Rejlers

Annual Report • Apr 3, 2017

Årsredovisning 2016

Femårsöversikt 1
Alternativa nyckeltal 2
Aktien 7
Styrelse och ledning 9
Förvaltningsberättelse 11
Bolagsstyrningsrapport 15
Räkenskaper koncernen 19
Noter koncernen 23
Räkenskaper moderbolaget 43
Noter moderbolaget 47

Femårsöversikt

Resultaträkningar i sammandrag, MSEK	2016	2015	2014	2013	2012
Rörelseintäkter	2 341,4	1 875,5	1711,5	1 464,7	1 332,7
Personalkostnader	-1 453,7	-1280,1	-1 192,0	-1 004,1	-929,7
Övriga externa kostnader	-816,4	-493,0	-440,6	-370,8	-304,0
Av- och nedskrivningar	-44,2	-32,2	-29,3	-23,2	-19,5
Andelar i intresseföretags resultat	0,4	0,8	-1,0	-0,6	-0,1
Rörelseresultat	27,5	71,0	48,6	66,0	79,4
Finansnetto	-5,3	0,8	-3,7	-2,3	-3,4
Resultat efter finansnetto	22,2	71,8	44,9	63,7	76,0
Skatt	-8,2	-20,6	-11,0	-13,0	-17,5
Årets resultat	14,0	51,2	33,9	50,7	58,5

Balansräkningar i sammandrag, MSEK	2016	2015	2014	2013	2012
Immateriella tillgångar	554,4	495,2	327,7	303,5	220,3
Materiella tillgångar	37,5	36,2	31,5	30,5	29,9
Finansiella tillgångar	8,2	8,7	4,6	35,2	38,5
Uppskjuten skattefordran	39,4	40,0	18,3	1,1	0,9
Kortfristiga fordringar	656,0	569,0	471,5	455,1	373,7
Likvida medel	64,9	108,8	89,8	49,0	38,7
Summa tillgångar	1 360,4	1 257,9	943,4	874,4	702,0
Eget kapital	552,2	524,8	441,6	355,6	334,1
Långfristiga skulder	226,6	257,9	155,1	146,8	106,7
Kortfristiga skulder	581,6	475,2	346,7	372,0	261,2
Summa skulder och eget kapital	1 360,4	1 257,9	943,4	874,4	702,0

Kassaflöde i sammandrag, MSEK	2016	2015	2014	2013	2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten	41,2	42,5	68,2	20,0	61,1
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-71,5	-240,2	7,1	-84,1	-27,6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-19,9	221,9	-36,6	75,0	-43,0
Årets kassaflöde	-50,2	24,2	38,7	10,9	-9,5

Alternativa nyckeltal

Rörelsemarginal

Definition: Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning	Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet och värdeskapande.
	2016	2015	2014	2013	2012
Rörelseresultat	27,5	71,0	48,6	66,0	79,4
Nettoomsättning	2 339,3	1 872,4	1 708,6	1 463,2	1 328,4
Rörelsemarginal, %	1,2	3,8	2,8	4,5	6,0

Rörelseresultat per årsanställd

Definition: Rörelseresultat dividerat med antal årsanställda. Motivering: Mått för att visa effektivitet per årsanställd medarbetare.

Rörelseresultat per årsanställd, tkr	14	40	29	43	56
Antal årsanställda	1 939	1 793	1 690	1 537	1 429
Rörelseresultat	27,5	71,0	48,6	66,0	79,4
	2016	2015	2014	2013	2012

Soliditet

Definition: Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med summa tillgångar.

Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers möjligheter att uppfylla sina finansiella åtaganden.

Soliditet, %	40,6	41,7	46,8	40,7	47,6
Summa tillgångar	1 360,4	1 257,9	943,4	874,6	702,1
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	536,2	516,5	441,4	355,6	334,0
	2016	2015	2014	2013	2012

Eget kapital per aktie

Definition: Summa eget kapital hänförligt till

Motivering: Mått för att beskriva storleken av det egna kapitalet som tillhör aktieägarna i moderbolaget.

Eget kapital per aktie vid periodens slut	41,50	39,97	35,83	31,13	29,50
Antal aktier vid periodens slut	12 921 721	12 921 721	12 321 721	11 421 721	11 321 721
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	536,2	516,5	441,4	355,6	334,0
	2016	2015	2014	2013	2012
moderbolagets aktieägare dividerat med antal aktier vid periodens slut.	tillhör aktieägarna i moderbolaget.

Nettoskuld

Definition: Kort- och långfristiga räntebärande skulder (dvs. banklån och finansiell leasing) samt pensionsskuld minskat med likvida medel. Motivering: Mått för att visa Rejlers totala skuldsättning.

	2016	2015	2014	2013	2012
Långfristiga skulder till kreditinstitut	155,0	177,5	67,5	103,9	64,9
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	133,4	103,2	39,4	99,8	31,7
Pensionsskuld	20,7	25,0	43,6	0,0	0,0
Likvida medel	-64,9	-108,8	-89,8	-49,0	-38,7
Nettoskuld	244,2	196,9	60,7	154,7	57,9

Nettoskuld/EBITDA rullande 12 månader

Definition: Nettoskuld dividerat med EBITDA för den senaste 12-månaderperioden

Motivering: Relevant för att visa finansiell risk och för uppföljning av nivån på Rejlers skuldsättning.

	2016	2015	2014	2013	2012
Rörelseresultat	27,5	71,0	48,6	66,0	79,4
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	44,2	32,2	29,3	23,2	19,5
EBITDA	71,7	103,2	77,9	89,2	98,9
Nettoskuld/EBITDA	3,4	1,9	0,8	1,7	0,6

Vinstmarginal

Definition: Resultat före skatt dividerat med nettoomsättning	Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet och värdeskapande.
	2016 2015 2014 2013 2012
Resultat före skatt	22,2	71,8	44,9	63,6	75,9
Nettoomsättning	2 339,3	1 872,4	1 708,6	1 463,2	1 328,4
Vinstmarginal, %	0,9	3,8	2,6	4,4	5,7

Avkastning på eget kapital

Definition: Resultat före skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets

Motivering: Relevant för att bedöma hur Rejlers använder sina tillgångar för att skapa vinst i företaget.

aktieägare
	2016	2015	2014	2013	2012
Resultat före skatt	22,2	71,8	44,9	63,6	75,9
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	536,2	516,5	441,4	355,6	334,0
Genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	526,4	479,0	398,5	344,8	324,1
Avkastning på eget kapital, %	4,2	15,0	11,3	18,5	23,5

Avkastning på sysselsatt kapital

Definition: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital Sysselsatt kapital: Eget kapital plus räntebärande skulder

Motivering: Relevant för att bedöma Rejlers effektivitet och värdeskapande.

	2016	2015	2014	2013	2012
Rörelseresultat	27,5	71,0	48,6	66,0	79,4
Finansiella intäkter	7,1	8,1	3,5	4,8	2,2
Rörelseresult plus finansiella intäkter	34,6	79,1	52,1	70,8	81,6
Summa eget kapital	552,2	524,8	441,6	355,7	334,1
Långfristiga skulder till kreditinstitut	155,0	177,5	67,5	103,9	64,9
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	133,4	103,2	39,4	99,8	31,7
Pensionsskuld	20,7	25,0	43,6	0,0	0,0
Sysselsatt kapital	861,3	830,5	592,1	559,4	430,7
Genomsnittligt sysselsatt kapital	845,9	712,0	577,0	495,8	425,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	4,1	11,1	9,0	14,3	19,2

Kassalikviditet

Definition: Summa omsättningstillgångar dividerat med summa korta skulder (exklusive outnyttjad checkkredit) Motivering: Visar på Rejlers kortsiktiga betalningsförmåga.

Kassalikviditet (exkl outnyttjad checkkredit), %	124	143	162	136	158
Summa kortfristiga skulder	581,7	475,2	346,8	372,1	261,4
Summa omsättningstillgångar	720,9	677,8	561,3	504,2	412,5
	2016	2015	2014	2013	2012

Skuldsättningsgrad

Definition: Räntebärande skulder dividerat med eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Motivering: Relevant för att beskriva Rejlers finansiella risk.

	2016	2015	2014	2013	2012
Långfristiga skulder till kreditinstitut	155,0	177,5	67,5	103,9	64,9
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	133,4	103,2	39,4	99,8	31,7
Pensionsskuld	20,7	25,0	43,6	0,0	0,0
Räntebärande skulder	309,1	305,7	150,5	203,7	96,6
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	536,2	516,5	441,4	355,6	334,0
Skuldsättningsgrad, ggr	0,6	0,6	0,3	0,6	0,3

Räntetäckningsgrad

Definition: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Motivering: Visar på Rejlers förmåga att täcka sina finansiella kostnader.

	2016	2015	2014	2013	2012
Rörelseresultat	27,5	71,0	48,6	66,0	79,4
Finansiella intäkter	7,1	8,1	3,5	4,8	2,2
Rörelseresult plus finansiella intäkter	34,6	79,1	52,1	70,8	81,6
Finansiella kostnader	12,4	7,3	7,2	7,2	5,7
Räntetäckningsgrad,ggr	3	11	7	10	15

Disponibla medel

Definition: Likvida medel plus checkkredit och outnyttjad del av RCF.	Motivering: Visar Rejlers kortsiktiga likviditet.
	2016	2015	2014	2013	2012
Outnyttjad checkkredit, Mkr	50,0	50,0	60,0	9,9	44,3
Outnyttjad del av RCF (Revolving credit facility)	-	5,5	-	-	-
Likvida medel	64,9	108,8	89,8	49,0	38,7

Investeringar

Definition: Förvärvade materiella och immateriella anläggningstillgångar samt förvärvade dotterbolag och rörelser. Motivering: Visar Rejlers investeringar.

	2016	2015	2014	2013	2012
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	9,8	9,5	10,1	4,7	3,0
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	33,8	4,0	1,4	10,6	9,2
Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel	29,5	225,9	-17,8	69,4	16,0
Investeringar	73,1	239,4	-6,3	84,7	28,2

Disponibla medel 114,9 164,3 149,8 58,9 83,0

Organisk och förvärvad tillväxt

Definition: Förändring av nettoomsättning innevarande kvartal eller finansiell period jämfört med motsvarande period föregående år med hänsyn till vad som genererats internt (organisk) respektive vad som tillkommit genom förvärv (förvärvad). Motivering: Relevant för att visa hur Rejlers tillväxt sker.

Organisk tillväxt, %	10	13	4	6	76
varav organisk omsättning	48,2	20,9	10,0	8,6	143,1
varav förvärvad omsättning	418,7	142,9	235,4	126,2	45,6
Årets omsättningstillväxt	466,9	163,8	245,4	134,8	188,7
	2016	2015	2014	2013	2012

Tillväxt rensad för valutakurseffekter

Definition: Förändring av nettoomsättning innevarande kvartal eller finansiell period jämfört med motsvarande period föregående år i respektive lands valuta. Motivering: Mått som visar underliggande tillväxt i lokal valuta.

Organisk tillväxt exklusive valutakurseffekter %	6	17	6	11	77
varav organisk omsättning	27,9	28,5	15,7	15,6	153,7
varav förvärvad omsättning	418,7	142,9	235,4	126,2	45,6
Årets omsättningstillväxt exklusive valutakurseffekter	446,6	171,4	251,1	141,8	199,2
	2016	2015	2014	2013	2012

IFRS nyckeltal	2016	2015	2014	2013	2012
Resultat per aktie före och efter omsättning Definition: Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier	1,03	4,15	2,78	4,45	5,17
Genomsnittligt antal aktier Definition: Moderbolagets vägda genomsnittliga antal aktier för räkenskapsåret	12 921 721	12 346 379	12 200 899	11 381 173	11 321 721
Antal aktier vid periodens slut Definition: Moderbolagets antal aktier vid räkenskapsårets utgång	12 921 721	12 921 721	12 321 721	11 421 721	11 321 721

Operationella nyckeltal	2016	2015	2014	2013	2012
Debiteringsgrad Definition: Debiterad tid dividerat med närvarotid	73,0	75,0	75,3	74,7	76,4
Omsättning per årsanställd Definition: Nettoomsättning per årsanställd	1 208	1 046	1 022	953	933
Antal arbetsdagar Definition: Antal arbetsdagar i moderbolaget	251	249	248	249	248
Antal årsanställda Definition: Totaltid dividerat med standardtid	1 939	1 793	1 690	1 537	1 429
Antal medarbetare vid periodens slut Definition: Antal anställda vid räkenskapsårets utgång	2 027	2 082	1 742	1 664	1 532

Övrigt	2016	2015	2014	2013	2012
Utdelning per aktie (2016 föreslagen utdelning)	0,00	2,00	2,00	2,00	3,00

Aktien

Rejlers totala antal utestående aktier uppgår till totalt 12921721 aktier, varav 1 251 250 aktier av serie A och 11 670 471 aktier av serie B. Totalt antal röster uppgår till 24 182 971 fördelat på 12 512 500 för aktier av serie A och 11 670 471 för aktier av serie B. Aktiekapitalet uppgår till 25 843 442 kronor.

Utdelningspolicy

Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Utdelningspolicyn står fast men mot bakgrund av att bolaget gör en företrädesemission så föreslår styrelsen för Rejlers årsstämma att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2016. Förra året lämnades utdelning, avseende räkenskapsåret 2015, med 2,00 kr per aktie med ett totalt utdelningsbelopp på 25,8 MSEK.

Notering och handel

Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq Stockholm efter att ha varit noterad på Nordic Growth Market, NGM sedan den 8 maj 2003. Under år 2016 har aktier till ett sammanlagt värde om 101,4 MSEK omsatts på Nasdaq OMX. Sista betalkurs for Rejlers serie B var 81,75 kronor (110,00) per aktie vid årets slut, en minskning med 26 procent jämfört med 30 december 2015. Högsta respektive lägsta kurs under året var 111,00 respektive 77,00 kronor.

Ägarförhållanden

Vid utgången av 2016 var antalet aktieägare 2 110 (2 134). Institutioner och fonder ägde 38 (37) procent av rösterna och 72 (69) procent av kapitalet. Utländska ägare stod för 13 (13) procent av rösterna och 21 (21) procent av kapitalet. Familjen Rejler ägde 57 (57) procent av rösterna och 24 (24) procent av kapitalet, varav koncernchefen Peter Rejler 38 (38) procent av rösterna och 7 (7) procent av kapitalet. Stora ägare vid sidan av familjen Rejler är Lannebo fonder, Nordea Investment Funds samt Didner & Gerge Fonder. De tio största ägarna framgår av tabellen på följande sida.

Nyemission

På en extra bolagsstämma den 13 mars 2017 beslutades om en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare. Med en teckningskurs om 39 kronor per aktie, oavsett aktieslag, kommer Rejlers vid full teckning av företrädesemissionen att tillföras ett belopp om cirka 202 miljoner kronor före emissionskostnader och bolagets aktiekapital kommer att öka från 25 843 442 kronor till 36 180 818 kronor. Antal aktier i Rejlers kan komma att öka från totalt 12 921 721, varav 1 251 250 aktier av serie A och 11 670 471 aktier av serie B, till högst 18 090 409 aktier, varav 1 751 750 aktier av serie A och 16 338 659 aktier av serie B. Totalt antal aktier som emitteras i företrädesemissionen är 5 168 688 aktier, varav 500 500 aktier av serie A och 4 668 188 aktier av serie B.

Aktieägarkontakter

Rejlers informerar aktivt om bolaget för att underlätta värderingen av bolagets aktie. Kontaktpersoner för detta är förutom vd, koncernens finanschef, respektive IR-ansvarige.

Rejlers aktiekursutveckling jan 2012 - dec 2016

Rejlers 10 största aktieägare

Tabellen visar förhållandet per 2016-12-30

Namn	A-aktier		B-aktier Innehav (%)	Röster (%)
Peter Rejler	911250	2 500	7,1	37,7
Jan Rejler, direkt och genom bolag	262 500	382 450	5,0	12,4
Lannebo Fonder	-	1 902 205	14,7	7,9
Nordea Investment Funds	-	1267751	9,8	5,3
Didner & Gerge Fonder Aktiebolag	-	1201291	9,3	5,0
Lauri Valkonen	50 000	425 000	3,7	3,8
Lisa Rejler	9 375	777 000	6,1	3,6
Swedbank Robur fonder	-	859906	6,7	3,6
Martina Rejler	9 375	696250	5,5	3,3
Fondita fonder	-	620 000	4,8	2,6
Summa 10 största aktieägarna	1 242 250	8 134 353	72,6	85,0
Summa övriga aktieägare	8 750	3 536 118	27,4	15,0
Summa	1 251 250	11 670 471	100,0	100,0

Data per aktie

	2016	2015	2014	2013	2012
Resultat per aktie efter utspädning, kr	1,03	4,15	2,78	4,45	5,17
Eget kapital per aktie, kr	41,50	39,97	35,83	31,13	29,50
Utdelning per aktie, kr 1)	0,00	2,00	2,00	2,00	3,00

1) För 2016 föreslagen utdelning.

Fördelning av aktieinnehav

Antal aktier	Antal ägare	Antal aktier	Andel av kapital (%)	Andel av röster (%)
1 - 500	1 539	244 839	1,9%	1,0%
501 - 1000	233	196 421	1,5%	0,8%
1001 - 5000	238	566683	4,4%	2,3%
5001 - 10000	34	253 485	2,0%	1,1%
10001 - 15000	13	172 573	1,3%	0,7%
15001 - 20000	10	185 401	1,4%	0,8%
20001 -	43	11 302 319	87,5%	93,2%
Summa	2 110	12 921 721	100,0%	100,0%

Aktiekapitalets utveckling

År	Händelse	Ökning av aktie kapital, kr	Totalt aktie kapital, kr	Ökning av antal aktier	Summa antal aktier
2003	Nyemission	1 090 000	18 140 000	109 000	1 814 000
2005	Nyemission	3 219 510	21 359 510	321951	2135 951
2006	Split 5:1	-	21 359 510	8 543 804	10 679755
2006	Nyemission	142 040	21 501 550	71 020	10 750 775
2007	Nyemission	66 452	21 568 002	33 226	10 784 001
2008	Nyemission	75 440	21643 442	37720	10 821721
2010	Nyemission	1 000 000	22643 442	500 000	11 321721
2013	Nyemission	200 000	22 843 442	100 000	11 421721
2014	Nyemission	1 800 000	24 643 442	900 000	12 321721
2015	Nyemission	1200 000	25 843 442	600 000	12921721

Styrelse

IVAR VERNER Född: 1947. Ordförande/vice ordförande sedan: 2010. Invald: 2010. Civilekonom. Tidigare auktoriserad revisor, ordförande i Grant Thornton Sweden AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Erlandsons Brygga AB, Centrumfastigheter i Norrtälje AB och Welcome Hotel, styrelseledamot i Constrera AB, Bioarctic Neuroscience AB och Svenska Vårdfastigheter. Aktieinnehav i Rejlers: 5 000 B-aktier.

PETER REJLER Född: 1966. Invald: 2010. Civilingenjör. Vd och koncernchef Rejlers AB, 1999–2012 samt 2014–. Aktieinnehav i Rejlers: 911 250 A-aktier och 2 500 B-aktier.

JAN SAMUELSSON Född: 1950. Invald: 2010. Civilekonom. Tidigare koncernchef för Lunds Energikoncernen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Energiforsk AB och Värmeforskkoncernen. Styrelseledamot i Stena Renewable AB, Brittedalskoncernen och Drhorace AB. Aktieinnehav i Rejlers: 1 400 B-aktier.

STEN PETTERSSON Född: 1970. Arbetstagarrepresentant. Invald: 2009. Gymnasieingenjör. Projektchef i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: 700 B-aktier.

HELENA NORDMAN-KNUTSON Född: 1964. Invald: 2014. Ekon. mag, Pol.mag.

Senior Director Hallvarsson & Halvarson.

Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot CLX Networks, Aktieinnehav i Rejlers: —

THORD WILKNE Född: 1943. Invald: 2007. Ekonom. Grundare av WM-data. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Addnode Group AB. Aktieinnehav i Rejlers: 200 000 B-aktier.

BJÖRN LAUBER Född: 1965. Arbetstagarrepresentant. Invald: 1998. Civilekonom. Ekonom i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: —

ANNIKA STEIBER Född: 1968. Invald: 2016. Filosofie doktor från Chalmers tekniska högskola. Aktieinnehav i Rejlers AB: —

Ledning

PETER REJLER Vd och koncernchef Rejlers AB Född: 1966. Medarbetare sedan: 1998. Aktieinnehav i Rejlers: 911 250 A-aktier och 2 500 B-aktier

JONAS THIMBERG Vd Rejlers Sverige AB Född: 1967. Medarbetare sedan: 2000. Aktieinnehav i Rejlers: 946 B-aktier

SEPPO SORRI Vd Rejlers Finland Oy Född: 1966. Medarbetare sedan: 2005. Aktieinnehav i Rejlers: —

MORTEN THORKILDSEN Vd Rejlers Norge AS Född: 1961. Medarbetare sedan: 2013. Aktieinnehav i Rejlers: —

THOMAS PETTERSEN Vd Rejlers Embriq AS Född: 1975. Medarbetare sedan: 2015. Aktieinnehav i Rejlers: —

MATS ÅSTRÖM Finanschef Rejlers AB Född: 1965. Medarbetare sedan: 2014. Aktieinnehav i Rejlers: 500 B-aktier.

Född: 1964. Medarbetare sedan: 2016. Aktieinnehav i Rejlers: 111 B-aktier

MIKAEL SCHMIDT HR-chef Rejlers AB Född: 1958. Medarbetare sedan: 2007. Aktieinnehav i Rejlers: —

MATS REHNQVIST IT-chef Rejlers Sverige AB Född: 1965. Medarbetare sedan: 2015. Aktieinnehav i Rejlers: —

Förvaltningsberättelse

Rejlers AB (publ)

Organisationsnummer 556349-8426

Styrelsen och verkställande direktören för Rejlers AB (publ) avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01–2016-12-31.

	2016	2015	2014	2013	2012
Omsättning, MSEK	2 341,4	1 875,5	1 711,5	1 464,7	1 332,7
Rörelseresultat, MSEK	27,5	71,0	48,6	66,0	79,4
Rörelsemarginal, %	1,2	3,8	2,8	4,5	6,0

Verksamhet

Rejlers grundades 1942 och erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur. Rejlers hade vid årets utgång totalt 2 027 medarbetare (2 082) fördelat på 80 orter i Sverige, Finland och Norge. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Rejlers verksamhet är indelad i fyra segment, Rejlers Sverige, Rejlers Finland, Rejlers Norge och Rejlers Embriq. Från och med 1 januari 2017 bytte segmentet IT Solutions namn till Rejlers Embriq.

Koncernens omsättning och resultat

Omsättningen uppgick till 2 341,4 MSEK (1 875,5), vilket motsvarar en ökning med 25 procent, jämfört med samma period föregående år. Den organiska omsättningstillväxten, justerad för valutakurseffekter, uppgick till 0 procent, som en effekt av årets omstruktureringar.

Rörelseresultatet för året uppgick till 27,5 MSEK (71,0) ), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 1,2 procent (3,8). Omstruktureringskostnaderna i Sverige har under året uppgått till 21,5 MSEK (-) och kan härledas till nedskärning inom olönsamma delar av industriverksamheten i Rejlers Sverige. Justerat för omstruktureringskostnader uppgick rörelseresultatet till 49,0 MSEK (71,0), vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 2,1 procent (3,8). Stora upp-startskostnader av projekt i Norge har påverkat rörelseresultatet negativt med i storleksordningen 12,0 MSEK. Kalendereffekten har däremot påverkat rörelseresultatet positivt (två dagar).

Debiteringsgraden uppgick till 73,0 procent (75,0).

Kassaflöde och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick för året till 41,2 MSEK (42,5). Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 64,9 MSEK jämfört med 108,8 MSEK den 31 december 2015. Förändringen av likvida medel under året har bl. a. påverkats av utdelning på 26,3 MSEK (24,6), investeringar i anläggningstillgångar, dotterbolag och rörelser om 73,1 MSEK (240,4) samt nya lån 55,5 MSEK (249,5) och amorteringar 49,1 MSEK (62,1).

Räntebärande skulder har ökat med 7,7 MSEK sedan den 31 december 2015 och var vid periodens utgång 288,4 MSEK. Nettoskulden uppgick till 244,2 MSEK jämfört med 196,9 per den 31 december 2015. Soliditeten vid periodens slut uppgick till 40,6 procent jämfört med 41,7 per den 31 december 2015. Eget kapital per aktie uppgick till 41,50 kr vid periodens utgång jämfört med 39,97 kr per den 31 december 2015. Koncernens checkräkningskredit på 50 MSEK (50) är i likhet med föregående år helt outnyttjad.

Under första kvartalet 2017 genomför Rejlers en nyemission om ca 202 MSEK (se not 31).

Investeringar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under året till 9,8 MSEK (9,5) och investeringar i immateriella anläggningstillgångar till 3,8 MSEK (4,0). Investeringar i dotterbolag och rörelser uppgick till 29,5 MSEK (225,9). Mer information om investeringar i dotterbolag och rörelser finns under not 28. Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till 44,2 MSEK (32,2).

Medarbetare

Antal medarbetare vid årets slut uppgår till 2 027 (2 082), en minskning med 3 procent. Antal årsanställda uppgick till 1 939 (1 793). 21 (13) medarbetare i Finland och 5 (-) i Norge var permitterade vid årets slut.

Omsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal per segment

		Omsättning, MSEK		Rörelseresultat, MSEK	Rörelsemarginal, %
	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Rejlers Sverige	1 226,2	1 099,0	28,0	51,4	2,3	4,7
Rejlers Finland	389,4	336,4	15,0	18,9	3,9	5,6
Rejlers Norge	335,6	298,5	-13,3	3,5	-4,0	1,2
Rejlers Embriq	417,1	151,3	15,6	9,3	3,7	6,1
Koncerngemensamt	22,7	27,1	-17,8	-12,1	-	-
Elimineringar	-49,6	-36,8	-	-	-	-
Totalt koncernen	2 341,4	1 875,5	27,5	71,0	1,2	3,8

Rejlers Sverige

Nettoomsättningen uppgick under 2016 till 1 226,2 MSEK, jämfört med 1 099,0 MSEK föregående år. Av tillväxten på 127,2 MSEK (motsvarande 12 procent) hänförde sig 131,7 MSEK, motsvarande en tillväxt om 11,7 procent, till förvärv, vilket innebär att den organiska tillväxten uppgick till -4,5 MSEK (motsvarande -0,4 procent).

Rörelseresultatet minskade från 51,4 MSEK till 28,0 MSEK, vilket innebär en resultattillväxt på -45 procent och en rörelsemarginal för året på 2,3 procent (4,7).

Året har präglats av en låg efterfrågan inom vissa delar av industrin och förklaras av kärnkraftsindustrins snabba inbromsning, besparingsprogram inom gruvindustrin och hård prispress inom tillverkande industri. Detta har påverkat Rejlers Sverige negativt och som en följd initierade Rejlers i början på året ett åtgärdsprogram och en omställning av industriverksamheten. Olönsamma delar, främst inom mekanik och process, har avvecklats eller reducerats. Beläggningsgraden ökade under andra halvåret, som en effekt av vidtagna åtgärder.

Nyckeltal – Rejlers Sverige	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Omsättning, MSEK	1 226,2	1 099,0
Rörelseresultat, MSEK	28,0	51,4
Rörelsemarginal, %	2,3	4,7
Antal medarbetare	1 090	1 173

Rejlers Finland

Nettoomsättningen uppgick under 2016 till 389,4 MSEK, jämfört med 336,4 MSEK föregående år. Av tillväxten på 53,0 MSEK (motsvarande 16 procent) hänförde sig 38,6 MSEK, motsvarande en tillväxt om 11,5 procent, till förvärv, vilket innebär att den organiska tillväxten uppgick till 14,4 MSEK (motsvarande 4,3 procent).

Rörelseresultatet minskade från 18,9 MSEK till 15,0 MSEK, vilket innebär en resultattillväxt på -21,0 procent och en rörelsemarginal för året på 3,9 procent (5,6).

Omsättning och resultatutvecklingen påverkades negativt främst som en följd av svag beläggning inom industriområdet och senareläggning av stora byggprojekt. En anpassning till rådande marknadsförutsättningar har gjorts i form av permitteringar, en mer effektiv organisation och en bättre kundstruktur. Rejlers noterar samtidigt en ökad efterfrågan på tjänster inom energiproduktion och energistyrning.

Nyckeltal – Rejlers Finland	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Omsättning, MSEK	389,4	336,4
Rörelseresultat, MSEK	15,0	18,9
Rörelsemarginal, %	3,9	5,6
Antal medarbetare	526	482

Rejlers Norge

Nettoomsättningen uppgick under 2016 till 335,6 MSEK, jämfört med 298,5 MSEK föregående år. Av tillväxten på 37,1 MSEK (motsvarande 12,0 procent) hänförde sig 0,0 MSEK, motsvarande en tillväxt om 0 procent, till förvärv, vilket innebär att den organiska tillväxten uppgick till 37,1 MSEK (motsvarande 12,0 procent).

Rörelseresultatet minskade från 3,5 MSEK till -13,3 MSEK, vilket innebär en resultattillväxt på -480 procent och en rörelsemarginal för året på -4,0 procent (1,2).

Rejlers Norge redovisar en klart sämre utveckling än förväntat, beroende på en låg beläggningsgrad och effektivitetsproblem med höga uppstartskostnader inom ICT- och järnvägsområdet. Åtgärder i form av effektivisering av organisationen och kostnadsbesparingar har genomförts under året och Rejlers omförhandlade i början av 2017 ett viktigt ICT-avtal som kommer ha en betydande effekt på resultatet framöver.

Nyckeltal – Rejlers Norge	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Omsättning, MSEK	335,6	298,5
Rörelseresultat, MSEK	-13,3	3,5
Rörelsemarginal, %	-4,0	1,2
Antal medarbetare	244	239

Rejlers Embriq

Nettoomsättningen uppgick under 2016 till 417,1 MSEK, jämfört med 151,3 MSEK föregående år. Av tillväxten på 265,8 MSEK (motsvarande 175,7 procent) hänförde sig 248,4 MSEK, motsvarande en tillväxt om 164,2 procent, till förvärv, vilket innebär att den organiska tillväxten uppgick till 17,4 MSEK (motsvarande 11,5 procent).

Rörelseresultatet ökade från 9,3 MSEK till 15,6 MSEK, vilket innebär en resultattillväxt på 68,0 procent och en rörelsemarginal för året på 3,7 procent (6,1).

Omsättning och resultat visade en god utveckling och i linje med plan, medan rörelsemarginalen föll tillbaka något. Den lägre marginalen är främst hänförlig till installation av hårdvara, vilket initialt påverkar negativt.

Nyckeltal – Rejlers Embriq	Jan-dec 2016	Jan-dec 2015
Omsättning, MSEK	417,1	151,3
Rörelseresultat, MSEK	15,6	9,3
Rörelsemarginal, %	3,7	6,1
Antal medarbetare	156	179

Förvärv

Rejlers har under året förvärvat 3 verksamheter, dels 100 procent av tillgångarna i Insplacon Oy, och dels 100 procent av aktierna i JS-Verkot Oy samt CMN Services Oy. Förvärven har under året bidragit med 17,2 MSEK till omsättningen och 2,8 MSEK till röresleresultatet. Se även not 28.

Känslighet

Rejlers resultat är känsligt för förändringar av debiteringsgraden, timpriset och lönekostnadsutvecklingen.

Varje procentuell förändring av dessa parametrar ger följande påverkan på Rejlers rörelseresultat i MSEK:

Debiteringsgrad	32 (24)
Timpris	23 (19)
Lönekostnadsökning	14 (12)

Personalkostnaderna uppgår till 62 procent (68) av intäkterna medan övriga rörelsekostnader inklusive avskrivningar är 37 procent (28) av intäkterna.

Moderbolaget

Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick under året till 22,7 MSEK (25,1) och resultat efter skatt uppgick till 3,1 MSEK (22,8).

Styrelsearbete och bolagsstyrning

Avseende styrelsearbete och bolagsstyrning hänvisas till bolagsstyrningsrapporten i denna årsredovisning. Se sid 15–18.

Riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Årsstämman 2016 fastställde följande riktlinjer för ersättning till vd och andra ledande befattningshavare. Med andra ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp.

Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Generellt erbjuder inte Rejlers några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.

Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till maximalt 60 procent av grundlönen.

Den rörliga ersättningen baseras huvudsakligen på koncernens resultat och individuellt uppnådda resultat i förhållande till uppställda kvantitativa och kvalitativa mål.

Pensionen är premiebaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.

Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid om 6-12 månader.

Styrelsen föreslår att styrelsen skall ges möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.

Styrelsens förslag till riktlinjer för 2017 är i huvudsak oförändrade jämfört med 2016.

Risker och riskhantering

Allt företagande är förenat med ett visst mått av risktagande. Rejlers genomför regelbundet en riskkartläggning av koncernens risker, med syfte att löpande vidareutveckla och förstärka rutinerna för löpande riskuppföljning. Koncernens styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.

Strategiska och operativa risker

Marknad

Rejlers är verksamt i Sverige, Finland och Norge och är därigenom beroende av konjunkturen på dessa marknader. Bolaget är också konkurrensutsatt, både av stora internationella konkurrenter samt ett antal mindre, lokala konkurrenter på varje enskild marknad. Politiska beslut kan också få ett avgörande inflytande på kundernas investeringsvilja. Rejlers hanterar marknadsriskerna genom att ha en bred kundbas, med en jämn fördelning av privata och offentliga beställare, och ett brett tjänsteutbud för att minimera känsligheten för avmattning i enskilda sektorer.

Uppdrag

Uppdragsrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Rejlers arbetar med olika former av avtalsvillkor. Ett fastprisuppdrag kan innebära en ökad risk om tidsåtgången för att fullfölja uppdraget har missbedömts. Rejlers har en begränsad del av uppdragen till fast pris. Dessa hanteras enligt särskild beslutsordning och kräver noggrann uppföljning. Den stora volymen av bolagets uppdrag är på löpande räkning varför risken i dessa är begränsad.

Kvalitetssäkring av uppdragen sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet som är certifierat i verksamheterna i Sverige, Finland och delar av Norge enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004.

Medarbetare

För ett konsultbolag är medarbetarna en mycket central resurs. En risk finns alltid att kompetenta medarbetare lämnar Rejlers och går till konkurrenter, kunder eller startar egna verksamheter.

För bolagets tillväxt är det viktigt att kunna behålla befintliga medarbetare, men även att rekrytera nya. I samband med förvärv är det viktigt att de nya medarbetarna integreras på ett bra sätt i verksamheten.

Rejlers försöker agera som en god arbetsgivare och sätter stort fokus på medarbetarnas trivsel. Bolagets storlek innebär att det är möjligt att erbjuda varierande arbetsuppgifter såväl geografiskt som kompetensmässigt. Att erbjuda en stimulerande arbetsplats för medarbetarna samt att ge goda möjligheter till utbildning och utveckling bidrar till företagets utveckling.

Förvärv

Förvärv av konsultbolag innebär alltid en risk för personalavgångar från det förvärvade bolaget. Ett större förvärv anstränger organisationen och sätter fokus på interna frågor vilket kan vara hämmande för marknadsbearbetningen.

Rejlers har som ambition att vid förvärv snabbt integrera nya medarbetare och verksamheter så att mervärden skapas både i det köpande och förvärvade bolaget. Genom att potentiella förvärv förankras lokalt i organisationen minskar också risken för felinvesteringar.

Mediaexponering och varumärke

Med en ökad exponering och kännedom kring Rejlers och Rejlers varumärke ökar även risken för exempelvis medial granskning och negativ publicitet. Rejlers har ett strukturerat sätt att arbeta med att bevaka och följa vad som skrivs och rapporteras om företaget och de stora projekt vi är involverade i, både i mer traditionell media och i sociala medier. Det finns riktlinjer framtagna för hur företagets medarbetare ska agera i förhållande till olika medier.

Finansiella risker

Likviditets -valuta -och ränterisk

Ändringar i räntor och valutakurser har inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Koncernens kostnader och intäkter är i huvudsak i de lokala valutorna, svenska kronor, norska kronor och euro. Även vid kraftiga förändringar i valutakurser är bedömningen att koncernens balansräkning endast till liten del exponeras.

Likviditetsrisken begränsas genom en god likviditetsplanering. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkräkningskrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.

Genom att koncernen löpande genomför förvärv så förändras också skuldsättningen och den finansiella risken. Koncernen har en nettobelåning, vilket innebär att ett ökat fokus måste sättas på likviditets- och ränterisken. Koncernens soliditet är fortsatt god.

Kreditrisk

Kreditrisk innebär risker kopplade till kundernas betalningsförmåga. Rejlers har en stor exponering mot offentliga kunder där kreditrisken är låg. Kunderna faktureras löpande varför den upparbetade kreditrisken blir relativt begränsad även i de stora uppdragen.

Rejlersaktien

Sista betalkurs för Rejlers serie B var 81,75 kronor per aktie vid årets slut, en minskning med 26 procent jämfört med den 31 december 2015. Rejlers aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

Det totala antalet aktier uppgår till 12 921 721 aktier fördelat på 1 251 250 aktier av serie A (tio röster per aktie) och 11 670 471 aktier av serie B (en röst per aktie). Det totala aktiekapitalet i Rejlers uppgår till 25 843 442 kronor och totalt antal röster till 24 182 971.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna i bolaget är Peter Rejler respektive Jan Rejler genom bolag.

Utdelning

Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Utdelningspolicyn står fast men mot bakgrund av att bolaget gör en företrädesemission så föreslår styrelsen för Rejlers årsstämma att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2016. Styrelsen bedömer att förslaget är rimligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art ställer på finansieringen med eget kapital, förmågan att på både kort och lång sikt fullgöra gruppens åtaganden samt bedömningen av koncernens kommande utveckling.

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till	171 013 754 kr
Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas	0 kr
I ny räkning balanseras	171 013 754 kr

Bolagsstyrningsrapport

Rejlers är ett svenskt publikt aktiebolag och regleras av svensk lagstiftning, främst genom den svenska aktiebolagslagen. Bolagets aktie av serie B är upptagen till handel på Nasdaq Stockholm, varför Bolaget även tillämpar Nasdaq Stockholms regelverk. Bolaget tillämpar slutligen även Svensk kod för bolagsstyrning. Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas av bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Allmänt

Till grund för Rejlers bolagsstyrning ligger svensk aktiebolagslag, den av aktieägarna beslutade bolagsordningen samt åtaganden som bolaget ingått genom avtal såsom noteringsavtalet med Nasdaq OMX. Av noteringsavtalet följer även att bolaget sedan den 1 juli 2008 tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Därutöver har bolaget att följa andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.

Aktieägare

Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq OMX, Nordiska listan vilket är en reglerad marknadsplats för aktiehandel. Aktien var dessförinnan noterad på Nordic Growth Market, NGM, sedan den 8 maj 2003.

Totalt under året har ingen förändring av antalet aktier skett utan är 12 321 721 fördelat på 1 251 250 aktier av serie A och 11 670 471 aktier av serie B. Antalet röster är samma som året före och uppgår till 24 182 971 röster. Aktie kapitalet är 25 843 442 kronor.

Aktier av serie A kan efter begäran från aktieägaren omvandlas till aktier av serie B. Det föreligger ingen begränsning av hur många röster en aktieägare får avge på stämman. Aktier av serie A berättigar till 10 röster per aktie och aktier av serie B berättigar till 1 röst per aktie. Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna är Peter Rejler och Jan Rejler genom bolag.

Årsstämma och bolagsstämma

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att delta i besluten. Om en enskild aktieägare önskar få ett beslutsärende behandlat på stämman ska detta skriftligen anmälas till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Kallelse ska i enlighet med bolagsordningen införas i Post och Inrikes tidningar samt på bolagets hemsida. Information om att kallelse utfärdats ska ske genom annons i Dagens Nyheter.

Bolagets årsstämma avseende räkenskapsåret 2015 ägde rum den 9 maj 2016 i Stockholm. På stämman närvarade 31 aktieägare som representerade 76,0 procent av bolagets röster och 59,2 procent av kapitalet. Samtliga av årsstämman valda styrelseledamöter och bolagets revisor var närvarande på årsstämman. Stämman leddes av styrelsens ordförande, Ivar Verner. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på bolagets hemsida www.rejlers.com/se.

På stämman beslöts bland annat:

• ^ρ Att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 2,00 kronor per aktie.
• ^ρ Att i enlighet med revisors förslag bevilja styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet.
• ^ρ Att ändra bolagsordningen gällande val av revisor. Val av revisorer ska gälla till slutet av den bolagsstämma som hålls fjärde räkenskapsåret

efter val av revisor. Tidigare lydelse var att val av revisor skulle hållas vart tredje räkenskapsår efter val av revisor.

• ^ρ Att i enlighet med valberedningens förslag välja om Ivar Verner som styrelsens ordförande. Därutöver beslutade stämman omval av Peter Rejler, Jan Samuelsson, Helena Nordman-Knutson och Thord Wilkne till styrelseledamöter samt nyval av Annika Steiber.
• ^ρ Om principer för valberedningens tillsättande och arbete samt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
• ^ρ Att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission avseende högst 600 000 aktier av serie B utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.

Samtliga beslut på årsstämman var enhälliga. Utöver årsstämman har bolaget inte genomfört någon ytterligare bolagsstämma under år 2016. Årsstämman 2017 avseende räkenskapsåret 2016 kommer att genomföras den 24 april 2017 i Stockholm.

Valberedning

Valberedningen nominerar ledamöter till Rejlers styrelse som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningens arbete inleds med en utvärdering av sittande styrelse. I nomineringen av kommande styrelse tar valberedningen hänsyn till de potentiella ledamöternas strategiska kompetens, utbildning och eventuellt annat styrelsearbete.

Valberedningen inhämtar även synpunkter från de större ägarna. På årsstämman lämnar valberedningen förslag på ersättning till styrelseledamöterna. Valberedningen lämnar även förslag på val av revisorer. Valberedningen utses av årsstämman. Valberedningen, som har att bereda ärenden inför 2016 års årsstämma, består av Kent Hägglund som representant för Peter Rejler, Martina Rejler som representant för Jan Rejler och Johan Lannebo som representant för Lannebo Fonder.

Valberedningen skall ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till styrelseledamöter, förslag till styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag till hur valberedningen skall utses inför årsstämman 2017 jämte dess uppdrag.

Som underlag för valberedningens arbete har styrelsens ordförande och vd redogjort för styrelsens arbete under året. Vidare har en årlig utvärdering av styrelsen genomförts på uppdrag av valberedningen.

Styrelse

Rejlers styrelse och styrelseordförande utses av årsstämman. Styrelsen fastställer Rejlers strategi och målsättning, säkerställer en effektiv utvärdering av verksamheten och kontrollerar bolagets utveckling och finansiella situation. Styrelsen har under verksamhetsåret 2016 bestått av sex ledamöter, vilka presenteras närmare på sidan 9. Under verksamhetsåret 2016 avhöll styrelsen elva protokollförda sammanträden. Den genomsnittliga närvaron var 97 procent och i genomsnitt varade styrelsemötena cirka tre timmar. Representanter från koncernledningen och annan ledningspersonal har under året regelbundet deltagit på styrelsemöten för att redogöra för frågor inom sina respektive områden. Utöver ovan nämnda styrelsemöten har styrelsen ej protokollförda telefonmöten vid behov för att uppdatera sig i aktuella frågor. Vid dessa telefonmöten fattas inga styrelsebeslut.

Styrelsen ansvarar vidare för förvärv och avyttringar av verksamhe-

ter, större investeringar, tillsättning och ersättning till koncernledning. Styrelsen fastställer också affärsplan och årsbokslut samt övervakar VD:s arbete.

Till styrelsen har de fackliga organisationerna utsett Björn Lauber och Sten Pettersson som ledamöter samt Thore Gregorsson som suppleant.

Ivar Verner valdes av årsstämman till styrelsens ordförande. På styrelsens konstituerande styrelsemöte beslöts att inrätta ett revisionsutskott bestående av Jan Samuelsson (ordf.), Helena Nordman Knutsson och Ivar Verner samt att styrelsen i sin helhet ska utgöra ersättningsutskott. Det beslöts också att inrätta ett projekt/investeringsutskott bestående av Peter Rejler och Ivar Verner.

I styrelsearbetet deltar förutom bolagets vd, Peter Rejler (styrelseledamot), även andra tjänstemän från organisationen såsom föredragande i särskilda frågor.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen har inom sig inte fördelat några särskilda ansvarsområden mellan ledamöterna. Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt Aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning regleras styrelsens arbete av dess arbetsordning, vilken bland annat stadgar att styrelsen ska:

• ^ρ Utöver konstituerande sammanträde hålla 5 ordinarie sammanträden
• ^ρ Fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi
• ^ρ Godkänna budget och motsvarande långsiktiga planer inklusive investeringsbudget
• ^ρ Behandla och godkänna ärenden avseende anbud och projekt med belopp över 30 Mkr.
• ^ρ Besluta om köp och försäljning av fast egendom, aktier eller förvärv av annat bolags rörelse över 15 Mkr
• ^ρ Utse ett revisionsutskott
• ^ρ Utse ett projekt/ investeringsutskott
• ^ρ Fastställa årsredovisning, förvaltningsberättelse och delårsrapporter
• ^ρ Upptagande av lån
• ^ρ Inledande av processer av stor omfattning samt uppgörelse av tvister av väsentlig betydelse
• ^ρ Andra frågor av väsentlig ekonomisk- eller annan betydelse

Vid varje ordinarie styrelsesammanträde ska följande ärenden behandlas:

• ^ρ En rapport om bolagets verksamhet inklusive finansförvaltning
• ^ρ En rapport om extraordinära åtgärder eller händelser som vidtagits mellan styrelsens sammanträden
• ^ρ Utvecklingen av pågående större projekt och förväntade affärshändelser
• ^ρ En rapport om föreliggande eller potentiella tvister som kan ha betydande inverkan på bolagets verksamhet

Styrelsens sammansättning

Namn	Funktion	Oberoende	Invald	Närvaro
Ivar Verner	Ordförande	Ja	2010	11/11
Thord Wilkne	Ledamot	Ja	2007	10/11
Peter Rejler 1)	Ledamot	Nej	2010	11/11
Jan Samuelsson	Ledamot	Ja	2010	11/11
Helena Nordman-Knutson	Ledamot	Ja	2014	11/11
Annika Steiber	Ledamot	Ja	2016	8/9
Anders Jonsson	Ledamot	Ja	2011	2/2

1) Beroende i förhållande till bolaget genom anställning samt som större aktieägare.

Styrelseordförande utgör länken mellan bolagets vd och övriga ledamöter. Ordförande har till uppgift att leda styrelsens arbete och sörja för att styrelsen följer uppsatta lagar, regler och rekommendationer.

Utvärderingen av styrelsen sker fortlöpande dels avseende den totala sammansättningen dels avseende enskilda ledamöter. Utvärderingen har under 2016 genomförts under ledning av valberedningen i form av en styrelseenkät. Hela styrelsen har tagit del av enkäten och diskuterat utvärderingen. Vid samma tillfälle skedde även styrelsens utvärdering av vd och bolagets ledning utan deras närvaro, men med närvaro av bolagets revisor. Bolagets revisor har deltagit på ett styrelsemöte i samband med bokslutssammanträdet. Bolagets delårsrapport för tredje kvartalet granskades översiktligt av bolagets revisor och rapporterades till styrelsens revisionsutskott.

Revisionsutskott

Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2016 ett revisionsutskott som utgörs av Jan Samuelsson (ordf.), Helena Nordman Knutsson och Ivar Verner. Revisionsutskottet har under året haft sju möten. Föredragande i utskottet är normalt bolagets finanschef.

Revisionsutskottet har till huvuduppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Revisionsutskottet bevakar även företagets löpande riskhantering, fastställer kompletterande instruktioner till revisorerna för revisionsinsatsen, bevakar att lagar, förordningar, noteringsavtal och Svensk kod för bolagsstyrning följs. Revisionsutskottet ser också till att andra uppdrag, förutom revision, som utförs av bolagets revisorer ligger inom ramen för fastställd policy.

Revisionsutskottet har under året även följt upp verksamhetsstyrningen av uppdragsverksamheten och de instruktioner som gäller från offertarbete fram till färdig leverans inom ett uppdrag.

I tillägg bevakar revisionsutskottet bland annat ändringar av redovisningsregler som kan få inverkan på bolagets finansiella rapportering och den externa finansiella informationsgivningen samt utvärderar årligen behovet av en internrevisionsfunktion.

Internkontroll

I dagsläget är styrelsens bedömning att bolagets storlek och komplexitet ej motiverar en särskild internrevisionsenhet, utan ekonomifunktionen sköter löpande kontroll och driver förbättringsprojekt inom ekonomisk styrning och kontroll. Internt genomförs revision av uppdragsverksamheten, uppföljning av utfall och eventuellt behov av förändrade rutiner. En ny bedömning kommer att göras under året.

Projekt/investeringsutskott

Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2016 ett projekt/investeringsutskott som utgörs av Ivar Verner (ordf.), Annika Stebier i vissa investeringsfrågor samt Peter Rejler. Investeringsutskottet har under året haft två möten där närvarande har varit Ivar Verner samt Peter Rejler. Föredragande i utskottet är normalt bolagets finanschef.

Investeringsutskottet har till huvuduppgift att bereda ärenden gällande investeringar som kräver styrelsens beslut.

Ersättningsutskott

Styrelsen har beslutat att inte tillsätta ett särskilt ersättningsutskott.

I stället utgör styrelsen i sin helhet ersättningsutskott och bereder bland annat ersättnings- och anställningsfrågor för vd och övriga ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som årsstämman fastslagit. Ersättningsutskottet företräds av styrelsens ordförande vid förhandlingar med vd.

Ersättningar

På årsstämman 2016 beslöts om riktlinjer för ersättning till vd och ledande befattningshavare. Dessa var i huvudsak detsamma som tidigare år. Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Ersättningsstrukturen kan utgöras av en grundlön, rörlig ersättning samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare är begränsad till maximalt 60 procent av grundlönen. De fullständiga riktlinjerna finns som bilaga till stämmoprotokollet på bolagets hemsida. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp.

Ersättningen till styrelsen fastställdes på årsstämman till 370 000 kronor till styrelsens ordförande och 200 000 kronor vardera till övriga ledamöter som inte är anställda i Rejlers. Därutöver avsätts totalt 225 000 kronor för utskottsarbete.

Se not 7 i årsredovisningen för styrelsens ersättningar.

Vd och koncernledning

Verkställande direktör, vd utses av styrelsen och har som uppdrag att sköta den löpande förvaltningen i bolaget enligt de riktlinjer och anvisningar som uppställs i lag, bolagsordningen och den interna arbetsinstruktionen.

Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder som inte med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse eller uttryckligen har definierats såsom under styrelsens ansvar.

Peter Rejler har varit VD och koncernchef för Rejlers sedan den 1 april 2014. Han är född 1966 och har varit verksam inom Rejlers sedan 1998.

1999 gick han in som vd för Rejlers verksamhet fram till 2012. Under

perioden 2012 -2014 arbetade han som arbetande styrelseordförande, men återkom i rollen som vd från den 1 april 2014. Från och med augusti 2014 har Peter även rollen som VD för Rejlers svenska verksamhet.

Peter har en kandidatexamen inom elektronik och en master från mekanik.

VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har regelbundna möten under året under vd:s ledning. Mellan dessa möten hålls har man löpande avstämning gällande status för respektive verksamhet. Koncernledningen arbetar årligen fram en affärsplan som följs upp via månatliga rapporter där uppföljningen är fokuserad på lönsamhet, kostnadskontroll samt kassaflöde. Koncernledningen har bestått av verkställande direktör, finanschef, landscheferna för Sverige, Norge och Finland, ansvarig för IT-Solutions, CIO samt HR-chef – totalt åtta stycken ledamöter.

Information om vd och koncernledningens medlemmar, ålder, utbildning och aktieinnehav framgår av avsnittet Ledningsgruppen på sidan 10.

Revision

I årsstämmans uppgifter ingår att välja revisor. På årsstämman 2016 valdes revisionsbolaget Deloitte med auktoriserade revisorn Birgitta Lööf som huvudansvarig revisor. Deloitte reviderar Rejlers samtliga aktiva bolag i Sverige, Finland och Norge som varit helägda av Rejlers under 2016 förutom Embriq. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året. Rapportering till styrelsen sker i samband med att årsbokslutet upprättas.

I samband med revisionen görs också en genomgång av interna rutiner och kontrollsystem.

Utöver revisionsgranskningen har Deloitte även anlitats för andra uppdrag. Detta har bland annat avsett skattefrågor, förvärvsfrågor samt diverse redovisningsfrågor (se även not 8 i årsredovisningen). Samtliga uppdrag ligger inom ramen för av revisionsutskottet fastlagd policy.

Ersättningen till bolagets revisorer för år 2016 respektive 2015 framgår av årsredovisningen.

Finansiell rapportering och information

Rejlers ger marknaden löpande information om företagets utveckling och finansiella ställning. Information lämnas regelbundet i form av:

• ^ρ Delårsrapporter
• ^ρ Rejlers årsredovisning
• ^ρ Pressmeddelanden om nyheter och händelser som väsentligt kan påverka företagets värdering och framtidsutsikter. Rejlers policy är att offentliggöra order som är av strategiskt värde
• ^ρ Presentationer för finansanalytiker, investerare och media
• ^ρ Rejlers hemsida www.rejlers.se där information enligt ovan hålls tillgänglig

Styrelsens beskrivning av det interna kontrollsystemet samt riskhantering

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Kontrollmiljön skapar den kultur som Rejlers verkar utifrån och definierar normer och riktlinjer för verksamhetens agerande. Kontrollmiljön består i praktiken av dokumenterade riktlinjer, manualer och instruktioner som kommunicerats ut i hela organisationen. Kvalitetssystemet kompletteras av en serie dokumenterade direktiv, som inkluderar bland annat uppförande av ekonomihandbok,

innehållande policys för redovisning och finansiell hantering, samt en informationspolicy. Rejlers upprätthåller ett kvalitetssystem som inkluderar rutiner, instruktioner och mallar för relevanta processer. Rejlers arbetar fortlöpande med att utveckla och förbättra kvalitet och processer för att uppfylla de krav kunder, leverantörer och anställda ställer på konsultbolag. Organisationsstrukturen är transparent med definierade roller och ansvar som kommuniceras via dokumenterade arbetsinstruktioner för styrelsen, styrelsekommittéer, VD samt till chefer inom koncernen. Arbetsordningen för styrelsen och instruktion för vd finns för varje bolag i gruppen och bygger på samma principer som för Rejlers AB.

I respektive bolag finns en styrelse vars uppgift är att löpande säkerställa att övergripande riktlinjer och policyer följs samt att löpande bedöma bolagets ekonomiska situation.

Respektive styrelse har till sitt förfogande en vd som i de större dotterföretagen även har en ledningsgrupp. Rejlers har i respektive land en organisation där varje lokal enhet har stor självständighet. Chefer på alla nivåer har klart utdelat ansvar och befogenheter att utveckla sina verksamheter efter lokala förutsättningar och kundens behov. Regelbundna utvärderingar genomförs i organisationen på såväl funktion som avdelningsnivå för att säkerställa relevant kunskap avseende finansiell rapportering inom organisationen. Syftet är att med rimlig säkerhet kunna garantera att Rejlers kortsiktiga och långsiktiga mål uppnås. Syftet med riskhanteringen och internkontrollen i samband med finansiell rapportering är att med rimlig säkerhet kunna garantera att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig i fråga om delårsrapportering, årsrapportering och årsredovisning, och säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas enligt lagar, gällande redovisningsnormer och andra krav på börsnoterade företag.

Information och kommunikation

De viktigaste styrdokumenten avseende den finansiella rapporteringen uppdateras kontinuerligt och kommuniceras till relevanta medarbetare via bolagets intranät, informationsbrev, regelbundna möten etc. Informationskanaler är etablerade för att så effektivt som möjligt kommunicera till berörda medarbetare inom organisationen. Rejlers har även informationspolicys avseende såväl intern som extern kommunikation.

Kontrollaktiviteter

Kontrollstrukturen har utformats för att hantera de risker som styrelsen och företagsledningen anser är betydande för den operativa verksamheten, efterlevnaden av lagar och regelverk samt för den finansiella rapporteringen. Definierade beslutsprocedurer, inklusive attestinstruktioner är etablerade för till exempel investeringar och tecknande av avtal. Där så är lämpligt har automatiska kontroller speciellt relaterade till den finansiella rapporteringen etablerats. Flertalet kontrollaktiviteter är integrerade i företagets nyckelprocesser, såsom orderbokning, intäktsredovisning, investeringar, leverantörskontrakt och inköp. För att säkerställa att risker i kundprojekt uppmärksammas och åtgärdas samt återspeglas korrekt i den finansiella rapporteringen håller en särskild funktion på att inrättas, projekthuset, för att genomföra regelbundna kontroller av att kundprojekt bedrivs enligt Rejlers kvalitetssystem både vad gäller genomförande och ekonomisk uppföljning. IT-strukturen är utformad för att hantera potentiella IT-relaterade risker med kontroller i IT-systemen relaterade till de processer som påverkar den finansiella rapporteringen.

Övervakning

Varje chef har ansvaret för att säkerställa adekvat intern kontroll i respektive enhet och ansvarar för att enheterna följer koncernens direktiv för finansiell rapportering. Därutöver granskas den interna kontrollstrukturen av separata decentraliserade funktioner inom en särskild funktion. Styrelsen anser att Rejlers signifikanta riskområden täcks av granskningarna som genomförs. I dagsläget ser styrelsen därför inget behov av att inrätta en separat funktion för internrevision.

Stockholm den 20 mars 2017 Styrelsen Rejlers AB

Resultaträkning - Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2016	2015
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning	5	2 339,3	1 872,4
Övriga rörelseintäkter	6	2,1	3,1
Summa rörelseintäkter		2 341,4	1 875,5
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader	8	-816,4	-493,0
Personalkostnader	7	-1 453,7	-1280,1
Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	9-13	-44,2	-32,2
Andelar i intresseföretags resultat	14	0,4	0,8
Rörelseresultat		27,5	71,0
Finansiella intäkter	15	7,1	8,1
Finansiella kostnader	16	-12,4	-7,3
Summa finansnetto		5,3	0,8
Resultat före skatt		22,2	71,8
Skatt	17	-8,2	-20,6
ÅRETS RESULTAT		14,0	51,2
Hänförligt till moderbolagets aktieägare		13,3	51,2
Hänförligt till aktieägare utan bestämmande inflytande		0,7	-0,1
Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare före utspädning, kr	18	1,03	4,15
Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare efter utspädning, kr	18	1,03	4,15

Rapport över totalresultat - Koncernen

Belopp i MSEK	2016	2015
Periodens resultat	14,0	51,2
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Omräkningsdifferenser av utlandsverksamhet, netto efter skatt	28,5	-22,4
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärdering av nettopensionsskuld	4,3	12,1
	46,8	40,9
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	45,5	41,0
Aktieägare utan bestämmande inflytande	1,3	-0,1

Balansräkning - Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2016	2015	Belopp i MSEK	Not	2016	2015
TILLGÅNGAR				EGET KAPITAL OCH SKULDER
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR				Eget kapital
Immateriella anläggningstillgångar				Aktiekapital		25,8	25,8
Balanserade utgifter för programutveckling	9	37,5	16,5	Övrigt tillskjutet kapital		209,6	209,6
Programvaror	10	4,9	4,2	Reserver		-0,3	-28,3
Kundvärden	11	79,4	79,1	Balanserat resultat inklusive årets resultat		301,1	309,4
Goodwill	12	432,6	395,4	Summa eget kapital hänförligt till		536,2	516,5
Summa immateriella		554,4	495,2	moderbolagets aktieägare
anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar				Eget kapital hänförligt till aktieägare utan bestämmande inflytande		16,0	8,3
Inventarier, verktyg och installationer	13	37,5	36,2	Summa eget kapital		552,2	524,8
Summa materiella anläggningstillgångar		37,5	36,2	Långfristiga skulder
Finansiella anläggningstillgångar				Skulder till kreditinstitut	24	155,0	177,5
Andelar i intresseföretag	14	0,6	0,2	Uppskjuten skatteskuld	17	45,7	48,9
Långfristiga värdepappersinnehav	19	3,8	3,2	Pensionsskuld	25	20,7	25,0
Andra långfristiga fordringar	20	3,8	5,3	Övriga skulder		5,1	6,5
Summa finansiella anläggningstillgångar		8,2	8,7	Summa långfristiga skulder		226,5	257,9
Uppskjuten skattefordran	17	39,4	40,0
				Kortfristiga skulder
Summa anläggningstillgångar		639,5	580,1	Skulder till kreditinstitut	24	133,4	103,2
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR				Leverantörsskulder		134,0	75,9
Kortfristiga fordringar				Förskott från kunder		0,2	0,1
Varulager		6,3	6,4	Aktuella skatteskulder		0,4	11,6
Kundfordringar	21	390,2	344,5	Övriga skulder		125,5	113,6
Aktuella skattefordringar		17,2	21,4	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	188,2	170,9
Övriga fordringar		11,9	16,8	Summa kortfristiga skulder		581,7	475,2
Förutbetalda kostnader och upplupna	22	230,4	179,9
intäkter Summa kortfristiga fordringar		656,0	569,0	SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 360,4	1 257,9
Likvida medel		64,9	108,8
Summa omsättningstillgångar		720,9	677,8
SUMMA TILLGÅNGAR		1 360,4	1 257,9

Förändring av eget kapital - Koncernen

Belopp i MSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2015-01-01	24,6	151,7	-6,0	271,1	441,4	0,2	441,6
Periodens totalresultat	-	-	-22,3	63,3	41,0	-0,1	40,9
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	0,1	-0,4	-0,3	-0,1	-0,4
Minoritetens andel i förvärvade bolag	-	-	-	-	-	8,3	8,3
Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna
Nyemission	1,2	57,8	-	-	59,0	-	59,0
Utdelning				-24,6	-24,6	-	-24,6
Summa transaktioner med ägarna	1,2	57,8	-	-24,6	34,5	-	34,5
Utgående eget kapital 2015-12-31	25,8	209,6	-28,3	309,4	516,5	8,3	524,8
Ingående eget kapital 2016-01-01	25,8	209,6	-28,3	309,4	516,5	8,3	524,8
Periodens totalresultat	-	-	28,0	17,5	45,5	1,3	46,8
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	6,9	6,9
Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna
Utdelning	-	-	-	-25,8	-25,8	-0,5	-26,3
Summa transaktioner med ägarna	-	-	-	-25,8	-25,8	-0,5	-26,3
Utgående eget kapital 2016-12-31	25,8	209,6	-0,3	301,1	536,2	16,0	552,2

Kassaflöde - Koncernen

Belopp i MSEK Not	2016	2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat	27,5	71,0
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar på anläggningstillgångar 9-13	44,2	32,2
Realisationsresultat på avyttring av tillgångar	-	-0,4
Övriga poster	2,7	-19,2
Summa icke kassaflödespåverkande poster	46,9	12,6
Erlagda räntor	-5,1	-2,4
Erhållna räntor	1,1	1,3
Betald inkomstskatt	-21,0	-9,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	49,4	72,9
Förändring av rörelsekapital
Förändring av varulager	-0,1	-4,6
Ökning (+) minskning (-) av kundfodringar	-55,4	-8,9
Ökning (+) minskning (-) av övriga kortfristiga fordringar	-53,8	8,6
Ökning (+) minskning (-) av leverantörsskulder	60,6	-15,1
Ökning (+) minskning (-) av övriga korta skulder	40,5	-11,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	41,2	41,9
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-9,7	-9,5
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-33,8	-4,0
Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel 28	-29,5	-225,9
Utdelning från intresseföretag	-	1,9
Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar	-0,6	-2,7
Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar	2,1	0,6
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-71,5	-239,6
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	55,5	249,5
Amortering av lån	-49,1	-62,1
Nyemission	-	59,1
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-26,3	-24,6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-19,9	221,9
Årets kassaflöde	-50,2	24,2
Likvida medel vid årets början	108,8	89,8
Kursdifferens i likvida medel	6,3	-5,2
Likvida medel vid årets slut	64,9	108,8

Noter - Koncernen

Belopp i MSEK om inget annat anges.

NOT 1. ALLMÄN INFORMATION

Rejlers AB (publ) (556349-8426) (moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) är en nordisk koncern som erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur.

Moderbolaget är ett publikt aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 30233, Lindhagensgatan 126, 104 25 Stockholm. Bolagets aktie av serie B är noterad på Nasdaq Stockholm.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2017. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning föreslås bli föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2017.

NOT 2. SAMMANFATTNING AV VIKTIGA

REDOVISNINGSPRINCIPER

Grunder för rapporternas upprättande

Rejlers upprättar sin koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Vidare tillämpas Årsredovisningslagen samt de av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationerna RFR1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen förutom i de fall som anges under "Moderbolagets redovisningsprinciper" i not A.

Förändrade upplysningskrav

ESMA har publicerat riktlinjer för upplysningar om alternativa nyckeltal som bör följas i finansiella rapporter som offentliggörs efter den 3 juli 2016. Riktlinjerna innebär att upplysning har utökats vad avser finansiella mått som inte definieras i IFRS. I enlighet med kraven i riktlinjerna så finns definitioner och avstämningar av alternativa nyckeltal i avsnittet Femårsöversikt på sidorna 1-5. I övrigt överensstämmer de redovisningsprinciper, klassificeringar och beräkningsmetoder som tillämpats av koncernen under räkenskapsåret i allt väsentligt med de principer som tillämpades i årsredovisningen 2015.

Nya eller ändrade IFRS

De nya standarder och de ändringar i och omarbetningar av standarder som trädde i kraft 1 januari 2016 har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter räkenskapsåret 2016.

Kommande regleverksförändringar

IFRS 9 Finansiella instrument, som ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, har antagits för tillämpning av EU. Standarden ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2018. Standarden omfattar tre områden: klassificering och värdering, nedskrivning av finansiella instrument samt allmän säkringsredovisning. Enligt de nya reglerna för klassificering och värdering ska finansiella tillgångar

klassificeras till verkligt värde via resultaträkningen, upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. Utgångspunkten för klassificeringen av skuldinstrument är företagets affärsmodell för att hantera den finansiella tillgången samt huruvida instrumentets kontraktsenliga kassaflöden enbart innehåller betalningar av ränta och kapitalbelopp. Egetkapitalinstrument ska klassificeras till verkligt värde via resultaträkningen, om inte företaget vid första redovisningstillfället valt att presentera sådana instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat. Ett sådant val innebär att endast utdelningar från dessa innehav redovisas i resultaträkningen. Andra vinster och förluster till följd av ändringar i verkligt värde får inte omklassificeras från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Reglerna för klassificering av finansiella skulder är i stort sett oförändrade jämfört med IAS 39. Den största ändringen är att verkligt värde förändringar till följd av förändringar av egen kreditrisk för finansiella skulder som valts att värderas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultaträkningen. Rejlers nuvarande preliminära bedömning är att klassificerings- och värderingsreglerna inte får någon betydande inverkan på de finansiella rapporterna.

Vidare har IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder antagits för tillämpning av EU. Standarden ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2018, men får tillämpas tidigare. Rejlers avser inte att tillämpa standarden i förtid. IFRS 15 introducerar en femstegsmodell för att fastställa hur och när redovisning av intäkter ska ske. Standarden innehåller vidare utökade upplysningskrav avseende intäkter. Den nuvarande preliminära bedömningen är att den nya standarden inte får någon väsentlig inverkan på Rejlers finansiella rapporter.

Dessutom har IFRS 16 Leases publicerats av IASB. Under förutsättning att IFRS 16 antas av EU, och den tidpunkt för ikraftträdande som IASB föreslagit inte ändras, kommer standarden att tillämpas från räkenskapsåret 2019. Den största förändringen som den nya standarden medför är att alla leasingkontrakt (med undantag för kortfristiga och leasingavtal där underliggande tillgång uppgår till lågt värde) ska redovisas som en tillgång (nyttjanderätt) och som en skuld i leasetagarens balansräkning. Rejlers bedömning är att den nya standarden får viss påverkan på Rejlers finansiella rapporter.

Ingen av de övriga förändringarna i redovisningsregelverket som är utfärdade för tillämpning bedöms få någon väsentlig inverkan på Rejlers finansiella rapporter.

Segmentsrapportering

Segmentinformationen presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare.

Rejlers har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras.

De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Då Rejlers bedriver teknisk konsultverksamhet samt IT-tjänster redovisas fyra rörelsesegment, teknisk konsultverksamhet i Sverige Finland respektive Norge samt IT-tjänster i IT Solutions.

Klassificeringar

Som anläggningstillgångar och långfristiga skulder avses sådana tillgångar och skulder som förväntas återvinnas dvs. genom nyttjande eller förbrukning, eller betalas senare än 12 månader efter balansdagen. Som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder räknas belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader från balansdagen.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka Rejlers AB direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar och skulder samt värdet av de egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehavet utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner – dvs. som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisasskillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster

elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Intresseföretag

Med intresseföretag avses alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för alla aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av det resultat efter skatt som uppkommer i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen under "Andelar i intresseföretags resultat" och som en del av rörelseresultatet. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändringar av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte koncernen ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

De utländska dotterföretagen redovisas i sin funktionella valuta, vilken motsvarar valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken respektive dotterföretag bedriver verksamhet.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dagen posterna omvärderas. Valutakursvinsterna och -förlusterna som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen.

I koncernredovisningen har dotterföretagens redovisningar omräknats till svenska kronor som är koncernens rapporteringsvaluta. Omräkning till svenska kronor av utländska dotterföretags resultat och balansräkningar görs enligt följande:

• a) tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs,
• b) intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, i vilket fall intäkter och kostnader omräknas till transaktionsdagens kurs), samt
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten eller realisationsförlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden görs linjärt enligt följande:

• ^ρ Fordon 5 år
• ^ρ Inventarier och installationer 3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade restvärde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare innehav överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Kundvärden

Förvärvade kundvärden avser kundrelationer, kundavtal mm och har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundvärden över deras bedömda nyttjandeperiod (tio år).

Programvaror

Programlicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

Balanserade utgifter för programutveckling

Utgift för utveckling och underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som är direkt förknippade med utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen och som har sannolika ekonomiska fördelar under mer än ett år och som överstiger kostnaderna, redovisas som immateriella tillgångar, I kostnaden ingår de kostnader för anställda som uppkommit genom utvecklingen av programvaruprodukter och en skälig andel av indirekta kostnader. Ränteutgifter i samband med utvecklingsprojekt aktiveras. Utvecklingskostnader för programvara skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod (tre till fem år).

Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, kundfordringar, andra långfristiga fordringar, övriga fordringar och övriga kortfristiga placeringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt övriga skulder. Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Finansiella instrument (som i den efterföljande redovisningen ej redovisas till verkligt värde) redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tilllägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om

faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Klassificering bestäms vid anskaffningstidpunkt men omprövas vid varje rapporttillfälle. Kategorierna är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen. Nedskrivningar på kundfordringar och övriga fordringar redovisas under övriga externa rörelsekostnader och nedskrivningar på lånefordringar under finansiella kostnader. De redovisas till anskaffningsvärde då de är kortfristiga och en diskontering skulle inte ha någon väsentlig effekt.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden, liksom direkta emissionskostnader, periodiseras över skuldens löptid. Koncernens poster utgörs av upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av förstin, först-ut metoden.

Skatter

Skattekostnad eller skatteintäkt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per

balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga respektive skattemässiga värde samt förlustavdrag. Dessa förlustavdrag kan nyttjas för att minska framtida beskattningsbara inkomster. I de fall det bedöms att sådana förlustavdrag kan komma utnyttjas bokas en uppskjuten skattefordran på sådana förlustavdrag.

Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Kvittning sker av aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld i olika enheter i de fall där kvittning är möjlig mellan skattemässiga resultat mellan motsvarande enheter och koncernen avser att nyttja sådan kvittningsmöjlighet. Motsvarande princip gäller för uppskjutna skattefordringar och skulder.

Ersättningar till medarbetare

Pensionsförpliktelser

De pensionslösningar som finns inom koncernen har klassificerats såsom avgiftsbestämda respektive förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionslösningar kostnadsförs premier i takt med den period de avser. För förmånsbestämda pensionsplaner fastställs kostnaden för pensionsförmånen baserat på aktuariella beräkningar enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Omvärderingar, inklusive aktuariella vinster och förluster, effekter från förändringar av tillgångstaket (asset ceiling) och avkastningen på förvaltningstillgångarna (exklusive räntekomponenten som redovisas i resultaträkningen) redovisas direkt i balansräkningen med en intäkt eller kostnad motsvarande periodens förändring i rapporten över totalresultatet i den period de uppkommer. Omvärderingar, som redovisas i övrigt totalresultat påverkar balanserat resultat och kommer inte att omklassificeras till resultaträkningen. Tjänstgöringskostnader från tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då planen ändras. Nettoräntan beräknas med tillämpning av diskonteringsräntan vid periodens början på den förmånsbestämda nettoskulden eller tillgången. De förmånsbestämda kostnaderna är indelade i följande kategorier:

• ^ρ tjänstgöringskostnader (inklusive tjänstgöringskostnader innevarande period, tjänstgöringskostnader i tidigare perioder samt vinster och förluster avseende reduceringar och/eller regleringar)
• ^ρ nettoräntekostnad eller nettoränteintäkt
• ^ρ omvärderingar

De första två kategorierna redovisas i resultaträkningen som personalkostnad (tjänstgöringskostnad) respektive finansnetto (nettoräntekostnaden). Vinster och förluster relaterade till reduceringar och regleringar redovisas som tjänstgöringskostnader från tidigare perioder. Omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat.

Enligt Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta så ska UFR 10 tillämpas till dess att Alecta kan redovisa grunddata för beräkning av förmånsbestämda pensionsåtaganden. UFR 10 innebär att pensionslösning hos Alecta klassas som avgiftbestämd plan tills vidare.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normalpensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandels- och bonusplaner

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.

Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen.

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolagets intäkter består i huvudsak av intäkter från konsult-, drift- och förvaltningstjänster, licensintäkter från egna produkter samt underhålls- och nyttjanderätter.

Konsultintäkter som utförs mot löpande räkning intäktsförs i den takt arbetet utförs. Pågående ej fakturerade uppdrag på löpande räkning tas i balansräkningen upp till faktureringsvärdet av utfört arbete.

För konsultintäkter som utförs mot fast pris, tillämpas successiv vinstavräkning, dvs. intäkter redovisas i förhållande till respektive projekts färdigställandegrad per balansdagen. Färdigställandegraden beräknas på basis av upparbetad kostnad i förhållandet till total kostnad för projektet. Om de totala kostnaderna för ett projekt bedöms överstiga den totala intäkten, redovisas omgående den befarade förlusten i sin helhet. Om det slutliga utfallet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter till ett värde motsvarande kostnaderna. Pågående ej fakturerade fastprisprojekt redovisas efter avdrag för eventuella förlustrisker och förskottsbetalningar, i balansräkningen som upplupna intäkter.

Intäkter från drift och förvaltningstjänster samt underhålls- och nyttjanderätter intäktsförs linjärt över kontraktsperioden.

Licensintäkter intäktsförs vid leverans av programvara om inga vä-

sentliga förpliktelser återstår efter leverans. Om betydande anpassningar återstår efter leverans periodiseras intäkten över kontraktsperioden med beaktande av återstående åtaganden.

Ränteintäkter redovisas löpande i takt med intjänande till den effektiva räntesats som gäller för var tillgång. Utdelning från investeringar redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Leasing

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till Rejlers, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.

Leasingkontrakt avser till största delen bilar, datorer och kopiatorer. Leasing av tillgångar (bilar) som utgör finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och finansiell skuld. Avskrivning sker enligt samma principer som för övriga tillgångar av samma slag. Leasing av tillgångar som utgör operationell leasing (datorer, kopiatorer) kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Utdelningar

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

Lånekostnader

Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga lånekostnader redovisas som kostnad i den period som de uppkommer och klassificeras i sin helhet som finansiella kostnader i resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Statliga stöd

Statliga bidrag som erhållits har i sin helhet redovisats i resultaträkningen till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i samma perioder som de kostnader som bidragen är avsedda att täcka.

Rejlers mottar i vissa fall bidrag för lönekostnader. Dessa har i förekommande fall reducerat företagets personalkostnad.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och redovisningsrådets rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Se not A Redovisningsprinciper.

NOT 3. FINANSIELLA RISKFAKTORER

OCH ANDRA RISKER

Det övergripande målet med Rejlers finansverksamhet är att stödja den operativa verksamheten genom att säkerställa finansiering och kreditlöften samt effektiv likviditetshantering både lokalt och centralt samt att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för. Hantering av Rejlers finansiella riskexponering är centraliserad till bolagets koncernekonomiavdelning. Bolaget har en av styrelsen fastställd finanspolicy, vilken beskriver målen för och ansvarsfördelningen inom finansfunktionerna. Finanspolicyn syftar till att kontrollera och begränsa de finansiella risker koncernen exponeras för genom att lägga fast mål, riktlinjer och regler för hanteringen av finansiell riskexponering och likviditetshantering. I Rejlers verksamhet bedöms följande finansiella risker föreligga.

Valutarisk, risken för värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor innebär en valutarisk. Valutakursriskerna är begränsade då den största delen av betalningarna sker i respektive bolags lokala valuta. När dotterföretagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor så uppstår en omräkningsdifferens beroende på att innevarande år omräknas till en annan valutakurs än föregående år och att resultaträkningarna omräknas till en annan valutakurs än balansräkningarna.

Rejlers policy är att inte kurssäkra omräkningsdifferenserna. Koncernens policy är att i förekommande fall begränsa valutarisken om den i påtaglig utsträckning kan påverka likviditeten i koncernen. En bedömning av risken ska göras i aktuella fall.

Påverkan på resultat efter skatt 1)	2016	2015
Valutakursförändring EUR/SEK
+ 10%	0,9	1,4
- 10%	-0,9	-1,4
Valutakursförändring NOK/SEK
+ 10 %	0,2	0,3
- 10 %	-0,2	-0,3

1) Då koncernen inte redovisar några värdeförändringar i övrigt totalresultat eller eget kapital uppkommer motsvarande effekt i eget kapital.

Likviditetsrisk, dvs. risk att få svårighet att fullgöra sina betalningar. Denna risk ska begränsas genom en god likviditetsplanering med vars hjälp Rejlers i god tid kan försäkra sig om t.ex. kreditlöften. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkkrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.

Ränterisk, värdeförändring på en räntebärande position till följd av förändringar i marknadsräntan.

Placeringstiden på tillgångar styrs av finanspolicyn och koncernens förvärvsplaner. Vid förvärv gäller att återbetalningstiden på lån med bundna räntor ska spegla kalkylmässig avskrivningstid för förvärvet. Kortfristiga lån tas normalt med rörliga räntor för att koncernen vid överskottslikviditet ska kunna lösa dessa utan kostnad.

Påverkan på resultat efter skatt 1)	2016	2015
Ränteförändring
+ 1%	-2,0	-1,3
- 1%	2,0	1,3

Kreditrisk, motpartsrisk, risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Denna risk begränsas genom att vid i första hand större affärer kontrollera motpartens betalningsförmåga. Rejlers har en stor kundexponering mot statliga och andra offentliga myndigheter där kreditrisken är mycket låg eller obefintlig. För privata beställare görs vid behov en individuell bedömning av varje kund avseende betalningsförmågan. Normalt faktureras kunderna varje månad varför exponeringen mot en enskild kund i de fallen är relativt liten. Vid placering av medel ska detta ske i stat, kommun, bank eller vissa utvalda företagscertifikat. Koncernens maximala exponering för kreditrisk bedöms motsvaras av redovisade värden på samtliga finansiella tillgångar som uppgår till 491,7 MSEK (500,0).

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den kontraktsenliga förfallodagen. Beloppen innefattar även beräknade räntor.

2016	mindre än 1 år	mellan 1 och 2 år	mellan 2 och 5 år	mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	128,3	28,3	120,0	-
Leverantörsskulder och andra skulder	134,0	-	-	-
2015	mindre än 1 år	mellan 1 och 2 år	mellan 2 och 5 år	mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut	103,2	34,6	142,9	-
Leverantörsskulder och andra skulder	189,8	-	-	-

Hantering av kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av soliditet och skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna "Kortfristiga skulder till kreditinstitut" och "Långfristiga skulder till kreditinstitut" i koncernens balansräkning och pensionsskuld minskat med likvida medel.

Under 2016 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2015, att upprätthålla en stark balansräkning med lägst 30 procent soliditet och en låg skuldsättningsgrad. Soliditeten var vid utgången av 2016 41 procent (42). Skuldsättningsgraden per 31 december 2016 och 2015 var som följer:

Skuldsättningsgrad, ggr	0,6	0,5
Totalt eget kapital	552,2	524,8
Räntebärande skulder	309,1	280,7
	2016	2015

För koncernens upplåning gäller vanligtvis vissa särskilda villkor, sk covenants. Den 22 december 2016 ingick Rejlers bank SEB och Rejlers ett tilläggsavtal avseende villkoren i kreditavtalet. Enligt tilläggsavtalet ändrades kreditavtalet, dels på så sätt att storleken på räntemarginalen ska vara beroende av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA, dels på så sätt att Rejlers åtog sig att vidta åtgärder för att göra en företrädesemission om minst 100 MSEK. För koncernen uppgår soliditeten vid utgången av 2016 till 41 procent (42) och nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA till 3,4(1,9).

Vid årsskiftet hade koncernen 64,9 MSEK (108,8) i likvida medel.

NOT 4. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Koncernen gör antaganden och uppskattningar om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som, om de ändras, innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen utvärderar varje år eller oftare om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet har flera antaganden gjorts om framtida förhållanden. Ändringar av dessa förhållanden skulle kunna ha effekt på det redovisade värdet av goodwill. I not 12 finns en känslighetsanalys som visar på känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i omsättningen respektive rörelsemarginalen.

För att bedöma framtida kassaflöden har koncernledningen lagt en prognos med ledning av kommande års budget och en bedömning av de efterföljande fyra åren. I genomsnitt används en tillväxt på 3 (3) procent i de kalkyler som upprättats. Prognostiserade kassaflöden har därefter nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 12 procent (12) efter skatt vilket motsvarar 16 procent (15) före skatt.

Om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit en procentenhet lägre skulle nyttjandevärdet för koncernen öka med cirka 334 MSEK (414).

Intäktsredovisning

Värdering av pågående projekt görs enligt successiv vinstavräkning. I balansräkningen är upptaget upparbetade ej fakturerade arvoden på löpande räkningsuppdrag samt fastprisuppdrag som har värderats till utfaktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställande grad. Löpande uppdrag fakturerasnormalt månadsvis. Färdigställandegraden i fastpriser bedöms genom att uppdragsansvarig får göra en bedömning av utfört och återstående arbete. Intäkten redovisas inte om det finns en osäkerhet avseende värdet.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i flera olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den avsättningen för inkomstskatter i länderna. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.

NOT 5. SEGMENTINFORMATION

Resultaträkning i sammandrag per segment

	Sverige		Finland		Norge		Embriq		Koncerngemensamt		Elimineringar		Koncernen
	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Extern försäljning	1 210,2	1 094,2	386,6	334,7	334,0	297,2	408,4	144,3	0,1	2,0	-	-	2 339,3	1 872,4
Försäljning mellan segment	15,4	2,5	1,3	0,4	1,6	0,9	8,7	7,0	22,6	25,1	-49,6	-35,9	-	-
Övriga intäkter	0,6	2,3	1,5	1,3	0,0	0,4	0,0	0,0	0,0	0,0	-	-0,9	2,1	3,1
Summa intäkter	1 226,2	1 099,0	389,4	336,4	335,6	298,5	417,1	151,3	22,7	27,1	-49,6	-36,8	2 341,4	1 875,5
Avskrivningar	-10,9	-8,9	-9,3	-7,4	-6,3	-7,5	-12,4	-3,7	-5,3	-4,7	-	-	-44,2	-32,2
Övriga rörelsekostnader	-1 187,3	-1 038,7	-365,1	-310,1	-342,6	-287,5	-389,1	-138,3	-35,2	-34,5	49,6	36,8	-2 269,7	-1772,3
Rörelseresultat	28,0	51,4	15,0	18,9	-13,3	3,5	15,6	9,3	-17,8	-12,1	-	-	27,5	71,0
Investeringar	6,0	142,5	32,8	13,5	2,9	1,9	31,3	84,6	0,0	0,3	-	-	73,0	242,8

Rejlers verksamhet är uppdelad i fyra segment. Från och med 31 december 2016 har segment IT Solutions bytt namn till Rejlers Embriq.

Segment Sverige består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Sverige AB samt Rejlers Energiprojekt AB.

Segment Finland består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Oy, Matti Leppä Oy och CMN Services Oy.

Segment Norge består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som bedrivs i Rejlers Norge AS och Rejlers Elsikkerhet AS.

Segment Embriq består av bolagen Rejlers Embriq AS, Embriq AB, Rejlers Energitjänster AB och ComIT Rejlers AB.

Koncerngemensamt avser i huvudsak moderbolagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

Elimineringar avser transaktioner mellan segmenten.

All försäljning mellan segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Uppföljningen av koncernens segment sker på rörelseresultat, rörelsemarginal och debiteringsgrad. Samma redovisningsprinciper gäller för rörelsesegmenten som för koncernen i övrigt.

Information per land

	Omsättning		Anläggningstillgångar
	2016 2015		2016	2015
Sverige	1 287,9	1 145,4	207,8	209,3
Finland	389,4	354,1	141,4	100,6
Norge	691,0	372,9	74,9	70,4

Externa intäkter som redovisas under länderna ovan är sådana som fakturerats från respektive land. Det finns ingen kund vara intäkter står för mer än 10 procent av de totala intäkterna.

NOT 6. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Summa	1,8 2,1	2,6 3,1
Andra rörelseintäkter
Realisationsresultat anläggningstillgångar	0,1	0,4
Uthyrning av lokaler	0,2	0,1
	2016	2015

NOT 7. MEDARBETARE

		2016		2015
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Moderbolaget
Sverige	3	8	11	3	6	9
Dotterbolagen
Sverige	208	870	1 078	170	874	1 044
Finland	86	410	496	83	393	476
Norge	42	312	354	28	236	264
Koncernen totalt	339	1 600	1 939	284	1 509	1 793

Ersättningar till verkställande direktör/koncernchef

Ersättning till vd beslutas av styrelsen efter förhandlingar med styrelsens ordförande. Pensionsålder för vd har inte reglerats i avtal utan följer gällande lagstiftning. Pensionspremien för vd uppgår till 35 procent av den premiegrundande lönen, dock maximalt tio prisbasbelopp. Mellan företaget och vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Något avtal avseende avgångsvederlag finns inte.

Ersättningar till övriga ledande befattningshavare

Vd förhandlar och avtalar med övriga ledande befattningshavare om deras ersättningar i samråd med styrelsens ordförande enligt den s k farfarsprincipen. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbestämd. Mellan företaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 till 12 månader. Några avtal avseende avgångsvederlag finns inte.

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader - 2016
-------------------------------------------------------------------	--	--

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och andra ledande befattningshavare	15,6	0,6	3,6	2,8
Övriga medarbetare	1 004,6	8,3	122,7	243,5
Summa	1 020,2	8,9	126,3	246,3

Löner, Andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader - 2015

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och andra ledande befattningshavare	10,8	0,5	3,2	1,7
Övriga medarbetare	900,4	2,5	109,0	214,1
Summa	912,4	3,0	112,2	215,8

Ersättning till styrelse

Ersättning till styrelsen utgår enligt beslut på årsstämma. För perioden mellan årsstämman 2016 och årsstämman 2017 så utgår ett styrelsearvode på 370 TSEK (340) till styrelsens ordförande och ett arvode på 200 TSEK (160) till ledamöter som inte är anställda i bolaget. Därutöver utgår ersättning med 80 TSEK (55) till ordföranden och med 50 TSEK (35) till var och en av ledamöterna i styrelsens revisionsutskott samt med 50 TSEK (35) till ordföranden och 25 TSEK (-) till övrig ledamot i styrelsens projekt- och investeringsutskott. Pensionsavtal och avtal om avgångsvederlag finns inte för styrelsens medlemmar med undantag för Peter Rejler i hans roll som vd och koncernchef.

Ersättning till vd, ledande befattningshavare - 2016

	Ersättningar till vd	Övriga ledande befattningshavare 1)
Lön och övriga förmåner	2,1	12,2
Rörlig ersättning	-	0,6
Pensionskostnader	0,5	2,4
Sociala avgifter	0,7	2,9
Summa	3,3	18,1

1) Övriga ledande befattningshavare består av 8 (8) personer vid utgången av 2016.

Ersättning till vd, ledande befattningshavare - 2015

	Ersättningar till vd	Övriga ledande befattningshavare
Lön och övriga förmåner	2,8	8,0
Rörlig ersättning	-	0,5
Pensionskostnader	0,5	1,2
Sociala avgifter	1,0	2,2
Summa	4,3	11,9

Ersättning till styrelse - 2016

Styrelsearvode i TSEK 1)	Arvode	Utskott
Ivar Verner, ordförande	355	85
Peter Rejler, ledamot	-	-
Thord Wilkne, ledamot	180	-
Jan Samuelsson, ledamot	180	68
Annika Steiber, ledamot	100	13
Helena Nordman–Knutson, ledamot	180	42
Anders Jonsson, ledamot	80	-
Summa	1 075	208

1) Tabellen visar under året kostnadsförda ersättningar.

Ersättning till styrelse - 2015

Styrelsearvode i TSEK 1)	Arvode	Utskott
Ivar Verner, ordförande	340	70
Peter Rejler, ledamot	-	-
Thord Wilkne, ledamot	160	-
Lauri Valkonen, ledamot	53	-
Jan Samuelsson, ledamot	160	55
Åsa Söderström Jerring, ledamot	53	-
Helena Nordman–Knutson, ledamot	160	-
Anders Jonsson, ledamot	160	55
Summa	1 086	180

1) Tabellen visar under året kostnadsförda ersättningar.

NOT 8. REVISIONSARVODEN

	2016	2015
Deloitte
Ersättning för revisionsuppdrag	2,0	2,1
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,7	0,3
Ersättning för skatterådgivningen	-	-
Ersättning för övriga uppdrag	0,1	1,0
Övriga revisionsbolag
Ersättning för revisionsuppdrag	0,5	0,4
Ersättning för övriga uppdrag	0,0	-
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget		-
Ersättning för skatterådgivning	0,0	-
Summa	3,3	3,8

Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Deloitte har varit valt till huvudansvarigt revisionsbolag sedan årsstämman 2013.

NOT 9. BALANSERADE UTGIFTER FÖR PROGRAMUTVECKLING

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärde	23,8	5,7
Omräkningsdifferens	9,6	-1,5
Årets internt utvecklade programvaror	30,1	2,9
Ökning via företagsförvärv	-	16,7
Försäljningar/utrangeringar	-1,3	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	62,2	23,8
Ingående avskrivningar	-7,3	-4,4
Omräkningsdifferens	-7,3	0,0
Årets avskrivningar	-11,4	-2,9
Försäljningar/utrangeringar	1,3	-
Utgående ackumelerade avskrivningar	-24,7	-7,3
Utgående restvärde	37,5	16,5

NOT 10. PROGRAMVAROR

2016	2015
26,7	26,5
1,6	-1,5
3,3	1,4
-	0,5
-1,3	-0,2
30,3	26,7
-22,5	-20,2
-1,3	1,1
1,3	0,3
-2,9	-3,7
-25,4	-22,5
4,9	4,2

Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:

Utgående restvärde	0,5	0,4
Utgående ackumulerade avskrivningar	-0,4	-1,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	0,9	1,5

NOT 11. KUNDVÄRDEN

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärden	122,9	89,9
Omräkningsdifferens	1,1	-0,8
Nedskrivning	-	-
Ökning via företagsförvärv	9,5	33,8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	133,5	122,9
Ingående avskrivningar	-43,8	-32,4
Omräkningsdifferens	2,0	-2,1
Nedskrivning	-	-
Årets avskrivningar	-12,3	-9,3
Utgående ackumulerade avskrivningar	-54,1	-43,8
Utgående restvärde	79,4	79,1

Årets ökning via kundvärden kommer från förvärven av JS-Verkot Oy och CMN Services Oy. I förvärvsanalyserna identifierades verkliga värden på förvärvade nettotillgångar. Resterande del av köpeskillingarna är förvärvade separerbara kundvärden samt goodwill. Kundvärden skrivs av över en period på tio år.

NOT 12. GOODWILL

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärde	397,9	265,1
Omräkningsdifferens	18,6	2,8
Förvärv	18,6	130,0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	435,1	397,9
Ingående nedskrivningar	-2,5	-2,5
Årets nedskrivningar	-	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-2,5	-2,5
Utgående restvärde	432,6	395,4

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill

Koncernens goodwill är förvärvade och finns inom rörelsesegmenten Rejlers Sverige, Rejlers Finland, Rejlers Norge respektive Rejlers Embriq. Dessa värden prövas löpande och beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn tas till tidigare erfarenheter av verksamheten och externa informationskällor. Prövningen har skett med förändringar i de variabler som bedöms vara viktigast för verksamheten. Dessa är:

1) Omsättningstillväxt

Omsättningstillväxten baseras på prognos om bolagens och branschens utveckling kommande åren samt timprisets utveckling. För den inledande femårsperioden har ett antagande om 3 (3) procents tillväxt använts och därefter 2 (2) procents evig tillväxt.

2) Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen påverkas, förutom av intäkterna, av bolagets kostnader. Dessa antas öka i nivå Med inflationen samt en viss reallöneökning. I beräkningen av nyttjandevärdet har ett antagande om 3 (3) procent årlig ökning av kostnader tillämpats.

3) Diskonteringsfaktorn (WACC)

Diskonteringsfaktorn före skatt är beräknad till 16 procent (15) för Rejlers Sverige, 16 procent (16) för Rejlers Finland, 16 procent (16) för Rejlers Norge och 16 procent (16) för Rejlers Embriq. För koncernen totalt 16 procent (16). Diskonteringsfaktorn efter skatt är beräknad till 13 procent (12) för Rejlers Sverige, 13 procent (13) för Rejlers Finland, 12 procent (12) för Rejlers Norge och 12 procent (12-) för Rejlers Embriq.

FORTS. NOT 12

	Bokfört värde		Nyttjandevärde
MSEK	2016	2015	2016	2015
Rejlers Sverige	220,1	220,7	670,3	767,1
Rejlers Finland	130,3	98,4	230,8	217,6
Rejlers Norge	51,1	46,3	163,6	200,6
Rejlers Embriq	31,1	30,0	106,0	188,3
Summa	432,6	395,4	1 170,7	1 373,6

I tabellen nedan visas känsligheten för förändringar i antagna värden i en procentenhet.

		Omsättnings Rörelsemarginal WACC före skatt tillväxt
Känslighetsanalys	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Rejlers Sverige	3%	3%	8%	8%	16%	15%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-21	+/-23	+/-97	+/- 97	+/-65	+/-225
Rejlers Finland	3%	3%	8%	8%	16%	16%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/- 7	+/-7	+/-34	+/-27	+/-21	+/-58
Rejlers Norge	3%	3%	8%	8%	16%	16%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-5	+/-6	+/-29	+/-25	+/-17	+/-68
Rejlers Embriq	3%	3%	8%	8%	16%	16%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-3	+/-6	+/-41	+/-24	+/-10	+/-64

Slutsatsen av prövningen är att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

NOT 13. INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärde	113,6	108,4
Omräkningsdifferens	8,9	-8,1
Inköp	17,5	17,1
Ökning via företagsförvärv	0,3	6,0
Försäljningar/utrangeringar	-10,2	-9,8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	130,1	113,6
Ingående avskrivningar	-77,4	-76,9
Omräkningsdifferens	-4,8	6,8
Försäljningar/utrangeringar	7,2	9,0
Årets avskrivningar	-17,6	-16,3
Utgående ackumulerade avskrivningar	-92,6	-77,4
Utgående restvärde	37,5	36,2

Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:

Utgående restvärde	11,2	10,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-12,9	-11,5
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	24,1	21,6

NOT 14. DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Dotterföretag

För uppgift om koncernens dotterföretag se not N sid 49.

Intresseföretag

	2016	2015
Ingående redovisat värde	0,2	1,3
Andel i intresseföretaget resultat	0,4	0,8
Uttag från intressebolag	-	-1,9
Utgående redovisat värde	0,6	0,2

				Kapitalandel			Koncernens andel av årets resultat
	Org nr	Säte	Verksamhet	2016	2015	2016	2015
Mirakelbolaget AB	556835-4350	Stockholm	Programutveckling	50%	50%	0,4	0,3

Sammanfattning av intresseföretagens finansiella information

	Intäkter		Årets resultat		Tillgångar		Skulder
	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Mirakelbolaget AB	9,0	8,1	0,8	0,6	4,1	6,2	2,9	2,1

NOT 15. FINANSIELLA INTÄKTER

	2016	2015
Ränteintäkter	1,0	0,9
Valutakursvinster	6,1	6,9
Övriga finansiella intäkter	0,0	0,3
Summa	7,1	8,1

NOT 16. FINANSIELLA KOSTNADER

	2016	2015
Räntekostnader	-4,3	-2,2
Valutakursförluster	-7,4	-4,9
Övriga finansiella kostnader	-0,7	-0,2
Summa	-12,4	-7,3

NOT 17. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2016	2015
Följande poster ingår i skattekostnaden:
Skatt på årets resultat	13,8	16,2
Uppskjuten skatt	-5,2	4,4
Justering tidigare år	-0,4	0,0
Summa	8,2	20,6
Resultat före skatt	22,2	71,8
Skatt enligt gällande skattesats 22% (22)	4,8	15,8
Effekt av utländska skattesatser	-0,7	-0,6
Effekt av ej avdragsgilla kostnader	6,7	4,9
Effekt av ej skattepliktiga intäkter	-3,9	-0,8
Effekt av ändrade skattesatser	-0,3	1,5
Övrigt	1,5	-0,2
Redovisad skatt	8,2	20,6

I koncernen finns skattemässiga underskottsavdrag där inte uppskjuten skatt är bokad. Underskotten uppgår till 36,3 MSEK (36,3) och beräknas utnyttjas i de svenska versamheterna så snart koncerbidragsspärren har passerats 2021. Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt.

Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

	2016	2015
Ingående balans	-8,9	-23,3
Omräkningsdifferens	2,8	-0,8
Genom rörelseförvärv	-1,9	23,4
Redovisning i resultaträkningen	5,2	-4,4
Redovisat i övrigt totalresultat	-3,5	-3,8
Uppskjutna skatter netto	-6,3	-8,9

FORTS. NOT 17

Förändringen av uppskjutna skatteskulder och -fordringar framgår nedan:

Uppskjutna skatteskulder	Obeskattade reserver	Kundvärden	Övrigt	Summa
Per 2016-01-01	26,1	17,4	5,4	48,9
Redovisat i resulträkningen	-3,7	-3,0	0,6	-6,1
Ökning genom rörelseförvärv	-	1,9	-	1,9
Omräkningsdifferens	-	1,2	-0,2	1,0
Per 2016-12-31	22,4	17,5	5,8	45,7

Per 2015-12-31	26,1	17,4	5,4	48,9
Omräkningsdifferens	0,0	-0,9	0,3	-0,6
Ökning genom rörelseförvärv	0,0	7,2	0,0	7,2
Redovisat i resulträkningen	2,7	-2,5	0,5	0,7
Per 2015-01-01	23,4	13,6	4,6	41,6
Uppskjutna skatteskulder	Obeskattade reserver	Kundvärden	Övrigt	Summa

Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Avsättningar	Förmånsbestämd pensionsskuld	Summa
Per 2016-01-01	30,6	8,6	0,8	40,0
Redovisat i resulträkningen	-0,9	-	-	-0,9
Ökning genom företagsförvärv	-	-	-	-
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-	-3,5	-3,5
Omräkningsdifferens	4,0	-	-0,2	-3,8
Per 2016-12-31	33,7	8,6	-2,9	39,4

Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Avsättningar	Förmånsbestämd pensionsskuld	Summa
Per 2015-01-01	0,5	12,7	5,1	18,3
Redovisat i resulträkningen	-0,5	-3,1	0,0	-3,6
Ökning genom företagsförvärv	30,6	0,0	0,0	30,6
Redovisat i övrigt totalresultat	0,0	0,0	-3,8	-3,8
Omräkningsdifferens	0,0	-1,0	-0,5	-1,5
Per 2015-12-31	30,6	8,6	0,8	40,0

NOT 18. VINST PER AKTIE

Resultat per aktie (kr per aktie), efter utspädning	1,03	4,15
Resultat per aktie (kr per aktie), före utspädning	1,03	4,15
Genomsnittligt antal aktier	12 921 721	12 346 379
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	13,3	51,2
	2016	2015

Optionsprogram och liknande finns inte varför eventuella utspädningseffekter inte förekommer.

Åldersanalys 2016 2015 Ej förfallna fordringar 346,9 292,0 Förfallna < 30 dagar 33,4 47,1 Förfallna 30–90 dagar 7,4 5,6 Förfallna > 90 dagar 10,3 3,1 Summa 398,0 347,8 Avsättningar för osäkra kundfordringar 2016 2015 Avsättningar vid årets början -3,3 -4,2 Omräkningsdifferenser -0,4 0,4 Reserveringar under året -4,6 4,0 Konstaterade förluster 0,5 -3,5 Avsättningar vid årets slut -7,8 -3,3

NOT 19. LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärde	3,2	0,9
Årets inköp	0,4	2,7
Årets försäljning	-0,1	-0,1
Omräkningsdifferens	0,3	-0,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3,8	3,2

De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak några kunder som hamnat i en besvärlig ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Några avsättningar för andra tillgångsklasser finns inte. Inte heller finns några andra förfallna fordringar eller skulder.

NOT 20. ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärde	5,3	2,4
Årets ökning	0,2	3,6
Årets minskning	-2,0	-0,5
Omräkningsdifferens	0,3	-0,2
Summa	3,8	5,3

NOT 22. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Summa	230,4	179,9
Övriga poster	40,5	23,5
Upplupna intäkter	168,3	142,9
Upplupna leasingavgifter	12,7	4,1
Förutbetalda hyror	8,9	9,4
	2016	2015

NOT 21. KUNDFORDRINGAR

	2016	2015
Kundfordringar	398,0	347,8
Reservation för osäkra kundfordringar	-7,8	-3,3
Summa	390,2	344,5

NOT 23. OPERATIONELL LEASING

I operationell leasing ingår hyresavtal avseende datorutrustning och kopiatorer samt lokalhyror. Framtida betalningar förfaller till betalning enligt nedan.

Summa	274,4	233,0
Mer än fem år	0,5	6,2
Mellan ett till fem år	183,7	206,4
Inom ett år	90,2	20,4
	2016	2015

Under perioden har leasingavgifter kostnadsförts med 16,1 (13,2) MSEK.

NOT 24. SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Summa	133,4	103,2
Finansiell leasing	5,1	4,1
Banklån	128,3	99,1
Kortfristiga	2016	2015
Summa	155,0	177,5
Finansiell leasing	6,6	6,3
Banklån	148,4	171,2
Långfristiga	2016	2015

Koncernen har en checkkredit med en limit på 50 MSEK (50). Checkkrediten är helt outnyttjad. Bolaget har inga skulder som förfaller till betalning senare än fem år.

I finansiella leasingskulder ingår i huvudsak bilar som leasas på tre år. Inga avtal förfaller till betalning senare än fem år.

Löptidsanalys skulder till kreditinstitut	2016	2015
Inom ett år	133,4	103,2
1–2 år	155,0	31,9
2–3 år	-	145,6
3–4 år	-	-
4–5 år	-	-

Villkor och återbetalningstider

	Låne- belopp i valuta	Redovisat belopp (MSEK)	Rän tesats, %	Slut- betalning år	Ränte bind ningstid
Banklån SEK	50,0	50,0	2,5	2017	30 dagar
Banklån SEK	50,0	50,0	2,5	2017	30 dagar
Banklån SEK	56,7	56,7	1,6	2018	30 dagar
RCF	120,0	120,0	1,6	2018	90 dagar

NOT 25. PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Förmånsbestämda pensionsplaner

Sverige

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension) genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2016 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 25,4 MSEK (35,4). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,1912 procent (0,00064) respektive 0,15663 procent (0,00080) Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (158).

Norge

I Rejlers Norge AS, Rejlers Elsikkerhet AS och Embriq AS finns förmånsbestämda pensionsplaner för de som är anställda före 2007. 38 (38) aktiva personer och 27 (28) pensionerade omfattas av planen. Pensionsplanen ger en bestämd framtida pension baserat på antal intjäningsår och lönenivå vid pensionstillfället. Förvaltningen av förvaltningstillgångarna hanteras av extern förvaltare.

Finland

I Finland finns inga förmånsbestämda planer.

Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen

	2016	2015
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	-164,3	-144,8
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	143,5	119,8
Summa	-20,8	-25,0
Pensionsavsättningar	20,8	25,0
Redovisat i balansräkningen	20,8	25,0

Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen

Summa förmånsbestämda förpliktelser	-164,3	-144,8
Omräkningsdifferens	-16,1	14,0
Arbetsgivaravgifter på inbetalda pensionsmedel	-0,1	0,4
Utbetalda ersättningar	2,3	2,0
Planändringar	2,1	-
Aktuariella vinster/förluster	0,6	16,0
Räntekostnader	-4,0	-3,5
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-4,3	-4,9
Förvärvade pensionsföpliktelser	-	-15,0
Ingående balans	-144,8	-153,8

Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde

Ingående balans	119,8	110,2
Förvärvade förvaltningstillgångar	-	12,2
Avgifter från arbetsgivaren	4,0	6,4
Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl ränta	3,4	2,6
Aktuariella vinster/förluster	5,0	1,2
Utbetalda ersättningar	-2,3	-2,0
Arbetsgivaravgifter på utbetalda pensionsmedel	-0,2	-0,7
Omräkningsdifferens	13,8	-10,1
Summa förvaltningstillgångar	143,5	119,8
Förvaltningstillgångarnas fördelning	2016	2015
Likvida medel	9%	8%
Aktier	20%	20%
Räntebärande värdepapper	59%	60%
Fastigheter	12%	12%

Aktuariella antaganden	2016	2015
Diskonteringsränta, %	2,5	2,5
Förväntad framtida årlig löneökning, %	2,5	2,5
Känslighetsanalys	2016	2015
Diskonteringsränta +1%/-1%	18,4/-18,4	27,5/-27,5
Framtida årlig löneökning +1%/-1%	1,4/-1,4	2,4/-2,4

Känslighetsanalysen baseras på förändringar av ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta.

Vid årsskiftet uppgick den genomsnittliga löptiden för pensionsplanen till 6,9 (6,9) år. Avgifter till pensionsplanen beräknas uppgå till 4,4 (8,2) MSEK för nästkommande år. Genom de förmånsbestämda pensionsplanerna exponeras koncernen mot ett antal aktuariella risker såsom investeringsrisk, ränterisk, risk avseende livslängd och löneökningsrisk. Företagsledningen bedömer dock att med hänsyn till den förmånsbestämda pensionsplanens omfattning så är dessa risker begränsade. Nuvärde av den förmånsbestämda pensionsskulden beräknas med användning av en diskonteringsränta som fastställs baserat på räntesatsen för företagsobligationer i Norge. Om avkastningen på förvaltningstillgångar understiger denna ränta kommer det att skapa ett underskott i planen. För närvarande har planen en relativt balanserad spridning av investeringar fördelat på aktier och räntebärande värdepapper. En ökning av räntan på företagsobligationer skulle medföra en minskning av pensionsförpliktelsen. En ökning av antaganden om återstående livslängd skulle också medföra en ökning av pensionsskulden. Eftersom beräkningen av pensionsskulden beaktar framtida löneökningar så medför en ökning av de anställdas löner en ökning av pensionsskulden.

NOT 26. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA

INTÄKTER

Summa	188,2	170,9
Övrigt	39,8	42,4
Förutbetalda intäkter	17,5	11,3
Upplupna sociala avgifter	21,7	22,1
Upplupna löner	109,2	95,1
	2016	2015

NOT 27. STÄLLDA SÄKERHETER OCH

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	2016	2015
Checkräkningskredit
Företagsinteckningar	64,0	64,0
Skulder till kreditinstitut
Inventarier med finansiell leasing	59,9	55,4
Pantsatta aktier	-	72,3
Övriga bankgarantier	17,6	-
Eventualförpliktelser
Hyresansvar	28,1	19,6
Summa	169,6	211,3

NOT 28. RÖRELSEFÖRVÄRV

Förvärv 2016	Transaktion	Datum	Andel trans	Andel efter	Köpe- skilling
Insplacon Oy	Aktier	2016-01-01	100,0%	100,0%	0,4
JS-Verkot Oy	Aktier	2016-05-01	100,0%	100,0%	2,9
CMN Services Oy	Aktier	2016-10-03	51,0%	51,0%	41,5
Summa					44,8

Förvärv 2015	Transaktion	Datum	Andel trans	Andel efter	Köpe- skilling
Energy Business Sweden AB	Aktier	2015-03-10	100,0%	100,0%	3,2
Carunas (Project Monitoring unit)	Inkråm	2015-05-12	-	-	11,2
Automationscenter & Bråvalla Elteknik (konsultdel)	Inkråm	2015-06-22	-	-	1,9
Embriq AS	Aktier	2015-10-22	90,5%	90,5%	81,6
Orbion Consulting AB	Aktier	2015-11-16	100,0%	100,0%	130,9
Sassicon Oy	Aktier	2015-12-31	100,0%	100,0%	0,1
Elmil Oy	Aktier	2015-12-31	34,0%	100,0%	0,4
Summa					229,3

De förvärvade rörelsernas bidrag till omsättning och resultat

	2016	2015
Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper	17,2	103,8
Bidrag till omsättningen ifall rörelsen varit ägd hela året	49,4	332,9
Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper	2,8	1,7
Bidrag till rörelseresultatet ifall rörelsen varit ägd hela året	6,5	0,8

Summa förvärvade rörelsers nettotillgången vid förvärvstidpunkten

	2016	2015
Anläggningstillgångar	0,4	22,0
Omsättningstillgångar	6,9	142,0
Likvida medel	15,3	2,4
Övriga kortfristiga skulder	-5,7	-10,6
Långfristiga skulder	-	-96,0
Netto identifierbara tillgångar och skulder	16,9	59,8

Summa köpeskilling	44,8	229,3
Uppskjuten skatt på immateriella tillgångar	-1,9	-7,5
Kundvärden	9,5	33,9
Goodwill	20,3	143,1

Minskning av likvida medel (+), ökning (-)	29,5	225,9
Ej reglerad köpeskilling	-	-1,0
Likvida medel i förvärvade bolag	-15,3	-2,4
Avgår:

Vid förvärv identifieras övervärden. Övervärden är fördelade på kundvärden och goodwill. Under 2016 är övervärden fördelat på kundvärden med 9,5 MSEK (33,9) och goodwill med 20,3 MSEK (143,1). I goodwillvärdet, som inte är skattemässigt avdragsgillt vid förvärv av bolag (men avdragsgillt vid inkråmsförvärv) ingår personalens tekniska kompetens och förvärvade kundrelationer, som ej är separerbara, samt synergieffekter. I övrigt överensstämmer tillgångarnas och skuldernas verkliga värden vid förvärvet med redovisade värden i de förvärvade bolagen. Det finns inga osäkra fordringar bland de tillgångar som förvärvats. Förvärvsrelaterade kostnader har kostnadsförts som övriga externa kostnader när de uppstått. Summan av dessa belopp har uppgått till 0,0 MSEK (2,1).

NOT 29. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:

2016	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Låne- och kundfordringar	Andra finansiella skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Finansiella placeringar	3,8	-	-	3,8	3,8
Långfristiga fordringar	-	3,8	-	3,8	3,8
Kundfordringar	-	390,2	-	390,2	390,2
Övriga kortfristiga fordringar	-	29,0	-	29,0	29,0
Likvida medel	-	64,9	-	64,9	64,9
Summa	3,8	487,9	-	491,7	491,7
Långfristiga räntebärande skulder	-	-	155,0	155,0	155,0
Kortfristiga räntebärande skulder	-	-	133,4	133,4	133,4
Övriga kortfristiga skulder	-	-	126,1	126,1	126,1
Leverantörsskulder	-	-	134,0	134,0	134,0
Summa	-	-	548,5	548,5	548,5

2015	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Låne- och kundfordringar	Andra finansiella skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Finansiella placeringar	3,2	-	-	3,2	3,2
Långfristiga fordringar	-	5,3	-	5,3	5,3
Kundfordringar	-	344,5	-	344,5	344,5
Övriga kortfristiga fordringar	-	38,2	-	38,2	38,2
Likvida medel	-	108,8	-	108,8	108,8
Summa	3,2	496,8	-	500,0	500,0
Långfristiga räntebärande skulder	-	-	177,5	177,5	177,5
Kortfristiga räntebärande skulder	-	-	103,2	103,2	103,2
Övriga kortfristiga skulder	-	-	125,2	125,2	125,2
Leverantörsskulder	-	-	75,9	75,9	75,9
Summa	-	-	481,8	481,8	481,8

Finansiella placeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är värderade till verkligt värde enligt nivå ett (verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument). En beräkning av verkligt värde baserat på diskonterade framtida kassaflöden, där en diskonteringsränta som speglar motpartens kreditrisk utgör den mest väsentliga indatan bedöms inte ge någon väsentlig skillnad jämfört med redovisat värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder som ingår i nivå två. För samtliga finansiella tillgångar och skulder anses därför det redovisade värdet vara en god approximation av det verkliga värdet.

NOT 30. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Som närstående har Rejlers identifierat familjen Rejler med 57 procent av rösterna och intressebolag. Köp och försäljningar mellan både koncernbolag och närstående sker på marknadsmässiga villkor.

Sammanställning över närståendetransaktioner

	Försäljning till närstående			Fordran på närstående
	2016	2015	2016	2015
Intressebolag	0,1	0,1	0,2	0,4
Familjen Rejler	-	-	-	-

NOT 32. RÄTTELSER AV FEL

I årsredovisningen för 2015 så angavs felaktigt ett resultat per aktie efter utspädning som avvek från resultat per aktie före utspädning. Rejlers hade inga utspädningseffekter under dessa perioder, varmed det inte ska finnas någon skillnad mellan resultat per aktie före respektive efter utspädning. Gjorda rättelser framgår nedan.

2015	Tidigare rapporterat	Omräkning	Omräknat
Resultat per aktie efter utspädning	3,96	0,19	4,15

Ersättning till koncernchef

Peter Rejler är koncernchef. Ersättningsnivån till honom följer riktlinjer om marknadsmässiga ersättningar till ledande befattningshavare. Beslut om ersättningsnivån fattas av styrelsen exklusive Peter Rejler. Se även not 7.

NOT 31. HÄNDELSER EFTER ÅRETS SLUT

Den 1 januari genomförde vi en operativ konsolidering av de bolag som ingår i Rejlers IT Solutions, vilka i fortsättningen kommer att vara samlade under Rejlers Embriq.

I syfte att accelerera det pågående omställningsarbetet och stärka Rejlers finansiella ställning och operativa flexibilitet beslutade Rejlers styrelse har den 8 februari 2017, under förutsättning av bolagsstämmans efterföljande godkännande, att öka bolagets aktiekapital genom en nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare. Styrelsens beslut godkändes vid en extra bolagsstämma den 13 mars 2017. Teckningskursen har fastställts till 39 kronor per aktie oavsett aktieslag, vilket innebär att företrädesemissionen, vid fullteckning, sammalagt tillför Rejlers cirka 202 MSEK före emissionskostnader. Mer information finns på Rejjlers webbplats www.rejlers.se/com.

NOT 33. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till	171 013 754 kr
Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas	0 kr
I ny räkning balanseras	171 013 754 kr

Resultaträkning - Moderbolaget

Belopp i MSEK Not	2016	2015
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning B,C	22,7	25,1
Summa rörelseintäkter	22,7	25,1
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader C,D	-23,6	-19,9
Personalkostnader E	-15,0	-15,5
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar K,L	-0,7	-1,1
Rörelseresultat	-16,6	-11,4
Resultat från finansiella poster
Resultatandelar koncernbolag F	13,1	37,7
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter G	3,0	8,0
Räntekostnader och liknande resultatposter H	-5,4	-6,0
Resultat efter finansiella poster	-5,9	28,3
Bokslutsdispositioner I	8,8	0,1
Skatt på årets resultat J	0,2	-5,6
ÅRETS RESULTAT	3,1	22,8

Rapport över totalresultat - Moderbolaget

Belopp i MSEK	2016	2015
Årets resultat	3,1	22,8
Årets totalresultat	3,1	22,8

Balansräkning - Moderbolaget

2016	2015	Belopp i MSEK Not	2016	2015
		EGET KAPITAL
		Bundet eget kapital
		Aktiekapital	25,8	25,8
0,0	0,4	Reservfond	29,6	29,6
0,0	0,4	Summa bundet eget kapital	55,4	55,4
		Fritt eget kapital
		Balanserat resultat	-14,1	-11,1
		Överkursfond	182,0	182,0
0,4	0,6			22,8
		Summa fritt eget kapital	171,0	193,7
				249,1
		Obeskattade reserver P	22,0	30,8
13,4	9,2
1,6	1,6	SKULDER
402,4	396,0	Långfristiga skulder
		Skulder till kreditinstitut	148,4	171,2
402,8	397,0	Övriga långfristiga skulder	3,7	1,6
		Summa långfristiga skulder	152,1	172,8
131,4	191,6	Kortfristiga skulder
0,7	4,7	Leverantörskulder	1,5	2,2
9,8	-	Skulder hos koncernföretag	61,5	70,1
0,8	1,0	Skulder till kreditinstitut	128,3	99,1
142,7	197,3	Övriga skulder	0,0	0,2
		Aktuella skatteskulder	0,0	3,7
		Upplupna kostnader och förutbetalda Q intäkter	3,9	2,8
192,9	233,8	Summa kortfristiga skulder	195,2	178,1
595,7	630,8	SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	595,7	630,8
	0,4 0,0 387,4 50,2	0,6 0,0 385,2 36,5	Årets resultat Summa eget kapital	3,1 226,4

Förändring av eget kapital - Moderbolaget

	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserat resultat	Summa eget kapital
Ingående balans 2015-01-01	24,6	29,6	124,2	13,5	191,9
Årets resultat	-	-	-	22,8	22,8
Transaktioner med aktieägarna
Utdelning avseende 2014	-	-	-	-24,6	-24,6
Nyemission	1,2	-	57,8	-	59,0
Utgående balans 2015-12-31	25,8	29,6	182,0	11,7	249,1
Ingående balans 2016-01-01	25,8	29,6	182,0	11,7	249,1
Årets resultat	-	-	-	3,1	3,1
Transaktioner med aktieägarna
Utdelning avseende 2015	-	-	-	-25,8	-25,8
Nyemission	-	-	-	-	0,0
Utgående balans 2016-12-31	25,8	29,6	182,0	-11,0	226,4

Kassaflöde - Moderbolaget

Belopp i MSEK Not	2016	2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-16,6	-11,4
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar på anläggningstillgångar	0,8	1,1
Summa icke kassaflödespåverkande poster	0,8	1,1
Utdelning från koncernföretag	4,3	4,1
Erhållna räntor	1,5	0,9
Erlagda räntor	-3,5	-1,9
Betald inkomstskatt	-11,2	-6,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	-24,7	-13,2
Förändring av rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar	60,1	-133,0
Ökning/minskning av leverantörsskulder	-0,8	-0,6
Ökning/minskning av övriga korta skulder	-8,1	-17,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten	26,5	-164,0
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag	-2,2	-83,5
Uttag ur intresseföretag	-	0,6
Förvärv av materiella tillgångar	0,0	-0,3
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-2,2	-83,2
Finansieringsverksamheten
Nyemission	-	59,1
Upptagna lån	55,5	249,5
Amorteringar	-49,1	-49,2
Lämnade koncernbidrag	-1,3	-
Mottagna koncernbidrag	10,0	35,0
Utbetald utdelning	-25,8	-24,6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-10,7	269,8
Årets kassaflöde	13,6	22,6
Likvida medel vid årets början	36,5	13,9
Kursdifferens i likvida medel	0,1	0,0
Likvida medel vid årets slut	50,2	36,5

Noter - Moderbolaget

Belopp i MSEK om inget annat anges.

NOT A. REDOVISNINGSPRINCIPER

Tilläggsupplysningar

Dessa redovisningsprinciper avser moderbolaget Rejlers AB. Moderbolaget upprättar sin årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen och RFR2 redovisning för juridska personer. De skillnader mot IFRS som detta medför redovisas här.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen har obeskattade reserver delats upp i uppskjuten skatt och eget kapital.

Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Koncernbidrag som dotterföretag erhåller från moderföretag redovisas i dotterföretaget i eget kapital. Koncernbidrag som dotterföretag lämnar till moderföretag redovisas i eget kapital.

Långfristiga värdepappersinnehav

Långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde.

Andelar i intresseföretag

Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

För redovisning av finansiella garantier tillämpar moderbolaget RFR 2, som innebär en lättnad jämfört med IAS 39 när det gäller finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag och intresseföretag.

RFR 2

De ändringar i RFR 2 som har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2016 och 2017 har inte haft/kommer inte att få någon väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.

NOT B. INTÄKTER

Summa
Övriga intäkter hänförliga till konsultverksamheten	-	-
Upparbetade arvoden	22,7	25,1
	2016	2015

NOT C. INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN

KONCERNFÖRETAG

	2016	2015
Inköp (i % av Övriga externa kostnader)	28	15
Försäljning (i % av Summa rörelseintäkter)	100	100

NOT D. REVISIONSARVODEN

	2016	2015
Ersättning för revisionsuppdrag	0,9	0,4
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,1	0,1
Ersättning för skatterådgivning	-	-
Ersättning för övriga uppdrag	-	0,8
Summa	1,0	1,3

NOT E. MEDARBETARE

	2016				20015
	Kvinnor	Män		Totalt Kvinnor	Män	Totalt
Medeltal anställda	3	8	11	3	6	9

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader 2016

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och verkstäl lande direktör	3,5	-	0,7	0,5
Övriga anställda	5,3	-	1,2	2,8
Summa	8,8	-	1,9	3,3

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader 2015

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och verkstäl lande direktör	4,0	-	1,3	0,5
Övriga anställda	5,4	-	0,5	2,7
Summa	9,4	-	1,8	3,2

NOT F. RESULTATANDELAR KONCERNBOLAG

	8,7	35,0
Koncernbidrag
Utdelning från dotterbolag	4,4	2,7
	2016	2015

NOT G. ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

2016 2015 Valutakursvinst 1,5 5,8 Utdelning från intressebolag - 1,3 Ränteintäkt, extern 0,3 0,4 Ränteintäkt, intern 1,2 0,5 Summa 3,0 8,0

NOT J. SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2016	2015
Följande poster ingår i skattekostnaden:
Skatt på årets resultat	0,2	-5,6
Summa	0,2	-5,6
Resultat före skatt	2,9	28,3
Skatt enligt gällande skattesats 22% (22%)	-0,6	-6,2
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	-0,1	-0,2
Ej skattepliktiga intäkter	0,9	0,8
Redovisad skatt	0,2	-5,6

NOT K. BALANSERADE UTGIFTER FÖR

PROGRAMUTVECKLING

NOT H. RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE

RESULTATPOSTER

Summa	-5,4	-6,0
Räntekostnad, intern	-0,1	-0,4
Räntekostnad, extern	-3,4	-1,5
Valutakursförlust	-1,9	-4,1
	2016	2015

NOT I. BOKSLUTSDISPOSITIONER

	2016	2015
Årets avsättning till periodiseringsfond	-0,3	-6,0
Årets återföring av periodiseringsfond	8,7	6,2
Årets förändring av överavskrivningar	0,4	-0,1
Summa	8,8	0,1

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärde	3,9	3,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3,9	3,9
Ingående avskrivningar	-3,5	-2,7
Årets avskrivningar	-0,4	-0,8
Utgående ackumulerade avskrivningar	-3,9	-3,5
Utgående restvärde	0,0	0,4

NOT L. INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	2016	2015
Ingående anskaffningsvärde	1,2	0,9
Inköp	0,1	0,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1,3	1,2
Ingående avskrivningar	-0,6	-0,3
Årets avskrivningar	-0,3	-0,3
Utgående ackumulerade avskrivningar	-0,9	-0,6
Utgående restvärde	0,4	0,6

NOT M. ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Kapitalandel					Bokfört värde
	Org. nr.	Säte	Verksamhet	2016	2015	2016	2015
Mirakelbolaget AB	556835-4350	Stockholm	Programutveckling	50%	50%	0,0	0,0

NOT N. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Bokfört värde
	2016	2015
Sverige (säte Stockholm)
Rejlers Sverige AB	100,7	100,7
Rejlers Energitjänster AB	0,1	-
ComIT Rejlers AB	2,1	-
Råbe Industrikonsult i Örnsköldsvik AB	0,4	0,4
Råbe Industrikonsult i Göteborg AB	0,3	0,3
Finland
Rejlers Finland Oy	44,4	44,4
Norge
Rejlers Norge AS	155,8	88,7
Rejlers Consulting AS	-	67,1
Embriq AS	83,6	83,6
Summa	387,4	385,2

Samtliga bolag i ovanstående tabell ägs till 100 procent av Rejlers AB. Rejlers Consulting AS är fusionerad med Rejlers Norge AS.

Rejlers Energitjänster AB och ComIT Rejlers AB internt förvärvade av Rejlers Sverige AB.

NOT O. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA

INTÄKTER

	2016	2015
Upplupna intäkter	0,1	0,5
Övrigt	0,7	0,5
Summa	0,8	1,0

NOT P. OBESKATTADE RESERVER

Summa	22,0	30,8
Överavskrivningar	0,2	0,6
Periodiseringsfond tax 17	0,3	-
Periodiseringsfond tax 16	6,0	6,0
Periodiseringsfond tax 15	14,0	14,0
Periodiseringsfond tax 14	1,5	4,4
Periodiseringsfond tax 13	-	4,5
Periodiseringsfond tax 12	-	1,3
	2016	2015

NOT Q. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA

INTÄKTER

	2016	2015
Upplupna löner	1,0	0,7
Upplupna sociala avgifter	0,8	1,3
Övrigt	2,1	0,8
Summa	3,9	2,8

NOT R. STÄLLDA SÄKERHETER OCH

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	2016	2015
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	inga	inga

Försäkran

Styrelsen och vd försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 20 mars 2017 Rejlers AB (publ)

Ivar Verner Ordförande

Annika Steiber Styrelseledamot Helena Nordman–Knutson Styrelseledamot

Jan Samuelsson Styrelseledamot

Thord Wilkne Styrelseledamot

Björn Lauber Arbetstagarrepresentant

Sten Pettersson Arbetstagarrepresentant

Peter Rejler

Vd, koncernchef och ledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2017 Deloitte AB

Birgitta Lööf Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Rejlers AB (publ), org nr 556349-8426

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rejlers AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 11-51 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisionssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning

Bedömning av risk

Nettoomsättningen per 31 december 2016 uppgår till 2 339,3 MSEK och genereras från koncernens uppdrag som bedrivs antingen på löpande räkning eller fast pris uppdrag. Pågående projekt värderas genom successiv vinstavräkning vilket motsvarar faktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställandegrad.

Intäktsredovisning och värdering av pågående projekt är sammankopplade med risker kopplade till varje enskilt uppdrag. Redovisningen bygger på bedömningar och antaganden i projekten avseende färdigställande och utestående risker i utförande vilka kan få betydande påverkan på koncernens nettoomsättning och resultat. Dessa bedömningar och risker är i huvudsak enhetliga i de länder som koncernen är verksam i.

För ytterligare information hänvisas till avsnittet om intäktsredivisning på sidan 27, koncernens redovisningspriciper not 2 samt risker och riskhantering på sidan 28-29, not 3 och not 4 i årsredovisningen.

Våra granskningsåtgärder

Våra granskningsåtgärder omfattade men var inte begränsade till:

• ^ρ utvärdering av bolagets principer för intäktsredovisning och efterlevnad av dessa för de olika projektslagen
• ^ρ utvärdering av väsentliga nyckelkontroller i intäktsprocessen främst avseende bekräftelse och uppföljning av uppdrag
• ^ρ granskat intern och extern dokumentation som ligger till grund för ledningens bedömning av utestående uppdragsrisker i pågående projekt
• ^ρ granskning av fullständigheten i intäkterna genom exempelvis användande av data analys verktyg och urval av väsentliga avtal.

Finansiering och efterlevnad av lånevillkor

Per den 31 december 2016 uppgår totala skulder till kreditinstitut till 288,4 Mkr. Vid upptagande av lån har Rejlers ett antal åtaganden mot långivarna i form av lånevillkor. Brott mot dessa lånevillkor kan medföra att räntemarginalen blir högre eller att finansieringen upphör. Under 2017 ska Rejlers refinansiera 128 Mkr av sina räntebärande skulder. Redovisning och klassificeringen av Rejlers externa krediter är förknippade med att bolaget uppfyller åtagandet om nyemission under 2017.

För ytterligare information hänvisas till avsnittet om riskhantering på sidan 28-29, not 3 Finansiell riskfaktorer och andra risker och not 24 Skulder till kreditinstitut

Våra granskningsåtgärder

Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till:

• ^ρ granskning och bedömning av Rejlers rutiner avseende finansiering och uppföljning av nyckeltal och lånevillkor
• ^ρ granskning av koncernens efterlevnad av lånevillkor och finanspolicy
• ^ρ granskning av villkoren i Rejlers emissionsprospekt, vilket godkändes av extra bolagsstämma per 13 mars 2017, i syfte att säkerställa att bolaget uppfyller åtagandet om nyemission
• ^ρ granskning av relevanta tilläggsupplysningar i de finansiella rapporterna

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-10. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete vi har utfört avseende denna information, drar slutsatsen att informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det

avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS såsom de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och den verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra så.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• ^ρ identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• ^ρ skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• ^ρ utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och den verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• ^ρ drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och den verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till dagen för revisionsberättelsens datering. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• ^ρ utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• ^ρ inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rejlers AB (publ) för år 2016.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital och till bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att skaffa revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller den verkställande direktören

• ^ρ företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda väsentlig ersättningsskyldighet mot bolaget
• ^ρ på något annat väsentligt sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda väsentlig ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Därutöver fokuserar vi granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets aktuella situation och framtida utveckling. Vi går igenom

och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för bolagets förvaltning. Om vi noterar en verklig eller befarad skada för bolaget, prövar vi om uppsåt eller oaktsamhet föreligger och i så fall ansvaret för åtgärden eller försummelsen. Vilka granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Under räkenskapsåret har avdragen skatt och sociala avgifter vid flera tillfällen inte betalats i rätt tid. Bolaget har därmed inte fullgjort sina skyldigheter enligt skatteförfarandelagen. Dröjsmålen har berott på bristande rutiner. Dessa brister har inte medfört någon skada för bolaget, utöver dröjsmålsräntor och bolaget har säkerställt att tillförlitliga rutiner kommit på plats.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 15-18 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen för moderbolagets och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 31 mars 2017. Deloitte AB Birgitta Lööf, Auktoriserad revisor

Stämmoinformation

Årsstämma i Rejlers AB (publ) hålls måndagen den 24 april 2017 kl 17.00 i Lindhagen konferenscenter, Lindhagensgatan 126 i Stockholm.

Anmälan

Rätt att delta i årsstämma har den aktieägare som är registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 18 april 2017. Den som har för avsikt att delta i årsstämma ska anmäla sig senast tisdagen den 18 april 2017, antingen på tel: 073-440 41 63, via e-post arsstamman@rejlers.se eller skriftligen till Rejlers AB under adress:

Årsstämman Rejlers AB (publ) Box 30233 104 25 Stockholm

Vid anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet företrädda aktier uppges.

Kallelse till årsstämman återfinns på Rejlers webbplats, www.rejlers.com/se samt införs i tidningar på det sätt som bolagsordningen föreskriver.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ("i ägares ställe") måste före den 24 april 2017 tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos sin förvaltare för att ha rätt att delta i stämman. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 24 april 2017.

Fullmakt för ombud

Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör i god tid före stämman insändas till bolaget under ovanstående adress. Om fullmakten utfärdats av juridisk person, ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas.

Ärenden

Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas samt de ytterligare ärenden som framgår av kallelsen.

Utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2016.

Bild omslag: Shutterstock. Foto: styrelse och ledning: Klas Wiréhn. Form och produktion: Narva. Tryck: Elanders, Mölnlycke, 2017.

Rejlers fyller sjuttiofem år!

Eftersom vi siktar på att vara branschledande med värdeskapande innovationer i minst 75 år till vill vi fira detta under devisen Beyond 75.

Sedan starten 1942 har Rejlers utvecklats till en av Nordens större teknikkonsulter. Den utvecklingen har skett via engagerade, kreativa insatser. Nu tar Rejlers steget in i framtiden med nya förutsättningar och ny värdeskapande utveckling.

REJLERS AB (publ) Org nr 556349-8426, Box 30233, 104 25 Stockholm Tel 0771-78 00 00, Fax 08-654 33 39 E-post info@rejlers.se, www.rejlers.com/se