NOTE — Annual Report 2012

Mar 14, 2013

Årsredovisning 2012

Innehåll

INLEDNING
Detta är NOTE	2
Större händelser i NOTEs historia	2
Året i korthet	4
VD-ord	6
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Vision, affärsidé, strategi och mål	8
Affärsmodell	10
Marknad och konkurrenter	12
Kvalitet, miljö och etik	14
Riskhantering	16
Organisation och koncernledning	17
Medarbetare	18
Fem år i sammandrag	20
Finansiella definitioner	21
NOTE-AKTIEN
Aktiedata och ägare	22
FORMELL ÅRSREDOVISNING
Bolagsstyrningsrapport	25
Förvaltningsberättelse	32
Finansiella rapporter för koncernen	36
Finansiella rapporter för moderbolaget	54
Revisionsberättelse	63

Adresser 64

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma kommer att hållas måndagen den 22 april klockan 14.00 i Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A i Stockholm. Information om anmälningsförfarande inför stämman lämnas på hemsidan, www.note.eu, tillsammans med kallelsen senast fyra veckor före stämman.

Anmälan

Aktieägare som vill delta i årsstämman ska senast den 16 april vara registrerad i aktieboken som förs av Euroclear Sweden AB samt senast den 16 april anmäla sitt deltagande till NOTE.

Ärenden

Information om dagordning för årsstämman framgår av annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt finns tillgänglig på NOTEs hemsida. Handlingarna kan även erhållas från NOTE i samband med anmälan till stämman.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2012 om 0,75 (0,30) SEK/aktie.

Valberedning

Följande medlemmar ingår i valberedningen:

Kjell-Åke Andersson (representerar eget innehav)

Bruce Grant (representerar Garden Growth Capital LLC)

Daniel Nyhrén (representerar Creades AB)

Peter Zonabend (representerar Museion Förvaltning AB, utsedd av Banque Carnegie Luxembourg S.A.)

Ekonomisk information

Kalendarium

Delårsrapport, jan–mar 2013	2013-04-22
Halvårsrapport, jan–jun 2013	2013-07-16
Delårsrapport, jan–sep 2013	2013-10-21

Beställning av ekonomisk information

Ekonomisk och annan relevant information kan beställas från NOTE. Av hänsyn till miljön används med fördel tjänsten på hemsidan för elektronisk prenumeration. Hemsida: www.note.eu E-post: info@note.eu Telefon: 08-568 990 00 Fax: 08-568 990 99 Adress: NOTE AB (publ), Box 711, 182 17 Danderyd

Kontaktpersoner/Investor Relations

Peter Laveson Chief Executive Officer & President Telefon: 08-568 990 06, 070-433 99 99 E-post: peter.laveson@note.eu

Henrik Nygren Chief Financial Officer Telefon: 08-568 990 03, 070-977 06 86 E-post: henrik.nygren@note.eu

Detta är NOTE

NOTE erbjuder tillverknings- och logistiktjänster för elektronikproduktion under hela produktlivscykeln – från design till eftermarknad.

NOTE är en av norra Europas ledande tillverknings- och logistikpartner för elektronikproduktion. Marknadspositionen är särskilt stark inom marknadssegmentet high mix/low volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). Kunderbjudandet täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

NOTEs verksamhet är organiserad för att på bästa sätt möta kundernas

olika behov. NOTEs Nearsourcingcenter erbjuder avancerade produktionstekniska tjänster i nära samverkan med kunderna, till exempel materialval, utveckling av testutrustning, prototyptillverkning och serieproduktion. NOTEs Industrial Plants erbjuder primärt kostnadseffektiv volymtillverkning i både Europa och Asien.

Kunderna finns främst inom verkstadsoch kommunikationsindustrin i Norden och England.

Fakta

• Produktionsenheter: Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina.
• Antal anställda 2012-12-31: 898
• Omsättning 2012: 1 029 MSEK.
• Aktien: Noterad på NASDAQ OMX Stockholm (Small Cap/Industrial Goods & Services). Vid 2012 års utgång var börskursen 7,55 kronor. Börsvärdet var 218 MSEK, fördelat på 28 872 600 aktier.

Större händelser i NOTEs historia

1999 Bolaget grundas med affärsidén att tillsammans med samarbetspartner tillverka elektronikbaserade produkter i Centraleuropa åt svenska kunder. Porten till den delen av Europa öppnas genom etableringen av en verksamhet i Gdansk, Polen.

2001 NOTE tar initiativ till ett internationellt nätverk, med några oberoende elektroniktillverkare i Europa, Syd- och Nordamerika samt Asien. Målet är att hjälpa tillväxtkunder att hitta tillverkningsalternativ nära de marknader där de vill expandera.

2004 NOTE noteras på Stockholmsbörsen.

2000 Fusion med en elektroniktillverkare i Norrtälje. Därtill förvärvas även ett väletablerat företag i Torsby. Målet är nu att växa och börsintroducera koncernen inom fem år.

2005–2006 Ytterligare förvärv sker i Sverige, Norge, Finland och Estland.

2001–2003 NOTE Components AB bildas för att samordna koncernens globala inköpsverksamhet. NOTE genomför ett antal förvärv i Sverige som även för med sig närvaro i Litauen.

2007 NOTEs tillverkningskapacitet utökas genom samägda verksamheter i Kina och Polen. I Norrtälje inviger NOTE en av Sveriges mest moderna elektronikfabriker.

2008 Förvärv av ett elektronikföretag i England och ett mekanikföretag i Sverige. Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen drabbar branschen hårt.

2009 Ett ytterligare förvärv genomförs i Norge. En rad rationaliseringsåtgärder vidtas inom koncernen för att möta lågkonjunkturen.

2010 Den kraftfulla omorientering och koncentration av verksamheten som påbörjades efter finanskrisen 2008 leder till att ytterligare verksamheter avvecklas eller flyttas till andra delar inom koncernen.

2009/2010 Vid årsskiftet blir den kinesiska verksamheten ett helägt dotterbolag. NOTEs verksamhet i Skellefteå avyttras efter att en kund upphört med en betydande produkt inom telekommunikation. 2010/2011 Vid årsskiftet säljs

2011 Avveckling sker av verksamheten i Litauen. NOTE har nu Nearsourcingcenter i Sverige, Norge, Finland och England samt Industrial Plants i Estland och Kina.

2012 Initiativet till att öka försäljningen direkt från NOTEs Industrial Plants utvecklas positivt.

innehavet i den samägda verksamheten i Krakow, Polen.

Året i korthet

Januari-december

• Försäljningen uppgick till 1 029,2 (1 208,8) MSEK.
• Rörelseresultatet uppgick till 26,0 (64,4) MSEK. I resultatet för det fjärde kvartalet ingår en avsättning för eventuell kundförlust om 12,6 MSEK. Det underliggande rörelseresultatet uppgick till 38,6 (64,4) MSEK motsvarande en rörelsemarginal om 3,7% (5,3%).
• Rörelsemarginalen uppgick till 2,5% (5,3%).
• Resultat efter finansnetto uppgick till 19,1 (56,3) MSEK.
• Resultat efter skatt uppgick till 12,6 (39,4) MSEK, vilket motsvarar 0,44 (1,36) SEK/aktie. Exklusive avsättning för kundförlust uppgick resultat per aktie till 0,86 (1,36) SEK/aktie.
• Kassaflödet efter investeringar uppgick till 97,0 (56,5) MSEK, vilket motsvarar 3,36 (1,96) SEK/aktie.
• Utdelning baserat på det starka kassaflödet under året föreslår styrelsen en utdelning till aktieägarna om 0,75 (0,30) SEK/aktie.

Översikt 2012, MSEK	Helår	Q1	Q2	Q3	Q4
Försäljning	1 029,2	274,7	280,1	234,0	240,4
Rörelseresultat	26,0	10,9	10,0	10,5	–5,4
Kassaflöde	97,0	36,2	13,0	21,7	26,1

Rörelsemarginal, %

Den underliggande rörelsemarginalen för Q4 2012, exklusive avsättning för eventuell kundförlust, uppgick till 3,0%.

Kassaflöde, MSEK

VD-ord

Under 2012 ökade vi vår fokus på tillväxt, ett arbete som resulterade i att vi inlett samarbeten med drygt 40 nya kunder. Vidare fortsatte vi att leverera ett positivt resultat, och ett väldigt starkt kassaflöde, men i ett marknadsklimat som blev tuffare och tuffare ju längre året gick.

Inför 2012 hade NOTE fyra övergripande områden med särskilt fokus; öka marknadsandelarna, fortsätta arbetet med kostnadsrationaliseringar, vidta åtgärder som ytterligare förstärker kunderbjudandet i form av produktkvalitet och leveransprecision, samt att fortsätta effektiviseringen av vårt rörelsekapitalutnyttjande. Samtliga dessa områden är förstås centrala i vår verksamhet, men efter slutförandet av 2010 års omstruktureringsprogram har vi successivt lyft upp försäljningstillväxt på vår prioriteringslista.

Ser vi till utvecklingen under 2012 kan vi absolut inte känna oss nöjda med tillväxten. Omsättningsutvecklingen var negativ under årets samtliga kvartal. Vår omsättning är starkt knuten till pågående kunduppdrag, vilket vittnar om att flera av våra kunder haft ett utmanande 2012.

Väldigt positivt är dock att vi trots en fortsatt svag marknad under året inlett samarbeten med drygt 40 nya kunder. Merparten av dessa kunder är mindre till medelstora bolag till vilka vi byggt prototyper och förserier. Vår förhoppning framöver är att dessa produkter ska lanseras framgångsrikt på marknaden och generera merarbete i form av serieproduktion. I tillägg till detta har vi även vunnit nya projekt med etablerade produkter, vilka vi har tilltro till i framtiden. I mina ögon är detta en bekräftelse på att vi har en konkurrenskraftig affärsmodell som ska möjliggöra lönsam tillväxt.

Vi har under ett drygt års tid informerat om att en av våra kunder haft finansiella problem. Under denna tid har vi haft en väldigt tät dialog med kunden gällande leveranser, betalningar, risker och möjligheter. Tyvärr har utvecklingen för kunden tvingat oss att göra en avsättning för en befarad kundförlust.

Vår avsättning motsvarar drygt 50 procent av den riskexponering som föreligger. Vi fortsätter att följa situation på nära håll. Avsättningen gjorde vårt rörelseresultat negativt under det sista kvartalet. Den underliggande lönsamheten och det positiva kassaflödet bestod, trots ett tufft kvartal och år.

I vårt metodiska förbättringsarbete, och med vår förstärkta och mer koncernövergripande styrmodell, har vi fortsatt skapat förutsättningar för att bättre effektivisera vår kostnadsbas, monitorera och agera för att produktkvalitet och leveransprecision ska förbättras samt för att ytterligare effektivisera vårt rörelsekapitalutnyttjande. Vad beträffar dessa tre prioriteringsområden anser jag att vi lyckats bra. Jag ser framsteg på samtliga enheter och en tillfredsställelse i att våra koncerngemensamma värderingar på allvar symboliseras i och av våra anställda.

I vår bransch har det länge talats om behov av en konsolidering, såväl på global, regional som på lokal nivå, utan att det i mina ögon egentligen hänt så mycket. Under slutet av året blev vi dock själva föremål för ämnet då Lifco AB, en svensk industrikoncern med affärsområde inom kontraktstillverkning, lade ett fientligt bud på samtliga aktier i NOTE. Vår styrelse avrådde aktieägarna från att acceptera budet, och efter att acceptans endast motsvarande 14,7 procent av aktierna erhållits, valde Lifco att återkalla sitt erbjudande. För mig var budet ett kvitto på att vi fortsätter att göra rätt saker och att våra konkurrenter respekterar oss.

Utveckling under året

Året kännetecknades av en fortsatt svag efterfrågan på flera av våra geografiska

marknader. Vår försäljning, som i det korta perspektivet är starkt knuten till volymutvecklingen i pågående kunduppdrag, minskade med 15 procent till 1 029,2 MSEK. Nedgången var främst i Sverige och Finland medan försäljningsutvecklingen i Norge och England var mer stabil.

Positivt är att det initiativ vi tog i fjol för att öka försäljningen direkt från Industrial Plants i Estland och Kina har slagit väl ut. Dessa affärer sker väsentligen till kunder i Europa och utgjorde 16 (7) procent av vår totala försäljning.

Genom fortsatta effektiviseringar minskade vi våra kostnader med 8 procent. Detta bidrog till att vi, trots lägre volymer, kan uppvisa ett rörelseresultat på 26,0 MSEK. Rensat från fjärde kvartalets avsättning för kundförlust uppgick rörelseresultatet till 38,6 MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 3,7 procent.

Vårt väl inarbetade fokus på att effektivisera rörelsekapitalutnyttjandet möjliggjorde att vi under året lyckades reducera vårt lager med drygt 20 procent. Denna lagerreduktion, i kombination med resultatutvecklingen, bidrog till att kassaflödet (efter investeringar) ökade med 40,5 MSEK till 97,0 MSEK.

Framtiden

Vår affärsmodell Nearsourcing är stark och skräddarsydd för marknadssegmentet high mix/low volume. Den bygger på att i nära samarbete med kunderna utveckla affärerna i våra Nearsourcingcenter i Sverige, Norge, Finland och England. Arbetsintensiv volymtillverkning sker vanligtvis i våra Industrial Plants i Estland och Kina.

Under 2012 vann vi många nya kunders förtroende. Vi är stolta över vad

Vi har under 2012 vunnit många nya kunders förtroende, och i mina ögon är det ett styrkebesked.

vi hittills hittills har åstadkommit och ser fortsatt goda möjligheter att utveckla vår affär. Samtidigt har vi stor ödmjukhet inför den kommande marknadsutvecklingen och våra kunders framtidsplaner.

Fokus för 2013 är att bibehålla och utveckla det arbetssätt och den inställning vi infört för att vinna nya affärer, fortsätta vårt effektiviseringsarbete och lyckas väl med rörelsekapitalutnyttjandet.

Peter Laveson

Vision, affärsidé, strategi och mål

Vision

NOTE – kundens självklara tillverknings- och logistikpartner.

Affärsidé

NOTE är en nordeuropeisk lokal tillverknings- och logistikpartner med en internationell plattform för tillverkning av elektronikbaserade produkter som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet under stora delar av produktlivscykeln.

Strategi och affärsmål

NOTE ska vara den bästa samarbetspartnern i branschen med hög leveransprecision och kvalitet till en konkurrenskraftig totalkostnad.

För att ha marknadens mest konkurrenskraftiga erbjudande ska NOTE uppvisa god lönsamhet och genom flexibilitet, kompetens och ett professionellt agerande aktivt bidra till att säkra kundernas värdekedjor och stärka deras konkurrenskraft.

Lönsam tillväxt ska ske genom att:

• Utöka kundbasen med nya kunder som har komplexa produkter och höga krav.
• Förstärka tjänsteutbudet till befintliga kunder.
• Öka konkurrenskraften genom branschledande kvalitet och leveransprecision, ytterligare förbättringar av inköps- och logistikverksamheten, optimering av kapacitetsutnyttjandet och förbättring av interna administrativa processer.
• Genomföra noga utvalda produktionsövertaganden och förvärv.

Finansiella mål

Tillväxtmål NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa med lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenters.

Kapitalstrukturmål

Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent.

Utdelningsmål

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Affärsmodell

NOTE är en kvalificerad tillverknings- och logistikpartner för produktion av elektronikbaserade produkter som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). Affärserbjudandet bygger på flexibla lösningar baserat på kundens behov under hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

En tillverkningspartner med ett starkt helhetserbjudande

NOTEs affärsmodell utgår från en helhetssyn och består av två centrala delar: Nearsourcingcenter nära kunderna och Industrial Plants i Östeuropa och Asien. Serieproduktion förläggs där den är mest lämpad för kunden utifrån ett totalkostnadsperspektiv. NOTEs fokus är att erbjuda kunderna rätt produkt i rätt tid, till en konkurrenskraftig kostnad. Materialkostnaden motsvarar huvuddelen av en färdig produkts totala kostnad. En viktig uppgift för NOTE är därför att erbjuda konkurrenskraftiga priser och effektiva logistiklösningar för elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial.

NOTEs erbjudande är särskilt inriktat på marknadssegmentet high mix/low volume, vilket ställer stora krav på flexibilitet i tillverkningen och god produktdokumentation. Denna inriktning bidrar till en något stabilare marknadsutveckling genom längre produktlivscykler och långvariga kundrelationer. NOTEs kunder återfinns främst inom verkstads- och kommunikationsindustrin, det senare med bland annat komplexa system för övervakning, signalförstärkning och säkerhet.

När det gäller kompletta produkter utvecklas elektronik- och mekaniklösningar i nära samarbete mellan kunden, leverantörer och de berörda enheterna inom NOTE.

För att stärka konkurrenskraften läggs stort fokus på att kontinuerligt följa upp och förbättra NOTEs verksamhetsprocesser och gränssnitt mot kunderna för att öka effektivitet, leveransprecision och kvalitet.

NearsourcingTM skapar rätt förutsättningar från början

NOTEs Nearsourcingcenter arbetar med att etablera och vidareutveckla NOTEs kundrelationer. På Nearsourcingcentren i Sverige, Norge, Finland och England utförs avancerade produktionstekniska tjänster. Fokus är att bistå med kompetens redan från design- och utvecklingsskedet. I nära samverkan med kunderna bidrar NOTE med värdefull kompetens kring materialval, producerbarhet och framtagande av testmetoder och -utrustning – allt för att skapa bästa tänkbara produkt, optimerad för serieproduktion redan i designfasen. Som ett led i detta tillverkas prototyper och förserier för att fastställa produktens slutgiltiga utformning. Nearsourcingcentren erbjuder tjänster under hela produktlivscykeln. Utöver industrialiseringstjänster erbjuds även serietillverkning, avancerade logistiklösningar och eftermarknadstjänster, baserat på kundernas önskemål.

Den geografiska närhet som Nearsourcingcentren erbjuder kunderna har stor betydelse när projekten kräver kontinuerlig kontakt och mycket kunskapsöverföring mellan parterna. Nearsourcing förkortar också tiden från idé till det att produkten når slutmarknaden, vilket minskar kapitalbindningen och ger marknadsmässiga konkurrensfördelar.

För kunderna skapar Nearsourcing flexibilitet i introduktionsfasen, innan produkten och marknaden är mogen för serieproduktion. Samtidigt ger NOTEs helhetsförståelse för produkten och dess produktlivscykel, i kombination med en

välutvecklad inköpskompetens, goda möjligheter att styra både produktion och materialförsörjning så att totalekonomin blir god. NOTE skapar på så vis mervärde till kunderna genom att undvika många kostsamma misstag och omvägar.

Kundens behov och produktens totalkostnad avgör var serieproduktionen ska förläggas, i ett Nearsourcingcenter eller i en Industrial Plant. Behoven kan variera baserat på produktens karaktär, kundens marknadsförutsättningar och interna kompetenser, kostnadsbild, logistik, var produkten befinner sig i livscykeln, volym och geografisk slutmarknad.

Kostnadseffektiv volymtillverkning vid Industrial Plants

Tillverkningen vid NOTEs Industrial Plants i Estland och Kina är huvudsakligen av större volymer. Produkterna och produktionsprocesserna industrialiseras på Industrial Plants, i samarbete med Nearsourcingcenter, efter kundens behov. Fabrikerna är moderna med avancerad produktionsutrustning, stor tillverkningskapacitet och bred teknisk kompetens.

NOTE har också en väl utvecklad metod för flytt av produktion mellan Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Enheterna samarbetar i dedikerade kundteam för att övervaka material- och informationsflöden samt för att ge en kontinuerlig återkoppling till kunderna.

Den här fordonsdatorn tillverkar NOTE åt Hectronic.

Så här säger Stefan Löf, VD för Hectronic AB, om NOTE:

När vi väljer leverantör är vi noga med att det är en producent som passar vår produkt, i förhållande till teknikinnehåll, seriestorlek och var slutkunden finns. Vi har arbetat med NOTE i många år och de senaste två åren har man blivit ännu bättre vad gäller kvalitet, interna processer och bemötande. Det finns en stor vilja och kunskap att hantera frågor som uppstår. Att samla vår svenska

produktion hos en aktör både underlättar samarbetet och förenklar vår hantering.

Hectronic har valt att outsourca allt mer av den svenska produktionen till NOTE – från rena datorkort till färdig mekanik och slutmontering. Hectronics produkter återfinns exempelvis i tåg och fartyg, samt i gruvmaskiner ovan och under jord, och måste därför klara av mycket tuffa förhållanden såsom temperaturväxlingar, smuts och fukt.

VÄRDEKEDJA

NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln – från design till eftermarknad.

*New Product Introduction. NOTE har en väl utvecklad affärsprocess för kunder som står i begrepp att lansera en ny produkt på marknaden. NOTE ökar kundernas lönsamhet genom att aktivt bidra med erfarenheter och kunskap inom materialval, inköp, test, produktion, kvalitet och logistik.

Marknad och konkurrenter

NOTE verkar på marknaden för outsourcad elektronikproduktion.

Bakgrund

Europa är en unik region på den globala marknaden för tillverkningstjänster. Jämför man med övriga världen så finns det ingen annan kontinent som har så många högkostnadsländer i nära anslutning till länder med avsevärt lägre kostnadsnivå. Det har påverkat strukturen och utvecklingen av den europeiska marknaden. Den europeiska delen av branschen startade i utvecklade västeuropeiska högkostnadsländer som England, Frankrike, Irland, Sverige och Tyskland. Med dessa länder som bas spred sig branschen österut och verksamheter etablerades i lågkostnadsländer som Estland, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern. Syftet var att kunna tillverka mer kostnadseffektivt för västeuropeiska slutmarknader.

Den europeiska marknaden består av såväl inhemska, europeiska som stora, globala aktörer. Majoriteten av aktörerna i Europa är dock inhemska, mindre bolag med en lång historik, primärt kopplade till en eller ett fåtal kunder. De globala aktörerna som etablerat sig i Europa har framför allt förlagt sina verksamheter till östeuropeiska länder.

Generellt kan det värde som aktörerna i västeuropeiska länder förser sina kunder med beskrivas som specialiserade tjänster, medan värdet från aktörer i Östeuropa primärt är kopplat till lågkostnadstillverkning.

Marknaden

Året kännetecknades av en fortsatt svag efterfrågan på flera av NOTEs geografiska marknader. Den negativa utvecklingen av efterfrågan från slutet av 2011, som en konsekvens av den europeiska skuldkrisen, medförde att flera av NOTEs kunder noterade lägre försäljning, vilket påverkade volymerna i NOTEs kunduppdrag negativt.

I branschen har det sedan länge talats om behovet av en konsolidering, såväl på global, regional som lokal nivå, utan att det egentligen har hänt så mycket. Under slutet av året blev NOTE dock föremål för ämnet, då Lifco AB – en svensk industrikoncern med ett affärsområde för kontraktstillverkning – lade ett fientligt bud på NOTEs samtliga aktier. NOTEs styrelse avrådde aktieägarna från att acceptera budet, och efter att acceptans endast motsvarande 14,7 procent av aktierna erhållits, valde Lifco att återkalla sitt erbjudande.

Marknadstrender, drivkrafter och utsikter

Marknaden för outsourcad elektronikproduktion har vuxit fram och utvecklats som en konsekvens av ett ökat intresse för outsourcing, ökat elektronikinslag i olika typer av produkter samt en ökad underliggande efterfrågan på de tillverkade produkterna. Marknaden upplevde ett kraftigt tapp i volymer under den globala recessionen 2008-2009, primärt kopplat till en rejäl nedgång i efterfrågan i slutkundsledet. Marknaden återhämtade sig till något som mer liknar normala nivåer under 2010 och 2011, men osäkerheten ökade något på nytt under 2012, som en konsekvens av finansiella obalanser världen över.

Marknaden har genomgått stora förändringar de senare åren. De viktigaste drivkrafterna har varit prispress på komponenter, krav på ökad snabbhet från idé till färdig produkt, en ökad andel outsourcing samt en stark ekonomisk utveckling i tillväxtregioner med framväxten av nya slutmarknader som följd. En

drivkraft som vunnit mark på senare tid är en ökande vilja att hitta klimatsmarta alternativ exempelvis kring materialval, förpackningar och transporter. En annan konsekvens är att produktionen i ökande omfattning sker nära slutmarknaden.

I Asien, och i synnerhet Kina, har den höga tillväxten gynnat den inhemska konsumtionen. Det har i sin tur skapat ny efterfrågan på de slutprodukter som tidigare tillverkats för export till Europa och USA. De nya möjligheterna har bidragit till ännu snabbare förändringstakt på marknaden eftersom allt fler av de globala företagen nu etablerar långsiktig närvaro i Asien. Denna utveckling förväntas bestå under de närmaste åren. Bland de stora ekonomierna bedöms Indien möta en liknande utveckling som Kina med fler internationella investeringar.

För den europeiska marknaden för outsourcad elektronikproduktion har branschbedömaren Reed Electronics Research förutspått en tillväxt om cirka fyra procent per år de kommande åren, varav merparten i Central- och Östeuropa. Den prognosen har dock reviderats ner något under 2012 på grund av den försämrade konjunkturella situationen.

De viktigaste drivkrafterna kommer dock fortsatt att handla om sökandet efter kostnadseffektiv produktion och rationaliseringar samt fortsatta produktionsförflyttningar från väst till öst.

Marknaden kan segmenteras utifrån många olika perspektiv men branschen refererar ofta till:

Low mix/high volume. Dessa produkter (exempelvis mobiltelefoner och TV-apparater) är ofta konsumentprodukter. Här produceras och säljs produkterna oftast i mycket

stora volymer med minimala förändringar i produktens utförande. Produktlivscykeln är vanligtvis relativt kort.

• High mix/low volume.
• De här produkterna (exempelvis styrsystem, mätinstrument och utrustning för kommunikationsinfrastruktur) är ofta industriprodukter, det vill säga produkter som kunderna ofta bygger in i sina originalprodukter. Efterfrågan och anpassningsgrad varierar, vilket ställer högre krav på flexibilitet hos den tillverkande partnern. Produktlivscyklerna för industriprodukter är i regel längre än för konsumentprodukter.

Outsourcing

Enligt NOTEs bedömning kommer den andel av företagens produktion som läggs på outsourcing att fortsätta öka över tiden. Globaliseringen och den allt hårdare konkurrensen gör att det blir allt viktigare att optimera sin kärnverksamhet och ha korta ledtider. Det gör att företagen behöver en stark och kompetent partner inom till exempel produktutveckling, materialförsörjning, industrialisering, hantering av kompletta produkter (box build) och eftermarknadstjänster. Genom att vända sig till NOTE får kunderna tillgång till all den värdefulla kompetensen samtidigt som skalfördelar uppnås i tillverknings- och inköpsledet.

Kundstruktur och regional fördelning

NOTEs kundstruktur består av både globala företag som verkar på världsmarknaden och lokala företag som har sin primära försäljning i norra Europa. NOTE noterar ett fortsatt stort intresse

för produktion i Kina. Marknadens syn på outsourcing till Kina har dock blivit mer nyanserad, vilket fört med sig att mer lämpliga projekt förläggs dit – exempelvis beroende på produktens geografiska slutmarknad, produkter med mindre ändringsönskemål eller där logistiklösningarna så tillåter. NOTEs verksamhet i Kina etablerades för ett par år sedan och är mycket väl rustad för att hantera såväl produktionsflytt från Europa som etablering av ny produktion.

För mindre och medelstora kunder som är lokalt baserade har NOTE lagt stor vikt vid att skapa flexibla koncept som passar företag med tillväxtambitioner. Den här kundkategorin har stora behov av kompetens kring introduktion av nya produkter, effektivt inköp samt möjligheter att hitta kostnadseffektiv tillverkning inom rimliga avstånd från sin slutmarknad.

Exempel på kunder som påbörjat nya samarbeten med NOTE under året är Caldaro AB, Capita Secure Information Solutions Ltd, Cargotech Sweden AB,

MilDef AB, Powernet Oy och Öhlins Racing AB.

Sammantaget är NOTE väl positionerat för att möta behov från kunder som vill växa i både Europa och Asien.

Konkurrenter

Några av NOTEs större konkurrenter som verkar på den nordiska marknaden är Enics, Kitron och PartnerTech. Därutöver finns ett flertal regionala eller lokala aktörer, ofta nischorienterade, som verkar på enskilda eller flera av NOTEs marknader.

Kvalitet, miljö och etik

Hållbarhetsfrågorna är integrerade i NOTEs affärsverksamhet och berör alla enheter. Områden som omfattas är kvalitetsfrågor, miljöpåverkan, affärsetik och mänskliga rättigheter. Arbetet är decentraliserat och samordnas med hjälp av gemensamma mål, riktlinjer och nyckeltal. NOTE är anslutet till Global Compact, som startats på FNs initiativ.

Helhetssynen höjer standarden

Att arbeta integrerat med de olika hållbarhetsfrågorna har stor betydelse för hur effektivt det samlade resultatet blir. Frågorna omfattar allt från att hjälpa kunderna välja komponenter med bra miljö- och kvalitetsprestanda till att placera tillverkningen nära slutmarknaden så att transporternas miljöpåverkan begränsas. Parallellt med att förbättra kundernas påverkan på miljö och samhälle arbetar NOTE aktivt för att begränsa negativa effekter på omgivningen.

Kvalitetspolicy och arbetsmetoder

NOTE skapar konkurrenskraft för kunderna genom att leverera rätt kvalitet i rätt tid och till rätt pris. För att åstadkomma det utvecklas och förbättras tjänsterna ständigt med strävan att möta aktuella krav och förväntningar från kunderna. De tillverkande enheterna arbetar mot gemensamma uppföljningsbara mål. Till exempel mäts produktkvalitet och leveransprecision löpande för såväl kunder som leverantörer.

NOTE använder flera olika kvalitetssäkringsverktyg och metoder som har sitt ursprung i fordons- och läkemedelsindustrins kvalitetssystem.

ISO 9000 är en serie med internationella standarder som används för att styra inriktningen på ett företags kvalitetsledningssystem. Samtliga tillverkande enheter i koncernen är certifierade enligt ISO 9001. Med kvalitetsledningssystemet kan NOTE spåra avvikelser och löpande utveckla företagets metoder och processer. Att arbetet fungerar säkerställs genom återkommande revisioner, där standarder och rutiner följs

upp, av såväl interna som externa resurser. En utomstående part godkänner och certifierar ledningssystemet.

Miljöpolicy och arbetsmetoder

NOTE verkar för en långsiktig och hållbar utveckling genom att producera med minsta möjliga miljöpåverkan. NOTE eftersträvar att följa eller överträffa gällande miljölagstiftning, arbetar med ständiga förbättringar samt upprätthåller aktuell miljöpolicy.

Miljöarbetet följer de internationella ISO-riktlinjerna, med huvudserien ISO 14000. Alla koncernens tillverkande enheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001 samt revideras av både interna och externa resurser.

Även om olika länders miljölagstiftningar varierar så har NOTE ambitionen att alla enheter ska följa en gemensam linje för miljöarbetet. De tillverkande enheterna källsorterar förbrukningsmaterial och följer löpande upp energiförbrukningen. Även i andra delar av verksamheten tas miljöhänsyn, till exempel vid diskussioner med kunderna kring inköp av material och produktionsupplägg.

Elektronikskrot, glas och papper återvinns. Förbättringsprojekt drivs för att minska avfall och konsumtion av energi och koldioxidutsläpp. Wellpapp och brännbart avfall hårdpackas i komprimatorer för att minimera antalet miljöpåverkande avfallstransporter. Inom transportområdet sker även en samordning av speditörsavtal inom koncernen för att optimera transporter och därigenom begränsa energiförbrukning och koldioxidutsläpp.

Det är glädjande att konstatera att NOTE sedan 2011 aktivt arbetar för att stödja FN Global Compacts tio principer gällande mänskliga rättigheter, anställningsvillkor, miljö och antikorruption. Vi har bestämt oss och gör vad vi kan för att successivt integrera de tio principerna i vårt arbetssätt, våra framtidsplaner, och tillsammans med våra samarbetspartners. Peter Laveson, VD och koncernchef

NOTE-enheterna har också ett system för att dela erfarenheter, goda exempel och förslag till förbättringar.

Etik

Sedan hösten 2011 är NOTE anslutet till Global Compact, som startats på FNs initiativ. Global Compact har utarbetat tio principer som anslutna företag accepterat att följa. Dessa principer rör mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption. Under 2013 kommer NOTE att rapportera sin första COP (Communication on Progress) till FN. Den beskriver det arbete som bedrivs inom koncernen internt såväl som med kunder, leverantörer och andra intressenter. Under 2013 kommer NOTE sträva efter att stärka policyarbetet samt genomföra en medarbetarundersökning.

NOTEs uppförandekod bygger på Global Compact och finns i sin helhet på www.note.eu.

Under året har NOTE-enheternas genomförda och framåtriktade arbete kring Global Compacts principer kartlagts. På nästa sida följer en sammanfattning av kartläggningen.

UN Global Compacts principer	NOTEs tillvägagångssätt	Resultat
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Princip 1 Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och	NOTEs Code of Conduct har använts sedan 2006. Bolaget eftersträvar att utveckla affärer med företag som har motsvarande ansvarsta gande etiska regler.	NOTE arbetar aktivt med att säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code of Conduct. NOTE uppmanar kunder och leverantörer att gå med i UN Global Compact genom att kommunicera betydelsen av dessa frågor. Under året har cirka 40 avtal tecknats med strategiska leverantörer, som godkänt att arbeta för och med UN Global Compacts principer. Därtill stöttade NOTE under 2012 Unicef, som arbetar aktivt för att hjälpa barn och stärka deras rättigheter.
Princip 2 försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter.	NOTEs Code of Conduct har använts sedan 2006.	NOTE arbetar aktivt med att säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code of Conduct.
ARBETSRÄTT
Princip 3 Företagen ombeds att upprätthålla föreningsfri het och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar;	NOTE respekterar att de anställda bildar och an sluter sig till fackföreningar och att förhandlingar sker kollektivt.	Sedan 2009 har NOTE arbetstagarrepresentanter i moderbolagets sty relse. Därtill finns kollektivavtal på de flesta av NOTEs enheter.
Princip 4 avskaffande av alla former av tvångsarbete;	Som en del av NOTEs affärsprinciper, ska NOTEs samt dess kunders och leverantörers medarbe tare ingå anställning och kontrakt av egen fri vilja.	NOTE arbetar aktivt med att säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code of Conduct. NOTE uppmanar kunder och leverantörer att gå med i UN Global Compact genom att kommunicera betydelsen av dessa frågor. Under året har cirka 40 avtal tecknats med strategiska leverantörer, som godkänt att arbeta för och med UN Global Compacts principer. I NOTEs leverantörsavtal och Code of Conduct anges att anställning skall ingås av fri vilja.
Princip 5 avskaffande av barnarbete; och	NOTE anställer inte barn och samarbetar inte med företag som använder barn som en del av sin arbetsstyrka.	NOTE arbetar aktivt med att säkerställa efterlevnaden av NOTEs Code of Conduct. NOTE uppmanar kunder och leverantörer att gå med i UN Global Compact genom att kommunicera betydelsen av dessa frågor. Under året har cirka 40 avtal tecknats med strategiska leverantörer, som godkänt att arbeta för och med UN Global Compacts principer. I NOTEs leverantörs avtal och Code of Conduct anges att barnarbete ej får förekomma.
Princip 6 avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning.	NOTE tror på en arbetsplats där alla människor har lika möjligheter att arbeta och utvecklas.	NOTE ser och drar nytta av alla medarbetares specifika kompetens och utvecklingsmöjligheter, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktions hinder, ålder och social bakgrund. NOTEs enheter arbetar med att integrera jämställdhet och mångfald i alla delar av verksamheten.
MILJÖ Princip 7 Företagen ombeds att stödja försiktighets principen vad gäller miljörisker;	På NOTEs enheter drivs förbättringsprojekt inom miljöområdet och mätning sker av en rad miljöpåverkande faktorer, såsom elektronikskrot, energiförbrukning, koldioxutsläpp och transpor ter. Alla enheter har miljömål.	Efter att NOTEs finska enhet certifierats under 2012 är nu alla koncernens tillverkande enheter miljöcertifierade enligt ISO 14001. Revideringar, för att se att förbättringar uppnås, utförs av både interna och externa resurser.
Princip 8 ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och	NOTE arbetar aktivt med att utveckla policys och metoder med syfte att minimera företagets nega tiva miljöpåverkan. Medarbetarna uppmuntras att delta i denna utveckling.	I slutet av 2012 publicerade den estniska Handelskammaren en bok fylld med exempel på företag som driver en ansvarsfull verksamhet. Boken är tänkt att fungera som inspirationskälla och påvisa exempel som andra företag kan implementera i sina verksamheter. NOTEs estniska enhet uppmärksammades inom två områden – miljö och samhälle. Framför allt belystes utvecklingen av en professionell utbildning och läromedel, samarbetet med en lokal skola, undervisning samt erbjudande om praktikplatser. Därtill har enheten för tredje året i rad uppmärksammats för ansvars fullt företagande i tävlingen "Corporate Responsibility Index". Tävlingen arrangeras av Responsible Business Forum, en ideell organisation som främjar företags sociala ansvar i det estniska samhället.
Princip 9 uppmuntra utveckling och spridning av miljövän lig teknik.	NOTE har en positiv syn på utveckling av miljö teknik och söker aktivt nya tillverkningsmetoder och komponenter som är mer miljövänliga.	NOTE gör miljöbedömningar vid införande av ny utrustning, teknik och logistiklösningar. Erfarenheterna delas mellan enheterna i koncernen. Ett miljöperspektiv beaktas tillsammans med kunderna vid produktionsan passning av produkterna.
BEKÄMPNING AV KORRUPTION Princip 10 Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning.	NOTE uppmanar medarbetarna att kraftigt motarbeta all form av korruption, utpressning och bestickning. Samtidigt förväntar sig NOTE motsvarande förhållningssätt från såväl kunder som leverantörer.	NOTE har koncernövergripande och lokala attestrutiner ändamålsenliga för verksamheten. NOTEs inköpspolicy reglerar att inköp hanteras enligt etiska regler och att mutor och bestickningar är förbjudna. Under året har cirka 40 avtal tecknats med strategiska leverantörer, som godkänt att arbeta för och med UN Global Compacts principer.

Riskhantering

Operativa risker

Risk	Exponering och hantering
Kunder Risken att en kund lämnar NOTE eller inte fullföljer sitt åtagande.	NOTE har ett stort antal aktiva kunder, varav de 15 omsättningsmässigt största kunderna 2012 utgjorde 57 procent av NOTEs försäljning. Till övervägande delen tillverkar NOTE flera olika produkter åt samma kund. Kunderna väljer vanligen att lägga all sin tillverkning av enskilda produkter hos samma leverantör för att på så vis nå skalfördelar och begränsa materialåtaganden och -risker. NOTEs tillverkningsvolym är därför starkt knuten till vilka produkter och var i produktlivscykeln kundens produkter befinner sig. Försäljningsvariationerna kan därför bli betydande på enskilda kunder. Materialrisken regleras normalt genom avtal med kunden. Uppföljning av materialrisker sker löpande.
Miljörisker Risken för att verksamheten åsamkar skador på miljön samt kostnader för att följa nya strängare miljödirektiv.	Till skillnad mot tyngre verkstadsindustri har NOTEs verksamhet en förhållandevis begränsad miljöpåverkan. För att följa gällande miljölagstiftning har NOTE, i likhet med övriga elektronikindustrin, väsentligen övergått till blyfri tillverkning.
Ansvar Risker utöver ovanstående miljörisker där NOTE kan hållas betalningsskyldig med anledning av åtaganden i verksamheten.	I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare. I NOTEs ansvar ingår därför att utföra materialval och tillverkning i enlighet med kundens specifikation. Kraven på NOTEs dokumentation av utförda tjänster är vanligtvis omfattande och kan anses vara komplex. Kvalitetsuppföljning av leverantörer och NOTEs tillverkning sker löpande. NOTE har ett försäkringsskydd vilket bedöms vara rimligt och är anpassat efter verksamhetens risker. Där det är möjligt och ekonomiskt försvarbart finns försäkringsskydd för bland annat de specifika kostnader som kan uppstå på grund av produktionsfel.
Konjunktur- och säsongsvariationer	Marknaden för outsourcad elektroniktillverkning är förhållandevis ung och betraktas vanligtvis som relativt konjunktur känslig. NOTEs affärsmodell Nearsourcing syftar till lönsam försäljningstillväxt i kombination med låga investerings- och overheadkostnader i högkostnadsländer. NOTEs försäljning sker till en mångfald kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads- och kommunikationsindustrin i Norden och England. De 15 omsättningsmässigt största kunderna 2012 utgjorde 57 procent av koncernens försäljning. Ambitionen är att fokusera mot branscher med stabilare efterfrågan och förhållandevis långa produktlivscykler och kunduppdrag.
Produktionsavbrott Avbrott inom produktionen som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader.	Då NOTE bedriver avancerad tillverkning av elektronik ställs höga krav på effektiva processer och modern tillverknings utrustning. Risken för produktionsavbrott begränsas av att tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter. Det finns således möjligheter att flytta tillverkning från en enhet till en annan, samt för enheter att samverka inom produktionen, vilket begränsar riskerna för långvariga driftsavbrott. NOTE har ett omfattande försäkringsskydd, vilket bland annat innebär ett skydd för att minimera bidragsförluster åsamkade av produktionsavbrott där så är möjligt och ekonomiskt försvarbart.
Kompetens Risken att inte inneha tillräcklig kompetens inom alla områden i verksamheten.	NOTE erbjuder avancerade tillverkningstjänster, vilket ställer krav på hög teknisk kompetens inom flera områden. NOTE eftersträvar att medarbetarna kompetensutvecklas kontinuerligt.
IT IT-relaterade störningar kan leda till produktions stillestånd, faktureringsbortfall och/eller minskad effektivitet inom administration och försäljning.	NOTEs verksamhet kräver väl fungerande IT-system. NOTE har ett flertal olika lokala applikationer och driftsmiljöer med varierande funktion och kapacitet. För att förbättra tillgänglighet, kostnadseffektivitet och affärsstöd pågår ett arbete med att konsolidera och standardisera dessa system. Vidare har åtgärder vidtagits under året för att öka säker heten och kontrollen i koncernens IT-system.
Kapacitetsrisk Risken för att inte ha tillräcklig kapacitet i fabrikerna.	NOTE har en betryggande tillverkningskapacitet. Eftersom tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter finns dessutom möjligheter att flytta tillverkning från en enhet till en annan, samt för enheter att samverka inom produktionen.
Material Pris och tillgång på material.	Priset och tillgången på elektronikkomponenter och annat produktionsmaterial varierar betydligt beroende på marknads situation. NOTE har en central organisation för att hantera koncerngemensamma inköpsfrågor.
Lager Risken för att komponenter och produktionsmaterial ej förbrukas och därför minskar i värde.	NOTE har ett varulager motsvarande cirka 15-20 procent av försäljningen. Inköpen som sker för kundernas räkning regleras normalt i avtal med kunderna. Med hänsyn till komplexiteten i elektroniktillverkningen och variationen i efter frågan sker ett nära samarbete med kunderna för att begränsa inkuransriskerna i lagret. Uppföljning av inkuransriskerna sker löpande.

Valuta Risken att en variation i valutakurser påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning negativt.

Kundkrediter

Risken att en kund inte kan betala sin skuld till NOTE.

Finansiering

Risken att refinansiering av lån försvåras eller blir dyrare och att betalningsförmågan därigenom påverkas negativt.

Mot bakgrund av att en allt högre andel av förädlingsvärdet genereras i utländska enheter och att inköp av elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial väsentligen sker i utländska valutor (EUR/USD) har NOTE en relativt omfattande valutahantering. I syfte att begränsa valutarisker sker handel bland annat med valutaterminer, valutaoptioner och liknande instrument.

NOTE har generellt en diversifierad kundbas där den största kunden utgör cirka åtta procent av försäljningen. Baserat på affärsupplägg finns några enskilda kunder som medför relativt hög exponering i form av kundfordringar och lager, inklusive utestående inköpsordrar. En negativ utveckling av dessa kunders betalningsförmåga kan således påverka NOTEs resultat negativt. Utvärdering och kreditbedömning görs av både nya och befintliga kunder. I den löpande ekonomiska redovisningen sker en nära uppföljning av kundfordringar och lager, inklusive utestående inköpsordrar.

NOTE har ett betydande behov av extern finansiering, primärt kopplat till rörelsekapitalet i verksamheten. Olika finansieringskällor utvärderas kontinuerligt i nära samarbete med NOTEs kreditgivare. Med hänsyn till konjunkturkänsligheten i verksamheten är finansieringskostnaden och möjligheterna till refinansiering starkt kopplade till marknadsläget och NOTEs lönsamhet och kassaflöde.

Organisation och koncernledning

Koncernen är organiserad efter bolagets strategi med starkt fokus på att skapa förutsättningar för ett koncernövergripande samarbete och ett löpande förbättringsarbete.

Organisation

NOTEs moderbolag och koncernledning finns i Danderyd utanför Stockholm. NOTE har en decentraliserad organisation och respektive NOTE-enhet ansvarar för försäljning och leverans till kunderna.

Peter Laveson Chief Executive Officer & President. Anställd i NOTE sedan 2010. Född 1973.

Utbildning: Magisterexamen i företagsekonomi.

Innehav i NOTE: 10 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Inga.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare investeringsansvarig i Investment AB Öresund. Mångårig erfarenhet av företagsutveckling och förändringsarbete i svenska såväl som internationella företag, bland annat i AB Custos som regionchef för Norden, England och Spanien i portföljbolaget Johnson Pump AB samt som managementkonsult på den amerikanska konsultfirman Accenture plc.

Henrik Nygren Chief Financial Officer. Anställd i NOTE sedan 2006. Född 1956.

Utbildning: Civilingenjör, Industriell ekonomi.

Innehav i NOTE: 30 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Inga.

Arbetslivserfarenhet: Mångårig erfarenhet som CFO och business controller i större börsnoterade svenska och internationella industrikoncerner såsom SSAB Svenskt Stål AB, Danaher Corporation och Snap-on Incorporated. Tidigare erfarenhet av företagsutveckling och -försäljningar bland annat inom Retriva AB.

Robert Rosenzweig

Chief Operating Officer. Anställd i NOTE sedan 2010. Född 1967.

Utbildning: Ekonom, studier vid Internationella ekonomlinjen.

Innehav i NOTE: 10 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Inga.

Arbetslivserfarenhet: Affärsutvecklare i Nobia AB, COO i Johnson Pump AB samt olika ledande befattningar inom Alfa Laval.

Medarbetare

Under 2012 har NOTEs metodiska, löpande förbättringsarbete fortsatt. Arbetet sker med ledorden "rätt från början" och fokuseras på att skapa förutsättningar för ökad effektivitet samt bättre leveransprecision och kvalitetsutfall.

NOTE har en global organisation med verksamheter i Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina. För att effektivisera samarbetet mellan enheterna pågår arbetet med att harmonisera arbetssätt, tydliga riktlinjer och uppföljningsverktyg. Arbetet sker inom ett flertal områden – som kvalitet, leveransprecision, kostnadseffektivitet och rörelsekapitalutnyttjande – och engagerar ett stort antal medarbetare i koncernen. Uppföljning av såväl verksamhetsrelaterade nyckeltal som pågående centrala och lokala förbättringsprojekt sker löpande.

Som en följd av minskade volymer gjordes neddragningar av antalet medarbetare på flera enheter under hösten. Personalreduktionen berörde främst visstidsanställda medarbetare, även arbetstidsförkortning användes.

Personalomsättningen i koncernen som helhet var 15,2 procent, varav i de europeiska enheterna 6,9 procent.

Medarbetare	2012	2011
Genomsnittligt antal anställda	884	939
Antal kvinnor	397	484
Antal män	487	455
Frisknärvaro, %	95,0	96,2
Personalomsättning, %	15,2	22,7

Utbildning

NOTE eftersträvar ett nära samarbete med utbildningsenheter, främst inom elektronik. För att säkerställa kvalitet och kompetens inom elektronikmonteringen finns på flera enheter inom NOTE, både i Sverige och utomlands, sedan lång tid tillbaka samarbeten med externa parter inom löd- och elektronikmontörsutbildning. Utbildningarna innehåller vanligtvis både praktik och certifiering av kvalificerade elektronikmontörer.

NOTEs värderingar

• Professionella
• Flexibla
• Kvalitetsfokuserade
• Engagerade
• Lönsamma

Medarbetare vid årets slut

Fem år i sammandrag

MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Koncernens resultaträkning i sammandrag
Nettoomsättning	1 029,2	1 208,9	1 210,7	1 200,1	1 709,5
Bruttoresultat	92,6	133,0	60,5	26,4	123,0
Rörelseresultat	25,9	64,4	–48,2	–90,8	–3,8
Resultat efter finansiella poster	19,1	56,3	–59,4	–97,9	–14,4
Periodens resultat	12,6	39,4	–62,0	–81,0	–13,1
Koncernens balansräkning i sammandrag
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	134,8	147,8	180,9	234,6	247,1
Omsättningstillgångar	441,2	485,5	512,6	518,5	701,2
SUMMA TILLGÅNGAR	576,0	633,3	693,5	753,1	948,3
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	260,5	259,4	217,0	209,9	294,9
Långfristiga skulder	7,0	5,5	7,1	30,5	98,4
Kortfristiga skulder	308,5	368,4	469,4	512,7	555,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	576,0	633,3	693,5	753,1	948,3
Kassaflöde för koncernen
Kassaflöde från den löpande verksamheten	98,1	37,5	–25,6	42,6	83,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1,1	19,0	12,0	–18,7	–58,1
KASSAFLÖDE	97,0	56,5	–13,6	23,9	25,1
Likvida medel vid periodens ingång	29,3	33,7	24,4	35,9	38,5
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	97,0	56,5	–13,6	23,9	25,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–54,9	–61,2	25,4	–34,6	–30,1
Valutakursdifferens i likvida medel	–0,7	0,3	–2,5	–0,8	2,4
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	70,7	29,3	33,7	24,4	35,9
Koncernens nyckeltal
Aktien
Resultat per aktie, SEK	0,44	1,36	–2,55	–5,14	–0,83
Kassaflöde per aktie, SEK	3,36	1,96	–0,56	1,52	1,59
Börsvärde
Börsvärde vid periodens utgång	218	191	240	205	217
Marginaler
Rörelsemarginal, %	2,5	5,3	–4,0	–7,6	–0,2
Vinstmarginal, %	1,9	4,7	–4,9	–8,2	–0,8
Avkastning
Räntabilitet på operativt kapital, %	7,9	17,7	–12,1	–18,8	–0,7
Räntabilitet på eget kapital, %	4,9	16,5	–29,1	–32,1	–4,2
Kapitalstruktur
Operativt kapital (genomsnitt)	328,6	364,5	398,4	483,6	548,7
Räntebärande nettoskuld	27,4	109,9	142,7	239,9	247,2
Soliditet, %	45,2	41,0	31,3	27,9	31,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	0,4	0,7	1,1	0,8
Räntetäckningsgrad, ggr	2,9	5,3	–3,4	–10,0	–0,1
Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr	3,1	3,3	3,0	2,5	3,1
Anställda
Omsättning per anställd	1 164	1 287	1 211	1 228	1 423

Finansiella definitioner

Börsvärde

Börskurs multiplicerad med totalt antal utestående aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.

Frisknärvaro

Närvaro i procent av ordinarie arbetstid.

Genomsnittligt antal anställda

Medelantalet anställda beräknad utifrån arbetad tid.

Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr

Omsättning dividerad med operativt kapital.

Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar, oräknat förvärv av inkråm, reducerade med årets försäljningar och utrangeringar.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.

Omsättning per anställd

Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Operativt kapital

Balansomslutning reducerad med likvida medel samt icke räntebärande skulder och avsättningar.

Personalomsättning

Antal medarbetare som slutat på egen begäran under året i procent av genomsnittligt antal medarbetare.

Resultat per aktie

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital

Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och avsättningar reducerade med kassa och räntebärande fordringar.

Räntetäckningsgrad, ggr

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av omsättning.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutning.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av omsättning.

Aktiedata och ägare

2012 var NOTEs nionde år på börsen. Aktien steg med 13 procent under året.

Kursutveckling

NOTEs aktie steg med 13 procent under året till en stängningskurs om 7,55 (6,60). Högsta betalkurs under året, 9,00 kronor, noterades den 16 mars. Lägsta betalkurs, 5,50 kronor, noterades den 27 november. Under året ökade börsens index för OMXSSCPI med tre procent.

Vid årets utgång uppgick NOTEs börsvärde till 218 (191) MSEK. Antalet aktieägare vid årets utgång uppgick till 2 132 (2 414).

Omsättning

Under 2012 omsattes 9 336 298 NOTE-aktier, motsvarande en omsättningshastighet om 33 procent, via Stockholmsbörsen. I genomsnitt omsattes 37 345 aktier per dag.

Därtill omsattes 1 041 328 aktier, det vill säga drygt tio procent av den totala omsättningen, via Burgundy.

Utdelningspolicy

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30-50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Baserat på det starka kassaflödet under året föreslår styrelsen årsstämman en utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2012 om 0,75 (0,30) SEK/aktie.

Handel

Notering	NASDAQ OMX Stockholm
Segment	Small Cap
Sektor	Industrial Goods & Services
Kortnamn	NOTE
ISIN-kod	SE0001161654
Antal aktier per 2012-12-31	28 872 600

Aktiekapitalets utveckling

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Ökning av aktiekapital (SEK)	Totalt antal aktier	Totalt aktie kapital (SEK)	Kvotvärde (SEK)
1990	Bolagets bildande	3 000	300 000	3 000	300 000	100,00
2000	Fondemission	27 000	2 700 000	30 000	3 000 000	100,00
2000	Split 10:1	270 000	–	300 000	3 000 000	10,00
2002	Nyemission	84 000	840 000	384 000	3 840 000	10,00
2003	Nyemission	15 000	150 000	399 000	3 990 000	10,00
2004	Split 20:1	7 581 000	–	7 980 000	3 990 000	0,50
2004	Optionsinlösen	310 200	155 100	8 290 200	4 145 100	0,50
2004	Nyemission	1 334 000	667 000	9 624 200	4 812 100	0,50
2010	Nyemission	19 248 400	9 624 200	28 872 600	14 436 300	0,50

10 största aktieägarna per 2012-12-31, ägargrupperat

Namn	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
Creades AB	4 697 888	16,3
Banque Carnegie Luxembourg S.A.	3 105 096	10,8
Garden Growth Capital LLC	2 315 000	8,0
Avanza Pension	2 030 950	7,0
Nordnet Pensionsförsäkring AB	2 017 555	7,0
Kjell-Åke Andersson med familj	1 394 855	4,8
Hagberg, Johan	950 368	3,3
Friends Provident International	820 000	2,8
Skandinaviska Enskilda Banken S.A.	409 441	1,4
Robur Försäkring	408 323	1,4
Summa	18 149 476	62,8

Fördelning i storleksklasser, innehav per ägare per 2012-12-31

Storleksklass	Antal aktieägare	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
1-500	875	173 133	0,6
501-2000	618	685 893	2,4
2 001-5 000	282	988 478	3,4
5 001-20 000	247	2 437 506	8,4
20 001-50 000	58	1 767 634	6,1
50 001-500 000	44	5 959 738	20,6
500 001-5 000 000	8	16 860 218	58,5
Summa	2 132	28 872 600	100,0

Formell Årsredovisning

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

De regelverk som tillämpas för styrning och kontroll av NOTE är i huvudsak den svenska aktiebolagslagen, gällande regler för aktiemarknadsbolag, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), andra lagar och förordningar samt interna riktlinjer och policys.

Avvikelse från Koden

NOTE följer Koden med undantag av sammansättning av revisionsutskott. Avvikelsen redovisas och förklaras i Bolagsstyrningsrapporten under avsnittet Revisionsutskott.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och innehåller ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur i enlighet med gällande lagstiftning. Där framgår bland annat att styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tio ordinarie ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Beslut

om ändring av bolagsordningen fattas på ordinarie eller extra bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämma där ändring av bolagsordningen ska behandlas ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Vidare framgår av bolagsordningen bland annat bolagets säte, verksamhet, aktiekapitalets storlek, antalet aktier samt hur bolagsstämman sammankallas.

Aktieägare

Vid utgången av 2012 hade NOTE två aktieägare som representerade mer än 10 procent av aktierna i bolaget. Creades AB representerade 16,3 procent och Banque Carnegie Luxembourg S.A. representerade 10,8 procent. För ytterligare information om aktien och aktieägarna, se NOTE-aktien på sidan 22-23.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, där utövar aktieägarna sin rösträtt. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstäm-

Lagar och praxis

Mer information om lagar och praxis för svensk bolagsstyrning finns bland annat på hemsidorna:

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se, där Svensk kod för bolagsstyrning återfinns.

Finansinspektionen, www.fi.se, där Finansinspektionens författningssamling samt information om insynspersoner återfinns.

ningsdagen och som anmält deltagande korrekt har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier, personligen eller genom ombud. Varje aktie motsvarar en röst. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos NOTEs styrelse via en adress som publiceras på bolagets hemsida i god tid före stämman. Beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs efter stämman i ett pressmeddelande och protokollet från stämman publiceras på hemsidan, www. note.eu. NOTEs bolagsstämma ska hållas i Danderyd eller Stockholm.

Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat utdelning till aktieägarna, fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VDn, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt fastställande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och arvode till styrelse och revisorer.

Årsstämma 2012

Den 25 april 2012 hölls NOTEs årsstämma i Spårvagnshallarna i Stockholm. På stämman deltog aktieägare som tillsammans representerade 36,8 procent av kapitalet och rösterna. Stämman beslutade bland annat att om- och nyvälja ledamöterna i styrelsen samt att fastställa deras arvoden enligt valberedningens förslag och att lämna utdelning till aktieägarna med 0,30 kronor per aktie för verksamhetsåret 2011. Stämman beslutade även att omvälja revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB för en period om tre år intill årsstämman 2015 samt bemyndigade styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2013

Valberednings		Andel av kapital/röster, %
ledamot	Representerar	120930	121231
Kjell-Åke Andersson	Eget innehav	4,8	4,8
Bruce Grant	Garden Growth Capital LLC	8,0	8,0
Daniel Nyhrén	Creades AB	16,3	16,3
Peter Zonabend	Museion Förvaltning AB, utsedd av Banque Carnegie Luxembourg S.A.	8,5	8,5

Valberedning

Det är bolagsstämman som beslutar hur valberedningen ska utses. Årsstämman 2012 beslutade att valberedningen inför nästkommande årsstämma ska bildas genom att de fyra största aktieägarna, som önskar delta, minst sex månader före ordinarie bolagsstämma utser varsin representant med bolagets styrelseordförande som sammankallande. Om en eller flera aktieägare avstår sin rätt då valberedningens medlemmar ska utses, bereds storleksmässigt nästkommande aktieägare motsvarande möjlighet.

Valberedningens uppgift är att bereda och lämna förslag till årsstämman avseende:

• Val av ordförande på stämman.
• Val av styrelseordförande och styrelseledamöter.
• Styrelsearvode till ordförande och övriga ledamöter samt ersättning för utskottsarbete.
• I förekommande fall, val av och arvodering till extern revisor.
• Beslut om principer för valberedningens sammansättning inför kommande årsstämma.

En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas på årsstämman 2013. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Revisorer

Årsstämman utser revisorerna. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och VDs förvaltning. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Vid årsstämman 2012 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsbyrå med Magnus Brändström som huvudansvarig revisor fram till årsstämman 2015.

Styrelse

Styrelsens uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta bolagets angelägenheter. Styrelsen bedömer fortlöpande koncernens ekonomiska situation samt fastställer budget och årsbokslut. Vidare ansvarar styrelsen för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar av och ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt löpande uppföljning av verksamheten under året.

Styrelsen fastställer årligen attestinstruktion, finanspolicy, instruktion för den ekonomiska rapporteringen och för styrelsen samt en arbetsordning som tillsammans med VD-instruktionen bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse och VD. Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ser till att det sköts i enlighet med svensk aktiebolagslag, gällande regler för aktiemarknadsbolag, inklusive Koden, samt andra lagar och förordningar. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med koncernledningen samt för att följa upp att styrelsens beslut verkställs på lämpligt sätt.

NOTEs styrelse består av sex bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen har en allsidig sammansättning av branschkunskap och kompetens från styrelsearbete och ledning av börsnoterade företag samt finansiering, redovisning, strukturförändringar samt försäljning och strategisk

utveckling. Vid årsstämman 2012 omvaldes Kjell-Åke Andersson, Stefan Charette, Bruce Grant, Stefan Johansson och Henry Klotz samt nyvaldes Bert Nordberg till styrelseledamöter för tiden fram till nästa årsstämma. Till styrelsens ordförande valdes Stefan Charette.

En arbetstagarrepresentant ingår i styrelsen.

Styrelsens arbete 2012

Vid varje ordinarie styrelsemöte sker en genomgång av verksamheten, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter för resten av året. Styrelsen tar därtill ställning i frågor av övergripande karaktär såsom bolagets strategi, marknadsföring och försäljning, finansiering, budget och långsiktiga verksamhetsplanering.

Styrelsen har haft åtta protokollförda styrelsemöten under året. Tjänstemän i bolaget har deltagit i styrelsens möten som föredragande. Bolagets revisorer har deltagit vid ett styrelsemöte under året. Bolagets finansdirektör har fungerat som sekreterare.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Huvuduppgiften för revisionsutskottet är att förbereda ärenden för styrelsens beslut. Revisionsutskottet har inte självständigt någon beslutanderätt. Rapportering till styrelsen av frågor som behandlats vid revisionsutskottets möten sker antingen skriftligen eller muntligen vid efterföljande styrelsemöte.

Revisionsutskottet har under verksamhetsåret utgjorts av Stefan Charette och Stefan Johansson. Därmed avviker NOTE från Koden avseende att styrelsen ska inrätta ett revisionsutskott som ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Styrelsen har gjort bedömningen att det är tillräckligt med två ledamöter i revisionsutskottet med hänsyn tagen till bolagets och styrelsens storlek.

Revisionsutskottets uppgifter är att:

• Arbeta med kvalitetssäkring av den finansiella rapporteringen.
• Med revisorn diskutera revision och syn på bolagets risker.
• Följa upp de externa revisorernas granskningar samt utvärdera deras arbete.
• Fastställa riktlinjer för tjänster utöver revision som bolaget får upphandla från revisorn.
• Biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering för denne.
• Säkerställa att bolaget har system för intern kontroll.

Revisionsutskottet har ett nära och regelbundet samarbete med koncernens centrala ekonomifunktion gällande intern och extern rapportering av finansiell information. Vidare finns ett utvecklat samarbete i frågor som intern kontroll, val och utvärdering av redovisningsprinciper och -modeller.

För verksamhetsåret 2012 har revisionsutskottet följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer samt haft tre möten med bolagets revisorer där redovisningsfrågor och intern kontroll diskuterats. Revisorernas skriftliga rapporter har efter genomgång och kommentarer från bolaget tillställts hela styrelsen.

Följande huvudfrågor har hanterats:

• Uppföljning av revisorns rapportering av bokslut och löpande granskningar.
• Utvärdering av revisorns insatser inför val av revisor.
• Uppföljning av internkontrollfunktionens granskning under året. Fokusområden har varit värdering av lager, kundfordringar och goodwill isamt revisionen av utländska dotterbolag.
• Uppföljning av företagets finansieringssituation och likviditetsflöde samt diskussioner kring företagets struktur.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Sedan det konstituerande styrelsemötet 2012 utgörs ersättningsutskottet av styrelsen som helhet.

Ersättningsutskottets uppgifter är att:

Bereda beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.

• Följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för koncernledningen.
• Följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i bolaget.

Under verksamhetsåret har styrelsen diskuterat ersättningsfrågor och följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer.

Följande huvudfrågor har hanterats:

• Utvärdering och godkännande av ersättningsstrukturerna för koncernledning och dotterbolagschefer.
• Diskussion kring och fastställande av rörlig ersättning till VD enligt det program, baserat på bolagets resultatutveckling, som beslutades under 2011.

Ersättningsutskottet har efter utvärderingar konstaterat att:

• NOTE följer de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman 2012 fattade beslut om.
• Gällande ersättningsstrukturer och -nivåer är rimliga mot bakgrund av bolagets verksamhet.
• Ingen ersättning utgick för det lönsamhetsbaserade, rörliga ersättningsprogram för ledande befattningshavare, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner, som löpte från halvårsskiftet 2011 och ett år framåt.

		Oberoende
Styrelse 2012 Styrelseledamot	I förhållande till bolaget och bolagsledningen	I förhållande till bolagets större aktieägare
Stefan Charette	Ordförande	Ja	Nej*
Kjell-Åke Andersson	Ledamot	Ja	Ja
Bruce Grant	Ledamot	Ja	Ja
Stefan Johansson	Ledamot	Ja	Ja
Henry Klotz	Ledamot	Ja	Ja
Bert Nordberg (invald 25 april 2012)	Ledamot	Ja	Ja
Christoffer Skogh	Arbetstagarrepresentant, ledamot	Ja	Ja
Andreas Ollén	Arbetstagarrepresentant, suppleant	Ja	Ja

*VD i Creades AB som är NOTEs största aktieägare.

Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

För information om dessa riktlinjer, se den formella årsredovisningen på sidan 34. För information om ersättning och andra förmåner, se not 7, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44.

Koncernens operativa styrning

Verkställande direktör

NOTEs VD leder den löpande operativa verksamheten. Ansvaret innefattar bland annat ekonomifrågor, uppföljning av koncernens strategier och affärsmässiga utveckling samt att se till att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut. VD rapporterar till styrelsen och informerar om hur verksamheten utvecklas utifrån de beslut som fattats. En skriftlig instruktion definierar ansvarsfördelningen mellan styrelse och VD. För ytterligare information om NOTEs VD, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 17.

Koncernledning

Koncernledningen i NOTE består av tre medlemmar som har det löpande ansvaret för olika delar av verksamheten. Ansvaret innefattar utformning och genomförande av koncernens övergripande strategier.

Koncernledningen har under verksamhetsåret haft regelbundna möten för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor. För ytterligare information om koncernledningen, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 17.

Styrning av dotterbolagen

Dotterbolagens verksamheter följs upp månatligen utifrån en rad operativa och finansiella mål och nyckeltal.

Intern kontroll och riskhantering Kontrollmiljö

Roll- och ansvarsfördelning mellan styrelse och VD fastställs årligen på det konstituerande styrelsemötet via arbetsordning för styrelse och VD samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen.

Det löpande arbetet med att upprätthålla en effektiv intern kontroll är delegerat till och sköts främst av VD och koncernens centrala ekonomifunktion. Ett nära samarbete sker också med bolagets revisor.

De grundläggande riktlinjerna för intern kontroll hanteras via policys, instruktioner och liknande styrdokument. Innehållet i dessa dokument uppdateras och utvärderas vid behov. Styrelsen ansvarar för övergripande styrdokument, övriga dokument ansvarar koncernens centrala ekonomifunktion för. NOTE har också utvecklat ett internt rapportpaket för finansiell information, vilket följs upp månatligen inom koncernen.

Riskbedömning

Bolaget är genom sin verksamhet exponerad för ett antal operativa och finansiella risker. NOTEs finanspolicy anger inom vilka ramar de finansiella riskerna ska hanteras. Finanspolicyn uppdateras årligen och fastställs av styrelsen. Vidare finns en process för att fastställa hanteringen av de största riskerna i verksamheten. Riskerna bedöms utifrån en matris av sannolikhet och grad av ekonomisk påverkan. Befintliga kontrollåtgärder avseende de största riskerna i denna matris har dokumenterats och ytterligare kontroller införs vid behov.

Uppdatering av riktlinjer och ramar avseende riskbedömningar sker minst årligen. För ytterligare information om risker och riskhantering, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 16 samt not 23, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

Uppföljning av kontrollverksamheten Mot bakgrund av att en allt högre andel av tillverkningen sker i NOTEs internationella enheter har metodiken för lönsamhetsuppföljning och rörelsekapitalrapportering utvecklats under de senaste åren.

Varje enhet inom NOTE följs upp vid en månatlig genomgång av koncernledningen. På dessa möten behandlas både finansiell information med styrande nyckeltal samt uppföljning av målsatta aktiviteter avseende kvalitet, kostnad, leverans och tillväxt.

Behovet av en funktion för internrevision utvärderas årligen. Med hänvisning till koncernens begränsade storlek och omfattning bedömer styrelsen att NOTE inte behöver en separat internrevisionsfunktion. Den praktiska hanteringen av intern kontroll sköts av NOTEs centrala ekonomifunktion.

Närvaro samt ersättning till styrelsen
Befattning	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Styrelse arvode, kronor	Utskotts arvode, kronor
Ordförande	8/8	1/1	3/3	300 000	–
Ledamot	8/8	1/1	–	100 000	–
Ledamot	5/8	1/1	–	100 000	–
Ledamot	8/8	1/1	3/3	100 000	60 000
Ledamot	8/8	1/1	–	100 000	–
Ledamot	5/8	1/1	–	100 000	–
Arbetstagarrepresentant, ledamot	8/8	1/1	–	–	–
Arbetstagarrepresentant, suppleant	6/8	1/1	–	–	–
			Närvarostatisik

Arvoden avser mandatperioden maj 2012 till april 2013, beslutade av årsstämman 2012.

Styrelse och revisorer

Stefan Charette Ordförande, invald år 2010.

Född 1972. Utbildning: M.Sc. Finans och B.Sc. Elektroingenjör.

Innehav i NOTE*: 355 097 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: VD i Creades AB. Ordförande i Athanase Capital Partners AB och Concentric AB. Ledamot i Creades AB, Haldex AB, Lindab International AB och Transcom S.A.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare VD i AB Custos, Brokk Group och Investment AB Öresund. Rådgivare till multinationella koncerner vid Lehman Brothers och Salomon Smith Barney. Styrelseordförande i Global Batterier AB, Johnson Pump AB, Johnson Pump Marine AB och Tigerholm Products AB. Ledamot i AB Custos, Bilia AB och Brokk AB.

Kjell-Åke Andersson

Ledamot, invald år 2010. Född 1946.

Utbildning: Civilingenjör elektronik.

Innehav i NOTE*: 1 385 040 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Styrelsearbete och konsulting inom företagsledning. Ordförande i Cervitrol AB, Domitech AB och MedicPen AB. Ledamot i Mekatronik Konsult i Lund AB och Softhouse Nordic AB.

Arbetslivserfarenhet: 40 år inom industrin, varav drygt 30 år inom EMS-branschen. Olika befattningar, bland annat som utvecklingsingenjör, produktionschef och VD, inom bland annat Electrolux och NOTE.

Bruce Grant

Ledamot, invald år 2007. Född 1959.

Utbildning: Ph.D. Cand. och civilekonom.

Innehav i NOTE*: 2 315 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Arbetande ordförande och huvudägare i Garden Growth Capital LLC och Applied Value LLC. Styrelseordförande i Human Care HC AB (publ). Ledamot i Robust AB och Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare ledamot och rådgivare för lönsamhetsförbättringar och effektivare kapitalstrukturer i Investment AB Kinnevik, Korsnäs AB, Metro International S.A., Stille AB, Transcom WorldWide S.A. och Tele2 AB (ordförande).

Stefan Johansson

Ledamot, invald 2011. Född 1958.

Utbildning: Civilekonom.

Innehav i NOTE: 10 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Finansdirektör i ÅF AB (publ).

Arbetslivserfarenhet: Tidigare finansdirektör och vice VD i Haldex AB. Finansdirektör i ABB Stal AB, Duni AB, Linjebuss AB, Sanmina Corporation AB och Segerström & Svensson AB. Bred erfarenhet av både strategiskt och operativt arbete från ett antal branscher, framför allt tillverkande industri. Mångårig erfarenhet av företagsutveckling och förändringsarbete.

Henry Klotz Ledamot, invald år 2010. Född 1944.

Utbildning: Ingenjör och ekonom.

Innehav i NOTE: 0 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Arbetande vice ordförande i CLS Holdings plc. Ordförande i Bulgarian Land Development plc och Catena AB. Ledamot i CLS Holdings plcs dotterbolag.

Arbetslivserfarenhet: Olika ledande befattningar inom CLS-koncernen, bland annat som ansvarig för den svenska verksamheten och för att identifiera nya affärsmöjligheter för koncernen samt som koncernchef.

Bert Nordberg

Ledamot, invald år 2012. Född 1956.

Utbildning: Elektroingenjör.

Innehav i NOTE: 50 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Ordförande i Vestas Wind Systems A/S. Ledamot i Kcell JSC och Svenska Cellulosaaktiebolaget SCA.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare VD och koncernchef för Sony Ericsson Mobile Communications AB. Olika ledande befattningar, bland annat som vice VD och försäljnings-/ marknadschef, inom Ericssonkoncernen. Olika befattningar, bland annat som VD och regionchef, inom Digital Equipment Corporation.

* Innehavet inkluderar närståendes innehav.

Arbetstagarledamöter

Christoffer Skogh

Ledamot, arbetstagarrepresentant Unionen, utsedd år 2009. Född 1975.

Utbildning: Gymnasium, inriktning samhällsvetenskap.

Innehav i NOTE: 500 aktier.

Uppdrag: Nyckelkundsansvarig. Har tidigare haft roller inom leverantörsutveckling, produktion, inköp och projektledning. Anställd sedan 1996 i ett bolag som NOTE förvärvade 2000, fackligt aktiv 2001-2005 samt från 2009.

Andreas Ollén

Suppleant, arbetstagarrepresentant Unionen, utsedd år 2009. Född 1981.

Utbildning: Gymnasium, inriktning elektronik.

Innehav i NOTE: 0 aktier.

Uppdrag: Produktionsledare. Anställd i NOTE sedan 2001, fackligt aktiv sedan 2005.

Revisorer

I samband med årsstämman 2012 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) till revisor för NOTE AB. Nästa planerade val av revisor sker vid årsstämman 2015.

Magnus Brändström

Auktoriserad revisor och partner i PwC. Huvudansvarig. Född 1962.

Förvaltningsberättelse

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

NOTE är en av norra Europas ledande tillverkningspartner för elektronikproduktion. NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

Koncernen består av moderbolaget samt helägda dotterbolag i Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina.

VERKSAMHETEN 2012

2012 var ett dynamiskt år för NOTE. Inför 2012 hade NOTE fyra övergripande områden med särskilt fokus; öka marknadsandelarna, fortsätta arbetet med kostnadsrationaliseringar, vidta åtgärder som ytterligare förstärker kunderbjudandet i form av produktkvalitet och leveransprecision, samt att fortsätta effektiviseringen av rörelsekapitalutnyttjandet. Samtliga dessa områden är centrala i verksamheten, men efter slutförandet av 2010 års omstruktureringsprogram har försäljningstillväxt successivt lyfts upp på prioriteringslistan.

Tillväxten under året var otillfredsställande då omsättningsutvecklingen var negativ under årets samtliga kvartal. Omsättningen är starkt knuten till pågående kunduppdrag, vilket vittnar om att flera av NOTEs kunder haft ett utmanande 2012.

NOTE har i ett antal kvartalsrapporter informerat om att en av bolagets kunder haft finansiella problem. Under det senaste året har en väldigt tät dialog hållits med kunden gällande leveranser, betalningar, risker och möjligheter. Utvecklingen för kunden har tvingat NOTE att göra en avsättning för befarad kundförlust. Avsättningen motsvarar drygt 50 procent av den riskexponering som föreligger. Även fortsatt följs situationen på nära håll. Avsättningen gjorde rörelseresultatet negativt under det sista kvartalet.

Den underliggande lönsamheten och det positiva kassaflödet bestod, trots ett tufft kvartal och år.

I NOTEs metodiska förbättringsarbete, och med en förstärkt och mer koncernövergripande styrmodell, har förutsättningar fortsatt skapats för att bättre effektivisera kostnadsbasen, monitorera och agera för att produktvalitet och leveransprecision ska förbättras samt för ytterligare effektivisering av rörelsekapitalutnyttjandet. Vad beträffar dessa tre prioriteringsområden anser NOTE sig ha lyckats bra. Det syns framsteg på samtliga enheter och en tillfredsställelse i att de koncerngemensamma värderingarna på allvar symboliseras i och av de anställda.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

I NOTEs bransch har det länge talats om behov av en konsolidering, såväl på global, regional som på lokal nivå, utan att det i bolagets ögon egentligen hänt så mycket. Under slutet av året blev NOTE föremål för ämnet då Lifco, en svensk industrikoncern med affärsområde inom kontraktstillverkning, lade ett fientligt bud på samtliga aktier i NOTE. NOTEs styrelse avrådde aktieägarna från att acceptera budet, och efter att acceptans endast motsvarande 14,7 procent av aktierna erhållits, valde Lifco att återkalla sitt erbjudande. Budet var, ur NOTEs perspektiv, ett kvitto på att NOTE fortsätter att göra rätt saker.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Koncernen

Försäljning 2012 Under året noterades en fortsatt svag efterfrågan från NOTEs kunder. Som en konsekvens därav har volymerna i pågående kunduppdrag minskat.

Försäljningen uppgick till 1 029,2 (1 208,8) MSEK, vilket motsvarar en

minskning med 15 procent. Rensat från 2011 års engångsleveranser och materialförsäljning utan marginal knuten till det avyttrade joint venturebolaget i Krakow, Polen, var nedgången cirka 13 procent.

NOTEs försäljning sker till ett stort antal kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads- och kommunikationsindustrin i Norden och England. NOTE eftersträvar långsiktiga kundrelationer och de femton omsättningsmässigt största kunderna utgjorde 57 (56) procent av koncernens försäljning.

Under hösten 2011 togs initiativ till att öka försäljningen direkt från Industrial Plants i Estland och Kina. Dessa affärer, som väsentligen sker till kunder i Europa, utvecklades positivt och utgjorde 16 (7) procent av den totala försäljningen under året.

Efter en tid av besvärande bristsituationer med långa ledtider på världsmarknaden för elektronikkomponenter var läget under 2012 förhållandevis stabilt.

Resultat 2012

Grundläggande för NOTEs positiva resultatutveckling de senaste dryga två åren är det relativt omfattande åtgärdsprogram som slutfördes vid årsskiftet 2010/2011. Elektroniktillverkningen koncentrerades då till färre enheter, såväl i Sverige som internationellt. Verksamheter som inte var lönsamma såldes eller avvecklades och centrala kostnader anpassades till gällande marknadssituation. Delar av elektronikproduktionen flyttades till andra NOTE-enheter. På så vis ökades kapacitetsutnyttjandet i koncernen samtidigt som kostnaderna sänktes.

Främst som en följd av NOTEs löpande metodiska förbättringsarbete reducerades kostnaderna med 8 procent. Minskade tillverknings- och försäljningsvolymer medförde dock att bruttomarginalen reducerades med 2,0 procentenheter till 9,0 (11,0) procent. Den under fjärde kvartalet gjorda avsättningen för kundförlust påverkade bruttomarginalen med –1,2 procentenheter.

Omkostnaderna för försäljning och administration minskade med 5 procent och uppgick till 6,3 (5,6) procent av försäljningen.

Övriga rörelsekostnader/-intäkter, som främst utgörs av omvärdringar av tillgångar och skulder i utländska valutor, uppgick till –1,7 (–0,2) MSEK. Övriga rörelsekostnader/-intäkter påverkades positivt under andra kvartalet 2011 av försäljningen av NOTE Tauragé, Litauen.

Rörelseresultatet uppgick till 26,0 (64,4) MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 2,5 (5,3) procent. Rensat från avsättning för befarad kundförlust uppgick rörelseresultatet till 38,6 MSEK och rörelsemarginalen till 3,7 procent.

Främst som en följd av fortsatt positiva kassaflöden och sänkta finansieringskostnader förbättrades finansnetto med 1,2 MSEK till –6,9 (–8,1) MSEK.

Resultat efter finansnetto uppgick till 19,1 (56,3) MSEK, vilket motsvarar en vinstmarginal om 1,9 (4,7) procent. Resultat efter skatt uppgick till 12,6 (39,4) MSEK, vilket motsvarar 0,44 (1,36) SEK/aktie. Rensat från avsättningen för kundförlust uppgick resultat per aktie till 0,86 SEK.

Årets skattekostnad motsvarade 34 (30) procent av resultatet före skatt.

Moderbolaget

Moderbolaget NOTE AB (publ) är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen. Under perioden uppgick intäkterna till 36,7 (33,7) MSEK och avsåg främst interna tjänster. Resultatet efter skatt uppgick till 18,7 (24,2) MSEK.

Som ett resultat av 2010 års försäljning av CAD-verksamheten och det 50-procentiga innehavet i NOTEFideltronik kvarstår räntebärande fordringar i moderbolaget om cirka 3,2 (6,1) MSEK.

FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET Kassaflöde

För att konkurrera framgångsrikt inom marknadssegmentet high mix/low volume ställs höga krav på god materialförsörjning och effektiva logistiklösningar. NOTE har därför en stor utmaning att ständigt förbättra affärsmetoder och interna processer inom dessa områden. Denna utmaning tydliggörs särskilt vid snabba upp- eller nedgångar av efterfrågan och sammanhänger främst med komplexiteten i materialförsörjningen och skiftande ledtider på elektronikkomponenter.

Världsmarknaden för elektronikkomponenter kännetecknades under första halvåret 2011 av en fortsatt bristsituation med förlängda ledtider som följd för vissa komponenter. Detta ställde krav på stora arbetsinsatser tillsammans med kunder och leverantörer för att dimensionera lagernivåer och upprätthålla leveransprecisionen på en god nivå. Situationen på komponentmarknaden var dock väsentligt mer stabil under 2012.

Genom fokuserade insatser och införande av nya logistiklösningar har lagret reducerats med drygt 20 procent jämfört med föregående årsskifte.

Främst som en följd av lägre volymer var kundfordringarna vid årets utgång 18 procent lägre än i fjol. Som en följd av förändrad mix i kunduppdragen var kundkreditdagarna något högre än vid föregående årsskifte.

Kassaflödet (efter investeringar) förbättrades med 40,5 MSEK till 97,0 (56,5) MSEK, vilket motsvarar 3,36 (1,96) SEK/aktie.

Soliditet

Soliditeten vid periodens utgång uppgick till 45,2 (41,0) procent innebärande en förstärkning med 4,2 procentenheter sedan föregående årsskifte. Ökningen är främst hänförlig till den positiva resultatutvecklingen och effektiviseringen av rörelsekapitalutnyttjandet under året. Den under andra kvartalet beslutade och utbetalade utdelningen om 8,7 MSEK reducerade soliditeten vid årets utgång med cirka 1,5 procentenheter.

Likviditet

NOTE kan nu upppvisa nio kvartal i rad med positiva kassaflöden.

Koncernens tillgängliga likvida medel, inklusive outnyttjade checkkrediter, uppgick vid årets utgång till 128,0 (64,9) MSEK. Fortsatt stor fokus ligger på åtgärder som ytterligare förbättrar koncernens likviditet och kassaflöde.

INVESTERINGAR

Under året uppgick investeringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar, exklusive försäljningar, till 8,1 (6,9) MSEK, motsvarande 0,8 (0,6) procent av försäljningen. Avskrivningarna uppgick till 16,0 (19,8) MSEK.

VERKSAMHET INOM FORSKNING OCH UTVECKLING

NOTE är genom sin verksamhet, som tillverkningspartner, på nära håll delaktig i kunders utvecklingsprocesser, bland annat genom att medverka i industrialiseringsfasen samt vägleda och utveckla tillverkningsprocesser för kunderna. Detta arbete sker kontinuerligt och särredovisas ej i räkenskaperna.

I likhet med föregående år har inga utvecklingsprocesser aktiverats i balansräkningen under året.

NOTE-AKTIEN

Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 28 872 600 stycken. Alla aktier är av samma slag och har ett kvotvärde om 0,50 kronor per aktie.

Inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet i form av hembudsklausuler eller dylikt är kända för bolaget. På balansdagen fanns två aktieägare med större innehav än 10 procent, Creades AB med 16,3 (15,6) och Banque Carnegie Luxembourg S.A. med 10,8 (10,5) procent av rösterna.

Bolagets styrelseledamöter väljs årligen av bolagsstämman, vilken även godkänner förändringar av bolagsordningen. I övrigt finns inga andra kända förhållanden som skulle kunna påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i NOTE.

För ytterligare information om aktien och aktieägarna, se NOTE-aktien på sidan 22-23.

MEDARBETARE

Det genomsnittliga antalet heltidsanställda var under året 884 (939) personer, av dessa var 397 (484) kvinnor och 487 (455) män. Vid årets utgång var antalet anställda i NOTE 898 (862).

Frisknärvaron i koncernen uppgick till 95,0 (96,2) procent av ordinarie arbetstid och personalomsättningen till 15,2 (22,7) procent.

För ytterligare information om medarbetarna, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 18-19.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Med ledande befattningar avses verkställande direktör och medlemmar av NOTE ABs ledningsgrupp.

Till ledningen avseende år 2013 föreslås följande oförändrade riktlinjer avseende ersättning: Den fasta lönen skall beakta den enskildes ansvarsområde, erfarenhet samt prestation och omprövas varje år.

Rörlig ersättning är beroende av individens uppfyllelse av kvantitativa och kvalitativa mål och kan högst uppgå till 100 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern är 65 år. NOTE erbjuder ITP-liknade förmåner. Uppsägningslön och avgångsvederlag för en befattningshavare skall sammantaget inte överstiga ersättning för 24 månader. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till ledningen inom NOTE 2012 bestämdes i enlighet med de antagna riktlinjerna som styrelsen utarbetade och som årsstämman 2012 därefter godkände. För ytterligare information om ersättningarna, se not 7, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44.

MILJÖ

Informationsplikt och certifiering Koncernen bedriver verksamhet i ett

svenskt dotterbolag med tillståndsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Två fabriker har anmälningsplikt och en fabrik har anmälningsplikt till viss nivå.

Alla tillverkande enheter inom koncernen är miljöcertifierade enligt ISO 14001.

EU-direktiv

WEEE-direktivet reglerar hanteringen av elektronikavfall. Eftersom NOTE inte har något producentansvar har ingen reserv satts av för hantering av elektronikavfall från konsumentelektronik enligt IFRIC 6. Det ansvaret åligger produktägarna.

EUs REACH-förordning reglerar användandet av kemikalier. NOTE klassas som nedströmsanvändare och/eller slutanvändare av kemikalier och har skyldighet att endast använda registrerade ämnen och att ta fram riskbedömning i de fall bolaget använder så kallade SVCH-ämnen.

För ytterligare information om miljöfrågor, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14-15.

VÄSENTLIGA RISKER I VERKSAM-HETEN

Operativa risker

NOTE är en av norra Europas ledande tillverkningspartner för elektronikproduktion. Marknadspositionen är särskilt stark inom marknadssegmentet high mix/low volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad. I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare.

NOTEs affärsmodell Nearsourcing, som syftar till ökad försäljningstillväxt i kombination med reducerade overheadoch investeringskostnader i högkostnadsländer, är ett sätt att minska riskerna i verksamheten.

För ytterligare information om operativa risker, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 16.

Finansiella risker

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom upplånings- och ränterisker, valutarisker samt likviditetsoch kreditrisker. Koncernen finansieras väsentligen genom eget kapital, lån och leverantörsskulder. Beroende på konjunktur- och marknadssituation är möjligheterna att säkerställa erforderlig finansiering och likviditet att betrakta som en betydande risk.

Valutakursrisken i koncernen berör främst inköp av produktionsmaterial då största delen av koncernens fakturering sker i svenska kronor. Kostnader i utländsk valuta säkras väsentligen dels genom bindande avtal där kunden står valutarisken, dels genom kassaflödessäkringar. De säkrade valutorna är USD och EUR. För ytterligare information om finansiella risker, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 16 samt not 23, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPS-ÅRETS UTGÅNG

Sedan första kvartalet 2012 har NOTE informerat om finansiella problem för en av NOTEs kunder. Kunden har vidtagit omstrukturerings- och andra åtgärder för att stärka sin finansiella ställning. En mycket nära dialog har förts gällande leveranser, betalningar, risker och möjligheter. Mot bakgrund av att kundens finansiella ställning försämrats har NOTE gjort en avsättning om 12,6 MSEK före skatt motsvarande drygt 50 procent av den riskexponering, främst av kundfordringar, som föreligger. Avsättningen medför att lönsamheten för fjärde kvartalet var negativ.

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

NOTE lägger stor vikt vid att ständigt förbättra kvaliteten och leveransprecisionen till kunderna.

Affärsmodellen Nearsourcing är stark och skräddarsydd för marknadssegmentet hig mix/low volume. Den bygger på att i nära samarbete med kunderna utveckla affärerna i NOTEs Nearsourcingcenter i Sverige, Norge, Finland och England. Arbetsintensiv volymtillverkning sker vanligtvis i bolagets Industrial Plants i Estland och Kina.

Under 2012 har NOTE vunnit många nya kunders förtroende och fortsatt goda möjligheter finns att utveckla affären. Samtidigt råder stor ödmjukhet inför den kommande marknadsutvecklingen och kundernas framtidsplaner.

Fokus för framtiden är att bibehålla och utveckla det arbetssätt och den inställning som införts för att vinna nya affärer, fortsätta effektiviseringsarbetet och lyckas väl med rörelsekapitalutnyttjandet.

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINSTMEDEL

Styrelsen och den verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande (kronor):

Balanserade vinstmedel	88 214 671
Årets resultat	18 692 945
Summa	106 907 616
Utdelas till aktieägare	21 654 450
Balanseras i ny räkning	85 253 166
Summa	106 907 616

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Mot bakgrund av årets starka kassaflöde föreslår styrelsen en utdelning till aktieägarna om 0,75 (0,30) SEK/aktie motsvarande 21,7 (8,7) MSEK. Den föreslagna utdelningen till aktieägarna uppgår till 20 procent av bolagets vinstmedel per balansdagen och den minskar koncernens soliditet till 41,5 procent, räknat på värdena vid årsskiftet. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagens försiktighetsprincip och således försvarlig med avseende på de krav som ställs på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.

Beträffande NOTEs resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. NOTEs räkenskapsår avser perioden 1 januari till och med 31 december. Alla belopp anges i TSEK om inget annat anges.

Resultaträkning för koncernen

TSEK	NOT	2012	2011
Intäkter	2, 3	1 029 241	1 208 852
Kostnad för sålda varor		–936 631	–1 075 805
Bruttoresultat		92 610	133 047
Försäljningskostnader		–33 653	–36 301
Administrationskostnader		–31 309	–32 180
Övriga rörelseintäkter	4	11 764	21 490
Övriga rörelsekostnader	5	–13 463	–21 683
Rörelseresultat	3, 6, 7, 8, 25	25 949	64 373
Finansiella intäkter		3 290	5 102
Finansiella kostnader		–10 154	–13 202
Finansnetto	9	–6 864	–8 100
Resultat före skatt		19 085	56 273
Inkomstskatt	10	–6 465	–16 881
Årets resultat*		12 620	39 392
Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor	16	0,44	1,36

*Inga minoritietsintressen finns för räkenskapsåret eller jämförelseåret.

Koncernens rapport över totalresultatet

TSEK	2012	2011
Årets resultat	12 620	39 392
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–3 699	3 438
Kassaflödessäkringar	131	105
Skatt på kassaflödessäkring och valutakursdifferens	670	–512
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt	–2 898	3 031
Summa totalresultat för året	9 722	42 423

Balansräkning för koncernen

TSEK NOT	2012-12-31	2011-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar 11	72 109	70 594
Materiella anläggningstillgångar 3, 12	45 769	56 934
Långfristiga fordringar 13	1 222	4 488
Uppskjutna skattefordringar 10	15 736	15 781
Summa anläggningstillgångar	134 836	147 797
Varulager 3, 14	159 522	202 326
Kundfordringar 23, 24	186 952	226 853
Skattefordringar	4 871	4 614
Övriga fordringar 13, 24	8 626	11 710
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15	10 502	10 737
Likvida medel 24, 28	70 723	29 297
Summa omsättningstillgångar	441 196	485 537
SUMMA TILLGÅNGAR	576 032	633 334
Eget kapital 17
Aktiekapital	14 436	14 436
Övrigt tillskjutet kapital	217 862	217 862
Reserver	–4 424	–1 526
Balanserat resultat	32 621	28 663
Eget kapital	260 495	259 435
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder 18, 23, 24	3 056	2 148
Pensionsförpliktelser 19	–	–
Uppskjutna skatteskulder 10	3 945	3 387
Summa långfristiga skulder	7 001	5 535
Kortfristiga räntebärande skulder 18, 23, 24	98 285	143 117
Leverantörsskulder 23, 24	144 672	152 978
Skatteskulder	2 786	710
Övriga skulder 21, 24	19 630	22 627
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22	43 163	47 575
Övriga avsättningar 20	–	1 357
Summa kortfristiga skulder	308 536	368 364
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	576 032	633 334

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26 på sidan 52.

Koncernens förändringar i eget kapital

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2011-01-01	14 436	217 862	–4 557	–10 728	217 013
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	39 392	39 392
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	3 438	–	3 438
Kassaflödessäkringar	–	–	105	–	105
Skatt på kassaflödessäkring och valutakursdifferens	–	–	–512	–	–512
Summa totalresultat	–	–	3 031	39 392	42 423
Utgående eget kapital 2011-12-31	14 436	217 862	–1 526	28 663	259 435

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2012-01-01	14 436	217 862	–1 526	28 663	259 435
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	12 620	12 620
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	–3 699	–	–3 699
Kassaflödessäkringar	–	–	131	–	131
Skatt på kassaflödessäkring och valutakursdifferens	–	–	670	–	670
Summa totalresultat	–	–	2 898	12 620	9 722
Utdelning	–	–	–	–8 662	–8 662
Utgående eget kapital 2012-12-31	14 436	217 862	–4 424	32 621	260 495

Kassaflödesanalys för koncernen

TSEK	NOT	2012	2011
	28
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		19 085	56 273
Återlagda avskrivningar		16 017	19 827
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		19 632	–291
Betald skatt		–4 592	–2 095
		50 142	73 714
Förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		35 999	–8 809
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		25 806	14 772
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		–13 805	–42 221
		48 000	–36 258
Kassaflöde från den löpande verksamheten		98 142	37 456
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–5 173	–6 947
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		1 250	929
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–75	–
Försäljning av dotterföretag/rörelse, netto likviditetspåverkan		–	615
Avyttring av finansiella tillgångar		2 880	24 407
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 118	19 004
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		–	1 800
Amortering av lån		–46 224	–62 986
Utbetald utdelning		–8 662	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–54 886	–61 186
Årets kassaflöde		42 138	–4 726
Likvida medel
Vid periodens ingång		29 297	33 682
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		97 024	56 460
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–54 886	–61 186
Valutakursdifferens i likvida medel		–712	341
Likvida medel vid periodens utgång		70 723	29 297

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) som de har antagits av EU samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 29.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 22 april 2013.

KONCERNEN

Ändrade redovisningsprinciper

Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 eller senare, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Följande nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verklig värdeförändring som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB.

IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.

IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrengements, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna.

IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärdringar för alla slag av tillgångar och skulder, finansiella som icke-finansiella. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningarna som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen som fattar strategiska beslut.

Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från NOTE AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

I koncernen ingår moderbolaget och 13 helägda bolag. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. För förvärv till och med år 2009 ingick även transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet i anskaffningsvärdet. För förvärv från och med 2010 redovisas transaktionskostnader i resultaträkningen.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan (SEK) till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning då redovisas förlusten/vinsten i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller kostnader.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor och tillverkningstjänster redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med produktens ägande har överförts till köparen och när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om NOTE behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som bolaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter för konsulttjänster redovisas enligt metoden för successiv vinstavräkning under förutsättning att nedlagd tid klart kan identifieras och mätas på ett tillförlitligt sätt.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas enligt IAS20. Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningen när de erhålls. Statliga bidrag som erhållits som ersättning för kostnader som redan har belastat resultatet tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då fordran på staten uppstår. Statliga bidrag till investeringar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Leasing och finansiella intäkter och kostnader

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Operationella leasingavtal

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

Finansiella leasingavtal

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning enligt principerna för ägda tillgångar. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder.

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod

belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Ränteintäkter/-kostnader redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, derivat och lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, derivat och låneskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

NOTE bedömer vid varje rapportperiods slut om nedskrivningsbehov föreligger av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger till följd av "förlusthändelser" som påverkar framtida kassaflöden av tillgången samt kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tillgångens nedskrivningsbelopp redovisas i resultaträkningen.

Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

Lånefordringar och kundfordringar

"Lånefordringar och kundfordringar" är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Dessa tillgångar redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. "Lånefordringar och kundfordringar" ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodensslut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Factoring

NOTE tillämpar fakturabelåning (factoring) som en del i sin externa finansiering. En kundfordran som pantbelånats redovisas i sin helhet som en ställd säkerhet i koncernens eventualförpliktelser. Skulden för belåningen redovisas som en kortfristig räntebärande skuld i samband med utbetalningen. Vid full betalning från kunden nollställs både beloppet på kundfordringar och på factoringskulden samt att NOTEs eventualförpliktelse upphör.

Kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras delvis genom valutatermin. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verklig värdeförändring går i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet.

När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, omklassificeras omedelbart den ackumelerade vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat från eget kapital till resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent lagts till läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder:

Markanläggningar	20 år
Byggnader, rörelsefastigheter	se nedan
Nedlagda kostnader på annans fastighet -byggnadsinventarier	5 år
Nedlagda kostnader på annans fastighet -fast installation byggnad	20 år
Byggnadsinventarier	se nedan
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	4 eller 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10–100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskriv-

ningen på byggnader:
Stomme	100 år
Stomkompletteringar, innerväggar m.m.	20–40 år
Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m.	20–40 år
Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m.	20–30 år
Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m.	10–15 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill från ett rörelseförvärv fördelas till de grupper av kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. NOTE allokerar goodwill till rörelsesegmenten Nearsourcing och Industrial Plants. Goodwill prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Övriga immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

• Varumärken och liknande rättigheter 5 år Balanserade utgifter datorprogram 4 år
• Balanserade utgifter för processutveckling 5 år

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på ett normalt kapacitetsutnyttjande.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Varulagret redovisas netto, efter avdrag för individuell bedömd inkuransrisk.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Undantagna tillgångar enligt ovan värderingsprövas enligt respektive standard.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på kundfordringar beräknas som ursprunglig fordran med avdrag för de belopp som inte beräknas flyta in. Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av kundfordringar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Aktiekapital

Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken NOTE betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. NOTE har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Koncernen hade en ofonderad förmånsbestämd plan t o m 2009, under 2010 avvecklades den och per balansdagen saknas förmånsbestämda pensionsplaner.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningen lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har förpliktelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.

Omstrukturering och andra kostnader av engångskaraktär

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Med kostnader av engångskaraktär menar NOTE kostnader av väsentliga belopp och samtidigt av sådan art att de kan anses som rörelsefrämmande och ej årligen förekommande. Exempel på kostnader av engångskaraktär är nedskrivningar av tillgångar vid tvister och kostnader i samband med VD-byten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baserar sig på årets resultat i koncernen och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till ledande befattningshavare.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliketelsens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Not 2 Intäkternas fördelning

Koncernens försäljning är i sin helhet hänförlig till EMS-verksamhet, dvs tjänster för uppdragstillverkning av elektronikprodukter.

Not 3 Segmentsrapportering

I nedanstående tabell och i enlighet med tillämpning av IFRS 8 framgår väsentliga nyckeltal för NOTEs rörelsesegment. Dessa utgörs väsentligen av Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Nearsourcingcenter innefattar de säljande enheterna i Sverige, Norge, Finland och England där ett utvecklingsorienterat arbete utförs nära kunderna. Industrial Plants utgörs väsentligen av de tillverkande enheterna i Estland och Kina. Övriga enheter utgörs av affärsstödjande, koncerngemensamma verksamheter. Den avsättning för kundförlust som gjorts under fjärde kvartalet har till allt väsentligt påverkat lönsamheten i Industrial Plants.

	Nearsourcingcenter		Industrial Plants		Övriga enheter och elimineringar		Summa
	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
INTÄKTER
Extern försäljning	859 814	1 120 091	169 427	88 761	–	–	1 029 241	1 208 852
Intern försäljning	4 467	21 789	227 667	290 535	–232 134	–312 324	–	–
Intäkter	864 281	1 141 880	397 094	379 296	–232 134	–312 324	1 029 241	1 208 852
RÖRELSERESULTAT
Rörelseresultat	35 833	75 019	–9 061	–1 904	–823	–8 742	25 949	64 373
Rörelseresultat	35 833	75 019	–9 061	–1 904	–823	–8 742	25 949	64 373
Finansiella poster - netto							–6 864	–8 100
Resultat före skatt							19 085	56 273
VÄSENTLIGA TILLGÅNGAR PER SEGMENT
Materiella anläggningstillgångar	25 072	31 051	20 697	25 851	–	32	45 769	56 934
Varulager	83 730	110 933	75 792	91 392	–	–	159 522	202 325
Totala tillgångar	420 889	474 568	187 665	199 641	–32 522	–40 875	576 032	633 334
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	3 429	5 821	3 046	1 126	–	–	6 475	6 947
Avskrivningar	–8 919	–11 130	–7 084	–8 606	–14	–91	–16 017	–19 827
Övriga ej kassaflödespåverkande poster (exkl avskrivningar)	–2 906	4 121	20 845	–7 771	1 693	3 359	19 632	–291
Genomsnittligt antal anställda	385	440	484	483	15	16	884	939

NOTE har sitt säte i Sverige. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 486,2 (664,1) MSEK och från övriga länder till 543,0 (544,8) MSEK. Anläggningstillgångar i Sverige (exkl elimineringar) uppgår per balansdagen till 365,3 (382,8) MSEK, i Estland 15,6 (16,5) MSEK, England 10,1 (11,9) MSEK, Norge 10,0 (10,8) samt övriga länder till 8,3 (9,2) MSEK. Uppskjutna skattefordringar i Sverige uppgår per balansdagen till 1,6 (2,1) MSEK, i Norge 6,5 (6,7) MSEK, England 5,8 (6,1) MSEK samt övriga länder 1,8 (0,9).

Not 4 Övriga rörelseintäkter

	2012	2011
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	10 661	17 549
Övrigt	1 103	3 941
	11 764	21 490

Not 6 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

	2012	2011
Kostnad för varor och materiel	–638 227	–758 302
Personalkostnader	–235 295	–250 972
Avskrivningar	–16 017	–19 827
Övrigt	–113 753	–136 868
	–1 003 292	–1 165 969

Not 5 Övriga rörelsekostnader

	2012	2011
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–13 392	–21 642
Övrigt	–71	–41
		–13 463 –21 683

Not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda
2012	2011
–177 548	–189 609
–	–
–13 034	–13 546
–44 713	–47 817
– 235 295	–250 972

			Medelantal anställda
	2012	2011			2012 Andel män		2011 Andel män
Löner och ersättningar	–177 548	–189 609	Sverige	294	69%	337	70%
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer*	–	–	Norge	39	47%	41	47%
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	–13 034	–13 546	England	31	51%	37	48%
Sociala avgifter	–44 713	–47 817	Finland	36	36%	41	37%
	– 235 295	–250 972	Estland	207	29%	229	26%
* Se vidare not 19.			Kina	277	64%	253	42%
			Litauen	–	–%	1	71%
Könsfördelning i företagsledningen			Koncernen totalt	884	55%	939	48%

* Se vidare not 19.

	2012 Andel kvinnor	2011 Andel kvinnor
Styrelseledamöter, verkställande direktörer	18%	6%
Övriga ledande befattningshavare 2 (2) personer*	0%	0%

*Avser totalt antal ledande befattningshavare under året.

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2012		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Stefan Charette	267	–	–	–	267
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson*	100	–	–	–	100
	Bruce Grant*	100	–	–	–	100
	Stefan Johansson	160	–	–	–	160
	Henry Klotz	100	–	–	–	100
	Bert Nordberg, invald 120425	67	–	–	–	67
Verkställande direktör:	Peter Laveson	1 821	150	43	397	2 411
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)		2 880	100	175	837	3 992
		5 495	250	218	1 234	7 197

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som belastat koncernens resultat under 2012. Från halvårsskiftet 2011 och ett år framåt löpte ett lönsamhetsbaserat, rörligt ersättningsprogram för ledande befattningshavare, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner. Antalet deltagare uppgick till 15 personer. Under 2011 har programmet belastat koncernens resultat med ett bedömt utfall om 1,5 MSEK, varav 0,5 MSEK avser ledande befattningshavare. Ingen ersättning utgick emellertid för ersättningsprogrammet varför beloppet i sin helhet lösts upp under 2012. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

*Styrelseledamot har fakturerat styrelsearvodet, kostnadsneutralt för NOTE jämfört med att uppbära ersättning som inkomst av tjänst. Under 2012 har styrelsearvoden om totalt 242, inklusive sociala avgifter om 42, fakturerats NOTE.

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2011		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Stefan Charette	200	–	–	–	200
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson	520	–	–	–	520
	Bruce Grant	100	–	–	–	100
	Göran Jansson, utträde 110428	33	–	–	–	33
	Stefan Johansson, invald 110428	107	–	–	–	107
	Henry Klotz	100	–	–	–	100
Verkställande direktör:	Peter Laveson, utträde styrelse 110428	1 827	450	–	379	2 656
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)		2 528	130	82	810	3 550
		5 415	580	82	1 189	7 266

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som belastat koncernens resultat under 2011. Ej utbetald ersättning till avgående VD uppgick till 0,2 (4,3) MSEK vid årets slut, varav – (0,4) MSEK avsåg förmåner och pensioner. I raden styrelsens ledamöter ingår fakturerade arvoden från eget bolag om 0,4 (0,2) MSEK. Från halvårsskiftet 2011 och ett år framåt löper ett lönsamhetsbaserat, rörligt ersättningsprogram för ledande befattningshavare, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner. Antalet deltagare uppgår till 15 personer. Under 2011 har programmet belastat koncernens resultat med ett bedömt utfall om 1,5 MSEK, varav 0,5 MSEK avser ledande befattningshavare, dessa har ej medtagits i ovanstående tabell. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Not 8 Arvode och ersättning till revisorer

	2012	2011
PwC
Revisionsuppdraget	–930	–1 100
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–130	–100
Skatterådgivning	–136	–279
Övriga tjänster	–45	–140
Övriga revisorer
Revisionsuppdraget	–256	–278
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–67	–29
Skatterådgivning	–	–62
Övriga tjänster	–553	–531

Revision av koncernredovisning har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapport.

Not 10 Skatt

Redovisad i resultaträkningen	2012	2011
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad	–6 017	–3 374
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–6	–5
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader/bokslutsdispositioner	–442	–4 600
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skattevärde i underskottsavdrag	–	–8 848
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–	–54
Totalt redovisad skatt i koncernen		–6 465 –16 881

Avstämning av effektiv skatt	%	2012	%	2011
Resultat före skatt		19 085		56 273
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	–26,3	–5 019		–26,3 –14 800
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	2,2	425	0,7	408
Effekt av förändring i den svenska skattesatsen	1,1	198	–	–
Ej avdragsgilla kostnader	–11,7	–2 242	–3,2	–1 784
Ej skattepliktiga intäkter	11,3	2 149	3,4	1 915
Ej bokförd skatteintäkt på förlust	–12,0	–2 285	–4,5	–2 560
Skatt hänförlig till utnyttjad del av underskottsavdrag	1,7	315	–	–
Skatt hänförlig till tidigare år	0,0	–5	–0,1	–60
		–33,9 –6 465		–30,0 –16 881

	Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld				Netto
Redovisade i balansräkningen	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31	2012-12-31	2011-12-31
Materiella anläggningstillgångar	627	430	1 814	2 350	–1 187	–1 920
Derivat värderade till verkligt värde	–	–	–	8	–	–8
Underskottsavdrag	12 202	12 313	–	–	12 202	12 313
Avsättningar	2 843	3 038	–	–	2 843	3 038
Obeskattade reserver	64	–	2 131	1 029	–2 067	–1 029
Skattefordringar/-skulder	15 736	15 781	3 945	3 387	11 791	12 394

Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag	Avsättningar för uppskjuten skatt	2012-12-31	2011-12-31
Uppskjutna skattefordringar redovisas på skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattnings	Redovisat värde vid periodens ingång	3 387	2 410
bara vinster. Inga av underskottsavdragen är tidsbegränsade, 1,5 MSEK beräknas nyttjas under 2013. Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna	Belopp som avsatts under perioden	1 214	1 239
	Belopp som tagits i anspråk under perioden	–656	–262
uppgår till – (–19,6) MSEK.		3 945	3 387

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Balans per 1 jan 2011	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot totalresultatet	Redovisat direkt i eget kapital	Balans per 31 dec 2011
Materiella anläggningstillgångar	–780	–1 279	139	–	–1 920
Derivat värderade till verkligt värde	146	–126	–	–28	–8
Underskottsavdrag	21 247	–8 902	–32	–	12 313
Avsättningar	5 959	–2 811	–110	–	3 038
Obeskattade reserver	–	–1 029	–	–	–1 029
Övrigt	–	645	–645	–	–
	26 572	–13 502	–648	–28	12 394

	Balans per 1 jan 2012	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot totalresultatet	Redovisat direkt i eget kapital	Balans per 31 dec 2012
Materiella anläggningstillgångar	–1 920	658	75	–	–1 187
Derivat värderade till verkligt värde	–8	38	–	–30	–
Underskottsavdrag	12 313	–	–111	–	12 202
Avsättningar	3 038	405	–600	–	2 843
Obeskattade reserver	–1 029	–1 150	112	–	–2 067
Övrigt	–	–2	2	–	–
	12 394	–51	–522	–30	11 791

Not 9 Finansnetto

	2012	2011
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	296	71
Valutakursvinster	2 994	4 936
Övrigt	–	95
Finansiella intäkter	3 290	5 102
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–4 192	–6 658
Bankkostnader	–2 198	–3 595
Valutakursförluster	–3 491	–2 575
Övrigt	–273	–374
Finansiella kostnader	–10 154 –13 202
Finansnetto	–6 864	–8 100

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioden för goodwill är obestämbar medan nyttjandeperioden för övriga immateriella tillgångar är bestämbar och följer vad som är angivet under not 1, Redovisningsprinciper. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.

		Balanserade utgifter för datorprogram,	Varumärken med mera,
	Goodwill, förvärvad	förvärvade	förvärvade	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2011-01-01	72 681	8 757	1 390	82 828
Investeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar och valutakurseffekter	26	–223	–1	–198
Avyttringar och utrangeringar	–144	–6 714	–	–6 858
Utgående balans 2011-12-31	72 563	1 820	1 389	75 772
Ingående balans 2012-01-01	72 563	1 820	1 389	75 772
Investeringar	–	1 558	75	1 633
Omklassificeringar och valutakurseffekter	1	–	–3	–2
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Utgående balans 2012-12-31	72 564	3 378	1 461	77 403
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2011-01-01	–2 179	–8 682	–1 253	–12 114
Omklassificering och valutakurseffekter	–	225	–4	221
Årets avskrivningar	–	–71	–72	–143
Avyttringar och utrangeringar	144	6 714	–	6 858
Utgående balans 2011-12-31	–2 035	–1 814	–1 329	–5 178
Ingående balans 2012-01-01	–2 035	–1 814	–1 329	–5 178
Omklassificering och valutakurseffekter	1	–	–	1
Årets avskrivningar	–	–58	–59	–117
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–	–
Utgående balans 2012-12-31	–2 034	–1 872	–1 388	–5 294
Redovisade värden
Per 2011-01-01	70 502	75	137	70 714
Per 2011-12-31	70 528	6	60	70 594
Per 2012-01-01	70 528	6	60	70 594
Per 2012-12-31	70 530	1 506	73	72 109

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2012	2011
Kostnad sålda varor/tjänster	–111	–143
Administrationskostnader	–6	–
	–117	–143

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

NOTE allokerar och prövar goodwill på rörelsesegmenten Nearsourcingcenter samt Industrial Plants. I nedanstående tabell framgår goodwillvärden per rörelsesegment.

	2012-12-31	2011-12-31
Nearsourcingcenter	58 356	54 703
Industrial Plants	12 174	15 825
	70 530	70 528

Nedskrivningsprövningen baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 3 (3) år. Kassaflödet för det första året baseras på av styrelsen fastställd budget. De följande två åren baseras på bolagets bästa bedömning. Kassaflöden bortom prognosperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt nedan.

Nedskrivningsprövningen utgår ifrån beräknade nuvärden av kassaflöden från respektive juridisk enhet som ingår i respektive rörelsesegment. Nuvärdet av dessa aggregerade kassaflöden jämförs sedan med den goodwill samt sysselsatt kapital som är allokerat till rörelsesegmentet.

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta efter skatt baserad på riskfri ränta samt den risk som bedöms vara förknippad med verksamheten. NOTE har huvudsakligen en gemensam upplåning, samma diskonteringsränta efter skatt, 10,0 (11,2) procent, har därför använts för båda rörelsesegmenten.

Diskonteringsränta före skatt uppgår till 11,8 (14,2). Återvinningsvärdet för både Nearsourcingcenter och Industrial Plants överstiger det redovisade värdet.

Viktiga variabler	Metod för att definiera värden
Tillväxt under prognos perioden	Marknadstillväxten har bedömts till 5 (5) procent under prognosperioden för samtliga enheterna. Marknadstillväxten baseras på historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information.
Tillväxt efter prognos perioden	Tillväxt efter prognosperioden beräknas uppgå till 2,0 (1,5) procent.
Materialkostnader Material kostnader	Kostnaden för elektronikkomponenter beräknas under prognosperioden att sjunka, dels på grund av fortsatt effekti visering i tillverkningsprocessen dels genom ökade inköpsvo lymer och förbättrad samordning av inköpsprocesser.
Personalkostnader	Lönekostnaden har beräknats med hjälp av kollektivavtal och med hänsyn till historiska löneökningar. Vidare har hänsyn tagits till att en allt större andel av tillverkningen sker i koncer nens anläggningar i lågkostnadsländer.

Känslighetsanalys nedskrivningsprövning av goodwill

Med ovan beskrivna beräkningsförutsättningar och med hänsyn till den av NOTE bedömda tillväxt- och lönsamhetspotentialen av sin affärsmodell finns per balansdagen inga nedskrivningsbehov av goodwillvärden.

För de fall att marknadstllväxten under prognosperioden eller efter prognosperioden uteblir helt föranleder detta inget nedskrivningsbehov. En ökning av diskonteringsräntan efter skatt med 1 procentenhet, från 10,0 till 11,0 procent, innebär inget nedskrivningsbehov. Nyttjandevärdet minskar men överstiger ändå med marginal det redovisade värdet för både Nearsourcingcenter och Industrial Plants.

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark (rörelse fastigheter)	Nedlagda kostnader på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2011-01-01	53 892	7 025	127 516	46 916	235 349
Investeringar	–	495	6 066	386	6 947
Avyttringar	–8 503	–243	–6 427	–735	–15 908
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–191	167	732	207	915
Utgående balans 2011-12-31	45 198	7 445	127 886	46 774	227 303
Ingående balans 2012-01-01	45 198	7 445	127 886	46 774	227 303
Investeringar	–	108	5 549	818	6 475
Avyttringar	–	–	–3 557	–1 849	–5 406
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–719	–145	–1 055	–24	–1 943
Utgående balans 2012-12-31	44 479	7 407	128 823	45 719	226 429
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 2011-01-01	–24 791	–3 231	–93 367	–41 204	–162 593
Årets avskrivningar	–1 615	–1 209	–14 499	–2 362	–19 684
Avyttringar	8 723	46	3 220	589	12 578
Omklassificeringar och valutakurseffekter	84	–91	–526	–137	–670
Utgående balans 2011-12-31	–17 599	–4 485	–105 172	–43 114	–170 369
Ingående balans 2012-01-01	–17 599	–4 485	–105 172	–43 114	–170 369
Årets avskrivningar	–1 726	–1 092	–10 920	–2 163	–15 900
Avyttringar	–	–	2 646	1 849	4 495
Omklassificeringar och valutakurseffekter	302	95	714	3	1 114
Utgående balans 2012-12-31	–19 023	–5 482	–112 731	–43 424	–180 660
Redovisade värden
Per 2011-01-01	29 101	3 794	34 150	5 712	72 757
Per 2011-12-31	27 599	2 960	22 715	3 660	56 934
Per 2012-01-01	27 599	2 960	22 715	3 660	56 934
Per 2012-12-31	25 456	1 925	16 092	2 295	45 769

Upplysningar om statliga stöd i koncernen

Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 1 704. Detta anskaffningsvärde har reducerats med 157 avseende beslutade statliga stöd. Totalt nyttjade investeringsbidrag men ej erhållna uppgår på balansdagen till 157. Ställda säkerheter för erhållna bidrag 2012 och tidigare år uppgår till 8 050, återbetalningsskyldighet föreligger för investeringsbidragen i händelse av att ställda villkor inte uppfylls.

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2012	2011
Kostnad sålda varor/tjänster	–13 289	–18 517
Administrationskostnader	–396	–1 080
Försäljningskostnader	–2 215	–87
	–15 900 –19 684

Finansiell leasing (leasad produktionsutrustning)

NOTE leasar produktionsutrustning under ett flertal olika finansiella leasingavtal. Per den 31 december 2012 var värdet på leasade tillgångar 3 017 (4 936).

Säkerheter

Per den 31 december 2012 har fastigheter med ett redovisat värde på 25 456 (27 599) ställts som säkerhet för bankkrediter.

Not 13 Långfristiga och övriga fordringar

	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga fordringar
Räntebärande lån	750	4 000
Övriga långfristiga fordringar	472	488
	1 222	4 488
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Räntebärande lån	2 451	2 081
Moms	4 519	5 626
Övrigt	1 656	4 003
	8 626	11 710

Not 14 Varulager

	2012-12-31	2011-12-31
Råvaror och förnödenheter	136 972	170 431
Varor under tillverkning	20 729	27 807
Färdiga varor och handelsvaror	19 772	19 248
Reserv för inkurans	–17 951	–15 161
	159 522	202 325

Årets kostnadsförda varulager framgår av not 6 "Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag".

Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2012-12-31	2011-12-31
Upplupna intäkter	2 352	2 461
Förutbetalda tjänster	3 883	2 671
Förutbetald hyra	2 770	3 267
Förutbetalda licenser	436	811
Förutbetald försäkring	325	871
Förutbetalda leasingavgifter	128	232
Övriga förutbetalda kostnader	608	423
	10 502	10 736

Not 16 Resultat per aktie

Resultat per aktie	Före utspädning		Efter utspädning
	2012	2011	2012	2011
Resultat per aktie, kronor	0,44	1,36	0,44	1,36

Beräkningen av resultat per aktie för 2012 har baserats på årets resultat uppgående till 12 620 (39 392) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2012 uppgående till 28 872 600 (28 872 600).

Resultat per aktie efter utspädning

Ingen utspädningseffekt föreligger då NOTE inte har givit ut några instrument som kan ge upphov till utspädning.

Not 17 Eget kapital

Koncernen		Aktieslag A
Antal aktier (i tusental)	2012-12-31	2011-12-31
Emitterade per 1 januari	28 873	28 873
Emitterade per 31 december – betalda	28 873	28 873

Per den 31 december 2012 omfattade det registrerade aktiekapitalet 28 872 600 aktier med ett kvotvärde om 0,50 kronor per st. Inga utestående teckningsoptioner eller andra instrument som kan leda till utspädningseffekter fanns per 2012-12-31. Innehavare av aktier är berättigade till utdelning och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005 samt överkurs om 4 kr per aktie i 2010 års företrädesemission minskat med emissionskostnader.

Reserver

Omräkningsreserv	2012-12-31	2011-12-31
Ingående omräkningsreserv	–1 444	–4 398
Årets omräkningsdifferenser	–2 980	2 954
Utgående omräkningsreserv	–4 424	–1 444

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Omräkningsreserven innefattar även effekten av valutakursdifferenser på långfristiga interna lån som kan jämställas med eget kapital i dotterbolag.

Säkringsreserv	2012-12-31	2011-12-31
Ingående säkringsreserv	–82	–159
Årets prognostiserade kassaflödessäkringar	82	77
Utgående säkringsreserv	–	–82

Säkringsreserven innefattar de kassaflödessäkringar som dels testats effektiva enligt IAS39 och dels avser prognostiserade flöden som ännu inte påverkat koncernens resultatoch balansräkning.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår också i balanserade vinstmedel inklusive årets resultat.

Kapitalhantering

Styrelsen har tillsammans med ledningen för NOTE följande finansiella mål:

Tillväxtmål

NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa med lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenters. För verksamhetsåret 2012 uppgick räntabiliteten på operativt kapital till 7,9 (17,7) procent.

Kapitalstrukturmål

Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent. Soliditeten vid årets utgång uppgick till 45,2 (41,0) procent.

Utdelningsmål

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Not 18 Räntebärande skulder

	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga skulder
Banklån	–	–
Finansiella leasingskulder av anläggningstillgångar	3 056	2 148
	3 056	2 148
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	–	22 068
Factoring	95 578	116 004
Kortfristig del av banklån	–	1 681
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	2 707	3 364
Övriga lån	–	–
	98 285	143 117

Ställda säkerheter

Säkerhet för banklån, finansiella leasingskulder och checkräkningskrediter är utställda med ett belopp av 24 115 (24 595) i företagets mark och byggnader (se även not 12) samt 220 029 (220 207) i rörelsen. Säkerhet för factoring är utställda med ett belopp av 144 223 (181 027) i pantbelånade kundfordringar.

Verkligt värde långfristiga skulder	Redovisat värde		Verkligt värde
	2012	2011	2012	2011
Finansiella leasingskulder av anl.tillgångar	3 056	2 148	2 943	2 070

Det verkliga värdet på kortfristiga skulder motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med ränta baserad på genomsnittlig låneränta om 8,3 (8,2) procent.

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

	Minimi lease avgifter 2012	Ränta 2012	Kapital belopp 2012	Minimi lease avgifter 2011	Ränta 2011	Kapital belopp 2011
Inom ett år	2 707	217	2 490	3 364	303	3 061
Mellan ett och fem år	3 056	244	2 812	2 148	193	1 955
	5 763	461	5 302	5 512	496	5 016

För ytterligare information, se not 23 Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

Not 19 Pensionsförpliktelser

Förändringar av den i balansräkningen redovisade
förpliktelsen för förmånsbestämda planer		2012		2011
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari		–		–
Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad (se nedan)		–		–
Pensionsutbetalningar		–		–
Pensionsplan övertagen av Alecta		–		–
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 31 december		–		–
Kostnad redovisad i resultaträkningen		2012		2011
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period		–		–
Räntekostnad på förpliktelsen		–		–
Aktuariella förluster(+)/vinster(–)		–		–
Summa nettokostnad i resultaträkningen		–		–
Beräknad kostnad för 2012 uppgår till – (–)
Kostnad redovisad i följande rader i resultaträkningen		2012		2011
Kostnad sålda varor		–		–
Försäljningskostnader		–		–
Administrationskostnader		–		–
Summa nettokostnad i resultaträkningen		–		–
Historisk information 2012	2011	2010	2009	2008

Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas till största del genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2,7 (3,3) MSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 (113) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Nuvärdet av ofonderade förpliktelser – – – 15 658 14 768 Erfarenhetsbaserad justering förlust –/vinst + – – – –2 910 –2 398

Avgiftsbestämda pensionsplaner

I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för både tjänstemän och arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

	2012	2011
Kostnader för avgiftsbestämda planer1	13 034	13 546

1 ITP-plan finansierad i Alecta ingår med 2 656 (3 269), se ovan.

Not 20 Avsättningar

Kortfristig del av avsättningar	2012-12-31	2011-12-31
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	–	1 131
Kostnader för avgående VD	–	188
Övrigt	–	37
	–	1 356

Kostnader för omstruktureringsåtgärder:

Under inledningen av 2010 beslutades att intensifiera strukturomvandlingen av NOTE. Målsättningen var att vidta besparings- och effektiviseringsåtgärder som ger en positiv resultateffekt om minst 50 MSEK mätt som årstakt. Som en del i programmet genomfördes en koncentration av koncernens elektroniktillverkande enheter, såväl i Sverige som internationellt. Verksamheter som inte passade in avvecklades eller såldes. Centrala resurser anpassades till det rådande marknadsläget. Åtgärdsprogrammet medförde engångskostnader under 2010 om totalt cirka –47 MSEK och kunde till allt väsentligt planenligt slutföras under verksamhetsåret 2011.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder 2011-12-31 utgjordes av beslutade kostnader för uppsagd personal och har utbetalats till och med oktober 2012.

Omstruktureringar	Pensioner	Kostnader för avg. VD/Övrigt	Totalt
12 628	–	4 287	16 915
–	–	7	7
–9 146	–	–4 069	–13 215
–2 351	–	–	–2 351
1 131	–	225	1 356

2012	Omstruktureringar	Pensioner	Kostnader för avg. VD/Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid periodens ingång	1 131	–	225	1 356
Avsättningar som gjorts under perioden	–	–	–	–
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–1 131	–	–225	–1 356
Outnyttjade belopp återförda under perioden	–	–	–	–
Redovisat värde vid periodens utgång	–	–	–	–

Not 21 Övriga kortfristiga skulder

	2012-12-31	2011-12-31
Personalens källskatt	3 831	4 190
Sociala avgifter	3 529	3 544
Moms	12 177	11 973
Övrigt	93	2 920
	19 630	22 627

Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2012-12-31	2011-12-31
Upplupna löner och ersättningar	5 967	9 444
Upplupna sociala kostnader	4 651	5 452
Semesterersättningar	18 033	18 377
Övrigt	14 512	14 302
	43 163	47 575

Not 23 Finansiella risker och finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom valutarisker, upplånings- och ränterisker samt likviditets- och kreditrisker. Enligt koncernens finanspolicy skall de finansiella riskerna ligga på en så låg nivå som möjligt.

Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och utgör ett ramverk för riskhanteringen. Policyns övergripande målsättning är att säkerställa bolagets kort- och långfristiga kapitalförsörjning, att anpassa den finansiella strategin efter bolagets verksamhet så att en långsiktigt stabil kapitalstruktur uppnås och bibehålls samt att uppnå bästa möjliga finansnetto inom givna riskramar.

Enligt koncernens riktlinjer för lånefinansiering ska i huvudsak en långivare finnas. Förfallotidpunkter eftersträvas att fördelas jämnt över åren.

Moderbolaget är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen samt koncernrapportering och informationsgivning till aktieägare. Koncernens verksamhet bedrivs i juridiska dotterbolag varför de faktiska riskerna uppstår där.

Avtalsvillkor

Finansiella tillgångar består huvudsakligen av likvida medel samt kundfordringar. Risken i kundfordringar ökar med antalet utestående kreditdagar. Det finns en tendens i marknaden att kräva allt längre kredittid.

NOTEs finansiering utgörs av en kombination av factoring- och traditionella checkräkningskrediter. Pantförskrivna kundfordringar uppgick vid årets utgång till 144 (181) MSEK.

Räntevillkoren på factoring- och checkräkningskrediterna baseras på en rörlig basränta plus fasta procentsatser, under året har en genomsnittlig ränta om 3,9 (4,0) procent belastat koncernens resultat.

NOTE har avtalat om ett antal särskilda villkor (covenants) gentemot långivaren som säkerhet för skulderna. Dessa baseras på resultatmått, räntetäckningsgrad, soliditet, samt rörelskapital. Vid årskiftet uppfylldes samtliga villkor.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Verksamheten finansieras bland annat genom eget kapital 260,5 (259,4) MSEK och räntebärande skulder 101,3 (145,3) MSEK, utnyttjad checkräkningskredit ingår med – (22,1) MSEK. Outnyttjad checkräkningskredit vid årets slut uppgick till 57,3 (35,6) MSEK. Finansiella skulder består av lån samt utnyttjad del av checkräknings- och factoringkredit.

Åldersanalys, finansiella skulder

2012, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Bankkrediter inkl checkräk ning och factoring	95,5	–	–	95,5	–	–
Finansiella leasingskulder	5,8	0,3	0,5	2,0	3,0	–
Derivat	–	–	–	–	–	–
Leverantörsskulder	144,7	90,0	34,5	20,2	–	–
Summa	246,0	90,3	35,0	117,7	3,0	–
2011, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Bankkrediter inkl check räkning och factoring	139,7	0,1	0,3	139,3	–	–
Finansiella leasingskulder	5,5	0,5	1,0	1,8	2,2	–
Derivat	–	–	–	–	–	–
Leverantörsskulder	153,0	97,7	47,2	8,1	–	–

Ränterisker

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider påverkar främst kassaflödesrisken medan kortare räntebindningstider påverkar prisrisken.

Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Koncernens exponering mot marknadsrisken för förändringar av räntenivåer hänför sig i första hand till koncernens finansiella nettoskulder som vid årets slut uppgick till 27,4 (109,9) MSEK. På balansdagen saknades räntederivat och räntan var således helt rörlig.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor, belopp i TSEK och procentuell andel av NOTEs totala egna kapital:

	2012-12-31		2011-12-31
Valuta	Belopp	%	Belopp	%
CNY	19 041	7,3	15 465	6,0
EUR	11 812	4,5	14 658	5,7
GBP	1 275	0,5	2 207	0,9
NOK	9 635	3,7	7 986	3,1
PLN	–	–	5 215	2,0
	41 763	16,0	45 531	17,6

Kreditrisker

Kreditrisker i finansiell verksamhet Kreditrisken består i att en part i en transaktion inte kan fullgöra sina finansiella åtaganden.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder skall kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning ska inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat regler som anger beslutsnivåer för kreditlimits samt hur värdering av krediter och osäkra fordringar skall hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.

De tio största kunderna står för cirka 46 (49) procent av försäljningen. Koncernen har en relativt god spridning av kunder inom olika industribranscher.

Åldersanalys, kundfordringar	2012	2011
Ej förfallna kundfordringar	149 641	184 384
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr	31 765	35 098
Förfallna kundfordringar >30 dgr–60 dgr	5 570	6 546
Förfallna kundfordringar >60 dgr	18 428	3 795
Nedskrivna kundfordringar	–18 452	–2 970
Summa	186 952	226 853

Valutarisker

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

Valutariskfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering.

Kostnader och inköp i utländsk valuta säkras till stor del genom bindande avtal där kunden står fulla valutarisken. Fakturering sker huvudsakligen i lokal valuta och till största delen i svenska kronor. NOTE tillämpar ett centraliserat synsätt vad gäller hanteringen av valutasäkringsåtgärder. NOTEs centrala ekonomifunktion kurssäkrar nettoflöden i utländsk valuta på rullande 6 månaders prognoser utifrån de ramar som fastställts i NOTEs finanspolicy.

	Nettoexponering av försäljning och inköp i utländsk valuta		Totala säkringar Procentandel				Snittkurs
	2012	2011	2012	2011	2012	2011	2012	2011
EUR	2 390	4 775	885	3 075	37%	64%	8,60	9,09
USD	4 285	9 438	936	4 000	22%	42%	6,48	6,88
Summa	6 675	14 213	1 821	7 075	27%	50%	N/A	N/A

Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödessäkringar. Vid årets utgång uppgick det verkliga värdet på NOTEs kassaflödessäkringar till 0,0 (0,0) MSEK.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

NOTEs derivatinstrument som innehålls för säkringsredovisning baseras alla på värderingsnivå 2 enligt IFRS 7, d v s det verkliga värdet baseras på observerbar data från en oberoende källa.

Risker i material

Då en stor del av koncernens försäljningsvärde består av material, är både pris på och tillgång till material avgörande för lönsamheten. NOTEs strategiska inköpsbolag NOTE Components AB hanterar en stor del av materialinköpsavtalen.

Känslighetsanalys

För att hantera marknadsrisker har koncernen som syfte att minimera påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat.

		Påverkan på totalresultatet
Marknadsrisk, MSEK	+/– 2%	+/– 5%
Försäljningsprisförändring till kund	15,2	37,9
Försäljningsvolymförändring	3,9	9,7
Materialprisförändring*	9,4	23,5
Lönekostnadsförändring	3,5	8,8
Ränteförändring	0,4	1,0
Valutaförändring EUR/USD på kund- och leverantörsskulder per 2012-12-31	0,7	1,6
Valutaförändring på nettotillgångar i utländska dotterföretag	0,8	2,1

* Prisjusteringsklausuler mot kund ej beaktade.

Not 24 Finansiella instrument per kategori

2012-12-31	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Totalt
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–		–
Kundfordringar och andra finansiella fordringar	190 154	–		190 154
Likvida medel	70 723	–		70 723
Summa tillgångar	260 877	–		260 877
Skulder i balansräkningen
Räntebärande skulder		–	101 341	101 341
Derivatinstrument		–	–	–
Leverantörsskulder och andra finansiella skulder		–	144 671	144 671
Summa skulder		–	246 012	246 012

2011-12-31	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Totalt
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	31		31
Kundfordringar och andra finansiella fordringar	232 934	–		232 934
Likvida medel	29 297	–		29 297
Summa tillgångar	262 231	31		262 262
Skulder i balansräkningen
Räntebärande skulder		–	145 265	145 265
Derivatinstrument		–	–	–
Leverantörsskulder och andra finansiella skulder		–	152 978	152 978
Summa skulder		–	298 243	298 243

Not 25 Operationell leasing

	2012-12-31	2011-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	3 224	3 065
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	6 563	5 903
	9 787	8 968

Koncernens kostnad för operationell leasing uppgick till 3 547 (3 566).

Not 26 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2012-12-31	2011-12-31
Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar	24 115	24 595
Företagsinteckningar	220 029	220 207
Pantbelånade kundfordringar	144 223	181 027
	388 367	425 829
Eventualförpliktelser
Länsstyrelsen, villkorslån	954	1 434
	954	1 434

Not 27 Närståenderelationer

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp från närstående av rörelsekaraktär	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Bolag ägt av styrelseledamot i moderbolag/dotterbolag	2012	–	–	–	–
Bolag ägt av styrelseledamot i moderbolag/dotterbolag	2011	–	1 081	–	–

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörernas och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44.

Not 28 Kassaflödesanalys

Betalda räntor	2012	2011
Erhållen ränta	258	93
Erlagd ränta	–3 926	–5 941
Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande
Nedskrivningar	18 273	–3 697
Orealiserade kursdifferenser	939	–1 398
Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar	–339	2 401
Realisationsresultat vid försäljning rörelse/dotterföretag	–	3 844
Avsättningar	–	–2 354
Övriga ej likviditetspåverkande poster	759	913
	19 632	–291
Likvida medel	2012-12-31	2011-12-31
Kassa och bank	70 723	29 297
Outnyttjade checkräkningskrediter	57 285	35 595
	128 008	64 892
Avyttring av rörelse, dotterföretag och joint ventures
Avyttrade tillgångar och skulder
Materiella anläggningstillgångar	–	4 551
Varulager	–	5
Rörelsefordringar	–	8
Likvida medel	–	434
	–	4 998
Kortfristiga rörelseskulder	–	105
	–	105
Försäljningspris	–	1 049
Likvida medel i den avyttrade verksamheten	–	–434
Påverkan på likvida medel	–	615

Not 29 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Väsentliga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Vissa redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Kundfordringar och varulager

Kundfordringar och varulager utgör värdemässigt per balansdagen de största tillgångsposterna. Bägge dessa poster är värderade till nettovärden, efter avdrag för nedskrivningar, baserade på individuella bedömningar. På balansdagen 2012-12-31 uppgick reserv för inkurans till –17,9 (–15,2) MSEK och reserv för osäkra kundfordringar till –18,4 (–3,0) MSEK. I not 23 ges mer information kring de bedömningar som gjorts samt information om de risker som är förknippade med dessa tillgångsposter.

Goodwill

Koncernens goodwill är hänförlig till svenska och utländska dotterbolag. Goodwill nedskrivningsprövas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. Per 2012-12-31 uppgick koncernens goodwill till 70,5 (70,5) MSEK. I not 11 ges mer information avseende värdering av goodwillposter.

Uppskjuten skattefordran

Koncernens uppskjutna skattefordran utgörs främst av avsättningar samt aktiverade förlustavdrag i utländska dotterbolag. På balansdagen 2012-12-31 uppgick koncernens uppskjutna skattefordran till 15,7 (15,8) MSEK. I not 10 ges mer information avseende koncernens uppskjutna skattefordran.

Not 30 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Sedan första kvartalet 2012 har NOTE informerat om finansiella problem för en av NOTEs kunder. Kunden har vidtagit omstrukturerings- och andra åtgärder för att stärka sin finansiella ställning. En mycket nära dialog har förts gällande leveranser, betalningar, risker och möjligheter. Mot bakgrund av att kundens finansiella ställning försämtrats har NOTE gjort en avsättning om 12,6 MSEK före skatt motsvarande drygt 50 procent av den riskexponering, främst av kundfordringar, som föreligger. Avsättningen medförde att lönsamheten för fjärde kvartalet var negativ.

Resultaträkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2012	2011
Nettoomsättning		36 681	33 756
Kostnad för sålda tjänster		–24 110	–27 331
Bruttoresultat		12 571	6 425
Försäljningskostnader		–4 104	–5 022
Administrationskostnader		–10 200	–10 656
Övriga rörelseintäkter	2	38	34
Övriga rörelsekostnader	3	–38	–13
Rörelseresultat	4, 5, 16, 18	–1 733	–9 232
Resultat från finansiella poster	6
Resultat från andelar i koncernföretag		27 828	43 289
Ränteintäkter och liknande resultatposter		5 672	7 946
Räntekostnader och liknande resultatposter		–4 384	–8 098
Resultat efter finansiella poster		27 383	33 905
Bokslutsdispositioner	7	–4 463	–1 051
Resultat före skatt		22 920	32 854
Skatt på årets resultat	8	–4 227	–8 698
Årets resultat		18 693	24 156

Moderbolagets rapport över totalresultatet

TSEK	2012	2011
Årets resultat	18 693	24 156
Övrigt totalresultat
Fond för verkligt värde	–2 660	–
Skatt på fond för verkligt värde	700	–
Summa totalresultat för året	16 733	24 156

Balansräkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	9	–	32
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	19	245 233	250 233
Övriga fordringar	10	750	4 000
Fordringar på koncernföretag	10	83 946	88 523
Summa finansiella anläggningstillgångar		329 929	342 756
Summa anläggningstillgångar		329 929	342 788
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		24	70
Fordringar på koncernföretag	11	51 116	61 580
Övriga fordringar	12	2 710	2 896
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		2 949	2 736
Summa kortfristiga fordringar		56 799	67 282
Kassa och bank	20	36 480	13 278
Summa omsättningstillgångar		93 279	80 560
SUMMA TILLGÅNGAR		423 208	423 348
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (28 872 600/28 872 600 av aktieslag A)		14 436	14 436
Reservfond		148 161	148 161
Fritt eget kapital Balanserat resultat		88 215	74 681
Årets resultat		18 693	24 156
Summa eget kapital		269 505	261 434
Obeskattade reserver		5 515	1 051
Avsättningar	14	–	188
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	13	–	16 636
Leverantörsskulder		2 376	2 176
Skulder till koncernföretag		134 122	131 639
Övriga skulder		3 528	1 070
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	15	8 162	9 154
Summa kortfristiga skulder		148 188	160 675
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		423 208	423 348
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter	17	–	–
Eventualförpliktelser	17	19 783	25 382

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2011-01-01	14 436	148 161*	173 903*	–99 222	237 278
Vinstdisposition			–99 222	99 222	–
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	24 156	24 156
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	–	24 156	24 156
Transaktioner med aktieägare	–	–	–	–	–
Utgående eget kapital 2011-12-31	14 436	148 161	74 681	24 156	261 434

*Omklassificering mellan reservfond och balanserat resultat avseende emission till överkurs.

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2012-01-01	14 436	148 161	74 681	24 156	261 434
Vinstdisposition			24 156	–24 156	–
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	18 693	18 693
Övrigt totalresultat
Fond för verkligt värde			–2 660		–2 660
Skatt på fond för verkligt värde			700		700
Summa totalresultat	–	–	–1 960	18 693	16 733
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–8 662	–	–8 662
Utgående eget kapital 2012-12-31	14 436	148 161	88 215	18 693	269 505

Kassaflödesanalys för moderbolaget

TSEK	NOT	2012	2011
Den löpande verksamheten	20
Resultat efter finansiella poster		27 383	33 905
Återlagda avskrivningar		8	20
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		2 676	7 711
Betald skatt		–1 833	–308
		28 234	41 328
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		30 981	38 438
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		1 567	–68 921
		32 548	–30 483
Kassaflöde från den löpande verksamheten		60 782	10 845
Investeringsverksamheten
Investeringar i dotterföretag		–	–27 178
Försäljning av dotterföretag/joint venture		–	1 049
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		29	–
Förvärv av övriga finansiella tillgångar		–12 671	–3 357
Avyttring finansiella tillgångar		360	24 407
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–12 282	–5 079
Finansieringsverksamheten
Amortering av lån		–16 636	–4 266
Utbetald utdelning		–8 662	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–25 298	–4 266
Årets kassaflöde		23 202	1 500
Likvida medel
Vid periodens ingång		13 278	11 778
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		48 500	5 766
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–25 298	–4 266
Likvida medel vid periodens utgång		36 480	13 278

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Moderföretaget tillämpar följdaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningens not 1, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Dotterföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens värde.

Lån till dotterbolag

Moderbolaget lånar ut pengar till dotterföretag i utländsk valuta. En del av lånen betraktas som en del i nettoinvesteringar i dotterföretag varför omvärderingen till balansdagens kurs från dessa lån redovisas över eget kapital i fond för verkligt värde. Övriga lånefordringar i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs och omvärderingen bokas över resultaträkningen.

Finansiella garantier

Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 punkt 72, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en ansvarsförbindelse. När företaget bedömer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.

Låneutgifter

Moderbolaget kostnadsför alla låneutgifter omedelbart.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. All moderbolagets försäljning sker till andra bolag inom koncernen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasing

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.

koncernbidrag i finansnettot istället för som tidigare direkt mot eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Med hänsyn till upphörandet av UFR 2 så redovisar moderbolaget från och med 2011

Not 2 Övriga rörelseintäkter

	2012	2011
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar	7	–
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	31	34
	38	34

Not 3 Övriga rörelsekostnader

	2012	2011
Förlust vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar	–	–
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–38	–13
	–38	–13

Not 4 Arvode och ersättning till revisorer

	2012	2011
PwC
Revisionsuppdrag	–340	–400
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–130	–100
Skatterådgivning	–136	–279
Andra uppdrag	–45	–140
	–651	–919

Not 5 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

			2012	2011
Löner och ersättningar			–10 846	–13 262
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer			–3 033	–3 151
Sociala avgifter			–4 764	–4 955
			–18 643	–21 368
Medelantalet anställda		2012 Andel män		2011 Andel män
Sverige	11	63%	11	73%
	11	63%	11	73%
Könsfördelning i företagsledningen			2012	2011

	Andel kvinnor	Andel kvinnor
Styrelsen	0%	0%
Övriga ledande befattningshavare 3 (3) personer	0%	0%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2012		2011
	Löner och ersättningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)	Löner och ersättningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)
Bolagets ledning	–5 963	–3 407	–5 657	–3 255
	(–250)	(–1 234)	(–580)	(–1 189)
Övriga anställda	–4 883	–4 390	–7 605	–4 851
	(–60)	(–1 799)	(–)	(–1 962)

Kommentarer till tabellen:

Bolagets ledning avser styrelse och VD samt moderbolagets ledningsgrupp.

Not 6 Finansnetto

	2012	2011
Resultat från andelar i koncernföretag
Nedskrivning aktier i dotterbolag	–	–5 323
Realisationsresultat vid avyttring av aktier i koncernföretag	360	–390
Utdelning från koncernföretag	7 065	5 589
Koncernbidrag, erhållna	26 757	50 970
Koncernbidrag, lämnade	–6 354	–7 557
	27 828	43 289
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernföretag	2 557	1 834
Valutakursdifferenser	2 954	6 060
Ränteintäkter, övriga	161	52
	5 672	7 946
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernföretag	–338	–734
Räntekostnader, övriga	–672	–1 202
Valutakursdifferenser	–3 036	–2 575
Övrigt	–338	–3 587
	–4 384	–8 098

Not 7 Bokslutsdispositioner

	2012	2011
Periodiseringsfond, årets avsättning/upplösning	–4 463	–1 051
	–4 463	–1 051

Not 8 Skatter

Redovisad i resultaträkningen			2012	2011
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt	–4 227	–830
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skatteveärde i underskottsavdrag				–7 868
Totalt redovisad skatt			–4 227	–8 698
Avstämning av effektiv skatt	%	2012	%	2011
Resultat före skatt		22 920		32 854
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3	–6 028	26,3	–8 641

Ej avdragsgilla kostnader 0,6 –151 0,2 –57 Ej skattepliktiga intäkter –8,5 1 952 – –

18,4 4 227 26,5 –8 698

Not 9 Materiella anläggningstillgångar

	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2011-01-01	396
Avyttringar och utrangeringar	–180
Utgående balans 2011-12-31	216
Ingående balans 2012-01-01	216
Avyttringar och utrangeringar	–33
Utgående balans 2012-12-31	183
Avskrivningar
Ingående balans 2011-01-01	–345
Årets avskrivningar	–20
Avyttringar och utrangeringar	180
Utgående balans 2011-12-31	–184
Ingående balans 2012-01-01	–184

Årets avskrivningar –8 Avyttringar och utrangeringar 9 Utgående balans 2012-12-31 –183

2011-01-01 51 2011-12-31 32

2012-01-01 32 2012-12-31 0

Not 10 Långfristiga fordringar

	2012-12-31	2011-12-31
Långfristiga fordringar
Fordringar på koncernföretag	83 946	88 523
Räntebärande fordringar	750	4 000
Övriga långa fordringar	–	–
	84 696	92 523
Ackumulerade anskaffningsvärden
Långfristiga fordringar
Vid årets början	92 523	93 166
Omklassificering till kortfristiga fordringar	–3 250	–
Anskaffning	–2 864	30 056
Återbetalning	–1 712	–30 699
	84 696	92 523

Not 11 Kortfristiga fordringar på koncernföretag

	2012-12-31	2011-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	61 580	100 220
Lån	–	3 740
Checkräkningskredit	12 328	4 774
Kundfordringar, kortfristiga fordringar	38 788	53 066
Återbetalda skulder	–61 580	–100 220
	51 116	61 580

Not 12 Övriga fordringar

	2012-12-31	2011-12-31
Räntebärande fordran	2 451	2 081
Momsfordran	259	815
Övriga kortfristiga fordringar	–	–
	2 710	2 896

Not 13 Räntebärande skulder

	2012-12-31	2011-12-31
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	–	16 636
	–	16 636

Not 14 Avsättningar

	2012-12-31	2011-12-31
Redovisat värde vid periodens ingång	188	4 256
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–188	–4 068
Redovisat värde vid periodens utgång	–	188
Varav total långfristig del av avsättningarna	–	–
Varav total kortfristig del av avsättningarna	–	188

Moderbolagets avsättningar avser reservation lön- och avgångsvederlag för tidigare VD.

		Av- och nedskrivningar

Redovisade värden

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2012	2011
Kostnad sålda varor/tjänster	–	–13
Administrationskostnader	–8	–7
	–8	–20

Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2012-12-31	2011-12-31
Upplupna konsultarvoden	2 119	2 200
Upplupna löner och ersättningar	1 392	3 108
Upplup ciala kostnader	2 312	1 355
Semesterersättningar	1 575	1 430
Övrigt	764	1 061
	8 162	9 154

Not 16 Operationell leasing

	2012-12-31	2011-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	318	178
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	407	134
	725	312

Moderbolagets kostnad för operationell leasing uppgick till 383 (297).

Not 18 Närståenderelationer

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp från närstående	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Bolag ägt av styrelseledamot	2012	–	–	–	–
Bolag ägt av styrelseledamot	2011	–	420	–	–

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar,

kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 för koncernen.

Not 19 Koncernföretag

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av aktier i dotterföretag

Dotterföretag Sverige/Organisationsnummer/Säte	Antal aktier	2012-12-31 Redovisat värde	2011-12-31 Redovisat värde
NOTE Components AB, 556602-2116, Danderyd, Sverige	1 000	100	100
NOTE International AB, 556655-6782, Danderyd, Sverige	1 000	100	100
NOTE Järfälla AB, 556749-2409, Järfälla, Sverige	1 000	1 500	1 500
NOTE Lund AB, 556317-0355, Lund, Sverige	10 661	43 091	43 091
NOTE Norrtelje AB, 556235-3853, Norrtälje, Sverige	1 000	60 719	60 719
NOTE Nyköping-Skänninge AB, 556161-4339, Skänninge, Sverige	9 000	8 190	8 190
NOTE Skellefteå AB, 556430-0183, Skellefteå, Sverige	5 000	16 078	16 078
NOTE Torsby AB, 556597-6114, Torsby, Sverige	30 000	3 000	3 000
Dotterföretag övrigt/Organisationsnummer/Säte
IONOTE Electronics (Dongguan) Ltd, 441900400100981, Dongguan, Kina	1	47 630	47 630
NOTE Components Gdansk Sp. z o.o, 583-26-15-588, Gdansk, Polen	333	–	5 000
NOTE Hyvinkää Oy, 1931805-1, Hyvinkää, Finland	80	1 347	1 347
NOTE Norge AS, 982 609 380, Oslo, Norge	1 000	22 354	22 354
NOTE Pärnu OÜ, 10358547, Pärnu, Estland	1	26 887	26 887
NOTE UK Ltd, 5257074, Telford, England	1 850 000	14 237	14 237
		245 233	250 233

Ägarandel i samtliga företag uppgår till 100 (100) procent. Under 2011 fusionerades NOTE Björbo AB med moderbolaget NOTE Torsby AB.

Ackumulerade anskaffningsvärden	2012-12-31	2011-12-31	Ackumulerade nedskrivningar	2012-12-31	2011-12-31
Vid årets början	308 472	300 770	Vid årets början	–58 239	–70 953
Avyttringar	–53 694	–18 037	Avyttringar	48 694	18 037
Investeringar/förvärv	–	25 739	Årets nedskrivningar	–	–5 323
	254 778	308 472		–9 545	–58 239
			Netto redovisat värde	245 233	250 233

Not 17 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2012-12-31	2011-12-31
Eventualförpliktelser
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	19 783	25 382
	19 783	25 382

Not 20 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning	2012	2011
Erhållen ränta	2 718	1 886
Erlagd ränta	–1 010	–1 936
Erhållen utdelning	7 064	5 589
Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande
	2012	2011
Realisationsresultat vid avyttrade anläggningstillgångar	–5	2 000
Realisationsresultat vid försäljning rörelse/dotterföretag	–360	390
Likvidering/nedskrivning aktier i dotterföretag	5 000	5 323
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–1 959	–2
	2 676	7 711
Likvida medel	2012-12-31	2011-12-31
Kassa och bank	36 480	13 278
Ej utnyttjade krediter	2012-12-31	2011-12-31
Ej utnyttjade krediter	45 000	28 364

Not 21 Uppgifter om moderbolaget

NOTE AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm.

Adressen till huvudkontoret är NOTE AB (publ), Box 711, 182 17 Danderyd. Moderbolagets organisationsnummer är 556408-8770. Koncernredovisningen för år 2012 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av

moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Danderyd den 11 mars 2013

Stefan Charette Ordförande

Kjell-Åke Andersson Bruce Grant Stefan Johansson

Ledamot Ledamot Ledamot

Henry Klotz Bert Nordberg Christoffer Skogh Ledamot Ledamot Ledamot/Arbetstagarrepresentant

Peter Laveson Verkställande direktör

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 22 april 2013.

Vår revisionsberättelse har lämnats den 12 mars 2013

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i NOTE AB (publ) Organisationsnummer 556408-8770

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NOTE AB (publ) för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 25–62.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NOTE AB (publ) för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 mars 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Adresser

NOTE AB (publ) Box 711

NOTE Norrtelje AB

Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Components AB Box 711 Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Hyvinkää Oy Avainkierto 3 05840 Hyvinkää Finland

NOTE Järfälla AB Saldovägen 1 175 62 Järfälla Sverige

NOTE Lund AB Maskinvägen 3 227 30 Lund Sverige

NOTE Norge AS

Jogstadveien 21 2007 Kjeller Norge

Hemsida: www.note.eu E-post: info@note.eu

Box 185 Vilhelm Mobergs gata 18 761 22 Norrtälje Sverige

NOTE Pärnu OÜ

Laki 2 80010 Pärnu Estland

NOTE Torsby AB

Inova Park 685 29 Torsby Sverige

NOTE UK Ltd Stroudwater Business Park Brunel Way Stonehouse GL10 3SX Gloucestershire England

IONOTE Electronics

(Dongguan) Ltd No. 6 Ling Dong 3 Road Lincun Industrial Center Tangxia 523710 Dongguan Guangdong Province Kina

Denna rapport har upprättats både i en svensk och i en engelsk version. Vid eventuella variationer mellan de två ska den svenska versionen gälla.

NOTE AB (publ) Årsredovisning 2012 Organisationsnummer 556408-8770

Text: NOTE AB (publ). Produktion och grafisk form: Olsson & Per. Foto: Olsson & Per. Tryck: Contact Tryck & Reklam AB.