AI Terminal

MODULE: AI_ANALYST
Interactive Q&A, Risk Assessment, Summarization
MODULE: DATA_EXTRACT
Excel Export, XBRL Parsing, Table Digitization
MODULE: PEER_COMP
Sector Benchmarking, Sentiment Analysis
SYSTEM ACCESS LOCKED
Authenticate / Register Log In

Rizzo Group

Annual Report Dec 14, 2011

3194_10-k_2011-12-14_a0a58d2b-fe40-4d28-81cf-e2c42812cd96.pdf

Annual Report

Open in Viewer

Opens in native device viewer

2010/2011

Morris, som grundades redan 1898, är marknadsledande i Norge inom resväskor och resetillbehör. Kedjan riktar sig främst till den stora gruppen av resande kvinnor och män som följer modet och gör ett medvetet val inom resväskor och accessoarer.

Retail

Accent verkar i det breda volymsegmentet inom accessoarer, väskor och resetillbehör. Kedjan är marknadsledande inom sitt segment i Sverige och riktar sig till den stora gruppen av modeintresserade, pris- och kvalitetsmedvetna konsumenter.

Rizzo är positionerat i det övre pris- och kvalitetssegmentet inom skor och accessoarer, där man är marknadsledande i Sverige. Produkterna präglas av kvalitet och design. Konceptet riktar sig till modemedvetna och köpstarka kvinnor och män – främst storstadsbor.

s.18

Retailing is detailing. Accent och Morris är experter på accessoarer – och vet allt om hur du packar din väska och väljer rätt handske.

s.36

Koncernen följer Svensk kod för bolagsstyrning och andra relevanta regelverk.

s.10 Det övergripande målet

är att bli ledande i Norden inom accessoarer. Läs mer om hur Venue Retail Group ska växa med lönsamhet.

s.24

För att vara bäst på mode med funktion måste alla delar i värdekedjan hålla hög kvalitet. Grunden är en kommersiellt intressant kollektion.

Innehåll

  • 6 Venue Retail Group i korthet
  • 8 VD-ord
  • 10 Strategisk inriktning
  • 12 Mode med funktion
  • 14 Affärsområde Accessoarer
  • 18 Det nya accessoarkonceptet
  • 20 Experter på accessoarer
  • 22 Affärsområde Rizzo
  • 26 Värdekedjan
  • 28 Så här formas en kollektion
  • 30 Medarbetare

  • 32 Socialt ansvar och miljö

  • 34 Förvaltningsberättelse
  • 36 Bolagsstyrning
  • 41 Koncernresultaträkning
  • 41 Koncernens rapport över totalresultatet
  • 42 Koncernbalansräkning
  • 43 Koncernens förändringar i eget kapital
  • 44 Kassaflödesanalys för koncernen
  • 45 Moderbolagets resultaträkning
  • 46 Moderbolagets balansräkning
  • 48 Moderbolagets förändringar i eget kapital

  • 48 Kassaflödesanalys för moderbolaget

  • 49 Noter
  • 70 Revisionsberättelse
  • 71 Aktien
  • 74 Styrelse, ledning och revisorer
  • 76 Flerårsöversikt
  • 78 Definitioner
  • 79 Årsstämma
  • 79 Kalendarium

Vi är Nordens ledande nischaktör inom accessoarer, resetillbehör och skor. Och vi ska behålla vår position genom att fortsätta attrahera och inspirera våra kunder. Det är vår utmaning och sporre. Vi ska veta vad som är "rätt" – både vad gäller mode och funktion. Och vi ska ha rätt produkt i rätt butik vid rätt tillfälle.

Rätt ska vara rätt, kort och gott.

Räkenskapsåret 2010/2011

  • Historiskt resultatlyft och en lönsamhetsförbättring med 65 Mkr. Positiv rörelsemarginal, på 5 procent, för första gången på tio år.
  • Stark försäljningsutveckling där samtliga kedjor överträffade marknadens utveckling. Totalt ökade koncernens försäljning i jämförbara butiker med 12 procent.
  • Antalet butiker uppgick till 123 jämfört med 134 året innan. Ett antal olönsamma butiker stängdes enligt tidigare fastställd plan, samtidigt som två nya butiker öppnades i Norge.
  • Utrullningen av accessoarkonceptet fortlöpte planenligt, med sex butiker helt ombyggda enligt det nya konceptet och ett tiotal butiker fick nya resväggar.
  • Innehavare av konvertibla förlagslån 2010/2012 påkallade konvertering av motsvarande 60 procent av det totala konvertibla förlagslånet om totalt 20 000 202 kronor. Konvertering av resterande del kan påkallas till och med den 9 april 2012.

  • Nordea ny huvudbank för koncernens svenska och norska verksamhet. Den kort- och långfristiga finansieringen säkerställd.

  • Skattemässiga underskottsavdrag om 35 Mkr aktiverades, och i koncernen kvarstår ej aktiverade underskottsavdrag om motsvarande cirka 800 Mkr.

Siffror 2010/2011

  • Koncernens nettoomsättning uppgick till 832,7 Mkr (824,0).
  • Bruttovinstmarginalen uppgick till 57,1 procent (55,8).
  • Resultat före av- och nedskrivningar var 60,7 Mkr (6,2).
  • Rörelseresultatet uppgick till 42,0 Mkr (-23,1).
  • Resultat efter skatt uppgick till 34,3 Mkr (–29,1).
  • Resultat per aktie före utspädning uppgick till 0,05 kronor (–0,04) och efter utspädning till 0,04 kronor (–0,04).

123 butiker

Två affärsområden

  • Accessoarer 72%
  • Rizzo 28%

Fem strategiska varugrupper

  • Handskar
  • Resväskor
  • Plånböcker
  • Handväskor
  • Skor

Tre helägda kedjor

  • 47 Accentbutiker
  • 62 Morrisbutiker
  • 14 Rizzobutiker

Cirka 400 medarbetare i Sverige, Norge och Finland

1997 börsnoterades Venue Retail Group – nu på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap.

Försäljning per geografisk marknad

52% Sverige
46% Norge

2% Finland

Försäljning per affärsområde

Mkr 2010/2011 2009/2010
Accessoarer 599,1 607,2
Rizzo 233,6 216,8
Summa 832,7 824,0

rörelseResultat per affärsområde

Mkr 2010/2011 2009/2010
Accessoarer 34,2 -13,3
Rizzo 7,8 -9,8
Rörelseresultat
affärsområde
42,0 -23,1
2010/2011 2009/2010
Nettoomsättning, Mkr 832,7 824,0
Förändring, % 1,1 2,8
Bruttovinstmarginal, % 57,1 55,8
Rörelsemarginal, % 5,0 Neg
Vinstmarginal, % 4,0 Neg
Soliditet, % 46,1 35,3
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %
11,8 Neg
Räntabilitet på eget kapital, % 18,6 Neg
Skuldsättningsgrad, ggr 0,3 0,8

Försäljning per geografisk marknad

Mkr 2010/2011 2009/2010
Sverige 433,7 404,6
Norge 380,7 389,1
Finland 18,3 30,3
Summa 832,7 824,0

rörelseResultat per geografisk marknad

Accessoarer 34,2 -13,3 Mkr 2010/2011 2009/2010
Rizzo 7,8 -9,8 Sverige 16,9 -17,4
Rörelseresultat Norge 24,1 -0,4
affärsområde 42,0 -23,1 Finland 1,0 -5,3
Nyckeltal Rörelseresultat
geografisk marknad
42,0 -23,1

Antal butiker

31 aug 11 31 aug 10
Accessoarer (Accent och Morris) 109 118
Rizzo 14 16
Summa 123 134

försäljningsutveckling

Venue Retail Groups försäljningsutveckling i jämförbara enheter per månad jämfört med tillgänglig marknadsstatistik för Sverige för perioden september 2010 till augusti 2011

Redo för tillväxt

När vi stängde det första kvartalet sa jag att det kändes mycket bra att börja året med ett starkt kvartal som anger tonen för framtiden. Med facit i hand – efter ett år där vi gjorde ett historiskt lönsamhetslyft och överträffade den turbulenta marknaden försäljningsmässigt varje enskild månad – kan jag konstatera att hela året utvecklades i dur. Venue Retail Group har stärkt sin ställning som ledande inom accessoarer och skor – och har för avsikt att fortsätta generera lönsam tillväxt.

Susanne Börjesson, VD

Den ambition vi angav vid inledningen av året, att vi skulle förbättra oss i alla led samt öka försäljningen i befintliga butiker med fortsatt kostnadskontroll, uppfylldes med god marginal. Vi förbättrade vårt rörelseresultat för räkenskapsåret med cirka 65 Mkr till en vinst på 42 Mkr. Vi ökade således inte bara resultatet väsentligt, vi visade positivt rörelseresultat för första gången på tio år; rörelsemarginalen uppgick till 5 procent – ett stort steg i rätt riktning mot vårt långsiktiga finansiella mål på 10 procent. Vi ökade den totala försäljningen, trots att antalet butiker minskade till 123 jämfört med 134 året innan, och försäljningen i jämförbara butiker ökade med 12 procent, vilket var klart över marknadens tillväxt. Koncernens finansiella ställning har stärkts, och vi har en ny huvudbank i Norden som bidrar till att möjliggöra våra tillväxtplaner.

Som jag ser det är det de kraftfulla åtgärder vi vidtagit under de senaste åren som fullt ut givit effekt; vi har en tydligare plattform, ett väl avvägt butiksnät och en effektiviserad kostnadskostym. Stor energi har ägnats arbetet med att implementera tydliga värderingar och skapa en gemensam stark företagskultur, vilket jag bedömer är en viktig framgångsfaktor även framåt. Vi har också förbättrat samordningen mellan alla led i värdekedjan – sortiment, varuförsörjning, marknadskommunikation och butik – med en tydlig koppling till konceptutvecklingen.

Året har samtidigt varit utmanande vad gäller ökade produktionskostnader i Asien. Venue Retail Group har hela året levererat stabila, och höga, bruttomarginaler, vilket jag ser som ett bevis på att vi varit framgångsrika i vårt interna arbete att effektivisera inköpsprocesserna. Vi är en relativt liten aktör och vår storlek och struktur ger oss den flexibilitet som krävs för att snabbt kunna fatta nya beslut och möta förändringar i konsumtionsmönster och produktionskapacitet.

Stark utveckling – utgångsläge för tillväxt

Alla koncernens kedjor visar en positiv trend – och trots att vi sett en mycket stark utveckling för samtliga kedjor, så finns det mycket mer att göra för att stärka vårt erbjudande inom accessoarer och skor i Norden.

Inom Accent och Morris pågår utrullningen av det nya accessoarkonceptet där sex butiker hittills omvandlats fullt ut, varav en helt ny butik i ett strategiskt läge på Karl Johan i Oslo. Alla butiker som uppgraderats till det nya konceptet, i sin helhet eller i delar, visar positiv utveckling. Vi ser också att de förändringar som genomfördes i Norge för två år sedan, då vi fokuserade verksamheten till ett varumärke, Morris, har bidragit till både stärkt marknadsposition och koncerngemensamma synergier.

Inom accessoarer ökar försäljningen av reseeffekter, vilket är i linje med det ökade resandet i Norden. Många fokuserar på att få ned priset på själva resan, medan viljan att investera i bra och prisvärda resväskor är fortsatt hög. Olika krav och regler för bagage gör också att nya behov av reseprodukter växer fram.

Rizzo fortsätter utvecklas stabilt och vi arbetar både med att bredda erbjudandet samt utvärdera varje butik vad gäller lokalisering och potential. I Göteborg kunde vi utöka vår befintliga yta på NK, genom att omvandla tidigare lager till säljyta. Förändringen ger resultat, utan stora kostnader.

Tuff marknad – möjligheter för oss

På kortare sikt tror vi att det tuffa marknadsklimatet kommer att fortsätta, vilket innebär utmaningar – men också möjligheter. Efter att ha genomfört ett stort förändringsarbete är koncernen väl positionerad för att förflytta sig framåt. Där ser jag att vi har ett försprång gentemot flera branschkollegor som i en svag marknad måste börja bromsa. Det arbetet har vi redan gått igenom, och på resan har vi fått med oss en varaktig kostnadsmedvetenhet.

Siktet är således inställt på att skapa uthålligt lönsam tillväxt. Vi fortsätter konceptutrullningen inom accessoarer och fokuserar i övrigt främst på att optimera ytorna i befintliga butiker. I Oslo bytte vi under året koncept i ett butiksläge – där vi bedömde att Morris accessoarerbjudande hade större möjlighet till utväxling än den befintliga Rizzo-butiken, vilket är ett exempel på vår möjlighet att kostnadseffektivt optimera våra butikslägen.

Fokus ökar på att hitta nya attraktiva butikslägen och utöka butiksnätet för framförallt Accentkedjan i Sverige. Vi får idag många förslag på nya butikslägen, men vi är noggranna och har beslutat att gå in bara i riktigt bra lägen. När lägen väl dyker upp har vi kort startsträcka för att öppna en ny butik. Vidare fokuserar vi på att förbättra konverteringsgraden främst genom att erbjuda den bästa kundupplevelsen. Här ser jag kanske den allra största potentialen, eftersom det är en insats med låg risk, liten investering men med stor uppsida.

En förutsättning för framgång är att vi har engagerade medarbetare som inspirerar våra kunder till köp – och det har vi. Vi vill växa, men det ska inte ske på bekostnad av det lilla företagets entreprenörsanda utan med en företagskultur som bygger på stort personligt ansvar och nära dialog. Min bedömning är att med lönsamhet kommer också harmoni. Då finns rum för kreativa idéer men också mod att fatta rätt beslut.

Vi har gjort en stor förändringsresa och vi är fortsatt fokuserade på att nå våra finansiella mål – så snart det går. Vår ambition är att fortsätta leverera resultat och skapa värde för medarbetare, kunder och aktieägare.

Strategisk inriktning

Venue Retail Groups övergripande mål är att bli Nordens ledande nischaktör inom accessoarer. Distribution av egna och externa varumärken sker genom tre butikskedjor och i egenägda butiker. Lönsam tillväxt ska ske genom ökad försäljning i befintliga butiker med tydligt koncept samt genom ett ökat antal butiker.

Finansiella mål

Styrelsen för Venue Retail Group kommunicerade i oktober 2011 följande finansiella mål att uppnås inom tre år.

Venue Retail Group ska över tiden generera en hög värdetillväxt och därmed avkastning till sina aktieägare.

Koncernen ska växa med lönsamhet genom kontrollerad tillväxt i snabbare takt än marknaden. Senast vid slutet av räkenskapsåret september 2013-augusti 2014 ska Venue Retail Group:

  • nå en årlig nettoomsättning om minst 1 miljard kronor
  • nå och upprätthålla en uthållig rörelsemarginal före av- och nedskrivningar och finansiella poster (EBITDA-marginal) på minst 10 procent, och
  • ha en långsiktig, genomsnittlig soliditet överstigande 35 procent.

Strategi

Koncernen ska skapa lönsam tillväxt främst genom att:

  • fokusera verksamheten till detaljhandelskedjor med förutsättningar för unik och marknadsledande position inom volymsegmentet för accessoarer och inom det övre pris- och kvalitetssegmentet för skor
  • utveckla affärsområde Accessoarer i såväl befintliga som nya butiker på befintliga marknader och utveckla affärsområde Rizzo genom selektiv nyetablering – med målet att nå ökad försäljning
  • öka försäljningen genom inspirerande butiker, tydliga koncept och förbättrad kundupplevelse
  • öka effektiviteten genom koordinerade inköp och efterfrågestyrt varuflöde
  • ta socialt och miljömässigt ansvar
  • fortsätta fokusera på kostnadsmedvetenhet.

Affärsidé

Vi erbjuder det mest prisvärda och moderiktiga sortimentet av accessoarer och skor i Norden.

Mission

Alla ska ha möjlighet att variera sig ofta och mycket med modeprodukter från Venue Retail Groups kedjor.

Vision

Vi ska vara ett lönsamt och omtyckt kedjeföretag med passion för detaljer som gör modet komplett.

Kärnvärden

  • Vi är engagerade
  • Vi tar ansvar
  • Vi gör det enkelt
  • Vi bryr oss

Fokusområden 2011/2012

Under innevarande räkenskapsår (2011/2012) arbetar Venue Retail Group med främst följande prioriteringar:

  • fortsatt fokus på att förbättra kundupplevelsen
  • öka försäljning och effektivitet per butik
  • fortsatt utrullning av det nya accessoarkonceptet
  • utöka antalet Accentbutiker (långsiktigt med ytterligare 20–30 butiker i Sverige)
  • öka bolagets kapitalmarknadsaktiviteter.

mode

Väskorna på Accent och Morris kombinerar alltid mode med funktion. Insidan är lika väl genomtänkt som utsidan med detaljer som ger en mängd variationsmöjligheter – samtidigt som väskan präglas av mode.

På insidan av väskan finns dubbla fack med plats för både mobil och annat som på så sätt blir enkla att hitta. Många väskor har ringar i foderlinjen som gör det möjligt att till exempel fästa nycklar eller tillhörande accessoarer - exempelvis "påsen i påsen", som håller alla små saker organiserade.

Det är bra med praktiska fack på utsidan med detaljer som gör det möjligt att fästa tidningen, paraplyet eller halsduken.

Vissa väskor har accessoarer som kan adderas för att skapa en personlig och varierad stil, som till exempel tvåfärgad axelbandsrem, spegel eller ficklampa.

Inom affärsområde Accessoarer ingår kedjorna Accent och Morris som erbjuder moderiktiga, funktionella och prisvärda accessoarer och resetillbehör. I början av räkenskapsåret lanserades koncernens nya accessoarkoncept och implementeringen av det nya butikskonceptet fortgår. Konceptidén går ut på att tydliggöra expertrollen inom accessoarer och kedjornas inriktning på mode med funktion, framförallt inom de strategiska varugrupperna resväskor, handskar, plånböcker och handväskor.

Accessoarer är koncernens största affärsområde med 109 butiker i Norden, med fortsatt tillväxtpotential både i befintliga och nya butiker.

Verksamhetens utveckling

Under året noterade koncernen totalt, för jämförbara enheter, en försäljningsökning på 12 procent jämfört med året innan. Även på den svenska marknaden ökade Accentkedjan sin försäljning med 12 procent. Skofackhandelns försäljning av skor och accessoarer i Sverige visade motsvarande period en ökning med 7 procent och klädhandeln i Sverige en ökning med 1 procent enligt Detaljhandelsindex (DHI). Även Morriskedjan i Norge redovisade en försäljningsökning med 12 procent vilket är bättre än marknadens utveckling i Norge enligt tillgänglig statistik från ssb.no.

Försäljningen inom affärsområde Accessoarer under räkenskapsåret uppgick till 599,1 Mkr, jämfört med 607,2 Mkr året innan. Affärsområdet svarade för 72 procent av koncernens totala försäljning jämfört med 74 procent föregående år.

Rörelseresultatet förbättrades under verksamhetsåret till 34,2 Mkr (–13,3), främst tack vare positivt genomslag av förändringsarbetet och utrullningen av det nya konceptet.

Butiker

De båda kedjorna inom affärsområde Accessoarer hade vid årets slut totalt 109 butiker i Sverige, Norge och Finland, varav 46 Accentbutiker (51) i Sverige och 62 Morrisbutiker (67) i Norge, jämfört med totalt 118 året innan.

Norge

Under året etablerades två nya Morrisbutiker, De nyöppningar som genomfördes var på Oslos paradgata Karl Johan och på Bogstadveien i Oslo där koncernen i Rizzos tidigare lokal istället öppnade en Morrisbutik. Kedjan har nu en bra plattform med 62 butiker i rätt lägen och storlek.

Sverige

I början av räkenskapsåret lanserades kedjans nya accessoarkoncept och först ut var en total ombyggnad av butiken Accent i Globen, Stockholm. Implementeringen har visat positiva effekter, inte minst på försäljningsutvecklingen som haft en positiv trend jämfört med marknaden som helhet.

Finland

Föregående år fattades beslut att fokusera koncernens verksamhet till marknaderna i Sverige och Norge där koncernen har ett brett butiksnät och en stark ställning. Till följd av detta har de flesta Accentbutikerna på den finska marknaden stängts, och den kvarvarande butiken i Finland kommer avvecklas senast april 2012.

Design och sortiment

Accent och Morris erbjuder ett brett sortiment av accessoarer och resetillbehör med en mix av egna och externa varumärken. Produkterna bygger på mode och trend men alltid med en grundläggande smart och funktionell lösning. Sammansättningen av kollektionerna följer den kommersiella kalendern och de olika säsongerna. Ett jämnt flöde av nyheter, som varieras från säsong till säsong där rådande trend spelar en stor roll, ökar kundupplevelsen i butik och bidrar till att driva försäljning.

Andelen egna varumärken inom Accent var drygt 69 procent (60) av försäljningen under året. Resterande andel omfattar externa varumärken som Samsonite, Titan och Björn Borg där urvalet varieras beroende på säsong, mode och trender. Inom Morris har andelen egna varumärken historiskt sett varit lägre än för Accentkedjan, och uppgick vid årets slut till 39 procent. Utöver de varumärken som finns representerade hos Accent, finns även exempelvis Victorinox i de norska butikerna.

Kunder och kommunikation

Inom Accent är den stora kundgruppen modeintresserade, pris- och kvalitetsmedvetna konsumenter snarare än trendskapare. Morris riktar sig till den stora gruppen av resande kvinnor och män som följer modet och gör ett medvetet val inom resväskor och accessoarer.

Arbetet med att höja kundupplevelsen och öka servicenivån har fortsatt under året. Inte minst i säljmötet där butikspersonalen med olika insatser stärkts i rollen som expert på accessoarer. Butiksinredning och exponering bidrar också till att ge tydliga råd till kunden i butik.

Accents kundklubb fortsätter att växa, vid räkenskapsårets slut var antalet medlemmar 268 000 vilket är en ökning med 60 000 medlemmar sedan föregående år. Kundklubben är ett effektivt verktyg för att kunna arbeta med lojalitet och driva försäljning. Anpassade erbjudanden baserade på tidigare inköpsmönster skickas löpande till kundklubbsmedlemmarna. Under inledningen av 2012 kommer en kundklubb lanseras även på den norska marknaden.

I övrigt marknadsförs både Accent och Morris huvudsakligen i traditionell media, där strategin är att kommunicera med försäljningsdrivande annonser med pris- och produktfokus samt en tydlig koppling till den kommersiella kalendern. PR-aktiviteter samt exponering i butiker och skyltfönster är andra viktiga marknadsföringskanaler där butiksnät, med butiker i bästa lägen i stadskärnor och gallerior, ger goda och kostnadseffektiva möjligheter.

Vision

Att etablera Accent och Morris som ledande inom accessoarer och resetillbehör i Norden.

Mission

Vi gör det möjligt att variera mode- och resegarderoben.

Affärsidé

Vi erbjuder det mest prisvärda och moderiktiga sortimentet av accessoarer och resetillbehör i Norden.

Kort om accessoarer

  • 109 butiker, Accent och Morris.
  • Försäljning 599,1 Mkr.
  • Fullt accessoarsortiment inom volymsegmentet genom kedjorna Accent och Morris.
  • 72% andel av koncernens försäljning 2010/2011.
  • 51% andel egna varumärken.

Affärsområdet accessoarer ska växa genom att:

  • Stärka sin position som Nordens ledande aktör inom accessoarer och resetillbehör.
  • Utveckla befintligt butikskoncept samt förbättra kundupplevelsen.
  • Öka försäljningen huvudsakligen i befintliga butiker, genom förbättrad kundupplevelse, ökad specialisering inom konceptens produktområden samt ökad modegrad i kombination med tydlig funktionalitet.
  • Söka attraktiva butikslägen för nyetablering på befintliga marknader.

Kunderna efterfrågar alltmer funktionsorienterade reseprodukter – försäljningen av resväskor i lätta material och med fyra hjul ökar.

Accent och Morris erbjuder resväskor i hårda och mjuka modeller, med två eller fyra hjul, av varumärket Travel och externa varumärken som Samsonite, Titan, Roncato, Carlton, Björn Borg och Victorinox.

Under hösten 2010 sålde Accent och Morris drygt 200 000 par handskar.

Fleece, ull eller fårskinn – välj handskar med foder efter säsong. När kylan slår till är det skönt med varma handskar. Inom koncernen säljer Morris på den norska marknaden flest varmfodrade handskar, medan kunden i Sverige hellre väljer en tunnare handske.

Shoppingväskan – pressens favorit – har varit aktuell under flera säsonger och är fortfarande ett "mode-måste". Här i svart skinn från DonDonna.

Leopardmönster är en av höstens trender, och ses i flera av Accent och Morris produkter som handväskor och plånböcker.

Det nya accessoar konceptet

Föregående år påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete för att ta fram en ny plattform för affärsområde Accessoarer. En ny konceptidé formades som bygger på att Accent och Morris har det bästa sortimentet av accessoarer som är både moderiktiga och funktionella. Målet är att bredda målgruppen och öka försäljningen i befintliga butiker genom ett koncept som i alla led kommunicerar det gedigna kunnandet inom koncernens butikskedjor och tydliggör en unik position.

Det nya konceptet lanserades hösten 2010 i en pilotbutik i Sverige samtidigt som ett nytt kampanjuttryck presenterades. Därefter har den nya plattformen successivt implementerats i flera butiker både i Sverige och Norge. Totalt sex butiker konverterades fullt ut till det nya konceptet under räkenskapsåret. En stor del av konceptutrullningen har handlat om att bygga nya resväggar i Accent- och Morrisbutikerna.

Ambitionen är att ytterligare fem till sju butiker ska konverteras fullt ut till det nya konceptet och ett tjugotal butiker ska få resväggar under 2011/2012. Utöver det pågår arbetet med att säkerställa att alla led från sortiment, butik och kommunikation följer samma tydliga linje.

Sortimentet

För att stärka en marknadsledande position fokuseras koncernens erbjudande kring de fyra viktigaste varugrupperna; handskar, plånböcker, handväskor och resväskor.

Den övergripande tanken är att erbjuda produkter som förenar mode med funktion. Det betyder exempelvis att du hos Accent och Morris alltid hittar en funktionsinriktad produkt med rätt modedetaljer eller en modeaccessoar med smart funktion.

Butiken

Butikerna är designade utifrån de fyra strategiska varugrupperna. Det mest profilerande i butiken är den tydliga placering som reseeffekterna fått; en hel vägg i avvikande färg med handfasta råd för den kommande resan. I butikerna finns också skötseltips eller andra råd inför ett köpbeslut runt om i butiken.

Kommunikationen

Accent och Morris motto är att "underlätta vardagen för människor i rörelse". Även i den externa kommunikationen kommer det tydligare framgå att Accent och Morris är experter på accessoarer i form av vägledning och praktiska tips. Kampanjerna kommer vara mer produktfokuserade och också de inriktade på affärsområdets fyra viktigaste varugrupper. Målet är att bredda målgruppen genom att också ha bredare fokus i kommunikationen. Avgörande för framgång blir till slut hur kunden blir bemött i koncernens butiker. Därför är kundupplevelsen det viktigaste fokusområdet för alla medarbetare.

  • Vi har produkter som kombinerar mode och funktion
  • Vi riktar oss till kunder med en mobil livsstil
  • Vi utgår ifrån kundernas behov i olika situationer

Med ett koncept som bygger på vår expertis och fyra strategiska varugrupper kan vi höja värdet för kunden. Genom att koncepttanken genomsyrar allt från sortiment till exponering i butik förtydligas vår position.

Venue Retail Group • årsredovisning 2010/2011 • 19

Experter på accessoarer

Din handväska – både mode och funktion

Stor eller liten

Vad ska få plats i handväskan? Se till att välja väska efter behov.

Lyx vs budget

Investera i en klassisk enfärgad skinnväska som håller länge – både vad gäller kvalitet och trend – och komplettera med säsongens trendmönstrade budgetvariant.

Vårda din väska

Är din väska i skinn? Glöm inte att impregnera den för att skydda mot regn och smuts.

Handtag, famntag eller axelrem

Om din väska har både handtag och axelrem kan du variera hur du använder den – hänga över axeln, tvärs över bröstet eller bära den i handen.

Rött – det nya svarta?

En svart eller brun väska är givna klassiker, men även en skinnväska av enkel modell i en vågad färg är modemässigt säkert säsong efter säsong.

Några packningstips

Packa tunga saker underst så att de inte trycker ned och skrynklar till resten av plaggen.

Flera personer i resesällskapet? Fördela kläderna mellan resväskorna om en väska skulle komma på avvägar.

Ta med en extra väska eller ryggsäck för att använda under utflykter och/eller som handbagage.

Skopåsar skyddar både dina skor och ditt övriga bagage.

Lämna luft i väskan för eventuella inköp.

För fler packningstips – fråga efter foldern Resa är livet i Venue Retail Groups butiker.

Största skillnaden mellan dam- och herrhandskar är storleken. Damhandskarna finns normalt i storlek sex till åtta och herrhandskarna finns normalt i storlek åtta till elva. Herrar med mindre händer kan hitta neutrala handskar i butikernas damsortiment och damer med något större händer kan antingen välja en handske som är extra bred eller välja en modell ur herrsortimentet.

Förutom storleken brukar herrhandskar generellt vara något bredare och kortare i skaftet än vad damhandskarna tenderar att vara. Herrhandskar har ofta laskade sömmar samt sömmar på handskens ovansida för att ge mer bredd för fingrar och bredare passform. Damsortimentet är brett och erbjuder korta, långa, breda och smala handskar – för att kunderna ska hitta handsken som passar deras hand bäst.

Välj rätt resväska!

Stor eller liten?

Välj rätt storlek för rätt resa. Olika flygbolag accepterar olika storlekar som handbagage. Vi hjälper dig hitta rätt väska.

Vikt?

Väskans material och storlek påverkar vikten av ditt bagage. Fråga oss om vikten!

Hård eller mjuk?

Mjuka väskor expanderar med packning och har praktiska ytterfack. Hårda väskor skyddar känsligt bagage mot stötar. Välj efter tillfälle!

Två eller fyra hjul?

Fyra hjul är en dröm på flygplatsen. Två är bättre i "terräng".

Packa smart!

Många väskor har smarta inredningar med många funktioner och finesser. Vi guidar dig genom din nya resväska.

Säkerhet!

Det är bara med TSA-lås som du kan behålla din väska låst och säker från in- och utcheckning. TSA-lås är godkända av tullmyndigheter över hela världen.

Venue Retail Group • årsredovisning 2010/2011 • 21

Efter mer än 30 år på marknaden har Rizzo en tydlig position med ett etablerat koncept som riktar sig till den varumärkesmedvetna storstadsbon. Fristående butiker och ett varuhuskoncept med ett utbud av egna och externa varumärken inom det övre pris- och kvalitetssegmentet ger kedjan en stabil plattform. Genom att finslipa erbjudandet för att nå en bredare målgrupp och öka inslaget av herrprodukter och accessoarer ska kedjan fortsätta att växa.

Med 14 butiker på strategiska orter i Norden är Rizzo ett tillgängligt val för den som söker skor och accessoarer med kvalitet och rätt modegrad.

Verksamhetens utveckling

Skofackhandelns försäljning av skor och accessoarer i Sverige visade enligt Detaljhandelsindex (DHI) under perioden september 2010-augusti 2011 en ökning med 7 procent. Under samma period ökade Rizzo sin försäljning med 12 procent i jämförbara enheter i Norden.

Försäljningen inom Rizzo uppgick under räkenskapsåret till 233,6 Mkr, jämfört med 216,8 Mkr året innan, vilket motsvarade 28 procent (26) av koncernens totala omsättning. Rörelseresultatet uppgick till 7,8 Mkr, jämfört med –9,8 Mkr för föregående år.

Butiker

Rizzos försäljning sker både i fristående butiker och via ett varuhuskoncept. Antalet butiker var vid årets slut 14 i Sverige, Norge och Finland, jämfört med 16 vid samma tidpunkt året innan. Av dessa var 10 fristående butiker på strategiskt utvalda lägen runt om i Sverige, Norge och Finland. Varuhusbutikerna finns för närvande på NK i Stockholm och i Göteborg samt i Eger-gallerian i centrala Oslo. Varuhuskonceptets butiker är rymliga och exklusivt inredda, och erbjuder en mycket hög servicenivå. Utöver delar av sortimentet som finns representerade i de fristående butikerna erbjuds exklusiva internationella varumärken och nordiska trendvarumärken.

Under våren utökade Rizzo sin yta på NK i Göteborg med 70 kvadratmeter, vilket gjorde det möjligt att bredda sortimentet ytterligare och öka andelen varumärken i det övre prissegmentet.

Design och sortiment

Rizzos kollektioner följer den internationella modetrenden, där bolagets designer och inköpare hämtar inspiration från världens alla hörn. Större delen av produktionen av de egna varumärkena sker i Italien och Portugal där sko- och väsktillverkningen enligt tradition har sitt högsäte. Gemensamt för Rizzos skor och accessoarer är prisvärda produkter, hög kvalitet och modegrad med genomarbetade detaljer. Varje säsong har tre teman som sedan är utgångspunkt för sammansättningen av kollektionerna. Gemensamt är alltid breda kollektioner av skor, väskor och accessoarer för olika behov och tillfällen, från klassiska till mer trendiga modeller. Under året har sortimentet breddats till att omfatta en högre andel accessoarer och produkter för män jämfört med tidigare.

Koncernens egna varumärken Rizzo och Don Donna, utgjorde 41 procent av affärsområdets trend- och modesortiment det gångna året. Resterande del avser externa varumärken som Bally, Converse, DKNY, Gant, Hugo Boss, Lloyd, Modalu, Paul Smith, Polo Ralph Lauren, Tommy Hilfiger och UGG samt ett antal nordiska trendvarumärken som Acne, Decadent, Filippa K och Hope.

Varuhuskonceptet satsar i högre grad på exklusiva internationella varumärken. Exempel på sådana är Bruno Magli, Chloé, Church's, Coccinelle, Giorgio Armani, Guess, Jil Sander, LK Bennett, Marc Jacobs, Prada och Tod's,

Kunder och kommunikation

Kärnmålgruppen är den modeintresserade kvinnan med höga krav på service och kvalitet. Utmärkande för kedjan är högkvalitativa och prisvärda produkter i kombination med personlig försäljning och sakkunnighet. Arbetet med att bredda målgruppen till att vara ett självklart val även för män är påbörjat och har fortsatt under året.

Rizzos kundklubb är ett effektivt sätt att skapa en dialog med kunden med målet att stärka lojaliteten till varumärket och driva försäljningen. Under det gångna året hade kundklubben cirka 44 000 medlemmar. Kundklubbsmedlemmarna hos Rizzo får förmåner som rabatterbjudanden, bonus samt inbjudningar till smygpremiärer och klubbdagar.

Rizzo marknadsförs huvudsakligen genom kundklubben, exponering i skyltfönster och butiker samt genom PR-aktiviteter. I annonser är det alltid det egna sortimentet som exponeras och det är kombinationen av rådande trend samt känslan av varumärket som kommuniceras. För att spegla det bredare sortimentet är produkterna som marknadsförs i kampanjerna i allt högre grad både ur dam- och herrsortimentet.

Vision

Att etablera Rizzo som ett världsvant storstadskoncept.

Mission

Rizzo gör känslan av lyx möjlig.

Affärsidé

Rizzo erbjuder prisvärd lyx av moderiktiga skor och accessoarer för de medvetna människorna.

Kort om Rizzo

  • 14 butiker, försäljning 233,6 Mkr.
  • Skor och accessoarer, i det övre pris- och kvalitetssegmentet, för kvinnor och män.
  • 28% av koncernens försäljning 2010/2011.
  • 41% egna varumärken.

Affärsområdet Rizzo ska växa genom att:

  • Stärka sin position inom premiumsegmentet med ett sortiment av högkvalitativa produkter till den varumärkesmedvetna storstadsbon.
  • Utveckla Rizzokonceptet i egna butiker och varuhus.
  • Öka försäljningen främst genom ökad konverteringsgrad i befintliga och nyetablerade butiker genom att fokusera på en bredare målgrupp.
  • Selektivt nyetablera Rizzo på strategiska orter.

Ballys curlingkänga är en klassiker – och en storsäljare i Sverige år efter år. Kunderna kontaktar butikerna tidigt på säsongen och ställer sig på väntelista i hopp om att få köpa ett par.

En klassisk Rizzomodell, en kvalitetspumps med fantastisk passform.

Rizzos damkollektion för hösten/ vintern 2011 är sofistikerad med två tydliga trender inspirerade av modskulturen och välklätt 70-tal. För storstadskvinnan finns även androgyna modeller med rockig inspiration.

Tod's öppnade sin första butik i Skandinavien i augusti 2008 – en shop-in-shop i Rizzos regi på NK i Stockholm.

Herrkollektionen för hösten/vintern 2011 genomsyras av 60-och 70-talsinfluenser där klassiska modeller fått en uppdaterad och tidsenlig look. Beatles karakteristiska stil är inspiration med skinn och mocka som genomgående material i svart och brunt. De populära snörskorna med dekorativt broguemönster har fått en smalare tå och kombineras med fördel med smala jeans. Andra viktiga modeller är klassiska jodphurs och svarta snörkängor.

En ständig dialog i alla led från inköp till försäljning är avgörande för att Venue Retail Groups interna processer ska bli så effektiva som möjligt. Det förhållningssättet har bidragit till kostnadsminskningar och stärkta bruttomarginaler, men också till att skapa en gemensam och

stark företagskultur. På huvudkontoret i Stockholm finns funktioner för alla led i värdekedjan samlade, vilket möjliggör nära kommunikation och samordnade aktiviteter.

Inköp och sortiment – ökad modegrad i tydliga koncept

Ansvaret för att utveckla ett konkurrenskraftigt och spännande sortiment för koncernens kedjor leds av inköpsgruppen, som består av inköpare, inköpsassistenter, inköpsekonomer och business controller. Grunden till framgångsrika framtida kollektioner är ett gediget analys- och kvalitetskontrollarbete som involverar både butikschefer och externa trendanalytiker.

Med målet att skapa så träffsäkra kollektioner som möjligt har inköpsgruppen nära kontakt med kollegor i hela värdekedjan för att diskutera tidigare säsongers fram- respektive motgångar. Vid utvecklandet av kommande kollektioner är det också viktigt att beakta de skillnader i konsumtionsmönster som finns mellan Accentkedjan i Sverige och Morriskedjan i Norge. Delar av sortimentet anpassas efter regional efterfrågan, men huvudsortimentet är detsamma för koncernens respektive butikskedjor.

Med noggrann försäljningsanalys, återkoppling från butik och återkommande trendspaningar som grund planeras kommande säsongers kollektioner med månadsvisa teman utifrån ett fåtal huvudtrender. Från planeringsstadiet till färdig produkt ingår ett antal moment med löpande kontakter med utvalda leverantörer. Inköpsgruppens representanter genomför också kontinuerligt besök på viktiga modemässor runt om i världen. Utöver framtagandet av koncernens egna varumärkeskollektioner ansvarar inköparna också för inköpsarbetet av ett stort antal externa varumärken.

Under den här processen besöker inköparna även ett flertal mässor såsom Prêt-à-porter i Paris, CPH Fashion i Köpenhamn, Micam och Mipel i Italien. Syftet är att få inspiration till kommande kollektioner men även möta de märkesleverantörer som koncernen köper in produkter ifrån samt träffa producenter. Inspiration och trendbevakning kommer också löpande dagligen via olika bloggare och stylister.

Egen representation i Kina skapar effektivitet och kontroll

Venue Retail Group finns sedan 2007 representerade i Shanghai. Syftet med etableringen var att öka kontrollen i produktionsledet och samtidigt nå stärkta bruttomarginaler bland annat genom en högre andel direktköp än tidigare. Med produktionskontoret på plats har koncernen även bättre förutsättningar att genomföra inköp under säsong och blir på så sätt mer flexibla vid förändringar i efterfrågan. Produktionskontoret bistår i arbetet med att finna rätt leverantörer, sköter all löpande kommunikation med tillverkarna och gör all kvalitetskontroll. Under 2010/2011 var Kina det största produktionslandet för affärsområde Accessoarer. En utmaning under året har varit ökade kostnader för produktion till följd av arbetskraftsbrist och ökade produktionskostnader i Kina. Affärsområde Rizzo köper mest in från Europa, där Italien och Portugal är de största länderna. På denna marknad har prisläget under året varit mer stabilt än i Asien.

Kortare ledtider och bättre träffsäkerhet

En effektiv varuförsörjning och serviceinriktad logistikfunktion är viktiga framgångsfaktorer för alla detaljhandelsaktörer, så också för Venue Retail Group. Koncernens samtliga butiker använder idag ett gemensamt butiksdatasystem, vilket möjliggör automatisk och efterfrågestyrd varupåfyllning.

Genom anpassning av varuflödet till olika butikskategorier ökar förutsättningarna att optimera tillgängligheten i sortimentsmixen i enlighet med varje butiks specifika behov. Inom Venue Retail Group kategoriseras butikerna enligt ett ABCsystem som styr vilket sortiment den enskilda butiken får baserat på yta och omsättning. De största butikerna får leveranser varje dag medan övriga butiker i regel får leveranser tre eller fem dagar per vecka. Arbetet med att vidareutveckla detta system fortsätter och syftar i förlängningen till att öka andelen fullprisvaror och minska butikernas lagerhållning vilket ger dem ökat utrymme att ägna sin tid åt kunderna i butik.

Träffsäkerheten i lagerhållning har förbättrats och arbetet med att optimera varustyrningen fortgår. Omsättningshastighet är ett viktigt nyckeltal för att säkerställa effektiv varuförsörjning. Venue Retail Group utvärderar olika samarbeten med utvalda leverantörer vad gäller mer integrerade logistiklösningar för att kapa kostnader för frakt, varulager och administration.

Olika butikskategorier för optimal sortimentsmix

Koncernen har ett rikstäckande butiksnät i Sverige och Norge, samt två butiker i Finland. Venue Retail Group arbetar kontinuerligt med att utvärdera butikslägen utifrån försäljningsutveckling och kostnader, och under de senare åren har ett stort antal olönsamma butiker stängts. Målet är att optimera butiksnätet för att nå ökad omsättning per butiksenhet men även aktivt söka nya lägen främst för Accent i Sverige. Efter beslut att fokusera verksamheten till huvudmarknaderna Sverige och Norge har alla butiker inom den finska Accentkedjan stängts, med undantag för en butik som stängs under innevarande räkenskapsår.

Det viktigaste nyckeltalet för butikerna är att mäta konverteringsgraden, dvs den andel besökare som verkligen handlar i butiken, men även försäljning per arbetad timme och butiksmarginal.

Försäljningsarbete med fokus på kundupplevelsen

Marknadsplattformarna för Accent och Morris respektive Rizzo är tydligt särpräglade och vidareutvecklas kontinuerligt.

Marknadskommunikationen riktar sig till både män och kvinnor. Kampanjmaneret för Accent och Morris har tydliggjorts under året i enlighet med det nya konceptet – experter på accessoarer – med produkt, pris och ett funktionsargument. För Rizzos del fortsätter arbetet med att bredda bilden av produktutbud och målgrupp även i marknadskommunikationen. Under året har inriktningen på kampanjerna för samtliga kedjor varit mer produktnära än tidigare och med en tydligare koppling till den kommersiella kalendern. Det innebär till exempel en direkt anpassning till förväntade konsumtionsmönster. Exempelvis är det många som har en tunnare plånbok i januari men desto fler som avgivit nyårslöfte om ett nytt sundare liv – alltså är efterfrågan på bra funktionella träningsväskor stor i början av året.

Koncernen kommer även framöver att fokusera på att utveckla sina kundklubbar för att stärka lojaliteten hos befintliga kunder. Kundklubbsmedlemmarna har redan idag generellt sett högre snittköp än övriga kunder.

En viktig och prioriterad faktor för att driva försäljningsutvecklingen i koncernens butiker är fokuseringen på att öka kundupplevelsen. Venue Retail Group använder sig sedan en tid tillbaka av Mystery shoppers, och har under året förfinat mätmetoderna. Löpande uppföljning sker av butikerna och återkoppling sker till region- och butikscheferna som i sin tur förmedlar resultaten till butiksmedarbetarna. Med målet att stärka butiksmedarbetarna i rollen som experter bidrar den centrala försäljningsavdelningen även med olika former av utbildningsinsatser, informationsmaterial och uppföljningssamtal.

Så här formas en kollektion

1.

Uppstart av säsong – startar direkt efter aktuell säsong, cirka sex månader innan varorna kommer till butik.

  • Utvärdering av säsongens försäljning, först i inköpsteamet och därefter i referensgruppen med representanter från butikerna.
  • Diskussion om relevanta trender, färger och former, vilket resulterar i ett antal "trendboards" samt en tidsplan över hur fördelningen över säsong bör se ut

• Första grovskiss över sortimentsstrukturen – volymer och nyckelvaror

• Möten med leverantörer samt diskussion om modeller, färger, material, detaljer, viktiga

funktioner

Urval och producenter

3.

• Beställning av provkollektion

2.

Utvärdering och budget

  • Med analysarbetet och en första diskussion kring budget som grund formas nu nästa säsongs kollektioner mer på detaljnivå
  • Säsongsschema arbetas fram utifrån den kommersiella kalendern
  • Produktionsresor påbörjas

En viktig förutsättning för att hamna rätt med nästkommande kollektion är att balansera historiska försäljningssiffror och feedback från butikerna med framåtblickande trendanalyser. Hela arbetet med att sätta samman en bra kollektion utgår från en tydlig målgruppsbild och strävan efter att skapa rätt mix för Venue Retail Groups kedjor och kunder.

5. Planering

  • Noga planering av fördelning inom aktuell säsong
  • Orderläggning med kvantiteter, kvaliteter, färger, varianter, priser och leveransvillkor

4.

Sortimentssammansättning

  • Utvärdering av förstaprover
  • Feedback till producent
  • Sammansättning av kollektion utifrån butikskategori (ABC)

• Inköpsteamet presenterar en provkollektion inför en intern testgrupp för omedelbar feedback

6.

Produktion och prover

  • Innan inköp godkänner att produktion kan ske ska ett konfirmationsprov vara godkänt, dvs en slutlig modell som ska vara identisk med den linje som ska tillverkas. I detta skede finns fortfarande möjlighet att justera modellerna
  • I väntan på den slutliga produkten kommer ett pressprov som kan användas för marknadsföring av den kommande kollektionen. Här kommer också värdefull återkoppling från modejournalister, stylister och bloggare som får se ett urval av produkterna
  • Cirka två veckor innan varorna transporteras från fabrik levereras ett produktionsprov, direkt ur produktionslinjen, som ska vara identiskt med konfirmationsprovet och ska godkännas innan varorna skeppas till Venue Retail Group

Med arbetare

Engagerade medarbetare och en stark företagskultur, med mottot att överträffa förväntningarna i varje led, är avgörande för att höja kundupplevelsen och servicegraden i Venue Retail Groups butiker.

Venue Retail Group har sedan ett par år tillbaka en slimmad central serviceorganisation vars huvudsakliga syfte är att skapa bästa möjliga förutsättningar för de cirka 400 butiksmedarbetarna runt om i Sverige, Norge och Finland. En utspridd verksamhet ställer höga krav på tydlighet och dialog för att alla i organisationen ska arbeta mot samma mål.

Kärnvärden

Personligt engagemang och en hög servicenivå är viktiga nycklar för att få nöjda kunder – och därmed ett framgångsrikt detaljhandelsföretag. Strävan efter att förbättra kundupplevelsen och stärka rollen som expert genomsyrar allt arbete inom Venue Retail Group. Många butiker spridda över stora geografiska ytor är en utmaning som kräver ett strukturerat arbete och tydlig kommunikation med utgångspunkt i en gemensam värdegrund. Venue Retail Groups fyra kärnvärden har ett övergripande motto – att alltid överträffa förväntningar:

  • Vi är engagerade
  • Vi tar ansvar
  • Vi gör det enkelt
  • Vi bryr oss

Arbetet med att implementera koncernens kärnvärden har pågått under flera år och är ett kontinuerligt arbete för att öka kundupplevelsen i koncernens butiker. Under året har arbetet med att stärka den gemensamma värdegrunden fortsatt, både riktat till nya medarbetare men även genom särskilda insatser till butiker med sämre försäljningsutveckling. Koncernens samtliga butikschefer samlades vid fyra tillfällen under året, där varje träff utgick från ett av bolagets kärnvärden som tema och inspiration.

Kompetensutveckling och återkoppling

Koncernens kompetensutvecklande aktiviteter under året har också haft kunden som utgångspunkt, där bland annat kundupplevelsemätningar i butik är viktiga verktyg. Mätningarna har förfinats sedan föregående år och blivit mer detaljerade vad gäller bland annat själva säljsamtalet. Utvecklingen av mätningarna sker i linje med koncernens arbete att stärka sin position som expert. Medarbetarna har även fått olika typer av säljträningar under året.

Nytt för i år är Årets butikschef, en tävling med höga krav. För att bli nominerad krävs att ett antal ekonomiska nyckeltal uppnåtts, men höga poäng från kundupplevelsemätningarna är en förutsättning för att överhuvudtaget kvalificera sig.

Arbetsmiljö och säkerhet

Venue Retail Group arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön såväl i butikerna som på servicekontoret. Prioriterade områden är riskbedömning, säkerhetsfrågor och förebyggande krishantering. Systematiska arbetsmiljöinventeringar i koncernens samtliga butiker bidrar till utveckling samtidigt som medarbetarna känner sig delaktiga

350 Butik 53 Centrala funktioner

och kan påverka sin vardag. Ambitionen är att utbilda samtliga butikschefer inom HMS (Hälsa, Miljö och Säkerhet). Under året har butikscheferna i Norge genomgått utbildningar i dessa frågor.

De långsiktiga insatser som gjorts för att minska ohälsa och sjukfrånvaro har gett resultat. Koncernens sjukfrånvaronivå är låg, något som är bra både för den enskilda medarbetaren men även ger positiva effekter i hela organisationen. Under räkenskapsåret uppgick sjukfrånvaron till 2,6 procent jämfört med 3,2 procent föregående år.

Koncernen har utarbetat en plan för jämställdhet och respekt. Venue Retail Group är i huvudsak en kvinnodominerad arbetsplats, men ambitionen är att nå en mer heterogen representation vad gäller bland annat fördelning av kön, ålder, kunskap och erfarenhet samt etnisk bakgrund.

Intern kommunikation

Venue Retail Group strävar efter att ha en öppen och kontinuerlig kommunikation internt för att medarbetarna ska kunna hållas välinformerade och insatta. Den löpande kommunikationen med medarbetarna sker främst genom bolagets intranät, VD-brev och e-post.

Under året har koncernen lanserat en interntidning; News by Venue Retail med syftet att skapa en vinnande kultur genom dialog. Tidningen publiceras fyra gånger per år och ska ge medarbetarna möjlighet att fördjupa sig i verksamheten och hålla sig uppdaterade inom områden som produktkunskap, stilanalys, kundservice, försäljningsverktyg och andra aktuella ämnen.

Den tragiska händelsen på Utöya i Norge under sommaren krävde snabba och riktade krisinsatser. Representanter från huvudkontoret fanns snabbt på plats för att hjälpa och stödja medarbetarna i de butiker som drabbats hårdast. Löpande rapporter med information om händelseförloppet spreds strukturerat till hela organisationen.

Koncernens medarbetare i siffror

Medelantalet årsanställda under verksamhetsåret 2010/2011 var 403, jämfört med 424 under 2009/2010. Av de anställda finns 226 i Sverige och resterande på koncernens övriga marknader, merparten i Norge. Av det totala antalet anställda var 350 sysselsatta i butiksledet och 53 i centrala funktioner. Andelen män uppgick under verksamhetsåret till 7,7 procent. Genomsnittsåldern var 32 år. Den genomsnittliga omsättningen per anställd i medeltal under 2010/2011 var 2 066 Tkr, jämfört med 1 943 Tkr 2009/2010.

"Strävan efter att förbättra kundupplevelsen genomsyrar allt.

Venue Retail Groups kunder ska kunna förlita sig på att de regler och riktlinjer som är uppsatta för en hållbar produktion följs, att koncernen strävar efter en hälsosam arbetsmiljö och bidrar till en hållbar tillväxt i samhället. Det är ett viktigt och långsiktigt arbete som är påbörjat, där förändringar genomförs successivt.

Venue Retail Groups ansvar omfattar etiska, sociala och miljömässiga frågor och är en förutsättning för varje detaljhandelsföretags överlevnad.

Ansvar och uppförandekod

Venue Retail Groups uppförandekod, Code of Conduct, infördes i en första version 2003. Den reglerar frågor som rör arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, rätt till facklig organisering, produktionsrelaterade frågor samt miljö och djuromsorg. Den riktar sig framförallt till bolagets leverantörer och underleverantörer. Villkoren i uppförandekoden är verktyg för att säkerställa att produktionen lever upp till de minimikrav som ställs för arbets- och miljöförhållanden vid produktion. Koncernens ambition är att ha långsiktiga relationer med sina leverantörer – och att snarare utveckla än avveckla sina samarbeten. Samtidigt sker en kontinuerlig översyn av leverantörsrelationerna.

Inköp och produktion

Venue Retail Group har inga egna fabriker utan de varor som bolaget själva designar under eget varumärke produceras tillsammans med utvalda leverantörer. Produktionen av de egna varumärkena sker främst i Kina, men även i Indien, Portugal, Spanien och Italien. Under året har bristande produktionskapacitet och ökade produktionskostnader i Kina bland annat lett till att Venue Retail Group intensifierat utvärderingen av alternativa produktionsländer. En högre andel varor har under året producerats i Europa.

Utöver koncernens egna varumärken görs även inköp av externa varumärken där Venue Retail Group inte utövar någon egen direkt kontroll över produktionen. Däremot gäller koncernens riktlinjer för leverantörer även för dessa samarbeten. De externa varumärkena är noga utvalda för att utgöra en välbalanserad produktmix i koncernens butiker, där sociala aspekter och miljöfrågor ska vara en integrerad del i alla inköpsbeslut.

Ett kontinuerligt arbete pågår för att optimera samarbetet med leverantörer och agenter. Ett led i det arbetet är att koncernen inrättade ett kontor i Shanghai i Kina för inköps- och produktionsstyrning i september 2007. Kontoret har till uppgift att utvärdera nya leverantörer, kontrollera pro"Ambitionen är långsiktiga relationer – och snarare att utveckla än avveckla samarbeten.

duktion och kvalitetsgranska leveranserna. Med ansvariga på plats i Kina ökar direktkontakten väsentligt med de leverantörer koncernen anlitar i landet, vilket stärker kontrollen av tillverkningsförhållandena och efterlevnaden av uppförandekoden samt säkerställer en god kvalitet på produkterna. Venue Retail Group arbetar även med externa testlaboratorier som kontrollerar produkternas kvalitet och kemikalieförekomster.

Koncernen arbetar aktivt med EUs kemikalielagstiftning (REACH) för att säkerställa lagkraven. Inom detta område går utvecklingen mycket snabbt och Venue Retail Group har utökat sitt samarbete med externa experter för att säkerställa att koncernen är väl i fas med gällande lagstiftning och andra regelverk.

Kontroller och uppföljning

Medarbetare från Venue Retail Group – främst inköpsavdelningen – gör löpande besök och kontroller hos de leverantörer som tillverkar produkter för koncernens egna varumärken och får därmed en god uppfattning om produktionsförhållandena och eventuella brister. Revision och genomgång av samarbetet sker regelbundet. Koncernen tar även del av information från inspektioner gjorda av andra företag och externa parter avseende aktuella leverantörer. Nya leverantörer måste säkerställa att de följer koncernens riktlinjer för att kunna godkännas. I särskilda fall tas hänsyn till att en leverantör kan behöva viss tid för att ställa om sin verksamhet.

Under året fortsatte arbetet med granskning av leverantörerna vad gäller produktionsförhållanden, såsom säkerhet och arbetsrättsliga frågor. Ett arbete pågår för att förbättra det aktiva arbetsmiljöarbetet bland medarbetarna i koncernens butiker i Norden.

Material och transporter

Venue Retail Groups leverantörer ansvarar för råmaterialet i produkterna men koncernen har tydliga och väldefinierade specifikationer för att styra att lagar och regler inom området följs. Förpackningar som används för att skydda produkterna under lagring och transport ska vara tillverkade av återvunnen wellpapp, papper, kartong eller polypropylen, det vill säga material som är gynnsamma att återvinna, återanvända eller använda i produktion av energi. Bolaget är även knutet till REPA-registret (Registret för producentansvar och återvinningssystem) och betalar avgifter för att finansiera återvinning. Under verksamhetsåret 2011/2012 kommer koncernen ansluta sig till Grønt Punkt Norge som är motsvarigheten på den norska marknaden.

Transporter är ett område där företagets verksamhet påverkar miljön. Koncernen har huvuddelen av sin varuproduktion i Asien och leveranserna därifrån sker som regel med fartyg. Inom Europa fraktas varor främst med lastbil och endast i undantagsfall används flygtransport.

Koncernens Code of Conduct finns tillgänglig på: www.venueretail.com

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Venue Retail Group AB (publ), organisationsnummer 556540-1493, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2010 – 31 augusti 2011. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Verksamheten

Venue Retail Group är en ledande aktör med en unik position på marknaden inom segmentet accessoarer, resetillbehör och skor med välkända varumärken och ett butiksnätverk med 123 (134) butiker i Norden.

Väsentliga händelser

Ny huvudbank och säkrad finansiering

Venue Retail Group har genomfört byte av bank för koncernens svenska verksamhet från Swedbank till Nordea Bank, som även har engagemanget för bolagets norska verksamhet.

Konvertering av konvertibelt förlagslån till aktier

Innehavare av konvertibler i Venue Retail Groups konvertibla förlagslån 2010/2012 motsvarande ett nominellt belopp om 12 000 120,20 kronor, påkallade konvertering under april 2011. Det konvertibla förlagslånet uppgick ursprungligen till ett nominellt belopp om 20 000 202 kronor, motsvarande totalt 86 957 400 konvertibler. Efter konverteringen uppgår det konvertibla förlagslånet till 8 000 081,80 kronor, motsvarande 34 782 969 konvertibler. Konvertering kan påkallas till och med den 9 april 2012.

Konverteringen innebar att 52 174 440 nya B-aktier gavs ut till innehavarna av skuldebreven, vilket efter konverteringen motsvarar 6,7 procent av antalet aktier i bolaget. Efter konverteringen stärktes bolagets balansräkning i och med att aktiekapitalet ökade med 7 304 421,60 kronor till 108 908 743 kronor och det totala antalet aktier till 777 919 593.

Kompletterande information om aktien och aktiekapitalet finns under not 24 Eget kapital på sidan 64.

Marknad

Under räkenskapsåret noterade koncernen totalt, för jämförbara enheter, en försäljningsökning på 12 procent jämfört med året innan med tvåsiffriga ökningstal inom samtliga kedjor. Under samma period ökade koncernens butikskedjor i Sverige sin försäljning avseende Accent med 12 procent och Rizzo med 12 procent i jämförbara enheter. Skofackhandelns försäljning av skor och accessoarer i Sverige visade motsvarande period en ökning med 7 procent och klädhandeln i Sverige en ökning med 1 procent enligt Detaljhandelsindex (DHI).

För året visade försäljningen av lädervaror och skor i Norge en ökning på 4 procent medan försäljningen av kläder ökade med 2 procent enligt tillgänglig statistik från SSB.

Koncernens kedja Morris i Norge ökade med 11 procent i jämförbara enheter under motsvarande period.

Försäljning

Koncernens nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 832,7 Mkr (824,0). Ökningen förklaras huvudsakligen av högre försäljning i jämförbara butiker inom koncernens samtliga kedjor.

Resultat

Resultatet före av- och nedskrivningar för året uppgick till 60,7 Mkr jämfört med 6,2 Mkr föregående år. Bruttovinstmarginalen uppgick till 57,1 procent (55,8).

Personalkostnader och övriga externa kostnader minskade under perioden med 38,6 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år.

Rörelseresultatet uppgick till 42,0 Mkr (-23,1). Av- och nedskrivningarna uppgick till -18,7 Mkr (-29,3). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 33,7 Mkr (-26,9).

Skatt, underskottsavdrag

Koncernen redovisar en skatteintäkt om 0,6 Mkr (-2,2). Detta är ett netto av skatteintäkter för aktiverade underskottsavdrag i den svenska verksamheten samt skattekostnader hänförliga till den norska verksamheten där aktiverade underskottsavdrag redovisningsmässigt lösts upp mot redovisade vinster.

Till följd av den positiva resultatutvecklingen har bedömning gjorts att del av den svenska verksamheten, på 3 års sikt, kommer att kunna generera skattepliktiga överskott. Mot bakgrund av den finansiella oron i omvärlden har en försiktig värdering gjorts varvid 35 Mkr av underskottsavdragen i delar av den svenska verksamheten aktiverats per 31 augusti 2011. Kvarstående ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag i koncernen uppgår till cirka 800 Mkr. Skatt och underskottsavdrag redovisas ytterligare i not 12 Inkomstskatt på sidan 59.

Finansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick den 31 augusti 2011 till 9,6 Mkr (18,4). De räntebärande skulderna inklusive checkkredit uppgick till 68,3 Mkr (122,7). Outnyttjad checkkredit uppgick vid räkenskapsårets slut till cirka 43 Mkr.

Eget kapital i koncernen var 207,4 Mkr (160,8) vid periodens slut. Soliditeten uppgick till 46,1 procent (35,3). Balansomslutningen har minskat med 6,2 Mkr jämfört med den 31 augusti 2010 till 449,4 Mkr (455,6).

Varulagret uppgick till 141,3 Mkr per den 31 augusti 2011 jämfört med 129,3 Mkr den 31 augusti 2010. Lagret har ökat jämfört med föregående år till följd av tidigarelagda leveranser av höstvaror avseende såväl egen produktion som externa varumärken. Andelen gamla varor i lager ligger på en balanserad nivå och andelsmässigt i nivå med föregående år.

Sedvanlig värdering har skett av koncernens bokförda värden på hyresrätter, goodwill och varumärken. Nedskrivningsprövning av goodwill och varumärken har skett via s.k. impairment tests. Något nedskrivningsbehov har inte framkommit vid dessa värderingar.

Transaktioner med närstående

Inga transaktioner med närstående har ägt rum under räkenskapsåret.

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten har till följd av den positiva resultatutvecklingen förbättrats och uppgick under räkenskapsåret till 49,7 Mkr (-0,4).

Investeringar

Koncernens investeringar uppgick under räkenskapsåret till 12,7 Mkr (8,8). Beloppet inkluderar investeringar om totalt 3,7 Mkr vilka finansierats via finansiell leasing. Huvuddelen av investeringarna avser butiksinredningar och kostnader för ombyggnationer. Av- och nedskrivningarna uppgick till 18,7 Mkr (29,4) under året.

Antal anställda

Medelantalet anställda i koncernen uppgick under verksamhetsåret till 403 (424). Se vidare not 7 Ersättningar till anställda samt not 9 Medeltal anställda med geografisk fördelning per land.

Risker i verksamheten

Verksamhetens risker beskrivs i not 2 på sidan 54.

Styrelsens arbete

Under verksamhetsåret september 2010 - augusti 2011 hade styrelsen totalt 10 (14) sammanträden. Styrelsen behandlade vid sina ordinarie möten de fasta punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte rörande strategisk plan, budget, årsbokslut och delårsrapporter. Vidare behandlades frågor angående finansiering, investeringar samt struktur- och organisationsfrågor.

Inga förändringar har under året skett i styrelsens sammansättning.

Styrelsen följer den arbetsordning som antagits och de instruktioner som utfärdats avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och VD. Se vidare under avsnittet Bolagsstyrning, sidorna 36–40.

Riktlinjer för ersättning till VD och ledande befattningshavare

Förslag till principerna för ersättning inklusive prestationsbaserade ersättningar till VD och ledande befattningshavare (koncernledning) bereds och föreslås av styrelsen. Lönesättningen för VD och personer i koncernledningen består av en fast del, grundlön, och en rörlig del, bonus. Bonusen är beroende av uppnådda mål för bolaget och för individen. För personer i koncernledningen kan bonusen uppgå till maximalt sex månadslöner.

Styrelsen föreslår att oförändrade principer för ersättning till VD och ledande befattningshavare ska gälla under verksamhetsåret 2011/2012.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Reviderade finansiella mål

Styrelsen för Venue Retail Group har reviderat bolagets finansiella mål och fastställt följande mål att uppnås inom tre år.

Venue Retail Group ska över tiden generera en hög värdetillväxt och därmed avkastning till sina aktieägare.

Koncernen ska växa med lönsamhet genom kontrollerad tillväxt i snabbare takt än marknaden. Senast vid slutet av räkenskapsåret september 2013–augusti 2014 ska Venue Retail Group:

  • nå en årlig nettoomsättning om minst 1 miljard kronor
  • nå och upprätthålla en uthållig rörelsemarginal före avoch nedskrivningar och finansiella poster (EBITDAmarginal) på minst 10 procent, och
  • ha en långsiktig, genomsnittlig soliditet överstigande 35 procent.

Händelser efter räkenskapsårets utgång redovisas även under not 39 på sidan 69.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning under räkenskapsåret uppgick till 542,0 Mkr (516,7) och resultatet efter finansiella poster uppgick till 2,3 Mkr (-36,8). Räkenskapsårets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 3,6 Mkr (1,6). Nettoupplåningen för moderbolaget uppgick den 31 augusti 2011 till 46,5 Mkr (54,1).

Framtidsutsikter

Koncernens finansiella mål har preciserats, och bedöms vara både nåbara och rimliga som långsiktigt hållbara mål.

På kortare sikt är bedömningen att det tuffa marknadsklimatet kommer att fortsätta, vilket innebär utmaningar men också möjligheter. Efter att ha genomfört ett stort förändringsarbete är Venue Retail Group väl positionerat för att förflytta sig framåt. Koncernen har nu både självförtroende och likviditet vilket ger rätt förutsättningar att arbeta aktivt för att växa med lönsamhet och nå de långsiktiga målen.

Utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2010/2011.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen och VD föreslår att vinstmedlen 75 681 Tkr överförs i ny räkning.

Bolagsstyrning

Venue Retail Group följer, som svenskt bolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm, relevanta regler och riktlinjer som finns uppsatta – såsom Aktiebolagslagen, Svensk kod för bolagsstyrning, börsens regelverk för emittenter samt koncernens bolagsordning och instruktioner.

Svensk kod för bolagsstyrning

Koncernen omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning och har från årsstämman den 15 januari 2009 följt koden fullt ut såvida inte annat kommunicerats enligt principen följ eller förklara. Styrelsen är ansvarig för att se till att koden efterlevs av såväl styrelsen som ledningen och bolaget i övrigt. Styrelsen övervakar löpande att koden följs. Valberedningens sammansättning med styrelsens ordförande som ledare även för valberedningen utgör ett avsteg från Svensk kod för bolagsstyrning. Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor.

Bolagsstämma

Koncernens högsta beslutande organ är bolagsstämman, vid vilken varje aktieägare har rätt att delta, personligen eller genom ett med fullmakt utrustat ombud. Varje aktieägare har också rätt att få ett ärende behandlat på årsstämman. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste skicka in en skriftlig begäran till styrelsen. Begäran ska normalt ha tagits emot av styrelsen senast sju veckor före bolagsstämman.

Vid bolagets ordinarie bolagsstämma, årsstämman, väljs bolagets styrelse och styrelseordförande samt i förekommande fall revisorer. Till årsstämmans uppgifter hör också att bland annat fastställa moderbolagets och koncernens balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultatet av verksamheten, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD, styrelse- och revisorsarvode samt principerna för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Årsstämman har vidare möjlighet att besluta om ökning eller minskning av aktiekapitalet och kan också fatta beslut om ändringar i bolagsordningen.

Årsstämma för 2009/2010

Vid Venue Retail Groups årsstämma för verksamhetsåret 2009/2010, som hölls den 13 januari 2011, deltog aktieägare representerande 20,2 procent av antalet aktier och 20,2 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman var hela styrelsen samt VD närvarande. Delar av valberedningen samt revisor var närvarande. Det fattades bland annat beslut om omval av styrelseledamöter och styrelseordförande samt beslut om valberedning, styrelsearvode och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Årsstämma för 2010/2011

Årsstämma för verksamhetsåret 2010/2011 hålls den 17 januari 2012 i Stockholm. Kallelse till stämman kommer att ske i enlighet med bolagsordningen och följa Aktiebolagslagen och de rekommendationer som gäller enligt Svensk kod för bolagsstyrning. För närmare information om årsstämman se sidan 79 samt på bolagets webbplats, www.venueretail.com.

Styrelsen

Styrelsen består av fyra ordinarie stämmovalda ledamöter och inga suppleanter samt en ledamot utsedd av de anställda. Styrelsen består av Mats Persson, ordförande, Ulf Eklöf, vice ordförande, Tommy Jacobson och Christel Kinning. Arbetstagarrepresentant är Petra Lindh. Ingen av de stämmovalda ledamöterna är anställd eller har anställningsliknande förhållanden med koncernen eller något dotterbolag. Majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. För närmare presentation av styrelsen se sidan 74. Tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande och sekreterare.

Styrelsens ersättning

Under räkenskapsåret 2010/2011 har styrelsens ordförande erhållit arvoden på 325 Tkr (325), övriga ledamöter har erhållit tillsammans 375 Tkr (461). Totalt har 700 Tkr (786) utgått i styrelsearvoden.

Styrelsens arbete

Styrelsens arbete styrs av gällande arbetsordning som följer Aktiebolagslagen och de instruktioner som utfärdats avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och VD. Arbetsordningen reglerar bland annat hur ofta styrelsen ska sammanträda och vilka frågor som ska behandlas på respektive möte. Ordförande leder styrelsens arbete. Styrelsen utövar aktieägarnas kontroll av ledningen och dess sätt att leda bolaget, styrelsen utser VD för bolaget. Vidare svarar styrelsen för bolagets strategiska inriktning och affärsplaner, finansiella mål samt övergripande organisation. Styrelsen har, genom information från VD, fortlöpande kontroll över koncernens ekonomiska situation och utveckling samt svarar för den ekonomiska rapporteringen.

Under verksamhetsåret september 2010–augusti 2011 hade styrelsen totalt 10 (14) sammanträden. Styrelsen behandlade vid sina ordinarie möten de fasta punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte rörande strategisk plan, budget, årsbokslut och delårsrapporter. Vidare behandlades frågor angående finansiering, investeringar samt struktur- och organisationsfrågor.

Valberedningen

Valberedningens uppdrag är att till kommande årsstämma, där val av styrelse ska ske, lämna förslag på styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode, och i förekommande fall, revisorer och revisorsarvode samt stämmoordförande. Venue Retail Groups valberedning ska bestå av styrelsens ordförande och representanter för de tre största aktieägarna. För närmare presentation av ägarstruktur se sidan 72. Utövar inte aktieägaren sin rätt att utse ledamot ska den till röstetalet närmast följande största aktieägaren ha rätt att utse ledamot i valberedningen. Namnen på de tre ägarrepresentanterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, ska offentliggöras i god tid, och senast sex månader, före årsstämman och baseras på de kända röstetalen omedelbart före offentliggörandet. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts. Ordförande i valberedningen ska, om inte ledamöterna enas om annat, vara den ledamot som representerar den till röstetalet största aktieägaren.

Valberedningen inför årsstämman den 17 januari 2012 består av Mats Persson, styrelsens ordförande tillika valberedningens ordförande, Tommy Jacobson för Varenne AB, Joakim Rahmqvist för Leif Rahmqvist och Fredrik Holmström för F. Holmström Fastigheter AB. Valberedningens sammansättning med styrelsens ordförande som ledare även för valberedningen utgör ett avsteg

Styrelsens närvaro

2010 2011 Summa
13 okt 1 dec 13 jan 13 jan 16 feb 30 mars 4 maj 20 juni 29 juni 31 aug möten
Mats Persson 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10
Ulf Eklöf 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10
Tommy Jacobson 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10
Christel Kinning 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10
Petra Lindh 0 1 1 1 1 1 1 1 1 0 8

Bolagsstyrning

från Svensk kod för bolagsstyrning. Bedömningen är att den valda ordningen är relevant med hänsyn till bolagets ägarstruktur och verksamhetens utvecklingsfas.

Inför årsstämman 2012 behandlar valberedningen vid sina sammanträden bolagets utmaningar, mål och strategier, de har även tagit del av den utvärdering som styrelsen gjort för att kunna göra en analys av behov och nominera ledamöter till styrelsen.

Ersättningsutskott

Koncernen har inte något ersättningsutskott. Styrelsen har funnit det mer ändamålsenligt att styrelsen i sin helhet bereder frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Ersättning till styrelse och revisorer, samt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman.

Revisorer

Mandatperioden för revisorer är fyra år enligt lag. Vid årsstämman 2010 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med auktoriserade revisorn Hans Jönsson som huvudansvarig och revisorn Mikael Winqvist som revisorssuppleant. Venue Retail Group bytte därmed princip till att välja revisionsföretag med en huvudansvarig revisor från att tidigare ha gjort personval av revisor. Bolagets revisorer deltar vid styrelsens årliga bokslutsmöte samt vid årsstämman. Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen vilken framläggs på årsstämman.

Ersättning till revisorer

Till bolagets revisorer, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, utgår ersättning enligt löpande räkning.

Koncernen, Tkr 2010/2011 2009/2010
Revisionsuppdraget 1 516 1 261
Revisionsverksamhet
utöver revisionsupp
draget 185 197
Skatterådgivning 75 55
Andra tjänster 225 169
2 001 1 682

Revisionsutskott

Koncernen har hittills inte funnit anledning att inrätta ett särskilt revisionsutskott i styrelsen. Koncernen har fokus på intern kontroll och ett antal kontrollaktiviteter har genomförts. Styrelsen i sin helhet hanterar revisionsfrågor och kontakter med revisorerna.

VD och koncernledning

VD ansvarar för att de mål som styrelsen anger för bolagets lönsamhet och inriktning uppfylls. Vidare ska VD hålla styrelsen informerad om utvecklingen i koncernen och informera styrelsen om väsentliga avvikelser från beslutade affärsplaner och om händelser som har stor inverkan på koncernens verksamhet. VD håller dessutom styrelsens ordförande informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning. VD och övriga i koncernledningen har formella möten två gånger i månaden för att gå igenom resultatuppföljning och planer samt diskutera strategifrågor. Koncernledningen består av fem personer, varav tre är kvinnor. För närmare presentation av koncernledningen se sidan 75.

Ersättning till VD och ledande befattningshavare

De övergripande principerna för ersättning till ledande befattningshavare ska utgå från befattningen, den individuella prestationen, koncernens resultat och att ersättningen ska vara konkurrenskraftig i jämförelse med övriga branschen.

Ersättning till VD samt övriga ledande befattningshavare har beslutats av styrelsen och består av grundlön, en resultatbaserad bonus samt förmåner i form av tjänstebil samt pension. Bonusen är beroende av uppnådda mål för bolaget och individen. För VD kan bonusen uppgå till maximalt sex månadslöner.

För verksamhetsåret 2010/2011 utgår grundlön till VD med 1 920 Tkr (1 800). VD omfattas av allmän pensionsplan. Pensionspremier uppgår till 30 procent av den pensionsgrundande lönen. I den pensionsgrundande lönen ingår grundlön. Utöver detta finns inga pensionsförpliktelser till VD. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår oförändrad lön under 12 månader, vid egen uppsägning är uppsägningstiden sex månader.

För övriga ledande befattningshavare har grundlön utgått med totalt 4 361 Tkr (4 339). Utöver detta finns sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. För personer i koncern- och företagsledningen utöver VD kan bonusen uppgå till mellan två och maximalt sex månadslöner. Uppsägningstiden för övriga ledandebefattningshavare är 3-6 månader och vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6-12 månader.

För övriga ledande befattningshavare finns sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Pensionsåldern för samtliga i koncernens ledningsgrupp är 65 år. Ersättningarna har beslutats av styrelsen och riktlinjerna för ersättningarna har beslutats av årsstämman.

Incitamentsprogram

Det finns inga aktierelaterade incitamentsprogram i bolaget.

Intern kontroll

Venue Retail Group har hittills inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om internrevision kommer att prövas årligen. Bolagets interna kontroll har som mål att skapa en effektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt definierade. Ytterst syftar kontrollen till att skydda bolagets tillgångar och därigenom aktieägarnas investering.

Styrelsen har ansvaret för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. VD har delegerats ansvaret för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i bolaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt attestinstruktioner.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön är grunden för intern kontroll och består främst av etiska värderingar enligt koncernens "Code of Conduct", integritet, kompetens, ledarfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter. Koncernens interna arbetsordningar, instruktioner, policydokument, riktlinjer och manualer är i detta sammanhang viktiga eftersom de vägleder medarbetarna. Koncernens kontrollmiljö kännetecknas av ett väl genomarbetat antal dokument där man finner vägledning i form av till exempel medarbetar- och ekonomihandböcker, policy för krisberedskap samt i finans- och kreditpolicy. I koncernen säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker, liksom genom instruktionen för VD. VD rapporterar kontinuerligt till styrelsen avseende intern kontroll. I den löpande verksamheten ansvarar VD för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker.

Under 2010/2011 agerades enligt koncernens policy för krisberedskap i samband med de tragiska vansinnesdåden i Oslo i juli 2011 då ett flertal av koncernens butiker i centrala Oslo blev berörda. Noggrann utvärdering och uppföljning har gjorts av de aktiviteter som vidtogs i samband med händelsen.

Riskbedömningar och kontrollaktiviteter

Koncernledningen rapporterar regelbundet enligt fastlagda rutiner till styrelsen om koncernens ekonomiska situation. Företaget gör varje år en riskbedömning baserad på sannolikhet och konsekvens, om något inträffar, avseende den finansiella rapporteringen och avseende övriga operationella risker. Riskanalysen har identifierat ett antal kritiska processer som löpande följs upp med avseende på fungerade rutiner, kontroller och uppföljning. Störst fokus ligger på försäljnings-, inköps- och logistikprocesserna. Bedömning av risker i större balans- och resultatposter följs upp löpande. Styrelsen och koncernledningen får minst en gång per månad uppföljning av den finansiella utvecklingen. Eventuella riskbedömningar av osäkra poster, som till exempel risker i lager, kommenteras löpande i dessa uppföljningar. Vid varje styrelsemöte redovisas det aktuella ekonomiska läget samt risker och osäkerhetsfaktorer.

Venue Retail Groups risker samt riskhantering och kontrollstrategier

Verksamhetsrelaterade risker

  • Legala risker avtal/kontrakt eller tvister
  • Personalrisker brister i kompetens, kapacitet eller beroende av nyckelpersoner
  • Fysiska och HSE-risker brand, vatten, naturkatastrof, arbetsmiljö
  • Marknadsrisker nya konkurrenter, nya lagar, prisutvecklingar, svängningar av konjunktur och kundattityder, beroende av leverantörer
  • Processrisker brister i kärnprocesserna inköp, logistik, försäljning samt i stöd- och ledningsprocesser
  • IT-risker brister i ITsystem avseende datasäkerhet, integritet och tillgänglighet

Strategiska risker

  • Strategiska risker felaktiga strategiska beslut, organisation, investeringar etc.
  • Efterlevnadsrisker
  • CSR-risker bristande processer avseende hållbarhet och etiskt agerande
  • Redovisningsrisker brister i redovisningsprocessen (inkluderar bedrägeri/fusk)
  • Politiska risker lagstiftning
    • och regler

• Löpande inköp under säsong • Kontrakterade varuinköp tre till sex månader före leverans

Riskhantering och kontrollstrategier

  • Policydokument, manualer och rekommendationer
  • Interna kontrollaktiviteter, antingen förebyggande eller upptäckande

• Analyser

  • Valutasäkring • Kort genomsnittlig ränte-

bindningstid

Finansiella risker

  • Valutarisker svängningar i växelkurser
  • Skatterisker felaktig beskattning
  • Ränterisker räntesvängningar

kapital

  • Kreditrisker/kundförlust kundernas bristande betalningsförmåga
  • Likviditetsrisker – bristande tillgång på
  • Finansieringsrisk – bristande tillgång på kapital

Bolagsstyrning

Kontrollstrukturen utformas så att den hanterar de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Kontrollstrukturen består av en organisation med tydliga roller och därtill lämplig ansvarsfördelning samt kontrollaktiviteter för att förebygga och/eller upptäcka risker för fel i rapporteringen. Kontroller för att säkerställa den finansiella rapporteringen görs utifrån en bedömning av riskerna och väsentligheten i respektive resultat-och balanspost. Kontrollaktiviteterna består främst av månadsvisa bokslut, avstämningar och analyser mellan utfall och budget/föregående år för att säkerställa korrekt redovisning. Vid avvikelser görs uppföljning för att hitta förklaringar och eventuella felaktigheter.

Ett säkerhetsråd med fokus på butiksrelaterade risker är inrättat. Säkerhetsrådet sammanträder minst var sjätte vecka och samtliga möten protokollförs. Återkoppling sker löpande till koncernledningen som i förekommande fall rapporterar till styrelsen. De fokusområden som just nu är på säkerhetsrådets agenda är följande;

  • Bedrägeri samt externt och internt svinn
  • Butikernas hantering av kontanter

I samråd med bolagets revisorer pågår löpande ett arbete som syftar till att bolaget i högre utsträckning ska arbeta mer systematiskt med verksamhetens riskbedömning, arbetet fokuserar framför allt på några av bolagets mest kritiska processer.

Information och kommunikation

Bolagets styrande dokument, såsom riktlinjer, manualer och policydokument av betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande via möten, intranät och e-post. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt har koncernen en kommunikationspolicy som fastställts av styrelsen.

Uppföljning

Styrelsen och koncernledningen gör löpande uppföljning utifrån löpande information om koncernens resultat, finansiella ställning och utveckling av verksamheten. Identifierade risker följs upp via säkerhetsrådet eller via andra beslutade kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga. Återkoppling sker löpande till koncernledning och styrelse.

Bolagets revisorer rapporterar minst en gång per år gjorda iakttagelser till styrelsen samt sammanfattar sin uppfattning i revisionsberättelsen. Med utgångspunkt i revisorernas rapportering bildar styrelsen sin uppfattning om kontrollmiljön, organisationen, ansvarsfördelning och befogenheter samt fullständigheten och riktigheten i den finansiella rapporteringen.

Koncernresultaträkning

Not 2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Rörelsens intäkter m m
Nettoomsättning 3 832 709 823 971
Övriga rörelseintäkter 4, 5 3 400 3 114
Summa intäkter m m 836 109 827 085
Rörelsens kostnader
Handelsvaror -357 514 -363 882
Övriga externa kostnader 6, 37 -208 056 -234 117
Personalkostnader 7, 8, 9 -203 603 -216 184
Av- och nedskrivningar av materiella
& immateriella anläggningstillgångar
15, 16, 18 -18 710 -29 384
Övriga rörelsekostnader 4, 10 -6 212 -6 661
Summa rörelsens kostnader -794 095 -850 228
Rörelseresultat 42 014 -23 143
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar 11 - 2 284
Finansiella intäkter 11 205 417
Finansiella kostnader 11 -8 497 -6 456
Summa resultat från finansiella poster -8 292 -3 755
Resultat efter finansiella poster 33 722 -26 898
Inkomstskatt 12 535 -2 202
Årets resultat efter skatt 34 257 -29 100
Vägt genomsnittligt antal aktier 744 899 604 725 745 153
Resultat per aktie hänförlig till moderbolagets
aktieägare under året, före utspädning
13, 24 0,05 -0,04
Resultat per aktie hänförlig till moderbolagets
aktieägare under året, efter utspädning
13, 24 0,04 -0,04

Koncernens rapport över totalresultat

Not 2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Årets resultat 34 257 -29 100
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter 1 779 -1 291
Övrigt totalresultat för året 1 779 -1 291
Årets totalresultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare 36 036 -30 391

Koncernbalansräkning

Tillgångar Not 2011-08-31 2010-08-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Varumärken 15 92 617 91 917
Hyresrätter 16 1 632 3 276
Goodwill 17 106 440 105 783
200 689 200 976
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer 14, 18 35 473 41 997
Finansiella anläggningstillgångar
Övriga långfristiga värdepappersinnehav 19 - 4
Uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar 12 30 760 33 148
Summa anläggningstillgångar 266 922 276 125
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Handelsvaror 20 141 328 129 327
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 21 5 821 5 632
Skattefordran 6 750 6 790
Övriga kortfristiga fordringar 4 5 179 4 617
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 13 789 14 695
31 539 31 734
Likvida medel 23 9 587 18 428
Summa omsättningstillgångar 182 454 179 489
Summa
tillgångar
449 376 455 614
Eget kapital och
skulder
Not 2011-08-31 2010-08-31
Eget kapital 24
Aktiekapital 108 909 101 604
Övrigt tillskjutet kapital 208 383 203 688
Omräkningsreserv -1 596 -3 375
Balanserat resultat -142 592 -112 012
Årets resultat 34 257 -29 100
98 452 59 201
Summa eget kapital 207 361 160 805
Långfristiga skulder
Pensionsförpliktelser 25 1 062 1 284
Skulder till kreditinstitut 26 11 622 6 892
Övriga långfristiga skulder 14, 27 4 998 19 965
Uppskjuten skatt 12 21 901 21 705
Summa långfristiga skulder 39 583 49 846
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 26 7 711 18 589
Checkräkningskredit 28 32 743 60 551
Leverantörsskulder 63 419 60 396
Övriga kortfristiga skulder 4, 14, 29 35 464 44 186
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 63 095 61 241
Summa kortfristiga skulder 202 432 244 963
Summa
eget kapital och
skulder
449 376 455 614

Koncernens förändringar i eget kapital

Not Aktie
kapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Omräknings
reserv
Balanserat
resultat
Summa
eget
kapital
Ingående balans 2009-09-01 101 604 203 734 -2 084 -115 915 187 339
Totalresultat
Årets resultat - - - -29 100 -29 100
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter - - -1 291 - -1 291
Årets totalresultat - - -1 291 -29 100 -30 391
Transaktioner med aktieägare
Nyemissionskostnad - -46 - - -46
Utgivna konvertibla skuldebrev* - - - 3 903 3 903
Summa transaktioner med aktieägare - -46 - 3 903 3 857
Eget kapital 2010-08-31 24 101 604 203 688 -3 375 -141 112 160 805
Ingående balans 2010-09-01 101 604 203 688 -3 375 -141 112 160 805
Totalresultat
Årets resultat - - - 34 257 34 257
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferener utlandsverksamheter - - 1 779 - 1 779
Årets totalresultat - - 1 779 34 257 36 036
Transaktioner med aktieägare
Konvertering konvertibla skuldebrev** 7 305 4 695 - -1 480 10 520
Summa transaktioner med aktiegäare 7 305 4 695 - -1 480 10 520
Eget kapital 2011-08-31 24 108 909 208 383 -1 596 -108 335 207 361

Alla emitterade aktier är till fullo betalda.

*Avser andel av konvertibelt lån redovisat mot eget kapital, se även not 24

** Konvertering av 86 957 400 konvertibler motsvarande 52 174 440 aktier. Konverteringen ökade aktiekapitalet med 7 304 421,60 kronor.

Kassaflödesanalys för koncernen

Not 2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster 42 014 -23 143
Avskrivningar och nedskrivningar 18 710 29 384
Resultat försäljning anläggningstillgångar 2 233 849
Övriga ej likvidpåverkande poster -169 -65
62 788 7 025
Betald ränta -6 445 -5 480
Erhållen ränta 205 420
Övriga finansiella kostnader -462 -
Betald inkomstskatt 2 879 -
58 965 1 965
Förändringar i rörelsekapital
Ökning (-)/minskning (+) varulager -11 806 -1 182
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 681 7 473
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga rörelseskulder 1 816 -8 654
Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 656 -398
Investeringsverksamheten
Sålda immateriella tillgångar - 550
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 14, 18 -9 090 -4 686
Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar - 2 629
Kassaflöde från investeringsverksamheten -9 090 -1 507
Finansieringsverksamheten
Utgivna konvertibla skuldebrev - 18 229
Banklån
- Upptagna lån 12 862 -
- Amortering -19 066 -18 716
Ökning/minskning checkräkningskredit -27 309 6 938
Utbetald finansiell leasing -4 148 -2 978
Ökning /minskning övriga finansiella skulder -11 520 841
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -49 181 4 314
Årets kassaflöde -8 615 2 409
Likvida medel vid årets början 18 428 15 780
Kursdifferenser i likvida medel -226 239
Likvida medel vid årets slut 23 9 587 18 428

Moderbolagets resultaträkning

Not 2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Rörelsens intäkter m m
Nettoomsättning 31, 36 541 981 516 712
Övriga rörelseintäkter 4, 5 1 259 784
Summa intäkter m m 543 240 517 496
Rörelsens kostnader
Handelsvaror 36 -362 328 -350 285
Övriga externa kostnader 6, 37 -72 420 -77 676
Personalkostnader 7, 8, 9 -95 505 -92 975
Av- och nedskrivningar av materiella
& immateriella anläggningstillgångar
16, 17, 18 -11 233 -12 653
Övriga rörelsekostnader 4, 10 -3 330 -3 751
Summa rörelsens kostnader -544 816 -537 340
Rörelseresultat -1 576 -19 844
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i koncernbolag 33 7 000 -13 567
Finansiella intäkter 11 3 245 318
Finansiella kostnader 11 -6 361 -3 709
Summa resultat från finansiella poster 3 884 -16 958
Resultat efter finansiella poster 2 308 -36 802
Inkomstskatt 12 6 461 -97
Årets resultat 8 769 -36 899

Moderbolagets balansräkning

Tillgångar Not 2011-08-31 2010-08-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Hyresrätter 16 7 345 12 764
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer 18 10 817 14 934
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernbolag 34 210 556 203 556
Uppskjutna skattefordringar 12 6 461 -
Fordringar hos koncernbolag 35 46 000 46 000
263 017 249 556
Summa anläggningstillgångar 281  179 277 254
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Handelsvaror 20 76 122 67 195
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 512 1 443
Fordringar hos koncernbolag 36 33 474 32 045
Skattefordran 5 779 5 779
Övriga kortfristiga fordringar 1 749 867
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 4 319 4 710
45 833 44 844
Kassa och bank 23 2 655 9 394
Summa omsättningstillgångar 124 610 121 433
Summa
tillgångar
405 789 398 687
Eget kapital och
skulder
Not 2011-08-31 2010-08-31
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 108 909 101 604
Fritt eget kapital
Överkursfond 208 382 203 687
Balanserat resultat -141 470 -103 091
Årets resultat 8 769 -36 899
75 681 63 697
Summa eget kapital 184 590 165 301
Avsättningar
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 119 142
Summa avsättningar 119 142
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut 26 7 500 -
Övriga långfristiga skulder 27 - 15 501
Summa långfristiga skulder 7 500 15 501
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut 26 2 500 15 000
Checkräkningskredit 28 31 991 32 981
Leverantörsskulder 57 135 54 765
Skulder till koncernbolag 36 63 656 60 642
Övriga kortfristiga skulder 29 13 753 11 342
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 44 545 43 013
Summa kortfristiga skulder 213 580 217 743
Summa
eget kapital och
skulder
405 789 398 687
Ställda säkerheter 38 152 678 196 954
Ansvarsförbindelser Inga Inga

Moderbolagets förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Not Aktiekapital Överkursfond Balanserat
resultat
Summa
eget kapital
Ingående balans 2009-09-01 101 604 203 733 -106 994 198 343
Årets resultat - - -36 899 -36 899
Nyemissionskostnad - -46 - -46
Utgivna konvertibla skuldebrev - - 3 903 3 903
Eget kapital 2010-08-31 24 101 604 203 687 -139 990 165 301
Ingående balans 2010-09-01 101 604 203 687 -139 990 165 301
Årets resultat - - 8 769 8 769
Konvertering konvertibla skuldebrev 7 305 4 695 -1 480 10 520
Eget kapital 2011-08-31 24 108 909 208 382 -132 701 184 590

Alla emitterade aktier är till fullo betalda

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Not 2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster -1 576 -19 844
Avskrivningar och nedskrivningar 11 233 12 654
Övriga ej likvidpåverkande poster 1 921 1 236
11 578 -5 954
Betald ränta -4 288 -2 074
Erhållen ränta 3 244 318
Övriga finansiella poster -325 -
10 209 -7 710
Ökning (-)/minskning (+) varulager -8 928 -5 244
Ökning (-)/minskning (+) övriga kortfristiga fordringar -989 3 098
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga rörelseskulder 3 202 -192
Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 494 -10 048
Investeringsverksamheten
Sålda immateriella tillgångar - 550
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 18 -3 641 -1 600
Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 641 -1 050
Finansieringsverksamheten
Utgivna konvertibla skuldebrev - 18 229
Banklån
- Upptagna lån 10 000 -
- Amortering -15 600 -15 000
Ökning/minskning checkräkningskredit -992 10 635
Ökning/minskning övriga finansiella skulder - 792
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -6 592 14 656
Årets kassaflöde -6 739 3 558
Likvida medel vid årets början 9 394 5 836
Likvida medel vid årets slut 23 2 655 9 394

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 1 • Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmän information

Venue Retail Group är en ledande aktör med en unik position på marknaden inom segmentet skor och accessoarer, med välkända varumärken och ett butiksnätverk med 123 (134) butiker i Norden.

Venue Retail Group AB (publ), organisationsnummer 556540- 1493, är ett aktiebolag registrerat och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Ringvägen 100, SE-118 60 Stockholm. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap-listan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för offentliggörande av styrelsen den 14 december 2011.

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tilllämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen för Venue Retail Group har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av finansiella tillgångar som kan säljas, samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.

Införande av nya redovisningsprinciper Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 september 2010:

IAS 7 (ändring) "Rapport över kassaflöden" – gäller från 1 januari 2010. Ändring som kräver att endast kostnader som resulterar i att en tillgång redovisas i balansräkningen kan klassificeras som investeringsverksamhet. Ändringen har ej haft någon väsentlig påverkan på koncernens rapport över kassaflöden.

IAS 36, "Nedskrivningar" – gäller från 1 januari 2010. Tillägg för att klargöra att den största kassagenererade enhet på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definition i punkt 5 IRFS 8.

IFRIC 19 "Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument" (gäller från 1 juli 2010). Tolkningen klargör redovisningen vid omförhandling av lånevillkor så att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier. Aktierna ska värderas till verkligt värde och skillnaden mellan detta värde och det bokförda värdet på lånet ska redovisas i resultaträkningen. Om verkligt värde på aktierna inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt ska de istället beräknas så att de reflekterar det verkliga värdet på lånet. IFRIC 19 har ej haft någon väsentlig påverkan på koncernens redovisning.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt ikraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för det räkenskapsår som börjar den 1 september 2011 eller senare, men som inte har tillämpats i förtid.

IAS 1, "Utformning av finansiella rapporter", Ändringen klargör att ett företag ska presentera en analys för varje post i övrigt totaltresultat för varje komponent i eget kapital, antingen i rapporten över förändringar i eget kapital eller i noterna till årsredovisningen. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapskapsåret som börjar 1 september 2011.

IAS 24 (omarbetad), "Upplysningar om närstående", utgiven november 2009 - gäller från 1 januari 2011 eller senare. Den ersätter IAS 24, "Upplysningar om närstående". Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part. När den omarbetade standarden tillämpas, kommer koncernen att behöva upplysa om transaktioner mellan koncernbolagen. Förtida tillämpning är tilllåten såväl för hela som för viss del av standarden. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som börjar 1 september 2011.

IAS 34, "Delårsrapportering", Ger vägledning om hur principerna för upplysningar i IAS 34 ska tillämpas och tillför ytterligare upplysningskrav beträffande: förhållanden som sannolikt kommer att påverka det verkliga värdet på och klassificeringen av finansiella instrument, överföringen av finansiella instrument mellan olika nivåer i verkligt värdehierakin, förändringar i klassificeringen av finansiella tillgångar och förändringar av eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapskapsåret som börjar 1 september 2011.

IFRS 7, "Finansiella instrument", Ändringen förtydligar interaktionen mellan kvantitativa och kvalitativa upplysningar vad gäller karaktären och omfattningen av risker som härrör från finansiella instrument. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapskapsåret som börjar 1 september 2011.

IFRS 9, "Financial instruments". Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, "Finansiella instrument: värdering och klassificering". IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. De bestämmelser som avser finansiella skulder överförs i allt väsentligt från IAS 39, med undantag för verkligt värdealternativet. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning, dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna.

IFRIC 13, "Kundlojalitetsprogram" Klargör innebörden av "verkligt värde" avseende värderingen av bonuspoäng i kundlojalitetsprogram. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapskapsåret som börjar 1 september 2011. Bedömningen är att ändringen inte kommer att ge någon väsentlig påverkan på koncernens redovisning.

Väsentliga uppskattningar och bedömningar

Företagsledningen, styrelsen och revisionskommittén har tillsammans identifierat några områden som har särskild betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning. Utvecklingen inom dessa områden, vilka listas nedan, följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionskommitté.

Varulager

Koncernens varulager uppgår per 31 augusti 2011 till 141,3 Mkr vilket utgör en betydande del av koncernens tillgångsmassa, ca 31%. Värdet på varulagret följs och omprövas löpande utifrån bland annat innevarande volym, prognostiserad försäljning, framtida inleveranser och varulagrets sammansättning. Varulagret följs även löpande utifrån marknader, affärsområden och varugrupper. Venue Retail Group värderar lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bedömer företagsledningen artiklar med övertalighet, utgående artiklar, skadat gods, hanterings- och försäljningskostnader.

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 1 • forts.

Goodwill och varumärken

Bland immateriella tillgångar uppgår per 31 augusti 2011 Goodwill till 106,4 Mkr och Varumärken till 92,6 Mkr. Vad gäller varumärken och goodwill gör styrelsen och företagsledningen årligen bedömningen att dessa värden väl försvaras av koncernens kommande intjäning från affärsplaner och prognoser. Ytterligare beskrivning av nedskrivningsprövning av Goodwill och Varumärken framgår av noterna 15 och 17.

Hyresrätter

Årligen utförs extern värdering av hyresrätter för att bedöma eventuellt nedskrivningsbehov, per 31 augusti 2011 uppgår värdet på hyresrätter i koncernen till 1,6 Mkr.

Uppskjuten skattefordran

Venue Retail Group har till följd av tidigare års förluster betydande ackumulerade underskottsavdrag. Bedömning har gjorts per 31 augusti 2011, likt tidigare år, huruvida de ackumulerade underskotten kan försvaras av koncernens kommande intjäning. Företagsledningen har gjort bedömningen att tidigare aktiverade underskottsavdrag i den norska verksamheten kommer att kunna nyttjas mot framtida skattemässiga överskott och därmed likt föregående år är aktiverade i balansräkningen. Vad gäller den svenska verksamheten är företagsledningens bedömning att det till följd av den positiva resultatutvecklingen kommer att genereras skattemässiga överskott att nyttja ackumulerade underskottsavdragen mot. Men hänsyn till den finansiella oron har dock enbart underskottsavdragen för en del av den svenska verksamheten aktiverats per 31 augusti 2011. Totala aktiverade underskottsavdrag per 31 augusti 2011 uppgår till 64 862 Tkr, varav 35 000 Tkr har aktiverats 2010/2011 för del av den svenska verksamheten. Total uppskjuten skattefordran per 31 augusti 2011 uppgår till 30,8 Mkr varav 19,1 Mkr är hänförligt till aktiverade underskottsavdrag. För mer information se not 12 Inkomstskatt.

Koncernredovisning

Dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytande upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Redovisingsprinciperna för dotterbolaget har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen. En rörelsegren är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information. Den högsta verkställande beslutsfattaren har identifierats som koncernens bolagsledning vilka utvärderar resultat samt allokerar resurser till rörelsesegmenten.

För mer information se not 3 Rapportering per segment.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posten omvärderades. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.

Valutakursvinster och förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och förluster redovisas i netto i övriga rörelseintäkter/övriga rörelsekostnader.

Koncernredovisning

Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:

a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs,

b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs, samt

c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamheter behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncerns andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Varumärken

Varumärken som förvärvas separat redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Varumärken har en obestämbar nyttjandeperiod varför löpande avskrivning ej sker. Individuell bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov görs minst årligen.

Hyresrätter

Hyresrätter värderas till anskaffningsvärden minskat med av- och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till tillgången.

Avskrivning baseras på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstid för hyresrätter är 8–10 år.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad i resultaträkningen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden minskat med av- och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på om det utgör en separat komponent eller ej, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Materiella tillgångar skrivs av baserat på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstid för inventarier, verktyg och installationer uppgår till 5 år.

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad i resultaträkningen.

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen samt vid indikation om värdenedgång avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskningen, närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov, grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

Finansiella instrument Finansiella tillgångar Klassificering

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Vinster och förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde redovisas bland övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader i resultaträkningen.

(a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som anläggningstillgångar.

(b) Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen.

(c) Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen.

Redovisning och värdering

Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen- det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tilllämpning av effektivräntemetoden.

Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten- beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen- bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen.

Finansiella skulder/upplåning Upplåning

Låneskulder/checkräkningskredit utgörs av skulder till kreditinstitut samt konvertibla skuldebrev och övriga låneskulder. Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostna-

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 1 • forts.

der. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte skulder inom Koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde, med tillämpning av effektivräntemetoden och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor och tjänster som förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Sammansatta finansiella instrument

De sammansatta finansiella instrument som koncernen emitterat omfattar konvertibla skuldebrev där innehavaren kan kräva att de konverteras till aktier, och där antalet aktier som ska emitteras inte påverkas av förändringar i aktiernas verkliga värde.

Skulddelen i ett sammansatt finansiellt instrument redovisas inledningvis till verkligt värde för en liknande skuld som inte medför rätt till konvertering till aktier. Egetkapitaldelen redovisas inledningsvis som skillnaden mellan verkligt värde för hela det sammansatta finansiella instrumentet och skulddelens verkliga värde. Direkt hänförbara transaktionskostnader fördelas på skuld- respektive egetkapitaldelen i proportion till deras initiala redovisade värden.

Efter anskaffningstidpunkten värderas skulddelen av ett sammansatt finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Egetkapitaldelen av ett sammansatt finansiellt instrument omvärderas inte efter anskaffningstidpunkten, utom vid konvertering eller inlösen.

Derivatinstrument

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Venue Retail Group derivatinstrument uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och förändringar i verkligt värde redovisas därmed omedelbart i resultaträkningen netto i posten Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

Kundfordringar

Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Kundfordringar klassificeras som omsättningstillgångar då betalning förväntas inom ett år eller tidigare.

En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor.

Likvida medel och kortfristiga placeringar

I likvida medel ingår kassa och omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av Koncernens verksamheter. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Koncernen driver detaljhandel och nettoomsättningen består främst av butiksförsäljning. Intäktsredovisningen av sålda varor sker när en produkt säljs till en kund i butik. Försäljning i detaljhandel betalas vanligen kontant eller med kreditkort.

Nettoomsättningen och kostnaderna för handelsvaror har reducerats med belopp som återbetalats till kund vid utnyttjande av så kallat öppet köp. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera sådana returer vid tidpunkten för försäljningen. Bolagets bedömning är att summan av returer inte uppgår till väsentliga belopp, varför avsättning ej är gjord i intäktsredovisningen.

Kunder som är medlemmar i kundklubb erhåller bonus för inköp utifrån storleken på inköp, reduktion av intäkter bokförs löpande utifrån kunderas intjänade bonus. Bedömning görs kontinuerligt av utestående skuld för ej inlöst bonus.

Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Inkomstskatter

Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat repektive eget kapital.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där Koncernens bolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. I aktuell skatt ingår eventuella justeringar avseende tidigare års aktuella skatt.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatteskuld redovisas inte om den uppstår till följd av första redovisningen av goodwill. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte heller om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med til lämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.

Ersättning till anställda

Ersättning till anställda i form av till exempel löner, betald semester, betald sjukfrånvaro samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som förmånsbestämda eller avgiftsbestämda pensionsplaner.

Pensionsförpliktelser

Koncernbolagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

Avsättningar för förpliktelser relaterade till ersättningar efter avslutad anställning uppkommer då förpliktelserna är förmånsbestämda. Dessa förpliktelser och kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period beräknas aktuariellt, så kallad "projected unit credit method". Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelens. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i akturariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår.

Ovanstående princip för förmånsbestämda planer tillämpas endast i koncernredovisningen. Moderbolaget och dotterbolagen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av Koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad

endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Bonus

En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett legalt eller en informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resursen krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader i samband med beslutade stängningar av butiker. För returer görs inga avsättningar då den samlade bedömningen är att dessa ej uppgår till väsentliga belopp.

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.

Leasingavtal

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som sker under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där Koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna.

Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

Moderbolaget

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 - Redovisning för juridiska personer. Tillämpningen av RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämplar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 1 • forts.

Immateriella anläggningstillgångar

I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill och varumärken, vilket inte görs i koncernredovisningen. Avskrivning sker linjärt över 20 år. Varumärken och goodwill återspeglar den långsiktiga styrkan i Venue Retail Group:s verksamhet, vilket motiverar avskrivningstiden på 20 år.

Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument

Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör, återförs nedskrivningen.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna om operationell leasing.

Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och som en ökning av värdet på aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt, erhållna koncernbidrag att jämställa med utdelning redovisas som utdelning från koncernbolag i resultaträkningen och lämnade koncernbidrag att jämställa med aktieägartillskott redovisas, efter beaktande av effekt på aktuell skatt, i enlighet med principen för aktieägartillskott.

Pensioner

Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.

Not • 2 • Risker

Venue Retail Groups verksamhet och lönsamhet påverkas av en rad faktorer och risker. Dessa kan indelas i verksamhetsrelaterade risker och finansiellt relaterade risker.

Verksamhetsrelaterade risker

De verksamhetsrelaterade riskerna kan huvudsakligen relateras till modetrender, väder- och säsongsberoende samt till konkurrenssituationen.

Modetrender

Mode är en färskvara. Eftersom kollektionerna tas fram långt innan de börjar säljas, finns alltid risken att plötsliga modesvängningar kan påverka försäljningen på ett negativt sätt, vilket kan leda till prisnedsättning och därigenom minskade intäkter. För att öka träffsäkerheten arbetar Venue Retail Group med löpande inköp under säsong.

Väder- och säsongsberoende

Kortsiktigt påverkas efterfrågan av väder- och säsongsvariationer. Produkterna köps in och lanseras i butik baserat på en statistiskt sett normal väderlek. Detta innebär att en väderlek som inte överensstämmer med de statistiska årstiderna kan påverka försäljningen negativt. Effekten blir störst då skillnaden är stor i början av en säsong. Om till exempel hösten är varmare än normalt kan försäljningen av framför allt varmfodrade varor påverkas negativt.

Konkurrenssituation

Konkurrensen på sko- och accessoarmarknaden är hård och i konstant förändring och utveckling. Nya aktörer tillkommer samtidigt som befintliga ständigt arbetar för att vässa sina erbjudanden. Venue Retail Group arbetar kontinuerligt med att stärka det egna varumärket och lojaliteten hos kunderna.

Finansiella risker

Venue Retail Group är utsatt för ett antal olika finansiella risker. Dessa hanteras av moderbolagets finansfunktion, vars huvuduppgift är att stödja den operativa verksamheten samt att identifiera och begränsa koncernens finansiella risker enligt, av styrelsen fastställd, policy.

Marknadsrisk I) Valutarisk

Koncernen utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, främst euro (EUR) och US-dollar (USD). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller

skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. Valutakursförändringar påverkar Venue Retail Groups resultat och

eget kapital på flera sätt:

  • Resultatet påverkas när försäljning och inköp görs i olika valutor (transaktionsexponering). Den största inköpsvalutan inom koncernen är SEK och står för 46% (43) av inköpen av handelsvaror. I utländsk valuta sker de flesta inköpen i EUR som står för 30% (33) av de totala inköpen av handelsvaror. Av resterande inköp står USD för 23% (22) och övriga valutor 1% (2).
  • Resultatet påverkas när utländska dotterbolags resultat räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). Denna exponering säkras inte.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsrisk består i att intäkterna genereras i Sverige, Norge och Finland samtidigt som kostnaderna till stor del hänför sig till inköp gjorda i andra länder. Varuinköp kontrakteras vanligen tre till sex månader före leverans.

All transaktionsrisk i koncernen är centraliserad till moderbolaget då samtliga varuinköp i utländsk valuta sker i moderbolaget samt att verksamheten i dotterbolagen bedrivs i lokal valuta. För att minska valutarisken valutasäkrar Venue Retail Group en betydande andel av koncernens kontrakterade flöden i utländsk valuta. I enlighet med koncernens finanspolicy ska i normalfallet minst 80% av kontrakterade flöden inom den närmaste 12-månadersperioden i USD och EUR säkras om inte styrelsen beslutar annat. Valutarisker följs upp och kursdifferenser beräknas som skillnaden mellan faktiskt betald kurs och kalkylkurs. Beloppet som uppkommer redovisas som övrig fordran/skuld i balansräkningen. Någon uppföljning mellan faktiskt betald kurs och avista kurs på förfallodagen görs ej. Kalkylkurs är i de fall valutasäkring gjorts den valutasäkrade kursen i annat fall avistakurs.

Känslighetsanalys valutarisk

Av totala inköp av handelsvaror skulle förändring om 10% i valutakursen ge följande effekt fördelat per valuta på rörelseresultatet:

2010/2011 2009/2010
EUR 9,5 Mkr 10,3 Mkr
USD 7,3 Mkr 7,0 Mkr
Övriga 0,4 Mkr 0,7 Mkr

II) Prisrisk

Venue Retail Group är inte exponerad för någon prisrisk i råvaror eller i placeringar.

III) Ränterisk

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom lång- och kortfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöden. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.

Utvärdering sker månadsvis av ränteläget och då det finns indikationer på marknaden för räntehöjningar finns möjlighet att överväga räntebindning på längre sikt.

Om räntorna på upplåning under 2010/2011 varit 0,1% högre/lägre med alla andra variabler konstanta hade räntekostnaderna varit cirka 60 Tkr högre/lägre för upplåning med rörlig ränta.

Venue Retail Group begränsar ränterisken genom att eftersträva en kort genomsnittlig räntebindningstid. De likvida medlen per den 31 augusti 2011 utgjordes av inlåning samt depositioner i bank, samtliga med mycket kort bindningstid. För de kassamedel som koncernen innehar baseras avkastningen på rörlig ränta. Det finns således ingen väsentlig ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar.

Kreditrisk

Kreditrisk är risken att en part i en transaktion med finansiella instrument inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar den andra parten en förlust.

Antalet kreditköp är begränsat då övervägande del av koncernens försäljning avser butiksförsäljning med kontant- eller kreditkortsbetalning. Vid de tillfällen då kreditförsäljning sker utförs sedvanlig kreditprövning för samtliga nya kunder. När det gäller befintliga kunder görs löpande uppföljning av betalningsförmågan och vid osäkerhet om kreditvärdighet utförs en ny kreditprövning.

Kreditrisk i kommersiella transaktioner

Övervägande del av koncernens försäljning sker mot kontant betalning, varför den delen av kreditrisken är låg. Kreditrisken i övrig försäljning är fördelad på ett antal enskilda kunder där kreditprövning utförs före försäljning.

I not 21 finns en ålderanalys av förfallna kundfordringar.

Kreditrisk i finansiella transaktioner

Venue Retail Group placerar likvida medel enbart i likvida instrument med låg kreditrisk. Transaktioner i derivat görs enbart med motparter med god kreditvärdighet. Bedömningen är att det inte finns någon väsentlig kredit-/motpartsrisk i finansiella transaktioner.

Likviditetsrisk

Ansvaret för koncernens upphandling av finansiering åligger ekonomiavdelningen. Finansieringen är fördelad på moderbolaget i Sverige samt ett av de norska dotterbolagen i Norge. Det är en prioriterad fråga för koncernens styrelse och ledning att säkerställa att koncernen har en fullgod finansiering på kort och lång sikt.

Om marknad och verksamhet i framtiden utvecklas svagare än förväntat kan det inte uteslutas att koncernen kan komma att ha behov av utökat finansieringsutrymme för att kunna genomföra planerade investeringar.

Försiktighet i hantering av likviditetsrisk innebär att inneha tillräckliga likvida medel och säljbara värdepapper, tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av den dynamiska beskaffenheten hos den underliggande verksamheten strävar Venue Retail Group efter att bibehålla flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Kassaflödesprognoser upprättas löpande av koncernens finansfunktion för att följa koncernens likviditetsbehov.

Venue Retail Groups finansiella skulder uppgick per balansdagen till nominellt värde om 133 043 Tkr och förfallostrukturen på låneskulden, inkl ränta, framgår av tabellen nedan.

2010/2011 Nomi
nellt
värde
Totalt Inom
1 år
Inom
1–2 år
Inom
2–5 år
Banklån 19 333 20 920 8 497 5 926 6 497
Reverslån 200 203 203
Konvertibelt skul
debrev
8 000 8 640 8 640
Checkräkningskredit 32 730 34 040 34 040
Leverantörsskulder 63 419 63 419 63 419
Derivatinstrument 45 45 45
Övriga finansiella
skulder
8 006 8 391 3 233 3 528 1 630

En stor andel av koncernens lån och skulder förfaller inom ett år. Finansieringen för koncernen är en prioriterad fråga för styrelse och koncernledningen och det förs löpande en dialog med nuvarande finansiärer i syfte att säkerställa den kort- och långsiktiga finansieringen på ett optimalt sätt.

Samtliga koncernens bruttoreglerade derivatinstrument ingår i en säkringsrelation och förfaller inom 12 månader från balansdagen. Dessa derivatinstrument kräver avtalsenliga, odiskonterade inflöden på 232 366 Tkr och avtalsenliga, odiskonterade utflöden på 232 411 Tkr.

Hantering av kapitalrisk

Venue Retail Groups mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet och skapa en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna nere. Risken minimeras genom att sprida eventuella förfallotidpunkter över tiden. Företagsledningen underrättar löpande styrelsen om koncernens kapitalstruktur och behov. Koncernens krav på hantering av finansiella risker och hantering av kapital finns i finanspolicy fastställd av styrelsen. Fastställt mål för koncernen är att uppnå en långsiktig och genomsnittlig soliditet överstigande 35% vilket följs upp löpande.

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 2 • forts.

Kapitalstruktur

2011-08-31 2010-08-31
Likvida medel 9 587 18 428
Eget kapital 207 361 160 805
Långfristiga räntebärande skulder
till kreditinstitut
11 622 6 892
Övriga långfristiga räntebärande
skulder
6 060 21 249
Kortfristiga räntebärande skulder 50 621 94 519
Nettoskuld 58 716 104 232
Soliditet 46,1% 35,3%

Not • 3 • Rapportering per segment

Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av koncernens bolagsledning och som används för att utvärdera resultatet samt allokera resurser till segmenten. Koncernens bolagsledning följer upp omsättning och rörelseresultat per affärsområde samt geografisk marknad.

Den externa omsättningen avser främst detaljhandel inom accessoarer och skor. Verksamheten bedrivs på de geografiska marknaderna Sverige, Norge samt Finland i ett butiksnät på 123 butiker per 31 augusti 2011.

De segment som har identifierats är följande:

Accessoarer verkar i volymsegmentet med ett brett sortiment av väskor, resetillbehör och modeaccessoarer både via egna och externa varumärken. Verksamheten bedrivs via kedjan Accent i Sverige och Finland samt kedjan Morris i Norge.

Segmentsrapportering per affärsområde

Acces
2010-09-01–2011-08-31 soarer Rizzo Koncern
Intäkter
Extern försäljning 599 114 233 595 832 709
Resultat
Rörelseresultat 34 204 7 810 42 014
Finansiella intäkter 205
Finansiella kostnader -8 497
Inkomstskatt 535
Årets resultat 34 257
Övriga upplysningar
Tillgångar 334 968 83 648 418 616
Ofördelade tillgångar 30 760
Summa tillgångar 334 968 83 648 449 376
Skulder 134 474 12 336 146 810
Ofördelade skulder 95 205
Summa skulder 134 474 12 336 242 015
Investeringar
(inkl. finansiell leasing) 11 200 1 542 12 742
Avskrivningar -13 386 -5 523 -18 909

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t ex finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som kan säljas) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.

Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Venue Retail Group för liknande finansiella instrument.

Rizzo är koncernens ledande nischaktör i det övre pris- och kvalitetssegmentet inom skor och accessoarer. Verksamheten bedrivs dels via egna Rizzobutiker, dels via varuhuskoncept på bland annat NK.

Koncernens verksamhet följs även upp per geografisk marknad vilket är Sverige, Norge och Finland.

Ofördelade kostnader i tabellen nedan representerar gemensamma kostnader hänförliga till finansiella poster samt skatt.

Tillgångar består framför allt av materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, varulager, fordringar. Ofördelade tillgångar avser uppkjuten skatt 30 760 Tkr. Skulder fördelade per segment består av rörelseskulder. Bland ofördelade skulder finns skulder till kreditinstitut 19 333 Tkr, övriga finansiella skulder 21 228 Tkr , uppskjuten skatt 21 901 Tkr samt checkräkningskredit 32 743 Tkr.

Av koncernens intäkter avser cirka 20,6 Mkr tre enskilda externa kunder som redovisas inom segmentet Accessoarer och fördelas med 3% i Sverige och 97% i Norge. Resterande intäkter är hänförligt till mindre kunder inom detaljhandel.

2009-09-01 – 2010-08-31 Acces
soarer
Rizzo Koncern
Intäkter
Extern försäljning 607 169 216 802 823 971
Resultat
Rörelseresultat -13 329 -9 814 -23 143
Finansiella intäkter 2 701
Finansiella kostnader -6 456
Inkomstskatt -2 202
Årets resultat -29 100
Övriga upplysningar
Tillgångar 338 134 84 328 422 462
Ofördelade tillgångar 33 152
Summa tillgångar 338 134 84 328 455 614
Skulder 139 185 11 260 150 445
Ofördelade skulder 144 364
Summa skulder 139 185 11 260 294 809
Investeringar
(inkl. finansiell leasing) 7 245 1 585 8 830
Avskrivningar -17 382 -8 587 -25 969

Segmentsrapportering per Geografisk marknad

2010-09-01 - 2011-08-31 Sverige Norge Finland Koncern
Intäkter
Extern försäljning 433 748 380 711 18 250 832 709
Rörelseresultat 16 864 24 126 1 024 42 014
Tillgångar 197 758 217 688 3 170 418 616
Ofördelade tillgångar 30 760
Summa tillgångar 197 758 217 688 3 170 449 376
Skulder 112 056 33 204 1 550 146 810
Ofördelade skulder 95 205
Summa skulder 112 056 33 204 1 550 242 015
Investeringar
(inkl. finansiell leasing)
8 068 4 674 12 742
2009-09-01 - 2010-08-31 Sverige Norge Finland Koncern
Intäkter
Extern försäljning 404 568 389 146 30 257 823 971
Rörelseresultat -17 421 -443 -5 279 -23 143
Tillgångar 195 896 220 957 5 609 422 462
Ofördelade tillgångar 33 152
Summa tillgångar 195 896 220 957 5 609 455 614
Skulder 111 471 33 494 5 480 150 445
Ofördelade skulder 144 364
Summa skulder 111 471 33 494 5 480 294 809
Investeringar
(inkl. finansiell leasing)
3 727 5 103 8 830

Not • 4 • Valutakursdifferenser och valutasäkringar av flöden

Totala säkringen av framtida flöden avseende de viktigaste valutorna, jämfört med förväntade flöden under de närmaste tre månaderna, var på balansdagen följande:

EUR 100%

USD 100%

För att minska valutarisken valutasäkrar Venue Retail Group en betydande andel av koncernens kontrakterade flöden i utländsk valuta. I enlighet med koncernens finanspolicy ska i normalfallet minst 80% av kontrakterade flöden säkras om inte styrelsen beslutat annat. Valutarisker följs upp och kursdifferenser beräknas som skillnaden mellan faktiskt betald kurs och kalkylkurs. Någon uppföljning mellan faktiskt betald kurs och avista kurs på förfallodagen görs ej. Kalkylkurs är i de fall valutasäkring gjorts den valutasäkrade kursen i annat fall avistakurs.

Venue Retail Group tillämpar ej säkringsredovisning. Terminskontrakt används för att valutasäkra inköpsflöden i utländsk valuta. Förändringen mellan termins- och bokslutskurs för derivaten redovisas direkt i resultaträkningen som övriga kostnader/intäkter. Per 31 augusti 2010 redovisades i valutanettot under året -1 678 Tkr (1 496) som resultat avseende derivat. I balansräkningen redovisas derivaten under övriga kortfristiga skulder, 441 Tkr (övriga kortfristiga skulder, 690 Tkr) samt övriga kortfristiga fordringar, 396 Tkr (586) .

Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick per 31 augusti 2011 till 232 386 Tkr.

Not • 5 • Övriga rörelseintäkter

3 400 3 114 1 259 784
Övrigt 3 400 2 564 1 259 551
Rearesultat avyttring/
utrangering
- - - 233
Ersättning stängda
butiker
- 550 - -
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Koncernen Moderbolaget

Not • 6 • Ersättning till revisorerna

Koncernen Moderbolaget
2010-09-01 2009-09-01 2010-09-01 2009-09-01
–2011-08-31 –2010-08-31 –2011-08-31 –2010-08-31
Öhrlings Pricewater
houseCoopers AB
Revisionsuppdraget 1 516 1 261 945 555
Revisionsverksamhet
utöver revisionsupp
draget 185 197 160 165
Skatterådgivning 75 55 25 25
Andra tjänster 225 169 225 164
2 001 1 682 1 355 909

Not • 7 • Ersättningar till anställda

Löner och andra ersättningar

Koncernen totalt 157 651 166 653
Totalt i dotterbolag 89 631 101 513
-Övriga anställda 3 100 6 019
Finland
-Övriga anställda 65 214 74 088
Norge
-Övriga anställda 21 317 21 406
Sverige
Dotterbolag
Totalt i moderbolaget 68 020 65 140
-Övriga anställda 58 526 57 991
-Styrelsen, VD och övriga
ledande befattningshavare
9 494 7 149
Sverige
Moderbolaget
–2011-08-31 –2010-08-31
2010-09-01 2009-09-01

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 7 • forts.

Sociala kostnader

2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Moderbolaget
Sociala kostnader enligt lag och avtal 23 135 22 310
Varav pensionkostnader till:
- Styrelse, VD och övriga ledande
befattningshavare
1 837 1 879
- Övriga anställda 4 387 3 934
Koncernen
Sociala kostnader enligt lag och avtal 40 131 41 442
Varav pensionskostnader till:
- Styrelse, VD och övriga ledande
befattningshavare
1 837 1 879
- Övriga anställda 7 282 7 543

Ersättning till styrelse, VD och ledande befattningshavare

Styrelsens arvode och fördelning mellan styrelsens ordinarie ledamöter beslutas av bolagsstämman.

Ersättning till VD samt övriga ledande befattningshavare har beslutats av styrelsen och består av grundlön, en resultatbaserad

Ersättningar och pensioner

bonus samt förmåner i form av tjänstebil samt pension. Bonusen är beroende av uppnådda mål för bolaget och individen. För personer i koncern- och företagsledningen kan bonusen uppgå till maximalt sex månadslöner.

För verksamhetsåret 2010/2011 utgår grundlön till VD med 1 920 Tkr (1 800). VD omfattas av allmän pensionsplan. Pensionspremier uppgår till 30 procent av den pensionsgrundande lönen. I den pensionsgrundande lönen ingår grundlön. Utöver detta finns inga pensionsförpliktelser till VD. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår oförändrad lön under 12 månader.

För övriga ledande befattningshavare, som omfattar CFO, HRchef, Logistikchef, chef för business control samt Marknadschef (för närvarande vakant), har grundlön utgått med totalt 4 361 Tkr (4 339). Utöver detta finns sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan.

För räkenskapsåret uppgår den rörliga ersättningen som avser resultatbaserad bonus till 2 233 Tkr för koncernledningen varav 960 Tkr avser VD.

För övriga ledande befattningshavare finns sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Pensionsåldern för samtliga i koncernens företagsledning 65 år. Ersättningarna har beslutats av styrelsen och riktlinjerna för ersättningarna har beslutats av årsstämman.

Övriga
2010/2011, kr Grundlön,
styrelsearvode
Rörlig
ersättning
ersättningar
och förmåner
Pensions
premier
Totalt
Styrelseordförande, Mats Persson 325 000 325 000
Ledamöter
Tommy Jacobson 125 000 125 000
Christel Kinning 125 000 125 000
Ulf Eklöf 125 000 125 000
VD, Susanne Börjesson 1 920 000 960 000 58 127 576 000 3 514 127
Övriga ledande befattningshavare
(5 personer)
4 361 330 1 273 230 221 182 1 260 858 7 116 600
Summa 6 981 330 2 233 230 279 309 1 836 858 11 330 727
Övriga
2009/2010, kr Grundlön,
styrelsearvode
Rörlig
ersättning
ersättningar
och förmåner
Pensions
premier
Totalt
Styrelseordförande, Mats Persson 325 000 325 000
Ledamöter
Tommy Jacobson 125 000 125 000
Christel Kinning 125 000 125 000
Ulf Eklöf 125 000 125 000
Elisabeth Morris 85 788 85 788
VD, Susanne Börjesson 1 800 000 58 634 540 000 2 398 634
Övriga ledande befattningshavare
(5 personer)
4 338 920 165 504 1 339 250 5 843 674
Summa 6 924 708 224 138 1 879 250 9 028 096

Not • 8 • Ledande befattningshavare & Sjukfrånvaro

Styrelseledamöter och ledande befattningshavare

2010/2011 2009/2010
Antal på
balansdagen
Varav
män, %
Antal på
balansdagen
Varav
män, %
Koncernen
(inkl dotterbolag)
Styrelseledamöter 9 56 9 56
VD och ledande
befattningshavare
6 50 7 57
Moderbolaget
Styrelseledamöter 5 60 5 60
VD och andra ledande
befattningshavare
6 50 6 50

Sjukfrånvaro, %

2010-09-01 2009-09-01
–2011-08-31 –2010-08-31
2,6% 3,2%
32,1% 49,8%
5,0% 5,0%
3,0% 3,0%
0,6% 0,6%
2,8% 2,8%
9,1% 9,1%

Not • 9 • Medelantalet anställda med geografisk fördelning per land

2010/2011 2009/2010
Anställda Varav män Anställda Varav män
Moderbolaget
Sverige 166 16 166 16
Summa moderbolag 166 16 166 16
Dotterbolag
Sverige 60 9 60 9
Norge 164 10 176 -
Finland 13 22 -
Summa dotterbolag 237 19 258 9

Koncernen 403 35 424 25

Not • 10 • Övriga rörelsekostnader

Koncernen Moderbolaget
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Rearesultat avyttring/
utrangering
-2 234 -1 422 -1 942 -1 477
Valutakursförluster
(inklusive derivat)
-1 678 -1 563 -1 388 -2 274
Övrigt -2 300 -3 676 - -
-6 212 -6 661 -3 330 -3 751

Not • 11 • Finansiella intäkter och finansiella kostnader och liknande resultatposter

Koncernen Moderbolaget
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Ränteintäkter 1) 205 66 3 245 318
Övriga finansiella
intäkter
- 351 - -
Realisationsresultat
vid försäljningar
- 2 284 - -
Summa finansiella
intäkter
205 2 701 3 245 318
Räntekostnader 2) -8 033 -6 436 -6 036 -3 709
Övriga finansiella
kostnader
-464 -20 -325 -
Summa finansiella
kostnader
-8 497 -6 456 -6 361 -3 709
Summa finansiella
poster
-8 292 -3 755 -3 116 -3 391

1) Ränteintäkter från koncernföretag uppgår i moderbolaget till 3 186 Tkr (306) 2) Räntekostnader till koncernbolag uppgår i moderbolaget till -25 Tkr (-).

Not • 12 • Inkomstskatt

Koncernen Moderbolaget
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Aktuell skatt
Aktuell skatt på årets
resultat
- -1 - -
- -1 - -
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt
avseende temporära
skillnader
-1 777 -3 152 - -
Uppskjuten skatt
avseende skatte
värden i aktiverade
underskottsavdrag
2 312 951 6 461 -97
535 -2 201 6 461 -97
Totalt redovisad
skattekostnad 535 -2 201 6 461 -97

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 12 • forts.

Avstämning mellan gällande skattesats och effektiv skattesats

Koncernen Moderbolaget
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Redovisat resultat
före skatt
33 722 -26 898 2 308 -36 802
Skatt beräknad enligt
nationella skattesatser
gällande resultat i res
pektive land
-9 224 7 078 -607 9 679
Skatteeffekt av:
Nedskrivningar ande
lar i koncernbolag
- - 1 841 -3 568
Övriga ej avdragsgilla
kostnader
-123 -382 -60 -61
Ej skattepliktiga intäk
ter
528 922 - -
Övrigt -568 25 -573 -154
Skatteeffekt av under
skottsavdrag:
Aktivering av tidigare
års underskott
9 205 - 6 461 -
Nyttjat underskott
som tidigare ej akti
verats
2 814 97 - -
Skattemässigt under
skott för vilken ingen
uppskjuten skatte
fordran redovisas -2 097 -9 942 -601 -5 993
Redovisad skatte
kostnad
535 -2 202 6 461 -97

Skattesatser, %

Koncernen 2010/2011 2009/2010
Sverige 26,3 26,3
Norge 28,0 28,0
Finland 26,0 26,0

Temporära skillnader

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika.

Uppskjutna skattefordringar

Koncernen Moderbolaget
2011-08-31 2010-08-31 2011-08-31 2010-08-31
Goodwill 1 929 2 390 - -
Hyresrätter 1 990 3 303 - -
Materiella anlägg
ningstillgångar
6 577 7 561 - -
Varulager 1 066 345 - -
Avsättningar pen
sioner
- 27 - -
Underskottsavdrag 19 114 19 799 6 461 -
Övrigt 84 -277 - -
Summa uppskjutna
skattefordringar
30 760 33 148 6 461 -

Totala skattemässiga underskottsavdrag uppgår inom koncernen till 870 Mkr (894) och i moderbolaget till 761 Mkr (755). Uppskjuten skatt har ej redovisats för 799 Mkr (834) av totala underskottsavdrag. Av de totala skattemässiga underskottsavdragen är 28 Mkr (30) tidsbegränsade till nyttjandeperioden. Inom den kommande femårsperioden förfaller totalt 9,2 Mkr varav 3,3 Mkr inom ett år, 2,2 Mkr inom 1-2 år och 11,1 Mkr inom 2-5 år.

Vid årets värdering av koncernens uppskjutna skattefordran hänförlig till skattemässiga underskottsavdrag har företagsledningen bedömt att tidigare aktiverade underskottsavdarg i den norska verksamheten kommer att kunna nyttjas mot framtida skattemässiga överskott och därmed likt föregående år redovisas i balansräkningen som uppskjuten skattefordran. Vad gäller den svenska verksamheten har företagsledningen gjort bedömningen att det till följd av den positiva resultatutvecklingen kommer att genereras skattemässiga överskott. Med hänsyn till den finansiella oron har dock enbart underskottsavdragen för del av den svenska verksamheten aktiverats per 31 augusti 2011. Totala aktiverade underskottsavdrag per 31 augusti 2011 uppgår till 65 Mkr, motsvarande uppskjuten skattefordran om 19 Mkr.

Uppskjutna skatteskulder

Koncernen Moderbolaget
2010/2011 2009/2010 2010/2011 2009/2010
Varumärke 21 901 21 705 - -
21 901 21 705 - -

Temporära skillnader avser varumärket Morris om 18 480 TNOK (21 901 Tkr).

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Balans per
2010-09-01
Redovisat
i resultat
räkningen
Redovisat
i övrigt total
resultat
Omklassi
ficering
Redovisat
direkt i eget
kapital
Balans per
2011-08-31
Hyresrätter 3 303 -1 313 1 990
Varumärken -21 705 -196 -21 901
Skattemässiga underskott 19 799 2 311 -57 -2 940 19 113
Ändrad skattesats
Övrigt 10 046 -463 74 9 657
11 443 535 -179 -2 940 - 8 859

Not • 13 • Resultat per aktie

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden som innefattas som egna aktier av moderbolaget.

Resultat per aktie efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier.

Vid full konvertering av utestående konvertibla skuldebrev emitteras 34 782 969 aktier till kurs om 23 öre med senaste förfallodag 9 april 2012.

Utspädningar på negativa resultat redovisas ej.

2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Resultat 34 257 -29 100
Resultat som är hänförligt till moder
bolagets aktieägare
34 257 -29 100
Vägt genomsnittligt antal
utestående stamaktier
744 899 604 725 745 153
Resultat per aktie före utspädning
(kr per aktie)
0,05 -0,04
Resultat per aktie efter
utspädning (kr per aktie)
0,04 -0,04

Not • 14 • Finansiella leasingavtal

I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande

Inventarier, verktyg och
installationer
2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 12 772 8 628
Årets förändringar
-Inköp 3 652 4 144
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
16 424 12 772
Ingående ackumulerade
avskrivningar
Årets förändringar
-2 935 -740
-Årets avskrivning -2 644 -2 195
Utgående ackumulerade
avskrivningar
-5 579 -2 935
Utgående bokfört värde 10 845 9 837
Framtida minimileasingavgifter har
följande förfallotidpunkter:
Inom ett år 3 986 3 928
Senare än ett men inom fem år 4 015 4 558
8 001 8 486
Nuvärde framtida
minimileasingavgifter
Inom ett år 3 895 3 832
Senare än ett år men inom fem år 3 734 4 213

Skuld avseende finansiell leasing ingår i följande balansposter

8 006 8 322
Övrig kortfristig skuld 3 008 3 858
Övriga långfristiga skulder 4 998 4 464
2011-08-31 2010-08-31

Nuvärdet av skuld avseende finansiell leasing uppgår till 8 006 Tkr (8 322).

Avtal för finansiell leasing har teckats avseende butiksinredning för nya och ombyggda butiker. Avtalen löper på 36 respektive 48 månader. Vid leasingperiodens slut har koncernen möjlighet att förvärva tillgångarna till marknadsvärde.

Not • 15 • Varumärken

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 103 682 104 210
Årets förändringar
-Omräkningsdifferenser 700 -528
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
104 382 103 682
Ingående nedskrivningar -11 765 -11 765
Utgående ackumulerade
nedskrivningar
-11 765 -11 765
Utgående bokfört värde 92 617 91 917

Värdering Varumärken

Nedskrivningsprövning görs årligen eller vid händelser/ändring i förhållanden som indikerar en värdenedgång. Återvinningsbart belopp för varumärken fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärdet. Värderingen sker utifrån den lägsta kassagenererande enheten för vilket det redovisade värdet av respektive varumärke avser. Detta innebär att nyttjandevärdet av varumärket Don Donna beräknas utifrån framtida kassaflöden hänförligt till försäljningen varor inom produktgruppen Don Donna. Beräkningen av nyttjandevärdet för Morrisvarumärket görs på försäljningen från Morris-butikerna som drivs i det norska dotterbolaget Morris-Accent AS. Det innebär att lägsta kassagenererande enhet är det norska bolaget Morris-Accent AS som därmed ligger till grund för framtida bedömda kassaflöden.

Uppskattat kassaflöde i beräkningen av nyttjandevärde exkluderar kassaflöde från in- och utbetalningar från finansieringsverksamheten samt skatter.

Den bedömda tillväxttakten som använts för Morris-varumärket i beräkningarna av nyttjandevärdet ligger i nivå med de prognoser som finns i branschrapporter. För Don Donna-varumärket har tillväxttakten i budget och efterföljande prognoser anpassats till kommande expandering av produktgrupper inom varumärket vilket beskrivs nedan.

Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen.

Don Donna

Varumärket är ett välkänt och starkt modevarumärke som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod varför löpande avskrivning ej sker. Varumärket säljs inom koncernens samtliga kedjor och försäljningsvolymen har successivt ökat under räkenskapsåret. Under 2010/2011 fattades beslut om att expandera produktgrupperna inom varumärket vilket beräknas öka omsättningen kraftigt under de kommande åren som även återspeglas i beräkningen av nyttjandevärdet för varumärket Don Donna. Målsättningen är att använda varumärket mer och bredare inom affärsområde Accessoarer. Successivt och i takt med förväntad försäljningsökning beräknas även produkter under varumärket kunna säljas till högre bruttomarginaler.

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Redovisat värde för varumärket Don Donna uppgår per den 31 augusti 2011 till 14,4 Mkr (14,4) och beräknat nyttjandevärde överstiger redovisat värde vilket innebär att inget nedskrivningsbehov föreligger.

Nedskrivningsprövningen är gjord enligt modellen relief of royalty. Använd diskonteringsränta är 13% (11 ) efter skatt vilket motsvarar 17,6% (14,9) före skatt. Diskonteringsräntan är satt utifrån vägd kalkylränta om 11% med tillägg av en riskpremie på 2%. Beräkningen är baserad på, av styrelsen fastställd, budgeterad försäljning under 2011/2012. Under prognosperioden 2013-2016 är tillväxttakten under 2012/2013 en fördubbling av försäljningen jämfört med budgetåret 2011/2012. Under 2013/2014 prognosticeras en försäljningsökning om 5% och därefter 2% under 2015-2016. Bortom den femåriga budgetoch prognosperioden är den uppskattade tillväxten 2%. Anledningen till den kraftiga ökningen under perioden 2011-2013 är den ovan beskrivna expanderingen av produktgrupper inom varumärket.

Royalty för Don Donna uppgår i värderingen till 2%, vilket ligger i nivå med genomsnittet för branschen.

En ökning av diskonteringsräntan efter skatt kan ske till 17% utan att det uppstår något nedskrivningsbehov.

Bedömningen har gjorts att rimligt möjliga förändringar i gjorda antaganden i beräkningarna av nyttjandevärdet för Don Donna-varumärket inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera återvinningsvärdet till ett värde som är lägre än det redovisade.

Morris

Varumärket Morris förvärvades i oktober 2007 och är ett välkänt varumärke med stor igenkänning på norska marknaden. Varumärket bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod varför avskrivning ej sker. Under 2009/2010 gjordes en konvertering av samtliga butiker inom Accessoarsegementet i Norge till Morris vilket gett Morrisvarumärket en markant ökad exponering på den norska marknaden.

Redovisat värde för varumärket Morris uppgår i koncernen per 31 augusti 2011 till 78,2 Mkr/66 MNOK (77,5) och beräknat nyttjandevärde överstiger redovisat värde vilket innebär att inget nedskrivningsbehov föreligger.

Nedskrivningsprövningen är gjord enligt modellen relief of royalty. Använd diskonteringsränta är 13% (15) efter skatt vilket motsvarar 17,6% (20,3) före skatt. Diskonteringsräntan är satt utifrån vägd kalkylränta om 11% med tillägg om en riskpremie på 2%. Framtida kassaflöden är hänförliga till budgeterad försäljning för 2011/2012 enligt av styrelsen fastställd budget. Därefter för perioden 2013-2016 räknas med en försäljningsökning om 7% och bortom den femåriga budgetoch prognosperioden en årlig tillväxtökning om 2%.

Royalty för Morris uppgår i värderingen till 2% vilket ligger i nivå med genomsnittet i branschen.

En ökning av diskonteringsräntan efter skatt kan ske till 13,5% utan att det uppstår något nedskrivningsbehov. Detta är lägre än tidigare år vilket förklaras av att nivån för royalty har sänkts och därmed innebär större känslighet i förändring av ränta. Återvinningsvärdet överstiger redovisat värde med 4,8 Mkr.

Not • 16 • Hyresrätter och liknande rättigheter

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 17 935 23 717
Årets förändringar
-Försäljningar och utrangeringar -1 777 -5 600
-Omräkningsdifferenser -88 -182
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden 16 070 17 935
Ingående avskrivningar -14 659 -17 501
Årets förändringar
-Försäljningar och utrangeringar 1 425 4 393
-Avskrivningar -1 254 -1 668
-Omräkningsdifferenser 50 117
Utgående ackumulerade
avskrivningar
-14 438 -14 659
Ingående nedskrivningar - -70
Årets förändringar
-Återföring nedskrivning - 70
Utgående ackumulerade
nedskrivningar 0
Utgående bokfört värde 1 632 3 276
Moderbolaget 2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 46 036 53 436
Årets förändringar
-Försäljningar och utrangeringar -1 250 -7 400
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
44 786 46 036
Ingående avskrivningar -33 272 -33 652
Årets förändringar
-Försäljningar och utrangeringar 938 5 622
-Avskrivningar -5 107 -5 242
Utgående ackumulerade
avskrivningar -37 441 -33 272
Ingående nedskrivningar - -1 121
-Återförda nedskrivningar - 1 121
Utgående nedskrivningar 0 0

Utgående bokfört värde 7 345 12 764

Årligen genomförs en extern värdering av butikslokalerna där bedömt nyttjandevärde tas fram. Per 31 augusti 2011 fanns inget nedskrivningsbehov för något av koncernens bestånd. Förändringar i nedskrivningar redovisas i posten av- och nedskrivningar i resultaträkningen, 0 Tkr (70) i koncernen och 0 Tkr (1 121) i moderbolaget.

Not • 17 • Goodwill

Koncern 2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 308 413 308 908
Årets förändring
- Omräkningsdifferens 657 -495
Utgående anskaffningsvärden 309 070 308 413
Ingående ackumulerade
nedskrivningar -202 630 -202 630
Utgående ackumulerade
nedskrivningar -202 630 -202 630
Utgående bokfört värde 106 440 105 783
Utgående bokfört värde 0 0
Utgående ackumulerade
nedskrivningar
-53 786 -60 079
- Återförda nedskrivningar 6 293 6 293
Årets förändringar
Ingående nedskrivningar -60 079 -66 372
Utgående ackumulerade
avskrivningar
-72 065 -65 772
- Årets avskrivningar -6 293 -6 293
Årets förändringar
Ingående ackumulerade
avskrivningar
-65 772 -59 479
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
125 851 125 851
Ingående anskaffningsvärden 125 851 125 851
Moderbolag 2011-08-31 2010-08-31

Goodwill är hänförligt till förvärv av verksamheterna Lagersons Skosalonger (namnändrat till Rizzo International AB) och Marianne Morris (namnändrat till Morris-Accent AS). Goodwill hänförlig till förvärvet av verksamheten i Lagerssons Skosalonger inkluderas i segmentet Rizzo, 33 Mkr (33 Mkr), och goodwill från förvärv av Marianne Morris AS är klassificerat i segmentet Accessoarer, 73,4 Mkr/62 MNOK (72,8 Mkr).

Nedskrivningsprövning görs årligen eller vid händelser/ändring i förhållanden som indikerar en värdenedgång. Redovisat värde prövas mot återvinningsvärdet som baseras på beräknat nyttjandevärde. Nyttjandevärdet bygger på de kassaflöden efter skatt som bedöms genereras under enheternas återstående livslängd med antagande om evig livslängd. Uppskattat kassaflöde i beräkningen av nyttjandevärde exkluderar kassaflöde från in- och utbetalningar från finansieringsverksamheten.

Kassaflödena för 2011/2012 är baserade på, av styrelsen, fastställd budget. Därefter baseras kassaflödena på en antagen årlig tillväxt om 7% avseende Morris och 5% avseende Rizzo för prognosperioden 2013-2016. Bortom den femåriga budget- och prognosperioden är den uppskattade årliga tillväxtökningen 2%. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för detaljhandeln. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter.

Använd diskonteringsränta är 11% (11) efter skatt vilket motsvarar 14,9% (14,9) före skatt. Diskonteringsräntan är satt utifrån vägd kalkylränta om 11%.

Nedskrivningsbehov föreligger inte i koncernen då beräknat nyttjandevärde överstiger redovisat värde för båda goodwillposterna.

En ökning av diskonteringsräntan efter skatt kan ske till 30% för Morris och 14% för Rizzo utan att det uppstår något nedskrivningsbehov.

Med fortsatt fokus på försäljnings- och resultatökning i befintliga butiker görs bedömningen att Rizzo har positiva förutsättningar för att behålla sin starka position på marknaden.

I värderingen av goodwill avseende Morris har hänsyn tagits till att det finns goda förutsättningar för att kedjan ska nå koncernens resultatmål genom flera synergier från integrationen av bolaget från förvärvet och att verksamheten i Norge från och med 2009/2010 drivs under ett gemensamt kedjenamn, Morris.

Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i gjorda antaganden inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle reducera nyttjandevärdet till ett värde som är lägre än det redovisade värdet.

Not • 18 • Inventarier, verktyg och installationer

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 365 452 364 930
Årets förändringar
- Inköp 12 742 8 830
- Försäljningar och utrangeringar -9 983 -7 103
- Omräkningsdifferenser 622 -1 205
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
368 833 365 452
Ingående avskrivningar -321 977 -303 223
Årets förändringar
-Försäljningar och utrangeringar 8 120 4 398
-Avskrivningar -17 655 -24 301
-Omräkningsdifferenser -601 1 149
Utgående ackumulerade
avskrivningar
-332 113 -321 977
Ingående nedskrivningar
Årets förändringar
-1 478 -285
- Nedskrivningar - -3 485
- Försäljning och utrangeringar - 2 222
- Återförda nedskrivningar 199 -
- Omräkningsdifferenser 32 70
Utgående ackumulerade
nedskrivningar
-1 247 -1 478
Utgående bokfört värde 35 473 41 997

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 18 • forts.

Moderbolaget 2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 206 595 206 235
Årets förändringar
- Inköp 3 641 1 600
- Försäljningar och utrangeringar -4 225 -1 240
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
206 011 206 595
Ingående avskrivningar -191 462 -184 067
Årets förändringar
- Försäljningar och utrangeringar 2 593 780
- Avskrivningar -6 325 -8 175
Utgående ackumulerade
avskrivningar -195 194 -191 462
Ingående nedskrivningar -199 -285
Årets förändringar
- Försäljningar och utrangeringar - 443
- Återförda nedskrivningar 199 -
- Nedskrivningar - -357
Utgående ackumulerade
nedskrivningar
0 -199
Utgående bokfört värde 10 817 14 934

Nedskrivna inventarier är främst hänförliga till inredning i butiker som är under avveckling, under 2010/2011 har ingen nedskrivning gjorts av inventarier. Nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i posten av- och nedskrivningar.

Not • 19 • Övriga långfristiga värdepappersinnehav

2011-08-31 2010-08-31
4 358
-4 -345
- -9
0 4
0 4

Innehavet har värderats till anskaffningsvärde.

Not • 20 • Handelsvaror

Koncernen Moderbolaget
2011-08-31 2010-08-31 2011-08-31 2010-08-31
Varulager 145 791 132 866 77 891 67 695
Inkurans -4 463 -3 539 -1 769 -500
Summa bokfört värde 141 328 129 327 76 122 67 195

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Den utgift för varulagret som kostnadsförs ingår i posten handelsvaror och uppgår i koncernen till 357 514 Tkr (363 882).

Not • 21 • Kundfordringar

Reservering per 31 augusti 2011 för osäkra kundfordringar uppgår till 205 Tkr (11).

Åldersfördelning kundfordringar

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
Ej förfallna fordringar 5 601 4 698
Förfallna kundfordringar 0-3 månader 392 934
Förfallna kundfordringar 3-6 månader 33 11
Summa 6 026 5 643
Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar:
Ingående balans -11 -60
Reservering för osäkra fordringar -200 -6
Fordringar som skrivits bort under året
som ej indrivningsbara
6 3
Återförda outnyttjade belopp - 52
Utgående balans -205 -11

Not • 22 • Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget
2011-08-31 2010-08-31 2011-08-31 2010-08-31
Förutbetalda hyror 10 191 10 940 2 684 3 244
Övriga poster 3 598 3 755 1 635 1 466
Summa 13 789 14 695 4 319 4 710

Not • 23 • Likvida medel / Kassa och Bank

Koncernen Moderbolaget
2011-08-31 2010-08-31 2011-08-31 2010-08-31
Kassa och bank 9 587 18 428 2 655 9 394
Likvida medel 9 587 18 428 2 655 9 394

Not • 24 • Eget kapital

Aktier
Antal aktier A-aktier B-aktier Totalt antal
Antal 2009-09-01 30 000 725 715 153 725 745 153
Antal 2010-08-31 30 000 725 715 153 725 745 153
Konvertering kon
vertibela skuldebrev
- 52 174 440 52 174 440
Antal 2011-08-31 30 000 777 889 593 777 919 593

Aktiernas kvotvärde är 14 öre (14). Totalt aktiekapital uppgår till 108 908 743,02 kronor (101 604 321,42).

Varje aktie av serie A berättigar till tio röster medan varje aktie av serie B berättigar till en röst. Samtliga aktier är fullt betalda.

Den 12 april 2010 tecknades konvertibela skuldebrev om 20 000 202 kronor och representerades av 86 957 400 konvertibla skuldebrev. Innehavare av konvertibel har rätt till konvertering under tiden 12 april 2011 till och med 9 april 2012 till konverteringskursen 23 öre. Konverteringskursen motsvarar 110 procent av den volymvägda genomsnittliga betalkursen för bolagets aktier av serie B på NAS-

DAQ OMX Stockholm under perioden 26 februari - 8 mars 2010. I april 2011 påkallades konvertering motsvarande ett nominellt belopp om 12 000 120,20 kronor vilket innebar en ökning av aktiekapitalet med 7 304 421,60 kronor och ökning av antalet aktier med 52 174 440 st. Efter konverteringen kvarstår konvertibla skuldebrev till ett belopp om 8 000 081,80 kronor, motsvarande 34 782 969 konvertibler. Konvertering av kvarvarande lån innebär en ökning av aktiekapitalet om högst 4 869 614,40.

Lånet redovisas som långfristig skuld efter värdering till verkligt värde och resterande del av lånet avser egetkapitaldelen (konverteringsrätten). Värden på skulddelen respektive egetkapitaldelen (konverteringsrätten) bestämdes vid utgivandet med en justering i samband med konverteringen i april 2011 i relation till kvarvarande del av det nominella lånet. Värdet på eget kapitaldelen uppgår till 2 327 Tkr (3 807) inklusive avdrag för transaktionskostnader som redovisats mot emissionslikviden. Det verkliga värdet beräknades vid utgivandet med en marknadsränta om 22%. I samband med tecknandet av de konvertibla skuldebreven uppkom transaktionskostnader om totalt 1 731 Tkr som har avräknats mot förväntad emissionslikvid varav 370 Tkr redovisats i egetkapitaldelen. Per 31 augusti 2011 uppgår verkligt värde på lånet till 6 959 Tkr, vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde. Se även not 29 övriga kortfristiga skulder.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.

Valutakursdifferenser i eget kapital

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
Ingående balans -3 375 -2084
Förändring vid årets omräkning av
befintliga dotterbolag
1 779 -1291
Utgående balans -1 596 -3 375

Not • 25 • Pensionsförpliktelser

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
Ofonderade pensionsplaner 1 062 1 284
1 062 1 284
Pensionsavsättningar i Norge 943 1 142
Pensionsavsättningar i Sverige 119 142
Summa 1 062 1 284
Nettokostnad redovisad i resultaträkningen
avseende förmånsbestämda planer
Kostnad avseende tjänstgöring intjä
nade under året
-148 -163
Övrigt -52 136
Sociala kostnader -25 -3
Summa pensionskostnad -225 -30
Avstämning av nettobelopp för
pensioner i balansräkningen
Ingående nettoskuld 1 284 1 320
Nettokostnad redovisad i resultat
räkningen
-225 -30
Valutakursdifferens 3 -6
Nettobelopp i balansräkningen 1 062 1 284

Not • 26 • skulder till kreditinstitut

Koncernen 2011-08-31
Nordea 10 000 Tkr Räntesats nssu + 2,0%
Nordea 6 666 Tkr Räntesats Nibor + 2,0%
Nordea 2 667 Tkr Räntesats Nibor + 2,0%
Förfaller mellan noll till ett år 7 711 Tkr
Förfaller mellan ett till två år 5 479 Tkr
Förfaller mellan två till fem år 6 143 Tkr

Den långfristiga delen av skulden utgör 11 622 Tkr och den kortfristiga delen som redovisas under övriga kortfristiga skulder utgör 7 711 Tkr.

Skulder till kreditinstitut fördelas på 10 000 Tkr samt 7 875 TNOK, inga lån i andra valutor.

Moderbolaget 2011-08-31
Nordea 10 000 Tkr Räntesats nssu + 2,0%
Förfaller mellan noll till ett år 2 500 Tkr
Förfaller mellan ett till två år 2 500 Tkr
Förfaller mellan två till fem år 5 000 Tkr

Den långfristiga delen av skulden utgör 7 500 Tkr och den kortfristiga delen som redovisas under övriga kortfristiga skulder utgör 2 500 Tkr.

Koncernen 2010-08-31
Swedbank 15 000 Tkr Räntesats Stibor + 3,25%
Nordea 7 083 Tkr Räntesats Nibor + 2,0%
Nordea 3 398 Tkr Räntesats Nibor + 2,0%
Förfaller mellan noll till ett år 18 589 Tkr
Förfaller mellan ett till två år 3 589 Tkr
Förfaller mellan två till fem år 3 303 Tkr

Den långfristiga delen av skulden utgör 6 892 Tkr och den kortfristiga delen som redovisas under övriga kortfristiga skulder utgör 18 589 Tkr.

Skulder till kreditinstitut fördelas på 15 000 Tkr samt 8 924 TNOK, inga lån i andra valutor.

Moderbolaget 2010-08-31
Swedbank 15 000 Tkr Räntesats Stibor + 3,25%
Förfaller mellan noll till ett år 15 000 Tkr

Ställda säkerheter se not 38.

Not • 27 • Övriga långfristiga skulder

Koncernen Moderbolaget
2011-08-31 2010-08-31 2011-08-31 2010-08-31
Konvertibla
skuldebrev
- 15 301 - 15 301
Övrigt 4 998 4 664 - 200
4 998 19 965 - 15 501
Verkligt värde 4 998 19 965 - 15 501

Per 12 april 2010 tecknades konvertibla skuldebrev om nominellt belopp 20 000 202 som löper under två år. Då förfallotidpunkten per 31 augusti 2011 är inom 12 månader klassificeras konvertibla skuldebrev som en övrig kortfristig skuld. Se även not 24 eget kapital samt not 29 övriga kortfristiga skulder.

Övrigt avser långfristig skuld för finansiell leasing, se även not 14 finansiella leasingavtal.

Not • 28 • Checkräkningskredit

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 75 553 Tkr (75 235) och i moderbolaget till 40 000 Tkr (40 000). Checkräkningskrediten i koncernen avser kredit i SEK på 40 000 Tkr (40 000) och i NOK på 30 000 TNOK (30 000).

Räntan på checkräkningskrediten uppgår per 31 augusti 2011 på den del som avser SEK till 3,92% och på den del som avser NOK till 4,56%

Not • 29 • Övriga kortfristiga skulder

Koncernen Moderbolaget
2011-08-31 2010-08-31 2011-08-31 2010-08-31
Reverslån 200 11 521 200 600
Moms, källskatt, övrigt 25 297 28 808 6 594 10 742
Kortfristig del
finansiell leasing
3 008 3 858 - -
Konvertibla
skuldebrev
6 959 - 6 959 -
35 464 44 187 13 753 11 342

Konvertibela skuldebrev avser verkligt värde på de kvarvarande tecknade konvertibler som löper fram till 12 april 2012. Verkligt värde på lånet uppgår per 31 augusti 2011 till 6 959 Tkr, vilket motsvarar upplupet anskaffningvärde. Lånet löper med en årlig ränta om 8%. Då förfallotidpunkten är inom 12 månader klassificeras konvertibla skuldebrev som en övrig kortfristig skuld per 31 augusti 2011. Se även not 24 eget Kapital.

Not • 30 • Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget
2011-08-31 2010-08-31 2011-08-31 2010-08-31
Upplupna ränte
kostnader
609 1 197 451 880
Upplupna löner 20 047 17 738 13 068 9 907
Upplupna sociala
avgifter
14 455 14 492 9 019 9 338
Övriga poster 27 984 27 814 22 007 22 888
Summa 63 095 61 241 44 545 43 013

Not • 31 • Nettoomsättningens fördelning, moderbolaget

2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Sverige 351 862 319 619
Norge 181 876 185 232
Finland 8 243 11 861
Summa 541 981 516 712

Av den totala omsättningen avser 499 026 Tkr (477 646) försäljning av varor i bolagets egna Accent-butiker och till dotterbolag. Omsättningen för sålda koncerninterna tjänster uppgår till 42 955 Tkr (39 066).

Not • 32 • Finansiella instrument per kategori

Koncern, 2010/2011 Låne- och
kundfordringar
Tillgångar/skul
der värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Tillgångar
tillgängliga
för försäljning
Övriga
finansiella
skulder
Tillgångar i balansräkningen
Kundfordringar och andra fordringar 5 821
Derivatinstrument 395
Likvida medel 9 587
Summa 15 408 395 - -
Skulder i balansräkningen
Upplåning 67 241
Leverantörsskulder 63 419
Derivatinstrument 441
Summa - 441 - 130 660
Koncern, 2009/2010 Låne- och
kundfordringar
Tillgångar/skul
der värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Tillgångar
tillgängliga
för försäljning
Övriga
finansiella
skulder
Tillgångar i balansräkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas 4
Kundfordringar och andra fordringar 5 632
Derivatinstrument 586
Likvida medel 18 428
Summa 24 060 586 4 -
Skulder i balansräkningen
Upplåning 121 376
Leverantörsskulder 60 396
Derivatinstrument 747
Summa - 747 - 181 772

Samtliga finansiella tillgångars och skulder verkliga värde överensstämmer med bokfört värde och de tillgångar och skulder som redovisas till upplupet anskaffningsvärde har kort kvarvarande löptid.

Moderbolaget, 2010/2011 Låne- och
kundfordringar
Tillgångar/skul
der värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Tillgångar
tillgängliga
för försäljning
Övriga
finansiella
skulder
Tillgångar i balansräkningen
Kundfordringar och andra fordringar 512
Derivatinstrument 395
Likvida medel 2 655
Summa 3 167 395 - -

Skulder i balansräkningen

Upplåning 49 150
Leverantörsskulder 57 135
Summa - - - 106 285
Låne- och
kundfordringar
der värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen
Tillgångar
tillgängliga
för försäljning
Övriga
finansiella
skulder
1 443
9 394
10 837 - - -
64 082
54 765
1 623
- 1 623 - 118 847

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern

Not • 33 • Resultat från andelar i koncernbolag

Summa 7 000 -13 567
Rizzo International AB 5 000 -
Morris-Accent AS 2 000 -
Återförda nedskrivningar
Rizzo International AB - -11 000
Morris-Accent AS - 2 000
Accent Finland Oy - -4 567
Nedskrivningar
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31

Not • 34 • Andelar i koncernbolag

Org nr Säte
Don Donna 556666-8181 Stockholm
Accent Nordic AB 556272-1315 Stockholm
Accent Finland OY 261.889 Helsingfors
Rizzo International AB 556213-1457 Stockholm
Rizzo AS 974.228.769 Oslo
Rizzo OY 678.421 Helsingfors
Morris-Accent AS 966.715.596 Oslo
Kapital
andel %
Rösträtts
andel %
Antal
aktier
Redovisat
värde
Don Donna AB 100 100 1 114 127
Accent Nordic AB 100 100 1 500 180
Accent Finland OY 100 100 400 356
Rizzo International AB 100 100 100 500 47 678
Rizzo AS 100 100
Rizzo OY 100 100
Morris-Accent AS 100 100 960 162 215
Summa 210 556
Utgående redovisat värde 210 556 203 556
Utgående ackumulerade
nedskrivningar
-253 678 -260 678
-Nedskrivningar - -15 567
-Återförd nedskrivning 7 000 2 000
Årets förändringar
Ingående nedskrivningar -260 678 -247 111
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden
464 234 464 234
-Kapitaltillskott - 15 137
Årets förändringar
Ingående anskaffningsvärden 464 234 449 097
2011-08-31 2010-08-31

Not • 35 • Fordringar hos koncernbolag

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
Ingående anskaffningsvärden 46 000 46 000
Utgående ackumulerat
anskaffningsvärde
46 000 46 000
Utgående bokfört värde 46 000 46 000

Not • 36 • Transaktioner med närstående

Inköp och försäljning mellan koncernbolag

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernbolag.

2010/2011 2009/2010
Inköp (%) - -
Försäljning (%) 58 58

Vid inköp och försäljning mellan koncernbolag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Fordringar/skulder vid årets slut hänförliga till försäljning/inköp av varor och tjänster

Totalt -30 182 -28 597
Morris-Accent AS -32 308 -35 295
Don Donna AB 11 028 12 098
Accent Nordic AB -217 1 505
Rizzo OY 573 3 051
Rizzo AS 21 729 15 049
Rizzo International AB -31 131 -25 347
Accent Finland OY 144 342
2010/2011 2009/2010

Övrigt

I separata noter finns upplysningar om

  • löner och andra ersättningar till styrelse, VD och andra

ledande befattningshavare

  • andelar i koncernbolag, intresseföretag

  • ställda säkerheter för koncernbolag

  • ansvarsförbindelser för koncernbolag

Not • 37 • Leasingavgifter avseende operationell leasing

Koncernen Moderbolaget
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
2010-09-01
–2011-08-31
2009-09-01
–2010-08-31
Räkenskapsårets
kostnadsförda hyres-/
leasingavgifter
113 177 131 967 30 145 34 890
Förfaller till betalning
inom ett år
98 733 113 220 27 568 30 714
Förfaller till betalning
senare än ett år men
inom fem år
199 870 230 183 50 101 55 441
Förfaller till betalning
senare än fem år
10 404 9 710 - 203
Summa 309 007 353 113 77 669 86 358

Not • 38 • Ställda säkerheter

Koncernen 2011-08-31 2010-08-31
För egna avsättningar och skulder
Avseende skulder till kreditinstitut
Företagsinteckningar 155 626 155 744
Banktillgodohavanden 3 579 6 772
Aktier i dotterbolag 50 851 42 971
Pantsättning i varulager & fordringar 48 089 48 870
Summa avseende avsättningar
och egna skulder
258 145 254 357
Summa ställda säkerheter 258 145 254 357
Moderbolaget 2011-08-31 2010-08-31
För egna avsättningar och skulder
Avseende skulder till kreditinstitut
Företagsinteckningar 105 000 105 000
Pantsättning av reversfordran - 46 000
Aktier i dotterbolag 47 678 42 678
Banktillgodohavanden - 3 276
Summa avseende egna skulder
och avsättningar 152 678 196 954
Summa ställda säkerheter 152 678 196 954

Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman den 17 januari 2012 för fastställelse.

Styrelsen och VD försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Not • 39 • Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Reviderade finansiella mål

Styrelsen för Venue Retail Group har reviderat bolagets finansiella mål och fastställt följande mål att uppnås inom tre år. Venue Retail Group ska över tiden generera en hög värdetillväxt och därmed avkastning till sina aktieägare.

Koncernen ska växa med lönsamhet genom kontrollerad tillväxt i snabbare takt än marknaden. Senast vid slutet av räkenskapsåret september 2013–augusti 2014 ska Venue Retail Group:

  • nå en årlig nettoomsättning om minst 1 miljard kronor
  • nå och upprätthålla en uthållig rörelsemarginal före av- och nedskrivningar och finansiella poster (eBItdA-marginal) på minst 10 procent, och
  • ha en långsiktig, genomsnittlig soliditet överstigande 35 procent.

Koncernens försäljning under det innevarande räkenskapsårets första kvartal (september-november 2011) visar en minskning i jämförbara enheter för koncernen totalt med 2 procent, och för verksamheten i Sverige med 5 procent. Bedömningen är dock att koncernen fortsätter ta marknadsandelar på en svag marknad.

Jämförelsetalen föregående år var extremt starka. Koncernen hade då rekordförsäljning i november till följd av det mycket kalla vintervädret hela månaden. Totalt ökade försäljningen det första kvartalet föregående år (september-november 2010) med 15 procent för koncernen och med 21 procent i Sverige.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 14 december 2011

Mats Persson Styrelseordförande

Tommy Jacobson Styrelseledamot

Petra Lindh Arbetstagarrepresentant

Ulf Eklöf Vice styrelseordförande

Christel Kinning Styrelseledamot

Susanne Börjesson VD

Vår revisionsberättelse har lämnats 14 december 2011

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Hans Jönsson Huvudansvarig revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Venue Retail Group AB ( publ ), org.nr 556540-1493

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Venue Retail Group AB (publ) för räkenskapsåret 2010-09-01–2011- 08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–69. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen.Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinstmedlen i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 14 december 2011 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Hans Jönsson Huvudansvarig revisor

Aktien

Venue Retail Groups kommunikation ska skapa förtroende hos investerarna för företaget och dess utveckling, minimera risken för ryktesspridning och spekulationer, samt bidra till att öka intresset för och likviditeten i aktien.

Syftet med att vårda relationerna med kapitalmarknaden är att säkerställa en rättvisande värdering av Venue Retail Group och en jämn och stabil utveckling av aktiekursen.

Börsvärde och omsättning

Venue Retail Groups aktie är sedan den 1 juli 1997 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Sista betalkurs per den 31 augusti 2011 var 0,32 kronor, vilket gav ett totalt börsvärde för koncernen på 249 Mkr. Under räkenskapsåret omsattes i genomsnitt 6 237 456 aktier (6 156 480) per dag. Totalt omsattes 1 591 miljoner (1 551) Venue Retail Group-aktier till ett värde av 639 Mkr (375) på NASDAQ OMX Stockholm. Under räkenskapsåret var lägsta kurs 0,19 kronor (2 september 2010) och högsta kurs 0,56 kronor (13 januari 2011). Under räkenskapsåret har OMXSPI Index sjunkit med 7,7 procent.

Aktiekapital

Per den 31 augusti 2011 uppgick aktiekapitalet till 108,9 Mkr (101,6). Antalet aktier var 777 919 593, med ett kvotvärde om 0,14 kronor; 30 000 A-aktier med 10 röster vardera och 777 889 593 B-aktier med en (1) röst vardera. Det genomsnittliga antalet aktier uppgick under verksamhetsåret september 2010–augusti 2011 till 744 899 604 aktier. Samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. En handelspost är en (1) aktie.

Konvertering av konvertibelt förlagslån

I april 2011 påkallade innehavare konvertering av konvertibler i Venue Retail Groups konvertibla förlagslån 2010/2012. Det konvertibla förlagslånet uppgick ursprungligen till ett nominellt belopp om 20 000 202 kronor, motsvarande 86 957 400 konvertibler. Efter konverteringen uppgår det

Aktiens utveckling

konvertibla förlagslånet till 8 000 081,80 kronor, motsvarande 34 782 969 konvertibler. Konvertering kan påkallas till och med den 9 april 2012.

Konverteringen innebar att 52 174 440 nya Baktier gavs ut till innehavarna av skuldebreven, vilket efter konverteringen motsvarar 6,7 procent av antalet aktier i bolaget. Efter konverteringen stärktes bolagets balansräkning i och med att aktiekapitalet ökade med 7 304 421,60 kronor till 108 908 743 kronor och det totala antalet aktier till 777 919 593. Den genomförda konverteringen medförde även att Venue Retail Groups räntekostnad minskar med närmare 1 000 000 kronor per år.

Incitamentsprogram

Venue Retail Group har för närvarande inga aktiebaserade incitamentsprogram.

ÄGARSTRUKTUR PER 2011-08-31

Aktieinnehav Antal
aktieägare
Andel av aktier/
aktieägare, %
1–500 1 500 22,6%
501–1 000 507 7,6%
1 001–5 000 1 303 19,6%
5 001–10 000 859 12,9%
10 001–15 000 312 4,7%
15 001–20 000 346 5,2%
20 001– 1 822 27,4%
6 649 100,0%

ÄGARSTRUKTUR

Andel av röster
och kapital, %
Svenska ägare 87,5
– institutioner 47,7
– privatpersoner 39,9
Utländska ägare 12,5

NYCKELTAL PER AKTIE

2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Genomsnittligt antal aktier 53 168 886 69 655 487 141 050 796 725 745 153 777 919 593
Vinst per aktie efter skatt, kr –0,21 –0,45 –0,63 –0,04 0,05
Eget kapital per aktie, kr 3,3 1,89 0,26 0,22 0,25
Utdelning, kr
Börskurs vid bokslutstillfället, kr 8,05 1,81 0,23 0,19 0,32
P/E–tal 6,4

STÖRSTA AKTIEÄGARE

Ägare Antal A-aktier Antal B-aktier Andel kapital, % Andel röster, %
Varenne AB 0 133 726 483 17,2 17,2
Försäkringsbolaget Avanza Pension 0 58 772 337 7,6 7,6
Nordnet Pensionsförsäkring AB 0 28 490 651 3,7 3,7
Leif Rahmqvist 0 19 946 041 2,6 2,6
JP Morgan Bank 0 18 115 708 2,3 2,3
Lars Thunberg 0 16 070 046 2,1 2,1
Swedbank Luxembourg S.A. 0 14 490 500 1,9 1,9
Bostadrättsbyggarna Svenska Holding 0 12 767 293 1,6 1,6
Pia Eklöf 0 12 665 000 1,6 1,6
Eklöf Bo 0 12 000 000 1,5 1,5
Summa 10 största ägare 0 327 044 059 42,1 42,1
Summa övriga ägare 30 000 450 845 534 57,9 57,9
Totalt 30 000 777 889 593 100,0 100

Utdelningspolicy

Det är styrelsens ambition att koncernen ska ha en stabil utdelningspolitik med en hög utdelningsandel. Det innebär att koncernen långsiktigt avser att dela ut 50 procent av resultatet efter skatt. Dock ska bolagets finansiella situation, investeringsbehov och utvecklingsmöjligheter beaktas vid förslag till utdelning.

I samband med en företrädesemission 2008 minskades aktiekapitalet i Venue Retail Group. Innan aktiekapitalet återställts med hela det belopp varmed det minskades, kan bolagsstämma i Venue Retail Group inte besluta om vinstutdelning till aktieägarna under en period om tre år från det att minskningsbeslutet registrerades vid Bolagsverket, vilket skedde i maj månad 2009.

Styrelsen föreslår att ingen utdelning ska utgå för verksamhetsåret 2010/2011.

aktiekapitalets utveckling

År Månad Händelse Förändring
av aktie
kapitalet, kr
Aktie
kapital, kr
Förändring
av antal
A-aktier
Förändring
av antal
B-aktier
Antal
A-aktier
Antal
B-aktier
Kvotvärde
per aktie,
kr
1997 Mars Bildande 100 000 100 000 1 000 0 1 000 0 100
1997 Maj Split 0 100 000 9 000 40 000 10 000 40 000 2
1997 Maj Nyemission 8 114 000 8 214 000 990 000 3 067 000 1 000 000 3 107 000 2
1997 Juni Nyemission 1 786 000 10 000 000 0 893 000 1 000 000 4 000 000 2
1999 Nov Nyemission 5 157 162 15 157 162 0 2 578 581 1 000 000 6 578 581 2
2003 April Nedsättning –14 399 304 757 858 0 0 1 000 000 6 578 581 0,1
2003 Maj Nyemission 20 462 169 21 220 027 0 204 621 687 1 000 000 211 200 268 0,1
2004 Juni Nyemission 2 683 000 23 903 027 0 26 830 000 1 000 000 238 030 268 0,1
2004 Juli Apportemission 500 000 24 403 027 0 5 000 000 1 000 000 243 030 268 0,1
2005 Mars Nyemission 48 806 053 73 209 090 2 000 000 486 060 536 3 000 000 729 090 804 0,1
2005 Mars Sammanläggning 0 73 209 090 –2 970 000 –721 799 895 30 000 7 290 909 10
2005 Mars Nyemission 6 080 000 79 289 090 0 608 000 30 000 7 898 909 10
2005 April Nyemission 479 040 79 768 130 0 47 904 30 000 7 946 813 10
2006 Feb Nedstämpling
kvotvärde
–39 884 065 39 884 065 0 0 30 000 7 946 813 5
2006 Mars Nyemission 199 420 325 239 304 390 0 39 884 065 30 000 47 830 878 5
2006 Maj Kvittningsemissioner 24 873 375 264 177 765 0 4 974 675 30 000 52 805 553 5
2007 Juli Konvertibelemission 20 000 000 284 177 764 0 4 000 000 30 000 56 805 553 5
2007 Okt Apportemission 25 000 000 309 177 765 0 5 000 000 30 000 61 805 553 5
2008 Maj Nedstämpling av
kvotvärde
–123 671 106 185 506 659 0 0 30 000 61 805 553 3
2008 Maj Nyemission 92 753 328 278 259 987 0 30 917 776 30 000 92 753 328 3
2008 Juni Nyemission 4 773 345 283 033 332 0 1 591 115 30 000 94 314 444 3
2009 Juli* Minskning av aktie
kapital**
–269 825 110 13 208 222 30 000 94 314 444 0,14
2009 Juli * Efter konvertering av
samtliga de konver
tibler som ställdes ut i
företrädesemissionen
och kvittningsemis
sionen
88 396 099 101 604 321 631 400 709 30 000 725 715 153 0,14
2011 April Konvertering av 60
procent av utställda
konvertibler i konver
tibellån 2010/2012
7 304 422 108 908 422 52 174 440 30 000 777 889 593 0,14

* Beräknad tidpunkt.

** Av det totala minskningsbeloppet om 269 825 110 kronor, är 113 213 333 kronor hänförligt till minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning, medan 156 611 777 kronor är hänförligt till minskning av aktiekapitalet för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämma. Den senare minskningen förutsätter att Bolagsverket lämnar tillstånd till minskningen, vilket skedde den 17 juli 2009.

Styrelse

Mats Persson

Styrelseordförande sedan 2008. Vice styrelseordförande sedan 2006. Född 1948. Civilekonom. Övriga uppdrag: Partner i Neuman & Nydahl med huvudinriktning på förändrings- och omstruktureringsfrågor samt ledarskapsutveckling. Styrelseordförande i Candor, Newfour, Event Travel Oy, Mats Persson Konsult AB, Mats Persson Invest AB, Steve Perryman samt styrelseledamot i Prolight Diagnostics. Bakgrund/ tidigare uppdrag: Tidigare verksam som VD i bl a Candor, Interspiro och Thermia, marknadschef AGA Gas. Verksam som ordförande i Nilson Group under mer än tio år. Aktieinnehav: 2 858 900 B-aktier genom bolag. Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.

Petra Lindh

Styrelseledamot sedan 2007. Född 1974. Arbetstagarrepresentant Handels. Gymnasieutbildning. Butikssäljare. Aktieinnehav: 0 aktier. Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.

Christel Kinning

Styrelseledamot sedan 2006. Född 1962. Övriga uppdrag: Verksam som konsult samt rådgivare i detaljhandel. Styrelseordförande i Zound Industries AB, styrelseledamot i Stadium AB, Reima Group OY, Brandos AB, Melon Fashion Group, Russia, Soldränkta Tomater och MQ Holding AB. Bakgrund/tidigare uppdrag: VD Polarn O. Pyret och RNB Retail and Brands AB. Aktieinnehav: 438 000 B-aktier privat. Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.

Ulf Eklöf

Vice styrelseordförande sedan juni 2010. Styrelseledamot sedan 2009. Född 1952. Övriga uppdrag: VD i Eklöf Invest AB och Eklöf Fastighets AB. Styrelseordförande i Ekerum Golf & Resort, Skilodge i Lindvallen, Östgöta Enskilda Bank Norrköping och i ett antal bolag inom Stadiumkoncernen samt styrelseledamot i Econova, Experium, PGA National Sweden, Svensk Handel och Verkkokauppa Oy. Bakgrund/tidigare uppdrag: Grundare av Stadium. Aktieinnehav: 2 500 000 B-aktier via bolag samt 12 665 000 B-aktier. Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.

Tommy Jacobson

Styrelseledamot sedan 2008. Född 1958. Civilekonom. Övriga uppdrag: VD i Quesada Kapitalförvaltning. Styrelseordförande i Varenne AB, Djurgårdens Fotboll IF, Djurgårdens Elitfotboll AB, Svenska Fotbollsakademin, Rite Internet Ventures AB och Ringstrand & Söderberg AB (under namnändring till Hope AB). Styrelseledamot i Mengus Stockholm, Nätverk Europa, Steve Perryman, Tocos Holding, Tommy Jacobson Förvaltning, Varenne East, Varenne Fastigheter, Varenne Förvaltning, Bedfactory AB, Zound Industries AB och Iwaco AB. Bakgrund/tidigare uppdrag: Grundare Trevise Kapitalförvaltning och VD Trevise Bank AB. Aktieinnehav: 2 159 000 B-aktier eget innehav, 3 800 000 B-aktier genom eget bolag samt 133 726 483 B-aktier genom bolag. Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Företagsledning

Staffan Gustafsson

Finansdirektör och vice VD. Född 1957. Anställd sedan maj 2003, vice VD sedan februari 2009. Civilekonom. Bakgrund: Befattningar inom KF Industri, ekonomi- och administrativ chef på Nordtend, Falcon och EssNet, ekonomidirektör på Kjessler och Mannerstråle, ekonomidirektör och vVD på Guldfynd samt CFO för Adidas Sverige AB (Area Nordic). Övriga uppdrag: Styrelseledamot i LW Plåtslageri. Aktieinnehav: 1 535 000 B-aktier.

Maria Hernebro

Personaldirektör. Född 1968.Anställd sedan augusti 2005. Personalvetare (fördjupning pedagogik). Bakgrund: Ledande befattningar inom Twilfit och Lindexkoncernen som personalchef och regionchef. Aktieinnehav: 45 000 B-aktier.

Maria Bodin

Business controller. Född 1977. Anställd sedan november 2007, business controller sedan 2010. Civilekonom. Bakgrund: Närmast som inköpsdirektör inom Venue Retail Group och innan dess som inköpscontroller. Dessförinnan befattningar inom Åhléns och KappAhl som ekonom. Aktieinnehav: 765 297 B-aktier pivat och via närstående.

Björn Colérus Logistikchef/grossistansvarig. Född 1970. Anställd sedan februari 2009. Civilekonom (fördjupning Supply Chain Management). Bakgrund: Befattningar inom NCR och R.O.O.M. som logistikchef och inköpschef. Aktieinnehav: 64 500 B-aktier.

Revisorer

Hans Jönsson

Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Född 1955. Huvudansvarig revisor i Venue Retail Group sedan årsstämman 2010.

Mikael Winkvist

Revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Född 1962. Revisorsuppleant i Venue Retail Group sedan årsstämman 2010.

Susanne Börjesson

VD och koncernchef. Född 1965. Anställd sedan oktober 2006, VD sedan februari 2009. Ekonom, Bakgrund: Ledande befattningar inom inköp och sortimentsutveckling inom detaljhandeln. Närmast från tjänsten som inköps- och sortimentsdirektör inom Wedinskoncernen och innan dess sortimentschef inom Åhléns med ansvar för accessoarer, väskor, skor och strumpor. Tidigare inköpsansvarig på Scoop samt Ur&Penn. Aktieinnehav: 1 700 000 B-aktier.

Resultaträkning 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Rörelseintäkter 1 043,8 669,4 897,2 827,8 827,1 836,1
Varukostnad –483,3 –279,3 –381,2 –369,0 –363,9 -357,5
Bruttovinst 560,5 390,1 516,0 458,8 463,2 475,2
Rörelsens övriga kostnader –612,3 –363,2 –503,8 –505,6 –457,0 -417,9
Rörelseresultat före avskrivningar –51,8 26,9 12,2 –46,8 6,2 60,7
Av- och nedskrivningar –54,8 –30,6 –49,9 –35,0 –29,3 -18,7
Rörelseresultat efter avskrivningar –106,6 –3,7 –37,7 –81,8 –23,1 42
Finansnetto –9,3 –5,8 –7,8 –10,0 –3,8 -8,3
Resultat efter finansnetto –115,9 –9,5 –45,5 –91,8 –26,9 33,7
Skatt –4,4 –1,6 14,3 2,5 –2,2 0,5
Nettoresultat från kvarvarande
verksamhet
–120,3 –11,1 –31,2 –89,3 –29,1 34,2
Resultat från avvecklad verksamhet –28,9 –120,6
Nettoresultat –40,0 –151,8 –89,3 –29,1 34,2
Balansräkning 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Anläggningstillgångar 225,3 206,4 323,8 302,1 276,1 266,9
Lager 178,9 164,2 142,4 128,6 129,3 141,3
Övriga omsättningstillgångar 24,9 21,4 39,8 35,3 31,8 31,6
Likvida medel 92,1 20,1 31,9 15,8 18,4 9,6
Tillgångar som innehas för försälj
ning
39,8 -
Summa tillgångar 521,2 412,1 577,7 481,8 455,6 449,4
Eget kapital 190,9 187,5 177,9 187,3 160,8 207,4
Långfristiga räntebärande skulder 65,6 47,2 107,7 52,5 28,1 17,7
Långfristiga icke räntebärande
skulder
23,6 21,9 21,7 21,9
Kortfristiga räntebärande skulder 118,8 47,4 66,5 62,3 94,5 50,6
Kortfristiga icke räntebärande
skulder
145,9 130 196,9 157,8 150,5 151,8
Skulder som innehas för försäljning 5,1 -
Summa skulder och eget kapital 521,2 412,1 577,7 481,8 455,6 449,4
Utdrag ur kassaflödesanalysen 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Kassaflöde före rörelsekapitalför
ändring och investeringar
–58,5 23,2 5,9 –63,8 2,0 59,0
Förändring av rörelsekapitalexklu
sive likvida medel
–2,0 0,7 3,8 –19,2 –2,4 -9,3
Kassaflöde före investeringar –60,5 23,9 9,7 –83,0 –0,4 49,7
Investeringsverksamheten –21,6 –23,9 –82,5 –0,5 –1,5 -9,1
Kassaflöde efter investeringar –82,1 0 –72,8 –83,5 –1,9 40,6
Nyckeltal 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011
Försäljning, Mkr 1 033,2 663,8 888,5 801,8 824,0 832,7
Förändring, % –5,2 –35,8 33,9 –9,8 2,8 1,1
Resultat före avskrivningar, Mkr –51,7 27,0 12,3 –46,8 6,2 60,7
Rörelsemarginal, % neg neg neg neg neg 5,0
Vinstmarginal, % neg neg neg neg neg 4,0
Vinst per aktie neg neg neg neg neg 0,05
Soliditet, % 36,6 45,5 30,8 38,9 35,3 46,1
Skuldsättningsgrad, ggr 1,0 0,5 1,0 0,6 0,8 0,3
Räntetäckningsgrad, ggr neg neg neg neg neg 5,0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % neg neg neg neg neg 11,8
Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg neg neg 18,6
Andel riskbärande kapital, % 40,0 49,5 34,9 43,4 40,1 51,0
Investeringar, Mkr 21,6 29,2 34,0 23,1 8,8 12,7
Antal anställda, årsgenomsnitt 674 396 515 490 424 403

Defini tioner

Bruttovinstmarginal

Försäljning med avdrag för direkta varukostnader som andel av försäljningen.

EBITDA-MARGINAL

Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella kostnader som andel av rörelsens intäkter.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat efter avskrivningar som andel av rörelsens intäkter.

Vinstmarginal

Resultat efter finansnetto som andel av rörelsens intäkter.

Soliditet

Eget kapital som andel av balansomslutningen.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar dividerat med eget kapital.

Andel riskbärande kapital

Eget kapital plus uppskjuten skatt som andel av balansomslutningen.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskat med icke räntebärande skulder och icke räntebärande avsättningar.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital

Resultat efter finansnetto med avdrag för full skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i förhållande till antal aktier vid periodens slut.

Resultat per aktie

Resultat efter skatt i relation till genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Direktavkastning

Utdelning i relation till börskurs vid periodens slut.

P/E-tal

Aktiekurs i relation till vinst per aktie.

Årsstämma

Årsstämma i Venue Retail Group AB äger rum tisdagen den 17 januari 2012 klockan 16.00 på Clarion Hotel Stockholm, Ringvägen 98 i Stockholm.

Rätt att delta samt anmälan

Rätt att delta i stämman har den som är registrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 11 januari 2012 och har anmält sitt deltagande i stämman till bolaget senast onsdagen den 11 januari 2012, helst före kl. 16.00. Anmälan görs per post till Venue Retail Group AB, Box 4011, 102 61 Stockholm, per telefax 08-508 992 90, per telefon 08-508 992 00 eller med e-post till [email protected].

Vänligen lämna uppgift om namn, person- eller organisationsnummer, telefon dagtid samt eventuella biträden vid anmälan. För anmälan av antal biträden gäller samma tid och adresser etc. Fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar måste vara tillgängliga vid bolagsstämman, och bör, för att underlätta inpasseringen vid stämman, skickas in till bolaget senast den 11 januari 2012. Fullmakt får inte vara äldre än 1 år, om det inte anges längre giltighetstid i fullmakten (dock högst 5 år). Bolaget tillhandahåller fullmaktsformulär på bolagets hemsida (www.venueretail.com) samt skickar dessa utan kostnad till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att ha rätt att delta i stämman, genom förvaltares försorg låta inregistrera aktierna i eget namn, så att vederbörande är registrerad onsdagen den 11 januari 2012. Sådan registrering kan vara tillfällig.

Utdelning

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman att ingen utdelning ska ske för verksamhetsåret 2010/2011.

Kalendarium

Delårsrapport september–november 2011 Avges den 17 januari 2012

Delårsrapport september 2011–februari 2012 Avges den 29 mars 2012

Delårsrapport september 2011–maj 2012 Avges den 28 juni 2012

Bokslutskommuniké 2011/ 2012 Avges den 11 oktober 2012

Talk to a Data Expert

Have a question? We'll get back to you promptly.