Annual Report • Apr 8, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Femårsöversikt 1 | |
|---|---|
| Aktien 3 | |
| Förvaltningsberättelse 5 | |
| Bolagsstyrningsrapport 9 | |
| Styrelse och ledning 13 | |
| Räkenskaper koncernen 15 | |
| Noter koncernen 19 | |
| Räkenskaper moderbolaget 39 | |
| Noter moderbolaget 43 |
| Resultaträkningar i sammandrag, MSEK | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkter | 1 875,5 | 1711,5 | 1 464,7 | 1 332,7 | 1 146,0 |
| Personalkostnader | -1280,1 | -1 192,0 | -1 004,1 | -929,7 | -757,5 |
| Övriga externa kostnader | -493,0 | -440,6 | -370,8 | -304,0 | -273,2 |
| Av- och nedskrivningar | -32,2 | -29,3 | -23,2 | -19,5 | -16,2 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 0,8 | -1,0 | -0,6 | -0,1 | 1,2 |
| Rörelseresultat | 71,0 | 48,6 | 66,0 | 79,4 | 100,3 |
| Finansnetto | 0,8 | -3,7 | -2,3 | -3,4 | -2,7 |
| Resultat efter finansnetto | 71,8 | 44,9 | 63,7 | 76,0 | 97,6 |
| Skatt | -20,6 | -11,0 | -13,0 | -17,5 | -33,2 |
| Årets resultat | 51,2 | 33,9 | 50,7 | 58,5 | 64,4 |
| Data per aktie | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning, kr | 3,96 | 2,75 | 4,44 | 5,17 | 5,68 |
| Eget kapital per aktie vid periodens slut | 39,97 | 35,83 | 31,13 | 29,50 | 27,75 |
| Utdelning per aktie, kr (2015 föreslagen utdelning) | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 3,00 | 3,00 |
| Genomsnittligt antal aktier, st | 12 346 379 | 12200 899 | 11 381 173 | 11 321721 | 11 321721 |
| Antal aktier vid periodens slut, st | 12921721 | 12 321721 | 11 421721 | 11 321721 | 11 321721 |
| Balansräkningar i sammandrag, MSEK | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella tillgångar | 495,2 | 327,7 | 303,5 | 220,3 | 208,7 |
| Materiella tillgångar | 36,2 | 31,5 | 30,5 | 29,9 | 27,3 |
| Finansiella tillgångar | 8,7 | 4,6 | 35,2 | 38,5 | 40,8 |
| Uppskjuten skattefordran | 40,0 | 18,3 | 1,1 | 0,9 | 1,2 |
| Kortfristiga fordringar | 569,0 | 471,5 | 455,1 | 373,7 | 316,7 |
| Likvida medel | 108,8 | 89,8 | 49,0 | 38,7 | 48,7 |
| Summa tillgångar | 1 257,9 | 943,4 | 874,4 | 702,0 | 643,4 |
| Eget kapital | 524,8 | 441,6 | 355,6 | 334,1 | 314,4 |
| Långfristiga skulder | 257,9 | 155,1 | 146,8 | 106,7 | 114,2 |
| Kortfristiga skulder | 475,2 | 346,7 | 372,0 | 261,2 | 214,8 |
| Kassaflöde i sammandrag, MSEK | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 42,5 | 68,2 | 20,0 | 61,1 | 61,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -240,2 | 7,1 | -84,1 | -27,6 | -63,5 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 221,9 | -36,6 | 75,0 | -43,0 | 11,8 |
| Årets kassaflöde | 24,2 | 38,7 | 10,9 | -9,5 | 9,3 |
| Nyckeltal | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal, % | 3,8 | 2,8 | 4,5 | 6,0 | 8,8 |
| Vinstmarginal, % | 3,8 | 2,6 | 4,4 | 5,7 | 8,5 |
| Avkastning på eget kapital efter skatt, % | 10,6 | 8,5 | 14,7 | 18,0 | 21,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11,7 | 9,4 | 14,3 | 19,2 | 26,8 |
| Kassalikviditet (exkl outnyttjad checkkredit), % | 177 | 162 | 136 | 158 | 170 |
| Soliditet, % | 41,7 | 46,8 | 40,7 | 47,6 | 48,9 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,2 | 0,6 | 0,3 | 0,3 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 11 | 7 | 10 | 15 | 20 |
| Nettoskuld, MSEK | 196,9 | 62,1 | 154,7 | 57,9 | 55,9 |
| Outnyttjad checkkredit, MSEK | 50,0 | 60,0 | 9,9 | 44,3 | 15,0 |
| Disponibla medel, MSEK 1) | 164,3 | 149,8 | 58,9 | 83,0 | 63,7 |
| Investeringar, MSEK | 239,4 | -6,3 | 84,9 | 28,2 | 66,1 |
| Debiteringsgrad, % | 75,0 | 75,3 | 74,7 | 76,4 | 75,9 |
| Antal arbetsdagar | 249 | 248 | 249 | 248 | 251 |
| Årsanställda | 1793 | 1690 | 1 537 | 1 429 | 1216 |
| Antal anställda | 2 082 | 1742 | 1664 | 1 532 | 1 320 |
| Omsättning per årsanställd, TSEK | 1 046 | 1 022 | 953 | 933 | 942 |
1) Med disponibla medel avses likvida medel, outnyttjad checkkredit och outnyttjat utrymme i "revolving credit facility".
Årsstämman 2015 gav styrelsen ett bemyndigande om att besluta om nyemission om högst 600 000 aktier av serie B utan företrädesrätt för befintliga aktieägare. Med stöd av detta bemyndigande genomförde Rejlers i december en riktad kontant nyemission av 600 000 aktier av serie B till en teckningskurs om 100 kronor per aktie. Teckningskursen i nyemissionen fastställdes genom ett så kallat "accelerated bookbuilding"-förfarande genomfört av SEB. Bolaget har använt likviden från nyemissionen till att refinansiera lån upptagna i samband med förvärvet av Orbion Consulting AB. Skälet till avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt är, utöver nämnda skäl, att genomföra kapitalanskaffningen på ett kostnads- och tidseffektivt sätt, vilket styrelsen anser ligger i bolagets intresse.
Genom nyemissionen tillfördes bolaget 60 MSEK före avdrag för emissionskostnader. Nyemissionen innebar en utspädningseffekt om 4,64 procent av antalet aktier och 2,48 procent av antalet röster. Bolagets totala antal utestående aktier ökade från 12 321 721 aktier, varav 1 251 250 aktier av serie A och 11 070 471 aktier av serie B, till totalt 12921721 aktier, varav 1 251 250 aktier av serie A och 11 670 471 aktier av serie B. Aktiekapitalet ökade med 1 200 000 kronor, från 24 643 442 kronor till 25 843 442 kronor.
Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Styrelsen för Rejlers föreslår årsstämman en utdelning om 2,00 kronor per aktie (2,00) för räkenskapsåret 2015 vilket motsvarar 50,5 procent av resultat per aktie efter utspädning. Utdelningsbeloppet motsvarar 25,8 MSEK (24,6).
Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq Stockholm efter att ha varit noterad på Nordic Growth Market, NGM sedan den 8 maj 2003. Under år 2015 har aktier till ett sammanlagt värde om 149,2 MSEK omsatts på Nasdaq OMX. Sista betalkurs for Rejlers serie B var 110,00 kronor (90,00) per aktie vid årets slut, en ökning med 22 procent jämfört med 30 december 2014. Högsta respektive lägsta kurs under året var 113,00 respektive 83,75 kronor.
Vid utgången av 2015 var antalet aktieägare 2 134 (1 980). Institutioner och fonder ägde 37 (34) procent av rösterna och 69 (65) procent av kapitalet. Utländska ägare stod för 13 (12) procent av rösterna och 21 (20) procent av kapitalet. Familjen Rejler ägde 57 (58) procent av rösterna och 24 (25) procent av kapitalet, varav koncernchefen Peter Rejler 38 (39) procent av rösterna och 7 (7) procent av kapitalet. Stora ägare vid sidan av familjen är Lannebo fonder, Nordea Investment Funds samt Didner & Gerge Fonder. De tio största ägarna framgår av tabellen på följande sida.
Rejlers informerar aktivt om bolaget för att underlätta värderingen av bolagets aktie. Kontaktpersoner för detta är förutom vd, koncernens finanschef, respektive IR-ansvarige.
| Namn | A-aktier | B-aktier Innehav (%) | Röster (%) | |
|---|---|---|---|---|
| Peter Rejler | 911250 | - | 7,1 | 37,7 |
| Jan Rejler, direkt och genom bolag |
262 500 | 382 450 | 5,0 | 12,4 |
| Lannebo Fonder | - | 1728 241 | 13,4 | 7,2 |
| Nordea Investment Funds | - | 1261 152 | 9,8 | 5,2 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag |
- | 1201291 | 9,3 | 5,0 |
| Lauri Valkonen | 50 000 | 423 688 | 3,7 | 3,8 |
| Lisa Rejler | 8 750 | 777 000 | 6,1 | 3,6 |
| Swedbank Robur fonder | - | 859906 | 6,7 | 3,6 |
| Martina Rejler | 8 750 | 696250 | 5,5 | 3,2 |
| Fondita fonder | - | 620 000 | 4,8 | 2,6 |
| Summa 10 största aktieägarna |
1 241 250 | 7 949 978 | 71,2 | 84,2 |
| Summa övriga aktieägare | 10 000 | 3 720 493 | 28,8 | 15,8 |
| Summa | 1 251 250 | 11 670 471 | 100,0 | 100,0 |
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning, kr |
3,96 | 2,75 | 4,44 | 5,17 | 5,68 |
| Eget kapital per aktie, kr | 39,97 | 35,83 | 31,13 | 29,50 | 27,75 |
| Utdelning per aktie, kr 1) | 2,00 | 2,00 | 2,00 | 3,00 | 3,00 |
1) För 2015 föreslagen utdelning.
| Antal aktier | Antal ägare | Antal aktier | Andel av kapital (%) |
Andel av röster (%) |
|---|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 1 535 | 253 412 | 2,0% | 1,1% |
| 501 - 1000 | 246 | 213 176 | 1,7% | 0,9% |
| 1001 - 5000 | 244 | 585 656 | 4,5% | 2,5% |
| 5001 - 10000 | 38 | 286648 | 2,2% | 1,2% |
| 10001 - 15000 | 11 | 144 356 | 1,1% | 0,6% |
| 15001 - 20000 | 14 | 253 212 | 2,0% | 1,1% |
| 20001 - | 46 | 11 185 261 | 86,6% | 92,7% |
| Summa | 2 134 | 12 921 721 | 100,0% | 100,0% |
| År | Händelse | Ökning av aktie kapital, kr |
Totalt aktie kapital, kr |
Ökning av antal aktier |
Summa antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| 2003 | Nyemission | 1 090 000 | 18 140 000 | 109 000 | 1 814 000 |
| 2005 | Nyemission | 3 219 510 | 21 359 510 | 321951 | 2135 951 |
| 2006 | Split 5:1 | - | 21 359 510 | 8 543 804 | 10 679755 |
| 2006 | Nyemission | 142 040 | 21 501 550 | 71 020 | 10 750 775 |
| 2007 | Nyemission | 66 452 | 21 568 002 | 33 226 | 10 784 001 |
| 2008 | Nyemission | 75 440 | 21643 442 | 37720 | 10 821721 |
| 2010 | Nyemission | 1 000 000 | 22643 442 | 500 000 | 11 321721 |
| 2013 | Nyemission | 200 000 | 22 843 442 | 100 000 | 11 421721 |
| 2014 | Nyemission | 1 800 000 | 24 643 442 | 900 000 | 12 321721 |
| 2015 | Nyemission | 1200 000 | 25 843 442 | 600 000 | 12921721 |
Organisationsnummer 556349-8426
Styrelsen och verkställande direktören för Rejlers AB (publ) avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01–2015-12-31.
| 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning, MSEK | 1 875,5 | 1 711,5 | 1 464,7 | 1 332,7 | 1 146,0 |
| Rörelseresultat, MSEK | 71,0 | 48,6 | 66,0 | 79,4 | 100,3 |
| Rörelsemarginal, % | 3,8 | 2,8 | 4,5 | 6,0 | 8,8 |
Rejlers grundades 1942 och erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur. Rejlers hade vid årets utgång totalt 2 082 medarbetare (1 742) fördelat på 80 orter i Sverige, Finland och Norge. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Rejlers verksamhet är sedan fjärde kvartalet 2015 indelad i fyra segment, Rejlers Sverige, Rejlers Finland, Rejlers Norge och IT Solutions. Genom förvärvet av Embriq skapades förutsättningarna för det nya segmentet IT Solutions. Basen i det nya segmentet utgörs av verksamheten i det norska dotterbolaget Rejlers Embriq. Till segmentet hör även verksamheterna i de svenska dotterbolagen Rejlers Energitjänster AB, ComIT Rejlers AB, intressebolaget Mirakelbolaget AB samt verksamheten för energimättjänster i Finland.
För helåret uppgick omsättningen till 1 875,5 MSEK (1 711,5), en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Av tillväxten är 2 procent organisk. Rörelseresultatet uppgick till 71,0 MSEK (48,6). Rörelsemarginalen uppgick till 3,8 procent (2,8). Debiteringsgraden uppgick till 75,0 procent (75,3). Resultat efter finansnetto uppgick till 71,8 MSEK (44,9) och resultat efter skatt blev 51,2 MSEK (33,9). Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 3,96 kronor (2,75). Finansiella intäkter uppgick till 8,1 MSEK (3,5) och finansiella kostnader uppgick till -7,3 MSEK (-7,2).
Resultatförbättringen jämfört med föregående år beror dels på upplösta projektreserver dels på att föregående år belastades med avvecklingskostnader för tidigare vd, omvärdering av intressebolag, projektförluster samt omstruktureringskostnader.
Antalet arbetsdagar under året var 249 (248).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 42,5 MSEK (68,2). Koncernens likvida medel uppgick vid periodens slut till 108,8 MSEK jämfört med 89,8 MSEK den 31 december 2014.
Räntebärande skulder har ökat med 173,8 MSEK sedan den 31 december 2014 och var vid periodens utgång 280,7 MSEK. Nettoskulden uppgick till 196,9 MSEK jämfört med 62,1 per den 31 december 2014. Soliditeten vid periodens slut uppgick till 41,4 procent jämfört med 46,8 per den 31 december 2014. Eget kapital per aktie uppgick till 39,97 kronor vid periodens utgång jämfört med 35,83 kronor per den 31 december 2014. Koncernens checkräkningskredit på 50,0 MSEK (60,0) är i likhet med föregående år helt outnyttjad.
Utdelning till bolagets aktieägare beslutades och utbetalades under andra kvartalet och uppgick till 24,6 MSEK (24,6).
Under fjärde kvartalet genomfördes en nyemission som tillförde bolaget 60,0 MSEK före emissionskostnader.
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under året till 9,5 MSEK (10,2) och investeringar i immateriella anläggningstillgångar till 4,0 MSEK (1,4). Investeringar i dotterbolag och rörelser uppgick till 225,9 MSEK (17,8). Mer information om investeringar i dotterbolag och rörelser finns under not 28. Avskrivningar och nedskrivningar uppgick till 32,2 MSEK (29,3).
Antal medarbetare vid årets slut uppgår till 2 082 (1 742), en ökning med 20 procent. Antal årsanställda uppgick till 1 793 (1 690). 13 (13) medarbetare i Finland och ingen (5) i Norge var permitterade vid årets slut.
| Omsättning, MSEK |
Rörelseresultat, MSEK |
Rörelsemarginal, % |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Jan-dec 2015 |
Jan-dec 2014 |
Jan-dec 2015 |
Jan-dec 2014 |
Jan-dec 2015 |
Jan-dec 2014 |
||
| Rejlers Sverige | 1 099,0 | 1 059,4 | 51,4 | 59,9 | 4,7 | 5,7 | |
| Rejlers Finland | 336,4 | 293,2 | 18,9 | 14,2 | 5,6 | 4,8 | |
| Rejlers Norge | 298,5 | 305,5 | 3,5 | -25,6 | 1,2 | neg | |
| IT Solutions | 151,3 | 70,8 | 9,3 | 15,3 | 6,1 | 21,6 | |
| Koncerngemensamt | 27,1 | 25,8 | -12,1 | -15,2 | - | - | |
| Elimineringar | -36,8 | -43,2 | - | - | - | - | |
| Totalt koncernen | 1 875,5 | 1 711,5 | 71,0 | 48,6 | 3,8 | 2,8 |
Rejlers Sverige ökade omsättningen med 4 procent. Tillväxten är helt förvärvad. Genom förvärvet av Orbion Consulting AB Sverige etablerar sig Rejlers som ett av Sveriges största teknikkonsultföretag inom telekomsektorn. Orbion Consulting har 150 medarbetare i Sverige och beräknas ge en omsättning på 200 MSEK under en 12-månadsperiod. ICT (Information and Communications Technology) marknaden är stabil då behovet av uppkoppling ständigt ökar, Genom förvärvet av Orbion kan Rejlers erbjuda både nya och befintliga kunder attraktiva helhetslösningar inom mobila och fasta nät.
Rejlers Sverige hade en svag beläggning mot slutet av året som främst beror på en låg efterfrågan från industriområdet, framförallt från mekanik- och kärnkraftsindustrin. För att komma till rätta med lönsamheten så varslades 125 medarbetare under inledningen av 2016.
Rejlers infrastrukturområde utvecklas positivt och är involverat i flera stora järnvägsuppdrag.
Inom elnätsområdet efterfrågar kunderna smarta elnätslösningar (Smart Grid) vilket leder till fler uppdrag. Smarta elnät är ett intelligent elnätssystem som balanserar utbud och efterfrågan av el på ett hållbart, tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt.
Nya bygginvesteringar för bostäder och lokaler stärker efterfrågan på Rejlers kompetens. Den positiva trenden inom bygg- och fastighetsområdet förväntas att fortsätta.
| Nyckeltal – Rejlers Sverige | Jan-dec 2015 | Jan-dec 2014 |
|---|---|---|
| Omsättning, MSEK | 1 099,0 | 1 059,4 |
| Rörelseresultat, MSEK | 51,4 | 59,9 |
| Rörelsemarginal, % | 4,7 | 5,7 |
| Antal medarbetare | 1 173 | 998 |
Rejlers Finland ökade omsättningen med 15 procent mätt i svenska kronor. Av tillväxten var 11 procent organisk. I euro ökade omsättningen med 11 procent.
Trots den svaga marknaden inom industriområdet har beläggningen förbättrats jämfört med föregående år. Rejlers ser en fortsatt varierande marknad inom industriområdet men investeringarna börjar ta fart inom massa- och pappersindustrin och även för kärnkraftssektorn.
Marknadsläget inom transportsektorn har förbättrats. Rejlers har en bra tillväxt inom infrastrukturområdet. Telekomverksamheten växer och Rejlers uppdrag inom nätplanering och nätdesign av fasta och mobila nät sträcker sig över hela Norden.
Energiområdet har en positiv utveckling och Rejlers ser en ökad efterfrågan på tjänster inom förnybar energiproduktion och energieffektiva lösningar. Rejlers har en god marknadsposition för tjänster inom elnätsområdet, energiproduktion och projektledning och levererar nya IT-lösningar för kraftnäten i Finland, till exempel smarta elnätslösningar. Utvecklingen är positiv för våra tjänster som syftar till lägre energiförbrukning och bolaget ser en växande marknad för Rejlers miljötjänster i hela verksamheten.
Marknadsmöjligheterna är positiva för uppdrag inom bygg- och fastighetsområdet. Beläggningen för Rejlers uppdrag inom bygg-och fastighetsområdet har förbättrats, speciellt från den offentliga sektorn och bostadsmarknaden.
| Nyckeltal – Rejlers Finland | Jan-dec 2015 | Jan-dec 2014 |
|---|---|---|
| Omsättning, MSEK | 336,4 | 293,2 |
| Rörelseresultat, MSEK | 18,9 | 14,2 |
| Rörelsemarginal, % | 5,6 | 4,8 |
| Antal medarbetare | 482 | 434 |
I Rejlers Norge minskade omsättningen med 3 procent mätt i svenska kronor. Tillväxten var helt organisk. I norska kronor ökade omsättningen med 4 procent.
Rejlers Norge har förlängt flera stora kontrakt under året, bland annat med TeliaSonera och Agder Energi. Kopplat till uppdraget för Norkring AS om drift och underhåll av deras landsomfattande marknät i Norge har rekryterats 20 nya medarbetare.
De offentliga investeringarna ökar och gynnar Rejlers verksamhet inom energi, transport, järnväg och vägar. Trots den oljerelaterade nedgången i ekonomin är bygginvesteringarna fortfarande höga, särskilt i Osloområdet. Bolaget har ett behov av att rekrytera ytterligare kompetenser för att möta kundernas behov.
Klimat- och miljöutmaningen leder till ökad efterfrågan av tjänster som syftar till energieffektivisering och hållbara energilösningar. Efterfrågan på Rejlers tjänster ökar därför på alla bolagets marknader. Rejlers konsulter arbetar i allt större projekt där energieffektivisering och hållbara lösningar är i fokus. Bolaget noterar också en ökad efterfrågan för uppdrag inom bygg- och fastighetsområdet i Oslo, som syftar till en effektivare och mer hållbar energianvändning.
Telekomoperatörerna väljer ofta att outsourca delar av verksamheten, såsom drift och underhåll av näten. Vår erfarenhet och kompetens inom drift och underhåll av kommunikationsnät ger oss möjlighet till att erhålla outsourcinguppdrag.
| Nyckeltal – Rejlers Norge | Jan-dec 2015 | Jan-dec 2014 |
|---|---|---|
| Omsättning, MSEK | 298,5 | 305,5 |
| Rörelseresultat, MSEK | 3,5 | -25,6 |
| Rörelsemarginal, % | 1,2 | neg |
| Antal medarbetare | 239 | 247 |
Genom förvärvet av Embriq skapades förutsättningarna för det nya segmentet IT Solutions. Basen i det nya segmentet utgörs av verksamheten i det norska dotterbolaget Rejlers Embriq. Till segmentet hör även verksamheterna i de svenska dotterbolagen Rejlers Energitjänster AB, ComIT Rejlers AB, intressebolaget Mirakelbolaget AB samt verksamheten för energimättjänster i Finland.
Marknaden för IT Solutions är god, och drivs starkt framåt av omvärldens ökade krav på effektiva och miljöanpassade lösningar. De nordiska länderna har också som ambition att förbereda för en gemensam nordisk kraftmarknad. Företagen på energimarknaden fokuserar i högre grad på kärnverksamheten och ökad outsourcing av tjänster är en märkbar trend.
Inom IT-tjänster och konsultstöd råder ökad efterfrågan på kombinerad elkraftskompetens och avancerad IT-kompetens. Genom förvärvet av Embriq och samordning av existerande verksamheter i ett nytt segment är Rejlers väl positionerade på denna växande marknad. Nya kunder har tillkommit i jämn takt under året samtidigt som befintliga kunder har förnyat sina avtal. I Sverige deltar Rejlers Energitjänster i flera upphandlingar av mätare och system.
Före förvärvet tecknade Embriq ett femårigt avtal med en option på ytterligare fem år med Netalliansen om leverans och drift av smarta elmätare med ett ordervärde på 1 miljard NOK. I Norge kommer därför nästan 60 procent av alla mätpunkter att bygga på teknik eller tjänster från Rejlers. Rejlers Embriq deltar även i EPR (European Pattern Recognition project) som handlar om effekter av förnybara energilösningar.
| Nyckeltal – IT Solutions | Jan-dec 2015 | Jan-dec 2014 |
|---|---|---|
| Omsättning, MSEK | 151,3 | 70,8 |
| Rörelseresultat, MSEK | 9,3 | 15,3 |
| Rörelsemarginal, % | 6,1 | 21,6 |
| Antal medarbetare | 179 | 55 |
Rejlers har under året förvärvat 7 verksamheter, dels 100 procent av aktierna i Embriq AS, Sassicon Oy, Energy Business Sweden AB och Orbion Consulting AB samt resterande 34 procent av Elmil Oy. Dessutom inkråmen i Automationscenter & Bråvalla Eltekniks konsultverksamhet och Carunas Oy:s projektledning. Se även not 28.
Rejlers resultat är känsligt för förändringar av debiteringsgraden, timpriset och lönekostnadsutvecklingen.
Varje procentuell förändring av dessa parametrar ger följande påverkan på Rejlers rörelseresultat i MSEK:
| Debiteringsgrad | 24 (23) |
|---|---|
| Timpris | 19 (17) |
| Lönekostnadsökning | 12 (12) |
Personalkostnaderna uppgår till 68 procent (70) av intäkterna medan övriga rörelsekostnader inklusive avskrivningar är 28 procent (28) av intäkterna.
Med anledning av svag lönsamhet i Sverige så varslades 125 personer under inledningen av 2016.
Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick under året till 25,1 MSEK (23,8) och resultat efter skatt uppgick till 22,8 MSEK (34,8).
Avseende styrelsearbete och bolagsstyrning hänvisas till bolagsstyrningsrapporten i denna årsredovisning. Se sid 9–12.
Årsstämman 2015 fastställde följande riktlinjer för ersättning till vd och andra ledande befattningshavare. Med andra ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp.
Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Generellt erbjuder inte Rejlers några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.
Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare skall vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till maximalt 60 procent av grundlönen.
Den rörliga ersättningen baseras huvudsakligen på koncernens resultat och individuellt uppnådda resultat i förhållande till uppställda kvantitativa och kvalitativa mål.
Pensionen är premiebaserad och utöver betalda pensionspremier skall inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare skall allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.
Mellan företaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid om 6-12 månader.
Styrelsen föreslår att styrelsen skall ges möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det i enskilda fall finns särskilda skäl för detta.
Styrelsens förslag till riktlinjer för 2016 är i huvudsak oförändrade jämfört med 2015.
Allt företagande är förenat med ett visst mått av risktagande. Rejlers genomför regelbundet en riskkartläggning av koncernens risker, med syfte att löpande vidareutveckla och förstärka rutinerna för löpande riskuppföljning. Koncernens styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.
Rejlers är verksamt i Sverige, Finland och Norge och är därigenom beroende av konjunkturen på dessa marknader. Bolaget är också konkurrensutsatt, både av stora internationella konkurrenter samt ett antal mindre, lokala konkurrenter på varje enskild marknad. Politiska beslut kan också få ett avgörande inflytande på kundernas investeringsvilja. Rejlers hanterar marknadsriskerna genom att ha en bred kundbas, med en jämn fördelning av privata och offentliga beställare, och ett brett tjänsteutbud för att minimera känsligheten för avmattning i enskilda sektorer.
Uppdragsrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Rejlers arbetar med olika former av avtalsvillkor. Ett fastprisuppdrag kan innebära en ökad risk om tidsåtgången för att fullfölja uppdraget har missbedömts. Rejlers har en begränsad del av uppdragen till fast pris. Dessa hanteras enligt särskild beslutsordning och kräver noggrann uppföljning. Den stora volymen av bolagets uppdrag är på löpande räkning varför risken i dessa är begränsad.
Kvalitetssäkring av uppdragen sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet som är certifierat i verksamheterna i Sverige, Finland och delar av Norge enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004.
För ett konsultbolag är medarbetarna en mycket central resurs. En risk finns alltid att kompetenta medarbetare lämnar Rejlers och går till konkurrenter, kunder eller startar egna verksamheter.
För bolagets tillväxt är det viktigt att kunna behålla befintliga medarbetare, men även att rekrytera nya. I samband med förvärv är det viktigt att de nya medarbetarna integreras på ett bra sätt i verksamheten. Rejlers försöker agera som en god arbetsgivare och sätter stort fokus på medarbetarnas trivsel. Bolagets storlek innebär att det är möjligt att erbjuda varierande arbetsuppgifter såväl geografiskt som kompetensmässigt. Att erbjuda en stimulerande arbetsplats för medarbetarna samt att ge goda möjligheter till utbildning och utveckling bidrar till företagets utveckling.
Förvärv av konsultbolag innebär alltid en risk för personalavgångar från det förvärvade bolaget. Ett större förvärv anstränger organisationen och sätter fokus på interna frågor vilket kan vara hämmande för marknadsbearbetningen.
Rejlers har som ambition att vid förvärv snabbt integrera nya medarbetare och verksamheter så att mervärden skapas både i det köpande och förvärvade bolaget. Genom att potentiella förvärv förankras lokalt i organisationen minskar också risken för felinvesteringar.
Med en ökad exponering och kännedom kring Rejlers och Rejlers varumärke ökar även risken för exempelvis medial granskning och negativ publicitet. Rejlers har ett strukturerat sätt att arbeta med att bevaka och följa vad som skrivs och rapporteras om företaget och de stora projekt vi är involverade i, både i mer traditionell media och i sociala medier. Det finns riktlinjer framtagna för hur företagets medarbetare ska agera i förhållande till olika medier.
Ändringar i räntor och valutakurser har inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Koncernens kostnader och intäkter är i huvudsak i de lokala valutorna, svenska kronor, norska kronor och euro. Även vid kraftiga förändringar i valutakurser är bedömningen att koncernens balansräkning endast till liten del exponeras.
Likviditetsrisken begränsas genom en god likviditetsplanering. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkräkningskrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.
Genom att koncernen löpande genomför förvärv så förändras också skuldsättningen och den finansiella risken. Koncernen har en nettobelåning, vilket innebär att ett ökat fokus måste sättas på likviditets- och ränterisken. Koncernens soliditet är fortsatt god.
Kreditrisk innebär risker kopplade till kundernas betalningsförmåga. Rejlers har en stor exponering mot offentliga kunder där kreditrisken är låg. Kunderna faktureras löpande varför den upparbetade kreditrisken blir relativt begränsad även i de stora uppdragen.
Sista betalkurs för Rejlers serie B var 110 kronor per aktie vid årets slut, en ökning med 22 procent jämfört med den 31 december 2014. Rejlers aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.
Det totala antalet aktier uppgår till 12 921 721 aktier fördelat på 1 251 250 aktier av serie A (tio röster per aktie) och 11 670 471 aktier av serie B (en röst per aktie). Det totala aktiekapitalet i Rejlers uppgår till 25 843 442 kronor och totalt antal röster till 24 182 971.
Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna i bolaget är Peter Rejler respektive Jan Rejler genom bolag.
Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Styrelsen för Rejlers föreslår årsstämman en utdelning om 2,00 kronor per aktie (2,00) för räkenskapsåret 2015 vilket motsvarar 50,5 procent av resultat per aktie efter utspädning. Utdelningsbeloppet motsvarar 25,8 MSEK (24,6).
Styrelsen bedömer att utdelningen är rimlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art ställer på finansieringen med eget kapital, förmågan att på både kort och lång sikt fullgöra gruppens åtaganden samt bedömningen av koncernens kommande utveckling.
| Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till | 193 773 964 kr |
|---|---|
| Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas | 25 843 442 kr |
| I ny räkning balanseras | 167 930 522 kr |
Rejlers AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktie av serie B är noterad på Nasdaq OMX, Nordiska listan inom Small Cap segmentet. Bolaget tillämpar sedan 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning och avger här 2015 års rapport avseende Bolagsstyrning.
Till grund för Rejlers bolagsstyrning ligger svensk aktiebolagslag, den av aktieägarna beslutade bolagsordningen samt åtaganden som bolaget ingått genom avtal såsom noteringsavtalet med Nasdaq OMX. Av noteringsavtalet följer även att bolaget sedan den 1 juli 2008 tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Därutöver har bolaget att följa andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.
Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq OMX, Nordiska listan vilket är en reglerad marknadsplats för aktiehandel. Aktien var dessförinnan noterad på Nordic Growth Market, NGM, sedan den 8 maj 2003.
Genom nyemission har antalet aktier under året ökat från 12 321 721 till 12 921 721 fördelat på 1 251 250 aktier av serie A och 11 670 471 aktier av serie B. Antalet röster har ökat med 600 000 från 23 582 971 röster till 24 182971 röster och aktiekapitalet har ökat med 1 200 000 kronor till 25 843 442 kronor. De nyemitterade aktierna motsvarar 4,64 procent av aktiekapitalet och 2,48 procent av rösterna i bolaget efter emissionen.
Aktier av serie A kan efter begäran från aktieägaren omvandlas till aktier av serie B. Det föreligger ingen begränsning av hur många röster en aktieägare får avge på stämman. Aktier av serie A berättigar till 10 röster per aktie och aktier av serie B berättigar till 1 röst per aktie. Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna är Peter Rejler och Jan Rejler genom bolag.
Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att delta i besluten. Om en enskild aktieägare önskar få ett beslutsärende behandlat på stämman ska detta skriftligen anmälas till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Kallelse ska i enlighet med bolagsordningen införas i Post och Inrikes tidningar samt på bolagets hemsida. Information om att kallelse utfärdats ska ske genom annons i Dagens Nyheter.
Bolagets årsstämma avseende räkenskapsåret 2014 ägde rum den 4 maj 2015 i Stockholm. På stämman närvarade 29 aktieägare som representerade 74,8 procent av bolagets röster och 56,1 procent av kapitalet. Samtliga av årsstämman valda styrelseledamöter och bolagets revisor var närvarande på årsstämman. Stämman leddes av styrelsens ordförande, Ivar Verner. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på bolagets hemsida.
Thord Wilkne till styrelseledamöter.
Samtliga beslut på årsstämman var enhälliga. Utöver årsstämman har bolaget inte genomfört någon ytterligare bolagsstämma under år 2015. Årsstämman 2016 avseende räkenskapsåret 2015 kommer att genomföras den 9 maj 2016 i Stockholm.
Valberedningen nominerar ledamöter till Rejlers styrelse som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningens arbete inleds med en utvärdering av sittande styrelse. I nomineringen av kommande styrelse tar valberedningen hänsyn till de potentiella ledamöternas strategiska kompetens, utbildning och eventuellt annat styrelsearbete.
Valberedningen inhämtar även synpunkter från de större ägarna. På årsstämman lämnar valberedningen förslag på ersättning till styrelseledamöterna. Valberedningen lämnar även förslag på val av revisorer. Instruktion för valberedningen beslutas av årsstämman. Valberedningen, som har att bereda ärenden inför 2016 års årsstämma, består av Kent Hägglund som representant för Peter Rejler, Martina Rejler som representant för Jan Rejler och Johan Lannebo som representant för Lannebo Fonder.
Valberedningen skall ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till styrelseledamöter, förslag till styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag till hur valberedningen skall utses inför årsstämman 2016 jämte dess uppdrag.
Som underlag för valberedningens arbete har styrelsens ordförande och vd redogjort för styrelsens arbete under året. Vidare har en årlig utvärdering av styrelsen genomförts på uppdrag av valberedningen.
Rejlers styrelse och styrelseordförande utses av årsstämman. Styrelsen fastställer Rejlers strategi och målsättning, säkerställer en effektiv utvärdering av verksamheten och kontrollerar bolagets utveckling och finansiella situation. Styrelsen har fram till årsstämman 2015 bestått av åtta ledamöter. Efter årsstämman har styrelsen bestått av sex ledamöter, vilka presenteras närmare på sidan 13. Under verksamhetsåret 2015 avhöll styrelsen tio protokollförda sammanträden. Den genomsnittliga närvaron var 98 procent och i genomsnitt varade styrelsemötena cirka tre timmar. Representanter från koncernledningen och annan ledningspersonal har under året regelbundet deltagit på styrelsemöten för att redogöra för frågor inom sina respektive områden. Utöver ovan nämnda styrelsemöten har styrelsen ej protokollförda telefonmöten vid behov för att uppdatera sig i aktuella frågor. Vid dessa telefonmöten fattas inga styrelsebeslut.
Styrelsen ansvarar vidare för förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättning och ersättning till koncernledning. Styrelsen fastställer också affärsplan och årsbokslut samt övervakar vd:s arbete.
Till styrelsen har de fackliga organisationerna utsett Björn Lauber och Sten Pettersson som ledamöter.
Ivar Verner valdes av årsstämman till styrelsens ordförande. På styrelsens konstituerande styrelsemöte beslöts att inrätta ett revisionsutskott bestående av Jan Samuelsson (ordförande), Helena Nordman-Knutson och Ivar Verner samt att styrelsen i sin helhet ska utgöra ersättningsutskott. Det beslöts också att inrätta ett projekt/investeringsutskott bestående av Peter Rejler och Ivar Verner.
I styrelsearbetet deltar förutom bolagets vd, Peter Rejler (som även är styrelseledamot), även andra tjänstemän från organisationen såsom föredragande i särskilda frågor.
Styrelsen har inom sig inte fördelat några särskilda ansvarsområden mellan ledamöterna. Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt Aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning regleras styrelsens arbete av dess arbetsordning, vilken bland annat stadgar att styrelsen ska:
| Namn | Funktion | Oberoende | Invald | Närvaro |
|---|---|---|---|---|
| Ivar Verner | Ordförande | Ja | 2010 | 10/10 |
| Thord Wilkne | Ledamot | Ja | 2007 | 10/10 |
| Peter Rejler 1) | Ledamot | Nej | 2010 | 10/10 |
| Jan Samuelsson | Ledamot | Ja | 2010 | 10/10 |
| Anders Jonsson | Ledamot | Ja | 2011 | 9/10 |
| Helena Nordman-Knutson | Ledamot | Ja | 2014 | 10/10 |
| Åsa Söderström Jerring | Ledamot | Ja | 2007 | 3/3 |
| Lauri Valkonen 2) | Ledamot | Nej | 2002 | 3/3 |
1) Beroende i förhållande till bolaget genom anställning samt som större aktieägare.
2) Beroende på grund av tidigare anställd och större aktieägare.
Vid varje ordinarie styrelsesammanträde ska följande ärenden behandlas:
Styrelseordförande utgör länken mellan bolagets vd och övriga ledamöter. Ordförande har till uppgift att leda styrelsens arbete och sörja för att styrelsen följer uppsatta lagar, regler och rekommendationer.
Utvärderingen av styrelsen sker fortlöpande dels avseende den totala sammansättningen dels avseende enskilda ledamöter. Utvärderingen har under 2015 genomförts under ledning av valberedningen i form av en styrelseenkät. Hela styrelsen har tagit del av enkäten och diskuterat utvärderingen. Vid samma tillfälle skedde även styrelsens utvärdering av vd och bolagets ledning utan deras närvaro, men med närvaro av bolagets revisor. Bolagets revisor har deltagit på ett styrelsemöte i samband med bokslutssammanträdet. Bolagets delårsrapport för tredje kvartalet granskades översiktligt av bolagets revisor och rapporterades till styrelsens revisionsutskott.
Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2015 ett revisionsutskott som utgörs av Jan Samuelsson (ordförande), Helena Nordman Knutsson och Ivar Verner. Revisionsutskottet har under året haft fem möten. Föredragande i utskottet är normalt bolagets finanschef.
Revisionsutskottet har till huvuduppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Revisionsutskottet bevakar även företagets löpande riskhantering, fastställer kompletterande instruktioner till revisorerna för revisionsinsatsen, bevakar att lagar, förordningar, noteringsavtal och att Svensk kod för bolagsstyrning följs. Revisionsutskottet ser också till att andra uppdrag, förutom revision, som utförs av bolagets revisorer ligger inom ramen för fastställd policy.
Revisionsutskottet har under året även följt upp verksamhetsstyrningen av uppdragsverksamheten och de instruktioner som gäller från offertarbete fram till färdig leverans inom ett uppdrag.
I tillägg bevakar revisionsutskottet bland annat ändringar av redovisningsregler som kan få inverkan på bolagets finansiella rapportering och den externa finansiella informationsgivningen samt utvärderar årligen behovet av en internrevisionsfunktion.
I dagsläget är styrelsens bedömning att bolagets storlek och komplexitet inte motiverar en särskild internrevisionsenhet, utan ekonomifunktionen sköter löpande kontroll och driver förbättringsprojekt inom ekonomisk styrning och kontroll. Internt genomförs revision av uppdragsverksamheten, uppföljning av utfall och eventuellt behov av förändrade rutiner. En ny bedömning kommer att göras under året.
Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2015 ett projekt/investeringsutskott som utgörs av Ivar Verner (ordförande) och Peter Rejler. Investeringsutskottet har under året haft tre möten där alla närvarat. Föredragande i utskottet är normalt bolagets finanschef.
Investeringsutskottet har till huvuduppgift att bereda ärenden gällande investeringar som kräver styrelsens beslut.
Styrelsen har beslutat att inte tillsätta ett särskilt ersättningsutskott. I stället utgör styrelsen i sin helhet ersättningsutskott och bereder bland annat ersättnings- och anställningsfrågor för vd och övriga ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som årsstämman fastslagit. Ersättningsutskottet företräds av styrelsens ordförande vid förhandlingar med vd.
På årsstämman 2015 beslöts om riktlinjer för ersättning till vd och ledande befattningshavare. Dessa var i huvudsak detsamma som tidigare år. Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Ersättningsstrukturen kan utgöras av en grundlön, rörlig ersättning samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare är begränsad till maximalt 60 procent av grundlönen. De fullständiga riktlinjerna finns som bilaga till stämmoprotokollet på bolagets hemsida. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp.
Ersättningen till styrelsen fastställdes på årsstämman till 340 000 kronor till styrelsens ordförande och 160 000 kronor vardera till övriga ledamöter som inte är anställda i Rejlers. Därutöver avsätts totalt 160 000 kronor för utskottsarbete.
Se not 7 i årsredovisningen för styrelsens ersättningar.
Verkställande direktör, vd utses av styrelsen och har som uppdrag att sköta den löpande förvaltningen i bolaget enligt de riktlinjer och anvisningar som uppställs i lag, bolagsordningen och den interna arbetsinstruktionen.
Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder som inte med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse eller uttryckligen har definierats såsom under styrelsens ansvar.
Peter Rejler har varit vd och koncernchef för Rejlers sedan den 1april 2014. Han är född 1966 och har varit verksam inom Rejlers sedan 1998. 1999 gick han in som vd för Rejlers verksamhet fram till 2012. Under perioden 2012-2014 arbetade han som arbetande styrelseordförande, men återkom i rollen som vd från den 1 april 2014. Från och med augusti 2014 till och med december 2015 hade Peter även rollen som vd för Rejlers svenska verksamhet. Peter har en civilingenjörsexamen från Chalmers inom maskin/energiteknik och är gymnasieingenjör inom eloch teleteknik.
Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har regelbundna möten under året under vd:s ledning. Mellan dessa möten har man löpande avstämning gällande status för respektive verksamhet. Koncernledningen arbetar årligen fram en affärsplan som följs upp via månatliga rapporter
där uppföljningen är fokuserad på lönsamhet, kostnadskontroll samt kassaflöde. Koncernledningen har bestått av verkställande direktör, finanschef, landscheferna för Sverige, Norge och Finland, ansvarig för IT-Solutions, CIO samt HR-chef – totalt åtta stycken ledamöter.
Information om vd och koncernledningens medlemmar, ålder, utbildning och aktieinnehav framgår av avsnittet Ledningsgruppen på sidan 14.
I årsstämmans uppgifter ingår att välja revisor. På årsstämman 2013 valdes revisionsbolaget Deloitte för en treårsperiod med auktoriserade revisorn Birgitta Lööf som huvudansvarig revisor. Deloitte reviderar Rejlers samtliga aktiva bolag i Sverige, Finland och Norge som varit helägda av Rejlers under 2015. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året. Rapportering till styrelsen sker i samband med att årsbokslutet upprättas.
I samband med revisionen görs också en genomgång av interna rutiner och kontrollsystem.
Utöver revisionsgranskningen har Deloitte även anlitats för andra uppdrag. Detta har bland annat avsett skattefrågor, förvärvsfrågor samt diverse redovisningsfrågor (se även not 8 i årsredovisningen). Samtliga uppdrag ligger inom ramen för av revisionsutskottet fastlagd policy.
Ersättningen till bolagets revisorer för år 2015 respektive 2014 framgår av årsredovisningen.
Rejlers ger marknaden löpande information om företagets utveckling och finansiella ställning. Information lämnas regelbundet i form av:
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Kontrollmiljön skapar den kultur som Rejlers verkar utifrån och definierar normer och riktlinjer för verksamhetens agerande. Kontrollmiljön består i praktiken av dokumenterade riktlinjer, manualer och instruktioner som kommunicerats ut i hela organisationen. Kvalitetssystemet kompletteras av en serie dokumenterade direktiv, som inkluderar bland annat uppförande av ekonomihandbok, innehållande policys för redovisning och finansiell hantering, samt en informationspolicy. Rejlers upprätthåller ett kvalitetssystem som inkluderar rutiner, instruktioner och mallar för relevanta processer. Rejlers arbetar fortlöpande med att utveckla och förbättra kvalitet och processer för att uppfylla de krav kunder, leverantörer och anställda ställer på konsultbolag. Organisationsstrukturen är transparent med definierade roller och ansvar som kommuniceras via dokumenterade arbetsinstruktioner för styrelsen, styrelsekommittéer, vd samt till chefer inom koncernen. Arbetsordningen för styrelsen och instruktion för vd finns för varje bolag i gruppen och bygger på samma principer som för Rejlers AB.
I respektive bolag finns en styrelse vars uppgift är att löpande säkerställa att övergripande riktlinjer och policyer följs samt att löpande bedöma bolagets ekonomiska situation.
Respektive styrelse har till sitt förfogande en vd som i de större dotter företagen även har en ledningsgrupp. Rejlers har i respektive land en organisation där varje lokal enhet har stor självständighet. Chefer på alla nivåer har klart utdelat ansvar och befogenheter att utveckla sina verksamheter efter lokala förutsättningar och kundens behov. Regel bundna utvärderingar genomförs i organisationen på såväl funktion som avdelningsnivå för att säkerställa relevant kunskap avseende finansiell rapportering inom organisationen. Syftet är att med rimlig säkerhet kunna garantera att Rejlers kortsiktiga och långsiktiga mål uppnås. Syf tet med riskhanteringen och internkontrollen i samband med finansiell rapportering är att med rimlig säkerhet kunna garantera att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig i fråga om delårsrapportering, årsrapportering och årsredovisning, och säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas enligt lagar, gällande redovisnings normer och andra krav på börsnoterade företag.
De viktigaste styrdokumenten avseende den finansiella rapporteringen uppdateras kontinuerligt och kommuniceras till relevanta medarbetare via bolagets intranät, informationsbrev, regelbundna möten etc. Informa tionskanaler är etablerade för att så effektivt som möjligt kommunicera till berörda medarbetare inom organisationen. Rejlers har även informa tionspolicys avseende såväl intern som extern kommunikation.
Kontrollstrukturen har utformats för att hantera de risker som styrelsen och företagsledningen anser är betydande för den operativa verksam heten, efterlevnaden av lagar och regelverk samt för den finansiella rapporteringen. Definierade beslutsprocedurer, inklusive attestinstruk tioner är etablerade för till exempel investeringar och tecknande av avtal. Där så är lämpligt har automatiska kontroller speciellt relaterade till den finansiella rapporteringen etablerats. Flertalet kontrollaktiviteter är inte grerade i företagets nyckelprocesser, såsom orderbokning, intäktsredo visning, investeringar, leverantörskontrakt och inköp. För att säkerställa att risker i kundprojekt uppmärksammas och åtgärdas samt återspeglas korrekt i den finansiella rapporteringen håller en särskild funktion på att inrättas, projekthuset, för att genomföra regelbundna kontroller av att kundprojekt bedrivs enligt Rejlers kvalitetssystem både vad gäller genomförande och ekonomisk uppföljning. IT -strukturen är utformad för att hantera potentiella IT -relaterade risker med kontroller i IT -systemen relaterade till de processer som påverkar den finansiella rapporteringen.
Varje chef har ansvaret för att säkerställa adekvat intern kontroll i res pektive enhet och ansvarar för att enheterna följer koncernens direktiv för finansiell rapportering. Därutöver granskas den interna kontrollstruk turen av separata decentraliserade funktioner inom en särskild funktion. Styrelsen anser att Rejlers signifikanta riskområden täcks av gransk ningarna som genomförs. I dagsläget ser styrelsen därför inget behov av att inrätta en separat funktion för internrevision.
Stockholm den 6 april 2016 Styrelsen Rejlers AB
Född 1950. Invald 2011. Civilingenjör. Tidigare ABB koncernledning i Zürich. Övriga väsentliga uppdrag: Rådgivare till Triton Advisers Ltd, Styrelseordförande i Talis GmbH, Styrelseledamot i Alimak Group AB och Logstor AS, Vice ordförande i Svensk Schweiziska Handelskammaren, Zürich. Aktieinnehav i Rejlers: 10 456 B-aktier.
Född 1950. Invald 2010. Civilekonom. Tidigare koncernchef för Lunds Energikoncernen AB.
Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Energiforsk AB och Värmeforskkoncernen. Styrelseledamot i Stena Renewable AB, Brittedalskoncernen och Drhorace AB. Aktieinnehav i Rejlers: 1200 B-aktier.
Född 1947. Ordförande/vice ordförande sedan 2010. Invald 2010. Civilekonom. Tidigare auktoriserad revisor, ordförande i Grant Thornton Sweden AB.
Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Erlandsons Brygga AB, Centrumfastigheter i Norrtälje AB och Welcome Hotel samt styrelseledamot i Constrera AB, Bioarctic Neuroscience AB och Svenska Vårdfastigheter. Aktieinnehav i Rejlers: 5 000 B-aktier.
Född 1966. Invald 2010. Civilingenjör. Vd och koncernchef Rejlers AB, 1999–2012 samt 2014–. Aktieinnehav i Rejlers: 911 250 A-aktier.
Född 1964. Invald 2014. Ekon. mag, Pol.mag. Director Hallvarsson & Halvarson.
Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Transmode Systems, Sensys Traffic och CLX Networks, Aktieinnehav i Rejlers: —
Född 1943. Invald 2007. Ekonom. Grundare av WM-data. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Addnode Group AB och Temagruppen Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: 200 000 B-aktier.
Född 1965. Arbetstagarrepresentant. Invald 1998. Civilekonom. Ekonom i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers: —
Född 1970. Arbetstagarrepresentant. Invald 2009. Gymnasieingenjör. Projektchef i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers AB: 700 B-aktier.
Vd Rejlers Sverige AB Född 1967. Medarbetare sedan 2000. Aktieinnehav i Rejlers: 946 B-aktier
IT-chef Rejlers Sverige AB Född 1965. Medarbetare sedan 2015. Aktieinnehav i Rejlers: —
Vd och koncernchef Rejlers AB Född 1966. Medarbetare sedan 1998. Aktieinnehav i Rejlers: 911 250 A-aktier
SEPPO SORRI Vd Rejlers Finland Oy Född 1966. Medarbetare sedan 2005. Aktieinnehav i Rejlers: —
Ledning
MATS ÅSTRÖM Finanschef Rejlers AB Född 1965. Medarbetare sedan 2014. Aktieinnehav i Rejlers: 500 B-aktier.
MIKAEL SCHMIDT HR-chef Rejlers AB Född 1958. Medarbetare sedan 2007. Aktieinnehav i Rejlers: —
THOMAS PETTERSEN Vd Rejlers Embriq AS Född 1975. Medarbetare sedan 2015. Aktieinnehav i Rejlers: —
| Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning 5 |
1 872,4 | 1708,6 |
| Övriga rörelseintäkter 6 |
3,1 | 2,9 |
| Summa rörelseintäkter | 1 875,5 | 1 711,5 |
| Rörelsens kostnader | ||
| Övriga externa kostnader 8 |
-493,0 | -440,6 |
| Personalkostnader 7 |
-1280,1 | -1 192,0 |
| Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 9-13 |
-32,2 | -29,3 |
| Andelar i intresseföretags resultat 14 |
0,8 | -1,0 |
| Rörelseresultat | 71,0 | 48,6 |
| Finansiella intäkter 15 |
8,1 | 3,5 |
| Finansiella kostnader 16 |
-7,3 | -7,2 |
| Summa finansnetto | 0,8 | -3,7 |
| Resultat före skatt | 71,8 | 44,9 |
| Skatt 17 |
-20,6 | -11,0 |
| ÅRETS RESULTAT | 51,2 | 33,9 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | 51,2 | 33,9 |
| Hänförligt till aktieägare utan bestämmande inflytande | -0,1 | 0,0 |
| Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare före utspädning, kr 18 |
4,14 | 2,78 |
| Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare efter utspädning, kr 18 |
3,96 | 2,75 |
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Periodens resultat | 51,2 | 33,9 |
| Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Omräkningsdifferenser av utlandsverksamhet, netto efter skatt |
-22,4 | 7,0 |
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Omvärdering av nettopensionsskuld | 12,1 | -13,7 |
| 40,9 | 27,2 |
| Belopp i MSEK | Not 2015 |
2014 | Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | Eget kapital | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | Aktiekapital | 25,8 | 24,6 | ||
| Balanserade utgifter för programutveckling |
9 16,5 |
1,3 | Övrigt tillskjutet kapital | 209,6 | 151,7 |
| Programvaror | 10 4,2 |
6,3 | Reserver | -28,3 | -6,0 |
| Kundvärden | 11 79,1 |
57,5 | Balanserat resultat inklusive årets resultat |
309,4 | 271,1 |
| Goodwill | 12 395,4 |
262,6 | Summa eget kapital hänförligt till | 516,5 | 441,4 |
| Summa immateriella | 495,2 | 327,7 | moderbolagets aktieägare | ||
| anläggningstillgångar | Eget kapital hänförligt till aktieägare | 8,3 | 0,2 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | utan bestämmande inflytande | ||||
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 36,2 |
31,5 | Summa eget kapital | 524,8 | 441,6 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 36,2 | 31,5 | Långfristiga skulder | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | Skulder till kreditinstitut 24 |
177,5 | 67,5 | ||
| Andelar i intresseföretag | 14 0,2 |
1,3 | Uppskjuten skatteskuld 17 |
48,9 | 41,6 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 19 3,2 |
0,9 | Pensionsskuld 25 |
25,0 | 43,6 |
| Andra långfristiga fordringar | 20 5,3 |
2,4 | Övriga skulder | 6,5 | 2,4 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 8,7 | 4,6 | Summa långfristiga skulder | 257,9 | 155,0 |
| Uppskjuten skattefordran | 17 40,0 |
18,3 | |||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Summa anläggningstillgångar | 580,1 | 382,1 | Skulder till kreditinstitut 24 |
103,2 | 39,4 |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | Leverantörsskulder | 75,9 | 51,9 | ||
| Kortfristiga fordringar | Förskott från kunder | 0,1 | 0,2 | ||
| Varulager | 6,4 | 1,8 | Aktuella skatteskulder | 11,6 | 11,4 |
| Kundfordringar | 21 344,5 |
286,4 | Övriga skulder | 113,6 | 94,0 |
| Aktuella skattefordringar | 21,4 | 28,3 | Upplupna kostnader och förutbetalda 26 intäkter |
170,9 | 149,9 |
| Övriga fordringar | 16,8 | 8,9 | Summa kortfristiga skulder | 475,2 | 346,8 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna | 22 179,9 |
146,1 | |||
| intäkter Summa kortfristiga fordringar |
569,0 | 471,5 | SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
1 257,9 | 943,4 |
| Likvida medel | 108,8 | 89,8 | |||
| Summa omsättningstillgångar | 677,8 | 561,3 | |||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 257,9 | 943,4 |
| Belopp i MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 22,8 | 70,2 | -13,0 | 275,5 | 355,5 | 0,1 | 355,6 |
| Periodens totalresultat | 7,0 | 20,2 | 27,2 | 0,1 | 27,3 | ||
| Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna |
|||||||
| Nyemission | 1,8 | 81,5 | 83,3 | 83,3 | |||
| Utdelning | -24,6 | -24,6 | -24,6 | ||||
| Summa transaktioner med ägarna | 1,8 | 81,5 | 0,0 | -24,6 | 58,7 | 0,0 | 58,7 |
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 24,6 | 151,7 | -6,0 | 271,1 | 441,4 | 0,2 | 441,6 |
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 24,6 | 151,7 | -6,0 | 271,1 | 441,4 | 0,2 | 441,6 |
| Periodens totalresultat | -22,3 | 63,3 | 41,0 | -0,1 | 40,9 | ||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
0,1 | -0,4 | -0,3 | -0,1 | -0,40 | ||
| Minoritetens andel i förvärvade bolag | - | 8,3 | 8,3 | ||||
| Förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna |
|||||||
| Nyemission | 1,2 | 57,8 | 59,0 | 59,0 | |||
| Utdelning | -24,6 | -24,6 | -24,6 | ||||
| Summa transaktioner med ägarna | 1,2 | 57,8 | 0,0 | -24,6 | 34,5 | 0,0 | 34,5 |
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 25,8 | 209,6 | -28,3 | 309,4 | 516,5 | 8,3 | 524,8 |
| Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | 71,0 | 48,6 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar på anläggningstillgångar 9-13 |
32,2 | 29,3 |
| Realisationsresultat på avyttring av tillgångar | -0,4 | -0,9 |
| Övriga poster | -19,2 | 11,6 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 12,6 | 40,0 |
| Erlagda räntor | -2,4 | -4,5 |
| Erhållna räntor | 1,3 | 1,8 |
| Betald inkomstskatt | -9,6 | -21,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 72,9 | 64,6 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av varulager | -4,6 | 4,9 |
| Ökning av övriga kortfristiga fordringar | -0,3 | -31,1 |
| Ökning (+) minskning (-) av leverantörsskulder | -15,1 | 7,2 |
| Ökning (+) minskning (+) av övriga korta skulder | -11,0 | 22,6 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 41,9 | 68,2 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -9,5 | -10,1 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -4,0 | -1,4 |
| Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel 28 |
-225,9 | 17,8 |
| Utdelning från intresseföretag | 1,9 | 1,5 |
| Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar | -2,7 | -0,9 |
| Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar | 0,6 | 0,2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -239,6 | 7,1 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 249,5 | 32,0 |
| Amortering av lån | -62,1 | -127,3 |
| Nyemission | 59,1 | 83,3 |
| Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare | -24,6 | -24,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 221,9 | -36,6 |
| Årets kassaflöde | 24,2 | 38,7 |
| Likvida medel vid årets början | 89,8 | 49,0 |
| Kursdifferens i likvida medel | -5,2 | 2,1 |
| Likvida medel vid årets slut | 108,8 | 89,8 |
Belopp i MSEK om inget annat anges.
Rejlers AB (publ) (556349-8426) (moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) är en nordisk koncern som erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur.
Moderbolaget är ett publikt aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 30233, Lindhagensgatan 126, 104 25 Stockholm. Bolagets aktie av serie B är noterad på Nasdaq Stockholm.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 6 april 2016. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning föreslås bli föremål för fastställelse på årsstämman den 9 maj 2016.
Rejlers upprättar sin koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Vidare tillämpas Årsredovisningslagen samt de av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationerna RFR1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen förutom i de fall som anges under "Moderbolagets redovisningsprinciper" i not A.
Nedan beskrivs de nya eller ändrade IFRS standarder och nya tolkningar som har trätt ikraft 2015 och som har påverkat koncernens finansiella rapporter:
| Ändringar/tolkningar | Ska tillämpas för |
|---|---|
| räkenskapsår som börjar: | |
| Förbättringar av IFRSer 2011-2013 cykel | 1 januari 2015 eller senare |
| IFRIC 21 Avgifter | 17 juni 2014 eller senare |
Förbättringar av IFRSer 2011-2013 cykel innehåller ändringar av:
ρ IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas (Innebörd av "effective IFRSs")
IFRIC 21 Avgifter behandlar redovisning av skyldigheten att betala en avgift som staten eller liknande organ påför företaget om denna skyldighet omfattas av IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
De nya eller ändrade standarderna och tolkningarna har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter 2015.
De nya och ändrade standarder och tolkningar som har givits ut men som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2016 har ännu inte börjat tillämpas av koncernen. Nedan beskrivs de nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms få påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.
IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
IFRS 9 innehåller nya principer för hur finansiella tillgångar ska klassificeras och värderas. Avgörande för i vilken värderingskategori en finansiell tillgång hänför sig till avgörs av dels företagets syfte med innehavet av tillgången (dvs. företagets "affärsmodell"), dels den finansiella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden.
Den nya standarden innehåller även nya regler för nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som innebär att den tidigare "incurred loss-metoden" ersätts av en ny "expected loss-metod".
Syftet med de nya reglerna för säkringsredovisning är att företagets riskhantering ska avspeglas i redovisningen. Standarden innebär utökade möjligheter att säkra riskkomponenter i icke-finansiella poster samt att fler typer av instrument kan ingå i en säkringsrelation. Vidare finns det kvantitativa kravet på effektivitet inte längre kvar. IFRS 9 är tillämplig på räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 och den är ännu inte antagen av EU.
Företagsledningens bedömning är att tillämpningen av IFRS 9 kan påverka de redovisade beloppen i de finansiella rapporterna vad gäller koncernens finansiella tillgångar och skulder. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 9 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 15 Revenue from contracts with customers utfärdades den 28 maj 2014 och ska ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla intäkter som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning enligt IFRS 15 är att ett företag ska redovisa en intäkt på det sätt som återspeglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden, till det belopp som företaget förväntar sig rätt att erhålla i utbyte mot varan eller tjänsten. En intäkt redovisas då kunden erhåller kontroll över varan eller tjänsten. Det finns betydligt mer vägledning i IFRS 15 för specifika områden och upplysningskraven är omfattande. IFRS 15 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2018 eller senare med tidigare tillämpning tillåten. Standarden är ännu inte antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 15 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
IFRS 16 Leases utfärdades den 13 januari 2016 och ska ersätta IAS 17 Leasingavtal. IFRS 16 introducerar en "right of use model" och innebär för leasetagaren att i stort sett samtliga leasingavtal ska redovisas i balansräkningen, klassificering i operationella och finansiella leasingavtal ska därför inte göras. Undantagna är leasingavtal med en leasingperiod som är 12 månader eller kortare samt leasingavtal som uppgår till mindre
värden. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på tillgången och räntekostnader på skulden. Standarden innehåller mer omfattande upplysningskrav jämfört med nuvarande standard. IFRS 16 är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 med tidigare tillämpning tillåten under förutsättning att IFRS 15 tillämpas samtidigt. Standarden är ännu inte antagen av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 16 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.
Övriga nya eller ändrade standarder och tolkningar bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
| Standarder | Ska tillämpas för räkenskapsår som börjar: |
|---|---|
| IFRS 9 Financial Instruments* | 1 januari 2018 eller senare |
| IFRS 14 Regulatory Deferral Accounts** | 1 januari 2016 eller senare |
| IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers inklusive ändringar i IFRS 15: Tillämpningstidpunkt för IFRS 15* |
1 januari 2018 eller senare |
| IFRS 16 Leases* | 1 januari 2019 eller senare |
| Ändringar i IAS 1 ("Disclosure Initative") | 1 januari 2016 eller senare |
| Ändringar i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 38 Immateriella tillgångar (Förtydligande avseende tillåtna metoder för avskrivning) |
1 januari 2016 eller senare |
| Ändringar i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 41 Jord- och skogsbruk (producerande växter) |
1 januari 2016 eller senare |
| Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda (Förmånsbestämda planer: Avgifter från anställda) |
1 februari 2015 eller senare |
| Ändringar i IAS 27 Separata finansiella rapporter (Kapitalandelsmetod i separata finansiella rapporter) |
1 januari 2016 eller senare |
| Ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures (Försäljning eller tillskott av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint ventures)*** |
- |
| Ändringarna i IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures (Undantag från att upprätta koncernredovisning)* |
1 januari 2016 eller senare |
| Ändringar i IFRS 11 Samarbetsarrangemang (Förvärv av andelar i gemensamma verksamheter) |
1 januari 2016 eller senare |
| Förbättringar av IFRSer 2010-2012 cykel | 1 februari 2015 eller senare |
| Förbättringar av IFRSer 2012-2014 cykel | 1 januari 2016 eller senare |
* Ej godkända för tillämpning inom EU ännu.
** EU-kommissionen har beslutat ej påbörja processen för godkännande av denna interimsstandard och att invänta den slutliga standarden.
*** Tillämpningstidpunkt är uppskjuten på obestämd tid av IASB, ej godkänd för tillämpning inom EU.
IFRS Interpretations Committee (IFRIC) har inte givit ut några nya tolkningar som ännu inte trätt ikraft.
Segmentinformationen presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare.
Rejlers har identifierat koncernchefen som dess högste verkställandebeslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras.
De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Då Rejlers bedriver teknisk konsultverksamhet samt IT-tjänster redovisas fyra rörelsesegment, teknisk konsultverksamhet i Sverige Finland respektive Norge samt IT-tjänster i IT Solutions.
Som anläggningstillgångar och långfristiga skulder avses sådana tillgångar och skulder som förväntas återvinnas dvs. genom nyttjande eller förbrukning, eller betalas senare än 12 månader efter balansdagen. Som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder räknas belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader från balansdagen.
Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka Rejlers AB direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar och skulder samt värdet av de egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehavet utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.
Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner – dvs. som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisasskillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan
bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Med intresseföretag avses alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för alla aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.
Koncernens andel av det resultat efter skatt som uppkommer i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen under "Andelar i intresseföretags resultat" och som en del av rörelseresultatet. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändringar av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte koncernen ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
De utländska dotterföretagen redovisas i sin funktionella valuta, vilken motsvarar valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken respektive dotterföretag bedriver verksamhet.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dagen posterna omvärderas. Valutakursvinsterna och -förlusterna som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen.
I koncernredovisningen har dotterföretagens redovisningar omräknats till svenska kronor som är koncernens rapporteringsvaluta. Omräkning till svenska kronor av utländska dotterföretags resultat och balansräkningar görs enligt följande:
a) tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs,
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten eller realisationsförlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Byggnader och mark innefattar kontorslokaler som används i den egna rörelsen. Dessa och övriga materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden görs linjärt enligt följande:
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.
En tillgångs redovisade restvärde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.
Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare innehav överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.
Förvärvade kundvärden avser kundrelationer, kundavtal mm och har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundvärden över deras bedömda nyttjandeperiod (tio år).
Programlicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).
Utgift för utveckling och underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som är direkt förknippade med utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen och som har sannolika ekonomiska fördelar under mer än ett år och som överstiger kostnaderna, redovisas som immateriella tillgångar, I kostnaden ingår de kostnader för anställda som uppkommit genom utvecklingen av programvaruprodukter och en skälig andel av indirekta kostnader. Ränteutgifter i samband med utvecklingsprojekt aktiveras. Utvecklingskostnader för programvara skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod (tre till fem år).
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, kundfordringar, andra långfristiga fordringar, övriga fordringar och övriga kortfristiga placeringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt övriga skulder. Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Finansiella instrument (som i den
efterföljande redovisningen ej redovisas till verkligt värde) redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tilllägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning.
IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Klassificering bestäms vid anskaffningstidpunkt men omprövas vid varje rapporttillfälle. Kategorierna är följande:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen. Nedskrivningar på kundfordringar och övriga fordringar redovisas under övriga externa rörelsekostnader och nedskrivningar på lånefordringar under finansiella kostnader. De redovisas till anskaffningsvärde då de är kortfristiga och en diskontering skulle inte ha någon väsentlig effekt.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Bland finansiella tillgångar som kan säljas räknas finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotter- eller intresseföretag redovisas här.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden, liksom direkta emissionskostnader, periodiseras över skuldens löptid. Koncernens poster utgörs av upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av förstin, först-ut metoden.
Skattekostnad eller skatteintäkt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga respektive skattemässiga värde samt förlustavdrag. Dessa förlustavdrag kan nyttjas för att minska framtida beskattningsbara inkomster. I de fall det bedöms att sådana förlustavdrag kan komma utnyttjas bokas en uppskjuten skattefordran på sådana förlustavdrag.
Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Kvittning sker av aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld i olika enheter i de fall där kvittning är möjlig mellan skattemässiga resultat mellan motsvarande enheter och koncernen avser att nyttja sådan kvittningsmöjlighet. Motsvarande princip gäller för uppskjutna skattefordringar och skulder.
De pensionslösningar som finns inom koncernen har klassificerats såsom avgiftsbestämda respektive förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionslösningar kostnadsförs premier i takt med den period de avser. För förmånsbestämda pensionsplaner fastställs kostnaden för pensionsförmånen baserat på aktuariella beräkningar enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Omvärderingar, inklusive aktuariella vinster och förluster, effekter från förändringar av tillgångstaket (asset ceiling) och avkastningen på förvaltningstillgångarna (exklusive räntekomponenten som redovisas i resultaträkningen) redovisas direkt i balansräkningen med en intäkt eller kostnad motsvarande periodens förändring i rapporten över totalresultatet i den period de uppkommer. Omvärderingar, som redovisas i övrigt totalresultat påverkar balanserat resultat och kommer inte att omklassificeras till resultaträkningen. Tjänstgöringskostnader från tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då planen ändras. Nettoräntan beräknas med tillämpning av diskonteringsräntan vid periodens början på den förmånsbestämda nettoskulden eller tillgången. De förmånsbestämda kostnaderna är indelade i följande kategorier:
De första två kategorierna redovisas i resultaträkningen som personalkostnad (tjänstgöringskostnad) respektive finansnetto (nettoräntekostnaden). Vinster och förluster relaterade till reduceringar och regleringar redovisas
som tjänstgöringskostnader från tidigare perioder. Omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat.
Enligt Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta så ska UFR 10 tillämpas till dess att Alecta kan redovisa grunddata för beräkning av förmånsbestämda pensionsåtaganden. UFR 10 innebär att pensionslösning hos Alecta klassas som avgiftbestämd plan tills vidare.
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normalpensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.
Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas endast om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden inte är ringa. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen.
Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolagets intäkter består i huvudsak av intäkter från konsult-, drift- och förvaltningstjänster, licensintäkter från egna produkter samt underhålls- och nyttjanderätter.
Konsultintäkter som utförs mot löpande räkning intäktsförs i den takt arbetet utförs. Pågående ej fakturerade uppdrag på löpande räkning tas i balansräkningen upp till faktureringsvärdet av utfört arbete.
För konsultintäkter som utförs mot fast pris, tillämpas successiv vinstavräkning, dvs. intäkter redovisas i förhållande till respektive projekts färdigställandegrad per balansdagen. Färdigställandegraden beräknas på basis av upparbetad kostnad i förhållandet till total kostnad för projektet. Om de totala kostnaderna för ett projekt bedöms överstiga den totala
intäkten, redovisas omgående den befarade förlusten i sin helhet. Om det slutliga utfallet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter till ett värde motsvarande kostnaderna. Pågående ej fakturerade fastprisprojekt redovisas efter avdrag för eventuella förlustrisker och förskottsbetalningar, i balansräkningen som upplupna intäkter.
Intäkter från drift och förvaltningstjänster samt underhålls- och nyttjanderätter intäktsförs linjärt över kontraktsperioden.
Licensintäkter intäktsförs vid leverans av programvara om inga väsentliga förpliktelser återstår efter leverans. Om betydande anpassningar återstår efter leverans periodiseras intäkten över kontraktsperioden med beaktande av återstående åtaganden.
Ränteintäkter redovisas löpande i takt med intjänande till den effektiva räntesats som gäller för var tillgång. Utdelning från investeringar redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till Rejlers, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.
Leasingkontrakt avser till största delen bilar, datorer och kopiatorer. Leasing av tillgångar (bilar) som utgör finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och finansiell skuld. Avskrivning sker enligt samma principer som för övriga tillgångar av samma slag. Leasing av tillgångar som utgör operationell leasing (datorer, kopiatorer) kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Leasade tillgångar värderas till aktuellt restvärde.
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.
Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga lånekostnader redovisas som kostnad i den period som de uppkommer och klassificeras i sin helhet som finansiella kostnader i resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
Statliga bidrag som erhållits har i sin helhet redovisats i resultaträkningen till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i samma perioder som de kostnader som bidragen är avsedda att täcka.
Rejlers mottar i vissa fall bidrag för lönekostnader. Dessa har i förekommande fall reducerat företagets personalkostnad.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och redovisningsrådets rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Se not A Redovisningsprinciper.
Det övergripande målet med Rejlers finansverksamhet är att stödja den operativa verksamheten genom att säkerställa finansiering och kreditlöften samt effektiv likviditetshantering både lokalt och centralt samt att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för. Hantering av Rejlers finansiella riskexponering är centraliserad till bolagets koncernekonomiavdelning. Bolaget har en av styrelsen fastställd finanspolicy, vilken beskriver målen för och ansvarsfördelningen inom finansfunktionerna. Finanspolicyn syftar till att kontrollera och begränsa de finansiella risker koncernen exponeras för genom att lägga fast mål, riktlinjer och regler för hanteringen av finansiell riskexponering och likviditetshantering. I Rejlers verksamhet bedöms följande finansiella risker föreligga.
Risken för värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor innebär en valutarisk. Valutakursriskerna är begränsade då den största delen av betalningarna sker i respektive bolags lokala valuta. När dotterföretagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor så uppstår en omräkningsdifferens beroende på att innevarande år omräknas till en annan valutakurs än föregående år och att resultaträkningarna omräknas till en annan valutakurs än balansräkningarna.
Rejlers policy är att inte kurssäkra omräkningsdifferenserna. Koncernens policy är att i förekommande fall begränsa valutarisken om den i påtaglig utsträckning kan påverka likviditeten i koncernen. En bedömning av risken ska göras i aktuella fall.
| Påverkan på resultat efter skatt | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Valutakursförändring EUR/SEK | ||
| + 10% | 1,4 | 1,0 |
| - 10% | -1,4 | -1,0 |
| Valutakursförändring NOK/SEK | ||
| + 10 % | 0,3 | 1,9 |
| - 10 % | -0,3 | -1,9 |
Likviditetsrisk, dvs. risk att få svårighet att fullgöra sina betalningar. Denna risk ska begränsas genom en god likviditetsplanering med vars hjälp Rejlers i god tid kan försäkra sig om t.ex. kreditlöften. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkkrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.
Ränterisk, värdeförändring på en räntebärande position till följd av förändringar i marknadsräntan.
Placeringstiden på tillgångar styrs av finanspolicyn och koncernens förvärvsplaner. Vid förvärv gäller att återbetalningstiden på lån med bundna räntor ska spegla kalkylmässig avskrivningstid för förvärvet. Kortfristiga lån tas normalt med rörliga räntor för att koncernen vid överskottslikviditet ska kunna lösa dessa utan kostnad.
| Påverkan på resultat efter skatt | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ränteförändring | ||
| + 1% | 1,3 | 0,8 |
| - 1% | -1,3 | -0,8 |
Kreditrisk, motpartsrisk, risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Denna risk begränsas genom att vid i första hand större affärer kontrollera motpartens betalningsförmåga. Rejlers har en stor kundexponering mot statliga och andra offentliga myndigheter där kreditrisken är mycket låg eller obefintlig. För privata beställare görs vid behov en individuell bedömning av varje kund avseende betalningsförmågan. Normalt faktureras kunderna varje månad varför exponeringen mot en enskild kund i de fallen är relativt liten. Vid placering av medel ska detta ske i stat, kommun, bank eller vissa utvalda företagscertifikat.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den kontraktsenliga förfallodagen. Beloppen innefattar även beräknade räntor.
| 2015 | mindre än 1 år |
mellan 1 och 2 år |
mellan 2 och 5 år |
mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder och |
103,2 | 34,6 | 142,9 | - |
| andra skulder | 189,8 | - | - | - |
| 2014 | mindre än 1 år |
mellan 1 och 2 år |
mellan 2 och 5 år |
mer än 5 år |
| Skulder till kreditinstitut | 39,4 | 31,9 | 35,6 | 0 |
| Leverantörsskulder och andra skulder |
146,1 | - | - | - |
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av soliditet och skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna "Kortfristiga skulder till kreditinstitut" och "Långfristiga skulder till kreditinstitut" i koncernens balansräkning) och pensionsskuld minskat med likvida medel.
Under 2015 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2014, att upprätthålla en stark balansräkning med lägst 30 procent soliditet och en låg skuldsättningsgrad. Soliditeten var vid utgången av 2015 42 procent (47). Skuldsättningsgraden per 31 december 2015 och 2014 var som följer:
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,2 |
|---|---|---|
| Totalt eget kapital | 524,8 | 441,6 |
| Räntebärande skulder | 280,7 | 106,9 |
| 2015 | 2014 |
För koncernens upplåning gäller vissa särskilda villkor, sk covenants. De covenants som Rejlers har att förhålla sig till är att soliditeten inte får understiga 30 procent och att nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA inte får överstiga 2,75. För koncernen uppgår soliditeten vid utgången av 2015 till 42 procent (47) och nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA till 1,9 (0,8).
Vid årsskiftet hade koncernen 108,8 MSEK (89,8) i likvida medel.
Koncernen gör antaganden och uppskattningar om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som, om de ändras, innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges nedan.
Koncernen utvärderar varje år eller oftare om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet har flera antaganden gjorts om framtida förhållanden. Ändringar av dessa förhållanden skulle kunna ha effekt på det redovisade värdet av goodwill. I not 12 finns en känslighetsanalys som visar på känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i omsättningen respektive rörelsemarginalen.
För att bedöma framtida kassaflöden har koncernledningen lagt en prognos med ledning av kommande års budget och en bedömning av de efterföljande fyra åren. I genomsnitt används en tillväxt på 3 procent i de kalkyler som upprättats. Prognostiserade kassaflöden har därefter nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 12 procent (12) efter skatt vilket motsvarar 15 procent (15) före skatt.
Om den uppskattade diskonteringsräntan efter skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit en procentenhet lägre skulle nyttjandevärdet för koncernen öka med cirka 137 MSEK (105,5).
Värdering av pågående projekt görs enligt successiv vinstavräkning. I balansräkningen är upptaget upparbetade ej fakturerade arvoden på löpande räkningsuppdrag samt fastprisuppdrag som har värderats till utfaktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställande grad. Löpande uppdrag fakturerasnormalt månadsvis. Färdigställandegraden i fastpriser bedöms genom att uppdragsansvarig får göra en bedömning av utfört och återstående arbete. Intäkten redovisas inte om det finns en osäkerhet avseende värdet.
Koncernen är skyldig att betala skatt i flera olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den avsättningen för inkomstskatter i länderna. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.
| Resultaträkning i sammandrag per segment | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | Finland | Norge | IT Solutions | Koncerngemensamt | Elimineringar | Koncernen | ||||||||
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Extern försäljning | 1 094,2 | 1 047,2 | 334,7 | 291,6 | 297,2 | 296,5 | 144,3 | 70,8 | 2,0 | 2,5 | - | - | 1 872,4 | 1708,6 |
| Försäljning mellan segment |
2,5 | 10,7 | 0,4 | 0,1 | 0,9 | 9,0 | 7,0 | 0,0 | 25,1 | 23,4 | -35,9 | -43,2 | - | - |
| Övriga intäkter | 2,3 | 1,5 | 1,3 | 1,5 | 0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | -0,1 | -0,9 | - | 3,1 | 2,9 |
| Summa intäkter | 1 099,0 | 1 059,4 | 336,4 | 293,2 | 298,5 | 305,5 | 151,3 | 70,8 | 27,1 | 25,8 | -36,8 | -43,2 | 1 875,5 | 1 711,5 |
| Avskrivningar | -8,9 | -7,9 | -7,4 | -7,8 | -7,5 | -8,5 | -3,7 | -0,7 | -4,7 | -4,4 | - | - | -32,2 | -29,3 |
| Övriga rörelsekostnader |
-1 038,7 | -991,6 | -310,1 | -271,2 | -287,5 | -322,6 | -138,3 | -54,8 | -34,5 | -35,7 | 36,8 | 43,2 | -1772,3 | -1633,6 |
| Rörelseresultat | 51,4 | 59,9 | 18,9 | 14,2 | 3,5 | -25,6 | 9,3 | 15,3 | -12,1 | -14,3 | - | - | 71,0 | 48,6 |
| Investeringar | 142,5 | 18,7 | 13,5 | 1,6 | 1,9 | -26,6 | 84,6 | - | 0,3 | 0,0 | - | - | 242,8 | -6,3 |
Från och med 31 december 2015 har Rejler ett nytt segment, IT Solutions. IT Solutions utgörs dels av verksamheten i det norska dotterbolaget Rejlers Embriq, dels av verksamheterna i de svenska dotterbolagen Rejlers Energitjänster AB, ComIT Rejlers AB, intressebolaget Mirakelbolaget AB samt verksamheten för energimättjänster i Finland.
Segment Sverige består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Sverige AB.
Segment Finland består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Oy och Matti Leppä Oy.
Segment Norge består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som bedrivs i Rejlers Norge AS, Rejlers Consulting AS och Rejlers Elsikkerhet AS.
Koncerngemensamt avser i huvudsak moderbolagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.
Elimineringar avser transaktioner mellan segmenten.
All försäljning mellan segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Uppföljningen av koncernens segment sker på rörelseresultat, rörelsemarginal och debiteringsgrad. Samma redovisningsprinciper gäller för rörelsesegmenten som för koncernen i övrigt. Jämförelsesiffror på segmenten är omräknade historiskt.
| Omsättning | Anläggningstillgångar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Sverige | 1 145,4 | 1 099,5 | 209,3 | 74,1 | |
| Finland | 354,1 | 308,0 | 100,6 | 92,5 | |
| Norge | 372,9 | 296,5 | 70,4 | 6,5 | |
| Ryssland | - | 2,1 | - | 0,1 |
Externa intäkter som redovisas under länderna ovan är sådana som fakturerats från respektive land. Intäkter från transaktioner med en enskild kund uppgår i ett fall till 11,2 procent av de totala intäkterna. Transaktioner med den kunden har skett i segment Sverige, Finland och Norge.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Uthyrning av lokaler | 0,1 | 0,2 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 0,4 | 0,1 |
| Andra rörelseintäkter | 2,6 | 2,6 |
| Summa | 3,1 | 2,9 |
| Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersättningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
|
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och andra ledande befattningshavare |
15,5 | 0,0 | 4,2 | 3,3 |
| Övriga medarbetare |
834,5 | 1,7 | 99,1 | 199,1 |
| Summa | 850,0 | 1,7 | 103,3 | 202,4 |
| 2015 | 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | ||
| Moderbolaget | |||||||
| Sverige | 3 | 6 | 9 | 5 | 7 | 12 | |
| Dotterbolagen | |||||||
| Sverige | 170 | 874 | 1 044 | 164 | 830 | 994 | |
| Finland | 83 | 393 | 476 | 72 | 369 | 441 | |
| Norge | 28 | 236 | 264 | 32 | 211 | 243 | |
| Koncernen totalt | 284 | 1 509 | 1 793 | 273 | 1 417 | 1 690 |
Ersättning till vd beslutas av styrelsen efter förhandlingar med styrelsens ordförande. Pensionsålder för vd har inte reglerats i avtal utan följer gällande lagstiftning. Pensionspremien för vd uppgår till 35 procent av den premiegrundande lönen, dock maximalt tio prisbasbelopp. Mellan företaget och vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Något avtal avseende avgångsvederlag finns inte.
Vd förhandlar och avtalar med övriga ledande befattningshavare om deras ersättningar i samråd med styrelsens ordförande enligt den s k farfarsprincipen. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbestämd. Mellan företaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 till 12 månader. Några avtal avseende avgångsvederlag finns inte.
| Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersättningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
|
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och andra ledande befattningshavare |
10,8 | 0,5 | 3,2 | 1,7 |
| Övriga medarbetare |
900,4 | 2,5 | 109,0 | 214,1 |
| Summa | 912,4 | 3,0 | 112,2 | 215,8 |
Ersättning till styrelsen utgår enligt beslut på årsstämma. För perioden mellan årsstämman 2015 och årsstämman 2016 så utgår ett styrelsearvode på 340 TSEK (340) till styrelsens ordförande och ett arvode på 160 TSEK (160) till ledamöter som inte är anställda i bolaget. Därutöver utgår 160 TSEK (160) för ersättning för kommittéarbete. Pensionsavtal och avtal om avgångsvederlag finns inte för styrelsens medlemmar med undantag för Peter Rejler.
| Ersättningar till vd |
Övriga ledande befattnings havare 1) |
Arbetande sty relseordförande |
|
|---|---|---|---|
| Lön och övriga förmåner | 2,8 | 8,0 | - |
| Rörlig ersättning | - | 0,5 | - |
| Pensionskostnader | 0,5 | 1,2 | - |
| Sociala avgifter | 1,0 | 2,2 | - |
| Summa | 4,3 | 11,9 | - |
| Ersättningar till vd 2) |
Övriga ledande befattnings havare |
Arbetande sty relseordförande |
|
|---|---|---|---|
| Lön och övriga förmåner | 5,2 | 8,2 | 0,5 |
| Rörlig ersättning | - | - | - |
| Pensionskostnader | 1,9 | 1,3 | 0,1 |
| Sociala avgifter | 2,1 | 1,9 | 0,2 |
| Summa | 9,2 | 11,4 | 0,8 |
1) Övriga ledande befattningshavare består av 8 (5) personer vid utgången av 2015.
2) Peter Rejler tillträdde som vd och koncernchef den 1 april 2014. Av 2014 års löner och ersättningar till vd avser 1,3 MSEK Peter Rejler. Resterande 3,9 MSEK avser lön och avgångsvederlag för tidigare vd och koncernchef Eva Nygren. Peter Rejler har under 2014 även uppburit ersättning som arbetande styrelse- ordförande. Totala ersättningar till Peter Rejler uppgick under 2014 till 2,0 MSEK.
| Styrelsearvode i TSEK 1) | Arvode | Utskott |
|---|---|---|
| Ivar Verner, ordförande | 340 | 70 |
| Peter Rejler, ledamot | - | - |
| Thord Wilkne, ledamot | 160 | - |
| Lauri Valkonen, ledamot | 53 | - |
| Jan Samuelsson, ledamot | 160 | 55 |
| Åsa Söderström Jerring, ledamot | 53 | - |
| Helena Nordman–Knutson, ledamot | 160 | - |
| Anders Jonsson, ledamot | 160 | 55 |
| Summa | 1 086 | 180 |
1) Tabellen visar under året kostnadsförda ersättningar.
| Styrelsearvode i TSEK 1) | Arvode | Utskott |
|---|---|---|
| Ivar Verner, ordförande 2) | 327 | 70 |
| Peter Rejler, ledamot 2) | 100 | 23 |
| Thord Wilkne, ledamot | 154 | - |
| Lauri Valkonen, ledamot | 154 | - |
| Jan Samuelsson, ledamot | 154 | 35 |
| Åsa Söderström Jerring, ledamot | 154 | 18 |
| Helena Nordman–Knutson, ledamot | 106 | - |
| Anders Jonsson, ledamot | 154 | 12 |
| Summa | 1 303 | 158 |
1) Tabellen visar under året kostnadsförda ersättningar.
2) Under perioden 1 januari–1 april var Peter Rejler ordförande och Ivar Verner vice ordförande.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Deloitte | ||
| Ersättning för revisionsuppdrag | 2,1 | 1,5 |
| Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,3 | 0,3 |
| Ersättning för skatterådgivningen | - | - |
| Ersättning för övriga uppdrag | 1,0 | 0,4 |
| Övriga revisionsbolag | ||
| Ersättning för revisionsuppdrag | 0,4 | 0,2 |
| Ersättning för övriga uppdrag | - | 0,2 |
| Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
- | - |
| Ersättning för skatterådgivning | - | - |
| Summa | 3,8 | 2,6 |
Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Deloitte har varit valt till huvudansvarigt revisionsbolag sedan årsstämman 2013.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 5,7 | 5,7 |
| Omräkningsdifferens | -1,5 | - |
| Årets internt utvecklade programvaror | 2,9 | - |
| Ökning via företagsförvärv | 16,7 | - |
| Försäljningar/utrangeringar | - | - |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 23,8 | 5,7 |
| Ingående avskrivningar | -4,4 | -3,4 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | - |
| Årets avskrivningar | -2,9 | -1,0 |
| Försäljningar/utrangeringar | - | - |
| Utgående ackumelerade avskrivningar | -7,3 | -4,4 |
| Utgående restvärde | 16,5 | 1,3 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 26,5 | 23,6 |
| Omräkningsdifferens | -1,5 | 1,1 |
| Inköp | 1,4 | 1,2 |
| Ökning via företagsförvärv | 0,5 | 2,1 |
| Försäljningar/utrangeringar | -0,2 | -1,5 |
| Utgående ackumererade anskaffningsvärden | 26,7 | 26,5 |
| Ingående avskrivningar | -20,2 | -16,0 |
| Omräkningsdifferens | 1,1 | -1,4 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0,3 | 1,2 |
| Årets avskrivningar | -3,7 | -4,0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -22,5 | -20,2 |
| Utgående restvärde | 4,2 | 6,3 |
Årets ökning via kundvärden kommer från förvärven av Energy Business Sweden AB, Carunas (Project Monitoring unit), Bråvalla Elteknik (konsultdel), Embriq AS, Orbion Consulting AB och Sassicon Oy. I förvärvsanalyserna identifierades verkliga värden på förvärvade nettotillgångar. Resterande del av köpeskillingarna är förvärvade separerbara kundvärden samt goodwill. Kundvärden skrivs av över en period på tio år.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 265,1 | 250,6 |
| Omräkningsdifferens | 2,8 | 4,4 |
| Förvärv | 130,0 | 10,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 397,9 | 265,1 |
| Ingående nedskrivningar | -2,5 | -2,0 |
| Årets nedskrivningar | 0,0 | -0,5 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -2,5 | -2,5 |
| Utgående restvärde | 395,4 | 262,6 |
Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:
| Utgående restvärde | 0,4 | 0,5 |
|---|---|---|
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1,1 | -1,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1,5 | 1,6 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärden | 89,9 | 67,5 |
| Omräkningsdifferens | -0,8 | 1,3 |
| Nedskrivning | 0 | 0 |
| Ökning via företagsförvärv | 33,8 | 21,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 122,9 | 89,9 |
| Ingående avskrivningar | -32,4 | -22,5 |
| Omräkningsdifferens | -2,1 | -1,4 |
| Nedskrivning | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | -9,3 | -8,5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -43,8 | -32,4 |
| Utgående restvärde | 79,1 | 57,5 |
Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill
Koncernens goodwill är förvärvade och finns inom rörelsesegmenten Sverige, Finland, Norge respektive IT Solutions. Dessa värden prövas löpande och beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn tas till tidigare erfarenheter av verksamheten och externa informationskällor. Prövningen har skett med förändringar i de variabler som bedöms vara viktigast för verksamheten. Dessa är:
Omsättningstillväxten baseras på prognos om bolagens och branschens utveckling kommande åren samt timprisets utveckling. För den inledande femårsperioden har ett antagande om 3 (3) procents tillväxt använts och därefter 2 (2) procents evig tillväxt.
Rörelsemarginalen påverkas, förutom av intäkterna, av bolagets kostnader. Dessa antas öka i nivå Med inflationen samt en viss reallöneökning. I beräkningen av nyttjandevärdet har ett antagande om 3 procent årlig ökning av kostnader tillämpats.
Diskonteringsfaktorn före skatt är beräknad till 15 procent (15) för Rejlers Sverige, 16 procent (16) för Rejlers Finland, 16 procent (16) för Rejlers Norge och 16 procent (-) för IT Solutions. För koncernen totalt 16 procent (15). Diskonteringsfaktorn efter skatt är beräknad till 12 procent (12) för Rejlers Sverige, 13 procent (13) för Rejlers Finland, 12 procent (12) för Rejlers Norge och 12 procent (-) för IT Solutions.
| Bokfört värde | Nyttjandevärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Rejlers Sverige | 220,7 | 118,4 | 767,1 | 791,7 | |
| Rejlers Finland | 98,4 | 93,2 | 217,6 | 212,7 | |
| Rejlers Norge | 46,3 | 51,0 | 200,6 | 209,4 | |
| IT Solutions | 30,0 | - | 188,3 | - | |
| Summa | 395,4 | 262,6 | 1 373,6 | 1 213,8 |
I tabellen nedan visas känsligheten för förändringar i antagna värden i en procentenhet.
| Omsättnings tillväxt |
Rörelsemarginal | WACC efter skatt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Känslighetsanalys | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Rejlers Sverige | 3% | 3% | 8% | 8% | 12% | 12% |
| Ändrat värde MSEK +/- 1 % |
+/-23 | +/-24 | +/- 97 | +/-91 | +/-67 | +/-71 |
| Rejlers Finland | 3% | 3% | 8% | 8% | 13% | 13% |
| Ändrat värde MSEK +/- 1 % |
+/-7 | +/-7 | +/-27 | +/-26 | +/-17 | +/-18 |
| Rejlers Norge | 3% | 3% | 8% | 8% | 12% | 12% |
| Ändrat värde MSEK +/- 1 % |
+/-6 | +/-3 | +/-25 | +/-22 | +/-18 | +/-16 |
| IT Solutions | 3% | - | 8% | - | 12% | - |
| Ändrat värde MSEK +/- 1 % |
+/-6 | - | +/-24 | - | +/-16 | - |
Slutsatsen av prövningen är att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 108,4 | 97,6 |
| Omräkningsdifferens | -8,1 | 1,7 |
| Inköp | 17,1 | 20,6 |
| Ökning via företagsförvärv | 6,0 | 6,9 |
| Försäljningar/utrangeringar | -9,8 | -18,4 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 113,6 | 108,4 |
| Ingående avskrivningar | -76,9 | -67,1 |
| Omräkningsdifferens | 6,8 | -1,5 |
| Försäljningar/utrangeringar | 9,0 | 7,1 |
| Årets avskrivningar | -16,3 | -15,4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -77,4 | -76,9 |
| Utgående restvärde | 36,2 | 31,5 |
Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:
| Utgående restvärde | 10,1 | 8,6 |
|---|---|---|
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -11,5 | -12,6 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 21,6 | 21,2 |
För uppgift om koncernens dotterföretag se not N sid 46.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 1,3 | 33,0 |
| Andel i intresseföretaget resultat | 0,8 | 0,9 |
| Uttag från intressebolag | -1,9 | -1,5 |
| Intressebolag till dotterbolag | - | -31,1 |
| Utgående redovisat värde | 0,2 | 1,3 |
| FORTS. NOT 14 Kapitalandel |
Koncernens andel av årets resultat | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org nr | Säte | Verksamhet | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Mirakelbolaget AB | 556835-4350 | Stockholm | Programutveckling | 50% | 50% | 0,3 | 0,9 |
| Intäkter | Årets resultat | Tillgångar | Skulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | ||
| Mirakelbolaget AB | 8,1 | 10,6 | 0,6 | 1,5 | 6,2 | 6,2 | 2,1 | 3,2 |
| Summa | 8,1 | 3,5 |
|---|---|---|
| Övriga finansiella intäkter | 0,3 | 0,3 |
| Valutakursvinster | 6,9 | 1,6 |
| Ränteintäkter | 0,9 | 1,6 |
| 2015 | 2014 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Räntekostnader | -2,0 | -3,9 |
| Räntekostnader finansiell leasing | -0,2 | -0,3 |
| Valutakursförluster | -4,9 | -2,6 |
| Övriga finansiella kostnader | -0,2 | -0,4 |
| Summa | -7,3 | -7,2 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Följande poster ingår i skattekostnaden: | ||
| Skatt på årets resultat | 16,2 | 17,9 |
| Uppskjuten skatt | 4,4 | -6,5 |
| Justering tidigare år | 0,0 | -0,4 |
| Summa | 20,6 | 11,0 |
| Resultat före skatt | 71,8 | 44,9 |
| Skatt enligt gällande skattesats 22% (22) | 15,8 | 9,9 |
| Effekt av utländska skattesatser | -0,6 | -1,8 |
| Effekt av ej avdragsgilla kostnader | 4,9 | 3,8 |
| Effekt av ej skattepliktiga intäkter | -0,8 | -0,8 |
| Effekt av ändrade skattesatser | 1,5 | 0,0 |
| Övrigt | -0,2 | -0,1 |
| Redovisad skatt | 20,6 | 11,0 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående balans | -23,3 | -35,3 |
| Omräkningsdifferens | -0,8 | -0,3 |
| Genom rörelseförvärv | 23,4 | 0,7 |
| Redovisning i resultaträkningen | -4,4 | 6,5 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | -3,8 | 5,1 |
| Uppskjutna skatter netto | -8,9 | -23,3 |
Förändringen av uppskjutna skatteskulder och -fordringar framgår nedan:
| Uppskjutna skatteskulder | Obeskattade reserver | Kundvärden | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 2015-01-01 | 23,4 | 13,6 | 4,6 | 41,6 |
| Redovisat i resulträkningen | 2,7 | -2,5 | 0,5 | 0,7 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 0,0 | 7,2 | 0,0 | 7,2 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | -0,9 | 0,3 | -0,6 |
| Per 2015-12-31 | 26,1 | 17,4 | 5,4 | 48,9 |
| Uppskjutna skatteskulder | Obeskattade reserver | Kundvärden | Övrigt | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 2014-01-01 | 22,5 | 10,1 | 3,8 | 36,4 |
| Redovisat i resulträkningen | 0,9 | -2,0 | 0,7 | -0,4 |
| Ökning genom rörelseförvärv | 0,0 | 5,5 | 0,0 | 5,5 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | 0,0 | 0,1 | 0,1 |
| Per 2014-12-31 | 23,4 | 13,6 | 4,6 | 41,6 |
| Uppskjutna skattefordringar | Skattemässiga underskott |
Avsättningar | Förmånsbestämd pensionsskuld |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 2015-01-01 | 0,5 | 12,7 | 5,1 | 18,3 |
| Redovisat i resulträkningen | -0,5 | -3,1 | 0,0 | -3,6 |
| Ökning genom företagsförvärv | 30,6 | 0,0 | 0,0 | 30,6 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | -3,8 | -3,8 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | -1,0 | -0,5 | -1,5 |
| Per 2015-12-31 | 30,6 | 8,6 | 0,8 | 40,0 |
| Uppskjutna skattefordringar | Skattemässiga underskott |
Avsättningar | Förmånsbestämd pensionsskuld |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Per 2014-01-01 | 0,0 | 1,1 | 0,0 | 1,1 |
| Redovisat i resulträkningen | 0,5 | 5,5 | 0,0 | 6,0 |
| Ökning genom företagsförvärv | 0,0 | 6,2 | 0,0 | 6,2 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 0,0 | 0,0 | 5,1 | 5,1 |
| Omräkningsdifferens | 0,0 | -0,1 | 0,0 | -0,1 |
| Per 2014-12-31 | 0,5 | 12,7 | 5,1 | 18,3 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 51,2 | 33,9 |
| Genomsnittligt antal aktier | 12 346 379 | 12200 899 |
| Resultat per aktie (kr per aktie), före utspädning | 4,14 | 2,78 |
| Resultat per aktie (kr per aktie), efter utspädning | 3,96 | 2,75 |
Optionsprogram och liknande finns inte varför eventuella utspädningseffekter inte förekommer.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 0,9 | 0,8 |
| Årets inköp | 2,7 | 0,1 |
| Årets försäljning | -0,1 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | -0,3 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3,2 | 0,9 |
| Åldersanalys | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 292,0 | 259,1 |
| Förfallna < 30 dagar | 47,1 | 21,3 |
| Förfallna 30–90 dagar | 5,6 | 3,1 |
| Förfallna > 90 dagar | 3,1 | 7,1 |
| Summa | 347,8 | 290,6 |
| Avsättningar för osäkra kundfordringar | 2015 | 2014 |
| Avsättningar vid årets början | -4,2 | -2,7 |
| Omräkningsdifferenser | 0,4 | 0,0 |
| Reserveringar under året | 4,0 | -0,6 |
| Konstaterade förluster | -3,5 | -0,9 |
| Avsättningar vid årets slut | -3,3 | -4,2 |
De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehov föreligger avser i huvudsak några kunder som hamnat i en besvärlig ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Några avsättningar för andra tillgångsklasser finns inte. Inte heller finns några andra förfallna fordringar eller skulder.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 2,4 | 1,4 |
| Årets ökning | 3,6 | 1,3 |
| Årets minskning | -0,5 | -0,2 |
| Omräkningsdifferens | -0,2 | -0,1 |
| Summa | 5,3 | 2,4 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 9,4 | 9,1 |
| Upplupna leasingavgifter | 4,1 | 0,2 |
| Upplupna intäkter | 142,9 | 121,3 |
| Övriga poster | 23,5 | 15,5 |
| Summa | 179,9 | 146,1 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 347,8 | 290,6 |
| Reservation för osäkra kundfordringar | -3,3 | -4,2 |
| Summa | 344,5 | 286,4 |
I operationell leasing ingår hyresavtal avseende datorutrustning och kopiatorer samt lokalhyror. Framtida betalningar förfaller till betalning enligt nedan.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Inom ett år | 20,4 | 19,1 |
| Mellan ett till fem år | 206,4 | 162,9 |
| Mer än fem år | 6,2 | 9,1 |
| Summa | 233,0 | 191,1 |
Under perioden har leasingavgifter kostnadsförts med 13,2 (14,5) MSEK.
| Långfristiga | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Banklån | 171,2 | 62,2 |
| Finansiell leasing | 6,3 | 5,3 |
| Summa | 177,5 | 67,5 |
| Kortfristiga | 2015 | 2014 |
| Banklån | 99,1 | 35,6 |
| Finansiell leasing | 4,1 | 3,8 |
| Summa | 103,2 | 39,4 |
Koncernen har en checkkredit med en limit på 50 MSEK (60). Checkkrediten är helt outnyttjad. Bolaget har inga skulder som förfaller till betalning senare än fem år.
I finansiella leasingskulder ingår i huvudsak bilar som leasas på tre år. Inga avtal förfaller till betalning senare än fem år.
| Löptidsanalys skulder till kreditinstitut | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 103,2 | 39,5 |
| 1–2 år | 31,9 | 27,4 |
| 2–3 år | 145,6 | 17,9 |
| 3–4 år | - | 16,5 |
| 4–5 år | - | 1,6 |
| Lånebelopp i valuta |
Redovisat belopp (MSEK) |
Ränte sats, % |
Slutbetalning år |
|
|---|---|---|---|---|
| Banklån SEK | 20,8 | 20,8 | 2,05 | 2016 |
| Banklån SEK | 50 | 50 | 1,11 | 2016 |
| Banklån SEK | 85 | 85 | 1,28 | 2018 |
| RCF | 114,5 | 114,5 | 1,8 | 2018 |
Under året har nya lån tagits i samband med förvärv.
För koncernens banklån gäller följande villkor:
ρ Soliditeten får ej understiga 30 procent
ρ Nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA får ej överstiga 2,75 ggr
För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension) genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 35,4 MSEK (2014: 33,7). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,00064 procent (0,00096) respektive 0,00080 procent (0,00046) Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 158 procent (143).
I Rejlers Consulting AS, Rejlers Elsikkerhet AS och Embriq AS finns förmånsbestämda pensionsplaner för de som är anställda före 2007. 35 (33) aktiva personer och 28 (28) pensionerade omfattas av planen. Pensionsplanen ger en bestämd framtida pension baserat på antal intjäningsår och lönenivå vid pensionstillfället. Förvaltningen av förvaltningstillgångarna hanteras av extern förvaltare.
I Finland finns inga förmånsbestämda planer.
FORTS. NOT 25
| 2015 | 2014 |
|---|---|
| -144,8 | -153,8 |
| 119,8 | 110,2 |
| -25,0 | -43,6 |
| 25,0 | 43,6 |
| 25,0 | 43,6 |
| Summa förmånsbestämda förpliktelser | -144,8 | -153,8 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferens | 14,0 | - |
| Arbetsgivaravgifter på inbetalda pensionsmedel | 0,4 | 0,7 |
| Utbetalda ersättningar | 2,0 | 2,2 |
| Planändringar | - | 4,2 |
| Aktuariella vinster/förluster till följd av förändringar i finansiella antaganden |
16,0 | -26,2 |
| Aktuariella vinster/förluster till följd av förändringar i demografiska antaganden |
- | 13,9 |
| Räntekostnader | -3,5 | -5,6 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år | -4,9 | -5,0 |
| Förvärvade pensionsföpliktelser | -15,0 | -138,0 |
| Ingående balans | -153,8 | - |
| Summa förmånsbestämda förpliktelser | 119,8 | 110,2 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferens | -10,1 | - |
| Arbetsgivaravgifter på inbetalda pensionsmedel | -0,7 | -1,3 |
| Utbetalda ersättningar | -2,0 | -2,2 |
| Aktuariella vinster/förluster | 1,2 | -6,5 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl ränta | 2,6 | 4,6 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 6,4 | 6,2 |
| Förvärvade förvaltningstillgångar | 12,2 | 109,4 |
| Ingående balans | 110,2 | - |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas fördelning | ||
| Likvida medel | 8% | 9% |
| Aktier | 20% | 20% |
| Räntebärande värdepapper | 60% | 60% |
| Fastigheter | 12% | 11% |
| Summa | 100% | 100% |
| Aktuariella antaganden | ||
| Diskonteringsränta +1% | 27,5 | 58,0 |
| Framtida årlig löneökning +1% | 2,4 | 26,6 |
Vid årsskiftet uppgick den genomsnittliga löptiden för pensionsplanen till 6,9 (6,5) år. Avgifter till pensionsplanen beräknas uppgå till 8,2 (6,4) MSEK för nästkommande år. Genom de förmånsbestämda pensionsplanerna exponeras koncernen mot ett antal aktuariella risker såsom investeringsrisk, ränterisk, risk avseende livslängd och löneökningsrisk. Företagsledningen bedömer dock att med hänsyn till den förmånsbestämda pensionsplanens omfattning så är dessa risker begränsade. Nuvärde av den förmånsbestämda pensionsskulden beräknas med användning av en diskonteringsränta som fastställs baserat på räntesatsen för företagsobligationer i Norge. Om avkastningen på förvaltningstillgångar understiger denna ränta kommer det att skapa ett underskott i planen. För närvarande har planen en relativt balanserad spridning av investeringar fördelat på aktier och räntebärande värdepapper. En ökning av räntan på företagsobligationer skulle medföra en minskning av pensionsförpliktelsen. En ökning av antaganden om återstående livslängd skulle också medföra en ökning av pensionsskulden. Eftersom beräkningen av pensionsskulden beaktar framtida löneökningar medföra en ökning av de anställdas löner en ökning av pensionsskulden.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 95,1 | 86,3 |
| Upplupna sociala avgifter | 22,1 | 16,8 |
| Förutbetalda intäkter | 11,3 | 11,3 |
| Övrigt | 42,4 | 35,5 |
| Summa | 170,9 | 149,9 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Checkräkningskredit | ||
| Företagsinteckningar | 64,0 | 69,7 |
| Skulder till kreditinstitut | ||
| Inventarier med finansiell leasing | 55,4 | 42,3 |
| Pantsatta aktier | 72,3 | 88,7 |
| Övriga ansvarsförbindelser | ||
| Hyresansvar | 19,6 | 14,1 |
| Summa | 211,3 | 214,8 |
| Embriq | Orbion | Övriga | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | 19,6 | 0,0 | 2,4 | 22,0 | 15,8 |
| Omsättningstillgångar | 93,5 | 40,1 | 8,4 | 142,0 | 40,4 |
| Likvida medel | 9,1 | -8,6 | 1,9 | 2,4 | 61,5 |
| Övriga kortfristiga skulder |
-10,6 | 0,0 | 0,0 | -10,6 | -34,1 |
| Långfristiga skulder | -65,9 | -21,3 | -8,8 | -96,0 | -30,5 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder |
45,7 | 10,2 | 3,9 | 59,8 | 53,1 |
| Goodwill | 31,9 | 100,3 | 10,9 | 143,1 | 6,7 |
| Kundvärden | 5,3 | 26,2 | 2,4 | 33,9 | 21,1 |
| Uppskjuten skatt på immateriella tillgångar |
-1,3 | -5,8 | -0,4 | -7,5 | -5,5 |
| Tidigare förvärvad del | - | - | - | - | -33,0 |
| Summa | 81,6 | 130,9 | 16,8 | 229,3 | 42,4 |
| Förvärv 2015 | Transaktion | Datum | Andel trans |
Andel efter |
Köpe- skilling |
|---|---|---|---|---|---|
| Energy Business Sweden AB |
Aktier | 2015-03-10 | 100,0% | 100,0% | 3,2 |
| Carunas (Project Monitoring unit) |
Inkråm | 2015-05-12 | - | - | 11,2 |
| Automationscenter & Bråvalla Elteknik (konsultdel) |
Inkråm | 2015-06-22 | - | - | 1,9 |
| Embriq AS | Aktier | 2015-10-22 | 90,5% | 90,5% | 81,6 |
| Orbion Consulting AB | Aktier | 2015-11-16 | 100,0% | 100,0% | 130,9 |
| Sassicon Oy | Aktier | 2015-12-31 | 100,0% | 100,0% | 0,1 |
| Elmil Oy | Aktier | 2015-12-31 | 34,0% | 100,0% | 0,4 |
| Summa | 229,3 |
| Förvärv 2014 | Transaktion | Datum | Andel trans |
Andel efter |
Köpe skilling |
|---|---|---|---|---|---|
| Rejlers Consulting AS | Aktier | 2014-01-07 | 51% | 100% | 31,9 |
| Sonika AB | Aktier | 2014-10-01 | 100% | 100% | 10,5 |
| Summa | 42,4 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper | 103,8 | 97,4 |
| Bidrag till omsättningen ifall rörelsen varit ägd hela året | 332,9 | 102,5 |
| Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper | 1,7 | -1,8 |
| Bidrag till rörelseresultatet ifall rörelsen varit ägd hela året | 0,8 | 0,3 |
Ej reglerad köpeskilling - - -1,0 -1,0 - Minskning av likvida medel (+), ökning (-) 72,5 139,5 13,9 225,9 -19,1 Vid förvärv identifieras övervärden. Övervärden är fördelade på kundvärden och goodwill. Under 2015 är övervärden fördelat på kundvärden med 33,9 MSEK (21,1) och goodwill med 143,1 MSEK (6,7). I goodwillvärdet, som inte är skattemässigt avdragsgillt, ingår personalens tekniska kompetens och förvärvade kundrelationer, som ej är separerbara, samt
förvärvade bolag -9,1 8,6 -1,9 -2,4 -61,5
Köpeskilling Avgår:
Likvida medel i
synergieffekter. I övrigt överensstämmer tillgångarnas och skuldernas verkliga värden vid förvärvet med redovisade värden i de förvärvade bolagen. Det finns inga osäkra fordringar bland de tillgångar som förvärvats. Förvärvsrelaterade kostnader har kostnadsförts som övriga externa kostnader när de uppstått. Summan av dessa belopp har uppgått till 2,1 MSEK (0,3).
| 2015 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfordringar |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | 3,2 | - | - | 3,2 | 3,2 |
| Långfristiga fordringar | - | 5,3 | - | 5,3 | 5,3 |
| Kundfordringar | - | 344,5 | - | 344,5 | 344,5 |
| Övriga kortfristiga fordringar | - | 38,2 | - | 38,2 | 38,2 |
| Likvida medel | - | 108,8 | - | 108,8 | 108,8 |
| Summa | 3,2 | 496,8 | - | 500,0 | 500,0 |
| Långfristiga räntebärande skulder | - | - | 177,5 | 177,5 | 177,5 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | - | - | 103,2 | 103,2 | 103,2 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | 125,2 | 125,2 | 125,2 |
| Leverantörsskulder | - | - | 75,9 | 75,9 | 75,9 |
| Summa | - | - | 481,8 | 481,8 | 481,8 |
| 2014 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Låne- och kundfordringar |
Andra finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella placeringar | 0,9 | - | - | 0,9 | 0,9 |
| Långfristiga fordringar | - | 2,4 | - | 2,4 | 2,4 |
| Kundfordringar | - | 286,4 | - | 286,4 | 286,4 |
| Övriga kortfristiga fordringar | - | 37,2 | - | 37,2 | 37,2 |
| Likvida medel | - | 89,8 | - | 89,8 | 89,8 |
| Summa | 0,9 | 415,8 | - | 416,7 | 416,7 |
| Långfristiga räntebärande skulder | - | - | 67,5 | 67,5 | 67,5 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | - | - | 39,4 | 39,4 | 39,4 |
| Övriga kortfristiga skulder | - | - | 105,6 | 105,6 | 105,6 |
| Leverantörsskulder | - | - | 51,9 | 51,9 | 51,9 |
| Summa | - | - | 264,4 | 264,4 | 264,4 |
Finansiella placeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är värderade till verkligt värde enligt nivå ett (verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument). En beräkning av verkligt värde baserat på diskonterade framtida kassaflöden, där en diskonteringsränta som speglar motpartens kreditrisk utgör den mest väsentliga indatan bedöms inte ge någon väsentlig skillnad jämfört med redovisat värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder som ingår i nivå två. För samtliga finansiella tillgångar och skulder anses därför det redovisade värdet vara en god approximation av det verkliga värdet.
Som närstående har Rejlers identifierat familjen Rejler med 57 procent av rösterna och intressebolag. Köp och försäljningar mellan både koncernbolag och närstående sker på marknadsmässiga villkor.
| Sammanställning över närståendetransaktioner | ||
|---|---|---|
| -- | -- | ---------------------------------------------- |
| Försäljning till närstående | Fordran på närstående | |||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Intressebolag | 0,1 | 0,4 | 0,4 | 0,0 |
| Familjen Rejler | - | - | - | - |
Peter Rejler är koncernchef. Ersättningsnivån till honom följer riktlinjer om marknadsmässiga ersättningar till ledande befattningshavare. Beslut om ersättningsnivån fattas av styrelsen exklusive Peter Rejler. Se även not 7.
Ett varsel på 125 personer i Sverige har lagts i början på 2016. Anledningen till varslet är att Rejlers Sverige under en längre tid sett en minskad efterfrågan inom vissa delar av industrin. Kärnkraftsindustrins snabba inbromsning, besparingsprogram inom gruvindustrin och hård prispress inom tillverkande industri är faktorer som har påverkat Rejlers Sverige negativt. Med åtgärdsplanen strävar bolaget efter att förbättra lönsamheten. Varslen rör främst medarbetare inom affärsområdet Technology.
| Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Rörelsens intäkter | ||
| Nettoomsättning B,C |
25,1 | 23,8 |
| Summa rörelseintäkter | 25,1 | 23,8 |
| Rörelsens kostnader | ||
| Övriga externa kostnader C,D |
-19,9 | -14,3 |
| Personalkostnader E |
-15,5 | -19,7 |
| Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar K,L |
-1,1 | -1,0 |
| Rörelseresultat | -11,4 | -11,2 |
| Resultat från finansiella poster | ||
| Resultatandelar koncernbolag F |
37,7 | 69,9 |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter G |
8,0 | 1,6 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter H |
-6,0 | -5,0 |
| Resultat efter finansiella poster | 28,3 | 55,3 |
| Bokslutsdispositioner I |
0,1 | -11,2 |
| Skatt på årets resultat J |
-5,6 | -9,3 |
| ÅRETS RESULTAT | 22,8 | 34,8 |
| Belopp i MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 22,8 | 34,8 |
| Årets totalresultat | 22,8 | 34,8 |
| Belopp i MSEK | Not 2015 |
2014 | Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | EGET KAPITAL | ||||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | Bundet eget kapital | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | Aktiekapital | 25,8 | 24,6 | ||
| Balanserade utgifter för programutveckling |
K 0,4 |
1,2 | Reservfond | 29,6 | 29,6 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar |
0,4 | 1,2 | Summa bundet eget kapital | 55,4 | 54,2 |
| Materiella anläggningstillgångar | Fritt eget kapital | ||||
| Balanserat resultat | -11,1 | -21,2 | |||
| Inventarier, verktyg och installationer | L 0,6 |
0,6 | Överkursfond | 182,0 | 124,2 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 0,6 | 0,6 | Årets resultat | 22,8 | 34,7 |
| Summa fritt eget kapital | 193,7 | 137,7 | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Andelar i intresseföretag | M 0,0 |
0,7 | Summa eget kapital | 249,1 | 191,9 |
| Andelar i koncernföretag | N 385,2 |
301,6 | Obeskattade reserver P |
30,8 | 30,9 |
| Fordringar hos koncernföretag | 9,2 | - | |||
| Övriga långfristiga fordringar | 1,6 | 1,4 | SKULDER | ||
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 396,0 | 303,7 | Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut | 171,2 | 41,4 | |||
| Summa anläggningstillgångar | 397,0 | 305,5 | Övriga långfristiga skulder | 1,6 | 1,4 |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar |
Summa långfristiga skulder | 172,8 | 42,8 | ||
| Fordringar hos koncernföretag | 191,6 | 68,3 | Kortfristiga skulder | ||
| Övriga fordringar | 4,7 | 4,1 | Leverantörskulder | 2,2 | 2,8 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
O 1,0 |
1,2 | Skulder hos koncernföretag | 70,1 | 86,9 |
| Summa kortfristiga fordringar | 197,3 | 73,6 | Skulder till kreditinstitut | 99,1 | 28,7 |
| Övriga skulder | 0,2 | 0,5 | |||
| Kassa och bank | 36,5 | 13,9 | Aktuella skatteskulder | 3,7 | 4,0 |
| Summa omsättningstillgångar | 233,8 | 87,5 | Upplupna kostnader och förutbetalda Q intäkter |
2,8 | 4,6 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 630,8 | 393,0 | Summa kortfristiga skulder | 178,1 | 127,5 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH | 630,8 | 393,0 |
SKULDER
POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Inga Inga
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserat resultat | Summa eget kapital | |
| Ingående balans 2014-01-01 | 22,8 | 29,6 | 42,7 | 3,3 | 98,4 |
| Årets resultat | - | - | - | 34,8 | 34,8 |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Utdelning avseende 2013 | - | - | - | -24,6 | -24,6 |
| Nyemission | 1,8 | - | 81,5 | - | 83,3 |
| Utgående balans 2014-12-31 | 24,6 | 29,6 | 124,2 | 13,5 | 191,9 |
| Ingående balans 2015-01-01 | 24,6 | 29,6 | 124,2 | 13,5 | 191,9 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | - | - | - | 22,8 | 22,8 |
| Transaktioner med aktieägarna | |||||
| Utdelning avseende 2014 | - | - | - | -24,6 | -24,6 |
| Nyemission | 1,2 | - | 57,8 | - | 59,0 |
| Utgående balans 2015-12-31 | 25,8 | 29,6 | 182,0 | 11,7 | 249,1 |
| Belopp i MSEK Not |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | -11,4 | -11,2 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar på anläggningstillgångar | 1,1 | 1,0 |
| Summa icke kassaflödespåverkande poster | 1,1 | 1,0 |
| Utdelning från koncernföretag | 4,1 | 2,8 |
| Erhållna räntor | 0,9 | 0,3 |
| Erlagda räntor | -1,9 | -3,1 |
| Betald inkomstskatt | -6,0 | -3,4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -13,2 | -13,6 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Ökning/minskning av kortfristiga fordringar | -133,0 | -21,3 |
| Ökning/minskning av leverantörsskulder | -0,6 | -0,1 |
| Ökning/minskning av övriga korta skulder | -17,2 | 52,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -164,0 | 17,0 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av dotterföretag | -83,5 | -40,0 |
| Uttag ur intresseföretag | 0,6 | 1,5 |
| Förvärv av materiella tillgångar | -0,3 | 0,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -83,2 | -38,5 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Nyemission | 59,1 | 83,3 |
| Upptagna lån | 249,5 | 32,0 |
| Amorteringar | -49,2 | -122,7 |
| Mottagna koncernbidrag | 35,0 | 67,0 |
| Utbetald utdelning | -24,6 | -24,6 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 269,8 | 35,0 |
| Årets kassaflöde | 22,6 | 13,5 |
| Likvida medel vid årets början | 13,9 | 0,5 |
| Kursdifferens i likvida medel | 0,0 | -0,1 |
| Likvida medel vid årets slut | 36,5 | 13,9 |
Belopp i MSEK om inget annat anges.
Dessa redovisningsprinciper avser moderbolaget Rejlers AB. Moderbolaget upprättar sin årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen och RFR2 redovisning för juridska personer. De skillnader mot IFRS som detta medför redovisas här.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen har obeskattade reserver delats upp i uppskjuten skatt och eget kapital.
Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Koncernbidrag som dotterföretag erhåller från moderföretag redovisas i dotterföretaget i eget kapital. Koncernbidrag som dotterföretag lämnar till moderföretag redovisas i eget kapital.
Långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde.
Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde.
För redovisning av finansiella garantier tillämpar moderbolaget RFR 2, som innebär en lättnad jämfört med IAS 39 när det gäller finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag och intresseföretag.
| Övriga intäkter hänförliga till konsultverksamheten | - | 0,0 |
|---|---|---|
| Upparbetade arvoden | 25,1 | 23,8 |
| 2015 | 2014 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Inköp (i % av Övriga externa kostnader) | 15 | 21 |
| Försäljning (i % av Summa rörelseintäkter) | 100 | 99 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ersättning för revisionsuppdrag | 0,4 | 0,3 |
| Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,1 | 0,2 |
| Ersättning för skatterådgivning | - | - |
| Ersättning för övriga uppdrag | 0,8 | 0,2 |
| Summa | 1,3 | 0,7 |
| 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Totalt Kvinnor | Män | Totalt | ||
| Medeltal anställda | 3 | 6 | 9 | 5 | 7 | 12 |
| Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersättningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
|
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och verkstäl- lande direktör |
4,0 | - | 1,3 | 0,5 |
| Övriga anställda | 5,4 | - | 0,5 | 2,7 |
| Summa | 9,4 | - | 1,8 | 3,2 |
| Löner och andra ersättningar |
Rörliga ersättningar |
Sociala avgifter |
Pensions kostnader |
|
|---|---|---|---|---|
| Styrelse och verkstäl lande direktör |
7,2 | - | 2,0 | 2,0 |
| Övriga anställda | 4,1 | - | 0,8 | 2,5 |
| Summa | 11,3 | - | 2,8 | 4,5 |
| 2015 Utdelning från dotterbolag 2,7 Koncernbidrag 35,0 |
69,9 |
|---|---|
| 67,0 | |
| 2,9 | |
| 2014 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Valutakursvinst | 5,8 | 1,3 |
| Utdelning från intressebolag | 1,3 | - |
| Ränteintäkt, extern | 0,4 | 0,3 |
| Ränteintäkt, intern | 0,5 | 0,0 |
| Summa | 8,0 | 1,6 |
RESULTATPOSTER
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Valutakursförlust | -4,1 | -1,9 |
| Räntekostnad, extern | -1,5 | -2,8 |
| Räntekostnad, intern | -0,4 | -0,3 |
| Summa | -6,0 | -5,0 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Årets avsättning till periodiseringsfond | -6,0 | -14,0 |
| Årets återföring av periodiseringsfond | 6,2 | 2,8 |
| Årets förändring av överavskrivningar | -0,1 | 0,0 |
| Summa | 0,1 | -11,2 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Följande poster ingår i skattekostnaden: | ||
| Skatt på årets resultat | -5,6 | -9,3 |
| Summa | -5,6 | -9,3 |
| Resultat före skatt | 28,3 | 44,1 |
| Skatt enligt gällande skattesats 22% (22%) | -6,2 | -9,7 |
| Skatteeffekt av: | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | -0,2 | -0,2 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0,8 | 0,6 |
| Redovisad skatt | -5,6 | -9,3 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 3,9 | 3,9 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3,9 | 3,9 |
| Ingående avskrivningar | -2,7 | -1,9 |
| Årets avskrivningar | -0,8 | -0,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -3,5 | -2,7 |
| Utgående restvärde | 0,4 | 1,2 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 0,9 | 0,9 |
| Inköp | 0,3 | 0,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1,2 | 0,9 |
| Ingående avskrivningar | -0,3 | -0,1 |
| Årets avskrivningar | -0,3 | -0,2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -0,6 | -0,3 |
| Utgående restvärde | 0,6 | 0,6 |
| Kapitalandel | Bokfört värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nr. | Säte | Verksamhet | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Mirakelbolaget AB | 556835-4350 | Stockholm | Programutveckling | 50% | 50% | 0,0 | 0,7 |
| Bokfört värde | |||
|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | ||
| Sverige (säte Stockholm) | |||
| Rejlers Sverige AB | 100,7 | 100,7 | |
| Råbe Industrikonsult i Örnsköldsvik AB | 0,4 | 0,4 | |
| Råbe Industrikonsult i Göteborg AB | 0,3 | 0,3 | |
| Finland | |||
| Rejlers Finland Oy | 44,4 | 44,4 | |
| Norge | |||
| Rejlers Norge AS | 88,7 | 88,7 | |
| Rejlers Consulting AS | 67,1 | 67,1 | |
| Embriq AS | 83,6 | - | |
| Summa | 385,2 | 301,6 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Periodiseringsfond tax 10 | - | 6,2 |
| Periodiseringsfond tax 12 | 1,3 | 1,3 |
| Periodiseringsfond tax 13 | 4,5 | 4,5 |
| Periodiseringsfond tax 14 | 4,4 | 4,4 |
| Periodiseringsfond tax 15 | 14,0 | 14,0 |
| Periodiseringsfond tax 16 | 6,0 | - |
| Överavskrivningar | 0,6 | 0,5 |
| Summa | 30,8 | 30,9 |
INTÄKTER
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Upplupna löner | 0,7 | 2,5 |
| Upplupna sociala avgifter | 1,3 | 0,9 |
| Övrigt | 0,8 | 1,2 |
| Summa | 2,8 | 4,6 |
Samtliga bolag i ovanstående tabell ägs till 100 procent av Rejlers AB.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | - | 0,1 |
| Upplupna intäkter | 0,5 | 0,8 |
| Övrigt | 0,5 | 0,3 |
| Summa | 1,0 | 1,2 |
Styrelsen och vd försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 6 april 2016 Rejlers AB (publ)
Ivar Verner Ordförande
Anders Jonsson Styrelseledamot Helena Nordman–Knutson Styrelseledamot
Jan Samuelsson Styrelseledamot
Thord Wilkne Styrelseledamot
Björn Lauber Arbetstagarrepresentant
Sten Pettersson Arbetstagarrepresentant
Peter Rejler
Vd, koncernchef och ledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats den 7 april 2016 Deloitte AB
Birgitta Lööf Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Rejlers AB (publ), org.nr 556349-8426.
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2015-01-01 - 2015-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 9-12. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 5-47.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 9-12.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2015-01-01 - 2015-12-31. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 9-12 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapport har en annan inriktning och en väsentlig mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god redovisningssed i Sverige har.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Stockholm den 7 april 2016, Deloitte AB Birgitta Lööf, Auktoriserad revisor
Antal årsanställda Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normaltid.
Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Disponibla medel Likvida medel plus checkkredit och outnyttjad del av RCF.
Debiteringsgrad Debiterbar tid i relation till total närvarotid.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier.
Kassalikviditet Omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.
Nettoskuld Räntebärande skulder minskat med likvida medel. Omsättning per årsanställd Intäkt per årsanställd.
Resultat per aktie, kronor Resultat efter skatt dividerat med antal aktier.
Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.
Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till intäkter.
Rörelseresultat per årsanställd Rörelseresultat exklusive jämförelseförstörande poster per medeltal årsanställda.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i relation till eget kapital.
Soliditet Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Vinstmarginal Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i förhållande till intäkter.
Rätt att delta i årsstämma har den aktieägare som är registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken måndagen den 2 maj 2016. Den som har för avsikt att delta i årsstämma ska anmäla sig senast måndagen den 2 maj 2016, antingen på tel: 073-440 41 63, via e-post [email protected] eller skriftligen till Rejlers AB under adress:
Årsstämman Rejlers AB (publ) Box 30233 104 25 Stockholm
Vid anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet företrädda aktier uppges.
Kallelse till årsstämman återfinns på Rejlers webbplats, www.rejlers.com/se samt införs i tidningar på det sätt som bolagsordningen föreskriver.
Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ("i ägares ställe") måste före den 2 maj 2016 tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos sin förvaltare för att ha rätt att delta i stämman. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 2 maj 2016.
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör i god tid före stämman insändas till bolaget under ovanstående adress. Om fullmakten utfärdats av juridisk person, ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas.
Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas samt de ytterligare ärenden som framgår av kallelsen.
Styrelsen föreslår att utdelning lämnas till aktieägarna med 2,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 11 maj 2016 med utbetalningsdag den 16 maj 2016.
REJLERS AB (publ) Org nr 556349-8426, Box 30233, 104 25 Stockholm Tel 0771-78 00 00, Fax 08-654 33 39 E-post [email protected], www.rejlers.com/se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.