Annual Report • Mar 21, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Styrelsen och verkställande direktören i Nobia AB, organisationsnummer 556528-2752, avger årsredovisning jämte koncernredovisning för verksamhetsåret 2011.
Nobias omsättning för 2011 uppgick till 13 114 miljoner kronor (14 085). Rörelseresultatet exklusive strukturkostnader uppgick till 518 miljoner kronor (517). Strukturkostnader om 334 miljoner kronor (511) avsåg kostnader för effektiviseringar om 163 miljoner kronor samt besparingsåtgärder om 171 miljoner kronor. Resultat efter skatt uppgick till 69 miljoner kronor (–89). Operativt kassaflöde uppgick till 9 miljoner kronor (641). Styrelsen föreslår ingen utdelning för räkenskapsåret 2011.
| Nyckelt al |
2010 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 14 085 | 13 114 | –7 |
| Bruttomarginal, % | 39,1 | 39,1 | – |
| Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar, % (EBITDA) | 6,9 | 7,0 | – |
| Rörelseresultat, MSEK (EBIT) | 517 | 518 | 0 |
| Rörelsemarginal, % | 3,7 | 3,9 | – |
| Resultat efter finansiella poster, MSEK | 432 | 435 | 1 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –89 | 69 | – |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –0,53 | 0,42 | – |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 641 | 9 | –99 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 0,4 | 3,6 | – |
| Avkastning på eget kapital, % | –2,4 | 2,0 | – |
| Antal anställda vid årets slut | 7 430 | 8 203 | –9 |
Alla siffror, utom nettoomsättning, resultat efter skatt, resultat per aktie, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital har justerats för strukturkostnader.
Netttoomsättningen uppgick till 13 114 miljoner kronor. Rörelsemarginalen var 3,9 procent (3,7).
Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 3,6 procent och avkastning på eget kapital var 2,0 procent.
Resultat per aktie uppgick till 0,42 kronor under 2011.
Vi säljer köksprodukter som skåp, luckor och bänkskivor – men det är inte bara det våra kunder köper. De köper en idé och en dröm om vilket liv de vill leva i köket. Vårt mål är att den drömmen ska gå i uppfyllelse.
Nobias mål är att möjliggöra köksdrömmar. Utifrån omfattande insikter om dagens konsumenter utvecklar vi smarta och snygga kökslösningar. Oavsett hur drömmen ser ut ska vi ha lösningar som matchar. Vi ska leverera kompletta kök med hög kvalitet och smidig leverens i köpprocessens alla delsteg. Bakom kulisserna har vi en effektiv produktionsapparat som tar vara på skalfördelar och synergieffekter.
Nobia härstammar från en division för byggprodukter inom nuvarande Stora Enso. Under andra hälften av 1990-talet och första hälften av 2000-talet gjordes många förvärv som innebar tillväxt och internationell expansion.
Vi är idag Europas ledande köksspecialist. Verksamheten består av utveckling, tillverkning och försäljning av kök genom ett tjugotal starka varumärken, samt tillverkning under private label. Fokuseringen på kök gör det möjligt att dra nytta av våra affärsenheters kompetenser genom hela värdekedjan.
Bland varumärkena återfinns Magnet i Storbritannien, Hygena i Frankrike, HTH, Norema, Sigdal, Invita, unoform, Marbodal och Myresjökök i Skandinavien, Petra, Parma och A la Carte i Finland, ewe, Intuo och FM i Österrike, Optifit i Tyskland samt Poggenpohl globalt.
Nobia är organiserat utifrån tre geografiska regioner; Storbritannien, Norden och Kontinentaleuropa. Försäljningen sker såväl direkt till konsumenter via ett nätverk av närmare 650 egna och franchisebutiker, som till professionella kunder inom handel och nybyggnation.
För 2011 uppgick nettoomsättningen till cirka 13 miljarder kronor och rörelseresultatet exklusive strukturkostnader var 518 miljoner kronor. Nobia har totalt cirka 7 400 medarbetare i huvudsakligen åtta europeiska länder. Huvudkontoret är beläget i Stockholm och Nobiaaktien är sedan 2002 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Mer information om Nobia får du via www.nobia.se eller genom att kontakta Investor Relations på telefon 08-440 16 00 eller e-post: [email protected]
| 11 april | Årsstämma 2012 |
|---|---|
| 27 april | Delårsrapport januari–mars 2012 |
| 20 juli | Delårsrapport januari–juni 2012 |
| 26 oktober | Delårsrapport januari–september 2012 |
Jag kan se tillbaka på ett mycket händelserikt år. En ny organisation skapades och en ny strategisk inriktning togs fram, med strategiska initiativ som kommunicerades till hela företaget. Samtidigt förändrade sig världen omkring oss och marknadsförutsättningarna försvårades. Trots detta klarade vi att bibehålla vårt rörelseresultat, främst tack vare prishöjningar och besparingsåtgärder.
När jag tillträdde som koncernchef och VD för Nobia hösten 2010, såg jag ett företag med högkvalitativ produktion, brett distributionsnätverk och starka varumärken. Ett antal förvärv hade lagt grunden till starka marknadspositioner och gjort Nobia till Europas ledande köksföretag. Efter finanskrisen 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen beslutades att koncernen skulle konsolideras med bland annat samordnade inköp och ett gemensamt produktsortiment, för att därigenom reducera kostnader.
En strategisk plan med två fokusområden, tillväxt och effektivitet, togs fram för att förbättra företagets lönsamhet, med målet att uppnå en rörelsemarginal (EBIT-marginal) på 10 procent 2014. Vi presenterade en strategisk förändringsresa, genom vilken bolaget ska bli "Ett Nobia" och kapitalisera på synergier inom inköp, produktion, administration, marknadsföring och olika kundinriktade aktiviteter för att uppnå en högre försäljningseffektivitet. Färdplanen och de strategiska initiativen godkändes av styrelsen och kommunicerades till kapitalmarknaden för första gången i maj 2011.
En plattare organisation, baserad på bolagets geografiska regioner och viktiga säljkanaler, skapades för att säkerställa en snabbare beslutsprocess. Därutöver var den första prioriteringen att fokusera på kostnadsbesparingar. Med de senaste årens krympande köksmarknad var det nödvändigt att så snart som möjligt anpassa sig till verkligheten och minska koncernens fasta kostnader för att säkerställa en lägre break-even nivå. Det första kostnadsbesparingsprogrammet, som innebar stängning av cirka 30 butiker och betydande personalneddragningar, lanserades redan under hösten 2010. Mot bakgrund av den allmänna ekonomiska osäkerheten och den fortsatt utmanande marknadssituationen, togs ytterligare initiativ för att minska kostnaderna under hösten 2011. Dessa besparingar inkluderar ytterligare uppsägningar i samtliga regioner och fler butiksnedläggningar. Sammantaget bedöms dessa båda besparingsprogram att generera årliga besparingar om cirka 250 miljoner kronor från 2013, jämfört med kostnadsituationen innan programmen initierades.
Att reducera Nobias kostnadsmassa är nödvändigt för att trygga bolagets lönsamhet och dessa åtgärder ger oss utrymme att genomföra de strategiska förändringar och tillväxtsyftande investeringar som krävs för att bolaget ska kunna uppnå en långsiktigt lönsam tillväxt. Vi kommer att fortsätta vara kostnadsmedvetna och alla affärsenheter måste möta särskilda lönsamhetskrav och utvärderas löpande med avseende på dess bidrag till koncernens övergripande lönsamhet. Vårt globala varumärke Poggenpohl har till exempel identifierats som en affärsenhet som inte har uppnått tillfredsställande lönsamhet, men med en ny ledning på plats har nu Poggenpohl goda möjligheter att leverera en högre marginal, vilket är nödvändigt för att utveckla ett sådant fint varumärke.
Vi insåg i ett tidigt skede att radikala åtgärder skulle krävas för att vända den negativa trenden i Hygena, vår franska verksamhet med ett brett nätverk av egna butiker. Efter en grundlig analys av Hygenas styrkor och svagheter, stängdes 10 olönsamma butiker under det andra kvartalet 2011. Under det tredje kvartalet beslutades att ytterligare cirka 15 butiker med otillräckliga förutsättningar skulle stängas och att ett tiotal butiker skulle omlokaliseras. Som en följd av detta stängdes 13 butiker i januari 2012. För resterande butiker genomförs ett omfattande renoveringsprogram.
En inledande testomgång med renovering av fem butiker visade en attraktiv avkastning på denna investering i form av betydligt högre
försäljning för renoverade butiker jämfört med icke-renoverade butiker. Vi beslutade därför att påskynda genomförandet av renoveringsprogrammet. Merparten av Hygenas butiker renoverades därför under det fjärde kvartalet, samtidigt som butikspersonalen genomgick utbildning. Inför säljstarten i början av januari hade totalt 78 renoverade butiker nyöppnats och konsumenterna uppmärksammades på Hygenas nya utseende och erbjudande via en nationell reklamkampanj. Samtidigt infördes ett nytt provisionssystem för butikspersonalen.
Ett koncernövergripande produktsortiment är centralt för att kunna realisera skalfördelar inom inköp, produktion och logistik. Följdaktligen var en mycket viktig aktivitet under året harmoniseringen av vårt sortiment, varmed enskilda produktartiklar inom produktkategorier såsom dörrar, skåpsinredningar, knoppar och handtag har kunnat reduceras med över två tredjedelar. Det nya sortimentet förs ut enligt plan, där Magnet, HTH och Hygena är de första varumärkena som har delar av det gemensamma sortimentet. Det inledande mottagandet från personal och kunder har varit positivt och vi förväntar oss att se de första positiva effekterna i form av större volymer och ökad köpkraft i slutet av 2012.
Ett av målen med vår strategi är att skapa större, varumärkesoberoende produktionsenheter för att kunna realisera synergier inom produktionen. I linje med denna plan har fyra fabriker – en i varje nordiskt land – stängts under de senaste åren, åtgärder som har lett till årliga besparingar om cirka 150 miljoner kronor från 2012. Region Norden har således kommit långt vad gäller storskalig tillverkning och produktionseffektivitet. Koncernen som helhet har dock fortsatt en överkapacitet i produktionen och vi planerar därför att genomföra ytterligare produktionsflyttar och fabriksstängningar i andra regioner under de kommande åren.
Vi tar även marknadsinriktade intiativ för förbättrad tillväxt och effektivitet. Framöver kommer vi att satsa mer på innovation i vårt produktsortiment och även i hur vi bemöter våra kunder. Det finns mycket att lära av varandra eftersom vi är en koncern av jämförbara affärsenheter, och vi implementerar koncernövergripande riktlinjer för säljrutiner, benchmarking-metoder och kompetensutbyte mellan enheterna. Vi samordnar insatserna för att bygga starka varumärken och i utformningen av effektiva butiker. Vidare introducerar vi kontinuerligt effektiva IT-stöd såsom CRM-system och 3D-applikationer för köksdesign. Ytterligare ett viktigt initiativ rör prissättning, där vi
med Hygena som första enhet, använder de bästa verktygen för att öka effektiviteten inom detta område.
Marknadssituationen var svår med minskad efterfrågan på flera marknader. Vår enskilt största marknad, Storbritannien, minskade för fjärde året i rad och några av våra konkurrenter där försvann från marknaden efter att ha hamnat i finansiella svårigheter. Även våra andra marknader påverkades negativt av den ökade ekonomiska osäkerheten. För helåret minskade försäljningen organiskt med 2 procent. Som en anpassning till rådande marknadsvillkor genomfördes besparingsåtgärder varmed antalet anställda minskade. Helårsresultatet kunde bibehållas, främst tack vare prishöjningar och kostnadsbesparingar. Rörelseresultatet exklusive strukturkostnader uppgick till 518 miljoner kronor. Rörelsemarginalen var 3,9 procent, vilket var acceptabelt givet de svåra marknadsvillkoren.
Eftersom ledande marknadsindikatorer som konsumenternas framtidstro och beviljade fastighetslån ligger på låga nivåer, planerar vi för fortsatt utmanande marknadsvillkor även under 2012. Samtidigt som efterfrågan är relativt svag och konkurrensen hög, ligger våra direkta kostnader för råmaterial på historiskt sett höga nivåer. I denna svåra marknadssituation kan Nobia dra fördel av viktiga styrkor i form av en sund balansräkning, goda möjligheter att skapa samordningsfördelar på inköpssidan, högkvalitativ produktion, starka varumärken och ett brett distributionsnätverk.
Nobia går för närvarande igenom en omfattande förändringsprocess och jag är fast besluten att hålla ett fortsatt högt tempo. Under kommande utmanande år har vi goda förutsättningar att konsolidera verksamheten och därmed skapa en stark och effektiv europeisk kökskoncern.
Sammanfattningsvis vill jag tacka Nobias aktieägare för deras stöd för vårt långsiktiga arbete, samt alla anställda, som bidrog till utvecklingen mot Ett Nobia under året. Jag ser fram emot att tillsammans fortsätta verkställa vår strategi med fokus på tillväxt och effektivitet. Genom att agera som Ett Nobia är jag övertygad om att vi kommer att utvecklas och bli än starkare.
Morten Falkenberg VD och koncernchef
Nobias finansiella mål syftar till att ge aktieägarna god avkastning och långsiktigt god värdeutveckling. Verksamheten styrs mot tre finansiella mål:
Koncernens rörelsemarginal (EBIT-marginal) ska uppgå till minst 10 procent mätt över en konjunkturcykel. Det förverkligas genom de strategiska initiativ som har definierats under 2011. Vidare eftersträvas en organisk tillväxt som är 2-3 procent högre än marknadens samt på sikt även tillväxt via förvärv.
Skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) ska inte överstiga 100 procent. En tillfälligt högre skuldsättningsgrad kan accepteras exempelvis i samband med förvärv.
Aktieutdelningen ska i genomsnitt utgöra minst 30 procent av årets resultat efter skatt. Vid beslut om utdelningens storlek ska hänsyn tas till bolagets aktuella kapitalstruktur.
| Omsättningstillv äxt , % |
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Organisk förändring | 7 | 0 | –10 | 0 | –2 |
| Förvärv, avyttringar och valuta | 1 | –1 | 6 | –9 | –5 |
| Total tillväxt | 7 | –1 | –4 | –9 | –7 |
| Genomsnittlig årlig tillväxt* | 12 | 10 | 8 | 6 | 5 |
* Beräknad under perioden 2001–2011.
| Totalt för koncernen | 8,4 | 5,7 | 0,2 | 0,0 | 1,4 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontinentaleuropa | 5,9 | 4,6 | –0,4 | –6,5 | –8,1 |
| Norden | 12,3 | 8,4 | –1,4 | 4,9 | 7,6 |
| Storbritannien | 8,6 | 5,6 | 4,2 | 4,2 | 4,4 |
| Rörelsem argin al per region , % |
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| Skulds ättning och kassaflöde |
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettolåneskuld, MSEK | 2 224 | 3 181 | 2 426 | 1 510 | 1 586 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 949 | 163 | 803 | 641 | 9 |
| Soliditet, % | 40 | 37 | 38 | 41 | 42 |
| Skuldsättningsgrad, % | 54 | 77 | 62 | 44 | 45 |
| Utdelning till aktie ägarn a, % |
2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, SEK | 5,50 | 3,13 | –0,47 | –0,53 | 0,42 |
| Utdelning per aktie, SEK | 2,50 | 0 | 0 | 0 | 0* |
| Utdelningen som andel av nettoresultat, % | 45 | N/A | N/A | N/A | N/A |
* Styrelsens förslag.
Nobias försäljning påverkas av efterfrågan och konkurrensen på Europas köksmarknader. Den organiska tillväxten har varierat kraftigt de senaste åren, främst till följd av stora konjunkturväxlingar. 2011 minskade omsättningen organiskt med 2 procent.
Rörelsemarginalmålet har aldrig uppnåtts, men som högst var rörelsemarginalen 8,5 procent år 2006. Sedan 2009 har region Kontinentaleuropa haft ett negativt rörelseresultat. Nobias strategiska plan syftar till att öka lönsamheten och förbättra effektiviteten genom att tillvarata synergieffekter och samordningsfördelar.
I spåren av finanskrisen föll lönsamheten och fokus kom att läggas på kassaflödet, vilket resulterade i starka kassaflöden och minskad nettoskuld 2009 och 2010. Under 2011 minskade det operativa kassaflödet till följd av främst ökade utbetalningar som en konsekvens av strukturåtgärder och en högre investeringsnivå.
För 2011 föreslår styrelsen årsstämman att inte lämna någon utdelning. Inte heller för åren 2008, 2009 och 2010 lämnades någon utdelning. Dessförinnan var den genomsnittliga utdelningsandelen 37 procent.
Nobia är sedan 2010 inne i en förändringsprocess med det övergripande målet att uppnå en rörelsemarginal som överstiger 10 procent. För att lyckas med det behöver koncernen dels bli bättre på att ta tillvara skalfördelar och synergieffekter, dels stärka sina försäljningskanaler och utveckla kunderbjudandet.
Planen för hur rörelsemarginalmålet ska uppnås inkluderar en rad initiativ, som omfattar hela koncernen och alla delar av verksamheten. De strategiska initiativen kan samlas under rubrikerna Effektivitet och Tillväxt, beroende på om de är effektivitetshöjande åtgärder eller syftar till att driva en ökad försäljning.
Under de senaste två åren har fokus legat på effektivitetshöjande åtgärder; på att öka den interna samordningen och på att anpassa
verksamhetens kostnadsnivå efter marknadsläget. Det har inneburit väsentliga personalnedragningar och ett minskat antal fabriker och butiker. Samtidigt har ett koncerngemensamt sortiment tagits fram och en centralisering av marknads- och inköpsfunktionerna har påbörjats. Utöver detta, gjordes under året betydande investeringar för att vända den negativa utvecklingen i den franska verksamheten (läs mer på sidan 14).
2001 Förvärv av Magnet i Storbritannien
2002 Notering på Stockholmsbörsen
i Frankrike
Förvärv av Hygena
2006
2010 Ny organisation och nytt arbetssätt
1996 Verksamhet inom kök, fönster, dörrar och byggnadsprodukter
Under det första decenniet som självständigt företag expanderade Nobia kraftigt, främst genom förvärv. Försäljningen ökade och företaget genererade god avkastning, men någon egentlig konsolidering av verksamheten skedde inte. Ett tjugotal mycket olika köksföretag samlades under moderbolaget Nobia, som var en decentraliserad organisation med begränsad samordning.
Finanskris och efterföljande lågkonjunktur innebar en väsentligt svårare marknadsituation. Liksom den europeiska köksmarknaden i stort minskade Nobias försäljning. Även lönsamheten minskade och fokus kom att läggas på kassaflödet och vinstmarginalerna, bland annat genom ett förstärkt kostnadsfokus.
En plan för att tillvarata synergieffekter och samordningsfördelar har tagits fram och ett antal strategiska initiativ som syftar till att höja effektiviteten och förbättra lönsamheten har initierats. Det övergripande målet är att skapa ett starkt Nobia och år 2014 uppnå en rörelsemarginal över 10 procent. Förbättrad intjäning skapar en grund för tillväxt och fortsatta investeringar i innovativa kök till våra kunder.
2000 Förvärv av Poggenpohl och Optifit i Tyskland, Myresjökök i Sverige, Invita i Danmark och Norema i Norge 1998 Förvärv av köksverksamheter i Finland
2004 Förvärv av ewe och FM i Österrike 2008/2009 Kraftigt minskad lönsamhet
2003 Förvärv av Gower i Storbritannien
Initiativ som tillsammans ska leda till att rörelsemarginalmålet uppfylls:
| Tillväxt: | • Differentierade varumärken • Stärkta försäljningskanaler • Ökad försäljningseffektivitet |
Bedöms kunna ge en ökning av rörelse marginalen med cirka 3 procentenheter |
|
|---|---|---|---|
| Läs mer på sidorna 12–14 | |||
| Effektivitet: | • Harmoniserat sortiment • Centraliserade inköp • Effektiv produktion |
Bedöms kunna ge en ökning av rörelse marginalen med cirka 3 procentenheter |
|
| Läs mer på sidorna 10–11 | |||
3,9% EBIT-marginal 2011
Nobia vidtar åtgärder för att bättre tillvarata de skalfördelar det innebär att vara en stor koncern. Starka initiativ avseende ett gemensamt sortiment, koordinerade inköp, effektivare produktion samt optimerad logistik skapar en avsevärt effektivare värdekedja, vilket ger sänkta kostnader och bättre marginaler.
Själva grunden i förbättringsarbetet ligger i en ökad sortimentsharmonisering. Under året genomfördes en omfattande kartläggning av det totala produktsortimentet hos samtliga varumärken inom Nobiakoncernen. Med denna kartläggning som grund har arbetet med att avsevärt reducera produktsortimentet intensifierats.
Det nya produktsortimentet har tagits fram i ett centralt drivet projekt baserat på olika kundgruppers behov samt lokala preferenser. Det ursprungliga målet att halvera det ursprungliga antalet produktartiklar, som till en början uppgick till över 200 000, kan överträffas. Överlappningar avseende likheter elimineras och prioriteringar görs så att ett effektivare sortiment kan lanseras. Antalet produktartiklar reduceras därmed utan att de olika varumärkena förlorar möjlighet att differentiera sina kunderbjudanden vad gäller design, kundnytta och kvalitet. Inom stora produktkategorier som dörrar, fronter, skåpsinteriörer, knoppar och handtag har antalet artiklar i det nya sortimentet minskats radikalt.
Avseende skåpssortimentet ligger skalfördelarna primärt i skåpens utformande och inte i dess storlek. Således är den viktigaste aspekten vad gäller skåpssortmentet att komplexiteten minimeras i varje tillverkande enhet.
Det nya, effektivare och koncerngemensamma sortimentet började lanseras i slutet av 2011. Hygena, Magnet och HTH var de första
varumärkena att få delar av det harmoniserade sortimentet. Hela lanseringen sker successivt och följer den ordinarie sortimentsutvecklingscykeln för att minimera kostnader för att ersätta befintliga köksutställningar och lager. Större delen av det nya sortimentet planeras vara infört under 2012. I slutet av 2013 beräknas hela det harmoniserade sortimentet vara infört i alla försäljningskanaler och på samtliga geografiska marknader.
Den minskade komplexiteten väntas ge ekonomiska skalfördelar inom såväl egenproduktion som inköp. Störst besparingspotentialer genereras för artiklar med stora volymer. Som exempel kan nämnas att de tio mest sålda dörrplattformarna i det nya sortimentet historiskt har stått för över hälften av Nobias samlade försäljningsvolym inom denna produktkategori.
Under de senaste två åren har en allt större andel av koncernens inköp centraliserats och under 2011 infördes en ny, sortimentsbaserad inköpsorganisation som möjliggör uppbyggnad av expertkompetens inom varje delområde. För att öka flexibiliteten, sänka kostnaderna och höja kvaliteten på inköpta varor strävar Nobia efter att minska antalet leverantörer. Målet är att ingå flera strategiska partnerskap med ett färre antal nyckelleverantörer samt att öka andelen inköp från lågkostnadsländer. Under 2011 uppgick andelen inköp från lågkostnadsländer till cirka 10 procent (6).
Nobias dörrplattformar, det vill säga skåpsdörrars materialuppbyggnad och dimension, reduceras från uppskattningsvis 250 till 85. 250 85–66%
1 380
Enskilda dörrutföranden, det vill säga dörrplattformar i kombination med ytskikt och utseende, har minskat från cirka 1 380 till 310. 310 –77%
Nobias organisationsstruktur härstammar från en helt decentraliserad struktur med fabriker och egna varuförsörjningskedjor knutna till respektive varumärke. Med ett mer gemensamt sortiment har Nobia goda förutsättningar att skapa en varumärkesoberoende tillverkning, montering och varuförsörjning. Som ett led i effektiviseringen har antalet produktionsenheter sedan 2009 minskat från 20 till 14, vilket har reducerat Nobiakoncernens totala produktionskapacitet med cirka 15 procent.
Fabriksstängningarna till trots råder fortfarande en överkapacitet i koncernens totala produktionssystem. Mot denna bakgrund pågår en översyn av bolagets hela produktions- lager- och transportstruktur. Den pågående omstruktureringen avseende produktion och logistik syftar till att uppnå en balans mellan storskalighet och transporteffektivitet.
Läs mer om hur vi arbetar för att öka tillväxten >>
Köksbranschen är i mångt och mycket produktionsinriktad och har traditionellt varit sämre på att engagera och vägleda konsumenterna genom köpprocessen. Det vill vi ändra på. Nobias mål är att möjliggöra köksdrömmar. För att lyckas med det kommer Nobia att utifrån konsumentinsikter utveckla sina varumärken i relevanta kanaler samt öka graden av innovation; i sortiment och produkter såväl som i kundbemötandet.
Ett antal försäljningsdrivande projekt startades under året med det övergripande syftet att utveckla och samordna försäljningskanaler och varumärken samt öka försäljningseffektiviteten. Arbetet omfattar allt från utveckling av varumärken och investeringar i enskilda kanaler till framtagande och införande av gemensamma försäljningsrutiner och riktlinjer för utformning av butiker.
I konkurrensen på köksmarknaden är tydliga varumärken viktiga – såväl för konsumenter som för professionella kunder. Nobias varumärkesportfölj består främst av lokalt starka varumärken i mellanprissegmentet, taktiska varumärken för en viss kanal eller med utvecklingspotential, också dessa i mellanprissegmentet, samt av premiumvarumärken i lyxsegmentet.
Nobia utvecklar nu en varumärkesstruktur som tydliggör varumärkenas position på marknaden, särskiljer dem vad gäller målgrupp och sortiment och samtidigt i ökad utsträckning möjliggör synergier i form av gemensamma processer och arbetssätt.
Innovation i vid mening är en viktig del av varumärkesdifferentieringen. Framöver kommer Nobia satsa på en gemensam, mer innovativ produkt- och sortimentsutveckling, som ska spänna över flera varumärken. Som grund för framtida investeringar i marknadsföring samt produkt- och sortimentsutveckling används en djupgående konsumentanalys, enligt vilken kökskonsumenterna i mellanprissegmentet kategoriseras utifrån deras behov, motiv och köpbeteende i förhållande till kök.
Nobia har en mycket bred marknadsnärvaro med egna butiker och franchisebutiker, men det går även att köpa Nobias produkter via specialiserade återförsäljare samt direkt från respektive affärsenhet. Multikanalstrategin har visat sig vara en styrka under konjunkturväxlingar och har historiskt bidragit till Nobias framgång. Försäljning via egna butiker möjliggör god kontroll av bland annat varumärkesprofilering, servicerbjudanden och prisnivåer. Det ger även goda kunskaper om vad slutkunderna prioriterar; insikter som även kommer Nobias professionella kunder till del.
Nobia ska ha en tydlig kanalstrategi för respektive marknad där företaget är verksamt. Befintliga försäljningskanaler ska utvecklas och nya ska etableras när de rätta marknadsförutsättningarna föreligger. Som exempel på hur en befintlig kanal förstärks genomförs kraftfulla investeringar i en upprustning av Hygenas butiksnät. Satsningen omfattar såväl butiksrenoveringar som utveckling av personalen. Läs mer om Hygena på sidan 14.
För att öka andelen avslut analyserade Nobia under det gångna året hela köpprocessen ur ett kundperspektiv; från de första tankarna på ett nytt kök till beslut, leverans och efterservice. Arbetet ska leda fram till en gemensam, resultatinriktad köpprocess som är smidig och engagerande för kunderna. Utbytet av kunskap mellan affärsenheterna ska öka, liksom spridandet av best practice inom områden som försäljningsrutiner, utformning av butiker och serviceerbjudande. Koncerngemensamma nyckeltal tas fram för att utvärdera och jämföra processer, metoder och resultat mellan olika marknader, och erfarenheter från digitala stöd såsom ritprogram och virtuella miljöer för köksdesign ska komma alla affärsenheter till del.
Nobia har ett tjugotal varumärken, varav de flesta är lokalt starka och riktar sig mot konsumenter i mellanprissegmentet. Ett sätt att strukturera varumärkesportföljen är efter om de är kärnvarumärken, taktiska varumärken eller premiumvarumärken.
Mål • Differentierade varumärken
• Stärkta försäljningskanaler • Ökad försäljningseffektivitet
| Marknadssegment | Direktförsäljning | Egna butiker | Franchisebutiker | Återförsäljare |
|---|---|---|---|---|
| Konsumenter | • | • | • | • |
| Professionella kunder | • | • | • | • |
Nobias försäljningskanaler täcker hela spektrat och omfattar direktförsäljning, egna butiker, franchisebutiker och försäljning via återförsäljare, det vill säga bygghandel och gör-det-självbutiker. Inom alla kanaler har Nobia såväl konsumenter som professionella aktörer som sina kunder.
Interna problem i kombination med en försämrad konjunktur och hård konkurrens har bidragit till såväl vikande försäljning som lönsamhet för den franska butikskedjan. Under 2011 påbörjades ett omfattande investeringsprojekt med målet att vända utvecklingen för Hygena.
Hygena förvärvades 2006 och är ett franskt köksföretag med god varumärkeskännedom och ett omfattande butiksnätverk spritt över stora delar av Frankrike. De senaste åren har på flera sätt varit problematiska för den franska butikskedjan. Underhåll och investeringar i butiker och sortiment har varit begränsade, samtidigt som konkurrensen på den franska köksmarknaden har ökat och marknadsförutsättningarna har försämrats.
För att vända Hygenas negativa utveckling initierades under 2011 ett kraftfullt åtgärdsprogram som involverade en total översyn av organisation, sortiment och butiker. Översynen resulterade i att 10 olönsamma butiker, som inte bedömdes ha tillräckliga förutsättningar för att kunna vända den negativa utvecklingen, stängdes under andra kvartalet. Under trejde kvartalet beslutades sedan att ytterligare cirka 15 olönsamma butiker med otillräckliga förutsättningar skulle stängas samt att ett tiotal butiker skulle omlokaliseras. För resterande Hygenabutiker beslutades om en omfattande renovering.
De första fem butikerna renoverades under slutet av 2010 och första halvåret 2011 i en inledande testomgång. Butikerna gjordes om från grunden; golv, väggar, tak, belysning och inredning byttes ut. Nya utställningar monterades samtidigt som utformningen sågs över och nya avdelningar tillkom. Bland annat skapades avskilda ytor för kundsamtal och hela sortimentet av dörrar, bänkskivor och handtag visas på ett ställe i butikerna, där kunderna har möjlighet att själva sätta ihop och prova olika kombinationer.
Utöver attraktiva butiker är butikspersonalens bemötande och förmåga att kunna föreslå innovativa kökslösningar utifrån den enskilde kundens behov viktiga konkurrensfaktorer. Under den månad som varje butik hölls stängd för renovering fick därför butikspersonalen utbildning i bland annat försäljning, det nya ritsystemet, köksplanering och regelverk samt vitvaror, med målet är att förbättra servicen till kunderna och öka antalet avslut.
Gensvaret på de första fem renoverade butikerna var klart positivt. Försäljningen för dessa butiker var efter renoveringen betydligt högre än för jämförbara butiker under samma tidsperiod. Efter det positiva utfallet beslutades om en acceleration av det ursprungliga renoveringsprogrammet. Därmed renoverades hela 73 butiker under fjärde kvartalet. Resterande butiker planeras att renoveras under 2012, förutom de butiker som ska omlokaliseras.
Att under kort tid renovera många butiker ställer höga krav på planering och logistik. Arbetet har följt en strukturerad process, vilken så långt som möjligt har beaktat säsongsvariationer i försäljningen med kraven på effektivitet och genomförande.
Inför säljstarten vid årsskiftet 2011–2012 hade hela 78 nyrenoverade Hygenabutiker öppnats på nytt. Konsumenterna uppmärksammades på förändringen och på Hygenas erbjudanden, bland annat genom en nationell TV-reklamkampanj. Butikspersonalens kompetens höjs kontinuerligt och skillnaden mellan butikerna före och efter renovering är påtaglig och kommer att öka ytterligare i takt med att det koncerngemensamma sortimentet introduceras fullt ut.
Hygena står för ny design och personlig rådgivning. De renoverade butikerna inrymmer bland annat moderna köksutställningar, ytor där kunderna själva kan bekanta sig med sortimentet och minikontor för rådgivning.
I spåren av finanskrisen och den allmänna lågkonjunkturen har den europeiska köksmarknaden haft en svag utveckling de senaste åren. Efter en kortvarig återhämtning under 2010, försvagades marknaden återigen under 2011, som en följd av den ökade ekonomiska osäkerheten i Europa.
Värdet av den europeiska köksmarknaden beräknas uppgå till cirka 12 miljarder euro* . De fyra enskilt största marknaderna är Tyskland, Italien, Storbritannien och Frankrike, som tillsammans utgör över 60 procent av den totala europeiska köksmarknaden. Sverige, Norge, Danmark och Finland står tillsammans för cirka 10 procent av Europas totala köksmarknad.
Den europeiska köksmarknaden är mycket fragmenterad och lokal till sin karaktär. Marknaderna i de olika europeiska länderna kännetecknas generellt av hög konkurrens mellan många små och lokalt starka aktörer. Många köksföretag har likt Nobia en mer eller mindre komplett värdekedja som omfattar allt från produktion till konsumentförsäljning. Vissa aktörer har flera köksvarumärken i samma koncern, men få är verksamma på flera geografiska marknader.
På den fragmenterade europeiska köksmarknaden finns totalt fem aktörer som har marknadsandelar över ett par procent. Utöver Nobia är det olika aktörer som fokuserat på en del av värdekedjan eller har en stark position på vissa stora geografiska marknader, samt ett stort möbelföretag där kök endast utgör en del av det totala erbjudandet.
Efterfrågan på kök påverkas av faktorer som allmän ekonomisk utveckling, konsumenternas framtidstro, utveckling på bostadsmarknaden, nybyggnadstakt samt sysselsättningsgrad. Det generella intresset för heminredning samt produktutveckling inom närliggande industrier, såsom vitvaror, påverkar också efterfrågan på kök.
Ett kök består av ett antal delar såsom skåp och lådor med skåpsdörrar, bänkskivor, vitvaror, blandare, diskho samt inredningsdetaljer som till exempel skåpsinredningar och belysning. Därutöver erbjuder köksspecialister som Nobia konsumenterna hjälp med ritning, planering av köket samt hemkörning och installation. Även till professionella kunder kan erbjudandet inkludera service, transport och installation. I och med stigande komplexitet hos såväl kökslösningar som kringtjänster ökar den genomsnittliga investeringen i ett kök.
I genomsnitt köper européer nytt kök ungefär var 15 år och det görs främst i samband med flytt till nytt boende. I en köksrenovering behöver kunderna utöver att köpa själva köksprodukterna ofta även betala en viss arbetskostnad för exempelvis installation, golvläggning och rördragning. Skattelättander för husarbete, så kallat ROT-avdrag, kan därmed ha en positiv påverkan på renoveringsmarknaden, då det främjar konsumenters investeringar i reparation och underhåll.
I Norden och Storbritannien räknas kök som byggnadstillbehör och ingår därmed vid försäljning av en lägenhet eller hus, medan en bostad i till exempel Frankrike som regel säljs utan köksskåp och vitvaror. Som en konsekvens av det, är projektmarknaden i Kontinentaleuropa mindre omfattande.
Kökskonsumenterna önskar stor valfrihet, samtidigt som preferenserna har blivit allt mer homogena i Europas länder. Att välja kök har i mångt och mycket kommit att bli en livsstilsfråga och processen att välja kök kan för den enskilda konsumenten upplevas som mycket komplicerad. Jämte kvalitet och pris är därför försäljarnas kompetens inom köksdesign och deras förmåga att vägleda kunderna genom beslutsprocessen viktiga konkurrensfördelar.
Nobia är Europas största kökskoncern med en verksamhet som omfattar hela värdekedjan från tillverkning till försäljning, och som spänner över samtliga distributionskanaler. Nobia har en stark position i mellanprissegmentet på samtliga av sina marknader med starka lokala varumärken och god marknadsnärvaro i form av bland annat 465 egna butiker och 182 franchisebutiker. Därtill är Nobia verksamt inom lyxsegmentet och har med det internationella varumärket Poggenpohl försäljning även i Östeuropa, USA och i Sydostasien.
Som komplett köksspecialist tillhandahåller Nobia inte bara köksprodukter och hela kökslösningar, utan hjälper även till med ritning och planering av köket, montering, hemkörning och installation. Få aktörer på den europeiska köksmarknaden har Nobias storlek och därmed möjligheter att tillvarata synergieffekter inom såväl inköp och produktion som administration, marknadsföring och försäljning.
*Källa: CSIL 2011.
Nettoomsättningen i Storbritannien minskade organiskt med 8 procent till 4 481 miljoner kronor (5 198). Strukturkostnader belastade rörelseresultatet med 24 miljoner kronor (107). Exklusive strukturkostnader uppgick rörelseresultatet för regionen till 223 miljoner kronor (326) och rörelsemarginalen var 5,0 procent (6,3). Valutakurseffekter påverkade resultatet med –5 miljoner kronor (–45).
Ungefär en femtedel av den brittiska köksmarknaden utgörs av köksspecialister, vilka i sin tur består av självständiga återförsäljare samt ett antal specialistkedjor. Resten av marknaden utgörs i huvudsak av gör-det-själv- kedjor, aktörer som riktar sig mot små lokala byggföretag samt marknaden för större nybyggnations- och renoveringsprojekt.
Efterfrågan på kök i Storbritannien försvagades under året. Den brittiska köksmarknaden har därmed minskat fyra år i rad sedan år 2008. Till följd av vikande efterfrågan gick under året flera brittiska köksföretag i konkurs, bland andra den rikstäckande butikskedjan Moben.
I Storbritannien representeras Nobia av varumärkena Magnet och Magnet Trade. Därutöver har Nobia ett B2B-erbjudande riktat till den brittiska byggvaruhandeln inklusive gör-det-själv-kedjor.
Magnet Retail är en rikstäckande kedja av helägda köksbutiker* som riktar sig direkt mot slutkonsument. Köken, vilka befinner sig i mellanprissegmentet, är monterade och säljs vanligtvis kompletta och med ett stort serviceinnehåll.
Magnet Trade är en rikstäckande kedja av helägda köksbutiker* som riktar sig mot lokala byggföretag. Köken är monterade och finns i lager. Magnet Tradebutikerna erbjuder även ett begränsat sortiment av byggvaror.
B2B-försäljningen i Storbritannien sker via de sammanslagna enheterna Gower och Interior Solutions, som säljer omonterade kök till den brittiska byggvaruhandeln, inklusive gör-det-själv-kedjor. Utöver själva köken omfattar Nobias erbjdande till återförsäljarna även hjälp med köksutställning i butik, annonsering samt utbildning av sälj- och monteringspersonal, så kallad "category management".
Nobia är en av marknadsledarna på den brittiska köksmarknaden med ett rikstäckande butiksnätverk av 211 butiker. Den breda kanalnärvaron har varit en viktig fördel i tider av minskad efterfrågan. Omsättningen i Storbritannien utgörs av försäljning till slutkund, försäljning till lokala byggfirmor samt B2B-försäljning till byggvaruhandeln. Under 2011 ökade försäljningsandelen i de två sistnämnda kanalerna och sammantaget kunde Nobia behålla sin marknadsandel i Storbritannien.
Utmaningen framåt är att öka försäljningen och förbättra verksamhetens effektivitet.
* Huvuddelen av Magnets butiker är så kallade "mixed stores", vilket innebär att både Magnet Retail och Magnet Trade inryms i samma byggnad. Det finns dock även renodlade butiker i olika storlekar, som riktar sig till konsumenter för Retail respektive lokala byggföretag för Trade.
Den svaga efterfrågan möttes med besparingar som har resulterat i väsentligt lägre fasta kostnader. Under året stängdes 11 butiker och personalstyrkan minskade avsevärt.
Ett affärssystem som möjliggör bättre kundvård (Customer Relationship Management) implementerades i Magnet. CRM-systemet bedöms kunna ge stora vinster, särskilt inom Trade, eftersom det gör det möjligt att ta fram riktade erbjudanden och lojalitetsprogram till lönsamma, professionella kunder.
Magnet vidareutvecklade sitt serviceerbjudande "Full Circle Service", som bland annat innebär att en uppföljning av en installatör görs ett år efter köksköpet. Resultatet av den utökade servicenivån kommer att utvärderas för att sedan kunna utgöra ett gott exempel i andra delar av Nobiakoncernen.
| Nyc keltal |
2010 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 198 | 4 481 | –13,8 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 2 029 | 1 719 | –15,3 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 39,0 | 38,4 | – |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | 326 | 223 | –31,6 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | 6,3 | 5,0 | – |
| Rörelseresultat, MSEK | 219 | 199 | –9,1 |
| Rörelsemarginal, % | 4,2 | 4,4 | – |
| Operativt kapital, MSEK | 724 | 822 | 13,5 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 30 | 24 | – |
| Investeringar, MSEK | 132 | 70 | –47,0 |
| Medelantal anställda | 2 537 | 2 482 | –2,2 |
| Antal anställda vid årets slut | 2 846 | 2 496 | –12,3 |
| Köksbutiker | Egna |
|---|---|
| Storbritannien | 211 |
| Totalt | 211 |
| Renoverats eller bytt läge | – |
|---|---|
| Nyöppnats, netto | –11 |
Våra varumärken
Nettoomsättningen i Norden ökade organiskt med 7 procent till 5 276 miljoner kronor (5 092). Strukturkostnader belastade rörelseresultatet med 63 miljoner kronor (82). Exklusive strukturkostnader uppgick rörelseresultatet för regionen till 462 miljoner kronor (331) och rörelsemarginalen var 8,8 procent (6,5). Valutaeffekter påverkade resultatet med 15 miljoner kronor (40).
Marknaden i Norden kännetecknas av ett fåtal större köksaktörer parallellt med många mindre, lokalt starka köksföretag. Kännetecknande för den nordiska köksmarknaden är även dess förhållandevis stora inslag av projektförsäljning, där kunderna utgörs av husfabrikanter och byggbolag, som har ledtider för sina byggprojekt på cirka nio månader.
Bostadsmarknaderna i Norden har försvagats de senaste åren, med stora inbördes variationer mellan länderna. Den svagare konjunkturen under 2011 påverkade i första hand konsumentmarknaderna i Danmark, Sverige och Finland och i mindre utsträckning efterfrågan från slutkunder i Norge. Den professionella köksmarknaden var mer stabil under året, främst till följd av fortsatt höga nivåer av färdigställande av nya bostäder.
I Norden representeras Nobia av varumärkena HTH, Invita och unoform som kommer från Danmark, Myresjökök och Marbodal från Sverige, Sigdal och Norema från Norge, samt i Finland av Petra, Parma och A la Carte.
HTH erbjuder kompletta kökslösningar till såväl konsumentmarknad som projektmarknad i hela Skandinavien. Försäljning sker via egna och franchisebutiker. Det går också att köpa omonterade HTH-kök via internet.
Invita säljer monterade kök med skräddarsydd exklusiv design genom egna butiker och återförsäljare, främst i Danmark.
unoform tillverkar exklusiva kök med högt hantverksinnehåll och särpräglad design. Köken säljs genom egna butiker och återförsäljare i främst Skandinavien.
Myresjökök säljs i första hand till professionella kunder på projektmarknaden i Sverige, såsom byggbolag och husfabrikanter, vilka efterfrågar stora volymer monterade skåp med hög leveranskvalitet. Med Myresjököks flexibla utbud kan projektkunderna erbjuda sina bostadskunder stor frihet i valet av kök.
Marbodal är ett välkänt köksvarumärke i Sverige och säljer i egna butiker, franchisebutiker och genom andra återförsäljare till både slutkonsumenter och professionella kunder. Marbodalkök säljs även i Norge.
Sigdal erbjuder monterade kök i Norge till konsumenter och byggföretag genom specialiserade köksbutiker, byggvaruhandeln och andra återförsäljare.
Norema säljer monterade kök till konsumenter och byggföretag genom egna
butiker och andra återförsäljare i Norge. Viss försäljning sker också till byggföretag.
Petra, Parma och A la Carte säljs i Finland via specialiserade köksbutiker, byggvaruhandeln samt direkt till byggbolag. Försäljningen via köksbutiker utgörs främst av försäljningen via franchisekedjan KeittiöMaailma samt genom konceptet Nettokeittiöt, som är en dedikerad franchisekanal för omonterade kök.
Med sina starka lokala varumärken är Nobia ledande i mellanprissegmentet på den nordiska köksmarknaden. Marknadstäckningen är god med sammanlagt 258 köksbutiker, varav ungefär en tredjedel är egna butiker och omkring två tredjedelar är franchisebutiker. Nobia är dessutom marknadsledande vad gäller nybyggnation och försäljning till små och stora byggbolag och hustillverkare, med välutvecklade servicekoncept och en dokumenterad förmåga att säkerställa stora leverenser.
Utmaningen framåt är att uppnå förbättrad lönsamhet samt förtydliga försäljningskanalernas och varumärkenas positioner.
I Sverige genomfördes en produktionsflytt från Älmhult till Tidaholm. Flytten förväntas ge årliga besparingar inom produktion och varuförsörjning om cirka 20 miljoner kronor. Samtidigt fördubblade den varumärkesoberoende Tidaholmsfabriken sina produktionsvolymer.
Som ett led i besparingsprogrammen stängdes 27 butiker, huvudsakligen i Norge och Danmark, och antalet medarbetare reducerades avsevärt. Efter en analys av den nordiska varumärkesstrategin fokuserades Invita till den danska marknaden.
För att förtydliga ansvar och beslutsvägar delades de nordiska verksamheterna upp i separata organisationer för de olika länderna. Nya chefer tillsattes för Nobia Danmark, Nobia Norge samt Novart, vilket är Nobias finska verksamhet.
I slutet av året började det nya, koncerngemensamma sortimentet introduceras i HTH:s butiker. Samtidigt presenterades sortimentet i utställningslokalen i Tidaholm.
| Nyc keltal |
2010 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 092 | 5 276 | 3,6 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 1 945 | 2 019 | 3,8 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 38,2 | 38,3 | – |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | 331 | 462 | 39,6 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | 6,5 | 8,8 | – |
| Rörelseresultat, MSEK | 249 | 399 | 60,2 |
| Rörelsemarginal, % | 4,9 | 7,6 | – |
| Operativt kapital, MSEK | 898 | 881 | –1,9 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 28 | 45 | – |
| Investeringar, MSEK | 100 | 120 | 20,0 |
| Medelantal anställda | 2 812 | 2 831 | 0,7 |
| Antal anställda vid årets slut | 2 945 | 2 767 | –6,0 |
| Köksbutiker | Egna | Franchise |
|---|---|---|
| Danmark | 45 | 34 |
| Sverige | 14 | 23 |
| Norge | 15 | 35 |
| Finland | 0 | 83 |
| Övriga länder | 3 | 6 |
| Totalt | 77 | 181 |
| Renoverats eller bytt läge | – |
|---|---|
| Nyöppnats, netto | –27 |
Nettoomsättningen i Kontinentaleuropa minskade organiskt med 6 procent till 3 368 miljoner kronor (3 805). Strukturkostnader belastade rörelseresultatet med 202 miljoner kronor (214). Exklusive strukturkostnader uppgick rörelseresultatet för regionen till –70 miljoner kronor (–33) och rörelsemarginalen var –2,1 procent (–0,9). Valutaeffekter påverkade resultatet med 10 miljoner kronor (–5).
Köksmarknaden i Kontinentaleuropa är mycket fragmenterad och lokal till sin karaktär. Nobias huvudmarknader i denna region är Frankrike, Österrike och Tyskland. I Frankrike finns ett flertal aktörer, såväl stora möbelkedjor som köksspecialister. I Österrike dominerar två köksföretag, varav Nobias ewe/FM är det ena. I Österrike, liksom i Tyskland, har de stora möbelvaruhusen en stark ställning avseende distribution av kök. I Tyskland finns många förhållandevis små köksleverantörer samt ett par stora köksföretag, vilka även har starka positioner på närliggande marknader.
Efterfrågan på kök i Kontinentaleuropa har legat på en låg nivå de senaste åren. Den allmänna ekonomiska osäkerheten under 2011 påverkade i första hand konsumentmarknader i södra Kontinentaleuropa.
I region Kontinentaleuropa representeras Nobia av Hygena, ewe, Intuo, FM samt Optifit. Tyska Poggenpohl är Nobias enda globala varumärke.
Hygena erbjuder kompletta kökslösningar som levereras omonterade till attraktiva priser. Köken säljs via helägda butiker i främst Frankrike. Hygenas köksstommar produceras av Optifit i Tyskland.
ewe står för modern design i övre mellanprissegmentet. Köken säljs i huvudsak via möbelvaruhus och fristående köksbutiker i Österrike.
Intuo är österrikiska kökslösningar som vänder sig till den kvalitetsmedvetna konsumenten i övre mellanprissegmentet. Intuoköken produceras i Österrike och säljs via återförsäljare.
FM erbjuder kök med traditionell design och hög grad av funktionalitet, såsom solida träluckor och höj- och sänkbara skåp. Försäljningskanaler är i första hand möbelvaruhus och fristående köksbutiker i Österrike.
Optifit säljer omonterade kök till Hygena samt till gör-det-själv-kedjor, fristående köksbutiker och möbelvaruhus i Tyskland. Optifit erbjuder även badrumsserier under varumärket Marlin.
Poggenpohl är ett av få internationellt välkända köksvarumärken. Tillverkningen av de exklusiva köken sker i Herford i Tyskland med distribution till alla kontinenter. Kompletta kökslösningar säljs till slutkonsumenter i Europa, USA och Sydostasien via ett 35-tal egna butiker i stora städer, till fristående köksbutiker och till professionella kunder på projektmarknaden.
Nobias marknadsandel på den kontinentaleuropeiska köksmarknaden är blygsam. Av koncernens försäljning i Kontinentaleuropa utgörs största delen av Hygena, som är ett välkänt varumärke i Frankrike. Den starkaste positionen i regionen har Nobia i Österrike, med en nummer 2 position. I Tyskland är Nobia en relativt liten aktör, men tyska Poggenpohl har ett mycket starkt varumärke på den globala lyxmarknaden.
Utmaningen framåt är att fortsätta sänka kostnaderna för tillverkning och montering. Särskilt fokus läggs på att vända de senaste årens negativa utveckling i Hygena samt på att förbättra lönsamheten i Poggenpohl.
För att vända den negativa utvecklingen gjordes stora insatser i Hygena, vars butiker har haft ett eftersatt underhåll. Efter ett inledande test där fem butiker totalrenoverades accelererades det ursprungliga renoveringsprogrammet. Det ledde till att 78 nyrenoverade Hygenabutiker stod färdiga vid årsskiftet med tränad personal och ett delvis nytt sortiment. Mer om Hygena på sidan 14.
En ny ledning för Poggenpohl tillsattes och en åtgärdsplan för att förbättra lönsamheten togs fram för att möjliggöra fortsatta investeringar i innovativa kök i värdsklass.
Som ett led i besparingsprogrammen stängdes 13 butiker i regionen och antalet anställda minskade avsevärt.
| Nyc keltal |
2010 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 805 | 3 368 | –11,5 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 1 501 | 1 319 | –12,1 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 39,4 | 39,2 | – |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | –33 | –70 | – |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | –0,9 | –2,1 | – |
| Rörelseresultat, MSEK | –247 | –272 | –10,1 |
| Rörelsemarginal, % | –6,5 | –8,1 | – |
| Operativt kapital, MSEK | 421 | 489 | 16,2 |
| Avkastning på operativt kapital, % | –59 | –56 | – |
| Investeringar, MSEK | 114 | 274 | – |
| Medelantal anställda | 2 298 | 2 110 | –8,2 |
| Antal anställda vid årets slut | 2 369 | 2 112 | –10,8 |
| Köksbutiker | Egna | Franchise |
|---|---|---|
| Frankrike | 140 | – |
| Tyskland | 8 | 1 |
| Österrike | 1 | – |
| Övriga länder | 28 | – |
| Totalt | 177 | 1 |
| Renoverats eller bytt läge | 78 |
|---|---|
| Nyöppnats, netto | –13 |
Heminredning har i flera år handlat om att skapa ett näste, ett komplett hem, en plats med hjärta, men mest av allt har det handlat om att utforma ett boende som känns personligt och autentiskt. Köket är inget undantag. Det moderna och personliga köket ska vara estetiskt och funktionellt, men det ska också vara en glädje att umgås i.
Eftersom det numera ofta är öppet mellan kök och vardagsrum har kraven på köket förändrats. Standardiserade lösningar kombineras med individuella val. Köket ska vara bekämt och hemtrevligt och samtidigt ha den nyaste teknologin integrerad. En utmaning vi på Nobia gärna ser som vår uppgift att lösa. Det blir vanligare med klassiska vardagsrumsfunktioner som till exempel bokhyllor i köket, men vi ser även en ökad användning av material såsom sten, trä, glas och textil. Köken blir allt mindre sterila och större vikt läggs på materialval som tillför en känsla av vardagsrumsmöbler.
Det moderna köket innehåller flera olika beståndsdelar, allt för en mer personlig och autentisk känsla. Vi mixar inte bara olika färger, utan även material och stilar. Framöver kommer vi att få se nya stilmixar och oväntade materialkombinationer. Glas och marmor har till exempel redan tagit plats i många kök. Det minimalistiska köket har inte försvunnit, men det har förändrats till att bli lite mjukare och mer jordnära.
Bra arbetsbelysning har sedan länge varit givet. Men trenden att använda mer glas och öppen förvaring i köket gör att konsumenternas behov av dekorativ belysning ökar. LED-belysning planeras in bakom glasdörrar, i öppna hyllor och i lådor etcetera. Belysning är ett enkelt sätt att ge ett vitt kök karaktär.
En av de viktigaste trenderna som tillgodoser vårt behov att organisera saker som vi vill visa upp eller använder ofta är öppen förvarning. Hyllorna är ofta enkla i sitt uttryck och lyfter fram tingen som vi anser ger personlighet åt köket.
I de nordiska länderna föredrar man lackade luckor och hellre matta än högblanka. Vitt är den absolut vanligaste färgen på nordiska kök. I övrigt väljer man mjukare färger och gärna nyanser av beige, grått och vitt. Det finns även skillnader i kundpreferenser mellan de nordiska länderna, bland annat vad gäller antalet diskhoar, där det vanligaste i Danmark är en ho utan avrinningsplatta, medan de flesta konsumenter i Sverige och Norge föredrar fler än en diskho.
I Storbritannien föredrar kökskonsumenterna antingen en modern, vitlackad, högblank, slät lucka eller en trälucka, gärna i ek och Shakerstil, vilket är en enkel och stilren inredningsstil. I Storbritannien märks även en snabbt växande trend och ökad efterfrågan på målade träluckor i traditionell stil, speciellt vad gäller "In-Frame", vilket är en typ av ramlucka.
På den franska marknaden efterfrågas mer färg på såväl moderna som traditionella fronter. Populära färger bland franska kökskonsumenter är burgundy-rött och olika nyanser av grått och lila. Generellt sett är köksytorna mindre i Frankrike, vilket betyder att det är än viktigare att designa optimala kökslösningar.
Nobia har under året fortsatt förändringsarbetet i syfte att effektivisera inköp och produktsortiment för att minska komplexitet och kostnader. Nobia har också intensifierat renoveringen av Hygenas butiker i Frankrike samt anpassat kostnader och organisation i olika affärsenheter till rådande marknadsläge. De omfattande strukturåtgärderna uppgick till totalt 334 miljoner kronor under 2011.
| 2010 | 2011 Förändring, % | ||
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 14 085 | 13 114 | –7 |
| Bruttomarginal, % | 39,1 | 39,1 | – |
| Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar, % (EBITDA ) |
6,9 | 7,0 | – |
| Rörelseresultat, MSEK (EBIT ) |
517 | 518 | 0 |
| Rörelsemarginal, % | 3,7 | 3,9 | – |
| Resultat efter finansiella poster, MSEK | 432 | 435 | 1 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –89 | 69 | – |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –0,53 | 0,42 | – |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 641 | 9 | –99 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 0,4 | 3,6 | – |
| Avkastning på eget kapital | –2,4 | 2,0 | – |
| Antal anställda vid årets slut | 7 430 | 8 203 | –9 |
Alla siffror, utom nettoomsättning, resultat efter skatt, resultat per aktie, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital har justerats för strukturkostnader.
I januari 2011 presenterade Nobia en plattare organisation som möjliggör snabbare beslut. Förändringen innebar att de funktioner som rapporterade till funktionerna Chief Commercial Officer, CCO, respektive Chief Operations Officer, COO, istället rapporterar direkt till VD, Morten Falkenberg.
Inför bokslutskommunikén i februari 2011 meddelades att strukturkostnader om 275 miljoner kronor belastar fjärde kvartalet 2010 för att kortsiktigt stärka Nobia. I bokslutskommunikén meddelades att cirka 385 medarbetare tvingas lämna koncernen.
I mars utsågs en ny koncernledning för Nobia. Koncernledningen består därefter av personer med tydliga ansvar för affärsenheter eller centrala funktioner. Grace Pardy tillträdde tjänsten som chef för Marknadskommunikation. Per Kaufmann tillträdde på permanent basis som chef för Kontinentaleuropa Detaljhandel.
I maj 2011 höll Nobia kapitalmarknadsdag och presenterade initiativ för att nå koncernens marginalmål om 10 procent.
I augusti meddelades att Lars Völkel skulle tillträda som chef för Poggenpohl den 1 september 2011.
Mot bakgrund av den ekonomiska osäkerheten på Nobias marknader meddelade bolaget i oktober att ett antal affärsområden vidtar ytterligare åtgärder för att anpassa kostnaderna. Åtgärdsprogrammet innebär att cirka 30 butiker stängs i Frankrike, Danmark och Norge och att cirka 450 medarbetare tvingas lämna koncernen. Samtidigt meddelades att renoveringarna av Hygenas butiker skulle intensifieras under fjärde kvartalet.
I slutet av oktober tillkännagavs att Lars Bay-Smidt skulle tillträda som chef för Nobia Danmark den 1 november 2011.
Under december slutfördes produktionsflytten från Älmhult till Tidaholm och delar av det nya koncernövergripande sortimentet började säljas i Hygena, HTH och Magnet.
Vid utgången av året hade 78 av Hygenas butiker färdigställts inom ramen för det renoveringsprogram som inleddes tidigare under året.
Vid utgången av året hade koncernen 7 430 anställda (8 203). Av de cirka 30 butiker i Frankrike, Norge och Danmark som
under tredje kvartalet beslutades att stängas hade 11 stängts per årsskiftet och ytterligare 13 stängdes i januari 2012.
Årets resultat per aktie efter utspädning uppgick till 0,42 kronor (–0,53). Årets resultat per aktie efter utspädning exklusive strukturkostnader uppgick till 1,81 kronor (1,86).
Nettoomsättningen uppgick till 13 114 miljoner kronor (14 085). Koncernens organiska tillväxt, det vill säga omsättningsförändringen för jämförbara enheter och justerat för valutaeffekter, uppgick till –2 procent jämfört med föregående år. Region Nordens organiska tillväxt var positiv medan region Storbritannien och region Kontinentaleuropa uppvisade en negativ organisk tillväxt.
Under året har butiksnätet minskat. Det totala antalet butiker uppgick vid årets slut till 647 (698). I antalet butiker inkluderas egna och franchisebutiker.
Koncernens rörelseresultat uppgick till 184 miljoner kronor (6). Lägre volymer och strukturkostnader om 334 miljoner kronor (511) har haft negativ inverkan på resultatet. Rörelsemarginalen uppgick till 1,4 procent (0,0). Rörelseresultatet exklusive strukturkostnader uppgick till 518 miljoner kronor (517). Rörelsemarginalen exklusive strukturkostnader uppgick till 3,9 procent (3,7). Effekten på årets rörelseresultat av lägre volymer har i Nobia kompenserats av sänkta kostnader och höjda priser.
I region Storbritannien minskade nettoomsättningen med 14 procent till följd av negativa valutakurseffekter och lägre volymer i Magnet. I region Norden ökade nettoomsättningen med 4 procent främst till följd av ökad leveransnivå till professionella kunder. I region Kontinentaleuropa var nettoomsättningen 11 procent lägre än 2010. Justerat för avyttrade Pronorm minskade nettoomsättningen i regionen med 10 procent, till följd av lägre volymer i Hygena och Poggenpohl.
Finansiella poster uppgick till –83 miljoner kronor (–85). I finansnettot ingår nettot av avkastning på pensionstillgångar och räntekostnad på pensionsskulder motsvarande –27 miljoner kronor (–37). Resultatet efter finansiella poster förbättrades till 101 miljoner kronor (–79).
Resultat efter skatt ökade till 69 miljoner kronor (–89). Föregående års skatteintäkt om 25 miljoner kronor förklaras i huvudsak av aktiverade förlustavdrag samt återbetald skatt i Storbritannien.
Det operativa kassaflödet minskade till 9 miljoner kronor (641) till följd av ökade utbetalningar för strukturåtgärder, minskade förskottsbetalningar samt något ökad kapitalbindning i lager och kundfordringar.
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 471 miljoner kronor (347) varav 291 miljoner kronor (107) är relaterat till butiksinvesteringar.
Koncernens sysselsatta kapital uppgick till 5 269 miljoner kronor (5 323) vid periodens utgång. Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 1 586 miljoner kronor (1 510). Skuldsättningsgraden vid årsskiftet uppgick till 45 procent (44 procent).
Avsättning för pensioner, vilka ingår i nettolåneskulden, uppgick vid periodens slut till 565 miljoner kronor (587). Oredovisade aktuariella förluster uppgick vid utgången av 2011 till totalt –184 miljoner kronor (–67).
Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 3 525 miljoner kronor (3 446).
Soliditeten uppgick vid årets slut till 42 procent (41).
Nobias kreditramar, som löper till och med år 2015, uppgår till 2,8 miljarder kronor exklusive checkräkningskrediter. Vid utgången av december 2011 var 1,7 miljarder kronor av dessa outnyttjad.
I syfte att förenkla relevanta beslutsvägar och därigenom möjliggöra ett effektivare arbete med att harmonisera sortiment och effektivisera inköpsarbetet, infördes en ny organisation från och med den 16 januari 2012. Förändringen innebär att Nobias produktions-, inköpsoch sortimentorganisation integreras och läggs samman till en ny gemensam funktion. Samtidigt överfördes ansvar för sortimentsstrategi, produktutveckling och design till den nya globala marknadsfunktionen.
Efterfrågan på kök följer normalt samma konjunkturcykel som andra konsumentnära sällanköpsvaror. Mot bakgrund av rådande konjunkturläge bedöms framtida efterfrågeutveckling som osäker framförallt i region Storbritannien och Kontinentaleuropa. Totalt sett bedöms marknadsvillkoren under 2012 vara fortsatt utmanande.
Flera projekt har pågått under 2011 för att långsiktigt öka effektiviteten och dra större fördel av koncernens storlek. I tillägg till detta har ytterligare besparingsåtgärder genomförts, vilka beräknas ge årliga besparingar om cirka 125 miljoner kronor och få full effekt från fjärde kvartalet 2012.
Medelantalet anställda uppgick under 2011 till 7 475 jämfört med 7 681 föregående år. Minskningen beror främst på besparingsåtgärder i samtliga regioner. Antalet anställda vid årets slut var 7 430 (8 203).
Nobias vision att bli en ledande köksspecialist kräver nytänkande och motiverade människor. Kompetensförsörjning på alla nivåer är därför en nyckelprocess i Nobia. Nobias personalfunktion har ansvar för att en enhetlig metod för att arbeta med medarbetarfrågor tilllämpas i koncernen och ansvarar vidare för att utveckla och stötta Nobias chefer med verktyg för rekrytering, kompetensanalys och förändringsledarskap. Personalfunktionen ser också över ersättningsfrågor som fast och rörlig lön, pensioner och incitamentsprogram.
I Sverige bedriver koncernen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i Marbodal AB och Myresjökök AB. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom buller och utsläpp till luft i samband med ytbehandling av trädetaljer. Länsstyrelsen är beslutande organ i ovanstående frågor.
Under 2009 har ansökan om slutliga villkor för anläggningen i Tidaholm lämnats in till Länsstyrelsen för beslut. Yrkandet har behandlats av Länsstyrelsen, men frågor kring bullerbegränsningsvärden kvarstår. Under 2011 har obligatorisk periodisk besiktning genomförts tillsammans med Länsstyrelsen och rapporten visar att anläggningen innehar nödvändiga tillstånd. En ny infartsväg till anläggningen projekteras tillsammans med Tidaholms kommun för att minska buller från transporter ut mot närliggande bostadsområden. Myresjököks överklagan av ett av villkoren i tillståndsbeslutet avseende buller i Älmhultsfabriken behandlades under 2009. Beslutet står fast även 2011, men Länsstyrelsen i Kronoberg har accepterat, med anledning av Nobias flytt av Myresjököks montering och distribution av kök från Älmhult till fabriken i Tidaholm, att bullerutredningen skjuts på framtiden. Kvarstående bullerutredning beräknas genomföras under första halvåret 2012. Tillståndet gentemot myndigheter kommer att administreras av verksamheten i Tidaholm. I Älmhult innehar Myresjököks marknadsorganisation ISO 14011. I Tidaholm innehar Marbodals marknads- och produktionsorganisation ISO 14011.
Utsläppsnivåerna för flyktiga organiska ämnen ligger väl inom tillståndsgränserna för både anläggningen i Tidaholm och anläggningen i Älmhult. Den tillståndspliktiga produktionen i Sverige motsvarar mindre än 10 procent av koncernens nettoomsättning.
| Kg | Förbrukad mängd lösningsmedel |
Mängd lösningsmedel till destruktion |
Totalt utsläpp |
|---|---|---|---|
| Älmhult | 11 599 | 8 741 | 2 858 |
| Tidaholm | 26 743 | 5 339 | 21 404 |
Nobia har även under 2011 besvarat frågorna från Carbon Disclosure Project (CDP) samt medverkat i projektet Hållbart Värdeskapande, som är ett initiativ av Sveriges största investerare och aktieägare.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Klarabergsviadukten 70 A, 107 24 Stockholm. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Moderbolagets verksamhet omfattar koncerngemensamma funktioner och ägande av dotterbolagen. Resultat efter finansnetto uppgick till 58 miljoner kronor (2) och utgjordes främst av mottagna koncernbidrag och utdelningar från dotterbolag.
Aktiekapitalet i Nobia uppgår till 58 430 237 kronor, fördelat på 175 293 458 aktier med ett kvotvärde om 0,33 kronor. Varje aktie förutom återköpta egna aktier, berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och vinst. Nobia har endast ett aktieslag. Nobia återköpte under 2007 och 2008 totalt 8 162 300 egna aktier till ett värde av 468 056 934 kronor enligt det bemyndigande som årsstämman 2007 och 2008 beslutade om. Samtliga återköpta aktier motsvarar 4,7 procent av totalt antal aktier. Syftet var främst att därigenom möjliggöra, helt eller delvis, förvärvsfinansiering genom betalning med egna aktier men också att anpassa företagets kapitalstruktur för att därigenom bidra till ett ökat aktieägarvärde. Bemyndigandet innebar en möjlighet att återköpa upp till ett totalt eget innehav av 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Årsstämman 2011 bemyndigade om återköp av egna aktier, men inga ytterligare aktier återköptes under 2011.
De tio största ägarna hade cirka 66 procent av aktierna. Den enskilt största aktieägaren, Nordstjernan AB, hade 18,2 procent av röstetalet för samtliga aktier.
Nobias långivare har upprättat en klausul som kan innebära uppsägning av samtliga lån om kontrollen över bolaget förändras väsentligt. Om någon enskilt, eller tillsammans med andra (under formella eller informella former), erhåller kontroll över bolaget kan långivarna säga upp samtliga utestående lån till betalning. Med kontroll över bolaget avses kontroll över mer än hälften av de totala rösterna eller kapitalet eller att direkt och avgörande inflytande finns över tillsättandet av styrelsen eller koncernledning. Kontroll över bolaget anses också föreligga om någon, enskilt eller tillsammans, kan utöva direkt och avgörande inflytande på bolagets finansiella och strategiska position. Föreligger en situation där kontrollen över bolaget förändras väsentligen ska långivare och Nobia inleda förhandlingar som maximalt kan pågå i 30 dagar. Förhandlingarna ska syfta till att en överenskommelse mellan långivare och Nobia uppnås. Uppnås ej en överenskommelse äger långivarna rätten att säga upp samtliga utestående lån till omedelbar betalning.
Mer om aktien och aktieägare på sidorna 82–83.
Riktlinjerna 2011 överensstämmer i allt väsentligt med förslag till riktlinjer 2012 förutom det av ersättningsutskottet föreslagna incitamentsprogrammet. Det tidigare återkommande personaloptionsprogrammet föreslås ersättas med ett aktierelaterat program baserat på så kallade matchnings- och prestationsaktier enligt nedan.
Bland styrelsens medlemmar utses ett ersättningsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att ta fram förslag till kompensation för VD samt ta ställning till förslag till kompensation för de chefer som direktrapporterar till VD.
Ersättningsutskottet genomför årligen uppföljning och utvärdering av pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning. Ersättningsutskottet följer även upp och utvärderar tillämpningen av de av årsstämman beslutade riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen, gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer samt i övrigt överväger behovet av förändringar. I samband med utvärderingen har ersättningsutskottet konstaterat att ersättningen till ledande befattningshavare under 2011 följt de på årsstämman 2011 beslutade ersättningsriktlinjerna. Enligt ersättningsutskottets bedömning har tillämpningen av dessa riktlinjer varit korrekt.
Från och med 2005 har Nobias långsiktiga incitamentsprogram bestått av personaloptionsprogram för högre befattningshavare. Syftet har varit att ytterligare öka högre befattningshavares engagemang och ägande i företaget samt att attrahera, motivera och kvarhålla nyckelmedarbetare inom koncernen. Ersättningsutskottets uppföljning och utvärdering av koncernens personaloptionsprogram har visat på behov av viss strukturell förändring och inför årsstämman 2012 har därför styrelsen utarbetat ett nytt program för långsiktig aktierelaterad ersättning baserat på så kallade matchnings- och prestationsaktier, se nedan.
Styrelsen för Nobia AB föreslår att årsstämman 2012 beslutar om följande förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättning och anställningsvillkor till VD och den övriga koncernledningen. Koncernledningen består för närvarande av elva personer.
Styrelsen anser, baserat på bland annat den utvärdering som ersättningsutskottet genomfört, att ifrågavarande förslag till beslut om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen – vilka väsentligen överensstämmer med de riktlinjer som fastställdes av årsstämman föregående år – är en balanserad avvägning mellan fast kontantlön, rörlig kontantlön, långsiktig aktierelaterad ersättning, pensionsvillkor samt övriga förmåner. Nobias policy är att den totala ersättningen skall ligga på marknadsnivå. En löpande IPE-klassificering (International Position Evaluation) görs för att säkerställa marknadsnivåer i respektive land. Medlemmar i koncernledningen har såväl en fast som en rörlig lönedel. Grundprincipen är
att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter beslut i styrelsen. Den rörliga lönedelen fördelas normalt i ett antal delmål, exempelvis koncernens resultat, resultatet i den enhet man ansvarar för, och individuella/ kvalitativa mål. Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för VD fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av VD efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 11 179 000 kronor (exklusive sociala avgifter). Beräkningen har gjorts baserat på koncernledningens nuvarande sammansättning. Koncernledningsmedlemmar anställda i Sverige har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har ledningen möjlighet efter beslut i styrelsen till en utökad premiebaserad pensionsrätt på lönedelar över 30 basbelopp. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om sex månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om tolv månader.
Koncernen har sedan 2005, efter beslut på respektive årsstämma, genomfört ett årligt personaloptionsprogram. Inom ramen för respektive program har tilldelning av personaloptioner skett vederlagsfritt, medan utnyttjandet av personaloptioner villkorats i en stigande skala av den genomsnittliga ökningen av vinsten per aktie under en treårig intjänandeperiod. Intjänandeperioderna för 2005 till 2008 års program har löpt ut och för 2009, 2010 och 2011 års program gäller således att resultatutvecklingen bestämmer antalet personaloptioner som får utnyttjas av det totala antalet tilldelade personaloptioner. 2009 års personaloptionsprogram omfattar totalt 131 högre befattningshavare, inklusive koncernledningen. 2010 års personaloptionsprogram omfattar totalt 104 högre befattningshavare, inklusive koncernledningen. 2011 års personaloptionsprogram omfattar totalt 105 högre befattningshavare, inklusive koncernledningen. Personaloptioner kan komma att föranleda kostnader för Nobiakoncernen i form av dels sociala avgifter vid utnyttjandet av personaloptionerna, dels en redovisningsmässig kostnad enligt IFRS 2, enligt vad som har redovisats för årsstämman 2009, 2010 respektive 2011. De sociala avgifterna beräknas uppgå till cirka 20 procent av värdetillväxten på personaloptionerna. Då prestationsmålen för 2009 års program inte har uppnåtts kommer emellertid personaloptioner som tilldelats under detta program inte att utnyttjas, varför programmet inte kommer att föranleda några kostnader.
Styrelsen har föreslagit att årsstämman beslutar om ett långsiktigt aktierelaterat sparprogram. Programmet bygger på att deltagarna investerar i Nobiaaktier som "låses in" i programmet. Varje Nobiaaktie som deltagarna investerar i inom ramen för programmet ger deltagarna rätt att, efter en treårig intjänandeperiod och förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, vederlagsfritt tilldelas så kallade matchnings- och prestationsaktier i Nobia. Villkoren är kopplade dels till
deltagarens fortsatta anställning och ägande av investerade aktier, dels till uppfyllande av ett finansiellt mål. De beräknade kostnaderna för programmet för VD och koncernledning baseras på redovisningsprinciperna enligt IFRS 2 och uppgår vid en aktiekurs om 26,80 kronor till cirka 10 miljoner kronor. I beloppet ingår beräknad kostnad för sociala avgifter. Kostnaderna fördelas över den treåriga kvalifikationsperioden.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Till årsstämmans förfogande står följande medel i moderbolaget:
| 1 828 000 776 |
|---|
| 56 949 800 |
| 1 718 825 490 |
| 52 225 486 |
Styrelsen föreslår att samtliga till årsstämmans
| Summa kronor | 1 828 000 776 |
|---|---|
| I ny räkning överföres | 1 828 000 776 |
| förfogande stående medel överförs i ny räkning: |
Styrelsen föreslår att samtliga till årsstämmans förfogande stående medel överförs i ny räkning och att utdelning till aktieägarna således inte lämnas för verksamhetsåret 2011.
För att sänka kostnadsbasen har Nobia under senare år genomfört en rad strukturåtgärder.
I tillägg till detta har besparingsåtgärder genomförts för att anpassa kostnadsnivån till rådande marknadsläge. Besparingsåtgärderna har föranlett kostnader som belastar 2011 års resultaträkning med 171 miljoner kronor. Initiativen innebär att cirka 450 medarbetare kommer att lämna koncernen. Koncernens kassaflöde 2012 kommer att belastas med uppskattningsvis 114 miljoner kronor. Detta initiativ beräknas leda till årliga besparingar i storleksordningen 125 miljoner kronor, vilka kommer att genereras gradvis och få full effekt från fjärde kvartalet 2012.
Strukturkostnader för 2011 uppgick till sammanlagt 334 miljoner kronor (511), varav 163 miljoner kronor avsåg effektiviseringar samt 171 miljoner kronor avsåg besparingsåtgärder, vilka har belastat rörelseresultatet. I föregående års strukturkostnader ingår förlust från försäljningen av Culinoma och Pronorm med 72 miljoner kronor. Strukturåtgärderna har belastat kassaflödet med 241 miljoner kronor, varav 122 miljoner kronor härrör från strukturåtgärder verkställda tidigare år.
Kvarvarande omstruktureringsreserver uppgår vid årets utgång till 280 miljoner kronor.
Besparingarna från åtgärderna kommer att möjliggöra betydande satsningar på produkt- och serviceutveckling, i varumärkesstärkande åtgärder samt i butiksutveckling och utbildningssatsningar för Nobias säljpersonal.
Nobia är exponerat för såväl affärsmässiga som finansiella risker. De affärsmässiga riskerna kan delas upp i strategiska, operationella samt politiska och legala risker. De finansiella riskerna är hänförliga till valutor, räntor, likviditet, kreditgivning, råvarupriser samt finansiella instrument.
All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som kan hanteras väl kan leda till möjligheter medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster. Riskhanteringen i Nobia syftar till att skapa medvetenhet om risker och därmed begränsa, kontrollera och hantera dessa samtidigt som affärsmöjligheter tillvaratas och lönsamheten stärks.
Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom Nobia och i den strategiska planeringen. Inför aktieägarna svarar styrelsen för bolagets riskhantering. Företagsledningen rapporterar riskfrågor löpande till styrelsen.
Företagsstyrnings- och policyrisker hanteras genom att Nobia kontinuerligt utvecklar internkontrollen.
Intern spridning av för ändamålet anpassad information säkerställs genom koncernens ledningssystem och processer. Dessa beskrivs utförligare i Bolagsstyrningsrapporten, avsnitt Koncernledning på sidan 34.
Risker förknippade med affärsutveckling såsom företagsförvärv styrs av en systematisk process, så kallad due diligence, och efterföljande uppföljning av förvärv mot ursprungliga planer. Mer långsiktiga risker hanteras i första hand vid styrelsens behandling av koncernens strategiska planering. I samband med detta utvärderas och diskuteras Nobias affärsutveckling utifrån externa och interna överväganden.
Nobia verkar på konkurrensutsatta marknader, av vilka flera är relativt mogna. Under normala marknadsförhållanden innebär detta att underliggande efterfrågan är relativt stabil. Priskonkurrensen är dock hård och under 2011 har till exempel flera aktörer i Storbritannien lämnat marknaden efter att ha hamnat i finansiella svårigheter.
Efterfrågan på Nobias produkter påverkas av utvecklingen på bostadsmarknaden, där såväl bostadspriser som antal hustransaktioner och tillgång till finansiering är viktiga omständigheter. Den europeiska köksmarknaden uppskattas utgöras av fyra femtedelar köp för renovering och en femtedel av köp för nybyggnation. Nobias strategi är baserad på såväl storskalig produktförsörjning som produktutveckling och utnyttjandet av koncernens starka varumärken positionerade på olika marknader och i olika försäljningskanaler. Nobias olika erbjudanden bygger även på strategin att erbjuda kunden mervärde i form av kompletta lösningar med tillbehör och installation.
Marknadsrisken under 2011 ökade i region Storbritannien och Kontinentaleuropa, där efterfrågan på kök var generellt svag jämfört med 2010. I region Norden utvecklades marknaden positivt med en viss försvagning mot slutet av året. Nedgången var framförallt orsakad av en svagare utveckling i konsumentsegmentet medan utvecklingen i professionella segmentet var fortsatt positiv. Nobia har ett strukturerat och proaktivt sätt att följa variationer i efterfrågan. Kraftfulla åtgärder och besparingspaket i koncernen för att anpassa kapaciteten har visat att Nobia snabbt kan justera kostnadsnivån när efterfrågan på koncernens produkter viker. Nobia har under 2011 ökat prisfokuseringen vilket har påverkat nettoomsättningen positivt jämfört med 2010.
Kök till slutkunder säljs genom närmare 650 specialiserade köksbutiker och genom byggvaruhus, möbelvaruhus och andra återförsäljare. Försäljning genom egna och franchisebutiker är en medveten strategi för att influera kökserbjudandet vilket bland annat bidrar till samordning av koncernens varuförsörjning. En större andel egna butiker innebär en större andel fasta kostnader, vilket ökar risken. Samtidigt stärks möjligheten att profilera koncepten med större mervärde. En annan risk är att återförsäljare inte klarar åtaganden i ingångna avtal, vilket kan påverka försäljningen negativt.
Kök för nybyggnation, så kallad projektförsäljning, säljs direkt till regionala och lokala byggbolag via en specialiserad säljorganisation. Koncentrationen till dessa enskilt större kunder innebär såväl en ökad risk för förlorad försäljning för det fall en större kund går förlorad, som en ökad kreditrisk.
Nobias kostnadsstruktur under 2011 utgjordes till cirka 60 procent av rörliga kostnader (råmaterial, komponenter, tillbehör), cirka 30 procent halvrörliga kostnader (personalkostnader, marknadsföring, underhåll) och cirka 10 procent fasta kostnader (hyror, avskrivningar, försäkringar). Fördelningen är relativt lika mellan huvudmarknaderna, förutom att Storbritannien och Frankrike har en något större andel fasta kostnader till följd av sina omfattande butiksnät.
Nobias egen tillverkning utgörs i huvudsak av produktion av skåp och luckor samt av montering av dessa, tillsammans med inköpta komponenter. Produktionen har tillräcklig flexibilitet att möta variationer i efterfrågan och har en förhållandevis hög andel rörlig arbetskraft.
Nobia köpte under 2011 material och komponenter för cirka 5,4 miljarder kronor, varav cirka 15 procent avsåg råmaterial (såsom spånskivor), 60 procent komponenter (såsom handtag och gångjärn) och 25 procent handelsvaror (såsom vitvaror). Underliggande råvaror som koncernen främst är exponerad mot är trä, stål, aluminium och plast. Kostnadsvariationer kan orsakas av förändringar på världsmarknadspriser på råmaterial eller våra leverantörers förmåga att leverera. Nobias inköpsorganisation arbetar nära leverantörerna för att säkerställa effektiva materialflöden. Marknadspriserna på råmaterial steg under 2011, jämfört med 2010 var kostnaderna för till exempel spånskivor 15–20 procent högre under 2011. Utvärdering av koncernens inköp och produktion sker löpande i syfte att erhålla låga produktkostnader.
Egendomsrisker i form av produktionsbortfall vid exempelvis brand minimeras genom att tillsammans med koncernens försäkringsgivare genomföra årliga tekniska riskinspektioner vid tillverkande enheter. Förebyggande åtgärder implementeras löpande för att minska risken för avbrott i verksamheten.
Nobias förmåga att öka lönsamheten och avkastningen för aktieägarna är till stor del beroende av hur väl koncernen lyckas utveckla innovativa produkter, upprätthålla en kostnadseffektiv tillverkning samt tillvarata synergieffekter. Hantering av strukturåtgärder är en väsentlig faktor för att bibehålla och öka konkurrenskraften i Nobia. Under 2011 har arbetet fortsatt med samordning av koncernens sortimentsutveckling, produktion och inköp. Även varumärkesportföljen och den kommersiella strategin har utvärderats. Den strategiska inriktningen beskrivs närmare på sidorna 8–13. Verkställandet av dessa planer innebär operationella risker, vilka dagligen adresseras i det pågående förändringsarbetet. Omstrukturering är en komplex process som kräver hantering av en rad olika aktiviteter och risker.
I tredje kvartalet 2011 påbörjades ytterligare ett program för reduktion av kostnader över hela koncernen.
Nobia strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare, vilket är en viktig framgångsfaktor. För att säkerställa tillgång till och kompetensutveckling för motiverade medarbetare, hanteras chefsförsörjning och ledarutveckling på koncerngemensam nivå.
Nobias produkter omfattas av internationella och lokala regelverk rörande miljöpåverkan och andra effekter som uppstår vid köksproduktion, till exempel utsläpp av avgaser och emissioner, buller och säkerhet. Nobia arbetar löpande med anpassning till erforderliga förväntningar och krav. Den närmaste framtidens krav inom ovan nämnda områden är kända och förutsatt att dessa inte förändras markant bedöms nuvarande produkter samt pågående utvecklingsaktiviteter kunna vara tillräckliga för att möta dessa krav.
Förändringar i lokala skattelagstiftningar i länder som Nobia har verksamhet i kan påverka efterfrågan på bolagets produkter. Subventioner avseende nybyggnationer och/eller renovering eller förändrad beskattning av boendet kan påverka efterfrågan. Skattemässigt avdrag för arbetskostnaden vid renoveringsarbeten, så kallat ROT-avdrag, har till exempel påverkat efterfrågan på ett positivt sätt i flera av de nordiska länderna.
Utöver strategiska och operationella risker är Nobia exponerat för olika finansiella risker. Dessa är huvudsakligen hänförliga till valutor, räntor, likviditet, upplåning och kreditgivning, finansiella instrument och pensioner. Samtliga dessa risker hanteras i enlighet med den finanspolicy som fastställts av styrelsen. För ytterligare beskrivning hänvisas till not 2 (Finansiella risker) på sidan 55.
Nobias balansräkning innehåller förvärvsgoodwill om 2 681 miljoner kronor. Värdet av denna tillgångspost prövas årligen och senast i samband med årsbokslutet. För ytterligare beskrivning hänvisas till not 14 Immateriella tillgångar på sidan 63.
Nobias balansräkning innehåller pensionsskuld, som avser förmånsbestämda pensionsplaner i Storbritannien, Tyskland, Norge och Sverige, om 565 miljoner kronor. Samtliga pensionsplaner beräknas årligen av aktuarier enligt IAS19. För ytterligare beskrivning hänvisas till not 26 Avsättning för pensioner på sidan 69.
Koncernens underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran har aktiverats har ett redovisat värde om 226 miljoner kronor (183). Under de kommande åren väntas de skattepliktiga resultaten förbättras inom de delar av koncernen som genererat skattemässiga underskott. Genom koncernens strukturåtgärder de senaste två åren skapas väsentliga kostnadsbesparingar som förväntas ge en påtaglig förbättring av resultatet. Det finns en risk att delar av det redovisade beloppet av uppskjutna skattefordringar inte kan utnyttjas mot skattepliktiga överskott i framtiden. För närmare upplysning om skatter, se not 27 Uppskjuten skatt på sidan 71 samt not 1 Redovisningsprinciper på sidan 50.
Nobia AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Bolaget är moderbolag i Nobiakoncernen. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordning, aktiebolagslagen och regelverket vid NASDAQ OMX Stockholm.
Nobia tillämpar svensk kod för bolagsstyrning (Koden) sedan 1 juli 2005 och för 2011 har bolaget ingen avvikelse att rapportera. Vidare tillämpar Nobia årsredovisningslagen (ÅrL) för hur bolaget rapporterar sitt arbete inom bolagsstyrning. Nobia följer utvecklingen på bolagsstyrningsområdet och anpassar fortlöpande sina principer för bolagsstyrning i syfte att skapa värde för ägare och andra intressenter.
Aktieägarnas rätt att besluta i Nobias angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämma sker i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Årsstämma 2011 hölls den 30 mars på Summit, Grev Turegatan 30 i Stockholm. Vid årsstämman 2011 deltog 139 aktieägare som representerade 56 procent av kapitalet och rösterna i Nobia. Till ordförande för stämman valdes Hans Larsson, styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens rekommendation att utdelning för verksamhetsåret 2010 inte skulle lämnas. Beslutet motiverades av verksamhetsårets negativa resultat efter skatt och syftade till att stärka bolagets och koncernens finansiella position mot bakgrund av marknadsutveckling, finansiella åtaganden samt kommande strukturåtgärder. Stämman fastställde vidare antal styrelseledamöter till åtta exklusive suppleanter, liksom arvode till styrelsen och styrelsens ordförande samt genomförde val av styrelseledamöter och revisorer. Till nya ledamöter valdes Nora Förisdal Larssen och Morten Falkenberg tillika Nobias VD och koncernchef. Hans Larsson och Stefan Dahlbo hade undanbett sig omval. Övriga styrelseledamöter omvaldes och Johan Molin valdes till styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
Det fullständiga protokollet från årsstämman återfinns på Nobias webbplats www.nobia.se.
Nobias bolagsordning reglerar verksamhetsinriktningen, aktiekapitalet samt hur och när kallelse till årsstämma ska ske. Bolagsordningen finns i sin helhet på Nobias webbplats, www.nobia.se.
Aktiekapitalet i Nobia AB uppgick den 31 december 2011 till 58 430 237 kronor fördelat på 175 293 458 aktier i ett aktieslag. Aktiens kvotvärde är 0,33 kronor. Alla aktier, förutom återköpta egna aktier, har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Nobiaaktien och ägarförhållanden beskrivs utförligt på sidorna 82–83.
I enlighet med principerna för hur valberedning utses, antagna vid årsstämman 2008, ansvarar styrelsens ordförande för att senast vid tredje kvartalets utgång sammankalla de fyra största aktieägarna i bolaget, vilka erbjuds möjlighet att utse en ledamot var till valberedningen. Avstår någon av de fyra största ska nästa ägare i storleksordning beredas tillfälle att utse ledamot. Om fler än en aktieägare avstår sin rätt att utse ledamot till valberedningen behöver inte fler än de åtta största aktieägarna tillfrågas om detta inte krävs för att valberedningen ska bestå av minst tre ledamöter. Därutöver kan styrelsens ordförande utses att ingå i valberedningen. Valberedningen bör ledas av en ägarrepresentant enligt Koden. Valberedningens uppgift ska vara att till årsstämman lämna förslag till utseende av styrelse, styrelseordförande och i förekommande fall revisorer och arvoden för dessa samt lämna förslag till ordförande vid årsstämman. Dessutom ska valberedningen till årsstämman lämna, i förekommande fall, förslag till beslut om principer för utseende av valberedning.
Valberedningens ledamöter representerande cirka 40 procent av kapital och röster har inför årsstämman 2012 varit Tomas Billing, Nordstjernan (valberedningens ordförande), Fredrik Palmstierna, Latour, Björn Franzon, Swedbank Robur fonder och Sindre Sörbye, Orkla ASA samt, efter beslut av valberedningens övriga ledamöter, styrelsens ordförande Johan Molin. Någon ersättning till ledamöterna utgår ej.
Valberedningen har haft fyra protokollförda sammanträden inför årsstämman 2012. Valberedningens arbete har med utgångspunkt i bolagets strategi och prioriteringar genomfört en utvärdering av resultatet av styrelsens egna utvärdering, dess storlek och sammansättning samt frågan om val av revisor.
Valberedningens förslag inför årsstämman 2012 finns integrerad i kallelsen till årsstämman, vilken den 12 mars publicerades på Nobias webbplats. På www.nobia.se återfinns också principerna för hur valberedning utses samt valberedningens motiverade yttrande avseende förslaget om val av styrelse etc.
Styrelsen i Nobia AB består av åtta ordinarie ledamöter valda av årsstämman samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. Koden innehåller vissa krav beträffande styrelsens sammansättning. Sålunda ska en majoritet av de stämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Vidare måste minst två av dessa ledamöter även vara oberoende av bolagets större aktieägare. Nobias styrelse uppfyller dessa krav. Verkställande direktören föreslås ingå i den styrelse som föreslås till årsstämman 2012. Detta har varit fallet även tidigare bortsett från 2010 då föregående VD valde att träda i pension. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande och som sekreterare. Under verksamhetsåret 2011 hade styrelsen åtta ordinarie samt ett extra sammanträde.
Styrelsens arbete följer en föredragningsplan med fasta punkter för styrelsemöten såsom affärsläge, investeringar, budget, delårs- och årsbokslut. Ordföranden leder och fördelar styrelsearbetet samt ser till att angelägna frågor utöver de fasta punkterna på dagordningen blir behandlade. Styrelsens arbete regleras av den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer samt genom instruktionen rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Till arbetsordningen finns ett schematiskt kalendarium med tillhörande checklistor. Under 2011 har strategin för att nå koncernens rörelsemarginalmål om 10 procent haft stort utrymme i styrelsens arbete. Frågor avseende varumärken, sortiment, produktion och varuförsörjning har varit viktiga komponenter i detta arbete. Även frågor gällande kostnadsbesparingsprogram för att möta lägre försäljningsvolymer har avhandlats under året. Under hösten 2011 har styrelsen besökt Nobias anläggningar i Storbritannien. En presentation av styrelseledamöterna återfinns på sidorna 36–37. Närvaron på styrelsemötena framgår av tabellen på sidan 35.
Styrelsens arbete har för 2011 utvärderats genom att samtliga styrelseledamöter har besvarat ett antal för detta ändamål framtagna frågor gällande styrelsearbetet. Ledamöternas svar har sammanställts och resultatet därefter presenterats och diskuterats i styrelsen. Styrelsen beslutade att utvärderingen skall ske på detta sätt även under det kommande året. Styrelsen utvärderar även VD löpande under året.
Styrelsen har inget särskilt revisionsutskott. De på ett revisionsutskott annars ankommande kontrollfrågorna handhas i stället av styrelsen i sin helhet, förutom att verkställande direktören ej deltar i dessa frågor. Väsentliga frågor rörande bolagets finansiella rapportering och dess interna kontroll och riskhantering avseende finansiella frågor övervakas således av styrelsen. Detsamma gäller väsentliga frågor om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, revisorns opartiskhet och självständighet. För att i denna del säkerställa styrelsens informationsbehov, rapporterar bolagets revisorer till styrelsen minst tre gånger per år, varav delar av dessa presentationer sker utan närvaro av bolagets tjänstemän. Formerna för dessa avrapporteringar är reglerade i styrelsens arbetsordning. Styrelsen biträder vidare vid upprättandet av förslag till valberedningen beträffande förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.
Vid ett tillfälle avhandlas i första hand planeringen av årets revisionsinsats. I den så kallade hard-close revisionen av bokslutet per utgången av september avhandlas även bolagets processer för intern kontroll. Slutligen sker en avrapportering i samband med fastställande av årsbokslutet. Vidare ska revisorerna årligen redogöra för konsultuppdrag som utförts av revisorernas firma.
I april 2011 presenterade och diskuterade revisorerna revisionens inriktning och omfattning, vilken bland annat särskilt beaktat riskperspektivet beträffande den interna kontrollen. Revisorerna rapporterade vid oktobermötet om resultatet av revisionen av intern kontroll, vari resultatet av den självutvärdering som koncernens affärsenheter årligen genomför med avseende på den interna kontrollen bedömts, samt avrapportering av gjord IT-revision. Vid sammanträdet i oktober redogjorde revisorerna även för sina observationer i samband med den så kallade hard-close revisionen. Vid styrelsemötet i februari 2012 redovisades granskningen av årsbokslutet 2011.
Koncernens Ekonomi-och finansdirektör tjänstgjorde under 2011 som styrelsens sekreterare.
Styrelsen utser inom sig ett ersättningsutskott vilket under perioden från årsstämman 2011 fram till årsstämman 2012 består av Johan Molin (styrelseordförande), Fredrik Palmstierna och Nora Förisdal Larssen. Hans Larsson, Bodil Eriksson samt Stefan Dahlbo ingick i ersättningsutskottet fram till årsstämman 2011. Utskottets uppgift är att ta fram förslag till styrelsen avseende dels bolagets kompensationsprogram (pensionspolicy, optionsprogram, bonusprogram, etc) och dels VD:s kompensation och anställningsvillkor. Utskottet har även till uppgift att ta ställning till VD:s förslag till kompensation och andra anställningsvillkor för de chefer som rapporterar till VD. Dessutom ska utskottet se till att bolaget har ett adekvat program för chefsförsörjning och chefsutveckling samt en modell för utvärdering av VD. Utskottet bereder vidare förslaget till årsstämman avseende principerna för ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt följer och utvärderar pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till ledande befattningshavare samt genomförandet av bolagsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Utskottet har under året haft två sammanträden.
Samtliga befattningshavare i koncernledningsgruppen erbjuds som huvudprincip en fast årslön som kompletteras med en rörlig ersättning om maximalt 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter beslut i styrelsen.
Den rörliga lönedelen fördelas normalt i ett antal delmål, exempelvis koncernens resultat, resultat i den enhet man ansvarar för och individuella/kvalitativa mål.
Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för VD fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av VD efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.
Cirka 100 högre befattningshavare deltar dessutom i ett långsiktigt personaloptionsprogram vilket beskrivs närmare i förvaltningsberättelsens ekonomiska översikt. Ledande befattningshavares ersättningar och förmåner redovisas i Not 4 på sidan 58.
Koncernledningen, se sidan 38, har regelbundna koncernledningsmöten under ledning av VD. VD och Ekonomi- och finansdirektören träffar ledningen för varje kommersiell affärsenhet tre gånger per år vid lokala ledningsgruppsmöten.
KPMG AB valdes för en fyraårsperiod vid årsstämman 2007 samt för ytterligare ett år vid årsstämman 2011 till revisorer. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Helene Willberg. KPMG AB med Helene Willberg som huvudansvarig revisor föreslås till omval vid årsstämman 2012. Enligt nya regler i aktiebolagslagen, gällande från och med 1 januari 2011, är revisorns mandattid ett år. Revisorernas interaktion med styrelsen har beskrivits ovan. Nobias köp av tjänster från ovanstående firma, utöver revision, framgår av Not 6, sidan 62.
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen 6:6 andra stycket andra punkten och är därmed avgränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Beskrivningen av koncernens system för internkontroll och riskhantering omfattar även bolagets beskrivning av detsamma.
Nobias organisation är uppdelad så att de första leden i värdekedjan, inköp, produktion och logistik, har koncernöverskridande ledningsfunktioner. Dessa operativa enheter har till huvuduppgift att tillvarata de möjligheter till skalfördelar som finns inom respektive område. De kommersiella enheterna ansvarar för att utveckla Nobias säljkanaler och varumärken i linje med Nobias strategi.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer, manualer och koder. Exempel på detta är arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan VD och de andra organ som styrelsen inrättat, instruktioner för attesträtt samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.
Dokumentation avseende principer och former för rapportering, intern styrning, kontroll och uppföljning finns samlad i Nobias Financial & Administration Manual, vilken finns tillgänglig för berörda medarbetare på Nobias intranät.
Varje enhetschef ansvarar för förekomsten av god intern kontroll. Ekonomichefen på varje enhet ansvarar för att följa upp och säkerställa att Nobias bokförings- och redovisningsrutiner följs samt att gällande policies och principer efterlevs. Dessa finns dokumenterade i ovan nämnda manual. Varje år samlas de ekonomiansvariga för de olika enheterna för att diskutera olika områden med relevans för den finansiella rapporteringen.
Koncernen har metoder för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som koncernen är utsatt för hanteras inom de ramar som fastställts. De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via koncernens kontrollstrukturer och följs upp och kontrolleras löpande. Ett av verktygen för detta är självutvärderingar vilka årligen genomförs av lokala ledningsgrupper och utvärderas enligt fastställda rutiner. Riskbedömningen beskrivs närmare på sidorna 30–31.
Koncernen har etablerat informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, exempelvis genom att styrande dokument i form av interna policies, riktlinjer, manualer och koder avseende den finansiella rapporteringen tillämpas av berörd personal.
Koncernen följer upp efterlevnaden av dessa styrande dokument samt bedömer effektiviteten i kontrollstrukturerna.
Uppföljning sker vidare av koncernens informations- och kommunikationsvägar med avsikt att säkerställa att dessa är ändamålsenliga avseende den finansiella rapporteringen. Dessutom har koncernen utvecklat checklistor för att följa upp att upplysningsskyldigheten i de finansiella rapporterna efterlevs.
Utfallet av koncernens process för riskbedömning och riskhantering behandlas årligen av styrelsen som följer upp att den omfattar alla väsentliga områden och ger en balanserad vägledning till olika befattningshavare.
Styrelsen erhåller periodiska finansiella rapporter samt vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens finansiella ställning.
Koncernens internkontrollfunktion, som är en integrerad del av den centrala ekonomifunktionen, har under året följt upp synpunkter som framkommit vid självutvärderingen av den interna kontrollen på vissa av de större enheterna.
Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Nobia. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsställande underlag. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen.
| Styrelsemöten, | Ersättningsutskott, | Ledamot | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 9 möten totalt | 2 möten totalt | Född | sedan | Nationalitet | Oberoende | ||
| Hans Larsson1) | Ordförande | 2 | 1942 | 1996 | Svensk | Oberoende | |
| Johan Molin2) | Ordförande | 9 | 2 | 1959 | 2010 | Svensk | Beroende5) |
| Morten Falkenberg3) | VD och koncernchef | 7 | 1958 | 2011 | Dansk | Beroende | |
| Stefan Dahlbo4) | Ledamot | 2 | 1959 | 2004 | Svensk | Oberoende | |
| Bodil Eriksson | Ledamot | 7 | 1963 | 2003 | Svensk | Oberoende | |
| Rolf Eriksen | Ledamot | 8 | 1944 | 2010 | Dansk | Oberoende | |
| Nora Förisdal Larssen3) | Ledamot | 7 | 2 | 1965 | 2011 | Norsk | Beroende5) |
| Thore Olsson | Ledamot | 9 | 1943 | 2007 | Svensk | Oberoende | |
| Lotta Stalin | Ledamot | 8 | 1954 | 2007 | Svensk | Oberoende | |
| Fredrik Palmstierna | Ledamot | 8 | 2 | 1946 | 2006 | Svensk | Beroende5) |
| Per Bergström | Arbetstagarrepresentant | 9 | 1960 | 2000 | Svensk | ||
| Olof Harrius | Arbetstagarrepresentant | 9 | 1949 | 1998 | Svensk | ||
| Kjell Sundström6) 7) | Arbetstagarrepresentant | 1 | 1953 | 2007 | Svensk | ||
| Marie Nilsson6) | Arbetstagarrepresentant | 9 | 1973 | 2007 | Svensk | ||
| Patrik Falck6) 8) | Arbetstagarrepresentant | 7 | 1965 | 2011 | Svensk |
1) Ordförande till och med 2011-03-30
2) Ordförande från 2011-03-30
3) Ledamot från 2011-03-30
4) Ingick i styrelsen fram till 2011-03-30
5) Beroende i förhållande till större ägare
6) Suppleant
7) Avgick som arbetstagarrepresentant 2011-02-10
8) Arbetstagarrepresentant från 2011-03-30
8
2
3
7
4
Födelseår 1959. Civilekonom. VD och koncernchef för ASSA ABLOY. Styrelsens ordförande sedan 2011. Ledamot sedan 2010. Beroende i förhållande till större ägare. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ASSA
ABLOY.
Tidigare befattningar: Koncernchef för Nilfisk-Advance och divisionschef inom Atlas Copco. Innehav i Nobia: 75 652 aktier, 400 000 köpoptioner.
Födelseår 1958, Civilekonom. VD och koncernchef för Nobia. Ledamot sedan 2011.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Velux Group. Tidigare befattningar: Executive Vice President Electrolux och chef för Dammsugare och små hushållsapparater, ledande befattningar i TDC Mobile och Coca-Cola Company. Innehav i Nobia: 105 669 aktier, 500 000 köpoptioner och 105 000 personaloptioner.
Födelseår 1965. Civilekonom, MBA. Senior Investment Manager på Nordstjernan. Ledamot sedan 2011. Beroende i förhållande till större ägare.
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Etac, styrelseledamot i Ekornes ASA och Filippa K. Tidigare befattningar: Product Line manager i Electrolux och Partner i McKinsey & Co. Innehav i Nobia: 5 000 aktier.
Födelseår 1963. Berghs School of Communication. Vice VD för Apotek Hjärtat. Ledamot sedan 2003. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Attendo. Tidigare befattningar: Kommunikationsdirektör i SCA, Vice VD för Axfood, Kommunikationsdirektör i Volvo Personvagnar. Innehav i Nobia: 900 aktier, 61 500 köpoptioner.
Födelseår 1943. VD för Elimexo. Ledamot sedan 2007. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Bastec, Thomas Frick och Tretorn. Styrelseledamot i Cobra Inc., Elite Hotels AB och Puma SE. Tidigare befattningar: VD och koncernchef för Aritmos med helägda bolagen ABU-Garcia, Etonic Inc., Monark-Crescent, Stiga, Tretorn och Puma AG (84%). VD för Trianon, Etonic Inc. och Tretorn. Koncernchef för Tretorn. Innehav i Nobia: 30 000 aktier, 250 000 köpoptioner.
Födelseår 1954. Civilingenjör. Management Consultant. Ledamot sedan 2007. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Skrotfrag. Styrelseledamot i FMV, Återvinningsindustrierna, Partnertech och Nederman. Tidigare befattningar: VD för Kuusakoski Sverige, verksamhetsområdesledare inom FMV Logistik, affärsområdeschef och vice VD för Poolimon, produktlinjechef i Electrolux och VD för Överums Bruk.
Innehav i Nobia: 1 500 aktier, 60 000 köpoptioner.
Födelseår 1946. Civilekonom, MBA. Ledamot sedan 2006. Beroende i förhållande till större ägare.
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Investment AB Latour. Styrelsedamot i Securitas, Hultafors, Fagerhult, Academic Work och stiftelsen Viktor Rydbergs skolor. Innehav i Nobia: 201 000 aktier.
Födelseår 1944. Ledamot sedan 2010. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Hennes & Mauritz A/S, Royal Copenhagen A/S, Bianco Footwear A/S, BoConcept A/S .
Tidigare befattningar: VD för H&M Hennes & Mauritz A/S Danmark samt H&M Hennes & Mauritz AB Sweden.
Innehav i Nobia: 125 000 köpoptioner.
Födelseår 1960. Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Anställd i Marbodal sedan 1976. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Tidaholms Energi AB och Elnät AB. Innehav i Nobia: 5 000 köpoptioner.
Olof Harrius 10.
Födelseår 1949. Arbetstagarrepresentant sedan 1998. Anställd i Marbodal sedan 1971. Innehav i Nobia: 5 000 köpoptioner.
Födelseår 1965. Suppleant. Arbetstagarrepresentant sedan 2011. Anställd i Marbodal sedan 1986.
Innehav i Nobia: –
Födelseår 1973. Suppleant. Arbetstagarrepresentant sedan 2007. Anställd i Myresjökök sedan 2007.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Myresjökök. Innehav i Nobia: 1 500 köpoptioner.
KPMG AB
Huvudansvarig auktoriserad revisor: Helene Willberg
Övriga revisionsuppdrag: Cloetta, Investor, Ortivus, Thule och Höganäs.
Födelseår 1958. Civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Nobia. Anställd i Nobia sedan 2010.
Tidigare befattningar: Executive Vice President Electrolux och chef för Dammsugare och små hushållsapparater, ledande befattningar i TDC Mobile och Coca-Cola Company. Innehav i Nobia: 105 669 aktier, 500 000 köpoptioner och 105 000 personaloptioner.
Födelseår 1958. Ekonomi- och finansdirektör. Anställd i Nobia sedan 2010.
Tidigare befattningar: Group controller Electrolux. Innehav i Nobia: 10 000 aktier, 100 000 köpoptioner och 100 000 personaloptioner.
Födelseår 1961. Executive Vice President, Production & Logistics. Anställd i Nobia sedan 1998. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Nobia. Innehav i Nobia: 70 000 köpoptioner, 100 000 personaloptioner.
Födelseår 1967. Executive Vice President, Kontinentaleuropa och Storbritannien affärskunder.
Anställd i Nobia sedan 2007. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom IKEA Österrike. Innehav i Nobia: 100 000 personaloptioner.
Födelseår 1965. Executive Vice President, Storbritannien detaljhandel. Anställd i Magnet sedan 1984. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Magnet. Innehav i Nobia: 15 525 aktier, 100 000 personaloptioner.
Födelseår 1956. Executive Vice President, Kontinentaleuropa detaljhandel. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Ikea, Conforama och Le Printemps. Innehav i Nobia: 100 000 personaloptioner.
Födelseår 1963. Executive Vice President, Marknadsdirektör. Anställd i Nobia sedan 2011. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom International Press Institute, Reebok, Dockers Europe, Coca-Cola och L'Oreal. Innehav i Nobia: 50 000 personaloptioner.
Födelseår 1971. Executive Vice President, Förändringsprogram & IT. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Vin & Sprit, Maxxium och Electrolux. Innehav i Nobia: 2 000 aktier, 70 000 köpoptioner och 100 000 personaloptioner.
Födelseår 1975. Executive Vice President, Luxury Retail & Professional. Anställd i Nobia sedan 2011. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Electrolux och EDS. Innehav i Nobia: 50 000 personaloptioner.
Födelseår 1968. Executive Vice President, Nobia Danmark. Anställd i Nobia sedan 2008. Tidigare befattningar: Ledande försäljningsbefattningar inom HTH KØkkener A/S, Actona Company A/S, BØg Madsen A/S och Gasa Aarhus A/S. Innehav i Nobia: 40 000 personaloptioner.
Födelseår 1960. Executive Vice President, Personaldirektör. Anställd i Nobia sedan 2003. Tidigare befattningar: Ledande HR-befattningar inom Skanskakoncernen. Innehav i Nobia: 1 500 aktier, 30 000 köpoptioner och 80 000 personaloptioner.
| Koncernens resultaträkning och | |
|---|---|
| Koncernens totala resultatrapport | 41 |
| Kommentarer och analyser till resultaträkning | 42 |
| Koncernens balansräkning | 44 |
| Kommentarer och analyser till balansräkning | 45 |
| Förändring i koncernens eget kapital | 46 |
| Koncernens kassaflödesanalys och kommentarer | 47 |
| Moderbolagets resultat- och balansräkning | 48 |
| Moderbolagets förändring i eget kapital | 49 |
| Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper | 50 |
| 2 Finansiella risker | 55 |
| 3 Rörelsesegment | 57 |
| 4 Pensionskostnader och ledande | |
| befattningshavares ersättningar | 58 |
| 5 Medelantal anställda | 62 |
| 6 Ersättning till revisorer | 62 |
| 7 Avskrivningar och nedskrivningar per funktion | 62 |
| 8 Övriga rörelseintäkter | 62 |
| 9 Övriga rörelsekostnader | 62 |
| 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag | 62 |
| 11 Operationella leasingavtal | 62 |
| 12 Finansiella intäkter och kostnader | 63 |
| 13 Skatt på årets resultat | 63 |
| 14 Immateriella tillgångar | 63 |
| 15 Materiella anläggningstillgångar | 64 |
| 16 Finansiella anläggningstillgångar | 65 |
| 17 Andelar i joint ventures | 65 |
| 18 Aktier och andelar i dotterföretag | 66 |
| 19 Derivatinstrument | 68 |
| 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 68 |
| 21 Likvida medel | 68 |
| 22 Aktiekapital | 68 |
| 23 Reserver i eget kapital | 68 |
| 24 Resultat per aktie | 69 |
| 25 Utdelning | 69 |
| 26 Avsättningar för pensioner | 69 |
| 27 Uppskjuten skatt | 71 |
| 28 Övriga avsättningar | 72 |
| 29 Skulder till kreditinstitut | 72 |
| 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 72 |
| 31 Finansiella tillgångar och skulder | 72 |
| 32 Ställda säkerheter | 74 |
| 33 Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | |
| samt åtaganden | 74 |
| 34 Avvecklad verksamhet | 74 |
| 35 Tillgångar som innehas för försäljning | 75 |
| 36 Transaktioner med närstående | 75 |
| 37 Händelser efter balansdagen | 75 |
| MSEK | Not | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 | 14 085 | 13 114 |
| Kostnad sålda varor | 4, 7, 10, 11, 26 | –8 740 | –8 066 |
| Bruttovinst | 5 345 | 5 048 | |
| Försäljningskostnader | 4, 7, 10, 11, 26 | –4 437 | –4 039 |
| Administrationskostnader | 4, 6, 7, 10, 11, 26 | –850 | –812 |
| Övriga rörelseintäkter | 8 | 58 | 51 |
| Övriga rörelsekostnader | 9 | –102 | –64 |
| Andel i joint ventures resultat efter skatt | 17 | –8 | – |
| Rörelseresultat | 6 | 184 | |
| Finansiella intäkter | 12 | 18 | 9 |
| Finansiella kostnader | 12 | –103 | –92 |
| Resultat efter finansiella poster | –79 | 101 | |
| Skatt på årets resultat | 13, 27 | 25 | –16 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamheter | –54 | 85 | |
| Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt | 34 | –35 | –16 |
| Årets resultat | –89 | 69 | |
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK1) | 24 | –0,53 | 0,42 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK1) | 24 | –0,53 | 0,42 |
| Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter, före utspädning, SEK |
24 | –0,32 | 0,51 |
| Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter, efter utspädning, SEK |
24 | –0,32 | 0,51 |
| Antal aktier före utspädning2) | 24 | 167 131 158 | 167 131 158 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning2) | 24 | 167 131 158 | 167 131 158 |
| Antal aktier efter utspädning2) | 24 | 167 131 158 | 167 131 158 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning2) | 24 | 167 131 158 | 167 131 158 |
1) Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare.
2) Utestående aktier med avdrag för återköpta aktier.
| MSEK | Not | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | –89 | 69 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter | 23 | –406 | 11 |
| Kassaflödessäkringar före skatt | 23 | 4 | –9 |
| Skatt hänförligt till periodens förändring av säkringsreserv | 23 | –1 | 2 |
| Årets övrigt totalresultat | –403 | 4 | |
| Årets totalresultat | –492 | 73 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –89 | 70 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 | –1 | |
| Årets resultat | –89 | 69 | |
| Årets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –491 | 74 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –1 | –1 | |
| Årets totalresultat | –492 | 73 |
Nettoomsättningen minskade med 7 procent till 13 114 miljoner kronor (14 085). För jämförbara enheter och justerat för valutaeffekter minskade omsättningen med 2 procent. Sambandet framgår av nedanstående tabell.
| 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Analys av omsättningen, % | I | II | III | IV | % | MSEK |
| 2010 | 14 085 | |||||
| Organisk tillväxt | 2 | 1 | 0 | –10 | –2 | –246 |
| – varav region Storbritannien1) | –4 | –8 | –5 | –15 | –8 | –410 |
| – varav region Norden1) | 14 | 8 | 10 | 0 | 7 | 379 |
| – varav region Kontinentaleuropa1) | –4 | 3 | –6 | –17 | –6 | –214 |
| Valutapåverkan | –8 | –7 | –3 | 0 | –5 | –681 |
| Avvecklade enheter2) | –1 | 0 | 0 | 0 | 0 | –44 |
| 2011 | –7 | –6 | –4 | –10 | –7 | 13 114 |
1) Organisk tillväxt för respektive organisatorisk region.
2) Med avvecklade enheter avses Pronorm.
| Region Storbritannien |
Region Norden |
Region Kontinentaleuropa |
Koncerngemensamt och elimineringar |
Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Nettoomsättning från | ||||||||||
| externa kunder | 5 198 | 4 480 | 5 092 | 5 276 | 3 795 | 3 358 | – | – | 14 085 | 13 114 |
| Nettoomsättning från | ||||||||||
| andra regioner | – | 1 | – | – | 10 | 10 | –10 | –11 | 0 | 0 |
| Summa nettoomsättning | 5 198 | 4 481 | 5 092 | 5 276 | 3 805 | 3 368 | –10 | –11 | 14 085 | 13 114 |
| Bruttovinst exklusive struktur | ||||||||||
| kostnader | 2 029 | 1 719 | 1 945 | 2 019 | 1 501 | 1 319 | 32 | 65 | 5 507 | 5 122 |
| Bruttomarginal exklusive struktur | ||||||||||
| kostnader, % | 39,0 | 38,4 | 38,2 | 38,3 | 39,4 | 39,2 | – | – | 39,1 | 39,1 |
| Rörelseresultat exklusive struktur | ||||||||||
| kostnader | 326 | 223 | 331 | 462 | –33 | –70 | –107 | –97 | 517 | 518 |
| Rörelsemarginal exklusive struktur | ||||||||||
| kostnader, % | 6,3 | 5,0 | 6,5 | 8,8 | –0,9 | –2,1 | – | – | 3,7 | 3,9 |
| Rörelseresultat | 219 | 199 | 249 | 399 | –247 | –272 | –215 | –142 | 6 | 184 |
| Rörelsemarginal, % | 4,2 | 4,4 | 4,9 | 7,6 | –6,5 | –8,1 | – | – | 0,0 | 1,4 |
Årets av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar uppgick till 448 miljoner kronor (544).
| MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Strukturkostnader per funktion | ||
| Kostnad sålda varor | –162 | –74 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –321 | –235 |
| Övriga intäkter/kostnader | –28 | –25 |
| Totala omstruktureringskostnader | –511 | –334 |
| –511 –334 |
|---|
| –108 –45 |
| –214 –202 |
| –82 –63 |
| –107 –24 |
| Omräkningseffekt Transaktionseffekt |
Total effekt | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | |||
| Region Storbritannien | –25 | –15 | –20 | 10 | –45 | –5 | ||
| Region Norden | –25 | –20 | 65 | 35 | 40 | 15 | ||
| Region Kontinentaleuropa | 5 | 5 | –10 | 5 | –5 | 10 | ||
| Koncernen | –45 | –30 | 35 | 50 | –10 | 20 | ||
| Kvartalsdata per region | 2010 | 2011 | ||||||
| I | II | III | IV | I | II | III | IV | |
| Nettoomsättning, MSEK | ||||||||
| Storbritannien | 1 284 | 1 360 | 1 263 | 1 291 | 1 142 | 1 137 | 1 108 | 1 094 |
| Norden | 1 208 | 1 401 | 1 091 | 1 392 | 1 270 | 1 432 | 1 192 | 1 382 |
| Kontinentaleuropa | 967 | 1 040 | 875 | 923 | 798 | 993 | 811 | 766 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | –3 | –5 | –1 | –1 | –3 | –3 | –2 | –3 |
| Koncernen | 3 456 | 3 796 | 3 228 | 3 605 | 3 207 | 3 559 | 3 109 | 3 239 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | ||||||||
| Storbritannien | 473 | 543 | 507 | 506 | 442 | 430 | 424 | 423 |
| Norden | 448 | 550 | 418 | 529 | 466 | 553 | 452 | 548 |
| Kontinentaleuropa | 358 | 400 | 363 | 380 | 316 | 414 | 310 | 279 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | 8 | 9 | 12 | 3 | 16 | 27 | 10 | 12 |
| Koncernen | 1 287 | 1 502 | 1 300 | 1 418 | 1 240 | 1 424 | 1 196 | 1 262 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | ||||||||
| Storbritannien | 36,8 | 39,9 | 40,1 | 39,2 | 38,7 | 37,8 | 38,3 | 38,7 |
| Norden | 37,1 | 39,3 | 38,3 | 38,0 | 36,7 | 38,6 | 37,9 | 39,7 |
| Kontinentaleuropa | 37,0 | 38,5 | 41,5 | 41,2 | 39,6 | 41,7 | 38,2 | 36,4 |
| Koncernen | 37,2 | 39,6 | 40,3 | 39,3 | 38,7 | 40,0 | 38,5 | 39,0 |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | ||||||||
| Storbritannien | 41 | 98 | 101 | 86 | 54 | 57 | 66 | 46 |
| Norden | 17 | 115 | 63 | 136 | 75 | 159 | 102 | 126 |
| Kontinentaleuropa | –60 | 10 | 6 | 11 | –34 | 41 | –18 | –59 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | –22 | –28 | –17 | –40 | –24 | –16 | –24 | –33 |
| Koncernen | –24 | 195 | 153 | 193 | 71 | 241 | 126 | 80 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % Storbritannien |
3,2 | 7,2 | 8,0 | 6,7 | 4,7 | 5,0 | 6,0 | 4,2 |
| Norden | 1,4 | 8,2 | 5,8 | 9,8 | 5,9 | 11,1 | 8,6 | 9,1 |
| Kontinentaleuropa | –6,2 | 1,0 | 0,7 | 1,2 | –4,3 | 4,1 | –2,2 | –7,7 |
| Koncernen | –0,7 | 5,1 | 4,7 | 5,4 | 2,2 | 6,8 | 4,1 | 2,5 |
| Rörelseresultat, MSEK | ||||||||
| Storbritannien | 41 | 89 | 94 | –5 | 54 | 52 | 56 | 37 |
| Norden | 17 | 115 | 15 | 102 | 69 | 148 | 86 | 96 |
| Kontinentaleuropa | –84 | –11 | –12 | –140 | –22 | 36 | –98 | –188 |
| Koncerngemensamt och elimineringar | –122 | –28 | –20 | –45 | –38 | –19 | –31 | –54 |
| Koncernen | –148 | 165 | 77 | –88 | 63 | 217 | 13 | –109 |
| Rörelsemarginal, % | ||||||||
| Storbritannien | 3,2 | 6,5 | 7,4 | –0,4 | 4,7 | 4,6 | 5,1 | 3,4 |
| Norden | 1,4 | 8,2 | 1,4 | 7,3 | 5,4 | 10,3 | 7,2 | 6,9 |
| Kontinentaleuropa | –8,7 | –1,1 | –1,4 | –15,2 | –2,8 | 3,6 | –12,1 | –24,5 |
| Koncernen | –4,3 | 4,3 | 2,4 | –2,4 | 2,0 | 6,1 | 0,4 | –3,4 |
| MSEK | Not | 2010-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella tillgångar | 14 | ||
| Goodwill | 2 676 | 2 681 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 258 | 249 | |
| 2 934 | 2 930 | ||
| Materiella | |||
| anläggningstillgångar | 15 | ||
| Byggnader och mark | 1 126 | 975 | |
| Pågående investeringar och förskott |
13 | 20 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar |
672 | 792 | |
| Inventarier, verktyg och | |||
| installationer | 373 | 324 | |
| 2 184 | 2 111 | ||
| Räntebärande långfristiga | |||
| fordringar (R) | 16 | 10 | 5 |
| Andra långfristiga fordringar |
16 | 52 | 54 |
| Andelar i joint ventures | 17 | – | – |
| Uppskjutna skattefordringar | 27 | 406 | 456 |
| Summa | |||
| anläggningstillgångar | 5 586 | 5 556 | |
| Varulager | |||
| Råvaror och förnödenheter | 258 | 277 | |
| Varor under tillverkning | 80 | 82 | |
| Färdiga varor | 477 | 486 | |
| Handelsvaror | 156 | 160 | |
| 971 | 1 005 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Skattefordringar | 43 | 88 | |
| Kundfordringar | 2 | 1 180 | 1 210 |
| Derivatinstrument | 2,19 | 8 | 3 |
| Räntebärande kortfristiga | |||
| fordringar (R) | 1 | 1 | |
| Övriga fordringar | 2 | 87 | 81 |
| Förutbetalda kostnader och | |||
| upplupna intäkter | 20 | 182 | 249 |
| Tillgångar som innehas för | |||
| försäljning | 35 | 72 | 71 |
| 1 573 | 1 703 | ||
| Likvida medel (R) | 21 | 356 | 152 |
| Summa | |||
| omsättningstillgångar | 2 900 | 2 860 | |
| Summa tillgångar | 8 486 | 8 416 | |
| Varav räntebärande poster (R) | 367 | 158 |
| MSEK | Not | 2010-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER |
|||
| Hänförligt till moderbolagets | |||
| aktieägare | |||
| Aktiekapital | 22 | 58 | 58 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 453 | 1 459 | |
| Reserver | 23 | –382 | –378 |
| Balanserad vinst | 2 312 | 2 382 | |
| 3 441 | 3 521 | ||
| Innehav utan bestämmande inflytande |
5 | 4 | |
| Summa eget kapital | 3 446 | 3 525 | |
| Avsättningar för garantier | 13 | 15 | |
| Avsättningar för pensioner (R) | 26 | 587 | 565 |
| Uppskjutna skatteskulder | 27 | 211 | 207 |
| Övriga avsättningar | 28 | 398 | 389 |
| Skulder till kreditinstitut (R) | 2, 29 | 1 246 | 1 106 |
| Övriga skulder (R) | 2 | 1 | 0 |
| Summa långfristiga skulder | 2 456 | 2 282 | |
| Skulder till kreditinstitut (R) | 2 | 1 | 1 |
| Checkräkningskredit (R) | 2, 21 | 41 | 71 |
| Övriga skulder (R) | 2 | 1 | 1 |
| Förskott från kunder | 273 | 205 | |
| Leverantörsskulder | 2 | 1 037 | 1 059 |
| Aktuella skatteskulder | 62 | 90 | |
| Derivatinstrument | 2, 19 | 11 | 19 |
| Övriga skulder | 2 | 368 | 331 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
30 | 779 | 830 |
| Skulder hänförliga till tillgångar | |||
| som innehas för försäljning | 35 | 11 | 2 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 584 | 2 609 | |
| Summa eget kapital | |||
| och skulder | 8 486 | 8 416 | |
| Varav räntebärande poster (R) | 1 877 | 1 744 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser se Not 32 och 33 på sidan 74.
Goodwill inkl kommentarer se not 14 sid 63.
Nettolåneskulden ökade och uppgick vid periodens slut till 1 586 miljoner kronor (1 510). Ökningen av nettolåneskulden utgjordes av betald ränta om 58 miljoner kronor och förändring av pensionskuld om 32 miljoner kronor. Ett positivt operativt kassaflöde om 9 miljoner kronor och positiv omräkningsdifferens har minskat nettolåneskulden. Därmed uppgick skuldsättningsgraden till 45 procent vid utgången av året (44 procent vid årets ingång). Förändringen av nettolåneskulden framgår av nedanstående tabell.
| Koncernen | |
|---|---|
| 2010 | 2011 |
| 2 426 | 1 510 |
| –188 | –5 |
| –641 | –9 |
| 35 | 58 |
| – | – |
| –160 | – |
| 38 | 32 |
| 0 | 0 |
| 1 510 | 1 586 |
Nettolåneskuldens komponenter framgår av nedanstående tabell. Pensionsskuldens oredovisade aktuariella förluster uppgick vid 2011 års utgång till totalt –184 miljoner kronor (–67).
| Nettolåneskuldens komponenter | Koncernen | |
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 |
| Banklån m m | 1 288 | 1 179 |
| Avsättning för pensioner | 587 | 565 |
| Leasing | 1 | 0 |
| Likvida medel | –356 | –152 |
| Övriga finansiella fordringar | –10 | –6 |
| Summa | 1 510 | 1 586 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Valutakurs differens vid omräkning av utlandsverk- samheter |
Kassa flödes säkringar efter skatt |
Balanserad vinst |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 58 | 1 449 | 24 | –4 | 2 401 | 3 928 | 6 | 3 934 |
| Årets resultat | – | – | – | – | –89 | –89 | 0 | –89 |
| Årets övrigt totalresultat | – | – | –405 | 3 | – | –402 | –1 | –403 |
| Årets totalresultat | – | – | –405 | 3 | –89 | –491 | –1 | –492 |
| Utdelning | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| Periodisering av personaloptionsprograms | – | 4 | – | – | – | 4 | – | 4 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 58 | 1 453 | –381 | –1 | 2 312 | 3 441 | 5 | 3 446 |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 58 | 1 453 | –381 | –1 | 2 312 | 3 441 | 5 | 3 446 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 70 | 70 | –1 | 69 |
| Årets övrigt totalresultat | – | – | 11 | –7 | – | 4 | 0 | 4 |
| Årets totalresultat | – | – | 11 | –7 | 70 | 74 | –1 | 73 |
| Utdelning | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
Periodisering av personaloptionsprogram – 6 – – – 6 – 6 Utgående balans per 31 december 2011 58 1 459 –370 –8 2 382 3 521 4 3 525
| MSEK | Not | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 6 | 184 | |
| Avskrivningar/Nedskrivningar | 544 | 448 | |
| Övriga justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet |
332 | 179 | |
| Betald inkomstskatt | –51 | –82 | |
| Förändring av varulager | 110 | –28 | |
| Förändringar av fordringar | 176 | –89 | |
| Förändringar av rörelseskulder | –154 | –199 | |
| Kassaflöde från den löpande | |||
| verksamheten | 963 | 413 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i materiella |
| verksamheten | 193 | –391 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från investerings | ||
| Övriga poster i investeringsverksamheten | –5 | –28 |
| Minskning räntebärande tillgångar | 6 | 5 |
| Ökning räntebärande tillgångar | – | – |
| Erhållen ränta | 18 | 8 |
| Försäljning av dotterföretag | 491 | – |
| anläggningstillgångar | 30 | 95 |
| Försäljning av materiella | ||
| Investeringar i immateriella tillgångar |
–142 | –32 |
| anläggningstillgångar | –205 | –439 |
| Operativt kassaflöde före förvärv/ | ||
|---|---|---|
| försäljning av dotterföretag, ränta, ökning/ | ||
| minskning av räntebärande tillgångar | 641 | 9 |
| Operativt kassaflöde efter förvärv/försäljning | ||
| av dotterföretag, ränta, ökning/minskning av | ||
| räntebärande tillgångar | 1 156 | 22 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Betald ränta | –53 | –66 |
| Minskning räntebärande skulder | –1 0911) | –1592) |
| Nyemission | – | – |
| Utdelning till moderföretagets aktieägare | – | – |
| Utdelning till innehavare utan bestämmande | ||
| inflytande | 0 | 0 |
| Återköp av aktier | – | – |
| Kassaflöde från finansierings | ||
| verksamheten | –1 144 | –225 |
| Årets kassaflöde exklusive | ||
| kursdifferenser i likvida medel | 12 | –203 |
| Likvida medel vid årets början | 384 | 356 |
| Årets kassaflöde | 12 | –203 |
| Kursdifferens i likvida medel | –40 | –1 |
| Likvida medel vid årets slut | 356 | 152 |
1) Återbetalning av lån omfattande 2 446 miljoner kronor och upptagande av nytt lån om 1 481 miljoner kronor.
2) Återbetalning av lån omfattande 130 miljoner kronor.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 413 miljoner kronor (963). Rörelsekapitalet minskade kassaflödet med 316 miljoner kronor (132) och är framför allt hänförlig till minskade kortfristiga skulder. Justering för poster som inte påverkar kassaflödet uppgår till 179 miljoner kronor (332) fördelade enligt nedanstående tabell.
| Summa | 332 | 179 |
|---|---|---|
| Övrigt | 8 | 11 |
| Avsättningar | 289 | 157 |
| Realisationsförlust vid företagsförsäljning | 36 | – |
| Realisationsvinster/förluster på anläggningstillgångar | –1 | 11 |
| MSEK | 2010 | 2011 |
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 471 miljoner kronor (347). Övriga poster i investeringsverksamheten, exklusive förvärv och avyttringar av bolag, innebar ett negativt kassaflöde.
Det operativa kassaflödet, det vill säga kassaflödet efter investeringar men exklusive förvärv och avyttringar av verksamheter, ränta samt ökning/ minskning av räntebärande tillgångar, uppgick till 9 miljoner kronor (641).
| MSEK | Not | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 46 | 80 | |
| Administrationskostnader | 4, 6, 11, 26 | –108 | –145 |
| Övriga rörelsekostnader | 8,9 | –33 | – |
| Rörelseresultat | –95 | –65 | |
| Resultat från andelar i | |||
| koncernföretag | 12 | 100 | 193 |
| Finansiella intäkter | 12 | 29 | 8 |
| Finansiella kostnader | 12 | –32 | –78 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 | 58 | |
| Skatt på årets resultat | 13 | 1 | –1 |
| Årets resultat | 3 | 57 | |
| Moderbolagets totala resultatrapport | |||
| MSEK | Not | 2010 | 2011 |
| Årets resultat | 3 | 57 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Årets övrigt totalresultat | – | – | |
| Årets totalresultat | 3 | 57 | |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | |||
| MSEK | Not | 2010 | 2011 |
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –95 | –65 | |
| Justeringar för poster som inte | |||
| ingår i kassaflödet | 33 | 0 | |
| Erhållen utdelning | 12 | 100 | 193 |
| Erhållen ränta | 12 | 29 | 8 |
| Erlagd ränta | 12 | –32 | –78 |
| Betald skatt | 0 | 0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före föränd |
|||
| ringar av rörelsekapital | 35 | 58 | |
| Förändring av skulder | 219 | –21 | |
| Förändring av fordringar | –1 096 | –175 | |
| Kassaflöde från den löpande | |||
| verksamheten | –842 | –138 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Övriga långfristiga fordringar | –1 | 4 | |
| Avsättning pensioner | 3 | –2 | |
| Avyttring intressebolag | 36 | – | |
| Kassaflöde från investerings | |||
| verksamheten | 38 | 2 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag | 3 | – | |
| Nyupptagna lån | 800 | – | |
| Kassaflöde från finansierings | |||
| verksamheten | 803 | 0 | |
| Årets kassaflöde | –1 | –136 | |
| Likvida medel vid årets början | 170 | 169 | |
| Årets kassaflöde | –1 | –136 | |
| Likvida medel vid årets slut | 169 | 33 |
| MSEK | Not | 2010-12-31 | 2011-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier och andelar i koncernföretag |
16,18 | 1 245 | 1 250 |
| Andra långfristiga värde pappersinnehav |
4 | 0 | |
| Intressebolag | 17 | – | – |
| Summa anläggningstillgångar | 1 249 | 1 250 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 2 | 25 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 3 680 | 3 832 | |
| Övriga fordringar | 6 | 2 | |
| Upplupna intäkter och | |||
| förutbetalda kostnader | 20 | 6 | 10 |
| Likvida medel | 21 | 169 | 33 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 863 | 3 902 | |
| Summa tillgångar | 5 112 | 5 152 | |
Eget kapital
| Bundet eget kapital | |||
|---|---|---|---|
| Aktiekapital1) | 22 | 58 | 58 |
| Reservfond | 1 671 | 1 671 | |
| 1 729 | 1 729 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 52 | 52 | |
| Återköp av aktier | –468 | –468 | |
| Balanserad vinst | 2 179 | 2 188 | |
| Årets resultat | 3 | 57 | |
| 1 766 | 1 829 | ||
| Summa eget kapital | 3 495 | 3 558 | |
| Avsättningar till pensioner | 26 | 10 | 8 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 29 | 800 | 800 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 20 | 71 | |
| Leverantörsskulder | 11 | 9 | |
| Skulder till koncernföretag | 759 | 644 | |
| Övriga skulder | 1 | 3 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 30 | 16 | 59 |
| Summa kortfristiga | |||
| skulder | 807 | 786 | |
| Summa eget kapital, | |||
| avsättningar och skulder | 5 112 | 5 152 | |
| Ställda säkerheter | 32 | 4 | – |
| Ansvarsförbindelser | 33 | 678 | 535 |
1) Antalet utestående aktier var 167 131 158 under såväl 2010 som 2011.
| Summa eget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond1) | Överkursfond | Återköp aktier | Balanserad vinst | kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 58 | 1 671 | 52 | –468 | 2 161 | 3 474 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 3 | 3 |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | 3 | 3 |
| Erhållet koncernbidrag | – | – | – | – | 13 | 13 |
| Skatteeffekt koncernbidrag | – | – | – | – | –3 | –3 |
| Lämnat koncernbidrag | – | – | – | – | –10 | –10 |
| Skatteeffekt koncernbidrag | – | – | – | – | 3 | 3 |
| Personaloptionsprogram | ||||||
| – Periodisering av | ||||||
| personaloptionsprogram | – | – | – | – | 3 | 3 |
| Reinvestering intressebolag | – | – | – | – | 12 | 12 |
| Eget kapital per 31 december 2010 | 58 | 1 671 | 52 | –468 | 2 182 | 3 495 |
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 58 | 1 671 | 52 | –468 | 2 182 | 3 495 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 57 | 57 |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | 57 | 57 |
| Personaloptionsprogram | ||||||
| – Periodisering av | ||||||
| personaloptionsprogram | – | – | – | – | 6 | 6 |
| Eget kapital per 31 december 2011 | 58 | 1 671 | 52 | –468 | 2 245 | 3 558 |
1) Av moderbolagets reservfond består 1 390 miljoner kronor av tillskjutet eget kapital såväl 2010 som 2011.
Moderbolagets resultat- och balansräkning samt eget kapital specifikation har ej omräknats för 2010 med anledning av de ändrade redovisningsreglerna, avseende koncernbidrag, då det ej avser väsentliga belopp.
Nobias koncernredovisning är upprättad i enlighet med internationell redovisningsstandard, International Financial Reporting Standards, IFRS, utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU). Vidare har Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner (juni 2011) tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisning och koncernredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 21 mars 2012.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.
Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringarna av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar under kommande räkenskapsårs finansiella rapporter är främst följande:
Koncernen prövar regelbundet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under Immateriella tillgångar på sidan 52. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna i not 14 Immateriella tillgångar.
Prognoser för framtida kassaflöden baseras på godkänd budget samt antaganden om tillväxttakt och investeringsbehov.
De nedan angivna väsentligaste redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter.
Koncernens underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran aktiverats har ett redovisat värde om 226 miljoner kronor (183). Den övervägande delen av dessa underskottsavdrag har ingen förfallotidpunkt och endast en liten del förfaller om sju år eller senare. Under de kommande åren väntas de skattepliktiga resultaten förbättras inom de delar av koncernen som genererat skattemässiga underskott. Genom koncernens strukturåtgärder de senaste två åren skapas väsentliga kostnadsbesparingar som förväntas ge en påtaglig förbättring av resultatet. Vidare har åtgärder vidtagits för att successivt utjämna över- och underskott genom förändrade finansieringsstrukturer. Det finns en risk att delar av det redovisade beloppet av uppskjutna skattefordringar inte kan utnyttjas mot skattepliktiga överskott i framtiden. För närmare upplysningar om skatter, se not 27.
Under 2011 har ingen ändring gjorts av koncernens tillämpade redovisningsprinciper enligt IFRS.
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förstidstillämpas.
Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen avser hur poster inom övrigt totalresultat ska presenteras. Posterna ska delas upp i två kategorier; dels poster som kommer att omklassificeras till årets resultat dels poster som inte kommer att omklassificeras. Poster som kommer att omklassificeras är till exempel omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte omklassficeras är till exempel aktuariella vinster och förluster och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas från och med 1 juli 2012 med retroaktiv verkan. För Nobias del kommer denna ändring att innebära att för finansiella rapporter som avser 2013 kommer omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar att redovisas inom en kategori i Övrigt totalresultat och aktuariella vinster och förluster kommer att redovisas inom en annan separat kategori i Övrigt totalresultat.
IFRS 9 Finansiella instrument avses ersätta IAS39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av vad som som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena, vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Eftersom Nobias finansiella tillgångar består av kund- och lånefordringar, derivat i kassaflödessäkringar och likvida medel förväntas de ändringar som införs i och med denna del av IFRS 9 komma att ha inga eller endast oväsentliga effekter på de finansiella rapporterna. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den så kallade "fair value option". För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. IFRS 9 har ännu inte godkänts av EU och kan därmed heller inte förtidstillämpas.
Ändring i IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att den så kallade "korridormetoden" försvinner. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar ska basera sig på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen vilket kan innebära en mindre negativ effekt. Skillnad mellan verklig och beräknad avkastning avseende förvaltningstillgångar ska redovisas i övrigt totalresultat. Ändringarna ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. Oredovisade aktuariella förluster i koncernen per 2011-12-31 uppgick till –184 miljoner kronor. Nobia kommer inte att förtidstillämpa de nya principerna som förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2012.
Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
För IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities samt IFRS 13 Fair Value Measurement kan upplysningskrav tillkomma.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder
består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallade förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av reglering redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emisson av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Dotterbolagens finansiella rapporter upprättas i lokal valuta, funktionell valuta, som används i det land där bolaget är verksamt. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och tillika koncernens rapporteringsvaluta. Detta innebär att resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan räknas om till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor. De utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat och i en separat reserv inom koncernens eget kapital.
| Bokslutskurs | Snittkurs | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Väsentliga valutakurser |
2010–12–31 2011–12–31 | 2010 | 2011 | |||
| DKK | 1,21 | 1,20 | 1,28 | 1,21 | ||
| EUR | 9,00 | 8,94 | 9,54 | 9,03 | ||
| GBP | 10,55 | 10,68 | 11,13 | 10,41 | ||
| NO K |
1,15 | 1,15 | 1,19 | 1,16 | ||
| USD | 6,80 | 6,92 | 7,20 | 6,50 |
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Nobias rörelsesegment är koncernens tre regioner, Storbritannien, Norden och Kontinentaleuropa. Enheternas fördelning per region görs utifrån enhetens geografiska hemvist. Se Not 3 på sidan 57 för ytterligare beskrivning av indelning och presentation av rörelsesegmenten.
Bolaget redovisar intäkter när risken och förmånen för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor. I de fall monteringstjänster tillhandahålls redovisas intäkter när tjänsten är slutförd. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta samt returer. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidraget periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, utdelningsintäkter, räntekostnader på lån och pensionsskulder samt valutakursdifferenser på finansiella poster.
Not 1 forts
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, det vill säga transaktionskostnader samt över- och underkurser.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhålls avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Skatteeffekten hänförlig till skattemässiga underskott som kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten samt därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde eller var beslutade på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång eller långfristig skuld. Inkomstskatteskuld redovisas som kortfristig fordran eller skuld.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, påverkas aktuell skatt och uppskjuten skatt under den period som dessa fastställanden görs.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet. I den mån tillgångar som uppförs från och med 1 januari 2009 utgör kvalificerade tillgångar aktiveras låneutgifter i anskaffningsvärdet. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde vilket belastar rörelseresultatet.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med linjära avskrivningar, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder enligt följande:
| Köksutställningar | 2–4 år |
|---|---|
| Kontorsinventarier samt fordon | 3–5 år |
| Byggnader | 15–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 6–12 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 6–12 år |
Ingen avskrivning görs på mark.
Avvecklade verksamheter består av väsentlig verksamhet som avyttrats eller utgör avyttringsgrupp som innehas för försäljning och av dotterföretag som förvärvats i syfte att säljas vidare. Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på egen rad i resultaträkningen.
Innebörden av att en grupp av tillgångar och skulder klassificeras som att de innehas för försäljning är att deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. Alla tillgångar som ingår i gruppen presenteras på en separat rad bland tillgångarna och gruppens alla skulder presenteras på en separat rad bland skulderna. Gruppen värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Värdeförändringar redovisas i resultatet.
Goodwill utgörs av det belopp med vilket anskaffningsvärdet för den förvärvade verksamheten överstiger det i förvärvsanalysen fastställda verkliga värdet av de identifierbara nettotillgångarna. I samband med att verksamheter förvärvas fördelas goodwill på kassagenererande enheter. Nobia har åtta stycken kassagenererande enheter. Goodwill har obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av årligen. Goodwill nedskrivningsprövas istället varje år och när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Det
redovisade värdet utgörs av anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. En beskrivning av metod och antaganden vid prövning för eventuellt nedskrivningsbehov återfinns i not 14 Immateriella tillgångar på sidan 63.
Övriga immateriella tillgångar är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för köp och interna och externa utgifter för utveckling av programvaror för koncernens IT-verksamhet, patent och licenser. Avskrivningar görs linjärt över de beräknade nyttjandeperioderna som uppgår till tre till sex år.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa utgifter förekommer.
Produktutvecklingen inom koncernen har framför allt karaktär av designutveckling och bedrivs kontinuerligt och anpassas till gällande modetrender. Utvecklingsförloppen har relativt kort tidsutdräkt varför ingen del av utgifterna ännu har redovisats som immateriell tillgång. Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.
Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare av tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av "först in först ut principen", till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för försäljningskostnader. Hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion.
Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen för avista-affärer, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. För redovisning av derivat se Kassaflödessäkringar nedan.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Långfristiga lånefordringar som redovisas som anläggningstillgångar och kundfordringar som redovisas som omsättningstillgångar utgör finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Lånefordran och kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkten.
Alla transaktioner gällande finansiella skulder redovisas på likviddagen. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad försäljning och materialinköp i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) till dess att det säkrade flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas årligen för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är föknippad med den specifika tillgången.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet. För kundfordringar utgörs objektiva bevis av till exempel betalningssvårigheter hos kunder eller förestående företagsrekonstruktioner. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras inte.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och full betalning från kunden förväntas erhållas.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapital. Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Optionerna är utspädande i den utsträckning vinstmålen i optionsprogrammen är uppfyllda per rapporteringsdagen och om lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till eget kapitalreglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2.
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige, Norge och Storbritannien samt i vissa av koncernens bolag i Tyskland omfattas de anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I övriga länder och bolag omfattas de anställda av avgiftsbestämda planer. Från och med 2010 omfattas all nyintjäning i Storbritannien av avgiftsbestämda planer. I Tyskland omfattas sedan tidigare all nyintjäning av avgiftsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelser är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultatet i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.
Not 1 forts
Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner är planer som anger ett belopp för den pensionsersättning en anställd, eller före detta anställd, erhåller efter pensionering, baserat på lön och antalet tjänsteår. Pensionsskulder för förmånsbestämda planer redovisas enligt gemensamma principer och beräkningsmetoder och beräknas med hänsyn till bland annat framtida löneökningar och inflation. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
Det finns både fonderade och ofonderade förmånsbestämda pensionsplaner inom koncernen. I de fall pensionsplanerna är fonderade finansieras dessa främst genom inbetalningar till pensionsstiftelser.
För förmånsbestämda planer beräknas pensionsförpliktelsen enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, där en tillräckligt djup marknad finns, eller statsobligationer i avsaknad av en sådan. I Sverige och Norge har räntan bestämts utifrån bostadsobligationer och statsobligationer medan den i Storbritannien och Tyskland baserats på företagsobligationer.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som ligger utanför en så kallad korridor om plus eller minus 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas uppskattade genomssnittliga återstående tjänstetid.
I koncernens balansräkning redovisas, för fonderade planer, pensionsåtagandet som en skuld av nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med tillgångar överstigande pensionsåtagandena, redovisas som finansiell anläggningstillgång.
Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas som en del av finansnettot. För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en extern juridisk enhet.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.
Inom koncernen finns åtaganden för ersättningar i samband med jubileer och ersättningar till personer som varit anställda under lång tid.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Till skillnad mot redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner redovisas aktuariella vinster och förluster genast och ingen korridor tillämpas.
Diskonteringsräntan är fastställd utifrån förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningar som kommer att betalas och med löptider jämförbara med aktuella åtaganden.
Koncernen har program för personaloptioner. Det verkliga värdet på tilldelade personaloptioner redovisas som en personalkostnad med ett motsvarande belopp redovisat direkt i eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker bara när förverkande beror på villkor om viss vinsttillväxt eller fortsatt anställning, inte när förverkandet endast beror på att aktiekursen är lägre än lösenkursen. I den utsträckning optioner tilldelas anställda i länder där sociala avgifter tillkommer redovisas en kostnad fördelad över intjänandeperioden. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid respektive rapporttillfälle och slutligen när optionerna löses eller förfaller utan att bli lösta.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra
sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Moderbolaget har upprättat sin Årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (september 2011). Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2011 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen. Från och med 2011 redovisas erhållna koncernbidrag som utdelning och lämnade koncernbidrag som investering i aktier i dotterföretag. Tidigare redovisades koncernbidrag enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott direkt i eget kapital. Moderbolagets resultat- och balansräkning samt eget kapital specifikation har ej omräknats för 2010 då det inte avser väsentliga belopp.
För moderbolaget och koncernen redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens
bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antaganden om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Moderbolaget redovisar det verkliga värdet på personaloptioner utställda till anställda i dotterbolag som ägartillskott genom redovisning i eget kapital och värdet på aktier i dotterbolag.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag i enlighet med Rådet för finansiell rapportering RFR2 (september 2011). Det innebär att erhållna koncernbidrag redovisas som utdelning och lämnade koncernbidrag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
Not 2 Finansiella risker
Det är Nobias policy att säkra prognosticerade flöden med cirka 80 procent av flödet 0–3 månader framåt, 60 procent 4–6 månader framåt, 40 procent 7–9 månader framåt samt 100 procent av kontrakterade projekt. De viktigaste valutarelationerna har varit EUR mot GBP och SEK mot NOK. Den totala exponeringen uttryckt i SEK och efter kvittning av motriktade flöden uppgick under 2011 till 2 254 miljoner kronor, därav säkrades 1 331 miljoner kronor. Vid utgången av 2011 uppgick säkringsvolymen till 761 miljoner kronor.
Orealiserade vinster och förluster redovisade som kassaflödessäkring i eget kapital kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter inom 12 månader.
Nobia är verksamt på ett flertal marknader och i flera distributionskanaler. Beroende på distributionskanal utgörs kundbasen av både professionella kunder och konsumenter. Av dessa skäl måste kredithantering och betalningsvillkor anpassas till respektive affärsenhets affärslogik och distributionskanaler inom ramen för den av koncernen fastställda kreditpolicyn. Kreditpolicyn innebär att kreditvärderingen ska baseras på minst en kreditrapport från ett välrenommerat kreditvärderingsföretag. Återköpande kunder kreditvärderas löpande. På vissa marknader och för vissa kundkategorier används kreditförsäkring. För kunder med låg återköpsfrekvens sker kreditgivning ofta mot säkerhet. Motpartsrisken avseende banker bedöms som mycket låg. Den totala kreditrisken utgjorde 1 503 miljoner kronor. Kreditkvaliteten på finansiella tillgångar som varken har förfallit till betalning eller som är nedskrivningsbara är god.
Nobias policy för finansiering av utländska tillgångar innebär att sysselsatt kapital ska finansieras med externa lån i motsvarande valuta så att påverkan på skuldsättningsgraden minimeras vid valutakursförändringar. Koncernens lån handhas av Nobias huvudkontor. Genom en internbank förser huvudkontoret dotterbolagen med finansiella medel. Denna utlåning sker i lokala valutor. Genom matchande extern upplåning minimeras resultatpåverkan genom kursförändringar. Som komplement kan valutakontrakt ingås för att undgå exponering. Vid nuvarande skuldsättningsgrad och valutafördelning av sysselsatt kapital innebär det att cirka 18 procent av det utländska sysselsatta kapitalet ska finansieras i lokal valuta. I kombination med denna policy kan annan kapitalisering väljas i respektive land i syfte att optimera skattesituationen för koncernen. Nobias policy för finansiell exponering innebär att ingen säkring av eget kapital görs.
Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
2010 2011
Sysselsatt kapital per valuta
Räntebärande lån och leasingskulder
Räntebärande lån och leasingskulder
SEK 378 892 498 905 EUR 2 150 49 1 860 56 GBP 1 806 464 1 940 477 DKK 719 427 721 256 USD 82 41 90 42 NOK 157 4 134 8 Övriga 31 0 26 0 Totalt 5 323 1 877 5 269 1 744
Sysselsatt kapital per valuta
Koncernen har som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta. En 10 procentig förstärkning av den svenska kronan gentemot andra valutor per 31 december 2011 skulle innebära en förändring av eget kapital med –406 miljoner kronor (–363) och av resultatet med –11 miljoner kronor (+1). Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (till exempel räntan) blir oförändrade. Samma förutsättningar tillämpades för 2010.
MSEK
Hantering av ränteexponeringen är centraliserad vilket innebär att huvudkontoret har ansvaret för att identifiera och hantera ränterisker. Nobia tillämpar normalt en kort räntebindningstid. Nobias synsätt är att tider av hög räntenivå vanligen sammanfaller med god efterfrågan i samhället i stort. Då de långa räntorna under senare delen av året var mycket låga i förhållande till korträntorna har Nobia dock valt att binda räntan avseende lån om 400 miljoner kronor på fem år genom en ränteswap. Räntebindningstiden för resterande lån uppgick till 1–3 månader.
Nobia tillämpar en centraliserad syn på koncernens finansiering, vilket innebär att all finansiering ska ske i Nobia AB eller Nobia Sverige AB. Nobia upptog 2010 ett obligationslån från AB SEK Securities (Svensk Exportkredit) om 800 miljoner kronor, vilket löper på fem år med en ömsesidig förlängningsoption på två år. Bolaget upptog 2010 även ett syndikerat lån om 2 000 miljoner med fyra banker. Löptiden är fem år. Lånen har tre covenanter; leverage (net debt to EBITDA), gearing (net debt to equity) samt interest cover (EBITDA to net interest expenses). Nobia uppfyller samtliga covenanter med betryggande marginal. Det är Nobias policy att erhålla långsiktiga kreditlöften som står i samklang med Nobias långsiktiga strategi, samtidigt som detta krav måste balanseras mot kravet på låga kreditkostnader. Utöver dessa lån har Nobia lokala checkkrediter.
Nedanstående tabell visar förfallostrukturen på Nobias samtliga lånefaciliteter:
| 2010 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förfalloår, MSEK | 2011 | 2015 | 2012 | 2015 | |
| Lån och kreditlöften | – | 2 800 | – | 2 800 | |
| Därav utnyttjat | – | 1 246 | – | 1 098 |
Skuldsättningsgraden ska inte överstiga 100 procent. En tillfälligt högre skuldsättningsgrad kan accepteras. En långsiktig väsentligt lägre skuldsättningsgrad ska korrigeras genom extrautdelning till aktieägarna eller via återköp av egna aktier. Utdelningen ska i genomsnitt utgöra minst 30 procent av årets resultat efter skatt. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 45 procent (44). Som kapital betraktar Nobia det bokförda egna kapitalet 3 525 (3 446).
Genom noggranna likviditetsprognoser följs den dagliga likviditeten. Likviditeten styrs centralt och syftar till att använda tillgänglig likviditet på ett effektivt sätt samtidigt som erforderliga reserver finns tillgängliga.
| Räntebindning – upplåning | 2010 | 2011 | ||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen, MSEK | 0–3 mån | fem år | 0–3 mån | fem år |
| SEK | 800 | – | 400 | 400 |
| EUR | – | – | – | – |
| GBP | – | – | – | – |
| DKK | 398 | – | 256 | – |
| NO K |
– | – | – | – |
| USD | 40 | – | 42 | – |
| 2010 | 2011 | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommersiell exponering | USD | EUR | NO K |
CHF | GBP | SEK | DKK | USD | EUR | NO K |
CHF | GBP | SEK | DKK |
| Valutakontrakt på balansdagen |
||||||||||||||
| lokal valuta | 1 | 40 | –203 | –2 | –1 | –68 | – | 1 | 41 | –212 | –1 | –1 | –77 | – |
| Totalt, MSEK1) | 8 | 358 | –233 | –11 | –15 | –68 | – | 6 | 366 | –244 | –10 | –14 | –77 | – |
| Verkligt värde, MSEK | 0 | 1 | 0 | –1 | 0 | –2 | – | –1 | –14 | 1 | 0 | 0 | –2 | – |
| Nettoflöde kalenderår | ||||||||||||||
| Nettoflöde, Lokal valuta | –10 | –853) | 414 | 4 | 3 | 249 | –37 | –18 | –894) | 565 | 3 | 2 | 259 | –29 |
| Nettoflöde, MSEK2) | –70 | –813 | 493 | 25 | 35 | 249 | –47 | –115 | –8054) | 654 | 25 | 17 | 259 | –35 |
| Säkrad volym, MSEK2) | 31 | 663 | –429 | –18 | –23 | –183 | – | 22 | 628 | –495 | –19 | –24 | –143 | – |
1) Flöden omräknade till bokslutskurs, SEK. 2) Omräknat med snittkurs 2010, 2011. 3) Därutöver avser 26 MEUR flöde mot DKK, motsvarande 246 MSEK. 4) Därutöver avser 38 MEUR flöde mot DKK, motsvarande 343 MSEK.
| Känslighetsanalys | 2010 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutor1) och räntor | Förändring | Påverkan på resultat före skatt, MSEK |
Påverkan på eget kapital, MSEK |
Förändring | Påverkan på resultat före skatt, MSEK |
Påverkan på eget kapital, MSEK |
| EUR/SEK | 5% | 4,9 | 3,5 | 5% | 7,2 | 5,3 |
| NO K/SEK |
5% | 12,0 | 8,6 | 5% | 11,5 | 8,5 |
| EUR/GBP | 5% | 20,4 | 14,7 | 5% | 17,6 | 13,2 |
| NO K/DKK |
5% | 6,4 | 4,6 | 5% | 8,7 | 6,6 |
| SEK/DKK | 5% | 4,5 | 3,2 | 5% | 4,8 | 3,6 |
| Räntenivå | 100 pkt | 12,0 | 8,6 | 100 pkt | 7,0 | 5,5 |
1) Transaktionseffekt efter säkringar.
| 2010 | 2011 | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, MSEK | Valuta | Nominellt belopp original valuta |
Total | Inom 1 mån |
1–3 mån |
3 mån –1 år |
1–5 år |
5 år eller längre |
Nominellt belopp original valuta |
Total | Inom 1 mån |
1–3 mån |
3 mån –1 år |
1–5 år |
5 år eller längre |
| Banklån (R) | |||||||||||||||
| Banklån | SEK | 976 | 976 | 2 | 5 | 21 | 948 | – | 952 | 952 | 3 | 6 | 26 | 917 | – |
| Banklån | EUR | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Banklån | GBP | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Banklån | DKK | 402 | 485 | 1 | 2 | 9 | 473 | – | 239 | 287 | 1 | 1 | 5 | 280 | – |
| Banklån | NO K |
– | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Banklån | USD | 7 | 47 | 0 | 0 | 1 | 46 | – | 7 | 46 | 0 | 0 | 1 | 45 | – |
| Övriga skulder | |||||||||||||||
| Valutaterminskontrakt* | SEK | 3 | 0 | 1 | 2 | – | – | 2 | 0 | 1 | 1 | – | – | ||
| Valutaterminskontrakt* | EUR | 4 | 2 | 1 | 1 | – | – | 14 | 3 | 4 | 7 | – | – | ||
| Valutaterminskontrakt* | GBP | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | ||
| Valutaterminskontrakt* | NO K |
2 | 0 | 0 | 2 | – | – | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | ||
| Valutaterminskontrakt* | CHF | 1 | 0 | 1 | 0 | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | ||
| Valutaterminskontrakt* | USD | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | ||
| Checkräkningskrediter (R) | SEK | 41 | – | – | 41 | – | – | 71 | – | – | 71 | – | – | ||
| Finansiella leasingskulder (R) | SEK | 1 | – | – | – | 1 | – | – | – | – | – | – | |||
| Övriga skulder (R) | SEK | 2 | – | 2 | – | – | – | 2 | – | 2 | – | – | |||
| Leverantörsskulder och övriga skulder |
SEK | 1 403 1 092 | 262 | 45 | 4 | – | 1 390 1 095 | 271 | 22 | 2 | – | ||||
| Summa | 2 966 1 097 | 274 | 123 1 472 | – | 2 767 1 102 | 285 | 136 | 1 244 | – | ||||||
| Räntebärande skulder (R) | 1 290 | 1 179 |
* Värdet av valutaterminskontrakt ingår i posten derivat i balansräkningen.
| 2010 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys, kundfordringar och övriga fordringar, MSEK | Brutto | Varav nedskrivning |
Brutto | Varav nedskrivning |
||
| Ej förfallna fordringar | 982 | – | 952 | – | ||
| Förfallna fordringar 0–30 dagar | 213 | 12 | 244 | 8 | ||
| Förfallna fordringar > 30 dagar–90 dagar | 70 | 9 | 84 | 9 | ||
| Förfallna fordringar > 90 dagar–180 dagar | 24 | 16 | 26 | 15 | ||
| Förfallna fordringar > 180 dagar–360 dagar | 40 | 32 | 24 | 16 | ||
| Förfallna fordringar > 360 dagar | 60 | 53 | 69 | 60 | ||
| Summa fordringar | 1 389 | 122 | 1 399 | 108 |
| kundfordringar och övriga fordringar, MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 138 | 122 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –15 | –31 |
| Årets nedskrivningar | 16 | 18 |
| Konstaterad förlust | 2 | –1 |
| Avyttrad verksamhet | –5 | – |
| Omräkningsdifferens | –14 | 0 |
| Utgående balans | 122 | 108 |
En nedskrivning äger rum då det bedöms föreligga uppenbara skäl för att företaget inte kommer att erhålla hela eller en del av det förfallna beloppet. Uppenbara skäl kan i detta fall utgöra extern information som fastställer
att en fordran är osäker. En nedskrivning görs i första hand för varje enskild fordran. Det sker även en gruppvis nedskrivning för en grupp av fordringar med likartade kreditegenskaper och karaktär.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Koncernens verksamhet är organiserad så att koncernledningen följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens regioner genererar. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån regioner utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga regioners prestationer och resultat. Följande rörelsesegment har identifierats; region Storbritannien, region Norden och region Kontinentaleuropa.
Nobia betraktar koncernens intäkter på kök, bad och förvaring som en enda produktgrupp eftersom bad och förvaring utgör en sådan liten del av koncernens totala balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys.
| Region Storbritannien | Region Norden | Region Kontinentaleuropa |
Koncerngemensamt och elimineringar |
Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Nettoomsättning från externa kunder |
5 198 | 4 480 | 5 092 | 5 276 | 3 795 | 3 358 | – | – | 14 085 | 13 114 |
| Nettoomsättning från andra regioner |
– | 1 | – | – | 10 | 10 | –10 | –11 | 0 | 0 |
| Summa nettoomsättning |
5 198 | 4 481 | 5 092 | 5 276 | 3 805 | 3 368 | –10 | –11 | 14 085 | 13 114 |
| Avskrivningar | –130 | –116 | –151 | –140 | –143 | –110 | –23 | –24 | –447 | –390 |
| Andelar i joint ventures | – | – | – | – | – | – | – | – | –8 | – |
| Rörelseresultat | 219 | 199 | 249 | 399 | –247 | –272 | –215 | –142 | 6 | 184 |
| Finansiella intäkter | 18 | 9 | ||||||||
| Finansiella kostnader | –103 | –92 | ||||||||
| Resultat före skatt och avvecklad |
||||||||||
| verksamhet | –79 | 101 | ||||||||
| Nedskrivningar | – | –12 | –34 | 0 | –14 | –29 | –49 | –17 | –97 | –58 |
| Strukturkostnader | –107 | –24 | –82 | –63 | –214 | –202 | –108 | –45 | –511 | –334 |
| Region Storbritannien |
Region Norden |
Region Kontinentaleuropa |
Koncerngemensamt och elimineringar |
Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Summa operativa tillgångar |
1 690 | 1 652 | 1 834 | 1 859 | 1 334 | 1405 | 2 813 | 2 798 | 7 671 | 7 714 |
| I summa operativa tillgångar ingår: |
||||||||||
| Investeringar i anläggningstillgångar |
132 | 70 | 100 | 120 | 114 | 274 | 1 | 7 | 347 | 471 |
| Summa operativa skulder | 966 | 831 | 936 | 979 | 913 | 915 | 76 | 125 | 2 891 | 2 850 |
Not 3 forts
| Geografiska områden i koncernen | Intäkter från externa kunder1) | Anläggningstillgångar2) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | |
| Sverige | 1 091 | 1 126 | 236 | 237 | |
| Danmark | 1 944 | 1 855 | 743 | 715 | |
| Norge | 1 315 | 1 485 | 173 | 157 | |
| Finland | 732 | 800 | 188 | 181 | |
| Storbritannien | 5 317 | 4 586 | 1 786 | 1 745 | |
| Frankrike | 1 707 | 1 561 | 1 201 | 1 264 | |
| Tyskland | 517 | 474 | 405 | 366 | |
| Österrike | 533 | 496 | 317 | 317 | |
| Nederländerna | 76 | 51 | 2 | 1 | |
| USA | 144 | 141 | 45 | 47 | |
| Övriga länder | 709 | 539 | 22 | 11 | |
| Totalt | 14 085 | 13 114 | 5 118 | 5 041 |
1) Nettoomsättning från externa kunder utifrån kundens geografiska hemvist.
2) Anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar,
tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning och rättigheter enligt försäkringsavtal.
| 2010 | 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader | Totalt | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader | Totalt | |
| Totalt dotterföretag | 2 589 | 599 | 3 188 | 2 438 | 592 | 3 030 | |
| Varav pensionskostnader | 193 | 193 | 175 | 175 | |||
| Moderbolaget | 37 | 20 | 57 | 47 | 22 | 69 | |
| Varav pensionskostnader | 8 | 8 | 14 | 14 | |||
| Koncernen1) | 2 626 | 619 | 3 245 | 2 485 | 614 | 3 099 | |
| Varav pensionskostnader | 201 | 201 | 189 | 189 |
1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.
| MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 2 626 | 2 485 |
| Sociala kostnader | 418 | 425 |
| Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer | 146 | 145 |
| Pensionskostnader – förmånsbaserade planer | 48 | 37 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkast ningsskatt |
7 | 7 |
| Kostnader för tilldelade teckningsoptioner | ||
| 2005–2009 | – | – |
| Kostnader för tilldelade personaloptioner | ||
| 2006–2010 | – | – |
| 2007–2011 | – | – |
| 2008–2012 | – | – |
| 2009–2013 | – | – |
| 2010–2014 | 5 | 2 |
| 2011–2015 | – | 2 |
| Summa kostnader för anställda | 3 250 | 3 103 |
| MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Ledande befattningshavare1) | 23 | 18 |
| Övriga anställda | 14 | 29 |
| Moderbolaget totalt2) | 37 | 47 |
1) Under 2011 var antal personer 5 (8).
2) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.
| MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Styrelse och VD i dotterföretag1) | 31 | 34 |
| Övriga anställda i dotterföretag | 2 558 | 2 404 |
| Dotterföretag totalt | 2 589 | 2 438 |
| Koncernen2) | 2 626 | 2 485 |
1) Under 2011 var antal personer 12 (13).
2) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.
| Ersättningar och övriga förmåner, 2011, MSEK |
Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktierelaterad ersättning |
Övrig ersättning |
Summa | Pensions förpliktelser |
Antal personer |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | |||||||||
| Johan Molin | 0,7 | – | – | – | – | – | 0,7 | – | 1 |
| Styrelseledamot | |||||||||
| Nora Förisdal Larssen | 0,2 | – | – | – | – | – | 0,2 | – | 0,75 |
| Bodil Eriksson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Fredrik Palmstierna | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Lotta Stalin | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Thore Ohlsson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Rolf Eriksen | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Fd ordförande | |||||||||
| Hans Larsson | 0,2 | – | – | – | – | – | 0,2 | – | 0,25 |
| Fd styrelseledamot | |||||||||
| Stefan Dahlbo | 0,1 | – | – | – | – | – | 0,1 | – | 0,25 |
| Verkställande direktör | |||||||||
| Morten Falkenberg | 6,5 | – | 0,2 | 2,4 | 0,2 | – | 9,3 | – | 1 |
| Övriga koncernledningen | 23,1 | 1,4 | 0,7 | 3,7 | 1,8 | – | 30,7 | 0,7 | 9 |
| –varav från dotterbolag | 14,8 | 0,9 | 0,5 | 1,4 | 0,9 | – | 18,5 | – | 5 |
| Summa | 32,3 | 1,4 | 0,9 | 6,1 | 2,0 | – | 42,7 | 0,7 | 17,25 |
| Ersättningar och övriga | Grundlön, | Rörlig | Övriga | Pensions | Aktierelaterad | Övrig | Pensions | Antal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| förmåner, 2010, MSEK | styrelsearvode | ersättning | förmåner | kostnad | ersättning | ersättning | Summa | förpliktelser | personer |
| Styrelsens ordförande | |||||||||
| Hans Larsson | 0,8 | – | – | – | – | – | 0,8 | – | 1 |
| Vice ordförande | |||||||||
| Johan Molin | 0,4 | – | – | – | – | – | 0,4 | – | 0,75 |
| Styrelseledamot | |||||||||
| Stefan Dahlbo | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Bodil Eriksson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Fredrik Palmstierna | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Lotta Stalin | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Thore Ohlsson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – | 1 |
| Rolf Eriksen | 0,2 | – | – | – | – | – | 0,2 | – | 1 |
| Fd styrelseledamot | |||||||||
| Wilhelm Laurén | 0,1 | – | – | – | – | – | 0,1 | – | 0,25 |
| Joakim Rubin | 0,1 | – | – | – | – | – | 0,1 | – | 0,25 |
| Verkställande direktör | |||||||||
| Morten Falkenberg | 1,6 | – | 0,0 | 0,6 | 0,1 | – | 2,3 | – | 0,25 |
| Fd verkställande direktör | |||||||||
| Preben Bager | 6,6 | 1,7 | 0,1 | 1,7 | – | – | 10,1 | 3,5 | 0,75 |
| Övriga koncernledningen | 28,8 | 4,2 | 1,3 | 4,2 | 1,1 | – | 39,6 | 1,1 | 13 |
| –varav från dotterbolag | 16,9 | 2,6 | 0,8 | 1,2 | 0,5 | – | 22,0 | – | 6 |
| Summa | 40,1 | 5,9 | 1,4 | 6,5 | 1,2 | – | 55,1 | 4,6 | 22,25 |
Not 4 forts
Medelantalet anställda samt könsfördelning för styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 5, se sidan 62.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för utskottsarbete. Styrelseledamöter som är anställda i Nobia erhåller ej särskilt styrelsearvode. Av stämman valda styrelseledamöter erhåller ett fast arvode om 315 000 kronor per ledamot och 790 000 kronor för styrelsens ordförande. Sammanlagt erhöll styrelsen 2 680 000 kronor. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode på 26 000 kronor per person och år.
Verkställande direktören har under räkenskapsåret 2011 i lön och förmåner erhållit 6 728 539 kronor, samt rörlig lönedel avseende 2011 års resultat med 0 kronor. Utöver pensionsförmåner enligt lagen om allmän försäkring (ATP och AFP) har verkställande direktören rätt till pensionspremier motsvarande 30 procent av pensionsmedförande lön. Som pensionsmedförande lön menas fast årslön. Avseende 2011 utgjorde premiekostnaden 1 920 626 kronor. Pensionsåldern är 65 år. Vid uppsägning från Nobias sida äger verkställande direktören rätt till uppsägningstid motsvarande 12 månader. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader.
Koncernledningen, vilken vid utgången av 2011 bestod av 10 personer, varav i moderbolaget 4, har under räkenskapsåret erhållit lön och förmåner motsvarande 8 556 840 kronor samt rörliga lönedelar avseende 2011 års resultat med 527 007 kronor. Avseende pensioner har koncernledningen rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. Därutöver har ledningen, efter beslut i styrelsen rätt till en utökad tjänstepensionspremie med 20 procent på lönedelar över 30 basbelopp.
För enhetschefers och koncernledningens rörliga lönedel gäller grundprincipen att rörlig lönedel maximalt kan utgå med 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter beslut i styrelsen. Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Utfallet är beroende av huruvida i förväg uppsatta resultatmål nås. Målen för verkställande direktören fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av verkställande direktören efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.
Bland styrelsens medlemmar utses ett ersättningsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att ta fram förslag till kompensation för verkställande direktören samt ta ställning till förslag till kompensation för de chefer som direktrapporterar till honom. Beträffande utskottets uppgifter och sammansättning, se sidan 33.
Avtalen inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid på sex månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid på 12 månader.
Vid ordinarie årsstämma 2005 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om incitamentsprogram i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Detta beslut utgjorde första steget i årligen återkommande villkorsidentiska incitamentsprogram. Detta fullföljdes också med beslut under årsstämmorna 2006, 2007 och 2008.
Vid ordinarie årsstämma 2009 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om att fortsätta med samma incitamentsprogram som tidigare år i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Sammanlagt högst 2 300 000 personaloptioner tilldelades cirka 130 högre befattningshavare i Nobiakoncernen. Personaloptionerna berättigar till förvärv av aktier i Nobia AB under perioden från 31 maj 2012 till och med 1 mars 2013 till en i förväg fastsställd lösenkurs på 35,30 kronor. Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobiakoncernen under räkenskapsåren 2009–2011 ökat resultat per aktie jämfört med räkenskapsåret 2008 så att den sammanlagda resultatökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för resultat per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent. Den årliga ökningen av resultat per aktie påverkar antalet optioner som kan erhålllas.
Vid ordinarie årsstämma 2010 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om att fortsätta med samma incitamentsprogram som tidigare år i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Sammanlagt högst 2 300 000 personaloptioner tilldelades cirka 100 högre befattningshavare i Nobiakoncernen. Personaloptionerna berättigar till förvärv av aktier i Nobia AB under perioden från 31 maj 2013 till och med 31 december 2014 till en i förväg fastsställd lösenkurs på 39,50 kronor. Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobiakoncernen under räkenskapsåren 2010–2012 ökat resultat per aktie jämfört med genomsnittet för räkenskapsåret 2008 och 2009 så att den sammanlagda resultatökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för resultat per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent. Den årliga ökningen av resultat per aktie påverkar antalet optioner som kan erhållas.
Vid ordinarie årsstämma 2011 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om att fortsätta med samma incitamentsprogram som tidigare år i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Sammanlagt högst 1 640 000 personaloptioner tilldelades ca 100 högre befattningshavare i Nobiakoncernen. Personaloptionerna berättigar till förvärv av aktier i Nobia AB under perioden från 31 maj 2014 till och med 31 december 2015 till en i förväg fastsställd lösenkurs på 54,10 kronor. Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobiakoncernen under räkenskapsåren 2011-2013 ökat resultat per aktie jämfört med genomsnittet för räkenskapsåret 2009 och 2010, justerat för strukturella engångskostnader, så att den sammanlagda resultatökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för resultat per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent. Den årliga ökningen av resultat per aktie påverkar antalet optioner som kan erhålllas.
I tabellen nedan sammanfattas viktiga data kring optionsprogrammen. Verkligt värde har fastställts med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell:
| Optionens Aktievärde |
Riskfri ränta |
|---|---|
| Lösenkurs, teoretiska värde, vid tilldelning, Volatilitiet Program Lösenperiod SEK per aktie SEK per aktie SEK per aktie i procent |
i procent |
| 2005–2009 31 maj 2008–1 mars 2009 41,57 5,07 37,77 24 |
2,71 |
| 2006–2010 31 maj 2009–1 mars 2010 88,37 13,13 80,34 26 |
3,31 |
| 2007–2011 31 maj 2010–1 mars 2011 101,30 14,20 92,10 24 |
4,09 |
| 2008–2012 31 maj 2011–1 mars 2012 44,40 6,16 42,00 33 |
4,32 |
| 2009–2013 31 maj 2012–1 mars 2013 35,30 5,47 29,40 35 |
2,17 |
| 2010–2014 31 maj 2013–31 december 2014 39,50 8,12 35,20 37 |
1,71 |
| 2011–2015 31 maj 2014–31 december 2015 54,10 9,10 47,70 33 |
2,55 |
Förväntad förtida lösen antas ske löpande under lösenperioden. Detta innebär att inlösen beräknas ske i mitten av lösenperioden för respektive program. Den historiska volatiliteten har bedömts vara representativ vid bedömning av framtida volatilitet.
Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobia ökat vinsten per aktie så att den sammanlagda vinstökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för vinst per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent jämfört med genomsnittet för en viss bestämd tidsperiod.
Vid maximal vinstökning och fullt utnyttjande uppgår antalet personaloptioner till följande för respektive program:
| Program | Verkställande direktören | Övriga koncernledningen | Övriga anställda | Total | Ursprunglig tilldelning |
|---|---|---|---|---|---|
| 2005–2009 | – | – | – | – | 1 830 000 |
| 2006–2010 | – | – | – | – | 1 830 000 |
| 2007–2011 | – | – | – | – | 1 830 000 |
| 2008–2012 | – | – | – | – | 2 592 500 |
| 2009–20131) | – | – | – | – | 2 292 000 |
| 2010–2014 | 35 000 | 450 000 | 1 225 000 | 1 710 000 | 2 165 000 |
| 2011–2015 | 70 000 | 450 000 | 1 000 000 | 1 520 000 | 1 640 000 |
| Totalt | 105 000 | 900 000 | 2 225 000 | 3 230 000 | 14 179 500 |
1) Då resultatmålet inte uppnåddes avseende 2009 års program kommer personaloptionerna inte kunna utnyttjas. Optionerna anses därmed vara förverkade.
Framtida utspädningseffekt från nuvarande två program reduceras till följd av att personer som omfattas av programmen har lämnat Nobia. Det kvarstår i genomsnitt 23 procent av antalet ursprungligen utgivna optioner.
Kostnaderna för programmen framgår av nedanstående tabell:
| Ackumulerade kostnader | 20101) | 20112) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Program | IFRS 2 kostnad |
Sociala avgifter |
Total kostnad |
IFRS 2 kostnad |
Sociala avgifter |
Total kostnad |
IFRS 2 kostnad |
Sociala avgifter |
Total kostnad |
| 2005–2009 | 7 | 0 | 7 | – | – | – | – | – | – |
| 2006–2010 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2007–2011 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2008–2012 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2009–2013 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2010–2014 | 7 | 0 | 7 | 3 | 2 | 5 | 4 | –2 | 2 |
| 2011–2015 | 2 | 0 | 2 | – | – | – | 2 | 0 | 2 |
| 16 | 0 | 16 | 3 | 2 | 5 | 6 | –2 | 4 |
1) Aktuell kurs 2010-12-31 = 60,25 kr/aktie
2) Aktuell kurs 2011-12-31 = 24,50 kr/aktie
Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:
| 2010 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Genomsnitt ligt lösenpris, SEK per aktie |
Antal optioner |
Genomsnitt ligt lösenpris, SEK per aktie |
Antal optioner |
|
| Per 1 januari | 40,36 | 4 549 500 | 38,01 | 3 995 000 |
| Tilldelade | 39,50 | 2 165 000 | 54,10 | 1 640 000 |
| Förfallna | – | 0 | – | 0 |
| Förverkade | 43,13 | –2 719 500 | 36,91 –2 405 000 | |
| Utnyttjade | – | 0 | – | 0 |
| Per 31 december |
38,01 | 3 995 000 | 47,00 | 3 230 000 |
Av de 3 230 000 utestående personaloptionerna (3 995 000) var 0 optioner (0) möjliga att utnyttja då förfallotidpunkt ännu ej infallit.
Utestående aktieoptioner vid årets slut har följande förfallodatum och lösenpriser:
| Aktier | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallodag | Lösenpris, SEK per aktie |
2010 | 2011 | |||
| 1 mars 2013 | 35,30 | 1 900 000 | – | |||
| 31 december 2014 | 39,50 | 2 095 000 | 1 710 000 | |||
| 31 december 2015 | 54,10 | – | 1 520 000 | |||
| 3 995 000 | 3 230 000 |
| 2010 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Medelantal | Medelantal | |||
| Dotterföretag i: | anställda | Varav män | anställda | Varav män |
| Sverige | 774 | 604 | 822 | 604 |
| Danmark | 1 325 | 902 | 1 267 | 917 |
| Norge | 286 | 121 | 289 | 113 |
| Finland | 428 | 303 | 463 | 334 |
| Tyskland | 623 | 468 | 545 | 399 |
| Österrike | 478 | 392 | 473 | 382 |
| Storbritannien | 2 573 | 1 997 | 2 524 | 1 879 |
| Frankrike | 1 049 | 512 | 960 | 427 |
| USA | 59 | 26 | 48 | 15 |
| Schweiz | 32 | 25 | 23 | 19 |
| Polen | 24 | 24 | 24 | 11 |
| Nederländerna | 2 | 2 | 2 | 2 |
| Spanien | 9 | 2 | 8 | 0 |
| Japan | 3 | 1 | 4 | 2 |
| Totalt dotter | ||||
| företag | 7 665 | 5 379 | 7 452 | 5 104 |
| Varav moder bolaget |
16 | 11 | 23 | 15 |
| Koncernen | 7 681 | 5 390 | 7 475 | 5 119 |
| 2010 | 2011 | |||
| Antal på | Varav | Antal på | Varav | |
| balansdagen | män, % | balansdagen | män, % | |
| Styrelseledamöter | 68 84 |
67 | 85 | |
| Verkställande | ||||
| direktörer | ||||
| och andra ledande | ||||
| befattningshavare | 80 86 |
79 | 81 |
Flera personer ingår i mer än ett dotterföretags styrelse eller ledning.
Koncernen 148 85 146 79
| 2010 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen |
Varav män, % |
Antal på balansdagen |
Varav män, % |
|
| Styrelseledamöter | 13 | 77 | 12 | 67 |
| Verkställande direktörer och andra ledande |
||||
| befattningshavare | 15 | 93 | 11 | 91 |
| Moderbolaget | 28 | 86 | 23 | 78 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 11 | 10 | 3 | 3 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag |
0 | 0 | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Andra uppdrag | 1 | 1 | 0 | 1 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | – | – |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
| Avskrivningar | Nedskrivningar | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen, MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Kostnad sålda varor | –142 | –155 | –27 | –17 |
| Försäljningskostnader | –254 | –190 | –24 | –38 |
| Administrationskostnader | –51 | –45 | –46 | –3 |
| Summa avskrivningar och nedskrivningar |
–447 | –390 | –97 | –58 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
1 | 0 | – | – |
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär |
41 | 31 | – | – |
| Övrigt | 16 | 20 | – | – |
| Summa övriga rörelseintäkter |
58 | 51 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär |
–67 | –47 | – | – |
| Realisationsresultat vid avyttring dotterföretag |
–26 | – | –33 | – |
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar |
– | –11 | – | – |
| Övrigt | –9 | –6 | – | – |
| Summa övriga rörelsekostnader |
–102 | –64 | –33 | – |
| MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Kostnader för varor och material | –6 142 | –5 646 |
| Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4) | –3 250 | –3 103 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7) | –544 | –448 |
| Fraktkostnader | –697 | –689 |
| Kostnader för operationell leasing, framför allt för butikslokaler (Not 11) |
–640 | –685 |
| Övriga rörelsekostnader | –2 856 | –2 410 |
| Summa rörelsekostnader | –14 129 | –12 981 |
Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter, avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande (avser i huvudsak hyresavtal för lokaler):
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Kostnadsfört under året | 640 | 685 | 0 | 0 |
| Förfaller till betalning inom ett år | 667 | 650 | 0 | 0 |
| Förfaller till betalning om ett till fem år |
1 844 | 1 701 | 0 | 0 |
| Förfaller till betalning senare | 1 065 | 1 156 | 0 | 0 |
| Summa | 3 576 | 3 507 | 0 | 0 |
Nominella värden på återuthyrda hyresavtal, där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Förfaller till betalning inom ett år | 59 | 66 | – | – |
| Förfaller till betalning om ett till fem år |
166 | 233 | – | – |
| Förfaller till betalning senare | 11 | 8 | – | – |
| Summa | 236 | 307 | – | – |
| Not 12 Finansiella intäkter och kostnader | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Resultat från andelar i koncernföretag |
||||
| Utdelningar | – | – | 100 | 133 |
| Erhållna koncernbidrag | – | 60 | ||
| Finansiella intäkter | ||||
| Ränteintäkter, kortfristiga | 18 | 8 | 6 | 5 |
| Kursdifferenser | 0 | 1 | 23 | 3 |
| Finansiella kostnader | ||||
| Räntekostnader | –53 | –66 | –32 | –72 |
| Räntekostnader avseende pensionsskuld |
–37 | –26 | – | – |
| Avyttring intressebolagsandel | – | – | – | – |
| Kursdifferenser | –13 | 0 | 0 | –6 |
| Totalt | –85 | –83 | 97 | 123 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Aktuell skattekostnad för perioden |
–951) | –671) | 1 | – |
| Uppskjuten skatt | 120 | 51 | 0 | –1 |
| Skatt på årets resultat | 25 | –16 | 1 | –1 |
1) I beloppet ingår återbetalda skatter hänförliga till tidigare perioder om 14 miljoner kronor (38) som i huvudsak förklaras av återbetalning av skatt i Storbritannien.
| 2010 | 2011 |
|---|---|
| 26,3 | 26,3 |
| – | – |
| – | 0,0 |
| 297,0 | 0,4 |
| –1 337,7 | –60,5 |
| 968,2 | 34,1 |
| – | 1,0 |
| –46,2 | 1,3 |
Skillnaden mellan nominell och effektiv skattesats för moderbolaget avser huvudsakligen utdelning från dotterbolag samt ej aktiverat förlustavdrag. Förlustavdraget aktiveras på koncernnivå.
Skattekostnaden på årets resultat för koncernen utgjorde 17,2 procent av resultat före skatt. Under 2010 utgjorde skatteintäkten 28,4 procent av resultat före skatt. Skillnaden mellan redovisad skatt (17,2 procent) och förväntad skatt på koncernens resultat före skatt beräknad med lokal skattesats för Sverige (26,3 procent) förklaras i nedanstående tabell.
| Redovisad effektiv skatt | 28,4 | 17,2 |
|---|---|---|
| Övrigt | –2,6 | 9,0 |
| Ändrad skattesats i Storbritannien | –3,3 | 6,9 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –71,0 | 20,5 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 25,7 | –12,2 |
| Skatter hänförliga till tidigare perioder | 33,4 | –3,4 |
| Olika lokala skattesatser | 19,9 | –29,9 |
| Skattesats i Sverige | 26,3 | 26,3 |
| Koncernen, % | 2010 | 2011 |
I not 27 på sidan 71 redogörs för beräkning av uppskjuten skatteskuld och fordran.
| Goodwill, MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående redovisat värde | 3 037 | 2 676 |
| Företagsförvärv | 1 | – |
| Förvärv inkråmsgoodwill | 7 | 1 |
| Omklassificering | – | – |
| Nedskrivningar | –46 | – |
| Omräkningsdifferenser | –323 | 4 |
| Utgående redovisat värde | 2 676 | 2 681 |
Vid utgången av 2011 uppgick redovisad goodwill till 2 681 miljoner kronor (2 676). Det redovisade värdet på goodwill fördelar sig på följande kassagenererande enheter:
| Summa | 2 676 | 2681 |
|---|---|---|
| Övriga | 346 | 345 |
| Nobia SweNo | 156 | 155 |
| Nobia DK | 315 | 315 |
| Hygena | 834 | 828 |
| Nobia UK | 1 025 | 1038 |
| MSEK | 2010 | 2011 |
Goodwill har fördelats på kassagenererande enheter (KGE) i samband med att dessa förvärvats. Nobia har åtta stycken KGE vilka organisatoriskt sammanfaller med affärsenheter. Goodwill testas med avseende på behov av nedskrivning minst en gång per år genom beräkning av koncernens nyttjandevärde av respektive KGE. Nyttjandevärdet beräknas som förväntat kassaflöde diskonterat med en för varje KGE fastställd vägd, genomsnittlig kapitalkostnad efter skatt. Det därvid beräknade återvinningsvärdet för rörelsen jämförs med redovisat värde inklusive goodwill för respektive KGE.
Beräkningen utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på den finansiella budgeten för det kommande verksamhetsåret. Med bas i denna budget och förväntningar om marknadsutvecklingen under åren som följer görs en prognos för de påföljande fyra åren.
Väsentliga antaganden vid beräkning av förväntat kassaflöde är omsättningstillväxt, rörelsemarginal samt investerings- och rörelsekapitalbehov. För tillväxten har antagits att ökning sker i linje med marknadens tillväxt i samtliga KGE förutom i Hygena där tillväxten beräknas öka mer. Det omfattande butiksrenoveringsprogrammet, se sid 14 i förvaltningsberättelsen, som har genomförts under 2010–2011 och som fortsätter genomföras under del av 2012 innebär att tillväxten i Hygena de närmaste åren förväntas öka mer än marknaden.
För att extrapolera kassaflöden bortom de första fem åren har en tillväxttakt om 2 procent använts för samtliga KGE.
Den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden beräknas utifrån genomsnittlig skuldsättningsgrad för branschlika större bolag och kostnader för lånat respektive eget kapital. Kostnaden för eget kapital sätts utifrån antagandet att alla investerare kräver minst samma avkastning som för riskfria statsobligationer med en tillagd riskpremie för den bedömda risk de skulle ta vid en direkt investering i kassagenererande enheter. Riskpremien har bedömts utifrån den långsiktiga historiska avkastningen på aktiemarknaden för branschlika större företag och med beaktande av varje affärsenhets riskprofil.
Not 15 Materiella anläggningstillgångar Avkastningskravet på skuldfinansierat kapital beräknas även det utifrån avkastningen på riskfria statsobligationer och med ett tillägg för en lånemarginal baserat på en uppskattad företagsspecifik risk. Avkastningskrav och skattesats för respektive KGE påverkas av ränte- och skattesatser i olika länder.
För 2011 uppgick koncernens vägda kapitalkostnad före skatt till 11,9 procent (13,6) samt efter skatt 9,1 procent (9,9). Sammantaget ligger den använda kapitalkostnaden efter skatt för 2011 i intervallet 8,7–10,2 procent (9,5–10,2).
Antaganden för beräkning av återvinningsvärdet:
| MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Nobia UK | 14,6 | 11,6 |
| Hygena | 13,6 | 13,9 |
| Nobia DK | 12,7 | 11,1 |
| Nobia SweNo | 13,3 | 11,6 |
| Övriga | 12,8–13,5 12,8–13,5 |
I Hygena överskrider återvinningsvärdet det redovisade värdet med cirka 200 miljoner kronor (350).
En känslighetsanalys i Hygena visar att EBITDA i procent av nettoförsäljningen kan minska med cirka 2 procentenheter 2012 och cirka 5 procentenheter 2013–2016 utan att återvinningsvärdet understiger redovisat värde och nedskrivningsbehov uppkommer. Alternativt kan årlig försäljningstillväxt till och med 2016 minska med cirka 4 procent eller diskonteringsräntan före skatt höjas till 16,0 procent och efter skatt till 11,7 procent utan att återvinningsvärdet understiger redovisat värde och nedskrivningsbehov uppkommer. För övriga KGE gäller att rimliga förändringar i de viktigaste antaganden på vilka beräkningar är gjorda inte skulle resultera i att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet.
| Övriga immateriella tillgångar, MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 417 | 462 |
| Årets investeringar | 135 | 32 |
| Försäljningar och utrangeringar | –17 | –6 |
| Företagsförvärv | – | – |
| Företagsförsäljningar | –27 | – |
| Omklassificering | 13 | – |
| Omräkningsdifferenser | –59 | –1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 462 | 487 |
| Ingående avskrivningar | 246 | 204 |
| Försäljningar och utrangeringar | –16 | –1 |
| Årets avskrivningar | 30 | 36 |
| Företagsförvärv | – | – |
| Företagsförsäljningar | –25 | – |
| Omklassificering | – | – |
| Omräkningsdifferenser | –31 | –1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 204 | 238 |
| Utgående redovisat värde | 258 | 249 |
| Varav: | ||
| Programvara | 176 | 176 |
| Varumärken | 20 | 19 |
| Övrigt | 62 | 54 |
| Utgående redovisat värde | 258 | 249 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Byggnader, MSEK | 2010 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 3 040 | 2 538 | |
| Årets investeringar | 38 | 28 | |
| Försäljningar och utrangeringar | –18 | –6 | |
| Företagsförsäljning | –146 | – | |
| Omklassificering | –47 | –660 | |
| Omräkningsdifferenser | –329 | 4 | |
| Utgående anskaffningsvärde inklusive uppskrivet belopp |
2 538 | 1 904 | |
| Ingående av- och nedskrivningar | 1 729 | 1 591 | |
| Försäljning och utrangeringar | –17 | –2 | |
| Företagsförsäljning | –61 | – | |
| Omklassificering | –31 | –590 | |
| Årets avskrivningar | 142 | 87 | |
| Nedskrivningar | 29 | 15 | |
| Omräkningsdifferenser | –200 | 1 | |
| Utgående av- och nedskrivningar | 1 591 | 1 102 | |
| Utgående redovisat värde | 947 | 802 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 1 540 | 1 037 | |
| Koncernen | |||
| Mark och markanläggningar, MSEK | 2010 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 267 | 203 | |
| Årets investeringar | 0 | 1 | |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | |
| Företagsförsäljning | –26 | – | |
| Omklassificering | –8 | – | |
| Omräkningsdifferenser | –30 | –1 | |
| Utgående anskaffningsvärde inklusive | |||
| uppskrivet belopp | 203 | 203 | |
| Ingående av- och nedskrivningar | 36 | 24 | |
| Försäljning | – | – | |
| Företagsförsäljning | –9 | – | |
| Omklassificering | –4 | – | |
| Årets avskrivning | 1 | 1 | |
| Nedskrivningar | 4 | 6 | |
| Omräkningsdifferenser | –4 | –1 | |
| Utgående av- och nedskrivningar | 24 | 30 | |
| Utgående redovisat värde | 179 | 173 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 22 | 23 | |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Pågående investeringar, MSEK | 2010 | 2011 | |
| Ingående balans | 20 | 12 | |
| Årets påbörjade investeringar | 11 | 15 | |
| Årets avslutade investeringar1) | –18 | –1 | |
| Omräkningsdifferenser | –1 | –7 | |
| Utgående redovisat värde | 12 | 19 |
1) Tillgångar som omklassificerats till andra materiella anläggningstillgångar.
| finansiella rapporter » noter | |||
|---|---|---|---|
| ------------------------------- | -- | -- | -- |
| Maskiner och andra tekniska | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| anläggningar, MSEK | 2010 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 2 738 | 2 262 | |
| Årets investeringar | 66 | 246 | |
| Försäljningar och utrangeringar | –160 | –321 | |
| Företagsförsäljning | –138 | – | |
| Omklassificering | 5 | 661 | |
| Omräkningsdifferenser | –249 | –1 | |
| Utgående anskaffningsvärde inklusive uppskrivet belopp |
2 262 | 2 847 | |
| Ingående av- och nedskrivningar | 1 892 | 1 590 | |
| Försäljningar och utrangeringar | –158 | –305 | |
| Företagsförsäljning | –116 | – | |
| Omklassificering | –3 | 589 | |
| Årets avskrivningar | 141 | 160 | |
| Nedskrivningar | 6 | 21 | |
| Omräkningsdifferenser | –172 | 0 | |
| Utgående av- och nedskrivningar | 1 590 | 2 055 | |
| Utgående redovisat värde | 672 | 792 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 1 565 | 2 010 |
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| Inventarier, verktyg och installationer, MSEK | 2010 | 2011 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 323 | 1 182 | |
| Årets investeringar | 88 | 149 | |
| Försäljningar och utrangeringar | –63 | –204 | |
| Företagsförvärv | – | – | |
| Företagsförsäljningar | –20 | – | |
| Omklassificering | –11 | 1 | |
| Omräkningsdifferenser | –135 | 7 | |
| Utgående anskaffningsvärden | 1 182 | 1 135 | |
| Ingående av- och nedskrivningar | 808 | 809 | |
| Försäljningar och utrangeringar | –38 | –122 | |
| Företagsförvärv | – | – | |
| Företagsförsäljningar | –17 | – | |
| Omklassificering | –3 | 1 | |
| Årets avskrivningar | 133 | 106 | |
| Nedskrivningar | 12 | 16 | |
| Omräkningsdifferenser | –86 | 1 | |
| Utgående av- och nedskrivningar | 809 | 811 | |
| Utgående redovisat värde | 373 | 324 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 785 | 771 |
| Förskott avseende materiella | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| anläggningstillgångar, MSEK | 2010 | 2011 | |
| Ingående balans | 1 | 1 | |
| Under året nedlagda utgifter | 1 | 1 | |
| Omklassificering | –1 | –1 | |
| Utgående redovisat värde | 1 | 1 |
Tillgångar uppgående till 70 miljoner kronor har under året omklassificerats från byggnader till maskiner och andra tekniska anläggningar. Omklassificeringen avser främst butiksinredningar i Hygena i region Kontinentaleuropa. Dessa butiksinredningar har delvis skrivits ned, se nedan.
Årets nedskrivningar uppgår till 58 miljoner kronor (51), varav 48 miljoner kronor (48) ingår i redovisade strukturkostnader. De väsentligaste nedskrivningarna avser Goldreif där byggnader och mark koncernmässigt har skrivits ned med 17 miljoner kronor, samt Hygena i region Kontinentaleuropa där butiksinredningar har skrivits ned med 18 miljoner kronor och inventarier, verktyg och installationer med 11 miljoner kronor. Nedskrivningarna ingick som ett led i det beslutade strukturprogrammet och redovisas som strukturkostnader. I Magnet i region Storbritannien har byggnader skrivits ned med 4 miljoner kronor, maskiner och andra tekniska anläggningar med 2 miljoner kronor och köksutställningar med 3 miljoner kronor. Den senare har redovisats som strukturkostnader. Nedskrivningarna har skett ned till verkligt värde minus försäljningskostnader som baserats på bedömt pris på den aktuella orten.
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga fordringar, MSEK | 2010 | 2011 | ||
| Depositioner | 51 | 50 | ||
| Långfristigt lån till återförsäljare | 0 | 3 | ||
| Fordran finansiell leasing | 1 | 0 | ||
| Övriga räntebärande fordringar | 2 | 2 | ||
| Övrigt | 8 | 4 | ||
| Summa | 62 | 59 | ||
| Moderbolaget | ||||
| Aktier och andelar i koncernföretag, MSEK | 2010 | 2011 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 1 379 | 1 245 | ||
| Koncernintern överlåtelse | –150 | – | ||
| Aktieägartillskott | 14 | – |
Övriga förändringar 2 5 Utgående anskaffningsvärde 1 245 1 250
Under år 2010 sålde koncernen sitt 50-procentiga innehav i det med De Mandemakers Groep Holding B.V. samägda bolaget Culinoma AG. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Redovisat värde vid årets ingång | 58 | – | 57 | – |
| Förvärv av joint ventures | – | – | – | – |
| Avyttring av joint ventures | –50 | – | –57 | – |
| Andel i årets resultat | –8 | – | – | – |
| Omräkningsdifferens | 0 | – | – | – |
| Andra förändringar i joint venture företagets egna kapital |
– | – | – | – |
| Redovisat värde vid årets utgång | – | – | – | – |
De siffror som presenteras nedan avser Culinoma Group AG.
| MSEK | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | 242 | – |
| Kostnader | –258 | – |
| Resultat efter skatt | –16 | – |
| Anläggningstillgångar | – | – |
| Omsättningstillgångar | – | – |
| Summa tillgångar | – | – |
| Kortfristiga skulder | – | – |
| Långfristiga skulder | – | – |
| Summa skulder | – | – |
| Nettotillgångar/nettoskulder | – | – |
| Nettotillgångar/nettoskulder | ||
| Nobias andel | – | – |
| Soliditet, % | – | – |
| Nettolåneskuld, MSEK | – | – |
| Sysselsatt kapital, MSEK | – | – |
| Antal butiker | – | – |
Nobia AB:s innehav av aktier och andelar i rörelsedrivande koncernföretag, %.
| Bokfört värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nr | Säte | Kapitalandel, % | Antal aktier | 2010 | 2011 | |
| Nobia Sverige AB | 556060-1006 | Stockholm | 100 | 100 | 456 | 456 |
| Sigdal Kjøkken AS | Kolbotn | 100 | ||||
| Marbodal AB | 556038-0072 | Tidaholm | 100 | |||
| Marbodal OY1) | Helsingfors | 100 | ||||
| Nobia Denmark A/S | Ølgod | 100 | ||||
| HTH Kök Svenska AB |
556187-3190 | Helsingborg | 100 | |||
| Nobia Denmark Retail A/S | Ølgod | 100 | ||||
| HTH Kuchni Ekspert w. Kuchni S.p.z.o.o. |
Warsawa | 83,8 | ||||
| Novart OY | Nastola | 100 | ||||
| Nobia Holding (UK) Limited | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Ltd | Darlington | 100 | ||||
| Larkflame Ltd | Darlington | 100 | ||||
| Magnet (Isle of Man ) Limited | Man | 100 | ||||
| Aqua Ware Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Group Trustees Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Group Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Flint Properties Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Eastham Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Hyphen Fitted Furniture Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Distribution Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| The Penrith Joinery Company Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet & Southerns Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Furniture Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Joinery Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Manufacturing Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Retail Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Supplies Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Industries Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Kitchens Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Firenzi Kitchens Ltd1) | Darlington | 100 | ||||
| Gower Group Ltd | Halifax | 100 | ||||
| Gower Furniture Ltd | Halifax | 100 | ||||
| Charco Ninety-Nine Ltd | Halifax | 100 | ||||
| WOR Ltd1) |
Halifax | 100 | ||||
| Gower Windows Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Eurostyle Furniture Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Beverly Doors Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Working Systems Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Perfectshot Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Addspace Products Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Gower Garden Furniture Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Addspace Products Ltd1) | Halifax | 100 | ||||
| Gower Garden Furniture Ltd1) | Halifax | 100 |
| Bokfört värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nr | Säte | Kapitalandel, % | Antal aktier | 2010 | 2011 | |
| Lovene Dörr AB1) | 556038-1724 | Göteborg | 100 | |||
| Star Möbelwerk GmbH1) | Herford | 99,95 | ||||
| Swedoor Bauelementevertrieb Gmbh1) | Herford | 100 | ||||
| Myresjökök AB | 556048-3256 | Älmhult | 100 | 30 000 | 92 | 92 |
| Poggenpohl Möbelwerke GmbH | Herford | 98,57 | 532 | 532 | ||
| Poggenpohl Group UK Ltd | London | 100 | ||||
| Norman Glen Kitchens & Interiors Ltd | London | 100 | ||||
| Wigmore Street Kitchens Ltd | London | 100 | ||||
| Ultimate Kitchens (Pimlico) Ltd | London | 100 | ||||
| Poggenpohl Austria Gmbh | Wien | 100 | ||||
| Poggenpohl France SARL | Montesson Cedex | 100 | ||||
| Poggenpohl Nederland BV | Veldhoven | 100 | ||||
| SA Poggenpohl Belgium NV1) | Gent | 100 | ||||
| Poggenpohl US Inc. | Fairfield NJ | 100 | ||||
| Poggenpohl Group Schweiz AG | Littau | 100 | ||||
| Poggenpohl AB | 556323-2551 | Stockholm | 100 | |||
| Poggenpohl A/S1) | Köpenhamn | 100 | ||||
| Poggenpohl Japan Co Ltd | Tokyo | 100 | ||||
| Möbelwerkstätten Josef Ritter GmbH | Herford | 100 | ||||
| Poggenpohl Forum Gmbh | Herford | 100 | ||||
| Goldreif Möbelfabrik GmbH | Herford | 100 | ||||
| WKF Wehdemer Komponentfertigung Gmbh1) | Stemwede | 100 | ||||
| Optifit Jaka-Möbel GmbH | Stemwede | 100 | ||||
| Marlin Bad-Möbel GmbH | Stemwede | 100 | ||||
| Nobia Holding France SAS | Seclin | 100 | ||||
| Hygena Cuisines SAS | Seclin | 100 | ||||
| Hygena Cuisines Spain SAU | Barcelona | 100 | ||||
| Norema ASA | Jevnaker | 100 | 20 000 | 154 | 154 | |
| Invita Retail A/S | Ølgod | 100 | ||||
| Invita Köksstudio Malmö AB1) | 556634-7497 | Malmö | 100 | |||
| Nobia Beteiligungs-GmbH | Wels | 100 | 22) | 22) | ||
| Nobia Liegenschafts- und Anlagenverwaltungs-GmbH | Wels | 100 | 12) | 12) | ||
| EWE Küchen GmbH | Wels | 100 | ||||
| FM Küchen GmbH | Linz | 100 | ||||
| Övrigt | 8 | 13 | ||||
| Totalt | 1 245 | 1 250 |
1) Bolaget är vilande.
2) Bolaget ägs till en procent av Nobia AB och 99 procent av dotterbolaget Nobia Sverige AB. Uppgiften avser en procents ägande.
| Not 19 Derivatinstrum ent |
||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| MSEK | Bokfört värde 2011 |
Verkligt värde 2011 |
Bokfört värde 2011 |
Verkligt värde 2011 |
| Valutaterminskontrakt transaktionsexponering – tillgångar | 3 | 3 | – | – |
| Valutaterminskontrakt transaktionsexponering – skulder | 19 | 19 | – | – |
| Totalt | –16 | –16 | – | – |
Orealiserade vinster och förluster i eget kapital, netto –8 miljon kronor, på valutaterminskontrakt per 31 december 2011 kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter inom 12 månader från balansdagen. För information och detaljer kring valutaterminskontrakt se not 2 Finansiella risker på sidan 55. Föregående års orealiserade vinster och förluster om netto –1 miljoner kronor har i sin helhet återförts över resultaträkningen 2011.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Förutbetalda hyror | 35 | 53 | – | – |
| Bonus från leverantörer | 55 | 87 | 4 | 8 |
| Förutbetalda bankavgifter | 17 | 13 | – | – |
| Försäkringar | 7 | 7 | 1 | 1 |
| Upplupna intäkter avseende fastighetsförsäljningar och hyreskontrakt |
1 | 1 | – | – |
| Övrigt | 67 | 88 | 1 | 1 |
| Summa | 182 | 249 | 6 | 10 |
| Not 21 Likvida medel | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | |
| Kassa och bank | 356 | 152 | 169 | 33 |
Outnyttjade krediter, som inte ingår i likvida medel uppgick vid årets slut i koncernen till 406 miljoner kronor (391), och i moderbolaget med 306 miljoner kronor (312). Utöver checkräkningskrediten innehar bolaget ej utnyttjade lånelöften om 1 702 miljoner kronor (1 554).
| Not 22 Aktiekapital | |||
|---|---|---|---|
| Antal registrerade aktier |
Antal utestående aktier |
||
| Per 1 januari 2010 | 175 293 458 | 167 131 158 | |
| Per 31 december 2010 | 175 293 458 | 167 131 158 | |
| Per 31 december 2011 | 175 293 458 | 167 131 158 |
Aktiekapitalet uppgår till 58 430 237 kronor. Aktiens kvotvärde är 0,33 kronor. Samtliga registrerade aktier är fullt betalda. Samtliga aktier är stamaktier av samma aktieslag. Nobia innehar 8 162 300 stycken (8 162 300) återköpta aktier. Återköpta aktier är inte reserverade för emission enligt optionsavtal eller annan försäljning.
Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns på sidorna 46 och 49.
| Omräknings | Säkrings | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | reserv | reserv | Summa |
| Ingående balans per | |||
| 1 januari 2010 | 24 | –4 | 20 |
| Valutakursdifferenser | |||
| vid omräkning av utlandsverk | |||
| samheter | –405 | –405 | |
| Kassaflödessäkringar före skatt | – | 4 | 4 |
| Skatt hänförlig till årets föränd | |||
| ring av säkringsreserv | – | –1 | –1 |
| Utgående balans per | |||
| 31 december 2010 | –381 | –1 | –382 |
| Ingående balans per | |||
| 1 januari 2011 | –381 | –1 | –382 |
| Valutakursdifferenser | |||
| vid omräkning av utlandsverk | |||
| samheter | 11 | – | 11 |
| Kassaflödessäkringar, före skatt | – | –9 | –9 |
| Skatt hänförlig till årets föränd | |||
| ring av säkringsreserv | – | 2 | 2 |
| Utgående balans per | |||
| 31 december 2011 | –370 | –8 | –378 |
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2010 | 2011 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare, MSEK |
–89 | 70 |
| Resultat från kvarvarande verksamheter, MSEK |
–54 | 85 |
| Resultat från avvecklad verksamhet, MSEK | –35 | –16 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier före utspädning |
167 131 158 | 167 131 158 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,53 | 0,42 |
| Resultat per aktie före utspädning, för kvarvarande verksamheter, SEK |
–0,32 | 0,51 |
| Resultat per aktie före utspädning för avvecklad verksamhet, SEK |
–0,21 | –0,09 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Dessa potentiella stamaktier är hänförliga till de personaloptioner som tilldelades ledande befattningshavare under 2010 och 2011. Se vidare Not 4 och 22, på sidorna 58 och 68.
En utspädningseffekt uppstår om teckningskursen är lägre än stamaktiernas verkliga värde. Utspädningseffekten framkommer som skillnaden mellan antalet aktier som innehavarna av optioner har rätt att teckna och det antal aktier värderade till verkligt värde som optionernas teckningslikvid motsvarar. Skillnaden behandlas som en emission av aktier för vilka företaget inte erhåller någon betalning.
Optionerna från de två optionsprogrammen är för närvarande inte utspädande, men kan bli det i framtiden. Tre omständigheter kan råda för
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Avsättningar för pensioner, MSEK | 2010 | 2011 |
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 587 | 565 |
Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. Dessa finns framförallt i Storbritannien, Sverige, Norge och Tyskland. I Storbritannien avslutades all nyintjäning i den förmånsbestämda pensionsplanen under 2010 och i Tyskland är den avslutad sedan tidigare.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom FPG/PRI-systemet samt försäkring i huvudsakligen Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är försäkring i Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Då koncernen för räkenskapsåret 2011 inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna som en förmånsbestämd plan, redovisas istället pensionsplan enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta uppgår till 1,2 miljoner kronor (2,0). Alectas överskott, som kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade, uppgick vid utgången av december 2011 i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146 procent per december 2010). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena framtagna enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
att optionerna inte ska ge någon utspädning. Den första omständigheten är att optionernas lösenkurs är högre än den genomsnittliga börskursen under den del av året då optionerna var utestående. Den andra är att de vinster per aktie som hittills uppnåtts inte skulle uppfylla intjäningsvillkoren utan tillskott av framtida vinster. Den tredje är att under förlustår (resultat från kvarvarande verksamhet) får Nobia inte räkna på utspädning från optioner, företaget behöver vända till vinst för att utspädning ska uppstå. Om effekten av dessa omständigheter upphör blir nämnda program utspädande. För 2010–2011 råder minst en av dessa omständigheter varför ingen utspädning har inträffat.
| 2010 | 2011 | |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier |
167 131 158 | 167 131 158 |
| Optionsprogram 2009, 2010, 2011 |
– | – |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier efter utspädning |
167 131 158 | 167 131 158 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –0,53 | 0,42 |
| Resultat per aktie efter utspädning, från kvarvarande verksamheter, SEK |
–0,32 | 0,51 |
| Resultat per aktie efter utspädning, från avvecklad verksamhet, SEK |
–0,21 | -0,09 |
På årsstämman den 11 april 2012 föreslår styrelsen att utdelning för verksamhetsåret 2011 inte lämnas. Under 2011 betalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2010. Till innehavare utan bestämmande inflytande i dotterbolag utbetalades 0,3 miljoner kronor. Under 2010 utbetalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2009. Till innehavare utan bestämmande inflytande i dotterbolag utbetalades 0,4 miljoner kronor.
De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 |
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 1 978 | 2 175 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –1 451 | –1 556 |
| 527 | 619 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 127 | 130 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+) / förluster (–) | –67 | –184 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 587 | 565 |
Nettoskulden för förmånsbestämda planer uppgående till 565 miljoner kronor (587) redovisas i sin helhet på raden Avsättningar för pensioner i koncernens balansräkning. Nettoskulden vid årets slut fördelar sig på Storbritannien 78 procent (79), Sverige 13 procent (11), Tyskland 8 procent (8) och Norge 1 procent (2).
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 |
| Vid årets början | 2 178 | 2 105 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år |
9 | 11 |
| Räntekostnad | 113 | 103 |
| Aktuariella förluster (+) / vinster (–) | 80 | 132 |
| Valutakursdifferenser | –179 | 35 |
| Utbetalda ersättningar | –96 | –81 |
| Vid årets slut | 2 105 | 2 305 |
Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 |
| Vid årets början | 1 462 | 1 451 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 76 | 76 |
| Aktuariella förluster (–) / vinster (+) | 68 | 23 |
| Valutakursdifferenser | –125 | 19 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 59 | 57 |
| Utbetalda ersättningar | –89 | –70 |
| Vid årets slut | 1 451 | 1 556 |
De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under | ||
| innevarande år | 12 | 9 |
| Räntekostnad | 113 | 103 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –76 | –76 |
| Aktuariella nettoförluster redovisade under året | –1 | 1 |
| Summa pensionskostnader | 48 | 37 |
Kostnaderna i koncernens resultaträkning fördelas på följande poster:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | |
| Kostnad för sålda varor | 3 | 3 | |
| Försäljningskostnader | 3 | 3 | |
| Administrationskostnader | 5 | 4 | |
| Finansnetto | 37 | 27 | |
| Summa pensionskostnader | 48 | 37 |
Den faktiska avkastningen på pensionsplanernas förvaltningstillgångar uppgick till 103 miljoner kronor (143).
Aktuariella antaganden på balansdagen:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| % | 2010 | 2011 |
| Diskonteringsränta | 3,2–5,3 | 3,3–5,0 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 5,6–5,9 | 4,8–4,9 |
| Framtida årliga löneökningar | 2,9 | 2,5–4,0 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 3,4 | 3,0-3,8 |
Förväntat genomsnittligt antal återstående levnadsår vid pensionering vid 65 års ålder är följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2011 | |
| På balansdagen | ||
| Män | 20,8–21,3 21,4–23,0 | |
| Kvinnor | 23,3–24,4 24,5–24,8 |
| Kvinnor | 23,3–26,8 24,8–26,9 | |
|---|---|---|
| Män | 20,8–22,6 22,7–23,0 |
Förvaltningstillgångarna består av följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| % | 2010 | 2011 |
| Aktier | 40 | 37 |
| Räntebärande värdepapper | 54 | 57 |
| Fastigheter | 5 | 5 |
| Övrigt | 1 | 1 |
| 100 | 100 |
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar fastställdes genom beaktande av den gällande förväntade avkastningen på riskfria investeringar, historisk uppskattad riskpremie på de övriga tillgångarna som omfattas av den aktuella investeringspolicyn samt uppskattning om förväntad framtida avkastning för varje slag av tillgång. Den förväntade avkastningen för varje tillgångsslag viktades baserat på tillgångsfördelningen i gällande investeringspolicy.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2012 uppgå till 66 miljoner kronor (65).
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser |
2 250 | 1 791 | 2 178 2 105 2 305 | ||
| Verkligt värde på förvaltnings tillgångar |
1 668 1 273 1 462 | 1 451 1 556 | |||
| Underskott/överskott | 582 | 518 | 716 | 654 | 749 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar på förmånsbestämda förpliktelser |
0 | 0 | –89 | 23 | –4 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar |
–54 | –280 | 95 | 64 | 26 |
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Pensionskostnader, MSEK | 2010 | 2011 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 48 | 37 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 146 | 145 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastnings | ||
| skatt | 7 | 7 |
| Pensionskostnader totalt | 201 | 189 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Avsättningar för pensioner, MSEK | 2010 | 2011 | ||
| Avsättningar enligt tryggandelagen FPG /PRI-pensioner |
8 | 12 |
Kostnaderna fördelas i moderbolagets resultaträkning på följande poster:
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer, MSEK | 2010 | 2011 |
| Administrationskostnader | 3 | 2 |
Totala pensionskostnader som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Pensionskostnader, MSEK | 2010 | 2011 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 3 | 2 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 4 | 9 |
| Kostnader för särskild löneskatt | ||
| och avkastningsskatt | 1 | 3 |
| Pensionskostnader totalt | 8 | 14 |
Moderbolagets pensionsskuld är beräknad med 3,75 (3,80) procent diskonteringsränta.
Åtaganden är beräknade baserat på lönenivå gällande på balansdagen. Under 2012 förväntas ingen utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner i moderbolaget.
| 2010 | 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |
| Ingående balans | 293 | 225 | 68 | 406 | 211 | 195 | |
| Redovisat i årets resultat | 133 | 13 | 120 | 48 | –3 | 51 | |
| Förändring terminskontrakt | 0 | – | 0 | 1 | –1 | 2 | |
| Omklassificering | 13 | 13 | 0 | – | – | – | |
| Företagsförvärv | – | – | – | – | – | – | |
| Avyttring av företag | – | –8 | 8 | – | – | – | |
| Övriga förändringar1) | – | –7 | 7 | – | – | – | |
| Omräkningsdifferenser | –33 | –25 | –8 | 1 | 0 | 1 | |
| Utgående balans | 406 | 211 | 195 | 456 | 207 | 249 |
Uppskjuten skattefordran
| Förmånsbestämda | Övriga temporära | |||
|---|---|---|---|---|
| pensionsplaner | skillnader | Förlustavdrag | Summa | |
| Per 1 januari 2010 | 159 | 55 | 79 | 293 |
| Redovisat i årets resultat | –11 | 27 | 117 | 133 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 0 | – | – | 0 |
| Omklassificering | – | 13 | – | 13 |
| Övriga förändringar1) | – | 0 | – | 0 |
| Omräkningsdifferenser | –12 | –8 | –13 | –33 |
| Per 31 december 2010 | 136 | 87 | 183 | 406 |
| Redovisat i årets resultat | –18 | 22 | 44 | 48 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 0 | 1 | – | 1 |
| Omklassificering | – | – | – | – |
| Övriga förändringar | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 2 | 0 | –1 | 1 |
| Per 31 december 2011 | 120 | 110 | 226 | 456 |
| Uppskjuten skatteskuld | Temporära | ||
|---|---|---|---|
| skillnader i | |||
| anläggningstillgångar | Övrigt | Summa | |
| Per 1 januari 2010 | 224 | 1 | 225 |
| Redovisat i årets resultat | 12 | 1 | 13 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | – | – |
| Omklassificering | 3 | 10 | 13 |
| Företagsförvärv | –8 | – | –8 |
| Övriga förändringar1) | –5 | –2 | –7 |
| Omräkningsdifferenser | –27 | 2 | –25 |
| Per 31 december 2010 | 199 | 12 | 211 |
| Redovisat i årets resultat | –5 | 2 | –3 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | –1 | –1 |
| Omklassificering | – | – | – |
| Företagsförvärv | – | – | – |
| Övriga förändringar | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 0 |
| Per 31 december 2011 | 194 | 13 | 207 |
1) Övriga förändringar 2010 avser poster som föregående år ingick i Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning men som nu omklassificerats.
Årets förändring av förlustavdrag avser framförallt Frankrike och Sverige. Uppskjuten skattefordran vid årets slut är främst hänförlig till Frankrike, Sverige och USA. Förlustavdragen hänförliga till USA förfaller 2018 eller senare. Värdet av förlustavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats uppgår till 51 miljoner kronor (50) och är framförallt hänförligt till Spanien och Tyskland. Av de förlustavdrag som inte har beaktats förfaller cirka 4 miljoner kronor år 2012, 23 miljoner kronor år 2016 eller senare och 24 miljoner kronor av de ej beaktade förlustavdragen har ingen förfallotidpunkt.
Nobia redovisar ingen uppskjuten skatt avseende temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag eller intressebolag. Eventuella framtida effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när Nobia inte längre kan styra återföringen av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid. Sådana eventuella framtida effekter bedöms inte stå i någon materiell relation till det sammanlagda beloppet av de temporära skillnaderna.
| Per 31 december 2011 | 40 | 24 | 55 | 264 | 6 | 389 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 1 | –1 | 0 | 0 |
| Utnyttjat under året | –37 | –5 | –4 | –154 | –3 | –203 |
| Omklassificering | – | – | – | 4 | – | 4 |
| – Återförda outnyttjade belopp | 0 | – | –1 | –54 | –1 | –56 |
| – Tillkommande avsättningar | 17 | 8 | 2 | 216 | 3 | 246 |
| Kostnadsfört i koncernens resultaträkning | 0 | |||||
| Per 1 januari 2011 | 60 | 21 | 57 | 253 | 7 | 398 |
| MSEK | Ej utnyttjade hyresrätter |
Återställande av hyresrätter |
Övriga långfristiga ersättningar till anställda |
Struktur kostnader |
Övrigt | Summa |
De tillkommande avsättningarna för strukturkostnader består framför allt av personalrelaterade kostnader om cirka 100 miljoner kronor samt kostnader för lokalhyra och sortimentsbyte om cirka 90 miljoner kronor. Vid årets slut uppgick avsättningen avseende de personalrelaterade kostnaderna till 85 miljoner kronor och dessa kommer att belasta kassaflödet under år 2012. Avsättningen avseende hyra för lokaler kommer att påverka kassaflödet under perioden 2012 till 2015.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Bonus till kunder | 110 | 104 | – | – |
| Upplupna lönerelaterade kostnader |
260 | 274 | 6 | 13 |
| Upplupna räntor | 5 | 4 | 3 | 4 |
| Hyror | 43 | 37 | – | – |
| Övrigt | 361 | 411 | 7 | 42 |
| Summa | 779 | 830 | 16 | 59 |
| Koncernen 2011 MSEK |
Derivat som används i säkringsredovisning |
Kund- och lånefordringar |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande | |||||
| fordringar | – | 5 | – | 5 | 5* |
| Långfristiga övriga fordringar | – | 54 | – | 54 | 54* |
| Kundfordringar | – | 1 210 | – | 1 210 | 1 210* |
| Kortfristig räntebärande fordran | – | 1 | – | 1 | 1* |
| Övriga fordringar | 3 | 81 | – | 84 | 84* |
| Summa | 3 | 1 351 | – | 1 354 | 1 354 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 1 106 | 1 106 | 1 104** |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 73 | 73 | 73* |
| Leverantörsskulder | – | – | 1 059 | 1 059 | 1 059* |
| Övriga skulder | 19 | – | 331 | 350 | 350* |
| Summa | 19 | – | 2 569 | 2 588 | 2 586 |
| Oredovisade vinster/förluster | – | – | – | – | – |
| Koncernen 2010 | Derivat som används | Kund- och | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | i säkringsredovisning | lånefordringar | Övriga skulder | redovisat värde | Verkligt värde |
| Långfristiga räntebärande | |||||
| fordringar | – | 10 | – | 10 | 10* |
| Långfristiga övriga fordringar | – | 52 | – | 52 | 52* |
| Kundfordringar | – | 1 180 | – | 1 180 | 1 180* |
| Kortfristig räntebärande fordran | – | 1 | – | 1 | 1* |
| Övriga fordringar | 8 | 87 | – | 95 | 95* |
| Summa | 8 | 1 330 | – | 1 338 | 1 338 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 1 247 | 1 247 | 1 241** |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 43 | 43 | 43* |
| Leverantörsskulder | – | – | 1 037 | 1 037 | 1 037* |
| Övriga skulder | 11 | – | 368 | 379 | 379* |
| Summa | 11 | – | 2 695 | 2 706 | 2 700 |
| Oredovisade vinster/förluster | – | – | – | – | – |
* Det redovisade värdet bedöms vara en godtagbar approximation av verkligt värde. Fordringarnas effektiva ränta låg mycket nära lånens marknadsmässiga ränta. ** Bedömt marknadsvärde baserat på uppskattade villkor vid omförhandling av lån.
Rörelserelaterade valutakursvinster och förluster redovisas bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader om netto –16 miljoner kronor (–26). Finansiella valutakursvinster och förluster redovisas i finansnettot om 2 miljoner kronor (–13).
| Kund- och | Summa | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | lånefordringar | Övriga skulder | redovisat värde | Verkligt värde |
| Kundfordringar | 25 | – | 25 | 25* |
| Övriga fordringar | 3 834 | – | 3 834 | 3 834* |
| Summa | 3 859 | – | 3 859 | 3 859 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | 800 | 800 | 799** |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | 715 | 715 | 715* |
| Leverantörsskulder | – | 9 | 9 | 9* |
| Övriga skulder | – | 3 | 3 | 3* |
| Summa | – | 1 527 | 1 527 | 1 526 |
| Oredovisade vinster/förluster | – | – | – | – |
| Kund- och | Summa | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | lånefordringar | Övriga skulder | redovisat värde | Verkligt värde |
| Kundfordringar | 2 | – | 2 | 2* |
| Övriga fordringar | 3 686 | – | 3 686 | 3 686* |
| Summa | 3 688 | – | 3 688 | 3 688 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | 800 | 800 | 800** |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | 779 | 779 | 779* |
| Leverantörsskulder | – | 11 | 11 | 11* |
| Övriga skulder | – | 1 | 1 | 1* |
| Summa | – | 1 591 | 1 591 | 1 591 |
| Oredovisade vinster/förluster | – | – | – | – |
* Det redovisade värdet bedöms vara en godtagbar approximation av verkligt värde. Fordringarnas effektiva ränta låg mycket nära lånens marknadsmässiga ränta.
** Bedömt marknadsvärde baserat på uppskattade villkor vid omförhandling av lån.
Nivå 1 Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2 Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3 Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Nobia har endast finansiella instrument som värderas till verkligt värde enligt nivå 2, dvs utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata. Dessa utgörs av derivatinstrument uppgående till 3 miljoner kronor (8) på tillgångssidan och 19 miljoner kronor (11) på skuldsidan.
| Not 32 Ställda säkerheter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | |
| Företagsinteckningar | – | – | – | – | |
| Kapitalförsäkring | 4 | – | 4 | – | |
| Fastighetsinteckningar | – | – | – | – | |
| Summa ställda säkerheter | 4 | – | 4 | – |
Koncernen har eventualförpliktelser avseende entreprenadgarantier, pensionsskulder, bankgarantier för lån och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. Baserat på bolagets bedömning har ingen reservering gjorts för pågående skattemål. Beloppen bedöms inte ha någon väsentlig effekt på bolagets ställning.
I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande garantier/ansvarsförbindelser.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 |
| Borgen pensionsförpliktelse | 1 | 1 | 12 | 14 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 187 | 175 | 666 | 521 |
| Summa | 188 | 176 | 678 | 535 |
Nobia har under 2008–2010 förvärvat sammanlagt 15 butiker från franchisetagare i Danmark med avsikt att sälja dessa vidare. Sex av dessa butiker såldes vidare under 2009 och 2010. Under första halvåret 2011 stängdes fem butiker. Avvecklingskostnader för dessa fem butiker belastade fjärde kvartalet 2010. Under andra kvartalet 2011 förvärvades fem butiker i Sverige och en butik i Danmark. Butiken i Danmark såldes vidare samma kvartal. Under tredje kvartalet 2011 såldes två butiker i Danmark vidare och i fjärde kvartalet såldes en butik i Sverige vidare. Nobia har vid utgången av året två butiker i Danmark och fyra butiker i Sverige, sammanlagt sex butiker, vilka redovisas som avvecklad verksamhet och avyttringsgrupp som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 i rörelsesegment Norden.
| Resultat från avvecklad verksamhet | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 | |
| Resultat från rörelsen i den avvecklade verksamheten |
|||
| Intäkter | 98 | 119 | |
| Kostnader | –137 | –134 | |
| Resultat före skatt | –39 | –15 | |
| Skatt | 6 | 1 | |
| Resultat efter skatt | –33 | –14 | |
| Resultat vid omvärdering till verkligt värde efter | ||
|---|---|---|
| avdrag för försäljningskostnader hänförligt till | ||
| avvecklad verksamhet före skatt | –17 | –2 |
| Skatt hänförlig till ovanstående omvärdering | 4 | 0 |
| Resultat vid omvärdering efter skatt | –13 | –2 |
verksamheten
| Totalt resultat från avvecklad verksamhet efter skatt |
–35 | –16 |
|---|---|---|
| Resultat från avyttring efter skatt | 11 | 0 |
| Skatt hänförlig till ovanstående realisationsresultat | 0 | 0 |
| Realisationsresultat vid avyttring av den avvecklade verksamheten |
11 | 0 |
| Resultat per aktie från avvecklade verksamheter | ||
|---|---|---|
| före utspädning (SEK ) |
–0,21 | –0,09 |
| efter utspädning (SEK ) |
–0,21 | –0,09 |
Resultat från avvecklade verksamheter om –16 miljoner kronor (–35) är hänförligt till moderbolagets ägare. Av resultatet om 85 miljoner kronor (–54) från kvarvarande verksamhet är 86 miljoner kronor (–54) hänförligt till moderbolagets ägare.
| Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet | 2010 | 2011 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 15 | 2 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –8 | 0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 0 | 0 |
| Nettokassaflöde från den avvecklade verksamheten | 7 | 2 |
Nobia har för avsikt att avyttra en produktionsfastighet i Danmark samt en produktionsfastighet i Sverige under 2012. Dessa redovisas enligt IFRS 5 under tillgångar som innehas för försäljning. Här redovisas även tillgångar och skulder för de sex butiker som Nobia har förvärvat under 2008–2011 med avsikt att sälja vidare, se även not 34.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2011 |
| Tillgångar som innehav för försäljning | ||
| Avyttringsgrupp för försäljning: | ||
| Materiella anläggningstillgångar | 64 | 66 |
| Varulager | 1 | 0 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 7 | 5 |
| Summa | 72 | 71 |
| Skulder klassificerade som innehav för försäljning | 2010 | 2011 |
| Avyttringsgrupp för försäljning: | ||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 11 | 2 |
| Summa | 11 | 2 |
Ackumulerade valutakursdifferenser vid omräkning av tillgångar som innehas för försäljning i utländsk valuta redovisade i övrigt totalresultat uppgick till –3 miljoner kronor (–3). Nedskrivningar uppgick till 2 miljoner kronor (17).
Försäljning av varor till eller inköp av varor från moderbolaget till andra koncernföretag har ej ägt rum under året. Koncerngemensamma tjänster har däremot fakturerats dotterbolagen. Förteckning över dotterbolag återfinns i Not 18 på sidan 66.
Koncernen har inte längre något intressebolag varpå försäljning av varor under året uppgår därmed till 0 miljoner kronor (0). Utgående balanser vid årets slut uppgår till 0 miljoner kronor (0).
Under året har ersättningar utgått till ledande befattningshavare, se vidare not 4 på sidan 58.
| Försäljning av varor/ tjänster |
Inköp av varor/ tjänster |
Fakturering Koncern gemensamma |
Övrigt (tex ränta, |
Fordran på närstående |
Skuld till närstående |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | År | till närstående | från närstående | tjänster | utdelning) | per 31 dec | per 31 dec |
| Närstående relation | |||||||
| Dotterföretag | 2011 | – | 9 | 41 | 193 | 3 832 | 644 |
| Dotterföretag | 2010 | – | 0 | 2 | 100 | 3 680 | 759 |
I syfte att förenkla relevanta beslutsvägar och därigenom möjliggöra ett effektivare arbete med att harmonisera sortiment och effektivisera inköpsarbetet, infördes en ny organisation från och med den 16 januari 2012. Förändringen innebär att Nobias produktions-, inköps- och sortimentorganisation integreras och läggs samman till en ny gemensam funktion. Samtidigt överfördes ansvar för sortimentsstrategi, produktutveckling och design till den nya globala marknadsfunktionen.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 11 april 2012 för fastställelse.
Johan Molin Ordförande Nora FØrisdal Larssen Bodil Eriksson Thore Ohlsson Fredrik Palmstierna Rolf Eriksen Lotta Stalin
Morten Falkenberg Verkställande Direktör
Per Bergström Olof Harrius Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 mars 2012
KPMG AB
Helene Willberg Auktoriserad revisor
Stockholm den 21 mars 2012
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Nobia AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6–76.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess
finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, har koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Nobia AB (publ) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 21 mars 2011 KPMG AB
Helene Willberg Auktoriserad revisor
Nobias hållbarhetsarbete innefattar tre huvudområden:
Att välja kök har blivit en livsstilsfråga. Kunderna vill inte bara ha ett praktiskt kök utan även köksprodukter som är tillverkade på ett ansvarsfullt sätt. Den ökade efterfrågan av miljöanpassade köksprodukter, med ett minimum av skadliga kemikalier träråvaror från ansvarsfulla skogsbrukare och miljömärkning, skapar både nya utmaningar och affärsmöjligheter för Nobia.
Nobias viktigaste intressenter är kunder, medarbetare, ägare, leverantörer och samarbetspartners. Relationerna till intressenterna är mycket viktiga och Nobia tar sitt ansvar för att driva och utveckla en ömsesidig vinstgivande hållbar verksamhet.
Jordens resurser är inte oändliga. Ur ett samhällsperspektiv har hushållning med begränsade resurser alltid varit en del av det dagliga arbetet. Inom Nobia vill vi att hushållning med resurser ska genomsyra arbetet hos alla våra anställda och på alla nivåer inom organisationen.
Att minska användningen av resurser är ofta både lönsamt för företaget och bra ur ett miljöperspektiv.
Miljöarbetet inom Nobia är integrerat i respektive affärsenhets verksamhet. På koncernnivå sätts inriktning och prioriteringar. Affärsenheterna sätter sedan egna miljömål med de koncernövergripande direktiven som utgångspunkt.
Prioriterade områden:
De delar av Nobias verksamhet som påverkar miljön mest är tillverkning, ytbehandling, montering och transport av kök.
El- och energiförbrukningen uppgår till 1 procent av Nobias kostnader och är ett av de tre områden som är högst prioriterat.
El och energi används främst till drift av produktionsutrustning, ventilation, fläktar, belysning och uppvärmning samt kylning av lokaler. En del av arbetet med att minska el- och energianvändningen är att utbilda och engagera anställda i hushållningen med resurser. Andra åtgärder som har genomförts är byte av gammal utrustning mot ny, som drar mindre el, samt att förse fläktar med frekvensstyrning och värmeåtervinningssystem.
| Energianvändning, GWh | Energislag | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Region Norden | El | 42,9 | 42,5 | 42,6 |
| Energi | 48,9 | 50,8 | 41,8 | |
| Region Kontinentaleuropa | El | 14,6 | 12,3 | 11,7 |
| Energi | 27,2 | 21,7 | 16,3 | |
| Region Storbritannien | El | 20,5 | 16,1 | 15,3 |
| Energi | 47,7 | 41,5 | 34,3 | |
Samordning av produktionsverksamhet, som den produktionsflytt som genomförts under 2011, då Nobias produktion i Älmhult flyttades till Tidaholmsfabriken, ger nya möjligheter att optimera transporter av köksprodukter och material samt minskar kostnader. Av Nobias kostnader går 5 procent till transporter.
Kartläggningar av transporter och ett nära samarbete med speditörer genomförs, för att hitta både ekonomiska och miljömässiga fördelar. En viktig del av arbetet är också lastoptimering, för att så många köksprodukter som möjligt ska få plats utan att skadas.
Som en del i Nobias arbete kring växthusgasutsläpp rapporterar koncernen varje år till Carbon Disclosure Projekt (CDP). CDP är en oberoende organisation och ett initiativ från investerare och aktieägare världen över. Över 3 700 företag rapporterar idag sina växthusgasutsläpp till CDP, så att intressenter bland annat kan utvärdera affärsrisker samt möjligheter.
| Växthusgasutsläpp, tusen ton CO2 Källa | 2009 | 2010 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|
| Region Norden | Transporter | 9,2 | 11,2 | 10,1 |
| Uppvärmning | 32,9 | 32,4 | 31,8 | |
| Region Kontinentaleuropa | Transporter | 7,9 | 4,5 | 4,8 |
| Uppvärmning | 15,5 | 10,7 | 9,1 | |
| Region Storbritannien | Transporter | 10,5 | 9,3 | 7,1 |
| Uppvärmning | 14,5 | 8,8 | 7,9 |
Användning av lösningsmedel är både dyrt och skadligt för människors hälsa och för miljön. I Nobia är reducering av lösningsmedelsförbrukning en kärnfråga i miljöarbetet och finns med som riktlinjer för hela koncernen.
Lösningsmedel används främst vid ytbehandling samt rengöring. En del i arbetet att minska användning av lösningsmedel är att använda vattenburen- och UV-härdande färg samt att minska antalet omställningar i produktionsutrustningar för att både minska antalet rengöringstillfällen och öka produktivitet.
Lösningsmedelsutsläpp
| till luft, ton | Typ | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Region Norden | VOC 1) | 174,6 | 191,4 | 169,6 |
| Region Kontinentaleuropa | VOC | 44,4 | 38,2 | 41,1 |
| Region Storbritannien | VOC | 42,2 | 5,7 | – 2) |
1) Volatile Organic Compounds (flyktiga organiska ämnen). 2) Under 2010 upphörde Nobia att ytbehandla köksprodukter i Storbritannien.
Struktur är en av grundpelarna för ett framgångsrikt miljöarbete. Därför innehar åtta av tolv affärsenheter ISO14001 miljöcertifikat. Certifieringen innebär en årlig genomgång av verksamhetens miljöpåverkan, sättande av nya mål och framtagande av konkreta åtgärdsplaner.
Nytänkande och motiverade människor är grunden för Nobias utveckling. Jämställdhet och bra arbetsförhållanden är viktiga bidragande faktorer för att skapa ett kreativt arbetsklimat som driver utvecklingen framåt. Samma krav ställs på underleverantörer och att de arbetar på ett långsiktigt utvecklande sätt.
Underleverantörer kontrolleras och utvärderas kontinuerligt enligt Nobias riktlinjer för miljö, arbetsmiljöförhållanden, sociala och etiska frågor. Samtliga underleverantörer förväntas följa lagar och krav samt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Nobia ska inspirera människor att uppfylla sina köksdrömmar. Genom Svanenmärkta produkter satsar Nobia på att förnya branschen ur ett miljöperspektiv och leverera den bästa och miljömässigt mest uthålliga köksprodukten.
Flera av Nobias nordiska varumärken och produkter innehar Svanenmärkning. Dessa produkter är kontrollerade av Svanen och innehåller ett minimum av skadliga kemikalier.
I flera av Nobias köksprodukter ingår träråvaror som är FSC– märkta (Forestry Stewardship Council) från leverantörer som utövar ansvarsfullt skogsbruk.
Novart är en av affärsenheterna inom Nobia som under lång tid har arbetat med att minska el- och energiförbrukning. En av grundstenarna i arbetet är att samla in och analysera el- och energiförbrukningsdata som sedan omsätts till praktiska åtgärder. Novart har bland annat investerat i ett värmeåtervinningssystem som tar tillvara på uppvärmd luft och därigenom minskar den totala energiförbrukningen.
Novart arbetar också med att öka maskinutnyttjandet samt med att effektivisera arbetsupplägget i produktionen. I kombination med ökade produktionsvolymer, har dessa åtgärder gjort att Novart under en treårsperiod kunnat minska sin elförbrukning med cirka 20 procent per producerat skåp.
STÖD TILL SAMHÄLLET Under 2012 och 2013 planeras ytterligare investeringar och åtgärder för att minska elförbrukningen, öka maskinutnyttjandet samt effektivisera arbetsupplägget i Novart.
I en verksamhet baserad på kök har måltiden en central roll. Sedan 2006 bidrar Nobia till Hungerprojektet. Hungerprojektet är en ideell
organisation, politiskt och religiöst oberoende som, främst genom utbildning, hjälper människor som inte har möjligheten att bygga upp en hållbar utveckling i sitt samhälle genom att själva identifiera problem, sätta mål och åstadkomma förändringar genom egna insatser.
Hungerprojektet driver förändringsprogram i länder på den afrikanska kontinenten, i Centraloch Sydamerika, i Indien samt Bangladesh.
Nobias årliga ekonomiska stöd räcker exempelvis till ledarskapsutbildning för 125 kvinnor i Indien.
Våra barn och kommande generationer måste få samma möjligheter att vistas i och glädjas åt naturen. Nobia sponsrar därför Natur- och miljöpärmen i Sverige som utbildar lärare och tar fram skolmaterial för elever i klass 4–6. Utbildning och utbildningsmaterial behandlar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Nobias utveckling är beroende av medarbetarnas möjligheter att möta utmaningar i en omvärld i förändring. Under 2011 har Nobias HR-funktion arbetat med att göra Nobiakoncernen till en mer attraktiv och effektiv arbetsplats genom att införa ett antal nyckelprocesser. HR-funktionen arbetar nära ledningen med att driva utvecklingen mot Ett Nobia.
En organisationsförändring gjordes i början av året i syfte att införa kortare och tydligare beslutsvägar. Under året har också ett antal medarbetare varslats om uppsägning eller sagts upp på grund av anpassning av verksamheten till den rådande konjunkturen. Vid årets slut uppgick antalet anställda till 7 430 personer.
Som en del i utvecklingen mot Ett Nobia implementerades under året en gemensam process för prestationsvärdering och utvecklingssamtal. Processen syftar till att bryta ner affärsmålen genom hela organisationen, följa upp och utvärdera dem kontinuerligt, samt identifiera individuella utvecklingsplaner.
Nobia strävar efter att utveckla sina medarbetare till sin fulla potential och vi är stolta över den träning och utveckling som våra anställda erbjuds genom sina arbeten. Många av Nobias varumärken erbjuder utbildning i egen regi så att anställda får lära sig om produkter, försäljningsprocesser, design, ritsystem och språkkunskaper.
Magnet Training Academy i Storbritannien och Hygena Training Academy i Frankrike genomförde flera utbildningsprogram under 2011. Bland dessa kan nämnas ett nytt ledarprogram för butikscheferna i Storbritannien samt ett skräddarsytt onlinebaserat program för försäljningspersonal i Frankrike, vilket visade sig vara ett såväl tids- som kostnadseffektivt sätt att utveckla medarbetarna.
HTH Training Academy i Danmark har också genomfört utvecklingsprogram inriktade på medarbetare och chefer inom försäljning. Under året har många utbildningsinsatser erbjudits till medarbetare som arbetar inom produktion. En aktivitet var det pågående koncernövergripande införandet av lean produktion, som inkluderade identifiering av nya arbetsmetoder, träning och spridning av best practice.
Nobia tror på intern rekrytering och befordran inom företaget, och för koncernens fortsatta framgång är det viktigt att identifiera och utveckla talanger internt. Under året utvecklades en koncerngemensam ledarförsörjningsprocess. Omkring 400 ledare bedömdes med målet att identifiera ledarpotential, utvecklingsbehov samt framtida successionslösningar.
För att stödja det kontinuerliga lärandet hos Nobiakoncernens ledare, erbjöds ett antal chefer att delta i ett skräddarsytt tvådagarsprogram på temat "ledarskap på distans". Syftet med detta vara att ge alla ledare som har personalansvar över geografisk distans, verktyg och goda exempel för att utveckla ett virtuellt ledarskap.
Under tredje kvartalet introducerades ett koncernövergripande ledarskapsprogram, som riktade sig till 25 yngre ledare. Programmet spänner från ledarskapsträning och förändringsledning, till finansiell analys och affärsutveckling och det ger deltagarna möjligheter att utvecklas och tillägna sig nya färdigheter, delta i strategiska projekt och utveckla sina nätverk. Programmet är skräddarsytt för Nobiakoncernen och är nära integrerat med det pågående strategiarbetet. Deltagarna får arbeta med några av Nobias viktigaste utmaningar, noggrannt utvalda av VD och koncernledningen.
Nobiaaktiens slutkurs 2011 på NASDAQ OMX Stockholm var 24,50 kronor (60,25), vilket motsvarar ett börsvärde på cirka 4,3 miljarder kronor (10,5).
Under 2011 minskade Nobias aktiekurs med 59 procent. Under samma period minskade indexet OMX Stockholmsbörsen All Share (OMXSPI) med 18 procent. Stockholmsbörsens index för konsumentvaror (OMX Stockholm Consumer Goods PI) minskade samtidigt med 22 procent.
Under året omsattes 116 501 229 aktier med ett värde av 4,4 miljarder kronor (5,3). Den genomsnittliga omsättningen per dag motsvarade ett värde av 17,5 miljoner kronor (21). Omsättningshastigheten, det vill säga aktiens likviditet, uppgick under året till 62 procent (71), vilket kan jämföras med börssnittet (OMXSPI) på 96 procent.
Den högsta stängningskursen för Nobiaaktien under 2011 var 63,50 kronor och noterades den 7 och 11 januari. Den lägsta kursen under året, 21,50 kronor, noterades den 19 december.
Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2011 till 3 842 (4 343). De fem största ägarna hade vid årets slut 54,1 procent av samtliga aktier och de tio största ägarna hade 66,3 procent av aktiekapitalet. Andelen registerade aktier i utlandet uppgick vid årets slut till 19,9 procent av det totala antalet aktier (10,3).
Personer i Nobias koncernledning ägde vid årsskiftet sammanlagt 134 694 aktier och Nobias styrelseledamöter hade vid samma tidpunkt ett totalt innehav av 419 721 aktier.
Den 31 december 2011 uppgick Nobias aktiekapital till 58 430 237 kronor, fördelat på 175 293 458 antal aktier med ett kvotvärde på 0,33 kronor. Aktiekapitalet var oförändrat under året. Per den 31 december 2011, hade Nobia 8 162 300 egna aktier, motsvarande 4,7 procent av antalet utgivna aktier. Avsikten med innehavet av egna aktier är att de ska kunna användas som betalningsmedel vid eventuella förvärv samt möljliggöra anpassning av företagets kapitalstruktur, för att därigenom bidra till ett ökat aktieägarvärde. Varje aktie, förutom återköpta egna aktier, berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och vinst.
Nobias mål är att utdelningen till aktieägare ska motsvara minst 30 procent av årets resultat efter skatt. Vid beslut om utdelningens storlek ska hänsyn tas till investeringsplaner, förvärvsmöjligheter, likviditet och finansiell ställning i övrigt. Ingen utdelning lämnades för åren 2008, 2009 och 2010. Dessförinnan var Nobias genomsnittliga utdelningsandel 37 procent sedan börsnoteringen.
För verksamhetsåret 2011 föreslår styrelsen årsstämman att ingen aktieutdelning lämnas.
Nobia har som mål att genom tydlig information underlätta aktiemarknadens värdering av företaget. Aktiemarknadskontakter bygger främst på kvartalsvis finansiell rapportering, pressmeddelanden, information på hemsidan, företagspresentationer och möten. Under 2011 höll bolaget även en kapitalmarknadsdag i Stockholm.
| Summa | 116 197 347 | 66,3 |
|---|---|---|
| Enter fonder | 2 521 300 | 1,4 |
| SEB Investment Management |
2 756 097 | 1,6 |
| Didner & Gerge fonder | 3 270 000 | 1,9 |
| Fjärde AP-fonden | 3 736 290 | 2,1 |
| Swedbank Robur fonder | 9 151 547 | 5,2 |
| Lannebo fonder | 9 209 600 | 5,2 |
| Orkla ASA | 9 744 183 | 5,6 |
| If skadeförsäkring | 20 948 064 | 12,0 |
| Latour | 23 000 000 | 13,1 |
| Nordstjernan | 31 860 266 | 18,2 |
| Aktieägare | Antal aktier | Andel kapital, % |
Källa: Euroclear Sweden.
Nobia äger via återköp 8 162 300 egna aktier, motsvarande 4,7 procent av samtliga utgivna aktier.
| Aktieägarstruk tur, |
Antal | Andel av | Andel av |
|---|---|---|---|
| 31 december 2011 | aktieägare | ägare, % | kapital, % |
| 1–500 | 1 764 | 45,9 | 0,21 |
| 501–1 000 | 750 | 19,5 | 0,35 |
| 1 001–5 000 | 837 | 21,8 | 1,17 |
| 5 001–10 000 | 150 | 3,9 | 0,63 |
| 10 001–15 000 | 74 | 1,9 | 0,55 |
| 15 001–20 000 | 34 | 0,9 | 0,34 |
| 20 001– | 233 | 6,1 | 96,74 |
| Summa | 3 842 | 100,0 | 100,0 |
| Data per aktie | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, SEK | –0,47 | –0,53 | 0,42 |
| Utdelning per aktie, SEK | 0 | 0 | 01) |
| Eget kapital per aktie, SEK | 24 | 21 | 21 |
| Antal aktier vid periodens slut | 175 293 458 | 175 293 458 | 175 293 458 |
| Aktieägare vid årets slut | 4 876 | 4 343 | 3 842 |
| Aktiekurs vid årets slut | 41,90 | 60,25 | 24,50 |
1) Styrelsens förslag.
| Företag | Analytiker | ||
|---|---|---|---|
| Carnegie Investment Bank | Agnieszka Vilela | ||
| Danske Markets Equities | Anders Hansson | ||
| Deutsche Bank | Stefan Lycke | ||
| Handelsbanken | Rasmus Engberg | ||
| Nordea | Catrin Jansson | ||
| Penser Bank | Johan Dahl | ||
| SEB Enskilda Equities |
Stefan Mattsson | ||
| Swedbank | Niclas Höglund | ||
För finansiell information kontakta Lena Schattauer, Chef Investor Relations, på telefon 08-440 16 07 eller [email protected].
| MSEK | 20071) | 20082) | 2009 | 2010 | 2011 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 16 134 | 15 991 | 15 418 | 14 085 | 13 114 |
| Förändring i procent | 3 | –1 | –4 | –9 | –7 |
| Bruttovinst | 5 889 | 5 830 | 5 442 | 5 345 | 5 048 |
| Rörelseresultat | 1 353 | 915 | 38 | 6 | 184 |
| Finansiella intäkter | 23 | 50 | 41 | 18 | 9 |
| Finansiella kostnader | –129 | –213 | –116 | –103 | –92 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 247 | 752 | –37 | –79 | 101 |
| Skatt på årets resultat | –289 | –216 | 35 | 25 | –16 |
| Resultat för kvarvarande verksamheter | 958 | 536 | –2 | –54 | 85 |
| Resultat från avvecklad verksamhet, | |||||
| netto efter skatt | – | –7 | –77 | –35 | –16 |
| Årets resultat | 958 | 529 | –79 | –89 | 69 |
| Årets resultat hänförligt till: | |||||
| Moderbolagets aktieägare | 958 | 529 | –79 | –89 | 70 |
| Minoritetsintressen | 0 | 0 | 0 | 0 | –1 |
| Årets resultat | 958 | 529 | –79 | –89 | –69 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 6 527 | 7 356 | 6 899 | 5 586 | 5 556 |
| Varulager | 1 480 | 1 465 | 1 212 | 971 | 1 005 |
| Kortfristiga fordringar | 2 013 | 2 101 | 1 886 | 1 501 | 1 632 |
| Likvida medel | 270 | 332 | 384 | 356 | 152 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | – | 43 | 75 | 72 | 71 |
| Summa tillgångar | 10 290 | 11 297 | 10 456 | 8 486 | 8 416 |
| Eget kapital | 4 150 | 4 148 | 3 928 | 3 441 | 3 521 |
| Minoritetsintressen | 6 | 6 | 6 | 5 | 4 |
| Ej räntebärande skulder | 3 424 | 3 221 | 3 320 | 3 152 | 3 145 |
| Räntebärande skulder | 2 710 | 3 887 | 3 162 | 1 877 | 1 744 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som | |||||
| innehas för försäljning | – | 35 | 40 | 11 | 2 |
| Summa eget kapital och skulder | 10 290 | 11 297 | 10 456 | 8 486 | 8 416 |
| Nettolåneskuld inklusive pensioner | 2 224 | 3 181 | 2 426 | 1 510 | 1 586 |
| Sysselsatt kapital | 6 866 | 8 042 | 7 095 | 5 323 | 5 269 |
| Nyckeltal | |||||
| Bruttomarginal, % | 36,5 | 36,5 | 35,3 | 37,9 | 38,5 |
| Rörelsemarginal, % | 8,4 | 5,7 | 0,2 | 0 | 1,4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA ) |
1 790 | 1 394 | 640 | 550 | 632 |
| Rörelsemarginal före avskrivningar, % | 11,1 | 8,7 | 4,2 | 3,9 | 4,8 |
| Resultat efter finansiella poster | |||||
| i procent av nettoomsättningen | 7,7 | 4,7 | –0,2 | –0,6 | 0,8 |
| Omsättningshastighet på sysselsatt kapital, ggr | 2,3 | 2,0 | 2,2 | 2,6 | 2,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20,6 | 12,6 | 1,0 | 0,4 | 3,6 |
| Avkastning på eget kapital, % | 25,0 | 13,2 | –1,9 | –2,4 | 2,0 |
| Skuldsättningsgrad, % | 54 | 77 | 62 | 44 | 45 |
| Soliditet, % | 40 | 37 | 38 | 41 | 42 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 410 | 804 | 1 061 | 963 | 413 |
| Investeringar Vinst per aktie efter utspädningseffekter |
678 5,50 |
733 3,13 |
346 –0,47 |
347 –0,53 |
471 0,42 |
| Utdelning per aktie, SEK | 2,50 | 0 | 0 | 0 | 03) |
| Personal Medelantal anställda |
8 526 | 8 682 | 7 930 | 7 681 | 7 475 |
| Nettoomsättning per anställd, TSE K |
1 849 | 1 803 | 1 858 | 1 717 | 1 765 |
| Löner och andra ersättningar | 2 783 | 3 023 | 2 994 | 2 626 | 2 485 |
1) 2007 har justerats med avseende på ändrad redovisningsprincip beträffande villkorade rabatter.
2) 2008 har justerats med avseende på ändrad redovisningsprincip beträffande kostnadsredovisning.
3) Styrelsens förslag.
Aktieägarna i Nobia AB (publ) kallas till årsstämma onsdagen den 11 april 2012 klockan 17:00 på Summit, Grev Turegatan 30 i Stockholm.
Aktieägare som vill delta i årsstämman ska:
Anmälan om deltagande i årsstämman ska göras på något av följande sätt:
Till anmälan ska i förekommande fall bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller motsvarande.
Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda daterad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande för den juridiska personen bifogas. Fullmakten och eventuellt registreringsbevis får inte vara äldre än ett år, dock att fullmaktens giltighetstid får vara längst fem år från utställandet om detta särskilt anges. Fullmakten i original samt eventuellt registreringsbevis bör i god tid före stämman insändas till bolaget på ovan angiven adress. Fullmaktsformulär tillhandahålls på Nobias webbplats, www.nobia.se och sänds till de aktieägare som så önskar och uppger sin postadress.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier genom bank eller värdepappersinstitut måste, för att äga rätt att delta i stämman, tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn. Sådan omregistrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast tisdagen den 3 april 2012, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren.
Styrelsen föreslår ingen utdelning för räkenskapsåret 2011.
Nobias årsredovisning produceras på svenska och engelska och finns för nedladdning på Nobias webbplats, www.nobia.se. Den engelska versionen beräknas finnas tillgänglig från den 20 april 2012.
Årsredovisningen skickas per post till aktieägare och andra intressenter som efterfrågat den.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Beräkningen av genomsnittligt eget kapital har justerats för kapitalhöjningar och -sänkningar.
Resultat efter finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Beräkningen av genomsnittligt sysselsatt kapital har justerats för förvärv och avyttringar.
Resultat före av- och nedskrivningar.
Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar. Räntebärande skulder omfattar pensionsskulder.
Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive kassaflöde från förvärv/försäljning av dotterbolag, erhållen ränta, ökning/minskning av räntebärande tillgångar.
Region motsvarar rörelsesegment enligt IFRS 8.
Årets resultat efter skatt dividerat med ett vägt genomsnittligt utestående antal aktier under året.
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Nettolåneskuld i procent av eget kapital, inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Balansomslutningen minus ej räntebärande avsättningar och skulder.
Med omräkningseffekter menas de valutakurseffekter som uppstår när utländskt resultat och balansräkning räknas om till svenska kronor.
Med transaktionseffekter menas de valutakurseffekter som uppstår när inköp eller försäljning görs i annan valuta än det producerande landets valuta (funktionell valuta).
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70 A 5 Postadress: Box 70376 107 24 Stockholm Sverige Tel. +46 8 440 16 00 Fax +46 8 503 826 49 [email protected] www.nobia.se
EWE Küchen GmbH
Dieselstraße 14 A-4600 Wels Österrike Tel. +43 7242 237-0 Fax +43 7242 237-1221 www.ewe.at
Galgenau 30 A-4240 Freistadt Österrike Tel. +43 7942 701-0 Fax +43 7942 701-2551 www.fm-kuechen.at
Holmfield Industrial Estate Halifax West Yorkshire HX2 9TN Storbritannien Tel. +44 1422 232 200 Fax +44 1422 243 988 www.gower-kitchens.co.uk
Industrivej 6 DK-6870 Ølgod Danmark Tel. +45 75 24 47 77 Fax +45 75 24 63 02 www.hth.dk
350, rue des Clauwiers BP 106 F-59471 Seclin Cedex Frankrike Tel. +33 3 20 16 66 00 Fax +33 3 20 16 66 05 www.hygena.fr
3 Allington Way Yarm Road Business Park Darlington, Co Durham DL1 4XT Storbritannien Tel. +44 1325 469 441 Fax +44 1325 744 003 www.magnet.co.uk
522 81 Tidaholm Sverige Tel. +46 502 170 00 Fax +46 502 173 20 www.marbodal.se
Box 603 343 24 Älmhult Sverige Tel. +46 476 557 00 Fax +46 476 152 82 www.myresjokok.se
Kouvolantie 225 FI-155 60 Nastola Finland Tel. +358 207 730 730 Fax +358 207 730 803 www.novart.fi
Jaka-Straße 3 DE-32351 Stemwede-Wehdem Tyskland Tel. +49 5773 88-0 Fax +49 5773 88-144 www.optifit.de
GmbH Poggenpohlstraße 1 DE-32051 Herford Tyskland Tel. +49 5221 381-0 Fax +49 5221 381-321 www.poggenpohl.de
Trollåsveien 6 Postboks 633 NO-1411 Kolbotn Norge Tel. +47 66 82 23 00 Fax +47 66 82 23 40 www.sigdal.com
Fabriksvej 7 DK-9640 Farsø Danmark Tel. +45 98 63 29 44 Fax +45 98 63 29 55 www.unoform.dk
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.