Annual Report • Dec 13, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRSREDOVISNING 2009/2010
B 1
Morris, som grundades redan 1898 är marknadsledande i Norge inom resväskor och resetillbehör. Kedjan riktar sig främst till den stora gruppen av resande kvinnor och män som följer modet och gör ett medvetet val inom resväskor och accessoarer.
Accent verkar i det breda volymsegmentet inom accessoarer, väskor och resetillbehör. Kedjan är marknadsledande inom sitt segment i Sverige och riktar sig till den stora gruppen av modeintresserade, pris- och kvalitetsmedvetna konsumenter.
Rizzo är positionerat i det övre pris- och kvalitetssegmentet inom skor och accessoarer, där man är marknadsledande i Sverige. Produkterna präglas av kvalitet och design. Konceptet riktar sig till modemedvetna och köpstarka kvinnor och män – främst storstadsbor.
Q 74% Accessoarer
Q 26% Rizzo
Q handskar
Q resväskor
Q plånböcker
Q handväskor
Q skor
Q 51 Accentbutiker
Q 67 Morrisbutiker
Q 16 Rizzobutiker
424 medarbetare i Sverige, Norge och Finland
1997 börsnoterades Venue Retail Group – nu på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap.
| Mkr | 31-aug-10 | 31-aug-09 |
|---|---|---|
| Sverige | 404,6 | 387,1 |
| Norge | 389,1 | 381,9 |
| Finland | 30,3 | 32,8 |
| Summa | 824,0 | 801,8 |
| Mkr | 31-aug-10 | 31-aug-09 |
|---|---|---|
| Accessoarer | 607,2 | 578,5 |
| Rizzo | 216,8 | 179,9 |
| Wedins* | – | 43,4 |
| Summa | 824,0 | 801,8 |
*kvarvarande butiker efter försäljning av Wedinskedjan i september 2008
| 31-aug-10 | 31-aug-09 | |
|---|---|---|
| Accessoarer (Accent och Morris) | 118 | 133 |
| Rizzo | 16 | 17 |
| Summa | 134 | 150 |
Om jag skulle sammanfatta det viktigaste som skett under året är det med tre "s"; struktur, sortiment och självförtroende. Tack vare en genomgripande förändringsprocess där vi fått ordning både på själva formen för verksamheten och det vi erbjuder i våra butiker – så ser vi nu positiva effekter av arbetet. Vi har en bit kvar, men med årets väsentliga resultatförbättring vet vi att vi börjar återfå förtroendet på marknaden samtidigt som organisationen fått tillbaka ett välförtjänt självförtroende. Vi har varit experter på accessoarer i över hundra år – nu vågar vi visa och säga det.
Jag avslutade föregående års vd-kommentar med orden "jag vet att vi måste leverera resultat nu", och det känns bra att kunna konstatera att vårt målmedvetna förändringsarbete fått önskad effekt. Vi ökade försäljningen i jämförbara enheter, dessutom mer än marknaden, inom samtliga kedjor och vi genomförde kostnadsbesparingar på cirka 55 Mkr under året, vilket var klart över våra uppsatta mål.
Som en del i arbetet med att skapa konkurrenskraftiga kedjor fattade vi under året beslut om att avveckla ett antal av koncernens butiker, som trots vidtagna åtgärder inte levererat i nivå med våra krav. Totalt berörs 24 butiker varav 17 har avvecklats och ytterligare sju stängs de närmaste kvartalen.
Under året genomförde vi även en stor förändring på den norska marknaden där två kedjor samlades under ett varumärke – Morris. Framåt satsar vi nu på Sverige och Norge där vi redan i dag är en stark aktör, medan vi har beslutat att lägga ned Accentbutikerna i Finland. Sammantaget betyder dessa steg att vi kan fokusera våra krafter på att stärka vår position där vi har störst förutsättningar att bli bäst. Efter ett antal år med svag lönsamhet, kan vi därmed flytta fokus från avveckling till utveckling.
Ett stort arbete under året – som speglar just den förflyttningen – är produktutvecklingen inom accessoarerbjudandet. Konceptarbetet syftar till att förtydliga vår starka position inom accessoarer med fokus på våra mest strategiska varugrupper, som
idag står för cirka 80 procent av försäljningen.
Konceptidén innebär att vi har det bästa sortimentet av accessoarer som är både moderiktiga och funktionella. Det betyder att du hos oss alltid ska hitta en funktionsinriktad produkt med rätt modedetaljer eller en modeprodukt med smart funktion. Denna positionering kommer att genomsyra allt från sortiment och butiksinredning till kommunikation. Målet är att bredda målgruppen och öka försäljningen i befintliga butiker. Först ut med det nya butikskonceptet är vår butik i Globen, Stockholm, och nästa steg blir att lansera konceptet i de två största butikerna i Oslo. Övriga butiker, och kundklubben, kommer att införa delar av det nya konceptet gradvis under våren 2011.
Med en bra utveckling för samtliga kedjor, framförallt i slutet av det gångna året och in på det nya året, ser vi flera möjligheter att växa. När det gäller Accent är vi aktivt ute och söker attraktiva lägen i Sverige, och med en mer stabil finansiell ställning blir vi också intressantare för hyresvärdarna. Jag ser en potential på ytterligare 20-30 butiker i Sverige samt naturliga förflyttningar av butikslägen, framförallt där vi idag har för små butiker. För Morris i Norge har vi bra täckning och butiksytor, men en naturlig översyn sker kontinuerligt främst med fokus på att optimera butikslägen.
Den stora förändringen sker alltså inom Accent och Morris, medan det inom Rizzo mer handlar om uppdatering – främst tack vare en mycket stark position och ett mer konsekvent koncept. Det finns självklart alltid mer att göra, och inom Rizzo kommer vi främst att prioritera högre försäljning per befintlig
butik, bland annat genom att bredda målgruppen och förtydliga för våra kunder att vi också har ett stort utbud accessoarer och herrartiklar. Vi ser löpande över varumärkesmixen och vi är vaksamma på att inte skapa för mycket risk i sortimentet. För Rizzo gäller samma expansionsstrategi som tidigare år – vi ska växa klokt på strategiska orter i Norden.
Sammanfattningsvis pekar de flesta pilar åt rätt håll, även om vi, liksom många branschkollegor, noterar ökade kostnader relaterade till produktion i Fjärran östern. Det här får konsekvenser, inte minst för en relativt sett liten spelare som vi alltjämt är. Vi vakar dock noga över råvarupriser, löne- och transportkostnader och vi ska försöka parera ökningarna genom att göra smartare inköp, men viss del av prisökningarna kan komma att landa på priset mot konsument.
Vi har under en tid fokuserat på att skapa lönsamhet och vågat fatta beslut som lett till förändring. Vi har samlat kraft och skapat förutsättningar för hållbar utveckling. Vi har helt klart börjat leverera resultat och med ett stärkt självförtroende i organisationen ser jag fortsatta förbättringar i alla led. Vi går in i en fas där vi kommer att kunna skapa lönsam tillväxt – och vi är redan på väg.
Venue Retail Groups övergripande mål är att bli Nordens ledande nischaktör inom accessoarer. Distribution sker i egenägda fristående butiker, kompletterat med varuhuskoncept och viss grossistverksamhet. Koncernens strategiska varugrupper är handskar, plånböcker, handväskor, resväskor samt skor.
"Vi erbjuder det mest prisvärda och moderiktiga sortimentet av accessoarer och skor i Norden."
"Alla ska ha möjlighet att variera sig ofta och mycket med modeprodukter från Venue Retail Groups kedjor."
"Vi ska vara ett lönsamt och omtyckt kedjeföretag med passion för detaljer som gör modet komplett."
Venue Retail Group ska över tiden generera en hög värdetillväxt och därmed avkastning till sina aktieägare.
Q nå och upprätthålla en uthållig rörelsemarginal före avskrivningar och finansiella poster (EBITDA-marginal) på minst 10 procent, och
Q ha en långsiktig, genomsnittlig soliditet på cirka 35 procent.
Styrelsens bedömning för det kommande räkenskapsåret 2010/2011 är att förutsättningarna för att stärka lönsamheten under verksamhetsåret, jämfört med 2009/2010, är mycket goda.
Målet för Venue Retail Groups förändringsarbete de senaste åren har varit att förbättra lönsamheten och öka försäljningen. Under det gångna året förtydligades positioneringen i Norge genom att hela volymerbjudandet samlades till en kedja. Vidare beslutades om ett åtgärdsprogram för att skapa kostnadseffektivitet och lönsamhet för att minska bolagets kostnader. 17 butiker avvecklades under året och endast ett mindre antal butiker kvarstår nu på koncernens avvecklingslista avseende butiker.
Åtgärdsarbetet avslutades vid räkenskapsårets slut och resulterade bland annat i en minskning av personalkostnader och övriga externa kostnader på knappt 55 Mkr.
Kedjorna Accent och Morris är ledande inom accessoarer på den svenska respektive norska marknaden. Tillsammans bildar de affärsområdet Accessoarer. Under året har alla Accentbutiker i Norge bytt namn till Morris, där en förändrad sortimentstrategi har genomförts. I Sverige har ett omfattande konceptarbete lett till ett nytt butiks- och kommunikationskoncept.
Accent och Morris riktar sig till det breda volymsegmentet inom accessoarer, väskor och resetillbehör. I Sverige är Accent klar marknadsledande på handskar, i Norge är Morris den tydliga marknadsledaren på resväskor. Övriga strategiska varugrupper är plånböcker och handväskor.
Accent erbjuder ett brett sortiment av modeaccessoarer och resetillbehör i en mix med en hög andel egna varumärken. De egna varumärkena, främst Vezzano, Travel och Don Donna, stod för drygt 60 (60) procent av försäljningen under året. Exempel på externa varumärken som Accent marknadsför är Samsonite, Titan och Björn Borg. Sortimentet varierar beroende på säsong, mode och trender. Inom Morris har andelen egna varumärken historiskt sett varit mindre än för Accentkedjan, cirka 40 procent, och bland externa varumärken, utöver de som nämnts ovan, finns även exempelvis DKNY och Victorinox. Morrisbutikerna är till sin storlek i genomsnitt större än Accentbutikerna.
Under året noterade koncernen totalt, för jämförbara enheter, en försäljningsökning på 9 procent jämfört med året innan. Skofackhandelns försäljning av skor och accessoarer i Sverige visade motsvarande period en ökning med 4,6 procent och klädhandeln i Sverige en ökning med 7,2 procent enligt Detaljhandelsindex (DHI). Försäljningen av lädervaror och skor i Norge under samma period visade en nedgång på 1,8 procent medan försäljningen av kläder ökade med 2,2 procent enligt tillgänglig statistik från SSB.
Under samma period ökade försäljningen inom Accentkedjan med 9 procent och Morris med 7 procent.
Försäljningen inom affärsområdet Accessoarer under räkenskapsåret uppgick till 607,2 Mkr, jämfört med 578,6 Mkr året innan. Affärsområdet svarade för 74 procent av koncernens totala försäljning, en marginell andelsökning jämfört med 72 procent föregående år.
Rörelseresultatet förbättrades under verksamhetsåret till –13,3 Mkr (–59,4), främst tack vare positivt genomslag av förändringsarbetet. Inom affärsområdet visade sig arbetet med att åtgärda kvarvarande olönsamma butiker vara framgångsrikt
Att etablera Accent och Morris som ledande inom accessoarer och resetillbehör i Norden.
Vi gör det möjligt att variera mode- och resegarderoben.
Vi erbjuder det mest prisvärda och moderiktiga sortimentet av accessoarer och resetillbehör i Norden.
I den norska verksamheten har stora förändringar skett sedan Venue Retail Group förvärvade accessoarkedjan Morris år 2007. Det senaste året har samtliga butiker samlats under ett varumärke och sortimentet har breddats. Morris har stärkt sin ställning som ledande på resväskor i landet till att nu vara en komplett leverantör av accessoarer för vardag och fest.
– Det är påtagligt att vi gått från att vara ett familjeföretag till att vara en del av en nordisk börsnoterad koncern. Vi har exempelvis fått ett betydande erfarenhetsutbyte mellan butikschefer i olika länder och servicenivåerna har förbättrats väsentligt, säger Unn Bodil Kristiansen, regionchef i Norge med ansvar för 22 butiker i bland annat Oslo.
Morris står för kvalitet och ett brett utbud och efter över hundra år på marknaden har de flesta norrmän en relation till varumärket.
– Vi har fått ett bredare sortiment än tidigare som täcker in alltifrån handskar och smyckeskrin till väskor och resväskor – numera har vi något för alla smaker och plånböcker, säger Unn Bodil Kristiansen.
Trender och köpbeteenden skiljer sig något åt från land till land varför sortimentet ser annorlunda ut i Norge än i Sverige menar Unn Bodil.
– Svenskarna är trendkänsliga medan norrmännen är något mer funktionsorienterade, vilket avspeglas i sortimentet. Norskan satsar på en dyrare läderväska som ska hålla länge, medan svenskan i högre utsträckning väljer en trendig accessoar som kan bytas ut när modet svänger. I Norge står också resesortimentet för en större andel av försäljningen.
I början av 2011 implementeras det nya accessoarkonceptet fullt ut i två butiker i Norge och införs i övriga butiker successivt. Det nya konceptet ska förstärka säljarnas expertroll och tydliggöra de olika produktkategorierna i butikerna. Den stora utmaningen under kommande år är att öka konverteringsgraden, det vill säga att få fler besökare att bli kunder.
– Vi har blivit betydligt bättre på service de senaste åren och personalen är mycket kunnig, men vi måste bli ännu bättre på att uppmärksamma varje besökare så att de också blir kunder, avslutar Unn Bodil Kristiansen.
I Norge bytte ett stort antal av koncernens accessoarbutiker namn över en natt från Accent till Morris i februari 2010. Namnbytet skedde utan några negativa konsekvenser på försäljningen och visar att strategin att bygga vidare på det mest etablerade varumärket på den norska marknaden är rätt. I samband med namnbytet och sortimentsförändringen genomfördes också en uppgradering av Morris logotyp som förmedlar en mer modern profil. Enkelt uttryckt har ompositioneringen i Norge inneburit att Morriskedjan gått från att vara den lokala väskbutiken, till den nationella reseexperten. En position som bolaget ska fortsätta stärka, bland annat genom införandet av det nya butikskonceptet.
Under verksamhetsåret avvecklades ett antal dubbeletablerade butiker och butiker som inte nått uppställda lönsamhetskrav, trots vidtagna åtgärder.
På den svenska marknaden gick mycket tid och kraft åt att under året utvärdera det befintliga butiksnätet och vidta åtgärder för de olönsamma butiker som inte visat tillfredsställande förbättring i förhållande till strikt satta kriterier. Ett nytt butikskoncept arbetades fram, där grunden är att tydligare kommunicera Accents expertroll inom accessoarer. Läs mer om butikskonceptet på sid 10.
Under året diskuterades framtiden för butikerna på den finska marknaden vilket resulterade i ett beslut att fokusera på marknaderna i Sverige och Norge där koncernen idag har ett brett butiksnät och en stark ställning. Därför kommer butikerna i Finland inom Accessoarkedjan att avvecklas.
Inom Accent är den stora kundgruppen modeintresserade, prisoch kvalitetsmedvetna konsumenter snarare än trendskapare. Morris riktar sig till den stora gruppen av resande kvinnor och män som följer modet och gör ett medvetet val inom resväskor och accessoarer.
Under året pågick projekt för att förbättra kundbemötandet och säljsamtalet i butikerna, vilket bland annat inneburit en tydligare och mer frekvent återkoppling till butikerna för att öka de butiksanställdas motivation och förmåga att driva försäljning.
Ett viktigt verktyg för att nå ut till kunderna är Accents kundklubb. Kundklubbsmedlemmarna får regelbundet olika former av erbjudanden som styrs av kundens tidigare inköpsmönster, och Accent arbetar med aktiviteter för att kontinuerligt utveckla och stärka lojaliteten hos sina trognaste kunder. Antalet aktiva kundklubbsmedlemmar uppgick vid räkenskapsårets slut till 208 000, vilket innefattar alla som varit aktiva under den senaste tvåårsperioden.
I övrigt marknadsförs både Accent och Morris i traditionell media, exponering i skyltfönster och butiker samt genom praktiviteter. De båda kedjornas butiksnät, med butiker i bästa lägen i stadskärnor och gallerior, ger goda och kostnadseffektiva exponeringsmöjligheter. Strategin är att fortsätta att utveckla butikerna som marknadsföringskanaler, vid sidan om försäljningsdrivande annonsering.
Kommunikationen, inom ramen för det nya butiks- och kommunikationskonceptet, blir mer produktnära där kedjorna tydligt kommunicerar produkt och pris – både i kampanjer och i butik. Vidare anpassas kommunikationen ännu mer till aktuella behov för de respektive kampanjperioderna.
Under hösten 2010 lanserades en ny mer kundnära Klubb Accent och ett nytt it-system infördes som gör det enklare att segmentera erbjudanden. Klubben är kortlös och kunderna kan se sitt bonussaldo direkt på kvittot och utnyttja det direkt i kassan. Under innevarande räkenskapsår väntas också kundklubben lanseras på den norska marknaden.
Alla våra handskar är i äkta skinn, ett naturmaterial med en känsla som inte kan efterliknas. Variationer och ojämnheter är bevis på just äkthet och kvalitet.
Rätt material och foder i säsong Välj foder efter säsong – fleece, ull eller fårskinn.
Dina handskar är modeaccessoarer! Vi har färger och modeller för alla smaker och personligheter.
Genom att sköta dina handskar förlänger du livslängden. Fråga oss om tips och råd.
Egentligen kan man tycka att det inte är något nytt; att vi är experter på accessoarer och att vi vet hur man kombinerar mode med funktion. Den positionen har vi ju haft i mer än hundra år. Det nya är – att nu vågar vi säga och visa det. Under året pågick utvecklingsarbetet för att ta fram en ny plattform för Accent och Morris och i september, precis efter räkenskapsårets slut, invigdes den första expertbutiken med fokus på våra fyra mest strategiska varugrupper; resväskan, handskarna, plånboken och handväskan.
Konceptidén bygger på att Accent och Morris har det bästa sortimentet av accessoarer som är både moderiktiga och funktionella. Målet är att bredda målgruppen och öka försäljningen i befintliga butiker. Utmaningen blev således att skapa ett genomtänkt koncept som kommunicerar vårt gedigna kunnande och tydliggör vår position. Vi började internt, tog hjälp externt och formade konceptet kring fyra viktiga hörnpelare: Sortimentet, Butikerna, Kommunikationen och Människorna.
Under året genomfördes en noggrann analys av koncernens historiska försäljning och verksamhetens mest strategiska varugrupper identifierades. Det är inom dessa produkter koncernen är eller har möjlighet att bli bäst på marknaden. Dessa är; handskar, plånböcker, handväskor och resväskor. Konceptet fokuserar därför på just dessa fyra varugrupper och arbetet inriktas på att stärka oss specifikt inom detta område.
Ett övergripande mål var också att förtydliga att vi förenar mode med funktion. Det betyder exempelvis att du hos Accent och Morris alltid hittar en funktionsinriktad produkt med rätt modedetaljer - som en resväska i höstens leopardmönster - eller en modeaccessoar med smart funktion - som en trendig handväska med särskilda blixtlåsförsedda fack.
I ett första steg lanserades konceptet i en Accentbutik i Stockholm, nästa steg blir att omvandla våra två största Morrisbutiker i Oslo. Övriga butiker kommer att införa delar av det nya konceptet successivt både i Sverige och Norge.
Den första pilotbutiken är designad utifrån de fyra varugrupperna och vår expertis. I butiken finns tydliga råd exempelvis om vad du ska tänka på när du väljer en resväska eller höstens handskar.
Det mest profilerande i butiken är den tydliga placering som reseeffekterna fått; en hel vägg i avvikande färg med handfasta råd för den kommande resenären. En annan väsentlig förändring är de tips och råd som finns formulerade på stora informationsskyltar runt om i butiken.
Kampanjbudskapet för Venue Retail Groups accessoarbutiker är att "vi underlättar vardagen för människor i rörelse". Även i den externa kommunikationen kommer det tydligare framgå att vi kan det här med accessoarer – och bjuder på vår kunskap i form av vägledning och praktiska tips. Kampanjerna kommer vara mer produktfokuserade och också de inriktade på affärsområdets fyra viktigaste varugrupper. Målet är att bredda målgruppen genom att också ha bredare fokus i kommunikationen.
För att konceptet ska fungera fullt ut krävs förstås att alla medarbetare har kunskap om kärnan i vårt erbjudande – och kan leva upp till kundernas förväntan av oss som experter. Inom koncernen arbetar flera avdelningar för att skapa rätt underlag till butikerna, bland annat genom kontinuerlig dialog och mer konkret säljträning. Även kundklubben kommer att genomsyras av konceptidén – successivt och med kloka investeringar.
Välj rätt storlek för rätt resa! Olika flygbolag accepterar olika storlekar som handbagage. Vi hjälper dig att hitta rätt väska.
Väskans material och storlek påverkar vikten av ditt bagage. Fråga oss om vikten!
Hård eller mjuk?
Mjuka väskor expanderar med packning och har praktiska ytterfack. Hårda väskor skyddar känsligt bagage mot stötar. Välj efter tillfälle!
Fyra hjul är en dröm på flygplatsen. Två är bättre i "terräng".
Många väskor har smarta inredningar med många funktioner och finesser. Vi guidar dig genom din nya resväska.
Det är bara med TSA-lås som du kan behålla din väska låst och säker från inoch utcheckning. TSA-lås är godkända av tyllmyndigheter över hela världen.
Rizzo erbjuder "shoes, bags and accessories" och är koncernens ledande nischaktör i premiumsegmentet. Fristående butiker och ett varuhuskoncept kombinerat med ett utbud av egna och externa varumärken ger kedjan en stabil plattform. Inom Rizzo pågår ett arbete för att förtydliga erbjudandet med målet att nå en bredare målgrupp.
Rizzo är positionerat i det övre pris- och kvalitetssegmentet inom skor och accessoarer, där kedjan är marknadsledare i Sverige efter mer än 30 år på marknaden. Kedjan präglas av exklusivitet, kvalitet och prisvärdhet. Rizzos egna kollektioner av skor, väskor och andra accessoarer har hög modegrad, men kunderna hittar också alltid ett flertal modeller av klassiskt snitt, vilket bidrar till stabilitet i försäljningen. Internationella externa varumärken kompletterar Rizzos eget sortiment som till viss del fortfarande tillverkas i Italien för att säkerställa kvalitet och kontinuitet.
Den huvudsakliga distributionen sker genom Rizzos egna fristående butiker i strategiskt utvalda butikslägen. I butikerna utgörs cirka 59 procent av sortimentet av det egna trend- och modesortimentet och resterande del av externa varumärken. Utöver Rizzo, Don Donna och Vezzano finns varumärken som Fred Perry, Guess, Lloyd, Paul Smith och UGG. Därutöver finns ett stort antal svenska trendvarumärken som Acne, Filippa K och minimarket. Inom butikskonceptet fanns vid årets slut totalt 12 butiker i Norden.
Varuhusbutikerna är rymliga och exklusivt inredda, och erbjuder en mycket hög servicenivå.
Rizzos varuhuskoncept finns för närvarande på NK i Stockholm (Dam samt Herr) och NK i Göteborg samt i handelshuset Eger i centrala Oslo. Varuhuskonceptet satsar i hög grad på exklusiva internationella varumärken. Exempel på sådana är Tod's, Bally, Costume National, D&G, Sergio Rossi, Church's, Chloé, Paul Smith, Hugo Boss, Prada Sport och Marc Jacobs. Även Rizzos egna varumärken finns representerade på varuhusen.
Skofackhandelns försäljning av skor och accessoarer i Sverige visade under perioden september 2009-augusti 2010 en ökning med 4,6 procent och klädhandeln i Sverige en ökning med 7,2 procent. Under samma period ökade Rizzo sin försäljning med 12 procent i jämförbara enheter i Norden.
Försäljningen inom Rizzo uppgick under räkenskapsåret till 216,8 Mkr, jämfört med 179,9 Mkr året innan, vilket motsvarade 26 procent (22) av koncernens totala omsättning. Rörelseresultatet uppgick till –9,8 Mkr, jämfört med –16,3 Mkr för föregående år. Rizzos resultat påverkades negativt av lägre bruttomarginaler till följd av större utförsäljningar av tidigare lager samt av svag utveckling inom den norska verksamheten.
Antalet butiker var vid årets slut 16 i Sverige, Norge och Finland, jämfört med 17 vid samma tidpunkt året innan.
Rizzokunden ställer mycket höga krav på kvalitet och bemötande i butik. Personlig försäljning, hög servicegrad och en trevlig attityd är därför utmärkande för kedjan. Konceptet riktar sig till kvalitetsmedvetna och köpstarka kvinnor och män – främst storstadsbor. Kärnmålgruppen är modeintresserade kvinnor, men inom Rizzo pågår ett arbete för att aktivt bredda målgruppen bland både kvinnor och män.
Rizzos kunder har en stark lojalitet till varumärket och kundklubben hade under det gångna året cirka 32 000 medlemmar. Rizzo marknadsförs huvudsakligen genom annonsering i media, exponering i skyltfönster och butiker samt genom pr-aktiviteter. Det är även viktigt att nå ut till relevanta modebloggar och profilerande trendsättare. Under hösten 2010 kommer kundklubben att förnyas både vad gäller erbjudande, kommunikation och uppföljning.
Ambitionen framöver är att utveckla kreativiteten i marknadskommunikationen och nå uppmärksamhet genom annorlunda kampanjer. Rizzo planerar att öka intensiteten, kommunicera mer produkt och lägga större fokus på att positionera Rizzo som "made in Europe" – där kommunikationen får tydliggöra det genuina hantverket bakom produkterna.
Att etablera Rizzo som ett världsvant storstadskoncept.
Rizzo gör känslan av lyx möjlig.
Rizzo erbjuder prisvärd lyx av moderiktiga skor och accessoarer för de medvetna människorna.
En viktig del i förändringsarbetet inom Venue Retail Group har varit att effektivisera de interna processerna i alla led från inköp till försäljning, vilket bidragit till kostnadsminskningar och stärkta bruttomarginaler. Arbetet fortlöper med fokus på fortsatt kontroll över kostnader, kvalitet och hållbar produktion.
Ansvaret för att utveckla ett konkurrenskraftigt sortiment för koncernens kedjor leds av inköpsgruppen, som består av sortiments- och inköpsansvarig samt inköpare, assistenter och ekonomer. Arbetet med att forma kommande kollektioner föregås av ett gediget analys- och kvalitetskontrollarbete och indelas utifrån ett antal varugrupper.
Inköpsarbetet startar alltid med en utvärdering av tidigare kollektioner, då försäljning och lönsamhet analyseras på artikelnivå. Inköpsgruppen för en nära dialog med andra avdelningar inom koncernen för att skapa så träffsäkra kollektioner som möjligt. Ett par gånger om året träffar inköparna även representanter från butikerna på referensgruppsmöten för att få deras mycket värdefulla återkoppling från butiksledet. Det är också viktigt att se på de skillnader i konsumtionsmönster som finns mellan exempelvis Sverige och Norge för att anpassa kollektionerna i vissa delar efter respektive marknads efterfrågan.
Med försäljningsanalys, input från butik och inte minst återkommande trendspaningar som grund börjar kommande säsongers kollektioner planeras med månadsvisa teman. Från planeringsstadiet till färdig produkt ingår ett antal moment med löpande kontakter med utvalda leverantörer – antingen direkt från kontoret i Stockholm eller via kollegorna i Kina. Inköpsgruppens representanter genomför också kontinuerligt besök hos leverantörer och viktiga modemarknader runt om i världen.
Inköpskontoret i Shanghai bidrar till att koncernen har en högre andel direktköp än tidigare, vilket bidrar till stärkta bruttomarginaler och bättre kontroll över produktionsprocesserna. Med produktionskontoret på plats har koncernen också bättre förutsättningar att genomföra inköp under säsong och blir på så sätt mer flexibla vid förändringar i efterfrågan. Produktionskontoret bistår i arbetet med att finna rätt leverantörer, sköter all löpande kommunikation med tillverkarna och gör all kvalitetskontroll. Under 2009/2010 var Kina det största produktionslandet.
För ett detaljhandelsföretag är ständig förnyelse och effektiv varuförsörjning viktiga framgångsfaktorer. Det är också inom detta område en stor del av koncernens effektiviseringsarbete har genomförts under de senaste åren. Koncernens samtliga butiker använder idag ett gemensamt butiksdatasystem, vilket möjliggör automatisk och efterfrågestyrd varupåfyllning. En genomgripande analys och utvärdering av lagerfunktionen och samarbetet med koncernens tredjepartslogistiker genomfördes under året, vilket bidragit till ökad effektivitet och bättre samordning.
Genom anpassning av varuflödet till olika butikers kedjetillhörighet, läge, yta och omsättning ökar förutsättningarna att optimera tillgängligheten i sortimentsmixen i enlighet med varje butiks individuella behov. Arbetet med att vidareutveckla detta system fortsätter och syftar i förlängningen till att öka andelen fullprisvaror och minska butikernas lagerhållning.
Under året har koncernen bytt transportpartner och ökat volymen per leveranstillfälle. Den reducerade leveransfrekvensen är en del i koncernens kostnadsbesparingsplan.
Koncernen har ett rikstäckande butiksnät i Sverige och Norge, samt ett fåtal butiker i Finland. Venue Retail Group arbetar kontinuerligt med att utvärdera butikslägen utifrån försäljningsutveckling och kostnader. Målet är att optimera butiksnätet för att nå ökad omsättning per butiksenhet. Under året har 17 butiker avvecklats och för ytterligare sju butiker är beslut fattat om stängning under 2010/2011. Parallellt med detta utvärderas möjligheter till nya etableringar, främst vad gäller Accent i Sverige. Det har även tagits beslut om att fokusera accessoarverksamheten till huvudmarknaderna Sverige och Norge, vilket betyder att Accentkedjan i Finland kommer att avvecklas.
Viktiga nyckeltal för styrningen av butiksnäten är konverteringsgrad, försäljning per arbetad timme och butiksmarginal. Kontinuerlig uppföljning görs av bruttovinst, lager och order samt försäljningsstatistik och försäljningsutveckling per butik och totalt. Koncernen kan därigenom snabbare reagera på förändringar i konsumenternas köpbeteenden.
Under räkenskapsåret formades ett nytt butikskoncept för koncernens accessoarkedjor.
Marknadsplattformarna för Accent, Morris respektive Rizzo är tydligt särpräglade och vidareutvecklas kontinuerligt.
Strategin för marknadskommunikationen har setts över med syfte att diversifiera målgruppen och rikta sig till både män och kvinnor. För Rizzos del innebär det också att bredda bilden av produktutbudet där Rizzo inte enbart erbjuder skor utan även väskor och accessoarer. Under året har inriktningen på kampanjerna för samtliga kedjor varit mer produktnära än tidigare och med en tydligare koppling till den kommersiella kalendern. Målet har främst varit att tydliggöra position snarare än att driva försäljning.
Koncernen kommer även framöver att fokusera på att utveckla sina kundklubbar för att stärka lojaliteten hos befintliga kunder. Under året har ett nytt CRM-system införts som kommer att göra det möjligt att arbeta mer segmenterat med kundklubbarna. Under 2011 kommer en kundklubb att lanseras i Norge. Försäljningsavdelningen arbetar även med att stödja butiksmedarbetarna i deras säljarbete genom olika utbildningsinsatser och informationsmaterial. Målet är att stärka medarbetarna i deras roll som experter.
Arbetet med att utveckla koncernens koncept engagerar många – från medarbetare i butik till styrelsens ledamöter. Ulf Eklöf, detaljhandelskedjan Stadiums grundare och mångårig VD, sitter sedan 2009 i Venue Retail Groups styrelse, och är idag vice ordförande med fokus på inköp och marknadsföring.
Jag känner huvudägaren sedan tidigare och blev nyfiken på hur bolaget hamnat i en så svår situation. Att jag varit sparsmakad med uppdrag utanför mitt eget bolag, har att göra med att jag hade fullt upp med det operativa ansvaret för Stadium fram till våren 2008. Därefter har jag haft möjlighet att åta mig några uppdrag – och jag vill betona att jag aldrig går in i något jag inte tror på.
När jag kom in i bolaget hade det under en tid varit i ett mycket kritiskt läge. Venue Retail Group är ett detaljhandelsföretag, och alla bygger på samma mekanismer; bra sortiment, rätt exponering och målgruppsinriktad kommunikation. Ett förtydligande av erbjudandet – ett genomtänkt koncept – var det som behövdes. Och nu talar jag främst om koncernens två kedjor Accent och Morris där den stora förändringen inletts. Läget för Rizzo har varit mer stabilt även om det konceptet också kan slipas till.
För det första måste vi ha klart för oss vad vårt erbjudande är. En grundläggande fråga för alla bolag är: vad är vårt berättigande på marknaden? Steg ett var således att titta på sortimentet – och nagelfara allt från bredd och djup till pris. Vi konstaterade att vi har fyra strategiska varugrupper som är allra viktigast, och mest särskiljande, för Accent och Morris.
Är sortimentet relevant måste vi hitta rätt paketering. Vi är en butikskedja – hur spännande är det att kliva in hos oss? Sist, men inte minst, är att hitta rätt i kommunikationen – både internt och externt. Alla detaljer är viktiga och måste hänga ihop.
Vi har varit mycket ute i butik. Personligen tror jag inte att man kan bedriva detaljhandelsverksamhet utan att vara ute i butik hela tiden. Här ser du saker utifrån – med ett kundperspektiv. Alla detaljer är viktiga; belysning, skyltfönster, navigering, prisskyltning, färgsättning. Och allt måste bottna i det vi vill säga, det vi vill vara.
Konceptet måste också fungera för befintliga butiker, i Sverige och Norge, men också vara enkelt att expandera. Accent har förhållandevis små butiker, det ställer extremt stora krav på ett tydligt koncept. Morris har större butiker och får större svängrum – men du ska känna igen dig i alla våra butiker.
Jag vill understryka att det finns mycket kompetens inom Venue Retail Group. Jag har stort förtroende för den valda strategin och för ledningen. Samtidigt kan jag inte sticka under stol med att de 1,5 år jag varit med i styrelsen har varit krisartade. En omfattande städning har gjorts och vi har stängt en massa butiker. Vi har alltså fokuserat på renodling, men vi börjar se ljuset i tunneln och kan diskutera framtidsplaner.
Det är helt klart en tuff resa som är gjord, där vi tillsammans svängt om hela företaget till lönsamhet. Nu finns ett förnyat självförtroende – patienten lever och kan börja småspringa! Och när vi tjänar pengar kan vi också göra saker. Lönsamhet och möjlighet till investeringar går hand i hand.
Nu börjar det hårda arbetet med att rulla ut konceptet och vara konsekvent mot våra kunder. Det går ständigt att arbeta med sortimentssammansättningen och inköpsprocessen i verksamheten.
Det gäller också att vi tar vara på alla möjligheter att vara intressanta året runt. Resväskor är ju en varugrupp som är aktuell hela året och som vi kan mycket bra, framförallt i Norge, men vi kan bli ännu bättre. Att tänka i dessa banor och skapa balans i sortimentet är viktiga faktorer för framgång. Jag vet att ledningen också arbetar mycket med säljstyrning och attityd i butik. Vi måste få med oss alla medarbetare innan vi kan få med oss kunderna.
Utan motiverade medarbetare – ingen framgång. Inom Venue Retail Group pågår ett målmedvetet arbete för att skapa en stark företagskultur, där alla medarbetares insatser värdesätts och alla erbjuds möjlighet till utveckling. Under året innebar det bland annat att koncernens kärnvärden implementerades genom olika former av utbildningsaktiviteter.
Koncernen har under de senaste åren genomgått omfattande förändringar för att skapa starkare konkurrenskraft. En ny slimmad central serviceorganisation flyttade i november 2009 till nya, mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler på Södermalm i Stockholm. Flytten har bland annat inneburit att alla medarbetare på servicekontoret sitter tillsammans på ett plan i öppna lokaler, vilket har stärkt gemenskapen och underlättat informationsflödet.
Inom ett detaljhandelsföretag är butikerna och dess medarbetare viktiga faktorer för framgång. Med ett stort antal butiker spridda över stora geografiska ytor är butikschefernas roll central för att förverkliga koncernens affärsplaner och driva utvecklingen framåt. Butikscheferna ansvarar för den operativa delen av butiksarbetet – rekrytering av butikssäljare, daglig arbetsledning, butiksexponering, försäljning och resultatuppföljning. De är också de som ansvarar för att förmedla rätt känsla och engagemang i butikerna. Venue Retail Groups kärnvärden är fyra till antalet – med den gemensamma nämnaren att alltid överträffa förväntningar:
Arbetet med att implementera koncernens gemensamma kärnvärden fortsatte under året. Syftet är att skapa en gemensam värdegrund för hur arbetet i butik och på servicekontoret ska bedrivas med målet att öka servicegrad och försäljning. Under året har mycket tid och stort engagemang ägnats åt att träffa alla koncernens medarbetare för att arbeta igenom och implementera kärnvärdena på butiks- och individnivå. Det skedde i olika former av gruppmöten, ledarforum och löpande dialog. Arbetet har redan lett till positiva resultat som direkt kan kopplas till de insatser som genomförts.
Satsningar på säljträning och produktkunskapsutbildning för att öka affärsmässigheten och fackhandelsmannaskapet inom organisationen löper vidare. Fokus under året har varit att utveckla säljsamtalet och stärka butikspersonalen i sin expertroll. En positiv försäljningsutveckling för koncernen är central för att nå verksamhetens övergripande mål, men också direkt för såväl butikschefer som den enskilda medarbetaren, då säljarna i butik har en rörlig lönedel baserad bland annat på försäljning i förhållande till budget.
Under året har koncernen fortsatt använda "mystery shoppers" för att utvärdera flera komponenter såsom servicegrad, varuexponering, merförsäljning. Alla butiker besöks en gång per kvartal och rapporterna presenteras för samtliga butiksmedarbetare. Metoden har visat sig mycket effektiv, lett till tydliga förbättringar och även möjliggjort ett mer utvecklat kunskapsutbyte inom koncernen. Under året har verktyget förfinats på så sätt att frågorna har utvecklats för att kunna gå djupare och ge mer detaljerade svar.
En tydlig koppling är den mellan högre servicegrad och ökad konvertering, dvs där besökarna går från att titta till att köpa. Utbytet mellan butikscheferna visar att det finns mycket att inspireras och lära av genom varandra. Resultatet från mystery shoppers-besöken är en parameter i butikschefernas möjlighet till att erhålla bonus, förutom rena nyckeltal vad gäller försäljning och lönsamhet.
Venue Retail Group arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön såväl i butikerna som på servicekontoret. Prioriterade områden är riskbedömning, säkerhetsfrågor och förebyggande krishantering. Systematiska arbetsmiljöinventeringar i koncernens samtliga butiker bidrar till utveckling samtidigt som medarbetarna känner sig delaktiga och att kan påverka sin vardag.
Koncernen strävar efter att, genom olika långsiktiga insatser, minska ohälsotal och sjukfrånvaro i koncernen, vilket gynnar både den enskilda medarbetaren och ger positiva effekter i hela organisationen. Insatserna har bidragit till en fortsatt relativt låg sjukfrånvaro inom koncernen. Sjukfrånvaron under räkenskapsåret uppgick i moderbolaget till 3,2 procent.
Koncernens plan för jämställdhet och respekt har utarbetats tillsammans med de fackliga organisationerna. Venue Retail Group är i huvudsak en kvinnodominerad arbetsplats, men ambitionen är att nå en mer heterogen representation vad gäller bland annat fördelning av kön, ålder, kunskap och erfarenhet samt etnisk bakgrund.
Medelantalet årsanställda under verksamhetsåret var 424, jämfört med 490 under 2008/2009. Av de anställda finns 226 i Sverige och resterande på koncernens övriga marknader, merparten i Norge. Av det totala antalet anställda var 372 sysselsatta i butiksledet och 52 i centrala funktioner. Andelen män uppgick under verksamhetsåret till 5,9 procent. Genomsnittsåldern var 32 år. Den genomsnittliga omsättningen per anställd i medeltal under 2009/2010 var 1 943 Tkr, jämfört med 1 636 Tkr 2008/2009.
En ansvarsfull produktion är idag en förutsättning för varje detaljhandelsföretags överlevnad. Det är viktigt att Venue Retail Groups kunder känner förtroende för att företaget tar ansvar för en hållbar utveckling och att medarbetarna känner sig delaktiga och stolta över verksamhetens ansvarstagande. Arbetet är långsiktigt och Venue Retail Group gör successiva förändringar.
Koncernens uppförandekod, code of conduct, behandlar och reglerar frågor som rör bland annat arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, rätt till facklig organisering, produktionsrelaterade frågor samt miljö och djuromsorg. Den vänder sig i huvudsak till koncernens leverantörer samt till deras eventuella underleverantörer. Villkoren i uppförandekoden är minimikrav och koncernen strävar efter ett fördjupat samarbete med sina leverantörer för att nå längre.
Medarbetare från Venue Retail Group – främst inköpsavdelningen – gör löpande besök och kontroller hos produktionsenheter som tillverkar för de egna varumärkena och får därmed en god uppfattning om produktionsförhållandena och eventuella brister. Revision och genomgång av samarbetet sker regelbundet. Koncernen tar även del av information från inspektioner gjorda av andra företag och externa parter avseende aktuella leverantörer. Nya leverantörer måste säkerställa att de följer koncernens riktlinjer för att kunna godkännas. I särskilda fall tas hänsyn till att en leverantör kan behöva viss tid för att ställa om sin verksamhet.
Under året fortsatte arbetet med granskning av leverantörerna vad gäller produktionsförhållanden, såsom säkerhet och arbetsrättsliga frågor. Tidigare revisioner har följts upp och utvärderats och det framgår att arbetet har resulterat i förbättringar, bland annat bedöms säkerhetsförhållandena i fabrikerna generellt ha blivit bättre.
Koncernens största inköpsmarknad är Kina. Övriga produktionsländer är Vietnam, Indien, Portugal, Spanien, Italien och Brasilien. Ett kontinuerligt arbete pågår för att optimera samarbetet med leverantörer och agenter. Sociala aspekter och miljöfrågor ska vara en integrerad del i alla inköpsbeslut.
Koncernen inrättade i september 2007 ett kontor i Shanghai i Kina för inköps- och produktionsstyrning. Kontoret har till uppgift att kontrollera order och kvalitetsgranska leveranserna. Med ansvariga på plats i Kina ökar direktkontakten väsentligt med de produktionsenheter koncernen anlitar i landet, vilket stärker kontrollen av tillverkningsförhållandena och efterlevnaden av uppförandekoden samt kvaliteten på produkterna.
Utgångspunkter för relationen med leverantörerna är koncernens uppförandekod, som i en första version infördes 2003. Det övergripande ansvaret för koncernens hållbarhetsarbete har VD, med stöd från medarbetare på inköpsavdelningen men inte minst från kontoret i Kina. Det lokala kontoret arbetar med kontroller av order och med kvalitetsgranskning av leveranserna. Centralt i Stockholm finns en medarbetare med ansvar för utveckling av företagets sociala ansvarstagande. Ett externt samarbete har inletts för att bevaka de lagar och restriktioner som implementeras, både lokalt i koncernens produktionsländer och internationellt. Koncernen har under året aktivt arbetat med EU:s kemikalielagstiftning (REACH) för att säkerställa lagkraven. Arbetet kommer att fortgå under innevarande verksamhetsår.
Transporter är ett område där företagets verksamhet påverkar miljön. Koncernen har huvuddelen av sin varuproduktion i Asien och leveranserna därifrån sker som regel med fartyg. Inom Europa fraktas varor främst med lastbil och endast i undantagsfall används flygtransport.
Koncernens code of conduct finns tillgänglig på: www.venueretail.com
Styrelsen och verkställande direktören för Venue Retail Group AB (publ), organisationsnummer 556540-1493, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Venue Retail Group är en ledande aktör med en unik position på marknaden inom segmentet accessoarer, resetillbehör och skor med välkända varumärken och ett butiksnätverk med 134 (150) butiker i Norden.
Åtgärdsprogrammet som styrelsen beslutade för ett år sedan avslutades enligt plan vid räkenskapsårets utgång. I programmet fastställdes åtgärder för att spara kostnader uppgående till 45 Mkr vilket överträffades då bolaget redovisade en minskning av personalkostnader och övriga externa kostnader under året på 54,9 Mkr.
17 butiker avvecklades under året. Dessa butiker samt butiker där beslut om stängning under kommande räkenskapsår fattats, belastade årets resultat med totalt –18,9 Mkr. Endast ett mindre antal butiker kvarstår nu på koncernens avvecklingslista avseende butiker.
Under september 2009 infördes ett gemensamt sortiment i koncernens accessoarbutiker inom kedjorna Morris och Accent på den norska marknaden. Omstyrningen av sortimentet har fungerat väl och var det första steget i skapandet av en gemensam accessoarkedja i Norge under namnet Morris. Under februari 2010 skedde ett varumärkesbyte på samtliga Accentbutiker i Norge.
Venue Retail Group offentliggjorde i mars 2010 sitt beslut om omförhandlad lånefinansiering och en riktad konvertibelemission.
Styrelsen föreslog en riktad emission av ett konvertibelt förlagslån om nominellt högst 20 000 202 kr, medförande en ökning av aktiekapitalet om högst 12 174 036 kr. Lånet har en löptid på två år, löper med en årlig ränta om 8 procent och konvertering, som kan begäras under det andra året av löptiden, kan ske till en konverteringskurs om 23 öre för varje aktie och avse aktier av serie B. Utspädningseffekten vid fullt utnyttjande av konverteringsrätten uppgår till cirka 10,7 procent av aktiekapitalet och rösterna.
Konverteringskursen motsvarar 110 procent av den volymvägda genomsnittliga betalkursen för bolagets aktier av serie B på NASDAQ OMX Stockholm under perioden 26 februari – 8 mars 2010.
I april 2010 meddelade bolaget att Venue Retail Group ABs riktade emission av konvertibler hade avslutats och att samtliga konvertibler inom ramen för emissionen tecknats. Inga emissionsgarantier behövde tas i anspråk.
Under räkenskapsåret noterade koncernen totalt, för jämförbara enheter, en försäljningsökning på 9 procent jämfört med året innan. Under samma period ökade koncernens butikskedjor i Sverige sin försäljning avseende Accent med 9 procent och Rizzo med 14 procent i jämförbara enheter. Skofackhandelns försäljning av skor och accessoarer i Sverige visade motsvarande period en ökning med 4,6 procent och klädhandeln i Sverige en ökning med 7,2 procent enligt Detaljhandelsindex (DHI).
För året visade försäljningen av lädervaror och skor i Norge en nedgång på 1,8 procent medan försäljningen av kläder ökade med 2,2 procent enligt tillgänglig statistik från SSB. Koncernens kedja Morris ökade med 7 procent i jämförbara enheter under motsvarande period.
Koncernens nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 824,0 Mkr (801,8). Ökningen förklaras huvudsakligen av högre försäljning inom koncernens samtliga kedjor.
Resultatet före av- och nedskrivningar för året uppgick till 6,2 Mkr jämfört med –46,8 Mkr föregående år. Bruttovinstmarginalen uppgick till 55,8 procent (54,0).
Personalkostnader och övriga externa kostnader minskade under perioden med 54,9 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen överstiger det mål på 45 Mkr som styrelsen formulerade för drygt ett år sedan.
Rörelseresultatet uppgick till –23,1 Mkr (–81,8). Av- och nedskrivningarna uppgick till –29,4 Mkr (–35,0). Resultatet efter finansiella poster uppgick till –26,9 Mkr (–91,8).
Rörelseresultatet belastades med –18,9 Mkr relaterat till avvecklade olönsamma eller dubbeletablerade butiker och butiker där avveckling beslutats. Av den totala kostnaden är –9,3 Mkr relaterat till negativt butiksresultat (inklusive lagernedskrivningar) i stängda butiker medan resterande -9,6 Mkr utgörs av engångskostnader relaterade till kostnader för nedskrivning av kvarstående bokförda värden på butiksinredning, kostnader för återställande av lokaler samt för förtida lösen av hyreskontrakt. I den totala avvecklingskostnaden ingår även sådana kostnader relaterade till de butiker som stänger under 2010/2011 där stängningsdatum är fastställt.
Koncernens likvida medel uppgick den 31 augusti 2010 till 18,4 Mkr (15,8). De räntebärande skulderna inklusive checkkredit uppgick till 122,7 Mkr (117,5). Outnyttjad checkkredit uppgick vid räkenskapsårets slut till cirka 14,7 Mkr.
Eget kapital i koncernen var 160,8 Mkr (187,3) vid periodens slut. Soliditeten uppgick till 35,3 procent (38,9). Balansomslutningen har minskat med 26,2 Mkr jämfört med den 31 augusti 2009 till 455,6 Mkr (481,8).
Varulagret uppgick till 129,3 Mkr per den 31 augusti 2010 jämfört med 128,6 Mkr den 31 augusti 2009. Lagernivåerna var vid utgången av kvartalet totalt sett på en normal nivå liksom andelen varor från tidigare säsonger.
Sedvanlig värdering har skett av koncernens bokförda värden på hyresrätter, goodwill och varumärken. Nedskrivningsprövning av goodwill och varumärken har skett via s.k. impairment tests. Något nedskrivningsbehov har inte framkommit vid dessa värderingar.
Inga transaktioner med närstående har ägt rum under räkenskapsåret.
Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick under räkenskapsåret till –0,4 Mkr (–83,0).
Koncernens investeringar uppgick under räkenskapsåret till 8,8 Mkr (23,1). Beloppet inkluderar investeringar om totalt 4,1 Mkr vilka finansierats via finansiell leasing. Huvuddelen av investeringarna avser butiksinredningar och kostnader för ombyggnationer. Av- och nedskrivningarna uppgick till 29,4 Mkr (35,0) under året.
Medelantalet anställda i koncernen uppgick under verksamhetsåret till 424 (490).
Verksamhetens risker beskrivs i not 2 på sidan 36.
Under verksamhetsåret september 2009 – augusti 2010 hade styrelsen totalt 14 (14) sammanträden. Styrelsen behandlade vid sina ordinarie möten de fasta punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte rörande strategisk plan, budget, årsbokslut och delårsrapporter. Vidare behandlades frågor angående finansiering, genomförd konvertibelemission, investeringar samt struktur- och organisationsfrågor.
Under året förändrades styrelsens sammansättning då Elisabeth Morris avgick och Ulf Eklöf utsågs till vice styrelseordförande.
Styrelsen följer den arbetsordning som antagits och de instruktioner som utfärdats avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Se vidare under avsnittet Bolagsstyrning, sidan 56.
Förslag till principerna för ersättning inklusive prestationsbaserade ersättningar till vd och ledande befattningshavare (koncernledning) bereds och föreslås av styrelsen. Lönesättningen för vd och personer i koncernledningen består av en fast del, grundlön, och en rörlig del, bonus. Bonusen är beroende av uppnådda mål för företaget och för individen. För personer i koncernledningen kan bonusen uppgå till maximalt sex månadslöner. För verksamhetsåret 09/10 har ingen bonus utbetalats till koncernledningen.
Styrelsen föreslår att oförändrade principer för ersättning till vd och ledande befattningshavare ska gälla under verksamhetsåret 2010/2011.
Beslut har fattats om att avveckla den finska verksamheten inom Accentkedjan för att fokusera på koncernens huvudmarknader Sverige och Norge. Fem butiker har stängts, och en butik stänger den sista januari 2011. För den kvarvarande butiken är stängningsdatum ännu ej fastställt. Händelser efter räkenskapsårets utgång redovisas mer utförligt under not 42 på sidan 49.
Moderbolagets nettoomsättning under räkenskapsåret uppgick till 516,7 Mkr (522,8) och resultatet efter finansiella poster uppgick till –36,8 Mkr (–78,6). Räkenskapsårets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1,6 Mkr (4,8). Nettoupplåningen för moderbolaget uppgick den 31 augusti 2010 till 54,1 Mkr (46,5).
Under det gångna året har åtgärdsprogrammet avslutats med väsentliga kostnadsnedskärningar, en utrensning av olönsamma butiker har genomförts samtidigt som bolaget har en tydligare fokusering på två länder och två affärsområden. Mot bakgrund av detta är styrelsens bedömning att förutsättningarna för att stärka lönsamheten under verksamhetsåret 2010/2011 är mycket goda.
Bolagets finansiella mål kvarstår – och bedöms vara både nåbara och rimliga – som långsiktigt hållbara mål.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2009/2010.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen 63 697 Tkr överförs i ny räkning.
| 2009–09–01 | 2008–09–01 | ||
|---|---|---|---|
| Not | –2010–08–31 | –2009–08–31 | |
| Årets resultat | |||
| Rörelsens intäkter m m | |||
| Nettoomsättning | 3 | 823 971 | 801 822 |
| Övriga rörelseintäkter | 4, 5 | 3 114 | 25 967 |
| Summa intäkter m m | 827 085 | 827 789 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | –363 882 | –368 964 | |
| Övriga externa kostnader | 6, 38 | –234 117 | –252 651 |
| Personalkostnader | 7, 8, 9, 10 | –216 184 | –252 542 |
| Av– och nedskrivningar av materiella & | |||
| immateriella anläggningstillgångar | 17, 18, 20 | –29 384 | –35 013 |
| Övriga rörelsekostnader | 4, 11 | –6 661 | –421 |
| Summa rörelsens kostnader | –850 228 | –909 591 | |
| Rörelseresultat | –23 143 | –81 802 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från övriga värdepapper och | |||
| fordringar som är anläggningstillgångar | 12 | 2 284 | – |
| Finansiella intäkter | 12 | 417 | 1 275 |
| Finansiella kostnader | 12 | –6 456 | –11 275 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | –3 755 | –10 000 | |
| Resultat efter finansiella poster | –26 898 | –91 802 | |
| Inkomstskatt | 13, 14 | –2 202 | 2 470 |
| Årets resultat efter skatt | –29 100 | –89 332 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 725 745 153 | 141 050 796 | |
| Resultat per aktie hänförlig till moderbolagets aktieägare under året, före och efter utspädning |
15, 26 | –0,04 | –0,63 |
| Not | 2009–09–01 –2010–08–31 |
2008–09–01 –2009–08–31 |
|
|---|---|---|---|
| Koncernens rapport över totalresultat | |||
| Årets resultat | –29 100 | –89 332 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | –1 291 | –1 262 | |
| Övrigt totalresultat för året | –1 291 | –1 262 | |
| Årets totalresultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare | –30 391 | –90 594 |
| TILLGÅNGAR | EGET KAPITAL OCH SKULDER |
|||
|---|---|---|---|---|
| Not | 2010–08–31 | 2009–08–31 | ||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Varumärken | 17 | 91 917 | 92 445 | |
| Hyresrätter | 18 | 3 276 | 6 146 | |
| Goodwill | 19 | 105 783 | 106 278 | |
| 200 976 | 204 869 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Inventarier, verktyg och installationer | 16, 20 | 41 997 | 61 422 | |
| Långfristiga skulder | ||||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Övriga långfristiga värdepappersinnehav | 21 | 4 | 358 | |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| Uppskjutna skattefordringar | 14 | 33 148 | 35 434 | |
| Summa anläggningstillgångar | 276 125 | 302 083 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager m m | ||||
| Handelsvaror | 22 | 129 327 | 128 626 | |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 23 | 5 632 | 6 218 | |
| Skattefordran | 6 790 | 6 786 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 4 | 4 617 | 6 021 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 14 695 | 16 334 | |
| 31 734 | 35 359 | |||
| Likvida medel | 25 | 18 428 | 15 780 | |
| Summa omsättningstillgångar | 179 489 | 179 765 | ||
| Summa tillgångar | 455 614 | 481 848 |
| Not | 2010–08–31 | 2009–08–31 | |
|---|---|---|---|
| Eget kapital | 7, 26 | ||
| Aktiekapital | 101 604 | 101 604 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 203 688 | 203 734 | |
| Ack. omräkningsdifferenser | –3 375 | –2 083 | |
| Balanserat resultat | –112 012 | –26 584 | |
| Årets resultat | –29 100 | –89 332 | |
| Summa eget kapital | 160 805 | 187 339 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Pensionsförpliktelser | 27 | 1 284 | 1 320 |
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 6 892 | 35 551 |
| Övriga långfristiga skulder | 16, 30 | 19 965 | 15 658 |
| Uppskjuten skatt | 14 | 21 705 | 21 853 |
| Summa långfristiga skulder | 49 846 | 74 382 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 18 589 | 8 614 |
| Checkräkningskredit | 29 | 60 551 | 53 729 |
| Leverantörsskulder | 60 396 | 56 722 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 4, 16, 31 | 44 186 | 29 604 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 61 241 | 71 458 |
| Summa kortfristiga skulder | 244 963 | 220 127 | |
| Summa eget kapital och skulder | 455 614 | 481 848 |
| Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Omräknings- reserv |
Balanserat resultat |
Summa eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 2008-09-01 | 283 033 | 189 581 | –821 | –293 877 | 177 916 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | –89 332 | –89 332 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | – | – | –1 262 | – | –1 262 | |
| Årets totalresultat | – | – | –1 262 | –89 332 | –90 594 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Nedsättning – förlusttäckning* | –113 213 | – | – | 113 213 | – | |
| Nedsättning – fond för nedsättning** | –156 612 | – | – | 156 612 | – | |
| Nyemission*** | 88 396 | 26 690 | – | –2 532 | 112 554 | |
| Nyemissionskostnad | – | –12 537 | – | – | –12 537 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | –181 429 | 14 153 | – | 267 293 | 100 017 | |
| Eget kapital 2009-08-31 | 26 | 101 604 | 203 734 | –2 083 | –115 916 | 187 339 |
| Ingående balans 2009-09-01 | 101 604 | 203 734 | –2 083 | –115 916 | 187 339 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | –29 100 | –29 100 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter | – | – | –1 291 | – | –1 291 | |
| Årets totalresultat | – | – | –1 291 | –29 100 | –30 391 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Nyemissionskostnad | – | –46 | – | – | –46 | |
| Utgivna konvertibla skuldebrev**** | – | – | – | 3 903 | 3 903 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | –46 | – | 3 903 | 3 857 | |
| Eget kapital 2010-08-31 | 26 | 101 604 | 203 688 | –3 374 | –141 113 | 160 805 |
Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
*Nedstämpling av kvotvärde för förlusttäckning till 1,80 kr/aktie från 3 kr/aktie. Antal aktier vid nedstämplingen var 94 344 444.
**Nedstämpling av kvotvärde för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Kvotvärde minskas till 14 öre/aktie från 1,80 kr/aktie. Antal aktier vid nedstämplingen var 94 344 444.
***Nyemission genom företrädesemission och kvittningsemission om totalt 631 400 709 aktier som medförde en ökning av aktiekapitalet med 88 396 099,26 kr.
****Avser andel av konvertibla skuldebrev redovisat mot eget kapital, se även not 26.
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | ||
|---|---|---|---|
| Not | –2010-08-31 | –2009-08-31 | |
| Den löpande verksamheten, kvarvarande verksamhet | |||
| Rörelseresultat före finansiella poster | –23 143 | –81 802 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 29 384 | 35 013 | |
| Resultat försäljning anläggningstillgångar | 849 | –4 460 | |
| Övriga ej likvidpåverkande poster | –65 | –3 374 | |
| 7 025 | –54 623 | ||
| Betald ränta | –5 480 | –10 458 | |
| Erhållen ränta | 420 | 579 | |
| Erhållen utdelning | – | 101 | |
| Övriga finansiella kostnader | – | 595 | |
| Betald inkomstskatt | – | –38 | |
| 1 965 | –63 844 | ||
| Förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/minskning (+) varulager | –1 182 | 13 764 | |
| Ökning (–)/minskning (+) kortfristiga fordringar | 7 473 | 4 352 | |
| Ökning (+)/minskning (–) kortfristiga rörelseskulder | –8 654 | –37 283 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
| för den kvarvarande verksamheten | –398 | –83 011 | |
| Investeringsverksamheten, kvarvarande verksamhet | |||
| Sålda immateriella tillgångar | 550 | 9 350 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 16, 20 | –4 686 | –14 503 |
| Sålda materiella anläggningstillgångar | – | 4 650 | |
| Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar | 2 629 | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten för den kvarvarande verksamheten |
–1 507 | –503 | |
Kassaflödesanalysen fördelas på kvarvarande och avvecklad verksamhet då de sista likvida transaktionerna avseende avyttringen av Wedins till Euro Sko skedde i början av räkenskapsåret 2008/2009.
| Not | 2009-09-01 –2010-08-31 |
2008-09-01 –2009-08-31 |
|
|---|---|---|---|
| Finansieringsverksamheten, kvarvarande verksamhet | 33 | ||
| Nyemission, netto efter avdrag för nyemissionskostnader | – | 41 440 | |
| Ökning (+)/minskning (–) finansiella skulder | 4 314 | –8 974 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten för den kvarvarande verksamheten |
4 314 | 32 466 | |
| Årets kassaflöde från avvecklade verksamheter | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | – | 29 721 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | – | 5 000 | |
| Summa kassaflöde från avvecklade verksamheter | – | 34 721 | |
| Årets kassaflöde | 2 409 | –16 327 | |
| Likvida medel vid årets början | 15 780 | 31 924 | |
| Kursdifferenser i likvida medel | 239 | 183 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 18 428 | 15 780 |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | ||
|---|---|---|---|
| Not | –2010-08-31 | –2009-08-31 | |
| Rörelsens intäkter m m | |||
| Nettoomsättning | 34, 37 | 516 712 | 522 835 |
| Övriga rörelseintäkter | 4, 5 | 784 | 17 908 |
| Summa intäkter m m | 517 496 | 540 743 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Handelsvaror | 37 | –350 285 | –359 677 |
| Övriga externa kostnader | 6, 38 | –77 676 | –90 373 |
| Personalkostnader | 7, 8, 9, 10 | –92 975 | –113 950 |
| Av– och nedskrivningar av materiella & immateriella anläggningstillgångar |
18, 19, 20 | –12 653 | –17 941 |
| Övriga rörelsekostnader | 4, 11 | –3 751 | –1 088 |
| Summa rörelsens kostnader | –537 340 | –583 029 | |
| Rörelseresultat | –19 844 | –42 286 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernbolag | 39 | –13 567 | –29 447 |
| Finansiella intäkter | 12 | 318 | 1 283 |
| Finansiella kostnader | 12 | –3 709 | –8 184 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | –16 958 | –36 348 | |
| Resultat efter finansiella poster | –36 802 | –78 634 | |
| Inkomstskatt | 13, 14 | –97 | 616 |
| Årets resultat | –36 899 | –78 018 |
| TILLGÅNGAR | EGET KAPITAL OCH SKULDER |
|||
|---|---|---|---|---|
| Not | 2010–08–31 | 2009–08–31 | ||
| Anläggningstillgångar | Eget kapital | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | Bundet eget kapital | |||
| Hyresrätter | 18 | 12 764 | 18 662 | |
| Materiella anläggningstillgångar | Fritt eget kapital | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | 20 | 14 934 | 21 883 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Andelar i koncernbolag | 40 | 203 556 | 201 986 | |
| Fordringar hos koncernbolag | 36 | 46 000 | 46 000 | |
| 249 556 | 247 986 | |||
| Summa anläggningstillgångar | 277 254 | 288 531 | Avsättningar | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager m m | ||||
| Handelsvaror | 22 | 67 195 | 61 950 | Långfristiga skulder |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 1 443 | 431 | ||
| Fordringar hos koncernbolag | 37 | 32 045 | 36 373 | |
| Skattefordran | 5 779 | 5 779 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 4 | 867 | 695 | Kortfristiga skulder |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 24 | 4 710 | 4 710 | |
| 44 844 | 47 988 | |||
| Kassa och bank | 25 | 9 394 | 5 836 | |
| Summa omsättningstillgångar | 121 433 | 115 774 | ||
| Summa tillgångar | 398 687 | 404 305 |
| Not | 2010–08–31 | 2009–08–31 | |
|---|---|---|---|
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 101 604 | 101 604 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 203 687 | 203 733 | |
| Balanserat resultat | –103 091 | –28 976 | |
| Årets resultat | –36 899 | –78 018 | |
| 63 697 | 96 739 | ||
| Summa eget kapital | 165 301 | 198 343 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser | 142 | 151 | |
| Summa avsättningar | 142 | 151 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Övriga skulder till kreditinstitut | 28 | – | 25 000 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 15 501 | – |
| Summa långfristiga skulder | 15 501 | 25 000 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 15 000 | 5 000 |
| Checkräkningskredit | 29 | 32 981 | 22 355 |
| Leverantörsskulder | 54 765 | 49 623 | |
| Skulder till koncernbolag | 37 | 60 642 | 44 599 |
| Övriga kortfristiga skulder | 4, 31 | 11 342 | 7 832 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 43 013 | 51 402 |
| Summa kortfristiga skulder | 217 743 | 180 811 | |
| Summa eget kapital och skulder | 398 687 | 404 305 | |
| Ställda säkerheter | 41 | 196 954 | 193 678 |
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Not | Aktiekapital | Överkursfond | Balanserat resultat | Summa eget kapital | |
| Ingående balans 2008-09-01 | 283 033 | 189 581 | –296 271 | 176 343 | |
| Årets resultat | – | – | –78 018 | –78 018 | |
| Nedsättning – förlusttäckning | –113 213 | – | 113 213 | – | |
| Nedsättning – fond för nedsättning | –156 612 | – | 156 612 | – | |
| Nyemission | 88 396 | 26 690 | –2 530 | 112 556 | |
| Nyemissionskostnad | – | –12 538 | – | –12 538 | |
| Eget kapital 2009-08-31 | 101 604 | 203 733 | –106 994 | 198 343 | |
| Ingående balans 2009-09-01 | 101 604 | 203 733 | –106 994 | 198 343 | |
| Årets resultat | – | – | –36 899 | –36 899 | |
| Nyemissionskostnad | – | –46 | – | –46 | |
| Utgivna konvertibla skuldebrev | – | – | 3 903 | 3 903 | |
| Eget kapital 2010-08-31 | 26 | 101 604 | 203 687 | –139 990 | 165 301 |
Alla emitterade aktier är till fullo betalda.
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | ||
|---|---|---|---|
| Not | –2010-08-31 | –2009-08-31 | |
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat före finansiella poster | –19 844 | –42 286 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 12 654 | 17 942 | |
| Övriga ej likvidpåverkande poster | 1 236 | –5 440 | |
| –5 954 | –29 784 | ||
| Betald ränta | –2 074 | –7 442 | |
| Erhållen ränta | 318 | 902 | |
| Övriga finansiella poster | – | 381 | |
| Betald inkomstskatt | – | – | |
| –7 710 | –35 943 | ||
| Förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/minskning (+) varulager | –5 244 | 40 416 | |
| Ökning (–)/minskning (+) övriga kortfristiga fordringar | 3 098 | –22 697 | |
| Ökning (+)/minskning (–) kortfristiga rörelseskulder | –192 | 31 898 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –10 048 | 50 122 |
| Not | 2009-09-01 –2010-08-31 |
2008-09-01 –2009-08-31 |
|
|---|---|---|---|
| Investeringsverksamheten | |||
| Sålda immateriella tillgångar | 550 | 9 350 | |
| Försäljning rörelse | – | 5 000 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 20 | –1 600 | -4 814 |
| Sålda materiella anläggningstillgångar | – | 4 650 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 050 | 14 186 | |
| Finansieringsverksamheten | 33 | ||
| Nyemission, netto efter avdrag för nyemissionskostnader | – | 41 440 | |
| Ökning (+)/minskning (-) finansiella skulder | 14 656 | –20 653 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 14 656 | 20 787 | |
| Årets kassaflöde | 3 558 | –15 149 | |
| Likvida medel vid årets början | 5 836 | 20 985 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25 | 9 394 | 5 836 |
Not 1 – Redovisnings- och värderingsprinciper
Venue Retail Group är en ledande aktör med en unik position på marknaden inom segmentet skor och accessoarer, med välkända varumärken och ett butiksnätverk med 134 (150) butiker i Norden.
Venue Retail Group AB (publ), organisationsnummer 556540-1493, är ett aktiebolag registrerat och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Ringvägen 100, SE-118 60 Stockholm. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap-listan.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för offentliggörande av styrelsen den 10 december 2010.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Koncernredovisningen för Venue Retail Group har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC-tolkningar sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar omvärderingar av finansiella tillgångar som kan säljas, samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med de undantag som anges under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 september 2009:
IAS 1 (Omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från den 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.
IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen tillämpar IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 september 2009.
IAS 27 (Ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.
IFRS 7 (ändring) "Finansiella instrument – Upplysningar" – gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk.
IFRS 8, "Rörelsesegment" (gäller från den 1 januari 2009), IFRS 8 ersätter IAS 14 . Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. IFRS 8 inför ett ledningsperspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras. De nya principerna beskrivs längre ner bland redovisningsprinciperna i denna not. Tillämpningen av IRFS 8 har för koncernen inte inneburit någon ändring i segmentindelningen, eftersom de segment som identifierats i enlighet med IAS 14 sammanföll med de som bolagsledningen följer upp. Följaktligen har inga av de belopp som redovisats förändrats jämfört med tidigare redovisade belopp.
IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar". Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Ändringen gäller från samma tidpunkt som IFRS 3.
Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 september 2010 eller senare, men som inte har tillämpats i förtid.
IAS 7 (ändring), "Rapport över kassaflöden" – gäller från 1 januari 2010. Ändring som kräver att endast kostnader som resulterar i att en tillgång redovisas i balansräkningen kan klassificeras som investeringsverksamhet. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som börjar 1 september 2010.
IAS 24 (omarbetad), "Upplysningar om närstående", utgiven november 2009 – gäller från 1 januari 2011 eller senare. Den ersätter IAS 24, "Upplysningar om närstående". Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part. När den omarbetade standarden tillämpas, kommer koncernen att behöva upplysa om transaktioner mellan koncernbolagen. Förtida tillämpning är tillåten såväl för hela som för viss del av standarden. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som börjar 1 september 2011.
IAS 36, "Nedskrivningar" – gäller från 1 januari 2010. Tillägg för att klargöra att den största kassagenererade enhet på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definition i punkt 5 IRFS 8. Koncernen kommer att tillämpa standarden från och med räkenskapsåret som börjar 1 september 2010.
IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar". Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Koncernen kommer att tillämpa ändringen i standarden från det räkenskapsår som påbörjas 1 september 2010.
Företagsledningen, styrelsen och revisionskommittén har tillsammans identifierat några områden som har särskild betydelse vid bedömning av koncernens resultat och ställning. Utvecklingen inom dessa områden, vilka listas nedan, följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionskommitté.
Varulagret utgör en betydande del av koncernens tillgångsmassa och värdet på varulagret följs och omprövas löpande utifrån bland annat innevarande volym, prognostiserad försäljning, framtida inleveranser och varulagrets sammansättning. Varulagret följs även löpande utifrån marknader, affärsområden och varugrupper. Venue Retail Group värderar lagret till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bedömer företagsledningen artiklar med övertalighet, utgående artiklar, skadat gods, hanterings- och försäljningskostnader.
Vad gäller varumärken och goodwill gör styrelsen och företagsledningen årligen bedömningen att dessa värden väl försvaras av koncernens kommande intjäning från affärsplaner och prognoser. Känslighetsanalys framgår av not för Goodwill samt not för Varumärken.
Årligen utförs extern värdering av hyresrätter för att bedöma eventuellt nedskrivningsbehov.
Venue Retail Group har under senare år redovisat betydande förluster vilket givit upphov till underskottsavdrag, se även not för Uppskjuten skatt. Bedömning görs årligen huruvida de ackumulerade underskotten i koncernen kan försvaras av koncernens kommande intjäning. Företagsledningen har gjort bedömningen att det saknas faktorer som på ett övertygande sätt kan påvisa att skattepliktiga överskott kommer att genereras för delar av koncernen varför underskott ej aktiverats. Underskotten i den norska verksamheten har aktiverats utifrån den bedömning som gjorts av framtida intjäning.
Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytande upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav
överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Redovisingsprinciperna för dotterföretaget har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen. En rörelsegren är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information. Den högsta verkställande beslutsfattaren har identifierats som koncernens bolagsledning vilken utvärderar resultat samt allokerar resurser till rörelsesegmenten.
För mer information se not 3 Rapportering per segment.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs och eventuella effekter som uppkommer som en följd av valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen.
Resultat och finansiell ställning för alla koncernbolag som har en annan funktionell valuta än rapportvaluta, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamheter behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.
Varumärken som förvärvas separat redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Varumärken har en obestämbar nyttjandeperiod varför löpande avskrivning ej sker. Individuell bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov görs minst årligen.
Hyresrätter värderas till anskaffningsvärden minskat med av- och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till tillgången.
Avskrivning baseras på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstid för hyresrätter är 8–10 år.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad i resultaträkningen.
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärden minskat med av- och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på om det utgör en separat komponent eller ej, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och
underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Materiella tillgångar skrivs av baserat på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningstid för inventarier, verktyg och installationer uppgår till 5 år.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som övrig intäkt/övrig kostnad i resultaträkningen.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen samt vid indikation om värdenedgång avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskningen, närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov, grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Finansiella tillgångar
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Vinster och förluster från finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde redovisas bland övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader i resultaträkningen.
(a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifierats som att de kan säljas eller inte klassificeras i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar som kan säljas och finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår.
Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulder.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten – beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen – bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen.
Låneskulder/checkräkningskredit utgörs av skulder till kreditinstitut samt konvertibla skuldebrev och övriga låneskulder. Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader och klassificeras som kortfristiga skulder om inte skulder inom koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde, med tillämpning av effektivräntemetoden och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden.
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor och tjänster som förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. Om inte, tas de upp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
De sammansatta finansiella instrument som koncernen emitterat omfattar konvertibla skuldebrev där innehavaren kan kräva att de konverteras till aktier, och där antalet aktier som ska emitteras inte påverkas av förändringar i aktiernas verkliga värde. Skulddelen i ett sammansatt finansiellt instrument redovisas inledningvis till verkligt värde för en liknande skuld som inte medför rätt till konvertering till aktier. Eget kapitaldelen redovisas inledningsvis som skillnaden mellan verkligt värde för hela det sammansatta finansiella instrumentet och skulddelens verkliga värde. Direkt hänförbara transaktionskostnader fördelas på skuld- respektive eget kapital i proportion till deras initiala redovisade värden. Efter anskaffningstidpunkten värderas skulddelen av ett sammansatt finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Eget kapitaldelen av ett sammansatt finansiellt instrument omvärderas inte efter anskaffningstidpunkten, utom vid konvertering eller inlösen.
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument. Venue Retail Groups derivatinstrument uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och förändringar i verkligt värde redovisas därmed omedelbart i resultaträkningen netto i posten övriga rörelseintäkter/övriga rörelsekostnader.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor.
I likvida medel ingår kassa och omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda varor exklusive mervärdesskatt och rabatter. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.
Koncernen driver detaljhandel och nettoomsättningen består främst av butiksförsäljning. Intäktsredovisningen av sålda varor sker när en produkt säljs till en kund i butik. Försäljning i detaljhandel betalas vanligen kontant eller med kreditkort.
Nettoomsättningen och kostnaderna för handelsvaror har reducerats med belopp som återbetalats till kund vid utnyttjande av så kallat öppet köp. Samlad erfarenhet används för att bedöma och reservera sådana returer vid tidpunkten för försäljningen. Bolagets bedömning är att summan av returer inte uppgår till väsentliga belopp, varför avsättning ej är gjord i intäktsredovisningen.
Kunder som är medlemmar i kundklubb erhåller bonus för inköp utifrån storleken på inköp, reduktion av intäkter bokförs löpande utifrån kundernas intjänade bonus. Bedömning görs kontinuerligt av utestående skuld för ej inlöst bonus.
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat repektive eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernens bolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. I aktuell skatt ingår eventuella justeringar avseende tidigare års aktuella skatt.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar.
Ersättning till anställda i form av till exempel löner, betald semester, betald sjukfrånvaro samt pensioner redovisas i takt med intjänandet. Vad avser pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som förmånsbestämda eller avgiftsbestämda pensionsplaner.
Koncernbolagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar.
Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.
Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.
Avsättningar för förpliktelser relaterade till ersättningar efter avslutad anställning uppkommer då förpliktelserna är förmånsbestämda. Dessa förpliktelser och kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period beräknas aktuariellt, så kallad "projected unit credit method". Beräkning sker årligen för koncernens förmånsbestämda planer med hjälp av extern aktuarie. Se not Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningen i balansräkningen utgörs av nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna med justering för oredovisade aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster uppkommer huvudsakligen vid förändringar av de aktuariella antagandena samt vid skillnader mellan de aktuariella antagandena och det faktiska utfallet. Den del av de ackumulerade belopp som överstiger tio procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas marknadsvärde, den så kallade korridoren vid föregående års utgång, redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga tjänstgöringsperioden för de personer som omfattas av planen. För alla förmånsbestämda planer består den aktuariella kostnaden, vilken belastar resultatet av kostnad för tjänstgöring under innevarande period, räntekostnad, kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder samt amortering av aktuariella vinster och förluster. Skatt som utgår på pensionskostnader, exempelvis särskild löneskatt på pensionskostnader, har beaktats vid omräkningen ovan, vilket är i enlighet med URA 43 - Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt.
Ovanstående princip för förmånsbestämda planer tillämpas endast i koncernredovisningen. Moderbolaget och dotterföretagen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land.
För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har ett legalt eller en informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resursen krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader i samband med beslutade stängningar av butiker. För returer görs inga avsättningar då den samlade bedömningen är att dessa ej uppgår till väsentliga belopp.
Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasing av anläggningstillgångar, där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster övriga kortfristiga skulder och övriga långfristiga skulder. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2.2 - Redovisning för juridiska personer. Tillämpningen av RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill och varumärken, vilket inte görs i koncernredovisningen. Avskrivning sker linjärt över 20 år. Varumärken och goodwill återspeglar den långsiktiga styrkan i Venue Retail Groups verksamhet, vilket motiverar avskrivningstiden på 20 år.
Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument Moderbolaget värderar finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör, återförs nedskrivningen.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna om operationell leasing.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Venue Retail Groups verksamhet och lönsamhet påverkas av en rad faktorer och risker. Dessa kan indelas i verksamhetsrelaterade risker och finansiellt relaterade risker.
De verksamhetsrelaterade riskerna kan huvudsakligen relateras till modetrender, väder- och säsongsberoende samt till konkurrenssituationen.
Mode är en färskvara. Eftersom kollektionerna tas fram långt innan de börjar säljas, finns alltid risken att plötsliga modesvängningar kan påverka försäljningen på ett negativt sätt, vilket kan leda till prisnedsättning och därigenom minskade intäkter. För att öka träffsäkerheten arbetar Venue Retail Group med löpande inköp under säsong.
Kortsiktigt påverkas efterfrågan av väder- och säsongsvariationer. Produkterna köps in och lanseras i butik baserat på en statistiskt sett normal väderlek. Detta innebär att en väderlek som inte överensstämmer med de statistiska årstiderna kan påverka försäljningen negativt. Effekten blir störst då skillnaden är stor i början av en säsong. Om till exempel hösten är varmare än normalt kan försäljningen av framför allt varmfodrade varor påverkas negativt.
Konkurrensen på sko- och accessoarmarknaden är hård och i konstant förändring och utveckling. Nya aktörer tillkommer samtidigt som befintliga ständigt arbetar för att vässa sina erbjudanden. Venue Retail Group arbetar kontinuerligt med att stärka det egna varumärket och lojaliteten hos kunderna.
Venue Retail Group är utsatt för ett antal olika finansiella risker. Dessa hanteras av moderbolagets finansfunktion, vars huvuduppgift är att stödja den operativa verksamheten samt att identifiera och begränsa koncernens finansiella risker enligt, av styrelsen fastställd, policy.
Koncernen utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, främst euro (EUR) och US-dollar (USD). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.
Valutakursförändringar påverkar Venue Retail Groups resultat och eget kapital på flera sätt:
Koncernens transaktionsrisk består i att intäkterna genereras i Sverige, Norge och Finland samtidigt som kostnaderna till stor del hänför sig till inköp gjorda i andra länder. Varuinköp kontrakteras vanligen tre till sex månader före leverans.
All transaktionsrisk i koncernen är centraliserad till moderbolaget då samtliga varuinköp i utländsk valuta sker i moderbolaget samt att verksamheten i dotterföretagen bedrivs i lokal valuta. För att minska valutarisken valutasäkrar Venue Retail Group en betydande andel av koncernens kontrakterade flöden i utländsk valuta. I enlighet med koncernens finanspolicy ska i normalfallet minst 80 procent av kontrakterade flöden i USD och EUR säkras om inte styrelsen beslutar annat. Valutarisker följs upp och kursdifferenser beräknas som skillnaden mellan faktiskt betald kurs och kalkylkurs. Beloppet som uppkommer redovisas som övrig fordran/skuld i balansräkningen. Någon uppföljning mellan faktiskt betald kurs och avista kurs på förfallodagen görs ej. Kalkylkurs är i de fall valutasäkring gjorts den valutasäkrade kursen i annat fall avistakurs.
Av totala inköp av handelsvaror under 2009/2010 skulle förändring om 10 procent av valutakursen ge följande effekt på varukostnader fördelat per valuta: EUR 10,3 Mkr
USD 7,0 Mkr
Övriga 0,7 Mkr
Venue Retail Group är inte exponerad för någon prisrisk i råvaror eller i placeringar.
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor.
Koncernens ränterisk uppstår genom lång- och kortfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöden. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde.
Utvärdering sker månadsvis av ränteläget och då det finns indikationer på marknaden för räntehöjningar finns möjlighet att överväga räntebindning på längre sikt.
Om räntorna på upplåning under 2009/2010 varit 0,1 procent högre/lägre med alla andra variabler konstanta hade räntekostnaderna varit cirka 45 Tkr högre/lägre för upplåning med rörlig ränta.
Venue Retail Group begränsar ränterisken genom att eftersträva en kort genomsnittlig räntebindningstid. De likvida medlen per den 31 augusti 2010 utgjordes av inlåning samt depositioner i bank, samtliga med mycket kort bindningstid. För de kassamedel som koncernen innehar baseras avkastningen på rörlig ränta. Det finns således ingen väsentlig ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar.
Kreditrisk är risken att en part i en transaktion med finansiella instrument inte kan fullgöra sitt åtagande och därigenom orsakar den andra parten en förlust.
Antalet kreditköp är begränsat då övervägande del av koncernens försäljning avser butiksförsäljning med kontant- eller kreditkortsbetalning. Vid de tillfällen då kreditförsäljning sker utförs sedvanlig kreditprövning för samtliga nya kunder. När det gäller befintliga kunder görs löpande uppföljning av betalningsförmågan och vid osäkerhet om kreditvärdighet utförs en ny kreditprövning.
Övervägande delen av koncernens försäljning sker mot kontant betalning, varför den delen av kreditrisken är låg. Kreditrisken i övrig försäljning är fördelad på ett antal enskilda kunder där kreditprövning utförs före försäljning. I not 23 finns en ålderanalys av förfallna kundfordringar.
Venue Retail Group placerar likvida medel enbart i likvida instrument med låg kreditrisk. Transaktioner i derivat görs enbart med motparter med god kreditvärdighet. Bedömningen är att det inte finns någon väsentlig kredit-/ motpartsrisk i finansiella transaktioner.
Ansvaret för koncernens upphandling av finansiering åligger finansavdelningen. Finansieringen är fördelad på moderbolaget i Sverige samt ett av de norska dotterbolagen i Norge. Det är en prioriterad fråga för koncernens styrelse och ledning att säkerställa att koncernen har en fullgod finansiering på kort och lång sikt.
Om marknad och verksamhet i framtiden utvecklas svagare än förväntat kan det inte uteslutas att koncernen kan komma att ha behov av utökat finansieringsutrymme för att kunna genomföra planerade investeringar.
Försiktighet i hantering av likviditetsrisk innebär att inneha tillräckliga likvida medel och säljbara värdepapper, tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund av den dynamiska beskaffenheten hos den underliggande verksamheten strävar Venue Retail Group efter att bibehålla flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter.
Kassaflödesprognoser upprättas löpande av koncernens finansfunktion för att följa koncernens likviditetsbehov.
Venue Retail Group finansiella skuld uppgick per balansdagen till 177 348 Tkr och förfallostrukturen på låneskulden framgår av tabellen nedan.
| 2009/2010 | Nominellt värde |
Totalt | Inom 1 år |
Inom 1-2 år |
Inom 2-5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Banklån | 25 481 | 26 460 | 19 204 | 3 826 | 3 430 |
| Reverslån | 10 920 | 11 810 | 11 598 | 212 | |
| Konvertibelt skuldebrev 20 000 | 23 200 | 2 133 | 21 067 | ||
| Checkräkningskredit | 60 551 | 63 582 | 63 582 | ||
| Leverantörsskulder | 60 396 | 60 396 | 60 396 | ||
| Derivatinstrument | 161 | 161 | 161 |
En stor andel av koncernens lån och skulder förfaller inom ett år. Finansieringen för koncernen är en prioriterad fråga för styrelse och koncernledningen och det förs löpande en dialog med nuvarande och alternativa finansiärer i syfte att säkerställa den kort- och långsiktiga finansieringen på ett optimalt sätt.
Samtliga koncernens bruttoreglerade derivatinstrument ingår i en säkringsrelation och förfaller inom 12 månader från balansdagen. Dessa derivatinstrument kräver avtalsenliga, odiskonterade inflöden på 48 686 tkr och avtalsenliga, odiskonterade utflöden på 48 847 tkr.
Venue Retail Groups mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet och skapa en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna nere. Risken minimeras genom att sprida eventuella förfallotidpunkter över tiden. Företagsledningen underrättar löpande styrelsen om koncernens kapitalstruktur och behov. Koncernens finansiella risker och hantering av kapital finns i finanspolicy fastställd av styrelsen.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t ex finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som kan säljas) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av noterade kurser för valutaterminer på balansdagen.
Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga till sin natur. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Venue Retail Group för liknande finansiella instrument.
Rörelsesegmenten har fastställts baserat på den information som behandlas av koncernens bolagsledning och som används för att utvärdera resultatet samt allokera resurser till segmenten. Koncernens bolagsledning följer upp omsättning och rörelseresultat per affärsområde samt geografisk marknad.
Den externa omsättningen avser främst detaljhandel inom accessoarer och skor. Verksamheten bedrivs på de geografiska marknaderna Sverige, Norge samt Finland i ett butiksnät med 134 butiker per 31 augusti 2010. De segment som har identifierats är följande:
Ofördelade kostnader i tabell nedan representerar gemensamma kostnader hänförliga till finansiella poster samt skatt.
Tillgångar består framför allt av Materiella anläggningstillgångar, Im materiella tillgångar, Varulager, Fordringar. Ofördelade tillgångar avser Andra långfristiga värdepappersinnehav 4 Tkr samt Uppskjuten skatt 33 148 Tkr. Skulder fördelade per segment består av rörelseskulder. Bland ofördelade skulder finns Skulder till kreditinstitut 25 481 Tkr, Övriga finansiella skulder 35 344 Tkr, Uppskjuten skatt 21 705 Tkr samt Checkräkningskredit 60 551 Tkr.
| Segmentsrapportering per affärsområde | Accessoarer | Rizzo | Wedins | Koncern |
|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01–2010-08-31 | ||||
| Intäkter | ||||
| Extern försäljning | 607 169 | 216 802 | 823 971 | |
| Resultat | ||||
| Rörelseresultat | –13 329 | –9 814 | –23 143 | |
| Finansiella intäkter | 2 701 | |||
| Finansiella kostnader | –6 456 | |||
| Inkomstskatt | –2 202 | |||
| Årets resultat | –29 100 | |||
| Övriga upplysningar | ||||
| Tillgångar | 338 134 | 84 328 | 422 462 | |
| Ofördelade tillgångar | 33 152 | |||
| Summa tillgångar | 338 134 | 84 328 | – | 455 614 |
| Skulder | 139 185 | 11 260 | 150 445 | |
| Ofördelade skulder | 144 364 | |||
| Summa skulder | 139 185 | 11 260 | – | 294 809 |
| Investeringar (inkl. finansiell leasing) | 7 245 | 1 585 | 8 830 | |
| Av- och nedskrivningar av materiella | ||||
| och immateriella anläggningstillgångar | –20 289 | –9 095 | –29 384 | |
| 2008-09-01–2009-08-31 | ||||
| Intäkter | ||||
| Extern försäljning | 578 573 | 179 875 | 43 374 | 801 822 |
| Resultat | ||||
| Rörelseresultat | –59 431 | –16 311 | –6 060 | –81 802 |
| Finansiella intäkter | 1 275 | |||
| Finansiella kostnader | –11 275 | |||
| Inkomstskatt | 2 470 | |||
| Årets resultat | –89 332 | |||
| Övriga upplysningar | ||||
| Tillgångar | 347 490 | 98 566 | 446 056 | |
| Ofördelade tillgångar | 35 792 | |||
| Summa tillgångar | 347 490 | 98 566 | – | 481 848 |
| Skulder | 143 675 | 10 994 | 154 669 | |
| Ofördelade skulder | 139 840 | |||
| Summa skulder | 143 675 | 10 994 | – | 294 509 |
| Investeringar (inkl. finansiell leasing) | 13 701 | 9 430 | 23 131 | |
| Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
–23 422 | –7 892 | –3 698 | –35 013 |
| Segmentsrapportering per geografiskt område | Sverige | Norge | Finland | Koncern |
|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01–2010-08-31 | ||||
| Intäkter | ||||
| Extern försäljning | 404 568 | 389 146 | 30 257 | 823 971 |
| Rörelseresultat | –17 421 | –443 | –5 279 | –23 143 |
| Tillgångar | 195 896 | 220 957 | 5 609 | 422 462 |
| Ofördelade tillgångar | 33 152 | |||
| Summa tillgångar | 195 896 | 220 957 | 5 609 | 455 614 |
| Skulder | 111 471 | 33 494 | 5 480 | 150 445 |
| Ofördelade skulder | 144 364 | |||
| Summa skulder | 111 471 | 33 494 | 5 480 | 294 809 |
| Investeringar (inkl. finansiell leasing) | 3 727 | 5 103 | 8 830 | |
| 2008-09-01–2009-08-31 | ||||
| Intäkter | ||||
| Extern försäljning | 387 143 | 381 861 | 32 818 | 801 822 |
| Rörelseresultat | –50 286 | –27 406 | –4 110 | –81 802 |
| Tillgångar | 205 415 | 229 863 | 10 778 | 446 056 |
| Ofördelade tillgångar | 35 792 | |||
| Summa tillgångar | 205 415 | 229 863 | 10 778 | 481 848 |
| Skulder | 107 789 | 38 667 | 8 213 | 154 669 |
| Ofördelade skulder | 139 840 | |||
| Summa skulder | 107 789 | 38 667 | 8 213 | 294 509 |
| Investeringar (inkl. finansiell leasing) | 13 822 | 8 295 | 1 014 | 23 131 |
Av koncernens intäkter avser cirka 11,8 Mkr tre enskilda externa kunder som redovisas inom segmentet Accessoarer och fördelat på 11 procent i Sverige och 89 procent i Norge. Resterande intäkter är hänförligt till mindre kunder inom detaljhandel.
Totala säkringen av framtida flöden avseende de viktigaste valutorna, jämfört med förväntade flöden under de närmaste tre månaderna, var på balansdagen följande:
EUR 20 % USD 100 %
För att minska valutarisken valutasäkrar Venue Retail Group en betydande andel av koncernens kontrakterade flöden i utländsk valuta. I enlighet med koncernens finanspolicy ska i normalfallet minst 80 procent av kontrakterade flöden säkras om inte styrelsen beslutat annat. Valutarisker följs upp och kursdifferenser beräknas som skillnaden mellan faktisk betald kurs och kalkylkurs. Någon uppföljning mellan faktiskt betald kurs och avistakurs på förfallodagen görs ej. Kalkylkurs är i de fall valutasäkring gjorts den valutasäkrade kursen i annat fall avistakurs.
Venue Retail Group tillämpar ej säkringsredovisning. Terminskontrakt används för att valutasäkra inköpsflöden i utländsk valuta. Förändringen mellan termins- och bokslutskurs för derivaten redovisas direkt i resultaträkningen som övriga kostnader/intäkter. Per 31 augusti 2010 redovisades i valutanettot under året 1 496 Tkr (4 628) som resultat avseende derivat. I balansräkningen redovisas derivaten under övriga kortfristiga skulder, 690 Tkr (övriga kortfristiga skulder, 1 600) samt övriga kortfristiga fordringar, 586 Tkr .
Det nominella beloppet för utestående valutaterminskontrakt uppgick per 31 augusti 2010 till 48 790 Tkr.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 | 2008-09-01 2009-09-01 2008-09-01 | ||||
| –2010-08-31 –2009-08-31 –2010-08-31 –2009-08-31 | |||||
| Ersättning stängda butiker | 550 | – | – | – | |
| Rearesultat avyttring/ utrangering |
– | 5 007 | 233 | 5 007 | |
| Valutakursvinster (inklusive derivat) |
– | 12 714 | – | 7 634 | |
| Försäkringsersättning | – | 40 | – | 40 | |
| Övrigt | 2 564 | 8 206 | 551 | 5 227 | |
| 3 114 | 25 967 | 784 | 17 908 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 | 2008-09-01 2009-09-01 2008-09-01 | ||||
| –2010-08-31 –2009-08-31 –2010-08-31 –2009-08-31 | |||||
| Koncernen | |||||
| Öhrlings Pricewater- houseCoopers AB |
|||||
| Revisionsuppdraget | 1 261 | 1 234 | 555 | 644 | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
197 | 191 | 165 | 191 | |
| Skatterådgivning | 55 | 190 | 25 | 40 | |
| Andra tjänster | 169 | 661 | 164 | 541 | |
| 1 682 | 2 276 | 909 | 1 416 |
Tidigare optionsprogram för ledande befattningshavare och övriga nyckelpersoner i bolaget förföll 31 maj 2009, inga kostnader för dessa optionsprogram har uppkommit i koncernen. Per 2010-08-31 finns inga program för aktierelaterade ersättningar till anställda.
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen |
Varav | Antal på män, % balansdagen män, % |
Varav | |||
| Koncernen (inkl dotterbolag) | ||||||
| Styrelseledamöter | 9 | 56 | 11 | 55 | ||
| VD och ledande befattningshavare |
7 | 57 | 8 | 63 | ||
| Moderbolaget | ||||||
| Styrelseledamöter | 5 | 60 | 6 | 50 | ||
| VD och andra ledande befattningshavare |
6 | 50 | 6 | 50 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2009-09-01 2008-09-01 | ||
| 2010-08-31 –2009-08-31 | ||
| 4,8 | ||
| 49,8 | 68,4 | |
| 3,7 | ||
| 3,0 | 4,9 | |
| 0,9 | ||
| 6,7 | ||
| 9,1 | 9,2 | |
| 3,2 5,0 0,6 2,8 |
Not 9 – Löner och andra ersättningar fördelade per land
| 2009-09-01 2008-09-01 2010-08-31 –2009-08-31 |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Sverige | ||
| – Styrelsen och VD | 2 644 | 5 285 |
| – Övriga anställda | 62 496 | 76 000 |
| Totalt i moderbolaget | 65 140 | 81 285 |
| Dotterföretag | ||
| Sverige | ||
| – Övriga anställda | 21 406 | 21 191 |
| Norge | ||
| – Styrelsen och VD | – | 859 |
| – Övriga anställda | 74 088 | 85 587 |
| Finland | ||
| – Övriga anställda | 6 019 | 6 788 |
| Totalt i dotterföretag | 101 513 | 114 425 |
| Koncernen totalt | 166 653 | 195 710 |
| Moderbolaget | ||
| Sociala kostnader enligt lag och avtal | 22 310 | 29 918 |
| Pensionskostnader ingår ovan med (varav för styrelse och verkställande |
||
| direktör 540 Tkr (602 Tkr)) | 5 813 | 8 615 |
| Koncernen | ||
| Sociala kostnader enligt lag och avtal | 41 442 | 52 346 |
| Pensionskostnader ingår ovan med (varav för styrelseoch verkställande |
||
| direktör 540 Tkr (602 Tkr)) | 9 422 | 11 067 |
Styrelsens arvode beslutas av bolagsstämman att fördela mellan styrelsens ordinarie ledamöter.
VDs ersättning beslutas av styrelsen efter förslag från ersättningskommité och ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av styrelsen. Ersättning till verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare består av grundlön, en resultatbaserad bonus samt förmåner i form av tjänstebil samt pension. Uppsägningstiden för verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare är 3–6 månader och vid uppsägning från bolagets sida 6–12 månader.
Lönesättningen för den verkställande direktören består av en fast grundlön uppgående till 1 800 Tkr. Verkställande direktören har vidare en rörlig komponent, så kallad bonus, i sin ersättningslösning uppgående till maximalt 50 procent av årslönen.
Pensionsåldern för verkställande direktören är 65 år. Verkställande direktören omfattas av allmän pensionsplan. Pensionspremier uppgår till 30 procent av den pensionsgrundande lönen och den pensionsgrundande lönen avser grundlön. Utöver detta finns inga pensionsförpliktelser till verkställande direktör. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår oförändrad lön under 12 månader.
För övriga ledande befattningshavare finns sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Pensionsåldern för samtliga i ledningsgruppen är 65 år.
| Kr | Grundlön, | Rörlig Övriga ersättningar | Pensions | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009/2010 | styrelsearvode | ersättning | och förmåner | premier | Totalt |
| Styrelseordförande | |||||
| Mats Persson | 325 000 | 325 000 | |||
| Ledamöter | |||||
| Tommy Jacobsson | 125 000 | 125 000 | |||
| Christel Kinning | 125 000 | 125 000 | |||
| Ulf Eklöf | 125 000 | 125 000 | |||
| Elisabeth Morris | 85 788 | 85 788 | |||
| Verkställande direktör | |||||
| Susanne Börjesson | 1 800 000 | 58 634 | 540 000 | 2 398 634 | |
| Övriga ledande befattningshavare (5 personer) | 4 338 920 | 165 504 | 1 339 250 | 5 843 674 | |
| Summa | 6 924 708 | – | 224 138 | 1 879 250 | 9 028 096 |
| Kr | Grundlön, | Rörlig Övriga ersättningar | Pensions | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008/2009 | styrelsearvode | ersättning | och förmåner | premier | Totalt |
| Styrelseordförande | |||||
| Mats Persson | 270 833 | 270 833 | |||
| Ledamöter | |||||
| Tommy Jacobsson | 104 167 | 104 167 | |||
| Wivi-Ann Hult | 164 384 | 164 384 | |||
| Christel Kinning | 104 167 | 104 167 | |||
| Peter Lundin | 81 051 | 81 051 | |||
| Ulf Eklöf | 23 288 | 23 288 | |||
| Elisabeth Morris | 23 288 | 23 288 | |||
| Verkställande direktör | |||||
| Per Thelin | 1 125 000 | 1 350 000 | 68 341 | 294 000 | 2 837 341 |
| Susanne Börjesson | 1 050 000 | 308 530 | 1 358 530 | ||
| Övriga ledande befattningshavare (4 personer) | 3 375 920 | 199 718 | 973 118 | 4 548 756 | |
| Summa | 6 322 098 | 1 350 000 | 268 059 | 1 575 648 | 9 515 805 |
| Anställda 2009/10 |
varav Anställda män 2008/09 |
varav män |
||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 166 | 16 | 221 | 22 |
| Summa moderbolag | 166 | 16 | 221 | 22 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 60 | 9 | 43 | 6 |
| Norge | 176 | 205 | 3 | |
| Finland | 22 | 21 | ||
| Summa dotterföretag | 258 | 9 | 269 | 9 |
| Summa koncernen | 424 | 25 | 490 | 31 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 | 2008-09-01 2009-09-01 2008-09-01 | ||||
| –2010-08-31 –2009-08-31 –2010-08-31 –2009-08-31 | |||||
| Rearesultat avyttring/ utrangering |
–1 422 | –421 | –1 477 | –1 088 | |
| Valutakursförluster (inklusive derivat) |
–1 563 | – | –2 274 | – | |
| Övrigt | –3 676 | – | – | – | |
| –6 661 | –421 | –3 751 | –1 088 |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||
| 2009-09-01 | 2008-09-01 2009-09-01 2008-09-01 | ||||
| –2010-08-31 –2009-08-31 –2010-08-31 –2009-08-31 | |||||
| Utdelningar | – | 101 | – | – | |
| Ränteintäkter | 66 | 579 | 318 | 902 | |
| Kursdifferenser | – | 355 | – | 355 | |
| Övriga finansiella intäkter | 351 | 240 | – | 26 | |
| Realisationsresultat vid försäljningar |
2 284 | – | – | – | |
| Summa | 2 701 | 1 275 | 318 | 1 283 | |
| Varav avseende koncernbolag | |||||
| (moderbolaget) | – | – | 306 | 821 | |
| Räntekostnader, externa | –6 436 | –10 795 | –3 709 | –7 704 | |
| Valutakursförluster | – | –480 | – | –480 | |
| Övriga finansiella kostnader | –20 | – | – | – | |
| Summa | –6 456 | –11 275 | –3 709 | –8 184 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | 2009-09-01 | 2008-09-01 | |||||
| –2010-08-31 | –2009-08-31 | –2009-08-31 | ||||||
| Aktuell skatt | –1 | –37 | – | – | ||||
| Uppskjuten skatt | –2 201 | 2 507 | –97 | 616 | ||||
| Summa | –2 202 | 2 470 | –97 | 616 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
| –2010-08-31 | –2009-08-31 | –2009-08-31 | ||
| Årets uppskjutna skattekostnad/–intäkt | ||||
| Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader | –3 152 | –6 363 | –97 | 616 |
| Uppskjuten skattefordran årets underskott | 951 | 8 870 | – | – |
| Uppskjuten skatt i resultaträkningen | –2 201 | 2 507 | –97 | 616 |
| Aktuell skatt i resultaträkningen | –1 | –37 | – | – |
| Total skatt i resultaträkningen | –2 202 | 2 470 | –97 | 616 |
Ingen skatt redovisad i övrigt totalresultat
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 –2010-08-31 |
2008-09-01 –2009-08-31 |
2009-09-01 –2010-08-31 |
2008-09-01 –2009-08-31 |
|
| Redovisat resultat före skatt | –26 898 | –91 802 | –36 802 | –78 634 |
| Skatt beräknad enligt skattesatser för inkomster i respektive land | 7 078 | 25 705 | 9 679 | 22 018 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader | ||||
| – Nedskrivning koncernbolag | – | – | –3 568 | –8 245 |
| – Nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar | – | –2 752 | – | – |
| – Övriga ej avdragsgilla kostnader | –87 | –835 | –61 | –96 |
| Återförd nedskrivning hyresrätter | –295 | –571 | – | – |
| Övriga ej skattepliktiga intäkter | 922 | 327 | – | – |
| Övrigt | 25 | 474 | –154 | 616 |
| Summa | 7 643 | 22 348 | 5 896 | 14 293 |
| Skatteeffekt av underskott | ||||
| Tidigare ej aktiverade underskott | 97 | 12 | – | – |
| Skattemässigt underskott för vilken ingen uppskjuten skattefordran redovisas | –9 942 | –19 890 | –5 993 | –13 677 |
| Summa | –2 202 | 2 470 | –97 | 616 |
| 2009-09-01 2008-09-01 | ||
|---|---|---|
| Skattesatser, % | –2010-08-31 –2009-08-31 | |
| Koncernen | ||
| Sverige | 26,3 | 28,0 |
| Norge | 28,0 | 28,0 |
| Finland | 26,0 | 26,0 |
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika.
| Uppskjutna skattefordringar | 2010-08-31 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Goodwill | 2 390 | 3 008 |
| Hyresrätter | 3 303 | 4 684 |
| Materiella anläggningstillgångar | 7 561 | 7 997 |
| Varulager | 345 | 901 |
| Avsättningar pensioner | 27 | 29 |
| Underskottsavdrag | 19 799 | 19 027 |
| Övrigt | –277 | –212 |
| Summa uppskjutna | ||
| skattefordringar | 33 148 | 35 434 |
Totala skattemässiga underskottsavdrag uppgår inom koncernen till cirka 894 Mkr (870) och i moderbolaget till cirka 755 Mkr (736). Vid årets värdering av koncerens uppskjutna skattefordran hänförlig till skattemässiga underskottsavdrag har bedömning gjorts att det för delar av koncernen saknas faktorer som på ett övertygande sätt kan påvisa att skattepliktiga överskott kommer att genereras. Underskotten i delar av den norska verksamheten har aktiverats då bedömningen gjorts att framtida intjäning kommer att generera skattepliktiga överskott inom en femårsperiod.
| Uppskjutna skatteskulder | 2010-08-31 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Varumärke | 21 705 | 21 853 |
| 21 705 | 21 853 |
Temporära skillnader finns avseende varumärket Morris om 21 705 TNOK (21 853 Tkr).
| Tkr | Balans per 1 september 2009 |
Redovisat i resultaträkningen |
Redovisat i övrigt Redovisat direkt totalresultat |
i eget kapital | Balans per 31 augusti 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| Hyresrätter | 4 686 | –1 383 | 3 303 | ||
| Varumärken | –21 852 | 147 | –21 705 | ||
| Skattemässiga underskott | 19 026 | 951 | –178 | 19 799 | |
| Övrigt | 11 721 | –1 769 | –3 | 97 | 10 046 |
| 13 581 | –2 201 | –34 | 97 | 11 443 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden som innefattas som egna aktier av Moderbolaget.
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier.
Vid full konververtering av utestående konvertibla skuldebrev emitteras 86 957 400 aktier till kurs om 23 öre med senaste förfallodag 9 april 2012. Utspädningar på negativa resultat redovisas ej.
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| Resultat före utspädning | –2010-08-31 –2009-08-31 | |
| Resultat | –29 100 | –89 332 |
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare |
–29 100 | –89 332 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier |
725 745 153 141 050 796 | |
| Resultat per aktie före utspädning (kr per aktie) | –0,04 | –0,63 |
| Resultat per aktie efter utspädning (kr per aktie) | –0,04 | –0,63 |
I koncernens materiella anläggningstillgångar ingår leasingobjekt som innehas enligt finansiella leasingavtal enligt följande:
Not 16 – Finansiella leasingavtal
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Inventarier, verktyg och installationer | ||
| Anskaffningsvärden | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 8 628 | – |
| Årets förändringar | ||
| Inköp | 4 144 | 8 628 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 12 772 | 8 628 |
| Ackumulerade avskrivningar | ||
| Ingående avskrivningar | –740 | – |
| Årets förändringar | ||
| Årets avskrivning | –2 195 | –740 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –2 935 | –740 |
| Utgående bokfört värde | 9 837 | 7 888 |
Framtida minimileasingavgifter har följande förfallotidpunkter:
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 3 928 | 2 700 |
| Senare än ett men inom fem år | 4 558 | 4 836 |
| 8 486 | 7 536 | |
| Nuvärde framtida minimileasingavgifter: | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Inom ett år | 3 832 | 2 643 |
| Senare än ett år men inom fem år | 4 213 | 4 260 |
| Skuld avseende finansiell leasing ingår i följande balansposter: | ||
| 2010-08-31 | 2009-08-31 |
| Övriga långfristiga skulder | 4 464 | 4 663 |
|---|---|---|
| Övrig kortfristig skuld | 3 858 | 2 643 |
| 8 322 | 7 306 | |
Nuvärdet av skuld avseende finansiell leasing uppgår till 8 322 Tkr (7 306). Avtal för finansiell leasing har tecknats avseende butiksinredning för nya och ombyggda butiker. Avtalen löper på 36 respektive 48 månader. Vid leasingperiodens slut har koncernen möjlighet att förvärva tillgångarna till marknadsvärde.
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 104 210 | 104 870 |
| Årets förändringar | ||
| Omräkningsdifferenser | –528 | –660 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 103 682 | 104 210 |
| Ingående nedskrivningar | –11 765 | –11 765 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –11 765 | –11 765 |
| Utgående bokfört värde | 91 917 | 92 445 |
Nedskrivningsprövning görs årligen eller vid händelser/ändring i förhållanden som indikerar en värdenedgång. Återvinningsbart belopp för varumärken fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt.
Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för sko- och accessoardetaljhandeln. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter.
Varumärket är ett välkänt och starkt modevarumärke som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod varför löpande avskrivning ej sker. Varumärket säljs inom koncernens samtliga kedjor och försäljningsvolymen har successivt ökat under räkenskapsåret. Målsättningen är att använda varumärket mer och bredare inom koncernens samtliga kedjor. Successivt och i takt med förväntad försäljningsökning beräknas även produkter under varumärket kunna säljas till högre bruttomarignaler.
Värdet på varumärket nedsattes efter prövning per 31 augusti 2008 till 14,4 Mkr. Vid nedskrivningsprövningen 31 augusti 2010 har inget ytterligare nedskrivningsbehov identifierats. Nedskrivningsprövningen är gjord med tillämpning av en diskonteringsränta om 11 procent samt en tillväxttakt om 17 procent 2010/2011 och kommande år 5 procent, 4 procent respektive 3 procent för att sedan plana ut på antagande om 2 procent årlig tillväxt för perioden bortom prognoshorisonten.
Royalty för Don Donna uppgår i värderingen till 6 procent vilket motsvarar 10 procent av bruttomarginalen. Royalty/provision för modevarumärken ligger normalt i branschen på mellan 3 och 8 procent.
Om den antagna tillväxten bortom prognosperioden hade varit 0 istället för antagna 2 procent skulle ett mindre nedskrivningsbehov uppstått. Om den uppskattade diskonteringsräntan hade varit 10 procent högre skulle eventuellt nedskrivningsbehov också fått övervägas om alla andra parametrar i modellen varit oförändrade.
Varumärket Morris förvärvades i oktober 2007 och är ett välkänt varumärke med stor igenkänning på norska marknaden. Varumärket bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod varför avskrivning ej sker. Under 2010/2011 har samtliga butiker inom segmentet Accessoarer i Norge konverterats till Morrisbutiker vilket gett Morrisvarumärket en markant ökad exponering på den norska marknaden.
Värdet på varumärket Morris uppgår i koncernen till 77,5 Mkr (66 MNOK). Per 31 augusti 2010 har en nedskrivningsprövning genomförts med tillämpning av 15 procent diskonteringsränta samt ett antagande om 2 procent årlig, uthållig tillväxt bortom prognoshorisonten. Prövningen visar att redovisat värde på varumärket med marginal kan försvaras.
Om den antagna tillväxten bortom prognoshorisonten varit 0 istället för antagna 2 procent hade ändå inget nedskrivningsbehov uppstått. Om diskonteringsränta varit 25 procent högre hade inte heller nedskrivningsbehov uppstått.
Royalty uppgår i värderingen för Morris till 6 procent vilket motsvaras av 10 procent av bruttomarginalen. 6 procent är i nivå med branschen för modevarumärken där royalty normalt ligger mellan 3 och 8 procent.
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 23 717 | 41 610 |
| Årets förändringar | ||
| – Försäljningar och utrangeringar | –5 600 | –18 039 |
| – Omräkningsdifferenser | –182 | 146 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 17 935 | 23 717 |
| Ingående avskrivningar | –17 501 | –23 250 |
| Årets förändringar | ||
| – Försäljningar och utrangeringar | 4 393 | 8 633 |
| – Avskrivningar | –1 668 | –2 928 |
| – Omräkningsdifferenser | 117 | 44 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –14 659 | –17 501 |
| Ingående nedskrivningar | –70 | –280 |
| Årets förändringar | ||
| – Återföring nedskrivning | 70 | 210 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | – | –70 |
| Utgående bokfört värde | 3 276 | 6 146 |
| Moderbolaget | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 53 436 | 101 727 |
| Årets förändringar – Försäljningar och utrangeringar |
–7 400 | –48 292 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 46 036 | 53 435 |
| Ingående avskrivningar | –33 652 | –51 568 |
| Årets förändringar | ||
| – Försäljningar och utrangeringar | 5 622 | 24 122 |
| – Avskrivningar | –5 242 | –6 206 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –33 272 | –33 652 |
| Ingående nedskrivningar | –1 121 | –11 723 |
| Årets förändringar | ||
| – Försäljningar och utrangeringar | – | 9 055 |
| – Återförda nedskrivningar | 1 121 | 1 547 |
| Utgående nedskrivningar | – | –1 121 |
Utgående bokfört värde 12 764 18 662
Årligen genomförs en extern värdering av butikslokalerna där bedömt nyttjandevärde tas fram. Utifrån det bedömda nyttjandevärdet utförs nedskrivning eller återföring av tidigare nedskrivningar. Årets förändring uppgår till 70 Tkr (210) för koncernen och i moderbolaget 1 121Tkr (1 547). Förändringar i nedskrivningar redovisas i posten av- och nedskrivningar i resultaträkningen.
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 308 908 | 309 528 |
| Årets förändringar | ||
| – Omräkningsdifferenser | –495 | –620 |
| Utgående anskaffningsvärden | 308 413 | 308 908 |
| Ingående ackumulerade nedskrivningar | –202 630 –202 630 | |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –202 630 –202 630 | |
| Utgående bokfört värde | 105 783 | 106 278 |
| Moderbolag | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 125 851 | 125 851 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 125 851 | 125 851 |
| Ingående ackumulerade avskrivningar Årets förändringar |
–59 479 | –53 186 |
| – Årets avskrivningar | –6 293 | –6 293 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –65 772 | –59 479 |
| Ingående nedskrivningar Årets förändringar |
–66 372 | –72 665 |
| Återförda nedskrivningar | 6 293 | 6 293 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –60 079 | –66 372 |
| Utgående bokfört värde | 0 | 0 |
Goodwill är hänförligt till förvärv av verksamheterna Lagersons Skosalonger (namnändrat till Rizzo International AB) och Marianne Morris (namnändrat till Morris-Accent AS). Goodwill hänförlig till förvärvet av verksamheten i Lagerssons Skosalonger inkluderas i segementet Rizzo (33 Mkr) och goodwill från förvärv av Marianne Morris AS är klassificerat i segmentet Accessoarer (72,8 Mkr/62 MNOK).
Bedömning av värdet av koncernens goodwillposter sker uteslutande utifrån de kassagenererande enheternas nyttjandevärde. Nyttjandevärdet bygger på de kassaflöden efter skatt som bedöms genereras under enheternas återstående livslängd med antagande om evig livslängd. Kassaflödena för 2010/2011 är baserade på finansiella budgetar som godkänts av ledningen. Därefter baseras kassaflödena på en antagen årlig tillväxt om 2-4 procent. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för detaljhandeln. Ledningen har fastställt den budgeterade bruttomarginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Den vägda genomsnittliga tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter.
Nedskrivningsprövning per 31 augusti 2010 avseende goodwill är gjord med tillämpning av 11 procent diskonteringsränta samt ett antagande om en årlig, uthållig tillväxt för perioden bortom prognoshorisonten med 4 procent för Rizzo och 2 procent för Morris. Något nedskrivningsbehov föreligger inte i koncernen då det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden överstiger nettotillgångarnas värde för båda goodwillposterna. Även om diskonteringsräntan ökas med 25 procent för Rizzo respektive Morris uppstår inget nedskrivningsbehov för goodwillposterna i respektive segment.
Avseende Rizzo görs bedömningen att förbättrad konjunktur kommer att stärka detaljhandeln från och med hösten 2010 samt att de egna varumärkena inom Rizzosegmentet kommer fortsätta att växa och på sikt bidra till stärkta bruttomarginaler.
I bedömningen av goodwillvärdet för Morris har hänsyn tagits till att goda möjligheter finns för kedjan att nå koncernens resultatmål genom flera synergier efter integration i koncernen från förvärvet och att verksamheten i Norge från och med 2010/2011 enbart drivs under ett kedjenamn, Morris. Detta kommer att ge en positiv effekt på de centrala kostnaderna exempelvis genom enhetliga marknadsföringsinsatser men även genom bättre inköpspriser och därmed höjda marginaler.
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 364 930 | 396 752 |
| Årets förändringar | ||
| – Inköp | 8 830 | 23 131 |
| – Försäljningar och utrangeringar | –7 103 | –54 424 |
| – Omräkningsdifferenser | –1 205 | –529 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 365 452 | 364 930 |
| Ingående avskrivningar Årets förändringar |
–303 223 –314 785 | |
| – Försäljningar och utrangeringar | 4 398 | 42 781 |
| – Avskrivningar | –24 301 | –32 010 |
| – Omräkningsdifferenser | 1 149 | 791 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –321 977 –303 223 | |
| Ingående nedskrivningar Årets förändringar |
–285 | –10 551 |
| – Nedskrivningar | –3 485 | –285 |
| – Försäljningar och utrangeringar | 2 222 | 10 555 |
| – Omräkningsdifferenser | 70 | –4 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –1 478 | –285 |
| Utgående bokfört värde | 41 997 | 61 422 |
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Moderbolaget | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 206 235 | 270 327 |
| Årets förändringar | ||
| – Inköp | 1 600 | 4 814 |
| – Försäljningar och utrangeringar | –1 240 | –68 906 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 206 595 | 206 235 |
| Ingående avskrivningar | –184 067 –213 268 | |
| Årets förändringar | ||
| – Försäljningar och utrangeringar | 780 | 42 198 |
| – Avskrivningar | –8 175 | –12 997 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –191 462 –184 067 | |
| Ingående nedskrivningar | –285 | –26 441 |
| Årets förändringar | ||
| – Försäljningar och utrangeringar | 443 | 26 441 |
| – Nedskrivningar | –357 | –285 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –199 | –285 |
| Utgående bokfört värde | 14 934 | 21 883 |
Nedskrivna inventarier är främst hänförliga till inredning i butiker som är under avveckling. Nedskrivning har skett med 3 485 Tkr (285) i koncernen samt 357 Tkr (285) i moderbolaget och redovisas i posten av- och nedskrivningar.
Övriga långfristiga värdepappersinnehav avser i sin helhet andelar i köpcentrum i Norge.
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 358 | 485 |
| Årets förändringar | ||
| – Avgående värdepapper | –345 | –128 |
| – Omräkningsdifferenser | –9 | 1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4 | 358 |
| Utgående bokfört värde | 4 | 358 |
Innehavet är värderat till anskaffningsvärde.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-08-31 | 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 | |||
| Varulager | 132 866 | 134 523 | 67 695 | 62 672 |
| Inkurans | –3 539 | –5 897 | –500 | –722 |
| Summa bokfört värde | 129 327 | 128 626 | 67 195 | 61 950 |
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Den utgift för varulagret som kostnadsförs ingår i posten handelsvaror och uppgår i koncernen till 363 882 Tkr (368 964).
Reservering per 31 augusti 2010 uppgår till 11 Tkr (60).
| Åldersfördelning kundfordringar | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ej förfallna fordringar | 4 698 | 4 655 |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader | 934 | 1 355 |
| Förfallna kundfordringar 3–6 månader | 11 | 112 |
| Förfallna mer än 6 månader | – | 96 |
| Summa | 5 643 | 6 218 |
| Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar: | ||
| Per 1 september | –60 | –948 |
| Reservering för osäkra fordringar | –6 | –60 |
| Fordringar som skrivits bort under | ||
| året som ej indrivningsbara | 3 | 104 |
| Återförda outnyttjade belopp | 52 | 844 |
| Per 31 augusti | –11 | –60 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-08-31 | 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 | |||
| Förutbetalda hyror | 10 940 | 12 613 | 3 244 | 3 474 |
| Övriga poster | 3 755 | 3 721 | 1 466 | 1 236 |
| Summa | 14 695 | 16 334 | 4 710 | 4 710 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-08-31 | 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 | |||
| Kassa och bank | 18 428 | 15 780 | 9 394 | 5 836 |
| Likvida medel | 18 428 | 15 780 | 9 394 | 5 836 |
| A-aktier | B-aktier | Totalt antal |
|---|---|---|
| 30 000 | 94 314 444 | 94 344 444 |
| 631 400 709 | ||
| 725 715 153 | ||
| 30 000 | 725 715 153 | 725 745 153 |
| 0 30 000 |
631 400 709 725 715 153 |
Aktiernas kvotvärde värde är 14 öre (14 öre). Totalt aktiekapital uppgår till 101 604 321,42 kr. Samtliga aktier är fullt betalda.
Den 12 april 2010 tecknades konvertibla skuldebrev om 20 000 202 kr och representeras av 86 957 400 konvertibla skuldebrev. Konvertering av lånet innebär en ökning av aktiekapitalet om högst 12 174 036 kr. Innehavare av konvertibel har rätt till konvertering under tiden 12 april 2011 till och med 9 april 2012 till konverteringskursen 23 öre. Konverteringskursen motsvarar 110 procent av den volymvägda genomsnittliga betalkursen för bolagets aktier av serie B på NASDAQ OMX Stockholm under perioden 26 februari – 8 mars 2010. Lånet redovisas som långfristig skuld efter värdering till verkligt värde och resterande del av lånet avser egetkapitaldelen (konverteringsrätten). Värden på skulddelen respektive egetkapitaldelen (konverteringsrätten) bestämdes vid utgivandet. Värdet på egetkapitaldelen uppgår till 3 807 Tkr inklusive avdrag för transaktionskostnader som redo-visats mot emissionslikviden. Se även not 30 Övriga långfristiga skulder.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
| Valutakursdifferenser i eget kapital | 2010-08-31 | 2009-08-31 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ingående balans | –2 083 | –821 |
| Förändring vid årets omräkning av befintliga dotterbolag |
–1 291 | –1262 |
| Utgående balans | –3 374 | –2 083 |
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ofonderade pensionsplaner | 1 284 | 1 320 |
| 1 284 | 1 320 | |
| Pensionsavsättningar i Norge | 1 142 | 1 169 |
| Pensionsavsättningar i Sverige | 142 | 151 |
| Summa | 1 284 | 1 320 |
| Summa pensionskostnad | –30 | 2 488 |
|---|---|---|
| Sociala kostnader | –3 | 166 |
| Övrigt | 136 | 2 301 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna | – | 930 |
| Räntekostnad | – | –954 |
| Kostnad avseende tjänstgöring intjänade under året | –163 | 45 |
| Nettobelopp i balansräkningen | 1 284 | 1 320 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferens | –6 | –12 |
| Avgifter | – | –884 |
| Nettokostnad redovisad i resultaträkningen | –30 | –2 488 |
| Ingående nettoskuld | 1 320 | 4 704 |
Under 2008/2009 togs beslut av Venue Retail Group att inlösa pensionsutfästelse som tryggats genom avsättning till KPs pensionsstiftelse för att istället trygga pensionen via pensionsförsäkring i Folksam Liv. Inlösen har skett i oktober 2009 och lösenbeloppet har per 31 augusti 2009 reserverats under upplupna kostnader, inklusive särskild löneskatt.
| Räntesats Stibor + 3,25 % |
|---|
| Räntesats Nibor + 2,0 % |
| Räntesats Nibor + 2,0 % |
| 18 589 Tkr |
| 3 589 Tkr |
| 3 303 Tkr |
Den långfristiga delen av skulden utgör 6 892 Tkr och den kortfristiga delen som redovisas under övriga kortfristiga skulder utgör 18 589 Tkr.
Skulder till kreditinstitut fördelas på 15 000 Tkr samt 8 924 TNOK, inga lån i andra valutor.
| Swedbank 15 000 Tkr | Räntesats Stibor + 3,25% |
|---|---|
| Förfaller mellan noll till ett år | 15 000 Tkr |
| 2009-08-31 | |
| Koncernen | |
| Swedbank 30 000 Tkr | Räntesats Stibor + 2,5% |
| Nordea 9 985 Tkr | Räntesats Nibor + 1,94 % |
| Nordea 4 181 Tkr | Räntesats Nibor + 1,9 % |
| Förfaller mellan noll till ett år | 8 615 Tkr |
| Förfaller mellan ett till två år | 13 614 Tkr |
Den långfristiga delen av skulden utgör 35 551 Tkr och den kortfristiga delen som redovisas under övriga kortfristiga skulder utgör 8 615 Tkr
Förfaller mellan två till fem år 21 937 Tkr
Skulder till kreditinstitut fördelas på 30 000 Tkr samt 11 797 TNOK, inga lån i andra valutor.
| Moderbolaget | |
|---|---|
| Swedbank 30 000 Tkr | Räntesats Stibor + 2,5% |
| Förfaller mellan noll till ett år | 5 000 Tkr |
| Förfaller mellan ett till två år | 10 000 Tkr |
| Förfaller mellan två till fem år | 15 000 Tkr |
Ställda säkerheter se not 41.
Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 75 235 Tkr (75 475) och i moderbolaget till 40 000 Tkr (40 000). Checkräkningskrediten i koncernen avser kredit i SEK på 40 000 Tkr (40 000) och i NOK på 30 000 TNOK (30 000).
Räntan på checkräkningskrediten uppgår per 31 augusti 2010 på den del som avser SEK till 5,67 procent och på den del som avser NOK till 4,45 procent.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-08-31 | 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 | |||
| Konvertibla skuldebrev | 15 301 | – | 15 301 | – |
| Reverslån | – | 10 995 | – | – |
| Övrigt | 4 664 | 4 663 | 200 | – |
| 19 965 | 15 658 | 15 501 | 0 | |
| Verkligt värde | 19 965 | 15 658 | 15 501 | – |
Under 2009/2010 har konvertibla skuldebrev om nominellt 20 000 202 kr tecknats. Lånet har en löptid på två år (12 april 2010 – 12 april 2012) och löper med en årlig ränta om 8 procent. Det verkliga värdet har beräknats med en marknadsränta på 22 procent. Resterande belopp (4 176 Tkr), som representerar värdet på egetkapitaldelen, inkluderas i eget kapital i posten balanserat resultat. I samband med tecknandet av de konvertibla skuldebreven har det uppkommit transaktionskostnader om 1 731 Tkr. Dessa har avräknats mot förväntad emissionslikvid varav 370 Tkr redovisats i egetkapitaldelen. Värden på skulddelen respektive egetkapitaldelen (konverteringsrätten) bestämdes vid utgivandet. Per 31 augusti 2010 uppgår verkligt värde på lånet till
15 301 Tkr, vilket motsvarar upplupet anskaffningsvärde. Se även not 26 Eget kapital.
Morris Accent AS har per 31 augusti 2010 ett lån om 9,3 MNOK från Morris Management som fanns vid koncernens förvärv av bolaget 2007/2008. Lånet har slutbetalats 15 oktober 2010 och klassificeras därav per 31 augusti 2010 som en kortfristig skuld bland övriga kortfristiga skulder. Se även not 31.
Övrigt avser långfristig skuld för finansiell leasing, se även not 16.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-08-31 | 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 | |||
| Reverslån | 11 521 | – | 600 | – |
| Moms, källskatt, övrigt | 28 808 | 26 961 | 10 742 | 7 832 |
| Kortfristig del finansiell leasing |
3 858 | 2 643 | – | – |
| 44 187 | 29 604 | 11 342 | 7 832 |
Reverslån avser lån hänförligt till förvärvet av dotterbolaget Morris-Accent AS . Lånet förföll i sin helhet till betalning 15 oktober 2010, belopp 10 921 Tkr.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-08-31 | 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 | |||
| Upplupna räntekostnader | 1 197 | 221 | 880 | 123 |
| Upplupna löner | 17 738 | 19 868 | 9 907 | 10 713 |
| Upplupna sociala avgifter | 14 492 | 18 675 | 9 338 | 12 869 |
| Övriga poster | 27 814 | 32 694 | 22 888 | 27 697 |
| Summa | 61 241 | 71 458 | 43 013 | 51 402 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 | 2008-09-01 2009-09-01 2008-09-01 | |||
| –2010-08-31 –2009-08-31 –2010-08-31 –2009-08-31 | ||||
| Nyemission | ||||
| Nyemission | – | 41 440 | – | 41 440 |
| Summa | – | 41 440 | – | 41 440 |
| Övriga finansiella skulder | ||||
| Amorteringar lån | –19 116 | –22 638 | –15 400 | –10 000 |
| Nyttjande av checkkredit | 6 938 | 1 210 | 10 635 | –10 653 |
| Upptagna lån/Konvertibler 19 470 | 13 906 | 19 421 | – | |
| Utbetald finansiell leasing | –2 978 | –1 452 | – | – |
Summa 4 314 –8 974 14 656 –20 653
| 2009-09-01 2008-09-01 | ||
|---|---|---|
| Moderbolaget | –2010-08-31 –2009-08-31 | |
| Sverige | 319 619 | 329 024 |
| Norge | 185 232 | 180 999 |
| Finland | 11 861 | 12 812 |
| Summa | 516 712 | 522 835 |
Av den totala omsättningen avser 477 646 Tkr (485 587) försäljning av varor i butik (kedjan Accent) samt till dotterbolag och 39 066 Tkr (37 248) avser koncerninterna tjänster.
| Tkr | Tillgångar/skulder värderade till Låne- och verkligt värde via kundfordringar resultaträkningen |
Tillgångar för försäljning |
Övriga finansiella skulder |
|
|---|---|---|---|---|
| 2010-08-31 | ||||
| Tillgångar i balansräkningen |
||||
| Finansiella tillgångar som kan säljas |
4 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar |
5 632 | |||
| Derivatinstrument | 586 | |||
| Likvida medel | 18 428 | |||
| Summa | 24 060 | 586 | 4 | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Upplåning | 121 376 | |||
| Summa | – | 747 | – 181 772 |
|---|---|---|---|
| Derivatinstrument | 747 | ||
| Leverantörsskulder | 60 396 | ||
| Tillgångar/skulder värderade till |
Övriga | |||
|---|---|---|---|---|
| Tkr | Låne- och verkligt värde via kundfordringar resultaträkningen |
Tillgångar för försäljning |
finansiella skulder |
|
| 2010-08-31 | ||||
| Tillgångar i balansräkningen |
||||
| Finansiella tillgångar som kan säljas |
358 | |||
| Kundfordringar och andra fordringar |
6 218 | |||
| Likvida medel | 15 780 | |||
| Summa | 21 998 | – | – | 358 |
| Skulder i balansräkningen |
||||
| Upplåning | 116 195 | |||
| Leverantörsskulder | 56 722 | |||
| Derivatinstrument | 1 600 | |||
| Summa | – | 1 600 | – | 172 917 |
Samtliga finansiella tillgångars och skulders verkliga värde överensstämmer med bokfört värde och de tillgångar och skulder som redovisas till upplupet anskaffningsvärde har kort kvarvarande löptid.
Not 36 – Fordringar hos koncernbolag
| 2010-08-31 | 2009-08-31 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 46 000 | 46 000 |
| Utgående ackumulerat anskaffningsvärde | 46 000 | 46 000 |
| Utgående bokfört värde | 46 000 | 46 000 |
| 2009-09-01 2008-09-01 2010-08-31 –2009-08-31 |
||
|---|---|---|
| Inköp och försäljning mellan koncernbolag Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernbolag. |
||
| Inköp (%) Försäljning (%) |
0 58 |
0 56 |
Vid inköp och försäljning mellan koncernbolag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.
| Totalt | –28 597 | –8 226 |
|---|---|---|
| Morris–Accent AS | –35 295 | –44 599 |
| Don Donna AB | 12 098 | 13 650 |
| Accent Nordic AB | 1 505 | 6 670 |
| Rizzo Oy | 3 051 | 5 999 |
| Rizzo As | 15 049 | 7 749 |
| Rizzo International AB | –25 347 | 85 |
| Accent Finland Oy | 342 | 2 220 |
I separata noter finns upplysningar om
Koncernen och moderbolaget har ingått hyresavtal avseende butiker och kontor med följande hyresåtaganden. För de hyresavtal som är omsättningsbaserade anges endast avtalad bashyra. Dessutom har koncernen och moderbolaget leasingavtal för bland annat inventarier och kontorsutrustning.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009-09-01 | 2008-09-01 2009-09-01 2008-09-01 | |||||
| –2010-08-31 –2009-08-31 –2010-08-31 –2009-08-31 | ||||||
| Räkenskapsårets kostnadsförda hyres-/ leasingavgifter |
131 967 | 136 102 | 34 890 | 39 206 | ||
| Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning |
113 220 | 133 272 | 30 714 | 37 169 | ||
| senare än ett år men inom fem år |
230 183 | 344 822 | 55 441 | 80 679 | ||
| Förfaller till betalning senare än fem år |
9 710 | 14 432 | 203 | 14 | ||
| Summa | 353 113 | 492 526 | 86 358 | 117 862 |
| 2009-09-01 | 2008-09-01 | |
|---|---|---|
| –2010-08-31 | –2009-08-31 | |
| Nedskrivningar/Återföringar | ||
| Accent Nordic AB | – | –1 900 |
| Accent Finland Oy | –4 567 | –2 547 |
| Morris Accent AS | 2 000 | –4 000 |
| Rizzo International AB | –11 000 | –21 000 |
| Summa | –13 567 | –29 447 |
| Kapital | |||
|---|---|---|---|
| Org. nr. | Säte | andel, % | |
| Don Donna | 556666-8181 | Stockholm | 100 |
| Accent Nordic AB | 556272-1315 | Stockholm | 100 |
| Accent Finland OY | 261.889 | Helsingfors | 100 |
| Rizzo International AB | 556213-1457 | Stockholm | 100 |
| – Rizzo AS | 974.228.769 | Oslo | 100 |
| – Rizzo OY | 678.421 | Helsingfors | 100 |
| Morris-Accent AS | 966.715.596 | Trollåsen | 100 |
| Kapital- andel, % |
Rösträtts- andel, % |
Antal aktier |
Redovisat värde |
|
|---|---|---|---|---|
| Don Donna AB | 100 | 100 | 1 114 | 127 |
| Accent Nordic AB | 100 | 100 | 1 500 | 180 |
| Accent Finland OY | 100 | 100 | 400 | 356 |
| Rizzo International AB | 100 | 100 | 100 500 | 42 678 |
| – Rizzo AS | 100 | 100 | ||
| – Rizzo OY | 100 | 100 | ||
| Morris Accent AS | 100 | 100 | 960 | 160 215 |
| Summa | 203 556 |
| 2010-08-31 2009-08-31 | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 449 097 | 433 650 |
| Årets förändringar | ||
| – Kapitaltillskott | 15 137 | 15 447 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 464 234 | 449 097 |
| Ingående nedskrivningar | –247 111 –217 664 | |
| Årets förändringar | ||
| – Återförd nedskrivning | 2 000 | – |
| – Nedskrivningar | –15 567 | –29 447 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –260 678 –247 111 | |
| Utgående redovisat värde | 203 556 | 201 986 |
| 2010-08-31 2009-08-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| För egna avsättningar och skulder | ||
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Företagsinteckningar | 155 744 | 156 141 |
| Banktillgodohavanden | 6 772 | 3 885 |
| Aktier i dotterföretag | 42 971 | 42 692 |
| Pantsättning i varulager & fordringar | 48 870 | 56 410 |
| Summa ställda säkerheter | 254 357 | 259 128 |
| Moderbolaget | ||
| För egna avsättningar och skulder | ||
| Avseende skulder till kreditinstitut | ||
| Företagsinteckningar | 105 000 | 105 000 |
| Pantsättning av reversfordran | 46 000 | 46 000 |
| Aktier i dotterföretag | 42 678 | 42 678 |
| Banktillgodohavanden | 3 276 | – |
| Summa ställda säkerheter | 196 954 | 193 678 |
Koncernen redovisar en positiv försäljningsutveckling inom samtliga kedjor under första kvartalet, september-november 2010. För jämförbara enheter är ökningen 15 procent för koncernen. I Sverige var ökningen 21 procent i jämförbara enheter.
Bolagets kort- och långsiktiga finansiering är en prioriterad fråga för koncernens styrelse och ledning och olika handlingsalternativ utvärderas löpande. Koncernens kreditavtal kräver att vissa åtaganden (covenants) uppnås. Fortlöpande diskussioner förs med koncernens kreditgivare om hur den kortfristiga och långfristiga finansieringen ska säkerställas. Om marknad och verksamhet i framtiden utvecklas svagare än förväntat kan det inte uteslutas att bolaget kan komma att ha behov av utökat finansieringsutrymme för att kunna genomföra planerade investeringar. Styrelsens bedömning är att förutsättningar för att stärka lönsamheten under verksamhetsåret 2010/2011 är mycket goda.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 13 januari 2011 för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 10 december 2010
Mats Persson Ulf Eklöf Tommy Jacobson Ordförande Vice ordförande Ledamot
Ledamot Ledamot VD
Christel Kinning Petra Lindh Susanne Börjesson
Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 december 2010
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Hans Jönsson Huvudansvarig revisor
Till årsstämman i Venue Retail Group AB ( publ ) Org nr 556540-1493
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, bolagsstyrningsrapporten och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Venue Retail Group AB (publ) för räkenskapsåret 2009-09-01—2010-08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning samt bolagsstyrningsrapporten ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22–49 respektive sidorna 56–59. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att Årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och bolagsstyrningsrapporten samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och Årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen, bolagsstyrningsrapporten och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen samt bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen samt bolagsstyrningsrapporten. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och Årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning.
Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinstmedlen i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 10 december 2010
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Hans Jönsson Huvudansvarig revisor
Venue Retail Groups aktie är sedan den 1 juli 1997 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Sista betalkurs per den 31 augusti 2010 var 0,19 kronor, vilket gav ett totalt börsvärde för koncernen på 138 Mkr. Under räkenskapsåret omsattes i genomsnitt 6 156 480 (463 954) aktier per dag. Totalt omsattes 1 551 miljoner (115,5) Venue Retail-aktier till ett värde av 375 Mkr (50,8) på NASDAQ OMX Stockholm. Under räkenskapsåret var lägsta kurs 0,12 kronor (16 december 2009) och högsta kurs 0,39 kronor (15 april 2010). Under räkenskapsåret har OMXSPI Index stigit med 15,2 procent.
Per den 31 augusti 2010 uppgick aktiekapitalet till 101,6 Mkr (101,6). Antalet aktier var 725 745 153, med ett kvotvärde om 0,14 kronor; 30 000 A-aktier med 10 röster vardera och 725 715 153 B-aktier med 1 röst vardera. Det genomsnittliga antalet aktier uppgick under verksamhetsåret september 2009–augusti 2010 till 725 745 153 aktier. Samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. En handelspost är 1 aktie.
I mars 2010 beslutade en extra bolagsstämma att godkänna styrelsens förslag om en riktad emission av ett konvertibelt företagslån om 86 957 400 konvertibler om nominellt högst 20 000 202 kronor, medförande en ökning av aktiekapitalet om högst 12 174 036 kronor. Samtliga konvertibler inom ramen för emissionen tecknades och inga emissionsgarantier behövde tas i anspråk. Lånet har en löptid på två år, löper med en årlig ränta om 8 procent och konvertering, som kan begäras under perioden 12 april 2011–9 april 2012, ska ske till en konverteringskurs om 23 öre för varje aktie och avser aktier av serie B. Utspädningseffekten vid fullt utnyttjande av konverteringsrätten uppgår till cirka 10,7 procent av aktiekapitalet och rösterna.
Venue Retail Group har för närvarande inga aktiebaserade incitamentsprogram.
Det är styrelsens ambition att koncernen ska ha en stabil utdelningspolitik med en hög utdelningsandel. Det innebär att koncernen långsiktigt avser att dela ut 50 procent av resultatet efter skatt. Dock ska bolagets finansiella situation, investeringsbehov och utvecklingsmöjligheter beaktas vid förslag till utdelning.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning ska utgå för verksamhetsåret 2009/2010.
I samband med en företrädesemission 2008 minskades aktiekapitalet i Venue Retail Group. Innan aktiekapitalet återställts med hela det belopp varmed det minskades, kan bolagsstämma i Venue Retail Group inte besluta om vinstutdelning till aktieägarna under en period om tre år från det att minskningsbeslutet registrerades vid Bolagsverket, vilket skedde i maj månad 2009.
| År | Månad Händelse | Förändring av aktie- kapitalet, kr |
Aktie- kapital, kr |
Förändring av antal A-aktier |
Förändring av antal B-aktier |
Antal A-aktier |
Antal | Kvotvärde B-aktier per aktie, kr |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1997 Mars | Bildande | 100 000 | 100 000 | 1 000 | 0 | 1 000 | 0 | 100 | |
| 1997 Maj | Split | 0 | 100 000 | 9 000 | 40 000 | 10 000 | 40 000 | 2 | |
| 1997 Maj | Nyemission | 8 114 000 | 8 214 000 | 990 000 | 3 067 000 | 1 000 000 | 3 107 000 | 2 | |
| 1997 Juni | Nyemission | 1 786 000 | 10 000 000 | 0 | 893 000 | 1 000 000 | 4 000 000 | 2 | |
| 1999 Nov | Nyemission | 5 157 162 | 15 157 162 | 0 | 2 578 581 | 1 000 000 | 6 578 581 | 2 | |
| 2003 April | Nedsättning | –14 399 304 | 757 858 | 0 | 0 | 1 000 000 | 6 578 581 | 0,10 | |
| 2003 Maj | Nyemission | 20 462 169 | 21 220 027 | 0 | 204 621 687 | 1 000 000 | 211 200 268 | 0,10 | |
| 2004 Juni | Nyemission | 2 683 000 | 23 903 027 | 0 | 26 830 000 | 1 000 000 | 238 030 268 | 0,10 | |
| 2004 Juli | Apportemission | 500 000 | 24 403 027 | 0 | 5 000 000 | 1 000 000 | 243 030 268 | 0,10 | |
| 2005 Mars | Nyemission | 48 806 053 | 73 209 090 | 2 000 000 | 486 060 536 | 3 000 000 | 729 090 804 | 0,10 | |
| 2005 Mars | Sammanläggning | 0 | 73 209 090 | –2 970 000 | –721 799 895 | 30 000 | 7 290 909 | 10 | |
| 2005 Mars | Nyemission | 6 080 000 | 79 289 090 | 0 | 608 000 | 30 000 | 7 898 909 | 10 | |
| 2005 April | Nyemission | 479 040 | 79 768 130 | 0 | 47 904 | 30 000 | 7 946 813 | 10 | |
| 2006 Feb | Nedstämpling kvotvärde | –39 884 065 | 39 884 065 | 0 | 0 | 30 000 | 7 946 813 | 5 | |
| 2006 Mars | Nyemission | 199 420 325 | 239 304 390 | 0 | 39 884 065 | 30 000 | 47 830 878 | 5 | |
| 2006 Maj | Kvittningsemissioner | 24 873 375 | 264 177 765 | 0 | 4 974 675 | 30 000 | 52 805 553 | 5 | |
| 2007 Juli | Konvertibelemission | 20 000 000 | 284 177 764 | 0 | 4 000 000 | 30 000 | 56 805 553 | 5 | |
| 2007 Okt | Apportemission | 25 000 000 | 309 177 765 | 0 | 5 000 000 | 30 000 | 61 805 553 | 5 | |
| 2008 Maj | Nedstämpling | ||||||||
| av kvotvärde | –123 671 106 | 185 506 659 | 0 | 0 | 30 000 | 61 805 553 | 3 | ||
| 2008 Maj | Nyemission | 92 753 328 | 278 259 987 | 0 | 30 917 776 | 30 000 | 92 753 328 | 3 | |
| 2008 Juni | Nyemission | 4 773 345 | 283 033 332 | 0 | 1 591 115 | 30 000 | 94 314 444 | 3 | |
| 2009 Juli* | Minskning av aktiekapital** –269 825 110 | 13 208 222 | – | – | 30 000 | 94 314 444 | 0,14 | ||
| 2009 Juli * | Efter konvertering av samtliga 88 396 099 de konvertibler som ställdes ut i företrädesemissionen och kvittningsemissionen |
101 604 321 | – | 631 400 709 | 30 000 | 725 715 153 | 0,14 |
* Beräknad tidpunkt.
** Av det totala minskningsbeloppet om 269 825 110 SEK, är 113 213 333 SEK hänförligt till minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning, medan 156 611 777 SEK är hänförligt till minskning av aktiekapitalet för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämma. Den senare minskningen förutsätter att Bolagsverket lämnar tillstånd till minskningen, vilket skedde den 17 juli 2009.
Per den 31 augusti 2010 hade koncernen 6 423 aktieägare, jämfört med 5 525 den 31 augusti 2009. Utländska ägares andel uppgick till 15,6 procent (24,9) av aktiekapitalet.
| Aktieinnehav | Andel av aktier, % | Antal aktieägare | Andel av aktieägare, % |
|---|---|---|---|
| 1–500 | 23,8 | 1 526 |
24 |
| 501–1 000 | 7,2 | 460 | 7 |
| 1 001–5 000 | 20,6 | 1 325 |
21 |
| 5 001–10 000 | 12,5 | 800 | 12 |
| 10 001–15 000 | 4,8 | 305 | 5 |
| 15 001–20 000 | 5 | 320 | 5 |
| 20 001– | 26,3 | 1 687 | 26 |
| 100,0 | 6 423 | 100 |
Källa: VPC.
| Ägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Andel kapital, % | Andel röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Varenne AB | 0 | 133 726 483 |
18,4 | 18,4 |
| Försäkringsbolaget Avanza Pension | 0 | 55 275 048 |
7,6 | 7,6 |
| EFG Private Bank S.A | 0 | 39 923 417 |
5,5 | 5,5 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 0 | 20 022 331 |
2,8 | 2,8 |
| Bostadsrättsbyggarna Svenska Holding | 0 | 17 500 000 |
2,4 | 2,4 |
| Thunberg, Lars | 0 | 16 070 046 |
2,2 | 2,2 |
| Swedbank Luembourg S.A. | 0 | 13 506 500 |
1,9 | 1,9 |
| Scandinavian Security Service AB | 0 | 12 486 000 |
1,7 | 1,7 |
| Purpose AB | 0 | 10 000 000 |
1,4 | 1,4 |
| JP Morgan Bank | 0 | 7 383 000 |
1 | 1 |
| Summa 10 största ägare | 0 | 325 892 825 |
44,9 | 44,9 |
| Summa övriga ägare | 30 000 |
399 822 328 |
55,1 | 55,1 |
| Totalt | 30 000 |
725 715 153 |
100 | 100 |
| Andel av röster och kapital, % | |
|---|---|
| Svenska ägare | 84,4 |
| – institutioner | 45,2 |
| – privatpersoner | 39,2 |
| Utländska ägare | 15,6 |
| 2005/06 | 2006/07 | 2007/08 | 2008/09 | 2009/2010 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnittligt antal aktier | 26 995 316 | 53 168 886 | 69 655 487 | 141 050 796 | 725 745 153 |
| Vinst per aktie efter skatt, kr | –4,46 | –0,21 | –0,45 | –0,63 | –0,04 |
| Eget kapital per aktie, kr | 3,61 | 3,30 | 1,89 | 0,26 | 0,22 |
| Utdelning, kr | – | – | – | – | – |
| Börskurs vid bokslutstillfället, kr | 9,40 | 8,05 | 1,81 | 0,23 | 0,19 |
| Direktavkastning, % | – | – | – | – | – |
| P/E–tal | – | – | – | – | – |
Styrelseordförande sedan 2008 Vice styrelseordförande sedan 2006 Född 1948 Civilekonom
Övriga uppdrag: Partner i Neuman & Nydahl med huvudinriktning på förändrings- och omstruktureringsfrågor samt ledarskapsutveckling. Styrelseordförande i Candor, Newfour, Event Travel Oy, Mats Persson Konsult AB, Mats Persson Invest AB och Steve Perryman samt styrelseledamot i Svanova Biotech.
Bakgrund/tidigare uppdrag: Tidigare verksam som VD i bl a Candor, Interspiro och Thermia, marknadschef AGA Gas. Verksam som vice ordförande/ordförande i Nilson Group under mer än tio år.
Aktieinnehav: 2 858 900 B-aktier genom bolag.
Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.
Vice styrelseordförande sedan juni 2010 Styrelseledamot sedan 2009 Född 1952
Övriga uppdrag: VD i Eklöf Invest AB och Eklöf Fastighets AB. Styrelseordförande i Ekerum Golf & Resort, Skilodge i Lindvallen, Östgöta Enskilda Bank Norrköping och i ett antal bolag inom Stadiumkoncernen samt styrelseledamot i Econova, Experium, PGA National Sweden, Svensk Handel och Verkkokauppa Oy.
Bakgrund/tidigare uppdrag: Grundare av Stadium.
Aktieinnehav: 1 450 000 B-aktier via bolag samt 5 540 000 B-aktier privat.
Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.
Styrelseledamot sedan 2008 Född 1958
Civilekonom
Övriga uppdrag: VD i Quesada Kapitalförvaltning. Styrelseordförande i Varenne AB, Djurgårdens Fotboll IF, Djurgårdens Elitfotboll AB, Svenska Fotbollsakademin, Rite Internet Ventures AB och Ringstrand & Söderberg AB (under namnändring till Hope AB). Styrelseledamot i Mengus Stockholm, Nätverk Europa, Steve Perryman, Tocos Holding, Tommy Jacobson Förvaltning, Varenne East, Varenne Fastigheter, Varenne Förvaltning, Bedfactory AB, Zound Industries AB och Iwaco AB.
Bakgrund/tidigare uppdrag: Grundare Trevise Kapitalförvaltning och VD Trevise Bank AB.
Aktieinnehav: 2 159 000 B-aktier eget innehav, 3 800 000 B-aktier genom eget bolag samt 133 726 483 B-aktier genom bolag.
Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Styrelseledamot sedan 2006 Född 1962
Övriga uppdrag: Verksam som konsult samt rådgivare i detaljhandel. Styrelseordförande i Zound Industries AB, styrelseledamot i Brandos AB, Melon Fashion Group, Russia, Soldränkta Tomater och MQ Holding.
Bakgrund/tidigare uppdrag: VD Polarn O. Pyret och RNB Retail and Brands AB.
Aktieinnehav: 438 000 B-aktier privat.
Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.
Styrelseledamot sedan 2007 Född 1974 Arbetstagarrepresentant Handels Gymnasieutbildning Butikssäljare
Aktieinnehav: 0 aktier.
Anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt till dess huvudägare.
HANS JÖNSSON
Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Född 1955.
Huvudansvarig revisor i Venue Retail Group sedan årsstämman 2010.
Revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Född 1962.
Revisorsuppleant i Venue Retail
Datum för aktieinnehav avser tidpunkten för årsredovisningens undertecknande. Group sedan årsstämman 2010.
VD och koncernchef Född 1965 Anställd sedan oktober 2006, VD sedan februari 2009 Ekonom
Bakgrund: Ledande befattningar inom inköp och sortimentsutveckling inom detaljhandeln. Närmast från tjänsten som inköps- och sortimentsdirektör inom Wedinskoncernen och innan dess sortimentschef inom Åhléns med ansvar för accessoarer, väskor, skor och strumpor. Tidigare inköpsansvarig på Scoop samt Ur&Penn.
Aktieinnehav: 1 700 000 B-aktier.
Finansdirektör och vice VD Född 1957
Anställd sedan maj 2003, vice VD sedan februari 2009
Civilekonom
Bakgrund: Befattningar inom KF industri, ekonomi- och administrativ chef på Nordtend, Falcon och EssNet, ekonomidirektör på Kjessler och Mannerstråle, ekonomidirektör och vVD på Guldfynd samt CFO för Adidas Sverige AB (Area Nordic).
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i LW Plåtslageri.
Aktieinnehav: 1 235 000 B-aktier.
Personaldirektör Född 1968 Anställd sedan augusti 2005 Personalvetare (fördjupning pedagogik)
Bakgrund: Ledande befattningar inom Twilfit och Lindexkoncernen som personalchef och regionchef. Aktieinnehav: 45 000 B-aktier.
Business Controller Född 1977
Anställd sedan november 2007, business controller sedan 2010
Civilekonom
Bakgrund: Närmast som inköpsdirektör inom Venue Retail Group och innan dess som inköpscontroller. Dessförinnan befattningar inom Åhléns och KappAhl som ekonom. Aktieinnehav: 127 000 B-aktier.
Logistikchef/grossistansvarig Född 1970
Anställd sedan februari 2009 Civilekonom (fördjupning Supply
Chain Management)
Bakgrund: Befattningar inom NCR och R.O.O.M. som logistikchef och inköpschef.
Aktieinnehav: 64 500 B-aktier.
Datum för aktieinnehav avser tidpunkten för årsredovisningens undertecknande.
Ledning och kontroll av Venue Retail Group-koncernen fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören. Styrningen sker i enlighet med relevanta regelverk; såsom Aktiebolagslagen, NASDAQ OMX Nordics regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning samt Venue Retail Groupkoncernens bolagsordning och instruktioner.
Koncernen omfattas sedan den 1 juli 2008 av Svensk kod för bolagsstyrning och har från årsstämman den 15 januari 2009 följt koden fullt ut såvida inte annat kommunicerats enligt principen följ eller förklara. Styrelsen är ansvarig för att se till att koden efterlevs av såväl styrelsen som ledningen och bolaget i övrigt. Styrelsen övervakar löpande att koden följs. Valberedningens sammansättning med styrelsens ordförande som ledare även för valberedningen utgör ett avsteg från Svensk kod för bolagsstyrning. Denna bolagsstyrningsrapport är granskad av bolagets revisor.
Koncernens högsta beslutande organ är bolagsstämman, vid vilken varje aktieägare har rätt att delta, personligen eller genom ett med fullmakt utrustat ombud. Varje aktieägare har också rätt att få ett ärende behandlat på årsstämman. Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste skicka in en skriftlig begäran till styrelsen. Begäran ska normalt ha tagits emot av styrelsen senast sju veckor före bolagsstämman.
Vid bolagets ordinarie bolagsstämma, årsstämman, väljs bolagets styrelse och styrelseordförande samt i förekommande fall revisorer. Till årsstämmans uppgifter hör också att bland annat fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultatet av verksamheten, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och vd, styrelse- och revisorsarvode samt principerna för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Årsstämman har vidare möjlighet att besluta om ökning eller minskning av aktiekapitalet och kan också fatta beslut om ändringar i bolagsordningen.
Vid Venue Retail Groups årsstämma för verksamhetsåret 2008/2009, som hölls den 13 januari 2010, deltog aktieägare representerande 23,7 procent av antalet aktier och 23,7 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman var hela styrelsen, förutom Elisabeth Morris, samt VD närvarande. Även valberedningen i sin helhet samt revisor var närvarande. Det fattades bland annat beslut om omval av styrelseledamöter och styrelseordförande samt beslut om valberedning, styrelsearvode och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Stämman fattade även beslut om ändring av bolagsordningens 6 § gällande antal styrelseledamöter samt 7 § gällande antal revisorer.
Extra bolagsstämma hölls den 30 mars 2010 för att fatta beslut om en riktad emission av ett konvertibelt förlagslån. Den riktade konvertibelemissionen fulltecknades utan att några garantier behövdes tas i anspråk. I samband med detta amorterades ett lån om 10 Mkr.
Årsstämma för verksamhetsåret 2009/2010 hålls den 13 januari 2011 i Stockholm. Kallelse till stämman kommer att ske i enlighet med bolagsordningen och följa Aktiebolagslagen och de rekommendationer som gäller enligt Svensk kod för bolagsstyrning. För närmare information om årsstämman se sid 63, samt på bolagets webbplats, www.venueretail.com.
Styrelsen består av fyra ordinarie stämmovalda ledamöter och inga suppleanter samt en ledamot utsedd av de anställda. Styrelsen består av Mats Persson, ordförande, Ulf Eklöf, vice ordförande, Tommy Jacobson och Christel Kinning. Arbetstagarrepresentant är Petra Lindh. Ingen av de stämmovalda ledamöterna är anställd eller har anställningsliknande förhållanden med koncernen eller något dotterbolag. Majoriteten av de stämmovalda ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. För närmare presentation av styrelse se sid 54. Tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande och sekreterare.
Den 25 februari 2010 meddelades att Elisabeth Morris frånträder sin plats i styrelsen, ingen efterträdare utsågs. Ulf Eklöf utsågs i juni 2010 till vice ordförande med särskild inriktning på inköps- och marknadsfrågor.
Under räkenskapsåret 2009/2010 har styrelsens ordförande erhållit arvoden på 325 Tkr (271), övriga ledamöter har erhållit 461 Tkr (500). Totalt har 786 Tkr (771) utgått i styrelsearvoden.
Styrelsens arbete styrs av gällande arbetsordning som följer Aktiebolagslagen och de instruktioner som utfärdats avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen reglerar bland annat hur ofta styrelsen ska sammanträda och vilka frågor som ska behandlas på respektive möte. Ordförande leder styrelsens arbete. Styrelsen utövar aktieägarnas kontroll av ledningen och dess sätt att leda bolaget. Vidare svarar styrelsen för bolagets strategiska inriktning och affärsplaner, finansiella mål samt övergripande organisation. Styrelsen har, genom information från verkställande direktören, fortlöpande kontroll över koncernens ekonomiska situation och utveckling samt svarar för den ekonomiska rapporteringen.
Under verksamhetsåret september 2009–augusti 2010 hade styrelsen totalt 14 (14) sammanträden. Styrelsen behandlade vid sina ordinarie möten de fasta punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte rörande strategisk plan, budget, årsbokslut och delårsrapporter. Vidare behandlades frågor angående finansiering, investeringar samt struktur- och organisationsfrågor.
Valberedningens uppdrag är att till kommande årsstämma, där val av styrelse ska ske, lämna förslag på styrelseledamöter, styrelseordförande, styrelsearvode, och i förekommande fall, revisorer och revisorsarvode samt stämmoordförande. Venue Retail Groups valberedning ska bestå av representanter för de fyra största aktieägarna. För närmare presentation av ägarstruktur se sid 53. Utövar inte aktieägaren sin rätt att utse ledamot ska den till röstetalet närmast följande största aktieägare ha rätt att utse ledamot i valberedningen. Namnen på de fyra ägarrepresentanterna, tillsammans med namnen på de aktieägare de företräder, ska offentliggöras i god tid, och senast sex månader, före årsstämman och baseras på de kända röstetalen omedelbart före offentliggörandet. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts. Ordförande i valberedningen ska, om inte ledamöterna enas om annat, vara den ledamot som representerar den till röstetalet största aktieägaren.
| 2009 | 2010 | Summa möten | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 10 sep | 15 okt | 17 nov | 13 jan | 13 jan | 25 feb | 11 mar | 30 mar | 9 apr | 19 apr | 5 maj | 18 maj | 30 jun | 31 aug | ||
| Mats Persson | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 14 |
| Tommy Jacobson | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 13 | |
| Christel Kinning | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 13 | |
| Petra Lindh | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 12 | ||
| Ulf Eklöf | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 14 |
| Elisabeth Morris | 1 | 1 | 1 | 3 |
Valberedningen inför årsstämman den 13 januari 2011 består av Mats Persson, styrelsens ordförande tillika valberedningens ordförande, Tommy Jacobson för Varenne AB, Fredrik Holmström för F. Holmström Fastigheter AB samt Ivan Wollbrandt för Bostadsrättsbyggarna Svenska Holding AB. Valberedningens sammansättning med styrelsens ordförande som ledare även för valberedningen utgör ett avsteg från Svensk kod för bolagsstyrning. Bedömningen är att den valda ordningen är relevant med hänsyn till bolagets ägarstruktur och verksamhetens utvecklingsfas.
Inför årsstämman 2011 behandlade valberedningen vid sina sammanträden bolagets utmaningar, mål och strategier, de har även tagit del av den utvärdering som styrelsen gjort för att kunna göra en analys av behov och nominera ledamöter till styrelsen.
Koncernen har inte något ersättningsutskott. Styrelsen har funnit det mer ändamålsenligt att styrelsen i sin helhet bereder frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Ersättning till styrelse och revisorer, samt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman.
Mandatperioden för revisorer är fyra år enligt lag. Vid årsstämman 2010 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med auktoriserade revisorn Hans Jönsson som huvudansvarig och revisorn Mikael Winqvist som revisorssuppleant. Venue Retail Group har därmed bytt princip till att välja revisionsföretag med en huvudansvarig revisor från att tidigare ha gjort personval av revisor. Bolagets revisorer deltar vid styrelsens årliga bokslutsmöte samt vid årsstämman. Revisorerna granskar styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget och kvaliteten i bolagets redovisningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen vilken framläggs på årsstämman.
Till bolagets revisorer, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, utgår ersättning enligt löpande räkning. För räkenskapsåret 2009/2010 har ersättning utgått med totalt 1 682 Tkr, varav 1 458 Tkr avsåg revisionsuppdrag.
Koncernen har hittills inte funnit anledning att inrätta ett särskilt revisionsutskott i styrelsen. Koncernen har fokus på intern kontroll och ett antal kontrollaktiviteter har genomförts. Styrelsen i sin helhet hanterar revisionsfrågor och kontakter med revisorerna.
Verkställande direktören ansvarar för att de mål som styrelsen anger för bolagets lönsamhet och inriktning uppfylls. Vidare ska verkställande direktören hålla styrelsen informerad om utvecklingen i koncernen och informera styrelsen om väsentliga avvikelser från beslutade affärsplaner och om händelser som har stor inverkan på koncernens verksamhet. Verkställande direktören håller dessutom styrelsens ordförande informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning. Verkställande direktören och övriga i koncernledningen har formella möten två gånger i månaden för att gå igenom resultatuppföljning och planer samt diskutera strategifrågor. Koncernledningen består av fem personer, varav tre är kvinnor. För närmare presentation av koncernledningen se sidan 55.
Ersättning till verkställande direktör samt övriga ledande befattningshavare har beslutats av styrelsen och består av grundlön, en resultatbaserad bonus samt förmåner i form av tjänstebil samt pension. Bonusen är beroende av uppnådda mål för bolaget och individen. För personer i koncern- och företagsledningen kan bonusen uppgå till maximalt sex månadslöner.
För verksamhetsåret 2009/2010 utgår grundlön till verkställande direktören med 1 800 Tkr (2 175). Verkställande direktören omfattas av allmän pensionsplan. Pensionspremier uppgår till 30 procent av den pensionsgrundande lönen. I den pensionsgrundande lönen ingår grundlön. Utöver detta finns inga pensionsförpliktelser till verkställande direktör. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår oförändrad lön under 12 månader.
För övriga ledande befattningshavare har grundlön utgått med totalt 4 339 Tkr (3 376). Utöver detta finns sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Ingen bonus har utbetalats till koncernledningen under räkenskapsåret.
För övriga ledande befattningshavare finns sedvanliga pensionsförmåner inom ramen för allmän pensionsplan. Pensionsåldern för samtliga i koncernens ledningsgrupp är 65 år. Ersättningarna har beslutats av styrelsen och riktlinjerna för ersättningarna har beslutats av årsstämman.
Det finns inga aktierelaterade incitamentsprogram i bolaget.
Venue Retail Group har hittills inte funnit anledning att inrätta en särskild internrevisionsfunktion. Frågan om internrevision kommer att prövas årligen. Bolagets interna kontroll har som mål att skapa en effektiv beslutsprocess i vilken kraven, målen och ramarna är tydligt definierade. Ytterst syftar kontrollen till att skydda bolagets tillgångar och därigenom aktieägarnas investering. Styrelsen har ansvaret för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Till verkställande direktör har delegerats ansvaret för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i bolaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt attestinstruktioner.
Kontrollmiljön är grunden för intern kontroll och består främst av etiska värderingar, integritet, kompetens, ledarfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter. Koncernens interna arbetsordningar, instruktioner, policydokument, riktlinjer och manualer är i detta sammanhang viktiga eftersom de vägleder medarbetarna. Koncernens kontrollmiljö kännetecknas av ett välgenomarbetat antal dokument där man finner vägledning i form av till exempel medarbetar- och ekonomihandböcker samt i finans- och kreditpolicy. I koncernen säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker, liksom genom instruktionen för verkställande direktören. Verkställande direktören rapporterar kontinuerligt till styrelsen avseende intern kontroll. I den löpande verksamheten ansvarar verkställande direktören för det system av interna kontroller som krävs för att skapa en kontrollmiljö för väsentliga risker.
Q Strategiska risker – felaktiga strategiska beslut, organisation, investeringar etc.
R ISKHANTE R I NG OCH KONTROLLSTRATEG I E R Policydokument, manualer och rekommendationer Interna kontrollaktiviteter, antingen förebyggande eller upptäckande Analyser Löpande inköp under säsong Kontrakterade varuinköp tre till sex månader före leverans Valutasäkring Kort genomsnittlig räntebindningstid
Koncernledningen rapporterar regelbundet enligt fastlagda rutiner till styrelsen om koncernens ekonomiska situation. Företaget gör varje år en riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen. Riskanalysen har identifierat ett antal kritiska processer. Störst fokus ligger på försäljnings-, inköps- och logistikprocesserna. Bedömning av risker i olika större balans- och resultatposter följs upp löpande. Styrelsen och koncernledningen får minst en gång per månad uppföljning av den finansiella utvecklingen. Eventuella riskbedömningar av osäkra poster, som till exempel risker i lager, kommenteras löpande i dessa uppföljningar. Vid varje styrelsemöte redovisas det aktuella ekonomiska läget samt risker och osäkerhetsfaktorer.
Kontrollstrukturen utformas så att den hanterar de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Kontrollstrukturen består av en organisation med tydliga roller och därtill lämplig ansvarsfördelning samt kontrollaktiviteter för att förebygga och/eller upptäcka risker för fel i rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter är stickprov, avstämningar och olika analyser av resultat- och balansposter. Ett säkerhetsråd med fokus på butiksrelaterade risker är inrättat.
Säkerhetsrådet sammanträder var sjätte vecka och samtliga möten protokollförs. Återkoppling sker löpande till koncernledningen som i förekommande fall rapporterar till styrelsen. De fokusområden som just nu är på säkerhetsrådets agenda är följande;
– Säkerställa att butikscheferna har kompetens inom HLR (Hjärt-lungräddning)
I samråd med bolagets revisorer har ett arbete startats upp som syftar till att bolaget i högre utsträckning ska arbeta mer systematiskt med verksamhetens riskbedömning. Detta arbete kommer att utvecklas under 2010/2011 och fokuseras på några av bolagets mest kritiska processer.
Bolagets styrande dokument, såsom riktlinjer, manualer och policydokument av betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande via möten, intranät och e-post. För att säkerställa att den externa informationsgivningen blir korrekt har koncernen en kommunikationspolicy som fastställts av styrelsen.
Styrelsen och koncernledningen gör löpande uppföljning utifrån löpande information om koncernens resultat, finansiella ställning och utveckling av verksamheten. Identifierade risker följs upp via säkerhetsrådet eller via andra beslutade kontrollaktiviteter med utsedda ansvariga. Återkoppling sker löpande till koncernledning och styrelse.
Bolagets revisorer rapporterar minst en gång per år gjorda iakttagelser till styrelsen samt sammanfattar sin uppfattning i revisionsberättelsen. Med utgångspunkt i revisorernas rapportering bildar styrelsen sin uppfattning om kontrollmiljön, organisationen, ansvarsfördelning och befogenheter samt fullständigheten och riktigheten i den finansiella rapporteringen.
| Mkr | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| R E S U LTATRÄKN I NG | 2005/06 | 2006/07 | 2007/08 | 2008/09 2009/2010 | |
| Rörelseintäkter | 1 043,8 | 669,4 | 897,2 | 827,8 | 827,1 |
| Varukostnad | –483,3 | –279,3 | –381,2 | –369,0 | –363,9 |
| Bruttovinst* | 560,5 | 390,1 | 516,0 | 458,8 | 463,2 |
| Rörelsens övriga kostnader | –612,3 | –363,2 | –503,8 | –505,6 | –457,0 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | –51,8 | 26,9 | 12,2 | –46,8 | 6,2 |
| Av- och nedskrivningar | –54,8 | –30,6 | –49,9 | –35,0 | –29,3 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | –106,6 | –3,7 | –37,7 | –81,8 | –23,1 |
| Finansnetto | –9,3 | –5,8 | –7,8 | –10,0 | –3,8 |
| Resultat efter finansnetto | –115,9 | –9,5 | –45,5 | –91,8 | –26,9 |
| Skatt | –4,4 | –1,6 | 14,3 | 2,5 | –2,2 |
| Nettoresultat från kvarvarande verksamhet | –120,3 | –11,1 | –31,2 | –89,3 | –29,1 |
| Resultat från avvecklad verksamhet | – | –28,9 | –120,6 | – | – |
| Nettoresultat | – | –40,0 | –151,8 | –89,3 | –29,1 |
| BALANSRÄKNING | 06-08-31 | 07-08-31 | 08-08-31 | 09-08-31 | 10-08-31 |
| Anläggningstillgångar | 225,3 | 206,4 | 323,8 | 302,1 | 276,1 |
| Lager | 178,9 | 164,2 | 142,4 | 128,6 | 129,3 |
| Övriga omsättningstillgångar | 24,9 | 21,4 | 39,8 | 35,3 | 31,8 |
| Likvida medel | 92,1 | 20,1 | 31,9 | 15,8 | 18,4 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | – | – | 39,8 | – | – |
| Summa tillgångar | 521,2 | 412,1 | 577,7 | 481,8 | 455,6 |
| Eget kapital | 190,9 | 187,5 | 177,9 | 187,3 | 160,8 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 65,6 | 47,2 | 107,7 | 52,5 | 28,1 |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | – | – | 23,6 | 21,9 | 21,7 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 118,8 | 47,4 | 66,5 | 62,3 | 94,5 |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | 145,9 | 130,0 | 196,9 | 157,8 | 150,5 |
| Skulder som innehas för försäljning | – | – | 5,1 | – | – |
| Summa skulder och eget kapital | 521,2 | 412,1 | 577,7 | 481,8 | 455,6 |
| UTDRAG U R KASSAFLÖDE SANALYS E N | 2005/06 | 2006/07 | 2007/08 | 2008/09 2009/2010 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde före rörelsekapitalförändring | |||||
| och investeringar | –58,5 | 23,2 | 5,9 | –63,8 | 2,0 |
| Förändring av rörelsekapital | |||||
| exklusive likvida medel | –2,0 | 0,7 | 3,8 | –19,2 | –2,4 |
| Kassaflöde före investeringar | –60,5 | 23,9 | 9,7 | –83,0 | –0,4 |
| Investeringsverksamheten | –21,6 | –23,9 | –82,5 | –0,5 | –1,5 |
| Kassaflöde efter investeringar | –82,1 | 0 | –72,8 | –83,5 | –1,9 |
| NYCKE LTAL | 2005/06 | 2006/07 | 2007/08 | 2008/09 2009/2010 | |
| Försäljning, Mkr | 1 033,2 | 663,8 | 888,5 | 801,8 | 824,0 |
| Förändring, % | –5,2 | –35,8 | 33,9 | –9,8 | 2,8 |
| Resultat före avskrivningar, Mkr | –51,7 | 27,0 | 12,3 | –46,8 | 6,2 |
| Rörelsemarginal, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Vinstmarginal, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Vinst per aktie | neg | neg | neg | neg | neg |
| Soliditet, % | 36,6 | 45,5 | 30,8 | 38,9 | 35,3 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,0 | 0,5 | 1,0 | 0,6 | 0,8 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | neg | neg | neg | neg | neg |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Räntabilitet på eget kapital, % | neg | neg | neg | neg | neg |
| Andel riskbärande kapital, % | 40,0 | 49,5 | 34,9 | 43,4 | 40,1 |
| Investeringar, Mkr | 21,6 | 29,2 | 34,0 | 23,1 | 8,8 |
| Antal anställda, årsgenomsnitt | 674 | 396 | 515 | 490 | 424 |
*Inklusive övriga rörelseintäkter.
BRUTTOVINSTMARGINAL Försäljning med avdrag för direkta varukostnader som andel av försäljningen.
EBITDA-MARGINAL Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella kostnader som andel av rörelsens intäkter.
RÖRELSEMARGINAL Rörelseresultat efter avskrivningar som andel av rörelsens intäkter.
VINSTMARGINAL Resultat efter finansnetto som andel av rörelsens intäkter.
SOLIDITET Eget kapital som andel av balansomslutningen.
SKULDSÄTTNINGSGRAD Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar dividerat med eget kapital.
ANDEL RISKBÄRANDE KAPITAL Eget kapital plus uppskjuten skatt som andel av balansomslutningen.
RÄNTETÄCKNINGSGRAD Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
Balansomslutningen minskat med icke räntebärande skulder och icke räntebärande avsättningar.
RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL Resultat efter finansnetto med avdrag för full skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital.
EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital i förhållande till antal aktier vid periodens slut.
RESULTAT PER AKTIE Resultat efter skatt i relation till genomsnittligt antal aktier.
DIREKTAVKASTNING Utdelning i relation till börskurs vid periodens slut.
P/E-TAL Aktiekurs i relation till vinst per aktie.
Årsstämma i Venue Retail Group AB äger rum torsdagen den 13 januari 2011, klockan 16.00, på Sjöfartshotellet vid Slussen i Stockholm.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska
dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken fredagen den 7 januari 2011,
dels senast klockan 16.00 fredagen den 7 januari 2011 anmäla sig hos bolaget för deltagande i årsstämman under adress Venue Retail Group AB, Box 4011, 102 61 Stockholm eller per telefon 08-508 992 00 eller fax 08-508 992 90 eller via e-post [email protected].
Vid anmälan vänligen uppge namn, person-/organisationsnummer, aktieinnehav, adress, telefonnummer dagtid och uppgift om eventuella biträden och ombud samt, i förekommande fall, uppgift om ställföreträdare. Till anmälan bör därtill, i förekommande fall, bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller motsvarande.
Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier hos bank eller annan förvaltare, måste, för att ha rätt att delta i bolagsstämman, tillfälligt inregistrera sina aktier i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare, som önskar sådan omregistrering, måste underrätta sin förvaltare om detta i god tid före fredagen den 7 januari 2011, då sådan omregistrering ska vara verkställd.
Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman att ingen utdelning ska ske för verksamhetsåret 2009/2010.
Delårsrapport september–november 2010 Avges den 13 januari 2011 Delårsrapport september 2010–februari 2011 Avges den 30 mars 2011 Delårsrapport september 2010–maj 2011 Avges den 30 juni 2011 Bokslutskommuniké september 2010–augusti 2011 Avges den 14 oktober 2011
64 Text, form och produktion: Vero Kommunikation och Soformia.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.