NOTE — Annual Report 2011

Apr 4, 2012

Innehåll

INLEDNING

Detta är NOTE	1
Större händelser i NOTEs historia	2
Året i korthet	4
VD-ord	6
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Vision, affärsidé och mål	8
Affärsmodell	10
Marknad och konkurrenter	12
Riskhantering	14
Kvalitet, miljö och etik	15
Medarbetare	16
Organisation och koncernledning	18

Fem år i sammandrag 20 Finansiella definitioner 21

NOTE-AKTIEN
Aktiedata och ägare	22

FORMELL ÅRSREDOVISNING
Bolagsstyrningsrapport	25
Förvaltningsberättelse	32
Finansiella rapporter för koncernen	36
Finansiella rapporter för moderbolaget	54
Revisionsberättelse	63
Adresser	64

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma kommer att hållas onsdagen den 25 april klockan 13.00 i Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A i Stockholm. Information om anmälningsförfarande inför stämman lämnas på hemsidan www.note.eu tillsammans med kallelsen senast fyra veckor före stämman.

Anmälan

Aktieägare som vill delta i årsstämman ska senast den 19 april vara registrerad i aktieboken som förs av Euroclear Sweden AB samt senast den 19 april klockan 16.00 anmäla sitt deltagande till NOTE.

Ärenden

Information om dagordning för årsstämman framgår av annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt finns tillgänglig på NOTEs hemsida. Handlingarna kan även erhållas från NOTE i samband med anmälan till stämman.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2011 om 0,30 (0,00) SEK/aktie.

Valberedning

Följande medlemmar ingår i valberedningen:

Kjell-Åke Andersson (representerar eget innehav)

Bruce Grant (representerar Garden Growth Capital LLC)

Daniel Nyhrén (representerar Creades AB)

Peter Zonabend (representerar Banque Carnegie Luxembourg S.A.)

Ekonomisk information

Kalendarium

Delårsrapport, jan–mar 2011	2012-04-25
Halvårsrapport, jan–jun 2011	2012-07-17
Delårsrapport, jan–sep 2011	2012-10-19

Beställning av ekonomisk information

Ekonomisk och annan relevant information kan beställas från NOTE. Av hänsyn till miljön används med fördel tjänsten på hemsidan för elektronisk prenumeration.

• Hemsida: www.note.eu
• Telefon: 08-568 990 00
• Fax: 08-568 990 99
• Adress: NOTE AB, Box 711, 182 17 Danderyd

Kontaktpersoner/Investor Relations

Peter Laveson Chief Executive Officer & President Telefon: 08-568 990 06, 070-433 99 99 E-post: peter.laveson@note.eu

Henrik Nygren

Chief Financial Officer Telefon: 08-568 990 03, 070-977 06 86 E-post: henrik.nygren@note.eu

Detta är NOTE

NOTE erbjuder tillverkningstjänster för elektronikprodukter under hela produktlivscykeln – från design till eftermarknad.

NOTE är en av Nordens ledande tillverkningspartner för elektronikproduktion. Marknadspositionen är särskilt stark inom marknadssegmentet high mix/low volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). Kunderbjudandet täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

NOTEs verksamhet är organiserad för att på bästa sätt möta kundernas olika behov. NOTEs Nearsourcingcenter erbjuder avancerade produktionstekniska tjänster i nära samverkan med kunderna, till exempel materialval, utveckling av testutrustning, prototyptillverkning och serieproduktion. NOTEs Industrial Plants erbjuder primärt kostnadseffektiv volymtillverkning i både Europa och Asien.

Kunderna finns främst inom verkstadsoch kommunikationsindustrin i Norden och England.

Fakta

• Produktionsenheter: Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina.
• Antal anställda 2011-12-31: 862.
• Omsättning 2011: 1 209 MSEK.
• Aktien: Noterad på NASDAQ OMX Stockholm (Small Cap/Industrial Goods & Services). Vid 2011 års utgång var börskursen 6,60 kronor. Börsvärdet var 191 MSEK, fördelat på 28 872 600 aktier.

Större händelser i NOTEs historia

1999 Bolaget grundas med affärsidén att tillsammans med samarbetspartner tillverka elektronikbaserade produkter i Centraleuropa åt svenska kunder. Porten till den delen av Europa öppnas genom etableringen av en verksamhet i Gdansk, Polen.

2000 Fusion med en elektroniktillverkare i Norrtälje. Snart förvärvas även ett väletablerat företag i Torsby. Målet är nu att växa och börsintroducera koncernen inom fem år.

2001 NOTE tar initiativ till ett internationellt nätverk, med några oberoende elektroniktillverkare i Europa, Syd- och Nordamerika samt Asien. Målet är att hjälpa tillväxtkunder att hitta tillverkningsalternativ nära de marknader där de vill expandera.

2004 NOTE noteras på Stockholmsbörsen.

2005–2006 Ytterligare förvärv sker i Sverige, Norge, Finland och Estland.

2001–2003 NOTE Components bildas för att samordna koncernens globala sourcing. NOTE genomför ett antal förvärv i Sverige som även för med sig närvaro i Litauen.

2007 NOTEs tillverkningskapacitet utökas genom samägda verksamheter i Kina och Polen. I Norrtälje inviger NOTE en av Sveriges modernaste elektronikfabriker.

2009 Ett ytterligare förvärv genomförs i Norge. En rad rationaliseringsåtgärder vidtas inom koncernen för att möta lågkonjunkturen.

2010 Den kraftfulla omorientering och koncentration av verksamheten som påbörjades efter finanskrisen 2008 leder till att ytterligare verksamheter avvecklas eller flyttas till andra delar inom koncernen.

2009/2010 Vid årsskiftet blir den kinesiska verksamheten ett helägt dotterbolag. NOTEs verksamhet i Skellefteå avyttras efter att en kund upphört med en betydande produkt inom telekommunikation.

2011 Avveckling sker av verksamheten i Litauen. NOTE har nu Nearsourcingcenter i Sverige, Norge, Finland och England samt Industrial Plants i Estland och Kina.

2010/2011 Vid årsskiftet säljs innehavet i den samägda verksamheten i Krakow, Polen.

2008 Förvärv av ett elektronikföretag i England och ett mekanikföretag i Sverige. Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen drabbar branschen hårt.

Året i korthet

Januari-december

• Försäljningen uppgick till 1 208,9 (1 210,7) MSEK.
• Rörelseresultatet uppgick till 64,4 (–48,2) MSEK. I resultatet för de första tre kvartalen 2010 ingick strukturkostnader och andra kostnader av engångskaraktär om cirka –47 MSEK.
• Rörelsemarginalen uppgick till 5,3% (–4,0%). Rensat från föregående års engångskostnader om cirka –47 MSEK ökade rörelsemarginalen med 5,4 procentenheter.
• Resultat efter finansnetto uppgick till 56,3 (–59,4) MSEK.
• Resultat efter skatt uppgick till 39,4 (–62,0) MSEK, vilket motsvarar 1,36 (–2,55) SEK/aktie.
• Kassaflödet efter investeringar förbättrades med 70,1 MSEK till 56,5 (–13,6) MSEK, vilket motsvarar 1,96 (–0,56) SEK/aktie.
• Utdelning styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 0,30 (0,00).

Översikt 2011	Helår	Q1	Q2	Q3	Q4
Försäljning, MSEK	1 208,9	311,8	326,8	272,5	297,7
Rörelseresultat	64,4	12,3	23,5	13,5	15,1

Försäljning, MSEK

Rörelsemarginal, %

VD-ord

2011 var ett framgångsrikt år för NOTE. Efter en stark utveckling – nu fem kvartal i rad med positiva rörelseresultat och kassaflöden – var vi i fjol återigen ett av de mest lönsamma bolagen jämfört med våra börsnoterade nordiska branschkollegor.

Grundläggande för vår positiva utveckling är det relativt omfattande åtgärdsprogram som slutfördes under 2010. Vi koncentrerade då elektroniktillverkningen till färre enheter, såväl i Sverige som internationellt. Verksamheter som inte var lönsamma såldes eller avvecklades och centrala kostnader anpassades till gällande marknadssituation. Delar av elektronikproduktionen flyttades till andra enheter i koncernen – framför allt till våra fabriker i Estland och Kina. På så sätt ökades kapacitetsutnyttjandet i koncernen samtidigt som kostnaderna sänktes.

Vi kan glädjande konstatera att vi under 2011 med god marginal överträffade målet att förbättra vårt rörelseresultat med minst 50 MSEK per år.

Metodiskt förbättringsarbete ger resultat

En annan viktig del som bidragit till NOTEs goda utveckling är att vi med åtgärdsprogrammet bakom oss kunnat intensifiera vårt metodiska förbättringsarbete. Arbetet sker i ett antal centrala projekt, men framförallt lokalt på respektive enhet med utgångspunkt från våra kärnprocesser och med ledorden "rätt från början". Detta är ett löpande och hårt arbete som tar tid och kräver stark lokal förankring och ägarskap.

Vårt tydliga fokus är att skapa förutsättningar för ökad effektivitet samt bättre leveransprecision och kvalitetsutfall – allt i syfte att utveckla ett ännu starkare kunderbjudande. Våra nyckeltal för kvalitet och leveransprecision har utvecklats mycket positivt och är ett tydligt kvitto på att vårt hårda arbete ger resultat.

Vi har också en viktig uppgift att hantera vårt och våra kunders rörelsekapital effektivt. Därför har vi stort fokus på våra arbetsmetoder inom bland annat inköp, lagerstyrning och logistik.

Mot bakgrund av de senaste årens utmaningar för NOTE har vi ägnat stor kraft åt att stärka förtroendet hos existerande och nya kunder. I diskussioner med många av våra kunder blir det uppenbart att vi når framgång även här, även om jag hade hoppats på ännu bättre genomslag i form av fler vunna affärer under 2011.

Utmaningar i marknaden

Under det första halvåret 2011 upplevde vi en stabil och god efterfrågan, men perioden var inte bekymmersfri. Japan drabbades av en jordbävning och en därpå följande tsunami som fick hela branschen att skaka till av rädsla för att detta skulle få stora konsekvenser för materialförsörjningen. Effekterna mildrades tack vare hårt arbete tillsammans med våra kunder, men också av det faktum att Japans beredskap var hög och att materialförsörjningen från andra delar av Asien säkerställdes. Sett i backspegeln kan vi konstatera att vi hanterade situationen på ett bra sätt och därigenom kunde tillgodose våra kunders efterfrågan.

Farhågorna om Japan hann dock inte mer än lägga sig förrän nästa orosmoln blåste upp, den europeiska skuldkrisen. Detta resulterade för NOTEs del i att första halvårets tillväxt avstannade i det tredje kvartalet, för att sedan bli negativ under årets sista kvartal. Osäkerheten ökade och under hösten noterade såväl vi som flera av våra kunder lägre volymer.

Redo att öka marknadsandelarna

Kapacitetsmässigt står vi väl rustade för tillverkning av elektronikprodukter som kräver hög kompetens och flexibilitet under stora delar av produktlivscykeln. Vår affärsmodell Nearsourcing är stark och skräddarsydd för marknadssegmentet high/mix low volume. Den bygger på att i nära samarbete med kunderna utveckla affärerna i våra Nearsourcingcenter i Sverige, Finland, Norge och England medan mer arbetsintensiv volymtillverkning vanligtvis sker i våra Industrial Plants i Estland och Kina. Vi ser fortsatt goda möjligheter att utveckla denna affär. Med beslutsamhet drar vi nu nytta av vår stärkta konkurrenskraft för att successivt öka våra marknadsandelar. Som ett led i den processen har vi under hösten stärkt upp vår kommersiella kapacitet för att möjliggöra direktaffärer från våra Industrial Plants i Estland och Kina.

Framtiden

Vi är naturligtvis glada och stolta över den framgång vi – tack vare kunniga och engagerade medarbetare – åstadkom under 2011. Samtidigt har vi stor ödmjukhet inför den kommande marknadsutvecklingen och våra kunders framtidsplaner. För 2012 har vi följande övergripande prioriteringar:

Öka marknadsandelarna. Med vår hittills uppnådda, förbättrade kostnadsstruktur, och med stöd av vårt löpande förbättringsarbete, ser vi stora möjligheter att få ännu högre utväxling på våra goda kundrelationer och förmågor.

Med beslutsamhet drar vi nu nytta av vår stärkta konkurrenskraft för att successivt öka våra marknadsandelar.

• Fortsatta kostnadsbesparingar. Vi ser ständigt över vår effektivitet för att säkerställa bästa möjliga kosnadsstruktur baserat på marknadens förutsättningar.
• Förbättringar av kvalitet och leveransprecision. Även om vi redan nu bör kunna anses ligga i topp inom vårt marknadssegment lägger vi stor vikt vid att fortlöpande förbättra kvaliteten och leveransprecisionen till våra kunder.

Rörelsekapital.

Vi kommer även framöver ha stort fokus på åtgärder som effektiviserar rörelsekapitalutnyttjandet och som stärker vår likviditet. På så vis reducerar vi även riskerna i vår affär.

Målet är att NOTE ska fortsätta att växa, men lönsamhet är vår prioritet. Vår positiva utveckling under 2011 stärker oss. Min förhoppning och bestämda ambition är att vårt metodiska arbete ska leda till ökad värdetillväxt för aktieägarna, och till en fortsatt utvecklande arbetsmiljö för våra medarbetare.

Peter Laveson

Vision, affärsidé och mål

Vision

NOTE – kundens självklara tillverkningspartner.

Affärsidé

NOTE är en lokal tillverkningspartner med en internationell plattform för tillverkning av elektronikbaserade produkter som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet under stora delar av produktlivscykeln.

Affärsmål och strategi

NOTE ska vara den bästa samarbetspartnern i branschen med hög leveransprecision och kvalitet till en konkurrenskraftig totalkostnad.

För att ha marknadens mest konkurrenskraftiga erbjudande ska NOTE uppvisa god lönsamhet och genom flexibilitet, kompetens och ett professionellt agerande aktivt bidra till att säkra kundernas värdekedjor och stärka deras konkurrenskraft.

Finansiella mål

Tillväxtmål NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa med lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenters.

Kapitalstrukturmål

Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent.

Utdelningsmål

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Affärsmodell

NOTE är en kvalificerad tillverkningspartner för produktion av elektronikbaserade produkter som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). Affärserbjudandet bygger på flexibla lösningar baserat på kundens behov under hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

En tillverkningspartner med ett starkt helhetserbjudande

NOTEs affärsmodell utgår från en helhetssyn och består av två centrala delar: Nearsourcingcenter nära kunderna och Industrial Plants i Östeuropa och Asien. NOTEs fokus är att erbjuda kunderna rätt produkt i rätt tid, till en konkurrenskraftig kostnad. Materialkostnaden motsvarar huvuddelen av en färdig produkts totala kostnad. En viktig uppgift för NOTE är därför att erbjuda konkurrenskraftiga priser och effektiva logistiklösningar för elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial.

NOTEs erbjudande är särskilt inriktat på området high mix/low volume, vilket ställer stora krav på flexibilitet i tillverkningen och god produktdokumentation. Denna inriktning bidrar till en något stabilare marknadsutveckling genom längre produktlivscykler och långvariga kundrelationer. NOTEs kunder återfinns främst inom verkstads- och kommunikationsindustrin, det senare med bland annat komplexa system för övervakning, signalförstärkning och säkerhet.

När det gäller kompletta produkter utvecklas elektronik- och mekaniklösningar i nära samarbete mellan kunden och de berörda enheterna inom NOTE.

För att stärka konkurrenskraften läggs stort fokus på att kontinuerligt följa upp och förbättra NOTEs verksamhetsprocesser och gränssnitt mot kunderna för att öka effektivitet, leveransprecision och kvalitet.

NearsourcingTM skapar rätt förutsättningar från början

NOTEs Nearsourcingcenter arbetar med att etablera och vidareutveckla NOTEs kundrelationer. På Nearsourcingcentren i Sverige, Norge, Finland och England utförs avancerade produktionstekniska tjänster. Fokus är att bistå med kompetens redan från design- och utvecklingsskedet. I nära samverkan med kunderna sker materialval, producerbarhetsanalyser och utveckling av testutrustning – allt för att skapa bästa tänkbara produkt och produktionsprocess för kunden. Vidare tillverkas prototyper och förserier för att fastställa produktens slutgiltiga utformning. Nearsourcingcentren erbjuder tjänster under hela produktlivscykeln, vilket också innefattar industrialisering av produktionsprocesserna, serietillverkning samt lösningar för logistik och eftermarknad, baserat på kundernas önskemål.

Den geografiska närhet som Nearsourcingcentren erbjuder kunderna har stor betydelse när projekten kräver kontinuerlig kontakt och mycket kunskapsöverföring mellan parterna. Nearsourcing förkortar också tiden från idé till det att produkten når slutmarknaden, vilket minskar kapitalbindningen och ger marknadsmässiga konkurrensfördelar.

För kunderna skapar Nearsourcing flexibilitet i introduktionsfasen, innan produkten och marknaden är mogen för serieproduktion. Samtidigt ger NOTEs helhetsförståelse för produkten och dess produktlivscykel, i kombination med en välutvecklad inköpskompetens, goda möjligheter att styra både produktion och materialförsörjning så att totalekonomin blir god. NOTE skapar på så vis mervärde till kunderna genom att undvika många kostsamma misstag och omvägar.

Kundens behov avgör var serieproduktionen ska förläggas, i ett Nearsourcingcenter eller i en Industrial Plant. Behoven kan variera baserat på kundens interna kompetenser, kostnadsbild, logistik, var produkten befinner sig i livscykeln, volym och geografisk slutmarknad.

Kostnadseffektiv volymtillverkning vid Industrial Plants

Tillverkningen vid NOTEs Industrial Plants i Estland och Kina är huvudsakligen av större volymer. Produkterna och produktionsprocesserna industrialiseras på Industrial Plants, i samarbete med Nearsourcingcenter, efter kundens behov. Fabrikerna är moderna med avancerad produktionsutrustning, stor tillverkningskapacitet och bred teknisk kompetens.

NOTE har också en väl utvecklad metod för flytt av produktion mellan Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Enheterna arbetar tillsammans med dedikerade kundteam för att övervaka och följa upp material- och informationsflöden samt för att ge en kontinuerlig återkoppling till kunderna.

VÄRDEKEDJA

NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln – från design till eftermarknad.

*New Product Introduction, en väl utvecklad affärsprocess för kunder som står i begrepp att lansera en ny produkt på marknaden. NOTE stöder aktivt kunden genom processen och bidrar med erfarenheter och kunskap inom materialval, inköp, test, produktion, kvalitet och logistik.

Marknad och konkurrenter

NOTE verkar på marknaden för outsourcad elektronikproduktion.

Bakgrund

Europa är en unik region på den globala marknaden för tillverkningstjänster. Jämför man med övriga världen så finns det ingen annan kontinent som har så många högkostnadsländer i nära anslutning till länder med avsevärt lägre kostnadsnivå. Det har påverkat strukturen och utvecklingen av den europeiska marknaden. Den europeiska delen av branschen startade i utvecklade västeuropeiska högkostnadsländer som England, Frankrike, Irland, Sverige och Tyskland. Med dessa länder som bas spred sig branschen österut och verksamheter etablerades i lågkostnadsländer som Estland, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern. Syftet var att kunna tillverka mer kostnadseffektivt för västeuropeiska slutmarknader.

Den europeiska marknaden består av såväl inhemska, europeiska som stora, globala aktörer. Majoriteten av aktörerna i Europa är dock inhemska, mindre bolag med en lång historik, primärt kopplade till en eller ett fåtal kunder. De globala aktörerna som etablerat sig i Europa har framför allt förlagt sina verksamheter till östeuropeiska länder.

Generellt kan det värde som aktörerna i västeuropeiska länder förser sina kunder med beskrivas som specialiserade tjänster, medan värdet från aktörer i Östeuropa primärt är kopplat till lågkostnadstillverkning.

Marknaden under 2011

Framför allt under det första halvåret upplevde NOTE en stabil och god efterfrågan. Marknaden präglades dock av flera utmaningar. Under inledningen av året fortsatte det besvärliga läget med komponentsbrist på världsmarknaden.

När sedan Japan drabbades av en jordbävning och en därpå följande tsunami, riskerade materialförsörjningen att försvåras ytterligare. Lyckligtvis mildrades effekterna tack vare Japans höga beredskap och att materialförsörjningen från andra delar av Asien säkerställdes. Under det andra halvåret noterades en stabilisering på marknaden för elektronikkomponenter.

Under sommaren tydliggjordes den europeiska skuldkrisen och osäkerheten ökade, vilket bidrog till en svagare volymutveckling under det andra halvåret.

Marknadstrender, drivkrafter och utsikter

Marknaden för outsourcad elektronikproduktion har vuxit fram och utvecklats som en konsekvens av ett ökat intresse för outsourcing, ökat elektronikinslag i olika typer av produkter samt en ökad underliggande efterfrågan på de tillverkade produkterna. Marknaden upplevde ett kraftigt tapp i volymer under den globala recessionen 2008-2009, primärt kopplat till en rejäl nedgång i efterfrågan i slutkundsledet. Marknaden återhämtade sig till något som mer liknar normala nivåer under 2010 och 2011, men osäkerheten har på nytt ökat som en konsekvens av finansiella obalanser världen över.

Marknaden har genomgått stora förändringar de senare åren. De viktigaste drivkrafterna har varit prispress på komponenter, krav på ökad snabbhet från idé till färdig produkt, en ökad andel outsourcing samt en stark ekonomisk utveckling i tillväxtregioner med framväxten av nya slutmarknader som följd. En drivkraft som vunnit mark på senare tid är en ökande vilja att hitta

klimatsmarta alternativ exempelvis kring materialval, förpackningar och transporter. En annan konsekvens är att produktionen i ökande omfattning sker nära slutmarknaden.

I Asien, och i synnerhet Kina, har den höga tillväxten gynnat den inhemska konsumtionen. Det har i sin tur skapat ny efterfrågan på de slutprodukter som tidigare tillverkats för export till Europa och USA. De nya möjligheterna har bidragit till ännu snabbare förändringstakt på marknaden eftersom allt fler av de globala företagen nu etablerar långsiktig närvaro i Asien. Denna utveckling förväntas bestå under de närmaste åren. Bland de stora ekonomierna bedöms Indien möta en liknande utveckling som Kina med fler internationella investeringar.

För den europeiska marknaden för outsourcad elektronikproduktion förutspår branschbedömaren Reed Electronics Research en tillväxt om cirka fyra procent per år de kommande åren, varav merparten i Central- och Östeuropa.

Det betyder att de viktigaste drivkrafterna fortsatt kommer att handla om sökandet efter kostnadseffektiv produktion och rationaliseringar samt fortsatta produktionsförflyttningar från väst till öst.

Marknaden kan segmenteras utifrån många olika perspektiv men branschen refererar ofta till:

Low mix/high volume.

Dessa produkter (exempelvis mobiltelefoner och TV-apparater) är ofta konsumentprodukter. Här produceras och säljs produkterna oftast i mycket stora volymer med minimala förändringar i produktens utförande. Produktlivscykeln är vanligtvis relativt kort.

High mix/low volume.

De här produkterna (exempelvis kommunikationsinfrastruktur, styrsystem och mätinstrument) är ofta industriprodukter, det vill säga produkter som kunderna ofta bygger in i sina originalprodukter. Efterfrågan och anpassningsgrad varierar, vilket ställer högre krav på flexibilitet hos den tillverkande partnern. Produktlivscyklerna för industriprodukter är i regel längre än för konsumentprodukter.

Outsourcing

Enligt NOTEs bedömning kommer den andel av företagens produktion som läggs på outsourcing att fortsätta öka över tiden. Globaliseringen och den allt hårdare konkurrensen gör att det blir allt viktigare att optimera sin kärnverksamhet och ha korta ledtider. Det gör att företagen behöver en stark och kompetent partner inom till exempel produktutveckling, materialförsörjning, industrialisering, hantering av kompletta produkter (box build) och eftermarknadstjänster. Genom att vända sig till NOTE får kunderna tillgång till den kompetensen samtidigt som skalfördelar uppnås i tillverknings- och inköpsledet.

Kundstruktur och regional fördelning

NOTEs kundstruktur består av både globala företag som verkar på världsmarknaden och lokala företag som har sin primära försäljning i norra Europa.

NOTE upplever en ökad efterfrågan på produktion i Kina. Marknadens syn på outsourcing till Kina har blivit mer nyanserad, vilket fört med sig att mer lämpliga projekt förläggs dit – exempelvis

Källa: Reed Electronics Research

beroende på produktens geografiska slutmarknad, produkter med mindre ändringsönskemål eller där logistiklösningarna så tillåter. NOTEs verksamhet i Kina etablerades för ett par år sedan och är mycket väl rustad för att hantera såväl produktionsflytt från Europa som etablering av ny produktion.

För mindre och medelstora kunder som är lokalt baserade har NOTE lagt stor vikt vid att skapa flexibla koncept som passar företag med tillväxtambitioner. Den här kundkategorin har stora behov av kompetens kring introduktion av nya produkter, effektivt inköp samt möjligheter att hitta kostnadseffektiv tillverkning inom rimliga avstånd från sin slutmarknad.

Exempel på kunder som påbörjat nya samarbeten med NOTE under året är ATC Industrial Group, Energy Control Systems, Hectronic AB, Netcontrol Oy och Road Angel Group Ltd.

Sammantaget är NOTE väl positionerat för att möta behov från kunder som vill växa i både Europa och Asien.

Konkurrenter

Några av NOTEs större konkurrenter som verkar på den nordiska marknaden är Enics, Kitron och Partnertech. Därutöver finns ett flertal regionala eller lokala aktörer, ofta nischorienterade, som verkar på enskilda eller flera av NOTEs marknader.

Riskhantering

Operativa risker

Risk	Exponering och hantering
Kunder Risken att en kund lämnar NOTE eller inte fullföljer sitt åtagande.	NOTE har ett stort antal aktiva kunder, varav de 15 omsättningsmässigt största kunderna 2011 utgjorde 59 procent av NOTEs försäljning. Till övervägande delen tillverkar NOTE flera olika produkter åt samma kund. Kunderna väljer vanligen att lägga all sin tillverkning av enskilda produkter hos samma leverantör för att på så vis nå skalfördelar och begränsa materialåtaganden och risker. NOTEs tillverkningsvolym är därför starkt knuten till vilka produkter och var i produktlivscykeln kundens produkter befinner sig. Försäljningsvariationerna kan därför bli betydande på enskilda kunder. Materialrisken regleras normalt genom avtal med kunden. Uppföljning av detta sker kontinuerligt.
Miljörisker Risken för att verksamheten åsamkar skador på miljön samt kostnader för att följa nya strängare miljödirektiv.	Till skillnad mot tyngre verkstadsindustri har NOTEs verksamhet en förhållandevis begränsad miljöpåverkan. För att följa gällande miljölagstiftning har NOTE, i likhet med övriga elektronikindustrin, väsentligen övergått till blyfri tillverkning.
Ansvar Risker utöver ovanstående miljörisker där NOTE kan hållas betalningsskyldig med anledning av åtaganden i verksamheten.	I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare. I NOTEs ansvar ingår därför att utföra materialval och tillverkning i enlighet med kundens specifikation. Kraven på NOTEs dokumentation av utförda tjänster är vanligtvis omfattande och kan anses vara komplex. Kvalitetsuppföljning av leverantörer och NOTEs tillverk ning sker löpande. Där så är möjligt har NOTE försäkringsskydd för att minimera skador åsamkade av produktionsfel.
Konjunktur- och säsongsvariationer	Marknaden för outsourcad elektroniktillverkning är förhållandevis ung och betraktas vanligtvis som relativt konjunktur känslig. NOTEs affärsmodell Nearsourcing syftar till lönsam försäljningstillväxt i kombination med låga investerings och overheadkostnader i högkostnadsländer. NOTEs försäljning sker till en mångfald kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads- och kommunikationsindustrin i Norden och England. De 15 omsättningsmässigt största kunderna 2011 utgjorde 59 procent av koncernens försäljning. Ambitionen är att fokusera mot branscher med stabi lare efterfrågan och förhållandevis långa produktlivscykler och kunduppdrag.
Produktionsavbrott Avbrott inom produktionen som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader.	Då NOTE bedriver avancerad tillverkning av elektronik ställs höga krav på effektiva processer och modern tillverknings utrustning. Risken för produktionsavbrott begränsas av att tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter. Det finns således möjligheter att flytta tillverkning från en enhet till en annan, samt för enheter att samverka inom produktionen, vilket begränsar riskerna för långvariga driftsavbrott. Där så är möjligt har NOTE försäkringsskydd för att minimera bidragsförluster orsakade av produktionsavbrott.
Kompetens Risken att inte inneha tillräcklig kompetens inom alla områden i verksamheten.	NOTE erbjuder avancerade tillverkningstjänster, vilket ställer krav på hög teknisk kompetens inom flera områden. NOTE eftersträvar att medarbetarna kompetensutvecklas kontinuerligt.
IT IT-relaterade störningar kan leda till produktions stillestånd, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom administration och försäljning.	NOTEs verksamhet kräver väl fungerande IT-system. NOTE har ett flertal olika lokala applikationer och driftsmiljöer med varierande funktion och kapacitet. För att förbättra tillgänglighet, kostnadseffektivitet och affärsstöd har initiativ tagits i syfte att konsolidera och standardisera dessa system. Vidare har arbete inletts under året för att förbättra säkerheten och kontrollen i koncernens IT-system.
Kapacitetsrisk Risken för att inte ha tillräcklig kapacitet i fabrikerna.	NOTE har en betryggande tillverkningskapacitet. Eftersom tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter finns dessutom möjligheter att flytta tillverkning från en enhet till en annan, samt för enheter att samverka inom produktionen.
Material Pris och tillgång på material.	Priset och tillgången på elektronikkomponenter och annat produktionsmaterial varierar betydligt beroende på marknads situation. NOTE har en central organisation för att hantera koncerngemensamma inköpsfrågor.
Lager Risken för att komponenter och produktionsmaterial ej förbrukas och därför minskar i värde.	NOTE har ett varulager motsvarande cirka 15-20 procent av försäljningen. Inköpen som sker för kundernas räkning regleras normalt i avtal med kunderna. Med hänsyn till komplexiteten i elektroniktillverkningen och variationen i efterfrågan sker ett nära samarbete med kunderna för att begränsa inkuransriskerna i lagret. Uppföljning av inkurans riskerna sker löpande.

Finansiella risker

Risk	Exponering och hantering
Valuta	Mot bakgrund av att en allt högre andel av förädlingsvärdet genereras i utländska enheter och att inköp av elektronik
Valutarisk innebär att en variation i valutakurser	komponenter och övrigt produktionsmaterial väsentligen sker i utländska valutor (EUR/USD) har NOTE en omfattande
påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller	valutahantering. I syfte att begränsa valutarisker sker handel bland annat med valutaterminer, valutaoptioner och
balansräkning negativt.	liknande instrument.
Kundkrediter Risken att någon kund ej kan betala sin skuld till NOTE.	NOTE har generellt en diversifierad kundbas där den största kunden utgör cirka åtta procent av försäljningen. Baserat på affärsupplägg finns några enskilda kunder som medför relativt hög exponering i form av kundfordringar och lager. En negativ utveckling av dessa kunders betalningsförmåga kan således påverka NOTEs resultat negativt. Utvärdering och kreditbedömning görs av både nya och befintliga kunder. I den löpande ekonomiska redovisningen sker en nära uppföljning av kundfordringar och lager.
Finansiering	NOTE har ett betydande behov av extern finansiering, primärt kopplat till rörelsekapitalet i verksamheten. Olika
Risken att refinansiering av lån försvåras eller blir	finansieringskällor utvärderas kontinuerligt i nära samarbete med NOTEs kreditgivare. Med hänsyn till konjunktur
dyrare och att betalningsförmågan därigenom	känsligheten i verksamheten är finansieringskostnaden och möjligheterna till refinansiering starkt kopplade till
påverkas negativt.	marknadsläget och NOTEs lönsamhet och kassaflöde.

Kvalitet, miljö och etik

Hållbarhetsfrågorna är integrerade i NOTEs affärsverksamhet och berör alla enheter. Områden som omfattas är kvalitetsfrågor, miljöpåverkan, affärsetik och mänskliga rättigheter. Arbetet är decentraliserat och samordnas med hjälp av gemensamma mål, riktlinjer och nyckeltal. NOTE är medlem i FNs Global Compact.

Helhetssynen höjer standarden

Att arbeta integrerat med de olika hållbarhetsfrågorna har stor betydelse för hur effektivt det samlade resultatet blir. Frågorna omfattar allt från att hjälpa kunderna välja komponenter med bra miljö- och kvalitetsprestanda till att placera tillverkningen nära slutmarknaden så att transporternas miljöpåverkan begränsas. Parallellt med att förbättra kundernas påverkan på miljö och samhälle arbetar NOTE aktivt för att begränsa negativa effekter på omgivningen.

Kvalitetspolicy och arbetsmetoder

NOTE skapar konkurrenskraft för kunderna genom att leverera rätt kvalitet i rätt tid och till rätt pris. För att åstadkomma det utvecklas och förbättras tjänsterna ständigt med strävan att möta aktuella krav och förväntningar från kunden. Organisationen arbetar mot gemensamma uppföljningsbara mål. Till exempel mäts leveransprecision och leveranskvalitet löpande för såväl kunder som leverantörer.

NOTE använder flera olika kvalitetssäkringsverktyg och metoder som har sitt ursprung i fordons- och läkemedelsindustrins kvalitetssystem.

ISO 9000 är en serie med internationella standarder som används för att styra inriktningen på ett företags kvalitetsledningssystem. Samtliga tillverkande enheter i koncernen är certifierade enligt ISO 9001. Med kvalitetsledningssystemet kan NOTE spåra fel och löpande utveckla företagets metoder och processer. Att arbetet fungerar säkerställs genom återkommande revisioner, där standarder och rutiner följs upp, av såväl interna som externa resurser. En utomstående part godkänner och certifierar ledningssystemet.

Exempel från kvalitetsarbetet

NOTEs enheter samarbetar för att hitta förbättringar och lära av varandra. Under 2011 infördes ett nytt gemensamt avvikelsesystem vid NOTEs enheter i Sverige och England. Erfarenheterna därifrån förs successivt ut till övriga enheter inom koncernen.

Miljöpolicy och arbetsmetoder

NOTE ska verka för en långsiktig och hållbar utveckling genom att producera med minsta möjliga miljöpåverkan. NOTE ska följa eller överträffa gällande miljölagstiftning, arbeta med ständiga förbättringar samt upprätthålla aktuell miljöpolicy.

De tillverkande enheterna källsorterar förbrukningsmaterial och följer löpande upp energiförbrukningen. Även i andra delar av verksamheten tas miljöhänsyn, till exempel vid inköp, transporter och avfallshantering. Miljöarbetet följer de internationella ISO-riktlinjerna. Inom miljöområdet heter huvudserien ISO 14000 och merparten av koncernens tillverkande enheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001.

Samtliga tillverkande enheter i koncernen har ett miljöledningssystem som revideras med hjälp av både interna och externa resurser. Certifiering sker av utomstående part.

Exempel från miljöarbetet

NOTE började med metodiskt miljöarbete redan 1996. Som första svenska företag i branschen blev NOTE Norrtelje AB ISO 14001-certifierade 1997.

Under 2011 deltog NOTE Pärnu i tävlingen "The Environmental Act of the Year 2011". Den estländska miljömyndigheten arrangerar tävlingen för personer, institutioner, företag och organisationer som har bidragit till att förbättra miljön. Målet med tävlingen är att uppmärksamma årets bästa miljöaktiviteter. NOTE Pärnu deltog i en av kategorierna för miljöarbete och fick en utmärkelse för sitt miljöledningssystem.

Även om olika länders miljölagstiftningar varierar så har NOTE ambitionen att alla enheter ska följa en gemensam linje för miljöarbetet. Stort fokus läggs till exempel på att källsortera avfall. Återvinning sker av elektronikskrot, glas och papper. Wellpapp och brännbart avfall hårdpackas i komprimatorer för att minimera antalet miljöpåverkande avfallstransporter.

NOTE-enheterna har också ett system för att dela erfarenheter, goda exempel och förslag till förbättringar. Inom transportområdet sker en samordning av speditörsavtal för att optimera transporter och därigenom begränsa energiförbrukning och koldioxidutsläpp.

Etik

NOTE strävar efter att utöva en ansvarsfull och hållbar verksamhet. Det omfattar också företagets samhällsansvar i alla delar av leverantörskedjan. Under hösten 2011 har NOTE anslutit till FNs Global Compact.

NOTEs uppförandekod bygger sedan tidigare på FNs Global Compact och omfattar skydd av mänskliga rättigheter, facklig organisationsfrihet, rättvis anställning, trygga arbetsförhållanden, miljöhänsyn samt avståndstagande från diskriminering, barnarbete och korruption.

Uppföljning av att såväl NOTE-enheter som strategiska leverantörer följer uppförandekoden görs årligen av NOTEs centrala inköpsfunktion. Uppförandekoden finns i sin helhet på www.note.eu.

Medarbetare

Det omfattande omstruktureringsprogram som slutfördes under 2010 innebar betydande personalreduktioner, såväl i Sverige som internationellt. Under 2011 kunde istället det metodiska, löpande förbättringsarbetet intensifieras. Arbetet sker med ledorden "rätt från början" och fokuseras på att skapa förutsättningar för ökad effektivitet samt bättre leveransprecision och kvalitetsutfall.

NOTE har en global organisation med verksamheter i norra Europa, England, Estland och Kina. För att effektivisera samarbetet mellan enheterna pågår arbetet med att harmonisera arbetssätt, tydliga riktlinjer och uppföljningsverktyg. Arbetet sker inom ett flertal områden – som kvalitet, leveransprecision, kostnadseffektivitet och rörelsekapitalutnyttjande – och engagerar ett stort antal medarbetare i koncernen. Uppföljning av såväl verksamhetsrelaterade nyckeltal som pågående centrala och lokala förbättringsprojekt sker löpande.

Som ett led i arbetet kring mer enhetliga arbetssätt har också samtliga enheter deltagit i en genomarbetning av koncernens gemensamma värderingar.

Under hösten stärktes även den kommersiella kapaciteten i Industrial Plants. Satsningar gjordes för att etablera interna processer för hantering av affärer direkt från Industrial Plants.

Som en följd av minskade volymer gjordes neddragningar av antalet medarbetare på flera enheter under hösten. Personalreduktionen berörde främst visstidsanställda medarbetare, även arbetstidsförkortning användes.

För att anpassa verksamheten efter kundernas behov har stora förändringar skett av antalet anställda i koncernen under de senaste åren. Vid utgången av året var drygt hälften av medarbetarna anställda i lågkostnadsregioner.

Personalomsättningen i koncernen som helhet var 22,7 procent, varav i de europeiska enheterna 8,5 procent.

NOTEs värderingar

• Professionella
• Flexibla
• Kvalitetsfokuserade
• Engagerade
• Lönsamma

Medarbetare	2011	2010
Genomsnittligt antal anställda	939	1 000
Antal kvinnor	484	511
Antal män	455	489
Frisknärvaro, %	96,2	95,3
Personalomsättning, %	22,7	9,9

Medarbetare vid årets slut

Organisation och koncernledning

Koncernen är organiserad efter bolagets strategi med starkt fokus på att skapa förutsättningar för ett koncernövergripande samarbete och ett löpande förbättringsarbete.

Organisation

NOTEs moderbolag och koncernledning finns i Danderyd utanför Stockholm. NOTE har en decentraliserad organisation och respektive Nearsourcingcenter

ansvarar för försäljning och leverans till kunderna. Industrial Plants fungerar huvudsakligen som resursenheter för kostnadseffektiv tillverkning.

Peter Laveson Chief Executive Officer & President. Född: 1973. Anställd i NOTE sedan 2010. Innehav i NOTE: 10 000 aktier.

Henrik Nygren Chief Financial Officer. Född 1956. Anställd i NOTE sedan 2006. Innehav i NOTE: 30 000 aktier.

Robert Rosenzweig Chief Operating Officer. Född 1967. Anställd i NOTE sedan 2010. Innehav i NOTE: 10 000 aktier.

Fem år i sammandrag

MSEK	2011	2010	2009	2008	2007
Koncernens resultaträkning i sammandrag Nettoomsättning	1 208,9	1 210,7	1 200,1	1 709,5	1 743,8
Bruttoresultat	133,0	60,5	26,4	123,0	224,6
Rörelseresultat	64,4	–48,2	–90,8	–3,8	111,9
Resultat efter finansiella poster	56,3	–59,4	–97,9	–14,4	103,8
Periodens resultat	39,4	–62,0	–81,0	–13,1	78,2
Koncernens balansräkning i sammandrag
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar	147,8	180,9	234,6	247,1	200,6
Omsättningstillgångar	485,5	512,6	518,5	701,2	747,5
SUMMA TILLGÅNGAR	633,3	693,5	753,1	948,3	948,1
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	259,4	217,0	209,9	294,9	327,4
Långfristiga skulder	5,5	7,1	30,5	98,4	140,1
Kortfristiga skulder	368,4	469,4	512,7	555,0	480,6
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	633,3	693,5	753,1	948,3	948,1
Kassaflöde för koncernen
Kassaflöde från den löpande verksamheten	37,5	–25,6	42,6	83,2	48,3
Kassaflöde från investeringsverksamheten	19,0	12,0	–18,7	–58,1	–48,8
KASSAFLÖDE	56,5	–13,6	23,9	25,1	–0,5
Likvida medel vid periodens ingång	33,7	24,4	35,9	38,5	18,8
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	56,5	–13,6	23,9	25,1	–0,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–61,2	25,4	–34,6	–30,1	19,8
Valutakursdifferens i likvida medel	0,3	–2,5	–0,8	2,4	0,4
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	29,3	33,7	24,4	35,9	38,5
Koncernens nyckeltal
Aktien
Resultat per aktie, SEK	1,36	–2,55	–5,14	–0,83	4,97
Kassaflöde per aktie, SEK	1,96	–0,56	1,52	1,59	–0,03
Börsvärde
Börsvärde vid periodens utgång	191	240	205	217	698
Marginaler
Rörelsemarginal %	5,3	–4,0	–7,6	–0,2	6,4
Vinstmarginal %	4,7	–4,9	–8,2	–0,8	6,0
Avkastning
Räntabilitet på operativt kapital %	17,7	–12,1	–18,8	–0,7	21,4
Räntabilitet på eget kapital %	16,5	–29,1	–32,1	–4,2	26,3
Kapitalstruktur
Operativt kapital (genomsnitt)	364,5	398,4	483,6	548,7	521,9
Räntebärande nettoskuld	109,9	142,7	239,9	247,2	246,3
Soliditet %	41,0	31,3	27,9	31,1	34,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,7	1,1	0,8	0,8
Räntetäckningsgrad, ggr	5,3	–3,4	–10,0	–0,1	7,1
Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr	4,6	3,0	2,5	3,1	3,3
Anställda
Omsättning per anställd	1 287	1 211	1 228	1 423	1 489

Finansiella definitioner

Börsvärde

Börskurs multiplicerad med totalt antal utestående aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.

Frisknärvaro Närvaro i procent av ordinarie arbetstid.

Genomsnittligt antal anställda

Medelantalet anställda beräknad utifrån arbetad tid.

Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr

Omsättning dividerad med operativt kapital.

Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar, oräknat förvärv av inkråm, reducerade med årets försäljningar och utrangeringar.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.

Omsättning per anställd

Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Operativt kapital

Balansomslutning reducerad med likvida medel samt icke räntebärande skulder, avsättningar och minoritet.

Personalomsättning

Antal medarbetare som slutat på egen begäran under året i procent av genomsnittligt antal medarbetare.

Resultat per aktie

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och avsättningar reducerade med kassa och räntebärande fordringar.

Räntetäckningsgrad, ggr

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av omsättning.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av omsättning.

Aktiedata och ägare

År 2011 var NOTEs åttonde år på börsen.

Kursutveckling

Vid årets utgång var NOTEs aktiekurs 6,60 (8,30) kronor, vilket innebar en nedgång med 20 procent. Högsta betalkurs under året, 11,80 kronor, noterades den 17 maj. Lägsta betalkurs, 6,20 kronor, noterades den 27 december. Under året minskade börsens index för OMXSSCPI med 17 procent.

Vid årets utgång uppgick NOTEs börsvärde till 191 (240) MSEK. Antalet aktieägare vid årets utgång uppgick till 2 414 (2 568).

Omsättning

Under 2011 omsattes 20 436 472 aktier motsvarande en omsättningshastighet om 70 procent. Den genomsnittliga omsättningen för NOTEs aktie 2011 var 80 777 aktier per dag.

Utdelningspolicy

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30-50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2011 om 0,30 (0,00) SEK/aktie.

Handel
--------	--	--	--	--	--	--

Notering	NASDAQ OMX Stockholm
Segment	Small Cap
Sektor	Industrial Goods & Services
Kortnamn	NOTE
ISIN-kod	SE0001161654
Antal aktier per 2011-12-31	28 872 600

Aktiekapitalets utveckling

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Ökning av aktiekapital (SEK)	Totalt antal aktier	Totalt aktie kapital (SEK)	Kvotvärde (SEK)
1990	Bolagets bildande	3 000	300 000	3 000	300 000	100,00
2000	Fondemission	27 000	2 700 000	30 000	3 000 000	100,00
2000	Split 10:1	270 000	–	300 000	3 000 000	10,00
2002	Nyemission	84 000	840 000	384 000	3 840 000	10,00
2003	Nyemission	15 000	150 000	399 000	3 990 000	10,00
2004	Split 20:1	7 581 000	–	7 980 000	3 990 000	0,50
2004	Optionsinlösen	310 200	155 100	8 290 200	4 145 100	0,50
2004	Nyemission	1 334 000	667 000	9 624 200	4 812 100	0,50
2010	Nyemission	19 248 400	9 624 200	28 872 600	14 436 300	0,50

10 största aktieägarna per 2011-12-31, ägargrupperat

Namn	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
Investment AB Öresund	4 497 888	15,6
Banque Carnegie Luxembourg S.A.	3 025 096	10,5
Garden Growth Capital LLC	2 315 000	8,0
Avanza Pension	2 311 031	8,0
Nordnet Pensionsförsäkring AB	1 839 519	6,4
Kjell-Åke Andersson med familj	1 385 040	4,8
Friends Provident International	955 325	3,3
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., NQI	645 914	2,2
Danica Pension Försäkringsaktiebolag	474 594	1,6
Marcus Schiller	451 000	1,6
Summa	17 900 407	62,0

Fördelning i storleksklasser, innehav per ägare per 2011-12-31

Storleksklass	Antal aktieägare	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
1 - 500	1 005	199 430	0,7
501 - 2000	718	794 546	2,8
2 001 - 5 000	313	1 096 617	3,8
5 001 - 20 000	266	2 699 704	9,4
20 001 - 50 000	64	2 084 120	7,2
50 001 - 500 000	40	5 808 410	20,1
500 001 - 5 000 000	8	16 189 773	56,0
Summa	2 414	28 872 600	100,0

Formell Årsredovisning

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

De regelverk som tillämpas för styrning och kontroll av NOTE är i huvudsak den svenska aktiebolagslagen, börsens Regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), redovisningslagstiftning – bland annat Bokföringslagen och Årsredovisningslagen – samt interna riktlinjer och policys.

Avvikelse från Koden

NOTE följer Koden med undantag av sammansättning av revisionsutskott. Avvikelsen redovisas och förklaras i Bolagsstyrningsrapporten under avsnittet Revisionsutskott.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och innehåller ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur i enlighet med gällande lagstiftning. Där framgår bland annat att styrelsen skall bestå av lägst tre och högst tio ordinarie ledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämma för tiden

intill slutet av nästa årsstämma. Beslut om ändring av bolagsordningen fattas på ordinarie eller extra bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämma där ändring av bolagsordningen ska behandlas ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman. Vidare framgår av bolagsordningen bland annat bolagets säte, verksamhet, aktiekapitalets storlek, antalet aktier samt hur bolagsstämman sammankallas.

Aktieägare

Vid utgången av 2011 hade NOTE två aktieägare som representerade mer än en tiondel av röstetalet för aktierna i bolaget. Investment AB Öresund representerade 15,6 procent och Banque Carnegie Luxembourg S.A. representerade 10,5 procent. För ytterligare information om aktien och aktieägarna, se NOTE-aktien på sidan 22-23.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, där utövar aktieägarna

Lagar och praxis

Mer information om lagar och praxis för svensk bolagsstyrning finns bland annat på hemsidorna:

• Kollegiet för svensk bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se, där Svensk kod för bolagsstyrning återfinns.
• NASDAQ OMX Stockholm AB, www.nasdaqomx.com, där Regelverket för emittenter återfinns.
• Finansinspektionen, www.fi.se, där Finansinspektionens författningssamling samt information om insynspersoner återfinns.

sin rösträtt. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier, personligen eller genom ombud. Varje aktie motsvarar en röst. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos NOTEs styrelse under adress som publiceras på bolagets hemsida i god tid före stämman. Beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs efter stämman i ett pressmeddelande och protokollet från stämman publiceras på hemsidan, www.note.eu. NOTEs bolagsstämma ska hållas i Danderyd eller Stockholm.

Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat utdelning till aktieägarna, fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och VDn, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt fastställande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och arvode till styrelse och revisorer.

Årsstämma 2011

Den 28 april 2011 hölls NOTEs årsstämma i Spårvagnshallarna i Stockholm. På stämman deltog aktieägare som tillsammans representerade 32,9 procent av kapitalet och rösterna. Stämman beslutade bland annat att om- och nyvälja ledamöterna i styrelsen samt fastställa deras arvoden enligt valberedningens förslag och att inte lämna någon utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2010. Stämman beslutade även, mot bakgrund av ändring i aktiebolagslagen, att ändra bolagsordningen avseende kallelse till bolagsstämma.

Extra bolagsstämma 2011

Den 21 juni 2011 höll NOTE en extra bolagsstämma på huvudkontoret i Danderyd. På stämman deltog aktieägare som tillsammans representerade 21,2 procent av kapitalet och rösterna.

Stämman godkände styrelsens förslag att sälja samtliga aktier i NOTE Tauragé UAB, Litauen.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2012

Valberednings			Antal aktier
ledamot	Representerar	110930	111231	120131
Kjell-Åke Andersson	Eget innehav	1 385 040	1 385 040	1 385 040
Bruce Grant	Garden Growth Capital LLC	2 315 000	2 315 000	2 315 000
Daniel Nyhrén	Creades AB*	4 264 488	4 497 888	4 497 888
Peter Zonabend	Banque Carnegie Luxembourg S.A.	1 695 802	3 025 096	3 025 096

* Investment AB Öresund, NOTEs tidigare huvudägare, delades i början av 2012 upp i två separata bolag – Creades AB och Investment AB Öresund. Creades AB tog över aktieinnehavet i NOTE i januari 2012, så innehavet innan dess avser Investment AB Öresund. VD i Creades AB är Stefan Charette, tillika NOTEs styrelseordförande.

Valberedning

Det är bolagsstämman som beslutar hur valberedningen ska utses. Årsstämman 2011 beslutade att valberedningen inför nästkommande årsstämma ska bildas genom att de fyra största aktieägarna, som önskar delta, minst sex månader före ordinarie bolagsstämma utser varsin representant med bolagets styrelseordförande som sammankallande. Om en eller flera aktieägare avstår sin rätt då valberedningens medlemmar ska utses, bereds storleksmässigt nästkommande aktieägare motsvarande möjlighet.

Valberedningens uppgift är att bereda och lämna förslag till årsstämman avseende:

• Val av ordförande på stämman.
• Val av styrelseordförande och styrelseledamöter.
• Styrelsearvode till ordförande, övriga ledamöter samt eventuell ersättning för utskottsarbete.
• I förekommande fall, val av och arvodering till extern revisor.
• Beslut om principer för valberedningens sammansättning inför kommande årsstämma.

En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas på årsstämman 2012. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Revisorer

Årsstämman utser revisorerna. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper

samt styrelsens och VDs förvaltning. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Vid årsstämman 2008 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsbyrå med Magnus Brändström som huvudansvarig och Anders Magnussen som medpåskrivande revisor för tiden intill årsstämman 2012.

Styrelse

Styrelsens uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta bolagets angelägenheter. Styrelsen bedömer fortlöpande koncernens ekonomiska situation samt fastställer budget och årsbokslut. Vidare ansvarar styrelsen för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar av och ersättningar till VD och ledande befattningshavare samt löpande uppföljning av verksamheten under året.

Styrelsen fastställer årligen attestinstruktion, finanspolicy, instruktion för den ekonomiska rapporteringen och för styrelsen samt en arbetsordning som tillsammans med VD-instruktionen bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse och VD. Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ser till att det sköts i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och annan relevant lagstiftning. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med koncernledningen samt för att följa upp att styrelsens beslut verkställs på lämpligt sätt.

NOTEs styrelse består av fem ledamöter. Styrelsen har en allsidig sammansättning av branschkunskap och kompetens från styrelsearbete och ledning av börsnoterade företag samt finansiering, redovisning, strukturförändringar och strategisk utveckling. Vid årsstämman 2011 omvaldes Kjell-Åke Andersson, Stefan Charette, Bruce Grant och Henry Klotz samt nyvaldes Stefan Johansson till styrelseledamöter för tiden intill nästa årsstämma. Till styrelsens ordförande valdes Stefan Charette.

En arbetstagarrepresentant ingår i styrelsen.

Styrelsens arbete 2011

Vid varje ordinarie styrelsemöte sker en genomgång av verksamheten, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter för resten av året. Styrelsen tar därtill ställning i frågor av övergripande karaktär såsom bolagets strategi, marknadsföring och försäljning, finansiering, budget och långsiktiga verksamhetsplanering.

Styrelsen har haft tio protokollförda styrelsemöten under året. Tjänstemän i bolaget har deltagit i styrelsens möten som föredragande. Bolagets revisorer har deltagit vid ett styrelsemöte under året. Bolagets finansdirektör har fungerat som sekreterare.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Huvuduppgiften för revisionsutskottet är att förbereda ärenden för styrelsens beslut. Rapportering till styrelsen av frågor som behandlats vid revisionsutskottets möten sker antingen skriftligen eller muntligen vid efterföljande styrelsemöte.

Revisionsutskottet har under verksamhetsåret utgjorts av Stefan Charette och Stefan Johansson. Därmed avviker NOTE från Koden avseende att styrelsen ska inrätta ett revisionsutskott som ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Styrelsen har gjort bedömningen att det är tillräckligt med två ledamöter i revisionsutskottet med hänsyn tagen till bolagets och styrelsens storlek.

Revisionsutskottets uppgifter är att:

• Arbeta med kvalitetssäkring av den finansiella rapporteringen.
• Med revisorn diskutera revision och syn på bolagets risker.
• Följa upp de externa revisorernas granskningar samt utvärdera deras arbete.
• Fastställa riktlinjer för tjänster utöver revision som bolaget får upphandla från revisorn.
• Biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering för denne.
• Säkerställa att bolaget har system för intern kontroll.

Revisionsutskottet har ett nära och regelbundet samarbete med koncernens centrala ekonomifunktion gällande intern och extern rapportering av finansiell information. Vidare finns ett utvecklat samarbete i frågor som intern kontroll, val och utvärdering av redovisningsprinciper och -modeller.

För verksamhetsåret 2011 har revisionsutskottet följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer samt haft två möten med bolagets revisorer där redovisningsfrågor och intern kontroll diskuterats. Revisorernas skriftliga rapporter har efter genomgång och kommentarer från bolaget tillställts hela styrelsen. Följande huvudfrågor har hanterats:

• Uppföljning av revisorns rapportering av bokslut och löpande granskningar.
• Utvärdering av revisorns revisionsinsats för året.
• Diskussion kring företagets struktur.
• Internkontrollfunktionens resultat av granskningar, i år med särskilt fokus på värdering av lager, kundfordringar och goodwill samt revisionen av utländska dotterbolag.
• Diskussioner kring likviditets- och finansieringssituationen.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Sedan det konstituerande styrelsemötet 2011 utgörs ersättningsutskottet av styrelsen som helhet.

Ersättningsutskottet uppgifter är att:

• Bereda beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för koncernledningen.
• Följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för koncernledningen.
• Följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar

till ledande befattningshavare som årsstämman fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Under verksamhetsåret har styrelsen vid två möten diskuterat ersättningsfrågor och följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer. Följande huvudfrågor har hanterats:

• Utvärdering och godkännande av ersättningsstrukturerna för personalen samt lönerevisionen för koncernledningen.
• Diskussion kring och fastställande av rörlig ersättning till VD enligt det program, baserat på bolagets resultatutveckling, som beslutades under 2010.

Ersättningsutskottet har efter utvärderingar konstaterat att:

• NOTE följer de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman 2011 fattade beslut om.
• Gällande ersättningsstrukturer och nivåer är rimliga mot bakgrund av bolagets verksamhet.
• Rörlig ersättning har utgått till VD och övriga ledande befattningshavare under 2011. Från halvårsskiftet 2011 och ett år framåt löper ett lönsamhetsbaserat, rörligt ersättningsprogram för ledande befattningshavare, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner. Antalet deltagare i programmet uppgår till 15 personer.

		Oberoende
Styrelse 2011 Styrelseledamot	Befattning	I förhållande till bolaget och bolagsledningen	I förhållande till bolagets större aktieägare
Stefan Charette	Ordförande	Ja	Nej*
Kjell-Åke Andersson	Ledamot	Ja	Ja
Bruce Grant	Ledamot	Ja	Ja
Stefan Johansson (invald 28 april 2011)	Ledamot	Ja	Ja
Henry Klotz	Ledamot	Ja	Ja
Göran Jansson (utträde 28 april 2011)	Ledamot	Ja	Ja
Peter Laveson (utträde 28 april 2011)	Ledamot	Nej**	Ja
Christoffer Skogh	Arbetstagarrepresentant, ledamot	Ja	Ja
Andreas Ollén	Arbetstagarrepresentant, suppleant	Ja	Ja

* VD i Creades AB (och tidigare i Investment AB Öresund) som är NOTEs största aktieägare.

** VD och koncernchef i NOTE sedan 16 juli 2010.

Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

För information om dessa riktlinjer, se den formella årsredovisningen på sidan 34. För information om ersättning och andra förmåner, se not 7, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44.

Koncernens operativa styrning

Verkställande direktör

NOTEs VD leder den löpande operativa verksamheten. Ansvaret innefattar bland annat ekonomifrågor, uppföljning av koncernens strategier och affärsmässiga utveckling samt att se till att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut. En skriftlig instruktion definierar ansvarsfördelningen mellan styrelse och VD.

VD rapporterar till styrelsen och informerar om hur verksamheten utvecklas utifrån de beslut de fattat. För ytterligare information om NOTEs VD, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 18.

Koncernledning

Koncernledningen i NOTE består av tre medlemmar som har det löpande ansvaret för olika delar av verksamheten. Ansvaret innefattar utformning och genomförande av koncernens övergripande strategier.

Koncernledningen har under verksamhetsåret haft regelbundna möten för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor. För ytterligare information om

koncernledningen, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 18.

Styrning av dotterbolagen Dotterbolagens verksamheter följs upp månatligen utifrån en rad operativa och finansiella mål och nyckeltal.

Intern kontroll och riskhantering Kontrollmiljö

Roll- och ansvarsfördelning mellan styrelse och VD fastställs årligen på det konstituerande styrelsemötet via arbetsordning för styrelse och VD samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen.

Det löpande arbetet med att upprätthålla en effektiv intern kontroll är delegerat till och sköts främst av VD och koncernens centrala ekonomifunktion. Ett nära samarbete sker också med bolagets revisorer.

De grundläggande riktlinjerna för intern kontroll hanteras via policys, instruktioner och liknande styrdokument. Innehållet i dessa dokument uppdateras och utvärderas vid behov. Styrelsen ansvarar för övergripande styrdokument, övriga dokument ansvarar koncernens centrala ekonomifunktion för. NOTE har också utvecklat ett internt rapportpaket för finansiell information, vilket följs upp månatligen inom koncernen.

Riskbedömning

Bolaget är genom sin verksamhet exponerad för ett antal operativa och finansiella risker. NOTEs finanspolicy anger inom vilka ramar de finansiella riskerna ska hanteras. Finanspolicyn uppdateras

årligen och fastställs av styrelsen. Vidare finns en process för att fastställa hanteringen av de största riskerna i verksamheten. Riskerna bedöms utifrån en matris av sannolikhet och grad av ekonomisk påverkan. Befintliga kontrollåtgärder avseende de största riskerna i denna matris har dokumenterats och ytterligare kontroller införs vid behov.

Uppdatering av riktlinjer och ramar avseende riskbedömningar sker minst årligen. För ytterligare information om risker och riskhantering, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14 samt not 24, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

Uppföljning av kontrollverksamheten Mot bakgrund av att en allt högre andel av tillverkningen sker i NOTEs internationella enheter har metodiken för lönsamhetsuppföljning och rörelsekapitalrapportering utvecklats under de senaste åren.

Varje enhet inom NOTE följs upp vid en månatlig genomgång av koncernledningen. På dessa möten behandlas både finansiell information med styrande nyckeltal samt uppföljning av målsatta aktiviteter avseende kvalitet, kostnad, leverans och tillväxt.

Behovet av en funktion för internrevision utvärderas årligen. Med hänvisning till koncernens begränsade storlek och omfattning bedömer styrelsen att NOTE inte behöver en separat internrevisionsfunktion. Den praktiska hanteringen av intern kontroll sköts av NOTEs centrala ekonomifunktion.

Närvaro samt ersättning till styrelsen Närvarostatisik

Befattning	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Styrelse arvode, kronor	Utskotts arvode, kronor
Ordförande	10/10	2/2	2/2	200 000	-
Ledamot	10/10	2/2	-	100 000	-
Ledamot	8/10	2/2	-	100 000	-
Ledamot	7/10	1/2	2/2	100 000	60 000
Ledamot	10/10	2/2	-	100 000	-
Ledamot	1/10	1/2	-	-	-
Ledamot	3/10	1/2	-	-	-
Arbetstagarrepresentant, ledamot	8/10	2/2	-	-	-
Arbetstagarrepresentant, suppleant	10/10	2/2	-	-	-

Arvoden avser mandatperioden maj 2011 till april 2012, beslutade av årsstämman 2011.

Styrelse och revisorer

Stefan Charette Ordförande, invald år 2010. Född 1972.

Utbildning: M.Sc. Finans och B.Sc. Elektroingenjör.

Innehav i NOTE*: 578 035 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: VD i Creades AB. Ordförande i Athanase Capital Partners AB, Concentric AB och Global Batterier AB. Ledamot i Bilia AB, Haldex AB och Transcom S.A.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare VD i AB Custos, Brokk Group och Investment AB Öresund. Rådgivare till multinationella koncerner vid Lehman Brothers och Salomon Smith Barney. Styrelseordförande i Johnson Pump AB, Johnson Pump Marine AB och Tigerholm Products AB. Ledamot i AB Custos och Brokk AB.

Kjell-Åke Andersson

Ledamot, invald år 2010. Född 1946.

Utbildning: Civilingenjör elektronik.

Innehav i NOTE*: 1 385 040 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Konsulting inom företagsledning. Ordförande i Cervitrol AB, Domitech AB och MedicPen AB. Ledamot i Mekatronik Konsult i Lund AB och Softhouse Nordic AB.

Arbetslivserfarenhet: 40 år inom industrin, varav drygt 30 år inom EMS-branschen. Olika befattningar, bland annat som utvecklingsingenjör, produktionschef och VD, inom bland annat Electrolux och NOTE.

Bruce Grant

Ledamot, invald år 2007. Född 1959.

Utbildning: Ph.D. Cand. och civilekonom.

Innehav i NOTE*: 2 315 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Arbetande ordförande och huvudägare i Garden Growth Capital LLC och Applied Value LLC. Styrelseordförande i Human Care HC AB (publ). Ledamot i Robust AB, Stille AB och Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare ledamot och rådgivare för lönsamhetsförbättringar och effektivare kapitalstrukturer i Investment AB Kinnevik, Korsnäs AB, Metro International S.A., Transcom WorldWide S.A. och Tele2 AB (ordförande).

Stefan Johansson

Ledamot, invald 2011. Född 1958.

Utbildning: Civilekonom.

Innehav i NOTE: 10 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Finansdirektör i ÅF AB (publ).

Arbetslivserfarenhet: Tidigare finansdirektör och vice VD i Haldex AB. Finansdirektör i ABB Stal AB, Duni AB, Linjebuss AB, Sanmina Corporation AB och Segerström & Svensson AB. Bred erfarenhet av både strategiskt och operativt arbete från ett antal branscher, framför allt tillverkande industri. Mångårig erfarenhet av företagsutveckling och förändringsarbete.

Henry Klotz

Ledamot, invald år 2010. Född 1944.

Utbildning: Ingenjör och ekonom.

Innehav i NOTE: 0 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Arbetande vice ordförande i CLS Holdings plc. Ordförande i Bulgarian Land Development plc och Catena AB. Ledamot i CLS Holdings plcs dotterbolag.

Arbetslivserfarenhet: Olika ledande befattningar inom CLS-koncernen, bland annat som ansvarig för den svenska verksamheten och för att identifiera nya affärsmöjligheter för koncernen.

* Innehavet inkluderar närståendes innehav.

Arbetstagarledamöter

Christoffer Skogh

Ledamot, arbetstagarrepresentant Unionen, utsedd år 2009. Född 1975.

Utbildning: Gymnasium, inriktning samhällsvetenskap.

Innehav i NOTE: 500 aktier.

Uppdrag: Nyckelkundsansvarig. Har tidigare haft roller inom leverantörsutveckling, produktion, inköp och projektledning. Anställd sedan 1996 i ett bolag som NOTE förvärvade 2000, fackligt aktiv 2001-2005 samt från 2009.

Andreas Ollén

Suppleant, arbetstagarrepresentant Unionen, utsedd år 2009. Född 1981.

Utbildning: Gymnasium, inriktning elektronik.

Innehav i NOTE: 0 aktier.

Uppdrag: Produktionsledare. Anställd i NOTE sedan 2001, fackligt aktiv sedan 2005.

Revisorer

I samband med årsstämman 2008 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) till revisor för NOTE AB. Nästa val av revisor sker vid årsstämman 2012.

Magnus Brändström

Anders Magnussen

Född 1966.

Auktoriserad revisor och partner i PwC. Huvudansvarig. Född 1962.

Auktoriserad revisor och partner i PwC.

Förvaltningsberättelse

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

NOTE är en av Nordens ledande tillverkningspartner för elektronikproduktion. NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

Koncernen består av moderbolaget samt helägda dotterbolag i Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina.

VERKSAMHETEN 2011

2011 var ett framgångsrikt år för NOTE. Efter en stark utveckling – nu fem kvartal i rad med positiva rörelseresultat och kassaflöden – var NOTE under 2011 återigen ett av de mest lönsamma bolagen jämfört med övriga börsnoterade nordiska branschkollegor.

Grundläggande för den positiva utvecklingen är det förhållandevis omfattande åtgärdsprogram som slutfördes under 2010. NOTE koncentrerade då elektroniktillverkning till färre enheter, såväl i Sverige som internationellt. På så vis ökades kapacitetsutnyttjandet i koncernen samtidigt som kostnaderna minskades avsevärt – under året reducerades kostnaderna med drygt 16 procent.

En annan viktig faktor till den positiva utvecklingen är att NOTE efter att åtgärdsprogrammet slutförts kunnat intensifiera det metodiska förbättringsarbetet. Allt som nu sker syftar till att skapa förutsättningar för ökad effektivitet, bättre leveransprecision och kvalitetsutfall – allt för att utveckla ett ännu starkare kunderbjudande. En tydlig indikation på att verksamheten operationellt utvecklats starkt är den positiva utvecklingen av koncernens nyckeltal vad avser kvalitet och leveransprecision.

Mot bakgrund av de senaste årens utmaningar har stor kraft ägnats åt att stärka förtroendet hos existerande och nya kunder. NOTEs positiva utveckling är även här av central betydelse.

Det finns fortsatt goda möjligheter att utveckla NOTEs affär. Med beslutsamhet ägnas därför stor kraft åt att dra nytta av den stärkta konkurrenskraften för att successivt öka marknadsandelarna. Som ett led i den processen har under hösten den kommersiella kapaciteten stärkts för att möjliggöra direktaffärer från NOTEs Industrial Plants i Kina och Estland.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Försäljning av NOTE Tauragé UAB Vid extra bolagsstämma den 21 juni 2011 godkändes styrelsens förslag att sälja samtliga aktier i NOTE Tauragé UAB, Litauen. Som ett led i omstruktureringsåtgärderna upphörde elektroniktillverkningen i NOTE Tauragé vid årsskiftet 2010/2011. Affären genomfördes för att på ett kostnadseffektivt vis påskynda avvecklingen av det juridiska bolaget.

Förstärkning av Industrial Plants Under hösten stärktes den kommersiella kapaciteten i NOTEs Industrial Plants. Ambitionen är att skapa förutsättningar för försäljningstillväxt genom att möjliggöra affärer direkt från Industrial Plants. Ansvaret för detta initiativ ligger på de tidigare dotterbolagscheferna i Kina och Estland.

Nya branscherfarna dotterbolagschefer har rekryterats med primär uppgift att fortsatt driva effektivitetsoch utvecklingsfrågor i verksamheterna i Kina och Estland.

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Koncernen

Försäljning 2011

Under första halvåret utvecklades efterfrågan på outsourcad elektroniktillverkning fortsatt positivt. Aktiviteten i kundledet var hög under hela året men efter halvårsskiftet noterades lägre

volymer i flera pågående kunduppdrag. Försäljningen uppgick till 1 208,9 (1 210,7) MSEK. För jämförbara enheter, efter avyttringen av det 50-procentiga innehavet i NOTEFideltronik vid årsskiftet 2010/2011, innebär det en försäljningsökning om cirka fyra procent.

NOTEs försäljning sker till ett stort antal kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads- och kommunikationsindustrin i Norden och England. De femton omsättningsmässigt största kunderna utgjorde 59 (54) procent av koncernens försäljning.

Försäljningen under hösten 2011 utvecklades väsentligen enligt plan, men på en lägre nivå än föregående år.

Resultat 2011

Under inledningen av 2010 beslutades att intensifiera strukturomvandlingen av NOTE. Målsättningen var att vidta besparings- och effektiviseringsåtgärder som ger en positiv resultateffekt om minst 50 MSEK mätt som årstakt. Som en konsekvens av de genomförda åtgärderna har kapacitetsutnyttjandet i koncernen ökat. Konkurrenskraften har stärkts.

Rensat från strukturkostnader och andra kostnader av engångskaraktär under 2010 var kostnaderna drygt 16 procent lägre än i fjol.

Främst som en följd av genomförda kostnadsrationaliseringar ökade bruttomarginalen, rensad från engångsposter föregående år, med 2,8 procentenheter till 11,0 (8,2) procent.

Vidare, och väsentligen som ett resultat av strukturåtgärderna, minskade omkostnaderna för försäljning och administration med cirka 29 procent och motsvarade 5,6 procent av årets försäljning. Rensat från engångsposter föregående år utgjorde omkostnaderna i fjol 7,9 procent av försäljningen.

Rörelseresultatet, rensat från engångsposter föregående år, förbättrades med 65,8 MSEK och uppgick till 64,4 (–1,4) MSEK, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 5,3 (–0,1) procent. Den under andra kvartalet genomförda försäljningen av NOTE Tauragé hade endast en marginellt positiv påverkan på rörelsemarginalen under året.

Främst som en följd av en reducerad nettoskuld och förbättrade finansieringsvillkor minskade finansnettot till –8,1 (–11,2) MSEK. Resultat efter finansnetto uppgick till 56,3 (–59,4) MSEK. Resultat efter skatt uppgick till 39,4 (–62,0) MSEK, vilket motsvarar 1,36 (–2,55) SEK/aktie.

Moderbolaget

Moderbolaget NOTE AB (publ) är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen. Under perioden uppgick intäkterna till 33,8 (40,5) MSEK och avsåg främst interna tjänster. Resultatet efter skatt uppgick till 24,2 (–99,2) MSEK. Förlusten föregående år hänförs väsentligen till nedskrivningar av aktier i dotterbolag som avvecklats eller sålts under året.

Som ett resultat av 2010 års försäljning av CAD-verksamheten och det 50-procentiga innehavet i NOTEFideltronik kvarstår räntebärande fordringar i moderbolaget om cirka 6,1 (30,5) MSEK.

FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET

Kassaflöde

För att konkurrera framgångsrikt inom marknadssegmentet high mix/low volume ställs höga krav på effektiv materialförsörjning, lagerstyrning och logistik. NOTE har därför en stor utmaning att ständigt förbättra affärsmetoder och interna processer inom dessa områden. Denna utmaning tydliggörs särskilt vid snabba upp- eller nedgångar av efterfrågan och sammanhänger främst med

komplexiteten i materialförsörjningen och skiftande ledtider på elektronikkomponenter.

Världsmarknaden för elektronikkomponenter kännetecknades under första halvåret av en fortsatt bristsituation med förlängda ledtider som följd för vissa komponenter. Därtill bidrog naturkatastrofen i Japan till ytterligare osäkerhet på elektronikkomponentmarknaden. Det har därför krävts stora arbetsinsatser tillsammans med kunder och leverantörer för att dimensionera lagernivåer och upprätthålla leveransprecisionen på en god nivå. Situationen på komponentmarknaden har dock avsevärt stabiliserats under hösten. Vid utgången av året var lagret fem procent högre än vid årsskiftet 2010/2011.

Främst som en följd av volymnedgången under fjärde kvartalet var kundfordringarna vid årets utgång tre procent lägre än i fjol. Antalet utestående kundkreditdagar var dock något högre än vid föregående årsskifte.

Leverantörsskulderna, vilka primärt är hänförliga till inköp av elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial, var 11 procent lägre än vid föregående årsskifte.

Kassaflödet (efter investeringar) förbättrades med 70,1 MSEK till 56,5 (–13,6) MSEK, vilket motsvarar 1,96 (–0,56) SEK/aktie. Amortering av räntebärande fordringar knutna till försäljningen av det 50-procentiga innehavet i NOTEFideltronik påverkade årets investeringsverksamhet positivt med cirka 24 MSEK.

Soliditet

Soliditeten vid periodens utgång uppgick till 41,0 (31,3) procent innebärande en förstärkning med 9,7 procentenheter. Ökningen är främst hänförlig till den positiva resultatutvecklingen under året.

Likviditet

Det besvärliga läget på världsmarknaden för elektronikkomponenter i kombination med försäljningstillväxten under första halvåret ställde ökade krav på rörelsekapital och medförde periodvis betydande påfrestningar på koncernens likviditet. Fortsatt stor fokus ligger på åtgärder som ytterligare förbättrar koncernens likviditet och kassaflöde.

Tillgängliga likvida medel, inklusive outnyttjade checkräkningskrediter, uppgick vid årets slut till 64,9 (67,0) MSEK – pantförskrivna kundfordringar uppgick till cirka 181 (188) MSEK.

INVESTERINGAR

Under året uppgick investeringarna i materiella anläggningstillgångar, exklusive försäljningar, till 6,9 (4,2) MSEK, motsvarande 0,6 (0,3) procent av försäljningen. Avskrivningarna uppgick till 19,8 (31,9) MSEK.

VERKSAMHET INOM FORSKNING OCH UTVECKLING

NOTE är genom sin verksamhet på nära håll delaktig i kunders utvecklingsprocesser, bland annat genom att medverka i industrialiseringsfasen samt vägleda och utveckla tillverkningsprocesser för kunderna. Detta arbete sker kontinuerligt och särredovisas ej i räkenskaperna.

Inga utvecklingsprocesser har aktiverats i balansräkningen under året.

NOTE-AKTIEN

Det totala antalet aktier i bolaget uppgår till 28 872 600 stycken. Alla aktier är av samma slag och har ett kvotvärde om 0,50 kronor per aktie.

Inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet i form av hembudsklausuler eller dylikt är kända för bolaget. På balansdagen fanns två aktieägare med större innehav än 10 procent, Investment AB Öresund med 15,6 (11,1) och Banque Carnegie Luxembourg S.A. med 10,5 (5,8) procent av rösterna.

Bolagets styrelseledamöter väljs årligen av bolagsstämman, vilken även godkänner förändringar av bolagsordningen. I övrigt finns inga andra kända förhållanden som skulle kunna påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i NOTE.

För ytterligare information om aktien och aktieägarna, se NOTE-aktien på sidan 22-23.

MEDARBETARE

Det genomsnittliga antalet heltidsanställda var under året 939 (1 000) personer, av dessa var 484 (511) kvinnor och 455 (489) män. Vid årets utgång var antalet anställda i NOTE 862 (942).

Frisknärvaron i koncernen uppgick till 96,2 (95,3) procent av ordinarie arbetstid och personalomsättningen till 22,7 (9,9) procent.

För ytterligare information om medarbetarna, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 16-17.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Med ledande befattningar avses verkställande direktör och medlemmar av NOTE ABs ledningsgrupp.

Till ledningen avseende år 2012 föreslås följande oförändrade riktlinjer avseende ersättning: Den fasta lönen skall beakta den enskildes ansvarsområde, erfarenhet samt prestation och omprövas varje år.

Rörlig ersättning är beroende av individens uppfyllelse av kvantitativa och kvalitativa mål och kan högst uppgå till 100 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern är 65 år. NOTE erbjuder ITP-liknade förmåner. Uppsägningslön och avgångsvederlag för en befattningshavare skall sammantaget inte överstiga ersättning för 24 månader. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till ledningen inom NOTE 2011 bestämdes i enlighet med de antagna riktlinjerna som styrelsen utarbetade och som årsstämman 2011 därefter godkände. För ytterligare information om ersättningarna, se not 7, Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44.

MILJÖ

Informationsplikt och certifiering Koncernen bedriver verksamhet i ett

svenskt dotterbolag med tillståndsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Två fabriker har anmälningsplikt och en fabrik har anmälningsplikt till viss nivå.

Sju av koncernens enheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001.

EU-direktiv

WEEE-direktivet reglerar hanteringen av elektronikavfall. Eftersom NOTE inte har något producentansvar har ingen reserv satts av för hantering av elektronikavfall från konsumentelektronik enligt IFRIC 6. Det ansvaret åligger produktägarna.

EUs REACH-förordning reglerar användandet av kemikalier. NOTE klassas som nedströmsanvändare och/eller slutanvändare av kemikalier och har skyldighet att endast använda registrerade ämnen och att ta fram riskbedömning i de fall bolaget använder så kallade SVCH-ämnen.

För ytterligare information om miljöfrågor, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 15.

VÄSENTLIGA RISKER I VERKSAM-HETEN

Operativa risker

NOTE är en av Nordens ledande tillverkningspartner för elektronikproduktion. Marknadspositionen är särskilt stark inom marknadssegmentet high mix/low volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad. I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till

kunderna men inte produktägare.

NOTEs affärsmodell Nearsourcing, som syftar till ökad försäljningstillväxt i kombination med reducerade overheadoch investeringskostnader i högkostnadsländer, är ett sätt att minska riskerna i verksamheten.

För ytterligare information om operativa risker, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14.

Finansiella risker

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom upplånings- och ränterisker, valutarisker samt likviditetsoch kreditrisker. Koncernen finansieras väsentligen genom eget kapital, lån och leverantörsskulder. Beroende på konjunktur- och marknadssituation är möjligheterna att säkerställa erforderlig finansiering och likviditet att betrakta som en betydande risk.

Valutakursrisken i koncernen berör främst inköp av produktionsmaterial då största delen av koncernens fakturering sker i svenska kronor. Kostnader i utländsk valuta säkras väsentligen dels genom bindande avtal där kunden står valutarisken, dels genom kassaflödessäkringar. De säkrade valutorna är USD och EUR. För ytterligare information om finansiella risker, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 14 samt not 24, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPS-ÅRETS UTGÅNG

Under första kvartalet 2012 har en av NOTEs kunder rapporterat om lönsamhetsproblem och förestående omstruktureringsåtgärder. Med anledning av den situationen sker fortsatta leveranser i nära dialog med kunden.

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

NOTE lägger stor vikt vid att ständigt förbättra kvaliteten och leveransprecisionen till kunderna.

Visibiliteten över den framtida volymutvecklingen är förhållandevis kort och precis som för många av NOTEs kunder är marknadsläget fortsatt svårbedömt.

Kortsiktigt har NOTE starkt fokus på att förbättra kassaflödet och likviditeten. NOTE har med nuvarande, förbättrade kostnadsstruktur, och med stöd av löpande förbättringsarbete, hamnat i en starkare position för att öka marknadsandelar.

Målet är att NOTE ska fortsätta att växa, men lönsamhet är första prioritet.

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINSTMEDEL

Styrelsen och den verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande (kronor): Balanserade vinstmedel 4 919 307

Summa	29 075 029
Balanseras i ny räkning	20 413 249
Utdelas till aktieägare	8 661 780
Summa	29 075 029
Årets resultat	24 155 722

STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN

Den föreslagna utdelningen till aktieägarna uppgår till 30 procent av bolagets vinstmedel per balansdagen och kommer minska koncernens soliditet till 39,6 procent. Det är styrelsens uppfattning att den föreslagna utdelningen är förenlig med aktiebolagslagens försiktighetsprincip och således försvarlig med avseende på de krav som ställs på bolagets egna kapital, investeringsbehov, likviditet och finansiella ställning samt de risker som förknippas med typen och storleken av verksamheten.

Beträffande NOTEs resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. NOTEs räkenskapsår avser perioden 1 januari till och med 31 december. Alla belopp anges i TSEK om inget annat anges.

Resultaträkning för koncernen

TSEK	NOT	2011	2010
Intäkter	2, 3	1 208 852	1 210 716
Kostnad för sålda varor		–1 075 805	–1 150 205
Bruttoresultat		133 047	60 511
Försäljningskostnader		–36 301	–53 544
Administrationskostnader		–32 180	–49 810
Övriga rörelseintäkter	4	21 490	18 315
Övriga rörelsekostnader	5	–21 683	–23 637
Rörelseresultat	3, 6, 7, 8, 26	64 373	–48 165
Finansiella intäkter		5 102	2 172
Finansiella kostnader		–13 202	–13 438
Finansnetto	9	–8 100	–11 266
Resultat före skatt		56 273	–59 431
Inkomstskatt	10	–16 881	–2 527
Årets resultat*		39 392	–61 958
Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor	18	1,36	–2,55

*Inga minoritietsintressen finns för räkenskapsåret eller jämförelseåret

Koncernens rapport över totalresultatet

TSEK	2011	2010
Årets resultat	39 392	–61 958
Övrigt totalresultat:
Omräkningsdifferenser	2 954	–10 184
Kassaflödessäkringar	77	–159
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt	3 031	–10 343
Summa totalresultat för året	42 423	–72 301

Balansräkning för koncernen

TSEK	NOT	2011-12-31	2010-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	11	70 594	70 714
Materiella anläggningstillgångar	3, 12	56 934	72 757
Långfristiga fordringar	14	4 488	8 444
Uppskjutna skattefordringar	10	15 781	28 982
Summa anläggningstillgångar		147 797	180 897
Varulager	3, 15	202 326	192 579
Kundfordringar	24, 25	226 853	234 350
Skattefordringar		4 614	5 859
Övriga fordringar	14, 25	11 710	35 124
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	16	10 737	11 041
Likvida medel	25, 29	29 297	33 682
Summa omsättningstillgångar		485 537	512 635
SUMMA TILLGÅNGAR		633 334	693 532
Eget kapital	17
Aktiekapital		14 436	14 436
Övrigt tillskjutet kapital		217 862	217 862
Reserver		–1 526	–4 557
Balanserat resultat		28 663	–10 728
Eget kapital		259 435	217 013
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	19, 24, 25	2 148	4 666
Pensionsförpliktelser	20	–	–
Uppskjutna skatteskulder	10	3 387	2 410
Summa långfristiga skulder		5 535	7 076
Kortfristiga räntebärande skulder	19, 24, 25	143 117	202 240
Leverantörsskulder	24, 25	152 978	171 945
Skatteskulder		710	810
Övriga skulder	22, 25	22 627	33 575
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	23	47 575	43 958
Övriga avsättningar	21	1 357	16 915
Summa kortfristiga skulder		368 364	469 443
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		633 334	693 532

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 27 på sidan 52.

Koncernens förändringar i eget kapital

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2010-01-01	4 812	148 100	5 786	51 230	209 928
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–61 958	–61 958
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	–10 184	–	–10 184
Kassaflödessäkringar	–	–	–159	–	–159
Summa totalresultat	–	–	–10 343	–61 958	–72 301
Transaktioner med aktieägare
Nyemission	9 624	76 994	–	–	86 618
Kostnader hänförliga till nyemission	–	–7 232	–	–	–7 232
Utgående eget kapital 2010-12-31	14 436	217 862	–4 557	–10 728	217 013

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2011-01-01	14 436	217 862	–4 557	–10 728	217 013
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	39 392	39 392
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	2 954	–	2 954
Kassaflödessäkringar	–	–	77	–	77
Summa totalresultat	–	–	3 031	39 392	42 423
Utgående eget kapital 2011-12-31	14 436	217 862	–1 526	28 663	259 435

Kassaflödesanalys för koncernen

TSEK	NOT	2011	2010
	29
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		56 273	–59 431
Återlagda avskrivningar		19 827	31 916
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		–291	–6 622
Betald skatt		–2 095	–1 946
		73 714	–36 083
Förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		–8 809	2 702
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		14 772	–11 203
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		–42 221	18 964
		–36 258	10 463
Kassaflöde från den löpande verksamheten		37 456	–25 620
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–6 947	–4 191
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		929	5 891
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–	–191
Försäljning av dotterföretag/rörelse, netto likviditetspåverkan		615	5 921
Avyttring av finansiella tillgångar		24 407	4 596
Kassaflöde från investeringsverksamheten		19 004	12 026
Finansieringsverksamheten
Nyemission		–	79 386
Upptagna lån		1 800	39 173
Amortering av lån		–62 986	–93 148
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–61 186	25 411
Årets kassaflöde		–4 726	11 817
Likvida medel
Vid periodens ingång		33 682	24 416
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		56 460	–13 594
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–61 186	25 411
Valutakursdifferens i likvida medel		341	–2 551
Likvida medel vid periodens utgång		29 297	33 682

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) som de har antagits av EU samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 31.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2012. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 25 april 2012.

KONCERNEN

Ändrade redovisningsprinciper

Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2011 eller senare, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Följande nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2012 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

IFRS 9 "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella skulder och tillgångar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

IFRS 10 "Consolidated financial statements" bygger på redan existerande principer då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fastställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

IFRS 12 "Disclosures of interests in other entities" omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrengements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 12 på de finansiella rapporterna. Koncernen avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Standarden har ännu inte antagits av EU.

IFRS 13 "Fair value measurement" syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 13 på de finansiella rapporterna. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. Standarden har ännu inte antagits av EU.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen som fattar strategiska beslut.

Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från alansdagen.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från NOTE AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

I koncernen ingår moderbolaget och 14 helägda bolag. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. För förvärv till och med år 2009 ingick även transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet i anskaffningsvärdet. För förvärv från och med 2010 redovisas transaktionskostnader i resultaträkningen.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan (SEK) till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning då redovisas förlusten/vinsten i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller kostnader.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor och tillverkningstjänster redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med produktens ägande har överförts till köparen och när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om NOTE behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som bolaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter för konsulttjänster redovisas enligt metoden för successiv vinstavräkning under förutsättning att nedlagd tid klart kan identifieras och mätas på ett tillförlitligt sätt.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas enligt IAS20. Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningen när de erhålls. Statliga bidrag som erhållits som ersättning för kostnader som redan har belastat resultatet tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då fordran på staten uppstår. Statliga bidrag till investeringar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Leasing och finansiella intäkter och kostnader

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Operationella leasingavtal

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

Finansiella leasingavtal

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning enligt principerna för ägda tillgångar. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder.

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående

skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter/-kostnader redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, derivat och lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, derivat och låneskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

NOTE bedömer vid varje rapportperiods slut om nedskrivningsbehov föreligger av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger till följd av "förlusthändelser" som påverkar framtida kassaflöden av tillgången samt kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tillgångens nedskrivningsbelopp redovisas i resultaträkningen.

Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

-Lånefordringar och kundfordringar

"Lånefordringar och kundfordringar" är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Dessa tillgångar redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. "Lånefordringar och kundfordringar" ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodensslut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

-Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna redovisas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Factoring

NOTE tillämpar fakturabelåning (factoring) som en del i sin externa finansiering. En kundfordran som pantbelånats redovisas i sin helhet som en ställd säkerhet i koncernens eventualförpliktelser. Skulden för belåningen redovisas som en kortfristig räntebärande skuld i samband med utbetalningen. Vid full betalning från kunden nollställs både beloppet på kundfordringar och på factoringskulden samt att NOTEs eventualförpliktelse upphör.

Kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras delvis genom valutatermin. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkligt värdeförändringarna går i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet.

När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, omklassificeras omedelbart den ackumelerade vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat från eget kapital till resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder

behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent lagts till läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder:

Markanläggningar	20 år
Byggnader, rörelsefastigheter	se nedan
Nedlagda kostnader på annans fastighet -byggnadsinventarier	5 år
Nedlagda kostnader på annans fastighet -fast installation byggnad	20 år
Byggnadsinventarier	se nedan
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	4 eller 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10–100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

Stomme	100 år
Stomkompletteringar, innerväggar m.m.	20–40 år
Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m.	20–40 år
Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m.	20–30 år
Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m.	10–15 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill från ett rörelseförvärv fördelas till de grupper av kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. NOTE allokerar goodwill till rörelsesegmenten Nearsourcinging och Industrial plants. Goodwill prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Övriga immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

• Varumärken och liknande rättigheter 5 år
• Balanserade utgifter datorprogram 4 år Balanserade utgifter för processutveckling 5 år

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på ett normalt kapacitetsutnyttjande.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Varulagret redovisas netto, efter avdrag för individuell bedömd inkuransrisk.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Undantagna tillgångar enligt ovan värderingsprövas enligt respektive standard.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på kundfordringar beräknas som ursprunglig fordran med avdrag för de belopp som inte beräknas flyta in. Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av kundfordringar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Aktiekapital

Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken NOTE betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. NOTE har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna jusridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Koncernen hade en ofonderad förmånsbestämd plan t o m 2009, under 2010 avvecklades den och per balansdagen saknas förmånsbestämda pensionsplaner.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningen lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har förpliktelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.

Omstrukturering och andra kostnader av engångskaraktär

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Med kostnader av engångskaraktär menar NOTE kostnader av väsentliga belopp och samtidigt av sådan art att de kan anses som rörelsefrämmande och ej årligen förekommande. Exempel på kostnader av engångskaraktär är nedskrivningar av tillgångar vid tvister och kostnader i samband med VD-byten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baserar sig på årets resultat i koncernen och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vi beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till ledande befattningshavare.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliketelsens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Not 2 Intäkternas fördelning

Koncernens försäljning är i sin helhet hänförlig till EMS-verksamhet, dvs tjänster för uppdragstillverkning av elektronikprodukter.

Not 3 Segmentsrapportering

I nedanstående tabell och i enlighet med tillämpning av IFRS 8 framgår väsentliga nyckeltal för NOTEs rörelsesegment. Dessa utgörs väsentligen av Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Nearsourcingcenter innefattar de säljande enheterna i Sverige, Norge, Finland och England där ett utvecklingsorienterat arbete utförs nära kunderna. Industrial Plants utgörs av de tillverkande enheterna i Estland, Litauen, Polen och Kina. Övriga enheter utgörs av affärsstödjande, koncerngemensamma verksamheter.

	NEARSOURCINGCENTER INDUSTRIAL PLANTS		ÖVRIGA ENHETER OCH ELIMINERINGAR		SUMMA
	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
INTÄKTER
Extern försäljning	1 120 091	1 137 569	88 761	72 311	–	836	1 208 852	1 210 716
Intern försäljning	21 789	58 766	290 535	448 648	–312 324	–507 414	–	–
Intäkter	1 141 880	1 196 335	379 296	520 959	–312 324	–506 578	1 208 852	1 210 716
RÖRELSERESULTAT
Rörelseresultat	75 019	48 246	–1 904	–70 909	–8 742	–25 502	64 373	–48 165
Rörelseresultat	75 019	48 246	–1 904	–70 909	–8 742	–25 502	64 373	–48 165
Finansiella poster - netto							–8 100	–11 266
Resultat före skatt							56 273	–59 431
VÄSENTLIGA TILLGÅNGAR PER SEGMENT
Materiella anläggningstillgångar	31 051	29 193	25 851	43 513	32	51	56 934	72 703
Varulager	110 933	123 431	91 392	69 148	–	–	202 325	192 579
Totala tillgångar	474 568	553 924	199 641	236 376	–40 875	–96 768	633 334	693 532
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	5 821	1 496	1 126	2 695	–	–	6 947	4 191
Avskrivningar	–11 130	–12 657	–8 606	–17 502	–91	–1 757	–19 827	–31 916
Övriga ej kassaflödespåverkande poster (exkl avskrivningar)	4 121	4 114	–7 771	14 178	3 359	–24 914	–291	–6 622
Genomsnittligt antal anställda	440	417	483	573	16	10	939	1 000

NOTE har sitt säte i Sverige. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 664,1 (672,3) MSEK och från övriga länder till 544,8 (538,4) MSEK. Anläggningstillgångar i Sverige (exkl elimineringar) uppgår per balansdagen till 382,8 (378,2) MSEK i Estland 16,5 (19,5) MSEK, England 11,9 (13,2) MSEK, Norge 10,8 (11,9) samt övriga länder till 9,2 (36,0) MSEK. Uppskjutna skattefordingar i Sverige uppgår per balansdagen till 2,1 (11,7) MSEK, i Norge 6,7 (6,9) MSEK, i England 6,1 (6,1) MSEK samt övriga länder 0,9 (4,3).

Not 4 Övriga rörelseintäkter

	2011	2010
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	17 549	15 716
Övrigt	3 941	2 599
	21 490	18 315

Not 6 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

	2011	2010
Kostnad för varor och materiel	–758 302	–724 425
Personalkostnader	–250 972	–284 967
Avskrivningar	–19 827	–31 916
Övrigt	–136 868	–235 888
	–1 165 969	–1 277 196

Not 5 Övriga rörelsekostnader

	2011	2010
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–21 642	–22 739
Övrigt	–41	–898
	–21 683 –23 637

Not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

	2011	2010
Löner och ersättningar	–189 609	–219 807
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer (se vidare not 20)	–	–328
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	–13 546	–16 256
Sociala avgifter	–47 817	–48 576
	–250 972	–284 967

Omstruktureringskostnader

Av löner och ersättningar ingår omstruktureringskostnader med – (–2,8) MSEK för NOTEs omstruktureringsprogram. Bland omstruktureringskostnader ingår även konsultarvoden till tidigare VD med – (5,2) MSEK.

Medelantal anställda
	2011	Varav män		2010 Varav män
Sverige	337	70%	317	65%
Norge	41	47%	43	47%
England	37	48%	30	57%
Finland	41	37%	37	65%
Estland	229	26%	229	27%
Kina	253	42%	164	43%
Polen	–	–%	108	61%
Litauen	1	71%	72	30%
Koncernen totalt	939	48%	1 000	49%

Könsfördelning i företagsledningen

	2011 Andel kvinnor	2010 Andel kvinnor
Styrelseledamöter, verkställande direktörer	6%	4%
Övriga ledande befattningshavare 2 (5) personer*	0%	0%

*Avser totalt antal ledande befattningshavare under året.

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2011		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Stefan Charette	200	–	–	–	200
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson	520	–	–	–	520
	Bruce Grant	100	–	–	–	100
	Göran Jansson, utträde 110428	33	–	–	–	33
	Stefan Johansson, invald 110428	107	–	–	–	107
	Henry Klotz	100	–	–	–	100
Verkställande direktör:	Peter Laveson, utträde styrelse 110428	1 827	450	–	379	2 656
Övriga ledande befattningshavare (2 personer)		2 528	130	82	810	3 550
		5 415	580	82	1 189	7 266

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som belastat koncernens resultat under 2011. Ej utbetald ersättning till avgående VD uppgick till 0,2 (4,3) MSEK vid årets slut, varav – (0,4) MSEK avsåg förmåner och pensioner. I raden styrelsens ledamöter ingår fakturerade arvoden från eget bolag om 0,4 (0,2) MSEK. Från halvårsskiftet 2011 och ett år framåt löper ett lönsamhetsbaserat, rörligt ersättningsprogram för ledande befattningshavare, dotterbolagschefer och andra nyckelpersoner. Antalet deltagare uppgår till 15 personer. Under 2011 har programmet belastat koncernens resultat med ett bedömt utfall om 1,5 MSEK, varav 0,5 MSEK avser ledande befattningshavare, dessa har ej medtagits i ovanstående tabell. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2010		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Stefan Charette, invald 100427	145	–	–	–	145
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson, invald 100427	283	–	–	–	283
	Bo Andersson, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Håkan Gellerstedt, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Göran Gezelius, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Bruce Grant, ordförande t o m 100427	146	–	–	–	146
	Göran Jansson, VD t o m 100716	2 049	–	–	–	2 049
	Henry Klotz, invald 100427	79	–	–	–	79
	Per-Arne Sandström, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Göran Sigfridsson, utträde 100427	33	–	–	–	33
Verkställande direktör:	Peter Laveson, invald styrelse 100427, tillträtt VD 100716	771	–	–	186	957
	Knut Pogost, avgått 100125	5 541	–	–	–	5 541
Övriga ledande befattningshavare (5 personer)*		3 871	–	228	1 002	5 101
		13 050	–	228	1 188	14 466

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som belastat koncernens resultat under 2010. Ej utbetald ersättning till avgående VD uppgick till 4,3 (4,7) MSEK vid årets slut, varav 0,4 (1,3) MSEK avsåg förmåner och pensioner. I raden verkställande direktör ingår konsultarvode för VD ej anställd i koncernen. I raden styrelsens ledamöter ingår fakturerade arvoden från eget bolag om 0,2 (–) MSEK. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

*Avser totalt antal ledande befattningshavare under året, för perioden kvartal 1-2 totalt 4 personer, kvartal 3 totalt 3 personer och kvartal 4 totalt 2 personer

Not 8 Arvode och ersättning till revisorer

	2011	2010
PwC
Revisionsuppdraget	–1 100	–1 100
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–100	–70
Skatterådgivning	–279	–4
Övriga tjänster	–140	–665
Övriga revisorer
Revisionsuppdraget	–278	–375
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–29	–
Skatterådgivning	–62	–20
Övriga tjänster	–531	–644

Revision av koncernredovisning har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapport.

Not 9 Finansnetto

	2011	2010
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	71	621
Valutakursvinster	4 936	1 394
Övrigt	95	157
Finansiella intäkter	5 102	2 172
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–6 658	–7 586
Bankkostnader	–3 595	–4 410
Valutakursförluster	–2 575	–1 416
Övrigt	–374	–26
Finansiella kostnader	–13 202 –13 438
Finansnetto		–8 100 –11 266

Not 10 Skatt

Redovisad i resultaträkningen	2011	2010
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad	–3 374	–4 520
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–5	–48
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader/bokslutsdispositioner	–4 600	–1 991
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skattevärde i underskottsavdrag	–8 848	7 095
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–54	–3 063
Totalt redovisad skatt i koncernen	–16 881	–2 527

Avstämning av effektiv skatt	%	2011	%	2010
Resultat före skatt		56 273		–59 431
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget		–26,3 –14 800	26,3	15 630
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	0,7	408	–8,9	–5 298
Ej avdragsgilla kostnader	–3,2	–1 784	–1,6	–942
Ej skattepliktiga intäkter	3,4	1 915	2,1	1 266
Skatt hänförlig till tidigare år	–0,1	–59	–5,2	–3 112
Ej bokförd skatteintäkt på årets förlust	–4,5	–2 560		–17,4 –10 319
Övrigt	–0,0	–1	0,4	248
	–30,0 –16 881			–4,3 –2 527

	Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld		Netto
Redovisade i balansräkningen	2011-12-31	2010-12-31	2011-12-31	2010-12-31		2011-12-31	2010-12-31
Materiella anläggningstillgångar	430	1 630	2 350	2 410		–1 920	–780
Derivat värderade till verkligt värde	–	146	8	–		–8	146
Underskottsavdrag	12 313	21 247	–	–		12 313	21 247
Avsättningar	3 038	5 959	–	–		3 038	5 959
Obeskattade reserver	–	–	1 029	–		–1 029	–
Skattefordringar/-skulder	15 781	28 982	3 387	2 410		12 394	26 572

Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag Uppskjutna skattefordringar redovisas på skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Inga av underskottsavdragen är tidsbegränsade, 1,4 MSEK beräknas nyttjas under 2012. Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår till –19,6 (–54,4) MSEK. Avsättningar för uppskjuten skatt 2011-12-31 2010-12-31 Redovisat värde vid periodens ingång 2 410 3 590 Belopp som avsatts under perioden 1 239 – Belopp som tagits i anspråk under perioden –262 –1 180 3 387 2 410

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Balans per 1 jan 2010	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot totalresultatet	Redovisat direkt i eget kapital	Balans per 31 dec 2010
Materiella anläggningstillgångar	–3 270	2 471	19	–	–780
Pensionsavsättningar	73	–73	–	–	–
Derivat värderade till verkligt värde	–	89	57	–	146
Underskottsavdrag	17 667	3 896	–316	–	21 247
Avsättningar	10 350	–4 342	–49	–	5 959
	24 820	2 041	–289	–	26 572
	Balans per 1 jan 2011	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot totalresultatet	Redovisat direkt i eget kapital	Balans per 31 dec 2011
Materiella anläggningstillgångar	–780	–1 279	139	–	–1 920
Derivat värderade till verkligt värde	146	–126	–	–28	–8
Underskottsavdrag	21 247	–8 902	–32	–	12 313
Avsättningar	5 959	–2 811	–110	–	3 038
Obeskattade reserver	–	–1 029	–	–	–1 029

Övrigt – 645 –645 – –

26 572 –13 502 –648 –28 12 394

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioden för goodwill är obestämbar medan nyttjandeperioden för övriga immateriella tillgångar är bestämbar och följer vad som är angivet under not 1, Redovisningsprinciper. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.

		Balanserade utgifter för datorprogram,	Varumärken med mera,
	Goodwill, förvärvad	förvärvade	förvärvade	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2010-01-01	73 139	16 173	1 380	90 692
Investeringar	–	153	38	191
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–458	–808	–28	–1 294
Avyttringar och utrangeringar	–	–6 761	–	–6 761
Utgående balans 2010-12-31	72 681	8 757	1 390	82 828
Ingående balans 2011-01-01	72 681	8 757	1 390	82 828
Investeringar	–	–	–	–
Omklassificeringar och valutakurseffekter	26	–223	–1	–198
Avyttringar och utrangeringar	–144	–6 714	–	–6 858
Utgående balans 2011-12-31	72 563	1 820	1 389	75 772
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2010-01-01	–1 924	–6 123	–1 180	–9 227
Omklassificering och valutakurseffekter	–	470	3	473
Årets nedskrivningar	–255	–5 005	–	–5 260
Årets avskrivningar	–	–3 600	–76	–3 676
Avyttringar och utrangeringar	–	5 576	–	5 576
Utgående balans 2010-12-31	–2 179	–8 682	–1 253	–12 114
Ingående balans 2011-01-01	–2 179	–8 682	–1 253	–12 114
Omklassificering och valutakurseffekter	–	225	–4	221
Årets avskrivningar	–	–71	–72	–143
Avyttringar och utrangeringar	144	6 714	–	6 858
Utgående balans 2011-12-31	–2 035	–1 814	–1 329	–5 178
Redovisade värden
Per 2010-01-01	71 215	10 050	200	81 465
Per 2010-12-31	70 502	75	137	70 714
Per 2011-01-01	70 502	75	137	70 714
Per 2011-12-31	70 528	6	60	70 594

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2011	2010
Kostnad sålda varor/tjänster	–143	–3 235
Administrationskostnader	–	–5 701
Försäljningskostnader	–	–
	–143	–8 936

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

NOTE allokerar och prövar goodwill på rörelsesegmenten Nearsourcing (NSC) samt Industrial Plants (IP). I nedanstående tabell framgår goodwillvärden per rörelsesegment.

	2011-12-31	2010-12-31
NEARSOURCING	54 703	54 677
INDUSTRIAL PLANTS	15 825	15 825
	70 528	70 502

Nedskrivningsprövningen baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 3 (3) år. Kassaflödet för det första året baseras på av styrelsen fastställd budget. De följande två åren baseras på bolagets bästa bedömning. Kassaflöden bortom prognosperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt nedan.

Nedskrivningsprövningen utgår ifrån beräknade nuvärden av kassaflöden från respektive juridisk enhet som ingår i respektive rörelsesegment. Nuvärdet av dessa aggregerade kassaflöden jämförs sedan med den goodwill samt sysselsatt kapital som är allokerat till rörelsesegmentet.

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta efter skatt baserad på riskfri ränta samt den risk som bedöms vara förknippad med verksamheten. NOTE har huvudsakligen en gemensam upplåning, samma diskonteringsränta efter skatt, 11,2 (11,3) procent, har därför använts för båda rörelsesegmenten. Diskonteringsränta före skatt uppgår till 14,2 (14,8)

Återvinningsvärdet för både NSC samt IP överstiger det redovisade värdet.

Viktiga variabler	Metod för att definiera värden
Tillväxt under prognospe rioden	Marknadstillväxten har bedömts till 5 (5) procent under prog nosperioden för huvuddelen av enheterna. För verksamheten i Kina har dock större tillväxt beräknats då verksamheten är under uppbyggnad. Marknadstillväxten baseras på historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information.
Tillväxt efter prognos perioden	Tillväxt efter prognosperioden beräknas uppgå till 1,5 (1,5) procent.
Materialkostnader	Kostnaden för elektronikkomponenter beräknas under prognosperioden att sjunka, dels på grund av fortsatt effekti visering i tillverkningsprocessen dels genom ökade inköpsvo lymer och förbättrad samordning av inköpsprocesser.
Personalkostnader	Lönekostnaden har beräknats med hjälp av kollektivavtal och med hänsyn till historiska löneökningar. Vidare har hänsyn tagits till att en allt större andel av tillverkningen sker i koncer nens anläggningar i lågkostnadsländer.

Känslighetsanalys nedskrivningsprövning av goodwill

Med ovan beskrivna beräkningsförutsättningar och med hänsyn till den av NOTE bedömda tillväxt- och lönsamhetspotentialen av sin affärsmodell finns per balansdagen inga nedskrivningsbehov av goodwillvärden.

För de fall att marknadstllväxten under prognosperioden eller efter prognosperioden uteblir helt föranleder detta inget nedskrivningsbehov. En ökning av diskonteringsräntan efter skatt med 1 procentenhet, från 11,2 till 12,2 procent, innebär inget nedskrivningsbehov. Nyttjandevärdet minskar men överstiger ändå med marginal det redovisade värdet för både NSC samt IP.

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark (rörelse fastigheter)	Nedlagda kostnader på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2010-01-01	69 642	8 030	183 311	55 676	316 659
Investeringar	–	186	3 505	500	4 191
Avyttringar	–11 454	–737	–53 620	–9 471	–75 282
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–4 296	–454	–5 680	211	–10 219
Utgående balans 2010-12-31	53 892	7 025	127 516	46 916	235 349
Ingående balans 2011-01-01	53 892	7 025	127 516	46 916	235 349
Investeringar	–	495	6 066	386	6 947
Avyttringar	–8 503	–243	–6 427	–735	–15 908
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–191	167	732	207	915
Utgående balans 2011-12-31	45 198	7 445	127 886	46 774	227 303
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 2010-01-01	–24 190	–2 647	–121 748	–46 029	–194 614
Årets avskrivningar	–3 385	–1 370	–20 571	–2 914	–28 240
Årets nedskrivningar	–4 555	–	–900	–	–5 455
Avyttringar	5 754	576	46 421	8 080	60 831
Omklassificeringar och valutakurseffekter	1 585	210	3 432	–341	4 886
Utgående balans 2010-12-31	–24 791	–3 231	–93 367	–41 204	–162 593
Ingående balans 2011-01-01	–24 791	–3 231	–93 367	–41 204	–162 593
Årets avskrivningar	–1 615	–1 209	–14 499	–2 362	–19 684
Avyttringar	8 723	46	3 220	589	12 578
Omklassificeringar och valutakurseffekter	84	–91	–526	–137	–670
Utgående balans 2011-12-31	–17 599	–4 485	–105 172	–43 114	–170 369
Redovisade värden
Per 2010-01-01	45 452	5 383	61 563	9 647	122 045
Per 2010-12-31	29 101	3 794	34 150	5 712	72 757
Per 2011-01-01	29 101	3 794	34 150	5 712	72 757
Per 2011-12-31	27 599	2 960	22 715	3 660	56 934

Upplysningar om statliga stöd i koncernen

Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 1 262. Detta anskaffningsvärde har reducerats med 194 avseende beslutade statliga stöd. Totalt nyttjade investeringsbidrag men ej erhållna uppgår på balansdagen till – (630). Ställda säkerheter för erhållna bidrag 2011 och tidigare år uppgår till 8 050, återbetalningsskyldighet föreligger för investeringsbidragen i händelse av att ställda villkor inte uppfylls.

Av- och nedskrivningar
Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2011	2010
Kostnad sålda varor/tjänster	–18 517	–32 269
Administrationskostnader	–1 080	–1 059
Försäljningskostnader	–87	–367
	–19 684 –33 695

Finansiell leasing (leasad produktionsutrustning)

NOTE leasar produktionsutrustning under ett flertal olika finansiella leasingavtal. Per den 31 december 2011 var värdet på leasade tillgångar 4 936 (12 993).

Säkerheter

Per den 31 december 2011 har fastigheter med ett redovisat värde på 27 599 (29 101) ställts som säkerhet för bankkrediter.

Not 13 Andelar i joint ventures

Koncernens innehav i joint venture företaget NOTEFideltronik SA avyttrades i december

2010.
	2011	2010
Intäkter	–	34 488
Kostnader	–	–41 637
Resultat	–	–7 149

Not 14 Långfristiga och övriga fordringar

	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga fordringar
Räntebärande lån	4 000	6 000
Övriga långfristiga fordringar	488	2 444
	4 488	8 444
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Räntebärande lån	2 081	24 488
Moms	5 626	3 917
Övrigt	4 003	6 719
	11 710	35 124

Not 15 Varulager

	2011-12-31	2010-12-31
Råvaror och förnödenheter	170 431	159 740
Varor under tillverkning	27 807	35 108
Färdiga varor och handelsvaror	19 248	10 078
Reserv för inkurans	–15 161	–12 347
	202 325	192 579

Årets kostnadsförda varulager framgår av not 8 "Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag".

Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna intäkter	2 461	2 581
Förutbetalda tjänster	2 671	2 326
Förutbetald hyra	3 267	1 543
Förutbetalda licenser	811	557
Förutbetald försäkring	871	610
Förutbetalda leasingavgifter	232	550
Övriga förutbetalda kostnader	423	2 874
	10 736	11 041

Not 17 Eget kapital

Koncernen	Aktieslag A
Antal aktier (i tusental)	2011-12-31 2010-12-31
Emitterade per 1 januari	28 873	9 624
Nyemission	–	19 248
Emitterade per 31 december – betalda	28 873 28 873

Per den 31 december 2011 omfattade det registrerade aktiekapitalet 28 872 600 aktier med ett kvotvärde om 0,50 kronor per st. Inga utestående teckningsoptioner eller andra instrument som kan leda till utspädningseffekter fanns per 2011-12-31. Innehavare av aktier är berättigade till utdelning och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005 samt överkurs om 4 kr per aktie i 2010 års företrädesemission minskat med emissionskostnader.

Reserver

Omräkningsreserv	2011-12-31	2010-12-31
Ingående omräkningsreserv	–4 398	5 786
Årets omräkningsdifferenser	2 954	–10 184
Utgående omräkningsreserv	–1 444	–4 398

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Omräkningsreserven innefattar även effekten av valutakursdifferenser på långfristiga interna lån som kan jämställas med eget kapital i dotterbolag.

Säkringsreserv	2011-12-31	2010-12-31
Ingående säkringsreserv	–159	–
Årets prognostiserade kassaflödessäkringar	77	–159
Utgående säkringsreserv	–82	–159

Säkringsreserven innefattar de kassaflödessäkringar som dels testats effektiva enligt IAS39 och dels avser prognostiserade flöden som ännu inte påverkat koncernens resultatoch balansräkning.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och joint venture företag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår också i balanserade vinstmedel inklusive årets resultat.

Kapitalhantering

Styrelsen har tillsammans med ledningen för NOTE följande finansiella mål:

Tillväxtmål

NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa under lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenter. För verksamhetsåret 2011 uppgick räntabiliteten på operativt kapital till 17,7 (–12,1) procent.

Kapitalstrukturmål

Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent. Soliditeten vid årets utgång uppgick till 41,0 (31,3) procent.

Not 18 Resultat per aktie

Resultat per aktie	Före utspädning		Efter utspädning
	2011	2010	2011	2010
Resultat per aktie, kronor	1,36	–2,55	1,36	–2,55

Beräkningen av resultat per aktie för 2011 har baserats på årets resultat uppgående till 39 392 (–61 958) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2011 uppgående till 28 872 600 (24 342 155).

Resultat per aktie efter utspädning

Ingen utspädningseffekt föreligger då NOTE inte har givit ut några instrument som kan ge upphov till utspädning.

Not 19 Räntebärande skulder

	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga skulder
Banklån	–	1 475
Finansiella leasingskulder av maskiner	2 148	3 191
	2 148	4 666
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	22 068	24 863
Factoring	116 004	146 532
Kortfristig del av banklån	1 681	2 518
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	3 364	9 801
Övriga lån	–	18 526
	143 117	202 240

Ställda säkerheter

Säkerhet för banklån, finansiella leasingskulder och checkräkningskrediter är utställda med ett belopp av 24 595 (24 679) i företagets mark och byggnader (se även not 12) samt 220 207 (212 192) i rörelsen. Säkerhet för factoring är utställda med ett belopp av 181 027 (188 064) i pantbelånade kundfordringar.

Verkligt värde långfristiga skulder	Redovisat värde		Verkligt värde
	2011	2010	2011	2010
Finansiella leasingskulder av maskiner	2 148	3 191	2 070	3 073

Det verkliga värdet på kortfristiga skulder motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med ränta baserad på genomsnittlig låneränta om 8,2 (8,4) procent.

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

	Minimi leaseav gifter 2011	Ränta 2011	Kapital belopp 2011	Minimi leaseav gifter 2010	Ränta 2010	Kapital belopp 2010
Inom ett år	3 364	303	3 061	9 801	1 078	8 723
Mellan ett och fem år	2 148	193	1 955	3 191	351	2 840
	5 512	496	5 016	12 992		1 429 11 563

För ytterligare information, se not 24 Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 51.

Not 20 Pensionsförpliktelser

Förändringar av den i balansräkningen redovisade förpliktelsen för förmånsbestämda planer			2011		2010
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari			–		12 748
Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad (se nedan)			–		328
Pensionsutbetalningar			–		–
Pensionsplan övertagen av Alecta			–		–13 076
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 31 december			–		–
Kostnad redovisad i resultaträkningen			2011		2010
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period			–		328
Räntekostnad på förpliktelsen			–		–
Aktuariella förluster(+)/vinster(–)			–		–
Summa nettokostnad i resultaträkningen			–		328
Beräknad kostnad för 2012 uppgår till – (–)
Kostnad redovisad i följande rader i resultaträkningen			2011		2010
Kostnad sålda varor			–		–
Försäljningskostnader			–		–
Administrationskostnader			–		328
Summa nettokostnad i resultaträkningen			–		328
Historisk information	2011	2010	2009	2008	2007
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	–	–		15 658 14 768 14 636
Erfarenhetsbaserad justering förlust –/vinst +	–	–		–2 910 –2 398 –1 291

Alecta

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas till största del genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,3 (3,8) MSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 (146) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för både tjänstemän och arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

	2011	2010
Kostnader för avgiftsbestämda planer1	9 077	16 249

1 ITP-plan finansierad i Alecta ingår med 3 269 (3 790), se ovan.

Not 21 Avsättningar

Kortfristig del av avsättningar	2011-12-31	2010-12-31
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	1 131	12 628
Kostnader för avgående VD	188	4 256
Övrigt	37	31
	1 356	16 915

Kostnader för omstruktureringsåtgärder:

Under inledningen av 2010 beslutades att intensifiera strukturomvandlingen av NOTE. Målsättningen var att vidta besparings- och effektiviseringsåtgärder som ger en positiv resultateffekt om minst 50 MSEK mätt som årstakt. Som en del i programmet genomfördes en koncentration av koncernens elektroniktillverkande enheter, såväl i Sverige som internationellt. Verksamheter som inte passade in avvecklades eller såldes. Centrala resurser anpassades till det rådande marknadsläget. Åtgärdsprogrammet medförde engångskostnader under 2010 om totalt cirka -47 MSEK och kunde till allt väsentligt planenligt slutföras under verksamhetsåret 2011.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder 2011-12-31 utgörs av beslutade kostnader för uppsagd personal som kommer att utbetalas till och med oktober 2012.

2010	Omstruktureringar	Pensioner	Kostnader för avg. VD/Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid periodens ingång	32 134	12 748	6 317	51 199
Avsättningar som gjorts under perioden	41 229	328	5 230	46 787
Belopp som tagits i anspråk under perioden*	–53 879	–13 076	–7 260	–74 215
Outnyttjade belopp återförda under perioden	–6 856	–	–	–6 856
Redovisat värde vid periodens utgång	12 628	–	4 287	16 915
*Omklassificeringar till andra rader i balansräkningen ingår med –27 000.
2011	Omstruktureringar	Pensioner	Kostnader för avg. VD/Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid periodens ingång	12 628	–	4 287	16 915
Avsättningar som gjorts under perioden	–	–	7	7
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–9 146	–	–4 069	–13 215
Outnyttjade belopp återförda under perioden	–2 351	–	–	–2 351

Redovisat värde vid periodens utgång 1 131 – 225 1 356

Not 22 Övriga kortfristiga skulder

	2011-12-31	2010-12-31
Personalens källskatt	4 190	7 812
Sociala avgifter	3 544	5 557
Moms	11 973	15 460
Övrigt	2 920	4 746
	22 627	33 575

Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna löner och ersättningar	9 444	6 945
Upplupna sociala kostnader	5 452	5 125
Semesterersättningar	18 377	19 003
Övrigt	14 302	12 885
	47 575	43 958

Not 24 Finansiella risker och finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom valutarisker, upplånings- och ränterisker samt likviditets- och kreditrisker. Enligt koncernens finanspolicy skall de finansiella riskerna ligga på en så låg nivå som möjligt.

Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och utgör ett ramverk för riskhanteringen. Policyns övergripande målsättning är att säkerställa bolagets kort- och långfristiga kapitalförsörjning, att anpassa den finansiella strategin efter bolagets verksamhet så att en långsiktigt stabil kapitalstruktur uppnås och bibehålls samt att uppnå bästa möjliga finansnetto inom givna riskramar.

Enligt koncernens riktlinjer för lånefinansiering ska i huvudsak en långivare finnas. Förfallotidpunkter eftersträvas att fördelas jämnt över åren.

Moderbolaget är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen samt koncernrapportering och informationsgivning till aktieägare. Koncernens verksamhet bedrivs i juridiska dotterbolag varför de faktiska riskerna uppstår där.

Avtalsvillkor

Finansiella tillgångar består huvudsakligen av likvida medel samt kundfordringar. Risken i kundfordringar ökar med antalet utestående kreditdagar. Det finns en tendens i marknaden att kräva allt längre kredittid.

NOTEs finansiering utgörs av en kombination av factoring- och traditionella checkräkningskrediter. Pantförskrivna kundfordringar uppgick vid årets utgång till 181 (188) MSEK.

Räntevillkoren på factoring- och checkräkningskrediterna baseras på en rörlig basränta plus fasta procentsatser, under året har en genomsnittlig ränta om 4,0 (3,3) procent belastat koncernens resultat.

NOTE har avtalat om ett antal särskilda villkor (covenants) gentemot långivaren som säkerhet för skulderna. Dessa baseras på resultatmått, räntetäckningsgrad, soliditet, samt rörelskapital. Vid årskiftet uppfylldes samtliga villkor.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Verksamheten finansieras bland annat genom eget kapital 259,4 (217,0) MSEK och räntebärande skulder 145,3 (206,9) MSEK, utnyttjad checkräkningskredit ingår med 22,1 (24,9) MSEK. Outnyttjad checkräkningskredit vid årets slut uppgick till 35,6 (33,3) MSEK. Finansiella skulder består av lån samt utnyttjad del av checkräknings- och factoringkredit.

Åldersanalys, finansiella skulder

2011, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Bankkrediter inkl checkräk ning & factoring	139,7	0,1	0,3	139,3	–	–
Finansiella leasingskulder	5,5	0,5	1,0	1,8	2,2	–
Derivat	–	–	–	–	–	–
Leverantörsskulder	153,0	97,7	47,2	8,1	–	–
Summa	298,2	98,3	48,5	149,2	2,2	–
2010, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Bankkrediter inkl check räkning & factoring	175,4	0,1	1,3	172,5	1,5	–
Finansiella leasingskulder	13,0	2,1	2,3	5,4	3,2	–
Derivat	0,6	0,2	0,4	–	–	–
Leverantörsskulder	172,0	129,0	37,8	5,2	–	–
Övriga finansiella skulder	18,5	18,5	–	–	–	–

Ränterisker

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider påverkar främst kassaflödesrisken medan kortare räntebindningstider påverkar prisrisken.

Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Koncernens exponering mot marknadsrisken för förändringar av räntenivåer hänför sig i första hand till koncernens finansiella nettoskulder som vid årets slut uppgick till 109,9 (142,7) MSEK. På balansdagen saknades räntederivat och räntan var således helt rörlig.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor, belopp i TSEK och procentuell andel av NOTEs totala egna kapital:

	2011-12-31		2010-12-31
Valuta	Belopp	%	Belopp	%
CNY	15 465	6,0	5 024	2,3
EEK	–	–	1 329	0,6
EUR	14 658	5,7	10 204	4,7
GBP	2 207	0,9	2 058	0,9
LTL	–	–	1 211	0,6
NOK	7 986	3,1	6 364	2,9
PLN	5 215	2,0	801	0,4
USD	–	–	0	0,0
	45 531	17,6	26 991	12,4

Kreditrisker

Kreditrisker i finansiell verksamhet Kreditrisken består i att en part i en transaktion inte kan fullgöra sina finansiella åtaganden.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder skall kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning ska inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat regler som anger beslutsnivåer för kreditlimits samt hur värdering av krediter och osäkra fordringar skall hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.

De tio största kunderna står för cirka 49 (51) procent av försäljningen. Koncernen har en relativt god spridning av kunder inom olika industribranscher.

Åldersanalys, kundfordringar	2011	2010
Ej förfallna kundfordringar	184 384	207 977
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr	35 098	23 213
Förfallna kundfordringar >30 dgr–60 dgr	6 546	1 935
Förfallna kundfordringar >60 dgr	3 795	5 488
Nedskrivna kundfordringar >60 dgr	–2 970	–4 263
Summa	226 853	234 350

Valutarisker

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

Valutariskfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering.

Kostnader och inköp i utländsk valuta säkras till stor del genom bindande avtal där kunden står fulla valutarisken. Fakturering sker huvudsakligen i lokal valuta och till största delen i svenska kronor. Om fakturering i lokal valuta inte är möjligt ska kurssäkring ske vid större kontrakt än motsvarande 5 MSEK. NOTE tillämpar ett centraliserat synsätt vad gäller hanteringen av valutasäkringsåtgärder. NOTEs centrala ekonomifunktion kurssäkrar nettoflöden i utländsk valuta på rullande 6 månaders prognoser utifrån de ramar som fastställts i NOTEs finanspolicy.

	Nettoexponering av försäljning och inköp i utländsk valuta	Totala säkringar	Procentandel	Snittkurs
EUR	4 775	3 075	64%	9,09
USD	9 438	4 000	42%	6,88
Summa	14 213	7 075	50%	N/A

Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödessäkringar. Vid årets utgång uppgick det verkliga värdet på NOTEs kassaflödessäkringar till 0,0 (–0,6) MSEK.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

NOTEs derivatinstrument som innehålls för säkringsredovisning baseras alla på värderingsnivå 2 enligt IFRS 7, d v s det verkliga värdet baseras på observerbar data från en oberoende källa.

Risker i material

Då en stor del av koncernens försäljningsvärde består av material, är både pris på och tillgång till material avgörande för lönsamheten. NOTEs strategiska inköpsbolag NOTE Components hanterar en stor del av materialinköpsavtalen.

Känslighetsanalys

För att hantera marknadsrisker har koncernen som syfte att minimera påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat.

		Påverkan på totalresultatet
Marknadsrisk, MSEK	+/- 2%	+/- 5%
Försäljningsprisförändring till kund	17,8	44,5
Försäljningsvolymförändring	4,5	11,4
Materialprisförändring*	11,2	27,9
Lönekostnadsförändring	3,8	9,4
Ränteförändring	1,6	4,0
Valutaförändring EUR/USD på kund- och leverantörsskulder per 2011-12-31	0,2	0,6
Valutaförändring på nettotillgångar i utländska dotterföretag	0,9	2,3

* Prisjusteringsklausuler mot kund ej beaktade.

Not 25 Finansiella instrument per kategori

2011-12-31	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Totalt
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	31		31
Kundfordringar och andra finansiella fordringar	232 934	–		232 934
Likvida medel	29 297	–		29 297
Summa tillgångar	262 231	31		262 262
Skulder i balansräkningen
Räntebärande skulder		–	145 265	145 265
Derivatinstrument		–	–	–
Leverantörsskulder och andra finansiella skulder		–	152 978	152 978
Summa skulder		–	298 243	298 243

2010-12-31	Låne- och kundfordringar	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Totalt
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–		–
Kundfordringar och andra finansiella fordringar	264 838	–		264 838
Likvida medel	33 682	–		33 682
Summa tillgångar	298 520	–		298 520
Skulder i balansräkningen
Räntebärande skulder		–	206 906	206 906
Derivatinstrument		556	–	556
Leverantörsskulder och andra finansiella skulder		–	171 945	171 945
Summa skulder		556	378 851	379 407
scsc

Not 26 Operationell leasing

	2011-12-31	2010-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	3 065	4 083
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	5 903	7 219
	8 968	11 302

Koncernens kostnad för operationell leasing uppgick till 3 566 (6 227).

Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2011-12-31	2010-12-31
Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar	24 595	24 679
Företagsinteckningar	220 207	220 242
Pantbelånade kundfordringar	181 027	188 064
	425 829	432 985
Eventualförpliktelser
Länsstyrelsen, villkorslån	1 434	1 014
	1 434	1 014

Not 28 Närståenderelationer

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp från närstående av rörelsekaraktär	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Bolag ägt av styrelseledamot i moderbolag/dotterbolag	2011	–	1 081	–	–
Bolag ägt av styrelseledamot i moderbolag/dotterbolag	2010	–	3 325	–	–
Bolag ägt av ledande befattningshavare	2011	–	–	–	–
Bolag ägt av ledande befattningshavare*	2010	–	3 134	–	–
Joint venture-företag	2011	–	–	–	–
Joint venture-företag	2010	21 761	50 185	–	–

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörernas och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 44. *Inköp avser ersättning som fakturerats från eget utländskt bolag då anställning i Sverige ej varit tillämpligt.

Not 29 Kassaflödesanalys

kundfordringar Betalda räntor	2011	2010
Erhållen ränta	93	442
– – – Erlagd ränta	–5 941	–6 469
264 838 264 838 –
Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande 33 682 – 33 682	2011	2010
Nedskrivningar	–3 697	11 928
298 520 – 298 520 Ej utbetalda lånefordringar	–	–33 084
Orealiserade kursdifferenser	–1 398	1 469
Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar 206 906 – 206 906	2 401	3 923
Realisationsresultat vid försäljning rörelse/dotterföretag	3 844	–1 192
556 – 556 Avsättningar	–2 354	10 099
– 171 945 171 945 Övriga ej likviditetspåverkande poster	913	235
556 378 851 379 407	–291	–6 622
Likvida medel	2011-12-31	2010-12-31
Kassa och bank	29 297	33 682
Outnyttjade checkräkningskrediter	35 595	33 311
Tillgängliga likvida medel	64 892	66 993

Avyttring av rörelse, dotterföretag och joint ventures	2011	2010
Avyttrade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	–	388
Materiella anläggningstillgångar	4 551	5 327
Varulager	5	12 577
Rörelsefordringar	8	15 688
Likvida medel	434	533
	4 998	34 513
Kortfristiga rörelseskulder	105	27 251
	105	27 251
Försäljningspris	1 049	8 454
Avgår säljarereverser	–	–2 000
Likvida medel i den avyttrade verksamheten	–434	–533
Påverkan på likvida medel	615	5 921

Not 30 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Väsentliga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Vissa redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Kundfordringar och varulager

Kundfordringar och varulager utgör värdemässigt per balansdagen de största tillgångsposterna. Bägge dessa poster är värderade till nettovärden, efter avdrag för nedskrivningar, baserade på individuella bedömningar. På balansdagen 2011-12-31 uppgick reserv för inkurans till –15,2 (–12,3) MSEK och reserv för osäkra kundfordringar till –3,0 (–4,3) MSEK. I not 24 ges mer information kring de bedömningar som gjorts samt information om de risker som är förknippade med dessa tillgångsposter.

Goodwill

Koncernens goodwill är hänförlig till svenska och utländska dotterbolag. Goodwill nedskrivningsprövas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. På balansdagen 2011-12-31 uppgick koncernens goodwill till 70,5 (70,5) MSEK. I not 11 ges mer information avseende värdering av goodwillposter.

Uppskjuten skattefordran

Koncernens uppskjutna skattefordran utgörs främst av avsättningar samt aktiverade förlustavdrag i utländska dotterbolag. På balansdagen 2011-12-31 uppgick koncernens uppskjutna skattefordran till 15,8 (29,0) MSEK. I not 10 ges mer information avseende koncernens uppskjutna skattefordran.

Not 31 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Under första kvartalet 2012 har en av NOTEs kunder rapporterat om lönsamhetsproblem och förestående omstruktureringsåtgärder. Med anledning av den situationen sker fortsatta leveranser i nära dialog med kunden.

Resultaträkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2011	2010
Nettoomsättning		33 756	40 500
Kostnad för sålda tjänster		–27 331	–29 866
Bruttoresultat		6 425	10 634
Försäljningskostnader		–5 022	–7 998
Administrationskostnader		–10 656	–14 008
Övriga rörelseintäkter	2	34	2 103
Övriga rörelsekostnader	3	–13	–2 048
Rörelseresultat	4, 5, 17, 19	–9 232	–11 317
Resultat från finansiella poster	6
Resultat från andelar i koncernföretag		43 289	–81 776
Ränteintäkter och liknande resultatposter		7 946	4 115
Räntekostnader och liknande resultatposter		–8 098	–15 651
Resultat efter finansiella poster		33 905	–104 629
Bokslutsdispositioner	7	–1 051	–
Resultat före skatt		32 854	–104 629
Skatt på årets resultat	8	–8 698	5 407
Årets resultat		24 156	–99 222

Moderbolagets rapport över totalresultatet

TSEK	2011	2010
Årets resultat	24 156	–99 222
Övrigt totalresultat:	–	–
Summa totalresultat för året	24 156	–99 222

Balansräkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	9	–	–
Materiella anläggningstillgångar	10	32	51
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	20	250 233	229 817
Andelar i joint ventures	21	–	–
Uppskjuten skattefordran		–	7 868
Övriga fordringar	11	4 000	8 000
Fordringar på koncernföretag	11	88 523	85 166
Summa finansiella anläggningstillgångar		342 756	330 851
Summa anläggningstillgångar		342 788	330 902
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		70	16
Fordringar på koncernföretag	12	61 580	100 220
Övriga fordringar	13	2 896	25 017
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		2 736	3 011
Summa kortfristiga fordringar		67 282	128 264
Kassa och bank	22	13 278	11 778
Summa omsättningstillgångar		80 560	140 042
SUMMA TILLGÅNGAR		423 348	470 944
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (28 872 600/9 624 200 av aktieslag A)		14 436	14 436
Reservfond		217 923	217 923
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		4 919	104 141
Årets resultat		24 156	–99 222
Summa eget kapital		261 434	237 278
Obeskattade reserver		1 051	–
Avsättningar	15	188	4 256
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	14	16 636	20 902
Leverantörsskulder		2 176	1 458
Skulder till koncernföretag		131 639	199 950
Övriga skulder		1 070	1 601
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	16	9 154	5 499
Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		160 675 423 348	229 410 470 944
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter	18	–	–
Eventualförpliktelser	18	25 382	23 099

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2010-01-01	4 812	148 161	86 189	17 952	257 114
Vinstdisposition			17 952	–17 952	–
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–99 222	–99 222
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	–	–99 222	–99 222
Transaktioner med aktieägare
Nyemission	9 624	76 994	–	–	86 618
Kostnader hänförliga till nyemissionen	–	–7 232	–	–	–7 232
Utgående eget kapital 2010-12-31	14 436	217 923	104 141	–99 222	237 278

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2011-01-01	14 436	217 923	104 141	–99 222	237 278
Vinstdisposition			–99 222	99 222	–
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	24 156	24 156
Övrigt totalresultat	–	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	–	24 156	24 156
Transaktioner med aktieägare	–	–	–	–	–
Utgående eget kapital 2011-12-31	14 436	217 923	4 919	24 156	261 434

Kassaflödesanalys för moderbolaget

TSEK	NOT	2011	2010
Den löpande verksamheten	22
Resultat efter finansiella poster		33 905	–104 629
Återlagda avskrivningar		20	902
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		7 711	62 264
Betald skatt		–308	833
		41 328	–40 630
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		38 438	–40 202
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		–68 921	60 976
		–30 483	20 774
Kassaflöde från den löpande verksamheten		10 845	–19 856
Investeringsverksamheten
Investeringar i dotterföretag		–27 178	–
Försäljning av dotterföretag/joint venture		1 049	5 454
Försäljning av rörelsegren		–	1 000
Förvärv av övriga finansiella tillgångar		–3 357	–19 675
Avyttring finansiella tillgångar		24 407	4 596
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–5 079	–8 625
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		–	35 000
Nyemission		–	79 386
Amortering av lån		–4 266	–78 943
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–4 266	35 443
Årets kassaflöde		1 500	6 962
Likvida medel
Vid periodens ingång		11 778	4 816
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		5 766	–28 481
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		–4 266	35 443
Likvida medel vid periodens utgång		13 278	11 778

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Moderföretaget tillämpar följdaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningens not 1, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Dotterföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens värde.

Finansiella garantier

Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 punkt 72, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en ansvarsförbindelse. När företaget bedomer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning. Låneutgifter

Moderbolaget kostnadsför alla låneutgifter omedelbart.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. All moderbolagets försäljning sker till andra bolag inom koncernen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasing

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Med hänsyn till upphörandet av UFR 2 så redovisar moderbolaget från och med 2011 koncernbidrag i finansnettot istället för som tidigare direkt mot eget kapital. Ändringen genomförs retroaktivt, vilket innebär att även jämförelseåret 2010 har korrigerats.

Not 2 Övriga rörelseintäkter

	2011	2010
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar	–	1 987
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	34	116
	34	2 103

Not 3 Övriga rörelsekostnader

	2011	2010
Förlust vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar	–	–2 018
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–13	–30
	–13	–2 048

Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

			2011	2010
Löner och ersättningar			–13 262	–4 869
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer			–3 151	–1 007
Sociala avgifter			–4 955	–1 802
			–21 368	–7 678
Medelantalet anställda	2011	Varav män		2010 Varav män
Sverige	11	73%	7	45%
	11	73%	7	45%

Könsfördelning i företagsledningen	2011 Andel kvinnor	2010 Andel kvinnor
Styrelsen	0%	0%
Övriga ledande befattningshavare 3 (5) personer	0%	0%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2011		2010
	Löner & ersättningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)	Löner & ersätt ningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)
Bolagets ledning	–5 657	–3 255	–3 043	–1 712
	(–580)	(–1 189)	(–)	(–608)
Övriga anställda	–7 605	–4 851	–1 826	–1 097
	(–)	(–1 962)	(–)	(–399)

Kommentarer till tabellen:

Bolagets ledning avser styrelse och VD samt moderbolagets ledningsgrupp.

Not 5 Arvode och ersättning till revisorer

	2011	2010
PwC
Revisionsuppdrag	–400	–380
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–100	–70
Skatterådgivning	–279	–4
Andra uppdrag	–140	–665
	–919	–1 119

Not 6 Finansnetto

	2011	2010
Resultat från andelar i koncernföretag
Nedskrivning aktier i dotterbolag	–5 323	–70 953
Realisationsresultat vid avyttring av aktier i koncernföretag	–390	–19 233
Utdelning från koncernföretag	5 589	6 370
Koncernbidrag, erhållna	50 970	37 000
Koncernbidrag, lämnade		–7 557 –34 960
		43 289 –81 776
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernföretag	1 834	1 432
Valutakursdifferenser	6 060	1 394
Ränteintäkter, övriga	52	1 289
	7 946	4 115
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernföretag	–734	–
Räntekostnader, övriga	–1 202	–1 953
Valutakursdifferenser	–2 575	–10 963
Övrigt	–3 587	–2 735
		–8 098 –15 651

Not 7 Bokslutsdispositioner

	2011	2010
Periodiseringsfond, årets avsättning/upplösning	–1 051	–
	–1 051	–

Not 8 Skatter

Redovisad i resultaträkningen			2011	2010
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt			–830	–
Justering av skatt hänförlig till tidigare år			–	–
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skatteveärde i underskottsavdrag			–7 868	5 399
Justering av skatt hänförlig till tidigare år			–	8
Totalt redovisad skatt			–8 698	5 407
Avstämning av effektiv skatt	%	2011	%	2010
Resultat före skatt		32 854		–104 629
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3	–8 641	26,3	27 517
Ej avdragsgilla kostnader	0,2	–57		–22,3 –23 794
Ej skattepliktiga intäkter	–	–	1,6	1 676

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioden för goodwill är obestämbar medan nyttjandeperioden för övriga immateriella tillgångar är bestämbar och följer vad som är angivet under not 1, Redovisningsprinciper. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.

Skatt hänförlig till tidigare år – – 0,0 8

26,5 –8 698 5,6 5 407

	Balanserade utgifter för datorprogram, förvärvade
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2010-01-01	1 426
Avyttringar och utrangeringar	–1 426
Utgående balans 2010-12-31	–
Ingående balans 2011-01-01	–
Avyttringar och utrangeringar	–
Utgående balans 2011-12-31	–
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2010-01-01	–528
Årets avskrivningar	–357
Avyttringar och utrangeringar	885
Utgående balans 2010-12-31	–

Utgående balans 2011-12-31	–
Avyttringar och utrangeringar	–
Årets avskrivningar	–
Ingående balans 2011-01-01	–

Redovisade värden

Per 2010-01-01	898
Per 2010-12-31	–
Per 2011-01-01	–
Per 2011-12-31	–

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2011	2010
Kostnad sålda varor/tjänster	–	–357
Administrationskostnader	–	–
Försäljningskostnader	–	–
	–	–357

Not 10 Materiella anläggningstillgångar

		Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2010-01-01		2 954
Avyttringar och utrangeringar		–2 558
Utgående balans 2010-12-31		396
Ingående balans 2011-01-01		396
Avyttringar och utrangeringar		–180
Utgående balans 2011-12-31		216
Avskrivningar
Ingående balans 2010-01-01		–982
Årets avskrivningar		–545
Avyttringar och utrangeringar		1 182
Utgående balans 2010-12-31		–345
Ingående balans 2011-01-01		–345
Årets avskrivningar		–20
Avyttringar och utrangeringar		180
Utgående balans 2011-12-31		–184
Redovisade värden
2010-01-01		1 972
2010-12-31		51
2011-01-01		51
2011-12-31		32
Av- och nedskrivningar
Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2011	2010
Kostnad sålda varor/tjänster	–13	–180
Administrationskostnader	–7	–181
Försäljningskostnader	–	–184

Not 11 Långfristiga fordringar

	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga fordringar
Fordringar på koncernföretag	88 523	85 166
Räntebärande fordringar	4 000	6 000
Övriga långa fordringar	–	2 000
	92 523	93 166
Ackumulerade anskaffningsvärden
Långfristiga fordringar
Vid årets början	93 166	52 320
Anskaffning	30 056	65 493
Återbetalning	–30 699	–24 647
	92 523	93 166

–20 –545

Not 12 Kortfristiga fordringar på koncernföretag

	Fordringar på koncernföretag
	2011-12-31	2010-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	100 220	111 597
Lån	3 740	49 195
Checkräkningskredit	4 774	25 271
Kundfordringar, kortfristiga fordringar	53 066	25 754
Återbetalda skulder	–100 220	–111 597
	61 580	100 220

Not 15 Avsättningar

	2011-12-31	2010-12-31
Redovisat värde vid periodens ingång	4 256	6 130
Avsättningar som gjorts under perioden	–	5 230
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–4 068	–7 104
Redovisat värde vid periodens utgång	188	4 256
Varav total långfristig del av avsättningarna	–	–
Varav total kortfristig del av avsättningarna	188	4 256

Moderbolagets avsättningar avser reservation lön- och avgångsvederlag för tidigare VD.

Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 13 Övriga fordringar

Not 14 Räntebärande skulder

Kortfristiga skulder

	2011-12-31	2010-12-31
Räntebärande fordran	2 081	24 488
Momsfordran	815	392
Övriga kortfristiga fordringar	–	137
	2 896	25 017

Checkräkningskredit 16 636 17 829 Övriga räntebärande skulder – 3 073

	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna konsultarvoden	2 200	2 155
Upplupna löner och ersättningar	3 108	848
Upplupna sociala kostnader	1 355	772
Semesterersättningar	1 430	882
Övrigt	1 061	842
	9 154	5 499

Not 17 Operationell leasing

	2011-12-31	2010-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	178	72
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	134	108
	312	180

Moderbolagets kostnad för operationell leasing uppgick till 297 (186).

Not 18 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2011-12-31	2010-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	–	–
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	25 382	23 099
	25 382	23 099

Not 19 Närståenderelationer

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp från närstående	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Bolag ägt av styrelseledamot	2011	–	420	–	–
Bolag ägt av styrelseledamot	2010	–	3 325	–	–
Bolag ägt av ledande befattningshavare	2011	–	–	–	–
Bolag ägt av ledande befattningshavare	2010	–	3 134	–	–

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar,

kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 för koncernen.

2011-12-31 2010-12-31

16 636 20 902

Not 20 Koncernföretag

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av aktier i dotterföretag

Dotterföretag/Organisationsnummer/Säte	Antal aktier	2011-12-31 Redovisat värde	2010-12-31 Redovisat värde
NOTE Norrtelje AB, 556235-3853, Norrtälje, Sverige	1 000	60 719	60 719
NOTE Lund AB, 556317-0355, Lund, Sverige	10 661	43 091	43 091
NOTE Components Gdansk Sp. z o.o, 583-26-15-588, Gdansk, Polen	333	5 000	0
IONOTE EMS Ltd, CR-134187, Tangxia	–	–	0
NOTE Pärnu OÜ, 10358547, Pärnu, Estland	1	26 887	26 887
NOTE Norge AS, 982 609 380, Oslo, Norge	1 000	22 354	22 354
NOTE Nyköping-Skänninge AB, 556161-4339, Skänninge, Sverige	9 000	8 190	8 190
NOTE Skellefteå AB, 556430-0183, Skellefteå, Sverige	5 000	16 078	16 078
NOTE UK Ltd, 5257074, Telford, England	1 850 000	14 237	14 237
NOTE Tauragé UAB, 1076886, Tauragé, Litauen	–	–	0
NOTE Torsby AB, 556597-6114, Torsby, Sverige	30 000	3 000	3 000
NOTE Hyvinkää Oy, 1931805-1, Hyvinkää, Finland	80	1 347	1 347
NOTE Components Järfälla AB, 556749-2409, Järfälla, Sverige	1 000	1 500	1 500
IONOTE Electronics (Dongguan) Ltd, 441900400100981, Dongguan, Kina	1	47 630	32 214
NOTE International AB, 556655-6782, Danderyd, Sverige	1 000	100	100
NOTE Components AB, 556602-2116, Danderyd, Sverige	1 000	100	100
		250 233	229 817

Ägarandel i samtliga företag uppgår till 100 (100) procent. Utöver ovanstående direktägda dotterbolag ingår i koncernen ett dotterdotterbolag NOTE Björbo AB, under 2011 fusionerades NOTE Björbo AB med moderbolaget NOTE Torsby AB.

Ackumulerade anskaffningsvärden	2011-12-31	2010-12-31
Vid årets början	300 770	266 266
Avyttringar	–18 037	–7 900
Investeringar/förvärv	25 739	42 404
	308 472	300 770

Ackumulerade nedskrivningar	2011-12-31	2010-12-31
Vid årets början	–70 953	–2 900
Avyttringar	18 037	2 900
Årets nedskrivningar	–5 323	–70 953
	–58 239	–70 953
Netto redovisat värde	250 233	229 817

Not 21 Moderbolagets andelar i joint ventures

		Joint ventures
Ackumulerade anskaffningsvärden	2011-12-31	2010-12-31
Vid årets början	–	24 636
Avyttrade andelar	–	–24 636
Utgående balans 31 december	–	–

Not 23 Uppgifter om moderbolaget

NOTE AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Sveriges Nordiska lista.

Adressen till huvudkontoret är NOTE AB (publ), Box 711, 182 17 DANDERYD. Moderbolagets organisationsnummer är 556408-8770. Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.

Not 22 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning	2011	2010
Erhållen ränta	1 886	2 721
Erlagd ränta	–1 936	–1 948
Erhållen utdelning	5 589	6 370

Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande

	2011	2010
Övriga avsättningar	–	5 230
Realisationsresultat vid avyttrade anläggningstillgångar	2 000	1 917
Realisationsresultat vid försäljning rörelse/dotterföretag	390	17 246
Ej utbetalda reversfordringar	–	–33 084
Nedskrivning aktier i dotterföretag	5 323	70 953
Övriga ej likviditetspåverkande poster	–2	2
	7 711	62 264
Likvida medel	2011-12-31	2010-12-31
Kassa och bank	13 278	11 778
	13 278	11 778
Ej utnyttjade krediter	2011-12-31	2010-12-31
Ej utnyttjade krediter	28 364	27 171

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av

moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Danderyd den 30 mars 2012

Stefan Charette Ordförande

Kjell-Åke Andersson Bruce Grant Stefan Johansson

Ledamot Ledamot Ledamot

Henry Klotz Christoffer Skogh Ledamot Ledamot/Arbetstagarrepresentant

Peter Laveson Verkställande direktör

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2012. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 april 2012.

Vår revisionsberättelse har lämnats den 3 april 2012

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Anders Magnussen Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i NOTE AB (publ) Organisationsnummer 556408-8770

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för NOTE AB (publ) år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 25–62.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NOTE AB (publ) för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 3 april 2012 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Magnus Brändström Anders Magnussen Auktoriserad revisor

Adresser

NOTE AB (publ) Box 711

NOTE Norrtelje AB Box 185

Vilhelm Mobergs gata 18 761 22 Norrtälje

Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Components AB Box 711 Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Hyvinkää Oy Avainkierto 3 05840 Hyvinkää Finland

NOTE Järfälla AB Saldovägen 1 175 62 Järfälla Sverige

NOTE Lund AB Maskinvägen 3 227 30 Lund

Sverige

NOTE Norge AS

Jogstadveien 21 2007 Kjeller Norge

www.note.eu info@note.eu Sverige NOTE Pärnu OÜ Laki 2

80010 Pärnu Estland

NOTE Torsby AB

Inova Park 685 29 Torsby Sverige

NOTE UK Ltd Stroudwater Business Park Brunel Way Stonehouse Gloucestershire GL10 3SX England

IONOTE Electronics

(Dongguan) Ltd No.6 Ling Dong 3 Road Lincun Industrial Center Tangxia 523710 Dongguan Guangdong Province Kina

Denna rapport har upprättats både i en svensk och i en engelsk version. Vid eventuella variationer mellan de två ska den svenska versionen gälla.

NOTE AB (publ) Årsredovisning 2011 Organisationsnummer 556408-8770

Text: NOTE AB (publ). Produktion och grafisk form: Olsson & Per. Foto: Olsson & Per. Tryck: Fototext AB.