NOTE — Audit Report / Information 2009

Mar 31, 2010

NOTE Årsredovisning 2009

Innehåll

INLEDNING

Detta är NOTE	1
Året i korthet	2
VD-ord	4

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Vision, affärsidé och mål	6
Affärsmodell	7
Marknad och konkurrenter	10
Sagt om NOTE	12
Riskhantering	13
Kvalitet, miljö och etik	14
Medarbetare	16
Organisation och koncernledning	18
Styrelse och revisorer	20
Fem år i sammandrag	22
Finansiella definitioner	23
NOTE-AKTIEN
Aktiedata och ägare	24
BOLAGSSTYRNING
Bolagsstyrningsrapport	26
FORMELL ÅRSREDOVISNING

Förvaltningsberättelse 33 Finansiella rapporter för koncernen 36 Finansiella rapporter för moderbolaget 54 Revisionsberättelse 63

Adresser 64

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma kommer att hållas tisdagen den 27 april klockan 11.00 i Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A i Stockholm. Information om anmälningsförfarande inför stämman lämnas på hemsidan www.note.eu tillsammans med kallelsen senast fyra veckor före stämman.

Anmälan

Aktieägare som vill delta i årsstämman ska senast den 21 april vara införd i aktieboken som förs av Euroclear Sweden AB samt senast den 21 april klockan 16.00 anmäla sitt deltagande till NOTE.

Ärenden

Dagordning och ärenden för årsstämman kommer att framgå av annonsering i dagspressen samt finnas tillgänglig på NOTEs hemsida. Handlingarna kan även erhållas från bolaget i samband med anmälan till stämman.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman att ingen utdelning ska utgå för verksamhetsåret 2009.

Valberedning

Följande medlemmar ingår i valberedningen: Kjell-Åke Andersson (representerar eget innehav) Stefan Charette (representerar Investment AB Öresund) Bruce Grant (representerar Garden Growth Capital) Ulf Strömsten (representerar Catella Fondförvaltning)

Detta är NOTE

NOTE erbjuder tjänster inom elektronikproduktion – genom hela värdekedjan, från utveckling till eftermarknad.

NOTE är ett av Nordens ledande tjänsteföretag inom tillverkning och logistik av elektronikbaserade produkter. NOTE är verksamt på EMS-marknaden (Electronics Manufacturing Services) och erbjuder tjänster inom elektronikproduktion genom hela värdekedjan – från utveckling och tillverkning till eftermarknad. Kunderna finns främst i Norden och England.

Ett metodiskt arbete har genomförts inom NOTE för att ställa om

verksamheten – från en traditionell roll som kontraktstillverkare av elektronik till ett unikt tjänsteföretag på EMSmarknaden.

NOTEs affärsmodell Nearsourcing™ utgår från en helhetssyn och består av tre delar: Nearsourcingcenters med prototyptillverkning och småskalig produktion i nära samverkan med kunderna, tjänster och verktyg för kontroll under hela produktlivscykeln samt kostnadseffektiv volymtillverkning i både Europa och Asien.

Fakta

• Egen produktionskapacitet: Sverige, Norge, Finland, England, Estland, Litauen, Polen och Kina.
• ems-alliance™: genom medverkan i det internationella nätverket ems-alliance erbjuder NOTE ytterligare kostnadseffektiv produktion nära slutkunder i Brasilien, Filippinerna, Indien och USA.
• Antal anställda 2009-12-31: 1 100.
• Omsättning 2009: 1 200 MSEK.
• Aktien: Noterad på NASDAQ OMX Sveriges Nordiska lista (Small Cap/ Information Technology). Vid 2009 års utgång var börskursen 21,30 kronor. Börsvärdet var 205 MSEK, fördelat på 9 624 200 aktier.

Ekonomisk information

Kalendarium

Delårsrapport, jan-mar 2010	2010-04-27
Halvårsrapport, jan-jun 2010	2010-07-16
Delårsrapport, jan-sep 2010	2010-10-21

Beställning av ekonomisk information

Ekonomisk och annan relevant information kan beställas från NOTE. Av hänsyn till miljön har omfattningen av tryckt material reducerats och prenumerationstjänsten på hemsidan kan med fördel användas.

• Hemsida: www.note.eu
• Telefon: 08-568 990 00
• Fax: 08-568 990 99
• Adress: NOTE AB, Box 711, 182 17 Danderyd

Kontaktpersoner/Investor Relations

Tillförordnad VD och koncernchef Göran Jansson Telefon: 08-568 990 06, 070-698 85 72 E-post: goran.jansson@note.eu

Finansdirektör Henrik Nygren Telefon: 08-568 990 03, 070-977 06 86 E-post: henrik.nygren@note.eu

Året i korthet

Januari-december

• Försäljningen uppgick till 1 200,1 (1 709,5) MSEK.
• Rörelseresultatet uppgick till –90,8 (–3,8) MSEK. I resultatet ingår kostnader av engångskaraktär om 63,7 (48,7) MSEK.
• Rörelsemarginalen uppgick till –7,6 (–0,2) procent.
• Resultat efter finansnetto uppgick till –97,9 (–14,4) MSEK
• Resultat efter skatt uppgick till –81,0 (–13,1) MSEK, vilket motsvarar –8,42 (–1,36) SEK/aktie.
• Kassaflödet efter investeringar uppgick till 23,9 (25,1) MSEK, vilket motsvarar 2,48 (2,61) SEK/aktie.

Händelser under året

• Den 3 juni 2009 utsågs Knut Pogost till VD och koncernchef för NOTE.
• Beslut att upphöra med tillverkningen av en betydande produkt hos NOTEs största kund inom telekomsektorn ledde under tredje kvartalet till betydande nedskrivnings- och avvecklingskostnader. Som en konsekvens därav avyttrades verksamheten i Skellefteå vid årsskiftet.
• Vid årsskiftet 2009/2010 fullföljdes förvärvet av elektronikfabriken IONOTE, som tidigare drivits som ett joint venture med en asiatisk partner. Verksamheten i IONOTE har under året utvecklats för att tillgodose kundernas ökande behov av direktförsäljning till marknaden i Kina.

Händelser efter årets utgång

• Den 24 januari 2010 utsågs Göran Jansson, vice ordförande i styrelsen, till tillförordnad VD och koncernchef för NOTE.
• Som ett led i den fortsatta strukturomvandlingen har en översyn av koncernens enheter inletts. NOTEs unika styrkor och kompetens inom marknadssegmentet "high mix/low volume" ska utnyttjas på ett bättre sätt. Målsättningen är att under 2010 vidta besparings- och effektiviseringsåtgärder som ger en positiv resultateffekt om minst 50 MSEK mätt som årstakt.

Som en del i programmet kommer en ytterligare koncentration ske av NOTEs tillverkande enheter, såväl i Sverige som internationellt.

Kostnaden för åtgärdsprogrammet beräknas till cirka 45 MSEK och kommer att belasta resultatet under första kvartalet 2010.

Styrelsen har till den extra bolagsstämman den 7 april 2010 föreslagit att stämman fattar beslut om en nyemission om 87 MSEK, riktad till nuvarande aktieägare.

Översikt 2009	Helår	Q1	Q2	Q3	Q4
Försäljning, MSEK	1 200,1	329,1	312,1	267,4	291,5
Engångskostnader	63,7	–	8,0	55,7	–
Rörelseresultat exklusive engångskostnader	–27,1	–8,6	–10,1	–5,7	–2,7

Försäljning, MSEK

Vinstmarginal, %

VD-ord

Finanskrisen och den djupa lågkonjunkturen har påskyndat NOTEs strukturomvandling. Ett antal områden är nu i fokus för att bygga förtroende och skapa förutsättningar för tillväxt och lönsamhet.

Utvecklingen under 2009

När finanskrisen drabbade världen under hösten 2008 förändrades våra förutsättningar dramatiskt. Alla bransch- och kundsegment påverkades i stort sett samtidigt. På kort tid minskade volymerna i våra pågående uppdrag. Därtill fick vi en strukturell utmaning när vår största kund inom telekomsektorn beslutade att ändra sin produktflora. Sammantaget minskade NOTEs omsättning under 2009 med nästan 30 procent till 1 200 MSEK (1 710) jämfört med året innan.

Trots avsevärda kostnadsbesparingar medförde den minskade försäljningen att resultatet var otillfredsställande. Resultatet efter finansnetto uppgick till –98 MSEK, varav –64 MSEK utgjordes av omstrukturerings- och andra kostnader av engångskaraktär.

Den minskade efterfrågan innebar också en stor utmaning för vårt kassaflöde. Tillsammans med våra kunder utförde vi ett stort jobb för att balansera lagret. Under året minskade vårt lager med 36 procent, vilket påtagligt bidrog till att vi under året kunde uppvisa ett positivt kassaflöde om 24 MSEK.

Under fjärde kvartalet var efterfrågan fortsatt cirka 30 procent lägre än året innan. Som en följd av successiva genomslag av våra kostnadsbesparingar närmade vi oss en "break evennivå" och fjärde kvartalets rörelseresultat uppgick till –2,7 MSEK.

Utvecklingen inom telekomsektorn ledde till att tillverkningen av den

omsättningsmässigt största produkten upphörde. Produktionsbortfallet förde med sig att verksamheten i Skellefteå avyttrades vid årsskiftet.

Tillbakablick

När jag blev vald till styrelsemedlem i NOTE 2007 var strategin och planerna inriktade på att stöpa om NOTE genom ökat tjänsteinnehåll, geografisk närhet till kunder genom fler Nearsourcingcenters och minskning av kostnadsnivån för arbetsintensiva moment. Vi har ökat tjänsteinnehållet genom ett mer aktivt deltagande i kundernas utvecklingsprocesser. Avsevärda resurser har ägnats till att bygga en branschunik komponentdatabas (NOTEfied), ett PLM-verktyg för bättre dokumentationshantering, förvärv av konstruktionskompetens och en gemensam inköpsorganisation i Polen.

Kostnadsnivån har minskats genom att arbetsintensiv produktion har flyttats till NOTEs förvärvade enheter i lågkostnadsländer. Vid 2009 års slut återfanns ungefär 2/3 av våra medarbetare i lågkostnadsländer jämfört med cirka 1/3 för två år sedan.

Det är ingen lätt process att stöpa om en koncern med många enheter med olika bakgrund och kultur samtidigt som man bygger upp ny kompetens på olika håll. Tyvärr har arbetsinsatsen, kostnaderna och tiden för omstöpningen underskattats samtidigt som delar av organisationen inte

anammat de nya idéerna. Och samtidigt har konjunkturen försämrats dramatiskt. Den här utvecklingen har fört med sig två VD-byten nära inpå varandra.

Lägesbeskrivning

Hur står det då till med NOTE? Låt mig sammanfatta läget:

Utgångspunkten är att EMS-branschen är en av världens tuffaste och kanske en av de som påverkas mest av globaliseringen. Samtidigt ökar användningen av elektronik i produkter som traditionellt varit mekaniska eller i alla fall inte sammankopplade i nätverk. De produkterna kännetecknas av relativt små serier och lång livslängd. Här har NOTE ett unikt erbjudande. Vi kan hjälpa många tillverkare så att elektroniken i deras produkter konstrueras och produceras med hög kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt. Vi kan hjälpa till att effektivt ta fram prototyper och få fram komponenter till rätt kostnad samtidigt som vi har produktionskapacitet nära kunden – eller till lägre kostnad vid någon av våra utländska enheter.

NOTE har kompetent och engagerad personal. Det skapar goda förutsättningar för framgång. Internt ska vi dock bli bättre på att arbeta i samma riktning och minska oklarheterna.

Omställningen har kostat stora pengar men trots det tuffa konjunkturläget har NOTE kunnat producera ett bra kassaflöde.

Tydlighet och fokusering är grunden för framtida tillväxt.

Vid 2009 års utgång hade NOTE en soliditet på strax under 30 procent, vilket inte är så dåligt med tanke på att en stor del av tillgångarna är kortfristiga.

Det här ska vi göra

I slutet av januari 2010 antog jag utmaningen att som tillförordnad VD återskapa förtroende, genomföra nödvändiga strukturåtgärder för att få ner "tomgångskostnaderna" och förbättra utnyttjandet av organisationens styrkor.

Även om efterfrågan stabiliserades under hösten 2009 syns få signaler om en snabb konjunkturåterhämtning.

Mitt uppdrag är därför primärt fokuserat på följande områden:

Öka volymerna – fortsatt satsning på framtida försäljningstillväxt i Norden. Vi ska ta större andelar inom vårt marknadssegment high mix/low volume där vi har våra unika fördelar. Vi kommer att öka vår fokus även på mindre och mellanstora kunder inom detta område. Vi ser vidare att närmare hälften av våra nordiska kunder har en global verksamhet. För att växa måste kunderna erbjuda sina produkter på de marknader som växer. Den drivkraften gör att alltfler av våra kunder har behov av att flytta sin tillverkning till Asien. En stor utmaning blir därför att följa med kunderna och erbjuda tjänster med samma höga kvalitet som vi erbjuder i Europa. Vår numera helägda verksamhet i Kina är idag helt redo att möta behoven från de nordiska kunder som vill ta klivet in i Asien.

• Kostnadsbesparingar vi kommer att intensifiera strukturomvandlingen av NOTE. Vi behöver öka kapacitetsutnyttjandet i koncernen. Verksamheter som inte är lönsamma kommer att avvecklas. Vi kommer att fokusera all volymproduktion till en fabrik i Pärnu, Estland och en i Tangxia, Kina. I Sverige förs de olika enheterna ihop till ett bolag med gemensamma funktioner såsom sälj och ekonomi. Antalet tillverkande enheter reduceras till fyra stycken.

• Ökad tydlighet informations- och beslutsprocesser ska förbättras genom tydlig förankring i organisationen och effektiv uppföljning. Roller och rutiner ska bli mer entydiga med fokus på kundnöjdhet och lönsamhet.

• Kvalitetsförbättringar vi har redan kommit långt inom det viktiga kvalitetsarbetet. Nu sätter vi ribban ännu högre och har ambitionen att bli bäst inom vårt marknadssegment.

• Förstärkning av kapitalbasen vi kommer att öka fokus ytterligare på insatser som förbättrar vårt rörelsekapitalutnyttjande. På så vis sänker vi också riskerna i verksamheten. Vår aviserade nyemission är ytterligare en åtgärd för att förbättra vår kapitalstruktur och förutsättningar för tillväxt.

Sammanfattning

Målet är att NOTE ska växa och att tillväxten sker med hög effektivitet och lönsamhet. Det är fortfarande stora utmaningar som ligger framför oss men jag är övertygad om att morgondagens NOTE har goda möjligheter att bygga långsiktiga värden för både kunder och aktieägare.

Göran Jansson

Vice styrelseordförande under 2009 samt tillförordnad VD och koncernchef från januari 2010

Vision, affärsidé och mål

Vision

NOTE – den relevanta EMS-partnern.

Affärsidé

NOTE är en lokal affärspartner med innovativa lösningar för global tillverkning av elektronikbaserade produkter inom segmentet high mix/low volume.

Affärsmål

NOTE ska vara den bästa samarbetspartnern i branschen genom hög kompetens, konkurrenskraftig totalkostnad och ett professionellt agerande.

För att ha marknadens mest konkurrenskraftiga erbjudande ska NOTE ha spetskompetens inom introduktion av nya produkter och ständigt fokusera arbetet på att stärka kundernas konkurrenskraft.

NOTE ska vara en attraktiv arbetsgivare, en god investering för aktieägarna och en professionell kund för leverantörerna.

Finansiella mål

Tillväxtmål NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa under lönsamhet. Målsättningen är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella EMS-tillverkares.

Kapitalstrukturmål Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent.

Utdelningsmål

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Affärsmodell

NOTE är ett kvalificerat tjänsteföretag på EMS-marknaden som erbjuder tjänster under hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad och från enskilda komponenter till kompletta produkter. Affärserbjudandet bygger på att möta kundens behov på bästa sätt vid varje länk i värdekedjan – och få helheten att bli stark.

Ett starkt helhetserbjudande

NOTEs erbjudande bidrar till att kunderna kan sänka och få kontroll på sina totalkostnader. NOTEs kvalitetsinriktning med särskilda styrkor för produkter med långa livscykler gör att industrin och försvarssektorn är prioriterade kundsektorer.

NOTEs affärsmodell utgår från en helhetssyn och består av tre delar: Nearsourcingcenters där arbetet utförs i nära samverkan med kunderna, kontroll under produktlivscykeln samt kostnadseffektiv tillverkning. Med produktionsfilosofin Lean effektiviseras alla led i verksamheten löpande.

NOTE använder gärna begreppet "Made in NOTE" när en produkt omfattas av NOTEs helhetssyn som står för kvalitet, stabilitet och kompetens.

Nearsourcingcenters

I NOTEs Nearsourcingcenters samverkar NOTE och kunderna nära varandra i utvecklingsfasen samtidigt som produktionen styrs till bästa kostnadsalternativ beroende på produktlivscykel, produktionsvolym och geografisk slutmarknad. Geografisk närhet och gott samarbetsklimat har stor betydelse när projekten kräver unik kompetens och stor kunskapsöverföring mellan parterna. Nearsourcing gör också att produkternas "time to market" är kort, vilket ger minskad kapitalbindning och marknadsmässiga konkurrensfördelar.

I NOTEs Nearsourcingcenters utförs service och utvecklingstjänster i nära samarbete med kunderna. Produktionsanpassningar och praktisk tillämpning är i fokus. Här sker design, utveckling, PCB-layout och framtagande av prototyper. Komponenter och produktion testas i praktiken, kompletta produkter och mekaniktjänster utvecklas och förfinas. För att nå bästa möjliga marknadsanpassning utförs Nearsourcingtjänster på NOTEs enheter i såväl norra Europa som i Asien.

För kunderna skapar Nearsourcing stor flexibilitet i introduktionsfasen, innan produkten och marknaden är

mogen för serieproduktion. Samtidigt ger NOTEs helhetssyn över hela produktlivscykeln i kombination med en unik sourcingkapacitet mycket goda möjligheter att styra både produktion och kommande komponentanpassningar så att totalekonomin blir god.

För NOTE är Nearsourcing ett kostnadseffektivt sätt att introducera sina kunder till en sammanhållen produktionskedja som tar hänsyn till hela produktlivscykeln. Genom att se till helheten från början undviks många kostsamma misstag och omvägar.

På Nearsourcingcentren möter kunderna begreppet NPI, NOTE Product Introduction. Det är en komplett affärsprocess inom teknik, marknadsföring och utveckling för företag som står i begrepp att lansera en ny produkt på marknaden. NOTE bidrar med erfarenheter och kunskap inom design, utveckling, test, produktion, logistik och eftermarknad.

NOTE erbjuder även service och eftermarknadstjänster under hela produktlivscykeln, till exempel logistik, distribution, reparation, reservdelshantering, omkonstruktion och underhåll.

Kontroll under produktlivscykeln

I rollen som affärspartner erbjuder NOTE flera olika verktyg och tjänster för kostnads- och produktionskontroll under produktlivscykeln. Det ger unika möjligheter att skapa effektiva industriella processer och bättre kontroll av produktionssättning och tidpunkt för en marknadsanpassad produktlansering. Målet är att ge kunderna bästa möjliga överblick, vilket skapar trygghet och lägre totalkostnader.

NOTE ger kunderna tillgång till en stor komponentdatabas, NOTEfied (NOTE Fast Introduction Engineering Database), som är helt unik i sin bredd och omfattning. I databasen syns vilka komponenter som är lämpliga och tillgängliga på marknaden. NOTEfied kan också kopplas direkt till kundernas egna design- och konstruktionssystem, vilket gör att produktutvecklare och designers kan välja rätt komponenter från början. Det spar både tid och pengar istället för att man senare i processen kan bli tvungen att byta ut vissa komponenter.

Med NOTEs PLM-verktyg

(Product Lifecycle Management) erbjuds kunderna en plattform för produktdokumentation under hela livscykeln. PLM-verktyget fungerar även som stöd i inköpsprocessen med information om komponenternas livslängd från komponentdatabasen NOTEfied. Verktyget stödjer också en effektiv revisionshantering som kan utföras elektroniskt över hela världen. Både interna och externa aktörer kan få tillgång till systemet.

Kombinationen av komponentdatabasen och PLM-verktyget är unik, och särskilt uppskattad av kunder med stora krav på dokumentation och spårbarhet. Det möjliggör en effektiv och pålitlig revisionshantering med förstklassig kontroll över de komponenter som ingår i produkterna.

NOTEs värdekedja innehåller fyra delar som tillsammans utgör ett komplett tjänsteutbud inom elektroniktillverkning och sourcing. Kunderna kan få hjälp med valda delar eller låta NOTE hantera allt från utveckling till eftermarknadstjänster.

Eftersom NOTE har ett helhetstänkande kring industriprocesser och produktlivscykel är produktion av kompletta produkter, så kallade box build-produkter, en allt viktigare del av erbjudandet. Det betyder att förutom elektroniktillverkningen så hanterar NOTE även mekaniktjänster som till exempel skärande bearbetning, formsprutning i plast, tunnplåtsbearbetning och pressgjutning. Elektronikoch mekaniklösningarna utvecklas parallellt i nära samarbete med kunden och de olika enheterna inom NOTE.

Materialkostnaden motsvarar huvuddelen av en färdig produkts totala kostnad. Därför har komponentsourcing stor betydelse för NOTEs verksamhet, både vad gäller elektronik och mekanik. För att optimera koncernens inköp samordnas de genom NOTE Components som har sourcingfunktioner i norra Europa, Centraleuropa och Asien. Nya inköpskanaler analyseras ständigt och genom att söka alternativa komponenter, utvärdera nya leverantörer och förhandla med de befintliga sänks materialkostnaderna kontinuerligt.

Vissa inköp samordnas även inom ems-alliance, vilket ökar inköpsvolymerna och pressar priserna.

Kostnadseffektiv tillverkning

I samverkan med kunden placeras produktionen där det är optimalt beroende på helhetsbilden av faktorer som kostnader, produktlivscykel, volym och geografisk slutmarknad. Produktionen är väl integrerad med det övriga tjänsteutbudet, från utveckling till produktuppdatering. NOTEs produktion lämpar sig särskilt väl för produkter som har långa livscykler och hög grad av förändring under sin livscykel.

Kunderna erbjuds tillverkning på NOTEs enheter i Norden, Baltikum, England, Polen och Kina. Beroende på marknadsförskjutningar, ändrade kostnadsförutsättningar eller från början planerad utveckling kan produktionen flyttas med smidiga och kvalitetssäkrade lösningar från en tillverkningsenhet till en annan, så kallad "seamless transfer". Generellt har kundernas tillverkning de senaste åren förflyttats österut eftersom det är där tillväxten

varit starkast. När det gäller kompletta produkter utvecklas elektronik- och mekaniklösningarna parallellt i nära samarbete med kunden och de olika enheterna inom NOTE som är berörda. När box build-produkten är färdig slutmonteras och packas den på den NOTE-enhet som bäst passar kundens behov beroende på volym, kostnadsbild och geografiskt läge i förhållande till slutmarknaden.

Vissa kunder vill ha globala leverantörer som kan hantera såväl mindre som större produktionsvolymer både lokalt och globalt. För att möta det behovet initierade NOTE 2001 ett samarbete som omfattar oberoende elektroniktillverkare i fyra världsdelar. Det internationella nätverket kallas ems-alliance och kompletterar NOTEs egen tillverkningskapacitet. Tack vare det kan NOTE tillgodose kundernas behov att tillverka produkter nära de flesta slutmarknader samtidigt som produktionen är kostnadseffektiv. Nätverket har idag medlemmar i Brasilien, Filippinerna, Indien, Sverige och USA.

Marknad och konkurrenter

NOTE verkar på EMS-marknaden (Electronic Manufacturing Services). NOTE har ett erbjudande med bredare tjänsteinnehåll än den genomsnittlige EMS-leverantören och relationen till kunderna har ofta betydande inslag av partnerskap. Verksamheten finns i norra Europa och Kina.

Marknaden under 2009

Efter den kraftiga nedgången som inleddes med finanskrisen hösten 2008 fortsatte marknaden att försvagas under våren 2009. Under sommaren och hösten skedde en utplaning och under årets sista fyra månader var aktiviteten stabil men låg. Det fanns inga tecken på att situationen skulle förvärras ytterligare men heller inga substantiella signaler om snar återhämtning.

Den snabbt inbromsande konjunkturen och det faktum att ett antal leverantörer av komponenter dragit ned på produktionstakten har orsakat brist på vissa komponenter. Det har skapat följdproblem som leveransförseningar och exceptionella prisuppgångar på enstaka varor.

Marknadstrender, drivkrafter och utsikter

EMS-marknaden har varit i stark förändring de senaste åren. De viktigaste drivkrafterna har varit prispress på komponenter, jakt efter billig arbetskraft, en allt snabbare produktionskedja från idé till försäljning samt en stark ekonomisk utveckling i tillväxtregioner med framväxten av nya slutmarknader som följd. En drivkraft som vunnit mark på senare tid, inte minst bland industrikunderna, är en ökande vilja att hitta klimatsmarta alternativ. Det påverkar i stort sett alla delar av värdekedjan, från olika vägval i utvecklingsskedet till transporter. En konsekvens är att produktionen i ökande omfattning sker nära slutmarknaden.

I Asien, och i synnerhet i Kina, har den höga tillväxten gynnat den inhemska konsumtionen. Det har i sin tur skapat ny efterfrågan på de slutprodukterna som tidigare tillverkats för export till Europa och USA. De nya möjligheterna har bidragit till ännu snabbare förändringstakt på EMSmarknaden eftersom allt fler av de globala industriföretagen nu etablerar långsiktig närvaro i Asien. De bygger upp funktioner längs hela värdekedjan, från utveckling och tillverkning till försäljning och eftermarknadstjänster. Utvecklingen förväntas bestå under de närmaste åren. Bland de stora ekonomierna bedöms Indien möta en liknande utveckling som Kina med fler internationella investeringar.

I Europa bedöms EMS-marknaden vara stillastående eller svagt ökande vilket betyder att de viktigaste drivkrafterna fortsatt kommer att handla om kostnadsjakt och rationaliseringar. Geografiskt betyder det att det fortfarande finns utrymme för produktionsförflyttningar från väst till öst.

Enligt branschbedömaren iSuppli bedöms EMS-marknaden som helhet att växa årligen med cirka sju procent under de närmaste åren.

Outsourcing

NOTE bedömer att andelen av företagens produktion som läggs på outsourcing kommer fortsätta att öka oavsett konjunkturutveckling. Fler och fler företag behöver och vill fokusera på sin kärnverksamhet. De söker därför en stark och kompetent partner som är expert på till exempel produktutveckling, komponenthantering, hantering av kompletta produkter (box build), industrialisering och eftermarknadstjänster. Genom att vända sig till NOTE får kunderna tillgång till all den kompetensen samtidigt som kostnaderna delas med andra kunder. Sammantaget minskar kapitalbindningen och fler resurser kan användas för till exempel försäljning och utveckling.

Kundstruktur och regional fördelning

NOTE erbjuder kvalificerade tjänster och verktyg i hela kedjan från utveckling och produktkontroll under livscykeln till kostnadseffektiv tillverkning och eftermarknadstjänster nära kundernas slutmarknad. De passar särskilt bra för kunder som har produkter med långa livscykler, stora förändringsbehov under tiden och krav på förstklassig revisionshantering.

NOTEs kundstruktur består till lika delar av globala företag som verkar på världsmarknaden och lokala företag som har sin primära försäljning i norra Europa.

Omsättning EMS per geografisk region, MUSD

Omsättning EMS globalt per teknologi, MUSD

Källa: iSuppli

Av de globala kunderna bedöms cirka en fjärdedel ha behov av tillverkning i Kina inom de närmaste åren. NOTEs verksamhet i Kina etablerades för ett par år sedan och är mycket väl rustad för att hantera såväl produktionsflytt från Europa som etablering av ny produktion. För mindre och medelstora kunder som är lokalt baserade har NOTE lagt stor vikt vid att skapa flexibla koncept som passar företag med tillväxtambitioner och som vill

etablera sig på nya marknader, primärt inom Europa. Den här kundkategorin har behov av utvecklingsnära tjänster, prisvärda komponenter och möjligheter att hitta kostnadseffektiv tillverkning inom rimliga avstånd från sin slutmarknad.

NOTEs erbjudande passar även bra för de större nordiska aktörer som arbetar med stora krav på spårbarhet och dokumentation.

Exempel på kunder som tecknat

större kontrakt under året är Kongsberg Defence & Aerospace, Radi Medical Systems, Radiocrafts AS och Telespor AS.

Sammantaget är NOTE väl positionerat för att möta behov från kunder som vill växa i både Europa och Asien.

Konkurrenter

Några av NOTEs större konkurrenter som verkar på den nordiska marknaden är Partnertech, Kitron och Enics.

Sagt om NOTE

Ett urval av citat saxade från media under 2009:

Atlas Copco gjorde en lönsam flytt av produktionen

"Vi ville sänka våra totalkostnader och ändå hålla samma kvalitet. Förutom för själva produktionen ville vi även sänka transportkostnaderna och skapa miljövinster. Om vi flyttade elektromekanikproduktionen till Kina skulle vi också få ökad flexibilitet och närhet till tillverkningen och inte minst till slutmarknaden. För vårt beslut var det viktigt att NOTE hade en färdig och fungerande produktionsenhet. Deras transferprocess var genomarbetad, prövad i praktiken och kvalitetssäkrad. De mötte våra krav på punkt efter punkt. Jag upplever att kineserna är mycket noggranna och vana vid att arbeta med kvalitetssäkring."

Peter Bódizs, strategisk inköpsansvarig på global nivå för elsortimentet inom Atlas Copco Surface Drilling Equipment, uttalar sig om att flytta produktion till NOTEs enhet i Kina. Elektronik i Norden, nr 9/10, 2009.

Radi Medical Systems valde NOTE för trådlös blodtrycksmätare

"Vi har lagt störst vikt vid att hitta en leverantör som uppfyller alla våra kvalitetskrav. NOTE har den övergripande tekniken för att hantera våra produkter och dessutom ett bra arbetssätt som verkligen ger oss den uppmärksamhet som krävs för att hålla hög kvalitet. Att möjligheten till volymtillverkning i Kina finns är också en fördel."

Jonny Munther, teknisk inköpschef på Radi Medical som ingår i St. Jude Medical-koncernen, uttalar sig om varför de valde NOTE som leverantör. Elektronik i Norden, 5 oktober.

Norska Radiocrafts designar och tillverkar avancerade trådlösa kommunikationsmoduler

"Anledningen till att vi valde NOTE som leverantör är närheten och flexibiliteten. De första faserna i arbetet kommer att ske i nära samverkan med oss, vilket är både tids- och kostnadseffektivt. Volymtillverkningen placeras sedan där det är mest fördelaktigt för oss."

Peder Martin Evjen, VD för Radiocrafts, berättar om vad som avgjorde när de valde NOTE som leverantör. evertiq, 23 juni.

Tour & Andersson säljer avancerade produkter som balanserar flödena i värme- och kylsystem över hela världen

"För oss var det viktigt att hitta en leverantör som håller hög kvalitet, har kontroll och påverkan på leverantörsledet samt har produktionskapacitet för större volymer i regioner där kostnadsbilden är till vår fördel. I NOTE har vi hittat en partner som har både internationell och lokal tillverkning i världsklass, som helt enkelt har helheten."

Joakim Merstrand, strategisk inköpare på Tour & Andersson, beskriver företagets urvalskriterier vid sitt val av produktionspartner. evertiq, 24 mars.

Att leverera med hög kvalitet

NOTE genomför regelbundna kundundersökningar. Resultaten är direkt kopplade till det löpande förbättringsarbetet. Här är några aktuella resultat:

• Tillverkning. 87,3 procent av NOTEs kunder är nöjda eller mycket nöjda med kvaliteten i deras produkter.
• Service. 83,4 procent av NOTEs kunder är nöjda eller mycket nöjda med kvaliteten på servicen.
• Helhet. 89,5 procent av NOTEs kunder är nöjda eller mycket nöjda med NOTE i ett helhetsperspektiv.

Riskhantering

Operationella risker

Risk	Exponering och hantering
Kunder Risken att en kund lämnar NOTE eller inte kan fullfölja sitt åtagande.	NOTE har drygt 300 aktiva kunder, varav de 15 omsättningsmässigt största kunderna utgör cirka 50 procent av NOTEs försäljning. Till övervägande delen tillverkar NOTE flera olika produkter åt samma kund. Kunderna väljer vanligen att lägga all sin tillverkning av enskilda produkter hos samma leverantör för att på så vis begränsa materialå taganden och -risker. NOTEs tillverkningsvolym är därför starkt knuten till vilka produkter och var i produktlivscykeln kundens produkter befinner sig. Försäljningsvariationerna kan därför bli betydande på enskilda kunder. Beroende på konjunkturläge varierar efterfrågan på NOTEs tjänsteutbud. I lågkonjunktur är det vanligtvis stort fokus på kostnads reduktioner medan det i högkonjunktur är stor efterfrågan på tjänster som bidrar till att korta time to market.
Miljörisker Risken för att verksamheten förorsakar skador på miljön samt kostnader för att följa nya strängare miljödirektiv.	Till skillnad mot annan tyngre industri har NOTEs verksamhet förhållandevis begränsad miljöpåverkan. För att följa gällande miljölagstiftning har NOTE precis som övriga elektronikindustrin övergått till blyfri tillverkning.
Ansvar Risker utöver ovanstående miljörisker där koncernen kan hållas betalningsskyldig med anledning av åtagan den i verksamheten.	I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare. I NOTEs ansvar ingår därför att utföra tillverkning och komponentval enligt med kunden överenskomna föreskrifter. Kraven på dokumentation är van ligtvis omfattande och kan anses vara komplex. Där så är möjligt har NOTE försäkringsskydd mot skador åsamkade av produktionsfel.
Konjunktur- och säsongsvariationer	Marknaden för EMS är förhållandevis ung och betraktas vanligtvis som relativt konjunkturkänslig. Av de lite större traditionella EMS-bolagen är det få, om ens några, som lyckats bibehålla god lönsamhet under en konjunkturcykel. NOTEs framtidssatsning Nearsourcing syftar till lönsam försäljningstillväxt i kombination med låga investerings- och overheadkostnader i högkostnadsländer.
Produktionsavbrott Avbrott inom produktionen som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader.	Då NOTE bedriver avancerad tillverkning av elektronik ställs höga krav på effektiva processer och modern tillverk ningsutrustning. Risken för produktionsavbrott begränsas av att tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncer nens enheter. Det finns således möjligheter att flytta tillverkning från en enhet till en annan, vilket begränsar riskerna för långvariga driftsavbrott. NOTE har försäkringsskydd mot skador orsakade av produktionsavbrott.
Kompetens Risken att inte inneha tillräcklig kompetens inom alla områden i verksamheten.	NOTEs avancerade verksamhet ställer krav på hög teknisk och annan kompetens inom flera områden. Stora insatser görs för att kontinuerligt kompetensutveckla NOTEs medarbetare.
IT IT-relaterade störningar kan leda till produktionsstil lestånd, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom administration och försäljning.	Med hänsyn till att en omfattande samverkan sker mellan NOTEs svenska och internationella enheter, ställs omfat tande krav på väl fungerande IT-system. Under 2009 inleddes en långsiktig satsning på gemensamma IT-system för koncernens större enheter.
Kapacitetsrisk Risken för att inte ha tillräcklig kapacitet i fabrikerna.	Efter uppbyggnaden av koncernens tillverkningskapacitet i lågkostnadsländer kan NOTE anses ha en betryggande tillverkningskapacitet.
Material Pris och tillgång på material.	Priset och tillgången på elektronikkomponenter och annat produktionsmaterial varierar betydligt beroende på marknadssituation. Inom ramen för NOTE Components har NOTE byggt upp en koncerngemensam organisation för att effektivt kunna hantera inköpsfrågor.
Lager Risken för att komponenter och produktionsmaterial ej förbrukas och därför minskar i värde.	NOTE har ett betydande varulager motsvarande cirka 15–20 procent av försäljningen. Inköpen som sker för kundernas räkning regleras normalt i avtal med kunderna. Med hänsyn till komplexiteten i elektroniktillverkningen och efterfrågan är det krävande att undvika förekomst av inkurans i varulagret. Ett nära samarbete sker därför med kunderna för att begränsa riskerna i lagret.

Finansiella risker

Risk	Exponering och hantering
Valuta Valutarisk innebär att en variation i valutakurser kan påverka koncernens resultat, kassaflöde eller balans räkning negativt.	Mot bakgrund av att en allt högre andel av förädlingsvärdet genereras i utländska enheter och att inköp av elektronik komponenter och övrigt produktionsmaterial väsentligen sker i utländska valutor (EUR/USD) har NOTE en omfattande valutahantering. I syfte att begränsa valutarisker sker handel bland annat med valutaterminer och valutaoptioner.
Kundkrediter	I NOTE affärsmodell ingår att vara en långsiktig partner till kunderna. Utvärdering och kreditbedömning görs av
Risken att någon kund ej kan betala sin skuld till	både nya och befintliga kunder. I den löpande ekonomiska redovisningen sker en nära uppföljning av utestående
NOTE.	kundfordringar.
Finansiering	NOTE har ett betydande behov av extern finansiering, primärt kopplat till rörelsekapitalet i verksamheten. Olika
Risken att refinansiering av lån försvåras eller blir	finansieringskällor utvärderas kontinuerligt i nära samarbete med NOTEs kreditgivare. Med hänsyn till konjunk
dyrare och att betalningsförmågan därigenom	turkänsligheten i verksamheten är finansieringskostnaden och möjligheterna till refinansiering starkt kopplade till
påverkas negativt.	marknadsläget och NOTEs kassaflöde och intjäningsförmåga.

Kvalitet, miljö och etik

Hållbarhetsfrågorna är integrerade i NOTEs affärsverksamhet och berör alla enheter. Områden som omfattas är bland annat kvalitetsfrågor, miljöpåverkan samt affärsetik och mänskliga rättigheter. Hållbarhetsarbetet är decentraliserat och samordningen sker med hjälp av gemensamma mål, riktlinjer och nyckeltal. Eftersom NOTE har många affärspartners är det viktigt att NOTEs ambitioner även avspeglar sig i kraven på underleverantörer.

Helhetssynen höjer standarden

Att arbeta integrerat med de olika CSRfrågorna (Corporate Social Responsibility) har stor betydelse för hur effektivt det samlade resultatet blir. Frågorna omfattar allt från att hjälpa kunderna välja komponenter från början med bra miljö- och kvalitetsprestanda till att placera tillverkningen nära slutmarknaden så att transporternas negativa miljöpåverkan minimeras. Parallellt med arbetet med att förbättra kundernas påverkan på miljö och samhälle bedriver NOTE en egen verksamhet för att minimera koncernens negativa effekter på sin omgivning.

NOTE arbetar med ständiga förbättringar i nära samarbete med kunderna.

Kvalitetspolicy och arbetsmetoder

NOTE skapar konkurrenskraft för kunderna genom att leverera rätt kvalitet i rätt tid och till rätt pris.

Leveransprecision

NOTEs leveransprecision har förbättrats under senare år. För 2009 uppgick den till 90 procent. Inom marknadssegmentet high mix/low volume är detta att betrakta som en hög nivå, vilket även bekräftas i de kundutvärderingar som NOTE löpande genomför.

För att åstadkomma det utvecklas och förbättras tjänsterna ständigt till att alltid möta aktuella krav och förväntningar från kunden. Förbättringsarbetet sker genom en flexibel organisation med rätt kompetens. Organisationen arbetar mot gemensamma uppföljningsbara mål som snabbt kan anpassas till kundens krav. Till exempel mäts leveransprecision och leveranskvalitet löpande mot både kunder och leverantörer.

NOTE använder flera olika kvalitetssäkringsverktyg och metoder som har sitt ursprung i fordons- och medicinindustrins kvalitetssystem.

ISO 9000 är en serie med internationella standarder som används för att styra inriktningen på ett företags kvalitetsledningssystem. Elva av NOTEs enheter är certifierade enligt ISO 9001. En fullständig förteckning över de olika enheternas certifieringar återfinns på hemsidan www.note.eu. Med kvalitetsledningssystemet kan NOTE spåra fel och löpande utveckla företagets metoder och processer. Att arbetet fungerar säkerställs genom återkommande revisioner av såväl interna som externa revisorer. En utomstående part godkänner och certifierar ledningssystemet.

Kundreklamationer

Under första kvartalet 2009 hade NOTE 4 300 reklamationer per miljon enheter. I fjärde kvartalet var motsvarande siffra 2 300. En förbättring med 46 procent under året.

Miljöpolicy och arbetsmetoder

NOTE ska verka för en långsiktig och hållbar utveckling genom att producera med minsta möjliga miljöpåverkan. NOTE ska följa eller överträffa gällande miljölagstiftning, arbeta med ständiga förbättringar samt upprätthålla aktuell miljöpolicy.

NOTE strävar efter långsiktig hållbarhet och produktion med låg miljöpåverkan.

För att minska miljöpåverkan strävar NOTEs tillverkningsenheter efter ständiga förbättringar. Fabrikerna källsorterar och mäter miljöpåverkande komponenter som el- och förbrukningsartiklar. Även i andra delar av verksamheten finns miljöhänsyn med som ett naturligt inslag vid till exempel inköp, avfallshantering och transporter.

Arbetet är decentraliserat och de olika enheternas respektive miljöpolicys och certifieringar redovisas på hemsidan www.note.eu. Även miljöarbetet följer de internationella ISO-riktlinjerna. Inom miljöområdet heter huvudserien ISO 14000 och åtta av koncernens enheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001. NOTEs miljöledningssystem revideras på samma sätt som kvalitetsarbetet, med hjälp av både interna och externa kontrollanter. Certifiering sker av utomstående part.

NOTE vann Norrtälje kommuns miljöpris

Norrtälje kommun värnar om miljön och belönar de företag som hjälper till att skapa en renare och mer resurssnål kommun. När kommunens miljöpris delades ut för första gången vid en ceremoni i april 2009 belönades NOTE Norrtelje för sitt arbete inom en rad miljörelaterade områden.

NOTE Norrtelje började sitt metodiska miljöarbete 1996 och blev ISO-certifierade 1997. Exempelvis källsorteras allt avfall, ingenting lämnas till deponi. Elektronikskrotet säljs, glas och returpapper samlas, wellpapp

och annat emballage hårdpackas för att minimera antalet soptransporter. Arbetet präglas av ständigt pågående effektiviseringar och förbättringar.

NOTE tar samhällsansvar.

Etik

NOTE har förbundit sig att utöva en ansvarsfull och hållbar verksamhet. Det omfattar också företagets samhällsansvar i alla delar av leverantörskedjan. Därför har NOTE fastställt en uppförandekod som både NOTE och dess underleverantörer måste följa.

Uppförandekoden bygger på FNs Global Compact Initiative och omfattar skydd av mänskliga rättigheter, facklig organisationsfrihet, rättvis anställning, trygga arbetsförhållanden, miljöhänsyn samt avståndstagande från all sorts diskriminering, barnarbete och korruption.

Uppförandekoden finns i sin helhet på www.note.eu.

Medarbetare

2009 var ett utmanande år för många av NOTEs medarbetare. De åtgärder som verkställdes för att möta den djupa konjunkturkrisen genomfördes med omsorg för de personer som påverkades.

Medarbetare	2009	2008
Genomsnittligt antal anställda	977	1201
Antal kvinnor	470	604
Antal män	507	597
Frisknärvaro, %	96,4	95,7
Personalomsättning, %	3,6	11,1

Utvecklingen under 2009

Finanskrisen hösten 2008 utlöste en situation med dramatiskt minskad orderingång inom samtliga av NOTEs branschområden. Det ledde till att NOTE ökade takten på de strukturförändringar som pågått under flera års tid, där tillverkningen successivt flyttats till lågkostnadsländer. Arbetet pågick under hela 2009 och bedöms fortsätta under 2010.

För att anpassa kostnaderna till det nya intäktsläget gjordes en noggrann översyn av alla processer

Arbetsmiljö

Alla medarbetare inom NOTE ska erbjudas en arbetsmiljö som:

• är säker och stimulerande
• präglas av tillit till individen
• bygger på ömsesidig respekt
• följer lagar och föreskrifter inom området

på NOTEs enheter. För att minska personalkostnaderna genomfördes en rad åtgärder som hade stor betydelse för medarbetarna i koncernen.

Vilka åtgärder som genomfördes varierade mellan länderna beroende på lagar, kultur och trygghetssystem. Uppsägningar, permitteringar och avtal om arbetstidsförkortning genomfördes på flera enheter. Avtal om flexibla arbetstider och tillfällig anställning användes där det var tilllämpligt. Flera av åtgärderna kommer även att tillämpas framöver för att skapa flexibilitet kring variationer i orderflöde och liknande.

Mångfald och jämställdhet

Alla medarbetare på NOTE ska känna att han/hon är unik, har lika värde och har möjligheten att utvecklas efter sina förutsättningar. Mångfald och jämställdhet är inte enbart interna frågor utan präglar allt arbete och förhållandet till kunderna. Alla medarbetare på NOTE har ett gemensamt

ansvar för att mångfalds- och jämställdhetsfrågorna är en naturlig del i verksamheten.

En god arbetsmiljö är grundläggande för ett gott arbetsresultat och en förutsättning för produktivitet, effektivitet och kvalitet i verksamheten. Arbetsmiljöarbetet bedrivs lokalt på samtliga NOTEs enheter.

NOTE uppmuntrar:

• en hög servicenivå där kunden är i fokus
• en atmosfär där alla känner och tar ansvar
• ett öppet klimat som skapar trygghet
• en miljö som är stimulerande och där alla medarbetare tar ansvar för att utvecklas.

Ledarskap

Hög förändringstakt ställer krav på gott ledarskap. NOTEs grundsyn på ledarskap är att föra ut ansvar så långt som möjligt samtidigt som förutsättningar skapas för att ta ett allt större ansvar.

Medarbetare vid årets slut

Organisation och koncernledning

NOTE är organiserat för att för att skapa kvalitet i alla led så att kunderna får rätt tjänster och tillverkningsalternativ, på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Organisation

NOTE-koncernens moderbolag och ledning finns i Danderyd utanför Stockholm. Koncernen är organiserad efter bolagets strategi med starkt fokus på utvecklingsnära tjänster och effektiv produktion.

Lokal närhet, global samordning

NOTE har en decentraliserad organisation och respektive Nearsourcingcenter ansvarar för försäljning och leverans till kunderna. Nearsourcingcentren ansvarar även för att samarbetet med övriga koncernfunktioner, samarbetspartners och underleverantörer fungerar smidigt. På samma sätt finns särskilda funktioner som ansvarar för att leverera ett starkt erbjudande kring utvecklings- och industrialiseringsfaserna.

NOTEs Nearsourcingcenters och Industrial Plants samarbetar nära varandra för att kunna leverera hög kvalitet och skapa lönsam produktion i takt med kundernas behov.

Styrelse och revisorer

Bruce Grant Styrelseordförande sedan år 2007. Född 1959. Utbildning: ThD Cand. och civilekonom. Innehav i NOTE: 487 500 aktier.

Andra väsentliga uppdrag:

Styrelseordförande i Human Care och Robust. Styrelseledamot i Stille och Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare ledamot och rådgivare för lönsamhetsförbättringar och effektivare kapitalstrukturer i Kinnevik, Korsnäs, Metro, Transcom och Tele2 (ordförande).

Göran Jansson Vice ordförande sedan 2008. Ledamot sedan 2007. Född 1958. Utbildning: Civilekonom. Innehav i NOTE: 50 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Tillförordnad VD och koncernchef för NOTE. Styrelseordförande i Bankit, Nwise och Opax AS. Styrelseledamot i Axis Communications, Human Care, Robust och Stille.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare ställföreträdande VD och ekonomidirektör på Assa Abloy, även med ansvar för sourcing och R&D.

Bo Andersson Ledamot sedan år 2009. Född 1955. Utbildning: Fil. kand., officersutbildning, ledarskapsprogram vid Harvard University. Innehav i NOTE: 0 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: VD och styrelseordförande i OJSC GAZ.

Arbetslivserfarenhet: Medlem av GMs koncernledning, ansvarig för produktionsplanering, logistik, kvalitet och inköp. Tidigare medlem av koncernledningarna i Opel och Saab Automobile.

Håkan Gellerstedt Ledamot sedan år 2007.

Född 1947. Utbildning: Civilingenjör elektronik. Innehav i NOTE: 4 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Managementkonsult, VD och ägare till SARL MTL Consultants i Frankrike, partner i Rotationer Ltd.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare managementkonsult i Indevo och Interpares bl a med uppdrag avseende globala produktionsstrategier, program för lönsamhetsförbättringar samt affärsoch utvecklingsstrategier för svenska och internationella företag.

Göran Gezelius

Ledamot sedan år 2009. Född 1950. Utbildning: Civilekonom och civilingenjör. Innehav i NOTE: 0 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Sekab. Styrelseledamot i Alimak Hek Group, AMF Pension, Teknikföretagen och Tobii Technology.

Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef för Gunnebo, vice VD för Atlas Copo samt affärsområdeschef på Sandvik.

Per-Arne Sandström Ledamot sedan år 2007. Född 1947. Utbildning: Gymnasium, teknisk linje. Innehav i NOTE: 20 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Infocare, P-A Sandström Consult och Spring Mobil. Styrelseledamot i Applied Invest, Cellmax, Human Care, KTH Executive School, One Phone Holding och Saab.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare vice koncernchef och COO för Ericsson.

Ledamot sedan år 2009. Född 1948. Utbildning: Civilingenjör elektronik. Innehav i NOTE: 1 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag:

Styrelseordförande i Svep Design Center. Styrelseledamot i Borgestad Industries, HMS Networks och Regionsstyrelsen för södra Skåne inom Sydsvenska Handelskammaren.

Arbetslivserfarenhet: VD och koncernchef för Beijer Electronics.

Arbetstagarledamöter

Jimmy Almevind Ledamot sedan 2009. Född 1977. Maskinoperatör. Representant IF Metall. Huvudsaklig utbildning: Gymnasium, inriktning elektronik. Innehav i NOTE: 0 aktier.

Christoffer Skogh Ledamot sedan 2009. Född 1975. Kundansvarig. Representant Unionen. Huvudsaklig utbildning: Gymnasium, inriktning samhällsvetenskap. Innehav i NOTE: 500 aktier.

Andreas Ollén Suppleant sedan 2009. Född 1981. Produktionsledare. Representant Unionen. Huvudsaklig utbildning: Gymnasium, inriktning elektronik. Innehav i NOTE: 0 aktier.

Innehavet inkluderar närståendes innehav.

Revisorer

I samband med årsstämman 2008 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisor för NOTE AB. Mandatperioden är fyra år.

Magnus Brändström

Anders Magnussen Född 1966.

Född 1962. Auktoriserad revisor och partner i PwC. Huvudansvarig.

Auktoriserad revisor och partner i PwC.

Fem år i sammandrag

MSEK Koncernens resultaträkning i sammandrag	2009	2008	2007	2006	2005
Nettoomsättning	1 200,1	1 709,5	1 743,8	1 741,5	1 504,1
Bruttoresultat	26,4	123,0	224,6	206,5	54,2
Rörelseresultat	–90,8	–3,8	111,9	103,6	–64,3
Resultat efter finansiella poster	–97,9	–14,4	103,8	96,2	–73,1
Periodens resultat	–81,0	–13,1	78,2	68,6	–55,7
Koncernens balansräkning i sammandrag
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	234,6	247,1	200,6	167,7	184,5
Omsättningstillgångar	518,5	701,2	747,5	720,5	627,3
SUMMA TILLGÅNGAR	753,1	948,3	948,1	888,2	811,7
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	209,9	294,9	327,4	268,1	205,1
Långfristiga skulder	30,5	98,4	140,1	157,9	107,9
Kortfristiga skulder	512,7	555,0	480,6	462,2	498,7
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	753,1	948,3	948,1	888,2	811,7
Kassaflöde för koncernen
Kassaflöde från den löpande verksamheten	42,6	83,2	48,3	46,8	69,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–18,7	–58,1	–48,8	–22,0	–79,5
KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	23,9	25,1	–0,5	24,8	–9,6
Likvida medel vid periodens ingång	35,9	38,5	18,8	9,1	20,1
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	23,9	25,1	–0,5	24,8	–9,6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–34,6	–30,1	19,8	–15,0	–1,5
Valutakursdifferens i likvida medel	–0,8	2,4	0,4	–0,1	0,0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	24,4	35,9	38,5	18,8	9,1
Koncernens nyckeltal
Marginaler
Rörelsemarginal %	–7,6	–0,2	6,4	5,9	–4,3
Vinstmarginal %	–8,2	–0,8	6,0	5,5	–4,9
Avkastning
Räntabilitet på operativt kapital %	–18,8	–0,7	21,4	22,5	–14,3
Räntabilitet på eget kapital %	–32,1	–4,2	26,3	29,0	–23,7
Kapitalstruktur
Operativt kapital (genomsnitt)	483,6	548,7	521,9	459,9	449,1
Räntebärande nettoskuld	239,9	247,2	246,3	223,4	233,7
Soliditet %	27,9	31,1	34,5	30,2	25,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,1	0,8	0,8	0,8	1,1
Räntetäckningsgrad, ggr	–10,0	–0,1	7,1	12,3	–6,1
Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr	2,5	3,1	3,3	3,8	3,3
Börsvärde
Börsvärde vid periodens utgång	205	217	698	808	614
Anställda
Omsättning per anställd, TSEK	1 228	1 423	1 489	1 545	1 371

Räntabilitetsberäkningarna har anpassats till Sveriges Finansanalytikers Förenings rekommendationer och har även justerats för jämförelseåren 2006–2005.

Finansiella definitioner

Börsvärde

Börskurs multiplicerad med totalt antal utestående aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i procent av antal aktier vid årets slut.

Frisknärvaro

Närvaro i procent av ordinarie arbetstid.

Genomsnittligt antal anställda Medelantalet anställda beräknad utifrån arbetad tid.

Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr

Omsättning dividerad med operativt kapital.

Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar

Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar, oräknat förvärv av inkråm, reducerade med årets försäljningar och utrangeringar.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.

Omsättning per anställd

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Operativt kapital

Balansomslutning reducerad med likvida medel samt icke räntebärande skulder, avsättningar och minoritet.

Personalomsättning

Antal medarbetare som slutat på egen begäran under året i procent av genomsnittligt antal medarbetare.

Resultat per aktie

Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och avsättningar reducerade med kassa.

Räntetäckningsgrad, ggr

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning.

Aktiedata och ägare

År 2009 var NOTEs femte år på börsen. Antalet aktieägare ökade under året med 27 procent till 2 475 (1954).

Kursutveckling

NOTEs aktiekurs sjönk under året med 5 procent till en stängningskurs om 21,30 (22,50) kronor. Högsta betalkurs under året, 28 kronor, noterades den 12 oktober. Lägsta betalkurs, 15 kronor, noterades den 5 mars. Under året ökade börsens index för OMXSSCPI med 62 procent.

Vid årets utgång uppgick NOTEs börsvärde till 205 (217) MSEK.

Omsättning

Under 2009 omsattes 4 978 231 aktier motsvarande en omsättningshastighet om 51 procent. Snittomsättningen för NOTEs aktie 2009 var 19 834 aktier.

Aktieutdelning

NOTEs bedömning är att den framtida tillväxt- och lönsamhetspotentialen i verksamheten är betydande. Mot bakgrund av planerade strukturåtgärder förslår styrelsen årsstämman att ingen utdelning ska utgå för verksamhetsåret 2009. Detta är ett avsteg från NOTEs uttalade finansiella mål där utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt.

För verksamhetsåret 2008 lämnades ingen utdelning.

Handel

Segment	Small Cap
Sektor	Information Technology
Kortnamn	NOTE
ISIN-kod	SE0001161654
Antal aktier per 2009-12-30	9 624 200

Notering NASDAQ OMX Sveriges Nordiska lista

10 största aktieägarna per 2009-12-30, ägargrupperat

Namn	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
Catella Fondförvaltning	1 212 040	12,59
Kjell-Åke Andersson med familj	694 104	7,21
Banque Carnegie Luxembourg SA	577 700	6,00
Avanza Pension	522 034	5,42
Livförsäkrings AB Skandia	518 800	5,39
Garden Growth Capital LLC	487 500	5,07
MGA Placeringar AB	451 100	4,69
Verdipapirfond ODIN Sverige	431 653	4,49
Nordnet Pensionsförsäkring AB	330 803	3,44
Ledande befattningshavare	220 900	2,30
Summa	5 446 634	56,60

Fördelning i storleksklasser per 2009-12-30

Storleksklass	Antal aktieägare	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
1–500	1 602	314 786	3,27
501–2000	563	652 678	6,78
2 001–5 000	168	592 334	6,15
5 001–20 000	98	994 650	10,33
20 001–50 000	16	497 354	5,17
50 001–500 000	23	3 835 733	39,86
500 001–1 000 000	5	2 736 665	28,44
Summa	2 475	9 624 200	100,00

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

De regelverk som tillämpas för styrning och kontroll av NOTE är i huvudsak den svenska aktiebolagslagen, börsens Regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), redovisningslagstiftning – bland annat Bokföringslagen och Årsredovisningslagen – samt interna riktlinjer och policys.

Avvikelse från Koden

NOTE följer Koden med undantag av sammansättning av revisionsutskott. Avvikelsen redovisas och förklaras under avsnittet Revisionsutskott i Bolagsstyrningsrapporten.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och ska innehålla ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur. Där ska bland annat bolagets säte, verksamhet, styrelsens storlek, aktiekapitalets storlek, antalet aktier samt hur bolagsstämman sammankallas framgå.

Lagar och praxis

Mer information om lagar och praxis för svensk bolagsstyrning finns bland annat på hemsidorna:

• Kollegiet för svensk bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se, där Svensk kod för bolagsstyrning återfinns
• NASDAQ OMX Stockholm AB, www.nasdaqomx.com, där Regelverket för emittenter återfinns
• Finansinspektionen, www.fi.se, där Finansinspektionens författningssamling återfinns

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och beslutar i centrala frågor såsom fastställande av resultat- och balansräkning, utdelning till aktieägarna, styrelsens sammansättning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, ändringar i bolagsordningen, val av revisor och principer för ersättning till bolagsledningen. NOTEs årsstämma ska hållas i Danderyd, Stockholm eller Norrtälje. Aktieägare som anmäler sitt deltagande och är införda i aktieboken på avstämningsdagen har rätt att närvara på stämman, personligen eller genom ombud. Varje aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat på bolagsstämman.

Den 21 april 2009 hölls NOTEs årsstämma i Salén Konferens i Stockholm. På stämman deltog aktieägare som tillsammans representerade 59,6 procent av kapitalet och rösterna. Stämman beslutade bland annat att om- och nyvälja ledamöterna i styrelsen samt fastställa deras arvoden enligt valberedningens förslag, att inte lämna någon utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2008 och att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier. På hemsidan www.note.eu finns protokollet från årsstämman i sin helhet.

Valberedning

Det är bolagsstämman som beslutar hur valberedningen ska utses. Årsstämman 2009 beslutade att valberedningen inför nästkommande

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2010

Valberednings		Andel av kapital/röster, %
ledamot	Representerar	090930	091231	100226
Stefan Charette	Investment Öresund AB	–	–	10,57
Ulf Strömsten	Catella Fondförvaltning	22,76	12,59	8,37
Kjell-Åke Andersson	Eget innehav	7,21	7,21	7,21
Bruce Grant	Garden Growth Capital	5,07	5,07	5,07

årsstämma ska bildas genom att de fyra största aktieägarna, som önskar delta, minst sex månader före ordinarie bolagsstämma utser varsin representant med bolagets styrelseordförande inkluderad och som sammankallande. Om en eller flera aktieägare avstår sin rätt då valberedningens ledamöter ska utses, bereds storleksmässigt nästkommande aktieägare motsvarande möjlighet.

I februari 2010 skedde förändringar i NOTEs huvudägarkrets, vilket ledde till att Investment AB Öresund tillkom och Skandia Liv bortföll som en av de fyra största aktieägarna i NOTE. Med anledning av detta förändrades även sammansättningen av NOTEs valberedning.

Valberedningens uppgift är att bereda och lämna förslag till årsstämman avseende:

• val av ordförande på stämman
• val av styrelseordförande och styrelseledamöter

• styrelsearvode till ordförande, övriga ledamöter samt eventuell ersättning för utskottsarbete

• i förekommande fall, val av och arvodering till extern revisor

• beslut om principer för valberedningens sammansättning inför kommande årsstämma.

En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas på årsstämman 2010. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Revisorer

Årsstämman utser revisorerna, vars mandatperiod är fyra år. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Vid årsstämman 2008 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsbyrå med Magnus Brändström som huvudansvarig och Anders Magnussen som medpåskrivande revisor för tiden intill årsstämman 2012.

Styrelse

Styrelsens uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta bolagets angelägenheter. Styrelsen bedömer fortlöpande koncernens ekonomiska situation samt fastställer budget och årsbokslut. Vidare ansvarar styrelsen för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar av och ersättningar till verkställande direktör och ledande befattningshavare samt löpande uppföljning av verksamheten under året.

Styrelsen fastställer årligen attestinstruktion, finanspolicy, instruktion för den ekonomiska rapporteringen och för styrelsen samt en arbetsordning som tillsammans med VD-instruktionen bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ser till att det sköts i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och annan relevant lagstiftning.

Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med koncernledningen samt för att följa upp att styrelsens beslut verkställs på lämpligt sätt.

NOTEs styrelse består av sju bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen har en allsidig sammansättning av branschkunskap och kompetens från styrelsearbete och ledning av

börsnoterade företag samt ekonomi, inköpsverksamhet, strukturförändringar och strategisk utveckling. Vid årsstämman 2009 omvaldes Bruce Grant, Håkan Gellerstedt, Göran Jansson och Per-Arne Sandström samt nyvaldes Bo Andersson, Göran Gezelius och Göran Sigfridsson till styrelseledamöter för tiden intill nästa årsstämma. Till styrelsens ordförande valdes Bruce Grant. Göran Jansson valdes till vice ordförande med särskild uppgift att bistå styrelse och ledning i samband med frågor som rör bolagets framtida struktur.

Sedan augusti 2009 ingår även två arbetstagarrepresentanter i styrelsen, representerande IF Metall och Unionen.

		Oberoende
Styrelse 2009 Styrelseledamot	Befattning	I förhållande till bolaget och bolagsledningen	I förhållande till bolagets större aktieägare
Bruce Grant	Ordförande	Ja	Ja
Göran Jansson	Vice ordförande	Ja*	Ja
Bo Andersson (invald 21 april 2009)	Ledamot	Ja	Ja
Kjell-Åke Andersson (utträde 21 april 2009)	Ledamot	Ja	Ja
Arne Forslund (utträde 21 april 2009)	Ledamot	Nej**	Ja
Håkan Gellerstedt	Ledamot	Ja	Ja
Göran Gezelius (invald 21 april 2009)	Ledamot	Ja	Ja
Hans Johansson (utträde 21 april 2009)	Ledamot	Ja	Ja
Per-Arne Sandström	Ledamot	Ja	Ja
Göran Sigfridsson (invald 21 april 2009)	Ledamot	Ja	Ja
Jimmy Almevind (suppleant sedan 15 augusti 2009, ledamot sedan årsskiftet 2009/2010)	Arbetstagarrepresentant, ledamot	Ja	Ja
Christoffer Skogh (sedan 15 augusti 2009)	Arbetstagarrepresentant, ledamot	Ja	Ja
Hans Westin (sedan 15 augusti 2009, utträde årsskiftet 2009/2010)	Arbetstagarrepresentant, ledamot	Ja	Ja
Andreas Ollén (sedan 15 augusti 2009)	Arbetstagarrepresentant, suppleant	Ja	Ja

*Tillförordnad VD och koncernchef för NOTE sedan 24 januari 2010.

**Dåvarande VD i bolaget.

Styrelsens arbete 2009

Vid varje ordinarie styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter för resten av året. Styrelsen tar därtill ställning i frågor av övergripande karaktär såsom bolagets strategi, marknadsföring och försäljning, budget och långsiktig verksamhetsplanering.

Styrelsen har haft 10 protokollförda styrelsemöten under året. Verkställande direktören och andra tjänstemän i bolaget har deltagit i styrelsens möten som föredragande. Bolagets revisorer har deltagit vid ett styrelsemöte under året. Bolagets finansdirektör har fungerat som sekreterare.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet utses årligen av styrelsen. Sedan det konstituerande styrelsemötet 2009 har Bruce Grant och Göran Jansson ingått i ersättningsutskottet.

Styrelsen beslutar om ersättning och övriga anställningsvillkor till verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen.

Närvaro samt ersättning till styrelsen			Närvarostatisik			Utskotts
Styrelseledamot	Befattning	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Styrelse arvode, kronor	arvode, kronor
Bruce Grant	Ordförande	10/10	1/1*		200 000	15 000
Göran Jansson	Vice ordförande	10/10	1/1*	3/3	150 000	45 000
Bo Andersson (invald 21 april 2009)	Ledamot	6/10			100 000	–
Kjell-Åke Andersson (utträde 21 april 2009)	Ledamot	3/10			–	–
Arne Forslund (utträde 21 april 2009)	Ledamot	3/10			–	–
Håkan Gellerstedt	Ledamot	10/10			100 000	–
Göran Gezelius (invald 21 april 2009)	Ledamot	7/10			100 000	–
Hans Johansson (utträde 21 april 2009)	Ledamot	3/10			–	–
Per-Arne Sandström	Ledamot	9/10			100 000	–
Göran Sigfridsson (invald 21 april 2009)	Ledamot	7/10			100 000	–
Jimmy Almevind (suppleant sedan 15 augusti 2009, ledamot sedan årsskiftet 2009/2010)	Arbetstagarrepre sentant, ledamot	3/10			–	–
Christoffer Skogh (sedan 15 augusti 2009)	Arbetstagarrepre sentant, ledamot	3/10			–	–
Hans Westin (sedan 15 augusti 2009, utträde årsskiftet 2009/2010)	Arbetstagarrepre sentant, ledamot	3/10			–	–
Andreas Ollén (sedan 15 augusti 2009)	Arbetstagarrepre sentant, suppleant	3/10			–	–

Arvoden avser mandatperioden maj 2009 till april 2010, beslutade av årsstämman 2009. *Med anledning av skiften av verkställande direktör 2009 samt i inledningen av 2010 har frågorna efter ersättningsutskottets första möte hanterats av styrelsen som helhet.

Ersättningsutskottet förbereder besluten i styrelsen angående ledningens lönesättning. Ersättningsutskottet lägger även fram förslag till årsstämman avseende riktlinjer för verkställande direktörens och ledande befattningshavares lönesättning.

Ersättningsutskottet har under verksamhetsåret haft ett möte. Med anledning av skiften av verkställande direktör 2009 och i inledningen av 2010 har frågorna sedan hanterats av styrelsen som helhet.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet har under verksamhetsåret utgjorts av Göran Jansson. Därmed avviker NOTE från Koden avseende att styrelsen ska inrätta ett revisionsutskott som ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Styrelsen har gjort bedömningen att det är tillräckligt med en ledamot i revisionsutskottet med hänsyn tagen till bolagets och styrelsens storlek.

Revisionsutskottets uppgifter är att:

• understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen

• med revisorn diskutera revision och syn på bolagets risker

• följa upp de externa revisorernas granskningar samt utvärdera deras arbete

• fastställa riktlinjer för tjänster utöver revision som bolaget får upphandla från revisorn
• biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering för denne
• säkerställa att bolaget har system för intern kontroll
• fungera som kommunikationslänk mellan styrelsen och bolagets revisorer.

Göran Jansson har ett nära och regelbundet (minst kvartalsvis) samarbete med koncernens centrala ekonomifunktion gällande intern och extern rapportering av finansiell information. Vidare finns ett utvecklat samarbete i frågor som intern och extern kontroll, val och utvärdering av redovisningsprinciper och -modeller.

För verksamhetsåret 2009 har Göran Jansson haft tre protokollförda möten med bolagets revisorer där redovisningsfrågor och intern kontroll diskuterats. Revisorernas skriftliga rapporter har efter genomgång och kommentarer från bolaget tillställts hela styrelsen.

För ytterligare information om styrelsen, se verksamhetsbeskrivningen på sid 20.

Intern kontroll och riskhantering

Styrelsen är ansvarig för den interna kontrollen i bolaget enligt aktiebolagslagen.

Kontrollmiljö

Roll- och ansvarsfördelning avseende den interna kontrollen mellan styrelse och VD fastställs årligen på det konstituerande styrelsemötet via arbetsordning för styrelse och VD samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. Det löpande arbetet med att upprätthålla en effektiv intern kontroll är delegerat till och sköts främst av VD och koncernens centrala ekonomifunktion. De grundläggande riktlinjerna för intern kontroll hanteras via policys, instruktioner och liknande styrdokument. Innehållet i dessa dokument uppdateras och utvärderas vid behov. Styrelsen ansvarar för övergripande styrdokument, övriga dokument ansvarar koncernens centrala ekonomifunktion för. NOTE har också utvecklat ett internt rapportpaket för finansiell information vilket distribueras och följs upp månatligen inom koncernen.

Riskbedömning

Bolaget är genom sin verksamhet exponerad för ett antal marknadsrisker. NOTEs finanspolicy anger inom vilka ramar de finansiella riskerna ska hanteras. Finanspolicyn uppdateras årligen och fastställs av styrelsen. Under 2008 togs ett centralt initiativ för att fastställa hanteringen av de största riskerna i verksamheten. Riskerna bedöms utifrån en matris av sannolikhet och grad av ekonomisk påverkan. Befintliga kontrollåtgärder avseende de största riskerna i denna matris har dokumenterats och ytterligare kontroller införs vid behov. Med hänsyn till att en allt större del av tillverkningen sker i koncernens internationella enheter utvecklades under 2009 nya rutiner för lagerrapportering och analys.

Uppdatering av riktlinjer och ramar avseende riskbedömningar sker minst årligen. För ytterligare information om risker och riskhantering, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 13 samt not 26, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51–52.

Uppföljning av kontrollverksamheten För att effektivisera uppföljningen av det interna kontrollarbetet har gemensamma redskap och metoder skapats för att kontinuerligt följa upp eventuella brister och svagheter i den interna kontrollen. Mot bakgrund av att en allt högre andel av tillverkningen sker i NOTEs internationella enheter har metodiken för lagerrapportering utvecklats under året. Det svaga marknadsläget i industrin har också medfört ett ökat fokus på kundfordringar och betalningstider.

Varje enhet inom NOTE följs upp vid en månatlig genomgång av affärsområdesledningen. På dessa möten behandlas både finansiell information med styrande nyckeltal samt uppföljning av målsatta aktiviteter avseende kvalitet, kostnad, leverans och tillväxt.

Behovet av en funktion för internrevision utvärderas årligen. Med hänvisning till koncernens begränsade storlek och omfattning bedömer styrelsen att NOTE inte behöver en separat internrevisionsfunktion. Den praktiska hanteringen av intern kontroll sköts av NOTEs centrala ekonomifunktion.

Koncernens operativa styrning Verkställande direktör

NOTEs verkställande direktör leder den löpande operativa verksamheten. Ansvaret innefattar bland annat ekonomifrågor, uppföljning av koncernens strategier och affärsmässiga utveckling samt att se till att styrelsen får den information som krävs för att

kunna fatta väl underbyggda beslut. En skriftlig instruktion definierar ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och närvarar vid varje styrelsemöte då styrelsen informeras om hur verksamheten utvecklas utifrån de beslut de fattat. För ytterligare information om verkställande direktören, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 19.

Koncernledning

Koncernledningen i NOTE består av fyra medlemmar som har det löpande ansvaret för olika delar av verksamheten. Ansvaret innefattar utformning och genomförande av koncernens övergripande strategier. Koncernledningen har under verksamhetsåret haft månatliga möten för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor. För ytterligare information om koncernledningen, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 18–19.

Styrning av dotterbolagen Dotterbolagens verksamheter följs upp månatligen utifrån en rad mål, bland annat operativt resultat, rörelsekapital och kassaflöde.

Förvaltningsberättelse

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

NOTE är ett av Nordens ledande tjänsteföretag inom tillverkning och logistik av elektronikbaserade produkter. NOTE är verksamt på EMSmarknaden (Electronics Manufacturing Services) och erbjuder tjänster inom elektronikproduktion genom hela värdekedjan – från utveckling och tillverkning till eftermarknad.

Koncernen består av moderbolaget, helägda dotterbolag i Sverige, Norge, Finland, England, Estland, Litauen, Polen och Kina samt joint venture i Polen. NOTE erbjuder även marknadsnära produktion via emsalliance, ett internationellt nätverk av elektroniktillverkare med partners i Brasilien, Indien, Filippinerna, Sverige och USA. Det centrala sourcingbolaget NOTE Components samordnar inköpsavtal för hela koncernen.

VERKSAMHETEN 2009

När finanskrisen drabbade världen under hösten 2008 förändrades NOTEs förutsättningar i grunden. Alla bransch- och kundsegment påverkades i stort sett samtidigt och på kort tid minskade volymerna i pågående uppdrag. Därtill fick NOTE en strukturell utmaning då den största kunden inom Telecom beslutade att ändra sin produktflora. Sammantaget minskade omsättningen under 2009 med nästan 30 procent till 1 200 (1 710) MSEK jämfört med året innan.

NOTEs motåtgärder i lågkonjunkturen är kraftfulla. Kostnaderna har skurits ned rejält och processen med att flytta arbetsintensiva tillverknings- och inköpstjänster till koncernens enheter i lågkostnadsländer fortsatte. Vid årets slut återfanns ungefär 2/3-delar av koncernens medarbetare i lågkostnadsländer jämfört med cirka 1/3-del för två år sedan. Finanskrisen påskyndade denna radikala förändring av kostnadsstrukturen.

Trots avsevärda kostnadsbesparingar medförde den minskade försäljningen att resultatet var otillfredsställande. Resultatet efter finansnetto uppgick till –98 MSEK, varav –64 MSEK utgjordes av omstrukturerings- och andra kostnader av engångskaraktär.

Den minskade efterfrågan innebar också en stor utmaning för kassaflödet. Tillsammans med kunderna utfördes ett stort jobb för att balansera lagret. Under året minskade lagret med 36 procent, vilket påtagligt bidrog till att NOTE under året kunde uppvisa ett positivt kassaflöde om 24 MSEK.

Under fjärde kvartalet var efterfrågan fortsatt cirka 30 procent lägre än året innan. Som en följd av successiva genomslag av kostnadsbesparingarna begränsades fjärde kvartalets resultat efter finansnetto till –4 MSEK. Utvecklingen inom Telecom ledde till att tillverkningen av den omsättningsmässigt största produkten upphörde och att verksamheten i Skellefteå avyttrades.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Årsstämma 2009 – nya styrelseledamöter

Vid årsstämman den 21 april utsågs Bo Andersson, Göran Gezelius och Göran Sigfridsson till nya styrelseledamöter i NOTE. Styrelsen utgörs i övrigt av Bruce Grant (ordförande), Göran Jansson (vice ordförande), Håkan Gellerstedt och Per-Arne Sandström.

Efter sommaren tillträdde också arbetstagarrepresentanter för Unionen och IF Metall.

Marknadsgenombrott för Nearsourcing

Norska Kongsberg Defence & Aerospace har utifrån samarbetet med Nearsourcingcentret i Oslo beslutat att använda NOTEs unika komponentdatabas NOTEfied vid utveckling av nya produkter.

Under året har nya samarbetsavtal tecknats med bland annat följande kunder:

• OTRUM, utveckling och volymtillverkning av elektronik till en ny generation av hotell-TV-system

• Telespor, volymtillverkning av avancerad spårteknikutrustning baserad på GSM- och GPS-teknologi

• Tour & Andersson, utveckling och tillverkning av injusteringsventiler till vattenburna värme- och kylsystem

• Radiocrafts, tillverkning av kompletta moduler för trådlös dataöverföring av exempelvis energi- och vattenförbrukning
• Radi Medical Systems, utveckling och tillverkning av trådlöst instrument för blodtrycksmätning i hjärtats kranskärl.

Ny VD och koncernchef

Den 3 juni 2009 utsågs Knut Pogost till ny VD och koncernchef för NOTE. Knut har under drygt tre års tid varit verksam i NOTE, senast i rollen som Executive Vice President med ansvar för strategi-utveckling.

Knut har mångårig erfarenhet från ledande befattningar inom elektronikindustrin, bland annat från norska EMS-leverantören Kitron och kanadensiska komponentdistributören Future Electronics.

Förvärv för ytterligare tillväxt i Norge

Vid årsskiftet 2008/2009 förvärvades samtliga aktier i den norska elektroniktillverkaren Norteam Electronics. Bolaget är inriktad på tjänster tidigt i produktlivscykeln såsom tillverkning av prototyper och elektroniktillverkning i mindre serier. Försäljningen uppgår till cirka 60 MSEK och antalet anställda uppgick vid förvärvet till 40. Verksamheten fusionerades under hösten med NOTEs Nearsourcingcenter i Oslo. I samband därmed skedde en flytt till gemensamma lokaler.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Koncernen

Försäljning 2009

Efterfrågan under året kännetecknades av den påtagliga försvagning av industrikonjunkturen som noterades redan under slutet av 2008. Den minskade aktiviteten i industrin och lageranpassningar nedåt påverkade NOTEs tillverkning och leveranser negativt. Försäljningen av nya uppdrag har planenligt utvecklats positivt. Med hänsyn till branschens relativt långa ledtider har de nya uppdragen endast i begränsad omfattning börjat levereras. Under perioden minskade försäljningen med nära 30 procent till 1 200,1 (1 709,5) MSEK. Tillkommande försäljning från nyligen förvärvade enheter uppgick till 54,8 MSEK motsvarande drygt 4 procent av årets försäljning. För jämförbara enheter noterades således en minskning med cirka 33 procent.

Efterfrågan inom NOTEs största kundgrupp Industrial är vanligtvis volymmässigt förhållandevis stabil. En bidragande orsak till det är de relativt långa produktlivscyklerna i detta kundområde. Främst med anledning av det svaga konjunkturläget under året noterade dock Industrial en försäljningsminskning om 25 procent. Kraftiga nedgångar noterades bland annat från investeringsintensiva branscher, såsom gruv- och råvaruindustrin.

Jämfört med Industrial är efterfrågan från kunder inom Telecom till sin natur mer volatil. Under året minskade försäljningen till kunder inom Telecom med 47 procent. En starkt bidragande orsak var att NOTEs största kund ändrade sin produktflora och upphörde med en för NOTE betydande produkt. I samband därmed togs beslut att upphöra med tillverkningen. Utvecklingen ledde till att verksamheten i Skellefteå avyttrades vid årsskiftet 2009/2010.

Under hösten noterades en stabilisering av efterfrågan från industrin samtidigt som nyförsäljningen successivt började få genomslag.

Resultat 2009

NOTEs strategiska initiativ att centralisera huvuddelen av koncernens inköpsfunktion gav under året eftersträvade resultat. Samordningen av inköps-verksamheten har förbättrats samtidigt som kostnaderna för elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial minskade planenligt.

Vid sidan av kostnaderna för material är personalkostnaderna helt dominerande i NOTEs verksamhet. Redan under inledningen av 2008 inleddes en flytt av arbetsintensiv tillverkning till koncernens enheter i lågkostnadsländer. Detta initiativ har medfört stora personalförändringar och neddragningar av organisationen, primärt i den svenska verksamheten. Jämfört med utgången av föregående år har antalet anställda i Sverige reducerats med 41 procent. Åtgärderna har påtagligt förändrat koncernens kostnadsstruktur positivt. För jämförbara enheter, och rensat från kostnader av engångskaraktär, var kostnaderna cirka 25 procent lägre än under fjolåret. Personalneddragningarna har dock skett något långsammare än ursprungligen planerat, vilket försämrade resultatet under året. Av den omstruktureringsreserv på 31 MSEK, som under fjärde kvartalet i fjol avsattes för personalreduktioner, återstod vid periodens utgång cirka 10 MSEK.

Som en ytterligare besparingsåtgärd mot den minskade tillverkningsoch försäljningsvolymen har förkortad arbetstid tillämpats på flera enheter. Kapacitetsutnyttjandet i flera av de tillverkande enheterna var lägre än under fjolåret. Trots omfattande kostnadsbesparingar och sänkta materialkostnader medförde volymreduktionen att bruttomarginalen försvagades till 2,2 (7,2) procent. Rensat från kostnader av engångskaraktär uppgick bruttomarginalen till cirka 6,8 (10,0) procent. Genom fortsatta rationaliseringar och god kostnadskontroll, och rensat från kostnaderna förenade med VD-skiftet i juni, reducerades omkostnaderna med drygt 15 procent.

I övriga rörelseintäkter/-kostnader ingår negativa valutaeffekter om –5,5 (5,1) MSEK.

Moderbolaget

Moderbolaget NOTE AB (publ) är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen. Under perioden uppgick intäkterna till 45,9 (64,9) MSEK och avsåg främst interna tjänster. Resultatet efter finansnetto uppgick till –25,2 (–5,7) MSEK.

För ytterligare information, se not 19 Närståenderelationer, på sidan 60.

FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET Kassaflöde

NOTEs verksamhet är inriktad mot den del av EMS-marknaden som vanligtvis benämns "high mix/low volume". I likhet med andra medelstora aktörer på denna marknad har NOTE en betydande utmaning i att utveckla effektiva affärsmodeller avseende lagerstyrning och logistik. Det tydliggörs särskilt vid snabba upp- eller nedgångar av efterfrågan och sammanhänger främst med komplexiteten i elektroniktillverkningen och långa ledtider på elektronikkomponenter.

Den avsevärt minskade efterfrågan som noterades vid slutet av förra året har därför krävt omfattande arbetsinsatser tillsammans med kunder och leverantörer för att anpassa lagret till den lägre försäljningsnivån. Arbetet har skett samtidigt med att arbetsintensiv tillverkning flyttats till lågkostnadsländer. Detta har temporärt ökat kraven på kapitalbindning, primärt i form av buffertlager, för att säkerställa en hög leveransförmåga under pågående flyttprocesser.

Sedan slutet av årets första kvartal har kapitalbindningen i lager successivt reducerats. Vid utgången av tredje kvartalet träffades en uppgörelse om leveranser och materialreturer med NOTEs största kund inom Telecom, vilket eliminerade det överlager av telecomprodukter som dittills påfrestat likviditeten. Under året minskade lagret med 125 MSEK motsvarande 36 procent. Förutsättningarna för en fortsatt effektivisering av kapitalbindningen i lager bedöms som goda.

Mot bakgrund av att volymförsvagningen i marknaden redan inleddes under slutet av 2008 var kundfordringarna vid årets slut 15 procent lägre än året innan. Jämfört med utgången av det tredje kvartalet, delvis beroende på uppgörelsen inom Telecom, minskade kundfordringarna med 9 procent.

Leverantörsskulderna, vilka främst är hänförliga till inköp av elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial, var till följd av minskade volymer och lagerreduktionen 26 procent lägre än vid årsskiftet och i stort sett på samma nivå som vid utgången av årets tredje kvartal.

Främst som ett resultat av arbetet med att reducera kapitalbindningen i lager utvecklades kassaflödet positivt.

Totalt under året uppgick kassaflödet (efter investeringar) till 23,9 (25,1) MSEK, vilket motsvarar 2,48 (2,61) SEK/aktie.

Soliditet

Soliditeten vid periodens utgång uppgick till 27,9 (31,1) procent innebärande en försvagning med 3,2 procentenheter under året.

Likviditet

Under första kvartalet tecknades ett nytt finansieringsavtal med NOTEs bankförbindelse. Den nya finansieringen utgörs av en kombination av factoring- och traditionella checkräkningskrediter. Den nya lösningen trädde planenligt i kraft under inledningen av det andra kvartalet varvid factoringkrediter byggts upp och ersatt tidigare lån. Som en konsekvens av den nya finansieringslösningen uppgick pantförskrivna kundfordringar vid årets utgång till ca 189 MSEK.

Ett omfattande arbete har under året lagts ned på att förbättra koncernens likviditet och kassaflöde. Likviditeten vid periodens utgång var därför god. Tillgängliga likvida medel, inklusive outnyttjade checkräkningskrediter, uppgick till 50,7 (84,6) MSEK.

INVESTERINGAR

Omställningen av NOTE har under de senaste två åren medfört förhållandevis stora investeringar, bland annat vid etablering av Nearsourcingcenters på nya geografiska marknader och för utökningen av produktionskapaciteten i utländska fabriker.

Under perioden uppgick investeringarna totalt till 18,7 (58,1) MSEK, motsvarande 1,6 (3,4) procent av försäljningen. Avskrivningarna uppgick till 36,3 (32,3) MSEK.

Vid årsskiftet 2009/2010 fullföljdes förvärvet av elektronikfabriken IONOTE i Kina. Fabriken har tidigare drivits som ett joint venture med NOTEs partner i Asien. Verksamheten i IONOTE har under året utvecklats för att tillgodose kundernas ökande behov av direktförsäljning till marknaden i Kina.

VERKSAMHET INOM FORSKNING OCH UTVECKLING

NOTE är genom sin verksamhet på nära håll delaktig i kunders utvecklingsprocesser, bland annat genom att med hög kompetens inom elektroniktillverkning medverka i industrialiseringsfasen samt vägleda och utveckla tillverkningsprocesser för kunderna. Detta arbete sker kontinuerligt och särredovisas ej i räkenskaperna.

Inga utvecklingsprocesser har aktiverats på balansräkningen under året.

NOTE-AKTIEN

Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 9 624 200 stycken, alla aktier är av samma slag och har ett kvotvärde om 0,50 kronor per aktie.

Inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet i form av hembudsklausuler eller dylikt är kända för bolaget. På balansdagen fanns en aktieägare med större innehav än 10 procent, Catella Fondförvaltning med 12,59 procent av rösterna.

Bolagets styrelseledamöter väljs årligen av bolagsstämman, vilken även godkänner förändringar av bolagsordningen.

I övrigt finns inga andra kända förhållanden som skulle kunna påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i NOTE.

MEDARBETARE

Det genomsnittliga antalet heltidsanställda var under året 977 (1 201) personer, av dessa var 470 (604) kvinnor och 507 (597) män. Vid årsskiftet 2009/2010 var antalet anställda i NOTE 1 100 (1 205).

Frisknärvaron uppgick till 97,6 (97,0) procent av ordinarie arbetstid i NOTEs svenska verksamhet och personalomsättningen till 5,0 (6,0) procent. Totalt för koncernen uppgick frisknärvaron till 96,4 (95,7) procent av ordinarie arbetstid och personalomsättningen till 3,6 (11,1) procent.

För ytterligare information om NOTEs medarbetare se verksamhetsbeskrivningen på sidan 16.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Med ledande befattningar avses verkställande direktör och medlemmar av NOTE ABs ledningsgrupp.

Till ledningen avseende år 2010 föreslås följande riktlinjer avseende ersättning: Den fasta lönen skall beakta den enskildes ansvarsområde, erfarenhet samt prestation och omprövas varje år.

Rörlig ersättning är beroende av individens uppfyllelse av kvantitativa och kvalitativa mål och kan uppgå till högst 100 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern är 65 år. NOTE erbjuder ITP-liknade förmåner. Uppsägningslön och avgångsvederlag för en befattningshavare skall sammantaget inte överstiga ersättning för 24 månader. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till ledningen inom NOTE 2009 bestämdes i enlighet med de antagna riktlinjerna som styrelsen utarbetade och som årsstämman 2009 därefter godkände. Under 2009 tillämpades samma riktlinjer som ovan angivna förslag inför årsstämman 2010. För ytterligare information, se not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44.

MILJÖ

Informationsplikt och certifiering

Koncernen bedriver verksamhet i ett svenskt dotterbolag med tillståndsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Två fabriker har anmälningsplikt och en fabrik har anmälningsplikt till viss nivå.

Åtta av koncernens enheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001.

EU-direktiv

WEEE-direktivet reglerar hanteringen av elektronikavfall. Eftersom NOTE inte har något producentansvar har ingen reserv satts av för hantering av elektronikavfall från konsumentelektronik enligt IFRIC 6. Det är produktägarnas ansvar.

EU:s REACH-förordning reglerar användandet av kemikalier. NOTE klassas som nedströmsanvändare och/eller slutanvändare av kemikalier och har skyldighet att endast använda registrerade ämnen och att ta fram riskbedömning i de fall bolaget använder så kallade SVCHämnen.

För ytterligare information om NOTEs miljöfrågor se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14.

VÄSENTLIGA RISKER I VERKSAMHETEN Operativa risker

NOTE är ett tjänsteföretag inom tillverkning och logistik av elektronikbaserade produkter. I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare.

NOTEs kunder består främst av industri- och telekomföretag. Då framför allt marknaden för telekom historiskt har haft en volatil karaktär med snabba svängningar i efterfrågan får det anses utgöra en väsentlig risk i verksamheten. I likhet med andra medelstora EMSföretag har NOTE en stor utmaning att vidareutveckla lagerstyrning och logistik för att minimera dessa affärsrisker.

Marknaden för Electronics Manufacturing Services (EMS) är förhållandevis ung och betraktas vanligen som relativt konjunkturkänslig. Historiskt har många EMS-företag haft svårt att med bibehållen lönsamhet hantera en konjunkturförsvagning. Detta faktum har spelat en viktig roll för NOTEs val av strategi för framtiden. NOTEs framtidssatsning på Nearsourcing, som syftar till volymtillväxt i kombination med låga investerings- och overheadkostnader, är ett sätt att reducera riskerna i verksamheten.

Då cirka 60 procent av försäljningen utgörs av material är tillgången på detta en risk i företaget. Ökade ledtider och större säkerhetslager på komponenter för att minska ledtiderna ökar riskexponeringen på materialsidan.

Finansiella risker

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom upplånings- och räntererisker, valutarisker samt likviditets- och kreditrisker. Koncernen finansieras väsentligen genom eget kapital, lån och leverantörsskulder. Beroende på konjunktur- och marknadssituation är möjligheterna att säkerställa

erforderlig finansiering och likviditet att betrakta som en betydande risk. Mot bakgrund av det svaga marknadsläget under året har omfattande åtgärder vidtagits för att säkerställa koncernens finansiering. Bland annat tecknades ett nytt finansieringsavtal med NOTEs bankförbindelse under inledningen av året.

Valutakursrisken i koncernen berör främst inköp av produktionsmaterial då största delen av koncernens fakturering sker i svenska kronor. Kostnader i utländsk valuta säkras dels genom bindande avtal där kunden står valutarisken samt genom kassflödessäkringar. De säkrade valutorna är USD och EUR. Koncernens kunder finns spridda inom ett flertal branscher, vilket begränsar exponeringen för kreditrisker i kundfordringar.

För ytterligare, se not 26 Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG

För information om koncernens väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång, se not 32 Händelser efter räkenskapsårets utgång, på sidan 53.

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

Som ett led i den fortsatta strukturomvandlingen har en översyn av koncernens enheter inletts. NOTE ska se till att ännu bättre utnyttja sina unika styrkor och kompetens inom marknadssegmentet "high mix/low volume". Målsättningen är att under 2010 vidta besparingsoch effektiviseringsåtgärder som ger en positiv resultateffekt om minst 50 MSEK mätt som årstakt. Som en del i programmet kommer en ytterligare koncentration ske av NOTEs tillverkande enheter, såväl i Sverige som internationellt. Kostnaden för åtgärdsprogrammet beräknas till cirka 45 MSEK och kommer att belasta resultatet under första kvartalet 2010.

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINSTMEDEL

Styrelsen och den verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande (kronor):

Balanserade vinstmedel	86 189 378
Årets resultat	17 952 649
Summa	104 142 027
Balanseras i ny räkning	104 142 027

Summa 104 142 027

Beträffande NOTEs resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. NOTEs räkenskapsår avser perioden 1 januari till och med 31 december. Alla belopp anges i TSEK om inget annat anges.

Resultaträkning för koncernen

TSEK	NOT	2009	2008
Intäkter	2, 3	1 200 063	1 709 450
Kostnad för sålda varor		–1 173 630	–1 586 439
Bruttoresultat		26 433	123 011
Försäljningskostnader		–48 196	–56 799
Administrationskostnader		–64 787	–75 673
Övriga rörelseintäkter	5	38 133	25 808
Övriga rörelsekostnader	6	–42 380	–20 170
Rörelseresultat	3, 7, 8, 9, 27	–90 797	–3 823
Finansiella intäkter		1 813	2 275
Finansiella kostnader Finansnetto	10	–8 941 –7 128	–12 838 –10 563
Resultat före skatt		–97 925	–14 386
Inkomstskatt	11	16 906	1 250
Årets resultat		–81 019	–13 136
Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor	19	–8,42	–1,36

Koncernens rapport över totalresultat

TSEK	NOT	2009	2008
Årets resultat		–81 019	–13 136
Övrigt totalresultat:
Valutakursdifferenser		–3 673	6 944
Kassaflödessäkringar		–313	313
Summa övrigt totalresultat		–3 986	7 257
Summa totalresultat för året		–85 005	–5 879

Balansräkning för koncernen

TSEK	NOT	2009-12-31	2008-12-31
Tillgångar	3, 4, 5, 14
Immateriella anläggningstillgångar	12	81 465	76 357
Materiella anläggningstillgångar	3, 13	122 045	141 859
Långfristiga fordringar	15	2 621	4 849
Uppskjutna skattefordringar	11	28 410	23 992
Summa anläggningstillgångar		234 541	247 057
Varulager	16	217 887	342 898
Kundfordringar	25, 26	231 871	272 686
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17	13 331	14 033
Skattefordringar		8 229	8 669
Övriga fordringar	15	22 777	26 997
Likvida medel	30	24 416	35 941
Summa omsättningstillgångar		518 511	701 224
SUMMA TILLGÅNGAR		753 052	948 281
Eget kapital	18
Aktiekapital (9 624 200 av aktieslag A)		4 812	4 812
Övrigt tillskjutet kapital		148 100	148 100
Reserver		5 786	9 772
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		51 230	132 250
Eget kapital		209 928	294 934
Skulder	4, 5, 14
Långfristiga räntebärande skulder	20, 25, 26	13 977	62 073
Pensionsförpliktelser	21, 22	12 748	11 961
Övriga avsättningar	22	153	128
Uppskjutna skatteskulder	11	3 590	19 581
Övriga långfristiga skulder	14	–	4 608
Summa långfristiga skulder		30 468	98 351
Kortfristiga räntebärande skulder	20, 25, 26	237 562	209 049
Leverantörsskulder	25	153 917	208 630
Skatteskulder		498	2 835
Övriga skulder	23	35 614	30 475
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	46 767	62 767
Övriga avsättningar	22	38 298	41 240
Summa kortfristiga skulder		512 656	554 996
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		753 052	948 281

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 28 på sidan 52.

Koncernens förändringar i eget kapital

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balans­erade vinstmedel inkl årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2008-01-01	4 812	148 100	2 515	171 987	327 414
Totalt resultat
Årets resultat	–	–	–	–13 136	–13 136
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	6 944	–	6 944
Kassaflödessäkringar	–	–	313	–	313
Summa totalresultat	–	–	7 257	–13 136	–5 879
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–26 467	–26 467
Resultat avyttrade teckningsoptioner	–	–	–	–134	–134
Utgående eget kapital 2008-12-31	4 812	148 100	9 772	132 250	294 934

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balans­erade vinstmedel inkl årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2009-01-01	4 812	148 100	9 772	132 250	294 934
Totalt resultat
Årets resultat	–	–	–	–81 019	–81 019
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	–3 673
Kassaflödessäkringar	–	–	–313
Summa totalresultat	–	–	–3 986	–	–3 986
Utgående eget kapital 2009-12-31	4 812	148 100	5 786	51 230	209 928

Kassaflödesanalys för koncernen

TSEK	NOT	2009	2008
	30
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		–97 925	–14 386
Återlagda avskrivningar		36 312	32 252
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		36 672	35 737
Betald skatt		–4 993	–25 836
		–29 934	27 767
Förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		108 360	–6 715
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		73 462	63 134
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		–109 320	–1 035
		72 502	55 384
Kassaflöde från den löpande verksamheten		42 568	83 151
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–11 957	–38 961
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		2 663	6 231
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–4 525	–7 569
Förvärv av joint venture, netto likviditetspåverkan		–	–7 180
Förvärv av dotterföretag/rörelse, netto likviditetspåverkan		–4 835	–10 640
Avyttring av finansiella tillgångar		–	41
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–18 654	–58 078
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		50 000	16 371
Amortering av lån		–84 599	–20 004
Utbetald utdelning		–	–26 467
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–34 599	–30 100
Årets kassaflöde		–10 685	–5 027
Likvida medel
Vid periodens ingång		35 941	38 546
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		23 914	25 073
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–34 599	–30 100
Valutakursdifferens i likvida medel		–840	2 422
Likvida medel vid periodens utgång		24 416	35 941

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 31.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 29 mars 2010. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 27 april 2010.

KONCERNEN

Ändrade redovisningsprinciper

Nedanstående nya standard och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2009 års finansiella rapporter:

IFRS 2 (Ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009). Den ändrade standarden behandlar intjänandevillkor och indragningar. Den klargör att intjänandevillkor endast är tjänstgöringsvillkor och prestationsvillkor. Koncernen tillämpar IFRS 2 (Ändring) från den 1 januari 2009, men den har inte någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 1 (omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.

IFRS 8 "Rörelsesegment". IFRS 8 ersätter IAS 14, "Segmentrapportering" och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, "Disclosures about segments of an enterprise and related information". Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen.Koncernen tillämpar IFRS 8 "Rörelsesegment" från och med den 1 januari 2009, eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.

IFRS 7 (ändring) "Finansiella instrument – Upplysningar" – gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.

IAS 23 (Ändring),"Lånekostnader" Ändringen behandlar redovisningen av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning. Dessa lånekostnader aktiveras som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Denna ändring av redovisningsprincip är en följd av tillämpning av övergångsbestämmelserna i IAS 23, Lånekostnader (2007). Jämförande information har därmed inte räknats om. Ändringen av redovisningsprincip har ingen väsentlig inverkan på resultat per aktie.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Följande nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2010 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

IFRIC 17, "Distribution of non-cash assets to owners" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Tolkningen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktieägarna. En ändring har också gjorts i IFRS 5 där det krävs att tillgångarna klassificeras som innehav för utdelning endast om de är tillgängliga för utdelning i sitt nuvarande skick och utdelningen är mycket sannolik. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 från 1 januari 2010, men den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 27 (ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.

IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.

IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009 och koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (ändring) från samma tidpunkt som IFRS 3 (omarbetad) tillämpas. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 5 (ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar). Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (ändring) från 1 januari 2010. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 1 (ändring), "Utformning av finansiella rapporter". Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som korteller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skull klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (ändring) från 1 januari 2010. Den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 2 (ändring), "Group cash-settled and share based payment transactions". Ändringen medför att IFRIC 8 "Tillämpningsområde för IFRS 2" och IFRIC 11 " IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Denna nya vägledning väntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 "Financial Instruments" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare). IFRS 9 behandlar Värdering och klassificering av finansiella instrument. Den innehåller två primära värderingskategorier: upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde. Klassificering sker utifrån bolagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. Om bolagets affärsmodell är att inneha den finansiella tillgången i syfte att erhålla de avtalsenliga kassaflödena samt att de avtalsenliga kassaflödena utgör enbart kapitalbelopp och ränta, ska värdering ske till upplupet anskaffningsvärde. Alla andra finansiella tillgångar ska värderas till verkligt värde. Standarden kommer, innan den träder i kraft, att kompletteras med ytterligare delar, bl a avseende skulder, nedskrivning och säkringsredovisning. När standarden är komplett kommer dess inverkan på koncernens finansiella rapporter att utvärderas.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen som fattar strategiska beslut.

Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från NOTE AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

I koncernen ingår moderbolaget och 18 helägda bolag. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Joint ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan (SEK) till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor och tillverkningstjänster redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med produktens ägande har överförts till köparen och när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om NOTE behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som bolaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter för konsulttjänster redovisas enligt metoden för successiv vinstavräkning under förutsättning att nedlagd tid är mätbar.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas enligt IAS20. Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningen när de erhålls. Statliga bidrag som erhållits som ersättning för kostnader som redan har belastat resultatet tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då fordran på staten uppstår. Statliga bidrag till investeringar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Leasing och finansiella intäkter och kostnader

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Operationella leasingavtal

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

Finansiella leasingavtal

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning enligt principerna för ägda tillgångar. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder.

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter/-kostnader redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar och lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när

faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

"Lånefordringar och kundfordringar" är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Dessa tillgångar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar. Koncernen utnyttjar i vissa fall valutaterminskontrakt för ekonomisk säkring av valutatransaktioner. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen.

Kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras delvis genom valutatermin. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.ex. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum).

När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbar till resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent lagts till läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder:
Markanläggningar	20 år
Byggnader, rörelsefastigheter	se nedan
Nedlagda kostnader på annans fastighet -byggnadsinventarier	5 år
Nedlagda kostnader på annans fastighet -fast installation byggnad	20 år
Byggnadsinventarier	se nedan
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	4 eller 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10–100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskriv-

ningen på byggnader:
Stomme	100 år
Stomkompletteringar, innerväggar m.m.	20–40 år
Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m.	20–40 år
Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m.	20–30 år
Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m.	10–15 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv fördelas till de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Goodwill prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Goodwill prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Övriga immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Varumärken och liknande rättigheter 5 år

Balanserade utgifter datorprogram	4 år
Balanserade utgifter för processutveckling		5 år

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på ett normalt kapacitetsutnyttjande.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Varulagret redovisas netto, efter avdrag för individuell bedömd inkuransrisk.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Undantagna tillgångar enligt ovan värderingsprövas enligt respektive standard.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på kundfordringar beräknas som ursprunglig fordran med avdrag för de belopp som inte beräknas flyta in. Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av kundfordringar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Aktiekapital

Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Koncernen har en ofonderad förmånsbestämd plan. Nettoförpliktelsen beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är satt till en förväntad framtida finansieringskostnad.

Korridorregeln tillämpas. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av förpliktelsens nuvärde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende skuld för särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningen lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har förpliktelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baserar sig på årets resultat i koncernen och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vi beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till ledande befattningshavare.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Not 2 Intäkternas fördelning

Koncernens försäljning är i sin helhet hänförlig till EMS-verksamhet, dvs tjänster för uppdragstillverkning av elektronikprodukter.

Not 3 Segmentsrapportering

I nedanstående tabell och i enlighet med tillämpning av IFRS 8 framgår väsentliga nyckeltal för NOTEs rörelsesegment. Dessa utgörs väsentligen av Nearsourcingcenters och Industrial Plants. Nearsourcingcenters innefattar de säljande enheterna i Sverige, Norge, Finland och England där ett utvecklingsorienterat arbete utförs nära kunderna. Industrial Plants utgörs av de tillverkande enheterna i Estland, Litauen, Polen och Kina. Övriga enheter utgörs av affärsstödjande, koncerngemensamma verksamheter.

	2009	2008
NEARSOURCINGCENTERS
Extern försäljning	1 173 244	1 678 201
Intern försäljning	93 017	93 011
Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader	–385 893	–511 036
Avskrivningar	–19 305	–19 431
Rörelseresultat	–46 713	33 103
Materiella anläggningstillgångar	57 109	75 487
Varulager	114 720	250 510
Totala tillgångar	564 911	711 254
Genomsnittligt antal anställda	501	659
INDUSTRIAL PLANTS
Extern försäljning	26 468	31 207
Intern försäljning	366 548	315 379
Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader	–112 192	–103 331
Avskrivningar	–15 046	–11 514
Rörelseresultat	–18 938	–15 647
Materiella anläggningstillgångar	62 964	64 103
Varulager	103 116	92 308
Totala tillgångar	318 053	236 465
Genomsnittligt antal anställda	460	516
ÖVRIGA ENHETER OCH ELIMINERINGAR
Extern försäljning	351	42
Intern försäljning	–459 565	–408 390
Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader	–19 006	–27 224
Avskrivningar	–1 961	–1 307
Rörelseresultat	–25 146	–21 279
Materiella anläggningstillgångar	1 972	2 269
Varulager	51	80
Totala tillgångar	–129 912	571
Genomsnittligt antal anställda	16	26
Rörelseresultat stäms av mot resultat före skatt	2009	2008
Rörelseresultat för segment för vilka information ska lämnas	–65 652	17 456
Rörelseresultat för övriga segment och elimineringar	–25 146	–21 279
Finansiella poster - netto	–7 128	–10 563

Resultat före skatt –97 926 –14 386

NOTE har sitt säte i Sverige. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 727,5 (1 145,0) MSEK och från övriga länder till 472,6 (564,4) MSEK. Anläggningstillgångar i Sverige (exkl elimineringar) uppgår per balansdagen till 421,2 (395,7) MSEK och i övriga länder till 128,0 (93,1) MSEK.

Not 4 Företagsförvärv

2009

Vid årskiftet 2009/2010 förvärvade NOTE AB 50 procent av aktierna i IONOTE EMS Ltd. baserat i Kina. Företaget har tidigare drivits som ett joint venture med samägaren Ionics EMS.

Det förvärvade företagets nettotillgångar (50 procent) vid förvärvstidpunkten (preliminär förvärvsanalys)

	Redovisat värde i IONOTE före förvärvet	Verkligt värde, justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Materiella anläggningstillgångar	6 004	1 011	7 015
Finansiella anläggningstillgångar	239	–	239
Varulager	6 462	–	6 462
Kundfordringar och övriga fordringar	23 072	–	23 072
Kassa och bank	1 643	–	1 643
Uppskjuten skatteskuld	–	–266	–266
Räntebärande skulder	–15 246	–	–15 246
Leverantörsskulder och övriga skulder	–20 048	–	–20 048
Netto identifierbara tillgångar och skulder	2 126	745	2 871
Koncerngoodwill			3 607
Köpesskilling			6 478
Kassa (förvärvad)			1 643
Netto kassautflöde			4 835

I koncerngoodwill ingår värdet av lokal marknadskännedom samt geografisk närvaro. Förvärvet har inte påverkat koncernens resultat 2009. Ifall förvärvet av IONOTE hade skett vid ingången av verksamhetsåret så hade koncernens nettomsättning ökat med approximativt 1,9 MSEK samt koncernens resultat före skatt minskat med approximativt –3,4 MSEK.

2008

I februari 2008 förvärvade NOTE ABs dotterbolag i England rörelsen i Proqual.

Den förvärvade rörelsegrenens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

	Redovisat värde i Proqual före förvärvet	Verkligt värde, justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Materiella anläggningstillgångar	543	–	543
Varulager	935	–	935
Kundfordringar och övriga fordringar	88	–	88
Leverantörsskulder och övriga skulder	–1 411	–	–1 411
Netto identifierbara tillgångar och skulder	155	–	155
Koncerngoodwill			2 927
Netto kassautflöde/köpesskilling			3 082
– varav betalda transaktionskostnader			556

I koncerngoodwill ingår värdet av kundrelationer och marknadsposition.

I april 2008 förvärvade NOTE AB samtliga aktier i Kjell Tengmo AB, ett mekanikbolag baserat i Järfälla utanför Stockholm. Bolaget namnändrades till NOTE Components Järfälla AB.

Det förvärvade företagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

	Redovisat värde i NCO Järfälla före förvärvet	Verkligt värde, justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	3 453	–	3 453
Materiella anläggningstillgångar	960	–	960
Uppskjuten skattefordran	–	77	77
Varulager	3 467	–	3 467
Kundfordringar och övriga fordringar	1 443	–	1 443
Räntebärande skulder	–201	–	–201
Leverantörsskulder och övriga skulder	–9 297	–	–9 297
Netto identifierbara tillgångar och skulder	–175	77	–98
Koncerngoodwill			198
Netto kassautflöde/köpesskilling			100

I koncerngoodwill ingår värdet av kundrelationer och komplettering av NOTEs kunderbjudande.

Förvärvet har påverkat koncernens nettoomsättning med 22,0 MSEK samt resultat före skatt med –1,1 MSEK. Ifall förvärvet av NCO Järfälla hade skett vid ingången av verksamhetsåret så hade koncernens nettomsättning ökat med approximativt 1,1 MSEK samt koncernens resultat före skatt minskat med approximativt –0,3 MSEK.

I december 2008 förvärvade NOTE ABs dotterbolag i Norge samtliga aktier i Norteam Electronics AS. En elektroniktillverkare inriktat på tjänster tidigt i produktlivscykeln och baserat i Oslo.

Det förvärvade företagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

	Redovisat värde i Norteam före förvärvet	Verkligt värde, justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Materiella anläggningstillgångar	1 641	1 315	2 956
Uppskjuten skattefordran	2 315	–	2 315
Varulager	7 522	116	7 638
Kundfordringar och övriga fordringar	6 668	–	6 668
Kassa och bank	776	–	776
Räntebärande skulder	–3 951	–	–3 951
Leverantörsskulder och övriga skulder	–12 387	–	–12 387
Uppskjuten skatteskuld	–	–376	–376
Netto identifierbara tillgångar och skulder	2 584	1 055	3 639
Koncerngoodwill			2 894
Köpesskilling			6 533
Kassa (förvärvad)			776
Netto kassautflöde			5 757

I koncerngoodwill ingår värdet av kundrelationer och marknadsposition.

Förvärvet har ej påverkat resultatet 2008, ifall förvärvet av Norteam hade skett vid ingången av verksamhetsåret så hade koncernens nettomsättning ökat med approximativt 62,8 MSEK samt koncernens resultat före skatt minskat med approximativt –5,4 MSEK.

Övriga investeringar

Under 2008 har tilläggsköpeskilling avseende andelarna i IONOTE om 7,2 MSEK utbetalats samt slutlig likvid avseende förvärvet av NOTE Hyvinkää/NOTE Pärnu om 1,7 MSEK utbetalats.

Not 5 Övriga rörelseintäkter

	2009	2008
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	35 824	25 333
Övrigt	2 309	475
	38 133	25 808

Not 6 Övriga rörelsekostnader

	2009	2008
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–41 305	–20 204
Övrigt	–1 075	34
	–42 380	–20 170

Not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

	2009	2008
Löner och ersättningar	–232 283	–294 151
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer (se vidare not 21)	–836	–998
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	–18 028	–18 759
Sociala avgifter	–64 204	–90 140
		–315 351 –404 048

Omstruktureringskostnader

Av löner och ersättningar ingår omstruktureringskostnader med – (34,2) MSEK för NOTEs pågående omstruktureringsprogram samt avsättning för avgående VD med 8,8 (–) MSEK.

Medelantal anställda

	2009	Varav män	2008	Varav män
Sverige	406	66%	600	64%
Norge	50	67%	21	61%
England	30	60%	34	52%
Finland	30	80%	32	48%
Estland	229	28%	264	31%
Kina	12	43%	3	33%
Polen	118	56%	89	56%
Litauen	102	30%	158	24%
Koncernen totalt	977	52%	1 201	50%

Könsfördelning i företagsledningen

	2009 Andel kvinnor	2008 Andel kvinnor
Styrelseledamöter, verkställande direktörer	4%	4%
Övriga ledande befattningshavare 5 (4) personer	0%	25%

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2009		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Bruce Grant	220				220
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson, utträde 090421	33				33
	Bo Andersson, invald 090421	67				67
	Håkan Gellerstedt	100				100
	Göran Gezelius, invald 090421	67				67
	Göran Jansson	190				190
	Hans Johansson, utträde 090421	33				33
	Per-Arne Sandström	100				100
	Göran Sigfridsson, invald 090421	67				67
Verkställande direktör:	Arne Forslund, avgått 090603	2 000		357	807	3 164
	Knut Pogost, tillträtt 090603	1 992				1 992
Övriga ledande befattningshavare (5 personer)		5 329		226	1 172	6 727
		10 198		583	1 979	12 760

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som har belastat koncernens resultat under 2009 förutom för avgående VD Arne Forslund där utbetald ersättning redovisas. Ej utbetald ersättning till avgående VD, Arne Forslund, uppgick till 4,7 MSEK vid årets slut, varav 1,3 MSEK avsåg förmåner och pensioner. I raden övriga ledande befattningshavare ingår konsultarvode för ledande befattningshavare ej anställda i koncernen. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2008		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions-kostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Bruce Grant	217	–	–	–	217
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson	100	–	–	–	100
	Håkan Gellerstedt	100	–	–	–	100
	Göran Jansson	173	–	–	–	173
	Hans Johansson	100	–	–	–	100
	Per-Arne Sandström	100	–	–	–	100
Verkställande direktör:	Arne Forslund	1 876	–	305	1 050	3 231
Övriga ledande befattningshavare (4 personer)		6 485	–	381	1 142	8 008
		9 151	–	686	2 192	12 029

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som har belastat koncernens resultat under 2008. I raden övriga ledande befattningshavare ingår konsultarvode för ledande befattningshavare ej anställda i koncernen. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Not 8 Arvode och ersättning till revisorer

	2009	2008
PwC
Revisionsuppdrag	–1 240	–945
Andra uppdrag	–82	–248
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	–535	–509
Andra uppdrag	–721	–429

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

	2009	2008
Kostnad för varor och materiel	–717 499	–1 047 195
Personalkostnader	–315 351	–404 048
Avskrivningar	–36 312	–32 252
Övrigt	–259 831	–255 586
	–1 328 993	–1 739 081

Not 10 Finansnetto

	2009	2008
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	1 821	307
Valutakursvinster	–	1 943
Övrigt	–8	25
Finansiella intäkter	1 813	2 275
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–6 690	–12 116
Bankkostnader	–1 221	–109
Valutakursförluster	–	–532
Övrigt	–1 030	–81
Finansiella kostnader	–8 941	–12 838
Finansnetto	–7 128	–10 563

Not 11 Skatter

Redovisad i resultaträkningen	2009	2008
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad	–2 514	–14 283
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–1 728	105
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader/bokslutsdispositioner	14 675	8 731
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skattevärde i underskottsavdrag	6 473	6 322
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen	–	375
Totalt redovisad skatt i koncernen	16 906	1 250

Avstämning av effektiv skatt	%	2009	%	2008
Resultat före skatt		–97 926		–14 386
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3	25 755	28,0	4 028
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	–0,2	–254	–13,4	–1 925
Ej avdragsgilla kostnader	–1,1	–1 080	–9,8	–1 403
Ej skattepliktiga intäkter	2,5	2 477	3,4	491
Skatt hänförlig till tidigare år	–1,8	–1 728	0,7	105
Ej bokförd skatteintäkt på årets förlust	–8,1	–7 914	–	–
Schablonränta på periodiseringsfond	–0,3	–301	–3,0	–429
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen	–	–	2,6	375
Övrigt	–0,0	–49	0,2	8
		17,3 16 906	8,7	1 250

		Uppskjuten skattefordran		Uppskjuten skatteskuld		Netto
Redovisade i balansräkningen	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Materiella anläggningstillgångar	–	80	3 270	3 089	–3 270	–3 009
Pensionsavsättningar	393	393	320	330	73	63
Tillgångar värderade till verkligt värde	–	–		– 269	–	–269
Underskottsavdrag	17 667	9 868		– –	17 667	9 868
Obeskattade reserver	–	–		– 15 893	–	–15 893
Avsättningar	10 350	13 651		– –	10 350	13 651
Skattefordringar/-skulder	28 410	23 992	3 590	19 581	24 820	4 411
Kvittning	–	–		– –	–	–
Skattefordringar/-skulder, netto	28 410	23 992	3 590	19 581	24 820	4 411

Övriga avsättningar för skatt	2009-12-31	2008-12-31
Redovisat värde vid periodens ingång	19 581	19 991
Belopp som avsatts under perioden	322	5 209
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–16 313	–5 619
	3 590	19 581

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår till 30,7 (–) MSEK.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Balans per 1 jan 2008	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/Avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2008
Materiella anläggningstillgångar	–2 530	–102	–	–377	–3 009
Pensionsavsättningar	–191	254	–	–	63
Bokslutsdispositioner	–16 674	781	–	–	–15 893
Tillgångar värderade till verkligt värde	–	–269	–	–	–269
Underskottsavdrag	3 911	6 295	–338	–	9 868
Avsättningar	2 867	8 469	–	2 315	13 651
	–12 617	15 428	–338	1 938	4 411

	Balans per 1 jan 2009	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot eget kapital	Förvärv/Avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2009
Materiella anläggningstillgångar	–3 009	–6	11	–266	–3 270
Pensionsavsättningar	63	10	–	–	73
Bokslutsdispositioner	–15 893	15 893	–	–	–
Tillgångar värderade till verkligt värde	–269	269	–	–	–
Underskottsavdrag	9 868	6 473	1 326	–	17 667
Avsättningar	13 651	–1 491	–1 810	–	10 350
	4 411	21 148	–473	–266	24 820

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioden för goodwill är obestämbar medan nyttjandeperioden för övriga immateriella tillgångar är bestämbar och följer vad som är angivet under not 1, Redovisningsprinciper. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.

		Balanserade utgifter för datorprogram,	Varumärken med mera,
	Goodwill, förvärvad	förvärvade	förvärvade	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-01-01	59 575	3 366	988	63 929
Rörelseförvärv	9 786	–	–	9 786
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–322	–174	190	–306
Övriga investeringar	–	8 648	279	8 927
Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 2008-12-31	– 69 039	–3 11 837	– 1 457	–3 82 333
Ingående balans 2009-01-01	69 039	11 837	1 457	82 333
Rörelseförvärv	3 607	–	–	3 607
Omklassificeringar och valutakurseffekter	493	–84	–77	332
Övriga investeringar	–	4 423	–	4 423
Avyttringar och utrangeringar	–	–3	–	–3
Utgående balans 2009-12-31	73 139	16 173	1 380	90 692
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	–1 880	–841	–740	–3 461
Omklassificering och valutakurseffekter	–44	–417	–146	–607
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–	–1 632	–279	–1 911
Avyttringar och utrangeringar	–	3	–	3
Utgående balans 2008-12-31	–1 924	–2 887	–1 165	–5 976
Ingående balans 2009-01-01	–1 924	–2 887	–1 165	–5 976
Omklassificering och valutakurseffekter	–	17	63	80
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–	–3 256	–78	–3 334
Avyttringar och utrangeringar	–	3	–	3
Utgående balans 2009-12-31	–1 924	–6 123	–1 180	–9 227
Redovisade värden
Per 2008-01-01	57 695	2 525	248	60 468
Per 2008-12-31	67 115	8 950	292	76 357
Per 2009-01-01	67 115	8 950	292	76 357
Per 2009-12-31	71 215	10 050	200	81 465

Av- och nedskrivningar
Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2009	2008
Kostnad sålda varor/tjänster	–3 326	–1 900
Administrationskostnader	–8	–8
Försäljningskostnader	–	–3
	–3 334	–1 911

Nedskrivning

Inga nedskrivningar av väsentligt värde har skett under året.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

	2009-12-31	2008-12-31
NOTE Pärnu/NOTE Hyvinkää	19 904	19 904
IONOTE	12 175	8 568
NOTE Nyköping-Skänninge	11 319	11 319
NOTE Lund	8 740	8 740
NOTE Torsby	6 833	6 833
NOTE Norge	5 677	5 284
NOTE Components Järfälla	3 651	3 606
NOTE UK	2 661	2 606
	70 960	66 860
Enheter utan betydande goodwillvärden, sammantagna	255	255
	71 215	67 115

Samtliga enheter

Enheternas återvinningsvärden baseras på samma viktiga antaganden. Nedskrivningsprövningen baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 10 år, baserade på bedömningar gjorda av NOTE.

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta baserad på riskfri ränta samt den risk som är förknippad med verksamheten. NOTE har huvudsakligen en gemensam upplåning. Samma diskonteringsränta, 12 procent, har därför använts för samtliga enheter.

Viktiga variabler	Metod för att skatta värden
Marknadsandel och -tillväxt	Marknadstillväxten har bedömts till 5 procent under åren 2010–2019 för huvuddelen av enheterna, för 2 enheter har dock större tillväxt beräknats då verksamheten är under uppbyggnad.
Komponentpriser	Komponentpriserna beräknas sjunka främst till följd av ökade inköpsvolymer och effektivare inköpsprocesser.
Personalkostnader	Lönekostnader skattas dels med hjälp av kollektivavtal, dels med historiska löneökningar. Dessutom beräknas ökade lönekostnader till följd av tillväxt uppkomma i koncernens anläggningar i lågkostnadsländer.

Återvinningsvärdet för alla enheter överstiger det redovisade värdet.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde, för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts.

Känslighetsanalys nedskrivningsprövning av goodwill

Med ovan beskrivna kalkylförutsättningar och med hänsyn till den av NOTE bedömda tillväxt- och lönsamhetspotentialen i den nya affärsmodellen Nearsourcing finns en betryggande marginal till nedskrivningsbehov av goodwillvärden.

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark (rörelse fastigheter)	Nedlagda kostnader på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-01-01	66 800	2 591	172 989	46 619	288 999
Rörelseförvärv	–	109	3 275	1 075	4 459
Övriga investeringar	–	4 074	29 071	7 045	40 190
Avyttringar	–	–	–23 402	–292	–23 694
Omklassificeringar och valutakurseffekter	4 674	158	–1 505	6 785	10 112
Utgående balans 2008-12-31	71 474	6 932	180 428	61 232	320 066
Ingående balans 2009-01-01	71 474	6 932	180 428	61 232	320 066
Rörelseförvärv	–	691	5 787	537	7 015
Övriga investeringar	–	357	10 057	2 183	12 597
Avyttringar	–	–	–10 476	–8 114	–18 590
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–1 832	50	–2 485	–162	–4 429
Utgående balans 2009-12-31	69 642	8 030	183 311	55 676	316 659
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	–19 143	–154	–101 392	–37 145	–157 834
Årets avskrivningar	–1 693	–706	–23 123	–4 774	–30 296
Avyttringar	–	–	16 100	159	16 259
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–1 411	–131	2 236	–7 030	–6 336
Utgående balans 2008-12-31	–22 247	–991	–106 179	–48 790	–178 207
Ingående balans 2009-01-01	–22 247	–991	–106 179	–48 790	–178 207
Årets avskrivningar	–2 542	–1 640	–23 893	–4 903	–32 978
Avyttringar	–	–	6 452	7 733	14 185
Omklassificeringar och valutakurseffekter	599	–16	1 872	–69	2 386
Utgående balans 2009-12-31	–24 190	–2 647	–121 748	–46 029	–194 614
Redovisade värden
Per 2008-01-01	47 657	2 437	71 597	9 474	131 165
Per 2008-12-31	49 227	5 941	74 249	12 442	141 859
Per 2009-01-01	49 227	5 941	74 249	12 442	141 859
Per 2009-12-31	45 452	5 383	61 563	9 647	122 045

Taxeringsvärden

	2009-12-31	2008-12-31
Taxeringsvärden, byggnader i Sverige	14 556	14 556
Taxeringsvärden, mark i Sverige	5 231	5 231

Upplysningar om statliga stöd i koncernen

Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 933. Detta anskaffningsvärde har reducerats med 140 avseende beslutade statliga stöd. Totalt nyttjade investeringsbidrag men ej erhållna uppgår på balansdagen till 317 (177). Ställda säkerheter för erhållna bidrag 2009 och tidigare år uppgår till 8 050, återbetalningsskyldighet föreligger för investeringsbidragen i händelse av att ställda villkor inte uppfylls.

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2009	2008
Kostnad sålda varor/tjänster	–29 749	–27 347
Administrationskostnader	–2 931	–1 195
Försäljningskostnader	–298	–1 754
	–32 978	–30 296

NOTE leasar produktionsutrustning under ett flertal olika finansiella leasingavtal. Per den

Säkerheter

Per den 31 december 2009 har fastigheter med ett redovisat värde på 45 452 (49 227) ställts som säkerhet för bankkrediter.

31 december 2009 var värdet på leasade tillgångar 27 441 (43 668).

Finansiell leasing (leasad produktionsutrustning)

Not 14 Andelar i joint ventures

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i joint venture företaget NOTEFideltronik SA, vars huvudsakliga verksamhet består av kontraktstillverkning av elektronik. Vid årskiftet 2009/2010 förvärvades 50 procent av det tidigare joint venture företaget IONOTE EMS Ltd vilket medför att IONOTE endast ingår i intäkter och kostnader nedan, för år 2008 ingår IONOTE i både resultat- samt balansräkning. I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

	2009	2008
Intäkter	56 439	26 392
Kostnader	–63 882	–34 244
Resultat	–7 443	–7 852
Anläggningstillgångar	7 220	8 931
Omsättningstillgångar	21 092	40 204
Summa tillgångar	28 312	49 135
Långfristiga skulder	–	4 608
Kortfristiga skulder	14 029	20 768
Summa skulder	14 029	25 376
Nettotillgångar/nettoskulder	14 283	23 759

Not 15 Långfristiga och övriga fordringar

	2009-12-31	2008-12-31
Långfristiga fordringar
Fordringar på joint ventures	–	4 555
Övriga långfristiga fordringar	2 621	294
	2 621	4 849
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Moms	16 623	11 792
Lån	–	7 481
Verkligt värde derivat	–	1 335
Övrigt	6 154	6 389
	22 777	26 997

Not 16 Varulager

	2009-12-31	2008-12-31
Råvaror och förnödenheter	201 351	250 620
Varor under tillverkning	42 170	74 396
Färdiga varor och handelsvaror	9 975	42 965
Reserv för inkurans	–35 609	–25 083
	217 887	342 898

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2009-12-31	2008-12-31
Upplupna intäkter	4 061	5 795
Förutbetald hyra	3 010	2 809
Förutbetalda licenser	1 678	897
Förutbetald försäkring	592	1 423
Förutbetalda leasingavgifter	490	805
Övriga förutbetalda kostnader	3 500	2 304
	13 331	14 033

Not 18 Eget kapital

Koncernen		Aktieslag A
Aktiekapital (i tusentals aktier)	2009-12-31	2008-12-31
Emitterade per 1 januari	9 624	9 624
Emitterade per 31 december – betalda	9 624	9 624

Per den 31 december 2009 omfattade det registrerade aktiekapitalet 9 624 200 aktier med ett kvotvärde om 0,50 kronor per st. Inga utestående teckningsoptioner eller andra instrument som kan leda till utspädningseffekter fanns per 2009-12-31. Innehavare av aktier är berättigade till utdelning och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005.

Reserver

Omräkningsreserv	2009-12-31	2008-12-31
Ingående omräkningsreserv	9 459	2 515
Årets omräkningsdifferenser	–3 673	6 944
Utgående omräkningsreserv	5 786	9 459

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Omräkningsreserven innefattar även effekten av valutakursdifferenser på interna lån.

Säkringsreserv	2009-12-31	2008-12-31
Ingående säkringsreserv	313	–
Årets prognosticerade kassaflödessäkringar	–313	313
Utgående säkringsreserv	–	313

Säkringsreserven innefattar de kassaflödessäkringar som dels testats effektiva enligt IAS39 och dels avser prognostiserade flöden som ännu inte påverkat koncernens resultatoch balansräkning.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och joint venture företag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår också i balanserade vinstmedel inklusive årets resultat.

Kapitalhantering Styrelsen har tillsammans med ledningen för NOTE följande finansiella mål:

Tillväxtmål

NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa under lönsamhet. Målsättningen är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella EMS-tillverkares.

Kapitalstrukturmål

Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent. Soliditeten vid årets utgång uppgick till 27,9 (31,1) procent.

Moderbolaget står under externa kapitalkrav i och med dess externa lånefinansiering, så kallade "covenants". För mer information kring dessa externa kapitalkrav hänvisas till not 26 Finansiella risker och finanspolicy.

Utdelning

Ingen utdelning utbetalades under året. Styrelsen föreslår bolagsstämman att ingen utdelning ska utgå för 2009. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 april 2010.

Styrelsens utdelningsmål är att utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Not 19 Resultat per aktie

Resultat per aktie	Före utspädning		Efter utspädning
	2009	2008	2009	2008
Resultat per aktie, kronor	–8,42	–1,36	–8,42	–1,36

Beräkningen av resultat per aktie för 2009 har baserats på årets resultat uppgående till –81 019 (–13 136) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2009 uppgående till 9 624 200 (9 624 200)

Resultat per aktie efter utspädning

Ingen utspädningseffekt föreligger då NOTE inte har givit ut några instrument som kan ge upphov till utspädning.

Not 20 Räntebärande skulder

	2009-12-31	2008-12-31
Långfristiga skulder
Banklån	–	34 997
Finansiella leasingskulder av maskiner	13 977	27 076
	13 977	62 073
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	68 410	103 455
Factoring	136 281
Kortfristig del av banklån	–	88 998
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	13 464	16 592
Övriga lån	19 407	4
	237 562	209 049

Ställda säkerheter

Säkerhet för räntebärande skulder är utställda med ett belopp av 27 571 (29 843) i företagets mark och byggnader, 189 441 (–) i pantbelånade kundfordringar samt 261 581 (253 842) i rörelsen (se även not 13).

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

	Minimi leaseav gifter 2009	Ränta 2009	Kapital belopp 2009	Minimi leaseav gifter 2008	Ränta 2008	Kapital belopp 2008
Inom ett år	13 464	2 154	11 310	16 592	2 489	14 103
Mellan ett och fem år	13 977	2 236	11 741	27 076	4 061	23 015
	27 441		4 390 23 051	43 668	6 550	37 118

För ytterligare information, se not 26 Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

Not 21 Pensionsförpliktelser

15 658 –2 910 12 748 2009 11 961 836	14 768 –2 807 11 961 2008 10 963 998
–49	–
12 748	11 961
2009	2008
128	162
623	694
85	142
836	998

Kostnad redovisad i följande rader i resultaträkningen			2008
Kostnad såld vara			677
			1 203
Administrationskostnader			–882
			998
2009	2008	2007	2006
15 658	14 768	14 636	11 191
–2 910	–2 398	–1 291	–543
			2009 209 376 251 836

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)

	2009-12-31	2008-12-31
Diskonteringsränta per den 31 december, %	4,0	4,0
Löneökning, %	3,5	3,5
Inkomstbasbelopp, %	3,5	3,5
Personalomsättning, %	7,1	7,1
Inflation, %	2,0	2,0
Återstående tjänstgöringstid, år	14,1	17,0

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas till största del genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2009 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 4,5 (3,8) MSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 (112) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för både tjänstemän och arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

	2009	2008
Kostnader för avgiftsbestämda planer1	16 808	18 008

1 ITP-plan finansierad i Alecta ingår med 4 514 (3 796), se ovan.

Not 22 Avsättningar

Långfristig del av avsättningar	2009-12-31	2008-12-31
Pensioner	12 748	11 961
Övrigt	153	128
	12 901	12 089
Kortfristig del av avsättningar	2009-12-31	2008-12-31
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	32 135	39 618
Övrigt	6 163	1 622
	38 298	41 240

Kostnader för omstruktureringsåtgärder:

första halvåret 2010.

I december 2008 togs beslut om personalreduktioner om drygt 100 medarbetare, främst i den svenska verksamheten. Omstruktureringen har tagit längre tid än beräknat men merparten av avsättningen förbrukades under 2009. Avsättning för omstruktureringsåtgärder 2009-12-31 utgörs väsentligen av bedömda kostnader för personal och avvecklad verksamhet och merparten bedöms förbrukas under

2008	Omstruktureringar	Tilläggsköpeskilling	Pensioner	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid periodens ingång	200	9 001	10 963	3 800	23 964
Avsättningar som gjorts under perioden	33 971	–	998	50	35 019
Förvärvade dotterföretag	5 647	–	–	–	5 647
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–	–8 569	–	–	–8 569
Outnyttjade belopp återförda under perioden	–200	–432	–	–2 100	–2 732
Redovisat värde vid periodens utgång	39 618	–	11 961	1 750	53 329

2009	Omstruktureringar	Tilläggsköpeskilling	Pensioner	Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid periodens ingång	39 618	–	11 961	1 750	53 329
Avsättningar som gjorts under perioden	38 515	–	836	8 839	48 190
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–28 169	–	–49	–4 272	–32 490
Outnyttjade belopp återförda under perioden	–17 830	–	–	–	–17 830
Redovisat värde vid periodens utgång	32 134	–	12 748	6 317	51 199

Not 23 Övriga kortfristiga skulder

	2009-12-31	2008-12-31
Personalens källskatt	8 520	7 461
Sociala avgifter	5 613	4 366
Moms	13 838	16 220
Övrigt	7 643	2 428
	35 614	30 475

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2009-12-31	2008-12-31
Upplupna löner och ersättningar	10 332	10 072
Upplupna sociala kostnader	8 008	13 802
Semesterersättningar	20 488	28 199
Övrigt	7 939	10 694
	46 767	62 767

Not 25 Finansiella tillgångar och skulder

Verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde. Följande kategorier klassificeras koncernens finansiella tillgångar och skulder i.

Derivatinstrument

För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt på kurser per balansdagen från en oberoende källa.

Kundfordringar och leverantörsskulder

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader förekommer ej i någon materiell omfattning.

Räntebärande skulder

Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen.

Not 26 Finansiella risker och finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom valutarisker, upplånings- och ränterisker samt likviditets- och kreditrisker. Enligt koncernens finanspolicy skall de finansiella riskerna ligga på en så låg nivå som möjligt.

Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och utgör ett ramverk för riskhanteringen. Policyns övergripande målsättning är att säkerställa bolagets kort- och långfristiga kapitalförsörjning, att anpassa den finansiella strategin efter bolagets verksamhet så att en långsiktigt stabil kapitalstruktur uppnås och bibehålls samt att uppnå bästa möjliga finansnetto inom givna riskramar.

Enligt koncernens riktlinjer för lånefinansiering ska i huvudsak en långivare finnas. Förfallotidpunkter eftersträvas att fördelas jämnt över åren.

Moderbolaget är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen samt koncernrapportering och informationsgivning till aktieägare. Koncernens verksamhet bedrivs i juridiska dotterbolag varför de faktiska riskerna uppstår där.

Avtalsvillkor

Finansiella tillgångar består huvudsakligen av likvida medel samt kundfordringar. Risken i kundfordringar ökar med antalet utestående kreditdagar. Det finns en tendens i marknaden att kräva allt längre kredittid.

Under första kvartalet tecknades ett nytt finansieringsavtal med NOTEs bankförbindelse. Den nya finansieringen utgörs av en kombination av factoring- och traditionella checkräkningskrediter. Den nya lösningen trädde planenligt i kraft under inledningen av det andra kvartalet varvid factoringkrediter byggts upp och ersatt tidigare lån. Som en konsekvens av den nya finansieringslösningen uppgick pantförskrivna kundfordringar vid årets utgång till 189 MSEK.

Räntevillkoren på factoring- och checkräkningskrediterna baseras på en rörlig basränta plus fasta procentsatser.

NOTE har avtalat om ett antal särskilda villkor (covenants) gentemot långivaren som säkerhet för skulderna.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Verksamheten finansieras bland annat genom eget kapital 209,9 MSEK och räntebärande skulder 251,5 MSEK, utnyttjad checkräkningskredit ingår med 68,4 MSEK. Outnyttjad checkräkningskredit vid årets slut uppgick till 26,3 MSEK. Finansiella skulder består av utnyttjad del av checkräknings- och factoringkredit.

För att även stå finansiellt starka inför den fortsatta strukturomvandlingen och för att tillvarata affärsmöjligheterna i marknaden aviserade styrelsen i samband med bokslutskommunikén för 2009 avsikten att föreslå årsstämman en nyemission. Den föreslagna nyemissionen är riktad till befintliga aktieägare och uppgår till cirka 87 MSEK.

Åldersanalys, finansiella skulder

2009, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Bankkrediter inkl checkräk ning & factoring	204,7	–	–	204,7	–	–
Finansiella leasingskulder	27,4	1,7	2,6	9,1	14,0	–
Leverantörsskulder	153,9	123,5	24,4	6,0	–	–
Övriga finansiella skulder	19,5	–	–	19,5	–	–
Summa	405,5	125,2	27,0	239,3	14,0	–
2008, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Banklån	227,5	0,0	9,5	183,0	35,0	-
Finansiella leasingskulder	43,7	0,4	0,8	15,4	27,1	-
Leverantörsskulder	208,6	109,0	89,6	10,0	-	-
Summa	479,8	109,4	99,9	208,4	62,1	-

Ränterisker

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider påverkar främst kassaflödesrisken medan kortare räntebindningstider påverkar prisrisken.

Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den

centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Koncernens exponering mot marknadsrisken för förändringar av räntenivåer hänför sig i första hand till koncernens finansiella nettoskulder.

Kreditrisker

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Kreditrisken består i att en part i en transaktion inte kan fullgöra sina finansiella åtaganden. Koncernen har inga större finansiella tillgångar.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder skall kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning ska inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat regler som anger beslutsnivåer för kreditlimits samt hur värdering av krediter och osäkra fordringar skall hanteras. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster i vissa fall genom kreditförsäkring. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. De tio största kunderna står för cirka 51 procent av försäljningen. Koncernen har en

relativt god spridning av kunder inom olika industribranscher.

Åldersanalys, kundfordringar	2009	2008
Ej förfallna kundfordringar	198 308	217 855
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr	26 694	45 948
Förfallna kundfordringar >30 dgr–60 dgr	1 584	5 227
Förfallna kundfordringar >60 dgr	7 560	10 580
Nedskrivna kundfordringar	–2 275	–6 924
Summa	231 871	272 686

Valutarisker

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

Valutariskfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering.

Kostnader och inköp i utländsk valuta säkras till stor del genom bindande avtal där kunden står fulla valutarisken. Fakturering sker huvudsakligen i lokal valuta och till största delen i svenska kronor. Om fakturering i lokal valuta inte är möjligt ska kurssäkring ske vid större kontrakt än motsvarande 5 MSEK. NOTE tillämpar ett centraliserat synsätt vad gäller hanteringen av valutasäkringsåtgärder. NOTEs centrala ekonomifunktion kurssäkrar nettoflöden i utländsk valuta på rullande 6 månaders prognoser utifrån de ramar som fastställts i NOTEs finanspolicy.

Transaktionsexponering

Valutarisken för koncernen är relativt begränsad då den största delen av koncernens fakturering sker i svenska kronor. Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödessäkringar. Vid årets utgång uppgick det verkliga värdet på NOTEs kassaflödessäkringar till – (0,3) MSEK.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

NOTEs derivatinstrument som innehålls för säkringsredovisning baseras alla på värderingsnivå 2 enligt IFRS 7, d v s det verkliga värdet baseras på observerbar data från en oberoende källa. Per balansdagen 2009-12-31 saknades derivat värderade till verkligt värde.

Risker i material

Då en stor del av koncernens försäljningsvärde består av material, är både pris på och tillgång till material avgörande för lönsamheten. NOTEs strategiska inköpsbolag NOTE Components hanterar en stor del av materialinköpsavtalen.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor, belopp i TSEK:

	2009-12-31		2008-12-31
Valuta	Belopp	%	Belopp	%
CNY	1 085	0,5	–	–
EEK	1 365	0,7	1 629	0,6
EUR	10 883	5,2	10 773	3,7
GBP	860	0,4	2 532	0,9
LTL	5 840	2,8	12 969	4,4
NOK	4 298	2,0	3 451	1,1
PLN	26 598	12,6	16 776	5,7
USD	3 913	1,9	6 721	2,3
	54 842	26,1	54 851	18,7

Känslighetsanalys

För att hantera marknadsrisker har koncernen som syfte att minimera påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat.

	Påverkan på resultat efter skatt
Marknadsrisk, MSEK	Förändring 2%	Förändring 5%
Försäljningsprisförändring till kund	17,7	44,2
Försäljningsvolymförändring	4,8	12,0
Materialprisförändring*	10,6	26,4
Lönekostnadsförändring	4,8	12,1
Ränteförändring	3,3	8,4
Valutaförändring på kund- och leverantörsskulder per 2009-12-31	0,4	1,0
Valutaförändring vid omräkning av utländska enheters nettoresultat	0,7	1,7

* Prisjusteringsklausuler mot kund ej beaktade.

Not 27 Operationell leasing

	2009-12-31	2008-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	4 886	2 822
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	9 517	8 932
	14 403	11 754

Koncernens kostnad för operationell leasing uppgick till 6 365 (4 511).

Not 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2009-12-31	2008-12-31
Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar	27 571	29 843
Företagsinteckningar	261 581	253 842
Pantbelånade kundfordringar	189 441	–
	478 593	283 685
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	242	228
Länsstyrelsen, villkorslån	1 459	2 484
	1 701	2 712

Not 29 Närståenderelationer

		Försäljning av varor och tjänster	Inköp från	Skuld till närstående per	Fordran på närstående per
Närståenderelation	År	till närstående	närstående	31 december	31 december
Bolag ägt av styrelseledamot i dotterbolag	2009	–	–	–	–
Bolag ägt av styrelseledamot i dotterbolag	2008	–	1 581	–	–
Ledande befattningshavare	2009	–	2 932	–	–
Ledande befattningshavare	2008	–	2 498	213	–
Joint venture-företag	2009	31 953	88 527	8 687	16 136
Joint venture-företag	2008	31 028	28 775	8 512	36 713

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44.

Not 30 Kassaflödesanalys

Betalda räntor	2009	2008
Erhållen ränta	1 418	195
Erlagd ränta	–4 725	–9 595
Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande	2009	2008
Nedskrivningar	6 544	8 300
Orealiserade kursdifferenser	–527	–4 069
Realisationsresultat vid försäljning av materiella anlägg ningstillgångar	477	1 203
Realisationsresultat vid försäljning rörelse	11 807	–
Avsättningar till pensioner	836	998
Övriga avsättningar	16 573	29 903
Övriga ej likviditetspåverkande poster	963	–598
	36 673	35 737
Transaktioner som inte medför betalningar	2009	2008
Förvärv av tillgång genom finansiell leasing	–	17 571
Förvärv av dotterföretag och joint ventures	2009	2008
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	3 607	9 786
Materiella anläggningstillgångar	7 015	4 459
Finansiella anläggningstillgångar	239	40
Varulager	6 462	12 040
Rörelsefordringar	23 072	10 550
Likvida medel	2 845	776
	43 240	37 651
Avsättningar	266	6 023
Kortfristiga räntebärande skulder	15 246	4 152
Kortfristiga rörelseskulder	20 048	17 449
	35 560	27 624
Köpeskilling	6 478	10 027
Utbetald köpesskilling avseende förvärv tidigare år	–	8 569
Likvida medel i den förvärvade verksamheten	–1 643	–776
Påverkan på likvida medel	4 835	17 820
Likvida medel	2009-12-31	2008-12-31
Kassa och bank	24 416	35 941
	24 416	35 941
Ej utnyttjade krediter	2009-12-31	2008-12-31
Ej utnyttjade krediter	26 323	48 711

Not 31 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Väsentliga bedömningar vid tillämpning av

koncernens redovisningsprinciper

Vissa redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Kundfordringar och varulager

Kundfordringar och varulager utgör värdemässigt per balansdagen de största tillgångsposterna. Bägge dessa poster är värderade till nettovärden, efter avdrag för nedskrivningar, baserade på individuella bedömningar. I not 26 ges mer information kring de bedömningar som gjorts samt information om de risker som är förknippade med dessa tillgångsposter.

Goodwill

Koncernens goodwill är hänförlig till svenska och utländska dotterbolag/joint ventures. Goodwill nedskrivningsprövas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. I not 12 ges mer information avseende värdering av goodwillposter.

Uppskjuten skattefordran

Koncernens uppskjutna skattefordran utgörs främst av avsättningar samt aktiverade förlustavdrag i utländska dotterbolag. I not 11 ges mer information avseende koncernens uppskjutna skattefordran.

Pensionsskuld

De olika parametrar som används för den aktuariella beräkningen av pensionsskulden är behäftade osäkerhet. Löneökningen skattas utifrån förväntat utfall av avtalsrörelser. Inflationen bedöms utifrån historik och externa prognoser. Diskonteringsfaktorn är satt till förväntad framtida finansieringskostnad, baserad på statsobligationer med jämförbar löptid som den aktuella pensionsskulden.

Exponering mot utländska valutor

Förändringar av valutakurser har relativt begränsad påverkan på koncernens presenterade resultat och ställning. I not 26 ges en detaljerad analys av exponeringen för utländska valutor samt risker som är förknippade med förändringar i valutakurser.

Not 32 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ny verkställande direktör och koncernchef

Den 24 januari 2010 utsågs Göran Jansson till tillförordnad VD och koncernchef för NOTE. Göran Jansson är vice ordförande och sedan våren 2007 medlem i styrelsen för NOTE. Göran var tidigare CFO på Kinnevik och därefter CFO och vice koncernchef för ASSA ABLOY under cirka tio år.

Göran efterträdde Knut Pogost som under fyra år haft ledande befattningar i NOTE, senast som VD och koncernchef.

Nyemission

Styrelsen i NOTE AB (publ) ("NOTE" och "Bolaget") har beslutat att genomföra en garanterad nyemission om cirka 87 MSEK genom emission av nya aktier med företrädesrätt för NOTEs aktieägare. Styrelsens emissionsbeslut är villkorat av godkännande vid Bolagets extra bolagsstämma den 7 april 2010. Nyemissionen genomförs för att NOTE ska stå finansiellt starkt inför den fortsatta strukturomvandlingen och för att tillvarata affärsmöjligheter i marknaden.

Ytterligare strukturanpassningar

Som ett led i den fortsatta strukturomvandlingen har en översyn av koncernens enheter genomförts. NOTEs unika styrkor och kompetens inom marknadssegmentet "high mix/low volume" ska bättre utnyttjas. Målsättningen är att under 2010 vidta besparings- och effektiviseringsåtgärder som ger en positiv resultateffekt om minst 50 MSEK mätt som årstakt. Som en del i programmet kommer ytterligare koncentration ske av NOTEs tillverkande enheter, såväl i Sverige som internationellt. Kostnaden för åtgärdsprogrammet beräknas till cirka 45 MSEK och kommer att belasta resultatet under första kvartalet 2010.

Resultaträkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2009	2008
Nettoomsättning		45 901	64 904
Kostnad för sålda tjänster		–39 493	–30 891
Bruttoresultat		6 408	34 013
Försäljningskostnader		–10 644	–22 905
Administrationskostnader		–21 188	–26 463
Övriga rörelseintäkter	2	2 476	1 397
Övriga rörelsekostnader	3	–4 347	–181
Rörelseresultat	4, 5, 14, 17	–27 295	–14 139
Resultat från finansiella poster	6
Resultat från andelar i koncernföretag		5 283	5 095
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter		2 999	15 640
Räntekostnader och liknande resultatposter		–6 236	–12 258
Resultat efter finansiella poster		–25 249	–5 662
Bokslutsdispositioner	7	48 108	–15 500
Resultat före skatt		22 859	–21 162
Skatt på årets resultat	8	–4 907	6 959
Årets resultat		17 952	–14 203

Balansräkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2009-12-31	2008-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	9	898	3 800
Materiella anläggningstillgångar	10	1 972	2 551
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	20	263 366	201 428
Andelar i joint ventures	21	24 636	37 698
Uppskjuten skattefordran		2 463	–
Övriga fordringar		2 086	–
Fordringar på koncernföretag	11	50 234	44 832
Fordringar på joint ventures	11	–	9 109
Summa finansiella anläggningstillgångar		342 785	293 067
Summa anläggningstillgångar		345 655	299 418
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Fordringar på koncernföretag	12	111 597	276 005
Fordringar på joint ventures	12	–	452
Övriga fordringar		5 418	2 422
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		1 031	295
Summa kortfristiga fordringar		118 046	279 174
Kassa och bank	23	4 816	12 990
Summa omsättningstillgångar		122 862	292 164
SUMMA TILLGÅNGAR		468 517	591 582
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (9 624 200 av aktieslag A)		4 812	4 812
Reservfond		148 161	148 161
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		86 189	121 248
Årets resultat		17 952	–14 203
Summa eget kapital		257 114	260 018
Obeskattade reserver	22	–	48 108
Avsättningar	15	6 130	–
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	13	–	34 997
Skulder till koncernföretag		6 760	6 487
Summa långfristiga skulder		6 760	41 484
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	13	64 845	179 094
Leverantörsskulder		365	1 165
Skulder till koncernföretag Skulder till joint ventures		126 300 7	48 833 –
Aktuella skatteskulder		–	1 251
Övriga skulder		222	1 386
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	16	6 774	10 243
Summa kortfristiga skulder		198 513	241 972
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		468 517	591 582
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter	18	–	–
Eventualförpliktelser	18	29 410	17 429

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital		Totalt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balans­erat resultat	Årets resultat
Ingående eget kapital 2008-01-01	4 812	148 161	122 059	–26 264	248 768
Vinstdisposition	–	–	–26 264	26 264	–
Erhållna koncernbidrag	–	–	82 312	–	82 312
Erlagda koncernbidrag	–	–	–10 200	–	–10 200
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital	–	–	–20 192	–	–20 192
Årets resultat	–	–	–	–14 203	–14 203
Summa förmögenhetsförändringar, exklusive transaktioner med bolagets ägare	–	–	25 656	–14 203	11 453
Utdelning	–	–	–26 467	–	–26 467
Utgående eget kapital 2008-12-31	4 812	148 161	121 248	–14 203	260 018

	Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balans­erat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	4 812	148 161	121 248	–14 203	260 018
Vinstdisposition	–	–	–14 203	14 203	–
Erhållna koncernbidrag	–	–	6 800	–	6 800
Erlagda koncernbidrag	–	–	–35 100	–	–35 100
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital	–	–	7 443	–	7 443
Årets resultat	–	–	–	17 952	17 952
Summa förmögenhetsförändringar, exklusive transaktioner med bolagets ägare	–	–	–35 060	17 952	–17 108
Utgående eget kapital 2009-12-31	4 812	148 161	86 189	17 952	257 114

Kassaflödesanalys för moderbolaget

TSEK	NOT	2009	2008
Den löpande verksamheten	23
Resultat efter finansiella poster		–25 249	–5 662
Återlagda avskrivningar		1 360	772
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		6 131	–
Betald skatt		–2 148	–21 595
		–19 906	–26 485
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		170 519	–23 552
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		37 214	15 323
		207 733	–8 229
Kassaflöde från den löpande verksamheten		187 827	–34 714
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–	–2 593
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		193	–
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–	–4 342
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar		1 928	–
Investeringar i dotterföretag		–43 289	–23 606
Investeringar i joint venture		–5 587	–26 229
Förvärv av övriga finansiella tillgångar		–	–18 905
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–46 755	–75 675
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		50 000	3 932
Erhållna koncernbidrag		–	158 300
Amortering av lån		–199 246	–20 004
Utbetald utdelning		–	–26 467
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–149 246	115 761
Årets kassaflöde		–8 174	5 372
Likvida medel
Vid periodens ingång		12 990	7 618
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		141 072	–110 389
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–149 246	115 761
Likvida medel vid periodens utgång		4 816	12 990

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2:2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade bolag tillämpas. RFR 2:2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Moderföretaget tillämpar följdaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningens not 1, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Dotterföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens värde.

Finansiella garantier

Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2:2 punkt 72, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en ansvarsförbindelse. När företaget bedomer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.

Låneutgifter

Moderbolaget kostnadsför alla låneutgifter omedelbart.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. All moderbolagets försäljning sker till andra bolag inom koncernen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasing

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Not 2 Övriga rörelseintäkter

	2008	2008
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	2 476	1 397
	2 476	1 397

Not 3 Övriga rörelsekostnader

	2009	2008
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–4 347	–181
	–4 347	–181

Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

	2009	2008
Löner och ersättningar	–17 760	–20 010
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	–4 486	–4 681
Sociala avgifter	–6 653	–7 486
	–28 899	–32 177

Omstruktureringskostnader

Av kostnader för ersättningar till anställda ingår omstruktureringskostnader samt avsättning för avgående VD med 9 347 (–).

Medelantalet anställda	2009	Varav män	2008	Varav män
Sverige	14	50%	19	62%
	14	50%	19	62%

Könsfördelning i företagsledningen	2009 Andel kvinnor	2008 Andel kvinnor
Styrelsen	0%	0%
Övriga ledande befattningshavare 6 (4) personer	0%	25%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2009		2008
	Löner & ersättningar (varav tan tiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)	Löner & ersättningar (varav tan tiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)
Bolagets ledning	–9 762	–6 528	–6 895	–4 674
	(–)	(–2 896)	(–)	(–2 192)
Övriga anställda	–8 723	–4 836	–13 905	–7 493
	(–)	(–1 590)	(–)	(–2 489)

Kommentarer till tabellen:

Bolagets ledning avser styrelse och VD samt moderbolagets ledningsgrupp.

Sjukfrånvaro i moderbolaget

Sjukfrånvaron i moderbolaget uppgår till 0,3 (0,2) procent. Uppgifter per kön och ålderskategori lämnas ej på grund av att den kan hänföras till enskilda individer.

Not 5 Arvode och ersättning till revisorer

	2009	2008
PwC
Revisionsuppdrag	–770	–330
Andra uppdrag	–87	–178
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	–	–150
Andra uppdrag	–	–26

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 6 Finansnetto

	2009	2008
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelning från koncernföretag	5 283	5 095
	5 283	5 095
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernföretag	2 997	8 686
Valutakursdifferenser	–	6 643
Ränteintäkter, övriga	2	311
	2 999	15 640
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernföretag	–1 655	–1 579
Räntekostnader, övriga	–2 101	–10 671
Valutakursdifferenser	–2 480	–
Övrigt	–	–8
	–6 236	–12 258

Not 7 Bokslutsdispositioner

	2009	2008
Periodiseringsfond, årets avsättning/upplösning	48 108	–15 500
	48 108	–15 500

Not 8 Skatter

Redovisad i resultaträkningen			2009	2008
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt			–7 443	6 959
Justering av skatt hänförlig till tidigare år			73	–
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skatteveärde i underskottsavdrag			2 463	–
Totalt redovisad skatt			–4 907	6 959
Avstämning av effektiv skatt	%	2009	%	2008
Resultat före skatt		22 859		–21 162
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3	–6 012	28,0	5 925
Ej avdragsgilla kostnader	0,4	–87	–0,6	–126
Ej skattepliktiga intäkter	–6,1	1 389	6,8	1 434
Schablonränta på periodiseringsfond	1,2	–270	–1,3	–274
Skatt hänförlig till tidigare år	–0,3	73	–	–
		21,5 –4 907	32,9	6 959
Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital			2009	2008
Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag			–7 443	–20 192
			–7 443	–20 192

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioden för goodwill är obestämbar medan nyttjandeperioden för övriga immateriella tillgångar är bestämbar och följer vad som är angivet under not 1, Redovisningsprinciper. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.

	Balanserade utgifter för datorprogram, förvärvade
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2008-01-01	–
Investeringar	4 342
Avyttringar och utrangeringar	–
Utgående balans 2008-12-31	4 342
Ingående balans 2009-01-01	4 342
Investeringar	44
Avyttringar och utrangeringar	–2 960
Utgående balans 2009-12-31	1 426
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	–
Årets nedskrivningar	–
Årets avskrivningar	–542
Avyttringar och utrangeringar	–
Utgående balans 2008-12-31	–542
Ingående balans 2009-01-01	–542
Årets nedskrivningar	–
Årets avskrivningar	–974
Avyttringar och utrangeringar	988
Utgående balans 2009-12-31	–528
Redovisade värden
Per 2008-01-01	–
Per 2008-12-31	3 800

Per 2009-01-01 3 800 Per 2009-12-31 898

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2009	2008
Kostnad sålda varor/tjänster	–974	–542
Administrationskostnader	–	–
Försäljningskostnader	–	–
	–974	–542

Not 10 Materiella anläggningstillgångar

	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2008-01-01	629
Investeringar	2 593
Avyttringar och utrangeringar	–
Omklassificeringar	–3
Utgående balans 2008-12-31	3 219
Ingående balans 2009-01-01	3 219
Investeringar	–
Avyttringar och utrangeringar	–265
Omklassificeringar	–
Utgående balans 2009-12-31	2 954
Avskrivningar
Ingående balans 2008-01-01	–441
Årets avskrivningar	–230
Avyttringar och utrangeringar	–
Omklassificeringar	3
Utgående balans 2008-12-31	–668
Ingående balans 2009-01-01	–668
Årets avskrivningar	–386
Avyttringar och utrangeringar	72
Omklassificeringar	–
Utgående balans 2009-12-31	–982
Redovisade värden
2008-01-01	188
2008-12-31	2 551
2009-01-01	2 551
2009-12-31	1 972

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen		2008
Kostnad sålda varor/tjänster	–	–91
Administrationskostnader	–193	–70
Försäljningskostnader	–193	–69
	–386	–230

Not 11 Långfristiga och övriga fordringar

	2009-12-31	2008-12-31
Långfristiga fordringar
Fordringar på joint ventures	–	9 109
Fordringar på koncernföretag	50 234	44 832
	50 234	53 941
Ackumulerade anskaffningsvärden Långfristiga fordringar
Vid årets början	53 941	191 135
Anskaffning	4 835	6 620
Återbetalning	–8 542	–143 814
	50 234	53 941

Not 12 Kortfristiga fordringar på koncernföretag och joint ventures

	Fordringar på koncernföretag		joint ventures	Fordringar på
	2009-12-31	2008-12-31 2009-12-31		2008-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	276 005	177 018	452	–
Lån	58 100	118 916	–	–
Checkräkningskredit	31 175	130 876	–	–
Kundfordringar, kortfristiga fordringar	22 322	26 213	–	452
Återbetalda skulder	–276 005	–177 018	–452	–
	111 597	276 005	–	452

Banklån – 34 997

Checkräkningskredit 63 090 90 096 Kortfristig del av banklån – 88 998 Övriga räntebärande skulder 1 755 –

Not 14 Pensionsförpliktelser

	Moderbolaget
	2009	2008
Kostnader för avgiftsbestämda planer	3 263	4 482

Not 15 Avsättningar

	2009-12-31	2008-12-31
Redovisat värde vid periodens ingång	–	8 051
Avsättningar som gjorts under perioden	8 803	–
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–2 673	–8 051
Redovisat värde vid periodens utgång	6 130	–
Varav total långfristig del av avsättningarna	–	–
Varav total kortfristig del av avsättningarna	6 130	–
Moderbolagets avsättningar avser tilläggsköpeskilling förvärv för år 2008 samt reserva

tion lönekostnader för avgående VD år 2009.

Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2009-12-31	2008-12-31
Upplupna löner och ersättningar	1 050	2 358
Upplupna sociala kostnader	2 367	3 253
Semesterersättningar	1 061	1 973
Övrigt	2 296	2 659
	6 774	10 243

Not 17 Operationell leasing

	2009-12-31	2008-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	215	273
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	860	215
	1 075	488

Moderbolagets kostnad för operationell leasing uppgick till 712 (696).

Not 18 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2009-12-31	2008-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	12 748	11 961
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	16 662	5 468
	29 410	17 429

Not 19 Närståenderelationer

Not 13 Räntebärande skulder

Långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp från närstående	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Ledande befattningshavare	2009	–	2 368	–	–
Ledande befattningshavare	2008	–	1 431	213	–
Joint venture-företag	2009	–	–	7	–
Joint venture-företag	2008	–	32	32	9 561

2009-12-31 2008-12-31

– 34 997

64 845 179 094

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 för koncernen.

Not 20 Koncernföretag

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av aktier i dotterföretag

Dotterföretag/Organisationsnummer/Säte	Antal aktier	2009-12-31 Redovisat värde	2008-12-31 Redovisat värde
NOTE Norrtelje AB, 556235-3853, Norrtälje, Sverige	1 000	50 000	50 000
NOTE Lund AB (publ), 556317-0355, Lund, Sverige	10 661	42 491	42 491
NOTE Components Gdansk Sp. z o.o, 583-26-15-588, Gdansk, Polen	333	34 197	17 246
IONOTE EMS Ltd, CR-134187, Tangxia	9 000 000	25 122	–
NOTE Pärnu OÜ, 10358547, Pärnu, Estland	1	23 438	22 047
NOTE Norge AS, 982 609 380, Oslo, Norge	1 000	22 354	14 896
NOTE Nyköping-Skänninge AB, 556161-4339, Skänninge, Sverige	9 000	19 509	19 509
NOTE Skellefteå AB, 556430-0183, Skellefteå, Sverige	5 000	16 078	16 078
NOTE UK Ltd, 5257074, Telford, England	1 250 000	14 237	5 623
NOTE Borås AB, 556567-6193, Borås, Sverige	50 000	5 000	5 000
NOTE Tauragé UAB, 1076886, Tauragé, Litauen	15 000	3 175	3 175
NOTE Torsby AB, 556597-6114, Torsby, Sverige	30 000	3 000	3 000
NOTE Hyvinkää Oy, 1931805-1, Hyvinkää, Finland	80	1 347	1 347
NOTE Components Järfälla AB, 556749-2409, Järfälla, Sverige	1 000	1 500	800
IONOTE Electronics (Dongguan) Ltd, Dongguan, Kina	1	1 202	–
NOTE International AB, 556655-6782, Danderyd, Sverige	1 000	616	116
NOTE Components AB, 556602-2116, Danderyd, Sverige	1 000	100	100
		263 366	201 428

Ägarandel i samtliga företag uppgår till 100 (100) procent. Utöver ovanstående direktägda dotterbolag ingår i koncernen ett dotterdotterbolag (NOTE Björbo AB).

37 698

Ackumulerade anskaffningsvärden	2009-12-31	2008-12-31
Vid årets början	204 328	177 175
Investeringar/förvärv	61 938	27 153
	266 266	204 328
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–2 900	–2 900
Årets nedskrivningar	–	–
	–2 900	–2 900
	263 366	201 428

Not 21 Moderbolagets andelar i joint ventures

	Joint ventures
Ackumulerade anskaffningsvärden	2009-12-31	2008-12-31
Vid årets början	37 698	18 648
Förvärv/investeringar	5 586	19 050
Övergått till dotterföretag	–18 648	–
Utgående balans 31 december	24 636	37 698

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i joint venture företag

2009	Röst och kapital andel, %	Redovisat värde
NOTEFideltronik S.A., 120621500, Krakow	50	24 636
2008
IONOTE Ltd, CR-134187, Tangxia	50	18 648
NOTEFideltronik S.A., 120621500, Krakow	50	19 050

Not 22 Obeskattade reserver

	2009-12-31	2008-12-31
Periodiseringsfonder, avsatt vid taxering 2007	–	10 208
Periodiseringsfonder, avsatt vid taxering 2008	–	22 400
Periodiseringsfonder, avsatt vid taxering 2009	–	15 500
	–	48 108

Not 23 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning	2009	2008
Erhållen ränta	2 999	8 995
Erlagd ränta	–3 256	–12 250
Erhållen utdelning	5 283	5 095
Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande
	2009	2008
Övriga avsättningar	6 130	–
Övriga ej likviditetspåverkande poster	1	–
	6 131	–
Likvida medel	2009-12-31	2008-12-31
Kassa och bank	4 816	12 990
	4 816	12 990
Ej utnyttjade krediter	2009-12-31	2008-12-31
Ej utnyttjade krediter	16 910	34 904

Not 24 Uppgifter om moderbolaget

NOTE AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Sveriges Nordiska lista. Adressen till huvudkontoret är NOTE AB (publ), Box 711, 182 17 DANDERYD. Moderbolagets organisationsnummer är 556408-8770. Koncernredovisningen för år 2009 består av moderbolaget och dess dotterföretag samt joint ventures, tillsammans benämnda koncernen.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av

moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Danderyd den 29 mars 2010

Bruce Grant Ordförande

Bo Andersson Håkan Gellerstedt Göran Gezelius Ledamot Ledamot Ledamot

Per-Arne Sandström Göran Sigfridsson Jimmy Almevind Christoffer Skogh

Ledamot Ledamot Ledamot/Arbetstagarrepresentant Ledamot/Arbetstagarrepresentant

Göran Jansson Verkställande direktör och Vice ordförande

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 29 mars 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 april 2010.

Vår revisionsberättelse har lämnats den 30 mars 2010

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Anders Magnussen Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i NOTE AB (publ) Organisationsnummer 556408-8770

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i NOTE AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 33–62. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 30 mars 2010

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Anders Magnussen Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Adresser

NOTE AB Box 711

Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Components Box 711 Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Components Järfälla Saldovägen 1 175 62 Järfälla Sverige

NOTE Lund Maskinvägen 3 227 30 Lund

Sverige

NOTE Norrtelje Box 185 Vilhelm Mobergs gata 18 761 22 Norrtälje Sverige

NOTE Nyköping

Box 268 Gästabudsvägen 6 611 26 Nyköping Sverige

NOTE Skänninge Box 53 Borgmästaregatan 32 596 22 Skänninge Sverige

NOTE Torsby Inova Park 685 29 Torsby Sverige

IONOTE Electronics

6 Ling Dong Road Lin Cun Industrial Center Tangxia, Dongguan Guangdong Province 523710 Kina

NOTE Components Gdansk Trakt sw Wojciecha 237

80-017 Gdansk Polen

NOTEFideltronik

ul.Cystersów 19 31-553 Krakow Polen

NOTE Hyvinkää Avainkierto 3 05840 Hyvinkää Finland

NOTE Norge

Jogstadveien 21 2007 Kjeller Norge

NOTE Pärnu

Laki 2 80010 Pärnu Estland

NOTE Tauragé

Pramon'es g 2A 5900 Taurage Litauen

NOTE UK

Stroudwater Business Park Brunel Way Stonehouse Gloucestershire GL10 3SX England

www.note.eu info@note.eu

NOTE AB (PUBL) Årsredovisning 2009 Organisationsnummer 556408-8770

Text: NOTE AB och Full Tank. Produktion och grafisk form: Olsson & Per. Foto: Jann Lipka och Christopher-Robin Eklund. Tryck: Rolf Tryckeri AB.