AI assistant
NOTE — Annual Report 2015
Feb 19, 2016
3087_10-k_2016-02-19_7b038b2d-66f1-45ca-83db-2f482974b8f5.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
Årsredovisning 2015
Innehåll
| INEDNING | |
|---|---|
| Detta är NOTE | 2 |
| VD-ord | 4 |
| VERKSAMHETSBESKRIVNING | |
| Vision, affärsidé, strategi och mål | 6 |
| Affärsmodell | 9 |
| Marknad och konkurrenter | 11 |
| Riskhantering | 14 |
| Kvalitet, miljö och etik | 15 |
| UN Global Compact | 16 |
| Medarbetare | 18 |
NOTE-AKTIEN
| Aktiedata och ägare | 20 |
|---|---|
| --------------------- | ---- |
FORMELL ÅRSREDOVISNING
| Förvaltningsberättelse | 23 |
|---|---|
| Fem år i sammandrag | 28 |
| Finansiella rapporter för koncernen | 30 |
| Noter till koncernens finansiella rapporter | 34 |
| Finansiella rapporter för moderbolaget | 46 |
| Noter till moderbolagets finansiella rapporter | 50 |
| Bolagsstyrningsrapport | 54 |
| Revisionsberättelse | 63 |
Adresser 64
Information till aktieägarna
Årsstämma
Årsstämma kommer att hållas tisdagen den 19 april klockan 14.00 i Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A i Stockholm. Information om anmälningsförfarande inför stämman lämnas på hemsidan, www.note.eu, tillsammans med kallelsen senast fyra veckor före stämman.
Anmälan
Aktieägare som vill delta vid årsstämman ska senast den 13 april vara registrerad i aktieboken som förs av Euroclear Sweden AB samt senast den 13 april anmäla sitt deltagande till NOTE.
Ärenden
Information om dagordning för årsstämman framgår av annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt finns tillgänglig på NOTEs hemsida. Handlingarna kan även erhållas från NOTE i samband med anmälan till stämman.
Utdelning
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2015 om 0,70 (0,50) SEK per aktie.
Valberedning
Följande ledamöter ingår i valberedningen:
Bruce Grant Garden Growth Capital LLC
Johan Hagberg Eget innehav
Jonas Hagströmer Creades AB
Peter Svanlund Banque Carnegie Luxembourg S.A. (för Museion Förvaltning ABs räkning)
Ekonomisk information
Kalendarium
Delårsrapport jan–mar 2016-04-19 Halvårsrapport jan–jun 2016-07-18 Delårsrapport jan–sep 2016-10-18
Kontaktperson
Investor Relations Henrik Nygren Chief Financial Officer Telefon: 08-568 990 03, 070-977 06 86 E-post: [email protected]
Beställning av ekonomisk information
Ekonomisk och annan relevant information kan beställas från NOTE. Av hänsyn till miljön används med fördel tjänsten på hemsidan för elektronisk prenumeration. Hemsida: www.note.eu E-post: [email protected] Telefon: 08-568 990 00 Adress: NOTE AB (publ), Box 711, 182 17 Danderyd
Detta är NOTE
NOTE är en av norra Europas ledande tillverknings- och logistikpartner för produktion av elektronikbaserade produkter. På uppdrag av kunder med höga krav tillverkas avancerad industriell elektronik.
NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build) som ofta återfinns exempelvis i komplexa system för styrning, övervakning och säkerhet. Kunderna utgörs både av globala företag som verkar på världsmarknaden och lokala företag som har sin primära försäljning i norra Europa. NOTEs kunder återfinns främst inom verkstads-, kommunikations- och säkerhetsindustrin.
Affärsmodellen är skräddarsydd för marknadssegmentet high mix/low to
medium volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. Den bygger på att erbjuda kunderna avancerad rådgivning samt effektiva och vägvinnande tillverknings- och logistiklösningar till bästa möjliga totalkostnad. Kunderbjudandet täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.
NOTE har Nearsourcingcenter belägna i geografiska områden med hög industriell aktivitet och innovationsgrad. Där erbjuds
avancerade produktionstekniska tjänster i nära samverkan med kunderna, till exempel komponentval, utveckling av testutrustning, prototyptillverkning och serieproduktion.
NOTEs Industrial Plants är lokaliserade nära stora slutmarknader och i regioner med stark produktionstradition och hög kompetens. Utöver utvecklingsorienterade tjänster erbjuds även kostnadseffektiv volymtillverkning av kretskort och kompletta produkter.
Fakta
- Historia: Bolaget grundades 1999.
- Produktionsenheter: Nearsourcingcenter i Sverige, Norge, Finland och England. Industrial Plants i Estland och Kina.
- Aktien: NOTE börsnoterades 2004. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small Cap/Industrial Goods & Services). Vid 2015 års utgång var börskursen 11,90 kronor. Börsvärdet var 344 MSEK, fördelat på 28 872 600 aktier.
| Översikt 2015, MSEK | 2015 | 2014 | Jämförelse |
|---|---|---|---|
| Försäljning | 1 121,5 | 964,0 | 157,5 |
| Rörelseresultat | 45,2 | 31,8 | 13,4 |
| Rörelsemarginal | 4,0 | 3,3 | 0,7 |
| Resultat efter finansnetto | 39,8 | 28,8 | 11,0 |
| Resultat efter skatt | 34,6 | 24,6 | 10,0 |
| Kassaflöde efter investeringar | 5,2 | 2,5 | 2,7 |
Antal anställda 2015-12-31
962 st
Försäljning 2015
VD-ord
Vi har ett starkt år bakom oss och det är glädjande att vår styrelse föreslår en ökning av utdelningen till aktieägarna till 0,70 kronor per aktie.
Bästa NOTE-vänner!
NOTEs utveckling under 2015 var positiv. Vi ökade försäljningen, stärkte lönsamheten och effektiviserade vårt rörelsekapitalutnyttjande ytterligare.
Kundinriktat arbete
Vi har jobbat hårt för att utveckla det arbetssätt och den inställning vi infört för att stärka våra existerande kundrelationer, och för att vinna nya affärer som breddar vår redan starka kundbas. Det är därför väldigt roligt att vi under året framgångsrikt fördjupat samarbeten och vunnit många nya produktgenerationer hos våra befintliga kunder. Därtill har vi vunnit flera nya kunders förtroende och inlett nya intressanta projekt – såväl i Europa som på andra marknader.
Kvalitet i fokus
I det dagliga arbetet tummar vi aldrig på vårt engagemang kring åtgärder som förbättrar leveransprecision och kvalitetsutfall. Tillsammans med våra kunder och leverantörer jobbar vi kontinuerligt för att minska komplexitet och totalkostnad. Resultatet av detta arbete är uppskattat – det märker vi inte minst i våra kundundersökningar.
Viktiga områden för tillväxt
Blickar vi framåt så prioriterar vi särskilt att:
- Öka kundlojaliteten för att uppnå större affärsvolymer från befintliga kunder. Ett stort ansvar för detta ligger förstås på våra medarbetare inom försäljning och kundservice. Men framgången grundläggs genom lagarbete. Exempelvis har våra medarbetare inom produktion och inköp en viktig roll i att löpande förbättra vår effektivitet och kundlogistik, så att vi kan säkra kvalitet i världsklass till våra kunder. Detta leder också till att vi kan utveckla bredare kontakter med potentiella och befintliga kunder, för att stärka den positiva försäljningsutvecklingen.
- Fortsätta etablera nya kundrelationer. Med fördel med kunder som har höga krav och god tillväxtpotential. Sedan en tid bearbetar vi mer aktivt kunder på marknader där vi för närvarande inte har några Nearsourcingcenter, exempelvis i Centraleuropa där potentialen för marknadstillväxt är stor. Det är en utmaning men våra initiativ på detta område har redan genererat flera konkreta affärsmöjligheter.
- Arbeta aktivt med att stärka och profilera våra Nearsourcingcenter. Vi utvecklar en modell som säkerställer optimerad utveckling och leverans av
prototyper. Vår satsning på att utöka tjänsteerbjudandet i Sverige inom det medicintekniska området har redan resulterat i nya kunder med intressanta affärer. Vi kommer att jobba hårt för att säkerställa att dessa uppdrag utvecklas väl.
Vara öppna för strukturella initiativ inom branschen. Värdeskapande förvärvskandidater är av stort intresse. En förutsättning här är att nya verksamheter kan införlivas med våra värderingar, det vill säga att vi är engagerade, professionella, kvalitetsfokuserade, flexibla och värdeskapande.
Avslutningsvis – vi har ett starkt år bakom oss. Det är glädjande att vår styrelse föreslår en ökning av utdelningen till aktieägarna till 0,70 kronor per aktie.
Jag vill passa på att tacka våra kunder för gott samarbete under året. Därtill ett varmt tack till våra medarbetare världen över. Det är ert hårda arbete som driver och utvecklar NOTE framåt. Låt oss nu fortsätta arbetet med samma fokus och engagemang under 2016.
Henrik Nygren
Vision, affärsidé, strategi och mål
Användningen av elektronik i produkter som traditionellt varit mekaniska ökar. NOTE tar en aktiv roll i denna utveckling. Målet är att vara den bästa samarbetspartnern i branschen, med ledande leveransprecision och kvalitet till en konkurrenskraftig totalkostnad.
Vision
NOTE – kundens självklara tillverkningsoch logistikpartner.
Affärsidé
NOTE är en ledande nordeuropeisk tillverknings- och logistikpartner med en internationell plattform för tillverkning av elektronikbaserade produkter som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet under produktens livscykel.
Affärsmål och strategi
NOTE ska vara den bästa samarbetspartnern i branschen med ledande leveransprecision och kvalitet till en konkurrenskraftig totalkostnad.
För att ha marknadens mest konkurrenskraftiga erbjudande ska NOTE genom flexibilitet, kompetens, professionellt agerande och god lönsamhet aktivt bidra till att säkra kundernas värdekedjor och stärka deras konkurrenskraft.
Lönsam tillväxt ska ske genom att:
- Utöka kundbasen med nya kunder som har komplexa produkter och/eller höga krav.
- Utveckla tjänsteutbudet till befintliga kunder.
- Öka konkurrenskraften genom branschledande kvalitet och leveransprecision, ytterligare förbättringar av inköps- och logistikverksamheten, optimering av kapacitetsutnyttjandet och förbättring av interna processer.
- Genomföra noga utvalda produktionsövertaganden och förvärv.
Finansiella mål
Tillväxtmål NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.
Lönsamhetsmål
NOTE ska växa med lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenters.
Kapitalstrukturmål Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent.
Utdelningsmål
Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.
Affärsmodell
NOTE är en av de starkaste elektroniktillverkarna i norra Europa. På uppdrag från kunderna produceras industriell elektronik – allt från brandlarm till medicinteknisk utrustning. Med kvalitet i fokus tillverkas produkter som exempelvis måste klara krävande miljöer som kyla, hetta, fukt, ökensand och tropiska regnstormar.
En partner med ett starkt helhetserbjudande
NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). Kunderbjudandet är särskilt inriktat mot marknadssegmentet high mix/low to medium volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier. Detta ställer stora krav på hög teknisk kompetens och flexibilitet i tillverkningen då produkter i detta segment ofta måste anpassas över tiden för kundens specifika behov.
NOTEs fokus är att erbjuda kunderna rätt produkt i rätt tid, till bästa möjliga totalkostnad. Detta säkerställs bland annat med genomtänkta industriella processer och sofistikerade logistiska lösningar. För att stärka konkurrenskraften görs kontinuerlig uppföljning och förbättring av NOTEs verksamhetsprocesser och gränssnitt mot kunderna för att ytterligare öka effektivitet, leveransprecision och kvalitet.
Materialkostnaden är den största delen av en färdig produkts totala kostnad.
En viktig uppgift för NOTE är därför också att erbjuda konkurrenskraftiga priser för elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial.
När det gäller kompletta produkter utvecklas elektronik- och mekaniklösningar i nära samarbete mellan kunden, leverantörer och de berörda enheterna inom koncernen. NOTE har etablerat, och fortsätter att utveckla, partnerskap med utvalda leverantörer inom mekanikområdet.
NOTEs kunder återfinns främst inom verkstads-, kommunikations- och säkerhetsindustrin. Andra områden där NOTE är verksamt är medicinteknik, försvar och marin, med ett ökat fokus på medicinteknik.
NOTE erbjuder flexibla lösningar under en produkts hela livscykel – från design till eftermarknad. Affärsmodellen utgår från denna helhetssyn och består av två centrala delar: Nearsourcingcenter nära kunderna och Industrial Plants i Östeuropa och Asien.
Nearsourcing™ skapar rätt förutsättningar från början
NOTEs Nearsourcingcenter i Sverige, Norge, Finland och England är belägna i geografiska områden med hög industriell aktivitet och innovationsgrad. Där utförs avancerade produktionstekniska tjänster. Utgångspunkten är att bistå med värdefull kompetens redan från design- och utvecklingsskedet. Då skapas bra förutsättningar och materialval för kundernas produkter så att de kan tillverkas på ett hållbart sätt under lång tid. Detta ger en lägre totalkostnad för kunderna.
I nära samverkan med kunderna bidrar NOTE med kompetens kring materialval, förbättrad producerbarhet och framtagande av testutrustning och effektiva testmetoder. Detta för att skapa bästa tänkbara produkt, optimerad för serieproduktion redan i designfasen. Som ett led i detta tillverkas prototyper och förserier för att fastställa produktens slutgiltiga utformning.
PRODUKTLIVSCYKEL
VÄRDEKEDJA
* New Product Introduction. NOTE har en väl utvecklad affärsprocess för kunder som står i begrepp att lansera en ny produkt på marknaden. NOTE ökar kundernas lönsamhet genom att aktivt bidra med erfarenheter och kunskap inom materialval, inköp, test, produktion, kvalitet och logistik.
Nearsourcingcentren erbjuder tjänster under hela produktlivscykeln. Utöver industrialiseringstjänster erbjuds även serietillverkning, avancerade logistiklösningar och eftermarknadstjänster, baserat på kundernas önskemål.
Produkter som tillverkas är fjärrmanövrerade styrsystem för bergborrmaskiner. Ett annat exempel är en bärbar satellitutrustning som innehåller sändare, mottagare och parabol. Den används bland annat av räddningsverk, försvarsmakt, polis samt radio- och TV-stationer för att kunna kommunicera var som helst i världen.
Den geografiska närhet som Nearsourcingcentren erbjuder kunderna har stor betydelse när projekten kräver kontinuerlig kontakt och mycket kunskapsöverföring mellan parterna. Nearsourcing förkortar också tiden från idé till det att produkten når slutmarknaden, vilket minskar kapitalbindningen och ger marknadsmässiga konkurrensfördelar för kunden.
För kunderna skapar Nearsourcing flexibilitet i introduktionsfasen, innan produkten och marknaden är mogen för serieproduktion. Samtidigt ger NOTEs helhetsförståelse för produkten och dess livscykel, i kombination med en välutvecklad inköpskompetens, goda möjligheter att styra både produktion och materialförsörjning så att totalekonomin blir god. NOTE skapar på så vis mervärde till kunderna genom att undvika många kostsamma misstag och omvägar.
Kundens behov avgör var serieproduktionen ska förläggas, i ett Nearsourcingcenter eller i en Industrial Plant. Behoven kan variera baserat på produktens karaktär, kundens marknadsförutsättningar,
kostnadsbild, var produkten befinner sig i livscykeln, volym och geografisk slutmarknad.
Kvalitativ och kostnadseffektiv volymtillverkning vid Industrial Plants
NOTEs Industrial Plants, i Estland och Kina, är belägna nära stora slutmarknader och i regioner med stark produktionstradition och hög kompetens. Det är moderna enheter med avancerad produktionsutrustning, stor tillverkningskapacitet och bred teknisk kompetens. Utöver utvecklingsorienterade tjänster erbjuds även kostnadseffektiv volymtillverkning av kretskort och kompletta produkter (box build). Här tillverkas exempelvis komplex utrustning för förstärkning av mobila nätverk, flödesmätare, industridatorer,
utrustning för GPS-applikationer och manövreringssystem för industrikranar.
NOTE tillverkar denna bärbara satellitutrustning som används av bl.a. räddningsverk, försvarsmakt, polis samt radio- och TV-stationer för att kunna kommunicera var som helst i världen.
Kundrelationen hanteras antingen av Industrial Plant-enheten direkt, något som sker i allt mer ökande utsträckning, eller av ett Nearsourcingcenter. I det senare fallet har vanligen produktionen startats upp på ett Nearsourcingcenter för att sedan flyttas när produkten och dess volym har stabiliserats. Produkterna och produktionsprocesserna industrialiseras då på Industrial Plants i samarbete med Nearsourcingcenter.
NOTE har en väl utvecklad metod för flytt av produktion mellan Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Enheterna samarbetar i dedikerade kundteam för att övervaka material- och informationsflöden samt för att ge en kontinuerlig återkoppling till kunderna.
Marknad och konkurrenter
NOTE verkar på marknaden för outsourcad elektroniktillverkning. Det är en marknad under kraftig utveckling med anledning av det ökande inslaget av elektronik i vårt samhälle.
Bakgrund
Europa är en unik region på den globala marknaden för tillverkningstjänster. Jämför man med övriga världen så finns det ingen annan kontinent som har så många högkostnadsländer i nära anslutning till länder med avsevärt lägre kostnadsnivå. Det har påverkat strukturen och utvecklingen av den europeiska marknaden.
Majoriteten av aktörerna i Europa är inhemska, mindre bolag med en lång historik, ofta kopplade till en eller ett fåtal kunder. De globala aktörerna som etablerat sig i Europa har framför allt förlagt sina verksamheter till östeuropeiska länder.
Generellt kan det värde som aktörerna i västeuropeiska länder förser sina kunder med beskrivas som mer specialiserade tjänster, medan värdet från aktörer i Östeuropa primärt är drivet av kostnadsskäl.
Marknaden för outsourcad elektronikproduktion har vuxit fram och utvecklats som en konsekvens av kundernas ökade fokusering på kärnverksamheten, ökat elektronikinslag i olika typer av produkter samt en ökad efterfrågan på de tillverkade produkterna.
Marknad 2015
Efterfrågan på NOTEs tjänster kan under året beskrivas som fortsatt stabil på de flesta av NOTEs marknader i Europa. Den positiva trenden från i fjol fortsatte och försäljningen ökade under 2015 med 16 procent, varav sju procent utgjordes av positiva valutaeffekter. Den ökade försäljningen utgjordes av såväl nya som befintliga produkter till etablerade kunder, som produkter från relativt nya kunder till NOTE.
Vidare kan det noteras att det på den nordeuropeiska marknaden genomfördes ett antal strukturaffärer under året. Dessa affärer kan sammanfattas i form av att redan etablerade lokala och regionala aktörer vidtagit åtgärder för att bli större.
Marknadstrender, kundbehov och framtidsutsikter
Marknaden har genomgått stora förändringar de senare åren. De viktigaste drivkrafterna har varit prispress på komponenter, ökad andel outsourcing, flytt av produktion till lågkostnadsländer, krav på ökad snabbhet från idé till färdig produkt, samt en stark ekonomisk utveckling i tillväxtregioner med framväxten av nya slutmarknader som följd. Viktiga faktorer kommer troligtvis även fortsatt att vara sökande efter kostnadseffektiv produktion, rationaliseringar samt fortsatta produktionsförflyttningar från väst till öst. Men marknadens krav på tillverkningstjänsterna förväntas även att öka. Mer avancerad teknik underlättar att reducera tiden från idé till färdig produkt, och avancerade logistiklösningar blir en central del i tjänsteportföljen för att erbjuda den flexibilitet som kunderna kräver.
Vidare förväntas besluten kring outsourcing till lågkostnadsländer, för en signifikant reduktion på pris per enhet, även fortsatt att nyanseras för att mer och mer kretsa runt ett totalkostnadsperspektiv. Viktiga parametrar att ta hänsyn till är bland annat transportkostnader samt produktägarens behov av flexibilitet och korta ledtider.
NOTE ser vidare en trend att kunder vill minska komplexiteten genom att reducera antalet leverantörer och istället utveckla effektivare relationer med ett färre antal partners.
Reed Electronics Research presenterar i sin rapport,"A Strategic Study of the European EMS Industry 2013–2018", ett antal faktorer som deras analys visar är viktiga för en framgångsrik aktör inom elektroniktillverkning att besitta:
- Fysisk närhet till sina kunder i ett tidigt skede av produktlivscykel och/eller relation.
- Goda relationer inom flera funktioner hos produktägaren.
- Förmåga att förkorta tiden för en produkt att nå marknaden.
- Flexibilitet för att hantera fluktuationer i efterfrågan.
- Förmåga att följa gällande lagar, regler och krav.
- Goda relationer med leverantörsledet.
Marknaden för tillverkningstjänster av elektronikbaserade produkter kan segmenteras utifrån många olika perspektiv, men branschen refererar ofta till:
- Low mix/high volume Dessa produkter (exempelvis mobiltelefoner och TV-apparater) är ofta konsumentprodukter. Här produceras och säljs produkterna oftast i stora volymer med minimala förändringar i produktens utförande. Produktlivscykeln är vanligtvis relativt kort.
- High mix/low volume De här produkterna (exempelvis styrsystem, mätinstrument och avancerad kommunikationsutrustning) är ofta industriprodukter, det vill säga produkter som kunderna ofta bygger in i sina originalprodukter. Efterfrågan och anpassningsgrad varierar, vilket ställer högre krav på flexibilitet hos den tillverkande partnern. Produktlivscyklerna för industriprodukter är i regel längre än
Omsättning för outsourcad elektroniktillverkning i Europa, MEUR
Källa: Reed Electronics Research 2015
för konsumentprodukter. För den europeiska marknaden för outsourcad elektronikproduktion har branschbedömaren Reed Electronics Research förutspått en förhållandevis begränsad tillväxt under kommande år. Ser man till det segment mot vilket NOTE har sin primära exponering, verkstads-, kommunikations- och säkerhetsindustrin, så förväntas en tillväxt på två procent på årsbasis i Västeuropa. Motsvarande siffra för segmentet medicinteknik, inom vilket NOTE har ökat sitt fokus, förväntas tillväxten uppgå till tre procent.
Kundstruktur och regional fördelning
Globaliseringen och den allt hårdare konkurrensen gör fokus på kärnverksamheten än viktigare. Krav på allt kortare ledtider och ökad flexibilitet är en trend som ser ut att bestå. Detta ställer stora krav på försörjningskedjan att hantera de kostnader och den kapitalbindning som den utökade servicegraden medför.
Kraven på effektiv administration samt ökad globalisering gör att inköpsorganisationer idag hanterar allt fler produkter utan att resurserna för den skull vuxit i motsvarande grad. Detta medför en ökande komplexitet och företagen
behöver därför en stark och kompetent partner inom till exempel produktutveckling, materialförsörjning, industrialisering, hantering av kompletta produkter (box build) och eftermarknadstjänster. Genom att vända sig till NOTE får kunderna tillgång till all den värdefulla kompetensen samtidigt som skalfördelar uppnås i tillverknings- och inköpsledet.
NOTEs kunder utgörs av både globala företag som verkar på världsmarknaden och lokala företag som har sin primära försäljning i norra Europa.
För mindre och medelstora kunder har NOTE lagt stor vikt vid att skapa flexibla koncept som passar företag med tillväxtambitioner. Den här kundkategorin har stora behov av kompetens kring introduktion av nya produkter, effektivt inköp samt möjligheter att hitta en kostnadseffektiv tillverkningspartner som kan stötta tillväxten över tid.
För stora globala kunder så utgör oftast NOTE en av flera leverantörer. I dessa fall innehar NOTE oftast rollen som specialist eller nischleverantör, med fokus på produkter i mindre serier som kräver stor flexibilitet och hög teknisk kompetens.
NOTE noterar ett fortsatt stort intresse för produktion i Kina. Som nämndes ovan så fortsätter dock marknaden att mogna vad beträffar besluten bakom outsourcing till Kina. Alltmer av förädlingen som förläggs till Kina är också ämnad för avsättning på samma marknad. NOTEs verksamhet i Kina är väl rustad för att hantera såväl flytt av produktion från Europa som introduktion av nya produkter.
De senare årens ökade försäljningsinsatser direkt från NOTEs Industrial Plants har inneburit nya kunder från Asien, USA och Oceanien. Att vinna affärer på dessa marknader i konkurrens med lokala aktörer ses som ett gott betyg på NOTEs konkurrenskraft och det värde Industrial Plants erbjuder.
Sammantaget är NOTE väl positionerat för att möta behov från kunder som vill växa både i Europa och Asien.
Konkurrenter
Några av NOTEs större konkurrenter som verkar på den nordiska marknaden är Enics, Kitron, Orbit One och Scanfil. Därutöver finns ett flertal regionala eller lokala aktörer, ofta nischorienterade, som verkar på enskilda eller flera av NOTEs marknader.
Riskhantering
| OPERATIVA RISKER | |
|---|---|
| ------------------ | -- |
RISK EXPONERING OCH HANTERING Kunder Risken att en kund lämnar NOTE eller inte fullföljer sitt åtagande. NOTE har ett stort antal aktiva kunder, varav de 15 omsättningsmässigt största kunderna 2015 utgjorde 57 procent av NOTEs försäljning. Till övervägande delen tillverkar NOTE flera olika produkter åt samma kund. Kunderna väljer vanligen att lägga all sin tillverkning av enskilda produkter hos samma leverantör för att på så vis nå skalfördelar och begränsa materialåtaganden och -risker. NOTEs tillverkningsvolym är därför starkt knuten till vilka produkter och var i produktlivscykeln kundens produkter befinner sig. Försäljningsvariationerna kan därför bli betydande på enskilda kunder. Materialrisken regleras normalt genom avtal med kunden. Uppföljning av materialrisker sker löpande. Miljörisker Risken för att verksamheten åsamkar skador på miljön samt kostnader för att följa nya strängare miljödirektiv. Till skillnad mot tyngre verkstadsindustri har NOTEs verksamhet en förhållandevis begränsad miljöpåverkan. För att följa gällande miljölagstiftning har NOTE, i likhet med övriga elektronikindustrin, väsentligen övergått till blyfri tillverkning. Ansvar Risker utöver ovanstående miljörisker där NOTE kan hållas betalningsskyldig med anledning av åtaganden i verksamheten. I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare. I NOTEs ansvar ingår därför att utföra materialval och tillverkning i enlighet med kundens specifikation. Kraven på NOTEs dokumentation av utförda tjänster är vanligtvis omfattande och kan anses vara komplex. Kvalitetsuppföljning av NOTEs tillverkning och strategiska leverantörer sker löpande. NOTEs försäkringsskydd bedöms vara rimligt och är anpassat efter verksamhetens risker. Där det är möjligt och ekonomiskt försvarbart finns försäkringsskydd för bland annat de specifika kostnader som kan uppstå på grund av produktionsfel. Konjunktur- och säsongsvariationer Marknaden för outsourcad elektroniktillverkning betraktas vanligtvis som relativt konjunkturkänslig. NOTEs affärsmodell Nearsourcing syftar till lönsam försäljningstillväxt i kombination med låga investerings- och overheadkostnader i högkostnadsländer. NOTEs försäljning sker till en mångfald kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads-, kommunikations- och säkerhetsindustrin. De 15 omsättningsmässigt största kunderna 2015 utgjorde 57 procent av koncernens försäljning. Ambitionen är att fokusera på branscher med stabilare efterfrågan och förhållandevis långa produktlivscykler och kunduppdrag. Produktionsavbrott Avbrott inom produktionen som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader. Då NOTE bedriver avancerad tillverkning av elektronik ställs höga krav på effektiva processer och modern tillverkningsutrustning. Risken för produktionsavbrott begränsas genom att tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter. Det finns således möjligheter att flytta tillverkning från en enhet till en annan, samt för enheter att samverka inom produktionen, vilket begränsar riskerna för långvariga driftsavbrott. NOTE har ett omfattande försäkringsskydd, vilket bland annat innebär ett skydd för att minimera bidragsförluster åsamkade av produktionsavbrott där så är möjligt och ekonomiskt försvarbart. Kompetens NOTE erbjuder avancerade tillverkningstjänster, vilket RISK EXPONERING OCH HANTERING IT IT-relaterade störningar kan leda till produktionsstillestånd, faktureringsbortfall och/eller minskad effektivitet inom administration och försäljning. NOTEs verksamhet kräver väl fungerande IT-system. NOTE har ett flertal olika lokala applikationer och driftsmiljöer med varierande funktion och kapacitet. Efter ett omfattande koncernövergripande projektarbete, har ett gemensamt verksamhetsanpassat ERP-system tagits i drift vid flera av NOTEs svenska enheter. Detta är ett viktigt steg i förverkligandet av ambitionen att ytterligare harmonisera interna processer och systemstöd i koncernen. Kapacitetsrisk Risken för att inte ha tillräcklig tillverkningskapacitet. NOTE har totalt sett en god tillverkningskapacitet. Tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter och möjligheter finns att flytta tillverkning från en enhet till en annan. Snabba fluktationer i efterfrågan kan dock leda till kapacitetsutmaningar i koncernens enheter. Material Pris och tillgång på material. Priset och tillgången på elektronikkomponenter och annat produktionsmaterial varierar betydligt beroende på marknadssituation. NOTE har en central organisation för att hantera koncerngemensamma inköpsfrågor. Lager Risken för att komponenter och produktionsmaterial ej förbrukas och därför minskar i värde. NOTE har ett varulager motsvarande cirka 15–20 procent av försäljningen. Inköpen som sker för kundernas räkning regleras normalt i avtal med kunderna. Med hänsyn till komplexiteten i elektroniktillverkningen och variationen i efterfrågan sker ett nära samarbete med kunderna för att begränsa inkuransriskerna i lagret. Uppföljning av inkuransriskerna sker löpande. FINANSIELLA RISKER RISK EXPONERING OCH HANTERING Valuta Risken att en variation i valutakurser påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning negativt. Mot bakgrund av att en allt högre andel av förädlingsvärdet genereras i utländska enheter och att inköp av elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial väsentligen sker i utländska valutor (EUR/USD) har NOTE en relativt omfattande valutahantering. I syfte att begränsa valutarisker sker handel bland annat med valutaterminer, valutaoptioner och liknande instrument. Finansiering Risken att refinansiering av lån försvåras eller blir dyrare och att betalningsförmågan därigenom påverkas negativt. NOTE har ett betydande behov av extern finansiering, primärt kopplat till rörelsekapitalet i verksamheten. Olika finansieringskällor utvärderas kontinuerligt i nära samarbete med NOTEs kreditgivare. Med hänsyn till konjunkturkänsligheten i verksamheten är finansieringskostnaden och möjligheterna till refinansiering starkt kopplade till marknadsläget och NOTEs lönsamhet och kassaflöde. Kundkrediter Risken att en kund inte kan betala sin skuld till NOTE. NOTE har generellt en diversifierad kundbas där den största kunden (koncernen) utgör cirka 10 procent av försäljningen. Baserat på affärsupplägg finns några enskilda kunder som medför relativt hög exponering i form av kundfordringar och lager, inklusive utestående inköpsordrar. En negativ utveckling av dessa kunders betalningsförmåga kan således påverka NOTEs resultat negativt. Utvärdering och kreditbedömning görs av både nya och befintliga kunder.
I den löpande ekonomiska redovisningen sker en nära uppföljning av kundfordringar och lager, inklusive utestående inköpsordrar.
Risken att inte inneha tillräcklig kompetens inom alla områden i verksamheten.
ställer krav på hög teknisk kompetens inom flera områden. NOTE eftersträvar att medarbetarna kompetensutvecklas kontinuerligt.
Kvalitet, miljö och etik
Hållbarhetsfrågorna är integrerade i NOTEs affärsverksamhet. NOTE är sedan 2011 anslutet till Global Compact, som startats på FNs initiativ.
Helhetssynen höjer standarden
Att arbeta integrerat med de olika hållbarhetsfrågorna har stor betydelse för hur effektivt det samlade resultatet blir. Frågorna omfattar allt från att hjälpa kunderna välja komponenter med bra miljöoch kvalitetsprestanda till att placera tillverkningen nära slutmarknaden samt att, i så stor utsträckning som möjligt, använda gemensamma transporter så att miljöpåverkan begränsas. Parallellt med att förbättra kundernas påverkan på miljö och samhälle eftersträvas ett ansvarsfullt agerande på de marknader där NOTE är verksamt.
Kvalitetspolicy och arbetsmetoder
NOTE skapar konkurrenskraft för kunderna genom att leverera rätt kvalitet i rätt tid och till en fördelaktig totalkostnad. För att åstadkomma det utvecklas och förbättras tjänsterna ständigt med strävan att möta aktuella krav och förväntningar från kunderna. De tillverkande enheterna arbetar mot gemensamma uppföljningsbara mål. Exempelvis mäts produktkvalitet och leveransprecision löpande för såväl kunder som leverantörer.
NOTE använder flera olika kvalitetssäkringsverktyg och metoder som har sitt ursprung i fordons- och läkemedelsindustrins kvalitetssystem.
ISO 9000 är en serie med internationella standarder som ligger till grund för kvalitetsarbetet. Samtliga tillverkande enheter i koncernen är certifierade enligt ISO 9001. Med kvalitetsledningssystemet kan NOTE spåra avvikelser och löpande utveckla företagets metoder och processer. Att arbetet fungerar säkerställs genom återkommande revisioner, där standarder och rutiner följs upp, av såväl interna som externa resurser. En utomstående part godkänner och certifierar ledningssystemet.
NOTE genomför löpande kvalitetsrevisioner av sina strategiska leverantörer.
Miljöpolicy och arbetsmetoder
NOTE verkar för en långsiktig och hållbar utveckling genom att producera med minsta möjliga miljöpåverkan. NOTE eftersträvar att följa eller överträffa gällande miljölagstiftning och arbetar med ständiga förbättringar inom miljöområdet.
Miljöarbetet följer de internationella ISO-riktlinjerna, med huvudserien ISO 14000. Alla koncernens tillverkande enheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001 samt revideras av både interna och externa resurser.
Även om olika länders miljölagstiftningar varierar så har NOTE ambitionen att alla enheter ska följa en gemensam linje för miljöarbetet. NOTE-enheterna delar erfarenheter, goda exempel och förslag till förbättringar.
De tillverkande enheterna källsorterar förbrukningsmaterial och följer löpande upp energiförbrukningen. Även i andra delar av verksamheten tas miljöhänsyn, exempelvis vid diskussioner med kunderna kring inköp av material och produktionsupplägg.
Elektronikskrot, glas och papper återvinns. Förbättringsprojekt drivs för att minska avfall, energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Wellpapp och brännbart avfall hårdpackas i komprimatorer för att minimera antalet miljöpåverkande avfallstransporter. Inom transportområdet sker även en samordning av speditörsavtal inom koncernen för att optimera transporter och därigenom begränsa energiförbrukning och koldioxidutsläpp.
NOTE genomför löpande miljörevisioner av sina strategiska leverantörer.
Etik
Sedan hösten 2011 är NOTE anslutet till Global Compact, som startats på FNs initiativ. Global Compact har utarbetat tio principer som anslutna företag accepterat att följa. Dessa principer rör mänskliga
rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption. NOTE rapporterar årligen sin COP (Communication on Progress) till FN. Där beskrivs det arbete som bedrivs inom koncernen såväl som med kunder, leverantörer och andra intressenter.
Under 2015 har NOTE uppdaterat och förstärkt policyarbetet samt genomfört en ny medarbetarundersökning. Under 2016 är avsikten att fortsätta förstärka policyarbetet och att verka för en positiv social utveckling där NOTE har verksamhet.
NOTEs uppförandekod bygger på Global Compact och finns i sin helhet på hemsidan, www.note.eu. På nästa sida följer en sammanfattning av NOTEenheternas genomförda och framåtriktade arbete kring Global Compacts principer.
UN Global Compact
| MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| UN GLOBAL COMPACT | NOTES TILLVÄGAGÅNGSSÄTT | RESULTAT 2015 | MÅL 2016 | |||
| PRINCIP 1 | Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internatio nella mänskliga rättig heter inom den sfär som de kan påverka; och |
NOTEs Code of Conduct har använts sedan 2006. NOTE eftersträvar att utveckla affärer med företag som har motsvarande ansvars tagande etiska regler. |
Ett aktivt arbete med att säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code of Conduct pågår kontinuerligt. NOTE har under året uppmanat befintliga kunder och leverantörer att gå med i eller stödja UN Global Compact genom att kommunicera betydelsen av dessa frågor. Nya kunder har informerats om NOTEs deltagande i UN Global Compact och dess principer och fördelar. Avtal har tecknats med ytterligare 13 leverantörer som accepterat NOTEs Code of Conduct eller som har en egen liknande. Uppföljningsrevisioner har utförts hos 16 leverantörer avseende Code of Conduct och UN Global Compacts tio principer. Andelen inköp från strategiska leverantörer har ökat med cirka en procent. NOTE har stöttat Unicef i deras arbete för barn på flykt. |
Påverka kunder att acceptera NOTEs Code of Conduct eller stödja UN Global Compacts tio principer. Öka andelen inköp från strategiska leverantörer och avtalsleverantörer med sex procentenheter. Arbeta för att hjälpa barn och stärka deras rättigheter. |
||
| PRINCIP 2 | försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter. |
NOTEs Code of Conduct har använts sedan 2006. |
Ett aktivt arbete med att internt säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code of Conduct pågår fortlöpande. NOTE har under året arbetat för att reducera användandet av konfliktmineraler. Implementationen av NOTEs policy om mänskliga rättigheter har stärkts. |
Ytterligare stärka imple mentationen av policyn för mänskliga rättigheter. |
||
| ARBETSRÄTT |
| UN GLOBAL COMPACT | NOTES TILLVÄGAGÅNGSSÄTT RESULTAT 2015 |
MÅL 2016 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| PRINCIP 3 | Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar; |
NOTE respekterar att de anställda bildar och ansluter sig till fackföreningar och att förhandlingar sker kollektivt. Det finns kol lektivavtal på merparten av NOTEs enheter. Några av enheterna använder också OHSAS 18001 som riktlinje i sitt arbete. Det är en omfattande, global och verifierbar standard inom området arbetsmiljö, där granskning och certifiering utförs av en utomstående part. |
Ett aktivt arbete med att säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code Påverka kunder att acceptera of Conduct pågår kontinuerligt. NOTE har under året uppmanat be NOTEs Code of Conduct eller fintliga kunder och leverantörer att gå med i eller stödja UN Global stödja UN Global Compacts tio Compact genom att kommunicera betydelsen av dessa frågor. principer. Nya kunder har informerats om NOTEs deltagande i UN Global Öka andelen inköp från Compact och dess principer och fördelar. Avtal har tecknats med strategiska leverantörer och ytterligare 13 leverantörer som accepterat NOTEs Code of Conduct avtalsleverantörer med sex eller som har en egen liknande. Uppföljande revisioner har utförts procentenheter. hos 16 leverantörer avseende Code of Conduct och UN Global Införa OHSAS 18001 Compacts tio principer. som riktlinje i fler av NOTEs |
||
| PRINCIP 4 | avskaffande av alla former av tvångs arbete; |
Som en del av NOTEs affärsprinciper, ska NOTEs samt dess kunders och leverantörers medarbetare ingå anställning och kontrakt av egen fri vilja. Några av NOTEs enheter använder också OHSAS 18001 som riktlinje i sitt arbete. Det är en omfattande, global och verifierbar standard inom området arbetsmiljö, där granskning och certifiering utförs av en utomstående part. |
Andelen inköp från strategiska leverantörer har ökat med cirka en procent. NOTE har arbetat vidare med att reducera användandet av konfliktmineraler. Implementationen av NOTEs policy kring mänskliga rättigheter, vilken bland annat handlar om arbetsrätt, har under året stärkts. OHSAS 18001 har implementerats i enheten i Finland. |
enheter. | |
| PRINCIP 5 | avskaffande av barnarbete; och |
NOTE anställer inte barn och samarbetar inte med företag som använder barn som en del av sin arbetsstyrka. Några av NOTEs enheter använder också OHSAS 18001 som riktlinje i sitt arbete. Det är en omfattande, global och verifierbar standard inom området arbetsmiljö, där granskning och certifiering utförs av en utomstående part. |
|||
| PRINCIP 6 16 |
avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning. NOTE ÅRSREDOVISNING 2015 |
NOTE tror på en arbetsplats där alla människor har lika möjligheter att arbeta och utvecklas. NOTE ser och drar nytta av medarbetar nas specifika kompetens och utvecklings möjligheter oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och social bakgrund. NOTEs enheter uppmuntras att arbeta med att integrera jämställdhet och mångfald i alla delar av verksamheten. Några av enheterna använder också OHSAS 18001 som riktlinje i sitt arbete. Det är en omfattande, global och verifierbar standard inom området arbetsmiljö, där granskning och certifiering utförs av en utomstående part. |
En koncerngemensam medarbetarundersökning har genomförts under året. Tillfredsställelsen bland personalen beträffande atmosfär och klimat på NOTE som arbetsplats är fortsatt på en hög nivå, fram för allt avseende samarbetsanda och respekt kollegor emellan. Ett aktivt arbete med att säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code of Conduct pågår kontinuerligt. NOTE har under året uppmanat befintliga kunder och leverantörer att gå med i eller stödja UN Global Compact genom att kommunicera betydelsen av dessa frågor. Nya kunder har informerats om NOTEs deltagande i UN Global Compact och dess principer och fördelar. Avtal har tecknats med ytterligare 13 leverantörer som accepterat NOTEs Code of Conduct eller som har en egen liknande. Uppföljningsrevisioner har utförts hos 16 leverantörer avseende Code of Conduct och UN Global Compacts tio principer. Andelen inköp från strategiska leverantörer har ökat med cirka en procent. Implementationen av NOTEs policy kring mänskliga rättigheter, vilken bland annat handlar om arbetsrätt, har under året stärkts. OHSAS 18001 har implementerats i enheten i Finland. |
Genomföra en koncerngemen sam medarbetarundersökning och använda resultaten i verksamhetens processer för att utvecklas som en attraktiv arbetsgivare. Påverka kunder att acceptera NOTEs Code of Conduct eller stödja UN Global Compacts tio principer. Öka andelen inköp från strategiska leverantörer och avtalsleverantörer med sex procentenheter. Införa OHSAS 18001 som riktlinje i fler av NOTEs enheter. |
| MILJÖ | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| UN GLOBAL COMPACT | NOTES TILLVÄGAGÅNGSSÄTT | RESULTAT 2015 | MÅL 2016 | ||||
| PRINCIP 7 | Företagen ombeds att stödja försiktighets principen vad gäller miljörisker; |
På NOTEs enheter drivs förbättringsprojekt inom miljöområdet och mätning sker av en rad miljöpåverkande faktorer, såsom elektronik skrot, energiförbrukning, koldioxutsläpp och transporter. Alla enheter har miljömål som följs upp regelbundet. |
NOTEs enheter arbetar utifrån sina respektive mål och förutsättningar inom miljöområdet. Förbrukningen av energi, gas, papper och vatten har minskat, liksom andelen blyhaltiga produkter. Antalet fel och omarbetade produkter i tillverkningen har minskat, vilket medför att avfallet av komponenter, lödpasta och mönsterkort i produktionen minskat. Mindre energikrävande utrustning, för uppvärmning och belysning |
Fortsätta utvecklingen mot en än mer miljömässig produktion och miljövänliga transporter. Öka andelen inköp från strategiska leverantörer och avtalsleverantörer med sex procentenheter. NOTE har bra |
|||
| PRINCIP 8 | ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och |
NOTE arbetar aktivt med att utveckla policys och metoder med syfte att minimera företagets negativa miljöpåverkan. Med arbetarna uppmuntras att delta i denna utveckling. |
av lokaler, har installerats i enheterna i Torsby och i England. Även utrustning som optimerar förbrukningen av lödpasta har installerats i enheten i England. Därtill har utrustning för bättre inomhusklimat vid gjutning, lackning och ytmontering installerats i England, Estland och Kina. Revision av detta har utförts av tredje part. |
insikt i dessa leverantörers miljöarbete och kan verka för att de utvecklar och förbättrar sig inom området. |
|||
| PRINCIP 9 | uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. |
NOTE har en positiv syn på utveckling av miljöteknik och söker aktivt nya tillverk ningsmetoder och komponenter som är mer miljövänliga. Miljöbedömningar görs vid införande av ny utrustning, teknik och logistiklösningar. Erfarenheter delas mellan enheterna i koncernen. Ett miljöperspektiv beaktas tillsammans med kunderna vid produktionsanpassning av produkter. En databas används för identifika tion av RoHS, Reach och konfliktmineraler i komponenter. |
Andelen inköp från strategiska leverantörer har ökat med cirka en procent. Uppföljningsrevisioner har utförts hos 16 leverantörer avse ende NOTEs Code of Conduct och UN Global Compacts tio principer. |
| BEKÄMPNING AV KORRUPTION | ||
|---|---|---|
| UN GLOBAL COMPACT NOTES TILLVÄGAGÅNGSSÄTT RESULTAT 2015 MÅL 2016 Företag bör motarbeta NOTE uppmanar medarbetarna att kraftigt Under året har NOTE genomfört uppföljningar och revisioner av policyn Stärka implementationen av alla former av korrup motarbeta all form av korruption, utpressning för motverkande av korruption och att attestrutiner fungerar. policyn för bekämpning av tion, inklusive utpress och bestickning. Samtidigt förväntas motsva Avtal har tecknats med ytterligare 13 leverantörer som accepterar korruption. ning och bestickning. rande förhållningssätt från såväl kunder som NOTEs Code of Conduct. Uppföljningsrevisioner har utförts hos 16 Vidareutveckla processerna PRINCIP 10 leverantörer. leverantörer avseende Code of Conduct och UN Global Compacts tio för intern kontroll. NOTEs inköpspolicy reglerar att inköp principer. Löpande utföra uppföljning hanteras enligt etiska regler och att mutor av NOTEs Code of Conduct och och bestickningar är förbjudna. de tio principerna vid leveran NOTE har koncernövergripande och lokala törsrevisioner. attestrutiner ändamålsenliga för verksam heten. |
|||
|---|---|---|---|
Intresset för Global Compacts principer och vad de står för ökar inom näringslivet. Det tycker vi är positivt.
Henrik Nygren, tillförordnad VD och koncernchef
Medarbetare
Det är medarbetarnas lyhördhet, engagemang, kompetens och lojalitet som utvecklar verksamheten. Det är de som skapar förutsättningar för NOTE att bli en avancerad rådgivare och kundens självklara tillverknings- och logistikpartner.
NOTE har en global organisation med verksamheter i Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina. En viktig uppgift är att utveckla samarbetet mellan enheterna. Detta arbete sker bland annat genom ett antal funktionella forum, exempelvis inom områdena kvalitet, inköp, ekonomi och försäljning. Vidare pågår ett arbete med att harmonisera arbetssätt, uppföljningsverktyg och förtydliga riktlinjer. Förbättrings- och utvecklingsarbetet engagerar ett stort antal medarbetare i koncernen. Uppföljning av såväl verksamhetsrelaterade nyckeltal som pågående centrala och lokala förbättringsprojekt sker löpande.
Personalstyrkan har under året anpassats, både uppåt och nedåt, för att hantera fluktuationer i efterfrågan likväl som för att genomföra effektiviseringar. Totalt sett ökade personalstyrkan med 68 medarbetare. Vidare stärktes koncernledningen med en försäljningschef.
Personalomsättningen i koncernen som helhet var 12 procent, varav i de europeiska enheterna fem procent.
Utbildning
För att säkerställa kvalitet och kompetens inom elektronikmonteringen finns på flera enheter inom NOTE sedan länge samarbeten med externa parter inom löd- och elektronikmontörsutbildning.
Utbildningarna innehåller vanligtvis både praktik och certifiering av kvalificerade elektronikmontörer.
På flera av NOTEs enheter erbjuds möjligheter att utföra examensarbete.
Månadens medarbetare
Medarbetare som gör något utöver det vanliga, eller exempelvis är en god ambassadör för NOTEs värderingar, uppmärksammas genom en utmärkelse. Ambitionen med utmärkelsen är att uppmuntra extra goda insatser, samt att ytterligare bidra till ökad samhörighet inom koncernen. Samtidigt sprids konkreta exempel på hur medarbetarna agerar när de är som bäst mot exempelvis kunder eller kollegor. Bland de som fått utmärkelsen under året lottas en vinnare ut. Årets medarbetare 2015 blev Malle Maidla i NOTE Pärnu.
Medarbetarundersökning
Under 2015 genomförde NOTE på nytt en koncernövergripande medarbetarundersökning, med högt deltagande. Undersökningen omfattade 34 frågor fördelade på områdena arbetsinnehåll, organisation, ledning, kompetensutveckling, kravställning och arbetsklimat. Resultaten analyseras och används i NOTEs framtida planerings- och utvecklingsarbete.
NOTEs värderingar
Engagerade
"Vi får det att fungera." Vi är lösningsorienterade, drivna och skapar en stimulerande arbetsmiljö, såväl internt som för våra kunder.
Professionella
Vi strävar efter att göra affärer på ett sätt som är proaktivt, tydligt och korrekt.
Kvalitetsfokuserade "Rätt från början." Vi har kvalitetsfokus i allt vi gör.
Flexibla
Vi strävar alltid efter att tillgodose kundernas önskemål, och anpassar lösningar för att nå bästa totalkostnad.
Värdeskapande
Vi har ett långsiktigt perspektiv på det vi gör och finansiell stabilitet är viktigt för oss. Vi är stolta över att kunna skapa mervärden genom att säkra våra kunders värdekedjor.
Medelantal medarbetare per land
Christian Greinsmark Prototyptekniker i Lund
Min uppgift är att förverkliga våra kunders idéer genom att tillverka deras prototyper. Arbetet innebär allt från kundkontakt, maskinprogrammering samt maskin- och hålmontering av komponenter till färdig produkt. Det bästa med mitt arbete är att det är varierande, flexibelt, utmanande och att kollegorna är toppen.
Jag uppskattar de utvecklingsmöjligheter som finns här. Jag har lärt mig mycket nytt under de 15 år jag arbetat här, vilket är stimulerande. Jag började i produktionen, gick sedan vidare till maskinmonteringen och idag arbetar jag på prototypavdelningen. Med tiden har jag också fått mer ansvar och en bättre helhetssyn av NOTE Lund.
Jag tycker att NOTE är en bra arbetsgivare som tänker på medarbetarna och gör sitt bästa för allas trivsel.
Medelantal medarbetare
Könsfördelning
56%kvinnor 44%män
Sirje Paide Operatör i Estland
Under de 12 år jag har arbetat på NOTE har mina arbetsuppgifter varit att montera datorer och komponenter, göra visuella inspektioner och tester, lackera vid behov samt sätta ihop alla delar innan de packas. Det mest intressanta är att felsöka genom visuella inspektioner och reparera om det är möjligt.
Mina kunskaper om elektronik och produktion av elektroniska komponenter har ökat avsevärt. Jag har också lärt mig mycket om att arbeta i grupp och hur man är en bra lagspelare. Under årens lopp har flera kollegor börjat och slutat här. I båda fallen så är de som arbetar här de som gör det lätt och roligt att börja här och svårt att sluta.
En bra arbetsgivare bryr sig om sin personal, och det tycker jag att NOTE gör. Exempelvis har det även i tuffa tider verkligen funnits en vilja att hitta vägar för att kunna behålla medarbetare. Vi uppmuntras också till en aktiv livsstil utanför arbetet. Det är viktigt att vi umgås, inte bara inom våra egna avdelningar, och vi har kul tillsammans även på fritiden. Tack vare vår flexibla arbetstid är det även möjligt att studera vid sidan av arbetet, det tycker jag är toppen.
Martin Gutberg VD och försäljningschef i Norrtälje
Min uppgift är att bygga och utveckla långsiktigt hållbara och värdeskapande relationer med våra kunder, leverantörer och medarbetare. Detta skapar även mervärde åt våra aktieägare. Fabriken ska vara en stimulerande arbetsplats med glädje, driv, högt i tak och öppenhet för nya idéer. Alla ska känna delaktighet i att varje dag tillföra värde åt kunderna och leva upp till vår vision som kundens självklara tillverknings- och logistikpartner.
Jag har utvecklats mycket under mina sju år på NOTE och har arbetat inom både försäljning, inköp och logistik innan jag fick min nuvarande roll. Det har gett mig en bra helhetssyn av verksamheten. Idag är det lättare för mig att se vad som är viktigt, jag har också ett större självförtroende att fatta svåra beslut.
Det jag uppskattar mest är att se möjligheter och synergier, och att få saker och ting att hända. Det är stimulerande att interagera med kompetenta medarbetare inom NOTE, eller våra kunder och leverantörer, och hitta nya lösningar. Av mindre saker bygger vi kreativt något större och bättre varje dag, både när det gäller produktion och idéer. Jag trivs också med dynamiken i vår arbetsmiljö, många gånger drivs projekt i globala team som involverar flera NOTE-enheter.
Det är spännande att arbeta med framtidens produkter och teknik redan idag. På NOTE är vi stolta över att få göra coola saker åt våra kunder – produkter som är viktiga för industri, samhälle och människors vardag över hela världen.
Aktiedata och ägare
NOTEs aktiekurs ökade med 64 procent under året.
Kursutveckling
Aktiekursen ökade under året med 64 procent till en stängningskurs om 11,90 (7,25) kronor. Högsta betalkurs under året, 12,50 kronor, noterades den 28 december. Lägsta betalkurs, 7,00 kronor, noterades den 15 januari. Under året ökade börsens index för OMX Stockholm Small Cap PI med 48 procent.
Vid årets utgång uppgick NOTEs börsvärde till 344 (209) MSEK och antalet aktieägare var 2 660 (2 093).
Omsättning
Under 2015 omsattes 17 826 818 NOTE-aktier, vilket motsvarar en omsättningshastighet om 62 procent, via Stockholmsbörsen. I genomsnitt omsattes 71 023 aktier per dag.
Utdelningspolicy
Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.
För verksamhetsåret 2015 föreslår styrelsen att en utdelning om 0,70 (0,50) SEK/aktie, motsvarande 20,2 MSEK, lämnas till aktieägarna.
Handel
| Nasdaq Stockholm | |
|---|---|
| Small Cap | |
| Industrial Goods & Services | |
| NOTE | |
| SE0001161654 | |
| Antal aktier per 2015-12-31: 28 872 600 | |
10 största aktieägarna per 2015-12-31, ägargrupperat
| Namn | Antal aktier | Andel av kapital/röster, % |
|---|---|---|
| Creades AB | 4 613 827 | 16,0 |
| Banque Carnegie Luxembourg S.A | 3 305 096 | 11,5 |
| Garden Growth Capital LLC | 2 315 000 | 8,0 |
| Hagberg, Johan | 1 987 073 | 6,9 |
| Kjell-Åke Andersson med familj | 1 271 494 | 4,4 |
| Avanza Pension | 1 158 112 | 4,0 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | 860 616 | 3,0 |
| Stefan Marcus Bozzao | 780 000 | 2,7 |
| Thomas Krishan | 644 188 | 2,2 |
| Robur Försäkring | 515 383 | 1,8 |
| Summa | 17 450 789 | 60,5 |
Fördelning i storleksklasser, innehav per ägare per 2015-12-31
| Storleksklass | Antal aktieägare | Antal aktier | Andel av kapital/röster, % |
|---|---|---|---|
| 1–500 | 1 069 | 211 845 | 0,7 |
| 501–2 000 | 838 | 994 461 | 3,4 |
| 2 001–5 000 | 390 | 1 397 462 | 4,8 |
| 5 001–20 000 | 259 | 2 571 787 | 8,9 |
| 20 001–50 000 | 57 | 1 819 492 | 6,3 |
| 50 001–500 000 | 37 | 4 898 258 | 17,0 |
| 500 001–5 000 000 | 10 | 16 979 295 | 58,9 |
| Summa | 2 660 | 28 872 600 | 100,0 |
Aktieutveckling 2011–2015
Aktiekapitalets utveckling
| År | Transaktion | Ökning av antalet aktier |
Ökning av aktiekapital (SEK) |
Totalt antal aktier |
Totalt aktie kapital (SEK) |
Kvotvärde (SEK) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1999 | Bolagets bildande | 3 000 | 300 000 | 3 000 | 300 000 | 100,00 |
| 2000 | Fondemission | 27 000 | 2 700 000 | 30 000 | 3 000 000 | 100,00 |
| 2000 | Split 10:1 | 270 000 | – | 300 000 | 3 000 000 | 10,00 |
| 2002 | Nyemission | 84 000 | 840 000 | 384 000 | 3 840 000 | 10,00 |
| 2003 | Nyemission | 15 000 | 150 000 | 399 000 | 3 990 000 | 10,00 |
| 2004 | Split 20:1 | 7 581 000 | – | 7 980 000 | 3 990 000 | 0,50 |
| 2004 | Optionsinlösen | 310 200 | 155 100 | 8 290 200 | 4 145 100 | 0,50 |
| 2004 | Nyemission | 1 334 000 | 667 000 | 9 624 200 | 4 812 100 | 0,50 |
| 2010 | Nyemission | 19 248 400 | 9 624 200 | 28 872 600 | 14 436 300 | 0,50 |
Formell Årsredovisning
FORMELL ÅRSREDOVISNING
| Förvaltningsberättelse | 23 |
|---|---|
| Fem år i sammandrag | 28 |
| Finansiella rapporter för koncernen | 30 |
| Noter till koncernens finansiella rapporter | 34 |
| Finansiella rapporter för moderbolaget | 46 |
| Noter till moderbolagets finansiella rapporter | 50 |
| Bolagsstyrningsrapport | 54 |
| Revisionsberättelse | 63 |
Adresser 64
Förvaltningsberättelse
ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN
NOTE är en av norra Europas ledande tillverknings- och logistikpartner för produktion av elektronikbaserade produkter. Marknadspositionen är särskilt stark inom marknadssegmentet high mix/low to medium volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort (PCBA), delmontage och kompletta produkter (box build). Kunderbjudandet täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.
Koncernen består av moderbolaget samt helägda dotterbolag i Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina.
VERKSAMHETEN 2015
Under 2015 tog NOTE för sig ytterligare i konkurrensen på en relativt stabil Europamarknad. NOTE ökade försäljningen, stärkte lönsamheten och noterade fortsatta effektiviseringar av rörelsekapitalutnyttjandet.
Viktiga orsaker till den stärkta positionen är en positiv utveckling för flera av NOTEs kunder. NOTE har fördjupat samarbetet, och vunnit nya affärer och produktgenerationer, på en sedan tidigare stark kundbas, såväl i Sverige som internationellt. Därtill har NOTE sedan en tid vunnit flera nya kunders förtroende och etablerat nya samarbeten som successivt lett till serietillverkning och ökade volymer. I nära dialog med kunderna har det strategiska arbetet intensifierats med en uttalad ambition att ytterligare öka marknadsandelarna och förstärka den lönsamma tillväxten.
NOTE jobbar hårt för att fortsätta att vidareutvecklas som en snabbfotad och lyhörd affärspartner till sina kunder. Arbetet grundläggs utifrån värderingarna – att vara engagerade, professionella, kvalitetsfokuserade, flexibla och värdeskapande.
I ett förhållandevis stabilt läge på flertalet av NOTEs marknader i Europa nådde NOTE under 2015 en försäljningstillväxt om 16 procent, varav valutaeffekter, primärt USD och EUR, utgjorde cirka 7 procent.
Efterfrågan på NOTEs tjänster i Kina har utvecklats positivt under flera år. I höstas, likväl som för ett drygt år sedan, utökades tillverkningskapaciteten i Kina med ytterligare en avancerad ytmonteringsanläggning. Under inledningen av året avyttrades mekaniktillverkningen i Järfälla. För att tillgodose efterfrågan på det växande området för kompletta produkter (box build) fortsätter NOTE i stället att utveckla partnerskap med noga utvalda leverantörer inom områden som mekanik, plast och kablage. NOTEs satsning på att utöka tjänsteerbjudandet i Sverige inom det medicintekniska området har redan resulterat i flera nya kunder och affärer. NOTE jobbar hårt för att säkerställa att dessa uppdrag utvecklas väl. Vidare har en mer aktiv strukturerad bearbetning av några större europeiska marknader inletts, där NOTE för närvarande inte har någon egen etablering.
Ökad försäljning i kombination med fortsatt stabil kostnadsutveckling bidrog planenligt till en förbättring av lönsamheten. Rensat från engångskostnader i samband med VD-skiftet förbättrades rörelseresultatet för 2015 med 17,2 MSEK till 49,0 MSEK. Räknat på samma vis stärktes rörelsemarginalen med 1,1 procentenheter till 4,4 procent.
Effektiv rörelsekapitalhantering är en viktig framgångsfaktor i verksamheten. NOTE bedriver därför ett aktivt förbättringsarbete för att öka effektiviteten vad avser kapitalbindning i lager. Detta sker både genom löpande fokuserade insatser, och mer långsiktigt och industriellt rätt genom att utveckla smartare logistiklösningar, reducera ledtider och fördjupa samarbetet med strategiska leverantörer. Glädjande är därför att lagervärdet, trots en ökad försäljning under året, reducerades med 8 procent. Det finns mer att göra på rörelsekapitalområdet för att tillsammans med kunder och leverantörer
minska komplexitet och totalkostnad. Ökat rörelsekapitalbehov, som en följd av försäljningstillväxten, sätter naturligen press på kassaflöde och likviditet. Positivt är att NOTE under det fjärde kvartalet nådde ett kassaflöde, efter investeringar, om 25,4 (10,9) MSEK. Sett över hela året var kassaflödet 5,2 (2,5) MSEK. Den likvida situationen är god och balansräkningen är fortsatt en av de starkaste i branschen med en soliditet om 43,3 procent.
FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT 2015 Koncernen
Försäljning
Efterfrågan på NOTEs tjänster kan under året beskrivas som fortsatt stabil på de flesta av NOTEs marknader i Europa. Försäljningstillväxt noterades i båda rörelsesegmenten, såväl inom Nearsourcingcenter som Industrial Plants. Jämfört med föregående år ökade NOTE försäljningen i Sverige, Finland och England. I Norge minskade försäljningen, primärt som en följd av lageranpassningar och en förhållandevis svag utveckling hos några enskilda kunder.
NOTE eftersträvar långsiktiga kundrelationer och partnerskap. En fortsatt positiv försäljningsutveckling, och ett flertal fördjupade samarbeten kring nya produktgenerationer, noterades för flera kunder inom NOTEs sedan tidigare starka kundbas.
Sedan en tid har också ett omfattande arbete lagts ned i syfte att ytterligare bredda kundbasen för att på så vis öka försäljningen och kapacitetsutnyttjandet i koncernens enheter. Som ett resultat av dessa marknadsansträngningar har ett förhållandevis stort antal nya kundrelationer etablerats. Merparten av de nya kunderna utgörs av mindre till medelstora bolag i Europa. Flera av dessa kundsamarbeten, som vanligtvis inleds med industrialiseringstjänster (tjänsteförsäljning, prototyper och förserier) har nu lett till serieproduktion och ökade volymer.
Försäljningen uppgick till 1 121,5 (964,0) MSEK, vilket motsvarar en försäljningstill växt om 16 procent. Rensat från valutaeffekter var tillväxten cirka 9 procent. Den ökade försäljningen utgjordes såväl av nya produkter till etablerade kunder som successiva genomslag av ökade volymer till nya kunder.
En fortsatt tillväxt noterades i för säljningen direkt från Industrial Plants i Estland och Kina. Dessa affärer, som sker till kunder i Europa och till andra markna der, främst i Asien, utvecklades fortsatt positivt och utgjorde 37 (29) procent av den totala försäljningen. Till en del beror ökningen på överföring av kundansvar från Nearsourcingcenter till Industrial Plants, vil ket är en naturlig del av NOTEs affärsmodell.
NOTEs försäljning sker till ett stort an tal kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads, kommunikations - och säkerhetsindustrin i norra Europa.
De 15 omsättningsmässigt största kunderna utgjorde 57 (57) procent av koncernens försäljning. I likhet med föregående år utgjorde ingen enskild kund (koncern) mer än cirka 10 (8) procent av den totala försäljningen.
Koncernens orderstock, som utgörs av en kombination av fasta order och kundprognoser, gav vid periodens utgång stöd åt en fortsatt positiv försäljningsutveckling.
Resultat
Som ett led i ambitionen att skapa förutsättningar för ytterligare lönsam försäljningstillväxt drivs ett metodiskt förbättringsarbete på samtliga enheter. Arbetet sker både lokalt på respektive enhet och genom ett flertal koncernövergripande projekt. Utöver initiativ för att bredda och utveckla kunderbjudandet ligger fokus på åtgärder som förbättrar leveransprecision och kvalitetsutfall, samt på effektiviseringar inom kostnads - och rörelsekapitalområdet.
Primärt som en följd av fortsatta effek tiviseringar och att en ökad andel av för ädlingen skett i Industrial Plants i Estland och Kina begränsades kostnadsökningen för jämförbara enheter till cirka 10 procent, varav cirka 4 procentenheter var en effekt
av en svagare svensk valuta. Som ett resul tat av den stabila kostnadsutvecklingen, i kombination med ökad försäljning, stärk tes bruttomarginalen med 0,3 procenten heter till 10,9 (10,6) procent.
Rensat från kostnader i samband med VD -skiftet bidrog fortsatta satsningar på försäljnings - och marknadsföringsområdet till att omkostnaderna för försäljning och administration ökade med 9 procent. Som andel av försäljningen utgjorde omkostnaderna 6,7 (7,1) procent.
Övriga rörelsekostnader/ -intäkter, vilka normalt utgörs av omvärderingar av tillgångar och skulder i utländska valutor, uppgick till 1,5 (–1,7) MSEK. NOTE verkar i en internationell miljö och har en förhållandevis omfattande hantering av utländska valutor, främst av EUR och USD. Insatser görs fortlöpande i syfte att begränsa riskerna av valutasvängningar. Bland övriga rörelsekostnader 2014 ingick en avsättning om 4,0 MSEK hänförlig till avyttringen av mekanikenheten i Järfälla i början av 2015.
Rörelseresultatet under året uppgick till 45,2 (31,8) MSEK. Det underliggande rörelseresultatet, rensat från kostnader i samband med VD -skiftet, förbättrades med 17,2 MSEK till 49,0 (31,8) MSEK, vilket innebär en förstärkning av rörelse marginalen med 1,1 procentenheter till 4,4 (3,3) procent.
Ökat rörelsekapitalbehov som en följd av tillväxten bidrog till att finansnettot försämrades till –5,4 (–3,0) MSEK.
Resultat efter finansnetto uppgick till 39,8 (28,8) MSEK, vilket motsvarar en vinstmarginal om 3,5 (3,0) procent.
Resultat efter skatt uppgick till 34,6 (24,6) MSEK, vilket motsvarar 1,20 (0,85) SEK/aktie. Årets skattekostnad motsvarade 13 (15) procent av resultatet före skatt.
Moderbolaget
Moderbolaget NOTE AB (publ) är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen. Intäkterna under året uppgick till 29,9 (37,1) MSEK och avsåg främst interna tjänster. Intäkts minskningen var främst hänförlig till en förenklad hantering av koncerngemen
samma kostnader varvid intäkter och kostnader för sålda tjänster minskat med samma belopp. I rörelseresultatet för fjärde kvartalet ingår kostnader i samband med VD-skiftet om 3,8 MSEK. I finansnettot ingår erhållen utdelning från dotterbolag på 7,0 (3,6) MSEK, samt erhållna och lämnade koncernbidrag netto om 15,9 (–4,4) MSEK. Resultat efter skatt uppgick till 13,1 (–0,2) MSEK.
Under första kvartalet 2015 har moderbolaget valt att övergå till att för immateriella tillgångar tillämpa undantaget i RFR2 som tillåter att utgifter för utveck ling, som enligt IAS 38 p.57 ska tas upp som tillgång i balansräkningen, istället kostnadsförs i den period de uppstår. Aktivering sker istället i koncernen. Nettoeffekten av tidigare års aktivering har reducerat moderbolagets balanserade vinstmedel med 5,5 MSEK.
FINANSIELL STÄLLNING, KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR Kassaflöde
För att konkurrera framgångsrikt inom marknadssegmentet high mix/low to medium volume ställs bland annat höga krav på flexibilitet i tillverkningen, effektiv materialförsörjning och förmåga att leverera kundanpassade logistiklösningar. NOTE har därför en stor utmaning i att kontinuerligt förbättra affärsmetoder och interna processer inom dessa områ den. Denna utmaning tydliggörs särskilt vid uppstart av nya projekt och vid snabba upp - eller nedgångar av efterfrågan, vilket främst sammanhänger med komplexiteten i materialförsörjningen och skiftande ledtider på elektronikkomponenter.
Världsmarknaden för elektronikkompo nenter kan beskrivas som förhållandevis cyklisk. Utvecklingen under året, likväl som under fjolåret, var förhållandevis stabil och med god tillgång på komponenter. Detta var gynnsamt för NOTEs material planering och logistik.
Ökade tillverknings - och försäljnings volymer ställde fortsatt höga krav på flexibilitet i inköps - och produktionsledet. Fokuserade insatser i kombination med införande av nya logistiklösningar resul terade i en positiv utveckling av lagret,
särskilt under årets sista kvartal. Kapitalbindningen i lager, inklusive förskottsbetalningar för material, minskade under året med 8 procent. Beaktande de ökade tillverknings- och försäljningsvolymerna noterades planenligt en påtagligt ökad lageromsättningshastighet.
Kundfordringarna vid årets utgång var 25 procent högre än vid föregående årsskifte. Ökningen var väsentligen knuten till den ökade försäljningen. Genom fortsatta fokuserade insatser kunde antalet kundkreditdagar hållas på ungefär samma nivå som i fjol.
Leverantörsskulderna, vilka främst avser inköp av elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial, ökade med 7 procent sedan föregående årsskifte. Ökningen är väsentligen knuten till vidareutvecklingen av NOTEs partnermodell på leverantörssidan, som bland annat medför att inköpen styrs till färre, kvalitetssäkrade leverantörer, vilket har bidragit till en effektivisering av rörelsekapitalutnyttjandet.
Trots ökat rörelsekapitalbehov, som en konsekvens av försäljningstillväxten, uppgick årets kassaflöde efter investeringar till 5,2 (2,5) MSEK, vilket motsvarar 0,18 (0,09) SEK/aktie.
Soliditet
Enligt NOTEs externt kommunicerade finansiella mål ska soliditeten minst uppgå till 30 procent. Soliditeten vid periodens utgång uppgick till 43,3 (44,1) procent. Den under andra kvartalet utbetalda aktieutdelningen om 14,4 MSEK reducerade soliditeten med cirka 2 procentenheter.
Likviditet
Fortsatt stort fokus ligger på åtgärder som ytterligare förbättrar koncernens likviditet och kassaflöde.
Koncernens tillgängliga likvida medel, inklusive outnyttjade checkräkningskrediter, uppgick vid utgången av året till 104,7 (92,0) MSEK. Pantförskrivna kundfordringar uppgick till cirka 121 (116) MSEK.
Investeringar
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 22,8 (24,3) MSEK, motsvarande 2,0 (2,5) procent av försäljningen. Av årets investeringar finansierades 9,3 (11,1) MSEK genom finansiell leasing. För att tillgodose den ökade efterfrågan på elektroniktillverkning i Kina togs ytterligare en avancerad ytmonteringslinje i drift under det fjärde kvartalet. Investeringarna i övrigt utgjordes främst av effektivitets- och kvalitetsökande projekt.
Planenliga avskrivningar uppgick till 12,8 (8,4) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till föregående års kapacitetsökning vid NOTEs Industrial Plant i Kina. Vidare påbörjades under årets första kvartal avskrivningar av det nya verksamhetsanpassade ERP-system som successivt tas i drift i koncernens enheter. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ytterligare effektiviseringar, främst på kostnads- och rörelsekapitalområdet, genom att harmonisera interna processer och systemstöd i koncernens enheter.
VERKSAMHET INOM FORSKNING OCH UTVECKLING
NOTE är genom sin verksamhet, som tillverkningspartner, på nära håll delaktig i kunders utvecklingsprocesser, bland annat genom att medverka i industrialiseringsfasen samt vägleda och utveckla tillverkningsprocesser för kunderna. Detta arbete sker kontinuerligt och särredovisas ej i räkenskaperna.
Under året har NOTE fortsatt arbetet med att utveckla det koncerngemensamma ERP-systemet för verksamheten. Kostnader som uppfyller kriterierna för balanserade utgifter har aktiverats i balansräkningen.
NOTE-AKTIEN
Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 28 872 600 stycken. Alla aktier är av samma slag och har ett kvotvärde om 0,50 kronor per aktie.
Inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet i form av hembudsklausuler eller dylikt är kända för bolaget. På balansdagen fanns två aktieägare med större innehav än 10 procent, Creades AB med 16,0
(16,0) och Banque Carnegie Luxembourg S.A. med 11,5 (11,5) procent av rösterna.
Bolagets styrelseledamöter väljs årligen av bolagsstämman, vilken även godkänner förändringar av bolagsordningen.
I övrigt finns inga andra kända förhållanden som skulle kunna påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i NOTE.
För ytterligare information om aktien och aktieägarna, se NOTE-aktien på sidan 20–21.
MEDARBETARE
Det genomsnittliga antalet heltidsanställda var under året 940 (893) personer, av dessa var 523 (491) kvinnor och 417 (402) män. Vid årets utgång var antalet anställda i NOTE 964 (896).
Frisknärvaron i koncernen uppgick till 96,4 (96,2) procent av ordinarie arbetstid och personalomsättningen till 12,0 (12,2) procent.
För ytterligare information om medarbetarna, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 18–19.
RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Med ledande befattningar avses koncernledningen.
Ersättning till ledningen inom NOTE 2015 bestämdes i enlighet med de antagna riktlinjerna som styrelsen utarbetade och som årsstämman 2015 därefter godkände.
Till ledningen avseende år 2016 föreslås följande oförändrade riktlinjer avseende ersättning: Den fasta lönen skall beakta den enskildes ansvarsområde, erfarenhet samt prestation och omprövas varje år.
Rörlig ersättning är beroende av individens uppfyllelse av kvantitativa och kvalitativa mål och kan högst uppgå till 100 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern är 65 år. NOTE erbjuder ITPliknande förmåner. Uppsägningslön och avgångsvederlag för en befattningshavare skall sammantaget inte överstiga ersättning för 24 månader. Styrelsen får frångå
dessa riktlinjer om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det.
För ytterligare information om ersättningar, se not 8, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 38.
MILJÖ
Informationsplikt och certifiering
Koncernen bedriver verksamhet i ett svenskt dotterbolag med tillståndsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Två fabriker har anmälningsplikt och en fabrik har anmälningsplikt till viss nivå.
Alla tillverkande enheter inom koncernen är miljöcertifierade enligt ISO 14001.
EU-direktiv
WEEE-direktivet reglerar hanteringen av elektronikavfall. Eftersom NOTE inte har något producentansvar har ingen reserv satts av för hantering av elektronikavfall från konsumentelektronik enligt IFRIC 6. Det ansvaret åligger produktägarna.
EUs Reach-förordning reglerar användandet av kemikalier. NOTE klassas som nedströmsanvändare och/eller slutanvändare av kemikalier och har skyldighet att endast använda registrerade ämnen och att ta fram riskbedömning i de fall bolaget använder så kallade SVHC-ämnen.
För ytterligare information om miljöfrågor, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 15.
VÄSENTLIGA RISKER I VERKSAMHETEN Operativa risker
NOTE är en av norra Europas ledande tillverknings- och logistikpartner för produktion av elektronikbaserade produkter. Marknadspositionen är särskilt stark inom marknadssegmentet high mix/low to medium volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort (PCBA), delmontage och kompletta produkter (box build). Kunderbjudandet täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.
I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare.
NOTEs affärsmodell Nearsourcing, som syftar till ökad försäljningstillväxt i kombination med reducerade overheadoch investeringskostnader i högkostnadsländer, är ett sätt att minska riskerna i verksamheten.
För ytterligare information om operativa risker, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14.
Finansiella risker
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom upplånings- och ränterisker, valutarisker samt likviditets- och kreditrisker. Koncernen finansieras väsentligen genom eget kapital, lån och leverantörsskulder. Beroende på konjunktur- och marknadssituation är möjligheterna att säkerställa erforderlig finansiering och likviditet att betrakta som en betydande risk.
Fakturering sker såväl i svenska kronor som i utländsk valuta, främst USD och EUR. Valutakursrisker i övrigt berör främst inköp av produktionsmaterial. Nettoexponeringen i utländska valutor säkras väsentligen dels genom bindande avtal där kunden står valutarisken, dels genom kassaflödessäkringar.
De säkrade valutorna är USD och EUR. För ytterligare information om finansiella risker, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14 samt not 24, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 44.
HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
Den 7 mars 2016 tillträder Stefan Hedelius som ny VD och koncernchef för NOTE. Han efterträder Peter Laveson. Henrik Nygren fortsätter som tillförordnad VD och koncernchef fram till dess att Stefan Hedelius tillträder.
FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
NOTEs orderstock ger fortsatt stöd åt en positiv försäljningsutveckling.
NOTE arbetar hårt för att bibehålla och utveckla det arbetssätt och den inställning som införts för att stärka kundrelationer, vinna nya affärer, fortsätta med effektiviseringsarbete och lyckas väl med rörelsekapitalutnyttjandet.
FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINSTMEDEL
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande (kronor):
| Summa | 90 860 488 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 70 649 668 |
| Utdelas till aktieägare | 20 210 820 |
| Summa | 90 860 488 |
| Årets resultat | 13 121 107 |
| Balanserade vinstmedel | 77 739 381 |
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN
Mot bakgrund av NOTEs resultatutveckling föreslår styrelsen en utdelning till aktieägarna om 0,70 (0,50) SEK/aktie motsvarande 20,2 (14,4) MSEK. Den föreslagna utdelningen till aktieägarna uppgår till 22 procent av bolagets vinstmedel per balansdagen och den minskar koncernens soliditet från 43,3 till 40,2 procent räknat på värdena vid årsskiftet. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagens försiktighetsprincip och således försvarlig med avseende på de krav som ställs på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.
Beträffande NOTEs resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. NOTEs räkenskapsår avser perioden 1 januari till och med 31 december. Alla belopp är i TSEK om inte annat anges.
Fem år i sammandrag
| MSEK (om inte annat anges) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning för koncernen | 2015 | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 |
| Nettoomsättning | 1 121,5 | 964,0 | 907,0 | 1 029,2 | 1 208,9 |
| Bruttoresultat | 122,5 | 102,4 | 72,5 | 92,6 | 133,0 |
| Rörelseresultat | 45,2 | 31,8 | 9,0 | 25,9 | 64,4 |
| Resultat före skatt | 39,8 | 28,8 | 1,2 | 19,1 | 56,3 |
| Årets resultat | 34,6 | 24,6 | 0,7 | 12,6 | 39,4 |
| Balansräkning för koncernen | |||||
| TILLGÅNGAR | |||||
| Anläggningstillgångar | 156,7 | 154,1 | 134,5 | 134,8 | 147,8 |
| Omsättningstillgångar | 506,5 | 458,8 | 406,3 | 441,2 | 485,5 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 663,2 | 612,9 | 540,8 | 576,0 | 633,3 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital | 287,1 | 270,2 | 238,1 | 260,5 | 259,4 |
| Långfristiga skulder | 12,1 | 12,0 | 6,7 | 7,0 | 5,5 |
| Kortfristiga skulder | 364,0 | 330,7 | 296,0 | 308,5 | 368,4 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 663,2 | 612,9 | 540,8 | 576,0 | 633,3 |
| Kassaflöde för koncernen | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 18,7 | 15,7 | 4,2 | 98,1 | 37,5 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -13,5 | –13,2 | –6,2 | –1,1 | 19,0 |
| KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGSVERKSAMHETEN | 5,2 | 2,5 | –2,0 | 97,0 | 56,5 |
| Likvida medel vid periodens ingång | 35,2 | 40,8 | 70,7 | 29,3 | 33,7 |
| Kassaflöde före finansieringsverksamheten | 5,2 | 2,5 | –2,0 | 97,0 | 56,5 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 7,3 | –10,6 | –28,2 | –54,9 | –61,2 |
| Valutakursdifferens i likvida medel | –0,4 | 2,5 | 0,3 | –0,7 | 0,3 |
| LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG | 47,3 | 35,2 | 40,8 | 70,7 | 29,3 |
| Koncernens nyckeltal | |||||
| Resultat per aktie, SEK | 1,20 | 0,85 | 0,02 | 0,44 | 1,36 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten per aktie, SEK | 0,18 | 0,09 | –0,07 | 3,36 | 1,96 |
| Börsvärde vid periodens utgång | 344 | 209 | 188 | 218 | 191 |
| Rörelsemarginal, % | 4,0 | 3,3 | 1,0 | 2,5 | 5,3 |
| Vinstmarginal, % | 3,5 | 3,0 | 0,1 | 1,9 | 4,7 |
| Räntabilitet på operativt kapital, % | 12,9 | 10,1 | 3,1 | 7,9 | 17,7 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 12,4 | 9,7 | 0,3 | 4,9 | 16,5 |
| Operativt kapital (genomsnitt) | 351,7 | 314,7 | 291,4 | 328,6 | 364,5 |
| Räntebärande nettoskuld | 81,9 | 64,3 | 56,8 | 27,4 | 109,9 |
| Soliditet, % | 43,3 | 44,1 | 44,0 | 45,2 | 41,0 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,3 | 0,2 | 0,2 | 0,1 | 0,4 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 5,3 | 4,8 | 1,1 | 2,9 | 5,3 |
| Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr | 3,2 | 3,1 | 3,1 | 3,1 | 3,3 |
| Omsättning per anställd, TSEK | 1 193 | 1 080 | 1 071 | 1 164 | 1 287 |
Vinstmarginal 2015
Soliditet 2015
Kassaflöde per aktie 2015
För Finansiella definitioner, se not 30 på sidan 45.
Räkenskaper
NOTE ÅRSREDOVISNING 2015 29
Resultaträkning för koncernen
| TSEK | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2, 3 | 1 121 500 | 964 022 |
| Kostnad för sålda varor | –998 993 | –861 599 | |
| Bruttoresultat | 122 507 | 102 423 | |
| Försäljningskostnader | –46 765 | –39 081 | |
| Administrationskostnader | –31 992 | –29 819 | |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 23 707 | 14 795 |
| Övriga rörelsekostnader | 5 | –22 203 | –16 537 |
| Rörelseresultat | 3, 6, 7, 8, 9, 27 | 45 254 | 31 781 |
| Finansiella intäkter | 3 826 | 4 588 | |
| Finansiella kostnader | –9 260 | –7 545 | |
| Finansnetto | 10 | –5 434 | –2 957 |
| Resultat före skatt | 39 820 | 28 824 | |
| Inkomstskatt | 11 | –5 184 | –4 242 |
| Årets resultat | 34 636 | 24 582 | |
| Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor | 17 | 1,20 | 0,85 |
Koncernens rapport över övrigt totalresultat
| TSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 34 636 | 24 582 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | ||
| Valutakursdifferenser | –3 007 | 7 686 |
| Kassaflödessäkringar | –421 | 405 |
| Skatt på kassaflödessäkring och valutakursdifferens | 209 | –649 |
| Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt | –3 219 | 7 442 |
| Summa totalresultat för året | 31 417 | 32 024 |
Balansräkning för koncernen
| TSEK | NOT | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 12 | 80 371 | 80 107 |
| Materiella anläggningstillgångar | 3, 13 | 65 930 | 59 086 |
| Långfristiga fordringar | 14 | 1 462 | 1 110 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 8 898 | 13 794 |
| Summa anläggningstillgångar | 156 661 | 154 097 | |
| Varulager | 3, 15 | 189 863 | 205 609 |
| Kundfordringar | 23, 24 | 252 110 | 201 781 |
| Skattefordringar | 5 508 | 5 732 | |
| Övriga fordringar | 14, 23 | 3 485 | 3 114 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 16 | 8 331 | 7 461 |
| Likvida medel | 23, 26 | 47 298 | 35 160 |
| Summa omsättningstillgångar | 506 595 | 458 857 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 663 256 | 612 954 | |
| Eget kapital | 18 | ||
| Aktiekapital | 14 436 | 14 436 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 217 862 | 217 862 | |
| Reserver | –1 556 | 1 663 | |
| Balanserat resultat | 56 399 | 36 199 | |
| Eget kapital | 287 141 | 270 160 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 19, 23, 24 | 9 744 | 9 537 |
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 2 359 | 2 570 |
| Summa långfristiga skulder | 12 103 | 12 107 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | 19, 23, 24 | 119 466 | 89 965 |
| Leverantörsskulder | 23, 24 | 175 044 | 163 859 |
| Skatteskulder | 21 | 310 | 3 509 |
| Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
22 | 21 361 47 819 |
22 181 47 161 |
| Övriga avsättningar | 20 | 12 | 4 012 |
| Summa kortfristiga skulder | 364 012 | 330 687 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 663 256 | 612 954 | |
För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 25 på sidan 45.
Koncernens förändringar i eget kapital
| TSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 14 436 | 217 862 | –5 779 | 11 617 | 238 136 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | 24 582 | 24 582 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Valutakursdifferenser | 7 686 | 7 686 | |||
| Kassaflödessäkringar | 405 | 405 | |||
| Skatt på kassaflödessäkring och valutakursdifferens | –649 | –649 | |||
| Summa totalresultat | 7 442 | 24 582 | 32 024 | ||
| Utdelning | – | – | |||
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 14 436 | 217 862 | 1 663 | 36 199 | 270 160 |
| TSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 14 436 | 217 862 | 1 663 | 36 199 | 270 160 |
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | 34 636 | 34 636 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Valutakursdifferenser | –3 007 | –3 007 | |||
| Kassaflödessäkringar | –421 | –421 | |||
| Skatt på kassaflödessäkring och valutakursdifferens | 209 | 209 | |||
| Summa totalresultat | –3 219 | 34 636 | 31 417 | ||
| Utdelning | –14 436 | –14 436 | |||
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 14 436 | 217 862 | –1 556 | 56 399 | 287 141 |
Kassaflödesanalys för koncernen
| TSEK | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| 26 | |||
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 39 820 | 28 824 | |
| Återlagda avskrivningar | 12 835 | 8 361 | |
| Övriga poster som inte ingår i kassaflödet | –1 066 | –1 400 | |
| Betald skatt | –4 137 | –3 950 | |
| 47 452 | 31 835 | ||
| Förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | 13 233 | –41 909 | |
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | –53 904 | 6 050 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 11 979 | 19 739 | |
| –28 692 | –16 120 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 18 760 | 15 715 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –11 040 | –9 340 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | – | 161 | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –2 495 | –4 046 | |
| Avyttring av finansiella tillgångar | – | – | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –13 535 | –13 225 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 21 755 | – | |
| Amortering av lån | – | –10 590 | |
| Utbetald utdelning | –14 436 | – | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 7 319 | –10 590 | |
| Årets kassaflöde | 12 544 | –8 100 | |
| Likvida medel | |||
| Vid periodens ingång | 35 160 | 40 731 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 5 225 | 2 490 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 7 319 | –10 590 | |
| Valutakursdifferens i likvida medel | –406 | 2 529 | |
| Likvida medel vid periodens utgång | 47 298 | 35 160 |
Noter till koncernens finansiella rapporter
NOT 1 Väsentliga redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) som de har antagits av EU samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 28.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 februari 2016. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 19 april 2016. Årsredovisningen har upprättats både i en svensk och i en engelsk version. Vid eventuella variationer mellan de två ska den svenska versionen gälla.
Ändrade redovisningsprinciper
Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2015 eller senare, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2015 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan:
IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder och ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. Standarden behåller en blandad värderingsansats som förenklats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier; upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. Hur ett instrument ska klassificeras beror på företagets affärsmodell och instrumentets karaktäristika. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. IFRS 9 minskar kraven för tillämpning av säkringsredovisning genom att 80-125-kriteriet ersätts med krav på ekonomisk relation mellan säkringsinstrument och säkrat föremål och att säkringskvoten ska vara samma som används i riskhanteringen. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. Grundprincipen i IFRS 15 är att ett företag redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden. Denna redovisning sker med hjälp av en femstegsmodell. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder i kraft den 1 januari 2018. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden.
I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard, IFRS 16 "Leases", som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.
Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Segmentsrapportering
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen som fattar strategiska beslut.
Klassificering m m
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från NOTE AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
I koncernen ingår moderbolaget och 13 helägda bolag. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. För förvärv till och med år 2009 ingick även transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet i anskaffningsvärdet. För förvärv från och med 2010 redovisas transaktionskostnader i resultaträkningen.
Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Utländsk valuta
Transaktioner och balansposter i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan (SEK) till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning då redovisas förlusten/vinsten i övrigt totalresultat.
Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller kostnader.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.
Intäkter
Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag
Intäkter för försäljning av varor och tillverkningstjänster redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med produktens ägande har överförts till köparen och när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om NOTE behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som bolaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter för konsulttjänster redovisas enligt metoden för successiv vinstavräkning under förutsättning att nedlagd tid klart kan identifieras och mätas på ett tillförlitligt sätt.
Statliga stöd
Statliga stöd redovisas enligt IAS20. Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningen när de erhålls. Statliga bidrag som erhållits som ersättning för kostnader som redan har belastat resultatet tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då fordran på staten uppstår. Statliga bidrag till investeringar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Leasing och finansiella intäkter och kostnader
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Operationella leasingavtal
Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.
Finansiella leasingavtal
Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning enligt principerna för ägda tillgångar. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.
Ränteintäkter/-kostnader redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, derivat och lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, derivat och låneskulder.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
NOTE bedömer vid varje rapportperiods slut om nedskrivningsbehov föreligger av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger till följd av "förlusthändelser" som påverkar framtida kassaflöden av tillgången samt kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tillgångens nedskrivningsbelopp redovisas i resultaträkningen.
Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:
Lånefordringar och kundfordringar
"Lånefordringar och kundfordringar" är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Dessa tillgångar redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. "Lånefordringar och kundfordringar" ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodensslut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Andra finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Factoring
NOTE tillämpar fakturabelåning (factoring) som en del i den externa finansieringen. En kundfordran som pantbelånats redovisas i sin helhet som en ställd säkerhet i koncernens eventualförpliktelser. Skulden för belåningen redovisas som en kortfristig räntebärande skuld i samband med utbetalningen. Vid full betalning från kunden nollställs både beloppet på kundfordringar och på factoringskulden samt att NOTEs eventualförpliktelse upphör.
För NOTEs factoringfinansiering i Estland har 90 procent av risken i kundfordringarna övergått till kreditgivaren. I enlighet med rådande regelverk redovisas även denna finansiering som factoring.
Kassaflödessäkringar
Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras delvis genom valutatermin. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verklig värdeförändring går i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, omklassificeras omedelbart den ackumelerade vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat från eget kapital till resultaträkningen.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent lagts till läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Beräknade nyttjandeperioder:
| Markanläggningar | 20 år |
|---|---|
| Byggnader, rörelsefastigheter | se nedan |
|---|---|
| Nedlagda kostnader på annans fastighet -byggnadsinventarier | 5 år |
| Nedlagda kostnader på annans fastighet -fast installation byggnad | 20 år |
| Byggnadsinventarier | se nedan |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 5 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 4 eller 5 år |
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10–100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
| Stomme | 100 år |
|---|---|
| Stomkompletteringar, innerväggar m.m. | 20–40 år |
| Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. | 20–40 år |
| Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. | 20–30 år |
| Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m. | 10–15 år |
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill från ett rörelseförvärv fördelas till de grupper av kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. NOTE allokerar goodwill till rörelsesegmenten Nearsourcing och Industrial Plants. Goodwill prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan).
Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Koncernen har sedan 2014 påbörjat implementeringen av ett nytt ERP-system vars värde har upparbetats av köpt konsulttid och egen nedlagd tid som uppfyller kriterierna för balanserade utgifter.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Övriga immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
Varumärken och liknande rättigheter 5 år
| Balanserade utgifter datorprogram | 10 år |
|---|---|
| Balanserade utgifter för processutveckling | 3-5 år |
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på ett normalt kapacitetsutnyttjande.
I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.
Varulagret redovisas netto, efter avdrag för individuell bedömd inkuransrisk.
Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Undantagna tillgångar enligt ovan värderingsprövas enligt respektive standard.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Beräkning av återvinningsvärdet
Återvinningsvärdet på kundfordringar beräknas som ursprunglig fordran med avdrag för de belopp som inte beräknas flyta in. Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar av kundfordringar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Aktiekapital
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
Ersättningar till anställda
Avgiftsbestämda pensionsplaner Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken NOTE betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. NOTE har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.
Förmånsbestämda pensionsplaner
Koncernen hade en ofonderad förmånsbestämd plan t o m 2009, under 2010 avvecklades den och per balansdagen saknas förmånsbestämda pensionsplaner.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningen lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har förpliktelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.
Omstrukturering och andra kostnader av engångskaraktär
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.
Med kostnader av engångskaraktär menar NOTE kostnader av väsentliga belopp och samtidigt av sådan art att de kan anses som rörelsefrämmande och ej årligen förekommande. Exempel på kostnader av engångskaraktär är nedskrivningar av tillgångar vid tvister och kostnader i samband med VD-byten.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baserar sig på årets resultat i koncernen och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till ledande befattningshavare.
Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliketelsens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
NOT 2 Intäkternas fördelning
Koncernens försäljning är i sin helhet hänförlig till EMS-verksamhet, det vill säga tjänster för uppdragstillverkning av elektronikprodukter.
NOT 3 Segmentrapportering
I nedanstående tabell och i enlighet med tillämpning av IFRS 8 framgår väsentliga nyckeltal för NOTEs rörelsesegment. Dessa utgörs väsentligen av Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Nearsourcingcenter innefattar de säljande enheterna i Sverige, Norge, Finland och England där ett utvecklingsorienterat arbete utförs nära kunderna. Industrial Plants utgörs väsentligen av de tillverkande enheterna i Estland och Kina. Övriga enheter utgörs av affärsstödjande, koncerngemensamma verksamheter.
| Övriga enheter och | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nearsourcingcenter | Industrial Plants | elimineringar | Total | |||||
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| NETTOOMSÄTTNING | ||||||||
| Extern omsättning | 704 666 | 683 464 | 416 834 | 280 558 | – | – | 1 121 500 | 964 022 |
| Intern omsättning | 4 484 | 9 395 | 147 103 | 169 513 | –151 587 | –178 908 | – | – |
| Nettoomsättning | 709 150 | 692 859 | 563 937 | 450 071 | –151 587 | –178 908 | 1 121 500 | 964 022 |
| RÖRELSERESULTAT | ||||||||
| Rörelseresultat | 25 160 | 10 879 | 30 084 | 25 662 | –9 990 | –4 760 | 45 254 | 31 781 |
| Rörelseresultat | 25 160 | 10 879 | 30 084 | 25 662 | –9 990 | –4 760 | 45 254 | 31 781 |
| Finansiella poster – netto | –5 434 | –2 957 | ||||||
| Resultat före skatt | 39 820 | 28 824 | ||||||
| VÄSENTLIGA TILLGÅNGAR PER SEGMENT | ||||||||
| Materiella anläggningstillgångar | 25 494 | 24 906 | 40 369 | 34 180 | 67 | 0 | 65 930 | 59 086 |
| Varulager | 94 650 | 96 297 | 95 213 | 109 312 | – | 0 | 189 863 | 205 609 |
| Externa kundfordringar | 124 875 | 127 697 | 126 877 | 73 870 | 358 | 214 | 252 110 | 201 781 |
| Totala tillgångar | 388 122 | 388 085 | 284 733 | 247 194 | –9 599 | –22 325 | 663 256 | 612 954 |
| ÖVRIGA UPPLYSNINGAR | ||||||||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 6 131 | 5 077 | 14 044 | 15 212 | 80 | 0 | 20 255 | 20 289 |
| Avskrivningar | –6 650 | –4 969 | –6 172 | –3 392 | –13 | 0 | –12 835 | –8 361 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster (exkl avskrivningar) | –4 116 | 3 130 | 2 679 | –256 | 371 | –4 274 | –1 066 | –1 400 |
| Genomsnittligt antal anställda | 350 | 373 | 573 | 505 | 17 | 15 | 940 | 893 |
NOTE har sitt säte i Sverige. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 452,2 (387,8) MSEK och från övriga länder till 669,3 (576,2) MSEK. NOTE har generellt en diversifierad kundbas och där ingen kund utgör mer än cirka 10 procent av koncernens totala försäljningen. Anläggningstillgångar i Sverige (exklusive finansiella) uppgår per balansdagen till 58,1 (57,5) MSEK, i Estland 17,6 (18,1) MSEK, England 5,1 (4,9) MSEK, Norge 5,9 (6,3) samt övriga länder till 56,4 (48,5) MSEK. Uppskjutna skattefordringar i Sverige uppgår per balansdagen till –0,2 (4,1) MSEK, i Norge 3,8 (4,4) MSEK, England 4,2 (4,2) MSEK samt övriga länder 1,1 (1,1) MSEK.
| NOT 4 | Övriga rörelseintäkter | ||
|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | ||
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 21 509 | 12 860 | |
| Övrigt | 2 198 | 1 935 | |
| Summa | 23 707 | 14 795 |
NOT 5 Övriga rörelsekostnader
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | –21 167 | –12 429 |
| Övrigt | –1 036 | –4 108 |
| Summa | –22 203 –16 537 |
NOT 6 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kostnad för varor och material | –695 750 | –574 118 |
| Personalkostnader | –259 865 | –247 396 |
| Avskrivningar | –12 835 | –8 361 |
| Övrigt | –131 503 | –117 161 |
| Summa | –1 099 953 | –947 036 |
NOT 7 Operationell leasing
| Lokalhyra | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Avtal med betalning inom ett år | 15 591 | 15 904 |
| Avtal med betalning mellan ett och fem år | 26 125 | 41 967 |
| Summa | 41 716 | 57 871 |
Koncernens kostnad för lokalhyra under 2015 uppgick till 15 828 (15 346).
| Övrig operationell leasing | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Avtal med betalning inom ett år | 2 733 | 1 973 |
| Avtal med betalning mellan ett och fem år | 3 589 | 4 323 |
| Summa | 6 322 | 6 296 |
Koncernens kostnad för övrig operationell leasing under 2015 uppgick till 2 921 (2 778).
NOT 8 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
| Kostnader för ersättningar till anställda | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar | –196 640 | –188 294 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer | – | – |
| Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer | –14 811 | –10 937 |
| Sociala avgifter | –48 414 | –48 165 |
| Summa | –259 865 | –247 396 |
Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas till största del genom en försäkring i Alecta. Enligt Rådet för finansiell rapportering UFR3, kassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,8 (2,5) MSEK. Förväntade avgifter för nästkommande år bedöms uppgå till cirka 2,8 MSEK. Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen är försumbar och överstiger inte 0,010 procent. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 (146) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Avgiftsbestämda pensionsplaner
I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för både tjänstemän och arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kostnader för avgiftsbestämda planer* | –14 811 | –10 937 |
*ITP-plan finansierad i Alecta ingår med 2 839 (2 550).
Ledande befattningshavares ersättningar
| Medelantal anställda | 2015 | Andel män | 2014 Andel män | |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 253 | 60% | 276 | 64% |
| Norge | 40 | 48% | 39 | 46% |
| England | 32 | 50% | 31 | 48% |
| Finland | 43 | 62% | 41 | 62% |
| Estland | 237 | 28% | 240 | 25% |
| Kina | 335 | 41% | 266 | 41% |
| Koncernen totalt | 940 | 44% | 893 | 45% |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledningen | Andel kvinnor | Andel kvinnor |
| Styrelseledamöter, verkställande direktörer | 28% | 27% |
| Övriga ledande befattningshavare 3 (2) personer* | 0% | 0% |
*Avser totalt antal ledande befattningshavare i slutet av året. För första halvåret totalt två personer. För andra halvåret totalt tre personer.
| Ersättningar och övriga förmåner 2015 | Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande: | Kristian Teär | –300 | – | – | – | –300 |
| Styrelsens ledamöter: | Kjell-Åke Andersson | –100 | – | – | – | –100 |
| Bruce Grant | –100 | – | – | – | –100 | |
| Bahare Hedenstierna, invald 150422 | –67 | – | – | – | –67 | |
| Stefan Johansson | –160 | – | – | – | –160 | |
| Henry Klotz | –100 | – | – | – | –100 | |
| Daniel Nyhrén | –100 | – | – | – | –100 | |
| Verkställande direktör: | Peter Laveson, avgått efter årets slut | –4 207 | –281 | –65 | –942 | –5 495 |
| Övriga ledande befattningshavare (3 personer)* | –3 273 | –485 | –177 | –1 048 | –4 983 | |
| Summa | –8 407 | –766 | –242 | –1 990 | –11 405 |
Kommentarer till tabellen:
Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som belastat koncernens resultat under 2015. Ej utbetald ersättning till avgående VD uppgår till 2,7 (–) MSEK vid årets slut, varav 0,5 (–) MSEK avsåg förmåner och pensioner. För verksamhetsåret 2015 löpte ett lönsamhetsbaserat, rörligt ersättningsprogram för verkställande direktören, ledande befattningshavare, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner. Antalet deltagare uppgick till 19 personer. Under 2015 har programmet belastat koncernens resultat med ett bedömt utfall om 1,6 MSEK exklusive sociala avgifter, varav 0,8 MSEK avser ledande befattningshavare. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.
*Avser totalt antal ledande befattningshavare i slutet av året. För första halvåret totalt två personer. För andra halvåret totalt tre personer.
Ledande befattningshavares ersättningar
| Ersättningar och övriga förmåner 2014 | Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande: | Kristian Teär, invald 140425 | –200 | – | – | – | –200 |
| Styrelsens ledamöter: | Kjell-Åke Andersson | –100 | – | – | – | –100 |
| Bruce Grant | –100 | – | – | – | –100 | |
| Stefan Johansson | –160 | – | – | – | –160 | |
| Henry Klotz | –100 | – | – | – | –100 | |
| Daniel Nyhrén, invald 140425 | –67 | – | – | – | –67 | |
| Stefan Charette, utträde 140425 | –100 | – | – | – | –100 | |
| Verkställande direktör: | Peter Laveson | –1 914 | –417 | –65 | –447 | –2 843 |
| Övriga ledande befattningshavare (2 personer) | –2 809 | –646 | –170 | –906 | –4 531 | |
| Summa | –5 550 | –1 063 | –235 | –1 353 | –8 201 |
Kommentarer till tabellen:
Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som belastat koncernens resultat under 2014. För verksamhetsåret 2014 löpte ett lönsamhetsbaserat, rörligt ersättningsprogram för verkställande direktören, ledande befattningshavare, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner. Antalet deltagare uppgick till 16 personer. Under 2014 har programmet belastat koncernens resultat med ett bedömt utfall om 2,2 MSEK exklusive sociala avgifter, varav 1,1 MSEK avser ledande befattningshavare. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.
NOT 9 Arvode och ersättningar till revisorer
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdraget | –910 | –930 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | – | – |
| Skatterådgivning | – | –28 |
| Övriga tjänster | –227 | –58 |
| Övriga revisorer | ||
| Revisionsuppdraget | –438 | –273 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | –31 | – |
| Skatterådgivning | – | –115 |
| Övriga tjänster | –673 | –609 |
Revision av koncernredovisning har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapport.
NOT 11 Skatt
| Redovisad i resultaträkningen | 2015 | 2014 | |
|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | |||
| Periodens skattekostnad | –2 867 | –3 937 | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 1 644 | –868 | |
| Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | |||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader/ bokslutsdispositioner |
–1 342 | 670 | |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skattevärde i underskottsavdrag |
–2 541 | –28 | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –78 | –79 | |
| Totalt redovisad skatt i koncernen | –5 184 | –4 242 |
| Avstämning av effektiv skatt | % 2015 |
% 2014 |
|---|---|---|
| Resultat före skatt | 39 820 | 28 824 |
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | –22,0 –8 760 | –22,0 –6 341 |
| Effekt av andra skattesatser för utl. dotterföretag | 2,9 1 135 |
1,5 428 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –1,3 –522 |
–0,5 –147 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 9,4 3 732 |
9,0 2 597 |
| Ej bokförd skatteintäkt på förlust | –5,4 –2 139 | – – |
| Skatt hänförlig till utnyttjad del av underskottsavdrag | 0,1 32 |
0,4 123 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 3,9 1 566 |
–3,3 –947 |
| Övrigt | –0,6 –228 |
0,2 45 |
| Totalt redovisad skatt i koncernen | –13,0 –5 184 | –14,7 –4 242 |
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisade i balansräkningen | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Materiella anläggningstillgångar | –39 | 196 | 1 944 | 1 959 | –1 983 | –1 763 | |
| Derivat värderade till verkligt värde | 12 | –301 | – | – | 12 | –301 | |
| Underskottsavdrag | 7 654 | 11 110 | – | – | 7 654 | 11 110 | |
| Avsättningar | 1 271 | 2 735 | – | – | 1 271 | 2 736 | |
| Obeskattade reserver | – | 54 | 415 | 611 | –415 | –558 | |
| Skattefordringar/-skulder | 8 898 | 13 794 | 2 359 | 2 570 | 6 539 | 11 224 |
Uppskjutna skattefordringar och underskottsavdrag
Mer än 80 procent av uppskjutna skattefordringar är hänförliga till underskottsavdrag. Resterande del avser temporära skillnader relaterade till värdering av anläggningstillgångar samt avsättningar, vilka kommer fördelas ut över flertalet år.
Uppskjutna skattefordringar redovisas på skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Inga av underskottsavdragen är tidsbegränsade, cirka 2 MSEK beräknas nyttjas under 2016. Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår till 2,3 (–) MSEK.
| Avsättningar för uppskjuten skatt | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid periodens ingång | 2 570 | 2 432 |
| Belopp som avsatts under perioden | 28 | 256 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –239 | –118 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 2 359 | 2 570 |
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| 2014 | 2015 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 jan |
Redovisat över resultat räkningen |
Redovisat mot total resultatet |
Redovisat direkt i eget kapital |
Utgående balans 31 dec |
Ingående balans 1 jan |
Redovisat över resultat räkningen |
Redovisat mot total resultatet |
Redovisat direkt i eget kapital |
Utgående balans 31 dec |
|
| Materiella anläggningstillgångar | –1 488 | –313 | – | 38 | –1 763 | -1 763 | –220 | – | – | –1 983 |
| Derivat värderade till verkligt värde | 7 | –193 | –115 | – | –301 | –301 | 194 | 119 | – | 12 |
| Underskottsavdrag | 11 509 | 30 | –34 | –395 | 11 110 | 11 110 | –2 617 | –399 | –440 | 7 654 |
| Avsättningar | 1 623 | 1 107 | – | 6 | 2 736 | 2 736 | –1 459 | – | –6 | 1 271 |
| Obeskattade reserver | –500 | –65 | – | 7 | –558 | –558 | 143 | – | – | –415 |
| Övrigt | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Summa | 11 151 | 566 | –149 | –344 | 11 224 | 11 224 | –3 959 | –280 | –446 | 6 539 |
NOT 10 Finansnetto
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 80 | 134 |
| Valutakursvinster | 3 746 | 4 454 |
| Övrigt | – | – |
| Finansiella intäkter | 3 826 | 4 588 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–2 543 | –3 573 |
| Bankkostnader | –2 362 | –2 812 |
| Valutakursförluster | –3 398 | –863 |
| Övrigt | –957 | –297 |
| Finansiella kostnader | –9 260 | –7 545 |
| Finansnetto | –5 434 | –2 957 |
NOT 12 Immateriella anläggningstillgångar
Nyttjandeperioden för goodwill är obestämbar medan nyttjandeperioden för övriga immateriella tillgångar är bestämbar och följer vad som är angivet under not 1, Redovisningsprinciper. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.
| Balanserade utgifter | Varumärken | |||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill, förvärvad | för datorprogram | med mera | Totalt | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2014-01-01 | 72 328 | 8 209 | 1 466 | 82 003 |
| Investeringar | – | 3 802 | 245 | 4 047 |
| Omklassificeringar och valutakurseffekter | – | – | – | – |
| Avyttringar och utrangeringar | 309 | – | 21 | 330 |
| Utgående balans 2014-12-31 | 72 637 | 12 011 | 1 732 | 86 380 |
| Ingående balans 2015-01-01 | 72 637 | 12 011 | 1 732 | 86 380 |
| Investeringar | – | 2 308 | 188 | 2 496 |
| Omklassificeringar och valutakurseffekter | –200 | –623 | –21 | –844 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | –302 | – | –302 |
| Utgående balans 2015-12-31 | 72 437 | 13 394 | 1 899 | 87 730 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2014-01-01 | – 2031 | –2 306 | 1 419 | –5 756 |
| Omklassificering och valutakurseffekter | – | – | – | – |
| Årets avskrivningar | – | –445 | –64 | –509 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | – | –9 | –8 |
| Utgående balans 2014-12-31 | –2 030 | –2 751 | –1 492 | –6 273 |
| Ingående balans 2015-01-01 | –2 030 | –2 751 | –1 492 | –6 273 |
| Omklassificering och valutakurseffekter | – | – | 9 | 9 |
| Årets avskrivningar | – | –1 300 | –97 | –1 397 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | 302 | – | 302 |
| Utgående balans 2015-12-31 | –2 030 | –3 749 | –1 580 | –7 359 |
| Redovisade värden | ||||
| Per 2014-01-01 | 70 297 | 5 903 | 47 | 76 247 |
| Per 2014-12-31 | 70 607 | 9 260 | 240 | 80 107 |
| Per 2015-01-01 | 70 607 | 9 260 | 240 | 80 107 |
| Per 2015-12-31 | 70 407 | 9 645 | 319 | 80 371 |
Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i
| resultaträkningen | 2015 | 2014 | Viktiga variabler | Metod för att definiera värden | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kostnad sålda varor/tjänster | –1 397 | –509 | Tillväxt under prognos | Försäljningstillväxten har bedömts till 5 (5) procent under | ||
| Administrationskostnader | – | – | perioden | prognosperioden för samtliga enheter. Marknadstillväxten ba | ||
| Summa | –1 397 | –509 | seras på historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information. |
|||
| Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill NOTE allokerar och prövar goodwill på rörelsesegmenten Nearsourcingcenter samt |
Tillväxt efter prognos perioden |
Tillväxt efter prognosperioden beräknas uppgå till 2,0 (2,0) procent. |
||||
| Industrial Plants. I nedanstående tabell framgår goodwillvärden per rörelsesegment. | Materialkostnader | Kostnaden för elektronikkomponenter beräknas under prog nosperioden att sjunka, dels på grund av fortsatt effektivise |
||||
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ring i tillverkningsprocessen dels genom ökade inköpsvoly | ||||
| Nearsourcingcenter | 58 233 | 58 433 | mer och förbättrad samordning av inköpsprocesser. | |||
| Industrial Plants | 12 174 | 12 174 | Personalkostnader | Lönekostnaden har beräknats med hjälp av kollektivavtal och | ||
| Summa | 70 407 70 607 |
med hänsyn till historiska löneökningar. Vidare har hänsyn ta gits till att en allt större andel av tillverkningen sker i koncer nens anläggningar i lågkostnadsländer. |
Nedskrivningsprövningen baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 3 (3) år. Kassaflödet för det första året baseras på av styrelsen fastställd budget. De följande två åren baseras på bolagets bästa bedömning. Kassaflöden bortom prognosperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt nedan. Nedskrivningsprövningen sker i de två rörelsesegmenten -Nearsourcing Center och Industrial Plants. I likhet med hur verksamheten följs upp i övrigt så sker uppföljning av goodwill och testning för nedskrivningsbehov på rörelsesegmentsnivå.
Prövningen baseras på beräknade nuvärden av förväntade kassadlöden från respektive juridisk enhet som ingår i rörelsesegmentet. Nuvärdet av dessa aggregerade kassaflöden jämförs sedan med den goodwill samt sysselsatt kapital som är allokerat till rörelsesegmentet.
De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta efter skatt baserad på riskfri ränta samt den risk som bedöms vara förknippad med verksamheten. Mot bakgrund av att NOTE huvudsakligen har en gemensam upplåning, och att koncernens enheter verkar på samma marknader har samma diskonteringsränta efter skatt, 9,0 (9,1) procent, använts för båda rörelsesegmenten. Diskonteringsränta före skatt uppgår till 11,1 (11,1) procent.
Återvinningsvärdet för både Nearsourcingcenter och Industrial Plants överstiger det redovisade värdet.
Känslighetsanalys nedskrivningsprövning av goodwill
Med ovan beskrivna beräkningsförutsättningar och med hänsyn till den av NOTE bedömda tillväxt- och lönsamhetspotentialen av sin affärsmodell finns per balansdagen inga nedskrivningsbehov av goodwillvärden.
För de fall att marknadstillväxten under prognosperioden eller efter prognosperioden uteblir helt föranleder detta inget nedskrivningsbehov. En ökning av diskonteringsräntan efter skatt med 1 procentenhet, från 9,0 till 10,0 procent, innebär inget nedskrivningsbehov.
Nyttjandevärdet minskar men överstiger ändå med marginal det redovisade värdet för både Nearsourcingcenter och Industrial Plants.
NOT 13 Materiella anläggningstillgångar
| Byggnader och mark (rörelse fastigheter) |
Nedlagda kostnader på annans fastighet |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 2014-01-01 | 45 194 | 7 568 | 129 251 | 45 723 | 227 736 |
| Investeringar | – | 187 | 19 203 | 899 | 20 289 |
| Avyttringar | – | – | –3 744 | –942 | –4 686 |
| Omklassificeringar och valutakurseffekter | 1 247 | 828 | 4 708 | 430 | 7 213 |
| Utgående balans 2014-12-31 | 46 441 | 8 583 | 149 418 | 46 110 | 250 552 |
| Ingående balans 2015-01-01 | 46 441 | 8 583 | 149 418 | 46 110 | 250 552 |
| Investeringar | 254 | 607 | 18 750 | 644 | 20 255 |
| Avyttringar | – | – | –8 968 | –5 257 | –14 225 |
| Omklassificeringar och valutakurseffekter | –838 | 50 | –1 132 | –303 | –2 223 |
| Utgående balans 2015-12-31 | 45 857 | 9 240 | 158 068 | 41 194 | 254 359 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 2014-01-01 | –20 132 | –5 710 | –113 257 | –44 299 | –183 398 |
| Årets avskrivningar | –730 | –167 | –6 140 | –815 | –7 852 |
| Avyttringar | – | – | 3 744 | 933 | 4 677 |
| Omklassificeringar och valutakurseffekter | –671 | –653 | –3 221 | –348 | –4 893 |
| Utgående balans 2014-12-31 | –21 533 | –6 530 | –118 874 | –44 529 | –191 466 |
| Ingående balans 2015-01-01 | –21 533 | –6 530 | –118 874 | –44 529 | –191 466 |
| Årets avskrivningar | –1 142 | –462 | –8 478 | –1 356 | –11 438 |
| Avyttringar | – | – | 7 629 | 5 257 | 12 886 |
| Omklassificeringar och valutakurseffekter | 468 | –30 | 882 | 269 | 1 589 |
| Utgående balans 2015-12-31 | –22 207 | –7 022 | –118 841 | –40 359 | –188 429 |
| Redovisade värden | |||||
| Per 2014-01-01 | 25 062 | 1 858 | 15 994 | 1 424 | 44 338 |
| Per 2014-12-31 | 24 908 | 2 053 | 30 544 | 1 581 | 59 086 |
| Per 2015-01-01 | 24 908 | 2 053 | 30 544 | 1 581 | 59 086 |
| Per 2015-12-31 | 23 650 | 2 218 | 39 227 | 835 | 65 930 |
Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kostnad sålda varor/tjänster | –11 045 | –7 476 |
| Administrationskostnader | –158 | –307 |
| Försäljningskostnader | –235 | –69 |
| Summa | –11 438 | –7 852 |
Leasad produktionsutrustning via ett flertal olika leasingavtal*
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 26 358 | 13 281 |
| Årets investeringar | 9 283 | 13 077 |
| Avyttringar / utrangering | –2 000 | – |
| Ackumulerade avskrivningar | –12 224 | –10 690 |
| Summa | 21 417 | 15 668 |
*Ingår i kategorin Maskiner och andra tekniska anläggningar i tabellen över materiella anläggningstillgångar.
Upplysningar om statliga stöd i koncernen
Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 2 652 (500). Detta anskaffningsvärde har reducerats med 468 (75) avseende beslutade statliga stöd. Totalt nyttjade investeringsbidrag men ej erhållna uppgår på balansdagen till 543 (–). Ställda säkerheter för erhållna bidrag 2015 och tidigare år uppgår till 8 050, återbetalningsskyldighet föreligger för investeringsbidragen i händelse av att ställda villkor inte uppfylls.
Säkerheter
Per den 31 december 2015 har fastigheter med ett redovisat värde på 23 650 (24 908) ställts som säkerhet för bankkrediter. Per den 31 december 2015 finns äganderättsförbehåll i maskiner med ett redovisat värde på 1 082 (1 563).
NOT 14 Långfristiga och övriga fordringar
| Långfristiga fordringar | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Räntebärande lån | – | – |
| Övriga långfristiga fordringar | 1 462 | 1 110 |
| Summa | 1 462 | 1 110 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Räntebärande lån | – | – |
| Moms | 1 076 | 2 127 |
| Övrigt | 2 409 | 987 |
| Summa | 3 485 | 3 114 |
NOT 15 Varulager
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 160 110 | 163 116 |
| Varor under tillverkning | 14 679 | 20 153 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 27 077 | 32 612 |
| Reserv för inkurans | –12 003 | –10 272 |
| Summa | 189 863 | 205 609 |
Årets kostnadsförda varulager framgår av not 6, Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag, på sidan 37.
NOT 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna intäkter | 2 352 | 1 804 |
| Förutbetalda tjänster | 951 | 278 |
| Förutbetald hyra | 2 088 | 2 594 |
| Förutbetalda licenser | 1 241 | 800 |
| Förutbetald försäkring | 413 | 503 |
| Förutbetalda leasingavgifter | 271 | 256 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 1 015 | 1 226 |
| Summa | 8 331 | 7 461 |
NOT 17 Resultat per aktie
| Före utspädning | Efter utspädning | |||
|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Resultat per aktie, kronor | 1,20 | 0,85 | 1,20 | 0,85 |
Beräkningen av resultat per aktie för 2015 har baserats på årets resultat uppgående till 34 636 (24 582) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2015 uppgående till 28 872 600 (28 872 600).
Resultat per aktie efter utspädning
Ingen utspädningseffekt föreligger då NOTE inte har givit ut några instrument som kan ge upphov till utspädning.
NOT 18 Eget kapital
| Aktieslag A | |||
|---|---|---|---|
| Antal aktier (i tusental) | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
| Emitterade per 1 januari | 28 873 | 28 873 | |
| Emitterade per 31 december – betalda | 28 873 | 28 873 |
Per den 31 december 2015 omfattade det registrerade aktiekapitalet 28 872 600 aktier med ett kvotvärde om 0,50 kronor per styck. Inga utestående teckningsoptioner eller andra instrument som kan leda till utspädningseffekter fanns per 2015-12-31. Innehavare av aktier är berättigade till utdelning och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie.
Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005 samt överkurs om 4 kronor per aktie i 2010 års företrädesemission minskat med emissionskostnader.
Reserver
| Omräkningsreserv | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Ingående omräkningsreserv | 1 258 | –5 779 |
| Årets omräkningsdifferenser | –2 799 | 7 037 |
| Utgående omräkningsreserv | –1 541 | 1 258 |
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Omräkningsreserven innefattar även effekten av valutakursdifferenser på långfristiga interna lån som kan jämställas med eget kapital i dotterbolag.
| Säkringsreserv | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Ingående säkringsreserv | 405 | – |
| Årets prognostiserade kassaflödessäkringar | –421 | 405 |
| Utgående säkringsreserv | –16 | 405 |
Säkringsreserven innefattar de kassaflödessäkringar som dels testats effektiva enligt IAS39 och dels avser prognostiserade flöden som ännu inte påverkat koncernens resultatoch balansräkning.
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår också i balanserade vinstmedel inklusive årets resultat.
Kapitalhantering
Styrelsen har tillsammans med ledningen för NOTE följande finansiella mål:
Tillväxtmål
NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.
Lönsamhetsmål
NOTE ska växa med lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenters. För verksamhetsåret 2015 uppgick räntabiliteten på operativt kapital till 12,9 (10,1) procent.
Kapitalstrukturmål
Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent. Soliditeten vid årets utgång uppgick till 43,3 (44,1) procent.
Utdelningsmål
Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.
NOT 19 Räntebärande skulder
| Långfristiga skulder | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Banklån | 555 | – |
| Finansiella leasingskulder av anläggningstillgångar | 9 189 | 9 537 |
| Summa | 9 744 | 9 537 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Checkräkningskredit | – | 1 336 |
| Factoring | 112 455 | 82 802 |
| Kortfristig del av banklån | 230 | 265 |
| Kortfristig del av finansiella leasingskulder | 6 781 | 5 562 |
| Summa | 119 466 | 89 965 |
Ställda säkerheter
Säkerhet för banklån, finansiella leasingskulder och checkräkningskrediter är utställda med ett belopp av 24 874 (25 431) i företagets mark och byggnader (se även not 13) samt 220 310 (220 517) i rörelsen. Säkerhet för factoring är utställda med ett belopp av 120 506 (115 710) i pantbelånade kundfordringar.
För NOTEs factoringengagemang i Estland har 90 procent av risken i kundfordringarna övergått till kreditgivaren. I enlighet med rådande reglerverk redovisas även denna finansiering som factoring och uppgår till ett belopp om 11 902 (10 828).
| Verkligt värde långfristiga skulder | Redovisat värde | Verkligt värde | ||
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Finansiella leasingskulder av anl.tillgångar | 9 189 | 9 537 | 8 482 | 8 699 |
Det verkliga värdet på kortfristiga skulder motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med ränta baserad på genomsnittlig låneränta om 8,4 (8,1) procent.
Finansiella leasingskulder
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:
| 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Minimi lease avgifter |
Ränta | Kapital belopp |
Minimi lease avgifter |
Ränta | Kapital belopp |
|
| Inom ett år | 7 349 | 568 | 6 781 | 6 013 | 451 | 5 562 |
| Mellan ett och fem år | 9 958 | 770 | 9 189 | 10 311 | 774 | 9 537 |
| Summa | 17 307 | 1 338 15 970 | 16 324 | 1 225 15 099 |
För ytterligare information, se not 24 Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 44.
NOT 20 Avsättningar
| Kortfristig del av avsättningar | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Kostnader för avyttring av verksamhet | – | 4 000 |
| Övrigt | 12 | 12 |
| Summa | 12 | 4 012 |
Kostnader för avyttring av verksamhet:
Under 2014 valde NOTE att i Sverige renodla erbjudandet till elektroniktillverkning, logistik och slutmontering av kompletta produkter. NOTE beslutade att avyttra den mekanikbearbetande enheten i Järfälla. Kostnaden för avyttringen har beräknades till 4,0 MSEK.
| Omstruk | |||
|---|---|---|---|
| 2014 | tureringar | Övrigt | Totalt |
| Redovisat värde vid periodens ingång | – | – | – |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 4 000 | 12 | 4 012 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | – | – | – |
| Outnyttjade belopp återförda under perioden | – | – | – |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 4 000 | 12 | 4 012 |
| 2015 | Omstruk tureringar |
Övrigt | Totalt |
| Redovisat värde vid periodens ingång | 4 000 | 12 | 4 012 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | – | – | – |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –4 000 | – | –4 000 |
| Outnyttjade belopp återförda under perioden | – | – | – |
NOT 21 Övriga kortfristiga skulder
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Personalens källskatt | 3 840 | 4 058 |
| Sociala avgifter | 3 680 | 4 285 |
| Moms | 10 924 | 10 206 |
| Övrigt | 2 917 | 3 632 |
| Summa | 21 361 | 22 181 |
NOT 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna löner och ersättningar | 11 183 | 9 257 |
| Upplupna sociala kostnader | 5 653 | 5 062 |
| Semesterersättningar | 18 665 | 19 402 |
| Övrigt | 12 318 | 13 440 |
| Summa | 47 819 | 47 161 |
NOT 23 Finansiella instrument per kategori
| 2015-12-31 | Låne- och kundford ringar |
Derivat som används för säkrings ändamål |
Övriga finansiella skulder |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Kundfordringar och andra finansiella fordringar |
252 110 | – | – | 252 110 |
| Likvida medel | 47 298 | – | – | 47 298 |
| Summa tillgångar | 299 408 | – | – | 299 408 |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Räntebärande skulder | – | – | 129 210 | 129 210 |
| Övriga skulder Leverantörsskulder och andra |
– | 56 | – | 56 |
| finansiella skulder | – | – | 175 044 | 175 044 |
| Summa skulder | – | 56 | 304 254 | 304 310 |
| 2014-12-31 | Låne- och kundford ringar |
Derivat som används för säkrings ändamål |
Övriga finansiella skulder |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
| Kundfordringar och andra finansiella fordringar |
201 781 | – | 201 781 | |
| Likvida medel | 35 160 | – | 35 160 | |
| Summa tillgångar | 236 941 | – | 236 941 | |
| Skulder i balansräkningen | ||||
| Räntebärande skulder | – | 99 502 | 99 502 | |
| Övriga skulder Leverantörsskulder och andra |
–1 367 | – | –1 367 | |
| finansiella skulder | – | 163 859 | 163 859 | |
| Summa skulder | –1 367 | 263 361 | 261 994 |
NOT 24 Finansiella risker och finanspolicy
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom valutarisker, upplånings- och ränterisker samt likviditets- och kreditrisker. Enligt koncernens finanspolicy skall de finansiella riskerna ligga på en så låg nivå som möjligt.
Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och utgör ett ramverk för riskhanteringen. Policyns övergripande målsättning är att säkerställa bolagets kort- och långfristiga kapitalförsörjning, att anpassa den finansiella strategin efter bolagets verksamhet så att en långsiktigt stabil kapitalstruktur uppnås och bibehålls samt att uppnå bästa möjliga finansnetto inom givna riskramar.
Enligt koncernens riktlinjer för lånefinansiering ska i huvudsak en långivare finnas.
Moderbolaget är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen samt koncernrapportering och informationsgivning till aktieägare. Koncernens verksamhet bedrivs i juridiska dotterbolag varför de faktiska riskerna uppstår där.
Avtalsvillkor
Finansiella tillgångar består huvudsakligen av likvida medel samt kundfordringar. Risken i kundfordringar ökar med antalet utestående kreditdagar. Det finns en tendens i marknaden att kräva allt längre kredittid.
NOTEs finansiering utgörs av en kombination av factoring- och traditionella checkräk-
ningskrediter. Pantförskrivna kundfordringar uppgick vid årets utgång till 121 (116) MSEK. Räntevillkoren på factoring- och checkräkningskrediterna baseras på en rörlig basränta plus fasta procentsatser, under året har en genomsnittlig ränta om 2,3 (3,0) procent be-
lastat koncernens resultat. NOTE har avtalat om ett antal särskilda villkor (covenants) gentemot långivaren som säkerhet för skulderna.
Likviditetsrisker
Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Verksamheten finansieras bland annat genom eget kapital 287,1 (270,2) MSEK och räntebärande skulder 129,2 (99,5) MSEK, utnyttjad checkräkningskredit ingår med – (1,3) MSEK. Outnyttjad checkräkningskredit vid årets slut uppgick till 57,4 (56,8) MSEK. Finansiella skulder består av lån samt utnyttjad del av checkräknings- och factoringkredit.
Åldersanalys, finansiella skulder
| 2015, MSEK | Totalt | Inom 1 mån |
1–3 mån |
3 mån– 1 år |
1–5 år | 5 år och längre |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bankkrediter inkl check räkning och factoring* |
113,8 | 51,8 | 27,4 | 34,0 | 0,6 | – |
| Finansiella leasingskulder* | 17,6 | 0,5 | 1,6 | 5,1 | 10,4 | – |
| Leverantörsskulder | 175,1 | 120,0 | 50,2 | 4,9 | – | – |
| Summa | 306,5 | 172,3 | 79,2 | 44,0 | 11,0 | – |
Åldersanalys, finansiella skulder
| 2014, MSEK | Totalt | Inom 1 mån |
1–3 mån |
3 mån– 1 år |
1–5 år | 5 år och längre |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bankkrediter inkl check räkning och factoring* |
84,8 | 46,2 | 15,7 | 22,9 | – | – |
| Finansiella leasingskulder* | 16,6 | 0,5 | 0,9 | 4,5 | 10,7 | – |
| Leverantörsskulder | 163,9 | 119,5 | 35,8 | 8,6 | – | – |
| Summa | 265,3 | 166,2 | 52,4 | 36,0 | 10,7 | – |
*Factoring- och checkräkningskrediterna kommer att belastas med en bedömd genomsnittlig ränta om 2,3 (3,0) procentenheter. Merparten av dessa krediter förfaller inom 3 månader. Finansiella leasingskulder kommer att belastas med en bedömd genomsnittlig ränta om 8,3 (8,1) procentenheter och merparten av dessa krediter förfaller inom 1–5 år.
Ränterisker
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider påverkar främst kassaflödesrisken medan kortare räntebindningstider påverkar prisrisken.
Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Koncernens exponering mot marknadsrisken för förändringar av räntenivåer hänför sig i första hand till koncernens finansiella nettoskulder som vid årets slut uppgick till 81,9 (64,3) MSEK. På balansdagen saknades räntederivat och räntan var således helt rörlig.
Omräkningsexponering
Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor, belopp i TSEK och procentuell andel av NOTEs totala egna kapital:
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp | % | Belopp | % | |
| CNY | 50 108 | 17,5 | 29 120 | 10,8 | |
| EUR | 33 974 | 11,8 | 30 020 | 11,1 | |
| GBP | 306 | 0,1 | 717 | 0,3 | |
| NOK | 7 042 | 2,5 | 12 112 | 4,5 | |
| Summa | 91 430 | 31,9 | 71 969 | 26,7 |
Kreditrisker
Kreditrisker i finansiell verksamhet Kreditrisken består i att en part i en transaktion inte kan fullgöra sina finansiella åtaganden.
Kreditrisker i kundfordringar
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder skall kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning ska inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat regler som anger beslutsnivåer för kreditlimits samt hur värdering av krediter och osäkra fordringar skall hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.
De tio största kunderna står för cirka 47 (48) procent av försäljningen. Koncernen har en relativt god spridning av kunder inom olika industribranscher.
| Åldersanalys, kundfordringar | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Ej förfallna kundfordringar | 192 007 | 153 860 |
| Förfallna kundfordringar 0–30 dgr | 38 194 | 33 819 |
| Förfallna kundfordringar >30 dgr–60 dgr | 13 796 | 6 644 |
| Förfallna kundfordringar >60 dgr | 8 113 | 7 458 |
| Summa | 252 110 | 201 781 |
Valutarisker
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Mot bakgrund av att den underliggande prissättningen på elektronikkomponenter väsentligen sker i USD trots att faktiska inköp ofta görs i Euro har NOTE funnit det relevant att upplysa om effekterna av den sammanlagda exponeringen i Euro och USD.
Valutariskfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering.
Kostnader och inköp i utländsk valuta säkras till stor del genom bindande avtal där kunden står fulla valutarisken. Fakturering sker huvudsakligen i lokal valuta och till största delen i svenska kronor, Euro eller USD och med en relativt jämn fördelning mellan valutorna. NOTE tillämpar ett centraliserat synsätt vad gäller hanteringen av valutasäkringsåtgärder. NOTEs centrala ekonomifunktion kurssäkrar beräknade och prognostiserade nettoflöden i utländsk valuta på rullande sexmånads-prognoser utifrån de ramar som fastställts i NOTEs finanspolicy.
Fördelning 6 månader från bokslutsdagen
Nettoexponering av
| försäljning och inköp i utländsk valuta |
Totala säkringar |
Procentandel | Snittkurs | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| EUR | 2 925 | 2 820 | 493 | 2 050 | 17% | 73% | 9,20 | 9,35 |
| USD | 6 372 | 4 690 | 1 955 | 2 700 | 31% | 58% | 8,43 | 7,34 |
Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödessäkringar.
Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde
NOTEs derivatinstrument som innehålls för säkringsredovisning baseras alla på värderingsnivå 2 enligt IFRS 7, d.v.s. det verkliga värdet baseras på observerbar data från en oberoende källa.
Risker i material
Då en stor del av koncernens försäljningsvärde består av material, är både pris på och tillgång till material avgörande för lönsamheten. NOTEs strategiska inköpsbolag, NOTE Components AB, hanterar en stor del av materialinköpsavtalen.
Känslighetsanalys
Koncernens påverkan av förändringar av några parametrar framgår i nedanstående tabell.
| Påverkan på totalresultatet | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2015 2014 |
||||
| Marknadsrisk, MSEK | +/– 2% +/– 5% | +/– 2% +/– 5% | ||
| Försäljningsprisförändring till kund | 17,5 | 43,7 | 15,0 | 37,6 |
| Försäljningsvolymförändring | 4,6 | 11,5 | 4,1 | 10,3 |
| Materialprisförändring* | 10,9 | 27,1 | 9,0 | 22,4 |
| Lönekostnadsförändring | 4,2 | 10,5 | 3,9 | 9,8 |
| Ränteförändring | 1,3 | 3,2 | 1,0 | 2,5 |
| Valutaförändring EUR/USD på kundfordringar och leverantörsskulder per 2015-12-31 |
0,9 | 2,2 | 0,4 | 1,1 |
| Valutaförändring på nettotillgångar i utländska dotterföretag |
1,7 | 4,3 | 1,3 | 3,3 |
*Prisjusteringsklausuler mot kund ej beaktade.
NOT 25 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 24 874 | 25 431 |
| Företagsinteckningar | 220 310 | 220 517 |
| Äganderättsförbehåll i maskiner | 1 082 | 1 563 |
| Pantbelånade kundfordringar | 120 506 | 115 710 |
| Summa | 366 772 | 363 221 |
| Eventualförpliktelser | ||
| Lämnade garantier | 56 063 | 53 592 |
| Länsstyrelsen, villkorslån | 290 | 633 |
| Summa | 56 353 | 54 225 |
NOT 26 Kassaflödesanalys
| Betalda räntor | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Erhållen ränta | 200 | 191 |
| Erlagd ränta | –3 178 | –2 936 |
| Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande | ||
| Nedskrivningar | 1 226 | –972 |
| Orealiserade kursdifferenser | –176 | –5 709 |
| Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar | 1 338 | –153 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | –3 454 | 5 434 |
| Summa | –1 066 | –1 400 |
| Likvida medel | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| Kassa och bank | 47 298 | 35 160 |
| Outnyttjade checkräkningskrediter | 57 438 | 56 760 |
| Summa | 104 736 | 91 920 |
NOT 27 Närstående relationer
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Försäljning av varor och tjänster till närstående | – | – |
| Inköp från närstående av rörelsekaraktär | –1 000 | –1 000 |
| Skuld till närstående per 31 december | – | – |
| Fordran på närstående per 31 december | – | – |
Närståenderelation avser bolag ägt av styrelseledamot i moderbolag/dotterbolag. Inköp från närstående har skett på marknadsmässiga villkor. För ytterligare information om transaktioner med personer i ledande ställning, se not 8, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 38.
NOT 28 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Väsentliga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper
Vissa redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Kundfordringar och varulager
Kundfordringar och varulager utgör värdemässigt per balansdagen de största tillgångsposterna. Bägge dessa poster är värderade till nettovärden, efter avdrag för nedskrivningar, baserade på individuella bedömningar. På balansdagen 2015-12-31 uppgick reserv för inkurans till –12,0 (–10,3) MSEK och reserv för osäkra kundfordringar till –3,7 (–4,3) MSEK. I not 24 ges mer information kring de bedömningar som gjorts samt information om de risker som är förknippade med dessa tillgångsposter.
Goodwill
Koncernens goodwill är hänförlig till svenska och utländska dotterbolag. Goodwill nedskrivningsprövas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. Per 2015-12-31 uppgick koncernens goodwill till 70,4 (70,6) MSEK. I not 12 ges mer information avseende värdering av goodwillposter.
Uppskjuten skattefordran
Koncernens uppskjutna skattefordran utgörs främst av avsättningar samt aktiverade förlustavdrag i utländska dotterbolag. På balansdagen 2015-12-31 uppgick koncernens uppskjutna skattefordran till 8,9 (13,8) MSEK. I not 11 ges mer information avseende koncernens uppskjutna skattefordran.
NOT 29 Händelser efter räkenskapsårets utgång
Den 7 mars 2016 tillträder Stefan Hedelius som ny VD och koncernchef för NOTE. Han efterträder Peter Laveson. Henrik Nygren fortsätter som tillförordnad VD och koncernchef fram till dess att Stefan Hedelius tillträder.
NOT 30 Finansiella definitioner
Börsvärde
Börskurs multiplicerad med totalt antal utestående aktier.
Eget kapital per aktie
Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.
Frisknärvaro
Närvaro i procent av ordinarie arbetstid.
Genomsnittligt antal anställda
Medelantalet anställda beräknad utifrån arbetad tid.
Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr
Omsättning dividerad med operativt kapital.
Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar, oräknat förvärv av inkråm, reducerade med årets försäljningar och utrangeringar.
Nettoskuldsättningsgrad, ggr
Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.
Omsättning per anställd
Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.
Operativt kapital
Balansomslutning reducerad med likvida medel samt icke räntebärande skulder och avsättningar.
Personalomsättning
Antal medarbetare som slutat på egen begäran under året i procent av genomsnittligt antal medarbetare.
Resultat per aktie
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Räntabilitet på eget kapital
Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital för den senaste tolvmånadersperioden.
Räntabilitet på operativt kapital
Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital för den senaste tolvmånadersperioden.
Räntebärande nettoskuld
Räntebärande skulder och avsättningar reducerade med kassa och räntebärande fordringar.
Räntetäckningsgrad, ggr
Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av omsättning.
Soliditet
Eget kapital i procent av balansomslutning.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i procent av omsättning.
Resultaträkning för moderbolaget
| TSEK | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 29 877 | 37 132 | |
| Kostnad för sålda tjänster | –17 954 | –24 484 | |
| Bruttoresultat | 11 923 | 12 648 | |
| Försäljningskostnader | –10 806 | –7 126 | |
| Administrationskostnader | –10 950 | –9 592 | |
| Övriga rörelseintäkter | 2 | 91 | 195 |
| Övriga rörelsekostnader | 3 | –1 742 | –98 |
| Rörelseresultat | 4, 5, 6, 15 | –11 484 | –3 973 |
| Resultat från finansiella poster | 7 | ||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 22 817 | –2 274 | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 8 000 | 6 790 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | –3 901 | –1 314 | |
| Resultat efter finansiella poster | 15 432 | –771 | |
| Bokslutsdispositioner | 8 | – | – |
| Resultat före skatt | 15 432 | –771 | |
| Skatt på årets resultat | 9 | –2 311 | 590 |
| Årets resultat | 13 121 | –181 |
Moderbolagets rapport över övrigt totalresultat
| TSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 13 121 | –181 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | ||
| Fond för verkligt värde | –953 | 2 792 |
| Skatt på fond för verkligt värde | 210 | –614 |
| Summa totalresultat för året | 12 378 | 1 997 |
Balansräkning för moderbolaget
| TSEK | NOT | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | ||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten | 790 | 7 964 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 67 | – |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 16 | 248 564 | 243 733 |
| Fordringar på koncernföretag | 11 | 36 565 | 42 348 |
| Uppskjuten skattefordran | 9 | 1 303 | 2 495 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 286 432 | 288 576 | |
| Summa anläggningstillgångar | 287 289 | 296 540 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Fordringar på koncernföretag | 35 656 | 53 293 | |
| Övriga fordringar | 12 | 818 | 850 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 488 | 1 028 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 37 962 | 55 171 | |
| Kassa och bank | 17 | 28 393 | 1 028 |
| Summa omsättningstillgångar | 66 355 | 56 199 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 353 644 | 352 739 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital (28 872 600/28 872 600 av aktieslag A) | 14 436 | 14 436 | |
| Reservfond | 148 161 | 148 161 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 77 740 | 98 627 | |
| Årets resultat | 13 121 | –181 | |
| Summa eget kapital | 253 458 | 261 043 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | – | 1 591 | |
| Leverantörsskulder | 1 752 | 1 147 | |
| Skulder till koncernföretag | 86 784 | 81 300 | |
| Övriga skulder | 716 | 842 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 13 | 10 934 | 6 816 |
| Summa kortfristiga skulder | 100 186 | 91 696 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 353 644 | 352 739 | |
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget | |||
| Ställda säkerheter | 14 | – | – |
| Eventualförpliktelser | 14 | 64 113 | 61 643 |
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Aktiekapital | Reservfond | Balanserat resultat |
Årets resultat | Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2014-01-01 | 14 436 | 148 161 | 87 155 | 9 294 | 259 046 |
| Vinstdisposition | 9 294 | –9 294 | – | ||
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | –181 | –181 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Fond för verkligt värde | 2 792 | 2 792 | |||
| Skatt på fond för verkligt värde | –614 | –614 | |||
| Summa totalresultat | 2 178 | –181 | 1 997 | ||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning | – | – | |||
| Utgående eget kapital 2014-12-31 | 14 436 | 148 161 | 98 627 | –181 | 261 043 |
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | Aktiekapital | Reservfond | Balanserat resultat |
Årets resultat | Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 2015-01-01 | 14 436 | 148 161 | 98 627 | -181 | 261 043 |
| Vinstdisposition | –181 | 181 | – | ||
| Totalresultat | |||||
| Årets resultat | 13 121 | 13 121 | |||
| Övrigt totalresultat | |||||
| Fond för verkligt värde | –953 | –953 | |||
| Skatt på fond för verkligt värde | 210 | 210 | |||
| Effekt av ändrad redovisningsprincip | –5 527 | –5 527 | |||
| Summa totalresultat | –6 270 | 13 121 | 6 851 | ||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning | –14 436 | –14 436 | |||
| Utgående eget kapital 2015-12-31 | 14 436 | 148 161 | 77 740 | 13 121 | 253 458 |
Kassaflödesanalys för moderbolaget
| TSEK | NOT | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | 17 | ||
| Resultat före skatt | 15 432 | –771 | |
| Återlagda avskrivningar | 101 | – | |
| Övriga poster som inte ingår i kassaflödet | 10 066 | –3 234 | |
| Betald skatt | –19 | –1 746 | |
| 25 580 | –5 751 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
| Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | –4 768 | –41 407 | |
| Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 27 013 | 30 394 | |
| 22 245 | –11 013 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 47 825 | –16 764 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –80 | –3 802 | |
| Avyttring finansiella tillgångar | – | 22 129 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –80 | 18 327 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | – | 1 591 | |
| Amortering av låneskulder | –1 591 | ||
| Utbetald utdelning | –14 436 | – | |
| Erhållna koncernbidrag | 18 504 | 17 904 | |
| Lämnade koncernbidrag | –22 857 | –35 677 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –20 380 | –16 182 | |
| Årets kassaflöde | 27 365 | –14 619 | |
| Likvida medel | |||
| Vid periodens ingång | 1 028 | 15 647 | |
| Kassaflöde före finansieringsverksamhet | 47 745 | 1 563 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –20 380 | –16 182 | |
| Likvida medel vid periodens utgång | 28 393 | 1 028 |
Noter till moderbolagets finansiella rapporter
NOT 1 Väsentliga redovisningsprinciper
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderföretaget tillämpar följdaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningens not 1, sidan 34, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens värde.
Lån till dotterbolag
Moderbolaget lånar ut pengar till dotterföretag i utländsk valuta. En del av lånen betraktas som en del i nettoinvesteringar i dotterföretag varför omvärderingen till balansdagens kurs från dessa lån redovisas över eget kapital i fond för verkligt värde. Övriga lånefordringar i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs och omvärderingen bokas över resultaträkningen.
Finansiella garantier
Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 punkt 72, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en ansvarsförbindelse. När företaget bedömer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.
Låneutgifter
Moderbolaget kostnadsför alla låneutgifter omedelbart.
Intäkter
Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag
I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. All moderbolagets försäljning sker till andra bolag inom koncernen.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Immateriella tillgångar
Moderbolaget har påbörjat processen att implmentera ett nytt ERP-system inom koncernen. Från och med den 1 januari 2015 tillämpar moderbolaget undantaget i RFR2 som tillåter att utgifter för utveckling som enligt IAS 38 p.57 ska tas upp som tillgång i balansräkningen, istället kostnadsförs i den period de uppstår. Aktivering sker istället i koncernen. Kvarvarande immateriella tillgångar i moderbolaget har en bedömd nyttjandeperiod om 10 år.
Leasing
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.
NOT 2 Övriga rörelseintäkter
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 91 | 189 |
| Övriga rörelseintäkter | – | 6 |
| Summa | 91 | 195 |
NOT 3 Övriga rörelsekostnader
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Nedskrivning av rörelsefordran | –1 597 | – |
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | –145 | –98 |
| Summa | –1 742 | –98 |
NOT 4 Arvode och ersättning till revisorer
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| PwC | ||
| Revisionsuppdrag | –434 | –380 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0 | – |
| Skatterådgivning | 0 | –28 |
| Andra uppdrag | –227 | –58 |
| Summa | –661 | –466 |
NOT 5 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
| Kostnader för ersättningar till anställda | 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | –15 513 | –12 034 | |||
| Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer | –3 729 | –3 024 | |||
| Sociala avgifter | –6 564 | –4 887 | |||
| Summa | –25 806 | –19 945 | |||
| Medelantalet anställda | 2015 | Andel män | 2014 Andel män | ||
| Sverige | 12 | 67% | 11 | 64% | |
| 2015 | 2014 | ||||
| Könsfördelning i företagsledningen | Andel kvinnor | Andel kvinnor | |||
| Styrelsen | 13% | 0% | |||
| Övriga ledande befattningshavare 4 (3) personer* | 0% | 0% |
*Bolagets ledning omfattade för första halvåret totalt tre personer och för andra halvåret totalt fyra personer.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| 2015 2014 |
||||
|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar (varav tantiem) |
Sociala kostnader (varav pensions kostnad) |
Löner och ersättningar (varav tantiem) |
Sociala kostnader (varav pensions kostnad) |
|
| Bolagets ledning* | –9 173 | –5 353 | –6 616 | –3 760 |
| (–766) | (–1 988) | (–1 063) | (–1 354) | |
| Övriga anställda | –7 266 | –4 941 | –6 245 | –4 151 |
| (–262) | (–1 741) | (–) | (–1 671) |
Bolagets ledning avser styrelse och koncernledningen.
*Ej utbetald ersättning till avgående VD uppgår till 2,7 (–) MSEK vid årets slut, varav 0,5 (–) MSEK avsåg förmåner och pensioner. Bolagets ledning omfattade för första halvåret totalt tre personer och för andra halvåret totalt fyra personer.
NOT 6 Operationell leasing
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Leasingavtal med betalning inom ett år | 1 121 | 1 769 |
| Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år | 557 | 1 347 |
| Summa | 1 678 | 3 116 |
Moderbolagets kostnad för operationell leasing uppgick till 2 024 (2 118). Väsentlig del av de operationella leasingavtalen avser fastighetshyra. Därutöver finns leasingavtal avseende bilar och kontorsutrustning.
NOT 7 Finansnetto
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Nedskrivning aktier i dotterbolag | – | – 1 500 |
| Nedskrivning fordringar hos dotterbolag | – | – |
| Utdelning från koncernföretag | 6 965 | 3 579 |
| Koncernbidrag, erhållna | 23 865 | 18 504 |
| Koncernbidrag, lämnade | –8 013 –22 857 | |
| Summa | 22 817 | –2 274 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
| Ränteintäkter, koncernföretag | 2 346 | 2 458 |
| Ränteintäkter, övriga | 1 | 10 |
| Valutakursvinster | 5 653 | 4 322 |
| Summa | 8 000 | 6 790 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | ||
| Räntekostnader, koncernföretag | – | – |
| Räntekostnader, övriga | –338 | –145 |
| Valutakursförluster | –3 174 | –457 |
| Övrigt | –389 | –712 |
| Summa | –3 901 | –1 314 |
NOT 8 Bokslutsdispositioner
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Periodiseringsfond, årets avsättning/upplösning | – | – |
| Summa | – | – |
NOT 9 Skatter
| Redovisad i resultaträkningen | 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skattekostnad/skatteintäkt | – | –31 | ||
| Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skattevärde | ||||
| i underskottsavdrag | –2 311 | 621 | ||
| Totalt redovisad skatt | –2 311 | 590 | ||
| Avstämning av effektiv skatt | % | 2015 | % | 2014 |
| Resultat före skatt | 15 432 | –771 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget | –22,0 | –3 395 | –22,0 | 170 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –2,4 | –372 | 48,1 | –371 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 9,9 | 1 533 | –106,7 | 822 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | –0,5 | –77 | –0,5 | 4 |
| Skatt hänförlig till upplösning fond för verkligt värde | – | – | 4,5 | –35 |
|---|---|---|---|---|
| Summa | –15,0 | –2 311 | –76,6 | 590 |
NOT 10 Immateriella- och materiella anläggningstillgångar
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten |
Inventarier, verktyg och installationer |
|
|---|---|---|
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående balans 2014-01-01 | 4 162 | 183 |
| Anskaffningar | 3 802 | – |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – |
| Utgående balans 2014-12-31 | 7 964 | 183 |
| Ingående balans 2015-01-01 | 7 964 | 183 |
| Anskaffningar | – | 80 |
| Avyttringar och utrangeringar | –7 086 | –49 |
| Utgående balans 2015-12-31 | 878 | 214 |
| Avskrivningar | ||
| Ingående balans 2014-01-01 | – | –183 |
| Årets avskrivningar | – | – |
| Avyttringar och utrangeringar | – | – |
| Utgående balans 2014-12-31 | – | –183 |
| Ingående balans 2015-01-01 | – | –183 |
| Årets avskrivningar | –88 | –13 |
| Avyttringar och utrangeringar | – | 49 |
| Utgående balans 2015-12-31 | –88 | –147 |
| Redovisade värden | ||
| 2014-01-01 | 4 162 | – |
| 2014-12-31 | 7 964 | – |
| 2015-01-01 | 7 964 | – |
| 2015-12-31 | 790 | 67 |
Av- och nedskrivningar ingår i följande rader
| i resultaträkningen | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Kostnad sålda varor/tjänster | –101 | – |
| Summa | –101 | – |
Under året har moderbolaget valt att övergå till att för immateriella tillgångar tillämpa undantaget i RFR2 som tillåter att utgifter för utveckling kostnadsförs i den period de uppstår. Nettoeffekten av tidigare års aktivering har reducerat moderbolagets balanserade vinstmedel. För ytterligare information, se not 1 Väsentliga redovisningsprinciper på sidan 50.
NOT 11 Långfristiga fordringar
| Fordringar på koncernföretag | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 42 348 | 61 356 |
| Anskaffning | 0 | 3 121 |
| Återbetalning | –5 783 | –22 129 |
| Summa | 36 565 | 42 348 |
NOT 12 Övriga fordringar
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Momsfordran | – | 826 |
| Skattefordran | 818 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | – | 24 |
| Summa | 818 | 850 |
NOT 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| 2015-12-31 | 2014-12-31 | |
|---|---|---|
| Upplupna konsultarvoden | 487 | 565 |
| Upplupna löner och ersättningar | 4 670 | 2 527 |
| Upplupna sociala kostnader | 3 059 | 1 553 |
| Semesterersättningar | 2 068 | 1 595 |
| Övrigt | 650 | 576 |
| Summa | 10 934 | 6 816 |
NOT 14 Ställda säkerheter och eventualförplikelser
| Eventualförpliktelser | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Hyresgaranti | 216 | 216 |
| Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag | 63 897 | 61 427 |
| Summa | 64 113 | 61 643 |
NOT 15 Närståenderelationer
| Närståenderelation År |
Försäljning av varor och tjänster till närstående |
Inköp från närstående |
Skuld till närstående per 31 december |
Fordran på närstående per 31 december |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Bolag ägt av styrelseledamot | 2015 | – | – | – | – |
| Bolag ägt av styrelseledamot | 2014 | – | –1 000 | – | – |
Transaktioner med personer i ledande ställning
Vad gäller styrelsens, verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 8, sidan 38.
NOT 16 Koncernföretag
Specifikation av moderbolagets direkta innehav av aktier i dotterföretag
| Dotterföretag Sverige/Organisationsnummer/Säte | Antal aktier | 2015-12-31 Redovisat värde |
2014-12-31 Redovisat värde |
|---|---|---|---|
| NOTE Components AB, 556602-2116, Danderyd, Sverige | 1 000 | 100 | 100 |
| NOTE International AB, 556655-6782, Danderyd, Sverige | 1 000 | 100 | 100 |
| NOTE Järfälla AB, 556749-2409, Järfälla, Sverige | 1 000 | 0 | 0 |
| NOTE Lund AB, 556317-0355, Lund, Sverige | 10 661 | 43 091 | 43 091 |
| NOTE Norrtelje AB, 556235-3853, Norrtälje, Sverige | 1 000 | 60 719 | 60 719 |
| NOTE Nyköping-Skänninge AB, 556161-4339, Skänninge, Sverige | 9 000 | 8 190 | 8 190 |
| NOTE Skellefteå AB, 556430-0183, Skellefteå, Sverige | 5 000 | 16 078 | 16 078 |
| NOTE Torsby AB, 556597-6114, Torsby, Sverige | 30 000 | 3 000 | 3 000 |
| Dotterföretag övrigt/Organisationsnummer/Säte | |||
| IONOTE Electronics (Dongguan) Ltd, 441900400100981, Dongguan, Kina | 1 | 47 630 | 47 630 |
| NOTE Hyvinkää Oy, 1931805-1, Hyvinkää, Finland | 80 | 1 347 | 1 347 |
| NOTE Norge AS, 982 609 380, Oslo, Norge | 1 000 | 27 185 | 22 354 |
| NOTE Pärnu OÜ, 10358547, Pärnu, Estland | 1 | 26 887 | 26 887 |
| NOTE UK Ltd, 5257074, Telford, England | 1 850 000 | 14 237 | 14 237 |
| Summa | 248 564 | 243 733 |
Ägarandel i samtliga företag uppgår till 100 (100) procent.
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 276 770 | 276 770 |
| Avyttringar | – | – |
| Aktieägartillskott | 4 831 | – |
| 281 601 | 276 770 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | –33 037 | –31 537 |
| Avyttringar | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | –1 500 |
| –33 037 | –33 037 | |
| Netto redovisat värde | 248 564 | 243 733 |
NOT 17 Kassaflödesanalys
| Betalda räntor och erhållen utdelning | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Erhållen ränta | 1 784 | 2 519 |
| Erlagd ränta | –338 | –145 |
| Erhållen utdelning | 6 965 | 44 573 |
| Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande | ||
| Anteciperad utdelning från dotterföretag | – | – |
| Nedskrivning av finansiella tillgångar | – | 1 500 |
| Nedskivning av rörelsefordran | 1 527 | – |
| Erhållna/lämnade koncernbidrag under året | 7 977 | –4 353 |
| Övriga ej likviditetspåverkande poster | 562 | –381 |
| Summa | 10 066 | –3 234 |
| Likvida medel | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
| Kassa och bank | 28 393 | 1 028 |
| Ej utnyttjade krediter | ||
| Ej utnyttjade krediter | 45 000 | 44 437 |
NOT 18 Uppgifter om moderbolaget
NOTE AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm.
Adressen till huvudkontoret är NOTE AB (publ), Box 711, 182 17 Danderyd. Moderbolagets organisationsnummer är 556408-8770. Koncernredovisningen för år 2015 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.
Bolagsstyrningsrapport
Inledning
De regelverk som tillämpas för styrning och kontroll av NOTE är i huvudsak den svenska aktiebolagslagen, gällande regler för aktiemarknadsbolag, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt interna riktlinjer och policys.
Avvikelse från Koden
NOTE följer Koden med undantag av sammansättning av revisionsutskott. Avvikelsen redovisas och förklaras i Bolagsstyrningsrapporten under avsnittet Revisionsutskott.
Bolagsordning
Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och innehåller ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur i enlighet med gällande lagstiftning. Där framgår bland annat bolagets säte, verksamhet, aktiekapitalets storlek,
Lagar och praxis
Mer information om lagar och praxis för svensk bolagsstyrning finns bland annat på hemsidorna:
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se, där Svensk kod för bolagsstyrning finns.
antalet aktier samt hur bolagsstämman sammankallas. Vidare framgår att styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tio ordinarie ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma.
Beslut om ändring av bolagsordningen fattas på ordinarie eller extra bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämma där ändring av bolagsordningen ska behandlas ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman.
Aktieägare
Vid utgången av 2015 hade NOTE två aktieägare som vardera representerade mer än 10 procent av aktierna i bolaget. Creades AB representerade 16,0 procent och Banque Carnegie Luxembourg S.A. representerade 11,5 procent. För ytterligare information om aktien och aktieägarna, se NOTE-aktien på sidan 20–21.
- Nasdaq Stockholm, www.nasdaqomxnordic.com, där Regelverket för emittenter finns.
- Finansinspektionen, www.fi.se, där Finansinspektionens författningssamling samt information om insynspersoner finns.
Bolagsstämma
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, där utövar aktieägarna sin rösträtt. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande korrekt har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier, personligen eller genom ombud. Varje aktie motsvarar en röst. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos NOTEs styrelse via en adress som publiceras på bolagets hemsida i god tid före stämman. Beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs efter stämman i ett pressmeddelande och protokollet från stämman publiceras på hemsidan, www.note.eu. NOTEs bolagsstämma ska hållas i Danderyd eller Stockholm.
Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat utdelning till aktieägarna, fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VDn, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt fastställande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och arvode till styrelse och revisorer.
Årsstämma 2015
Den 22 april 2015 hölls NOTEs årsstämma i Spårvagnshallarna i Stockholm. På stämman deltog aktieägare som tillsammans representerade 39,3 procent av kapitalet och rösterna.
Stämman beslutade bland annat att omvälja Kjell-Åke Andersson, Bruce Grant, Stefan Johansson, Henry Klotz, Daniel Nyhrén och Kristian Teär samt välja Bahare Hederstierna till styrelseledamöter intill tiden för nästa årsstämma. Kristian Teär valdes till styrelseordförande.
Stämman beslutade även att fastställa styrelsens arvoden enligt valberedningens förslag. I enlighet med styrelsens förslag beslutade stämman om en utdelning till
aktieägarna om 0,50 SEK/aktie samt att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
Valberedning
Det är bolagsstämman som beslutar hur valberedningen ska utses. Årsstämman 2015 beslutade att valberedningen inför nästkommande årsstämma ska bildas genom att de fyra största aktieägarna, som önskar delta, minst sex månader före ordinarie bolagsstämma utser var sin representant med bolagets styrelseordförande som sammankallande. Om en eller flera aktieägare avstår sin rätt då valberedningens medlemmar ska utses, bereds storleksmässigt nästkommande aktieägare motsvarande möjlighet.
Valberedningens uppgift är att bereda och lämna förslag till årsstämman avseende:
- Val av ordförande på stämman.
- Val av styrelseordförande och styrelseledamöter.
- Styrelsearvode till ordförande och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete.
- Val av och arvodering till extern revisor.
- Beslut om principer för valberedningens sammansättning inför kommande årsstämma.
En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas på årsstämman 2016. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.
Revisorer
Årsstämman utser revisorerna. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och VDs förvaltning. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.
Vid årsstämman 2015 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsbyrå med Niklas Renström som huvudansvarig revisor fram till årsstämman 2016.
Styrelse
Styrelsens uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta bolagets angelägenheter. Styrelsen bedömer fortlöpande koncernens ekonomiska situation samt fastställer budget och årsbokslut. Vidare ansvarar styrelsen för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar av och ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt löpande uppföljning av verksamheten under året.
Styrelsen fastställer årligen attestinstruktion, finanspolicy, instruktion för den ekonomiska rapporteringen och för styrelsen samt en arbetsordning som tillsammans med VD-instruktionen bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse och VD. Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ser till att det sköts i enlighet med svensk aktiebolagslag, gällande regler för aktiemarknadsbolag, inklusive Koden, samt andra lagar och förordningar. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med koncernledningen samt för att följa upp att styrelsens beslut verkställs på lämpligt sätt.
NOTEs styrelse består av sju bolagsstämmovalda ledamöter och en arbetstagarrepresentant. Styrelsen har en allsidig sammansättning av branschkunskap och kompetens från styrelsearbete och ledning av börsnoterade företag samt finansiering, redovisning, strukturförändringar samt försäljning och strategiskt inköp.
Styrelsens arbete 2015
Vid varje ordinarie styrelsemöte sker en genomgång av verksamheten, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter för resten av året. Styrelsen tar därtill ställning i frågor av övergripande karaktär såsom bolagets strategi, försäljning och marknadsföring, finansiering, budget och långsiktiga verksamhetsplanering.
Styrelsen har haft nio protokollförda styrelsemöten under året. Tjänstemän i bolaget har deltagit i styrelsens möten som föredragande. Bolagets revisor har deltagit vid ett styrelsemöte under året. Bolagets finansdirektör har fungerat som sekreterare.
Revisionsutskott
Revisionsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Huvuduppgiften för revisionsutskottet är att förbereda ärenden för styrelsens beslut. Revisionsutskottet har inte självständigt någon beslutanderätt. Rapportering till styrelsen av frågor som behandlats vid revisionsutskottets möten sker antingen skriftligen eller muntligen vid efterföljande styrelsemöte.
Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2016
| Andel av kapital/röster, % | |||
|---|---|---|---|
| Ledamot | 2015-09-30 | 2015-12-31 | |
| Bruce Grant, Garden Growth Capital LLC | 8,0 | 8,0 | |
| Johan Hagberg, eget innehav | 5,9 | 6,9 | |
| Jonas Hagströmer, Creades AB | 16,0 | 16,0 | |
| Peter Svanlund, Banque Carnegie Luxembourg S.A. | |||
| (för Museion Förvaltning ABs räkning) | 8,5 | 8,5 |
Revisionsutskottet har under verksamhetsåret utgjorts av Stefan Johansson och Kristian Teär. Därmed avviker NOTE från Koden avseende att styrelsen ska inrätta ett revisionsutskott som ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Styrelsen har gjort bedömningen att det är tillräckligt med två ledamöter i revisionsutskottet med hänsyn tagen till bolagets och styrelsens storlek. Revisionsutskottets uppgifter är att:
- Arbeta med kvalitetssäkring av den finansiella rapporteringen.
- Diskutera revision och synen på bolagets risker med revisorn.
- Följa upp de externa revisorernas granskningar samt utvärdera deras arbete.
- Fastställa riktlinjer för tjänster utöver revision som bolaget får upphandla från revisorn.
- Biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering.
- Säkerställa att bolaget har system för intern kontroll.
Revisionsutskottet har ett nära och regelbundet samarbete med koncernens centrala ekonomifunktion gällande intern och extern rapportering av finansiell information. Vidare finns ett utvecklat samarbete i frågor som intern kontroll, val och utvärdering av redovisningsprinciper och -modeller.
Under verksamhetsåret 2015 har revisionsutskottet följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer. Utskottet har haft tre möten, där bolagets revisorer deltagit. På dessa möten har redovisningsfrågor och intern kontroll diskuterats. Revisorernas skriftliga rapporter har efter genomgång och kommentarer från bolaget tillställts hela styrelsen.
Följande huvudfrågor har hanterats:
- Uppföljning av revisorns rapportering av bokslut och löpande granskningar.
- Utvärdering av revisorns insatser under året.
- Uppföljning av internkontrollfunktionens granskning under året. Fokusområden har varit värdering av lager, kundfordringar och goodwill samt revisionen av utländska dotterbolag.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Under 2015 utgjordes ersättningsutskottet av styrelsen som helhet. Ersättningsutskottets uppgifter är att:
- Bereda beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.
- Följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för koncernledningen, dotterbolagscheferna och andra nyckelpersoner.
- Följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i bolaget.
Under verksamhetsåret har styrelsen diskuterat ersättningsfrågor och följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer. Följande huvudfrågor har hanterats:
- Utvärdering och godkännande av ersättningsmodell för koncernledningen.
- Fastställande av det lönsamhetsbaserade, rörliga ersättningsprogram för koncernledningen, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner, som löpte under 2015.
Ersättningsutskottet har efter utvärderingar konstaterat att:
- NOTE följer de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman 2015 fattade beslut om.
- Gällande ersättningsmodell och -nivåer är rimliga mot bakgrund av bolagets verksamhet
- Ersättningen enligt det lönsamhetsbaserade, rörliga ersättningsprogram som löpte under 2015 för koncernledningen, dotterbolagscheferna och andra nyckelpersoner uppgick till 1,6 MSEK.
Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare
För information om dessa riktlinjer, se Förvaltningsberättelsen på sidan 25. För information om ersättning och andra förmåner, se not 8, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 38.
Koncernens operativa styrning
Verkställande direktör NOTEs VD leder den löpande operativa verksamheten. Ansvaret innefattar bland annat ekonomifrågor, uppföljning av koncernens strategier och affärsmässiga utveckling samt att se till att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut. VD rapporterar till styrelsen och informerar om hur verksamheten utvecklas utifrån de beslut som fattats. En skriftlig instruktion definierar ansvarsfördelningen mellan styrelse och VD.
Koncernledning
Koncernledningen i NOTE har det löpande ansvaret för olika delar av verksamheten. Ansvaret innefattar utformning och genomförande av koncernens övergripande strategier.
Koncernledningen har under verksamhetsåret haft regelbundna möten för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor.
Styrning av dotterbolagen
Dotterbolagens verksamheter följs upp månatligen utifrån en rad operativa och finansiella mål och nyckeltal.
Intern kontroll och riskhantering Kontrollmiljö
Roll- och ansvarsfördelning mellan styrelse och VD fastställs årligen, på det konstituerande styrelsemötet, via arbetsordning för styrelse och VD samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen.
Det löpande arbetet med att upprätthålla en effektiv intern kontroll är delegerat till och sköts främst av VD och koncernens centrala ekonomifunktion. Ett nära samarbete sker också med bolagets revisor.
De grundläggande riktlinjerna för intern kontroll hanteras via policys, instruktioner och liknande styrdokument. Innehållet i dessa dokument uppdateras och utvärderas vid behov. Styrelsen ansvarar för övergripande styrdokument, övriga dokument ansvarar koncernens centrala ekonomifunktion för. NOTE har också utvecklat ett internt rapportpaket för finansiell information, vilket följs upp månatligen inom koncernen.
Riskbedömning
NOTE är genom sin verksamhet exponerad för ett antal operativa och finansiella risker. NOTEs finanspolicy anger inom vilka ramar de finansiella riskerna ska hanteras. Finanspolicyn uppdateras årligen och fastställs av styrelsen. Vidare finns en process för att fastställa hanteringen av de största riskerna i verksamheten. Riskerna bedöms utifrån en matris av sannolikhet och grad av ekonomisk påverkan. Befintliga kontrollåtgärder avseende de största riskerna i denna matris har dokumenterats och ytterligare kontroller införs vid behov.
Uppdatering av riktlinjer och ramar avseende riskbedömningar sker minst årligen. För ytterligare information om risker och riskhantering, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14 samt not 24, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 44.
Uppföljning av kontrollverksamheten Uppföljningen av NOTEs enheter utvecklas fortlöpande. Enheternas finansiella och operationella utveckling följs regelbundet i olika forum. Områden som behandlas är finansiella nyckeltal och uppföljning av målsatta aktiviteter avseende kvalitet, kostnad, leverans och tillväxt.
Behovet av en funktion för internrevision utvärderas årligen. Med hänvisning till koncernens begränsade storlek och omfattning bedömer styrelsen att NOTE inte behöver en separat internrevisionsfunktion. Den praktiska hanteringen av intern kontroll sköts av NOTEs centrala ekonomifunktion.
Koncernledning
| Befattning | Chief Financial Officer och tf Chief Executive Officer & President |
Chief Operating Officer | Chief Sales Officer |
|---|---|---|---|
| Anställd år | 2006 | 2010 | 2015 |
| Född | 1956 | 1967 | 1972 |
| Utbildning | Civilingenjör, Industriell ekonomi | Ekonom, studier vid Internationella ekonomlinjen |
Examen Flygvapnets Officers högskola, studier i nationalekonomi |
| Andra väsentliga uppdrag | Inga | Inga | Inga |
| Arbetslivserfarenhet | Mångårig erfarenhet som CFO och business controller i större börsno terade svenska och internationella industrikoncerner såsom SSAB Svenskt Stål AB, Danaher Corporation och Snap-on Incorporated. Tidigare erfarenhet av företagsutveckling och -försäljningar bland annat inom Retriva AB. |
Affärsutvecklare i Nobia AB, COO i Johnson Pump AB samt olika ledande befattningar inom Alfa Laval. |
Mångårig erfarenhet inom EMS branschen med ledande befattningar inom supply chain, inköp och försälj ning i internationella koncerner som Flextronics och Enics. |
| Aktieinnehav i NOTE* | 30 000 aktier | 65 692 aktier | 10 000 aktier |
*Inkluderar eventuellt innehav av närstående fysiska eller juridiska personer.
Styrelse
KRISTIAN TEÄR BRUCE GRANT
KJELL-ÅKE ANDERSSON BAHARE HEDERSTIERNA
| Befattning | Ordförande | Ledamot | Ledamot | Ledamot |
|---|---|---|---|---|
| Invald år | 2014 | 2010 | 2007 | 2015 |
| Född | 1963 | 1946 | 1959 | 1981 |
| Utbildning | Civilingengör | Civilingengör | Ph. D. Cand. och civil ekonom |
Ekonomie Magister |
| Huvudsaklig sysselsättning | Regionchef för Logitech Europe S.A. i Europa, Mellanöstern och Afrika. Rådgivare åt RiverMedow Software Inc. |
Styrelsearbete och konsulting inom företags ledning. |
Arbetande ordförande och huvudägare i Garden Growth Capital LLC och Applied Value LLC. |
Global inköpschef för elektronik i Knorr Bremse GmbH. |
| Andra styrelseuppdrag | Ordförande i mobilityView Inc. Ledamot i Internatio nal Tennis Hall of Fame och Tampnet AS. |
Ordförande i Cervitrol AB, Domitech AB och MedicPen AB. Ledamot i Mekatronik Konsult i Lund AB. |
Orförande i Hand in Hand International och Human Care HC AB (publ). Ledamot i Robust AB och Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York. |
Inga. |
| Arbetslivserfarenhet | Tidigare COO på Black berry. Vice VD, och ansva rig för sälj och marknad, för Sony Mobile. Dessför innan exekutiva tjänster inom SonyEricsson och Ericsson globalt. |
Drygt 40 år inom indu strin, varav cirka 30 år inom EMS-branschen. Olika befattningar, bland annat som utvecklings ingenjör, produktionschef och VD, inom bland annat Elextrolux och NOTE. |
Tidigare ledamot och rådgivare för lönsam hetsförbättningar och effektivare kapital strukturer i Investment AB Kinnevik, Korsnäs AB, Metro International S.A., Stille AB, Transcom WorldWide S.A. och Tele2 AB (ordförande). |
Tio år inom inköp och supply chain i fordons industrin. Bred erfarenhet från olika roller på Volvo Cars och Volvo Trucks, närmast som ansvarig för strategiskt elektronik inköp i Volvo Lastvagnar. |
| Aktieinnehav i NOTE* | 0 aktier | 1 271 494 aktier | 2 315 000 aktier | 0 aktier |
| Oberoende i förhållande till | ||||
| bolaget och bolagsledningen | Ja | Ja | Ja | Ja |
| Oberoende i förhållande till större aktieägare |
Ja | Ja | Ja | Ja |
| Närvaro styrelsemöten | 9/9 | 8/9 | 8/9 | 6/6 |
| Närvaro ersättningsutskott | 2/2 | 2/2 | 2/2 | 2/2 |
| Närvaro revisionsutskott | 3/3 | – | – | – |
| Styrelsearvode | 300 000 kronor | 100 000 kronor | 100 000 kronor | 100 000 kronor |
| Utskottsarvode | – | – | – | – |
*Inkluderar eventuellt innehav av närstående fysiska eller juridiska personer.
STEFAN JOHANSSON STEFAN HENRIKSSON
| Ledamot | Ledamot | Ledamot | Ledamot, arbetstagar representant |
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2014 | 2015 |
| 1958 | 1944 | 1981 | 1964 |
| Civilekonom | Ingengör och ekonom | Ekonomie magister | Ingenjör |
| Finansdirektör i ÅF AB (publ). |
Arbetande vice ordfö rande i CLS Holdings plc. |
Investeringsansvarig i Creades AB. |
Key Account Manager i NOTE Torsby AB. |
| Inga. | Ordförande i Bulgarian Land Development plc och Catena AB. Ledamot i CLS Holdings plcs dot terbolag. |
Ledamot i Global Batterier AB. |
Inga. |
| Tidigare finansdirektör och vice VD i Haldex AB. Finansdirektör i ABB Stal AB, Duni AB, Linjebuss AB, Sanmina Corpora tion AB och Segerström & Svensson AB. Bred erfarenhet av strategiskt och operativt arbete från framförallt tillverkande industri. |
Olika ledande befattningar inom CLS-koncernen, bland annat som ansvarig för den svenska verksam heten och för att identi fiera nya affärsmöjligheter för koncernen samt som koncernchef. |
Tidigare analytiker i Investment AB Öresund. Finansdirektör i Global Batterier AB samt analyti ker i AB Custos. |
Anställd i NOTE sedan 2000. Har tidigare haft rollen som vice produk tionschef. |
| 10 000 aktier | 0 aktier | 10 000 aktier | 0 aktier |
| Ja | Ja | Ja | Ja |
| Ja | Ja | Nej** | Ja |
| 8/9 | 9/9 | 9/9 | 4/5 |
| 2/2 | 2/2 | 2/2 | 2/2 |
| 3/3 | – | – | – |
| 100 000 kronor | 100 000 kronor | 100 000 kronor | – |
| 60 000 kronor | – | – | – |
**Anställd i Creades AB som är NOTEs största aktieägare.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av
moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Danderyd den 18 februari 2016
Kristian Teär Kjell-Åke Andersson
Ordförande Ledamot
Bruce Grant Bahare Hederstierna Stefan Johansson Ledamot Ledamot Ledamot
Henrik Nygren Verkställande direktör
Henry Klotz Daniel Nyhrén Edeen Stefan Henriksson Ledamot Ledamot Ledamot, arbetstagarrepresentant
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 februari 2016. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 19 april 2016.
Vår revisionsberättelse har lämnats den 18 februari 2016
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Niklas Renström Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i NOTE AB (publ) Organisationsnummer 556408-8770
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NOTE AB (publ) för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 23–62.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NOTE AB (publ) för år 2015.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 18 februari 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Niklas Renström Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor
Adresser
NOTE AB (publ)
NOTE Pärnu OÜ
Box 711 Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige
Laki 2 80010 Pärnu
NOTE Components AB
Box 711 Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige
NOTE Hyvinkää Oy
Avainkierto 3 05840 Hyvinkää Finland
NOTE Lund AB
Maskinvägen 3 227 30 Lund Sverige
NOTE Norge AS
Jogstadveien 21 2007 Kjeller Norge
NOTE Norrtelje AB
Box 185 Vilhelm Mobergs gata 18 761 22 Norrtälje Sverige
Hemsida: www.note.eu E-post: [email protected]
Estland
NOTE Torsby AB
Inova Park 685 29 Torsby Sverige
NOTE UK Ltd
Stroudwater Business Park Brunel Way Stonehouse GL10 3SX Gloucestershire England
IONOTE Electronics
(Dongguan) Ltd No. 6 Ling Dong 3 Road Lincun Industrial Center Tangxia 523710 Dongguan Guangdong Province Kina
NOTE AB (publ) Årsredovisning 2015 Organisationsnummer 556408-8770 Text och grafisk form: NOTE AB (publ). Produktion: NOTE AB (publ) och Redesign. Foto: Jann Lipka. Tryck: Billes Tryckeri AB.