Rejlers — Annual Report 2014

Mar 20, 2015

Fotografer: Vd-ord: Johan Olsson. Vision och mål: Carl-Frederic Salicath. Strategi: Folio Bildbyrå. Karta: IBL Bildbyrå. Ett händelserikt år: Peter Rejler – Rickard Kilström, Mats Åhström – Johan Olsson, Oslokontoret – Carl-Frederic Salicath, Kiruna – Alexandar Vujadinovic, Skidbilderna – Nisse Schmidt, ÖtillÖ – Jakob Edholm, Årets hälsofrämjande chef – Karina Ljundahl. Marknad och omvärld: Jakob Edholm. Rejlers Norden: Shutterstock. Energi: Energimätning i Norden – Carl-Frederic Salicath, KVV8 – Hans Ekestang. Infrastruktur: Godstrafik i Hedmark – Wikimedia Commons. Bygg och fastighet: Humanisten – Tenjin Visual/KUB arkitekter, Uppsala Universitet – Fotomontage 3XN, Vikingaskeppet – Pål Henning Berg. Industri: Trondheim – Åge Hojem/Trondheim havn. Medarbetare: Johan Olsson, Nisse Schmidt, Carl-Frederic Salicath. Styrelse och ledning: Johan Olsson. Produktion: Idé och form– BerntzonBylund. Produktion – BerntzonBylund och Citat. Retusch – Morgan Ekner. Tryck – TMG Stockholm. Omslag – Stadsmotiv från Helsingfors, Folio Bildbyrå.

Innehållsförteckning

Peter Rejler	2
Vision och mål	4
Strategi	6
Rejlers i världen	8
Ett händelserikt år	10
Marknad och omvärld	12
Rejlers i Norden	14
Energi	16
Industri	18
Infrastruktur	20
Bygg och fastighet	22
Hållbarhet	24
Rejlers medarbetare	26
Styrelse	28
Ledning	29

Aktien	30
Femårsöversikt	32
Förvaltningsberättelse	34
Bolagsstyrningsrapport	37
Koncernen
Resultaträkning –	41
Rapport över totalresultat	41
Balansräkning	42
Förändring av eget kapital	43
Kassaflöde	44
Noter	45
Moderbolaget
Resultaträkning	63
Rapport över totalresultat	63
Balansräkning	64
Förändring av eget kapital	65
Kassaflöde	66
Noter	67
Försäkran	70
Revisionsberättelse	71
Definitioner	72
Stämmoinformation	73

Tillbaka med ny energi!

» Sedan jag kom tillbaka som vd för Rejlers i april har vi succesivt genomfört förändringar för att förbättra företagets effektivitet och lönsamhet. Vi har fått många byggstenar på plats och jag fortsätter nu tillsammans med mina medarbetare att utveckla verksamheten mot våra långsiktiga mål. Med den ingenjörskompetens som vi har för olika former av energilösningar, för framtidens infrastrukturprojekt, för digitaliserade industriprocesser och för moderna byggnader intar vi en unik position som gör oss konkurrenskraftiga i branschen.

Under året har vi genomfört ett strategiarbete som har resulterat i mål för 2020. Vårt nya tillväxtmål är 2020–3030–4040. År 2020 ska vi vara minst 3030 medarbetare med en omsättning på minst 4040 MSEK. Vi ska nå målet genom en tillväxt om cirka 15 procent per år i omsättning och 10 procent i antal medarbetare – organiskt och via förvärv. Vi har återgått till ett långsiktigt finansiellt mål om minst 8 procent i rörelsemarginal. Vi ska uppnå våra mål genom att vara det mest framgångsrika och hälsosamma företaget i vår bransch i Norden.

Rejlers hade en tillväxt om 17 procent under året, varav 9 procent organiskt. Vi växer främst inom energi och infrastruktur, två prioriterade områden för samhällsutvecklingen. Genom förvärvet av Sonika har vi stärkt vår kompetens inom bygg- och fastighetsområdet i Stockholmsregionen. Vi har märkt en ökad efterfrågan på våra tjänster, även inom industrin. För att möta våra kunders behov är rekrytering ett prioriterat område liksom vidareutveckling av våra medarbetare.

Rejlers lanserade hållbarhetsmål under året. Hållbara lösningar är en naturlig del i alla uppdrag som vi utför åt våra kunder. Det handlar om energieffektiva lösningar, utvecklingen av förnybar energiproduktion och hållbar infrastruktur. Vi inspirerar ungdomar till att välja ingenjörsyrket genom att möta studenter på universitet och högskolor, men även genom stipendier till ingenjörsutbildningar i Sydafrika genom Star for Life.

Vi fortsätter att uppmuntra våra medarbetare och vår omvärld till hälsofrämjande aktiviteter. 2014 var vi 27 lag som åkte StafettVasan och vi var flera lag i uthållighetstävlingen ÖTILLÖ. Att träna och tävla tillsammans ligger i vår kultur. Jag fick äran att vara med i Team Aron med Aron Anderson i spetsen som genomfört en svensk klassiker i rullstol och samtidigt samlade in över en halv miljon kronor till Barncancerfonden. För andra året delar Rejlers ut priset till Årets hälsofrämjande chef i samarbete med tidningen Chef.

I augusti tillträdde jag även som vd för Rejlers Sverige där vi under senare halvåret har omorganiserat verksamheten. Under året fusionerades samtliga fem verksamheter i Norge i bolaget Rejlers Norge. Fokus under året har varit att integrera verksamheterna. I Finland har vi trots den svaga konjunkturen under året förbättrat vår beläggning betydligt och vi har utvecklat nya tjänster efter marknadens behov. Tack vare ett engagerat arbete från mina medarbetare har vi i slutet av året kunnat konstatera en påtaglig resultatförbättring.

Rejlers är en av Sveriges bästa arbetsgivare när medarbetarna själva får betygsätta sin arbetsgivare, det visar Universums och Metrojobbs årliga undersökning. Vi har ett bra arbetsklimat på Rejlers. Det ska vara trivsamt, roligt och intressant att jobba tillsammans. Allt vi gör genomsyras av våra värderingar. Vi är pålitliga och strävar alltid efter att leverera mer än du förväntar dig. Vi ska vara en hälsosam arbetsgivare och vårt personliga sätt är ett vinnande koncept i alla lägen. Vi har energin att ständigt förbättras för att nå våra mål. Tillsammans blir vi framgångsrika.

Peter Rejler, vd och koncernchef

Vision 2020

» Rejlers ska vara det mest framgångsrika och hälsosamma företaget i vår bransch i Norden. Med de bästa medarbetarna, kunderna och ägarna är vi med och bidrar till utvecklingen av vårt samhälle.

» 2020 – 3030 – 4040 innebär att Rejlers år 2020 ska ha minst 3030 medarbetare och omsätta minst 4040 miljoner kronor.

Affärsidé

» Rejlers ska skapa värden för kunder, medarbetare, ägare och samhället genom att tillhandahålla optimala tekniska lösningar över generationer.

Finansiellt mål

» Rejlers finansiella mål från 2015 är att ha en rörelsemarginal om minst 8 procent över tid.

» Rejlers har även ett finansiellt mål om en stabil utveckling där bolagets soliditet ska överstiga 30 procent.

Tillväxtmål

» Rejlers ska ha en tillväxt om cirka 15 procent per år i omsättning och 10 procent i antal medarbetare vilket möjliggör tillväxtmålet 2020 – 3030 – 4040. Att vi år 2020 ska vara minst 3030 medarbetare med en omsättning på minst 4040 miljoner kronor.

Medarbetarmål

» Rejlers ser medarbetarnas hälsa som en viktig framgångsfaktor. Sjukfrånvaron ska inte vara högre än 2 procent och medarbetaromsättningen ska vara cirka 10 procent. Resultatet från vår medarbetarundersökning ska vara lägst 80 procent av maximalt resultat.

Hållbarhetsmål

» Rejlers ska vara kundens självklara val för energieffektiva och hållbara lösningar.

» Vi ska minska våra koldioxidutsläpp per medarbetare med 10 procent/år.

» Vi ska uppmuntra till hälsofrämjande aktiviteter samt inspirera ungdomar till att välja ingenjörsyrket.

Nya mål ger energi!

Rörelseresultat Antal medarbetare

Fortsatt tillväxt under 2014

Under 2014 har vi haft en fortsatt tillväxt genom både rekryteringar och förvärv. Totalt har vi vuxit med 5 procent i antal medarbetare. Omsättningstillväxten var 17 procent.

Omsättning/Rörelsemarginal

Omsättning Rörelsemarginal

Finansiella mål

Rejlers finansiella mål från 2015 är att ha en rörelsemarginal om minst 8 procent över tid. Rejlers har även ett finansiellt mål om en stabil utveckling där bolagets soliditet ska överstiga 30 procent. Under år 2014 uppgick rörelsemarginalen till 2,8 procent. Sett över 5 år 2010–2014 uppgick rörelsemarginalen i genomsnitt till 5,3 procent.

Omsättning per kundgrupp i koncernen

Tillväxtsstrategi med riskspridning

Koncernens tillväxtstrategi utgår från riskspridning inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur. På så vis minskas konjunkturberoendet i Rejlers verksamhet. Jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade utan den pro formaberäkning som fanns i årsredovisningen 2013.

Tillväxt

Vår strategi är lönsam tillväxt i Norden. Detta ska framförallt ske i storstadsområdena genom organisk tillväxt och fortsatta strategiska förvärv. Helhetsperspektiv och en hög intern effektivitet står i fokus när vi utvecklar och förädlar affären.

Kunder

Vi strävar efter en balanserad kundbas med en differentierad konjunkturkänslighet. En stark lokal närvaro är A och O för att kunna möta våra kunders behov.

Partners

Ett ökat internationellt samarbete mellan våra kompetensområden och med partners gör att vi kan erbjuda de bästa lösningarna som utvecklar våra kunders projekt.

Medarbetare

Rejlers ska vara en attraktiv arbetsplats med hälsoprofilering, engagerade medarbetare och ett starkt ledarskap. Vi ska ha en platt organisation som präglas av entreprenörsanda och ett tydligt säljfokus.

Varumärke och kultur

Rejlers är ingenjörsföretaget som vuxit fram genom tre generationers ledarskap. En tydlig företagskultur och en gemensam värdegrund är en del av vår framgång. Genom vårt proaktiva arbete gentemot våra kunder och via vårt enhetliga och starka varumärke möjliggör vi att företaget utvecklas vidare.

Hållbarhet

Rejlers medarbetare ska göra en betydande insats för utvecklingen av ett hållbart samhälle genom de uppdrag vi utför åt våra kunder. Det handlar om alltifrån energieffektiva lösningar till utvecklingen av förnybar energiproduktion och en hållbar infrastruktur. Våra medarbetare ska ha insikt om miljöns betydelse och göra val som bidrar till en hållbar utveckling av verksamheten. Genom Rejlers sociala sponsring ska vi uppmuntra till hälsofrämjande aktiviteter och inspirera ungdomar till att välja ingenjörsyrket.

7

Om Rejlers

8

Rejlers är en nordisk koncern som erbjuder tekniska konsulttjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur. Rejlers sätter samman konsulter med olika kompetenser som samverkar för att genomföra projekt, allt från förstudier och planering till design, konstruktion, projektering och projektledning.

Siffror i korthet

Omsättning: 1 712 MSEK (1 465) Rörelseresultat: 48,6 MSEK (66,0) Rörelsemarginal: 2,8 procent (4,5) Resultat per aktie efter utspädning: 2,75 kr (4,44)

Marknad

Rejlers hemmamarknader är Sverige, Finland och Norge med övriga Norden och Östersjöområdet som tillväxtmarknader.

Uppdrag

Rejlers genomför varje år cirka 11 000 kunduppdrag. Våra tio största kunder är: Agder Energi Fortum LKAB Neste Jacobs Sandvik Siemens TeliaSonera Trafikverket Vattenfall Volvo

Rejlers värdeord

» Pålitliga är Rejlers bland annat genom att våra medarbetare strävar efter att leverera mer än vad kunden förväntar sig. Våra spetskompetenta tekniker ger Rejlers varumärke en unik kvalitetsstämpel och vi ska alltid leverera i tid.

» Framgångsrika blir vi bland annat genom att våga ta plats och tävla. Vi ryggar inte för jämförelser på marknaden och vi har viljan och energin att ständigt förbättras.

» Personlig är vår verksamhet genom att vi på Rejlers vågar vara oss själva. Vi bryr oss. Vi har lätt till skratt. Vi tar hand om företaget, kunderna, varandra och oss själva.

» Ett hälsosamt företag bildar och upprätthåller vi tillsammans. Inom Rejlers har vi skapat bästa möjliga förutsättningar för att våra medarbetare ska kunna sköta om sin hälsa. Vi verkar också för att företaget i alla lägen behåller en sund ekonomi.

Här finns Rejlers

Rejlers har 1 800 medarbetare på cirka 80 orter i Sverige, Finland och Norge.

Historia

Rejlers är ett familjeföretag som grundades av Gunnar Rejler i Småland år 1942. Bolaget har varit verksamt som teknikkonsultbolag sedan dess.

Tillväxtmål

Rejlers ska ha en tillväxt om cirka 15 procent per år i omsättning och 10 procent i antal medarbetare vilket möjliggör tillväxtmålet 2020 – 3030 – 4040. Att vi år 2020 ska vara minst 3030 medarbetare med en omsättning på minst 4040 miljoner kronor.

Aktien

Rejlers B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Familjen Rejler äger 58 procent av rösterna. Andra stora aktieägare är Lannebo fonder, Nordea Investment Funds och Didner & Gerge Fonder.

9

Peter Rejler återinträdde i rollen som vd och koncernchef

I april återinträdde Peter som vd och koncernchef, efter två år som styrelseordförande, och i augusti tog han även över som vd för verksamheten i Sverige.

– Det känns roligt och motiverande att komma tillbaka till min operativa roll i företaget som min farfar grundade. Jag ser att det finns mycket i bolaget som jag vill vara med att driva framåt, säger Peter.

Rejlers är en av Sveriges bästa arbetsgivare

När medarbetarna själva får betygsätta sin arbetsgivare placerar sig Rejlers på plats 30 av 140 företag bland stora arbetsgivare. Det visar Universums och Metrojobbs årliga undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare. I undersökningen bedömer medarbetarna sin nuvarande arbetsgivare utifrån de tre faktorerna intern identitet, nöjdhet och lojalitet.

Mats Åström – ny finanschef

Mats Åström utsågs till Rejlers nya finanschef. Han tillträdde tjänsten den 1 december och ingår i företagets koncernledning. Mats har mångårig erfarenhet av att arbeta på ledande finansposter. Han har tidigare arbetat som finanschef samt vice vd och tillförordnad vd för Prevas AB och kommer närmast från en position som finanschef för Danir AB.

Rejlers i Finland vann tävling i ledarskapsutbildning – Visible change

I januari vann Rejlers första pris i tävlingen Visible change, arrangerad av Institute of Marketing i Helsingfors. 16 av våra chefer i Finland har gått ledarskapsutbildningen. Juryns motivering löd:

– Rejlers har särskilt väl lyckats med att utveckla ett ledarskapsprogram där coachingen sker från chefer till medarbetarna och vice versa. Ett ledarskapsprogram som kännetecknas av ödmjukhet och att man som ledare ständigt bör utvecklas.

Invigning av vårt

nya kontor i Oslo I november invigde vi vårt nya kontor i Oslo där vi har samlat alla våra kollegor som arbetar i regionen. Huvudkontoret i Norge har cirka 100 konsulter som jobbar inom elkraft, järnväg, telekom och installation. 1 juli fusionerade vi fem bolag i Norge för att effektivisera verksamheten och samla vår kompetens under ett tak.

Sammanlagt är vi cirka 250 medarbetare i Norge.

Rejlers expanderar i Kiruna

Det är ett högt tryck i regionen kring Kiruna och efterfrågan på kompetenta ingenjörer är stor. Rejlers har beslutat sig för att etablera sig i Kiruna för att komma ännu närmare sina kunder. Det handlar framförallt om uppdrag inom gruvindustrin.

27 lag från Rejlers åkte StafettVasan

I årets upplaga av StafettVasan hade Rejlers inte mindre än 27 lag på startlinjen. Närmare en tiondel av företagets medarbetare från Sverige, Finland och Norge var på plats. Rejlers sponsrar med deltagaravgift, mat och uppehälle för de medarbetare som vill vara med och åka.

– Ett av våra värdeord är hälsosam och att tävla tillsammans och utmana varandra ligger i vår kultur. De flesta kan vara med på StafettVasan, säger Peter Rejler som ställde upp i ett av Rejlers lag.

abcdefghijklma

Medarbetare på Rejlers ställde upp i ÖTILLÖ

I år ställde två lag från Rejlers upp i uthållighetstävlingen ÖTILLÖ. Den 1 september avverkade de totalt 75 kilometer. 10 kilometer är simning och 65 kilometer är löpning. Rejlers vd och koncernchef Peter Rejler var med i ett av lagen. ÖTILLÖ äger rum över och mellan 26 öar i Stockholms skärgård. Tävlingen pågår från gryning till skymning med start i Sandhamn och mål på Utö. Tävlingen är rankad som den tuffaste swimruntävlingen i världen. Rejlers är huvudsponsor till tävlingen.

– Det är en verklig utmaning som kräver både vilja, uthållighet, målfokusering, samarbete och inte minst passion. Vi har valt att stå bakom tävlingen eftersom det finns en tydlig koppling mellan arrangemanget och våra värderingar hälsa och framgång, säger Peter Rejler.

Rejlers samlade in pengar till Barncancerfonden genom klassikern 4

Team Aron, där Peter Rejler och John Norling från Rejlers är med, genomförde en svensk klassiker och samlade samtidigt in över

en halv miljon kronor till Barncancerfonden. Aron Andersons mål var att, tillsammans med Team Aron, genomföra en svensk klassiker i rullstol på under 24 timmar totalt och samtidigt samla in minst 240 000 kronor till Barncancerfonden.

– Det har varit en otrolig ära att få ha varit med i Arons team och hjälpa till att samla in pengar till Barncancerfon-

den. Aron visar återigen att det är möjligt att nå sina mål med rätt inställning, säger Peter Rejler, vd och koncernchef.

Förvärv under året:

Rejlers växer i Stockholmsregionen genom förvärv av Sonika ✌

Sonika AB har 12 medarbetare och är en teknisk konsultverksamhet med tonvikt på installationsledning av teknikintensiva byggnationer. Företaget har kompetens inom elteknik, kommunikationsnät, tele/säkerhet och energi.

– Genom förvärvet av Sonika växer vi inom bygg- och fastighetsområdet i Stockholmsregionen, en marknad där vi ser en god efterfrågan och positiva marknadsutsikter. Vi förstärker och kompletterar också vår verksamhet inom elteknik och installationsteknik till byggmarknaden, Sonika passar bra in i vår kultur med liknande värderingar såsom pålitlig och personlig, säger Peter Rejler, vd och koncernchef.

Årets Hälsofrämjande Chef

Fredrik Ruben utsågs till Årets Hälsofrämjande Chef. Priset delades ut av Rejlers och tidiningen Chef under Chefgalan. Fredrik Ruben fick priset för sitt arbete som vd för Vitec Mäklare där han arbetat på ett systematiskt och engagerat sätt med hälsofrågan. Rejlers står bakom priset som går till en individ som på ett engagerande och inspirerande sätt fått sina medarbetare att må bra. Med priset lyfts förebilder fram som genom sitt ledarskap påverkat både medarbetare och verksamhetens välbefinnande och resultat. 2013 fick Rejlers vd och koncernchef Peter Rejler ta emot priset som då delades ut av SATS och tidningen Chef.

Möjligheter som skapar energi!

Branschen för teknikkonsulter

Teknikkonsultföretagen arbetar tidigt i investeringscykeln med hela samhällsutvecklingen. Vi är engagerade i alla typer av byggnationer, infrastrukturen, miljön, energilösningar samt nya produkter och processer för industrin. Konsulterna arbetar med innovationer, nybyggnad, ombyggnad, underhåll och effektivisering. Rejlers större branschkollegor är Sweco, ÅF, Etteplan, Pöyry, Norconsult, Multiconsult, Ramböll, Semcon, Grontmij och WSP.

Branschen fortsätter att växa och konsolideras alltmer. De större koncernerna förvärvar små och medelstora företag vilket gör aktörerna större och kapitalstarkare. Detta bland annat för att kunna hantera stora och komplexa projekt som kräver mer resurser. Konkurrensen på teknikkonsultmarknaden ökar när internationella koncerner etablerar sig i Norden. Samtidigt etablerar sig de större nordiska bolagen utomlands.

Marknad

Rejlers hemmamarknader är Sverige, Finland och Norge med övriga Norden och Östersjöområdet som tillväxtmarknader. Kunderna finns inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur.

Under 2014 har konjunkturen för teknikkonsulter förbättrats i Sverige. Investeringarna inom bygg- och anläggning samt infrastruktur förväntas fortsätta under många år framöver. Orderläget för industrikonsulterna förbättras i takt med att investeringarna ökar inom tillverkningsindustrin.

Den kraftiga nedgången i oljepriset har försvagat den norska ekonomin vilket leder till en hårdare konkurrens för teknikkonsulttjänster. Marknadsutsikterna för teknikkonsulter är goda tack vare att stora infrastrukturinvesteringar är planerade de kommande fem åren liksom investeringar i kraftanläggningar och alternativa energikällor.

Teknikkonsultmarknaden påverkas av en låg investeringsnivå i Finland. I slutet av året visade marknaden för exportindustrin tecken på återhämtning och därmed förbättras den inhemska efterfrågan. Infrastruktur- och energisektorn har en förbättrad investeringsnivå och bygginvesteringarna i storstäderna förväntas att fortsätta.

Rejlers utveckling

Under 2014 har efterfrågan ökat för våra tjänster inom energioch infrastrukturområdet i Norden och det finns en god efterfrågan för Rejlers tjänster i bygg- och fastighetsprojekt i storstadsområden. Vi ser även tecken på att industrimarknaden stabiliseras. Vi tror på en fortsatt positiv marknadsutveckling under 2015 och för att möta våra kunders behov är rekrytering ett prioriterat område.

Under året har Rejlers genomfört ett strategiarbete som resulterat i nya mål för 2020. Det finns goda förutsättningar att växa inom områden med bra lönsamhet. Tillväxten var 17 procent under året, varav 9 procent organisk.

I Norge fusionerade vi fem bolag under året vilket ger oss möjlighet till en effektivare administration och större samarbete mellan divisionerna. I november invigdes vårt nya kontor i Oslo där vi har samlat alla medarbetare som arbetar i regionen inom elkraft, järnväg, telekom och installation.

Energibesparing och säkerhetslösningar

Tillväxten på energimarknaden drivs av energieffektivisering,

hållbarhets- och säkerhetslösningar. Parallellt genomförs omfattande investeringar på förnybar energiproduktion såsom vindkraft, kraftvärme, vattenkraft, solenergi och vågkraft.

Rejlers har nu en etablerad verksamhet på stora delar av denna marknad i Norden och vi fortsätter att växa inom energiområdet. Vi är bland annat engagerade i uppdrag som syftar till att minska energiförbrukningen i kommuner och i större byggnader såsom gallerior, kontorsbyggnader och hotell.

Det finns en marknadspotential för hantering och analys av stora mängder energidata. I Sverige är vi marknadsledande inom energimättjänster som syftar till lägre energiförbrukning. Utvecklingen är positiv för våra energimättjänster, där vi samlar in, presenterar och analyserar data kring energiförbrukning. Rejlers energimättjänster expanderar även i Norge och Finland.

Nya infrastrukturprojekt i Norden

En genomtänkt infrastruktur skapar tillväxt för samhället. Transportsystemet innefattar inte bara fysiska transporter på vägar och järnvägar, utan även effektiva transportvägar för information. Telekommarknaden drivs av en ökad efterfrågan på mobilt bredband och snabb teknikutveckling.

Rejlers är verksamt inom stora delar av infrastruktursektorn inklusive telekom. Våra infrastrukturuppdrag löper oftast över flera år. Stora investeringar planeras de kommande åren bland annat för utbyggnad av telekomnätet och upprustning av väg- och järnvägsnätet i Norden. Satsningar på höghastighetståg är en del av detta. Under 2014 startade vi ett samarbete med Reinertsen och Norconsult under namnet R2N Civil Engineering. I samarbetet erbjuds ett heltäckande utbud inom järnvägsområdet.

Vår telekomverksamhet växer och projekt över landsgränserna blir allt vanligare. Vi följer med kunden och jobbar med nätplanering och nätdesign av fasta och mobila nät som sträcker sig över hela Norden. Sveriges regerings bredbandsmål för 2020, att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, ökar efterfrågan på våra telekomtjänster.

Fokus på energieffektiva fastigheter

Investeringar i privata och offentliga lokaler har balanserat nedgången inom bostadssektorn de senaste åren. Bygginvesteringarna förväntas öka under 2015, framförallt för bostäder och offentliga byggnader. Nya projekt planeras inom ombyggnation och nyproduktion av fastigheter med fokus på energieffektivitet.

Rejlers verksamhet är koncentrerad till konsulttjänster avseende offentliga och kommersiella fastigheter, och bedömningen är att det kommer att vara en fortsatt stor efterfrågan inom dessa områden.

Industrimarknaden förbättras

Marknaden för tillverknings- och exportindustrin i Norden visar tecken på återhämtning och därmed förbättras den inhemska efterfrågan.

Marknadssituationen varierar för Rejlers industrikonsulter. Efterfrågan är god från gruvindustrin och för uppdrag avseende miljö- och energiutredningar men svag från mekanisk industri.

Rejlers har utökat sitt samarbete med de stora leverantörerna av styrsystem i Sverige. Under året vann vi priset "Breakthrough Win" från ABB. Utmärkelsen delas ut till partners som under året utmärkt sig för ett väl genomfört automationsprojekt.

Rejlers verksamhet i Sverige är koncernens största med drygt 1 000 medarbetare. Ett förvärv har genomförts av den Stockholmsbaserade konsultverksamheten Sonika med 12 medarbetare. Året avslutades även med en satsning på ett nytt kontor i Kiruna.

I augusti gick Peter Rejler in som vd för den svenska verksamheten. Under andra halvan av 2014 genomfördes en omorganisation av verksamheten för att förstärka samarbetet mellan regioner och divisioner samt för att öka våra marknadsandelar.

I Sverige erbjuds tjänster inom åtta divisioner; automation, elkraft, energitjänster, installation, infra, mekanik, process och anläggning samt telekom. Som ett komplement till detta är verksamheten indelad i nio regioner som arbetar tillsammans för att hitta optimala lösningar för våra kunder.

Under 2014 har efterfrågan ökat för våra tjänster inom infrastruktur och energi. Marknadssituationen har varit god för uppdrag inom bygg- och fastighetsområdet i storstäderna. Vi ser även tecken på att industrimarknaden stabiliseras. Efterfrågan på teknikkonsulttjänster i Sverige bedöms att öka och vi tror på en positiv utveckling för Rejlers tjänster under 2015. För att möta våra kunders behov är rekrytering ett prioriterat område.

Rejlers har verksamhet på 14 orter i Finland. Vid årsskiftet var vi cirka 450 medarbetare.

I Finland erbjuder Rejlers konsulttjänster inom automation, elkraft, mekanik, installation, VVS, arkitektur, energitjänster, miljöteknik, telekom och järnväg till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri och infrastruktur.

Under 2014 har teknikkonsultmarknaden påverkats av en låg investeringsnivå i Finland. Marknaden för exportindustrin visar under senare delen av året tecken på återhämtning och därmed förbättras den inhemska efterfrågan. Trots den svaga konjunkturen har vi under året förbättrat vår beläggning betydligt. Rejlers har aktivt arbetat med att anpassa verksamheten och utvecklat nya tjänster efter marknadens behov. Vi har till exempel tagit fram ett managementkoncept för energieffektiva lösningar. Vi har också utvecklat konsulttjänster för underhåll av industrianläggningar.

Rejlers Norge har cirka 250 medarbetare. Verksamheten bedrivs över hela landet på ett 20-tal orter från norr till söder. Tjänster erbjuds inom områdena elkraft, telekom, elsäkerhet, installation, energi och järnväg.

Rejlers har under 2014 genomfört en omorganisation som innebär att alla verksamheter drivs under en gemensam norsk ledning. Från första kvartalet 2014 rapporterade vi även Norge som ett eget segment vid sidan av Finland och Sverige. Fokus under året har varit att integrera verksamheterna och att öka lönsamheten.

Rejlers största marknader i Norge, energi och infrastruktur, genomgår omfattande moderniseringar och förväntas växa de kommande åren. Efterfrågan för våra tjänster inom infrastruktur, energi samt bygg och fastighet har förbättrats under fjärde kvartalet. I november invigdes vårt nya kontor i Oslo där vi har samlat alla medarbetare som arbetar i regionen inom elkraft, järnväg, telekom och installation. Det ger oss möjlighet till ökad effektivitet och större samarbete mellan divisionerna.

Lösningar för en hållbar energiförsörjning

Den nordiska elmarknaden står inför stora in- vesteringar. Omfattande satsningar genomförs inom distribution av förnybar energi samt där nya säkerhets- och produktionskrav driver utveck- lingen framåt. Rejlers erbjuder tjänster inom alla led av energiförsörjningskedjan, från produktion via distribution till förbrukning.

Många uppdrag handlar om att modernisera och effektivisera befintliga anläggningar åt energibolag. Rejlers arbetar här med rådgivning, utredning, projektledning, automation och konstruktion för att effektivisera processer och öka säker- heten inom exempelvis befintliga kärnkraftsoch vattenkraftsanläggningar. Rejlers är också involverade i att planera, projektera och besikta nya anläggningar inom förnybar energi såsom vindkraft, vågkraft och solenergi. Rejlers har även lång erfarenhet av att ta fram lösningar för hur nya kraftkällor kan bindas samman till ett fungerande nät.

Ett av Rejlers andra starka områden är att arbeta med konstruktion, produktion, automation, beredning och analys av eldistributionsnät och transformatorstationer. Miljö är ett annat växande område där vi genomför miljökonsekvensbeskrivningar och arbetar med att rena förorena- de områden. Vi stöttar också våra kunder genom olika typer av mättjänster inom energiområdet. Vi samlar in, analyserar och presenterar data kring energiförbrukning vilket kan leda till stora energibesparingar och minskade utsläpp.

NORGE

1. Säkrare och stabilare elnät

Rejlers har under året arbetat med att projektera och kontrollera mer än 100 skyddsreläer i Hafslunds elnät runt Oslo. De nya enheterna har integrerats och anslutits till lokala och centrala styrsystem i kraftförsörjningsnätet. Projektet har lett till en ökad säkerhet och stabilitet i Hafslunds elnät.

SVERIGE

2. Vindkraft i Blaiken

Under namnet BlaikenVind bygger Skellefteå Kraft och Fortum en av Europas största vindkraftsparker i Blaikenområdet i norra Sverige. Rejlers har under flera år anlitats för uppdrag i vindkraftsparken som byggs i tre etapper med 90 vindkraftsverk. Vi har bland annat medverkat i nätprojektering, konstruktion, energimätning, leve ranskontroll och besiktning.

3. Bioeldat kraftvärmeverk

Fortum Värme bygger Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk KVV8. Det är ett projekt med stort miljöfokus där Rejlers konsulter är involverade i ett flertal olika delprojekt för kraftförsörjningen av anläggningen från 220 kV ner till 230 V. Projekten omfattar både hög- och lågspänningsan läggningar, krafttransformatorer, generatorställverk, belysning samt fartygsanslutningar för det nya kraftvärmeverket.

FINLAND/SVERIGE

4. Energimätning i Norden

Rejlers arbetar åt ett flertal kunder i Norden med olika former av tjänster inom området energimätning, bland annat åt det svenska företaget El verket i Vallentuna samt det finska stamnätsföretaget Fingrid.

Följer våra kunder världen över

Oavsett industri krävs kontinuerliga invest eringar för ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet. Rejlers har en lång tradition av att genomföra industriprojekt runt om i Norden. Vi har också erfarenhet av att följa våra kunder i deras projekt världen över.

Rejlers industrikonsulter erbjuder tekniska lösningar och system för att effektivisera, auto matisera och utveckla industrins processer och produkter. Vi finns med hela vägen från planering, konceptutformning och analys till projektledning, konstruktion, implementering, driftsättning och underhåll. Rejlers bedriver även ett innovationsoch utvecklingsarbete för att hjälpa kunder att ta fram nya produkter och system samt erbjuder leverans av hela projekt eller maskiner.

Rejlers arbetar med branscher som gruvnäringen, papper och massa, samt stål- och verkstadsindu - strin. Våra ingenjörer arbetar även mot livs- och läkemedelsindustrin samt med fordon och offsho - re. Antingen arbetar vi integrerat i kundens orga- nisation eller så tar vi ett helhetsansvar för en le- verans eller en funktion. Långsiktighet och starka kundrelationer ger en trygghet i de stora och ofta tekniskt komplexa uppdragen inom industrin.

FINLAND

1. Ökad säkerhet för lastplatser

Rejlers har arbetat med att införa moderniserings- och säkerhets projekt åt Prefere Resins i Finland. Genom projekten har bolagets lastplatser för tankbilar förbätt rats vad gäller både säkerhet och ergonomi.

SVERIGE

2. Utveckling av system för sopsortering

Rejlers har anlitats av SpiralTrans i Leksand som utvecklar ett system för optisk sopsortering. Uppdraget är en totalentreprenad som om fattar både konstruktion, program mering, leverans av apparatskåp, elinstallation och driftsättning av ett system som ska levereras till Kalmarsunds-regionens renhållare, KSRR.

3. Malmproduktion i Boliden

Boliden har gjort stora investeringar i Garpenbergsgruvan för att öka produktionen av malm. Där har Rejlers varit involvrade i beräkning, projektering och kon struktion för att utveckla och förbättra delar av anläggningen.

NORGE

4. Hamnen i Trondheim

När Trondheim Hamn IKS ska införa ett system för att skapa en effektiv energi- och miljöstyrning i sina byggnader och anläggningar har man valt att anlita Rejlers experter. Inom Trondheim Hamn IKS samarbetar ett flertal kommuner kring utvecklingen av hamnverk samheten i regionen.

Arbetar brett med framtidens infrastruktur

En fungerande infrastruktur är en förutsättning för ett samhälles utveckling. Både för människors rörlighet och för näringslivets konkurrenskraft. Rejlers arbetar brett inom infrastrukturområdet med modernisering och planering av exempelvis vägar, tunnlar, järnvägar, broar, flygplatser och hamnar.

Rejlers arbetar också för att möta de behov som följer av den snabba utvecklingen som sker inom telekomsektorn. Ett annat växande område är olika typer av miljötjänster i anslutning till att samhällsbyggnadsprojekt planeras runt om i Norden.

Rejlers uppdrag inom järnvägssektorn omfattar allt från totala projektåtagande med projektledaransvar och förstudier till projektering av anläggningar för el-, tele-, signal- och säkerhetssystem. Järnvägsuppdragen är ofta indelade i flera delprojekt som kan pågå under många år.

Väg- och tunnelprojekten inom storstadsregionerna innehåller tekniskt komplexa system för styrning och övervakning av exempelvis trafikflöden eller ventilationssystem i tunnlar. En annan tjänst som Rejlers utför är planering och projektering av belysning i tunnlar, på broar och längs vägar.

Rejlers erbjuder även ett brett utbud av tjänster inom telekomsektorn. Typiska tjänster som Rejlers utför är projektledning, automation, nätplanering, optimering och nätdesign av både fasta och mobila nät. I takt med att nya tekniker och aktörer etablerar sig utvecklas Rejlers tjänster och uppdrag.

FINLAND

1. Avtal inom telekomområdet

Rejlers har tecknat ett avtal med TeliaSonera gällande inspektion och granskning av nätprojekt och nätplanering. Ett flertal nya medarbetare har rekryterats för att arbeta med uppdraget som kommer att genomföras på flera orter över hela Finland.

SVERIGE

2. Förbättrar trafikinformationen på landets järnvägsstationer

Rejlers har fått i uppdrag av Trafikverket att ge förslag på ut formning av trafikinformationen till trafikanter på cirka 160 av landets järnvägsstationer. Det är ett omfat tande kartläggningsarbete som ska leda till att passagerare i framtiden enklare hittar rätt när de ska ut och resa. Arbetet ska göras utifrån tidigare inventeringsunderlag och undersökningar.

NORGE

3. Stor satsning på järnväg

Intercity-projektet är en av de största järnvägssatsningarna som görs i Norge. Ett flertal nya sträckningar är planerade i och kring Oslo. Rejlers har ingått ett ramavtal med Jern baneverket. Vi kommer bidra med rådgivning och specialistkompetens inom järnvägsplanering och genom förandet av Intercity-projektet.

4. Utreder godstrafik i Hedmark

Rejlers har fått uppdraget att utreda förutsättningar för hur godstrafiken bäst ska kunna utvecklas i och kring Kongsvinger. Utvecklingen är viktig inte minst för att möta skogsindustrins behov av transport till och från resten av Europa.

Från tidiga ritningar till färdig byggnad

Inom vårt område bygg och fastighet arbetar vi kontinuerligt med den här typen av omfattande projekt. Det är många intressen som ska tillfreds ställas när nya byggnader planeras och befintliga byggs om. Bekvämlighet, energibesparing, över vakning, individualisering och lönsamhet är bara några av de krav som ska beaktas.

På Rejlers har vi ambitionen att skapa byggnader som uppfyller dessa behov genom att kombinera beprövade metoder med nyskapande lösningar. Rejlers arbetar med både ombyggnation och nyproduktion av exempelvis affärslokaler, skolor, kontor, sjukhus, hotell, idrottsanläggningar, bostäder och industrier. Vi finns även med i tidiga skeden när nya områden ska exploateras.

Uppdragen omfattar alltifrån arkitektur och bygg konstruktion till projektledning och projektering. Vi finns med som rådgivare i olika faser av ett pro - jekt och hjälper även våra kunder med kontroll och besiktning av färdigbyggda fastigheter.

Tjänsteutbudet är brett med alltifrån el-, teleoch VVS-projektering till styr-, regler- och kommunikationsteknik. Ett växande område är fastighetsautomation och olika lösningar för att minska energianvändningen i fastigheter. Rejlers arbetar även med uppdrag inom kraftförsörjning och belysning samt tar fram lösningar för larmsystem och brandsäkerhet.

Kunden kan idag få en tydlig bild av det slutliga resultatet under byggprocessen genom analys och visualiseringar. Vi använder oss exempelvis av BIM (Building Information Modeling).

FINLAND

1. Nytt stadsbibliotek i Helsingfors

Rejler har anlitats för att projektera alla el-, ljud- och audiovisuella system när Helsingfors stad bygger ett nytt stadsbibliotek. Byggnaden som kommer att bli 10 000 kvadrat meter stor ska byggas med endast energieffektiva lösningar och kommer att klassificeras som näranoll-energibyggnad. Stadsbiblioteket är ritat av arkitektföretaget Arkkitehtitoimisto ALA.

SVERIGE

2. Humanisten ska bygga ut

Akademiska Hus ska göra en omoch tillbyggnad av Humanisten vid Göteborgs universitet för att kunna samlokalisera sin verksamhet. Rejlers har anlitats för el-, tele- och hissprojektering. Om- och tillbygg naden omfattar en yta på cirka 25 000 kvadratmeter.

3. Nya lokaler till Uppsala universitet

Uppsala universitet planerar att bygga nya lokaler för universitets förvaltningen i ett vackert läge invid Slottet och Botaniska trädgården i Uppsala. Rejlers ingår i en konsultgrupp som fått i uppdrag av Akademiska Hus att projektera el- och teleanläggningar i kontors byggnaden.

NORGE

4. Vikingaskeppet i Hamar spar energi

Hamars olympiska anläggning, Vikingaskeppet, har minskat sin energiförbrukning med hjälp av Rejlers rådgivande specialister. Målet är att energiförbrukningen ska halveras i byggnaden som är ut rustad med energikrävande teknik.

Hållbara lösningar är en naturlig del i alla uppdrag!

Hållbarhet är integrerat i hela vår verksamhet och innebär ett ansvarsfullt företagande. Hållbara lösningar är en naturlig del i alla uppdrag som vi utför åt våra kunder. Det handlar om allt från energieffektiva lösningar till utvecklingen av förnybar energiproduktion och hållbar infrastruktur. Rejlers tar ett etiskt och socialt ansvar för företagets verksamhet och uppmuntrar till aktiviteter som har en positiv inverkan på medarbetare, miljö och samhälle. Vi ställer höga krav på såväl ekologiska, etiska som samhällsekonomiska aspekter. Rejlers har även ett brett engagemang för hälsofrämjande aktiviteter, bland annat genom samarbeten med organisationer som stödjer idrott och med projektet Star for Life i Sydafrika.

Hållbarhetsmål – 2020

» Rejlers ska vara kundens självklara val för energieffektiva och hållbara lösningar.

» Vi ska minska våra koldioxidutsläpp per medarbetare med 10 % per år.

» Vi ska uppmuntra till hälsofrämjande aktiviteter samt inspirera ungdomar till att välja ingenjörsyrket.

Hållbarhetsstrategi

Rejlers medarbetare ska göra en betydande insats för utvecklingen av ett hållbart samhälle genom uppdragen vi utför åt våra kunder. Våra medarbetare ska ha insikt om miljöns betydelse och göra val som bidrar till en hållbar utveckling av verksamheten. Genom Rejlers sociala sponsring ska vi uppmuntra till hälsofrämjande aktiviteter och inspirera ungdomar till att välja ingenjörsyrket.

Rejlers lanserade hållbarhetsmål och en hållbarhetsstrategi under året där vårt engagemang delas in i följande områden: Medarbetare, Miljö och Samhälle. Varje hållbarhetsområde har ett strategiskt och långsiktigt mål som vi aktivt arbetar med och följer upp. Våra kunder, medarbetare och investerare ställer höga krav på vårt hållbarhetsarbete. Policys, uppförandekod och relevanta hållbarhetslänkar finns tillgängliga via vårt intranät.

MEDARBETARANSVAR

Rejlers ser medarbetarnas hälsa som en viktig framgångsfaktor. Målet är att sjukfrånvaron inte ska vara högre än 2 procent och att medarbetaromsättningen inte ska vara högre än 10 procent. Läs mer om våra medarbetarmål och utvecklingen i avsnittet Medarbetare på s. 26-27.

Alla har lika värde

Rejlers strävar efter mångfald och jämställdhet. Vi stödjer och respekterar FN:s Global Compact och dess tio principer avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och antikorruption.

Alla medarbetare på Rejlers ska behandlas med respekt och värdighet. Vi verkar för att alla medarbetare ska behandlas lika och ges samma möjligheter. Detta återspeglas i vår dagliga verksamhet och vid våra rekryteringar.

Uppförandekod

Rejlers strävar efter att uppträda ansvarsfullt i alla sammanhang där vi verkar. Vårt sätt att agera utgår från våra värderingar: pålitlig, framgångsrik, personlig och hälsosam.

Alla medarbetare ska följa Rejlers uppförandekod (code of conduct) som lanserades under 2013. Koden innehåller regler för Rejlers affärsmässiga uppträdande och företagets ansvar gentemot kollegor, kunder, aktieägare och andra intressenter. I anställningsavtalet ingår vår uppförandekod som undertecknas av våra medarbetare.

KUNDANSVAR

Genom åren har vi utvecklat nära och öppna relationer med våra kunder. Kunderna har ett stort förtroende för oss och våra kvalitetssäkrade tjänster. Rejlers är certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Det innebär att våra uppdrag, från idé till utförande, planeras och styrs enligt våra kvalitets- och miljökrav. Rejlers värderingar genomsyrar hela uppdragsprocessen. Vårt mål är att vi ska ha marknadens nöjdaste och mest lojala kunder. Vi mäter kundnöjdhet en gång per år vilket ger oss värdefull information om vad vi kan förbättra. Målen för 2014 överträffades.

MILJÖANSVAR

Målet är att Rejlers ska vara kundens självklara val för energieffektiva och hållbara lösningar. I våra uppdrag tar vi stort ansvar för medarbetare, kunder, miljö och ett hållbart samhälle.

De stora miljövinsterna med Rejlers verksamhet uppstår då vi hjälper våra kunder att effektivisera, modernisera och automatisera sin infrastruktur och sina processer. Det kan handla om alltifrån energibesparingar och materialval i byggnader till utvecklingen av förnybar energiproduktion och en hållbar infrastruktur. Kundernas efterfrågan på hållbara och energieffektiva lösningar ökar vilket skapar fler affärsmöjligheter för Rejlers.

Målet att minska våra koldioxidutsläpp per medarbetare med 10 procent per år, ska vi uppnå genom att använda miljösmarta transporter när vi reser i tjänsten och genom att i möjligaste mån ersätta tjänsteresor med IT-möten. Vi ska minska koldioxidutsläppen för samtliga företagsbilar och vår energiförbrukning per kontor. I Norge har vi till exempel slagit ihop flera kontor till ett huvudkontor i Oslo och på så sätt minskat energiförbrukningen per kontor. I år har vi börjat mäta och följa upp våra miljömål, resultatet kommer att börja redovisas externt under 2016.

Rejlers medarbetare ska ha insikt om miljöns betydelse och verka för att följa internationella och nationella miljömål. Alla medarbetare genomgår en miljöutbildning för att kunna göra val som bidrar till en hållbar utveckling.

Rejlers stödjer projektet Ett Rent Östersjön som drivs av John Nurminens Stiftelse. Insatser görs för att rena utsläppen av fosfor och för att minska risken för oljeolyckor.

SAMHÄLLSANSVAR

Målet är att vi ska uppmuntra till hälsofrämjande aktiviteter samt inspirera ungdomar till att välja ingenjörsyrket. Vår verksamhet bidrar också till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och tjänster som tillgodoser marknadens behov.

Rejlers ska inspirera ungdomar till att studera på högskolor och universitet och välja ingenjörsyrket. Detta ska vi uppnå dels genom att medverka på arbetsmarknadsdagar och dels genom att samarbeta med organisationen Star for Life. Vi uppmuntrar till hälsofrämjande aktiviteter både internt och externt genom

att stödja tävlingar såsom StafettVasan och ÖTILLÖ. Under året har vi hjälpt till att samla in pengar till Barncancerfonden genom idrottsinsatser i en svensk klassiker.

Star for Life – skolprojekt i Sydafrika

Star for Life har ett unikt program för att förhindra spridningen av hiv och aids bland ungdomar i södra Afrika. Genom att coacha och vägleda ungdomar till en bättre självkänsla kan de göra hälsosamma val och få en bättre framtid. I sex år har Rejlers sponsrat en skola i Sydafrika, Qhakaza High School, som har 1 200 elever. Några resultat av programmet är en förbättrad hälsa för eleverna, en kraftig minskning av antalet tonårsgraviditeter, fler ungdomar i arbete, fler elever till universiteten och bättre framtidsmöjligheter. Rejlers finansierar stipendier för ett antal elever i avgångsklassen så att de kan påbörja universitetsstudier för att bli ingenjörer.

Ambassadörer

Varje år utser Rejlers tre medarbetare till ambassadörer. De får en viktig roll i att implementera och tydliggöra Rejlers hållbarhetsarbete i förhållande till kollegor, kunder och andra intressenter. Deras uppgift blir också att inspirera skolelever till att utbilda sig till ingenjörer.

I februari 2014 åkte tre ambassadörer till Sydafrika där de berättade om ingenjörsyrket för eleverna på vår skola, Qhakaza High School. De fick också träffa 17 av våra stipen-diater i Sydafrika och intervjua dem. Det spelades in en film om deras upplevelser som går att se på rejlers.com/se/starforlife.

Toppresultat när medarbetarna får säga sitt

Medarbetare

Rejlers har vuxit snabbt de senaste åren. Ny kompetens och styrka har tillförts både via förvärv och genom rekrytering i Sverige, Finland och Norge. Hos oss trivs medarbetarna, det visar både externa mätningar som görs och de mätningar vi gör själva.

Kultur och varumärke

26

Att ha ett starkt arbetsgivarvarumärke är viktigt för oss. Därför var det roligt att vi inledde året med att nomineras till utmärkelsen Årets Employer Branding-företag. En nominering som vi fick för att vi på ett inspirerande sätt arbetat med att beskriva vad vi har att erbjuda som arbetsplats. Vår framgång är kopplad till om vi lyckas fortsätta att attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna. Här är både företagskulturen och varumärket viktiga beståndsdelar för att kunna fortsätta att växa och utvecklas.

Vår företagskultur, med tydliga värderingar, och vår medvetna satsning på hälsa bidrar till vår attraktionskraft som arbetsgivare. Den gör också att vi har lätt att integrera nya verksamheter. Varje förvärv hjälper oss att bli bättre. Vi får nya idéer, kunskap och lösningar.

Under året har vårt arbete med varumärket bidragit till en ökad synlighet och förståelse för möjligheterna som finns på Rejlers. Konceptet Energized Engineering visar på ett modernt sätt upp den kunskap och energi som finns hos oss.

Ett företag att trivas i

Både interna och externa mätningar visar att Rejlers är ett företag där medarbetarna trivs. I Universum och Metrojobbs årliga mätning Sveriges Bästa Arbetsgivare placerar vi oss på topp 30 av 140 undersökta företag. Vår årliga medarbetarundersökning visar också på ett starkt resultat bland annat vad gäller trivsel, arbetsmiljö och ledarskap.

Hälsosamt företag

Rejlers har i många år haft en medveten satsning på hälsa. Vi arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för att få våra medarbetare att må bra – då tror vi även att vi lyckas som företag. En flexibel syn på arbetstider och smidiga tekniska lösningar är viktiga delar. Bra förmånslösningar för bland annat friskvård, sjukvård och försäkringar bidrar också till ett positivt klimat som underlättar vardagen, oavsett om det gäller utmaningar på arbetet eller på fritiden.

Jonas Holmstedt llämnade Rejlers i början av 2014. Ett år senare är han tillbaka igen, nu i rollen som divisionschef inom den svenska organisationen.

– Jag har alltid trivts på Rejlers. Kombinationen av ett starkt lokalt fokus, där vi samarbetar på kontoren kring kunder och uppdrag, och det nationella perspektivet är en bra mix. Det finns också en varm kultur och en vilja att vi som medarbetare ska kunna utvecklas och må bra. Med på bilden syns också Lena Jansson och Anna Ravnell.

Att göra hälsosamma aktiviteter på våra kontor svetsar samman medarbetarna och ökar trivseln. En sådan satsning är Stafett-Vasan där över 25 lag deltog. Det är en aktivitet där medarbetare från hela Norden samlas för att tävla tillsammans och umgås. I Norge är många av våra medarbetare med i något som kallas aktiv bedrift. Där kan de göra hälsosamma aktiviteter enskilt eller i grupp. I Sverige betalar företaget anmälningsavgifter för medarbetare som tillsammans ställer upp i olika motionslopp.

På företagets hälsoblogg skriver medarbetare om de aktiviteter som får dem att må bra. Det kan handla om allt ifrån motionslopp till gitarrspel och skogspromenader.

Ledarutveckling

En förutsättning för att trivas och må bra är att relationen mellan medarbetare och ledare fungerar. Vi lägger stor vikt vid att rekrytera och utveckla våra ledare. Att vara ledare på Rejlers handlar om att utveckla både medarbetare och affärer. Det personliga ledarskapet utvecklas utifrån våra grundläggande värderingar och ett gemensamt ledarutvecklingsprogram.

Medarbetarutveckling

Det ska vara enkelt att vara anställd på Rejlers. Organisationen är platt och decentraliserad, det är högt i tak och beslutsvägarna är korta. Att hela tiden utvecklas och erbjudas nya utmaningar är motiverande för våra medarbetare och är ett betydelsefullt bidrag till trivseln på arbetsplatserna.

Vår snabba tillväxt gör att det hela tiden skapas nya utvecklingsmöjligheter. Det kan handla om nya uppdrag och kunder, uppdragsledaransvar, utmaningar på en annan ort eller att gå in i en ledarroll. Alla medarbetare har minst en gång per år utvecklingssamtal med sin närmaste chef. Utifrån dessa samtal sätts individuella utvecklingsplaner för kort- och långsiktiga mål som rör både arbetsuppgifter och utbildning.

Under året har vi utvecklat ett nytt koncerngemensamt intranät. Nu kan vi på ett enklare sätt än tidigare arbeta med att dela och sprida kunskap om den kompetens som finns inom hela företaget. Medarbetarna bjuds in till att vara aktiva och kommentera vad som sker i branschen och berätta om nya uppdrag som kommer in.

350 nya medarbetare genom rekrytering och förvärv

Rejlers ser medarbetarnas hälsa som en viktig framgångsfaktor. Vi har därför mycket högt ställda medarbetarmål. Sjukfrånvaron ska inte vara högre än 2 procent och medarbetaromsättningen ska inte vara högre än 10 procent. Resultatet från vår medarbetarundersökning ska vara lägst 80 procent av maximalt resultat. För 2014 hade vi en sjukfrånvaro på 2,7 procent. Medarbetaromsättningen var 10 procent och resultatet på medarbetarundersökningen var 74 procent av maximalt resultat.

27

– Jag trivs med atmosfären på Rejlers. Det är bra för den nordiska lagandan när vi träffas och gör aktiviteter ihop. Att varje år samla omkring 200 medarbetare för att åka skidstafetter visar vilket hälsosamt företag vi är. Det är också ett enkelt sätt att lära känna varandra för att kunna samarbeta mer kring affärerna.

Liv Bergqvist kom till Rejlers via förvärvet av norska Railconsult. Över en natt gick hon från att ha 17 kollegor till att bli en del av ett mycket större företag. – A,tt ha 1 800 arbetskamrater ger en fantastisk

möjlighet att kunna erbjuda en större professionell bredd och insikt till våra kunder. Vi har alla förutsättningarna för att tillsammans skapa bra och effektiva framtida lösningar som utvecklar våra samhällen.

PETER REJLER

Född 1966. Invald 2010. Civilingenjör. Vd och koncernchef Rejlers AB, 1999–2012. Vd och koncernchef Rejlers AB, 2014–. Vd i Rejlers Sverige AB, 2014–. Aktieinnehav i Rejlers: 911 250 A-aktier.

IVAR VERNER Född 1947. Ordförande/vice

ordförande sedan 2010. Invald 2010. Civilekonom. Tidigare auktoriserad revisor, ordförande i Grant Thornton Sweden AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Erlandsons Brygga AB, Centrumfastigheter i Norrtälje AB och Welcome Hotel samt styrelseledamot i Constrera AB, Bioarctic Neuroscience AB och Svenska Vårdfastigheter. Aktieinnehav i Rejlers: 5 000 B-aktier.

ÅSA SÖDERSTRÖM JERRING

Född 1957. Invald 2007. Civilekonom. Tidigare vd Sweco Theorells, Ballast Väst och Informationschef NCC Bygg. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i ELU Konsult AB och Infobooks AB, styrelseledamot i JM AB, Vattenfall AB, Delete Oy, Scanmast AB och Nordic Room Improvement AB. Ledamot i IVA. Aktieinnehav i Rejlers: 2 300 B-aktier.

JAN SAMUELSSON

Född 1950. Invald 2010. Civilekonom.Tidigare koncernchef för Lunds Energikoncernen AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Värmeforsk, Energiforsk samt styrelseledamot i Stena Renewable AB. Aktieinnehav i Rejlers: 600 B-aktier.

THORD WILKNE

BJÖRN LAUBER Född 1965. Arbetstagarrepresentant. Invald 1998. Civilekonom. Ekonom i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i

Rejlers: —

Född 1943. Invald 2007. Ekonom. Grundare av WM-data. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Addnode Group AB och Temagruppen Sverige AB.Aktieinnehav i Rejlers: 200 000 B-aktier.

ANDERS JONSSON

Född 1950. Invald 2011. Civilingenjör. Tidigare ABB koncernledning i Zürich. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Talis GmbH och Alimak Hek AB, vice ordförande i Svensk Schweiziska Handelskammaren, Zürich, styrelseledamot i Battenfeld Cincinnati GmbH, Mycronic AB samt rådgivare till Triton Advisers Ltd. Aktieinnehav i Rejlers: 10 465 B-aktier.

Född 1964. Invald 2014. Ekon. mag, Pol.mag.Director Hallvarsson & Halvarson. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Transmode Systems och Sensys Traffic. Aktieinnehav i Rejlers: 200 B-aktier.

LAURI VALKONEN

Född 1955. Invald 2002. Civilingenjör. Tidigare koncernchef i Rejlers Finland Oy. Övriga väsentliga uppdrag: styrelseledamot i Suur-Savo Energistiftelse. Rejlersmedarbetare sedan 1985. Aktieinnehav i Rejlers: 50 000 A-aktier, 435 675 B-aktier.

HELENA NORDMAN-KNUTSON STEN PETTERSSON

Född: 1970. Arbetstagarrepresentant. Invald 2009. Gymnasieingenjör.Projektchef i Rejlers Sverige AB. Aktieinnehav i Rejlers AB: 700 B-aktier.

PETER REJLER

Född 1966. Vd och koncernchef Rejlers AB samt vd i Rejlers Sverige AB. Medarbetare sedan 1998. Aktieinnehav i Rejlers: 911 250 A-aktier.

SEPPO SORRI Född 1966. Vd Rejlers Finland Oy. Medarbetare sedan 2005. Aktieinnehav i Rejlers: —

MORTEN THORKILDSEN Född 1961. Vd Rejlers Norge AS. Medarbetare sedan 2013. Aktieinnehav i Rejlers: —

MATS ÅSTRÖM Född 1965. Finanschef Rejlers AB. Medarbetare sedan 2014. Aktieinnehav i Rejlers: —

MIKAEL SCHMIDT

Född 1958. HR-chef Rejlers AB. Medarbetare sedan 2007. Aktieinnehav i Rejlers: —

Aktieinnehavet per den 1 mars 2015.

Aktien

I februari 2014 genomförde Rejlers, med stöd av årsstämmans bemyndigande från den 2 maj 2013, en riktad nyemission till fonder förvaltade av Nordea Fonder AB. Skälet till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt var att tillföra nytt kapital och på så sätt möjliggöra omfinansiering av tidigare förvärv samt finansiering av framtida förvärv. Genom nyemissionen ökade antalet aktier i Rejlers med 900 000 från 11 421 721 till 12 321 721 fördelat på 1 251 250 aktier av serie A (tio röster per aktie) och 11 070 471 aktier av serie B (en röst per aktie). Antalet röster ökade med 900 000 från 22 682 971 röster till 23 582 971 röster. Genom nyemissionen ökade aktiekapitalet med 1,8 miljoner kronor till 24 643 442 kronor. De nyemitterade aktierna motsvarar cirka 7,3 procent av aktiekapitalet och cirka 3,8 procent av rösterna i bolaget efter emissionen.

Aktier av serie A kan konverteras till aktier av serie B. Varje röstberättigad får vid bolagsstämman rösta för fullt antal ägda eller företrädda aktier utan begränsning i rösträtten. Varje aktie äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinst.

Bemyndigande om nyemission

Årsstämman 2014 gav styrelsen ett bemyndigande om att besluta om nyemission om högst 600 000 aktier av serie B utan företrädesrätt för befintliga aktieägare. Vid fullt utnyttjande motsvarar bemyndigandet en utspädning om 4,6 procent av kapitalet och 2,5 procent av rösterna. Styrelsen har under år 2014 inte utnyttjat stämmans bemyndigande.

Utdelningspolicy

Rejlers långsiktiga utdelningspolicy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Styrelsens föreslagna utdelning om 2,00 kronor (2,00) per aktie innebär att 73 procent (45) av resultat per aktie delas ut.

Notering och handel

Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq Stockholm efter att ha varit noterad på Nordic Growth Market, NGM sedan den 8 maj 2003. Under år 2014 har aktier till ett sammanlagt värde om 189,8 MSEK omsatts på Nasdaq OMX. Sista betalkurs for Rejlers serie B var 90,00 kronor (93,50) per aktie vid årets slut, en minskning med 4 procent jämfört med 30 december 2013. Högsta respektive lägsta kurs under året var 110,50 respektive 77,50 kronor.

Ägarförhållanden

Vid utgången av 2014 var antalet aktieägare 1 980 (1 779). Institutioner och fonder ägde 34 (19) procent av rösterna och 65 (35) procent av kapitalet. Utländska ägare stod för 12 (9) procent av rösterna och 20 (13) procent av kapitalet. Familjen Rejler ägde 58 (61) procent av rösterna och 25 (27) procent av kapitalet, varav koncernchefen Peter Rejler 39 (40) procent av rösterna och 7 (8) procent av kapitalet. Stora ägare vid sidan av familjen är Lannebo fonder, Nordea Investment Funds samt Didner & Gerge Fonder. De tio största ägarna framgår av tabellen på följande sida.

Aktieägarkontakter

Rejlers informerar aktivt om bolaget för att underlätta värderingen av bolagets aktie. Kontaktpersoner för detta är förutom vd, koncernens finanschef, respektive IR-ansvarige.

Rejlers aktiekursutveckling jan 2010 – dec 2014

Rejlers tio största ägare

Tabellen visar förhållandet per 2014-12-30.
Namn	A-aktier	B-aktier	Innehav (%)	Röster (%)
Peter Rejler	911 250	-	7,4	38,6
Jan Rejler, direkt och genom bolag	262 500	382 450	5,2	12,8
Lannebo Fonder	-	1 458 676	11,8	6,2
Nordea Investment Funds	-	1 151 621	9,3	4,9
Didner & Gerge Fonder	-	1 141 291	9,3	4,8
Lauri Valkonen	50 000	420 895	3,8	3,9
Lisa Rejler	8 750	773 000	6,3	3,6
Swedbank Robur Fonder	-	829 906	6,7	3,5
Martina Rejler	8 750	696 250	5,7	3,3
Fondita Nordic Micro Cap	-	520 000	4,2	2,2
Summa 10 största
ägarna	1 241 250	7 374 089	69,7	83,8
Summa övriga ägare	10 000	3 696 382	30,3	16,2
Summa	1 251 250	11 070 471	100,0	100,0

Fördelning av aktieinnehav

Tabellen visar förhållandet per 2014-12-30.
Antal aktier	Antal ägare	Antal aktier	Andel av kapital, %	Andel av röster, %
0–500	1 349	240 384	1,95	1,02
501–1 000	261	223 269	1,81	0,95
1 001–5 000	261	613 713	4,98	2,65
5 001–10 000	40	299 141	2,43	1,32
10 001–15 000	12	159 239	1,29	0,68
15 001–20 000	15	265 165	2,15	1,12
20 001–	42	10 520 810	85,39	92,26
Summa	1 980	12 321 721	100,00	100,00

Aktiekapitalets utveckling

År	Händelse	Ökning av aktiekapital	Totalt aktiekapital	Ökning av aktier	Summa aktier
2003	Nyemission	1 090 000	18 140 000	109 000	1 814 000
2005	Nyemission	3 219 510	21 359 510	321 951	2 135 951
2006	Split 5:1	-	21 359 510	8 543 804	10 679 755
2006	Nyemission	142 040	21 501 550	71 020	10 750 775
2007	Nyemission	66 452	21 568 002	33 226	10 784 001
2008	Nyemission	75 440	21 643 442	37 720	10 821 721
2010	Nyemission	1 000 000	22 643 442	500 000	11 321 721
2013	Nyemission	200 000	22 843 442	100 000	11 421 721
2014	Nyemission 1)	180 000	24 643 442	900 000	12 321 721

1) Riktad nyemission till fonder förvaltade av Nordea Fonder.

Data per aktie

	2014	2013	2012	2011	2010
Resultat per aktie efter utspädning, kr	2,75	4,44	5,17	5,68	3,22
Eget kapital per aktie vid periodens slut	35,83	31,13	29,50	27,75	23,74
Utdelning per aktie 1)	2,00	2,00	3,00	3,00	1,75

1) 2014 föreslagen utdelning

Femårsöversikt

Resultaträkningar i sammandrag, MSEK

	2014	2013	2012	2011	2010
Rörelseintäkter	1 711,5	1 464,7	1 332,7	1 146,0	838,9
Personalkostnader	-1 192,0	-1 004,1	-929,7	-757,5	-578,8
Övriga externa kostnader	-440,6	-370,8	-304,0	-273,2	-194,4
Av- och nedskrivningar	-29,3	-23,2	-19,5	-16,2	-15,3
Andelar i intresseföretags resultat	-1,0	-0,6	-0,1	1,2	0,8
Rörelseresultat	48,6	66,0	79,4	100,3	51,2
Finansnetto	-3,7	-2,3	-3,4	-2,7	-1,9
Resultat efter finansnetto	44,9	63,7	76,0	97,6	49,3
Skatt	-11,0	-13,0	-17,5	-33,2	-14,0
Årets resultat	33,9	50,7	58,5	64,4	35,3
Data per aktie
Resultat per aktie efter utspädning, kr	2,75	4,44	5,17	5,68	3,22
Eget kapital per aktie vid periodens slut	35,83	31,13	29,50	27,75	23,74
Utdelning per aktie (2014 föreslagen utdelning)	2,00	2,00	3,00	3,00	1,75
Genomsnittligt antal aktier	12 200 899	11 381 173	11 321 721	11 321 721	10 946 721
Antal aktier vid periodens slut	12 321 721	11 421 721	11 321 721	11 321 721	11 321 721

Balansräkningar i sammandrag, MSEK

	2014	2013	2012	2011	2010
Immateriella tillgångar	327,7	303,5	220,3	208,7	206,3
Materiella tillgångar	31,5	30,5	29,9	27,3	28,6
Finansiella tillgångar (inkl uppskjuten skatt)	22,9	36,3	39,4	42,0	6,3
Kortfristiga fodringar	471,5	455,1	373,7	316,7	258,8
Likvida medel	89,8	49,0	38,7	48,7	39,6
Summa tillgångar	943,4	874,4	702,0	643,4	539,6
Eget kapital	441,6	355,6	334,1	314,4	281,7
Långfristiga skulder	155,1	146,8	106,7	114,2	93,5
Kortfristiga skulder	346,7	372,0	261,2	214,8	164,4

Kassaflöde i sammandrag, MSEK

	2014	2013	2012	2011	2010
Kassaflöde från den löpande verksamheten	68,2	20,0	61,1	61,0	19,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten	7,1	-84,1	-27,6	-63,5	-102,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-36,6	75,0	-43,0	11,8	63,3
Årets kassaflöde	38,7	10,9	-9,5	9,3	-20,0

Nyckeltal

	2014	2013	2012	2011	2010
Rörelsemarginal, %	2,8	4,5	6,0	8,8	6,1
Vinstmarginal, %	2,6	4,4	5,7	8,5	5,9
Avkastning på eget kapital efter skatt, %	8,5	14,7	18,0	21,6	14,1
Avkastning på sysselsatt kapital, %	9,4	14,3	19,2	26,8	11,3
Kassalikviditet (exkl outnyttjad checkkredit), %	162	136	158	170	186
Soliditet, %	46,8	40,7	47,6	48,9	52,2
Skuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,6	0,3	0,3	0,2
Räntetäckningsgrad, ggr	7	10	15	20	22
Nettoskuld, MSEK	62,1	154,7	57,9	55,9	24,4
Outnyttjad checkkredit, MSEK	60,0	9,9	44,3	15,0	11,1
Disponibla medel, MSEK 1)	149,8	58,9	83,0	63,7	50,7
Investeringar, MSEK	-6,3	84,9	28,2	66,1	106,4
Debiteringsgrad, %	75,3	74,7	76,4	75,9	74,0
Antal arbetsdagar	248	249	248	251	250
Årsanställda	1 690	1 537	1 429	1 216	1 010
Antal medarbetare vid årets slut	1 742	1 664	1 532	1 320	1 091
Omsättning per årsanställd, TSEK	1 022	953	933	942	830

1) Med disponibla medel avses likvida medel och outnyttjad checkkredit.

Förvaltningsberättelse

Rejlers AB (publ)

Organisationsnummer 556349-8426

Styrelsen och verkställande direktören för Rejlers AB (publ) avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01–2014-12-31.

Verksamhet

Rejlers grundades 1942 och erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur. Rejlers hade vid årets utgång totalt 1742 medarbetare (1664) fördelat på knappt 80 orter i Sverige, Finland och Norge. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Rejlers verksamhet är indelad i tre geografiska segment, Rejlers Sverige, Rejlers Finland och Rejlers Norge.

Koncernens omsättning och resultat

För helåret uppgick omsättningen till 1 711,5 MSEK (1464,7), en ökning med 17 procent jämfört med föregående år. Av tillväxten är 9 procent organisk. Rörelseresultatet uppgick till 48,6 MSEK (66,0). Rörelsemarginalen uppgick till 2,8 procent (4,5). Debiteringsgraden uppgick till 75,3 procent (74,7). Resultat efter finansnetto uppgick till 44,9 MSEK (63,7) och resultat efter skatt blev 33,9 MSEK (50,7). Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 2,75 kr (4,44). Finansiella intäkter uppgick till 3,5 MSEK (3,8) och finansiella kostnader uppgick till -7,2 MSEK (-6,1).

Årets resultat har påverkats negativt av svag beläggning, projektförluster och omstruktureringskostnader i den norska verksamheten. Resultatet i Norge har också påverkats positivt med 3,7 MSEK som beror på ändrade förutsättningar för beräkning av förmånsbaserade pensioner. Resultatet har belastats med kostnader relaterade till vd-bytet i moderbolaget samt med retroaktiva pensionspremier i Sverige avseende 2013. I samband med förvärvet av Rejlers Consulting omvärderades tidigare innehav i intressebolag i enlighet med IFRS. Omvärderingen innebar en negativ påverkan på resultatet. Antalet arbetsdagar under perioden var 248 (249).

Omsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal per segment

		Omsättning, MSEK	MSEK	Rörelseresultat,	Rörelse marginal, %
	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Rejlers Sverige	1 111,7	1 032,6	74,9	68,5	6,7	6,6
Rejlers Finland	311,7	283,2	13,6	11,1	4,4	3,9
Rejlers Norge	305,6	151,9	-25,6	16,9	neg	11,1
Koncerngemensamt	25,8	12,8	-14,3	-30,5	-	-
Elimineringar	-43,2	-15,8	-	-	-	-
Totalt koncernen	1 711,5	1 464,7	48,6	66,0	2,8	4,5

Resultat per aktie

För helåret uppgick resultat per aktie, efter utspädning, till 2,75 kr (4,44). Eget kapital per aktie uppgick till 35,83 kr vid periodens utgång jämfört med 31,13 kr per den 31 december 2013.

Kassaflöde och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 68,2 MSEK (20,0). Koncernens likvida medel uppgick vid periodens slut till

89,8 MSEK jämfört med 49,0 MSEK den 31 december 2013. Av koncernens checkkrediter är ingen del utnyttjad per den 31 december 2014. Den 31 december 2013 var 60,1 MSEK utnyttjad och 9,9 MSEK outnyttjad. Räntebärande skulder har minskat med 96,8 MSEK sedan den 31 december 2013 och var vid periodens utgång 106,9 MSEK (203,7). Minskningen beror till största del på amorteringar och att checkräkningskrediten inte längre är utnyttjad. Soliditeten vid periodens slut uppgick till 46,8 procent jämfört med 40,7 per den 31 december 2013. Under perioden har utdelning lämnats med totalt 24,6 MSEK (34,0).

Investeringar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 10,2 MSEK (10,9) och investeringar i immateriella tillgångar och rörelse uppgick till 19,2 MSEK (74,0). Investeringar i dotterbolag består i huvudsak av Sonika AB och Rejlers Consulting AS. Med det sistnämnda förvärvet följde en kassa på 61,5 MSEK, men även en pensionsskuld på 28,9 MSEK. Av- och nedskrivningar uppgick till 29,3 MSEK (23,2).

Forskning och utveckling

Övervägande delen av Rejlers utvecklingsarbete utförs inom ramen för kundprojekt. Övriga utvecklingskostnader kostnadsförs löpande. Dessa kostnader uppgår inte till några betydande belopp.

Medarbetare

Antal medarbetare vid årets slut uppgår till 1 742 (1664), en ökning med 5 procent. Antal årsanställda uppgick till 1690 (1 537). 13 (38) medarbetare i Finland och 5 (-) i Norge var permitterade vid årets slut.

Rejlers Sverige

Efterfrågan på teknikkonsulttjänster i Sverige bedöms att öka generellt och vi tror på en positiv utveckling för Rejlers tjänster under 2015. För att möta våra kunders behov är rekrytering ett prioriterat område. Infrastrukturmarknaden fortsätter att växa, särskilt inom järnväg, tunnelbana och vägar. Investeringarna förväntas att fortsätta under många år framöver. Vi har under året startat ett samarbete med Reinertsen och Norconsult under namnet R2N Civil Engineering. I samarbetet erbjuds ett heltäckande utbud inom järnvägsområdet, bland annat anläggning, bro, bygg, mark, miljö samt bana, el, signal och tele.

Regeringens bredbandsmål för 2020, att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, ökar efterfrågan på våra telekomtjänster. Rejlers har anlitats av flera nätbolag för utbyggnaden av både fiber- och mobilnät.

Investeringarna inom energiproduktion och eldistribution beräknas öka. Efterfrågan från våra energikunder är fortsatt god och vårt rekryteringsbehov är stort. Utvecklingen är positiv för våra energimättjänster och efterfrågan är god för uppdrag som syftar till säkerhetshöjande åtgärder inom kärnkraftsindustrin.

Utvecklingen inom bygg- och fastighetsmarknaden ser positiv ut i storstadsregionerna.

Bedömningen är att industrimarknaden kommer att förbättras under 2015. Rejlers har utökat sitt samarbete med de stora leverantörerna av styrsystem. Under slutet av året vann vi priset "Breakthrough Win" från

ABB. Utmärkelsen delas ut till partners som under året utmärkt sig för ett väl genomfört automationsprojekt. Efterfrågan är fortsatt god för uppdrag till gruvindustrin och för uppdrag avseende fastighetsautomation, styrsystem och övervakningssystem.

Rejlers Finland

Teknikkonsultmarknaden fortsätter att påverkas av en låg investeringsnivå i Finland. Marknaden för exportindustrin visar tecken på återhämtning och därmed förbättras den inhemska efterfrågan. Rejlers har aktivt arbetat med att anpassa verksamheten och utvecklat nya tjänster efter marknadens behov. Vi har till exempel tagit fram ett managemenkoncept för energieffektiva lösningar. Vi har också utvecklat konsulttjänster för underhåll av industrianläggningar.

Rejlers har en positiv utveckling inom infrastrukturområdet och vi har en god efterfrågan på våra telekomuppdrag. Vi är engagerade i stora pågående järnvägsprojekt. Efterfrågan på våra tjänster ökar inom energiområdet. Elnätföretagen har ett stort behov av våra tjänster då de har krav på sig att höja effektiviteten i sina nät. Våra energimättjänster har också en god utveckling. Byggmarknaden präglas av hård konkurrens. I storstadsregionerna är efterfrågan positiv för Rejlers tjänster, både från privata och offentliga beställare. Under slutet av året har utvecklingen för industrimarknaden förbättrats. Trots en hård konkurrens har Rejlers konsulter vunnit nya uppdrag från våra nyckelkunder.

Rejlers Norge

Den kraftiga nedgången i oljepriset har försvagat den norska ekonomin vilket leder till en hårdare konkurrens för teknikkonsulttjänster. Rejlers största marknader, energi och infrastruktur, genomgår omfattande moderniseringar och förväntas växa de kommande åren. Efterfrågan för våra tjänster inom infrastruktur, energi samt bygg och fastighet har förbättrats under senare delen av året. Telekommarknaden förändras när stora operatörer fusioneras och nya aktörer etablerar sig. Detta leder till en ökad efterfrågan på konsulttjänster. Transportmarknaden förbättrades betydligt under det andra halvåret och vi är engagerade i den fortsatta järnvägsutbyggnaden i Norge. Efterfrågan är god för våra tjänster inom elprojektering och energimätning i bygg- och fastighetsprojekt. Rejlers fokuserar på uppdrag inom den privata fastighetsmarknaden i storstadsregionerna där vi ser en god tillväxt.

Förvärv

Rejlers har under perioden förvärvat resterande 51 procent av aktierna i Rejlers Consulting AS och 100 procent av aktierna i Sonika AB. Se även not 28.

Känslighet

Rejlers resultat är mest känsligt för förändringar av debiteringsgraden, timpriset och lönekostnadsutvecklingen. Varje procentuell förändring av dessa parametrar ger följande påverkan på Rejlers rörelseresultat i MSEK: Rejlers resultat är mest känsligt för följande faktorer

• Debiteringsgraden
• Timpriset
• Lönekostnadsutvecklingen

Variabel	+/- (MSEK)
Debiteringsgraden	23
Timpris	17
Lönekostnader	12

Personalkostnaden uppgår till cirka 70 procent (69) av intäkterna medan övriga rörelsekostnader inklusive avskrivningar är cirka 28 procent (27) av intäkterna. Varje procentuell förändring av ovanstående parametrar ger följande påverkan på Rejlers rörelseresultat i MSEK:

Händelser efter periodens utgång

Rejlers förvärvade den 11 mars 2015 Eneas svenska verksamhet Energy Business Sweden AB (EBS). EBS erbjuder energieffektiva tjänster för minskad energiförbrukning i fastigheter och kommuner. EBS har elva anställda och omsätter 30 MSEK på årsbasis.

Moderbolaget

Nettoomsättningen i moderbolaget uppgick för helåret till 23,8 MSEK (12,8) och resultat efter skatt uppgick till 34,8 MSEK (13,1).

Styrelsearbete och bolagsstyrning

Avseende styrelsearbete och bolagsstyrning hänvisas till bolagsstyrningsrapporten i denna årsredovisning. Se sid 37–40.

Riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Årsstämman 2014 fastställde följande riktlinjer för ersättning till vd och andra ledande befattningshavare. Med andra ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp. Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Generellt erbjuder inte Rejlers några förmåner utöver vad som utgör lokal praxis.

Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och utgöras av en grundlön, rörlig ersättning, pension samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen är begränsad till maximalt 60 procent av grundlönen.

Den rörliga ersättningen baseras huvudsakligen på koncernens resultat och individuellt uppnådda resultat i förhållande till uppställda kvantitativa och kvalitativa mål.

Såväl vd som bolaget har rätt att påkalla pension vid 62 års ålder. Pensionen är premiebaserad och utöver betalda pensionspremier ska inte några pensionsförpliktelser förekomma. För övriga ledande befattningshavare ska allmän pensionsplan gälla, antingen via ITP-planen eller genom individuella tjänstepensionsförsäkringar inom ramen för ITP.

Mellan företaget och vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid om sex till 12 månader.

Enligt årsstämmans beslut gavs styrelsen även möjlighet att avvika från ovanstående föreslagna riktlinjer för det fall det finns särskilda skäl för detta. Styrelsens förslag till riktlinjer för 2015 är förutom pensionsåldern för koncernchefen i huvudsak oförändrade jämfört med 2014.

Risker och riskhantering

Allt företagande är förenat med ett visst mått av risktagande. Rejlers genomför regelbundet en riskkartläggning av koncernens risker, med syfte att löpande vidareutveckla och förstärka rutinerna för löpande riskuppföljning. Koncernens styrelse och högsta ledning ansvarar för riskhanteringen.

Strategiska och operativa risker

Marknad

Rejlers är verksamt i Sverige, Finland och Norge och är därigenom beroende av konjunkturen på dessa marknader. Bolaget är också konkurrensutsatt, både av stora internationella konkurrenter samt ett antal mindre, lokala konkurrenter på varje enskild marknad. Politiska beslut kan också få ett avgörande inflytande på kundernas investeringsvilja.

Rejlers hanterar marknadsriskerna genom att ha en bred kundbas, med en jämn fördelning av privata och offentliga beställare, och ett brett tjänsteutbud för att minimera känsligheten för avmattning i enskilda sektorer.

Uppdrag

Uppdragsrisker inbegriper risker kopplade till ett enskilt uppdrag. Rejlers arbetar med olika former av avtalsvillkor. Ett fastprisuppdrag kan innebära en ökad risk om tidsåtgången för att fullfölja uppdraget har missbedömts. Rejlers har en begränsad del av uppdragen till fast pris. Dessa hanteras enligt särskild beslutsordning och kräver noggrann uppföljning. Den stora volymen av bolagets uppdrag är på löpande räkning varför risken i dessa är begränsad.

Kvalitetssäkring av uppdragen sker i det koncerngemensamma verksamhetssystemet som är certifierat i verksamheterna i Sverige, Finland och delar av Norge enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004

Medarbetare

För ett konsultbolag är medarbetarna en mycket central resurs. En risk finns alltid att kompetenta medarbetare lämnar Rejlers och går till konkurrenter, kunder eller startar egna verksamheter.

För bolagets tillväxt är det viktigt att kunna behålla befintliga medarbetare, men även att rekrytera nya. I samband med förvärv är det viktigt att de nya medarbetarna integreras på ett bra sätt i verksamheten. Rejlers försöker agera som en god arbetsgivare och sätter stort fokus på medarbetarnas trivsel. Bolagets storlek innebär att det är möjligt att erbjuda varierande arbetsuppgifter såväl geografiskt som kompetensmässigt. Att erbjuda en stimulerande arbetsplats för medarbetarna samt att ge goda möjligheter till utbildning och utveckling bidrar till företagets utveckling.

Förvärv

Förvärv av konsultbolag innebär alltid en risk för personalavgångar från det förvärvade bolaget. Ett större förvärv anstränger organisationen och sätter fokus på interna frågor vilket kan vara hämmande för marknadsbearbetningen.

Rejlers har som ambition att vid förvärv snabbt integrera nya medarbetare och verksamheter så att mervärden skapas både i det köpande och förvärvade bolaget. Genom att potentiella förvärv förankras lokalt i organisationen minskar också risken för felinvesteringar.

Mediaexponering och varumärke

Med en ökad exponering och kännedom kring Rejlers och Rejlers varumärke ökar även risken för exempelvis medial granskning och negativ publicitet. Rejlers har ett strukturerat sätt att arbeta med att bevaka och följa vad som skrivs och rapporteras om företaget och de stora projekt vi är involverade i, både i mer traditionell media och i sociala medier. Det finns riktlinjer framtagna för hur företagets medarbetare ska agera i förhållande till olika medier.

Finansiella risker

Likviditets- valuta- och ränterisk

Ändringar i räntor och valutakurser har inverkan på kassaflödet, resultatet och balansräkningen. Koncernens kostnader och intäkter är i huvudsak i de lokala valutorna, svenska kronor, norska kronor och euro. Även vid kraftiga förändringar i valutakurser är bedömningen att koncernens balansräkning endast till liten del exponeras.

Likviditetsrisken begränsas genom en god likviditetsplanering. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkräkningskrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.

Genom att koncernen löpande genomför förvärv så förändras också skuldsättningen och den finansiella risken. Koncernen har en nettobelåning, vilket innebär att ett ökat fokus måste sättas på likviditets- och ränterisken. Koncernens soliditet är fortsatt god.

Kreditrisk

Kreditrisk innebär risker kopplade till kundernas betalningsförmåga. Rejlers har en stor exponering mot offentliga kunder där kreditrisken är låg. Kunderna faktureras löpande varför den upparbetade kreditrisken blir relativt begränsad även i de stora uppdragen.

Rejlersaktien

Sista betalkurs för Rejlers serie B var 90,00 kr per aktie vid årets slut, en minskning med 4 procent jämfört med 30 december 2013. Rejlers aktie är noterad på Nasdaq Stockholm.

Det totala antalet aktier uppgår till 12 321 721 aktier fördelat på 1251250 aktier av serie A (tio röster per aktie) och 11 070 471 aktier av serie B (en röst per aktie). Det totala aktiekapitalet i Rejlers uppgår till 24643 442 kronor och totalt antal röster till 23 582971.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna i bolaget är Peter Rejler respektive Jan Rejler genom bolag.

Utdelning

Rejlers långsiktiga policy är att cirka 50 procent av bolagets resultat efter skatt ska delas ut. Styrelsen för Rejlers föreslår årsstämman att en utdelning på 2,00 kr per aktie (2,00) ska lämnas för räkenskapsåret 2014, vilket motsvarar 73 procent av resultat per aktie. Utdelningsbeloppet motsvarar 24,6 MSEK (24,6).

Styrelsen bedömer att utdelningen är rimlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art ställer på finansieringen med eget kapital, förmågan att på både kort och lång sikt fullgöra gruppens åtaganden samt bedömningen av koncernens kommande utveckling.

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till	137650 878 kr
Styrelsen och vd föreslår att till aktieägarna utdelas	24643 442 kr
i ny räkning balanseras	113 007436 kr

Bolagsstyrningsrapport

Rejlers är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktie av serie B är noterad på Nasdaq Stockholm inom Small Cap segmentet. Bolaget tillämpar sedan 1 juli 2008 Svensk kod för bolagsstyrning och avger här 2014 års rapport avseende Bolagsstyrning.

Allmänt

Till grund för Rejlers bolagsstyrning ligger svensk aktiebolagslag, den av aktieägarna beslutade bolagsordningen samt åtaganden som bolaget ingått genom avtal såsom noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm. Av noteringsavtalet följer även att bolaget sedan den 1 juli 2008 tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Därutöver har bolaget att följa andra tilllämpliga svenska och utländska lagar och regler.

Aktieägare

Bolagets aktie av serie B är sedan den 18 december 2006 noterad på Nasdaq Stockholm vilket är en reglerad marknadsplats för aktiehandel. Aktien var dessförinnan noterad på Nordic Growth Market, NGM, sedan den 8 maj 2003. Genom nyemission har under året antalet aktier ökat från 11421721 till 12 321721 fördelat på 1251250 aktier av serie A och 11 070 471 aktier av serie B. Antalet röster har ökat med med 900 000 från 22682971 röster till 23 582971 röster. Aktiekapitalet har ökat med 1 800 000 kronor till 24643 442 kronor. De nyemitterade aktierna motsvarar 7,3 procent av aktiekapitalet och 3,8 procent av rösterna i bolaget efter emissionerna. Aktier av serie A kan efter begäran från aktieägaren omvandlas till aktier av serie B. Det föreligger ingen begränsning hur många röster en aktieägare får avge på stämman. Aktier av serie A berättigar till 10 röster per aktie och aktier av serie B berättigar till en röst per aktie. Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna är Peter Rejler och Jan Rejler genom bolag.

Årsstämma och bolagsstämma

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där samtliga aktieägare har rätt att delta i besluten. Om en enskild aktieägare önskar få ett beslutsärende behandlat på stämman ska detta skriftligen anmälas till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Kallelse ska i enlighet med bolagsordningen införas i Post- och inrikes tidningar samt på bolagets hemsida. Information om att kallelse utfärdats ska ske genom annons i Dagens Nyheter.

Bolagets årsstämma avseende räkenskapsåret 2013 ägde rum den 29 april 2014 i Stockholm. På stämman närvarade 44 aktieägare som representerade 78,7 procent av bolagets röster och 59,9 procent av kapitalet. Samtliga av årsstämman valda styrelseledamöter och bolagets revisor var närvarande på årsstämman. Stämman leddes av styrelsens ordförande, Ivar Verner. Protokollet från årsstämman finns tillgängligt på bolagets hemsida.

På stämman beslöts bland annat:

• Att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 2,00 kronor per aktie. • Att i enlighet med revisorns förslag bevilja styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet.
• Att i enlighet med valberedningens förslag välja om Ivar Verner som styrelsens ordförande. Därutöver beslutades det om nyval av Helena Nordman-Knutson samt omval av Peter Rejler, Jan Samuelsson, Åsa Söderström Jerring, Lauri Valkonen, Anders Jonsson och Thord Wilkne till styrelseledamöter.
• Om principer för valberedningens tillsättande och arbete samt riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

• Att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission avseende högst 600 000 aktier av serie B utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.

Samtliga beslut på årsstämman var enhälliga. Utöver ordinarie årsstämma har bolaget inte genomfört någon ytterligare bolagsstämma under år 2014. Årsstämman 2015 avseende räkenskapsåret 2014 kommer att genomföras den 4 maj 2015 i Stockholm.

Valberedning

Valberedningen nominerar ledamöter till Rejlers styrelse som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningens arbete inleds med en utvärdering av sittande styrelse. I nomineringen av kommande styrelse tar valberedningen hänsyn till de potentiella ledamöternas strategiska kompetens, utbildning och eventuellt annat styrelsearbete.

Valberedningen inhämtar även synpunkter från de större ägarna. På årsstämman lämnar valberedningen förslag på ersättning till styrelseledamöterna. Valberedningen lämnar även förslag på val av revisorer. Valberedningen utses av årsstämman. Valberedningen, som har att bereda ärenden inför 2014 års årsstämma, består av Kent Hägglund som representant för Peter Rejler, Martina Rejler som representant för Jan Rejler och Johan Lannebo som representant för Lannebo Fonder.

Valberedningen ska ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till styrelseledamöter, förslag till styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag till hur valberedningen ska utses inför årsstämman 2015 jämte dess uppdrag.

Som underlag för valberedningens arbete har styrelsens ordförande och vd redogjort för styrelsens arbete under året. Vidare har en årlig utvärdering av styrelsen genomförts på uppdrag av valberedningen.

Styrelse

Rejlers styrelse och styrelseordförande utses av årsstämman. Styrelsen fastställer Rejlers strategi och målsättning, säkerställer en effektiv utvärdering av verksamheten och kontrollerar bolagets utveckling och finansiella situation. Styrelsen har under verksamhetsåret 2014 bestått av sju ledamöter, vilka presenteras närmare på sidan 29. Under verksamhetsåret 2014 avhöll styrelsen 14 protokollförda sammanträden. Den genomsnittliga närvaron var 96 procent och i genomsnitt varade styrelsemötena cirka tre timmar. Representanter från koncernledningen och annan ledningspersonal har under året regelbundet deltagit på styrelsemöten för att redogöra för frågor inom sina respektive områden. Utöver ovan nämnda styrelsemöten har styrelsen protokollförda telefonmöten vid behov för att uppdatera sig i aktuella frågor. Vid dessa telefonmöten fattas inga styrelsebeslut.

Styrelsen ansvarar vidare för förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättning och ersättning till koncernledning. Styrelsen fastställer också affärsplan och årsbokslut samt övervakar vd:s arbete.

Till styrelsen har de fackliga organisationerna utsett Björn Lauber och Sten Pettersson som ledamöter.

Ivar Verner valdes av årsstämman till styrelsens ordförande. På styrelsens konstituerande styrelsemöte beslöts att inrätta ett revisionsutskott bestående av Jan Samuelsson (ordf.) och Ivar Verner samt att styrelsen i sin helhet ska utgöra ersättningsutskott. Det beslöts också att inrätta ett projekt-/investeringsutskott bestående av Peter Rejler och Ivar Verner.

I styrelsearbetet deltar förutom bolagets vd, Peter Rejler (styrelse

ledamot), även andra tjänstemän från organisationen såsom föredragande i särskilda frågor.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen har inom sig inte fördelat några särskilda ansvarsområden mellan ledamöterna. Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt Aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning regleras styrelsens arbete av dess arbetsordning, vilken bland annat stadgar att styrelsen ska:

• Utöver konstituerande sammanträde hålla minst fem ordinarie sammanträden.
• Fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi.
• Godkänna budget och motsvarande långsiktiga planer inklusive investeringsbudget.
• Behandla ärenden avseende investeringar och liknande med belopp över 10 MSEK om dessa faller utanför godkänd investeringsbudget
• Besluta om köp och försäljning av fast egendom, aktier eller förvärv av annat bolags rörelse över 2 MSEK.
• Besluta om bildandet samt kapitalisering av dotterbolag över 1 MSEK.
• Utse ett revisionsutskott.
• Utse ett projekt-/investeringsutskott.
• Fastställa årsredovisning, förvaltningsberättelse och delårsrapporter
• Upptagande av lån över 5 MSEK.
• Inledande av processer av stor omfattning samt uppgörelse av tvister av väsentlig betydelse.
• Andra frågor av väsentlig ekonomisk- eller annan betydelse.

Styrelsens sammansättning

Namn	Funktion	Oberoende	Invald	Närvaro
Ivar Verner	Ordförande 3)	Ja	2010	14/14
Peter Rejler 1)	Ledamot 3)	Nej	2010	14/14
Anders Jonsson	Ledamot	Ja	2011	11/14
Jan Samuelsson	Ledamot	Ja	2010	14/14
Åsa Söderström Jerring	Ledamot	Ja	2007	14/14
Lauri Valkonen 2)	Ledamot	Nej	2002	14/14
Thord Wilkne	Ledamot	Ja	2007	14/14
Helena Nordman-Knutson	Ledamot	Ja	2014	6/7

1) Beroende i förhållande till bolaget genom anställning samt som större ägare.

2) Beroende på grund av tidigare befattning i koncernen (t.o.m. april 2010).

3) Under perioden 1 januari–1 april var Peter Rejler ordförande och Ivar Verner vice ordförande.

Vid varje ordinarie styrelsesammanträde ska följande ärenden behandlas:

• En rapport om bolagets verksamhet inklusive finansförvaltning.
• En rapport om extraordinära åtgärder eller händelser som vidtagits mellan styrelsens sammanträden.
• Utvecklingen av pågående större projekt och förväntade affärshändelser.
• En rapport om föreliggande eller potentiella tvister som kan ha betydande inverkan på bolagets verksamhet.

Styrelsens ordförande utgör länken mellan bolagets vd och övriga ledamöter. Ordförande har till uppgift att leda styrelsens arbete och sörja för att styrelsen följer tillämpliga lagar, regler och rekommendationer.

Utvärderingen av styrelsen sker fortlöpande dels avseende den totala sammansättningen dels avseende enskilda ledamöter. Utvärderingen har under 2014 genomförts under ledning av valberedningen i form av en styrelseenkät. Hela styrelsen har tagit del av enkäten och diskuterat utvärderingen. Vid samma tillfälle skedde även styrelsens utvärdering av

vd och bolagets ledning utan deras närvaro, men med närvaro av bolagets revisor. Bolagets revisor har deltagit på två styrelsemöten, vid avrapportering av uppföljning om Norge samt i samband med bokslutssammanträdet. Bolagets delårsrapport för tredje kvartalet granskades översiktligt av bolagets revisor och rapporterades till styrelsens revisionsutskott.

Revisionsutskott

Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2014 ett revisionsutskott som utgörs av Jan Samuelsson (ordf.) och Ivar Verner. Revisionsutskottet har under året haft fyra möten. Föredragande i utskottet är normalt bolagets finanschef.

Revisionsutskottet har till huvuduppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs. Revisionsutskottet bevakar även företagets löpande riskhantering, fastställer kompletterande instruktioner till revisorerna för revisionsinsatsen, bevakar att lagar, förordningar, noteringsavtal och Svensk kod för bolagsstyrning följs. Revisionsutskottet ser också till att andra uppdrag, förutom revision, som utförs av bolagets revisorer ligger inom ramen för fastställd policy.

Revisionsutskottet har under året även följt upp verksamhetsstyrningen av uppdragsverksamheten och de instruktioner som gäller från offertarbete fram till färdig leverans inom ett uppdrag.

I tillägg bevakar revisionsutskottet bland annat ändringar av redovisningsregler som kan få inverkan på bolagets finansiella rapportering och den externa finansiella informationsgivningen samt utvärderar årligen behovet av en internrevisionsfunktion. I dagsläget är bedömningen att bolagets storlek och komplexitet ej motiverar en särskild internrevisionsenhet, utan ekonomifunktionen sköter löpande kontroll och driver förbättringsprojekt inom ekonomisk styrning och kontroll. Internt genomförs revision av uppdragsverksamheten, uppföljning av utfall och eventuellt behov av förändrade rutiner.

Revisionskommitténs sammansättning

Namn	Funktion	Närvaro
Jan Samuelsson	Ordförande	3/3
Ivar Verner	Ledamot	3/3

Projekt-/investeringsutskott

Styrelsen utsåg i samband med det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2014 ett projekt-/investeringsutskott som utgörs av Ivar Verner (ordf) och Peter Rejler. Investeringsutskottet har under året haft tre möten där båda närvarat. Föredragande i utskottet är normalt bolagets finanschef.

Investeringsutskottet har till huvuduppgift att bereda ärenden gällande investeringar som kräver styrelsens beslut.

Ersättningsutskott

Styrelsen har beslutat att inte tillsätta ett särskilt ersättningsutskott. I stället utgör styrelsen i sin helhet ersättningsutskott och bereder bland annat ersättnings- och anställningsfrågor för vd och övriga ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som årsstämman fastslagit. Ersättningsutskottet företräds av styrelsens ordförande vid förhandlingar med vd.

Ersättningar

På årsstämman 2014 beslöts om riktlinjer för ersättning till vd och ledande befattningshavare. Dessa var i huvudsak detsamma som tidigare år. Huvudprincipen för dessa riktlinjer är att befattningshavare i Rejlers ska

erbjudas marknadsmässiga ersättningar som gör att bolaget kan attrahera, utveckla och behålla nyckelpersoner. Ersättningsstrukturen kan utgöras av en grundlön, rörlig ersättning samt i vissa fall övriga förmåner. Den rörliga ersättningen för ledande befattningshavare är begränsad till maximalt 60 procent av grundlönen. De fullständiga riktlinjerna finns som bilaga till stämmoprotokollet på bolagets hemsida. Med ledande befattningshavare avses medlemmar i koncernens ledningsgrupp.

Ersättningen till styrelsen fastställdes på årsstämman till 340 000 kronor till styrelsens ordförande och 160 000 kronor vardera till övriga ledamöter som inte är anställda i Rejlers. Därutöver avsätts totalt 160 000 kronor för utskottsarbete.

Se not 7 i årsredovisningen för styrelsens ersättningar.

Vd och koncernledning

Verkställande direktör, (vd) utses av styrelsen och har som uppdrag att sköta den löpande förvaltningen i bolaget enligt de riktlinjer och anvisningar som uppställs i lag, bolagsordningen och den interna arbetsinstruktionen.

Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder som inte med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse eller uttryckligen har definierats såsom under styrelsens ansvar.

Peter Rejler har varit vd och koncernchef för Rejlers sedan den 1 april 2014. Han är född 1966 och har varit verksam inom Rejlers sedan 1998 och som vd sedan 1999 med undantag av perioden 2012-2014 då Peter var arbetande styrelseordförande. Från och med augusti 2014 har Peter även rollen som vd för Rejlers svenska verksamhet.

Peter har en kandidatexamen inom elektronik och en master från mekanik.

Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har regelbundna möten under året under vd:s ledning. Mellan dessa möten hålls har man löpande avstämning gällande status för respektive verksamhet. Koncernledningen arbetar årligen fram en affärsplan som följs upp via månatliga rapporter där uppföljningen är fokuserad på lönsamhet, kostnadskontroll samt kassaflöde. Koncernledningen har bestått av verkställande direktör, finanschef, landscheferna för Norge och Finland, kommunikationschef samt HR-chef – totalt sex stycken ledamöter.

Information om vd och koncernledningens medlemmar, ålder, utbildning och aktieinnehav framgår av avsnittet Ledningsgruppen på sidan 30.

Revision

I årsstämmans uppgifter ingår att välja revisor. På årsstämman 2013 valdes revisionsbolaget Deloitte med auktoriserade revisorn Birgitta Lööf som huvudansvarig revisor för en period av tre år. Deloitte reviderar Rejlers samtliga aktiva bolag i Sverige, Finland och Norge som varit helägda av Rejlers under 2014. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året. Rapportering till styrelsen sker i samband med årsbokslutet.

I samband med revisionen görs också en genomgång av interna rutiner och kontrollsystem.

Utöver revisionsgranskningen har Deloitte även anlitats för andra uppdrag. Detta har bland annat avsett skattefrågor, förvärvsfrågor samt diverse redovisningsfrågor (se även not 8 i årsredovisningen). Samtliga uppdrag ligger inom ramen för av revisionsutskottet fastlagd policy.

Ersättningen till bolagets revisorer för år 2014 respektive 2013 framgår av årsredovisningen.

Finansiell rapportering och information

Rejlers ger marknaden löpande information om företagets utveckling och finansiella ställning. Information lämnas regelbundet i form av: • Delårsrapporter

• Rejlers årsredovisning
• Pressmeddelanden om nyheter och händelser som väsentligt kan påverka företagets värdering och framtidsutsikter. Rejlers policy är att offentliggöra order som är av strategiskt värde
• Presentationer för finansanalytiker, investerare och media
• Rejlers hemsida www.rejlers.com/se där information enligt ovan hålls tillgänglig.

STYRELSENS BESKRIVNING AV DET INTERNA KONTROLLSYSTEMET SAMT RISKHANTERING Kontrollmiljö

Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Kontrollmiljön skapar den kultur som Rejlers verkar utifrån och definierar normer och riktlinjer för verksamhetens agerande. Kontrollmiljön består i praktiken av dokumenterade riktlinjer, manualer och instruktioner som kommunicerats ut i hela organisationen. Kvalitetssystemet kompletteras av en serie dokumenterade direktiv, som inkluderar bland annat uppförande av ekonomihandbok, innehållande policyer för redovisning och finansiell hantering, samt en informationspolicy. Rejlers upprätthåller ett kvalitetssystem som inkluderar rutiner, instruktioner och mallar för relevanta processer. Rejlers arbetar fortlöpande med att utveckla och förbättra kvalitet och processer för att uppfylla de krav kunder, leverantörer och anställda ställer på konsultbolag. Organisationsstrukturen är transparent med definierade roller och ansvar som kommuniceras via dokumenterade arbetsinstruktioner för styrelsen, styrelsekommittéer, vd samt till chefer inom koncernen. Arbetsordningen för styrelsen och instruktion för vd finns för varje bolag i gruppen och bygger på samma principer som för Rejlers AB.

I respektive bolag finns en styrelse vars uppgift är att löpande säkerställa att övergripande riktlinjer och policyer följs samt att löpande bedöma bolagets ekonomiska situation.

Respektive styrelse har till sitt förfogande en vd som i de större dotterföretagen även har en ledningsgrupp. Rejlers har i respektive land en organisation där varje lokal enhet har stor självständighet. Chefer på alla nivåer har klart utdelat ansvar och befogenheter att utveckla sina verksamheter efter lokala förutsättningar och kundens behov. Regelbundna utvärderingar genomförs i organisationen på såväl funktion som avdelningsnivå för att säkerställa relevant kunskap avseende finansiell rapportering inom organisationen. Syftet är att med rimlig säkerhet kunna garantera att Rejlers kortsiktiga och långsiktiga mål uppnås. Syftet med riskhanteringen och internkontrollen i samband med finansiell rapportering är att med rimlig säkerhet kunna garantera att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig i fråga om delårsrapportering, årsrapportering och årsredovisning, och säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas enligt lagar, gällande redovisningsnormer och andra krav på börsnoterade företag.

Information och kommunikation

De viktigaste styrdokumenten avseende den finansiella rapporteringen uppdateras kontinuerligt och kommuniceras till relevanta medarbetare via bolagets intranät, informationsbrev, regelbundna möten etc. Informationskanaler är etablerade för att så effektivt som möjligt kommunicera till berörda medarbetare inom organisationen. Rejlers har även en informationspolicy avseende såväl intern som extern kommunikation.

Kontrollaktiviteter

Kontrollstrukturen har utformats för att hantera de risker som styrelsen och företagsledningen anser är betydande för den operativa verksamheten, efterlevnaden av lagar och regelverk samt för den finansiella rapporteringen. Definierade beslutsprocedurer, inklusive attestinstruktioner är etablerade för till exempel investeringar och tecknande av avtal. Där så är lämpligt har automatiska kontroller speciellt relaterade till den finansiella rapporteringen etablerats. Flertalet kontrollaktiviteter är integrerade i företagets nyckelprocesser, såsom orderbokning, intäktsredovisning, investeringar, leverantörskontrakt och inköp. För att säkerställa att risker i kundprojekt uppmärksammas och åtgärdas samt återspeglas korrekt i den finansiella rapporteringen kommer en särskild funktion att inrättats, projektkontoret. Det ska genomföra regelbundna kontroller av att kundprojekt bedrivs enligt Rejlers kvalitetssystem både vad gäller genomförande och ekonomisk uppföljning. IT-strukturen är utformad för att hantera potentiella IT-relaterade risker med kontroller i IT-systemen relaterade till de processer som påverkar den finansiella rapporteringen.

Övervakning

Varje chef har ansvaret för att säkerställa adekvat intern kontroll i respektive enhet och controllers ansvarar för att enheterna följer koncernens direktiv för finansiell rapportering. Därutöver granskas den interna kontrollstrukturen av separata decentraliserade funktioner inom en särskild funktion. Styrelsen anser att Rejlers signifikanta riskområden täcks av granskningarna som genomförs. I dagsläget ser styrelsen därför inget behov av att inrätta en separat funktion för internrevision.

Stockholm den 20 mars 2015 Styrelsen Rejlers AB

Resultaträkning – Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning	5	1 708,6	1 463,2
Övriga rörelseintäkter	6	2,9	1,5
Summa rörelseintäkter		1 711,5	1 464,7
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	7	-1 192,0	-1 004,1
Övriga externa kostnader	8	-440,6	-370,8
Av-/nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	9–13	-29,3	-23,2
Andelar i intresseföretags resultat	14	-1,0	-0,6
Rörelseresultat		48,6	66,0
Finansiella intäkter	15	3,5	3,8
Finansiella kostnader	16	-7,2	-6,1
Summa finansnetto		-3,7	-2,3
Resultat före skatt		44,9	63,7
Skatt	17	-11,0	-13,0
ÅRETS RESULTAT		33,9	50,7
Hänförligt till moderbolagets aktieägare		33,9	50,7
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		0,0	0,0
Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare, före utspädning	18	2,78	4,45
Resultat per aktie för vinst hänförlig till moderbolagets aktieägare, efter utspädning	18	2,75	4,44

Rapport över totalresultat – Koncernen

Belopp i MSEK	2014	2013
Årets resultat	33,9	50,7
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultat:
– Omräkningsdifferenser utlandsverksamheter, efter skatt	7,0	-4,8
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultat:
– Omvärdering av nettopensionsskuld	-13,6	-
Årets totalresultat	27,2	45,9
Hänförligt till moderbolagets aktieägare	27,2	45,9
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	0,0	0,0

Balansräkning – Koncernen

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för programutveckling	9	1,3	2,3
Programvaror	10	6,3	7,6
Kundvärden	11	57,5	45,0
Goodwill	12	262,6	248,6
Summa immateriella anläggningstillgångar		327,7	303,5
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer	13	31,5	30,5
Summa materiella anläggningstillgångar		31,5	30,5
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	14	1,3	33,0
Långfristiga värdepappersinnehav	19	0,9	0,8
Andra långfristiga fordringar	20	2,4	1,4
Summa finansiella anläggningstillgångar		4,6	35,2
Uppskjuten skattefordran	17	18,3	1,1
Summa anläggningstillgångar		382,1	370,3
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Varulager		1,8	6,9
Kundfordringar	21	286,4	291,9
Aktuella skattefordringar		28,3	31,2
Övriga fordringar		8,9	11,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	146,1	113,9
Summa kortfristiga fordringar		471,5	455,1
Likvida medel		89,8	49,0
Summa omsättningstillgångar		561,3	504,1
SUMMA TILLGÅNGAR		943,4	874,4

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
EGET KAPITAL
Aktiekapital		24,6	22,8
Övrigt tillskjutet kapital		151,7	70,2
Reserver		-6,0	-13,0
Balanserat resultat inklusive årets resultat		271,1	275,5
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		441,4	355,5
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		0,2	0,1
Summa eget kapital		441,6	355,6
SKULDER
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	24	67,5	103,9
Uppskjuten skatteskuld	17	41,6	36,4
Avsättningar till pensioner	25	43,6	-
Övriga skulder		2,4	6,5
Summa långfristiga skulder		155,1	146,8
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	24	39,4	99,8
Leverantörsskulder		51,9	50,0
Aktuella skatteskulder		11,4	16,9
Övriga skulder		94,2	86,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	149,8	119,1
Summa kortfristiga skulder		346,7	372,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		943,4	874,4

Förändring av eget kapital – Koncernen

Belopp i MSEK	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2013-01-01	22,6	60,8	-8,2	258,8	334,0	0,1	334,1
Omräkningsdifferens	-	-	-4,8	-	-4,8	-0,0	-4,8
Årets resultat	-	-	-	50,7	50,7	0,0	50,7
Årets totalresultat	-	-	-4,8	50,7	45,9	0,0	45,9
Utdelning	-	-	-	-34,0	-34,0	-	-34,0
Nyemission	0,2	9,4	-	-	9,6	-	9,6
Summa förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna	0,2	9,4	-	-34,0	-24,4	-	-24,4
Utgående eget kapital 2013-12-31	22,8	70,2	-13,0	275,5	355,5	0,1	355,6
Ingående eget kapital 2014-01-01	22,8	70,2	-13,0	275,5	355,5	0,1	355,6
Omräkningsdifferens	-	-	7,0	-	-7,0	0,1	7,1
Omvärdering av nettopensionsskuld	-	-	-	-13,7	-13,7	-	-13,7
Årets resultat	-	-	-	33,9	33,9	0,0	33,9
Årets totalresultat	-	-	7,0	20,2	27,2	0,1	27,3
Utdelning	-	-	-	-24,6	-24,6	-	-24,6
Nyemission	1,8	81,5	-	-	83,3	-	83,3
Summa förändringar hänförliga till transaktioner med ägarna	1,8	81,5	-	-24,6	58,7	-	58,7
Utgående eget kapital 2014-12-31	24,6	151,7	-6,0	271,1	441,4	0,2	441,6

Kassaflöde – Koncernen

Belopp i MSEK Not	2014	2013
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	48,6	66,0
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar på anläggningstillgångar 9–13	29,3	21,6
Realisationsresultat på avyttring av tillgångar	-0,9	0,3
Övriga poster	11,6	10,1
Summa icke kassaflödespåverkande poster	40,0	32,0
Erlagda räntor	-4,5	-3,8
Erhållna räntor	1,8	1,4
Betald inkomstskatt	-21,3	-33,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	64,6	62,1
Förändring av rörelsekapital
Minskning av varulager	4,9	0,6
Ökning av övriga kortfristiga fordringar	-31,1	-54,1
Ökning av leverantörsskulder	7,2	-1,5
Ökning av övriga korta skulder	22,6	12,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten	68,2	20,0
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-10,1	-4,7
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-1,4	-10,6
Förvärv av rörelser efter avdrag för förvärvade likvida medel 28	17,8	-69,4
Uttag ur intresseföretag	1,5	0,5
Förvärv av långfristiga placeringar	-0,9	-1,0
Försäljning av långfristiga värdepapper	0,2	1,1
Kassaflöde från investeringsverksamheten	7,1	-84,1
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	32,0	162,3
Amortering av lån	-127,4	-53,3
Nyemission	83,3	-
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-24,6	-34,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-36,6	75,0
Årets kassaflöde	38,7	10,9
Likvida medel vid årets början	49,0	38,7
Kursdifferens i likvida medel	2,1	-0,6
Likvida medel vid årets slut	89,8	49,0

Noter – Koncernen

Belopp i MSEK om inget annat anges.

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION

Rejlers AB (556349-8426) (moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) är en nordisk koncern som erbjuder tjänster till kunder inom områdena bygg och fastighet, energi, industri samt infrastruktur.

Moderbolaget är ett publikt aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 30233, Lindhagensgatan 126, 104 25 Stockholm. Bolagets aktie av serie B är noterad på Nasdaq Stockholm.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2015. Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning föreslås bli föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2015.

NOT 2 SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

Grunder för rapporternas upprättande

Rejlers upprättar sin koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpreations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Vidare tillämpas Årsredovisningslagen samt de av Rådet för finansiell rapportering utgivna rekommendationerna RFR1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen förutom i de fall som anges under "Moderbolagets redovisningsprinciper" i not A.

Följande nya och ändrade IFRS standarder och tolkningar har trätt ikraft 2014 och påverkar koncernens finansiella rapporter:

IFRS 10 Koncernredovisning ersätter de delar av IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som inriktar sig på när och hur ett ägarföretag ska upprätta koncernredovisning. IFRS 10 ersätter också SIC-12 När ska ett företag för särskilt ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen? i sin helhet. Syftet med IFRS 10 är att det endast ska finnas en grundförutsättning för konsolidering av samtliga företag oavsett karaktären på investeringsobjektet. Den grundförutsättningen är bestämmande inflytande. Definitionen av bestämmande inflytande innefattar följande tre delkomponenter: a) inflytande över investeringsobjektet, b) exponering för, eller rätt till, rörlig avkastning från engagemanget i investeringsobjektet, samt c) möjlighet att använda inflytandet över investeringsobjektet till att påverka sin avkastning. IFRS 10 innehåller detaljerad vägledning om hur ett företag ska tillämpa principen om bestämmande inflytande i ett antal olika situationer, inklusive agentrelationer och innehav av potentiella rösträtter. Företag som uppfyller definitionen av ett investmentföretag ska inte konsolidera sina dotterföretag utan innehaven ska värderas till verkligt värde i enlighet med reglerna i IFRS 9 Finansiella instrument (eller IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering).

IFRS 11 Samarbetsarrangemang ersätter IAS 31 Andelar i Joint Ventures och SIC-13 Överföring av icke-monetära tillgångar från en samägare till gemensamt styrt företag. IFRS 11 klassificerar samarbetsarrangemang antingen som en gemensam verksamhet eller som ett

joint venture. Avgörande för klassificeringen som en gemensam verksamhet eller ett joint venture är parternas rättigheter och förpliktelser enligt avtal. Enligt IFRS 11 ska kapitalandelsmetoden användas för andelar i joint ventures. Det är därmed inte längre tillåtet att använda klyvningsmetoden för joint ventures.

IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag ska tillämpas för företag som innehar andelar i dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag eller strukturerade företag som inte konsolideras. IFRS 12 fastställer mål för upplysningar och specificerar de upplysningar som ett företag måste lämna som minimum för att uppfylla dessa mål. Företag ska lämna information som hjälper användare av dess finansiella rapporter att bedöma karaktären av och risker hänförliga till innehav i andra enheter, samt den påverkan som dessa innehav har på företagets finansiella rapporter.

Ändringarna i IFRS 10, IFRS 11, IFRS 12, IAS 27 har inte inneburit några större förändringar i Rejlers finansiella rapporter då Rejlers inte har väsentliga icke-kontrollerande intressen eller väsentliga intresseföretag.

Övriga nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter 2014.

Nya och ändrade standarder och tolkningar vilka ännu inte trätt ikraft

De nya och ändrade standarder och tolkningar som har givits ut men som träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2015 har ännu inte börjat tillämpas av koncernen. Nedan beskrivs de nya och ändrade standarder och tolkningar som bedöms få påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången.

IFRS 15 Revenue from contracts with customers utfärdades den 28 maj 2014 och ska ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Tillämpning av IFRS 15 är obligatorisk för samtliga IFRS rapporterande företag från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2017 eller senare. IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla inkomster som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning är att företag ska redovisa intäkter när samtliga risker och förmåner som är förknippade med varorna och eller tjänsterna övergår till kunderna i utbyte mot ersättning för dessa varor och eller tjänster.

IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Standarden innehåller regler för redovisning och värdering, nedskrivning och bortbokning samt generella regler för säkringsredovisning. Den är obligatorisk för perioder som börjar den 1 januari 2018 eller senare.

IFRS 15 och IFRS 9 har ännu inte antagits av EU. Företagsledningen har ännu inte genomfört en detaljerad analys av effekterna vid tillämpning av IFRS 15 och IFRS 9 och kan därför ännu inte kvantifiera effekterna.

Företagsledningen bedömer att övriga nya och ändrade standarder och tolkningar som inte har trätt ikraft väntas inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.

Standarder	Ska tillämpas för räkenskapsår som börjar:
Förbättringar av IFRSer 2010-2012 cykel*	1 juli 2014 eller senare
Förbättringar av IFRSer 2011-2013 cykel*	1 juli 2014 eller senare
Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda (För månsbestämda planer: Avgifter från anställda)*	1 juli 2014 eller senare
Ändringar i IFRS 11 Samarbetsarrangemang (Re dovisning av förvärv av andelar i gemensamma verksamheter)*	1 januari 2016 eller senare
Ändringar i IAS 16 Materiella anläggningstill gångar och	1 januari 2016 eller senare
IAS 38 Immateriella tillgångar (Förtydligande avseende tillåtna metoder för avskrivning)*	1 januari 2016 eller senare
Ändringar i IAS 16 Materiella anläggningstill gångar och IAS 41 Jord- och skogsbruk (Bearer plants)*	1 januari 2016 eller senare
Ändringar i IAS 27 Separata finansiella rapporter (Kapitalandelsmetod i separata finansiella rap porter)*	1 januari 2016 eller senare
Ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures (För säljning eller tillskott av tillgångar mellan en inves terare och dess intresseföretag eller joint ventues)*	1 januari 2016 eller senare
Förbättringar av IFRSer 2012-2014 cykel*	1 januari 2016 eller senare
IFRS 14 Regulatory deferral accounts*	1 januari 2016 eller senare
IFRS 15 Revenue from contracts with costumer*	1 januari 2017 eller senare
IFRS 9 Financial instruments*	1 januari 2018 eller senare
* Ej godkända inom EU.
IFRS Interpretations Committee har publicerat nedanstående nya tolkning

(IFRIC) vilken ännu inte trätt ikraft:

Tolkningar	Ska tillämpas för räkenskapsår som börjar:
IFRIC 21 Avgifter**	17 juni 2014 eller senare

** Godkänd inom EU per 17 juni 2014, tillämpas för räkenskapsår som påbörjas per den 17 juni 2014 eller senare inom EU.

Segmentsrapportering

Segmentinformationen presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verkställande beslutsfattare. Rejlers har identifierat koncernchefen som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras.

De rapporterbara segmentens redovisningsprinciper överensstämmer med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Då Rejlers i huvudsak bedriver teknisk konsultverksamhet redovisas tre rörelsesegment, teknisk konsultverksamhet i Sverige Finland respektive Norge.

Klassificeringar

Som anläggningstillgångar och långfristiga skulder avses sådana tillgångar och skulder som förväntas återvinnas dvs genom nyttjande eller förbrukning, eller betalas senare än 12 månader efter balansdagen. Som omsättningstillgångar och kortfristiga skulder räknas belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader från balansdagen

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka Rejlers AB direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämmande (dotterföretag). Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar och skulder samt värdet av de egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om innehavet utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om skillnaden är negativ redovisas denna som en vinst på ett förvärv till lågt pris direkt i resultatet efter omprövning av skillnaden.

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner – dvs som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.

Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet.

Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Intresseföretag

Med intresseföretag avses alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för alla aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar.

Koncernens andel av det resultat efter skatt som uppkommer i intresseföretaget efter förvärvet redovisas i resultaträkningen under "Andelar i intresseföretags resultat" och som en del av rörelseresultatet. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas i posten reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas som ändringar av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar inte koncernen ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna i förvärvade intresseföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

Omräkning av utländsk valuta

De utländska dotterföretagen redovisas i sin funktionella valuta, vilken motsvarar valutan i den primära ekonomiska miljö i vilken respektive dotterföretag bedriver verksamhet.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dagen posterna omvärderas. Valutakursvinsterna och -förlusterna som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen.

I koncernredovisningen har dotterföretagens redovisningar omräknats till svenska kronor som är koncernens rapporteringsvaluta. Omräkning till svenska kronor av utländska dotterföretags resultatoch balansräkningar görs enligt följande:

a) tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs,

• b) intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, i vilket fall intäkter och kostnader omräknas till transaktionsdagens kurs), samt
• c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat.

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamhetertill övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten eller realisationsförlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark innefattar kontorslokaler som används i den egna rörelsen. Dessa och övriga materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat

värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden görs linjärt enligt följande:

• Byggnader 50 år
• Fordon 5 år
• Inventarier och installationer 3–5 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade restvärde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare innehav överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill på förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov som en del av värdet på det totala innehavet. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Kundvärden

Förvärvade kundvärden avser kundrelationer, kundavtal mm och har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundvärden över deras bedömda nyttjandeperiod (tio år).

Programvaror

Programlicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

Balanserade utgifter för programutveckling

Utgift för utveckling och underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som är direkt förknippade med utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen och som har sannolika ekonomiska fördelar under mer än ett år och som överstiger kostnaderna, redovisas som immateriella tillgångar, I kostnaden ingår de kostnader för anställda som uppkommit genom utvecklingen av programvaruprodukter och en skälig andel av indirekta kostnader. Ränteutgifter i samband med utvecklingsprojekt aktiveras. Utvecklingskostnader för programvara skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod (tre år).

Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar, kundfordringar, andra långfristiga fordringar, övriga fordringar och övriga kortfristiga placeringar. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt övriga skulder. Likvida medel utgörs av kassa och banktillgodohavanden. Finansiella instrument (som i den efterföljande redovisningen ej redovisas till verkligt värde) redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Klassificering bestäms vid anskaffningstidpunkt men omprövas vid varje rapporttillfälle. Kategorierna är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen. Nedskrivningar på

kundfordringar och övriga fordringar redovisas under övriga externa rörelsekostnader och nedskrivningar på lånefordringar under finansiella kostnader. De redovisas till anskaffningsvärde då de är kortfristiga och en diskontering skulle inte ha någon väsentlig effekt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN

Finansiell instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde ned värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Bland finansiella tillgångar som kan säljas räknas finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotter- eller intresseföretag redovisas här.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden, liksom direkta emissionskostnader, periodiseras över skuldens löptid. Koncernens poster utgörs av upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder.

Varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in, först-ut metoden.

Skatter

Skattekostnad eller skatteintäkt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga respektive skattemässiga värde samt förlustavdrag. Dessa förlustavdrag kan nyttjas för att minska framtida beskattningsbara inkomster. I de fall det bedöms att sådana förlustavdrag kan komma utnyttjas bokas en uppskjuten skattefordran på sådana förlustavdrag.

Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Kvittning sker av aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld i olika enheter i de fall där kvittning är möjlig mellan skattemässiga resultat mellan motsvarande enheter och koncernen avser att nyttja sådan kvittningsmöjlighet. Motsvarande princip gäller för uppskjutna skattefordringar och skulder.

Ersättningar till medarbetare

Pensionsförpliktelser

De pensionslösningar som finns inom koncernen har klassificerats såsom avgiftsbestämda respektive förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionslösningar kostnadsförs premier i takt med den period de avser. För förmånsbestämda pensionsplaner fastställs kostnaden för pensionsförmånen baserat på aktuariella beräkningar enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Omvärderingar, inklusive aktuariella vinster och förluster, effekter från förändringar av tillgångstaket (asset ceiling) och avkastningen på förvaltningstillgångarna (exklusive räntekomponenten som redovisas i resultaträkningen) redovisas direkt i balansräk

ningen med en intäkt eller kostnad motsvarande periodens förändring i rapporten över totalresultatet i den period de uppkommer. Omvärderingar, som redovisas i övrigt totalresultat påverkar balanserat resultat och kommer inte att omklassificeras till resultaträkningen. Tjänstgöringskostnader från tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då planen ändras. Nettoräntan beräknas med tillämpning av diskonteringsräntan vid periodens början på den förmånsbestämda nettoskulden eller tillgången. De förmånsbestämda kostnaderna är indelade i följande kategorier:

Enligt Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta så ska UFR 3 tillämpas till dess att Alecta kan redovisa grunddata för beräkning av förmånsbestämda pensionsåtaganden. UFR 3 innebär att pensionslösning hos Alecta klassas som avgiftbestämd plan tills vidare.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normalpensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

Vinstandels- och bonusplaner

Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.

Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsägning av leasingavtal och för avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas endast om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden inte är ringa. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen.

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Intäktsredovisning

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolagets intäkter består i huvudsak av intäkter från konsult-, drift- och förvaltningstjänster, licensintäkter från egna produkter samt underhålls- och nyttjanderätter .

Konsultintäkter som utförs mot löpande räkning intäktsförs i den takt arbetet utförs. Pågående ej fakturerade uppdrag på löpande räkning tas i balansräkningen upp till faktureringsvärdet av utfört arbete.

För konsultintäkter som utförs mot fast pris, tillämpas successiv

vinstavräkning, dvs intäkter redovisas i förhållande till respektive projekts färdigställandegrad per balansdagen. Färdigställandegraden beräknas på basis av upparbetad kostnad i förhållandet till total kostnad för projektet. Om de totala kostnaderna för ett projekt bedöms överstiga den totala intäkten, redovisas omgående den befarade förlusten i sin helhet. Om det slutliga utfallet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkter till ett värde motsvarande kostnaderna. Pågående ej fakturerade fastprisprojekt redovisas efter avdrag för eventuella förlustrisker och förskottsbetalningar, i balansräkningen som upplupna intäkter.

Intäkter från drift och förvaltningstjänster samt underhålls- och nyttjanderätter intäktsförs linjärt över kontraktsperioden.

Licensintäkter intäktsförs vid leverans av programvara om inga väsentliga förpliktelser återstår efter leverans. Om betydande anpassningar återstår efter leverans periodiseras intäkten över kontraktsperioden med beaktande av återstående åttaganden.

Ränteintäkter redovisas löpande i takt med intjänande till den effektiva räntesats som gäller för var tillgång. Utdelning från investeringar redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts.

Leasing

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till Rejlers, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.

Leasingkontrakt avser till största delen bilar, datorer och kopiatorer. Leasing av tillgångar (bilar) som utgör finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och finansiell skuld. Avskrivning sker enligt samma principer som för övriga tillgångar av samma slag. Leasing av tillgångar som utgör operationell leasing (datorer, kopiatorer) kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Leasade tillgångar värderas till aktuellt restvärde.

Utdelningar

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare.

Lånekostnader

Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde när det är sannolikt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för koncernen och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga lånekostnader redovisas som kostnad i den period som de uppkommer och klassificeras i sin helhet som finansiella kostnader i resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Statliga stöd

Statliga bidrag som erhållits har i sin helhet redovisats i resultaträkningen till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i samma perioder som de kostnader som bidragen är avsedda att täcka.

Rejlers mottar i vissa fall bidrag för lönekostnader. Dessa har i förekommande fall reducerat företagets personalkostnad.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och redovisningsrådets rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Se not A Redovisningsprinciper.

NOT 3 FINANSIELLA RISKFAKTORER OCH ANDRA RISKER

Det övergripande målet med Rejlers finansverksamhet är att stödja den operativa verksamheten genom att säkerställa finansiering och kreditlöften samt effektiv likviditetshantering både lokalt och centralt samt att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för. Hantering av Rejlers finansiella riskexponering är centraliserad till bolagets koncernekonomiavdelning. Bolaget har en av styrelsen fastställd finanspolicy, vilken beskriver målen för och ansvarsfördelningen inom finansfunktionerna. Finanspolicyn syftar till att kontrollera och begränsa de finansiella risker koncernen exponeras för genom att lägga fast mål, riktlinjer och regler för hanteringen av finansiell riskexponering och likviditetshantering. I Rejlers verksamhet bedöms följande finansiella risker föreligga.

Valutarisk

Risken för värdeförändring av en valuta i förhållande till andra valutor innebär en valutarisk. Valutakursriskerna är begränsade då den största delen av betalningarna sker i respektive bolags lokala valuta. När dotterföretagens balansräkningar i lokal valuta omräknas till svenska kronor så uppstår en omräkningsdifferens beroende på att innevarande år omräknas till en annan valutakurs än föregående år och att resultaträkningarna omräknas till en annan valutakurs än balansräkningarna. Rejlers policy är att inte kurssäkra omräkningsdifferenserna.

Koncernens policy är att i förekommande fall begränsa valutarisken om den i påtaglig utsträckning kan påverka likviditeten i koncernen. En bedömning av risken ska göras i aktuella fall.

Påverkan på resultat efter skatt

Valutakursförändring EUR/SEK	2014	2013
+10 %	1,0	0,8
-10 %	-1,0	-0,8

Påverkan på resultat efter skatt

Valutakursförändring NOK/SEK	2014	2013
+10 %	1,9	1,7
-10 %	-1,9	-1,7

Likviditetsrisk, dvs risk att få svårighet att fullgöra sina betalningar. Denna risk ska begränsas genom en god likviditetsplanering med vars hjälp Rejlers i god tid kan försäkra sig om t.ex. kreditlöften. Säsongsmässiga nedgångar i likviditeten pareras med förändringar i limiten på checkkrediten. Koncernen eftersträvar att ha garanterade kreditfaciliteter och likvida medel motsvarande summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna.

Ränterisk, värdeförändring på en räntebärande position till följd av förändringar i marknadsräntan.

Placeringstiden på tillgångar styrs av finanspolicyn och koncernens förvärvsplaner. Vid förvärv gäller att återbetalningstiden på lån med bundna räntor ska spegla kalkylmässig avskrivningstid för förvärvet. Kortfristiga lån tas normalt med rörliga räntor för att koncernen vid överskottslikviditet ska kunna lösa dessa utan kostnad.

Påverkan på resultat efter skatt

Ränteförändring	2014	2013
+1 %	0,8	0,8
-1 %	-0,8	-0,8

Kreditrisk, motpartsrisk, risken att en motpart inte fullgör sina förpliktelser.

Denna risk begränsas genom att vid i första hand större affärer kontrollera motpartens betalningsförmåga. Rejlers har en stor kundexponering mot statliga och andra offentliga myndigheter där kreditrisken är mycket låg eller obefintlig. För privata beställare görs vid behov en individuell bedömning av varje kund avseende betalningsförmågan. Normalt faktureras kunderna varje månad varför exponeringen mot en enskild kund i de fallen är relativt liten.

Vid placering av medel ska detta ske i stat, kommun, bank eller vissa utvalda företagscertifikat.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den kontraktsenliga förfallodagen. Beloppen innefattar även beräknade räntor.

2014	mindre än 1 år	mellan 1 och 2 år	mellan 2 och 5 år	mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder och	39,4	31,9	35,6	-
andra skulder	146,1	-	-	-
2013	mindre	mellan 1	mellan 2	mer
	än 1 år	och 2 år	och 5 år	än 5 år
Skulder till kreditinstitut	99,8	42,0	61,9	-
Leverantörsskulder och andra skulder	136,2	-	-	-

Hantering av kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på basis av soliditet och skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden beräknas som nettoskuld dividerad med eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna "Kortfristiga skulder till kreditinstitut" och "Långfristiga skulder till kreditinstitut" i koncernens balansräkning).

Under 2014 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2013, att upprätthålla en stark balansräkning med lägst 30 procent soliditet och en låg skuldsättningsgrad. Soliditeten var vid utgången av 2014 47 procent (41). Skuldsättningsgraden per 31 december 2014 och 2013 var som följer:

	2014	2013
Räntebärande skulder	106,9	203,7
Totalt eget kapital	441,6	355,6
Skuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,6

För koncernens upplåning gäller vissa särskilda villkor, sk covenants. De covenants som Rejlers har att förhålla sig till är att soliditeten inte får överstiga 30 procent och att nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA inte får överstiga 2,5. För koncernen uppgår soliditeten vid utgången av 2014 till 47 procent och nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA till 0,8.

Vid årsskiftet hade koncernen 89,8 MSEK (49,0) i likvida medel.

NOT 4 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Koncernen gör antaganden och uppskattningar om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som, om de ändras, innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen undersöker varje år eller oftare om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet har flera antaganden gjorts om framtida förhållanden. Ändringar av dessa förhållanden skulle kunna ha effekt på det redovisade värdet av goodwill. I not 12 finns en känslighetsanalys som visar på känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i omsättningen respektive rörelsemarginalen.

För att bedöma framtida kassaflöden har koncernledningen lagt en prognos med ledning av kommande års budget och en bedömning av de efterföljande fyra åren. I genomsnitt används en tillväxt på 3 procent i de kalkyler som upprättats. Prognostiserade kassaflöden har därefter nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 12 procent (12) efter skatt vilket motsvarar 15 procent (15) före skatt.

Om den uppskattade diskonteringsräntan efter skatt som tillämpats för diskonterade kassaflöden hade varit en procentenhet lägre skulle nyttjandevärdet för koncernen öka med cirka 105 MSEK.

Intäktsredovisning

Värdering av pågående projekt görs enligt successiv vinstavräkning. I balansräkningen är upptaget upparbetade ej fakturerade arvoden på löpande räkningsuppdrag samt fastprisuppdrag som har värderats till utfaktureringspris efter avdrag för eventuella avvikelser mellan upparbetning och färdigställande grad. Löpande uppdrag faktureras normalt månadsvis. Färdigställandegraden i fastpriser bedöms genom att uppdragsansvarig får göra en bedömning av utfört och återstående arbete. Intäkten redovisas inte om det finns en osäkerhet avseende värdet.

Inkomstskatter

Koncernen är skyldig att betala skatt i flera olika länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa den avsättningen för inkomstskatter i länderna. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuella och uppskjutna skattefordringar och -skulder under den period då dessa fastställanden görs.

NOT 5 SEGMENTINFORMATION

Resultaträkning i sammandrag per segment
	Sverige		Finland		Norge			Koncerngemensamt	Elimineringar		Koncernen
	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Extern försäljning	1 099,5	1 027,6	310,1	282,0	296,5	151,7	2,5	1,9	-	-	1 708,6	1 463,2
Försäljning mellan segment	10,7	4,6	0,1	0,2	9,0	0,1	23,4	10,9	-43,2	-15,8	-	-
Övriga intäkter	1,5	0,4	1,5	1,0	0,0	0,1	-0,1	-	-	-	2,9	1,5
Summa intäkter	1 111,7	1 032,6	311,7	283,2	305,5	151,9	25,8	12,8	-43,2	-15,8	1 711,5	1 464,7
Avskrivningar Övriga	-8,6	-8,8	-7,8	-7,1	-8,5	-2,6	-4,4	-4,7	-	-	-29,3	-23,2
rörelsekostnader	-1 028,2	-955,3	-290.3	-265,0	-322,6	-132,4	-35,7	-38,6	43,2	15,8	-1 633,6	-1 375,5
Rörelseresultat	74,9	68,5	13,6	11,1	-25,6	16,9	-14,3	-30,5	-	-	48,6	66,0
Investeringar	18,7	72,9	1,6	9,4	-26,6	1,8	-	0,9	-	-	-6,3	84,9

Rörelsesegment

Koncernens verksamhet styrs och rapporteras i tre geografiska segment; Sverige, Finland och Norge.

Segment Sverige består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Sverige AB och de mättjänster som erbjuds i Rejlers Energitjänster AB.

Segment Finland består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som erbjuds i Rejlers Oy och Lausamo Oy.

Segment Norge består i huvudsak av de tekniska konsulttjänster som bedrivs i Rejlers Norge AS, Rejlers Consulting AS och Rejlers Elsikkerhet AS.

Koncerngemensamt avser i huvudsak moderbolagets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder.

Elimineringar avser transaktioner mellan segmenten.

All försäljning mellan segmenten sker på marknadsmässiga villkor. Uppföljningen av koncernens segment sker på rörelseresultat, rörelsemarginal och debiteringsgrad.

Samma redovisningsprinciper gäller för rörelsesegmenten som för koncernen i övrigt. Från och med 1 januari 2014 redovisas Rejlers Norge som ett eget segment. Tidigare har Norge redovisats under segment Sverige/Norge. Jämförelsesiffror på segmenten är omräknade historiskt.

Information per land

		Omsättning		Anläggningstillgångar
	2014	2013	2014	2013
Sverige	1 099,5	1 032,6	82,7	74,1
Finland	308,0	276,7	94,4	92,5
Norge	296,5	151,9	25,9	6,5
Ryssland	2,1	6,5	0,0	0,1

Externa intäkter som redovisas under länderna ovan är sådana som fakturerats från respektive land.

Intäkter från transaktioner med en enskild kund uppgår i ett fall till 11,8 procent av de totala intäkterna. Transaktioner med den kunden har skett i segment Sverige, Finland och Norge.

NOT 6 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	2014	2013
Uthyrning av lokaler	0,2	0,1
Realisationsresultat anläggningstillgångar	0,1	0,3
Andra rörelseintäkter	2,6	1,1
Summa	2,9	1,5

NOT 7 MEDARBETARE

Årsanställda
		2014		2013
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Moderbolaget
Sverige	5	7	12	7	5	12
Dotterbolagen
Sverige	164	830	994	156	821	977
Finland	72	369	441	61	345	406
Norge	32	211	243	18	113	131
Ryssland	-	-	-	6	5	11
Koncernen totalt	273	1 417	1 690	248	1 289	1 537

Ersättningar till verkställande direktör/koncernchef

Ersättning till vd beslutats av styrelsen efter förhandlingar med styrelsens ordförande. Pensionsålder för vd har inte reglerats i avtal utan följer gällande lagstiftning. Pensionspremien för vd uppgår till 35 procent av den premiegrundande lönen. Dock maximalt tio prisbasbelopp. Mellan företaget och vd gäller en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Något avtal avseende avgångsvederlag finns inte.

Ersättningar till övriga ledande befattningshavare

Vd förhandlar och avtalar med övriga ledande befattningshavare om deras ersättningar i samråd med styrelsens ordförande enligt den sk farfarsprincipen. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år. Pensionspremien för övriga ledande befattningshavare är avgiftsbestämd. Mellan företaget och övriga ledande befattningshavare gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex till 12 månader. Några avtal avseende avgångsvederlag finns inte.

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader – 2014

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och
andra ledande
befattningshavare	15,5	-	4,2	3,3
Övriga medarbetare	834,5	1,7	99,1	199,1
Summa	850,0	1,7	103,3	202,4

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader – 2013

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och andra ledande
befattningshavare	11,5	-	3,4	2,8
Övriga medarbetare	698,0	2,1	176,9	80,2
Summa	709,5	2,1	180,3	83,0

Ersättning till styrelse

Ersättning till styrelsen utgår enligt beslut på årsstämma. För perioden mellan årsstämman 2014 och årsstämman 2015 så utgår ett styrelsearvode på 340 TSEK (300) till styrelsens ordförande och ett arvode på 160 TSEK (140) till ledamöter som inte är anställda i bolaget. Därutöver utgår 160 TSEK (110) för ersättning för kommittéarbete. Pensionsavtal och avtal om avgångsvederlag finns inte för styrelsens medlemmar med undantag för Peter Rejler.

Ersättning till vd, ledande befattningshavare och arbetande styrelseordförande – 2014

	Ersättningar till vd	Övriga ledande befattnings havare 2)	Arbetande styrelse ordförande
Lön och övriga förmåner	5,2 1)	8,2	0,5
Rörlig ersättning	-	-	-
Pensionskostnader	1,9	1,3	0,1
Sociala avgifter	2,1	1,9	0,2
Summa	9,2	11,4	0,8

1) Fr o m 1 april 2014 så är Peter Rejler vd och koncernchef. Av årets löner och ersättningar till vd avser 1,3 MSEK Peter Rejler. Resterande 3,9 MSEK avser lön och avgångsvederlag för tidigare vd och koncernchef Eva Nygren. Peter Rejler har under året även uppburit ersättning som ersättning som arbetande styrelseordförande. Totala ersättningar till Peter Rejler uppgår till 2,0 MSEK (1,5). 2) Övriga ledande befattningshavare består av 5 (6) personer vid utgången av 2014.

Ersättning till vd, ledande befattningshavare och arbetande styrelseordförande – 2013

	Ersättningar till vd	Övriga ledande befattnings havare	Arbetande styrelse ordförande
Lön och övriga förmåner	2,7	6,3	1,2 1)
Rörlig ersättning	-	-	-
Pensionskostnader	1,0	1,4	0,5
Sociala avgifter	1,1	1,7	0,5
Summa	4,8	9,4	2,2

1) Förutom lön och övriga ersättningar utgår till Peter Rejler styrelsearvode enligt årsstämmans beslut på 0,3 MSEK.

Ersättning till styrelse – 2014

Styrelsearvode i TSEK	Arvode	Utskott
Ivar Verner, ordförande1)	327	70
Peter Rejler, ledamot 1)	100	23
Thord Wilkne, ledamot	154	-
Lauri Valkonen, ledamot	154	-
Jan Samuelsson, ledamot	154	35
Åsa Söderström Jerring, ledamot	154	18
Helena Nordman–Knutson, ledamot	106	-
Anders Jonsson, ledamot	154	12
Summa	1 303	158

1) Under perioden 1 januari–1 april var Peter Rejler ordförande och Ivar Verner vice ordförande.

Ersättning till styrelse – 2013

Styrelsearvode i TSEK	Arvode	Utskott
Peter Rejler, ordförande	300	-
Ivar Verner, vice ordförande	300	30
Thord Wilkne, ledamot	140	-
Lauri Valkonen, ledamot	140	-
Jan Samuelsson, ledamot	140	50
Åsa Söderström Jerring, ledamot	140	-
Anders Jonsson, ledamot	140	30
Summa	1 440	110

NOT 8 REVISIONSARVODEN

	2014	2013
Deloitte
Ersättning för revisionsuppdrag	1,5	0,8
Ersättning för revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,3	0,1
Ersättning för skatterådgivning	0,0	-
Ersättning för övriga uppdrag	0,4	0,1
Övriga revisonsbolag
Ersättning för revisionsuppdrag	0,2	0,3
Ersättning för övriga uppdrag	0,2	0,1
Ersättning för revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdraget	-	-
Ersättning för skatterådgivning	-	-
Summa	2,6	1,4

Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Deloitte har varit vald till huvudansvarig revisor sedan årsstämman 2013.

NOT 10 PROGRAMVAROR

	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	23,6	18,4
Omräkningsdifferens	1,1	0,4
Inköp	1,2	4,4
Ökning via företagsförvärv	2,1	0,5
Försäljningar/utrangeringar	-1,5	-0,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	26,5	23,6
Ingående avskrivningar	-16,0	-13,0
Omräkningsdifferens	-0,9	-0,5
Försäljningar/utrangeringar	1,2	0,1
Via företagsförvärv	2,4	-
Årets avskrivningar	-4,0	-2,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	-20,2	-16,0
Utgående restvärde	6,3	7,6

Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:

Utgående restvärde	0,5	1,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1,1	-1,2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1,6	2,3

NOT 9 BALANSERADE UTGIFTER FÖR PROGRAMUTVECKLING

	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	5,7	7,1
Årets internt utvecklade programvaror	-	0,4
Försäljningar/utrangeringar	-	-1,8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	5,7	5,7
Ingående avskrivningar	-3,4	-3,0
Årets avskrivningar	-1,0	-1,0
Försäljningar/utrangeringar	-	0,6
Utgående ackumulerade avskrivningar	-4,4	-3,4
Utgående restvärde	1,3	2,3

NOT 11 KUNDVÄRDEN

	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	67,5	47,4
Omräkningsdifferens	1,3	0,7
Nedskrivning	-	-0,5
Ökning via företagsförvärv	21,1	19,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	89,9	67,5
Ingående avskrivningar	-22,5	-16,3
Omräkningsdifferens	-1,4	-0,9
Nedskrivning	-	0,5
Årets avskrivningar	-8,5	-5,8
Utgående ackumulerade avskrivningar	-32,4	-22,5
Utgående restvärde	57,5	45,0

Årets ökning via kundvärden kommer från förvärven av Rejlers Consulting AS och Sonika AB. I förvärvsanalyserna identifierades verkliga värden på förvärvade nettotillgångar. Resterande del av köpeskillingarna är förvärvade separerbara kundvärden samt goodwill. Kundvärden skrivs av över en period på tio år.

NOT 12 GOODWILL

	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	250,6	180,6
Omräkningsdifferens	4,4	-0,3
Förvärv	10,1	70,5
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	265,1	250,6
Ingående nedskrivningar	-2,0	-0,9
Årets nedskrivningar1)	-0,5	-1,1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-2,5	-2,0
Utgående restvärde	262,6	248,6

1) Årets nedskrivningar utgörs av den avvecklade verksamheten i Prekam International AB.

Nedskrivningsprövningar för kassagenererande enheter med goodwill

Koncernens goodwill är förvärvade och finns inom rörelsesegmenten Sverige, Finland respektive Norge. Dessa värden prövas löpande och beräkningarna baseras på femåriga prognoser där hänsyn tas till tidigare erfarenheter av verksamheten och externa informationskällor. Prövningen har skett med förändringar i de variabler som bedöms vara viktigast för verksamheten. Dessa är:

1) Omsättningstillväxt

Omsättningstillväxten baseras på prognos om bolagens och branschens utveckling kommande åren samt timprisets utveckling. För den inledande femårsperioden har ett antagande om 3 procents tillväxt använts och därefter 2 procents evig tillväxt.

2) Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen påverkas, förutom av intäkterna, av bolagets kostnader. Dessa antas öka i nivå med inflationen samt en viss reallöneökning. I beräkningen av nyttjandevärdet har ett antagande om 3 procent årlig ökning av kostnader tillämpats.

3) Diskonteringsfaktorn (WACC)

Diskonteringsfaktorn före skatt är beräknad till 15 procent (15) för Rejlers Sverige, 16 procent (16) för Rejlers Finland och 16 procent (16) för Rejlers Norge. För koncernen totalt 16 procent (15). Diskonteringsfaktorn efter skatt är beräknad till 12 procent (12) för Rejlers Sverige, 13 procent (13) för Rejlers Finland och 12 procent (12) för Rejlers Norge.

	Bokfört värde		Nyttjandevärde
MSEK	2014	2013	2014	2013
Rejlers Sverige	118,4	112,7	791,7	844,0
Rejlers Finland	93,2	87,1	212,7	175,8
Rejlers Norge	51,0	48,8	209,4	109,4
Summa	262,6	248,6	1 213,8	1 129,2

I tabellen nedan visas känsligheten för förändringar i antagna värden i en procentenhet.

	Omsättnings tillväxt		Rörelsemarginal		WACC efter skatt
Känslighets analys	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Rejlers Sverige	3,0%	3,0%	8,0%	8,0%	12,0%	12,0%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-24	+/-26	+/-91	+/-96	+/-71	+/-75
Rejlers Finland	3,0%	3,0%	8,0%	8,0%	13,0%	13,0%
Ändrat värde
MSEK +/- 1 %	+/-7	+/-5	+/-25	+/-21	+/-18	+/-15
Rejlers Norge	3,0%	3,0%	8,0%	8,0%	12,0%	12,0%
Ändrat värde MSEK +/- 1 %	+/-3	+/-3	+/-22	+/-12	+/-16	+/-9

Slutsatsen av prövningen är att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

NOT 13 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	97,6	92,2
Omräkningsdifferens	1,7	0,6
Inköp	20,6	16,7
Ökning via företagsförvärv	6,9	1,2
Försäljningar/utrangeringar	-18,4	-13,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	108,4	97,6
Ingående avskrivningar	-67,1	-62,3
Omräkningsdifferens	-1,5	-1,0
Försäljningar/utrangeringar	7,1	8,9
Årets avskrivningar	-15,4	-12,7
Utgående ackumulerade avskrivningar	-76,9	67,1
Utgående restvärde	31,5	30,5

Varav inventarier finansierade med finansiell leasing:

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	21,2	25,8
Utgående ackumulerade avskrivningar	-12,6	-14,5
Utgående restvärde	8,6	11,3

NOT 14 DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Dotterföretag

För uppgift om koncernens dotterföretag se not N sid 77.

Intresseföretag

	2014	2013
Ingående redovisat värde	33,0	37,1
Andel i intresseföretaget resultat	0,9	-0,6
Uttag från intressebolag	-1,5	-0,5
Intressebolag till dotterbolag	-31,1	-
Valutakursomräkning	-	-3,0
Utgående redovisat värde	1,3	33,0

Under 2014 har resterande 51% av aktierna i Rejlers Consulting AS förvärvats. Efter förvärvet äger Rejlers AB 100% av aktierna.

				Kapitalandel Koncernens andel av årets resultat
	Org nr	Säte	Verksamhet	2014	2013	2014	2013
Mirakelbolaget AB	556835-4350	Stockholm	Programutveckling	50%	50%	0,9	0,3
Rejlers Consulting AS	979 982 747	Kristiansand	Konsultverksamhet	-	49%	-	-0,9

Sammanfattning av intresseföretagens finansiella information

	Intäkter Årets resultat				Tillgångar	Skulder
	2014	2013	2014	2013	2014	2013	2014	2013
Mirakelbolaget AB	10,6	8,0	1,5	0,5	6,2	4,6	3,2	4,2
Rejlers Consulting AS	-	137,3	-	-0,6	-	105,5	-	57,9

NOT 15 FINANSIELLA INTÄKTER

	2014	2013
Ränteintäkter	1,6	1,4
Valutakursvinster	1,6	2,3
Övriga finansiella intäkter	0,3	0,1
Summa	3,5	3,8

NOT 16 FINANSIELLA KOSTNADER

	2014	2013
Räntekostnader	-3,9	-3,3
Räntekostnader finansiell leasing	-0,3	-0,4
Valutakursförluster	-2,6	-2,2
Övriga finansiella kostnader	-0,4	-0,2
Summa	-7,2	-6,1

NOT 17 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

Bruttoförändringen avseende uppskjutna skatter är enligt följande:

	2014	2013
Följande poster ingår i skattekostnaden:
Skatt på årets resultat	17,9	19,1
Uppskjuten skatt	-6,5	-2,2
Justering uppskjuten skatt föregående år	-	-4,2
Justering tidigare år	-0,4	0,3
Summa	11,0	13,0
Resultat före skatt	44,9	63,7
Skatt enligt gällande skattesats 22% (22)	9,9	14,0
Effekt av utländska skattesatser	-1,8	1,4
Effekt av ej avdragsgilla kostnader	3,8	4,3
Effekt av ej skattepliktiga intäkter	-0,8	-1,4
Effekt av ändrade skattesatser	-	-1,6
Justering tidigare år	0,0	-4,2
Övrigt	-0,1	0,5
Redovisad skatt	11,0	13,0

	2014	2013
Ingående balans	35,3	36,5
Omräkningsdifferens	0,3	0,8
Genom rörelseförvärv	-0,7	4,4
Redovisning i resultaträkningen	-6,5	-6,4
Redovisat i övrigt totalresultat	-5,1	-
Uppskjutna skatter netto	23,3	35,3

Förändringen av uppskjutna skatteskulder och -fordringar framgår nedan:

Obeskattade reserver	Kundvärden	Övrigt	Summa
22,5	10,1	3,8	36,4
0,9	-2,0	0,7	-0,4
-	5,5	-	5,6
-	0,0	0,1	0,0
23,4	13,6	4,6	41,6

Uppskjutna skatteskulder	Obeskattade reserver	Kundvärden	Övrigt	Summa
Per 2013-01-01	26,8	7,1	3,5	37,4
Redovisat i resulträkningen	-4,3	-2,1	0,2	-6,2
Ökning genom rörelseförvärv	0,0	5,1	-	4,5
Omräkningsdifferens	-	0,0	0,1	0,7
Per 2013-12-31	22,5	10,1	3,8	36,4

Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Avsättningar	Förmånsbestämd pensionsskuld	Summa
Per 2014-01-01	-	1,1	-	1,1
Redovisat i resulträkningen	0,5	5,5	-	6,0
Ökning genom företagsförvärv	-	6,2	-	6,2
Redovisat i övrigt totalresultat	-	-	5,1	5,1
Omräkningsdifferens	-	-0,1	-	-0,1
Per 2014-12-31	0,5	12,7	5,1	18,3

Uppskjutna skattefordringar	Skattemässiga underskott	Avsättningar	Förmånsbestämd pensionsskuld	Summa
Per 2013-01-01	-	0,9	-	0,9
Redovisat i resulträkningen	-	0,2	-	0,2
Ökning genom rörelseförvärv	-	0,1	-	0,1
Omräkningsdifferens	-	-0,1	-	-0,1
Per 2013-12-31	-	1,1	-	1,1

NOT 18 VINST PER AKTIE

	2014	2013
Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	33,9	50,7
Genomsnittligt antal aktier	12 200 899	11 381 173
Resultat per aktie (kr per aktie), före utspädning	2,78	4,45
Resultat per aktie (kr per aktie), efter utspädning	2,75	4,44

Optionsprogram och liknande finns inte varför eventuella utspädningseffekter inte förekommer.

NOT 19 LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	0,8	0,8
Årets inköp	0,1	-
Årets försäljning	-	-0,1
Omräkningsdifferens	0,0	0,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	0,9	0,8

NOT 20 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	2014	2013
Depositioner	0,6	0,2
Övrigt	1,8	1,2
Summa	2,4	1,4

NOT 21 KUNDFORDRINGAR

	2014	2013
Kundfordringar	290,6	294,6
Reservation för osäkra kundfordringar	-4,2	-2,7
Summa	286,4	291,9
Åldersanalys	2014	2013
Ej förfallna fordringar	259,1	255,2
Förfallna < 30 dagar	21,3	29,5
Förfallna 30–90 dagar	3,1	1,7
Förfallna > 90 dagar	7,1	8,2
Summa	290,6	294,6
Avsättningar för osäkra kundfordringar	2014	2013
Avsättningar vid årets början	-2,7	-1,1
Reserveringar under året	-0,6	-1,6
Konstaterade förluster	-0,9	-
Avsättningar vid årets slut	-4,2	-2,7

De individuellt bedömda fordringarna där nedskrivningsbehovföreligger avser i huvudsak några kunder som hamnat i en besvärlig ekonomisk situation. Bedömning har gjorts att en del av fordringarna förväntas kunna återvinnas. Några avsättningar för andra tillgångsklasser finns inte. Inte heller finns några andra förfallna fordringar eller skulder.

NOT 22 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPP-LUPNA INTÄKTER

	2014	2013
Förutbetalda hyror	9,1	8,6
Upplupna leasingavgifter	0,2	0,8
Upplupna intäkter	121,3	90,7
Övriga poster	15,5	13,8
Summa	146,1	113,9

NOT 23 OPERATIONELL LEASING

I operationell leasing ingår hyresavtal avseende datorutrustning och kopiatorer samt lokalhyror. Framtida betalningar förfaller till betalning enligt nedan.

	2014	2013
Inom ett år	19,1	45,4
Mellan ett till fem år	162,9	65,2
Mer än fem år	9,1	2,0
	191,1	112,6

Under perioden har leasingavgifter kostnadsförts med 14,5 (12,8) MSEK

NOT 24 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Långfristiga	2014	2013
Banklån	62,2	96,5
Finansiell leasing	5,3	7,4
Summa	67,5	103,9
Kortfristiga	2014	2013
Banklån	35,6	94,8
Finansiell leasing	3,8	5,0
Summa	39,4	99,8

Koncernen har en checkkredit med en limit på 60 MSEK (70). Bolaget har inga skulder som förfaller till betalning senare än fem år.

Löptidsanalys skulder till kreditinstitut	2014	2013
Inom ett år	39,5	97,3
1–2 år	27,4	37,4
2–3 år	17,9	29,3
3–4 år	16,5	19,9
4–5 år	1,6	14,1

I finansiella leasingskulder ingår i huvudsak bilar som leasas på tre år. Inga avtal förfaller till betalning senare än fem år.

Villkor och återbetalningstider

	Lånebelopp i valuta	Redovisat be lopp (MSEK)	Ränte sats, %	Slutbetalning år
Banklån SEK	2,2	2,2	2,05	2015
Banklån SEK	4,5	4,5	1,11	2015
Banklån SEK	3,1	3,1	1,28	2016
Banklån SEK	10,0	10,0	1,80	2016
Banklån SEK	15,7	15,7	1,80	2018
Banklån SEK	27,2	27,2	1,87	2019
Banklån NOK	7,0	7,4	2,97	2016
Banklån EUR	2,9	27,8	1,93	2018

Under året har nya lån tagits i samband med förvärv.

För koncernens banklån gäller följande villkor:

– Soliditeten får ej understiga 30 procent

– Nettoskuldsättningen i förhållande till EBITDA får ej överstiga 2,5

NOT 25 PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Förmånsbestämda pensionsplaner Sverige

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension) genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2014 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 35,4 MSEK (2014: 33,7). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,00096 procent (0,00053) respektive 0,00046 procent (0,00130) Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (148).

Norge

I Rejlers Consulting AS och Rejlers Elsikkerhet AS finns en förmånsbestämda pensionsplan för de som är anställda före 1 april 2007. 2014 omfattas 33 aktiva personer och 28 pensionerade av planen. Pensionsplanen ger en bestämd framtida pension baserat på antal intjäningsår och lönenivån vid pensionstillfället. Förvaltningen av förvaltningstillgångarna hanteras av extern förvaltare.

Finland

I Finland finns inga förmånsbestämda planer.

Förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen

Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser	-153,8	-
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	110,2	-
Summa	43,6	-
Pensionsavsättningar	43,6	-
Redovisat i balansräkningen	43,6	-
Förändring av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen	2014	2013
Ingående balans	-	-
Förvärvade pensionsföpliktelser	-139,0	-
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-5,0	-
Räntekostnader	-5,6	-
Aktuariella vinster/förluster till följd av förändringar i demografiska antaganden	13,9	-
Aktuariella vinster/förluster till följd av ändringar i finansiella antaganden	-26,2	-
Utbetalda ersättningar	2,2	-
Arbetsgivaravgifter på inbetalda pensions medel	0,7	-
Summa förmånsbestämda förpliktelser	-153,8	-
Förändring av förvaltningstillgångarnas verkliga värde	2014	2013
Ingående balans	-	-
Förvärvade förvaltningstillgångar	109,4	-
Avgifter från arbetsgivaren	6,2	-
Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl ränta	4,6	-
Aktuariella vinster/förluster	-6,5	-
Utbetalda ersättningar	-2,2	-
Arbetsgivaravgifter på inbetalda pensions medel	-1,3	-
Summa förmånsbestämda förpliktelser	110,2	-
Förvaltningstillgångarnas fördelning	2014	2013
Aktier	5%	-
Räntebärande värdepapper	95%	-
Summa	100%	-
Aktuariella antaganden	2014	2013
Diskonteringsränta +1%/-1%	58,0/8,7	-
Framtida årlig löneökning +1%/-1%	26,6/44,8	-

Vid årsskiftet uppgick den genomsnittliga löptiden för pensionsplanen till 6,5 år. Avgifter till pensionsplanen beräknas uppgå till 6,4 MSEK för nästkommande år. Genom de förmånsbestämda pensionsplanerna exponeras koncernen mot ett antal aktuariella risker såsom investeringsrisk, ränterisk, risk avseende livslängd och löneökningsrisk. Företagsledningen bedömer dock att med hänsyn till den förmånsbestämda pensionsplanens omfattning så är dessa risker begränsade. Nuvärde av den förmånsbestämda pensionsskulden beräknas med

användning av en diskonteringsränta som fastställs baserat på räntesatsen för företagsobligationer i Norge. Om avkastningen på förvaltningstillgångar understiger denna ränta kommer det att skapa ett underskott i planen. För närvarande har planen en relativt balanserad spridning av investeringar fördelat på aktier och räntebärande värdepapper. En ökning av räntan på företagsobligationer skulle medföra en minskning av pensionsförpliktelsen. En ökning av antaganden om återstående livslängd skulle också medföra en ökning av pensionsskulden. Eftersom beräkningen av pensionsskulden beaktar framtida löneökningar medföra en ökning av de anställdas löner en ökning av pensionsskulden.

NOT 26 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUT-BETALDA INTÄKTER

	2014	2013
Upplupna löner	86,3	65,8
Upplupna social avgifter	16,8	19,0
Förutbetalda intäkter	11,3	8,1
Övrigt	35,5	26,2
Summa	149,8	119,1

NOT 27 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

	2014	2013
Checkräkningskredit
Företagsinteckningar	69,7	45,9
Skulder till kreditinstitut
Inventarier med finansiell leasing	42,3	38,5
Pantsatta aktier	88,7	30,4
Övriga ansvarsförbindelser
Hyresansvar	14,1	10,3
Summa	214,8	125,1

NOT 28 RÖRELSEFÖRVÄRV

Under 2014 har koncernen förvärvat resterande 51% av aktierna i Rejlers Consulting AS med dotterbolagen Rejlers Elsikkerhet AS, Rejlers Elprosjektering AS och Rejlers Services AS. Dessutom förvärvades samtliga aktier i Sonika AB.

Förvärv 2014	Datum	Andel trans	Andel efter	Köpeskilling
Rejlers
Consulting AS	2014-01-07	51%	100%	31,9
Sonika AB	2014-10-01	100%	100%	10,5
Summa				42,4

Förvärv 2013	Datum	Andel trans	Andel efter	Köpeskilling
IKAB	2013-05-01	100%	100%	14,9
Omega	2013-06-01	100%	100%	46,6
Railconsult	2013-10-01	100%	100%	20,9
Rejlers Norge AS	2013-11-01	100%	100%	0,1
Matti Leppä	2013-11-01	100%	100%	17,9
GVT	2013-12-01	100%	100%	5,6
Summa				106,0

De förvärvade rörelsernas bidrag till omsättning och resultat

	2014	2013
Bidrag till omsättningen i årets räkenskaper	97,4	53,9
Bidrag till omsättningen ifall rörelsen varit ägd
hela året	102,5	127,2
Bidrag till rörelseresultatet i årets räkenskaper	-1,8	11,5
Bidrag till rörelseresultatet ifall rörelsen varit
ägd hela året	0,3	23,1

Summa förvärvade rörelsers nettotillgången vid förvärvstidpunkten

	Rejlers Consulting AS	Sonika AB	2014	2013
Materiella
anläggningstillgångar	15,5	0,3	15,8	3,0
Omsättningstillgångar	34,3	6,1	40,4	22,4
Likvida medel	61,5	-	61,5	27,0
Övriga kortfristiga skulder	-30,5	-3,6	-34,1	-14,4
Långfristiga skulder	-30,5	-	-30,5	-17,2
Netto identifierbara
tillgångar och skulder	50,3	2,8	53,1	20,8
Goodwill	0,5	6,2	6,7	70,4
Kundvärden	19,2	1,9	21,1	19,9
Uppskjuten skatt på
immateriella tillgångar	-5,1	-0,4	-5,5	-5,1
Tidigare förvärvad del	-33,0	-	-33,0	–
Köpeskilling	31,9	10,5	42,4	106,0
Avgår:
Likvida medel i förvärvade
bolag	-61,5	-	-61,5	-27,0
Erlagt med nyemitterade aktier	-	-	-	9,6
Minskning av likvida medel (+), ökning (-)	-29,6	10,5	-19,1	69,4

Vid förvärv identifieras övervärden. Övervärden är fördelade på kundvärden och goodwill. Under 2014 är övervärden fördelat på kundvärden med 21,1 MSEK (19,9) och goodwill med 6,7 MSEK (70,4). I goodwillvärdet, som inte är skattemässigt avdragsgillt, ingår personalens tekniska kompetens och förvärvade kundrelationer, som ej är separerbara, samt synergieffekter. I övrigt överensstämmer tillgångarnas och skuldernas verkliga värden vid förvärvet med redovisade värden i de förvärvade bolagen. Det finns inga osäkra fordringar bland de tillgångar som förvärvats. Förvärvsrelaterade kostnader har kostnadsförts som övriga externa kostnader när de uppstått. Summan av dessa belopp har uppgått till 0,3 MSEK (1,1).

NOT 29 FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Låne- och kundfodringar	Andra finansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
0,9	-	-	0,9	0,9
-	2,4	-	2,4	2,4
-	286,4	-	286,4	286,4
-	37,2	-	37,2	37,2
-	89,8	-	89,8	89,8
0,9	415,8	-	416,7	416,7
-	-	67,5	67,5	67,5
-	-	39,4	39,4	39,4
-	-	105,6	105,6	105,6
-	-	51,9	51,9	51,9
-	-	264,4	264,4	264,4

2013	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Låne- och kundfodringar	Andra finansiella skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella placeringar	0,8	-	-	0,8	0,8
Långfristiga fordringar	-	1,4	-	1,4	1,4
Kundfordringar	-	291,9	-	291,9	291,9
Övriga kortfristiga fodringar	-	11,2	-	11,2	11,2
Likvida medel	-	49,0	-	49,0	49,0
Summa	0,8	353,5	-	354,3	354,3
Långfristiga räntebärande skulder	-	-	103,9	103,9	103,9
Övriga långfristiga skulder	-	-	6,5	6,5	6,5
Kortfristiga räntebärande skulder	-	-	99,8	99,8	99,8
Övriga kortfristiga skulder	-	-	86,2	86,2	86,2
Leverantörsskulder	-	-	50,0	50,0	50,0
Summa	-	-	346,4	346,4	346,4

Finansiella placeringar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är värderade till verkligt värde enligt nivå ett (verkligt värde fastställt utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument). En beräkning av verkligt värde baserat på diskonterade framtida kassaflöden, där en diskonteringsränta som speglar motpartens kreditrisk utgör den mest väsentliga indatan, bedöms inte ge någon väsentlig skillnad jämfört med redovisat värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder som ingår i nivå två. För samtliga finansiella tillgångar och skulder anses därför det redovisade värdet vara en god approximation av det verkliga värdet.

NOT 30 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Som närstående har Rejlers identifierat familjen Rejler med 58 procent av rösterna och intressebolag.

Köp och försäljningar mellan både koncernbolag och närstående sker på marknadsmässiga villkor.

Sammanställning över närståendetransaktioner

		Försäljning till närstående		Fodran på närstående
	2014	2013	2014	2013
Intressebolag	0,4	1,0	0,0	-
Familjen Rejler	-	-	-	-

Ersättning till styrelsens ordförande

Peter Rejler var arbetande styrelseordförande fram till den 1 april 2014 och erhöll som sådan ersättning i form av lön och pensionspremier för det arbete han utför utöver sin roll som styrelsens ordförande. Den 1 april utsågs Peter Rejler till koncernchef. Ersättningsnivån följer riktlinjer om marknadsmässiga ersättningar till ledande befattningshavare. Beslut om ersättningsnivån fattas av styrelsen exklusive Peter Rejler.

NOT 31 HÄNDELSER EFTER ÅRETS SLUT

Rejlers förvärvade den 11 mars 2015 Eneas svenska verksamhet Energy Business Sweden AB (EBS). EBS erbjuder energieffektiva tjänster för minskad energiförbrukning i fastigheter och kommuner. EBS har 11 anställda och omsätter 30 MSEK på årsbasis.

Resultaträkning – Moderbolaget

Belopp i MSEK Not	2014	2013
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning B, C	23,8	12,8
Summa rörelseintäkter	23,8	12,8
Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader C, D	-14,3	-22,0
Personalkostnader	E -19,7	-19,9
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar K, L	-1,0	-0,9
Rörelseresultat	-11,2	-30,0
Resultat från finansiella poster
Resultatandelar koncernbolag	F 69,9	48,5
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	G 1,6	2,9
Räntekostnader och liknande resultatposter	H -5,0	-5,0
Resultat efter finansiella poster	55,3	16,4
Bokslutsdispositioner	I -11,2	-0,2
Resultat före skatt	44,1	16,2
Skatt på årets resultat	J -9,3	-3,0
ÅRETS RESULTAT	34,8	13,2

Rapport över totalresultat – Moderbolaget

Belopp i MSEK Not	2014	2013
Årets resultat	34,8	13,2
Årets totalresultat	34,8	13,2

Balansräkning – Moderbolaget

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för programutveckling	K	1,2	2,0
Summa immateriella anläggningstillgångar		1,2	2,0
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer	L	0,6	0,8
Summa materiella anläggningstillgångar		0,6	0,8
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag	M	0,7	37,4
Andelar i koncernföretag	N	301,6	226,4
Övriga långfristiga fordringar		1,4	0,9
Summa finansiella anläggningstillgångar		303,7	264,7
Uppskjuten skattefordran		-	0,9
Summa anläggningstillgångar		305,5	267,5
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag		68,3	45,2
Aktuella skattefordringar		-	2,4
Övriga fordringar		4,1	6,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	O	1,2	0,9
Summa kortfristiga fordringar		73,6	54,7
Kassa och bank		13,9	0,4
Summa omsättningstillgångar		87,5	55,1
SUMMA TILLGÅNGAR		393,0	322,6

Belopp i MSEK Not	2014	2013
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital	24,6	22,8
Reservfond	29,6	29,6
Summa bundet eget kapital	54,2	52,4
Fritt eget kapital
Balanserat resultat	-21,2	-9,8
Överkursfond	124,2	42,6
Årets resultat	34,7	13,2
Summa fritt eget kapital	137,7	46,0
Summa eget kapital	191,8	98,4
Obeskattade reserver P	30,9	19,7
SKULDER Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	41,4	70,4
Övriga långfristiga skulder	1,4	0,9
Summa långfristiga skulder	42,8	71,3
Kortfristiga skulder
Leverantörskulder	2,8	2,8
Skulder hos koncernföretag	86,9	34,8
Skulder till kreditinstitut	28,7	90,3
Övriga skulder	0,5	1,0
Aktuella skatteskulder	4,0	0,6
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter Q	4,6	3,7
Summa kortfristiga skulder	127,5	133,2
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	393,0	322,6

POSTER INOM LINJEN

Belopp i MSEK	Not	2014	2013
Ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser	R	-	30,4

Förändring av eget kapital – Moderbolaget

	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Belopp i MSEK	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserad vinst och årets resultat	Summa eget kapital
Ingående balans per 2013-01-01	22,6	29,6	33,2	24,2	109,6
Årets resultat	-	-	-	13,2	13,2
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2012	-	-	-	-34,0	-34,0
Nyemission	0,2	-	9,4	-	9,6
Utgående balans per 2013-12-31	22,8	29,6	42,6	3,4	98,4
Ingående balans per 2014-01-01	22,8	29,6	42,6	3,4	98,4
Årets resultat	-	-	-	34,7	34,7
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2013	-	-	-	-24,6	-24,6
Nyemission	1,8	-	81,5	-	83,3
Utgående balans per 2014-12-31	22,8	29,6	124,1	13,5	191,8

Kassaflöde – Moderbolaget

Belopp i MSEK Not	2014	2013
Tillförda medel
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Rörelseresultat	-11,2	-30,0
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar på anläggningstillgångar	1,0	0,9
Summa icke kassaflödespåverkande poster	1,0	0,9
Utdelning från koncernföretag	2,8	4,5
Erhållna räntor	0,3	0,6
Erlagda räntor	-3,1	-3,2
Betald inkomstskatt	-3,4	-2,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital	-13,6	-29,8
Förändring av rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar	-21,3	-45,0
Ökning/minskning av leverantörsskulder	-0,1	-9,0
Ökning/minskning av övriga korta skulder	52,0	19,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten	17,0	-64,5

Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag	-40,0	-54,3
Uttag ur intresseföretag	1,5	0,5
Förvärv av materiella tillgångar	-	-0,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-38,5	-54,7
Finansieringsverksamheten
Nyemission	83,3	-
Upptagna lån	32,0	121,9
Amorteringar	-122,7	-22,3
Mottagna koncernbidrag	67,0	45,0
Lämnade koncernbidrag	-	-1,0
Utbetald utdelning	-24,6	-34,0
Kassaflöde från
finansieringsverksamheten	35,0	109,6
Årets kassaflöde	13,5	-9,6
Likvida medel vid årets början	0,5	10,0
Kursdifferens i likvida medel	-0,1	0,1
Likvida medel vid årets slut	13,9	0,5

Noter – Moderbolaget

Belopp i MSEK om inget annat anges.

NOT A REDOVISNINGSPRINCIPER

Tilläggsupplysningar

Dessa redovisningsprinciper avser moderbolaget Rejlers AB.

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen och RFR2 redovisning för juridska personer. De skillnader mot IFRS som detta medför redovisas här.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen har obeskattade reserver delats upp i uppskjuten skatt och eget kapital.

Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Koncernbidrag som dotterföretag erhåller från moderföretag redovisas i dotterföretaget i eget kapital. Koncernbidrag som dotterföretag lämnar till moderföretag redovisas i eget kapital.

Långfristiga värdepappersinnehav

Långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärde.

Andelar i intresseföretag

Andelar i intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

För redovisning av finansiella garantier tillämpar moderbolaget RFR 2, som innebär en lättnad jämfört med IAS 39 när det gäller finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag och intresseföretag.

NOT B INTÄKTER

	2014	2013
Upparbetade arvoden	23,8	11,5
Övriga intäkter hänförliga till konsultverksamheten	-	1,3
Summa	23,8	12,8

NOT C INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN

KONCERNFÖRETAG

	2014	2013
Inköp (i % av Övriga externa kostnader)	21	15
Försäljning (i % av Summa rörelseintäkter)	99	87

NOT D REVISIONSARVODEN

	2014	2013
Ersättning för revisionsuppdrag	0,3	0,3
Ersättning för revisionsverksamhet
utöver revisionsuppdraget	0,2	0,1
Ersättning för skatterådgivning	-	-
Ersättning för övriga uppdrag	0,2	-
Summa	0,7	0,4

Ersättningarna för både 2013 och 2014 avser Deloitte.

NOT E MEDARBETARE

	2014			2013
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Medeltal anställda	5	7	12	7	5	12

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader 2014

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och verk ställande direktör	7,2	-	2,0	2,0
Övriga anställda	4,1	-	0,8	2,5
Summa	11,3	-	2,8	4,8

Löner, andra ersättningar, pensioner och sociala kostnader 2013

	Löner och andra ersättningar	Rörliga ersättningar	Sociala avgifter	Pensions kostnader
Styrelse och verk
ställande direktör	4,0	-	1,1	1,0
Övriga anställda	8,5	0,0	3,1	2,0
Summa	12,5	0,0	4,2	3,0

NOT F RESULTATANDELAR KONCERNBOLAG

	2014	2013
Utdelning från dotterbolag	2,9	4,5
Koncernbidrag	67,0	44,0
Summa	69,9	48,5

NOT G ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER

OCH LIKNADE RESULTATPOSTER

	2014	2013
Valutakursvinst	1,3	2,3
Ränteintäkt, extern	0,3	0,3
Ränteintäkt, intern	0,0	0,3
Summa	1,6	2,9

NOT K BALANSERADE UTGIFTER FÖR PROGRAMUTVECKLING

	2014	2013
Ingående anskaffningsvärde	3,9	3,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3,9	3,9
Ingående avskrivningar	-1,9	-1,1
Årets avskrivningar	-0,8	-0,8
Utgående ackumulerade avskrivningar	-2,7	-1,9
Utgående restvärde	1,2	2,0

NOT L INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

NOT H RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

	2014	2013
Valutakursförlust	-1,9	-1,8
Räntkostnad, extern	-2,8	-2,8
Räntekostnad, intern	-0,3	-0,4
Summa	-5,0	-5,0

NOT I BOKSLUTSDISPOSITIONER

	2014	2013
Årets avsättning till periodiseringsfond	-14,0	-4,4
Årets återföring av periodiseringsfond	2,8	4,4
Årets förändring av överavskrivningar	0,0	-0,2
Summa	-11,2	-0,2

0,9	0,0
	0,9
0,9	0,9
-0,1	-0,0
-0,2	-0,1
-0,3	-0,1
0,6	0,8

2014 2013

NOT J SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

	2014	2013
Följande poster ingår i skattekostnaden:
Skatt på årets resultat	5,4	6,7
Skatt hänförlig till koncernbidrag	-14,7	-9,7
Summa	-9,3	-3,0
Resultat före skatt	44,1	16,2
Skatt enligt gällande skattesats 22% (22%)	-9,7	-3,5
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader	-0,2	-0,5
Ej skattepliktiga intäkter	0,6	1,0
Redovisad skatt	-9,3	-3,0

NOT M ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

				Kapitalandel		Bokfört värde
	Org nr	Säte	Verksamhet	2014	2013	2014	2013
Mirakelbolaget AB	556835-4350	Stockholm	Programutveckling	50%	50%	0,7	2,1
Rejlers Consulting AS 1)	979 982 747	Kristiansand	Konsulting	-	49%	-	35,3

1) Under början av 2014 förvärvades resterande 51% av Rejlers Consulting AS. Bolaget är efter det ägt till 100% av Rejlers AB.

NOT N ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	Bokfört värde
	2014	2013
Sverige (säte Stockholm)
Rejlers Sverige AB	100,7	100,7
Råbe Industrikonsult i Örnsköldsvik AB	0,4	0,4
Råbe Industrikonsult i Göteborg AB	0,3	0,3
Finland
Rejlers Finland Oy	44,4	44,4
Norge
Rejlers Norge AS	88,7	1,0
Rejlers Consulting AS	67,1	-
Rejlers AS	-	12,0
Rejlers Elkraft AS	-	44,4
Rejlers Railconsult AS	-	12,0
Summa	301,6	226,4

Under året har Rejlers AS, Rejlers Elkraft AS, Rejlers Railconsult AS och Rejlers Elprosjektering AS fusionerats med Rejlers Norge AS. Samtliga bolag i ovanstående tabell ägs till 100 procent av Rejlers AB.

NOT O FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPP-LUPNA INTÄKTER

	2014	2013
Förutbetalda hyror	0,1	-
Upplupna intäkter	0,8	0,4
Övrigt	0,3	0,5
Summa	1,2	0,9

NOT P OBESKATTADE RESERVER

	2014	2013
Periodiseringsfond tax 09	-	2,8
Periodiseringsfond tax 10	6,2	6,2
Periodiseringsfond tax 12	1,3	1,3
Periodiseringsfond tax 13	4,5	4,5
Periodiseringsfond tax 14	4,4	4,4
Periodiseringsfond tax 15	14,0	-
Överavskrivningar	0,5	0,6
Summa	30,9	19,7

NOT Q UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUT-BETALDA INTÄKTER

	2014	2013
Upplupna löner	2,5	-
Upplupna social avgifter	0,9	0,8
Övrigt	1,2	2,9
Summa	4,6	3,7

NOT R STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

	2014	2013
Andelar i intresseföretag	-	30,4
Summa	-	30,4

Försäkran

Styrelsen och vd försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 20 mars 2015 Rejlers AB (publ) Ivar Verner Ordförande Lauri Valkonen Styrelseledamot Anders Jonsson Styrelseledamot Jan Samuelsson Styrelseledamot Åsa Söderström Jerring Styrelseledamot Thord Wilkne Styrelseledamot Helena Nordman–Knutson Styrelseledamot

Björn Lauber Arbetstagarrepresentant

Sten Pettersson Arbetstagarrepresentant

Peter Rejler Vd, koncernchef och ledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2015 Deloitte AB

Birgitta Lööf Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Rejlers AB (publ), org.nr 556349-8426

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2014-01-01–2014-12-31 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37–40. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–70.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37–40.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Rejlers AB (publ) för räkenskapsåret 2014-01-01– 2014-12-31. Vi har även utfört en lagstadgad genomgång av bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen samt att bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37–40 är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Därutöver har vi läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapport har en annan inriktning och en väsentlig mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standrads on Auditing och god redovisningssed i Sverige har.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 31 mars 2015 Deloitte AB

Birgitta Lööf Auktoriserad revisor

Definitioner

Antal årsanställda Närvarotid och frånvarotid (exklusive långtidsfrånvaro) dividerat med normaltid.

Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Disponibla medel Likvida medel plus checkkredit.

Debiteringsgrad Debiterbar tid i relation till total närvarotid.

Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier.

Kassalikviditet Omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder.

Nettoskuld Räntebärande skulder minskat med likvida medel. Omsättning per årsanställd Intäkt per årsanställd.

Resultat per aktie, kr Resultat efter skatt dividerat med antal aktier.

Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i relation till finansiella kostnader.

Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till intäkter.

Rörelseresultat per årsanställd Rörelseresultat exklusive jämförelseförstörande poster per medeltal årsanställda.

Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i relation till eget kapital.

Soliditet

Justerat eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Vinstmarginal

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i förhållande till intäkter.

Stämmoinformation

Årsstämma i Rejlers AB (publ) hålls måndagen den 4 maj 2015 kl 17.00 i Lindhagen konferenscenter, Lindhagensgatan 126 i Stockholm.

Anmälan

Rätt att delta i årsstämma har den aktieägare som är registrerad i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken måndagen den 27 april 2015. Den som har för avsikt att delta i årsstämma ska anmäla sig senast klockan 16.00 måndagen den 27 april 2015, antingen på tel: 0771-78 00 00, via e-post arsstamman@rejlers.se eller skriftligen till Rejlers AB under adress:

Årsstämman Rejlers AB (publ) Box 30233, 104 25 Stockholm

Vid anmälan ska namn, personnummer/organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet företrädda aktier uppges.

Kallelse till årsstämman återfinns på Rejlers webbplats, www.rejlers.se, samt införs i tidningar på det sätt som bolagsordningen föreskriver.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier ("i ägares ställe") måste före den 27 april 2015 tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos sin förvaltare för att ha rätt att delta i stämman. Aktieägare måste underrätta förvaltaren härom i god tid före den 27 april 2015.

Fullmakt för ombud

Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Fullmakten bör i god tid före stämman insändas till bolaget under ovanstående adress. Om fullmakten utfärdats av juridisk person, ska bestyrkt kopia av registreringsbevis för den juridiska personen bifogas.

Ärenden

Vid årsstämman ska ärenden enligt lag och bolagsordning behandlas samt de ytterligare ärenden som framgår av kallelsen.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelning lämnas till aktieägarna med 2,00 kronor per aktie. Som avstämningsdag föreslås den 6 maj 2015 med utbetalningsdag den 11 maj 2015.

Rejlers växer snabbt och är en av Nordens stora teknikkonsulter. 1 800 experter arbetar med bygg och fastighet, energi, industri och infrastruktur. Hos oss möter du specialiserade ingenjörer med bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat! Vi kallar det Energized Engineering – det finns hos Rejlers.

REJLERS AB (publ) Org nr 556349-8426, Box 30233, 104 25 Stockholm Tel 0771-78 00 00, Fax 08-654 33 39, E-post info@rejlers.se, www.rejlers.se