AI assistant
Novotek — Annual Report 2011
Apr 12, 2012
3184_10-k_2012-04-12_7600f449-d4d9-4fa0-84c2-acaa724bed7c.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Årsredovisning och Bolagsstyrningsrapport 2011
| Året i sammandrag3 | |
|---|---|
| Novotek i korthet4 | |
| VD har ordet5 | |
| Din framgång, vårt mål 7 | |
| Lösningar för framgång9 | |
| Kunder, konkurrenter och historia11 | |
| Medarbetare och organisation12 | |
| Femårsöversikt13 | |
| Förvaltningsberättelse14 | |
| Resultaträkning18 | |
| Balansräkning19 | |
| Redogörelse för förändringar i eget kapital21 | |
| Kassaflödesanalys22 | |
| Noter23 | |
| Revisionsberättelse38 | |
| Bolagsstyrningsrapport40 | |
| Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten44 | |
| Novotekaktien45 | |
| Styrelsen46 | |
| Ledning och revisorer47 | |
| Våra kontor48 |
Året i sammandrag
- •Orderingången uppgick till 230,4 (214,6) MSEK, varav 70,5 (74,6) MSEK under fjärde kvartalet
- •Rörelseintäkterna uppgick till 216,6 (212,1) MSEK, varav 66,1 (65,3) MSEK under fjärde kvartalet
- •Rörelseresultatet uppgick till 12,7 (12,4) MSEK, varav 5,5 (7,8) MSEK under fjärde kvartalet
- •Resultatet efter finansnetto uppgick till 12,7 (11,1) MSEK, varav 5,3 (7,5) MSEK under fjärde kvartalet
- •Resultatet efter skatt uppgick till 8,9 (7,8) MSEK, varav 3,7 (5,1) MSEK under fjärde kvartalet
- •Resultat per aktie uppgick till 0,8 (0,7) kronor, varav 0,3 (0,5) kronor under fjärde kvartalet
- •Styrelsen föreslår en utdelning för 2011 på 1,00 (1,00) kronor per aktie
VÄLKOMMEN TILL ÅRSSTÄMMA
Årsstämma äger rum torsdagen den 3 maj kl. 17.00 i Malmö på Comfort Hotel i Malmö, Carlsgatan 10 C, 211 20 Malmö.
RÄTT ATT DELTAGA
För att deltaga och äga rösträtt måste aktieägaren vara:
- registrerad i aktieboken
- anmäld till bolaget
Registrering i den av Värdepapperscentralen Euroclear Sweden AB förda aktieboken måste ha skett senast den 26 april 2012.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering skall vara verkställd senast den 26 april 2012.
ANMÄLAN
Anmälan om deltagande i stämman, som skall vara bolaget tillhanda senast kl 12.00 torsdagen den 26 april 2012, kan göras till bolaget på följande sätt:
- per telefon, 040-31 69 00
- per fax, 040-94 76 17
- per post, Novotek AB,
- Box 16014, 200 25 Malmö
- per e-post, [email protected]
Vid anmälan skall uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer samt aktieinnehav.
UTDELNING
Styrelsen har föreslagit tisdagen den 8 maj 2012 som avstämningsdag. Med denna avstämningsdag beräknas utbetalning av utdelning ske från Euroclear Sweden AB den 11 maj 2012.
Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning lämnas med 1,00 kronor per aktie.
EKONOMISK INFORMATION
För verksamhetsåret 2012 är följande ekonomiska rapporteringar planerade:
- Årsstämma 3 maj
- Delårsrapporter januari – mars 3 maj januari – juni 16 augusti januari – september 1 november
- Bokslutskommuniké
- 11 februari 2013
NOVOTEK I KORTHET
AFFÄRSIDÉ
Novoteks affärsidé är att leverera den RÄTTA lösningen till sina kunder för att säkerställa deras framgång. Den RÄTTA lösningen är baserad på en mix av produkter, tjänster och lösningar. Denna mix skall ge kunden frihet att styra, optimera och följa upp sina produktionsprocesser.
VERKSAMHET
Novotek har sin kärnkompetens inom integrationslösningar för industriell IT och Automation, vilka effektiviserar kundens informationshantering och produktionsprocesser. Genom ingående kunskaper om kundernas branscher och produktionsprocesser kan Novotek, genom att kombinera produkter och kringtjänster såsom konsultation och utbildning samt totala systemlösningar, säkerställa att våra kunder bibehåller och utvecklar sin konkurrenskraft. Vi har valt att kalla detta för den rätta mixen av produkter, tjänster och lösningar.
Viktiga branscher är energi, infrastruktur, järn & stål, kemi & petrokemi, livsmedel, läkemedel, papper & massa, tillverkning samt VA.
MÅL
Novotek har som övergripande mål att på marknaderna i Norden, Benelux samt nu även Tyskland vara en ledande leverantör av systemlösningar inom industriell IT och Automation som effektiviserar och optimerar tillverkningsprocesser, kommunala installationer och infrastrukturanläggningar.
STRATEGI
För att nå de övergripande målen har en strategi baserad på följande huvudelement utarbetats:
Fokus på kundernas framgång
Endast genom deras framgång kan Novotek få sin framgång.
Mix av produkter, tjänster och lösningar Lösningen är kärnan i utbudet som baseras på våra produkter och säkerställs funktionellt via våra tjänster.
De senaste produkterna
Moderna produkter är en förutsättning för att lyckas. Det reducerar risker och ger en naturlig utvecklingsväg.
Innovativa lösningar
Att sammanfoga delarna innovativt gör att summan blir större än
| Nyckeltal | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, Mkr | 216,6 | 212,1 |
| Resultat efter finansnetto, Mkr | 12,7 | 11,1 |
| Vinst per aktie efter skatt, kr | 0,8 | 0,7 |
| Rörelsemarginal, % | 5,9 | 5,8 |
| Likvida medel, Mkr | 36,6 | 35,1 |
| Soliditet, % | 55,9 | 56,2 |
| Antal anställda 31/12 | 123 | 130 |
delarna. Detta kräver erfarenhet och att man är innovativ.
Tjänster utöver det vanliga
Support är ibland nödvändigt även om man kan sin anläggning. Novotek finns där för dig!
Utökad geografisk närhet
Det är effektivt och trevligt att kunna prata med någon som finns nära på ditt eget språk. Novotek skall alltid finnas nära.
Ett integrerat och enhetligt Novotek Ett Novotek kommer att ge kunderna bättre support och
en större access till tekniska specialister inom alla områden.
KONTORSNÄT
Novotek har sammanlagt 11 kontor varav två i Sverige och säljrepresentation på två orter, fyra i Danmark, ett i Norge, ett i Holland, ett i Belgien, ett i Finland samt ett i Tyskland. Exportverksamheten utanför Novoteks kontorsnät är huvudsakligen koncentrerad till Malmö.
novo t e k i kor t h e t • 4
Planera för succé
Att ha en plan är grunden för alla aktiviteter och projekt. Oavsett om det gäller produktion av glass, förbättringsprojekt inom lean eller leveranser av hyrutrustning till byggen. Trots detta har det varit underprioriterat hos många företag. Dock verkar just detta område fått ett helt nytt fokus inom alla typer av verksamheter under det senaste året.
Planläggning går utmärkt att göra på papper, så länge det rör sig om ett litet antal personer och resurser, men ofta börjar problemen hopa sig redan när man passerar tio resurser som ska planeras. Det är då
Framtidssäkrade plattformar
Idag använder vi teknologi snabbt och oberoende av rum. Inte minst trenden med mobilitet och smartphones har drivit på detta. Det blir därför allt mer viktigt att se till att man skaffar en leverantör av ITlösningar, som säkerställer att man som användare kan vara med i utvecklingen. Novotek satsar mycket på att tillse att våra kunder har denna möjlighet. Till exempel kan Novotek idag erbjuda hela sin produktportfölj som en tjänst i molnet*. Dessutom satsar vi mycket på att hitta lösningar för alla typer av klienter. Under detta året kommer vi att kunna erbjuda större delen av
som planeringssystem av olika slag kommer in i bilden. Novotek har under de senaste åren utvecklat detta område och har idag ett av marknadens bästa erbjudande i form av ROB-EX. Kunder, stora som små, både lokala och globala, har insett nyttan och idag planeras över 1 000 produktionslinjer med Novoteks planläggningslösningar.
vår portfölj av lösningar anpassade för mobila plattformar.
Tillväxt i fokus
Under året har Novotek satsat på expansion i Tyskland. Detta som ett led i att utöka marknaden för våra lösningar. Tyskland är ett av kärnländerna i EU. Att få möjlighet att arbeta där har en potential, som inte
VD HAR ORDET:
* Datormoln, även kallat molnet, är en teknik baserad på användning av datorer över Internet.Det är en teknik där stora skalbara resurser, exempelvis processorkraft, lagring och funktioner, tillhandahålls som tjänster på Internet till användare som inte behöver ha den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen.
Datormoln omfattar programvara på nätet (SaaS, software as a service), Web 2.0 och annan teknisk utveckling där Internet används för att tillgodose slutanvändarnas IT-behov, exempelvis genom att använda en webbläsare och via den köra ett program som finns på en främmande server.
(Wikipedia)
"Under 2012 kommer vi att kunna erbjuda större delen av vår portfölj av lösningar anpassade för mobila plattformar."
finns någon annanstans i Europa. Efter att ha omstrukturerat och strömlinjeformat våra erbjudanden inom gruppen är det nu läge för att se över möjligheterna för geografisk tillväxt.
Tillväxten inom befintliga marknader finns inom framförallt induras allt mera intensivt, men då sådana initiativ är ganska stora har många investeringar inom detta område skjutits på framtiden på grund av den generella osäkerheten i världen. För att kompensera detta har Novotek utvecklat ett antal små och snabbt installerbara lösningar
Stabil utveckling
Sammanfattningsvis har det varit ett intressant år med en bra utveckling inom många områden, trots en ganska stor generell osäkerhet hos flertalet kunder. Osäkerheten verkar vi ta med oss in i 2012. Flera indikatorer pekar åt helt olika håll. Men med
striell IT och förutom området med produktionsplanering, som redan nämnts, har intresset för energioptimering ökat markant under det gångna året. Generellt finns ett stort behov av så kallad MES-funktionalitet inom industrin. Detta diskuteinom ett antal nyckelområden, vilka ger våra kunder en snabb återbetalning av investeringen. Här kan nämnas OEE (Overall Equipement Effectiveness), energiövervakning, processoptimering, produktionsplanering och produktrapportering.
den starka lösnings- och produktportfölj som Novotek har idag känner jag mig trots detta mycket positiv till det Novotek kan åstadkomma under 2012.
Tobias Antius Verkställande Direktör
Verksamhetsområden
Novotek arbetar i huvudsak inom teknikområdena industriell IT och automation. Inom dessa områden har Novotek lösningsarkitekter och teknikspecialister med lång erfarenhet av alla steg av livscykeln för en lösning. Till detta kommer applikationskunskap som byggts upp genom åren inom kort sagt alla branscher och ett stort nätverk av globala och lokala partners inom alla branscher. Denna kombination av erfarenhet, kunskap och partners tillsammans med en portfölj av de bästa produkterna på marknaden gör att Novotek kan erbjuda den rätta lösningen för varje kund. En levererat öppna lösningar och har alltid varit pionjär inom industriell IT och Automation. Novoteks erbjudande till marknaden är unikt och ger kunderna en förvissning om att Novotek levererar lösningar, produkter och tjänster som säkerställer deras framgång.
Marknader och trender
Marknaden var stabil under 2011 trots den generella osäkerheten. Framförallt förlängdes under året beslutstiderna hos många kunder och detta speciellt för större investeringar. Dock är klimatet för mindre investeringar och underhåll av befintliga lösningar fortfarande bra.
lösning som erbjuder öppenhet, skalbarhet och flexibilitet utan att göra avkall på kvalitet eller pris. En mix som ger dessa egenskaper är det som marknaden idag efterfrågar.
I tider när outsourcing och slimmade organisationer har gjort företagen beroende av enskilda aktörer vill Novotek genom de öppna och skalbara lösningar som erbjuds vara ett alternativ till de låsta lösningar som många av Novoteks konkurrenter levererar. Novotek har alltid Osäkerheten bedöms fortsätta under 2012.
Novoteks övergripande mål är att vara en av de ledande leverantörerna av lösningar och produkter inom industriell IT och Automation i Norden, Benelux samt Tyskland med fokus inom energi, infrastruktur, järn & stål, kemi & petrokemi, livsmedel, läkemedel, papper & massa, tillverkning samt VA.
DIN FRAMGÅNG, VÅRT MÅL!
Strategi
Novoteks strategi för att uppnå målet kan delas ner i ett antal huvudpunkter.
Fokus på kundernas framgång
Framgång för Novoteks kunder är en framgång för Novotek. Industriell IT och Automation är idag de främsta konkurrensmedlen i kampen för att behålla produktionen i norra Europa. Kunderna kämpar med detta varje dag och Novotek skall säkerställa att de lyckas. Detta är Novoteks mål.
Mix av produkter, tjänster och lösningar
Nyckeln till framgång för Novotek ligger i att välja en optimal lösning.
De senaste produkterna
Novotek letar ständigt efter nya produkter, komponenter och bolag som har något nytt att erbjuda. Detta använder Novotek för att tillse att kunderna behåller sitt försprång mot sina konkurrenter. Kundens framgång är Novoteks mål och detta görs bland annat genom att ha en portfölj av excellenta produkter som kan erbjudas i lösningar eller självständigt. Att dessa produkter kan fungera tillsammans är mycket viktigt och Novotek säkerställer detta.
Innovativa lösningar
Lösningarna som Novotek erbjuder är branschanpassade och gjorda på
En som inte maximerar antalet ingenjörstimmar eller lägger till onödiga produkter utan som har en balans mellan tjänster och produkter. En mix som har en sådan balans i sitt innehåll tillfredsställer kundernas behov både idag men även imorgon. Detta kräver skalbarhet, öppenhet och ansvarstagande och Novotek ser därför det som en självklarhet att ha produkter som levereras i lösningarna som Novotek tar fullt ansvar för. Novotek kompletterar produkterna med de funktioner som behövs för att fylla kundernas behov.
ett sätt så att återanvändning ska underlättas maximalt. Likheter mellan olika branscher kan därför utnyttjas och komma kunderna till nytta. Novotek har specialister inom alla teknikområden från avancerade webblösningar till konstruktion av styrutrustning. Denna bredd har byggts upp för att Novotek på ett naturligt sätt skall kunna ta ansvar och leda utvecklingen.
Tjänster utöver det vanliga
Den sista delen av mixen utgörs av det som Novotek valt att kalla tjänster. Detta inkluderar utbildning,
support och service men även avancerade tekniktjänster och tjänster inom dokumentation, specificering och projektledning. Utbildning sker inom alla produktgrupper som Novotek saluför och täcker för närvarande grundläggande produktutbildningar till avancerade utvecklingskurser. Inom support och service har Novotek idag ett heltäckande utbud med alla typer av tjänster från enkel telefonsupport till dygnet runt beredskap med garanterade inställelsetider.
Utökad geografisk närhet
Nyckeln till effektivt samarbete mellan kunderna och Novotek ligger i närheten. Närhet att kunna erbjuda support och service, att kunna hjälpa i det lilla utan att kostnaderna drar iväg. Novotek letar kontinuerligt efter nya partners för att tillse att närheten mellan kunderna och Novotek säkerställs.
Ett integrerat och enhetligt Novotek
Novotek-gruppen har samma ambition i alla länder där Novotek verkar. Integrationen mellan bolagen i gruppen syftar till att uppnå fulla synergier inom de delar av bolagen som är gemensamma, såsom interna processer och IT-system, samt på ett bättre sätt utnyttja resurser inom de olika bolagen för att ge kunderna ännu bättre support och lösningar.
FIPROS A/S är ett produktionsbolag som utför entreprenadarbete till livsmedelsindustrin. Produktionen är högt automatiserad och mekaniserad med ett ständigt fokus på livsmedelssäkerhet och hög kvalitet.
Som underleverantör är det nödvändigt att FIPROS A/S kan hantera beställningar från kunder när kunderna så kräver, både när det gäller förfallodagar för produktion eller leverans. Detta kräver 100% kontroll i hantering av resurser och översikt över all pågående verksamhet.
Produktionsplanerare Poul Pedersen kommentarer nedan sin syn på ROB-EX:
kontrollera de olika alternativen för att optimera våra resurser. Först undersöker jag om vi kan flytta en eller flera delar i produktionen, som inte har blivit markerad som överbelastad. Sen tittar jag i ROB-EX hur mycket belastingen är på varje resurs och resursgrupp."
"ROB-EX-simulering av konsekvenserna i produktionen förenklar mycket. Till exempel kan en situation uppstå där förfallodagarna av en eller flera order inte kan uppfyllas. I vissa fall kan vi nå en överenskommelse om en ny tid för leverans med kunden, men om detta inte är möjligt måste vi öka vår kapacitet med ytterligare man- och/
"Jag kan inte ens föreställa mig hur jag, som planerare, skulle göra mitt jobb utan ROB-EX."
FIPROS A/S levererar
tjänster till livs-
medelsindustrin
i rätt tid
Poul Pedersen, Produktionsplanerare, FIPROS A/S
"Vi lägger upp kunden som beställer i vårt Dynamics NAV ERP-system. När en order är godkänd överförs den automatiskt till ROB-EX tillsammans med recept och produktionsordning. Ordern visas grafiskt i ROB-EX märkt med status "NEW". Jag schemalägger genast ordern genom att sätta den som "framåt från idag med begränsad kapacitet." Om beställningen är planerad så att den är avslutad och klar för leverans före leveransdagen, som kunden har begärt, så är allt bra och inga ytterligare åtgärder vidtas. Visar däremot ROB-EX att ordern förväntas slutföras senare än avtalad leveranstid börjar jag genast eller maskintimmar. Utan ROB-EX skulle det vara helt omöjligt att behålla en översikt över produktionen. Vi har använt ROB-EX i mer än 5 år nu. Som planerare kan jag inte ens föreställa mig hur jag skulle kunna göra mitt jobb utan det" avslutar Pedersen.
Genom att använda ROB-EX har FIPROS A/S uppnått ökad produktivitet, använt mindre tid för planering, kunnat hålla lovade leveranstider och ett förbättrat arbetsklimat.
Plus Pack producerar dagligen miljontals delar av aluminium och plastförpackningar för livsmedel. De har under många år haft massor av registreringar, mätningar och OEE-data att arbeta med. "Men det har inte fungerat optimalt" säger produktionschef John Madsen. "Den registrerade datan har mest använts som historiska tal."
Efter att ha pratat med kollegor, letat på mässor och webbplatser läste Madsen en artikel om tuggummitillverkare Gumlink, vilka köpt en OEE-lösning som Plus Pack letade efter. "Jag kontaktade Novotek som utvecklat Gumlinks lösning och blev snabbt övertygad om att jag hade hitsonal, som det är på att skapa effektiva maskiner" säger Madsen.
Effektiviteten ökade med 25 procent det första året (2010) och 25 procent för 2011. Sammantaget hade Plus Pack därmed en effektivitetsökning på mellan 60-70 procent efter implementeringen av OEElösningen. Det är en stor framgång för Plus Pack och Madsen tvivlar inte ett ögonblick på att framstegen kommer att fortsätta. Han är övertygad om att de framgångsrika initiativen inom OEE har bidragit till att säkerställa att företaget kan fortsätta sin produktion av förpackningar i Odense.
OEE-mätning är en del av en
"Vi sökte en lösning som kan ge våra medarbetare den information och de verktyg de behövde för att lösa problemen här och nu, och det vi har fått." John Madsen, produktionschef, Plus Pack
tat rätt leverantör."
2009 installerade Novotek ett flexibelt och skalbart system för automatisk uppsamling och registrering av drifttider och kassation per skift. OEE-lösningen samlar upp drifttider och stoppkoder och kan sedan visa statistik över de registrerade stoppen och tiderna. Lösningen är uppbyggd av standardkomponenter från Proficy Suite från GE, för vilka Novotek är distributör i Skandinavien.
"Effektiviteten av vår produktion är beroende av ett brett spektrum av tekniska och mänskliga faktorer. Det är viktigt att påpeka att OEE-verktyg är lika bra på att skapa effektiv perstörre insats som syftar till att förbättra de anställdas samlade motivation och inställning till arbetet. Den nya lösningens framgång hänger samman med ett nära samarbete med Lean Process och teambuildingaktiviteter, som alla medarbetare avslutat före implementeringen.
"Lean-process och vår andra motiverande verksamhet har varit effektiv, och i synnerhet de anställdas positiva inställning till OEE och deras förmåga att svara här och nu på OEE-mätningar har skapat resultat. Dessutom bidrog de anställdas idéer och förslag till tekniska förbättringar till högre effektivitet " avslutar Madsen.
Plus Pack stora effektivitetsförbättringar
OEE-mätningar ger
kunder, konkurrenter och historia
Kundbas
Novoteks kunder har en bred spridning vad gäller branschtillhörighet och storlek. Kunderna är IT konsulter, systemintegratörer, slutanvändare av Novoteks lösningar samt producenter av produkter, i vilka Novoteks lösningar ingår – s k Original Equipment Manufacturers (OEM). Slutanvändare är såväl stora exportföretag som kommuner eller mindre företag. Novotek genomför uppdrag även i samarbete med konsultföretag inom industriell IT och automation. I dessa fall svarar Novotek ofta för systemlösningen medan IT-konsulten svarar för behovet av personella resurser.
Konkurrenter
Novotek har en del olika konkurrenter eller konkurrerande lösningar. Det finns dock ingen som konkurrerar med samma affärsidé på marknaden idag. Siemens och ABB förekommer som konkurrenter. Det finns även mindre konkurrenter som specialiserat sig på dellösningar av kundernas problem. De stora konsultföretagen, exempelvis ÅF, Rejlers och Logica, är mera kunder än konkurrenter eftersom de ofta använder Novoteks produkter och lösningar för sina kunder.
Historik
Novotek bildades i april 1986 av Göran Andersson, bolagets huvudaktieägare. Verksamheten startade i Malmö. Sedan har successivt de idag 11 kontoren etablerats.
Ett nära samarbete inleddes med GE Intelligent Platforms, USA, runt persondatorbaserade program för övervakning. De branschlösningar som Novotek tillhandahåller introducerades successivt och utvecklas kontinuerligt, ofta i samarbete med någon större kund. Under 1997 fattades ett strategiskt beslut att Novotek framledes också skulle fokusera på Production Management lösningar, även kallad MES (Manufacturing Execution Systems), i avsikt att göra kundernas produktionssystem effektivare.
Som ett led i förberedelserna för en börsnotering skapades i mitten av december 1998 nuvarande koncernstruktur. I juni 1999 noterades Novotek på dåvarande Stockholmsbörsens O-lista. Under 2002 och 2003 utökades samarbetet med GE betydligt och därmed har Novotek tillgång till ett heltäckande produktprogram från processinterface, styrsystem och upp till affärssystem.
Nedan följer några exempel på kunder inom respektive branscher.
• Energi
• Vattenfall, Fortum, E-on
- Fastigheter • ABB Fastighet, YIT, Akademiska Hus
- Järn & stål • Outokompo, Sandvik, SSAB
• Kemi
• Akzo, Kemira, Norsk Hydro, AGA Linde, Jotun
• Livsmedel
• Unilever, Kraft, Wasabröd, Skåne Mejerier, Arla, • AarhusKarlshamn
• Läkemedel
• AstraZeneca, Novo Nordisk, Pfizer
- PAPPER & MASSA • Korsnäs, Stora Enso, Tetra Pak, SCA, UPM
- TILLVERKNING
• Volvo, Volkswagen, Scania, Maxit
• VATTEN & AVLOPP
• Stort antal städer och regioner till exempel • Luleå kommun, Sundsvalls kommun, • Uppsala kommun och Ängelholms kommun
medarbetare och organisation
Novotek är ett kunskapsföretag, vilket betyder att företagets framgång till stor del baseras på förmågan att attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Med kompetens avses såväl kunskapsmässiga färdigheter som social kompetens och förmåga att sätta kunden i fokus. Det är därför viktigt för Novotek att kunna erbjuda medarbetarna attraktiva villkor, avseende såväl personliga utvecklingsmöjligheter som ersättningsnivåer. Cirka 50% av medarbetarna har akademisk examen, varav flertalet är civilingenjörer eller motsvarande. Många har betydande erfarenhet inom Novoteks verksamhetsområden.
Efterfrågan på berörda yrkesgrupper har varit betydande, såväl från kunder som konkurrenter, och Novoteks ställning och rykte i branschen har gjort att det varit möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens. En viktig faktor för att attrahera och behålla medarbetare är att erbjuda intressanta arbetsuppgifter i teknikens framkant.
Novotek eftersträvar långa relationer med både kunder som medarbetare och eftersträvar en låg personalomsättning. Personalomsättningen som 2011 låg på 18 % är något högre än vad som var fallet för 2010 (16%), Medelantalet anställda minskade med 7 personer till 127 (134) för år 2011 och inom gruppen var 123 personer anställda vid slutet av 2011. I och med förvärven under de senaste åren har medelåldern stigit och under de kommande åren finns ett fokus på att sänka medelåldern främst genom målinriktade rekryteringar. Genomsnittsåldern uppgick vid utgången av år 2011 till 42 år. I diagrammet nedan framgår åldersstrukturen för Novoteks anställda.
NOVOTEKS ORGANISATION
Novotek är en decentraliserad organisation med fokus på att alla skall ha direkt kontakt med kunder, marknad och de lösningar som levereras. Novotek har platt, effektiv och tillit som ledord för sin organisation. Alla skall känna att de är delaktiga i Novoteks framgångar, alla skall veta vad deras bidrag till organisationen är och alla skall veta att ledningen litar på dem. Novotek vill att alla skall vara trygga, disciplinerade och entusiastiska.
Femårsöversikt
| Resultaträkningar, koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Rörelseintäkter | 216,6 | 212,1 | 243,5 | 292,5 | 263,6 |
| Rörelsekostnader | -201,4 | -197,6 | -241,6 | -275,8 | -246,5 |
| Avskrivningar | -2,5 | -2,1 | -2,0 | -2,7 | -1,3 |
| Rörelseresultat | 12,7 | 12,4 | -0,1 | 14,0 | 15,8 |
| Finansnetto | 0,0 | -1,3 | -0,2 | 2,0 | 1,9 |
| Resultat efter finansnetto | 12,7 | 11,1 | -0,3 | 16,0 | 17,8 |
| Balansräkningar, koncernen | |||||
| Anläggningstillgångar exklusive goodwill | 14,1 | 17,4 | 18,8 | 11,1 | 8,4 |
| Goodwill | 27,6 | 27,7 | 30,2 | 34,9 | 32,7 |
| Övriga omsättningstillgångar | 24,2 | 20,7 | 21,5 | 17,0 | 17,5 |
| Kundfordringar | 49,8 | 54,2 | 48,7 | 70,8 | 57,8 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | 36,6 | 35,1 | 39,6 | 56,0 | 52,9 |
| Summa tillgångar | 152,3 | 155,1 | 158,8 | 189,9 | 169,2 |
| Eget kapital inklusive minoritetsandel | 85,2 | 87,1 | 89,9 | 102,6 | 97,2 |
| Räntebärande skulder | 4,4 | 3,8 | 3,5 | 0,1 | 0,4 |
| Icke räntebärande skulder | 62,7 | 64,2 | 65,4 | 87,2 | 71,6 |
| Summa eget kapital och skulder | 152,3 | 155,1 | 158,8 | 189,9 | 169,2 |
| Nyckeltal, koncernen | |||||
| Orderingång, Mkr | 230,4 | 214,6 | 237,0 | 299,0 | 267,0 |
| Rörelseintäkter, Mkr | 216,6 | 212,1 | 243,5 | 292,5 | 263,6 |
| Rörelseresultat, Mkr | 12,7 | 12,4 | -0,1 | 14,0 | 15,8 |
| Försäljningstillväxt, % | 2,1 | -12,9 | -16,8 | 11,0 | 23,4 |
| Marginaler | |||||
| Bruttomarginal, % | 7,0 | 6,8 | 0,8 | 5,7 | 6,5 |
| Rörelsemarginal, % | 5,9 | 5,8 | 0,0 | 4,8 | 6,0 |
| Vinstmarginal, % | 5,9 | 5,2 | -0,1 | 5,5 | 6,7 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Sysselsatt kapital, Mkr Eget kapital, Mkr |
89,6 85,2 |
90,9 87,1 |
93,5 89,9 |
102,7 102,6 |
97,6 97,2 |
| Avkastning på eget kapital, % | 10,3 | 8,8 | 0,2 | 11,5 | 13,9 |
| Soliditet, % | 55,9 | 56,2 | 56,6 | 54,0 | 57,4 |
| Likviditet | |||||
| Kassalikviditet, % | 55,1 | 52,2 | 58,9 | 65,3 | 76,0 |
| Nettokassa, Mkr | 36,6 | 35,1 | 39,6 | 56,0 | 52,9 |
| Anställda | |||||
| Medelantal anställda | 127 | 134 | 159 | 175 | 160 |
| Rörelseintäkter per anställd, Mkr | 1,71 | 1,58 | 1,53 | 1,67 | 1,65 |
| Förädlingsvärde per anställd, Mkr | 0,79 | 0,75 | 0,68 | 0,75 | 0,72 |
| Data per aktie | |||||
| Antal aktier vid periodens slut | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 |
| Resultat per aktie, kronor | 0,81 | 0,69 | 0,11 | 0,99 | 1,20 |
| Eget kapital per aktie, kronor | 8,04 | 8,22 | 8,48 | 9,68 | 9,17 |
| Aktiekurs 31/12, kronor | 10,85 | 10,55 | 10,95 | 11,00 | 17,50 |
| Utdelning per aktie (2011 förslag), kronor | 1,00 | 1,00 | 0,50 | 1,00 | 1,20 |
nyckeltalsdefinitioner
Försäljningstillväxt Förändring av summa rörelseintäkter förutom aktiverat arbete för egen räkning.
Bruttomarginal Resultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster i procent av rörelsens intäkter.
Rörelsemarginal
Resultat efter avskrivningar och jämförelsestörande poster i procent av rörelsens intäkter.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter.
Sysselsatt kapital Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder.
Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen.
Kassalikviditet Nettokassa i procent av kortfristiga skulder. Nettokassa Kassa, bank och kortfristiga placeringar.
Medelantal anställda Genomsnittligt antal årsanställda.
Förädlingsvärde per anställd Rörelseresultat plus personalkostnader dividerat med medelantal anställda.
resultat per aktie Resultat efter skatt dividerat med antal aktier.
Eget kapital per aktie Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier.
förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för NOVOTEK AB (556060- 9447) får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01– 2011-12-31.
Allmänt om verksamheten
Novotek har sin kärnkompetens inom integrationslösningar för industriell IT och Automation, vilka effektiviserar kundens informationshantering och produktionsprocesser.
Genom ingående kunskaper om kundernas branscher och produktionsprocesser samt ett väl utbyggt partner nätverk kan Novotek, genom att kombinera produkter och kringtjänster såsom konsulting och utbildning samt totala systemlösningar, säkerställa att kunderna bibehåller och utvecklar sin konkurrenskraft. Vi har valt att kalla detta för den rätta mixen av lösningar, produkter och tjänster.
Viktiga branscher är energi, infrastruktur, järn & stål, kemi & petrokemi, livsmedel, läkemedel, papper & massa, tillverkning samt VA.
Novotek bedriver inte verksamhet som kräver tillstånd eller anmälningsplikt.
Viktiga händelser under året
Under året har Novotek fortsatt att fokusera på lösningar och produkter inom industriell IT och Automation, i samarbete med sina partners. Flera initiativ har tagits, bland annat satsningar på nya marknader och i ny personal. I det nystartade dotterbolaget i Tyskland har pipelinen vuxit månad för månad. Satsningen har hittills kostat ungefär 2 miljoner kronor och kostnaderna har direkt belastat koncernens resultat. Personalen i Sverige har minskats i enlighet med att fullfölja strategin mot en koncentration av verksamheten mot Novoteks kärnkompetens. Denna renodling är nu helt genomförd. Majoriteten av de som lämnat Novotek har anställts av våra samarbetspartners. På så vis har Novotek stärkt samarbetet med sina partners, förbättrat servicen till sina kunder och behållit förmågan att leverera kompletta projekt.
Samarbetet med General Electric Intelligent Platforms (GE-IP) har fördjupats ytterligare på flera plan. Novoteks produktionsplaneringsmjukvara Proficy Scheduler, tidigare ROB-EX, har under året sålts till ett antal tillverkande divisioner inom GE, däribland GE Aviation. Novoteks produktionsplaneringssystem ROB-EX har utvecklats väl under året och tillväxten är betydande. Denna trend förväntas fortsätta även under 2012.
Då de större investeringarna blivit fördröjda på många företag har Novotek aktivt under året utvecklat och förädlat mindre och mer paketerade lösningar. Alla dessa är enkla att installera och ger kunden en snabb återbetalning. I dagsläget finns ett antal sådana lösningar inom bland annat OEE (Overall Equipement Effectiveness), energiövervakning, processoptimering, produktionsplanering och produktrapportering.
Resultat och finansiell ställning
Marknadsläget har varit stabilt under 2011, men den allmänna osäkerheten har dock gjort att en del större investeringar förskjutits i tid. Generellt har beslutstiderna förlängts under året och detta har påverkat orderingången framförallt av större projekt och framförallt inom industriell IT. Av denna anledning har fokus under året legat på att sälja in mindre och mera avgränsade lösningar.
Orderingången uppgick under 2011 till 230,4 miljoner kronor. Novotek koncernen redovisar för 2011 en rörelseintäkt på 216,6 miljoner kronor och ett resultat efter finansiella poster på 12,7 miljoner kronor. Novotek har en mycket god likviditet och likvida medel uppgick vid årets utgång till 36,6 miljoner kronor.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Koncernen bedriver verksamhet med affärer som är förknippade med olika risker och osäkerheter.
Bolaget sålde under 2009 Novotek Systems Oy till företagsledningen i Finland. Det betalningsmässiga fullgörandet av denna affär kommer att ske under 5 år. Detta långsiktiga lån utgör en viss risk för Novotek koncernen beroende på marknadsutvecklingen för Novotek Systems Oy efter övertagandet. Denna risk kompenseras dock delvis av att Novotek enligt ingånget avtal har full insyn i Novotek Systems Oy efter övertagandet i kombination med säkerhet i bolaget. Koncernen kommer därför noggrant att övervaka denna utveckling för att minimera risken i detta kreditåtagande. Hitintills har alla åtaganden fullgjorts enligt avtal. Fordran per 2011-12-31 är 285 KEUR.
Novotek Systems Oy genomgick våren 2009 en skatterevision. Enligt korrespondens med finska skattemyndigheterna, har bolaget drabbats av en tillkommande skattedebitering uppgående till 1,3 miljoner som följd av denna granskning. Styrelsen och ledningen anser dock skälen för dessa tillkommande skattedebiteringar vara felaktiga, en inställning som även delas av koncernens skatteexperter. Bolagets ledning anser att det svenska moderbolaget kommer att kunna erhålla motsvarande skattesänkning för dessa taxeringsperioder. Det finns ett gällande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Finland och ärendet har därför överlämnats till berörda myndigheter för att avgöra var skatten ska betalas. Ärendet är vid årsredovisningens avgivande ej avgjort.
Novotek äger 50 % av DanProces Engineering A/S i Naestved, Danmark, vars koncernmässiga exponering uppgår till ca 5 MSEK i årsbokslutet. Under året har verksamheten vuxit och också riskerna. Betalningar från kunder har fördröjts och det finns risk för att betalningar uteblir helt från några kunder. Flera av kunder finns utomlands och fördröjningar i idrifttagningar har medfört att likviditeten är ansträngd och risk finns för kundförluster. Förhandlingar pågår och åtgärder har beslutats för att förbättra situationen i bolaget.
Koncernen har ett nära samarbete med GE Intelligent Platforms som är väsentligt för verksamheten och därmed en riskfaktor. Samarbetet sträcker sig dock mer än 20 år tillbaka i tiden.
Risker kan exempelvis också bestå av uteblivna order, leverans och kvalitetsproblem från underleverantörer, betalningsinställelser och personalproblem.
Novotek har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar ej de olika valutaflödena men försöker i görligaste mån balansera de olika valutorna.
Verksamheten har gått mot en betydande andel större projekt, vilket ökar förlustrisken i de enskilda projekten.
Finansiell riskhantering
Novoteks finansiella verksamhet präglas totalt sett av en låg risknivå. De operativa flödena är till stor del säkrade mot valutarisk genom att intäkter och kostnader uppkommer i samma valutor.
Kraftiga valutaförändringar är dock mycket svåra att totalt sett motverka. För koncernen som helhet är dock effekterna begränsade då koncernens sammansättning gör att när inköpskostnaderna för ett bolag ökar, ökar samtidigt omräkningen till koncernens nominella valuta vid vinsthemtagning. Av denna anledning har inte ytterligare säkringsåtgärder såsom valutaterminer bedömts nödvändiga.
Likvida medel får endast placeras i instrument med K-1 rating, eller hos etablerad bankförbindelse. Bolagets kundstruktur med stor andel storföretag och offentliga verksamheter ger låg kreditrisk i kundfordringarna.
För ytterligare information rörande koncernens finansiella risker och hantering av dessa, se not 16 och 17.
Styrelsen och koncernens styrning
Styrningen av Novotek påverkas av beslut i olika bolagsorgan. Vid årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt för att bland annat utse styrelseledamöter, valberedning och revisorer. Styrelsen utser verkställande direktör och beslutar i frågor rörande strategisk inriktning av verksamheten. Den verkställande direktören ansvarar för den dagliga verksamheten samt kontrollen av denna.
Styrelsen består för närvarande av fem ledamöter. Av dessa fem personer är alla fem oberoende från bolaget. Styrelsens ordförande utför på konsultbasis uppdrag för bolagets räkning. Under maj 2011 behandlade och fastställde styrelsen arbetsordningen för styrelsen och instruktioner för verkställande direktören. Styrelsens arbetsordning anger bland annat styrelsens åligganden, ärenden som skall behandlas under året och föreskrifter för styrelsemötenas genomförande. Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsens ordförande Göran Andersson primärt arbeta med överordnad strategi, viktigare leverantörer och förvärv. Claes Lindqvist har som särskild uppgift att granska och godkänna informationsmaterial till OMX Nasdaq och media innan offentliggörande. Ingvar Unnerstam har som särskild uppgift att följa ekonomifunktionens utveckling och precision. Övriga frågor behandlas av styrelsen i sin helhet.
Under året har valberedningen bestått av Ingvar Unnerstam och huvudägaren Göran Andersson samt Fredrik Svensson. Valberedningen har till uppgift att inför årsstämman framlägga förslag avseende styrelse och arvoden. Någon särskild revisionskommitté har inte utsetts då styrelsen är av den uppfattningen att den typen av frågor, för bolag av Novoteks storlek, bäst behandlas av hela styrelsen. Novoteks revisorer rapporterar minst en gång per år personligen till styrelsen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av den interna kontrollen.
Under 2011 genomförde styrelsen sammanlagt 8 protokollförda möten. Styrelsemötena förbereds av VD i samråd med ordföranden. Beslutsprotokoll upprättas vid styrelsemötena där varje ledamot har rätt att få en avvikande mening antecknad. Under 2011 har samtliga beslut varit enhälliga. Viktigare frågor som styrelsen har behandlat under året omfattar bl.a. förvärv, budget, strategiplan samt delårsrapporter.
Novotek omfattas från och med juli 2008 av koden för bolagsstyrning.
Bolagsstyrningsrapport finns på sidorna 40-43.
Forskning och utveckling
Forskning har under året i huvudsak omfattat undersökning rörande nya program och deras användbarhet i Novoteks produktsortiment. Kostnaderna för detta har löpande redovisats i resultaträkningen. Forskning och utveckling sker framförallt inom ramen för våra kunders och leverantörers befintliga verksamhet med ett tydligt definierat mål. Under året har ett par strategiskt viktiga produktutvecklingar aktiverats. Detta bedöms fortsätta under det kommande året.
Moderbolaget
Rörelseintäkterna uppgick under perioden 1 januari – 31 december 2011 till 8,8 (9,1) miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 5,5 (6,6) miljoner kronor. I resultatet ingår utdelning från koncernbolag med 5,3 (7,0) miljoner kronor. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 13,0 (14,4) miljoner kronor.
Medarbetare
Den 31 december uppgick antalet anställda till 123 personer. I jämförelse med den 31 december 2010 har personalen minskat med 7 personer. Medelantalet anställda uppgick till 127 (134) personer. Minskning är främst beroende på omorganisation i Sverige.
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Inga specifika händelser efter räkenskapsårets utgång finns att notera.
Framtida utsikter
Osäkerheten är fortfarande påtaglig, framförallt gällande större investeringar. Marknaden för mindre investeringar inom industriella IToch Automationslösningar bedöms dock öka eftersom industrin med nödvändighet måste investera i effektiviseringar för att klara konkurrensen. Fokus för 2012 ligger på fortsatt tillväxt inom framförallt industriell IT. Novoteks mål att över en konjunkturcykel uppnå en årlig genomsnittlig tillväxt av 15 procent och en rörelsemarginal av cirka 10 procent kvarstår. Parallellt med detta utvärderas förvärvsmöjligheter löpande.
aktien och Utdelning
Novotekaktien är noterad på Nasdaq OMX, Small Cap listan sedan juni 1999. Novotek är ett publikt bolag. Det finns i Novotek 10,6 miljoner aktier. Av dessa är 1,5 miljoner A-aktier, vilka har 10 röster jämfört med 1 röst för B-aktier. Alla aktier har samma rätt till utdelning. På Aaktierna finns hembudsklausul. Så vitt bolaget känner till finns det i övrigt ingen överenskommelse mellan bolagets aktieägare, eller annat förhållande, som begränsar rätten att överlåta aktier i Novotek AB.
Aktieägare med en röstandel större än 10 procent utgörs av Göran Andersson via bolag med 62,24% av rösterna och Arvid Svensson Invest med 10,93% av rösterna.
Novoteks utdelningspolicy är att dela ut minst 50% av vinsten efter skatt med beaktande av koncernens finansiella ställning och förvärvsplaner. För räkenskapsåret 2011 föreslås en utdelning med 1,00 kronor/ aktie. Utdelningen om 1,00 kronor innebär en direktavkastning på 9,2% beräknat på börskurs 10,85 kronor den 31 december 2011. Styrelsen har övervägt alla kända förhållanden som kan ha betydelse för moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller koncernen från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra lämpliga förvärv och erforderliga investeringar.
Bolaget har inte ingått några avtal med samarbetspartners, långivare
FLERårsÖVERSIKT MODERBOLAGET
Nedan visas utvecklingen under de senaste fem åren
| Kkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 736 | 7 577 | 5 491 | 4 716 | 3 715 |
| Resultat efter finansnetto | 5 507 | 6 574 | 4 922 | 9 423 | 4 901 |
| Medelantal anställda | 3 | 3 | 3 | 4 | 4 |
| Soliditet (%) | 85 | 86 | 85 | 91 | 93 |
| Förslag till vinstdisposition | |||||
| belopp i kkr | |||||
| Moderbolaget | |||||
| Balanserade vinstmedel | 43 935 | ||||
| Årets vinst | 5 438 | ||||
| Till årsstämmans förfogande | 49 373 | ||||
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår: | |||||
| -att till aktieägarna utdelas 1,00 kronor per aktie | 10 600 | ||||
| -att kvarstående vinstmedel balanseras i ny räkning | 38 773 | ||||
eller kunder som innehåller villkor som innebär att de kan upphöra att gälla om ägarkontrollen över bolaget förändras.
PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING
Novotek ska erbjuda en marknadsmässig totalkompensation som möjliggör att kvalificerade ledande befattningshavare kan rekryteras och bibehållas. Den absoluta nivån är beroende av den aktuella befattningen samt den enskildes prestation.
Ersättningssystemet består av fast lön, rörlig lön, pension samt övriga förmåner. Några aktierelaterade incitamentsprogram finns för närvarande inte. Fast lön och förmåner skall vara individuellt fastställda utifrån respektive medarbetares unika kompetens. Eventuell rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydliga fastställda mål. Den rörliga lönen utgår som procent av den fasta lönen och har ett tak. Pensionen skall som huvudregel vara premiebestämd.
Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare
Styrelsen föreslår att årsstämman 2012 fattar beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Dessa riktlinjer avser anställningsvillkoren för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ingående i koncernens ledningsgrupp.
Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, i huvudsak bil- och bränsleförmån, ska där de förekommer utgöra en begränsad del av ersättningarna.
Ordinarie pensionsålder ska vara 65 år.
Styrelsen ska bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören.
Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Riktlinjer beslutade av årsstämman är identiska med årets förslag. För utfall från 2011 se not 4.
Miljö- och kvalitet
Bolaget arbetar aktivt med miljö och kvalitetsfrågor.
Ett led i detta arbete är att upprätthålla den kvalitetscertifiering SS-EN ISO 9001 som Novotek haft sedan flera år. Enligt företagets kvalitetspolicy skall Novotek tillhandahålla tekniska lösningar, tjänster och produkter inom områdena industriell IT och Automation som uppfyller våra kunders krav och förväntningar.
Våra leveranser skall förknippas med god kvalitet och stimulera till återköp. Kravet på god kvalitet skall gälla i alla avseenden, som till exempel tillförlitlighet, punktliga leveranser, servicevilja och attityd mot kunder.
Alla medarbetare är ansvariga för kvaliteten i det egna arbetet såväl internt som externt. Att göra rätt från början och leverera i rätt tid skall gälla för allt arbete. Alla medarbetare skall ständigt försöka förbättra och vara delaktiva i utvecklingen av vår verksamhet bland annat genom att förebygga och förhindra upprepning av fel.
Novoteks verksamhet påverkar inte miljön i någon nämnvärd grad, men trots detta försöker Novotek minska avfallsmängderna från den löpande verksamheten samtidigt som företaget uppmuntrar återvinning i alla former och förordar transporter med miljövänliga transportmedel och då i första hand tåg när detta är möjligt.
| RESULTATRÄKNING | Koncernen | Moder bolaget |
||
|---|---|---|---|---|
| 2011-01-01 – | 2010-01-01 – | 2011-01-01 – | 2010-01-01 – | |
| Kkr Not |
2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Rörelsens intäkter | ||||
| Nettoomsättning | 215 251 | 210 403 | 7 736 | 7 577 |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 1 089 | 1 492 | 1 089 | 1 492 |
| Övriga rörelseintäkter | 298 | 163 | 0 | 0 |
| Summa rörelsens intäkter 2,3 |
216 638 | 212 058 | 8 825 | 9 069 |
| Rörelsens kostnader | ||||
| Handelsvaror | -92 313 | -90 588 | 0 | 0 |
| Övriga externa kostnader 5, 6 |
-21 248 | -18 874 | -4 348 | -4 297 |
| Personalkostnader 4 |
-87 885 | -88 116 | -3 844 | -3 643 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 13 |
-385 | -610 | 0 | 0 |
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar 11,12 |
-2 080 | -1 470 | -1 089 | -765 |
| Summa rörelsens kostnader | -203 911 | -199 659 | -9 281 | -8 706 |
| Rörelseresultat | 12 727 | 12 399 | -456 | 363 |
| Resultat från finansiella investeringar | ||||
| Resultat från andelar i koncernföretag 7 |
- | - | 5 254 | 6 957 |
| Övriga ränteintäkter och liknande 8 |
1 302 | 1 095 | 819 | 717 |
| 1 302 | 1 095 | 6 073 | 7 674 | |
| Räntekostnader och liknande 9 |
-1 351 | -2 420 | -110 | -1 463 |
| -1 351 | -2 420 | -110 | -1 463 | |
| Resultat efter finansiella poster | 12 678 | 11 074 | 5 507 | 6 574 |
| Resultat före skatt | 12 678 | -11 074 | 5 507 | 6 574 |
| Skatt på årets resultat 10 |
-3 792 | -3 289 | -69 | -46 |
| Årets resultat | 8 886 | 7 785 | 5 438 | 6 528 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | 8 601 | 7 350 | ||
| Minoritetsintresse | 285 | 435 | ||
| Data per aktie | ||||
| Antal aktier vid periodens slut | 10 600 | 10 600 | ||
| Genomsnittligt antal aktier | 10 600 | 10 600 | ||
| Resultat per aktie, kronor | 0,81 | 0,69 | ||
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
| Koncernen | Moder bolaget |
|||
|---|---|---|---|---|
| 2011-01-01 – | 2010-01-01 – | 2011-01-01 – | 2010-01-01 – | |
| Kkr | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Årets resultat | 8 886 | 7 785 | 5 438 | 6 528 |
| Årets omräkningsdifferenser från utländska verksamheter | -183 | -5 509 | ||
| Årets totalresultat | 8 703 | 2 276 | 5 438 | 6 528 |
| Årets totalresultat hänförligt till: Minoriteten |
322 | -29 | ||
| Moderbolagets ägare | 8 381 | 2 305 | 5 438 | 6 528 |
BALANSRÄKNING
| Kkr Not 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 11 6 699 7 246 4 156 4 041 Övriga immateriella anläggningstillgångar 11 441 799 259 374 Goodwill 12 27 585 27 678 0 0 34 725 35 723 4 415 4 415 Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 13 623 883 0 0 623 883 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 16,17 Andelar i dotterföretag 14 – – 29 780 29 560 Uppskjuten skattefordran 10 - - 334 403 Andra långfristiga fordringar 15 3 495 5 085 2 990 4 036 3 495 5 085 33 104 33 999 Uppskjuten skattefordran 10 2 897 3 430 - - Summa anläggningstillgångar 41 740 45 121 37 519 38 414 Omsättningstillgångar Varulager Färdiga varor och handelsvaror 18 2 734 2 962 0 0 2 734 2 962 0 0 Kortfristiga fordringar 16, 17, 19 Kundfordringar 19 49 790 54 249 0 0 Skattefordringar 10 4 435 5 451 182 2 259 Fordringar hos koncernföretag 0 0 10 148 11 005 Övriga fordringar 983 2 118 846 854 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 15 981 10 069 110 59 71 189 71 887 11 286 14 177 Likvida medel/Kassa och bank 16, 17 36 620 35 127 12 979 14 355 Summa omsättningstillgångar 110 543 109 976 24 265 28 532 Summa tillgångar 152 283 155 097 61 784 66 946 |
Tillgångar | Koncernen | Moder bolaget |
|
|---|---|---|---|---|
BALANSRÄKNING
| Eget kapital och skulder | Koncernen | Moder bolaget |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Kkr | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Eget kapital | |||||
| Bundet eget kapital | |||||
| Aktiekapital | 21 | 2 650 | 2 650 | 2 650 | 2 650 |
| Reservfond | – | – | 530 | 530 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 42 652 | 42 652 | – | – | |
| Reserver | 1 320 | 1 540 | – | – | |
| 3 180 | 3 180 | ||||
| Fritt eget kapital | |||||
| Balanserad vinst | 26 167 | 29 417 | 43 935 | 48 007 | |
| Årets resultat | 8 601 | 7 350 | 5 438 | 6 528 | |
| 49 373 | 54 535 | ||||
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 81 390 | 83 609 | 52 553 | 57 715 | |
| Minoritetsintresse | 3 804 | 3 482 | – | – | |
| Summa eget kapital | 85 194 | 87 091 | 52 553 | 57 715 | |
| Långfristiga skulder och avsättningar | |||||
| Avsättningar för skatter | 10, 16, 17 | 602 | 742 | – | – |
| Summa långfristiga skulder och avsättningar | 602 | 742 | 0 | 0 | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 1 662 | 614 | 0 | 0 | |
| Checkräkningskredit (limit 2 106/3 260) | 2 719 | 3 158 | 0 | 0 | |
| Leverantörsskulder | 25 535 | 24 853 | 51 | 4 | |
| Skulder till koncernföretag | 0 | 0 | 7 691 | 7 733 | |
| Skulder till intresseföretag | 41 | 129 | 0 | 0 | |
| Skatteskulder | 10 | 6 333 | 5 396 | 0 | 5 |
| Övriga skulder | 7 443 | 6 501 | 353 | 468 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22 | 22 754 | 26 613 | 1 136 | 1 021 |
| Summa kortfristiga skulder | 16, 17 | 66 487 | 67 264 | 9 231 | 9 231 |
| Summa eget kapital och skulder | 152 283 | 155 097 | 61 784 | 66 946 | |
| Poster inom linjen | |||||
| Ställda säkerheter | INGA | INGA | |||
| Företagsinteckningar avseende säkerheter för förskotts- och fullgörande garantier | 0 | 1 000 | |||
| Företagsinteckningar avseende säkerheter för skulder till kreditinstitut | 2 407 | 2 416 | |||
| Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser | INGA | INGA | |||
| Borgensförbindelser | 1 696 | 302 | |||
Redogörelse för förändringar i eget kaptial
| Koncernen | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | tillsk jutet Balanserad totalt |
Minoritets - eget |
|||||
| Aktiekapital kapital | Reserver vinst eget | kapital intresse kapital | |||||
| Belopp 2009-12-31 | 2 650 | 42 652 | 6 585 | 34 717 | 86 604 | 3 330 | 89 934 |
| Utdelning | -5 300 | -5 300 | -5 300 | ||||
| Nyemission dotterbolag | 181 | 181 | |||||
| Årets totalresultat | -5 045 | 7 350 | 2 305 | -29 | 2 276 | ||
| Belopp 2010-12-31 | 2 650 | 42 652 | 1 540 | 36 767 | 83 609 | 3 482 | 87 091 |
| Utdelning | -10 600 | -10 600 | -10 600 | ||||
| Årets totalresultat | -220 | 8 601 | 8 381 | 322 | 8 703 | ||
| Belopp 2011-12-31 | 2 650 | 42 652 | 1 320 | 34 768 | 81 390 | 3 804 | 85 194 |
Ackumulerad valutaomräkningsdifferens uppgår till 1 320 (1 540). Minoritetsintresse innefattar den andel av eget kapital som inte ägs av moderbolaget.
| Moderbolaget | Aktiekapital | Reservfond Balanserad | vinst | Årets vinst |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp 2009-12-31 | 2 650 | 530 | 48 078 | 5 229 | 56 487 |
| Utdelning | -5 300 | -5 300 | |||
| Omföring av årets vinst | 5 229 | -5 229 | 0 | ||
| Årets totalresultat | 6 528 | 6 528 | |||
| Belopp 2010-12-31 | 2 650 | 530 | 48 007 | 6 528 | 57 715 |
| Utdelning | -10 600 | -10 600 | |||
| Omföring av årets vinst | 6 528 | -6 528 | 0 | ||
| Årets totalresultat | 5 438 | 5 438 | |||
| Belopp 2011-12-31 | 2 650 | 530 | 43 935 | 5 438 | 52 553 |
KASSAFLÖDESANALYS
| Indirekt metod | Koncernen | Moder bolaget |
||
|---|---|---|---|---|
| 2011-01-01 – | 2010-01-01 – | 2011-01-01 – | 2010-01-01 – | |
| Kkr Not |
2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 12 727 | 12 399 | -456 | 363 |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 2 465 | 2 080 | 1 089 | 765 |
| Övriga ej kassaflödespåverkade poster | 4 | 267 | 0 | 0 |
| 15 196 | 14 746 | 633 | 1 128 | |
| Erhållen ränta | 1 302 | 1 095 | 819 | 717 |
| Erlagd ränta | -1 335 | -1 900 | -94 | -943 |
| Betald inkomstskatt | -1 441 | -1 861 | 2 072 | 825 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 13 722 | 12 080 | 3 430 | 1 727 |
| Förändring av rörelsekapital | ||||
| Varulager | 219 | -893 | 0 | 0 |
| Fordringar | -612 | 11 491 | 814 | 2525 |
| Skulder | -2 056 | 4 572 | 4 | -933 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 11 273 | 4 268 | 4 248 | 819 |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -322 | -335 | -1 089 | -1 492 |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -1 181 | -2 259 | 0 | 0 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 225 | 0 | 0 | 0 |
| Förändring långfristiga tillgångar/skulder | 1 571 | 1 099 | 1 031 | 949 |
| Nyemission i koncernbolag | 0 | 0 | 0 | -189 |
| Erhållen utdelning/aktieägartillskott koncernbolag | 0 | 0 | 5 254 | 6 957 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 293 | -1 495 | 5 196 | 6 225 |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Insatskapital dotterbolag | 0 | 0 | -220 | 0 |
| Nyemission, minoritetens tillskott | 0 | 192 | 0 | 0 |
| Förändring lån från kreditinstitut | 627 | 747 | 0 | 0 |
| Lämnad utdelning | -10 600 | -5 300 | -10 600 | -5 300 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -9 973 | -4 361 | -10 820 | -5 300 |
| Förändring av likvida medel | 1 593 | -1 588 | -1 376 | 1 744 |
| Likvida medel vid årets början | 35 127 | 39 586 | 14 355 | 12 611 |
| Kursdifferens i likvida medel | -100 | -2 871 | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 36 620 | 35 127 | 12 979 | 14 355 |
Not 1. TILLÄMPADE REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER SAMT ANDRA UPPLYSNINGAR
Allmänt
Denna koncernredovisning har godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen godkänt den.
Grunder för rapporternas upprättande
Novoteks koncernredovisning är upprättad med til lämpning av Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards, IFRS, sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år om inget annat framgår nedan.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden, vilka påverkar redovisade värden. Följden blir att redovisade belopp i dessa fall sällan kommer att motsvara de verkliga beloppen. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden under kommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska att tillämpa för räkenskapsåret 2011 har haft eller bedöms kunna få påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Nya och ändrade standarder som ännu inte trätt i kraft
Vid upprättandet av koncernredovisningen per den 31 december 2011 har standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Nedan redogörs i korthet för de standarder och uttalanden som bedöms kunna komma att få påverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRS 9, Finansiella instrument, hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen har för avsikt att til lämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
• IFRS 10, Consolidated financial statements, bygger på redan existerade principer för hur man definierar kontroll i samband med konsolidering av koncern. Standarden ger ytterligare vägledning för att fastställa när kontroll över att annat företag föreligger. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat om den kommer att få några effekter på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.
• IFRS 12, Disclosures of interests in other entities, omfattar upplysningskrav för dotterföretaget, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen har för avsikt att til lämpa IFRS 12 för räkenskapsåret som inleds den 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat eventuella effekter på de finansiella rapporterna. Standarden har antagits av EU.
• IFRS 13, Fair value measurement, syftar till en mer konsekvent och mindre komplex värdering till verkligt värde. Standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärdering och tillhörande upplysningar i det fall en värdering till verkligt värde är tillåtet. Koncernen har ännu inte utvärderat vilken effekt IFRS 13 kommer att få på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.
Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar
Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Nedskrivningsprövning för goodwill
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 12).
Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle leda till något nedskrivningsbehov.
Uppskjuten skattefordran
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.
Värdering av kundfordringar
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En värdeminskning sker när företagsledningen bedömer att det finns objektiva bevis för att ett belopp inte kommer att erhållas. Bedömningen om när det finns objektiva bevis påverkar således värderingen. En felaktig bedömning kan leda till att kundfordringarna en enskild period antingen är för högt eller för lågt värderade.
Grunder för redovisning
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inkl. derivatinstrument) som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen. De balansposter som rubriceras omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader. Alla andra balansposter förväntas återvinnas eller betalas senare.
Koncernredovisning
Dotterföretag är de företag där koncernen har bestämmande inflytande, det vill säga har rätt att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av röstetalet.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Endast den del av dotterföretagets balanserade vinstmedel som intjänats efter den tidpunkt då bestämmande inflytande erhölls ingår i koncernens egna kapital.
Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I anskaffningsvärdet ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av eventuell avtalad villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppstår. Eventuell positiv skillnad mellan anskaffningskostnaden för aktierna och koncernens andel av det verkliga värdet på den förvärvade rörelsens identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som koncernmässig goodwill. Är skillnaden negativ redovisas den direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. I koncernredovisningen har redovisningsprinciperna för dotterföretag, i förekommande fall, anpassats för att uppnå en enhetlig tillämpning av koncernens principer.
Minoritetsintresse
Minoritetsintresse i årets resultat och eget kapital baseras på dotterbolagens bokslut upprättade i enlighet med koncernens principer.
Omräkning av utländsk valuta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är redovisade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser uppkommer vid betalning av sådana poster (orealiserade). Kursdifferenser, realiserade och orealiserade, avseende poster som är hänförbara till rörelsen redovisas som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader medan kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas som finansiella poster.
Resultaträkningar och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
- tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs
- intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs
- omräkningsdifferenser som uppstår till följd av ovan redovisas direkt mot eget kapital i en särskild omräkningsreserv.
Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
Balanserade utgifter
för utvecklingsarbeten
Utgifter för utvecklingsarbeten balanseras och skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden när kriterierna för en balansering är uppfyllda. Bedömningen av när kriterierna är uppfyllda ligger till grund för vilka utgifter som kommer att balanseras. Principerna för balansering prövas regelbundet så även nyttjandeperioden.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först utmetoden.
Intäkter
Novotek tillämpar successiv vinstavräkning för både löpande räkningsuppdrag och uppdrag till fast pris. Härvid framkommer resultatet i takt med uppdragets genomförande.
Ett grundläggande villkor för successiv vinstavräkning är att intäkter, kostnader och färdigställandegraden för uppdraget kan storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt.
Färdigställandegraden fastställs såsom förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala utgifter.
Ränteintäkter intäktsredovisas i enlighet med den effektiva avkastningen. Erhållen utdelning intäktsredovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.
Segmentrapportering
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelningen av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernledningen.
Novoteks interna rapporteringssystem och struktur är uppbyggd utifrån bolagets kärnkompetens inom integrationslösningar för industriell IT och Automation. Eftersom samma grundtjänst erbjuds samtliga kunder kan inte olika rörelsegrenar i dagsläget urskiljas varför någon rapportering per rörelsegren inte sker. Inte heller sker uppföljning av verksamheten per geografiska områden, på ett sådant sätt som enligt IFRS 8 definierar ett rörelsesegment, vilket medför att detta inte heller kan användas för att urskilja olika segment i bolaget. Rörelseresultatet följs enbart för koncernen som helhet.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättring av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångarnas redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsföres löpande.
Avskrivningar
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
• Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, 5–10 år
- Övriga immateriella anläggningstillgångar, 5-10 år
- Inventarier, verktyg och installationer, 3 8 år
Vissa aktiverade produktutvecklingar bedöms ha en längre livstid (10 år) beroende på dess grundläggande funktioner.
Datorer för teknisk användning betraktas i sin helhet som förbrukningsinventarier. I koncernen betraktas goodwill vara en tillgång med obegränsad livslängd, varför avskrivning inte görs.
Skatt
Total skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas på s.k. temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder i balansräkningen. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom obeskattade reserver.
Uppskjutna skattefordringar i avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår. Skulle det finnas svårighet att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt kostnadsförs samtliga utgifter tills dess att det står klart att projektet övergått till utvecklingsfasen.
Utgifter för utveckling, som syftar till att ta fram nya produkter, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen skall göras om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det skall också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången ska tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde ska gå att beräkna på ett tillförlitligt sätt.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras förutom kassa och banktillgodohavanden även kortfristiga finansiella placeringar med endast obetydlig risk för värdefluktuationer och en löptid som vid anskaffningstidpunkten inte överstiger tre månader.
Leasing
Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasingobjekt som disponeras via finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och framtida leasingavgifter som räntebärande skulder. För leasingobjekt som klassificeras som operationell leasing redovisas leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen.
Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, samt aktiverade utvecklingskostnader som ännu inte tagits i bruk, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång så snart det finns indikationer att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden.
Avsättningar och skulder
Skulder har, om ej annat anges nedan, upptagits till anskaffningsvärde med sedvanlig reservering för upplupna kostnader. Avsättningar har gjorts för kända eller befarade risker efter individuell prövning.
Ersättningar till anställda
Koncernens planer för ersättning efter avslutad anställning omfattar endast avgiftsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet alternativt sker inbetalningen av den anställde. Inbetalningarnas storlek regleras i lokala avtal. När avgiften är betalad har företaget inga ytterligare förpliktelser. Ersättning till anställda så som lön och pension redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som ersättningen avser.
Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under perioden. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget tillämpar årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 kräver att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. Tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år.I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta nedan.
Innehav i dotterföretag
Innehav i dotterföretag värderas utifrån anskaffningsvärde, inklusive kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. I de fall det redovisade värdet avseende investeringen överstiger återvinningsvärdet, sker nedskrivning.
Leasing
I moderbolaget klassificeras all leasing som operationell oavsett ekonomisk innebörd.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Finansiella instrument
Moderbolaget tillämpar inte värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras som aktier i dotterföretag i givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Koncernbidrag som lämnas till dotterföretag är att se som aktieägartillskott. Koncernbidraget med beaktande av skatteeffekten, redovisas som en ökning av aktier i dotterföretag, därefter prövas värdet för att se om det finns något nedskrivningsbehov. Koncernbidrag som erhålls från dotterföretag är att jämställa med utdelning och redovisas som finansiell intäkt i resultaträkningen. Skatteeffekten redovisas i resultaträkningen.
Uppställningsform för resultat- och balansräkning
Moderbolaget följer Årsredovisningslagens uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital.
Upplysningar om närstående
Novotekkoncernen bedriver på marknadsmässiga villkor handel, programvara och tjänster, med Idus AB, ett bolag i vilket Novoplan AB har ett bestämmande inflytande. Årets inköp uppgår till 281 (342) kkr och årets försäljning uppgår till 0 (0) kkr.
Koncernförhållande
Novotek AB är dotterbolag till Noveko Syd AB, 556061-5402, med säte i Lomma, Skåne län. Noveko Syd AB är i sin tur dotterbolag till Novoplan AB, 556284-1980, med säte i Lomma, Skåne län.
Moderbolaget
Novotek AB är ett publikt aktiebolag (publ) med organisationsnummer 556060-9447 och säte i Malmö. Huvudkontorets besöksadress är Höjdrodergatan 7-9, Malmö.
Moderbolagets verksamhet omfattar koncernövergripande uppgifter och ledning av verksamheten.
Novotek AB är sedan juni 1999 noterat på OMX Nasdaq, Nordiska listan, Small Cap, Information Technology.
Not 2. Rörelsens intäkter
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Rörelseintäkternas fördelning på verksamhetsländer | 2011 | 2010 |
| Sverige | 62 764 | 71 391 |
| Holland/Belgien | 54 686 | 55 322 |
| Danmark | 53 802 | 53 921 |
| Finland | 23 814 | 13 710 |
| Norge | 26 832 | 25 343 |
| Tyskland | 1 520 | 0 |
| Moderbolag och koncerneliminering | -6 780 | -7 629 |
| 216 638 | 212 058 |
| Analys av intäkter per intäktsslag | Koncernen | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| Nettoomsättning | 215 251 | 210 403 | ||
| Aktiverat arbete för egen räkning | 1 089 | 1 492 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 298 | 163 | ||
| 216 638 | 212 058 |
Inköp och försäljning mellan koncernbolag
Av moderbolagets inköp har under året 13 (8) procent skett från koncernföretag (konsultarvode för arbetande styrelseordförande) och av dess försäljning har 88 (100) procent skett till koncernföretag.
Immateriella och materiella anläggningstillgångar i Sverige och andra länder
Summa immateriella och materiella anläggningstillgångar som är lokaliserade i Sverige uppgår till 13 026 kSEK (13 153) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 22 322 kSEK (23 453).
Not 3.RÖRELSEINTÄKTERNAS FÖRDELNING SAMT INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR PER SEGMENT
| 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkternas fördelning per segment | Rörelse- | Rörelse- | Rörelse- | Rörelse |
| intäkter | resultat | intäkter | resultat | |
| Industriell IT och Automation | 223 418 | 13 780 | 219 687 | 12 635 |
| Moderbolag och koncerneliminering | -6 780 | -1 053 | -7 629 | -236 |
| Totalt för bolaget | 216 638 | 12 727 | 212 058 | 12 399 |
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Investeringar och avskrivningar per segment | Investeringar | Avskrivningar | Investeringar | Avskrivningar | ||
| Industriell IT och Automation | 415 | -779 | 1 102 | -716 | ||
| Moderbolag och koncerneliminering | 1 088 | -1 686 | 1 492 | -1 364 | ||
| Totalt för bolaget | 1 503 | -2 465 | 2 594 | -2 080 |
Ingen enskild kund utgör 10 % eller mer av intäkterna.
Införandet av IFRS 8 har förändrat det sätt varpå Novotek identifierar koncernens segment. Efter avyttringen 2009 av Novotek Systems Oy och segmentet Test och Mätsystem, har styrelsen beslutat att inte identifiera något nytt segment beroende på den verksamhetsmässiga likheten och det faktum att koncernens bolag blir allt mera vertikalt integrerade.
Not 4. PERSONal
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| 15 | 16 | 1 | 1 | |
| 112 | 118 | 2 | 2 | |
| 127 | 134 | 3 | 3 | |
| 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Medelantalet anställda per land (koncernen) | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Sverige | 5 | 47 | 7 | 55 |
| Holland/Belgien | 5 | 22 | 4 | 23 |
| Danmark | 4 | 27 | 4 | 26 |
| Finland | 0 | 6 | 0 | 5 |
| Norge | 1 | 9 | 1 | 9 |
| Tyskland | 0 | 1 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Styrelse och verkställande direktör | 7 338 | 5 593 | 1 510 | 1 446 |
| Övriga anställda | 58 414 | 62 477 | 855 | 941 |
| 65 752 | 68 071 | 2 365 | 2 387 |
Not 4 forts. PERSONal
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sociala kostnader | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 784 | 500 | 208 | 282 | |||
| Pensionskostnader övriga anställda | 4 632 | 5 582 | 134 | 165 | |||
| Övriga sociala kostnader | 11 359 | 11 998 | 795 | 726 | |||
| 16 775 | 18 080 | 1 137 | 1 173 | ||||
| 2011 | |||||||
| Löner, ersättningar och sociala kostnader per land (koncernen) | Sverige | Holland / |
Danmark | Finland | Norge t | yskland | |
| belgien | |||||||
| Löner och ersättningar | |||||||
| Styrelse och verkställande direktör | 1 510 | 963 | 2 533 | 961 | 1 371 | 0 | |
| Övriga anställda | 20 274 | 12 162 | 15 409 | 3 029 | 6 507 | 1 033 | |
| Sociala kostnader | |||||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 208 | 112 | 220 | 179 | 65 | 0 | |
| Pensionskostnader övriga anställda | 2 189 | 744 | 843 | 502 | 354 | 0 | |
| Övriga sociala kostnader | 7 363 | 1 954 | 245 | 126 | 1 511 | 160 | |
| 2010 | |||||||
| Löner, ersättningar och sociala kostnader per land (koncernen) | Sverige | Holland / |
Danmark | Finland | Norge t | yskland | |
| belgien | |||||||
| Löner och ersättningar | |||||||
| Styrelse och verkställande direktör | 1 446 | 0 | 2 823 | 0 | 1 324 | 0 | |
| Styrelse och verkställande direktör | 1 446 | 0 | 2 823 | 0 | 1 324 | 0 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga anställda | 25 269 | 14 303 | 14 360 | 2 775 | 5 771 | 0 |
| Sociala kostnader | ||||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 282 | 0 | 154 | 0 | 64 | 0 |
| Pensionskostnader övriga anställda | 3 332 | 587 | 923 | 497 | 244 | 0 |
| Övriga sociala kostnader | 9 064 | 1 357 | 248 | 93 | 1 237 | 0 |
Styrelse
Styrelsen består av fem personer varav noll kvinnor. Arvoden till styrelseledamöterna, har enligt årsstämmans beslut, utgått med 95 kkr per ledamot. Styrelsens arbetande ordförande har utöver detta erhållit ersättning enligt löpande räkning för tjänster utförda åt bolaget. Utöver detta har styrelseledamöterna endast erhållit kostnadsersättning, inga andra ersättningar eller förmåner har utgått till styrelsemedlemmarna. Styrelsens arbetande ordförande uppbar under året ersättning med 675 kkr (inklusive fakturerade konsultarvoden). Det finns inga pensionsavtal eller liknande förpliktelser för styrelsen. Avgångsvederlag utgår ej till någon styrelsemedlem. Bolaget saknar options- eller konvertibelprogram.
Verkställande direktör
Verkställande direktör uppbar under året ersättning med 1 035 kkr samt skattepliktig förmån till ett värde av 88 kkr. Verkställande direktör erhåller inbetalning till avgiftsbestämd pension som beloppsmässigt motsvarar ITP-planen. Årets pensionspremie uppgick till 208 kkr. För verkställande direktör gäller pensionsålder 65 år. För verkställande direktör gäller en uppsägningstid på 12 månader, inget avtal om avgångsvederlag finns.
Övriga ledande befattningshavare
Övriga ledande befattningshavare består av de sex personer, varav noll kvinnor, som tillsammans med VD utgör koncernledning. Löner och ersättningar uppgick för 2011 till sammanlagt 6 027 kkr (5 808 kkr). Därutöver utgick förmåner (huvudsakligen bilförmåner) med sammanlagt 397 kkr (275 kkr). Övriga ledande befattningshavare erhåller inbetalning till avgiftsbestämd pension som beloppsmässigt är i enlighet med ITP-planen eller motsvarande plan i annat land utan möjlighet att aktualisera pension tidigare än normal pensionsålder för respektive land. Pensionskostnader uppgick för 2011 till sammanlagt 804 kkr. För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstider varierande mellan 6 och 12 månader. Inga avtal om avgångsvederlag finns.
Not 5. revisionskostnader KONCERNEN MODERBOLAGET 2011 2010 2011 2010 Revisionsuppdrag Mazars SET Revisionsbyrå AB 224 269 160 165 Övriga 489 430 0 0 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag Mazars SET Revisionsbyrå AB 41 100 39 100 Övriga 76 83 0 0 Skatterådgivning Mazars SET Revisionsbyrå AB 17 4 17 4 Övriga 27 24 0 0 Övriga tjänster Mazars SET Revisionsbyrå AB 10 8 10 8 Övriga 49 55 0 0
Med revisionsuppdrag avses revisors arbete för den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäkringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.
Not 6. Leasingavtal
Genom leasingavtal disponerar koncernen över verksamhetslokaler samt ett antal tjänstebilar och kopiatorer. Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella, vilket innebär att någon tillgångs- eller motsvarande skuldpost inte redovisas i balansräkningen.
Under året betalda leasingavgifter uppgår till 8 650 (8 421) kkr, varav moderbolaget 0 (0) kkr. Värdet av avtalade framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande inom koncernen:
| Förfaller till betalning 2012 | 7 429 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning 2013-2014 | 9 828 | |
| Förfaller till betalning 2015 eller senare | 3 372 |
Not 7. RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
| Moder bolaget |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| Utdelning | 5 254 | 6 957 | ||
| 5 254 | 6 957 |
Not 8. övriga ränteintäkter och liknande
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Ränteintäkter och liknande | 1 302 | 1 095 | 819 | 717 | |
| Ränteintäkter koncernbolag | – | – | 0 | 0 | |
| 1 302 | 1 095 | 819 | 717 |
Not 9. räntekostnader och liknande
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Räntekostnader och liknande | 1 351 | 2 420 | 110 | 1 463 | |
| Räntekostnader koncernbolag | – | – | 0 | 0 | |
| 1 351 | 2 420 | 110 | 1 463 |
| Not 10. skatt | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Skattekostnad i resultaträkningen | ||||
| Aktuell skatt | 3 455 | 3 188 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | 337 | 101 | 69 | 46 |
| 3 792 | 3 289 | 69 | 46 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital | 0 | 0 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Skatter i balansräkningen | ||||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Uppskjuten skattefordran | 2 897 | 3 430 | 334 | 403 |
| Rörelsefordringar | ||||
| Aktuell skattefordran | 4 435 | 5 451 | 182 | 2 259 |
| Avsättningar | ||||
| Uppskjuten skatteskuld | 602 | 742 | 0 | 0 |
| Rörelseskulder | ||||
| Aktuell skatteskuld | 6 333 | 5 396 | 0 | 5 |
| Not 10 forts. skatt | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Uppskjuten skattefordran | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 777 | 890 | 0 | 0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 27 | 26 | 0 | 0 |
| Skattemässigt värde i underskottsavdrag | 2 093 | 2 461 | 334 | 403 |
| Övrigt | 0 | 53 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 2 897 | 3 430 | 334 | 403 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Uppskjuten skattefordran | ||||
| Ingående värde | 3 430 | 3 628 | 403 | 308 |
| Årets avsättning | 277 | 130 | -69 | 95 |
| Årets upplösning | -800 | -202 | 0 | 0 |
| Omräkningsdifferens | -10 | -126 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 2 897 | 3 430 | 334 | 403 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Uppskjuten skatteskuld | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 500 | 659 | 0 | 0 |
| Obeskattade reserver | 102 | 83 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 602 | 742 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Uppskjuten skatteskuld | ||||
| Ingående värde | 742 | 1 198 | 0 | 0 |
| Årets upplösning | -140 | -456 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 602 | 742 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Skillnad mellan nominell svensk skattesats och koncernens skatt | ||||
| Skatt enligt nominell skattesats 26,3 % | 3 334 | 2 912 | 1 448 | 1 729 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla/skattepliktiga poster | 128 | 112 | -1 379 | -1 824 |
| Temporära skillnader | 24 | 162 | 0 | 141 |
| Effekt utländska skattesatser | 306 | 103 | 0 | 0 |
| Skatt på årets resultat | 3 792 | 3 289 | 69 | 46 |
Not 11. balanserade utgifter för utvecklingsarbeten
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 9 781 | 8 487 | 4 746 | 3 544 |
| Årets aktivering | 1 180 | 2 215 | 1 089 | 1 492 |
| Försäljning | 0 | -290 | 0 | -290 |
| Årets omräkningsdifferens | -17 | -631 | 0 | 0 |
| Utgåande ackumulerade anskaffningsvärden | 10 944 | 9 781 | 5 835 | 4 746 |
| Ingående avskrivningar | -2 535 | -1 698 | -705 | -142 |
| Försäljningar | 0 | 87 | 0 | 87 |
| Årets avskrivningar | -1 722 | -1 135 | -974 | -650 |
| Årets omräkningsdifferens | 12 | 211 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -4 245 | - 2 535 | -1 679 | -705 |
| Redovisat värde | 6 699 | 7 246 | 4 156 | 4 041 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avser egenutvecklad programvara.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 786 | 1 971 | 575 | 575 |
| Årets omräkningsdifferens | -3 | -185 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1 783 | 1 786 | 575 | 575 |
| Ingående avskrivningar | -987 | -713 | -201 | -86 |
| Årets omräkningdifferens | 3 | 98 | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | -358 | -372 | -115 | -115 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -1 342 | -987 | -316 | -201 |
| Redovisat värde | 441 | 799 | 259 | 374 |
Övriga immateriella tillgångar består av immateriella övervärden från förvärv samt andra förvärvade rättigheter.
Not 12. goodwill
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 28 623 | 31 145 | 0 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | -93 | -2 522 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 28 530 | 28 623 | 0 | 0 |
| Ingående avskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Ingående nedskrivningar | -945 | -945 | 0 | 0 |
| Utgående ackumelerade nedskrivningar | -945 | -945 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 27 585 | 27 678 | 0 | 0 |
Koncernens goodwill har prövats för nedskrivning i enlighet med IAS 36, Nedskrivningar. Bokfört värde har inte befunnits överstiga återvinningsvärdet.
Nedskrivningsprövningen baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt fem år, varav det första baseras på den affärsplan som fastställts av företagsledningen. Prognostiserade kassaflöden för år 2 – 5 baseras på en årlig tillväxttakt om 5%.
De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 15% före skatt. Även vid en väsentlig förändring av bruttomarginal och diskonteringsränta uppstår inget nedskrivningsbehov för koncernen.
Not 13. inventarier, verktyg och installationer
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 8 256 | 8 778 | 237 | 237 |
| Inköp | 320 | 321 | 0 | 0 |
| Försäljningar/utrangeringar | -552 | -264 | 0 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | -17 | -579 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 8 007 | 8 256 | 237 | 237 |
| Ingående avskrivningar | -7 373 | -7 510 | -237 | -237 |
| Försäljningar/utrangeringar | 362 | 264 | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | -385 | -610 | 0 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | 12 | 483 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -7 384 | -7 373 | -237 | -237 |
| Redovisat värde | 623 | 883 | 0 | 0 |
Not 14. andelar i dotterbolag
| Organisationsnr f | öretagets säte |
Antal andelar |
Kapitalandel Bokf | ört värde |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Novotek Sverige AB | 556265-3906 | Malmö | 1 000 | 100 % | 4 000 |
| Novotek Cloud Service Solutions AB | 556411-8726 | Halmstad | 5 000 | 100 % | 0 |
| Novotek A/S | 21333174 G | lostrup | 500 | 100 % | 638 |
| Novotek AS | 945796693 | Larvik | 50 | 100 % | 732 |
| Novotek Oy | 2206064-5 | Vantaa | 1 000 | 100 % | 30 |
| Novotek B.V. | 20063265 | Breda | 368 | 92 % | 13 121 |
| Processgruppen Sundsvall AB | 556673-7846 | Sundsvall | 1 000 | 100 % | 0 |
| Novotek Planning Systems A/S | 20944196 | Odense | 306 | 51 % | 6 705 |
| Infratech i Göteborg AB | 556595-9664 G | öteborg | 2 000 | 100 % | 0 |
| GG Management BVBA | 172.768 | Bryssel | 750 | 100 % | 189 |
| DanProces Engineering A/S | 27412696 | Holmegaard | 400 | 50 % | 4 145 |
| Novotek GmbH | HRB 202293 | Solingen | 1 | 100% | 220 |
| 29 780 |
andelar i dotterbolaG
| Moder bolaget |
|||
|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | ||
| Ingående redovisat värde | 29 560 | 29 371 | |
| Nyemission | 0 | 189 | |
| Insatskapital bildat dotterbolag | 220 | 0 | |
| Redovisat värde | 29 780 | 29 560 |
Dotterbolags andelsinnehav i koncernföretag
| Organisationsnr | Företagets säte |
Antal andelar |
Kapitalandel Bokf | ört värde |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Dehex AB | 556553-0721 | Sundsvall | 1 120 | 100 % | 112 |
| TriMation B.V. | 18036113 | Chaam | 400 | 100 % | 4 920 |
| Novotek BVBA | 0811264250 | Vilvoorde | 400 | 100 % | 3 578 |
Not 15. andra långfristiga fordringar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | ||
| Ingående fordran | 5 085 | 5 815 | 4 036 | 4 233 | |
| Utlåning under året | 0 | 0 | 0 | 1 273 | |
| Amortering under året | -1 119 | -954 | -1 041 | -954 | |
| Övrig förändring | -470 | 0 | -5 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferens | -1 | 224 | 0 | -516 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3 495 | 5 085 | 2 990 | 4 036 | |
| Redovisat värde | 3 495 | 5 085 | 2 990 | 4 036 | |
I moderbolaget redovisad långfristig räntebärande fordran, 1 717, löper med rak amorteringsplan med en ränta motsvarande Stibor +4%. Övriga långfristiga fordringar är ej räntebärande.
Not 16. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
Finansiella instrument
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumentet förvärvats.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna klass av finansiella instrument utgörs av finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassas i denna kategori om den förvärvats huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivatinstrument ingår alltid i denna klass utom i det fall derivatet utgör en del i en säkringstransaktion. Novotek har inte haft några finsansiella tillgångar hänförda till denna kategori under räkenskapsåret.
Finansiella instrument som hålls till förfall
Finansiella tillgångar i kategorin som hålls till förfall är anskaffade med avsikt och finansiell förmåga att behållas till förfallotidpunkten. Dessa finansiella instrument värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Novotek har inte haft några finansiella tillgångar hänförda till denna kategori under räkenskapsåret.
Finansiella instrument som kan säljas
I denna klass återfinns finansiella tillgångar som kan säljas och som inte är derivat. Finansiella instrument i denna kategori värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat. Novotek har inte haft några finansiella tillgångar hänförliga till denna kategori under räkenskapsåret.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar har fastställda betalningar och innehas utan handelssyfte. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för de poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Värdering sker inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med til lämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reserv för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.
En nedskrivning av kundfordringar och lånefordringar redovisas i resultaträkningen som en övrig extern kostnad.
Låneskulder och leverantörsskulder
Låneskulder och leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Köp och försäljningar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, d v s den dag då bindande avtal ingås. Samtliga finansiella instrument vilka inte värderas till verkligt värde, värderas inledningsvis till anskaffningskostnad plus transaktionskostnader.
De finansiella räntebärande tillgångarna uppgår till KSEK 39 169 (40 212) och utgörs av kassa och bank och andra långfristiga fordringar. Räntebärande skulder utgörs av skulder till kreditinstitut och checkräkningskredit och uppgår till KSEK 4 381 (3 772).
Not 16 forts. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
Räntebärande skulder
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||
|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| 4 381 | 3 772 | 0 | 0 |
| 4 381 | 3 772 | 0 | 0 |
| MODERBOLAGET | |||
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
| 602 | 742 | 0 | 0 |
| 62 106 | 63 492 | 9 231 | 9 231 |
| 62 708 | 64 234 | 9 231 | 9 231 |
| KONCERNEN |
Nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat.
Koncernen
| Bokf ört värde |
Inom | ett år |
Senare änett |
årmen inom fem år |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | Ränta | Amortering | Ränta | Amortering | |
| Skulder till kreditinstitut och checkräkningskredit | 4 381 | 307 | 4 381 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | 602 | 0 | 0 | 0 | 602 |
| Leverantörsskulder med mera | 62 106 | 0 | 62 106 | 0 | 0 |
| Summa | 67 089 | 307 | 66 487 | 0 | 602 |
Moderbolaget
| Bokf ört värde |
Inom | ett år |
Senare än ett år men |
inom fem år |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | Ränta | Amortering | Ränta | Amortering | |
| Leverantörsskulder med mera | 9 231 | 0 | 9 231 | 0 | 0 |
| Summa | 9 231 | 0 | 9 231 | 0 | 0 |
Koncernen
| Bokf ört värde |
Inom | ett år |
Senare änett |
årmen inom fem år |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | Ränta | Amortering | Ränta | Amortering | |
| Skulder till kreditinstitut och checkräkningskredit | 3 772 | 264 | 3 772 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | 742 | 0 | 0 | 0 | 742 |
| Leverantörsskulder med mera | 63 492 | 0 | 63 492 | 0 | 0 |
| Summa | 68 006 | 264 | 67 264 | 0 | 742 |
Moderbolaget
| Bokf ört värde |
Inom | ett år |
Senare än ett år men |
inom fem år |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | Ränta | Amortering | Ränta | Amortering | |
| Leverantörsskulder med mera | 9 231 | 0 | 9 231 | 0 | 0 |
| Summa | 9 231 | 0 | 9 231 | 0 | 0 |
Not 16 forts. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
FINANSIELLA RISKER
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker såsom marknadsrisk (innefattande valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernen eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
MARKNADSRISK Ränterisk
Koncernen har både finansiella tillgångar och skulder som är räntebärande. Beräknat utifrån finansiella räntebärande tillgångar per den 31 december 2011 skulle en procentenhets förändring av marknadsräntan påverka koncernens resultat med 392 (402) KSEK. Beräknat utifrån finansiella räntebärande skulder per den 31 december 2011 skulle en procentenhets förändring av marknadsräntan påverka koncernens resultat med -44 (-38) KSEK. Koncernens mål för överskottslikviditet är att maximera avkastningen inom fastställda riktlinjer samtidigt som ränterisken begränsas. Dessutom eftersträvas en hög finansiell flexibilitet för att kunna tillgodose uppkommande behov av likviditet. Snitträntan på koncernens räntebärande finansiella tillgångar var under 2011 3 (4) procent. Snitträntan på koncernens räntebärande finansiella skulder var under 2011 7 (7) procent.
Valutarisk
Varje enskilt koncernbolag skall sträva efter att minimera sin valutarisk. Detta sker bland annat genom att affärstransaktioner i största utsträckning genomförs i den egna funktionella valutan.
Omräkning från varje bolags funktionella valuta till rapportvaluta (SEK) ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. Den omräkningsexponering som avses nedan är inte exponering i nettoinvesteringar i utländsk valuta utan exponering i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa inkluderar poster i annan valuta än dess funktionella.
I den konsoliderade koncernen finns exponering för valutarisk avseende kundfordringar och leverantörsskulder. Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen påverkats med ca +1 213 KSEK (+1 470 KSEK) baserat på exponeringen per balansdagen. Motsvarande för moderbolaget är 0 Mkr (0).
Prisrisk
Koncernen kan exponeras för prisrisk hänförligt till finansiella instrument som klassificerats som finansiella instrument som kan säljas eller som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Under räkenskapsåret har koncernen inte haft några instrument som klassificerats i dessa kategorier.
Kreditrisk
Hanteras genom fastslagen kreditinstruktion där bästa möjliga kreditvärdighet på koncernens motparter eftersträvas. I förekommande fall begärs kompletterande säkerheter för motparternas åtaganden. Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 2 % (1 %) av de totala kundfordringarna per balansdagen.
Likviditetsrisk
Definieras som den risk som orsakas av bristande likviditet eller svårigheter att ta upp, eller omsätta externa lån. För att eliminera denna risk skall koncernens synliga soliditet alltid överstiga 35 %. Synlig soliditet definieras som eget kapital plus finansiering från aktieägare dividerat med balansomslutningen, per 31/12 2011 utgjorde denna 56 % (56 %).
Soliditeten är enligt följande
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Eget kapital | 85 194 | 87 091 | 52 553 | 57 715 |
| Summa Eget kapital | 85 194 | 87 091 | 52 553 | 57 715 |
| Balansomslutning | 152 283 | 155 097 | 61 784 | 66 946 |
| Soliditet | 56 % | 56 % | 85% | 86 % |
Kapitalrisk
Koncernens mål avseende kapitalstruktur, definierad som eget kapital, är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet för att kunna genererar avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utdelning till aktieägarna, inlösen av aktier, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen.
Utdelningspolicy
Styrelsens policy, vad gäller utdelning, är att 50% av vinster efter skatt skall utdelas till aktieägarna när Bolaget har en intjäningsförmåga som ger utrymme för en uthållig produktutveckling och marknadsexpansion och om motsvarande utdelningsbara medel finns i moderbolaget och koncernens konsolideringsbehov så tillåter.
| Tillämpade valutakurser | kon cernen |
||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Vid omräkning av balansposter till rapportvalutan har följande valutakurser använts: | |||
| EUR | 8,945 | 9,002 | |
| DKK | 1,203 | 1,208 | |
| NOK | 1,151 | 1,152 | |
| 2011 | 2010 | ||
| För omräkning av det utländska dotterföretagets resultaträkning till rapportvalutan har följande valutakurser använts: | |||
| EUR | 9,034 | 9,541 | |
| DKK | 1,213 | 1,281 | |
| NOK | 1,159 | 1,192 |
Not 17. klassificering av finansiella instrument
| Finansiella skulder |
||||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella värderade | till upp |
|||
| Låne - och tillgångar lupet |
anskaffnings - |
Redovisat | Verkligt | |
| kundfordringar som | kan säl jas värde värde |
|||
| 3 495 | 0 | 0 | 3 495 | 3 495 |
| 50 773 | 0 | 0 | 50 773 | 50 773 |
| 36 620 | 0 | 0 | 36 620 | 36 620 |
| 90 888 | 0 | 0 | 90 888 | 90 888 |
| 61 395 | 61 395 | |||
| 152 283 | 152 283 | |||
| 0 | 0 | 4 381 | 4 381 | 4 381 |
| 0 | 0 | 25 535 | 25 535 | 25 535 |
| 0 | 0 | 29 916 | 29 916 | 29 916 |
| 37 173 | 37 173 | |||
| 67 089 | 67 089 | |||
klassificering av finansiella instrument
| Finansiella skulder |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella värderade | till upp |
||||
| Låne - och tillgångar lupet |
anskaffnings - |
Redovisat | Verkligt | ||
| kundfordringar som | kan säl jas värde värde |
||||
| Koncernen 2010 | |||||
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 5 085 | 0 | 0 | 5 085 | 5085 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 56 408 | 0 | 0 | 56 408 | 56 408 |
| Likvida medel | 35 127 | 0 | 0 | 35 127 | 35 127 |
| Summa finansiella tillgångar | 96 620 | 0 | 0 | 96 620 | 96 620 |
| Icke finansiella tillgångar | 58 477 | 58 477 | |||
| Summa tillgångar | 155 097 | 155 097 | |||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut och checkräkningskredit | 0 | 0 | 3 772 | 3 772 | 3 772 |
| Leverantörsskulder med mera | 0 | 0 | 24 853 | 24 853 | 24 853 |
| Summa finansiella skulder | 0 | 0 | 28 625 | 28 625 | 28 625 |
| Icke finansiella skulder | 39 381 | 39 381 | |||
| Summa skulder | 68 006 | 68 006 |
Not 18. VARULAGER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 2 734 | 2 962 | 0 | 0 |
| Utgående varulager | 2 734 | 2 962 | 0 | 0 |
Not 19. KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Kundfordringar | 49 790 | 54 249 | 0 | 0 |
| Fordringar hos koncernföretag | 0 | 0 | 10 148 | 11 005 |
| Övriga fordringar | 983 | 2 118 | 846 | 854 |
| Skattefordringar | 4 435 | 5 451 | 182 | 2 259 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 15 981 | 10 069 | 110 | 59 |
| Summa kortfristiga fordringar | 71 189 | 71 887 | 11 286 | 14 177 |
Kostnader för nedskrivning och reservering av osäkra fordringar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Kostnader för nedskrivningar och reserveringar avseende osäkra fordringar | 434 | 487 | 0 | 0 | |
| Summa nedskrivningar och reserveringar | 434 | 487 | 0 | 0 |
Per den 31 december 2011 har koncernen redovisat en förlust avseende nedskrivningar och reserveringar avseende kundfordringar på KSEK 434 (487). Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till KSEK 1 297 (936) per den 31 december 2011. Åldersanalysen av dessa är enligt nedan:
Förfallna kundfordringar med reserv
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Förfallna mindre än 3 månader | 481 | 350 | 0 | 0 |
| Förfallna 3 till 6 månader | 700 | 131 | 0 | 0 |
| Förfallna mer än 6 månader | 116 | 455 | 0 | 0 |
| Summa förfallna kundfordringar med reserv | 1 297 | 936 | 0 | 0 |
Förändringar i reserven för osäkra fordringar är enligt följande:
IB-UB analys osäkra fordringar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Ingående balans osäkra fordringar | 936 | 488 | 0 | 0 |
| Reservering för osäkra fordringar | 764 | 582 | 0 | 0 |
| Fordringar som skrivits bort under året | -402 | -71 | 0 | 0 |
| Valutakursdifferens | -1 | -63 | 0 | 0 |
| Utgående balans osäkra fordringar | 1 297 | 936 | 0 | 0 |
Per den 31 december 2011 var kundfordringar uppgående till KSEK 13 039 (12 359) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Kundfordringarna är mot kunder som tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Förfallna kundfordringar utan reserv
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Förfallna mindre än 1 månad | 7 743 | 8 200 | 0 | 0 |
| Förfallna 1 till 3 månader | 3 684 | 1 983 | 0 | 0 |
| Förfallna 3 till 6 månader | 616 | 919 | 0 | 0 |
| Förfallna 6 till 12 månader | 349 | 1 044 | 0 | 0 |
| Förfallna mer än 12 månader | 647 | 213 | 0 | 0 |
| Summa förfallna kundfordringar utan reserv | 13 039 | 12 359 | 0 | 0 |
Kundfordran per valuta
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| SEK | 7 532 | 10 974 | 0 | 0 |
| EUR | 24 242 | 24 936 | 0 | 0 |
| DKK | 13 167 | 12 423 | 0 | 0 |
| NOK | 3 690 | 5 589 | 0 | 0 |
| USD | 1 159 | 327 | 0 | 0 |
| Summa | 49 790 | 54 249 | 0 | 0 |
Not 20. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Förutbetalda hyror och leasingavgifter | 779 | 956 | 0 | 0 |
| Upplupen fakturering | 13 089 | 7 431 | 0 | 0 |
| Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2 113 | 1 682 | 110 | 59 |
| 15 981 | 10 069 | 110 | 59 |
Not 21. AKTIEKAPITAL
Antalet aktier i moderbolaget uppgår till 10 600 000 med ett kvotvärde uppgående till 0,25 kronor per aktie. Aktierna är fördelade på 1 500 000 A-aktier à 10 röster samt 9 100 000 B-aktier à 1 röst.
Föreslagen ej beslutad utdelning uppgår till 1,00 kronor per aktie.
Not 22. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011-12-31 | 2010-12-31 | 2011-12-31 | 2010-12-31 | |
| Upplupna löner och sociala avgifter | 11 996 | 13 043 | 938 | 667 |
| Upplupna kostnader mot koncernbolag | 2 080 | 2 798 | 198 | 354 |
| Förutbetalda intäkter | 8 678 | 10 772 | 0 | 0 |
| 22 754 | 26 613 | 1 136 | 1 021 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, vilket för koncernredovisningen innebär att den har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av företagets och koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Malmö den 12 april 2012
Göran Andersson
Ordförande
Claes Lindqvist Styrelseledamot
Olof Sand Styrelseledamot Fredrik Svensson Styrelseledamot
Ingvar Unnerstam Styrelseledamot
Tobias Antius Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats 2012-04-12.
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Martin Gustafsson Auktoriserad revisor
Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman.
no t e r • 37
revisionsberättelse
Till årsstämman i NOVOTEK AB (publ.), org.nr 556060-9447
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för NOVOTEK AB (publ.)för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 14-37.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, har koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NOVOTEK AB (publ) för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 12 april 2012
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Martin Gustafsson Auktoriserad revisor
Svensk kod för bolagsstyrning
Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (härefter refererad till som "Koden"). Denna bolagsstyrningsrapport har varit föremål för de externa revisorernas granskning.
Bolaget har frångått kraven enligt "Koden" rörande valberedningens sammansättning. Avvikelsen består i att majoriteten av valberedningens medlemmar ingår i bolagets styrelse samt att valberednings ordförande är bolagets styrelseordförande. Bolaget har valt att frångå "Koden" i detta avseende då den verksamhet som bedrivs av bolaget är så tekniskt komplicerad och specialiserad att styrelsen funnit det viktigt att valberedningen besitter kunskaper och har en förståelse rörande dessa aspekter för att de skall kunna lämna adekvata förslag kring styrelsens sammansättning och arvodering.
Valberedning
Valberedningen ska arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman 3 maj 2012 för beslut:
- Förslag på styrelseledamöter samt • styrelseordförande
- Förslag på arvodering av • styrelseledamöter
- Förslag på extern revisor
- Förslag på arvodering av extern revisor
I samband med årsstämman för Novotek AB den 5 maj 2011, omvaldes förutom styrelsens ordförande, Göran Andersson, aktieägarrepresentanterna Fredrik Svensson (representerande Arvid Svensson Invest AB) och Ingvar Unnerstam in i valberedningen.
Valberedningens förslag enligt ovan skall senast offentliggöras i samband med kallelsen till årsstämma 3 maj 2012.
StYRELSEN
Styrelsens sammansättning
Enligt bolagets bolagsordning skall styrelsen bestå av minst tre ledamöter och högst sju ledamöter.
Bolagets styrelse består av fem ledamöter.
Vid årsstämman den 5 maj 2011 skedde omval av Göran Andersson, Claes Lindqvist, Ingvar Unnerstam och Olof Sand samt nyval av Fredrik Svensson.
Göran Andersson valdes till ordförande i bolaget. Göran Andersson har under året fungerat som arbetande styrelseordförande i enlighet med beslut på årsstämman.
Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 5 maj 2011 återfinns i årsredovisningen not 4.
BOLAGSSTYRNINGS-RAPPORT
Årsstämmovalda ledamöter
Ordinarie ledamöter
| Namn | Utbildning /Titel |
Position | Ledamot sedan |
Erfarenhet | Född | Aktier i bolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Göran Andersson |
Civilingenjör | Arbetande styrelseordförande |
1986, ordförande sedan 2006 |
Huvudägare samt bolagets grundare, tidigare VD SattControl AB. |
1944 | Indirekt innehav mot svarande 1 267 000 A-aktier och 840 000 B-aktier samt direkt innehav av 1 500 B aktier. |
| Claes Lind qvist |
Civilingenjör, Civilekonom |
Styrelseledamot | 2006 | Tidigare CEO Höganäs AB samt ledamot av styrelserna i Trelleborg AB, Svenska Handelsbanken Södra regionen samt Dunkerska stiftelserna, Connect Skåne med flera. |
1950 | 10 000 B-aktier |
| olof sand |
Ingenjör, MBA samt IFL-utbildning vid Handelshögskolan i Stockholm. |
Styrelseledamot | 2010 | Koncernchef Proact, tidigare grundare Acando, VD ABB Communications och vice president Tele2. |
1963 | 8 000 B-aktier |
| fredrik Svensson |
Civilekonom | Styrelseledamot | 2011 | Arbetar idag som VD i Arvid Svensson Invest AB. Ordförande i Case Investment AB. Ledamot i Balder AB, Dagon AB, United Logistics AB samt Tenzing AB. |
1961 | Indirekt innehav mot svarande 2 635 000 B-aktier. |
| Ingvar Unnerstam |
Civilekonom | Styrelseledamot | 1986 | Företagskonsult | 1946 | 21 400 B-aktier |
Verkställande direktör
| Namn | Utbildning /Titel |
Position | Erfarenhet | Född | Aktier i bolaget |
|---|---|---|---|---|---|
| tobias antius |
Civilingenjör | Verkställande direktör | tidigare VD Novosignal AB | 1972 | Indirekt innehav motsva rande 50 000 A-aktier samt direkt innehav av 2 000 B-aktier. |
Krav på oberoende
Nedan framgår vilka årsstämmovalda styrelseledamöter som enligt "Kodens" definition anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare. Med utgångspunkt från ovanståen-
| STYRELSE LEDAMOT |
OBEROENDE AV BOLAGET/ BOLAGSLED NING |
OBEROENDE AV STÖRRE AKTIEÄGARE |
|---|---|---|
| GÖRAN ANDERSSON |
Ja | Nej |
| CLAES LINDQVIST |
Ja | Ja |
| olof sand |
Ja | Ja |
| fredrik svensson |
Ja | Nej |
| INGVAR UNNERSTAM |
Ja | Ja |
de sammansättning anses bolaget uppfylla "Kodens" krav på att en majoritet av de årsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.
Styrelsens arbete
Enligt styrelsens arbetsordning hålls minst 4 ordinarie sammanträden per år utöver det konstituerande sammanträdet. Därutöver kan styrelsen sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2011 har styrelsen haft 1 konstituerande möte samt 7 ordinarie styrelsemöten.
Alla styrelseledamöter har deltagit vid samtliga sammanträden under 2011.
Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.
- verksamhetsuppföljning
- Verksamhetsinriktning
- Förvärvskandidater
- Revisionsinstruktioner
- Konkurrentanalys
Styrelsens arbete i utskott Revisionsutskottet
Styrelsen har funnit det mera ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter än att ett separat revisionsutskott inrättas.
Styrelsen har vid ett sammanträde under året diskuterat revisionsinriktningen för bolaget och samtidigt även träffat bolagets revisorer. De huvudsakliga frågor som i samband med detta möte avhandlades var:
• Diskussion kring förutsättningarna för den finansiella rapporteringen från bolaget.
drag, tidigare befattningar med mera framgår av beskrivning ovan under årsstämmovalda ledamöter.
Intern kontroll avseende moderbolagets och koncernens finansiella rapportering för räkenskapsåret 2011
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och "Koden" för den interna kontrollen och att finansiell rapportering är upprättad i enlighet med gällande lag. Denna rapport har upprättats i enlighet med "Koden" och är därmed avgränsad till intern kontroll avseen-
Kontrollmiljö
Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Novoteks styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policys och ett ramverk relaterade till finansiell rapportering. Bolagets styrande dokument är benämnt "Arbetsordning för styrelsen i Novotek AB" jämte instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Syftet med dess policy är bland annat att
- Tillskapandet av rutin för attinformera sig om den externa revisionens inriktning och slutsatser.
- Fastställandet av policys för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av bolagets revisorer.
- Utvärdering av revisionsinsatsen.
- Biträde av valberedningen vid framtagan det av förslag till revisor och arvode ring av revisionsinsatsen.
Ersättningsutskott
Styrelsen har funnit det mera ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör ersättningsutskottets uppgifter än att separat ersättningsutskott inrättas.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Verkställande direktör är Tobias Antius. Hans övriga väsentliga uppde den finansiella rapporteringen.
Kvalitetssäkring av Novoteks finansiella rapportering sker genom att styrelsen behandlar samtliga kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som bolaget lämnar.
Detta förutsätter att styrelsen behandlar frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentliga osäkerheter i redovisade värden, eventuella ej korrigerade felaktigheter, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuella konstaterade oegentligheter och andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
skapa grunden för en god intern kontroll.
Uppföljning och omarbetning sker löpande samt kommuniceras ut till samtliga medarbetare som är involverade i den finansiella rapporteringen. Styrelsen utvärderar löpande verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultatrapport och framarbetade nyckeltal samt annan väsentlig operationell och finansiell information. Styrelsen verkar i sin helhet såsom revisionskommitté. Styrelsen i sin helhet har sålunda under 2011 övervakat systemen för riskhantering och intern kontroll. Dessa system syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och är effektiv samt att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen har för verksamhetsåret 2011 haft en genomgång med och fått skriftlig rapport från bolagets externa revisorer.
Riskbedömning
Novotek arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att sation med tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner och klara arbetsroller. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat rapportering av beslutsprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (t ex nya stora kunder, investeringar, avtal etc.) och även granskning av samtliga finansiella rapporter som presenteras.
Information och kommunikation
Bolagets styrande dokumentation i form av policys och manualer vad gäller intern- och extern kommunikation hålls löpande uppdaterade och kommuniceras internt via rele-
de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis bolagets administrativa rutiner avseende fakturering och avtalshantering. Även väsentliga balans- och resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. I bolagets verksamhet finns dessa risker i huvudsak i posterna för successiv vinstavräkning.
Kontrollaktiviteter
Kontrollstrukturer utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består dels av en organivanta kanaler, såsom interna möten, och Intranet. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger hur denna kommunikation skall ske. Syftet med policyn är att säkerställa att Novoteks samtliga informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning och övervakning
Uppföljning av att den interna kontrollen är ändamålsenlig och sker löpande av bolaget. Styrelsen skall minst en gång per år träffa bolagets revisorer för en genomgång av deras revisionsnoteringar. Från och med 2009 sker detta utan närvaro från VD eller annan person från ledningsgruppen. I samband med detta möte skall styrelsen även lämna eventuella önskemål på speciella revisionsinsatser utöver den lagstadgade revisionen med avseende på den analys som styrelsen upprättat kring bolagets interna kontroll. Med start 2009 har styrelsen även tillsett att bolagets revisorer översiktligt granskar de finansiella rapporterna från kvartal 3. Slutligen lämnar även styrelsen en kortfattad rapport över hur den interna kontrollen genomförts under året.
Styrelsen utvärderar årligen om en separat funktion för internrevision skall tillsättas. Ställningstagandet är att styrelsen i dagens utformning hanterar denna löpande process och dess interna kontroll på ett tillfredsställande sätt.
Malmö 2012-04-12
Göran Andersson Ordförande
Claes Lindqvist Styrelseledamot
Olof Sand Styrelseledamot
Fredrik Svensson
Styrelseledamot
Ingvar Unnerstam Styrelseledamot
Till årsstämman i Novotek AB org nr: 556060-9447
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011på sidorna 40-43 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Malmö den 12 april 2012
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor Martin Gustafsson Auktoriserad revisor
revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
novotekaktien
AKTIER OCH AKTIEKAPITAL
Antalet aktier i Novotek AB uppgår till 10 600 000 varav 1 500 000 aktier av serie A och 9 100 000 aktier av serie B. En aktie av serie A berättigar till 10 röster och en aktie av serie B till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktie av serie A kan omvandlas till aktie av serie B.
UTDELNINGSPOLICY
Novoteks utdelningspolicy är att dela ut minst 50 % av vinsten efter skatt med beaktande av koncernens finansiella ställning och förvärvsplaner. För räkenskapsåret 2011 föreslås en utdelningen på 1,00 kronor/aktie. Utdelningen om 1,00 kronor innebär en direktavkastning på 9,2 % beräknat på börskurs 10,85 kronor den 31 december 2011.
NOVOTEKS B-AKTIE
Novoteks B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Nordiska listan Small Cap från den 30 juni 1999 under namn NTEK-B. Aktiekursen var den 31 december 2011 10,85 kronor och börsvärdet 115 miljoner kronor. Antalet aktier som omsatts var under 2010 i genomsnitt 74 000/vecka. Under 2011 var omsättningen i genomsnitt 33 000/ vecka. Vid årsskiftet fanns 1 861 aktieägare.
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
Aktiekapitalet har sedan 1990 förändrats enligt följande:
| År | Transaktion Ö | kning av Ö aktiekapitalet |
kning av antalet |
Aktie- kapital |
Antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | aktier | SEK | |||
| 1990 | 50 000 | 500 | |||
| 1996 | Fondemission | 50 000 | 500 | 100 000 | 1000 |
| 1998 | Split 100:1 | 99 000 | 100 000 | 100 000 | |
| 1998 | Fondemission | 1 900 000 | 1 900 000 | 2 000 000 | 2 000 000 |
| 1998 | Nyemission | 100 000 | 100 000 | 2 100 000 | 2 100 000 |
| 1999 | Split 4:1 | 6 300 000 | 2 100 000 | 8 400 000 | |
| 1999 | Nyemission | 550 000 | 2 200 000 | 2 650 000 | 10 600 000 |
ägarstruktur 2011-12-31
| Ägare | Antal | Antal | Andel av | Andel av |
|---|---|---|---|---|
| aktier av | aktier av | röster, i | kapital, i | |
| serie A | serie B | % | % | |
| Noveko Syd AB | 1 500 000 | 0 | 62,24 | 14,15 |
| Arvid Svensson Invest AB | 0 | 2 635 000 | 10,93 | 24,86 |
| Didner & Gerge Fonder AB | 0 | 1 008 740 | 4,19 | 9,52 |
| Novoplan AB | 0 | 840 000 | 3,49 | 7,92 |
| Mattsson, Michael | 0 | 588 726 | 2,44 | 5,55 |
| Försäkringsbolaget, Avanza Pension | 0 | 397 025 | 1,65 | 3,75 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 0 | 237 989 | 0,99 | 2,25 |
| Grenspecialisten Förvaltning AB | 0 | 150 000 | 0,62 | 1,42 |
| Engqvist, Stefan | 0 | 119 690 | 0,50 | 1,13 |
| Sagent, Rikard | 0 | 100 000 | 0,41 | 0,94 |
| Övriga | 0 | 3 022 830 | 12,54 | 28,51 |
| SUMMA | 1 500 000 | 9 100 000 | 100,00 | 100,00 |
styrelsen
Göran Andersson Bjärred, född 1944. Ordförande. Ledamot sedan 1986 och ordförande sedan 2006. Aktier i Novotek: 1 267 000 A-aktier och 841 500 B-aktier.
Viken, född 1950. Tidigare CEO Höganäs AB. Ledamot sedan 2006. Andra uppdrag: Ledamot i styrelserna i Trelleborg AB, Svenska Handelsbanken Södra Regionen, Dunkerska stiftelserna, Conect Skåne med flera.
Claes Lindqvist
Aktier i Novotek: 10 000 B-aktier.
olof sand Västerås, född 1963. Koncernchef Proact. Ledamot sedan 2010. Aktier i Novotek: 8 000 B-aktier.
Fredrik svensson
Västerås, född 1945. VD i Arvid Svensson Invest AB. Ordförande i Case Investment AB. Ledamot i Balder AB, Dagon AB, United Logistics AB samt Tenzing AB. Ledamot sedan: 2011 Aktier i Novotek: 2 635 000 B-aktier.
Ingvar Unnerstam Bjärred, född 1946. Företagskonsult. Ledamot sedan 1986. Aktier i Novotek: 21 400 B-aktier.
Uppgifter om aktieinnehav är inklusive ägande via bolag.
STYRELSENS ARBETSSÄTT
Under maj 2011 behandlade och fastställde styrelsen en arbetsordning för styrelsen och instruktioner för verkställande direktören. Styrelsens arbetsordning anger bland annat styrelsens åligganden, ärenden som skall behandlas under året och föreskrifter för styrelsemötenas genomförande. Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsens arbetande ordförande Göran Andersson primärt arbeta med överordnad strategi, viktigare leverantörer och förvärv. Claes Lindqvist har som särskild uppgift att granska och godkänna informationsmaterial till NAS-DAQ OMX och media innan offentliggörande. Ingvar Unnerstam har som särskild uppgift att följa ekonomifunktionens utveckling och precision. Under 2011 genomförde styrelsen sammanlagt åtta protokollförda möten.
VALBEREDNINGEN
Valberedningen består av Ingvar Unnerstam och huvudägarna Göran Andersson och Fredrik Svensson representerande Arvid Svensson AB som tillsammans representerar 73 % av rösterna och 39 % av kapitalet. Valberedningen har till uppgift att inför årsstämman framlägga förslag avseende styrelse och arvoden.
KONCERNLEDNING
tobias antius Född 1972. Verkställande direktör. Anställd sedan 2005. Direkt innehav Novotek AB: 2 000 B-aktier.
jonas hansson Född 1974. CFO Anställd sedan 2010. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
Torbjörn johansson Född 1949. CTO Anställd sedan 1998. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
Per Eiland Född 1956. Verkställande direktör för Novotek A/S, Danmark. Anställd sedan 1991. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
antti kaikkonen Född 1978. Verkställande direktör för Novotek Oy, Finland. Anställd sedan 2006. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
björn inge olsen Född 1970. Verkställande direktör för Novotek AS, Norge. Anställd sedan 1995. Direkt innehav Novotek AB: 2 500 B-aktier.
mart scheepers Född 1964. Verkställande direktör för Novotek B.V., Holland och Novotek GmbH, Tyskland. Anställd sedan 2002. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
revisorer
mats-åke andersson Född 1960. Auktoriserad revisor Mazars SET Revisionsbyrå AB. Huvudansvarig revisor i Novotek sedan 2010.
MARTIN GUSTAFSSON
Född 1972. Auktoriserad revisor Mazars SET Revisionsbyrå AB. Revisor i Novotek sedan 2008.
våra kontor
Huvudkontor
Novotek AB Höjdrodergatan 9 Box 16014 200 25 Malmö Tel +46 40 31 69 00 Fax +46 40 94 76 17 www.novotek.com [email protected]
Sverige
Novotek Sverige AB Höjdrodergatan 9 Box 16014 200 25 Malmö Tel +46 40 31 69 00 Fax +46 40 94 76 17 www.novotek.se [email protected]
Novotek Sverige AB Nystrandsgatan 23 633 46 Eskilstuna Tel +46 16 18 32 38 Fax +46 16 18 32 39
Novotek Sverige AB Säljrepresentation Göteborg Tel +46 31 44 02 90 [email protected]
Novotek Sverige AB Säljrepresentation Sundsvall Tel +46 60 64 13 06 [email protected]
Danmark
Novotek A/S Naverland 2 DK-2600 Glostrup Tel +45 434 337 17 Fax +45 434 352 25 www.novotek.dk [email protected]
Novotek A/S Strandkærvej 87 DK-8700 Horsens Tel +45 702 766 88 Fax +45 702 766 89
Novotek Planning Systems A/S Stærmosegårdsvej 8 DK-5230 Odense M Tel +45 7022 01 70 Fax +45 7022 01 71 www.rob-ex.com [email protected]
DanProces Engineering A/S Glasmagervej 38 C DK-4684 Holmegaard Tel +45 555 480 40 Fax +45 555 480 41 www.danproces.dk [email protected]
Finland
Novotek Oy Äyritie 8A FI-01510 Vantaa Tel +358 20 79 59 450 Fax +358 20 79 59 451 www.novotek.fi [email protected]
Norge
Novotek AS Torsvang Industriområde Boks 2036 NO-3255 Larvik Tel +47 331 658 00 Fax +47 331 658 01 www.novotek.no [email protected]
Holland
Novotek B.V. Paardeweide 2 NL-4824 EH BREDA Tel +31 765 871 010 Fax +31 765 810 111 www.novotek.nl [email protected]
Belgien
Novotek BVBA Mechelsesteenweg 277 BE-1800 VILVOORDE Tel. +32 225 485 50 Fax +32 225 387 67 www.novotek.be [email protected]
tyskland
Novotek GmbH Brühler Straße 55 D-42657 Solingen P +49 5136 804 11 61 F +49 5136 804 11 65 www.novotek-automation.de [email protected]