisk mångfald, men som första steg har vår dubbla väsentlighetsanalys påvisat vikten av att vi måste fortsätta arbeta aktivt med ämnet.
ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Den dubbla väsentlighetsanalysen påvisar en potentiell negativ påverkan kopplad till direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald. Ytterligare en potentiell negativ påverkan är kopplad till konsekvenser för arters tillstånd. Bedömning och resultat gällande dessa påverkningar är kopplade till att Rustas värdekedja innefattar många aktörer och råvaror och delar av Rustas sortiment innehåller tensider och biocider.
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker, beroenden och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem
Under hösten 2023 genomförde Rusta en övergripande genomlysning av hela värdekedjan vad gäller vår påverkan på omvärlden. Arbetsgången för att fastställa inverkningar, risker och möjligheter relaterade till föroreningar är upprättad i vår dubbla väsentlighetsanalys. Denna dubbla väsentlighetsanalys påvisade att förorening av luft och vatten samt ämnen som inger mycket stora betänkligheter är väsentliga för Rusta.
- Uppströms: Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald. En potentiell förlust av biologisk mångfald kan förekomma inom Rustas stora materialflöden: trä, sjögräs, vattenhyacint, metall, ädelmetaller, plast, papper, palmolja, naturgummi, paraffin, glas, bomull, läder. Rustas värdekedja innefattar många aktörer och råvaror och delar av Rustas sortiment innehåller tensider och biocider. Potentiell negativ påverkan: Medel.
- Egen verksamhet: Konsekvenser för arters tillstånd. Potentiell negativ påverkan: Medel.
- Nedströms:
- Tidshorisont:
E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem
Rusta har åtagit sig att skydda biologisk mångfald och ekosystem genom ansvarsfulla affärsmetoder. Vi erkänner den avgörande roll som hälsosamma ekosystem spelar för att upprätthålla liv och stödja samhällen. Vår policy uttrycker vår strävan att främja hållbara inköp. Vi ska prioritera råmaterial från hållbara källor och säkerställa att material och ingredienser skördas eller produceras på ett sätt som bevarar den biologiska mångfalden och minimerar miljöpåverkan. Vidare ska Rusta minska verksamhetens negativa påverkan på ekosystemen genom att minska avfall och minska utsläpp som bidrar till ekosystemförstöring. Rustas intressenter ska regelbundet uppdateras om våra ansträngningar för biologisk mångfald och hållbarhet, inklusive mål och framsteg och vi ska kontinuerligt förbättra vår praxis genom att engagera anställda, leverantörer och kunder.
E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem
Vi ska arbeta aktivt för skydd och återställande av biologisk mångfald och vi arbetar för klimatneutralitet i hela vår värdekedja. Våra väsentliga ESRS-ämnen berör förlust av biologisk mångfald, påverkan på arternas tillstånd, kemikalier och föroreningar. Vi har särskilt adresserat denna fråga i Rustas inköpsorganisation där vi kontinuerligt ökar andelen certifierad råvara.
Samarbete och uppföljning av leverantörer
I dagsläget berörs också frågan genom vårt arbete med leverantörer och tillverkande enheter för att minska vår miljö- påverkan. Utan undantag granskas och utvärderas miljö- prestanda hos alla potentiella leverantörer knutna till våra inköpskontor i Asien, innan de får producera varor åt Rusta. Under verksamhetsåret 2024/25 har totalt 202 fabriksutvärderingar baserat på miljökriterierna i vår uppförandekod utförts av Rusta-personal. Våra leverantörer i Asien har utvecklats i en positiv riktning. Detta betyder att en större andel nu ligger på nivån bra eller högre. Förutom våra icke-förhandlingsbara krav, att alla kritiska miljöfaror måste elimineras eller hanteras på ett hållbart sätt, betygsätter vi våra leverantörer på “Rusta Environment” utifrån fem områden där biologisk mångfald och ekosystem berörs direkt eller indirekt: avloppsvatten, avfallshantering, utsläpp till luft (icke-växthusgaser), elförbrukning och direkt bränsleförbrukning. I denna process gör leverantörerna först en självutvärdering som sedan verifieras eller revideras av våra funktionsspecialister vad gäller fabriksutvärdering.
Rusta Forestry Due Diligence System
Som en del av vår ambition att främja biologisk mångfald kommer Rusta aldrig att acceptera produkter som helt eller delvis innehåller delar från någon flora listad som “nära hotad” eller högre utrotningsrisk i International Union for Conservation of Nature (IUCN) och Natural Resource rödlista över hotade arter. Rusta har därför utvecklat ett Forestry Due Diligence System baserat på åtta nyckelkriterier som hjälper oss att uppskatta och beräkna risk vid köp av specifika träslag från en viss region och/eller leverantör. Förutom ovanstående krav, köper Rusta inget virke som är olagligt avverkat, kommer från skyddade områden, intakta naturskogar/regnskogar eller från skogar med högt bevarandevärde, inte är producerad i enlighet med nationell och regional skogslagstiftning, är involverad i sociala konflikter gällande träverksamhet, kommer från naturliga tropiska eller subtropiska skogar som omvandlas till plantager eller kommer från genmodifierade trädplantager. Vi har ett arbete kvar att göra vad gäller biologisk mångfald och kommer att fortsätta att kartlägga och utvärdera Rustas påverkan samt lämpliga åtgärder att vidta. Beslut om genomförande av nödvändiga åtgärder samt insamling av relevant data kommer att fattas.
E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem
| Mål kopplat till biologisk mångfald och ekosystem | Mål 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|---|
| Öka andelen fabriker i Asien på nivån ”Bra” 1 eller högre till 55% i enlighet med miljökriterierna i Rustas externa uppförandekod | 55% | 54% | 52% | 45% |
| Gällande palmoljebaserade vegetabiliska oljor ska vi bibehålla 100 procent RSPO-certifierad palmolja till Rustas egna varumärken | 100% | 100% | - | - |
| Öka andelen certifierade trä och pappersprodukter till 95% | 95% | 92% | 89% | 86% |
1) Bra: Ett bättre och mer progressivt miljörelaterat arbete än nivån medel men ytterligare arbete behövs vad gäller energieffektivitet och tydliga handlingsplaner för att minska bland annat växthusgasutsläpp från produktionen.
E4-5: Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem
Vi kommer att arbeta fram arbetssätt och mätetal för hantering och rapportering av mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem.
E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem
I den finansiella delen av vår dubbla väsentlighetsanalys framkom inte någon finansiell effekt kopplad till biologisk mångfald och ekosystem.
På Rusta inser vi vikten av att hushålla med jordens resurser och vår hållbarhetsstrategi tydliggör vårt engagemang för en cirkulär omställning.
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information# E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Att designa för lång livslängd och reparerbarhet är avgörande, liksom att utveckla effektiva förpackningar tillverkade av förnybara eller återvunna resurser. Vi arbetar aktivt med våra väsentliga områden i denna fråga, vilka är in- och utflöde av resurser, resursanvändning, samt avfall, relaterat till produkter.
ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi
Effektiv resurshantering är en prioritet för Rusta genom hela värdekedjan. Vi är fast beslutna att succesivt gå över till cirkulära flöden och bedömer kontinuerligt våra produkters och förpackningars miljöpåverkan under hela livscykeln. Under hösten 2023 genomförde Rusta en övergripande genomlysning av hela värdekedjan vad gäller vår resursinflöden och resursutflöden. Denna genomlysning speglar de risker vi kartlagt inom dessa områden. Arbetsgången för att fastställa inverkningar, risker och möjligheter är upprättad i vår dubbla väsentlighetsanalys. Denna dubbla väsentlighetsanalys påvisade risker till följd av efterfrågan på material som är viktiga i övergången till ett mer hållbart samhälle. Detta kan innebära ökade kostnader och brist på råmaterial för produkter och komponenter som är avgörande för produktion. Utöver detta kan striktare lagkrav avseende hållbarhet medföra ökade kostnader.
E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Rustas hållbarhetspolicy tydliggör att vi ska erbjuda ett kommersiellt, meningsfullt och hållbart produktsortiment. Tillsammans med våra leverantörer ska vi arbeta efter tydliga krav på livscykeln för våra produkters förpackning, konstruktion och hållbarhet. Varje produkt som en Rusta-kund köper ska hålla en god kvalitet, funktionalitet, säkerhet och hållbarhet. Vi ska vidta försiktighetsåtgärder för att eliminera farliga ämnen och öka andelen hållbara material i våra produkter och förpackningar. På Rusta har vi åtagit oss att minska vår resursförbrukning, minska avfallet och återanvända material där det är möjligt.
E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Rusta samarbetar med våra leverantörer för att främja antagandet av cirkulär praxis, såsom att minska förpackningsavfall och använda förnybara material. En förutsättning för att främja en effektiv resursanvändning är att har rätt kvalitet vilket är skälet till att Rustas strukturerade kvalitetsarbete är en av grundpelarna mot en mer cirkulär affärsmodell. Vi strävar kontinuerligt efter att minska mängden plast som används i både våra produkter och dess förpackningar och arbetar med att kartlägga hela vårt produktsortiment med syfte att minska beroendet av ny fossilbaserad plast. Andelen återvunnen plast består av både spill från de tillverkande enheterna samt från använda produkter och förpackningar av slutkonsument. I detta arbete och i samarbete med våra leverantörer tar vi stor hänsyn till bibehållen produktkvalitet och lång livslängd. Många av våra stora plastproduktfamiljer är tillverkade av en stor del återvunnen plast. Internt arbetar vi kontinuerligt med bättre avfallsåtervinning i varuhus och distributionscenter. Vi arbetar för att optimera användningen av naturresurser i vår verksamhet genom att förbättra effektiviteten, minska avfallet och prioritera hållbara alternativ i våra inköps- och produktionsprocesser. Vi har åtagit oss att designa produkter med fokus på hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet. Tillsammans med våra leverantörer och tillverkare är vår ambition att skapa produkter som enkelt kan återvinnas i slutet av deras livscykel, vilket minskar avfall och miljöpåverkan.
Produktkvalitet
Rustas vision för produktkvalitet är att erbjuda alla kunder produkter som de uppfattar som “Mycket för pengarna”. Detta innebär kundens upplevda värde av produkten i förhållande till dess pris. Kvalitetsstrategin som Rusta lade upp 2011 inkluderar att alltid sätta kunden i fokus, implementera tydliga mål och nyckeltal och anta ett systematiskt hållbarhetsarbete, arbeta Uppströms Egen verksamhet Nedströms Tidshorisont E5 – Cirkulär ekonomi Resursinflöden, inklusive resursanvändning Resursinflöden spelar en central roll i Rustas ekologiska fotavtryck. Vår verksamhet är beroende av resurskrävande material och kan bidra till problem som avskogning, vattenbrist och utsläpp av växthusgaser.
| Faktisk negativ påverkan | Medel | Risk | Medel | Risk | Kort | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ökade kostnader och/eller intäktsförlust på grund av brist på råmaterial och produkter som är avgörande för produktionen till följd av hög efterfrågan på material som är viktiga för övergången till ett mer hållbart samhälle. | ||||||
| Ökade kostnader och/eller minskade intäkter till följd av striktare lagkrav avseende hållbarhet till följd av att Sverige och EU ställer om till ett mer hållbart samhälle. |
Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster
Rustas produkter används och slutar sedan cirkulera genom systemet, vilket ofta leder till avfall eller utsläpp.
| Faktisk negativ påverkan | Lång | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Avfall
Vi ser att sortering av avfallsfraktioner är något vi behöver förbättra kontinuerligt. I värdekedjan uppströms behöver kunskapen förbättras.
| Faktisk negativ påverkan | Lång | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 49
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
| % 2019/20 | 2020/21 | 2021/22 | 2022/23 | 2023/24 | 2024/25 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 0,000 | 0,050 | 0,100 | 0,150 | 0,200 | 0,250 | 0,300 |
| 0,350 | 0,400 | |||||
| 2010/11 | 2011/12 | 2012/13 | 2013/14 | 2015/16 | 2016/17 | 2017/18 |
| 2018/19 | 2014/15 |
Defekta kundreturer i procent (kvantitet)
med ständiga förbättringar. På Rusta gäller att alltid leverera produkter enligt vår kvalitetsdefinition. En produkt skall vara säker, hållbar och fullt fungerande. Vi mäter systematiskt våra framsteg genom att skicka våra produkter till tredjepartstestning och genom att följa våra kunders uppfattning om Rustas förmåga att uppfylla vårt kundlöfte. Förutom att erbjuda produkter av god kvalitet designade för att hålla, måste våra produkter också vara möjliga att reparera för att ytterligare förlänga deras livslängd. För att minska miljöpåverkan från varje produkt är vår ambition att integrera reparerbarhet i utvecklingen av nya produkter framöver.
Hållbara val och märkning
Rustas mål är att erbjuda ett mer hållbart produktsortiment än våra konkurrenter. För att underlätta för våra kunder att göra hållbara val har vi förbättrat hållbarhetsmärkningen på våra produkter i alla våra produktsortiment. Denna gradvisa omvandling av vårt sortiment genomförs på flera sätt. Vi utökar sortimentet av certifierade produkter och produkter tillverkade av återvunnen råvara. Vi minskar material/komponenter i produkterna och minskar eller tar bort onödiga konsumentförpackningar. Vi arbetar också löpande med dimensionerna på våra produkter och förpackningar för att optimera transporter och därigenom minimera utsläppen. Rustas sortiment- och inköpsavdelning arbetar efter tydliga riktlinjer vad gäller materialval. Dessa riktlinjer är uppdelade på olika material och uppdateras löpande vartefter vi lär oss mer. Ett viktigt område som vi fokuserat på under verksamhetsåret är plast där vi tydliggör för- och nackdelar efter viktiga egenskaper och klimatpåverkan. Hållbarhetscertifieringar som Better Cotton, FSC, Öko-Tex, PEFC, Bra Miljöval, RSPO och Svanen spelar en viktig roll i att möjliggöra en mer cirkulär affärsmodell för Rusta genom att säkra hållbarhet i hela värdekedjan, från råvara till slutanvändning och återvinning. Genom att ställa krav på ansvarsfull resursanvändning, sociala villkor och kemikaliehantering, bidrar certifieringarna till att produkter designas för längre livslängd, lägre miljöpåverkan och bättre möjligheter till återanvändning och återvinning. Exempelvis främjar Better Cotton och RSPO mer hållbara jordbruksmetoder som minskar resursförbrukningen i råvaruledet, medan FSC och PEFC säkerställer att träbaserade material kommer från skogar som brukas med hänsyn till ekosystem och biologisk mångfald. Öko-Tex och Bra Miljöval fokuserar på kemikaliekontroll och produktens hela livscykel, vilket möjliggör giftfri återvinning och säkrare arbetsmiljöer. Svanen, med sina breda krav på miljöprestanda och resurseffektivitet, främjar produkter som har en lägre miljö- påverkan och är enklare att återvinna. Tillsammans skapar dessa certifieringar transparens, förtroende och förutsättningar för att bygga cirkulära flöden där resurser hålls i omlopp så länge som möjligt.
Andel certifierat trä och papper
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 | 100 | % | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019/20 | 2020/21 | 2021/22 | 2022/23 | 2023/24 | 2024/25 | |||||||
| 2018/19 |
Andel certifierad, ekologisk eller återvunnen bomull
| 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 | 100 | % | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019/20 | 2020/21 | 2021/22 | 2022/23 | 2023/24 | 2024/25 | |||||||
| 2018/19 |
Certifierad bomull
Återvunnen bomull
Ekologisk bomull
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 50
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Utvärdering av leverantörskvalitet
Rusta strävar efter att säkerställa att de fabriker som producerar våra produkter kontinuerligt arbetar för att förbättra kvaliteten på Rustas produkter.# Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
För att uppnå detta använder vi oss av ett Supplier Quality Evaluation-verktyg (SQE) utformat som en poängstruktur där fabrikernas kvalitetssystem utvärderas. Våra kvalitetsspecialister stödjer fabrikerna med utbildning samtidigt som de arbetar med att motivera och uppmuntra till ytterligare framdrift inom detta område. Under det senaste räkenskapsåret har vi utvärderat 163 fabriker baserat på våra riktlinjer för Supplier Quality Evaluation (SQE). Det finns för närvarande 105 fabriker på nivån “medel”, 241 på nivån “bra” och ytterligare 26 fabriker på nivån “hög”.
Minska förpackningsmaterial
Rustas hållbarhetsstrategi säger tydligt att vi ska utveckla smarta förpackningar gjorda av förnybara eller återvunna resurser. Vår förpackningsstrategi, som täcker alla relevanta aspekter inom området, lanserades som första utgåva 2018. Genom optimerade förpackningslösningar skyddar vi produkterna, förenklar för våra kunder och minskar vår påverkan. Att ta bort och minska förpackningar skapar fördelar för våra kunder, leverantörer och miljön. Mindre förpackningsmaterial bidrar även till lägre priser för våra kunder. Vi strävar mot att endast använda ett material per förpackningslösning för att öka återvinningsbarheten. Det gör det enkelt för våra kunder att sortera avfallet. Ju färre materialtyper, desto bättre. När så är möjligt föredrar vi att sälja våra produkter utan förpackning. Vårt mål är att fortsätta öka antalet produkter som säljs utan konsumentförpackningar och samtidigt reducera transportförpackningar som behöver återvinnas i verksamheten.
I nära samarbete med våra leverantörer och kollegor runt om i världen ökar vi kontinuerligt fyllnadsgraden i containrar samtidigt som vi utvecklar smartare förpacknings- och lastningslösningar i hela vår värdekedja. Genom att anpassa artiklar och förpackningslösningar för att passa EU-pallen kan vi öka antalet artiklar per pall. När vi gör det kan vi få plats med samma antal artiklar på färre pallar. Detta resulterar i besparingar av pallar som behöver hanteras och transporteras från fabriken hela vägen till varuhusen. Därmed kan vi utnyttja centrallagret på ett mer effektivt sätt när pallarna har samma egenskap och storlek oavsett varans beskaffenhet. Detta gör att vi kan vara mer flexibla vid lagring av pallar och utnyttja de olika lagringssystem vi har på centrallagret.
Främja återvinning
Vi ökar kontinuerligt andelen återvunnet material i både varuhus och på centrallagret. Vi har implementerat ett årligt insamlingsschema med våra avfallshanteringspartners för att minimera det farliga avfallet som genereras av vårt centrallager och våra varuhus. Tillsammans med våra samarbetspartners bestämmer vi också på vilket sätt avfallet kan, och ska, hanteras och omhändertas. I våra egna anläggningar har vi också förbättrat fyllnadsgraden i de kärl och containrar där vi samlar in avfallet, och därmed minskat antalet transporter.
I de grundläggande kraven i Rustas uppförandekod framgår att vi ständigt ska säkerställa att alla kritiska miljörisker beaktas. Vi utvärderar också hur avfallshanteringen genomförs hos våra leverantörer. Ett exempel på hur vi har minskat plastförbrukningen är vår sträckfilm på pallar i vår leveranskedja. Vi har investerat i en ny helautomatiserad plastfolieutrustning som optimerar sträckfilmen på pallar ännu mer, vilket minskar plastfilmsförbrukningen med 15%. Detta arbete är en ständigt pågående process för Rusta.
| Farligt avfall | 2024/25 % | 2023/24 % | 2022/23 % | 2021/22 % | 2020/21 % |
|---|---|---|---|---|---|
| Återvinning | 159 333 84 | 191 148 86 | 123 495 62 | 116 780 92 | 149 443 96 |
| Förbränning | 16 521 9 | 5 598 3 | 11 178 6 | 2 649 2 | 2 298 1 |
| Deponi | 13 998 7 | 25 224 11 | 64 822 32 | 7 328 6 | 4 596 3 |
| Återbruk | 0 0 | 0 0 | 0 0 | 0 0 | 0 0 |
| Total kg | 189 852 100 | 221 970 100 | 199 496 100 | 126 757 100 | 156 336 100 |
| Icke farligt avfall | 2024/25 % | 2023/24 % | 2022/23 % | 2021/22 % | 2020/21 % |
|---|---|---|---|---|---|
| Återvinning | 7 934 409 81 | 7 553 291 80 | 6 562 209 78 | 6 389 815 78 | 6 266 904 76 |
| Förbränning | 1 767 835 18 | 1 810 687 19 | 1 785 980 21 | 1 733 885 21 | 1 935 496 23 |
| Deponi | 99 453 1 | 67 906 1 | 58 185 1 | 67 250 1 | 64 252 1 |
| Återbruk | 5 745 0 | 3 793 0 | 5 023 0 | 4 584 0 | 3 900 0 |
| Total kg | 9 807 442 100 | 9 435 677 100 | 8 411 397 100 | 8 195 533 100 | 8 270 553 100 |
| kg avfall / 100 kkr försäljning | 85 | 89 | 86 | 92 | 100 |
Mått och mål
| E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi | Mål 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|---|
| Öka andelen fabriker i Asien på nivån “Bra” eller högre till 80%, (72%) i vår utvärdering av leverantörskvalitet (SQE ¹ ) | 80% | 72% | 74% | 65% |
| Reducera andel defekta kundreturer med 15% årligen | 0,046% | 0,054% | 0,050% | |
| Spara minst 10 000 pallar genom leveranskedjan med effektiva förpackningslösningar (12 935) | 10 000 | 12 935 | 12 308 | 10 628 |
| Öka andelen certifierat trä och papper med 3% (92%) (långsiktigt mål 100%) | 95% | 92% | 89% | 86% |
| Öka andelen certifierad, ekologisk eller återvunnen bomull i vårt sortiment till 100% | 100% | 100% | 98% | 96% |
| Minska verksamhetens avfall kg/per 100 000 kr försäljning med minst 1 kg årligen | 84 | 85 | 89 | |
| Öka verksamhetens materialåtervinning med minst 1% årligen | 82% | 81% | 80% |
¹ Supplier Quality Evaluation (SQE): Rustas uppföljning av strukturerat kvalitetsarbete på fabriker som tillverkar för Rusta. Utvärderingen innefattar policy, mål, avvikelsehantering, strukturerat arbetssätt, kundnöjdhet och processkontroll.
Verksamhet och marknad
E5-4: Resursinflöden
Som detaljhandelsföretag har Rusta ett stort resursinflöde främst bestående av de produkter vi köper in. Vi har en betydande andel återvunnen bomull i sortimentet. Majoriteten av allt trä och papper, liksom bomullen vi säljer, är certifierat. Majoriteten av bomullen vi använder är Better Cotton certifierad vilket innebär lägre vattenåtgång. Vi arbetar i linje med vår förpackningsstrategi och sparar ca 11 000 till 15 000 pallar med gods årligen i hela värdekedjan genom att använda mindre förpackningsmaterial och smartare förpackningar. En stor del av Rustas sortiment består av råmaterial från förnybara källor. Vi arbetar med en reducering av plastanvändning framför allt vad gäller distribution av gods från DC till varuhus.
E5-5: Resursutflöden
För att reducera Rustas negativa miljöpåverkan arbetar vi kontinuerligt med att förbättra produktkvaliteten i sortimentet. Med undantag för produkter av förbrukningskaraktär ska produkterna hålla länge och ge kunden glädje i många år. Detta är av största vikt vid produktframtagning. Andelen defekta kundreturer har minskat med ca 90% under en tioårsperiod (antal defekta returer mot antal sålda). Vi har en betydande andel återvunnen bomull i sortimentet. Alla engångs- eller uppladdningsbara batterier, som antingen säljes lösa eller som ingår i en produkt, skall sedan augusti 2024 vara CE-märkta och 2027 vara utbytbara. Pappret som används i vår direktreklam (DR) är certifierat, likaså tryckprocessen. Vi har under nuvarande verksamhetsår lagt reservdelsansvaret på produktchefer för att förstärka behovsanalysen och förbättra tillgången på reservdelar för våra kunder. Rusta saluför en mindre andel reservdelar och i vår hållbarhetsstrategi uttrycker vi tydligt att våra produkter ska vara möjliga att repareras i så stor utsträckning som möjligt. Detta är ett område vi kommer att utveckla mer. Som exempel kan nämnas batterier till solcellsbelysning.
E5-6: Förväntade finansiella effekter av inverkningar, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi
Risk för ökade kostnader och/eller intäktsförlust på grund av brist på råmaterial och produkter som är avgörande för produktionen till följd av hög efterfrågan på material som är viktiga för övergången till ett mer hållbart samhälle. Risk för ökade kostnader och/eller minskade intäkter till följd av striktare lagkrav avseende hållbarhet till följd av att Sverige och EU ställer om till ett mer hållbart samhälle.
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Det är våra många kollegor som gör Rusta till den framgångsrika lågpriskedjan som vi är. Våra medarbetare i åtta länder är vår viktigaste resurs. Vi riktar energin framåt och önskar utveckla individen, organisationen och affären parallellt. När medarbetare växer, växer Rusta. När medarbetare är framgångsrika är Rusta framgångsrikt.# Vi vill upplevas och uppfat- tas som en attraktiv och hållbar arbetsgivare. Vårt arbets- givarvarumärke ska alltid, på ett öppet och transparent sätt, spegla hur det är att arbeta på Rusta, vilka utvecklingsmöjlig- heter vi har och hur vår speciella företagskultur är.
ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter
Vårt mål är att Rusta ska ha en mycket bra dialog med alla medarbetare där alla alltid känner sig inkluderade och rättvist behandlade. I den senaste intressentdialogen från våren 2024 lyfts tre områden inom den egna arbetskraften:
- Att vara en trygg arbetsgivare med god arbetsmiljö
- Arbeta aktivt för mångfald och inkludering
- Att arbeta aktivt för jämställdhet
ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
I den dubbla väsentlighetsanalysen framstår arbetsvillkor (för den egna arbetskraften) som en väsentlig aspekt. Våra medar- betare är Rustas viktigaste resurs och därmed är det självklart att bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete med skydds- kommittéer på våra större arbetsplatser. Vår HR strategi omfattar kompetensutveckling som släpper loss den fulla potentialen hos våra medarbetare och ledar- skapsutveckling som skapar effektiva och modiga ledare. Vi vill ha medarbetare inom alla funktioner utrustade med handels- mannaskap som fattar välgrundade beslut för att uppfylla vår vision.
En potentiell negativ påverkan är arbetsförhållanden i den egna verksamheten som leder till fysisk eller psykisk påver- kan på våra medarbetare. Som en ansvarsfull arbetsgivare säkerställer Rusta att vi följer lagar och kollektivavtal. Skulle vi misslyckas med att uppfylla dessa så kan medarbetarnas välbefinnande påverkas och vi skulle kunna få ett ökat antal sjukskrivningar.
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
S1-1: Policyer för den egna arbetskraften
Vår interna uppförandekod är grunden för hur alla inom Rusta ska bedriva en ansvarsfull verksamhet ur flera perspektiv: soci- alt, miljömässigt och etiskt. För oss på Rusta är alla människors lika värde centralt. Vi ska behandla varandra, våra kunder, människor vi arbetar med och världen omkring oss rättvist och med respekt.
Professionellt uppförande
Alla medarbetare förväntas agera i enlighet med Rustas värderingar. Det innebär att vi visar respekt för varandra, våra kunder och de vi samarbetar med. Vi strävar efter att göra rätt – både i vad vi gör och hur vi gör det. Vårt beteende ska präglas av ansvarstagande, transparens och gott omdöme.
Säkerhet och arbetsmiljö
En trygg och säker arbetsmiljö är en förutsättning för att må bra och kunna prestera. Rusta arbetar systematiskt med att identifiera, förebygga och hantera risker i arbetsmiljön. Chefer har ett särskilt ansvar att planera och följa upp arbetsmiljöar- betet men alla medarbetare är delaktiga. Vi uppmuntrar till att rapportera avvikelser och risker – det är en viktig del av ett förebyggande säkerhetsarbete.
Samarbete och arbetskultur
Vi tror på styrkan i samarbete. En god arbetsmiljö skapas tillsammans och alla har ett ansvar för att bidra. Det innebär att vi samarbetar öppet, visar tillit, delar kunskap och ger konstruktiv feedback. Alla medarbetare förväntas bidra till en arbetsplats där utveckling, lärande och inkludering är en naturlig del av vardagen.
Mångfald och inkludering
Rusta ska vara en inkluderande arbetsplats där alla känner sig välkomna att vara sig själva. Vi motverkar aktivt diskrimi- nering och kränkande särbehandling och strävar efter att alla medarbetare ska ha samma möjligheter, oavsett bakgrund. Vår mångfald är en tillgång som stärker både vår arbetsplats och vår affär.
Våra värderingar
Rusta står för värderingarna Enkelhet, Mod, Engagemang och Tillsammans. Dessa värderingar vägleder oss i allt vi gör och finns definierade i vår uppförandekod. Där finns också vår rikt- ning beskriven, som utgår från vår vision att göra Rusta till den ledande och mest pålitliga lågpriskedjan i Europa.
- Enkelhet: Det blir inte enklare än Rusta.
- Mod: Vi vågar, därför vinner vi.
- Engagemang: Vi är Rusta. Och det är vi stolta över.
- Tillsammans: Ett Rusta – Vi tillsammans.
| Uppströms | Egen verksamhet | Nedströms | Tidshorisont |
|---|---|---|---|
| S1 – Den egna arbetskraften | |||
| Arbetsvillkor (för egna anställda) | |||
| Rustas medarbetare är bolagets viktigaste resurs. Som en ansvarsfull arbetsgivare säkerställer Rusta att vi följer lagar och kol- lektivavtal. Skulle vi misslyckas med att uppfylla dessa så kan medarbetarnas välbefinnande påverkas och vi skulle kunna få ett ökat antal sjukskrivningar. | Potentiell negativ påverkan | Kort | |
| S1 | Den egna arbetskraften |
S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar
Medarbetarundersökning
Rusta strävar efter en öppen och tillitsfull arbetsmiljö där med- arbetarnas röst är en viktig och naturlig del av verksamhetens utveckling. Genom återkommande medarbetarundersökningar skapas strukturerade möjligheter att fånga upp upplevelser kring arbetsmiljö, ledarskap och trivsel. Den senaste undersök- ningen, genomförd under vintern 2025, visade på hög svars- frekvens (90 procent) och ett högt förtroende för Rusta som arbetsgivare. Resultaten från undersökningen används systematiskt för att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Med hjälp av ett särskilt framtaget förtroendeindex, Rusta trust-index, följs frågor om tillit och arbetsplatsrelationer över tid. Resultaten visar särskilt höga betyg inom områden som relation till chef och kollegor samt upplevd meningsfullhet och delaktighet i arbetet. Undersökningen inkluderar också frågor kring hur medarbetarna uppfattar företagets ansvarstagande inom hållbarhetsområdet. För att uppmärksamma och hantera potentiella negativa inverkningar finns flera vägar för medarbetare att lyfta frågor, uttrycka oro eller rapportera avvikelser, inklusive anonym visselblåsarfunktion (se S1-3). Dessa kanaler syftar till att upp- rätthålla en transparent och trygg arbetsmiljö där öppenhet och respekt är vägledande.
S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem
Nolltolerans mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning
På Rusta har vi nolltolerans mot alla former och uttryck för kränkande särbehandling och vi behandlar varandra med respekt. Våra medarbetares mentala och fysiska välbefinnan- de är av högsta betydelse för oss. Vi fördömer alla former av trakasserier, kränkande behandling och mobbning och kom- mer inte att tolerera förekomsten av sådana på vår arbets- plats. Vi har en rutin mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning på Rusta som beskriver vår syn och hur eventu- ella fall ska hanteras. Under 2024/25 har fem bekräftade incidenter av diskriminering och/eller trakasserier identifierats och lämpliga åtgärder har vidtagits.
Visselblåsartjänst
Alla medarbetare ska genomföra Rustas digitala utbildning om den interna uppförandekoden årligen. Vår visselblåsartjänst är inkluderad i både den interna och externa uppförande- koden samt är tillgänglig på vår hemsida. Vi uppmuntrar Rustas intressenter att använda visselblåsartjänsten om de skulle observera eller misstänka något som tyder på ett oetiskt beteende. Visselblåsartjänsten finns tillgänglig via Rustas hem- sida, eller genom att skanna denna QR-kod:
Medarbetare kan naturligtvis ta upp iakttagelser eller funde- ringar med sin närmsta chef eller med HR-avdelningen men vi har även denna externa visselblåsartjänst för att möjliggöra en konfidentiell och anonym rapporteringsväg som dessutom är krypterad.
Undersökning av meddelande mottagna via visselblåsar- tjänsten
Alla meddelanden till visselblåsartjänsten behandlas med prioritet och i enlighet med dessa riktlinjer:
- Ingen från visselblåsargruppen eller någon som deltar i utredningsprocessen, kommer att försöka att identifiera meddelaren
- Visselblåsargruppen kan vid behov skicka följdfrågor via kanalen för anonym kommunikation
- Ett meddelande kommer inte att undersökas av någon som kan vara involverad i eller kopplad till ärendet
- Visselblåsargruppen beslutar om och hur ett meddelande ska eskaleras
- Visselblåsarmeddelanden hanteras konfidentiellt och med integritet av alla inblandade parter
Under året har 14 ärenden hanterats i enlighet med ovanstå- ende riktlinjer.
S1-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga ris- kerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Inom arbetsvillkor för den egna arbetskraften har vi identifierat två väsentliga under-underämnen ”Balans mellan arbete och privatliv” samt ”Hälsa och säkerhet”. En av de potentiella riskerna med att ha ett väldigt högt engagemang i organisationen är att kollegor arbetar långa dagar. Ett hållbart arbetsliv var en av punkterna under årets hållbarhetsvecka med till exem- pel träningspass, tipspromenad och hållbarhetsbingo. Hållbart arbetsliv kommer fortsatt att vara ett fokusområde under det kommande året.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 54
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information# Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Handlingsplan baserad på resultatet av medarbetarundersökningen
När resultatet från årets medarbetarundersökning är klart bjuder ledaren in arbetsgruppen till ett möte där resultatet presenteras. Potentiella förbättringsområden diskuteras och bryts ned till en till tre åtgärder som gruppen kan genomföra gemensamt för att öka trivseln och förbättra arbetsplatsen. Se även om visselblåsartjänsten under S1-3.
Lära, dela, inspirera
För att stödja våra ledare i deras utveckling har Rusta skapat två ledarskapsprogram som är obligatoriska för alla chefer i företaget. Programmen bygger på vår ledarskapsprofil, såväl som våra företagsvärderingar. Det finns även program för potentiella och nya chefer samt att framtagning av ett program för chefer som leder andra chefer är under framtagning.
Rustas fortsatta expansion gör att behovet av bra ledare ökar. Ett sätt att möta detta behov är genom Rustas interna traineeprogram “Varuhuschef, Teamledare, Produktchef i träning”. Programmen ger medarbetare möjligheter att påbörja sin resa mot nästa steg i sin Rustakarriär. Under det kommande året planerar vi att lansera ”Sourcing Developer in training”. Vi är mycket stolta över att samtliga nio personer i Rustas nuvarande koncernledning, har inlett sin Rustakarriär på en lägre nivå och därifrån vuxit in i sina nuvarande roller.
Hälsa och säkerhet
På vår distributionscentral har vi gjort flera förbättringar när det gäller de truckar som används i vår verksamhet. Vi har installerat en ny mjukvara (I-site) i våra truckar som hjälper till att göra truckkörningen säkrare och minskar risken för skador. Det innebär också en säkrare arbetsmiljö för våra medarbetare.
Genom IA-systemet (Information om Arbetsmiljön) rapporterar och hanterar vi systematiskt risker och avvikelser på vår arbetsplats. Under året har vi successivt ökat våra riskobservationer, vilket möjliggör ett proaktivt och förebyggande arbete för att förhindra eventuella olyckor och tillbud. För att ytterligare skapa en säker arbetsplats inleder vi alla våra uppstartsmöten med en rutin som vi kallar “Säkerheten först!
Under året har vi genom förbättrade städmetoder, optimerade rutiner och ny bättre städutrustning avsevärt förbättrat den fysiska arbetsmiljön på distributionscentralen. Koncentrationen av damm i luften har minskat med hela 85%.
S1-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Employee Net Promotor Score (eNPS) ökade till 23, jämfört med 21 för ett år sedan (2024). Vårt mål är att eNPS ska fortsätta att öka >23.
Vi har även två frågor om Rustas hållbarhetsarbete i medarbetarundersökningen: ”Jag tycker att Rusta tar ansvar för hållbarhet relaterat till sociala och miljömässiga frågor” – resultat 4.0/5.0. ”Jag tycker att Rusta har en starkare position när det gäller hållbarhet än våra konkurrenter inom lågprishandel” – resultat 3.9/5.0.
S1-6: Uppgifter om företagets anställda
Den 30 april 2025 var vi 4 860 medarbetare på Rusta, fördelat på 65% kvinnor och 35% män och består av både heltids-, deltids- och visstidsanställda.
| Medarbetare per land (%) | |
|---|---|
| Sverige | 57,88% |
| Norge | 21,34% |
| Finland | 15,51% |
| Tyskland | 3,33% |
| Kina | 1,36% |
| Indien | 0,29% |
| Vietnam | 0,19% |
| Turkiet | 0,10% |
S1-7: Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft
Ett mer omfattande underlag om Rustas egna arbetskraft kommer att redovisas från och med nästa hållbarhetsredovisning.
S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog
Rusta har kollektivavtal som täcker 95% av medarbetarna.
S1-9: Mångfaldsindikatorer
Rustas mål är att vi skall spegla samhället i stort på de platser där vi verkar.
| Medarbetare | Koncernledning | Styrelse | |
|---|---|---|---|
| Kön och åldersfördelning (%) | |||
| Kvinnor | 65,2% | 55,6% | 25,0% |
| Män | 34,8% | 44,4% | 75,0% |
| Över 50 år | 12,9% | 44,4% | 75,0% |
| 30–50 år | 41,2% | 55,6% | 25,0% |
| Under 30 år | 45,9% | 0% | 0% |
S1-10: Tillräckliga löner
Lönesättning och löneutveckling ska utgå från verksamhetens behov och spegla ansvar och prestation utifrån uppgiftens svårighetsgrad samt företagets lönekriterier. Den ska vara individuell, rättvis och följa gällande lagar och avtal. Bedömningen ska baseras på faktorer som utbildning, erfarenhet, kompetens, prestation och ansvar. Lönerna ska också relatera till både intern struktur och extern marknad. Diskriminering får inte förekomma.
S1-11: Socialt skydd
Rusta ska vara ett inkluderande och icke-diskriminerande företag. Rusta har sjuk-/gruppförsäkringar för våra medarbetare på de marknader där vi är aktiva.
S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling
Under året har vi tränat 328 ledare i ledarskap och vi har tillsammans genomfört 8 127 digitala läraktiviteter. Vår distributionscentral i Norrköping har under året planerat in och genomfört två produktionsfria dagar med stort fokus på utbildning och kompetensutveckling. För andra året i rad har vi genomfört Rustas hållbarhetsvecka med inspirationsföreläsningar, utbildningar, hållbarhetsbingo och grupparbeten.
S1-14: Mått för arbetsmiljö
Antalet olyckor och incidenter på Rustas arbetsplatser kommer att redovisas från och med nästa hållbarhetsrapport.
S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid
I vår årliga medarbetarundersökning ingår frågor om sunda sömn, kost- och motionsvanor samt möjligheten att påverka det egna arbetstempot. Dock har vi ingen direkt fråga rörande balans mellan arbete och fritid.
S1-16: Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)
På Rusta implementerar vi just nu kraven enligt EU:s lönetransparensdirektiv vilket gör att vi för nästa verksamhetsår kommer att redovisa ersättningsmått.
S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter
Under verksamhetsåret 2024/25 har vi inte haft några interna incidenter eller anmälningar om allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter.
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Socialt ansvar i Rustas leverantörsfabriker är en prioriterad fråga för oss och våra intressenter. För oss är socialt ansvar nära sammankopplat med vår verksamhet. Vi strävar efter att kontinuerligt utbilda och stödja våra leverantörer i Asien. Utbildade specialister på våra inköpskontor i Asien gör regelbundna utvärderingar av våra leverantörer och fabriker för att stödja deras ansträngningar att säkerställa bra och rättvisa arbetsvillkor för sina anställda.
Rustas uppförandekod för arbetsrättsliga frågor bygger på internationella standarder, inklusive Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande internationella arbetsnormer. Utan undantag granskas och utvärderas den sociala prestandan för alla nya leverantörer till Rusta innan något samarbete inleds.
En viktig fråga för vår verksamhet är att säkerställa att alla i vår värdekedja omfattas av vår uppförandekod. Detta inkluderar den lilla (mindre än 0,5%), men ändå viktiga, del av vår produktion som utförs i hem i Vietnam, Indien och Kina, där vi regelbundet besöker byarna där våra varor produceras.
Utöver de grundläggande kraven förväntar sig Rusta att leverantörer kontinuerligt strävar efter att förbättra arbetsvillkoren för sin personal. Vi fokuserar tillsammans med våra leverantörer på följande tre nyckelområden, kallade ”Rusta Social”. Här ingår hälsa och säkerhet, arbetsmiljö, beredskapsplanering och brandsäkerhet, fysiska och kemiska faror. Nästa område är ersättning där lön, lönebesked, försäkringar och pension ingår. Den tredje delen är arbetstider som berör arbetad tid, övertid, raster och lediga dagar.
Strategi ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter
Rustas intressenter är engagerade i frågor gällande arbetstagare i värdekedjan. Det som framför allt framkommit i dialogen med intressenterna är att vi som företag behöver säkerställa goda arbetsförhållanden på fabrikerna som tillverkar för Rusta. Intressenterna anser vidare att vi kontinuerligt behöver säkerställa efterlevnad av Rustas uppförandekod.
| Uppströms | Egen verksamhet | Nedströms | |
|---|---|---|---|
| Tidshorisont | S2 – Arbetstagare i värdekedjan | ||
| Arbetsvillkor (för arbetstagare i värdekedjan) | På vissa av de tillverkande enheterna har vi sett utmaningar med arbetstider. | ||
| Faktisk negativ påverkan | Kort | ||
| Lika behandling och möjligheter för alla anställda i värdekedjan | Rusta har en global verksamhet och vi behöver säkerställa att lika behandling och möjligheter omfattar hela värdekedjan. |
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information# Potentiell negativ påverkan Kort Andra arbetsrelaterade rättigheter (för arbetstagare i värdekedjan)
Detta är något som vi vet kan förekomma i vissa delar av världen varför Rusta har väldigt strikta riktlinjer och kontroller kring både barn- och tvångsarbete. Risk Kort
Arbetsvillkor och andra arbetsrelaterade rättigheter (för arbetstagare i värdekedjan)
Ökade kostnader och/eller minskade intäkter kan uppstå vid väsentliga regel- el- ler miljöbrott i leverantörskedjan, till följd av bristande rutiner, leverantörsuppfölj- ning och val av högriskleverantörer. Leverantörer kan behöva bytas ut, vilket kan orsaka försenade leveranser och ökade kostnader. Om varumärkets rykte skadas kan det leda till minskade intäkter. Risk Kort
ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Arbetsgången för att fastställa inverkningar, risker och möjlig- heter är upprättad i vår dubbla väsentlighetsanalys. Vad gäller arbetstagare i värdekedjan påvisade den dubbla väsentlig- hetsanalysen en risk för ökade kostnader och/eller minskade intäkter kopplade till signifikanta regel- eller miljöbrott i leve- rantörskedjan till följd av bristande rutiner, brister i leverantörs- uppföljningen och val av högriskleverantörer. Leverantörer kan behöva bytas ut vilket kan leda till försenade leveranser och ökade kostnader. Om varumärkets rykte skadas kan detta leda till minskade intäkter. Vi lyfte även en potentiell risk gällande barn- och tvångsarbete. Det är en mycket allvarlig risk där Rustas strikta rutiner och uppföljningar är mycket viktiga. Dels har detta en stor påverkan på den drabbade och kan också medföra en allvarlig påverkan på Rustas varumärke.
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
S2-1: Policyer för arbetstagare i värdekedjan
Vår hållbarhetspolicy beskriver hur Rusta arbetar för ett bättre samhälle där vi är verksamma, och vi arbetar aktivt för respekt och skydd av mänskliga rättigheter. Vi är engagerade i att respektera och främja de grundläggande mänskliga rättig- heterna för alla individer på arbetsplatsen och utanför. Vi ska omfamna och främja mångfald, inkludering och ansvarsfulla inköp. Ständiga förbättringar gör det möjligt för oss att uppnå goda arbetsförhållanden, såväl som långsiktig hållbarhet. Rusta tror på ett nära samarbete med våra leverantörer, part- ners, fabriker och på att ta ett miljömässigt och socialt ansvar genom hela leverantörskedjan. Alla Rustas affärspartners måste följa vår uppförandekod (CoC). Det är Rustas affärs- partners ansvar att säkerställa att denna CoC görs förstådd och efterlevs, i alla steg i leverantörskedjan för att täcka alla arbetstagare och aktiviteter i värdekedjan. Detta är en förut- sättning för att uppfylla vår vision och en hållbar tillväxt av vår gemensamma verksamhet. Vår vision är att göra Rusta till den ledande och mest pålit- liga lågprishandlaren i Europa. Vårt kundlöfte är att göra det enkelt att förnya och fylla på hemma. Alltid till förvånansvärt låga priser. Rusta är övertygade om att ett hållbart agerande är en naturlig del av att göra affärer.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 58
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Vår verksamhet påverkar människors liv och miljö både lokalt och globalt. Av denna anledning har vi ett stort ansvar att göra allt för att minska vår negativa påverkan på miljön och samtidigt bidra till välbefinnandet för människor som på något sätt påverkas av vår verksamhet. Rusta har införlivat Förenta nationernas mål för hållbar utveckling och är medlemmar i UNs Global Compact. Rustas uppförandekod följer internationellt överenskomna standarder inklusive den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (UDHR). Vi har lagt till krav på affärsetik, skydd av miljön, djurskydd och lika möjligheter och rättigheter. Genom vårt medlemskap i UN Global Compact stödjer och arbetar vi aktivt med de tio principerna inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Uppförandekoden gäller, utan något undantag, för alla leve- rantörer, partners, agenter och deras fabriker samt underleve- rantörer av både varor och tjänster som gör affärer med Rusta Group, inklusive Rusta AB, Rusta Retail AS, Rusta Finland OY och Rusta Retail GmbH.
S2-2: Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar
Rusta värdesätter en lokal närvaro när det kommer till inköp. Därför har vi inköpskontor i Sverige, Kina, Indien, Vietnam och Turkiet med 200 medarbetare direkt involverade i Rustas in- köpsaktiviteter. Det betyder att vi har hög lokal närvaro i nära anslutning till våra inköpsmarknader. Olika funktioner är invol- verade, såsom inköps- och kvalitetsutvecklare, leveransplane- rare, kvalitetsinspektörer och andra specialistfunktioner. Våra medarbetare inom relevanta funktioner på inköpskontoren i Asien övervakar och kontrollerar kontinuerligt att Rustas upp- förandekod alltid följs av våra leverantörer och i enlighet med vår policy ska Rustamedarbetare alltid besöka en leverantör innan någon beställning görs. I Rustas fabriksutvärderingar ingår djupgående intervjuer med fabriksmedarbetare. Detta inkluderar också att vår inköpspersonal har rätt att när som helst göra oanmälda besök på alla fabriker som producerar varor åt Rusta. För att säkerställa att våra leverantörer följer Rustas uppförandekod uppmanar vi dessutom all Rustaperso- nal, oavsett funktion, att utvärdera situationen på plats vid de tillfällen de besöker en leverantör. Som stöd har de vår ”Supp- lier Visit Handbook”. Om de upptäcker eventuella avvikelser eller anmärkningar vid ett besök rapporterar de det vidare till vårt utvärderingsteam. Det här är ett sätt för oss att visa våra leverantörer hur viktig uppförandekoden är för Rusta och att vi förväntar oss att de alltid följer den. Dessutom uppmuntras leverantörerna till ständiga förbättringar.
S2-3: Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem
Rustas externa uppförandekod gäller, utan undantag, för alla leverantörer, partners, agenter och deras fabriker samt underleverantörer av både varor och tjänster som gör affärer med Rusta-gruppen, inklusive Rusta AB, Rusta Retail AS, Rusta Finland OY och Rusta Retail GmbH. Vi uppmuntrar våra leverantörsmedarbetare att kontakta Rusta via denna länk https://report.whistleb.com/rusta eller genom att skanna en QR-kod som finns publik på www.rusta.com. De observationer på avvikelser från Rustas externa uppförandekod som rappor- teras via visselblåsartjänsten hanteras konfidentiellt.
S2-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Nedan följer en beskrivning av viktiga åtgärder som vidtagits och planerats för att förebygga eller mildra väsentliga negati- va effekter, risker och potentiella risker relaterade till arbetsta- gare i Rustas värdekedja. Ansvarsfulla och hållbara inköpsme- toder är essentiella faktorer i Rustas inköpsarbete. Hållbarhetspolicyn styr övergripande Rustas förhållningssätt. Därtill finns två styrande dokument:
Extern uppförandekod
Våra aktiviteter påverkar människors liv och miljön både lokalt och globalt. Av denna anledning har vi ett stort ansvar att göra allt vi kan för att minska vår negativa miljöpåverkan och samtidigt bidra till välbefinnandet för människor som på något sätt påverkas av vår verksamhet. Rusta har införlivat UNs mål för hållbar utveckling och är medlemmar i UNs Global Compact. Rustas uppförandekod följer internationellt över- enskomna standarder, inklusive den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (UDHR). Vi har lagt till krav på affärsetik, miljöskydd, djurskydd och lika möjligheter och rättigheter. Som grund för vårt samarbete med potentiella och befintliga leve- rantörer ligger vad vi kallar för Rusta Basic eller Åtta Baskrav. För att få möjlighet att bli leverantör till Rusta ska följande åtta krav alltid vara uppfyllda:
- Kritiska hälso- och säkerhetsrisker ska förebyggas
- Inget barnarbete får förekomma
- Endast frivilligt arbete får förekomma
- Kritiska miljörisker ska förebyggas
- God affärsetik ska praktiseras
- Alla arbetstagare har ett anställningsavtal
- Lön lika med eller överstigande den lagstadgade miniminivån
- Tillgång till färskt dricksvatten och toaletter
Dessa åtta grundkrav är inte förhandlingsbara. Det första steget är att den potentiella leverantören utför en självutvär- dering i enlighet med Rustas CoC-utvärderingsformulär. När dessa åtta grundkrav är uppfyllda fokuserar Rusta och leveran- tören dessutom våra gemensamma förbättringar på hälsa och säkerhet, ersättning och arbetstider.
Tvångsarbete
Rusta har nolltolerans gentemot alla former av tvångsarbete. I vissa sydostasiatiska regioner har skrupelfria företag till exempel sina arbetstagare pass eller ID-handling i besittning. Vår uppfö- randekod säger tydligt att ingen leverantör kan leverera varor till Rusta om de utnyttjar någon typ av tvångsarbete. Under det senaste året har vi inte haft någon sådan bekräftad incident.
Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar
I vår uppförandekod hänvisar vi till “Grundläggande interna- tionella arbetsnormer enligt definitionen av Internationella arbetsorganisationen (ILO), Deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen och dess uppfölj- ning”.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 59
Detta är Rusta
- Affärsmodell och mål
- Verksamhet och marknad
- Hållbarhetsrapport
- Allmän information
- Miljöinformation
- Social information
- Styrningsinformation
- Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
- Revisorns yttrande
- Förvaltningsberättelse
- Räkenskaper och noter
- Övrig information
Rusta arbetar även genom oberoende organisationer med att säkerställa mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i värdekedjan. En stor andel av produkter i Rustas sortiment är framtagna i enlighet med Better Cotton, FSC och PEFC. Dessa organisationer är tre framstående hållbarhetscertifieringar som arbetar aktivt med att främja mänskliga rättigheter och förbättra arbetsvillkor inom sina respektive sektorer. Här är en sammanfattning av deras arbete:
Better Cotton (BC)
Better Cotton är världens största hållbarhetsprogram för bomullssproduktion och fokuserar på att främja goda arbetsvillkor och mänskliga rättigheter inom bomullsodling. Organisationen har utvecklat ett verktyg för riskanalys av arbets- och mänskliga rättigheter som samlar in både interna och externa data för att bedöma situationen i olika produktionsländer. Verktyget täcker sju tematiska kategorier, inklusive tvångsarbete, barnarbete, könsdiskriminering och rättigheter för ursprungsbefolkningar. Genom detta verktyg kan Better Cotton anpassa sina programstrategier och säkerställa att resurser riktas dit de behövs mest. För att ytterligare stärka arbetet mot tvångsarbete och främja goda arbetsvillkor har Better Cotton inrättat en expertgrupp bestående av representanter från civilsamhället, detaljhandeln och internationella organisationer. Denna grupp granskar och ger rekommendationer för att förbättra effektiviteten i Better Cottons standarder och processer.
Forest Stewardship Council (FSC)
FSC är en global certifiering för ansvarsfullt skogsbruk och har integrerat skyddet av arbetstagares rättigheter som en central del av sina standarder. FSC principer och kriterier kräver att alla certifierade skogsbruk följer ILO kärnkonventioner, vilket inkluderar rätten till föreningsfrihet, avskaffande av barnarbete och tvångsarbete. Detta innebär att skogsbrukare ska anta styrande dokument som omfattar dessa krav och genomföra egenutvärderingar för att säkerställa efterlevnad. I praktiken innebär detta att FSC-certifierade företag ska ha mekanismer på plats för att säkerställa att arbetstagare har rätt att organisera sig, förhandla kollektivt och har tillgång till effektiva klagomålshanteringssystem. FSC standarder är utformade för att vara relevanta i olika kulturella och politiska sammanhang, vilket gör det möjligt att tillämpa dem globalt.
Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC)
PEFC är en internationell organisation som stödjer certifieringssystem för hållbart skogsbruk. Inom PEFC hållbarhetsriktlinjer betonas vikten av att skydda områden som är grundläggande för att möta behoven hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen, såsom hälsa och försörjning. Skogsbruk ska bedrivas på ett sätt som tar hänsyn till betydelsen av dessa områden och ge särskild uppmärksamhet åt nya möjligheter för utbildning och sysselsättning för lokala människor, inklusive ursprungsbefolkningar. PEFC standarder säkerställer att rättigheterna för ursprungsbefolkningar respekteras och att deras traditionella kunskaper och metoder beaktas i skogsbruksplaneringen. Detta innebär bland annat att skogsbrukare ska erkänna och respektera de lagliga och sedvanerättsliga rättigheterna hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen.
Affärsetiska riktlinjer
Korruption står i stark motsats till Rustas grundläggande värderingar och principer. Vi strävar efter att bedriva vår verksamhet med integritet, transparens och ansvarstagande i alla led. Alla former av mutor, otillbörlig påverkan eller oetiskt agerande är helt oacceptabla och underminerar det förtroende vi bygger med kunder, medarbetare och samarbetspartners. Rusta har nolltolerans mot mutor och korruption, och vi är fast beslutna att agera professionellt, rättvist och med en hög nivå av personlig integritet i alla våra relationer och affärsavtal var vi än verkar. Vi är också fast beslutna att tillämpa effektiva system för att motverka mutor. Alla Rustas leverantörer ska årligen skriva under på våra affärsetiska riktlinjer.
Rusta har åtagit sig att identifiera, förebygga, mildra, redovisa och åtgärda negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter i sin leveranskedja och förväntar sig detsamma från alla affärspartners. Fabriksutvärderingar utförs av Rustas medarbetare på alla leverantörer i riskländer som hanteras via våra inköpskontor i Asien. Under verksamhetsåret 2024/25 utfördes totalt 255 fabriksutvärderingar baserade på de sociala kriterierna i Rustas uppförandekod. Nedan visar vi också andel inköp per inköpskontor samt den lokala andelen, det vill säga inköp från det land kontoret befinner sig i.
| Låg | Medel | Bra | Hög | Resultat av Uppförandekod Social utvärdering |
|---|---|---|---|---|
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 60
Detta är Rusta
- Affärsmodell och mål
- Verksamhet och marknad
- Hållbarhetsrapport
- Allmän information
- Miljöinformation
- Social information
- Styrningsinformation
- Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
- Revisorns yttrande
- Förvaltningsberättelse
- Räkenskaper och noter
- Övrig information
Inköp per inköpskontor 2024/25
| Inköpskontor | Andel | Lokala inköp |
|---|---|---|
| Sverige | 58% | 79% |
| Kina | 29% | 98% |
| Indien | 6% | 80% |
| Turkiet | 5% | 49% |
| Vietnam | 2% | 100% |
Mått och mål
S2-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
| Mål kopplat till arbetstagare i värdekedjan | Mål 2025/26 | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 |
|---|---|---|---|---|
| Öka andelen fabriker i Asien på nivån ”Bra” 1 eller högre till 85% under verksamhetsåret 2025/26 i enlighet med de sociala kraven i Rustas externa uppförandekod | 85% | 77% | 80% | 81% |
1) Bra: Fabriken betalar och behandlar arbetarna rättvist och tillhandahåller en säker och god arbetsmiljö. Det finns fortfarande vissa områden att förbättra, såsom att generellt sett bättre kontrollera övertidstimmarna och systematiskt tillämpa användningen av personlig skyddsutrustning.
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 61
Detta är Rusta
- Affärsmodell och mål
- Verksamhet och marknad
- Hållbarhetsrapport
- Allmän information
- Miljöinformation
- Social information
- Styrningsinformation
- Bilaga – IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
- Revisorns yttrande
- Förvaltningsberättelse
- Räkenskaper och noter
- Övrig information
God affärsetik och en sund företagskultur är grundläggande för våra relationer med kunder, medarbetare, potentiella medarbetare, ägare och leverantörer. Det är dessutom en förutsättning för att våra intressenter ska vilja samarbeta med oss. Överträdelser av våra affärsprinciper kan skada bolagets rykte och förtroende hos våra intressenter. Ansvarsfullt företagande är således en förutsättning för bolagets långsiktiga framgång. Frågan har potentiellt hög risk för varumärket då den kan få allvarliga konsekvenser för Rusta, både legala i form av böter, sanktionsavgifter, rättsprocesser och utredningar men också affärsmässiga konsekvenser då vårt varumärke kan ta skada, och omvänt betydande möjlighet till positiv påverkan.
Styrning
ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets hållbarhetsstrategi och godkänner hållbarhetspolicyn samt väsentlighetsanalysen. Koncernledningen ansvarar för implementeringen av hållbarhetsstrategin, medan revisionsutskottet övervakar löpande hållbarhetsarbetet genom regelbundna rapporter från hållbarhetschefen. Läs mer under GOV-1/2.
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
Under hösten 2023 genomförde Rusta en dubbel väsentlighetsanalys vad gäller vår påverkan på omvärlden samt omvärldens påverkan på oss. På detta sätt har vi tagit fram påverkan, risker och möjligheter för vilka vi redogör i denna hållbarhetsrapport. Den dubbla väsentlighetsanalysen påvisade att underämnet samt förebyggande och upptäckt, inklusive utbildning, tillbud (incidenter) är väsentliga för Rusta. En faktisk risk beror på att Rustas globala inköp delvis omfattar verksamhet i länder som enligt internationella undersökningar klassas som högrisk vad gäller korruption och mutor. Vi genomför dessutom årligen ett stort antal upphandlingar. Dessutom har vi en risk kopplad till korrupta inköpsbeslut vilka kan leda till ökade kostnader för uppsägningar och rekrytering och minskade intäkter förknippade med försämrat rykte.
G1-1: Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur
På Rusta integrerar vi etiska affärsmetoder och ansvarsfullt företagande i vår verksamhet. Vårt förhållningssätt drivs av vårt engagemang för hållbarhet, etisk affärspraxis och våra samhällens och intressenters välmående. Vi är förpliktigade att följa relevanta lokala, nationella och internationella bestämmelser och regler samt att kontinuerligt och transparent redovisa vår framdrift.# Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer
G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor
På detta sätt strävar vi efter att föregå med gott exempel inom hållbar lågprishandel och skapa långsiktigt värde för våra kunder, anställda, samhällen och aktieägare. Detta tillvägagångssätt understryker vårt engagemang för ansvarsfullt företagande, vilket säkerställer att Rusta bidrar positivt till samhället.
I Rustas externa uppförandekod ställer vi också tydliga krav vad gäller behandlingen av djur i vår värdekedja. Vi strävar efter att säkerställa att produkter som innehåller läder, dun och fjäder produceras ansvarsfullt. Rusta tillåter därför endast restprodukter från djur som används för deras kött, med undantag för ullprodukter. I enlighet med vår uppförandekod kommer Rusta alltid att göra ett platsbesök hos producenten för att verifiera att djuren är behandlade i enlighet med våra krav.
Under 2018 inledde Rusta en dialog med Djurens rätt. Dialogen har fortgått där representanter för Rusta har träffat Djurens rätt för att diskutera hur man ytterligare kan värna djurens välfärd i Rustas värdekedja. Baserat på input från nämnda organisation har Rusta utarbetat sina krav i detta ämne och inkluderat dem i vår uppförandekod.
Rusta strävar efter att agera rättvist och transparent i alla led i vår värdekedja. Vi har en intern och en extern uppförandekod vilka tydligt redogör Rustas ställningstagande gällande affärsetik. Det finns även en bilaga i leverantörsmanualen som heter affärsetik, vilken signeras årligen av leverantörerna. Den interna och externa uppförandekoden kommuniceras till och undertecknas årligen av Rustas tjänstemän respektive våra leverantörer.
Rusta har nolltolerans mot alla former av mutor och korruption. Medarbetare är skyldiga att, och uppmuntras till att rapportera all otillbörlig eller olämplig interaktion mellan dem, deras medarbetare och/eller tredje part till sin chef. Dessutom genomför vi regelbundet utbildningar om mutor och korruption på våra inköpskontor i Indien, Kina, Sverige, Turkiet och Vietnam. Detta arbete sker i enlighet med principerna i UN Global Compact mot korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor.
MÅTT OCH MÅL
| Mål kopplat till affärsetik | Mål 2025/26 | Utfall 2024/25 |
|---|---|---|
| All personal ska årligen genomföra vår e-learning för vår interna uppförandekod, % | 100% | 100% |
| Alla nya kollegor undertecknar årligen den interna uppförande koden digitalt, % | 100% | 100% |
| Alla leverantörer ska årligen underteckna Rustas externa uppförandekod, % | Riskländer: 100% Lågriskländer: 67% 1 | Riskländer: 100% Lågriskländer: 67% 1 |
| Årligen uppdatera våra krav på animaliska produkter gentemot våra leverantörer | Uppfyllt | Uppfyllt |
1) Rusta arbetar aktivt med att säkerställa att alla leverantörer i värdekedjan skriver under på vår uppförandekod. I detta arbete har vi valt att prioritera riskländer där vi också uppnått vårt mål om 100%. Arbetet fortsätter nu med lågriskländerna där vi har en god framdrift.
G1-4: Fall av korruption eller mutor
Inga interna bekräftade incidenter av korruption identifierades och hanterades i enlighet med vår nolltoleranspolicy verksamhetsåret 2024/25. Vi har under året haft nio (9) incidenter där Rustas medarbetare har rapporterat om korruptionsförsök från leverantörer.
G1-5: Politiskt inflytande och lobbyverksamhet
Vi är en politiskt obunden organisation, som inte arbetar med lobbying eller opinionsbildning. Vi accepterar ingen form av politisk propaganda eller verksamhet i Rustas lokaler.
G1-6: Betalningspraxis
Rustas finansiella situation är god och vår princip är att betala fakturor i tid till våra leverantörer och affärspartners. Vi säkerställer rätt kvalitet och kvantitet vid godsets ankomst.
Bilaga
– IRO-2 – UN Global Compact-index – GRI-index
| ESRS-standard | Upplysningskrav | Sida |
|---|---|---|
| ESRS 2 Allmänna upplysningar | BP-1: Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna | 20 |
| BP-2: Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter | 20 | |
| GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll | 20 | |
| GOV-2: Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan | 20 | |
| GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem | 21 | |
| GOV-4: Förklaring om tillbörlig aktsamhet | 22 | |
| GOV-5: Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering | 22 | |
| SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja | 22 | |
| SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter | 23 | |
| SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell | 25 | |
| IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter | 34 | |
| E1 Klimatförändringar | ESRS 2 GOV-3 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem | 39 |
| E1-1: Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna | 39 | |
| ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell | 40 | |
| ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter | 40 | |
| E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna | 40 | |
| E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer | 40 | |
| E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna | 41 | |
| E1-5: Energianvändning och energimix | 41 | |
| E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp | 42 | |
| E1-7: Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter | 43 | |
| E1-8: Intern koldioxidprissättning | 43 | |
| E1-9: Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter | 43 | |
| E2 Föroreningar | ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med miljöföroreningar | 44 |
| E2-1: Policyer relaterade till miljöförorening | 44 | |
| E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening | 44 | |
| E2-3: Mål relaterade till miljöförorening | 45 | |
| E2–4: Miljöförorening av luft, vatten och mark | 45 | |
| E2-5: Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter | 45 | |
| E2-6: Förväntade finansiella effekter av miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter | 45 | |
| E3 Vattenresurser och marina resurser | ESRS 2 IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser | 46 |
| E3-1: Policyer för vattenresurser och marina resurser | 46 | |
| E3-2: Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser | 46 | |
| E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser | 46 | |
| E3-5: Förväntade finansiella effekter av inverkningar, risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser | 46 | |
| E4 Biologisk mångfald och ekosystem | E4-1: Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell | 47 |
| ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell | 47 | |
| ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker, beroenden och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem | 47 | |
| E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem | 47 | |
| E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem | 47 | |
| E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem | 48 | |
| E4-5: Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem | 48 | |
| E4-6: Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem | 48 | |
| E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi | ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma |
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information# Hållbarhetsrapport
ESRS-standard Upplysningskrav Sida
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
- E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 49
- E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 49
- E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 52
- E5-4: Resursinflöden 53
- E5-5: Resursutflöden 53
- E5-6: Förväntade finansiella effekter av inverkningar, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi 53
S1 Den egna arbetskraften
- ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter 54
- ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 54
- S1-1: Policyer för den egna arbetskraften 54
- S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 55
- S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 55
- S1-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraf- ten och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 55
- S1-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 56
- S1-6: Uppgifter om företagets anställda 56
- S1-7: Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 56
- S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog 56
- S1-9: Mångfaldsindikatorer 56
- S1-10: Tillräckliga löner 56
- S1-11: Socialt skydd 56
- S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling 56
- S1-14: Mått för arbetsmiljö 57
- S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid 57
- S1-16: Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 57
- S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 57
S2 Arbetstagare i värdekedjan
- ESRS 2 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter 58
- ESRS 2 SBM-3: Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 58
- S2-1: Policyer för arbetstagare i värdekedjan 58
- S2-2: Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 59
- S2-3: Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 59
- S2-4: Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värde- kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 59
- S2-5: Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 61
G1 Ansvarsfullt företagande
- ESRS 2 GOV-1: Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 62
- ESRS 2 IRO-1: Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 62
- G1-1: Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 62
- G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer 62
- G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 62
- G1-4: Fall av korruption eller mutor 63
- G1-5: Politiskt inflytande och lobby- verksamhet 63
- G1-6: Betalningspraxis 63
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 65
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Vi är en undertecknare av UN Global Compact – ett ramverk med tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Tabellen nedan redovisar vårt arbete och framsteg inom dessa tio principer.
UN Global Compact-index
| UN Global Compact-principer (UNGC) | Sida |
|---|---|
| Mänskliga rättigheter | |
| Princip 1 Företag ska stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter. | |
| • Strategi | 22 |
| • Arbetstagare i värdekedjan | 58 |
| Princip 2 Säkerställa att de inte är delaktiga i kränkningar av mänskliga rättigheter. | |
| • Strategi | 22 |
| • Arbetstagare i värdekedjan | 58 |
| Arbetsrätt | |
| Princip 3 Företag ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar. | |
| • Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar | 59 |
| Princip 4 Avskaffa alla former av tvångs- och obligatoriskt arbete. | |
| • Tvångsarbete | 59 |
| Princip 5 Avskaffa barnarbete. | |
| • Extern uppförandekod | 59 |
| Princip 6 Avskaffa diskriminering i fråga om anställning och yrke. | |
| • Den egna arbetskraften | 54 |
| Miljö | |
| Princip 7 Företag ska stödja ett försiktighetsförhållningssätt till miljöutmaningar. | |
| • Rustas strategiska fokusområden | 19 |
| • Strategi | 22 |
| • Rapportering i enlighet med EU-taxonomin | 35 |
| • Klimatförändringar | 39 |
| • Föroreningar | 44 |
| • Vattenresurser och marina resurser | 46 |
| • Biologisk mångfald och ekosystem | 47 |
| • Resursanvändning och cirkulär ekonomi | 49 |
| Princip 8 Vidta initiativ för att främja större miljöansvar. | |
| • Rustas strategiska fokusområden | 19 |
| • Strategi | 22 |
| • Rapportering i enlighet med EU-taxonomin | 35 |
| • Klimatförändringar | 39 |
| • Föroreningar | 44 |
| • Vattenresurser och marina resurser | 46 |
| • Biologisk mångfald och ekosystem | 47 |
| • Resursanvändning och cirkulär ekonomi | 49 |
| Princip 9 Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. | |
| • Strategi | 22 |
| • Energianvändning och energimix | 41 |
| • Resursanvändning och cirkulär ekonomi | 49 |
| Antikorruption | |
| Princip 10 Företag ska motverka alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning. | |
| • Ansvarsfullt företagande | 62 |
UN Global Compact-principer (UNGC)
Kapitel i Rustas hållbarhetsrapport för räkenskapsåret 2024/25.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 67
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Allmän information
Miljöinformation
Social information
Styrningsinformation
Bilaga
– IRO-2
– UN Global Compact-index
– GRI-index
Revisorns yttrande
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
GRI-index
| GRI-STANDARD | BESKRIVNING | SIDHÄNVISNING |
|---|---|---|
| GRI 2: Generella upplysningar 2021 | ||
| 2-1 | Organisationens namn, verksamhet, varumärke | 3, 9, 10, 14-17 |
| 2-2 | Verksamheten | 14-17 |
| 2-3 | Rapporteringsperiod, kontaktperson | 20 |
| 2-4 | Data och information | 20 |
| 2-5 | Extern kontroll | 20, 72 |
| 2-6 | Verksamheten, hållbarhetsstrategi, leverantörsrelationer, intressenter, medarbetare | 14-17, 19, 23, 54, 58 |
| 2-7 | Organisationen och medarbetare | 54 |
| 2-8 | Information om anställda och andra arbetande för organisationen som inte är egna anställda | 54 |
| 2-9 | Ledning och styrning | 20 |
| 2-10 | Ledning och styrning | 84 |
| 2-11 | Ledning och styrning | 84 |
| 2-12 | Högsta ledningens ansvar | 84 |
| 2-13 | Hållbarhetsorganisationen | 20 |
| 2-14 | Hållbarhetsorganisationen | 20 |
| 2-15 | Intressekonflikter | Utelämnad |
| 2-16 | Kritisk kommunikation | 88 |
| 2-17 | Hållbarhetsorganisationen | Utelämnad |
| 2-18 | Utvärdering av högsta ledningens prestationer | 119 |
| 2-19 | Ersättningspolicyer | 117-119 |
| 2-20 | Process för att bestämma ersättning | 117-119 |
| 2-21 | Årligt total ersättningsgrad | 117-119 |
| 2-22 | Hållbarhetsstrategi | 19, 22 |
| 2-23 | Policys och statements | 21 |
| 2-24 | Integrering av policys och statements | 19, 22, 25-33 |
| 2-25 | Process för att minska negativa effekter | 25-33 |
| 2-26 | Rapportering avvikelser mot uppförandekod och etiska regler | 55, 59, 63 |
| 2-27 | Uppföljning av lagar och krav | 20, 62 |
| 2-28 | Medlemskap i branschföreningar | 59-60 |
| 2-29 | Intressenter | 24 |
| 2-30 | Kollektivavtal | 56, 59 |
| GRI 3: Väsentliga frågor 2021 | ||
| 3-1 | Process för att besluta om väsentliga aspekter | 34 |
| 3-2 | Lista över väsentliga aspekter | 25-33 |
| 3-3 | Styrning av väsentliga aspekter | 25-33 |
| GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016 | ||
| 201-1 | Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde | 13-17 |
| 201-2 | Ekonomiska konsekvenser och andra risker och möjligheter till följd av klimatförändringar | 26, 40 |
| 201-3 | Planer för pensioner | 87 |
| 201-4 | Ekonomiska bidrag | Utelämnad |
| GRI 202: Marknadsnärvaro 2016 | ||
| 202-1 | Förhållande mellan standardingångslön och lokal minimilön och fördelning mellan könen | 56 |
| 202-2 | Andel av den högre ledningen som anställts från lokalsamhället | Utelämnad |
| GRI 203: Indirekta ekonomiska konsekvenser 2016 | ||
| 203-1 | Infrastrukturinvesteringar och tjänster som stöds | 8, 10-11 |
| 203-2 | Signifikanta indirekta |
Redogörelse för användning
Rusta AB (publ) har redovisat den information som anges i detta GRI-innehållsindex för perioden 2024-05-01 till 2025-04-30 med hänvisning till GRI-standarderna. GRI 1 använd
GRI 1: Foundation 2021
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 68# GRI-index
GRI 200: Ekonomisk påverkan
GRI 204: Inköpspraxis 2016
204-1 Andel inköp hos lokala leverantörer | 61
GRI 205: Antikorruption 2016
205-1 Verksamhetens bedömning med avseende på risker relaterade till korruption | 62-63
205-2 Kommunikation och utbildning gällande antikorruptionspolicy och -rutiner | 62
205-3 Bekräftade incidenter av korruption och vidtagna åtgärder | 63
GRI 206: Konkurrensbegränsande beteende 2016
206-1 Rättsliga åtgärder för konkurrensbegränsande beteende, antitrust, och monopolpraxis | Ej applicerbar
GRI 207: Skatt 2019
207-1 Företagets inställning till- och hantering av skatter | 75, 105, 121
207-2 Skattestyrning, kontroll och riskhantering | 88
207-3 Intressentengagemang och hantering av skatterelaterade frågor | Utelämnad
207-4 Rapportering land för land | 14-17
GRI 300: Miljö
GRI 301: Material 2016
301-1 Använda material, vikter eller volym | 49-53
301-2 Användning av återvunna material | 49-53
301-3 Återvunna produkter och deras förpackningsmaterial | 49-53
GRI 302: Energi 2016
302-1 Energiförbrukning inom organisationen | 41
302-2 Energiförbrukning utanför organisationen | 42
302-3 Energiintensitet | Utelämnad
302-4 Minskning av energiförbrukningen | 40
302-5 Minskningar av energibehovet för produkter och tjänster | 40
GRI 303: Vatten och utsläpp 2018
303-1 Interaktioner med vatten som en gemensam resurs | 46
303-2 Hantering av vattenutsläppsrelaterade effekter | 46
303-3 Vattenuttag | 46
303-4 Vattenutsläpp | 46
303-5 Vattenförbrukning | 46
GRI 304: Mångfald 2016
304-1 Driftsplatser som ägs, hyrs ut, förvaltas i eller intill skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden | Ej applicerbar
304-2 Betydande effekter av aktiviteter, produkter och tjänster på biologisk mångfald | 47
304-3 Skyddade eller återställda livsmiljöer | Utelämnad
304-4 IUCN:s rödlistade arter och nationella bevarandelistade arter med livsmiljöer i områden som påverkas av verksamheten | 48
GRI 305: Utsläpp 2016
305-1 Direkta (Scope 1) växthusgasutsläpp | 42
305-2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) från energi | 42
305-3 Andra indirekta (Scope 3) växthusgasutsläpp | 42
305-4 Utsläppsintensitet för växthusgaser | 42
305-5 Minskning av växthusgasutsläpp | 39-43
305-6 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen (ODS) | Utelämnad
305-7 Kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och andra betydande luftutsläpp | Utelämnad
GRI 306: Avfall 2020
306-1 Avfallsgenerering och betydande avfallsrelaterade effekter | 49-52
306-2 Hantering av betydande avfallsrelaterade effekter | 49-52
306-3 Genererat avfall | 52
306-4 Avfall som avleds från deponering | Utelämnad
306-5 Avfall som skickas till deponering | 52
GRI 308: Leverantörers miljöbedömning 2016
308-1 Nya leverantörer som granskades med hjälp av miljökriterier | 44
308-2 Negativa miljöpåverkan i leveranskedjan och vidtagna åtgärder | 25-30
GRI 400: Social
GRI 401: Anställning 2016
401-1 Nyanställningar och personalomsättning | Utelämnad
401-2 Förmåner som ges till heltidsanställda som inte ges till tillfälligt eller deltidsanställda | 87
401-3 Föräldraledighet | 56
GRI 402: Relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare 2016
402-1 Minsta varseltider gällande driftsändringar | Utelämnad
GRI 403: Arbetsrelaterad hälsa och säkerhet 2018
403-1 Arbetsmiljöledningssystem | 54-56
403-2 Riskidentifiering, riskbedömning och incidentutredning | 56
403-3 Företagshälsovårdstjänster | 56
403-4 Arbetstagarnas deltagande, samråd och kommunikation om arbetsmiljö och säkerhet | 55-56
403-5 Arbetstagares utbildning i arbetsmiljö och säkerhet | 54-56
403-6 Främjande av arbetstagarnas hälsa | 54-56
403-7 Förebyggande och begränsning av arbetsmiljöpåverkan direkt kopplad till affärsrelationer | 58-61
403-8 Arbetstagare som omfattas av ett arbetsmiljöledningssystem | 56
403-9 Arbetsrelaterade skador | 56
403-10 Arbetsrelaterad ohälsa | 54
GRI 404: Utbildning 2016
404-1 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år per anställd | Utelämnad
404-2 Program för att höja medarbetarnas kompetens och stödprogram för övergång | 56
404-3 Andel anställda som får regelbundna prestations- och karriärutvecklingssamtal | 56
GRI 405: Mångfald och lika möjligheter 2016
405-1 Mångfald i styrelseorgan och anställda | 56
405-2 Förhållandet mellan grundlön och ersättning för kvinnor och män | 56
GRI 406: Icke-diskriminering 2016
406-1 Incidenter av diskriminering och vidtagna korrigerande åtgärder | 55
GRI 407: Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar 2016
407-1 Verksamheter och leverantörer där rätten till föreningsfrihet och kollektivförhandlingar kan vara i fara | 58-61
GRI 408: Barnarbete 2016
408-1 Verksamheter och leverantörer löper betydande risk för incidenter av barnarbete | 58-61
GRI 409: Tvångs- eller obligatoriskt arbete 2016
409-1 Verksamheter och leverantörer som löper betydande risk för incidenter av tvångsarbete | 59
GRI 410: Säkerhetspersonalens agerande 2016
410-1 Säkerhetspersonal utbildad i policyer eller förfaranden för mänskliga rättigheter | Utelämnad
GRI 411: Ursprungsbefolkningars rättigheter 2016
411-1 Incidenter av kränkningar som rör ursprungsbefolkningars rättigheter | Utelämnad
GRI 413: Lokalsamhällen 2016
413-1 Verksamhet med lokalt samhällsengagemang, konsekvensbedömningar och utvecklingsprogram | 59-60
413-2 Verksamheter med betydande faktiska och potentiella negativa effekter på lokalsamhällen | Utelämnad
GRI 414: Social bedömning av leverantörer 2016
414-1 Nya leverantörer som granskades med hjälp av sociala kriterier | 60
414-2 Negativa sociala effekter i leveranskedjan och vidtagna åtgärder | 58-59
GRI 415: Påverkan på politiken 2016
415-1 Politiska bidrag | Ej applicerbar
GRI 416: Kunders hälsa och säkerhet 2016
416-1 Bedömning av hälso- och säkerhetspåverkan av produkt- och tjänstekategorier | 45, 49-50
416-2 Incidenter av bristande efterlevnad gällande produkters och tjänsters hälso- och säkerhetspåverkan | Utelämnad
GRI 417: Marknadsföring och märkning 2016
417-1 Krav för produkt- och tjänsteinformation och märkning | 50
417-2 Incidenter av bristande efterlevnad gällande produkt- och tjänsteinformation och märkning | Utelämnad
417-3 Incidenter av bristande efterlevnad gällande marknadskommunikation | Utelämnad
GRI 418: Kunders integritet 2016
418-1 Vägledande klagomål gällande intrång i kunders integritet och förlust av kunddata | Ej applicerbar
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten
Till bolagsstämman i Rusta AB (publ), org.nr 556280-2115
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2024/2025 på sidorna 18 till 71 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.
Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande
En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 21 augusti 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Cesar Moré
Auktoriserad revisor
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse ...................................... 74
Riskbedömning och risker ............................. 77
Bolagsstyrningsrapport ................................... 84
Styrelse ........................................................................... 90
Ledning .......................................................................... 92# Förvaltningsberättelse
nr 556280-2115) avger härmed årsredovisning och koncern- redovisning för räkenskapsåret 2024-05-01–2025-04-30. Verksamheten Rusta med org.nr 556280–2115 är ett bolag med säte i Upplands Väsby. Rusta är ett detaljhandelsföretag som via ett varuhusnätverk samt Onlinehandel marknadsför och säljer pro- dukter till slutkonsument. Varuhusen drivs under namnet RUSTA och dotterbolag finns i Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Onlinehandeln finns i Sverige och Finland. Samtliga varuhus i koncernen är helägda där verksamhet bedrivs i leasade lokaler. Rusta erbjuder marknaden ett brett sortiment av funk- tionella hem- och fritidsprodukter som ger många människor mycket för pengarna. Säsongsprodukter och speciellt fram- tagna artiklar gör att sortimentet ständigt förnyas i varuhusen. Inköpen sker i huvudsak genom direktimport från Asien och Europa eller direkt från tillverkare i Sverige.
Aktien och ägarförhållanden
Aktiekapitalet samt antalet aktier och röster har ändrats under året efter teckning av 1 736 169 aktier genom utnyttjande av teckningsoptioner av serie 2020:1. Aktiekapitalet har ökat med 57 872,3 SEK och uppgår per 30 april 2025 till 5 117 632 SEK. Antalet aktier ökade med 1 736 169 aktier och per den 30 april 2025 var antalet utfärdade aktier 153 528 969, med ett kvot- värde om ca 0,03 SEK. Vid räkenskapsårets utgång var Aforber Invest AB och Öngal i Uppsala Invest AB huvudägare av Rusta AB (publ). För mer information om aktien och ägarstruktur se sid 142.
Dotterbolag
Rusta bedriver verksamhet, via dotterföretag i;
- Norge med försäljningskontor och 53 varuhus i slutet av räkenskapsåret. Det första varuhuset öppnades under 2014.
- Tyskland med försäljningskontor och 10 varuhus i slutet av räkenskapsåret. Det första varuhuset öppnades under 2017.
- Finland med försäljningskontor och 42 varuhus i slutet av räkenskapsåret. Dotterbolag i Finland har varit med i kon- cernen sedan maj 2018 genom förvärvet av Hong Kong- koncernen. Samtliga varuhus i Finland var omprofilerade till Rusta under 2020, vilket markerade en viktig milstolpe i vår etablering på den finska marknaden.
- Kina, via ett inköpskontor i Hanzhou. Rusta har haft verksam- het i olika form i Kina sedan 1994.
- Indien, via ett inköpskontor. Rusta har haft anställda i Indien sedan våren 2013.
- Vietnam via ett inköpskontor som öppnades under 2015.
- Turkiet via ett inköpskontor som öppnades under 2024.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Återköp av aktier
Under perioden 17 januari 2025 till 24 januari 2025 har Rusta AB (publ) (”Rusta”) återköpt 310 000 egna aktier till ett totalt belopp av 24 MSEK. Återköpen ingår i det återköpsprogram om maximalt 310 000 aktier som Rusta offentliggjorde den 16 januari 2025 och är avslutat i och med de sista köpen den 24 januari 2025. Samtliga förvärv har genomförts på Nasdaq Stockholm av Carnegie Investment Bank AB (publ) för Rustas räkning. Efter ovanstående förvärv uppgår Rustas innehav av egna aktier per den 30 april 2025 till 577 333 aktier. Det totala antalet aktier i Rusta uppgår till 153 528 969. Syftet med åter- köpsprogrammet var att uppfylla de skyldigheter som uppstår med anledning av Rustas aktiesparprogram (”LTIP 2024”), dvs. säkring av leverans av prestations- och matchningsaktier till deltagarna samt säkring av kostnader för sociala avgifter som kan uppkomma inom ramen för LTIP 2024.
Automationen
I juni 2024 signerade Rusta ett avtal med automationsleve- rantören Vanderlande om en viktig tillväxtinvestering i Rustas centrallager. Investeringen, som uppgår till närmare 300 MSEK, avser en lösning för att automatisera fler processer och öka effektiviteten i lagret. Investeringen tillgodoser ökade volymer av varor till en lägre kostnad, då automationen möjliggör ökad effektivitet utan fler arbetsskift. Under året har 130 MSEK hittills erlagts för automatisering och har aktiverats som pågående arbete i balansräkningen. Automationsinvesteringen återbeta- las på mindre än 5 år och förväntas ha en positiv EBITA effekt redan under räkenskapsåret 2026/27. Tillväxtinvesteringen är också en viktig milstolpe som skapar kapacitet för ökade volymer i takt med att Rusta fortsätter att växa.
Turkiet
I maj 2024 öppnade Rusta ett nytt inköpskontor i Istanbul i Turkiet. Detta för att ytterligare stärka kontrollen av inköpsak- tiviteter i sydöstra Europa och norra Afrika. Inköpskontoret i Istanbul kommer att förbättra Rustas förmåga att utveckla befintliga och nya leverantörer för ett stort utbud av pro- dukter i och runt Turkiet. Det blir ett viktigt komplement till Rustas befintliga inköpskontor i Kina, Indien och Vietnam. Kontorsöppningen ligger i linje med Rustas strategi att göra direktinköp från ett stort antal ledande leverantörer på den globala marknaden. Rusta har en integrerad värdekedja med direktinköp från ett brett urval av leverantörer, vilket möjliggör låga priser och hög grad av kontroll genom hela värdekedjan. Den relativa närheten mellan Turkiet och Rustas huvudsakliga försäljningsmarknader ökar Rustas förmåga att på ett effektivt sätt säkra en pålitlig försörjning till våra varuhus.
Finansiell utveckling
Koncernens nettoomsättning uppgick till 11 828 MSEK (11 116) för året vilket är en ökning med 6,4% (9,0%). Valutaeffekter har haft en negativ påverkan med -0,8% (-0,9%). Nettoomsättning- en exklusive valutaeffekter ökade med 7,3% (9,9%). Koncernens jämförbara försäljning ökade med 2,6% (4,6%) där valutaef- fekter haft en negativ påverkan med -0,6% (0,2%). Jämförbar försäljning exklusive valutaeffekter ökade med 3,2% (4,5%). Året har präglats av utmanande marknadsförutsättningar, med full effekt av senaste årets inflation och ränteökningar vilket har skapat en ökad prismedvetenhet och försiktighet bland kunderna. Rusta fortsätter att attrahera fler kunder där produktmixen under de första tre kvartalen styrts mot en lägre prispunkt, men som under årets sista kvartal skiftat mot högre prispunkter. Försäljningskostnader för året ökade med 202 MSEK vilket motsvarar en ökning med 5,3%. Ökningen förklaras av kostna- der till följd av 13 nya varuhus sedan föregående år. Adminis- trationskostnader har minskat med 55 MSEK vilket motsvarar en minskning med 15,5% och förklaras av ökade kostnader under föregående år avseende börsintroduktionen, samt extra kostnader avseende IT-incidenten. Rörelsekostnadernas andel av nettoomsättningen har mins- kat med 1,0 procentenheter till 34,8% (35,8%) vilket utöver ovan-
stående förklaringar även beror på ökad kostnadseffektivitet genom värdekedjan. Övriga rörelseintäkter och kostnader, netto, uppgår till 58 MSEK (73), en minskning med –15 MSEK varav –23 MSEK avser negativa valutakursförändringar i perioden jämfört mot före- gående år. Justerad EBITA uppgår till 853 MSEK (793). EBITA uppgår till 853 MSEK (761) vilket motsvarar en ökning med 12,2%. EBITA-mar- ginalen uppgår till 7,2% (6,8%). Finansnettot uppgick till –239 MSEK (–227) varav –242 MSEK (–228) avser räntekostnader hän- förliga till leasingskulder. Ökningen förklaras främst av fler va- ruhus jämfört mot föregående år samt indexjustering. Resultat före skatt uppgick till 615 MSEK (525). Inkomstskatt för perioden uppgick till –139 MSEK (–117) vilket motsvarar en effektiv skatt på 22,6% (22,3%). Periodens resultat uppgår till 476 MSEK (408). Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 3,1 SEK (2,7).
Kassaflöde och finansiell ställning
Kassaflöde från den löpande verksamheten för året upp- gick till 1 123 MSEK (1 396). Året har påverkats positivt av ökat kassaflöde från den löpande verksamheten. Rörelsekapitalet har minskat framför allt till följd av att vi i år köpt in mer varor jämfört med föregående år för att möta en ökad efterfrågan och fler varuhus. Kassaflöde från investeringsverksamheten för året uppgick till –405 MSEK (–166 MSEK). Ökningen av investeringar förklaras dels av tillväxtinvesteringen avseende automation i Rustas centrallager som beräknas vara klart våren 2026. Investeringar i övrigt består av underhållsinvesteringar i såväl varuhus som lager, samt av investeringar i nya varuhus. Kassaflöde från finansieringsverksamheten för året uppgick till -791 MSEK (-1 238), där förändringen jämfört med föregå- ende år främst förklaras av en högre användning av check- räkningskrediten. Övriga kassaflöden avser amortering av leasingskulder samt utbetald utdelning till aktieägare om 174 MSEK. Koncernens nettoskuld uppgick till 5 555 MSEK (5 515) där förändringen främst förklaras av högre kortfristiga skulder till kreditinstitut på grund av finansiering av automationsinveste- ringen i lagret. Nettoskulden exkl. IFRS 16* uppgick till 74 MSEK (–130). Net- tosskuld exkl. IFRS 16 i förhållande till EBITDA exkl. IFRS 16 för rullande tolv månader uppgick till 0,09 (–0,17). Outnyttjade krediter uppgick till 646 MSEK (800). Koncernens egna kapital uppgick vid periodens utgång till 1 743 MSEK (1 593). Soliditeten uppgick till 18,6% (17,5%) och soliditeten exkl. IFRS 16 uppgick till 45,0% (46,2%).
Moderbolaget
Rusta AB (publ) är koncernens moderbolag till 8 helägda kon- cernbolag. För mer information se not 22. Moderbolaget är ett detaljhandelsbolag som bedriver försäljning till slutkonsument via varuhus i Sverige och via Onli- nehandel. Moderbolaget består även av koncernens centrala stabs- och inköpsfunktioner som i segmentsredovisningen allokeras till centrala funktioner. Moderbolagets omsättning uppgick till 9 867 MSEK (9 153) varav 28% (29%) avser försäljning till koncernbolag. Resultat före skatt uppgick till 421 MSEK (314).# Förvaltningsberättelse
Riskbedömning och risker
Skatt på årets resultat uppgick till 96 MSEK (69). Årets resultat uppgick till 325 MSEK (245).
Riskfaktorer
Rusta verksamhet och resultat påverkas av en rad omvärldsfaktorer. De senaste åren har präglats av ökad osäkerhet i den globala ekonomin, med störningar i leverans- och logistik- kedjor, hög volatilitet på energimarknaden samt en period av högre räntor och inflation. Under året har vissa av dessa faktorer visat tecken på stabilisering, även om osäkerheten fortsatt kvarstår i flera delar av marknaden. Som en konsekvens av detta finns risk för ytterligare störningar i leverantörs- kedjorna och ökade distributionskostnader samt påverkan på konsumentbeteende. Rusta är främst exponerat för rörelsere- laterade- och finansiella risker.
Risker av rörelsekaraktär utgörs främst av etableringar av nya varuhus på samtliga marknader, inköp i Asien, sortiment, konkurrens, logistik, strejker, nyckelper- soner och socialt ansvar.
Finansiella risker utgörs av inflation, råvarukostnader, fraktkostnader och valutaexponering. Rusta är exponerat mot valutakursrisker till följd av att Rusta köper in produkter i olika valutor och bedriver försäljning i olika valutor (beroende på geografisk marknad). Förändringar i valutakurser kan öka kostnaderna för pro- dukter som köps in från leverantörer i andra valutor än kronor och det är inte säkert att Rusta kan, eller väljer att, föra över alla sådana kostnader på sina kunder. De mest väsentliga utländska valutorna för Rusta är amerikansk dollar, euro och norska kronor.
Till följd av att den svenska kronan fluktuerar i värde mot den amerikanska dollarn, USD, påverkas priserna för produkter som Rusta köper in i USD. Rusta säkrar delvis sin valutaexponering mot USD genom att ingå terminskontrakt. Även om Rusta genomför valutasäkringstransaktioner kan det inte garanteras att dessa åtgärder på ett tillfredsställande sätt skyddar Rustas rörelseresultat från effekterna av valutakurs- fluktuationer. Rustas valutasäkringstransaktioner kan dessutom minska de fördelar som Rusta annars skulle ha kunnat uppnå till följd av ogynnsamma fluktuationer i kursen för svenska kro- nor i förhållande till USD. Valutakursfluktuationer skulle därmed kunna ha en väsentligt negativ inverkan på Rustas verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat. Se mer kring Rustas risker och riskhantering på sid 76.
Säsongsvariationer
Rustas verksamhet påverkas av säsongsvariationer. Det första och tredje kvartalet är generellt sett de starkaste kvartalen vad gäller försäljning, främst drivet av sommar- och julsä- song. Det fjärde kvartalet är generellt det svagaste kvartalet försäljning- och resultatmässigt. Kassaflödet från den löpande verksamheten följer säsongsvariation för försäljning. Lagerupp- byggnad sker jämnt under året men är generellt något större i andra och fjärde kvartalet. Det tillsammans med att försälj- ningen är svagare i dessa två kvartal innebär att koncernen nyttjar checkräkningskrediten i högre utsträckning i de perio- derna. Skuldsättningsgraden är därmed högre inför sommar- och julsäsong och som lägst efter avslutad julsäsong.
Medarbetare
Medelantalet anställda för räkenskapsåret 2024/25 uppgick till 3 966 (3 727), varav 65% kvinnor (65%).
Förväntad framtida utveckling
Generellt är marknadsutvecklingen för samtliga marknader där Rusta verkar fortsatt osäker, men senaste månaders ut- veckling indikerar att hushållen åter börjar handla med en nå- got högre prislapp. Det gäller såväl varor som bostäder och är ett tecken på en gryende optimism. En viktig förklaring är den påbörjade sänkningen av styrräntan samt den nedåtgående trenden vad gäller inflationen. Rusta följer utvecklingen noga och vi anpassar oss utifrån efterfrågan, samtidigt som vi tar tillvara på de nya möjligheter som utvecklingen innebär. Lågsprismarknaden är motståndskraftig och strukturellt växande såväl i tider av ekonomisk osäkerhet som i högkonjunktur. Ny- rekryterade kunder under en lågkonjunktur har en tendens att fortsätta att handla på Rusta men då högre upp i prisstegen jämfört mot tidigare. Med Rustas marknadsposition, erbjudan- de och pris, bedöms företaget ha goda möjligheter till fortsatt försäljningstillväxt och att ta ytterligare marknadsandelar på samtliga marknader. Rusta kommer även i fortsättningen ge våra kunder möjligheten att ”förnya och fylla på hemmet till överraskande låga priser”. Detta genom öppnande av nya varuhus, kontinuerliga förbättringar och utveckling av Rustas erbjudande och varuhus och med fortsatt effektiva inköps- och varuförsörjningsfunktioner. Koncernen fortsätter att bedriva ett systematiskt och metodiskt arbete avseende kvalitet och soci- alt ansvar, bland annat med tydliga krav på, och uppföljning av, fastställd uppförandekod och kvalitetskrav.
Hållbarhetsarbete
Hållbarhet är en integrerad del av Rustas affärsmodell. Vår verksamhet definieras av resurseffektivitet samt av att ta ett brett ansvar genom hela vår värdekedja och i de samhällen vi verkar. Rusta arbetar i enlighet med FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Vi är även dedikerade att anpassa vår verk- samhet och strategier till UN Global Compacts Tio Principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorrup- tion. Rusta bedriver ett strukturerat och målbaserat hållbar- hetsarbete. Vi har identifierat och prioriterat fem väsentliga aspekter som utgör grunden för vårt hållbarhetsarbete. Se mer information i Rustas hållbarhetsrapport på sidorna 18-71 samt 80-82.
Förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Riktlinjer avseende ersättning till ledande befattningshava- re framgår av not 12. Inför årsstämman 19 september 2025 föreslås ett nytt långsiktigt aktiebaserat incitamentsprogram, LTIP 2025, utöver de befintliga programmen, LTIP 2023 och LTIP 2024, som löper i koncernen. I övrigt föreslås inga väsentliga förändringar.
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Tullfritt lager
I juni 2025, efter räkenskapsårets slut, beviljades Rusta tillstånd av Tullverket att etablera tullager på centrallagret i Norrkö- ping. Beslutet innebär att oförtullade varor kan förvaras tullfritt och att tullavgifter betalas först när varorna tas ut från lagret och import-deklareras. Tullagret väntas generera en årlig kostnadsbesparing på cirka 30 MSEK från och med 2026/27. Tullagertillståndet bidrar till att stärka Rustas arbete med ökad effektivisering i värdekedjan och stödjer också Rustas långsikti- ga finansiella mål.
Förändringar i koncernledningen
Den 10 juni 2025 offentliggjorde Rusta att verkställande direk- tören Göran Westerberg har meddelat sin avsikt att lämna sin tjänst senast den 30 juni 2026. Styrelsen har inlett en rekryte- ringsprocess för att utta hans efterträdare.
Förslag till vinstdisposition
Moderbolaget
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (kr)
| Balanserade vinstmedel | Årets resultat | Totalt |
|---|---|---|
| 783 144 538 | 325 395 988 | 1 108 540 526 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att aktie- ägarna utdelas 1,45 kr per aktie; Totalt 221 779 872
I ny räkning överförs 886 760 654
1 108 540 526
Under räkenskapsåret 2024-05-01–2025-04-30 genomfördes utdelningar på totalt 174 MSEK.
Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens uppfattning följande: Moderbolagets soliditet uppgår per 30 april 2025 till 48,7% (53,7) före utdelning och 45,1% efter beaktande av den före- slagna utdelningen. Koncernens motsvarande soliditet per 30 april 2025 uppgår till 18,6% (17,5) före utdelning och 16,7% efter föreslagen utdelning. Soliditeten bedöms att vara fullgod efter utdelning även beaktat den planerade expansionen.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen med hänsyn till befintlig finansiering, den fortsatt positiva försäljnings och resultatutvecklingen inte hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att bedriva sin verksamhet, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt eller från att fortsätta expansionen med investeringar i nya varuhus. Beträffande moderföretagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande finansiella rapporter. Alla belopp uttrycks i miljontal svenska kronor, där annat ej anges.
Riskbedömning och risker
Rusta har upprättat ett riskhanteringssystem som innebär att Rusta ska genomföra en årlig riskidentifierings- och riskbe- dömningsprocess. Baserat på denna process identifieras och kategoriseras risker inom följande fem områden:
- strategiska risker,
- operationella risker,
- efterlevnadsrisker,
- finansiella risker och
- rapporteringsrisker.
Ändamålet med riskhanteringssystemet är att identifiera och utvärdera de mest väsentliga riskerna som påverkar Rustas verksamhet. Identifierade risker adresseras baserat på tre olika kriterier: påverkan, sannolikhet och effektivitet i riskhanteringen. Varje enskild risk tilldelas en s.k. riskägare som är ansvarig för att övervaka och begränsa risken. Identifierade risker rapporteras årligen av den verkställande direktören till revisionsutskottet och styrelsen.# Riskbedömning och risker
En riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen ska genomföras årligen. Bedömningen ska baseras på koncernens resultat- och balansräkning med beaktande av alla finansiella poster med ytterligare detaljer för varje enskild finansiell post. Bedömningen omfattar en utvärdering av väsentlighet, transaktionsvolym, komplexitet och bedrägeririsk, vilket resulterar i riskvärden för varje post i de finansiella rapporterna som ska användas som grund för att fastställa de viktigaste delprocesserna inom processen för den finansiella rapporteringen, inklusive deras risknivåer. Identifierade risker med avseende på finansiell rapportering rapporteras årligen av CFO till revisionsutskottet och styrelsen.
Sannolikhet:
1 Nästan osannolikt
2 Ej troligt
3 Ganska troligt
4 Troligt
5 Sannolikt
Påverkan:
1 Begränsad
2 Låg
3 Medel
4 Hög
5 Väsentlig
Riskanalys
| Risk | Beskrivning | Riskhantering # Förvaltningsberättelse
Riskbedömning och risker
| Risk | Beskrivning | Riskhantering
| Sannolikung | Påverkan |
|---|---|
| 1 | 3 |
Regulatoriska risker
- Risk: Risk för överträdelse av nya och befintliga lagar och regler vilket kan leda till böter och påverkan på bolagets rykte.
- Riskhantering: Rusta följer utveckligen av lagstiftning, regelverk och andra externa krav för marknader där bolaget är verksamhet. Koncernen har fördelat ut ansvaret att övervaka förändring inom respektive organisatoriskt om- råde och har en etablerad process för att anspassa verksamheten efter väsentliga regulatoriska förändringar.
| Sannolikung | Påverkan |
|---|---|
| 1 | 3 |
Oegentligheter
- Risk: Det finns en inneboende risk för att medarbetare begår oegentligheter, bland annat stöld i varuhusen, kick-back avtal i Asien vilket kan leda till finansiella förluster samt påverkan på bolagets rykte.
- Riskhantering: Styrdokument och interna kontroller för att motverka möjligheter för interna oegentligheter, bland annat policies för segregation of duties samt four-eyes principle.
| Sannolikung | Påverkan |
|---|---|
| 5 | 1 |
Finansiella och rapporteringsrisker
| Risk | Beskrivning # Hållbarhetsrapport
Riskbedömning och risker
Människa
Motverkande av korruption – Värdekedja och egen verksamhet
Rusta verkar inom en global värdekedja som omfattar inköp från länder med varierande grad av affärsetisk mognad och rättssäkerhet. Det innebär risk för att korruption, mutor eller andra former av oetiskt agerande kan förekomma – antingen inom den egna organisationen eller bland externa affärspartners. Sådana händelser kan leda till brott mot mänskliga rättigheter, brister i arbetsmiljö eller miljöpåverkan samt få allvarliga konsekvenser för Rustas anseende, affärsrelationer och legala efterlevnad.
Rusta har en uttalad nolltolerans mot alla former av korruption, mutor och oegentligheter. Samtliga tjänstemän inom koncernen åläggs att årligen underteckna den interna uppförandekoden, och obligatorisk e-learning genomförs för att säkerställa förståelse och efterlevnad. Rustas externa uppförandekod ställer tydliga krav på etiskt affärsbeteende hos alla leverantörer och affärspartners. Koden är ett villkor för samarbete och ska undertecknas av samtliga leverantörer, alternativt bekräftas genom likvärdigt åtagande. Rutiner för uppföljning och avvikelserapportering finns implementerade. Rusta tillhandahåller även en visselblåsarfunktion som är öppen för både anställda och externa intressenter. Arbetet med affärsetik ingår som en integrerad del i Rustas ramverk för tillbörlig aktsamhet enligt ESRS G1 och S2.
| Sannolikhet | Påverkan | Möjlighet |
|---|---|---|
| 5 | 2 | Tillsammans med våra branschkollegor på marknaden kan Rusta bidra till att forma marknaden och ha en positiv inverkan för att minska korruptionen. |
Förvaltningsberättelse
Riskbedömning och risker
Rusta kräver alltid förbättringar med tydligt definierade tidslinjer för de specifika fynden. Rusta kräver att alla arbetare ska ersättas i enlighet med gällande lagstiftning. Generellt sett kommer vi i framtiden i större utsträckning att peka på och implementera affärskonsekvenserna av underlåtenhet att korrigera och förbättra samt genomföra mer regelbundna och kompletta revisioner på plats i de aktuella fabrikerna. I vissa fall kommer även antalet oanmälda besök att utökas för att säkerställa kontinuitet i enlighet med Rusta CoC Basic.
När Rusta främjar och strävar efter förbättringar gällande ersättning och arbetstid i de länder där dessa oftare avviker, kan vi bidra till bättre levnadsvillkor för arbetarna och deras familjer.
Säkerhet och hälsa för Rustas medarbetare – Egen verksamhet
Ohälsa är en utmaning för individen såväl som för företaget. Olyckor eller tillbud på arbetsplatsen på grund av bristande säkerhetsåtgärder skadar medarbetare och kan påverka Rustas produktivitet och arbetsgivarvarumärke negativt. Rusta inser risken att allvarliga sjukdomar och pandemier kan orsaka avbrott i verksamheten och påverka våra medarbetares hälsa negativt. Rusta bedriver förebyggande hälso- och säkerhetsarbete på alla våra enheter. Vi erbjuder utbildningar, e-lärande och utbildningar om arbetsmiljö och ergonomi samt arbetsplatssäkerhet. Vi har även ett IA-rapporteringssystem för incidenter på jobbet i vårt distributionscenter.
Att arbeta aktivt för att främja säkra och hälso- samma arbetsförhållanden kommer att säkerställa friska och glada medarbetare. Det stärker också Rustas varumärke som en attraktiv arbetsgivare.
Rustas medarbetare – Egen verksamhet
Rusta ska ha tillgång till och attrahera duktiga och motiverade medarbetare och säkra tillgången på kompetenta chefer för att uppnå uppsatta strategiska och operativa mål. På Rusta ges alla lika möjligheter och rättigheter. Vi vet att olikheter ger möjligheter, och vi letar alltid efter medarbetare som trivs i en inkluderande och ständigt föränderlig miljö. Kompetenskartläggningen tillsammans med vår övergripande HR-planering bidrar till att säkra tillgången till personer med rätt kompetens och attityd. En förståelse för Rustas kärnvärden är väsentlig. Rekrytering kan vara både extern och intern. Ersättningar och förmåner är marknadsanpassade och kopplade till verksamhetens prioriteringar. Rusta strävar efter att upprätthålla goda relationer med de olika fackföreningar som finns representerade bland våra medarbetare.
Att vara progressiv som arbetsgivare och kommunicera vår hållbarhetsagenda stärker vår position som en attraktiv arbetsgivare. Dynamiska, spännande roller och möjligheter på den internationella marknaden kommer att gynna våra medarbetare och attrahera duktiga och motiverade Rusta-anställda.
Bolagsstyrsningsrapport
Rusta AB (publ), är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Rusta tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2024-05-01–2025-04-30. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). Bolagsstyrsningsrapporten har granskats av bolagets revisor i enlighet med lagstadgad granskning. En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för Rustas intressegrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde i företaget. Rustas styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Bolagsstyrningen inom Rusta baseras på tillämplig lagstiftning, Koden, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, god sed på aktiemarknaden samt olika interna riktlinjer. I de fall Rusta har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i denna bolagsstyrsningsrapport.
Ägarstruktur
Aktiekapitalet i Rusta uppgick vid årets slut till 5 117 632 kr fördelat på 153 528 969 st aktier. Det finns ett aktieslag och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Antalet aktieägare uppgick till 14 569 den 30 april 2025. Största aktieägaren per den 30 april 2025 var Öngal i Uppsala Invest AB med 29,54 procent av aktierna. Av det totala antalet aktier svarade utländska ägare för cirka 15,93 procent. För ytterligare information om aktien och aktieägare hänvisas till sidorna 142-143 och hemsidan investors.rusta.se.
Bolagsstämma
Enligt aktiebolagslagen (2005:551) är bolagsstämman bolagets högsta beslutande organ. Vid bolagsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt i nyckelfrågor, såsom fastställande av resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets resultat, beviljande av ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör, val av styrelseledamöter och revisor(er) samt om arvode till styrelseledamöter och revisor(er). Rustas bolagsordning finns i sin helhet på investors.rusta.se. Årsstämman ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår. Utöver årsstämman kan även extra bolagsstämmor sammankallas. Enligt bolagets bolagsordning sker kallelse till bolagsstämma genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats. När kallelse till bolagsstämma har skett ska information om att kallelse har skett publiceras i Dagens industri.
Rätt att delta i bolagsstämmor
Aktieägare som vill delta i en bolagsstämma ska dels vara införda som aktieägare i en utskrift eller annan framställning av aktieboken avseende förhållandena sex bankdagar före bolagsstämman, dels anmäla sin avsikt att delta till Bolaget senast den dag som anges i kallelsen till bolagsstämman. För att få delta i bolagsstämman måste den som har låtit förvaltarregistrera sina aktier via en bank eller annan förvaltare, utöver att anmäla sin avsikt att delta till bolaget, tillfälligt låta rösträttsregistrera sina aktier fyra bankdagar före bolagsstämman. Aktieägare bör informera sin förvaltare i god tid före avstämningsdagen. Aktieägare kan närvara vid bolagsstämman personligen eller genom ombud och får ha med sig högst två biträden.
Årsstämma 2024
Vid årsstämman den 20 september 2024 deltog aktieägare som representerade cirka 78,2 procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Erik Haegerstrand valdes till ordförande för stämman. Vid stämman fastställdes resultat- och balansräkning, koncernresultat- och koncernbalansräkning samt disposition av bolagets resultat. Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Erik Haegerstrand, Anders Forsgren, Maria Edsman, Claes Eriksson, Björn Forssell, Victor Forsgren och Ann-Sofi Danielsson. Erik Haegerstrand valdes till styrelseordförande. Beslut togs även avseende val av revisor samt arvode till revisorn, arvode till styrelsen och godkännande av ersättningsrapporten samt principer för ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare, beslut om incitamentsprogram samt beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av bolagets egna aktier.
Extra bolagsstämma 2025
En extra bolagsstämma genomfördes den 13 januari 2025 med 74% av aktier och röster företrädda.# Bolagsstyrningsrapport
Valberedning
Stämman beslutade att utöka styrelsen till åtta (8) ledamöter utan suppleanter, att välja Claus Juel-Jensen som ny styrelseledamot till nästa årsstämma och att fastställa proportionerligt arvode för den nyvalda ledamoten.
Valberedning
Vid årsstämman den 19 september 2024 beslutades att en valberedning skulle utses inför årsstämman 2025 genom att styrelseordföranden ska sammankalla de, per den sista bankdagen i december varje år enligt (aktieboken), tre största ägargrupperade aktieägarna i bolaget, vilka sedan äger rätt att utse varsin ledamot till valberedningen. Valberedningen ska bereda och till bolagsstämman lämna förslag till val av ordförande vid årsstämma, styrelseordförande och övriga ledamöter till bolagets styrelse. Valberedningen anser att Svensk kod för bolagsstyrnings krav på mångsidighet, bredd och könsfördelning blir tillfredsställda på ett rimligt sätt genom förslaget.
Vidare ska valberedningen lämna förslag till styrelsearvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter, arvode för kommittéarbete, val av, i förekommande fall, och arvode till, revisor samt beslut om principer för hur valberedning utses. Ingen ersättning utgår till ledamöter i valberedningen.
Valberedning inför årsstämman 2025 utgörs av Jörgen Sandström, utsedd av Öngal i Uppsala Invest AB, Jan Amethier, utsedd av Aforber Invest AB, och Suzanne Sandler, utsedd av Handelsbanken Fonder. Erik Haegerstrand, adjungerad i valberedningen i egenskap av styrelsens ordförande.
Styrelsen och dess arbete
Styrelseledamöter utses normalt av årsstämman för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma. Enligt Rustas bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst åtta styrelseledamöter utan suppleanter. Enligt Koden ska styrelsens ordförande utses av bolagsstämman. Högst en bolagsstämmovald styrelseledamot får vara en ledande befattningshavare i Rustas ledning eller i ett dotterföretag. Majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledande befattningshavare. Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare ska även vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare.
Ansvar och arbete
Styrelsen är bolagets näst högsta beslutsfattande organ efter bolagsstämman. Styrelsens uppgifter regleras huvudsakligen i aktiebolagslagen, Bolagets bolagsordning och Koden. Styrelsens arbete styrs dessutom av bolagsstämmans instruktioner och styrelsens arbetsordning. Styrelsens arbetsordning reglerar arbetsfördelningen inom styrelsen. Styrelsen antar även bl.a. instruktioner för styrelsens utskott, en instruktion för den verkställande direktören och en instruktion för den finansiella rapporteringen till styrelsen.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning vilket bl.a. innefattar ett ansvar för upprättande av övergripande, långsiktiga strategier och mål, budgetar och affärsplaner, fastställande av riktlinjer för att säkerställa att verksamheten är långsiktigt värdeskapande, granskning och upprättande av räkenskaper, att fatta beslut i frågor rörande investeringar och avyttringar, kapitalstruktur och utdelningspolicy, utveckling och antagande av centrala policyer, tillse att kontrollsystem finns för uppföljning av att policyer och riktlinjer efterlevs, tillse att system finns för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och risker, betydande förändringar i organisationen och verksamheten, utse verkställande direktör och, i enlighet med riktlinjerna som antagits av bolagsstämman, fastställa arvode och andra anställningsvillkor för verkställande direktör.
Styrelsens ordförande ansvarar för att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Styrelsen sammanträder enligt ett årligt förutbestämt schema. Utöver ordinarie styrelsesammanträden kan ytterligare styrelsesammanträden sammankallas om styrelseordföranden anser det nödvändigt eller om en styrelseledamot eller den verkställande direktören begär det.
Styrelsearbetet 2024/25
Under året har styrelsen sammanträtt 19 gånger. Ledningsgruppen har redogjort för affärsstrategi och mål för sina respektive områden. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till strategi, personal och organisation. Beslut har fattats avseende investeringar och etableringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med råvaruförsörjning, riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur.
Utvärdering av styrelse
Styrelsens ordförande ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete inklusive enskilda ledamöters insatser. Utvärderingen fokuserar bland annat på tillgång och behov av specifik kompetens samt arbetsformer. Styrelsen gör årligen en intern utvärdering av styrelsens arbete.
Utvärdering av VD
Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s och koncernledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från ledningen.
Styrelsens utskott
Revisionsutskott
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Enligt aktiebolagslagen får revisionsutskottets ledamöter inte vara anställda av bolaget och minst en ledamot måste ha redovisnings- eller revisionskompetens. Majoriteten av revisionsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledande befattningshavare. Minst en av revisionsutskottets ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledande befattningshavare ska även vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare.
Revisionsutskottet består för närvarande av tre ledamöter: Ann-Sofi Danielsson (ordförande), Erik Haegerstrand och Maria Edsman.
Revisionsutskottets huvudsakliga uppgifter är att:
(a) övervaka koncernens finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet,
(b) med avseende på den finansiella rapporteringen, övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering,
(c) hålla sig informerat om revisionen av koncernens årsredovisning och koncernredovisning samt, i förekommande fall, om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll
(d) informera styrelsen om resultatet av revisionen och på vilket sätt revisionen bidrog till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion utskottet har haft.
(e) granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och, i samband med det, särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision, och
(f) biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om val av revisor/revisorer.
Etableringsutskott
Styrelsen har inrättat ett etableringsutskott. Etableringsutskottet består för närvarande av fyra medlemmar: Claes Eriksson (ordförande), Anders Forsgren, Victor Forsgren och, sedan januari 2025, Claus Juel-Jensen.
Etableringsutskottets huvudsakliga uppgifter är att:
(a) i samspel med koncernens etableringsansvariga bereda etableringsrelaterade frågor och föredra dessa för styrelsen som är den beslutsfattande nivån. Etableringsansvariga leder det operationella arbetet fram till utskottsberedning och rapporterar till den verkställande direktören,
(b) vara en stödresurs för etableringsansvariga vid genomförandet av beslutad strategi avseende varuhusnätverkets utveckling. Utskottet kan därvid bistå Bolagets etableringsansvariga när det gäller olika etableringsförslag, förslag på stängning eller flytt, framtagande av nationella riktlinjer och policyer
(c) följa och ta del av genomförda etableringar inklusive vid flyttar av befintliga enheter samt hålla styrelsen informerad om resultat av detta arbete, och
(d) vara stöd för etableringsansvariga i strategiarbete syftande till successiv omförhandling av befintliga avtal.
Ersättningsutskott
Styrelsen har inte etablerat ett ersättningsutskott. Det är istället styrelsen i sin helhet som fullgör de uppgifter som åligger ett ersättningsutskott.
Styrelsens sammansättning och närvaro under verksamhetsåret
| Styrelseledamot | Befattning | Styrelseledamot i Bolaget sedan | Styrelsen | Revisionsutskott | Etableringsutskott | Oberoende i förhållande till Bolaget och ledande befattningshavare | Oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare 1) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Erik Haegerstrand | Ordförande | 2022 | 19/19 | 5/5 | - | Ja | Ja |
| Anders Forsgren | Styrelseledamot | 1986 | 19/19 | - | 6/6 | Nej | Nej |
| Ann-Sofi Danielsson | Styrelseledamot | 2022 | 19/19 | 5/5 | - | Ja | Ja |
| Björn Forssell | Styrelseledamot | 2019 | 19/19 | - | 6/6 | Nej | Nej |
| Claes Eriksson | Styrelseledamot | 2009 | 19/19 | - | - | Ja | Ja |
| Maria Edsman | Styrelseledamot | 2016 | 19/19 | 5/5 | - | Ja | Ja |
| Victor Forsgren | Styrelseledamot | 2022 | 19/19 | - | 6/6 | Nej | Nej |
| Claus Juel-Jensen 2 | Styrelseledamot | 2025 | 5/19 | - | 1/6 | Ja | Ja |
1) Med större aktieägare avses aktieägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.
2) Claus Juel-Jensen valdes in som ny styrelseledamot på den extra bolagsstämman den 13 januari 2025 samt valdes den 15 januari 2025 till ny ledamot i styrelsens etableringsutskott.# Rusta AB
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Vad gäller ersättningsfrågor är det styrelsens uppgift att: (a) bereda beslut i frågor rörande ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare, (b) övervaka och utvärdera program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, och (c) övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer.
Årsstämman som hölls den 20 september 2024 beslutade att styrelsearvode för tiden intill slutet av årsstämman 2025 ska utgå enligt följande:
* 1 000 000 kronor ska utgå till styrelsens ordförande,
* 450 000 kronor ska utgå till var och en av de övriga styrelseledamöterna,
* 100 000 kronor ska utgå till ordföranden i revisionsutskottet,
* 60 000 kronor ska utgå till var och en av de övriga ledamöterna i revisionsutskottet,
* 80 000 kronor ska utgå till ordföranden i etableringsutskottet, och
* 40 000 kronor ska utgå till var och en av de övriga ledamöterna i etableringsutskottet.
Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare
Den verkställande direktören är underordnad styrelsen och ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören framgår av styrelsens arbetsordning och instruktionen för den verkställande direktören. Den verkställande direktören ansvarar för att styrelsen erhåller information och nödvändigt beslutsunderlag. Den verkställande direktören leder de ledande befattningshavarnas arbete och fattar beslut efter samråd med de ledande befattningshavarna. Den verkställande direktören är även föredragande vid styrelsesammanträden och ska tillse att styrelseledamöterna regelbundet erhåller den information som krävs för att följa bolagets och koncernens finansiella ställning, resultat, likviditet och utveckling.
Den verkställande direktören och de övriga ledande befattningshavarna presenteras närmare på sidorna 91-92.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Följande riktlinjer omfattar medlemmar i bolagets ledning. Med bolagets ledning avses bolagets styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör (om tillämpligt) och övriga ledande befattningshavare³. Efter att riktlinjerna har antagits av bolagsstämman ska dessa tillämpas på ersättningar som avtalas samt på förändringar i redan avtalade ersättningar. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
Rustas långsiktiga vision är att göra Rusta till den ledande och mest betrodda lågprisdetaljhandlaren i Europa och är centrerad kring vad Rusta kan erbjuda sina kunder. Rusta avser att uppnå detta genom en kombination av bl.a. att skydda och stärka sin lågprisposition genom att erbjuda sina kunder de lägsta priserna på jämförbara produkter och samtidigt säkerställa en attraktiv och behaglig shoppingupplevelse, bygga förtroende bland sina kunder genom att fokusera på kvalitet och hållbarhet i optimeringen av sitt produktsortiment samt att expandera sitt varuhusnätverk på ett kontrollerat och lönsamt sätt. En framgångsrik implementering av bolagets långsiktiga vision och strategi förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade ledande befattningshavare, vilket möjliggörs genom dessa riktlinjer. Ersättningar som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi, hållbarhet och långsiktiga intressen.
Ersättningskomponenter och andra villkor
Totalersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Utöver vad som fastställs i riktlinjerna kan bolagsstämman besluta om exempelvis aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.
Rörlig kontantersättning får uppgå till högst 100 procent av den fasta kontantlönen för den verkställande direktören och högst 50 procent av den fasta kontantlönen för övriga ledande befattningshavare.
Bolagsledningens pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på den marknad respektive befattningshavare är verksam och bör baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar eller följa allmän pensionsplan, i Sverige tillämplig ITP-plan. Om inte annat följer av tillämplig lag eller tvingande kollektivavtalsbestämmelser ska pensionsförmåner uppgå till högst 35 procent av respektive ledande befattningshavares bruttolön och rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande.
Andra förmåner får innefatta t.ex. friskvård, sjukvårdsförsäkring och bilförmåner. Premier och andra kostnader av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 5 procent av den fasta kontantlönen för den verkställande direktören och högst 10 procent av den fasta kontantlönen för övriga ledande befattningshavare.
Upphörande av anställning
Uppsägningstid för den verkställande direktören ska vara högst 12 månader för det fall bolaget säger upp anställningen och högst 6 månader för det fall den verkställande direktören säger upp anställningen. Utöver ersättning utbetald under den tillämpliga uppsägningstiden ska eventuellt avgångsvederlag för den verkställande direktören inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för 12 månader. Uppsägningstid för övriga ledande befattningshavare ska vara högst 6 månader⁴.
Kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning
Rörlig kontantersättning ska belöna uppfyllandet av förutbestämda och mätbara kriterier som främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive bolagets hållbarhetspolicy. När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutas sker en utfallsbedömning. Styrelsen, eller ersättningsutskottet för det fall styrelsen inrättar ett sådant utskott, ansvarar för denna bedömning för den verkställande direktörens utfall medan den verkställande direktören ansvarar för utfallsbedömningen för övriga medlemmar i bolagsledningen. Möjlighet att återkräva rörlig kontantersättning följer av för var tid gällande programs villkor.
Lön och anställningsvillkor för anställda
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.
Konsultarvode
För det fall styrelseledamot (inklusive genom helägt bolag) utför tjänster för bolaget utöver det ordinarie styrelsearbetet kan särskilt arvode för detta betalas i form av konsultarvode, förutsatt att sådana tjänster bidrar till implementeringen av bolagets affärsstrategi.
| Ledamot | Styrelsearvode | Utskottsarvode | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Erik Haegerstrand, ordförande | 1,0 | 0,1 | - | 1,1 |
| Anders Forsgren | 1 | 0,5 | 0,0 | 0,1 |
| Ann-Sofi Danielsson | 0,5 | 0,1 | - | 0,6 |
| Björn Forssell | 0,5 | - | - | 0,5 |
| Claes Eriksson | 0,5 | 0,1 | - | 0,5 |
| Maria Edsman | 0,5 | 0,1 | - | 0,5 |
| Victor Forsgren | 0,5 | 0,0 | - | 0,5 |
| Claus Juel-Jensen | 0,3 | - | - | 0,3 |
| Summa | 4,0 | 0,4 | 0,1 | 4,5 |
1) Anders Forsgren har under året erhållit konsultarvode om 0,1 MSEK för strategisk rådgivning som bidrar till implementeringen av bolagets affärsstrategi. Konsultarvodet följer de av årsstämman antagna riktlinjerna för ersättning.
2) Victor Forsgren är även anställd i Rusta AB (publ) och har utöver styrelsearvode erhållit lön från Rusta AB (publ). Upplysning om annan ersättning utöver styrelsearvode sker i not 38.
3) Invald 13 januari 2025 och erhåller proportionerligt arvode för perioden.
Ersättning till ledande befattningshavare
Nedanstående tabell presenterar kostnadsförda ersättningar till ledande befattningshavare under räkenskapsåret 2024/25.
| Ledande befattningshavare | Lön 1 | Rörlig ersättning 2 | Övriga förmåner | Pensionsförmåner | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkställande direktör | 6,0 | 2,8 | 0,2 | 1,3 | 10,3 |
| Övriga ledande befattnings- havare (åtta personer) | 15,7 | 0,6 | 0,6 | 5,5 | 22,4 |
| Summa | 21,7 | 3,4 | 0,8 | 6,8 | 32,7 |
1) Avser fast ersättning inkl semestertillägg.
2) Inkluderar kostnader för LTIP.
3) Bolagets ledande befattningshavare innefattar per dagen för dessa riktlinjer, utöver den verkställande direktören, Chief Financial Officer, Chief Sales Officer, Chief Marketing Officer, Chief Range Officer, Chief Supply Chain Officer, Chief Business Development Officer, Chief Purchasing Officer och Chief HR Officer.
4) Per dagen för dessa riktlinjer har en ledande befattningshavare, utöver den verkställande direktören, en uppsägningstid om 12 månader för det fall bolaget säger upp anställningen och 6 månader för det fall den ledande befattningshavaren säger upp anställningen.# Bolagsstyrningsrapport
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Sådant konsultarvode ska vara marknadsmässigt och får för respektive styrelseledamot aldrig överstiga det årliga styrelsearvodet.
Beslutsprocessen för att fastställa, utvärdera och tillämpa riktlinjerna
Styrelsen ska upprätta ett förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslag till beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Styrelsen, eller ersättningsutskottet för det fall styrelsen inrättar ett sådant utskott, ska vidare följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagets ledning och tillämpningen av riktlinjerna sett till ersättningsnivåer och strukturer. Vid styrelsens behandling av, och beslut i, ersättningsrelaterade frågor närvarar inte medlemmar ur bolagsledningen i den mån de berörs av frågorna.
Frångående av riktlinjerna
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
Extern revisor
Årsstämman utser revisor i bolaget årligen. Vid årsstämman 20 september 2024 utsågs Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, nedan kallad PwC, till bolagets revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2025. Cesar Moré är huvudansvarig revisor sedan 2021.
Rusta har utöver revisionsuppdraget konsulterat PwC inom skatteområdet och olika redovisningsfrågor. PwC är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt koncernen. Uppgifter om arvode till revisionsbolaget framgår av not 10.
Enligt koden ska bolagets styrelse tillse att antingen halvårs- eller niomånadersrapporten översiktligt granskas av revisor. Rustas revisor har genomfört en översiktlig granskning av halvårsrapporten.
Internrevision
Koncernen har en enkel juridisk och operativ struktur samt utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen (tillika revisionsutskottet) följer upp koncernens bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild internrevision. Frågan om att inrätta en särskild internrevisionsfunktion prövas årligen.
Intern kontroll
Rusta har upprättat ett internkontrollsystem som omfattar Rustas lednings-, kärn- och stödprocesser i syfte att säkerställa att Rustas verksamhet bedrivs på ett korrekt och effektivt sätt, att lagar och föreskrifter efterlevs och att den finansiella rapporteringen är korrekt, tillförlitlig och i enlighet med tillämpliga lagar och föreskrifter. Den interna kontrollen baseras på arbets- och ansvarsfördelning mellan styrelsen, styrelseutskotten, den verkställande direktören, CFO:n och övriga ledande befattningshavare genom exempelvis styrelsens arbetsordning, instruktioner för styrelseutskotten, den verkställande direktören och den finansiella rapporteringen samt koncernens riktlinjer, rutiner, instruktioner och uppförandekod. Efterlevnaden av dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt av ansvariga personer.
Kontrollaktiviteter
Baserat på den riskidentifiering och de riskbedömningar som utförts ska ett ramverk för intern kontroll utformas som omfattar riskerna i tillämpliga fall, med fokus på risker hänförliga till felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Den interna kontrollen ska utformas som krav för att beskriva den miniminivå av åtgärder som förväntas för att upprätta ett effektivt internt kontrollsystem för de olika nyckelprocesserna. Implementeringen av den interna kontrollen utvärderas årligen genom en självutvärdering och resultatet av utvärderingen dokumenteras, inklusive förslag på åtgärder för att begränsa kvarstående brister inklusive en konsekvensanalys av kvarstående brister för att säkerställa att sådana brister inte medför oacceptabla risker för väsentliga felaktigheter i den finansiella rapporteringen eller andra oacceptabla risker hänförliga till Rustas verksamhet. Dokumentationen och resultaten rapporteras årligen av CFO till revisionsutskottet och styrelsen.
Informations- och insiderpolicy
Bolagets styrelse har antagit en informations- och insiderpolicy som styr hantering och kommunikation av insiderinformation samt annan intern och extern information. Syftet med policyn är att säkerställa en hög kvalitet på både intern och extern information samt efterlevnad av lagar och föreskrifter. Rusta har därutöver etablerat rutiner för hantering av information och begränsningar för spridning av insiderinformation, bl.a. genom att upprättande av en insiderkommitté som är ansvarig för hantering av insiderinformation och andra frågor relaterade till insiderinformation. Insiderkommittén består av den verkställande direktören, CFO och IR-ansvarig. Rustas grundläggande princip i fråga om kommunikation är att tillhandahålla korrekt, relevant, tydlig och tillförlitlig information till alla relevanta intressenter. Dessutom ska denna kommunikation kännetecknas av proaktivitet, noggrannhet och öppenhet.
Policydokument
Rusta har ett antal policyer för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Följande är exempel på dessa policys; uppförandekod, bolagsstyrningsdokument och ekonomihandbok med flera.
Uppföljning
Styrelsen och företagsledningen erhåller löpande information om koncernens resultat, finansiella ställning och utveckling av verksamheten. Rapporteringen innehåller även analytisk uppföljning, trenduppföljningar och benchmarking av rörelsesegment och ner på varuhusnivå. Ekonomifunktionen har samma rutiner och krav på dokumentation vid varje månadsbokslut. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som företagsledningen lämnar och utvärderar löpande efterlevnaden av de kontrollaktiviteter som utförs inom koncernen. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder
88 Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 88
Detta är Rusta Affärsmodell och mål Verksamhet och marknad Hållbarhetsrapport Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Riskbedömning och risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Räkenskaper och noter Övrig information
vidtas rörande eventuella brister och förslag till åtgärder som kan ha framkommit vid den externa revisionen. Dessutom utför respektive ledningsfunktion en årlig självskattning av varje formellt implementerad kontrolls effektivitet inom sitt område. Uppföljning och återkoppling kring eventuella avvikelser som uppkommer i är en central del i arbetet med interna kontroller då detta är ett effektivt sätt för koncernen att säkerställa att fel korrigeras och att kontrollen stärks ytterligare.
89 Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 89
Detta är Rusta Affärsmodell och mål Verksamhet och marknad Hållbarhetsrapport Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Riskbedömning och risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Räkenskaper och noter Övrig information
Styrelse
Styrelseordförande sedan 2022
- Född: 1959
- Huvudsaklig utbildning: Civilekonomexamen, Stockholms universitet
- Andra väsentliga uppdrag: VD och styrelseordförande i Bonnier Group AB, inklusive flera styrelseuppdrag inom Bonnierkoncernen
- Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: Flera lednings- och styrelseuppdrag inom Bonnierkoncernen
- Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare och bolagets större aktieägare
- Aktieinnehav: 11 000 aktier
Styrelseledamot sedan 2022
- Född: 1959
- Huvudsaklig utbildning: Civilekonomexamen, Uppsala universitet
- Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Building Automation Nordic AB och Infrakraft Sverige AB
- Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: CFO i Bonava AB (publ), CFO i NCC AB (publ)
- Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare och bolagets större aktieägare
- Aktieinnehav: 0 aktier
Styrelseledamot sedan 1986
- Född: 1952
- Huvudsaklig utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi och forskningsstudier i marknadsföring och distribution, Uppsala universitet
- Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Aforber AB, Aforber Förvaltning AB, Aforber Invest AB och Business Challenge AB
- Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: Universitetslektor i Företagsekonomi vid Uppsala Universitet, Business controller på H&M och Finansanalytiker på 4:e AP-fonden
- Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Inte oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare eller bolagets större aktieägare
- Aktieinnehav: Ägare av Aforber Invest AB som äger 41 064 404 aktier
Styrelseledamot sedan 2019
- Född: 1976
- Huvudsaklig utbildning: MBA, International Business, Temple University, Philadelphia, USA
- Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Sareq AB, Scandienergy Hong Kong Limited, Öngal Förvaltning AB och Öngal i Uppsala invest AB. VD och styrelseledamot i Panartis AB och Scandienergy AB
- Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: –
- Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Inte oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare eller bolagets större aktieägare
- Aktieinnehav: Delägare i Öngal i Uppsala Invest AB som äger 45 356 981 aktier samt eget innehav av 588 aktier
Styrelseledamot sedan 2009
- Född: 1951
- Huvudsaklig utbildning: Sju års utbildning inom försvaret
- Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Cerix AB och IMD Arkitektur AB
- Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: 4 år som försäljningschef i Rusta AB. 20 års erfarenhet från ledande befattningar inom IKEA, ICA, Intersport, MQ, Coop Norden m.m.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Riskbedömning och risker
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Räkenskaper och noter
Övrig information
Styrelse, fortsättning
Styrelseledamot sedan 2025
Född: 1963
Huvudsaklig utbildning: Masterexamen i företagsekonomi, finans och handel från Handelshögskolan i Köpenhamn och Kölns universitet
Andra väsentliga uppdrag: Tillförordnad VD för Rekom Group, styrelseordförande i T Hansen Group och Gasa Group, styrelseledamot i Geia Food
Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: Executive vice president i Salling Group och VD och koncernchef för Netto International
Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare och bolagets större aktieägare
Aktieinnehav: 477 290 aktier
Erik Haegerstrand Styrelseordförande
Styrelseledamot sedan 2016
Född: 1968
Huvudsaklig utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm
Andra väsentliga uppdrag: VD i Bokusgruppen AB (publ), Styrelseledamot Volati AB (publ)
Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: VD i Polarn O. Pyret och Brothers, managementkonsult på McKinsey&Co samt olika ledande befattningar i konsumentföretag
Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare och bolagets större aktieägare
Aktieinnehav: 2 808 aktier
Ann-Sofi Danielsson Styrelseledamot
Styrelseledamot sedan 2022
Född: 1988
Huvudsaklig utbildning: Kandidatexamen, Business & Economics, masterexamen, Finance & Accounting samt CEMS masterexamen, International Management, Handelshögskolan i Stockholm
Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot Aforber Invest AB.
Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: Inköpskoordinator, Nordic Trading (HK) Co., LTD., Kina
Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Inte oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare eller bolagets större aktieägare
Aktieinnehav: 1 066 aktier
Anders Forsgren Styrelseledamot
Styrelseledamot
Född: 1985
Huvudsaklig utbildning: Internationell inköpare, Stockholms Internationella Handelsskola
Andra väsentliga uppdrag: –
Arbetslivserfarenhet utanför Rusta: Säljare, IKEA
Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare och bolagets större aktieägare
Aktieinnehav: 10 766 aktier
Björn Forssell Styrelseledamot
Styrelseledamot
Född: 1971
Huvudsaklig utbildning: Civilekonomexamen, Stockholms universitet och EMBA, INSEAD i Frankrike och Singapore
Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Eleiko Group AB och i Svensk Handel
Tidigare erfarenhet: Olika roller för IKEA, bl.a. Regionschef South Asia, Regional Manager South Asia. COO Nobia
Oberoende enligt svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledande befattningshavare och bolagets större aktieägare
Aktieinnehav: 4 323 472 aktier
Claes Eriksson Styrelseledamot
Koncernledning
Verkställande direktör sedan 2012
Född: 1971
Huvudsaklig utbildning: Civilekonomexamen, Stockholms universitet och EMBA, INSEAD i Frankrike och Singapore
Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Eleiko Group AB och i Svensk Handel
Tidigare erfarenhet: Olika roller för IKEA, bl.a. Regionschef South Asia, Regional Manager South Asia. COO Nobia
Aktieinnehav: 4 323 472 aktier
Göran Westerberg VD
Chief Financial Officer sedan 2022
Född: 1979
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom examen, Handelshögskolan i Stockholm
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Controller och Ekonomichef i RNB Retail and Brands, revisor och managementkonsult på KPMG.
Aktieinnehav: 47 948 aktier
Sofie Malmunger CFO
Chief Sales Officer sedan 2018
Född: 1983
Huvudsaklig utbildning: Ekonomie kandidatexamen i företagsekonomi och masterexamen i Human Resource Development and Labour Relations, Uppsala universitet. Business Strategy for HR Leaders, INSEAD
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: HR specialist, RNB Retail and Brands
Aktieinnehav: 207 003 aktier
Jozef Khasho Chief Sales Officer
Chief Marketing Officer sedan 2017
Född: 1975
Huvudsaklig utbildning: Civilekonomexamen, Stockholms universitet
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Head of Marketing, Citycon
Aktieinnehav: 42 385 aktier
Linda Hammar Chief Marketing Officer
Chief Range Officer sedan 2022
Född: 1985
Huvudsaklig utbildning: Internationell inköpare, Stockholms Internationella Handelsskola
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Säljare, IKEA
Aktieinnehav: 31 260 aktier
Annica Nyström Chief Range Officer
Chief Supply Chain Officer sedan 2020
Född: 1974
Huvudsaklig utbildning: Kandidatexamen i logistik, Gävle Högskola
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Supply Chain Manager, Ericsson och Unilever
Aktieinnehav: 24 505 aktier
Anna Bergstedt Chief Supply Chain Officer
Chief Business Development Officer sedan 2019
Född: 1980
Huvudsaklig utbildning: Masterexamen i teknisk fysik, Kungliga Tekniska Högskolan
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Business Development Manager i Nobia. Managementkonsult i BearingPoint
Aktieinnehav: 28 875 aktier
Per Wennerström Chief Business Development Officer
Chief Purchasing Officer sedan 2023
Född: 1966
Huvudsaklig utbildning: Ingenjörsexamen vid Indian Institute of Technology och masterexamen i företagsekonomi vid Indian Institute of Management-Bangalore, Indien
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: Olika ledande roller globalt i IKEA. Managementkonsult och styrelseledamot i Termino C 8600 AB. Ledningskonsult i Eleiko Aktiebolag
Aktieinnehav: 20 631 aktier
Viswakumar Ananthakrishnan CPO
Chief HR Officer sedan 2019 fram till juni 2025
Född: 1967
Huvudsaklig utbildning: Personalchefsprogrammet, Mgruppen
Andra väsentliga uppdrag: –
Tidigare erfarenhet: HR-roller i LG, Fujitsu och Pfizer. Head of Staffing på Finansdepartementet
Aktieinnehav: 21 327 aktier
Annika Holm Sundström Chief HR Officer
Camilla Morin har utsetts som ny Chief HR Officer på Rusta efter räkenskapsårets slut, med tillträde den 1 juni 2025.
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar ...................................... 95
Moderbolagets räkningar ............................ 99
Noter .............................................................................. 103
Styrelsens försäkran ......................................... 136
Revisionsberättelse ............................................ 137
Koncernens resultaträkning MSEK
| Not | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 828 | 11 116 |
| Kostnad för sålda varor | –6 733 | –6 283 |
| Bruttovinst | 5 095 | 4 833 |
| Försäljningskostnader | –3 999 | –3 798 |
| Administrationskostnader | –30 | –355 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 248 |
| Övriga rörelsekostnader | –191 | –142 |
| Rörelseresultat | 8 | 53 |
| Finansiella poster | ||
| Finansiella intäkter | 13 | 16 |
| Finansiella kostnader | –255 | –241 |
| Resultat före skatt | 615 | 527 |
| Inkomstskatt | –139 | –117 |
| Årets resultat | 476 | 410 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderföretagets aktieägare | 476 | 410 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – |
| Resultat per aktie | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 17 | 3,1 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 17 | 3,1 |
Koncernens rapport över totalresultat MSEK
| 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Årets resultat | 4 76 | 408 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som kan komma att återföras till resultaträkningen | ||
| Omräkning av utländska dotterföretag | –41 | 9 |
| Kassaflödessäkringar, netto efter skatt | –90 | 27 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –131 | 36 |
| Summa totalresultat | 344 | 445 |
| Hänförligt till: | ||
| Moderföretagets aktieägare | 344 | 445 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | – | – |
Koncernens rapport över finansiell ställning MSEK
| Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Aktiverade utgifter för utveckling av programvaror | 18 | 137 | 79 |
| Varumärken | 19 | 0 | 0 |
| Goodwill | 19 | 110 | 11 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 247 | 19 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Nyttjanderättstillgångar | 11 | 5 022 | 5 237 |
| Pågående arbeten | 20 | 130 | – |
| Inventarier, verktyg och installationer | 21 | 469 | 458 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 5 621 | 5 695 | |
| Finansiella tillgångar | |||
| Övriga finansiella tillgångar | 9 | 0 | 0 |
| S:a finansiella anläggningstillgångar | 9 | 0 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 30 | 225 | 209 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 101 | 6 100 |
Räkenskaper och noter
Koncernens balansräkning
| MSEK | Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| TILLGÄNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Pågående arbeten | 20 | 3 000 | 2 622 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 21 | 15 | 16 |
| Summa materiella anläggnings tillgångar | 3 015 | 2 638 | |
| Finansiella tillgångar | |||
| Tillgångar hänförliga till utfallna terminer och optioner | 49 | 117 | |
| Andra finansiella tillgångar | 140 | 171 | |
| Summa finansiella tillgångar | 189 | 288 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 204 | 2 926 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 23 | 2 520 | 2 997 |
| Kundfordringar | 24 | 15 16 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 25 | 21 | 49 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 117 | 140 |
| Likvida medel | 99 | 171 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 520 | 2 997 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 9 353 | 9 097 |
Koncernens balansräkning
| MSEK | Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 27 | 5 | 5 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 28 | 1 | 1 |
| Reserver | 29 | –1 48 | –17 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 1 885 | 1 605 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare | 1 74 3 | 1 593 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 30 | 144 | 131 |
| Skulder till kreditinstitut | 32 | – | 20 |
| Leasingskuld | 11 | 4 546 | 4 74 0 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 | – | 36 |
| Summa långfristiga skulder | 4 690 | 4 927 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 32 | 1 73 | 20 |
| Leasingskuld | 11 | 93 | 6 905 |
| Leverantörsskulder | 816 | 72 | 4 |
| Aktuella skatteskulder | 44 | 23 | |
| Avsättningar | 33 | 25 | 23 |
| Övriga kortfristiga skulder | 34 | 22 | 5 204 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 35 | 701 | 678 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 920 | 2 577 | |
| Summa skulder | 7 610 | 7 504 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 9 353 | 9 097 |
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
| MSEK | Aktie kapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserade vinst medel inkl årets resultat | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 maj 2023 | 5 | 1 | –54 | 1 323 | 1 275 |
| Årets resultat | 408 | 408 | |||
| Övrigt totalresultat | 36 | 36 | |||
| Summa totalresultat | 36 | 408 | 445 | ||
| Utdelning till aktieägare | –10 5 | –105 | |||
| Aktiesparprogram | 1 | 1 | |||
| Återköp av egna aktier | –22 | –22 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 1 | –22 | – | –105 | –126 |
| Utgående balans per 30 april 2024 | 5 | 1 | –17 | 1 605 | 1 593 |
| Ingående balans per 1 maj 2024 | 5 | 1 | –17 | 1 605 | 1 593 |
| Årets resultat | 4 76 | 4 76 | |||
| Övrigt totalresultat | –131 | –131 | |||
| Summa totalresultat | –13 | 1 4 76 | 344 | ||
| Utdelning till aktieägare | –1 74 | –1 74 | |||
| Aktiesparprogram | 3 | 3 | |||
| Återköp av egna aktier | –24 | –24 | |||
| Inlösen av teckningsoptioner | 0 | 0 | |||
| Summa transaktioner med aktieägare | 3 | –24 | – | –196 | –19 6 |
| Utgående balans per 30 april 2025 | 5 | 1 | –14 8 | 1 885 | 1 74 3 |
Koncernens rapport över kassaflöden
| MSEK | Not | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 853 | 753 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||
| Avskrivningar | 11, 17, 965 | 941 | |
| 18, 21 | |||
| Utrangeringar | 0 | 1 | |
| Övrigt | 21 | – | |
| Avsättningar | 33 | 5 | 2 |
| Erhållen ränta | 13 | 16 | 13 |
| Erlagd ränta | 14 | –255 | –241 |
| Betald inkomstskatt | –96 | –111 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 1 510 | 1 358 | |
| Kassaflöde från förändring av rörelsekapital | |||
| Minskning (+)/ökning (–) av varulager | –420 | –9 | |
| Minskning (+)/ökning (–) av rörelsefordringar | 33 | –76 | |
| Minskning (–)/ökning (+) av rörelseskulder | 0 | 123 | |
| Nettoförändring av rörelsekapital | –3 87 | 38 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 123 | 1 396 |
| MSEK | Not | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 18, 19 | -8 0 | –3 5 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 20 | –316 | –130 |
| Deposition för tullgaranti | –9 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –405 | –166 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp av egna aktier | –24 | –22 | |
| Nyemmision inkl relaterade kostnader | 0 | – | |
| Nettoförändring checkräkningskredit | 1 36 | –380 | |
| Amortering lån | –20 | –18 | |
| Amortering leasingskulder | 11 | –708 | –71 2 |
| Utdelning till aktieägare | –1 74 | –10 5 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 36 | –791 –1 238 | |
| Årets kassaflöde | –73 | –7 | |
| Likvida medel vid årets början | 171 | 1 82 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 1 | –4 | |
| Likvida medel vid årets slut | 99 | 171 |
Moderbolagets resultaträkning
| MSEK | Not | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 | 9 867 | 9 153 |
| Kostnad för sålda varor | –6 403 | –5 971 | |
| Bruttovinst | 3 464 | 3 182 | |
| Försäljningskostnader | –2 704 | –2 555 | |
| Administrationskostnader | –295 | –324 | |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 235 | 202 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | –179 | –129 |
| Rörelseresultat | 8–13 | 521 | 377 |
| Finansiella poster | |||
| Finansiella intäkter | 13 | 23 | 22 |
| Finansiella kostnader | 14 | –36 | –34 |
| Resultat efter finansiella poster | 508 | 365 | |
| Bokslutsdispositioner | 15 | –87 | –51 |
| Resultat före skatt | 421 | 314 | |
| Skatt på årets resultat | 16 | –96 | –69 |
| Årets resultat | 325 | 245 |
Moderbolagets rapport över totalresultat
| MSEK | Not | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 325 | 245 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som kommer att återföras över Resultaträkningen | |||
| Kassaflödessäkringar | –90 | 27 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –90 | 27 | |
| Summa totalresultat | 236 | 271 | |
| Hänförligt till: | |||
| Moderföretagets aktieägare | 236 | 271 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 |
Moderbolagets balansräkning
| MSEK | Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Aktiverade utgifter för utveckling av programvaror | 18 | 135 | 74 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 135 | 74 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Pågående arbeten | 20 | 130 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 21 | 284 | 247 |
| Summa materiella anläggnings tillgångar | 414 | 247 | |
| Finansiella tillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 22 | 77 | 77 |
| Uppskjutna skattefordringar | 30 | 20 | 1 |
| Andra långfristiga fordringar | 9 | ||
| Summa finansiella tillgångar | 107 | 78 | |
| Summa anläggningstillgångar | 656 | 399 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager m.m. | 23 | ||
| Varor på väg | 300 | 241 | |
| Varulager | 2 103 | 1 778 | |
| Summa varulager | 2 404 | 2 019 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 24 | 11 | 13 |
| Fordringar hos koncernföretag | 114 | 174 | |
| Aktuella skattefordringar | –8 | 15 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 25 | 12 | 40 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 26 | 187 | 175 |
| Summa kortfristiga fordringar | 316 | 417 | |
| Kassa och bank | 49 | 65 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 769 | 2 501 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 424 | 2 900 |
| MSEK | Not | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 27 | 5 | 5 |
| Reservfond | 1 | 1 | |
| Summa bundet eget kapital | 6 | 6 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst eller förlust | 783 | 824 | |
| Årets vinst | 325 | 245 | |
| Summa fritt eget kapital | 1 108 | 1 068 | |
| Summa eget kapital | 1 114 | 1 074 | |
| Obeskattade reserver | 31 | 696 | 609 |
| Långfristiga skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 30 | 0 | 4 |
| Summa långfristiga skulder | 0 | 4 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 32 | 237 | – |
| Leverantörsskulder | 712 | 614 | |
| Avsättningar | 33 | 25 | 23 |
| Övriga kortfristiga skulder | 34 | 78 | 67 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 35 | 563 | 508 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 614 | 1 213 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 424 | 2 900 |
Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital
| MSEK | Bundet eget kapital Aktie kapital | Reservfond | Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust | Årets resultat | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 maj 2023 | 5 | 1 | 766 | 157 | 929 |
| Överföring av föregående års resultat | 157 | –157 | 0 | ||
| Årets resultat | 245 | 245 | |||
| Övrigt totalresultat | 27 | ||||
| Summa totalresultat | – | – | 184 | 88 | 271 |
| Utdelning till aktieägare | –105 | –105 | |||
| Aktiesparprogram | 1 | 1 | |||
| Återköp av egna aktier | –22 | –22 | |||
| Summa övrigt tillskjutet kapital | –126 | – | – | – | –126 |
| Utgående balans per 30 april 2024 | 5 | 1 | 824 | 245 | 1 074 |
| Ingående balans per 1 maj 2024 | 5 | 1 | 824 | 245 | 1 074 |
| Överföring av föregående års resultat | 245 | –245 | 0 | ||
| Årets resultat | 325 | 325 | |||
| Övrigt totalresultat | –90 | ||||
| Summa totalresultat | – | – | 155 | 81 | 236 |
| Utdelning till aktieägare | –174 | –174 | |||
| Aktiesparprogram | 3 | 3 | |||
| Återköp av egna aktier | –24 | –24 | |||
| Inlösen av teckningsoptioner | 0 | 0 | |||
| Summa övrigt tillskjutet kapital | –196 | – | – | – | –196 |
| Utgående balans per 30 april 2025 | 5 | 1 | 783 | 325 | 1 115 |
Moderbolagets rapport över kassaflöden
| MSEK | Not | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | # Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 |
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 1 Allmän information
Rusta AB (publ) med organisationsnummer 556280-2115 är ett svenskt aktiebolag registrerat på Nasdaq börsen i Stockholm. Rus- ta AB (publ) är moderbolag i koncernen med säte i Upplands Väsby i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Kanalvägen 12, 194 05 Upp- lands Väsby.
Moderbolaget är ett detaljhandelsföretag som via ett varuhusnät samt onlinehandel marknadsför och säljer produkter till slutkonsument. Varuhusen drivs under namnet RUSTA och finns i Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Per 2025-04-30 fanns 225 va- ruhus. Samtliga varuhus i koncernen är helägda där verksamhet bedrivs i leasade lokaler. Onlinehandeln finns i Sverige och Finland.
Rusta erbjuder marknaden ett brett sortiment av funktionella hem- och fritidsprodukter som ger många människor mycket för pengarna. Säsongsartiklar och speciellt framtagna artiklar gör att sortimentet ständigt förnyas i varuhusen. Inköpen sker i huvudsak genom direktimport från Asien och Europa eller direkt från tillver- kare i Sverige.
Koncernen består per 2025-04-30 av Baforber AB med dotter- bolaget Bruksbo i Uppsala KB, Rusta Retail AS i Norge, Rusta Retail GmbH i Tyskland, Rusta Retail Finland Oy med dotterbolagen Rusta Group Oy och Rusta Suomi Oy, Rusta Transportation GmbH i Tysk- land, representationskontor i Vietnam, Kina och Turkiet samt via ett liaison office i Indien.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts av styrelsen den 21 augusti 2025. Koncernens respektive moderbola- gets resultat- och balansräkning kommer att bli föremål för fast- ställelse på årsstämman den 19 september 2025.
Not 2 Väsentliga redovisningsprinciper
Denna rapport innehåller Rustas koncernredovisning och har upp- rättats i enlighet med Årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovis- ningsregler för koncerner samt IFRS (International Financial Re- porting Standards) Redovisningsstandarder och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är koncernens rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angiv- na i MSEK om inte annat anges. I årsredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde förutom för vissa finansiel- la instrument där värdering skett till verkligt värde.
Moderbolaget upprättar sin redovisning enligt Årsredovisningslagen och RFR 2, Re- dovisning för juridiska personer.
Att upprätta rapporter i överens- stämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskatt- ningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisnings- principer. De områden som innefattar en hög grad av bedöm- ning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 3. De väsentliga redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen
De nya standarder, ändringar eller tolkningar som ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar 1 maj 2025 bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Rusta AB (publ) och de företag över vilka moderbolaget har bestämmande inflytan- de (dotterbolag). Bestämmande inflytande innebär att koncer- nen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har vid behov juste- rats för att överensstämma med koncernens redovisningsprinciper.
Alla koncerninterna transaktioner, mellanhavanden samt orealise- rade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktio- ner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen.
Segmentsrapportering
Segment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är kon- cernens verkställande direktör vilken ansvarar för tilldelning av re- surser och bedömning av segmentens resultat. Enligt den interna rapporteringen redovisas hela kostnaden för hyra av lokaler som en rörelsekostnad vilket skiljer sig från den externa redovisning- en där räntedelen ingår i finansnettot. Denna skillnad framgår av avstämningen i not 5 under rubriken ”Koncernjusteringar avseen- de IFRS16”.
Rustas verksamhet är uppdelad i tre segment: Sverige, Norge och Övriga marknader. I Övriga marknader ingår Finland, Tyskland och Online. För respektive segment rapporteras intäk- ter och de kostnader som kan hänföras till den specifika markna- den. Segmentsuppdelningen bygger på Rustas etableringsgrad på respektive marknad. Sverige och Norge är för Rusta mogna och etablerade marknader med historisk stark och god lönsamhet och som Rusta har god kunskap om. Verksamheten i Finland och Tysk- land samt Online samlas under det gemensamma segmentet Öv- riga marknader. På Övriga marknader arbetar Rusta fortfarande delvis i projektform då det är förhållandevis nya marknader men där lönsamheten väntas öka på sikt i takt med att medvetenheten om marknaden ökar.
Rörelseförvärv
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Köpeskillingen för rörelseförvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket beräknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkt för erlagda tillgångar, uppkomna el- ler övertagna skulder samt emitterade egetkapitalinstrument i ut- byte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppkommer.
De identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna samt eventualtillgångarna redovisas till verkligt värde per förvärvs- dagen. Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rapporten över finansiell ställning.
Intäkter
Varuförsäljning
Koncernens försäljning består i huvudsak av kassaförsäljning i Rus- tas egna varuhus men även av försäljning online. Intäkt, värderad till försäljningspris exklusive mervärdesskatt minskat med eventuella rabatter, redovisas när kontroll över sålda varor övergår till kunden, vilket för varuhusförsäljningen sker när
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 103
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
kunden betalat varan i kassan. För onlineförsäljning redovisas för- säljningen när varan lämnat vårt centrallager.
Koncernen tillämpar öppet köp, vilket innebär att kunden kan återlämna överförd vara. Förväntad effekt av returer redovisas ge- nom att intäkterna initialt reduceras med förväntad återbetalning, som beräknas utifrån historiska data, och en återbetalningsskuld. Rätten att återfå varan redovisas som en tillgång motsvarande lagervärdet, minskat med förväntade avgifter för att återfå varan om tillämpligt.
Koncernens lojalitetsprogram, ”Club Rusta”, erbjuder medlem- marna öppet köp i 360 dagar vilket beaktas vid beräkning av re- serv för öppet köp. Vid köp av presentkort redovisas hela beloppet som en övrig kortfristig skuld och redovisas som en intäkt först när presentkortet nyttjas i butik, alternativt när dess giltighet gått ut.
Ränteintäkter
Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
| Rörelseresultat | 523 | 353 |
|---|---|---|
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | ||
| Avskrivningar | 104 | 97 |
| Avsättningar | 4 | 2 |
| Övrigt | 19 | 1 |
| Erhållen ränta | 13 | 3 |
| Erlagd ränta | –22 | –18 |
| Betald inkomstskatt | –74 | –58 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 561 | 407 |
| Kassaflöde från förändring av rörelsekapital | ||
| Minskning (+)/ökning (–) av varulager | –385 | 16 |
| Minskning (+)/ökning (–) av kundford- ringar | 2 | 3 |
| Minskning (–)/ökning (+) av övriga kortfristiga fordringar | 56 | –69 |
| Minskning (–)/ökning (+) av leverantörs- skulder | 104 | 84 |
| Minskning (–)/ökning (+) av övriga kortfristiga skulder | –34 | 46 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 304 | 485 |
MSEK
| Not | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 | |
|---|---|---|---|
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i immateriella anläggnings tillgångar | 18 | –80 | –37 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 20,21 | –251 | –69 |
| Deposition av tullgaranti | –9 | – | |
| Kassaflöde från investerings- verksamheten | –340 | –106 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Förändring checkräkningskredit | 218 | –294 | |
| Utdelning till aktieägare | –174 | –105 | |
| Återköp av egna aktier | –24 | –22 | |
| Nyemmision inkl relaterade kostnader | 0 | – | |
| Kassaflöde från finansierings- verksamheten | 19 | –421 | |
| Årets kassaflöde | –17 | –41 | |
| Likvida medel vid årets början | 65 | 106 | |
| Likvida medel vid årets slut | 48 | 65 |
Leasingavtal
När ett avtal ingås bedömer koncernen om avtalet är, eller innehåller, ett leasingavtal. Ett avtal är, eller innehåller, ett lea- singavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. Koncernen redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasings- kuld vid leasingavtalets inledningsdatum. Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaffningsvärde, vilket består av leasingskul- dens initiala värde med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet plus eventuella initiala direkta utgifter. Nyttjanderättstillgången skrivs av linjärt från inledningsdatumet till det tidigare av slutet av tillgångens nyttjandeperiod och lea- singperiodens slut, vilket i normalfallet för koncernen är leasing- periodens slut. Nyttjanderättstillgångar nedskrivningsprövas enligt samma principer som materiella anläggningstillgångar och imma- teriella tillgångar, se separata principer längre ner.
Leasingskulden – som delas upp i långfristig och kortfristig del – värderas initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter under den bedömda leasingperioden. Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden med tillägg för ytterligare perioder i avta- let om det vid inledningsdatumet bedöms som rimligt säkert att dessa kommer att nyttjas. Leasingavgifterna diskonteras i normalfallet med koncernens marginella upplåningsränta, vilken utöver koncernens kreditrisk återspeglar respektive avtals leasingperiod, valuta och kvalitet på underliggande tillgång som tänkt säkerhet. Leasingskulden omfat- tar nuvärdet av fasta leasingavgifter och variabla leasingavgifter kopplade till index eller räntenivå initialt värderade med hjälp av det index eller den räntenivå som gällde vid inledningsdatumet. Skuldens värde ökas med räntekostnaden för respektive period och reduceras med leasingbetalningarna. Räntekostnaden beräk- nas som skuldens värde multiplicerat med diskonteringsräntan.
Leasingskulden för koncernens lokaler med hyra som indexupp- räknas beräknas på den hyra som gäller vid respektive rapport- periods slut. I samband med att hyrorna indexuppräknas justeras skulden med motsvarande justering av nyttjanderättstillgångens redovisade värde. På motsvarande sätt justeras skuldens och till- gångens värde i samband med att ombedömning sker utav lea- singperioden. Detta sker i samband med att sista uppsägningsda- tumet inom tidigare bedömd leasingperiod för lokalhyresavtal har passerats alternativt då betydelsefulla händelser inträffar eller om- ständigheterna på ett betydande sätt förändras på ett sätt som är inom koncernens kontroll och påverkar den gällande bedöm- ningen av leasingperioden.
Koncernen presenterar nyttjanderättstillgångar och leasingskul- der som egna poster i rapporten över finansiell ställning. För leasingavtal som har en leasingperiod på 12 månader eller mindre eller med en underliggande tillgång av lågt värde, un- derstigande 50 tsek, redovisas inte någon nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa leasingavtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.
Principer för intäktsredovisning tillämpas för att avgöra om en sale and leaseback- transaktion ska redovisas som en försäljning. När transaktionen uppfyller kriterier för att ses som en försäljning värderas den nyttjanderätt som härrör från leaseback- transak- tionen till andelen av det tidigare redovisade värdet av tillgången som fortsätter bibehållas av koncernen. Därmed redovisas bara vinst eller förlust som avser de rättigheter som överförts till köpa- ren/leasegivaren.
Utländsk valuta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheter- na i koncernen redovisas i den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen bedriver sin verksamhet (funktionell valuta). I koncernredovisningen omräknas samtliga belopp till svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas i respektive enhet till enhetens funktio- nella valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsda- gen. Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, i en utländsk valuta, räknas om till valutakursen den dag då värdet fastställ- des. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaff- ningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om.
Valutakursvinster och –förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i posten ”Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader” i resultaträkningen. Då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säk- ringsredovisning av kassaflöden redovisas vinster/förluster i övrigt totalresultat.
Vid upprättande av koncernredovisning omräknas utländska dotterföretags tillgångar och skulder till svenska kronor enligt balansdagens kurs. Intäkts- och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs, om inte valutakursen fluktuerat vä- sentligt under perioden då istället transaktionsdagens valutakurs används. Eventuella omräkningsdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och överförs till koncernens omräkningsreserv. Vid avyttring av ett utländskt dotterföretag redovisas sådana om- räkningsdifferenser i resultaträkningen som en del av realisations- resultatet. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkom- mer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat.
Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semes- ter, betald sjukfrånvaro mm samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Koncernen har avgiftsbestäm- da pensionsplaner samt förmånsbestämda pensionsplaner i Alecta som enligt UFR 10 redovisas som en avgiftsbestämd plan (se not 12).
Avgiftsbestämda planer
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktel- se att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sam- manfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Förpliktelser av- seende avgiftsbestämda planer redovisas som en personalkostnad i resultaträkningen när de uppstår.
Aktierelaterade incitamentsprogram
Rusta har aktierelaterade ersättningsplaner i form av aktiespar- program som omfattar VD samt nyckelpersoner i koncernen. För programmet redovisas kostnaden baserat på det verkliga värdet per aktierätt vid tilldelningstidpunkten och förväntat antal aktier som kommer tjänas in. Dessa ersättningar redovisas som perso- nalkostnad under intjänandeperioden med en motsvarande ök- ning av eget kapital. Till den del intjäningsvillkoren i programmet är kopplade till fortsatt ägande av investeringsaktierna beaktas dessa vid fastställande av det verkliga värdet av aktierätterna. Prestationsvillkor samt tjänstgöringsvillkor påverkar personal- kostnaden under intjäningsperioden genom förändring av de antal aktier som slutligen förväntas utgå vid programmets slut. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på prestations- villkoren och tjänstgöringsvillkoren.
När tilldelning av aktier sker ska sociala avgifter redovisas i vissa länder för värdet av den anställ- des förmån. Koncernen redovisar löpande en skuld för sociala kostnader för dessa ersättningar. Skulden omvärderas löpande och baseras på den aktierelaterade ersättnings verkliga värde på ba- lansdagen periodiserad över intjäningsperioden.
Skatter
Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuell skatt
Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultat i resul- taträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktu- ella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen.
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det re- dovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rappor- terna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s.k. balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnytt- jas mot framtida skattepliktiga överskott.# Uppskjuten skatt
Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill eller om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld (som inte är ett rörelseförvärv) och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten skatteskuld redovisas för skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterföretag, utom i de fall koncernen kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte kommer att ske inom överskådlig framtid. De uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader avseende sådana investeringar ska bara redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott och det är troligt att ett sådant utnyttjande kommer att ske inom överskådlig framtid. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas, helt eller delvis, mot den uppskjutna skattefordran. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skattelagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma myndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.
Aktuell och uppskjuten skatt för perioden
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital. Vid aktuell och uppskjuten skatt som uppkommer vid redovisning av rörelseförvärv, ska skatteeffekten redovisas i förvärvskalkylen.
Andra pelaren (Pillar II)
Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för andra pelaren, och tillämpar undantaget i IAS 12 för redovisning av och upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skulder avseende inkomstskatter enligt andra pelaren. Enligt lagstiftningen är koncernen skyldig att betala en tillläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt GloBE-reglerna för varje jurisdiktion och minimiskattesatsen på 15 procent. Alla företag inom koncernen har en effektiv skattesats som överstiger 15 procent. Koncernen utvärderar löpande skatteexponeringen och arbetar med skattespecialister avseende Pillar II regelverket.
Utdelning till aktieägare
Utdelning till aktieägare redovisas för den period då utdelningen beslutats av bolagets aktieägare. Utbetald utdelning redovisas mot balanserat resultat under eget kapital.
Resultat per aktie
Resultat per aktie före utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas utifrån årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare och det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier efter utspädning. Utspädningseffekter uppkommer från options- och aktiesparprogram utgivna till anställda. Options- och aktiesparprogram har en utspädningseffekt när den genomsnittliga aktiekursen under perioden överstiger lösenkurs.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen till godo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Kostnader för start och öppnande av nya varuhus, såsom varuhus- och lagerinredning samt övrig utrustning t.ex. larm, skyltar mm men även etableringsteamets kostnader i form av resor och personalkostnad aktiveras. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens värde minskat med bedömt restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod som uppskattas till:
- Inventarier, verktyg och installationer 5–7 år
- Automation i lager 10 år
- Datorer, IT utrustning 3–5 år
Bedömda nyttjandeperioder och restvärden omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring av tillgången, utgörs av skillnaden mellan eventuella nettointäkten vid avyttringen och dess redovisade värde, redovisas i resultatet i den period när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning.
Immateriella tillgångar
Separat förvärvade immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens uppskattade nyttjandeperiod, vilken uppskattas till 5 år. Bedömda nyttjandeperioder omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.
Internt upparbetade immateriella tillgångar – Aktiverade utgifter för utveckling av programvaror
Internt upparbetade immateriella tillgångar som härrör från koncernens utveckling av programvaror redovisas endast om följande villkor är uppfyllda:
- det är tekniskt möjligt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
- företagets avsikt är att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den,
- det finns förutsättningar för att använda eller sälja den immateriella tillgången,
- företaget visar hur den immateriella tillgången kommer att generera sannolika framtida ekonomiska fördelar,
- det finns adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången, och
- de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling kan beräknas tillförlitligt.
Om det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den period de uppkommer. Efter första redovisningstillfället redovisas internt upparbetade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Aktiverade utgifter för utveckling av programvaror skrivs av linjärt över en bedömd nyttjandeperiod om 5 år.
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett företagsförvärv
Immateriella tillgångar som förvärvats i ett företagsförvärv identifieras och redovisas separat från goodwill när de uppfyller definitionen av en immateriell tillgång och deras verkliga värden kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärdet för sådana immateriella tillgångar utgörs av deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efter det första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar förvärvade i ett rörelseförvärv till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar på samma sätt som separat förvärvade immateriella tillgångar.
Utrangeringar och avyttringar
En immateriell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Den vinst eller förlust som uppstår när en immateriell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning, utgörs av skillnaden mellan det som erhålls vid avyttringen och tillgångens redovisade värde, redovisas i resultaträkningen när tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning.
Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och nyttjanderättstillgångar
Vid varje balansdag analyserar koncernen de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och nyttjanderättstillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av eventuell nedskrivning.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 106
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 2, fortsättning
Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder (inklusive goodwill) och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov, eller när det finns en indikation på värdeminskning. Koncernens goodwill prövas på en nivå motsvarande den finska verksamheten.
Återvinningsvärdet är det högre värdet av det verkliga värdet minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras uppskattat framtida kassaflöde till nuvärde med en diskonteringsränta före skatt som återspeglar aktuell marknadsbedömning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med tillgången (eller kassagenererande enheten). Om återvinningsvärdet för en tillgång (eller kassagenererande enhet) fastställs till ett lägre värde än det redovisade värdet, skrivs det redovisade värdet på tillgången (eller den kassagenererande enheten) ned till återvinningsvärdet. En nedskrivning kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen. Om en nedskrivning sedan återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde till det omvärderade återvinningsvärdet, men det förhöjda redovisade värdet får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig.
Finansiella instrument
Koncernens finansiella tillgångar består i allt väsentligt av likvida medel, kundfordringar och terminer i den mån de har ett positivt värde. De finansiella skulderna utgörs i allt väsentligt av skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder, skulder till leverantörer i en företagsrekonstruktion i Finland och terminer i den mån de har ett negativt värde.
Koncernen tillämpar affärsmodellen ”hold to collect”.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas initialt till verkligt värde plus/minus transaktionsutgifter, utom för poster som redovisas till verkligt värde via resultatet för vilka transaktionsutgifterna redovisas som kostnad i resultatet.
I efterföljande redovisning redovisas koncernens finansiella tillgångar, utom derivat i form av el- och valutaterminer, till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden. Värdet reduceras med nedskrivningar för förväntade kreditförluster i den mån dessa inte är oväsentliga. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Då likvida medel och kundfordringar har en obetydlig löptid diskonteras inte dessa belopp, utan baseras på nominellt belopp. Se nedan avseende terminer.
Koncernens finansiella skulder, utom derivaten i form av el- och valutaterminer, redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden. Då leverantörsskulder har en obetydlig löptid diskonteras inte dessa belopp, utan baseras på nominellt belopp.
Villkorad köpeskilling från rörelseförvärv, i den mån sådan förekommer, redovisas till verkligt värde via resultaträkningen (resultatet).
Säkringsredovisning
Koncernen säkringsredovisar som princip ingångna valutaterminsavtal som används för säkring av inköp i utländsk valuta inom ramen för ’kassaflödessäkring’. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. I den mån derivat inte skulle säkringsredovisas, redovisas dessa till verkligt värde via resultatet. Derivatinstrument som inte ingår i en säkringsrelation men som används för säkring av rörelserelaterade transaktioner klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.
Kassaflödessäkringsredovisningen innebär att den effektiva delen av verkligt värde förändringen på derivatinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven i eget kapital. Ineffektiv del av värdeförändringen redovisas omgående i resultaträkningen som övriga intäkter eller övriga kostnader. Derivaten redovisas i rapporten över finansiell ställning alltid till verkligt värde.
De säkrade varuinköpen leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång i form av varulager. Belopp som ackumulerats i eget kapital överförs från eget kapital och inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgången. Dessa tillgångsförda belopp redovisas senare i resultaträkningen som kostnader för sålda varor.
Kvittning finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det finns en legal rätt att kvitta och när avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Likvida medel
Koncernens likvida medel i rapporten över finansiell ställning och rapporten över kassaflöden inkluderar kassamedel och banktillgodohavanden samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter samt är föremål för en obetydlig risk för värdeförändringar. Inga placeringar med en löptid över tre månader från tidpunkten för förvärvet klassificeras som likvida medel. Nyttjande av checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som kortfristiga skulder till kreditinstitut.
Varulager
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för varor består av kostnad för inköp av varorna såsom kostnader för frakt och tull. Lånekostnader ingår inte och inte heller fraktkostnaden för varor som skickas från centrallagret till varuhusen, denna fraktkostnad redovisas som en försäljningskostnad.
Varulagret består av artiklar som säljs i Rustas varuhus samt på nätet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Nedskrivning av lager har gjorts efter värdering av inkuranta varor som är osäljbara. Inkuransbedömning görs individuellt per varugrupp. I anskaffningsvärdet kan det också ingå överföringar från eget kapital av eventuella vinster/förluster från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, hänförliga till varuinköp i utländsk valuta.
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse. Det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Det belopp som avsätts utgör den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen, med hänsyn tagen till risker och osäkerheter förknippade med förpliktelsen. När en avsättning beräknas genom att uppskatta de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen, ska det redovisade värdet motsvara nuvärdet av dessa utbetalningar. Där en del av eller hela det belopp som krävs för att reglera en avsättning förväntas bli ersatt av en tredje part, ska gottgörelsen särredovisas som en tillgång i rapport över finansiell ställning när det är så gott som säkert att den kommer att erhållas om företaget reglerar förpliktelsen och beloppet kan beräknas tillförlitligt.
Garantier och öppet köp
Avsättningar för garantier och öppet köp redovisas vid tidpunkten för försäljning av de aktuella produkterna, baserat på företagsledningen bästa uppskattning av utgiften för att reglera koncernens åtagande.
Redovisningsprinciper för moderbolaget
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Tillämpning av RFR 2 innebär att moderbolaget så långt som möjligt tillämpar alla av EU godkända IFRS inom ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt beaktat sambandet mellan redovisning och beskattning. Skillnaderna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan:
RFR 2
I och med att Rusta upprättar koncernredovisning enligt IFRS, tillämpar moderbolaget RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finansiella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för dotterföretag, som kostnadsförs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag.
Pensioner
Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 107
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Övrig information
I koncernredovisningen delas däremot obeskatta- de reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Finansiella instrument
Moderbolaget har valt att inte tillämpa IFRS 9 för finansiella instru- ment. Delar av principerna i IFRS 9 är dock ändå tillämpliga – så- som avseende nedskrivningar, inbokning/ bortbokning och effektiv- räntemetoden för ränteintäkter och räntekostnader. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. För finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde tillämpas IFRS 9:s nedskrivningsregler.
Leasing
Moderbolaget tillämpar inte IFRS 16, i enlighet med undantaget som finns i RFR 2. Som leasetagare redovisas leasingavgifter som kostnad linjärt över leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderätter och leasingskulder i balansräkningen.
Övrig information
De finansiella rapporterna anges i miljoner kronor (MSEK) om inget annat anges. Avrundning kan medföra att vissa tabeller inte sum- merar.
Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstan- darder baseras till vissa delar på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rå- dande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grun- dar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade. De antaganden och uppskattningar som Rusta gjort i bokslutet 2024/25 och som haft störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.
Varulager
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Storleken av nettoförsäljningsvärdet om- fattar bedömningar av framtida försäljningspriser, lageromsätt -
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 107
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
ning, där prisnedsättningar beaktas. Verkligt utfall av framtida för- säljningspriser kan komma att avvika från gjorda bedömningar.
Goodwill och varumärken
Goodwill värderas till anskaffningsvärde med eventuella ackumule- rade nedskrivningar. Värdering av varumärken och den förväntade livslängden beräknas baserat på marknadsposition och ställning på marknaden samt den förväntade utvecklingen och lönsamhe- ten. Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvär- de för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill eller varumärken har flera antaganden om framtida förhållande och uppskattningar gjorts. En redogörelse återfinns i not 19.
Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder
Koncernens fastighetsleasing består framför allt av hyra av butiks- lokaler men också hyra av lager- samt kontorsfaciliteter. Leasingav- talen redovisas som nyttjanderätter och en motsvarande skuld vid tillträdesdagen. Värdet på tillgången respektive skulden är beroende av flertalet antaganden, såsom räntan som diskonterar skulden till nuvärde samt bedömning av sannolikhet att utnyttja förlängningsoptioner. Förändringar i antaganden och bedömningar kan resultera i be- tydande skillnader i koncernens värde på nyttjanderättstillgången samt leasingskulden. Beräkningen av nuvärdet baseras på en mar- ginell låneränta fastställd utifrån land, löptid och kreditvärdighet för respektive enhet. Den vägda genomsnittliga marginella upplå- ningsräntan som tillämpats uppgår till 4,4 procent (4,3). Möjligheten att förlänga ett avtal inkluderas endast i leasingavtalets längd om det är rimligt säkert att anta att avtalet förlängs (eller inte avslu- tas). Bedömningen omprövas om det uppstår väsentlig händelse eller förändring i omständigheten som påverkar denna bedömning och förändringen är inom leasetagarens kontroll. En redogörelse finns i not 11.
Not 4 Finansiell riskhantering och finansiella instrument
Koncernen är genom sin verksamhet exponerat för olika typer av finansiella risker såsom marknads-, likviditets- och kreditrisker. Marknadsriskerna består i huvudsak av ränterisk och valutarisk. Det är bolagets styrelse som är ytterst ansvarig för exponering, hantering och uppföljning av koncernens finansiella risker. Styrelsen har möjlighet att besluta om tillfälliga avsteg från den fastställda finanspolicyn.
Marknadsrisker
Valutarisker
Med valutarisk avses risken att verkligt värde eller framtida kassa- flöden fluktuerar till följd av ändrade valutakurser. Exponeringen för valutarisk härrör huvudsakligen från betalningsflöden i utländsk valuta, så kallad transaktionsexponering, och från omräkning av balansposter i utländsk valuta samt vid omräkning av utländska dotterföretags resultaträkningar och balansräkningar till koncer- nens presentationsvaluta som är svenska kronor, så kallad ba- lansexponering. Koncernens utflöden består i allt väsentligt av SEK, USD, EUR, CNY och GBP samtidigt som koncernens inflöden huvudsakligen består av SEK och NOK. Koncernen är därmed påverkad av förändringar i dessa valutakurser. Transaktionsexponeringen reduceras genom användande av derivatinstrument och specifikt terminskontrakt. Koncernen börja- de under räkenskapsåret 2019/20 tillämpa säkringsredovisning för inköp, kassaflöden eller liknande i USD. Riskhanteringsstrategin tar ursprung från koncernens finanspolicy att minst 40% av kommande nio månaders dollarinköp avseende varor ska säkras med termins- kontrakt. Effektiviteten på en säkring utvärderas när säkringsförhållandet ingås. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kraven. När koncernen säkrar inköp av utländsk valuta ingås säkringsförhållan- den där kritiska villkor i säkringsinstrumentet exakt matchar villko- ren för den säkrade posten. På detta sätt har en kvalitativ utvärde- ring av förhållandets effektivitet gjorts. Om ändrade förhållanden påverkar villkoren för den säkrade posten i en sådan utsträckning att de kritiska villkoren inte längre matchar exakt med säkringsin- strumentets kritiska villkor, använder koncernen hypotetiska deri- vatmetoden för att utvärdera effektiviteten. Vid säkring av inköp av utländsk valuta kan ineffektivitet uppstå om tidpunkten för den prognostiserade transaktionen ändras jämfört med vad som ini- tialt uppskattades. Ineffektivitet kan också uppstå om kreditrisken hänförlig till Sverige eller derivatmotparten förändras. Den effekti- va delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har redovisats under året. Effekterna av säkringsredovisning av valutariskers påverkan på koncernens finansiella ställning och resultat visas nedan:
| Moderbolaget och Koncernens valutaterminer | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|
| Redovisat belopp (omsättningstillgångar), MSEK | –19 | – |
| Redovisat belopp (kortfristiga skulder), MSEK | –100 | – |
| Nominellt belopp | 838 | 766 |
| Förfallodag | maj 2025 –nov 2025 | maj 2024 –nov 2024 |
| Säkringskvot | 1:1 | 1:1 |
| Förändring i diskonterad terminskurs för utestående säkringsinstrumen sedan säkringsrelationen inleddes | –100 | 19 |
| Värdeförändring av den säkrade posten för att avgöra ineffektivitet | –100 | 19 |
| Vägda genomsnittet för utestående säkringsinstru- ment (inkl terminspunkter) | SEK 10,76:1 USD | SEK 10,58:1 USD |
1) Valutaterminskontrakten är i samma valuta som de mycket sannolika prognostiserade framtida varuinköpen (USD), därför är säkringskvoten 1:1.
Balansexponeringen är hänförlig till omräkning av utländska dot- terföretags nettotillgångar till konsolideringsvalutan svenska kronor (SEK). Utländskt dotterföretag finns i Norge (NOK), Tyskland (EUR), Finland (EUR) samt det Indiska Liaision office (INR) och Representa- tion Office i Vietnam och Kina (VND, USD och CNY). Koncernen på- verkas av att utländska dotterbolags resultaträkning räknas om till SEK. Enligt koncernens riktlinjer ska balansexponering inte säkras.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 108
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Koncernens transaktionsexponering är hänförlig till omräkning av balansposter i utländsk valuta, risken avser främst leverantörsskulder:
| Leverantörsskulder | Valuta | MSEK | Valuta | MSEK |
|---|---|---|---|---|
| USD | 12 122 | 8 87 | ||
| EUR | 8 93 | 10 117 | ||
| CNY | 19 28 | 18 25 |
För känslighetsanalys se nedan. Då det inte är någon väsentlig skillnad mellan koncern- och moderbolags exponering för marknadsrisker gäller nedan känslighetsanalys för både moderbolaget och koncernen.
| 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Effekt på resultat efter skatt i MSEK | ||
| USD +/-10 % | +/– 15 | +/– 7 |
| EUR +/-10 % | +/– 8 | +/– 9 |
| CNY +/-10 % | +/– 4 | +/– 2 |
Leverantörsskulder på balansdagen i respektive väsentlig valuta och valutakursen förändrad med +/– 10 % samt resultateffekten av detta.
Ränterisk
Koncernen har räntebärande finansiella tillgångar och skulder vars förändringar kopplat till marknadsräntor påverkar resultat och kassaflöde från den löpande verksamheten.Med ränterisk avses risken att förändringar i det allmänna ränteläget påverkar koncernens nettoresultat negativt. Koncernen är huvudsakligen exponerad för ränterisk genom dess checkräkningskredit. Upplåningen görs med rörlig ränta och utsätter koncernen för ränterisk vilken delvis neutraliseras av kassamedel med rörlig ränta. Det finns även ett långfristigt rekonstruktionslån i Finland som tillkom i samband med förvärvet av HongKong i maj 2018, lånet sträcker sig till utgången av räkenskapsåret 2025/26 och löper med fast ränta på 3,5–4%. För känslighetsanalys se nedan. Enligt koncernens riktlinjer ska ränterisken inte säkras.
Räntor
| Effekt på resultat efter skatt i MSEK, räntesats | 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 |
|---|---|---|
| +1 %/–1 % | +/– 2 | +/– 2 |
Räntekostnaden för respektive räkenskapsår +/– 1 % räntesats och resultateffekten av detta.
Likviditets- och finansieringsrisk
Med likviditetsrisk avses risken att koncernen får problem med att möta dess åtagande relaterade till koncernens finansiella skulder. Med finansieringsrisk avses risken att koncernen inte kan uppbringa tillräcklig finansiering till en rimlig kostnad. För att reducera likviditetsrisken och finansieringsrisken är målet att alltid ha en likviditetsreserv för att täcka förutsedda och oförutsedda betalningar. Det ska alltid finnas en likviditetsreserv som säkerställer åtagna och prognostiserade betalningar under en överskådlig framtid på minst 24 månader. Likviditetsreserv uttrycks som 1) Rörelselikviditet definierat som tillgodohavanden på bankkonto och bankdepositioner och 2) Outnyttjade bankkontokrediter.
Löptidsfördelning av kontraktsenliga betalningsåtaganden relaterade till koncernens finansiella skulder presenteras i tabellerna nedan. Av denna information framgår att koncernens skulder i allt väsentligt förfaller inom 12 månader. Koncernens långfristiga skulder består främst av rekonstruktionsskuld som fanns vid förvärvet av Hong Kong OY som skedde i maj 2018. Rekonstruktionsskulden består dels av skuld till kreditinstitut, Danske Bank och Varma som löper med en ränta på 3,5–4,0 %, och dels av en skuld till leverantörerna som löper utan ränta. Båda delar återbetalas vid två tillfällen varje år och sträcker sig som längst till utgången av räkenskapsåret 2025/26. Skulden till leverantörer redovisas som övrig kortfristig skuld. Beloppen i dessa tabeller är inte diskonterade värden och de innehåller i förekommande fall även räntebetalningar vilket innebär att dessa belopp inte är möjliga att stämma av mot de belopp som redovisas i balansräkningarna. Räntebetalningar är fastställda utifrån de förutsättningar som gäller på balansdagen. Belopp i utländsk valuta är omräknade till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Koncernens upplåning hos bank omfattas av villkor, s.k. kovenanter, vilka Rusta uppfyller till sin helhet.
| 2025-04-30 | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom 3 mån | 3–12 mån | 1–3 år | 3–5 år | Över 5 år | ||
| Skulder till kreditinstitut | 163 | 9 | - | - | - | 173 |
| Leverantörsskulder | 815 | 2 | - | - | - | 816 |
| Övriga långfristiga skulder | - | - | - | - | - | - |
| Övriga kortfristiga skulder | 242 | –17 | - | - | - | 225 |
| Summa | 1 220 | –6 | 0 | - | - | 1 214 |
| 2024-04-30 | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom 3 mån | 3–12 mån | 1–3 år | 3–5 år | Över 5 år | ||
| Skulder till kreditinstitut | 10 | 10 | 21 | - | - | 41 |
| Leverantörsskulder | 717 | 7 | - | - | - | 724 |
| Övriga långfristiga skulder | - | - | 37 | - | - | 37 |
| Övriga kortfristiga skulder | 204 | - | - | - | - | 204 |
| Summa | 931 | 17 | 57 | - | - | 1 005 |
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 109
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 4, fortsättning
Kredit- och motpartsrisk
Med kreditrisk avses risken för att motparten i en transaktion orsakar koncernen en förlust genom att inte fullfölja sina avtalsenliga förpliktelser. Koncernens exponering för kreditrisk är relativt begränsad då försäljning som regel ej sker mot faktura och kundfordringarna inte är materiella belopp. För att begränsa koncernens kreditrisk görs en kreditbedömning av varje ny kund. Större kunders finansiella situation följs också löpande upp för att på ett tidigt stadium identifiera varningssignaler. Kundfordringarna är spridda på ett flertal kunder och ingen kund står för en väsentlig del av de totala kundfordringarna. Kundfordringarna är inte heller koncentrerade till ett specifikt geografiskt område. Koncernen bedömer därmed att koncentrationsriskerna är begränsade. För likvida medel och kortfristiga placeringar är nordiska banker och finansiella institutioner motparter, vilka är graderade över A- hos Standard & Poor©. Koncernen anser att likvida medel har låg kreditrisk baserat på motparternas externa kreditbetyg.
Kategorisering av finansiella instrument
Bokfört värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder fördelat per värderingskategori i enlighet med IFRS9 framgår av tabellen bredvid.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Finansiella tillgångar | ||||
| Derivat för säkringsändamål | - | 19 | - | 19 |
| Verkligt värde via resultaträkningen – derivatinstrument | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Upplupet anskaffningsvärde – kundfordringar | 15 | 16 | 11 | 13 |
| – fordringar hos koncernföretag | - | - | 114 | 174 |
| – övriga kortfristiga fordringar | 1 | 1 | 1 | 1 |
| – likvida medel | 99 | 171 | 49 | 65 |
| Summa finansiella tillgångar | 115 | 207 | 174 | 273 |
| Finansiella skulder | ||||
| Derivat för säkringsändamål | 100 | - | 100 | - |
| Verkligt värde via resultaträkningen – derivatinstrument | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Upplupet anskaffningsvärde – övriga långfristiga skulder | 0 | 36 | - | - |
| – skulder till kreditinstitut | 173 | 41 | 237 | 0 |
| – leverantörsskulder | 816 | 724 | 712 | 614 |
| – övriga kortfristiga skulder | 225 | 204 | 78 | 67 |
| Summa finansiella skulder | 1 214 | 1 005 | 1 026 | 682 |
Det har inte skett några omklassificeringar mellan värderingskategorierna ovan under perioden.
Värdering av finansiella instrument till verkligt värde
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen utgörs enbart av derivatinstrument i form av el- och valutaterminer. För övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, bedöms de redovisade värdena vara en god approximation av de verkliga värdena till följd av att löptiden och/eller räntebindningen är kortfristig och upplåningen är i paritet med aktuella marknadsräntor vilket innebär att en diskontering baserat på gällande marknadsförutsättningar inte bedöms leda till någon väsentlig effekt. Det långfristiga lånet relaterat till rekonstruktionsprogrammet i Finland från förvärvet av Hong Kong i maj 2018 löper med en fast ränta på 3,5–4 % och lånet löper till utgången av räkenskapsåret 2025/26.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen klassificeras i någon av tre nivåer baserat på den information som används för att fastställa det verkliga värdet. El- och valutaterminerna värderas med utgångspunkt från observerbar information avseende på balansdagen gällande valutakurser och marknadsräntor för återstående löptid. El- och valutaterminerna finns i nivå 2 i verkligt-värde hierarkin. Vid balansdagen 2025-04-30 fanns 23 (15) derivatinstrument (valutaterminer) i USD. Koncernen säkrar delar av varuinköpen från framförallt Asien i USD löpande. Under perioderna har det inte skett några väsentliga överföringar mellan nivåerna.
Verkligt värde nivåer
- Nivå 1: Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (såsom börsnoterade derivat och aktierelaterade värdepapper) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som använts för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen.
- Nivå 2: Verkligt värde på finansiella tillgångar som inte handlas på en aktiv marknad (t.ex. OTC derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker som i så stor utsträckning som möjligt utgår från marknadsinformation medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värdevärderingen av ett instrument är observerbara.
- Nivå 3: I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation. Detta gäller t.ex. för onoterade instrument.
Hantering av kapitalrisk
Koncernens mål för förvaltning av kapital är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet för att generera skälig avkastning till aktieägarna och nytta till övriga intressenter. Koncernen följer upp kapitalstrukturen på basis av nettoskuld-sättningsgraden. Nettoskuldsättningsgraden beräknas som nettoskulden dividerat med eget kapital. Nettoskulden beräknas som skulder till kreditinstitut minus likvida medel. Per räkenskapsårets utgång uppgår nettoskuld-sättningsgraden till:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Skulder till kreditinstitut | 173 | 41 | 237 | 0 |
| Minus likvida medel | –99 | –171 | –49 | –65 |
| Nettoskuld | 74 | –130 | 188 | –65 |
| Totalt eget kapital | 1 743 | 1 593 | 1 657 | 1 549 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 4% | –8 % | 11% | –4 % |
Nettoskuldsättningsgraden varierar kraftigt i och med Rustas säsongs-försäljning. Rusta har 4 säsonger varav de 2 bästsäljande säsongerna är sommar (april-augusti)- och julsäsongen (november-december).
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 110
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 4, fortsättning# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta
- Affärsmodell och mål
- Verksamhet och marknad
- Hållbarhetsrapport
- Förvaltningsberättelse
- Räkenskaper och noter
- Övrig information
Not 5 Intäkter och rörelsesegement
Nettoomsättningen kommer i huvudsak från kassaförsäljning i butik och online och avser försäljning av varor till externa kunder och redovisas i redovisningsvaluta SEK. Transaktionspriset förfaller till omedelbar betalning när kunden tar emot varan och betalar i kassan därmed övergår kontrollen av varan till kunden och intäkten redovisas i samband med detta. Koncernen tillämpar öppet köp, vilket ger kunden rätt att returnera varan inom 30 dagar som standard och 365 dagar för registrerade köp som medlem i Club Rusta. Historiska data används för att bedöma returernas storlek vid försäljningstidpunkten. Då storleken på returerna varit stabilt under de senaste åren, är det mycket sannolikt att en väsentlig återföring av intäkterna inte kommer att ske. Koncernen redovisar en återbetalningsskuld under avsättningar. Koncernens åtagande att reparera eller ersätta trasiga produkter i enlighet med normala garantiregler redovisas som en avsättning, se not 33. Koncernen har ett kundlojalitetsprogram, Club Rusta. Som medlem erbjuds man 365 dagars öppet köp och unika erbjudanden och rabatter men i dagsläget erhåller man inga poäng för gjorda köp och därmed finns inga tillkommande avsättningar relaterad till Club Rusta utöver den avseende öppet köp. Koncernens högsta verkställande ledning utvärderar koncernens verksamhet både utifrån produkt och geografiskt perspektiv och har identifierat följande tre segment; Sverige, Norge och Övriga marknader. För respektive segment rapporteras intäkter och de kostnader som kan hänföras till den specifika marknaden. Segmentsuppdelningen bygger på Rustas etableringsgrad på respektive marknad. Sverige och Norge är för Rusta mogna och etablerade marknader med historisk stark och god lönsamhet och som Rusta har god kunskap om. Verksamheten i Finland och Tyskland samt Online samlas under det gemensamma segmentet Övriga marknader. På Övriga marknader arbetar Rusta fortfarande delvis i projektform då det är förhållandevis nya marknader men där lönsamheten väntas öka på sikt i takt med att medvetenheten om Rusta ökar. I EBITA exkl IFRS16 redovisas hela kostnaden för leasingavtal som en rörelsekostnad vilket skiljer sig från koncernens resultaträkning där räntedelen ingår i finansnettot. Kostnader för de gemensamma centrala funktionerna redovisas separat och består av bolagets centrala stabs- och inköpsfunktioner. Effekter av IFRS16 leasingavtal allokeras inte till segmenten utan särredovisas på raden koncernjusteringar.
Segmentsrapportering
| Koncernen | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning per segment | ||
| Sverige | 6 863 | 6 381 |
| Norge | 2 528 | 2 349 |
| Övriga marknader | 2 438 | 2 386 |
| Summa nettoomsättning från externa kunder | 11 828 | 11 116 |
Intern nettoomsättning som faktureras från centrala funktioner uppgår till 2 949 MSEK (2 739) för året och elimineras i sin helhet i koncernen.
| Koncernen | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| EBITA exkl. IFRS 16 per segment | ||
| Sverige | 1 233 | 1 075 |
| Norge | 280 | 273 |
| Övriga marknader | 29 | 9 |
| EBITA exkl. IFRS 16 för segmenten | 1 542 | 1 356 |
| Centrala funktioner | –875 | –765 |
| EBITA exkl. IFRS 16 | 667 | 591 |
| Koncernjusteringar avseende IFRS16 | 186 | 170 |
| EBITA | 853 | 761 |
| EBITA-marginal, % | 7,2% | 6,8 % |
| Avskrivning på förvärvsrelaterade tillgångar, ej allokerade till segment | – | –8 |
| EBIT | 853 | 753 |
| EBIT-marginal, % | 7,2% | 6,8 % |
| Finansiella poster, netto | –239 | –227 |
| Resultat före skatt | 615 | 525 |
Geografisk information
| Koncernen | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning per land | ||
| Sverige | 7 020 | 6 525 |
| Norge | 2 531 | 2 351 |
| Finland | 1 994 | 1 924 |
| Övriga länder | 284 | 316 |
| Summa nettoomsättning | 11 828 | 11 116 |
| Koncernen | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar per land | ||
| Sverige | 4 144 | 3 966 |
| Norge | 802 | 715 |
| Finland | 777 | 968 |
| Övriga länder och koncerngemensamma tillgångar | 381 | 451 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 103 | 6 100 |
I den geografiska informationen redovisas nettoomsättning baserat på var kunderna finns, medan anläggningstillgångarna grundas på var anläggningarna är belägna. I Sverige avser en del av nettoomsättningen Online-försäljning som redovisas i ”Övriga marknader”.
Kategorisering
| Koncernen | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning per kategori | ||
| Varuförsäljning, varuhus | 11 626 | 10 939 |
| Varuförsäljning, online | 202 | 177 |
| Summa nettoomsättning | 11 828 | 11 116 |
Inköp och försäljning
| Uppgift om inköp och försäljning inom Rustakoncernen | Koncernen 2024-05-01–2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| Försäljning i % av total nettoomsättning | 28% | 29 % |
| Inköp i % av kostnad sålda varor | 37% | 38 % |
| Inköp i % av försäljningsomkostnader | 3% | 3 % |
| Inköp i % av administrativa kostnader | 7% | 0 % |
| Försäljning i % av övriga rörelseintäkter | 0% | 0 % |
| Inköp i % av övriga rörelsekostnader | 0% | 0 % |
Not 6 Övriga rörelseintäkter
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Valutakursvinster | 182 | 157 | 170 | 145 |
| Övriga intäkter | 67 | 58 | 65 | 57 |
| Summa | 248 | 215 | 235 | 202 |
Not 7 Övriga rörelsekostnader
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Valutakursvinster | –191 | –142 | –179 | –129 |
| Summa | –191 | –142 | –179 | –129 |
Not 8 Kostnader per kostnadsslag
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | –6 733 | –6 283 | –6 403 | –5 971 |
| Kostnader för ersättning till anställda | –1 961 | –1 901 | –1 339 | –1 282 |
| Lokalkostnader | –275 | –223 | –1 019 | –674 |
| Avskrivningar | –965 | –941 | –104 | –97 |
| Övrigt | –1 099 | –1 089 | –536 | –826 |
| Summa kostnader för sålda varor, försäljning och administration | –11 033 | –10 436 | –9 402 | –8 850 |
Not 9 Avskrivningar per funktion
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Försäljningskostnader | –12 | –16 | –11 | –6 |
| Administrationskostnader | –9 | –11 | –9 | –11 |
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Försäljningskostnader | –939 | –909 | –80 | –75 |
| Administrationskostnader | –4 | –5 | –4 | –5 |
| –944 | –914 | –84 | –80 |
Not 10 Upplysning om revisorns arvode och kostnadsersättning
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| PwC revisionsuppdrag | –5 | –4 | –2 | –2 |
| revisionsnära tjänster | –1 | –1 | –1 | –1 |
| skatterådgivning | –1 | –1 | –1 | –1 |
| övriga tjänster | –1 | –16 | –1 | –16 |
| Summa | –7 | –21 | –4 | –19 |
Merparten av beloppet för ”övriga tjänster” för FY 2023/24 avser IPO-relaterade tjänster i samband med Rustas börsintroduktion.
Not 11 Leasing
Koncernens leasingavtal består framför allt av fastighetsleasing men också av en del övriga tillgångar, så som fordon, truckar och diverse kontorsmaskiner. Inga leasingavtal innehåller kovenanter eller andra begränsningar utöver säkerheten i den leasade tillgången.# Not 11 Leasingavtal
Nyttjanderättstillgångar
Koncernen
| Nyttjanderättstillgångar per kategori | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|
| Fastigheter | 4 966 | 5 187 |
| Övriga tillgångar | 56 | 49 |
| Utgående balans | 5 022 | 5 237 |
Koncernen
| Avskrivningar under året | 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 |
|---|---|---|
| Fastigheter | 770 | 746 |
| Övriga tillgångar | 14 | 16 |
| Summa | 784 | 762 |
Tillkommande nyttjanderättstillgångar under 2024/25 uppgick till 425 MSEK (244). I detta belopp ingår anskaffningsvärdet för under året nyanskaffade nyttjanderätter.
Leasingskulder
Koncernen
| Förfalloanalys leasingskuld | 2025-04-30 | 2024-04-30 |
|---|---|---|
| 0–6 mån | 490 | 476 |
| 7–12 mån | 485 | 467 |
| 1–2 år | 932 | 915 |
| 2–5 år | 2 130 | 2 224 |
| > 5 år | 2 633 | 2 860 |
| Summa | 6 669 | 6 944 |
Koncernen
| Belopp redovisade i resultatet | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | –784 | –762 |
| Ränta på leasingskulder | –242 | –228 |
| Variabla leasingavgifter som inte ingår i värderingen av leasingskulden | –33 | –33 |
| Intäkt från vidareuthyrning av nyttjanderättstillgångar | 1 | 5 |
| Kostnader för korttidsleasing | 0 | 0 |
| Kostnader för leasar av lågt värde, ej korttidsleasing av lågt värde | –1 | –1 |
Koncernen
| Belopp redovisade i rapporten över kassaflöden | 2024/25 | 2023/24 |
|---|---|---|
| Summa kassautflöden hänförliga till leasingavtal | 1 005 | 967 |
Ovanstående kassautflöde inkluderar såväl belopp för leasingavtal som redovisas som leasingskuld, som belopp som betalas för variabla leasingavgifter, korttidsleasing och leasar av lågt värde.
Koncernen har per 30 april 2025 undertecknat avtal för lokaler där tillträde förväntas ske under de kommande tre räkenskapsåren. Koncernens åtagande för dessa avtal uppgår till 728 MSEK.
Fastighetsleasing
Koncernens fastighetsleasing består framför allt av hyra av varuhuslokaler men också hyra av lager- samt kontorsfaciliteter. Leasingavtalen för kontorslokaler har normalt en löptid på 3 till 20 år. Normalt innehåller dessa avtal en möjlighet att förlänga avtalen, oftast med 3 år åt gången. I de fall koncernen är rimligt säker på att utnyttja en sådan möjlighet till förlängning ingår denna period i leasingperioden. Optionerna kan endast utnyttjas av leasetagaren och inte av leasegivaren. Leasingperioden fastställs vid leasingavtalets inledningsdatum och koncernen lägger normalt sett vid detta tillfälle till en förlängningsperiod i leasingperioden om den ordinarie avtalsperioden är 24 månader eller kortare. Den 30 april 2024 är den genomsnittliga återstående leasingperioden för koncernens fastighetsavtal 6 (6) år.
Många av koncernens fastighetsleasingavtal innehåller leasingavgifter som baseras på förändringar i lokala prisindex, såsom KPI. Nivåerna på dessa avgifter uppdateras normalt en gång per år och beaktas vid beräkning av leasingskulden löpande. Därutöver tillkommer för många fastighetsleasingavtal omsättningsbaserad hyra samt avgifter som hänför sig till fastighetsskatter som läggs på leasegivaren. Dessa belopp fastställs årligen och ingår inte i värderingen av leasingskulden. Kostnaden för dessa avgifter visas ovan under ”Variabla leasingavgifter som inte ingår i värderingen av leasingskulden”.
Övriga leasingavtal
Koncernens övriga leasingavtal med redovisad nyttjanderättstillgång och leasingskuld består t.ex. av fordon, truckar och inventarier som används i varuhuslokaler. Förlängningsoptioner avseende dessa avtal förekommer endast i oväsentlig omfattning. Därutöver tillkommer en del leasingavtal av mindre värde och korttidsleasingavtal, t.ex. för enklare kontorsutrustning. För dessa avtal redovisas ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld.
På balansdagen hade Moderbolaget utestående åtaganden i form av minimileaseavgifter under icke uppsägningsbara leasingavtal, med förfallotidpunkter enligt nedan:
Moderbolaget
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 590 | 562 |
| Mellan 1 och 5 år | 1 949 | 1 940 |
| Senare än 5 år | 2 231 | 2 414 |
| Summa | 4 769 | 4 916 |
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 116
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 12 Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Antal anställda | Andel män , % | |
| Moderbolaget | ||
| Sverige | 1 875 | 36% |
| Kina | 62 | 55% |
| Indien | 15 | 57% |
| Vietnam | 11 | 67% |
| Turkiet | 3 | 80% |
| Totalt i Moderbolaget | 1 966 | 37% |
| Dotterföretag | ||
| Norge | 1 046 | 37% |
| Finland | 782 | 24% |
| Tyskland | 172 | 33% |
| Totalt i dotterföretag | 2 000 | 32% |
| Totalt i koncernen | 3 966 | 35% |
Koncernen
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Fördelning ledande befattningshavare per balansdagen | ||||
| Kvinnor: | ||||
| styrelseledamöter | 2 | 2 | 2 | 2 |
| andra personer i företagets ledning inkl. VD | 5 | 5 | 5 | 5 |
| Män: | ||||
| styrelseledamöter | 6 | 5 | 4 | 5 |
| andra personer i företagets ledning inkl. VD | 4 | 4 | 4 | 4 |
| Totalt | 17 | 16 | 17 | 16 |
Pensioner
Moderbolagets kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 62 MSEK (44). Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsår för vilket bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan, ska en pensionsplan enligt ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP 2 som är tecknade i Alecta uppgår till 13 MSEK (7). Koncernens nivå av deltagande i ITP 2 planen är en marginell andel av de sammanlagda avgifterna till planen. Förväntade avgifter till ITP 2 planen under nästa räkenskapsår uppgår till 11 MSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Per sista december 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 procent (158). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Informationen finns att hämta på Alectas hemsida.
Ersättningar till ledande befattningshavare
Riktlinjer
Till styrelsen utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut för styrelse- och kommittéarbete. Till företagsledningen inklusive verkställande direktör har bolagsstämman beslutat om följande riktlinjer avseende ersättning som är tillämplig för räkenskapsåren 2023/24 och 2024/25: Bolaget ska erbjuda en marknadsmässig total kompensation som möjliggör att dessa ledande befattningshavare kan attraheras, rekryteras och behållas. Kompensation består av fast grundlön, pension och övriga förmåner, som tillsammans utgör individens totala kompensation. Den fasta grundlönen, kr per månad, ska beakta individens ansvarsområde och erfarenhet. Pensionsåldern för företagsledningen inklusive verkställande direktören är 65 år. Samtliga ska ha rätt till pension enligt ITP-planen eller vid överenskommelse med belopp motsvarande upp till 35 procent av bruttolönen. I övrigt föreligger en bonusmodell som årligen utvärderas. Denna bonusmodell återetableras för varje år baserat på budgeterat resultat som målbild.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 117
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 12, fortsättning
| 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | Soc kostnader (varav pensionskostnader) | |
| Moderbolaget – Styrelse och VD | 11 | 5 (1) |
| Moderbolaget – Övriga anställda | 904 | 363 (57) |
| Dotterföretag | 512 | 95 (48) |
| Totalt koncernen | 1 426 | 463 (106) |
| 2024-05-01–2025-04-30 | Lön/arvode | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande, Erik Haegerstrand | 1,1 | - | - | - | 1,1 |
| Styrelseledamot, Anders Forsgren | 5 | 0,6 | - | - | 0,6 |
| Styrelseledamot Björn Forssell | 0,6 | - | - | - | 0,6 |
| Styrelseledamot, Claes Eriksson | 0,5 | - | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Maria Edsman | 0,5 | - | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Victor Forsgren | 3 | 0,5 | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Ann-Sofi Danielsson | 0,5 | - | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Claus Juel-Jensen | 4 | 0,3 | - | - | 0,3 |
| Verkställande direktör, Göran Westerberg | 6,0 | 2,8 | 0,2 | 1,3 | 10,3 |
| Andra ledande befattningshavare (8 personer) | 15,7 | 0,6 | 0,6 | 5,5 | 22,4 |
| Summa | 26,2 | 3,4 | 0,8 | 6,8 | 32,7 |
| 2023-05-01–2024-04-30 | Lön/arvode | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande, Erik Haegerstrand | 1,1 | - | - | - | 1,1 |
| Styrelseledamot, Anders Forsgren | 0,5 | - | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot Björn Forssell | 0,5 | - | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Claes Eriksson | 0,5 | - | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Maria Edsman | 0,5 | - | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Victor Forsgren | 3 | 0,5 | - | - | 0,5 |
| Styrelseledamot, Ann-Sofi Danielsson | 0,6 | - | - | - | 0,6 |
| Verkställande direktör, Göran Westerberg | 5,5 | 3,4 | 0,2 | 1,3 | 10,4 |
| Andra ledande befattningshavare (8 personer) | 13,3 | 1,6 | 0,5 | 4,7 | 20,1 |
| Summa | 22,9 | 5,0 | 0,6 | 6,0 | 34,6 |
1) Avser fast ersättning.
2) Inkluderar kostnader för LTIP.
3) Victor Forsgren är även anställd i Rusta AB (publ) och har utöver styrelsearvode erhållit lön från Rusta. Upplysning om annan ersättning utöver styrelsearvode sker i not 37.
4) Invald 13 januari 2025 och erhåller proportionerligt arvode för perioden.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 118
Räkenskaper och noter
Not 12, fortsättning
Aktiesparprogram
Beslut om långsiktiga incitamentsprogram LTIP 2023
Årsstämman den 1 september 2023 beslutade att införa ett långsiktigt aktiesparprogram (””LTIP 2023””) för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner inom koncernen. Syftet var att skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera kompetent personal till koncernen, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt förena aktieägarnas, de ledande befattningshavarnas och nyckelpersonernas intressen. Programmet omfattar upp till 39 anställda fördelade på fyra kategorier: koncernledning exklusive VD (8 personer), nyckelpersoner i ledningsfunktion (5 personer), medarbetare med betydande ansvar (6 personer) och medarbetare med särskilt ansvar (20 personer). Investeringsnivåerna varierar mellan 30 000–90 000 kronor beroende på kategori. För deltagande krävs att deltagaren innehar egna aktier som allokeras som sparaktier till programmet. Förutsatt att sparaktierna behålls under intjänandeperioden om tre år och fortsatt anställning erhåller deltagaren 0,5 matchningsaktier per sparaktie samt vid uppfyllande av prestationskrav ytterligare högst 5 prestationsaktier per sparaktie. Prestationsmålen under perioden 1 maj 2023–30 april 2026 omfattar: tröskelnivå med EBITA-marginal om minst 6,7% för räkenskapsåret 2025/26, genomsnittlig årlig EBITA-tillväxt (22–32% för minimal-full tilldelning, 50% vikt) och genomsnittlig årlig LFL-tillväxt (3,5–5,5% för minimal-full tilldelning, 50% vikt). Det maximala antalet aktier som kan tilldelas uppgår till 204 794 aktier.
LTIP 2024
Årsstämman den 20 september 2024 beslutade att införa ett långsiktigt aktie- och prestationsbaserat incitamentsprogram (””LTIP 2024””) för bolagets VD, medlemmar i koncernledningen och vissa andra nyckelpersoner i Rusta-koncernen. Syftet är att sammanlänka koncernledningens och andra nyckelpersoners intressen med aktieägarnas intressen för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande samt att uppmuntra till eget aktieägande i bolaget. Programmet omfattar upp till 41 anställda fördelade på fem kategorier: VD (1 person), koncernledning exklusive VD samt verkställande direktörer och försäljningschefer (upp till 12 personer), nyckelpersoner i ledningsfunktion (upp till 2 personer), medarbetare med betydande ansvar (upp till 8 personer) och medarbetare med särskilt ansvar (upp till 18 personer). Investeringsnivåerna varierar mellan 30 000 kronor och 2 720 000 kronor för VD. Programstrukturen följer samma princip som LTIP 2023 med sparaktier, matchningsaktier (0,5 per sparaktie, gäller ej VD) och prestationsaktier (högst 5 per sparaktie, 7 för VD). Prestationsmålen under perioden 1 maj 2024–30 april 2027 omfattar: tröskelnivå med justerad EBITA-marginal om minst 5% för räkenskapsåret 2026/27, genomsnittlig årlig justerad EBITA-tillväxt (9-19% för 20-100% tilldelning, 50% vikt) och genomsnittlig årlig LFL-tillväxt (3-5% för 20-100% tilldelning, 50% vikt). Det maximala antalet aktier som kan tilldelas inom LTIP 2024 uppgår till 516 241 aktier, vilket motsvarar cirka 0,34 procent av samtliga aktier och röster i bolaget. Baserat på antaganden om 50% aktiekursökning beräknas kostnaden att uppgå till cirka 53,6 miljoner kronor, varav cirka 17,2 miljoner kronor utgör kostnader för sociala avgifter.
Säkringsåtgärder
För att säkerställa bolagets åtaganden enligt båda programmen bemyndigade årsstämmorna styrelsen att förvärva och överlåta egna aktier samt överlåta egna aktier till deltagarna i respektive program.
LTIP 2023
Antalet utestående matchnings- och prestationsbaserade aktierätter för LTIP 2023 uppgår till 163 396 stycken. Kostnaden för programmet redovisas baserat på det verkliga värdet per aktierätt vid tilldelningstidpunkten, uppgående till 41,06 SEK och beräknat antal aktier som kommer tjänas in. Verkligt värde är även justerat för deltagare som inte behåller sitt innehav av sparaktier under programmets löptid. För prestationsbaserade aktier värderar bolaget även sannolikheten för att resultatmålen ska uppnås när kompensationskostnaden beräknas. Den totala kostnaden 2024/25 för aktiesparprogram (LTIP 2023) exklusive sociala avgifter var 0,3 MSEK.
LTIP 2024
Antalet utestående matchnings- och prestationsbaserade aktierätter för LTIP 2024 uppgår till 414 376 stycken. Kostnaden för programmet redovisas baserat på det verkliga värdet per aktierätt vid tilldelningstidpunkten, uppgående till 69,20 SEK och beräknat antal aktier som kommer tjänas in. Verkligt värde är även justerat för deltagare som inte behåller sitt innehav av sparaktier under programmets löptid. För prestationsbaserade aktier värderar bolaget även sannolikheten för att resultatmålen ska uppnås när kompensationskostnaden beräknas. Den totala kostnaden 2024/25 för aktiesparprogram (LTIP 2024) exklusive sociala avgifter var 2,5 MSEK.
Aktierätter i LTIP
| LTIP 2023 | LTIP 2024 | Summa | |
|---|---|---|---|
| Ingående antal aktierätter i aktiesparprogram | 188 613 | - | 188 613 |
| Nya aktierätter | 457 836 | ||
| Övriga förändringar | –25 217 | –43 460 | –68 677 |
| Utgående antal aktierätter i aktiesparprogram | 163 396 | 414 376 | 577 772 |
Optionsprogram – VD
För information kring VD:s optionsprogram se not 38.
Avgångsvederlag
Företagsledningens anställningsavtal inkluderar uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om minst sex månader och på Bolagets begäran med en uppsägningstid om högst tolv månader. Styrelsen och/eller verkställande direktör ska äga rätt att frångå dessa riktlinjer om det bedöms att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 119
Räkenskaper och noter
Not 13 Finansiella intäkter
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Ränteintäkter | 16 | 13 | 23 | 22 |
| Summa finansiella intäkter | 16 | 13 | 23 | 22 |
I moderbolagets finansiella intäkter ingår koncerninterna ränteintäkter på 8 MSEK (10).
Not 14 Finansiella kostnader
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Räntekostnader bankmedel | –13 | –12 | –36 | –34 |
| Räntekostnad leasingskuld | –242 | –228 | - | - |
| Bankkostnader | 0 | –1 | –1 | –1 |
| Summa finansiella kostnader | –255 | –241 | –36 | –34 |
I moderbolagets finansiella kostnader ingår koncerninterna räntekostnader på –25 MSEK (–24).
Not 15 Bokslutsdispositioner
| Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Förändring av periodiseringsfond | –58 | –68 |
| Avskrivningar utöver plan | –29 | 17 |
| Lämnade koncernbidrag | –1 | 0 |
| Summa | –87 | –51 |
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 120
Räkenskaper och noter
Not 16 Skatt
Koncernen
| 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt på årets resultat | –125 | –116 |
| Summa aktuell skatt | –125 | –116 |
Moderbolaget
| 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Aktuell skatt på årets resultat | –96 | –69 |
| Summa aktuell skatt | –96 | –69 |
Koncernen
| 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt hänförlig till temporära skillnader | 13 | 23 |
| Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | –9 | –14 |
| Obeskattade reserver | –18 | –10 |
| Summa uppskjuten skatt | –14 | –1 |
| Inkomstskatt | –139 | –117 |
Moderbolaget
| 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt hänförlig till temporära skillnader | 1 | 0 |
| Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | - | - |
| Obeskattade reserver | - | - |
| Summa uppskjuten skatt | 1 | 0 |
| Inkomstskatt | –96 | –69 |
Avstämning av effektiv skattesats
| Koncernen 2024-05-01– 2025-04-30 | Koncernen 2023-05-01– 2024-04-30 | Moderbolaget 2024-05-01– 2025-04-30 | Moderbolaget 2023-05-01– 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 615 | 525 | 421 | 314 |
| Skatt beräknad enligt svensk skattesats 20,6 % (20,6) | 127 | 108 | 87 | 65 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | 3 | 1 | 3 | 1 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Skatteeffekt av intäkter/kostnader som ska tas upp men som inte ingår i det redovisade resultatet | 1 | 1 | 1 | 2 |
| Underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats | 0 | 0 | - | - |
| Skillnad i utländska skattesatser | 1 | 6 | - | - |
| Justering avseende tidigare år | 5 | –1 | 5 | 1 |
| Övrigt | 2 | 0 | - | - |
| Redovisad skatt | 139 | 117 | 96 | 69 |
| Effektiv skattesats | 22,6% | 22,3 % | 22,7% | 22,1 % |
Inkomstskatt i Sverige beräknas med 20,6% på årets skattemässiga resultat. Skatt i övriga jurisdiktioner beräknas med den skattesats som gäller för respektive jurisdiktion. Nedan presenteras en avstämning mellan redovisat resultat och årets skattekostnad.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Not 17 Resultat per aktie
Koncernen
| 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | ||
| Resultat per aktie före utspädning | 3,1 | 2,7 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | ||
| Resultat per aktie efter utspädning | 3,1 | 2,7 |
Beräkning av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan:
Resultat per aktie före och efter utspädning
| 2024-05-01–2025-04-30 | 2023-05-01–2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Resultat för perioden hänförligt till moderbolagets aktieägare | 476 | 408 |
| Totalt antal aktier, tusental | 153 529 | 151 793 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental | 151 998 | 151 764 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning, tusental | 1 153 167 | 151 177 |
1) Exklusive aktier ägda av Rusta.
Not 18 Aktiverade utgifter för utveckling av programvaror
| Koncernen | Moderbolaget | Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Ingående anskaffningsvärden | 162 | 124 | 146 | 109 |
| Justering | –5 | – | – | – |
| Årets anskaffningar | 80 | 37 | 80 | 37 |
| Utrangeringar | –7 | 0 | 0 | –1 |
| Valutakursdifferenser | –1 | 0 | – | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 229 | 162 | 226 | 146 |
| Ingående avskrivningar | –83 | –62 | –71 | –53 |
| Justering | 5 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –21 | –21 | –19 | –19 |
| Utrangeringar | 7 | 0 | 0 | 1 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 | – | – |
| Utgående ack. avskrivningar | –91 | –83 | –91 | –71 |
| Utgående redovisat värde | 137 | 79 | 135 | 74 |
Not 19 Goodwill och varumärken
Koncernen
Goodwill
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 118 | 113 |
| Valutakursdifferenser | –8 | 4 |
| Utgående redovisat värde | 110 | 118 |
Redovisad goodwill uppgår till 110 MSEK (118) och hänför sig till den finska verksamheten som förvärvades i maj 2018. Förändring i redovisat värde på Goodwill hänför sig i sin helhet till förändring i valutakurs mellan åren.
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
Det bokförda värdet på goodwill prövas årligen. Koncernen prövar varje år i det fjärde kvartalet om nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill. Redovisad goodwill om 110 MSEK (118) är i sin helhet hänförlig till Rusta Finland OY, vilken bedömts vara den kassa- genererande enheten i den finska koncernen. Återvinningsvärdet för den kassa- genererande enheten har fastställts baserat på beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen utgår ifrån uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplanen för Rusta Finland OY samt prognoser för perioden 2025–2029 upprättade av koncernledning- en och godkända av styrelsen.
Väsentliga antaganden som an- vänts för beräkning av nyttjandevärden:
- Prognosticerad EBITDA-marginal
- Tillväxttakt för att extrapolera kassaflöden bortom prognos- perioden
- Diskonteringsränta (WACC) tillämpad för uppskattade framtida kassaflöden
Ledningens prognoser baseras dels på historiska erfarenheter men även extern information om marknadstillväxt mm. Prognoser utar- betas baserade på ett antal huvudantaganden avseende framtida tillväxt och rörelsemarginal. Det beräknade återvinningsbara be- loppet ställs mot det bokförda värdet. Kassaflöden bortom fem- årsperioden, det vill säga efter 2029, extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 2 procent som motsvarar en vägd ge- nomsnittlig tillväxttakt enligt Riksbankens inflationsmål och är i linje med branschens uthålliga tillväxt. Vid diskontering av förväntade framtida kassaflöden har en genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) före skatt använts, för närvarande 11,6 (12,8) procent. Den genomsnittliga kostnaden för kapital har baserats på följande antaganden:
- Riskfri ränta: Tioårig statlig obligationsränta
- Marknadens bedömda riskpremie för den kassagenererande enheten
- Betavärde: Fastställt betavärde för Rusta
Prövningen visar att återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet. Känslighetsanalyser visar att en förändring av diskonte- ringsräntan med +1 procentenheter eller en minskning av EBITDA marginalen med 1 procentenheter inte förändrar resultatet av prövningen för koncernen.
Varumärken
| Koncernen | Koncernen | |
|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Ingående anskaffningsvärden | 55 | 51 |
| Valutakursdifferenser | 4 | 4 |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 59 | 55 |
| Ingående avskrivningar | –55 | –43 |
| Årets avskrivningar | – | –8 |
| Valutakursdifferenser | –4 | –4 |
| Utgående ack. avskrivningar | –59 | –55 |
| Utgående redovisat värde | 0 | 0 |
Varumärke relaterad till förvärvet av den finska verksamheten i maj 2018 är fullt avskrivet per 2024-04-30.
Not 20 Pågående arbeten
Rusta AB (publ), moderbolaget, har under räkenskapsåret har investeringar om 130 MSEK genomförts i ett pågående automationsprojekt i centrallagret i Norrköping. Den totala investeringen beräknas uppgå till cirka 300 MSEK och förväntas tas i drift under räkenskapsåret 2025/26.
Not 21 Inventarier, verktyg och installationer
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Ingående anskaffningsvärden | 1 430 | 1 302 | 891 | 834 |
| Anskaffningar | 184 | 127 | 122 | 69 |
| Utrangeringar | –52 | –16 | –24 | –12 |
| Valutakursdifferenser | –39 | 17 | 1 | 0 |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | 1 523 | 1 430 | 990 | 891 |
| Ingående avskrivningar | –972 | –829 | –643 | –576 |
| Utrangeringar | 52 | 15 | 23 | 11 |
| Årets avskrivningar | –160 | –150 | –84 | –79 |
| Valutakursdifferenser | 26 | –9 | 1 | – |
| Utgående ack. anskaffningsvärden | –1 054 | –972 | –703 | –643 |
| Utgående redovisat värde | 469 | 458 | 287 | 247 |
Not 22 Andelar i koncernföretag
Koncernen
| Org nr | Säte | 2025-04-30 Kapitalandel % | 2024-04-30 Kapitalandel % |
|---|---|---|---|
| 912597636 | Norge | 100 % | 100 % |
| HRB 140437 | Tyskland | 100 % | 100 % |
| 556477-1011 | Uppsala | 100 % | 100 % |
| 1 916672-6597 | Uppsala | 100 % | 100 % |
| 2906403-2 | Finland | 100 % | 100 % |
| HRB 22638 | Tyskland | 100 % | 100 % |
| 1710083-3 | Finland | 100 % | 100 % |
| 0750466-6 | Finland | 100 % | 100 % |
Moderbolaget
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 77 | 77 |
| Resultatandel i kommanditbolag | – | – |
| Lämnade aktieägartillskott | 0 | 0 |
| Utgående redovisat värde | 77 | 77 |
| Moderbolaget | Kapitalandel % | Rösträttsandel % | Antal andelar/ aktier | Bokfört värde 2025-04-30 | Bokfört värde 2024-04-30 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rusta Retail AS | 100 % | 100 % | 30 000 | 0 | 0 |
| Rusta Retail GmbH | 100 % | 100 % | 1 | 16 | 16 |
| Baforber AB | 100 % | 100 % | 1 000 | 11 | 11 |
| Bruksbo i Uppsala KB 1 | 100 % | 0 | 0 | 0 | |
| Rusta Retail Finland OY | 100 % | 100 % | 2 500 | 50 | 50 |
| Rusta Transportation GmbH | 100 % | 100 % | 1 | 0 | 0 |
| Summa | 77 | 77 |
1) Rusta äger 100 % genom Baforber AB.
Moderbolagets andelar i koncernföretag har förändrats till följd av de förändringar som beskrivs ovan.
Not 23 Varulager
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Varor på väg | 300 | 241 | 300 | 241 |
| Varulager | 2 700 | 2 381 | 2 103 | 1 778 |
| Summa varulager | 3 000 | 2 622 | 2 404 | 2 019 |
I moderbolagets och koncernens redovisade värde för varulager ingår en avsättning för lagerinkurans på 56 MSEK (60).
Not 24 Kundfordringar
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Kundfordringar, brutto | 17 | 16 | 13 | 13 |
| Reserv för osäkra fordringar | –2 | 0 | –2 | – |
| Summa kundfordringar, netto | 15 | 16 | 11 | 13 |
Ledningen bedömer att redovisat värde för kundfordringar, netto efter reserv för osäkra fordringar, överensstämmer med verkligt värde.## Not 25 Övriga kortfristiga fordringar
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Hyresdeponering | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Skattekonto hos SKV | 20 | 47 | 11 | 39 |
| Övriga poster | 0 | 1 | 1 | 1 |
| Summa | 21 | 49 | 12 | 40 |
Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Förutbetald hyra | - | - | 93 | 88 |
| Förutbetalda övriga kostnader för fastigheter | 9 | 13 | 6 | 11 |
| Förutbetald IT-kostnad | 39 | 23 | 39 | 23 |
| Förutbetalda personalkostnader | 17 | 17 | 12 | 12 |
| Förutbetald försäkring | 13 | 10 | 11 | 7 |
| Derivatinstrument för säkringsändamål | - | 19 | - | 19 |
| Övriga poster | 39 | 58 | 27 | 16 |
| Summa | 117 | 140 | 187 | 175 |
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 126
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 27 Aktiekapital, antal aktier och utdelning per aktie
Aktiekapitalet samt antalet aktier och röster har ändrats under året efter teckning av 1 736 169 aktier genom utnyttjande av teckningsoptioner av serie 2020:1. Aktiekapitalet har ökat med 57 872,3 SEK och uppgår per 30 april 2025 till 5 117 632 SEK (5 059 760). Antalet aktier ökade med 1 736 169 aktier och per den 30 april 2025 var antalet utfärdade aktier 153 528 969 (151 792 800), med ett kvotvärde om ca 0,03 SEK (0,03). Det finns endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rättigheter.
Aktier i eget förvar
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|
| Ingående antal aktier i eget förvar | 267 333 | - |
| Årets förvärv | 1 310 000 | 267 333 |
| Utgående antal aktier i eget förvar | 577 333 | 267 333 |
1) Under perioden 17 januari 2025 till 24 januari 2025 har Rusta AB (publ) (”Rusta”) återköpt 310 000 egna aktier till ett totalt belopp av 24 MSEK. Återköpen ingår i det återköpsprogram om maximalt 310 000 aktier som Rusta offentliggjorde den 16 januari 2025 och är avslutat i och med de sista köpen den 24 januari 2025. Samtliga förvärv har genomförts på Nasdaq Stockholm av Carnegie Investment Bank AB (publ) för Rustas räkning. Efter ovanstående förvärv uppgår Rustas innehav av egna aktier per den 30 april 2025 till 577 333 aktier. Det totala antalet aktier i Rusta uppgår till 153 528 969. Syftet med återköpsprogrammet var att uppfylla de skyldigheter som uppstår med anledning av Rustas aktiesparprogram (”LTIP 2024”), dvs. säkring av leverans av prestations- och matchningsaktier till deltagarna samt säkring av kostnader för sociala avgifter som kan uppkomma inom ramen för LTIP 2024.
Utdelning per aktie
Under räkenskapsåret uppgick utbetald utdelning totalt till 174 MSEK (105), vilket motsvarar 1,15 SEK (0,69) per aktie. På årsstämman den 19 september 2025 kommer en utdelning avseende räkenskapsåret 2024/25 om 1,45 SEK per aktie, totalt 222 MSEK, att föreslås.
Not 28 Övrigt tillskjutet kapital – Koncernen
Övrigt tillskjutet kapital består av reservfond.
Not 29 Reserver – Koncernen
Posten består av omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterbolag. Posten består även posten av kassaflödessäkringar då bolaget tillämpar säkringsredovisning. Omräkningsreserven avser valutaomräkningsdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter till SEK, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
| Koncernen | Koncernen | Koncernen | |
|---|---|---|---|
| Säkringsredovisning | Valutaomräkning | Summa reserver | |
| Per 1 maj 2023 | –12 | –42 | –54 |
| Säkringskostnad omklassificerad till varulager | 15 | - | 15 |
| Uppskjuten skatt | –3 | - | –3 |
| Netto överfört, redovisad mot resultaträkningen | 12 | - | 12 |
| Omvärdering – brutto, redovisad mot övrigt totalresultat | 34 | - | 34 |
| Uppskjuten skatt, redovisad mot övrigt totalresultat | –7 | - | –7 |
| Övriga valutakursdifferenser, redovisad mot övrigt totalresultat | - | 9 | 9 |
| Netto redovisat mot övrigt totalresultat | 27 | 9 | 36 |
| Per 30 april 2024 | 15 | –32 | –17 |
| Per 30 april 2024 | 15 | –32 | –17 |
| Säkringskostnad omklassificerad till varulager | –18 | - | –18 |
| Uppskjuten skatt | 4 | - | 4 |
| Netto överfört, redovisad mot resultaträkningen | –15 | - | –15 |
| Omvärdering – brutto, redovisad mot övrigt totalresultat | –113 | - | –113 |
| Uppskjuten skatt, redovisad mot övrigt totalresultat | 23 | - | 23 |
| Övriga valutakursdifferenser, redovisad mot övrigt totalresultat | –41 | –41 | –41 |
| Netto redovisat mot övrigt totalresultat | –90 | –41 | –131 |
| Per 30 april 2025 | –75 | –73 | –148 |
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 127
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 30 Uppskjuten skatt
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Koncernens och Moderbolagets temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar avseende följande poster.
Koncernen och Moderbolaget - Uppskjutna skattefordringar
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Redovisade belopp avser temporära skillnader hänförliga till: | ||||
| Leasingskulder | 1 136 | 1 168 | - | - |
| Skattemässiga underskott | 66 | 79 | - | - |
| Kassaflödessäkringar, temporära skillnader varulager | 19 | 0 | 19 | 0 |
| Internvinster | 19 | 18 | – | – |
| Övriga temporära skillnader | 6 | 6 | 0 | 0 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 1 247 | 1 272 | 20 | 1 |
| Belopp som kvittats mot uppskjutna skatteskulder enligt kvittningsreglerna | –1 021 | –1 063 | - | - |
| Netto uppskjutna skattefordringar | 226 | 209 | 20 | 1 |
Bruttoförändringar
| Leasingskulder | Skattemässiga underskott | Kassaflödessäkringar, temporära skillnader varulager | Internvinst | Temporära skillnader | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Per 1 maj 2023 | 1 149 | 90 | 3 | 8 | - | 1 250 |
| Redovisat i resultaträkningen | 19 | –11 | - | 10 | 6 | 24 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | - | - | –3 | 0 | - | –3 |
| Per 30 april 2024 | 1 168 | 79 | 0 | 18 | 6 | 1 271 |
| Redovisat i resultaträkningen | –32 | –13 | - | 1 | 0 | –44 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | - | - | 19 | - | - | 19 |
| Per 30 april 2025 | 1 136 | 66 | 19 | 19 | 6 | 1 246 |
I uppskjutna skattefordringar ingår 66 MSEK (79) som avser underskottsavdrag för verksamheten i Finland, dessa underskott hänförs till underskott som fanns vid förvärvstillfället av Hong Kong OY i maj 2018. Koncernen bedömer att de redovisade underskotts avdragen per balansdagen kommer att kunna nyttjas mot framtida skattemässiga överskott. Underskottsavdragen i Finland kan rullas vidare i 10 år från det att underskott uppstått.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 128
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 30, fortsättning - Koncernen och Moderbolaget - Uppskjutna skatteskulder
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Redovisade belopp avser temporära skillnader hänförliga till: | ||||
| Nyttjanderättstillgångar | –1 021 | –1 063 | - | - |
| Kassaflödessäkringar, temporär skillnad varulager | - | –4 | - | –4 |
| Varumärke | - | - | - | - |
| Obeskattade reserver | –144 | –127 | - | - |
| Summa uppskjutna skatteskulder | –1 165 | –1 194 | - | –4 |
| Belopp som kvittats mot uppskjutna skatteskulder enligt kvittningsreglerna | 1 021 | 1 063 | - | - |
| Netto uppskjutna skatteskulder | –144 | –131 | - | –4 |
Bruttoförändringar
| Nyttjanderätts tillgångar | Varumärke | Kassaflödessäkringar, temporära skillnader varulager | Obeskattade reserver | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Per 1 maj 2023 | –1 051 | 1 | 0 | –116 | –1 167 |
| Redovisat i resultaträkningen | –12 | –1 | 0 | –10 | –23 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | - | - | –4 | - | –4 |
| Per 30 april 2024 | –1 063 | 0 | –4 | –126 | –1 194 |
| Redovisat i resultaträkningen | 42 | - | 0 | –18 | 25 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | - | - | 4 | - | 4 |
| Per 30 april 2025 | –1 021 | - | 0 | –144 | –1 165 |
Not 31 Obeskattade reserver
| Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Avskrivning utöver plan | 180 | 151 |
| Avsättning till periodiseringsfond | 516 | 458 |
| Summa | 696 | 609 |
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 129
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
Not 32 Skulder till kreditinstitut
Långfristigt
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Långfristig del rekonstruktionslån Finland | - | 21 | - | - |
| Summa skulder till kreditinstitut | - | 21 | - | - |
I Finland finns ett rekonstruktionslån till Danske Bank och Vurma som löper med en ränta på 3,5–4,0%. Rusta förvärvade Hong Kong Oy i maj 2018 vilket var ett bolag i rekonstruktion, med i förvärvet övertogs tidigare rekonstruktionsskulder som avbetalas enligt plan och sträcker sig fram till utgången av räkenskapsåret 2025/26 och redovisas i sin helhet som kortfristig skuld per 30 april 2025.
Kortfristigt
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
|---|---|---|---|---|
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
| Kortfristig del rekonstruktionslån Finland | 19 | 20 | - | - |
| Utnyttjad checkräkningskredit | 154 | - | 237 | - |
| Summa kortfristiga skulder kreditinstitut | 173 | 20 | 237 | - |
På checkräkningskrediten löper marknadsmässig ränta och vid bokslutet uppgick räntan till mellan 3,3%–5,7% (4,9%–6,5%). Koncernens upplåning hos bank omfattas av villkor, s.k. kovenanter, vilka Rusta uppfyller till sin helhet.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Not 33 Avsättningar
Koncernen
| Per 1 maj 2023 | Tillkommande avsättningar | Återförda outnyttjade belopp | Utnyttjat under året | Per 30 april 2024 | Tillkommande avsättningar | Återförda outnyttjade belopp | Utnyttjat under året | Per 30 april 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Garantiavsättning | 14 | 15 | –2 | –11 | 16 | 15 | –2 | –12 | 17 |
| Reserv öppet köp | 8 | 8 | –3 | –5 | 8 | 8 | –3 | –5 | 8 |
| Summa | 22 | 23 | –5 | –16 | 24 | 23 | –5 | –17 | 25 |
Moderbolaget
| Per 1 maj 2023 | Tillkommande avsättningar | Återförda outnyttjade belopp | Utnyttjat under året | Per 30 april 2024 | Tillkommande avsättningar | Återförda outnyttjade belopp | Utnyttjat under året | Per 30 april 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Garantiavsättning | 14 | 15 | –2 | –11 | 16 | 15 | –7 | –8 | 16 |
| Reserv öppet köp | 8 | 8 | –3 | –4 | 8 | 8 | –3 | –5 | 8 |
| Summa | 22 | 23 | –5 | –16 | 24 | 23 | –10 | –13 | 25 |
Not 34 Övriga kortfristiga skulder
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Redovisad moms | 181 | 157 | 72 | 60 |
| Kortfristig del rekonstruktionsskuld Finland | 34 | 36 | - | - |
| Presentkort | 8 | 8 | 5 | 5 |
| Övriga poster | 1 | 3 | 1 | 2 |
| Summa | 225 | 204 | 78 | 67 |
Not 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Upplupna löner | 151 | 182 | 125 | 146 |
| Upplupna semesterlöner | 189 | 166 | 130 | 124 |
| Upplupna sociala avgifter | 125 | 160 | 97 | 87 |
| Upplupna fraktkostnader | 44 | 20 | 44 | 20 |
| Upplupna elkostnader | 7 | 5 | 5 | 3 |
| Erhållna hyresrabatter | - | - | 51 | 54 |
| Derivat värderade till verkligt värde | 100 | - | 100 | - |
| Övriga poster | 85 | 145 | 12 | 74 |
| Summa | 701 | 678 | 563 | 508 |
Not 36 Förändring av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten
Kassaflöden Icke likvidpåverkande poster
| Ingående balans 1 maj 2023 | Upptagna lån/amortering/ förändring checkräkningskredit | Amortering leasing | Nya och avslutade leasingavtal ¹ | Valutakurs- differenser | Övriga förändringar ² | Utgående balans 30 april 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut –Upplåning | 57 | 18 | - | - | 2 | - | 41 |
| –Checkräkningskredit | 381 | –377 | - | - | –4 | - | - |
| Leasingskuld | 5 465 | - | –712 | 240 | 67 | 585 | 5 645 |
| Summa skulder hänförliga till finansieringsverksamheten | 5 902 | –394 | –712 | 240 | 65 | 585 | 5 686 |
Kassaflöden Icke likvidpåverkande poster
| Ingående balans 1 maj 2024 | Upptagna lån/amortering/ förändring checkräkningskredit | Amortering leasing | Nya och avslutade leasingavtal ¹ | Valutakurs- differenser | Övriga förändringar ² | Utgående balans 30 april 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut –Upplåning | 41 | –20 | - | - | –2 | - | 19 |
| –Checkräkningskredit | - | 136 | - | - | 18 | - | 154 |
| Leasingskuld | 5 645 | - | –723 | 428 | –116 | 247 | 5 482 |
| Summa skulder hänförliga till finansieringsverksamheten | 5 686 | 148 | –723 | 428 | –132 | 247 | 5 654 |
1) Löpande amorteringar på leasingskulden (del av hyresbetalningar) klassificeras som kassaflöde inom finansieringsverksamheten. Innevarande års ökning av leasingskulder till följd av nya leasingkontrakt mm klassificeras dock ej som kassaflöde.
2) Övriga förändringar innefattar icke-kassaflödespåverkande förändringar, inklusive upplupna räntekostnader som presenteras i löpande verksamheten i kassaflödesanalysen när de betalas.
Not 37 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Ställda säkerheter
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Företagsinteckningar | 615 | 615 | 615 | 615 |
| Summa | 615 | 615 | 615 | 615 |
Eventualförpliktelser
| 2025-04-30 | 2024-04-30 | 2025-04-30 | 2024-04-30 | |
|---|---|---|---|---|
| Tullgaranti | 44 | 39 | 25 | 19 |
| Hyresgaranti | 64 | 55 | - | - |
| Leverantörsgarantier Rusta Finland OY | 5 | 5 | - | - |
| Moderbolagsgaranti till dotterbolag för lokalhyror | 59 | 52 | 59 | 52 |
| Summa | 172 | 151 | 84 | 71 |
Not 38 Transaktioner med närstående
Transaktioner mellan företaget och dess dotterföretag, vilka är närstående till företaget, har eliminerats vid konsolideringen och upplysningar om dessa transaktioner lämnas därför inte i denna not. De övriga närstående som identifierats är ledande befattningshavare och styrelse och dess familjemedlemmar. Upplysningar om transaktioner mellan koncernen och övriga närstående presenteras nedan.
| Inköp av tjänster | 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 | 2024-05-01– 2025-04-30 | 2023-05-01– 2024-04-30 |
|---|---|---|---|---|
| Konsultarvode utöver styrelseuppdrag | 0 | - | 0 | - |
| Lönerelaterade ersättningar till styrelse | 1 | 2 | 1 | 2 |
| Familjemedlemmar till ledande befattningshavare | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Summa | 1 | 2 | 1 | 2 |
Transaktioner avser lönerelaterade ersättningar till styrelseledamot som även är anställd i Rusta AB (publ), fakturerade konsultarvoden till styrelseledamot utöver fastställt styrelsearvode och lönerelaterade ersättningar till familjemedlemmar till ledande befattningshavare. Transaktioner med närstående har skett på marknadsmässiga villkor.
Lån respektive skulder till närstående
Inga lån till närstående finns för räkenskapsåret 2024/25.
Teckningsoptionsprogram 2020:1
Styrelsen beslutade under 2021, med stöd av bemyndigande från extra bolagsstämma den 7 januari 2021, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett teckningsoptionsprogram riktat till verkställande direktören. Programmet omfattade totalt 11 382 teckningsoptioner av serie 2020:1. Teckningsoptionerna emitterades till marknadsvärde, 713 kronor per option, i enlighet med extern värdering. Teckningsperioden löpte från 1 december till 31 december 2024. Vid teckningsperiodens utgång hade samtliga optioner utnyttjats. Med beaktande av omräkning enligt villkoren för programmet – till följd av bland annat aktiesplit och extraordinär utdelning – resulterade utnyttjandet i teckning av totalt 1 736 169 nya aktier till ett kvotvärde om cirka 0,03 SEK per aktie. Bolaget tillfördes därmed ett kapitaltillskott och aktiekapitalet ökade med 57 872,30 kronor. Efter genomförandet uppgår det totala antalet utestående aktier i Bolaget till 153 528 969.
Ersättningar till ledande befattningshavare
Övriga upplysningar om ersättningar till ledande befattningshavare presenteras i not 12.
Not 39 Vinstdisposition
Moderbolaget
Till stämmans förfogande står följande vinstmedel (kr)
| Balanserade vinstmedel | 783 144 538 |
| Årets resultat | 325 395 988 |
| Summa | 1 108 540 526 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att aktieägarna utdelas 1,45 kr per aktie;
Totalt 221 779 872
I ny räkning överförs 886 760 654
Under räkenskapsåret 2024-05-01–2025-04-30 genomfördes utdelningar på totalt 174 MSEK.
Not 40 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut
Den 10 juni 2025 offentliggjorde Rusta att verkställande direktören Göran Westerberg har meddelat sin avsikt att lämna sin tjänst senast den 30 juni 2026. Styrelsen har inlett en rekryteringsprocess för att utse hans efterträdare. I juni 2025, efter räkenskapsårets slut, beviljades Rusta tillstånd av Tullverket att etablera tullager på centrallagret i Norrköping (mer information på sid 75).
Godkännande av finansiella rapporter
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen samt RFR 2 och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför.# Styrelsen och verkställande direktören intygar
Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att kon- cernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att för- valtningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.
Upplands Väsby den 21 augusti 2025
Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 augusti 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Cesar Moré
Auktoriserad revisor
Erik Haegerstrand
Styrelseordförande
Anders Forsgren
Styrelseledamot
Björn Forssell
Styrelseledamot
Claes Eriksson
Styrelseledamot
Maria Edsman
Styrelseledamot
Victor Forsgren
Styrelseledamot
Ann-Sofi Danielsson
Styrelseledamot
Claus Juel-Jensen
Styrelseledamot
Göran Westerberg
Verkställande direktör
Detta är Rusta
- Affärsmodell och mål
- Verksamhet och marknad
- Hållbarhetsrapport
- Förvaltningsberättelse
- Räkenskaper och noter
- Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 136
- Detta är Rusta
- Affärsmodell och mål
- Verksamhet och marknad
- Hållbarhetsrapport
- Förvaltningsberättelse
- Räkenskaper och noter
- Koncernens räkningar
- Moderbolagets räkningar
- Noter
- Godkännande av finansiella rapporter
- Revisionsberättelse
- Övrig information
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Rusta AB (publ), org.nr 556280-2115
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen för Rusta AB (publ) för räkenskapsåret 1 maj 2024 till 30 april 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 84- 93. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidor- na 73-136 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 30 april 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 30 april 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Våra uttalanden omfattar inte bolags- styrningsrapporten på sidorna 84-93.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk- ningen och balansräkningen för moderbolaget och resultaträkning samt rapport över finansiell ställning för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon- cernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi- ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bäs- ta kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i re- visorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vår revisionsansats
Revisionens inriktning och omfattning
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsni- vå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida hän- delser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporter- na som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovis- ningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedöm- ning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåll- er några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de eko- nomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantita- tiva väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fast- ställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt bedömde effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finan- siella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 137
- Detta är Rusta
- Affärsmodell och mål
- Verksamhet och marknad
- Hållbarhetsrapport
- Förvaltningsberättelse
- Räkenskaper och noter
- Koncernens räkningar
- Moderbolagets räkningar
- Noter
- Godkännande av finansiella rapporter
- Revisionsberättelse
- Övrig information
Särskilt betydelsefullt område
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Fullständighet i intäktsredovisning
Koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret uppgår till 11 828 Mkr. Bolaget redovisar intäkter då samtliga väsentliga prestationsåtaganden bedöms uppfyllda. Intäkterna utgörs av ett stort antal transaktioner i ett flera integrerade system för den finansiella rapporteringen. Det finns risk för att det kan uppstå fel i enskilda försäljningstransaktioner eller i felaktiga konfigurationer mellan systemintegrationerna. Försäljningen sker i Sverige, Finland, Norge och Tyskland främst genom försäljning direkt i butik och till en mindre del genom e-handel. Bolaget redogör för intäktsredovisningen och därmed förknippa- de risker i avsnittet Riskbedömning och kontrollaktiviteter på sidan 77 och not 5 om redovisning i segment. Försäljningen i varuhus sker främst via kortbetalningar men även till en viss del med kontantbetalning. Detta medför en inneboen- de risk avseende bolagets manuella hantering av dagsavslut och kontanthantering. Koncernens intäkter utgör en väsentlig post i den finansiella rap- porteringen och de därmed sammanhängande identifierade risker utgör därför ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Våra granskningsåtgärder inkluderade men var inte begränsade till:
- Granskning av koncernens process och utformning av kontroll- miljön för intäktsredovisning och kassahantering.
- Analytisk granskning av redovisad försäljning och avstämning av total försäljning på kvittonivå med matchning mot transaktioner i varulager med hjälp av dataanalysverktyg.
- Granskning av koncernens analys och kontroll av förändringar i bruttomarginal.
- Granskning av kassarutiner i ett urval av koncernens varuhus.
- Granskning av om ändamålsenliga redovisningsprinciper tilläm- pats och erforderliga upplysningar lämnats i årsredovisningen.
Värdering av varulager
Koncernen redovisar per den 30 april 2025 ett varulager om 3 000 Mkr. Det utgör en väsentlig andel av koncernens tillgångar och är fördelat på ett stort antal artiklar spridda över koncernens butiker i Sverige, Norge, Finland och Tyskland samt på koncernens central- lager i Sverige. Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, vilket innebär det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj- ningsvärdet. Redovisning av varulager är förknippat med en hög grad av uppskattningar och bedömningar främst relaterat till inkurans, beräkning av omkostnadspålägg
Koncernens varulager innebär en omfattande transaktionsvolym och en komplexitet till följd av en spridning av artiklar över ett stort antal lagerplatser. Därför har vi bedömt att varulager utgör ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. Bolaget redogör för hantering av varulager i avsnitten Riskbe- dömning och kontrollaktiviteter på sidan 77, uppskattningar och antaganden i not 3, samt koncernens redovisningsprinciper för varulager i not 2.
Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa:
- Granskning av utformningen av kontrollmiljön i koncernens pro- cesser för varulagerhantering och inköp.
- Granskning av koncernens bedömningar och beräkningar av omkostnadspålägg.# Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rusta AB (publ) för räkenskapsåret 1 maj 2024 till 30 april 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamot och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Revisorns granskning av Esef-rapporten
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Rusta AB (publ) för räkenskapsåret 1 maj 2024 till 30 april 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalanden
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Rusta AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen som återfinns på sidorna 1–71 och 141–146. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi tagit del av före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 138
Detta är Rusta
Affärsmodell och mål
Verksamhet och marknad
Hållbarhetsrapport
Förvaltningsberättelse
Räkenskaper och noter
Koncernens räkningar
Moderbolagets räkningar
Noter
Godkännande av finansiella rapporter
Revisionsberättelse
Övrig information
- Granskning av metod för värdering av varulagret enligt lägsta värdets princip och tillämpad modell för inkurans.
- Dataanalys över transaktionerna i koncernens varulager för att säkerställa fullständighet.
- Deltagit på ett urval av inventeringar i butiker samt kontrollinventering av koncernens centrallager i Sverige.
- Granskning huruvida ändamålsenliga redovisningsprinciper tillämpats och att erforderliga upplysningar lämnas i årsredovisningen.# Revisionsberättelse
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 84-93 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Rusta ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 20 September 2024 och har varit bolagets revisor sedan före 1994. Enligt revisorsförordningens (537/2014) övergångsregler kan Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB därmed inte omväljas efter räkenskapsåret som slutar 30 april 2043.
Stockholm den 21 augusti 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Cesar Moré
Auktoriserad revisor
Övrig information
Flerårsjämförelse ................................................. 142
Aktien ............................................................................ 143
Definitioner och ordlista .............................. 145
Årsstämma 2025 ................................................. 146
Finansiell kalender ............................................. 146
Kontaktuppgifter ................................................. 146
Flerårsjämförelse
| MSEK | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 828 | 11 116 | 10 202 | 9 490 | 8 633 |
| Bruttovinst | 5 095 | 4 833 | 4 187 | 4 012 | 3 638 |
| EBITA | 853 | 761 | 529 | 821 | 636 |
| Rörelseresultat, EBIT | 853 | 753 | 518 | 814 | 628 |
| Resultat före skatt | 615 | 525 | 341 | 671 | 504 |
| Inkomstskatt | –139 | –117 | –79 | –56 | –103 |
| Årets resultat | 476 | 408 | 261 | 615 | 401 |
| Nettoomsättningstillväxt, % | 6,4 | 9,0 | 7,5 | 9,9 | 17,0 |
| Jämförbar tillväxt, % | 2,6 | 4,6 | 2,5 | 5,1 | 7,0 |
| Bruttomarginal, % | 43,1 | 43,5 | 41,0 | 42,3 | 42,1 |
| EBITA-marginal, % | 7,2 | 6,8 | 5,2 | 8,7 | 7,4 |
| EBIT-marginal, % | 7,2 | 6,8 | 5,1 | 8,6 | 7,3 |
Balansräkning
| Tillgångar | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 |
|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 6 101 | 6 100 | 5 970 | 5 018 | 4 988 |
| Varulager | 3 000 | 2 622 | 2 593 | 2 815 | 1 802 |
| Övriga omsättningstillgångar | 153 | 204 | 109 | 184 | 102 |
| Likvida medel | 99 | 171 | 182 | 170 | 66 |
| Summa tillgångar | 9 353 | 9 097 | 8 855 | 8 187 | 6 958 |
| Eget kapital och skulder | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | 1 743 | 1 593 | 1 275 | 1 262 | 989 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 4 546 | 4 760 | 4 668 | 3 779 | 3 548 |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | 144 | 167 | 186 | 220 | 200 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 109 | 925 | 1 234 | 1 139 | 916 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 811 | 1 652 | 1 492 | 1 786 | 1 306 |
| Summa eget kapital och skulder | 9 353 | 9 097 | 8 855 | 8 187 | 6 958 |
| MSEK | 2024/25 | 2023/24 | 2022/23 | 2021/22 | 2020/21 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoskuld | 5 555 | 5 515 | 5 720 | 4 749 | 4 398 |
| Nettoskuld exkl. IFRS16 | 74 | –130 | 255 | 223 | 504 |
| Avkastning på eget kapital, % | 27,3 | 25,6 | 20,5 | 48,8 | 40,6 |
| Soliditet, % | 18,6 | 17,5 | 14,4 | 15,4 | 14,2 |
| Soliditet exkl. IFRS 16, % | 45,0 | 46,2 | 37,6 | 34,5 | 32,3 |
Data per aktie
| Eget kapital per aktie, SEK | 11,5 | 10,5 | 8,4 | 8,3 | 6,5 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 3,1 | 2,7 | 1,7 | 4,1 | 2,7 |
| Utdelning per aktie, SEK | 1,45 | 1 | 1,15 | 0,69 | 1,00 |
| Antal aktier | 151 998 | 151 793 | 151 793 | 151 793 | 151 793 |
1) Styrelsen föreslår en utdelning om 1,45 kronor per aktie till årsstämman 19 september 2025.
Aktien
Den 19 oktober 2023 upptogs aktierna i Rusta till handel på Nasdaq Stockholm.
Utveckling Rusta-aktien sedan börsnoteringen den 19 oktober 2023
Aktien och aktiens utveckling för räkenskapsåret 2024/25
Aktiekursen för Rusta ökade med 5,5 % till 79,86 (75,7) SEK per 30 april 2025. Högsta aktiekursen för räkenskapsåret 2024/25 var 93,00 SEK och lägsta aktiekursen var 62,00 SEK. Rustas totala börsvärde uppgick den 30 april 2025 till 12 261 MSEK.
Aktiekapital
Aktiekapitalet samt antalet aktier och röster har ändrats under året efter teckning av 1 736 169 aktier genom utnyttjande av teckningsoptioner av serie 2020:1. Aktiekapitalet har ökat med 57 872,3 SEK och uppgår per 30 april 2025 till 5 117 632 SEK. Antalet aktier ökade med 1 736 169 aktier och per den 30 april 2025 var antalet utfärdade aktier 153 528 969, med ett kvotvärde om ca 0,03 SEK. Det finns endast ett aktieslag och samtliga aktier har lika rättigheter.
Aktieägare
Antalet aktieägare i Rusta uppgick per den 30 april 2025 till 14 569. De tio största ägarnas andelar motsvarade mot svarande 84,94 procent av rösterna och kapitalet. Andelen utländska ägare uppgick till 17,1 procent.
Återköp av aktier
Bolagets innehav av egna aktier uppgick till 577 333 per den 30 april 2025, motsvarande cirka 0,4 procent av det totala antalet aktier. Aktier i eget förvar berättigar ej till utdelning och är ej rösträttsberättigade.
Utdelningspolicy
Rustas målsättning är att dela ut 30–50 procent av netto-resultatet för varje räkenskapsår som utdelning, med beaktande av Rustas finansiella ställning.
Utdelningsförslag
Styrelsen föreslår utdelning om 1,45 (1,15) SEK per aktie. Föreslagen utdelning uppgår till ca 222 MSEK vilket motsvarar ca 47% av årets resultat.
Information
Vi strävar efter att ge aktiemarknaden tydlig och aktuell infor-mation. Finansiell information lämnas främst i årsredovisning, bokslutskommuniké samt i tre delårsrapporter. Inför publice-ring av rapporterna håller bolaget en tyst period under cirka 30 dagar. Rustas årsredovisning distribueras via koncernens webbplats. På webben finns möjlighet att prenumerera på finansiella rapporter. Mer information om Rustas aktie, ägare och analytiker med mera finns på investors.rusta.com.# Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 143
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Aktien
Flerårsjämförelse
| Ägare | Antal aktier | Kapital och röster, % |
|---|---|---|
| Öngal i Uppsala invest AB | 45 356 981 | 29,54 |
| Aforber Invest AB | 41 064 04 | 26,75 |
| Sven-Olof Kulldorf | 9 734 338 | 6,41 |
| Fidelity Investments (FMR) | 7 872 046 | 5,13 |
| Capital Group | 7 408 415 | 4,83 |
| Handelsbanken Fonder | 5 459 321 | 3,56 |
| Göran Westerberg | 4 323 472 | 2,82 |
| Tredje AP-fonden | 3 673 627 | 2,39 |
| AB Företagsledare Rego | 2 809 052 | 1,85 |
| T. Rowe Price | 2 558 737 | 1,67 |
| Summa 10 största ägare | 130 260 393 | 84,94 |
| Övriga (inkl. aktier i eget förvar) | 23 268 576 | 15,06 |
| Totala aktier | 153 528 969 | 100,00 |
Källa: Modular finance
Mer information om Rustas aktie, ägare och analytiker med mera finns på investors.rusta.com.
Landsfördelning
- Sverige: 82,9%
- Utländska ägare: 17,1%
Ägartypsfördelning
- Privatpersoner: 70,0%
- Fondbolag: 24,5%
- Övriga (inkl. aktier i eget förvar): 5,5%
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 144
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Definitioner och ordlista
Nyckeltal
| Definition |
|---|
| Nettoomsättningstillväxt, % Tillväxt i nettoomsättning, nettoomsättningen i aktuell period dividerad med nettoomsättningen i jämförelseperioden. |
| Valutaeffekt, % Periodens förändring i resultatposter hänförlig till förändring av valutakurser dividerat med jämförelseperiodens resultatposter omräknat till föregående års valutakurser. |
| Jämförbar tillväxt, % Förändring i jämförbar försäljning mellan innevarande och jäm- förande period där jämförbar försäljning är försäljning i jämför- bara varuhus som har varit operationella under hela innevarande och hela jämförande perioden. För att ett varuhus ska klassificeras som jämförbart måste det ha varit öppet ett helt räkenskapsår. |
| Nettoomsättningstillväxt exkl valutaeffekter, % Nettoomsättningstillväxt justerat för valutaeffekt. |
| Jämförbar tillväxt exkl valutaeffekter, % Jämförbar tillväxt justerat för valutaeffekt. |
| Jämförelsestörande poster Intäkts- och kostnadsposter som redovisas separat till följd av sin art och sina belopp. Alla poster som är inkluderade är större och väsentliga under vissa perioder och mindre eller obefintliga under andra perioder. |
| Bruttovinst Nettoomsättning minskat med kostnaden för varor inklusive hemtagningskostnaden för varan. |
| Bruttomarginal, % Bruttoresultat dividerat med nettoomsättningen. |
| Rörelseresultat (EBIT) Resultat före finansiella poster och skatt. |
| EBITA Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar av immateri- ella tillgångar som uppkommit i samband med rörelseförvärv. |
| EBITA exkl IFRS16 Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar av immateri- ella tillgångar som uppkommit i samband med rörelseförvärv samt justering för effekter från IFRS 16. Effekter av IFRS16 på EBITA är att hela kostnaden för leasingavtal redovisas som en rörelsekostnad vilket skiljer sig från koncernens resultaträkning där räntedelen ingår i finansnettot. |
| Justerad EBITA EBITA exklusive jämförelsestörande poster. |
| Rörelsemarginal (EBIT-marginal), % Rörelseresultatet (EBIT) dividerat med nettoomsättningen. |
| EBITA-marginal, % EBITA dividerat med nettoomsättningen. |
| Justerad EBITA-marginal, % EBITA exklusive jämförelsestörande poster dividerat med netto- omsättningen. |
| Definition |
|---|
| EBITDA Resultat före skatt, finansiella poster, avskrivningar och nedskrivningar. |
| EBITDA-marginal, % EBITDA dividerat med nettoomsättningen. |
| Rörelsekapital Omsättningstillgångar med avdrag för kortfristiga skulder. |
| Nettoskuld Summa kort- och långfristiga räntebärande skulder med avdrag för likvida medel. |
| Nettoskuld exkl IFRS16 Summa kort- och långfristiga räntebärande skulder exklusive lea- singskulder redovisade enligt IFRS16 samt avdrag för likvida medel. |
| Nettoskuld exkl IFRS16/EBITDA exkl IFRS16, R12 Nettoskuld exkl IFRS16 i förhållande till rullande tolv månaders EBITDA exkl IFRS16. |
| Soliditet Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar. |
| Soliditet exkl IFRS16, % Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar exklusive leasingsskulder som redovisas enligt IFRS16. Nyttjanderättstillgångar som redovisas enligt IFRS16 inkluderas i totala tillgångar och har ej justerats för. |
| Avkastning på eget kapital Periodens resultat för de senaste tolv månaderna dividerat med eget kapital. |
Operationella nyckeltal
| Definition |
|---|
| Antal medlemmar i kundklubb Antal unika personer som aktivt väljer att vara en del av Rustas medlemsklubb ”Club Rusta”. |
| Antal kunder Antal handlande besökare i Rustas varuhus eller i Rustas Online- handel |
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 145
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information
Finansiell kalender
Kontaktuppgifter
- Göran Westerberg – VD: [email protected]
- Sofie Malmunger – CFO: [email protected]
- Cecilia Gärdestad – Investor Relations Manager: +46 701 664 873, [email protected]
- Jesper Bondesson – Sustainability manager: [email protected]
Postadress:
Box 5064
194 05 Upplands Väsby
Rusta AB (publ)
Organisationsnummer 556280-2115
Producerad av Rusta i samarbete med Année Advisory. Samtliga bilder: Rusta.
| Rapport/info | Period | Datum |
|---|---|---|
| Delårsrapport Q1 2025/26 | 2025-05-01 – 2025-07-31 | 2025-09-11 |
| Bolagsstämma 2025 | 2024-05-01 – 2025-04-30 | 2025-09-19 |
| Delårsrapport Q2 2025/26 | 2025-08-01 – 2025-10-31 | 2025-12-09 |
| Delårsrapport Q3 2025/26 | 2025-11-01 – 2026-01-31 | 2026-03-12 |
| Bokslutskommuniké Q4 2025/26 | 2025-05-01 – 2026-04-30 | 2026-06-09 |
Årsstämma 2025
Rustas årsstämma 2025 kommer att äga rum fredagen den 19 september 2025 i Upplands Väsby. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på årsstämman ska senast den 1 augusti 2025 skicka sina förslag till bolaget per e-post till: [email protected] eller per post till: Rusta AB (publ) Att: Årsstämma Box 5064 194 05 Upplands Väsby
Rusta AB Års- och hållbarhetsredovisning 2024/25 | 146
Detta är Rusta | Affärsmodell och mål | Verksamhet och marknad | Hållbarhetsrapport | Förvaltningsberättelse | Räkenskaper och noter | Övrig information