Årsredovisning 2010

Innehåll

inledning

Detta är NOTE	1
Större händelser i NOTEs historia	2
Året i korthet	4
VD-ord	6

Verksamhetsbeskrivning
Vision, affärsidé och mål	8
Affärsmodell	10
Marknad och konkurrenter	13
Sagt om NOTE	16
Riskhantering	17
Kvalitet, miljö och etik	18
Medarbetare	20
Organisation och koncernledning	23
Fem år i sammandrag	24
Finansiella definitioner	25

NOTE-AKTIEN

Aktiedata och ägare 26

Formell årsredovisning
Bolagsstyrningsrapport	29
Förvaltningsberättelse	36
Finansiella rapporter för koncernen	40
Finansiella rapporter för moderbolaget	58
Revisionsberättelse	68

Adresser 69

Information till aktieägarna

Årsstämma

Årsstämma kommer att hållas torsdagen den 28 april klockan 11.00 i Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57 A i Stockholm. Information om anmälningsförfarande inför stämman lämnas på hemsidan www.note.eu tillsammans med kallelsen senast fyra veckor före stämman.

Anmälan

Aktieägare som vill delta i årsstämman ska senast den 20 april vara registrerad i aktieboken som förs av Euroclear Sweden AB samt senast den 20 april klockan 16.00 anmäla sitt deltagande till NOTE.

Ärenden

Dagordning och ärenden för årsstämman har annonserats i dagspressen samt finns tillgänglig på NOTEs hemsida. Handlingarna kan även erhållas från bolaget i samband med anmälan till stämman.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman att ingen utdelning ska utgå för verksamhetsåret 2010.

Valberedning

Följande medlemmar ingår i valberedningen: Stefan Charette (representerar Investment AB Öresund)

Bruce Grant (representerar Garden Growth Capital LLC)

Christer Sandberg (representerar Banque Carnegie Luxembourg SA)

Ulf Strömsten (representerar Catella Fondförvaltning)

Ekonomisk information

Kalendarium

Delårsrapport, jan–mar 2011	2011-04-28
Halvårsrapport, jan–jun 2011	2011-07-15
Delårsrapport, jan–sep 2011	2011-10-20

Beställning av ekonomisk information

Ekonomisk och annan relevant information kan beställas från NOTE. Av hänsyn till miljön har omfattningen av tryckt material reducerats och prenumerationstjänsten på hemsidan kan med fördel användas.

Hemsida: www.note.eu
Telefon: 08-568 990 00
Fax: 08-568 990 99
Adress: NOTE AB, Box 711, 182 17 Danderyd

Kontaktpersoner/Investor Relations

VD och koncernchef Peter Laveson Telefon: 08-568 990 06, 070-433 99 99 E-post: [email protected]

Finansdirektör Henrik Nygren Telefon: 08-568 990 03, 070-977 06 86 E-post: [email protected]

Detta är NOTE

NOTE erbjuder tillverkningstjänster för elektronikprodukter under hela produktlivscykeln – från design till eftermarknad.

NOTE är en av Nordens ledande tillverkningspartner för outsourcad elektronikproduktion. Marknadspositionen är särskilt stark inom marknadssegmentet high mix/low volume, det vill säga för produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet. NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

NOTEs verksamhet är organiserad för att på bästa sätt möta kundernas olika behov. NOTEs Nearsourcingcenter erbjuder utvecklings- och produktionstekniska tjänster i nära samverkan med kunderna, till exempel materialval, prototyptillverkning, serieproduktion och test. NOTEs Industrial Plants erbjuder kostnadseffektiv volymtillverkning i både Europa och Asien.

Kunderna finns främst inom verkstads- och kommunikationsindustrin i Norden och England.

Fakta

Produktionskapacitet: Sverige, Norge, Finland, England, Estland och Kina.
Antal anställda 2010-12-31: 942.
Omsättning 2010: 1 211 MSEK.
Aktien: Noterad på NASDAQ OMX Stockholm (Small Cap/Information Technology). Vid 2010 års utgång var börskursen 8,30 kronor. Börsvärdet var 240 MSEK, fördelat på 28 872 600 aktier.

Större händelser i NOTEs historia

1999 Bolaget grundas med affärsidén att tillsammans med samarbetspartner tillverka elektronik i Centraleuropa åt svenska kunder. Porten till den delen av Europa öppnas genom etableringen av en verksamhet i Gdansk, Polen.

2001 NOTE tar initiativ till ett internationellt nätverk, med några oberoende elektroniktillverkare i Europa, Syd- och Nordamerika samt Asien. Målet: att hjälpa tillväxtkunder att hitta tillverkningsalternativ nära de marknader där de vill expandera.

2004 NOTE noteras på Stockholmsbörsen.

2000 Fusion med en elektroniktillverkare i Norrtälje. Snart förvärvas även ett väletablerat företag i Torsby. Målet är nu att växa och börsintroducera koncernen inom fem år.

2001–2003 NOTE Components bildas för att samordna koncernens globala sourcing. NOTE genomför ett antal förvärv i Sverige som även för med sig närvaro i Litauen.

2007 NOTEs tillverkningskapacitet utökas genom samägda verksamheter i Kina och Polen. I Norrtälje inviger NOTE en av Sveriges modernaste elektronikfabriker.

2009 Ett ytterligare förvärv genomförs i Norge. En rad rationaliseringsåtgärder vidtas inom koncernen för att möta lågkonjunkturen.

2010 Den kraftfulla omorientering och koncentration av verksamheten som påbörjades efter finanskrisen 2008 leder till att ytterligare verksamheter avvecklas eller flyttas till andra delar inom koncernen.

2005–2006 Ytterligare förvärv sker i Sverige, Norge, Finland och Estland.

2008 Förvärv av ett elektronikföretag i England och ett mekanikföretag i Sverige. Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen drabbar branschen hårt.

2009/2010 Vid årsskiftet blir den kinesiska verksamheten ett helägt dotterbolag. NOTEs verksamhet i Skellefteå avvecklas efter att en kund upphört med en betydande produkt inom telekommunikation.

Året i korthet

Januari–december

Försäljningen uppgick till 1 210,7 (1 200,1) MSEK. För jämförbara enheter ökade försäljningen med 16 procent.
Det underliggande rörelseresultatet, exklusive strukturkostnader och andra kostnader av engångskaraktär, uppgick till –1,4 (–27,1) MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till –48,2 (–90,8) MSEK.
Rörelsemarginalen uppgick till –4,0 (–7,6) procent.
Resultat efter finansnetto uppgick till –59,4 (–97,9) MSEK. Exklusive strukturkostnader och andra kostnader av engångskaraktär uppgick resultatet efter finansnetto till –12,6 (–34,2) MSEK.
Resultat efter skatt uppgick till –62,0 (–81,0) MSEK.
Resultatet per aktie uppgick till –2,55 (–5,14) SEK/aktie. Exklusive strukturkostnader och andra kostnader av engångskaraktär uppgick resultatet per aktie till –1,13 (–2,16) SEK/aktie.
Kassaflödet efter investeringar uppgick till –13,6 (23,9) MSEK, vilket motsvarar –0,56 (1,52) SEK/aktie.

Händelser under året

De under första kvartalet beslutade strukturåtgärderna innefattande flytt och avveckling av tillverkningen i Skänninge, Sverige, och Tauragé, Litauen, slutfördes. Därtill avvecklades den operativa verksamheten i Gdansk, Polen, planenligt vid årsskiftet. Kostnaden för dessa åtgärder och andra kostnader av engångskaraktär belastade årets resultat med cirka –47 MSEK. Åtgärderna bedöms sammantaget leda till en positiv resultateffekt om drygt 50 MSEK mätt som årstakt.
Under det andra kvartalet genomfördes en garanterad nyemission om brutto cirka 87 MSEK med företrädesrätt för NOTEs aktieägare.
Peter Laveson utsågs i juli till ny VD och koncernchef i NOTE. Peter ersatte Göran Jansson som var tillförordnad VD och koncernchef sedan i januari.
Under senare år har NOTE byggt upp en egen branschunik komponentdatabas – NOTEfied. För att öka effektiviteten och antalet kunder till NOTEfied beslutades under sommaren att organisera verksamheterna inom CAD (kretskortsdesign) och NOTEfied i ett separat bolag. Totalt berörde åtgärden cirka 20 medarbetare i Sverige, Norge och Polen. NOTE är delägare i det nya bolaget. Huvudägare är norrmannen Anders G Johansen, som varit en nyckelperson i uppbyggnaden av NOTEfied. Överlåtelsen slutfördes under årets fjärde kvartal och medförde en mindre realisationsvinst.
Vid årsskiftet tecknades avtal om en försäljning av NOTEs 50-procentiga innehav i elektronikfabriken NOTE-Fideltronik i Krakow, Polen. Köpare är den tidigare partnern och hälftenägaren Zbigniew Fidelus, tillika huvudägare i den polska elektroniktillverkaren Fideltronik. Försäljningen medförde en mindre realisationsvinst under årets fjärde kvartal.

Översikt 2010	Helår	Q1	Q2	Q3	Q4
Försäljning, MSEK	1 210,7	273,5	298,6	271,8	366,8
Engångskostnader	46,8	44,0	–	2,8	–
Rörelseresultat exklusive engångskostnader	–1,4	–8,5	–3,8	–1,3	12,2

Försäljning, MSEK

Rörelsemarginal, %

VD-ord

År 2010 för NOTE kan summeras med orden "utmanande" och "renodling". Utmanande i perspektivet att vi har genomfört ett omfattande omstruktureringsprogram samt upplevt en global komponentbrist samtidigt som vi har sett en kraftigt ökad efterfrågan. "Renodling" får stå för att vi har lagt ner ett antal enheter, sålt av och dragit ner verksamhetsdelar för att öka kapacitetsutnyttjandet och förbättra lönsamheten.

Tillbakablick

NOTE insåg tidigt att stora affärsmöjligheter ligger i att inom marknadssegmentet high mix/low volume kombinera avancerade tjänster nära kunderna med att samtidigt erbjuda tillverkning i lågkostnadsländer eller nära kundernas slutmarknad. Ett omfattande arbete har därför lagts ned för att skapa en koncern av förvärvade bolag med olika bakgrund, kultur och kompetensnivåer, till en enhetlig koncern med ett gemensamt kunderbjudande. Detta är en löpande process, och tillåter man sig att titta i backspegeln så underskattades nog både kostnaderna och tiden för denna förändringsresa.

När NOTE sedan, i likhet med övriga näringslivet, ställdes inför en finansiell kris, i kombination med att en stor kund förlorades med anledning av ett produktgenerationsskifte, så tvingades NOTE att öka tempot i omstruktureringen. Under våren 2010 genomfördes en nyemission med avsikten att stärka NOTE finansiellt inför omstruktureringen och skapa bättre förutsättningar för framtiden.

Överst på min agenda, likväl som för min företrädare Göran Jansson, stod att komma tillbaka till lönsamhet snarast möjligt.

Utvecklingen under 2010

De svaga till modesta volymnivåer som NOTE upplevde under 2009 fortsatte en bra bit in under 2010. Omstruktureringsarbetet initierades successivt och vår verksamhet i Skänninge var den första enheten att avsluta sin produktion i mitten av juli. Därefter följde Tauragé, Litauen, och Gdansk, Polen, vid årets

slut. Utöver det så såldes verksamheten inom CAD (kretskortsdesign) och NOTEfied till NOTE-personal. NOTE är delägare i det nya bolaget. Därtill gjordes vissa anpassningar av centrala resurser. Vidare sålde vi vid årsskiftet vårt 50-procentiga innehav i NOTE-Fideltronik i Krakow, Polen, som vi ägde tillsammans med polska Fideltronik. Affären förenklar vår struktur men minskar vår framtida försäljning med cirka fem procent.

Med de vidtagna åtgärderna har vi nu uppnått en koncentration av våra enheter nära kunderna, Nearsourcingcenter, och av våra enheter för arbetsintensiv tillverkning i lågkostnadsländer, Industrial Plants. Den arbetsintensiva volymtillverkningen har fokuserats till våra fabriker i Pärnu, Estland, och Tangxia, Kina.

Kostnaden för omstruktureringsprogrammet och andra kostnader av engångskaraktär uppgick till –47 MSEK av vårt redovisade rörelseresultat för helåret om –48,2 MSEK. Vi gör fortsatt bedömningen att resultatet av åtgärdsprogrammet leder till en resultatförbättring om minst 50 MSEK mätt som årstakt.

Under andra halvåret av 2010 upplevde vi en positiv utveckling av volymerna. Våra existerande kunder ökade sin orderläggning och nya kontrakt slöts. Försäljningen under 2010 uppgick till 1 210,7 (1 200,1) MSEK. För vår befintliga affär innebär det en ökning med 16 procent.

Under tredje kvartalet ökade försäljningen i vår befintliga affär med 23 procent. För fjärde kvartalet var ökningen 37 procent. Här ska dock noteras att

cirka fem procentenheter av ökningen under sista kvartalet utgjordes av materialförsäljning utan marginal, som en del av försäljningen av innehavet i NOTE-Fideltronik. Efterfrågan är fortsatt god och det är med glädje vi noterar att vårt erbjudande uppskattas av kunderna.

Sett till hela året var lönsamheten otillfredsställande och starkt kopplad till första kvartalets engångskostnader för omstruktureringsprogrammet. Genom kraftfulla åtgärder har vi stärkt konkurrenskraften, vilket också börjar synas i det finansiella resultatet. Fortsatt god försäljningsutveckling i kombination med hittills uppnådda kostnadsbesparingar medförde att rörelseresultatet för fjärde kvartalet uppgick till 12,2 (–2,7) MSEK. Vi anser oss vara på rätt väg – rörelsemarginalen för det fjärde kvartalet uppgick till 3,3 (–0,9) procent.

En viktig uppgift för NOTE är att erbjuda kostnadseffektiv materialförsörjning till våra kunder. Världsmarknaden för elektronikkomponenter kännetecknades under hela året av en besvärande bristsituation och långa ledtider för material. Det besvärliga försörjningsläget i kombination med ökad försäljning har krävt stora arbetsinsatser för att upprätthålla leveransförmågan på en god nivå. Därtill har bristsituationen på komponentmarknaden periodvis inneburit stora påfrestningar för vårt lager och kassaflöde. Det är därför också glädjande att vi efter sommaren – trots den tilltagande försäljningsökningen – lyckades att reducera våra lager. Vårt kassaflöde efter investeringar utvecklades därför starkt under fjärde kvartalet och uppgick till 40 MSEK. Sett över hela året uppgick kassaflödet till –14 MSEK.

Ett fokuserat NOTE ska bygga nya värden.

Lägesbeskrivning

I mina ögon har NOTE genomgått en mycket komplex period. Flera år av omfattande förändring och omstrukturering riskerar att påverka ett bolags ordning och reda och personalens motivation. Med anledning av detta har vi under hösten skapat ett koncerngemensamt styr- och kontrollsystem samt ett ramverk för enheternas förbättringsarbete som kontinuerligt följs upp. På så sätt har vi skapat ytterligare förutsättningar för kunskaps- och resursdelning mellan enheterna. Det är min förhoppning att vi med omstruktureringsprogrammet bakom oss kan få ännu större utväxling på våra starka kundrelationer och förmågor under 2011.

Användningen av elektronik i produkter som traditionellt varit mekaniska, eller i alla fall inte sammankopplade i nätverk, ökar. De produkterna kännetecknas av relativt små serier och lång livslängd. Här har NOTE ett mycket starkt erbjudande. Vi kan hjälpa många tillverkare så att elektroniken i deras produkter konstrueras och produceras på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt. Vi kan hjälpa till att effektivt ta fram prototyper och få fram komponenter till rätt kostnad samtidigt som vi har produktionskapacitet nära kunden – eller till lägre kostnad vid någon av våra enheter i Estland och Kina.

NOTE har kompetent och engagerad personal, vilket skapar goda förutsättningar för framgång. Tillsammans har vi under 2011 följande fokusområden:

Kostnadsbesparingar vi kommer att fortsätta att noga övervaka och anpassa vår kostnadskostym baserat på marknadens förutsättningar.
Kvalitetsförbättringar vi har redan kommit långt inom det viktiga kvalitetsarbetet. Nu sätter vi ribban ännu högre och har ambitionen att bli bäst inom vårt marknadssegment.
Förstärkning av kapitalbasen vi kommer även fortsättningsvis ha stort fokus på insatser som förbättrar vårt rörelsekapitalutnyttjande. På så vis sänker vi också riskerna i verksamheten.
Öka volymerna vi ska fortsätta att växa, men lönsamhet är vår prioritet. Vi ska ta större andelar inom marknadssegmentet high mix/low volume där vi har en erkänt stark position. Vi kommer att öka fokuseringen även

på mindre och mellanstora kunder inom detta område. Vi ser vidare att närmare hälften av våra nordiska kunder har en internationell verksamhet. För att växa måste de erbjuda sina produkter på de marknader som växer. Det gör att allt fler har behov av att flytta sin tillverkning till Asien. En stor utmaning blir därför att följa med kunderna och erbjuda tjänster med samma höga kvalitet som vi erbjuder i Europa. Vår fabrik i Kina är väl rustad för att möta behoven från de nordiska kunder som vill ta klivet in i Asien.

Även om NOTE har gått igenom en omvälvande period finns det fortfarande stora utmaningar framför oss. Jag är övertygad om att NOTEs anpassning till framtiden har skapat goda möjligheter för att kunna leverera ökade värden till både kunder och aktieägare.

Peter Laveson VD och koncernchef

Vision, affärsidé och mål

Vision

NOTE – kundens självklara tillverkningspartner.

Affärsidé

NOTE är en lokal tillverkningspartner med en internationell plattform för tillverkning av elektronikbaserade produkter som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet under stora delar av produktlivscykeln.

Affärsmål och strategi

NOTE ska vara den bästa samarbetspartnern i branschen med hög leveransprecision och kvalitet till en konkurrenskraftig totalkostnad.

För att ha marknadens mest konkurrenskraftiga erbjudande ska NOTE uppvisa god lönsamhet och genom flexibilitet, kompetens och ett professionellt agerande aktivt bidra till att säkerställa kundernas leveranskedja och stärka deras konkurrenskraft.

Finansiella mål

Tillväxtmål NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa med lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenters.

Kapitalstrukturmål Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent.

Utdelningsmål

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Affärsmodell

NOTE är en kvalificerad tillverkningspartner för produktion av elektronikbaserade produkter i små till mellanstora serier som kräver hög teknisk kompetens och flexibilitet (high mix/low volume). NOTE tillverkar kretskort, delmontage och kompletta produkter (box build). Affärserbjudandet bygger på att erbjuda flexibla lösningar baserat på kundens och produktens behov under hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad, och att få helheten att bli stark.

En tillverkningspartner med ett starkt helhetserbjudande

NOTEs affärsmodell utgår från en helhetssyn och består av två centrala delar: Nearsourcingcenter nära kunderna och Industrial Plants i Östeuropa och Asien. NOTEs fokus är att erbjuda kunderna rätt produkt i rätt tid, till en konkurrenskraftig kostnad. Materialkostnaden motsvarar huvuddelen av en färdig produkts totala kostnad. En viktig uppgift för NOTE är att erbjuda konkurrenskraftiga priser på elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial, samt effektiva logistiklösningar.

NOTEs erbjudande är särskilt inriktat på området high mix/low volume, vilket ställer stora krav på flexibilitet i tillverkningen och god produktdokumentation. Vägvalet bidrar till en något stabilare marknadsutveckling genom längre produktlivscykler och långvariga kundrelationer. NOTEs kunder återfinns främst inom verkstads- och kommunikationsindustrin, det senare med bland annat komplexa system för övervakning, signalförstärkning och säkerhet.

När det gäller kompletta produkter finns förutsättningar för att utveckla elektronik- och mekaniklösningar parallellt i nära samarbete mellan kunden och de berörda enheterna inom NOTE. Vanligtvis sker distributionen sedan direkt till slutkund.

För att stärka konkurrenskraften lägger NOTE stort fokus på att kontinuerligt följa upp och förbättra bolagets verksamhetsprocesser och på så sätt öka effektivitet, leveransprecision och kvalitet.

Nearsourcing skapar rätt förutsättningar från början

NOTEs Nearsourcingcenter arbetar med att etablera och vidareutveckla NOTEs kundrelationer. På Nearsourcingcentren i Sverige, Norge, Finland och England utförs produktionstekniska ingenjörstjänster med fokus på att i de tidiga skedena av produktlivscykeln bistå kunderna med design och utveckling, materialval, producerbarhetsanalyser och utveckling av testutrustningar, allt för att skapa bästa tänkbara produkt och produktionsprocess för kunden. Vidare produceras prototyper och förserier för att fastställa produktens slutgiltiga utformning. Nearsourcingcenter erbjuder tjänster för hela produktlivscykeln, vilket också innefattar industrialisering av produktionsprocesserna, serietillverkning samt lösningar för logistik och eftermarknad, allt enligt kundernas önskemål.

Den geografiska närhet som Nearsourcingcentren erbjuder kunder i Sverige, Norge, Finland och England har stor betydelse när projekten kräver kontinuerlig kontakt och mycket kunskapsöverföring mellan parterna. Nearsourcing förkortar också produkternas time to market, det vill säga tiden från idé till det att produkten når slutmarknaden, vilket minskar kapitalbindningen och ger marknadsmässiga konkurrensfördelar.

NOTEs servicenivå och flexibilitet är hög och arbetet under de kritiska tidiga faserna sker i nära samverkan med kunderna. För kunderna skapar Nearsourcing stor flexibilitet i introduktionsfasen, innan produkten och marknaden är mogen för serieproduktion. Samtidigt ger NOTEs helhetsförståelse för produkten och dess produktlivscykel, i kombination med en välutvecklad inköpskompetens, goda möjligheter att styra både produktion och materialförsörjning så att totalekonomin blir god. NOTE skapar på så vis mervärde till kunderna genom att undvika många kostsamma misstag och omvägar.

Kundens behov avgör var serieproduktionen ska förläggas, i ett Nearsourcingcenter eller i en Industrial Plant. Behoven kan variera baserat på kundens interna kompetenser, kostnadsbild, var produkten befinner sig i livscykeln, volym och geografisk slutmarknad.

Kostnadseffektiv volymtillverkning vid Industrial Plants

NOTEs arbetsintensiva tillverkning i större volymer sker väsentligen i Industrial Plants i Estland och Kina, samt hos samarbetspartner i Polen. Produkterna och produktionsprocesserna industrialiseras på Industrial Plants, i samarbete med Nearsourcingcenter, efter kundens behov. Fabrikerna har avancerad produktionsutrustning och hög ingenjörskompetens. NOTE har också en väl utvecklad metod för produktionsflyttar mellan Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Enheterna arbetar tillsammans med dedikerade kundteam för att övervaka och följa upp material- och informationsflöden samt för att erbjuda en kontinuerlig återkoppling till kunderna.

NOTEs erbjudande täcker hela värdekedjan. Kunderna kan få hjälp med valda delar eller låta NOTE hantera allt från design till eftermarknadstjänster.

* New Product Introduction, en väl utvecklad affärsprocess för kunder som står i begrepp att lansera en ny produkt på marknaden. NOTE stöder aktivt kunden genom processen och bidrar med erfarenheter och kunskap inom materialval, inköp, test, produktion, kvalitet och logistik.

Marknad och konkurrenter

NOTE verkar på marknaden för outsourcad elektronikproduktion.

Bakgrund

Europa är en unik region på den globala marknaden för tillverkningstjänster. Jämför man med övriga världen så finns det ingen annan kontinent som har så många högkostnadsländer i nära anslutning till länder med avsevärt lägre kostnadsnivå. Det har påverkat strukturen och utvecklingen av den europeiska marknaden. Den europeiska delen av branschen startade i utvecklade västeuropeiska högkostnadsländer som England, Frankrike, Irland, Sverige och Tyskland. Med dessa länder som bas, spred sig branschen österut och etablerade verksamheter i lågkostnadsländer som Estland, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern. De enheterna etablerades för att kunna tillverka mer kostnadseffektivt för västeuropeiska slutmarknader.

Den europeiska marknaden består av såväl inhemska europeiska aktörer som stora globala aktörer, men majoriteten av aktörer i Europa är mindre inhemska bolag med en lång historik, primärt kopplade till en eller ett fåtal kunder. De globala aktörerna som etablerat sig i Europa har framför allt förlagt sina verksamheter till östeuropeiska länder.

Generellt kan det värde som aktörerna i västeuropeiska länder förser sina kunder med beskrivas som specialiserade tjänster, medan värdet från aktörer i Östeuropa primärt är kopplat till lågkostnadstillverkning.

Marknaden under 2010

Året inleddes på samma sätt som 2009 avslutades, med en stabiliserad efterfrågan, dock på en volymmässigt sett relativt låg nivå. Under det andra kvartalet noterades en uppgång i efterfrågan. Utvecklingen förstärktes successivt under hösten.

När det gällde tillgången på komponenter kännetecknades världsmarknaden under hela året av en besvärande bristsituation och långa ledtider. Situationen blev också värre i takt med att efterfrågan ökade successivt under året. Bristen skapade följdproblem i form av leveransförseningar och fördyrningar.

Marknadstrender, drivkrafter och utsikter

Marknaden för outsourcad elektronikproduktion har vuxit fram och utvecklats som en konsekvens av ett ökat intresse för outsourcing och en ökad underliggande efterfrågan på de tillverkade produkterna. Marknaden upplevde ett kraftigt tapp i volymer under den globala recessionen 2008–2009, primärt kopplat till en rejäl nedgång i efterfrågan i slutkundsledet. Marknaden ser nu ut att ha återhämtat sig till något som mer liknar normala nivåer.

Marknaden har genomgått stora förändringar de senare åren. De viktigaste drivkrafterna har varit prispress på komponenter, krav på ökad snabbhet från idé till färdig produkt, en ökad andel outsourcing samt en stark ekonomisk

utveckling i tillväxtregioner med framväxten av nya slutmarknader som följd. En drivkraft som vunnit mark på senare tid är en ökande vilja att hitta klimatsmarta alternativ exempelvis kring materialval, förpackningar och transporter. En annan konsekvens är att produktionen i ökande omfattning sker nära slutmarknaden.

I Asien, och i synnerhet Kina, har den höga tillväxten gynnat den inhemska konsumtionen. Det har i sin tur skapat ny efterfrågan på de slutprodukter som tidigare tillverkats för export till Europa och USA. De nya möjligheterna har bidragit till ännu snabbare förändringstakt på marknaden eftersom allt fler av de globala företagen nu etablerar långsiktig närvaro i Asien. Denna utveckling förväntas bestå under de närmaste åren. Bland de stora ekonomierna bedöms Indien möta en liknande utveckling som Kina med fler internationella investeringar.

Enligt branschbedömaren iSuppli bedöms marknaden för outsourcad elektronikproduktion som helhet att växa årligen med cirka sju procent under de närmaste åren.

I Europa bedöms marknaden vara stillastående eller svagt ökande, vilket betyder att de viktigaste drivkrafterna fortsatt kommer att handla om sökandet efter kostnadseffektiv produktion och rationaliseringar. Geografiskt betyder det att det fortfarande finns utrymme för produktionsförflyttningar från väst till öst.

Marknaden kan segmenteras utifrån många olika perspektiv men branschen refererar ofta till:

Low mix/high volume. Dessa produkter (exempelvis mobiltelefoner och TV-apparater) är ofta konsumentprodukter. Här produceras och säljs produkterna oftast i mycket stora volymer med minimala förändringar i produktens utförande. Produktlivscykeln är vanligtvis relativt kort.
High mix/low volume. De här produkterna (exempelvis kommunikationsinfrastruktur, styrsystem, mätinstrument) är ofta industriprodukter, det vill säga produkter som kunderna ofta bygger in i sina originalprodukter. Efterfrågan och anpassningsgrad varierar, vilket ställer högre krav på flexibilitet hos den tillverkande partnern. Produktlivscyklerna för industriprodukter är i regel längre än för konsumentprodukter.

Outsourcing

Enligt NOTEs bedömning kommer den andel av företagens produktion som läggs på outsourcing att fortsätta öka strukturellt över tiden. Globaliseringen och den allt hårdare konkurrensen gör att det blir allt viktigare att optimera sin kärnverksamhet och ha korta ledtider.

Det gör att företagen behöver en stark och kompetent partner inom till exempel produktutveckling, materialförsörjning, industrialisering, hantering av kompletta produkter (box build) och eftermarknadstjänster. Genom att vända sig till NOTE får kunderna tillgång till all den kompetensen samtidigt som kostnaderna delas med andra kunder. Outsourcing frigör kapital så att företagen kan fokusera på sin kärnverksamhet.

Kundstruktur och regional fördelning

NOTEs kundstruktur består av både globala företag som verkar på världsmarknaden och lokala företag som har sin primära försäljning i norra Europa.

NOTE upplever en ökad efterfrågan på produktion i Kina. Marknadens syn på outsourcing till Kina har blivit mer nyanserad vilket fört med sig att mer lämpliga projekt förläggs dit, exempelvis beroende på produktens geografiska slutmarknad. NOTEs verksamhet i Kina etablerades för ett par år sedan och är mycket väl rustad för att hantera såväl produktionsflytt från Europa som etablering av ny produktion.

För mindre och medelstora kunder som är lokalt baserade har NOTE lagt stor vikt vid att skapa flexibla koncept som passar företag med tillväxtambitioner som vill etablera sig på nya marknader. Den här kundkategorin har stora behov av kompetens kring introduktion av nya produkter, effektivt inköp samt möjligheter att hitta kostnadseffektiv tillverkning inom rimliga avstånd från sin slutmarknad.

Exempel på kunder som påbörjat nya samarbeten med NOTE under året är Bravida Fire & Security, Cleanergy, Hernis, Micronic Mydata och Telespor.

Sammantaget är NOTE väl positionerat för att möta behov från kunder som vill växa i både Europa och Asien.

Konkurrenter

Några av NOTEs större konkurrenter som verkar på den nordiska marknaden är Partnertech, Kitron och Enics. Därutöver finns ett flertal mindre och ofta nischorienterade aktörer, som verkar på lokala marknader.

Electronics Manufacturing Services – global omsättning för industriell elektronik, MUSD

Electronics Manufacturing Services – global omsättning för outsourcad tillverkning totalt, MUSD

Källa: iSuppli

Sagt om NOTE

Ett urval citat saxade från media och NOTEs kundtidning under 2010:

Trigentic valde NOTE för system med eldistribution, kommunikation och automation i en och samma produkt.

"NOTE visade ett tryggt och stabilt engagemang när vi utvecklade produkten. NOTE har varit mycket behjälpliga och kompetenta när det gäller de olika komponentval som vi behövde göra för att skapa en komplett produkt. När det sedan var dags att gå över till produktionsfas har NOTE visat prov på mycket bra produktionsstyrning och kvalitetssäkring. Vi ser fram emot ett fortsatt givande samarbete med NOTE."

Henrik Niklasson, Technical Manager på Trigentic, beskriver anledningen till att de valde NOTE som leverantör. Evertiq, 27 maj.

Hernis valde NOTE för ny kamerastation

"NOTE har kompetens inom många olika områden och kunde erbjuda en konkurrenskraftig prisbild. Att de har ytterligare kapacitet i Kina var också viktigt för vårt beslut eftersom vi räknar med att volymerna på den här produkten kommer att gå upp och att vi då kan sänka kostnader för både tillverkning och komponenter. Dessutom var de väldigt skickliga i upphandlingsprocessen när vi behövde lära oss mer om PEEK, det nya plastmaterialet som vi inte hade någon tidigare erfarenhet av. Överhuvudtaget var de ett stort stöd när det gäller att hitta bra underleverantörer för alla olika specialbehov. När vi har en säkrad stabil produktionsprocess räknar vi med att flytta produktionen till Kina. Vi ser att NOTE har rätt erfarenhet och att de gjort bra transferprocesser för andra kunder. Samarbetet med NOTE har varit en mycket positiv erfarenhet eftersom de hela tiden har varit inriktade på att driva processerna framåt. Vi ser fram emot ett långt och fruktbart samarbete där vi kan utvecklas tillsammans som kund och leverantör."

Ole Iver Rusten, inköpsansvarig på Hernis, uttalar sig om varför de valde NOTE som leverantör. Evertiq, 12 april.

Crem International valde tillverkning i Kina och i Sverige

"Med NOTE har vi fått en perfekt matchning genom att vi har bra kontakt med fabriken i Tangxia samtidigt som vi får det stöd vi behöver från fabriken här i Torsby i Värmland. Vi kan alltså prata med varandra både globalt och lokalt. Så vi ser NOTE som en långsiktig partner inom elektronik och hårdvara för våra maskiner."

Mikael By, koncernansvarig för Crem Internationals produktion, sourcing och utveckling, uttalar sig om valet att placera produktion både i Kina och i Sverige. Elektronik i Norden, 9 april.

Trimble fördjupade sitt samarbete med NOTE och flyttade produktion av kretskort till Kina

"Eftersom vi haft ett bra samarbete med NOTE under en längre tid så ville vi att de skulle vara med i vår utvärdering. NOTE visade tydligt att deras olika enheter runt om i världen fungerade som en global enhet och att de kunde möta våra behov som global koncern. De hade rätt prisbild och visade upp en stark transferprocess. Vi gick igång med transfern till Kina i februari i år och det ser bra ut. Kommunikationsmässigt har det rullat på väldigt fint. NOTE har ett snabbt och ambitiöst team i Kina. Rent kulturellt är det mycket lätthanterligt eftersom de viktigaste nyckelpersonerna i fabriken pratar engelska."

Anders Mattsson, inköpschef på Trimble AB, berättar om urvalsprocessen och samarbetet med NOTE. Transfer nr 2, 2010.

Riskhantering

Operationella risker

Risk	Exponering och hantering
Kunder Risken att en kund lämnar NOTE eller inte fullföljer sitt åtagande.	NOTE har ett stort antal aktiva kunder, varav de 15 omsättningsmässigt största kunderna utgör drygt 50 procent av NOTEs försäljning. Till övervägande delen tillverkar NOTE flera olika produkter åt samma kund. Kunderna väljer vanligen att lägga all sin tillverkning av enskilda produkter hos samma leverantör för att på så vis nå skalfördelar och begränsa materialåtaganden och -risker. NOTEs tillverkningsvolym är därför starkt knuten till vilka produkter och var i produktlivscykeln kundens produkter befinner sig. Försäljningsvariationerna kan därför bli betydande på enskilda kunder. Beroende på konjunkturläge varierar efterfrågan på NOTEs tjänsteutbud. Kreditbedömningar görs på nya kunder och materialrisken regleras normalt genom avtal med kunden. Uppföljning av detta sker kontinuerligt.
Miljörisker Risken för att verksamheten åsamkar skador på miljön samt kostnader för att följa nya strängare miljödirektiv.	Till skillnad mot tyngre verkstadsindustri har NOTEs verksamhet förhållandevis begränsad miljöpåverkan. För att följa gällande miljölagstiftning har NOTE i likhet med övriga elektronikindustrin väsentligen övergått till blyfri tillverkning.
Ansvar Risker utöver ovanstående miljörisker där koncernen kan hållas betalningsskyldig med anledning av åtaganden i verksamheten.	I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare. I NOTEs ansvar ingår därför att utföra materialval och tillverkning i enlighet med kundens tillverkningsspecifikation. Kraven på NOTEs dokumentation av utförda tjänster är vanligtvis omfattande och kan anses vara komplex. Kvalitetsuppföljning av leverantörer och NOTEs tillverkning sker löpande. Där så är möjligt har NOTE försäkringsskydd för att minimera skador åsamkade av produktionsfel.
Konjunktur- och säsongsvariationer	Marknaden för outsourcad elektroniktillverkning är förhållandevis ung och betraktas vanligtvis som relativt konjunk turkänslig. Av de lite större traditionella bolagen är det få, om ens några, som lyckats bibehålla god lönsamhet under en konjunkturcykel. NOTEs framtidssatsning Nearsourcing syftar till lönsam försäljningstillväxt i kombination med låga investerings- och overheadkostnader i högkostnadsländer. NOTEs försäljning sker till en mångfald kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads- och kommunikationsindustrin i Norden och England. De 15 omsättnings mässigt största kunderna utgör drygt 50 procent av koncernens försäljning. Avsikten är att fokuseringen mot kunder inom industrisegmentet ska leda till en mer stabil efterfrågeutveckling och till förhållandevis längre produktlivscykler och kunduppdrag.
Produktionsavbrott Avbrott inom produktionen som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader.	Då NOTE bedriver avancerad tillverkning av elektronik ställs höga krav på effektiva processer och modern tillverkningsutrustning. Risken för produktionsavbrott begränsas av att tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter. Det finns således möjligheter att med viss fördröjning flytta tillverkning från en enhet till en annan, samt för enheter att samverka inom produktionen, vilket begränsar riskerna för långvariga driftsavbrott. NOTE har försäkringsskydd för att minimera bidragsförluster orsakade av produktionsavbrott.
Kompetens Risken att inte inneha tillräcklig kompetens inom alla områden i verksamheten.	NOTEs avancerade verksamhet ställer krav på hög teknisk kompetens inom flera områden. NOTE eftersträvar att medarbetarna kompetensutvecklas kontinuerligt.
IT IT-relaterade störningar kan leda till produktions stillestånd, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom administration och försäljning.	NOTEs verksamhet kräver väl fungerande IT-system. NOTE har ett flertal lokala applikationer och driftsmiljöer med varierande funktion och kapacitet. För att förbättra tillgänglighet, kostnadseffektivitet och affärsstöd bedrivs initiativ för att i ökande grad överföra driften till en extern part samt se över möjligheterna till mer standardiserade IT-system.
Kapacitetsrisk Risken för att inte ha tillräcklig kapacitet i fabrikerna.	NOTE har en betryggande tillverkningskapacitet. Eftersom tillverkningen är av likartad karaktär i flera av koncernens enheter finns dessutom möjligheter att med viss fördröjning flytta tillverkning från en enhet till en annan, samt för enheter att samverka inom produktionen.
Material Pris och tillgång på material.	Priset och tillgången på elektronikkomponenter och annat produktionsmaterial varierar betydligt beroende på marknadssituation. Inom ramen för NOTE Components har NOTE byggt upp en koncerngemensam organisation för att effektivt kunna hantera inköpsfrågor.
Lager Risken för att komponenter och produktionsmaterial ej förbrukas och därför minskar i värde.	NOTE har ett varulager motsvarande cirka 15–20 procent av försäljningen. Inköpen som sker för kundernas räkning regleras normalt i avtal med kunderna. Med hänsyn till komplexiteten i elektroniktillverkningen och variationen i efterfrågan sker ett nära samarbete med kunderna för att begränsa inkuransriskerna i lagret.

Valuta

NOTE.

Kundkrediter

Finansiering

påverkas negativt.

Finansiella risker

Risken att någon kund ej kan betala sin skuld till

Risken att refinansiering av lån försvåras eller blir dyrare och att betalningsförmågan därigenom

Risk Exponering och hantering

Valutarisk innebär att en variation i valutakurser påverkar koncernens resultat, kassaflöde eller balansräkning negativt. Mot bakgrund av att en allt högre andel av förädlingsvärdet genereras i utländska enheter och att inköp av elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial väsentligen sker i utländska valutor (EUR/USD) har NOTE en omfattande valutahantering. I syfte att begränsa valutarisker sker handel bland annat med valutaterminer och valutaoptioner.

I NOTEs affärsmodell ingår att vara en långsiktig partner till kunderna. Utvärdering och kreditbedömning görs av både nya och befintliga kunder. I den löpande ekonomiska redovisningen sker en nära uppföljning av kundfordringar och lager.

NOTE har ett betydande behov av extern finansiering, primärt kopplat till rörelsekapitalet i verksamheten. Olika finansieringskällor utvärderas kontinuerligt i nära samarbete med NOTEs kreditgivare. Med hänsyn till konjunkturkänsligheten i verksamheten är finansieringskostnaden och möjligheterna till refinansiering starkt kopplade till marknadsläget och NOTEs lönsamhet och kassaflöde.

Kvalitet, miljö och etik

Hållbarhetsfrågorna är integrerade i NOTEs affärsverksamhet och berör alla enheter. Områden som omfattas är kvalitetsfrågor, miljöpåverkan, affärsetik och mänskliga rättigheter. Arbetet är decentraliserat och samordnas med hjälp av gemensamma mål, riktlinjer och nyckeltal.

Helhetssynen höjer standarden

Att arbeta integrerat med de olika hållbarhetsfrågorna har stor betydelse för hur effektivt det samlade resultatet blir. Frågorna omfattar allt från att hjälpa kunderna välja komponenter med bra miljö- och kvalitetsprestanda till att placera tillverkningen nära slutmarknaden så att transporternas negativa miljöpåverkan minimeras. Parallellt med att förbättra kundernas påverkan på miljö och samhälle bedriver NOTE egna initiativ för att minimera koncernens negativa effekter på sin omgivning.

Kvalitetspolicy och arbetsmetoder

NOTE skapar konkurrenskraft för kunderna genom att leverera rätt kvalitet i rätt tid och till rätt pris. För att åstadkomma det utvecklas och förbättras tjänsterna ständigt med strävan att möta aktuella krav och förväntningar från kunden.

Organisationen arbetar mot gemensamma uppföljningsbara mål. Till exempel mäts leveransprecision

och leveranskvalitet löpande mot både kunder och leverantörer.

NOTE använder flera olika kvalitetssäkringsverktyg och metoder som har sitt ursprung i fordons- och medicinindustrins kvalitetssystem.

ISO 9000 är en serie med internationella standarder som används för att styra inriktningen på ett företags kvalitetsledningssystem. Samtliga av NOTEs fabriker är certifierade enligt ISO 9001. En fullständig förteckning över de olika enheternas certifieringar återfinns på hemsidan www.note.eu. Med kvalitetsledningssystemet kan NOTE spåra fel och löpande utveckla företagets metoder och processer. Att arbetet fungerar säkerställs genom återkommande revisioner av såväl interna som externa revisorer. En utomstående part godkänner och certifierar ledningssystemet.

Exempel från kvalitetsarbetet

NOTEs enheter samarbetar för att hitta förbättringar och lära sig av varandra. Under 2010 testades ett nytt gemensamt avvikelsesystem i Sverige. Systemet introducerades vid årsskiftet 2010/2011 och erfarenheterna därifrån kommer successivt att föras ut till övriga enheter inom koncernen. Det har även startats ett projekt som förbereder för ett gemensamt kvalitets- och miljösystem.

Miljöpolicy och arbetsmetoder

NOTE ska verka för en långsiktig och hållbar utveckling genom att producera med minsta möjliga miljöpåverkan. NOTE ska följa eller överträffa gällande miljölagstiftning, arbeta med ständiga förbättringar samt upprätthålla aktuell miljöpolicy.

Fabrikerna källsorterar och mäter miljöpåverkande komponenter som eloch förbrukningsartiklar. Även i andra delar av verksamheten finns miljöhänsyn med som ett naturligt inslag vid till exempel inköp, avfallshantering och transporter.

Leveransprecision. NOTEs leveransprecision har förbättrats successivt under senare år. För 2010 var det dock en tillbakagång på grund av den kraftiga komponentbrist som rådde på marknaden för många komponenter. Den genomsnittliga leveransprecisionen för 2010 uppgick till 87 (90) procent. NOTE gör bedömningen att leveransprecisionen ligger på en generellt sett hög nivå jämfört med andra aktörer inom marknadssegmentet high mix/low volume.

Kundreklamationer. NOTE har under en längre tid följt nyckeltal och annan information kring reklamationer för att ytterligare förbättra kvalitetsutfallet. Under 2010 hade NOTE i genomsnitt cirka 1 923 reklamerade produkter per miljon tillverkade enheter. Det motsvarar en förbättring med 36 (46) procent jämfört med 2009.

Arbetet är decentraliserat och de svenska enheternas respektive miljöpolicys och certifieringar redovisas på NOTEs hemsida. Även miljöarbetet följer de internationella ISO-riktlinjerna. Inom miljöområdet heter huvudserien ISO 14000 och sju av koncernens nio fabriker är hittills miljöcertifierade enligt ISO 14001.

NOTEs miljöledningssystem revideras på samma sätt som kvalitetsarbetet, med hjälp av både interna och externa kontrollanter. Certifiering sker av utomstående part.

Exempel från miljöarbetet

NOTEs första fabrik NOTE Norrtelje började med metodiskt miljöarbete redan 1996 och blev ISO-certifierade 1997. Till exempel källsorteras allt avfall, ingenting lämnas till deponi. Elektronikskrotet säljs, glas och returpapper samlas, wellpapp och brännbart hårdpackas i komprimatorer för att minimera antalet soptransporter. Arbetet präglas av

ständigt pågående effektiviseringar och förbättringar.

Inom miljöområdet gäller det att bevisa att man följer gällande miljölagar. Alla NOTEs svenska enheter driver tillsammans ett löpande samarbetsprojekt för att skapa en relevant hantering och gemensamma uppföljningsrutiner som gör att de möter miljölagarnas krav. Enheterna har också ett väl upparbetat system för att dela med sig av erfarenheter, goda exempel och förslag. Ett konkret exempel på ett miljöprojekt som bedrivs av enheterna gemensamt handlar om frakter. NOTE strävar där efter att minimera energiförbrukning och koldioxidutsläpp genom att samordna speditörerna och optimera laster och leveranser.

Etik

NOTE strävar efter att utöva en ansvarsfull och hållbar verksamhet. Det omfattar också företagets samhällsansvar i alla delar av leverantörskedjan. Därför

har NOTE fastställt en uppförandekod som både NOTE och dess underleverantörer ska följa.

Uppförandekoden bygger på FNs Global Compact Initiative och omfattar skydd av mänskliga rättigheter, facklig organisationsfrihet, rättvis anställning, trygga arbetsförhållanden, miljöhänsyn samt avståndstagande från all sorts diskriminering, barnarbete och korruption.

Uppförandekoden finns i sin helhet på www.note.eu.

Medarbetare

2010 var ett utmanande år för många av NOTEs medarbetare. De åtgärder som verkställdes för att anpassa kostnadsmassan som en konsekvens av marknadsnedgången 2009 genomfördes med omsorg för de medarbetare som påverkades.

Utvecklingen under 2010

NOTEs kommunicerade omstruktureringsprogram verkställdes under 2010 och under året stängdes enheterna i Skänninge, Tauragé och Gdansk. Dessutom avyttrades NOTEs 50-procentiga ägarandel i det samägda bolaget NOTEFideltronik till den tidigare partnern och tillika huvudägaren i Fideltronik.

Vid sidan av dessa större förändringar påbörjade NOTE en genomgång av verksamhetsprocesserna och en rad åtgärder genomfördes för att ytterligare minska personalkostnaderna. Såväl personal inom tillverkningen som inom centrala stabsfunktioner och administration berördes. Ett antal medarbetare som arbetade med CAD (kretskortsdesign) och komponentdatabasen NOTEfied fick ändrade anställningsförhållanden i och med att verksamheten etablerades i ett nytt bolag, med NOTE som minoritetsägare.

För att minska kostnaderna genomfördes således en rad åtgärder som hade stor betydelse för medarbetarna i koncernen. Vilka åtgärder som genomfördes varierade mellan länderna beroende på lagar, kultur och trygghetssystem. Uppsägningar, permitteringar och avtal om arbetstidsförkortning genomfördes. Avtal om flexibla arbetstider och tillfällig anställning användes där det var tillämpligt. Flera av åtgärderna kommer även att tillämpas framöver för att skapa flexibilitet kring variationer i orderflöde och liknande.

Vid utgången av 2010 var drygt hälften av NOTEs medarbetare anställda i lågkostnadsländer. Mot bakgrund av att verksamheten i Kina från och med årsskiftet 2009/2010 drivs i ett av NOTE helägt dotterbolag var det genomsnittliga antalet anställda i koncernen i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år.

Mångfald och jämställdhet

Mångfald och jämställdhet är inte enbart interna frågor utan präglar även förhållandet till kunder och leverantörer. Alla medarbetare på NOTE har ett gemensamt ansvar för att mångfalds- och jämställdhetsfrågorna är en naturlig del i verksamheten.

En god arbetsmiljö är grundläggande för ett gott arbetsresultat och en förutsättning för produktivitet, effektivitet och kvalitet i verksamheten. Arbetsmiljöarbetet bedrivs lokalt på samtliga NOTEs enheter.

Ledarskap

Stora förändringar kräver bra ledarskap. NOTEs grundsyn på ledarskap är att delegera ut ansvar så långt som möjligt samtidigt som NOTEs centrala funktioner stöttar med kravställning, riktlinjer och uppföljning.

Medarbetare	2010	2009
Genomsnittligt antal anställda	1 000	977
Antal kvinnor	511	470
Antal män	489	507
Frisknärvaro, %	95,3	96,4
Personalomsättning, %	9,9	3,6

Medarbetare vid årets slut

Organisation och koncernledning

Koncernen är organiserad efter bolagets strategi med starkt fokus på att skapa förutsättningar för ett koncernövergripande samarbete och ett löpande förbättringsarbete.

Organisation

NOTE-koncernens moderbolag och ledning finns i Danderyd utanför Stockholm. NOTE har en decentraliserad organisation och respektive Nearsourcingcenter

ansvarar för försäljning och leverans till kunderna. Industrial Plants fungerar som resursenheter för kostnadseffektiv tillverkning.

Peter Laveson CEO & President. Född: 1973. Styrelseledamot och anställd i NOTE sedan 2010. Innehav i NOTE: 10 000 aktier, 0 optioner.

Henrik Nygren CFO. Född 1956. Anställd i NOTE sedan 2006. Innehav i NOTE: 30 000 aktier, 60 000 optioner.

Robert Rosenzweig COO. Född 1967. Anställd i NOTE sedan 2010. Innehav i NOTE: 0 aktier, 0 optioner.

Fem år i sammandrag

MSEK Koncernens resultaträkning i sammandrag	2010	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning	1 210,7	1 200,1	1 709,5	1 743,8	1 741,5
Bruttoresultat	60,5	26,4	123,0	224,6	206,5
Rörelseresultat	–48,2	–90,8	–3,8	111,9	103,6
Resultat efter finansiella poster	–59,4	–97,9	–14,4	103,8	96,2
Periodens resultat	–62,0	–81,0	–13,1	78,2	68,6
Koncernens balansräkning i sammandrag
TILLG ÅNGAR
Anläggningstillgångar	180,9	234,6	247,1	200,6	167,7
Omsättningstillgångar	512,6	518,5	701,2	747,5	720,5
SUMMA TILLG ÅNGAR	693,5	753,1	948,3	948,1	888,2
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	217,0	209,9	294,9	327,4	268,1
Långfristiga skulder	7,1	30,5	98,4	140,1	157,9
Kortfristiga skulder	469,4	512,7	555,0	480,6	462,2
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	693,5	753,1	948,3	948,1	888,2
Kassaflöde för koncernen
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–25,6	42,6	83,2	48,3	46,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten	12,0	–18,7	–58,1	–48,8	–22,0
KASSA FLÖDE	–13,6	23,9	25,1	–0,5	24,8
Likvida medel vid periodens ingång	24,4	35,9	38,5	18,8	9,1
Kassaflöde före finansieringsverksamheten	–13,6	23,9	25,1	–0,5	24,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	25,4	–34,6	–30,1	19,8	–15,0
Valutakursdifferens i likvida medel	–2,5	–0,8	2,4	0,4	–0,1
LIK VIDA MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	33,7	24,4	35,9	38,5	18,8
Koncernens nyckeltal
Marginaler
Rörelsemarginal %	–4,0	–7,6	–0,2	6,4	5,9
Vinstmarginal %	–4,9	–8,2	–0,8	6,0	5,5
Avkastning
Räntabilitet på operativt kapital %	–12,1	–18,8	–0,7	21,4	22,5
Räntabilitet på eget kapital %	–29,1	–32,1	–4,2	26,3	29,0
Kapitalstruktur
Operativt kapital (genomsnitt)	398,4	483,6	548,7	521,9	459,9
Räntebärande nettoskuld	142,7	239,9	247,2	246,3	223,4
Soliditet %	31,3	27,9	31,1	34,5	30,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,7	1,1	0,8	0,8	0,8
Räntetäckningsgrad, ggr	–3,4	–10,0	–0,1	7,1	12,3
Kapitalomsättningshastighet (operativt kapital), ggr	3,0	2,5	3,1	3,3	3,8
Börsvärde
Börsvärde vid periodens utgång Anställda	240	205	217	698	808
Omsättning per anställd, TSEK	1 211	1 228	1 423	1 489	1 545

Räntabilitetsberäkningarna har anpassats till Sveriges Finansanalytikers Förenings rekommendationer och har även justerats för jämförelseåret 2006.

Finansiella definitioner

Börsvärde

Börskurs multiplicerad med totalt antal utestående aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid årets slut.

Frisknärvaro

Närvaro i procent av ordinarie arbetstid.

Genomsnittligt antal anställda

Medelantalet anställda beräknad utifrån arbetad tid.

Kapitalomsättningshastighet

(operativt kapital), ggr Omsättning dividerad med operativt kapital.

Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar

Investeringar i materiella anläggningstillgångar, oräknat förvärv av inkråm, reducerade med årets försäljningar och utrangeringar.

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital.

Omsättning per anställd

Omsättning dividerad med genomsnittligt antal årsanställda.

Operativt kapital

Balansomslutning reducerad med likvida medel samt icke räntebärande skulder, avsättningar och minoritet.

Personalomsättning

Antal medarbetare som slutat på egen begäran under året i procent av genomsnittligt antal medarbetare.

Resultat per aktie

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntabilitet på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital för den senaste tolvmånadersperioden.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder och avsättningar reducerade med kassa och räntebärande fordringar.

Räntetäckningsgrad, ggr

Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av omsättning.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av omsättning.

Aktiedata och ägare

År 2010 var NOTEs sjunde år på börsen. En företrädesemission genomfördes under andra kvartalet och antalet aktieägare ökade under året med fyra procent till 2 568 (2 475).

Kursutveckling

Vid årets utgång var NOTEs aktiekurs 8,30 (10,20) kronor, vilket innebar en nedgång med 19 procent. Högsta betalkurs under året, 11,45 kronor, noterades den 9:e och den 14:e april. Lägsta betalkurs, 6,10 kronor, noterades den 26:e augusti. Under året ökade börsens index för OMXSSCPI med 22 procent.

Vid årets utgång uppgick NOTEs börsvärde till 240 (205) MSEK.

Omsättning

Under 2010 omsattes 17 583 508 NOTE-aktier motsvarande en omsättningshastighet om 88 procent. I genomsnitt omsattes 91 838 aktier per dag.

Företrädesemission

I april 2010 beslutades vid en extra bolagsstämma att godkänna styrelsens förslag om en garanterad företrädesemission av aktier. Under det andra kvartalet genomfördes emissionen, om brutto cirka 87 MSEK, med företrädesrätt för NOTEs aktieägare. Emissionen genomfördes för att stärka NOTE finansiellt inför den då förestående strukturomvandlingen och för att tillvarata tillväxtmöjligheter i marknaden.

Företrädesemissionen övertecknades med cirka 50 procent, varvid de lämnade emissionsgarantierna ej behövde tas i anspråk. Emissionen innebar att antalet aktier och röster i NOTE i maj ökade med 19 248 400. Efter emissionen finns sammanlagt 28 872 600 aktier och röster i bolaget.

Handel

Notering	NASDAQ OMX Stockholm
Segment	Small Cap
Sektor	Information Technology
Kortnamn	NOTE
ISIN-kod	SE0001161654
Antal aktier per 2010-12-31	28 872 600

Aktieutdelning

NOTEs bedömning är att den framtida tillväxt- och lönsamhetspotentialen i verksamheten är god. Med hänsyn till resultatutvecklingen under året föreslår styrelsen årsstämman att ingen utdelning ska utgå för verksamhetsåret 2010.

Aktiekapitalets utveckling

År	Transaktion	Ökning av antalet aktier	Ökning av aktiekapital (SEK )	Totalt antal aktier	Totalt aktie kapital (SEK )	Kvotvärde (SEK )
1990	Bolagets bildande	3 000	300 000	3 000	300 000	100,00
2000	Fondemission	27 000	2 700 000	30 000	3 000 000	100,00
2000	Split 10:1	270 000		300 000	3 000 000	10,00
2002	Nyemission	84 000	840 000	384 000	3 840 000	10,00
2003	Nyemission	15 000	150 000	399 000	3 990 000	10,00
2004	Split 20:1	7 581 000		7 980 000	3 990 000	0,50
2004	Optionsinlösen	310 200	155 100	8 290 200	4 145 100	0,50
2004	Nyemission	1 334 000	667 000	9 624 200	4 812 100	0,50
2010	Nyemission	19 248 400	9 624 200	28 872 600	14 436 300	0,50

10 största aktieägarna per 2010-12-31, ägargrupperat

Namn	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
Investment AB Öresund	3 195 748	11,07
Avanza Pension	2 579 480	8,93
Garden Growth Capital LLC	2 090 000	7,24
Banque Carnegie Luxembourg SA	1 660 802	5,75
Nordnet Pensionsförsäkring AB	1 419 285	4,92
MGA Placeringar AB	1 409 441	4,88
Kjell-Åke Andersson med familj	1 385 040	4,80
Catella Fondförvaltning	1 339 019	4,64
Friends Provident Intl	909 500	3,15
Danica Pensionförsäkrings AB	489 379	1,69
Summa	16 477 694	57,07

Fördelning i storleksklasser, innehav per ägare per 2010-12-31

Storleksklass	Antal aktieägare	Antal aktier	Andel av kapital/ röster, %
1–500	1 007	199 784	0,69
501–2000	754	827 445	2,87
2 001–5 000	389	1 323 880	4,59
5 001–20 000	294	2 908 587	10,07
20 001–50 000	68	2 264 788	7,84
50 001–500 000	47	6 193 241	21,45
500 001–5 000 000	9	15 154 875	52,49
Summa	2 568	28 872 600	100,00

Bolagsstyrningsrapport

Inledning

De regelverk som tillämpas för styrning och kontroll av NOTE är i huvudsak den svenska aktiebolagslagen, börsens Regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), redovisningslagstiftning – bland annat Bokföringslagen och Årsredovisningslagen – samt interna riktlinjer och policys.

Bolagsordning

Bolagsordningen fastställs av bolagsstämman och ska innehålla ett antal obligatoriska uppgifter av mer grundläggande natur i enlighet med gällande lagstiftning. Där framgår bland annat bolagets säte, verksamhet, styrelsens storlek, aktiekapitalets storlek, antalet aktier samt hur bolagsstämman sammankallas.

Aktieägare

Vid utgången av 2010 hade NOTE en aktieägare som representerade mer än en tiondel av röstetalet för aktierna i bolaget, Investment AB Öresund representerande 11,1 procent. För ytterligare information om aktien och aktieägare, se NOTE-aktien på sidan 26–27.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, där utövar aktieägarna sin rösträtt. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken per avstämningsdagen och som anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier, personligen eller genom ombud. Varje aktie motsvarar en röst. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på

Lagar och praxis

Mer information om lagar och praxis för svensk bolagsstyrning finns bland annat på hemsidorna:

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se, där Svensk kod för bolagsstyrning återfinns
NASDAQ OMX Stockholm AB, www.nasdaqomx.com, där Regelverket för emittenter återfinns
Finansinspektionen, www.fi.se, där Finansinspektionens författningssamling samt information om insynspersoner återfinns

bolagsstämman kan begära detta hos NOTEs styrelse under adress som publiceras på bolagets hemsida i god tid före stämman. Beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs efter stämman i ett pressmeddelande och protokollet från stämman publiceras på hemsidan www.note.eu. NOTEs bolagsstämma ska hållas i Danderyd, Stockholm eller Norrtälje.

Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman prövas frågor avseende bland annat utdelning till aktieägarna, fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt fastställande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och arvode till styrelse och revisorer.

Extra bolagsstämma 2010

Den 7 april 2010 höll NOTE en extra bolagsstämma på huvudkontoret i Danderyd. På stämman deltog aktieägare som tillsammans representerade 33,1 procent av kapitalet och rösterna.

Stämman godkände styrelsens förslag om en garanterad företrädesemission av aktier. Stämman beslutade även att ändra bolagsordningen avseende kapitalgränser och gränserna för antalet aktier i syfte att möjliggöra en emission. För ytterligare information om företrädesemissionen, se NOTEaktien på sidan 26–27.

Årsstämma 2010

Den 27 april 2010 hölls NOTEs årsstämma i Spårvagnshallarna i Stockholm. På stämman deltog aktieägare som tillsammans representerade 41,3 procent av kapitalet och rösterna. Stämman beslutade bland annat att om- och nyvälja ledamöterna i styrelsen samt fastställa deras arvoden enligt valberedningens förslag och att inte lämna någon utdelning till aktieägarna för verksamhetsåret 2009.

Valberedningens ledamöter inför årsstämman 2011

Valberednings		Andel av kapital/röster, %
ledamot	Representerar	100930	101231
Stefan Charette	Investment AB Öresund	10,57	11,07
Bruce Grant	Garden Growth Capital LLC	5,07	7,24
Christer Sandberg	Banque Carnegie Luxembourg SA	6,56	5,59
Ulf Strömsten	Catella Fondförvaltning	5,49	4,64

Valberedning

Det är bolagsstämman som beslutar hur valberedningen ska utses. Årsstämman 2010 beslutade att valberedningen inför nästkommande årsstämma ska bildas genom att de fyra största aktieägarna, som önskar delta, minst sex månader före ordinarie bolagsstämma utser varsin representant med bolagets styrelseordförande som sammankallande. Om en eller flera aktieägare avstår sin rätt då valberedningens medlemmar ska utses, bereds storleksmässigt nästkommande aktieägare motsvarande möjlighet.

Valberedningens uppgift är att bereda och lämna förslag till årsstämman avseende:

Val av ordförande på stämman.

Val av styrelseordförande och styrelseledamöter.
Styrelsearvode till ordförande, övriga ledamöter samt eventuell ersättning för utskottsarbete.
I förekommande fall, val av och arvodering till extern revisor.
Beslut om principer för valberedningens sammansättning inför kommande årsstämma.

En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas på årsstämman 2011. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

Revisorer

Årsstämman utser revisorerna, vars mandatperiod är fyra år. Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Huvudansvarig revisor lämnar också en revisionsberättelse till årsstämman.

Vid årsstämman 2008 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB till revisionsbyrå med Magnus Brändström som huvudansvarig och Anders Magnussen som medpåskrivande revisor för tiden intill årsstämman 2012.

Styrelse

Styrelsens uppdrag är att för ägarnas räkning förvalta bolagets angelägenheter. Styrelsen bedömer fortlöpande koncernens ekonomiska situation samt fastställer budget och årsbokslut. Vidare ansvarar styrelsen för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättningar av och ersättningar till verkställande direktör och ledande befattningshavare samt löpande uppföljning av verksamheten under året.

Styrelsen fastställer årligen attestinstruktion, finanspolicy, instruktion för den ekonomiska rapporteringen och för styrelsen samt en arbetsordning som tillsammans med VD-instruktionen bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ser till att det sköts i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och annan relevant lagstiftning. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med koncernledningen samt för att följa upp att styrelsens beslut verkställs på lämpligt sätt.

NOTEs styrelse består av sex ledamöter. Styrelsen har en allsidig sammansättning av branschkunskap och kompetens från styrelsearbete och ledning av börsnoterade företag samt finansiering, redovisning, strukturförändringar och strategisk utveckling. Vid årsstämman 2010 omvaldes Bruce Grant och Göran Jansson samt nyvaldes Kjell-Åke Andersson, Stefan Charette, Henry Klotz och Peter Laveson till styrelseledamöter för tiden intill nästa årsstämma. Till styrelsens ordförande valdes Stefan Charette.

En arbetstagarrepresentant ingår i styrelsen.

Styrelsens arbete 2010

Vid varje ordinarie styrelsemöte sker en genomgång av verksamheten, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter för resten av året. Styrelsen tar därtill ställning i frågor av övergripande karaktär såsom bolagets strategi, marknadsföring och försäljning, budget och långsiktig verksamhetsplanering.

Styrelsen har haft 14 protokollförda styrelsemöten under året. Tjänstemän i bolaget har deltagit i styrelsens möten som föredragande. Bolagets revisorer har deltagit vid ett styrelsemöte under året. Bolagets finansdirektör har fungerat som sekreterare.

Revisionsutskott

Revisionsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Sedan det konstituerande styrelsemötet 2010 utgörs revisionsutskottet av styrelsen som helhet. En av ledamöterna, Peter Laveson, tillträdde som NOTEs verkställande direktör och koncernchef i somras och har således haft en dubbel roll som styrelsemedlem och VD sedan dess.

Revisionsutskottets uppgifter är att:

Arbeta med kvalitetssäkring av den finansiella rapporteringen.
Med revisorn diskutera revision och syn på bolagets risker.
Följa upp de externa revisorernas granskningar samt utvärdera deras arbete.
Fastställa riktlinjer för tjänster utöver revision som bolaget får upphandla från revisorn.
Biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering för denne.
Säkerställa att bolaget har system för intern kontroll.

Styrelsen har ett nära och regelbundet samarbete med koncernens centrala ekonomifunktion gällande intern och extern rapportering av finansiell information. Vidare finns ett utvecklat samarbete i frågor som intern och extern kontroll, val och utvärdering av redovisningsprinciper och -modeller.

För verksamhetsåret 2010 har delar av styrelsen haft två möten med bolagets revisorer där redovisningsfrågor och intern kontroll diskuterats. Revisorernas skriftliga rapporter har efter genomgång och kommentarer från bolaget tillställts hela styrelsen. Under verksamhetsåret har styrelsen som helhet diskuterat revisionsfrågor vid fyra möten och följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer. Följande huvudfrågor har hanterats:

Uppföljning av revisorns rapportering av bokslut och löpande granskningar.
Utvärdering av revisorns revisionsinsats för året.
Diskussion kring företagets struktur.
Internkontrollfunktionens resultat av granskningar, i år med särskilt fokus på värdering av lager och goodwill samt revisionen av utländska dotterbolag.
Diskussioner kring likviditets- och finansieringssituationen, framförallt i samband med nyemissionen.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottets ledamöter utses vid det konstituerande styrelsemötet för ett år i taget. Sedan det konstituerande styrelsemötet 2010 utgörs ersättningsutskottet av styrelsen som helhet. Med anledning av att en av ledamöterna, Peter Laveson, tillträdde som NOTEs verkställande direktör och koncernchef i somras deltar han sedan dess inte i arbetet kring ersättningar för verkställande direktören.

Ersättningsutskottet uppgifter är att:

Bereda beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.
Följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för bolagsledningen.
Följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman fattar beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

		Oberoende
Styrelse 2010 Styrelseledamot	Befattning	I förhållande till bolaget och bolagsledningen	I förhållande till bolagets större aktieägare
Stefan Charette (invald 27 april 2010)	Ordförande	Ja	Nej*
Kjell-Åke Andersson (invald 27 april 2010)	Ledamot	Ja	Ja
Bruce Grant	Ledamot	Ja	Ja
Göran Jansson	Ledamot	Ja**	Ja
Henry Klotz (invald 27 april 2010)	Ledamot	Ja	Ja
Peter Laveson (invald 27 april 2010)	Ledamot	Nej***	Ja
Bo Andersson (utträde 27 april 2010)	Ledamot	Ja	Ja
Håkan Gellerstedt (utträde 27 april 2010)	Ledamot	Ja	Ja
Göran Gezelius (utträde 27 april 2010)	Ledamot	Ja	Ja
Per-Arne Sandström (utträde 27 april 2010)	Ledamot	Ja	Ja
Göran Sigfridsson (utträde 27 april 2010)	Ledamot	Ja	Ja
Jimmy Almevind (utträde 30 juni 2010)	Arbetstagarrepresentant, ledamot	Ja	Ja
Christoffer Skogh	Arbetstagarrepresentant, ledamot	Ja	Ja
Andreas Ollén	Arbetstagarrepresentant, suppleant	Ja	Ja

* Anställd i Investment AB Öresund som är en av NOTEs större aktieägare.

** Ej oberoende när han var tillförordnad VD och koncernchef i NOTE under perioden 24 januari –16 juli 2010.

*** Ej oberoende sedan han tillträdde som VD och koncernchef i NOTE den 16 juli 2010.

Under verksamhetsåret har styrelsen vid två möten diskuterat ersättningsfrågor och följt upp efterlevnaden av antagna riktlinjer. Följande huvudfrågor har hanterats:

Utvärdering och godkännande av ersättningsstrukturerna för personalen samt lönerevisionen för ledningen.
Diskussion kring och fastställande av ersättning till VDn/koncernchefen och bolagets operativa chef, vilka nyanställdes under året.
Diskussion kring kompetens, ersättning och arbetsbeskrivningar.

Ersättningsutskottet har efter utvärderingar konstaterat att:

NOTE följer de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman 2010 fattade beslut om.
Gällande ersättningsstrukturer och -nivåer är rimliga mot bakgrund av bolagets verksamhet.
Inga program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare har avslutats under 2010. Dock finns för verkställande direktören en möjlighet till rörlig ersättning, baserad på bolagets resultatutveckling och max uppgående till 100 procent av den fasta ersättningen, fram till och med halvårsskiftet 2011.

Riktlinjer för ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

För information om dessa riktlinjer, se den formella årsredovisningen på sidan 38.

Koncernens operativa styrning Verkställande direktör

NOTEs verkställande direktör leder den löpande operativa verksamheten. Ansvaret innefattar bland annat ekonomifrågor, uppföljning av koncernens strategier och affärsmässiga utveckling samt att se till att styrelsen får den information som krävs för att kunna fatta väl underbyggda beslut. En skriftlig instruktion definierar ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Verkställande direktören rapporterar till styrelsen och informerar om hur verksamheten utvecklas utifrån de beslut de fattat. För ytterligare information om verkställande direktören, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 23.

Koncernledning

Koncernledningen i NOTE består av tre medlemmar som har det löpande ansvaret för olika delar av verksamheten. Ansvaret innefattar utformning och genomförande av koncernens övergripande strategier. Koncernledningen har under verksamhetsåret haft regelbundna möten för att gå igenom resultat, läget i verksamheten samt strategiska och operativa frågor. För ytterligare information om koncernledningen, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 23.

Styrning av dotterbolagen

Dotterbolagens verksamheter följs upp månatligen utifrån en rad mål, bland annat operativt resultat, rörelsekapital och kassaflöde.

Intern kontroll och riskhantering

Styrelsen är ansvarig för den interna kontrollen i bolaget enligt aktiebolagslagen.

Kontrollmiljö

Roll- och ansvarsfördelning avseende den interna kontrollen mellan styrelse och VD fastställs årligen på det konstituerande styrelsemötet via arbetsordning för styrelse och VD samt instruktion för den ekonomiska rapporteringen. Det löpande arbetet med att upprätthålla en effektiv intern kontroll är delegerat till och sköts främst av VD och koncernens centrala ekonomifunktion. De grundläggande riktlinjerna för intern kontroll hanteras via policys, instruktioner och liknande styrdokument. Innehållet i dessa dokument uppdateras och utvärderas vid behov. Styrelsen ansvarar för övergripande

Närvaro samt ersättning till styrelsen		Närvarostatisik			Styrelse
Styrelseledamot	Befattning	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	arvode, kronor
Stefan Charette (invald 27 april 2010)	Ordförande	7/14	1/2	6/6	200 000
Kjell-Åke Andersson (invald 27 april 2010)	Ledamot	7/14	1/2	4/6	100 000
Bruce Grant	Ledamot	13/14	2/2	4/6	100 000
Göran Jansson	Ledamot	14/14	2/2	6/6	78 345
Henry Klotz (invald 27 april 2010)	Ledamot	7/14	1/2	4/6	100 000
Peter Laveson (invald 27 april 2010)	Ledamot	7/14	1/2	4/6	21 655
Bo Andersson (utträde 27 april 2010)	Ledamot	4/14	1/2		–
Håkan Gellerstedt (utträde 27 april 2010)	Ledamot	6/14	1/2		–
Göran Gezelius (utträde 27 april 2010)	Ledamot	7/14	1/2		–
Per-Arne Sandström (utträde 27 april 2010)	Ledamot	7/14	1/2		–
Göran Sigfridsson (utträde 27 april 2010)	Ledamot	7/14	1/2		–
Jimmy Almevind (utträde 30 juni 2010)	Arbetstagarrepresentant, ledamot	7/14	1/2		–
Christoffer Skogh	Arbetstagarrepresentant, ledamot	13/14	2/2	4/6	–
Andreas Ollén	Arbetstagarrepresentant, suppleant	13/14	2/2	4/6	–

Arvoden avser mandatperioden maj 2010 till april 2011, beslutade av årsstämman 2010. Inga utskottsarvoden har utgått till den nuvarande styrelsen.

styrdokument, övriga dokument ansvarar koncernens centrala ekonomifunktion för. NOTE har också utvecklat ett internt rapportpaket för finansiell information, vilket följs upp månatligen inom koncernen.

Riskbedömning

Bolaget är genom sin verksamhet exponerad för ett antal marknadsrisker. NOTEs finanspolicy anger inom vilka ramar de finansiella riskerna ska hanteras. Finanspolicyn uppdateras årligen och fastställs av styrelsen. Vidare finns en process för att fastställa hanteringen av de största riskerna i verksamheten. Riskerna bedöms utifrån en matris av sannolikhet och grad av ekonomisk påverkan. Befintliga kontrollåtgärder avseende de största riskerna i denna matris har dokumenterats och ytterligare kontroller införs vid behov. Uppdatering av riktlinjer och ramar avseende riskbedömningar sker minst årligen. För ytterligare information om risker och riskhantering, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 17 samt not 25, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 55.

Uppföljning av kontrollverksamheten Mot bakgrund av att en allt högre andel av tillverkningen sker i NOTEs internationella enheter har metodiken för lönsamhetsuppföljning och rörelsekapitalrapportering utvecklats under året.

Varje enhet inom NOTE följs upp vid en månatlig genomgång av koncernledningen. På dessa möten behandlas både finansiell information med styrande nyckeltal samt uppföljning av målsatta aktiviteter avseende kvalitet, kostnad, leverans och tillväxt.

Behovet av en funktion för internrevision utvärderas årligen. Med hänvisning till koncernens begränsade storlek och omfattning bedömer styrelsen att NOTE inte behöver en separat internrevisionsfunktion. Den praktiska hanteringen av intern kontroll sköts av NOTEs centrala ekonomifunktion.

Styrelse och revisorer

Stefan Charette Ordförande, invald år 2010. Född 1972.

Utbildning: MSc Finans och BSc Elektroingenjör.

Innehav i NOTE*: 484 326 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: VD i Investment AB Öresund. Ordförande i Athanase Capital Partners AB, Concentric AB och Global Batterier AB. Ledamot i Haldex AB.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare VD i AB Custos och Brokk Group. Rådgivare till multinationella koncerner vid Lehman Brothers och Salomon Smith Barney. Styrelseordförande i Johnson Pump AB, Johnson Pump Marine AB och Tigerholm Products AB. Ledamot i AB Custos och Brokk AB.

Kjell-Åke Andersson

Utbildning: Civilingenjör elektronik.

Andra väsentliga uppdrag: Konsulting inom företagsledning. Ordförande i Cervitrol AB, Domitech AB och MedicPen AB. Ledamot i Mekatronik Konsult i Lund AB.

Arbetslivserfarenhet: 40 år inom industrin, varav drygt 30 år inom EMS-branschen. Olika befattningar, bland annat som utvecklingsingenjör, produktionschef och VD, inom bland annat Electrolux och NOTE.

Bruce Grant

Ledamot, invald år 2007. Född 1959.

Utbildning: ThD Cand. och civilekonom.

Innehav i NOTE*: 2 090 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Human Care HC AB (publ). Styrelseledamot i Robust AB, Stille AB och Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare ledamot och rådgivare för lönsamhetsförbättringar och effektivare kapitalstrukturer i Kinnevik, Korsnäs, Metro, Transcom och Tele2 (ordförande).

Göran Jansson Ledamot, invald år 2007.

Född 1958.

Utbildning: Civilekonom. Innehav i NOTE: 156 207 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Ekonomidirektör och vice VD i SAS. Ordförande i Bankit AB och nWise AB. Ledamot i Axis Communications AB, Human Care HC AB (publ), Robust AB och Stille AB.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare ställföreträdande VD och ekonomidirektör i Assa Abloy AB, även med ansvar för sourcing och R&D.

Henry Klotz

Ledamot, invald år 2010. Född 1944.

Utbildning: Ingenjör och ekonom.

Innehav i NOTE: 0 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: Arbetande vice ordförande i CLS Holdings plc. Ordförande i Catena AB. Ledamot i Bulgarian Land Development plc samt CLS Holdings plc och dess dotterbolag.

Arbetslivserfarenhet: Olika ledande befattningar inom CLS-koncernen, bland annat som ansvarig för den svenska verksamheten samt som ansvarig för att identifiera nya affärsmöjligheter för koncernen.

Peter Laveson

Ledamot, invald år 2010. Född 1973.

Utbildning: Magisterexamen i företagsekonomi.

Innehav i NOTE: 10 000 aktier.

Andra väsentliga uppdrag: VD och koncernchef i NOTE.

Arbetslivserfarenhet: Tidigare investeringsansvarig i Investment AB Öresund. Mångårig erfarenhet av företagsutveckling och förändringsarbete i svenska såväl som internationella företag, bland annat i AB Custos som regionchef för Norden, England och Spanien i portföljbolaget Johnson Pump AB samt som managementkonsult på den amerikanska konsultfirman Accenture plc.

Ledamot, invald år 2010. Född 1946.

Innehav i NOTE*: 1 385 040 aktier.

Arbetstagarledamöter

Christoffer Skogh

Ledamot, arbetstagarrepresentant Unionen, utsedd år 2009. Född 1975.

Utbildning: Gymnasium, inriktning samhällsvetenskap.

Innehav i NOTE: 500 aktier.

Uppdrag: Leverantörsutveckling, har tidigare haft roller inom försäljning, produktion, inköp och projektledning. Anställd sedan år 1996 i ett bolag som NOTE förvärvade år 2000, fackligt aktiv under åren 2001–2005 samt från år 2009.

Andreas Ollén

Suppleant, arbetstagarrepresentant Unionen, utsedd år 2009. Född 1981.

Utbildning: Gymnasium, inriktning elektronik.

Innehav i NOTE: 0 aktier.

Uppdrag: Produktionsledare. Anställd i NOTE sedan år 2001, fackligt aktiv sedan år 2005.

* Innehavet inkluderar närståendes innehav.

Revisorer

I samband med årsstämman 2008 valdes Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB till revisor för NOTE AB. Mandatperioden är fyra år.

Magnus Brändström

Anders Magnussen

Född 1966.

Auktoriserad revisor och partner i PwC. Huvudansvarig. Född 1962.

Auktoriserad revisor och partner i PwC.

Förvaltningsberättelse

Allmänt om verksamheten

NOTE är en av Nordens ledande tillverkningspartner för outsourcad elektronikproduktion. NOTEs erbjudande täcker hela produktlivscykeln, från design till eftermarknad.

Koncernen består av moderbolaget, helägda dotterbolag i Sverige, Norge, Finland, England, Estland, Litauen, Polen och Kina.

Verksamheten 2010

Efter att NOTE, i likhet med övriga näringslivet, ställdes inför en finansiell kris, i kombination med att en stor kund förlorades med anledning av ett produktgenerationsskifte, så tvingades NOTE att öka tempot i omstruktureringen. Under våren 2010 genomfördes en nyemission med avsikten att stärka NOTE finansiellt inför omstruktureringen och skapa bättre förutsättningar för framtiden.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Omfattande strukturåtgärder genomförda

Tauragé, Litauen, under sommaren respektive hösten. Den operativa verksamheten i Gdansk, Polen, avvecklades planenligt vid årsskiftet 2010/2011.

Vid årsskiftet genomfördes en försäljning av NOTEs 50% innehav i elektronikfabriken NOTEFideltronik i Krakow, Polen. Köpare är den tidigare partnern och hälftenägaren Zbigniew Fidelus, tillika huvudägare i den polska tillverkaren Fideltronik. Försäljningen medförde en mindre realisationsvinst under årets fjärde kvartal. Därtill har överenskommits om fortsatt produktionssamarbete. Sammantaget beräknas denna uppgörelse minska den framtida försäljningen med cirka 5%.

Ny vd och koncernchef

Peter Laveson tillträdde i juli som VD och koncernchef. Peter är sedan april styrelsemedlem i NOTE och har tidigare arbetat som affärsutvecklare på Investment AB Öresund. Peter har mångårig erfarenhet av företagsutveckling och förändringsarbete i svenska såväl som internationella företag, bland annat i AB Custos som regionchef för Norden, England och Spanien i portföljbolaget Johnson Pump AB samt som företagsutvecklare på Accenture. Peter ersatte Göran Jansson, som i januari utsågs till tillförordnad VD och koncernchef efter Knut Pogost. Göran är sedan våren 2007 medlem i NOTEs styrelse.

Företrädesemission 2010 Under det andra kvartalet genomfördes en garanterad nyemission om brutto cirka 87 MSEK med företrädesrätt för NOTEs aktieägare.

Årsstämma 2010 – nya styrelseledamöter Vid ordinarie årsstämma den 27 april omvaldes Bruce Grant och Göran Jansson samt nyvaldes Kjell-Åke Andersson, Stefan Charette, Henry Klotz och Peter Laveson till styrelseledamöter. Stefan Charette valdes till ordförande – ingen vice ordförande utsågs.

Fokuserad satsning på NOTEfied Under senare år har NOTE byggt upp en egen branschunik komponentdatabas – NOTEfied. För att öka fokuseringen beslutades under sommaren att organisera verksamheterna inom CAD (kretskortsdesign) och NOTEfied i ett separat bolag. Totalt berörde åtgärden cirka 20 medarbetare i Sverige, Norge och Polen. NOTE är delägare i det nya bolaget. Huvudägare är norrmannen Anders G Johansen, som varit en nyckelperson i uppbyggnaden av NOTEfied. Syftet med den nya konstellationen är att öka effektiviteten och antalet kunder till NOTEfied. Överlåtelsen slutfördes under årets fjärde kvartal och medförde en mindre realisationsvinst.

Försäljning och resultat Koncernen

Försäljning 2010

Inledningen av året kännetecknades av en viss försiktighet från kunderna. Det berodde främst på senareläggningar och viss osäkerhet kring marknadsutvecklingen från flera industrikunder. En starkt bidragande orsak var också en tilltagande brist på världsmarknaden för elektronikkomponenter. Volymutvecklingen under första kvartalet var därför något lägre än förväntat. Under andra kvartalet noterades dock en ökning av efterfrågan, något som blev än mer tydligt under andra halvåret. För hela året uppgick försäljningen till 1 210,7 (1 200,1) MSEK, vilken utgjorde en ökning med knappt 1%. Vid årsskiftet 2009/2010 avyttrades verksamheten i NOTE Skellefteå, som till allt väsentligt var inriktad mot tillverkning inom telekom till NOTEs tidigare största kund. För jämförbara enheter, det vill säga exklusive NOTE Skellefteå, ökade försäljningen med 16%.

NOTEs försäljning sker till en mångfald kunder, som väsentligen är verksamma inom verkstads- och kommunikationsindustrin i Norden och England. De femton omsättningsmässigt största kunderna utgjorde drygt 50% av koncernens försäljning. Avsikten är att fokuseringen mot kunder inom verkstadsindustrin ska leda till en mer stabil efterfrågeutveckling och till förhållandevis längre produktlivscykler och kunduppdrag.

Kundaktiviteten och efterfrågan från industrin ökade successivt sedan årets andra kvartal. Koncernens orderstock, som utgörs av en kombination av fasta order och prognoser, var vid årets utgång cirka 10% högre än vid föregående årsskifte.

Resultat 2010

Under slutet av 2009 inleddes en översyn av koncernens enheter. Under första kvartalet beslutades att öka takten i omstruktureringen genom att ytterligare koncentrera koncernens tillverkande enheter, såväl i Sverige som internationellt. Under året har därför omfattande strukturåtgärder genomförts i syfte att minska kostnaderna och öka kapacitetsutnyttjandet. Totalt har cirka 300 medarbetare omfattats av åtgärderna under 2010. Som en konsekvens av föregående års förvärv av de återstående 50% av aktierna i den helägda elektronikfabriken IONOTE i Kina var dock genomsnittliga antalet anställda ungefär oförändrat jämfört med föregående år.

Den totala kostnaden för omstruktureringsprogrammet ingår i årets resultat. Tillsammans med avvecklingskostnader under inledningen av året om drygt –5 MSEK för tidigare VD och koncernchef har året belastats av kostnader av struktur- och engångskaraktär om totalt –47 MSEK. Även fortsatt bedöms de nu genomförda besparings- och effektiviseringsåtgärderna leda till en positiv resultateffekt om drygt 50 MSEK mätt som årstakt. Främst som en följd av hittills genomförda kostnadsbesparingar ökade bruttomarginalen, rensad från engångsposter, till 8,2% (6,8%).

Genom de under året genomförda strukturåtgärderna kommer kapacitetsutnyttjandet i koncernen att öka under 2011.

Rörelseresultatet uppgick till –48,2 (–90,8). Rensat från kostnader av engångskaraktär uppgick rörelseresultatet till –1,4 (–27,1) MSEK motsvarande en rörelsemarginal om –0,1% (–2,3%).

Övriga rörelseintäkter/-kostnader om –5,3 (–4,2) MSEK utgörs främst av negativa valutaeffekter och till en mindre del av realisationsvinster från försäljningen av verksamheten inom CAD (kretskortsdesign) och NOTEfied samt av 50%- innehavet i den polska elektroniktillverkaren NOTEFideltronik.

Periodens finansnetto uppgick till –11,2 (–7,1) MSEK. Omfinansieringskostnader och högre räntekostnader har endast delvis kompenserats av den minskade nettoskulden. Resultatet efter finansnetto uppgick till –59,4 (–97,9) MSEK, varav engångsposter utgjorde –46,8 (–63,7) MSEK. Resultat efter skatt uppgick till –62,0 (–81,0) MSEK och har påverkats negativt av återföring av uppskjutna skattefordringar i enheter under avveckling.

Moderbolaget

Moderbolaget NOTE AB (publ) är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen. Under perioden uppgick intäkterna till 40,5 (45,9) MSEK och avsåg främst interna tjänster. Resultatet efter skatt uppgick till –100,7 (18,0) MSEK. Förlusten hänförs väsentligen till nedskrivningar av aktier i dotterbolag vars verksamhet avvecklats eller sålts under året. Som ett resultat av försäljningen av verksamheten inom CAD/NOTEfied och av 50%-innehavet i NOTEFideltronik uppgick vid årets slut räntebärande fordringar i moderbolaget till 30 MSEK. Säkerheter för fordringarna utgörs väsentligen av pantsatta aktier och andra tillgångar.

Finansiell ställning och likviditet Kassaflöde

För att konkurrera framgångsrikt inom marknadssegmentet high mix/low volume har NOTE en stor utmaning att ständigt förbättra arbetsmetoderna inom inköp, lagerstyrning och logistik. Denna utmaning tydliggörs särskilt vid snabba upp- eller nedgångar av efterfrågan och sammanhänger främst med komplexiteten i materialförsörjningen och skiftande ledtider på elektronikkomponenter.

Världsmarknaden för elektronikkomponenter har under hela året kännetecknats av en bristsituation med förlängda ledtider som följd för vissa komponenter. Tillsammans med kunder och leverantörer har därför stora arbetsinsatser krävts för att dimensionera lagernivåer och upprätthålla leveransprecisionen på en god nivå.

Den svåra situationen på komponentmarknaden i kombination med en tilltagande försäljningstillväxt bidrog till en avsevärd lagerökning under sommaren. Genom fokuserade insatser har lagret successivt reducerats under andra halvåret. Under fjärde kvartalet reducerades lagret med 18% – varav drygt 50% av reduktionen var ett resultat av försäljningen av det samägda bolaget NOTEFideltronik. Lagret vid årets slut var 12% lägre än vid föregående årsskifte.

Trots den goda försäljningsutvecklingen ökade kundfordringarna endast med 1% jämfört med årsskiftet i fjol. Antalet kundkreditdagar har således kunnat reduceras avsevärt jämfört med i fjol.

Leverantörsskulderna, vilka främst är hänförliga till inköp av elektronikkomponenter och övrigt produktionsmaterial, var 12% högre än vid föregående årsskifte.

Kassaflödet (efter investeringar) uppgick under året till –13,6 (23,9) MSEK, vilket motsvarar –0,56 (1,52) SEK/aktie. Främst som en följd av den positiva resultatutvecklingen och den uppnådda reduktionen av rörelsekapitalet uppgick kassaflödet under det fjärde kvartalet till 40,2 (14,2) MSEK.

Soliditet

Soliditeten vid periodens utgång uppgick till 31,3% (27,9%). Främst som en följd av den under andra kvartalet genomförda nyemissionen ökade soliditeten med 8,9 procentenheter jämfört med utgången av första kvartalet i år.

Likviditet

Den svåra situationen på komponentmarknaden i kombination med den successivt tilltagande försäljningstillväxten har periodvis medfört betydande påfrestningar på koncernens likviditet. Fortsatt stort fokus ligger på åtgärder som ytterligare förbättrar koncernens likviditet och kassaflöde, exempelvis omförhandlades lånevillkoren under det tredje kvartalet.

Tillgängliga likvida medel, inklusive outnyttjade checkräkningskrediter, uppgick vid årets slut till 67,0 (50,7) MSEK. Pantförskrivna kundfordringar uppgick vid årsskiftet till cirka 188 (136) MSEK.

Investeringar

Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar, exklusive försäljningar, uppgick till 4,2 (12,0) MSEK, motsvarande 0,3% (1,0%) av försäljningen. Planenliga avskrivningar uppgick till 31,9 (36,3) MSEK. Som ett led i det genomförda åtgärdsprogrammet har materiella och övriga immateriella anläggningstillgångar under året nedskrivits med 17,0 MSEK.

Mot bakgrund av den positiva utvecklingen av efterfrågan togs under det fjärde kvartalet beslut att investera i utökad tillverkningskapacitet i mekanikenheten i Järfälla.

Verksamhet inom forskning och utveckling

NOTE är genom sin verksamhet på nära håll delaktig i kunders utvecklingsprocesser, bland annat genom att medverka i industrialiseringsfasen samt vägleda och utveckla tillverkningsprocesser för kunderna. Detta arbete sker kontinuerligt och särredovisas ej i räkenskaperna.

Inga utvecklingsprocesser har aktiverats på balansräkningen under året.

NOTE-Aktien

Efter den under året genomförda nyemissionen uppgår det totala antalet aktier i bolaget till 28 872 600 stycken. Alla aktier är av samma slag och har ett kvotvärde om 0,50 kronor per aktie. I samband med emissionen ändrades även bolagsordningen med avseende på antalet aktier.

Inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet i form av hembudsklausuler eller dylikt är kända för bolaget. På balansdagen fanns en aktieägare med större innehav än 10 procent, Investment AB Öresund med 11,1 procent av rösterna.

Bolagets styrelseledamöter väljs årligen av bolagsstämman, vilken även godkänner förändringar av bolagsordningen. I övrigt finns inga andra kända förhållanden som skulle kunna påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i NOTE.

MEDARBETARE

Det genomsnittliga antalet heltidsanställda var under året 1 000 (977) personer, av dessa var 511 (470) kvinnor och 489 (507) män. Vid årsskiftet 2010/2011 var antalet anställda i NOTE 942 (1 100).

Frisknärvaron uppgick till 98,1 (97,6) procent av ordinarie arbetstid i NOTEs svenska verksamhet och personalomsättningen till 4,0 (5,0) procent. Totalt för koncernen uppgick frisknärvaron till 95,3 (96,4) procent av ordinarie arbetstid och personalomsättningen till 9,9 (3,6) procent.

För ytterligare information om NOTEs medarbetare, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 20–21.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Med ledande befattningar avses verkställande direktör och medlemmar av NOTE ABs ledningsgrupp.

Till ledningen avseende år 2011 föreslås följande riktlinjer avseende ersättning: Den fasta lönen skall beakta den enskildes ansvarsområde, erfarenhet samt prestation och omprövas varje år.

Rörlig ersättning är beroende av individens uppfyllelse av kvantitativa och kvalitativa mål. Pensionsåldern är 65 år. NOTE erbjuder ITP-liknade förmåner. Uppsägningslön och avgångsvederlag för en befattningshavare skall sammantaget inte överstiga ersättning för 24 månader. Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till ledningen inom NOTE 2010 bestämdes i enlighet med de antagna riktlinjerna som styrelsen utarbetade och som årsstämman 2010 därefter godkände. För ytterligare information, se not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 48.

Miljö

Informationsplikt och certifiering Koncernen bedriver verksamhet i ett svenskt dotterbolag med tillståndsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Två fabriker har anmälningsplikt och en fabrik har anmälningsplikt till viss nivå.

Åtta av koncernens enheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001.

EU-direktiv

WEEE-direktivet reglerar hanteringen av elektronikavfall. Eftersom NOTE inte har något producentansvar har ingen reserv satts av för hantering av elektronikavfall från konsumentelektronik enligt IFRIC 6. Det är produktägarnas ansvar.

EUs REACH-förordning reglerar användandet av kemikalier. NOTE klassas som nedströmsanvändare och/eller slutanvändare av kemikalier och har skyldighet att endast använda registrerade ämnen och att ta fram riskbedömning i de fall bolaget använder så kallade SVCH-ämnen.

För ytterligare information om NOTEs miljöfrågor, se verksamhetsbeskrivningen på sidan 18–19.

VÄSENTLIGA RISKER I VERKSAM-HETEN

Operativa risker

NOTE är ett tjänsteföretag inom tillverkning av elektronikbaserade produkter. I NOTEs roll ingår att vara samarbetspartner till kunderna men inte produktägare.

Marknaden för outsourcad elektronikproduktion är förhållandevis ung och betraktas vanligen som relativt konjunkturkänslig. Av de litet större traditionella aktörerna på marknaden är det få, om ens några, som lyckats bibehålla en god lönsamhet under en konjunkturcykel. Detta faktum spelade en viktig roll för NOTEs val av strategi för framtiden. NOTEs satsning på Nearsourcing, som syftar till ökad försäljningstillväxt i kombination med reducerade overhead- och investeringskostnader i högkostnadsländer, är ett sätt att minska riskerna i verksamheten.

Koncernens tilltagande försäljningstillväxt i kombination med bristsituationen för vissa elektronikkomponenter riskerar att öka kravet på rörelsekapital. Stor fokus ligger därför på att hantera likviditetsrisken.

Finansiella risker

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom upplånings- och ränterisker, valutarisker samt likviditets- och kreditrisker. Koncernen finansieras väsentligen genom eget kapital, lån och leverantörsskulder. Beroende på konjunktur- och marknadssituation är möjligheterna att säkerställa erforderlig finansiering och likviditet att betrakta som en betydande risk. Under året har omfattande åtgärder vidtagits för att säkerställa koncernens finansiering, exempelvis genomfördes en företrädesemission under andra kvartalet samt omförhandlades lånevillkoren under tredje kvartalet.

Valutakursrisken i koncernen berör främst inköp av produktionsmaterial då största delen av koncernens fakturering sker i svenska kronor. Kostnader i utländsk valuta säkras dels genom bindande avtal där kunden står valutarisken, dels genom kassaflödessäkringar. De säkrade valutorna är USD och EUR. Koncernens kunder finns inom ett flertal branscher, vilket begränsar exponeringen för kreditrisker i kundfordringar.

För ytterligare information om risker, se not 25, Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 55.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Koncernen har inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång att rapportera.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

NOTE lägger stor vikt vid att ständigt förbättra kvaliteten och leveransprecisionen till kunderna. Efter det genomförda omstruktureringsprogrammet går NOTE in i 2011 med en avsevärt förbättrad kostnadsstruktur. Målet är att NOTE ska fortsätta växa under lönsamhet.

Även om årets första kvartal säsongsmässigt är förhållandevis svagt så är efterfrågan fortsatt god. Det besvärliga läget på världsmarknaden för elektronikkomponenter i kombination med några operationella utmaningar i tillverkningsledet gör den närmaste volym- och lagerutvecklingen svårbedömbar. Fortsatt stort fokus ligger på att förbättra kassaflödet.

Förslag till disposition av bolagets vinstmedel

Styrelsen och den verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande (kronor):

Summa	4 919 307
Balanseras i ny räkning	4 919 307
Summa	4 919 307
Årets resultat	–100 726 200
Balanserade vinstmedel	105 645 507

Beträffande NOTEs resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. NOTEs räkenskapsår avser perioden 1 januari till och med 31 december. Alla belopp anges i TSEK om inget annat anges.

Resultaträkning för koncernen

TSEK	NOT	2010	2009
Intäkter	2, 3	1 210 716	1 200 063
Kostnad för sålda varor		–1 150 205	–1 173 630
Bruttoresultat		60 511	26 433

Försäljningskostnader		–53 544	–48 196
Administrationskostnader		–49 810	–64 787
Övriga rörelseintäkter	5	18 315	38 133
Övriga rörelsekostnader	6	–23 637	–42 380
Rörelseresultat	3, 7, 8, 9, 27	–48 165	–90 797

Finansiella intäkter		2 172	1 813
Finansiella kostnader		–13 438	–8 941
Finansnetto	10	–11 266	–7 128

Resultat före skatt		–59 431	–97 925

Inkomstskatt	11	–2 527	16 906
Årets resultat*		–61 958	–81 019

Resultat per aktie före och efter utspädning, kronor	19	–2,55	–5,14

*Inga minoritietsintressen finns för räkenskapsåret eller jämförelseåret

Koncernens rapport över totalresultatet

TSEK	2010	2009
Årets resultat	–61 958	–81 019
Övrigt totalresultat:
Valutakursdifferenser	–10 184	–3 673
Kassaflödessäkringar	–159	–313
Summa övrigt totalresultat	–10 343	–3 986
Summa totalresultat för året	–72 301	–85 005

Balansräkning för koncernen

TSEK	NOT	2010-12-31	2009-12-31
Tillgångar	3, 4, 14
Immateriella anläggningstillgångar	12	70 714	81 465
Materiella anläggningstillgångar	3, 13	72 757	122 045
Långfristiga fordringar	15	8 444	2 621
Uppskjutna skattefordringar	11	28 982	28 410
Summa anläggningstillgångar		180 897	234 541
Varulager	16	192 579	217 887
Kundfordringar	25, 26	234 350	231 871
Skattefordringar		5 859	8 229
Övriga fordringar	15, 26	35 124	22 777
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	17	11 041	13 331
Likvida medel	26, 30	33 682	24 416
Summa omsättningstillgångar		512 635	518 511
SUMMA TILLGÅNGAR		693 532	753 052

Eget kapital	18
Aktiekapital (28 872 600/9 624 200 av aktieslag A)		14 436	4 812
Övrigt tillskjutet kapital		217 862	148 100
Reserver		–4 557	5 786
Balanserat resultat		–10 728	51 230
Eget kapital		217 013	209 928
Skulder	4, 14
Långfristiga räntebärande skulder	20, 25, 26	4 666	13 977
Pensionsförpliktelser	21, 22	–	12 748
Övriga avsättningar	22	–	153
Uppskjutna skatteskulder	11	2 410	3 590
Summa långfristiga skulder		7 076	30 468

Kortfristiga räntebärande skulder	20, 25, 26	202 240	237 562
Leverantörsskulder	25, 26	171 945	153 917
Skatteskulder		810	498
Övriga skulder	23, 26	33 575	35 614
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	24	43 958	46 767
Övriga avsättningar	22	16 915	38 298
Summa kortfristiga skulder		469 443	512 656
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		693 532	753 052

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 28 på sidan 56.

Koncernens förändringar i eget kapital

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2009-01-01	4 812	148 100	9 772	132 250	294 934
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–81 019	–81 019
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	–3 673	–	–3 673
Kassaflödessäkringar	–	–	–313	–	–313
Summa totalresultat	–	–	–3 986	–81 019	–85 006
Utgående eget kapital 2009-12-31	4 812	148 100	5 786	51 230	209 928

TSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående kapital 2010-01-01	4 812	148 100	5 786	51 230	209 928
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–61 958	–61 958
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser	–	–	–10 184	–	–10 184
Kassaflödessäkringar	–	–	–159	–	–159
Summa totalresultat	–	–	–10 343	–61 958	–72 301
Transaktioner med aktieägare
Nyemission	9 624	76 994	–	–	86 618
Kostnader hänförliga till nyemission	–	–7 232	–	–	–7 232
Utgående eget kapital 2010-12-31	14 436	217 862	–4 557	–10 728	217 013

Kassaflödesanalys för koncernen

TSEK	NOT	2010	2009
	30
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		–59 431	–97 925
Återlagda avskrivningar		31 916	36 312
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		–6 622	36 672
Betald skatt		–1 946	–4 993
		–36 083	–29 934

Förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager		2 702	108 360
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–11 203	73 462
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		18 964 10 463	–109 320 72 502

Kassaflöde från den löpande verksamheten		–25 620	42 568
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		–4 191	–11 957
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		5 891	2 663
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		–191	–4 525
Försäljning av dotterföretag/rörelse, netto likviditetspåverkan		5 921	–
Förvärv av dotterföretag/rörelse, netto likviditetspåverkan		–	–4 835
Avyttring av finansiella tillgångar		4 596	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		12 026	–18 654
Finansieringsverksamheten
Nyemission		79 386	–
Upptagna lån		39 173	50 000
Amortering av lån		–93 148	–84 599
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		25 411	–34 599
Årets kassaflöde		11 817	–10 685

Likvida medel
Vid periodens ingång		24 416	35 941
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		–13 594	23 914
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		25 411	–34 599
Valutakursdifferens i likvida medel		–2 551	–840
Likvida medel vid periodens utgång		33 682	24 416

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) som de har antagits av EU samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 31.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 1 april 2011. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 28 april 2011.

Koncernen

Ändrade redovisningsprinciper

Nedanstående nya standard och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2010 års finansiella rapporter:

IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen tillämpar IFRS 3 (omarbetad) från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon effekt 2010 då inga rörelseförvärv gjorts.

IAS 27 (omarbetad), kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital, så länge som det bestämmande inflytandet kvarstår, och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. IAS 27 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period, då koncernen saknar minoritetsintressen.

IFRIC 17, "Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare). Tolkningen publicerades i november 2008. Denna tolkning ger vägledning om redovisning av överrenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar till aktieägarna. En ändring har också gjorts i IFRS 5 där det krävs att tillgångarna klassificeras som att de innehas för värdeöverföring endast om de är tillgängliga för omedelbar värdeöverföring i sitt nuvarande skick och värdeöverföringen är mycket sannolik. Koncernen tillämpar IFRIC 17 från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på innevarande period då ingen utdelning skett.

IFRIC 18, "Överföringar av tillgångar från kunder", gäller för överföringar av tillgångar som skett den 1 juli 2009 eller senare. Denna tolkning klargör IFRSs krav vid redovisning av avtal enligt vilka ett företag av en kund erhåller en materiell anläggningstillgång som företaget sedan måste använda antingen för att ansluta kunden till ett nät eller för att ge kunden löpande tillgång till varor eller tjänster (t ex el, gas eller vatten) eller för att göra båda delarna. I vissa fall erhåller ett företag likvida medel från en kund och detta belopp ska användas endast för att uppföra eller förvärva en materiell anläggningstillgång för att ansluta kunden till ett nät eller för att ge kunden löpande tillgång till varor eller tjänster eller för att göra båda delarna. Koncernen tillämpar IFRIC 18 från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 9 och IAS 39 (ändring), Inbäddade derivat (gäller för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2009 eller senare). Denna ändring kräver att företag ska bedöma om ett inbäddat derivat ska skiljas från värdkontraktet när företaget omklassificerar en sammansatt finansiell tillgång från kategorin verkligt värde via resultaträkningen. Bedömningen görs på basis av de omständigheter som förelåg på det senare av det datum när företaget först blev en part i avtalet och det datum då en förändring av avtalets villkor gjordes som i väsentlig grad ändrar de kassaflöden som annars skulle ha krävts enligt avtalet. Om företaget inte kan göra denna bedömning ska det sammansatta instrumentet kvarstå som klassificerat som värderat till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernen tillämpar IFRIC 9 och IAS 39 (ändring) från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 16 (ändring), "Säkringar av nettoinvestering i en utlandsverksamhet" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). Tillägget anger att, i en säkring av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, instrument som uppfyller villkoren för säkringsredovisning kan innehas av vilket som helst av företagen inom koncernen, inklusive den utländska verksamheten, under förutsättning att kraven på identifiering, dokumentation och effektivitet i IAS 39 avseende säkring av nettoinvesteringen är uppfyllda. I synnerhet ska koncernens säkringsstrategi tydligt dokumenteras på grund av möjligheten till olika identifieringar på olika nivåer i koncernen. Koncernen tillämpar IFRIC 16 från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 1 (ändring), "Utformning av finansiella rapporter". Ändringen klargör att den potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för dess klassificering som kort eller långfristig. Genom en förändring i definitionen av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig (under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen genom överföring av kontanta medel eller andra

tillgångar under minst 12 månader efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering med aktier. Koncernen tillämpar IAS 1 (ändring) från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 36 (ändring), "Nedskrivningar" gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare. Ändringen klargör att den största kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definitionen i punkt 5 i IFRS 8, "Rörelsesegment" (dvs. före sammanslagning av segment med likartade ekonomiska egenskaper). Koncernen tillämpar IAS 36 (ändring) från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 2 (ändring), "Group cash-settled and share based payment transactions", gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare. Ändringen medför att IFRIC 8 "Tillämpningsområde för IFRS 2" och IFRIC 11 "IFRS 2 - Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" inarbetas i standarden. Den tidigare vägledningen i IFRIC 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. Koncernen tillämpar IFRS 2 (ändring)från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 5 (ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Koncernen tillämpar IFRS 5 (ändring)från den 1 januari 2010, men den har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Följande nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2011 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.

IFRS 9, "Financial instruments" (publicerad i november 2009). Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, "Finansiella instrument: värdering och klassificering". IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna. Emellertid är initiala indikationer att den inte kommer ha väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IAS 24 (omarbetad), "Upplysningar om närstående", utgiven november 2009. Den ersätter IAS 24, "Upplysningar om närstående", utgiven 2003. IAS 24 (omarbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten såväl för hela som för viss del av standarden. Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part och tar bort kraven för ett till staten närstående företag att upplysa om detaljer för alla transaktioner med staten och andra till staten närstående företag. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

"Klassificering av teckningsrätter" (ändring av IAS 32), publicerad i oktober 2009 (gäller för räkenskapsår som börjar 1 februari 2010 eller senare). Förtida tillämpning är tillåten. Ändringen behandlar redovisningen av teckningsrätter i annan valuta än företagets funktionella valuta. Förutsatt att vissa krav är uppfyllda ska sådana teckningsrätter nu klassificeras som eget kapital oavsett vilken valuta priset är uttryckt i. Tidigare klassificerades sådana teckningsrätter som derivatskulder. Ändringen ska tillämpas retroaktivt i enlighet med IAS 8 "Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel". Koncernen kommer att tillämpa ändringen från 1 januari 2011. Ändringen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 19, "Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument" (gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2010 eller senare). Tolkningen klargör redovisningen vid omförhandling av lånevillkor så att hela eller delar av lånet återbetalas genom emitterade aktier (debt for equity swap). Aktierna ska värderas till verkligt värde och skillnaden mellan detta värde och det bokförda värdet på lånet ska redovisas i resultaträkningen. Om verkligt värde på aktierna inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt ska de istället beräknas så att de reflekterar det verkliga värdet på lånet. Koncernen kommer att tillämpa tolkningen från 1 januari 2011 men den förväntas inte påverka koncernens finansiella rapporter.

IFRIC 14 (ändring) "Förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav". Ändringen justerar en icke åsyftad konsekvens i IFRIC 14, "IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan". Utan ändringen tillåts inte företag som omfattas av ett lägsta fonderingskrav att redovisa vissa förskottsbetalningar avseende framtida utgifter som en tillgång. Detta var inte avsett när IFRIC 14 gavs ut och det korrigeras av den nu aktuella ändringen. Ändringen gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011. Förtida tillämpning är tillåten Ändringen ska tillämpas retroaktivt för den tidigaste jämförelseperiod som visas. Koncernen kommer att tillämpa ändringen för räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2011.

Segmentsrapportering

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som koncernchefen som fattar strategiska beslut.

Klassificering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från alansdagen.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från NOTE AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

I koncernen ingår moderbolaget och 17 helägda bolag. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. För förvärv till och med år 2009 ingick även transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet i anskaffningsvärdet.

Joint ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan (SEK) till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning då redovisas förlusten/vinsten i övrigt totalresultat.

Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller kostnader.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för försäljning av varor och tillverkningstjänster redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med produktens ägande har överförts till köparen och när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om NOTE behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som bolaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Intäkter för konsulttjänster redovisas enligt metoden för successiv vinstavräkning under förutsättning att nedlagd tid klart kan identifieras och mätas på ett tillförlitligt sätt.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas enligt IAS20. Statliga bidrag redovisas i balans- och resultaträkningen när de erhålls. Statliga bidrag som erhållits som ersättning för kostnader som redan har belastat resultatet tidigare perioder redovisas i resultaträkningen i den period då fordran på staten uppstår. Statliga bidrag till investeringar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

Leasing och finansiella intäkter och kostnader

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Operationella leasingavtal

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

Finansiella leasingavtal

Tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning enligt principerna för ägda tillgångar. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder.

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter/-kostnader redovisas enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar och lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

NOTE bedömer vid varje rapportperiods slut om nedskrivningsbehov föreligger av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger till följd av "förlusthändelser" som påverkar framtida kassaflöden av tillgången samt kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Tillgångens nedskrivningsbelopp redovisas i resultaträkningen.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde, deras transaktionskostnader går direkt i resultatet. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Kategorierna är följande:

-Lånefordringar och kundfordringar

"Lånefordringar och kundfordringar" är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Dessa tillgångar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. "Lånefordringar och kundfordringar" ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodensslut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

-Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar. Koncernen utnyttjar i vissa fall valutaterminskontrakt för ekonomisk säkring av valutatransaktioner. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen.

-Andra finansiella skulder

Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

Factoring

NOTE tillämpar fakturabelåning (factoring) som en del i sin externa finansiering. En kundfordran som pantbelånats redovisas i sin helhet som en ställd säkerhet i koncernens eventualförpliktelser. Skulden för belåningen redovisas som en kortfristig räntebärande skuld i samband med utbetalningen. Vid full betalning från kunden nollställs både beloppet på kundfordringar och på factoringskulden samt att NOTEs eventualförpliktelse upphör.

Kassaflödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras delvis genom valutatermin. Valutaterminen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkligt värdeförändringarna går i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, omklassificeras omedelbart den ackumelerade vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat från eget kapital till resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent lagts till läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder:

Markanläggningar	20 år
Byggnader, rörelsefastigheter	se nedan
Nedlagda kostnader på annans fastighet -byggnadsinventarier	5 år
Nedlagda kostnader på annans fastighet -fast installation byggnad	20 år
Byggnadsinventarier	se nedan
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5 år
Inventarier, verktyg och installationer	4 eller 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10–100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

Stomme	100 år
Stomkompletteringar, innerväggar m.m.	20–40 år
Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m.	20–40 år
Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m.	20–30 år
Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m.	10–15 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Immateriella tillgångar

Goodwill Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv fördelas till de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som väntas bli gynnade av synergierna i förvärvet. Goodwill prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan).

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämda. Övriga immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

Varumärken och liknande rättigheter 5 år
Balanserade utgifter datorprogram 4 år

Balanserade utgifter för processutveckling 5 år

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport

46 NOTE årsredovisning 2010

av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på ett normalt kapacitetsutnyttjande.

I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande.

Varulagret redovisas netto, efter avdrag för individuell bedömd inkuransrisk.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Undantagna tillgångar enligt ovan värderingsprövas enligt respektive standard.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet på kundfordringar beräknas som ursprunglig fordran med avdrag för de belopp som inte beräknas flyta in. Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet.

Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av kundfordringar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.

Aktiekapital

Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Ersättningar till anställda

Avgiftsbestämda pensionsplaner Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Koncernen hade en ofonderad förmånsbestämd plan t o m 2009, under 2010 avvecklades den och per balansdagen saknas förmånsbestämda pensionsplaner. Nettoförpliktelsen beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är satt till en förväntad framtida finansieringskostnad.

Korridorregeln tillämpas. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av förpliktelsens nuvärde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende skuld för särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningen lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har förpliktelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.

Omstrukturering och andra kostnader av engångskaraktär

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Med kostnader av engångskaraktär menar NOTE kostnader av väsentliga belopp och samtidigt av sådan art att de kan anses som rörelsefrämmande och ej årligen förekommande. Exempel på kostnader av engångskaraktär är nedskrivningar av tillgångar vid tvister och kostnader i samband med VD-byten.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baserar sig på årets resultat i koncernen och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vi beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till ledande befattningshavare.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliketelsens storlek kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Not 2 Intäkternas fördelning

Koncernens försäljning är i sin helhet hänförlig till EMS-verksamhet, dvs tjänster för uppdragstillverkning av elektronikprodukter.

Not 3 Segmentsrapportering

I nedanstående tabell och i enlighet med tillämpning av IFRS 8 framgår väsentliga nyckeltal för NOTEs rörelsesegment. Dessa utgörs väsentligen av Nearsourcingcenter och Industrial Plants. Nearsourcingcenter innefattar de säljande enheterna i Sverige, Norge, Finland och England där ett utvecklingsorienterat arbete utförs nära kunderna. Industrial Plants utgörs av de tillverkande enheterna i Estland, Litauen, Polen och Kina. Övriga enheter utgörs av affärsstödjande, koncerngemensamma verksamheter.

	2010	2009
NEARSOURCINGCENTER
Extern försäljning	1 137 569	1 173 244
Intern försäljning	58 766	93 017
Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader	–334 100	–385 893
Avskrivningar	–12 657	–19 305
Övriga ej kassaflödespåverkande poster (exkl avskrivningar)	4 114	13 158
Rörelseresultat	48 246	–46 713
Materiella anläggningstillgångar	29 193	57 109
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	1 496	4 167
Varulager	123 431	114 720
Genomsnittligt antal anställda	417	501
INDUSTRIAL PLANTS
Extern försäljning	72 311	26 468
Intern försäljning	448 648	366 548
Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader	–156 040	–112 192
Avskrivningar	–17 502	–15 046
Övriga ej kassaflödespåverkande poster (exkl avskrivningar)	14 178	3 272
Rörelseresultat	–70 909	–18 938
Materiella anläggningstillgångar	43 513	62 964
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	2 695	8 430
Varulager	69 148	103 116
Genomsnittligt antal anställda	573	460
ÖVRIGA ENHETER OCH ELIMINERINGAR
Extern försäljning	836	351
Intern försäljning	–507 414	–459 565
Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader	955	–19 006
Avskrivningar	–1 757	–1 961
Övriga ej kassaflödespåverkande poster (exkl avskrivningar)	–24 914	20 243
Rörelseresultat	–25 502	–25 146
Materiella anläggningstillgångar	51	1 972
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–	–
Varulager	–	51
Genomsnittligt antal anställda	10	16

Rörelseresultat stäms av mot resultat före skatt	2010	2009
Rörelseresultat för segment för vilka information ska lämnas	–22 663	–65 652
Rörelseresultat för övriga segment och elimineringar	–25 502	–25 146
Finansiella poster - netto	–11 266	–7 128
Resultat före skatt	–59 431	–97 926

NOTE har sitt säte i Sverige. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 672,3 (727,5) MSEK och från övriga länder till 538,4 (472,6) MSEK. Anläggningstillgångar i Sverige (exkl elimineringar) uppgår per balansdagen till 378,2 (421,2) MSEK och i övriga länder till 80,7 (128,0) MSEK. Uppskjutna skattefordingar i Sverige uppgår per balansdagen till 11,7 (6,7) MSEK och i övriga länder till 17,3 (21,7) MSEK.

Not 4 Rörelseförvärv

2009

Per 091231 förvärvade NOTE AB de återstående 50 procent av aktierna i IONOTE EMS Ltd. baserat i Kina. Företaget har tidigare drivits som ett joint venture med samägaren Ionics EMS.

Det förvärvade företagets nettotillgångar (50 procent) vid förvärvstidpunkten

	Redovisat värde i IONOTE före förvärvet	Verkligt värde, justering	Verkligt värde redovisat i koncernen
Materiella anläggningstillgångar	6 004	1 011	7 015
Finansiella anläggningstillgångar	239	–	239
Varulager	6 462	–	6 462
Kundfordringar och övriga fordringar	23 072	–	23 072
Kassa och bank	1 643	–	1 643
Uppskjuten skatteskuld	–	–266	–266
Räntebärande skulder	–15 246	–	–15 246
Leverantörsskulder och övriga skulder	–20 048	–	–20 048
Netto identifierbara tillgångar och skulder	2 126	745	2 871
Koncerngoodwill			3 607
Köpesskilling			6 478
Kassa (förvärvad)			1 643
Netto kassautflöde			4 835

I koncerngoodwill ingår värdet av lokal marknadskännedom samt geografisk närvaro. Förvärvet har inte påverkat koncernens resultat 2009. Ifall förvärvet av IONOTE hade skett vid ingången av verksamhetsåret så hade koncernens nettomsättning ökat med approximativt 1,9 MSEK samt koncernens resultat före skatt minskat med approximativt –3,4 MSEK.

Not 5 Övriga rörelseintäkter

	2010	2009
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	15 716	35 824
Övrigt	2 599	2 309
	18 315	38 133

Not 6 Övriga rörelsekostnader

	2010	2009
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–22 739	–41 305
Övrigt	–898	–1 075
	–23 637	–42 380

Not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

	2010	2009
Löner och ersättningar	–219 807	–232 283
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer (se vidare not 21)	–328	–836
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	–16 256	–18 028
Sociala avgifter	–48 576	–64 204
	–284 967	–315 351

Omstruktureringskostnader

Av löner och ersättningar ingår omstruktureringskostnader med 2,8 (–) MSEK för NOTEs pågående omstruktureringsprogram samt avsättning för avgående vd med – (8,8) MSEK. Bland omstruktureringskostnader ingår även konsultarvoden till tidigare vd med 5,2 MSEK.

Medelantal anställda
----------------------	--

	2010	Varav män	2009	Varav män
Sverige	317	65%	406	66%
Norge	43	47%	50	67%
England	30	57%	30	60%
Finland	37	65%	30	80%
Estland	229	27%	229	28%
Kina	164	43%	12	43%
Polen	108	61%	118	56%
Litauen	72	30%	102	30%
Koncernen totalt	1 000	49%	977	52%

Könsfördelning i företagsledningen

	2010 Andel kvinnor	2009 Andel kvinnor
Styrelseledamöter, verkställande direktörer	4%	4%
Övriga ledande befattningshavare 5 (5) personer*	0%	0%

*Avser totalt antal ledande befattningshavare under året, för perioden kvartal 1–2 totalt 4 personer, kvartal 3 totalt 3 personer och kvartal 4 totalt 2 personer

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2010		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Stefan Charette, invald 100427	145	–	–	–	145
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson, invald 100427	283	–	–	–	283
	Bo Andersson, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Håkan Gellerstedt, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Göran Gezelius, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Bruce Grant, ordförande t o m 100427	146	–	–	–	146
	Göran Jansson, vd t o m 100716	2 049	–	–	–	2 049
	Henry Klotz, invald 100427	79	–	–	–	79
	Per-Arne Sandström, utträde 100427	33	–	–	–	33
	Göran Sigfridsson, utträde 100427	33	–	–	–	33
Verkställande direktör:	Peter Laveson, invald styrelse 100427, tillträtt vd 100716	771	–	–	186	957
	Knut Pogost, avgått 100125	5 541	–	–	–	5 541
Övriga ledande befattningshavare (5 personer)*		3 871	–	228	1 002	5 101
		13 050	–	228	1 188	14 466

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som har belastat koncernens resultat under 2010. Ej utbetald ersättning till avgående vd uppgick till 4,3 (4,7) MSEK vid årets slut, varav 0,4 (1,3) MSEK avsåg förmåner och pensioner. I raden verkställande direktör ingår konsultarvode för vd ej anställd i koncernen. I raden styrelsens ledamöter ingår fakturerade arvoden från eget bolag om 0,2 (–) MSEK. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

*Avser totalt antal ledande befattningshavare under året, för perioden kvartal 1–2 totalt 4 personer, kvartal 3 totalt 3 personer och kvartal 4 totalt 2 personer

Ledande befattningshavares ersättningar

Ersättningar och övriga förmåner 2009		Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande:	Bruce Grant	220	–	–	–	220
Styrelsens ledamöter:	Kjell Åke Andersson, utträde 090421	33	–	–	–	33
	Bo Andersson, invald 090421	67	–	–	–	67
	Håkan Gellerstedt	100	–	–	–	100
	Göran Gezelius, invald 090421	67	–	–	–	67
	Göran Jansson	190	–	–	–	190
	Hans Johansson, utträde 090421	33	–	–	–	33
	Per-Arne Sandström	100	–	–	–	100
	Göran Sigfridsson, invald 090421	67	–	–	–	67
Verkställande direktör:	Arne Forslund, avgått 090603	5 438	–	432	2 030	7 900
	Knut Pogost, tillträtt 090603	1 992	–	–	–	1 992
Övriga ledande befattningshavare (5 personer)		5 329	–	226	1 172	6 727
		13 636	–	658	3 202	17 496

Kommentarer till tabellen:

Löner, förmåner samt styrelsearvoden avser ersättning som har belastat koncernens resultat under 2009. Ej utbetald ersättning till avgående vd uppgick till 4,7 MSEK vid årets slut, varav 1,3 MSEK avsåg förmåner och pensioner. I raden övriga ledande befattningshavare ingår konsultarvode för ledande befattningshavare ej anställda i koncernen. I förvaltningsberättelsen återfinns detaljer om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare.

Not 8 Arvode och ersättning till revisorer

	2010	2009
PwC
Revisionsuppdraget	–1 100	–1 240
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–70	–17
Skatterådgivning	–4	–30
Övriga tjänster	–665	–35
Övriga revisorer
Revisionsuppdraget	–375	–535
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–	–
Skatterådgivning	–20	–
Övriga tjänster	–644	–721

Revision av koncernredovisning har utförts under hela året. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapport.

Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

	2010	2009
Kostnad för varor och materiel	–724 425	–717 499
Personalkostnader	–284 967	–315 351
Avskrivningar	–31 916	–36 312
Övrigt	–235 888	–259 831
	–1 277 196	–1 328 993

Not 11 Skatter

Redovisad i resultaträkningen	2010	2009
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad	–4 520	–2 514
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–48	–594

Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader/bokslutsdispositioner	–1 991	14 675
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skattevärde
i underskottsavdrag	7 095	6 473
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	–3 063	–1 134
Totalt redovisad skatt i koncernen	–2 527	16 906

Avstämning av effektiv skatt	%	2010	%	2009
Resultat före skatt		–59 431		–97 926
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3	15 630	26,3	25 755
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	–8,9	–5 298	–0,2	–254
Ej avdragsgilla kostnader	–1,6	–942	–1,1	–1 080
Ej skattepliktiga intäkter	2,1	1 266	2,5	2 477
Skatt hänförlig till tidigare år	–5,2	–3 112	–1,8	–1 728
Ej bokförd skatteintäkt på årets förlust		–17,4 –10 319	–8,1	–7 914
Schablonränta på periodiseringsfond	0,0	–	–0,3	–301
Övrigt	0,4	248	–0,0	–49
		–4,3 –2 527	17,3	16 906

	Uppskjuten skattefordran			Uppskjuten skatteskuld		Netto
Redovisade i balansräkningen	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Materiella anläggningstillgångar	1 630	–	2 410	3 270	–780	–3 270
Pensionsavsättningar	–	393	–	320	–	73
Derivat värderade till verkligt värde	146	–	–	–	146	–
Underskottsavdrag	21 247	17 667	–	–	21 247	17 667
Avsättningar	5 959	10 350	–	–	5 959	10 350
Skattefordringar/-skulder	28 982	28 410	2 410	3 590	26 572	24 820

Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag

Uppskjutna skattefordringar redovisas på skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. NOTE har historiskt under flera år visat lönsamhet. Redovisade förluster under åren 2008– 2010 är starkt knutna till den globala finanskrisen samt de kostnader för omstruktureringsåtgärder NOTE vidtagit. Som en följd av omstruktureringsåtgärderna har kostnaderna reducerats. Rörelseresultatet under fjärde kvartalet 2010 var positivt och uppgick till 12,2 MSEK. Inga av underskottsavdragen är tidsbegränsade. Avdragsgilla temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår till –54,4 (–30,7) MSEK.

Övriga avsättningar för skatt	2010-12-31	2009-12-31
Redovisat värde vid periodens ingång	3 590	19 581
Belopp som avsatts under perioden	–	322
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–1 180	–16 313
	2 410	3 590

Not 10 Finansnetto

	2010	2009
Ränteintäkter på banktillgodohavanden	621	1 821
Valutakursvinster	1 394	–
Övrigt	157	–8
Finansiella intäkter	2 172	1 813
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–7 586	–6 690
Bankkostnader	–4 410	–1 221
Valutakursförluster	–1 416	–
Övrigt	–26	–1 030
Finansiella kostnader	–13 438	–8 941
Finansnetto	–11 266	–7 128

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

	Balans per 1 jan 2009	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot totalresultatet	Förvärv/Avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2009
Materiella anläggningstillgångar	–3 009	–6	11	–266	–3 270
Pensionsavsättningar	63	10	–	–	73
Bokslutsdispositioner	–15 893	15 893	–	–	–
Derivat värderade till verkligt värde	–269	269	–	–	–
Underskottsavdrag	9 868	5 339	2 460	–	17 667
Avsättningar	13 651	–1 491	–1 810	–	10 350
	4 411	20 014	661	–266	24 820
	Balans per 1 jan 2010	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot totalresultatet	Förvärv/Avyttring av rörelse	Balans per 31 dec 2010
Materiella anläggningstillgångar	–3 270	2 471	19	–	–780
Pensionsavsättningar	73	–73	–	–	–
Derivat värderade till verkligt värde	–	89	57	–	146
Underskottsavdrag	17 667	3 896	–316	–	21 247
Avsättningar	10 350	–4 342	–49	–	5 959
	24 820	2 041	–289	–	26 572

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioden för goodwill är obestämbar medan nyttjandeperioden för övriga immateriella tillgångar är bestämbar och följer vad som är angivet under not 1, Redovisningsprinciper. Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden.

	Goodwill, förvärvad	Balanserade utgifter för datorprogram, förvärvade	Varumärken med mera, förvärvade	Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-01-01	69 039	11 837	1 457	82 333
Rörelseförvärv	3 607	–	–	3 607
Omklassificeringar och valutakurseffekter	493	–84	–77	332
Övriga investeringar	–	4 423	–	4 423
Avyttringar och utrangeringar	–	–3	–	–3
Utgående balans 2009-12-31	73 139	16 173	1 380	90 692
Ingående balans 2010-01-01	73 139	16 173	1 380	90 692
Rörelseförvärv	–	–	–	–
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–458	–808	–28	–1 294
Övriga investeringar	–	153	38	191
Avyttringar och utrangeringar	–	–6 761	–	–6 761
Utgående balans 2010-12-31	72 681	8 757	1 390	82 828
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Ingående balans 2009-01-01	–1 924	–2 887	–1 165	–5 976
Omklassificering och valutakurseffekter	–	17	63	80
Årets nedskrivningar	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–	–3 256	–78	–3 334
Avyttringar och utrangeringar	–	3	–	3
Utgående balans 2009-12-31	–1 924	–6 123	–1 180	–9 227
Ingående balans 2010-01-01	–1 924	–6 123	–1 180	–9 227
Omklassificering och valutakurseffekter	–	470	3	473
Årets nedskrivningar	–255	–5 005	–	–5 260
Årets avskrivningar	–	–3 600	–76	–3 676
Avyttringar och utrangeringar	–	5 576	–	5 576
Utgående balans 2010-12-31	–2 179	–8 682	–1 253	–12 114
Redovisade värden
Per 2009-01-01	67 115	8 950	292	76 357
Per 2009-12-31	71 215	10 050	200	81 465
Per 2010-01-01	71 215	10 050	200	81 465
Per 2010-12-31	70 502	75	137	70 714

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2010	2009
Kostnad sålda varor/tjänster	–3 235	–3 326
Administrationskostnader	–5 701	–8
Försäljningskostnader	–	–
	–8 936	–3 334

Nedskrivning

Årets nedskrivningar är främst hänförligt till den omstruktureringsplan som beslutades under första kvartalet 2010.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Följande kassagenererande enheter har betydande redovisade goodwillvärden i förhållande till koncernens totala redovisade goodwillvärden:

	2010-12-31	2009-12-31
NOTE Pärnu/NOTE Hyvinkää	19 904	19 904
IONOTE	12 175	12 175
NOTE Norrtelje	10 719	–
NOTE Nyköping-Skänninge	–	11 319
NOTE Lund	9 340	8 740
NOTE Torsby	6 833	6 833
NOTE Norge	5 436	5 677
NOTE Components Järfälla	3 651	3 651
NOTE UK	2 444	2 661
	70 502	70 960
Enheter utan betydande goodwillvärden, sammantagna	–	255
	70 502	71 215

Nedskrivningsprövningen baseras på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 3 (10) år. Kassaflödet för det första året baseras på av styrelsen fastställd budget. De följande två åren baseras på bolagets bästa bedömning. Kassaflöden bortom prognosperioden extrapoleras från 2014 med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt nedan.

De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta baserad på riskfri ränta samt den risk som bedöms vara förknippad med verksamheten. NOTE har huvudsakligen en gemensam upplåning. Samma diskonteringsränta efter skatt, 11,3 (11,6) procent, har därför använts för samtliga enheter.

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

Viktiga variabler	Metod för att definiera värden
Tillväxt under prognospe rioden	Marknadstillväxten har bedömts till 5 (5) procent under prog nosperioden för huvuddelen av enheterna. För verksamheten i Kina har dock större tillväxt beräknats då verksamheten är under uppbyggnad. Marknadstillväxten baseras på historiska erfarenheter, prognoser i branschstudier och annan externt tillgänglig information.
Tillväxt efter prognos perioden	Tillväxt efter prognosperioden beräknas uppgå till 1,5 procent.
Materialkostnader	Kostnaden för elektronikkomponenter beräknas under prognosperioden att sjunka, dels på grund av fortsatt effekti visering i tillverkningsprocessen dels genom ökade inköpsvo lymer och förbättrad samordning av inköpsprocesser.
Personalkostnader	Lönekostnaden har beräknats med hjälp av kollektivavtal och med hänsyn till historiska löneökningar. Vidare har hänsyn tagits till att en allt större andel av tillverkningen sker i koncer nens anläggningar i lågkostnadsländer.

Återvinningsvärdet för alla enheter överstiger det redovisade värdet.

Känslighetsanalys nedskrivningsprövning av goodwill

Med ovan beskrivna beräkningsförutsättningar och med hänsyn till den av NOTE bedömda tillväxt- och lönsamhetspotentialen av sin affärsmodell och vidtagna omstruktureringsåtgärder finns per balansdagen inga nedskrivningsbehov av goodwillvärden.

För de fall att marknadstllväxten under prognosperioden eller efter prognosperioden uteblir helt föranleder detta inget nedskrivningsbehov. En ökning av diskonteringsräntan efter skatt med 1 procentenhet, från 11,3 till 12,3 procent, innebär inget nedskrivningsbehov. Nyttjandevärdet minskar men överstiger ändå det redovisade värdet för samtliga enheter.

	Byggnader och mark (rörelse fastigheter)	Nedlagda kostnader på annans fastighet	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg och installationer	Totalt
Anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-01-01	71 474	6 932	180 428	61 232	320 066
Rörelseförvärv	–	691	5 787	537	7 015
Övriga investeringar	–	357	10 057	2 183	12 597
Avyttringar	–	–	–10 476	–8 114	–18 590
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–1 832	50	–2 485	–162	–4 429
Utgående balans 2009-12-31	69 642	8 030	183 311	55 676	316 659
Ingående balans 2010-01-01	69 642	8 030	183 311	55 676	316 659
Rörelseförvärv	–	–	–	–	–
Övriga investeringar	–	186	3 505	500	4 191
Avyttringar	–11 454	–737	–53 620	–9 471	–75 282
Omklassificeringar och valutakurseffekter	–4 296	–454	–5 680	211	–10 219
Utgående balans 2010-12-31	53 892	7 025	127 516	46 916	235 349
Av- och nedskrivningar
Ingående balans 2009-01-01	–22 247	–991	–106 179	–48 790	–178 207
Årets avskrivningar	–2 542	–1 640	–23 893	–4 903	–32 978
Avyttringar	–	–	6 452	7 733	14 185
Omklassificeringar och valutakurseffekter	599	–16	1 872	–69	2 386
Utgående balans 2009-12-31	–24 190	–2 647	–121 748	–46 029	–194 614
Ingående balans 2010-01-01	–24 190	–2 647	–121 748	–46 029	–194 614
Årets avskrivningar	–3 385	–1 370	–20 571	–2 914	–28 240
Årets nedskrivningar	–4 555	–	–900	–	–5 455
Avyttringar	5 754	576	46 421	8 080	60 831
Omklassificeringar och valutakurseffekter	1 585	210	3 432	–341	4 886
Utgående balans 2010-12-31	–24 791	–3 231	–93 367	–41 204	–162 593
Redovisade värden
Per 2009-01-01	49 227	5 941	74 249	12 442	141 859
Per 2009-12-31	45 452	5 383	61 563	9 647	122 045
Per 2010-01-01	45 452	5 383	61 563	9 647	122 045
Per 2010-12-31	29 101	3 794	34 150	5 712	72 757

–33 695 –32 978

Taxeringsvärden

	2010-12-31	2009-12-31
Taxeringsvärden, byggnader i Sverige	11 674	14 556
Taxeringsvärden, mark i Sverige	5 000	5 231

Upplysningar om statliga stöd i koncernen

Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 4 227. Detta anskaffningsvärde har reducerats med 634 avseende beslutade statliga stöd. Totalt nyttjade investeringsbidrag men ej erhållna uppgår på balansdagen till 630 (317). Ställda säkerheter för erhållna bidrag 2010 och tidigare år uppgår till 8 050, återbetalningsskyldighet föreligger för investeringsbidragen i händelse av att ställda villkor inte uppfylls.

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2010	2009
Kostnad sålda varor/tjänster	–32 269	–29 749
Administrationskostnader	–1 059	–2 931
Försäljningskostnader	–367	–298

Finansiell leasing (leasad produktionsutrustning)

NOTE leasar produktionsutrustning under ett flertal olika finansiella leasingavtal. Per den 31 december 2010 var värdet på leasade tillgångar 12 993 (27 441).

Säkerheter

Per den 31 december 2010 har fastigheter med ett redovisat värde på 29 101 (45 452) ställts som säkerhet för bankkrediter.

Not 14 Andelar i joint ventures

Koncernens innehav i joint venture företaget NOTEFideltronik SA avyttrades i december 2010, vilket medför att NOTEFideltronik endast ingår i intäkter och kostnader nedan. För år 2009 ingår NOTEFideltronik i både resultat- samt balansräkning samt tidigare joint venture företaget IONOTE i resultaträkningen. I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

	2010	2009
Intäkter	34 488	56 439
Kostnader	–41 637	–63 882
Resultat	–7 149	–7 443
Anläggningstillgångar	–	7 220
Omsättningstillgångar	–	21 092
Summa tillgångar	–	28 312
Långfristiga skulder	–	–
Kortfristiga skulder	–	14 029
Summa skulder	–	14 029
Nettotillgångar/nettoskulder	–	14 283

Not 15 Långfristiga och övriga fordringar

	2010-12-31	2009-12-31
Långfristiga fordringar
Räntebärande lån	6 000	–
Övriga långfristiga fordringar	2 444	2 621
	8 444	2 621
Övriga fordringar som är omsättningstillgångar
Räntebärande lån	24 488	–
Moms	3 917	16 623
Övrigt	6 719	6 154
	35 124	22 777

Not 16 Varulager

	2010-12-31	2009-12-31
Råvaror och förnödenheter	159 740	201 351
Varor under tillverkning	35 108	42 170
Färdiga varor och handelsvaror	10 078	9 975
Reserv för inkurans	–12 347	–35 609
	192 579	217 887

Årets kostnadsförda varulager framgår av not 9 "Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag".

Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2010-12-31	2009-12-31
Upplupna intäkter	2 581	4 061
Förutbetalda tjänster	2 326	–
Förutbetald hyra	1 543	3 010
Förutbetalda licenser	557	1 678
Förutbetald försäkring	610	592
Förutbetalda leasingavgifter	550	490
Övriga förutbetalda kostnader	2 874	3 500
	11 041	13 331

Not 18 Eget kapital

Koncernen		Aktieslag A
Antal aktier (i tusental)	2010-12-31	2009-12-31
Emitterade per 1 januari	9 624	9 624
Nyemission	19 248	–
Emitterade per 31 december – betalda	28 873	9 624

Per den 31 december 2010 omfattade det registrerade aktiekapitalet 28 872 600 aktier med ett kvotvärde om 0,50 kronor per st. Inga utestående teckningsoptioner eller andra instrument som kan leda till utspädningseffekter fanns per 2010-12-31. Innehavare av aktier är berättigade till utdelning och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie.

Företrädesemission

Under året genomfördes en nyemission med företrädesrätt där en ägd aktie på avstämningsdagen gav rätt till teckning av två nya aktier. Emissionen fulltecknades och sammantaget emitterades 19 248 400 aktier med kvotvärdet 0,50 SEK vardera. Totalt tillfördes bolaget brutto 86,6 MSEK i nytt kapital, netto 79,4 MSEK efter avdrag för kostnader i samband med emissionen om 7,2 MSEK.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005 samt överkurs om 4 kr per aktie i 2010 års företrädesemission minskat med emissionskostnader.

Reserver
Omräkningsreserv	2010-12-31	2009-12-31
Ingående omräkningsreserv	5 786	9 459
Årets omräkningsdifferenser	–10 184	–3 673
Utgående omräkningsreserv	–4 398	5 786

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Omräkningsreserven innefattar även effekten av valutakursdifferenser på långfristiga interna lån som kan jämställas med eget kapital i dotterbolag.

Säkringsreserv	2009-12-31	2009-12-31
Ingående säkringsreserv	–	313
Årets prognosticerade kassaflödessäkringar	–159	–313
Utgående säkringsreserv	–159	–

Säkringsreserven innefattar de kassaflödessäkringar som dels testats effektiva enligt IAS39 och dels avser prognostiserade flöden som ännu inte påverkat koncernens resultatoch balansräkning.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och joint venture företag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår också i balanserade vinstmedel inklusive årets resultat.

Kapitalhantering

Styrelsen har tillsammans med ledningen för NOTE följande finansiella mål:

Tillväxtmål

NOTE ska öka marknadsandelarna organiskt och genom förvärv.

Lönsamhetsmål

NOTE ska växa under lönsamhet. Målet är att räntabiliteten på operativt kapital minst ska uppgå till 20 procent. Långsiktigt och över en konjunkturcykel ska lönsamheten dessutom överstiga genomsnittet av andra medelstora internationella och jämförbara konkurrenter. För verksamhetsåret 2010 uppgick räntabiliteten på operativt kapital till –12,1 (–18,8) procent.

Kapitalstrukturmål

Soliditeten bör minst uppgå till 30 procent. Soliditeten vid årets utgång uppgick till 31,3 (27,9) procent.

Moderbolaget står under externa kapitalkrav i och med dess externa lånefinansiering, så kallade "covenants". För mer information kring dessa externa kapitalkrav hänvisas till not 25 Finansiella risker och finanspolicy.

Utdelning

Ingen utdelning utbetalades under året.

Styrelsen föreslår bolagsstämman att ingen utdelning ska utgå för 2010. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 april 2011.

Styrelsens utdelningsmål är att utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån under en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30–50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Not 19 Resultat per aktie

Resultat per aktie	Före utspädning		Efter utspädning
	2010	2009	2010	2009
Resultat per aktie, kronor	–2,55	–5,14	–2,55	–5,14

Beräkningen av resultat per aktie för 2010 har baserats på årets resultat uppgående till –61 958 (–81 019) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2010 uppgående till 24 342 155 (15 748 691). Utestående aktier för 2009 är omräknat med effekten av nyemissionen.

Resultat per aktie efter utspädning

Ingen utspädningseffekt föreligger då NOTE inte har givit ut några instrument som kan ge upphov till utspädning.

Not 20 Räntebärande skulder

	2010-12-31	2009-12-31
Långfristiga skulder
Banklån	1 475	–
Finansiella leasingskulder av maskiner	3 191	13 977
	4 666	13 977
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	24 863	68 410
Factoring	146 532	136 281
Kortfristig del av banklån	2 518	–
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	9 801	13 464
Övriga lån	18 526	19 407
	202 240	237 562

Ställda säkerheter

Säkerhet för banklån, finansiella leasingskulder och checkräkningskrediter är utställda med ett belopp av 24 679 (27 571) i företagets mark och byggnader (se även not 13) samt 212 192 (261 581) i rörelsen. Säkerhet för factoring är utställda med ett belopp av 188 064 (189 441) i pantbelånade kundfordringar.

Verkligt värde långfristiga skulder	Redovisat värde		Verkligt värde
	2010	2009	2010	2009
Finansiella leasingskulder av maskiner	3 191	13 977	3 073	13 059

Det verkliga värdet på kortfristiga skulder motsvarar dess redovisade värde, eftersom diskonteringseffekten inte är väsentlig. Verkliga värden baseras på diskonterade kassaflöden med ränta baserad på genomsnittlig låneränta om 8,4 (7,2) procent.

Finansiella leasingskulder

Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:

	Minimi leaseav gifter 2010	Ränta 2010	Kapital belopp 2010	Minimi leaseav gifter 2009	Ränta 2009	Kapital belopp 2009
Inom ett år	9 801	1 078	8 723	13 464	2 154	11 310
Mellan ett och fem år	3 191	351	2 840	13 977	2 236	11 741
	12 992		1 429 11 563	27 441	4 390	23 051

För ytterligare information, se not 25 Finansiella risker och finanspolicy, på sidan 55.

Not 21 Pensionsförpliktelser

Förmånsbestämda pensionsplaner	2010-12-31	2009-12-31
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	–	15 658
Oredovisade aktuariella förluster	–	–2 910
Avsättningar till pensioner	–	12 748
Förändringar av den i balansräkningen redovisade förpliktelsen för förmånsbestämda planer	2010	2009
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 1 januari	12 748	11 961
Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad (se nedan)	328	836
Pensionsutbetalningar	–	–49
Pensionsplan övertagen av Alecta	–13 076	–
Förpliktelse för förmånsbestämda planer per den 31 december	–	12 748
Kostnad redovisad i resultaträkningen	2010	2009
Kostnader avseende tjänstgöring innevarande period	328	128
Räntekostnad på förpliktelsen	–	623
Aktuariella förluster(+)/vinster(–)	–	85
Summa nettokostnad i resultaträkningen	328	836

Beräknad kostnad för 2011 uppgår till – (753)

Kostnad redovisad i följande rader i resultaträkningen		2010		2009
Kostnad sålda varor			–	209
Försäljningskostnader			–	376
Administrationskostnader			328	251
Summa nettokostnad i resultaträkningen			328	836
Historisk information	2010	2009	2008	2007
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	–	15 658	14 768	14 636
Erfarenhetsbaserad justering förlust –/vinst +	–	–2 910	–2 398	–1 291

Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser

De väsentligaste aktuariella antagandena per balansdagen (uttryckta som vägda genomsnitt)

	2010-12-31	2009-12-31
Diskonteringsränta per den 31 december, %	–	4,0
Löneökning, %	–	3,5
Inkomstbasbelopp, %	–	3,5
Personalomsättning, %	–	7,1
Inflation, %	–	2,0
Återstående tjänstgöringstid, år	–	14,1

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas till största del genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2010 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3,8 (4,5) MSEK. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 (141) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

I Sverige har koncernen avgiftsbestämda pensionsplaner för både tjänstemän och arbetare som helt bekostas av företagen. I utlandet finns avgiftsbestämda planer vilka till del bekostas av dotterföretagen och delvis täcks genom avgifter som de anställda betalar. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan.

	2010	2009
Kostnader för avgiftsbestämda planer1	16 249	16 808

1 ITP-plan finansierad i Alecta ingår med 3 790 (4 514), se ovan.

Not 22 Avsättningar

Långfristig del av avsättningar	2010-12-31	2009-12-31
Pensioner	–	12 748
Övrigt	–	153
	–	12 901
Kortfristig del av avsättningar	2010-12-31	2009-12-31
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	12 628	32 134
Kostnader för avgående VD	4 256	6 130
Övrigt	31	34
	16 915	38 298

Kostnader för omstruktureringsåtgärder:

NOTE har under året genomfört omfattande strukturåtgärder i syfte att minska kostnaderna och öka kapacitetsutnyttjandet. Vid årsskiftet 2009/2010 avyttrades verksamheten i Skellefteå, Sverige. Efter flytt av tillverkning till andra enheter i koncernen avvecklades fabrikerna i Skänninge, Sverige och Tauragé, Litauen under sommaren respektive hösten. Den operativa verksamheten i Gdansk, Polen avvecklades planenligt vid årsskiftet 2010/2011.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder 2010-12-31 utgörs väsentligen av bedömda kostnader för personal och avvecklad verksamhet och merparten bedöms förbrukas under första halvåret 2011.

2009	Omstruktureringar	Pensioner	Kostnader för avg. VD/Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid periodens ingång	39 618	11 961	1 750	53 329
Avsättningar som gjorts under perioden	38 515	836	8 839	48 190
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–28 169	–49	–4 272	–32 490
Outnyttjade belopp återförda under perioden	–17 830	–	–	–17 830
Redovisat värde vid periodens utgång	32 134	12 748	6 317	51 199

2010	Omstruktureringar	Pensioner	Kostnader för avg. VD/Övrigt	Totalt
Redovisat värde vid periodens ingång	32 134	12 748	6 317	51 199
Avsättningar som gjorts under perioden	41 229	328	5 230	46 787
Belopp som tagits i anspråk under perioden*	–53 879	–13 076	–7 260	–74 215
Outnyttjade belopp återförda under perioden	–6 856	–	–	–6 856
Redovisat värde vid periodens utgång	12 628	–	4 287	16 915

*Omklassificeringar till andra rader i balansräkningen ingår med –27 000.

Not 23 Övriga kortfristiga skulder

	2010-12-31	2009-12-31
Personalens källskatt	7 812	8 520
Sociala avgifter	5 557	5 613
Moms	15 460	13 838
Övrigt	4 746	7 643
	33 575	35 614

Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2010-12-31	2009-12-31
Upplupna löner och ersättningar	6 945	10 332
Upplupna sociala kostnader	5 125	8 008
Semesterersättningar	19 003	20 488
Övrigt	12 885	7 939
	43 958	46 767

Not 25 Finansiella risker och finanspolicy

Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker, såsom valutarisker, upplånings- och ränterisker samt likviditets- och kreditrisker. Enligt koncernens finanspolicy skall de finansiella riskerna ligga på en så låg nivå som möjligt.

Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och utgör ett ramverk för riskhanteringen. Policyns övergripande målsättning är att säkerställa bolagets kort- och långfristiga kapitalförsörjning, att anpassa den finansiella strategin efter bolagets verksamhet så att en långsiktigt stabil kapitalstruktur uppnås och bibehålls samt att uppnå bästa möjliga finansnetto inom givna riskramar.

Enligt koncernens riktlinjer för lånefinansiering ska i huvudsak en långivare finnas. Förfallotidpunkter eftersträvas att fördelas jämnt över åren.

Moderbolaget är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen samt koncernrapportering och informationsgivning till aktieägare. Koncernens verksamhet bedrivs i juridiska dotterbolag varför de faktiska riskerna uppstår där.

Avtalsvillkor

Finansiella tillgångar består huvudsakligen av likvida medel samt kundfordringar. Risken i kundfordringar ökar med antalet utestående kreditdagar. Det finns en tendens i marknaden att kräva allt längre kredittid.

NOTEs finansiering utgörs av en kombination av factoring- och traditionella checkräkningskrediter. Pantförskrivna kundfordringar uppgick vid årets utgång till 188 (189) MSEK.

Räntevillkoren på factoring- och checkräkningskrediterna baseras på en rörlig basränta plus fasta procentsatser, under året har en genomsnittlig ränta om 3,3 (2,8) procent belastat koncernens resultat.

NOTE har avtalat om ett antal särskilda villkor (covenants) gentemot långivaren som säkerhet för skulderna. Dessa baseras på resultatmått, räntetäckningsgrad, soliditet, rörelskapital samt nettoskuld och mäts kvartalsvis. Vid årskiftet uppfylldes samtliga villkor.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Verksamheten finansieras bland annat genom eget kapital 217,0 MSEK och räntebärande skulder 206,9 MSEK, utnyttjad checkräkningskredit ingår med 24,9 MSEK. Outnyttjad checkräkningskredit vid årets slut uppgick till 33,3 MSEK. Finansiella skulder består av lån samt utnyttjad del av checkräknings- och factoringkredit.

Åldersanalys, finansiella skulder

2010, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Bankkrediter inkl checkräk ning & factoring	175,4	0,1	1,3	172,5	1,5	–
Finansiella leasingskulder	13,0	2,1	2,3	5,4	3,2	–
Leverantörsskulder	172,0	129,0	37,8	5,2	–	–
Övriga finansiella skulder	18,5	18,5	–	–	–	–
Summa	378,9	149,7	41,4	183,1	4,7	–

2009, MSEK	Totalt	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån– 1 år	1–5 år	5 år och längre
Bankkrediter inkl check räkning & factoring	204,7	–	–	204,7	–	–
Finansiella leasingskulder	27,4	1,7	2,6	9,1	14,0	–
Leverantörsskulder	153,9	123,5	24,4	6,0	–	–
Övriga finansiella skulder	19,5	–	–	19,5	–	–

Ränterisker

Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider påverkar främst kassaflödesrisken medan kortare räntebindningstider påverkar prisrisken.

Hantering av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Koncernens exponering mot marknadsrisken för förändringar av räntenivåer hänför sig i första hand till koncernens finansiella nettoskulder.

Kreditrisker

Kreditrisker i finansiell verksamhet

Kreditrisken består i att en part i en transaktion inte kan fullgöra sina finansiella åtaganden. Koncernen har inga större finansiella tillgångar.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning ej erhålls för kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder skall kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning ska inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat regler som anger beslutsnivåer för kreditlimits samt hur värdering av krediter och osäkra fordringar skall hanteras. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster i vissa fall genom kreditförsäkring. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.

De tio största kunderna står för cirka 51 (51) procent av försäljningen. Koncernen har en relativt god spridning av kunder inom olika industribranscher.

Åldersanalys, kundfordringar	2010	2009
Ej förfallna kundfordringar	207 977	198 308
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr	23 213	26 694
Förfallna kundfordringar >30 dgr–60 dgr	1 935	1 584
Förfallna kundfordringar >60 dgr	5 488	7 560
Nedskrivna kundfordringar	–4 263	–2 275
Summa	234 350	231 871

Valutarisker

Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

Valutariskfluktuationer återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering. Kostnader och inköp i utländsk valuta säkras till stor del genom bindande avtal där kunden står fulla valutarisken. Fakturering sker huvudsakligen i lokal valuta och till största delen i svenska kronor. Om fakturering i lokal valuta inte är möjligt ska kurssäkring ske vid större kontrakt än motsvarande 5 MSEK. NOTE tillämpar ett centraliserat synsätt vad gäller hanteringen av valutasäkringsåtgärder. NOTEs centrala ekonomifunktion kurssäkrar nettoflöden i utländsk valuta på rullande 6 månaders prognoser utifrån de ramar som fastställts i NOTEs finanspolicy.

Transaktionsexponering

Valutarisken för koncernen är relativt begränsad då den största delen av koncernens fakturering sker i svenska kronor. Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognostiserade transaktioner som kassaflödessäkringar. Vid årets utgång uppgick det verkliga värdet på NOTEs kassaflödessäkringar till 0,6 (–) MSEK.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

NOTEs derivatinstrument som innehålls för säkringsredovisning baseras alla på värderingsnivå 2 enligt IFRS 7, d v s det verkliga värdet baseras på observerbar data från en oberoende källa.

Risker i material

Då en stor del av koncernens försäljningsvärde består av material, är både pris på och tillgång till material avgörande för lönsamheten. NOTEs strategiska inköpsbolag NOTE Components hanterar en stor del av materialinköpsavtalen.

Omräkningsexponering

Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på följande valutor, belopp i TSEK:

	2010-12-31		2009-12-31
Valuta	Belopp	%	Belopp	%
CNY	5 024	2,3	1 085	0,5
EEK	1 329	0,6	1 365	0,7
EUR	10 204	4,7	10 883	5,2
GBP	2 058	0,9	860	0,4
LTL	1 211	0,6	5 840	2,8
NOK	6 364	2,9	4 298	2,0
PLN	801	0,4	26 598	12,6
USD	0	0,0	3 913	1,9
	26 991	12,4	54 842	26,1

Känslighetsanalys

För att hantera marknadsrisker har koncernen som syfte att minimera påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat.

	Påverkan på totalresultatet
Marknadsrisk, MSEK	Förändring 2%	Förändring 5%
Försäljningsprisförändring till kund	17,8	44,6
Försäljningsvolymförändring	4,9	12,2
Materialprisförändring*	10,7	26,7
Lönekostnadsförändring	4,3	10,8
Ränteförändring	2,6	6,4
Valutaförändring på kund- och leverantörsskulder per 2010-12-31	0,1	0,2
Valutaförändring på nettotillgångar i utländska dotterföretag	0,5	1,3

* Prisjusteringsklausuler mot kund ej beaktade.

Not 26 Finansiella instrument per kategori

2010-12-31	Låne- och kundfordringar	Instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Totalt
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	–		–
Kundfordringar och andra finansiella fordringar	264 838	–	–		264 838
Likvida medel	33 682	–	–		33 682
Summa tillgångar	298 520	–	–		298 520
Skulder i balansräkningen
Räntebärande skulder		–	–	206 906	206 906
Derivatinstrument		–	556	–	556
Leverantörsskulder och andra finansiella skulder		–	–	171 945	171 945
Summa skulder		–	556	378 851	379 407

2009-12-31	Låne- och kundfordringar	Instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen	Derivat som används för säkringsändamål	Övriga finansiella skulder	Totalt
Tillgångar i balansräkningen
Derivatinstrument	–	–	–		–
Kundfordringar och andra finansiella fordringar	231 871	–	–		231 871
Likvida medel	24 416	–	–		24 416
Summa tillgångar	256 287	–	–		256 287
Skulder i balansräkningen
Räntebärande skulder		–	–	251 539	251 539
Derivatinstrument		–	–	–	–
Leverantörsskulder och andra finansiella skulder		–	–	153 917	153 917
Summa skulder		–	–	405 456	405 456

Not 27 Operationell leasing

	2010-12-31	2009-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	4 083	4 886
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	7 219	9 517
	11 302	14 403

Koncernens kostnad för operationell leasing uppgick till 6 227 (6 365).

Not 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2010-12-31	2009-12-31
Ställda säkerheter
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Fastighetsinteckningar	24 679	27 571
Företagsinteckningar	220 242	261 581
Pantbelånade kundfordringar	188 064	189 441
	432 985	478 593
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	–	242
Länsstyrelsen, villkorslån	1 014	1 459
	1 014	1 701

Not 29 Närståenderelationer

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp från närstående av rörelsekaraktär	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Bolag ägt av styrelseledamot	2010	–	3 325	–	–
Bolag ägt av styrelseledamot	2009	–	–	–	–
Ledande befattningshavare	2010	–	3 134	–	–
Ledande befattningshavare	2009	–	2 932	–	–
Joint venture-företag	2010	21 761	50 185	–	–
Joint venture-företag	2009	31 953	88 527	8 687	16 136

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörernas och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, på sidan 48.

Not 30 Kassaflödesanalys

Betalda räntor	2010	2009
Erhållen ränta Erlagd ränta	442 –6 469	1 418 –4 725

Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande	2010	2009
Nedskrivningar	11 928	6 544
Ej utbetalda lånefordringar	–33 084	–
Orealiserade kursdifferenser	1 469	–527
Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar	3 923	477
Realisationsresultat vid försäljning rörelse/dotterföretag	–1 192	11 807
Avsättningar till pensioner	–	836
Övriga avsättningar	10 099	16 573
Övriga ej likviditetspåverkande poster	235	962
	–6 622	36 672
Avyttring av rörelse, dotterföretag och joint ventures	2010	2009
Avyttrade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	388	–
Materiella anläggningstillgångar	5 327	1068
Varulager	12 577	8 739
Rörelsefordringar	15 688	–
Likvida medel	533	–
	34 513	9 807

Kortfristiga rörelseskulder	27 251	2 139
	27 251	2 139

Försäljningspris	8 454	–4 139
Avgår säljarereverser	–2 000	4 139
Likvida medel i den avyttrade verksamheten	–533	–
Påverkan på likvida medel	5 921	–
Förvärv av dotterföretag och joint ventures	2010	2009
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar	–	3 607
Materiella anläggningstillgångar	–	7 015
Finansiella anläggningstillgångar	–	239
Varulager	–	6 462
Rörelsefordringar	–	23 072
Likvida medel	–	1 643
	–	42 038
Avsättningar	–	266
Kortfristiga räntebärande skulder	–	15 246
Kortfristiga rörelseskulder	–	20 048
	–	35 560

Köpeskilling	–	–6 478
Likvida medel i den förvärvade verksamheten	–	1 643
Påverkan på likvida medel	–	–4 835
Likvida medel	2010-12-31	2009-12-31
Kassa och bank	33 682	24 416
	33 682	24 416

Ej utnyttjade krediter	2010-12-31	2009-12-31
Ej utnyttjade krediter	33 311	26 323

Not 31 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Väsentliga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Vissa redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Kundfordringar och varulager

Kundfordringar och varulager utgör värdemässigt per balansdagen de största tillgångsposterna. Bägge dessa poster är värderade till nettovärden, efter avdrag för nedskrivningar, baserade på individuella bedömningar. På balansdagen 2010-12-31 uppgick reserv för inkurans till –12,3 (–35,6) MSEK och reserv för osäkra kundfordringar till –4,3 (–2,3) MSEK. I not 25 ges mer information kring de bedömningar som gjorts samt information om de risker som är förknippade med dessa tillgångsposter.

Goodwill

Koncernens goodwill är hänförlig till svenska och utländska dotterbolag. Goodwill nedskrivningsprövas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. På balansdagen 2010-12-31 uppgick koncernens goodwill till 70,5 (71,2 MSEK). I not 12 ges mer information avseende värdering av goodwillposter.

Uppskjuten skattefordran

Koncernens uppskjutna skattefordran utgörs främst av avsättningar samt aktiverade förlustavdrag i utländska dotterbolag. På balansdagen 2010-12-31 uppgick koncernens uppskjutna skattefordran till 29,0 (28,4) MSEK. I not 11 ges mer information avseende koncernens uppskjutna skattefordran.

Not 32 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Koncernen har inga väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång att rapportera.

Resultaträkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2010	2009
Nettoomsättning		40 500	45 901
Kostnad för sålda tjänster		–29 866	–39 493
Bruttoresultat		10 634	6 408
Försäljningskostnader		–7 998	–10 644
Administrationskostnader		–14 008	–21 188
Övriga rörelseintäkter	2	2 103	2 476
Övriga rörelsekostnader	3	–2 048	–4 347
Rörelseresultat	4, 5, 17, 19	–11 317	–27 295
Resultat från finansiella poster	6
Resultat från andelar i koncernföretag		–83 816	5 283
Ränteintäkter och liknande resultatposter		4 115	2 999
Räntekostnader och liknande resultatposter		–15 651	–6 236
Resultat efter finansiella poster		–106 669	–25 249
Bokslutsdispositioner	7	–	48 108
Resultat före skatt		–106 669	22 859
Skatt på årets resultat	8	5 942	–4 907
Årets resultat		–100 727	17 952

Moderbolagets rapport över totalresultatet

TSEK	2010	2009
Årets resultat	–100 727	17 952
Övrigt totalresultat:
Erhållna koncernbidrag	37 000	6 800
Lämnade koncernbidrag	–34 960	–35 100
Skatt hänförlig till erhållna/lämnade koncernbidrag	–535	7 443
Summa övrigt totalresultat	1 505	–20 857
Summa totalresultat för året	–99 222	–2 905

Balansräkning för moderbolaget

TSEK	NOT	2010-12-31	2009-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	9	–	898
Materiella anläggningstillgångar	10	51	1 972
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	20	229 817	263 366
Andelar i joint ventures	21	–	24 636
Uppskjuten skattefordran		7 868	2 463
Övriga fordringar	11	8 000	2 086
Fordringar på koncernföretag	11	85 166	50 234
Summa finansiella anläggningstillgångar		330 851	342 785
Summa anläggningstillgångar		330 902	345 655
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		16	–
Fordringar på koncernföretag	12	100 220	111 597
Övriga fordringar	13	25 017	5 418
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		3 011	1 031
Summa kortfristiga fordringar		128 264	118 046
Kassa och bank	22	11 778	4 816
Summa omsättningstillgångar		140 042	122 862
SUMMA TILLGÅNGAR		470 944	468 517
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital (28 872 600/9 624 200 av aktieslag A)		14 436	4 812
Reservfond		217 923	148 161
Fritt eget kapital
Balanserat resultat		105 646	86 189
Årets resultat		–100 727	17 952
Summa eget kapital		237 278	257 114
Obeskattade reserver		–	–
Avsättningar	15	4 256	6 130
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		–	6 760
Summa långfristiga skulder		–	6 760
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	14	20 902	64 845
Leverantörsskulder		1 458	365
Skulder till koncernföretag		199 950	126 300
Skulder till joint ventures	19	–	7
Övriga skulder		1 601	222
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	16	5 499	6 774
Summa kortfristiga skulder		229 410	198 513
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		470 944	468 517
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget
Ställda säkerheter	18	–	–
Eventualförpliktelser	18	23 099	29 410

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01	4 812	148 161	121 248	–14 203	260 018
Vinstdisposition	–	–	–14 203	14 203	–
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	17 952	17 952
Övrigt totalresultat
Erhållna koncernbidrag	–	–	6 800	–	6 800
Erlagda koncernbidrag	–	–	–35 100	–	–35 100
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital	–	–	7 443	–	7 443
Summa totalresultat	–	–	–20 857	17 952	–2 905
Utgående eget kapital 2009-12-31	4 812	148 161	86 189	17 952	257 114

	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
TSEK	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående eget kapital 2010-01-01	4 812	148 161	86 189	17 952	257 114
Vinstdisposition			17 952	–17 952	–
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–100 727	–100 727
Övrigt totalresultat
Erhållna koncernbidrag	–	–	37 000	–	37 000
Erlagda koncernbidrag	–	–	–34 960	–	–34 960
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital	–	–	–535	–	–535
Summa totalresultat	–	–	1 505	–100 727	–99 222
Transaktioner med aktieägare
Nyemission	9 624	76 994	–	–	86 618
Kostnader hänförliga till nyemissionen	–	–7 232	–	–	–7 232
Utgående eget kapital 2010-12-31	14 436	217 923	105 646	–100 727	237 278

Kassaflödesanalys för moderbolaget

TSEK	NOT	2010	2009
Den löpande verksamheten	22
Resultat efter finansiella poster		–106 669	–25 249
Återlagda avskrivningar		902	1 360
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet		62 264	6 131
Betald skatt		833	–2 148
		–42 670	–19 906
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar		–3 202	170 519
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder		26 016	37 214
		22 814	207 733
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–19 856	187 827
Investeringsverksamheten
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		–	193
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar		–	1 928
Investeringar i dotterföretag		–	–43 289
Investeringar i joint venture		–	–5 587
Försäljning av dotterföretag/joint venture		5 454	–
Försäljning av rörelsegren		1 000	–
Förvärv av övriga finansiella tillgångar		–19 675	–
Avyttring finansiella tillgångar		4 596	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–8 625	–46 755
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		35 000	50 000
Nyemission		79 386	–
Amortering av lån		–78 943	–199 246
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		35 443	–149 246
Årets kassaflöde		6 962	–8 174
Likvida medel
Vid periodens ingång		4 816	12 990
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		–28 481	141 072
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		35 443	–149 246
Likvida medel vid periodens utgång		11 778	4 816

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade bolag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Moderföretaget tillämpar följdaktligen de principer som presenteras i koncernredovisningens not 1, med de undantag som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

Dotterföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens värde.

Finansiella garantier

Moderbolaget har tecknat borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. En sådan förpliktelse klassificeras enligt IFRS som ett finansiellt garantiavtal. För dessa avtal tillämpar moderbolaget lättnadsregeln i RFR 2 punkt 72, och redovisar därmed borgensförbindelsen som en ansvarsförbindelse. När företaget bedomer att det sannolikt kommer att krävas en betalning för att reglera ett åtagande, görs en avsättning.

Låneutgifter

Moderbolaget kostnadsför alla låneutgifter omedelbart.

Intäkter

Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag

I moderbolaget resultatredovisas tjänsteuppdrag enligt ÅRL 2 kap 4 § när tjänsten är färdigställd. All moderbolagets försäljning sker till andra bolag inom koncernen.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasing

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Not 2 Övriga rörelseintäkter

	2010	2009
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar	1 987	–
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	116	2 476
	2 103	2 476

Not 3 Övriga rörelsekostnader

	2010	2009
Förlust vid avyttring/utrangering av anläggningstillgångar	–2 018	–
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–30	–4 347
	–2 048	–4 347

Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

Kostnader för ersättningar till anställda

	2010	2009
Löner och ersättningar	–4 869	–17 760
Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer	–1 007	–4 486
Sociala avgifter	–1 802	–6 653
	–7 678	–28 899

Omstruktureringskostnader

Av kostnader för ersättningar till anställda ingår omstruktureringskostnader samt avsättning för avgående vd med – (9 347). Bland omstruktureringskostnader ingår även konsultarvoden till tidigare vd med 5,2 MSEK.

Medelantalet anställda	2010	Varav män	2009	Varav män
Sverige	7	45%	14	50%
	7	45%	14	50%

Könsfördelning i företagsledningen	2010 Andel kvinnor	2009 Andel kvinnor
Styrelsen	0%	0%
Övriga ledande befattningshavare 5 (6) personer	0%	0%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	2010		2009
	Löner & ersättningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)	Löner & ersättningar (varav tantiem)	Sociala kostnader (varav pensions kostnad)
Bolagets ledning	–3 043	–1 712	–9 762	–6 528
	(–)	(–608)	(–)	(–2 896)
Övriga anställda	–1 826	–1 097	–8 723	–4 836
	(–)	(–399)	(–)	(–1 590)

Kommentarer till tabellen:

Bolagets ledning avser styrelse och VD samt moderbolagets ledningsgrupp.

Sjukfrånvaro i moderbolaget

Sjukfrånvaron i moderbolaget uppgår till 0,2 (0,3) procent. Uppgifter per kön och ålderskategori lämnas ej på grund av att den kan hänföras till enskilda individer.

Not 5 Arvode och ersättning till revisorer

	2010	2009
PwC
Revisionsuppdrag	–380	–740
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	–70	–17
Skatterådgivning	–4	–3
Andra uppdrag	–665	–35

Not 6 Finansnetto

	2010	2009
Resultat från andelar i koncernföretag
Nedskrivning aktier i dotterbolag	–70 953	–
Realisationsresultat vid avyttring av aktier i koncernföretag	–19 233	–
Utdelning från koncernföretag	6 370	5 283
	–83 816	5 283
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Ränteintäkter, koncernföretag	1 432	2 997
Valutakursdifferenser	1 394	–
Ränteintäkter, övriga	1 289	2
	4 115	2 999
Räntekostnader och liknande resultatposter
Räntekostnader, koncernföretag	–	–1 655
Räntekostnader, övriga	–1 953	–2 101
Valutakursdifferenser	–10 963	–2 480
Övrigt	–2 735	–
	–15 651	–6 236

Not 7 Bokslutsdispositioner

	2010	2009
Periodiseringsfond, årets avsättning/upplösning	–	48 108
	–	48 108

Not 8 Skatter

Redovisad i resultaträkningen			2010	2009
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad/skatteintäkt			537	–7 443
Justering av skatt hänförlig till tidigare år			–	73
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad i aktiverat/utnyttjat skatteveärde i underskottsavdrag			5 399	2 463
Justering av skatt hänförlig till tidigare år			6
Totalt redovisad skatt
			5 942	–4 907

Avstämning av effektiv skatt	%	2010	%	2009
Resultat före skatt		–106 669		22 859
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3	28 054	26,3	–6 012
Ej avdragsgilla kostnader		–22,3 –23 794	0,4	–87
Ej skattepliktiga intäkter	1,6	1 676	–6,1	1 389
Schablonränta på periodiseringsfond	–	–	1,2	–270
Skatt hänförlig till tidigare år	0,0	6	–0,3	73

Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital		2009
Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag	–535	7 443
	–535	7 443

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar

	Balanserade utgifter för datorprogram, förvärvade
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2009-01-01	4 342
Investeringar	44
Avyttringar och utrangeringar	–2 960
Utgående balans 2009-12-31	1 426
Ingående balans 2010-01-01	1 426
Avyttringar och utrangeringar	–1 426
Utgående balans 2010-12-31	–
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 2009-01-01	–542
Årets avskrivningar	–974
Avyttringar och utrangeringar	988
Utgående balans 2009-12-31	–528
Ingående balans 2010-01-01	–528
Årets avskrivningar	–357
Avyttringar och utrangeringar	885
Utgående balans 2010-12-31	–
Redovisade värden
Per 2009-01-01	3 800
Per 2009-12-31	898
Per 2010-01-01	898
Per 2010-12-31	–

Av- och nedskrivningar

Av- och nedskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2010	2009
Kostnad sålda varor/tjänster	–357	–974
Administrationskostnader	–	–
Försäljningskostnader	–	–
	–357	–974

Not 10 Materiella anläggningstillgångar

	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2009-01-01	3 219
Avyttringar och utrangeringar	–265
Utgående balans 2009-12-31	2 954
Ingående balans 2010-01-01	2 954
Avyttringar och utrangeringar	–2 558
Utgående balans 2010-12-31	396
Avskrivningar
Ingående balans 2009-01-01	–668
Årets avskrivningar	–386
Avyttringar och utrangeringar	72
Utgående balans 2009-12-31	–982
Ingående balans 2010-01-01	–982
Årets avskrivningar	–545
Avyttringar och utrangeringar	1 182
Utgående balans 2010-12-31	–345
Redovisade värden

Not 12 Kortfristiga fordringar på koncernföretag och joint ventures

	koncernföretag	Fordringar på	joint ventures	Fordringar på
	2010-12-31	2009-12-31	2010-12-31	2009-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	111 597	276 005	–	452
Lån	49 195	58 100	–	–
Checkräkningskredit	25 271	31 175	–	–
Kundfordringar, kortfristiga fordringar	25 754	22 322	–	–
Återbetalda skulder	–111 597	–276 005	–	–452
	100 220	111 597	–	–

Not 13 Övriga fordringar

	2010-12-31	2009-12-31
Räntebärande fordran	24 488	–
Momsfordran	392	4 397
Övriga kortfristiga fordringar	137	1 021
	25 017	5 418

Not 14 Räntebärande skulder

	2010-12-31	2009-12-31
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	17 829	63 090
Övriga räntebärande skulder	3 073	1 755
	20 902	64 845

Not 15 Avsättningar

	2010-12-31	2009-12-31
Redovisat värde vid periodens ingång	6 130	–
Avsättningar som gjorts under perioden	5 230	8 803
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–7 104	–2 673
Redovisat värde vid periodens utgång	4 256	6 130
Varav total långfristig del av avsättningarna	–	–
Varav total kortfristig del av avsättningarna	4 256	6 130

Moderbolagets avsättningar avser reservation lön- och avgångsvederlag för avgående vd.

Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2010-12-31	2009-12-31
Upplupna konsultarvoden	2 155	1 418
Upplupna löner och ersättningar	848	1 050
Upplupna sociala kostnader	772	2 367
Semesterersättningar	882	1 061
Övrigt	842	878
	5 499	6 774

Av- och nedskrivningar

Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen	2010	2009
Kostnad sålda varor/tjänster	–180	–
Administrationskostnader	–181	–193
Försäljningskostnader	–184	–193
	–545	–386

2009-01-01 2 551 2009-12-31 1 972

2010-01-01 1 972 2010-12-31 51

Not 11 Långfristiga fordringar

	2010-12-31	2009-12-31
Långfristiga fordringar

Fordringar på koncernföretag	85 166	50 234
Räntebärande fordringar	6 000	–
Övriga långa fordringar	2 000	2 086
	93 166	52 320
Ackumulerade anskaffningsvärden
Långfristiga fordringar
Vid årets början	52 320	53 941
Anskaffning	65 493	6 921
Återbetalning	–24 647	–8 542
	93 166	52 320

Not 17 Operationell leasing

	2010-12-31	2009-12-31
Leasingavtal med betalning inom ett år	72	215
Leasingavtal med betalning mellan ett och fem år	108	860
	180	1 075

Not 18 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2010-12-31	2009-12-31
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI	–	12 748
Borgensförbindelser till förmån för dotterföretag	23 099	16 662
	23 099	29 410

Moderbolagets kostnad för operationell leasing uppgick till 186 (712).

Not 19 Närståenderelationer

Närståenderelation	År	Försäljning av varor och tjänster till närstående	Inköp från närstående	Skuld till närstående per 31 december	Fordran på närstående per 31 december
Bolag ägt av styrelseledamot	2010	–	3 325	–	–
Bolag ägt av styrelseledamot	2009	–	–	–	–
Ledande befattningshavare	2010	–	3 134	–	–
Ledande befattningshavare	2009	–	2 368	–	–
Joint venture-företag	2010	–	–	–	–
Joint venture-företag	2009	–	–	7	–

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller styrelsens, verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag, se not 7 för koncernen.

Not 20 Koncernföretag

Specifikation av moderbolagets direkta innehav av aktier i dotterföretag

Dotterföretag/Organisationsnummer/Säte	Antal aktier	2010-12-31 Redovisat värde	2009-12-31 Redovisat värde
NOTE Norrtelje AB, 556235-3853, Norrtälje, Sverige	1 000	60 719	50 000
NOTE Lund AB, 556317-0355, Lund, Sverige	10 661	43 091	42 491
NOTE Components Gdansk Sp. z o.o, 583-26-15-588, Gdansk, Polen	333	0	34 197
IONOTE EMS Ltd, CR-134187, Tangxia	9 000 000	0	25 122
NOTE Pärnu OÜ, 10358547, Pärnu, Estland	1	26 887	23 438
NOTE Norge AS, 982 609 380, Oslo, Norge	1 000	22 354	22 354
NOTE Nyköping-Skänninge AB, 556161-4339, Skänninge, Sverige	9 000	8 190	19 509
NOTE Skellefteå AB, 556430-0183, Skellefteå, Sverige	5 000	16 078	16 078
NOTE UK Ltd, 5257074, Telford, England	1 850 000	14 237	14 237
NOTE Borås AB, 556567-6193, Borås, Sverige	–	–	5 000
NOTE Tauragé UAB, 1076886, Tauragé, Litauen	15 000	0	3 175
NOTE Torsby AB, 556597-6114, Torsby, Sverige	30 000	3 000	3 000
NOTE Hyvinkää Oy, 1931805-1, Hyvinkää, Finland	80	1 347	1 347
NOTE Components Järfälla AB, 556749-2409, Järfälla, Sverige	1 000	1 500	1 500
IONOTE Electronics (Dongguan) Ltd, 441900400100981, Dongguan, Kina	1	32 214	1 202
NOTE International AB, 556655-6782, Danderyd, Sverige	1 000	100	616
NOTE Components AB, 556602-2116, Danderyd, Sverige	1 000	100	100
		229 817	263 366

Ägarandel i samtliga företag uppgår till 100 (100) procent. Utöver ovanstående direktägda dotterbolag ingår i koncernen ett dotterdotterbolag (NOTE Björbo AB).

Ackumulerade anskaffningsvärden	2010-12-31	2009-12-31
Vid årets början	266 266	204 328
Avyttringar	–7 900	–
Investeringar/förvärv	42 404	61 938
	300 770	266 266
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–2 900	–2 900
Avyttringar	2 900	–
Årets nedskrivningar	–70 953	–
	–70 953	–2 900
	229 817	263 366

Not 21 Moderbolagets andelar i joint ventures

	Joint ventures
Ackumulerade anskaffningsvärden	2010-12-31	2009-12-31
Vid årets början	24 636	37 698
Förvärv/investeringar	–	5 586
Övergått till dotterföretag	–	–18 648
Avyttrade andelar	–24 636	–
Utgående balans 31 december	–	24 636

Specifikation av moderbolagets (samägarens) direkt ägda innehav av andelar i joint venture företag

2010	Röst och kapital andel, %	Redovisat värde
NOTEFideltronik S.A., 120621500, Krakow	–	–

2009
NOTEFideltronik S.A., 120621500, Krakow	50	24 636

Not 22 Kassaflödesanalys

Betalda räntor och erhållen utdelning	2010	2009
Erhållen ränta	2 721	2 999
Erlagd ränta	–1 948	–3 256
Erhållen utdelning	6 370	5 283
Övriga poster som inte är kassaflödespåverkande
	2010	2009
Övriga avsättningar	5 230	6 130
Realisationsresultat vid avyttrade anläggningstillgångar	1 917	–
Realisationsresultat vid försäljning rörelse/dotterföretag	17 246	–
Ej utbetalda reversfordringar	–33 084	–
Nedskrivning aktier i dotterföretag	70 953	–
Övriga ej likviditetspåverkande poster	2	1
	62 264	6 131
Likvida medel	2010-12-31	2009-12-31
Kassa och bank	11 778	4 816
	11 778	4 816
Ej utnyttjade krediter	2010-12-31	2009-12-31
Ej utnyttjade krediter	27 171	16 910

Not 23 Uppgifter om moderbolaget

NOTE AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Sveriges Nordiska lista.

Adressen till huvudkontoret är NOTE AB (publ), Box 711, 182 17 DANDERYD. Moderbolagets organisationsnummer är 556408-8770. Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av

moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Danderyd den 1 april 2011

Stefan Charette Ordförande

Kjell-Åke Andersson Bruce Grant Göran Jansson Ledamot Ledamot Ledamot

Henry Klotz Christoffer Skogh Ledamot Ledamot/Arbetstagarrepresentant

Peter Lavesson

Verkställande direktör och Vice ordförande

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 1 april 2011. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 april 2011.

Vår revisionsberättelse har lämnats den 4 april 2011

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Anders Magnussen Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i NOTE AB (publ) Organisationsnummer 556408-8770

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i NOTE AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–67. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 4 april 2011

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Brändström Anders Magnussen Huvudansvarig revisor Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Adresser

NOTE AB Box 711 Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Components Box 711 Vendevägen 85 A 182 17 Danderyd Sverige

NOTE Components Järfälla Saldovägen 1 175 62 Järfälla Sverige

NOTE Hyvinkää Avainkierto 3 05840 Hyvinkää Finland

NOTE Lund Maskinvägen 3 227 30 Lund Sverige

NOTE Norge Jogstadveien 21 2007 Kjeller Norge

www.note.eu [email protected] NOTE Norrtelje Box 185 Vilhelm Mobergs gata 18 761 22 Norrtälje Sverige

NOTE Pärnu Laki 2 80010 Pärnu Estland

NOTE Torsby Inova Park 685 29 Torsby Sverige

NOTE UK Stroudwater Business Park Brunel Way Stonehouse Gloucestershire GL10 3SX England

IONOTE Electronics 6 Ling Dong Road

Lin Cun Industrial Center Tangxia Dongguan Guangdong Province, P.R.C. 523710 Kina

Denna rapport har upprättats både i en svensk och i en engelsk version. Vid eventuella variationer mellan de två ska den svenska versionen gälla.

NOTE AB (PUBL) Årsredovisning 2010 Organisationsnummer 556408-8770

Text: NOTE AB och Full Tank. Produktion och grafisk form: Olsson & Per. Foto: Jann Lipka och Olsson & Per. Tryck: Rolf Tryckeri AB.

AI assistant

NOTE — Annual Report 2010

3087_10-k_2011-04-07_224bceb1-68c8-472c-9c37-fc9ec76e2565.pdf

Årsredovisning 2010

Innehåll

inledning

NOTE-AKTIEN

Information till aktieägarna

Årsstämma

Anmälan

Ärenden

Utdelning

Valberedning

Ekonomisk information

Kalendarium

Beställning av ekonomisk information

Kontaktpersoner/Investor Relations

Detta är NOTE

Fakta

Större händelser i NOTEs historia

Året i korthet

Januari–december

Händelser under året

VD-ord

Tillbakablick

Utvecklingen under 2010

Lägesbeskrivning

Vision, affärsidé och mål

Vision

Affärsidé

Affärsmål och strategi

Finansiella mål

Lönsamhetsmål

Utdelningsmål

Affärsmodell

En tillverkningspartner med ett starkt helhetserbjudande

Nearsourcing skapar rätt förutsättningar från början

Kostnadseffektiv volymtillverkning vid Industrial Plants

Marknad och konkurrenter

NOTE verkar på marknaden för outsourcad elektronikproduktion.

Bakgrund

Marknaden under 2010

Marknadstrender, drivkrafter och utsikter

Outsourcing

Kundstruktur och regional fördelning

Konkurrenter

Electronics Manufacturing Services – global omsättning för industriell elektronik, MUSD

Sagt om NOTE

Trigentic valde NOTE för system med eldistribution, kommunikation och automation i en och samma produkt.

Hernis valde NOTE för ny kamerastation

Crem International valde tillverkning i Kina och i Sverige

Trimble fördjupade sitt samarbete med NOTE och flyttade produktion av kretskort till Kina

Riskhantering

Operationella risker

Finansiella risker

Risk Exponering och hantering

Kvalitet, miljö och etik

Helhetssynen höjer standarden

Kvalitetspolicy och arbetsmetoder

Exempel från kvalitetsarbetet

Miljöpolicy och arbetsmetoder

Exempel från miljöarbetet

Etik

Medarbetare

Utvecklingen under 2010

Mångfald och jämställdhet

Ledarskap

Medarbetare vid årets slut

Organisation och koncernledning

Organisation

Fem år i sammandrag

Finansiella definitioner

Börsvärde

Eget kapital per aktie

Frisknärvaro

Genomsnittligt antal anställda

Kapitalomsättningshastighet

Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

Omsättning per anställd

NOTE Annual Report 2010