Annual Report • Apr 12, 2019
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2018
| Resultaträkningar i sammandrag, Mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 2 367,0 | 2 470,1 | 2 341,4 | 1 875,5 | 1 711,5 |
| Personalkostnader | -1 460,8 | -1 448,9 | -1 453,7 | -1 280,1 | -1 192,0 |
| Övriga externa kostnader | -823,4 | -950,3 | -816,4 | -493,0 | -440,6 |
| Av- och nedskrivningar | -47,5 | -46,1 | -44,2 | -32,2 | -29,3 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 0,8 | 0,3 | 0,4 | 0,8 | -1,0 |
| Rörelseresultat | 36,1 | 25,1 | 27,5 | 71,0 | 48,6 |
| Finansnetto | -6,0 | -3,6 | -5,3 | 0,8 | -3,7 |
| Resultat efter finansnetto | 30,1 | 21,5 | 22,2 | 71,8 | 44,9 |
| Skatt | -13,9 | -9,8 | -8,2 | -20,6 | -11,0 |
| Årets resultat | 16,2 | 11,7 | 14,0 | 51,2 | 33,9 |
| Balansräkningar i sammandrag, Mkr | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 606,3 | 565,5 | 554,4 | 495,2 | 327,7 |
| Materiella tillgångar | 24,8 | 32,1 | 37,5 | 36,2 | 31,5 |
| Finansiella tillgångar | 13,7 | 11,6 | 8,2 | 8,7 | 4,6 |
| Uppskjuten skattefordran | 36,5 | 40,1 | 39,4 | 40,0 | 18,3 |
| Kortfristiga fodringar | 679,2 | 747,6 | 656,0 | 569,0 | 471,5 |
| Likvida medel | 38,2 | 20,3 | 64,9 | 108,8 | 89,8 |
| Summa tillgångar | 1 398,7 | 1 417,2 | 1 360,4 | 1 257,9 | 943,4 |
| Eget kapital | 707,3 | 746,4 | 552,2 | 524,8 | 441,6 |
| Långfristiga skulder | 238,1 | 82,8 | 226,6 | 257,9 | 155,1 |
| Kortfristiga skulder | 453,3 | 588,0 | 581,6 | 475,2 | 346,7 |
| Summa skulder och eget kapital | 1 398,7 | 1 417,2 | 1 360,4 | 1 257,9 | 943,4 |
| Kassaflöde i sammandrag, SEK | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 123,1 | -41,4 | 41,2 | 42,5 | 68,2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -67,9 | -66,7 | -71,5 | -240,2 | 7,1 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -38,1 | 63,2 | -19,9 | 221,9 | -36,6 |
Årets kassaflöde 17,1 -44,9 -50,2 24,2 38,7
| Definition: Rörelseresultat exklusive förvärvsrelaterade poster. | Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet exklusive förvärvsrelaterade poster. |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | ||
| Rörelseresultat, MSEK | 36,1 | 25,1 | 27,5 | 71,0 | 48,6 | |
| Förvärvsrelaterade poster, MSEK | 8,0 | 12,4 | 12,3 | 9,3 | 8,6 | |
| EBITA, MSEK | 44,1 | 37,5 | 39,8 | 80,3 | 57,2 |
| Definition: Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning. | Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet och värdeskapande. |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
| Rörelseresultat, MSEK | 36,1 | 25,1 | 27,5 | 71,0 | 48,6 |
| Nettoomsättning, MSEK | 2 365,2 | 2 464,7 | 2 339,3 | 1 872,4 | 1 708,6 |
| Rörelsemarginal, % | 1,5 | 1,0 | 1,2 | 3,8 | 2,8 |
Definition: Rörelseresultat dividerat med antal årsanställda. Motivering: Mått för att visa effektivitet per årsanställd medarbetare.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 36,1 | 25,1 | 27,5 | 71,0 | 48,6 |
| Antal årsanställda, st | 1 863 | 1 921 | 1 939 | 1 793 | 1 690 |
| Rörelseresultat per årsanställd, tkr | 19 | 13 | 14 | 40 | 29 |
| Definition: Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med summa tillgångar. 2018 |
Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers möjligheter att uppfylla sina finansiella åtaganden. |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare; MSEK |
707,3 | 737,5 | 536,2 | 516,5 | 441,4 | |
| Summa tillgångar, MSEK | 1 398,7 | 1 417,2 | 1 360,4 | 1 257,9 | 943,4 | |
| Soliditet, % | 50,6 | 52,0 | 40,6 | 41,7 | 46,8 |
| Definition: Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier vid periodens slut. |
Motivering: Mått för att beskriva storleken av det egna kapitalet som tillhör aktieägarna i moderbolaget. |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK |
707,3 | 737,5 | 536,2 | 516,5 | 441,4 | ||
| Antal aktier vid periodens slut, st | 18 087 909 | 18 087 909 | 12 921 721 | 12 921 721 | 12 321 721 | ||
| Eget kapital per aktie vid periodens slut | 39,10 | 40,77 | 41,50 | 39,97 | 35,83 |
Definition: Kort- och långfristiga räntebärande skulder (dvs. banklån och finansiell leasing) samt pensionsskuld minskat med likvida medel.
Motivering: Mått för att visa Rejlers totala skuldsättning.
| Nettoskuld | 119,8 | 167,2 | 244,2 | 196,9 | 60,7 |
|---|---|---|---|---|---|
| Likvida medel, MSEK | -38,2 | -20,3 | -64,9 | -108,8 | -89,8 |
| Pensionsskuld, MSEK | 29,1 | 28,8 | 20,7 | 25,0 | 43,6 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 33,4 | 153,3 | 133,4 | 103,2 | 39,4 |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 95,5 | 5,4 | 155,0 | 177,5 | 67,5 |
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
| Definition: Nettoskuld dividerat med EBITDA för den senaste 12-månaderperioden. |
Motivering: Relevant för att visa finansiell risk och för uppföljning av nivån på Rejlers skuldsättning. |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 2017 |
2016 | 2015 | 2014 | |||
| Rörelseresultat, MSEK | 36,1 | 25,1 | 27,5 | 71,0 | 48,6 | |
| Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, MSEK |
47,5 | 46,1 | 44,2 | 32,2 | 29,3 | |
| EBITDA, MSEK | 83,6 | 71,2 | 71,7 | 103,2 | 77,9 | |
| Nettoskuld/EBITDA, ggr | 1,4 | 2,3 | 3,4 | 1,9 | 0,8 |
Definition: Resultat före skatt dividerat med nettoomsättning. Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet och
värdeskapande.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt, MSEK | 30,1 | 21,5 | 22,2 | 71,8 | 44,9 |
| Nettoomsättning, MSEK | 2 365,2 | 2 464,7 | 2 339,3 | 1 872,4 | 1 708,6 |
| Vinstmarginal, % | 1,3 | 0,9 | 0,9 | 3,8 | 2,6 |
Definition: Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. Motivering: Relevant för att bedöma hur Rejlers använder sina tillgångar för att skapa vinst i företaget. 2018 2017 2016 2015 2014 Resultat före skatt, MSEK 30,1 21,5 22,2 71,8 44,9 Genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 722,4 636,9 526,4 479,0 398,5 Avkastning på eget kapital, % 4,2 3,4 4,2 15,0 11,3
Definition: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Sysselsatt kapital: Eget kapital plus räntebärande skulder.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 36,1 | 25,1 | 27,5 | 71,0 | 48,6 | |
| Finansiella intäkter, MSEK | 4,0 | 4,1 | 7,1 | 8,1 | 3,5 | |
| Rörelseresult plus finansiella intäkter, MSEK |
40,1 | 29,2 | 34,6 | 79,1 | 52,1 | |
| Summa eget kapital, MSEK | 707,3 | 746,4 | 552,2 | 524,8 | 441,6 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 95,5 | 5,4 | 155,0 | 177,5 | 67,5 | |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 33,4 | 153,3 | 133,4 | 103,2 | 39,4 | |
| Pensionsskuld, MSEK | 29,1 | 28,8 | 20,7 | 25,0 | 43,6 | |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK | 899,5 | 897,6 | 845,9 | 712,0 | 577,0 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 4,5 | 3,2 | 4,1 | 11,1 | 9,0 |
Definition: Summa omsättningstillgångar dividerat med summa korta skulder (exklusive outnyttjad checkkredit).
Motivering: Visar på Rejlers kortsiktiga betalningsförmåga.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Summa omsättningstillgångar, MSEK | 717,4 | 767,9 | 720,9 | 677,8 | 561,3 |
| Summa kortfristiga skulder, MSEK | 453,3 | 588,0 | 581,7 | 475,2 | 346,8 |
| Kassalikviditet (exkl outnyttjad checkkredit), % |
158 | 131 | 124 | 143 | 162 |
Definition: Räntebärande skulder dividerat med eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Motivering: Relevant för att beskriva Rejlers finansiella risk.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 95,5 | 5,4 | 155,0 | 177,5 | 67,5 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 33,4 | 153,3 | 133,4 | 103,2 | 39,4 |
| Pensionsskuld, MSEK | 29,1 | 28,8 | 20,7 | 25,0 | 43,6 |
| Räntebärande skulder, MSEK | 158,0 | 187,5 | 309,1 | 305,7 | 150,5 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK |
707,3 | 737,5 | 536,2 | 516,5 | 441,4 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,3 | 0,6 | 0,6 | 0,3 |
Definition: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Motivering: Visar på Rejlers förmåga att täcka sina finansiella kostnader. 2018 2017 2016 2015 2014 Rörelseresultat, MSEK 36,1 25,1 27,5 71,0 48,6 Finansiella intäkter, MSEK 4,0 4,1 7,1 8,1 3,5
Rörelseresult plus finansiella intäkter, MSEK 40,1 29,2 34,6 79,1 52,1 Finansiella kostnader, MSEK 10,0 7,7 12,4 7,3 7,2 Räntetäckningsgrad, ggr 4 4 3 11 7
Definition: Likvida medel plus checkkredit och outnyttjad del av RCF. Motivering: Visar Rejlers kortsiktiga likviditet.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Outnyttjad checkkredit, MSEK | 150,0 | 50,0 | 50,0 | 50,0 | 60,0 |
| Outnyttjad del av RCF (Revolving credit facility), MSEK |
- | - | - | 5,5 | - |
| Likvida medel, MSEK | 38,2 | 20,3 | 64,9 | 108,8 | 89,8 |
| Disponibla medel, MSEK | 188,2 | 70,3 | 114,9 | 164,3 | 149,8 |
Definition: Förvärvade materiella och immateriella anläggningstillgångar samt förvärvade dotterbolag och rörelser.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar, MSEK |
5,8 | 6,2 | 9,8 | 9,5 | 10,1 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar, MSEK |
27,2 | 29,5 | 33,8 | 4,0 | 1,4 |
| Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel, MSEK |
33,9 | 27,7 | 29,5 | 225,9 | -17,8 |
| Investeringar, MSEK | 66,9 | 63,4 | 73,1 | 239,4 | -6,3 |
Motivering: Visar Rejlers investeringar.
Definition: Förändring av nettoomsättning innevarande kvartal eller finansiell period jämfört med motsvarande period föregående år med hänsyn till vad som genererats internt (organisk) respektive vad som tillkommit genom förvärv (förvärvad). Motivering: Relevant för att visa hur Rejlers tillväxt sker.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets omsättningstillväxt, MSEK | -99,5 | 125,4 | 466,9 | 163,8 | 245,4 |
| varav förvärvad omsättning, MSEK | 42,5 | 39,0 | 418,7 | 142,9 | 235,4 |
| varav såld omsättning, MSEK | -108,2 | - | - | - | - |
| varav organisk omsättning,MSEK | -33,8 | 86,4 | 48,2 | 20,9 | 10,0 |
| Organisk tillväxt, % | -1 | 4 | 10 | 13 | 4 |
Definition: Förändring av nettoomsättning innevarande kvartal eller finansiell period jämfört med motsvarande period föregående år i respektive lands valuta. Motivering: Mått som visar underliggande tillväxt i lokal valuta.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Årets omsättningstillväxt exklusive valutakurseffekter, MSEK |
-107,7 | 107,5 | 446,6 | 171,4 | 251,1 | |
| varav förvärvad omsättning, MSEK | 42,5 | 28,9 | 418,7 | 142,9 | 235,4 | |
| varav såld omsättning, MSEK | -108,2 | - | - | - | - | |
| varav organisk omsättning, MSEK | -92,0 | 78,6 | 27,9 | 28,5 | 15,7 | |
| Organisk tillväxt exklusive valutakurseffekter, % |
-4 | 4 | 6 | 17 | 6 |
| IFRS nyckeltal | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före och efter utspädning, kr/ aktie Definition: Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier |
0,85 | 0,71 | 1,03 | 4,15 | 2,78 |
| Genomsnittligt antal aktier, st Definition: Moderbolagets vägda genomsnittliga antal aktier för räkenskapsåret |
18 087 909 | 16 417 744 | 12 921 721 | 12 346 379 | 12 200 899 |
| Antal aktier vid periodens slut, st Definition: Moderbolagets antal aktier vid räkenskapsårets utgång |
18 087 909 | 18 087 909 | 12 921 721 | 12 921 721 | 12 321 721 |
| Operationella nyckeltal | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Debiteringsgrad, % Definition: Debiterad tid dividerat med närvarotid |
77,1 | 75,2 | 73,0 | 75,0 | 75,3 |
| Omsättning per årsanställd, TSEK Definition: Nettoomsättning per årsanställd |
1 270 | 1 286 | 1 208 | 1 046 | 1 022 |
| Antal arbetsdagar, st Definition: Antal arbetsdagar i moderbolaget |
248 | 249 | 251 | 249 | 248 |
| Antal årsanställda, st Definition: Totaltid dividerat med standardtid |
1 863 | 1 921 | 1 939 | 1 793 | 1 690 |
| Antal medarbetare vid periodens slut, st Definition: Antal anställda vid räkenskapsårets utgång |
1 953 | 1 994 | 2 027 | 2 082 | 1 742 |
| Övrigt | 2018 | 2017 | 2016 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|
| Utdelning per aktie (2018 föreslagen utdelning), kr/aktie |
1,00 | 0,50 | 0,00 | 2,00 | 2,00 |
Rejlers totala antal utestående aktier uppgår till totalt 18 087 909 aktier, varav 1 749 250 aktier av serie A och 16 338 659 aktier av serie B. Totalt antal röster uppgår till 33 831 159 fördelat på 16 338 659 för aktier av serie A och 17 492 500 för aktier av serie B. Aktiekapitalet uppgår till 36 175 818 kronor.
Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Styrelsen för Rejlers föreslår årsstämman 2019 en utdelning om 1,00 kronor per aktie (0,50) för räkenskapsåret 2018 vilket motsvarar 118 procent av resultat per aktie efter utspädning. Utdelningsbeloppet motsvarar 18,1 MSEK (9,0).
Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq Stockholm efter att ha varit noterad på Nordic Growth Market, NGM sedan den 8 maj 2003. Under år 2018 har aktier till ett sammanlagt värde om 245,7 MSEK (224,0) omsatts på Nasdaq OMX. Sista betalkurs for Rejlers serie B var 70,40 kronor (56,75) per aktie vid årets slut, en ökning med 24 procent jämfört med 29 december 2017. Högsta respektive lägsta kurs under året var 49,00 respektive 75,00 kronor.
Vid utgången av 2018 var antalet aktieägare 2 174 (2 190). Institutioner och fonder ägde 34 (38) procent av rösterna och 63 (71) procent av kapitalet. Utländska ägare stod för 18 (16) procent av rösterna och 30 (27) procent av kapitalet. Familjen Rejler ägde 55 (56) procent av rösterna och 20 (21) procent av kapitalet, varav huvudägaren Peter Rejler 34 (34) procent av rösterna och 6 (6) procent av kapitalet. Stora ägare vid sidan av familjen Rejler är Nordea Investment Fund, Lannebo fonder samt Didner & Gerge Fonder. De tio största ägarna framgår av tabellen på följande sida.
Rejlers informerar aktivt om bolaget för att underlätta värderingen av bolagets aktie. Kontaktpersoner för detta är förutom vd även koncernens finanschef (som även innehar rollen som IR-ansvarig).

| Namn | A-aktier | B-aktier | Innehav (%) |
Röster (%) |
|---|---|---|---|---|
| Peter Rejler | 1 159 750 | 3 500 | 6,4% | 34,3% |
| Jan Rejler, direkt och genom bolag |
483 500 | 341 913 | 4,6% | 15,3% |
| Nordea Investment Funds | - | 2 960 691 | 16,4% | 8,8% |
| Lannebo Fonder | - | 1 734 714 | 9,6% | 5,1% |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag |
- | 1 681 807 | 9,3% | 5,0% |
| Lauri Valkonen | 70 000 | 505 000 | 3,2% | 3,6% |
| Lisa Rejler | 13 125 | 871 226 | 4,9% | 3,0% |
| Martina Rejler | 13 125 | 805 794 | 4,5% | 2,8% |
| BNY MELLON NA | - | 687 757 | 3,8% | 2,0% |
| Nordea Bank ABP | - | 611 070 | 3,4% | 1,8% |
| Summa 10 största aktieägarna |
1 739 500 | 10 203 472 | 66,0% | 81,6% |
| Summa övriga aktieägare | 9 750 | 6 135 187 | 34,0% | 18,4% |
| Summa | 1 749 250 | 16 338 659 | 100,0% | 100,0% |
| År | Händelse | Ökning av aktie kapital, kr |
Totalt aktie kapital, kr |
Ökning av antal aktier |
Summa antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| 2003 | Nyemission | 1 090 000 | 18 140 000 | 109 000 | 1 814 000 |
| 2005 | Nyemission | 3 219 510 | 21 359 510 | 321 951 | 2 135 951 |
| 2006 | Split 5:1 | - | 21 359 510 | 8 543 804 | 10 679 755 |
| 2006 | Nyemission | 142 040 | 21 501 550 | 71 020 | 10 750 775 |
| 2007 | Nyemission | 66 452 | 21 568 002 | 33 226 | 10 784 001 |
| 2008 | Nyemission | 75 440 | 21 643 442 | 37 720 | 10 821 721 |
| 2010 | Nyemission | 1 000 000 | 22 643 442 | 500 000 | 11 321 721 |
| 2013 | Nyemission | 200 000 | 22 843 442 | 100 000 | 11 421 721 |
| 2014 | Nyemission | 1 800 000 | 24 643 442 | 900 000 | 12 321 721 |
| 2015 | Nyemission | 1 200 000 | 25 843 442 | 600 000 | 12 921 721 |
| 2017 | Nyemission | 10 332 376 | 36 175 818 | 5 166 188 | 18 087 909 |
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning, kr |
0,85 | 0,71 | 1,03 | 4,15 | 2,78 |
| Eget kapital per aktie, kr | 39,10 | 40,77 | 41,50 | 39,97 | 35,83 |
| Utdelning per aktie, kr1) | 1,00 | 0,50 | 0,00 | 2,00 | 2,00 |
1) För 2018 föreslagen utdelning.
| Antal aktier | Antal ägare | Antal aktier |
Andel av kapital (%) |
Andel av röster (%) |
|---|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 1 521 | 221 219 | 1,2% | 0,7% |
| 501 - 1000 | 247 | 188 994 | 1,0% | 0,6% |
| 1001 - 5000 | 277 | 625 554 | 3,4% | 1,8% |
| 5001 - 10000 | 50 | 357 709 | 2,0% | 1,1% |
| 10001 - 15000 | 16 | 232 063 | 1,1% | 0,6% |
| 15001 - 20000 | 12 | 213 052 | 1,2% | 0,6% |
| 20001 - | 51 | 16 249 318 | 90,0% | 94,6% |
| Summa | 2 174 | 18 087 909 | 100,0% | 100,0% |

PETER REJLER Ordförande Född: 1966. Invald: 2010. Civilingenjör. Vd och koncernchef Rejlers AB, 1999–2012 samt 2014–2018. Aktieinnehav i Rejlers: 1 159 750 A-aktier och 3 500 B-aktier.

JAN SAMUELSSON Vice ordförande Född: 1950. Invald: 2010. Civilekonom. Tidigare koncernchef för Kraftringen AB (publ). Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Energiforsk AB. Styrelseledamot i Brittedalskoncernen och DrHorace AB. Aktieinnehav i Rejlers: 3 583 B-aktier.

ANNIKA STEIBER Styrelseledamot Född: 1968. Ledamot Invald: 2016. Filosofie doktor från Chalmers tekniska högskola. Övriga väsentliga uppdrag: Grundare och vd för INNOWAY. Aktieinnehav i Rejlers: -

HELENA LEVANDER Styrelseledamot Född: 1957. Invald: 2018. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Styrelseordförande och huvudägare på Nordic Investor Services AB.
Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande Ativo Finans AB, styrelseledamot Stendörren Fastigheter AB, Recipharm AB, Medivir AB, Concordia Maritime AB och Lannebo Fonder. Aktieinnehav i Rejlers: -

PATRIK BOMAN Styrelseledamot Född: 1964. Invald: 2018. Civilekonom. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande för Everdon Security och vd och koncernchef för övriga bolag inom Dynamantkoncernen. Aktieinnehav i Rejlers: 2 700 B-aktier

BJÖRN LAUBER Arbetstagarrepresentant Född: 1965. Invald: 1998. Civilekonom. Ekonom i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: —

STEN PETTERSSON Arbetstagarrepresentant Född: 1970. Arbetstagarrepresentant. Invald: 2009. Gymnasieingenjör. Projektchef i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: 980 B-aktier.

VIKTOR SVENSSON VD och koncernchef Rejlers AB Född: 1975. Medarbetare sedan: 2018. Aktieinnehav i Rejlers: 60 150 B-aktier

SEPPO SORRI Vd Rejlers Finland Oy Född: 1966. Medarbetare sedan: 2005. Aktieinnehav i Rejlers: 10 100 B-aktier

THOMAS PETTERSEN Vd Rejlers Embriq AS & Rejlers Norge AS Född: 1975. Medarbetare sedan: 2015. Aktieinnehav i Rejlers: 1 000 B-aktier

MALIN SPARF RYDBERG Kommunikationschef Rejlers AB Född: 1969. Medarbetare sedan: 2018. Aktieinnehav i Rejlers: 1 600 B-aktier

ANNA JENNEHOV CFO Rejlers AB (fr o m februari 2019) Född: 1964. Medarbetare sedan: 2019. Aktieinnehav i Rejlers: 3 000 B-aktier.

MIKAEL LINGEFELT tf CFO Rejlers AB (t o m februari 2019) Född: 1961 Medarbetare sedan: 2011. Aktieinnehav i Rejlers: 1 500 B-aktier.

MIKAEL SCHMIDT HR-chef Rejlers AB Född: 1958. Medarbetare sedan: 2007. Aktieinnehav i Rejlers: 2 500 B-aktier

MATS REHNQVIST CIO Rejlers AB Född: 1965. Medarbetare sedan: 2015. Aktieinnehav i Rejlers: —
Organisationsnummer 556349-8426
Styrelsen och verkställande direktören för Rejlers AB (publ) avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2018-01-01–2018-12-31.
| 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 365,2 | 2 464,7 | 2 339,3 | 1 872,4 | 1 708,6 |
| Rörelseresultat, MSEK | 36,1 | 25,1 | 27,5 | 71,0 | 48,6 |
| Rörelsemarginal, % | 1,5% | 1,0% | 1,2% | 3,8% | 2,8% |
Rejlers grundades 1942 och erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur. Rejlers hade vid årets utgång totalt 1 953 medarbetare (1 994) fördelat på 80 orter i Sverige, Finland och Norge. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Rejlers verksamhet är indelad i tre segment, Rejlers Sverige, Rejlers Finland och Rejlers Norge. Segmentsindelningen är förändrad jämfört med föregående år då det fanns ett fjärde segment, Rejlers Embriq. Rejlers Embriq ingår i Rejlers Norge från 1 januari 2018.
Nettoomsättningen uppgick till 2 365,2 MSEK (2 464,7) en minskning med 4,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den organiska tillväxten, exklusive valutakursförändringar, uppgick till -4,4 procent. Det är framförallt allt avyttringen av telekomverksamheten i Norge och avvecklingen av olönsamma enheter som bidragit till omsättningsminskningen.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 36,1 MSEK (25,1). Rörelseresultat
har påverkats av jämförelsestörande poster om 53,4 (17,7) MSEK avseende omstrukturering av verksamheterna i Sverige, Norge och Finland.
Koncernens likvida medel uppgick vid periodens slut till 38,2 MSEK jämfört med 20,3 MSEK den 31 december 2017. Förändringen av likvida medel har bland annat påverkats av amorteringar med 28,5 MSEK (128,3) samt av utdelning till aktieägare på 9,6 MSEK (-).
Räntebärande skulder har minskat med 29,7 MSEK jämfört med den 31 december 2017 och uppgick vid periodens utgång till 128,9 MSEK. Nettoskulden uppgick till 119,7 MSEK jämfört med 167,2 per den 31 december 2017.
Nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick vid periodens utgång till 1,4 jämfört med 2,3 den 31 december 2017. Soliditeten uppgick till 50,6 procent, jämfört med 53,5 per den 31 december 2017.
Eget kapital per aktie uppgick till 39,10 SEK vid periodens utgång jämfört med 40,77 SEK per den 31 december 2017. Koncernens checkräkningskredit på 150,0 MSEK (50,0) är helt outnyttjad.
Rejlers äger 90,5 procent av aktierna i Rejlers Embriq AS. Avtal finns om att förvärva resterande 9,5 procent under första halvåret 2021. Preliminärt åtagande för resterande aktier har beräknats till 60 MSEK vilket har redovisats
som en ej räntebärande finansiell skuld per 31 december 2018. Motsvarande belopp har minskat balanserat resultat och innehav utan bestämmande inflytande.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 5,8 MSEK (6,2) och avser i huvudsak servrar och annan IT-utrustning medan investeringar i immateriella anläggningstillgångar, främst hänförliga till utvecklingen av IT-plattformar i Rejlers Embriq uppgick till 27,2 MSEK (29,5). Investeringar i dotterbolag och rörelser uppgick till 33,9 MSEK (27,7). Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till 47,5 MSEK (46,1).
Antalet medarbetare uppgick vid periodens slut till 1 953 (1 994). Antal årsanställda uppgick till 1 863 (1 921).
Debiteringsgraden ökade till 77,1 procent (75,2), främst som en följd av en högre sysselsättning i alla tre länderna.
| MSEK | Nettoomsättning, | Rörelse resultat, MSEK |
Rörelse marginal, % |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Jan dec 2018 |
Jan dec 2017 |
Jan dec 2018 |
Jan dec 2017 |
Jan dec 2018 |
Jan dec 2017 |
|
| Rejlers Sverige | 1 183,5 | 1 198,9 | 33,1 | 40,1 | 2,8 | 3,3 |
| Rejlers Finland | 576,9 | 464,9 | 38,7 | 29,3 | 6,7 | 6,3 |
| Rejlers Norge | 643,5 | 837,7 | -3,7 | -16,4 | -0,6 | -8,0 |
| Koncerngemensamt | 35,6 | 37,1 | -32,0 | -27,9 | - | - |
| Elimineringar | -74,3 | -73,9 | - | - | - | - |
| Totalt koncernen | 2 365,2 | 2 464,7 | 36,1 | 25,1 | 1,5 | 1,0 |
| Finansnetto | - | - | -6,0 | -3,6 | - | - |
| Resultat före skatt | - | - | 30,1 | 21,5 | - | - |
Rejlers Sverige redovisar en god underliggande tillväxt och förbättrade marginaler som en följd av tidigare genomförda strukturförändringar och lägre fasta kostnader. Våra kunder visar uppskattning för vår nya divisionsindelning och ökade branschspecialisering. I slutet av året lanserades Rejlers Network, vår digitala partnerplattform, vilket ger oss större möjligheter att snabbt och digitalt erbjuda våra kunder kompletterande ingenjörsresurser. Nettoomsättningen uppgick till 1 183,5 MSEK (1 198,9), en minskning med 1,3 procent jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till -2,1 procent. Tillväxten påverkas negativt av genomförd avveckling av olönsamma verksamheter under året.
Rörelseresultatet minskade från 40,1 MSEK till 33,1 MSEK, vilket ger en rörelsemarginal för året på 2,8 procent (3,3). Effekterna av omstruktureringar har påverkat rörelseresultatet negativt.
| Nyckeltal – Rejlers Sverige | Jan-dec 2018 | Jan-dec 2017 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 1 183,5 | 1 198,9 |
| Rörelseresultat, MSEK | 33,1 | 40,1 |
| Rörelsemarginal, % | 2,8 | 3,3 |
| Antal medarbetare | 1 006 | 1 048 |
Rejlers Finland uppvisar fortsatt stark tillväxt och ett förbättrat resultat Under året har vi förvärvat ett par mindre verksamheter. Förvärven tillsammans med årets effektiviseringsåtgärder och nyanställningar förväntas ge positiva effekter under 2019.
Nettoomsättningen uppgick under året till 576,9 MSEK (464,9), vilket motsvarar en ökning med 24,1 procent jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten, exklusive valutakursförändringar, uppgick till 14,0 procent. Tillväxten förklaras främst av generellt gynnsamma marknadsförutsättningar och av genomförda förvärv. Den totala teknikkonsultmarknaden växer, vilket resulterat i god organisk tillväxt inom samtliga affärsområden.
Rörelseresultatet ökade från 29,3 MSEK till 38,7 MSEK, vilket ger en rörelsemarginal för året på 6,7 procent (6,3). Nyligen genomförda organisationsförändringar samt nya system och processer för att öka den interna effektiviteten har haft en positiv effekt på resultatet.
| Nyckeltal – Rejlers Finland | Jan-dec 2018 | Jan-dec 2017 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 576,9 | 464,9 |
| Rörelseresultat, MSEK | 38,7 | 29,3 |
| Rörelsemarginal, % | 6,7 | 6,3 |
| Antal medarbetare | 675 | 573 |
Rejlers Norge uppvisar förbättrade marginaler för den sammanslagna verksamheten, där våra kompetenser inom digitalisering, teknikkonsulting och IT nu finns samlade. Med fokus på de områden där vi ser störst tillväxtpotential framöver och en fortsatt förbättrad intern effektivitet över tid ser vi goda förutsättningar att stärka positionen på den norska marknaden.
Verksamheten för Rejlers Embriq är under förändring, då utrullningen av smarta elmätare på den norska marknaden nu är i slutskedet, vilket ger en lägre försäljning av hårdvara och tillhörande installationstjänster. Dessa kommer till viss del att ersättas av fortsatt utrullning på den svenska marknaden samt en växande andel löpande drift- och servicekontrakt.
Nettoomsättningen uppgick till 643,5 MSEK (837,7) under året, en minskning med 30,2 procent. Nedgången förklaras främst av försäljningen av telekomverksamheten samt lägre försäljning inom hårdvara och installation av smarta elmätare inom Rejlers Embriq. Den organiska tillväxten, exklusive valutakursförändringar, uppgick till -25,8 procent.
Rörelseresultatet steg från -16,4 MSEK till -3,7 MSEK, vilket innebär en resultatökning på 77 procent och en rörelsemarginal för året på -0,6 procent (-2,0). Den förbättrade marginalen beror främst på fortsatt tillväxt för drift och servicekontrakt samt genomförda strukturförändringar.
| Nyckeltal – Rejlers Norge | Jan-dec 2018 | Jan-dec 2017 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 643,5 | 837,7 |
| Rörelseresultat, MSEK | -3,7 | -16,4 |
| Rörelsemarginal, % | -0,6 | -2,0 |
| Antal medarbetare | 263 | 361 |
Rejlers har den 1 april förvärvat tillgångarna i Dynamates konsultdivision med 31 anställda. Den 1 juni förvärvades tillgångarna i A Pitkänen Oy och den 1 juli tillgångarna i Enease Oy. Den 14 juni förvärvades samtliga aktier i Nurmi Oy. Vidare förvärvades Pivotech Oy den 31 oktober och Jimexo Oy den 5 november. Inget förvärv är enskilt väsentligt så uppgifterna presenteras konsoliderat.
Förvärven har under året bidragit med 34,1 MSEK till omsättningen och 2,5 MSEK till rörelseresultatet. Om rörelserna varit ägda sedan den 1 januari så hade de bidragit med en omsättning på 79,4 MSEK och ett rörelseresultat på 4,8 MSEK. Se även not 28.
Rejlers resultat är känsligt för förändringar av debiteringsgraden, timpriset och lönekostnadsutvecklingen.
Varje procentuell förändring av dessa parametrar ger följande påverkan på Rejlers rörelseresultat i MSEK:
| Debiteringsgrad | 23 (22) |
|---|---|
| Timpris | 16 (17) |
| Lönekostnadsökning | 14 (14) |
Personalkostnaderna uppgår till 62 procent (62) av intäkterna medan övriga rörelsekostnader är 35 procent (37) av intäkterna.
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick under delårsperioden till 35,8 MSEK (37,1) och resultat efter skatt uppgick till 3,1 MSEK (14,5).
Styrelsen föreslår att bolagsstämma antar följande riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare med följande lydelse:
Riktlinjerna ska gälla för ersättningar till vd och övriga medlemmar av bolagets koncernledning ("Koncernledningen").
Bolaget strävar efter att erbjuda en total ersättning som är rimlig och konkurrenskraftig och som därigenom förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen, som varierar i förhållande till den enskildes och koncernens prestationer, kan bestå av de komponenter som anges nedan.
Fast lön utgör grunden för den totala ersättningen. Lönen ska vara konkurrenskraftig och avspegla det ansvar som arbetet medför. Den fasta lönen revideras årligen. Rörlig lön kan bland annat baseras på koncernens resultattillväxt, lönsamhet och kassaflöde. Den årliga rörliga delen kan uppgå till maximalt 60 procent av den fasta lönen. Ålderspension, sjukförmåner och medicinska förmåner ska utformas så att de återspeglar regler och praxis på marknaden. Om möjligt ska pensionerna vara premiebestämda. Andra förmåner kan tillhandahållas enskilda medlemmar eller hela Koncernledningen och utformas i förhållande till praxis på marknaden. Dessa förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen.
Mellan företaget och vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida är vd därutöver berättigad till ett avgångsvederlag på 12 gånger den fasta månadslönen. Mellan företaget och övriga ledande befattningshavare gäller normalt en uppsägningstid på 6 månader från arbetstagarens sida. Från företagets sida gäller normalt en uppsägningstid på 6 månader samt ett avgångsvederlag på 6-12 månadslöner. Inget avgångsvederlag utgår vid egen uppsägning.
Styrelsen ska äga rätt att i enskilda fall och om särskilda skäl föreligger frångå ovanstående riktlinjer för ersättning. Om sådan avvikelse sker ska information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.
Styrelsens förslag till riktlinjer för 2019 är i huvudsak oförändrade jämfört med 2018.
Avseende styrelsearbete och bolagsstyrning hänvisas till bolagsstyrningsrapporten i denna årsredovisning. Se sid 15–18.
Koncernens hållbarhetsrapport finns att tillgå på koncernens webbplats www.rejlers.com/se.
Sista betalkurs för Rejlers serie B per den 30 december 2018 var 70,40 kr per aktie, en ökning med 24 procent jämfört med den 29 december 2017. Rejlers aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Rejlers aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.
Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Styrelsen för Rejlers föreslår årsstämman en utdelning om 1,00 kronor per aktie (0,50) för räkenskapsåret 2018, vilket motsvarar 118 procent av resultat per aktie före och efter utspädning. Utdelningsbeloppet uppgår till 18,1 MSEK (9,0).
Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen. Styrelsen bedömer att utdelningen är rimlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art ställer på finansieringen med eget kapital, förmågan att på både kort och lång sikt fullgöra gruppens åtaganden samt bedömningen av koncernens kommande utveckling.
| Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till | 361 174 780 kr |
|---|---|
| Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas | 18 087 909 kr |
| I ny räkning balanseras | 343 086 871 kr |
| Strategiska och operativa risker |
Beskrivning | Hantering |
|---|---|---|
| Marknad | Rejlers är verksamt i Sverige, Finland och Norge och är därigenom beroende av konjunkturen på dessa marknader. Bolaget är också kon kurrensutsatt, både av stora internationella konkurrenter samt ett antal mindre, lokala konkurrenter på varje enskild marknad. Politiska beslut kan också få ett avgörande inflytande på kundernas investeringsvilja. |
Rejlers hanterar marknadsriskerna genom att ha en bred kundbas, med en jämn fördelning av privata och offentliga beställare, och ett brett tjänsteutbud för att minimera känsligheten för avmattning i enskilda sektorer. |
| Uppdrag | Uppdragsrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Rejlers arbetar med olika former av avtalsvillkor. Ett fastprisupp drag kan innebära en ökad risk om tidsåtgången för att fullfölja uppdraget har missbedömts. Rejlers har en begränsad del av upp dragen till fast pris. Dessa hanteras enligt särskild beslutsordning och kräver noggrann uppföljning. Den stora volymen av bolagets uppdrag är på löpande räkning varför risken i dessa är begränsad. |
Kvalitetssäkring av uppdragen sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet som är certifierat i verksamheterna i Sverige, Finland och delar av Norge enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Rejlers för en nära dialog med kunder inför, under och efter projektgenomförden och regelbundet genomförs också kundundersökningar. Flertalet av Rejlers kunder är återkommande med ramavtal och vi arbetar i långa relationer med våra kunder. |
| Medarbetare | För ett konsultbolag är medarbetarna en mycket central resurs. En risk finns alltid att kompetenta medarbetare lämnar Rejlers och går till konkurrenter, kunder eller startar egna verksamheter. För bolagets tillväxt är det viktigt att behålla befintliga medarbetare, men även att rekrytera nya. |
Rejlers försöker agera som en god arbetsgivare och sätter stort fokus på medarbetarnas trivsel, hälsa och säkerhet. Bolagets storlek innebär att det är möjligt att erbjuda varierande arbetsuppgifter såväl geografiskt som kompetensmässigt. Att erbjuda en stimulerande arbetsplats för medarbetarna samt att ge goda möjligheter till utbildning och personlig utveckling bidrar till företagets utveckling. |
| Förvärv | Förvärv av konsultbolag innebär alltid en risk för personal avgångar från det förvärvade bolaget. Ett större förvärv anstränger organisationen och sätter fokus på interna frågor vilket kan vara hämmande för marknadsbearbetningen. |
Rejlers har som ambition att vid förvärv snabbt integrera nya medar betare och verksamheter så att mervärden skapas både i det köpande och förvärvade bolaget. Genom att potentiella förvärv förankras lokalt i organisationen minskar också risken för felinvesteringar. |
| Mediaexponering och varumärke |
Med en ökad exponering och kännedom kring Rejlers och Rejlers varumärke ökar även risken för exempelvis medial granskning och negativ publicitet. |
Rejlers har ett strukturerat sätt att arbeta med att bevaka och följa vad som skrivs och rapporteras om företaget och de stora projekt vi är involverade i, både i mer traditionell media och i sociala medier. Det finns riktlinjer framtagna för hur företagets medarbetare ska agera i förhållande till olika medier. |
| Korruption | Rejlers är beroende av att företaget, medarbetare, leverantörer och samarbetspartners respekterar och följer rådande lagstiftning gällande bestickning och korruption. Handlingar som strider mot rådande lagar kan påverka Rejlers rykte och verksamhet. |
Alla medarbetare ska följa Rejlers uppförandekod som ingår i verksamhetshandboken. Uppförandekoden innehåller regler för Rejlers affärsmässiga uppträdande och företagets ansvar gentemot kollegor, kunder, aktieägare och andra intressenter. I anställningsavtalet ingår vår uppförandekod som undertecknas av våra medarbetare. Vi har även ett system för visselblåsning där en oberoende extern aktör hjälper oss att hantera inkomna ärenden. |
| Mänskliga rättigheter |
Vi bedömer risken för brott mot mänskliga rättigheter inom vår egen verksamhet som låg. Vi accepterar inga former av barnarbete, tvångsarbete eller andra brott mot de mänskliga rättigheterna – varken i Rejlers egen verksamhet eller i vår leverantörskedja. |
Rejlers respekterar FN:s Global Compact och dess tio principer avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och anti korruption. Dessa riktlinjer ska efterlevas både internt i verksamheten och Rejlers arbetar med bolagets leverantörer för att säkerställa efterlevnad i leverantörskedjan. |
| Miljö | Rejlers bedriver inte tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt gällande miljölagstiftning. De miljörisker som finns är konsekvenser som uppstår om vi skulle bryta mot gällande miljölagstiftning. Vi bedömer miljörisker som låga. |
För att säkerställa att miljölagstiftningen följs i hela koncernen har Rejlers ett certifierat miljöledningssystem. |
| Finansiella risker Beskrivning | Hantering | |
| Likviditetsrisk | Rejlers likviditet påverkas av resultatintjäningen samt de åtaganden som koncernen har avseende tex tilläggsköpeskillingar för förvärv, lån till kreditinstitut, räntor mm. Likviditeten kan också komma att påverkas av mängden förfallna kundfordringar. |
Koncernens finanspolicy, vilken löpande uppdateras, omfattar hantering av koncernens likviditetsrisker Likviditetsprognoser rapporteras löpande till styrelsen i Rejlers AB, inkl kovenantprognoser. Framtida åtaganden relation till resultatintjäningen följs löpande upp samt att rutiner för indrivning av förfallna kundfordringar finns. |
| Valuta-, och ränterisk |
Ändringar i räntor och valutakurser har inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Koncernens kostnader och intäkter är i huvudsak i de lokala valutorna, svenska kronor, norska kronor och euro. Även vid kraftiga förändringar i valutakurser är bedömningen att koncernens balansräkning endast till liten del exponeras. |
Koncernens finanspolicy, vilken löpande uppdateras, omfattar hantering av koncernens valuta och ränterisrisker. Bolagets likviditet hanteras via koncernvalutakonto i banken, för att optimera utnyttjandet av respek tive valuta samt för att hantera räntekostnader avseende utnyttjandet av checkkredit. Räntevillkor för övriga banklån bedöms vara marknads mässiga och kan komma att förhandlas om det skulle förändras. |
| Kreditrisk | Kreditrisk innebär risker kopplade till kundernas betalnings förmåga. Rejlers har en stor exponering mot offentliga kunder där kreditrisken är låg. |
Koncernens finanspolicy, vilken löpande uppdateras, omfattar hantering av koncernens kreditrisker. Kunder faktureras löpande varför den upp arbetade kreditrisken blir relativt begränsad även i de stora uppdragen. Flertalet av Rejlers kunder är stora och återkommande, bla inom offentlig sektor. Vi arbetar i långa relationer med våra kunder, vilket minskar kre ditrisken. För nya, tidigare ej kända kunder tas kreditupplysning samt att betalningsvillkor kan förkortas till kunder som bedöms ha högre kreditrisk. |
Rejlers är ett svenskt publikt aktiebolag och regleras av svensk lagstiftning. Bolagets aktie av serie B är upptagen till handel på Nasdaq Stockholm, varför bolaget tillämpar Nasdaq Stockholms regelverk.
Rejlers bolagsstyrning regleras bland annat i aktiebolagslagen, den av aktieägarna beslutade bolagsordningen samt åtaganden som Rejlers ingått genom avtal såsom noteringsavtalet med Nasdaq OMX. Av noteringsavtalet följer även att Rejlers sedan den 1 juli 2008 tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Därutöver har Rejlers att följa andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Rejlers bedömning är att bolaget följer de regler som anges i Svensk kod av bolagsstyrning.
Rejlers aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq OMX, Nordiska listan vilket är en reglerad marknadsplats för aktiehandel. Aktien var dessförinnan noterad på Nordic Growth Market, NGM, sedan den 8 maj 2003.
Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 18 087 909 aktier, varav 1 749 250 aktier av serie A och 16 338 659 aktier av serie B. Antalet röster i Rejlers uppgår till totalt 33 831 159 röster. Aktiekapitalet är 36 175 818 kr.
Aktier av serie A kan efter begäran från aktieägaren omvandlas till aktier av serie B. Det föreligger ingen begränsning av hur många röster en aktieägare får avge på stämman. Aktier av serie A berättigar till 10 röster per aktie och aktier av serie B berättigar till 1 röst per aktie. Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna är Peter Rejler och Jan Rejler genom bolag.
Bolagsstämman är Rejlers högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att delta i besluten. Om en enskild aktieägare önskar få ett beslutsärende behandlat på stämman ska detta skriftligen anmälas till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Kallelse ska i enlighet med bolagsordningen införas i Post -och Inrikes tidningar samt på Rejlers webbplats.
Information om att kallelse utfärdats ska ske genom annons i Dagens Nyheter. Rejlers årsstämma avseende räkenskapsåret 2017 ägde rum den 7 maj april 2018 i Stockholm. På stämman närvarade 26 aktieägare, dessa representerade 70,7 % av bolagets röster och 49,2 % av kapitalet. Stämman leddes av styrelsens dåvarande ordförande, Ivar Verner. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på Bolagets webbplats, www.rejlers.com/se.
Bolagsstämman antar riktlinjer för tillsättande av valberedningen. Valberedningen nominerar ledamöter till Rejlers styrelse som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningens arbete inleds med en utvärdering av sittande styrelse. I nomineringen av kommande styrelse tar valberedningen hänsyn till de potentiella ledamöternas strategiska kompetens, utbildning och eventuellt annat styrelsearbete.
Valberedningen inhämtar även synpunkter från de större ägarna. På årsstämman lämnar valberedningen förslag på ersättning till styrelseledamöterna. Valberedningen lämnar även förslag på val av revisorer. Valberedningen, som har att bereda ärenden inför 2019 års årsstämma, består av Kent Hägglund som representant för Peter Rejler, Martina Rejler som representant för Jan Rejler och Mats Andersson som representant för Nordea Fonder. Mats Andersson ersätter således Johan Lannebo, Lannebo fonder.
Valberedningen skall ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till styrelseledamöter, förslag till styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag till hur valberedningen skall utses inför årsstämman 2019 jämte dess uppdrag.
Som underlag för valberedningens arbete har styrelsens ordförande och vd redogjort för styrelsens arbete under året. Vidare har en årlig utvärdering av styrelsen genomförts på uppdrag av valberedningen.
Alla styrelseuppdrag i Rejlers AB syftar till att vidmakthålla och förbättra styrelsens effektivitet totalt sett. Vid val av styrelseledamöter eftersträvar Rejlers därför att styrelsen har tillräckligt expertis bl.a inom bolagets verksamhet, affärsområden, marknader och utveckling. För att uppfylla detta eftersträvas en bred fördelning av egenskaper och kompetenser. Dessutom är mångfald, avseende bl.a ålder, kön, geografisk härkomst, utbildning och yrkesmässig bakgrund, är viktiga omständigheter att beakta. Rejlers arbetar aktivt med att söka mångfald i styrelsen.
Rejlers styrelse och styrelseordförande utses av bolagstämman. Styrelsen fastställer Rejlers strategi och målsättning, utfärdar styrdokument, säkerställer en effektiv utvärdering av verksamheten och kontrollerar bolagets utveckling och finansiella situation. Styrelsen har under verksamhetsåret 2018 bestått av fem ledamöter, vilka presenteras närmare på sidan 9. Under verksamhetsåret 2018 avhöll styrelsen 8 protokollförda sammanträden. Den genomsnittliga närvaron var 94 procent och i genomsnitt varade styrelsemötena cirka tre timmar. Representanter från koncernledningen och annan ledningspersonal har under året regelbundet deltagit på styrelsemöten för att redogöra för frågor inom sina respektive områden. Styrelsen ansvarar vidare för större förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättning av koncernvd. Styrelsen fastställer också affärsplan och årsbokslut samt övervakar vd:s arbete.
Till styrelsen har de fackliga organisationerna utsett Björn Lauber och Sten Pettersson som ledamöter samt Tore Gregorsson som suppleant.
Peter Rejler valdes av årsstämman till styrelsens ordförande. Till vice ordföranden valdes Jan Samuelsson. Revisionsutskottet består av Jan Samuelsson (ordf.), Helena Levander och Peter Rejler. Styrelsen utgör i sin helhet ett ersättningsutskott. Styrelsen beslöt att lägga ner tidigare inrättat investeringsutskott och låta styrelsen som helhet hantera investeringsfrågor.
Vd Viktor Svensson ingår inte i styrelsen men deltar i styrelsemöterna. Vidare deltar koncernens CFO i styrelsemöterna samt även andra tjänstemän från organisationen såsom föredragande i särskilda frågor.
16
Styrelsen har inte fördelat några särskilda ansvarsområden mellan ledamöterna. Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning regleras styrelsens arbete av dess arbetsordning, vilken bland annat stadgar att styrelsen ska:
Vid varje ordinarie styrelsesammanträde ska följande ärenden behandlas:
| Namn | Funktion | Oberoende | Invald | Närvaro |
|---|---|---|---|---|
| Ivar Verner1) | Ordförande | Ja | 2010 | 4/4 |
| Thord Wilkne2) | Ledamot | Ja | 2007 | 4/4 |
| Helena Levander | Ledamot | Ja | 2018 | 4/4 |
| Peter Rejler3) | Ledamot/ Ordförande |
Nej | 2010 | 8/8 |
| Jan Samuelsson | Ledamot | Ja | 2010 | 8/8 |
| Helena Nordman-Knutson | Ledamot | Ja | 2014 | 2/4 |
| Patrik Boman4) | Ledamot | Ja | 2018 | 4/4 |
| Annika Steiber | Ledamot | Ja | 2016 | 8/8 |
| Sten Pettersson | Arbetstagar representant |
Ja | 2009 | 8/8 |
| Björn Lauber | Arbetstagar representant |
Ja | 1998 | 7/8 |
| Tore Gregorsson | Arbetstagar representant Suppleant |
Ja | 2016 | 3/3 |
1) Ordförande fram till årstämman 2018
2) Helena Levander utsågs till ny ledamot vid årsstämman 2018 och ersatte Thor Wilke som avböjt omval
3) Beroende i förhållande till bolaget genom anställning samt som större aktieägare. Peter Rejler utsågs till ordförande vid årsstämman 2018 och ersatte Ivar Verner som avböjt omval
4) Patrik Boman utsågs till ny styresleledamot vid årsstämman 2018 och ersatte Helena Nordman-Knutsson som avböjt omval
Styrelseordförande utgör länken mellan Rejlers vd och övriga ledamöter. Ordförande har till uppgift att leda styrelsens arbete och sörja för att styrelsen följer uppsatta lagar, regler och rekommendationer.
Utvärderingen av styrelsen sker fortlöpande dels avseende den totala sammansättningen dels avseende enskilda ledamöter. Utvärderingen har under 2018 genomförts under ledning av valberedningen i form av en styrelseenkät. Hela styrelsen har tagit del av enkäten och diskuterat utvärderingen. Vid samma tillfälle skedde även styrelsens utvärdering av vd och bolagets ledning utan deras närvaro, men med närvaro av bolagets revisor. Bolagets revisor har deltagit på ett styrelsemöte i samband med bokslutssammanträdet. Bolagets delårsrapport för tredje kvartalet granskades översiktligt av bolagets revisor och rapporterades till styrelsens revisionsutskott.
I dagsläget är styrelsens bedömning att bolagets storlek och komplexitet ej motiverar en särskild internrevisionsenhet, utan ekonomifunktionen sköter löpande kontroll och driver förbättringsprojekt inom ekonomisk styrning och kontroll. Internt genomförs revision av uppdragsverksamheten, uppföljning av utfall och eventuellt behov av förändrade rutiner. En ny bedömning kommer att göras under året.
Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2018 ett revisionsutskott som utgörs av Jan Samuelsson (ordf), Helena Levander och Peter Rejler. Revisionsutskottet har under året haft fem möten. Föredragande i utskottet är bolagets finanschef.
Revisionsutskottet har till huvuduppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Revisionsutskottet bevakar även företagets löpande riskhantering, fastställer kompletterande instruktioner till revisorerna för revisionsinsatsen, bevakar att lagar, förordningar, noteringsavtal och Svensk kod för bolagsstyrning följs. Revisionsutskottet ser också till att andra uppdrag, förutom revision, som utförs av bolagets revisorer ligger inom ramen för fastställd policy.
Revisionsutskottet har under året genomarbetat styrdokument och policyer.
I tillägg bevakar revisionsutskottet bland annat ändringar av redovisningsregler som kan få inverkan på bolagets finansiella rapportering och den externa finansiella informationsgivningen samt utvärderar årligen behovet av en internrevisionsfunktion.
Styrelsen har beslutat att inte tillsätta ett särskilt ersättningsutskott. I stället utgör styrelsen i sin helhet ersättningsutskott och bereder bland annat ersättnings- och anställningsfrågor för vd och övriga ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som årsstämman fastslagit. Ersättningsutskottet företräds av styrelsens ordförande vid förhandlingar med vd.
På årsstämman 2018 beslöts det om riktlinjer för ersättning till vd och ledande befattningshavare. Dessa var i huvudsak detsamma som tidigare år. Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Ersättningsstrukturen kan utgöras av en grundlön, rörlig ersättning samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare är begränsad till maximalt 60
procent av grundlönen. De fullständiga riktlinjerna finns som bilaga till stämmoprotokollet på bolagets webbplats. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp.
Ersättningen till styrelsen fastställdes på årsstämman till 400 000 kronor till styrelsens ordförande, 300 000 till vice ordförande och 230 000 kronor vardera till övriga ledamöter som inte är anställda i Rejlers. Därutöver avsätts totalt 220 000 kronor för utskottsarbete.
Se not 31 i årsredovisningen för styrelsens ersättningar.
Verkställande direktör, vd utses av styrelsen och har som uppdrag att sköta den löpande förvaltningen i bolaget enligt de riktlinjer och anvisningar som uppställs i lag, bolagsordningen och den interna arbetsinstruktionen.
Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder som inte med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse eller uttryckligen har definierats såsom under styrelsens ansvar.
Viktor Svensson började som vd och koncernchef på Rejlers den 22 februari 2018 . Viktor kommer närmast från ÅF där han sedan 15 år tillbaka arbetat i flera olika roller, bland annart som kommunikationchef, försäljningschef, och det senaste åren som divisionchef för ÅF Technology. Viktor är född 1975. Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har regelbundna möten under året under vd:s ledning. Mellan dessa möten har man löpande avstämning gällande status för respektive verksamhet. Koncernledningen arbetar årligen fram en affärsplan som följs upp via månatliga rapporter där uppföljningen är fokuserad på lönsamhet, kostnadskontroll samt kassaflöde. Koncernledningen har bestått av verkställande direktör, finanschef, landscheferna för Sverige, Finland och Norge, CIO, kommunikationschef samt HR-chef – totalt 8 stycken ledamöter.
Information om vd och koncernledningens medlemmar, ålder, utbildning och aktieinnehav framgår av avsnittet Ledningsgruppen på sidan 10.
18
I bolagsstämmans uppgifter ingår att välja revisor. På årsstämman till revisor för en tid om fyra år valdes revisionsbolaget Deloitte med auktoriserade revisorn Johan Telander som huvudansvarig revisor. Deloitte reviderar Rejlers samtliga aktiva bolag i Sverige, Finland och Norge som varit helägda av Rejlers under 2018. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året. Rapportering till styrelsen sker i samband med att årsbokslutet upprättas.
I samband med revisionen görs också en genomgång av interna rutiner och kontrollsystem.
Utöver revisionsgranskningen har Deloitte även anlitats för andra uppdrag. Detta har bland annat avsett diverse redovisningsfrågor (se även not 8 i årsredovisningen). Samtliga uppdrag ligger inom ramen för av revisionsutskottet fastlagd policy.
Ersättningen till bolagets revisorer för år 2018 respektive 2017 framgår av årsredovisningen.
Bolaget hanterar offentliggöranden enligt marknadsmissbruksförordning, samt ger marknaden löpande information om företagets utveckling och finansiella ställning. Information lämnas regelbundet i form av:
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Kontrollmiljön skapar den kultur som Rejlers verkar utifrån och definierar styrdokument, normer och riktlinjer för verksamhetens agerande. Kontrollmiljön består i praktiken av policyer, dokumenterade riktlinjer, manualer och instruktioner som kommunicerats ut i hela organisationen. Kvalitetssystemet kompletteras av en serie dokumenterade direktiv, som inkluderar bland annat en ekonomihandbok, innehållande riktlinjer för redovisning och finansiell hantering, samt en informationspolicy. Rejlers upprätthåller ett kvalitetssystem som inkluderar rutiner, instruktioner och mallar för relevanta processer. Rejlers arbetar fortlöpande med att utveckla och förbättra kvalitet och processer för att uppfylla de krav kunder, leverantörer och anställda förväntar sig av ett konsultbolag. Organisationsstrukturen är transparent med definierade roller och ansvar som kommuniceras via dokumenterade arbetsinstruktioner för styrelsen, styrelsekommittéer, vd samt till chefer inom koncernen. Arbetsordningen för styrelsen och instruktion för vd finns för varje bolag i gruppen och bygger på samma principer som för Rejlers AB.
I respektive bolag finns en styrelse vars uppgift är att löpande säkerställa att övergripande riktlinjer och policyer följs samt att löpande bedöma bolagets ekonomiska situation.
Respektive styrelse har till sitt förfogande en vd som i de större dotterföretagen även har en ledningsgrupp. Rejlers har i respektive land en organisation där varje lokal enhet har stor självständighet. Chefer på alla nivåer har klart utdelat ansvar och befogenheter att utveckla sina verksamheter efter lokala förutsättningar och kundens behov. Regelbundna utvärderingar genomförs i organisationen på såväl funktion som avdelningsnivå för att säkerställa relevant kunskap avseende finansiell rapportering inom organisationen. Syftet är att med rimlig säkerhet kunna garantera att Rejlers kortsiktiga och långsiktiga mål uppnås. Syftet med riskhanteringen och internkontrollen i samband med finansiell rapportering är att med rimlig säkerhet kunna garantera att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig i fråga om delårsrapportering, årsrapportering och årsredovisning, och säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas enligt lagar, gällande redovisningsnormer och andra krav på börsnoterade företag.
De viktigaste styrdokumenten avseende den finansiella rapporteringen uppdateras kontinuerligt och kommuniceras till relevanta medarbetare via bolagets intranät, informationsbrev, regelbundna möten etc. Informationska naler är etablerade för att så effektivt som möjligt kommunicera till berörda medarbetare inom organisationen. Rejlers har även informationspolicyer avseende såväl intern som extern kommunikation.
Kontrollstrukturen har utformats för att hantera de risker som styrelsen och företagsledningen anser är betydande för den operativa verksamheten, efterlevnaden av lagar och regelverk samt för den finansiella rapporteringen. Definierade beslutsprocedurer, inklusive attestinstruktioner är etablerade för till exempel investeringar och tecknande av avtal. Där så är lämpligt har automatiska kontroller speciellt relaterade till den finansiella rapporteringen etablerats. Flertalet kontrollaktiviteter är integrerade i företagets nyckelpro cesser, såsom orderbokning, intäktsredovisning, investeringar, leverantörskontrakt och inköp. IT-strukturen är utformad för att hantera potentiella risker i hela verksamheten. Särskilda kontroller finns i IT-system relaterade till de processer som påverkar den finansiella rapporteringen.
Varje chef har ansvaret för att säkerställa adekvat intern kontroll i respektive enhet och ansvarar för att enheterna följer koncernens direktiv för finansiell rapportering. Därutöver granskas den interna kontrollstrukturen av separata decentraliserade funktioner inom en särskild funktion. Styrelsen anser att Rejlers signifikanta riskområden täcks av granskningarna som genomförs. I dagsläget ser styrelsen därför inget behov av att inrätta en separat funktion för internrevision.
Stockholm den 8 april 2019 Styrelsen Rejlers AB
19
| Belopp i MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | 5 | 2 365,2 | 2 464,7 |
| Övriga rörelseintäkter | 6 | 1,8 | 5,4 |
| Summa rörelseintäkter | 2 367,0 | 2 470,1 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Övriga externa kostnader | 8 | -823,4 | -950,3 |
| Personalkostnader | 7 | -1 460,8 | -1 448,9 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 9 | -16,2 | -14,9 |
| Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar | 10-13 | -31,3 | -31,3 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 14 | 0,8 | 0,3 |
| Rörelseresultat | 36,1 | 25,1 | |
| Finansiella intäkter | 15 | 4,0 | 4,1 |
| Finansiella kostnader | 16 | -10,0 | -7,7 |
| Summa finansnetto | -6,0 | -3,6 | |
| Resultat före skatt | 30,1 | 21,5 | |
| Skatt | 17 | -13,9 | -9,8 |
| ÅRETS RESULTAT | 16,2 | 11,7 | |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | 15,4 | 11,7 | |
| Hänförligt till aktieägare utan bestämmande inflytande | 0,8 | 0,0 | |
| Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare före utspädning | 18 | 0,85 | 0,71 |
| Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare efter utspädning | 18 | 0,85 | 0,71 |
| Belopp i MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Periodens resultat | 16,2 | 11,7 |
| Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Omräkningsdifferenser av utlandsverksamhet, netto efter skatt |
12,9 | -5,6 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Omvärdering av nettopensionsskuld | 1,4 | -3,5 |
| 30,5 | 2,6 |
| Belopp i MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter för programutveckling 9 |
52,2 | 45,4 |
| Programvaror 10 |
10,2 | 7,2 |
| Kundvärden 11 |
75,6 | 69,1 |
| Goodwill 12 |
468,3 | 443,8 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar |
606,3 | 565,5 |
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Inventarier, verktyg och installationer 13 |
24,8 | 32,1 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 24,8 | 32,1 |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i intresseföretag 14 |
1,2 | 0,6 |
| Långfristiga värdepappersinnehav 19 |
8,6 | 7,3 |
| Andra långfristiga fordringar 20 |
3,9 | 3,7 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 13,7 | 11,6 |
| Uppskjuten skattefordran 17 |
36,5 | 40,1 |
| Summa anläggningstillgångar | 681,3 | 649,3 |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | ||
| Kortfristiga fordringar | ||
| Varulager | 3,6 | 3,2 |
| Kundfordringar 21 |
410,9 | 452,3 |
| Aktuella skattefordringar | 37,0 | 30,8 |
| Övriga fordringar | 15,7 | 18,0 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna 22 intäkter |
212,0 | 243,3 |
| Summa kortfristiga fordringar | 679,2 | 747,6 |
| Likvida medel | 38,2 | 20,3 |
| Summa omsättningstillgångar | 717,4 | 767,9 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 398,7 | 1 417,2 |
| Belopp i MSEK Not |
2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 36,2 | 36,2 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 391,3 | 391,3 | |
| Reserver | 6,9 | -6,0 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 272,9 | 316,0 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
707,3 | 737,5 | |
| Eget kapital hänförligt till aktieägare utan bestämmande inflytande |
0,0 | 8,9 | |
| Summa eget kapital | 707,3 | 746,4 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 24 | 95,5 | 5,4 |
| Uppskjuten skatteskuld | 17 | 37,5 | 40,4 |
| Pensionsskuld | 25 | 29,1 | 28,8 |
| Övriga skulder | 76,0 | 8,2 | |
| Summa långfristiga skulder | 238,1 | 82,8 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 24 | 33,4 | 153,3 |
| Leverantörsskulder | 92,5 | 124,2 | |
| Förskott från kunder | 0,3 | 0,3 | |
| Aktuella skatteskulder | 12,0 | 21,1 | |
| Övriga skulder | 109,5 | 101,5 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 205,6 | 187,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 453,3 | 588,0 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 398,7 | 1 417,2 |
| Belopp i MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2017-01-01 | 25,8 | 209,6 | -0,3 | 301,1 | 536,2 | 16,0 | 552,2 |
| Periodens totalresultat | -5,7 | 8,2 | 2,5 | 0,1 | 2,6 | ||
| Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna |
|||||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
6,7 | 6,7 | -6,7 | 0,0 | |||
| Nyemission | 10,4 | 181,7 | - | - | 192,1 | 192,1 | |
| Utdelning | 0,0 | 0,0 | -0,5 | -0,5 | |||
| 10,4 | 181,7 | - | 6,7 | 198,8 | -7,2 | 191,6 | |
| Utgående eget kapital 2017-12-31 | 36,2 | 391,3 | -6,0 | 316,0 | 737,5 | 8,9 | 746,4 |
| Ingående eget kapital 2018-01-01 | 36,2 | 391,3 | -6,0 | 316,0 | 737,5 | 8,9 | 746,4 |
| Periodens totalresultat | 12,9 | 16,8 | 29,7 | 0,8 | 30,5 | ||
| Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna |
|||||||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
-50,9 | -50,9 | -9,2 | -60,1 | |||
| Utdelning | -9,0 | -9,0 | -0,5 | -9,5 | |||
| - | - | - | -59,9 | -59,9 | -9,7 | -69,6 | |
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 36,2 | 391,3 | 6,9 | 272,9 | 707,3 | 0,0 | 707,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat 36,1 25,1 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar på anläggningstillgångar 9-13 47,5 46,1 Omstruktureringsposter 27,6 - Övriga poster 9,6 2,3 Summa icke kassaflödespåverkande poster 84,7 48,4 Erlagda räntor -4,6 -4,5 Erhållna räntor 0,8 1,8 Betald inkomstskatt -30,7 -8,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 86,3 62,5 Förändring av rörelsekapital Minskning av varulager -0,5 2,9 Ökning/minskning kundfordringar 39,8 -77,7 Ökning av övriga kortfristiga fordringar 24,2 -23,0 Ökning (+) minskning (-) av leverantörsskulder -36,8 -6,8 Ökning (+) minskning (+) av övriga korta skulder 10,1 0,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 123,1 -41,4 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -5,8 -6,2 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -27,2 -29,5 Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel 28 -33,9 -27,7 Utdelning från intresseföretag 0,3 0,3 Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar -1,3 -3,9 Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -67,9 -66,7 Finansieringsverksamheten Upptagna lån - - Amortering av lån 31 -28,5 -128,3 Nyemission - 192,0 Utbetald utdelning till aktieägare -9,5 -0,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -38,1 63,2 Årets kassaflöde 17,1 -44,9 Likvida medel vid årets början 20,3 64,9 |
Belopp i MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kursdifferens i likvida medel | 0,8 | 0,3 | |
| Likvida medel vid årets slut 38,2 20,3 |
Rejlers AB (publ) (556349-8426) (moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) är en nordisk koncern som erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur.
Moderbolaget är ett publikt aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 30233, Lindhagensgatan 126, 104 25 Stockholm. Bolagets aktie av serie B är noterad på Nasdaq Stockholm.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 april 2019. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning föreslås bli föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2019.
Rejlers upprättar sin koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Vidare tillämpas Årsredovisningslagen samt de av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationerna RFR1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen förutom i de fall som anges under "Moderbolagets redovisningsprinciper" i not A.
IFRS 9 har ersatt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och innehåller regler för redovisning, klassificering och värdering, nedskrivningar, bortbokning och allmänna regler för säkringsredovisning. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning.
Klassificering och värdering: Vid den första redovisningen ska finansiella tillgångar klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen, upplupet anskaffningsvärde eller som verkligt värde via övrigt totalresultat. Klassificeringsbedömningen för skuldinstrument baseras på två kriterier: (a) företagets affärsmodell för att hantera den finansiella tillgången (b) instrumentets kontraktsenliga kassaflöden. Klassificeringen av eget kapitalinstrument är verkligt värde via resultaträkningen, förutom då företaget valt att presentera sådana instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Reglerna för klassificering och värdering av finansiella skulder är i stort sett oförändrade jämfört med IAS 39.
Nedskrivningar: Reglerna tar bort kraven att identifiera en inträffad förlusthändelse och introducerar en modell för förväntade kreditförluster. Modellen fastställer en trestegsindelning utifrån om det inträffat en betydande ökning i kreditrisken. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa till följd av fallissemang inom 12 månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och för de som är osäkra motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid.
Standarden har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter 2018.
IFRS 15 har ersatt IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal samt tillhörande tolkningar. Koncernen tillämpar IFRS 15 från och med 1 januari 2018. Den nya standarden innebär en ny modell för intäktsredovisning (fem-stegs modell) som baseras på när kontrollen av en vara eller tjänst överförs till kunden. Grundprincipen är att ett företag redovisar intäkter för att skildra överföringen av utlovade varor och tjänster till kunder med ett belopp som återspeglar den ersättning som företaget förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor eller tjänster.
I Rejlers affärsmodell kategoriseras intäkterna enligt IFRS 15 på samma nivå som segmenten, och presenteras närmare under segmentsinformationen. Intäkterna består huvudsakligen av försäljning av konsulttjänster som uppfyller kriterierna för att redovisas över tid. Arbetet utförs på löpande räkning eller till fast pris och intäktsförs över tid i den takt arbetet utförs, till största delen månadsvis men även efter så kallade milstolpar. I de flesta fallen sker fakturering perioden efter att intäkten bokförts.
Övriga nya standarder och ändringar i och omarbetningar av standarder som trädde i kraft 1 januari 2017 har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter 2017.
Rejlers har bedömt effekten av övergången till den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal vilken tillämpas från och med 1 januari 2019. Rejlers initiala uppskattning är att IFRS 16 kommer att ha en liten positiv effekt på rörelseresultatet och en mindre effekt på resultat efter finansiella poster. De uppskattade effekterna på balansräkningen framgår i tabellen nedan. Leasingportföljen innehåller närmare 250 avtal och omfattar främst operationella leasingavtal för kontor, kontorsutrustning och bilar. Existerande finansiella leasingavtal tidigare redovisade enligt IAS 17 Leasingavtal är omklassificerade i enlighet med IFRS 16 till de belopp de var redovisade till omedelbart dagen före tillämpningen av den nya standarden.
Rejlers har identifierat hyresavtal med option att förlänga avtalet utöver ordinarie kontraktsperiod. Det medför att Rejlers själva måste fastställa vilken kontraktslängd som kan anses vara rimlig istället för att överväga kontraktsperioden i avtalen. Som en följd av dessa överväganden har många leasingavtals kontraktsperioder bedömts vara längre.
Efter övergången till IFRS 16 värderar Rejlers samtliga leasingavtal i enlighet med anskaffningsvärdesmetoden, vilket innebär att nyttjanderätterna värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar samt justeringar till följd av eventuell omvärdering av leasingskulden som återspeglar en omprövning eller ändring av leasingavtalet. Omvärderingsbeloppet redovisas som en justering av nyttjanderätten, om det redovisade värdet för nyttjanderätten skrivs ned till noll och det föreligger en ytterligare minskning i värderingen av leasingskulden redovisas eventuella kvarstående belopp för omvärderingen i resultatet.
Rejlers har valt att redovisa övergången till den nya standarden med den förenklade metoden. Lättnadsregeln att inte upprätta ett jämförande år har tillämpats. Storleken på nyttjanderätten har värderats till att motsvara storleken på leasingskulden vid övergångstidpunkten. En marginell låneränta har fastställts per land. Nyttjanderättsperioden har fastställts med kunskap om hur uppsägnings- och förlängningsklausuler har tillämpats. Nyttjanderättsavtal kortare än 12 månader eller som upphör inom 12 månader från
| MSEK | Utgående balans 31 dec 2018 före övergången till IFRS 16 Leasingavtal |
Bedömda omklassificeringar till följd av övergången till IFRS 16 Leasingavtal |
Bedömda justeringar till följd av övergången till IFRS 16 Leasingavtal |
Bedömd justerad ingående balans 1 jan 2019 |
|---|---|---|---|---|
| Nyttjanderätt | – | – | 289,3 | 289,3 |
| Leasingskulder, räntebärande | – | – | 289,3 | 289,3 |
24
övergångstidpunkten är klassificerade som korttidsavtal och ingår därmed inte i de redovisade skulderna eller nyttjanderätterna. I tillägg har också nyttjanderättsavtal (med ett nyanskaffningsvärde understigande 5 000 USD) klassificerats som lågvärdeavtal och ingår inte i de redovisade skulderna eller nyttjanderätterna.
Segmentinformationen presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare.
Rejlers har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras.
De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Då Rejlers bedriver verksamhet i tre länder redovisas tre rörelsesegment, Sverige, Finland och Norge.
Som anläggningstillgångar och långfristiga skulder avses sådana tillgångar och skulder som förväntas återvinnas dvs. genom nyttjande eller förbrukning, eller betalas senare än 12 månader efter balansdagen. Som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder räknas belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader från balansdagen.
Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka Rejlers AB direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar och skulder samt värdet av de egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehavet utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner – dvs. som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Med intresseföretag avses alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för alla aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av det resultat efter skatt som uppkommer i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen under "Andelar i intresseföretags resultat" och som en del av rörelseresultatet. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändringar av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte koncernen ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
De utländska dotterföretagen redovisas i sin funktionella valuta, vilken motsvarar valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken respektive dotterföretag bedriver verksamhet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dagen posterna omvärderas. Valutakursvinsterna och -förlusterna som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen.
I koncernredovisningen har dotterföretagens redovisningar omräknats till svenska kronor som är koncernens rapporteringsvaluta. Omräkning till svenska kronor av utländska dotterföretags resultat och balansräkningar görs enligt följande:
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten eller realisationsförlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden görs linjärt enligt följande:
• Fordon 5 år
• Inventarier och installationer 3–5 år
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade restvärde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.
Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare innehav överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.
Förvärvade kundvärden avser kundrelationer, kundavtal mm och har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundvärden över deras bedömda nyttjandeperiod (tio år).
Programlicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).
Utgift för utveckling och underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som är direkt förknippade med utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen och som har sannolika ekonomiska fördelar under mer än ett år och som överstiger kostnaderna, redovisas som immateriella tillgångar, I kostnaden ingår de kostnader för anställda som uppkommit genom utvecklingen av programvaruprodukter och en skälig andel av indirekta kostnader. Ränteutgifter i samband med utvecklingsprojekt aktiveras. Utvecklingskostnader för programvara skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod (tre till fem år).
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, kundfordringar, andra långfristiga fordringar, övriga fordringar och övriga kortfristiga placeringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt övriga skulder. Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Finansiella instrument (som i den efter följande redovisningen ej redovisas till verkligt värde) redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning.
IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Klassificering bestäms vid anskaffningstidpunkt men omprövas vid varje rapporttillfälle. Kategorierna är följande:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen. Nedskrivningar på kundfordringar och övriga fordringar redovisas under övriga externa rörelsekostnader och nedskrivningar på lånefordringar under finansiella kostnader. De redovisas till anskaffningsvärde då de är kortfristiga och en diskontering skulle inte ha någon väsentlig effekt.
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden, liksom direkta emissionskostnader, periodiseras över skuldens löptid. Koncernens poster utgörs av upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när koncernen blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången upphör, regleras eller när koncernen förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld, eller del av finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör.
Finansiella tillgångar klassificeras utifrån den affärsmodell som tillgången hanteras i och karaktären på de kassaflöden som tillgången genererar. Om den finansiella tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden (hold to collect) och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till upplupet anskaffningsvärde.
Om affärsmodellens mål istället uppnås genom att både inkassera avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar (hold to collect and sell), och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Alla övriga affärsmodeller (other) där syftet är spekulation, innehav för handel eller där kassaflödeskaraktären utesluter andra affärsmodeller innebär redovisning till verkligt värde via resultaträkningen.
Koncernen tillämpar affärsmodellen hold to collect för samtliga finansiella tillgångar. Koncernens finansiella tillgångar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med reservering för värdeminskning.
Finansiella skulder värderas till verkligt värde via resultaträkningen om de är en villkorad köpeskilling på vilken IFRS 3 appliceras, innehav för handel eller om de initialt identifieras som skulder till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Det verkliga värdet för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad bestäms med hänvisning till noterat marknadspris. Det verkliga värdet på andra finansiella tillgångar och skulder bestäms enligt allmänt accepterade värderingsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden och användning av information hämtad från aktuella marknadstransaktioner.
För samtliga finansiella tillgångar och skulder bedöms det redovisade värdet vara en god approximation av dess verkliga värde, om inte annat särskilt anges.
Upplupet anskaffningsvärde för en finansiell tillgång är det belopp till vilket den finansiella tillgången värderas vid det första redovisningstillfället minus kapitalbelopp, plus den ackumulerade avskrivningen med effektivräntemetoden av eventuell skillnad mellan det kapitalbeloppet och det utestående kapitalbeloppet, justerat för eventuella nedskrivningar. Redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång är det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång före justeringar för en eventuell förlustreserv. Finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden eller till verkligt värde via resultaträkningen.
Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden.
Koncernen redovisar en förlustreserv för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Per varje balansdag redovisar koncernen förändringen i förväntade kreditförluster sedan det första redovisningstillfället i resultatet.
För samtliga finansiella tillgångar värderar koncernen förlustreserven till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster. För finansiella instrument för vilka det har skett betydande ökningar av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället redovisas en reserv baserad på kreditförluster för tillgångens hela löptid (den generella modellen).
För kundfordringar och avtalstillgångar finns förenklingar som innebär att koncernen direkt redovisar förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid (den förenklade modellen).
Likvida medel omfattas av den generella modellen för nedskrivningar. För likvida medel tillämpas undantaget för låg kreditrisk. Koncernens kundfordringar och avtalstillgångar omfattas av den förenklade modellen för nedskrivningar. De förväntade kreditförlusterna för kundfordringar beräknas med hjälp av en provisionsmatris som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar och pengarnas tidsvärde om applicerbart.
Koncernen definierar fallissemang som att det bedöms osannolikt att motparten kommer att möta sina åtaganden på grund av indikatorer som finansiella svårigheter och missade betalningar. Oavsett anses fallissemang föreligga när betalningen är 90 dagar sen. Koncernen skriver bort en fordran när inga möjligheter till ytterligare kassaflöden bedöms föreligga.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in, först-ut metoden.
Skattekostnad eller skatteintäkt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga respektive skattemässiga värde samt förlustavdrag. Dessa förlustavdrag kan nyttjas för att minska framtida beskattnings bara inkomster. I de fall det bedöms att sådana förlust avdrag kan komma utnyttjas bokas en uppskjuten skattefordran på sådana förlustavdrag.
Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Kvittning sker av aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld i olika enheter i de fall där kvittning är möjlig mellan skattemässiga resultat mellan motsvarande enheter och koncernen avser att nyttja sådan kvittningsmöjlighet. Motsvarande princip gäller för uppskjutna skattefordringar och skulder.
Årsredovisning 2018
De pensionslösningar som finns inom koncernen har klassificerats såsom avgiftsbestämda respektive förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionslösningar kostnadsförs premier i takt med den period de avser. För förmånsbestämda pensionsplaner fastställs kostnaden för pensionsförmånen baserat på aktuariella beräkningar enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Omvärderingar, inklusive aktuariella vinster och förluster, effekter från förändringar av tillgångstaket (asset ceiling) och avkastningen på förvaltningstillgångarna (exklusive räntekomponenten som redovisas i resultaträkningen) redovisas direkt i balansräkningen med en intäkt eller kostnad motsvarande periodens förändring i rapporten över totalresultatet i den period de uppkommer. Omvärderingar, som redovisas i övrigt totalresultat påverkar balanserat resultat och kommer inte att omklassificeras till resultaträkningen. Tjänstgöringskostnader från tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då planen ändras. Nettoräntan beräknas med tillämpning av diskonteringsräntan vid periodens början på den förmånsbestämda nettoskulden eller tillgången.
De första två kategorierna redovisas i resultaträkningen som personalkostnad (tjänstgöringskostnad) respektive finansnetto (nettoräntekostnaden). Vinster och förluster relaterade till reduceringar och regleringar redovisas som tjänstgöringskostnader från tidigare perioder. Omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat.
Enligt Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta så ska UFR 10 tillämpas till dess att Alecta kan redovisa grunddata för beräkning av förmånsbestämda pensionsåtaganden. UFR 10 innebär att pensionslösning hos Alecta klassas som avgiftbestämd plan tills vidare.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normalpensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen.
Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Koncernens försäljning består i huvudsak av konsulttjänster inom bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur.
Intäkter redovisas baserat på avtalet med kund och värderas utifrån den ersättning som företaget förväntar sig ha rätt till i utbyte mot att överföra utlovade tjänster, exklusive belopp som tas emot för tredje parts räkning. Intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den sålda tjänster.
Konsulttjänster utförs på löpande räkning eller till fast pris och intäkter redovisas över tid i takt med att arbetet utförts. Avtalet med kund innehåller normalt endast ett prestationsåtagande.
Intäkter från avtal på löpande räkning baseras vanligtvis på ett pris per timme och intäkter redovisas i den period tjänsten levereras. För intäkter från tjänster som utförs mot fast pris, tillämpas successiv vinstavräkning, dvs. intäkter redovisas i förhållande till respektive projekts färdigställandegrad per balansdagen. Färdigställandegraden beräknas på basis av upparbetad kostnad i förhållandet till total kostnad för projektet. Om de totala kostnaderna för ett projekt bedöms överstiga den totala intäkten, redovisas omgående den befarade förlusten i sin helhet. När utfallet av ett projekt inte rimligen kan mätas, men koncernen förväntar sig att få täckning för nedlagda kostnader, redovisas intäkter med ett belopp som motsvarar de uppkomna utgifter som förväntas ersättas av kunden.
För ändringar och tilläggsarbeten gör koncernen en bedömning om dessa ska redovisas som ett separat avtal eller om de ska anses vara en del av det ursprungliga avtalet. Ändringar och tilläggsarbeten som innebär, att avtalets omfattning ökar och dessa tjänster är distinkta, samt att priset stiger med ett belopp som motsvarar ett fristående försäljningspris, redovisas som ett separat avtal.
Intäkter från drift och förvaltningstjänster över tid i takt med att arbetet utförs, normalt innebär det att intäkter redovisas linjärt över kontraktsperioden.
Licensintäkter intäktsförs vid leverans av programvara förutsatt att kunden, vid detta tillfälle, kan styra användningen av och erhålla i stort sätt samtliga återstående förmåner från licensen. .
I avtal till fast pris faktureras kunden ofta vid vissa överenskomna så kallade milstolpar. I avtal till löpande räkning faktureras kunden vanligtvis månadsvis i efterskott. Normal kredittid är 30 dagar. Om summan av det som upparbetats överstiger fakturerat belopp, redovisas skillnaden som en upplupna intäkter (avtalstillgångar). Om fakturerat belopp överstiger vad som har upparbetats, redovisas skillnaden som förutbetalda intäkter (avtalsskulder).
Ränteintäkter redovisas löpande i takt med intjänande till den effektiva räntesats som gäller för var tillgång. Utdelning från investeringar redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till Rejlers, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.
Leasingkontrakt avser till största delen bilar, datorer och kopiatorer. Leasing av tillgångar (bilar) som utgör finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och finansiell skuld. Avskrivning sker enligt samma principer som för övriga tillgångar av samma slag. Leasing av tillgångar som utgör operationell leasing (datorer, kopiatorer) kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett
policy är att i förekommande fall begränsa valutarisken om den i påtaglig utsträckning kan påverka likviditeten i koncernen. En bedömning av risken ska göras i aktuella fall.
Årsredovisning 2018
tillförlitligt sätt. Övriga lånekostnader redovisas som kostnad i den period som de uppkommer och klassificeras i sin helhet som finansiella kostnader i resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Statliga bidrag som erhållits har i sin helhet redovisats i resultaträkningen till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i samma perioder som de kostnader som bidragen är avsedda att täcka.
Rejlers mottar i vissa fall bidrag för lönekostnader. Dessa har i förekommande fall reducerat företagets personalkostnad.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.
Bolaget har likvida medel i form av kassabehållning i svenska banker med rating på minst A-. Kreditreserveringen beräknas enligt den generella modellen med antagande om låg kreditrisk. Givet den korta löptiden och stabila motparter blir beloppet helt oväsentligt.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisnings lagen och redovisningsrådets rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Se not A Redovisningsprinciper.
Det övergripande målet med Rejlers finansverksamhet är att stödja den operativa verksamheten genom att säkerställa finansiering och kreditlöften samt effektiv likviditetshantering både lokalt och centralt samt att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för. Hantering av Rejlers finansiella riskexponering är centraliserad till bolagets koncernekonomiavdelning. Bolaget har en av styrelsen fastställd finanspolicy, vilken beskriver målen för och ansvarsfördelningen inom finansfunktionerna. Finanspolicyn syftar till att kontrollera och begränsa de finansiella risker koncernen exponeras för genom att lägga fast mål, riktlinjer och regler för hanteringen av finansiell riskexponering och likviditetshantering. I Rejlers verksamhet bedöms följande finansiella risker föreligga.
Valutarisk, risken för värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor innebär en valutarisk. Valutakursriskerna är begränsade då den största delen av betalningarna sker i respektive bolags lokala valuta. När dotterföretagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor så uppstår en omräkningsdifferens beroende på att innevarande år omräknas till en annan valutakurs än föregående år och att resultaträkningarna omräknas till en annan valutakurs än balansräkningarna.
Rejlers policy är att inte kurssäkra omräkningsdifferenserna. Koncernens
| Påverkan på resultat efter skatt, MSEK1) | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Valutakursförändring EUR/SEK | ||
| + 10% | 3,9 | 2,9 |
| - 10% | -3,9 | -2,9 |
| Valutakursförändring NOK/SEK | ||
| + 10 % | -0,3 | 0,2 |
1) Då koncernen inte redovisar några värdeförändringar i övrigt totalresultat eller eget kapital uppkommer motsvarande effekt i eget kapital.
Likviditetsrisk, dvs. risk att få svårighet att fullgöra sina betalningar. Denna risk ska begränsas genom en god likviditetsplanering med vars hjälp Rejlers i god tid kan försäkra sig om t.ex. kreditlöften. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkkrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.
Ränterisk, värdeförändring på en räntebärande position till följd av förändringar i marknadsräntan.
Placeringstiden på tillgångar styrs av finanspolicyn och koncernens förvärvsplaner. Vid förvärv gäller att återbetalningstiden på lån med bundna räntor ska spegla kalkylmässig avskrivningstid för förvärvet. Kortfristiga lån tas normalt med rörliga räntor för att koncernen vid överskottslikviditet ska kunna lösa dessa utan kostnad.
| Påverkan på resultat efter skatt, MSEK1) | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ränteförändring | ||
| + 1% | -1,5 | -1,7 |
| - 1% | 1,5 | 1,7 |
Kreditrisk, motpartsrisk, risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Denna risk begränsas genom att vid i första hand större affärer kontrollera motpartens betalningsförmåga. Rejlers har en stor kundexponering mot statliga och andra offentliga myndigheter där kreditrisken är mycket låg. För privata beställare görs vid behov en individuell bedömning av varje kund avseende betalningsförmågan. Normalt faktureras kunderna varje månad varför exponeringen mot en enskild kund i de fallen är relativt liten. Vid placering av medel ska detta ske i stat, kommun, bank eller vissa utvalda företagscertifikat.
Koncernens maximala exponering för kreditrisk bedöms motsvaras av redovisade värden på samtliga finansiella tillgångar som uppgår till 514,3 MSEK (532,2).
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den kontraktsenliga förfallodagen. Beloppen innefattar även beräknade räntor.
| 2018 | mindre än 1 år |
mellan 1 och 2 år |
mellan 2 och 5 år |
mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut, MSEK |
33,4 | 95,5 | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder, MSEK |
92,5 | - | - | - |
| 2017 | mindre än 1 år |
mellan 1 och 2 år |
mellan 2 och 5 år |
mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut, MSEK |
148,4 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder, MSEK |
124,2 | - | - | - |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av soliditet och skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna "Kortfristiga skulder till kreditinstitut" och "Långfristiga skulder till kreditinstitut" i koncernens balansräkning och pensionsskuld minskat med likvida medel.
Under 2018 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2017, att upprätthålla en stark balansräkning med lägst 30 procent soliditet och en låg skuldsättningsgrad. Soliditeten var vid utgången av året 51 procent (53). Skuldsättningsgraden uppgick vid slutet av året till 0,2 (0,3):
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 158,0 | 187,5 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
707,3 | 737,5 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,3 |
För koncernens upplåning gäller vanligtvis vissa särskilda villkor, sk covenants. De covenants som koncernen har att hålla sig till är nettoskuld/EBIT-DA och soliditet. Dessa covenanter beräknas varje kvartal och rapporteras till banken.
För koncernen uppgår soliditeten vid utgången av året till 51 procent (53) och nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA till 1,4 (2,3).
Koncernen gör antaganden och uppskattningar om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som, om de ändras, innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges nedan.
Koncernen utvärderar varje år eller oftare om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet har flera antaganden gjorts om framtida förhållanden. Ändringar av dessa förhållanden skulle kunna ha effekt på det redovisade värdet av goodwill. I not 12 finns en känslighetsanalys som visar på känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i omsättningen respektive rörelsemarginalen.
För att bedöma framtida kassaflöden används av styrelsen beslutad budget för kommande år samt prognos för ytterligare två år. Med stöd av dessa så görs en prognos för ytterligare två år, dvs en total bedömning på fem år. I genomsnitt används en tillväxt på 3 (3) procent i de kalkyler som upprättats. Prognostiserade kassaflöden har därefter nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 13 procent (13) efter skatt vilket motsvarar 16 procent (16) före skatt.
Om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit en procentenhet lägre skulle nyttjandevärdet för koncernen öka med cirka 156 MSEK (132).
Värdering av pågående projekt görs enligt successiv vinstavräkning. I balansräkningen är upptaget upparbetade ej fakturerade arvoden på löpande räkningsuppdrag samt fastprisuppdrag som har värderats till utfaktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställande grad. Löpande uppdrag fakturerasnormalt månadsvis. Färdigställandegraden i fastpriser bedöms genom att uppdragsansvarig får göra en bedömning av utfört och återstående arbete. Intäkten redovisas inte om det finns en osäkerhet avseende värdet.
Koncernen är skyldig att betala skatt i flera olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den avsättningen för inkomstskatter i länderna. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.
| Sverige | Finland | Norge | Koncern gemensamt |
Elimineringar | Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Extern försäljning |
1 173,7 | 1 185,2 | 576,9 | 462,2 | 617,0 | 816,9 | -2,4 | 0,5 | - | 0,0 | 2 365,2 | 2 464,8 |
| Försäljning mellan segment |
11,3 | 15,3 | 0,0 | 2,7 | 34,8 | 22,2 | 37,4 | 36,6 | -83,5 | -76,9 | 0,0 | -0,1 |
| Övriga intäkter | 0,4 | 1,5 | 1,2 | 3,1 | 0,0 | 0,8 | 0,2 | 0,0 | - | 0,0 | 1,8 | 5,4 |
| Summa intäkter | 1 185,4 | 1 202,0 | 578,1 | 468,0 | 651,8 | 839,9 | 35,2 | 37,1 | -83,5 | -76,9 | 2 367,0 | 2 470,1 |
| Avskrivningar | -11,2 | -10,8 | -12,0 | -10,5 | -21,7 | -21,3 | -2,6 | -3,5 | 0,0 | 0,0 | -47,5 | -46,1 |
| Övriga rörelse kostnader |
-1 141,1 | -1 151,1 | -527,4 | -428,2 | -633,8 | -835,0 | -64,6 | -61,5 | 83,5 | 76,9 | -2 283,4 | -2 398,9 |
| Rörelseresultat | 33,1 | 40,1 | 38,7 | 29,3 | -3,7 | -16,4 | -32,0 | -27,9 | - | - | 36,1 | 25,1 |
| Finansiella intäkter | - | - | - | - | - | - | 4,0 | 4,1 | - | - | 4,0 | 4,1 |
| Finansiella kostnader |
- | - | - | - | - | - | -10,0 | -7,7 | - | - | -10,0 | -7,7 |
| Resultat före skatt | 33,1 | 40,1 | 38,7 | 29,3 | -3,7 | -16,4 | -38,0 | -31,5 | - | - | 30,1 | 21,5 |
| Investeringar | 10,8 | 9,2 | 33,9 | 27,9 | 22,2 | 25,8 | - | 0,5 | - | - | 66,9 | 63,4 |
Rejlers verksamhet är uppdelad i tre segment. Segment Sverige består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Sverige AB samt Rejlers Energiprojekt AB.
Segment Finland består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Finland Oy, Matti Leppä Oy, Nurmi Oy, Jimexo Oy och Pivotech Oy och RJ Virta Oy.
Segment Norge består i huvudsak av de tekniska konsult tjänster som bedrivs i Rejlers Norge AS, Rejers Engineering AS, Rejlers Elsikkerhet AS Rejlers Embriq AS och Rejlers Energitjänster AB.
Koncerngemensamt avser i huvudsak moderbolagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.
Elimineringar avser transaktioner mellan segmenten.
All försäljning mellan segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Uppföljningen av koncernens segment sker på rörelseresultat, rörelse-marginal och debiteringsgrad. Samma redovisningsprinciper gäller för rörelsesegmenten som för koncernen i övrigt.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Uthyrning av lokaler | 0,3 | 0,2 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | - | 0,0 |
| Andra rörelseintäkter | 1,5 | 5,2 |
| Summa | 1,8 | 5,4 |
31
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Årsanställda | Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 5 | 8 | 13 | 4 | 9 | 13 |
| Dotterbolagen | ||||||
| Sverige | 185 | 767 | 939 | 206 | 826 | 1 032 |
| Finland | 97 | 257 | 603 | 92 | 467 | 559 |
| Norge | 38 | 506 | 295 | 22 | 295 | 317 |
| Koncernen totalt | 325 | 1 538 | 1 863 | 324 | 1 597 | 1 921 |
Ersättning till vd beslutas av styrelsen efter förhandlingar med styrelsens ordförande. Pensionsålder för vd har inte reglerats i avtal utan följer gällande lagstiftning. Pensionspremien för vd uppgår till 30 procent av den fasta månadslönen. Mellan företaget och vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning från företagets sida är vd därutöver berättigad till ett avgångsvederlag på 12 gånger den fasta månadslönen.
Vd förhandlar och avtalar med övriga ledande befattningshavare om deras ersättningar i samråd med styrelsens ordförande enligt den s k farfarsprincipen. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65-67 år. Pensionspremien för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbestämd. Mellan företaget och övriga ledande befattningshavare gäller normalt en uppsägningstid på 6 månader från arbetstagarens sida. Från företagets sida gäller normalt en uppsägningstid på 6 månader samt ett avgångsvederlag på 6-12 månadslöner.
| Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader – 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersätt ningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
| Styrelse och andra ledande befattningshavare |
19,7 | 8,1 | 7,3 | 5,5 |
| Överiga medarbetare |
1 008,1 | 5,9 | 217,6 | 134,8 |
| Summa | 1 027,8 | 14,0 | 224,9 | 140,3 |
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersätt ningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och andra ledande befattningshavare |
15,3 | 1,1 | 4,1 | 2,5 |
| Överiga medarbetare |
1 018,3 | 6,6 | 230,6 | 122,3 |
| Summa | 1 033,6 | 7,7 | 234,7 | 124,8 |
Ersättning till styrelsen utgår enligt beslut på årsstämma. För perioden mellan årsstämman 2017 och årsstämman 2018 så utgår ett styrelsearvode på 400 TSEK (370) till styrelsens ordförande, 300 TSEK (-) till vice ordförande och ett arvode på 230 TSEK (200) till ledamöter som inte är anställda i bolaget. Därutöver utgår ersättning med 100 TSEK (80) till ordföranden och med 60 TSEK (50) till var och en av ledamöterna i styrelsens revisionsutskott.Beslöts att hela styrelsen tar hand om frågor som förra året behandlades i projekt- och investeringsutskottet. Pensionsavtal och avtal om avgångsvederlag finns inte för styrelsens medlemmar med undantag för Peter Rejler i hans roll som vd och koncernchef. Peter Rejlers ersattes som vd och koncernchef med Viktor Svensson i februari 2018.
| MSEK | Ersättningar till vd 1) |
Övriga ledande befattningshavare2) |
|---|---|---|
| Lön och övriga förmåner | 6,3 | 11,9 |
| Rörlig ersättning | 6,3 | 1,7 |
| Pensionskostnader | 3,3 | 2,2 |
| Sociala avgifter | 4,3 | 3,2 |
| Summa | 20,2 | 19,0 |
1) Peter Rejler ersattes som vd och koncernchef i februari 2018 av Viktor Svensson. Av summan på 20, 2 MSEK avser 6,3 MSEK Rejler och resten Svensson.
2) Övriga ledande befattningshavare består av 7 (8) personer vid utgången av 2018.
| MSEK | Ersättningar till vd |
Övriga ledande befattningshavare1) |
|---|---|---|
| Lön och övriga förmåner | 2,6 | 11,2 |
| Rörlig ersättning | - | 1,1 |
| Pensionskostnader | 0,5 | 2,0 |
| Sociala avgifter | 0,9 | 3,2 |
| Summa | 4,0 | 17,5 |
1) Övriga ledande befattningshavare består av 8 (8) personer vid utgången av 2017.
| Styrelsearvode i TSEK | Arvode | Utskott |
|---|---|---|
| Peter Rejler, ordförande | 267 | 40 |
| Jan Samuelsson, vice ordf | 266 | 94 |
| Annika Steiber, ledamot | 219 | 9 |
| Helena Levander, ledamot | 153 | 40 |
| Patrik Boman, ledamot | 153 | - |
| Ivar Verner, fd ordförande1) | 125 | 34 |
| Helena Nordman–Knutson, ledamot1) |
66 | 17 |
| Thord Wilkne, ledamot1) | 66 | - |
| Summa | 1 315 | 234 |
1) Avgick vid årsstämman 2018
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Deloitte | ||
| Ersättning för revisionsuppdrag | 2,7 | 2,4 |
| Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,1 | 0,4 |
| Ersättning för skatterådgivningen | - | 0,1 |
| Ersättning för övriga uppdrag | 0,3 | 0,5 |
| Övriga revisionsbolag | ||
| Ersättning för Revisionsuppdrag | 0,2 | 0,5 |
| Ersättning för övriga uppdrag | - | 0,1 |
| Summa | 3,3 | 4,0 |
Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Deloitte har varit vald till huvudansvarig revisor sedan årsstämman 2013.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 80,1 | 62,2 |
| Omräkningsdifferens | 2,4 | -7,0 |
| Årets internt utvecklade programvaror | 22,1 | 25,0 |
| Ökning via företagsförvärv | 0,0 | - |
| Försäljningar/utrangeringar | -0,5 | -0,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
104,1 | 80,1 |
| Ingående avskrivningar | -34,7 | -24,7 |
| Omräkningsdifferens | -1,7 | 4,8 |
| Årets avskrivningar | -16,2 | -14,9 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,7 | 0,1 |
| Utgående ackumelerade avskrivningar |
-51,9 | -34,7 |
| Utgående restvärde | 52,2 | 45,4 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 20,7 | 30,3 |
| Omräkningsdifferens | 0,8 | 0,0 |
| Inköp av programvaror | 5,5 | 4,8 |
| Ökning via företagsförvärv | 1,3 | 0,1 |
| Försäljningar/utrangeringar | -4,9 | -14,5 |
| Utgående ackumererade anskaffningsvärden |
23,4 | 20,7 |
| Ingående avskrivningar | -13,5 | -25,4 |
| Omräkningsdifferens | -0,5 | 0,1 |
| Försäljningar/utrangeringar | 4,4 | 14,5 |
| Årets avskrivningar | -3,6 | -2,7 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
-13,2 | -13,5 |
| Utgående restvärde | 10,2 | 7,2 |
| Varav inventarier finansierade med finansiell leasing: |
||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
0,6 | 1,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -0,3 | -0,7 |
| Utgående restvärde | 0,3 | 0,4 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 137,8 | 133,5 |
| Omräkningsdifferens | 1,6 | 1,7 |
| Kundvärden via företagsförvärv | 17,3 | 2,6 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
156,7 | 137,8 |
| Ingående avskrivningar | -68,7 | -54,1 |
| Omräkningsdifferens | -0,2 | -2,2 |
| Årets avskrivningar | -12,2 | -12,4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
-81,1 | -68,7 |
| Utgående restvärde | 75,6 | 69,1 |
Årets ökning via kundvärden kommer från förvärven av inkråmet i Dynamate och aktieförvärven i Nurmi Oy, Jimexo Oy och Piviotech Oy. I förvärvsanalyserna identifierades verkliga värden på förvärvade nettotillgångar. Resterande del av köpeskillingarna är förvärvade separerbara kundvärden samt goodwill. Kundvärden skrivs av över en period på tio år.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 446,3 | 435,1 |
| Omräkningsdifferens | 7,8 | -0,2 |
| Förvärv | 16,7 | 11,4 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
470,8 | 446,3 |
| Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar |
-2,5 - |
-2,5 - |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
-2,5 | -2,5 |
| Utgående restvärde | 468,3 | 443,8 |
Koncernens goodwill är förvärvad och finns inom rörelsesegmenten Rejlers Sverige, Rejlers Finland och Rejlers Norge. Dessa värden prövas löpande och beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn tas till tidigare erfarenheter av verksamheten och externa informationskällor. Prövningen har skett med förändringar i de variabler som bedöms vara viktigast för verksamheten. Dessa är:
Omsättningstillväxten baseras på prognos om bolagens och branschens utveckling kommande åren samt timprisets utveckling. För den inledande femårsperioden har ett antagande om i genomsnitt 3 (3) procents tillväxt använts och därefter 2 (2) procents evig tillväxt.
34
Rörelsemarginalen påverkas, förutom av intäkterna, av bolagets kostnader. Dessa antas öka i nivå Med inflationen samt en viss reallöneökning. I beräkningen av nyttjandevärdet har ett antagande om 3 (3) procent årlig ökning av kostnader tillämpats.
Diskonteringsfaktorn före skatt är beräknad till 16 procent (16) för Rejlers Sverige, 16 procent (16) för Rejlers Finland och 16 procent (16) för Rejlers Norge. För koncernen totalt 16 procent (16). Diskonteringsfaktorn efter skatt är beräknad till 13 procent (13) för Rejlers Sverige, 13 procent (13) för Rejlers Finland och 13 procent (13) för Rejlers Norge.
| Bokfört värde | Nyttjandevärde | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Rejlers Sverige | 224,4 | 224,4 | 1 011,2 | 878,0 |
| Rejlers Finland | 164,0 | 141,2 | 545,8 | 294,6 |
| Rejlers Norge | 79,9 | 78,1 | 392,3 | 367,7 |
| Summa | 468,3 | 443,8 | 1 949,3 | 1 540,4 |
I tabellen nedan visas känsligheten för förändringar i antagna värden i en procentenhet.
| Känslighetsanalys | Omsättnings - tillväxt |
Rörelse marginal |
WACC före skatt |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Rejlers Sverige | 3% | 3% | 8% | 8% | 16% | 16% |
| Ändrat värde MSEK +/- 1 % |
+/-79 | +/-102 | +/-115 | +/- 137 | +/- 86 | +/-75 |
| Rejlers Finland | 3% | 3% | 8% | 8% | 16% | 16% |
| Ändrat värde MSEK +/- 1 % |
+/-37 | +/-31 | +/-55 | +/-55 | +/-31 | +/-23 |
| Rejlers Norge | 3% | 3% | 8% | 8% | 16% | 16% |
| Ändrat värde MSEK +/- 1 % |
+/-32 | +/-30 | +/- 45 | +/-41 | +/- 40 | +/-16 |
Slutsatsen av prövningen är att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 130,9 | 130,1 |
| Omräkningsdifferens | 3,5 | -2,3 |
| Inköp | 10,8 | 11,0 |
| Ökning via företagsförvärv | 0,3 | 0,2 |
| Försäljningar/utrangeringar | -29,3 | -8,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
116,2 | 130,9 |
| 2018 | 2017 | |
| Ingående avskrivningar | -98,8 | -92,6 |
| Omräkningsdifferens | -2,8 | 2,3 |
| Försäljningar/utrangeringar | 25,7 | 7,8 |
| Årets avskrivningar | -15,5 | -16,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
-91,4 | -98,8 |
| Utgående restvärde | 24,8 | 32,1 |
| Varav inventarier finansierade med finansiell leasing: | ||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
17,2 | 24,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
-9,8 | -14,9 |
| Utgående restvärde | 7,4 | 9,9 |
För uppgift om koncernens dotterföretag se not N sid 50.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 0,6 | 0,6 |
| Andel i intresseföretaget resultat | 0,9 | 0,3 |
| Uttag från intressebolag | -0,3 | -0,3 |
| Utgående redovisat värde | 1,2 | 0,6 |
| Kapitalandel | Koncernens andel av årets resultat, MSEK |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org nr | Säte | Verksamhet | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Mirakelbolaget AB | 556835-4350 | Stockholm | Programutveckling | 50% | 50% | 0,9 | 0,3 |
| Sammanfattning av intresseföretagens finansiella information, MSEK | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | Årets resultat | Tillgångar | Skulder | ||||||
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Mirakelbolaget AB | 10,2 | 8,9 | 1,7 | 0,7 | 6,0 | 5,0 | 4,3 | 1,7 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 0,8 | 1,8 |
| Valutakursvinster | 3,1 | 2,3 |
| Övriga finansiella intäkter | 0,1 | 0,0 |
| Summa | 4,0 | 4,1 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Räntekostnader | -4,3 | -4,4 |
| Valutakursförluster | -5,4 | -3,1 |
| Övriga finansiella kostnader | -0,3 | -0,2 |
| Summa | -10,0 | -7,7 |
| 2018 | 2017 |
|---|---|
| -14,7 | 15,0 |
| 2,3 | -6,4 |
| -1,5 | 0,0 |
| -13,9 | 8,6 |
| 2018 | 2017 |
| 30,1 | 16,4 |
| -6,6 | 3,6 |
| 0,9 | -1,2 |
| -3,5 | 2,5 |
| 0,1 | -0,3 |
| 0,2 | 1,1 |
| -1,5 | -1,7 |
| -3,5 | 4,6 |
| -13,9 | 8,6 |
I koncernen finns skattemässiga underskottsavdrag där inte uppskjuten skatt är bokad. Underskotten uppgår till 45,8 MSEK (34,6) och beräknas utnyttjas i de svenska verksamheterna så snart koncerbidragsspärren har passerats 2021. Av underskotten avser 9,6 MSEK (-) Norge. Dessa underskott kan utnyttjas omgående. Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt.
Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:
| Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande: | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | |
| Ingående balans | 0,9 | -6,3 | |
| Omräkningsdifferens | 0,7 | -1,9 | |
| Genom rörelseförvärv | -1,8 | -0,3 | |
| Redovisning i resultaträkningen | -0,4 | 7,8 | |
| Redovisat i övrigt totalresultat | -0,4 | 1,6 | |
| Uppskjutna skatter netto | 1,0 | 0,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | Obeskattade reserver | Kundvärden | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 2018-01-01 | 18,0 | 14,7 | 6,6 | 39,3 |
| Redovisat i resulträkningen | -1,8 | -3,0 | 0,7 | -4,1 |
| Ökning genom rörelseförvärv | - | 1,8 | - | 1,8 |
| Omräkningsdifferens | - | 0,3 | 0,2 | 0,5 |
| Per 2018-12-31 | 16,2 | 13,8 | 7,5 | 37,5 |
| Uppskjutna skatteskulder | Obeskattade reserver | Kundvärden | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 2017-01-01 | 22,4 | 17,5 | 5,8 | 45,7 |
| Redovisat i resulträkningen | -4,4 | -2,9 | 0,7 | -6,6 |
| Ökning genom rörelseförvärv | - | 0,3 | - | 0,3 |
| Omräkningsdifferens | - | -0,2 | 0,1 | -0,1 |
| Per 2017-12-31 | 18,0 | 14,7 | 6,6 | 39,3 |
| Uppskjutna skattefordringar | Skattemässiga underskott |
Förmånsbestämd pensionsskuld |
Summa |
|---|---|---|---|
| Per 2018-01-01 | 41,2 | -1,1 | 40,2 |
| Redovisat i resulträkningen | -4,5 | - | -4,5 |
| Ökning genom företagsförvärv | - | - | - |
| Redovisat i övrigt totalresultat | - | -0,4 | -0,4 |
| Omräkningsdifferens | 1,2 | - | 1,1 |
| Per 2018-12-31 | 37,9 | -1,5 | 36,4 |
| Uppskjutna skattefordringar | Skattemässiga underskott |
Förmånsbestämd pensionsskuld |
Summa |
|---|---|---|---|
| Per 2017-01-01 | 42,2 | -2,9 | 39,3 |
| Redovisat i resulträkningen | 1,2 | - | 1,2 |
| Ökning genom företagsförvärv | - | - | - |
| Redovisat i övrigt totalresultat | - | 1,6 | 1,6 |
| Omräkningsdifferens | -2,2 | 0,2 | -2,0 |
| Per 2017-12-31 | 41,2 | -1,1 | 40,2 |
37
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK |
15,4 | 11,7 |
| Genomsnittligt antal aktier, st | 18 087 909 | 16 417 744 |
| Resultat per aktie (kr per aktie), före utspädning |
0,85 | 0,71 |
| Resultat per aktie (kr per aktie), efter utspädning |
0,85 | 0,71 |
Optionsprogram och liknande finns inte varför eventuella utspädningseffekter inte förekommer.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 7,3 | 3,8 |
| Årets inköp | 1,2 | 3,6 |
| Årets försäljning | 0,0 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 0,1 | -0,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
8,6 | 7,3 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 3,7 | 3,8 |
| Årets ökning | 0,2 | 0,3 |
| Årets minskning | 0,0 | -0,3 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | -0,1 |
| Summa | 3,9 | 3,7 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 415,1 | 457,2 |
| Reservation för förväntade kreditförluster |
-4,2 | -4,9 |
| Summa | 410,9 | 452,3 |
| Åldersanalys, MSEK | 2018 | 2017 |
| Ej förfallna fordringar | 379,5 | 409,6 |
| Förfallna < 30 dagar | 25,4 | 33,9 |
| Förfallna 30–90 dagar | 5,0 | 4,7 |
| Förfallna > 90 dagar | 5,2 | 8,9 |
| Summa | 415,1 | 457,2 |
| Avsättningar för förväntade kreditförluster, MSEK |
2018 | 2017 |
| Avsättningar vid årets början | -4,9 | -7,8 |
| Omräkningsdifferenser | -0,1 | 0,1 |
| Reserveringar under året | 0,1 | 2,2 |
| Konstaterade förluster | 0,7 | 0,6 |
| Avsättningar vid årets slut | -4,2 | -4,9 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 10,0 | 11,0 |
| Upplupna leasingavgifter | 0,0 | 2,4 |
| Upplupna intäkter | 173,2 | 192,1 |
| Övriga poster | 28,8 | 37,8 |
| Summa | 212,0 | 243,3 |
I operationell leasing ingår hyresavtal avseende datorutrustning och kopiatorer samt lokalhyror. Framtida betalningar förfaller till betalning enligt nedan.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 105,4 | 99,9 |
| Mellan ett till fem år | 105,1 | 150,9 |
| Mer än fem år | 0,0 | 0,1 |
| Summa | 210,5 | 250,9 |
| Kostnadsförda leasingavgifter | 18,7 | 17,4 |
| Långfristiga, MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Banklån | 91,3 | - |
| Finansiell leasing | 4,2 | 5,4 |
| Summa | 95,5 | 5,4 |
| Kortfristiga, MSEK | 2018 | 2017 |
| Banklån | 28,5 | 148,4 |
| Finansiell leasing | 4,9 | 4,9 |
| Summa | 33,4 | 153,3 |
Koncernen har en checkkredit med en limit på 150 MSEK (50). Checkkrediten är helt outnyttjad. Bolaget har inga skulder som förfaller till betalning senare än fem år. I finansiella leasingskulder ingår i huvudsak bilar som leasas på tre år. Inga avtal förfaller till betalning senare än fem år.
Under slutet av 2018 har bolaget refinansierat sina lån med ett positivt utfall för bolaget. Bolagets tidigare kortfristiga banklån kommer efter refinansiering att amorteras av under fem år med början under 2018.
| Löptidsanalys skulder till kreditinstitut, MSEK |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 33,6 | 148,4 |
| 1–2 år | 30,7 | - |
| 2–3 år | 29,0 | - |
| 3–4 år | 28,5 | - |
| 4–5 år | 5,8 | - |
| Villkor och återbetalningstider | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Låne belopp i valuta |
Redovisat belopp (MSEK) |
Ränte sats, % |
Slut betalning år |
Ränte bind ningstid |
|
| Banklån SEK | 119,8 | 119,8 | 1,3 | 2020 | 30 dagar |
39
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension) genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
För räkenskapsåret 2018 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid.
Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 25,9 MSEK (2017: 26,4). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,16883 procent (0,1674) respektive 0,12814 procent (0,1447).
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2018 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 142 procent (154).
I Rejlers Norge AS, Rejlers Elsikkerhet AS och Rejlers Embriq AS finns förmånsbestämda pensionsplaner för de som är anställda före 2007. 29 (29) aktiva personer och 38 (32) pensionerade omfattas av planen. Pensionsplanen ger en bestämd framtida pension baserat på antal intjäningsår och lönenivå vid pensionstillfället. Förvaltningen av förvaltningstillgångarna hanteras av extern förvaltare.
I Finland finns inga förmånsbestämda planer.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser |
-173,6 | -165,0 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar |
144,5 | 136,2 |
| Summa | -29,1 | -28,8 |
| Pensionsavsättningar | 29,1 | 28,8 |
| Redovisat i balansräkningen | 29,1 | 28,8 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående balans | -165,0 | -164,3 |
| Förvärvade pensionsföpliktelser | - | - |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år |
-0,1 | -0,5 |
| Räntekostnader | -3,8 | -3,9 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | -3,7 | -9,6 |
| Aktuariella vinster/förluster | -2,9 | -1,1 |
| Planändringar | - | - |
| Utbetalda ersättningar | 5,4 | 5,1 |
| Arbetsgivaravgifter på inbetalda pensionsmedel |
-0,2 | -0,2 |
| Omräkningsdifferens | -3,3 | 9,5 |
| Summa förmånsbestämda förpliktelser |
-173,6 | -165,0 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 136,1 | 143,5 |
| Förvärvade förvaltningstillgångar | - | - |
| Avgifter från arbetsgivaren | 2,7 | 2,0 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl ränta |
3,2 | 3,5 |
| Aktuariella vinster/förluster | 4,5 | 1,6 |
| Utbetalda ersättningar | -5,4 | -5,1 |
| Arbetsgivaravgifter på utbetalda pensionsmedel |
0,1 | -0,5 |
| Omräkningsdifferens | 3,3 | -8,9 |
| Summa förvaltningstillgångar | 144,5 | 136,1 |
| Förvaltningstillgångarnas fördelning |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Likvida medel | 4% | 9% |
| Aktier | 4% | 20% |
| Räntebärande värdepapper | 80% | 59% |
| Fastigheter | 12% | 12% |
| Summa | 100% | 100% |
| Aktuariella antaganden | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 2,3 | 2,6 |
| Förväntad framtida årlig löneökning, % | 2,5 | 2,5 |
| Känslighetsanalys, % | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta +1%/-1% | 18,4 | 17,1 |
| Framtida årlig löneökning +1%/-1% | 1,4 | 1,5 |
Känslighetsanalysen baseras på förändringar av ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta.
Vid årsskiftet uppgick den genomsnittliga löptiden för pensionsplanen till 7,4 (5,9) år. Avgifter till pensionsplanen beräknas uppgå till 4,2 (4,0) MSEK för nästkommande år. Genom de förmånsbestämda pensionsplanerna exponeras koncernen mot ett antal aktuariella risker såsom investeringsrisk, ränterisk, risk avseende livslängd och löneökningsrisk. Företagsledningen bedömer dock att med hänsyn till den förmånsbestämda pensionsplanens omfattning så är dessa risker begränsade. Nuvärde av den förmånsbestämda pensionsskulden beräknas med användning av en diskonteringsränta som fastställs baserat på räntesatsen för företagsobligationer i Norge. Om avkastningen på förvaltningstillgångar understiger denna ränta kommer det att skapa ett underskott i planen. För närvarande har planen en relativt balanserad spridning av investeringar fördelat på aktier och räntebärande värdepapper. En ökning av räntan på företagsobligationer skulle medföra en minskning av pensionsförpliktelsen. En ökning av antaganden om återstående livslängd skulle också medföra en ökning av pensionsskulden. Eftersom beräkningen av pensionsskulden beaktar framtida löneökningar så medför en ökning av de anställdas löner en ökning av pensionsskulden.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 110,2 | 114,1 |
| Upplupna social avgifter | 29,9 | 23,6 |
| Förutbetalda intäkter | 16,5 | 18,3 |
| Övrigt | 49,0 | 31,6 |
| Summa | 205,6 | 187,6 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | ||
| Företagsinteckningar | 64,0 | 64,0 |
| Skulder till kreditinstitut | ||
| Inventarier med finansiell leasing | 14,7 | 54,4 |
| Övriga bankgarantier | 18,6 | 16,9 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Hyresansvar | 39,7 | 25,4 |
| Summa | 137,0 | 160,7 |
| Förvärv 2018 |
Trans aktion |
Datum | Andel trans |
Andel efter |
Köpe skilling, MSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| Dynamates konsultdivision |
Inkråm | 2018-04-01 | 100,0% | 100,0% | 8,3 |
| A Pitkänen Oy | Inkråm | 2018-06-01 | 100,0% | 100,0% | 1,5 |
| Enease Oy | Inkråm | 2018-07-01 | 100,0% | 100,0% | 1,0 |
| Nurmi Oy | Aktier | 2018-06-14 | 100,0% | 100,0% | 1,6 |
| Pivotech Oy | Aktier | 2018-10-31 | 100,0% | 100,0% | 3,1 |
| Jimexo Oy | Aktier | 2018-11-05 | 100,0% | 100,0% | 16,9 |
| Summa | 32,4 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper | 34,1 | 41,7 |
| Bidrag till omsättningen ifall rörelsen varit ägd hela året |
79,4 | 50,7 |
| Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper | 2,5 | 6,3 |
| Bidrag till rörelseresultatet ifall rörelsen varit ägd hela året |
4,8 | 9,0 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 1,7 | 0,3 |
| Omsättningstillgångar | 11,3 | 0,6 |
| Likvida medel | 7,4 | 2,8 |
| Övriga kortfristiga skulder | -9,0 | -1,7 |
| Långfristiga skulder | - | - |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 11,4 | 2,0 |
| Goodwill | 16,7 | 7,0 |
| Kundvärden | 17,3 | 1,4 |
| Uppskjuten skatt på immateriella tillgångar | -1,8 | -0,3 |
| Summa | 43,6 | 10,1 |
| Köpeskilling, MSEK | ||
| Avgår: | ||
| Likvida medel i förvärvade bolag | -7,4 | -2,8 |
| Beräknade tilläggsköpeskillingar | -3,8 | - |
| Utbetalda tilläggsköpeskillingar | -0,3 | - |
| Minskning av likvida medel (+), ökning (-) | 32,1 | 7,3 |
Vid förvärv identifieras övervärden. Övervärden är fördelade på kundvärden och goodwill. Under året har övervärden fördelade på kundvärden med 17,3 MSEK (2,6) och goodwill med 16,7 MSEK (11,4) tillkommit. I goodwillvärdet, som inte är skattemässigt avdragsgillt vid förvärv av bolag (men avdragsgillt vid inkråmsförvärv) ingår personalens tekniska kompetens och förvärvade kundrelationer, som ej är separerbara, samt synergieffekter. I övrigt överens stämmer tillgångarnas och skuldernas verkliga värden vid förvärvet med redo visade värden i de förvärvade bolagen. Det finns inga osäkra fordringar bland de tillgångar som förvärvats. Förvärvsrelaterade kostnader har kostnadsförts som övriga externa kostnader när de uppstått. Summan av dessa belopp har uppgått till 0,0 MSEK (0,0). Tilläggsköpeskillingarna kommer att erläggas under 2019-2021.
| Finansiella tillgångar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfodringar |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
| Finansiella placeringar | 8,6 | - | - | 8,6 | 8,6 |
| Långfristiga fordringar | - | 3,9 | - | 3,9 | 3,9 |
| Kundfordringar | - | 410,9 | - | 410,9 | 410,9 |
| Övriga kortfristiga fodringar | - | 52,7 | - | 52,7 | 52,7 |
| Likvida medel | - | 38,2 | - | 38,2 | 38,2 |
| Summa | 8,6 | 505,7 | - | 514,3 | 514,3 |
| Långfristiga räntebärande skulder |
- | - | 95,5 | 95,5 | 95,5 |
| Övriga långfrsitiga skulder | - | - | 64,7 | 64,7 | 64,7 |
| Kortfristiga räntebärande skulder |
- | - | 33,4 | 33,4 | 33,4 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | 122,2 | 122,2 | 122,2 |
| Leverantörsskulder | - | - | 92,5 | 92,5 | 92,6 |
| Summa | 0,0 | 0,0 | 408,3 | 408,3 | 408,3 |
| 2017 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfodringar |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | 7,3 | - | - | 7,3 | 7,3 |
| Långfristiga fordringar | - | 3,7 | - | 3,7 | 3,7 |
| Kundfordringar | - | 452,3 | - | 452,3 | 452,3 |
| Övriga kortfristiga fodringar | - | 48,7 | - | 48,7 | 48,7 |
| Likvida medel | - | 20,3 | - | 20,3 | 20,3 |
| Summa | 7,3 | 525,0 | - | 532,3 | 532,3 |
| Långfristiga räntebärande skulder |
- | - | 5,4 | 5,4 | 5,4 |
| Kortfristiga räntebärande skulder |
- | - | 153,3 | 153,3 | 153,3 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | 132,2 | 132,2 | 132,2 |
| Leverantörsskulder | - | - | 124,2 | 124,2 | 124,2 |
| Summa | 0,0 | 0,0 | 415,1 | 415,1 | 415,1 |
Finansiella placeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är värderade till verkligt värde enligt nivå ett (verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument). En beräkning av verkligt värde baserat på diskonterade framtida kassaflöden, där en diskonteringsränta som speglar motpartens kreditrisk utgör den mest väsentliga indatan bedöms inte ge någon väsentlig skillnad jämfört med redovisat värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder som ingår i nivå två. För samtliga finansiella tillgångar och skulder anses därför det redovisade värdet vara en god approximation av det verkliga värdet.
Som närstående har Rejlers identifierat familjen Rejler med 56 procent av rösterna och intressebolag. Köp och försäljningar mellan både koncernbolag och närstående sker på marknadsmässiga villkor.
| Sammanställning över närståendetransaktioner |
Försäljning till närstående |
Fodran på närstående |
||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Intressebolag | 0,1 | 0,1 | - | 0,2 |
| Familjen Rejler | - | - | - | - |
| Ej kassaflödespåverkade poster | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | Kassaflöde | Omklassificering | Andra förändringar | 2018 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 5,4 | 0 | 91,3 | -1,2 | 95,5 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 153,3 | -28,5 | -91,3 | -0,1 | 33,4 |
| Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten |
158,7 | -28,5 | 0 | -1,3 | 128,9 |
| Ej kassaflödespåverkade poster | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | Kassaflöde | Omklassificering | Andra förändringar | 2017 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 155,0 | 0 | -148,4 | -1,2 | 5,4 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 133,4 | -128,3 | 148,4 | -0,2 | 153,3 |
| Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten |
288,4 | -128,3 | 0 | -1,4 | 158,7 |
| Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till: | 361 174 780 kr |
|---|---|
| Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas: | 18 087 909 kr |
| i ny räkning balanseras | 343 086 871 kr |
| Belopp i MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | |||
| Nettoomsättning | B,C | 35,8 | 37,1 |
| Summa rörelseintäkter | 35,8 | 37,1 | |
| Rörelsens kostnader | |||
| Övriga externa kostnader | C,D | -32,3 | -44,3 |
| Personalkostnader | E | -34,5 | -19,3 |
| Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar | K,L | -0,2 | -0,3 |
| Rörelseresultat | -31,2 | -26,8 | |
| Resultat från finansiella poster | |||
| Resultatandelar koncernbolag | F | 26,8 | 30,5 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | G | 5,0 | 2,8 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | H | -5,8 | -5,5 |
| Resultat efter finansiella poster | -5,2 | 1,0 | |
| Bokslutsdispositioner | I | 8,3 | 13,7 |
| Skatt på årets resultat | J | 0,0 | -0,2 |
| ÅRETS RESULTAT | 3,1 | 14,5 |
| Belopp i MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 3,1 | 14,5 |
| Årets totalresultat | 3,1 | 14,5 |
| Belopp i MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för programutveckling | K | 0,0 | 0,0 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar |
0,0 | 0,0 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | L | 0,4 | 0,6 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 0,4 | 0,6 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | M | 0,0 | 0,0 |
| Andelar i koncernföretag | N | 445,3 | 387,4 |
| Övriga långfristiga fordringar | 4,5 | 4,5 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 449,8 | 391,9 | |
| Summa anläggningstillgångar | 450,2 | 392,5 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 198,6 | 248,2 | |
| Övriga fordringar | 1,7 | 2,67 | |
| Aktuella skattefordringar | 10,0 | 9,8 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
O | 1,1 | 1,2 |
| Summa kortfristiga fordringar | 211,4 | 261,9 | |
| Kassa och bank | 8,6 | 0,9 | |
| Summa omsättningstillgångar | 220,0 | 262,8 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 670,2 | 655,3 |
| Belopp i MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| EGET KAPITAL | ||
| Bundet eget kapital | ||
| Aktiekapital | 36,2 | 36,2 |
| Reservfond | 29,6 | 29,6 |
| Summa bundet eget kapital | 65,8 | 65,8 |
| Fritt eget kapital | ||
| Balanserat resultat | -5,5 | -11,0 |
| Överkursfond | 363,6 | 363,6 |
| Årets resultat | 3,1 | 14,5 |
| Summa fritt eget kapital | 361,2 | 367,1 |
| Summa eget kapital | 427,0 | 432,9 |
| Obeskattade reserver P |
0,0 | 8,3 |
| SKULDER | ||
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 91,3 | 0,0 |
| Övriga långfristiga skulder | 61,6 | 1,6 |
| Summa långfristiga skulder | 152,9 | 1,6 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Leverantörskulder | 1,1 | 11,4 |
| Skulder hos koncernföretag | 49,8 | 48,9 |
| Skulder till kreditinstitut | 28,5 | 148,4 |
| Övriga skulder | 0,0 | 0,0 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Q |
10,9 | 3,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 90,3 | 212,5 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 670,2 | 655,3 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserat resultat | Summa eget kapital |
| Ingående balans 2017-01-01 | 25,8 | 29,6 | 182,0 | -11,0 | 226,4 |
| Årets resultat | - | - | - | 14,5 | 14,5 |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Nyemission | 10,4 | - | 181,6 | - | 192,0 |
| Utgående balans 2017-12-31 | 36,2 | 29,6 | 363,6 | 3,5 | 432,9 |
| Ingående balans 2018-01-01 | 36,2 | 29,6 | 363,6 | 3,5 | 432,9 |
| Årets resultat | - | - | - | 3,1 | 3,1 |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Utdelning avseende 2017 | - | - | - | -9,0 | -9,0 |
| Utgående balans 2018-12-31 | 36,2 | 29,6 | 363,6 | -2,4 | 427,0 |
| Belopp i MSEK Not |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | -31,2 | -26,5 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar på anläggningstillgångar | 0,2 | 0,3 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 0,2 | 0,3 |
| Utdelning från koncernföretag | 5,1 | 4,5 |
| Erhållna räntor | 2,0 | 1,7 |
| Erlagda räntor | -2,6 | -4,1 |
| Betald inkomstskatt | -0,2 | -0,2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -26,7 | -24,3 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Ökning/minskning av kortfristiga fordringar | 50,7 | -106,2 |
| Ökning/minskning av leverantörsskulder | -10,2 | 10,1 |
| Ökning/minskning av övriga korta skulder | 7,4 | -15,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 21,2 | -136,0 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Försäljning av dotterföretag | 2,1 | - |
| Placering i övriga finansiella tillgångar | - | -2,9 |
| Förvärv av materiella tillgångar | -0,8 | -0,5 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1,3 | -3,4 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission | - | 192,0 |
| Amorteringar S |
-28,5 | -128,3 |
| Mottagna koncernbidrag | 22,0 | 26,0 |
| Utbetald utdelning | -9,0 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -15,5 | 89,7 |
| Årets kassaflöde | 7,0 | |
| Likvida medel vid årets början | 0,9 | 50,2 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,7 | 0,4 |
| Likvida medel vid årets slut | 8,6 | 0,9 |
46
Dessa redovisningsprinciper avser moderbolaget Rejlers AB. Moderbolaget upprättar sin årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 redovisning för juridska personer. De skillnader mot IFRS som detta medför redovisas här.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen har obeskattade reserver delats upp i uppskjuten skatt och eget kapital.
Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Koncernbidrag som dotterföretag erhåller från moderföretag redovisas i dotterföretaget i eget kapital. Koncernbidrag som dotterföretag lämnar till moderföretag redovisas i eget kapital.
Långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde.
Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde.
För redovisning av finansiella garantier tillämpar moderbolaget RFR 2, som innebär en lättnad jämfört med IAS 39 när det gäller finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag och intresseföretag.
De ändringar i RFR 2 som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2018 och 2019 har inte haft/kommer inte att få någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.
I RFR 2 finns undantag från att tillämpa IFRS 9 i juridisk person. Ändringarna som trädde i kraft 1 januari 2018 innebär att nedskrivningskraven i enlighet med IFRS 9 ska tillämpas även av företag som väljer att tillämpa undantaget.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Upparbetade arvoden | 35,6 | 37,1 |
| Övriga intäkter hänförliga till konsultverksamheten |
0,2 | - |
| Summa | 35,8 | 37,1 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Inköp (i % av Övriga externa kostnader) | 21 | 44 |
| Försäljning (i % av Summa rörelseintäkter) | 100 | 100 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ersättning för revisionsuppdrag | 1,2 | 1,2 |
| Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
- | 0,2 |
| Ersättning för skatterådgivning | - | - |
| Ersättning för övriga uppdrag | 0,3 | 0,1 |
| Summa | 1,5 | 1,5 |
| Medeltal anställda | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Män | 5 | 9 |
| Kvinnor | 4 | 4 |
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersätt ningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och verkställande direktör |
7,8 | 6,1 | 4,3 | 3,3 |
| Övriga anställda | 6,4 | - | 3,4 | 1,5 |
| Summa | 14,2 | 6,1 | 7,7 | 4,8 |
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersätt ningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och verkställande direktör |
4,1 | - | 0,9 | 0,5 |
| Övriga anställda | 7,3 | - | 3,4 | 1,8 |
| Summa | 11,4 | - | 4,3 | 2,3 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Utdelning från dotterbolag | 4,8 | 4,5 |
| Koncernbidrag | 22,0 | 26,0 |
| Summa | 26,8 | 30,5 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Valutakursvinst | 2,7 | 0,8 |
| Utdelning från intressebolag | 0,3 | 0,3 |
| Ränteintäkt, extern | 0,1 | - |
| Ränteintäkt, intern | 1,9 | 1,7 |
| Summa | 5,0 | 2,8 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Valutakursförlust | -3,2 | -1,4 |
| Räntekostnad, extern | -2,5 | -4,0 |
| Räntekostnad, intern | -0,1 | -0,1 |
| Summa | -5,8 | -5,5 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Årets avsättning till periodiseringsfond | 0,0 | -0,4 |
| Årets återföring av periodiseringsfond | 8,2 | 14,0 |
| Årets förändring av överavskrivningar | 0,1 | 0,1 |
| Summa | 8,3 | 13,7 |
48
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Följande poster ingår i skattekostnaden: | ||
| Skatt på årets resultat | 0,0 | 0,2 |
| Summa | 0,0 | 0,2 |
| Resultat före skatt | 3,1 | 14,7 |
| Skatt enligt gällande skattesats 22% (22%) | 0,7 | 3,2 |
| SKATTEEFFEKT AV: Ej avdragsgilla kostnader |
-0,8 | -3,2 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,1 | 0,2 |
| Redovisad skatt | 0,0 | 0,2 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 3,9 | 3,9 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
3,9 | 3,9 |
| Ingående avskrivningar Årets avskrivningar |
-3,9 - |
-3,9 - |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -3,9 | -3,9 |
| Utgående restvärde | 0,0 | 0,0 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1,6 | 1,3 |
| Inköp | - | 0,6 |
| Utrangering | - | -0,3 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
1,6 | 1,6 |
| Ingående avskrivningar | -1,0 | -0,9 |
| Utrangering Årets avskrivningar |
- -0,2 |
0,2 -0,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,2 | -1,0 |
| Utgående restvärde | 0,4 | 0,6 |
| Kapitalandel | Bokfört värde, MSEK | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org nr | Säte | Verksamhet | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Mirakelbolaget AB | 556835-4350 | Stockholm | Programutveckling | 50% | 50% | 0,0 | 0,0 |
| Bokfört värde, MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| SVERIGE (SÄTE STOCKHOLM) | ||
| Rejlers Sverige AB | 100,7 | 100,7 |
| Rejlers Energitjänster AB | 0,1 | 0,1 |
| ComIT Rejlers AB | - | 2,1 |
| Råbe Industrikonsult i Örnsköldsvik AB | 0,4 | 0,4 |
| Råbe Industrikonsult i Göteborg AB | 0,3 | 0,3 |
| FINLAND | ||
| Rejlers Finland Oy (fd Rejlers Oy) | 44,4 | 44,4 |
| NORGE | ||
| Rejlers Norge AS | 155,8 | 155,8 |
| Rejlers Embriq AS | 143,6 | 83,6 |
| Summa | 445,3 | 387,4 |
Samtliga bolag i ovanstående tabell ägs till 100 procent av Rejlers AB förutom Rejlers Embriq AS som ägs till 90,5%. ComIT Rejlers AB har fusionerats med Rejlers Energitjänster AB under 2018.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 0,1 | - |
| Upplupna intäkter | 0,2 | 0,3 |
| Övrigt | 0,8 | 0,9 |
| Summa | 1,1 | 1,2 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Periodiseringsfond tax 15 | - | 1,5 |
| Periodiseringsfond tax 16 | - | 6,0 |
| Periodiseringsfond tax 17 | - | 0,3 |
| Periodiseringsfond tax 18 | - | 0,4 |
| Överavskrivningar | 0,0 | 0,1 |
| Summa | 0,0 | 8,3 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 4,6 | 1,0 |
| Upplupna social avgifter | 1,3 | 0,9 |
| Övrigt | 5,0 | 1,9 |
| Summa | 10,9 | 3,8 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | Inga | Inga |
| Ej kassaflödes påverkade poster |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2017 | Kassaflöde | Omklassificering | 2018 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | - | - | 91,3 | 91,3 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 148,4 | -28,5 | -91,3 | 28,5 |
| Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten, MSEK |
148,4 | -28,5 | - | 119,8 |
| Ej kassaflödes påverkade poster |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | Kassaflöde | Omklassificering | 2017 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 148,4 | - | -148,4 | - |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut, MSEK | 128,3 | -128,3 | 148,4 | 148,4 |
| Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten, MSEK |
276,7 | -128,3 | - | 148,4 |
Styrelsen och vd försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 8 april 2019 Rejlers AB (publ)
Peter Rejler Ordförande
Jan Samuelsson Vice ordförande
Annika Steiber Styrelseledamot Helena Levander Styrelseledamot
Patrik Boman Styrelseledamot
Björn Lauber Arbetstagarrepresentant
Viktor Svensson Vd och koncernchef
Sten Pettersson Arbetstagarrepresentant
50
Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 april 2019 Deloitte AB
Johan Telander Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2018-01-01 - 2018-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16-19. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12-50 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16-19. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Intäktsredovisning av fastprisprojekt innebär att bedömningar måste göras. Rejlers tillämpar successiv vinstavräkning vid fastprisprojekt vilket motsvarar faktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställandegrad.
Intäktsredovisning och värdering av fastprisprojekt är sammankopplade med risker kopplade till varje enskilt uppdrag. Redovisningen bygger på bedömningar och antaganden i projekten avseende färdigställandegrad och risker i utförande vilka kan få betydande påverkan på koncernens nettoomsättning och resultat. Dessa bedömningar och risker är i huvudsak enhetliga i de länder som koncernen är verksam i.
För ytterligare information hänvisas till avsnittet om risker och riskhantering på sidan 15, koncernens redovisningsprinciper i not 2 och not 4 i årsredovisningen.
Våra granskningsåtgärder omfattade men var inte begränsade till dessa:
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå
på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2018-01-01 - 2018-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 16–19 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen
Deloitte, utsågs till Rejlers ABs revisor av bolagsstämman 2016-05-09 och har varit bolagets revisor sedan 2013-05-02.
Stockholm den 11 april 2019 Deloitte AB
Johan Telander Auktoriserad revisor
Årsstämma i Rejlers AB (publ) hålls fredagen den 3 maj 2019 kl 14.00 i Lindhagen konferenscenter, Lindhagensgatan 126 i Stockholm.
Rätt att delta i årsstämma har den aktieägare som är registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 26 april 2019. Den som har för avsikt att delta i årsstämma ska anmäla sig senast fredagen den 26 april 2019, antingen på tel: 073-440 41 63, via e-post [email protected] eller skriftligen till Rejlers AB under adress:
Årsstämman Rejlers AB (publ) Box 30233 104 25 Stockholm
Vid anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet företrädda aktier uppges.
Kallelse till årsstämman återfinns på Rejlers webbplats, www.rejlers.com/ se samt införs i tidningar på det sätt som bolagsordningen föreskriver.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ("i ägares ställe") måste före den 3 maj 2019 tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos sin förvaltare för att ha rätt att delta i stämman. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 3 maj 2019.
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör i god tid före stämman insändas till bolaget under ovanstående adress. Om fullmakten utfärdats av juridisk person, ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas.
54
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas samt de ytterligare ärenden som framgår av kallelsen.
Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 1,00 kronor per aktie.
Som avstämningsdag föreslås den 7 maj 2019 med utbetalningsdag den 10 maj 2019. Aktien handlas utan rätt till utdelning från och med 6 maj 2019.
Foto: Peter Jönsson Form och produktion: Narva Tryck: Billes
55
Årsredovisning 2018
ORG NR 556349-8426 | BOX 30233 | 104 25 STOCKHOLM TEL 0771-78 00 00 | FAX 08-654 33 39 | WWW.REJLERS.COM/SE

Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.