Annual Report • Mar 20, 2019
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer

Ortivus grundades 1985, baserat på kliniska erfarenheter inom kardiologi, och har sitt huvudkontor i Danderyd utanför Stockholm. Sedan 1998 är bolaget etablerat i Storbritannien genom ett eget dotterbolag. 2018 hade Ortivus sammanlagt 19 anställda i Sverige och Storbritannien. Ortivus A- och B-aktie är noterade på NASDAQ Stockholm Small Cap lista
Genom den egenutvecklade modulbaserade teknikplattformen MobiMed, erbjuder Ortivus sina kunder MobiMed Monitorering - realtidsövervakning av patienter i den prehospitala sjukvården – och MobiMed Journal – ett beslutsstödsystem för bland annat triagering* som kan integreras mot sjukvårdens egna administrativa vårdsystem och mot externa patientsystem.
Ortivus lösningar är certifierade enligt tre ISO-standarder och är CE-märkta enligt Medical Device Directive, som är EU:s medicintekniska direktiv. Ortivus erbjuder sina kunder patientsäkra, användarvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem. Ortivus lösningar hjälper till att rädda liv och minskar lidande och används idag av mer än 5 000 ambulanssjukvårdare i över 1 700 akutfordon och hanterar över 100 000 patienter varje månad.
*En process för att sortera och prioritera patienter med utgångspunkt från symptom baserat på bl.a. vitalparametrar, såsom EKG och andningsfrekvens.




Kassaflöde från den löpande verksamheten

| Belopp i KSEK | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| RAPPORT OVER TOTALRESULTAT | |||||
| Nettoomsattning | ਟੂ 1 ਰੇਰੇ | 58 799 | 74 279 | 72619 | 69 366 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | -30 151 | -28825 | -40 255 | -25 012 | -22 464 |
| Bruttoresultat | 22 048 | 29 974 | 34 024 | 47 607 | 46 902 |
| Rörelsekostnader | -34 dal | -40 422 | -39 136 | -53 144 | -45 234 |
| Rörelseresultat | -12 943 | -10 448 | -5 112 | -5 537 | 1 668 |
| Finansnetto | -448 | -1157 | -1 967 | -1 553 | -268 |
| Resultat före skatt | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 | 1 400 |
| Skatt | |||||
| Resultat efter skatt från kvarvarande verksamhet | -13 391 | -11 605 | -7 07 9 | -7 090 | 1 400 |
| ARETS RESULTAT | -13 391 | -11 605 | -7 079 | -7 090 | 1 400 |
| Omräkningsdifferens | 17 | -7 | -62 | 106 | 378 |
| ARETS TOTALRESULTAT | -13 374 | -11 612 | -7 141 | -6 984 | 1778 |
| RAPPORT OVER FINANSIELL STALLNING | |||||
| Anläggningstillgångar | 12 ਰੇਤਰ | 20053 | 29725 | 43526 | 39030 |
| Omsättningstillgångar | 14 758 | 14 487 | 17522 | 22521 | 43775 |
| Summa tillgångar | 27 697 | 34 540 | 47 247 | 66 047 | 82 804 |
| Eget kapital | 2 181 | 15 555 | 5222 | 12363 | 19347 |
| Långfristiga skulder | ਟਰੇਦ | 1570 | 5626 | 7639 | 3 452 |
| Kortfristiga skulder | 24 921 | 17415 | 36 ਤਰ੍ਹਰ | 46045 | 60 005 |
| Summa eget kapital och skulder | 27 697 | 34 540 | 47 247 | 66 047 | 82 804 |
| NYCKELTAL | |||||
| Bruttomarginal (*) | 42% | 51% | 46% | 66% | 68% |
| Rörelsemarginal | -25% | -18% | -7% | -8% | 2% |
| Resultatmarginal | -26% | -20% | -10% | -10% | 2% |
| EBITDA, KSEK | -4977 | -387 | 13 588 | 9687 | 7 440 |
| Soliditet | 8% | 45% | 11% | 19% | 23% |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 11,70 | 1,22 | 8,05 | 4,34 | 3,28 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 0,07 | 0,50 | 0,25 | 0,60 | 0,93 |
| Medelantal anställda | । ਰੇ | 22 | 20 | 31 | 25 |
| Investeringar, materiella anläggningstillgångar, KSEK | 281 | 350 | 5811 | 9622 | 18888 |
| Investeringar aktiverade utvecklingskostnader och licenser, KSEK | 537 | 0 | 0 | 10315 | 14310 |
| Avskrivningar, KSEK | 7 966 | 10 061 | 18 700 | 15224 | 5772 |
| Resultat per aktie, SEK | -0,43 | -0.43 | -0.31 | -0.31 | 0,06 |
*) Bruttomarginalen baseras på områknade sif för 2016-12-31 för jämförbarhet med 2017-12-31. 2014 och 2015 är ej omräknade.

Värdgivarna har börjat leta efter vägar att kapa sina köer och kostnader, utan att samtidigt äventyra patientsäkerheten.
2018 kunde vi med glädje konstatera att en andra digitaliseringsvåg började ta fart på allvar inom vårdsektorn. Steg för steg ökade aktivite ten markant, på våra huvudmarknader Storbritannien och Sverige, liksom på andra marknader. Drivande bakom digitaliseringen är det ökande trycket på akutsjukvården. För Ortivus innebär det att en marknad som tidigare var tvekande, nu är en tillväxtmarknad i snabb utveckling,
sjukhus och akutmottagningar som är överbelastade, där patienterna ligger i korridorerna och personalen pressas till det yttersta. Situationen är ohållbar och vårdgivarna letar efter vägar att kapa köer och kostnader, utan att samtidigt äventyra patientsäkerheten. Politiker och beslutsfattare har också vaknat till liv, insett problematiken och börjar nu agera. I regeringens vårbudget 2018 avsattes ytterligare 400 miljoner kronor för ökad tillgänglighet inom vården. Vi följer med intresse arbetet med den statliga utredningen "Samordnad utveckling för god och nära vård", där slutbetänkandet kommer i mars 2020 och en delredovisning ska lämnas
i juni i år. Anna Nergårdhs utredning är i linje med vår primärvårdssatsning.
Det viktiga är nu att styra om patientflödena, från sjukhus till primäroch äldrevård. Vinsterna blir uppenbara om patienterna kan sorteras och prioriteras, det som vi kallar triage, och kanske behandlas redan på äldreboendet eller hälsocentralen, istället för på en akutmottagning. Patienten finns kvar i en trygg miljö nära hemmet, medan sjukhusen kan göra det de är bäst på - fokusera på de svåra fall som behöver specialistvård.
kommunikation och dataöverföring, tillsammans med ett brett politiskt stöd,
gör att förutsättningarna är goda för en fortsatt utbyggnad av den svenska hemsjukvården. Befolkningstillväxt och en åldrande befolkning gör att sjukhusens efter vårdsavdelningar är fullbelagda, samtidigt som akutsjukvården behöver hantera långa köer. Det finns därför en stor affärs- och tillväxtpotential i att erbjuda den svenska primärvården vår unika MobiMedlösning för att effektivisera och höja patientsäkerheten i vårdprocesser utanför sjukhuset.
I Sverige pågår två mycket spännande projekt, ett i Borgholm på Oland, kallat Hemsjukhuset, och ett med mobila läkarteam i Region Orebro. I båda fallen är MobiMed en bärande del i ett nytt, mycket mer flexibelt arbetssätt som bidrar till en högre patientsäkerhet och samtidigt sparar tid och resurser. Vår teknikplattform, som integrerar vårdens olika system och gör att de snabbt och trådlöst kan kommunicera med varandra, är nyckeln till den efterlängtade effektiviseringen.
bland Sveriges regioner, både hos existerande kunder och hos nya möjliga. I Region Gävleborg gick akutsjukvårdens och barnverksamhetens 600 medarbetare i december 2018 över till triagemetoden SATS med integrationsstöd från oss. Organisationen Flisas årliga prehospitala pris gick till Region Kronoberg för en framgångsrik integration av MobiMed och journalsystemet Cambio Cosmic, ett arbete där vi fanns med. Cambio Cosmic vann dessutom upphandlingen i fem svenska regioner, något som också öppnar nya möjligheter.
Givet allt detta agerar Ortivus nu i en tillväxtbransch. Det betyder att vi måste utveckla våra förmågor på alla områden. Den översyn av vår verksamhet som inleddes i början av 2018 fortsatte under hösten, då vi utvecklade en ny strategisk plan. Det handlar om ny och utökad funktionalitet hos våra produkter, men också om nya kundsegment i form av primär- och äldrevård. Vår prisbelönta förmåga att leverera en plattform som knyter ihop sjukvårdens system är en styrkefaktor som ska utnyttjas fullt ut.
2018 redovisar Ortivus ett förbättrat kassaflöde. Våra kassaflödeskrävande leasingavtal löpte ut vid halvårsskiftet. Det, tillsammans med nya förlängningsavtal, omförhandlingar med underleverantörer och en effektiviserad organisation, har stärkt vår affär i Storbritannien, resultatmässigt och vad gäller kassaflödet, som nu är positivt. Vi har funnits i Storbritannien sedan 2002 och är inne på det sjätte och sista avtalsåret med två stora ambulanstruster som under avtalsperioden gjort många tilläggsinvesteringar. Som ett ytterligare bevis på vår förmåga valde South Western Ambulance Trust i höstas att installera MobiMed Journal i ytterligare 63 ambulanser. MobiMed Journal används nu i 1 200 ambulanser i Storbritannien och vi sköter dessutom datordriften för 4,1 miljoner brittiska patientjournaler med en mycket hög driftssäkerhet.

Akutvårdens tillgång till det nya nationella patientregistret är en stark drivkraft för den fortsatta digitaliseringen. Ortivus integration mot Summary Care Record prisbelönades av EHI Award och vi ser med tillförsikt fram mot upphandlingen inför den avtalsperiod som börjar 2020. Våra två "Managed as a service-avtal" är goda referensobjekt inför upphandlingar i, men även utanför Storbritannien l Norge, där vi idag finns vid två sjukhus i Osloområdet, inleds 2019 en större upphandling av elektroniska journaler I Spanien växter intresset återigen i flera regioner och vi har där inlett ett samarbete med svenska Carmenta.
Även våra kunder i italienska Turinområdet har visat ett starkt intresse för att förnya och utöka sin utrustning.
För helåret 2018 redovisar Ortivus ett negativt rörelseresultat på -12,9 miljoner kronor. Våra intäkter minskade jämfört med 2017, beroende på avtalsenlig licensbefrielse. Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi har sänkt våra kostnader och att våra intäkter från den svenska marknaden har ökat, delvis som en följd av avtalet med Region Jämtland Härjedalen, som nu installerat vårt journalsystem. Vi har samtidigt fortsatt att investera i ökad marknadsnär varo på våra huvudmarknader och i produktutveckling. Det belastar resultatet för 2018, men betyder också att vi 2019 planerar att lansera en ny produktgeneration med utökad funktionalitet.
Under fjärde kvartalet gjorde vi, tillsammans med managementbolaget Spark Group, en genomlysning av vår verksamhet. Vi granskade arbetssätt, produkter, konkurrenter och marknader och konstaterade att vi har högkvalitativa produkter, ett framgångsrikt "track record" och en god förankring på våra huvudmarknader. Samtidigt behöver vi bli mer fokuserade, stärka vårt erbjudande och öka vår närvaro på utvalda marknader.
2019 intensifieras samarbetet med Spark Group, som förstärker Ortivus organisation och ledning för att tillvarata de kommande årens stora tillväxtpotential. Samarbetet öppnar också för nya möjligheter till kapitalanskaffning inom ramen för vår tillväxtstrategi. 2018 har varit ett spännande och händelserikt år. Jag ser fram emot att få vara med på den fortsatta resan.
Danderyd, mars 2019
LARS HÖST Tillförordnad verkställande direktör
Panasonic Izos
Ortivus är den naturliga och självklara leverantören av ITlösningar till varje ambulans och till primärvården på våra marknader.
Ortivus lösningar räddar liv genom att underlätta diagnostik och behandling vid prehospital vård, den vård som äger rum utanför sjukhusen, i ambulanser, på olycksplatser, eller i primärvården.
TOUGHPAD
Ortivus utvecklar och marknadsför användarvänliga, patientsäkra och verksamhetskritiska system och tjänster för att möjliggöra effektiv patientövervakning, diagnostik och rapportering.
▸ Ortivus strategi för tillväxt och lönsamhet bygger på flera olika spår. Ortivus kommer, genom att bredda och fördjupa sitt erbjudande med MobiMedplattformen som bas, kontinuerligt att sträva efter att bolaget ska ha marknadens mest konkurrenskraftiga lösning inom prehospital vård. Vi ska erbjuda våra kunder beslutsstöd av högsta kvalitet vid sortering och prioritering, så kallad triagering, av patienter.
Ortivus kommer att öka sin marknadsnärvaro på huvudmarknaderna Sverige och Storbritannien genom en utbyggd försäljningsorganisation med syfte att öka försäljningen och säkerställa tillväxt. Därtill kommer bolaget inleda en geografisk expansion på ett antal strategiskt utvalda marknader.
För att ytterligare driva tillväxt och ökad försäljning, framför allt på huvudmarknaden Sverige, kommer
Ortivus att utforska behoven av MobiMed bland kunder i nya segment, till exempel kommunal äldreomsorg och olika typer av primärvårdsenheter. Utöver detta undersöker och utvärderar Ortivus styrelse kontinuerligt kandidater för uppköp eller partnerskap som ytterligare kan stärka bolagets position på marknaden.
Ortivus använder olika affärsmodeller baserade på kundens förutsättningar, behov och krav, från traditionell modell till så kallat systemabonnemang, där lösningarna, inklusive hårdvara, tillhandahålls som ett komplett erbjudande. De flesta stora affärer sker genom offentliga upphandlingar, där utrymmet för prisförhandlingar är begränsat. I dessa upphandlingar bestäms marknadspriset av utvärderingen och anbudsprocessen. I de fall kunder inte vill göra stora investeringar, erbjuder Ortivus, tillsammans med sina partners, flexibla finansieringslösningar.

● Ortivus traditionella affärsmodell innebär att kunden betalar för hårdvara, nyttjanderätten till programvara och installation, projektledning och utbildning Kunden kommer därigenom att äga och förvalta hårdvaran, till exempel mätenhet och dator. Driften av systemet sköts av kunden, som också förvaltar servrar och övrig infrastruktur. Programvaran, enligt den version som var aktuell vid driftsättning hos kund, ägs av Ortivus och licensen ger kunden rätt att använda systemet. Kunden kan beställa och betala för service och support samt uppgradering till nya programversioner.
● Kunden svarar, liksom i den traditionella affärsmodellen, för driften av systemet, men programvaran används på abonnemangsbasis. Kunden köper ett abonnemang på programvara. Programvaran ägs av Ortivus som ger kunden rätt att använda systemet. Det innebär att kunden har rätt till nya versioner av programvaran.
· Ortivus använder Managed Services, systemabonnemang, som en tredje affärsmodell, vilket innebär att kunden köper ett fullserviceåtagande som gäller dygnet runt, året om och som innehåller abonnemang på programvaror, drift av kundens journaldatasystem, hårdvaruservice, med mera. Programvaran ägs av Ortivus och ger kunden rätt att använda systemet. Det innebär att kunden har rätt till nya versioner av programvaran. Ortivus sköter driften av de centrala delarna i systemen och förvaltar servrar och övrig infrastruktur. Ortivus äger och förvaltar även den hårdvara som placeras i ambulanserna.
Stora omvärldstrender som en ökad urbanisering och digitalisering, tillsammans med demografiska förändringar, ny teknik och ekonomiska realiteter påverkar vårdkedjan och därmed Ortivus.
► Ett ökande välstånd leder till att vi lever längre och relativt sett är friskare. En åldrande befolkning leder dock till ett ökat tryck på vården, eftersom äldre generellt behöver mer vård än yngre. I många länder är läget ansträngt, med överbelastade akutmottagningar och sjukhus. För att klara situationen behövs nya lösningar och arbetsmetoder. Det gäller att styra patientflödena så att mer kan lösas tidigare i vårdkedjan, på vårdcentraler, äldreboenden eller i hemmen, medan sjukhusen tar emot de svåraste fallen, de som behöver specialistvård. Det är en fråga om både ekonomiska realiteter och patientsäkerhet.
-Att redan på ett tidigt stadium kunna triagera, det vill säga sortera och prioritera, en patient och avgöra vilka insatser som egentligen behövs – sjukhusvård, vårdcentral eller vård i hemmet - frigör resurser i vårdkedjan och sparar tid, pengar och ytterst människoliv. Samhällsutvecklingen har gjort att många vänder sig till akutsjukvården, snarare än till primärvården, även om de egentligen inte har så stort vårdbehov, säger Ortivus utvecklingschef Gabriel Åhbeck. Han pekar på Storbritannien, där det händer dagligen att ambulanserna, som är fristående organisationer och inte som i Sverige kopplade till sina landsting, får stå i kö för att lämna patienterna vid sjukhusen i storstäderna.
l Sverige och många andra länder finns exempel på urbaniseringens motsatta sida, den som följer på att glesbygden avfolkas. Inte minst ekonomin, med ett sjunkande befolknings- och skatteunderlag, gör att sjukhusvården centraliseras till få enheter, vilket gör att transportsträckorna blir långa. För att upprätthålla service, en jämställd vård och bibehållen vårdkvalitet, måste bedömningar och behandlingar kunna göras redan i hemmet, på olycksplatsen eller vid vårdcentralen.
Det finns flera vägar till en mer effektiv sjukvård, som exempelvis vårdspår för olika typer av sjukdomar och olyckor och protokollbaserad sjukvård, som anger nationella behandlingsriktlinjer. Det påverkar i hög grad ambulanssjukvården som står i första linjen. En nyckel för ökad effektivitet och prioritering här är tillgång till internet och effektiv mobilkommunikation. Ny teknik ger högre kapacitet som gör det enklare, snabbare och säkrare att sända och ta emot stora mängder patientdata.
-Mycket är digitaliserat, men det är väldigt olika hur tekniken utnyttjas, och i vilken omfattning. För att lyckas med effektiviseringen krävs att ambulanssjukvården blir en del av sjukvården, inte bara en transporttjänst. Då behövs olika typer av stöd. Om vi ska flytta ut
mer av vården utanför sjukhuset, närmare patienterna, ställs helt andra krav på information om varje patient och på dokumentationen av de behandlingsåtgärder som genomförs, oavsett om det är i ambulansen eller på äldreboendet, säger Gabriel Åhbeck.
Lösningen ligger i Ortivus integrerade monitorerings- och journalsystem som gör att ambulanspersonalen får tillgång till patientens journal och data om eventuell sjukdomshistoria, och samtidigt, i realtid, kan sända information om patientens vitalparametrar, som blodtryck, puls och temperatur, till den mottagande enheten på sjukhuset Ambulanspersonalen kan även sända bilder till sjukhuset för dokumentation och bedömning.
Till detta kommer ökade möjligheter till kliniskt beslutsstöd. En ambulanssjukvårdare kan möta tusentals olika patienter, en del med enkla diagnoser, andra med diffusa. Ett beslutsstöd där systemet ställer frågor till användaren innan eller under själva transporten, ökar tempot i processen. Systemet behöver också kunna svara på akuta frågor, till exempel om hur stor dos av ett givet läkemedel som kan ges till en patient.
Integrerade system med monitorering, journaler och tillgång till beslutsstöd gör det möjligt att mycket tidigare bedöma vårdbehov och prioriteringsordning. Och att, i de fall där det behövs, omgående sätta in behandling. Det kan vara en fråga om patientsäkerhet, liv och död, men också om mer kostnadseffektiva lösningar.
CASE REGION JAMTLAND HARJEDALEN
Z MobiMedi på plats i F Region ======================================================================================================================================================================= lämtland i Härjedalen
Sedan i slutet av oktober 2018 är penna, papper och karbonkopior ett minne blott för ambulanssjukvårdarna i Region Jämtland Härjedalen. Efter en tids pilotdrift i mindre skala infördes då MobiMed Journal i regionens 23 ambulanser.
► Det betyder att Ortivus MobiMed bidrar till att öka patientsäkerheten, och till att skapa bättre flöden genom att avlasta akutsjukvården från icke-akuta fall. Det sparar tid, resurser och pengar i form av ambulanstransporter - och är dessutom bra ur miljöhänseende
ldag antecknar ingen viktiga data på papper, allt som rör patienterna i ambulanssjukvården dokumenteras elektroniskt direkt på plats i ambulansen, eller i patientens hem. Tidigare har sjukvårdspersonalen fått anteckna och lämna in en pappersjournal samtidigt som de lämnade patienten, men papper har en tendens att komma bort, och att skriva in allting igen tar tid när man väl är tillbaka på ambulansstationen. Dessutom kommer det hela tiden nya larm som kräver insatser. Systemet gjorde det svårt att följa upp verksamhet och enskilda händelser.
ldag skriver ambulanspersonalen sina journalanteckningar i Ortivus journalsvstem MobiMed och de förs över direkt till patientens journal i det regionövergripande journalsystemet Cambio Cosmic som används på Ostersunds sjukhus. MobiMed innebär också att ambulanspersonalen kommer åt patientens hela journal redan vid första kontakten med patienten. Då kan
man avgöra om det behövs transport till sjukhuset, eller om patienten kan stanna i hemmet.
UNM 869
Eftersom mycket av ambulanspersonalens tid ägnas åt att bedöma, vårda och transportera patienter är tillgången till den existerande journalen viktig, precis som möjligheterna att få beslutsstöd direkt från systemet, eller från expertisen inne på sjukhuset som nu i realtid kan få tillgång till patientens vitalparametrar, som exempelvis EKG, blodtryck, puls och temperatur.
Det gör sammantaget att långt ifrån alla ambulanstransporter i Jämtland Härjedalen idag behöver bli iltransporter till Ostersunds sjukhus, och att en del av dem faktiskt inte ens behöver bli av. När ambulanspersonalen redan när de kommer till platsen kan se en patients sjukdomshistoria och vilka mediciner som satts in tidigare, blir bedömningen mycket säkrare redan från start. Det betyder att de allvarliga och svåra fallen får en snabbare och mer effektiv fil till sjukhuset, medan andra, efter bedömning, kan hänvisas till vårdcentralen, eller i en del fall egenvård.

MobiMed innebär också att ambulanspersonalen kommer åt patientens hela journal redan vid forsta kontakten med patienten.
För att möta ökade patientvolymer och ekonomiska krav går allt fler vårdorganisationer i allt högre utsträckning över till elektroniska patientjournaler och inför system som gör att information om patienter och behandlingar kan delas i realtid mellan olika vårdgivare. Utvecklingen innebär att Ortivus i hög grad ligger i spetsen på en tillväxtmarknad som dessutom förväntas accelerera under de kommande åren.
▸ Ortivus styrka och konkurrenskraft ligger i att utveckla plattformslösningar som binder ihop kedjan från ambulansen eller vårdcentralen till sjukhuset - och i att kunna erbjuda avancerat beslutsstöd i de komplexa situationer som ambulanspersonalen kan försättas i. Det är lösningar som dessutom sömlöst kan integreras med andra sjukhussystem.
Kunderna finns bland primärvård, sjukhus, regioner/landsting och ambulansorganisationer. I de allra flesta fallen är kunderna finansierade av offentliga medel och i starkt reglerade verksamheter, affärer sker därför of tast
genom regionala eller nationella offentliga upphandlingar. Vården är utsatt för krav på effektivisering, i sin tur kopplade till omfattande ekonomiska krav. Ortivus kan bidra till en effektivisering och utvecklar därför sitt erbjudande i olika moduler för att möta kundens krav och budget med rätt funktionalitet.
-Ortivus har valt att fokusera på Sverige, Storbritannien och Norge, de marknader där vi idag har våra flesta kunder. Vi bearbetar även andra marknader, framför allt sådana där där vi historiskt sett har haft en marknadsnärvaro. Vi
vet att behovet är stort och följer även andra möjliga marknader, säger Ortivus kund- och försäljningschef Elias Obaid.
Skillnaden mellan de tre marknaderna är stora. I Sverige och Storbritannien är digitaliseringen relativt långt genomförd, medan ambulanssjukvården i Norge fortfarande i hög grad förlitar sig på papper och penna. Det finns också stora skillnader i organisationerna. I Storbritannien drivs ambulanssjukvården av 13 mycket stora ambulanstruster, fristående från sjukhusen, medan den i Sverige oftast är kopplad till de olika regionerna.
-Sverige är en bra marknad för Ortivus. Vi har 13 av Sveriges 21 regioner som våra kunder. Sju av dem använder MobiMed journal. Marknaden är väl penetrerad, i stort sett alla har digitala journaler i sina ambulanser, men det är bara första vågen av digitalisering



som vi sett. Många har haft systemen i flera är, men de fungerar som öar. Nu kommer nästa våg och då gäller det att integrera dem och tillföra nya funktioner som stöd för en effektiv vård. Här finns en stor potential för oss, eftersom en av våra styrkefaktorer är att kunna integrera olika system i vår teknikplattform, säger Elias Obaid.
För att minska belastningen på akutsjukvårdens mottagningar strävar våra kunder efter att styra om patientflödena så att mer vård kan utföras redan i hemmet, eller på vårdcentralerna. Det sparar tid, resurser och transporter, men kräver samtidigt tillgång till mer effektiva system för informationsöverföring, journalföring och beslutsstöd. Även denna utveckling öppnar nu stora möjligheter för Ortivus.
-Just nu pågår projekt, till exempel i Borgholms kommun, där man provar lösningen Hemsjukhuset, som kopplar ihop hemsjukvården med hälsocentralerna och landstingets ambulanssjukvård. Ett liknande projekt finns i Region Örebro och i båda fallen används MobiMed för att snabbt diagnosticera, göra bedömningar av vilken vård och vilken prioritering som behövs. Det är möjligt tack vare att vårdpersonalen, genom MobiMed, snabbt får tillgång till patientens historiska data, synkroniserade patientjournaler, monitorering, beslutsstöd och uppföljning, säger Elias Obaid.
De 13 ambulanstrusterna i Storbritannien har sammanlagt cirka 9 000 fordon jämfört med Sveriges 900. Varje trust upphandlar självständigt.
-Ortivus konkurrenter har genomfört ett antal misslyckade försök att anpassa befintliga lösningar, något som lett till att flera projekt har lagts ner. Ortivus har, som enda leverantör, lyckats med sina utrullningar, både vad gäller hårdvara och system och är ledande på marknaden, säger Ortivus International Sales and Delivery Director Steve Pinnell.
Viktiga framgångsfaktorer är användarvänliga lösningar och tillgång till beslutsstöd. Ortivus har idag två truster som kunder och här finns goda förutsättningar för en fortsatt god affärsrelation. Dagens kunder har tillsammans cirka 1 200 ambulanser och 4 000 medarbetare. Ortivus sköter dessutom datordriften för över fyra miljoner patientjournaler, med en mycket hög tillgänglighet, något som ger goda kundreferenser. Samarbetena med befintliga kunder har utökats över tid och Ortivus har blivit prisbelönt för sin förmåga till kundanpassning av system och för sin innovationsförmåga. Vi deltar i pågående upphandlingar och för väntar oss ytterligare nya under året.
I Norge har digitaliseringen av akutsjukvården ännu inte tagit fart, papper och penna är fortfarande, till stor del arbetsverktyget för patientdokumentation.
-Ortivus är etablerat i Norge sedan 2005. Mobimed Monitorering finns vid två sjukhus i Osloområdet som tillsammans har cirka 80 enheter, varav hälften är utrustade med MobiMed Journal. Sjukhusområdet avser att under inledningen av 2019 genomföra en större upphandling av elektroniska journaler för hela Osloregionen. Det är ett första steg i att digitalisera hanteringen av patientdata inom akutvården på nationell nivå. Våra befintliga lösningar i Norge utgör, tillsammans med vår drift av journaler från Storbritannien, mycket goda referenser inför en kommande upphandling.
-Här finns stora möjligheter till ökad försäljning av MobiMed-system och utrustningar inom akut- och primär vård och för fortsatt integration med andra sjukhusjournalsystem, som exempelvis DIPS som är det system som används i Norge. Intresset för Ortivus lösningar var också stort vid mässan Ambulanse Forum 2018, säger Elias Obaid.
l Valenciaregionen i Spanien där Ortivus hade pilotinstallationer igång före finanskrisen 2008 har intresset återigen ökat och även andra regioner visar intresse
I Turinområdet i Italien har Ortivus en mindre installation och kunden visar nu intresse för att förnya sin utrustning och utvidga antalet enheter.
På marknaden finns ett fåtal konkurrenter per land, de flesta arbetar lokalt på sina hemmamarknader. Förutom Ortivus finns det några få leverantörer som verkar på flera marknader.
0-150 5.1
99
7788
CHILLE CO
A @ @ @ 0 - - ! ! ! 00
Sommaren 2018 tog Borgholms kommun på Öland ett tekniksprång som placerade kommunen bland de ledande i Sverige när det gäller den senaste tekniken inom ambulanssjukvård.
ortivus
Bland de absolut första i landet utrustades då hälsocentralerna i Borgholm och Löttorp med MobiMed-utrustning från Ortivus.
Nu är MobiMed inte nytt på Öland. Sedan flera år tillbaka utnyttjar ambulanser i Landstinget Kalmar Län MobiMed Monitorering för att säkerställa en säker och snabb vård i ett län där avstånden och därmed transporttiderna till Länssjukhuset i Kalmar ofta är långa. Om en patient i Löttorp, som ligger nästan längst upp på norra Öland, behöver vård och dessutom snabb transport och en ambulans skickas från Borgholm, tar det en halvtimme dit. Med en MobiMed-enhet på plats i Löttorp kan nu experterna på hjärtintensiven i Kalmar, efter att ha läst av patientens värden i realtid, ge råd som innebär att exempelvis den trombolysbehandling som tidigare skulle påbörjats i ambulansen kan gå igång redan på vårdcentralen. På samma sätt kan en annan patient kanske få rätt behandling redan på hälsocentralen och därmed slippa ambulanstransport helt och hållet.
Ortivus MobiMed-utrustning blir därmed en viktig del av vårdkedjan för att utveckla visionen om Hemsjukhuset. Hemsjukhuset, där Ake Andersson, verksamhetschef vid
hälsocentralen i Borgholm är drivande, är ett projekt där Borgholms hälsocentral, tillsammans med Borgholms kommun, kopplar ihop de två hälsocentralerna, den kommunala hemsjukvården, specialist vården och ambulanspersonalen för att skapa en tryggare vårdsituation för äldre och kroniskt sjuka.
l Hemsjukhuset får patienterna i den kommunala hemsjukvården en fast läkarkontakt och hälsocentralens läkare kommunicerar löpande med distriktssköterskorna för att ha en helhetsbild av varje patient. Detta arbetssätt med tekniskt och kliniskt stöd från MobiMed betyder att antalet onödiga akutbesök och ambulanstransporter till och från sjukhusen kan minimeras och patienten kan få besök i hemmet av läkaren.
Bakom introduktionen av MobiMed, både i ambulanserna och på hälsocentralerna finns Vårdstiftelsen i Borgholm, en privat stiftelse som med hjälp av donationer från privatpersoner vill bidra till en förbättrad vård och omsorg på ön.
Ortivus MobiMed-utrustning blir därmed en viktig del av vårdkedjan för att utveckla visionen om Hemsjukhuset.
Ortivus levererar digitala lösningar för prehospital vård och akutsjukvård. Lösningarna riktar sig till ambulansorganisationer, primärvård, akutmottagningar och specialistavdelningar som hjärtintensivoch strokeavdelningar. Det övergripande målet är att bolagets lösningar ska rädda liv genom att underlätta snabb och korrekt behandling både i den prehospitala delen av vårdkedjan och på de specialistavdelningar där Ortivus lösningar används.
Digitala lösningar ökar patientsäkerheten och minskar risken för felbehandling. Ortivus erbjudande består av integrerade lösningar som kräver en gedigen förståelse av verksamheten och den miljö där systemet ska användas. En av Ortivus konkurrensfördelar är därför bolagets långa erfarenhet av att utveckla lösningar med kliniska tillämpningar. En annan är förmågan att koppla ihop de egna lösningarna för övervakning, journalsystem, beslutsstöd och robusta och snabba kommunikationslösningar i en platt formsstruktur som kan integreras med andra sjukhussystem.

MobiMed är ett beslutsstödsystem för prehospital vård. Det innebär att vårdpersonalen redan vid mötet med patienten, i ambulansen, på vårdcentralen eller äldreboendet, kan mäta och övervaka patientens vitalparametrar, det vill säga EKG, puls, blodtryck, andningsfrekvens och kroppstemperatur.
avancerade journalfunktioner och en beslutsstödslösning som gör det enklare och säkrare att fatta kliniska beslut innan patienten är framme på sjukhuset.
MobiMedsystemet är flexibelt och kan lätt anpassas efter olika arbetssätt och processer. En av MobiMeds största
styrkor är att det på ett smidigt sätt kan integreras med andra system.
I MobiMed finns stöd för patientövervakning, så kallad monitorering, via en integrerad mätenhet som registrerar patientens vitalparametrar. I systemet finns även stöd för integration av de vitalparametrar som kommer från en monitor-defibrillator om en sådan skulle användas. MobiMed klarar att utföra mätningar även då patienten transporteras. Rätt fält i journalen fylls i automatiskt och värden uppdateras dynamiskt.
Alla viktiga data kan över föras till sjukhuset i realtid. Även bildöverföring är möjlig. Den pågående monitoreringen
finns dessutom alltid lätt tillgänglig och kan avläsas i samma gränssnitt som journalen. För att påkalla uppmärksamhet och öka patientsäkerheten kan sjukvårdspersonalen ställa in larm in för olika typer av kritiska nivåer. Om ett gränsvärde överskrids informeras användaren på ett tydligt sätt, visuellt och med larmsignal.


samhetsanalys. I den kliniska server som kontrollerar systemet och överför data mellan de mobila enheterna och de anslutna arbetsstationerna lagras alla data
Dessa data utgör underlag för statistisk utvärdering och kvalitetsuppfölining. Information om transporter kan tas fram Det kan användas till bättre utnyttjande av resurser och användas som betal ningsunderlag för vidarefakturering av vårdinsatser
Data och rapporter kan integreras eller skickas till nationella kvalitetsregister, till exempel stroke- och hjärtregister och användas till forskning
*PCl (perkutan coronar intervention). På svenska ballongvidgning. Används för trängningar i hjär tats kranskärl
I MobiMed ingår ett heltäckande prehospitalt elektroniskt patientjournalsystem för dokumentation av behandling, diagnostik och händelser. Journalen kan integreras med sjukhusjournaler och nationella hälso- och sjukvårdsregister, persondataregister samt sjukhusens akutmottagningar och patientadministrativa system.
Journalen följer strukturerade arbetsflöden för bedömning och behandling av patienten, är anpassad efter ambulansorganisationens rutiner och förutsättningar och har funktioner som bidrar till ökad patientsäkerhet. I ett lättanvänt gränssnitt finns stöd för bedömning utanför sjukhuset, på en olycksplats eller i en ambulans, och ett integrerat beslutsstöd. Vid olycksplatsen ger den inbyggda kameran utökade möjligheter till dokumentation. Aven bildöverföring är möjlig. Integration kan ske mot olika register, som befolkningsregistret. En modul för läkemedelsadministration beräknar dosering, baserat på ålder och vikt. Detta ökar patientsäkerheten och minskar risken för feldosering, till exempel när det gäller barn.
MobiMed har stöd för sökning i journalhistorik och kan hantera flera patienter samtidigt. Via mobilnät överförs alla data till en server och kan delas direkt med den vårdenhet som ska ta emot patienten. Vid signering och överlämning från den prehospitala enheten kan informationen integreras med sjukhusets journalsystem. Det ger ett smidigt informationsflöde och en förenklad patienthantering. Ortivus integrationsarbete mot Cambio Cosmic tillsammans med Region Kronoberg prisbelönades 2018 av ambulansorganisationen FLISA.
MobiMed är ett sammankopplat system och har stöd för integration med bland annat
I Triagemodulen läggs patientens vitalparametrar in automatiskt. Modulen följer standardprocesser, till exempel RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) och har stöd för bedömning - triagering - av både barn och vuxna, med automatisk anpassning av vitalparametrarnas gränser och ESS-koder (Emergency Symptoms and Signs) efter ålder. Baserat på de data som samlas in kalkylerar modulen triagefärg, det vill säga en färgkodning som ger personalen en snabb bild som visar vilket behov av prioritering och övervakning som patienten har och också vilka prover som behöver tas. Ortivus tillhandahåller även moduler för triagering med SATS (South African Triage System) samt poängssättning enligt NEWS2 (National Early Warning Score),
MobiMed har stöd för att hantera vårdkedjor och de olika vårdspår som ingår i kedjan. Ett flöde av dynamiska frågor och diagnostik tydliggör bilden för både ambulanspersonalen och den mottagande sjukhuspersonalen och gör att patienten redan i ambulansen kan placeras i rätt vårdspår, till exempel strokespåret, spåret för PCI om det är fråga om en hjärtinfarkt, eller i spåret för trauma i om det handlar om skador efter en trafikolycka. I en del fall behövs ingen åtgärd, utan patienten kan utan risk stanna kvar i hemmet eller på äldreboendet. Med MobiMedplattformen kan kunderna enkelt lägga till nya vårdspår när så behövs och själva anpassa dem efter verksamhetens behov.

CoroNet är en mobil övervakningslösning för sjukhusens hjärtavdelningar. Patienten kan röra sig fritt, samtidigt som han eller hon är under säker övervakning. Coro-Net lanserades 2005 och erbjuds sedan 2012 som en integrerad del i MobiMed.
trådlös teknik, utvecklad av Ortivus och lösningen är robust, säker och har hög prestanda. Den gör det möjligt att, oavsett övrig trådlös miljö, kontinuerligt sända EKG med full diagnostisk kvalitet. CoroNet möter därför behoven inom modern kvalificerad hjärtsjukvård genom att skapa:
Gränsen mellan traditionell sängövervakning och telemetri raderas ut. En patient kan röra sig fritt på avdelningen med bibehållen säkerhet och kvalitet i övervakningen.
Med CoroNets mobila visningsenheter blir patientövervakning lättare tillgänglig för personalen. Det skapar flexibilitet och effektivitet.
De tidigare gränserna mellan olika övervakningstillfällen i behandlingskedjan försvinner. Kedjan är obruten, från ambulansen, via ankomsten till

sjukhuset och tills patienten är inne på avdelningen. På samma sätt fungerar kedjan hela tiden när patienten av någon anledning behöver flyttas inom eller mellan avdelningar.
Mequal, som är lätt att integrera med andra system och produkter, kompletterar verksamheternas huvudjournal, förenklar och kvalitetssäkrar den dagliga rutinen och hjälper vårdgivaren att säkerställa att läkare och vårdpersonal följer gällande vårdprogram avseende diagnos och behandling.
Förändringar i vårdpraxis kan införas omgående i systemet. Den samlade informationsmassan blir en resurs för verksamheten, som med hjälp av denna kan styra och följa upp vården på både individ- och gruppnivå. Verksamheterna kan själva skapa enkla standardvårdplaner för valda patientgrupper. För varje enskild patient skapas dessutom automatiskt en egen vårdplan som består av aktiviteter från standardvårdplanen, kompletterad med vårdpersonalens egen planering. Mequal kan också föreslå och planera in aktiviteter baserat på patientens hälsotillstånd.
Mequal är integrerat med det kliniska beslutsstödet Domitor Decision Support (DDS) vilket gör att vårdpersonalen kan följa definierade rekommendationer och riktlinjer för behandlingen av hjärtpatienter. Mequal stöder dessutom vårdkedjor över förvaltningsgränser och all information är tillgänglig där den
behövs. Mequal bevakar att all information som är aktuell för exempelvis kvalitetsregister registreras direkt vid vårdtillfället. När informationen är registrerad kan den efter signering exporteras automatiskt till valda register. Mequal används idag av fem sjukhus i Region Västra Götaland.

l takt med att den installerade basen växer ökar också möjligheterna för Ortivus när det gäller merförsäljning av eftermarknadstjänster i form av exempelvis utbildningar, support och teknisk service, men också av konsulttjänster där kunderna på olika sätt kan dra nytta av Ortivus som integrationsexperter kombinerat med bolagets kliniska erfarenheter inom främst kardiologi.
▸ När Ortivus levererar ett system till kund inrättas omedelbart en supportfunktion som ska underlätta införandet av systemet. Supportfunktionen tillhandahåller olika typer av expertkonsultfunktioner, arbetar med att anpassa systemet till kundens praktiska behov, men också till befintliga system, som exempelvis kundens olika journalsystem. Målet är alltid att kunden så snabbt och sömlöst som möjligt ska kunna ta den nya tekniken i bruk.
Sjukvårdspersonal arbetar ofta i mycket krävande miljöer och med olika system som kräver löpande kundanpassningar av system och systemstöd för att fungera på ett maximalt effektivt sätt. För att underlätta detta erbjuder Ortivus olika utbildningar och lösningar med syftet att göra det enkelt för medarbetarna att utnyttja systemens funktionalitet fullt ut och därmed uppnå säkra och kostnadseffektiva flöden i vården.
För kunden är det viktigt att utrustningen alltid fungerar, även i pressade situationer, och kan bidra till att rädda liv varje dag. Då skapar det faktum att Ortivus både arbetar med att utveckla och förbättra program- och maskinvara och erbjuder praktisk support och reparationer, en trygghet i användandet som över tid bygger förtroende för Ortivus som leverantor.
Ett bra exempel på detta är Ortivus verksamhet i Storbritannien där Ortivus arbetar med två ambulanstruster med sammanlagt 1 200 ambulanser och 4 000 ambulanssköterskor. Ortivus sköter även datordriften av över fyra miljoner patientjournaler, dygnet runt, året om.
-Det är tydligt att en av Ortivus avgörande styrkor är att vi inte bara kan erbjuda stand-alone system eller enskilda komponenter, utan hela paket med lösningar med allt som behövs i den löpande verksamheten. MobiMed innehåller monitorering och kliniskt beslutsstöd och är relativt lätt att integrera med kundens journalsystem. Sedan kan vi koppla på precis det som kunden behöver och vill ha till det oavsett om det är reservdelar och reparationer, utbildning, kundanpassning av system och ny funktionalitet - eller ett helt tjänsteerbjudande där vi ansvarar för drift och underhåll av såväl både maskin- och programvara på abonnemangsbasis. Det senare är ett komplext erbjudande, men det innebär samtidigt att vi lever länge med kunderna i deras verksamheter och att vi över tid kan bygga goda marginaler i vår egen verksamhet, säger Ortivus International Sales and Delivery Director Steve Pinnell.
De eftermarknadstjänster som Ortivus erbjuder innebär också att bolaget i många fall får tillfälle att kontinuerligt stärka och fördjupa sin relation med vårdpersonalen, det vill säga de faktiska användarna av de system som Ortivus levererar. För Ortivus ger relationen och det nära samarbetet med kunden en ökande förståelse för de behov
som finns i verksamheten och de krav som dessa ställer på de produkter och tjänster som ska levereras. Det underlättar i den fortsatta produkt- och tjänsteutvecklingen.


Triage handlar om att göra prioriteringar så att tiden till läkaren blir så kort som möjligt för den som verkligen behover det
IESSICA ROSÉN Verksamhetsutvecklare vid Region Gävleborg
Triage, förmågan att kunna avgöra i vilken turordning akut sjuka ska prioriteras, exempelvis efter en olycka, är bokstavlig talat en livsnödvändighet inom akutsiukvården. Det finns olika triageverktyg och den tredje december 2018 gick akutsjukvården i Region Gävleborg, som en av de första i landet, över från verktyget RETTS, Rapids Emergency Triage and Treatment System, till det nya verktyget SATS, South African Triage Scale.
Övergången möjliggjordes med hjälp av Ortivus MobiMedsystem som har en särskild modul för triage med hjälp av SATS, något som gör att patientens vitalparametrar kan hämtas och överföras direkt från MobiMeds journalsystem till sjukhuset för vidare bedömning.
-Triage handlar om att göra prioriteringar så att tiden till läkaren blir så kort som möjligt för den som verkligen behöver det. Vi säger inte att en metod alltid är bättre än en annan, men vi har upplevt RETTS som ett relativt trubbigt verktyg som ibland placerar patienter onödigt högt i prioriteringsordningen, säger Jessica Rosén, verksamhetsutvecklare vid Region Gävleborg.
SATS, som utvecklats av sydafrikanska läkare och sjuksköterskor, baseras i högre grad på patienternas parametrar och på ambulanspersonalens egna bedömningar. SATS liknar mer de verktyg som idag används inom slutenvården för att snabbt identifiera de patienter som behöver prioriteras. Det nya verktyget prioriterar dessutom orörliga och sköra patienter högre, vilket ger en snabbare handläggning av många äldre patienter.
Planeringen av verktygsbytet tog ett drygt ett år. Ortivus personal inledde under sommaren 2018 ett samarbete med en särskild arbetsgrupp vid Region Gävleborg för att analysera, utveckla och anpassa MobilMed och triageverktyget för att möta Region Gävleborgs behov och krav. Totalt deltog ett trettiotal representanter från ambulanssjukvård och akutmottagningar samt läkare från områdena medicin, ortopedi och barn, verksamma vid akuten.
Under hösten 2018 intensifierades arbetet. Närmare 600 medarbetare inom ambulans- och akutsjukvården samt barnverksamheten i Region Gävleborg utbildades då i användningen av verktyget, först med stöd av handböcker och senare med hjälp av e-utbildningar, och den tredje december var det dags att slutligen skifta över på bred front. Ett antal andra regioner har med stort intresse följt Region Gävleborgs arbete
Varken SATS som verktyg, eller Ortivus MobiMed som system är oprövade kort. Idag används SATS, bland annat på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och i norska Bergen. Verktyget har också provats sedan 2016 vid akutmottagningen på sjukhuset i Hudiksvall, men Region Gävleborg är först i landet med att använda det i ambulanssjukvården och vid omhändertagande av barn. Och MobiMed används, i olika versioner och med olika specialanpassningar, sedan många år i tusentals ambulanser dygnet runt, året om, i Sverige, i Storbritannien och i andra länder.

Ortivus produkter används ofta under krävande omständigheter i ambulanser eller på olycksplatser. Det betyder att de måste vara tillförlitliga, samtidigt som de erbjuder hög funktionalitet och är intuitiva att använda för ambulanssjukvårdaren, även i stressade situationer. Samtidigt går den tekniska utvecklingen snabbt och nya trådlösa mobilnät ger ökad bandbredd och, framför allt, säkrare uppkopplingar mellan sändare och mottagare.
följa med i det senaste på tekniksidan, men också i grunden förstå vad det är som är värdefullt för kunden - och vad som händer när det gäller bestämmelser och krav i dag och i morgon.
-Vi ser att tillgången till beslutsstöd på ett tidigt stadium, det vill säga redan i ambulansen, blir allt viktigare. Ambulanspersonalen kan inte vara experter på allt. Det finns patienter med olika fysiska skador eller sjukdomar, men också i ökande utsträckning patienter med varierande psykiska diagnoser. Ambulanspersonalen är högt utbildad för att ta hand om patienter, men kan göra det jobbet ännu bättre om de får hjälp med den kliniska bedömningen. Då kan exempelvis Artificiell Intelligens, Al, ett begrepp vi normalt är ganska försiktiga med att använda, vara en
del av lösningen. Detsamma gäller AR, Augmented Reality - eller förstärkt verklighet - där man lägger på lager med digital information på verkligheten, så på det området har vi redan genomfört en del försök, säger Ortivus utvecklingschef Gabriel Åhbeck.
Fördelen med de utvecklade mobilnäten och ny digital teknik är att det blir enklare och framför allt säkrare att upprätta kontakten mellan en ambulans och sjukhuset under en brådskande transport och också att dela information i olika system. Det öppnar möjligheter för exempelvis videokonsultation. Men, videokonsultation är idag också en organisationsfråga. Idag finns det ingen på sjukhuset som har tid att sitta och rådgöra med ambulanspersonalen som behöver svar om en patient. För att möta ett sådant behov krävs sannolikt
en större nationell samordning.
-En hjärtspecialist kan sitta var som helst i landet och svara på frågor med hjälp av de uppgifter och de bilder som kommer från vår utrustning i ambulansen. Ytterligare en komplexitet är att behandlingsriktlinjerna skiljer sig åt mellan de olika landstingen - de ser inte riktigt likadana ut i Kronoberg, som i Orebro eller Norrbotten, något som vi måste ta hänsyn till, säger Gabriel Ahbeck
En tydlig utveckling är att landstingen mer och mer, istället för att fråga efter egna lösningar, förväntar sig att Ortivus ska komma med förslag för vad man kan göra och vilka problem man kan lösa med den nya tekniken.
-Vi visar på möjligheterna och ger förslag. Man kan säga att vi ritar och bygger huset, medan kunden väljer inredningen genom att tala om för oss hur gränssnittet ska se ut för att passa deras rutiner, enligt Gabriel Åhbeck.
Sett ur ett lösningsperspektiv har Ortivus genom MobiMed fokuserat på en kombination av övervakningsfunktion och elektronisk patientjournal där data kan överföras automatiskt till sjukhusets journalsystem. Det särskiljer Ortivus från de konkurrenter som erbjuder både journalsystem och övervakningsenheter, men som av olika skäl valt att inte integrera dem med varandra
-En del har istället valt att kombinera monitoreringsfunktionen med en defibrillator, det vill säga en hjärtstartare. Vi ser kombinationen mellan övervakning, journal och beslutsstöd som en mer naturlig och effektiv lösning, inte minst som den smidigt kan integreras med andra system på sjukhuset och bilda en obruten kedja, från ambulansen och in på avdelningen. Här har Ortivus en styrka, säger Gabriel Åhbeck.
Ortivus kvalitetssystem säkerställer att processer och lösningar kontinuerligt förbättras. Bolaget bedriver ett proaktivt arbete för att tidigt identifiera och uppfylla förändringar i regelverk och direktiv. Förbättringsarbetet genomförs alltid med fokus på kundernas förväntningar avseende vårdutfall och effektivitet.
Ortivus är certifierat enligt tre ISOstandarder; ISO 13485, ISO 20000 och ISO 27001. Det innebär att bolaget har ett integrerat ledningssystem som styr processerna. Företagets produkter är dessutom CE-märkta

informationssäkerhet, det vill säga informationssekretess, integritet och tillgänglighet, och därmed skyddar sin information på ett riktigt sätt.
• Ortivus produkter MobiMed och CoroNet är CE-märkta enligt Medical Device Directive (MDD), klass llb, direktiv 93/42/EEC. CE-märkning är ett krav för att produkterna ska få säljas och användas inom sjukvården.
Ortivus produkter är sammansatta av standardiserade komponenter som köps in från underleverantörer. Viss hårdvara är egenut vecklad, men tillverkas av underleverantörer enligt Ortivus specifikationer. Ortivus har ingen egen produktion av hårdvarukomponenter.
I valet av underleverantörer är miljöfrågor ett viktigt beslutskriterium och förbrukningsmaterial, komponenter och produktionssätt väljs därför i nära samarbete med underleverantören. Ortivus produkter uppfyller RoHS-direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter.
Ortivus övergripande ambition är att så få miljöfarliga ämnen som möjligt ska användas både i framställningen av bolagets produkter och vid transport till kund. Emballage, tillbehör och eventuella framtida reparationer granskas ur ett miljöperspektiv och produkterna ska i slutet av sin livscykel kunna källsorteras i sina beståndsdelar.
MILJÖPOTENTIAL - MINSKAD TRAFIK
Statistik från ambulansområdet South Western i Storbritannien visar att användningen av MobiMed har gjort att andelen patienter som, vid ett rapporterat sjuk- eller olycksfall, faktiskt behöver ambulanstransport till sjukhuset minskat från 80 till 60 procent. Mer effektiv kommunikation mellan ambulanspersonal och sjukhus möjliggör förbättrad diagnosticering, vilket i sin tur leder till att fler patienter, utan risk för hälsa eller liv, kan lämnas kvar i hemmet och vid behov istället hänvisas till närmaste vård- eller hälsocentral.
De förbättrade diagnosmöjligheterna som MobiMed skapar, minskar dessutom antalet patienter som behöver transporteras med ambulans från sjukhus och till hemmet.
Ortivus beslutsstöd kan dessutom användas för att analysera data. Det ger underlag för att stationera ambulanser på strategiskt viktiga platser, något som bidrar till kortare och mer effektiva transporter och därmed också till minskade utsläpp.
Ortivus medarbetare har hög utbildningsnivå, omfattande erfarenhet och ett stort fokus på kunderna och deras utmaningar. Genom att vara en arbetsplats där delaktighet, engagemang och ansvar uppmuntras, skapar Ortivus förutsättningar för medarbetarna att växa. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en av de viktigaste komponenterna för att attrahera och behålla de bästa kompetenserna och i en förlängning förverkliga bolagets vision.
Ortivus kärnverksamhet bidrar till att rädda liv och öka livskvaliteten för många. Stoltheten över detta skapar ett engagemang som gör att medarbetarna
trivs.
Alla medarbetare tar ansvar för såväl sitt eget som arbetskamraternas arbete. Den som ser möjligheter eller svårigheter kommunicerar sina iakttagelser.
Samarhete och kommunikation inom företaget är avgörande för ett effektivt och framgångsrikt företag. Stor vikt läggs vid att skapa laganda och vi-känsla.
Ortivus lever på att göra affärer. Medarbetarna skapar för troende och respekt hos företagets kunder.
► Det känns väldigt meningsfullt att jobba med system som hjälper människor när de är sjuka, säger Annette.
Annette började på Ortivus som utvecklings- och serviceingenjör. Idag arbetar hon med logistik, produktionsstyrning, inköp och kvalitet. Hon valde Ortivus som arbetsgivare för att hon skulle få möjligheten att arbeta med system som hjälpte människor.
Arbetsplatsen Ortivus beskriver Annette som vänlig och öppen. Som medarbetare känner hon sig respekterad och tycker att det finns utrymme att både ge och få öppen och konkret feedback. Bland kollegorna delar man med sig av sin kunskap och hjälper varandra framåt i projekten. Men en förbättring hon gärna hade sett är fler kvinnliga kollegor.
UPPMUNTRAN
Hos Ortivus råder en
öppen, rak och ärlig kom-
munikation där alla uppmuntrar
varandra. Individen lyfts fram och
de enskilda arbetsinsatserna
uppmärksammas.
Att iobba på Ortivus känns meningsfullt. Vår verksamhet är rolig och viktig, eftersom jag får hjälpa människor. Jag är ju på sätt och vis med och förbättrar vården för patienter och förenklar arbetet för sjukvårdspersonalen
På företaget får jag vara med och påverka mycket, främst utveckling, men även testa för kvalitet, vara support och ha kundkontakter. Att jobba på Ortivus innebär mycket eget ansvar. Jag får komma med egna idéer och har stort inflytande på hur produkten utvecklas.
Jag trivs väldigt bra här. Det är trevliga medarbetare och lätt att jobba tillsammans. Även när vi inte tycker lika om saker så respekterar vi varandras åsikter.

CASE REGION NORRBOTTEN
Norrbottens län är nästan 100 000 kvadratkilometer stort. Här, på 25 procent av Sveriges totala yta, bor 250 000 människor. Tre procent av Sveriges befolkning. Ytorna är stora och avstånden ofta långa. Region Norrbotten har fem sjukhus, Gällivare, Kalix, Kiruna, Piteå och Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå. Ortivus MobiMed är ett av verktygen för att, avstånden till trots knyta ihop en snabb och ibland livräddande vård.
Region Norrbotten har samarbetat med Ortivus i över 20 år, så länge är det nämligen sedan de första MobiMedenheterna började användas. Idag har regionen 34 sådana enheter för sina totalt 42 ambulanser.
-Vi var nog först i landet med att sluta använda penna och papper och att integrera användningen av MobiMed gentemot våra journalsystem, SOS Alarm och andra funktioner, och det har hela tiden fungerat mycket bra. Inledningsvis var överföringen av data ett problem, eftersom mobilnäten inte hade den kapacitet som behövdes, eller för att täckningen var dålig. Det gjorde det svårt när man har transportsträckor på tre eller fyra timmar. Idag är det en helt annan sak, vi har fantastisk täckning, säger Tommy Mattsson, tekniskt ansvarig och länssamordnare för ambulanssjukvården i regionen.
på ett av våra sjukhus, och sedan ser att vi måste köra vidare till ett annat.
För Region Norrbotten är MobiMeds driftsäkerhet och flexibilitet avgörande faktorer. Varje ambulans har en dockningsstation installerad, så att om personalen byter till en reservambulans lyfter de helt enkelt ut MobiMedenheten och sätter in den i dockan. Det betyder att det alltid ser likadant ut för personalen och att det inte är några problem med handhavandet, eftersom enheten hela tiden är densamma.
-I början hände det att personalen klagade och tyckte att det var krångligt och klumpigt att ta med utrustningen, idag är det nästan ett krav att MobiMed ska finnas med när man åker ut, säger Tommy Mattsson.
Just nu är det dags för generationsskifte i Region Norrbotten. Regionen övergår till ett nytt sjukhusjournalsystem som bygger på Android och det innebär också ny hårdvara. Ortivus har, tillsammans med regionens ansvariga, gjort en fullskalig integration och den nya lösningen tas i pilotdrift i början av 2019.
-Vi har testat det mycket grundligt och anpassat det, så att alla känner igen sig och därför krävs inte någon stor insats i form
-Den stora fördelen med MobiMed
är att ambulanspersonalen hela tiden kan sända data och diskutera patientens läge med läkare. Det innebär att vi vid behov kan omdirigera ambulansen till lämpligt sjukhus, och det kan spara tio mils körning, eller över en timme i transporttid. Och då räknar vi inte med den tid som går om vi lastar ur patienten

Den stora fördelen med MobiMed är att ambulanspersonalen hela tiden kan sända data och diskutera patientens läge med läkare... det kan spara tio mils körning, eller över en timme i transporttid.
TOMMY MATTSSON Tekniskt ansvarig och länssamordnare för ambulanssjukvården i Region Norrbotten
av kostnadskrävande utbildning Ortivus har dessutom sedan tidigare byggt upp hela vårt system så att det fungerar tryggt och säkert vid uppdateringar och om hårdvaran behöver repareras, så är det lätt att installera den när den kommer tillbaka, och då tankar den själv upp alla nödvändiga uppgifter, avslutar Tommy Mattsson,

Född: 1947. Invald: 2016
Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Huvudsakliga uppdrag och erfarenheter:
30 års erfarenhet som entreprenör, styrelseledamot och privat investerare. Styrelseledamot i Tobii AB, Alfa Invest AB och Pajeb Kvarts AB.
Aktieinnehav: 0. 150 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.

Född: 1955. Invald: 2008. Utbildning: Ekonomexamen, Göteborgs universitet. Huvudsakliga uppdrag och erfarenheter:
Över 35 års er farenhet som professionell investerare och entreprenör inom den finansiella servicesektorn. Grundare av bland annat Odin fonder och hedgefonden Peconia. Driver sedan 2007 egen finansieringsverksamhet i Ponderus Invest med inriktning mot nya tekniklösningar. Huvudägare i Ponderus Invest AB. Styrelseledamot Alfa Invest AB och Wallstreet AB
Aktieinnehav: (Genom bolag och privat inklusive närstående) 13 177 A-aktier, 9 600 604 B-aktier. Oberoende i förhållande till bolaget men inte i förhållande till de större aktieägarna.

Född: 1979. Invald: 2017.
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Studier i medicin. Karolinska Institutet Huvudsakliga uppdrag och erfarenheter:
Entreprenör och rådgivare inom hälso- och sjukvårdssektorn, medgrundare och tidigare styrelseordförande i Health Navigator AB och Aktiv hälsostyrning i Sverige AB, medgrundare och styrelseordförande i The happy factory AB, styrelseordförande i Hemcheck Sweden AB (publ) samt styrelseledamot i Add health media AB, Arthro Therapeutics AB och Addi Medical AB. Tidigare erfarenhet från bl.a, McKinsey & Co samt Medtronic. Aktieinnehav: 15 000 B-aktier samt 75 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.

Född: 1970. Invald: 2017. Utbildning: Ekonomexamen, Stockholms universitet Huvudsakliga uppdrag och erfarenheter: Entreprenör/vd. styrelseledamot, rådgivare. Stor internationell erfarenhet av mjukvaru- och hårdvaruutveckling inom IT området, särskilt eGovernance, eMobile och biometri. Vd och delägare för IT-säkerhetsbolaget PrimeKey 2003-2014. Sedan 2015 vd för Scytáles AB, inriktat mot Internet of Things, samt styrelseordförande för Trust1Team Sarl, ordförande i elD Forum och styrelseledamot Stockholms Handelskammare. Aktieinnehav: 81 182 A-aktier, 10 000 B-aktier samt 75 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB. Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.

Född: 1958. Anställd: 2017. Utbildning: Ekonomexamen, Lunds universitet.
Erfarenhet: Over 20 års erfarenhet från motsvarande befattningar, senast D-Link Northern Europe.
Aktieinnehav: 49 A-aktier, 30 691 B-aktier samt 150 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB

Utbildning: Systemvetenskaplig linje, Umeå Universitet.
Erfarenhet: Över 15 års erfarenhet från ledande roller inom medicinteknisk produktutveckling, tidigare hos Elekta, St. Jude Medical och Siemens Medical Solutions. Aktieinnehav: 0. 75 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB

Konsult vid bolaget: mars 2019. Utbildning: Civilingenjör Teknisk Fysik, KTH. Erfarenhet: Över 25 års erfarenhet på från internationella medicinteknik bolag. Mer än 15 års erfarenhet av försäljning och marknadsföring på ledande positioner med fokus på upphandlingar samt att genomförande av organisationsförändringar samt anpassningar för etablering inom nya marknadssegment
Aktieinnehav: 0. 225 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB

Född: 1968. Anställd: 2013 Utbildning: Tekniskt gymnasium inriktning medicinteknik, Stockholm. Erfarenhet: Over 20 års erfarenhet av medicinteknik bland annat inom service/
support, kvalitet och leverans. Aktieinnehav: 0. 20 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB.

Född: 1988. Anställd: 2014. Utbildning: Högskoleingenjör med inriktning medicinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
Erfarenhet: Flerårig erfarenhet från projektledning, leverans och försäljning, senast Maquet Critical Care AB Aktieinnehav: 0. 50 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB

Född: 1960
Konsult vid bolaget: mars 2019. Utbildning: Civilingenjör Elektroteknik, CTH. Erfarenhet: Över 30 års erfarenhet från internationella teknikbolag. Mer än 15 års er farenhet av internationell produktledning och affärsutveckling på ledande positioner inom IT och Telekomsektorn med fokus på hög lönsamhet i produktportföljen, tydligt kunderbjudandet i varje marknadssegment samt effektiv implementering och utveckling.
Aktieinnehav: 0. 225 000 köpoptioner utställda av Ponderus Invest AB
Totalt finns 31,1 miljoner aktier fördelade på 1,7 miljoner A-aktier och 29,4 miljoner B-aktier. En aktie av serie A berättigar till tio röster och en aktie av serie B berättigar till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Under 2018 genomfördes en nedsättning av aktiekapitalet, med 10,9 MSEK.
Under 2018 omsattes totalt 6,9 (41,9) miljoner B-aktier. I snitt omsattes 27 435 (166 229) B-aktier per handelsdag.
Kursen för B-aktien minskade med 15 (34)% jämfört med föregående
år, baserat på årets sista handelsdag. Bolagets marknadsvärde vid utgången av året uppgick till 52,3 (62,2) MSEK, en förändring med -16 (+5)%.
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2018.
| Aktiekapitalets utveckling | Aktiekapital | Antal Aktier |
|---|---|---|
| Aktiekapital dec 31 2016 | 30 079 679 | 20 763 188 |
| Nedsättning av aktiekapitalet 2016 | -15 545 448 | |
| Nyemission 2017 | 7267115 | 10381 593 |
| Nedsättning av aktiekapitalet 2018 | -10 900 673 | 0 |
| Totalt | 10 900 673 | 31 144 781 |
| Namn | A-aktier | B-aktier | Antal roster | Andel roster % |
Andel kapital % |
|---|---|---|---|---|---|
| PONDERUS INVEST AB | 13177 | 9560 604 | 9692 374 | 21,02% | 30.74% |
| NORDNET PENSIONSFORSAKRING AB | 28 066 | 3 041 128 | 3 321 788 | 7.20% | 9,85% |
| PETTERSSON, RUNE | O | 2316429 | 2316429 | 5,02% | 7,44% |
| FORSAKRINGSAKTIEBOLAGET, AVANZA PENSION | 89 024 | 977 315 | 1867 555 | 4,05% | 3,42% |
| CBLDN-PHOENIX FUND | 0 | 1 499 000 | 1 499 000 | 3,25% | 4.81% |
| ADOLESSON, PAR-OLA | O | 1 050 000 | 1 050 000 | 2,28% | 3.37% |
| PAPAXANTHIS, KONSTANTIN | 81 182 | 10 000 | 821 820 | 1.78% | 0.29% |
| VESTBERG, ROLF | 40 000 | 0 | 400 000 | 0.87% | 0.13% |
| SWEDBANK FORSAKRING | 16497 | 210124 | 375 094 | 0,81% | 0.73% |
| HEIDO. HASIB | 37010 | 0 | 370100 | 0.80% | 0.12% |
| OVRIGA | 1357726 | 10817 499 | 24 394 759 | 52,91% | 39,09% |
| Totalt | 1 662 682 | 29 482 099 | 46 108 919 | 100,00% | 100.00% |
Noterad på NASDAQ Stockholm Small Cap ORTI Ticker: LEI-kod: 549300AVDV7UC14MTH79
| Marknadsvärde 2018-12-31 | |||
|---|---|---|---|
| SEK | A-aktien | B-aktien | |
| Högsta betalkurs 2018 | 8.45 | 2.90 | |
| Lägsta betalkurs 2018 | 3.45 | 1.30 | |
| Slutkurs 2018-12-31 | 3,45 | 1,58 |
| SEK | A-aktien | B-aktien 6.28 1.83 |
|
|---|---|---|---|
| Högsta betalkurs 2017 | 39.03 | ||
| Lägsta betalkurs 2017 | 3.03 | ||
| Slutkurs 2017-12-31 | 4.61 | 1.85 |
Värden för aktiens marknadsvärde är baserat på respektive dags slutkurs

Ortivus B

Organisationsnummer 556259-1205
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med över 30 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervaknings- och kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
South Western Ambulance Trust utökade sin ambulansflotta och beställde MobiMed Journal för dessa nya ambulanser. Under hösten slutfördes en installation av MobilMed lournal i Region Jämtland Härjedalen med mycket gott resultat. Region Gävleborg har bytt triageringsmodell från RETTS till SATS, vilket vi integrerat i vår MobiMed lösning. I början av 2018 inleddes projekt mot primärvården i regionerna Kalmar och Örebro där MobiMed är en bärande del av ett nytt arbetssätt. Under året har VD-byte skett då Staffan Eriksson slutat och Lars Höst blivit tillförordnad VD. En ny strategisk plan utformades, vilken innebär en satsning på primärvården som nytt affärsområde samt fortsatt produktveckling med bland annat ett nytt användargränssnitt.
Ortivus produkter riktar sig mot sjukvården, i form av ambulansorganisationer, akutmottagningar, primärvården och specialistavdelningar som hjärtintensiv- och strokeavdelningar. Ortivus marknadsför sina lösningar genom moderbolag i Sverige och dotterbolag i Storbritannien. Bolaget har en stark position på sina huvudmarknader.
Omsättningen för 2018 var 11 procent lägre än för 2017. Den största förklaringen är att under den initiala avtalsperioden för de båda kunderna i Storbritannien ingick intäkter för licenser, medan grundavtalet innehåller licensbefrielse under förlängningsperioden 2018 - 2019. För den svenska marknaden däremot, har omsättningen ökat 2018 jämfört med 2017, vilket framför allt beror på en större närvaro på marknaden. Specifika nya intäkter under 2018 har varit implementering av journalsystem i Region Jämtland Härjedalen samt nyförsäljning av 63 nya journalsystem inklusive hårdvara i South Western Ambulance Service.
Bruttomarginalen har varit betydligt lägre 2018 än 2017, vilket främst berott på att de minskade licensintäkterna i Storbritannien.
Rörelsekostnaderna har minskat jämfört med 2017, vilket framför allt beror på effekterna av kostnadsreduktioner i Storbritannien. Dock har perioden belastats med engångskostnader i samband med bland annat vd-byte om 1,5 MSEK och fortsatta marknadsinvesteringar.
Resultatet efter skatt på -13,4 MSEK innehåller icke kassaflödespåverkande poster om 8,2 MSEK, varav huvudparten gäller avskrivningar på anläggningstillgångar. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital är -5,1 MSEK.
Kassaflödet från förändring i rörelsekapital är 4,6 MSEK. Detta ger ett kassaflöde från den löpande verksamheten på -0,5 MSEK
Bolaget har investerat i immateriella respektive materiella anläggningstillgångar om 0,5 MSEK respektive 0,3 MSEK. Finansieringsverksamheten har gett 3,0 MSEK, vilket fördelas på upptagning av lån om 13,2 MSEK respektive amortering av lån, checkkredit och finansiell leasingskuld om 10,2 MSEK. Totalt gav helåret 2018 ett positivt kassaflöde om 1,7 MSEK.
Styrelsen bedömer löpande koncernens kort- och långsiktiga likviditetsbehov för fortsatt drift och utveckling av verksamheten utifrån den strategiska inriktning som beslutats. För att finansiera verksamheten har styrelsen beslutat, villkorat av bolagsstämmas godkännande, att genomföra en nyemission av B-aktier med företrädesrätt för bolagets aktieägare Vid extra bolagsstämma den 18 februari godkändes nyemission i enlighet med detta. Nyemissionen kommer att tillföra bolaget 9,1 MSEK före emissionskostnader, vilka beräknas uppgå till 0,8 MSEK. Enligt styrelsens bedömning är detta kapitaltillskott tillräckligt för att finansiera verksamheten framåt under åtminstone 12 månader utifrån de prognoser för år 2019 som tagits fram av bolagets ledning. Bolagets kapitalbehov kan mot bakgrund av eventuella förändringar i strategiska prioriteringar, investeringsbehov och dylikt komma att förändras. Styrelsens mål är att, om ytterligare kapital behövs, genomföra detta på ett sätt som är optimalt både ur Bolagets och aktieägarnas intresse.
Investeringar för året uppgick till 0,8 (0,4) MSEK och utgjordes av balanserade utvecklingsutgifter för egenutvecklad programvara med 0,5 (0,0) MSEK och av materiella anläggningstillgångar med 0,3 (0,4) MSEK.
Moderbolagets nettoomsättning för helåret uppgick till 37,6 (56,7) MSEK och resultat före och efter skatt uppgick till -13,0 (-16,2) MSEK. Koncerninterna inköp uppgick till 0,1 (13,1) MSEK. Finansnettot uppgick till -0,4 (-0,5) MSEK Bolaget gjorde under perioden investeringar i immateriella tillgångar avseende aktiverade utvecklingsutgifter om 0,5 (0,0) MSEK. Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar har belastat resultatet med 3,8 (6,0) MSEK.
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en del av ledningsansvaret. Bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa och landsrisker. För finansiella risker hänvisas till not 24.
Styrelsens arbete med riskfrågor framgår av Bolagsstyrningsrapporten.
Bolaget har säkrat det beräknade valutanettoflödet av GBP genom valutaterminskontrakt fram till fram till årsskiftet 2019-2020. Bolagets policy är att valutasäkra bedömt valutanettoflöde
Ortivus verksamhet är fokuserad på kliniska lösningar där kvalitetsfrågor utgör ett särskilt viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter MobiMed och CoroNet är CE-märkta enligt MDD (klass Ilb enligt direktiv 93/42/EEG) Bolaget är även certifierat enligt ISO 20000 och ISO 27001.
Ortivus miljöarbete bygger på ambitionen att framställning och transport av bolagets produkter ska vara så miljövänlig som möjligt. Miljöarbetet omfattar inte bara den egna verksamheten, utan exempelvis vid val av underleverantörer är miljöfrågor ett väsentligt beslutskriterium.
Ortivus AB bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet med tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken.
För mer information se under avsnitt "Kvalitet och Miljö".
Antalet anställda vid årets slut uppgick till 19 (22) samt 3 (3) fulltidstjänster på konsultbasis.
Bolaget har enbart ett segment som i sin helhet återspeglas i koncernens finansiella rapporter.
Ortivus utestående aktiekapital uppgick per den 31 december 2018 till 10 900 673 SEK, fördelat på 1 662 682 A-aktier och 29 482 099 B-aktier. För mer information hänvisas till avsnittet "Ortivus aktie och aktieägare". Det finns inga begränsningar i svensk lagstiftning eller i Ortivus bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överlåta aktier i Ortivus AB.
Vid årsstämman 2018 beslutades att Ortivus aktiekapital, som vid tillfället uppgick till 21 801 346 kronor, minskas med 10 900 673 kronor till totalt 10 900 673 kronor. Ändamålet med minskningen är förlusttäckning med 2 328 917 kronor och avsättning till fritt eget kapital med resterande belopp, 8 571 756 kronor. Minskningen genomfördes utan indragning av aktier genom ändring av aktiens kvotvärde till 35 öre per aktie
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2018.
Årsstämman 2018 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare i Ortivus, att gälla intill slutet av den årsstämma som hålls 2019.
Styrelsen har vidare i enlighet med reglerna i koden för svensk bolagsstyrning genomfört en utvärdering av Ortivus ersättningssystem.
Ortivus ska ha de ersät tningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att säkerställa bolagets tillgång till befattningshavare med erforderlig kompetens och kapacitet för att nå uppställda mål till för bolaget anpassade kostnader. Utgångspunkten för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i Ortivus ska vara marknadsmässiga villkor anpassade till bolagets kostnader.
Utgångspunkten för ersättning till ledande befattningshavare är att ersättning utgår i form av en marknadsmässig fast lön som ska vara individuellt fastställd utifrån ovan angivna kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens.
l de fall rörlig ersättning till ledande befattningshavare aktualiseras skall de bestämmas (a) utifrån uppfyllelsen av i förväg uppställda målkriterier på koncern- och individnivå med beaktande av bolagets ekonomiska och verksamhetsmässiga utveckling i syfte att främja bolagets långsiktiga värdeskapande samt (b) med beaktande av berörd befattningshavares personliga utveckling
Den rörliga ersättningen skall sammantaget beloppsmässigt inte överstiga 50 procent av den fasta lön som utbetalats till berörd befattningshavare under den tidsperiod som den rörliga ersättningen omfattar.
De ledande befattningshavarnas pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden samt individuellt anpassade med hänsyn till respektive befattningshavares särskilda kompetens och anpassade till bolagets kostnader. Pensionsavsättningar ska vara avgiftsbestämda
De ledande befattningshavarnas icke penningbaserade förmåner (exempelvis tjänstebilsförmån) ska motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis på marknaden.
Uppsägningslön och avgångsvederlag ska, i möjligaste mån, inte sammantaget överstiga sex månadslöner.
Alla aktiebaserade incitamentsprogram ska beslutas av bolagsstämman.
Riktlinjerna omfattar för närvarande vd, ekonomichef, utvecklingschef, kund- och försäljningschef och service- och kvalitetschef vilka utgör de befattningshavare som ingår i bolagsledningen.
Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2019 att godkänna motsvarande riktlinjer som godkändes vid årsstämman 2018
Ortivus avger inte någon prognos
Se not 31
Till årsstämmans förfogande står (SEK): 8571712 Balanserat resultat Årets förlust -13 029 395 Summa -4 457 683
Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten behandlas enligt följande (SEK):
Överförs i ny räkning
-4 457 683
Denna bolagsstyrningsrapport lämnas i enlighet med svenska aktiebolagslagen och NASDAQ Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk Kod för bolagsstyrning. För ytterligare information hänvisas till www.bolagsstyrning.se.
Ortivus AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Danderyd, vars A- och B-aktie är noterad på NASDAQ Stockholm Small Cap.
Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och vd enligt de regler som ges i den svenska aktiebolagsrätten, svensk kod för bolagsstyrning, noteringsavtalet, Bolagsordningen och av styrelsen och ledningen beslutade interna regelverk. Samarbetet med Bolagets revisorer, som utses av årsstämman, utgör en viktig del av arbetet med fokus på styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt företagets finansiella rapporter. Styr- och kontrollsystem har anpassats till bolagets storlek och verksamhet.
Bolaget följer sedan 2008 svensk kod för bolagsstyrning i alla väsentliga delar även om viss anpassning till bolagets mindre storlek bedömts lämplig. Detta gäller för internrevision och revisionsutskott.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma ska ske enligt Ortivus bolagsordning. Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll finns publicerat på bolagets webbplats www.ortivus.se.
Årsstämma 2018 ägde rum 3 maj 2018 i anslutning till bolagets lokaler på Svärdvägen 19 i Danderyd. Datum för årsstämman offentliggjordes i samband med bokslutskommunikén för helåret 2017. På årsstämman var registrerade aktieägare, samtliga stämmovalda, verkställande direktören och bolagets revisor närvarande. Utöver årsstämmans beslut att fastställa resultat- och balansräkning för bolaget och koncernen och att ingen utdelning lämnades för 2017, beslutades även om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter, revisor och principer för utseende av valberedningen samt styrelse- och revisorsarvoden och riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Vid årsstämman redogjorde vd på sedvanligt sätt för verksamhetens utveckling och styrelsens ordförande redogjorde för styrelsens arbete.
Enligt årsstämman 2018, bemyndigades styrelsen att kunna genomföra en nyemission. Bemyndigandet gäller fram till årsstämman 2019. Dessutom beslutades att minska aktiekapitalet med 10,9 MSEK.
Valberedningen inför årsstämman 2018 utgjordes av bolagets största ägare tillsammans med styrelsens ordförande och bestod av Anni Fuhr (utsedd av aktieägaren Rune Pettersson), Pär-Ola Adolfsson, Peter Edwall (Ponderus Invest AB samt styrelseledamot), samt Nils Bernhard (styrelsens ordförande). Valberedningen hade under året ett protokollfört möte.
l enlighet med beslut vid Ortivus årsstämma den 3 maj 2018 ska ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2019 utses av tre av de röstmässigt direktregistrerade största aktieägarna. Därutöver ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande. Namnen på ledamöterna publicerades den 21 november 2018 och är Nils Bernhard i egenskap av styrelseordförande, Peter Edwall som är utsedd av Ponderus Invest AB, Peter Seligson, utsedd av aktiefonden Seligson & Co Phoenix samt Anni Fuhr som är utsedd av aktieägaren Rune Pettersson. Förutom Peter Edwall är valberedningens ledamöter oberoende i förhållande till bolaget.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman framlägga förslag om antalet styrelseledamöter, styrelsens sammansättning och revisor. Vidare ska valberedningen lägga fram förslag om styrelsens respektive årsstämmans ordförande samt ge förslag till bolagsstämman om arvoden till styrelsen och revisorer. Valberedningen ska i samband med sitt uppdrag i övrigt fullgöra de uppgifter som enligt svensk kod för bolagsstyrning ankommer på valberedningen.
Styrelsen i Ortivus ska bestå av lägst tre och högst nio ledamöter med högst fem suppleanter som utses av årsstämman. Under 2018 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman fyra utan suppleanter. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen.
Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes vid årsstämman 2018 Nils Bernhard (styrelseordförande) Peter Edwall, Anna Klevby Dalgaard och Konstantin Papaxanthis. Alla ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget, förutom Peter Edwall som är huvudägare i Ponderus Invest AB och därmed beroende i förhållande till den största ägaren i bolaget. För mer information om bolagets ledning och styrelse, se avsnitten "Ledning" och "Styrelse".
Arsstämman beslöt att välja om revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB. Magnus Lagerberg, Pricewaterhouse-Coopers AB, är huvudansvarig revisor i bolaget.
Årsstämman 2018 beslutade i enlighet med valberedningens förslag att arvode till styrelsen utgår med 800 000 kronor att fördelas med 320 000 kronor till styrelsens ordförande och med 160 000 SEK för övriga av stämman utsedda ledamöter, samt att revisorn ska erhålla skälig ersättning enligt faktura baserad på verklig tid för uppdragets utförande. Enligt gällande praxis betalas styrelsearvodet ut som lön.
Verkställande direktören deltar vid varje styrelsemöte och rapporterar bolagets affärsläge, framtidsutsikter, ekonomiska ställning och händelser av väsentlig betydelse och före årsskiftet sitt förslag till budget och handlingsplan för det kommande året. Bolagets ekonomichef deltar också vid styrelsens möten och är styrelsens sekreterare och samordnare. Aven andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande vid behov. Samtliga kvartalsrapporter och årsredovisning behandlas av styrelsen.
Riktlinjerna för styrelsens arbete utgår från styrelsens arbetsordning, vilken reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse, styrelseordförande och verkställande direktör samt vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten. Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande styrelsemötet och justeras vid behov.
Mot bakgrund av bolagets storlek anser styrelsen det lämpligt att inget separat revisionsutskott skapas utan dessa frågor har hanterats i styrelsen.
Koden stipulerar vidare att för bolag som saknar särskild granskningskontroll (internrevision) ska styrelsen årligen utvärdera om behov föreligger att skapa en sådan funktion. Ortivus styrelse har behandlat denna fråga och funnit att givet bolagets storlek är det inte motiverat att skapa en separat intern granskningsfunktion.
Styrelsen har under året kombinerat behandlingen av alla väsentliga formalia och kontrollområden med strategiska diskussioner och genomgångar av viktiga funktioner och verksamhetsområden. Styrelsen har haft speciellt fokus på bolagets strategiska inriktning samt finansiering under året. Under året hade styrelsen 25 protokollförda sammanträden samt i tillägg två heldagars strategimöte av workshopkaraktär med fokus på framtida strategier och affärsmodell. Såväl styrelsens ordförande som övriga ledamöter har därutöver haft informella kontakter i syfte att stötta ledningen i olika frågor. Styrelsen uppfyller kravet på att träffa revisor utan vd: s närvaro. Styrelsen har under året enskilt träffat revisorn två gånger.
En gång per år initierar styrelseordföranden en utvärdering av styrelsens arbete. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikt om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan vidtas för att effektivisera styrelsearbetet. Resultatet av styrelseutvärdering har delgivits Valberedningen.
Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot uppsatta mål.
| Styrelsen | Invald i styrelsen | Närvaro | Oberoende1 | Ersättning i SEK |
|---|---|---|---|---|
| Nils Bernhard | 2016 | 25/25 | a | 320 000 |
| Peter Edwall | 2008 | 25/25 | Nej | 160 000 |
| Konstantin Papaxanthis | 2017 | 25/25 | a | 160 000 |
| Anna Klevby Dalgaard | 2017 | 25/25 | a | 160 000 |
| Summa | 800 000 |
1) Avser om ledamoten är att anse som oberoende till bolaget och större aktieägare.
Ersättningsutskottet är ett utskott till styrelsen som har en rådgivande funktion kring ersättningsfrågor inom bolaget. Under året har utskottet utgjorts av styrelsens ordförande samt Peter Edwall. Ersättningsutskottet har under året haft ett protokollfört möte som avhandlat ersättning till vd. För mer information om bolagets vd, se avsnittet "Ledning". Någon separat ersättning har inte utgått för arbetet i Ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottet, såväl som styrelsen, har dessutom under året, i enlighet med Kodens krav, utvärderat företagets ersättningssystem till ledande befattningshavare.
Information om Ortivus aktieägare återfinns under avsnittet "Ortivus aktier och aktieägare".
Ortivus Styrelse består av fyra årsstämmovalda personer och inga ledamöter utsedda av facklig organisation. Vd ingår inte i styrelsen men deltar tillsammans med ekonomichef vid alla relevanta punkter.
l styrelseordförandens uppdrag ingår att se till att styrelsens arbete står i överensstämmelse med bestämmelserna i bolagsordningen, aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning och att organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbetet. Styrelseordförandes arbetsuppgifter regleras i Ortivus Arbetsordning för Styrelsen.
Styrelsen har enligt gällande Bolagsstyrningsmodell i Sverige delegerat det operativa ledningsansvaret till vd. Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens instruktion som klargör ansvarsfrågorna kring bolagets löpande förvaltning och verksamhet. Vd ska därvid följa de riktlinjer som styrelsen meddelar. Vd ska i sitt arbete verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med sunda principer och tillse att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt, att bolagets överlevnad på lång sikt säkerställs, att bolaget tillförs nödvändig kompetens, att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, författningar och myndighetsföreskrifter samt i enlighet med bolagsordningen. Dessutom ska vd se till att Ortivus bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag.
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning är primärt begränsad till den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen men för Ortivus som medicintekniskt bolag utgör produktkvalitet och de kliniska och medicinska aspekterna viktiga fokusområden.
För Ortivus styrelse, ledning och medarbetare är styrning, ledning och kontroll något som hela tiden måste balanseras med beaktande av bolagets storlek, exempelvis har bolaget ingen särskild funktion för internrevision. Ortivus har en serie processer och kontrollsystem där kontrollbehov har balanserats med riskbedömning och där bolaget storlek och komplexitet har beaktats.
Ortivus AB:s styrelse fastställer årligen en arbetsordning för sitt arbete samt vd:s instruktion och policyer för viktiga områden inom finans, riskhantering och information.
Ortivus vd och bolagsledning har det fulla operativa ansvaret för den interna kontrollen. Ledningen har, på grundval av styrelsens riktlinjer, lagar och regler avseende finansiell rapportering, fastställt roll- och ansvarsfördelningen för anställda som arbetar med den finansiella rapporteringen inom koncernen
Ortivus policyer, riktlinjer, manualer och övriga styrande dokument är tillgängliga för personalen primärt via bolagets ledningssystem/intranät. Ledningen ansvarar för att personalen känner till aktuella policyer och riktlinjer. Informationsträffar med de anställda hålls minst en gång per månad. Ortivus är ett litet bolag och hanteringen av dessa frågor sker därför primärt som en del av det dagliga ledningsarbetet och chefsansvaret.
Mer information om hur Ortivus arbetar med kvalitet och certifieringar återfinns i avsnittet "Kvalitet och miljö".
Målsättningen med Ortivus riskbedömning är att fånga upp, analysera och hantera aktuella och framtida risker för att därigenom säkra koncernens resultatutveckling och finansiella ställning. Ortivus ledning och styrelse arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts.
Ledningen gör regelbundet en genomgång och kvantifiering av riskerna vilka avrapporteras till styrelsen. Ortivus har också ett nära samarbete med bolagets revisorer för att i ett tidigt skede kunna identifiera risker i den finansiella rapporteringen.
Ortivus har medvetet, givet bolagets storlek, valt att inte inrätta någon separat funktion för internkontroll utan detta arbete hanteras delegerat av olika befattningshavare som en del av det löpande ledningsarbetet. För kvalitetssystemen sker regelbunden extern revision enligt aktuellt regelverk.
Information om Ortivus styrande dokument som koncernpolicyer, handböcker och riktlinjer finns samlade på bolagets intranät och koordineras för koncernen via företagets
kvalitetschef. Ortivus ger fortlöpande marknaden information om koncernens finansiella ställning och utveckling via till exempel kvar talsrapporter, pressreleaser och hemsida. Styrelsen har valt att, givet bolagets storlek och situation, enbart avge finansiell rapportering på svenska.
Uppföljning sker löpande av företagsledningen med avrapportering till styrelsen. Givet bolagets relativt lilla storlek sker uppföljningen primärt genom de normala ledningsorgan som vid varje tidpunkt används inom bolaget.
Revisorerna i Ortivus väljs av Årsstämman för en period av ett år intill nästkommande årsstämma. För perioden fram till årsstämman 2019 valdes PricewaterhouseCoopers AB som revisionsbolag. PricewaterhouseCoopers AB utsåg auktoriserade revisor Magnus Lagerberg som huvudansvarig revisor.
Förutom revisionen av årsbokslutet omfattar revisionen även löpande granskning av årets redovisning och förvaltning, varvid även sker en revision av interna rutiner och kontrollsystem. Revisorerna har inte utfört en översiktlig granskning av en kvartalsrapport, enligt önskemål från bolaget, givet bolagets storlek, En lagstadgad granskning av koncernens bolagsstyrningsrapport samt en granskning av
huruvida årsstämmans riktlinjer om ersättningar till ledande befattningsföljare har följts har genomförts. Viss rådgivning har även utförts. Bolagets revisor är även närvarande på vissa styrelsemöten för att diskutera revisionsplanen, revisionen och iakttagelser från revisionen. Bolagets revisor träffar även styrelsen utan att företrädare från bolaget är närvarande.
Alla framåtriktade uttalanden i denna årsredovisning och andra finansiella rapporter baseras på bolagets bästa bedömning vid tidpunkten för avlämnad rapport. Sådana uttalanden innehåller som alla framtidsbedömningar risker och osäkerheter som kan innebära att verkligt utfall blir annorlunda, i synnerhet i ett läge där det finansiella klimatet är osäkert. Utöver vad som krävs enligt gällande lagstiftning gäller framåtblickande uttalanden endast den dag de framförs och Ortivus åtar sig inte att uppdatera några av dem mot bakgrund av ny information eller framtida händelser.
Schematisk bild kring hur Aktieägare Valberedning Ortivus fungerar från stämma genom årsstämman via styrelse och utskott ner till Vd/ledning, funktionsbaserad organisation och koncern-Revisorer gemensamma processer för t.ex. finans och kvalitet. Försäljning, marknad och produkt

| 1 januari-31 december | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | 2018 | 2017 |
| Nettoomsättning | 2,3 | ਟਨ 199 | 58 799 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | -30 151 | -28 825 | |
| Bruttoresultat | 22 048 | 29 974 | |
| Försäljningskostnader | -16 169 | -14 135 | |
| Administrationskostnader | -8 495 | -13 155 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -10 761 | -13 041 | |
| Ovriga rörelseintäkter | 4 | 1 744 | 5 089 |
| Ovriga rörelsekostnader | 4 | -1 310 | -5 180 |
| Rörelseresultat | 5, 6, 7, 10, 11 | -12 943 | -10 448 |
| Finansiella intäkter | I | 0 | |
| Finansiella kostnader | -449 | -1 157 | |
| Finansnetto | 8 | -448 | -1 157 |
| Resultat före skatt | -13 391 | -11 605 | |
| Skatt | 9 | ||
| ÅRETS RESULTAT | -13 391 | -11 605 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat | |||
| Omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 17 | -7 | |
| Årets övrigt totalresultat | 17 | -7 | |
| Årets totalresultat | |||
| -13 374 | -11 612 | ||
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -13 391 | -11 605 | |
| Arets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | -13 374 | -11 612 | |
| Resultat per aktie | -0,43 | -0,43 |
| Belopp i KSEK | Not | 2018-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGANGAR | |||
| Immateriella tillgångar | 3, 10 | 8 586 | 11838 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3,11 | 4 353 | 8215 |
| Summa anläggningstillgångar | 12 939 | 20 053 | |
| Varulager | 12 | 3 942 | 3 358 |
| Kundfordringar | 13 | 4 839 | 6224 |
| Ovriga fordringar | 14 | 527 | 835 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 | 2 031 | 2 289 |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | 23 | 60 | 79 |
| Likvida medel | 16 | ਤੇ ਤੇਰੇਰੇ | 1 702 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 | 14 758 | 14 487 |
| SUMMA TILLGANGAR | 27 697 | 34 540 | |
| EGET KAPITAL | 17 | ||
| Aktiekapital | 10901 | 21 801 | |
| Ovrigt tillskjutet kapital | 14 956 | 14 956 | |
| Omräkningsreserver | 312 | 295 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | -23 988 | -21 497 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2 181 | 15 555 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 2 181 | 15 555 | |
| SKULDER | |||
| Avsättningar | 19 | 0 | 22 |
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 23 | ਦਰੇਤ | 1 548 |
| Summa långfristiga skulder | 595 | 1570 | |
| Förskott från kunder | 21 | 1 374 | 0 |
| Leverantörsskulder | 3167 | 3112 | |
| Ovriga skulder | 1179 | 1633 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20 | 12429 | 8 491 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 6772 | 4179 |
| Summa kortfristiga skulder | 23 | 24 921 | 17 415 |
| SUMMA SKULDER | 25 516 | 18 985 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 27 697 | 34 540 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | Aktie- kapital |
Ovrigt tillskjutet kapital |
Omräknings- reserv |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2017-01-01 | 14 534 | 278 | 302 | -9892 | 5222 | |
| Arets resultat | 0 | 0 | 0 | -11 605 | -11 605 | |
| Ovrigt totalresultat | 0 | 0 | -7 | 0 | -7 | |
| Summa totalresultat | 0 | 0 | -7 | -11 605 | -11 61 2 | |
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare: |
||||||
| Nyemission | 7 267 | 15573 | 0 | 0 | 22 840 | |
| Transaktionskostnader vid nyemission | 0 | -895 | 0 | 0 | -895 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | 7 267 | 14 678 | 0 | 0 | 21 945 | |
| Utgående eget kapital 2017-12-31 | 17 | 21 801 | 14 956 | 295 | -21 497 | 15 555 |
| Ingående eget kapital 2018-01-01 | 21801 | 14 956 | 295 | -21 497 | 15 555 | |
| Arets resultat | 0 | 0 | 0 | -13 391 | -13 391 | |
| Ovrigt totalresultat | 0 | 0 | 17 | 0 | 17 | |
| Summa totalresultat | 0 | 0 | 17 | -13 391 | -13 374 | |
| Transaktioner med aktieägare i deras egenskap av ägare: |
||||||
| Minskning av aktiekapital | -10 900 | 0 | 0 | 10 900 | 0 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | -10 900 | 0 | 0 | 10 900 | 0 | |
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 17 | 10 901 | 14 956 | 312 | -23 988 | 2 181 |
| 1 januari-31 december Belopp i KSEK |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -13 391 | -11 605 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 8 248 | 10152 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -5 143 | -1 453 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
| Okning (-)/Minskning (+) av varulager | -584 | -447 |
| Okning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 1649 | 2947 |
| Okning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 3 568 | -12 945 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -510 | -11 898 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -281 | -350 |
| Förvärv av immateriella tillgångar | -537 | 0 |
| Avyttring av materiella tillgångar | 0 | 0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -818 | -350 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 13 250 | 5 000 |
| Amortering lån | -7 709 | -7284 |
| Amor tering finansiell leasing | -2556 | -7 749 |
| Nyemission | 0 | 21 945 |
| Aterbetalning erlagd deposition | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 2935 | 11 912 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 1 657 | -336 |
| Likvida medel vid årets början | 1 702 | 2 038 |
| Likvida medel vid årets slut | 3 350 | 1 702 |
| 1 januari-31 december Belopp i KSEK |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDESANALYS | ||
| Räntor | ||
| Erhållna räntor | 1 | 0 |
| Erlagda räntor | -449 | -1157 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 7967 | 10061 |
| Orealiserade valutakursdifferenser | 303 | 146 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 0 | 7 |
| Ovriga avsättningar 1) | -22 | -62 |
| 1) I övriga avsättningar ingår upplösen av garantireserver. | 8 248 | 10 152 |
| Specifikation finansieringsverksamheten | ET4, 20 Juni 2017 | |
| Upptagna lån | ||
| Danske Bank | 10 000 | 0 |
| Ponderus Invest AB Summa upptagna lån |
3 250 13 250 |
5 000 5 000 |
| Amortering lån | ||
| Ponderus Invest AB | -2 250 | -5 000 |
| Almi | -de3 | -1 429 |
| Checkkredit Danske Bank | -4 506 | -855 |
| Summa amortering lån | -7 709 | -7 284 |
| Amortering finansiell leasing | -2 556 | -7 749 |
| Nyemission | 0 | 21945 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 2 985 | 11912 |
| 1 januari-31 december Belopp i KSEK |
Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2,3 | 37622 | 56675 |
| Kostnad för sålda varor och tjänster | -16 855 | -33 975 | |
| Bruttoresultat | 20 767 | 22 700 | |
| Försäljningskostnader | -14813 | -12146 | |
| Administrationskostnader | -8027 | -13144 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -10 761 | -12 995 | |
| Ovriga rörelseintäkter | 4 | 1 505 | 5089 |
| Ovriga rörelsekostnader | 4 | -1 308 | -5 180 |
| Rörelseresultat | 5,6,10,11,25,27 | -12 637 | -15 676 |
| Resultat från finansiella poster | 8 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 0 | 0 | |
| Ovriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 1 | 0 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | -393 | -514 | |
| Resultat efter finansiella poster och före skatt | -13 029 | -16 190 | |
| Skatt | 9 | ||
| ARETS RESULTAT | -13 029 | -16 190 |
Årets resultat sammanfaller med årets totalresultat.
| Belopp i KSEK | Not | 18-12-31 | 17-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGANGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| lmmateriella tillgångar | 10 | 8 586 | 11 838 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 762 | 1 322 |
| Andelar i koncernföretag | 28 | 9574 | 9574 |
| Summa anläggningstillgångar | 18 922 | 22 734 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 12 | 3 347 | 2 950 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 13 | 3 608 | 3374 |
| Fordringar på koncernföretag | 0 | 4 330 | |
| Ovriga fordringar | 14 | 507 | 815 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 | 1 265 | 1 777 |
| Summa kortfristiga fordringar | 5 380 | 10 296 | |
| Ovriga kortfristiga placeringar | 23 | 60 | 79 |
| Summa kortfristiga placeringar | 60 | 79 | |
| Kassa och bank | 16 | 2 897 | 205 |
| Summa omsättningstillgångar | 23 | 11 684 | 13 530 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 30 606 | 36 264 | |
| EGET KAPITAL | 17 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 10 a01 | 21 801 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Overkursfond | 14 955 | 14 955 | |
| Balanserat resultat | -6 384 | -1 094 | |
| Arets resultat | -13 029 | -16 190 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 6 443 | 19 472 | |
| Avsättningar | |||
| Avsattningar | 19 | 0 | 22 |
| Summa avsättningar | 0 | 22 | |
| SKULDER | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 20, 23 | ਦਰੇਤ | 1 548 |
| Summa långfristiga skulder | ਟਰੇਟ | 1 548 | |
| Förskott från kunder | 21 | 0 | 0 |
| Leverantörsskulder | 2 208 | 2797 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 901 | 2 490 | |
| Ovriga skulder | 437 | 310 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 20 | 12429 | ਦੇ ਰੇਤੇ |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 6 593 | 3 690 |
| Summa kortfristiga skulder | ਨਤੋ | 23 568 | 15 222 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 30 606 | 36 264 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26.
| Bundet eget kapital |
Fritt eget kapital | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i KSEK | Not | Aktiekapital | Overkurs- Balanserat fond resultat |
Arets resultat |
Totalt eget kapital |
||
| Ingående eget kapital 2017-01-01 | 14 534 | 278 | 6 302 | -7 396 | 13 718 | ||
| Vinstdisposition | 0 | 0 | -7 396 | 7 396 | |||
| Nyemission | 7 267 | 15573 | 0 | 22 840 | |||
| Transaktionskostnader vid nyemission | 0 | -896 | -896 | ||||
| Arets resultat | 0 | 0 | 0 | -16 190 | -16 190 | ||
| Utgående eget kapital 2017-12-31 | 17 | 21 801 | 14 955 | -1 094 | -16 190 | 19 472 | |
| Ingående eget kapital 2018-01-01 | 21 801 | 14 955 | -1 094 | -16 190 | 19 472 | ||
| Vinstdisposition | 0 | 0 | -16 190 | 16190 | |||
| Minskning av aktiekapital | -10 900 | 0 | 10 900 | 0 | 0 | ||
| Arets resultat | 0 | 0 | 0 | -13029 | -13029 | ||
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 17 | 10 901 | 14 955 | -6 384 | -13 029 | 6 443 |
Årets resultat sammanfaller med årets totalresultat.
| 1 januari-31 december Belopp i KSEK |
2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | -13 029 | -16 190 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 4 755 | 6652 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -8 274 | -9 538 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | ||
| Okning (-)/Minskning (+) av varulager | -397 | -513 |
| Okning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 4614 | 6 781 |
| Okning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder | 1852 | -15 987 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | -2 205 | -19 257 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -107 | -231 |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 0 | 0 |
| Förvärv av immateriella tillgångar | -537 | 0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -644 | -231 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 13 250 | 5 000 |
| Amortering lån | -7 709 | -7 284 |
| Nyemission | 0 | 21 945 |
| Aterbetalning erlagd deposition | 0 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 5 541 | 19661 |
| ÅRETS KASSAFLÖDE | 2 692 | 173 |
| Likvida medel vid årets början | 205 | 32 |
| Likvida medel vid årets slut | 2 897 | 205 |
| 1 januari-31 december | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Belopp i KSEK | ||
| TILLAGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS | ||
| Räntor | ||
| Erhållna räntor | 1 | 0 |
| Erlagda räntor | -393 | -514 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 4 455 | 6604 |
| Orealiserade valutakursdifferenser | 322 | 103 |
| Realisationsresultat anläggningstillgångar | 0 | 7 |
| Ovriga avsättningar 1) | -22 | -62 |
| 4 755 | 6 652 | |
| Specifikation finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | ||
| Danske Bank | 10 000 | 0 |
| Ponderus Invest AB | 3 250 | 5 000 |
| Summa upptagna lån | 13 250 | 5 000 |
| Amortering lån | ||
| Ponderus Invest AB | -2 250 | -5 000 |
| Almi | -953 | -1 429 |
| Checkkredit Danske Bank | -4 506 | -855 |
| Summa amortering lån | -7 709 | -7 284 |
| Nyemission | 0 | 21 945 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 5 541 | 19661 |
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Arsredovisningslag (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådet för Finansiell rapporterings uttalande gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS standards och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
För moderbolaget används benämningarna resultaträkning, balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 "Utformning av finansiella rapporter" respektive IAS 7 "Rapport över kassaflöden". De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultat när dessa uppkommer.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelnings storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
l den mån koncernen kommer att aktivera låneutgifter kommer moderbolaget att ha en valmöjlighet att antingen kostnadsföra direkt eller att aktivera. Inga låneutgifter har aktiverats.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilken utgör rapporteringsvaluta för moderbolag och koncern. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste tusental kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskat tningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 29 "Viktiga uppskattningar och bedömningar".
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tilllämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moder- och dotterbolag.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 20 mars 2019. Årsredovisningen och koncernredovisningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2019.
IFRS 9 Finansiella instrument har ersatt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från och med 1 januari 2018. IFRS 9 hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning.
Övergången har inte inneburit någon förändring av bolagets redovisningsprinciper bortsett från klassificering av finansiella tillgångar. Detta har dock inte inneburit någon kvantitativ effekt.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. IFRS 15 är den nya standarden för intäktsredovisning. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten - en princip som ersätter den tidigare principen att intäkter redovisas när risker och förmåner övergått till köparen. Har trätt i kraft 1 januari 2018.
Till följd av implementeringen av IFRS 15 har bolaget analyserat kundkontrakten och denna nya standard har inte inneburit någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
IFRS 16 Leasingavtal träder i kraft den 1 januari 2019 och kräver att leasetagare redovisar tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med undantag för avtal som är kortare än 12 månader och avser kontrakt av mindre värde. Standarden ersätter IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar. Innebörden är att distinktionen mellan ett operationellt leasingavtal respektive ett finansiellt leasingavtal tas bort och ersätts med ett synsätt om nyttjanderätt respektive åtagande att reglera löpande betalningar till leasegivare.
Bolaget har genomfört utvärdering av effekterna av IFRS16, som avser främst avtal om lokalhyra. Bolaget har valt förenklad övergångsmetod och detta kommer inte att få någon effekt på bolagets eget kapital. Jämförelsetal för 2018 kommer inte att beräknas
När IFRS 16 tillämpas för första gången, används koncernen följande praktiska lösningar och undantag som tillåts i standarden:
Operationella leasingavtal med en kvarvarande leasingperiod på mindre än 12 månader per 1 januari 2019 har redovisats som korttidsleasingavtal
Som framgår av not 25 "Operationell leasing" uppgår bolagets framtida åtaganden till kopplade till operationella leasingavtal till 3,7 MSEK. Skuld enligt IFRS16, per 1 januari 2019, uppgår till 2,9 MSEK. Skillnaden mellan dessa båda, om -0,8 MSEK, består av:
korttidsleasingavtal -0,4 MSEK
avgifter betalda per bokslutsdatum -0,2 MSEK.
Nyttjanderättstillgångar per 1 januari 2019 uppgår till ett värde av 3,1 MSEK. Skillnad mellan tillgång och skuld om 0,2 MSEK är hänförlig till förutbetalda leasingkostnader.
Övriga nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden bedöms inte få någon effekt på koncernens redovisning.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av bolagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. För närvarande har koncernen endast ett rörelsesegment. Se not 3 "Segmentsrapportering" för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Eventuell avvikelse från dessa principer i fråga om betalning eller återvinning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från koncernens moderbolag. Koncernen har
bestämmande inflytande över ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och kan påverka avkastningen genom sitt bestämmande inflytande i företaget. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och över tar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom att en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet.
l analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnas som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av identifierade förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas normalt i årets resultat. lcke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive eventuell goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som
råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i verksamhet utomlands omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv.
Intäkter för försäljning av varor redovisas vid tidpunkten då företagets prestationsåtagande anses vara uppfyllt. Denna tidpunkt infaller när väsentliga risker som är förknippade med varornas ägande över förts till köparen, i normalfallet när kunden fått varan i sin besittning. Här ingår försäljning av hårdvara, vilket bland annat består av bolagets egenutvecklade mätenhet samt datorer för mätenheten och/eller journalsystemet.
Intäkter för försäljning av mjukvara sker på olika sätt:
Ortivus tillhandahåller systemabonnemang, så kallad Managed Service, där intäkten redovisas linjärt över kontraktets löptid.
Intäkter för försäljning av tjänsteuppdrag sker på olika sätt:
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader på bankmedel, fordringar och skulder, inklusive skulder för finansiell leasing samt valutakursdifferenser.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, derivat och kundfordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och lån från kreditinstitut
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Kundfordringar redovisas i enlighet med IFRS 9 initialt till transaktionspris. Redovisning sker därefter beroende av hur de klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och av talsmässig skyldighet föreligger att betala även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller, eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs, eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket är den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
IFRS 9 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificeringen vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.
Kategorierna är följande;
Finansiella instrument utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar, om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Finansiella instrument som anskaffats med avsikt att inkassera avtalsenliga kassaflöden värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella instrument där avsikten är annan än att inkassera avtalsenliga kassaflöden klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar värdera till verkligt värde via övrigt totalresultat.
Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller likvida medel utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar, om den är kortare övriga fordringar. Dessa kategorier tillhör kategorierna låne- och kundfordringar, vilka initialt värderas till verkligt värde och löpande redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundfordringar klassificeras i kategorin finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar redovisas till det belopp som väntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att åter vinna anskaffningsvärdet.
Lån klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet redovisas som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Nuvarande derivatinstruments värdeförändringar redovisas som rörelsepost.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.
Vinst eller förlust redovisas som rörelseintäkt/-kostnad.
Det finns två kategorier av leasingavtal, finansiell och operationell leasing. Som finansiell leasing räknas leasingavtal där uthyraren har överfört huvuddelen av riskerna och förmånerna till den som hyr. Alla övriga leasingavtal klassas som operationell leasing.
Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisar leasetagare den hyrda tillgången värderad till det lägre av verkligt värde och nuvärdet av framtida leasingbetalningar. På samma gång redovisas en skuld som motsvarar framtida hyreskostnader. Ränteeffekten på denna skuld redovisas som finansiell kostnad. Tillgången skrivs av i enlighet med den redovisningsprincip som gäller för respektive tillgångstyp. Avskrivningen får emellertid aldrig överskrida hyresavtalets löptid. Hyresbetalningarna redovisas mot leasingskulden. Operationell leasing redovisas inte i balansräkningen. Kostnader i enlighet med ett operationellt leasingavtal redovisas linjärt i årets resultat under hyresavtalets löptid.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Bedömning av avskrivningsprinciper samt tillgångars restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
· Inventarier 3-5 år
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och tillräckliga resurser finns att fullfölja utvecklingen och därefter använda och sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material, tjänster och ersättningar till anställda. Ovriga utgifter för
utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen är redovisade utvecklingsutgifter upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I den mån utvecklingsprojekt tar lång tid i anspråk och uppgår till väsentliga belopp aktiveras hänförliga låneutgifter i anskaffningsvärdet.
Vid prövning om utgiften ska aktiveras i balansräkningen som en tillgång ska samtliga nedanstående kriterier vara uppfyllda:
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. lmmateriella tillgångar som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov minst årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för kommersiell användning. Bedömning av avskrivningsprinciper samt tillgångars restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Bolaget har förlängt avskrivningstiden för aktiverade utvecklingskostnader för MobiMed Journal. Bolaget kan konstatera att generering av intäkter för MobiMed Journal är stor och förväntas öka under kommande år, se not 10 "Immateriella tillgångar".
· Aktiverade utvecklingsutgifter 3-10 år
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Utgifter som uppkommit vid förvärvet av lager tillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick inkluderas inte då dessa uppgår till obetydliga belopp.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För andra tillgångar än finansiella tillgångar som prövas enligt IFRS 9, varulager som prövas enligt IAS 2 och uppskjutna skattefordringar som prövas enligt IAS 12, tillämpas IAS 36 avseende redovisning av nedskrivningar.
För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den kassagenererande enhet där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden. Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till good-will, i de fall goodwill finns redovisad. Därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas åter vinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om nedskrivning inte gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.
Förpliktelser rörande avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna)
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garanti redovisas när de underliggande produkterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om
garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som ut fallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna i kontraktet.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen. Under aktuell skatt redovisas även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Följande temporära skillnader beaktas inte:
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att inträffa.
| lanuari-december för koncernen |
Sverige Storbritannien |
Ovriga världen | Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Försäljning av varor | 7,1 | 7,8 | 5,6 | 5.4 | 0,6 | 0,7 | 13,2 | 13.9 |
| Försäljning av mjukvara | 13,2 | ਰੇ ਰੋ | 3.4 | 2,9 | 0,2 | 0.0 | 16,8 | 12.8 |
| Systemabonnemang | 0,0 | 0.0 | 15,0 | 26,2 | 0.0 | 0.0 | 15,0 | 26,2 |
| l jänsteuppdrag | 5.6 | 4,5 | 1,2 | 1,3 | 0,4 | 0,1 | 7,2 | 5.9 |
| Summa koncernen | 25,8 | 22,1 | 25,2 | 35,9 | 1,1 | 0.8 | 52,2 | 58.8 |
| Januari-december för moderbolaget |
Sverige | Storbritannien | Ovriga världen | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Försäljning av varor | 7,1 | 7,8 | 7,1 | ਤੇ ਰੋ | 0,6 | 0,7 | 147 | 12,3 |
| Försäljning av mjukvara | 13.2 | ਰੇ ਰੇ | 0.0 | 29 | 0,2 | 0.0 | 13.4 | 12.8 |
| Systemabonnemang | 0.0 | 0.0 | 0.0 | 26,2 | 0,0 | 0.0 | 0,0 | 26.2 |
| l jansteuppdrag | 5,6 | 4,5 | 3,5 | 0.7 | 0.4 | 0,1 | ਰੇ ਤੇ | 5,4 |
| Summa moderbolaget | 25,8 | 22,1 | 10,7 | 33,8 | 1,1 | 0,8 | 37,6 | 56,7 |
Tabellen nedan visar prestationsåtaganden som är ouppfyllda gällande längfristiga kundavtal avseende försäljning av mjukvara och systemabonnemang.
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Sammanlagda beloppet av det transaktionspris som fördelats till lång- fristiga kundavtal som är ouppfyllda eller delvis ouppfyllda per 31 december med löptid längre än ett år |
3 407 | 0* | 3407 | 0* |
| Total | 3 407 | 0 | 3 407 | 0 |
*) enlighet med övergångsreglerna i IFRS 15, har upplysningar inte lämnats om fördelats till ouppfyllda eller delvis ouppfyllda prestationsåtaganden per 31 december 2017.
Ledningen förväntar sig att intäkter enligt tabell ovan kommer att redovisas som intäkt år 2020 eller senare. Alla övriga kundavtal har en förväntad löptid på högst ett år, det vill säga intäktsförs under 2019, eller faktureras baserat på nedlagd tid. I enlighet med reglerna i IFRS 15 har upplysning inte lämnats om transaktionspriset för dessa ouppfyllda åtaganden.
Koncernen betraktar de båda produkterna CoroNet och MobiMed Smart som en grupp likartade produkter. Övriga produkter är ej väsentliga att följa i eget segment. Koncernen har därför beslutat att följa samtliga produkter som en enhet. Koncernen har tillsvidare därför enbart ett segment som i sin helhet återspeglas i koncernens finansiella rapporter.
Av koncernens totala omsättning för 2018 utgör tre kunder 34% (41%), 17% (15%) respektive 14% (20%), totalt 65% (76%). Övriga kunder utgör enskilt mindre än 10%.
l övrigt avseende intäkter hänvisas till not 2. Geografiskt fördelar sig anläggningstillgångar enligt följande:
| 2018 | 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat | Stor- Sverige britannien |
Ovriga varlden |
Totalt | Stor- Sverige britannien |
Ovriga världen |
Totalt | ||
| Anläggningstillgångar | ||||||||
| lmmaterialla tillgångar | 8 586 | 0 | 0 | 8 586 | 11 838 | 0 | 0 | 11 838 |
| Materiella anläggningstillgångar | 762 | ਤੇ ਵਰੀ | 0 | 4 353 | 1322 | 6893 | O | 8 215 |
| 9 348 | 3 501 | 0 | 12 939 | 13 160 | 6 893 | 0 | 20 053 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Ovriga rörelseintäkter | ||||
| Valutakursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 1 239 | 5 089 | 1 239 | 5 089 |
| Erhällna bidrag | 156 | 0 | 156 | 0 |
| Ovriga rörelseintäkter | 3dd | 0 | 110 | 0 |
| Total | 1744 | 5 089 | 1 505 | 5 089 |
| Ovriga rörelsekostnader | ||||
| Valutakursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | -1 310 | -5173 | -1 308 | -5 173 |
| Realisationsförlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar | 0 | -7 | 0 | |
| Total | -1 310 | -5 180 | -1 308 | -5 180 |
| Medelantalet anställda | 2018 | Varav man |
Varav % kvinnor |
% | 2017 | Varav man |
Varav % kvinnor |
% | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||||||||
| Sverige | 15 | 13 | 87% - | 2 1 | 13% | 16 | 14 | 87% - | 2 | 13% |
| Dotterföretag | ||||||||||
| England | ব | ব | 100% | 0 | 0% | ട | 6 | 100% | 0 | 0% |
| Totalt koncernen | 19 | 17 | 89% | 2 | 11% | 22 | 20 | 91% | 2 | 9% |
| Könsfördelning i företagsledningen, % | 2018 Andel män |
2018 Andel kvinnor |
2017 Andel man |
2017 Andel kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Styrelsen | 75% | 25% | 80% | 20% |
| Ovriga ledande befattningshavare | 100% | 0% | 100% | 0% |
| Koncernen totalt | ||||
| Styrelsen | 75% | 25% | 80% | 20% |
| Ovriga ledande befattningshavare | 100% | 0% | 100% | 0% |
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget, KSEK | Ledande Ovriga befattningshavare anställda (11 personer) |
Summa | Ledande befattningshavare (12 personer) |
Ovriga anställda |
Summa | |
| Sverige | ||||||
| Löner och andra ersättningar | 5602 | 5677 | 11 279 | 4856 | e ਰੇਤੇਤ | 11 809 |
| (varav tantiem o.d.) | ||||||
| Sociala kostnader | 2650 | 2915 | 5 565 | 2 281 | ਤੇ ਤੇਵੇਰੇ | 5640 |
| (varav pensionskostnader) | (771) | (796) | (1567) | (662) | (945) | (1 607) |
| Moderbolaget totalt | 16 844 | 17 449 |
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, KSEK | Ledande befattningshavare (11 personer |
Ovriga anställda |
Summa | Ledande befattningshavare (13 personer) |
Ovriga anställda |
Summa |
| Löner och andra ersättningar | 5602 | 8526 | 14128 | 5 700 | 10 230 | 15 930 |
| (varav tantiem o.d.) | ||||||
| Pensionskostnader | 771 | 860 | 1631 | 677 | 988 | 1 665 |
| 2018, KSEK | Grundlon/ styrelse- |
Rörlig arvode ersättning förmåner kostnader ersättning |
Ovriga | Pensions- | Ovrig | Pensions- Summa förpliktelse |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Nils Bernhard | 320 | 320 | |||||
| Ledamot Konstantin Papaxanthis | 160 | 160 | |||||
| Ledamot Peter Edwall | 160 | 160 | |||||
| Ledamot Anna Klevby Dalgaard | 160 | 160 | |||||
| Tillförordnad VD i Ortivus AB, Lars Höst | 320 | 19 | 58 | 397 | |||
| Styrelsens ordförande Erik Hedlund 1) | 54 | 54 | |||||
| VD i Ortivus AB, Staffan Eriksson 2) | 752 | O | 65 | 152 | 727 | 1 696 | |
| Andra ledande befattningshavare (4 personer) | 3 001 | 125 | 446 | 3572 | |||
| 4977 | C | 209 | 656 | 727 | 6519 |
Övrig ersättning avser kostnader för lön och pension i enlighet med avtal. 11 Styrelseordförande Erik Hedlund under perioden 1 januari-12 januari 2018
2) VD Staffan Eriksson under perioden 1 januari–27 augusti 2018
13 41 2 0 1
| 2017. KSEK | SI CHILITY styrelse- |
Rorlig arvode ersättning |
Ovriga Pensions- förmaner kostnader ersättning |
Ovrig | Pensions- Summa förpliktelse |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Erik Hedlund | 200 | 200 | |||||
| Ledamot Konstantin Papaxanthis | 100 | 100 | |||||
| Ledamot Peter Edwall | 150 | 150 | |||||
| Ledamot Nils Bernhard | 150 | 150 | |||||
| Ledamot Anna Klevby Dalgaard | 100 | 100 | |||||
| VD i Ortivus AB, Staffan Eriksson | 1150 | 90 | 245 | ] 485 | |||
| Styrelsens ordförande Crister Stjernfelt 11) | 100 | 100 | |||||
| Ledamot Björn Nordenvall 2) | 50 | 50 | |||||
| Andra ledande befattningshavare (5 personer) | 3497 | 113 | 432 | 4042 | |||
| 5 497 | 0 | 203 | 677 | 0 | 6377 |
Övrig ersättning avser kostnader för lön och pension i enlighet med avtal.
11 Styrelseordförande Crister Stjernfeldt under perioden 1 januari - 28 april 2017
2) Ledamot Björn Nordenvall under perioden 1 januari - 28 april 2017
Styrelsearvodet fastställt på 2018 års bolagsstämma för verksamhetsåret 2018 till ordinarie ledamöter uppgick till KSEK 480 (550) och till styrelseordförande uppgick det till KSEK 320 (300). Under 2017 och 2018 har styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter enbart erhållit ersättning från moderbolaget.
Staffan Eriksson har som VD erhållit en grundlön om KSEK 752 (1 150) samt övrig ersättning avseende avgångsvederlag inkluderat pensionskostnader om KSEK 727 (0). Pensionspremier har utbetalats med KSEK 152 (245) för motsvarande period.
Lars Höst har sedan tillträdet 27 augusti 2018, som tillförordnad VD, erhållit en grundlön om KSEK 320 samt rörlig ersättning om KSEK O. Pensionspremier har utbetalats med KSEK 58 för motsvarande period. Lars Höst kan säga upp sitt avtal med iakttagande av tre månaders uppsägningstid, bolaget äger rätt att säga upp anställningsavtal med iakttagande av sex månaders uppsägningstid.
Koncernledningen har under året inkluderat VD, CFO, utvecklingschef, försäljningschef samt service/kvalitetschef.
Till koncernledningen exklusive VD har det utgått lön om sammanlagt KSEK 3 001 (3 497). Ingen rörlig bonus har utgått till andra ledande befattningshavare under 2017 eller 2018. För personer i koncernledningen, exklusive VD, gäller uppsägningstider om 3 månader vid uppsägning från den anställdes sida.
Verkställande direktören samt andra ledande befattningshavare har erhållit ersättning från moderbolaget, med undantag för KSEK 0 (844) som har utbetalats från dotterbolag.
För alla anställda i Sverige, exklusive VD, betalas en premie om 4,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 30 procent i intervallet 7,5-30 inkomstbasbelopp. Bolaget tillämpar en pensionsplan motsvarande ITP avdelning 1.
Alla anställda i Sverige med en ålder överstigande 25 år omfattas av pensionsvillkoren. Pensionering sker för samtliga anställda vid en ålder av 65 år. Därtill har bolaget tecknat sjukförsäkring vilken inklusive ersättning från försäkringskassan ger den anställde fortsatt inkomst efter 90 dagars sjukdom motsvarande reglerna inom det så kallade ITP-systemet.
För alla anställda i Storbritannien betalas en pensionspremie om 2,0 procent på lön fram till och med mars 2018, därefter ökades pensionspremien till 3,0%. Alla anställda i Storbritannien omfattas av pensionsvillkoren. Pensionering sker för samtliga anställda vid en ålder av 65 år.
Koncernen har enbart avgiftsbestämda pensionsplaner. Betalning till dessa pensionsplaner sker löpande enligt reglerna i respektive plan. För 2018 har premier erlagts med KSEK 1 631 (1 655) vilket utgör de totala kostnaderna för avgiftsbestämda planer.
Några incitamentsprogram har ej funnits för året.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Revision | |||||
| PWC | 361 | 490 | 361 | 490 | |
| Rothmans | 0 | 88 | 0 | 0 | |
| Harmer Slater | 28 | 0 | 0 | 0 | |
| Ovriga lagstadgade uppdrag |
|||||
| PWC | 8 | ] 3 | 8 | 13 | |
| Skatterådgivning | |||||
| PWC | ნ | 219 | 6 | 219 | |
| Ovriga tjänster | |||||
| PWC | 27 | 29 | 27 | 29 | |
| Total | 461 | 839 | 403 | 751 |
Samtliga arvoden till PwC enligt ovan avser PwC Sverige. Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning kring processer och intern kontroll.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2018 | 2017 | ||
| Varukostnad | -10 184 | -15 700 | ||
| Personalkostnader | -22 157 | -21 016 | ||
| Av- och nedskrivningar | -7966 | -10 061 | ||
| Förvaltningskostnader och externa tjänster | -21 346 | -16629 | ||
| Ovriga administrativa kostnader | -3921 | -5757 | ||
| Valutakursförluster | -1 310 | -5173 | ||
| -66 886 | -74 336 |
| ruilcemien | ||||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2018 | 2017 | ||
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden Finansiella intäkter Räntekostnader |
1 1 -449 |
O | ||
| C | ||||
| -1157 | ||||
| Finansiella kostnader | -449 | -1 157 | ||
| Finansnetto | -448 | -1 157 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Ovriga ränteintäkter och liknande resultatposter |
2018 | 20117 | |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 1 | 0 | |
| 1 | 0 | ||
| Ovriga räntekostnader och liknande resultatposter |
2018 | 2017 | |
| Räntekostnader | -303 | -514 | |
| -393 | -514 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Redovisad i resultaträkningen | ||||
| Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skattekostnad/intäkt | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Ovrigt | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Totalt redovisad skattekostnad | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avstämning av effektiv skatt | ||||
| Resultat före skatt | -13 ਤੇਰੀ | -11 605 | -13 029 | -16 190 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 22% | 2 946 | 2553 | 2 866 | 3562 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | 15 | 0 | 0 | 0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | -263 | -30 | -56 | -30 |
| Ej skattepliktiga intäkter | ਤੇਤੇ | 17 | 0 | 0 |
| Avdragsgilla, ej kostnadsförda utgifter | 0 | ਰੇਰੇਲ | 0 | 0 |
| Temporära skillnader | 16 | 9 | 0 | 0 |
| Okning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt | -2813 | -3 546 | -2811 | -3 531 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag | 67 | 0 | 0 | 0 |
| Redovisad effektiv skatt | 0 | 0 | 0 | 0- |
Skattesatserna i de länder där koncernen har var under räkenskapsåret 22 procent i Sverige och 19 procent i UK.
| Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skulder | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Ovrigt | ||||
| Uppskjutna skattefordringar och skulder |
Koncernens ansamlade underskottsavdrag uppgår till MSEK 397,5 (384,6), varav moderbolaget MSEK 369,4 (356,7), Inga tidsmässiga begränsningar föreligger i nyttjandet av koncernens underskottsavdrag. Inga underskottsavdrag har aktiverats i moderbolaget eller koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiverade utvecklings- |
Aktiverade utvecklings- |
Licenser | ||||
| KSEK | utgifter | Licenser | Totalt | utgifter | Totalt | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Ingående balans 2017-01-01 | 64738 | 580 | 65 318 | 58810 | 580 | ਟਰ ਤਰ੍ਹ |
| Utrangering Licenser |
-5 928 | -5928 | ||||
| Utgående balans 2017-12-31 | 58 810 | 580 | ਦਰ ਤਰੋਹ | 58 810 | 580 | 59 390 |
| Ingående balans 2018-01-01 | 58810 | 580 | ਟਰੇ ਤੇਰੇ ਤੇਰੇ ਤੇ ਰੋਜ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ ਵਿੱਚ ਇੱਕ | 58810 | 580 | ਟਰ ਤਰ੍ਹਾ |
| Utrangering | 0 | 0 | ||||
| Aktiverade utvecklingsavgifter | 537 | 537 | 537 | 537 | ||
| Utgående balans 2018-12-31 | 59 347 | 530 | 59 927 | 59 347 | 580 | 59 927 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||
| Ingående balans 2017-01-01 | -47 009 | -483 | -47 492 | -41 081 | -483 | -41 564 |
| Utrangering | 5 928 | 5 928 | ||||
| Arets avskrivningar | -5 954 | -34 | -5 988 | -5 954 | -34 | -5 988 |
| Utgående balans 2017-12-31 | -47 035 | -517 | -47 552 | -47 035 | -517 | -47 552 |
| Ingående balans 2018-01-01 | -47 035 | -517 | -47 552 | -47 035 | -517 | -47 552 |
| Utrangering | ||||||
| Årets avskrivningar | -3765 | -24 | -3789 | -3 765 | -24 | -3 789 |
| Utgående balans 2018-12-31 | -50 800 | -541 | -51 341 | -50 800 | -541 | -51 341 |
| Redovisat värde | ||||||
| Per 2017-01-01 | 17729 | 97 | 17826 | 17729 | 97 | 17826 |
| Per 2017-12-31 | 11775 | 63 | TT 838 | 11775 | 63 | 11 838 |
| Per 2018-01-01 | 11 775 | 63 | 11 838 | 11 775 | 63 | 11838 |
| Per 2018-12-31 | 8 547 | ਤਰ | 8 586 | 8 547 | ਤਰ | 8 586 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2017 |
||||||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -5 954 | -34 | -5 988 | -5 954 | -34 | -5 988 |
| Totalt | -5 954 | -34 | -5 988 | -5 954 | -34 | -5 988 |
| Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2018 |
||||||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -3 765 | -24 | -3 789 | -3 765 | -24 | -3789 |
| Totalt | -3 765 | -24 | -3 789 | -3 765 | -24 | -3 789 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| Inventarier | ||
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående balans 2017-01-01 | 38 212 | 13377 |
| Arets anskaffningar | 350 | 231 |
| Avyttringar och utrangeringar | -12 561 | -d 311 |
| Omklassifceringar | ਰੇਓ | ರಿಕ |
| Årets valutakursdifferenser | -102 | 0 |
| Utgående balans 2017-12-31 | 25 994 | 4 393 |
| Ingående balans 2018-01-01 | 25 994 | 4 ਤੇਰੇਤ |
| Arets anskaffningar | 281 | 107 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 0 |
| Omklassifceringar | 0 | 0 |
| Arets valutakursdifferenser | 327 | 0 |
| Utgående balans 2018-12-31 | 26 602 | 4 500 |
| Av- och nedskrivningar | ||
| Ingående balans 2017-01-01 | -26 313 | -11 760 |
| Arets avskrivningar | -4 073 | -615 |
| Avyttringar och utrangeringar | 12 554 | 9 303 |
| Arets valutakursdifferenser | ਦੇਤੋ | 0 |
| Utgående balans 2017-12-31 | -17 779 | -3 072 |
| Ingående balans 2018-01-01 | -17 779 | -3072 |
| Årets avskrivningar | -4 178 | -666 |
| Avyttringar och utrangeringar | O | 0 |
| Arets valutakursdifferenser | -293 | 0 |
| Utgående balans 2018-12-31 | -22 250 | -3 738 |
| Redovisat värde | ||
| Per 2017-01-01 | 11 899 | 1617 |
| Per 2017-12-31 | 8 215 | 1 322 |
| Per 2018-01-01 | 8 215 | 1 322 |
| Per 2018-12-31 | 4 353 | 762 |
| Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2017 | ||
| Kostnad sålda varor och tjänster | -3 928 | -482 |
| Försäljningskostnader | -110 | - ਰੋਲ |
| Administrationskostnader | -18 | -18 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -17 | -17 |
| Totalt | -4 073 | -615 |
| Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2018 | ||
| Kostnad sålda varor och tjänster | -3 ਰੇਰੇਤ | -482 |
| Försäljningskostnader | -82 | -82 |
| Administrationskostnader | -56 | -56 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | -47 | -47 |
| Totalt | -4 178 | -666 |
Koncernen har leasat hårdvara relaterad till Managed service avtalen i södra Storbritannien, vilka redovisats som finansiell leasing. Per 31 december 2018 uppgår värdet på leasade tillgångar till 0 (6,8) MSEK. Leasingkontrakten är avslutade och tillgångarna ingår nu i koncernens ägda anläggningstillgångar. Med anledning av att dessa tillgångar finns utplacerade hos kunder med kontrakt gällande till 18 december2019 med avskrivningstid på motsvarande period. I ovanstående anläggningstillgångar ingår leasade tillgångar enligt nedan.
| KSEK | Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| 18-12-31 | 17-12-31 | |||
| Anskaffningsvärde | ||||
| Ingående balans | 20 265 | 23 261 | ||
| Tillkommande leasing tillgångar | 0 | 0 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | -2903 | ||
| Omklassificering | -70 265 | |||
| Arets valutakursdifferenser | 0 | -93 | ||
| Utgaende balans | 0 | 20 265 | ||
| Avskrivningar | ||||
| Ingående balans | -13481 | -13012 | ||
| Arets avskrivningar | -3416 | -3416 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 2 903 | ||
| Omklassificeringar | 16897 | |||
| Arets valutakursdifferenser | 0 | 44 | ||
| Utgäende balans | O | -13 481 | ||
| Redovisat värde | 0 | 6 784 |
| KSEK | Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| 18-12-31 | 17-12-31 | |||
| Komponenter | 3942 | 3 358 | 3 347 | 2950 |
| 3 942 | 3 358 | 3 347 | 2 950 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 18-12-31 | 17-12-31 | 13:37 PM | 17/317431 | |
| Kundfordringar | 4839 | 6681 | 3 608 | 3831 |
| Reservering osäkra kundfordringar | 0 | -457 | -457 | |
| 4 839 | 6 224 | 3 608 | 3374 |
En individuell genomgång av samtliga per balansdagen genomförs. Betalningsförmåga, betalningshistorik och åldersanalys utgör grund för reservering av osäker fordran
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 1851251 | 1787251 | 1:31 231 | 17 -1 7 - 3 7 | |
| Ovriga kortfristiga ej räntebärande fordringar | 577 | 835 | 507 | 815 |
| 527 | 835 | 507 | 815 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 18-12-1 | 17-12-31 | 18-12-31 | 17-12-31 | |
| Förutbetalda projektkostnader | 210 | 0 | 10 | |
| Ovriga förutbetalda kostnader | 1821 | 2 289 | 1 265 | 1 777 |
| 2031 | 2 289 | 1 265 | 1 777 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 18-12-31 | 17-17-31 | 18-12-31 | 17-12-31 |
| Kassa och bank | ਤੇ ਤੇਵਰ | 1 702 | 2897 | 205 |
| Summa enligt balansräkningen | ਤੇ ਤੇਵੇਰੇ | 1 702 | 2 897 | 205 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | ਤੇ ਤੇ ਤੇਰੇ | 1 702 | 2 897 | 205 |
Per den 31 december 2018 omfattade det registrerade och utestående aktiekapitalet 31 144 781 stamaktier fördelade på 1 662 682 aktier av serie A och 29 482 099 aktier av serie B. Under 2018 genomfördes en nedskrivning av bolagets aktiekapital med 50%, till 10,9 MSEK, efter beslut på årsstämman den 3 maj 2018. Nedsättningen har blivit registrerat hos Bolagsverkets 3 augusti. Kvotvärdet uppgår till 0,35 SEK. Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och innehavare av aktier av serie A är berättigade till 10 röster per aktie medan innehavare av aktier av serie B är berättigade till 1 röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets nettotillgångar och resultat.
Avser per 2018-12-31 eget kapital som är tillskjutet från ägarna i form av överkursfond, i samband med nyemission under 2017.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
l balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår ansamlad förlust i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Finansieringspolicyn ger utrymme för en mindre del långsiktig lånefinansiering och vid likviditetsbehov för ytterligare kortfristig lånefinansiering. Någon lägsta eller högsta nivå för soliditeten har inte kvantifierats. Framtida former för anpassning av storleken på eget kapital är beroende av den kortsiktiga resultattillväxten. På kort och medellång sikt skall eventuella vinstmedel i första hand investeras i verksamheten.
Styrelsen har inte föreslagit någon utdelning till årsstämman 2019.
Gällande lån från Almi, får utdelning av vinstmedel ej ske utan Almis skriftliga medgivande innan Bolagets kredit hos Almi är till fullo återhetald
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning,
Overkursfonden innefattar inbetalt belopp, utöver nominellt aktiebelopp, vid genomförd nyemission under 2017.
Balanserat resultat utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat och, i förekommande fall, efter avdrag för utdelning. Under 2018 tillkom 16 190 KSEK från föregående års resultat.
Bruttoresultat i procent av nettoomsättning. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse församhet.
| Belopp i KSEK | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Bruttoresultat / | 22 048 | 79974 | 34024 | 47607 | 46 902 |
| Nettoomsättning | 52199 | 58 799 | 74 279 | 72619 | 69 366 |
| Bruttomarginal | 42% | 51% | 46% | 66% | 68% |
Resultat före skat i procent av nettoomsåttning. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad församhet.
| Belopp i KSEK | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt / | -133391 | -11 605 | -7079 | -7 090 | 1 400 |
| Nettoomsättning | 52 199 | 58799 | 74779 | 77619 | 69 366 |
| Resultatmarginal | -26% | -20% | -10% | -10% | 2% |
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet.
| Belopp i KSEK | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rorelseresultat / | -17943 | -10 448 | -5112 | -5537 | 1 668 |
| Nettoomsattning | 52199 | 58 799 | 74 279 | 72619 | 69 366 |
| Rörelsemarginal | -25% | -18% | -7% | -8% | 2% |
Rörelseresultat före räntenetta, skatt, ovskrivning ov moteriella anläggningstillgångar, såsom installerad hård som ägs av Ortivus, samt avskrivning av immateriella anläggningstillgånde utvecklingskostnader. Bolaget anser att nycketalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet.
| Belopp i KSEK | 2013 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | -13391 | -11 605 | -7079 | -7 090 | 1 400 |
| Finansnetto | 448 | 1157 | 1 967 | 1 553 | 268 |
| Avskrivningar | 7966 | 10 061 | 18 700 | 15224 | 5772 |
| EBITDA | -4 977 | -387 | 13 588 | 9 687 | 7 440 |
Eget kapital i procent av balansomslutningen. Solidtet visar andel av balansomslutningen som utgörs av eget kapital och har inkluderats för att investerare ska kunna skapa sig en bild av Bolagets kapitalstruktur.
| Belopp i KSEK | 2018-12-31 2017-12-31 2016-12-31 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital / | 2181 | 15 555 | 5222 | 12 363 | 19347 |
| Balansomslutningen | 27697 | 34 540 | 47747 | 66 047 | 82 804 |
| Soliditet | 8% | 45% | 11% | 19% | 23% |
Totala skulder dividerat med eget kapital. Bolaget anser att nyckeltalet ger en fördjupad för Bolagets skulder.
| Belopp i KSEK | 2018-12-31 2017-12-31 2016-12-31 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ਤਰਤ | 1570 | 5626 | 7639 | 3 452 |
| Kortfristiga skulder | 24921 | 17415 | 36 ਤੋਰੇ | 46 045 | 60 005 |
| Totala skulder / | 25516 | 18 985 | 42025 | 53684 | 63 457 |
| Eget kapital | 2181 | 15 555 | 5 222 | 12 363 | 19347 |
| Skuldsättningsgrad | 11,70 | 1,22 | 8,05 | 4.34 | 3.28 |
Eget kapital vid periodens slut dividerat med ander anser att nyckeltalet ger en fördjupad förståelse för Bolagets lönsamhet.
| Belopp i KSEK | 2018-12-31 2017-12-31 2016-12-31 2015-12-31 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital vi periodens slut / | 2181 | 15 555 5222 |
12 363 | 19347 | |
| Antal aktier vid periodens slut | 31 145 | 31 145 | 20 763 | 20 763 | 20 763 |
| Eget kapital per aktie | 0.07 | 0.50 | 0.25 | 0.60 | 0.93 |
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt ander anser att nyckeltalet ger investerøre en bättre förståelse till historisk utdelning per aktie.
| Belopp i KSEK | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat efter skatt | -133391 | -11 605 | -7079 | -7 090 | 1 400 |
| Genomsnittliga antal aktier för perioden | 31 145 | 27 090 | 23 034 | 23,034 | 23 034 |
| Resultat per aktie | -0,43 | -0.43 | -0.31 | -0.31 | 0.06 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 18-12-31 | 1787231 | ||
| Garantiåtaganden | 22 | 22 | ||
| 22 | 22 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Garanti- ätaganden |
Totalt | Garanti- ätaganden |
Totalt | |
| Redovisat värde 2017-01-01 | 84 | 84 | 84 | 84 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 50 | 50 | 50 | 50 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | ||||
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -112 | -112 | -112 | -112 |
| Redovisat värde 2017-12-31 | 22 | 22 | 22 | 22 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| Garanti- åtaganden |
Totalt | Garanti- åtaganden |
Totalt | |
| Redovisat värde 2018-01-01 | 22 | 22 | 22 | 22 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -22 | -22 | -22 | -22 |
| Redovisat värde 2018-12-31 | e | 0 | 0 | 0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 18-12-2 | 17617231 | 18-17-31 | 17617231 |
| Längfristiga skulder | ||||
| Långfristigt lån från kreditinstitut | ਦਰੇਟ | 1 548 | ਟਰੇਟ | 1 548 |
| Finansiella leasingskulder | 0 | 0 | 0 | 0 |
| ਟਰਟ | 1 548 | ਟਰਟ | 1 548 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Checkräkningskredit | 0 | 4 506 | 0 | 4 506 |
| Kortfristig del av långfristigt lån | 1429 | 1 429 | 1 429 | 1429 |
| Kortfristigt lån från kreditinstitut | 10 000 | 0 | 10 000 | 0 |
| Kortfristigt lån från Ponderus Invest | 1 000 | 0 | 1 000 | 0 |
| Finansiella leasingskulder | 0 | 2556 | 0 | 0 |
| 12 429 | 8 491 | 12 429 | ਟ ਰੇਤਨ |
| KSEK | Minimilease avgifter |
2018 Ränta 2018 | belopp 2018 |
Kapital- Minimilease avgifter |
2017 Ränta 2017 | Kapital- belopp 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||||
| Inom ett år | 0 | 0 - | 0 | 2610 | 54 | 2556 |
| Mellan ett och fem år | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Senare än fem år | O | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| 0 | 0 % | e | 2610 | 54 | 2 556 |
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 18-12-31 | 1781231 | |||
| Förskott från kunder, Storbritannien | 1 374 | O | 0 | 0 |
| Förskott från kunder, Sverige | 0 | O | () | |
| 1 374 | 0 | 0 | 0 |
Intäkter hänförliga till totalt belopp förskott från kunder förväntas intäktsföras inom ett år.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| KSEK | 1:572:11 | 17-12-31 | 18-12-31 | 17-12-31 |
| Semesterlöneskuld | દિવેલ | 572 | 650 | 572 |
| Uppsagningslöner | 666 | O | 666 | 0 |
| Sociala avgifter | 860 | 877 | 860 | 877 |
| Förutbetalda intäkter | 3 442 | 1276 | 3442 | 914 |
| Ovriga upplupna kostnader | 1108 | 1 454 | 975 | 1 326 |
| 6 772 | 4 179 | 6 593 | 3 690 |
Förutbetalda intäkter består av intäkter för service- och supportavtal, vilka kommer intäktsföras inom ett år.
Verkligt värde och redovisat värde har inventerats för samtliga finansiella tillgångar och skulder. Nedan framgår att redovisat värde överensstämmer med verkligt värde. Koncernens innehav av finansiella instrument utgörs av innehav för handelsändamål, lånefordringar och kundfordringar och övriga finansiella skulder med kort kvarvarande löptid vilka värderas till upplupet anskaffningsvärde. Bolaget har valutaterminskontrakt avseende leveransavtalet i Storbritannien vilken är redovisad i balansräkningen som Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Valutaterminskontrakten tillhör nivå 2 i värderingshierarkin.
| Innehav för handelsändamål | Låne- | Ovriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen 2018 KAEK |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via fordringar och resultaträkningen kundfordringar |
||||
| Kundfordringar | 4839 | 4839 | 4 839 | ||
| Derivat | 60 | 60 | 60 | ||
| Likvida medel | ਤੇ ਤੇਵੇਰੇ | 3 359 | ਤੇ ਤੇ ਤੇਰੇ | ||
| 60 | 8 198 | 0 | 8 258 | 8 258 | |
| Långfristiga räntebärande skulder Leasingskuld, långfristig |
ਟਰੇਦ | ਟੇਰੇਟ | ਦਰੇਦ | ||
| Leverantörsskulder | 3167 | 3167 | 3 167 | ||
| Leasingskuld, kortfristig | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 12429 | 12429 | 12429 | ||
| 0 | 0 | 16 191 | 16 191 | 16 191 |
| Koncernen 2017 KSEK |
Innehav for handelsandama | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via fordringar och resultaträkningen kundfordringar |
Lane- | Ovriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|
| Kundfordringar | 6224 | 6224 | 6224 | ||
| Derivat | 79 | 79 | 79 | ||
| Likvida medel | 1 702 | 1 702 | 1 702 | ||
| 79 | 7 926 | 0 | 8 005 | 8 005 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 548 | 1 548 | 1 548 | ||
| Leasingskuld, längfristig | O | O | 0 | ||
| Leverantörsskulder | 3112 | 3112 | 3112 | ||
| Leasingskuld, kortfristig | 2556 | 2556 | 2572 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 5 935 | 5 935 | ਦੇ ਰੇਤੇ ਦੇ | ||
| 0 | 0 | 13 151 | 13 151 | 13 167 |
| Moderbolag 2018 KSEK |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen kundfordringar |
Lane- fordringar och |
Ovriga skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt varde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 3 608 | 3608 | 3608 | ||
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | 0 | 0 | 0 | ||
| Derivat | 60 | 60 | 60 | ||
| Kassa bank | 2897 | 2 897 | 2897 | ||
| 60 | 6 505 | 0 | 6 565 | 6 565 | |
| Leverantörsskulder | 2 208 | 2 208 | 2 208 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 1 901 | 1 901 | 1 901 | ||
| Lång fristiga räntebärande skulder | 595 | ટેવેરે | ਵਰਦੇ | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 12429 | 12429 | 12429 | ||
| 0 | O | 17 133 | 17 13 3 | 17 133 |
| Moderbolag 2017 KSEK |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via fordringar och resultaträkningen kundfordringar |
Låne- | Ovriga skulder |
Summa redovisat varde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 3374 | 3374 | 3374 | ||
| Kortfristiga fordringar på koncernföretag | 4 330 | 4 330 | 4 330 | ||
| Derivat | 79 | 79 | 79 | ||
| Kassa bank | 205 | 205 | 205 | ||
| 79 | 7 909 | 0 | 7 988 | 7 988 | |
| Leverantörsskulder | 2797 | 2797 | 2 797 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 7 490 | 2490 | 2 490 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder | 1 548 | 1 548 | 1 548 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 5 935 | 5 935 | 5 935 | ||
| 0 | 0 | 12 770 | 12 770 | 12 770 |
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvar ande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en löptid överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en integrerad del av ledningsansvaret och bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa samt landsrisker.
Företaget utvecklar avancerade IT-lösningar för den prehospitala vårdprocessen vilka är medicintekniskt klassade och styrs av omfattande regelverk med därtill hörande risker Bolagets produkter kräver myndighetstillstånd för att kunna säljas och sådana tillstånd kan dras in eller begränsas vilket utgör en väsentlig regulativ, verksamhetsmässig och finansiell risk. Företagets utveckling strävar efter att tillgodose verkliga kundbehov men det finns ingen garanti för att Ortivus produktoch tjänsteutveckling resulterar i kommersiella framgångar.
Ortivus tillhandahållander lösningar för den pre-hospitala processen för i huvudsak den nordiska marknaden och UK samt för vissa övriga utvalda europeiska regioner. Bolaget strävar efter att öka försäljningen på de utvalda marknaderna, men som med all försäljningsverksamhet finns det väsentliga risker att denna ambition drar ut på tiden eller inte kan nås. Bolaget påverkas härvidlag av såväl interna riskfaktorer kopplade till t.ex. produktutveckling och kompetensfrågor som av externa risker förknippade med t.ex. den allmänna finansiella konjunkturen, konkurrens, valutor eller förändringar i regulativa frågor. Ortivus kundgrupp utgörs primärt av landsting, sjukhus och liknande kunder inom den publika sektorn vilkas. upphandlingsprocesser präglas av hög grad av formalism och med väsentliga risker för förseningar kopplat till bland annat politiska beslut, budget- och finanseringsutmaningar och även legala överklagandeprocesser vilket gör Ortivus satsning på en kraftig försäljningsökning extra sårbar. Det kan inte uteslutas att bolaget kan komma att behöva tillföras ytterligare kapital via aktiemarknaden eller på annat sätt. Såväl storleken som tidpunkten för ett eventuellt kapitaltillskott beror på ett antal faktorer, däribland ovan nämnda riskfaktorer. Det finns inga garantier för att erforderlig finansiering av verksamheten finns tillgänglig i rätt tid och till rimlig kostnad.
Ortivuskoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses oönskade förändringar i företagets resultat- och balansräkning till följd av fluktuationer på de finansiella marknaderna. Koncernens Finanspolicy för hantering av finansiella risker bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten avseende nedanstående risker:
Likviditetsrisk definieras som risken för att koncernen inte ska ha tillgång till likvida medel för att tidsenligt betala förutsedda och oförutsedda åtaganden, eller att finansiering bara kan erhållas till en avsevärd eller oacceptabel kostnad. Styrelsen bedömer löpande koncernens kort- och långsiktiga likviditetsbehov för fortsatt drift och utveckling av verksamheten utifrån den strategiska inriktning som beslutats. För att finansiera verksamheten har styrelsen beslutat, villkorat av bolagsstämmas godkännande, att genomföra en nyemission av B-aktier med företrädesrätt för bolagets aktieägare. Vid extra bolagsstämma den 18 februari godkändes nyemission i enlighet med detta. Nyemissionen kommer att tillföra bolaget 9,1 MSEK före emissionskostnader, vilka beräknas uppgå till 0,8 MSEK. Enligt styrelsens bedömning är detta kapitaltillskott tillräckligt för att finansiera verksamheten framåt under åtminstone 12 månader utifrån de prognoser för år 2019 som tagits fram av bolagets ledning. Bolagets kapitalbehov kan mot bakgrund av eventuella förändringar i strategiska prioriteringar, investeringsbehov och dylikt komma att förändras. Styrelsens mål är att, om ytterligare kapital behövs, genomföra detta på ett sätt som är optimalt både ur Bolagets och aktieägarnas intresse. Styrelsen gör dock bedömningen att bolaget, ifall behov uppstår, har goda förutsättningar att säkerställa ytterligare finansiering av verksamheten genom nyemission eller upptagande av lån.
Nedan framgår de odiskonterade kassaflödena avseende finansiella skulder:
| Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 18-12-31 175 72-31 | ||
| Förfallostruktur finansiella skulder | |||
| Förfaller om 0-3 månader | 2 467 | 5 048 | |
| Förfaller om 4-6 månader | 3443 | 1 247 | |
| Förfaller om 6-12 månader | 6803 | 5 703 | |
| Förfaller om 12-18 månader | 488 | 760 | |
| Förfaller om 18-24 månader | O | 733 | |
| Förfaller om mer än 24 månader | O | 119 | |
| Summa | 13 201 | 13610 |
Totalt eget kapital i moderbolaget uppgick vid årsskiftet 2018 till 6 (19) MSEK.
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Exponeringen avser främst köp och försäljning i utländska valutor där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan eller kund-/leverantörsfakturan. Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av det utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering.
Prognostiserade flöden säkras framåt i tiden. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer användas. I koncernens
resultaträkning ingår i rörelseresultatet valutakursdifferenser med netto KSEK -71 (-84) och i finansnettot valutakursdifferenser med KSEK 0 (0).
För att minska riskerna i samband med affärer i utländska valutor kan ekonomisk säkring ske enligt de riktlinjer som anges nedan.
All ekonomisk säkring ska vara kommersiellt motiverad det vill säga att det ska finnas en bakomliggande försäljning eller inköp av varor eller tjänster som motiverar säkringen. Ingen ekonomisk säkring får ske på spekulation. Ekonomisk säkring ska baseras på bedömda in- och ut flöden per valuta dvs. förväntat inflöde ska matchas med förväntat utflöde i samma valuta. Det är nettobehovet mellan in- och utflöde som ska säkras via valutaterminskontrakt. Per 2018-12-31 uppgick summa kontraktsbelopp till 2 717 KSEK, fördelat på två terminskontrakt med förfallodatum från 2019-04-15 till 2019-07-10. Dessa är redovisade i balansräkningen som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Verkligt värde per balansdagen uppgår till KSEK 60 (79), då GBP kursen vid årsskiftet var lägre än kursen bolaget säkrade till tidigare under året.
Koncernens transaktionsexponering, av valutanettoflödet, uttryckt i motvärde i KSEK fördelar sig på följande valutor. Transaktionsexponeringen i koncernen, enligt tabellen, är begränsad och på balansdagen osäkrad. Valutanettoflödet av fakturering i GBP är säkrat genom valutaterminskontrakt, därav ingår det ej i tabellen.
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Valuta | ||
| EUR | -158 | 473 |
| USD | -25 | -11 |
| GBP | -105 | 201 |
| CAD | 0 | ഗ |
| NOK | -17 | -90 |
| Summa | -305 | 578 |
Utländska nettotillgångar i koncernen uttryckta i motvärde i KSEK fördelar sig på följande valutor. Koncernens finanspolicy anger som huvudregel att inte skydda omräkningsexponeringen i utländska valutor.
| 2018 | 2017 | ||
|---|---|---|---|
| Valuta | |||
| GBP | 81 | 3 306 | |
| Summa | 81 | 3 306 |
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.
Ränterisken bedöms som marginell då de finansiella skulder som återfinns i koncernen främst har bundna räntor.
Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att finansfunktionen i moderbolaget ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Risken för att koncernföretagens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls för kundfordringar utgör kundkreditrisk. Ortivus AB har en kundkrets huvudsakligen bestående av Landsting eller deras motsvarigheter främst i Europa. Kreditrisken hos dessa kunder bedöms som låg. I de fall där en otillräcklig historik finns och kunden inte är en statlig organisation säljs utrustningen med ägarförbehåll, förskottsbetalning eller bankgaranti.
På balansdagen finns det ej några säkerheter utställda av kunder.
| Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|
| KSEK | 18-12-31 17-12-31 | ||
| Aldersanalys kundfordringar | |||
| Ej förfallna kundfordringar | 4 267 | 5 486 | |
| Förfallna kundfordringar < 30 dagar | 455 | 196 | |
| Förfallna kundfordringar > 30 dagar - 60 dagar | 155 | 14 | |
| Fortallna kundfordringar > 60 dagar -90 dagar | 0 | O | |
| Förfallna kundfordringar > 90 dagar -180 dagar | -38 | 0 | |
| Förfallna kundfordringar > 180 dagar | 0 | 528 | |
| Summa | 4839 | 6224 |
Företaget strävar efter en god förräntning av överskottslikviditet. Företagets policy är att enbart tillåta placering av bolagets likvida medel så att risken minimeras för värdeförsämring av dessa tillgångar. Placering får därför bara ske i förutbestämda kapitalplaceringsinstrument om inte annat anges av bolagets styrelse. Exempel på godkända kapitalplaceringsinstrument är;
Statsskuldväxlar eller andra säkra räntebärande papper med rating enligt Moodys Aaa till och med A 3 eller Standard & Poor AAA till lägst AA -.
På balansdagen finns inga finansiella placeringar. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
För att hantera ränte- och valutarisk har koncernen som intention att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntor att få påverkan på det konsoliderade resultatet.
Känslighetsanalysen är baserat på innevarande års resultat i Ortivus UK Ltd. En generell höjning med 10 procent av växelkursen för SEK gentemot GBP skulle ha ökat koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK 51 (6) för räkenskapsåret 2018.
| KSEK | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| 18-12-31 | 17812831 | 18-12-31 | 17/8 7231 | |
| Under året betalda leasingavgifter uppgår till: | 3 353 | 1 966 | 2822 | ਰੇ ਰੇਵਰ |
| lcke uppsägningsbara framtida leasingbetalningar uppgår till: | ||||
| Inom ett år | 1522 | 1 332 | 1317 | 2 465 |
| Mellan ett år och fem år | 2166 | 187 | 2166 | 187 |
| Längre än fem år | O | 0 | 0 | O |
| Totalt | 3 689 | 1 519 | 3 484 | 2 652 |
Koncernen hyr sina kontorslokaler enligt operationella hyresavtal. Löptiden för dessa avtal uppgår till 3 år. Leasingavtal hanteras olika i moderbolag och koncern.
Moderbolaget är garantor för Ortivus UK för Managed service avtalen i England.
Bolaget har ställt generell säkerhet för sina förpliktelser gentemot Danske Bank genom pantsättning av företagsinteckning på 15 000 000 SEK i inomläget 15 000 000 SEK. Bolaget har ställt säkerhet för lån från Almi genom pantsättning av företagsinteckning på 15 000 000 SEK i inomläget 15 000 000 SEK (andrahandspantsättning med bästa rätt för Danske Bank) och 5 000 000 SEK i inomläget 20 000 000 SEK.
Av moderbolagets omsättning avser KSEK 10 658 (32 715) försäljning till koncernföretag.
l moderbolagets rörelsekostnader varor och tjänster köpta från koncernföretag med KSEK 85 (13 082).
Företagets styrelseledamöter och dess familjemedlemmar kontrollerar 21,3 (21,1) procent av rösterna i företaget. Några lån, ställda panter, andra säkerheter eller ansvarsförbindelser har inte lämnats till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i moder- eller dotterföretag. Ersättning har utgått till styrelsen enligt not 5
Moderbolaget har ett lånelöfte från ägaren Ponderus Invest AB, om 6 MSEK, som gäller till 2019-12-31. Per 2018-12-31 hade moderbolaget utnyttjat 1 MSEK av lånelöftet. Räntekostnad under 2018 uppgick till 18 KSEK.
| Innehav i dotterföretag | Dotterföretagets sate/land |
Agarandel i % | |
|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | ||
| Ortivus UK Ltd | Southampton, Storbritannien | 100% | 100% |
| Elementanalys Analytica AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
| Biohome AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
| Cardiological Decision Support AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
| Moderbolaget KSEK |
2018年7255 | 2017-12-31 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 127 344 | 127 344 | |
| Utgående balans 31 december | 127 344 | 127 344 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | |||
| Vid årets början | -117 770 | -117 770 | |
| Utgående balans 31 december | -1017 770 | -117 770 | |
| Redovisat värde | 9574 | 9574 |
| Dotterföretag/Registreringsnummer | Antal aktier | Andel % | Redovisat varde | |
|---|---|---|---|---|
| 2018-12-31 2017-12-31 | ||||
| Ortivus UK Ltd/3558696 | 50 000 | 100% | 9 258 | ਰੇ 258 |
| Elementanalys Analytica AB/556265-4771 | 5100 | 100% | 116 | 116 |
| Biohome AB/556364-0464 | 100 000 | 100% | 100 | 100 |
| Cardiological Decision Support Uppsala AB/556593-0707 | 1 000 | 100% | 100 | 100 |
| 9574 | 9574 | |||
Per 31 december 2018 respektive 2017 är Ortivus UK Ltd aktivt medan övriga dotterbolag är vilande.
Ortivus bedömer att det inte finns några uppskattningar i aktuellt bokslut som är associerade med en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder under det kommande året. I det följande beskrivs väsentliga uppskattningar som är associerade med risk för ändringar av de redovisade värdena, men där risken inte är betydande eller där den möjliga justeringen inte är väsentlig eller där den inte förväntas påverka redovisade värden redan under det kommande året
På balansdagen fanns i koncernen balanserade utvecklingsutgifter om totalt MSEK 8,5 (11,8) MSEK för följande inom koncernföretagen bedrivna utvecklingsprojekt:
Coronet 0,0 (0,0) MSEK MobiMed Monitorering 0,0 (0,0) MSEK MobiMed Journal 8,5 (11,8) MSEK
Risken för att balanserade utgifter för utveckling inte skulle återvinnas är beroende av framtida avsättningsmöjligheter för de utvecklade produkterna på marknaden och till de priser och tillverkningskostnader som utgör bas för de uppskattningar och beräkningar som görs innan varje utvecklingsprojekt initieras. Skulle dessa förutsättningar inte i huvudsak infrias kan detta ha en väsentlig inverkan på det redovisade värdet för de projekt som aktiverats i koncernens balansräkning.
Ortivus har förlängt avskrivningstiden för aktiverade utvecklingskostnader för MobiMed Journal, från och med andra halvåret 2018. Bolaget kan konstatera att generering av intäkter för MobiMed Journal är stor och förväntas öka under kommande år.
l samband med övergången till IFRS 15 från IAS 18 avseende redovisning av intäkter har kundkontrakten analyseratsoch bedömningen är att övergången inte har medfört någon väsentlig påverkan på moderbolagets och koncernens resultat och ställning. Redovisning av intäkter fördelas enligt följande bedömning:
Intäkter för försäljning av varor redovisas vid tidpunkten då företagets prestationsåtagande anses vara uppfyllt. Denna tidpunkt infaller när väsentliga risker som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen, i normalfallet när kunden fått varan i sin besittning. Här ingår försäljning av hårdvara, vilket bland annat består av bolagets egenutvecklade mätenhet samt datorer för mätenheten och/eller journalsystemet.
Intäkter för försäljning av mjukvara sker på olika sätt:
Ortivus tillhandahåller systemabonnemang, s k Managed Service, där intäkten redovisas linjärt över kontraktets löptid.
Ortivus AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med organisationsnummer (556259-1205) med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ Stockholm Small Cap. Bolagets LEI-kod är 549300AVD-V 7UC14MTH79. Adressen till huvudkontoret är Svärdvägen 19, 182 33 Danderyd. Koncernredovisningen för år 2018 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.
Styrelsen i Ortivus AB (publ) har beslutat om att genomföra en till 100 % säkerställd företrädesemission om ca 9 MSEK efter godkännande vid den extra bolagsstämman som hölls den 18 februari 2019. Emissionslikviden avses användas för att finansiera den fortsatta utvecklingen av Bolagets produkt MobiMed, för marknadsbearbetning och förstärkning av Bolagets organisation och processer genom Spark Groups insatser, dels att allmänt stärka Bolagets finansiella resurser. Likviden från företrädesemissionen tillsammans med outnyttjade krediter skapar ett visst finansiellt handlingsutrymme samt möjliggör för Bolaget att bättre möta marknadens ökande intresse för Bolagets lösningar och genomföra den nya strategiska planen, bland annat satsningen inom primärvården, som företagsledningen tagit fram tillsammans med styrelsen.
Ortivus AB har tecknat ett avtal med konsultbolaget Spark Group. Avtalet innebär att det pågående samarbetet mellan de två bolagen fördjupas och intensifieras under första halvåret 2019, då Sparks konsulter förstärker Ortivus egen organisation inom områden som försäljning, produktledning, och operativ verksamhet. Spark Group har under hösten genomfört en genomlysning av Ortivus verksamhet och produkter samt gjort en omfattande marknadsanalys för de närmast kommande åren. Enligt avtalet ska Spark bidra till att implementera de rekommendationer som tagits fram med syftet att stärka bolagets tillväxt för de kommande åren
Ponderus Invest AB har förlängt sitt lånelöfte om 6 MSEK till 2019-12-31.
Ortivus AB har beslutat utse två personer från konsultbolaget Spark Group AB att gå in som ny tillförordnad försäljningschef, respektive tillförordnad produktledare för bolaget. Reidar Gårdebäck har utsetts till ny tillförordnad försäljningschef, och Per-Ola Andersson till tillförordnad produktledningsansvarig. Båda kommer att ingå i bolagets ledningsgrupp tillsammans med befintlig ledningsgrupp.
Som tidigare meddelats har Ortivus styrelse tecknat ett avtal med konsultbolaget Spark Group AB. Enligt avtalet ska Spark Group förstärka Ortivus organisation med hjälp av sin kompetens inom områdena försäljning, marknad, produktledning och operativ verksamhet.
Reidar Gårdebäck har över 25 års er farenhet från medtechsektorn och har tidigare arbetat som vd och försäljningschef i flera internationella medtechbolag med fokus på försäljning och marknadsföring. Positionen som produktledare vid Ortivus har varit vakant en tid. Nu fyller Per-Ola Andersson under en övergångsperiod denna position med stöd av sin omfattande erfarenhet som produktledningsansvarig inom flera olika internationella högteknologiska företag,
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet,
Anna Klevby Dalgaard
Styrelseledamot
ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 20 mars 2019. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2019.
Danderydden 20 mars 2019 Nils Bernhald Styrelseordförande
0 Peter Edwall Styrelseledamot
Lars Höst Tillförordnad VD
Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 mars 2019
Konstantin Rapaxanthis
Styrelseledomot
PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Lagerberg Auktoriserad Revisor
Till bolagsstämman i Ortivus AB, org.nr 556259-1205
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Ortivus AB för år 2018 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 31-34.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 31-34. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer koncernens rapport över totalresultatet och koncernens rapport över finansiell ställning samt resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens styrelse i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata ut talanden om dessa områden.
Nettoomsättningen utgör en väsentlig post i koncernens resultaträkning och uppgick till 52,2 miljoner kronor år 2018. Som framgår av not 2 samt koncernens redovisningsprinciper på sidan 47 utgörs koncernens nettoomsättning av fyra olika intäktstyper: försäljning av varor, mjukvara, systemabonnemang samt tjänsteuppdrag. Intäkterna redovisas när Ortivus har uppfyllt sina prestationsåtaganden genom att överföra en vara eller tjänst till kund. Beroende på intäktstyp innebär det att intäkterna redovisas på olika sätt: linjärt över avtalsperiodens längd, i samband med att äganderätten har överförts till köparen eller vid tidpunkten för utfört arbete. Till följd av att intäkterna uppgår till ett väsentligt belopp samt den inneboende komplexiteten i redovisningen har vi bedömt att periodavgränsningen samt riktigheten i intäkterna är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen.
Koncernens immateriella tillgångar uppgår enligt koncernens rapport över finansiell ställning samt not 10 till 8,6 miljoner kronor och utgör cirka 31% av koncernens balansomslutning. Vi har fokuserat på detta område dels på grund av beloppets storlek men också för att värderingen av dessa immateriella tillgångar innefattar bedömningar avseende framtida intäkter och kostnader.
Vår revision omfattade en kombination av förståelse av intern verksamhetsuppföljning och analys av intäkterna på kundnivå samt detaljerad granskning av väsentliga kundkontrakt och redovisningen av dessa. Vi har utfört ett risk- och slumpmässigt urval och detaljtestat intäkternas riktighet utifrån avtal och leveransvillkor.
l samband med testningen enligt ovan har vi även utfört detaljtestning på förutbetalda och upplupna intäkter utifrån leveransdatum och avtal för att säkerställa en korrekt periodavgränsning.
Baserat på vår granskning har vi inte identifierat några väsentliga observationer för revisionen som helhet avseende Ortivus intäktsredovisning.
avseende de immateriella tillgångarna. Våra tester har bestått av analys och rimlighetsbedömningar av de antaganden som legat till grund för bolagets bedömning. Vi fann att de antagande som gjorts överensstämmer med bolagets interna planer, budget och befintliga kundavtal.
Vi har granskat företagsledningens prövning huruvida
det föreligger någon indikation på nedskrivningsbehov
Som framgår av förvaltningsberättelsen samt av not 24 - Risker och riskhantering bedömer styrelsen löpande koncernens kort- och långsiktiga likviditetsbehov för fortsatt drift och utveckling av verksamheten utifrån den strategiska inriktning som beslutats. För att finansiera verksamheten har en extra bolagsstämma den 18 februari 2019 beslutat om att genomföra en nyemission. Enligt styrelsens bedömning kommer det kapitaltillskott som erhålles från nyemissionen vara tillräcklig för att finansiera verksamheten under åtminstone 12 månader från bokslutsdatum.
Bedömningen av koncernens likviditetsbehov under år 2019 är baserat på prognosticerade kassaflöden enligt nuvarande strategiska prioriteringar för rörelsen, investeringsbehov samt amorteringar av finansiella skulder. Vi har fokuserat på detta område då det innehåller väsentliga inslag av antaganden och bedömningar.
Vi har utfört granskningsåtgärder för att förstå koncernens process för framtagande, analys och fastställande av budget och likviditetsprognosticering,
Som en del av vår revision har vi tagit del av koncernens uppdaterade likviditetsprognos för år 2019. Prognosen är baserad på en bedömning av kassaflödet månad för månad där vi testat den matematiska riktigheten i modellen.
Vidare har vi stämt av kassaflödena enligt prognos mot av styrelsen beslutad budget samt bedömt och testat väsentliga antaganden mot underliggande dokumentation i form av avtal och beräkningar. Vi har där till tagit del av bolagets skriftliga bedömningar samt utfört egna känslighetsanalyser. Vi fann att indatan är baserad på tillförlitliga och korrekta källor samt att de antaganden som gjorts är rimliga.
Vi har även utvärderat och diskuterat bolagets prognos med ledning och delar av styrelsen och fått prognosen bekräftad.
Slutligen har vi utvärderat huruvida tilläggsupplysningarna bedöms vara tillräckliga och riktiga.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-27. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information
l samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter
eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsherättelsen
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Ortivus AB för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra ut talanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbe-
vis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 31-34 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till Ortivus AB's revisor av bolagsstämman den 3 maj 2018 och har varit bolagets revisor sedan 9 maj 2016.
Stockholm den 20 mars 2019
PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Lagerberg Auktoriserad revisor
Årsstämma i Ortivus AB (publ), 556259-1205, äger rum i anslutning till bolagets lokaler på Svärdvägen 19 i Danderyd torsdagen den 6 maj 2019 kl. 16.00.
Aktieägare som önskar delta på årsstämman ska:
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta på årsstämman. Aktieägare som önskar sådan registrering måste underrätta förvaltaren härom i god tid till avstämningsdagen den 29 april 2019.
Kallelse har skett genom införande i Post- och Inrikes Tidningar samt Svenska Dagbladet och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets hemsida www.ortivus.se. Kallelsen skickas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Sådan begäran kan framställas på samma sätt som anmälan till stämman ska göras enligt ovan
Stockholm i mars 2019 Ortivus AB (publ) Styrelsen
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.