AI assistant
Novotek — Annual Report 2010
Apr 12, 2011
3184_10-k_2011-04-12_0046f48c-f259-4b72-b5d0-f2f1c063397e.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
| Året i sammandrag3 | |
|---|---|
| Novotek i korthet4 | |
| VD har ordet5 | |
| Din framgång, vårt mål 7 | |
| Lösningar för framgång9 | |
| Kunder, konkurrenter och historia11 | |
| Medarbetare och organisation12 | |
| Femårsöversikt13 | |
| Förvaltningsberättelse14 | |
| Resultaträkning18 | |
| Balansräkning19 | |
| Redogörelse för förändringar i eget kapital21 | |
| Kassaflödesanalys22 | |
| Noter23 | |
| Revisionsberättelse38 | |
| Bolagsstyrningsrapport39 | |
| Revisorns yttrande om bolagsstyrningsrapporten43 | |
| Novotekaktien44 | |
| Styrelsen45 | |
| Ledning och revisorer46 | |
| Våra kontor47 |
ÅRET I SAMMANDRAG
Rörelseintäkterna uppgick till 212 (243) MSEK, varav 65 (65) MSEK under fjärde kvartalet. Orderingången uppgick till 215 (237) MSEK, varav 75 (63) MSEK under fjärde kvartalet. Rörelseresultatet uppgick till 12,4 (-0,1) MSEK, varav 7,8 (0,2) MSEK under fjärde kvartalet. Resultatet efter finansnetto uppgick till 11,1 (-0,3) MSEK, varav 7,5 (0,4) MSEK under fjärde kvartalet. Resultatet efter skatt uppgick till 7,8 (0,2) MSEK, varav 5,1 (4,0) MSEK under fjärde kvartalet. Resultat per aktie uppgick till 0,7 (0,1) kronor, varav 0,5 (0,4) kronor under fjärde kvartalet. Styrelsen föreslår en utdelning för 2010 på 1,00 (0,50) kronor per aktie.
VÄLKOMMEN TILL ÅRSSTÄMMA
Årsstämma äger rum torsdagen den 5 maj kl. 17.00 i Malmö på Rica Hotel Malmö, Stortorget 15, 211 22 Malmö.
Lokal: Västra Hamnen.
RÄTT ATT DELTAGA
För att deltaga och äga rösträtt måste aktieägaren vara:
- registrerad i aktieboken
- anmäld till bolaget
Registrering i den av Värdepapperscentralen Euroclear Sweden AB förda aktieboken måste ha skett senast den 29 april 2011.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering skall vara verkställd senast den 29 april 2011.
ANMÄLAN
Anmälan om deltagande i stämman, som skall vara bolaget tillhanda senast kl 12.00 fredagen den 29 april 2011, kan göras till bolaget på följande sätt:
- per telefon, 040-31 69 00
- per fax, 040-94 76 17
- per post, Novotek AB,
- Box 16014, 200 25 Malmö – per e-post, [email protected]
Vid anmälan skall uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer samt aktieinnehav.
UTDELNING
Styrelsen har föreslagit tisdagen den 10 maj 2011 som avstämningsdag. Med denna avstämningsdag beräknas utbetalning av utdelning ske från Euroclear Sweden AB den 16 maj 2011.
Styrelsen föreslår årsstämman att utdelning lämnas med 1,00 kronor per aktie.
EKONOMISK INFORMATION
För verksamhetsåret 2011 är följande ekonomiska rapporteringar planerade:
- Årsstämma 5 maj
- Delårsrapporter januari – mars 5 maj
- januari juni 17 augusti
- januari september 16 november
- Bokslutskommuniké 16 februari 2012
NOVOTEK I KORTHET
AFFÄRSIDÉ
Novoteks affärsidé är att leverera den RÄTTA lösningen till sina kunder för att säkerställa deras framgång. Den RÄTTA lösningen är baserad på en mix av produkter, tjänster och lösningar. Denna mix skall ge kunden frihet att styra, optimera och följa upp sina produktionsprocesser.
VERKSAMHET
Novotek har sin kärnkompetens inom integrationslösningar för industriell IT och automation, vilka effektiviserar kundens informationshantering och produktionsprocesser. Genom ingående kunskaper om kundernas branscher och produktionsprocesser kan Novotek, genom att kombinera produkter och kringtjänster såsom konsultation och utbildning samt totala systemlösningar, säkerställa att våra kunder bibehåller och utvecklar sin konkurrenskraft. Vi har valt att kalla detta för den rätta mixen av produkter, tjänster och lösningar.
Viktiga branscher är energi, infrastruktur, järn & stål, kemi & petrokemi, livsmedel, läkemedel, papper & massa, tillverkning samt VA.
MÅL
Novotek har som övergripande mål att på marknaderna i Norden, Benelux samt nu även Tyskland vara en ledande leverantör av systemlösningar inom industriell IT och automation som effektiviserar och optimerar tillverkningsprocesser, kommunala installationer och infrastrukturanläggningar.
STRATEGI
För att nå de övergripande målen har en strategi baserad på följande huvudelement utarbetats:
Fokus på kundernas framgång
Endast genom deras framgång kan Novotek få sin framgång.
Mix av produkter, tjänster och lösningar
Lösningen är kärnan i utbudet som baseras på våra produkter och säkerställs funktionellt via våra tjänster.
De senaste produkterna
Moderna produkter är en förutsättning för att lyckas. Det reducerar risker och ger en naturlig utvecklingsväg.
Innovativa lösningar
Att sammanfoga delarna innovativt gör att summan blir större än
| Nyckeltal | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelseintäkter, Mkr | 212 | 243 |
| Resultat efter finansnetto, Mkr | 11,1 | -0,3 |
| Vinst per aktie efter skatt, kr | 0,69 | 0,11 |
| Rörelsemarginal, % | 5,8 | 0,0 |
| Likvida medel, Mkr | 35,1 | 39,6 |
| Soliditet, % | 56,2 | 56,6 |
| Antal anställda 31/12 | 130 | 137 |
delarna. Detta kräver erfarenhet och att man är innovativ.
Tjänster utöver det vanliga
Support är ibland nödvändigt även om man kan sin anläggning. Novotek finns där för dig!
Utökad geografisk närhet
Det är effektivt och trevligt att kunna prata med någon som finns nära på ditt eget språk. Novotek skall alltid finnas nära.
Ett integrerat och enhetligt Novotek
Ett Novotek kommer att ge kunderna bättre support och en större access till tekniska specialister inom alla områden.
KONTORSNÄT
Novotek har sammanlagt 14 kontor varav fem i Sverige, fyra i Danmark, ett i Norge, ett i Holland, ett i Belgien, ett i Finland samt ett i Tyskland. Exportverksamheten utanför Novoteks kontorsnät är huvudsakligen koncentrerad till Malmö.
N O V O T E K I K O R T H E T 4
De senaste två åren har varit ganska annorlunda jämfört med tiden före den ekonomiska krisen. Många företag har fått tänka om och tänka nytt. Kostnadsreduktionerna under 2009 gjorde att många företag under 2010 kom tillbaka till vinst och det med besked. Detta fick till följd att 2010 inleddes ganska positivt med en i grunden positiv inställning och investeringsvilja. Detta fick dock sig ett antal törnar av Eurokriser och en gryende oro kring Kinas och USAs utveckling. Dessa osäkerheter gjorde att den återhämtning som förespåtts ske under andra halvan av 2010 inte kom förrän under avslutningen av året och kvartal lingen inom både automation och industriell IT är att höja effektiviteten i ett större sammanhang och då speciellt med fokus på att minska miljöpåverkan. Detta kan sammanfattas i begreppet Carbon Footprint, som kortfattat går ut på att man mäter ett företags samlade miljöpåverkan globalt. Detta kommer att bli centralt för många företag under de kommande åren och här har Novotek många intressanta och innovativa lösningar.
En annan trend under 2010 var influenserna från annan IT in mot det mera produktionsnära IT-området som Novotek är verksamt inom. Sådant som processhantering
fyra var starkt.
Återhämtning skedde snabbt under avslutningen på året inom alla segment och i alla marknader. Framförallt är det inom industriell IT som återhämtningen sker medan däremot automation inte har haft samma kraft i återhämtningen. Detta kommer troligen att förändras under 2011 med tanke på att många beräknas nå sitt produktionskapacitetstak under första eller andra kvartalet 2011 och detta kommer att innebära behov att öka kapaciteten och förbättra effektiviteten.
Trenderna som nu driver utveck-
(BPM) och serviceorienterad arkitektur (SOA) är på väg in från affärssystemsnivån. Novotek besitter idag inom detta område en helt unik kunskap och produktportfölj via GE Intelligent Platforms, som kommer att förändra sättet producerande företag ser på sina arbetsprocesser. Möjligheterna för företagen att dokumentera, styra och följa upp allt som sker via enkla och visuella verktyg kommer att leda till högre effektivitet på alla nivåer.
Samarbetet mellan Novotek och GE Intelligent Platforms fördjupades ytterligare under året och Novo-
VD HAR ORDET:
"Novotek och dess personal står redo att hjälpa kunderna uppnå sina mål."
tek bjöds in av GE att starta verksamhet i Tyskland. Detta är ett intressant och stort steg i utvecklingen av Novotek. Sedan tidigare har GE och Novotek haft samarbete kring globala kunder, vilket har utökats betydligt under 2010. Novotek är idag den största partnern till många möjligheter till utveckling är en självklarhet för Novotek lika mycket som möjligheterna att ha en balans mellan arbete och familj. I grunden vill Novotek verka för att alla anställda skall känna sig tillgodosedda och engagerade. Det är endast de innovativa lösningarna som många nya och intressanta utmaningar som Novotek har många lösningar kring. Lösningarna ger kunderna kontroll över sina nyckeltal och sin klimatpåverkan samt möjliggör att styra och effektivisera verksamheten generellt.
Novotek har idag produkterna,
GE Intelligent Platforms i Europa.
Under året har Novotek anpassat och justerat kompetensprofilen för att behoven under 2011skall kunna tillgodoses. Detta har inneburit en förskjutning mot industriell IT framför automation.
En attraktiv miljö och med
Novoteks medarbetare utvecklar som driver Novotek framåt.
Marknadsutvecklingen under 2011 är fortsatt osäker, men det finns positiva tongångar ute hos kunderna vilket är glädjande. Initiativen hos många företag att investera i att bli klimatneutrala leder till
lösningarna och personalen för att med en global partner som GE bidra till ökad lönsamhet hos kunderna såväl lokalt som globalt.
Tobias Antius Verkställande Direktör
VERKSAMHETSOMRÅDEN
Novotek arbetar i huvudsak inom teknikområdet industriell IT och automation. Inom detta område har Novotek teknikspecialister med lång erfarenhet av design, implementering och installation av lösningar. Till detta kommer den applikationskunskap som byggts upp genom åren inom kort sagt alla branscher samt ett stort nätverk av både globala och lokala partners. Denna kombination av branschoch teknikkunskap tillsammans med en portfölj av de bästa produkterna gör att Novotek kan erbjuda en mix av produkter, tjänster och lösningar som gör Novotek unikt. erbjudande till marknaden är unikt och ger kunderna en förvissning om att Novotek levererar produkter, tjänster och lösningar som säkerställer deras framgång.
MARKNADER OCH TRENDER
Konjunkturen förbättrades mycket under 2010 och slutet av året var konjunkturen stark. Dock var denna förstärkning något som kom sent på året och inte förrän i den sista månaden på året lossnade det ordentligt. Under året har Eurokrisen i ett antal länder samt oklarheter kring återhämtningen i USA gjort att kunder som egentligen har haft både medel och växande orderböcker ändå av-
Det kallas för den rätta lösningen av Novotek. En lösning som erbjuder öppenhet, skalbarhet och flexibilitet utan att göra avkall på kvalitet eller pris. En mix som ger dessa egenskaper är det som marknaden idag efterfrågar.
I tider när outsourcing och slimmade organisationer har gjort företagen beroende av enskilda aktörer vill Novotek genom de öppna och skalbara lösningar som erbjuds vara ett alternativ till de låsta lösningar som många av Novoteks konkurrenter levererar. Novotek har alltid levererat öppna lösningar och har alltid varit pionjärer inom automation och industriell IT. Novoteks stått från att fatta beslut kring investeringar. Denna osäkerhet är svår att förutsäga och därför är även 2011 ett osäkert år som snabbt kan ändra karaktär.
Novoteks övergripande mål är att vara en av de ledande leverantörerna inom industriell IT och automation i Norden, Benelux samt Tyskland med fokus inom energi, infrastruktur, järn & stål, kemi & petrokemi, livsmedel, läkemedel, papper & massa, tillverkning samt VA.
DIN FRAMGÅNG, VÅRT MÅL!
STRATEGI
Novoteks strategi för att uppnå målet kan delas ner i ett antal huvudpunkter.
Fokus på kundernas framgång
Misslyckas Novoteks kunder så misslyckas även Novotek. Industriell IT och automation är idag de främsta konkurrensmedlen i kampen för att behålla produktionen i norra Europa. Kunderna kämpar med detta varje dag och Novotek skall säkerställa att de lyckas. Detta är Novoteks mål.
Mix av produkter, tjänster och lösningar Nyckeln till framgång för Novotek
funktioner som behövs för att fylla kundernas behov.
De senaste produkterna
Novotek letar ständigt efter nya produkter, komponenter och bolag som har något nytt att erbjuda. Detta använder Novotek för att tillse att kunderna behåller sitt försprång mot sina konkurrenter. Kundens framgång är Novoteks mål och detta görs bland annat genom att ha en portfölj av excellenta produkter som kan erbjudas i lösningar eller självständigt. Att dessa produkter kan fungera tillsammans är mycket viktigt och Novotek säkerställer detta.
ligger i att välja en optimal mix av produkter, tjänster och lösningar. Att man inte maximerar antalet ingenjörstimmar eller lägger till onödiga produkter i sina lösningar är nödvändigt för att nå en balans mellan tjänster och produkter. Detta gynnar både kunderna och Novotek. En mix som har en sådan balans i sitt innehåll tillfredsställer kundernas behov både idag men även imorgon. Detta kräver skalbarhet, öppenhet och ansvarstagande och Novotek ser därför det som en självklarhet att ha produkter som levereras i lösningarna som Novotek tar fullt ansvar för. Novotek kompletterar produkterna med de
Innovativa lösningar
Lösningarna som Novotek erbjuder är branschanpassade och gjorda på ett sätt så att återanvändning skall underlättas maximalt. Likheter mellan olika branscher kan därför utnyttjas och komma kunderna till nytta. Novotek har specialister inom alla teknikområden från avancerade webblösningar till konstruktion av styrutrustning. Denna bredd har byggts upp för att Novotek på ett naturligt sätt skall kunna ta ansvar och leda utvecklingen.
Tjänster utöver det vanliga
Den sista delen av mixen utgörs av det som Novotek valt att kalla tjänster. Detta inkluderar utbildning, support och service men även avancerade tekniktjänster och tjänster inom dokumentation, specificering och projektledning. Utbildning sker inom alla produktgrupper som Novotek saluför och täcker för närvarande grundläggande produktutbildningar till avancerade utvecklingskurser. Inom support och service har Novotek idag ett heltäckande utbud med alla typer av tjänster från enkel telefonsupport till dygnet runt beredskap med garanterade inställelsetider.
Utökad geografisk närhet
Nyckeln till effektivt samarbete mellan kunderna och Novotek ligger i närheten. Närhet att kunna erbjuda support och service, att kunna hjälpa i det lilla utan att kostnaderna drar iväg. Novotek letar kontinuerligt efter nya partners för att tillse att närheten mellan kunderna och Novotek säkerställs.
Ett integrerat och enhetligt Novotek Novotek-gruppen har samma ambition i alla länder där Novotek verkar. Integrationen mellan bolagen i gruppen syftar till att uppnå fulla synergier inom de delar av bolagen som är gemensamma, såsom interna processer och IT-system, samt på ett bättre sätt utnyttja resurser inom de olika bolagen för att ge kunderna ännu bättre support och lösningar.
Akzo Functional Chemicals AB är ett fristående aktiebolag inom Akzokoncernen. Vid anläggningen i Kumla producerar man mikronäringsämnen som används inom jordbruket för att stimulera mineralupptaget hos gröda som växer på alkaliska jordar. Vidare tillverkar Akzo Functional Chemicals kelater, kemikalier som används av pappersindustrin i samband med väteperoxidblekning av massa.
Sedan många år har man använt fabriksinformationssystemet Proficy™ Historian från Novotek. Till detta lade man för ett antal år sedan till Proficy™ Plant Applications.
snabbare sätta sig in i produktionsprocessen.
"Vi har helt klart fått en bättre produktionsuppföljning. Som ett verktyg för att upptäcka problem fungerar det väldigt bra. Genom att samköra Proficy™ Historian och Proficy™ Plant Applications har problem identifierats som vi tidigare inte skulle ha upptäckt. Bland annat kunde vi härleda en viss kvalitetsbrist till temperaturen hos en av råvarorna. För oss är det nu förhållandevis enkelt att leta efter orsaker till kvalitetsförändringar inom områden utöver det förväntade" konstaterar Stefan Fritiofsson.
För Akzo Functional Chemicals
"Med Proficy™ Plant Applications fick man ett automatiserat verktyg för produktionsdokumentation, kvalitetsoptimering och effektivitetsstudier."
INVESTERING
GER NÄRING ÅT
KVALITETSARBETE
Stefan Fritiofsson, VD, Akzo Functional Chemicals AB.
Stefan Fritiofsson, VD vid Akzo Functional Chemicals förklarar "En av anledningarna är att vår tillverkning sker i batcher. Vi hade därför ett behov av att på ett enklare sätt kunna spåra de olika batcherna i trendredovisningen och hitta eventuella avvikelser som kan påverka slutkvaliteten. Med Proficy™ Plant Applications fick man ett automatiserat verktyg för produktionsdokumentation, kvalitetsoptimering och effektivitetsstudier".
Fördelarna med att använda databaserad information är många, inte minst vad gäller möjligheten att ta fram exakta beslutsunderlag. Och med denna information kan exempelvis en nyanställd ingenjör kommer nästa steg att vara att införa automatisk produktionsplanering genom att koppla samman Proficy™ Plant Applications med affärssystemet SAP.
"Fördelen med Novoteks lösning är att det är ett system som är utbyggbart och kan anpassas för framtida behov. Eftersom det är en öppen lösning innebär det inga problem att koppla samman flera olika system. Jag kan bara konstatera att investeringen har inneburit ett stort steg för oss på Akzo Functional Chemicals och väl värd de insatser som varit nödvändiga vid implementeringen" avslutar Stefan Fritiofsson.
L Ö S N I N G A R F Ö R F R A M G Å N G 9
PROFICY OPTIMERAR BAGAGEHANTERINGEN
"Nu gör vi vår stopptidsuppföljning komplett, vilket ger oss en mycket mer nyancerad bild av de problemställningar och möjligheter som finns."
Henning Pind, Systemspecialist i bagageterminalen på Københavns Lufthavne A/S Københavns Lufthavnes helautomatiska bagagehanteringssystem spelar en central roll för de personer och verksamheter, som antingen arbetar eller använder flygplatsen. Anläggningen hanterar mellan 20 000 - 25 000 bagage varje dag. Detta drivs av Københavns Lufthavne A/S, CPH. CPH är just nu i färd med att uppgradera sina iFIX och driftsätta nya lösningar, vilka hjälper till att säkerställa en mer effektiv bagagehantering. GE's OEE-lösning Proficy Plant Applications är på väg ut på alla transportband och ska på sikt korta ner kötiderna. Dessutom använder CPH Proficy Change Management, för att styra deras PLC'er.
uppföljning komplett, vilket ger oss en mycket mer nyanserad bild av de problemställningar och möjligheter som finns. Vi håller på att utveckla en KPI-buss och då kan vi samla alla OEE-tal i en enda databas. När lösningen är färdig kommer det att ge oss en överskådlig bild över hela anläggningen och ge oss möjligheten att definiera en mycket detaljerad bild av en linje - ett fel, stopp eller liknande. En webbapplikation som medföljer från Novotek kan skräddarsys till de olika användarnas behov och istället för att ringa till mig kan man i framtiden logga in på sin personliga OEE-browser och titta på de tal man önskar".
Investeringen i OEE-lösningen Proficy Plant Application beskriver Henning Pind, Systemspecialist i bagageterminalen på Københavns Lufthavne som ett naturligt led i den löpande optimeringen av bagagehanteringen. Han förklarar "Vi hade kunnat välja att genomföra våra OEE i SAP, men vi tycker mycket om vår SCADA-leverantör Novotek och Proficy-lösningar och valde därför GE's Plant Application samt Proficy Change Management för konfigurationsstyrning av våra PLC- mjukvaror. När lösningen är fullt konfigurerad på alla våra bagageband kommer det att märkas på våra kötider. Nu blir vår stopptids-
Lösningen ger först och främst en säkerhet, men därefter visar den också historik och dokumentation över ändringar. Folket i kontrollrummet känner nu helt till vad som sker och vem de ska ringa till om de behöver en förklaring om en mjukvarulösning eller liknande enligt Henning Pind. Och ifall teknikerna skriver kommentarer till sina ändringar underlättar det för alla.
"Vår Change managementlösning var en relativt liten investering på cirka en kvarts miljon kronor och den betalar sig snabbt tillbaka" avslutar Henning Pind.
KUNDER, KONKURRENTER OCH HISTORIA
KUNDBAS
Novoteks kunder har en bred spridning vad gäller branschtillhörighet och storlek. Kunderna är systemintegratörer, slutanvändare av Novoteks lösningar samt producenter av produkter, i vilka Novoteks lösningar ingår – s k Original Equipment Manufacturers (OEM). Slutanvändare är såväl stora exportföretag som kommuner eller mindre företag. Novotek genomför uppdrag även i samarbete med konsultföretag inom industriell IT och automation. I dessa fall svarar Novotek ofta för systemlösningen medan IT-konsulten svarar för behovet av personella resurser.
KONKURRENTER
Novotek har en del olika konkurrenter eller konkurrerande lösningar. Det finns dock ingen som konkurrerar med samma affärsidé på marknaden idag. Siemens och ABB förekommer som konkurrenter men ibland också som leverantörer. Det finns även mindre konkurrenter som specialiserat sig på dellösningar av kundernas problem. De stora konsultföretagen, exempelvis ÅF, Rejlers och Logica, är mera kunder än konkurrenter eftersom de ofta använder Novoteks produkter och lösningar för sina kunder.
HISTORIK
Novotek bildades i april 1986 av Göran Andersson, bolagets huvudaktieägare. Verksamheten startade i Malmö. Sedan har successivt de idag 14 kontoren etablerats.
Ett nära samarbete inleddes med GE Intelligent Platforms, USA, runt persondatorbaserade program för övervakning. De branschlösningar som Novotek tillhandahåller introducerades successivt och utvecklas kontinuerligt, ofta i samarbete med någon större kund. Under 1997 fattades ett strategiskt beslut att Novotek framledes också skulle fokusera på Production Management lösningar, även kallad MES (Manufacturing Execution Systems), i avsikt att göra kundernas produktionssystem effektivare.
Som ett led i förberedelserna för en börsnotering skapades i mitten av december 1998 nuvarande koncernstruktur. I juni 1999 noterades Novotek på dåvarande Stockholmsbörsens O-lista. Under 2002 och 2003 utökades samarbetet med GE betydligt och därmed har Novotek tillgång till ett heltäckande produktprogram från processinterface, styrsystem och upp till affärssystem.
NEDAN FÖLJER NÅGRA EXEMPEL PÅ KUNDER INOM RESPEKTIVE BRANSCHER.
ENERGI Vattenfall, Fortum, E-on
FASTIGHETER ABB Fastighet, YIT, Akademiska Hus
JÄRN & STÅL Outokompo, Sandvik, SSAB
KEMI
Akzo, Kemira, Norsk Hydro, AGA Linde, Jotun
LIVSMEDEL Unilever, Kraft, Wasabröd, Skåne Mejerier, Arla, AarhusKarlshamn
LÄKEMEDEL AstraZeneca, Novo Nordisk, Pfizer
PAPPER & MASSA Korsnäs, Stora Enso, Tetra Pak, SCA, UPM
TILLVERKNING Volvo, Volkswagen, Scania, Maxit
VATTEN & AVLOPP
Stort antal städer och regioner till exempel Luleå kommun, Sundsvalls kommun, Uppsala kommun och Ängelholms kommun
MEDARBETARE OCH ORGANISATION
Novotek är ett kunskapsföretag, vilket betyder att företagets framgång till stor del baseras på förmågan att attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Med kompetens avses såväl kunskapsmässiga färdigheter som social kompetens och förmåga att sätta kunden i fokus. Det är därför viktigt för Novotek att kunna erbjuda medarbetarna attraktiva villkor, avseende såväl personliga utvecklingsmöjligheter som ersättningsnivåer. Cirka 54% av medarbetarna har akademisk examen, varav flertalet är civilingenjörer eller motsvarande. Många har betydande erfarenhet inom Novoteks verksamhetsområden.
Efterfrågan på berörda yrkesgrupper har varit betydande, såväl från kunder som konkurrenter, och Novoteks ställning och rykte i branschen har gjort att det varit möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens. En viktig faktor för att attrahera och behålla medarbetare är att erbjuda intressanta arbetsuppgifter i teknikens framkant.
Novotek eftersträvar långa relationer med både kunder som medarbetare och eftersträvar en låg personalomsättning. Personalomsättningen som 2010 låg på 16 % är något högre än vad som var fallet för 2009 (13%), Under 2011 beräknas personalomsättningen minska något. Medelantalet anställda minskade med 25 personer till 134 (159) för år 2010 och inom gruppen var 130 personer anställda vid slutet av 2010. I och med förvärven under de senaste åren har medelåldern stigit och under de kommande åren finns ett fokus på att sänka medelåldern främst genom målinriktade rekryteringar. Genomsnittsåldern uppgick vid utgången av år 2010 till 41 år. I diagrammet nedan framgår åldersstrukturen för Novoteks anställda.
NOVOTEKS ORGANISATION
Novotek är en decentraliserad organisation med fokus på att alla skall ha direkt kontakt med kunder, marknad och de lösningar som levereras. Novotek har platt, effektiv och tillit som ledord för sin organisation. Alla skall känna att de är delaktiga i Novoteks framgångar, alla skall veta vad deras bidrag till organisationen är och alla skall veta att ledningen litar på dem. Novotek vill att alla skall vara trygga, disciplinerade och entusiastiska.
M E D A R B E T A R E O C H O R G A N I S A T I O N 12
FEMÅRSÖVERSIKT
| Resultaträkningar, koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Rörelseintäkter | 212,1 | 243,5 | 292,5 | 263,6 | 213,6 |
| Rörelsekostnader | -197,6 | -241,6 | -275,8 | -246,5 | -193,3 |
| Avskrivningar | -2,1 | -2,0 | -2,7 | -1,3 | -0,8 |
| Rörelseresultat | 12,4 | -0,1 | 14,0 | 15,8 | 19,5 |
| Finansnetto | -1,3 | -0,2 | 2,0 | 1,9 | 1,5 |
| Resultat efter finansnetto | 11,1 | -0,3 | 16,0 | 17,8 | 21,0 |
| Balansräkningar, koncernen | |||||
| Anläggningstillgångar exklusive goodwill | 17,4 | 18,8 | 11,1 | 8,4 | 5,5 |
| Goodwill | 27,7 | 30,2 | 34,9 | 32,7 | 23,8 |
| Övriga omsättningstillgångar | 20,7 | 21,5 | 17,0 | 17,5 | 16,0 |
| Kundfordringar | 54,2 | 48,7 | 70,8 | 57,8 | 51,8 |
| Kassa, bank och kortfristiga placeringar | 35,1 | 39,6 | 56,0 | 52,9 | 66,3 |
| Summa tillgångar | 155,1 | 158,8 | 189,9 | 169,2 | 163,3 |
| Eget kapital inklusive minoritetsandel | 87,1 | 89,9 | 102,6 | 97,2 | 93,8 |
| Räntebärande skulder | 3,8 | 3,5 | 0,1 | 0,4 | 0,0 |
| Icke räntebärande skulder | 64,2 | 65,4 | 87,2 | 71,6 | 69,5 |
| Summa eget kapital och skulder | 155,1 | 158,8 | 189,9 | 169,2 | 163,3 |
| Nyckeltal, koncernen | |||||
| Orderingång, Mkr | 214,6 | 237,0 | 299,0 | 267,0 | 217,1 |
| Rörelseintäkter, Mkr | 212,1 | 243,5 | 292,5 | 263,6 | 213,6 |
| Rörelseresultat, Mkr | 12,4 | -0,1 | 14,0 | 15,8 | 19,5 |
| Försäljningstillväxt, % | -12,9 | -16,8 | 11,0 | 23,4 | 6,5 |
| Marginaler Bruttomarginal, % |
6,8 | 0,8 | 5,7 | 6,5 | 9,5 |
| Rörelsemarginal, % | 5,8 | 0,0 | 4,8 | 6,0 | 9,1 |
| Vinstmarginal, % | 5,2 | -0,1 | 5,5 | 6,7 | 9,8 |
| Kapitalstruktur | |||||
| Sysselsatt kapital, Mkr | 90,9 | 93,5 | 102,7 | 97,6 | 93,8 |
| Eget kapital, Mkr | 87,1 | 89,9 | 102,6 | 97,2 | 93,8 |
| Avkastning på eget kapital, % | 8,8 | 0,2 | 11,5 | 13,9 | 16,5 |
| Soliditet, % | 56,2 | 56,6 | 54,0 | 57,4 | 57,5 |
| Likviditet | |||||
| Kassalikviditet, % | 52,2 | 58,9 | 65,3 | 76 | 98 |
| Nettokassa, Mkr | 35,1 | 39,6 | 56,0 | 52,9 | 66,3 |
| Anställda | |||||
| Medelantal anställda | 134 | 159 | 175 | 160 | 127 |
| Rörelseintäkter per anställd, Mkr | 1,58 | 1,53 | 1,67 | 1,65 | 1,68 |
| Förädlingsvärde per anställd, Mkr | 0,75 | 0,68 | 0,75 | 0,72 | 0,77 |
| Data per aktie | |||||
| Antal aktier vid periodens slut | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 | 10 600 000 |
| Vinst per aktie, kronor | 0,69 | 0,11 | 0,99 | 1,20 | 1,41 |
| Eget kapital per aktie, kronor | 8,22 | 8,48 | 9,68 | 9,17 | 8,85 |
| Aktiekurs 31/12, kronor | 10,55 | 10,95 | 11,00 | 17,50 | 22,20 |
| Utdelning per aktie (2010 förslag), kronor | 1,00 | 0,50 | 1,00 | 1,20 | 1,20 |
NYCKELTALSDEFINITIONER
FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT Förändring av summa rörelseintäkter förutom aktiverat arbete för egen räkning.
BRUTTOMARGINAL Resultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster i procent av rörelsens intäkter.
RÖRELSEMARGINAL
Resultat efter avskrivningar och jämförelsestörande poster i procent av rörelsens intäkter.
VINSTMARGINAL
Resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter.
SYSSELSATT KAPITAL Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
SOLIDITET Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen.
KASSALIKVIDITET Nettokassa i procent av kortfristiga skulder. NETTOKASSA Kassa, bank och kortfristiga placeringar.
MEDELANTAL ANSTÄLLDA Genomsnittligt antal årsanställda.
FÖRÄDLINGSVÄRDE PER ANSTÄLLD Rörelseresultat plus personalkostnader dividerat med medelantal anställda.
VINST PER AKTIE Resultat efter skatt dividerat med antal aktier.
EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören för NOVOTEK AB (556060- 9447) får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01– 2010-12-31.
ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN
Novotek har sin kärnkompetens inom integrationslösningar för industriell IT och automation, vilka effektiviserar kundens informationshantering och produktionsprocesser.
Genom ingående kunskaper om kundernas branscher och produktionsprocesser kan Novotek, genom att kombinera produkter och kringtjänster såsom konsulting och utbildning samt totala systemlösningar, säkerställa att våra kunder bibehåller och utvecklar sin konkurrenskraft. Vi har valt att kalla detta för den rätta mixen av produkter, tjänster och lösningar. Viktiga branscher är energi, infrastruktur, järn & stål, kemi & petrokemi, livsmedel, läkemedel, papper & massa, tillverkning samt VA.
Novotek bedriver inte verksamhet som kräver tillstånd eller anmälningsplikt.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Under året har Novotek fortsatt att renodla sin verksamhet för att fokuserat på sin kärnverksamhet inom industriell IT och automation. Som ett led i detta har ledningen omorganiserats och utvidgats för att kunna växa utanför Sverige. Rekrytering av ny personal sker nu på flera marknader.
Samarbetet med General Electric Intelligent Platforms har fördjupats ytterligare, detta bland annat kring Novoteks utvidgning in i Tyskland som väntas ge många positiva effekter under de kommande åren. Avtalet med GE kring Novoteks produktionsplaneringsmjukvara Proficy Scheduler, tidigare Robex, har under 2010 lanserats för GEs kunder runt om i världen vilket gett ett antal nya kunder globalt.
Under början av 2010 fick Novotek sin första order från Uponor på ett gemensamt produktionsförbättringssystem i alla deras Nordenfabriker. Novoteks lösning är baserad på den prisbelönta mjukvarusviten Proficy från General Electric. Systemet skall ge Uponor möjligheter att följa upp och få en överblick över alla sina nyckeltal inom produktionen. Uponor fick redan under det första året så goda erfarenheter av systemet att det beslutats att gå vidare med att använda systemet på även andra europeiska enheter och för tillfället pågår implementering på en av Uponors spanska fabriker.
Novotek har under året utvecklat nya koncept inom viktiga områden däribland lösningar för ett företags miljöpåverkan, s.k. Carbon Footprint, ett område som tros komma att växa under de kommande åren. Ett annat område som Novotek satsar inom är livsmedelssäkerhet, ett område som utvecklas snabbt och inom vilket stora behov finns under de kommande åren.
RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLL-NING
Året inleddes svagt men under fjärde kvartalet noterades en mycket positiv utveckling i marknadsläget. Många projekt och investeringar har plockats fram igen. Dock finns fortfarande en viss osäkerhet kring investeringsviljan hos kunderna beroende på yttre faktorer. Normalt sett är Novoteks verksamhet relativt konjunkturneutral, men efter den djupa finansiella nedgången har den generella osäkerheten påverkat alla typer av investeringar i produktion negativt.
Orderingången uppgick under 2010 till 215 miljoner kronor. Novotek koncernen redovisar för 2010 en rörelseintäkt på 212 miljoner kronor och ett resultat efter finansiella poster på 11,1 miljoner kronor. Novotek har en mycket god likviditet och likvida medel uppgick vid årets utgång till 35,1 miljoner kronor.
RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Koncernen bedriver verksamhet med affärer som är förknippade med olika risker och osäkerheter.
Bolaget sålde under 2009 Novotek Systems Oy till företagsledningen i Finland. Det betalningsmässiga fullgörandet av denna affär kommer att ske under 5 år. Detta långsiktiga lån utgör en viss risk för Novotek koncernen beroende på marknadsutvecklingen för Novotek Systems Oy efter övertagandet. Denna risk kompenseras dock delvis av att Novotek enligt ingånget avtal har full insyn i Novotek Systems Oy efter övertagandet i kombination med säkerhet i bolaget. Koncernen kommer därför noggrant att övervaka denna utveckling för att minimera risken i detta kreditåtagande. Hitintills har alla åtaganden fullgjorts enligt avtal.
Koncernen har ett nära samarbete med GE Intelligent Platforms som är väsentligt för verksamheten och därmed en riskfaktor. Samarbetet sträcker sig dock mer än 20 år tillbaka i tiden.
Risker kan exempelvis också bestå av uteblivna order, leverans och kvalitetsproblem från underleverantörer, betalningsinställelser och personalproblem.
Novotek har såväl försäljning som inköp i utländsk valuta och är därmed exponerad mot valutarisker. Koncernen valutasäkrar ej de olika valutaflödena men försöker i görligaste mån balansera de olika valutorna.
Novotek Systems Oy genomgick våren 2009 en skatterevision. Enligt korrespondens med finska skattemyndigheterna, har bolaget drabbats av en tillkommande skattedebitering uppgående till 1,3 miljoner som följd av denna granskning. Styrelsen och ledningen anser dock skälen för dessa tillkommande skattedebiteringar vara felaktiga, en inställning som även delas av koncernens skatteexperter. Bolagets ledning anser att det svenska moderbolaget kommer att kunna erhålla motsvarande skattesänkning för dessa taxeringsperioder. Det finns ett gällande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Finland och ärendet har därför överlämnats till berörda myndigheter för att avgöra var skatten ska betalas.
Verksamheten har gått mot en betydande andel större projekt, vilket ökar förlustrisken i de enskilda projekten.
FINANSIELL RISKHANTERING
Novoteks finansiella verksamhet präglas totalt sett av en låg risknivå. De operativa flödena är till stor del säkrade mot valutarisk genom att intäkter och kostnader uppkommer i samma valutor.
Kraftiga valutaförändringar är dock mycket svåra att totalt sett motverka. För koncernen som helhet är dock effekterna begränsade då koncernens sammansättning gör att när inköpskostnaderna för ett bolag ökar, ökar samtidigt omräkningen till koncernens nominella valuta vid vinsthemtagning. Av denna anledning har inte ytterligare säkringsåtgärder såsom valutaterminer bedömts nödvändiga.
Likvida medel får endast placeras i instrument med K-1 rating, eller hos etablerad bankförbindelse. Bolagets kundstruktur med stor andel storföretag och offentliga verksamheter ger låg kreditrisk i kundfordringarna.
För ytterligare information rörande koncernens finansiella risker och hantering av dessa, se not 17 och 18.
STYRELSEN OCH KONCERNENS STYRNING
Styrningen av Novotek påverkas av beslut i olika bolagsorgan. Vid årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt för att bland annat utse styrelseledamöter, valberedning och revisorer. Styrelsen utser verkställande direktör och beslutar i frågor rörande strategisk inriktning av verksamheten. Den verkställande direktören ansvarar för den dagliga verksamheten samt kontrollen av denna.
Styrelsen består för närvarande av fem ledamöter. Av dessa fem personer är alla oberoende från bolaget. Styrelsens ordförande utför på konsultbasis uppdrag för bolagets räkning. Under maj 2010 behandlade och fastställde styrelsen arbetsordningen för styrelsen och instruktioner för verkställande direktören. Styrelsens arbetsordning anger bland annat styrelsens åligganden, ärenden som skall behandlas under året och föreskrifter för styrelsemötenas genomförande. Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsens ordförande Göran Andersson primärt arbeta med överordnad strategi, viktigare leverantörer och förvärv. Claes Lindqvist har som särskild uppgift att granska och godkänna informationsmaterial till OMX Nasdaq och media innan offentliggörande. Ingvar Unnerstam har som särskild uppgift att följa ekonomifunktionens utveckling och precision och Torsten Cegrell har som särskild uppgift att följa hur Novoteks affärsidé och strategi följer teknologiutvecklingen på marknaden globalt. Övriga frågor behandlas av styrelsen i sin helhet.
Under året har en valberedning inrättats som består av Ingvar Unnerstam och huvudägaren Göran Andersson samt Fredrik Svensson. Valberedningen har till uppgift att inför årsstämman framlägga förslag avseende styrelse och arvoden. Någon särskild revisionskommitté har inte utsetts då styrelsen är av den uppfattningen att den typen av frågor, för bolag av Novoteks storlek, bäst behandlas av hela styrelsen. Novoteks revisorer rapporterar minst en gång per år personligen till styrelsen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av den interna kontrollen.
Under 2010 genomförde styrelsen sammanlagt sex protokollförda möten. Styrelsemötena förbereds av VD i samråd med ordföranden. Beslutsprotokoll upprättas vid styrelsemötena där varje ledamot har rätt att få en avvikande mening antecknad. Under 2010 har samtliga beslut varit enhälliga. Viktigare frågor som styrelsen har behandlat under året omfattar bl.a. förvärv, budget, strategiplan samt delårsrapporter.
Novotek omfattas från och med juli 2008 av koden för bolagsstyrning.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Forskning har under året i huvudsak omfattat undersökning rörande nya program och deras användbarhet i Novoteks produktsortiment. Kostnaderna för detta har löpande redovisats i resultaträkningen. Forskning och utveckling sker framför allt inom ramen för våra kunders och leverantörers befintliga verksamhet med ett tydligt definierat mål. Under året har ett par strategiskt viktiga produktutvecklingar aktiverats. Detta bedöms fortsätta under det kommande året.
MODERBOLAGET
Rörelseintäkterna uppgick under perioden 1 januari – 31 december 2010 till 9,1 (5,5) miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 6,6 (4,9) miljoner kronor. I resultatet ingår utdelning från koncernbolag med 7,0 (12,6) miljoner kronor. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 14,4 (12,6) miljoner kronor.
MEDARBETARE
Den 31 december uppgick antalet anställda till 130 personer. I jämförelse med den 31 december 2009 har personalen minskat med 7 personer. Medelantalet anställda uppgick till 134 (159) personer.
HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Under 2011 har Novotek GmbH i Tyskland bildats.
FRAMTIDA UTSIKTER
Marknaden för industriella IT lösningar har ljusnat under slutet av 2010 och flera kunder har efter ganska lång tid återupptagit sina program för investeringar. Generellt växer nu intresset för Novoteks lösningar i alla länder och i princip i alla marknader. Osäkerheten ligger nu i om kunderna har för avsikt att använda tilldelade medel under det kommande året. Fokus för 2011 ligger på säkerställande av lönsamhet och fortsatt tillväxt inom framförallt industriell IT. Novoteks mål att över en konjunkturcykel uppnå en årlig genomsnittlig tillväxt av 15 procent och en rörelsemarginal av cirka 10 procent kvarstår. Parallellt med detta utvärderas förvärvsmöjligheter löpande.
AKTIEN OCH UTDELNING
Novotekaktien är noterad på Nasdaq OMX, Small Cap listan sedan juni 1999. Novotek är ett publikt bolag. Det finns i Novotek 10,6 miljoner aktier. Av dessa är 1,5 miljoner A-aktier, vilka har 10 röster jämfört med 1 röst för B-aktier. Alla aktier har samma rätt till utdelning. På Aaktierna finns hembudsklausul. Så vitt bolaget känner till finns det i övrigt ingen överenskommelse mellan bolagets aktieägare, eller annat förhållande, som begränsar rätten att överlåta aktier i Novotek AB.
Aktieägare med en röstandel större än 10 procent utgörs av Noveko Syd AB med 62,24% av rösterna och Arvid Svensson Invest AB med 10,93% av rösterna.
Novoteks utdelningspolicy är att dela ut minst 50% av vinsten efter skatt med beaktande av koncernens finansiella ställning och förvärvsplaner. För räkenskapsåret 2010 föreslås en utdelning med 1,00 kronor/aktie. Utdelningen om 1,00 kronor innebär en direktavkastning på 9,5% beräknat på börskurs 10,55 kronor den 31 december 2010. Styrelsen har övervägt alla kända förhållanden som kan ha betydelse för moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen inte hindrar moderbolaget eller koncernen från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra lämpliga förvärv och erforderliga investeringar.
Bolaget har inte ingått några avtal med samarbetspartners, långivare eller kunder som innehåller villkor som innebär att de kan upphöra att gälla om ägarkontrollen över bolaget förändras.
PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING
Novotek skall erbjuda en marknadsmässig totalkompensation som möjliggör att kvalificerade ledande befattningshavare kan rekryteras och bibehållas. Den absoluta nivån är beroende av den aktuella befattningen samt den enskildes prestation.
Ersättningssystemet består av fast lön, rörlig lön, pension samt övriga förmåner. Några aktierelaterade incitamentsprogram finns för närvarande inte. Fast lön och förmåner
FLERÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET
Nedan visas utvecklingen under de senaste fem åren
| Kkr | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 577 | 5 491 | 4 716 | 3 715 | 11 473 |
| Resultat efter finansnetto | 6 574 | 4 922 | 9 423 | 4 901 | 14 733 |
| Medelantal anställda | 3 | 3 | 4 | 4 | 4 |
| Soliditet (%) | 86 | 85 | 91 | 93 | 92 |
| Förslag till vinstdisposition | |||||
| belopp i kkr | |||||
| Moderbolaget | |||||
| Balanserade vinstmedel | 48 007 | ||||
| Årets vinst | 6 528 | ||||
| Till årsstämmans förfogande | 54 535 | ||||
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår: | |||||
| -att till aktieägarna utdelas 1,00 kronor per aktie | 10 600 | ||||
| -att kvarstående vinstmedel balanseras i ny räkning | 43 935 | ||||
skall vara individuellt fastställda utifrån respektive medarbetares unika kompetens. Eventuell rörlig lön utgår efter uppfyllande av tydliga fastställda mål. Den rörliga lönen utgår som procent av den fasta lönen och har ett tak. Pensionen skall som huvudregel vara premiebestämd.
RIKTLINJER FÖR BESTÄMMANDE AV LÖN OCH ANNAN ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelsen föreslår att årsstämman 2011 fattar beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Dessa riktlinjer avser anställningsvillkoren för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ingående i koncernens ledningsgrupp.
Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare skall utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, i huvudsak bil- och bränsleförmån, skall där de förekommer utgöra en begränsad del av ersättningarna. Någon rörlig ersättning skall inte förekomma.
Ordinarie pensionsålder skall vara 65 år.
Styrelsen skall bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för den verkställande direktören.
Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Riktlinjer beslutade av årsstämman är identiska med årets förslag. För utfall från 2010 se not 4.
MILJÖ- OCH KVALITET
Bolaget arbetar aktivt med miljö och kvalitetsfrågor.
Ett led i detta arbete är att upprätthålla den kvalitetscertifiering SS-EN ISO 9001 som Novotek haft sedan flera år. Enligt företagets kvalitetspolicy skall Novotek tillhandahålla tekniska lösningar, tjänster och produkter inom områdena industriell IT och automation som uppfyller våra kunders krav och förväntningar.
Våra leveranser skall förknippas med god kvalitet och stimulera till återköp. Kravet på god kvalitet skall gälla i alla avseenden, som till exempel tillförlitlighet, punktliga leveranser, servicevilja och attityd mot kunder.
Alla medarbetare är ansvariga för kvaliteten i det egna arbetet såväl internt som externt. Att göra rätt från början och leverera i rätt tid skall gälla för allt arbete. Alla medarbetare skall ständigt försöka förbättra och vara delaktiva i utvecklingen av vår verksamhet bland annat genom att förebygga och förhindra upprepning av fel.
Novoteks verksamhet påverkar inte miljön i någon nämnvärd grad, men trots detta försöker Novotek minska avfallsmängderna från den löpande verksamheten samtidigt som företaget uppmuntrar återvinning i alla former och förordar transporter med miljövänliga transportmedel och då i första hand tåg när detta är möjligt.
| RESULTATRÄKNING | KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010-01-01 – | 2009-01-01 – | 2010-01-01 – | 2009-01-01 – | |||
| Kkr Not |
2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Rörelsens intäkter | ||||||
| Nettoomsättning | 210 403 | 241 060 | 7 577 | 5 491 | ||
| Aktiverat arbete för egen räkning | 1 492 | 1 752 | 1 492 | 0 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 163 | 679 | 0 | 19 | ||
| Summa rörelsens intäkter 2,3 |
212 058 | 243 492 | 9 069 | 5 510 | ||
| Rörelsens kostnader | ||||||
| Handelsvaror | -90 588 | -101 809 | 0 | 0 | ||
| Övriga externa kostnader 5, 6 |
-18 874 | -31 102 | -4 297 | -1 651 | ||
| Personalkostnader 4 |
-88 116 | -108 727 | -3 643 | -4 209 | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 13,14 |
-610 | -829 | 0 | 0 | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar 11,12 |
-1 470 | -1 158 | -765 | -228 | ||
| Summa rörelsens kostnader | -199 659 | -243 625 | -8 706 | -6 088 | ||
| Rörelseresultat | 12 399 | -133 | 363 | -578 | ||
| Resultat från finansiella investeringar | ||||||
| Resultat från andelar i koncernföretag 7 |
0 | 0 | 6 957 | 5 548 | ||
| Övriga ränteintäkter och liknande 8 |
1 095 | 1 019 | 717 | 510 | ||
| 1 095 | 1 019 | 7 674 | 6 058 | |||
| Räntekostnader och liknande 9 |
-2 420 | -1 184 | -1 463 | -558 | ||
| -2 420 | -1 184 | -1 463 | -558 | |||
| Resultat efter finansiella poster | 11 074 | -298 | 6 574 | 4 922 | ||
| Resultat före skatt | 11 074 | -298 | 6 574 | 4 922 | ||
| Skatt på årets resultat 10 |
-3 289 | 458 | -46 | 308 | ||
| Årets resultat | 7 785 | 160 | 6 528 | 5 229 | ||
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | 7 350 | 1 243 | ||||
| Minoritetsintresse | 435 | -1 083 | ||||
| Data per aktie | ||||||
| Antal aktier vid periodens slut | 10 600 | 10 600 | ||||
| Genomsnittligt antal aktier | 10 600 | 10 600 | ||||
| Vinst per aktie, kronor | 0,69 | 0,11 | ||||
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-01-01 – | 2009-01-01 – | 2010-01-01 – | 2009-01-01 – | |
| Kkr | 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
| Årets resultat | 7 785 | 160 | 6 528 | 5 229 |
| Årets omräkningsdifferenser från utländska verksamheter | -5 509 | -1 755 | ||
| Årets totalresultat | 2 276 | -1 595 | 6 528 | 5 229 |
| Årets totalresultat hänförligt till: | ||||
| Minoriteten | -29 | -1 326 | ||
| Moderbolagets ägare | 2 305 | -269 | 6 528 | 5 229 |
BALANSRÄKNING
| Tillgångar | KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kkr | Not | 2010-12-311 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 11 | 7 246 | 6 789 | 4 041 | 3 402 | |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 11 | 799 | 1 258 | 374 | 489 | |
| Goodwill | 12 | 27 678 | 30 200 | 0 | 0 | |
| 35 723 | 38 247 | 4 415 | 3 891 | |||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||||
| Byggnader och mark | 13 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 883 | 1 268 | 0 | 0 | |
| 883 | 1 268 | 0 | 0 | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | 17,18 | |||||
| Andelar i dotterföretag | 15 | – | – | 29 560 | 29 371 | |
| Uppskjuten skattefordran | 10 | 3 430 | 3 628 | 403 | 308 | |
| Andra långfristiga fordringar | 16 | 5 085 | 5 815 | 4 036 | 4 233 | |
| 8 515 | 9 443 | 33 999 | 33 912 | |||
| Summa anläggningstillgångar | 45 121 | 48 958 | 38 414 | 37 803 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Varulager | ||||||
| Färdiga varor och handelsvaror | 19 | 2 962 | 2 432 | 0 | 0 | |
| 2 962 | 2 432 | 0 | 0 | |||
| Kortfristiga fordringar | 17, 18, 20 | |||||
| Kundfordringar | 20 | 54 249 | 48 732 | 0 | 0 | |
| Skattefordringar | 10 | 5 451 | 5 857 | 2 259 | 3 220 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 0 | 0 | 11 005 | 12 015 | ||
| Övriga fordringar | 2 118 | 1 474 | 854 | 963 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 10 069 | 11 731 | 59 | 34 | |
| 71 887 | 67 794 | 14 177 | 16 232 | |||
| Kassa och bank | 17, 18 | 35 127 | 39 586 | 14 355 | 12 611 | |
| Summa omsättningstillgångar | 109 976 | 109 182 | 28 532 | 28 843 | ||
| Summa tillgångar | 155 097 | 158 770 | 66 946 | 66 646 | ||
BALANSRÄKNING
| Eget kapital och skulder | KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kkr | Not | 2010-12-311 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Eget kapital | ||||||
| Bundet eget kapital | ||||||
| Aktiekapital | 22 | 2 650 | 2 650 | 2 650 | 2 650 | |
| Reservfond | – | – | 530 | 530 | ||
| Övrigt tillskjutet kapital | 42 652 | 42 652 | – | – | ||
| Reserver | 1 540 | 6 585 | – | – | ||
| 3 180 | 3 180 | |||||
| Fritt eget kapital | ||||||
| Balanserad vinst | 29 417 | 33 474 | 48 007 | 48 078 | ||
| Årets resultat | 7 350 | 1 243 | 6 528 | 5 229 | ||
| 54 535 | 53 307 | |||||
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | 83 609 | 86 604 | 57 715 | 56 487 | ||
| Minoritetsintresse | 3 482 | 3 330 | – | – | ||
| Summa eget kapital | 87 091 | 89 934 | 57 715 | 56 487 | ||
| Långfristiga skulder och avsättningar | ||||||
| Avsättningar för skatter | 10, 17, 18 | 742 | 1 198 | – | – | |
| Summa långfristiga skulder och avsättningar | 742 | 1 198 | 0 | 0 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Skulder till kreditinstitut | 3 772 | 3 536 | 0 | 0 | ||
| Leverantörsskulder | 24 853 | 22 486 | 4 | 187 | ||
| Skulder till koncernföretag | 0 | 0 | 7 733 | 7 641 | ||
| Skulder till intresseföretag | 129 | 0 | 0 | 0 | ||
| Skatteskulder | 10 | 5 396 | 4 237 | 5 | 0 | |
| Övriga skulder | 6 501 | 7 968 | 468 | 559 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 23 | 26 613 | 29 411 | 1 021 | 1 772 | |
| Summa kortfristiga skulder | 17,18 | 67 264 | 67 638 | 9 231 | 10 159 | |
| Summa eget kapital och skulder | 155 097 | 158 770 | 66 946 | 66 646 | ||
| Poster inom linjen | ||||||
| Ställda säkerheter Avser säkerheter för förskotts- och fullgörande garantier |
1 000 | 2 500 | INGA | INGA | ||
| Avser säkerheter för skulder till kreditinstitut | 2 416 INGA |
1 382 INGA |
||||
| Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser |
302 | 0 | ||||
REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPTIAL
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Koncernen |
SUMMA | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ÖVRIGT TILLSKJUTET | BALANSERAD | TOTALT | MINORITETS- | EGET | |||
| AKTIEKAPITAL | KAPITAL | RESERVER | VINST | EGET KAPITAL | INTRESSE | KAPITAL | |
| Belopp 2008-12-31 | 2 650 | 42 652 | 8 097 | 44 074 | 97 473 | 5 153 | 102 626 |
| Utdelning | -10 600 | -10 600 | -497 | -11 097 | |||
| Årets totalresultat | -1 512 | 1 243 | -269 | -1 326 | -1 595 | ||
| Belopp 2009-12-31 | 2 650 | 42 652 | 6 585 | 34 717 | 86 604 | 3 330 | 89 934 |
| Utdelning | -5 300 | -5 300 | -5 300 | ||||
| Nyemission dotterbolag | 181 | 181 | |||||
| Årets totalresultat | -5 045 | 7 350 | 2 305 | -29 | 2 276 | ||
| Belopp 2009-12-31 | 2 650 | 42 652 | 1 540 | 36 767 | 83 609 | 3 482 | 87 091 |
Ackumulerad valutaomräkningsdifferens uppgår till 1 540 (6 585). Minoritetsintresse innefattar den andel av eget kapital som inte ägs av moderbolaget.
| SUMMA | ||||
|---|---|---|---|---|
| 61 858 | ||||
| -10 600 | ||||
| 0 | ||||
| 5 229 | ||||
| 2 650 | 530 | 48 078 | 5 229 | 56 487 |
| -5 300 | -5 300 | |||
| 5 229 | -5 229 | 0 | ||
| 6 528 | 6 528 | |||
| 2 650 | 530 | 48 007 | 6 528 | 57 715 |
| AKTIEKAPITAL 2 650 |
RESERVFOND 530 |
BALANSERAD VINST 48 766 -10 600 9 912 |
ÅRETS VINST 9 912 -9 912 5 229 |
KASSAFLÖDESANALYS
| Indirekt metod | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-01-01 – | 2009-01-01 – | 2010-01-01 – | 2009-01-01 – | ||
| Kkr Not |
2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Den löpande verksamheten Rörelseresultat |
12 399 | -133 | 363 | -578 | |
| Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | |||||
| Avskrivningar och nedskrivningar | 2 080 | 2 004 | 765 | 228 | |
| Övriga ej kassaflödespåverkade poster | 267 | 0 | 0 | 0 | |
| 14 746 | 1 871 | 1 128 | -350 | ||
| Erhållen ränta | 1 095 | 1 019 | 717 | 510 | |
| Erlagd ränta | -1 900 | -1 184 | -943 | -558 | |
| Betald inkomstskatt | -1 861 | -8 072 | 825 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 12 080 | -6 366 | 1 727 | -398 | |
| Förändring av rörelsekapital | |||||
| Varulager | -893 | 927 | 0 | 0 | |
| Fordringar | -11 491 | 13 196 | 25 | -6 911 | |
| Skulder | 4 572 | -14 560 | -933 | 975 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 4 268 | -6 803 | 819 | -6 334 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Försäljning av dotterföretag 24 |
0 | 1 368 | 0 | 3 336 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -335 | -675 | -1 492 | -4 119 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -2 259 | -2 757 | 0 | 0 | |
| Förändring långfristiga tillgångar/skulder | 1 099 | 382 | 949 | 0 | |
| Nyemission i koncernbolag | 0 | 0 | -189 | 0 | |
| Erhållen utdelning/aktieägartillskott koncernbolag | 0 | 0 | 6 957 | 12 594 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 495 | -1 682 | 6 225 | 11 811 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Nyemission, minoritetens tillskott | 192 | 0 | 0 | 0 | |
| Förändring lån från kreditinstitut | 757 | 3 536 | 0 | 0 | |
| Lämnad utdelning | -5 300 | -10 968 | -5 300 | -10 600 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -4 361 | -7 432 | -5 300 | -10 600 | |
| Förändring av likvida medel | -1 588 | -15 917 | 1 744 | -5 123 | |
| Likvida medel vid årets början | 39 586 | 56 016 | 12 611 | 17 734 | |
| Kursdifferens i likvida medel | -2 871 | -513 | 0 | 0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 35 127 | 39 586 | 14 355 | 12 611 | |
NOTER ALLA BELOPP I KKR OM EJ ANNAT ANGES.
Not 1. TILLÄMPADE REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER SAMT ANDRA UPPLYSNINGAR
ALLMÄNT
Denna koncernredovisning har godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen godkänt den.
GRUNDER FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE
Novoteks koncernredovisning är upprättad med tilllämpning av Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt International Financial Reporting Standards, IFRS, sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år om inget annat framgår nedan.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden, vilka påverkar redovisade värden. Följden blir att redovisade belopp i dessa fall sällan kommer att motsvara de verkliga beloppen. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden under kommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan.
NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM TILLÄMPAS AV KONCERNEN
Följande nya och ändrade standarder är för första gången obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2010. Nedan redogörs endast för rekommendationer som bedöms ha eller kunna få påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 3 (OMARBETAD). Rörelseförvärv, anger att förvärvsmetoden ska tillämpas även fortsättningsvis men med några väsentliga förändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen. Efterföljande justeringar av villkorade betalningar kommer att belasta resultatet. Innehav utan bestämmande inflytande (minoritetsintresse) i förvärvade verksamheter kan valfritt, vid varje förvärv, värderas antingen till verkligt värde eller till proportionell andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras.
IAS 27 (OMARBETAD). Koncernredovisning och separata finansiella rapporter, kräver att effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Det innebär att dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill eller vinster och förluster. Mister ett moderbolag det bestämmande inflytandet ska eventuellt kvarvarande innehav omvärderas till verkligt värde och vinsten eller förlusten redovisas i resultaträkningen.
Koncernen har inte haft några transaktioner som påverkats av de omarbetade standarderna IFRS 3 och IAS 27.
NYA OCH ÄNDRADE STANDARDER SOM ÄNNU INTE TRÄTT I KRAFT
Vid upprättandet av koncernredovisningen per den 31 december 2010 har standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Nedan redogörs i korthet för de standarder och uttalanden som bedöms kunna komma att få påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9. Financial instruments, publicerad i november 2009. Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, Finansiella instrument: värdering och klassificering. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men kan tillämpas i förtid så snart EU antagit den. Koncernen har inte utvärderat vilken påverkan IFRS 9 kommer att få på de finansiella rapporterna men bedömer att påverkan inte blir väsentlig.
IAS 24 (OMARBETAD). Upplysningar om närstående, utgiven november 2009. Den omarbetade standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Förtida tilllämpning är tillåten. Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011. Bedömningen är att koncernens finansiella rapporter inte kommer att påverkas av den omarbetade rekommendationen.
NYTTJANDEPERIOD IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperiod samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill. Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 12).
Företagsledningen bedömer att rimligt möjliga förändringar i de väsentliga antaganden som använts i beräkningarna inte skulle ha så stora effekter att de var och en för sig skulle leda till något nedskrivningsbehov.
UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskottsavdrag. Dessutom undersöker koncernen möjligheten att aktivera nya uppskjutna skattefordringar avseende årets skattemässiga underskottsavdrag ifall det är tillämpligt. Uppskjuten skattefordran är endast upptagen i de fall det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas.
VÄRDERING AV KUNDFORDRINGAR
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En värdeminskning sker när företagsledningen bedömer att det finns objektiva bevis för att ett belopp inte kommer att erhållas. Bedömningen om när det finns objektiva bevis påverkar således värderingen. En felaktig bedömning kan leda till att kundfordringarna en enskild period antingen är för högt eller för lågt värderade.
GRUNDER FÖR REDOVISNING
Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inkl. derivatinstrument) som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen. De balansposter som rubriceras omsättningstillgångar och kortfristiga skulder förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader. Alla andra balansposter förväntas återvinnas eller betalas senare.
KONCERNREDOVISNING
I koncernredovisningen ingår dotterföretag i vilka moderbolaget, vid räkenskapsårets utgång, direkt eller indirekt, har mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Endast den del av dotterföretagets balanserade vinstmedel som intjänats efter den tidpunkt då bestämmande inflytande erhölls ingår i koncernens egna kapital.
Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I anskaffningsvärdet ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av eventuell avtalad villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i resultaträkningen när de uppstår. Eventuell positiv skillnader mellan anskaffningskostnaden för aktierna och koncernens andel av det verkliga värdet på den förvärvade rörelsens identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som koncernmässig goodwill. Är skillnaden negativ redovisas den direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. I koncernredovisningen har redovisningsprinciperna för dotterföretag, i förekommande fall, anpassats för att uppnå en enhetlig tillämpning av koncernens principer.
MINORITETSINTRESSE
Minoritetsintresse i årets resultat och eget kapital baseras på dotterbolagens bokslut upprättade i enlighet med koncernens principer.
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är redovisade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamhet (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser uppkommer vid betalning av sådana poster (orealiserade). Kursdifferenser, realiserade och orealiserade, avseende poster som är hänförbara till rörelsen redovisas som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader medan kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas som finansiella poster.
Resultaträkningar och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
- tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs
- intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs
- omräkningsdifferenser som uppstår till följd av ovan redovisas direkt mot eget kapital i en särskild omräkningsreserv.
GOODWILL
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN
Utgifter för utvecklingsarbeten balanseras och skrivs av över den bedömda nyttjandeperioden när kriterierna för en balansering är uppfyllda. Bedömningen av när kriterierna är uppfyllda ligger till grund för vilka utgifter som kommer att balanseras. Principerna för balansering prövas regelbundet så även nyttjandeperioden.
VARULAGER
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in-, först utmetoden.
INTÄKTER
Novotek tillämpar successiv vinstavräkning för både löpande räkningsuppdrag och uppdrag till fast pris. Härvid framkommer resultatet i takt med uppdragets genomförande.
Ett grundläggande villkor för successiv vinstavräkning är att intäkter, kostnader och färdigställandegraden för uppdraget kan storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt.
Färdigställandegraden fastställs såsom förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och be-
räknade totala utgifter.
Ränteintäkter intäktsredovisas i enlighet med den effektiva avkastningen. Erhållen utdelning intäktsredovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.
SEGMENTRAPPORTERING
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelningen av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernledningen.
Novoteks interna rapporteringssystem och struktur är uppbyggd utifrån bolagets kärnkompetens inom integrationslösningar för industriell IT och automation. Eftersom samma grundtjänst erbjuds samtliga kunder kan inte olika rörelsegrenar i dagsläget urskiljas varför någon rapportering per rörelsegren inte sker. Inte heller sker uppföljning av verksamheten per geografiska områden, på ett sådant sätt som enligt IFRS 8 definierar ett rörelsesegment, vilket medför att detta inte heller kan användas för att urskilja olika segment i bolaget. Rörelseresultatet följs enbart för koncernen som helhet.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Utgifter för förbättring av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångarnas redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsföres löpande.
AVSKRIVNINGAR
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
- Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, 5 – 10 år
- Övriga immateriella anläggningstillgångar, 5 - 10 år
- Inventarier, verktyg och installationer, 3 8 år
Datorer för teknisk användning betraktas i sin helhet som förbrukningsinventarier. I moderbolaget skrivs goodwill av utifrån en nyttjandeperiod om tio år. I koncernen betraktas goodwill vara en tillgång med obegränsad livslängd, varför avskrivning inte görs.
SKATT
Total skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas på s.k. temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder i balansräkningen. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom obeskattade reserver.
Uppskjutna skattefordringar i avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
I juridisk person redovisas obeskattade reserver
inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår. Skulle det finnas svårighet att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt kostnadsförs samtliga utgifter tills dess att det står klart att projektet övergått till utvecklingsfasen.
Utgifter för utveckling, som syftar till att ta fram nya produkter, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen skall göras om produkten är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det skall också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången ska tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde ska gå att beräkna på ett tillförlitligt sätt.
KASSAFLÖDESANALYS
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Som likvida medel klassificeras förutom kassa och banktillgodohavanden även kortfristiga finansiella placeringar med endast obetydlig risk för värdefluktuationer och en löptid som vid anskaffningstidpunkten inte överstiger tre månader.
LEASING
Anläggningstillgångar som disponeras via leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd. Leasingobjekt som disponeras via finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och framtida leasingavgifter som räntebärande skulder. För leasingobjekt som klassificeras som operationell leasing redovisas leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen.
NEDSKRIVNINGAR
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, samt aktiverade utvecklingskostnader som ännu inte tagits i bruk, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång så snart det finns indikationer att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden.
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Skulder har, om ej annat anges nedan, upptagits till anskaffningsvärde med sedvanlig reservering för upplupna kostnader. Avsättningar har gjorts för kända eller befarade risker efter individuell prövning.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Koncernens planer för ersättning efter avslutad anställning omfattar endast avgiftsbestämda pensionsplaner. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet alternativt sker inbetalningen av den anställde. Inbetalningarnas storlek regleras i lokala avtal. När avgiften är betalad har företaget inga ytterligare förpliktelser. Ersättning till anställda så som lön och pension redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster som ersättningen avser.
RESULTAT PER AKTIE
Beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under perioden. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier.
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget tillämpar årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 kräver att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. Tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta nedan.
INNEHAV I DOTTERFÖRETAG
Innehav i dotterföretag värderas utifrån anskaffningsvärde, inklusive kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. I de fall det redovisade värdet avseende investeringen överstiger återvinningsvärdet, sker nedskrivning.
LEASING
I moderbolaget klassificeras all leasing som operationell oavsett ekonomisk innebörd.
SKATTER
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Moderbolaget tillämpar inte värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Koncernbidrag som är att jämställda med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
UPPSTÄLLNINGSFORM FÖR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING
Moderbolaget följer Årsredovisningslagens uppställningsform för resultat- och balansräkningen, vilket bland annat innebär en annan uppställningsform för eget kapital.
UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE
Novotekkoncernen bedriver på marknadsmässiga villkor handel (programvaror och tjänster) med Idus AB, ett bolag i vilket Novoplan AB har ett bestämmande inflytande. Årets inköp uppgår till 342 (30) kkr och årets försäljning uppgår till 0 (0) kkr.
KONCERNFÖRHÅLLANDE
Novotek AB är dotterbolag till Noveko Syd AB, 556061-5402, med säte i Lomma, Skåne län. Noveko Syd AB är i sin tur dotterbolag till Novoplan AB, 556284-1980, med säte i Lomma, Skåne län.
MODERBOLAGET
Novotek AB är ett publikt aktiebolag (publ) med organisationsnummer 556060-9447 och säte i Malmö. Huvudkontorets besöksadress är Höjdrodergatan 7-9, Malmö.
Moderbolagets verksamhet omfattar koncernövergripande uppgifter och ledning av verksamheten.
Novotek AB är sedan juni 1999 noterat på OMX Nasdaq, Nordiska listan, Small Cap, Information Technology.
Not 2. RÖRELSENS INTÄKTER
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| Rörelseintäkternas fördelning på verksamhetsländer | 2010 | 2009 |
| Sverige | 71 391 | 77 596 |
| Holland/Belgien | 55 322 | 57 041 |
| Danmark | 53 921 | 59 751 |
| Finland | 13 710 | 31 218 |
| Norge | 25 343 | 24 154 |
| Moderbolag och koncerneliminering | -7 629 | -6 268 |
| 212 058 | 243 492 | |
| KONCERNEN | ||
| 212 058 | 243 492 | ||
|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 163 | 680 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 1 492 | 1 752 | |
| Nettoomsättning | 210 403 | 241 060 | |
| Analys av intäkter per intäktsslag | 2010 | 2009 |
Inköp och försäljning mellan koncernbolag
Av moderbolagets inköp har under året 8 (8) procent skett från koncernföretag (konsultarvode för arbetande styrelseordförande) och av dess försäljning har 100 (100) procent skett till koncernföretag.
Immateriella och materiella anläggningstillgångar i Sverige och andra länder
Summa immateriella och materiella anläggningstillgångar som är lokaliserade i Sverige uppgår till 13 153 kSEK (12 757) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 23 453 kSEK (26 758).
Not 3.RÖRELSEINTÄKTERNAS FÖRDELNING SAMT INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR PER SEGMENT
| 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Rörelseintäkternas fördelning per segment | Rörelse- | Rörelse- | Rörelse- | Rörelse |
| intäkter | resultat | intäkter | resultat | |
| Automation | 219 687 | 12 635 | 230 904 | 643 |
| Test & Mätsystem (avyttrad verksamhetsgren) | 0 | 0 | 18 856 | 36 |
| Moderbolag och koncerneliminering | -7 629 | -236 | -6 268 | -812 |
| Totalt för bolaget | 212 058 | 12 399 | 243 492 | -133 |
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Investeringar och avskrivningar per segment | Investeringar | Avskrivningar | Investeringar | Avskrivningar |
| Automation | 1 102 | -716 | 2 816 | -866 |
| Test & Mätsystem (avyttrad verksamhetsgren) | 0 | 0 | 22 | -203 |
| Moderbolag och koncerneliminering | 1 492 | -1 364 | 575 | -918 |
| Totalt för bolaget | 2 594 | -2 080 | 3 413 | -1 987 |
Ingen enskild kund utgör 10 % eller mer av intäkterna.
Införandet av IFRS 8 har förändrat det sätt varpå Novotek identifierar koncernens segment.
Efter avyttringen av Novotek Systems Oy och segmentet Test och Mätsystem, har styrelsen beslutat att inte identifiera något nytt segment beroende på den verksamhetsmässiga likheten och det faktum att koncernens bolag blir allt mera vertikalt integrerade.
| Not 4. PERSONAL | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ----------------- | -- | -- | -- | -- | -- | -- | -- |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Medelantalet anställda | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kvinnor | 16 | 16 | 1 | 1 | |
| Män | 118 | 143 | 2 | 2 | |
| Totalt för bolaget | 134 | 159 | 3 | 3 | |
| Medelantalet anställda per land (koncernen) | Kvinnor | Män |
| Sverige | 7 | 55 |
|---|---|---|
| Holland/Belgien | 4 | 23 |
| Danmark | 4 | 26 |
| Finland | 0 | 5 |
| Norge | 1 | 9 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Styrelse och verkställande direktör | 5 593 | 5 571 | 1 446 | 1 625 |
| Övriga anställda | 62 477 | 68 752 | 941 | 908 |
| 68 071 | 74 323 | 2 387 | 2 533 |
Not 4 forts. PERSONAL
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sociala kostnader | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 500 | 553 | 282 | 227 | ||
| Pensionskostnader övriga anställda | 5 582 | 6 237 | 165 | 210 | ||
| Övriga sociala kostnader | 11 998 | 14 039 | 726 | 841 | ||
| 18 080 | 20 829 | 1 173 | 1 278 | |||
| Löner, ersättningar och sociala kostnader per land (koncernen) | SVERIGE | HOLLAND/ BELGIEN |
DANMARK | FINLAND | NORGE | |
| Löner och ersättningar | ||||||
| Styrelse och verkställande direktör | 1 446 | 0 | 2 823 | 0 | 1 324 | |
| Övriga anställda | 25 269 | 14 303 | 14 360 | 2 775 | 5 771 | |
| Sociala kostnader | ||||||
| Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör | 282 | 0 | 154 | 0 | 64 | |
| Pensionskostnader övriga anställda | 3 332 | 587 | 923 | 497 | 244 | |
| Övriga sociala kostnader | 9 064 | 1 357 | 248 | 93 | 1 237 |
Styrelse
Styrelsen består av fem personer varav noll kvinnor. Arvoden till styrelseledamöterna, har enligt årsstämmans beslut, utgått med 85 kkr per ledamot. Styrelsens arbetande ordförande har utöver detta erhållit ersättning enligt löpande räkning för tjänster utförda åt bolaget. Utöver detta har styrelseledamöterna endast erhållit kostnadsersättning, inga andra ersättningar eller förmåner har utgått till styrelsemedlemmarna.
Styrelsens arbetande ordförande uppbar under året ersättning med 742 kkr (inklusive fakturerade konsultarvoden). Det finns inga pensionsavtal eller liknande förpliktelser för styrelsen.
Avgångsvederlag utgår ej till någon styrelsemedlem. Bolaget saknar options- eller konvertibelprogram.
Verkställande direktör
Verkställande direktör uppbar under året ersättning med 1 016 kkr samt skattepliktig förmån till ett värde av 88 kkr. Verkställande direktör erhåller inbetalning till avgiftsbestämd pension som beloppsmässigt motsvarar ITP-planen. Årets pensionspremie uppgick till 282 kkr. För verkställande direktör gäller pensionsålder 65 år. För verkställande direktör gäller en uppsägningstid på 12 månader, inget avtal om avgångsvederlag finns.
Övriga ledande befattningshavare
Övriga ledande befattningshavare består av de sex personer, varav noll kvinnor, som tillsammans med VD utgör koncernledning. Löner och ersättningar uppgick för 2010 till sammanlagt 5 808 kkr. Därutöver utgick förmåner (huvudsakligen bilförmåner) med sammanlagt 275 kkr. Övriga ledande befattningshavare erhåller inbetalning till avgiftsbestämd pension som beloppsmässigt är i enlighet med ITP-planen eller motsvarande plan i annat land utan möjlighet att aktualisera pension tidigare än normal pensionsålder för respektive land. Pensionskostnader uppgick för 2010 till sammanlagt 690 kkr. För övriga ledande befattningshavare gäller uppsägningstider varierande mellan 6 och 12 månader. Inga avtal om avgångsvederlag finns.
Not 5. REVISIONSKOSTNADER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Revisionsuppdrag | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 269 | 275 | 165 | 165 |
| Övriga | 430 | 471 | 0 | 0 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 100 | 88 | 100 | 88 |
| Övriga | 83 | 0 | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 4 | 0 | 4 | 0 |
| Övriga | 24 | 180 | 0 | 0 |
| Övriga tjänster | ||||
| Mazars SET Revisionsbyrå AB | 8 | 28 | 8 | 28 |
| Övriga | 55 | 0 | 0 | 0 |
Med revisionsuppdrag avses revisors arbete för den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetssäkringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning.
Not 6. LEASINGAVTAL
Genom leasingavtal disponerar koncernen över verksamhetslokaler samt ett antal tjänstebilar och kopiatorer. Samtliga leasingavtal har hanterats som operationella, vilket innebär att någon tillgångs- eller motsvarande skuldpost inte redovisas i balansräkningen.
Under året betalda leasingavgifter uppgår till 8 421 (8 506) kkr, varav moderbolaget 0 (0) kkr. Värdet av avtalade framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande inom koncernen:
| Förfaller till betalning 2011 | 8 364 | |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning 2012-2013 | 10 450 | |
| Förfaller till betalning 2014 eller senare | 2 081 |
Not 7. RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
| MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| Utdelning | 6 957 | 12 595 | |
| Nedskrivning | 0 | -15 454 | |
| Vinst vid försäljning | 0 | 8 407 | |
| 6 957 | 5 548 |
Not 8. ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Ränteintäkter och liknande | 1 095 | 1 019 | 717 | 510 | |
| Ränteintäkter koncernbolag | – | – | 0 | 0 | |
| 1 095 | 1 019 | 717 | 510 |
Not 9. RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Räntekostnader och liknande | 2 420 | 1 184 | 1 463 | 558 | |
| Räntekostnader koncernbolag | – | – | 0 | 0 | |
| 2 420 | 1 184 | 1 463 | 558 |
Not 10. SKATT
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Skattekostnad i resultaträkningen | ||||
| Aktuell skatt | 3 188 | 3 050 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | 101 | -3 508 | 46 | -308 |
| 3 289 | -458 | 46 | -308 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital | 0 | 0 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Skatter i balansräkningen | ||||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Uppskjuten skattefordran | 3 430 | 3 628 | 403 | 308 |
| Rörelsefordringar | ||||
| Aktuell skattefordran | 5 451 | 5 857 | 2 259 | 3 220 |
| Avsättningar | ||||
| Uppskjuten skatteskuld | 742 | 1 198 | 0 | 0 |
| Rörelseskulder | ||||
| Aktuell skatteskuld | 5 396 | 4 237 | 5 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Uppskjuten skattefordran | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 890 | 1 148 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 3 430 | 3 628 | 403 | 308 |
|---|---|---|---|---|
| Övrigt | 53 | 19 | 0 | 0 |
| Skattemässigt värde i underskottsavdrag | 2 461 | 2 452 | 403 | 308 |
| Materiella anläggningstillgångar | 26 | 9 | 0 | 0 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 890 | 1 148 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Uppskjuten skattefordran | |||||
| Ingående värde | 3 628 | 0 | 308 | 0 | |
| Årets avsättning | 130 | 3 674 | 95 | 308 | |
| Årets upplösning | -202 | -20 | 0 | 0 | |
| Omräkningsdifferens | -126 | -26 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 3 430 | 3 628 | 403 | 308 |
Not 10 forts. SKATT
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Uppskjuten skatteskuld | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 659 | 1 085 | 0 | 0 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 0 | 14 | 0 | 0 | |
| Obeskattade reserver | 83 | 94 | 0 | 0 | |
| Övrigt | 0 | 5 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 742 | 1 198 | 0 | 0 | |
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Uppskjuten skatteskuld | ||||
| Ingående värde | 1 198 | 1 538 | 0 | 0 |
| Förvärv /försäljning | 0 | -145 | 0 | 0 |
| Årets avsättning | 0 | 77 | 0 | 0 |
| Årets upplösning | -456 | -199 | 0 | 0 |
| Omräkningsdifferens | 0 | -73 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 742 | 1 198 | 0 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Skillnad mellan nominell svensk skattesats och koncernens skatt | ||||
| Skatt enligt nominell skattesats 26,3 % | 2 912 | -78 | 1 729 | 1 294 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla/skattepliktiga poster | 112 | -68 | -1 824 | -1 462 |
| Temporära skillnader | 162 | -271 | 141 | 0 |
| Justeringar avseende tidigare års skatter | 0 | -32 | 0 | -141 |
| Effekt utländska skattesatser | 103 | -8 | 0 | 0 |
| Skatt på årets resultat | 3 289 | -458 | 46 | -308 |
Not 11. BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 8 487 | 6 560 | 3 544 | 0 |
| Årets aktivering | 2 215 | 2 167 | 1 492 | 3 544 |
| Försäljning | -290 | 0 | -290 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | -631 | -240 | 0 | 0 |
| Utgåande ackumulerade anskaffningsvärden | 9 781 | 8 487 | 4 746 | 3 544 |
| Ingående avskrivningar | -1 698 | -1 004 | -142 | 0 |
| Försäljningar | 87 | 0 | 87 | 0 |
| Årets avskrivningar | -1 135 | -757 | -650 | -142 |
| Årets omräkningsdifferens | 211 | 63 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -2 535 | - 1 698 | -705 | -142 |
| Redovisat värde | 7 246 | 6 789 | 4 041 | 3 402 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avser egenutvecklad programvara.
Övriga immateriella anläggningstillgångar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 971 | 2 232 | 575 | 0 |
| Årets aktivering | 0 | 580 | 0 | 575 |
| Försäljningar | 0 | -724 | 0 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | -185 | -117 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1 786 | 1 971 | 575 | 575 |
| Ingående avskrivningar | -713 | -994 | -86 | 0 |
| Försäljningar | 0 | 621 | 0 | 0 |
| Årets omräkningdifferens | 98 | 61 | 0 | 0 |
| Årets avskrivningar | -372 | -401 | -115 | -86 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -987 | -713 | -201 | -86 |
| Redovisat värde | 799 | 1 258 | 374 | 489 |
Övriga immateriella tillgångar består av immateriella övervärden från förvärv samt andra förvärvade rättigheter.
Not 12. GOODWILL
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 31 145 | 35 887 | 0 | 8 737 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | -3 888 | 0 | -8 737 |
| Årets omräkningsdifferens | -2 522 | -854 | 0 | 0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 28 623 | 31 145 | 0 | 0 |
| Ingående avskrivningar | 0 | 0 | 0 | -7 864 |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 0 | 0 | 7 864 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Ingående nedskrivningar | -945 | -945 | 0 | 0 |
| Utgående ackumelerade nedskrivningar | -945 | -945 | 0 | 0 |
| Redovisat värde | 27 678 | 30 200 | 0 | 0 |
Koncernens goodwill har prövats för nedskrivning i enlighet med IAS 36, Nedskrivningar. Bokfört värde har inte befunnits överstiga återvinningsvärdet. Nedskrivningsprövningen baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt fem år, varav det första baseras på den affärsplan som fastställts av företagsledningen. Prognostiserade kassaflöden för år 2 – 5 baseras på en årlig tillväxttakt om 5%.
De prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 15% före skatt. Även vid en väsentlig förändring av bruttomarginal och diskonteringsränta uppstår inget nedskrivningsbehov för koncernen.
Not 13. BYGGNADER OCH MARK
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 0 | 1 105 | 0 | 0 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | -1 034 | 0 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | -71 | 0 | 0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Ingående avskrivningar | 0 | -20 | 0 | 0 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 0 | 18 | 0 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 2 | 0 | 0 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Redovisat värde | 0 | 0 | 0 | 0 |
Not 14. INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 8 778 | 12 762 | 237 | 237 | |
| Inköp | 321 | 666 | 0 | 0 | |
| Försäljningar/utrangeringar | -264 | -4 149 | 0 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferens | -579 | -501 | 0 | 0 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 8 256 | 8 778 | 237 | 237 | |
| Ingående avskrivningar | -7 510 | -10 531 | -237 | -237 | |
| Försäljningar/utrangeringar | 264 | 3 422 | 0 | 0 | |
| Årets avskrivningar | -610 | -829 | 0 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferens | 483 | 428 | 0 | 0 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -7 373 | -7 510 | -237 | -237 | |
| Redovisat värde | 883 | 1 268 | 0 | 0 |
Not 15. ANDELAR I DOTTERBOLAG
| ORGANISATIONSNR | SÄTE | ANTAL ANDELAR | KAPITALANDEL | BOKFÖRT VÄRDE | |
|---|---|---|---|---|---|
| Novotek Sverige AB | 556265-3906 | Malmö | 1 000 | 100 % | 4 000 |
| Novotek Cogency AB | 556411-8726 | Halmstad | 5 000 | 100 % | 0 |
| Novotek A/S | 21333174 | Glostrup | 500 | 100 % | 638 |
| Novotek AS | 945796693 | Larvik | 50 | 100 % | 732 |
| Novotek Oy | 2206064-5 | Hyvinkää | 1 000 | 100 % | 29 |
| Novotek B.V. | 20063265 | Breda | 368 | 92 % | 13 121 |
| Processgruppen Sundsvall AB | 556673-7846 | Sundsvall | 1 000 | 100 % | 0 |
| Novotek Planning Systems A/S | 20944196 | Odense | 306 | 51 % | 6 705 |
| Infratech i Göteborg AB | 556595-9664 | Göteborg | 2 000 | 100 % | 0 |
| GG Management BVBA | 172.768 | Bryssel | 750 | 100 % | 189 |
| DanProces Engineering A/S | 27412696 | Holmegaard | 400 | 50 % | 4 145 |
| 29 560 |
Not 15 forts. ANDELAR I DOTTERBOLAG
| 2010-12-31 2009-12-31 Ingående redovisat värde 29 371 41 910 Nyemission i koncernbolag 189 Inköp/aktieägartillskott 0 4 000 Försäljningar/utrangeringar 0 -667 Ej realiserad tilläggsköpeskilling 0 -418 |
|
|---|---|
| 0 | |
| Nedskrivningar 0 -15 454 |
|
| Redovisat värde 29 560 29 371 |
Dotterbolags andelsinnehav i koncernföretag
| ORGANISATIONSNR | FÖRETAGETS SÄTE | ANTAL ANDELAR | KAPITALANDEL | BOKFÖRT VÄRDE | |
|---|---|---|---|---|---|
| Dehex AB | 556553-0721 | Sundsvall | 1 120 | 100 % | 112 |
| TriMation B.V. | 18036113 | Chaam | 400 | 100 % | 4 951 |
| Novotek BVBA | 0811264250 | Vilvoorde | 400 | 100 % | 3 601 |
Not 16. ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
| MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
| 5 815 | 1 011 | 4 233 | 0 |
| 0 | 8 661 | 1 273 | 7 858 |
| -954 | -3 577 | -954 | -3 336 |
| 224 | -280 | -516 | -289 |
| 5 085 | 5 815 | 4 036 | 4 233 |
| 5 085 | 5 815 | 4 036 | 4 233 |
| KONCERNEN |
Redovisad långfristig fordran löper med rak amorteringsplan med en ränta motsvarande Stibor +4%.
Not 17. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
FINANSIELLA INSTRUMENT
Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumentet förvärvats.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna klass av finansiella instrument utgörs av finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassas i denna kategori om den förvärvats huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivatinstrument ingår alltid i denna klass utom i det fall derivatet utgör en del i en säkringstransaktion. Novotek har inte haft några finsansiella tillgångar hänförda till denna kategori under räkenskapsåret.
Finansiella instrument som hålls till förfall
Finansiella tillgångar i kategorin som hålls till förfall är anskaffade med avsikt och finansiell förmåga att behållas till förfallotidpunkten. Dessa finansiella instrument värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Novotek har inte haft några finansiella tillgångar hänförda till denna kategori under räkenskapsåret.
Finansiella instrument som kan säljas
I denna klass återfinns finansiella tillgångar som kan säljas och som inte är derivat. Finansiella instrument i denna kategori värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat. Novotek har inte haft några finansiella tillgångar hänförliga till denna kategori under räkenskapsåret.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar har fastställda betalningar och innehas utan handelssyfte. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för de poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Värdering sker inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tilllämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reserv för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reservens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden.
En nedskrivning av kundfordringar och lånefordringar redovisas i resultaträkningen som en övrig extern kostnad.
Låneskulder och leverantörsskulder
Låneskulder och leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Köp och försäljningar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, d v s den dag då bindande avtal ingås. Samtliga finansiella instrument vilka inte värderas till verkligt värde, värderas inledningsvis till anskaffningskostnad plus transaktionskostnader.
De finansiella räntebärande tillgångarna uppgår till KSEK 40 212 (43 819) och utgörs av kassa och bank och andra långfristiga fordringar. Räntebärande skulder utgörs av skulder till kreditinstitut och uppgår till KSEK 3 772 (3 536).
Not 17 forts. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
Räntebärande skulder
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Externa med förfall inom 1 år | 3 772 | 3 536 | 0 | 0 | |
| Summa räntebärande skulder | 3 772 | 3 536 | 0 | 0 | |
| Icke räntebärande skulder | |||||
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Uppskjuten skatteskuld | 742 | 1 198 | 0 | 0 | |
| Externa med förfallodag inom 1 år | 63 492 | 64 102 | 9 231 | 10 159 | |
| Summa räntebärande skulder | 64 234 | 65 300 | 9 231 | 10 159 | |
Nedanstående tabell visar koncernens kontrakterade odiskonterade räntebetalningar och amorteringar avseende de finansiella skulderna samt tillgångar och skulder avseende derivat.
Koncernen
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM ÅR | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |
| Skulder till kreditinstitut | 3 772 | 264 | 3 772 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | 742 | 0 | 0 | 0 | 742 |
| Leverantörsskulder med mera | 63 492 | 0 | 63 492 | 0 | 0 |
| Summa | 68 006 | 264 | 67 264 | 0 | 742 |
Moderbolaget
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM ÅR | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |
| Leverantörsskulder med mera | 9 231 | 0 | 9 231 | 0 | 0 |
| Summa | 9 231 | 0 | 9 231 | 0 | 0 |
Koncernen
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM ÅR | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |
| Skulder till kreditinstitut | 3 536 | 141 | 3 536 | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt | 1 198 | 0 | 0 | 0 | 1 198 |
| Leverantörsskulder med mera | 64 102 | 0 | 64 102 | 0 | 0 |
| Summa | 68 836 | 141 | 67 638 | 0 | 1 198 |
Moderbolaget
| Summa | 10 159 | 0 | 10 159 | 0 | 0 |
|---|---|---|---|---|---|
| Leverantörsskulder med mera | 10 159 | 0 | 10 159 | 0 | 0 |
| 2009 | RÄNTA | AMORTERING | RÄNTA | AMORTERING | |
| BOKFÖRT VÄRDE | INOM ETT ÅR | SENARE ÄN ETT ÅR MEN INOM FEM ÅR |
Not 17 forts. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
FINANSIELLA RISKER
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker såsom marknadsrisk (innefattande valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernen eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
MARKNADSRISK
Ränterisk
Koncernen har både finansiella tillgångar och skulder som är räntebärande. Beräknat utifrån finansiella räntebärande tillgångar per den 31 december 2010 skulle en procentenhets förändring av marknadsräntan påverka koncernens resultat med 51 (58) KSEK. Beräknat utifrån finansiella räntebärande skulder per den 31 december 2010 skulle en procentenhets förändring av marknadsräntan påverka koncernens resultat med -38 (-35) KSEK. Koncernens mål för överskottslikviditet är att maximera avkastningen inom fastställda riktlinjer samtidigt som ränterisken begränsas. Dessutom eftersträvas en hög finansiell flexibilitet för att kunna tillgodose uppkommande behov av likviditet. Snitträntan på koncernens räntebärande finansiella tillgångar var under 2010 4 (4) procent. Snitträntan på koncernens räntebärande finansiella skulder var under 2010 7 (7) procent.
Valutarisk
Varje enskilt koncernbolag skall sträva efter att minimera sin valutarisk. Detta sker bland annat genom att affärstransaktioner i största utsträckning genomförs i den egna funktionella valutan.
Omräkning från varje bolags funktionella valuta till rapportvaluta (SEK) ger inte upphov till något kassaflöde varför denna exponering inte säkras. Den omräkningsexponering som avses nedan är inte exponering i nettoinvesteringar i utländsk valuta utan exponering i de enskilda koncernbolagens balansräkningar till följd av att dessa inkluderar poster i annan valuta än dess funktionella.
I den konsoliderade koncernen finns exponering för valutarisk avseende kundfordringar och leverantörsskulder. Om samtliga valutor skulle varit 5 % högre skulle koncernens resultat på grund av exponeringen påverkats med ca +1 470 KSEK (+1 312 KSEK) baserat på exponeringen per balansdagen. Motsvarande för moderbolaget är 0 Mkr (0).
Prisrisk
Koncernen kan exponeras för prisrisk hänförligt till finansiella instrument som klassificerats som finansiella instrument som kan säljas eller som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Under räkenskapsåret har koncernen inte haft några instrument som klassificerats i dessa kategorier.
Kreditrisk
Hanteras genom fastslagen kreditinstruktion där bästa möjliga kreditvärdighet på koncernens motparter eftersträvas. I förekommande fall begärs kompletterande säkerheter för motparternas åtaganden. Andelen förfallna fordringar över 180 dagar utgjorde 2 % (1 %) av de totala kundfordringarna per balansdagen.
Likviditetsrisk
Definieras som den risk som orsakas av bristande likviditet eller svårigheter att ta upp, eller omsätta externa lån. För att eliminera denna risk skall koncernens synliga soliditet alltid överstiga 35 %. Synlig soliditet definieras som eget kapital plus finansiering från aktieägare dividerat med balansomslutningen, per 31/12 2010 utgjorde denna 56 % (57 %).
Soliditeten är enligt följande
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Eget kapital | 87 091 | 89 934 | 57 715 | 56 487 |
| Summa Eget kapital | 87 091 | 89 934 | 57 715 | 56 487 |
| Balansomslutning | 155 097 | 158 770 | 66 946 | 66 646 |
| Soliditet | 56 % | 57 % | 86 % | 85 % |
Kapitalrisk
Koncernens mål avseende kapitalstruktur, definierad som eget kapital, är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet för att kunna genererar avkastning till aktieägarna och nytta till andra intressenter samt att kapitalstrukturen är optimal med hänsyn till kostnaden för kapitalet. Utdelning till aktieägarna, inlösen av aktier, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar är exempel på åtgärder som koncernen kan använda sig av för att justera kapitalstrukturen.
Utdelningspolicy
Styrelsens policy, vad gäller utdelning, är att 50% av vinster efter skatt skall utdelas till aktieägarna när Bolaget har en intjäningsförmåga som ger utrymme för en uthållig produktutveckling och marknadsexpansion och om motsvarande utdelningsbara medel finns i moderbolaget och koncernens konsolideringsbehov så tillåter.
| Tillämpade valutakurser | KONCERNEN | ||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | ||
| Vid omräkning av balansposter till rapportvalutan har följande valutakurser använts: | |||
| EUR | 9,002 | 10,353 | |
| DKK | 1,208 | 1,392 | |
| NOK | 1,152 | 1,243 | |
| 2010 | 2009 | ||
| För omräkning av det utländska dotterföretagets resultaträkning till rapportvalutan har följande valutakurser använts: | |||
| EUR | 9,541 | 10,621 | |
| DKK | 1,281 | 1,426 | |
| NOK | 1,192 | 1,216 |
Not 18. KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
| REDOVISAT VÄRDE |
VERKLIGT |
|---|---|
| VÄRDE | |
| 5 085 | 5 085 |
| 56 408 | 56 408 |
| 35 127 | 35 127 |
| 96 620 | 96 620 |
| 58 477 | 58 477 |
| 155 097 | 155 097 |
| 3 772 | 3 772 |
| 24 853 | 24 853 |
| 28 625 | 28 625 |
| 39 381 | 39 381 |
| 68 006 | 68 006 |
KLASSIFICERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT
| FINANSIELLA SKULDER | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| FINANSIELLA | VÄRDERADE TILL UPP | ||||
| LÅNE- OCH | TILLGÅNGAR | LUPET ANSKAFFNINGS- | REDOVISAT | VERKLIGT | |
| KUNDFORDRINGAR | SOM KAN SÄLJAS | VÄRDE | VÄRDE | VÄRDE | |
| Koncernen 2009 | |||||
| Finansiella tillgångar | |||||
| Andra långfristiga fordringar | 5 815 | 0 | 0 | 5 815 | 5 815 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 50 206 | 0 | 0 | 50 206 | 50 206 |
| Likvida medel | 39 586 | 0 | 0 | 39 586 | 39 586 |
| Summa finansiella tillgångar | 95 607 | 0 | 0 | 95 607 | 95 607 |
| Icke finansiella tillgångar | 63 163 | 63 163 | |||
| Summa tillgångar | 158 770 | 158 770 | |||
| Finansiella skulder | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 0 | 0 | 3 536 | 3 536 | 3 536 |
| Leverantörsskulder med mera | 0 | 0 | 30 454 | 30 454 | 30 454 |
| Summa finansiella skulder | 0 | 0 | 33 990 | 33 990 | 33 990 |
| Icke finansiella skulder | 34 846 | 34 846 | |||
| Summa skulder | 68 836 | 68 836 |
Not 19. VARULAGER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | ||
| Färdiga varor och handelsvaror | 2 962 | 2 432 | 0 | 0 | |
| Utgående varulager | 2 962 | 2 432 | 0 | 0 |
Not 20. KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Kundfordringar | 54 249 | 48 732 | 0 | 0 |
| Fordringar hos koncernföretag | 0 | 0 | 11 005 | 12 015 |
| Övriga fordringar | 2 118 | 1 474 | 854 | 963 |
| Skattefordringar | 5 451 | 5 857 | 2 259 | 3 220 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 10 069 | 11 731 | 59 | 34 |
| Summa kortfristiga fordringar | 71 887 | 67 794 | 14 177 | 16 232 |
I årets fordringar hos koncernföretag ingår efterställd del uppgående till 846 kkr gentemot dotterbolaget DanProces Engineering A/S kreditgivare.
Kostnader för nedskrivning och reservering av osäkra fordringar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kostnader för nedskrivningar och reserveringar avseende osäkra fordringar | 487 | 97 | 0 | 0 |
| Summa nedskrivningar och reserveringar | 487 | 97 | 0 | 0 |
Per den 31 december 2010 har koncernen redovisat en förlust avseende nedskrivningar och reserveringar avseende kundfordringar på KSEK 487 (97). Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till KSEK 936 (488) per den 31 december 2010. Åldersanalysen av dessa är enligt nedan:
Förfallna kundfordringar med reserv
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Förfallna mindre än 3 månader | 350 | 8 | 0 | 0 |
| Förfallna 3 till 6 månader | 131 | 146 | 0 | 0 |
| Förfallna mer än 6 månader | 455 | 334 | 0 | 0 |
| Summa förfallna kundfordringar med reserv | 936 | 488 | 0 | 0 |
Förändringar i reserven för osäkra fordringar är enligt följande:
IB-UB analys osäkra fordringar
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ingående balans osäkra fordringar | 488 | 1 665 | 0 | 0 |
| Reservering för osäkra fordringar | 582 | 265 | 0 | 0 |
| Fordringar som skrivits bort under året | -71 | -1 434 | 0 | 0 |
| Valutakursdifferens | -63 | -8 | 0 | 0 |
| Utgående balans osäkra fordringar | 936 | 488 | 0 | 0 |
Per den 31 december 2010 var kundfordringar uppgående till KSEK 12 359 (12 047) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Kundfordringarna är mot kunder som tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:
Förfallna kundfordringar utan reserv
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Förfallna mindre än 1 månad | 8 200 | 7 874 | 0 | 0 |
| Förfallna 1 till 3 månader | 1 983 | 3 215 | 0 | 0 |
| Förfallna 3 till 6 månader | 919 | 754 | 0 | 0 |
| Förfallna 6 till 12 månader | 1 044 | 204 | 0 | 0 |
| Förfallna mer än 12 månader | 213 | 0 | 0 | 0 |
| Summa förfallna kundfordringar utan reserv | 12 359 | 12 047 | 0 | 0 |
| Kundfordran per valuta | ||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| SEK | 10 974 | 11 463 | 0 | 0 |
| EUR | 24 936 | 18 062 | 0 | 0 |
| DKK | 12 423 | 12 991 | 0 | 0 |
| NOK | 5 589 | 5 293 | 0 | 0 |
| USD | 327 | 923 | 0 | 0 |
| Summa | 54 249 | 48 732 | 0 | 0 |
Not 21. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
| KONCERNEN | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Förutbetalda hyror och leasingavgifter | 956 | 866 | 0 | 0 |
| Upplupen fakturering | 7 431 | 9 203 | 0 | 0 |
| Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 682 | 1 662 | 59 | 34 |
| 10 069 | 11 731 | 59 | 34 |
Not 22. AKTIEKAPITAL
Antalet aktier i moderbolaget uppgår till 10 600 000 med ett kvotvärde uppgående till 0,25 kronor per aktie. Aktierna är fördelade på 1 500 000 A-aktier à 10 röster samt 9 100 000 B-aktier à 1 röst.
Föreslagen ej beslutad utdelning uppgår till 1,00 kronor per aktie.
Not 23. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Upplupna löner och sociala avgifter | 13 043 | 13 416 | 667 | 734 |
| Upplupna kostnader mot koncernbolag | 0 | 729 | 0 | 729 |
| Upplupna kostnader | 2 798 | 5 479 | 354 | 309 |
| Förutbetalda intäkter | 10 772 | 9 787 | 0 | 0 |
| 26 613 | 29 411 | 1 021 | 1 772 |
Not 24. FÖRSÄLJNING AV DOTTERFÖRETAG
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010-12-31 | 2009-12-31 | 2010-12-31 | 2009-12-31 | |
| Värdet av försålda tillgångar och skulder var enligt försäljningsanalysen följande: | ||||
| Köpeskilling | 0 | 9 074 | 0 | 9 074 |
| Försålda tillgångar | ||||
| Koncernmässig goodwill | 0 | -2 849 | 0 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 0 | -753 | 0 | 0 |
| Materiella anläggningstillgångar | 0 | -1 747 | 0 | 0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 0 | 0 | 0 | -667 |
| Varulager | 0 | -1 932 | 0 | 0 |
| Kortfristiga fordringar | 0 | -5 205 | 0 | 0 |
| Likvida medel | 0 | -2 524 | 0 | 0 |
| Avsättningar | 0 | 379 | 0 | 0 |
| Kortfristiga skulder | 0 | 5 562 | 0 | 0 |
| Reavinst från försäljning | 0 | 5 | 0 | 8 407 |
| Kontant ersättning från försäljning | 0 | 3 336 | 0 | 3 336 |
| Likvida medel i det försålda företaget | 0 | -2 524 | 0 | |
| Påverkan på livida medel | 0 | 812 | 0 | 3 336 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, vilket för koncernredovisningen innebär att den har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av företagets och koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Malmö den 12 april 2011
Göran Andersson
Ordförande
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Claes Lindqvist Torsten Cegrell Ingvar Unnerstam Olof Sand
Styrelseledamot
Tobias Antius Verkställande Direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats 2011-04-12.
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor
Martin Gustafsson Auktoriserad revisor
Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman.
REVISIONSBERÄTTELSE TILL ÅRSSTÄMMAN I NOVOTEK AB ORG NR: 556060-9447
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i NOVOTEK AB för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i detta dokument på sidorna 14-37. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Malmö den 12 april 2011
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor
Martin Gustafsson Auktoriserad revisor
REVISIONSBERÄTTELSE
SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING
Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (härefter refererad till som "Koden"). Denna bolagsstyrningsrapport har varit föremål för de externa revisorernas granskning.
Bolaget har frångått kraven enligt "Koden" rörande valberedningens sammansättning. Avvikelsen består i att majoriteten av valberedningens medlemmar ingår i bolagets styrelse samt att valberedningens ordförande är bolagets styrelseordförande. Bolaget har valt att frångå "Koden" i detta avseende då den verksamhet som bedrivs av bolaget är så tekniskt komplicerad och specialiserad att styrelsen funnit det viktigt att valberedningen besitter kunskaper och har en förståelse rörande dessa aspekter för att de skall kunna lämna adekvata förslag kring styrelsens sammansättning och arvodering.
VALBEREDNING
Valberedningen skall arbeta fram förslag i nedanstående frågor att föreläggas årsstämman 5 maj 2011 för beslut:
FÖRSLAG PÅ STYRELSELEDAMÖTER SAMT STYRELSEORDFÖRANDE
FÖRSLAG PÅ ARVODERING AV STYRELSELEDAMÖTER
FÖRSLAG PÅ EXTERN REVISOR
FÖRSLAG PÅ ARVODERING AV EXTERN REVISOR
I samband med årsstämman för Novotek AB den 6 maj 2010, omvaldes förutom styrelsens ordförande, Göran Andersson, aktieägarrepresentanterna Fredrik Svensson (representerande Arvid Svensson Invest) och Ingvar Unnerstam in i valberedningen.
Valberedningens förslag enligt ovan skall senast offentliggöras i samband med kallelsen till årsstämma 5 maj 2011.
STYRELSEN
Styrelsens sammansättning
Enligt bolagets bolagsordning skall styrelsen bestå av minst tre ledamöter och högst sju ledamöter.
Bolagets styrelse består av fem ledamöter.
Vid årsstämman den 6 maj 2010 skedde omval av Göran Andersson, Torsten Cegrell, Claes Lindqvist och Ingvar Unnerstam samt nyval av Olof Sand.
Göran Andersson valdes till ordförande i bolaget. Göran Andersson har under året fungerat som arbetande styrelseordförande i enlighet med beslut på årsstämman.
Information om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 6 maj 2010 återfinns i årsredovisningen not 4.
BOLAGSSTYRNINGS-RAPPORT
Årsstämmovalda ledamöter
Ordinarie ledamöter
| NAMN | UTBILDNING/TITEL | POSITION | LEDAMOT SEDAN | ERFARENHET | FÖDD | AKTIER I BOLAGET |
|---|---|---|---|---|---|---|
| GÖRAN ANDERSSON | Civilingenjör | Arbetande styrelseordförande |
1986, ordförande sedan 2006 |
Huvudägare samt bo lagets grundare, tidi gare VD SattControl AB. |
1944 | Indirekt innehav mot svarande 1 267 000 A-aktier och 840 000 B-aktier samt direkt innehav av 1 500 B aktier. |
| TORSTEN CEGRELL | Teknologie doktor, Pro fessor Industriella in formations- och styr system KTH Stock holm. |
Styrelseledamot | 1998 | Styrelseordförande i Management Doctors, ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskaps akademien. |
1945 | 21 400 B-aktier |
| CLAES LINDQVIST | Civilingenjör, Civilekonom |
Styrelseledamot | 2006 | Tidigare CEO Höga näs AB samt ledamot av styrelserna i Trelle borg AB, Svenska Handelsbanken Söd ra regionen samt Dun kerska stiftelserna, Connect Skåne med flera. |
1950 | 10 000 B-aktier |
| INGVAR UNNERSTAM | Civilekonom | Styrelseledamot | 1986 | Företagskonsult | 1946 | 21 400 B-aktier |
| OLOF SAND | Ingenjör, MBA samt IFL-utbildning vid Handelshögskolan i Stockholm. |
Styrelseledamot | 2010 | Koncernchef Proact, tidigare grundare Acando, VD ABB Communications och vice president Tele2. |
1963 | 8 000 B-aktier |
Verkställande direktör
| NAMN | UTBILDNING/TITEL | POSITION | ERFARENHET | FÖDD | AKTIER I BOLAGET |
|---|---|---|---|---|---|
| TOBIAS ANTIUS | Civilingenjör | Verkställande direktör | tidigare VD Novosignal AB | 1972 | Indirekt innehav motsva rande 50 000 A-aktier samt direkt innehav av 2 000 B-aktier. |
Krav på oberoende
Nedan framgår vilka årsstämmovalda styrelseledamöter som enligt "Kodens" definition anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, respektive i förhållande till bolagets större aktieägare. Med utgångspunkt från ovanståen-
| STYRELSE LEDAMOT |
OBEROENDE AV BOLAGET/ BOLAGSLED NING |
OBEROENDE AV STÖRRE AKTIEÄGARE |
|---|---|---|
| GÖRAN ANDERSSON |
Ja | Nej |
| TORSTEN CEGRELL |
Ja | Ja |
| CLAES LINDQVIST |
Ja | Ja |
| INGVAR UNNERSTAM |
Ja | Ja |
| OLOF SAND | Ja | Ja |
de sammansättning anses bolaget uppfylla "Kodens" krav på att en majoritet av de årsstämmovalda ledamöterna är oberoende av bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa är oberoende i förhållande till större aktieägare.
Styrelsens arbete
Enligt styrelsens arbetsordning hålls minst fyra ordinarie sammanträden per år utöver det konstituerande sammanträdet. Därutöver kan styrelsen sammanträda när omständigheterna så kräver. Under 2010 har styrelsen haft ett konstituerande möte samt fem ordinarie styrelsemöten.
Alla styrelseledamöter har delta-
git vid samtliga sammanträden under 2010.
Styrelsen antar årligen en arbetsordning, en instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt en instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.
- VERKSAMHETSUPPFÖLJNING
- VERKSAMHETSINRIKTNING
- FÖRVÄRVSKANDIDATER
- REVISIONSINSTRUKTIONER
- KONKURRENTANALYS
Styrelsens arbete i utskott Revisionsutskottet
Styrelsen har funnit det mera ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter än att ett separat revisionsutskott inrättas.
Styrelsen har vid ett sammanträde under året diskuterat revisionsinriktningen för bolaget och samtidigt även träffat bolagets revisorer. De huvudsakliga frågor som i samband med detta möte avhandlades var:
DISKUSSION KRING FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FRÅN BOLAGET.
drag, tidigare befattningar med mera framgår av beskrivning ovan under årsstämmovalda ledamöter.
INTERN KONTROLL AVSEENDE MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTERING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2010
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och "Koden" för den interna kontrollen och att finansiell rapportering är upprättad i enlighet med gällande lag. Denna rapport har upprättats i enlighet med "Koden" och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende
Kontrollmiljö
Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god intern kontroll. Novoteks styrelse har etablerat tydliga arbetsprocesser och arbetsordningar för sitt arbete. En viktig del i styrelsens arbete är att utarbeta och godkänna ett antal grundläggande policys och ett ramverk relaterade till finansiell rapportering. Koncernens styrande dokument är benämnt "Arbetsordning för styrelsen i Novotek AB" jämte instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Syftet med dess policy är bland
- TILLSKAPANDET AV RUTIN FÖR ATT INFORMERA SIG OM DEN EXTERNA REVISIONENS INRIKTNING OCH SLUTSATSER.
- FASTSTÄLLANDET AV POLICYS FÖR VILKA ANDRA TJÄNSTER ÄN REVISION SOM FÅR UPPHANDLAS AV BOLAGETS REVISORER.
- UTVÄRDERING AV REVISIONSINSATSEN.
- BITRÄDE AV VALBEREDNINGEN VID FRAMTAGAN- DET AV FÖRSLAG TILL REVISOR OCH ARVODERING AV REVISIONSINSATSEN.
Ersättningsutskott
Styrelsen har funnit det mera ändamålsenligt att hela styrelsen fullgör ersättningsutskottets uppgifter än att separat ersättningsutskott inrättas.
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN
Verkställande direktör är Tobias Antius. Hans övriga väsentliga uppden finansiella rapporteringen.
Kvalitetssäkring av Novoteks finansiella rapportering sker genom att styrelsen behandlar samtliga kritiska redovisningsfrågor och de finansiella rapporter som lämnas.
Detta förutsätter att styrelsen behandlar frågor om intern kontroll, regelefterlevnad, väsentliga osäkerheter i redovisade värden, eventuella ej korrigerade felaktigheter, händelser efter balansdagen, ändringar i uppskattningar och bedömningar, eventuella konstaterade oegentligheter och andra förhållanden som påverkar de finansiella rapporternas kvalitet.
annat att skapa grunden för en god intern kontroll.
Uppföljning och omarbetning sker löpande samt kommuniceras ut till samtliga medarbetare som är involverade i den finansiella rapporteringen. Styrelsen utvärderar löpande verksamhetens prestationer och resultat genom ett ändamålsenligt rapportpaket innehållande resultatrapport och framarbetade nyckeltal samt annan väsentlig operationell och finansiell information. Styrelsen verkar i sin helhet såsom revisionskommitté. Styrelsen i sin helhet har sålunda under 2010 övervakat systemen för riskhantering och intern kontroll. Dessa system syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och är effektiv samt att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen har för verksamhetsåret 2010 haft en genomgång med och fått skriftlig rapport från bolagets tillika koncernens externa revisorer.
Riskbedömning
Novotek arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskrapporteringen. Dessa kontrollstrukturer består dels av en organisation med tydlig ansvarsfördelning, tydliga rutiner och klara arbetsroller. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat rapportering av beslutsprocesser och beslutsordningar för väsentliga beslut (t ex nya stora kunder, investeringar, avtal etc.) och även granskning av samtliga finansiella rapporter som presenteras.
Information och kommunikation
Verksamhetens styrande dokumentation, i form av policys och manualer vad gäller intern- och extern
hantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts. I riskbedömningen beaktas exempelvis verksamhetens administrativa rutiner avseende fakturering och avtalshantering. Även väsentliga balansoch resultatposter där risken för väsentliga fel skulle kunna uppstå granskas kontinuerligt. I verksamheten finns dessa risker i huvudsak i posterna för successiv vinstavräkning.
Kontrollaktiviteter
Kontrollstrukturer utformas för att hantera de risker som styrelsen bedömer vara väsentliga för den interna kontrollen över den finansiella kommunikation, hålls löpande uppdaterade och kommuniceras internt via relevanta kanaler, såsom interna möten, och Intranet. För kommunikation med externa parter finns en tydlig policy som anger hur denna kommunikation skall ske. Syftet med policyn är att säkerställa att Novoteks samtliga informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt.
Uppföljning och övervakning
Uppföljning av att den interna kontrollen är ändamålsenlig och sker löpande. Styrelsen skall minst en gång per år träffa bolagets tillika koncernens revisorer för en genomgång av deras revisionsnoteringar. Från och med 2009 sker detta utan närvaro från VD eller annan person från ledningsgruppen. I samband med detta möte skall styrelsen även lämna eventuella önskemål på speciella revisionsinsatser utöver den lagstadgade revisionen med avseende på den analys som styrelsen upprättat kring den interna kontrollen. Med start 2009 har styrelsen även tillsett att revisorerna översiktligt granskar de finansiella rapporterna från kvartal 3. Slutligen lämnar även styrelsen en kortfattad rapport över hur den interna kontrollen genomförts under året.
Styrelsen utvärderar årligen om en separat funktion för internrevision skall tillsättas. Ställningstagandet är att styrelsen i dagens utformning hanterar denna löpande process och dess interna kontroll på ett tillfredsställande sätt.
Malmö 2011-04-12
Göran Andersson Ordförande
Torsten Cegrell Styrelseledamot
Claes Lindqvist Styrelseledamot
Ingvar Unnerstam
Styrelseledamot
Olof Sand Styrelseledamot
TILL ÅRSSTÄMMAN I NOVOTEK AB ORG NR: 556060-9447
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 39-42 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Malmö den 12 april 2011
Mazars SET Revisionsbyrå AB
Mats-Åke Andersson Auktoriserad revisor
Martin Gustafsson Auktoriserad revisor
REVISORNS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGS-RAPPORTEN
AKTIER OCH AKTIEKAPITAL
Antalet aktier i Novotek AB uppgår till 10 600 000 varav 1 500 000 aktier av serie A och 9 100 000 aktier av serie B. En aktie av serie A berättigar till 10 röster och en aktie av serie B till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktie av serie A kan omvandlas till aktie av serie B.
UTDELNINGSPOLICY
Novoteks utdelningspolicy är att dela ut minst 50 % av vinsten efter skatt med beaktande av koncernens finansiella ställning och förvärvsplaner. För räkenskapsåret 2010 föreslås en utdelningen på 1,00 kronor/aktie. Utdelningen om 1,00 kronor innebär en direktavkastning på 9,5 % beräknat på börskurs 10,55 kronor den 31 december 2010.
NOVOTEKS B-AKTIE
Novoteks B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Nordiska listan Small Cap från den 30 juni 1999 under namn NTEK-B. Aktiekursen var den 31 december 2010 10,55 kronor och börsvärdet 112 miljoner kronor. Antalet aktier som omsatts var under 2009 i genomsnitt 35 000/vecka. Under 2010 var omsättningen i genomsnitt 74 000/ vecka. Vid årsskiftet fanns 1 998 aktieägare.
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Antal omsatta aktier i 1000-tal 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 10 30 40 60 70 80 Novotek B SIX Generalindex
NOVOTEKAKTIEN
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
Aktiekapitalet har sedan 1990 förändrats enligt följande:
| År | Transaktion | Ökning av aktiekapitalet SEK |
Ökning av antalet aktier |
Aktie- kapital SEK |
Antal aktier |
|---|---|---|---|---|---|
| 1990 | 50 000 | 500 | |||
| 1996 | Fondemission | 50 000 | 500 | 100 000 | 1000 |
| 1998 | Split 100:1 | 99 000 | 100 000 | 100 000 | |
| 1998 | Fondemission | 1 900 000 | 1 900 000 | 2 000 000 | 2 000 000 |
| 1998 | Nyemission | 100 000 | 100 000 | 2 100 000 | 2 100 000 |
| 1999 | Split 4:1 | 6 300 000 | 2 100 000 | 8 400 000 | |
| 1999 | Nyemission | 550 000 | 2 200 000 | 2 650 000 | 10 600 000 |
ÄGARSTRUKTUR 2010-12-31
| Ägare | Antal | Antal | Andel av | Andel av |
|---|---|---|---|---|
| aktier av | aktier av | röster, i | kapital, i | |
| serie A | serie B | % | % | |
| Noveko Syd AB | 1 500 000 | 0 | 62,24 | 14,15 |
| Arvid Svensson Invest AB | 0 | 2 635 000 | 10,93 | 24,86 |
| Didner & Gerge Aktiefond | 0 | 1 008 740 | 4,19 | 9,52 |
| Novoplan AB | 0 | 840 000 | 3,49 | 7,92 |
| Mattsson, Michael | 0 | 327 160 | 1,36 | 3,09 |
| Försäkringsbolaget, Avanza Pension | 0 | 287 925 | 1,19 | 2,72 |
| Grenspecialisten Förvaltning AB | 0 | 150 000 | 0,62 | 1,42 |
| Nomic AB | 0 | 100 000 | 0,41 | 0,94 |
| Sagent, Rikard | 0 | 100 000 | 0,41 | 0,94 |
| Sound Invest | 0 | 100 000 | 0,41 | 0,94 |
| Övriga | 0 | 3 551 175 | 14,75 | 33,5 |
| SUMMA | 1 500 000 | 9 100 000 | 100 | 100 |
STYRELSEN
CLAES LINDQVIST Viken, född 1950. Tidigare CEO Höganäs AB. Ledamot sedan 2006. Andra uppdrag: Ledamot i styrelserna i Trelleborg AB, Svenska Handelsbanken Södra Regionen, Dunkerska stiftelserna, Conect Skåne med flera. Aktier i Novotek: 10 000 B-aktier.
GÖRAN ANDERSSON Bjärred, född 1944. Ordförande. Ledamot sedan 1986 och ordförande sedan 2006. Aktier i Novotek: 1 267 000 A-aktier och 841 500 B-aktier.
TORSTEN CEGRELL Västerås, född 1945. Professor Industriella informations- och styrsystem KTH. Ledamot sedan 1998. Andra uppdrag: Styrelseordförande i Management Doctors. Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Fellow IEEE. Aktier i Novotek: 21 400 B-aktier.
INGVAR UNNERSTAM Bjärred, född 1946. Företagskonsult. Ledamot sedan 1986. Aktier i Novotek: 21 400 B-aktier.
OLOF SAND Västerås, född 1963. Koncernchef Proact. Ledamot sedan 2010. Aktier i Novotek: 8 000 B-aktier.
Uppgifter om aktieinnehav är inklusive ägande via bolag.
STYRELSENS ARBETSSÄTT
Under maj 2010 behandlade och fastställde styrelsen en arbetsordning för styrelsen och instruktioner för verkställande direktören. Styrelsens arbetsordning anger bland annat styrelsens åligganden, ärenden som skall behandlas under året och föreskrifter för styrelsemötenas genomförande. Enligt styrelsens arbetsordning skall styrelsens arbetande ordförande Göran Andersson primärt arbeta med överordnad strategi, viktigare leverantörer och förvärv. Claes Lindqvist har som särskild uppgift att granska och godkänna informationsmaterial till NAS-DAQ OMX och media innan offentliggörande. Ingvar Unnerstam har som särskild uppgift att följa ekonomifunktionens utveckling och precision och Torsten Cegrell har som särskild uppgift att följa hur Novoteks affärsidé och strategi följer teknologiutvecklingen på marknaden globalt. Under 2010 genomförde styrelsen sammanlagt sex protokollförda möten.
VALBEREDNINGEN
Valberedningen består av Ingvar Unnerstam och huvudägarna Göran Andersson och Fredrik Svensson representerande Arvid Svensson AB som tillsammans representerar 73 % av rösterna och 39 % av kapitalet. Valberedningen har till uppgift att inför årsstämman framlägga förslag avseende styrelse och arvoden.
KONCERNLEDNING
TOBIAS ANTIUS Född 1972. Verkställande direktör. Anställd sedan 2005. Direkt innehav Novotek AB: 2 000 B-aktier.
JONAS HANSSON Född 1974. CFO Anställd sedan 2010. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
TORBJÖRN JOHANSSON Född 1949. CTO Anställd sedan 1998. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
PER EILAND Född 1956. Verkställande direktör för Novotek A/S, Danmark. Anställd sedan 1991. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
ANTTI KAIKOKKONEN Född 1978. Verkställande direktör för Novotek Oy, Finland. Anställd sedan 2006. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
BJÖRN INGE OLSEN Född 1970. Verkställande direktör för Novotek AS, Norge. Anställd sedan 1995. Direkt innehav Novotek AB: 2 500 B-aktier.
MART SCHEEPERS Född 1964. Verkställande direktör för Novotek B.V., Holland. Anställd sedan 2002. Direkt innehav Novotek AB: Inget innehav.
REVISORER
MATS-ÅKE ANDERSSON Född 1960. Auktoriserad revisor Mazars SET Revisionsbyrå AB. Huvudansvarig revisor i Novotek sedan 2010.
MARTIN GUSTAFSSON
Född 1972. Auktoriserad revisor Mazars SET Revisionsbyrå AB. Revisor i Novotek sedan 2008.
HUVUDKONTOR
Novotek AB Höjdrodergatan 9 Box 16014 200 25 Malmö Tel +46 40 31 69 00 Fax +46 40 94 76 17 www.novotek.com [email protected]
SVERIGE
Novotek Sverige AB Höjdrodergatan 9 Box 16014 200 25 Malmö Tel +46 40 31 69 00 Fax +46 40 94 76 17 www.novotek.se [email protected]
Novotek Sverige AB Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel +46 31 339 47 80 Fax +46 31 774 17 60
Novotek Sverige AB Ringborregatan 1B 721 34 Västerås Tel +46 21 10 17 60 Fax +46 21 10 17 61
Novotek Sverige AB Nystrandsgatan 23 633 46 Eskilstuna Tel +46 16 18 32 38 Fax +4616 18 32 39
Novotek Sverige AB Storgatan 25 852 30 Sundsvall Tel +46 60 64 13 00 Fax +46 60 64 13 01
DANMARK
Novotek A/S Naverland 2 DK-2600 Glostrup Tel +45 434 337 17 Fax +45 434 352 25 www.novotek.dk [email protected]
Novotek A/S Strandkærvej 87 DK-8700 Horsens Tel +45 702 766 88 Fax +45 702 766 89
Novotek Planning Systems A/S Stærmosegårdsvej 8 DK-5230 Odense M Tel +45 7022 01 70 Fax +45 7022 01 71 www.rob-ex.com [email protected]
DanProces Engineering A/S Glasmagervej 38 C DK-4684 Holmegaard Tel +45 555 480 40 Fax +45 555 480 41 www.danproces.dk [email protected]
FINLAND
Novotek Oy Torpankatu 28 PL 230 FI-05801 Hyvinkää Tel +358 198 711 31 Fax +358 198 711 300 www.novotek.fi [email protected]
NORGE
Novotek AS Torsvang Industriområde Boks 2036 NO-3255 Larvik Tel +47 331 658 00 Fax +47 331 658 01 www.novotek.no [email protected]
HOLLAND
Novotek B.V. Paardeweide 2 NL-4824 EH BREDA Tel +31 765 871 010 Fax +31 765 810 111 www.novotek.nl [email protected]
BELGIEN
Novotek BVBA Mechelsesteenweg 277 BE-1800 VILVOORDE Tel. +32 225 485 50 Fax +32 225 387 67 www.novotek.be [email protected]
TYSKLAND
Novotek GmbH Lachteweg 11 D-31 303 Burgdorf (Hannover) Tel. +49 5136 804 11 61 Fax +49 5136 804 11 65 www.novotek-automation.de [email protected]
VÅRA KONTOR
Mer finansiell information hittar du på www.novotek.se/ir