Rederiaktiebolaget Gotland

743700KI643QW12FW0192024-01-012024-12-31743700KI643QW12FW0192023-01-012023-12-31743700KI643QW12FW0192024-12-31743700KI643QW12FW0192023-12-31743700KI643QW12FW0192022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700KI643QW12FW0192022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember743700KI643QW12FW0192022-12-31rede:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700KI643QW12FW0192022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember743700KI643QW12FW0192022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberiso4217:EUR743700KI643QW12FW0192022-12-31743700KI643QW12FW0192023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700KI643QW12FW0192023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember743700KI643QW12FW0192022-01-012022-12-31743700KI643QW12FW0192023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700KI643QW12FW0192023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember743700KI643QW12FW0192023-12-31rede:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700KI643QW12FW0192023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember743700KI643QW12FW0192023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700KI643QW12FW0192023-12-31ifrs-full:PreviouslyStatedMember743700KI643QW12FW0192024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember743700KI643QW12FW0192024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember743700KI643QW12FW0192024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember743700KI643QW12FW0192024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember743700KI643QW12FW0192024-12-31rede:TheReserveOfInvestedUnrestrictedEquityMember743700KI643QW12FW0192024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember743700KI643QW12FW0192024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember Årsredovisning 2024 Innehåll VD:s översikt ......................................................................1 Styrelsens verksamhetsberättelse ........................3 Koncernens rapport över totalresultat ................6 Koncernens balansräkning ........................................7 Koncernens sammandrag över eget kapital ...... 9 Koncernens finansieringsanalys .......................... 10 Koncernens redovisningsprinciper ....................11 Notuppgifter till koncernbokslut .........................16 Femårsöversikt & nyckeltal .................................... 35 Aktiedata ..........................................................................37 Moderbolagets resultaträkning ............................38 Moderbolagets balansräkning ..............................39 Moderbolagets finansieringsanalys ...................41 Moderbolagets redovisningsprinciper .............42 Notuppgifter till moderbolagets resultat- och balansräkning ....................................43 Rapportering enligt CSRD .......................................53 Styrelsens underskrift ............................................ 102 Revisionsberättelse ................................................. 103 Hållbarhetsgranskningsberättelse ................... 105 Bolagsstyrningsrapport .........................................107 Fartygsflotta ................................................................ 114 1 Årets passagerarvolym blev 3 121 470 (2023: 3 140 221). Antalet transporterade fraktenheter på de två egna linjerna uppgick till 189 656 (176 351), ökningen i fraktvolymen härstammar huvudsakligen från helårseffekten av M/S Finbo Cargos utökade turlista efter ibruktagande av dubbelnivåramper i hamnarna i Muuga och Nordsjö i april 2023. På grund av dockningar var båda linjers passagerarvoly- mer i januari mycket låga, sammanlagt 66 675 passagerare jämfört med 148 935 i januari 2023. Den sammanräknade passagerarvolymen för årets övriga 11 månader är den högsta någonsin. Årets rörelseresultat är 22,4 miljoner euro (21,4 miljoner euro). Kassaflödet från den löpande verk- samheten var 27,9 miljoner euro (18,3 miljoner euro). Årets resultat efter skatt är 15,6 miljoner euro (11,5 miljoner), vilket är det näst högsta nettoresultatet i företagets historia. Om resultatet Både Eckerö Linjens och Eckerö Lines resultat förbättrades under året. För Eckerö Lines del försvaga- des M/S Finlandias resultat något medan M/S Finbo Cargos resultat förstärktes kraftigt. Försäljningen av M/S Shipper i januari 2024 genererade en försäljningsvinst om 3,2 miljoner euro. Att koncernens resultat trots historiskt sett dyra bränslepriser och en mycket svag krona ändå är mycket gott visar på en robust underliggande lönsamhet i företagets affärsmodell. Utsläppshandel, energieffektivisering och omfattande rapportering Vid M/S Finlandias dockning i januari 2024 ändrades propeller- och roderarrangemanget för att mins- ka bränsleförbrukningen. Både M/S Eckerö och M/S Finlandia bottenmålades med lågfriktionsfärg vid dockningarna i januari 2024. Från och med 2024 inkluderas utsläppen från sjöfarten stegvis i EU:s utsläppshandelssystem. För 2024 har vi köpt utsläppsrätter för 40 % av våra utsläpp, för 2025 är andelen 70 % och för 2026 kommer vi att köpa utsläppsrätter för alla våra utsläpp av växthusgaser. Vi är väl positionerade för att hantera de utmaningar som detta för med sig genom att i närtid fortsätta våra energieffektiviserings- åtgärder och på sikt övergå till klimatneutrala energikällor. För 2024 rapporterar företaget för första gången i enlighet med CSR-direktivet. Rapporteringsarbetet är mycket omfattande och byråkratiskt och nyttan mycket liten. EU-kommissionen har nyligen aviserat ett så kallat Omnibusprojekt, med målet att reducera kraven på denna sorts rapportering med 25–35 %. Stark finansiell ställning Företaget har under verksamhetsåret amorterat totalt 3,7 miljoner euro på företagets räntebärande skulder. Nettoskulden uppgick per den 31.12.2024 till –6,8 miljoner euro, vilket betyder att företaget har en nettokassa, kassan är alltså större än de räntebärande skulderna. Företaget har utmärkta finan- siella förutsättningar för sin framtida utveckling till en klimatneutral leverantör av logistikinfrastruktur. Jag vill tacka våra kunder och samarbetspartners för fortsatt förtroende och gott samarbete. Ett speciellt tack riktas till personalen i hela koncernen för att med gott humör genomfört det gigantiska arbetet med uppfyllandet av CSR-direktivets krav. Ännu ett år med rekordvolymer och utmärkta resultat på båda rutter Björn Blomqvist Verkställande direktör 2 Koncernstruktur Eckerö Line bedriver passagerar- och lasttrafik mellan Helsingfors och Tallinn. Eckerö Linjen bedriver passagerartrafik mellan Grisslehamn och Eckerö samt erbjuder turism- och reseprodukter. Williams Buss bedriver linje- och chartertrafik. Eckerö Shipping bedriver ro-ro trafik med inriktning på exportindustrin. Moderbolag med koncernövergripande supportenheter. 3 Styrelsens verksamhetsberättelse Allmän översikt Företaget inledde året med att utföra omfattande dockningar med fo- kus på energiförbättrande åtgärder på två av företagets fartyg och till följd av dessa dockningar hade företaget 3 % färre fartygsavgångar under 2024 jämfört med 2023. Företagets volymutveckling har varit god på företagets trafikerade linjer under hela 2024, både på frakt- och passagerarsidan. Fraktverksamheten har utvecklats väl under året och under 2024 har företaget transporterat fler fraktenheter än någonsin tidigare. Framförallt på Finska viken har volymutvecklingen varit gynnsam. Företaget har under andra halvåret 2024 för första gången någonsin varit marknadsledare på fraktmarknaden på Finska viken. På linjen Finland–Estland uppnåddes även passagerarrekord under helåret trots den omfattande dockningen av M/S Finlandia. Under perioden februari – december uppnåddes även ett sammanta- get passagerarekord på företagets båda linjer. Under 2024 reste totalt 2 069 812 passagerare med företagets fartyg på linjen Finland–Estland, vilket är något fler än fjolåret (2 058 510). På samma linje har företaget transporterat 185 146 fraktenheter un- der 2024, vilket är en ökning med 8 % jämfört med 2023 (171 508). På linjen Åland–Sverige reste totalt 1 051 658 passagerare med fö- retagets fartyg, vilket motsvarar en minskning med 3 % jämfört med fjolåret (1 081 711). Däremot har antalet passagerare per avgång ökat på denna linje under året. Företagets totala passagerarantal under året uppgick till 3 121 470, vilket är något färre jämfört med 2023 (3 140 221) och följaktligen över förväntan med tanke på dockningarna i början av året. Antalet transporterade fraktenheter på de egna linjerna uppgick till 189 656, vilket motsvarar en ökning med 8 % jämfört med 2023 (176 351). Företaget har bedrivit passagerar- och frakttrafik med tre fartyg på norra Östersjön under året. M/S Finlandia dockades under perioden 8 januari till 7 februari och M/S Eckerö dockades mellan 8 januari och 29 januari. Under dockningarna har båda fartygen bottenmålats med lågfriktionsfärg och M/S Finlandias roder- och propellerarrangemang har optimerats för att minska bränsleförbrukningen. Den 22 januari 2024 överläts M/S Shipper till Norwest Ship Management AS enligt ett avtal ingått redan i november 2022. Företagets återstående Ro-Ro fartyg M/S Transporter är fortsättningsvis uthyrt till DFDS för trafik huvudsakligen på Nordsjön. Det pågår en generell efterhandsgranskning av de trafikstöd som passagerarfartygsrederierna, som trafikerade till Finland, erhöll under pandemiåren 2020–2022. Utfallet av granskningen kan medföra en negativ resultateffekt för bolaget i framtiden. Försörjningsbered- skapscentralen meddelade den 20 december 2024 att de kommer att kräva en återbetalning av utbetalningen för den upphandlade tra- fiken under Q2 2020. De meddelade också om ett annat stödsystem som skulle kompensera för den skada Eckerö Line erfor på grund av statens inskränkningar i företagets möjligheter att utöva sin verksam- het. Enligt Försörjningsberedskapscentralen skulle återbetalningen medföra en räntedebitering för företaget om cirka 1,4 MEUR (vilket företaget har bokat som en avsättning under finansiella poster). Skyldigheten att betala ränta har bestridits av företaget. Ledningen bedömer att konsekvenserna av dessa ärenden inte har väsentlig betydelse för företagets ekonomiska ställning. Ekonomisk översikt Företagets omsättning uppgick under räkenskapsperioden till 222,9 MEUR (221,5 MEUR). Övriga intäkter, 3,2 MEUR (3,8 MEUR), utgörs av realisationsvinst från försäljningen av M/S Shipper. Företagets rörelseresultat uppgick till 22,4 MEUR (21,4 MEUR). Justerat för reali- sationsvinsten för fartygsförsäljningarna av M/S Shipper (2024) och M/S Exporter (2023) blev rörelseresultatet 19,2 MEUR (17,6 MEUR). Höga frakt- och passagerarvolymer samt lägre bränslepriser än 2023, har haft en positiv inverkan på resultatet. Den totala bränsleförbruk- ningen blev 8 % lägre än under motsvarande period föregående år. Inberäknat det lägre bränslepriset och kostnaden för utsläppsrätterna minskade företagets totala bränslekostnader med 1,6 MEUR under 2024. Det finansiella nettot uppgick till –4,1 MEUR (–7,1 MEUR). Räntekost- naderna uppgick till 3,1 MEUR (6,2 MEUR). Under finansiella poster finns en avsättning till ett värde av 1,4 MEUR avseende kostnad för upplupen ränta för pandemistöden under 2020 från Försörjningsbe- redskapscentralen (se not 19 för närmare beskrivning). Resultat före skatt blev 18,4 MEUR (14,4 MEUR). Räkenskapsperiodens resultat efter skatt blev 15,6 MEUR (11,5 MEUR). De centrala nyckeltalen framgår av följande tabell: 2024 2023 2022 Omsättning (tEUR) 222 935 221 504 185 763 Rörelseresultat (tEUR) 22 448 21 410 –8 386 Rörelseresultat i % av omsättning 10,1 % 9,7 % –4,5 % Avkastning på investerat kapital 18,5 % 14,1 % –5,4 % Avkastning på eget kapital 18,1 % 14,4 % –15,7 % Soliditet 57,2 % 52,8 % 37,3 % Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde om 27,9 MEUR (18,3 MEUR). En utförligare redogörelse över de finansiella nyckel- talen finns på sidan 35. Personal Under året uppgick antalet anställda i medeltal till 845 personer (847), varav 577 (597) var sjöanställda och 268 (250) var landanställ- da. Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen blev 19,9 % (19,7 %). Personalkostnaden per anställd uppgick i genomsnitt till 52,5 tEUR (51,6 tEUR). Företaget har en utvecklingsplan för välmåen- de, vilken inkluderar en jämställdhetsplan. Investeringar Företagets investeringar uppgick under perioden till 10,8 MEUR (4,4 MEUR), som består av ombyggnationer och förbättringar av fartyg och hamnar, samt investeringar i IT-system och åtgärder som förbättrar fartygens energiprestanda. 4 Finansiering Företagets långfristiga räntebärande skulder uppgick vid årets slut till 28,8 MEUR (31,6 MEUR), varav 27,4 MEUR består av ett obliga- tionslån, som är bundet till lånevillkor som inkluderar likviditets- och soliditetskrav. Kortfristiga räntebärande skulder uppgick till 2,6 MEUR (3,9 MEUR). Likvida medel var 38,3 MEUR (28,3 MEUR). Vid årets slut uppgick företagets nettoskuldsättning till –6,8 MEUR (7,2 MEUR), vilket innebär att företagets likvida medel numera är större än de totala räntebärande skulderna. Under perioden har företaget utfört planenliga amorteringar på 3,7 MEUR (50,6 MEUR). Till följd av ett starkt eget kapital och en låg skuldsättning har soliditeten ökat till 57,2 % (52,8 %). Risker Företaget är genom sin verksamhet utsatt för sedvanliga risker såsom fluktuationer i företagets resultat och likviditet till följd av föränd- ringar i valutakurser och räntenivåer samt förändringar i bunkerpriser och utsläppsrätter. För att minimera riskerna kan avtal för valuta-, ränte- och bunkerderivat ingås. Det geopolitiskt instabila läget i Mellanöstern och Rysslands angrepp på Ukraina har skapat fortsatt politisk och makroekonomisk osäker- het. Nationella och internationella makroekonomiska utmaningar har resulterat i en volatil kostnadsinflation och en svag krona. Volatila bunkerpriser samt den generella kostnadsutvecklingen, som påverkar till exempel docknings- och underhållskostnader, kan ha betydande effekt på företagets operativa resultat. Finansiella risker är relaterade till företagets förmåga att generera positivt kassaflöde från sin verksamhet. Lånefinansieringen innehåll- er kovenanter som är kopplade till likviditets- och soliditetskrav. Om villkoren i dessa kovenanter inte uppfylls, kan lånen annulleras. Företagets resultat är i hög grad även beroende av politiska beslut, exempelvis relaterade till alkoholbeskattningen i Finland, Sverige och Estland, inresebegränsningar, regleringar kopplade till farleds- och hamnavgifter, och statliga stödåtgärder för att stärka konkurrenskraf- ten för fartyg under finsk och svensk flagg. Störningar i fartygens eller hamnanläggningarnas funktion eller störningar från andra fartyg som manövrerar i närheten av företagets fartyg kan leda till avbrott i trafiken och därmed ha en väsentlig inverkan på företagets resultat och finansiella ställning. Utöver tidigare nämnda risker är hållbarhetsperspektivet även cen- tralt för att identifiera faktorer som på lång sikt kan riskera företagets fortlevnad. En närmare beskrivning av företagets risker och riskhantering finns under not 21. Säkerhet Under året har fortsatt fokus på sjösäkerhet och rutiner kring nuva- rande säkerhetsarbete varit prioriterat. För att få kontrollfunktionen för tillsyn genomlyst av fler parter beslöt företaget att byta klass- ningssällskap för den externa tillsynen på kontoret. Den granskning av Document of Compliance enligt ISM-koden som tidigare utförts av DNV utfördes 2024 av Lloyd’s Register. Företaget beslöt även att som underhållssystem för passagerarfar- tygen byta till klassningssällskapets RINA:s programvara Sertica. Det nya systemet kommer att implementeras under första kvartalet 2025. För att upprätthålla data och säkerställa att arbetsdokumentationen ombord får kontinuitet, har överföringen av data utförts under året. Befälet ombord har genomgått internskolningar med leverantören. Under första kvartalet 2024 dockades M/S Finlandia. Fokus på dock- ningsarbetena var att minska energiuttaget för framdrift och att få en bättre manöverförmåga genom att flytta roder och öka rodervinklar. Efter användning av den nya utrustningen under året kan befälet konstatera att den nya utrustningen genererat förbättringar både gällande energiförluster och vid manövrering av fartyget vid kaj. Incidenten med bildäckshyllan på M/S Eckerö år 2023 avrapportera- des till Haverikommissionen i slutet av året. De sista åtgärderna för att förhindra upprepning av incident gjordes under servicedagarna i början av året 2025. Haverikommissionen bekräftade att företaget har fullgjort sina åtaganden och att rekommendationerna följts på ett tillfredsställande sätt. Företaget har under 2024 fortsatt att utbilda befälet i simulatorerna i Aboa Mare Maritime Academy. Därtill gjordes en storövning med M/S Eckerö i slutet av september i samråd med Gränsbevakningsväsendet i Finland. Övningen gjordes under relativt hårda vindförhållanden med goda resultat där myndigheten, besättningen samt organisatio- nen i Berghamn var nöjda. Samarbetet med Föreningen Svensk Sjöfarts ForeSea arbetsgrupp har fortsatt under året. ForeSea är ett informationssystem om olyckor, tillbud och ”near misses” till sjöss. Miljö Under 2024 har huvudfokus inom miljöarbetet i företaget varit fort- satt arbete kopplat till klimatfrågor och på att kontinuerligt uppfylla kraven i regelverken från IMO och EU om utsläpp av växthusgaser. Under året har utsläppsrätter löpande köpts in för att uppfylla de krav på erläggande av utsläppsrätter för sjöfarten inom EU som började gälla 1 januari 2024. Under året har företaget arbetat med att förbereda inför det nya regelverket FuelEU Maritime, som träder i kraft 2025. Regelverket kräver att fartyg använder energi med lägre växthusgasinnehåll än traditionella bränslen. Syftet är att bidra till EU:s mål att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % till 2030 genom att främja användningen av förnybara och koldioxidsnåla bränslen samt ren energiteknik inom sjöfarten. För att stödja en utfas- ning av fossila bränslen ställer förordningen successivt skärpta krav på bränslens växthusgasintensitet, med en minskning på 2 % från 2025, 6 % från 2030 och upp till 80 % fram till 2050. För att minska koldioxidutsläppen och uppfylla framtida mål och krav om utsläppsminskning har företaget under januari 2024 genom- fört åtgärder i samband med dockningen av M/S Eckerö och M/S Finlandia. Båda fartygen har bottenmålats med lågfriktionsfärg för att minska motståndet i vattnet, och på M/S Finlandia har roder- och propellerarrangemanget optimerats för att förbättra bränsleeffekti- viteten. Under M/S Finbo Cargos dockning i början av januari 2025 har fartyget målats med lågfriktionsfärg. Under året har åtgärder genomförts för att optimera HVAC-automation (värme, ventilation och luftkonditionering) för optimering av klimatstyrning och justering av kombinatorkurvor (propellervarv och bladstigning) för optimering av energiuttag för framdrift. Därtill har installation av Eco Control propelleroptimering på M/S Finbo Cargo inletts, ett projekt som då det färdigställs under 2025 kommer att medföra möjligheter att dynamiskt styra mesta möjliga vinkel på propellerbladet mot lägsta möjliga varvtal och därmed spara energi. Ombord på M/S Finbo Cargo har även ett dynamiskt trimsystem installerats under 2024 för att mer effektivt säkerställa optimalt lasttrim och på så sätt minska bränsle- förbrukningen till havs. 5 Arbetet med att minska matsvinnet ombord på passagerarfartygen har framskridit under 2024. Från och med 2025 har samtliga passage- rarfartyg digitala verktyg i bruk som stöd för att lättare sammanställa dataunderlag för framtida optimeringsbeslut och åtgärder. Företaget är fortsatt miljöcertifierat i enlighet med ISO 14001:2015 standarden och dess efterlevnad kontrolleras av LRQA. Under 2024 har LRQA utfört miljörevision av verksamheten enligt plan, vilket åter bidragit positivt till arbetet med att ständigt förbättra miljöarbetet och miljö- prestandan i företaget. Bolagsstämma, styrelse och revisorer Den ordinarie bolagsstämman hölls den 24 april 2024 i Alandica Kultur och Kongress i Mariehamn. Styrelsemedlemmarna Marika Mansén-Hillar, Bernt Bergman, Åsa Dahlman, Pavlos Ylinen, Paulina Lepistö Andresen och Björn Blomqvist omvaldes. Till ordinarie reviso- rer valdes Andreas Holmgård (CGR) och Jukka Korin (CGR) samt därtill utsågs revisionssammanslutningen BDO Ab till revisorssuppleant. Vid styrelsens konstituerande möte den 24 april 2024 återvaldes Marika Mansén-Hillar till styrelsens ordförande och Bernt Bergman till dess viceordförande. Styrelsen har hållit 16 möten under räkenskaps- perioden. Bolagsstyrningsrapport Rederiaktiebolaget Eckerös bolagsstyrningsrapport ingår i årsredovis- ningen som ett eget kapitel. Aktien Det totala antalet emitterade aktier uppgår till 2 005 693 stycken. Alla aktier har samma antal röster och rättigheter. Händelser efter balansdagen Mellan 25 december 2024 och 5 januari 2025 dockades M/S Finbo Cargo på Öresund Dry-Docks i Landskrona. Under dockningen måla- des undervattenskrovet med lågfriktionsfärg för att minska fartygets bränsleförbrukning vid framdrift. Framtidsutsikter 2025 Företaget förväntas leverera ett fortsatt stabilt resultat under 2025. Det geopolitiskt instabila läget skapar fortsättningsvis osäkerhet. Åtgärder med anledning av årets resultat Moderbolagets utdelningsbara medel enligt balansräkningen 31.12.2024 uppgår till 42 991 672,76 euro. Styrelsen föreslår en dividend om 2,50 euro per aktie, totalt 5 014 232,50 euro, att utbetalas i maj 2025. Resultatet av företagets verksamhet och ekonomiska ställning vid räkenskapsårets slut framgår av efterföljande resultat- och balansräk- ningar med tilläggsuppgifter. 6 Koncernens rapport över totalresultat (IFRS) tEUR Not 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023 OMSÄTTNING 1 222 935 221 504 Övriga rörelseintäkter 2 3 231 3 768 Kostnader Material och tjänster/varor 3 87 511 93 589 Personalkostnader 4 44 344 43 737 Avskrivningar och nedskrivningar 5 13 179 11 887 Övriga rörelsekostnader 6 58 685 54 649 Kostnader totalt 203 719 203 862 RÖRELSERESULTAT 22 448 21 410 Finansiella intäkter 7 1 203 1 188 Finansiella kostnader 8 –5 284 –8 243 Finansnetto –4 081 –7 054 RESULTAT FÖRE SKATTER 18 367 14 356 Inkomstskatter 9 –2 796 –2 868 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 15 570 11 487 ÖVRIGT TOTALRESULTAT Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Årets omräkningsdifferens vid omräkning av utländska –44 118 verksamheter Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen 0 0 Övrigt totalresultat –44 118 RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT 15 526 11 605 7 Koncernens balansräkning (IFRS) tEUR Not 31.12.2024 31.12.2023 TILLGÅNGAR Långfristiga tillgångar Immateriella tillgångar 10 Dataprogram 1 624 1 367 Utsläppsrätter 2 942 8 Materiella anläggningstillgångar 11 Markområden 1 908 1 836 Byggnader och konstruktioner 14 488 15 964 Fartyg 92 013 94 291 Maskiner och inventarier 2 667 1 786 Finansiella tillgångar 12 107 107 Latenta skattefordringar 13 270 289 Summa långfristiga tillgångar 116 018 115 648 Kortfristiga tillgångar Varulager 14 3 573 4 114 Kund- och övriga fordringar 15 10 290 13 909 Skattefordringar 0 8 Likvida medel 16 38 251 28 301 Summa kortfristiga tillgångar 52 113 46 333 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning 19 0 1 049 SUMMA TILLGÅNGAR 168 131 163 030 8 tEUR Not 31.12.2024 31.12.2023 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 2 409 2 409 Övrigt tillskjutet kapital 1 270 1 270 Fond för fritt eget kapital 16 732 16 732 Reserver 23 67 Balanserade vinstmedel 60 222 53 749 Periodens resultat 15 570 11 487 Summa eget kapital 96 226 85 714 Skulder Långfristiga skulder Latenta skatteskulder 13 13 659 14 506 Räntebärande skulder 17 28 845 31 562 Summa långfristiga skulder 42 504 46 068 Kortfristiga skulder Leverantörs- och övriga skulder 18 24 356 24 682 Räntebärande skulder 17 2 640 3 920 Skatteskulder 971 2 647 Övriga avsättningar 19 1 435 0 Summa kortfristiga skulder 29 401 31 248 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 168 131 163 030 9 Koncernens sammandrag över eget kapital (IFRS) EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE Reserver SUMMA EGET KAPITAL tEUR Aktie- Övrigt Fond för Omräk- Verkligt- Balan- Totalt kapital tillskjutet fritt eget nings- värde- serande kapital kapital reserv reserv vinst- medel INGÅENDE EGET KAPITAL 2 409 1 270 16 732 –51 0 53 749 74 108 1.1.2023 Räkenskapsperiodens resultat 11 487 11 487 Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkring Årets förändring i omräkningsdifferenser 118 118 Transaktioner med koncernens ägare Betalda dividender 0 EGET KAPITAL 31.12.2023 2 409 1 270 16 732 67 0 65 236 85 714 Räkenskapsperiodens resultat 15 570 15 570 Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkring Årets förändring i omräkningsdifferenser –44 –44 Transaktioner med koncernens ägare Betalda dividender –5 014 –5 014 EGET KAPITAL 31.12.2024 2 409 1 270 16 732 23 0 75 793 96 226 Det totala antalet aktier uppgår till 2 005 693 stycken. Full betalning har erlagts för alla emitterade aktier. Företaget och dess dotter- bolag äger inga egna aktier. Företaget har emitterat ett obligationslån på den nordiska företagsobligationsmarknaden. På basen av bolagsstämmobeslut har vinstmedel överförts till övrigt tillskjutet kapital. Fonden för fritt eget kapital inkluderar den del av aktiernas teckningsbelopp, som inte redovisas som aktiekapital. Fonden inkluderar även andra inbetalningar, som inte redovisas i andra fonder inom eget kapital. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska enheter. I fonden för verkligt värde redovisas förändringar i värdet på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresul- tat och fonden för säkringsreserv innefattar förändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument som är hänförbart till säkringstransaktioner som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. Utdelningsbara vinstmedel i moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö uppgår till 42 991 672,76 euro. 10 Koncernens finansieringsanalys (IFRS) tEUR 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023 LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatter 18 367 14 356 Justeringar Försäljningsvinster/-förluster från långfristiga tillgångar –3 264 –3 687 Övriga poster som ej ingår i kassaflödet –11 0 Avskrivningar och nedskrivningar 13 179 11 887 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 5 284 8 243 Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter –1 203 –1 188 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 32 352 29 610 Förändring av rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga räntefria rörelsefordringar –1 628 –5 884 Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 542 –116 Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga räntefria skulder 3 930 777 Löpande verksamhetens kassaflöde före finansiella poster 35 196 24 388 Erlagda räntor –2 813 –6 346 Erlagda räntor på hyres-/leasingskulder –63 –70 Erlagda finansiella kostnader –291 –665 Erhållna räntor 883 774 Erhållna finansiella intäkter 232 186 Betalda skatter –5 295 48 Kassaflöde från den löpande verksamheten 27 850 18 315 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar –10 105 –3 581 Förvärv av immateriella tillgångar –703 –781 Förvärv av utsläppsrätter –2 934 –8 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 4 595 42 558 Inkomst från försäljning av finansiell placering 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten –9 147 38 188 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering långfristiga lån –3 525 –50 418 Amortering hyres-/leasingskulder –215 –210 Betalda dividender –5 014 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –8 754 –50 628 Årets kassaflöde 9 949 5 875 Likvida medel vid årets början 28 301 22 426 Likvida medel vid årets slut 38 251 28 301 11 Koncernens redovisningsprinciper Bolagsinformation Rederiaktiebolaget Eckerö är ett privatägt bolag, vars hemort är Eck- erö på Åland. Koncernen är verksam inom passagerar- och fraktverk- samhet. Rederiaktiebolaget Eckerös registrerade adress är PB 158, AX-22101 Mariehamn, Finland. En kopia av bokslutet finns tillgängligt på www.rederiabeckero.ax.. Bokslutet har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars 2025 och blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den 23 april 2025. Redovisningsprinciper för koncernen Detta koncernbokslut har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), utgivna av International Ac- counting Standards Board (IASB) sådana de har antagits av EU, samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpreta- tions Committee (IFRIC) och tolkningar från Standing Interpretations Committee (SIC). Vidare har finsk bokförings- och samfundslagstift- ning för koncerner tillämpats. Ändrade redovisningsprinciper Inga av de IFRS- eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obli- gatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2024 har haft någon väsentlig inverkan på koncernen. Värderingsgrunder Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvär- den, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkning- en eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är euro, som även utgör rappor- teringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Bokslutet har presenterats i tusental euro. Vid avrundning till jämna 1 000 euro kan avrundningsdifferenser på +/– 1 (1 000 euro) uppstå. Konsolideringsprinciper Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från Rederiaktiebolaget Eckerö. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett bolags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen huruvida ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potenti- ella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. De helägda dotterbolagen består av Eckerö Linjen Ab, Rederi Eckerö Sverige AB, Williams Buss Ab, Eckerö Line Ab Oy, Eckerö Cruises AB och Eckerö Shipping Ab Ltd. Övriga bolag där Rederiak- tiebolaget Eckerö direkt eller indirekt har mer än 50 % av röstetalet finns inte. Förvärvsmetoden har använts vid elimineringen av aktieinnehavet i dotterbolagen. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade iden- tifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av eget kapitalin- strument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte be- talningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den vill- korade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. Dotterbolagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Koncernbolagens interna affärstransaktioner samt interna fordringar och skulder elimineras i koncernbokslutet. Användning av bedömningar Vid upprättandet av IFRS-bokslutet måste bolagsledningen göra bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påver- kar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan sålunda avvika från dessa uppskattningar och bedöm- ningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Fartygens restvärden och nyttjandeperiod är de viktigaste områden som innebär bedömningar. För värdering av fartyg har utomståen- de värderingar gjorts enligt tidigare praxis. Antalet variabler och antaganden som påverkar värderingen har ökat. Bedömningarna är därför mer komplexa och potentialen för en följdjustering av de redovisade värdena för tillgångar stiger därmed. Bedöms marknads- värdet vara lägre än det bokföringsmässiga värdet görs en beräkning av nyttjandevärdet för att därefter bedöma om ett nedskrivnings- behov finns. Om både marknadsvärdet och nyttjandevärdet är lägre än bokföringsmässiga värdet görs en nedskrivning. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till sitt nuvärde. Diskonteringsräntorna ska återspegla pengars tidsvärde och de risker som den specifika tillgången är utsatt för och som inte har beaktats i de framtida kassaflödena. Bolagsledningen har gjort bedömningen att inköpen av utsläpps- rätterna är i nivå med utsläppsmängden för företaget och således endast för eget bruk. Utsläppsrätterna anskaffas löpande utifrån utsläppsmängd och redovisas till anskaffningskostnad som en imma- teriell tillgång. 12 Poster i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. De inhemska koncernbolagens monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till euro enligt den officiella valutakursen på balansdagen. Kursdifferenser på kort- och långfristiga lånefordringar och -skulder redovisas som övriga finansiella intäkter och kostnader, kursdifferen- ser på kundfordringar som en korrigering av försäljningsintäkterna vid beräkningen av omsättningen och kursdifferenser på leverantörs- skulder som en korrigering av utgiftsposten material och tjänster/ varor samt övriga rörelsekostnader. De utländska dotterbolagen Rederi Eckerö Sverige AB och Eckerö Cruises AB innehar svenska kronor som basvaluta. De utländska dotterbolagens resultaträkningar har omräknats till euro enligt räkenskapsperiodens månatliga medelkurser och balansräkningarna enligt kursen på balansdagen. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utländska dotterbolag redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen. Valutakursdifferenser som hänför sig till övriga operativa poster redovisas på respektive rad i resultaträkningen och ingår i rörelse- resultatet. Omsättning och intäktsföring En intäkt redovisas när kunden erhåller kontroll över den sålda varan eller tjänsten. Koncernens intäktsflöden består av passagerarrelatera- de intäkter såsom ombordintäkter; butik-, restaurang- och barförsälj- ning samt biljettintäkter, fraktintäkter och logiprovisioner. Koncernen uppfyller sina åtaganden för biljett- och fraktintäkter mot kunden vid avresa och för ombordintäkter vid deras överlåtelse. Logiprovisioner redovisas när koncernen har utfört tjänsten och det inte längre finns någon återbetalningsskyldighet. Intäkterna redovisas med avdrag för rabatter och direkta skatter. Betalning av passagerarrelaterade intäkter erhålls oftast före resans avgång eller vid överlåtelse. Det förekommer även försäljning med kredit till researrangörer och till fraktbolag. Utestående fordringar från kunder presenteras på raden kundfordringar inkluderade i raden kund- och övriga fordringar i balansräkningen och erhållna betalningar för resor med avresa efter bokslutstidpunkt presenteras som erhållna förskott inkluderade i raden leverantörs- och övriga skulder. Alla de belopp som ingår i erhållna förskott vid bokslutstidpunkten hänför sig till resor under 2025 och kommer att intäktsföras under 2025. Rörelsesegmentrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Alla rörelsesegments rörelseresultat följs regelbundet upp av dotterbola- gens VD och koncernchef, högste verkställande beslutsfattare, i syfte att fatta beslut om hur resurser ska fördelas på rörelsesegmenten och bedöma deras resultat. Rörelseresultat Koncernen har definierat rörelseresultatet enligt följande: rörelsere- sultatet utgör nettot av omsättning, övriga rörelseintäkter, kostnader för material och tjänster/varor, personalkostnader, avskrivningar, nedskrivningar och övriga rörelsekostnader. Valutakursdifferenser hänförliga till den operativa verksamheten ingår i rörelseresultatet. Kursdifferenser för finansiell verksamhet redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Statliga stöd Stöden redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet om att bidragen kommer att erhållas. Statlig restitution erhålls både inom passagerar- och fraktverksam- heten. Restitutionen beviljas på sjöpersonalens skatter och sociala avgifter i enlighet med EU:s riktlinjer. Erhållen restitution redovisas mot personalkostnaderna och periodiseras på samma sätt över sam- ma perioder som de kostnader restitutionen är avsedd att kompen- sera för. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bank- medel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster och förluster på finansiella placeringar. Inom finansiella poster redovisas även orealiserade värdeförändringar av bunkerterminer och ineffektiv del av ränteswappar. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Den effektiva räntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av den effektiva räntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. Skatter Skatt som ingår i resultaträkningen avser både direkta skatter och för- ändring av latent skatteskuld eller -fordran. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovi- sas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Inkomstskatten beräknas på basis av de skattesatser som på balansdagen är beslutade i de länder där moderbolaget och dess dotterbolag är verksamma. Koncernen redovisar latent skatt på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Latenta skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Latenta skatteskulder redovisas under långfristiga skulder. Vid beräkning av den latenta skatteskul- den och –fordran används de skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda latenta skatten realiseras. 13 Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvär- det och nettoförsäljningsvärdet. Omsättningstillgångarna består av varulager ombord på fartygen och iland samt av bunkerlager ombord på fartygen. Anskaffningsvärdet för varulager och bunkerlager beräknas genom tillämpning av först in-, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoför- säljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten. Immateriella tillgångar Eckerökoncernen har inga immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas. Övriga immateriella tillgångar består av dataprogramvara. Dessa värderas till ursprunglig anskaffningsutgift minus eventuella ned- skrivningar och avskrivs linjärt under den uppskattade ekonomiska nyttjandeperioden 3–5 år. Inköpta utsläppsrätter avsedda för eget bruk redovisas under imma- teriella tillgångar till anskaffningskostnad med avdrag för eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till ur- sprunglig anskaffningsutgift efter avdrag för ackumulerade planav- skrivningar och eventuella nedskrivningar. De materiella anlägg- ningstillgångarnas värde består till övervägande del av koncernens fartyg. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Större utgifter som bedöms höja fartygens värde eller avkastning genom exempelvis kapacitetsförbättringar eller kostnadsrationaliseringar ökar fartygens redovisade värde i balansräkningen. Fartygen består av delar med olika nyttjandeperioder och behandlas som separata komponenter. Respektive fartygs restvärde utgörs av dess uppskattade återvin- ningsvärde. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Större återkommande översyner periodiseras fram till nästa översyn. Reparationer kostnadsförs löpande. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet kan beräk- nas på ett tillförlitligt sätt. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Avskrivningar sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på en för varje fartyg individuell bedömning av den beräknade nyttjan- deperioden och avskrivs linjärt under den tiden med beaktande av restvärdet. Nedskrivning redovisas om fartygens återvinningsvärde understiger det redovisade värdet. De beräknade nyttjandeperioderna är: Byggnader och konstruktioner 10–40 år Fartyg 5–25 år Fartyg, dockningskostnader 2 år Inredning av långvarig karaktär 10 år Maskiner, inventarier och inredning av kortvarig karaktär 5–10 år Övriga immateriella tillgångar 3–5 år Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgång- ens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Sådan vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/-kostnad. Eget kapital Eget kapital består av bolagets aktiekapital och övrigt tillskjutet kapi- tal, fond för fritt eget kapital, reserver samt balanserade vinstmedel. Reserverna ingående i eget kapital består av omräknings-, verkligt värde- samt säkringsreserv. Leasing-/hyresavtal Alla leasingavtal (med undantag för kortfristiga leasingavtal och lea- singavtal av mindre värde) redovisas som en tillgång (nyttjanderätt) och som en skuld i balansräkningen. I resultaträkningen ersätts den linjära operationella leasingkostnaden med en kostnad för avskriv- ning av den leasade tillgången och en räntekostnad hänförlig till leasingskulden. Amortering av leasingskulder rapporteras som en del av kassaflöde från finansieringsaktiviteter. Leasingportföljen innehåller ett tiotal leasingavtal definierade enligt IFRS16 som omfattar främst operationella avtal för mark, vattenarren- de, kontorshyra och tjänstebilar. Övriga avsättningar En avsättning bokförs när koncernen som följd av en tidigare hän- delse har en juridisk eller faktisk förpliktelse och det är sannolikt att betalningsförpliktelsen kommer att realiseras och storleken på för- pliktelsen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningsbeloppen ses över på varje balansdag och justeras för att återspegla ledningens rådande uppskattning. Förändringar i avsättningar redovisas i resulta- träkningen i samma post där avsättningen ursprungligen redovisades. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning En anläggningstillgång ska klassificeras som att den innehas för försäljning om dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvud- sak genom försäljning, inte genom fortlöpande användning. För att uppfylla detta krav måste tillgången vara tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och endast underkastad sådana villkor som är normala och sedvanliga vid försäljning av sådana tillgångar. Det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Från tidpunkten för allokering av en tillgång till anläggningstillgång som innehas för försäljning upphör avskrivning på tillgången. Tillgången värderas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. 14 Anläggningstillgångar som innehades för försäljning per 31 december 2023 bestod av M/S Shipper. I november 2022 slöts avtalet gällande försäljningen med Norwest Shipmanagement AS. Ägarskapet av M/S Shipper övergick i januari 2024. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje ba- lansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbe- hov. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererad enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskriv- ning belastar resultaträkningen. Återvinningsvärdet på materiella tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att ned- skrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvär- det. Nedskrivning på goodwill kan dock aldrig återföras. Återvinnings- värdet för finansiella tillgångar beskrivs under finansiella instrument. Ersättningar till anställda Utomstående pensionsförsäkringsbolag svarar för pensionsskyddet i koncernbolagen. Pensionsförsäkringspremierna för pensionsarrang- emangen inom koncernen har periodiserats att motsvara presta- tionslönerna i bokslutet. Detta innebär att bokförda pensionsutgifter täcker koncernens pensionsåtaganden. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om pensionsförsäkringsbolagen inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda. För de förmånsbaserade pen- sionsåtagandena anses det upplupna pensionsansvaret väsentligen motsvara de uppbokade pensionsutgifterna. En kostnad för ersätt- ningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om bolaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbaka- dragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, placeringar, övriga fordringar samt derivatinstrument. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, räntebärande skulder samt derivatin- strument. Klassificering och värdering av finansiella instrument Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde, med tillägg för transak- tionskostnader för alla finansiella instrument, förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång och som redovisas till verkligt värde via resultatet. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av till- gångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onote- rade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstek- niker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Nedskrivningar av finansiella tillgångar Vid varje rapporteringsperiods slut utvärderar bolaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett ned- skrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser in- träffat efter det att tillgången redovisats första gången och att denna händelse har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Kriterier som koncernen använder för att fastställa om det före- ligger objektiva bevis är till exempel betydande finansiella svårighe- ter hos gäldenären eller att det är sannolikt att gäldenären kommer att gå i konkurs. För kategorin räntebärande skulder och kundford- ringar beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och de uppskattade framtida kassaflödena. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som vär- deras till verkligt värde, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som värderas till verkligt värde, omförs eventuella ackumulerade värdeförändringar redovisade i en särskild komponent av eget kapital till resultatet. Nedskrivningar av egetkapi- talinstrument som tidigare redovisats i årets resultat får inte senare återföras via årets resultat utan via övrigt totalresultat. Indelning i kategorier IFRS 9 klassificerar finansiella instrument i olika kategorier. Klassifice- ringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instru- mentet. Bolagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. De finansiella instrumenten indelas i följande kategorier: 1. FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som bolaget initi- alt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivatinstrument klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovi- sade i årets resultat i resultaträkningen. Gällande utdelningsintäkter och försäljningsvinster från aktieförsäljning från bolag som anses vara långsiktiga, strategiska och nära förknippade med koncernens verksamhet redovisas dessa bland övriga rörelseintäkter. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet ingår i kortfristiga fordringar om de har en förfallodag på mindre än 12 månader från räkenskapsperiodens slut. 15 2. FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivatinstrument med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då bolag tillhandahåller varor och tjänster till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiva ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i kortfristiga ford- ringar eftersom dessa har en förfallodag på mindre än 12 månader efter räkenskapsperiodens slut. 3. FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA ÖVRIGT TOTALRESULTAT I denna kategori klassificeras tillgångarna som inte innehas för handel och för vilka bolaget, vid första redovisningstillfället, tagit ett beslut att redovisa till verkligt värde via övrigt totalresultat. Tillgångarna värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeföränd- ringar som beror på nedskrivningar, ej heller ränta på fordringsinstru- ment och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat ingår i långfristiga tillgångar om inte bolagsledningen har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter räkenskapsperiodens slut. Vid avyttringen av tillgång- en omklassificeras poster som redovisats i övrigt totalresultat till ba- lanserade vinstmedel och omklassificeras inte till resultaträkningen. Likvida medel Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kort- fristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Långfristiga fordringar och övriga fordringar Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då bolaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordring- ens förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovi- sas i övriga rörelsekostnader. Leverantörsskulder och övriga skulder Leverantörsskulder och övriga skulder klassificeras som andra finansiella skulder, vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Leverantörsskulder och övriga skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leveran- törsskulder och övriga skulder presenteras som kortfristiga eftersom de har en förväntad löptid på mindre än 12 månader efter räken- skapsperiodens slut . Räntebärande skulder Räntebärande skulder redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiva ränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfristiga skulder har en förvän- tad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Ansvarsförbindelser En eventualförpliktelse redovisas i not när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst be- kräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Utdelning Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman god- känt utdelningen. Nya IFRS-standarder och tolkningar som kommer att tillämpas under kommande perioder Koncernen börjar tillämpa respektive standard, standardändring och tolkning från och med det datum då den träder i kraft eller, om datu- met för ikraftträdandet är ett annat än den första dagen i räkenskaps- perioden, från och med början av den räkenskapsperiod som följer på datumet för ikraftträdandet. Inga av de IAS- och IFRS-standarder eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. ESEF-rapportering Årsredovisningen publiceras även i ESEF-format (European Single Electronic Format) för enhetlig elektronisk rapportering. ESEF- rapporten är reviderad. 16 Notuppgifter till koncernbokslut tEUR 2024 2023 Not 1 OMSÄTTNING Passagerarrelaterade intäkter 174 510 174 509 Fraktintäkter 47 425 46 130 Övriga intäkter 1 000 865 Totalt 222 935 221 504 Not 2 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Vinst vid försäljning av materiella tillgångar och finansiella placeringar 3 253 3 637 Försäkringsersättningar 19 4 Offentligt stöd –41 0 Övriga intäkter 0 127 Totalt 3 231 3 768 Not 2.1 SEGMENTRAPPORTERING I Rederiaktiebolaget Eckerö är det koncernens högste verkställande beslutsfattare som följer upp resultatet som koncernens olika dotterbolag levererar. Varje dotterbolag har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernche- fen. I Rederiaktiebolaget Eckerös koncern är dotterbolagen de primära resultatenheterna och moderbolaget består av stödfunktioner till dotterbolagen. Baserat på IFRS 8 redovisningsprinciperna har Rederiaktiebolaget Eckerö två rörelsesegment; Eckerö Linjen Ab och Eckerö Line Oy Ab. Eckerö Linjen Ab och Eckerö Line Oy Ab bedriver både pas- sagerar- och fraktverksamhet och finansiell information följs inte upp per produktkategori. Rörelsesegmenten uppfyl- ler alla sammanslagningskriterier. Segmentet ofördelat omfattar moderbolagets ofördelade administrativa kostnader och skattekostnader. I segmentet ofördelat ingår även dotterbolagen Williams Buss Ab och Eckerö Shipping Ab Ltd, som genererat mindre än 10 % av koncernens omsättning, rörelseresultat och tillgångar då man rensar för jämförelse- störande poster tEUR 2024 2023 OMSÄTTNING Eckerö Linjen Ab 73 805 70 682 Eckerö Line Oy Ab 143 306 139 972 Ofördelat 68 232 67 472 Rörelsesegmenten totalt 285 343 278 126 Elimineringar –62 407 –56 622 Koncernens omsättning totalt 222 935 221 504 RÖRELSERESULTAT Eckerö Linjen Ab 2 952 2 827 Eckerö Line Oy Ab 5 732 5 591 Ofördelat 13 941 12 876 Rörelsesegmenten totalt 22 625 21 294 Elimineringar –178 116 Koncernens rörelseresultat totalt 22 448 21 410 AVSKRIVNINGAR Eckerö Linjen Ab 27 76 Eckerö Line Oy Ab 36 70 Ofördelat 12 661 11 129 Rörelsesegmenten totalt 12 724 11 276 Elimineringar 455 611 Koncernens avskrivningar totalt 13 179 11 887 FINANSIELLA INTÄKTER Eckerö Linjen Ab 200 227 Eckerö Line Oy Ab 449 360 Ofördelat 1 491 29 362 Rörelsesegmenten totalt 2 140 29 949 Elimineringar –937 –28 761 Finansiella intäkter totalt 1 203 1 188 FINANSIELLA KOSTNADER Eckerö Linjen Ab 118 160 Eckerö Line Oy Ab 1 411 16 Ofördelat 9 547 36 565 Rörelsesegmenten totalt 11 076 36 741 Elimineringar –5 792 –28 498 Finansiella kostnader totalt 5 284 8 243 Koncernens finansnetto totalt –4 081 –7 055 17 tEUR 2024 2023 Not 3 MATERIAL OCH TJÄNSTER/VAROR Varuinköp 78 040 85 870 Förändring av lager 1 014 13 Köpta tjänster 8 457 7 705 Totalt 87 511 93 589 Not 4 PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden 45 081 44 224 Pensionskostnader 5 514 5 323 Övriga lönebikostnader 5 464 5 825 Statlig restitution –11 715 –11 635 Totalt 44 344 43 737 Uppgifter om ledningens löneförmåner är upptagna i not 24 Upplysningar om närstående. Under räkenskapsperioden hade koncernen anställda i genomsnitt Sjöpersonal 577 597 Landpersonal 268 250 Totalt 845 847 Not 5 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar Immateriella tillgångar Dataprogram 447 466 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och konstruktioner 1 702 1 690 Fartyg 10 150 8 659 Maskiner och inventarier 656 693 Nedskrivningar Fartyg 225 379 Totalt 13 179 11 887 18 tEUR 2024 2023 Not 6 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Kostnader för marknadsföring och försäljning 14 117 12 344 Kostnader för drift och administration 44 568 42 305 Totalt 58 685 54 649 varav revisorers arvoden och ersättningar BDO Revisionsuppdrag 118 60 Övriga uppdrag 118 26 Totalt 236 85 Avser kostnaden för arvoden respektive år, vilket inte alltid sammanfaller med de arvoden som fakturerats, betalats och kostnadsförts under året. Not 7 FINANSIELLA INTÄKTER Redovisat i periodens resultat Ränteintäkter från tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 787 580 och övriga finansiella poster Valutakursvinster 416 607 Totalt 1 203 1 188 Not 8 FINANSIELLA KOSTNADER Redovisat i periodens resultat Räntekostnader från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde 4 954 7 611 och övriga finansiella poster Valutakursförluster 330 632 Totalt 5 284 8 243 I bokslutet ingår valutakursvinster och -förluster i följande poster Omsättning –1 595 –2 054 Kostnader 32 –52 Finansiella poster 86 –24 Totalt –1 476 –2 130 19 tEUR 2024 2023 Not 9 INKOMSTSKATTER Periodens skattekostnad –3 625 –2 668 Latenta skatter 828 –200 Summa inkomstskatter –2 796 –2 868 Skillnaden mellan nominell finsk skattesats (20,0 %) och effektiv skattesats: Redovisat resultat före skatt 18 367 14 356 Skatter enligt gällande skattesats i Finland –3 675 –2 910 Effekten av utländska dotterbolags avvikande skattesatser 0 1 Skattefria intäkter 0 12 Ej avdragsgilla kostnader –5 –52 Skatter hänförliga till tidigare år 0 –8 Övrigt 884 88 Redovisad skattekostnad i resultaträkningen –2 796 –2 868 Förändring i skatt hänförliga till poster redovisade över övrigt totalresultat år 2024 Före Skatt Efter skatt skatt Årets omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter –44 0 –44 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt 0 0 0 värde via övrigt totalresultat Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar 0 0 0 Redovisad skattekostnad för övrigt totalresultat –44 0 –44 Förändring i skatt hänförliga till poster redovisade över övrigt totalresultat år 2023 Före Skatt Efter skatt skatt Årets omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter 118 0 118 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt 0 0 0 värde via övrigt totalresultat Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar 0 0 0 Redovisad skattekostnad för övrigt totalresultat 118 0 118 20 tEUR Not 10 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Utsläppsrätter Dataprogram Anskaffningsutgift 1.1.2024 8 5 589 Inköp 2 934 703 Anskaffningsutgift 31.12.2024 2 942 6 292 Ackumulerade nedskrivningar/avskrivningar 1.1.2024 0 4 222 Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 447 Utrangering Ackumulerade nedskrivningar/avskrivningar 31.12.2024 0 4 669 Bokföringsvärde 31.12.2024 2 942 1 624 Utsläppsrätter Dataprogram Anskaffningsutgift 1.1.2023 0 4 800 Inköp 8 789 Anskaffningsutgift 31.12.2023 8 5 589 Ackumulerade nedskrivningar/avskrivningar 1.1.2023 0 3 756 Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 466 Utrangering Ackumulerade nedskrivningar/avskrivningar 31.12.2023 0 4 222 Bokföringsvärde 31.12.2023 8 1 367 21 tEUR Not 11 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark- Nyttjan- Byggna- Nyttjan- Fartyg Maskiner Nyttjan- Total områden derätter der och derätter och in- derätter mark och konstruk- byggna- ventarier maskiner vatten tioner der och och in- konstruk- ventarier tioner Anskaffningsutgift 1.1.2024 1 836 1 101 33 018 943 227 781 12 212 24 276 915 Omräkningsdifferens 0 30 0 0 0 0 0 30 Omvärdering 0 0 0 0 0 0 0 0 Inköp 71 0 205 0 8 096 1 733 31 10 136 Försäljning 0 0 0 0 0 –593 0 –593 Utrangering 0 0 0 0 –33 350 –422 0 –33 772 Anskaffningsutgift 31.12.2024 1 908 1 131 33 223 943 202 526 12 930 55 252 715 Ackumulerade avskrivningar 0 259 18 404 449 133 488 10 425 11 163 036 1.1.2024 Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 69 1 488 145 10 374 639 18 12 732 Omräkningsdifferens 0 –4 0 0 0 0 –1 –5 Försäljning 0 0 0 0 0 –352 0 –352 Utrangering 0 0 0 0 –33 350 –422 0 –33 773 Ackumulerade avskrivningar 0 323 19 892 593 110 512 10 290 28 141 638 31.12.2024 Bokföringsvärde 31.12.2024 1 908 807 13 331 349 92 013 2 640 27 111 079 22 tEUR Not 11 Mark- Nyttjan- Byggna- Nyttjan- Fartyg Maskiner Nyttjan- Total områden derätter der och derätter och in- derätter mark och konstruk- byggna- ventarier maskiner vatten tioner der och och in- konstruk- ventarier tioner Anskaffningsutgift 1.1.2023 1 700 1 016 32 479 943 225 915 11 518 20 273 590 Omräkningsdifferens 0 84 0 0 0 0 0 84 Omvärdering 0 0 0 0 0 0 0 0 Inköp 136 0 539 0 2 047 859 24 3 605 Försäljning 0 0 0 0 –181 –165 0 –346 Utrangering 0 0 0 0 0 0 –20 –20 Anskaffningsutgift 31.12.2023 1 836 1 101 33 018 943 227 781 12 212 24 276 914 Ackumulerade avskrivningar 0 200 16 945 286 124 504 9 781 16 151 733 1.1.2023 Avskrivningar under räkenskapsperioden 0 64 1 458 163 9 038 693 4 11 421 Omräkningsdifferens 0 –5 0 0 0 0 10 5 Försäljning 0 0 0 0 –54 –49 0 –103 Utrangering 0 0 0 0 0 0 –20 –20 Ackumulerade avskrivningar 0 259 18 404 449 133 488 10 425 11 163 036 31.12.2023 Bokföringsvärde 31.12.2023 1 836 842 14 615 494 94 291 1 786 13 113 880 23 tEUR Not 11.2 KASSAFLÖDE Nyttjanderätter Nyttjanderätter Nyttjanderätter maskiner Totalt mark och vatten byggnader och inventarier Rörelseverksamheten Betald ränta –42 –21 0 –63 Finansieringsverksamheten Amortering –42 –128 –17 –186 Förbetalda leasinghyror –98 –13 –2 –113 Leasing Under året kostnadsförda leasingavgifter –98 –162 –18 –278 Under året ej kostnadsförda leasingavgifter –98 –13 –2 –113 Betalning inom 1 år 0 148 14 163 Betalning 1–2 år 98 162 10 270 Betalning 2–3 år 98 67 1 166 Betalning 4–5 år 98 0 0 98 Betalning efter 5 år 682 0 0 682 Löptidsanalys Långfristiga skulder: Förfaller senare än ett år men inom två år 61 155 10 227 efter balansdagen Förfaller senare än två år men inom tre år 64 67 1 132 efter balansdagen Förfaller senare än tre år men inom fyra år 68 0 0 68 efter balansdagen Förfaller senare än fyra år men inom fem år 70 0 0 70 efter balansdagen Förfaller senare än fem år 568 0 0 568 efter balansdagen Total skuld 832 222 11 1 066 Avdrag för betalda leasingavgifter senare 0 14 0 14 än två år men inom tre år från balansdagen Avdrag för betalda leasingavgifter senare än 7 0 0 7 fyra år men inom fem år från balansdagen Avdrag för betalda leasingavgifter senare 91 0 0 91 än fem år efter balansdagen Summa långfristiga skulder efter avdrag 735 208 11 954 för betalda leasingavgifter Kortfristiga skulder 58 148 16 222 För hyres- och leasingavtal som inte aktiverats som nyttjanderätter enligt IFRS då de antingen varit hänförbara till korta kontrakt (<1 år) eller till kontrakt av mindre värde har en leasing- och hyreskostnad om 0,4 miljoner euro (0,6 milj. euro) bokförts i resultaträkningen för år 2024. 24 tEUR 2024 2023 Not 12 FINANSIELLA TILLGÅNGAR Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Övriga aktier och andelar 107 107 Totalt 107 107 Not 13 LATENTA SKATTER Latenta skattefordringar Redovisade direkt i eget kapital Verkligt värdereserv 0 0 Fastställda förluster 270 270 Leasing IFRS16 0 19 Totalt 270 289 Latenta skattefordringar som inte ingår i balansräkningen Ej avdragbara räntor från tidigare år 0 4 335 Latenta skatteskulder Redovisade över resultaträkningen Avskrivningsdifferenser och övriga reserveringar 13 968 14 506 Leasing IFRS16 –21 0 Övriga avsättningar –287 0 Totalt 13 659 14 506 25 tEUR 2024 2023 Not 14 VARULAGER Varulager 2 981 2 648 Bunkerlager 592 1 467 Totalt 3 573 4 114 Not 15 KUND- OCH ÖVRIGA FORDRINGAR Kundfordringar 4 850 4 940 Förlustreserv för förväntade kreditförluster 45 35 Övriga fordringar 759 925 Övriga resultatregleringar och utgiftsförskott Statlig restitution 2 402 4 714 Övriga resultatregleringar 2 233 3 294 Totalt 10 290 13 909 Fordringarna är inte förknippade med betydande kreditrisker. Not 16 LIKVIDA MEDEL Kassa och bank 38 251 28 301 Redovisat värde av likvida medel i koncernens finansieringsanalys motsvarar deras värde i balansräkningen. 26 tEUR 2024 2023 Not 17 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Långfristiga Lån från penninginstitut och pensionsbolag 0 254 Obligationslån 27 076 26 945 Långfristiga hyres- och leasingskulder 954 1 128 Uppskjutna skattebetalningar 815 3 234 Totalt 28 845 31 562 Kortfristiga Följande års amortering av lån från penninginstitut och pensionsbolag 254 1 242 Kortfristiga hyres- och leasingskulder 222 203 Uppskjutna skattebetalningar 2 164 2 475 Totalt 2 640 3 920 Förfallostruktur finansiella skulder 31.12.2024 <1 1–2 år 2–3 år 3–5 år >5 år Lån och räntor från finansiärer 2 912 29 537 0 0 0 Hyres- och leasingskulder 222 227 118 131 477 Leverantörsskulder och övriga skulder 15 045 0 0 0 0 Totalt 18 180 29 764 118 131 477 31.12.2023 <1 1–2 år 2–3 år 3–5 år >5 år Lån och räntor från finansiärer 4 041 3 244 29 811 0 0 Hyres- och leasingskulder 203 210 215 181 522 Leverantörsskulder och övriga skulder 15 289 0 0 0 0 Totalt 19 534 3 453 30 026 181 522 De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. 27 tEUR 2024 2023 Not 18 LEVERANTÖRS- OCH ÖVRIGA SKULDER Leverantörsskulder 9 270 11 748 Erhållna förskott 1 285 743 Övriga kortfristiga skulder 5 775 3 542 Resultatregleringar Löne- och semesterskuld 6 281 6 378 Övriga resultatregleringar 1 745 2 272 Totalt 24 356 24 682 Not 19 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Bokföringsvärde 1.1 0 0 Ökningar i avsättningar 1 435 0 Bokföringsvärde 31.12 1 435 0 Som kostnad för räkenskapsperioden 2024 och ökning i avsättningar har redovisats kostnader om 1,4 MEUR med anledning av Försörjnings- beredskapscentralens beslut att påföra ränta på återkrav av stöd för Eckerö Lines utförda trafikplikt under våren 2020 till följd av Covid-pan- demin. Eckerö Line har yrkat på ändring av beslutet som inte vunnit laga kraft. Not 20 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Fartyg 0 1 049 Totalt 0 1 049 Anläggningstillgångar som innehades för försäljning per 31 december 2023 bestod av M/S Shipper. Fartyget överläts till köparen i januari 2024. 28 29 Not 21 FINANSIELLA RISKER ökning i marknadsräntan med 1,0 procentenhet medföra en ökning i Företaget är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av räntekostnad om 0,3 MEUR). finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i bolagets Likviditetsrisk resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Riskerna kan påverkas Med likviditetsrisk, även kallad finansieringsrisk, avses risken för att av förändringar i det geopolitiska läget. De finansiella riskerna han- företaget skulle få problem att anskaffa medel för att möta sina åtag- teras i enlighet med de befogenhetsramar som anges i koncernens anden, att finansiering för verksamheten vid en given tidpunkt inte finanspolicy som fastställs av styrelsen. Koncernens finanspolicy för kan erhållas eller endast till kraftigt ökade kostnader. Likviditetsrisken hantering av finansiella risker verkställs av koncernens moderbolag hanteras genom att företaget innehar en betalningsberedskap i form och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och av tillgänglig likviditet av bankmedel och kortfristiga placeringar. Den limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella 31 december 2024 fanns 38,3 MEUR (28,3 MEUR) som likvida medel. transaktioner och risker ligger hos moderbolaget. Den övergripande Totala långfristiga räntebärande skulder uppgick till 28,8 MEUR (31,6 målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering MEUR). Förfallostruktur på låneskulden framgår av not 17. Finan- samt att minimera negativa effekter av marknadsfluktuationer på sieringen är bunden till lånevillkor som inkluderar likviditets- och resultatet. Hantering av säkringsinstrument görs av moderbolaget. soliditetskrav. Om villkoren inte uppfylls kan finansieringsinstitutet Valutarisk kräva återbetalning av lånen i förtid. Företaget är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta Kreditrisk exponeringen avser köp och försäljning av valutor, där risken dels kan Risken att kunderna inte uppfyller sina åtaganden, dvs att betalning bestå av fluktuationer i valutan på kund- eller leverantörsfakturan, inte erhålls för kundfordringar, utgör en kreditrisk. Företaget mini- dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden merar risken för kreditförluster genom att till största delen sälja mot benämnd transaktionsexponering. Valutariskexponering återfinns kontantbetalning eller utnyttja förskottsfakturering. På balansdagen även i omräkningen av utländska dotterbolags tillgångar och skulder föreligger inte någon betydande koncentration för kreditexponering till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexpone- i förhållande till någon viss kund eller motpart. Den maximala expo- ring. Företaget är inte utsatt för omräkningsexponering i någon större neringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräk- utsträckning. ningen för respektive finansiell tillgång. Valutaexponeringen återfinns främst inom Eckerö Linjens verksamhet där intäkterna huvudsakligen utgörs av svenska kronor och utgifterna Åldersstruktur på kundfordringar, tEUR till stor del är i euro. Vid bokslutstillfället innehade företaget 71,7 Fordringar 2024 2023 MSEK (43,6 MSEK) som värderats enligt kursen 11,46 (11,10). Ej förfallna 4 016 4 034 Intäktsflödet i svenska kronor uppgår till cirka 31 % av koncernens omsättning (31 %). Valutarisken hanteras genom att löpande växla 1–30 dagar 813 884 svenska kronor till euro. M/S Eckerö är registrerad under svensk flagg 31–60 dagar 26 18 och en betydande del av inkomster och utgifter i svenska kronor matchas mot varandra. Baserat på nettoinflödet av svenska kronor 61–90 dagar 28 13 för 2024 skulle resultatet ha påverkats med +/– 4,0 MEUR (+/– 4,5 över 90 dagar 13 66 MEUR) ifall valutakursen varierat med +/–10 % i genomsnitt på årsbasis. Derivatinstrument i form av valutaterminer kan användas för Individuellt bedömda –45 –37 att minimera valutarisken. nedskrivna fordringar Totalt 4 851 4 978 Ränterisk Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor, samt att företagets räntekost- Företaget har under 2024 inte haft väsentliga kreditförluster. För- nader påverkas av räntefluktuationer. Ränterisk kan dels bestå av fallna kundfordringar skickas normalt för indrivning. Företaget har förändringar i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är omförhandlat villkoren för kundfordringar. inte erhållit säkerheter för utestående kundfordringar och inte heller räntebindningstiden. Långa räntebindningstider påverkar främst kassaflödesrisken, medan kortare räntebindningstider påverkar prisrisken. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt Bunkerrisk används för att hantera ränterisken. Företagets ränterisk uppstår hu- Fluktuationerna i bunkerpriserna utgör en väsentlig risk för passa- vudsakligen genom långfristig upplåning som görs med rörlig ränta. gerarverksamheten, vars årliga bunkerförbrukning under år 2024 Den viktigaste rörliga räntan för företaget är Euribor. Under 2024 uppgick till cirka 30 701 ton (33 458 ton). Total bunkerkostnad och 2023 bestod huvuddelen av upplåningen i euro till rörlig ränta. uppgick under 2024 till 25,7 MEUR (28,3 MEUR), vilket utgör 11,5 % Känslighetsanalys för förändringen av räntekostnaden på årsnivå av omsättningen (12,8 %). En förändring av bunkerpriset med 10 % vid en ändring i räntenivån på +/– 1,0 procentenhet är följande; en skulle påverka resultatet med +/– 2,6 MEUR. ändring i marknadsräntan med +/– 1,0 procentenhet skulle medföra en ökning av räntekostnaden om +/– 0,3 MEUR (år 2023 skulle en Kapitalstruktur Företaget har som målsättning att hålla en bra balans mellan eget kapital och lånefinansiering som möjliggör ett upprätthållande av god kreditvärdighet. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan företaget förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja till- gångar för att minska skulderna. Kapitalstrukturen i företaget utgörs av nettoskuld om –6,8 MEUR (7,2 MEUR) och ett eget kapital om 96,2 MEUR (85,7 MEUR). Nettoskulden i förhållande till eget kapital är –7,0 % (8,4 %). Dessutom följs de nyckeltal som presenteras i styrelsens verksamhetsberättelse . Värdering till verkligt värde Verkligt värde för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen bestäms enligt följande: • Noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1). • Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från pris- noteringar) (nivå 2). • Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3). För onoterade aktier anses det verkliga värdet motsvara de redovisade balansvärdena, 107 tEUR (107 tEUR). Hållbarhetsrelaterade risker Övergången till fartyg med lägre klimatpåverkan, och med det slutgiltiga målet att uppnå klimatneutralitet, kommer att kräva betydande kapitalinvesteringar. Dessa investeringar förväntas utgöra en väsentlig del av koncernens kapitalutgifter under det kommande decenniet. Även fluktuationer i priset på utsläppsrätter som företaget köper för att kompensera fartygsutsläppen utgör en risk. På lite läng- re sikt kommer förändrat klimat i Europa kunna leda till störningar i produktionskedjan av företagets produkter, vilket kommer kunna påverka produktsortimentet och inköpskostnader. Som en följd av klimatförändringar kommer även mer frekventa stormar utgöra en risk till havs, medan infrastruktur i hamnområden löper risk som en följd av förhöjda havsnivåer och erosion. 30 tEUR 2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella placeringar 0 0 107 107 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Bunkerterminer 0 0 0 0 Totalt 0 0 107 107 Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Ränteswappar 0 0 0 0 Totalt 0 0 0 0 2023 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella placeringar 0 0 107 107 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Bunkerterminer 0 0 0 0 Totalt 0 0 107 107 Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Ränteswappar 0 0 0 0 Totalt 0 0 0 0 31 32 tEUR Finansiella instrument per kategori Finansiella till- Finansiella till- Finansiella till- Summa gångar värderade gångar värderade gångar värderade till upplupet an- till verkligt värde till verkligt värde skaffningsvärde via övrigt totalre- via resultaträk- sultat ningen 2024 Tillgångar i balansräkningen Finansiella placeringar 0 107 0 107 Kundfordringar och övriga fordringar 5 654 0 0 5 654 Likvida medel 38 251 0 0 38 251 Totalt 43 905 107 0 44 012 Skulder värderade Skulder värderade Skulder värderade Summa till verkligt värde till verkligt värde till upplupet an- via övrigt totalre- via resultaträk- skaffningsvärde sultat ningen Skulder i balansräkningen Räntebärande skulder 0 0 31 485 31 485 Leverantörsskulder 0 0 9 270 9 270 Totalt 0 0 40 755 40 755 Finansiella tillgång- Finansiella tillgång- Finansiella tillgång- Summa ar värderade till ar värderade till ar värderade till upplupet anskaff- verkligt värde via verkligt värde via ningsvärde övrigt totalresultat resultaträkningen 2023 Tillgångar i balansräkningen Finansiella placeringar 0 107 0 107 Kundfordringar och övriga fordringar 5 900 0 0 5 900 Likvida medel 28 301 0 0 28 301 Totalt 34 201 107 0 34 308 Skulder värderade Skulder värderade Skulder värderade Summa till verkligt värde till verkligt värde till upplupet an- via övrigt totalre- via resultaträk- skaffningsvärde sultat ningen Skulder i balansräkningen Räntebärande skulder 0 0 35 482 35 482 Leverantörsskulder 0 0 11 748 11 748 Totalt 0 0 47 230 47 230 33 tEUR 2024 2023 Not 22 SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER FÖR EGEN DEL Skulder för vilka företagsinteckningar, inteckningar i fartyg och deponerade aktier utgör säkerhet Inteckningar för skuld 137 500 137 500 Värdepapper för skuld 85 85 Lån från finansiella institut och pensionsbolag 0 254 Det pågår en generell efterhandsgranskning av de trafikstöd som passagerarfartygsrederierna, som trafikerade till Finland, erhöll un- der pandemiåren 2020–2022. Utfallet av granskningen kan medföra en negativ resultateffekt för bolaget i framtiden som ledningen bedömer att inte har väsentlig betydelse för företagets ekonomiska ställning Not 23 FRAMTIDA ÅTAGANDEN FÖR HYRES- OCH LEASINGAVTAL SAMT ÖVRIGA ÅTAGANDEN Totalt hyres-/leasingåtaganden per 31 december som aktiverats som nyttjanderätter enligt IFRS 16, not 11 Framtida sammanlagda minimileaseavgifter för icke-uppsägningsbara operationella leasing-/hyresavtal som ej aktiverats som nyttjanderätter är per 31 december: Inom ett år 167 140 Senare än ett år men inom 5 år 434 404 Senare än 5 år 610 845 Totalt 1 211 1 389 För hyres- och leasingavtal som inte aktiverats som nyttjanderätter enligt IFRS då de antingen varit hänförbara till korta kontrakt (<1 år) eller till kontrakt av mindre värde har en leasing- och hyreskostnad om 0,4 MEUR (0,6 MEUR bokförts i resultaträkningen för år 2024. Utöver ovanstående åtaganden finns utställda garantier, huvudsakligen resegarantier, uppgående till 2,0 MEUR (1,4 MEUR) per balansdagsdatum. Not 24 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE Eckerökoncernens närstående innefattar dotterbolag, intressebolag, styrelsen, VD:n samt nyckelpersoner i ledande ställning. Koncernen har inte haft några materiella transaktioner med närstående utanför den normala verksamheten under 2024 . KONCERNFÖRHÅLLANDEN: MODERBOLAG/DOTTERBOLAG Bolagets hemort Koncernens Koncernens ägarandel röstandel Moderbolag Rederiaktiebolaget Eckerö Eckerö Eckerö Cruises AB Stockholm 100 % 100 % Eckerö Line Ab Oy Mariehamn 100 % 100 % Eckerö Linjen Ab Eckerö 100 % 100 % Eckerö Shipping Ab Ltd Mariehamn 100 % 100 % Rederi Eckerö Sverige AB Norrtälje 100 % 100 % Williams Buss Ab Eckerö 100 % 100 % Koncernens intressebolag Eckeröhallen Ab Eckerö 29 % 29 % tEUR LEDNINGENS LÖNER OCH ARVODEN 2024 2023 Löner och kortfristiga ersättningar Verkställande direktörer Lön 1 115 1 046 Styrelsen Arvoden totalt 224 265 Koncernens övriga ledning Lön 782 698 Verkställande direktörens pensionsålder är 60 år. Verkställande direktörens ersättare är personaldirektör Lars-Erik Karlsson . Not 25 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Mellan 25 december 2024 och 5 januari 2025 dockades M/S Finbo Cargo på Öresunds Dry-Docks i Landskrona. Under dockningen målades undervattenskrovet med lågfrikotionsfärg för att minska fartygets bräsnleförbrukning vid framdrift. 34 35 Femårsöversikt & nyckeltal Koncernen i femårsöversikt (tEUR) Resultaträkning 2020 2021 2022 2023 2024 Omsättning 119 776 122 856 185 763 221 504 222 935 – förändring –49,8 % 2,6 % 51,2 % 19,2 % 0,6 % Rörelseresultat –29 929 –38 128 –8 386 21 410 22 448 – i % av omsättning –25,0 % –31,0 % –4,5% 9,7 % 10,1 % Finansiellt netto –7 853 276 –6 929 –7 054 –4 081 Resultat före skatter –37 782 –37 852 –15 314 14 356 18 367 Skatter 3 993 7 221 2 653 –2 868 –2 796 Nettoresultat –33 789 –30 630 –12 662 11 487 15 570 Balansräkning 31.12.2020 31.12.2021 31.12.2022 31.12.2023 31.12.2024 Tillgångar Långfristiga tillgångar 162 679 135 972 123 294 115 648 116 018 Kortfristiga tillgångar 36 983 32 943 36 875 46 333 52 113 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning 82 765 50 000 38 987 1 049 0 Summa tillgångar 282 427 218 915 199 156 163 030 168 131 Eget kapital och skulder Eget kapital 117 572 86 946 74 108 85 714 96 226 Skulder Latenta skatteskulder 25 123 17 018 14 301 14 506 13 659 Långfristiga skulder 98 445 73 931 73 847 31 562 28 845 Kortfristiga skulder 41 287 41 019 36 899 31 248 29 401 Summa skulder 164 855 131 969 125 047 77 316 71 905 Summa eget kapital och skulder 282 427 218 915 199 156 163 030 168 131 36 Definition av nyckeltal Avkastning på investerat kapital (ROI) = Resultat före skatter + Finansieringskostnader Balansomslutning – Räntefria skulder (genomsnittligt under året) Avkastning på eget kapital (ROE) = Räkenskapsperiodens resultat Eget kapital (genomsnittligt under året) Soliditet = Eget kapital Balansomslutning – Erhållna förskott Skuldsättningsgrad = Räntebärande skulder – Likvida medel Eget kapital Kassalikviditet = Kortfristiga tillgångar + Anl. tillgångar som innehas för försäljning – Varulager Kortfristiga skulder Balanslikviditet = Kortfristiga tillgångar + Anl. tillgångar som innehas för försäljning Kortfristiga skulder Nyckeltal 2020 2021 2022 2023 2024 Lönsamhet Avkastning på investerat kapital (ROI) –14,3 % –16,1 % –5,4 % 14,1 % 18,5 % Avkastning på eget kapital (ROE) –25,1 % –30,0 % –15,7 % 14,4 % 18,1 % Resultat per aktie –16,85 –15,27 –6,31 5,73 7,77 Soliditet, skuldsättning och likviditet Soliditet 41,7 % 39,8 % 37,3 % 52,8 % 57,2 % Skuldsättningsgrad 79,2 % 90,2 % 85,4 % 8,4 % –7,0 % Kassalikviditet 2,81 1,95 1,95 1,38 1,65 Balanslikviditet 2,90 2,02 2,06 1,52 1,77 Eget kapital per aktie 58,62 43,35 36,95 42,74 47,98 Personal Genomsnitt under året (antal) 826 700 789 847 845 Omsättning per person 145 176 236 262 264 Investeringar 21 629 2 191 2 100 4 370 10 808 Trafikvolymer (tusental) Antal passagerare 1 453 1 357 2 625 3 140 3 121 Antal fordon 272 284 475 542 514 Antal fraktenheter 131 166 159 176 190 37 Aktiedata Rederiaktiebolaget Eckerös aktiekapital uppgår till 2 408 583 euro. Aktien handlas regelbundet i den handel med värdepapper som bedrivs av bankerna på Åland. Rederiaktiebolaget Eckerös aktier är sedan 12.01.2000 anslutna till värdeandelssystemet. Det totala antalet emitterade aktier uppgår till 2 005 693 stycken. Samtliga aktier utgör en serie där alla aktier är likvärdiga och varje aktie motsvarar en röst vid omröstning och val. Vid räkenskapsårets utgång hade bolaget 9 956 registrerade aktie- ägare. Antalet aktieägare har under räkenskapsåret ökat med 93 stycken. Enligt registreringen den 31.12.2024 var de tjugo största aktieägarna i Rederiaktiebolaget Eckerö följande: Aktieägarna fördelade per sektor 1 Sektor Antal aktieägare Andel Antal aktier Andel Företag 93 0,93 % 674 411 33,63 % Finansiella institut och försäkringsbolag 3 0,03 % 5 308 0,27 % varav förvaltarregistrerade ägare 3 5 308 0,27 % Offentliga samfund 6 0,06 % 25 556 1,27 % Hushåll 8 253 82,90 % 1 172 818 58,47 % Icke vinstsyftande samfund 6 0,06 % 2 270 0,11 % Utlandet 1 595 16,02 % 125 330 6,25 % varav förvaltarregistrerade ägare 6 9 279 0,46 % Sammanlagt 9 956 100,0 % 2 005 693 100,0 % 1 Ställning per 31.12.2024 Aktieägare Antal aktier Andel av aktier och röster 1. Viking Line Abp 403 787 20,13 % 2. Rederi Ab Skärgårdstrafik 228 835 11,41 % 3. Mansén Linnea 169 967 8,47 % 4. Mansén Hans 56 500 2,82 % 5. Karlsson Malena 49 806 2,48 % 6. Mansén-Hillar Marika 47 806 2,38 % 7. Fyrvall-Ahtola Ann-Marie 30 000 1,50 % 8. Sjöblom Nils dödsbo 26 000 1,30 % 9. Rosenqvist Gun 19 777 0,99 % 10. Rosenqvist Victoria 15 522 0,77 % 11. Carlsson Sven-Eric 15 003 0,75 % 12. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 14 600 0,73 % 13. Sjöblom Ann-Mari dödsbo 11 200 0,56 % 14. Munne Jani 9 350 0,47 % 15. Fällman Per-Anders 9 060 0,45 % 16. Salonen Jari 8 555 0,43 % 17. Björkvall Liselott 8 320 0,41 % 18. Ekblom Magnus 8 044 0,40 % 19. Häggblom Gunilla 7 462 0,37 % 20. Granlid Leif dödsbo 7 367 0,37 % Summa 1–20 1 146 961 57,19 % 38 Moderbolagets resultaträkning (EUR) Not 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023 OMSÄTTNING 1 50 241 304,96 45 237 958,52 Övriga rörelseintäkter 2 –8 773,48 –170 041,81 Kostnader Material och tjänster/varor 4 651,43 1 910 457,58 Personalkostnader 3 10 856 515,84 9 872 163,86 Avskrivningar och nedskrivningar 4 12 248 746,93 10 283 969,29 Övriga rörelsekostnader 5 16 893 229,67 14 590 933,66 Kostnader totalt 40 003 143,87 36 657 524,39 RÖRELSERESULTAT 10 229 387,61 8 410 392,32 Finansiella intäkter och kostnader 6 –8 283 608,53 –7 976 115,06 RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER 1 945 779,08 434 277,26 Koncernbidrag 7 14 399 000,00 12 937 000,00 Bokslutsdispositioner 8 1 076 061,23 –141 726,18 Direkta skatter 9 –3 616 976,01 –2 646 023,02 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 13 803 864,30 10 583 528,06 39 Moderbolagets balansräkning (EUR) Not 31.12.2024 31.12.2023 BESTÅENDE AKTIVA 10 Immateriella tillgångar Dataprogram 1 623 867,85 1 365 005,31 Utsläppsrätter 2 941 744,00 7 570,00 4 565 611,85 1 372 575,31 Materiella tillgångar Tomter 1 882 173,94 1 810 998,70 Byggnader och konstruktioner 13 157 182,80 14 412 373,02 Fartyg 90 523 225,76 92 470 436,61 Motorfordon 238 360,19 369 015,53 Maskiner och inventarier 1 205 380,84 223 716,66 107 006 323,53 109 286 540,52 Placeringar 11 Aktier i dotterbolag 23 504 772,67 28 432 772,67 Övriga aktier och andelar 106 432,31 106 432,31 23 611 204,98 28 539 204,98 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 135 183 140,36 139 198 320,81 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar 12 27 856 556,16 22 242 345,41 Kassa och banktillgodohavanden 33 868 747,52 26 867 426,06 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 61 725 303,68 49 109 771,47 BALANSOMSLUTNING 196 908 444,04 188 308 092,28 40 Not 31.12.2024 31.12.2023 PASSIVA EGET KAPITAL 13 Aktiekapital 2 408 583,00 2 408 583,00 Reservfond 1 269 447,15 1 269 447,15 Fond för fritt eget kapital 16 731 903,00 16 731 903,00 Resultat från tidigare år 12 455 905,46 6 886 609,90 Räkenskapsperiodens resultat 13 803 864,30 10 583 528,06 EGET KAPITAL TOTALT 46 669 702,91 37 880 071,11 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 14 68 136 193,67 69 212 254,90 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital 15 27 339 000,00 27 564 000,00 Kortfristigt främmande kapital 16 54 763 547,41 53 651 766,22 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 82 102 547,41 81 215 766,22 BALANSOMSLUTNING 196 908 444,04 188 308 092,28 41 Moderbolagets finansieringsanalys (tEUR) 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023 Löpande verksamheten Rörelseresultat 10 229 8 410 Korrigering av rörelseresultat 9 170 Avskrivningar och nedskrivningar 12 249 10 284 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 22 487 18 864 Förändring av rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga räntefria rörelsefordringar –3 347 –6 221 Ökning (+)/Minskning (-) av omsättningstillgångar 0 223 Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga räntefria skulder 2 153 –7 717 Löpande verksamhetens kassaflöde före finansiella poster 21 293 5 150 Betalda räntor och finansiella kostnader –3 664 –8 057 Erhållna räntor och finansiella intäkter 932 822 Erhållna dividender 0 27 245 Betalda direkta skatter –5 293 81 Löpande verksamhetens kassaflöde 13 269 25 241 Investeringar Investerat i materiella tillgångar –9 597 –2 723 Investerat i immateriella tillgångar –703 –781 Investerat i utsläppsrätter –2 934 –8 Avyttring av materiella tillgångar 64 38 058 Inkomst från aktieförsäljning 0 0 Investeringarnas kassaflöde –13 170 34 545 Finansiering Förändring av dotterbolagens andel av koncernkonto 105 –14 608 Amortering av långfristiga lån –1 125 –48 136 Betalda dividender –5 014 0 Erhållna koncernbidrag 12 937 8 375 Finansieringens kassaflöde 6 903 –54 369 Förändring av likvida medel 7 001 5 416 Likvida medel 1.1 26 867 21 451 Likvida medel 31.12 33 869 26 867 42 Moderbolagets redovisningsprinciper Räkenskapsperiod Bolagets räkenskapsperiod är 12 månader, 1.1.2024–31.12.2024 Bokslutet för moderbolaget upprättas i enlighet med finländska redovisningsstandarder (FAS). Värderingsprinciper Skulder och fordringar i utländsk valuta Bolagets fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt balansdagens kurs. Bestående aktiva De immateriella och materiella tillgångarna har i balansräkningen upptagits till ursprunglig anskaffningsutgift minskad med de ackumulerade planavskrivningarna i bokföringen eller till ett lägre sannolikt anskaffningsvärde. Avskrivningsprinciper Avskrivningarna enligt plan är följande: Dataprogram 3–5 år Byggnader och konstruktioner 25 år Fartyg 10–25 år Maskiner och inventarier 5 år Motorfordon 7–10 år Periodisering av pensionsutgifter Utomstående pensionsförsäkringsbolag svarar för pensionsskyddet i koncernbolagen. Pensionsförsäkringspremierna har periodiserats att motsvara prestationslönerna i bokslutet. Rättsliga processer Inga väsentliga rättsliga processer pågår som skulle påverka årets resultat negativt. 43 Notuppgifter till moderbolagets resultat- och balansräkning tEUR 2024 2023 Not 1 OMSÄTTNING Charterhyror, hamnhyror och fakturerade tjänster 50 241 45 238 Totalt 50 241 45 238 varav koncernintern omsättning 50 040 43 859 Not 2 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Försäljning av anläggningstillgångar –9 –170 Totalt –9 –170 Not 3 PERSONALKOSTNADER Löner 10 827 9 746 Pensionskostnader 1 690 1 513 Övriga personalkostnader 353 420 Statlig restitution –2 013 –1 806 Totalt 10 857 9 872 varav styrelsens och ledningens löner och arvoden 1 431 1 350 Medeltalet anställda Sjöpersonal 61 58 Landpersonal 79 71 Totalt 140 129 Pensionsåldern för moderbolagets verkställande direktör är enligt överenskommelse 60 år. 44 tEUR 2024 2023 Not 4 AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar Dataprogram 445 402 Byggnader och konstruktioner 1 460 1 429 Fartyg 10 043 8 232 Motorfordon 58 54 Maskiner och inventarier 243 167 Totalt 12 249 10 284 Not 5 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Kostnader för marknadsföring och försäljning 77 69 Kostnader för drift och administration 16 817 14 522 Totalt 16 893 14 591 BDO Revision 30 16 Uppdrag som avses i 1.1.2 Revisionslagen 34 0 Övriga uppdrag 108 26 Totalt 172 42 Avser kostnaden för arvoden respektive år, vilket inte alltid sammanfaller med de arvoden som fakturerats, betalats och kostnadsförts under året. 45 Not 7 KONCERNBIDRAG Koncernbidrag erhållna 14 399 12 937 Totalt 14 399 12 937 Not 8 BOKSLUTSDISPOSITIONER Differensen mellan avskrivningar enligt plan och avskrivningar i beskattningen 1 076 –142 Not 9 DIREKTA SKATTER Inkomstskatt på den egentliga verksamheten 3 617 2 646 Totalt 3 617 2 646 tEUR 2024 2023 Not 6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Dividendintäkter Av koncernbolag 0 27 245 Dividendintäkter totalt 0 27 245 Ränteintäkter och finansiella intäkter Av koncernbolag 12 177 Av övriga 920 645 Ränteintäkter och finansiella intäkter totalt 932 822 Nedskrivning av placeringar bland bestående aktiva –4 928 –27 245 Se även not 11 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till koncernbolag 980 1 517 Till övriga 3 308 7 281 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader totalt 4 288 8 798 Totalt –8 284 –7 976 I finansiella poster ingår valutakursdifferenser med 111 tEUR (2 tEUR). 46 tEUR 2024 2023 Not 10 BESTÅENDE AKTIVA Dataprogram Anskaffningsutgift vid periodens början 3 627 2 838 Inköp under perioden 703 789 Anskaffningsutgift vid periodens slut 4 331 3 627 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 2 263 1 861 Avskrivningar under perioden 445 402 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 2 707 2 263 Bokföringsvärde 1 624 1 365 Utsläppsrätter Anskaffningsutgift vid periodens början 8 0 Inköp under perioden 2 934 8 Bokföringsvärde 2 942 8 Tomter Anskaffningsutgift vid periodens början 1 811 1 675 Inköp under perioden 71 136 Bokföringsvärde 1 882 1 811 Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift vid periodens början 32 218 31 678 Inköp under perioden 205 539 Anskaffningsutgift vid periodens slut 32 423 32 218 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 17 806 16 377 Avskrivningar under perioden 1 460 1 429 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 19 266 17 806 Bokföringsvärde 13 157 14 412 47 Fartyg Anskaffningsutgift vid periodens början 222 353 363 275 Inköp under perioden 8 096 1 600 Utrangering –33 350 0 Minskning under perioden 0 142 522 Anskaffningsutgift vid periodens slut 197 099 222 353 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 129 883 226 545 Avskrivningar under perioden 10 043 8 360 Utrangering –33 350 0 Försäljning under perioden 0 –105 022 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 106 576 129 883 Bokföringsvärde 90 523 92 470 Motorfordon Anskaffningsutgift vid periodens början 527 355 Inköp under perioden 0 351 Försäljning under perioden –108 –179 Anskaffningsutgift vid periodens slut 419 527 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 158 248 Avskrivningar under perioden 58 54 Försäljning under perioden –35 –144 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 181 158 Bokföringsvärde 238 369 Maskiner och inventarier Anskaffningsutgift vid periodens början 2 263 2 166 Inköp under perioden 1 224 97 Utrangering –45 0 Anskaffningsutgift vid periodens slut 3 443 2 263 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 2 038 1 999 Avskrivningar under perioden 243 39 Utrangering –44 0 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 2 237 2 038 Bokföringsvärde 1 205 224 48 tEUR Not 11 PLACERINGAR Antal aktier % Nominellt värde Bokfört värde Dotterbolag 31.12.2024 Eckerö Cruises AB 2 000 100 % 20 150 Eckerö Line Ab Oy 1 000 100 % 84 7 536 Eckerö Linjen Ab 100 100 % 100 1 968 Eckerö Shipping Ab Ltd 320 150 100 % 5 385 9 427 Rederi Eckerö Sverige AB 1 000 100 % 10 4 147 Williams Buss Ab 16 410 100 % 276 276 Dotterbolag totalt 5 875 23 505 Värdet på Eckerö Shipping Ab Ltd har under 2024 skrivits ned med 4 928 tEUR samt under 2023 med 27 245 tEUR. Nedskrivningsbe- hovet uppstår genom sänkta framtida förväntade kassaflöden. Alla bolag ägs till 100 % av koncernens bolag. Intressebolag 31.12.2024 Eckeröhallen Ab bokföringsvärde 0. 2024 2023 Övriga aktier och andelar 106 106 Totalt 106 106 49 Not 13 EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital 1.1 2 409 2 409 Aktiekapital 31.12 2 409 2 409 Reservfond 1.1 1 269 1 269 Reservfond 31.12 1 269 1 269 Bundet eget kapital totalt 3 678 3 678 Fritt eget kapital Fond för fritt eget kapital 16 732 16 732 Föregående räkenskapsperioders resultat 17 470 6 887 Dividendutdelning –5 014 0 Räkenskapsperiodens resultat 13 804 10 584 Fritt eget kapital totalt 42 992 34 202 Utdelningsbart fritt eget kapital 31.12 42 992 34 202 Totalt eget kapital 46 670 37 880 Antalet aktier i bolaget uppgår till 2 005 693 (2 005 693). Röstetalet per aktie uppgår till 1. tEUR 2024 2023 Not 12 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar av andra koncernföretag Försäljningsfordringar 3 166 1 099 Övriga fordringar 22 795 17 376 Övriga fordringar Kundfordringar 0 221 Övriga fordringar 47 56 Resultatregleringar Statlig restitution 584 1 225 Utgifter uppkomna vid emission av lån 249 341 Övriga resultatregleringar 1 016 1 925 Totalt 27 857 22 242 50 tEUR 2024 2023 Not 14 LATENT SKATTESKULD SOM INTE INGÅR I BALANSRÄKNINGEN Avskrivningsdifferenser 13 627 13 842 Totalt 13 627 13 842 Not 15 LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Givna säkerheter och ansvarsförbindelser Skulder för vilka företagsinteckningar, inteckningar i fartyg och deponerade aktier utgör säkerhet Lån från penninginrättningar och pensionsbolag 0 225 Obligationslån 27 339 27 339 För egen skuld Värdepapper 85 85 Inteckningar 136 500 136 500 Återstående hyresåtaganden <1 år 135 118 Återstående hyresåtaganden 1–5 år 405 385 Återstående hyresåtaganden >5 år 604 845 Totalt återstående hyresåtaganden 1 144 1 348 Långfristigt kapital som förfaller senare än 5 år 0 0 Garantier givna till förmån för bolag inom samma koncern 1 976 1 978 Värdepappren är upptagna till bokföringsvärde. 51 Not 16 KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till koncernföretag Leverantörsskulder 17 52 Övriga skulder 45 954 44 950 Övriga skulder Leverantörsskulder 1 370 1 734 Övriga lån 225 1 125 Övriga skulder 3 988 1 032 Resultatregleringar Löne- och semesterskuld 1 479 1 417 Skatteskuld 967 2 643 Övriga resultatregleringar 762 700 Totalt 54 764 53 652 52 Rapportering enligt CSRD ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Grund för utarbetandet Rapporten är uppdelad i sju delar. Den första delen Allmänna upplys- ningar är en övergripande del som gäller för alla bolag under CSRD och syftar till att öka transparensen och jämförbarheten i hållbarhets- rapporteringen genom upplysningskrav inom bland annat bolags- styrning, värdekedja, riskhantering och strategi. Det andra och tredje avsnittet i rapporten är båda kopplade till miljö och de är Klimatför- ändringar (E1) samt Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5). Det fjärde och femte avsnittet är kopplade till sociala frågor där Den egna arbetskraften (S1) följs av ett avsnitt om Konsumenter och slutan- vändare (S4). Det sjätte avsnittet behandlar Ansvarsfullt företagande (G1) och är kopplat till bolagsstyrning. Den sjunde och sista delen är kopplad till EU:s taxonomiförordning. Allmän grund för upprättande av denna redovisning Detta är första året som företaget sammanställer sin hållbarhetsredo- visning i enlighet med de europeiska hållbarhetsrapporteringsstan- darderna, European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som ingår i EU's hållbarhetsrapporteringsdirektiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Eckerökoncernen består av moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö, samt dotterbolagen Eckerö Line Ab Oy, Eckerö Linjen Ab, Williams Buss Ab, Eckerö Shipping Ab Ltd, Rederi Eckerö Sverige AB och Eckerö Cruises AB. Eckerö Line Ab Oy har en estnisk filial och Eckerö Linjen Ab har en svensk filial. Alla dotterbo- lag ägs till 100 % av moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö. Alla Eckerökoncernens bolag är inkluderade och konsoliderade till 100 % i företagets hållbarhetsredovisning. Scopet och konsolideringsprin- ciperna är således samma som i de finansiella delarna av företagets årsredovisning. Företagets dotterbolag publicerar inte egna hållbar- hetsredovisningar. Företaget har inkluderat de materiella delarna av företagets uppströms och nedströms värdekedja. På sidan 56 finns en närmare beskrivning av företagets fullständiga värdekedja. Företaget har inte valt att lämna bort delar ur hållbarhetsredovisningen för att skydda immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innova- tion. Företaget har inte heller valt att lämna bort någon information till följd av pågående avtalsförhandlingar. Upplysningar gällande specifika omständigheter Rapportens definition för tidshorisont följer ESR-standarderna. Kort- sikt är samma definition som i resterande delar av årsredovisningen (ett år), medellång sikt betyder ett till fem år och lång sikt betyder över fem år. I denna rapport anges all monetär data i euro, vilket även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncer- nen. Monetär data redovisas i tusental euro och vid avrundning till jämna 1 000 euro kan avrundningsdifferenser på +/– 1 (1 000 euro) uppstå. Till följd av att detta är första gången som företaget tillämpar ESR-standarderna i sin hållbarhetsrapportering så har en stor del av rapportens innehåll anpassats till de nya standarderna och i rappor- ten finns ingen översikt som visar förändringarna i rapporterad text och data jämfört med tidigare års publicerade hållbarhetsrapporter. Rapportering avseende eventuella felaktigheter hänförda till tidigare perioder har även lämnats bort ur rapporten, av samma anledning. Då detta är första året som företaget tillämpar de nya ESR-standarderna i sin datainsamling består vissa datapunkter av uppskattningar. I de fall då datapunkter baserar sig på uppskattningar är det angivet i samband med respektive datapunkt. Eftersom företaget beräknar Scope 3-utsläpp för första gången, finns det delar av beräkningen som fortfarande innehåller större osäkerhet, och som kommer att utvecklas kommande år. Bolagsstyrning De administrativa, lednings- och tillsynsorganens roller Styrelsen för Rederiaktiebolaget Eckerö tillika Eckerökoncernens sty- relse är efter bolagsstämman koncernens högsta organ och består av sex medlemmar, varav tre är kvinnor (50 %) och tre män (50 %). Sty- relsen består av 5 icke verkställande ledamöter och 1 verkställande ledamot som är koncernens VD. En styrelseledamot, VD, är beroende av bolaget. I styrelsen ingår inga representanter för anställda eller arbetstagare. En styrelsemedlem, styrelsens ordförande, är beroende av en storägare. Fyra (67 %) av styrelseledamöterna är oberoende av både bolaget och större ägare. Detaljerad information om styrelsens sammansättning, erfarenhet, oberoende och bakgrund finns i årsredovisningen under avsnittet Bolagsstyrning. Styrelsen övervakar och styr koncernens arbete med hållbarhet, inklusive konsekvenser, risker och möjligheter. Information om styrelsens och koncernledningens styrningsstruktur finns i årsredo- visningen under avsnittet Bolagsstyrning. Styrelsen har det slutgiltiga ansvaret för hållbarhet och godkänner ambitionerna och målen genom att anta hållbarhetsredovisningen. Rederiaktiebolaget Eckerös koncernledning (KL) består av nio med- lemmar, varav två är kvinnor (22 %) och sju är män (78 %). Infor- mation om deras bakgrund och erfarenhet finns i årsredovisningen under avsnittet Bolagsstyrning. Information kopplat till hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets administrativa, lednings- och tillsynsorgan Rederiaktiebolaget Eckerös (Eckerökoncernens) styrelse är hela koncernens högsta organ för ansvarsfullhet och godkänner de koncernpolicyer som styr koncernens verksamhet och interna kon- troll. Principerna för hållbar affärsverksamhet fastställs i koncer- nens policyer. Koncernen har policyer som behandlar bland annat antikorruption, riktlinjer för upphandling, HR, konkurrens, kvalitet, riskhantering, avtal, dataskydd, informationssäkerhet, kommunikation, jämställdhet, miljö och företagssäkerhet. Företagets policyer fastställs av styrelsen. Målen och riktlinjerna uppdateras om det i verksam- hetsmiljön sker förändringar. Styrelsen godkänner också koncernens strategiska hållbarhetsmål. Rederiaktiebolaget Eckerös verkställan- de direktör ansvarar för att uppsatta mål uppnås. Framstegen med målen rapporteras regelbundet till styrelsen. Hållbarhet är införlivat i koncernens affärsstrategi som godkänts av styrelsen, liksom i långsiktiga affärs- och investeringsplaner, riskbedömningar och årliga handlingsplaner. Vid sina möten diskuterar styrelsen regelbundet granskningar relaterade till olika hållbarhetsområden, som presente- ras av koncernens ledning och specialister. Översikterna ger styrelse- ledamöterna information om de väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna. Granskningarna säkerställer också att styrelsens förståelse och kompetens är aktuell i hållbarhetsfrågor. Koncernens hållbarhetsmål beaktas även i styrelsens beslutsfattande i frågor som rör investeringar. Koncernens verkställande direktör och koncernledning Koncernchefen ansvarar för genomförandet av de av styrelsen beslu- tade hållbarhetsmålen i koncernen. Verkställande direktören rappor- terar till styrelsen om väsentliga hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. Styrelsen övervakar regelbundet genomförandet av de godkända hållbarhetsåtgärderna och hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. VD för respektive dotterbolag ansvarar för imple- 53 menteringen av affärsområdesspecifika hållbarhetsmål och uppfölj- ningen av måluppfyllelsen sker i dotterbolagens ledningsgrupper. Den årliga hållbarhetsredovisningen, som är integrerad i årsredovis- ningen, utgör den sammanfattande rapporten till styrelsen. Kritiska frågor som rör Eckerökoncernens sociala och miljömässiga påverkan kan även tas upp genom visselblåsarsystemet eller riskhanterings- processen. Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i incitamentsprogram Den enda ledningsperson som har avtal gällande resultatrelaterade rörliga lönekomponenter är koncernchefen. Eftersom hållbarhetsfrå- gor är integrerade i affärsmål och prioriteringar, ingår hållbarhetsas- pekterna i detta avtal. I och med att företaget nu fastställt explicita ESRS-anpassade mål, finns möjligheten att framöver integrera dessa i ersättningssystemen. Redogörelse för due diligence Eckerökoncernen genomför olika typer av due diligence-processer för att identifiera konsekvenser, risker och möjligheter i värdekedjan. Den mest sammanfattande bilden av Eckerökoncernens måluppfyl- lelse återfinns i den traditionella finansiella årsredovisningen. För att proaktivt identifiera hot och risker mot framtida finansiell framgång genomför företaget årligen kontroll och utvecklingsprocesser relate- rade till följande standarder, policyer och internationella regelverk: • ISO 14001-standarden • ISM-koden (International Safety Management Code) • ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security Code) • CSR-direktivet • FN:s globala mål för hållbar utveckling, • SOLAS generalavtal om sjösäkerhet (International Convention for the Safety of Life at Sea), • EU och IMO:s program för utsläppsminskning till sjöss • MARPOL (International Convention for the Prevention of Pollu- tion from Ships) • STCW (International Convention on Standards of Training, Certi- fication and Watchkeeping for seafarers) • MLC (Maritime Labour Convention) • SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) • Sustainable Travel Finland – programmet • Uppförandekod och antikorruptionspolicy • Säkerhets- och miljöpolicy • Jämlikhets- och jämställdhetspolicyer • Personalstrategi • Policy för bemötande av trakasserier • Leverantörskoden (Supplier Code of Conduct) • Alkohol och drogpolicy • Visselblåsarpolicy En beskrivning över företagets processer och hänvisningar till respek- tive avsnitt i rapporten finns i tabell 4 på sidan 60. Riskhantering och internkontroller för hållbarhetsrapportering Riskhantering och internkontroller relaterade till hållbarhetsfrågor utförs huvudsakligen inom de listade processerna. Under året har en hållbarhetscontroller anställts för att koordinera dessa processer i enlighet med CSR-direktivet. Hållbarhetsperspekti- vet och ansvaret är integrerat i den dagliga verksamheten. Styrelsen granskar riskhanteringsprocessen inklusive hållbarhetsrisker. Beskriv- ning av processen finns i koncernens bolagsstyrningsrapport under avsnittet Intern kontroll och riskhantering. Koncernchefen samt respektive VD i koncernens dotterbolag ansvarar för att övervaka och stödja implementeringen av policyer som upp- förandekoden och andra hållbarhetspolicyer samt att samla in data och information som krävs enligt lag. Eftersom företaget arbetar med en nordisk vertikal struktur inom företagets marknader har verksam- heten och beslutsfattandet delegerats till respektive marknad, i den mån det är tillåtet enligt lag. Ledningsgruppen i varje juridisk enhet är ansvarig för regelefterlevnad. De verkställande direktörerna och avdelningscheferna, med stöd från moderbolagets staber, ansvarar också för att tillämpa processer för hållbarhetens efterlevnad när det- ta anses nödvändigt. De verkställande direktörerna och de centrala staberna har ansvar för att hjälpa organisationen att integrera alla relevanta hållbarhetsaspekter i den övergripande strategin, följa upp prioriteringar inom hållbarhet samt kommunicera med interna och externa intressenter i hållbarhetsfrågor. Strategi Strategi, affärsmodell och värdekedja Eckerökoncernen består av fyra dotterbolag. Eckerö Line Ab Oy bedriver passagerar- och frakttrafik mellan Helsingfors och Tallinn. Eckerö Linjen Ab bedriver passagerartrafik mellan Grisslehamn och Eckerö samt erbjuder turism och reseprodukter. Eckerö Shipping Ab Ltd bedriver Ro-Ro trafik med inriktning på exportindustrin. Williams Buss bedriver linje- och chartertrafik huvudsakligen på Åland. Eckerökoncernen strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp genom energieffektivisering, elektrifiering och övergång till förnybara bränslen i sin färjetrafik. Fokusmarknader är Finland, Sverige och Estland, där bolaget betjänar både passagerare och fraktkunder. Investeringar i teknik och infrastruktur som minskar miljöpåverkan är en viktig del av företagets anpassningsstrategi. De främsta föreståen- de utmaningarna för koncernen är att genomföra det teknikskifte som följer i övergången från fossila bränslen till förnybara. I företagets strategi har inte identifierats målkonfliker sett till de områden som lyfts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen. För en över- gripande bild av företagets värdekedja se sidan 56. Baserat på IFRS 8 redovisningsprinciperna har Rederiaktiebolaget Eckerö två rörelsesegment; Eckerö Linjen Ab och Eckerö Line Ab Oy. Eckerö Linjen Ab och Eckerö Line Ab Oy bedriver både passagerar- och fraktverksamhet och finansiell information följs inte upp per produktkategori. Rörelsesegmenten uppfyller alla sammanslagnings- kriterier. Segmentet ofördelat omfattar moderbolagets ofördelade administrativa kostnader och skattekostnader. I segmentet ofördelat ingår även dotterbolagen Williams Buss Ab och Eckerö Shipping Ab Ltd, som genererat mindre än 10 % av koncernens omsättning, rörel- seresultat och tillgångar rensat för jämförelsestörande poster. Eckerö Shipping Ab Ltd är under avveckling och under 2024 återstår bara ett fartyg i flottan. Produkter och tjänster som är förbjudna på vissa marknader Försäljningen av snus på M/S Eckerö är en väsentlig produkt som säljs, men som är förbjudet att sälja på Åland, i övriga Finland och likaså i Estland. För alkohol- och tobaksprodukter finns noggrant framtagna säkerhetsbestämmelser. Läs mer om detta under kapitlet Konsumenter och slutanvändare på sidan 84. 54 Väsentliga hållbarhetsfrågor Graderingen har gjorts på skalan 1–5 där gränsen för vad som klassas som väsentligt satts till 3 eller högre. Ämne Delämne Påverkan Väsentlighet E – MILJÖ E1 – Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Växthusgasutsläpp 5 E1 – Klimatförändringar Energi Energianvändning 5 E5 – Cirkulärekonomi Avfall Avfallsmängd 3 S – SOCIALA FRÅGOR     S1 – Egen arbetskraft Arbetsförhållanden Deltidsanställda, nolltimmarskontrakt och tillfredsställelse med arbetstider 3 S1 – Egen arbetskraft Arbetsförhållanden Säkerhet ombord och medarbetares arbetsförmåga 3 S4 – Konsumenter och slutanvändare Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare Passagerarsäkerhet ombord 3 G – STYRNING     G1 – Affärsetik Politiskt engagemang och lobbyverksamhet Politiskt engagemang i de regioner där Eckerö verkar 4 Kommer att rapporteras från 2025 Enhetsspecifik påverkan (utanför ESRS) Turism Påverkan på turismen i lokalsamhällen 3 Tabell 1. I tabellen listas de hållbarhetsfrågor som av företaget har bedömts som mest väsentliga, sett till verksamheten som bedrivs. Bedömningen har gjorts med intern expertis i företaget i kombination med intressentdialoger. De hållbarhetsrelaterade frågor som fått lägre gradering än tre har inte tagits med i denna tabell. 55 Eckerökoncernens värdekedja Värdekedjan ovan illustrerar de mest väsentliga delar som påverkar företagets verksam- het (inflöde), samt de huvudsakliga delar som verksamheten resulterar i och påverkar (utflöde). Kopplat till kärnverksamheten finns de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna listade som är prioriterade för företaget att jobba med (E1, E5, S1, S4, G1). Dessa hållbar- hetsfrågor både påverkas av och påverkar värdekedjan i allra högsta grad. 56 Engagemang och synpunkter hos företagets intressenter Företaget strävar efter att skapa värde för alla företagets intressenter, och ser kontakten mellan oss som företag och våra intressenter som en grundläggande förutsättning. Under slutet av 2023 och första halvåret 2024 genomfördes intervjuer och enkätinsamlingar med flera av företagets största intressenter, för att stämma av vilka ämnes- områden de ansåg var mest väsentliga ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta har sedan legat som grund för den dubbla väsentlighetsanaly- sen, tillsammans med det tvärfunktionella arbetet internt vid fram- tagningen av den dubbla väsentlighetsanalysen och dess slutsatser. De intressenter som företaget har haft utökad dialog med kopplat till den dubbla väsentlighetsanalysen innefattar ägare, styrelse, leve- rantörer och kunder. Dessa identifierades som mest väsentliga av en arbetsgrupp bestående av företagets koncernledning samt extern ex- pertis. Dialogerna med intressenter har skett via intervjuer, men även med enkäter där det varit möjligt att välja ut de områden kopplat till hållbarhet som intressenten ansett viktigast, och det har även varit möjligt att rangordna dessa områden. Syftet med intressentdialogen är att identifiera och förstå våra intressenters behov, synpunkter och ställningstaganden för att kunna integrera dessa i företagets hållbar- hetsstrategi och affärsmodell. Eftersom intressentdialogerna i stort visat på samma viktiga områden som företaget redan har huvudfokus på, har företaget baserat på dialogerna inte haft anledning att göra ändringar i nuvarande strategi. Företaget kommer kontinuerligt att fortsätta dialogen med sina intres- senter för att fånga upp förändringar i deras behov och ställningsta- ganden. På sidan 77 under avsnitt Den egna arbetskraften beskrivs mer om hur koncernen upprätthåller en kontinuerlig dialog med sina medarbetare och på sidan 84 under avsnitt Konsumenter och slutan- vändare beskrivs dialogen med företagets kunder. Se även tabell 2 på sidan 58 för mer information gällande intressentdialogen. Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt deras samspel med strategi och affärsmodell I den dubbla väsentlighetsanalys som genomförts har företaget identifierat en rad väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Företaget har också genomfört en scenarioanalys, där klimatrelate- rade risker och möjligheter har lyfts och rangordnats enligt finansiell påverkan, på kort, medel och lång sikt. Eckerökoncernen står inför flertalet risker men också möjligheter kopplade till hållbarhet. Det mest väsentliga för verksamheten är de direkta växthusgasutsläpp som företagets fartyg ger upphov till. Växthusgasutsläppen innebär både direkta kostnader i form av bränslekostnad och en kostnad för de utsläppsrätter som behöver köpas. Prisvariationer både för bränsle och utsläppsrätter utgör en betydande risk för företaget. Växthusga- sutsläppen innebär också mer långsiktiga risker sett ur ett konkur- rensperspektiv (när utsläppen blir dyrare), och inte minst indirekta långsiktiga risker kopplat till klimatförändringen. Avfallshantering utgör en viss risk där högre operationella kostnader är konsekvensen. Säkerhetsfrågor kopplade till den egna arbetskraften och passage- rares hälsa och säkerhet är viktiga aspekter som både kan påverka företagets anseende och driftsäkerhet. Anpassningen till klimatför- ändringar är en komplex utmaning som dels kan innebära svårigheter att hålla jämna steg med teknologisk och samhällelig utveckling, men också riskerar att minska efterfrågan på resor. Trots dessa risker finns det betydande möjligheter kopplade till att utveckla hållbara och lönsamma lösningar. Företaget kan bli det mest effektiva alternativet när det gäller att minska växthusgasutsläpp och energianvändning, vilket ytterligare skulle stärka företagets position på marknaden. Politiskt engagemang kan också öppna dörrar till fler möjligheter, särskilt om företaget proaktivt följer framtida krav och regleringar. Turismen, som i grunden har en positiv påverkan på lokalsamhällen, erbjuder ytterligare chanser att skapa stora värden för flertalet av våra intressenter. Genom att vara mer effektiv än våra konkurrenter och anpassa oss till klimatförändringarna kan företaget dra nytta av en ökad efterfrågan på sjötransporter, som har poten- tial att vara ett mer hållbart alternativ än andra transportformer. I Eckerökoncernens nuvarande strategi finns flera fokusområden som hänger ihop med de risker som lyfts i den dubbla väsentlighetsana- lysen och i scenarioanalysen. Kopplat till företagets största utmaning växthusgasutsläpp finns det i bolagets strategi delar för att både på kort och lång sikt minska utsläppen. Dessa delar i strategin inne- fattar bland annat användning av biobränslen, energieffektivering och elektrifiering. När strategin för Eckerökoncernen togs fram har risker och konsekvenser kring växthusgasutsläpp varit ett av de mest prioriterade områdena. Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsen- tliga konsekvenser, risker och möjligheter Eckerökoncernen har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys i flera etapper från slutet av 2023 fram till oktober 2024. Processen började med att förstå företagets kontext genom att definiera omfattningen, värdekedjan och relevanta intressenter. Dessutom gav insamlingen av intern information om hållbarhetsfrågor samt benchmarking av konkurrenter underlag för att påbörja arbetet med dubbel materiali- tet. Bedömningen omfattade både företagets egen verksamhet och företagets värdekedja, inklusive affärspartners. Nästa steg var att engagera intressenter genom intervjuer för att få reda på de externa och interna intressenternas syn på företagets verkliga och potentiella konsekvenser, risker och möjligheter. De intervjuade intressenterna inkluderade företagets ägare, styrelseord- föranden, fraktkunder, bränsleleverantörer och produktleverantörer. Baserat på det insamlade materialet bedömdes och prioriterades konsekvenser, risker och möjligheter i arbetsmöte där koncernled- ningen deltog. Detta kompletterades med ytterligare möten i mindre arbetsgrupper. Enligt CSRD ska prioriteringen grunda sig på dubbel materialitet med påverkansmaterialitet för Eckerökoncernens påverkan på miljön och samhället, och finansiell materialitet för risker och möjligheter orsa- kat av miljön och samhället på Eckerökoncernen på kort, medellång och lång sikt (mindre än 1 år, 1–5 år och mer än 5 år). I bedömnings- processen utvärderades de negativa effekterna utifrån deras allvar- lighetsgrad och sannolikhet, medan de positiva effekterna bedömdes utifrån omfattning, skala och sannolikhet. Risker och möjligheter utvärderades baserat på sannolikhet och omfattning. I slutet av bedömningsprocessen fastställdes trösklarna för materiali- tet, och slutligen fastställdes Eckerös väsentliga ämnen. Den kontinu- erliga identifieringen och bedömningen av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter beskrivs i tabell 4 på sidan 60. Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring Upplysningskraven finns listade i slutet av hållbarhetsrappor- ten i innehållsindex. Där finns även inkluderat en tabell över alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt förteck- ningen i tillägg B till denna standard, med uppgift om var de finns i hållbarhetsförklaringen och inbegripet de som företaget har bedömt som icke väsentliga, i vilket fall företaget ska ange ”ickeväsentliga” i tabellen i enlighet med punkt 35 i ESRS 1. 57 Intressenter Nyckelintressent Metoder för dialog med intressenter Intressenternas prioriterade frågeställningar Inverkan på verksamhet, affärsmodell och strategi Egna anställda Medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och företagets intranät är bara exempel på några verktyg för att engagera/ involvera företagets medarbetare. Företaget erbjuder också anonyma rapporteringskanaler, Navex WhistleB och en särskild kanal för sjöanställda enligt MLC, för att hantera klagomål rättssäkert och utan repressalier. Regelbunden utbildning och tydliga rutiner säkerställer en öppen och respektfull arbetsmiljö som främjar både medarbetarnas och företagets utveckling. Rättvisa arbetsvilkor, en trygg, säker och inkluderande arbetsplats. Transparent kommunikation, tydliga mekanismer för att rapportera och hantera problem. Genom att möta dessa intressen stärker företagets sitt engagemang och relationen med sina anställda, vilket bidrar till både trivsel och prestation. Resultat från dialog med medarbetarna följs upp av företagets ledningsgrupper och åtgärder planeras, omsätts och följs upp. Kunder Kundkontakten sker per telefon, på webben, per SMS, i sociala media och genom direkta möten med personal i terminalerna och ombord. Om kunden så önskar kan hen lämna in feedback i digitalt format anonymt. Säkerheten är avgörande för att Eckerökoncernen skall kunna locka kunder ombord. Däremot är kundernas flesta frågor oftast relaterade till tidtabellen och den övergripande kundupplevelsen ombord ur ett bekvämlighets-, nöjes- och matperspektiv. Utgångspunkten i företagets strategi är att beakta kunden i allt som görs. Grunden för detta är kontinuerlig kundkommunikation och att lyssna på kunderna genom olika återkopplingskanaler. En sammanfattning av kundfeedback gås igenom regelbundet vid varje ledningsgruppsmöte. Ägare Bolagsstämma, ägarrepresentation i styrelsen, intervjuer med ägare, inkludering i dubbla väsentlighetsanalysen. Potentiella förändringar i regelverk kopplade till klimatförändringar, växthusgasutsläpp, energianvändning, direkta föroreningar i luft. Ägarnas åsikter beaktas i företagets strategi och i styrelsens samt den operativa ledningens arbete. Leverantörer Intervjuer med företagets största leverantörer, löpande dialog med leverantörer i det dagliga arbetet, inkludering i dubbla väsentlighetsanalysen. Modifiering av motorer och underhåll för anpassning till förändrade klimatförhållanden, potentiella förändringar i regelverk kopplade till klimatförändringar, växthusgasutsläpp, energianvändning, utsläpp i vatten, avfallsmängd, säkerhet ombord och anställdas arbetsförmåga, upprätthållande av goda relationer till leverantörerna. Företaget värdesätter långsiktiga relationer med företagets leverantörer och lägger stor vikt vid löpande växelverkan och dialog med företagets leverantörer. Företags- ledningen Workshops och löpande dialog med alla anställda. Alla bolagets anställda har tillgång till anonyma rapporteringskanaler. Inkludering i dubbla väsentlighetsanalysen. Växthusgasutsläpp, energianvändning, direkta föroreningar i luft, avfallsmängd, deltidsanställdas arbetsvillkor, säkerhet ombord och anställdas arbetsförmåga, säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare, politisk påverkan, turism. Företagsledningen för löpande dialog med de anställda inom hela koncernen och säkerställer prioritering, aktivitetsplanering och resursfördelning i enlighet med företagets intressenters önskemål på verksamheten. Tabell 2. I tabellen beskrivs metoderna för de dialoger som förts med företagets intressenter, samt vilka hållbarhetsfrågor som är prioriterade hos respektive intressentgrupp. 58 Mätetal och mål Företaget har analyserat resultaten av den dubbla väsentlighetsanalysen och baserat på resultaten fastställt övergripande målsättningar kopplat till ämnesområden, som identifierats som väsentliga (se tabell 1 på sidan 55). Företagets styrelse har fastställt nedanstående övergripande målsättningar med syfte att hantera och agera på ämnesområden som klassificerats som väsentliga för företaget. Företaget har under år 2024 jobbat med att säkerställa att det finns mätbart och relevant uppföljningsdata kopplat till de olika målsättningarna. Under 2025 kommer företagets styrelse att analysera mätdata från 2024 för nedanstående målsättningar och därefter fastslå konkreta mätbara målsättningar kopplat till de olika övergripande målsättningarna, på årsbasis och även för tiden fram till 2030 samt 2050. I företagets hållbarhetsrapportering avseende räkenskapsåret som slutar 31.12.2025 kommer företaget att inkludera de mätbara målsättningarna kopplat till de nedanstående övergripande målsättningarna. Övergripande mål E – MILJÖ Minskade växthusgasutsläpp och luftföroreningar IMO CII kategori C eller bättre (Nettonollutsläpp 2050) Minska mängden avfall Minskat matsvinn   Förbättrade arbetsförhållanden Reducera långtidssjukskrivningar Förbättrade arbetsförhållanden Ökad andel av medarbetare som rapporterar god hälsa och arbetsförmåga Förbättrade arbetsförhållanden Öka deltagande i företagets friskvårdsprogram Förbättrade arbetsförhållanden Ökat ENPS (Employee Net Promoter Score) Ökad säkerhet och hälsa för våra kunder Bibehållet högt NPS (Net Promoter Score) G – STYRNING  Ökad transparens för det politiska engagemanget Bibehålla arbetsmarknadsstödet Ökad transparens för det politiska engagemanget Bibehålla skatteundantaget Tabell 3. I tabellen listas de övergripande mål kopplat till hållbarhet som företaget har samt vilka hållbarhetsfrågor de knyter an till. 59 Redogörelse för tillbörlig aktsamhet Centrala delar av tillbörlig aktsamhet Eckerös process Ansvarig Hänvisning till del i standarden Integrering av tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell Se Bolagsstyrning under avsnitt Allmänna upplysningar. Styrelsen ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 GOV-4 ESRS 2 SBM-3 Engagemang med berörda intressenter. Se tabell 2 på sidan 58. Styrelsen och företagets högsta ledning. ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 SBM-2 ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 MDR-P ESRS E1 ESRS S1-2 ESRS S4-2 Beskrivning av processerna för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (verksamhet, leveranskedja, affärsrelationer). Dubbel väsentlighetsanalys. Flera befintliga rapporteringsprocesser där konsekvenser, risker och möjligheter identifieras och bedöms. Dessa beskrivs i detalj i rapportens styrningsdel och för respektive standard. De identifierade områdena kommuniceras till ledningen kvartalsvis. Koncernledningen. För respektive standard finns en arbetsgrupp tillsatt som kontinuerligt identifierar väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3 Beskrivning av processerna för att bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Dubbel väsentlighetsanalys. Konsekvenser, risker och möjligheter bedöms vid årliga möten med högsta ledningen. Huvudfrågor hanteras löpande. Koncernens och dotterbolagens högsta ledning. ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3 Åtgärder och resurser i relation till väsentliga hållbarhetsfrågor (upphöra, förebygga eller mildra). Koncernens och dotterbolagens högsta ledning fattar beslut om åtgärder för att upphöra med, förebygga eller mildra konsekvenser, risker och möjligheter. Högsta ledningen delegerar åtgärderna till mellanchefer, t.ex. befälhavare på fartyg. Koncernens och dotterbolagens högsta ledning, mellanchefer. ESRS 2 MDR-A ESRS E1-1 ESRS E1-3 ESRS S1-4 ESRS S4-4 Uppföljning av effektiviteten hos policyer och åtgärder genom mål (implementering och resultat). Koncernens och dotterbolagens högsta ledning följer effektiviteten löpande och årligen. Ett internt granskningssystem är på plats. En extern granskning (revision) genomförs en gång per år. Styrelsen har delegerat uppföljningsuppgiften till högsta ledningen. Styrelsen granskar hållbarhetsresultaten kvartalsvis, med undantag för frågor rörande den egna arbetskraften som granskas årligen. (Se bolagsstyrningsrapporten för mera information). Koncernens och dotterbolagens högsta ledning, styrelsens granskning och godkännande. ESRS 2 MDR-M ESRS 2 MDR-T ESRS E1-4 ESRS E1-5 ESRS E1-6 ESRS S1-5 ESRS S1-6 ESRS S1-7 ESRS S1-9 ESRS S1-14 ESRS S1-17 ESRS S4-5 Tabell 4. I tabellen beskrivs Eckerökoncernens processer för tillbörlig aktsamhet samt ansvarsfördelning och koppling till relevanta standarder i ESRS (European Sustainability Reporting Standards). 60 Väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter + Växthusgasutsläpp: mest effektiva alternativ + Energianvändning: mest effektiva alternativ – Växthusgasutsläpp: högre driftkostnader och ökade priser för utsläpp – Energianvändning: högre driftkostnader – Direkta utsläpp till luften: högre driftkostnader – Avfall: högre driftkostnader – Egen arbetskraft: säkerhetsfrågor – Passagerares hälsa och säkerhet + Turism: generell positiv påverkan + Politiskt engagemang – fler möjligheter och högre intäkter – Anpassning till klimatförändringar: att inte kunna hålla jämna steg med utvecklingen + Anpassning till klimatförändringar: förmåga att vara mer resurseffektiv än konkurrenterna – Anpassning till klimatförändringar: minskad efterfrågan på resande + Anpassning till klimatförändringar: ökad efterfrågan på sjötransport jämfört med alternativa transportsätt – Anpassning till klimatförändringar: ökade priser för utsläpp – Förorening av vatten: högre driftkostnader – Oförmåga att upprätthålla goda relationer med leverantörer: högre driftkostnader + Upprätthålla goda relationer med leverantörer; mer kostnadseffektiv verksamhet – Politiskt engagemang: bristande efterlevnad av lagen  Låg Medium Hög Osannolikt SannoliktMåttlig Sannolikhet Omfattning Tabell 5. Tabellen visar väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter för Eckerökoncernen, kategoriserade efter sannolikhet och omfattning. I tabellen står (+) för möjligheter och (-) för risker. 61 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Omställning till en mer klimatneutral verksamhet Den högsta ledningen för Eckerökoncernen ser ett aktivt arbete med miljöfrågor i alla led som en grundläggande förutsättning och en del av koncernens strategiska inriktning för att upprätthålla och utveckla en framgångsrik affärsmodell. Eckerökoncernen har tillämpat miljö- ledningsarbete enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001 ända sedan år 2008. Arbetet med ständig miljöförbättring och minskade utsläpp av växthusgaser har fortgått aktivt inom hela koncernen sedan dess. Den främsta drivkraften framåt mot Eckerö- koncernens målsättning om nettonollutsläpp av växthusgaser är såle- des koncernens interna, självvalda strävan att minimera den negativa inverkan på miljön i all verksamhet koncernen bedriver. Historiskt har inte de yttre kraven på att reducera utsläppen av koldioxid från sjöfarten varit så starka. Men trots att sjöfart är ett av de mest energieffektiva transportsätten så föranleder den utsläpp av växthusgaser. Utan åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser har FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) beräknat att den internationella sjöfartens utsläpp år 2050 skulle ha ökat med 90–130 % från 2008 års nivå 1 . För att förhindra denna utveckling behöver sjöfarten, i likhet med andra branscher, hitta sätt att ställa om från fossila bränslen till mer hållbara energislag. IMO och EU har därför satt upp ett mål om att sjöfarten ska nå netto noll vad avser utsläpp av växthusgaser år 2050 2 . Efter att historiskt ha varit utanför krav på minskade växthusgaser står det klart att den marina industrin kom- mer att gå igenom en period av snabb energi- och teknikomställning. Bakgrunden till denna förändringsprocess är framför allt förändrad lagstiftning, kommersiella krav från finansiärer och långivare som styr tillgång till investerare och kapital, samt krav från kunder. Den intressentanalys som Eckerökoncernen utfört under 2024 visar på att reduktion av utsläpp av växthusgaser är ett av de områden som företagets intressenter rangordnar som mest prioriterat. Förändringen i intressenternas syn märks tydligt i utvecklingen på lagstiftnings- området. Utöver Eckerökoncernens självvalda, frivilliga åtagande gällande arbete med miljö och reduktion av utsläpp av växthusgaser har sjöfarten således i takt med att de allmänna kraven i samhället ökat tämligen snabbt, fasats in i en kontext där lagstiftningen ställer omfattande krav på hur rederierna bedriver sin verksamhet vad gäller utsläpp av växthusgaser. För att sjöfarten ska kunna ställa om till fossilfri drift behöver redarna hitta rätt ny teknik och nya energislag som är tillämpbara på långa sjöresor, som inte innebär för stora säkerhetsrisker och som inte tar så stor plats ombord att den mesta av fraktkapaciteten omintetgörs. Motsvarande utmaningar ställs även landtrafiken med buss på glesort inför. För att uppnå reducerade växthusgasutsläpp i takt med vad som krävs för att nå målet 2050 utreder Eckerökoncernen flera potentiella lösningar, varav en är installation av batterier i kombination med snabbare landströmsanslutning ombord på rederiets fartyg. Denna åt- gärd möjliggör för fartygen att erhålla en större andel av sin totala en- ergiförbrukning från landbaserad el, vilket EU i dagsläget räknar som nollutsläpp av koldioxidekvivalenter från fartyg. Koncernens fartyg och de hamnar fartygen anlöper har varierande förutsättningar för att anpassas till batteriteknik ombord. Dessa förutsättningar undersöker rederiet nu noggrant. Även om de yttre kraven från externa intressenter snabbt ökat så har företagets väl etablerade interna systematik att arbeta med mil- jöfrågor medfört att koncernen haft god förmåga att angripa de nya utmaningarna på ett strukturerat sätt. Eckerökoncernen inledde redan år 2020 ett energiinventeringsprojekt som syftade till att förbereda koncernen för att arbeta strukturerat med att minska utsläppen av växthusgaser till netto noll. Målet med energiinventeringen var att skapa en god grund för en effektiv planering av ytterligare åtgärder och därmed minskade utsläpp av koldioxid, och utöver de tekniska och operativa åtgärder som koncernen redan vidtagit, att lägga grun- den för en effektiv energieffektivitetsförvaltning och att fastställa en detaljerad plan för framtida åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Arbetet inkluderade bland annat en energieffektivi- tetsförbättringsstudie utförd 2022 för fartygen M/S Finlandia och M/S Finbo Cargo. I studien nyttjades bland annat 3D-dataanalys för simulering och beräkning av möjligheter till bättre prestanda genom förbättrad skrovdesign för att åstadkomma minskat hydrodynamiskt motstånd. Liknande energieffektivitetsförbättringsstudier hade då redan tidigare år genomförts på Eckerö Shippings fartyg. De övriga studierna kompletterades under 2023 med en avgränsad studie avse- ende skrovenergieffektivitet (hydrodynamikstudie) av M/S Eckerö. Därtill gjordes 2022 en studie kring hur propellerverkningsgraden kunde ökas på M/S Finlandia. Godkännande av treårsplanerna för omställningsarbetet Eckerökoncernen har med utgångspunkt i inventeringsprojektet sedan 2023 en detaljerad treårsplan för hur arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från koncernens fartyg ska genomföras. Planen uppdateras årligen. Utgående från den detaljerade nulä- gesrapport som energiinventeringen gav, vidtagna åtgärder och de planer som gjorts, listas årligen fartygens nuvarande status gällande energieffektivitet samt de åtgärder som kan ge ytterligare förbättring- ar och dess förbättringspotential beräknas. Föreslagna förbättringsåt- gärder genomgår en cost-benefit-analys för att avgöra vilka åtgärder som bör genomföras i första hand, vilka som bör göras i ett senare skede och vilka som inte bör göras alls. Av koncernens rutiner följer att investeringar och operativa processändringar av betydande karak- tär ska redovisas och godkännas av koncernstyrelsen för att säkerstäl- la en god analys av de planerade åtgärdernas inverkan på koncernens affärsmodell och strategi innan åtgärderna vidtas. Styrelsen deltar således i framtagandet av planer och beslutar om investeringar och ändringar av betydande karaktär. På basen av detta arbete fattas se- dan beslut om en årlig reduktionsplan och vad denna innebär i form av ny eller förbättrad utrustning, arbetsrutiner, övervakning, mätning, investeringsbudget och andra åtgärder. Planen dokumenteras och kontrolleras av klassificeringssällskap för sjöfarten. Eckerökoncernens strategi och affärsplaner för att nå netto noll växthusgasutsläpp Målsättningen om att reducera utsläppen av växthusgaser avspeglar sig i företagets affärsplaner. En stabil affärsgrund att leverera tjänster som syftar till att möjliggöra människors resande och frakt av varor mellan olika länder och en attraktiv produkt som kunder vill nyttja är en grundförutsättning för att lyckas. Rederiets beslut om att sälja kryssningsfartyget M/S Birka Stockholm, Ro-Ro-fartygen M/S Shipper och M/S Exporter och på sikt avveckla timecharterverksamheten har varit ett viktigt steg i att säkerställa en framtida stabil affärsgrund med finansiellt utrymme för att utföra de investeringar i ny teknik som kommer att krävas för att klara omställningsmålet. Rederiets avsikt är att fokusera på Ro-Pax verksamheten. Att nå målet om netto- nollutsläpp av växthusgaser förutsätter att företaget hittar alternativa 1 https://www.imo.org/en/ourwork/Environment/Pages/Fourth-IMO-Greenhouse-Gas-Study-2020.aspx 2 https://climate.ec.europa.eu/eu-action/transport/reducing-emissions-shipping-sector_en, https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC-80.aspx 62 bränslen eller energislag för framdrift. De relativt korta rutterna för koncernens Ro-Pax fartyg ger företaget ett större urval av alternativa energiformer i framtiden. Korta rutter skapar goda förutsättningar för att utnyttja el för framdrift. Fördelen med att använda el som energikälla för fartyg via landström är att den mesta av energin som alstrats används och att energieffektiviteten är hög. Företaget har utöver de detaljerade treårsplanerna en övergripande plan om att ha övergått till eldrift helt eller delvis 2035 på koncernens alla fartyg samt 2045 till ren eldrift för att på så sätt uppnå målet om nettonoll- utsläpp 2050. Till de delar elenergin under omställningsskedet inte är tillräcklig för att rederiet ska nå de årliga målen om växthusgas- utsläppseffektivitet och -intensitet kommer rederiet att komplettera med andra alternativa bränsleslag. Eckerökoncernens resiliens och scenarioanalys Klimatförändringarna omformar företagets verksamhetsförutsättning- ar. En analys av klimatscenarier bidrar till en förbättrad organisato- risk motståndskraft genom att identifiera väsentliga konsekvenser, klimatrisker och möjligheter. Att företaget känner till de sätt företaget påverkar miljön, samt de risker och möjligheter klimatförändringarna och klimatpolitiken för med sig, är viktiga komponenter i att bedöma de ekonomiska effekterna av dessa, samt att på ett strukturerat sätt Klimatförändringar - konsekvenser, risker och möjligheter Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning E1 – BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR  Växthusgasutsläpp Risk Växthusgasutsläpp – högre driftskostnader och ökade kostnader för utsläpp. Beroende av att leverantören tillhandahåller bränsle som minskar koldioxidutsläpp. Utsläppen leder till klimatförändringar, vilket i sin tur påverkar företagets verksamhet, inklusive risken för en ökad frekvens av stormar. Hamnarna kan behöva investera i infrastruktur, såsom vågbrytare, för att stå emot effekterna av extremväder. Eckerökoncernen arbetar aktivt för att minska sina utsläpp av växthusgaser genom ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001, samt med tydliga mål och handlingsplaner för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Uppföljning sker genom årlig analys av miljöpåverkan, extern och intern revision samt systematisk övervakning av bränsle- och energiförbrukning för koncernens fartyg och bussar.   Möjlighet Växthusgasutsläpp – det mest effektiva alternativet. Med hjälp av leverantören av klimatsmart bränsle kan koldioxidutsläppen minskas.   Direkta utsläpp till luften – växthusgasutsläpp (E2 rapporteras under E1) Risk Direkta utsläpp till luften – högre driftskostnader. Beroende av att bränsleleverantören tillhandahåller ett bränsle som minskar utsläppen av farliga ämnen.  E1 – ENERGI   Energianvändning Risk Högre driftkostnader Eckerökoncernen arbetar systematiskt för att optimera sin energianvändning genom ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001, där bränsle- och energiförbrukning övervakas noggrant och åtgärder implementeras för att minska klimatpåverkan och förbättra energieffektiviteten i hela verksamheten.   Möjlighet Mest effektiva alternativet  Tabell 6. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Klimatförändringar (E1) som bedömts som mest väsentliga för företaget, med en belysning av de risker och/eller möjligheter som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen. I kolumnen Ledning beskrivs hur företaget jobbar med riskerna samt vilka processer som finns på plats. 63 3 2003/87/EC of the European Parliament and of the Council of 13 October 2003 establishing a system for greenhouse gas emission allowance trading within the Union and amen- ding Council Directive 96/61/EC 4 Regulation (EU) 2023/1805 of the European Parliament and of the Council of 13 September 2023 on the use of renewable and low-carbon fuels in maritime transport, and amen- ding Directive 2009/16/EC 5 TCFD, Final Report: Recommendations of the Task Force on Climate-related Financial Disclosures https://www.fsb.org/wp-content/uploads/TCFD-Recommendations-Report-2017. pdf) och riktlinjer från EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG). (2024) https://www.efrag.org/ 6 Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II, and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Geneva, Switzerland: IPCC. Available at: https://www.ipcc.ch/report/ar5/syr Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). IPCC Interactive Atlas. Retrieved from https://interactive-atlas.ipcc.ch/ anpassa verksamheten till förändringarna och hitta verkningsful- la åtgärder. Att analysera olika scenarier och osäkerheter gör att företaget är bättre rustat att hantera olika framtida framtidsscena- rier. Inom ramen för processen avseende ledningens genomgång av miljöledningssystemet, enligt ISO 14001, görs årligen en analys av förändringar i verksamhetens kontext, samt ändrade risker och möjligheter. Erfarenheter från avvikelser och incidenter som noterats vid revisioner, kontroller, inspektioner och i det interna avvikelsehan- teringssystemet, tas även i beaktande. För att ytterligare utreda vilka väsentliga risker och möjligheter olika framtida klimatscenarier kan medföra för företaget genomfördes en scenarioanalys och en därtill kopplad resiliensanalys under 2024. Resultatet från analysen framgår i tabellerna 7–9 på sidorna 69–71. Processer för att identifiera väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter De väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade till klimatförändringarna har identifierats i en dubbel väsentlig- hetsbedömning som beskrivs i början av rapporten under Allmänna upplysningar och i analysen av klimatförändringsscenarier där både fysiska risker och omställningsrisker samt möjligheter identifierades och bedömdes. Scenarioanalysen innefattade två olika scenarier dels RCP 1,9 (Parisavtalet 1,5 grader) och dels det sämsta scenariot IPCC RCP 8,5 (4,3-5,4 grader) med tidshorisonter på kort (mindre än 1 år), medellång (1–5 år) och lång sikt (mer än 5 år). Scenarioanalysen utgick från resultatet av väsentlighetsanalysen och omfattade således inte de områden inom ESRS som inte fallit ut som väsentliga. Scenarioanalysen genomfördes för att utvärdera klimat- förändringarnas effekter i hela värdekedjan ur ett kortsiktigt (0–1 år), medellångt (1–5år) och långsiktigt (mer än 5 år) tidsperspektiv. Analy- sen utfördes med vägledning av ramverket Task Force on Climate-re- lated Financial Disclosures 5 . Analysen omfattade alla affärsområden, verksamheter och hela värdekedjan, både nedströms och uppströms. Huvudmålet med scenarioanalysen var att i hela företagets värdeked- ja identifiera och bedöma dels fysiska risker, fördelat på fysiska akuta risker såsom stormar och skogsbränder och kroniska risker såsom en stigande havsnivå, dels omställningsrisker och möjligheter som upp- står till följd av omställningen till lägre utsläpp av växthusgaser. Ana- lysen baserades på IPCC:s klimatscenarier RCP1.9, RCP4.5 och RCP8.5 anpassad med avseende på rederiets sektortillhörighet, värdekedja och verksamheternas lokalisering. För bedömning av omställningsris- kerna användes IPCC:s RCP1.9 och för de fysiska riskerna RCP4.5 och RCP8.5. Valet av scenarier gjordes i linje med ESRS-riktlinjerna och anpassades till Parisavtalets omställningsrisker och möjligheter och scenarier för fysiska risker med en global uppvärmning på över 2°C och 4°C. Datakällor som IPCC-rapporter och interaktiv atlas användes som underlag för analysen 6 . Analysen genomfördes i flera steg. I den inledande analysen sammanställdes en lista över klimatrisker och möjligheter som identifierats från interna och externa källor. Dessa är relaterade till företagets värdekedja, kritiska tillgångar, råvaror, tjänster, intressenter och platser. Källorna inkluderar interna dokument såsom strategier och riskregister, intervjuer med intressenter och branschrapporter samt litteraturstudier kring branschspecifika analyser av effekterna att beakta. Därefter genomfördes riskvärderingen i enlighet med en fastställd mall av sakkunniga personer från företagets egen verksam- het med kunskap inom företagets värdekedja, finansiella mätvärden och affärsstrategi. Klimatrelaterade risker och möjligheter utvärde- rades finansiellt, inklusive förändringar i tillgångsvärde, kassaflöden, rörelsemarginaler och tillgång till kapital. De finansiella effekterna bedömdes över de tre olika tidsperspektiven. De ekonomiska effek- terna utvärderades på en skala från 1, 3 och 5. Sannolikheten för att risken eller möjligheten skulle inträffa bedömdes på en procentuell skala från 20 till 100. Företaget har i processen identifierat sex väsentliga risker kopp- lade till klimatförändringar och koncernens inverkan på klimatet. Analysen identifierade tre väsentliga omställningsrisker till följd av ändrade lagar som syftar till att driva övergången till en koldioxids- nål ekonomi: stigande bränsle- och energipriser samt kostnader för utsläppsrätter, vilket ökar driftskostnaderna och som i sin tur utgör en risk om kostnaderna inte kan överföras fullt ut till kunderna på grund av oförutsägbara kostnadsökningar och prisutmaningar samt till energiskiftet kopplade till kostsamma investeringar för ny teknik. Omställningen till ett energilagrings- och transportsystem med mindre klimatpåverkan, med klimatneutralitet som slutmål, kommer att kräva investeringar som kommer att utgöra en betydande del av koncernens investeringar under det kommande decenniet. Utfallet belyser behovet av adaptiva strategier för att möta föränderliga mil- jöbestämmelser. Riskerna som bedömdes som väsentliga i analysen var inte nya risker för koncernen att hantera. Ett struktuerat arbete kring organisationens påverkan kopplat till verksamhetens Scope 1-utsläpp pågår sedan länge och processer för att arbeta förebyggan- de med att etablera väl fungerande rutiner och anpassa affärsmodel- len för att öka den stategiska motståndskraften i relation till dessa klimatdrivna risker pågår sedan flera år tillbaka. Men den genomförda analysen sätter än större fokus på dessa. Analysen identifierade även tre väsentliga, fysiska omställningsrisker. Stormar, starka vindar och deras svåra förutsägbarhet kan påverka sjöfarten, särskilt på farleder, störa hamnverksamheten eller skada hamninfrastrukturen. En annan väsentlig risk är att hamnar och kustinfrastruktur kan skadas på grund av stigande havsnivåer och erosion. Den sista fysiska risken som identifierats som väsentlig är extrem torka, hetta och skyfall som kan störa jordbruket och påverka företagets försäljningsproduktutbud. Samtliga fysiska risker identifierades i det långsiktiga tidsperspek- tivet (mer än fem år fram i tiden). Här har företaget goda rutiner att hantera säkerhet för fartyg och hamnar kopplat till svåra väderför- hållanden. Hur klimatförändringar kan komma att påverka det utbud av produkter som koncernen kan erbjuda till försäljning ombord är emellertid ett område som hittills inte fått så stort fokus, men som kommer att behöva allt mer aktivt arbete i framtiden i takt med att klimatförändringarnas verkningar blir mer kännbara. Analysen lyfte även fram två möjligheter som väsentliga. Bägge är möjligheter till omställningsprocessen till en klimatneutral verksam- het. Dels identifierades priserna på utsläppsrätter som både en risk och en möjlighet för företaget, beroende på utvecklingen av konkur- rensposition och EU:s regelverk. Sjöfarten införlivades i EU:s handel med utsläppsrätter 2024 och den första överlämningen av dem ska ske 2025 3 . Koncernen har sett över och anpassat verksamheten, affärsmodellen och rutinerna för att uppfylla kraven i ETS-regelver- ket och bedömer att första året har hanterats väl. Vidare bedömdes att nya krav på alternativa bränslen genom EU:s FuelEU Maritime 4 regelverk kan medföra en möjlighet för företaget där bränsleleveran- törer med låga utsläpp kan hjälpa koncernen att minska utsläppen av växthusgaser på ett effektivt sätt. Koncernens korta rutter över havet medför ett större urval av möjliga leverantörer, bränsleslag och skapar förutsättnigar att välja det mest energieffektiva energialter- nativet. 64 Utfallet av analysen belyser att det är mer komplext att skapa sig en bild av verkningar gällande klimatrisker utanför den egna verksam- heten. Risken att extrem torka, hetta och skyfall kan störa jordbruket och påverka företagets försäljningsproduktutbud identifierades inte som väsentlig i den initiala väsentlighetsanalysen, utan lyftes upp som en betydande aspekt först då klimatscenarieanalysen vägdes in. Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Att arbeta med miljö och säkerhet, samt att kontinuerligt förbättra processer och att ständigt sträva efter att minska miljöpåverkan, är prioriterade områden inom Eckerökoncernen. Enligt företagets sä- kerhets- och miljöpolicy ska företaget bedriva person- och lasttrafik med dess tillhörande verksamheter på ett säkert och miljövärnande sätt. Koncernen ska sträva till att förebygga alla identifierade risker med väl anpassade arbetsrutiner i enlighet med internationella och nationella lagar, förordningar och andra krav för skyddande av människoliv, egendom, last och miljö. Genom att använda koncernens resurser på ett effektivt sätt, ska koncernens ekonomiska konkur- rensförmåga bibehållas samtidigt som Eckerökoncernen värnar om en hållbar utveckling, ständig förbättring, hög säkerhet och minsta möjliga miljöpåverkan. För Eckerökoncernen är miljöarbetet en självklar del av den dagliga verksamheten. Eckerökoncernen har till grund för sitt miljöarbete ett certifierat miljöledningssystem baserat på kraven i den interna- tionella miljöledningsstandarden ISO 14001. Miljöledningssystemet omfattar alla delar av koncernens verksamhet. Eckerökoncernen har som utgångspunkt för sitt miljöarbete i enlighet med kraven i ISO 14001 inventerat koncernens miljöaspekter, det vill säga på vilket sätt verksamheten påverkar miljön. I utvärderingen har utsläpp av växthusgaser bedömts vara en betydande miljöaspekt. På basen av resultatet av värderingen har koncernen satt upp mål och mätare för att följa med miljöpåverkan från verksamheten. Därav har målet att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser samt det aktiva arbetet med att minska utsläppen legat högt i fokus i Eckerö- koncernens dagliga verksamhet sedan många år tillbaka. I syfte att arbeta strukturerat med att nå det uppsatta målet om nettonollut- släpp av växthusgaser 2050 har Eckerökoncernen satt upp kortsiktiga och långsiktiga handlingsplaner med tillhörande budget för hur målet ska nås. Ledningen genomför årligen en analys av förändringar i koncernens kontext, ändrade krav från koncernens intressenter och förändringar av miljöledningssystemets omfattning. Ledningen gör på basen av den analysen bedömningen av om det finns behov av ändrade doku- menterade processer, miljöpolicy, miljöaspekter, miljömålsättningar, mätare, resurser, revisionsplaner eller om förbättrande, förebyggande eller korrigerande åtgärder behöver vidtas för att upprätthålla ett sys- tematiskt arbete med ständig förbättring och minskad miljöpåverkan. Hur väl miljöarbetet i koncernen fortskrider kontrolleras årligen av en extern revisor från ett ackrediterat externt kontrollorgan. Koncernen revideras även internt, kontrolleras av klassificeringssällskap i olika miljöfrågor och har ett väl etablerat system för intern rapportering av avvikelser, incidenter och förbättringsförslag. Stort fokus ligger på att följa upp verksamhetens bränsleförbrukning, övrig energiförbrukning och därmed sammanhörande utsläpp till luft. Bränsleförbrukningen och därtill kopplande parametrar följs upp och dokumenteras för såväl de egna fartygen som bussarna. Utfallet analyseras och korrigerande eller förbättrande åtgärder vidtas om sådana behov eller möjligheter konstateras. Företaget strävar till att kontinuerligt minska utsläppen av växthusgaser för att nå målet om nettonollutsläpp 2050. Koncernen har dokumenterade planer för hur arbetet med att minska utsläppen och öka energieffektiviteten ska ske. Genom att ha ett struktuererat arbete för att minska utsläppen från verksamheten minskar koncernens påverkan och risker samtidigt som dess förmåga att dra nytta av klimatrelaterade möjligheter och dess klimatresiliens ökar. Genom att succesivt öka andelen energi med låg klimatpåverkan i energimixen i koncernens hela värdekedja bidrar koncernen även till utvecklingen och den ökade efterfrågan av förny- bar energi. Koncernen har satt upp en uppförandekod och vid inköp av försäljningsvaror tillämpas koncernens leverantörskod som kräver att leverantörerna arbetar aktivt med energifrågor. Utöver ISO 14001 arbetar rederiet enligt ISM-koden (International Safety Management Code), som är ett internationellt ledningssystem för fartygs säkerhet och miljö. Inom ramen för ISM hanteras alla re- deriets frågor gällande säkerhet och det finns väl utarbetade rutiner för att tillse att resor till havs, anlöp, avgång, lastning och lossning sker på ett säkert sätt och under säkra förhållanden. Därtill finns väl etablerade rutiner inom ramen för ledningssytemet att tillse att ham- nanläggningar uppfyller de krav som behövs för att trygga säkerheten även vid svåra väderförhållanden. Ifall behov uppstår att komplettera hamnanläggningarna förs en dialog med hamnarna till den del det inte är företagets egna hamnar. I de egna hamnarna pågår arbetet med att upprätthålla en säker hamn kontinuerligt. Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp genomförda 2022 Under 2022 var huvudfokus inom miljöarbetet i Eckerökoncernen kopplat till klimatfrågan. 2021 skedde en betydande ändring av de lagkrav som tillämpas för sjöfarten vad gäller arbetet med koldioxid i och med att IMO antog krav gällande koldioxidintensitet. IMO införde då krav på en godkänd nivå på fartygs operativa CO 2 -effektivitet 7 . IMO införde också krav på att även befintliga fartyg måste uppnå en miniminivå på energieffektivitet i dess utformning 8 . EEXI beräknas utifrån informationen om ett fartygs energiprestanda som måste sammanställas i en fartygsspecifik teknisk fil. Det beräknade värdet jämförs mot en referenslinje för den specifika fartygskategorin. Fartyg som placerar sig under baslinjen är godkända. Övriga måste göra anpassningar för att om möjligt bli godkända. Dessa krav trädde i kraft i slutet av 2023 och innebar en detaljerad styrning kring vilka utsläppsmål varje enskilt fartyg måste uppnå och krav på att redaren presenterar en på fartygsnivå detaljerad treårsplan för hur målet ska nås. Planen kallas SEEMP III-plan (MEPC 78/17 Add1 Annex 8). Eckerökoncernens mål 2022 var att beräkna fartygens CII, EEXI samt att dokumentera att arbetet med att kontinuerligt minska utsläppen av CO 2 från fartygens drift dokumenterades och granskades enligt SEEMP III-planen. Alla dessa mål uppfylldes under året. Samtliga av Eckerökoncernens fartygs EEXI värden låg under referenslinjen och godkändes således utan åtgärder. Under 2022 arbetade företaget vidare med ett omfattande en- ergiinventeringsprojekt med en ingående, intern kartläggning av energianvändningen samt därtill externt genomförda energieffekti- vitetsstudier av passagerarfartygens energiprestanda och en studie av förbättrad propellerverkningsgrad på M/S Finlandia. Projekten har bidragit till större detaljkunskap kring var och hur verksamheten förbrukar energi och vilken förbättringspotential som finns. Projekten har genererat många uppslag att arbeta vidare med och flera av 7 CII: Carbon Intensity Indicator, https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC76meetingsummary.aspx 8 EEXI: Energy Efficiency Existing Ship Index, https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC76meetingsummary.aspx 65 projektens förslag är redan genomförda eller på gång att genomför- as. I Eckerö Line fortsatte under 2022 förbättringsprojektet med att ytterligare effektivisera tiden som åtgår för varje hamnanlöp och därmed bränslet som åtgår till havs. Projektet innefattade såväl tek- niska lösningar så som Auto Mooring för effektivare angöring av M/S Finlandia och dubbelramp i syfte att åstadkomma effektivare lastning för M/S Finbo Cargo som operativ optimering av arbets- och logis- tikprocesser för att nå minskad förbrukning. Eckerö Linjen beslutade under året att ändra sin tidtabell för att öka säkerheten för arbetet kring proviantering samt för att minska farten över havet och därmed utsläppen av koldioxid från förbränningen av bränsle ombord. Eckerö Linjen genomförde även under 2022 ett projekt med fokus att minska energiförbrukningen ombord genom att ytterligare effektivisera styrningen av ventilation och pumpar ombord på fartyget. Ett annat exempel på en åtgärd för att minska bränsleförbrukningen som företaget sedan länge haft i bruk på sitt fartyg M/S Eckerö, men som koncernen under 2022 arbetade med att införa på fartyget M/S Finlandia, var att ansluta till landström då fartyget ligger i hamn. Den tekniska utrustningen installerades ombord under 2022 och sedan dess har M/S Finlandia kunnat nyttja landström då hon ligger i Tallinn hamn. Under året genomfördes båtbottenborstningar på företagets fartyg och under dockning underhölls fartygens skrov så att de skulle hålla ett gott skick och därmed minska bränsleförbrukningen. Andra exem- pel på operativa åtgärder under året var ett utvidgat arbete med att förebygga förseningar, då lägre hastighet ger lägre utsläpp. Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp genomförda 2023 Under 2023 låg mycket fokus på att förbereda organisationen, men även intressenterna, på de kommande krav på handel med utsläpps- rätter för sjöfarten inom EU, som skulle träda i kraft från januari 2024. Nya rutiner implementerades, konton för förvar och överlämnande av utsläppsrätterna öppnades och delar av de utsläppsrätter som ska överlämnas för 2024 i september 2025 köptes redan under 2023. Under 2023 utfördes även visst förberedande arbete och utredningar kring framtida alternativa energikällor i syfte att hitta vägen framåt för att möta EU:s krav i FuelEU Maritime och IMO:s mål om lägre växt- husgasintensitet i bränslet. För att minska mängden utsläppt koldioxid byggde företaget under 2023 om M/S Finbo Cargo i syfte att uppnå en optimering av utformningen av fartygets akterskepp med ett montage av en interceptor som ger ett bättre dynamiskt trim och därmed bidrar till minskad bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid. Detta tillsammans med de dubbelnivåramper som byggdes i land i hamnarna Nordsjö och Muuga, för att öka lastningshastigheten samt minska hamntiden, som kunde tas i bruk i april 2023, gav gott resul- tat. Den minskade lastningstiden medförde att fartyget kunde utöka sin turlista. Under 2023 färdigställdes landströmsanslutningen i Helsingfors hamn, vilket innebar att M/S Finlandia sedan dess kunnat nyttja landström både i Tallinn hamn och i Helsingfors hamn. Under året färdigställdes även den energioptimering av ventilationen som inleddes 2022 ombord på M/S Eckerö. Under året genomfördes båtbottenborstningar regelbundet och under dockning underhölls fartygens skrov för att hålla ett gott skick och därmed minska bränsleförbrukningen. Andra exempel på operativa åtgärder under 2023 var ett utvidgat arbete med att före- bygga förseningar och förbättra hamnlogistik. Utöver ibruktagandet av dubbelnivåramperna (linkspan) i hamnarna Muuga och Nordsjö i april 2023 togs ett förbättrat koncept fram för hamnlogistiken. I samarbete med hamnen erbjuds chaufförerna av lastfordon sedan slutet av 2023 dygnsvila på hamnområdet i Nordsjö, Tallinn hamn och Västra hamnen i Helsingfors, vilket medfört att delar av lasten på kommande morgonavgång är på plats redan kvällen före. Det har också medfört att fördelningen av last sprids bättre över dygnet till följd av att morgonavgångarnas attraktivitet i och med detta höjts. En bättre fördelning över dygnet och att lasten är på plats tidigare ger en förbättrad lastningsprocess och skapar bättre förutsättningar för att tiden i hamn minskar och tiden till havs ökar. Längre tid till havs ger lägre hastighet vilket i sin tur ger mindre förbrukning av bränsle och därmed lägre utsläpp. Att arbeta med minskning av koldioxid och andra växthusgaser innebär många gånger att arbeta med mycket komplexa frågeställ- ningar där fördelen i minskade utsläpp måste vägas mot andra mindre gynnsamma effekter på dotterbolagens affärsmodell och kontext. Som exempel kan nämnas en utökning av tidtabeller som ger ett direkt utslag på mängden koldioxid och andra växthusgaser, men som för med sig många andra aspekter ur ett affärsmässigt och ur ett intressentperspektiv. När Eckerö Linjen blev ensam aktör på kortrutten mellan Sverige och Åland valde företaget att frångå dess tidigare beslut om att gå färre avgångar under lågsäsong och övergå till full turlista för att möta det lokala samhällets efterfrågan på fler avgångar. Fler avgångar ger mer utsläpp av växthusgaser. För att kom- pensera för detta tog koncernen beslut om flertalet åtgärder för att minska utsläppen på andra sätt. I syfte att få mer tid till havs ändrade M/S Eckerö under 2023 därför avgångstider så att alla turer enligt tidtabell är två timmar mot tidigare en timme och fyrtiofem minuter på första och sista turen. Dock uppstod det fler utmaningar att över- vinna när fartyget blev ensam på kortrutten. Vissa populära turer fick ett oväntat högt antal resande, vilket medförde att det i vissa fall var svårt att hålla schemalagd tidtabell. Komplexiteten i arbetet med att sträva mot minskade utsläpp av växthusgaser gör det mycket viktigt att göra en god utvärdering, riskanalys och därefter kommunicera väl kring åtgärderna som vidtas. Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp genomförda 2024 Under M/S Eckerös och M/S Finlandias dockning i januari 2024 har båda fartygen bottenmålats med lågfriktionsfärg och M/S Finlandi- as roder- och propellerarrangemang har optimeras för att minska bränsleförbrukningen. Den nya färgen har givit god effekt på bägge fartyg och optimeringen av propeller och roderplaceringen på M/S Finlandia har givit betydande effekter på både bränsleförbrukningen och komforten ombord då vibrationerna minskat avsevärt. M/S Finbo Cargo har bottenborstats för att upprätthålla en låg friktion i vattnet trots traditionell skrovfärg. Under året har åtgärder genomförts för att optimera HVAC-automa- tion för optimering av klimatstyrning och justering av kombinatorkur- vor för optimering av energiuttag för framdrift. Därtill har installation av EcoControl propelleroptimering på M/S Finbo Cargo inletts, ett projekt som då det färdigställs under 2025 kommer att medföra möjligheter att dynamiskt styra mesta möjliga propellervinkel mot lägsta möjliga varvtal och därmed spara energi. Ombord på M/S Finbo Cargo har även ett dynamiskt trimsystem installerats under 2024 för att mer effektivt säkerställa optimalt lasttrim och på så sätt minska bränsleförbrukningen till havs. 66 Ett annat exempel på åtgärd för att ytterligare minska bränsleför- brukningen är det projekt för ökning av kapaciteten på landström- sanslutningen för fartyget M/S Eckerö som inletts i land i hamnen i Berghamn under 2023 och färdigställts under 2024 med installatio- ner ombord under fartygets dockning i januari 2024. Eckerökoncer- nen har sedan länge haft landström i bruk för sitt fartyg M/S Eckerö. Dock har kapaciteten tidigare inte räckt till varma sommarnätter när behovet av kyla och ventilation är stort. I och med den nu genomför- da utökningen kommer problemen med att landströmmen inte räcker till minska. Delar av fönsterpartierna på M/S Eckerö har även försetts med solfilm för att reducera energin som åtgår för kyla. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen inom sjöfarten fram till 2050 har fört fram idéer om inrättandet av gröna korridorer för sjöfarten i Östersjön. Samarbetet mellan hamnar, sjöfart, leverantörer av energi med mera behövs för att fokusera åtgärder och resurser i rätt riktning för att tillsammans kunna tillse att rederierna har tillgång till drivmedel och andra därtill hörande kringresurser så att målet om nettonollutsläpp kan nås. Företaget har medverkat aktivt i samarbetet kring en grön korridor över Finska viken under året. Planerade åtgärder Planen att stegvis installera batteridrift ombord på koncernens fartyg kommer att börja realiseras under 2025 med förberedelser inför installation av ett batteri med en effekt på 1500 KWh ombord på M/S Finlandia. Installationen kommer att slutföras och tas i drift under dockningen 2026. Installationen syftar till att optimera hjälpmoto- rernas verkningsgrad genom att batteriet jämnar ut effekttopparna och därmed minskar utsläppen av växthusgaser. Genom att låta batteriet ta svängningarna kan hjälpmotorn gå med jämn last och verkningsgraden optimeras. Åtgärden bidrar även till ökad säkerhet, då batteriet ger redundans och minimerar risken för strömbortfall. För att nå CII målen kommer koncernen, utöver operativa och tekniska åtgärder för att reducera bränsleförbrukningen ombord på fartygen, från och med 2025 ersätta en del av bränslet med alternativa bräns- len med lägre koldioxidintensitet i enlighet med de krav som ställs i FuelEU Maritime regelverket. Reducerad koldioxidintensitet planeras att uppnås genom att kombinera energi genererat från landström och genom att ersätta en del av bränslet som förbrukas ombord med biobränslen. Kostnaden för detta biobränsle beräknas resultera i en betydande kostnadsökning per ton bränsle under åren 2025–2027, men som nämnts under redogörelsen för risker och möjligheter råder det osäkerhet kring prisutvecklingen för alternativa bränslen. Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Eckerökoncernens långsiktiga miljömålsättning är att minska mäng- den koldioxid som frigörs till atmosfären till följd av förbränning av traditionella fossila bränslen ombord på bussar och fartyg. Koncernen har förbundit sig till att nå IMO:s och EU:s mål om att minska utsläp- pen av växthusgaser till netto noll 2050. IMO införde år 2021 krav på en godkänd nivå på fartygs operativa CO 2 -effektivitet (CII: Carbon Intensity Indicator) och kraven trädde i kraft 2023. Enligt kraven delas fartygen i världsflottan in i olika fartygskategorier. CII beräknas därefter för varje fartyg och jämförs mot en referenslinje för den fartygskategorin. Förenklat förklarat är CII beräknat genom att den årliga bränsleförbrukningen multiplicerat med CO 2 -faktorn för det bränslet divideras med årlig tillryggalagd distans multiplicerat med fartygets kapacitet. Resultatet av beräk- ningen multipliceras med för fartyget tillämpliga korrektionsfaktorer för att på så sätt få ut ett fartygsspecifikt värde på CII. IMO beslutade även att nivån för hur CO 2 -effektivt ett fartygs drift måste vara för att vara godkänt kontinuerligt kommer att sänkas över tid. Alltså sjunker referenslinjen som fartygets CII måste hålla sig under med tiden. IMO delar upp CII i fem olika kategorier: A-E där A är bäst och E är sämst. IMO skärper kraven för att falla innanför intervallen varje år. Eckerökoncernens mål är att CII för varje fartyg från år 2023 och framåt årligen ska falla innanför IMO:s kategori C eller bättre. 2030 skall CII enligt koncernens mål vara C eller bättre men CII för varje fartyg kommer då vara avsevärt lägre än basåret 2024. För att uppnå dessa energieffektivitetsmål kommer Eckerökoncernen successivt be- höva gå över till alternativa bränslen eller energislag med förnybart ursprung och planen är att på sikt övergå till eldrift 9 . Målsättning för busstrafiken i Williams buss 2024 var att medelbräns- leförbrukningen skall vara lägre än 30 liter per hundra kilometer. Målet baserar sig på historisk erfarenhet kring tidigare bränsleför- brukning. Arbete med kraven kring elektrifiering av busstrafiken pågår hos kunden och därav har koncernen endast valt att sätta upp mål på årsbasis fram tills dess att kraven fastställts. Detta kommer att ske under 2025. Eckerökoncernen har så här långt inte haft växthusgasutsläppsmål för Scope 2 och 3. Företaget har en aktiv policy att inom ramen för miljöledningssystemet arbeta med att minska påverkan från dessa men har valt att lägga fokus på Scope 1 då det representerar en så betydande del av företagets totala utsläpp. Till exempel vad avser Scope 3 kräver företagets leveranstörskod att leverantörer av försäljningsvaror arbetar med energifrågor och avseende Scope 2 har koncernen delvis avtalat om att köpa grön el. FuelEU Maritime regelverket 10 som träder i kraft 2025 och IMO:s växthusgasstrategi från 2023 11 tar ett omfattande grepp kring Scope 3 vad gäller bräns- len. Att minska utsläppen av växthusgaser från sjöfarten får inte leda till att utsläppen skiftar över till utsläpp av växthusgaser i en annan sektor. Om bränslen produceras från icke förnyelsebar energi eller från icke hållbara källor som därmed föranleder utsläpp av växthus- gaser till följd av avskogning eller liknande markanvändning minskar inte påverkan på klimatet. Ett tydligt regelverk och standarder för att beräkna bränslens utsläpp hela vägen från vaggan till graven är under utarbetande för att förhindra detta. Det pågår ett omfattande arbete kring livscykelanalyser och med att definiera sjöfartspecifika beräk- ningsmetoder för växthusgasutsläpp hela vägen från vaggan till gra- ven när marina bränslen nyttjas. Vid framtagandet om riktlinjerna tas hållbarhetsfaktorer i beaktande. Eckerökoncernen följer utvecklingen och kommer inför 2025 ta in kraven i FuelEU Maritime i processen för införskaffande av bränslen. Indirekt har Eckerökoncernen dock haft ett mål för 2024 gällande växthusgaser i Scope 3. Företagets mål om att minska matsvinnet riktar sig i huvudsak mot områden inom avfall, men en betydande påverkan på klimatet kan härröras till matsvinn globalt. Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år 2030 12 . Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn står för mellan 8–10 % av allt utsläpp av växthusgaser i världen en- ligt Svenska Livsmedelsverket 13 . Att minska matsvinnet är därför även ett viktigt bidrag till klimatet. Eckerökoncernen har implementerat goda rutiner för att följa med och säkerställa att företagets verksamheter opererar i linje med de mål som satts upp för att minska utsläppen av växthusgaser. Eckerö- koncernen mäter energiförbrukningen för såväl fartyg som bussar och beräknar och dokumenterar utfallet av CII-indexet per sjöresa. Denna 9 https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC76meetingsummary.aspx 10 Regulation (EU) 2023/1805 of the European Parliament and of the Council of 13 September 2023 on the use of renewable and low-carbon fuels in maritime transport, and amending Directive 2009/16/EC 11 https://www.imo.org/en/OurWork/Environment/Pages/2023-IMO-Strategy-on-Reduction-of-GHG-Emissions-from-Ships.aspx 12 https://sdgs.un.org/goals 13 https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/fakta-om-matsvinn# 67 detaljerade kontroll underlättas av att koncernen har digitala verktyg som loggar all energiförbrukning, körda sjömil, tider till havs och i hamn samt andra behövliga data. Koncernen har en god uppfattning om vilka åtgärder som behöver vidtas i framtiden för att fortsatt ligga under den referenslinje som beräknats för koncernens fartyg så långt som kraven från IMO tillkännagivits. Väl fungerande digitala verktyg för att registrera och följa med energidata är en grundläggande förutsättning för att lyckas med en effektiv målstyrning. Att optimera växthusgasprestanda för fartygens operativa aktiviteter genom pre- standaövervakning, förbättrad ruttplanering, analys och vidtagandet av korrigerande och förbättrande åtgärder såsom simulatorträning på basen av insamlade data, förbättrad logistik vid hamnstopp som ger mer tid och lägre hastigheter till havs har stor potential till att bidra till god växthusgasförvaltning. Att ha tillgång till högkvalitativ, detaljerad data på prestandan i realtid ger ansvarig personal de bästa förutsättningarna att ta väl grundade beslut för att optimera bränsle- förbrukningen. Eckerökoncernen lägger stor vikt vid väl fungerande uppföljningsverktyg. Beskrivning av mätvärden och framtagning Företaget beräknar för första året sina totala direkta utsläpp (Scope 1), sina totala indirekta utsläpp (Scope 2) och övriga indirekta utsläpp (Scope 3). Detta görs enligt GHG-protkollet som är en av de mest etablerade standarderna i världen för att beräkna och rapportera utsläpp. Företagets utsläpp inom de olika Scope-kategorierna presen- teras i tabell 12 på sidan 73. Tidigare år har företaget endast beräknat koldioxidutsläpp för farty- gen i Scope 1. För 2024 års rapportering inkluderas även Williams Buss, arbetsfordon vid lastning och lossning av fartyg samt företags- bilar som används direkt i verksamheten, i Scope 1 beräkningarna. Fartygsutsläppen motsvarar knappt 99 % av de totala utsläppen i Scope 1. Fartygsutsläppen verifieras varje år av det oberoende företaget Normec Verifavia. I beräkningen av Scope 2 som innefattar elförbrukning, uppvärmning och nedkylning av lokaler som är under operativ kontroll (operational control) är det främst i hamnarna som den stora energiförbrukningen finns, följt av kontoren i Mariehamn och Helsingfors. Bland de mindre energiförbrukarna är Williams buss garage och kontor samt lagerlokaler. För beräkningen av Scope 3 har primärdata använts där det funnits tillgängligt, men eftersom detta är en relativt ny beräkning för många av företagets leverantörer har uppskattningar behövt göras. Då data inte funnits tillgänglig har gjorts uppskattningar av sakkunnig inom företaget. Under kommande år förväntas data för Scope 3-beräkningar bli både mer tillgängligt och av högre kvalitet. I Scope 3 är de fem största kategorier för företaget 1) Köpta varor och tjänster 2) Kapitalvaror 3) Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 4) Uppströms transport och distribution samt 5) Avfall som genereras i verksamheten. De största utsläppen i företagets Scope 3 ligger i framtagningen av bränsle hos bränsleleve- rantören samt utsläpp i produktionsprocessen för de produkter som företaget säljer. Mindre kategorier i företagets Scope 3 är kapitalvaror där den främsta källan till utsläpp är stålarbeten som utförs medan fartygen är på dockning. Även uppströms transporter (av produkter och passagerare) är beräknade men i sammanhanget relativt små. Företaget har gjort en övergripande beräkning för alla 15 kategorier i Scope 3 och kommit fram till att över 99 % av utsläppen finns i ovan nämnda fem kategorier, varpå de absolut minsta kategorierna valts bort. Dessa kan komma att inkluderas framöver, då beräkningen av Scope 3 kommer utvecklas i takt med att data av högre kvalitet blir tillgängligt. Utsläppsrätter och koldioxidkrediter Eckerökoncernen köper utsläppsrätter som en del av EU Emission Trading System (ETS) för att kompensera för fartygens utsläpp. För år 2024 ligger kravet på utsläppsrätter på 40 % av de faktiska ut- släppen och för 2025 höjs kravet till 70 % av de faktiska utsläppen. Från år 2026 och framåt kommer kravet vara 100 % av utsläppen. Ecerökoncernen kompenserar inte för växthusgasutsläpp från projekt utanför sin värdekedja genom koldioxidkrediter. Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Eckerökoncernen kommer att nyttja infasningsperioden som finns för förväntade finansiella effekter, och rapporterar detta från och med 2025. Dock har en stor del av den finansiella analysen redan gjorts i samband med scenarioanalysen. Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i incitamentsprogram Den enda ledningsperson som har avtal gällande resultatrelaterade rörliga lönekomponenter är koncernchefen. Eftersom hållbarhetsfrå- gor är integrerade i affärsmål och prioriteringar, ingår hållbarhets- aspekterna i detta avtal. I och med att företaget kommer fastställa ESRS-anpassade mål, finns möjligheten att de framöver integreras i ersättningssystemen. 68 Risker relaterade till anpassning av klimatförändringar - scenarioanalys Inverkningar Fysisk risk och dess exponering på tillgångar 1,5/2 grader, kort sikt 1,5/2 grader, medellång sikt 1,5/2 grader, lång sikt 4 grader, lång sikt Rutin för hantering Växthusgasutsläpp till följd av den egna verksamheten, Scope 1 och 2 Stormar, starka vindar och deras svåra förutsägbarhet kan påverka sjöfarten, särskilt på farleder, och genom att störa hamnverksamheten eller skada infrastrukturen. Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Väsentlig risk Säkerhetsrutiner inom ramen för koncernens ISM-system, förebyggande åtgärder i egna hamnar samt dialog med externa hamnar för anlöp vid svåra väderförhållanden. Växthusgasutsläpp till följd av den egna verksamheten, Scope 1 och 2 Hamnar och kustinfrastruktur kan skadas på grund av stigande havsnivåer och erosion. Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Väsentlig risk Säkerhetsrutiner inom ramen för koncernens ISM-system, förebyggande åtgärder i egna hamnar samt dialog med externa hamnar. Växthusgasutsläpp längs värdekedjan, Scope 3 Extrem torka, hetta och skyfall i delar av EU kan störa jordbruket och påverka företagets utbud av försälj- ningsprodukter. Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Väsentlig risk Inköpsrutiner, hitta alternativa produkter, samverka med leverantörer och grossister kring klimatadaptiva lösningar. Tabell 7. Tabellen beskriver fysiska risker från klimatförändringar utifrån olika temperaturhöjningsscenarier och tidsperspektiv, samt listar hanteringsrutiner för att minska konsekvenserna. En 2-graders (celsius) höjning av medeltemperaturen i världen har bedömts på kort, medel och lång sikt medan en 4-graders höjning har bedömts på lång sikt. 69 Risker relaterade till anpassning av klimatförändringar - scenarioanalys Inverkningar Omställningsrisk 1,5/2 grader, kort sikt 1,5/2 grader, medellång sikt 1,5/2 grader, lång sikt 4 grader, lång sikt Rutin för hantering Växthusgasutsläpp till följd av den egna verksamheten, Scope 1 och 2 Stigande bränsle- och energipriser ökar driftskostnaderna, vilket utgör en risk om kostnaderna inte kan överföras fullt ut till kunderna på grund av oförutsägbara kostnadsökningar och prisutmaningar. Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Väsentlig risk Ej värderad ISO 14001-arbetet, SEEMP III-planer, ökad elektifiering, rutiner för övervakning och mätning, budgeterings- och prissättnings- processer. Växthusgasutsläpp till följd av den egna verksamheten, Scope 1 och 2 Omställningen till ett energilagrings- och transportsystem med mindre klimatpåverkan, med klimatneutralitet som slutmål, kommer att kräva investeringar som kommer att utgöra en betydande del av koncernens investeringar under det kommande decenniet. Väsentlig risk Väsentlig risk Väsentlig risk Ej värderad ISO 14001-arbetet, SEEMP III-planer, ökad elektifiering, rutiner för övervakning och mätning, budgeterings- och prissättnings- processer. Växthusgasutsläpp till följd av den egna verksamheten, Scope 1 och 2 Priserna på utsläppsrätter utgör både en risk och en möjlighet beroende på hur väl företaget optimerar energiförbrukningen och beroende på hur EU:s regelverk utvecklas. Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Väsentlig risk Ej värderad ISO 14001-arbetet, SEEMP III-planer, ökad elektifiering, rutiner för övervakning och mätning, budgeterings- och prissättnings- processer. Rutiner för hantering av utsläppsrätter. Tabell 8. Tabellen visar omställningsrisker från klimatförändringar utifrån olika temperaturhöjningsscenarier och tidsperspektiv, samt listar hanteringsrutiner för att minska konsekvenserna. En 2-graders (celsius) höjning av medeltemperaturen i världen har bedömts på kort, medel och lång sikt. 70 Möjligheter relaterade till anpassning av klimatförändringar - scenarioanalys Inverkningar Omställnings- möjlighet 1,5/2 grader, kort sikt 1,5/2 grader, medellång sikt 1,5/2 grader, lång sikt 4 grader, lång sikt Rutin för hantering Växthusgasutsläpp till följd av den egna verksamheten, Scope 1 och 2 Priserna på utsläppsrätter utgör både en risk och en möjlighet för Eckerökoncernen, beroende på dess konkurrensposition och EU:s regelverk. Inte väsentlig risk Inte väsentlig risk Väsentlig möjlighet Ej värderad ISO 14001-arbetet, SEEMP III-planer, ökad elekrifiering, rutiner för övervakning och mätning, budgeterings- och prissättnings- processer. Rutiner för hantering av utsläppsrätter. Växthusgasutsläpp till följd av den egna verksamheten, Scope 1 och 2 Bränsleleverantörer med låga utsläpp hjälper Eckerökoncernen att minska utsläppen av växthusgaser och CO 2 på ett effektivt sätt. Väsentlig möjlighet Väsentlig möjlighet Väsentlig möjlighet Ej värderad ISO 14001-arbetet, SEEMP III-planer, ökad elektifiering, samarbeten med leverantörer och sakkunniga. Tabell 9. Tabellen beskriver omställningsmöjligheter från klimatförändringar utifrån olika temperaturhöjningsscenarier och tidsperspektiv, samt listar hanteringsrutiner för att minska konsekvenserna. En 2-graders (celsius) höjning av medeltemperaturen i världen har bedömts på kort, medel och lång sikt. 71 Energiförbrukning och energimix Eftersom företaget rapporterar enligt CSRD för första året 2024 finns inte jämförelsetal för tidigare år inkluderade. Energiförbrukning och mix Utfall 2024 (1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh)  (2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh)  (3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh)  (4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh)  (5) Förbrukning av köpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh) 785,4 (6) Total fossil energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av raderna 1 till 5)  Andelen fossila källor av den totala energiförbrukningen (%)  (7) Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh)  Andel av förbrukning från kärnkraftskällor av total energiförbrukning (%)  (8) Bränsleförbrukningen från förnybara källor, inklusive biomassa (som även omfattar industri- och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybart väte etc.) (MWh)  (9) Förbrukning av köpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor (MWh)  (10) Förbrukningen av egengenererad icke-bränslebaserad förnybar energi (MWh)  (11) Total förnybar energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av raderna 8 till 10)  Andel förnybara energikällor av den totala energiförbrukningen (%) 0,6 Total energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av rad 6,7 och 11) 407 636,7 Tabell 10. Tabellen redovisar Eckerökoncernens energiförbrukning och energimix för år 2024, uppdelat på fossila, kärnkrafts- och förnybara källor, samt deras respektive andelar av den totala energiförbrukningen. Energi- och växthusgasintensitet Utfall 2024 Energiintensitet per omsättning (MWh/tEUR) 1,83 Växthusgasintensitet (platsbaserade utsläpp) per omsättning (tCO2eq/tEUR) 0,67 Växthusgasintensitet (marknadsbaserade utsläpp) per omsättning (tCO2eq/tEUR) 0,67 Tabell 11. Tabellen presenterar Eckerökoncernens energiförbrukning och växthusgasutsläpp i relation till omsättning. 72 Brutto Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Utfall 2024 Scope 1 växthusgasutsläpp  Brutto Scope 1 växthusgasutsläpp (tCO 2 eq)  Andel av utsläpp av växthusgaser från Scope 1 från reglerade system för handel med utsläppsrätter (%)  Scope 2 växthusgasutsläpp  Brutto platsbaserade Scope 2 växthusgasutsläpp (tCO 2 eq)  Bruttomarknadsbaserade Scope 2 växthusgasutsläpp (tCO 2 eq)  Betydande Scope 3 växthusgasutsläpp  Totala indirekta brutto (Scope 3) växthusgasutsläpp (tCO 2 eq) 38 038,71 1 Köpta varor och tjänster  2 Kapitalvaror  3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (ingår ej i Scope 1 eller Scope 2)  4 Uppströms transport och distribution  5 Avfall som genereras i verksamheten  6 Tjänsteresor  7 Anställdas pendling  8 Uppströms hyrda tillgångar  9 Nedströms transport  10 Bearbetning av sålda produkter  11 Användning av sålda produkter  12 Återvinning av sålda produkter  13 Nedströms hyrda tillgångar  14 Franchise  15 Investeringar  Totala växthusgasutsläpp  Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (tCO 2 eq)  Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (tCO 2 eq)  Tabell 12. Eckerökoncernens växthusgasutsläpp finns framför allt i Scope 1 där fartygens utsläpp står för närmare 99 % av utsläppen i Scope 1. De näst största utsläppen finns uppströms i Scope 3, där framtagningen av fartygsbränslet även det ger ett relativt stort växthusgasutsläpp. Den tredje största källan till växthusgasutsläpp för företaget är framtagningen av de produkter som säljs på fartygen (Scope 3 kategori 1). Tabellen ovan visar även att bränslerelaterade utsläpp som utgör 132 650 tCO 2 eq, totalt 88,6 % av företagets totala utsläpp inom Scope 1–3. För Scope 3 har företaget gjort en övergripande beräkning för alla 15 kategorier och kommit fram till att över 99 % av utsläppen finns i de första fem kategorierna, varpå de minsta kategorierna exkluderats. 73 RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi De väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relatera- de till resursanvändning och cirkulär ekonomi har identifierats i en dubbel väsentlighetsanalys som beskrivs i början av rapporten under Allmänna upplysningar. I Eckerökoncernens dubbla väsentlighetsa- nalys har uppkomst av avfall identifierats som en väsentlig påverkan. Kostnader kopplade till avfall har identifierats som en risk för Eck- erökoncernen. Inga väsentliga möjligheter kopplat till avfall och dess hantering identifierades i analysen. Policyer för att identifiera väsentliga klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter Enligt Eckerökoncernens säkerhets- och miljöpolicy ska koncernen sträva efter att bedriva all verksamhet på ett miljövärnande sätt i en- lighet med gällande lagar och genom att förebygga risker. Eckerökon- cernen ska använda resurser på ett effektivt sätt, värna om en hållbar utveckling, ständig förbättring och minsta möjliga miljöpåverkan. Effektiv resursanvändning hänger starkt samman med minskad energiförbrukning och det är något koncernen lägger mycket stor vikt vid. Fokus på effektiv resursanvändning innebär även att koncernen arbetar systematiskt med att använda material effektivt, minska restflöden, utnyttja lokala resurser, minska behovet av nya råmaterial, och optimera livslängden och användningen av material, tjänster och produkter. För att verka i enlighet med företagets miljöpolicy strävar Eckerökon- cernen efter att minimera uppkomsten av avfall, att hålla varor och material i användning samt att använda förnybara resurser så långt det är möjligt. Eckerökoncernen prioriterar att i första hand ta hand om resurserna som finns och därmed säkerställa dess användbarhet. Det är av högsta vikt att erbjuda personal och gäster ombord på bus- sar och fartyg en trivsam miljö i rent och gott skick. Därav läggs stort fokus på att ta hand om fartygen, terminalbyggnader och bussarna på bästa möjliga sätt. Eckerökoncernen arbetar målmedvetet med att hålla hög kvalitet på underhållsarbetet. Williams buss har sin egen serviceverkstad där bussarna kontinuerligt servas och underhålls för att hålla länge, minimera haverier, förebygga driftstopp samt minska behov av ny utrustning eller ersättande delar och därmed förebygga uppkomst av avfall som hade kunnat undvikas. Samma principer till- lämpas även ombord på koncernens fartyg. Underhållsarbetet bedrivs strukturerat i enlighet med fastställda rutiner och underhållsplaner tas fram av sakkunnig och utbildad personal. Allt underhållsarbete re- gistreras och följs upp. Då inköp av ny utrustning eller material ändå måste ske läggs stor vikt vid att väga in kvalitet och livslängd vid val av leverantör och produkt för att så långt som möjligt säkerställa en lång livslängd. Motsvarande rutiner finns för all IT-utrustning inom koncernen. Kopplat till koncernens verksamhet finns lagerutrymmen där material för komplettering och reparation finns lagrat för att mini- mera behovet av att byta ut allt vid en skada eller ändrade behov. Det är rutin att i första hand reparera och underhålla sådant som mattor, möbler och inredning framom att köpa nytt. Det är även rutin att material, inventarier och utrustning som varierar med säsong lagras för att återbrukas och således förebygga uppkomst av avfall. Att fokusera på hög säkerhet och goda lastningsrutiner av last så att skador på gods eller fordon inte uppkommer och därmed onödig resursförbrukning och onödigt avfall är också av högsta prioritet för företaget. Det är viktigt för Eckerökoncernen att erbjuda gästerna ombord på Ro-Pax-fartygen god och vällagad mat. Det är prioriterat att inhandla lokala råvaror av hög kvalitet. Vid inköp och servering strävar koncer- nen till att minimera mängden förpackningsmaterial så långt det är möjligt. Olika rutiner för återbruk av visst emballage för råvaruleve- ranser är i drift i samarbete med olika leverantörer. Inköp av försäljningsvaror till butiker ombord utgör ett betydande resursinflöde i koncernen men avfallsmängderna reduceras genom att de försäljningsvaror som koncernen köper in och packar om för leverans till fartygen för försäljning ombord i butiker packas i återbru- kat emballage. Avfall som uppstår i verksamheten är ett viktigt fokusområde i koncernen. Eckerökoncernen strävar till att minimera mängden avfall inom alla avfallskategorier och till de delar avfall ändå uppstår sor- tera avfallet enligt fastslagna rutiner. Detta avfall överlämnas till en godkänd mottagare i enlighet med det krav om minimering och om- händertagande av avfall som finns i lagstiftningen. Samtliga av Eck- erökoncernens fartyg har en avfallshanteringsplan rörande minskning och hantering av avfall. Avfall ska enligt planen hanteras och förvaras så att avfallet inte utgör en risk för att sanitär olägenhet, människors hälsa, säkerheten eller risk att förorena miljön skall uppstå. Avfall- skärl ska utformas så att spill till omgivningen förhindras (även kärl Resursanvändning och cirkulär ekonomi – konsekvenser, risker och möjligheter Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning E5 – CIRKULÄREKONOMI Negativ Mängd avfall Risk Högre driftskostnader Eckerökoncernen strävar till att i första hand underhålla, reparera och på andra sätt hålla utrusning och material så länge som möjligt i användning och således förebygga uppkomst av avfall. Det avfall som uppstår hanteras i enlighet med rutiner för sortering och avfall lämnas till godkänd avfallsmottagare. Detta följs upp genom månadsrapportering, loggbok och avfallsrapporter. Tabell 13. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) som bedömts som mest väsentliga för företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen. 74 som förvaras utomhus och vid hård sjö) och så att det är uppenbart för användarna vilket avfall de ska användas för. Avfall ska förflyttas utan att spill uppstår. Vid alla inköp och all hantering ska mängden avfall som kan komma att uppstå eller som levereras med en vara eller material eller till följd av ett visst materialval eller produktval beaktas. Särskilt beaktande ska tas vad gäller livslängd, mängden i en förpackning, bäst före datum, skötselkrav och andra kvalitetsaspekter som kan påverka mängden avfall och risken för att en vara blir avfall och möjligheterna till återanvändning eller återvinning. Mängden avfall ska minimeras så långt som möjligt genom goda rutiner för hantering av varor, gods eller material och genom att minimera mängden förpackningsmaterial som levereras i samband med inköp. Lastnings- och lossningsrutiner och skydd av gods ska utformas så att avfall uppkommer i så liten utsträckning som möjligt. Övriga delar av verksamheten med mindre komplex hantering av avfall har även fastslagna rutiner för avfallshantering, sortering, avfallskärl och avfallshämtning. Mängden avfall som genereras i verksamheterna följs upp och dokumenteras och arbetet med att minimera mängden avfall pågår kontinuerligt. Avfallet sorteras i enlighet med fastställda rutiner. Av- fallskategorierna farligt avfall, brännbart avfall, matavfall, inert avfall till deponi, avfall till materialåtervinning och återbruk. Koncernens avfallsplaner omfattar rutiner för att samla in, lagra, bearbeta och lämna avfall till en enligt gällande regelverk godkänd eller föreskri- ven mottagare. Åtgärder rörande resursanvändning genomförda 2023 Under 2023 påbörjades ett omfattande arbete med att överföra all teknisk underhållsdata och underhållsrutiner till ett nytt digitalt underhållssystem för att säkerställa högkvalitativ uppföljning av att resurserna tas om hand på bästa möjliga sätt. Under 2023 låg även mycket fokus på arbete med matsvinn. Bland annat utfördes en utbildning om hur man kan minska matsvinn tillsammans med en ex- tern aktör för personalen ombord på M/S Eckerö. Ett digitalt verktyg införskaffades under året som stöd för arbetet med att samla in data ombord på M/S Finlandia och M/S Finbo Cargo. Åtgärder rörande resursanvändning genomförda 2024 Under 2024 har det omfattande arbetet fortsatt med att överföra all teknisk underhållsdata och underhållsrutiner till ett nytt digitalt underhållssystem för att säkerställa högkvalitativ uppföljning av att resurserna tas om hand på bästa möjliga sätt. Williams buss har investerat i ytterligare en buss för att öka möjligheten till att kontinuerligt underhålla verksamhetens fordonspark utan störningar i tillgänglighet av fordon. Utöver det ordinarie arbetet med avfall, har under året 12 propellerblad och 2 axlar skickats för materialåtervin- ning, vilket innebär sammantaget 46,6 ton metall. Eckerökoncernen har under 2024 deltagit i Green Corridor projektet mellan Helsingfors och Tallinn som omfattar även avfallshantering och annan resurshantering i hamnarna. Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år 2030 15 . Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Som ett led i detta valde Eckerökoncernen att 2021 sätta upp ett mål om att minska matsvinnet ombord på koncernens Ro-Pax-fartyg. Målet syftar till att i än högre utsträckning än tidigare lägga fokus på vad som kan göras för att minimera matsvinnet ombord på passagerarfartygen. Att minska matsvinnet bidrar till att mindre mängd råvaror och mindre mängd beredd mat slängs vilket i sin tur medför att mindre råvaror behöver köpas in. Tillsammans med åtgärder för att minska mängden mat som serveras gästerna men inte äts upp minskar avfallsmängder- na som måste tas om hand. Att minska matsvinnet har stor positiv inverkan på miljön. Matproduk- tionen i världen för med sig stor miljöpåverkan och i vissa fall också stora miljöproblem. Övergödning, kemikaliespridning, skogsavverk- ning och utfiskning är några exempel som uppstår i produktionsleden och då matavfallet ska tas om hand. Varje kilo matsvinn ger under produktionen dessutom upphov till utsläpp av växthusgaser 14 . Att minska matsvinnet i världen är därför även ett viktigt bidrag till klimatpåverkan. Även om matsvinnet kan omhändertas och bli energi eller jord är det betydligt bättre för miljön om den mat som kastas aldrig hade behövt produceras. Att minska matsvinnet och på så sätt matavfallet, följer också avfallslagstiftningen enligt vilken matavfall i första hand ska förebyggas. Eckerökoncernens målsättning om att minska matavfallet bidrar således till en minimering av primära råvaror, hållbar anskaffning och användning, mål för avfallshantering genom att sträva till att så stor andel av den inköpta maten som möjligt inte blir avfall. Resursutflöden Eckerökoncernen bedriver ingen egen tillverkning utöver beredning av mat och dryck för försäljning och förtäring på de egna Ro-Pax-far- tygen. Eftersom versamheten inte omfattar någon produktionspro- cess och tillverkning av egna produkter för bruk eller förtäring utanför den egna verksamheten skapas därmed inte heller något avfall från användning av egna produkter utanför den egna verksamheten. De produkter som Eckerökoncernen säljer är konsumtionsvaror vars förpackningar är möjliga att återvinna inom ramen för cirkulära prin- ciper genom att konsumenten lämnar avfallet som kvarstår efter att produkten förbrukats till återvinning. Beskrivning av mätvärden och framtagning Avfallshanteringen på fartyg ska följa IMO:s regelverk om avfall och vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg. Detta medför att fartyg som anlöper hamnar i EU är skyldiga att lämna sitt avfall till hamnen om fartyget inte beviljats undantag från detta regelverk. IMO:s regelverk kring avfallsrapportering av det avfall som lämnas till dessa hamnar stipulerar att avfallet rapporteras i kubikmeter. Uppsamlingen i ham- narna av fartygsgenererat avfall är gemensam för samtliga fartyg som anlöper dessa hamnar. Det har till följd att det inte varit möjligt att er- hålla siffror mätt i kilogram för samtliga avfallsslag i alla hamnar som Eckerökoncernens fartyg anlöper. Till den del det inte varit möjligt att erhålla siffror i kilogram har kubikmeter räknats om till kilogram enligt en fast omräkningsfaktor per kubikmeter och avfallskategori. 14 Matsvinn står för mellan 8–10 % av allt utsläpp av växthusgaser i världen enligt Svenska Livsmedelsverket (https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/ fakta-om-matsvinn). 15 (https://sdgs.un.org/goals) 75 Resursutflöden Den totala mängd avfall i vikt som skickas till bortskaffande, med en uppdelning mellan farligt och icke-farligt avfall och en uppdelning i tre typer av återvinningsförfaranden. Förberedelse för återanvändning Materialåtervinning Andra återvinningsförfaranden Total Farligt avfall (ton)    2 151 Icke-farligt avfall (ton)    1 456 Den totala mängd avfall i vikt som skickas till bortskaffande enligt avfallshanteringstyp och den totala mängden, med uppdelning i farligt avfall och icke-farligt avfall. Förbränning Deponi Annat bortskaffnings- förfarande Total Farligt avfall (ton)     Icke-farligt avfall (ton)     Tabell 14. Tabellen visar resursutflöden genom en uppdelning av avfall i farligt och icke-farligt avfall, där mängderna redovisas både utifrån återvinningsförfaranden samt avfallsbehandling. 76 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN Engagemang och synpunkter hos våra intressenter Medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och företagets intranät är bara några exempel på verktyg för att engagera och involvera våra medarbetare. Företaget erbjuder också anonyma rapporteringskana- ler, Navex WhistleB och en särskild kanal för sjöanställda enligt MLC, för att hantera klagomål rättssäkert och utan risk för repressalier. Regelbunden utbildning och tydliga rutiner säkerställer en öppen och respektfull arbetsmiljö som främjar både medarbetarnas och företagets utveckling. Resultatet från dialogen med medarbetarna följs upp av företagets ledningsgrupper och åtgärder planeras, omsätts och följs upp samt inkluderas i företagets verksamhet, affärsmodell och strategi. För mer detaljerad information om företagets intressentdialoger, se tabell 2 på sidan 58. Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt deras samverkan med strategi och affärsmodell Eckerökoncernen har en långsiktig vision att integrera hållbarhet i kärnan av företagets affärsmodell, med fokus på företagets perso- nal, säkerhet och hälsa. Företaget arbetar för att skapa en hållbar och attraktiv arbetsmiljö som gynnar både medarbetare och stärker företagets framgång. Företagets medarbetare är den mest värdefulla tillgången och företaget strävar efter att erbjuda en inkluderande, engagerande och säker arbetsplats. Detta omfattar att främja mångfald, inkludering och tillhörighet, stötta kontinuerlig kompetensutveckling samt säkerställa hälsa och säkerhet. Dessa insatser är avgörande för att genomföra företagets strategi, stärka affärsmodellen och maximera den positiva påverkan, samtidigt som de potentiella negativa effekterna minime- ras. För en detaljerad definition av våra anställda, se tabell 16–21 på sidan 80–82. För att identifiera centrala konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till företagets personal, säkerhet och hälsa har företaget genomfört en dubbel väsentlighetsanalys. Läs mer om den dubbla väsentlighetsanalysen under Allmänna upplysningar. Hållbarhet i affärsmodellen Hållbarhet är en integrerad del av Eckerökoncernens strategi och dagliga verksamhet. Företaget prioriterar att investera i sin personal genom: • Utbildning och kompetensutveckling: Företaget erbjuder regel- bundna utbildningsmöjligheter, inklusive säkerhetscertifieringar och vidareutbildning, för att stärka sin personals långsiktiga anställningsbarhet. • Arbetsmiljö och hälsa: Genom att främja god fysisk och psykisk hälsa säkerställer företaget en trygg och motiverande arbets- miljö. Detta inkluderar regelbundna hälsoundersökningar och arbetsmiljöutvärderingar samt omfattande säkerhetsrutiner ombord och på land. • Mångfald och inkludering: Företagets affärsmodell bygger på principer om rättvisa och jämlikhet, vilket skapar en arbetsplats där alla medarbetare känner sig värderade och respekterade. Risker och möjligheter Företaget har flera pågående rapporteringsprocesser där konsekven- ser, risker och möjligheter identifieras och bedöms. Påverkan från den egna arbetsstyrkan utvärderas genom exempelvis medarbetarunder- sökningar och den anonyma rapporteringskanalen WhistleB. Den egna arbetskraften – konsekvenser, risker och möjligheter Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning S1 – EGEN PERSONALSTYRKA: ARBETSFÖRHÅLLANDEN, ARBETSTID, HÄLSA OCH SÄKERHET Negativ Deltidsanställning, nolltimmarskontrakt och tillfredsställelse med arbetstider kan försvåra livspusslet för de anställda.  Säsongsbetonade bemanningsbehov, svårigheter att rekrytera certifierad personal, kompetensbrist och förändrad lagstiftning. Ledningen hanterar dessa risker i koncernens utvecklingsplan för arbetsgemenskapen och verksamhetsprogram för arbetsskyddet. S1 – EGEN PERSONALSTYRKA: SÄKERHETSFRÅGOR Negativ Säkerhet ombord och anställdas förmåga att arbeta. Risk Personalens säkerhet ombord. Ledningen jobbar ständigt med förebyggande åtgärder för att säkerställa säkerheten ombord. Incidenter följs upp och förebyggande åtgärder vidtas genom verksamhetsprogrammet för arbetsskyddet. Tabell 15. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Den egna arbetskraften (S1) som bedömts som mest väsentliga för företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen. 77 Koncernens ledning gör en årlig bedömning av identifierade risker och möjligheter kopplat till den egna arbetskraften, samtidigt som större frågor hanteras löpande vid behov. Beslut om åtgärder för att eliminera, förebygga eller mildra dessa risker och möjligheter fattas av koncernens och dotterbolagens ledning. Därefter delegeras ansvaret för genomförandet till mellanchefer. Granskningen av dessa processer sker kontinuerligt och kompletteras med en årlig intern översyn samt en extern revision en gång per år. Att arbeta hållbart med fokus på företagets egen arbetskraft innebär både utmaningar och möjligheter. Risker Ombordverksamheterna är säsongsbetonade och fartygen beman- nas enligt säkerhetsbemanningscertifikat och servicebehov. Detta innebär att behovet av att rekrytera vikarier och visstidsanställda kan förändras snabbt, vilket ställer krav på att hitta personal ibland med kort varsel. På grund av rekrytering med kort varsel är det utmanande att hitta tillfällig personal som uppfyller de internationella och natio- nella säkerhetscertifikatkrav som gäller till sjöss. Brist på kompetens på arbetsmarknaden kan påverka rekrytering och verksamhetskapacitet. Förändringar i lagstiftning, såsom krav på arbetsmiljö eller säkerhetscertifikat, kan medföra ökade kostnader. Hög sjukfrånvaro vid influensasäsong eller pandemier, kan leda till minskad personaltillgänglighet och högre arbetsbelastning för befint- lig personal. Psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar, kan leda till minskad arbetskapacitet och hög personalomsättning. Möjligheter Genom att investera i företagets personal skapas en lojal och engage- rad arbetsstyrka som driver innovation och kvalitet. En stark och inkluderande företagskultur stärker företagets arbetsgi- varvarumärke, vilket attraherar nya talanger och stärker relationerna med företagets kunder och samarbetspartners. Genom att satsa på intern kompetensutveckling och stärka företagets arbetsgivarvarumärke utvecklas både befintliga talanger och nya talanger attraheras, vilket minskar företagets beroende av en begrän- sad arbetsmarknad. Företaget arbetar proaktivt med att följa förändringar och anpassa rutiner för att säkerställa att aktuella krav uppfylls. Förbättrad hälsa sker även genom förebyggande åtgärder såsom friskvård och vacci- nationsprogram. Företaget strävar efter starkare fokus på arbetsmiljö och kultur, till exempel genom att utbilda chefer i stresshantering och psykosocial arbetsmiljö. Policyer för den egna arbetsstyrkan Eckerökoncernen följer standarderna för mänskliga rättigheter och arbetsrättigheter i hela organisationen. Företagets hållbarhetsarbete styrs av gällande lagstiftning och policyer som speglar företagets värderingar, inklusive koncernens uppförandekod och ledningssys- tem. Uppförandekoden fungerar som en övergripande policy och återspeglar företagets verksamhet, risker och intressenters förvänt- ningar. Koden bygger på internationella standarder, inklusive FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Företaget erbjuder rättvisa löner, reglerade arbetstider och nolltole- rans mot barnarbete. Genom att identifiera och hantera risker säker- ställs företagets engagemang för etiskt affärsuppförande. Företaget värnar också om föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhand- lingar, övertygade om att dialog och samarbete skapar långsiktig framgång och trygghet för våra medarbetare. Företaget prioriterar även arbetssäkerhetsutbildning för våra anställda och inhyrd arbets- kraft för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla. Koncernen tillämpar koncernövergripande policyer som gäller för samtliga bolag, samtidigt som lokala policyer och rutiner anpassas efter nationell lagstiftning och regelverk i de länder där verksam- heten bedrivs. Detta säkerställer en gemensam värdegrund inom koncernen samtidigt som respektive bolag uppfyller lokala krav och förutsättningar. Här följer några exempel på koncernövergripande policyer och initia- tiv som stödjer våra medarbetare, bland annat: • Uppförandekod • Utvecklingsplan för arbetsgemenskapen • Likabehandlingsplan • Jämlikhets och jämställdhetspolicy • Policy mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier • Antikorruptionspolicy Eckerökoncernen är engagerad i att skapa en arbetsmiljö där respekt, värdighet och inkludering genomsyrar hela organisationen. Våra policyer och riktlinjer är utformade för att säkerställa en trygg, rättvis och produktiv arbetsplats för alla medarbetare. För att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön implementerar och övervakar företaget sina policyer genom regelbundna utbildningar, medvetenhetshöjande insatser och uppföljningar. Företagets likabe- handlingsplan och policy mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier utgör centrala delar av detta arbete. Planen främjar lika behandling för alla medarbetare, oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Ansvar för implementering och övervakning ligger hos ledningen, men vi betonar att alla medarbetare har ett gemensamt ansvar för att skapa en inkluderande arbetsmiljö. Effektiviteten i dessa insatser följs upp och utvärderas regelbundet. Företaget strävar efter att främja en arbetsplats där jämställdhet och mångfald är centrala värden. Detta skapar inte bara ett bättre arbets- klimat och ökar medarbetarnas trivsel, utan bidrar också till ökad produktivitet och förbättrade kundupplevelser. Företagets jämlikhets- och jämställdhetspolicy säkerställer att ingen diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, ålder, funktionsned- sättning, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Den innehåller tydliga krav på anständiga arbetsvillkor och är en integrerad del av företagets säkerhetsarbete. Eckerö tillämpar en nolltoleranspolicy mot kränkande särbehand- ling och trakasserier. För att förebygga dessa beteenden erbjuder företaget utbildningar och medvetenhetshöjande insatser. Incidenter hanteras enligt etablerade rutiner som garanterar rättvisa och konfi- dentialitet. Företaget ger stöd till drabbade medarbetare och vidtar disciplinära åtgärder mot dem som bryter mot vår policy. Målet är att skapa en arbetsplats där alla känner sig trygga, respekterade och värdefulla. Eckerökoncernen är fast besluten att främja inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt. Företaget prioriterar full och produktiv sysselsätt- ning samt anständiga arbetsvillkor för alla. Genom en företagskultur som genomsyras av omtanke och inklu- dering försöker företaget motverka alla former av diskriminering. Företaget är övertygade om att tillvaratagandet av hela personalens kompetens bidrar till både koncernens framgång och medarbetarnas utveckling. 78 Ständiga förbättringar är nyckeln till att upprätthålla en arbetsmiljö där hälsa och trygghet står i fokus. Ledningen ansvarar för att upprät- ta arbetsmiljöpolicyer, rutiner och handlingsplaner, medan operativa chefer säkerställer efterlevnad i verksamheterna. Detta arbete sker i nära samarbete med skyddsorganisationernas förtroendemän, som är representerade på alla fartyg och kontor inom koncernen. Eckerökoncernen ser det som en självklarhet att mångfald och lika möjligheter skapar de bästa förutsättningarna för framgång. Genom företagets policyer och åtgärder strävas till att skapa en arbetsplats som inte bara uppfyller utan överträffar förväntningarna på trygghet, rättvisa och inkludering. För att utvärdera företagets roll som arbetsgivare genomför kon- cernen årliga medarbetarundersökningar för att främja en hållbar arbetsmiljö och mäta arbetstillfredsställelsen och engagemanget hos medarbetarna. Ansvar för medarbetarundersökningen ligger hos HR-funktionen vid huvudkontoret i Mariehamn och respektive dotterbolag har likvärdiga HR-tjänster som samarbetar med HR-funk- tionen för att stödja företagsledningen i analys och integrering av resultaten i beslutsfattandet. Resultaten presenteras och diskuteras på olika organisatoriska nivåer och med utvalda representanter. För att säkerställa att resultaten leder till konkreta förbättringar får chefer utbildning i att bearbeta resultaten och team erbjuds professionellt stöd för att utveckla och genomföra åtgärdsplaner. Genomförandet av dessa åtgärder övervakas av HR-funktionen vid huvudkontoret i Mariehamn samt representanter från dotterbolagen för att säkerställa att åtgärderna implementeras på alla nivåer inom koncernen. Resultaten från medarbetarundersökningen, i kombination med den dagliga kommunikationen och interaktionen mellan chefer och med- arbetare, fungerar som viktiga indikatorer för att utvärdera och stödja implementeringen av företagets strategi. Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående konsekvenser Eckerökoncernen har etablerat processer för att främja dialog med företagets anställda och deras representanter, där verksamhetens påverkan och gemensamma intressen diskuteras. Företaget strävar efter att skapa en kultur av inkludering och tillhörighet som driver innovation och samarbete. Arbetarskyddsfullmäktige företräder personalen i arbetarskyddssam- arbetet på arbetsplatsen. Deras uppdrag är att aktivt fördjupa sig i arbetsmiljöfrågor och säkerställa att de medarbetare de representerar är medvetna om sin arbetsmiljö samt de frågor som påverkar säker- heten och hälsan. De deltar i granskningar av arbetarskyddet och säkerheten och är med när sakkunniga eller inspektörer genomför undersökningar, om det bedöms nödvändigt. Om en omedelbar och allvarlig risk för personalen uppstår, har arbetarskyddsfullmäktige rätt att stoppa arbetet. De är också en del av arbetarskyddskommis- sionen. För att säkerställa rättvisa arbetsvillkor och motverka diskrimine- ring finns kollektivavtal och arbetsmiljökommittéer på plats i alla verksamheter. Majoriteten av våra medarbetare omfattas av dessa avtal och företaget följer lagar och gällande regler i samtliga länder där det är verksamt. Samarbetet utformas i enlighet med nationell lagstiftning och syftar till att stärka företagets utveckling samtidigt som medarbetarna ges möjlighet att påverka frågor som rör deras arbetsuppgifter, arbetsmiljö och roll inom organisationen. Inom sjöfartsbranschen och för funktionärer inom resebyråbranschen förhandlas företagsspecifika avtal regelbundet för att hålla dem uppdaterade och relevanta. För att ta tillvarata medarbetares perspektiv genomför företaget medarbetarundersökningar och erbjuder årliga utvecklingssamtal. Företaget tillhandahåller också ett intranät med information om rapporteringsrutiner, inklusive en visselblåsarkanal. Eckerökoncernens digitala visselblåsarfunktion, Navex WhistleB, möjliggör anonym rapportering och inrapporterade ärenden hanteras initialt av en extern part. Tydliga riktlinjer och en dedikerad grupp sä- kerställer att rapporter hanteras korrekt och i enlighet med lagar. Fö- retaget tolererar inga negativa konsekvenser för den som rapporterar i god tro. Inom koncernen finns en extra rapporteringskanal för sjöan- ställda i enlighet med MLC (Maritime Labour Convention). Företaget har etablerat tydliga rutiner för hur en sjöanställd ska kunna framföra klagomål både muntligen och skriftligen till arbetsgivaren ombord. Om problemet inte löses internt kan klagomålet vidarebefordras till en oberoende instans, såsom en relevant myndighet eller maritim arbetskommitté. MLC garanterar även att sjömän inte ska utsättas för negativa konsekvenser eller repressalier för att de framför klagomål, vilket skyddar deras rättigheter och välbefinnande ombord. Utöver detta erbjuds utbildning om företagets klagomålsmekanismer och påminner regelbundet om deras tillgänglighet via intranätet och vid möten. Eckerökoncernen är fast besluten att upprätthålla en öppen och respektfull arbetsmiljö som främjar både medarbetarnas och företagets utveckling. Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Eckerökoncernen har ambitiösa mål för att stärka personalens välbefinnande och engagemang. Ett centralt fokus är att främja hälsa, trivsel och en inkluderande arbetsmiljö genom olika hållbarhetsini- tiativ. Detta ligger i linje med den utarbetade planen för utveckling av arbetsgemenskapen samt verksamhetsplanen för företagshälso- vården. Företaget strävar efter att öka transparensen i sina hållbar- hetsåtgärder och skapa en arbetsmiljö som stödjer både individuell utveckling och organisationens långsiktiga tillväxt. Som en del av företagets strategi satsar företaget på digitala lösning- ar som förbättrar medarbetarupplevelsen, effektiviserar processer och stärker kommunikationen mellan olika nivåer inom företaget. Under 2024 har företaget börjat implementera plattformar som gör det enklare för medarbetare att följa företagets hållbarhetsinitiativ och aktivt bidra till företagets utveckling. För att attrahera och behålla talanger utvecklar företaget en samman- hållen strategi för "employer branding" och skapar en gemensam Employer Value Proposition. Denna strategi bygger på syftet att möta kraven på flexibilitet och meningsfullhet i arbetslivet. Företaget prioriterar också en trygg och hälsosam arbetsmiljö genom förebyggande och aktiva insatser. Arbetsplatsbesök och hälsounder- sökningar ger underlag för åtgärder som stärker arbetsförhållandena. Risk- och belastningsfaktorer utvärderas kontinuerligt och lösningar implementeras för att eliminera hinder och stärka arbetsgemen- skapen. Individens hälsa och arbetsförmåga är en central del av företagets arbete. Företaget prioriterar tidiga insatser för att säker- ställa att den anställde kan återgå i arbete så snart som möjligt efter en sjukskrivning. Samarbeten med rehabiliteringsprogram som till exempel KIILA (rehabilitering för arbetstagare) samt utbildning inom social och organisatorisk arbetsmiljö hjälper företaget att minska sjukfrånvaro och säkerställa långsiktig arbetsförmåga. Regelbundna medarbetarundersökningar hjälper företaget att följa upp effekten av 79 företagets satsningar på välbefinnande. Företaget erbjuder flexibla arbetsformer, vidareutbildningsprogram och hälsofrämjande initiativ som stöder medarbetarnas utveckling och trivsel. MÅL 2030 • Öka deltagandet i företagets friskvårdsprogram för personalen • Reducera långtidssjukskrivningar genom riktade insatser för förebyggande hälsovård • Andelen medarbetare som rapporterar ”god hälsa och arbets- förmåga” ska öka, vilket mäts genom årliga medarbetarunder- sökningar • Öka företagets Employee Net Promoter Score (ENPS) Resultat och utmaningar: Företaget har redan tillgång till mätdata och etablerade arbetsmeto- der för att arbeta mot dessa mål. Däremot ser företaget detta som år noll – en utgångspunkt där grunden byggs för framtida jämförelser. Från och med 2025 kommer företaget att kunna följa progressionen och analysera resultaten över tid. Så här långt har det varit positiva resultat från företagets digitala initiativ och ökad medarbetartillfredsställelse, men möter också vissa utmaningar, särskilt i att säkerställa att alla medarbetare har lika tillgång till och kan dra nytta av dessa nya system och plattformar. För att hantera detta planerar företaget ytterligare utbildning och stöd för att göra den digitala övergången så smidig som möjligt för alla. Uppgifter om företagets anställda Företaget har sammanställt information från sina HR-system för att ge en tydlig överblick av personalstrukturen. Tabellerna nedan visar fördelningen av anställda baserat på anställningsform, kön, ålder, nationalitet och personalomsättning. Tidigare har företaget inte systematiskt mätt personalomsättningen men en första genomgång visar att resultaten varierar beroende på vilka anställningsformer som inkluderas. För tillsvidareanställda är personalomsättningen låg, medan den blir betydligt högre om även visstids- och säsongsanställningar räknas med. Detta beror på att anställningar med tidsbegränsade avtal avslutas när avtalen löper ut, även om medarbetaren senare återanställs. Vid en återanställning registreras personen som nyanställd, vilket påverkar statistiken. För att möta krav på ökad transparens och följa hållbarhetsstandarder, som bland annat lyfter fram vikten av att övervaka personalom- sättningen som en indikator på organisatorisk hälsa och långsiktig hållbarhet, kommer företaget framöver att påbörja en mer noggrann granskning och uppföljning av denna statistik. Målet är att skapa en tydlig bild av personalflödet, identifiera eventuella mönster och säkerställa att företaget proaktivt arbetar med att attrahera, behålla och utveckla sina medarbetare. Mångfaldsindikatorer Kategoriseringen av den högsta ledningen baseras på kön och ålders- grupp utifrån information som hämtats från HR-systemen. Den högsta ledningen har delats in i dessa kategorier: styrelse, koncernledning samt ledningsgrupperna för respektive dotterbolag och fartyg. Kön Antal anställda Män  Kvinnor  Annat  Ej rapporterat  Total anställda  Tabell 16. Tabellen visar antalet anställda i företaget 2024 uppdelat efter kön. Land Antal anställda Finland  Sverige  Estland   Tabell 17. Tabellen visar antalet anställda per land 2024. Kontraktstyp Kvinnor Män Övriga Total Antal anställda     Antal tillsvidareanställda    659 Antal tillfälligt anställda    524 Antal behovsanställda    N/A Antal heltidsanställda 463   1155 Antal deltidsanställda     Tabell 18. Tabellen visar information om företagets anställda 2024 efter kontraktstyp och kön. Uppgifter om företagets anställda 80 Kontraktstyp Finland Sverige Estland Antal anställda    Antal tillsvidareanställda    Antal tillfälligt anställda    Antal behovsanställda    Antal heltidsanställda    Antal deltidsanställda    Tabell 19. Tabellen visar antalet anställda 2024 per region (Finland, Sverige och Estland) för rapporteringsperioden 2024, uppdelat efter kontraktstyp. Mångfaldsindikatorer Anställningsform Antal anställda Man Kvinna Tillsvidare 659   Visstid 524   Heltid 1155   Deltid 25   Totalt antal 1183  471 Anställdas ålder Under 30 år 30-50 år Över 50 år    Tabell 20. Tabellen visar mångfaldsindikatorer för företagets anställda, inklusive fördelning av anställningsformer efter kön och åldersgrupper. 2022 2023 2024 Man Kvinna Totalt antal Man Kvinna Totalt antal Man Kvinna Totalt antal Styrelse 4 3 7 4 4 8 3 3 6 Koncernledning 6 2 8 6 2 8 7 2 9 Totalt antal 9 5 14 9 6 15 9 5 14 * Koncernchef ingår även i styrelsen 2022 2023 2024 Man Kvinna Totalt antal Man Kvinna Totalt antal Man Kvinna Totalt antal Eckerö Line ledning 2 7 9 2 7 9 2 7 9 Eckerö Linjen ledning 2 2 4 2 2 4 2 2 4 Totalt antal 4 9 13 4 9 13 4 9 13 81 Incidenter, klagomål och allvarliga konsekvenser för mänskliga rättigheter År Rapporterade incidenter Allvarliga oegentligheter Brott mot mänskliga rättigheter 2022 4 Nej Nej 2023 4 Nej Nej 2024 2 Nej Nej Tabell 23. Tabellen visar rapporterade incidenter, klagomål och allvarliga konsekvenser för mänskliga rättigheter under åren 2022–2024. Arbetsrelaterade olycksfall och ohälsa Typ Antal Registrerade arbetsrelaterade olycksfall 76 Registrerade arbetsrelaterade ohälsa 27 Olycksfallsfrekvens 572 olycksfall per miljonte arbetad timme Förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skada, arbetsrelaterad ohälsa 491 Tabell 22. Tabellen visar statistik över arbetsrelaterade olycksfall och ohälsa för år 2024. 2022 2023 2024 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Fartysledning M/S Finlandia 6 2 6 2 6 2 Fartygsledning M/S Finbo Cargo 8 0 8 0 9 0 Fartygsledning M/S Eckerö 7 1 7 1 7 1 I fartygledningen ingår 3 befattningar, Befälhavare, Maskinchef, Intendent/ Chief Purser. En befattning bemannas av flera personer Tabell 21. Tabellen visar könsfördelningen inom olika ledningsgrupper från 2022 till 2024. 82 Jämställda löner Eckerökoncernen säkerställer att samtliga anställda får löner som minst motsvarar branschstandarderna och gängse referenslöner i de länder där företaget är verksamma, i enlighet med gällande lagar och regelverk. Företaget respekterar anställdas rätt till föreningsfrihet och kollektiv förhandling, vilket bidrar till rättvisa och transparenta lönevillkor. Under 2025 förbereder företaget sig för att genomföra EU:s direktiv om insyn i lönesättningen. EU:s direktiv om insyn i lönesättningen blir en del av den nationella lagstiftningen 2026. Direktivet strävar till likabehandling inom lönesättningen. Direktivet har tre huvudmål: 1. Identifiera och eliminera ogrundade löneskillnader på grund av olika kön 2. Ökad insyn i lönesättningen> kriterierna för ersättning har definierats och blivit kända 3. Kontrollmekanismer för att bekämpa lönediskriminering på grund av kön Inom sjöyrkena tillämpas nästan uteslutande tarifflöner, där lönen är fastställd efter befattning ombord, oavsett kön. Företaget strävar efter att främja rättvisa och lika behandling för alla medarbetare, oavsett kön, ålder, etnicitet eller sexuell läggning. På detta sätt säkerställer företaget att lönevillkoren uppfyller kraven på rättvisa och tillräcklig- het enligt gängse normer. Mått för arbetsmiljö Samtliga inom Eckerökoncernen omfattas av ledningssystem för hälsa och säkerhet baserat på lagkrav och riktlinjer. Ständiga förbättringar är därför kärnan i företagets arbetsmiljöarbete. För att säkerställa en hälsosam och trygg arbetsmiljö, ansvarar företagets övergripande ledare för att en tydlig arbetsmiljöpolicy finns och att rutiner samt handlingsplaner utvecklas och implementeras. De operativa cheferna ser till att respektive verksamhet följer dessa riktlinjer och säkerstäl- ler att arbetsmiljörutinerna praktiskt efterlevs, i nära samarbete med valda förtroendemän och skyddsorganisationer på varje fartyg och kontor inom koncernen. Huvudsyftet med företagets arbetsmiljöarbete är att skapa ett hållbart arbetsliv för våra medarbetare genom att förebygga risker i både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Detta sker genom kontinuerliga riskbedömningar och utveckling av riskanalysverktyg. För att säkerställa att företagets arbetsmiljöåtgärder implementeras effektivt, får de operativa cheferna samt den valda skyddsorganisa- tionen utbildning och kompetensutveckling i arbetsmiljöfrågor. Detta gör företaget för att ge alla inblandade de verktyg som behövs för att hantera arbetsmiljöutmaningar på ett professionellt och systematiskt sätt. Chefer uppmuntras även att engagera sig i personalens hälsa och arbeta för lösningar som stödjer välbefinnande och förlänger arbetsförmågan. Genom tidiga insatser och samarbete med före- tagshälsovården hjälper företaget medarbetare att minska risken för arbetsoförmåga. Regelbundna hälsoundersökningar är obligatoriska för samtliga anställda, med företagshälsovården som ansvarig för bedömning, behandling och rehabilitering. Företaget erhåller information om ar- betsrelaterad ohälsa och arbetsrelaterade skador genom exempelvis hälsokontroller, anmälningar från berörda individer samt kommunika- tion med myndigheter och sjukvårdspersonal. Hanteringen av denna information sker på ett strukturerat och ansvarsfullt sätt av en dedi- kerad HR-specialist med ansvar för sjukvård och försäkringsfrågor. Specialisten ansvarar för att sammanställa och analysera statistiken för att möjliggöra en systematisk uppföljning och rapportering. Statistiken omfattar samtliga anställda inom koncernen och baseras på antalet anställda under det redovisande året 2024. Under den redovisande perioden har inga dödsfall till följd av arbetsskador eller arbetsrelaterad ohälsa rapporterats, vare sig bland den egna arbets- styrkan eller bland externa arbetsstyrkor. Däremot har 74 arbets- olyckor och 27 fall av arbetsrelaterad ohälsa registrerats. Samtliga incidenter har dokumenterats av legitimerad sjukvårdspersonal. Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Under 2022 rapporterades 4 incidenter via företagets visselblåsar- system. Samtliga har utretts i enlighet med företagets policy och rutiner, och ingen av de rapporterade incidenterna har bedömts som allvarliga oegentligheter. Inga fall kopplade till brott mot mänskliga rättigheter rapporterades under 2022. Under 2023 rapporterades 4 incidenter via företagets visselblåsar- system. Samtliga har utretts i enlighet med företagets policy och rutiner, och ingen av de rapporterade incidenterna har bedömts som allvarliga oegentligheter. Inga fall kopplade till brott mot mänskliga rättigheter rapporterades under 2023. Under 2024 har 2 incidenter rapporterats via företagets visselblåsar- system. Även dessa har utretts i enlighet med företagets policy och rutiner och ingen av dem har bedömts utgöra allvarliga oegentlig- heter. Inte heller har några fall kopplade till brott mot mänskliga rättigheter rapporterats under 2024. Beskrivning av mätvärden och framtagning Företaget har sammanställt statistik från sina HR-system för att ge en tydlig överblick av personalstrukturen. Statistik i samtliga tabeller är ett årsmedelvärde, eftersom branschen innehåller säsongsvariationer. Att lämna upplysningar om genomsnittliga antal för rapporteringspe- rioden ger en bättre bild över förändringar som skett under perioden. Statistiken valideras inte av ett annat externt organ än försäkringsgi- varen. 83 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE Engagemang och synpunkter hos våra intressenter Företaget har flertalet olika kanaler för att föra dialog med företagets kunder. Dialog med kunder sker per telefon, på webben, per SMS, i sociala media och genom direkta möten med personal i terminalerna och ombord. Om kunden så önskar kan hen lämna in feedback i digi- talt format anonymt. Företagets utgångspunkt är att beakta kunden i allt företaget gör. Grunden för detta är kontinuerlig kundkommunika- tion och att lyssna på kunderna genom de olika återkopplingskana- lerna. En sammanfattning av kundfeedback gås igenom regelbundet vid varje ledningsgruppsmöte och åtgärder planeras och följs upp. För mer detaljerad information om företagets intressentdialoger, se tabell 2 på sidan 58. Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt deras samverkan med strategi och affärsmodell Eckerökoncernens kunder består av privatpersoner, grupper och företag. Dotterbolagen erbjuder passagerartrafik som ruttresor, kryss- ningar, turistiska resepaket samt godstransporter. Koncernens mission är “Eckerö transporterar människor och gods till sina destinationer på ett välkomnande, smidigt och ansvarsfullt sätt.”. Företaget jobbar kontinuerligt med att trygga kundernas säkerhet och därmed minimera risken för att något negativt händer. Ett stort antal nöjda gäster är en grundförutsättning för företagets lönsamhet och kundernas nöjdhet bygger bland annat på säkerhet, vilket därmed genomsyrar alla företagets strategier och policyer. Av säkerhetsskäl kan en minderårig passagerare inte resa ensam. För 16–17-åringar finns möjlighet att resa med skriftligt intyg från vårdnadshavare. Även i andra specialsituationer när minderåriga reser (exempelvis idrottsgrupper) finns särskilda rutiner. Säkerheten omfat- tar även alkohol- och tobaksprodukter som säljs ombord. Minderår- iga passagerare får inte köpa några alkohol- eller tobaksprodukter från fartygets försäljningsställen. Starka alkoholhaltiga drycker säljs endast till personer över 20 år. Fartygets ordningsvakter övervakar också passagerarnas eventuella alkoholkonsumtion under resan och ingriper om de märker att någon dricker sina egna medhavda alkohol- haltiga drycker under resan. Rökning i alla former är helt förbjuden inomhus på fartygen och är endast tillåten på däck utomhus. Eckerökoncernen möjliggör resande på likvärdiga villkor för alla. Koncernen följer bestämmelserna i tillgänglighetsdirektivet och har beaktat tillgängligt resande ombord på fartygen. Om passageraren så önskar erbjuder företaget möjlighet att ta med egen assistent. Assis- tenten får resa med kunden kostnadsfritt. Senast 2025 kommer även företagets webbplatser att följa tillgänglighetsdirektivet och kunna tas del av med flera sinnen. Koncernens verksamhet bidrar till Finlands försörjningsberedskap. Betydelsen av godstransporter återspeglas avsevärt på finska kon- sumenter, eftersom nästan 90 % av Finlands export och import sker sjövägen. Företagets finskflaggade fartyg är en del av Finlands för- sörjningsberedskap. Den finska och svenska flaggan signalerar också till kunderna att företaget följer finsk eller svensk arbetslagstiftning och finska eller svenska kollektivavtal ombord på fartygen. Speciellt tidtabellen för M/S Finbo Cargo har utformats med hänsyn till frakt- kundernas behov för att kunna erbjuda dem ett både kostnadseffek- tivt och tidtabellsmässigt bra alternativ. Policyer relaterade till konsumenter och slutanvändare Eckerökoncernen jobbar efter allas lika värde oavsett ursprung, kulturell och social tillhörighet, religion, ålder och kön. Detta framgår i företagets utarbetade uppförandekod, jämlikhets- och jämställd- hetspolicy och genom företagets leverantörskod. Företaget prioriterar säkerhet och värdesätter hälsa och välbefinnande för företagets fartygs- och busspassagerare. Eckerökoncernen utför ett ambitiöst och proaktivt säkerhetsarbete för att trygga kundernas säkerhet. Företaget arbetar kontinuerligt med att öka medvetenheten och engagemanget inom organisationen för att skapa en stark säkerhetskultur och därmed hålla högsta möjliga säkerhetsnivå hela tiden. Rederiet har ett godkänt säkerhetsledningssystem (Safety Manage- ment System) som är utformad i enlighet med ISM-koden (Internatio- nal Safety Management Code). Rederiet är godkänt av sjöfartsmyn- digheterna i Sverige och Finland, och kontrolleras genom så kallade DOC-revisioner av klassificeringssällskap, dvs. erkända organisationer som utför inspektioner på uppdrag av fartygets flaggstat. Landorganisationen förbereder sig också för eventuella krissituatio- Konsumenter och slutanvändare – konsekvenser, risker och möjligheter Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning S4 – KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE, PERSONLIG SÄKERHET FÖR KONSUMENTER OCH/ELLER SLUTANVÄNDARE Potentiell negativ  Risk Passagerares hälsa och säkerhet. Den största risken är en olycka av något slag. Den största positiva inverkan är att det möjliggör resande på likvärdiga villkor för alla. Genomgång av identifierade risker på varje ledningsgruppsmöte. Större uppföljning två gånger per år. Tabell 24. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Konsumenter och slutanvändare (S4) som bedömts som mest väsentliga för företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen. 84 ner. Beredskapsgrupper i land hjälper fartygen att stödja passagerare i händelse av en kris. Landorganisationen tränar regelbundet med fartygen i verkliga situationer och med externa organisationer varje år för att upprätthålla och förbättra sin förmåga att hantera olika kriser som kan uppstå inom verksamheten. Koncernen har en nollvision gällande olika typer av brott och trakasserier ombord. Nollvisionen betonar säkerhet, trygghet och väl- befinnande. Företaget har nolltolerans avseende alkoholkonsumtion på arbetsplatsen. Företaget har även nolltoleransregler för droger och alla typer av brott ombord, från stölder, trakasserier och övergrepp till sexuella trakasserier. Företaget avvisar t.ex. personer som kan tänkas utgöra fara innan de stiger ombord på något av företagets fartyg eller bussar. Utöver ovan nämnda ledningssystem finns det lagkrav inom bland annat miljö, arbetsmiljö, sjösäkerhet och livsmedel som utgör en grundläggande kravnivå företaget alltid måste uppfylla. Företaget informerar om hur koncernen jobbar på sin webbplats och genom att svara på frågor från kunderna i det dagliga arbetet. Kunden kan både på förhand, under sin resa och i efterhand ta kontakt med Eckerökoncernen via sedvanliga feedback-kanaler som e-post, webben och telefon. Företaget följer lagen och säkerställer att även företagets underleverantörer gör detsamma. Processer för att engagera konsumenter och slutanvändare kring konsekvenser I fråga om säkerhet är existerande lagar och föreskrifter den primära källan till trygga resor. Utöver det tillfrågas kunderna gällande kom- fort och andra detaljer kring hur ombordupplevelsen kan utvecklas. På en priskänslig marknad är en god kundkännedom av yttersta vikt. Kundkontakten sker oftast direkt med kunderna i dialog mellan fö- retagets personal eller genom kundundersökningar utförda av något av koncernes dotterbolag eller tredje part. Kunden har möjlighet att lämna feedback anonymt. I fråga om säkerhet finns alltid företagets personal tillhanda antingen fysiskt, på webben, via sociala media eller via jourtelefon, före, under och efter en resa. Företagets webb- platser betjänar kunder på respektive marknads språk. Kunden kan enkelt kontakta Eckerökoncernen genom vedertagna kanaler i ärenden som rör feedback eller reklamationer. På webbplat- serna finns en integritetspolicy som ger kunden instruktioner om hur de kan begära information om de kunduppgifter dotterbolagen har om dem. Incheckningspersonal betjänar i terminal senast en timme före varje fartygs avgång. Dotterbolagen använder sociala medieka- naler som Facebook, Instagram och LinkedIn för att nå kunderna, dela viktig information om resan, resetips och informerar om undantags- situationer. Genom alla dessa kanaler har kunden också möjlighet att kontakta Eckerökoncernen direkt. Vid undantagssituationer (försening eller inställd avgång) skickas ett SMS till det telefonnummer som kunden angett. Dotterbolagen samlar in feedback om kundnöjdhet av sina respektive kunder genom elektroniska undersökningar. En sammanfattning av undersökningarna finns tillgänglig för personer i ledande position i dotterbolagen. Data innehåller inte kundens personuppgifter, så kundens datasäkerhet riskeras inte. Kunder som givit ett dotterbolag marknadsföringstillstånd får dotterbolagets nyhetsbrev. I varje nyhetsbrev finns också en länk där kunden kan avregistrera sig från nyhetsbrevslistan. En kontinuerlig uppföljning av kundupplevelsen är avgörande för att kunna optimera och utveckla kundkommunikationen. Uppföljningen sker på alla nivåer i koncernen. Samtliga beslut fattas på basen av kunddata. Processer för att motverka negativa effekter och kanaler för konsumenter och slutanvändare att framföra sina bekymmer Företagets strategi lyfter kundnöjdhet som en viktig faktor för fram- gång. Rese- och fraktvillkor är tydliga för att alla parter skall veta vad som gäller och reklamationshanteringen är en viktig del av företagets varumärkesarbete. För att säkerställa att alla reklamationer hanteras snabbt och korrekt har Eckerökoncernens dotterbolag reklamations- policyer som beskriver hur reklamationer ska hanteras både internt och externt. Företagets reklamationshantering bygger på vedertagna kommunikationskanaler för att säkra att kunderna alltid hittar infor- mation och kan lämna en reklamation. Reklamationer hanteras av bolagens kundresponsteam. Kunden hänvisas till att lämna feedback skriftligen via e-postadressen. Feedbacken lagras i dotterbolagets system och får i de flesta fall samtidigt ett ärendenummer, vilket gör att feedbacken och den tillhörande korrespondensen kan spåras i efterhand. Efter att kunden har skickat in sin feedback får hen ett automatiskt meddelande som informerar om att feedbacken har mottagits och är under behandling. All kundfeedback hanteras och åtgärder vidtas och företaget lägger stor vikt vid kundnöjdhet. Risken för att enskilda kunder avstår från att reklamera eftersom de uppfattar att de är i beroendeställning uppskattas vara mycket liten då företagets tjänster, framför allt för enskilda konsumenter, är relativt förmånliga, och i regel bara köps någon gång per år och få är beroende av dessa då det alltid finns konkurrerande alternativ. Reklamationer hanteras och sparas i enlig- het med GDPR-regelverket. Den hårda konkurrensen som råder inom fraktverksamheten ställer kunden i en stark ställning. Vid tekniska problem eller andra störningar underrättas kunden omedelbart. Förebyggande åtgärder för att trygga säkerhet och säker- hetsbevakning ombord utförs för att trygga allas säkerhet. Kamerabe- vakning på alla fartyg och bussar är exempel på rutiner för att trygga resenärers säkerhet. Rökförbud inomhus och kontroll vid ombord- stigning säkerställer trivsamt resande för alla resenärer. Företagets GDPR-policy beaktas i alla lägen. Att vidta åtgärder för väsentliga effekter på konsumenter och slutanvändare, samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och utnyttja väsentliga möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare, och effektiviteten av dessa åtgärder På alla fartyg är fartygets kapten och en utsedd styrman ansvariga för första hjälpen ombord, på M/S Finlandia finns dessutom en sjukskö- terska. Regelbundna säkerhetsövningar genomförs på fartygen, där man övar på att evakuera passagerare från fartyget vid sjukdomsfall. Framöver kommer företaget fortsättningsvis att jobba framtungt med säkerhetsfrågor för att minska potentiella negativa inverkningar på kunder och slutanvändare. Utvecklingsarbete som bygger på kunders önskemål definieras av dotterbolagen på årlig basis, så kallade must- win-battles-projekt identifieras och målsättnignar för året läggs upp. På våren håller ledningsgrupperna strategidagar för att lyfta blicken på längre sikt och på hösten planeras det kommande året under ledningsgruppernas budgetarbete. Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa effekter, främjande av positiva effekter samt hantering av väsentliga risker och möjligheter Företaget gör kontinuerliga kundundersökningar, intervjuar kunder och har löpande dialog med kunder i alla olika kanaler. All insamlad 85 data används vid strategiskt beslutsfattande inom koncernen. Att känna till trender, kundernas förväntningar och önskemål är avgö- rande för att företaget skall behålla sin konkurrenskraft. Insamlingen av data genomsyrar hela organisationen, data sammanställs på flera nivåer och behandlas på samtliga ledningsgruppsmöten. Under året används kunddata för att stämma av uppsatta strategiska mål och för att ta fram prognoser och utveckla verksamheten. Mänskliga rättighe- ter är beaktade i företagets uppförandekod. En målsättning är att minska matsvinn och att i en ökad omfattning servera närproducerad mat. Målsättningarna kommer att mätas. För mera information se avsnitt om Resursanvändning och cirkulär ekono- mi samt tabell 3 på sidan 59 där mätetal och mål finns listade. 86 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Företaget har en uppförandekod, en leverantörskod och en antikor- ruptionspolicy som hanterar riskerna inom detta område. Eckerökon- cernen har en strikt policy med nolltolerans mot alla former av kor- ruption. Det är absolut förbjudet att erbjuda, ge, ta emot eller begära något av värde i syfte att skaffa sig själv, företaget eller någon annan en olämplig fördel. Avtal med affärspartners ska upprättas skriftligen och baseras på marknadsmässiga och sedvanliga priser. Företaget erbjuder en visselblåsarkanal där anställda och leverantörer kan rapportera misstankar om oegentligheter. Rapporteringen kan ske anonymt, vilket ger visselblåsaren möjlighet att skydda sin identitet. Alla rapporterade fall utreds konfidentiellt, och anmälaren skyddas mot risk för repressalier. Detta innebär att visselblåsaren inte riskerar att utsättas för negativa konsekvenser på grund av sin rapportering. Misstankar om oegentligheter eller lagöverträdelser bör rappor- teras till närmaste chef, en annan chef, personalavdelningen eller genom visselblåsartjänsten. Lämpliga åtgärder vidtas, och kriminella handlingar rapporteras till myndigheterna. Resultaten av dessa ut- redningar och åtgärder rapporteras regelbundet till ledningen för att säkerställa att företaget upprätthåller sin höga standard för ärlighet och integritet. Ledningen ansvarar för att godkänna, upprätthålla och vid behov uppdatera antikorruptionspolicyn. Utbildning i antikorrup- tionsfrågor anordnas av affärsenheternas ledning och förmän, som även ansvarar för att skolning gällande policyer genomförs för sina anställda. Risken för korruption är störst vid: • Upphandlingar: Processer där företaget köper in varor och tjäns- ter från externa leverantörer. • Entreprenader: Projekt där företaget anlitar externa entreprenö- rer för att utföra arbete • Inköpsprocesser: Alla steg som involverar inköp av material, tjänster eller produkter De avdelningar som hanterar de största avtalskontrakten är Inköpsav- delningen, Marine Operations och IT-avdelningen. Hantering av leverantörsrelationer Företagets inköpsavdelning tillämpar en leverantörskod för att säkerställa att de leverantörer som säljer eller levererar varor till Eckerökoncernen och dess dotterbolag Eckerö Linjen och Eckerö Line, antingen direkt eller genom andra distributörer, ska följa interna- tionellt erkända principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, jämlikhet, miljö och antikorruption under avtalsperioden. Efterlevnad av leverantörskoden beaktas både i beslut gällande vilka företaget kommer att börja samarbeta med och vid utvärdering av pågående affärsrelationer. I valet av leverantör, utgår företagets inköpsavdel- ning från produkter och varumärken som redan finns på hemmamark- naderna och som produceras lokalt eller importeras av etablerade leverantörer i Sverige eller Finland. Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Eckerökoncernen deltar i påverkansarbete på EU-nivå och nationell nivå, särskilt i Finland och Sverige. Styrelsen för Eckerökoncernens moderbolag Rederiaktiebolaget Eckerö säkerställer att koncernen har en lämplig funktion för samhälls- kontakter i enlighet med dess affärsverksamhet. Eckerökoncernens verkställande direktör, med stöd av koncernens styrelse, fastställer prioriteringarna för politiskt påverkansarbete. För att identifiera de mest betydande politiska riskerna följer koncer- nen kontinuerligt med den politiska diskussionen på nationell-, EU- och internationell nivå. Dessa risker har också beaktats i företagets dubbla väsentlighetsbedömning. Eckerökoncernen följer och deltar i diskussioner om sjöfart och sjötransporter. Samarbete med handels- och branschföreningar Rederiaktiebolaget Eckerö är en aktiv medlem i föreningen Rederier- na i Finland (RIF) som representerar rederiernas intressen i närings- och arbetsmarknadspolitiken både nationellt och internationellt. Rederiaktiebolaget Eckerös VD och koncernchef var ordförande i Rederierna i Finlands styrelse år 2024. Föreningen driver den finska sjöfartens frågor genom de europeiska och internationella rederi- organisationerna European Community Shipowners´ Associations, ECSA, och International Chamber of Shipping, ICS. Där har föreningen Ansvarsfullt företagande – konsekvenser, risker och möjligheter Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning G1 – AFFÄRSETIK, POLITISKT ENGAGEMANG Negativ Politiskt engagemang i de regioner där Eckerökoncernen är verksamma Risk Bristande efterlevnad av lagen Eckerökoncernen har en uppförandekod och en antikorruptionspolicy som hanterar riskerna inom detta område. Överträdelser av policyer rapporteras till närmaste chef eller till visselblåsarfunktionen. Positiv  Möjlighet Fler möjligheter och mer intäkter Tabell 25. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Ansvarsfullt företagande (G1) som bedömts som mest väsentliga för företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen. 87 en möjlighet att påverka regelgivningen framför allt inom EU men också inom International Maritime Organization, IMO, som är FN:s sjö- fartsorganisation. Rederiaktiebolaget Eckerös VD och koncernchef är också medlem i ECSA:s styrelse. Representanter från Rederiaktiebo- laget Eckerö deltar aktivt i arbetet i Rederierna i Finlands kommittéer och arbetsgrupper. Eckerökoncernen är genom dotterbolaget Rederi Eckerö Sverige AB medlem i den svenska branschföreningen Svensk Sjöfarts sektioner, kommittéer och arbetsgrupper. Rederi Eckerö Sverige AB är även medlem i det svenska Sjöfartens Arbetsgivareförbund som ingår i den samlade branschorganisationen Transportföretagen och därigenom även Svenskt Näringsliv. Koncern- chefen är viceordförande i styrelsen för SARF (Sjöfartens Arbetsgiva- reförbund) och styrelsemedlem i Transportföretagen. Rederiaktiebolaget Eckerö är även medlem i den svenska föreningen Maritimt Forum vars syfte är att lyfta gemensamma maritima frågor och agerar arena för möten och samverkan inom den maritima näringen. Rederiaktiebolaget Eckerö är medlem i föreningen Ålands Näringsliv och i flera av dess utskott. Föreningens huvudsyfte är att skapa bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag på Åland. Ålands näringsliv hanterar också de lagstadgade handelskammarupp- gifterna på Åland. Eckerö Linjen Ab är aktiv medlem i föreningen Visit Åland. Visit Åland är Ålands officiella turismorganisation med cirka 240 medlemmar. Eckerö Linjens marknadsdirektör var styrelsemedlem i Visit Åland år 2024. Eckerö Line Ab är medlem i Helsingfors handelskammare, Pal- velualojen työnantajat (PALTA), Suomen matkailualan liitto ry (SMAL), Business Finland, Suomen Messut, och Suomalainen työ. Eckerö Lines VD är styrelsemedlem i Business Finland. Eckerökoncernen ger inga direkta eller indirekta politiska bidrag eller stöd till politiska partier. Rederiaktiebolaget Eckerö är inte registrerat i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande register i en medlemsstat. Eckerökoncernen kan delta i seminarier som behandlar närings- livs- eller sjöfartspolitik. Styrelsens vice ordförande har under den aktuella rapporteringsperioden suttit som viceordförande i Eckerö kommunfullmäktige. De administrativa, tillsyns- och ledningsorganens roller De administrativa, tillsyns- och ledningsorganens roller är beskrivna i början av hållbarhetsrapporteringen under Allmänna upplysningar. Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter är beskrivet i början av hållbarhetsrapporte- ringen under Allmänna upplysningar. 88 RAPPORTERING ENLIGT EU:S TAXONOMI FÖRORDNING Inledning EU-taxonomin är ett system för att försöka klassificera miljömässigt hållbara investeringar. Syftet med taxonomin är att försöka hjälpa företag och investerare att identifiera gröna investeringsmöjligheter. Företaget har sedan 2022 granskat sina affärsverksamheter enligt EU-taxonomin. Miljömål I EU:s taxonomiförordning definieras sex miljömål: 1. Begränsning av klimatförändringar (Climate change mitigation, CCM) 2. Anpassning till klimatförändringar (Climate change adaptation, CCA) 3. Främjande av hållbar användning och skydd av vatten- och marina resurser (Sustainable use and protection of water and marine resources, WTR) 4. Övergång till en cirkulär ekonomi (Transition to circular eco- nomy, CE) 5. Förebyggande och kontroll av föroreningar (Pollution prevention and control, PPC) 6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (Protection and restoration of biodiversity and ecosystems, BIO). Företagets affärsverksamheter omfattas främst av taxonomins mål avseende begränsning av klimatförändringar, genom aktivitetska- tegorierna 6.3 (Persontransport på väg i städer och förorter), 6.10 (Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet) och 6.11 (Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik). Rapporteringen följer EU:s taxonomiförordning samt förordning- ens delegerade akter och omfattar räkenskapsåret som slutade 31.12.2024. Den inkluderar andelen av företagets affärsverksamheter som är förenliga med klassificeringssystemet för de centrala nyckel- talen omsättning, driftsutgifter (OpEx) och investeringar (CapEx). Utvärdering av företagets finansiella verksamheter Bedömning av taxonomiförenlighet Företaget har utvärderat sina ekonomiska verksamheter i verksam- heter som omfattas av taxonomin som är taxonomiförenliga (och således klassificeras som miljömässigt hållbara), verksamheter som omfattas av taxonomin som är icke-taxonomiförenliga (och såldes inte klassificerade som miljömässigt hållbara), samt verksamheter som inte omfattas av taxonomin. Företaget har ingen verksamhet som uppfyller klassificeringskraven för att vara miljömässigt hållbar enligt förordningen. Företagets verksamheters klassificeringsberättigande bedömdes utifrån beskrivningarna av ekonomiska verksamheter som definieras i den delegerade klimatförordningen (Bilaga 1 CCM och Bilaga 2 CCA) och den delegerade miljöförordningen (Bilaga 1 WTR, Bilaga 2 CE, Bilaga 3 PPC, Bilaga 4 BIO) samt EU:s näringsgrensindel- ning (NACE) som anges i beskrivningarna. Resultatet av bedömningen av företagets verksamheters klassifice- ringsberättigande visade att knappt hälften av företagets verksamhet är klassificeringsberättigad för målet om att begränsa klimatföränd- ringarna (CCM). Företagets verksamhet uppfyller beskrivningen av funktionerna 6.3, 6.10 och 6.11 i Bilaga 1 CCM. Bedömning av överensstämmelse med klassificeringssystemet Företaget har under 2024 utvärderat sina ekonomiska verksamhe- ters överensstämmelse med EU-taxonomins krav. Utvärderingen genomfördes baserat på de tekniska bedömningskriterierna i den delegerade klimatförordningen (Bilaga 1 CCM), som definierar de tekniska bedömningskriterierna för betydande främjande av klimat- förändringsbegränsning (CCM). Baserat på utvärderingen uppfyllde företagets klassificeringsberättigade verksamheter inte kriterierna för överensstämmelse med klassificeringssystemet. Därför granskades inte verksamhetens påverkan på andra miljömål (DNSH-kriterier) eller minimiskyddsåtgärder (MS) i utvärderingen. Beräkning av nyckeltal (KPI:er) Företaget har beräknat nyckeltalen enligt EU-taxonomin i enlighet med bilaga 1 till den delegerade förordningen 2021/2178. Företaget har beräknat de viktigaste resultatindikatorerna med hjälp av bok- slutssiffror enligt internationella redovisningsstandarder (Interna- tional Financial Reporting Standards, IFRS) för räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2024. För resultatindikatorerna har en nämnare fastställts som beskriver företagets totala finansiella siffror. I täljaren har de EU-taxonomire- laterade klassificeringsberättigade och klassificeringssystemenliga andelarna inkluderats. Vid beräkningen av nyckeltalen har interna transaktioner inom koncernen inte beaktats. Alla nyckeltal inkluderar de bolag som konsoliderats som dotterbolag i företaget. Nyckeltalen har beräknats i enlighet med kraven i den delegerade förordningen för omsättning, kapitalutgifter och rörelsekostnader. Vid utvärderingen jämfördes företagets totala klassificeringsberättigade omsättning med koncernens totala omsättning, totala klassificerings- berättigade investeringar med koncernens totala investeringar samt totala klassificeringsberättigade rörelsekostnader med koncernens totala rörelsekostnader. Företaget rapporterar nyckeltalen i enlighet med målet för att be- gränsa klimatförändringarna (CCM), eftersom koncernens verksamhet huvudsakligen är inriktad på detta miljömål. Beräkningsmetoden säkerställer att dubbelräkning inte sker. Beräkningsgrund för nyckeltalet omsättning Täljaren för omsättningsindikatorn definieras av omsättning som huvudsakligen inkluderar intäkter som relaterar till färdbiljetter samt frakt- och fordonsintäkter. Uppgifterna fås direkt från räkenskaperna och inga betydande uppskattningar har gjorts vid fördelningen av inkomster eller utgifter på olika ekonomiska transaktioner. Nämnaren i omsättningsindikatorn baseras på koncernens netto- omsättning som presenteras i företagets bokslut för 2024, som är upprättat i enlighet med IFRS. Nämnaren omfattar alla intäkter som uppstår från koncernens verksamhet i enlighet med principerna i de finansiella rapporterna. Beräkningsgrund för nyckeltalet investeringar (CapEx) Täljaren för kapitalutgiftsindikatorn innehåller alla investeringar i företagets fartyg, bussar och hamnar, som uppfyller de tekniska kriterierna i taxonomin. Uppgifterna fås direkt från räkenskaperna och det har inte gjorts några betydande uppskattningar i allokeringen av investeringarna, eftersom uppgifterna om investeringarna fås direkt från projektspecifika rapporter. 89 I nämnaren ingår samtliga ökningar av företagets anläggningstillgång- ar, både materialla och immaterialla, som redovisas i de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS. Beräkningsgrund för nyckeltalet driftsutgifter (OpEx) Täljaren i indikatorn för driftskostnader omfattar alla företagets ex- terna rörelsekostnader som uppkommit huvudsakligen vid underhåll och reparation av fartyg och bussar relaterade till processer och tillgångar som ingår i de verksamheter som omfattas av taxonomin. Informationen hämtas direkt från företagets ekonomisystem. Det har inte gjorts några betydande uppskattningar i allokeringen. Nämnaren i driftsutgiftsindikatorn baseras på koncernens övriga rörelsekostnader som presenteras i företagets bokslut för 2024, som är upprättat i enlighet med IFRS. Ändringar i användningen av beräkningar År 2024 gjordes inte väsentliga förändringar i företagets redovis- ningsprinciper eller beräkningsmetoder för omsättning, kapitalutgif- ter eller rörelsekostnader. Beräkningsmetoderna följer EU-taxono- mins regleringskrav, och de rapporterade siffrorna är jämförbara med tidigare rapporteringsperioder. CapEx-plan enligt EU-taxonomin Företaget har som målsättning att reducera utsläppen av växthus- gaser. Målsättningen avspeglar sig i företagets affärsplaner och företaget har sedan 2023 en detaljerad treårsplan för arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser från företagets fartyg. Planen beskriver de åtgärder som företaget avser att vidta i form av ny eller förbättrad utrustning, arbetsrutiner, övervakning och mätning, inves- teringsbudget och andra åtgärder. Företaget har utöver de detaljera- de treårsplanerna en övergripande plan för övergång till eldrift helt eller delvis till år 2035 på företagets alla fartyg samt till år 2045 till ren eldrift för att på så sätt uppnå målet om nettonollutsläpp 2050. Till de delar elenergin under omställningsskedet inte är tillräckligt för att rederiet ska nå de årliga målen om växthusgasutsläpp och växt- husgasutsläppsintensitet kommer rederiet komplettera med andra alternativa bränsleslag. 90 Kategori omställningsverksamhet (20) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 MEUR 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h) Ekonomiska verksamheter (1)      A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Persontransport på väg i städer och förorter CCM 6.3. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM 6.11. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 0,0       - - - - - - - - - Varav möjliggörande verksamheter -        - - - - - - - - - - Varav omställningsverksamheter -        - - - - - - - - - A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)    "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" Persontransport på väg i städer och förorter CCM 6.3. 2,6 1,2 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,1% Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10. 3,1 1,4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 3,2% Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM 6.11. 93,3 41,9 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 38,1% Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)  44,5 %      - 42,4% A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 99,0 44,5 % 0,0 % - - - - - 42,4% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 123,6 55,5 % TOTALT 222,7 100,0 % Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimatförändringar (11) Anpassning till klimatförändringar (12) Vatten (13) Föroreningar (14) Cirkulär ekonomi (15) Biologisk mångfald (16) Minimiskyddsåtgärder (17) Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) omsättning, år n-1 (18) Kategori möjliggörande verksamhet (19) Andel av omsättningen, år n (4) Omsättning (3) Kod (a) (2) Tabell 26. Tabellen visar andelen av omsättningen från produkter och tjänster kopplade till ekonomiska verksamheter i enlighet med EU:s taxonomikrav för 2024. 91 Kategori omställningsverksamhet (20) Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 MEUR 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h) Ekonomiska verksamheter (1)      A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Persontransport på väg i städer och förorter CCM 6.3. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM 6.11. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0,0 0,0 % 0,0 %     - - - - - - - - - Varav möjliggörande verksamheter        - - - - - - - - - - Varav omställningsverksamheter        - - - - - - - - - A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (f)    "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" Persontransport på väg i städer och förorter CCM 6.3. 0,2 0,4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,5 % Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10. 0,5 0,9 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 3,2 % Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM 6.11. 10,6 19,4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 18,0% Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)  20,6 % 0,0 %     - 21,8% A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 11,3 20,6 % 0,0 % - - - - - 21,8% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 43,6 79,4 % TOTALT 55,0 100,0 % Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimatförändringar (11) Anpassning till klimatförändringar (12) Vatten (13) Föroreningar (14) Cirkulär ekonomi (15) Biologisk mångfald (16) Minimiskyddsåtgärder (17) Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) driftsutgifter, år n-1 (18) Kategori möjliggörande verksamhet (19) Andel av driftsutgifterna, år n (4) Driftsutgifter (3) Kod (a) (2) Tabell 27. Tabellen visar andelen av driftsutgifterna från produkter och tjänster kopplade till ekonomiska verksamheter i enlighet med EU:s taxonomikrav för 2024. 92 Kategori omställningsverksamhet (20) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 MEUR 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (h) Ekonomiska verksamheter (1)      A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Persontransport på väg i städer och förorter CCM 6.3. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM 6.11. 0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - - Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0,0       - - - - - - - - - Varav möjliggörande verksamheter -        - - - - - - - - - - Varav omställningsverksamheter -        - - - - - - - - - A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)    "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" "EL; N/ EL (f)" Persontransport på väg i städer och förorter CCM 6.3. 0,4 3,3 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 6,7 % Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet CCM 6.10. 0,0 0,0 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,0 % Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM 6.11. 7,1 65,7 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 38,1% Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)  68,9 % 0,0 %     - 44,8% A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 7,4 68,9 % 0,0 % - - - - - 44,8% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 3,4 31,1 % TOTALT 10,8 100,0 % Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimatförändringar (11) Anpassning till klimatförändringar (12) Vatten (13) Föroreningar (14) Cirkulär ekonomi (15) Biologisk mångfald (16) Minimiskyddsåtgärder (17) Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) kapitalutgifter, år n-1 (18) Kategori möjliggörande verksamhet (19) Andel av kapitalutgifterna, år n (4) Kapitalutgifter (3) Kod (a) (2) Tabell 28. Tabellen visar andelen av kapitalutgifterna från produkter och tjänster kopplade till ekonomiska verksamheter i enlighet med EU:s taxonomikrav för 2024. 93 Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Rad Kärnenergirelaterade verksamheter 1 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ 2 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. NEJ 3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ Fossilgasrelaterade verksamheter 4 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 5 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 6 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ Tabell 29. Tabellen redovisar företagets potentiella exponering mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, inklusive forskning, utveckling, uppförande och drift av energiproduktionsanläggningar samt användning av fossila gasbränslen. 94 INDEX IRO-2 ESRS Standard Upplysningskrav Sida/ Referens Referens till andra rapporter/ Kommentarer ESRS 2 Allmänna krav BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Sid. 53 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Sid. 53 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Sid. 53 GOV-2 Information som lämnas till hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Sid. 53 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sid. 54 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Sid. 54, 60 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Sid. 54 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Sid. 54 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Sid. 58-59 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 57 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 57 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhets förklaring Sid. 57 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Sid. 65, 75, 78, 84, 87 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor Sid. 66, 67, 75, 79, 85, 87 MDR-M Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor Sid. 68, 75, 83 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål Sid. 59, 67, 75, 80, 85 MILJÖ ESRS E1 Klimatförändringar GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sid. 68 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Sid. 62 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 63 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 64 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sid. 65 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Sid. 65-67 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sid. 67-68 E1-5 Energianvändning och energimix Sid. 72 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Sid. 73 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter - Inte väsentlig E1-8 Intern koldioxidprissättning - Inte väsentlig E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter - Infasningsperiod ESRS E2 Föroreningar - Inte väsentlig (under gränsvärde 3) ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser - Inte väsentlig (under gränsvärde 3) ESRS E4 Biologisk mångfald - Inte väsentlig (under gränsvärde 3) 95 ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 74 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sid. 74 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sid. 75 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sid. 75 E5-4 Resursinflöden - Inte väsentlig E5-5 Resursutflöden Sid. 75 E5-6 Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi - Infasningsperiod SOCIALA FRÅGOR ESRS S1 Den egna arbetskraften SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Sid. 77 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 77–78 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Sid. 78 S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser Sid. 79 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem Sid. 79 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Sid. 79–80 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sid. 80 S1-6 Uppgifter om företagets anställda Sid. 80–81 S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda Inte väsentlig S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Inte väsentlig S1-9 Mångfaldsindikatorer Sid. 81–82 S1-10 Tillräckliga löner Sid. 83 S1-11 Socialt skydd Inte väsentlig S1-12 Personer med funktionsnedsättning Inte väsentlig S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Inte väsentlig S1-14 Mått för arbetsmiljö Sid. 83 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid Inte väsentlig S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Inte väsentlig S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Sid. 83 ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Inte väsentlig (under gränsvärde 3) S2-1 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Inte väsentlig "Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 " Inte väsentlig Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18 Inte väsentlig Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Inte väsentlig Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationen s (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Inte väsentlig S2-4 "Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36" Inte väsentlig ESRS S3 Påverkade samhällen inte väsentlig (under gränsvärde 3) S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Inte väsentlig 96 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Inte väsentlig S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Inte väsentlig ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Sid. 84 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 84 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Sid. 84–85 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser Sid. 85 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem Sid. 85 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Sid. 85 S4-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sid. 85–86 BOLAGSSTYRNING ESRS G1 Ansvarsfullt företagande GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Sid. 87 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 88 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Sid. 87–88 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Sid. 87 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Sid. 87 G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor - Inte väsentlig G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Sid. 87 G1-6 Betalningspraxis - Inte väsentlig Tabell 30. Tabellen listar upplysningskrav enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och deras tillhörande standarder samt sidhänvisning i rapporten. 97 Lista över datapunkter som härrör annan EU-lagstiftning ESRS Standard Upplysningskrav och relaterad datapunkt Hänvisning till hållbarhets- redovisning Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar 1 Referens i tredje pelaren 2 Referens i referensvärdes- förordningen 3 Referens i EU:s klimat- lag 4 ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Sid. 82 Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 ( 5 ), bilaga II Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e Sid. 53 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Sid. 60 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Sid. 54, 62 Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 ( 6 ), tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 ( 7 ), bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Sid. 62 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. Företag som är uteslutna från EU- referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel 12.2 E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Sid. 59 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 Sid. 72 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I 98 Energiförbrukning och energimix punkt 37 Sid. 72 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 Sid. 72 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp Scope 1, 2, 3 punkt 44 Sid. 73 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Sid. 72 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Inte väsentlig Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Infasningsperiod Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a Infasningsperiod Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsre laterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c Infasningsperiod Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsre laterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c. Infasningsperiod Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställnings risk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Infasningsperiod Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 99 ESRS E2 E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Inte väsentlig Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 ESRS E3 E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Inte väsentlig Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Särskild strategi punkt 13 Inte väsentlig Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Hållbara oceaner och hav punkt 14 Inte väsentlig Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Inte väsentlig Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29 Inte väsentlig Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I ESRS E4 SBM-3 Områden med känslig biologisk mångfald punkt 16 a i Inte väsentlig Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Markförstöring, ökenspridning eller hårdgörning av mark 16 b Inte väsentlig Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Hotade arter 16 c Inte väsentlig Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/- policyer punkt 24 b Inte väsentlig Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Inte väsentlig Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Inte väsentlig Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I ESRS E5 E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Sid. 76 Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I ESRS S1 SBM-3 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Sid. 78 Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Sid. 78 Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Sid. 78 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 Sid. 78 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 100 processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Sid. 83 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c Sid. 79 Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Sid. 83 Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Sid. 82 Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Inte väsentlig Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b Inte väsentlig Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Sid. 83 Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Sid. 78 Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 ESRS S4 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Sid. 84 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I ESRS G1 G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Sid. 87 Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Skydd för visselblåsare punkt 10 d Sid. 87 Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Sid. 87 Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Sid. 87 Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar) (EUT L 317 9.12.2019, s. 1). 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (kapitalkravsförordningen, CRR) (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1). 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1). 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). Tabell 31. Tabellen listar datapunkter från annan EU-lagstiftning som är relevanta för ESRS (European Sustainability Reporting Standards), inklusive krav på upplysningar inom områden som styrning, social påverkan och klimatförändringar. Den innehåller hänvisningar till hållbarhetsredovisning, indikatorer i EU-förordningar samt referenser till specifika artiklar i olika regelverk, inklusive EU:s klimatlag. 101 Underskrifter Styrelsens underskrift Verksamhetsberättelsen och bokslutet undertecknas härmed. Mariehamn den 13 mars 2025 Marika Mansén-Hillar Ordförande Bernt Bergman Vice ordförande Åsa Dahlman Medlem Pavlos Ylinen Medlem Björn Blomqvist Medlem, VD Revisionsanteckning Över utförd revision har idag avgetts berättelse. Mariehamn den 13 mars 2025 Andreas Holmgård CGR Jukka Korin CGR Paulina Lepistö Andresen Medlem 102 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Rederiaktiebolaget Eckerö Revision av bokslutet Uttalande Vi har utfört en revision av bokslutet för Rederiaktiebolaget Eckerö (FO-nummer 0280703-5) för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2024. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rap- port över totalresultatet, rapport över förändringarna i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet inklusive väsentlig information om redovisningsprinciper samt moderbolagets balans- räkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Enligt vår uppfattning • ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassaflöden för året i enlighet med internationella IFRS-redovis- ningsstandarder, så som de antagits av EU. • ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet i den kom- pletterande rapport som överlämnats till styrelsen. Grund för uttalandet Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revi- sorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revi- sionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordning- ens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not 6 till koncernbokslutet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden. För revisionen särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ra- men för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen förbigår kontroller. Detta har omfattat en bedömning av om det finns indikationer på ledningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en väsentlig risk för felaktigheter till följd av oegentligheter. Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet och moderbolaget: Värdering av fartyg Se noten gällande materiella anläggningstillgångar i koncernbokslu- tet där det framkommer att värderingen av fartygen görs på basen av anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade planavskriv- ningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningar enligt plan för fartyg baseras på en för varje fartyg individuell bedömning av den beräknade nyttjandeperioden och avskrivning linjärt under den tiden med beaktande av restvärdet. Nedskrivning redovisas om fartygens återvinningsvärde understiger det redovisade värdet. Vi bedömer att värdering av fartyg utgör ett särskilt betydelsefullt område för revisionen på grund av att posten utgör en betydande andel av koncernens tillgångar. Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området För att säkerställa oss om att fartygen i balansräkningen inte är värde- rade till ett värde som överstiger deras gängse värde, jämförde vi på fartygsnivå bokförings- värdet för respektive fartyg med en värdering utförd av en utomstå- ende expert. Granskningen omfattade koncernens samtliga fartyg. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam- heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moder- bolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något annat realistiskt alternativ än att göra något av detta. Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professi- onellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på miss- tag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som 103 beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta age- rande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller koncernens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovis- ningen och tillhörande upplysningar. • Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk- ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbola- gets eller koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalan- det om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett moderbo- lag eller en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bok- slutet återger de underliggande transaktionerna och händelser- na på ett sätt som ger en rättvisande bild. • Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckli- ga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att lämna ett uttalande avseende koncernbokslu- tet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för vårt revisionsuttalande. Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avse- ende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen. Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållan- Mariehamn den 13 mars 2025 Jukka Korin CGR Andreas Holmgård CGR den som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bola- gets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelse- fulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områ- den i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation. Övriga rapporteringsskyldigheter Uppgifter om revisionsuppdraget Vi har fungerat som av bolagstämman valda revisorer från och med 7.4.2021 oavbrutet i fyra år. Övrig information Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga infor- mationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättel- sen och informationen i årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet eller vår revisionsberättelse. Vi har fått tillgång till verksamhetsberät- telsen före datumet för denna revisionsberättelse och förväntar oss att få tillgång till årsberättelsen efter detta datum. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information. Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informa- tionen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfatt- ning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del är det ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättel- sen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse. Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksam- hetsberättelse. Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som vi fick tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta. 104 Hållbarhetsgranskningsberättelse Till bolagsstämman i Rederiaktiebolaget Eckerö Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet gällande den i bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernhållbarhetsrapport för Rederiaktiebolaget Eckerö (0280703– 5) som ingår i verksamhetsberättelsen för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2024. Uttalande Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat har vi inte fått kännedom om ett förhållande som får oss att tro att det i kon- cernhållbarhetsrapporten inte i alla väsentliga avseenden har följts 1. de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen och standar- derna för hållbarhetsrapportering (ESRS); 2. de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rå- dets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EU:s taxonomi). Punkt 1 ovan omfattar även processen där Rederiaktiebolaget Eckerö har identifierat informationen för rapporteringen i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering (dubbel väsentlighetsana- lys) samt märkningen av uppgifterna på det sätt som avses i 7 kap. 22 § i bokföringslagen. Vårt uttalande täcker inte märkningen av koncernhållbarhetsrap- porten med digital XBRL-hållbarhetsidentifiering i enlighet med 7 kap. 22 § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, eftersom hållbar- hetsrapporterande företag inte har haft möjligheten att följa denna bestämmelse på grund av avsaknaden av ESEF-förordningen eller någon annan EU-lagstiftning. Grund för uttalandet Vi har utfört koncernhållbarhetsgranskningen som ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet med iakttagande av god granskningssed i Finland och av den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeupp- drag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information”. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Håll- barhetsrevisorns ansvar. Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som grund för vårt uttalande. Övriga upplysningar Vi vill fästa uppmärksamheten på att den i bokföringslagens 7 kap. avsedda koncernhållbarhetsrapporten för Rederiaktiebolaget Eckerö har upprättats och granskats för första gången för räkenskapsperio- den 1.1.–31.12.2024. Vårt uttalande täcker inte de jämförelseupp- gifter som presenterats i koncernhållbarhetsrapporten. Vi har inte modifierat vårt uttalande i detta avseende. Koncernhållbarhetsrevisorns oberoende och kvalitetsstyrning Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller uppdraget vi utfört och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken hållbarhetsrevisionssam- manslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören för Rederiaktiebolaget Eckerö ansvarar för • koncernhållbarhetsrapporten och för upprättandet och fram- läggandet av koncernhållbarhetsrapporten i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen, inklusive den process som har specificerats i standarderna för hållbarhetsrapporte- ring och där informationen för rapporteringen i enlighet med standarderna för hållbarhetsrapportering har identifierats och märkningen av uppgifterna på det sätt som avses i 7 kap. 22 § i bokföringslagen, samt • att de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förord- ning (EU) 2019/2088 har följts i koncernhållbarhetsrapporten; • en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk- tören bedömer är nödvändig för att upprätta en koncernhållbar- hetsrapport som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Inneboende begränsningar vid upprättandet av hållbarhetsrap- porten Att uppgöra en hållbarhetsrapport kräver att företaget utför en väsentlighetsbedömning för att identifiera relevanta rapporterings- punkter. Detta innebär en betydande mängd avvägningar och val från ledningen. Det är också karakteristiskt för hållbarhetsrapportering att rapportering av denna typ av information involverar uppskattningar och antaganden, samt mät- och bedömningsosäkerhet. Dessutom, när företaget rapporterar framåtblickande information, måste det presentera antaganden om möjliga framtida händelser och informera om företagets möjliga framtida åtgärder i relation till dessa händelser. Faktiska utfall kan vara annorlunda, eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeuppdrag för att uppnå en begränsad säkerhet om att koncernhållbarhetsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller misstag samt att lämna en sådan granskningsberättelse som innehåll- er vårt uttalande och där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar med grund i koncernhållbarhetsrapporten. Att följa den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) innebär att vi använder professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela uppdraget. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig- heter i koncernhållbarhetsrapporten, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och skaffar vi oss en förståelse av den del av den interna kontrollen som har betydelse för vårt uppdrag för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen för moderbolagets eller koncernens del. 105 • Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker för att inhämta bevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta age- rande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Beskrivning av de utförda åtgärderna De åtgärder som utförs i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet varierar i fråga om karaktär och tidpunkt, och är mindre i omfattning än för ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de valda granskningsåtgärderna är en fråga om professionellt omdöme, inklusive bedömningen av risken för väsentliga felaktigheter beroen- de på oegentligheter eller misstag. Följden är att graden av säkerhet som uppnås i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet är betydligt lägre än den säkerhet som skulle uppnås om ett uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet hade utförts. Våra åtgärder omfattade bl.a. följande: • Vi intervjuade företagets ledning och de personer som ansvarar för insamling och rapportering av uppgifterna i hållbarhets- rapporten för att få en förståelse för hållbarhetsrapporterings- processen samt de relaterade interna kontrollåtgärderna och informationssystemen. • Vi bekantade oss med de bakgrundsdokument och handlingar som företaget har upprättat, där det är tillämpligt, och bedömde om de stöder uppgifterna i hållbarhetsrapporten. • Vi bedömde företagets dubbelväsentlighetsbedömningsprocess i enlighet med kraven i ESRS-standarderna samt om den infor- mation som lämnats om bedömningsprocessen överensstämmer med ESRS-standarderna. • Vi bedömde om hållbarhetsinformationen i företagets hållbar- hetsrapport är förenlig med ESRS-standarderna. • När det gäller EU-taxonomiinformationen fick vi en förståelse för processen genom vilken företaget har identifierat de taxono- miberättigade och taxonomianpassade ekonomiska aktivite- terna, och vi bedömde om den rapporterade informationen överensstämmer med reglerna. Mariehamn den 13 mars 2025 BDO Oy, hållbarhetsrevisionssammanslutning Andreas Holmgård HBR 106 Bolagsstyrningsrapport Allmänt Bolagsstyrningsrapporten har godkänts av styrelsen för Rederiaktie- bolaget Eckerö den 26 februari 2025. Moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö är ett privatägt åländskt bolag. Till koncernen hör Eckerö Linjen Ab, Williams Buss Ab, Eckerö Line Ab Oy och Eckerö Shipping Ab Ltd, som alla är registrerade i Finland, samt Rederi Eckerö Sverige AB och Eckerö Cruises AB, som är registrerade i Sverige. I koncernen ingår även två filialer. Eckerö Linjen har en filial som är registrerad i Sverige och Eckerö Line har en filial som är registrerad i Estland. Koncernens förvaltning bygger på finsk lag och praxis, huvudsakli- gen baserat på aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen och bokföringslagen. Denna bolagsstyrningsrapport är utformad enligt rekommendationer som framgår av finska Värdepappersmarknadsför- eningens ”Finsk kod för bolagsstyrning” samt CSR-direktivet. Bolagsstämma Rederiaktiebolaget Eckerö är ett finskt aktiebolag med hemort på Eckerö Åland, som lyder under den finska aktiebolagslagen och företagets bolagsordning. Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman företagets högsta beslutande organ, där ägarna utövar sitt inflytande. Rederiaktiebolaget Eckerös samtliga aktier utgör en serie där alla aktier är likvärdiga och varje aktie motsvarar en röst vid omröstning och val. Den 31 december 2024 hade Rederiaktiebolaget Eckerö 2 005 693 aktier och 9 956 aktieägare. Den ordinarie bolagsstämman beslutar bland annat om fastställande av bokslutet för föregående räkenskapsår, disposition av bolagets vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelsen och verkstäl- lande direktören. Stämman utser också styrelsen och revisorer och beslutar om deras arvoden. Det är också bolagsstämman som fattar beslut som rör bolagets aktier och aktiekapital samt ändringar i bolagsordningen. Extra bolagsstämma ska hållas om styrelsen eller bolagsstämman så beslutat, eller om en revisor eller ägare till minst en tiondel av samtli- ga aktier skriftligen kräver det för behandling av ett visst ärende. I enlighet med bolagsordningen hålls ordinarie bolagsstämma på bolagets hemort eller i Mariehamn på av styrelsen bestämd dag inom sex månader efter räkenskapsperiodens utgång. Kallelse till bolagsstämman sker genom kungörelse som införs i en av styrelsen bestämd tidning som utkommer på Åland. Kallelsen ska ske tidigast två månader före bolagsstämmans avstämningsdag och senast tre veckor före bolagsstämman. Förutom uppgift om de ärenden som ska behandlas på stämman ska kallelsen innehålla förslag till styrelsemedlemmar och deras ersätt- ningar samt förslag till revisor. Aktieägare har rätt att få önskat ärende upptaget till behandling vid bolagsstämman, om denna skriftligen påyrkar detta hos styrelsen i så god tid, att ärendet kan upptas i kallelsen till stämman. Styrelse Styrelsen består av minst fyra och högst åtta ledamöter. Ledamöterna väljs vid ordinarie bolagsstämma för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Styrelsen har inte tillsatt några kommittéer. Styrelsen fungerar som bolagets revisionskommitté och samtliga uppgifter i anslutning till revision behandlas direkt av styrelsen. En person som väljs till styrelsemedlem ska ha tillräcklig kompetens och tillräckligt med tid för uppdraget. Styrelsemedlem och -kandidat ska ge styrelsen tillräckliga uppgifter för att bedöma dennes kompe- tens och oberoende samt uppge förändringar i dessa uppgifter och presentera sin egen bedömning av sitt oberoende. Styrelsemedlemmarna representerar samtliga aktieägare, inte enbart de aktieägare som nominerat dem. Antalet ledamöter och styrelsens sammansättning ska möjliggöra en effektiv skötsel av styrelsens uppdrag. Styrelsesammansättningens mångfald stöder bolaget i att uppnå strategiska mål och säkerställer att styrelsen fullgör sina förpliktelser. Målsättningen är att styrelsen omfattar medlemmar med kunskap och erfarenhet från olika branscher och uppgifter. Styrelsen bedömer årligen ledamöternas oberoende. Majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende av bolaget, varav minst två även ska vara oberoende av bolagets betydande aktieägare. Majoriteten av ledamöter i den sittande styrelsen är oberoende av bolaget och majoriteten är även oberoende av bolagets betydande aktieägare. Styrelsen har inte utsett någon nomineringskommitté, utan bereder själva förslaget till styrelsens sammansättning med beaktande av ovanstående principer. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av bolagets angelägenheter och säkerställer en långsiktig och hållbar utveckling av verksamheten. Den leder och övervakar bolagets operativa ledning, tillsätter och entledigar verkställande direktören och koncernledningens medlem- mar, godkänner bolagets strategiska mål och riskhanteringsprinciper och tillser att ledningssystemen fungerar. Styrelsens ordförande svarar för organiseringen av styrelsens arbete och ser till att styrelsen sammanträder vid behov. Som styrelsens sekreterare fungerar koncernens ekonomidirektör. Vid sitt konstituerande möte efter ordinarie bolagsstämma faststäl- ler styrelsen en arbetsordning för verksamhetsåret. Den gällande arbetsordningen för styrelsen är fastställd vid styrelsens möte den 15 maj 2024. Arbetsordningen ska innehålla anvisningar för: • behandling av strategi, • behandling av bokslut och interimsrapport, • behandling av revisionsrapporter, • behandling av koncernens budget och verksamhetsplan, • tillsättande av eventuella styrelsekommittéer och • utvärdering av styrelsens arbete • utvärdering av verksamhetens hållbarhet Därutöver handlägger styrelsen då sådant aktualiseras: • övriga ärenden som enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen, och andra regelverk ankommer på styrelsen • betydande investeringar och avyttringar • andra ärenden som anhängiggörs av den operativa ledningen eller av enskilda styrelsemedlemmar. 107 Bolaget ska se till att alla styrelsemedlemmar får tillräcklig infor- mation om bolagets verksamhet och verksamhetens hållbarhet, verksamhetsomgivning och finansiella ställning samt att nya styrelse- ledamöter blir insatta i bolagets verksamhet. Vid varje styrelsemöte informerar VD om den operativa verksamheten. Därtill erhåller sty- relsen kontinuerligt information i form av bland annat regelbundna rapporter och koncernledningens mötesprotokoll. Styrelsen följer upp och bedömer bolagets transaktioner med närstå- ende parter, vilka definieras i enlighet med Aktiebolagslagen. Sådana transaktioner med närstående parter som inte hör till bolagets sedvanliga verksamhet eller görs med avvikelse från normala mark- nadsvillkor förutsätter styrelsens beslut. I sitt beslutsfattande ska styrelsen beakta bestämmelser om jäv eftersom en styrelsemedlem inte får delta i beslutsfattandet i ett ärende som gäller sig själv. Styrelsen som valdes vid bolagsstämman den 24 april 2024 består av Marika Mansén-Hillar, Bernt Bergman, Björn Blomqvist, Åsa Dahlman, Paulina Lepistö Andresen och Pavlos Ylinen. Vid konstituerande sty- relsemötet den 24 april 2024 utsåg styrelsen Marika Mansén-Hillar till ordförande och Bernt Bergman till vice ordförande. Under verksamhetsåret 2024 hölls 16 styrelsemöten. Styrelseleda- möternas genomsnittliga deltagarprocent på mötena var 99,1 % Namn Ställning Styrelsemöten Deltagar- procent Marika Mansén-Hillar Ordförande 16/16 100 Bernt Bergman Vice ordförande 16/16 100 Björn Blomqvist Medlem 16/16 100 Åsa Dahlman Medlem 16/16 100 Paulina Lepistö Andresen Medlem 16/16 100 Carina Sunding Medlem 5/5 100 Jukka Suominen Medlem 4/5 80 Pavlos Ylinen Medlem 16/16 100 Genomsnittlig deltagarprocent 99,1 % Medlem t.o.m den 24 april 2024 Arvoden Styrelsens ersättning fastslås av bolagsstämman. Vid senaste bo- lagsstämma fastslogs följande arvoden; årsarvode 28 000 euro för styrelsens ordförande och 23 000 euro för övriga styrelsemedlem- mar. Mötesarvode per bevistat möte är 1 000 euro. För verkställande direktören utbetalas inget separat mötesarvode. För verksamhetsåret 2024 utbetalades sammanlagt 224 330 euro i styrelsearvoden. 108 Styrelsens medlemmar sedan 24 april 2024 Marika Mansén-Hillar Kandidatexamen i internationell mark- nadsföring, Mälardalens högskola Styrelseordförande i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2018 (suppleant 1994- 1999, ordinarie medlem 2000-) Född 1967 Marika Mansén-Hillar studerade mark- nadsföring och ekonomi vid Mälardalens Högskola i Västerås 1989–1991 samt vid Universitetet i Göttingen 1991–1993. Efter studierna arbetade Mansén-Hillar på Redarnas Ömsesidiga Försäkringsbolag (RÖF) i Mariehamn. Under tiden på RÖF ansvarade Mansén-Hillar för upprätthållande av bolagets ISO 9000 certifiering, inkluderande internrevision av densamma. I samband med denna uppgift genomgick hon också en utbildning i kvalitetssystemet ISO 9000. Mansén-Hillar har gått Styrelseakademiens grundutbildning i styrelsearbete 2006 och utbildning för styrelseordföranden 2016. Arbetet med ISO 9000, styrelseutbildningarna och erfarenheten från styrelsearbetet i företaget har gett Mansén-Hillar värdefull insikt i hur företaget samverkar med och påverkar samhället och miljön. Mansén-Hillar är beroende av en större ägare på grund av sin anställ- ning i Rederi Ab Skärgårdstrafik. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger tillsammans med sina syskon och mor direkt och via bolag 552 914 aktier i bolaget Bernt Bergman Övermaskinmästare, Ålands Tekniska Läroverk Marin institutsofficer, Sjöbevakningsskolan Vice styrelseordförande i Rederiaktiebola- get Eckerö sedan 2020 Född 1961 Bernt Bergman var från 1987 till 2006 verksam inom sjöbevakningen. Han utbildade sig 1991–1993 till marin institutsofficer och 1997-1999 till övermaskinmästare. 2006 började han som ombudsman, först i Ålands Redarförening och efter det att de finska redarföreningarna sammanslagits, i Rederierna i Finland r.f. med ansvarsområdena teknik, miljö och utbildning. 2008–2011 arbetade Bergman som rektor på Ålands sjömansskola. 2011–2013 var Bergman chef för teknik, underhåll och miljö vid mejeriet ÅCA. 2013 återanställ- des han av Rederierna i Finland r.f. med samma uppdragsbeskrivning som tidigare. Bergman fungerade som sakkunnig i den finska delega- tionen i den internationella sjöfartsorganisationen IMO gällande ovan nämnda områden. Sedan 2016 är han egen företagare som konsult i sjöfartsärenden inom teknik, miljö och utbildning. År 2015–2022 var Bergman styrelsemedlem i Högskolan på Åland. Från hösten 2021 har Bergman vid sidan av sina konsultuppdrag arbetat som lärare i marin teknik på Axxell Utbildning och i Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Bergman har läst sjörätt (10 ECTS), allmän juridik (4 ECTS), strategiarbete (7 ECTS), utbildningsledarskap (25 ECTS) och studier i pedagogik (50 ECTS) vid Åbo Akademi. Bergman är inte beroende av bolaget eller någon större ägare. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger 200 aktier Åsa Dahlman Politices magister, Åbo Akademi Styrelsemedlem i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2015 Född 1978 Åsa Dahlman har arbetat som ekonomi- och personalansvarig på slakteri- och charkföretaget W.J. Dahlman Ab åren 2004-2015 och som bolagets VD mellan 2015-2016. Dessa år gav Dahlman erfarenhet av hållbar affärsverksamhet och ledarskap. 2017-2023 var Dahlman delägare och VD för ett bolag inom handelsträdgårdsbranschen. Sedan januari 2024 arbetar Dahlman som ledande disponent hos Mäklarhuset Åland Ab. Under sin karriär har Dahlman haft ett flertal styrelsepositioner. Dahlman är inte beroende av bolaget eller någon större ägare. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger 50 aktier i bolaget Paulina Lepistö Andresen Kandidatexamen i Sjöfart och logistik, Chalmers Tekniska Högskola Styrelsemedlem i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2023 Född 1982 Efter sin kandidatexamen studerade Paulina Lepistö juridik vid ”Skandinavisk Institutt for Sjørett” på Oslo universi- tet med inriktning på sjörätt, engelsk avtalsrätt och petroleumsrätt. Därefter har Lepistö arbetat i varierande roller i 15 år hos Höegh Autoliners. Huvuduppgifterna har bland annat varit kontraktsförhandling av tidsbefraktningsavtal av fartyg samt fraktavtal med ledande redare samt bilproducenter. Sedan 2023 arbetar Lepistö inom förnybar energi-branschen som kommersiell ledare hos Fred Olsen Windcar- riers; ett rederi som erbjuder installationslösningar med fartyg till havsvindparker. Sedan 2017 fungerar Lepistö som styrelseledamot i Åland Hotel Group Ab som driver hotellverksamhet på Åland och hon arbetade mellan 2017–2019 som styrelseordförande i rederi Euro Marine Logisitics; en ledande fartygsoperatör av rullande gods i Europa. 2017 fullförde Lepistö en kurs inom ”Styrekompetanse” på BI Norwegian Business School i Oslo och sitter i valkommittén för "Oslo Rederiforening" med huvudansvar att nominera relevanta styrelsele- damöter. Lepistö är inte beroende av bolaget eller någon större ägare. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger inga aktier i bolaget 109 Pavlos Ylinen Master of Science in Shipping, Trade and Finance London Business School Politices magister, Tammerfors universitet Styrelsemedlem i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2022 Född 1968 Pavlos Ylinen finansierade sina studier genom arbete som socialarbetare i Lahtis och Tammerfors mellan 1991 och 1994, vilket lade grunden för hans förståelse av sociala frågor och samhällsansvar. Efter avslutade studier började Ylinen sin karriär som konsult på Sosiaalikehitys Oy i Tavastehus, där han 1995–1996 arbetade med utveckling av kommunala socialtjänster. Från 1998 till 2001 var han anställd på IBM i Helsingfors och Stockholm som Plan & Control Specialist. 2001 började han arbeta på Finlands Post (nu Posti Group), där han 2003 utsågs till Head of Business Control/Finance Director och Vice President för divisionen Electronic Messaging Services. Åren 2005–2009 verkade Ylinen som Vice President och VD för dotterbo- laget Itella Asiakkuusmarkkinointi Oy. Han satt också i styrelsen för flera av Posti Groups dotterbolag och joint ventures, inklusive Eesti Electron Post, Latvijas Electron Post och Capella Sverige, Capella Norge och Capella Danmark. 2009–2011 var Ylinen Vice VD med ansvar för försäljning och mark- nadsföring på Viking Line Abp. Bland externa styrelseuppdrag kan nämnas styrelsemedlem i Luhta Fashion Group Oy (2005–2012) och styrelseordförande för Systema- tic Finland Oy, ett dotterbolag till Systematic A/S (2006–2010). Sedan 2012 driver Ylinen sitt eget företag, Datafisher Oy, som är specialiserat på digitala tjänster och utbildning inom ESG-frågor (En- vironmental, Social & Governance), med särskilt fokus på governance. Ylinen är inte beroende av bolaget eller någon större ägare. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger 360 aktier i bolaget Björn Blomqvist Ekonomie magister, Svenska Handelshög- skolan i Helsingfors VD i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2004, styrelsemedlem sedan 2014 Född 1969 Björn Blomqvist studerade juridik vid Helsingfors universitet läsåret 1988–1989, varefter han inledde studier för ekonomie magister 1989. Blomqvist finansierade sina studier genom arbete på Eckerökoncernens fartyg 1988–1994. Blomqvists första arbete efter examen var på verkstadsindustriföretaget Munters, där han jobbade 1994–1999. Han jobbade 1999–2004 i flygbola- get SAS. Erfarenheterna från ett tillverkande industriföretag och ett multinationellt flygbolag har gett Blomqvist värdefulla insikter i hur kommersiella företag samverkar med och påverkar det omgivande samhället och miljön. Under sin tid som VD i Rederiaktiebolaget Eckerö har Blomqvist varit verksam i branschföreningar på nationell nivå i Sverige och Finland samt även på EU-nivå. Blomqvist verkade i försäkringskoncernen Alandias förvaltande organ 2005–2021. Han har även suttit i den finska Sjömanspensionskassans fullmäktige sedan 2007. Arbetet i branschorganisationerna och försäkrings- verksamheterna har gett Blomqvist värdefulla insikter i hur kapital- placerare och även andra intressenter ställer sig till olika företags hållbarhetsprofiler. 2021 genomgick Blomqvist en Riksomfattande totalförsvarkurs (MPK 238). Blomqvist är genom sin ställning som VD i bolaget beroende av detsamma. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger tillsammans med sin hustru 5 206 aktier i bolaget Verkställande direktör Verkställande direktören sköter bolagets löpande förvaltning i enlig- het med styrelsens anvisningar och föreskrifter och ansvarar för att styrelsens beslut verkställs. I enlighet med aktiebolagslagen svarar även VD för att bolagets bokföring är lagenlig och att medelsförvalt- ningen är ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direktören tillsätts och entledigas av styrelsen. Vill- koren för befattningsförhållandets inkluderande ersättningar och förmåner fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns av styrelsen. Verkställande direktören kan väljas till medlem av styrelsen. Verkstäl- lande direktörens pensionsålder är 60 år. Bolagets verkställande direktör är Björn Blomqvist. Verkställande direktörens ersättare är personaldirektör Lars-Erik Karlsson. Björn Blomqvist har verkat som VD sedan den 24 maj 2004. Björn Blomqvist verkar också som VD för Williams Buss Ab, Rederi Eckerö Sverige AB och Eckerö Cruises AB. Björn Blomqvist är även styrel- seordförande i dotterbolagen Eckerö Linjen Ab, Eckerö Line Ab Oy, Eckerö Shipping Ab Ltd, Eckerö Cruises AB, Rederi Eckerö Sverige AB och Williams Buss Ab. Verkställande direktören representerar bolaget i olika branschorgani- sationer. Under 2024 har VD Björn Blomqvist fungerat som ordföran- de för Rederierna i Finland r.f., viceordförande i Sjöfartens Arbetsgi- varförbund, styrelsemedlem i Transportföretagen i Sverige, samt som styrelsemedlem i European Community Shipowner's Associations. Verkställande direktören erhöll under verksamhetsåret 2024 en ersättning om 424 190 euro, inklusive lön och övriga löneförmåner. 110 Koncernledning Förutom verkställande direktören utnämner styrelsen även verk- ställande direktörens ersättare och övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp. Koncernledningen ansvarar under ledning av verk- ställande direktören för koordinering av affärsverksamheten samt strategisk och ekonomisk planering. Koncernledningen sammanträder regelbundet. Koncernens ledningsgrupp består av Björn Blomqvist, Tomas Karlsson, Taru Keronen, Bo-Gustav Donning, Jari Sorvettula, Lars-Erik Karlsson, Annica Sviberg, Robin Weiss och Tor Rönnberg. Koncernledningen leds av koncernens verkställande direktör Björn Blomqvist. Koncernledningens medlemmar Annica Sviberg Ekonomie magister, Svenska Handelshög- skolan i Helsingfors CFO i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2023 (anställd sedan 2016) Född 1984 Annica Sviberg har en magisterexamen i nationalekonomi och finansiell eko- nomi från Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och hon har även studerat internationella relationer vid Albert Ludwigs Universitet i Freiburg im Breisgau. Sviberg har arbetat som Business Controller och nordisk teamleader för Financial Control på Vattenfall AB åren 2013–2016. Under sin karriär har Sviberg haft flera ordförande- och styrelsepo- sitioner med stort fokus på ESG-frågor. Hon har också genomgått en ESG-utbildning vid Hanken & SSE Executive Education under år 2022, vilket ytterligare förstärker hennes kompetens inom området. Svibergs omfattande erfarenhet och utbildning inom ekonomi och finansiell kontroll har gett henne en stark grund för att förstå och hantera ESG-relaterade frågor, både ur ett strategiskt och operativt perspektiv. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger 326 aktier i bolaget Lars-Erik Karlsson Ekonomprogrammet, Uppsala universitet Personaldirektör i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2007, VD:s ersättare Född 1959 Efter sina studier vid Uppsala Univer- sitet började Lars-Erik Karlsson arbeta inom Ålands landskapsregering, där han fram till december 2007 hade olika chefsbefattningar såsom studieinspek- tör, utbildningsinspektör, enhetschef för studieserviceenheten samt byråchef för arbetsförmedlingen och myndighetschef för Arbetsmarknads- och Studieserviceenheten. Under sin tid inom Landskapsregeringen var Karlsson medlem i Nordiska Ämbetsmannakommittén för arbetsmarknadsfrågor samt Nordiska Studiestödskommittén. Han har under sin tid i Eckerökon- cernen representerat företaget i branschföreningarnas förhandlings- delegationer både i Finland och Sverige samt varit styrelsemedlem i Pensions Alandia 2012–2019. Karlsson har även varit ordförande i arvodeskommissionen för Ålands lagting 2016–2023. Karlsson har även studerat pedagogiskt ledarskap vid Uppsala universitet. Under sin karriär har Karlsson skaffat sig en bred kompetens och erfaren- het inom sociala hållbarhets- och arbetsmarknadsfrågor både på en strategisk och operativ nivå samt ur både ett samhälls- och närings- livsperspektiv. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger inga aktier i bolaget Bo-Gustav Donning Sjökapten, Ålands sjöfartsläroverk Direktör Marine Operations Rederiak- tiebolaget Eckerö sedan 2004 (anställd sedan 2001) Född 1966 Bo-Gustav Donning påbörjade sin sjöpraktik 1986 och var examinerad sjökapten 1992, med erhållen sjö- kaptensbehörighet 1993. 1992–1994 seglade Donning mestadels på tankfartyg i oceanfart och RoRo- och passagerarfartyg i närfart. Åren 1994–1998 var han anställd på Ålands Sjöfartsläroverk som lektor i navigation. År 1995 genomgick han navigationslärarutbildning på Försvarshögskolan i Stockholm (HNK95). 1999–2001 var han Prefekt på Chalmers Lindholmens Sjö- befälsutbildning för däck och maskinbefäl. År 2001 tog han anställ- ning på Rederiaktiebolaget Eckerö som säkerhetschef, sedan 2004 är han direktör Marine Operations med ansvar för hela fartygsdriften på rederiet gällande säkerhet, teknik och miljö. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 111 Äger 40 aktier i bolaget Robin Weiss Gymnasieekonom, Norrtälje CIO i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2015 Född 1967 Robin Weiss studerade Systemvetenskap vid Uppsala universitet (1991–1994) och började sin karriär på Cap Gemini 1994 som systemutvecklare och syste- markitekt. År 1998 grundade Weiss ett IT-bolag tillsammans med en grupp kollegor, vilket under hans ledning växte till 25 konsulter. Från 2008 har Weiss arbetat som konsult inom strategisk IT, med roller som projektledare och affärsutvecklare. Han har haft flera uppdrag som inhyrd CIO för större svenska koncerner och organisationer inom utbildning och arbetslöshetsersättning. Dessutom har Weiss varit VD och styrelseledamot i små och mellanstora företag. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger 200 aktier i bolaget Tomas Karlsson Merkant, Ålands Handelsläroverk VD Eckerö Linjen Ab sedan 2009 (anställd i koncernen sedan 1993) Född 1967 Tomas Karlsson utbildade sig till mer- kant med inriktning på marknad och försäljning 1985–1986. Efter studieti- den arbetade han vid Ålands Sparbank 1987–1993. Under tiden vid Sparban- ken genomgick han Sparbankens Central Aktiebanks Förmansexamen i Helsingfors. I december 1993 anställdes han vid Eckerö Linjens marknadsavdelning och 2009 utnämndes Karlsson till VD för Eckerö Linjen Ab. Under 2020 verkade han även som VD i systerbolaget Birka Cruises AB. Under sin tid som VD har Karlsson representerat företaget i flera branschorganisationer, bland annat Visit Åland och Passagerarrederiernas förening. Detta arbete har gett honom goda insikter i hur företaget påverkar och samverkar med det omgivande samhället. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger 200 aktier i bolaget Taru Keronen Ekonomie magister, Tammerfors univer- sitet VD Eckerö Line sedan 2014 (även 2004–2007) Född 1966 Efter sin magisterexamen i ekonomi från Tammerfors universitet arbetade Taru Keronen i olika expert- och ledarroller inom hotell- och restaurangbranschen på SOK:s reseverksamhet (1988–2004), som VD för Eckerö Line (2004–2007), som VD för Finnair Abps dot- terbolag Matkatoimisto Area (2007–2013). Sedan 2014 är hon åter VD för Eckerö Line Ab Oy. Arbetet som VD i flera företag, inklusive ett kooperativt företag och ett börsnoterat företag, har gett Keronen erfa- renhet av hållbar affärsverksamhet och ledarskap. År 2007 genom- förde Keronen en Executive MBA vid Aalto-universitetet. Studierna inkluderade även en hållbarhetsmodul. År 2008 genomförde Keronen Handelskammarens HHJ-kurs (God- känd Styrelseledamot), inkluderande en fördjupning i aktiebolagsla- gen och hållbarhetsfrågor. Keronen har sedan 2008 arbetat som styrelseledamot i flera olika företag och är för närvarande styrelsele- damot i Helsingfors Andelsaffär Elanto (2018–), ordförande för Avis Budget Finland (2015–) och medlem i Business Finlands förvaltning (2024–). I alla dessa uppdrag är kunskap om lagstiftning och praxis för hållbarhet en grundläggande förutsättning. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger inga aktier i bolaget Jari Sorvettula Civilekonomexamen, Göteborgs univer- sitet VD Eckerö Shipping Ab Ltd sedan 2012 Född 1957 Jari Sorvettula har jobbat inom re- deribranschen sedan 1991. Han har jobbat med kyl-, kemikalietank- och RoRo-fartyg som CFO och CEO inom Hollming Shipping, Crystal Pool och Navirail. Sorvettula har även deltagit i 10 nybyggnadsprojekt inklusive projektens finansiering i Norge, Belgien och Sydkorea. Som VD för Navirail arbetade Sorvettula intensivt med miljö- och hållbarhetsfrågor. Bolagets strategi baserade sig på att flytta godsflöden bort från landsvägar och stadskärnor till järnvägar och till sjötransporter via hamnar som ligger utanför överbelasta- de stadsområden. Sorvettulas erfarenhet som ansvarig ledare och uppdrag i dotterbolagsstyrelser som medlem/ordförande (i Benelux, Schweiz, Italien) har gett honom bred kunskap i frågor relaterade till internationella Corporate Governance-frågeställningar. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger inga aktier i bolaget 112 Tor Rönnberg Studentmerkonom, Åbo Handelsläroverk Inköpsdirektör i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan 2012 (anställd i koncernen sedan 1989) Född 1967 Tor Rönnberg inledde sin karriär inom Eckerökoncernen 1989, först på Marknadsavdelningen 1989–2005 och därefter som avdelningschef på försälj- ningsavdelningen inom Eckerö Linjen Ab 2006–2011. Erfarenheten som avdelningschef bidrog till en djupare syn på ledarskap, både kulturellt och socialt. Styrelsearbetet i Visit Åland 2008–2012 gav Rönnberg värdefull insyn i ekonomisk håll- barhet. Sedan 2012 har Rönnberg varit chef för Rederiaktiebolagets Eckerös inköp- och logistikavdelning och inför bolagets uppgradering av ISO 14001 certifieringen 2017, arbetade Rönnberg fram Rederiak- tiebolaget Eckerös Leverantörskod för inköp. AKTIEINNEHAV 31.12.2024 Äger 48 aktier i bolaget Revisorer Bolaget har två ordinarie revisorer och en revisorssuppleant som väljs på ordinarie bolagsstämma för tiden intill utgången av nästa ordinarie bolagsstämma. Revisorn granskar bolagets bokföring och bokslut. Efter utförd granskning erhåller styrelsen en granskningsrapport och bolagsstämman tillställs en revisionsberättelse. Bolagets revisorer är CGR Andreas Holmgård och CGR Jukka Korin som huvudansvariga revisorer med CGR-samfundet BDO Ab som revisorssuppleant. Revisorns arvode fastställs av bolagsstämman. Enligt gällande beslut utgår arvode enligt löpande räkning. Koncernens kostnader för revision beräknas till 117 570 euro under 2024 (60 927 euro under 2023), varav 63 850 euro (17 260 euro under 2023) avsåg moder- bolaget. Kostnaderna för övriga tjänster till koncernens revisorer samt deras revisionssamfund var 117 849 euro under 2024 (25 978 euro under 2023). Övriga tjänster hänför sig huvudsakligen till IFRS-, hållbarhets- och skattekonsultation under 2024. Styrelsen fungerar i sin helhet som revisionskommitté. Intern kontroll och riskhantering Målet för den interna övervakningen som styrelsen och den operativa ledningen ansvarar för är att säkerställa effektiv och resultatbringan- de verksamhet, tillförlitlig information samt iakttagande av bestäm- melser och verksamhetsprinciper. Riskhanteringen är en integrerad del av koncernens verksamhetskontroll och övervakning. Styrelsen följer kontinuerligt upp koncernens resultatutveckling och finansiella ställning genom det interna rapporteringssystemet. Det interna kontrollsystemet består av en detaljerad intern bokföring som avstäms mot affärsbokföringen. Koncernens ekonomiavdelning ansvarar för den externa och interna rapporteringen innefattande ekonomisk uppföljning, analys och affärsplanering. Koncernen har en Finanspolicy som fastställts av styrelsen. Policyn behandlar bland annat principer för koncernens likviditet och finan- siering samt hantering av finansiella risker. Det operativa ansvaret för detta ligger på koncernens ekonomiavdelning. Ekonomiavdelningen rapporterar regelbundet bland annat uppföljning av koncernens likvi- ditet, finansiering och riskexponering till styrelsen och verkställande direktören. I notuppgifterna till koncernens bokslut redogörs för hanteringen av finansiella risker. Ett avsnitt om riskerna i affärsverksamheten åter- finns i styrelsens verksamhetsberättelse. Insiderförvaltning Rederiaktiebolaget Eckerös aktie är inte noterad på någon värdepap- persmarknad och bolaget är inte ett publikt aktiebolag. Bolaget har emitterat en obligation som är noterad på Oslo Börs och därigenom omfattas bolaget av de krav som ställs på emittenter av noterade värdepapper. Eckerökoncernen förvaltar insiderinformation och insiders enligt kraven i marknadsmissbruksförordningen (Market Abuse Regulation, MAR), värdepappersmarknadslagen, Oslo Börs insiderbestämmelser, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens och Finans- inspektionens föreskrifter och anvisningar samt Eckerö koncernens insiderinstruktioner. Koncernens insiderförvaltning omfattar bland annat: • intern informationsgivning om insiderfrågor, • intern skolning i insiderfrågor, • behandling av insideranmälningar, • upprättande och upprätthållande av insiderförteckningar, • övervakning av insiderfrågor samt • upprätthållande av information som offentliggörs på internet. Den information som erhållits på basen av insynspersoners anmäl- ningsskyldighet och de transaktioner avseende bolagets finansiella instrument som genomförts av insynspersoner granskas fortlöpande. Därutöver görs en övergripande granskning en gång per år och ett personligt förteckningsutdrag skickas årligen för granskning till var och en insynsperson. Koncernens verkställande direktör är insideransvarig i bolaget. De praktiska uppgifterna avseende insiderförvaltningen sköts av perso- ner utsedda av verkställande direktören. Insiderinformation offentliggörs så snabbt som möjligt och detta sker genom ett börsmeddelande. För en person som förfogar över insiderinformation är det alltid förbjudet att genomföra transaktioner avseende bolagets finansiella instrument. Utöver denna allmänna handelsbegränsning är insynspersonerna förbjudna att handla med bolagets finansiella instrument under en stängd period på trettio dagar före offentliggörandet av koncernens finansiella rapporter. Enligt bestämmelserna i MAR publicerar Eckerö koncerninformation om transaktioner avseende bolagets finansiella instrument som genomförts av insynspersoner. Detta sker genom ett börsmeddelande och en anmälan till Finansinspektionen senast inom tre affärsdagar från det aktuella transaktionsdatumet. Som Eckerökoncernens in- synspersoner räknas i detta hänseende bolagets styrelsemedlemmar, verkställande direktör och koncernledningsgrupp. Om insiderinformation uppstår upprättas en projektspecifik insiderför- teckning. De personer som antecknas i förteckningen underrättas om detta och erhåller information om de skyldigheter som följer därav. Begreppen insiderinformation och projektspecifik insiderförteckning ovan rör endast sådana förhållanden som påverkar obligationens marknadsvärde. Insynspersonernas rapporteringsskyldighet och handelsbegränsning omfattar även aktien. 113 Fartygsflotta Eckerö Byggd 1979, Aalborg Værft A/S, Aalborg, Danmark. Längd 121 m, bredd 24,5 m. Kapacitet: 1 635 passagerare. Lastkapacitet: 200 bilar, 515 längdmeter. Finlandia Byggd 2001, Daewoo Shipbuilding & Heavy Machinery Ltd., Sydkorea. Längd 175 m, bredd 27,6 m. Kapacitet: 2 520 passagerare, 252 hytter. Lastkapacitet: 610 bilar, 1 808 längdmeter. Finbo Cargo Byggd 2000, Astilleros Espanoles S.A. (AESA), Sevilla, Spanien. Längd 180 m, bredd 25 m. Kapacitet: 366 passagerare. Lastkapacitet: 2 000 längdmeter. Transporter Byggd 1991, Fosen Mek. Verksteder A/S, Norge. Längd 122 m, bredd 19 m. Lastfiler: 1 263 längdmeter. www.eckeroline.fi www.eckerolinjen.ax www.eckeroshipping.com www.williamsbuss.ax Rederiaktiebolaget Eckerö Torggatan 2, AX-22100 Mariehamn Telefon +358 18 28 030 • [email protected] • www.rederiabeckero.ax För information om våra dotterbolag:

AI Terminal

Talk to a Data Expert