AI assistant
Novotek — Annual Report 2016
Apr 12, 2017
3184_10-k_2017-04-12_9facfc3d-7d4d-4e69-851b-63996ecdc1e2.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Årsredovisning och bolagsstyrningsrapport 2016
Novotek har alltid hjälpt sina kunder att lagra, strukturera och förvandla information till kunskap. Vi har idag oerhört effektiva verktyg som i en enorm hastighet kan ordna och strukturera data för att den skall kunna användas.
ÅRET I SAMMANDRAG
| Året i sammandrag3 |
|---|
| Verkställande direktör har ordet 4 |
| Novotek i korthet 6 |
| Förvandal data till kunskap7 |
| GE's digital industrial transformation 8 |
| Disruptive Technologies are a Part of PTC's History10 |
| Trusted. Worldwide. Industrial. Cybersecurity12 |
| Din framgång, vårt mål14 |
| Medarbetare och organisation 16 |
| Kunder, konkurrenter och historia18 |
| Novotekaktien 20 |
| Förstärk effekterna av IoT21 |
| Styrelsen 22 |
| Koncernledning och revisor 23 |
| Femårsöversikt 24 |
| Förvaltningsberättelse 25 |
| Flerårsöversikt moderbolaget27 |
| Flerårsöversikt koncernen 27 |
| Resultaträkning 29 |
| Balansräkning 30 |
| Redogörelse för förändringar i eget kapital 32 |
| Kassaflödesanalys33 |
| Noter34 |
| Revisionsberättelse49 |
| Bolagsstyrningsrapport52 |
| Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten56 |
| Information till aktieägare57 |
| Våra kontor58 |
- Rörelseintäkterna uppgick till 212,1 (218,7) MSEK.
- Rörelseresultatet uppgick till 20,6 (18,8) MSEK.
- Resultatet efter skatt uppgick till 15,7 (14,4) MSEK.
- Resultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) per aktie uppgick till 1,5 (1,4) kronor.
- Orderingången uppgick till 203,8 (227,0) MSEK.
- • Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 18,7 (12,9) MSEK, vilket motsvarar 1,8 (1,2) kronor per aktie.
- Styrelsen föreslår en utdelning för 2016 om 1,25 (1,0) kronor per aktie.
Under 2016 deltog Novotek på ett 30-tal större mässor och event. Var du kanske en av dem som åt popcorn i vår monter och talade om Cyber security?
NOVOTEKS KÄRNA
I början och igenom hela Novoteks historia har alltid HMI/SCADA funnits i centrum och det området kommer att finnas kvar länge än. Jag är övertygad om att det till och med kommer att få ett förnyat fokus med tanke på de nya verktyg för arbetsflöden och analys som kommit. Många visioner har presenterats för automation de senaste åren såsom autonom kontroll, AI och distribuerad logik. Dock förutsätter alla dessa tekniker renovering av alla delar av produktionsapparaten, från mekanik via sensorer upp till kontroll och övervakning. Detta kommer att kräva stora resurser och kommer att ta tid och jag är övertygad om att företag kommer att fokusera sin digitala transformationskraft på sina kunders problem och förstärka sin kundrelation snarare än produktionssystem. Detta är en utmärkt möjlighet för oss att både underhålla den existerande infrastrukturen och på samma gång extrahera data och sända ut denna till olika molnlösningar. Integration och kommunikation är kärnverksamhet för Novotek och har varit ett par av våra framgångsfaktorer.
DIGITAL TRANSFORMATION
Att transformera är alltid svårt och motståndet att förändra är vad som håller tillbaka många företag inom IIoT. Novotek är unikt positionerade att hjälpa till med detta genom vår djupa relation med GE där vi, enligt mig i alla fall, fått tag på den enda existerande blueprinten på hur digital transformation kan göras. GE och deras CEO Jeff Immelt har gjort en imponerande resa över de senaste 10 åren, där han förvandlat ett +100 årigt bolag inom Big Iron till Digital Industrial, där innovationshastigheten är otrolig. GE rullar för tillfället ut sin egen kunskap inom digital transformation till sina bästa kunder runt om i världen. Men GE kan inte arbeta med alla och speciellt de små och medelstora bolagen kan inte bli partner med GE direkt. Här har GE beslutat att deras långsiktiga partners, såsom Novotek, skall ta initiativet och formera partnerskap med denna typ av företag för att föra ut kunskapen. Detta är något nytt för Novotek, men vi har tagit på oss uppgiften att börja leverera digital transformation via partnerskap och blueprint-aktiviteter.
SÄKER KOMMUNIKATION I EN OSÄKER VÄRLD
Händelser såsom epostskandalen i USA-valet eller kraftnätet i Ukraina visar på svagheterna i våra nätverk och många försöker idag förbereda och skydda sig. Novotek är välplacerade inom säkerhet för produktions- och processnätverk. Men vad vi har sett på senare tid är ett gap mellan vad de produkter som finns på marknaden kan göra och mognaden på de nätverk där de är avsedda att sättas in i. Därför har Novotek börjat erbjuda ett mera utvecklat erbjudande på samma sätt som inom digital transformation med rådgivning och träning på vitala delar. Jag är övertygad att säkerheten ökar hela
tiden med tanke på många organisationers vilja och behov att implementera och använda mobila lösningar som t.ex. IoT. Säkerhet måste bli en integrerad del. Detta är även nära kopplat till kärnan i Novotek eftersom de system som skall tillhandahålla data ofta utgörs av olika typer av automationssystem.
LYSANDE FRAMTID MED STORA MÖJLIGHETER
Som optimist ser jag alltid möjligheterna före riskerna. Många säger att IT- hoten och förändringsoviljan kommer att döda IoT och digital transformation innan vi hinner se dess potential. Men jag är övertygad om att vi redan passerat den punkten och jag tror vi bara kommer att se en ökande takt av investeringar i IIoT. Novotek är mycket bra positionerade inom detta eftersom vi vet allt om att koppla upp, överföra och visualisera samt analysera data och samtidigt göra detta säkert. Men om du inte vet vad du skall presentera
eller vad du skall ha datan till är det värdelöst. Det är här som Digital transformation och de nya verktyg som följer med detta, såsom Lean Startup, kommer att göra skillnad. Novotek är i en lysande position att surfa på IoT-vågen och jag ser framemot att möta partners och kunder under det kommande året för att tala om digitaliseringens möjligheter!
STABILITET
KUNSKAP MILJÖTÄNK TRANSFORMATION KOMMUNIKATION MÖJLIGHETER FRAMTIDSSÄKERT
•FÖRVANLDA DATA TILL KUNSKAP
Genom att omvandla insamlad produktionsdata till värdefull kunskap kan företag t ex inte bara minska egna underhållskostnader utan även använda denna kunskap för att positionera sig som en tjänsteleverantör.
•VÄNDA SIG TILL IT-CHEFEN FÖR INNOVATIONER
Genom stöd från företagsledningen, kan IT-chefen frigöras och fokusera på nya digitala erbjudanden.
•INVESTERA I PLATTFORM
Framgångsrika företag fokuserar på och investerar i en digital infrastruktur.
•SÄKERSTÄLLA ORGANISATORISK BEREDSKAP
IoT innebär inte bara ett teknikskifte utan kommer även att påverka företagets affärsmodeller och detta kräver både investering i samt utbildning av den egna organisationen.
FYRA FAKTORER FÖR ATT FÖRVERKLIGA IOT FULLT UT
VD HAR ORDET
2016 var ett år av firande för Novotek, då vi såg tillbaka på de 30 år som gått. Men det var också ett år när vi verkligen satte fart mot framtiden inom områden som IIoT och Cyber security. Vi har startat vår nya resa med samma entusiasm som vi gjorde 1986 med PC baserad HMI/SCADA. Det senaste året har, sett utifrån ett vinstperspektiv, varit ett bra år med goda marginaler men även med en mindre nedgång i omsättning. Detta visar att vi har en vältrimmad leveransmodell och ett lysande team. Med detta i ryggen känns det utmärkt att vandra in i framtiden med fokus på både gamla och nya områden och erbjudande.
Tobias Antius Verkställande Direktör
| ZU 10 |
|---|
| 218,7 |
| 19,5 |
| 1,4 |
Hela 91 % av företagen Novotek tillfrågade uppgav att de har problem med att omvandla sin data till kunskap de har nytta av. Det är just dessa problem Novotek är experter på att hjälpa till med.
VERKSAMHET
Novotek har sin kärnkompetens inom lösningar för industriell IT och Automation, vilka effektiviserar kundens informationshantering, produktionsprocesser samt tjänsteutbud kring deras leverans.
Med djup kunskap om hur industriella informationsflöden skapas och kontrolleras kan Novotek, genom att kombinera produkter och kringtjänster såsom konsultation och utbildning, säkerställa att våra kunder bibehåller och utvecklar sin konkurrenskraft.
Vi tillhandahåller lösningar för all datahantering från insamling och lagring till analys, visualisering och styrning såväl från produktionen som själva produkten som kunden producerat.
Viktiga branscher är energi, livsmedel, läkemedel, järn & stål, kemi & petrokemi, papper & massa, tillverkning samt VA.
MÅL
Novotek har som övergripande mål att på marknaderna i Norden och Benelux vara en ledande leverantör av lösningar inom såväl industriell IT och Automation som IIoT och Cyber security. Gemensamt för alla lösningar är att de skall ge kunderna möjligheter att effektivisera och optimera avvändningen av kundernas produkter, tillverkningsprocesser av produkter samt kommunala installationer och infrastrukturanläggningar.
KONTORSNÄT
Novotek har sammanlagt nio kontor varav två i Sverige och säljrepresentation på två orter, tre i Danmark, ett i Norge, ett i Nederländerna, ett i Belgien samt ett i Finland. Exportverksamheten utanför Novoteks kontorsnät är huvudsakligen koncentrerad till Malmö.
NOVOTEK I KORTHET
Novoteks affärsidé är att leverera produkter och lösningar till sina kunder för att säkerställa deras behov av industriell IT och Automation. Lösningarna skapas av standardprodukter som samlar in, lagrar, analyserar och styr dataflöden hos kunderna. Tanken är att ge kunden frihet att var som helst se, styra, optimera samt följa upp sina produktionsprocesser.
FOKUS PÅ KUNDER-NAS FRAMGÅNG
Våra lösningar gör våra kunder mer framgångsrika. Kundernas möjlighet att förstå och använda sin data är det som driver oss. LÖSNINGAR Lösningar som gör skillnad är kärnan i utbudet. Alla dessa baseras på våra produkter, inköpta och egna, och säkerställs funktionellt via
MIX AV PRODUKTER, TJÄNSTER OCH INNOVATIVA LÖSNINGAR FÖR EN NY VÄRLD
våra tjänster.
Alla skall ha möjlighet att se, hantera och styra sin produktionsverksamhet när, var och hur de vill. Novoteks lösningar skall understödja detta.
SMÅ OCH STORA LÖSNINGAR GEOGRAFISK NÄRHET
Man måste kunna börja smått och växa efter behov. Därför kommer alla Novoteks lösningar i alla storlekar.
Det är effektivt och trevligt att kunna prata med någon som finns nära på ditt eget språk. Novotek skall alltid finnas NOVOTEK
nära.
ETT INTEGRERAT OCH ENHETLIGT
Novotek skall ge kunderna bättre lösningar, snabbare support och utökad produktportfölj inom alla våra områden.
| STRATEGI | |
|---|---|
För att nå de övergripande målen har en strategi baserad på följande huvudelement utarbetats:
NYCKELTAL 2016 2015 Rörelseintäkter, Mkr 212,1 218,7 Resultat efter finansnetto, Mkr 20,7 19,5
| Vinst per aktie efter skatt, kr | 1,5 | 1,4 |
|---|---|---|
| Rörelsemarginal, % | 9,7 | 8,6 |
| Likvida medel, Mkr | 60,1 | 50,8 |
| Soliditet, % | 54,9 | 54,4 |
| Antal anställda 31/12 | 105 | 114 |
SE SIDAN 24 FÖR NYCKELTALSDEFINITIONER.
FÖLJANDE PROBLEMOMRÅDEN HAR IDENTIFIERATS:
The industrial world has been shaped by a series of foundational technology changes over the last 250 years: steam and rail (1750-1830), electricity and telephone (1880-1920), computer and IT (1960-2000), and the current era of Industrial Internet of Things (IIoT), and big data (2010-present).
GE'S DIGITAL INDUSTRIAL TRANSFORMATION
Each technology change introduced waves of productivity improvements accompanied by market disruption, whereby some industrial leaders were displaced by the rise of new competitors. GE has been the "Uber of candles" during the electrification era, when we first joined the Dow Jones Industrial Average as a founding member in 1896. General Electric has survived many disruptive waves since then by investing in new capabilities first.
THE AGE OF THE DIGITAL INDUSTRIAL
The current age of the digital industrial is marked by falling hardware costs and agile software development using cloud technologies. Some improvements rely on both a deep knowledge of the physics of some machine, behavior, and powerful analytics. Today's predictive algorithms and machine learning capabilities enable use cases that were not possible even five years ago.
But it is not just about "big data": many performance improvements are about using methods known for years, but not profitable without agile developments methods. With these methods, applications designed to be very easy to use can be developed in a couple of weeks.
Digital industrial is also about creating "digital twins", using a model of a critical asset or process fed with real time data. This twin can be used to get a better understanding of what is happening in a machine without opening it. It is also used to identify anomalies, when the behavior of the twin diverges
from the real equipment. This enables industrial companies to rapidly refactor operations, improve existing offerings, bring new data-driven products to market, and innovate with new outcome-based business models.
EUROPE FOUNDRY, A CENTER DEDICATED TO CO-CREATION AND DIGITAL INDUSTRIAL TRANSFORMATION
In September 2015, GE created GE Digital to share its digital transformation experience and its digital industrial platform Predix, with other companies. We thought that many industrial companies would have the same need we had – a platform which you can trust to host your most important data, algorithms, make industrial applications developments and roll-out as simple as possible.
For this, it was clear that our customers would need what we created for ourselves. A place where you can find the best industrial data scientists, able to find the smallest needles of value in your haystacks of data. Where Engineers can help create agile applications to automate insights. Designers able to help our customers select the most profitable, easiest to implement applications and build easy-to-use applications which need very limited training. The Europe Foundry is also where GE, its customers and partners (system integrators, academics, etc) meet to find new solutions to Predix community members' problems.
At GE Digital, we value a lot what Novotek has achieved over the last 30 years as partners. Together with Novotek, we now help our customers benefit from this Digital industrial journey. Novotek is well positioned to do this as for years they have been selling and implementing automation, SCADA/ HMI and MES systems that now can be leveraged with new Predix cloud-based platform applications. When you see the coming opportunities in all industries, it is just the beginning of a fantastic revolution toward great achievements like greener energy or brilliant manufacturing.
DISRUPTIVE TECHNOLOGIES ARE A PART OF PTC'S HISTORY
If you do things the same as everyone else, your solution will be the same as everyone else's.
It's always a good idea to listen to the best advice others can offer, but if you want to stand out and drive development forward to new heights, the bottom line is that you must go your own way. This is especially true if your ambition is to create something disruptive. Innovative ideas, financial resources and perseverance are the main ingredients in this recipe for success.
Looking back on PTC's history, these characteristics seem to be built into the walls at the headquarters in Needham, Boston. The company was founded on such an event: when his employer in the late eighties, Computervision, showed no interest in his groundbreaking parametric, associative feature-based CAD, Sam Geisberg simply founded his own company, PTC, and realized the dream of such a system. This was ProEngineer, these days known as CREO. Today, every CAD system is based on 3D parametrics.
From 2000 to 2010, PTC's leader Dick Harrison took the organization on a journey from being a small, lethargic CAD organization who believed that they could live on their past "parametric glories," to becoming a modern enterprise PLM solution provider. He bought 14 companies over the course of that decade, and saw revenues grow from \$658 million in FY04 to \$1,075 billion in FY08.
When Jim Heppelmann took the helm 2010, he had another agenda in mind. His plan revolved around the idea of combining product development capabilities with field performance data from the products. This involved adding elements of control and analytics in between, and then feeding the data back into the product development system, with the intention of closing the product lifecycle loop. This has proven to be an excellent idea, especially after having invested heavily in IoT.
So far, the company has spent over \$600M in direct investments, buying companies and solutions, and additionally spent some \$400M to align their existing enterprise software business with the IoT solutions.
These have been large investments, but they have started to pay off: PTC is recognized as a market leader by at least five respected analysts such as Forrester and IoT Analytics. With an almost 20 percent share held by its ThingWorx software, PTC is the number one IoT platform on the market, according to IoT Analytics.
We are the heart of your industrial control system
Heppelmann has been consistent and determined in his efforts, and he firmly claims that IoT capabilities are not only a natural extension of the company's PLM strategy, but will also bring substantially higher levels of revenues to this classic PLM and CAD player. The same is expected of the new business model, discussed above,
which PTC launched last year. "Up to 40 percent more revenue over time from customers under the new system," asserted Heppelmann.
There are some skeptics, yes, but investors believe that the company made significant progress, and the "stock price is now trading at levels we haven't seen since last century."
Clearly the IoT platform ThingWorx, its connection back into the PLM system, PTC's product definition solutions, and potentially the new business model, are all aces up Jim Heppelmanns sleeve. So far, the PTC leader has played his cards well, but the best is still to come.
Mission Statement - To be a global business specializing in providing secure digital access and control to any type of data residing in any industrial thing that is accessible by any communications medium and protocol/API to anyone or anything at anytime and any location.
Jim Heppelmann President and Chief Executive Officer PTC
Cyber-attacks on critical infrastructure and industrial networks have become a daily reality and concern as cyber-attacks on critical infrastructure and industrial networks are turning into a major global threat. Successful attacks, such as the April 2016 attack on the Gundremmingen Nuclear Power Station in Germany, the 2015 attack that caused a power outage in the Ukraine and the 2015 attack on the Swedish Civil Aviation Administration, are proof that securing industrial networks is mandatory.
TRUSTED. WORLDWIDE. INDUSTRIAL. CYBERSECURITY.
1. THE INDUSTRIAL INTERNET AND IT/OT CONVERGENCE
The adoption of new technologies such as Industrial IoT, machine learning and artificial intelligence and the convergence of the IT and OT networks, deliver extended connectivity and revolutionize the way industrial facilities operate. However, while pursuing the benefits of extended connectivity, the new security risks it brings about cannot be overlooked.
The security challenges that accompany connectivity are based on the risks that derive from the network being more exposed and the discovery of previously unknown and new vulnerabilities in the networks' assets.
As industrial networks become more connected, complex and distributed, air-gapping the network can no longer exist as a security measure. Cyber attackers are taking advantage of the collapse of the air-gap protection wall, introducing new attack methods.
Deploying a security solution in an operational environment hasto address the risks of a changed attack surface and newly discovered vulnerabilities. Complete visibility into the entire network and its assets at all times, combined with regular, automated vulnerability assessments, will deliver on-going protection, ensuring network resilience and operational continuity.
2. HIGHLY MOTIVATED CYBER-ATTACKERS There are a range of potential cyber
attackers, each with different motivations that increase the risk in various risk domains:
• Nation-states - disruption to critical infrastructure, as recently observed in the Ukraine, Sweden, Estonia, etc.
• Cybercriminals – ransomware attacks that create the risk of disruption to production operations
• Cyber-espionage - theft of corporate IP/trade secrets such as proprietary manufacturing processes, designs and recipes
• Hacktivism - groups that operate under social or political beliefs that want to make a statement by damaging your assets
3. INDUSTRIAL NETWORKS ARE EASY TARGETS
Risk is further increased by the lack of defense-in-depth for OT networks:
• As OT networks become more connected, complex and distributed, air-gapping the network can no longer exist as a security measure. Cyber attackers are taking advantage of the collapse of the air-gap protection wall, introducing new attack methods.
• Weak or no authentication because most industrial protocols were simply ported to IP from legacy serial protocols, and the protocols assumed that anyone with connectivity to the device was authorized to make changes to it.
• No monitoring to detect insiders that can easily connect to OT networks (USB drives, employee laptops, ICS vendors or contractors performing maintenance on ICS devices). These can be malicious insiders, careless insiders or external cyber-attackers that appear to be insiders because they steal credentials from privileged insiders like Domain admins or DBAs.
THE CYBERX PLATFORM
The CyberX Platform brings tremendous value to OT Network operators and engineers as well as to security executives, by addressing the rising security challenges of the Industrial IoT. Using our unique IFSM analytics technology that models the OT network as a Finite State Machine, XSense enables high sensitivity while maintaining a significantly low rate of False Positive alerting. In addition, its continuous Vulnerability Assessment provides unparalleled, comprehensive insight into
• Complete awareness of industrial malware, targeted threats, and vulnerabilities in the ITS operational network that can lead to operational disruption and theft of corporate IP.
• Continuous, non-invasive vulnerability assessments for industrial vulnerabilities such as unauthorized remote connections and unpatched or unknown devices.
• Deployed in less than an hour — with zero configuration required, supporting any industrial equipment vendor, industrial protocols & SIEM and providing REST APIs.
the networks' risk posture, and creates a new reality, in which critical infrastructure facilities, utilities and manufacturing entities, can easily maintain enhanced security posture and network resiliency.
CyberX provides the most widely-deployed industrial cybersecurity platform for continuous, non-invasive risk assessment and M2M anomaly detection. Our purpose-built platform enables organizations to detect and respond faster to risk in their industrial networks.
Supporting all industrial protocols, our technology is rapidly deployed with zero impact on operations, integrating via REST APIs with all HMIs and SIEMs. CyberX uses patent-pending M2M behavioral analytics to model ICS networks as deterministic sequences of states and transitions, a technique known as finite state machine (FSM).
Combined with other analytics and proprietary ICS threat intelligence, this enables rapid detection of industrial malware such as BlackEnergy and Havex, and vulnerabilities such as unauthorized remote access and device misconfigurations.
The extended connectivity of the Industrial Internet has expanded the ICS attack surface, and introduced new attack vectors. Coupled with the fact that most OT networks are comprised of legacy assets that were not developed with security in mind, this has created new challenges for deploying security within industrial networks.
Security and operations teams need to collaborate and address the new challenges that revolve around deploying security solutions in industrial environments, where the potential impact of any incident, be it operational or security-related, can be both extremely costly and devastating.
CyberX provides continuous, real-time risk monitoring for IIoT and ICS/ SCADA Networks, and is the only field proven, end-to-end solution, deployed in over 100 industrial and manufacturing sites worldwide. Our technology is patent pending and is the most advanced, scalable and reliable security technology for fully covering industrial networks, with no disruption to operations.
3 TRENDS DRIVING ICS CYBERSECURITY
The understanding that security needs to be part of operational networks is becoming more profound every day. Deployment of security solutions in industrial networks has to be weaved into the connection between legacy and new, between physical and virtual, between people and technology in order to ensure all parts of the network are secure.
ICS security should be simple and straightforward and should have no impact on operations. The CyberX platform combines continuous, non-invasive vulnerability monitoring and advanced behavioral analytics with proprietary threat intelligence, rapidly detecting both cyber and operational incidents to maximize uptime.
DIN FRAMGÅNG, VÅRT MÅL
Novotek arbetar i huvudsak inom områdena industriell IT och Automation. Inom dessa områden har Novotek lösningsarkitekter och teknikspecialister med lång erfarenhet av alla steg av livscykeln för en lösning.
Till detta kommer applikationskunskap som byggts upp genom åren inom kort sagt alla branscher och ett stort nätverk av globala och lokala partners inom alla branscher. Denna kombination av erfarenhet, kunskap och partners tillsammans med en portfölj av de bästa produkterna på marknaden gör att Novotek kan erbjuda den rätta lösningen för varje kund. En lösning som erbjuder öppenhet, skalbarhet och flexibilitet utan att göra avkall på kvalitet eller pris. En mix som ger dessa egenskaper är det som marknaden idag efterfrågar. I tider när outsourcing och slimmade organisationer har gjort företagen beroende av enskilda aktörer vill Novotek genom de öppna och skalbara lösningar som erbjuds vara ett alternativ till de låsta lösningar som många av Novoteks konkurrenter levererar. Novotek har alltid levererat öppna lösningar och har alltid varit pionjär inom industriell IT och Automation.
Novoteks erbjudande till marknaden är unikt och ger kunderna en förvissning om att Novotek levererar lösningar, produkter och tjänster som säkerställer deras framgång.
MARKNADER OCH TRENDER
Marknaden var stabil under 2016, med undantag för olja och gas-marknaden. Samtidigt präglades hela 2016 av låg efterfrågan och långa beslutstider hos kunderna. Marknaden under 2017 förväntas vara fortsatt avvaktande vad gäller nyinvesteringar i system och produkter, även om en förbättrad efterfråga noterades under fjärde kvartalet 2016. Arbetet fortsätter med att införa erbjudanden från både GE och PTC inom IoT och Cyber security, vilket skapar tillväxtmöjligheter för Novotek.
Novoteks övergripande mål är att vara en av de ledande leverantörerna av lösningar och produkter inom industriell IT och Automation i Norden och Benelux med fokus inom energi, infrastruktur, järn & stål, kemi & petrokemi, livsmedel, läkemedel, papper & massa, tillverkning samt VA.
Partnerskap är det centrala i den nya tidens affärer och Novotek har alltid sett sina kunder som partners långt innan detta var på modet. Automation och industriell IT är helt centralt för att kunna behålla produktionen i norra Europa. Dessutom är det grunden i alla de nya lösningar som håller på att implementeras inom området IoT. För Novotek är detta nya landskap en helt naturlig utvidgning av produktionssystemen hela vägen till slutkunderna. Det är därför fortsatt fokus på att så många av Novoteks anställda skall vara ute hos våra kunder och deras kunder för att på bästa sätt bidra med vår del i partnerskapet.
Nyckeln till framgång för Novotek ligger i att välja en optimal lösning. En som inte maximerar antalet ingenjörstimmar eller lägger till onödiga produkter eller tjänster utan som har en balans mellan produkter och tjänster på ena sidan och konsulting å andra sidan. De lösningar som nu växer fram bygger ofta på en plattform för att säkerställa att man på ett bra sätt kan växa in i nya lösningar. Novotek har ända sedan starten levererat plattformar och även i framtiden kommer utmaningen fortfarande vara att välja rätt plattform, eller rättare sagt plattformar för att ge en optimal lösning. Detta kräver öppenhet och inte minst ansvarstagande och Novotek ser därför det som en självklarhet att ta ansvar för det som levereras och under hela livscykeln för lösningen eller plattformen.
Kraven på lösningarna inom industriell IT och Automation har förändrats i takt med att vi som användare av teknik kräver mer mobilitet, mer flexibilitet och allt detta snabbare än vad någon behövt förut. Allt detta påskyndas än mer i och med IoT och trenden att koppla upp alla system som levereras hela vägen till konsumtion. Därför är det inte längre bara Novoteks mål att våra lösningar skall ge alla möjlighet att se, hantera och styra sin produktionsverksamhet, utan även hela kedjan till slutkundens användning av slutprodukten och säkerställa att våra kunder kan vara med och hjälpa sina kunder.
Idag är möjligheten att kunna börja smått och växa med sin lösning något alla förväntar sig av IT-system. Detta synsätt manifesteras bäst av IoT och molntrenden där skalbarheten är inbyggd från början. Alla lösningar som Novotek marknadsför är anpassade för att man skall kunna börja och testa sig fram för att sedan när behoven ökar kunna utöka och lägga till i sin lösning utan att behöva börja om. Dessutom är många av lösningarna anpassade för att kunna köras i både offentliga och privata molnlösningar allt efter de krav som kunderna ställer. I detta ligger även möjligheten att kunna arbeta mobilt, var helst det krävs, och kunna göra detta på den enhet som man har för tillfället, oavsett om detta är en traditionell PC, surfplatta eller mobiltelefon.
Nyckeln till effektivt samarbete mellan kunderna och Novotek ligger i närheten. Närhet att kunna erbjuda support och service på ditt språk, att kunna hjälpa i det lilla utan stora kostnader. Novotek letar kontinuerligt efter nya partners för att tillse att närheten mellan kunderna och Novotek säkerställs.
Novotek-gruppen har samma ambition i alla länder där Novotek verkar. Novotek skall ge kunderna bättre lösningar, snabbare support och utökade produktportfölj inom alla våra områden. Samarbetet mellan länderna gör också att organisationen blir effektivare och mera likriktad, vilket sänker kostnaderna och ger bättre effektivitet i sälj- och marknadsföring.
ETT INTEGRERAT OCH ENHETLIGT NOVOTEK
Novotek är ett kunskapsföretag, vilket betyder att företagets framgång till stor del baseras på förmågan att attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Med rätt kompetens avses såväl kunskapsmässiga färdigheter som social kompetens och förmåga att sätta kunden i fokus. Det är därför viktigt för Novotek att kunna erbjuda medarbetarna attraktiva villkor, avseende såväl personliga utvecklingsmöjligheter som ersättningsnivåer.
Under 2016 firande Novotek 30 år. Tillsammans med våra leverantörer hade vi givande dagar med såväl föreläsningar som gemensamma aktiviteter. Det blev några dagar vi alla kommer att minnas med värme.
MEDARBETARE OCH ORGANISATION
FIRANDE PÅ ÖRENÄS
kerställa att våra mål inom personlig utveckling och lönesättning efterlevs. En viktig faktor för att attrahera och behålla medarbetare är att erbjuda intressanta arbetsuppgifter i teknikens framkant.
Novotek eftersträvar långa relationer med såväl kunder som medarbetare och eftersträvar en låg personalomsättning. Fortsatt har effektiviseringar skett inom Novoteks område Produktionsplaneringsmjukvara. Personalomsättningen för 2016 låg därför på 13 % (18%). Medelantalet anställda uppgår till 110 (120) för år 2016 och inom gruppen var 105 personer anställda vid slutet av 2016. Genomsnittsåldern uppgick vid utgången av år 2016 till 44
år. I diagrammet nedan framgår åldersstrukturen för Novoteks anställda.
NOVOTEKS ORGANISATION
Novotek är en decentraliserad organisation med fokus på att alla skall ha direkt kontakt med kunder, marknad och de lösningar som levereras. Novotek har platt, effektiv och tillit som ledord för sin organisation. Alla skall känna att de är delaktiga i Novoteks framgångar, alla skall veta vad deras bidrag till organisationen är och alla skall veta att ledningen litar på dem. Novotek vill att alla skall vara trygga, disciplinerade och nyfikna.
Cirka 69 % av medarbetarna har akademisk examen. Efterfrågan på berörda yrkesgrupper har varit betydande, såväl från kunder som konkurrenter, och Novoteks ställning och rykte i branschen har gjort att det varit möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens. Novotek har en uttalad strategi att arbeta med mångfald och jämlikhet och anställer därför gärna personer med en annan bakgrund än den traditionella inom vår bransch. Novotek utvärderar årligen alla villkor för att sä-
Novoteks kunder har en bred spridning vad gäller branschtillhörighet och storlek. Kunderna är IT-konsulter, systemintegratörer och slutanvändare av Novoteks lösningar samt producenter av produkter, i vilka Novoteks lösningar ingår – s k Original Equipment Manufacturers (OEM). Slutanvändare är såväl stora exportföretag som kommuner eller mindre företag.
KUNDER, KONKURRENTER OCH HISTORIA
Thingworx, som tillsammans med Predix från GE är de båda ledande plattformarna inom Industriell IoT.
Under 2015 startade Novotek med att sälja mjukvaror från Auvesy GmbH i Tyskland. Auvesy GmbH är med sin mjukvara Versiondog, en av de globalt ledande leverantörerna av versionsstyrning i produktionsmiljö. Detta tillskott kommer att öppna nya dörrar och möjligheter för Novotek.
KUNDER
Novotek servar över 2 000 kunder per år från mindre tillverkande industrier till globala koncerner men även många kommuner, regioner och statliga verk. Leveranserna sker i olika former men generellt används till stora delar partners för att utföra arbetet och detta oberoende av om Novotek har det yttersta ansvaret eller ej. De partners
som används inkluderar alla stora konsulthus såsom Accenture, Cap Gemini via tekniska konsulter som ÅF och Rejlers till riktigt små en och två mans firmor.
KONKURRENTER
Novotek har en del olika konkurrenter eller konkurrerande lösningar. Det finns dock ingen som konkurrerar med samma affärsidé på marknaden idag. Siemens och ABB förekommer som konkurrenter.
Det finns även mindre konkurrenter som specialiserat sig på dellösningar av kundernas problem. De stora konsultföretagen, exempelvis ÅF, Cap Gemini och Accenture, är mera kunder än konkurrenter eftersom de ofta använder Novoteks produkter och lösningar för sina kunder.
HISTORIK
Novotek bildades i april 1986, och firade därför 30 års jubileum 2016, av Göran Andersson som fortfarande är bolagets huvudaktieägare. Verksamheten startades i Malmö. Sedan har successivt de idag nio kontoren etablerats. Ett nära samarbete inleddes med GE, USA, runt persondatorbaserade program för övervakning. De branschlösningar som Novotek tillhandahåller introducerades successivt och utvecklas kontinuerligt, ofta i samarbete med någon större kund. Som ett led i förberedelserna för en börsnotering skapades i mitten av december 1998 nuvarande koncernstruktur. I juni 1999 noterades Novotek på dåvarande Stockholmsbörsens O-lista. Under 2002 och 2003 utökades samarbetet med GE betydligt och därmed har Novotek tillgång till ett heltäckande produktprogram från processinterface, styrsystem och upp till affärssystem. Under 2006 förvärvades det som idag är Novotek Planning Systems A/S och adderade ytterligare en dimension i Novoteks erbjudande som
därefter har fortsatt att utvecklas inom alla länder men även globalt via GE.
Novotek har fortsatt att evaluera och ta upp nya produkter. Novotek blev bland annat utsedd till Prefered Distributor av Kepware Inc., ledande tillverkare av kommunikationsmjukvara inom automation, under 2014. Kepwares position bekräftades under slutet av 2015, då de blev uppköpta av PTC Inc. som är ett av de ledande bolagen inom IoT. Distributörsavtal med just PTC tecknades under 2016 och Novotek kommer att satsa på
2008 - 1 562 067 594 2014 - 2 925 249 355 internetanvändare
i världen
2015 - NOVOTEK BLIR
Antalet aktier i Novotek AB uppgår till 10 600 000 varav 1 500 000 aktier av serie A och 9 100 000 aktier av serie B. En aktie av serie A berättigar till 10 röster och en aktie av serie B till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktie av serie A kan omvandlas till aktie av serie B.
Dagens företagsledare är under stor press att ha full koll och snabbt kunna presentera data från alla sina system. Många beslut måste fattas under stress och tidspress och för att kunna lyckas med detta måste man ha koll på sina system.
Företag som utnyttjat IoT-data i sina viktigaste beslut:
NOVOTEKAKTIEN FÖRSTÄRK EFFEKTERNA AV IOT
BÄTTRE BESLUT PÅ KORTARE TID
UTDELNINGSPOLICY
Novoteks utdelningspolicy är att dela ut minst 50 % av vinsten efter skatt med beaktande av koncernens finansiella ställning och förvärvsplaner. För räkenskapsåret 2016 föreslås en utdelningen på 1,25 kronor/aktie. Utdelningen om 1,25 kronor innebär en direktavkastning på 6,7 % beräknat på börskurs 18,60 kronor den 31 december 2016.
NOVOTEKS B-AKTIE
Novoteks B-aktie är noterad på NAS-DAQ OMX Nordiska listan Small Cap från den 30 juni 1999 under namn NTEK-B. Aktiekursen var den 31 december 2016 18,60 kronor och börsvärdet, beräknat på totala antalet aktier, var 197 miljoner kronor. Antalet aktier som omsatts var under 2015 i genomsnitt ca 34 700/vecka. Under 2016 var omsättningen i genomsnitt ca 41 360/vecka. Vid årsskiftet fanns 2 105 aktieägare.
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
Aktiekapitalet har sedan 1990 förändrats enligt följande:
| Antal | ||||
|---|---|---|---|---|
| aktier | ||||
| SEK | aktier | SEK | ||
| 50 000 | 500 | |||
| Fondemission | 50 000 | 500 | 100 000 | 1000 |
| Split 100:1 | 99 000 | 100 000 | 100 000 | |
| Fondemission | 1 900 000 | 1 900 000 | 2 000 000 | 2 000 000 |
| 2 100 000 | ||||
| 8 400 000 | ||||
| Nyemission | 550 000 | 2 200 000 | 2 650 000 | 10 600 000 |
| Transaktion Nyemission Split 4:1 |
Ökning av aktiekapitalet 100 000 |
Ökning av antalet 100 000 6 300 000 |
Aktie- kapital 2 100 000 2 100 000 |
ÄGARSTRUKTUR 2016-12-31
| Ägare | Antal | Antal | Andel av | Andel av |
|---|---|---|---|---|
| aktier av | aktier av | röster, i | kapital, i | |
| serie A | serie B | % | % | |
| Novoplan AB | 760 000 | 398 260 | 33,2 | 10,9 |
| Noveko Syd AB | 740 000 | 0 | 30,7 | 7,0 |
| Arvid Svensson Invest AB | 0 2 635 000 | 10,9 | 24,9 | |
| Didner & Gerge Fonder AB | 0 | 880 958 | 3,7 | 8,3 |
| Försäkringsbolaget, Avanza Pension | 0 | 709 786 | 3,0 | 6,7 |
| Larsson, Bernt | 0 | 281 461 | 1,2 | 2,7 |
| Västsvenska Systembyggen AB | 0 | 275 000 | 1,1 | 2,6 |
| Persantic AB | 0 | 250 000 | 1,0 | 2,4 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 0 | 181 123 | 0,8 | 1,7 |
| Andersson, Willmar | 0 | 107 869 | 0,5 | 1,0 |
| Övriga | 0 3 380 543 | 14,0 | 31,9 | |
| SUMMA | 1 500 000 9 100 000 | 100,00 | 100,00 |
Källa: SIX Financial Information
FÖRKLARING INTERNET OF THINGS (IOT), IIOT OCH INDUSTRI 4.0
Det grundläggande målen är samma: samla in data från maskiner och sedan analysera denna och visa den för användare som då kan fatta bättre beslut.
Industrial Internet är lite mera utrustning och "fleet fokuserat" medan Industri 4.0 är mera övergripande tillverkningsfokuserat.
Namnet Industri 4.0 kommer av de i dagligt tal tre tidigare industriella revolutionerna, först ångan på 1800 talet, elen i början av 1900 talet och sedan datorerna under 1970 talet.
KONCERNLEDNING
REVISOR
STYRELSE
UPPGIFTER OM AKTIEINNEHAV ÄR BÅDE DIREKT OCH INDIREKT ÄGANDE.
Bjärred, född 1944. Ordförande. Ledamot sedan 1986 och ordförande sedan 2006. Aktier i Novotek: 1 500 000 A-aktier och 449 160 B-aktier.
Född 1972. CEO Anställd sedan 2005. Direkt innehav Novotek AB: 2 000 B-aktier. Indirekt innehav Novotek AB: 250 000 B-aktiker.
Född 1978. Verkställande direktör för Novotek Oy, Finland. Anställd sedan 2006. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
MATS-ÅKE ANDERSSON
Född 1960. Auktoriserad revisor Mazars SET Revisionsbyrå AB. Huvudansvarig revisor i Novotek sedan 2010.
Staffanstorp, född 1972 vVD Idus AB. Ledamot sedan 2014. Aktier i Novotek: 500 B-aktier.
Född 1968. Verkställande direktör för Novotek Sverige AB. Anställd sedan 2013. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
Född 1964. Verkställande direktör för Novotek B.V., Nederländerna och Novotek BVBA, Belgien. Anställd sedan 2002. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
Född 1974. CFO Anställd sedan 2010. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
Född 1970. Verkställande direktör för Novotek AS, Norge. Anställd sedan 1995. Direkt innehav Novotek AB:
30 000 B-aktier.
Bjärred, född 1946. Företagskonsult. Ledamot sedan 1986. Aktier i Novotek: 21 400 B-aktier.
Född 1956. Verkställande direktör för Novotek A/S, Danmark. Anställd sedan 1991. Direkt innehav Novotek AB: 53 500 B-aktier
GÖRAN ANDERSSON TOBIAS ANTIUS
ANTTI KAIKKONEN
CLAES LINDQVIST JONAS HANSSON
FREDRIK LARSSON STEFAN WIKENHED INGVAR UNNESTAM PER EILAND
MART SCHEEPERS
STYRELSENS ARBETSSÄTT
Under maj 2016 behandlade och fastställde styrelsen en arbetsordning för styrelsen och instruktioner för verkställande direktören. Styrelsens arbetsordning anger bland annat styrelsens åligganden, ärenden som skall behandlas under året och föreskrifter för styrelsemötenas genomförande. Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsens ordförande Göran Andersson arbeta med överordnad strategi. Claes Lindqvist har som särskild uppgift att granska och godkänna informationsmaterial till NASDAQ OMX och media innan offentliggörande. Ingvar Unnerstam har som särskild uppgift att följa ekonomifunktionens utveckling och precision. Under 2016 genomförde styrelsen sammanlagt sex protokollförda möten.
VALBEREDNINGEN
Valberedningen består av Ingvar Unnerstam och huvudägaren Göran Andersson, som representerar ca 64 % av rösterna och ca 18 % av kapitalet. Valberedningen har till uppgift att inför årsstämman framlägga förslag avseende styrelse och arvoden.
FEMÅRSÖVERSIKT
I uppställningen ovan finns alternativa nyckeltal angivna, vilka kompletterar de mått som antingen definieras eller specificeras i tillämpliga regler för finansiell rapportering av IFRS. Av ovanstående nyckeltal är det endast nyckeltalet Resultat per aktie som är obligatoriskt och definierat enligt IFRS. Övriga icke-IFRS resultatmått anser Novotek vara relevanta för användarna av de finansiella rapporterna som ett komplement för att bedöma och utvärdera Novoteks prestation. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med andra företags finansiella mått. Definitionen samt i vissa lämpliga fall beskrivning av finansiella mått som inte definieras av IFRS framgår nedan. Resultatmåtten (Försäljningstillväxt, Bruttomarginal, Rörelsemarginal samt Vinstmarginal) är nyckelkomponenter för att följa koncernens värdeskapande.
FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT
Förändring av summa rörelseintäkter förutom aktiverat arbete för egen räkning.
BRUTTOMARGINAL
Resultat före avskrivningar i procent av rörelsens intäkter.
RÖRELSEMARGINAL
Resultat efter avskrivningar i procent av rörelsens intäkter.
NYCKELTALSDEFINITIONER
| Mkr | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkningar, koncernen | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 |
| Rörelseintäkter | 212,1 | 218,7 | 221,5 | 195,9 | 193,5 |
| Rörelsekostnader | -189,2 | -197,8 | -202,5 | -179,8 | -187,0 |
| Avskrivningar | -2,3 | -2,1 | -2,2 | -2,3 | -2,3 |
| Rörelseresultat | 20,6 | 18,8 | 16,8 | 13,8 | 4,2 |
| Finansnetto | 0,1 | 0,7 | 1,1 | 0,7 | 0,3 |
| Resultat efter finansnetto | 20,7 | 19,5 | 17,9 | 14,5 | 4,5 |
| Balansräkningar, koncernen | |||||
| Anläggningstillgångar exklusive goodwill | 6,6 | 7,8 | 8,9 | 10,1 | 12,0 |
| Goodwill | 26,3 | 25,6 | 26,2 | 25,3 | 24,8 |
| Övriga omsättningstillgångar | 5,0 | 9,5 | 7,4 | 10,6 | 13,4 |
| Kundfordringar | 61,8 | 53,0 | 50,0 | 46,6 | 39,3 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | 60,1 | 50,8 | 52,0 | 42,5 | 40,1 |
| Summa tillgångar | 159,8 | 146,7 | 144,5 | 135,1 | 129,6 |
| Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande | 87,6 | 79,8 | 78,5 | 73,0 | 73,4 |
| Räntebärande skulder | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Icke räntebärande skulder | 72,2 | 66,9 | 66,0 | 62,1 | 56,2 |
| Summa eget kapital och skulder | 159,8 | 146,7 | 144,5 | 135,1 | 129,6 |
| Nyckeltal, koncernen | |||||
| Orderingång, Mkr | 203,8 | 227,0 | 211,9 | 203,8 | 185,0 |
| Rörelseintäkter, Mkr | 212,1 | 218,7 | 221,5 | 195,9 | 193,5 |
| Rörelseresultat, Mkr | 20,6 | 18,8 | 16,8 | 13,8 | 4,2 |
| Försäljningstillväxt, % | -3,0 | -1,1 | 13,1 | 1,2 | -10,7 |
| Marginaler | |||||
| Bruttomarginal, % | 10,8 | 9,6 | 8,6 | 8,2 | 6,5 |
| Rörelsemarginal, % | 9,7 | 8,6 | 7,6 | 7,0 | 2,2 |
| Vinstmarginal, % | 9,8 | 8,9 | 8,1 | 7,4 | 2,3 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Sysselsatt kapital, Mkr | 87,6 | 79,8 | 78,5 | 73,0 | 73,4 |
| Eget kapital, Mkr | 87,6 | 79,8 | 78,5 | 73,0 | 73,4 |
| Avkastning på eget kapital, % | 18,8 | 18,2 | 18,2 | 13,9 | 1,4 |
| Soliditet, % | 54,9 | 54,4 | 54,3 | 54,0 | 56,6 |
| Likviditet | |||||
| Kassalikviditet, % | 83,5 | 76,5 | 78,9 | 68,8 | 72,1 |
| Nettokassa, Mkr | 60,1 | 50,8 | 52,0 | 42,5 | 40,1 |
| Anställda | |||||
| Medelantal anställda | 110 | 120 | 120 | 111 | 116 |
| Rörelseintäkter per anställd, Mkr | 1,93 | 1,82 | 1,85 | 1,76 | 1,67 |
| Förädlingsvärde per anställd, Mkr | 0,98 | 0,93 | 0,91 | 0,86 | 0,72 |
| Data per aktie | |||||
| Antal aktier vid periodens slut | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 |
| Resultat per aktie, kronor | 1,48 | 1,38 | 1,33 | 0,93 | 0,07 |
| Eget kapital per aktie, kronor | 8,26 | 7,53 | 7,41 | 6,89 | 6,92 |
| Aktiekurs 31/12, kronor | 18,60 | 17,10 | 16,40 | 11,60 | 10,90 |
| Utdelning per aktie (2016 förslag), kronor | 1,25 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,00 |
VINSTMARGINAL
Resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter.
SYSSELSATT KAPITAL Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
SOLIDITET Justerat eget kapital i procent av
balansomslutningen. Finansiellt riskmått som visar hur stor del av kapitalet som finansierats av ägarna.
KASSALIKVIDITET
Nettokassa i procent av kortfristiga skulder. Finansiellt mått som visar kortsiktig betalningsförmåga.
NETTOKASSA Kassa, bank och kortfristiga placeringar.
Finansiellt mått som visar kortsiktig betalningsförmåga.
MEDELANTAL ANSTÄLLDA Genomsnittligt antal årsanställda.
FÖRÄDLINGSVÄRDE PER ANSTÄLLD Rörelseresultat plus personalkostnader dividerat med medelantal anställda.
RESULTAT PER AKTIE Resultat efter skatt dividerat med antal aktier.
EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier.
Styrelsen och verkställande direktören för NOVOTEK AB (556060-9447) får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret
2016-01-01–2016-12-31.
MARKNADSLÄGE
Hela 2016 präglades av låg efterfrågan och långa beslutstider hos kunderna, främst inom nya produktområden men även till nya kunder inom automationsområdet. Försäljning till befintliga kunder inom automationsområdet har dock legat på bra nivåer hela året. Inledningen av året var annars stabil. En avmattning av efterfrågan skedde efter sommaren och detta varade en bit in i fjärde kvartalet, då en förbättring skedde och avslutningen på året var mycket
god.
Likt 2015 har försäljning till OEM kunder och andra återköpande kunder inom automationsområdet legat på en bra och stabil nivå under 2016. Undantaget har fortsatt varit inom oljeindustrin, som haft en fortsatt nedgående trend under hela 2016 och detta är den stora förklaringen till årets negativa till-
växt. Tidigare åtgärder och effektiviseringar, främst inom produktionsplaneringsområdet, samt ett konstant fokus på lönsamhet gjorde att 2016 ändå blev ett bra år för gruppen.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Under året har Novotek fortsatt från tidigare år att fokusera på mindre kundprojekt samt mindre paketerade lösningar inom industriell IT och Automation, i samarbete med sina partners.
Novotek har även under året tagit in nya produkter från vår huvudleverantör GE, produkter inom det mycket heta området Cyber security, som kommit i fokus tack vare kundernas vilja att koppla samman och utbyta data inom och utanför företagen.
Företaget inom GE som tillverkar
sådana produkter heter Wurldtech och produkten som nu marknadsförs heter OpShield och är helt anpassad för produktionssystem och process IT-system. Novotek ser Cyber security som ett stort tillväxtområde.
Via PTCs köp av Kepware 2015, startade Novotek ett samarbete med PTC. Detta samarbete har fortsatt att fördjupas och under 2016 signerade Novotek ett distributörsavtal med PTC. Detta samarbete och avtal ger Novotek tillgång till Thingworx, PTCs plattform inom industriell IoT. Tillsammans med Predix (GEs plattform inom industriell IoT) kunde Novotek som första aktör på marknaden leverera lösningar från både PTC och GE, vilket gör Novoteks position unik.
Dessutom firade Novoteks alla anställda under juni månad det faktum att bolaget varit verksamt i trettio år med intressanta föreläsningar och utbildningar från Novoteks leverantörer
RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING
Kassaflödet från den löpande verk-
Novotek koncernen redovisar för 2016 en rörelseintäkt på 212,1 (218,7) miljoner kronor och ett resultat efter finansiella poster på 20,7 (19,5) miljoner kronor. Orderingången uppgick under 2016 till 203,8 (227,0) miljoner kronor. samheten uppgår till 18,7 (12,9) miljoner kronor under 2016. Novotek har en mycket god likviditet och likvida medel uppgick vid årets utgång till 60,1 (50,8) miljoner kronor och räntebärande skulder uppgick till 0,0 (0,0) miljoner kronor. Soliditeten uppgår till 54,9 (54,4) procent.
RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Koncernen bedriver verksamhet med affärer som är förknippade med olika risker och osäkerheter.
Bolaget sålde under 2009 Novotek Systems Oy till företagsledningen i Finland. Innan försäljningen genomgick bolaget en skatterevision, där bolaget drabbades av tillkommande skattedebitering uppgående till 1,3 miljoner som följd av denna skatterevision. Under 2014 har bolaget erhållit besked att skattedebiteringen kommer att återtas i sin helhet. I enligt med tidigare besked har skattedebiteringarna om 1,3 MSEK i sin helhet återbetalts under 2016. Återbetalningen medförde ej någon resultateffekt men en positiv kassaflödeseffekt.
Koncernen har ett nära samarbete med GE Intelligent Platforms som är väsentligt för verksamheten och därmed en riskfaktor. Samarbetet sträcker sig dock mer än 20 år tillbaka i tiden. Intern omstrukturering inom General Electrics (GE) har gjort att vårt distributörsavtal förlängts t o m februari 2017 och därefter har ytterligare förlängning skett med sex månader. Med hänsyn till vårt mångåriga och nära samarbete med GE ser vi inga problem med att få nytt avtal med GE.
Risker kan exempelvis också bestå av uteblivna order, leverans och kvalitetsproblem från underleverantörer, betalningsinställelser och personalproblem.
Novotek har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar ej de olika valutaflödena men försöker i görligaste mån balansera de olika valutorna.
Som effekt av fastlagd strategi representerar numera fastpris projekt en liten del av verksamheten, vilket minskar förlustrisken i de enskilda projekten.
FINANSIELL RISKHANTERING
Novoteks finansiella verksamhet präglas totalt sett av en låg risknivå. De operativa flödena är till stor del säkrade mot valutarisk genom att intäkter och kostnader uppkommer i samma valutor.
Kraftiga valutaförändringar är dock mycket svåra att totalt sett motverka. För koncernen som helhet är dock effekterna begränsade då koncernens
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
sammansättning gör att när inköpskostnaderna för ett bolag ökar, ökar samtidigt omräkningen till koncernens nominella valuta vid vinsthemtagning. Av denna anledning har inte ytterligare säkringsåtgärder såsom valutaterminer bedömts nödvändiga.
Likvida medel får endast placeras i instrument med K-1 rating, eller hos etablerad bankförbindelse. Bolagets kundstruktur med stor andel storföretag och offentliga verksamheter ger låg kreditrisk i kundfordringarna.
För ytterligare information rörande koncernens finansiella risker och hantering av dessa, se not 16 och 17.
STYRELSEN OCH KONCERNENS STYRNING
Styrningen av Novotek påverkas av beslut i olika bolagsorgan. Vid årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt för att bland annat utse styrelseledamöter, valberedning och revisorer. Styrelsen utser verkställande direktör och beslutar i frågor rörande strategisk inriktning av verksamheten. Den verkställande direktören ansvarar för den dagliga verksamheten samt kontrollen av denna.
Styrelsen består för närvarande av fyra ledamöter. Av dessa fyra personer är alla fyra oberoende från bolaget. Under maj 2016 behandlade och fastställde styrelsen arbetsordningen för styrelsen och instruktioner för verkställande direktören. Styrelsens arbetsordning anger bland annat styrelsens åligganden, ärenden som skall behandlas under året och föreskrifter för styrelsemötenas genomförande. Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsens ordförande Göran Andersson primärt arbeta med överordnad strategi, viktigare leverantörer och förvärv. Claes Lindqvist har som särskild uppgift att granska och godkänna informationsmaterial till OMX Nasdaq och media innan offentliggörande. Ingvar Unnerstam har som särskild uppgift att följa ekonomifunktionens utveckling och precision. Övriga frågor behandlas av styrelsen i sin helhet.
Under året har en valberedning inrät-
tats som består av Ingvar Unnerstam och huvudägaren Göran Andersson. Valberedningen har till uppgift att inför årsstämman framlägga förslag avseende styrelse och arvoden. Någon särskild revisionskommitté har inte utsetts då styrelsen är av uppfattningen att den typen av frågor, för bolag av Novoteks storlek, bäst behandlas av hela styrelsen. Novoteks revisorer rapporterar minst en gång per år personligen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av den interna kontrollen till styrelsen.
Under 2016 genomförde styrelsen sammanlagt sex protokollförda möten. Styrelsemötena förbereds av VD i samråd med ordföranden. Beslutsprotokoll upprättas vid styrelsemötena där varje ledamot har rätt att få en avvikande mening antecknad. Under 2016 har samtliga beslut varit enhälliga. Viktigare frågor som styrelsen har behandlat under året omfattar bl.a. potentiella förvärv, budget, strategiplan samt delårsrapporter.
Novotek omfattas från och med juli 2008 av koden för bolagsstyrning.
Bolagsstyrningsrapport finns på sidorna 51-54.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Forskning och utveckling sker framför allt inom ramen för våra kunders och leverantörers befintliga verksamhet med ett tydligt definierat mål. Forskning har under året i huvudsak omfattat undersökning rörande nya program och deras användbarhet i Novoteks produktsortiment. Kostnaderna för detta har löpande redovisats i resultaträkningen. Under året har ett mindre antal strategiskt viktiga vidareutvecklingar av befintliga produkter aktiverats. Detta bedöms fortsätta under det kommande året.
MODERBOLAGET
Rörelseintäkterna uppgick under perioden 1 januari – 31 december 2016 till 8,6 (9,3) miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 9,5 (10,0) miljoner kronor. I resultatet ingår utdelning från koncernbolag med 10,6 (10,3) miljoner kronor. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 14,5 (12,6) miljoner kronor och soliditeten uppgick till 84,7 (86,2) procent.
MEDARBETARE
Den 31 december uppgick antalet anställda till 105 personer. I jämförelse med den 31 december 2015 har personalen minskat med 9 personer. Medelantalet anställda uppgick 2016 till 110 (120) personer.
HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Inga ytterligare specifika händelser efter räkenskapsårets utgång finns att notera.
FRAMTIDA UTSIKTER
Osäkerheten har inte tilltagit sedan tredje kvartalet och marknaden förväntas vara fortsatt avvaktande vad gäller nyinvesteringar i system och produkter. Arbetet fortsätter med att införa erbjudanden från både GE och PTC inom IoT och Cyber security, vilket skapar tillväxtmöjligheter för Novotek.
Fokus för 2017 ligger på fortsatt tillväxt inom framförallt mindre paketerade lösningar inom industriell IT samt mera specifikt på området Cyber security. Novoteks mål att över en konjunkturcykel uppnå en årlig genomsnittlig tillväxt av 15 procent och en rörelsemarginal av cirka 10 procent kvarstår. Parallellt med detta utvärderas förvärvsmöjligheter löpande.
AKTIEN OCH UTDELNING
Novotekaktien är noterad på Nasdaq OMX, Small Cap listan sedan juni 1999. Novotek är ett publikt bolag. Det finns i Novotek 10,6 miljoner aktier. Av dessa är 1,5 miljoner A-aktier, vilka har 10 röster jämfört med 1 röst för B-aktier. Alla aktier har samma rätt till utdelning. På A-aktierna finns hembudsklausul. Så vitt bolaget känner till finns det i övrigt ingen överenskommelse mellan bolagets aktieägare, eller annat förhållande, som begränsar rätten att överlåta aktier i Novotek AB.
Aktieägare med en röstandel större än 10 procent utgörs av Göran Andersson via bolag med 64,1% av rösterna och Arvid Svensson Invest AB med 10,9% av rösterna.
Novoteks utdelningspolicy är att dela ut minst 50% av vinsten efter skatt med beaktande av koncernens finansiella ställning och förvärvsplaner. För räkenskapsåret 2016 föreslås en utdelning med 1,25 kronor/aktie. Utdelningen om 1,25 kronor innebär en direktavkastning på 6,7% beräknat på börskurs 18,60 kronor den 31 december 2016. Styrelsen har övervägt alla kända förhållanden som kan ha betydelse för moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller koncernen från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra lämpliga förvärv och erforderliga investeringar.
Bolaget har inte ingått några avtal med samarbetspartners, långivare eller kunder som innehåller villkor som innebär att de kan upphöra att gälla om ägarkontrollen över bolaget förändras.
PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING
Novotek skall erbjuda en marknadsmässig totalkompensation som möjliggör att kvalificerade ledande befattningshavare kan rekryteras och bibehållas. Den absoluta nivån är beroende av den aktuella befattningen samt den enskildes prestation. Ingen förändring av principer för ersättning har skett under året.
Ersättningssystemet består av fast lön, rörlig lön, pension samt övriga förmåner. Några aktierelaterade incitamentsprogram finns för närvarande inte. Fast lön och förmåner skall vara individuellt fastställda utifrån respektive medarbetares unika kompetens. Eventuell rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydliga fastställda mål. Den rörliga lönen utgår som procent av den fasta lönen och har ett tak om tre månadslöner. Pensionen skall som huvudregel vara premiebestämd.
Nedan visas utvecklingen under de senaste fem åren
| Kkr | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 8 549 | 9 335 | 8 845 | 8 965 | 6 196 | |
| Resultat efter finansnetto | 9 501 | 10 035 | 10 077 | 4 583 | 2 136 | |
| Medelantal anställda | 4 | 4 | 4 | 4 | 2 | |
| Soliditet (%) | 85 | 86 | 87 | 78 | 83 | |
| Förslag till vinstdisposition | ||||||
| belopp i kkr | ||||||
| Moderbolaget | ||||||
| Balanserade vinstmedel | 22 831 | |||||
| Årets vinst | 9 712 | |||||
| Till årsstämmans förfogande | 32 543 | |||||
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår: | ||||||
| -att till aktieägarna utdelas 1,25 kronor per aktie | 13 250 | |||||
| -att kvarstående vinstmedel balanseras i ny räkning | 19 293 | |||||
Nedan visas utvecklingen under de senaste fem åren
| Kkr | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 211 828 | 217 769 | 220 108 | 195 425 | 192 835 | |
| Resultat efter finansnetto | 20 740 | 19 540 | 17 931 | 14 484 | 4471 | |
| Medelantal anställda | 110 | 120 | 120 | 111 | 116 | |
| Soliditet (%) | 55 | 54 | 54 | 54 | 57 | |
FLERÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET
FLERÅRSÖVERSIKT KONCERNEN
RIKTLINJER FÖR BESTÄMMANDE AV LÖN OCH ANNAN ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelsen föreslår att årsstämman 2017 fattar beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Dessa riktlinjer avser anställningsvillkoren för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ingående i koncernens ledningsgrupp.
Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare skall utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, i huvudsak bil- och bränsleförmån, skall där de förekommer utgöra en begränsad del av ersättningarna.
Ordinarie pensionsålder skall vara 65 år.
Styrelsen skall bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören.
Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Riktlinjer beslutade av årsstämman är identiska med årets förslag. För utfall från 2016 se not 4.
MILJÖ- OCH KVALITET
Bolaget arbetar aktivt med miljö och kvalitetsfrågor.
Ett led i detta arbete är att upprätthålla den kvalitetscertifiering ISO 9001:2008 som Novotek Sverige AB haft sedan flera år. Under 2015 utfördes förnyelserevision och certifieringen förlängdes till 2018. Enligt företagets kvalitetspolicy skall Novotek tillhandahålla tekniska lösningar, tjänster och produkter inom områdena industriell IT och Automation som uppfyller våra kunders krav och förväntningar.
Våra leveranser skall förknippas med god kvalitet och stimulera till återköp. Kravet på god kvalitet skall gälla i alla avseenden, som till exempel tillförlitlighet, punktliga leveranser, servicevilja och attityd mot kunder.
Alla medarbetare är ansvariga för kvaliteten i det egna arbetet såväl internt som externt. Att göra rätt från början och leverera i rätt tid skall gälla för allt arbete.
Alla medarbetare skall ständigt försöka förbättra och vara delaktiva i utvecklingen av vår verksamhet bland annat genom att förebygga och förhindra upprepning av fel.
Novoteks verksamhet påverkar inte miljön i någon nämnvärd grad, men trots detta försöker Novotek minska avfallsmängderna från den löpande verksamheten samtidigt som företaget uppmuntrar återvinning i alla former och förordar transporter med miljövänliga transportmedel och då i första hand tåg när detta är möjligt.
• 28
RESULTATRÄKNING KONCERNEN MODERBOLAGET
| 2016-01-01 – | 2015-01-01 – | 2016-01-01 – | 2015-01-01 – | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Kkr | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Rörelsens intäkter | |||||
| Nettoomsättning | 211 828 | 217 769 | 8 549 | 9 335 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 0 | 676 | 0 | 0 | |
| Övriga rörelseintäkter | 266 | 247 | 68 | 0 | |
| Summa rörelsens intäkter | 2,3 | 212 094 | 218 692 | 8 617 | 9 335 |
| Rörelsens kostnader | |||||
| Handelsvaror | -80 068 | -94 316 | -17 | -278 | |
| Övriga externa kostnader | 5, 6 | -21 981 | -11 819 | -3 967 | -4 105 |
| Personalkostnader | 4 | -87 111 | -92 263 | -5 295 | -5 314 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 13 | -419 | -509 | 0 | 0 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | 11,12 | -1 930 | -1 575 | -644 | -878 |
| Resultat från andel i intressebolag | 0 | 585 | 0 | 585 | |
| Summa rörelsens kostnader | -191 509 | -199 897 | -9 923 | -9 990 | |
| Rörelseresultat | 20 585 | 18 795 | -1 306 | -655 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 7 | 0 | 0 | 10 618 | 10 300 |
| Övriga ränteintäkter och liknande | 8 | 540 | 1 120 | 209 | 409 |
| 540 | 1 120 | 10 827 | 10 709 | ||
| Räntekostnader och liknande | 9 | -385 | -375 | -20 | -19 |
| -385 | -375 | -20 | -19 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 20 740 | 19 540 | 9 501 | 10 035 | |
| Resultat före skatt | 20 740 | 19 540 | 9 501 | 10 035 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | -4 969 | -5 101 | 211 | 180 |
| Årets resultat | 15 771 | 14 439 | 9 712 | 10 215 | |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | 15 000 | 14 650 | |||
| Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 771 | -211 | |||
| Data per aktie | |||||
| Antal aktier vid periodens slut | 10 600 | 10 600 | |||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 10 600 | 10 600 | |||
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 10 600 | 10 600 | |||
| Resultat per aktie, kronor före utspädningseffekter | 1,5 | 1,4 | |||
| Resultat per aktie, kronor efter utspädningseffekter | 1,5 | 1,4 | |||
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
KONCERNEN MODERBOLAGET
| 2016-01-01 – | 2015-01-01 – | 2016-01-01 – | 2015-01-01 – | |
|---|---|---|---|---|
| Kkr | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Årets resultat | 15 771 | 14 439 | 9 712 | 10 215 |
| Poster som senare kan komma att omklassificeras till resultat | ||||
| Årets omräkningsdifferenser från utländska verksamheter, vilka inte har någon skaffeeffekt | 2 583 | -2 518 | ||
| Årets totalresultat | 18 354 | 11 921 | 9 712 | 10 215 |
| Årets totalresultat hänförligt till: | ||||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 912 | -330 | ||
| Moderbolagets aktieägare | 17 442 | 12 251 | 9 712 | 10 215 |
BALANSRÄKNING
| Tillgångar | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Kkr | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Anläggningstillgångar | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 11 | 2 135 | 3 726 | 1 215 | 1 613 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 11 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Goodwill | 12 | 26 273 | 25 571 | 0 | 0 |
| 28 408 | 29 297 | 1 215 | 1 613 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 1 728 | 1 101 | 50 | 0 |
| 1 728 | 1 101 | 50 | 0 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 16,17 | ||||
| Andelar i dotterföretag | 14 | – | – | 25 226 | 25 226 |
| Uppskjuten skattefordran | 10 | – | – | 875 | 668 |
| Andra långfristiga fordringar | 15 | 486 | 552 | 0 | 0 |
| 486 | 552 | 26 101 | 25 894 | ||
| Uppskjuten skattefordran | 10 | 2 243 | 2 464 | – | – |
| Summa anläggningstillgångar | 32 865 | 33 414 | 27 366 | 27 507 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | |||||
| Färdiga varor och handelsvaror | 18 | 382 | 714 | 0 | 0 |
| 382 | 714 | 0 | 0 | ||
| Kortfristiga fordringar | 16,17,19 | ||||
| Kundfordringar | 19 | 61 817 | 52 996 | 0 | 36 |
| Aktuella skattefordringar | 10 | 770 | 1 378 | 125 | 216 |
| Fordringar hos koncernföretag | 0 | 0 | 107 | 777 | |
| Övriga fordringar | 296 | 1 503 | 60 | 1 345 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 20 | 3 561 | 5 886 | 169 | 238 |
| 66 444 | 61 763 | 461 | 2 612 | ||
| Likvida medel/Kassa och bank | 16,17 | 60 084 | 50 822 | 14 544 | 12 592 |
| Summa omsättningstillgångar | 126 910 | 113 299 | 15 005 | 15 204 | |
| Summa tillgångar | 159 775 | 146 713 | 42 371 | 42 711 | |
BALANSRÄKNING
| Eget kapital och skulder | KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kkr | Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 2015-12-31 | ||
| Eget kapital | ||||||
| Bundet eget kapital | ||||||
| Aktiekapital | 21 | 2 650 | 2 650 | 2 650 | 2 650 | |
| Reservfond | – | – | 530 | 530 | ||
| Fond för utvecklingsavgifter | – | – | 172 | – | ||
| Övrigt tillskjutet kapital | 42 652 | 42 652 | – | – | ||
| Reserver | 2 570 | 128 | – | – | ||
| 3 352 | 3 180 | |||||
| Fritt eget kapital | ||||||
| Balanserad vinst | 21 105 | 17 055 | 22 831 | 23 388 | ||
| Årets resultat | 15 000 | 14 650 | 9 712 | 10 215 | ||
| 32 543 | 33 603 | |||||
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 83 977 | 77 135 | 35 895 | 36 783 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 599 | 2 687 | - | – | ||
| Summa eget kapital | 87 576 | 79 822 | 35 895 | 36 783 | ||
| Långfristiga skulder och avsättningar | ||||||
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 207 | 480 | 0 | 0 | |
| Summa långfristiga skulder och avsättningar | 207 | 480 | 0 | 0 | ||
| Kortfristiga skulder | 16,17 | |||||
| Leverantörsskulder | 24 738 | 23 726 | 39 | 265 | ||
| Skulder till koncernföretag | 0 | 0 | 4 800 | 4 118 | ||
| Skulder till intresseföretag | 134 | 142 | 0 | 0 | ||
| Aktuella skatteskulder | 10 | 6 074 | 5 337 | 0 | 0 | |
| Övriga skulder | 12 562 | 12 835 | 101 | 90 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 28 484 | 24 371 | 1 536 | 1 455 | |
| Summa kortfristiga skulder | 71 992 | 66 411 | 6 476 | 5 928 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 159 775 | 146 713 | 42 371 | 42 711 | ||
REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPTIAL
Ackumulerad valutaomräkningsdifferens uppgår till 2 570 (128). Innehav utan bestämmande inflytande innefattar den andel av eget kapital som inte ägs av moderbolagets aktieägare.
| Koncernen | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | SUMMA | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ÖVRIGT TILLSKJUTET | BALANSERAD | TOTALT BESTÄMMANDE | EGET | ||||
| AKTIEKAPITAL | KAPITAL | RESERVER | VINST | EGET KAPITAL | INFLYTANDE | KAPITAL | |
| Belopp 2014-12-31 | 2 650 | 42 652 | 2 527 | 27 655 | 75 484 | 3 017 | 78 501 |
| Utdelning | -10 600 | -10 600 | -10 600 | ||||
| Årets totalresultat | -2 399 | 14 650 | 12 251 | -330 | 11 921 | ||
| Belopp 2015-12-31 | 2 650 | 42 652 | 128 | 31 705 | 77 135 | 2 687 | 79 822 |
| Utdelning | -10 600 | -10 600 | -10 600 | ||||
| Årets totalresultat | 2 442 | 15 000 | 17 442 | 912 | 18 354 | ||
| Belopp 2016-12-31 | 2 650 | 42 652 | 2 570 | 36 105 | 83 977 | 3 599 | 87 576 |
| Moderbolaget | FOND FÖR | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| UTVECKLINGS | ||||||
| AKTIEKAPITAL | RESERVFOND | UTGIFTER | BALANSERAD VINST | ÅRETS VINST | SUMMA | |
| Belopp 2014-12-31 | 2 650 | 530 | 0 | 23 844 | 10 144 | 37 168 |
| Utdelning | -10 600 | -10 600 | ||||
| Omföring av årets vinst | 10 144 | -10 144 | 0 | |||
| Årets totalresultat | 10 215 | 10 215 | ||||
| Belopp 2015-12-31 | 2 650 | 530 | 0 | 23 388 | 10 215 | 36 783 |
| Utdelning | -10 600 | -10 600 | ||||
| Omföring av årets vinst | 10 215 | -10 215 | 0 | |||
| Aktivering av utvecklingsutgifter | 172 | -172 | 0 | |||
| Årets totalresultat | 9 712 | 9 712 | ||||
| Belopp 2016-12-31 | 2 650 | 530 | 172 | 23 831 | 9 712 | 35 895 |
KASSAFLÖDESANALYS
| 2016-01-01 – | 2015-01-01 – | 2016-01-01 – | 2015-01-01 – | |
|---|---|---|---|---|
| Kkr Not |
2016-12-31 | 2015-12-31 | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 20 585 | 18 795 | -1 306 | -655 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avskrivningar | 2 349 | 2 084 | 644 | 879 |
| Övriga ej kassaflödespåverkade poster | -142 | -129 | 0 | 0 |
| 22 792 | 20 750 | -662 | 224 | |
| Erhållen ränta | 540 | 1 121 | 209 | 409 |
| Erlagd ränta | -385 | -375 | -20 | -19 |
| Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
-3 941 19 006 |
-3 036 18 460 |
95 -378 |
-114 500 |
| Förändring av rörelsekapital | ||||
| Varulager | 370 | -242 | 0 | 0 |
| Fordringar | -2 536 | -7 422 | 2 061 | 575 |
| Skulder | 1 899 | 2 138 | 547 | 280 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 18 739 | 12 934 | 2 230 | 1 355 |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -242 | -1 314 | -242 | -637 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -986 | -272 | -54 | 0 |
| Förändring långfristiga tillgångar/skulder | 107 | 110 | 0 | 0 |
| Erhållen utdelning från koncernbolag | 0 | 0 | 10 618 | 10 300 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 121 | -1 476 | 10 322 | 9 663 |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Lämnad utdelning | -10 600 | -10 600 | -10 600 | -10 600 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -10 600 | -10 600 | -10 600 | -10 600 |
| Förändring av likvida medel | 7 018 | 858 | 1 952 | 418 |
| Likvida medel vid årets början | 50 822 | 51 959 | 12 592 | 12 174 |
| Kursdifferens i likvida medel | 2 244 | -1 995 | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 60 084 | 50 822 | 14 544 | 12 592 |
| Indirekt metod | KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|---|---|
| Kkr Not |
2016-01-01 – 2016-12-31 |
2015-01-01 – 2015-12-31 |
2016-01-01 – 2016-12-31 |
2015-01-01 – 2015-12-31 |
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 20 585 | 18 795 | -1 306 | -655 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avskrivningar | 2 349 | 2 084 | 644 | 879 |
| Övriga ej kassaflödespåverkade poster | -142 | -129 | 0 | 0 |
| 22 792 | 20 750 | -662 | 224 | |
| Erhållen ränta | 540 | 1 121 | 209 | 409 |
| Erlagd ränta | -385 | -375 | -20 | -19 |
| Betald inkomstskatt | -3 941 | -3 036 | 95 | -114 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 19 006 | 18 460 | -378 | 500 |
| Förändring av rörelsekapital | ||||
| Varulager | 370 | -242 | 0 | 0 |
| Fordringar | -2 536 | -7 422 | 2 061 | 575 |
| Skulder | 1 899 | 2 138 | 547 | 280 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 18 739 | 12 934 | 2 230 | 1 355 |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -242 | -1 314 | -242 | -637 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -986 | -272 | -54 | 0 |
| Förändring långfristiga tillgångar/skulder | 107 | 110 | 0 | 0 |
| Erhållen utdelning från koncernbolag | 0 | 0 | 10 618 | 10 300 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 121 | -1 476 | 10 322 | 9 663 |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Lämnad utdelning | -10 600 | -10 600 | -10 600 | -10 600 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -10 600 | -10 600 | -10 600 | -10 600 |
| Förändring av likvida medel | 7 018 | 858 | 1 952 | 418 |
| Likvida medel vid årets början | 50 822 | 51 959 | 12 592 | 12 174 |
| Kursdifferens i likvida medel | 2 244 | -1 995 | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 60 084 | 50 822 | 14 544 | 12 592 |
NOTER ALLA BELOPP I KKR OM EJ ANNAT ANGES.
NOT 1. TILLÄMPADE REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER SAMT ANDRA UPPLYSNINGAR
ALLMÄNT
Denna koncernredovisning har godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen godkänt den.
GRUNDER FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE
Novoteks koncernredovisning är upprättad med tillämpning av Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards, IFRS, sådana de antagits av EU.
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden. De balansposter som rubriceras omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader. Alla andra balansposter förväntas återvinnas eller betalas senare.
Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år om inget annat framgår nedan.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden, vilka påverkar redovisade värden. Följden blir att redovisade belopp i dessa fall sällan kommer att motsvara de verkliga beloppen.
NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN
Ingen av de standarder som ska tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2016 har haft eller beräknas få någon påverkan på koncernens redovisningsprinciper eller upplysningar.
NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE HAR TILLÄMPATS AV KONCERNEN
Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter den 1 januari 2016 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning. De nya standarder och tolkningar som kan komma få påverkan på koncernens finansiella rapporter beskrivs nedan.
IFRS 9 Finansiella instrument hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och inför nya regler för säkringsredovisning. IFRS 9 ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument och introducerar en ny nedskrivningsmodell. Den nya modellen för beräkning av kreditförluster utgår från förväntade kreditförluster vilket kan medföra tidigare redovisning av kreditförluster. Koncernen förväntar sig ingen påverkan på klassificeringen och värdering av koncernens finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 träder i kraft den 1 januari 2018.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, behandlar hur redovisningen av intäkter ska ske. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontrollen över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhålla nyttan från varan eller tjänsten. Standarden innebär en utökad upplysningsskyldighet. Koncernen gör bedömningen att den nya standarden inte kommer att innebära någon väsentlig påverkan på koncernens intäktsredovisning. IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2018.
IFRS 16 "Leases", är en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden, som är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare, har ännu inte antagits av EU. Förtidstillämpning är tillåten förutsatt att även IFRS 15 tillämpas.
Koncernen har ännu inte i detalj utvärderat effekterna av IFRS 16 men bedömer att de lokaler som koncernen hyr kommer att redovisas som tillgång i balansräkningen. Nuvärdet av framtida hyresutgifter kommer att redovisas som skuld. Den ändrade redovisningsprincipen kommer främst att påverka bolagets soliditet. Koncernen har inte för avsikt att använda sig av möjligheten till förtidstillämpning.
Inga andra IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft förväntas få någon väsentlig påverkan på koncernen.
NYTTJANDEPERIOD IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 12).
Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle leda till något nedskrivningsbehov.
UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.
VÄRDERING AV KUNDFORDRINGAR
Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En värdeminskning sker när företagsledningen bedömer att det finns objektiva belägg för att ett belopp inte kommer att erhållas. Bedömningen om när det finns objektiva belägg påverkar således värderingen. En felaktig bedömning kan leda till att kundfordringarna en enskild period antingen är för högt eller för lågt värderade.
KONCERNREDOVISNING
Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv.
Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar och skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.
Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
Innehav utan bestämmande inflytande i dotterföretagens resultat och eget kapital redovisas separat i koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital och balansräkning.
INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE
Innehav utan bestämmande inflytande i årets resultat och eget kapital baseras på dotterbolagens bokslut upprättade i enlighet med koncernens principer.
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är redovisade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser uppkommer vid betalning av sådana poster. Kursdifferenser, realiserade och orealiserade, avseende poster som är hänförbara till rörelsen redovisas som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader medan kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas som finansiella poster.
Resultaträkningar och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
- tillgångar och skulder omräknas till balans-
- dagens kurs • intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs
- omräkningsdifferenser som uppstår under året, till följd av ovan, redovisas i totalresultatet. Akumulerade omräkningsdifferenser redovisas i eget kapital i en särskild omräkningsreserv.
GOODWILL
Goodwill avser det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar vid ett rörelseförvärv. Goodwill ingår i immateriella tillgångar. Goodwill skrivs inte av, utan nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vid försäljning av en enhet ingår det redovisade värdet på goodwill i den uppkomna vinsten/förlusten.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår. Skulle det finnas svårighet att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt kostnadsförs samtliga utgifter tills dess att det står klart att projektet övergått till utvecklingsfasen.
Utgifter för utveckling, som syftar till att ta fram nya produkter, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen skall göras om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det skall också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången ska tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde ska gå att beräkna på ett tillförlitligt sätt.
Utgifter för utvecklingsarbeten balanseras och skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden när kriterierna för en balansering är uppfyllda. Bedömningen av när kriterierna är uppfyllda ligger till grund för vilka utgifter som kommer att balanseras. Principerna för balansering prövas regelbundet så även nyttjandeperioden.
VARULAGER
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först ut- metoden.
INTÄKTER
Novotek tillämpar successiv vinstavräkning för både löpande räkningsuppdrag och uppdrag till fast pris. Härvid framkommer resultatet i takt med uppdragets genomförande.
Ett grundläggande villkor för successiv vinstavräkning är att intäkter, kostnader och färdigställandegraden för uppdraget kan storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt.
Färdigställandegraden fastställs såsom förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala utgifter.
Intäkter avseende försäljning av produkter redovisas efter att riskerna och nyttan överförts till köparen.
Ränteintäkter intäktsredovisas i enlighet med den effektiva avkastningen. Erhållen utdelning intäktsredovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.
SEGMENTRAPPORTERING
Novoteks nuvarande interna operativa rapporteringssystem och struktur är uppbyggd utifrån koncernens gemensamma kärnkompetens inom integrationslösningar för industriell IT och Automation. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelningen av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktör och koncernchef. Till sitt stöd har han koncernledningen.
Koncernens gemensamma verksamhet inom industriell IT och Automation delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högste verkställande beslutsfattare följer upp resultat (främst EBT) och avkastning från. Rapportering av tillgångar och skulder ingår inte i den operativa interna rapporteringen. Det är utifrån den interna operativa rapportering som koncernens segment har identifieras. Rörelsesegmenten i form av enskilda dotterbolag har egna chefer som är ansvariga för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av segmentets prestationer samt behov av resurser till koncernledningen.
Härvid har de olika delarna genomgått en process varvid likartade segment har slagits ihop. Det har inneburit att rörelsesegmenten har slagits ihop till ett rapporteringssegment (industriell IT och Automation). Kraven för aggregeringen av segmenten anses uppfyllda pga. de likartade ekonomiska egenskaperna, såsom långsiktig bruttomarginal, likartade kundkategorier, enhetliga produktområden (produktportfölj) och distributionssätt samt utnyttjande av ett koncerngemensamt distributörsavtal med respektive leverantör. Utveckling av produktsortiment och tjänsteutbud sker centralt i koncernen. Då koncernens verksamhet är begränsad till Nordeuropa, bedöms marknaderna fungera likartat och vara väsentligt integrerade med varandra och därmed inte skilja sig åt signifikant vad gäller dess långsiktiga tillväxt och dess risker.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättring av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångarnas redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande. Vid lånefinansiering ingår lånekostnaderna i anskaffningsvärdet.
AVSKRIVNINGAR
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: • Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten,
- 5–10 år • Övriga immateriella anläggningstillgångar,
- 5-10 år • Inventarier, verktyg och installationer, 3 – 8 år
Datorer för teknisk användning betraktas i sin helhet som förbrukningsinventarier. I koncernen betraktas goodwill vara en tillgång med obestämd livslängd, varför avskrivning inte görs.
SKATT
Total skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt och
uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas på s.k. temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder i balansräkningen. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom obeskattade reserver.
Uppskjutna skattefordringar i avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.
Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras förutom kassa och banktillgodohavanden även kortfristiga finansiella placeringar med endast obetydlig risk för värdefluktuationer och en löptid som vid anskaffningstidpunkten inte överstiger tre månader.
LEASING
Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasingobjekt som disponeras via finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och framtida leasingavgifter som räntebärande skulder. För leasingobjekt som klassificeras som operationell leasing redovisas leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen.
NEDSKRIVNINGAR
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, samt aktiverade utvecklingskostnader som ännu inte tagits i bruk, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång så snart det finns indikationer att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden.
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Skulder har, om ej annat anges nedan, upptagits till anskaffningsvärde med sedvanlig reservering för upplupna kostnader. Avsättningar har gjorts för kända eller befarade risker efter individuell prövning.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Koncernens planer för ersättning efter avslutad anställning omfattar endast avgiftsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet alternativt sker inbetalningen av den anställde. Inbetalningarnas storlek regleras i lokala avtal. När avgiften är betalad har företaget inga ytterligare förpliktelser. Ersättning till anställda så som lön och pension redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som ersättningen avser.
RESULTAT PER AKTIE
Beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under perioden. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Upplysningar om finansiella instrument finns i not 16.
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget tillämpar årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 kräver att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. Tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år.I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta nedan.
INNEHAV I DOTTERFÖRETAG
Innehav i dotterföretag värderas utifrån anskaffningsvärde, inklusive kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. I de fall det redovisade värdet avseende investeringen överstiger återvinningsvärdet, sker nedskrivning.
LEASING
I moderbolaget klassificeras all leasing som operationell oavsett ekonomisk innebörd.
SKATTER
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Moderbolaget tillämpar inte värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras som aktier i dotterföretag i givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Koncernbidrag som lämnas till dotterföretag är att se som aktieägartillskott. Koncernbidraget med beaktande av skatteeffekten, redovisas som en ökning av aktier i dotterföretag, därefter prövas värdet för att se om det finns något nedskrivningsbehov. Koncernbidrag som erhålls från dotterföretag är att jämställa med utdelning och redovisas som finansiell intäkt i resultaträkningen. Skatteeffekten redovisas i resultaträkningen.
UPPSTÄLLNINGSFORM FÖR RESULTAT- OCH BALANS RÄK-
NING Moderbolaget följer Årsredovisningslagens uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital.
UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE
Novotekkoncernen bedriver på marknadsmässiga villkor handel, programvara och tjänster, med Idus AB, ett bolag i vilket Novoplan AB har ett bestämmande inflytande.
Årets inköp uppgår till 1 281 (1 660) kkr och årets försäljning uppgår till 0 (0) kkr.
KONCERNFÖRHÅLLANDE
Novotek AB är dotterbolag till Noveko Syd AB, 556061- 5402, med säte i Lomma, Skåne län. Noveko Syd AB är i sin tur dotterbolag till Novoplan AB, 556284-1980, med säte i Lomma, Skåne län.
MODERBOLAGET
Novotek AB är ett publikt aktiebolag (publ) med organisationsnummer 556060-9447 och säte i Malmö. Huvudkontorets besöksadress är Höjdrodergatan 18, Malmö. Moderbolagets verksamhet omfattar koncernövergri-
pande uppgifter och ledning av verksamheten. Novotek AB är sedan juni 1999 noterat på OMX Nas-
daq, Nordiska listan, Small Cap, Information Technology.
Not 2. RÖRELSENS INTÄKTER
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| Rörelseintäkternas fördelning på geografiska områden | 2016 | 2015 |
| Sverige | 41 251 | 45 959 |
| Benelux | 70 519 | 67 519 |
| Danmark | 56 914 | 55 442 |
| Finland | 24 176 | 26 436 |
| Norge | 24 552 | 33 622 |
| Moderbolag och koncerneliminering | -5 318 | -10 286 |
| 212 094 | 218 692 |
KONCERNEN
| Analys av intäkter per intäktsslag | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Produkter | 164 728 | 177 506 |
| Tjänster | 54 654 | 53 115 |
| Övrigt och koncerneliminering | -7 288 | -11 929 |
| 212 094 | 218 692 |
Inköp och försäljning mellan koncernbolag
Av moderbolagets inköp har under året 31 (23) procent skett från koncernföretag (främst underhållskostnader avseende produkter) och av dess försäljning har 100 (97) procent skett till koncernföretag.
Immateriella och materiella anläggningstillgångar i Sverige och andra länder
Summa immateriella (exklusive Goodwill) och materiella anläggningstillgångar som är lokaliserade i Sverige uppgår till 1 527 kkr (1 613) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 2 336 kkr (2 913).
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Investeringar och avskrivningar per segment | Investeringar | Avskrivningar | Investeringar | Avskrivningar |
| Industriell IT och Automation | 939 | -1 388 | 917 | -843 |
| Koncerngemensamt | 296 | -644 | 637 | -878 |
| Eliminering | 0 | -317 | 0 | -363 |
| 1 235 | -2 349 | 1 554 | -2 084 |
Not 3.SEGMENTSINFORMATION
| 2016 | 2015 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkternas fördelning per segment | Rörelse- | Rörelse- | Ränte- | Rörelse- | Rörelse- | Ränte | |
| intäkter | resultat | netto | intäkter | resultat | netto | ||
| Industriell IT och Automation | 217 412 | 22 208 | -34 | 228 978 | 19 812 | 355 | |
| Koncerngemensamt | 8 617 | -1 306 | 189 | 9 335 | -655 | 390 | |
| Eliminering | -13 935 | -317 | 0 | -19 621 | -362 | 0 | |
| 212 094 | 20 585 | 155 | 218 692 | 18 795 | 745 |
Med koncerngemensamt avses koncernens supportfunktioner i moderbolaget såsom koncernledning, affärsutveckling, ekonomi, kommunikation och marknadsföring samt IT.
Ingen enskild kund utgör 10 % eller mer av intäkterna.
Not 4. PERSONAL
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| Medelantalet anställda | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Kvinnor | 20 | 22 | 1 | 1 |
| Män | 90 | 98 | 3 | 3 |
| 110 | 120 | 4 | 4 |
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantalet anställda per land (koncernen) | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Sverige | 4 | 24 | 4 | 27 |
| Benelux | 6 | 23 | 6 | 23 |
| Danmark | 7 | 22 | 9 | 26 |
| Finland | 1 | 11 | 1 | 11 |
| Norge | 2 | 10 | 2 | 11 |
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Styrelse och verkställande direktör | 8 496 | 8 642 | 1 734 | 1 617 |
| Övriga anställda | 57 649 | 60 252 | 1 660 | 1 531 |
| 66 145 | 68 894 | 3 394 | 3 148 |
Not 4 forts. PERSONAL
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Sociala kostnader | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 1 264 | 1 234 | 261 | 257 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 5 881 | 5 983 | 248 | 248 |
| Övriga sociala kostnader | 9 874 | 10 216 | 1 179 | 1 011 |
| 17 019 | 17 433 | 1 688 | 1 516 |
| 2016 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner, ersättningar och sociala kostnader per land (koncernen) | SVERIGE | BENELUX | DANMARK | FINLAND | NORGE |
| Löner och ersättningar | |||||
| Styrelse och verkställande direktör | 2 534 | 939 | 2 340 | 1 207 | 1 476 |
| Övriga anställda | 12 721 | 14 291 | 17 607 | 5 567 | 7 463 |
| Sociala kostnader | |||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 513 | 155 | 206 | 310 | 80 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 1 608 | 1 093 | 1 624 | 1 108 | 448 |
| Övriga sociala kostnader | 5 454 | 2 344 | 216 | 253 | 1 607 |
| 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner, ersättningar och sociala kostnader per land (koncernen) | SVERIGE | BENELUX | DANMARK | FINLAND | NORGE |
| Löner och ersättningar | |||||
| Styrelse och verkställande direktör | 2 440 | 1 136 | 2 242 | 1 256 | 1 568 |
| Övriga anställda | 14 879 | 13 470 | 17 742 | 6 135 | 8 026 |
| Sociala kostnader | |||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 480 | 196 | 179 | 302 | 77 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 1 698 | 985 | 1 530 | 1 265 | 505 |
| Övriga sociala kostnader | 5 884 | 2 134 | 333 | 258 | 1 607 |
Styrelse
Styrelsen består av fyra personer varav noll kvinnor. Arvoden till styrelseledamöterna, har enligt årsstämmans beslut, utgått med 95 kkr per ledamot. Utöver detta har styrelseledamöterna endast erhållit kostnadsersättning och inga andra ersättningar eller förmåner har utgått till styrelsemedlemmarna. Det finns inga pensionsavtal eller liknande förpliktelser för styrelsen. Avgångsvederlag utgår ej till någon styrelsemedlem. Bolaget saknar options- eller konvertibelprogram.
Verkställande direktör
Verkställande direktör uppbar under året ersättning med 1 323 kkr (1 159 kkr) samt skattepliktig förmån till ett värde av 107 kkr (84 kkr). Verkställande direktör erhåller inbetalning till avgiftsbestämd pension som beloppsmässigt motsvarar ITP-planen. Årets pensionspremie uppgick till 261 kkr (257 kkr). För verkställande direktör gäller pensionsålder 65 år. För verkställande direktör gäller en uppsägningstid på 18 månader, inget avtal om avgångsvederlag finns.
Övriga ledande befattningshavare
Övriga ledande befattningshavare består av de sex personer, varav noll kvinnor, som tillsammans med VD utgör koncernledning. Löner och ersättningar uppgick för 2016 till sammanlagt 6 580 kkr (7 021 kkr). Därutöver utgick förmåner (huvudsakligen bilförmåner) med sammanlagt 478 kkr (378 kkr). Övriga ledande befattningshavare erhåller inbetalning till avgiftsbestämd pension som beloppsmässigt är i enlighet med ITP-planen eller motsvarande plan i annat land utan möjlighet att aktualisera pension tidigare än normal pensionsålder för respektive land. Pensionskostnader uppgick för 2016 till sammanlagt 1 097 kkr (1 103 kkr). För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstider varierande mellan 6 och 12 månader. Inga avtal om avgångsvederlag finns.
Not 5. REVISIONSKOSTNADER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Revisionsuppdrag | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 219 | 232 | 123 | 131 |
| Övriga | 397 | 357 | 0 | 0 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 72 | 72 | 72 | 72 |
| Övriga | 33 | 33 | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga | 47 | 37 | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 40 | 6 | 40 | 6 |
| Övriga | 52 | 66 | 0 | 0 |
Med revisionsuppdrag avses revisors arbete för den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäkringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.
Not 10. SKATT
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Skattekostnad i resultaträkningen | ||||
| Aktuell skatt | 5 161 | 4 913 | -4 | 0 |
| Uppskjuten skatt | -192 | 188 | -207 | -180 |
| 4 969 | 5 101 | -211 | -180 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Skillnad mellan nominell svensk skattesats och koncernens skatt | ||||
| Skatt enligt nominell skattesats 22,0 % | 4 563 | 4 299 | 2 090 | 2 208 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla/skattepliktiga poster | 202 | -104 | -2 297 | -2 388 |
| Omvärdering av tidigare års underskottsavdrag | -3 | 170 | -4 | 0 |
| Ej aktiverat underskottsavdrag | 1 | 4 | 0 | 0 |
| Effekt utländska skattesatser | 206 | 732 | 0 | 0 |
| Skatt på årets resultat | 4 969 | 5 101 | -211 | -180 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital | 0 | 0 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Skatter i balansräkningen | ||||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Uppskjuten skattefordran | 2 243 | 2 464 | 875 | 668 |
| Rörelsefordringar | ||||
| Aktuell skattefordran | 770 | 1 378 | 125 | 216 |
| Avsättningar | ||||
| Uppskjuten skatteskuld | 207 | 480 | 0 | 0 |
| Rörelseskulder | ||||
| Aktuell skatteskuld | 6 074 | 5 337 | 0 | 0 |
| MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| 540 | 1 120 | 209 | 409 | |
| - | – | 0 | 0 | |
| 540 | 1 120 | 209 | 409 | |
| KONCERNEN |
Not 9. RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Utdelning | 0 | 0 | 10 618 | 10 300 | |
| 0 | 0 | 10 618 | 10 300 | ||
| Not 8. ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE | |||||
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Räntekostnader och liknande | -385 | -375 | -20 | -19 | |
| Räntekostnader koncernbolag | – | – | 0 | 0 | |
| -385 | -375 | -20 | -19 |
Not 7. RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
Not 6. LEASINGAVTAL
Genom leasingavtal disponerar koncernen över verksamhetslokaler samt ett antal tjänstebilar och kopiatorer. Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella, vilket innebär att någon tillgångs- eller motsvarande skuldpost inte redovisas i balansräkningen. Normal leasingperiod uppgår till tre år, därmed har nedan uppställning antagits.
Under året betalda leasingavgifter uppgår till 7 672 (7 631) kkr, varav moderbolaget 131 (112) kkr. Värdet av avtalade framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning 2017 | 6 496 | 81 |
| Förfaller till betalning 2018-2019 | 10 022 | 108 |
| Förfaller till betalning 2020 eller senare | 7 471 | 0 |
| er enligt följande: | |
|---|---|
| (4917) | |
| (3879) | |
| (4968) | |
| (832) | |
| (3 092) | |
| (7 883) | |
| 25.571) |
Not 11. BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 14 848 | 13 825 | 7 949 | 7 312 |
| Årets aktivering | 242 | 1 297 | 242 | 637 |
| Årets omräkningsdifferens | 353 | -274 | 0 | 0 |
| Utgåande ackumulerade anskaffningsvärden | 15 443 | 14 848 | 8 191 | 7 949 |
| Ingående avskrivningar | -11 122 | -9 735 | -6 336 | -5 458 |
| Årets avskrivningar | -1 930 | -1 575 | -640 | -878 |
| Årets omräkningsdifferens | -256 | 188 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -13 308 | -11 122 | -6 976 | -6 336 |
| Redovisat värde | 2 135 | 3 726 | 1 215 | 1 613 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avser egenutvecklad programvara.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Uppskjuten skatteskuld | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 207 | 480 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 207 | 480 | 0 | 0 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Uppskjuten skatteskuld | |||||
| Ingående värde | 480 | 151 | 0 | 0 | |
| Årets avsättning | 0 | 424 | 0 | 0 | |
| Årets upplösning | -292 | -85 | 0 | 0 | |
| Omräkningsdifferens | 19 | -10 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 207 | 480 | 0 | 0 |
Not 10 forts. SKATT
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Uppskjuten skattefordran | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 257 | 355 | 0 | 0 | |
| Materiella anläggningstillgångar | -7 | 0 | 0 | 0 | |
| Skattemässigt värde i underskottsavdrag | 1 859 | 1 959 | 875 | 668 | |
| Övrigt | 134 | 150 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 2 243 | 2 464 | 875 | 668 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Uppskjuten skattefordran | |||||
| Ingående värde | 2 464 | 2 704 | 668 | 489 | |
| Årets avsättning | 207 | 186 | 207 | 179 | |
| Årets upplösning | -457 | -395 | 0 | 0 | |
| Omräkningsdifferens | 29 | -31 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 2 243 | 2 464 | 875 | 668 |
Not 12. GOODWILL
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 26 516 | 27 132 | 0 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferens | 702 | -616 | 0 | 0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 27 218 | 26 516 | 0 | 0 | |
| Ingående nedskrivningar | -945 | -945 | 0 | 0 | |
| Utgående ackumelerade nedskrivningar | -945 | -945 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 26 273 | 25 571 | 0 | 0 | |
| 26 273 (25 571) | |||
|---|---|---|---|
| Novotek BV (Benelux) | 8 071 | (7 883) | |
| Novotek OY (Finland) | 3 123 | (3 092) | |
| Novotek Planning Systems A/S (Danmark) | 853 | (832) | |
| Novotek A/S (Danmark) | 5 152 | (4 968) | |
| Novotek AS (Norge) | 4 157 | (3 879) | |
| Novotek Sverige AB | 4 917 | (4 917) | |
| Koncernens redovisade goodwill per 2016-12-31 fördelas per kassagenererande enheter enligt följande: |
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING
Koncern genomförde den årliga nedskrivningsprövningen av goodwill per den 31 december 2016. Prövning görs för att se så att inte det redovisade värdet på de kassagenererande enheterna överstiger deras återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet utgör det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och dess nyttjandevärde, det vill säga det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden.
Resultatet av genomförda nedskrivningsprövningar har inte medfört att företagsledningen identifierat något nedskrivningsbehov. Företagsledningen gör bedömningen att inga rimliga förändringar i något av de viktigaste antagandena vid beräkningen av nyttjandevärdena skulle medföra att det redovisade värdet på ett materiellt sätt skulle överstiga återvinningsvärdet. En känslighetsanalys av alla beräkningar visar att värdet på goodwill kan försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med en procentenhet eller tillväxten efter prognosperioden skulle sänkas med en procentenhet.
Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna av nyttjandevärde
Tillväxt
Återvinningsvärdet baserar sig på en beräkning av nyttjandevärdet genom användande av kassaflödesprognoser baserade på budgetar samt prognoser godkända av företagsledningen som sträcker sig över en femårsperiod. Prognoserna bygger på affärsplanen för 2017 och ytterligare fyra år framåt och visar en organisk tillväxt på 5% (5%). Den senaste treårsperioden har tillväxt i genomsnitt uppgått till 3% men bedöms kunna öka då nya produkter har adderats till produktportföljen.
Den årliga tillväxten i procent bortom prognosperioden har satts till 2% (2%). Denna tillväxttakt är en försiktig bedömning och motsvarar en uppskattad framtida inflation.
Bruttomarginal
Bruttomarginalen ligger sedan flera år tillbaka på en stabil nivå och denna historiska nivå förväntas bestå. Kostnadsökningar i inköp bedöms kunna kompenseras i försäljningsledet.
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan representerar den finansiella marknadens bedömning av de risker som är specifika för de kassagenererande enheterna, varvid hänsyn har tagits till såväl pengars tidsvärde som individuella risker.
I beräkningen av diskonteringsräntan tas hänsyn till att verksamheten både är lånefinansierad och finansierad med eget kapital. Kostnaden för eget kapital baseras förväntning om viss avkastning på investerat kapital på den finansiella marknaden. Lånekostnaden baseras på lånekostnader på den finansiella marknaden.
Den diskonteringsränta före skatt som använts är 11% (11%). Då de kassagenererande enheterna har likartade ekonomiska egenskaper och förutsättningar, har samma diskonteringsränta och tillväxt använts för samtliga enheter. Diskonteringsräntan motsvarar Novoteks bedömda genomsnittliga kapitalkostnad och är satt främst utifrån koncernen avkastningskrav med tillägg för uppskattning av marknadens bedömning av risk.
forts. Not 11. Övriga immateriella anläggningstillgångar
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 580 | 580 | 575 | 575 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 580 | 580 | 575 | 575 |
| Ingående avskrivningar | -580 | -580 | -575 | -575 |
| Årets avskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -580 | -580 | -575 | -575 |
| Redovisat värde | 0 | 0 | 0 | 0 |
Övriga immateriella tillgångar i koncernen består av immateriella övervärden från förvärv samt andra förvärvade rättigheter.
Skattemässiga underskottavdrag i koncernen uppgår per den 31 december 2016 till 8 448 (8 906) kkr. För moderbolaget uppgår skattemässiga underskottsavdrag per den 31 december 2016 till 3 979 (3 038) kkr. Samtliga underskottsavdrag är redovisade och löper utan tidsbegränsning.
| MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|
| 2016-12-31 | 2015-12-31 | |
| Ingående redovisat värde | 25 226 | 25 226 |
| Redovisat värde | 25 226 | 25 226 |
Dotterbolags andelsinnehav i koncernföretag
| ORGANISATIONSNR FÖRETAGETS SÄTE ANTAL ANDELAR KAPITALANDEL BOKFÖRT VÄRDE | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| TriMation B.V. | 18036113 | Chaam | 400 | 100 % | 5 262 |
| Novotek BVBA | 0811264250 | Vilvoorde | 400 | 100 % | 3 827 |
INFORMATION I SAMMANDRAG FRÅN BALANSRÄKNINGEN
| Novotek B.V. | Novotek Planning Systems A/S |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Anläggningstillgångar | 5 636 | 5 069 | 920 | 1 812 | |
| Omsättningstillgångar | 49 511 | 39 043 | 6 019 | 4 497 | |
| Summa tillgångar | 55 147 | 44 112 | 6 939 | 6 309 | |
| Långfristiga skulder | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Kortfristiga skulder | 31 826 | 25 162 | 3 078 | 3 431 | |
| Summa skulder | 31 826 | 25 162 | 3 078 | 3 431 | |
| Nettotillgångar | 23 321 | 18 950 | 3 861 | 2 878 |
INFORMATION I SAMMANDRAG FRÅN RESULTATRÄKNINGEN
| Novotek B.V. | Novotek Planning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | Systems A/S 2015 |
||
| Intäkter | 70 518 | 67 519 | 12 962 | 12 110 | |
| Årets resultat | 3 211 | 3 047 | 1 051 | -927 | |
| Årets summa totalresultat | 2 954 | 2 803 | 536 | -473 | |
| Summa totalresultat hänförligt till | |||||
| innehav utan bestämmande inflytande | 257 | 244 | 515 | -454 | |
| Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Summa totalresultat hänförligt till | |
|---|---|
Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderbolaget skiljer sig inte från kapitalandelen.
Det totala ägandet för innehavare utan bestämmande inflytande uppgår för perioden till 3 599 (2 687) kkr av vilka 1 809 (1 480) kkr härrör sig till Novotek B.V. och 1 790 (1 207) kkr härrör sig från Novotek Planning Systems A/S.
Nedan visas finansiell information i sammandrag för varje dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentliga för koncernen. Informationen avser belopp före koncerninterna elimineringar.
ANDELAR I DOTTERBOLAG
Not 14. ANDELAR I DOTTERBOLAG
| ORGANISATIONSNR FÖRETAGETS SÄTE ANTAL ANDELAR KAPITALANDEL BOKFÖRT VÄRDE | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Novotek Sverige AB | 556265-3906 | Malmö | 1 000 | 100 % | 4 000 |
| Novotek Cloud Service Solutions AB | 556411-8726 | Halmstad | 5 000 | 100 % | 0 |
| Novotek A/S | 21333174 | Glostrup | 500 | 100 % | 638 |
| Novotek AS | 945796693 | Larvik | 50 | 100 % | 732 |
| Novotek Oy | 2206064-5 | Vantaa | 1 000 | 100 % | 29 |
| Novotek B.V. | 20063265 | Breda | 368 | 92 % | 13 122 |
| Novotek Planning Systems A/S | 20944196 | Odense | 306 | 51 % | 6 705 |
| Novotek GmbH | HRB 202293 | Solingen | 1 | 100% | 0 |
| 25 226 |
Not 15. ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Ingående fordran | 552 | 704 | 0 | 0 | |
| Utlåning under året | 3 | 3 | 0 | 0 | |
| Amortering under året | -110 | -113 | 0 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferens | 41 | -42 | 0 | 0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 486 | 552 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 486 | 552 | 0 | 0 |
| Ingående fordran | 552 | 704 | 0 | 0 |
|---|---|---|---|---|
| Utlåning under året | 3 | 3 | 0 | 0 |
| Amortering under året | -110 | -113 | 0 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 41 | -42 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 486 | 552 | 0 | 0 |
Övriga långfristiga fordringar är ej räntebärande.
INFORMATION I SAMMANDRAG FRÅN KASSAFLÖDESANALYS
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
|---|
| Kassaflöde från investeringsverksamheten |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
| Förändring av likvida medel |
| Likvida medel vid årets början |
| Kursdifferens i likvida medel |
| l ikvida medel vid neriodens slut |
| Novotek B.V. | Novotek Planning Systems A/S |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 4 187 | 977 | 2 311 | -935 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -636 | -122 | 0 | -676 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Förändring av likvida medel | 3 551 | 855 | 2 311 | -1 611 |
| Likvida medel vid årets början | 15 161 | 14 923 | 578 | 2 245 |
| Kursdifferens i likvida medel | 753 | -617 | 57 | -56 |
| Likvida medel vid periodens slut | 19 465 | 15 161 | 2 946 | 578 |
Not 16. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella tillgångar
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, samt finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. För närvarande har koncernen endast finansiella tillgångar i klassen lånefordringar och kundfordringar.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. En reserv för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att bolaget inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. En nedskrivning av kundfordringar och lånefordringar redovisas i resultaträkningen som en övrig extern
kostnad.
Likvida medel
I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
FINANSIELLA SKULDER
Koncernen har finansiella skulder i form av låneskulder och leverantörsskulder.
Leverantörskulder
Leverantörsskulder redovisas till upplupet an-
skaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Låneskulder
Låneskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Låneskulder redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärdet med tillämpning av effektivräntemetoden och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
KÖP OCH FÖRSÄLJNING
Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, d v s den dag då bindande avtal ingås.
FINANSIELLA INSTRUMENT PER BALANSDAGEN
De finansiella räntebärande tillgångarna uppgår till 60 084 (50 822) kkr och utgörs av likvida medel och andra räntebärande fordringar. Räntebärande skulder utgörs av skulder till kreditinstitut och checkräkningskredit och uppgår till 0 (0) kkr.
Not 13. INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 8 795 | 8 964 | 237 | 237 |
| Inköp | 992 | 257 | 54 | 0 |
| Försäljning | -87 | -152 | 0 | 0 |
| Utrangering | -3 306 | 0 | -237 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 308 | -274 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 6 702 | 8 795 | 54 | 237 |
| Ingående avskrivningar | -7 694 | -7 569 | -237 | -237 |
| Försäljning | 87 | 152 | 0 | 0 |
| Utrangering | 3 306 | 0 | 237 | 0 |
| Årets avskrivningar | -419 | -509 | -4 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | -254 | 232 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -4 974 | -7 694 | -4 | -237 |
| Redovisat värde | 1 728 | 1 101 | 50 | 0 |
Not 16 forts. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
FINANSIELLA RISKER
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker såsom marknadsrisk (innefattande valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernen eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
MARKNADSRISK Ränterisk
Koncernen har finansiella tillgångar som är räntebärande. Beräknat utifrån finansiella räntebärande tillgångar per den 31 december 2016 skulle en procentenhets förändring av marknadsräntan påverka koncernens resultat med 601 (508) kkr. Koncernens mål för överskottslikviditet
är att maximera avkastningen inom fastställda riktlinjer samtidigt som ränterisken begränsas. Dessutom eftersträvas en hög finansiell flexibilitet för att kunna tillgodose uppkommande behov av likviditet. Snitträntan på koncernens räntebärande finansiella tillgångar var under 2016 1 (1) procent.
Valutarisk Varje enskilt koncernbolag skall sträva efter att minimera sin valutarisk. Detta sker bland annat genom att affärstransaktioner i största utsträckning genomförs i den egna funktionella valutan.
Omräkning från varje bolags funktionella valuta till rapportvaluta (SEK) ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. Den omräkningsexponering som avses nedan är inte exponering i nettoinvesteringar i utländsk valuta utan exponering i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa inkluderar poster i annan valuta än dess funktionella.
I den konsoliderade koncernen finns exponering för valutarisk avseende omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder. Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen påverkats med ca +1 497 (+1 143) kkr baserat på exponeringen per balansdagen. Motsvarande för moderbolaget är 0 Mkr (0).
Nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat. Merparten av skulderna förfaller i allt väsentligt inom 90 dagar efter balansdagen. Nedan redovisade skulder avser ordinarie rörelseskulder som har en förfallotid inom ett år.
Koncernen
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |
| Leverantörsskulder med mera | 71 992 | 0 | 71 992 | 0 | 0 |
| Summa | 71 992 | 0 | 71992 | 0 | 0 |
Moderbolaget
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |||
| Leverantörsskulder med mera | 6 476 | 0 | 6 476 | 0 | 0 | ||
| Summa | 6 476 | 0 | 6 476 | 0 | 0 |
Koncernen
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |
| Leverantörsskulder med mera | 66 411 | 0 | 66 411 | 0 | 0 |
| Summa | 66 411 | 0 | 66 411 | 0 | 0 |
Moderbolaget
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |||
| Leverantörsskulder med mera | 5 928 | 0 | 5 928 | 0 | 0 | ||
| Summa | 5 928 | 0 | 5 928 | 0 | 0 |
Soliditeten är enligt följande
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Eget kapital | 87 576 | 79 822 | 35 895 | 36 783 |
| Summa Eget kapital | 87 576 | 79 822 | 35 895 | 36 783 |
| Balansomslutning | 159 775 | 146 713 | 42 371 | 42 711 |
| Soliditet | 55% | 54 % | 85% | 86 % |
Kapitalrisk
Koncernens mål avseende kapitalstruktur, definierad som eget kapital, är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet för att kunna genererar avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utdelning till aktieägarna, inlösen av aktier, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen.
Utdelningspolicy
Styrelsens policy, vad gäller utdelning, är att minst 50% av vinster efter skatt skall utdelas till aktieägarna när Bolaget har en intjäningsförmåga som ger utrymme för en uthållig produktutveckling och marknadsexpansion och om motsvarande utdelningsbara medel finns i moderbolaget och koncernens konsolideringsbe-
hov så tillåter.
| Tillämpade valutakurser | KONCERNEN | ||
|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | ||
| Vid omräkning av balansposter till rapportvalutan | |||
| har följande valutakurser använts: | |||
| EUR | 9,567 | 9,135 | |
| DKK | 1,287 | 1,224 | |
| NOK | 1,054 | 0,956 | |
| 2016 | 2015 | ||
| För omräkning av det utländska dotterföretagets resultaträkning | |||
| till rapportvalutan har följande valutakurser använts: | |||
| EUR | 9,470 | 9,356 | |
| DKK | 1,272 | 1,254 | |
| NOK | 1,020 | 1,047 |
Not 17. KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
| FINANSIELLA SKULDER | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| FINANSIELLA VÄRDERADE TILL UPP | |||||
| LÅNE- OCH | TILLGÅNGAR LUPET ANSKAFFNINGS- | REDOVISAT | VERKLIGT | ||
| KUNDFORDRINGAR SOM KAN SÄLJAS | VÄRDE | VÄRDE | VÄRDE | ||
| Koncernen 2016 | |||||
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 486 | 0 | 0 | 486 | 486 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 62 113 | 0 | 0 | 62 113 | 62 113 |
| Likvida medel | 60 084 | 0 | 0 | 60 084 | 60 084 |
| Summa finansiella tillgångar | 122 683 | 0 | 0 | 122 683 | 122 683 |
| Icke finansiella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 37 092 | 37 092 |
| Summa tillgångar | 0 | 0 | 159 775 | 159 775 | |
| Finansiella skulder | |||||
| Leverantörsskulder med mera | 0 | 0 | 24 872 | 24 872 | 24 872 |
| Summa finansiella skulder | 0 | 0 | 24 872 | 24 872 | 24 872 |
| Icke finansiella skulder | 0 | 0 | 0 | 47 327 | 47 327 |
| Summa skulder | 0 | 0 | 24 872 | 72 199 | 72 199 |
| Räntebärande skulder | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Externa med förfall inom 1 år | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Summa räntebärande skulder | 0 | 0 | 0 | 0 |
Icke räntebärande skulder
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Externa med förfallodag inom 1 år | 71 992 | 66 411 | 6 476 | 5 928 |
| Summa icke räntebärande skulder | 71 992 | 66 411 | 6 476 | 5 928 |
Not 16 forts. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING Prisrisk
Koncernen kan exponeras för prisrisk hänförligt till finansiella instrument som klassificerats som finansiella instrument som kan säljas eller som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Under räkenskapsåret har koncernen inte haft några instrument som klassificerats i dessa kategorier.
Kreditrisk
Hanteras genom fastslagen kreditinstruktion där bästa möjliga kreditvärdighet på koncernens motparter eftersträvas. I förekommande fall begärs kompletterande säkerheter för motparternas åtaganden. Andelen förfallna fordringar över
180 dagar utgjorde 2 % (3 %) av de totala kundfordringarna per balansdagen.
Likviditetsrisk
Definieras som den risk som orsakas av bristande likviditet eller svårigheter att ta upp, eller omsätta externa lån. För att eliminera denna risk skall koncernens synliga soliditet alltid överstiga 35 %. Synlig soliditet definieras som eget kapital plus finansiering från aktieägare dividerat med balansomslutningen, per 31/12 2016 utgjorde denna 55 % (54 %).
Not 19. KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Kundfordringar | 61 817 | 52 996 | 0 | 36 |
| Fordringar hos koncernföretag | 0 | 0 | 107 | 777 |
| Övriga fordringar | 296 | 1 503 | 60 | 1 345 |
| Aktuella skattefordringar | 770 | 1 378 | 125 | 216 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 3 561 | 5 886 | 169 | 238 |
| Summa kortfristiga fordringar | 66 444 | 61 763 | 461 | 2 612 |
Förfallna kundfordringar med reserv
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Förfallna mindre än 3 månader | 61 | 88 | 0 | 0 |
| Förfallna 3 till 6 månader | 292 | 47 | 0 | 0 |
| Förfallna mer än 6 månader | 985 | 673 | 0 | 0 |
| Summa förfallna kundfordringar med reserv | 1 338 | 808 | 0 | 0 |
Kostnader för nedskrivning och reservering av osäkra fordringar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Kostnader för nedskrivningar och reserveringar avseende osäkra fordringar | 505 | -9 | 0 | 0 |
| Summa nedskrivningar och reserveringar | 505 | -9 | 0 | 0 |
Per den 31 december 2016 har koncernen redovisat en förlust avseende nedskrivningar och reserveringar avseende kundfordringar på kkr 505 (-9). Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till kkr 1 338 (808) per den 31 december 2016. Åldersanalysen av dessa är enligt nedan:
KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
| FINANSIELLA SKULDER | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| FINANSIELLA VÄRDERADE TILL UPP | |||||
| LÅNE- OCH | TILLGÅNGAR LUPET ANSKAFFNINGS- | REDOVISAT | VERKLIGT | ||
| KUNDFORDRINGAR SOM KAN SÄLJAS | VÄRDE | VÄRDE | VÄRDE | ||
| Koncernen 2015 | |||||
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 552 | 0 | 0 | 552 | 552 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 54 499 | 0 | 0 | 54 499 | 54 499 |
| Likvida medel | 50 822 | 0 | 0 | 50 822 | 50 822 |
| Summa finansiella tillgångar | 105 873 | 0 | 0 | 105 873 | 105 873 |
| Icke finansiella tillgångar | 0 | 0 | 0 | 40 840 | 40 840 |
| Summa tillgångar | 105 873 | 0 | 0 | 146 713 | 146 713 |
| Finansiella skulder | |||||
| Leverantörsskulder med mera | 0 | 0 | 23 868 | 23 868 | 23 868 |
| Summa finansiella skulder | 0 | 0 | 23 868 | 23 868 | 23 868 |
| Icke finansiella skulder | 0 | 0 | 0 | 43 023 | 43 023 |
| Summa skulder | 0 | 0 | 23 868 | 66 891 | 66 891 |
Not 18. VARULAGER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | ||||
| Färdiga varor och handelsvaror | 382 | 714 | 0 | 0 |
| Utgående varulager | 382 | 714 | 0 | 0 |
Förändringar i reserven för osäkra fordringar är enligt följande:
| IB-UB analys osäkra fordringar | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Ingående balans osäkra fordringar | 808 | 1 063 | 0 | 0 | |
| Reservering för osäkra fordringar | 497 | 260 | 0 | 0 | |
| Fordringar som skrivits bort under året | 0 | -57 | 0 | 0 | |
| Återförda fordringar som blivit reglerade | 0 | -435 | 0 | 0 | |
| Valutakursdifferens | 33 | -23 | 0 | 0 | |
| Utgående balans osäkra fordringar | 1 338 | 808 | 0 | 0 |
Per den 31 december 2016 var kundfordringar uppgående till kkr 18 102 (8 572) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Kundfordringarna är mot kunder som tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Förfallna kundfordringar utan reserv
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Förfallna mindre än 1 månad | 14 993 | 6 816 | 0 | 0 | |
| Förfallna 1 till 3 månader | 2 101 | 1 287 | 0 | 0 | |
| Förfallna 3 till 6 månader | 689 | -11 | 0 | 0 | |
| Förfallna 6 till 12 månader | 377 | 237 | 0 | 0 | |
| Förfallna mer än 12 månader | -58 | 243 | 0 | 0 | |
| Summa förfallna kundfordringar utan reserv | 18 102 | 8 572 | 0 | 0 |
Kundfordran per valuta
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| SEK | 7 542 | 8 003 | 0 | 0 | |
| EUR | 36 148 | 27 044 | 0 | 0 | |
| DKK | 12 565 | 12 623 | 0 | 0 | |
| NOK | 4 944 | 4 496 | 0 | 0 | |
| USD | 618 | 830 | 0 | 36 | |
| Summa | 61 817 | 52 996 | 0 | 36 |
Not 22. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Upplupna löner och sociala avgifter | 11 627 | 11 520 | 1 437 | 1 356 | |
| Upplupna kostnader | 2 806 | 2 513 | 99 | 99 | |
| Förutbetalda intäkter | 14 051 | 10 338 | 0 | 0 | |
| 28 484 | 24 371 | 1 536 | 1 455 |
Not 20. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 | |||||
| Förutbetalda hyror och leasingavgifter | 460 | 478 | 21 | 19 | |
| Förutbetald pensionskonstnad | 312 | 1 713 | 0 | 58 | |
| Upplupen fakturering | 1 501 | 1 295 | 0 | 0 | |
| Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 288 | 2 400 | 148 | 161 | |
| 3 561 | 5 886 | 169 | 238 |
Not 21. AKTIEKAPITAL
Antalet aktier i moderbolaget uppgår till 10 600 000 med ett kvotvärde uppgående till 0,25 kronor per aktie. Aktierna är fördelade på 1 500 000 A-aktier à 10 röster samt 9 100 000 B-aktier à 1 röst. Föreslagen, ej beslutad utdelning uppgår till 1,25 kronor per aktie.
Till årsstämmans förfogande står hos bolaget vinstmedel uppgående till 32 543 Kkr. Styrelsen föreslår årsstämman den 8 maj 2017 att besluta om utdelning om 1,25 kr per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 13 250 Kkr. Styrelsen föreslår vidare att återstående belopp om 19 293 Kkr balanseras.
Malmö den 12 april 2017
Göran Andersson Ordförande
Tobias Antius Verkställande Direktör
Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman.
Vår revisionsberättelse har lämnats 2017-04-12. Mazars SET Revisionsbyrå AB
Claes Lindqvist Styrelseledamot
Fredrik Larsson Styrelseledamot
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Ingvar Unnerstam Styrelseledamot
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, vilket för koncernredovisningen innebär att den har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om til lämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av företagets och koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
TILL BOLAGSSTÄMMAN I NOVOTEK AB (PUBL) ORG. NR 556060-9447
RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN KONCERNREDOVISNINGEN
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Novotek AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 25-48.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Nedskrivningsprövning av goodwill Per den 31 december 2016 uppgår koncernens redovisade värde för goodwill till 26 273 kkr och utgör en väsentlig del av koncernens redovisade tillgångar. I enlighet med tillämpade redovisningsprinciper ska företagsledningen göra en årlig nedskrivningsprövning avseende tillgången. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på en beräkning av diskonterat kassaflöde för de kassagenererande enheter där goodwill redovisas. Denna beräkning innefattar en hög grad av bedömningar och antaganden om framtida kassaflöden och förhållanden som är komplexa. I not 1 och 12 finns en redogörelse för hur bedömningen gjorts, viktiga antagande samt känslighetsanalys.
I vår revision har vi bildat oss en förståelse för dotterbolagens verksamhet och marknad. Vidare har vi bedömt den beräkningsmodell som ledningen använt samt tagit del av de uppskattningar och bedömningar som företagsledningen har gjort vilka ligger till grund för nedskrivningsprövningarna. Vi har utmanat företagsledningens antaganden, främst kopplat till de variabler som har störst påverkan på nedskrivningsbedömningen såsom tillväxt,
resultatmarginaler samt diskonteringsfaktorn. Vi har testat vilken påverkan förändringar i väsentliga antaganden avseende ovan nämnda variabler har på prövningarna. Detta för att bedöma risken för ett nedskrivningsbehov. Vi har även bedömt riktigheten i de upplysningar som framgår i årsredovisningen
Intäktsredovisning med beaktande av fullständighet och avklipp
Koncernens nettoomsättning uppgår till 211 828 kkr. Intäktsredovisningen utgör en betydande risk ur ett revisionsmässigt perspektiv och har därmed också utgjort ett särskilt betydelsefullt område. Verksamhetens intäkter består till största del av försäljning av produkter, 164 728 kkr, följt av försäljning av tjänster, både på löpande räkning samt till fast pris, 54 654 kkr, vilket framgår av not 2 i årsredovisningen. I enlighet med not 1 föreligger grund för intäktsavräkning av intäktsslaget produkter i samband med att de väsentliga riskerna och fördelarna som är förknippade med äganderätten till varorna har övergått på köparen. I samma not framgår att bolaget tillämpar successiv vinstavräkning för både löpande räkningsuppdrag och uppdrag till fast pris och att ett grundläggande villkor för denna princip är att intäkter, kostnader och färdigställandegraden för uppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Våra revisionsinsatser har i huvudsak utgjorts av att skapa oss en förståelse för verksamhetens grunder och rutiner avseende intäktsavräkning. Utifrån denna förståelse har granskningsåtgärder utformats för kontroll och utvärdering av de processer som används för fakturering och uppföljning. Granskningsmetoder som har använts har bl. a varit granskning av den interna kontrollen, detaljgranskning av ett urval av de redovisade intäkterna samt analytisk granskning. Det har även ge-
REVISIONSBERÄTTELSE
nomförts granskning av väsentliga kontrakt, innefattande bedömningar relaterade till resultatavräkning och allokering av kostnader.
Värdering av kundfordringar
Per den 31 december 2016 uppgår koncernens redovisade värde för kundfordringar till 61 817 kkr och utgör en väsentlig del av koncernens redovisade tillgångar. Det framgår av not 1 att kundfordringarna värderas till upplupet anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En värdeminskning sker när företagsledningen bedömer att det finns objektiva belägg för att ett belopp inte kommer att erhållas. Som framgår av not 19 uppgår kundfordringar som var förfallna mer än 90 dagar till 2 285 kkr inklusive reserverade kundfordringar som uppgår till 1 277 kkr. Kundfordringarna, såväl förfallna som icke förfallna, har värderats med utgångspunkt i företagsledningens bedömningar om kundernas framtida betalningsförmåga eller andra osäkerheter kopplade till den enskilde gäldenären.
I vår revision har vi utvärderat kontrollmiljön för faktureringsprocessen i huvudsak genom, men inte begränsat till, revisionsinsatser för test av kontroller och rutiner. Vi har i revisionen utvärderat och bedömt riktigheten i värderingen av kundfordringar genom att ta del av företagsledningens individuella bedömningar vilka ligger till grund för de nedskrivningsprövningar som gjorts. Vi har utmanat företagsledningens bedömningar med beaktande av kundfordringarnas förfallostruktur, mot historiska faktiska kundförluster och genom förfrågningar om eventuella tvistigheter eller andra osäkerheter.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-24 respektive 52-59. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra in-
formation.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilllämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ rn/showdocument/documents/rev_ dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Novotek AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av sä-Som en del av en revision enligt god
kerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna
bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Malmö den 12 april 2017 Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor
| NAMN | UTBILDNING/TITEL | POSITION | LEDAMOT SEDAN ERFARENHET | FÖDD | AKTIER I BOLAGET | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| GÖRAN ANDERSSON Civilingenjör | Arbetande styrelseordföran de |
1986, ordförande sedan 2006 |
Huvudägare samt bolagets grundare, tidigare VD SattControl AB. |
1944 | Indirekt innehav mot svarande 1 500 000 A-aktier och 447 660 B-aktier samt direkt innehav av 1 500 B-aktier. |
|
| CLAES LINDQVIST | Civilingenjör, Civilekonom |
Styrelseledamot | 2006 | Tidigare CEO Höganäs AB samt leda mot av styrelserna i Trelleborg AB, Svenska Handelsbanken Södra regio nen samt Dunkerska stiftelserna med flera. |
1950 | 10 000 B-aktier |
| FREDRIK LARSSON | Civilingenjör | Styrelseledamot | 2014 | vVD Idus AB med tidigare erfarenhet som IT-konsult med inriktning på pro jekt- och programledning inom tele com- och finanssektorn. |
1972 | 500 B-aktier. |
| INGVAR UNNERSTAM Civilekonom | Styrelseledamot | 1986 | Företagskonsult | 1946 | 21 400 B-aktier |
Årsstämmovalda ledamöter Ordinarie ledamöter
Verkställande direktör
| NAMN | UTBILDNING/TITEL | POSITION | ERFARENHET | FÖDD | AKTIER I BOLAGET |
|---|---|---|---|---|---|
| TOBIAS ANTIUS | Civilingenjör | Verkställande direktör | tidigare VD Novosignal AB 1972 | Indirekt innehav motsva rande 250 000 B-aktier samt direkt innehav av 2 000 B-aktier. |
KRAV PÅ OBEROENDE
Nedan framgår vilka årsstämmovalda styrelseledamöter som enligt "Kodens" definition anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare.
Med utgångspunkt från ovanstående sammansättning anses bolaget uppfylla "Kodens" krav på att en majoritet av de årsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.
STYRELSENS ARBETE
Enligt styrelsens arbetsordning hålls minst fyra ordinarie sammanträden per år utöver det konstituerande sammanträdet. Därutöver kan styrelsen sammanträda när omständigheterna så kräver.
Under 2016 har styrelsen haft ett konstituerande möte samt fem ordinarie styrelsemöten.
Alla styrelseledamöter har deltagit vid samtliga sammanträden under 2016.
Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. För mer information om styrelsens arbetsordning, se förvaltningsberättelsen s. 26.
- VERKSAMHETSUPPFÖLJNING
- VERKSAMHETSINRIKTNING
- FÖRVÄRVSKANDIDATER
- REVISIONSINSTRUKTIONER
- KONKURRENTANALYS
| STYRELSE LEDAMOT |
OBEROENDE AV BOLAGET/ BOLAGSLED NING |
OBEROENDE AV STÖRRE AKTIEÄGARE |
|---|---|---|
| GÖRAN ANDERSSON |
Ja | Nej |
| CLAES LINDQVIST |
Ja | Ja |
| FREDRIK LARSSON |
Ja | Nej |
| INGVAR UNNERSTAM |
Ja | Ja |
SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING
Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (härefter refererad till som "Koden"). Bolagsstyrningsrapporten har varit föremål för de externa revisorernas granskning.
Bolaget tillämpar "Koden" men har frångått kraven enligt "Koden" rörande valberedningens sammansättning. Avvikelsen består i att majoriteten av valberedningens medlemmar ingår i bolagets styrelse samt att valberednings ordförande är bolagets styrelseordförande. Bolaget har valt att frångå "Koden" i detta avseende då den verksamhet som bedrivs av bolaget är så tekniskt komplicerad och specialiserad att styrelsen funnit det viktigt att valberedningen besitter kunskaper och har en förståelse rörande dessa aspekter för att de skall kunna lämna adekvata förslag kring styrelsens sammansättning och arvodering.
VALBEREDNING
Valberedningen ska arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman 8 maj 2017 för beslut:
• FÖRSLAG PÅ STYRELSELEDAMÖTER SAMT • STYRELSEORDFÖRANDE
• FÖRSLAG PÅ ARVODERING AV • STYRELSELEDAMÖTER
• FÖRSLAG PÅ ARVODERING AV EXTERN REVISOR
I samband med årsstämman för Novotek AB den 9 maj 2016, omvaldes förutom styrelsens ordförande, Göran Andersson, Ingvar Unnerstam samt en person som representant för företag som vid månadsskiftet september/oktober äger mer än 10 % av kapitalet i Novotek AB in i valberedningen. Företag med sådant innehav valde emellertid att avstå sin plats i valberedningen.
Valberedningens förslag enligt ovan skall senast offentliggöras i samband med kallelsen till årsstämma 8 maj 2017.
STYRELSEN
Enligt bolagets bolagsordning skall styrelsen bestå av minst tre ledamöter och högst sju ledamöter.
Bolagets styrelse består av fyra ledamöter.
Vid årsstämman den 9 maj 2016 skedde omval av Göran Andersson, Claes Lindqvist, Ingvar Unnerstam samt Fredrik Larsson.
Göran Andersson valdes till ordförande i bolaget. Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 9 maj 2016 återfinns i årsredovisningen not 4.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
av beslutsprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (t ex nya stora kunder, investeringar, avtal etc.) och även granskning av samtliga finansiella rapporter som presenteras.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Bolagets styrande dokumentation i form av policys och manualer vad gäller intern- och extern kommunikation hålls löpande uppdaterade och kommuniceras internt via relevanta kanaler, såsom interna möten, och Intranet. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger hur denna kommunikation skall ske. Syftet med policyn är att säkerställa att Novoteks samtliga informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING
Uppföljning av att den interna kontrollen är ändamålsenlig och sker löpande av bolaget. Styrelsen skall minst en gång per år träffa bolagets revisorer för en genomgång av deras revisionsnoteringar. Från och med 2009 sker detta utan närvaro från VD eller annan person från ledningsgruppen. I samband med detta möte skall styrelsen även lämna eventuella önskemål på speciella revisionsinsatser utöver den lagstadgade revisionen med avseende på den analys som styrelsen upprättat kring bolagets interna kontroll. Med start 2009 har styrelsen även tillsett att bolagets revisorer översiktligt granskar de finansiella rapporterna från kvartal tre. Slutligen lämnar även styrelsen en kortfattad rapport över hur den interna kontrollen genomförts under året. Styrelsen utvärderar årligen om en separat funktion för internrevision skall tillsättas. Ställningstagandet är att styrelsen i dagens utformning hanterar denna löpande process och dess interna kontroll på ett tillfredsställande sätt.
Malmö 2017-04-12
Göran Andersson
Ordförande
Claes Lindqvist
Styrelseledamot
Fredrik Larsson
Styrelseledamot
Ingvar Unnerstam
Styrelseledamot
STYRELSENS ARBETE I UTSKOTT REVISIONSUTSKOTTET
Styrelsen har funnit det mera ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter än att ett separat revisionsutskott inrättas.
Styrelsen har vid ett sammanträde under året diskuterat revisionsinriktningen för bolaget och samtidigt även träffat bolagets revisorer. De huvudsakliga frågor som i samband med detta möte avhandlades var:
• DISKUSSION KRING FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FRÅN BOLAGET.
- TILLSKAPANDET AV RUTIN FÖR ATT INFORMERA SIG OM DEN EXTERNA REVISIONENS INRIKTNING OCH SLUTSATSER.
- FASTSTÄLLANDET AV POLICYS FÖR VILKA ANDRA TJÄNSTER ÄN REVISION SOM FÅR UPPHANDLAS AV BOLAGETS REVISORER.
- UTVÄRDERING AV REVISIONSINSATSEN.
- BITRÄDE AV VALBEREDNINGEN VID FRAMTAGAN- DET AV FÖRSLAG TILL REVISOR OCH ARVODE - RING AV REVISIONSINSATSEN.
ERSÄTTNINGSUTSKOTT
Styrelsen har funnit det mera ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör ersättningsutskottets uppgifter än att separat ersättningsutskott inrättas. För mer information om ersättningar, se förvaltningsberättelsen s. 27.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Verkställande direktör är Tobias Antius. Hans övriga väsentliga uppdrag, tidigare befattningar med mera framgår av beskrivning ovan under årsstämmovalda ledamöter.
INTERN KONTROLL AVSEENDE MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTERING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2016
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och "Koden" för den interna kontrollen och att finansiell rapportering är upprättad i enlighet med gällande lag. Denna rapport har upprättats i enlighet med "Koden" och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
Kvalitetssäkring av Novoteks finansiella rapportering sker genom att styrelsen behandlar samtliga kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar.
Detta förutsätter att styrelsen behandlar frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentliga osäkerheter i redovisade värden, eventuella ej korrigerade felaktigheter, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuella konstaterade oegentligheter och andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
KONTROLLMILJÖ
Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Novoteks styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policys och ett ramverk relaterade till finansiell rapportering. Bolagets styrande dokument är benämnt "Arbetsordning för styrelsen i Novotek AB" jämte instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Syftet med dess policy är bland annat att skapa grunden för en god intern kontroll. Uppföljning och omarbetning sker löpande samt kommuniceras ut till samtliga medarbetare som är involverade i den finansiella rapporteringen. Styrelsen utvärderar löpande verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultatrapport och framarbetade nyckeltal samt annan väsentlig operationell och finansiell information. Styrelsen verkar i sin helhet såsom revisionskommitté. Styrelsen i sin helhet har sålunda under 2016 övervakat systemen för riskhantering och intern kontroll. Dessa system syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och är effektiv samt att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen har för verksamhetsåret 2016 haft en genomgång med och fått skriftlig rapport från bolagets externa revisorer.
RISKBEDÖMNING
Novotek arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis bolagets administrativa rutiner avseende fakturering och avtalshantering. Även väsentliga balans- och resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. I bolagets verksamhet finns dessa risker i huvudsak i posterna för successiv vinstavräkning.
KONTROLLAKTIVITETER
Kontrollstrukturer utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består dels av en organisation med tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner och klara arbetsroller. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat rapportering
RÄTT ATT DELTAGA
För att deltaga och äga rösträtt måste
– anmäld till bolaget
Registrering i den av Värdepapperscentralen Euroclear Sweden AB förda aktieboken måste ha skett senast den 2 maj 2017.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering skall vara verkställd senast den 2 maj 2017.
ANMÄLAN
Anmälan om deltagande i stämman, som skall vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 2 maj 2017, kan göras till bolaget på följande sätt: – per telefon, 040-31 69 00 – per fax, 040-94 76 17 – per post, Novotek AB, Box 16014, 200 25 Malmö – per e-post, [email protected]
Uppge följande vid anmälan: – namn
– person- eller organisations-nummer
- adress
- telefonnummer
- – aktieinnehav
aktieägaren vara: – registrerad i aktieboken äger rum måndagen den 8 maj kl. 17.00 i Malmö
UTDELNING
Styrelsen har föreslagit den 10 maj 2017 som avstämningsdag. Med denna avstämningsdag beräknas utbetalning av utdelning ske från Euroclear Sweden AB den 15 maj 2017. Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning lämnas med 1,25 kronor per aktie.
EKONOMISK INFORMATION
För verksamhetsåret 2017 är följande ekonomiska rapporteringar planerade:
– Årsstämma 8 maj 2017
– Delårsrapporter Januari – mars, 8 maj 2017
Januari – juni, 10 augusti 2017
Januari – september, 9 november 2017
– Bokslutskommuniké Januari – december, 15 februari 2018
KONTAKTPERSON
Jonas Hansson CFO Novotek AB [email protected] Tel. 040 31 69 32
VÄLKOMMEN TILL ÅRSSTÄMMA
Novoteks årsstämma
på Comfort Hotel, Carlsgatan 10 C.
Till årsstämman i Novotek AB (PUBL.) org nr: 556060-9447
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2016 på sidorna 52-55 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Malmö den 12 april 2017
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
VÅRA KONTOR
Novotek AB
Höjdrodergatan 18 Box 16014 200 25 Malmö Tel +46 40 31 69 00 Fax +46 40 94 76 17 www.novotek.com [email protected]
Novotek Oy
Äyritie 24 FI-01510 Vantaa Tel +358 20 79 59 450 Fax +358 20 79 59 451 www.novotek.fi [email protected]
Novotek AS
Torsvang Industriområde Boks 2036 NO-3255 Larvik Tel +47 331 658 00 Fax +47 331 658 01 www.novotek.no [email protected]
Novotek B.V.
Paardeweide 2 NL-4824 EH Breda Tel +31 765 871 010 Fax +31 765 810 111 www.novotek.nl [email protected]
Novotek BVBA
Mechelsesteenweg 277 BE-1800 Vilvoorde Tel +32 225 485 50 Fax +32 225 387 67 www.novotek.be [email protected]
Novotek Sverige AB
Höjdrodergatan 18 Box 16014 200 25 Malmö Tel +46 40 31 69 00 Fax +46 40 94 76 17 www.novotek.se [email protected]
Nystrandsgatan 23 633 46 Eskilstuna Tel +46 16 18 32 38 Fax +46 16 18 32 39
Novotek A/S
Naverland 2 DK-2600 Glostrup Tel +45 434 337 17 Fax +45 434 352 25 www.novotek.dk [email protected]
Skolebakken 20 DK-8700 Horsens Tel +45 702 766 88 Fax +45 702 766 89
Novotek Planning Systems A/S
Stærmosegårdsvej 8 DK-5230 Odense M Tel +45 7022 01 70 Fax +45 7022 01 71 www.rob-ex.com [email protected]