ÅRSREDOVISNING 2017

1	Femårsöversikt
7	Aktien
9	Styrelse och ledning
11	Förvaltningsberättelse
15	Bolagsstyrningsrapport
19	Räkenskaper koncernen
23	Noter koncernen
43	Räkenskaper moderbolaget
47	Noter moderbolaget
51	Försäkran
52	Revisionsberättelse
55	Årsstämma 2018

FEMÅRSÖVERSIKT

Resultaträkningar i sammandrag, Mkr	2017	2016	2015	2014	2013
Rörelseintäkter	2 470,1	2 341,4	1 875,5	1 711,5	1 464,7
Personalkostnader	-1 448,9	-1 453,7	-1 280,1	-1 192,0	-1 004,1
Övriga externa kostnader	-950,3	-816,4	-493,0	-440,6	-370,8
Av- och nedskrivningar	-46,1	-44,2	-32,2	-29,3	-23,2
Andelar i intresseföretags resultat	0,3	0,4	0,8	-1,0	-0,6
Rörelseresultat	25,1	27,5	71,0	48,6	66,0
Finansnetto	-3,6	-5,3	0,8	-3,7	-2,3
Resultat efter finansnetto	21,5	22,2	71,8	44,9	63,7
Skatt	-9,8	-8,2	-20,6	-11,0	-13,0
Årets resultat	11,7	14,0	51,2	33,9	50,7

2017	2016	2015	2014	2013
565,5	554,4	495,2	327,7	303,5
32,1	37,5	36,2	31,5	30,5
11,6	8,2	8,7	4,6	35,2
40,1	39,4	40,0	18,3	1,1
747,6	656,0	569,0	471,5	455,1
20,3	64,9	108,8	89,8	49,0
1 417,2	1 360,4	1 257,9	943,4	874,4

746,4	552,2	524,8	441,6	355,6
82,8	226,6	257,9	155,1	146,8
588,0	581,6	475,2	346,7	372,0
1 417,2	1 360,4	1 257,9	943,4	874,4

2017	2016	2015	2014	2013
-41,4	41,2	42,5	68,2	20,0
-66,7	-71,5	-240,2	7,1	-84,1
63,2	-19,9	221,9	-36,6	75,0

Årets kassaflöde -44,9 -50,2 24,2 38,7 10,9

Alternativa nyckeltal

Rörelsemarginal

Definition: Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning. Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet

	och värdeskapande.
	2017	2016	2015	2014	2013
Rörelseresultat	25,1	27,5	71,0	48,6	66,0
Nettoomsättning	2 464,7	2 339,3	1 872,4	1 708,6	1 463,2
Rörelsemarginal, %	1,0	1,2	3,8	2,8	4,5

Rörelseresultat per årsanställd

Definition: Rörelseresultat dividerat med antal årsanställda. Motivering: Mått för att visa effektivitet per årsanställd

medarbetare. 2017 2016 2015 2014 2013 Rörelseresultat 25,1 27,5 71,0 48,6 66,0 Antal årsanställda 1 921 1 939 1 793 1 690 1 537 Rörelseresultat per årsanställd, tkr 13 14 40 29 43

Soliditet

Definition: Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med summa tillgångar. Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers möjligheter att uppfylla sina finansiella åtaganden. 2017 2016 2015 2014 2013 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 737,5 536,2 516,5 441,4 355,6 Summa tillgångar 1 417,2 1 360,4 1 257,9 943,4 874,6 Soliditet, % 52,0 40,6 41,7 46,8 40,7

Eget kapital per aktie

Definition: Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier vid periodens slut. Motivering: Mått för att beskriva storleken av det egna kapitalet som tillhör aktieägarna i moderbolaget.

	2017	2016	2015	2014	2013
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	737,5	536,2	516,5	441,4	355,6
Antal aktier vid periodens slut	18 087 909	12 921 721	12 921 721	12 321 721	11 421 721
Eget kapital per aktie vid periodens slut	40,77	41,50	39,97	35,83	31,13

Nettoskuld

Definition: Kort- och långfristiga räntebärande skulder (dvs. banklån och finansiell leasing) samt pensionsskuld minskat med likvida medel.

Motivering: Mått för att visa Rejlers totala skuldsättning.

	2017	2016	2015	2014	2013
Långfristiga skulder till kreditinstitut	5,4	155,0	177,5	67,5	103,9
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	153,3	133,4	103,2	39,4	99,8
Pensionsskuld	28,8	20,7	25,0	43,6	0,0
Likvida medel	-20,3	-64,9	-108,8	-89,8	-49,0
Nettoskuld	167,2	244,2	196,9	60,7	154,7

Nettoskuld/EBITDA rullande 12 månader

Definition: Nettoskuld dividerat med EBITDA för den senaste 12-månaderperioden.		Motivering: Relevant för att visa finansiell risk och för uppföljning av nivån på Rejlers skuldsättning.
	2017	2016	2015	2014	2013
Rörelseresultat	25,1	27,5	71,0	48,6	66,0
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	46,1	44,2	32,2	29,3	23,2
EBITDA	71,2	71,7	103,2	77,9	89,2
Nettoskuld/EBITDA	2,3	3,4	1,9	0,8	1,7

Vinstmarginal

Definition: Resultat före skatt dividerat med nettoomsättning. Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet och

	värdeskapande.
	2017	2016	2015	2014	2013
Resultat före skatt	21,5	22,2	71,8	44,9	63,6
Nettoomsättning	2 464,7	2 339,3	1 872,4	1 708,6	1 463,2
Vinstmarginal, %	0,9	0,9	3,8	2,6	4,4

Avkastning på eget kapital

Definition: Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. Motivering: Relevant för att bedöma hur Rejlers använder sina tillgångar för att skapa vinst i företaget.

	2017	2016	2015	2014	2013
Resultat före skatt	21,5	22,2	71,8	44,9	63,6
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	737,5	536,2	516,5	441,4	355,6
Genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	636,9	526,4	479,0	398,5	344,8
Avkastning på eget kapital, %	3,4	4,2	15,0	11,3	18,5

Avkastning på sysselsatt kapital

Definition: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital: Eget kapital plus räntebärande skulder.

Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet och värdeskapande.

	2017	2016	2015	2014	2013
Rörelseresultat	25,1	27,5	71,0	48,6	66,0
Finansiella intäkter	4,1	7,1	8,1	3,5	4,8
Rörelseresult plus finansiella intäkter	29,2	34,6	79,1	52,1	70,8
Summa eget kapital	746,4	552,2	524,8	441,6	355,7
Långfristiga skulder till kreditinstitut	5,4	155,0	177,5	67,5	103,9
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	153,3	133,4	103,2	39,4	99,8
Pensionsskuld	28,8	20,7	25,0	43,6	0,0
Sysselsatt kapital	933,9	861,3	830,5	592,1	559,4
Genomsnittligt sysselsatt kapital	897,6	845,9	712,0	577,0	495,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	3,2	4,1	11,1	9,0	14,3

Kassalikviditet

Definition: Summa omsättningstillgångar dividerat med summa korta skulder (exklusive outnyttjad checkkredit).

Motivering: Visar på Rejlers kortsiktiga betalningsförmåga.

	2017	2016	2015	2014	2013
Summa omsättningstillgångar	767,9	720,9	677,8	561,3	504,2
Summa kortfristiga skulder	588,0	581,7	475,2	346,8	372,1
Kassalikviditet (exkl outnyttjad checkkredit), %	131	124	143	162	136

Skuldsättningsgrad

Definition: Räntebärande skulder dividerat med eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Motivering: Relevant för att beskriva Rejlers finansiella risk.

	2017	2016	2015	2014	2013
Långfristiga skulder till kreditinstitut	5,4	155,0	177,5	67,5	103,9
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	153,3	133,4	103,2	39,4	99,8
Pensionsskuld	28,8	20,7	25,0	43,6	0,0
Räntebärande skulder	187,5	309,1	305,7	150,5	203,7
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	737,5	536,2	516,5	441,4	355,6
Skuldsättningsgrad, ggr	0,3	0,6	0,6	0,3	0,6

Räntetäckningsgrad

Definition: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.		Motivering: Visar på Rejlers förmåga att täcka sina finansiella kostnader.
	2017	2016	2015	2014	2013
Rörelseresultat	25,1	27,5	71,0	48,6	66,0
Finansiella intäkter	4,1	7,1	8,1	3,5	4,8
Rörelseresult plus finansiella intäkter	29,2	34,6	79,1	52,1	70,8
Finansiella kostnader	7,7	12,4	7,3	7,2	7,2
Räntetäckningsgrad, ggr	4	3	11	7	10

Disponibla medel

Definition: Likvida medel plus checkkredit och outnyttjad del av RCF.		Motivering: Visar Rejlers kortsiktiga likviditet.
	2017	2016	2015	2014	2013
Outnyttjad checkkredit, Mkr	50,0	50,0	50,0	60,0	9,9
Outnyttjad del av RCF (Revolving credit facility)	-	-	5,5	-	-
Likvida medel	20,3	64,9	108,8	89,8	49,0
Disponibla medel	70,3	114,9	164,3	149,8	58,9

Investeringar

Definition: Förvärvade materiella och immateriella anläggningstillgångar samt förvärvade dotterbolag och rörelser.

Motivering: Visar Rejlers investeringar.

	2017	2016	2015	2014	2013
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	6,2	9,8	9,5	10,1	4,7
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	29,5	33,8	4,0	1,4	10,6
Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel	27,7	29,5	225,9	-17,8	69,4
Investeringar	63,4	73,1	239,4	-6,3	84,7

Organisk och förvärvad tillväxt

Definition: Förändring av nettoomsättning innevarande kvartal eller finansiell period jämfört med motsvarande period föregående år med hänsyn till vad som genererats internt (organisk) respektive vad som tillkommit genom förvärv (förvärvad). Motivering: Relevant för att visa hur Rejlers tillväxt sker.

	2017	2016	2015	2014	2013
Årets omsättningstillväxt	125,4	466,9	163,8	245,4	134,8
varav förvärvad omsättning	39,0	418,7	142,9	235,4	126,2
varav organisk omsättning	86,4	48,2	20,9	10,0	8,6
Organisk tillväxt, %	4	10	13	4	6

Tillväxt rensad för valutakurseffekter

Definition: Förändring av nettoomsättning innevarande kvartal eller finansiell period jämfört med motsvarande period föregående år i respektive lands valuta. Motivering: Mått som visar underliggande tillväxt i lokal valuta.

	2017	2016	2015	2014	2013
Årets omsättningstillväxt exklusive valutakurseffekter	107,5	446,6	171,4	251,1	141,8
varav förvärvad omsättning	28,9	418,7	142,9	235,4	126,2
varav organisk omsättning	78,6	27,9	28,5	15,7	15,6
Organisk tillväxt exklusive valutakurseffekter %	4	6	17	6	11

IFRS nyckeltal	2017	2016	2015	2014	2013
Resultat per aktie före och efter omsättning Definition: Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier	0,71	1,03	4,15	2,78	4,45
Genomsnittligt antal aktier Definition: Moderbolagets vägda genomsnittliga antal aktier för räkenskapsåret	16 417 744	12 921 721	12 346 379	12 200 899	11 381 173
Antal aktier vid periodens slut Definition: Moderbolagets antal aktier vid räkenskapsårets utgång	18 087 909	12 921 721	12 921 721	12 321 721	11 421 721

Operationella nyckeltal	2017	2016	2015	2014	2013
Debiteringsgrad Definition: Debiterad tid dividerat med närvarotid	75,2	73,0	75,0	75,3	74,7
Omsättning per årsanställd Definition: Nettoomsättning per årsanställd	1 286	1 208	1 046	1 022	953
Antal arbetsdagar Definition: Antal arbetsdagar i moderbolaget	249	251	249	248	249
Antal årsanställda Definition: Totaltid dividerat med standardtid	1 921	1 939	1 793	1 690	1 537
Antal medarbetare vid periodens slut Definition: Antal anställda vid räkenskapsårets utgång	1 994	2 027	2 082	1 742	1 664

Övrigt	2017	2016	2016	2015	2014
Utdelning per aktie (2017 föreslagen utdelning)	0,50	0,00	2,00	2,00	2,00

AKTIEN

Rejlers totala antal utestående aktier uppgår till totalt 18 087 909 aktier, varav 1 749 250 aktier av serie A och 16 338 659 aktier av serie B. Totalt antal röster uppgår till 33 831 159 fördelat på 16 338 659 för aktier av serie A och 17 492 500 för aktier av serie B. Aktiekapitalet uppgår till 36 175 818 kronor.

Utdelningspolicy

Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Styrelsen för Rejlers föreslår årsstämman 2018 en utdelning om 0,50 kronor per aktie (0,00) för räkenskapsåret 2017 vilket motsvarar 70,4 procent av resultat per aktie efter utspädning. Utdelningsbeloppet motsvarar 9,0 MSEK (0,0).

Notering och handel

Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq Stockholm efter att ha varit noterad på Nordic Growth Market, NGM sedan den 8 maj 2003. Under år 2017 har aktier till ett sammanlagt värde om 224,0 MSEK (101,4) omsatts på Nasdaq OMX. Sista betalkurs for Rejlers serie B var 56,75 kronor (81,75) per aktie vid årets slut, en minskning med 31 procent jämfört med 30 december 2016. Högsta respektive lägsta kurs under året var 92,00 respektive 53,00 kronor.

Ägarförhållanden

Vid utgången av 2017 var antalet aktieägare 2 190 (2 110). Institutioner och fonder ägde 38 (38) procent av rösterna och 71 (72) procent av kapitalet. Utländska ägare stod för 16 (13) procent av rösterna och 27 (21) procent av kapitalet. Familjen Rejler ägde 56 (57) procent av rösterna och 21 (24)

procent av kapitalet, varav huvudägaren Peter Rejler 34 (38) procent av rösterna och 6 (7) procent av kapitalet. Stora ägare vid sidan av familjen Rejler är Lannebo fonder, Didner & Gerge Fonder samt Nordea Investment Funds. De tio största ägarna framgår av tabellen på följande sida.

Nyemission

På en extra bolagsstämma den 13 mars 2017 beslutades om en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare. Det totala antalet aktier i bolaget ökade efter nyemissionen med 498 000 aktier av serie A motsvarande 4 980 000 röster, och 4 668 188 aktier serie B motsvarande 4 668 188 röster. Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 18 087 909 aktier, varav 1 749 250 aktier av serie A och 16 338 659 aktier av serie B. Antalet röster i Rejlers uppgår till totalt 33 831 159 röster. Aktiekapitalet har således efter emissionen ökat med 10 332 376 kr, från 25 843 442 kr till 36 175 818 kr.

Aktieägarkontakter

Rejlers informerar aktivt om bolaget för att underlätta värderingen av bolagets aktie. Kontaktpersoner för detta är förutom vd, koncernens finanschef, respektive IR-ansvarige.

Rejlers aktiekursutveckling jan 2013 – dec 2017

Rejlers 10 största aktieägare

Tabellen visar förhållandet per 2017-12-31

Namn	A-aktier	B-aktier	Innehav (%)	Röster (%)
Peter Rejler	1 159 750	3 500	6,4	34,3
Jan Rejler, direkt och genom bolag	483 500	341 913	4,6	15,3
Lannebo Fonder	-	2 247 843	12,4	6,6
Didner & Gerge Fonder Aktiebolag	-	1 681 807	9,3	5,0
Nordea Investment Funds	-	1 668 191	9,2	4,9
Lauri Valkonen	70 000	536 000	3,4	3,7
Swedbank Robur fonder	-	1 203 868	6,7	3,6
Lisa Rejler	13 125	916 226	5,1	3,1
Martina Rejler	13 125	820 794	4,6	2,8
Fondita fonder	-	868 000	4,8	2,6
Summa 10 största aktieägarna	1 739 500	10 288 142	66,6	81,9
Summa övriga aktieägare	9 750	6 050 517	33,5	18,1
Summa	1 749 250	16 338 659	100,0	100,0

Data per aktie

	2017	2016	2015	2014	2013
Resultat per aktie efter utspädning, kr	0,71	1,03	4,15	2,78	4,45
Eget kapital per aktie, kr	40,77	41,50	39,97	35,83	31,13
Utdelning per aktie, kr 1)	0,50	0,00	2,00	2,00	2,00

1) För 2017 föreslagen utdelning.

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal ägare	Antal aktier	Andel av kapital (%)	Andel av röster (%)
1 - 500	1 477	211 976	1,2%	0,6%
501 - 1000	277	205 726	1,1%	0,6%
1001 - 5000	308	681 036	3,8%	2,0%
5001 - 10000	43	303 062	1,7%	0,9%
10001 - 15000	20	262 514	1,5%	0,8%
15001 - 20000	10	176 517	1,0%	0,5%
20001 -	55	16 247 078	89,8%	94,5%
Summa	2 190	18 087 909	100,0%	100,0%

Aktiekapitalets utveckling

År	Händelse	Ökning av aktie kapital, kr	Totalt aktie kapital, kr	Ökning av antal aktier	Summa antal aktier
2003	Nyemission	1 090 000	18 140 000	109 000	1 814 000
2005	Nyemission	3 219 510	21 359 510	321 951	2 135 951
2006	Split 5:1	-	21 359 510	8 543 804	10 679 755
2006	Nyemission	142 040	21 501 550	71 020	10 750 775
2007	Nyemission	66 452	21 568 002	33 226	10 784 001
2008	Nyemission	75 440	21 643 442	37 720	10 821 721
2010	Nyemission	1 000 000	22 643 442	500 000	11 321 721
2013	Nyemission	200 000	22 843 442	100 000	11 421 721
2014	Nyemission	1 800 000	24 643 442	900 000	12 321 721
2015	Nyemission	1 200 000	25 843 442	600 000	12 921 721
2017	Nyemission	10 332 376	36 175 818	5 166 188	18 087 909

IVAR VERNER Född: 1947. Ordförande/vice ordförande sedan: 2010. Invald: 2010. Civilekonom. Tidigare auktoriserad revisor, ordförande i Grant Thornton Sweden AB.

Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Erlandsons Brygga AB, Centrumfastigheter i Norrtälje AB, Welcome Hotel, Tegner & Son AB. Vice ordförande i Bioarctic AB (publ). Aktieinnehav i Rejlers: 5 000 B-aktier.

PETER REJLER Född: 1966. Invald: 2010. Civilingenjör. Vd och koncernchef Rejlers AB, 1999–2012 samt 2014–2018. Aktieinnehav i Rejlers: 1 159 750 A-aktier och 3 500 B-aktier.

JAN SAMUELSSON Född: 1950. Invald: 2010. Civilekonom. Tidigare koncernchef för Lunds Energikoncernen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Energiforsk

AB och Värmeforskkoncernen. Styrelseledamot i Stena Renewable AB, Brittedalskoncernen och Drhorace AB.

Aktieinnehav i Rejlers: 1 960 B-aktier.

STEN PETTERSSON Född: 1970. Arbetstagarrepresentant. Invald: 2009. Gymnasieingenjör. Projektchef i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: 700 B-aktier.

HELENA NORDMAN-KNUTSON Född: 1964.

Invald: 2014. Ekon. mag, Pol.mag. Executive Director Hallvarsson & Halvarson.

Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group AB, Exel Composites Oy och Bygga Bostäder AB, Aktieinnehav i Rejlers: —

THORD WILKNE Född: 1943. Invald: 2007. Ekonom. Grundare av WM-data. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Addnode

Group AB. Aktieinnehav i Rejlers: 200 000 B-aktier.

BJÖRN LAUBER Född: 1965. Arbetstagarrepresentant. Invald: 1998. Civilekonom. Ekonom i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: —

ANNIKA STEIBER Född: 1968. Invald: 2016. Teknologie doktor från Chalmers tekniska högskola. Aktieinnehav i Rejlers AB: —

PETER REJLER VD och koncernchef Rejlers AB (t o m 21 februari 2018) Född: 1966. Medarbetare sedan: 1998. Aktieinnehav i Rejlers:

1 159 750 A-aktier och 3 500 B-aktier

VIKTOR SVENSSON VD och koncernchef Rejlers AB ( fr o m 22 februari 2018) Född: 1975. Medarbetare sedan: 2018. Aktieinnehav i Rejlers: — JONAS THIMBERG Vd Rejlers Sverige AB (slutat i mars 2018) Född: 1967. Medarbetare sedan: 2000. Aktieinnehav i Rejlers:

1 324 B-aktier

SEPPO SORRI Vd Rejlers Finland Oy Född: 1966. Medarbetare sedan: 2005. Aktieinnehav i Rejlers: 8 000 B-aktier

THOMAS PETTERSEN Vd Rejlers Embriq AS & Rejlers Norge AS Född: 1975. Medarbetare sedan: 2015. Aktieinnehav i Rejlers: —

MIKAEL LINGEFELT tf Finanschef Rejlers AB Född: 1961 Medarbetare sedan: 2011. Aktieinnehav i Rejlers: 1 500 B-aktier.

LISA REJLER tf Marknads- och kommunikationschef Rejlers AB Född: 1968. Medarbetare sedan: 2003. Aktieinnehav i Rejlers: 13 125 A-aktier och 916 226 B-aktier

MIKAEL SCHMIDT HR-chef Rejlers AB Född: 1958. Medarbetare sedan: 2007. Aktieinnehav i Rejlers: 2 500 B-aktier

MATS REHNQVIST IT-chef Rejlers Sverige AB Född: 1965. Medarbetare sedan: 2015. Aktieinnehav i Rejlers: —

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Rejlers AB (publ)

Organisationsnummer 556349-8426

Styrelsen och verkställande direktören för Rejlers AB (publ) avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01–2017-12-31.

	2017	2016	2015	2014	2013
Omsättning, MSEK	2 470,1	2 341,4	1 875,5	1 711,5	1 464,7
Rörelseresultat, MSEK	25,1	27,5	71,0	48,6	66,0
Rörelsemarginal, %	1,0%	1,2%	3,8%	2,8%	4,5%

Verksamhet

Rejlers grundades 1942 och erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur. Rejlers hade vid årets utgång totalt 1 994 medarbetare (2 027) fördelat på 80 orter i Sverige, Finland och Norge. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Rejlers verksamhet är indelad i fyra segment, Rejlers Sverige, Rejlers Finland, Rejlers Norge och Rejlers Embriq.

Koncernens omsättning och resultat

Nettoomsättningen uppgick till 2 470,1 MSEK (2 341,4), en ökning med 5,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den organiska tillväxten, exklusive valutakursförändringar, uppgick till 4,1 procent. Det är framförallt segmenten Rejlers Finland och Rejlers Embriq som har bidragit till omsättningsökningen, medan Rejlers Norge och Rejlers Sverige redovisar en svagt negativ tillväxt.

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 25,1 MSEK (27,5). Rörelseresultat har påverkats av jämförelsestörande poster om 17,7 (21,5) MSEK avseende omstrukturering av verksamheterna i Sverige och Norge. Dessutom har den svenska verksamheten gjort projektnedskrivningar med 33,7 MSEK under året.

Kassaflöde och finansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick vid periodens slut till 20,3 MSEK jämfört med 64,9 MSEK den 31 december 2016. Förändringen av likvida medel har bland annat påverkats av amorteringar med 128,3 MSEK. Den nyemission som genomfördes under mars/april stärkte kassan med 192,0 MSEK efter avdragna emissionskostnader.

Räntebärande skulder har minskat med 121,6 MSEK jämfört med den 31 december 2016 och uppgick vid periodens utgång till 187,5 MSEK. Nettoskulden uppgick till 167,2 MSEK jämfört med 244,2 per den 31 december 2016. Per den 31 december 2017 har bolagets långfristiga skulder klassificerats som kortfristiga till följd av att refinansiering måste ske under fjärde kvartalet 2018. Refinansieringen innebär väsentligt förbättrade kreditvillkor vilket skapar flexibilitet och ökat handlingsutrymme. Dessutom har nya covenantnivåer förhandlats fram.

Nettoskuld i förhållande till EBITDA uppgick vid periodens utgång till 2,3 jämfört med 3,4 den 31 december 2016. Soliditeten uppgick till 52,7 procent, jämfört med 40,6 per den 31 december 2016.

Eget kapital per aktie uppgick till 40,77 SEK vid periodens utgång jämfört med 41,50 SEK per den 31 december 2016. Koncernens checkräkningskredit på 50,0 MSEK (50,0) är helt outnyttjad.

Investeringar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 6,2 MSEK (9,8) och avser i huvudsak servrar och annan IT-utrustning medan investeringar i immateriella anläggningstillgångar, främst hänförliga till utvecklingen av IT-plattformar i Rejlers Embriq uppgick till 29,5 MSEK (33,8). Investeringar

i dotterbolag och rörelser uppgick till 27,7 MSEK (29,5). Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till 46,1 MSEK (44,2).

Medarbetare

Antalet medarbetare uppgick vid periodens slut till 1 994 (2 027). Antal årsanställda uppgick till 1 921 (1 939). 2 (21) medarbetare i Finland och 11 (5) i Norge var permitterade vid periodens slut.

Debiteringsgrad

Debiteringsgraden ökade till 75,2 procent (73,0), främst som en följd av en högre beläggning i Finland och Sverige.

Omsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal per segment

	Omsättning, MSEK		Rörelse resultat, MSEK		Rörelse marginal, %
	Jan dec 2017	Jan dec 2016	Jan dec 2017	Jan dec 2016	Jan dec 2017	Jan dec 2016
Rejlers Sverige	1 202,0	1 226,2	40,1	28,0	3,3	2,3
Rejlers Finland	468,0	389,4	29,3	15,0	6,3	3,9
Rejlers Norge	320,0	335,6	-25,6	-13,3	-8,0	-4,0
Rejlers Embriq	519,9	417,1	9,2	15,6	1,8	3,7
Koncerngemensamt	37,1	22,7	-27,9	-17,8	-	-
Elimineringar	-76,9	-49,6	-	-	-	-
Totalt koncernen	2 470,1	2 341,4	25,1	27,5	1,0	1,2

Rejlers Sverige

Förändringsarbetet inom Rejlers Sverige fortgår genom avveckling av olönsamma områden och satsningar på digitalisering av våra ingenjörstjänster och framtidens energiförsörjning. Under slutet av året genomförde vi en omorganisering där vi minskar antalet regionkontor från nio till fem för att på sikt ytterligare sänka kostnadsbasen genom administrativa synergier och samlokalisering.

Nettoomsättningen uppgick till 1 202,0 MSEK (1 226,2), en minskning med 2,0 procent jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten uppgick till -2 procent. En fortsatt god utveckling inom bygg, energi och ICT/Telekom samt en marginellt högre debiteringsgrad har inte fullt ut kompenserat för de verksamheter som avvecklats under året.

Rörelseresultatet ökade från 28,0 MSEK till 40,1 MSEK, vilket innebär en resultattillväxt på 43 procent och en rörelsemarginal för året på 3,3 procent (2,3).

Nyckeltal – Rejlers Sverige	Jan-dec 2017	Jan-dec 2016
Omsättning, MSEK	1 202,0	1 226,2
Rörelseresultat, MSEK	40,1	28,0
Rörelsemarginal, %	3,3	2,3
Antal medarbetare	1 048	1 090

Rejlers Finland

Rejlers Finland upplever förbättrade marknadsförhållanden med ett ökat offentligt och privat byggande samt en positiv utveckling för verksamheterna inom energi, industri och infrastruktur. Under året har vi förvärvat ett par mindre verksamheter.

Nettoomsättningen uppgick under året till 468,0 MSEK (389,4), vilket motsvarar en ökning med 20,2 procent jämfört med föregående år. Tillväxten förklaras främst av de generellt mer gynnsamma marknadsförutsättningarna, den arbetsrättsliga förlängningen av arbetstiden med en halvtimme per medarbetare och vecka och förvärven. Den organiska tillväxten, exklusive valutakursförändringar, uppgick under året till 8,3 procent.

Rörelseresultatet nästan dubblerades och ökade från 15,0 MSEK till 29,3 MSEK, vilket en rörelsemarginal för året på 6,3 procent (3,9). Det förbättrade resultatet förklaras främst av en högre debiteringsgrad som en följd av en generellt högre efterfrågan på våra tjänster.

Nyckeltal – Rejlers Finland	Jan-dec 2017	Jan-dec 2016
Omsättning, MSEK	468,0	389,4
Rörelseresultat, MSEK	29,3	15,0
Rörelsemarginal, %	6,3	3,9
Antal medarbetare	573	526

Rejlers Norge

Rejlers Norge har en längre tid präglats av lönsamhetsproblem som en följd av låg effektivitet i några större telekomuppdrag. Thomas Pettersen, vd för Rejlers Embriq AS, utsågs under året som ansvarig för hela Rejlers norska verksamhet. Genom förändringen förväntar vi oss både affärsmässiga och administrativa synergier mellan verksamheterna Rejlers Norge och Rejlers Embriq.

Under året har arbetet med ytterligare neddragningar av administrativ personal och personal inom telekomverksamheten, för att sänka kostnadsbasen och förbättra lönsamheten, fortsatt.

Nettoomsättningen uppgick till 320,0 MSEK (335,6) under året, en minskning med 4,6 procent. Nedgången förklaras främst av en generellt låg beläggning och personalneddragningar inom vissa mindre lönsamma delar av verksamheten. Den organiska tillväxten, exklusive valutakursförändringar, uppgick till -5,8 procent.

Rörelseresultatet sjönk från -13,3 MSEK till -25,6 MSEK, vilket innebär en resultatminskning på 92 procent och en rörelsemarginal för året på -8,0 procent (-4,0).

Nyckeltal – Rejlers Norge	Jan-dec 2017	Jan-dec 2016
Omsättning, MSEK	320,0	335,6
Rörelseresultat, MSEK	-25,6	-13,3
Rörelsemarginal, %	-8,0	-4,0
Antal medarbetare	202	244

Rejlers Embriq

Rejlers Embriq har en stark position på en växande marknad inom energisektorn och erbjuder ett komplett utbud av produkter, IT-tjänster och lösningar inom energi, infrastruktur och energimättjänster i de nordiska länderna. Under kvartalet har utrullningen av smarta elmätare inom Netalliansen fortsatt med ökande intäkter från associerade driftavtal. Konceptet Connected Stores har mottagits väl av kunderna och innebär en digitalisering av detaljhandeln som ska leda till minimala varulager, optimal logistik och minskade utsläpp.

Nettoomsättningen uppgick till 519,9 MSEK, jämfört med 417,1 MSEK föregående år. En ökning med 24,6 procent. Den organiska tillväxten, exklusive valutakursförändringar, uppgick till 27,4 procent. Ökningen förklaras främst av stora volymer inom installation och försäljning av elmätare till Nettalliansen, men också högre intäkter från driftavtal.

Rörelseresultatet minskade från 15,6 MSEK till 9,2 MSEK, vilket innebär en resultatminskning med 41 procent och en rörelsemarginal för året på 1,8 procent (3,7). Uppstartskostnader relaterade till leveransen av smarta elmätare till Nettalliansen och satsningen inom Connected Stores medför en marginalpress, vilken väntas avta under kommande år.

Nyckeltal – Rejlers Embriq	Jan-dec 2017	Jan-dec 2017
Omsättning, MSEK	519,9	417,1
Rörelseresultat, MSEK	9,2	15,6
Rörelsemarginal, %	1,8	3,7
Antal medarbetare	159	156

Förvärv

Rejlers har den 24 februari förvärvat tillgångarna i Sähkölinna Oy. Den 2 november förvärvades 100 procent av aktierna i Insinöörtoimisto RJ Virta Oy. Den 5 maj förvärvades resterande 49 procent av aktierna i CMN Service Oy. Efter den transaktionen äger Rejlers 100 procent av bolaget. I juli förvärvades tillgångarna i Infrakonsult Syd AB.

Förvärven har under året bidragit med 41,7 MSEK till omsättningen och 6,3 MSEK till rörelseresultatet.

Om rörelserna varit ägda sedan den 1 januari så hade de bidragit med en omsättning på 50,7 MSEK och ett rörelseresultat på 9,0 MSEK. Se även not 28.

Känslighet

Rejlers resultat är känsligt för förändringar av debiteringsgraden, timpriset och lönekostnadsutvecklingen.

Varje procentuell förändring av dessa parametrar ger följande påverkan på Rejlers rörelseresultat i MSEK:

Debiteringsgrad	22 (23)
Timpris	17 (16)
Lönekostnadsökning	14 (14)

Personalkostnaderna uppgår till 62 procent (62) av intäkterna medan övriga rörelsekostnader är 38 procent (37) av intäkterna.

Moderbolaget

Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick under delårsperioden till 37,1 MSEK (22,7) och resultat efter skatt uppgick till 14,5 MSEK (3,1).

Riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Årsstämman 2017 fastställde följande riktlinjer för ersättning till vd och övriga medlemmar av Bolagets koncernledning ("Koncernledningen").

Bolaget strävar efter att erbjuda en total ersättning som är rimlig och konkurrenskraftig och som därigenom förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen, som varierar i förhållande till den enskildes och koncernens prestationer, kan bestå av de komponenter som anges nedan.

Fast lön utgör grunden för den totala ersättningen. Lönen ska vara konkurrenskraftig och avspegla det ansvar som arbetet medför. Den fasta lönen revideras årligen. Rörlig lön kan bland annat baseras på koncernens resultattillväxt, lönsamhet och kassaflöde. Den årliga rörliga delen kan uppgå till maximalt 60 procent av den fasta lönen. Ålderspension, sjukförmåner och medicinska förmåner ska utformas så att de återspeglar regler och praxis på marknaden. Om möjligt ska pensionerna vara premiebestämda. Andra förmåner kan tillhandahållas enskilda medlemmar eller hela Koncernledningen och utformas i förhållande till praxis på marknaden. Dessa förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen.

Mellan vd och Bolaget gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Mellan medlemmar i Koncern-ledningen och Bolaget gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6-12 månader. Vid uppsägning från Bolagets sida är medlemmar i Koncernledningen, utöver lön och övriga anställningsförmåner under uppsägningstiden, berättigade till ett avgångsvederlag motsvarande högst 12 månadslöner. Inget avgångsvederlag utgår vid egen uppsägning.

Styrelsen ska äga rätt att i enskilda fall och om särskilda skäl föreligger frångå ovanstående riktlinjer för ersättning. Om sådan avvikelse sker ska information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma.

Styrelsens förslag till riktlinjer för 2018 är i huvudsak oförändrade jämfört med 2017.

Styrelsearbete och bolagsstyrning

Avseende styrelsearbete och bolagsstyrning hänvisas till bolagsstyrningsrapporten i denna årsredovisning. Se sid 15–18.

Hållbarhetsrapport

Koncernens hållbarhetsrapport finns att tillgå på koncernens webbplats www.rejlers.com/se.

Rejlersaktien

Sista betalkurs för Rejlers serie B per den 29 december 2017 var 56,75 kr per aktie, en minskning med 31 procent jämfört med den 30 december 2016. Den 7 februari 2018 var sista betalkurs för Rejlers aktie av serie B 51,80 kr per aktie. Rejlers aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

Till följd av den företrädesemission som Rejlers AB tidigare informerat om har antalet aktier och röster i Rejlers ändrats under april 2017. Samtliga aktier som tecknats i företrädesemissionen har registrerats vid Bolagsverket. Det totala antalet aktier i Rejlers har som en följd av detta ökat med 498 000 aktier av serie A, motsvarande 4 980 000 röster, och 4 668 188 aktier av serie B, motsvarande 4 668 188 röster. Det totala antalet aktier i Rejlers uppgår till totalt 18 087 909 aktier, varav 1 749 250 aktier av serie A och 16 338 659 aktier av serie B. Antalet röster i Rejlers uppgår till totalt 33 831 159 röster. Aktiekapitalet har efter emissionen ökat med 10 332 376 kr från 25 843 442 kr till 36 175 818 kr.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna i bolaget är Peter Rejler respektive Jan Rejler genom bolag.

Utdelning

Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen. Styrelsen bedömer att utdelningen är rimlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art ställer på finansieringen med eget kapital, förmågan att på både kort och lång sikt fullgöra gruppens åtaganden samt bedömningen av koncernens kommande utveckling.

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till 347 881 262 kr Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas 9 043 955 kr I ny räkning balanseras 338 837 308 kr

Risker och riskhantering

Strategiska och operativa risker	Beskrivning	Hantering
Marknad	Rejlers är verksamt i Sverige, Finland och Norge och är därigenom beroende av konjunkturen på dessa marknader. Bolaget är också konkurrensutsatt, både av stora internationella konkurrenter samt ett antal mindre, lokala konkurrenter på varje enskild marknad. Politiska beslut kan också få ett avgörande inflytande på kundernas investeringsvilja.	Rejlers hanterar marknadsriskerna genom att ha en bred kundbas, med en jämn fördelning av privata och offentliga beställare, och ett brett tjänsteutbud för att minimera känsligheten för avmattning i enskilda sektorer.
Uppdrag	Uppdragsrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Rejlers arbetar med olika former av avtalsvillkor. Ett fastprisuppdrag kan innebära en ökad risk om tidsåtgången för att fullfölja uppdraget har missbedömts. Rejlers har en begränsad del av uppdragen till fast pris. Dessa hanteras enligt särskild beslutsordning och kräver noggrann uppföljning. Den stora volymen av bolagets uppdrag är på löpande räkning varför risken i dessa är begränsad.	Kvalitetssäkring av uppdragen sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet som är certifierat i verksamheterna i Sverige, Finland och delar av Norge enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004.
Medarbetare	För ett konsultbolag är medarbetarna en mycket central resurs. En risk finns alltid att kompetenta medarbetare lämnar Rejlers och går till konkurrenter, kunder eller startar egna verksamheter. För bolagets tillväxt är det viktigt att behålla befintliga medarbetare, men även att rekrytera nya.	Rejlers försöker agera som en god arbetsgivare och sätter stort fokus på medarbetarnas trivsel, hälsa och säkerhet. Bolagets storlek innebär att det är möjligt att erbjuda varierande arbetsuppgifter såväl geografiskt som kompetensmässigt. Att erbjuda en stimulerande arbetsplats för medarbetarna samt att ge goda möjligheter till utbildning och personlig utveckling bidrar till företagets utveckling.
Förvärv	Förvärv av konsultbolag innebär alltid en risk för personal avgångar från det förvärvade bolaget. Ett större förvärv anstränger organisationen och sätter fokus på interna frågor vilket kan vara hämmande för marknadsbearbetningen.	Rejlers har som ambition att vid förvärv snabbt integrera nya medarbetare och verksamheter så att mervärden skapas både i det köpande och förvärvade bolaget. Genom att potentiella förvärv förankras lokalt i organisationen minskar också risken för felinvesteringar.
Mediaexponering och varumärke	Med en ökad exponering och kännedom kring Rejlers och Rejlers varumärke ökar även risken för exempelvis medial granskning och negativ publicitet.	Rejlers har ett strukturerat sätt att arbeta med att bevaka och följa vad som skrivs och rapporteras om företaget och de stora projekt vi är involverade i, både i mer traditionellmedia och i sociala medier. Det finns riktlinjer framtagna för hur företagets medarbetare ska agera i förhållande till olika medier.
Korruption	Rejlers är beroende av att företaget, medarbetare, leverantörer och samarbetspartners respekterar och följer rådande lagstiftning gällande bestickning och korruption. Handlingar som strider mot rådande lagar kan påverka Rejlers rykte och verksamhet. Vi gör affärer inom ramarna för lagar, förordningar och internationella konventioner i varje land där vi är verksamma och vi tolererar inte maktmissbruk, nepotism eller någon form av korruption.	Alla medarbetare ska följa Rejlers uppförandekod som ingår i verksamhetshandboken. Uppförandekoden innehåller regler för Rejlers affärsmässiga uppträdande och företagets ansvar gentemot kollegor, kunder, aktieägare och andra intressenter. I anställningsavtalet ingår vår uppförandekod som undertecknas av våra medarbetare. Vi har även ett system för visselblåsning där en oberoende extern aktör hjälper oss att hantera inkomna ärenden.
Mänskliga rättigheter	Vi bedömer risken för brott mot mänskliga rättigheter inom vår egen verksamhet som låg. Rejlers accepterar inte barnarbete eller andra former av obligatoriskt eller tvångsarbete genom hela leverantörskedjan.	Rejlers respekterar FN:s Global Compact och dess tio principer avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption. Dessa riktlinjer ska efterlevas både internt i verksamheten och Rejlers arbetar med bolagets leverantörer för att säkerställa efterlevnad i leverantörskedjan.
Miljö	Rejlers bedriver inte tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt gällande miljölagstiftning. De miljörisker som finns är konsekvenser som uppstår om vi skulle bryta mot gällande miljölagstiftning. Vi bedömer miljörisker som låga.	För att säkerställa att miljölagstiftningen följs i hela koncernen har Rejlers ett certifierat miljöledningssystem.
Finansiella risker	Beskrivning	Hantering
Likviditets-, valuta-, och ränterisk	Ändringar i räntor och valutakurser har inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Koncernens kostnader och intäkter är i huvudsak i de lokala valutorna, svenska kronor, norska kronor och euro. Även vid kraftiga förändringar i valutakurser är bedömningen att koncernens balansräkning endast till liten del exponeras.	Genom att koncernen löpande genomför förvärv så förändras också skuldsättningen och den finansiella risken. Koncernen har en nettobelåning, vilket innebär att ett ökat fokus måste sättas på likviditets- och ränterisken. Koncernens soliditet är fortsatt god.
Kreditrisk	Kreditrisk innebär risker kopplade till kundernas betalnings förmåga. Rejlers har en stor exponering mot offentliga kunder där kreditrisken är låg.	Kunderna faktureras löpande varför den upparbetade kreditrisken blir relativt begränsad även i de stora uppdragen.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Rejlers är ett svenskt publikt aktiebolag och regleras av svensk lagstiftning. Bolagets aktie av serie B är upptagen till handel på Nasdaq Stockholm, varför bolaget tillämpar Nasdaq Stockholms regelverk.

Rejlers bolagsstyrning regleras bland annat i aktiebolagslagen, den av aktieägarna beslutade bolagsordningen samt åtaganden som Rejlers ingått genom avtal såsom noteringsavtalet med Nasdaq OMX. Av noteringsavtalet följer även att Rejlers sedan den 1 juli 2008 tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Därutöver har Rejlers att följa andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.

Aktieägare

Rejlers aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq OMX, Nordiska listan vilket är en reglerad marknadsplats för aktiehandel. Aktien var dessförinnan noterad på Nordic Growth Market, NGM, sedan den 8 maj 2003.

Till följd av den företrädesemission som Rejlers genomfört så har antalet aktier och röster i bolaget ändras under april 2017. Det totala antalet aktier i bolaget har ökat med 498 000 aktier av serie A motsvarande 4 980 000 röster, och 4 668 188 aktier serie B motsvarande 4 668 188 röster. Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 18 087 909 aktier, varav 1 749 250 aktier av serie A och 16 338 659 aktier av serie B. Antalet röster i Rejlers uppgår till totalt 33 831 159 röster. Aktiekapitalet har således efter emissionen ökat med 10 332 376 kr, från 25 843 442 kr till 36 175 818 kr.

Aktier av serie A kan efter begäran från aktieägaren omvandlas till aktier av serie B. Det föreligger ingen begränsning av hur många röster en aktieägare får avge på stämman. Aktier av serie A berättigar till 10 röster per aktie och aktier av serie B berättigar till 1 röst per aktie. Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna är Peter Rejler och Jan Rejler genom bolag.

Årsstämma och extra stämma

Bolagsstämman är Rejlers högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att delta i besluten. Om en enskild aktieägare önskar få ett beslutsärende behandlat på stämman ska detta skriftligen anmälas till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Kallelse ska i enlighet med bolagsordningen införas i Post -och Inrikes tidningar samt på Rejlers webbplats. Information om att kallelse utfärdats ska ske genom annons i Dagens Nyheter.

Rejlers årsstämma avseende räkenskapsåret 2016 ägde rum den 24 april 2017 i Stockholm. På stämman närvarade 25 aktieägare, dessa representerade 71.4 % av bolagets röster och 50,5 % av kapitalet. Samtliga av årsstämman valda styrelseledamöter och bolagets revisor var närvarande på årsstämman. Stämman leddes av styrelsens ordförande, Ivar Verner. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på Bolagets webbplats, www. rejlers.com/se.

På stämman beslöts bland annat:

Att i enlighet med styrelsens förslag disponera Bolagets resultat och Bolagets disponibla vinstmedel om 171 013 745 kronor ska således balanseras i ny räkning.
Att ingen utdelning utgick för räkenskapsåret 2016.
Att i enlighet med styrelsens förslag fastställa resultaträkning och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning.
Att i enlighet med revisors förslag bevilja styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet.
Att i enlighet med valberedningens förslag att styrelsen för tiden intill slutet av nästa årsstämma ska bestå av Ivar Verner, Helena Nordman-Knutson, Thord Wilkne, Jan Samuelsson, Peter Rejlers och Annika Steiber. Det beslutades att välja Ivar Verner till ordförande i styrelsen.
Om principer för valberedningens tillsättande och arbete samt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission avseende högst 600 000 aktier av serie B utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.
Att i enlighet med styrelsen förslag besluta om ändring av bolagsordning § 4 och §5 stycke 1. Ändringen innebär att aktiekapitalets gränser ändras till att utgöra lägst 12 000 000 och högst 48 000 000 kronor, samt att gränserna för antalet aktier ändras till att sammanlagt lägst uppgå till 6 000 000 och högst 24 000 000. A-aktier ska genom ändringen högst kunna utges till ett antal om 3 690 000 och B-aktier ska kunna utges till ett antal om högst 20 310 000.

Samtliga beslut på årsstämman var enhälliga. Utöver årsstämman har Rejlers genomfört en extra stämma under år 2017. Årsstämman 2018 avseende räkenskapsåret 2017 kommer att genomföras den 7 maj 2018 i Stockholm.

Extra stämma

Rejlers höll en extra stämma den 13 mars 2017.

På extra stämman beslutades:
Att godkänna styrelsens beslut om nyemissionen av aktier av serie A och B med företrädesrätt för aktieägarna.

Valberedning

Bolagsstämman antar riktlinjer för tillsättnade av valberedningen. Valberedningen nominerar ledamöter till Rejlers styrelse som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningens arbete inleds med en utvärdering av sittande styrelse. I nomineringen av kommande styrelse tar valberedningen hänsyn till de potentiella ledamöternas strategiska kompetens, utbildning och eventuellt annat styrelsearbete.

Valberedningen inhämtar även synpunkter från de större ägarna. På årsstämman lämnar valberedningen förslag på ersättning till styrelseledamöterna. Valberedningen lämnar även förslag på val av revisorer. Valberedningen, som har att bereda ärenden inför 2018 års årsstämma, består av Kent Hägglund som representant för Peter Rejler, Martina Rejler som representant för Jan Rejler och Johan Lannebo som representant för Lannebo Fonder.

Valberedningen skall ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till styrelseledamöter, förslag till styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag till hur valberedningen skall utses inför årsstämman 2018 jämte dess uppdrag.

Som underlag för valberedningens arbete har styrelsens ordförande och vd redogjort för styrelsens arbete under året. Vidare har en årlig utvärdering av styrelsen genomförts på uppdrag av valberedningen.

Mångfald

Alla styrelseuppdrag i Rejlers AB syftar till att vidmakthålla och förbättra styrelsens effektivitet totalt sett. Vid val av styrelseledamöter eftersträvar Rejlers därför att styrelsen har tillräckligt expertis bl.a inom bolagets verksamhet, affärsområden, marknader och utveckling. För att uppfylla detta eftersträvas en bred fördelning av egenskaper och kompetenser. Dessutom är mångfald, avseende bl.a ålder, kön, geografisk härkomst, utbildning och yrkesmässig bakgrund, är viktiga omständigheter att beakta. Rejlers arbetar aktivt med att söka mångfald i styrelsen.

Styrelse

Rejlers styrelse och styrelseordförande utses av bolagstämman. Styrelsen fastställer Rejlers strategi och målsättning, utfärdar styrdokument, säkerställer en effektiv utvärdering av verksamheten och kontrollerar bolagets utveckling och finansiella situation. Styrelsen har under verksamhetsåret 2017 bestått av sex ledamöter, vilka presenteras närmare på sidan 9. Under verksamhetsåret 2017 avhöll styrelsen 12 protokollförda sammanträden. Den genomsnittliga närvaron var 97 procent och i genomsnitt varade styrelsemötena cirka tre timmar. Representanter från koncernledningen och annan ledningspersonal har under året regelbundet deltagit på styrelsemöten för att redogöra för frågor inom sina respektive områden. Styrelsen ansvarar vidare för större förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättning av koncern vd. Styrelsen fastställer också affärsplan och årsbokslut samt övervakar vd:s arbete.

Till styrelsen har de fackliga organisationerna utsett Björn Lauber och Sten Pettersson som ledamöter samt Tore Gregorsson som suppleant.

Ivar Verner valdes av årsstämman till styrelsens ordförande. Revisionsutskottet består av Jan Samuelsson (ordf.), Helena Nordman-Knutson och Ivar Verner. Styrelsen utgör i sin helhet ett ersättningsutskott. Investeringsutskott består av Peter Rejler och Ivar Verner samt Annika Steiber i vissa investeringsfrågor.

I styrelsearbetet deltar förutom Rejlers vd, Peter Rejler (styrelseledamot), även andra tjänstemän från organisationen såsom föredragande i särskilda frågor.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen har inte fördelat några särskilda ansvarsområden mellan ledamöterna. Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning regleras styrelsens arbete av dess arbetsordning, vilken bland annat stadgar att styrelsen ska:

Utöver konstituerande sammanträde hålla 5 ordinarie sammanträden
Fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi
Godkänna budget och motsvarande långsiktiga planer inklusive investeringsbudget
Behandla och godkänna ärenden avseende anbud och projekt med belopp över 30 Mkr.
Besluta om köp och försäljning av fast egendom, aktier eller förvärv av annat bolags rörelse över 15 Mkr
Utse ett revisionsutskott
Utse ett projekt/ investeringsutskott
Avlämnar årsredovisning, förvaltningsberättelse och delårsrapporter
Upptagande av lån
Inledande av processer av stor omfattning samt uppgörelse av tvister av väsentlig betydelse
Andra frågor av väsentlig ekonomisk- eller annan betydelse

Vid varje ordinarie styrelsesammanträde ska följande ärenden behandlas:

En rapport om bolagets verksamhet inklusive finansförvaltning
En rapport om extraordinära åtgärder eller händelser som vidtagits mellan styrelsens sammanträden
Utvecklingen av pågående större projekt och förväntade affärshändelser
En rapport om föreliggande eller potentiella tvister som kan ha betydande inverkan på bolagets verksamhet

Styrelsens sammansättning

Namn	Funktion	Oberoende	Invald	Närvaro
Ivar Verner	Ordförande	Ja	2010	12/12
Thord Wilkne	Ledamot	Ja	2007	12/12
Peter Rejler1)	Ledamot	Nej	2010	11/12
Jan Samuelsson	Ledamot	Ja	2010	12/12
Helena Nordman-Knutson	Ledamot	Ja	2014	12/12
Annika Steiber	Ledamot	Ja	2016	11/12
Sten Pettersson	Arbetstagar representant	Ja	2009	11/12
Björn Lauber	Arbetstagar representant	Ja	1998	12/12
Tore Gregorsson	Suppleant	Ja	2016	3/3

1) Beroende i förhållande till bolaget genom anställning samt som större aktieägare.

Styrelseordförande utgör länken mellan Rejlers vd och övriga ledamöter. Ordförande har till uppgift att leda styrelsens arbete och sörja för att styrelsen följer uppsatta lagar, regler och rekommendationer.

Utvärderingen av styrelsen sker fortlöpande dels avseende den totala sammansättningen dels avseende enskilda ledamöter. Utvärderingen har under 2017 genomförts under ledning av valberedningen i form av en styrelseenkät. Hela styrelsen har tagit del av enkäten och diskuterat utvärderingen. Vid samma tillfälle skedde även styrelsens utvärdering av vd och bolagets ledning utan deras närvaro, men med närvaro av bolagets revisor. Bolagets revisor har deltagit på ett styrelsemöte i samband med bokslutssammanträdet. Bolagets delårsrapport för tredje kvartalet granskades översiktligt av bolagets revisor och rapporterades till styrelsens revisionsutskott.

Internkontroll

I dagsläget är styrelsens bedömning att bolagets storlek och komplexitet ej motiverar en särskild internrevisionsenhet, utan ekonomifunktionen sköter löpande kontroll och driver förbättringsprojekt inom ekonomisk styrning och kontroll. Internt genomförs revision av uppdragsverksamheten, uppföljning av utfall och eventuellt behov av förändrade rutiner. En ny bedömning kommer att göras under året.

Revisionsutskott

Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2017 ett revisionsutskott som utgörs av Jan Samuelsson (ordf), Helena Nordman-Knutson och Ivar Verner. Revisionsutskottet har under året haft fem möten. Föredragande i utskottet är bolagets finanschef.

Revisionsutskottet har till huvuduppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Revisionsutskottet bevakar även företagets löpande riskhantering, fastställer kompletterande instruktioner till revisorerna för revisionsinsatsen, bevakar att lagar, förordningar, noteringsavtal och Svensk kod för bolagsstyrning följs. Revisionsutskottet ser också till att andra uppdrag, förutom revision, som utförs av bolagets revisorer ligger inom ramen för fastställd policy.

Revisionsutskottet har under året genomarbetat styrdokument och policyer.

I tillägg bevakar revisionsutskottet bland annat ändringar av redovisningsregler som kan få inverkan på bolagets finansiella rapportering och den externa finansiella informationsgivningen samt utvärderar årligen behovet av en internrevisionsfunktion.

Projekt/investeringsutskott

Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2017 ett projekt/investeringsutskott som utgörs av Ivar Verner (ordf.), Annika Steiber i vissa investeringsfrågor samt Peter Rejler. Föredragande i utskottet är normalt bolagets finanschef.

Investeringsutskottet har till huvuduppgift att bereda ärenden gällande investeringar som kräver styrelsens beslut. Investeringsutskottet hade inga möten under 2017. Bolaget har haft en större offert som har behandlats av hela styreslen vid ett ordinarie styrelsemöte.

Ersättningsutskott

Styrelsen har beslutat att inte tillsätta ett särskilt ersättningsutskott. I stället utgör styrelsen i sin helhet ersättningsutskott och bereder bland annat ersättnings- och anställningsfrågor för vd och övriga ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som årsstämman fastslagit. Ersättningsutskottet företräds av styrelsens ordförande vid förhandlingar med vd.

Ersättningar

På årsstämman 2017 beslöts det om riktlinjer för ersättning till vd och ledande befattningshavare. Dessa var i huvudsak detsamma som tidigare år. Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Ersättningsstrukturen kan utgöras av en grundlön, rörlig ersättning samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare är begränsad till maximalt 60 procent av grundlönen. De fullständiga riktlinjerna finns som bilaga till stämmoprotokollet på bolagets webbplats. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp.

Ersättningen till styrelsen fastställdes på årsstämman till 370 000 kronor till styrelsens ordförande och 200 000 kronor vardera till övriga ledamöter som inte är anställda i Rejlers. Därutöver avsätts totalt 225 000 kronor för utskottsarbete.

Se not 7 i årsredovisningen för styrelsens ersättningar.

Vd och koncernledning

Verkställande direktör, vd utses av styrelsen och har som uppdrag att sköta den löpande förvaltningen i bolaget enligt de riktlinjer och anvisningar som uppställs i lag, bolagsordningen och den interna arbetsinstruktionen.

Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder som inte med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse eller uttryckligen har definierats såsom under styrelsens ansvar.

Peter Rejler har varit vd och koncernchef för Rejlers sedan den 1 april 2014. Han är född 1966 och har varit verksam inom Rejlers sedan 1998.

1999 gick han in som vd för Rejlers verksamhet fram till 2012. Under perioden 2012–2014 arbetade han som styrelseordförande, men återkom i rollen som vd från den 1 april 2014. Peter har en kandidatexamen inom elektronik och en master inom mekanik.

Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har regelbundna möten under året under vd:s ledning. Mellan dessa möten har man löpande avstämning gällande status för respektive verksamhet. Koncernledningen arbetar årligen fram en affärsplan som följs upp via månatliga rapporter där uppföljningen är fokuserad på lönsamhet, kostnadskontroll samt kassaflöde. Koncernledningen har bestått av verkställande direktör, finanschef, landscheferna för Sverige och Finland, ansvarig för Norge och Embriq, CIO, kommunikationschef samt HR-chef – totalt åtta stycken ledamöter.

Information om vd och koncernledningens medlemmar, ålder, utbildning och aktieinnehav framgår av avsnittet Ledningsgruppen på sidan 10.

Revision

I bolagsstämmans uppgifter ingår att välja revisor. På årsstämman till revisor för en tid om fyra år valdes revisionsbolaget Deloitte med auktoriserade revisorn Birgitta Lööf som huvudansvarig revisor. Deloitte reviderar Rejlers samtliga aktiva bolag i Sverige, Finland och Norge som varit helägda av Rejlers under 2017 förutom Embriq. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året. Rapportering till styrelsen sker i samband med att årsbokslutet upprättas.

I samband med revisionen görs också en genomgång av interna rutiner och kontrollsystem.

Utöver revisionsgranskningen har Deloitte även anlitats för andra uppdrag. Detta har bland annat avsett skattefrågor och diverse redovisningsfrågor (se även not 8 i årsredovisningen). Samtliga uppdrag ligger inom ramen för av revisionsutskottet fastlagd policy.

Ersättningen till bolagets revisorer för år 2017 respektive 2016 framgår av årsredovisningen.

Finansiell rapportering och information

Bolaget hanterar offentliggöranden enligt marknadsmissbruksförordning, samt ger marknaden löpande information om företagets utveckling och finansiella ställning. Information lämnas regelbundet i form av:

Delårsrapporter
Rejlers årsredovisning
Pressmeddelanden om nyheter och händelser som väsentligt kan påverka företagets värdering och framtidsutsikter. Rejlers policy är att offentliggöra order som är av strategiskt värde
Presentationer för finansanalytiker, investerare och media
Rejlers webbplats www.rejlers.se där information enligt ovan hålls tillgänglig

Styrelsens beskrivning av det interna kontrollsystemet samt riskhantering

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Kontrollmiljön skapar den kultur som Rejlers verkar utifrån och definierar styrdokument, normer och riktlinjer för verksamhetens agerande. Kontrollmiljön består i praktiken av policyer, dokumenterade riktlinjer, manualer och instruktioner som kommunicerats ut i hela organisationen. Kvalitetssystemet kompletteras av en serie dokumenterade direktiv, som inkluderar bland annat en ekonomihandbok, innehållande riktlinjer för redovisning och finansiell hantering, samt en informationspolicy. Rejlers upprätthåller ett kvalitetssystem som inkluderar rutiner, instruktioner och mallar för relevanta processer. Rejlers arbetar fortlöpande med att utveckla och förbättra kvalitet och processer för att uppfylla de krav kunder, leverantörer och anställda förväntar sig av ett konsultbolag. Organisationsstrukturen är transparent med definierade roller och ansvar som kommuniceras via dokumenterade arbetsinstruktioner för styrelsen, styrelsekommittéer, vd samt till chefer inom koncernen. Arbetsordningen för styrelsen och instruktion för vd finns för varje bolag i gruppen och bygger på samma principer som för Rejlers AB.

I respektive bolag finns en styrelse vars uppgift är att löpande säkerställa att övergripande riktlinjer och policyer följs samt att löpande bedöma bolagets ekonomiska situation.

Respektive styrelse har till sitt förfogande en vd som i de större dotterföretagen även har en ledningsgrupp. Rejlers har i respektive land en organisation där varje lokal enhet har stor självständighet. Chefer på alla nivåer har klart utdelat ansvar och befogenheter att utveckla sina verksamheter efter lokala förutsättningar och kundens behov. Regelbundna utvärderingar genomförs i organisationen på såväl funktion som avdelningsnivå för att säkerställa relevant kunskap avseende finansiell rapportering inom organisationen. Syftet är att med rimlig säkerhet kunna garantera att Rejlers kortsiktiga och långsiktiga mål uppnås. Syftet med riskhanteringen och internkontrollen i samband med finansiell rapportering är att med rimlig säkerhet kunna garantera att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig i fråga om delårsrapportering, årsrapportering och årsredovisning, och säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas enligt lagar, gällande redovisningsnormer och andra krav på börsnoterade företag.

Information och kommunikation

De viktigaste styrdokumenten avseende den finansiella rapporteringen uppdateras kontinuerligt och kommuniceras till relevanta medarbetare via bolagets intranät, informationsbrev, regelbundna möten etc. Informationskanaler är etablerade för att så effektivt som möjligt kommunicera till berörda medarbetare inom organisationen. Rejlers har även informationspolicyer avseende såväl intern som extern kommunikation.

Kontrollaktiviteter

Kontrollstrukturen har utformats för att hantera de risker som styrelsen och företagsledningen anser är betydande för den operativa verksamheten, efterlevnaden av lagar och regelverk samt för den finansiella rapporteringen. Definierade beslutsprocedurer, inklusive attestinstruktioner är etablerade för till exempel investeringar och tecknande av avtal. Där så är lämpligt har automatiska kontroller speciellt relaterade till den finansiella rapporteringen etablerats. Flertalet kontrollaktiviteter är integrerade i företagets nyckelprocesser, såsom orderbokning, intäktsredovisning, investeringar, leverantörskontrakt och inköp. För att säkerställa att risker i kundprojekt uppmärksammas och åtgärdas samt återspeglas korrekt i den finansiella rapporteringen håller en särskild funktion, Projekthuset, på att inrättas. Projekthuset kommer genomföra regelbundna kontroller av att kundprojekt bedrivs enligt Rejlers kvalitetssystem både vad gäller genomförande och ekonomisk uppföljning. IT-strukturen är utformad för att hantera potentiella risker i hela verksamheten. Särskilda kontroller finns i IT-system relaterade till de processer som påverkar den finansiella rapporteringen.

Övervakning

Varje chef har ansvaret för att säkerställa adekvat intern kontroll i respektive enhet och ansvarar för att enheterna följer koncernens direktiv för finansiell rapportering. Därutöver granskas den interna kontrollstrukturen av separata decentraliserade funktioner inom en särskild funktion. Styrelsen anser att Rejlers signifikanta riskområden täcks av granskningarna som genomförs. I dagsläget ser styrelsen därför inget behov av att inrätta en separat funktion för internrevision.

Stockholm den 5 april 2018 Styrelsen Rejlers AB

RESULTATRÄKNING – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning	5	2 464,7	2 339,3
Övriga rörelseintäkter	6	5,4	2,1
Summa rörelseintäkter		2 470,1	2 341,4

Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader	8	-950,3	-816,4
Personalkostnader	7	-1 448,9	-1 453,7
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	9-13	-46,1	-44,2
Andelar i intresseföretags resultat	14	0,3	0,4
Rörelseresultat		25,1	27,5

Finansiella intäkter	15	4,1	7,1
Finansiella kostnader	16	-7,7	-12,4
Summa finansnetto		-3,6	-5,3
Resultat före skatt		21,5	22,2
Skatt	17	-9,8	-8,2
ÅRETS RESULTAT		11,7	14,0

Hänförligt till moderbolagets aktieägare		11,7	13,3
Hänförligt till aktieägare utan bestämmande inflytande		0,0	0,7
Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare före utspädning	18	0,71	1,03
Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare efter utspädning	18	0,71	1,03

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT – KONCERNEN

Belopp i MSEK	2017	2016
Periodens resultat	11,7	14,0
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Omräkningsdifferenser av utlandsverksamhet, netto efter skatt	-5,6	28,5
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärdering av nettopensionsskuld	-3,5	4,3
	2,6	46,8

BALANSRÄKNING – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för programutveckling	9	45,4	37,5
Programvaror	10	7,2	4,9
Kundvärden	11	69,1	79,4
Goodwill	12	443,8	432,6
Summa immateriella anläggningstillgångar		565,5	554,4
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer	13	32,1	37,5
Summa materiella anläggningstillgångar		32,1	37,5
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	14	0,6	0,6
Långfristiga värdepappersinnehav	19	7,3	3,8
Andra långfristiga fordringar	20	3,7	3,8
Summa finansiella anläggningstillgångar		11,6	8,2
Uppskjuten skattefordran	17	40,1	39,4
Summa anläggningstillgångar		649,3	639,5
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Varulager		3,2	6,3
Kundfordringar	21	452,3	390,2
Aktuella skattefordringar		30,8	17,2
Övriga fordringar		18,0	11,9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	243,3	230,4
Summa kortfristiga fordringar		747,6	656,0
Likvida medel		20,3	64,9
Summa omsättningstillgångar		767,9	720,9
SUMMA TILLGÅNGAR		1 417,2	1 360,4

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		36,2	25,8
Övrigt tillskjutet kapital		391,3	209,6
Reserver		-6,0	-0,3
Balanserat resultat inklusive årets resultat		316,0	301,1
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		737,5	536,2
Eget kapital hänförligt till aktieägare utan bestämmande inflytande		8,9	16,0
Summa eget kapital		746,4	552,2
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder till kreditinstitut	24	5,4	155,0
Uppskjuten skatteskuld	17	40,4	45,7
Pensionsskuld	25	28,8	20,7
Övriga skulder		8,2	5,1
Summa långfristiga skulder		82,8	226,5
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	24	153,3	133,4
Leverantörsskulder		124,2	134,0
Förskott från kunder		0,3	0,2
Aktuella skatteskulder		21,1	0,4
Övriga skulder		101,5	125,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	187,6	188,2
Summa kortfristiga skulder		588,0	581,7
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 417,2	1 360,4

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2016-01-01	25,8	209,6	-28,3	309,4	516,5	8,3	524,8
Periodens totalresultat	-	-	28,0	17,5	45,5	1,3	46,8
Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna
Utdelning	-	-	-	-25,8	-25,8	-0,5	-26,3
	0,0	0,0	0,0	-25,8	-25,8	-0,5	-26,3
Utgående eget kapital 2016-12-31	25,8	209,6	-0,3	301,1	536,2	16,0	552,2
Ingående eget kapital 2017-01-01	25,8	209,6	-0,3	301,1	536,2	16,0	552,2
Periodens totalresultat	-	-	-5,7	8,2	2,5	0,1	2,6
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	6,7	6,7	-6,7	0,0
Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna
Nyemission	10,4	181,7	-	-	192,1	-	192,1
Utdelning	-	-	-	-	-	-0,5	-0,5
	10,4	181,7	-	-	192,1	-0,5	191,6
Utgående eget kapital 2017-12-31	36,2	391,3	-6,0	316,0	737,5	8,9	746,4

KASSAFLÖDE – KONCERNEN

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat		25,1	27,5

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar på anläggningstillgångar	9-13	46,1	44,2
Övriga poster		2,3	2,7
Summa icke kassaflödespåverkande poster		48,4	46,9

Erlagda räntor		-4,5	-5,1
Erhållna räntor		1,8	1,1
Betald inkomstskatt		-8,3	-21,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		62,5	49,4

Förändring av rörelsekapital
Minskning av varulager		2,9	-0,1
Ökning/minskning kundfordringar		-77,7	-55,4
Ökning av övriga kortfristiga fordringar		-23,0	-53,8
Ökning (+) minskning (-) av leverantörsskulder		-6,8	60,6
Ökning (+) minskning (+) av övriga korta skulder		0,7	40,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-41,4	41,2

Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-6,2	-9,7
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-29,5	-33,8
Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel	28	-27,7	-29,5
Utdelning från intresseföretag		0,3	0,0
Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar		-3,9	-0,6
Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar		0,3	2,1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-66,7	-71,5

Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		-	55,5
Amortering av lån		-128,3	-49,1
Nyemission		192,0	-
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare		-0,5	-26,3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		63,2	-19,9

Årets kassaflöde		-44,9	-50,2

Likvida medel vid årets början		64,9	108,8
Kursdifferens i likvida medel		0,3	6,3
Likvida medel vid årets slut		20,3	64,9

NOTER – KONCERNEN

NOT 1. ALLMÄN INFORMATION

Rejlers AB (publ) (556349-8426) (moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) är en nordisk koncern som erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur.

Moderbolaget är ett publikt aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 30233, Lindhagensgatan 126, 104 25 Stockholm. Bolagets aktie av serie B är noterad på Nasdaq Stockholm.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 april 2018. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning föreslås bli föremål för fastställelse på årsstämman den 7 maj 2018.

NOT 2. SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

Grunder för rapporternas upprättande

Rejlers upprättar sin koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Vidare tillämpas Årsredovisningslagen samt de av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationerna RFR1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen förutom i de fall som anges under "Moderbolagets redovisningsprinciper" i not A.

Nya eller ändrade IFRS

Ändringarna i IAS 7 Rapport över kassaflöden ("Disclosure Initiative") innebär ytterligare upplysningskrav för att förstå förändringar i skulder vars kassaflöde redovisas i finansieringsverksamheten. Dessa upplysningar presenteras i not 31 och S.

Övriga nya standarder och ändringar i och omarbetningar av standarder som trädde i kraft 1 januari 2017 har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter 2017.

Kommande regelverksförändringar

IFRS 9 ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och innehåller regler för redovisning, klassificering och värdering, nedskrivningar, bortbokning och allmänna regler för säkringsredovisning. Koncernen tillämpar inte säkringsredovisning. IFRS 9 kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018.

Klassificering och värdering: Vid den första redovisningen ska finansiella tillgångar klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen, upplupet anskaffningsvärde eller som verkligt värde via övrigt totalresultat. Klassificeringsbedömningen för skuldinstrument baseras på två kriterier: (a) företagets affärsmodell för att hantera den finansiella tillgången (b) instrumentets kontraktsenliga kassaflöden. Klassificeringen av eget kapitalinstrument är verkligt värde via resultaträkningen, förutom då företaget valt att presentera sådana instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Reglerna för klassificering och värdering av finansiella skulder är i stort sett oförändrade jämfört med IAS 39.

Nedskrivningar: Reglerna tar bort kraven att identifiera en inträffad förlusthändelse och introducerar en modell för förväntade kreditförluster. Modellen fastställer en trestegsindelning utifrån om det inträffat en betydande ökning i kreditrisken. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat reserveras en kreditförlust som avser den förlust som förväntas inträffa inom 12 månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat och för de som är osäkra redovisas en kreditförlust som avser den förlust som förväntas inträffa under hela tillgångens återstående löptid.

Standarden har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter 2017.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

IFRS 15 kommer att ersätta IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal samt tillhörande tolkningar. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 15 från och med 1 januari 2018. Den nya standarden innebär en ny modell för intäktsredovisning (fem-stegs modell) som baseras på när kontrollen av en vara eller tjänst överförs till kunden. Grundprincipen är att ett företag redovisar intäkter för att skildra överföringen av utlovade varor och tjänster till kunder med ett belopp som återspeglar den ersättning som företaget förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor eller tjänster.

Koncernen har, som en del av sitt IFRS 15 projekt, gjort en bedömning av sina kundavtal i enlighet med fem-stegs modellen. Genomgången visar att övergången till IFRS 15 inte kommer att få någon väsentlig påverkan på koncernens resultaträkningar eller balansräkningar, men att den kommer att leda till utökade upplysningar i de finansiella rapporterna.

IFRS 16 Leasingavtal

IFRS 16 Leasingavtal kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 16 från och med 1 januari 2019.

Standarden har en leasingmodell för leasetagare, vilken innebär att i stort sett alla leasingavtal ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Nyttjanderätten (leasingtillgången) och skulden värderas till nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Nyttjanderätten inkluderar även direkta kostnader hänförliga till tecknandet av leasingavtalet. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nyttjanderätten och räntekostnader.

Nyttjanderätten redovisas separat från andra tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inkluderar den i posten där motsvarande tillgångar skulle redovisats om de ägdes. Om den inkluderas bland andra tillgångar ska företaget ange detta och vilka poster som inkluderar nyttjanderätt. I efterföljande perioder redovisas nyttjanderätten till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och ev. nedskrivningar samt justerat för eventuella omvärderingar av leasingskulden.

Leasingskulden redovisas separat från andra skulder. Om inte leasingskulden redovisas separat ska företaget ange vilka poster som omfattar dessa skulder. I efterföljande perioder redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde och minskas med gjorda leasingbetalningar. Leasingsskulden omvärderas vid förändringar i bl.a. leasingperioden, restvärdegarantier och ev. förändringar i leasebetalningar.

Korta leasingkontrakt (12 månader eller kortare) och leasingavtal där underliggande tillgång uppgår till lågt värde behöver inte redovisas i rapporten över finansiell ställning. Dessa kommer att redovisas i rörelseresultatet på samma sätt som nuvarande operationella leasingavtal.

För leasegivare innebär IFRS 16 i allt väsentligt inga ändrade regler. Den nya standarden innehåller mer omfattande upplysningar jämfört med nuvarande standard.

Koncernen har ännu inte genomfört en detaljerad analys avseende effekterna av IFRS 16. Detta kommer att ske under 2018.

Segmentsrapportering

Segmentinformationen presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare.

Rejlers har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras.

De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Då Rejlers bedriver teknisk konsultverksamhet samt IT-tjänster redovisas fyra rörelsesegment, teknisk konsultverksamhet i Sverige Finland respektive Norge samt IT-tjänster i Embriq.

Klassificeringar

Som anläggningstillgångar och långfristiga skulder avses sådana tillgångar och skulder som förväntas återvinnas dvs. genom nyttjande eller förbrukning, eller betalas senare än 12 månader efter balansdagen. Som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder räknas belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader från balansdagen.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka Rejlers AB direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar och skulder samt värdet av de egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehavet utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner – dvs. som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisasskillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt

värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Intresseföretag

Med intresseföretag avses alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för alla aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av det resultat efter skatt som uppkommer i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen under "Andelar i intresseföretags resultat" och som en del av rörelseresultatet. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändringar av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte koncernen ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

De utländska dotterföretagen redovisas i sin funktionella valuta, vilken motsvarar valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken respektive dotterföretag bedriver verksamhet.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dagen posterna omvärderas. Valutakursvinsterna och -förlusterna som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen.

I koncernredovisningen har dotterföretagens redovisningar omräknats till svenska kronor som är koncernens rapporteringsvaluta. Omräkning till svenska kronor av utländska dotterföretags resultat och balansräkningar görs enligt följande:

tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs,
intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvidainte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, i vilket fall intäkter och kostnader omräknas till transaktionsdagens kurs), samt
alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten eller realisationsförlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden görs linjärt enligt följande:

Fordon 5 år
Inventarier och installationer 3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade restvärde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare innehav överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Kundvärden

Förvärvade kundvärden avser kundrelationer, kundavtal mm och har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundvärden över deras bedömda nyttjandeperiod (tio år).

Programvaror

Programlicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

Balanserade utgifter för programutveckling

Utgift för utveckling och underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som är direkt förknippade med utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen och som har sannolika ekonomiska fördelar under mer än ett år och som överstiger kostnaderna, redovisas som immateriella tillgångar, I kostnaden ingår de kostnader för anställda som uppkommit genom utvecklingen av programvaruprodukter och en skälig andel av indirekta kostnader. Ränteutgifter i samband med utvecklingsprojekt aktiveras. Utvecklingskostnader för programvara skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod (tre till fem år).

Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, kundfordringar, andra långfristiga fordringar, övriga fordringar och övriga kortfristiga placeringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt övriga skulder. Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Finansiella instrument (som i den efter följande redovisningen ej redovisas till verkligt värde) redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Klassificering bestäms vid anskaffningstidpunkt men omprövas vid varje rapporttillfälle. Kategorierna är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen. Nedskrivningar på kundfordringar och övriga fordringar redovisas under övriga externa rörelsekostnader och nedskrivningar på lånefordringar under finansiella kostnader. De redovisas till anskaffningsvärde då de är kortfristiga och en diskontering skulle inte ha någon väsentlig effekt.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden, liksom direkta emissionskostnader, periodiseras över skuldens löptid. Koncernens poster utgörs av upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in, först-ut metoden.

Skatter

Skattekostnad eller skatteintäkt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga respektive skattemässiga värde samt förlustavdrag. Dessa förlustavdrag kan nyttjas för att minska framtida beskattnings bara inkomster. I de fall det bedöms att sådana förlust avdrag kan komma utnyttjas bokas en uppskjuten skattefordran på sådana förlustavdrag.

Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Kvittning sker av aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld i olika enheter i de fall där kvittning är möjlig mellan skattemässiga resultat mellan motsvarande enheter och koncernen avser att nyttja sådan kvittningsmöjlighet. Motsvarande princip gäller för uppskjutna skattefordringar och skulder.

Ersättningar till medarbetare

Pensionsförpliktelser

De pensionslösningar som finns inom koncernen har klassificerats såsom avgiftsbestämda respektive förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionslösningar kostnadsförs premier i takt med den period de avser. För förmånsbestämda pensionsplaner fastställs kostnaden för pensionsförmånen baserat på aktuariella beräkningar enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Omvärderingar, inklusive aktuariella vinster och förluster, effekter från förändringar av tillgångstaket (asset ceiling) och avkastningen på förvaltningstillgångarna (exklusive räntekomponenten som redovisas i resultaträkningen) redovisas direkt i balansräkningen med en intäkt eller kostnad motsvarande periodens förändring i rapporten över

totalresultatet i den period de uppkommer. Omvärderingar, som redovisas i övrigt totalresultat påverkar balanserat resultat och kommer inte att omklassificeras till resultaträkningen. Tjänstgöringskostnader från tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då planen ändras. Nettoräntan beräknas med tillämpning av diskonteringsräntan vid periodens början på den förmånsbestämda nettoskulden eller tillgången.

De förmånsbestämda kostnaderna är indelade i följande kategorier:

tjänstgöringskostnader (inklusive tjänstgöringskostnader innevarande period, tjänstgöringskostnader i tidigare perioder samt vinster och förluster avseende reduceringar och/eller regleringar)
nettoräntekostnad eller nettoränteintäkt
omvärderingar

De första två kategorierna redovisas i resultaträkningen som personalkostnad (tjänstgöringskostnad) respektive finansnetto (nettoräntekostnaden). Vinster och förluster relaterade till reduceringar och regleringar redovisas som tjänstgöringskostnader från tidigare perioder. Omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat.

Enligt Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta så ska UFR 10 tillämpas till dess att Alecta kan redovisa grunddata för beräkning av förmånsbestämda pensionsåtaganden. UFR 10 innebär att pensionslösning hos Alecta klassas som avgiftbestämd plan tills vidare.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normalpensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandels- och bonusplaner

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.

Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen.

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolagets intäkter består i huvudsak av intäkter från konsult-, driftoch förvaltningstjänster, licensintäkter från egna produkter samt underhållsoch nyttjanderätter.

Konsultintäkter som utförs mot löpande räkning intäktsförs i den takt arbetet utförs. Pågående ej fakturerade uppdrag på löpande räkning tas i balansräkningen upp till faktureringsvärdet av utfört arbete.

För konsultintäkter som utförs mot fast pris, tillämpas successiv vinst avräkning, dvs. intäkter redovisas i förhållande till respektive projekts färdigställandegrad per balansdagen. Färdigställandegraden beräknas på basis av upparbetad kostnad i förhållandet till total kostnad för projektet. Om de totala kostnaderna för ett projekt bedöms överstiga den totala intäkten, redovisas omgående den befarade förlusten i sin helhet. Om det slutliga utfallet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter till ett värde motsvarande kostnaderna. Pågående ej fakturerade fastprisprojekt redovisas efter avdrag för eventuella förlustrisker och förskottsbetalningar, i balansräkningen som upplupna intäkter.

Intäkter från drift och förvaltningstjänster samt underhålls- och nyttjande rätter intäktsförs linjärt över kontraktsperioden.

Licensintäkter intäktsförs vid leverans av programvara om inga väsentliga förpliktelser återstår efter leverans. Om betydande anpassningar återstår efter leverans periodiseras intäkten över kontraktsperioden med beaktande av återstående åtaganden.

Ränteintäkter redovisas löpande i takt med intjänande till den effektiva räntesats som gäller för var tillgång. Utdelning från investeringar redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Leasing

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till Rejlers, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.

Leasingkontrakt avser till största delen bilar, datorer och kopiatorer. Leasing av tillgångar (bilar) som utgör finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och finansiell skuld. Avskrivning sker enligt samma principer som för övriga tillgångar av samma slag. Leasing av tillgångar som utgör operationell leasing (datorer, kopiatorer) kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Utdelningar

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

Lånekostnader

Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga lånekostnader redovisas som kostnad i den period som de uppkommer och klassificeras i sin helhet som finansiella kostnader i resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Statliga stöd

Statliga bidrag som erhållits har i sin helhet redovisats i resultaträkningen till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i

samma perioder som de kostnader som bidragen är avsedda att täcka. Rejlers mottar i vissa fall bidrag för lönekostnader. Dessa har i förekommande fall reducerat företagets personalkostnad.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisnings lagen och redovisningsrådets rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Se not A Redovisningsprinciper.

NOT 3. FINANSIELLA RISKFAKTORER OCH ANDRA RISKER

Det övergripande målet med Rejlers finansverksamhet är att stödja den operativa verksamheten genom att säkerställa finansiering och kreditlöften samt effektiv likviditetshantering både lokalt och centralt samt att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för. Hantering av Rejlers finansiella riskexponering är centraliserad till bolagets koncernekonomiavdelning. Bolaget har en av styrelsen fastställd finanspolicy, vilken beskriver målen för och ansvarsfördelningen inom finansfunktionerna. Finanspolicyn syftar till att kontrollera och begränsa de finansiella risker koncernen exponeras för genom att lägga fast mål, riktlinjer och regler för hanteringen av finansiell riskexponering och likviditetshantering. I Rejlers verksamhet bedöms följande finansiella risker föreligga.

Valutarisk, risken för värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor innebär en valutarisk. Valutakursriskerna är begränsade då den största delen av betalningarna sker i respektive bolags lokala valuta. När dotterföretagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor så uppstår en omräkningsdifferens beroende på att innevarande år omräknas till en annan valutakurs än föregående år och att resultaträkningarna omräknas till en annan valutakurs än balansräkningarna.

Rejlers policy är att inte kurssäkra omräkningsdifferenserna. Koncernens policy är att i förekommande fall begränsa valutarisken om den i påtaglig utsträckning kan påverka likviditeten i koncernen. En bedömning av risken ska göras i aktuella fall.

Påverkan på resultat efter skatt1)	2017	2016
Valutakursförändring EUR/SEK
+ 10%	2,9	0,9
- 10%	-2,9	-0,9

Valutakursförändring NOK/SEK
+ 10 %	2,0	0,2
- 10 %	-2,0	-0,2

1) Då koncernen inte redovisar några värdeförändringar i övrigt totalresultat eller eget kapital uppkommer motsvarande effekt i eget kapital.

Likviditetsrisk, dvs. risk att få svårighet att fullgöra sina betalningar. Denna risk ska begränsas genom en god likviditetsplanering med vars hjälp Rejlers i god tid kan försäkra sig om t.ex. kreditlöften. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkkrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.

Ränterisk, värdeförändring på en räntebärande position till följd av förändringar i marknadsräntan.

Placeringstiden på tillgångar styrs av finanspolicyn och koncernens förvärvsplaner. Vid förvärv gäller att återbetalningstiden på lån med bundna räntor ska spegla kalkylmässig avskrivningstid för förvärvet. Kortfristiga lån tas normalt med rörliga räntor för att koncernen vid överskottslikviditet ska kunna lösa dessa utan kostnad.

Påverkan på resultat efter skatt 1)	2017	2016
Ränteförändring
+ 1%	-1,7	-2,0
- 1%	1,7	2,0

Kreditrisk, motpartsrisk, risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Denna risk begränsas genom att vid i första hand större affärer kontrollera motpartens betalningsförmåga. Rejlers har en stor kundexponering mot statliga och andra offentliga myndigheter där kreditrisken är mycket låg eller obefintlig. För privata beställare görs vid behov en individuell bedömning av varje kund avseende betalningsförmågan. Normalt faktureras kunderna varje månad varför exponeringen mot en enskild kund i de fallen är relativt liten. Vid placering av medel ska detta ske i stat, kommun, bank eller vissa utvalda företagscertifikat.

Koncernens maximala exponering för kreditrisk bedöms motsvaras av redovisade värden på samtliga finansiella tillgångar som uppgår till 532,2 MSEK (491,7).

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den kontraktsenliga förfallodagen. Beloppen innefattar även beräknade räntor.

2017	mindre än 1 år	mellan 1 och 2 år	mellan 2 och 5 år	mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	148,4	-	-	-
Leverantörsskulder och andra skulder	124,2	-	-	-

2016	mindre än 1 år	mellan 1 och 2 år	mellan 2 och 5 år	mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	128,3	28,3	120,0	-
Leverantörsskulder och andra skulder	134,0	-	-	-

Hantering av kapital

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av soliditet och skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna "Kortfristiga skulder till kreditinstitut" och "Långfristiga skulder till kreditinstitut" i koncernens balansräkning och pensionsskuld minskat med likvida medel.

Under 2017 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2016, att upprätthålla en stark balansräkning med lägst 30 procent soliditet och en låg skuldsättningsgrad. Soliditeten var vid utgången av året 53 procent (41). Skuldsättningsgraden uppgick vid slutet av året till 0,3 (0,6):

	2017	2016
Räntebärande skulder	187,5	309,1
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	737,5	536,2
Skuldsättningsgrad, ggr	0,3	0,6

För koncernens upplåning gäller vanligtvis vissa särskilda villkor, sk covenants. De covenants som koncernen har att hålla sig till är nettoskuld/EBIT-DA och soliditet. Dessa covenanter beräknas varje kvartal och rapporteras till banken. Under kvartal 3 och 4 2017 har koncernen erhållit en s.k. waiver, för kvartal 3 innan kvartalets ingång och för kvartal 4 efter kvartalets utgång. Efter förhandlingar om refinansiering i mars 2018 har covenantnivån höjts.

För koncernen uppgår soliditeten vid utgången av året till 53 procent (41) och nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA till 2,3 (3,4).

NOT 4. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Koncernen gör antaganden och uppskattningar om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som, om de ändras, innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen utvärderar varje år eller oftare om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet har flera antaganden gjorts om framtida förhållanden. Ändringar av dessa förhållanden skulle kunna ha effekt på det redovisade värdet av goodwill. I not 12 finns en känslighetsanalys som visar på känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i omsättningen respektive rörelsemarginalen.

För att bedöma framtida kassaflöden används av styrelsen beslutad budget för kommande år samt prognos för ytterligare två år. Med stöd av dessa så görs en prognos för ytterligare två år, dvs en total bedömning på fem år. I genomsnitt används en tillväxt på 3 (3) procent i de kalkyler som upprättats. Prognostiserade kassaflöden har därefter nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 13 procent (12) efter skatt vilket motsvarar 16 procent (16) före skatt.

Om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit en procentenhet lägre skulle nyttjandevärdet för koncernen öka med cirka 132 MSEK (334).

Intäktsredovisning

Värdering av pågående projekt görs enligt successiv vinstavräkning. I balansräkningen är upptaget upparbetade ej fakturerade arvoden på löpande räkningsuppdrag samt fastprisuppdrag som har värderats till utfaktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställande grad. Löpande uppdrag fakturerasnormalt månadsvis. Färdigställandegraden i fastpriser bedöms genom att uppdragsansvarig får göra en bedömning av utfört och återstående arbete. Intäkten redovisas inte om det finns en osäkerhet avseende värdet.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i flera olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den avsättningen för inkomstskatter i länderna. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.

NOT 5. SEGMENTINFORMATION

Resultaträkning i sammandrag per segment

										Koncern
		Sverige	Finland		Norge		Embriq			gemensamt	Elimineringar		Koncernen
	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Extern försäljning	1 185,2	1 210,2	462,2	386,6	317,3	334,0	499,6	408,4	0,5	0,1	0,0	0,0	2 464,8	2 339,3
Försäljning mellan segment	15,3	15,4	2,7	1,3	1,9	1,6	20,3	8,7	36,6	22,6	-76,9	-49,6	-0,1	0,0
Övriga intäkter	1,5	0,6	3,1	1,5	0,8	0,0	-	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	5,4	2,1
Summa intäkter	1 202,0	1 226,2	468,0	389,4	320,0	335,6	519,9	417,1	37,1	22,7	-76,9	-49,6	2 470,1	2 341,4

Avskrivningar	-10,8	-10,9	-10,5	-9,3	-5,2	-6,3	-16,1	-12,4	-3,5	-5,3	0,0	0,0	-46,1	-44,2
Övriga rörelse kostnader	-1 151,1	-1 187,3	-428,2	-365,1	-340,4	-342,6	-494,6	-389,1	-61,5	-35,2	76,9	49,6	-2 398,9	-2 269,7
Rörelseresultat	40,1	28,0	29,3	15,0	-25,6	-13,3	9,2	15,6	-27,9	-17,8	0,0	0,0	25,1	27,5
Finansiella intäkter	-	-	-	-	-	-	-	-			-	-
Finansiella kostnader	-	-	-	-	-	-	-	-	-3,6	-5,3	-	-	-3,6	-5,3
Resultat före skatt	40,1	28,0	29,3	15,0	-25,6	-13,3	9,2	15,6	-24,3	-23,1	-	-	21,5	22,2
Investeringar	9,2	6,0	27,9	32,8	0,6	2,9	25,2	31,3	0,5	0,0	-	-	63,4	73,0

Rejlers verksamhet är uppdelad i fyra segment. Segment Sverige består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Sverige AB samt Rejlers Energiprojekt AB.

Segment Finland består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Oy, Matti Leppä Oy och CMN Services Oy.

Segment Norge består i huvudsak av de tekniska konsult tjänster som bedrivs i Rejlers Norge AS och Rejlers Elsikkerhet AS.

Segment Embriq består av bolagen Rejlers Embriq AS, Embriq AB, Rejlers Energitjänster AB och ComIT Rejlers AB.

Koncerngemensamt avser i huvudsak moderbolagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

Elimineringar avser transaktioner mellan segmenten.

All försäljning mellan segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Uppföljningen av koncernens segment sker på rörelseresultat, rörelse-marginal och debiteringsgrad. Samma redovisningsprinciper gäller för rörelsesegmenten som för koncernen i övrigt.

NOT 6. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	2017	2016
Uthyrning av lokaler	0,2	0,2
Realisationsresultat anläggningstillgångar	0,0	0,1
Andra rörelseintäkter	5,2	1,8
Summa	5,4	2,1

NOT 7. MEDARBETARE

	2017			2016
Årsanställda	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Moderbolaget
Sverige	4	9	13	3	8	11
Dotterbolagen
Sverige	206	826	1 032	208	870	1 078
Finland	92	467	559	86	410	496
Norge	22	295	317	42	312	354
Koncernen totalt	324	1 597	1 921	339	1 600	1 939

Ersättningar till verkställande direktör/koncernchef

Ersättning till vd beslutas av styrelsen efter förhandlingar med styrelsens ordförande. Pensionsålder för vd har inte reglerats i avtal utan följer gällande lagstiftning. Pensionspremien för vd uppgår till 35 procent av den premiegrundande lönen, dock maximalt tio prisbasbelopp. Mellan företaget och vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Något avtal avseende avgångsvederlag finns inte.

Ersättningar till övriga ledande befattningshavare

Vd förhandlar och avtalar med övriga ledande befattningshavare om deras ersättningar i samråd med styrelsens ordförande enligt den s k farfarsprincipen. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65-67 år. Pensionspremien för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbestämd. Mellan företaget och övriga ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på 6 månader från arbetstagarens sida. Från företagets sida gäller uppsägningvillkor på 12-18 månadslöner.

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader – 2017
	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersätt ningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och andra ledande befattningshavare	15,3	1,1	4,1	2,5
Överiga medarbetare	1 018,3	6,6	230,6	122,3
Summa	1 033,6	7,7	234,7	124,8

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader – 2016

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersätt ningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och andra ledande befattningshavare	15,2	0,6	3,4	2,4
Överiga medarbetare	1 005,0	8,3	242,9	123,9
Summa	1 020,2	8,9	246,3	126,3

Ersättning till styrelse

Ersättning till styrelsen utgår enligt beslut på årsstämma. För perioden mellan årsstämman 2016 och årsstämman 2017 så utgår ett styrelsearvode på 370 TSEK (340) till styrelsens ordförande och ett arvode

på 200 TSEK (160) till ledamöter som inte är anställda i bolaget. Därutöver utgår ersättning med 80 TSEK (55) till ordföranden och med 50 TSEK (35) till var och en av ledamöterna i styrelsens revisionsutskott samt med 50 TSEK (35) till ordföranden och 25 TSEK (-) till övrig ledamot i styrelsens projekt- och investeringsutskott. Pensionsavtal och avtal om avgångsvederlag finns inte för styrelsens medlemmar med undantag för Peter Rejler i hans roll som vd och koncernchef.

Ersättning till vd, ledande befattningshavare – 2017

	Ersättningar till vd	Övriga ledande befattningshavare¹)
Lön och övriga förmåner	2,6	11,2
Rörlig ersättning	-	1,1
Pensionskostnader	0,5	2,0
Sociala avgifter	0,9	3,2
Summa	4,0	17,5

1) Övriga ledande befattningshavare består av 8 (8) personer vid utgången av 2017.

Ersättning till vd, ledande befattningshavare – 2016

	Ersättningar till vd	Övriga ledande befattningshavare1)
Lön och övriga förmåner	2,1	12,2
Rörlig ersättning	-	0,6
Pensionskostnader	0,5	2,4
Sociala avgifter	0,7	2,9
Summa	3,3	18,1

1) Övriga ledande befattningshavare består av 8 (8) personer vid utgången av 2016.

Ersättning till styrelse – 2017

Styrelsearvode i TSEK	Arvode	Utskott
Ivar Verner, ordförande	370	110
Peter Rejler, ledamot	-	-
Thord Wilkne, ledamot	200	-
Jan Samuelsson, ledamot	200	70
Helena Nordman–Knutson, ledamot	200	50
Annika Steiber, ledamot	200	25
Summa	1 170	255

Ersättning till styrelse – 2016

Arvode	Utskott

355	85
-	-
180	-
180	68
180	42
100	13
80	-
1 075	208

NOT 8. REVISIONSARVODEN

	2017	2016
Deloitte
Ersättning för revisionsuppdrag	2,4	2,0
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,4	0,7
Ersättning för skatterådgivningen	0,1	-
Ersättning för övriga uppdrag	0,5	0,1

Övriga revisionsbolag
Ersättning för Revisionsuppdrag	0,5	0,5
Ersättning för övriga uppdrag	0,1	0,0
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	-	-
Ersättning för skatterådgivning	-	0,0
Summa	4,0	3,3

Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Deloitte har varit vald till huvudansvarig revisor sedan årsstämman 2013.

NOT 9. BALANSERADE UTGIFTER FÖR PROGRAMUTVECKLING

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärde	62,2	23,8
Omräkningsdifferens	-7,0	9,6
Årets internt utvecklade programvaror	25,0	30,1
Ökning via företagsförvärv	-	0,0
Försäljningar/utrangeringar	-0,1	-1,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	80,1	62,2
Ingående avskrivningar	-24,7	-7,3
Omräkningsdifferens	4,8	-7,3
Årets avskrivningar	-14,9	-11,4
Försäljningar/utrangeringar	0,1	1,3
Utgående ackumelerade avskrivningar	-34,7	-24,7
Utgående restvärde	45,4	37,5

NOT 10. PROGRAMVAROR

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärde	30,3	26,7
Omräkningsdifferens	0,0	1,6
Inköp av programvaror	4,8	3,3
Ökning via företagsförvärv	0,1	0,0
Försäljningar/utrangeringar	-14,5	-1,3
Utgående ackumererade anskaffningsvärden	20,7	30,3
Ingående avskrivningar	-25,4	-22,5
Omräkningsdifferens	0,1	-1,3
Försäljningar/utrangeringar	14,5	1,3
Årets avskrivningar	-2,7	-2,9
Utgående ackumulerade avskrivningar	-13,5	-25,4
Utgående restvärde	7,2	4,9
Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1,1	0,9
Utgående ackumulerade avskrivningar	-0,7	-0,4
Utgående restvärde	0,4	0,5

NOT 11. KUNDVÄRDEN

Utgående restvärde	69,1	79,4
Utgående ackumulerade avskrivningar	-68,7	-54,1
Årets avskrivningar	-12,4	-12,3
Omräkningsdifferens	-2,2	2,0
Ingående avskrivningar	-54,1	-43,8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	137,8	133,5
Kundvärden via företagsförvärv	2,6	9,5
Omräkningsdifferens	1,7	1,1
Ingående anskaffningsvärden	133,5	122,9
	2017	2016

Årets ökning via kundvärden kommer från förvärven av JS-Verkot Oy och CMN Services Oy. I förvärvsanalyserna identifierades verkliga värden på förvärvade nettotillgångar. Resterande del av köpeskillingarna är förvärvade separerbara kundvärden samt goodwill. Kundvärden skrivs av över en period på tio år.

NOT 12. GOODWILL

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärden	435,1	397,9
Omräkningsdifferens	-0,2	18,6
Förvärv	11,4	18,6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	446,3	435,1
Ingående nedskrivningar Årets nedskrivningar	-2,5 -	-2,5 -
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-2,5	-2,5
Utgående restvärde	443,8	432,6

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill.

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill

Koncernens goodwill är förvärvade och finns inom rörelsesegmenten Rejlers Sverige, Rejlers Finland, Rejlers Norge respektive Rejlers Embriq. Dessa värden prövas löpande och beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn tas till tidigare erfarenheter av verksamheten och externa informationskällor. Prövningen har skett med förändringar i de variabler som bedöms vara viktigast för verksamheten. Dessa är:

1) Omsättningstillväxt

Omsättningstillväxten baseras på prognos om bolagens och branschens utveckling kommande åren samt timprisets utveckling. För den inledande femårsperioden har ett antagande om i genomsnitt 3 (3) procents tillväxt använts och därefter 2 (2) procents evig tillväxt.

2) Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen påverkas, förutom av intäkterna, av bolagets kostnader. Dessa antas öka i nivå Med inflationen samt en viss reallöneökning. I beräkningen av nyttjandevärdet har ett antagande om 3 (3) procent årlig ökning av kostnader tillämpats.

3) Diskonteringsfaktorn (WACC)

Diskonteringsfaktorn före skatt är beräknad till 16 procent (16) för Rejlers Sverige, 16 procent (16) för Rejlers Finland, 16 procent (16) för Rejlers Norge och 16 procent (16) för Rejlers Embriq. För koncernen totalt 16 procent (16). Diskonteringsfaktorn efter skatt är beräknad till 13 procent (13) för Rejlers Sverige, 13 procent (13) för Rejlers Finland, 13 procent (12) för Rejlers Norge och 13 procent (12) för Rejlers Embriq.

	Bokfört värde		Nyttjandevärde
MSEK	2017	2016	2017	2016
Rejlers Sverige	224,4	220,1	878,0	670,3
Rejlers Finland	141,2	130,3	294,6	230,8
Rejlers Norge	48,5	51,1	170,9	163,6
Rejlers Embriq	29,6	31,1	196,8	106,0
Summa	443,8	432,6	1 540,4	1 170,7

I tabellen nedan visas känsligheten för förändringar i antagna värden i en procentenhet.

Känslighetsanalys		Omsättnings - Rörelse WACC före tillväxt marginal skatt
MSEK	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Rejlers Sverige	3%	3%	8%	8%	16%	16%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-102	+/-21	+/- 137	+/- 97	+/-75	+/-65
Rejlers Finland	3%	3%	8%	8%	16%	16%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-31	+/-7	+/-55	+/-34	+/-23	+/-21
Rejlers Norge	3%	3%	8%	8%	16%	16%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-23	+/-5	+/-33	+/-29	+/-16	+/-17
Rejlers Embriq	3%	3%	8%	8%	16%	16%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-36	+/-3	+/-49	+/-41	+/-17	+/-10

Slutsatsen av prövningen är att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

NOT 13. INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärde	130,1	113,6
Omräkningsdifferens	-2,3	8,9
Inköp	11,0	17,5
Ökning via företagsförvärv	0,2	0,3
Försäljningar/utrangeringar	-8,1	-10,2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	130,9	130,1

	2017	2016
Ingående avskrivningar	-92,6	-77,4
Omräkningsdifferens	2,3	-4,8
Försäljningar/utrangeringar	7,8	7,2
Årets avskrivningar	-16,3	-17,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	-98,8	-92,6
Utgående restvärde	32,1	37,5

Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	24,8	24,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-14,9	-12,9
Utgående restvärde	9,9	11,2

NOT 14. INTRESSEFÖRETAG

För uppgift om koncernens dotterföretag se not N sid 50.

Intresseföretag	2017	2016
Ingående redovisat värde	0,6	0,2
Andel i intresseföretaget resultat	0,3	0,4
Uttag från intressebolag	-0,3	-
Utgående redovisat värde	0,6	0,6

				Kapitalandel		Koncernens andel av årets resultat
	Org nr	Säte	Verksamhet	2017	2016	2017	2016
Mirakelbolaget AB	556835-4350	Stockholm	Programutveckling	50%	50%	0,3	0,3

Sammanfattning av intresseföretagens finansiella information
	Intäkter		Årets resultat		Tillgångar		Skulder
	2017	2016	2017	2016	2017	2016	2017	2016
Mirakelbolaget AB	8,9	9,0	0,7	0,8	5,0	4,1	1,7	2,9

NOT 15. FINANSIELLA INTÄKTER

	2017	2016
Ränteintäkter	1,8	1,0
Valutakursvinster	2,3	6,1
Övriga finansiella intäkter	0,0	0,0
Summa	4,1	7,1

NOT 16. FINANSIELLA KOSTNADER

	2017	2016
Räntekostnader	-4,4	-4,3
Valutakursförluster	-3,1	-7,4
Övriga finansiella kostnader	-0,2	-0,7
Summa	-7,7	-12,4

NOT 17. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2017	2016
Följande poster ingår i skattekostnaden:
Skatt på årets resultat	15,0	13,8
Uppskjuten skatt	-6,4	-5,2
Justering tidigare år	0,0	-0,4
Summa	8,6	8,2

	2017	2016
Resultat före skatt	16,4	22,2
Skatt enligt gällande skattesats 22% (22)	3,6	4,8
Effekt av utländska skattesatser	-1,2	-0,7
Effekt av ej avdragsgilla kostnader	2,5	6,7
Effekt av ej skattepliktiga intäkter	-0,3	-3,9
Effekt av ändrade skattesatser	1,1	-0,3
Justering tidigare år	-1,7	0,0
Övrigt	4,6	1,6
Redovisad skatt	8,6	8,2

I koncernen finns skattemässiga underskottsavdrag där inte uppskjuten skatt är bokad. Underskotten uppgår till 34,6 MSEK (36,3) och beräknas utnyttjas i de svenska versamheterna så snart koncerbidragsspärren har passerats 2021. Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt.

Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

	2017	2016
Ingående balans	-4,6	-8,9
Omräkningsdifferens	0,0	2,8
Genom rörelseförvärv	-	-1,9
Redovisning i resultaträkningen	-0,6	5,2
Redovisat i övrigt totalresultat	-3,5	-3,5
Uppskjutna skatter netto	-8,7	-6,3

Förändringen av uppskjutna skatteskulder och -fordringar framgår nedan:

Uppskjutna skatteskulder	Obeskattade reserver	Kundvärden	Övrigt	Summa
Per 2017-01-01	22,4	17,5	5,8	45,7
Redovisat i resulträkningen	-4,4	-2,9	0,7	-6,6
Ökning genom rörelseförvärv	-	0,3	-	0,3
Omräkningsdifferens	-	-0,2	0,1	-0,1
Per 2017-12-31	18,0	14,7	6,6	39,3

Uppskjutna skatteskulder	Obeskattade reserver	Kundvärden	Övrigt	Summa
Per 2016-01-01	26,1	17,4	5,4	48,9
Redovisat i resulträkningen	-3,7	-3,0	0,6	-6,1
Ökning genom rörelseförvärv	-	1,9	-	1,9
Omräkningsdifferens	-	1,2	-0,2	1,0
Per 2016-12-31	22,4	17,5	5,8	45,7

Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Förmånsbestämd pensionsskuld	Summa
Per 2017-01-01	42,2	-2,9	39,3
Redovisat i resulträkningen	1,2	-	1,2
Ökning genom företagsförvärv	-	-	-
Redovisat i övrigt totalresultat	-	1,6	1,6
Omräkningsdifferens	-2,2	0,2	-2,0
Per 2017-12-31	41,3	-1,1	40,2

Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Förmånsbestämd pensionsskuld	Summa
Per 2016-01-01	39,2	0,8	40,0
Redovisat i resulträkningen	-0,9	-	-0,9
Ökning genom företagsförvärv	-	-	-
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-3,5	-3,5
Omräkningsdifferens	3,9	-0,2	3,7
Per 2016-12-31	42,2	-2,9	39,3

NOT 18. VINST PER AKTIE

	2017	2016
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	11,7	13,3
Genomsnittligt antal aktier	16 417 744	12 921 721
Resultat per aktie (kr per aktie), före utspädning	0,71	1,03
Resultat per aktie (kr per aktie), efter utspädning	0,71	1,03

Optionsprogram och liknande finns inte varför eventuella utspädningseffekter inte förekommer.

NOT 19. LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärde	3,8	3,2
Årets inköp	3,6	0,4
Årets försäljning	0,0	-0,1
Omräkningsdifferens	-0,1	0,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	7,3	3,8

NOT 20. ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärde	3,8	5,3
Årets ökning	0,3	0,2
Årets minskning	-0,3	-2,0
Omräkningsdifferens	-0,1	0,3
Summa	3,7	3,8

NOT 22. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	2017	2016
Förutbetalda hyror	11,0	8,9
Upplupna leasingavgifter	2,4	12,7
Upplupna intäkter	192,1	168,3
Övriga poster	37,8	40,5
Summa	243,3	230,4

NOT 23. OPERATIONELL LEASING

I operationell leasing ingår hyresavtal avseende datorutrustning och kopiatorer samt lokalhyror. Framtida betalningar förfaller till betalning enligt nedan.

	2017	2016
Inom ett år	99,9	90,2
Mellan ett till fem år	150,9	183,7
Mer än fem år	0,1	0,5
Summa	250,9	274,4

Kostnadsförda leasingavgifter	17,4	16,1

NOT 21. KUNDFORDRINGAR

	2017	2016
Kundfordringar	457,2	398,0
Reservation för osäkra kundfordringar	-4,9	-7,8
Summa	452,3	390,2

Åldersanalys	2017	2016
Ej förfallna fordringar	409,6	346,9
Förfallna < 30 dagar	33,9	33,4
Förfallna 30–90 dagar	4,7	7,4
Förfallna > 90 dagar	8,9	10,3
Summa	457,2	398,0

Avsättningar för osäkra kundfordringar	2017	2016
Avsättningar vid årets början	-7,8	-3,3
Omräkningsdifferenser	0,1	-0,4
Reserveringar under året	2,2	-4,6
Konstaterade förluster	0,6	0,5
Avsättningar vid årets slut	-4,9	-7,8

NOT 24. SKULDER TILL KREDITINSTITUT

I operationell leasing ingår hyresavtal avseende datorutrustning och kopiatorer samt lokalhyror. Framtida betalningar förfaller till betalning enligt nedan.

Långfristiga	2017	2016
Banklån	-	148,4
Finansiell leasing	5,4	6,6
Summa	5,4	155,0

Kortfristiga	2017	2016
Banklån	148,4	128,3
Finansiell leasing	4,9	5,1
Summa	153,3	133,4

Koncernen har en checkkredit med en limit på 50 MSEK (50). Checkkrediten är helt outnyttjad. Bolaget har inga skulder som förfaller till betalning senare än fem år. I finansiella leasingskulder ingår i huvudsak bilar som leasas på tre år. Inga avtal förfaller till betalning senare än fem år.

Under mars 2018 har en refinansiering av bolagets lån genomförts med ett positivt utfall för bolaget. Bolagets tidigare kortfristiga banklånet kommer efter refinansiering att amorteras av under fem år med början under 2018.

Löptidsanalys skulder till kreditinstitut	2017	2016
Inom ett år	148,4	133,4
1–2 år	-	155,0
2–3 år	-	-
3–4 år	-	-
4–5 år	-	-

Villkor och återbetalningstider

	Låne belopp i valuta	Redovisat belopp (MSEK)	Ränte sats, %	Slut betalning år	Ränte bind ningstid
Banklån SEK	28,4	28,4	1,3	2018	30 dagar
RCF	120,0	120,0	1,3	2018	90 dagar

NOT 25. PENSIONSFÖRPLIKTELSER

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension) genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.

För räkenskapsåret 2017 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid.

Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 26,4 MSEK (2016: 25,4). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,1674 procent (0,1912) respektive 0,1447 procent (0,1566).

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2017 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 154 procent (149).

Norge

I Rejlers Norge AS, Rejlers Elsikkerhet AS och Embriq AS finns förmånsbestämda pensionsplaner för de som är anställda före 2007. 29 (38) aktiva personer och 32 (27) pensionerade omfattas av planen. Pensionsplanen ger en bestämd framtida pension baserat på antal intjäningsår och lönenivå vid pensionstillfället. Förvaltningen av förvaltningstillgångarna hanteras av extern förvaltare.

Finland

I Finland finns inga förmånsbestämda planer.

Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen

	2017	2016
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	-165,0	-164,3
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	136,2	143,5
Summa	-28,8	-20,8
Pensionsavsättningar	28,8	20,8
Redovisat i balansräkningen	28,8	20,8

Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen

	2017	2016
Ingående balans	-164,3	-144,8
Förvärvade pensionsföpliktelser	-	-
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-0,5	-4,3
Räntekostnader	-3,9	-4,0
Avkastning på förvaltningstillgångar	-9,6	-
Aktuariella vinster/förluster	-1,1	0,6
Planändringar	-	2,1
Utbetalda ersättningar	5,1	2,3
Arbetsgivaravgifter på inbetalda pensionsmedel	-0,2	-0,1
Omräkningsdifferens	9,5	-16,1
Summa förmånsbestämda förpliktelser	-165,0	-164,3

Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde

	2017	2016
Ingående balans	143,5	119,8
Förvärvade förvaltningstillgångar	-	-
Avgifter från arbetsgivaren	2,0	4,0
Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl ränta	3,5	3,4
Aktuariella vinster/förluster	1,6	5,0
Utbetalda ersättningar	-5,1	-2,3
Arbetsgivaravgifter på utbetalda pensionsmedel	-0,5	-0,2
Omräkningsdifferens	-8,9	13,8
Summa förvaltningstillgångar	136,1	143,5

Förvaltningstillgångarnas fördelning	2017	2016
Likvida medel	9%	9%
Aktier	20%	20%
Räntebärande värdepapper	59%	59%
Fastigheter	12%	12%
Summa	100%	100%

Aktuariella antaganden	2017	2016
Diskonteringsränta, %	2,6	2,5
Förväntad framtida årlig löneökning, %	2,5	2,5

Känslighetsanalys	2017	2016
Diskonteringsränta +1%/-1%	17,1	18,4
Framtida årlig löneökning +1%/-1%	1,5	1,4

Känslighetsanalysen baseras på förändringar av ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta.

Vid årsskiftet uppgick den genomsnittliga löptiden för pensionsplanen till 5,9 (6,9) år. Avgifter till pensionsplanen beräknas uppgå till 4,0 (4,4) MSEK för nästkommande år. Genom de förmånsbestämda pensionsplanerna exponeras koncernen mot ett antal aktuariella risker såsom investeringsrisk, ränterisk, risk avseende livslängd och löneökningsrisk. Företagsledningen bedömer dock att med hänsyn till den förmånsbestämda pensionsplanens omfattning så är dessa risker begränsade. Nuvärde av den förmånsbestämda pensionsskulden beräknas med användning av en diskonteringsränta som fastställs baserat på räntesatsen för företagsobligationer i Norge. Om avkastningen på förvaltningstillgångar understiger denna ränta kommer det att skapa ett underskott i planen. För närvarande har planen en relativt balanserad spridning av investeringar fördelat på aktier och räntebärande värdepapper. En ökning av räntan på företagsobligationer skulle medföra en minskning av pensionsförpliktelsen. En ökning av antaganden om återstående livslängd skulle också medföra en ökning av pensionsskulden. Eftersom beräkningen av pensionsskulden beaktar framtida löneökningar så medför en ökning av de anställdas löner en ökning av pensionsskulden.

NOT 26. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2017	2016
Upplupna löner	114,1	109,2
Upplupna social avgifter	23,6	21,7
Förutbetalda intäkter	18,3	17,5
Övrigt	31,6	39,8
Summa	187,6	188,2

NOT 27. STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

	2017	2016
Checkräkningskredit
Företagsinteckningar	64,0	64,0
Skulder till kreditinstitut
Inventarier med finansiell leasing	54,4	59,9
Pantsatta aktier		-
Övriga bankgarantier	16,9	17,6
Eventualförpliktelser
Hyresansvar	25,4	28,1
Summa	160,7	169,6

NOT 28. RÖRELSEFÖRVÄRV

Förvärv 2017	Trans aktion	Datum	Andel trans	Andel efter	Köpe skilling
Sähkölinna Oy	Inkråm	2017-02-24	100,0%	100,0%	1,1
CMN Services Oy	Aktier	2017-05- 05	49,0%	100,0%	15,0
Infrakonsult Syd AB	Inkråm	2017-07-27	100,0%	100,0%	5,5
RJ Virta Oy	Aktier	2017-11-02	100,0%	100,0%	6,1
Summa					27,7

De förvärvade rörelsernas bidrag till omsättning och resultat

	2017	2016
Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper	41,7	17,2
Bidrag till omsättningen ifall rörelsen varit ägd hela året	50,7	49,4
Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper	6,3	2,8
Bidrag till rörelseresultatet ifall rörelsen varit ägd hela året	9,0	6,5

Summa förvärvade rörelsers nettotillgången vid förvärvstidpunkten

	2017	2016
Anläggningstillgångar	0,3	0,4
Omsättningstillgångar	0,6	6,9
Likvida medel	2,8	15,3
Övriga kortfristiga skulder	-1,7	-4,7
Långfristiga skulder	-	-
Netto identifierbara tillgångar och skulder	2,0	17,9

Goodwill	7,0	20,3
Kundvärden	1,4	9,5
Uppskjuten skatt på immateriella tillgångar	-0,3	-1,9
Summa	10,1	45,8

Köpeskilling
Avgår:
Likvida medel i förvärvade bolag	-2,8	-15,3
Utbetald tidigare oreglerad köpeskilling		-1,0
Minskning av likvida medel (+), ökning (-)	7,3	29,5

Vid förvärv identifieras övervärden. Övervärden är fördelade på kundvärden och goodwill. Under året har övervärden fördelade på kundvärden med 2,6 MSEK (9,5) och goodwill med 11,4 MSEK (20,3) tillkommit. I goodwillvärdet, som inte är skattemässigt avdragsgillt vid förvärv av bolag (men avdragsgillt vid inkråmsförvärv) ingår personalens tekniska kompetens och förvärvade kundrelationer, som ej är separerbara, samt synergieffekter. I övrigt överens stämmer tillgångarnas och skuldernas verkliga värden vid förvärvet med redo visade värden i de förvärvade bolagen. Det finns inga osäkra fordringar bland de tillgångar som förvärvats. Förvärvsrelaterade kostnader har kostnadsförts som övriga externa kostnader när de uppstått. Summan av dessa belopp har uppgått till 0,0 MSEK (0,0).

NOT 29. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:

2017	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Låne- och kundfodringar	Andra finansiella skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Finansiella placeringar	7,3	-	-	7,3	7,3
Långfristiga fordringar	-	3,7	-	3,7	3,7
Kundfordringar	-	452,3	-	452,3	452,3
Övriga kortfristiga fodringar	-	48,7	-	48,7	48,7
Likvida medel	-	20,3	-	20,3	20,3
Summa	7,3	525,0	-	532,3	532,3
Långfristiga räntebärande skulder	-	-	5,4	5,4	5,4
Kortfristiga räntebärande skulder	-	-	153,3	153,3	153,3
Övriga kortfristiga skulder	-	-	132,2	132,2	132,2
Leverantörsskulder	-	-	124,2	124,2	124,2
Summa	0,0	0,0	415,1	415,1	415,1

2016	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Låne- och kundfodringar	Andra finansiella skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Finansiella placeringar	3,8	-	-	3,8	3,8
Långfristiga fordringar	-	3,8	-	3,8	3,8
Kundfordringar	-	390,2	-	390,2	390,2
Övriga kortfristiga fodringar	-	29,0	-	29,0	29,0
Likvida medel	-	64,9	-	64,9	64,9
Summa	3,8	487,9	0,0	491,7	491,7

Långfristiga räntebärande skulder	-	-	155,0	155,0	155,0
Kortfristiga räntebärande skulder	-	-	133,4	133,4	133,4
Övriga kortfristiga skulder	-	-	126,1	126,1	126,1
Leverantörsskulder	-	-	134,0	134,0	134,0
Summa	-	-	548,5	548,5	548,5

Finansiella placeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är värderade till verkligt värde enligt nivå ett (verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument). En beräkning av verkligt värde baserat på diskonterade framtida kassaflöden, där en diskonteringsränta som speglar motpartens kreditrisk utgör den mest väsentliga

indatan bedöms inte ge någon väsentlig skillnad jämfört med redovisat värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder som ingår i nivå två. För samtliga finansiella tillgångar och skulder anses därför det redovisade värdet vara en god approximation av det verkliga värdet.

NOT 30. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Som närstående har Rejlers identifierat familjen Rejler med 56 procent av rösterna och intressebolag. Köp och försäljningar mellan både koncernbolag och närstående sker på marknadsmässiga villkor.

Sammanställning över närståendetransaktioner	Försäljning till närstående			Fodran på närstående
	2017	2016	2017	2016
Intressebolag	0,1	0,1	0,2	0,2
Familjen Rejler	-	-	-	-

Ersättning till koncernchef

Peter Rejler är koncernchef. Ersättningsnivån till honom följer riktlinjer om marknadsmässiga ersättningar till ledande befattningshavare. Beslut om ersättningsnivån fattas av styrelsen exklusive Peter Rejler.

NOT 31. SKULDER HÄNFÖRLIGA TILL INVESTERINGSVERKSAMHETEN

				Ej kassaflödespåverkade poster
	2016	Kassaflöde	Omklassificering	Andra förändringar	2017
Långfristiga skulder till kreditinstitut	155,0	-	-148,4	-1,2	5,4
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	133,4	-128,3	148,4	-0,2	153,3
Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten	288,4	-128,3	-	-1,4	158,7

NOT 32. HÄNDELSER EFTER ÅRETS SLUT

Styrelsen i Rejlers AB har utsett Viktor Svensson till ny vd och koncernchef för Rejlers. Viktor tillträdde den 22 februari 2018. Viktor kommer närmast från ÅF där han sedan 15 år tillbaka arbetat i flera olika roller, de senaste åren som divisionschef för ÅF Technology. Peter Rejler kommer att föreslås som styrelseordförande i bolaget vid årsstämman 2018.

Vd för Rejlers Sverige AB, Jonas Thimberg, slutade den 23 mars 2018.

NOT 33. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till:	347 881 262 kr
Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas:	9 043 955 kr
i ny räkning balanseras	338 837 308 kr

RESULTATRÄKNING – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning	B,C	37,1	22,7
Summa rörelseintäkter		37,1	22,7

Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader	C,D	-44,3	-23,6
Personalkostnader	E	-19,3	-15,0
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	K,L	-0,3	-0,7
Rörelseresultat		-26,8	-16,6

Resultat från finansiella poster
Resultatandelar koncernbolag	F	30,5	13,1
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	G	2,8	3,0
Räntekostnader och liknande resultatposter	H	-5,5	-5,4
Resultat efter finansiella poster		1,0	-5,9

Bokslutsdispositioner	I	13,7	8,8
Skatt på årets resultat	J	-0,2	0,2
ÅRETS RESULTAT		14,5	3,1

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK Not	2017	2016
Årets resultat	14,5	3,1
Årets totalresultat	14,5	3,1

BALANSRÄKNING – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK	Not	2017	2016
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för programutveckling	K	0,0	0,0
Summa immateriella anläggningstillgångar		0,0	0,0
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer	L	0,6	0,4
Summa materiella anläggningstillgångar		0,6	0,4

Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	M	0,0	0,0
Andelar i koncernföretag	N	387,4	387,4
Fordringar hos koncernföretag		0,0	13,4
Övriga långfristiga fordringar		4,5	1,6
Summa finansiella anläggningstillgångar		391,9	402,4

Summa anläggningstillgångar		392,5	402,8
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag		248,2	131,4
Övriga fordringar		2,67	0,7
Aktuella skattefordringar		9,8	9,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	O	1,2	0,8
Summa kortfristiga fordringar		261,9	142,7
Kassa och bank		0,9	50,2
Summa omsättningstillgångar		262,8	192,9
SUMMA TILLGÅNGAR		655,3	595,7

Belopp i MSEK Not	2017	2016
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital	36,2	25,8
Reservfond	29,6	29,6
Summa bundet eget kapital	65,8	55,4

Fritt eget kapital
Balanserat resultat	-11,0	-14,1
Överkursfond	363,6	182,0
Årets resultat	14,5	3,1
Summa fritt eget kapital	367,1	171,0
Summa eget kapital	432,9	226,4
Obeskattade reserver P	8,3	22,0
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	0,0	148,4
Skulder hos koncernföretag	0,0	2,1
Övriga långfristiga skulder	1,6	1,6
Summa långfristiga skulder	1,6	152,1

Kortfristiga skulder
Leverantörskulder	11,5	1,5
Skulder hos koncernföretag	48,9	61,5
Skulder till kreditinstitut	148,4	128,3
Övriga skulder	-0,1	0,0
Aktuella skatteskulder	0,0	0,0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Q	3,8	3,9
Summa kortfristiga skulder	212,5	195,2
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	655,3	595,7

FÖRÄNDRINGAR EGET KAPITAL – MODERBOLAGET

		Fritt eget kapital		Bundet eget kapital
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserat resultat	Summa eget kapital
Ingående balans 2016-01-01	25,8	29,6	182,0	11,7	249,1
Årets resultat	-	-	-	3,1	3,1
Transaktioner med aktieägarna
Utdelning avseende 2015	-	-	-	-25,8	-25,8
Nyemission	-	-	-	-	0,0
Utgående balans 2016-12-31	25,8	29,6	182,0	-11,0	226,4
Ingående balans 2017-01-01	25,8	29,6	182,0	-11,0	226,4
Årets resultat	-	-	-	14,5	14,5
Transaktioner med aktieägarna
Nyemission	10,4	-	181,6	-	192,0
Utgående balans 2017-12-31	36,2	29,6	363,6	3,5	432,9

KASSAFLÖDE – MODERBOLAGET

Belopp i MSEK Not	2017	2016
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-26,5	-16,6
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar på anläggningstillgångar	0,3	0,8
Summa icke kassaflödespåverkande poster	0,3	0,7

Utdelning från koncernföretag	4,5	4,3
Erhållna räntor	1,7	1,5
Erlagda räntor	-4,1	-3,5
Betald inkomstskatt	-0,2	-11,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	-24,3	-24,7
Förändring av rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar	-106,2	60,1
Ökning/minskning av leverantörsskulder	10,1	-0,8
Ökning/minskning av övriga korta skulder	-15,6	-8,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-136,0	26,5

Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag	-	-2,2
Placering i övriga finansiella tillgångar	-2,9
Uttag ur intresseföretag	-	-
Förvärv av materiella tillgångar	-0,5	0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-3,4	-2,2

Finansieringsverksamheten
Nyemission	192,0	-
Upptagna lån	-	55,5
Amorteringar	-128,3	-49,1
Mottagna koncernbidrag	26,0	10,0
Lämnade koncernbidrag	-	-1,3
Utbetald utdelning	-	-25,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	89,7	-10,7
Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början	50,2	36,5
Kursdifferens i likvida medel	0,4	0,1
Likvida medel vid årets slut	0,9	50,2

NOT A. REDOVISNINGSPRINCIPER

Tilläggsupplysningar

Dessa redovisningsprinciper avser moderbolaget Rejlers AB. Moderbolaget upprättar sin årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 redovisning för juridska personer. De skillnader mot IFRS som detta medför redovisas här.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen har obeskattade reserver delats upp i uppskjuten skatt och eget kapital.

Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Koncernbidrag som dotterföretag erhåller från moderföretag redovisas i dotterföretaget i eget kapital. Koncernbidrag som dotterföretag lämnar till moderföretag redovisas i eget kapital.

Långfristiga värdepappersinnehav

Långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde.

Andelar i intresseföretag

Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

För redovisning av finansiella garantier tillämpar moderbolaget RFR 2, som innebär en lättnad jämfört med IAS 39 när det gäller finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag och intresseföretag.

RFR 2

De ändringar i RFR 2 som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2017 och 2018 har inte haft/kommer inte att få någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.

NOT B. INTÄKTER

	2017	2016
Upparbetade arvoden	37,1	22,7
Övriga intäkter hänförliga till konsultverksamheten	-	-
Summa	37,1	22,7

NOT C. INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG

	2017	2016
Inköp (i % av Övriga externa kostnader)	44	28
Försäljning (i % av Summa rörelseintäkter)	100	100

NOT D. REVISIONSARVODEN

	2017	2016
Ersättning för revisionsuppdrag	1,2	0,9
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,2	0,1
Ersättning för skatterådgivning		-
Ersättning för övriga uppdrag	0,1	-
Summa	1,5	1,0

NOT E. MEDARBETARE

Medeltal anställda	2017	2016
Män	9	87
Kvinnor	4	3

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader 2017

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersätt ningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och verkställande direktör	4,1	-	0,9	0,5
Övriga anställda	7,3	-	3,4	1,8
Summa	11,4	-	4,3	2,3

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader 2016

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersätt ningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och verkställande direktör	3,5	-	0,7	0,5
Övriga anställda	5,3	-	1,2	2,8
Summa	8,8	-	1,9	3,3

NOT F. RESULTATANDELAR KONCERNBOLAG

	2017	2016
Utdelning från dotterbolag	4,5	4,4
Koncernbidrag	26,0	8,7
Summa	30,5	13,1

NOT G. ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

	2017	2016
Valutakursvinst	0,8	1,5
Utdelning från intressebolag	0,3	-
Ränteintäkt, extern	-	0,3
Ränteintäkt, intern	1,7	1,2
Summa	2,8	3,0

NOT H. ÖVRIGA RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

	2017	2016
Valutakursförlust	-1,4	-1,9
Räntekostnad, extern	-4,0	-3,4
Räntekostnad, intern	-0,1	-0,1
Summa	-5,5	-5,4

NOT I. BOKSLUTSDISPOSITIONER

	2017	2016
Årets avsättning till periodiseringsfond	-0,4	-0,3
Årets återföring av periodiseringsfond	14,0	8,7
Årets förändring av överavskrivningar	0,1	0,4
Summa	13,7	8,8

NOT J. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2017	2016
Följande poster ingår i skattekostnaden:
Skatt på årets resultat	0,2	-0,2
Summa	0,2	-0,2

Resultat före skatt	14,7	2,9
Skatt enligt gällande skattesats 22% (22%)	3,2	0,6

SKATTEEFFEKT AV:
Ej avdragsgilla kostnader	-3,2	-0,9
Ej skattepliktiga intäkter	0,2	0,1
Redovisad skatt	0,2	-0,2

NOT K. BALANSERADE UTGIFTER FÖR PROGRAMUTVECKLING

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärde	3,9	3,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3,9	3,9
Ingående avskrivningar	-3,9	-3,5
Årets avskrivningar	-	-0,4
Utgående ackumulerade avskrivningar	-3,9	-3,9
Utgående restvärde	0,0	0,0

NOT L. INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	2017	2016
Ingående anskaffningsvärde	1,3	1,2
Inköp	0,6	0,1
Utrangering	-0,3	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1,6	1,3

Ingående avskrivningar	-0,9	-0,6
Utrangering	0,2	-
Årets avskrivningar	-0,3	-0,3
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1,0	-0,9
Utgående restvärde	0,6	0,4

NOT M. ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

			Kapitalandel Bokfört värde
	Org nr	Säte	Verksamhet	2017	2016	2017	2016
Mirakelbolaget AB	556835-4350	Stockholm	Programutveckling	50%	50%	0	0

NOT N. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Bokfört värde	2017	2016
SVERIGE (SÄTE STOCKHOLM)
Rejlers Sverige AB	100,7	100,7
Rejlers Energitjänster AB	0,1	0,1
ComIT Rejlers AB	2,1	2,1
Råbe Industrikonsult i Örnsköldsvik AB	0,4	0,4
Råbe Industrikonsult i Göteborg AB	0,3	0,3
FINLAND
Rejlers Finland Oy (fd Rejlers Oy)	44,4	44,4
NORGE
Rejlers Norge AS	155,8	155,8
Embriq AS	83,6	83,6
Summa	387,4	387,4

Samtliga bolag i ovanstående tabell ägs till 100 procent av Rejlers AB.

NOT O. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	2017	2016
Upplupna intäkter	0,3	0,1
Övrigt	0,9	0,7
Summa	1,2	0,8

NOT P. OBESKATTADE RESERVER

	2017	2016
Periodiseringsfond tax 14	-	1,5
Periodiseringsfond tax 15	1,5	14,0
Periodiseringsfond tax 16	6,0	6,0
Periodiseringsfond tax 17	0,3	0,3
Periodiseringsfond tax 18	0,4	-
Överavskrivningar	0,1	0,2
Summa	8,3	22,0

NOT Q. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	2017	2016
Upplupna löner	1,0	1,0
Upplupna social avgifter	0,9	0,8
Övrigt	1,9	2,1
Summa	3,8	3,9

NOT R. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	2017	2016
Eventualförpliktelser	Inga	Inga

NOT S. SKULDER HÄNFÖRLIGA TILL INVESTERINGSVERKSAMHETEN

			Ej kassaflödes påverkade poster
	2016	Kassaflöde	Omklassificering	2017
Skulder till kreditinstitut	148,4	-	-148,4	-
Skulder till kreditinstitut	128,3	-128,3	148,4	148,4
Avstämning av skulder hänförliga till finansieringsverksamheten	276,7	-128,3	-	148,4

FÖRSÄKRAN

Styrelsen och vd försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 5 april 2018 Rejlers AB (publ)

Ivar Verner Ordförande

Annika Steiber Styrelseledamot Helena Nordman–Knutson Styrelseledamot

Jan Samuelsson Styrelseledamot

Thord Wilkne Styrelseledamot

Björn Lauber Arbetstagarrepresentant

Sten Pettersson Arbetstagarrepresentant

Peter Rejler Vd, koncernchef och ledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 april 2018 Deloitte AB

Birgitta Lööf Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i Rejlers AB (publ) organisationsnummer 556349-8426

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2017-01-01 - 2017-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 11-51 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning

Bedömning av risk

Nettoomsättningen per 31 december 2017 uppgår till 2 464,7 MSEK och genereras från koncernens uppdrag som bedrivs antingen på löpande räkning eller fast pris uppdrag. Pågående projekt värderas genom successiv vinstavräkning vilket motsvarar faktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställandegrad.

Intäktsredovisning och värdering av pågående projekt är sammankopplade med risker kopplade till varje enskilt uppdrag. Redovisningen bygger på bedömningar och antaganden i projekten avseende färdigställande och utestående risker i utförande vilka kan få betydande påverkan på koncernens nettoomsättning och resultat. Dessa bedömningar och risker är i huvudsak enhetliga i de länder som koncernen är verksam i.

För ytterligare information hänvisas till avsnittet om risker och riskhantering på sidan 14, koncernens redovisningsprinciper i not 2 och not 4 i årsredovisningen.

Våra granskningsåtgärder

Våra granskningsåtgärder omfattade men var inte begränsade till:

utvärdering av bolagets principer för intäktsredovisning och efterlevnad av dessa för de olika projektslagen
utvärdering av väsentliga nyckelkontroller i intäktsprocessen främst avseende bekräftelse och uppföljning av uppdrag
granskning av intern och extern dokumentation som ligger till grund för ledningens bedömning av utestående uppdragsrisker i pågående projekt
granskning av fullständigheten i intäkterna.

Finansiering och efterlevnad av lånevillkor Bedömning av risk

Per den 31 december 2017 uppgår totala skulder till kreditinstitut till 158,7 Mkr. Vid upptagande av lån har Rejlers ett antal åtaganden mot långivarna i form av lånevillkor. Brott mot dessa lånevillkor kan medföra att räntemarginalen blir högre eller att finansieringen upphör. Under fjärde kvartalet 2018 måste Rejlers refinansiera sina externa lån, varpå dessa har klassificerats som kortfristiga per den 31 december 2017. Se not 24 för aktuell status i refinansieringsarbetet.

För ytterligare information hänvisas till avsnittet om riskhantering på sidan 14, not 3 Finansiella riskfaktorer och andra risker och not 24 Skulder till kreditinstitut.

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till:

granskning och bedömning av Rejlers rutiner avseende finansiering och uppföljning av nyckeltal och lånevillkor
granskning av koncernens efterlevnad av lånevillkor och finanspolicy
granskning av relevanta tilläggsupplysningar i de finansiella rapporterna
granskning av erhållet lånelöfte efter avslutade refinansieringsförhandlingar

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-10. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksam-

heten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2017-01-01 – 2017-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 15–18 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Deloitte AB, utsågs till Rejlers AB:s revisor av bolagsstämman 2016-05-09 och har varit bolagets revisor sedan 2013-05-02.

Stockholm den 11 april 2018 Deloitte AB

Birgitta Lööf Auktoriserad revisor

ÅRSSTÄMMA 2018

Årsstämma i Rejlers AB (publ) hålls måndagen den 7 maj 2018 kl 17.00 i Lindhagen konferenscenter, Lindhagensgatan 126 i Stockholm.

Anmälan

Rätt att delta i årsstämma har den aktieägare som är registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken måndagen den 30 april 2018. Den som har för avsikt att delta i årsstämma ska anmäla sig senast måndagen den 30 april 2018, antingen på tel: 073-440 41 63, via e-post [email protected] eller skriftligen till Rejlers AB under adress:

Årsstämman Rejlers AB (publ) Box 30233 104 25 Stockholm

Vid anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet företrädda aktier uppges.

Kallelse till årsstämman återfinns på Rejlers webbplats, www.rejlers.com/se samt införs i tidningar på det sätt som bolagsordningen föreskriver.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ("i ägares ställe") måste före den 7 maj 2018 tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos sin förvaltare för att ha rätt att delta i stämman. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 7 maj 2018.

Fullmakt för ombud

Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör i god tid före stämman insändas till bolaget under ovanstående adress. Om fullmakten utfärdats av juridisk person, ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas.

Ärenden

Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas samt de ytterligare ärenden som framgår av kallelsen.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelning till aktieägarna lämnas med 0,50 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 9 maj 2018 med utbetalningsdag den 15 maj 2018.

Foto: Styrelse och ledning: Klas Wiréhn. Form och produktion: Narva. Tryck: Billes

REJLERS AB (publ)

Org nr 556349-8426, Box 30233, 104 25 Stockholm Tel 0771-78 00 00, Fax 08-654 33 39 E-post [email protected], www.rejlers.com/se

AI Terminal

Rejlers

3103_10-k_2018-04-13_5a0f062f-0abf-49aa-ac34-925dac083fb8.pdf

ÅRSREDOVISNING 2017

FEMÅRSÖVERSIKT

Alternativa nyckeltal

Rörelsemarginal

Rörelseresultat per årsanställd

Soliditet

Eget kapital per aktie

Nettoskuld

Motivering: Mått för att visa Rejlers totala skuldsättning.

Nettoskuld/EBITDA rullande 12 månader

Vinstmarginal

Avkastning på eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital

Kassalikviditet

Skuldsättningsgrad

Räntetäckningsgrad

Disponibla medel

Investeringar

Organisk och förvärvad tillväxt

Tillväxt rensad för valutakurseffekter

AKTIEN

Utdelningspolicy

Notering och handel

Ägarförhållanden

Nyemission

Aktieägarkontakter

Rejlers aktiekursutveckling jan 2013 – dec 2017

Rejlers 10 största aktieägare

Tabellen visar förhållandet per 2017-12-31

Data per aktie

Fördelning av aktieinnehav

Aktiekapitalets utveckling

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Rejlers AB (publ)

Verksamhet

Koncernens omsättning och resultat

Kassaflöde och finansiell ställning

Investeringar

Medarbetare

Debiteringsgrad

Omsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal per segment

Rejlers Sverige

Rejlers Finland

Rejlers Norge

Rejlers Embriq

Förvärv

Känslighet

Moderbolaget

Riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Styrelsearbete och bolagsstyrning

Hållbarhetsrapport

Rejlersaktien

Utdelning

Förslag till vinstdisposition

Risker och riskhantering

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Aktieägare

Årsstämma och extra stämma

På stämman beslöts bland annat:

Extra stämma

Valberedning

Mångfald

Styrelse

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens sammansättning

Internkontroll

Revisionsutskott

Projekt/investeringsutskott

Ersättningsutskott

Ersättningar

Vd och koncernledning

Revision

Finansiell rapportering och information

Styrelsens beskrivning av det interna kontrollsystemet samt riskhantering

Kontrollmiljö

Information och kommunikation

Kontrollaktiviteter